{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 209.5, "x1": 309.0, "y1": 292.4, "innehåll": "Riktlinjerna vänder sig till stadens tekniska  förvaltningar samt fastighetsägare, projektörer och byggherrar. Skriften innehåller  därmed information till flera målgrupper och bör därför beaktas, särskilt vid krav  kring ansvarsfördelning."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 296.7, "x1": 309.0, "y1": 379.7, "innehåll": "Riktlinjerna avser nybyggnad i staden. även vid ombyggnationer bör dessa rekommendationer tillämpas för att nå bästa möjliga avfallshantering. För rådgivning ska avfallsavdelningen vid Stockholm Vatten kontaktas."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 384.0, "x1": 532.3, "y1": 466.9, "innehåll": "Följande uppgifter baseras dels på lagstiftning, stadens renhållningsordning med föreskrifter, avfallsplan och avfallstaxa och dels på praxis vid rådgivning och bedömning av  plan- och bygglovsförslag. Riktlinjerna har tagits fram genom en sammanvägning av flera  intressen såsom de boendes miljö i allmänhet och barns miljö i synnerhet, trafiksäkerhet,  arbetsmiljön för hämtpersonal, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt  teknisk och ekonomisk genomförbarhet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 471.4, "x1": 532.3, "y1": 525.1, "innehåll": "\\\"Projektera och bygg för god avfallshantering\\\" kan också ses som ett hjälpmedel för att sprida information om hur en god och effektiv avfallshantering kan uppnås och kan  därför läsas av en intresserad allmänhet.\\\""}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 532.3, "y1": 167.5, "innehåll": "\\\"Stockholms stads övergripande vision, \\\"Vision 2030\\\", och stadens översiktsplan beskriver  en stad som växer, förtätas och moderniseras. Visionen om Stockholm som en promenadstad förstärker vikten av att bevara den attraktiva och tilltalande stadsmiljön med sammanhängande stråk, parker och vattenkontakt, för framförallt gående och cyklister.\\\""}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 65.8, "y0": 171.8, "x1": 532.3, "y1": 254.7, "innehåll": "Stadens mål är att bedriva en effektiv och miljömässig avfallshantering. Insamlingssystemen för avfall ska därför inbjuda till användning på rätt sätt samt göras trygga och  funktionella för att få bästa möjliga renhet och kvalitet på avfallet så att det kan återföras i kretsloppet. Följande råd och principer för avfallshanteringen har tagits fram för att på sikt och i enlighet med översiktsplanen uppnå en tätare stad där ytterstaden får  innerstadskaraktär."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 65.8, "y0": 294.0, "x1": 532.2, "y1": 376.9, "innehåll": "I nedanstående lagstiftning och regelverk finns bestämmelser kring avfallshanteringen. De svenska reglerna som rör avfallshanteringen styrs av EU-rättsliga regler och i första hand avfallsdirektivet som trädde i kraft den 31 december 2010. En förändring i det nya direktivet är stärkandet av avfallshierarkin som i korthet innebär följande prioriteringsordning för hur medlemsstaterna ska omhänderta avfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 65.8, "y0": 381.2, "x1": 532.3, "y1": 449.6, "innehåll": "De centrala bestämmelserna avseende avfallshantering i svensk lag anges i miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2011:927), plan- och bygglagen (2010:900) samt arbetsmiljöverkets föreskrifter och boverkets byggregler. De lokala bestämmelserna som styr stadens avfallshantering är renhållningsordningen med föreskrifter, avfallsplan, samt taxa beslutade av kommunfullmäktige."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 65.8, "y0": 154.4, "x1": 531.9, "y1": 193.8, "innehåll": "Utfärdar föreskrifter och är tillsynsmyndighet för arbetsmiljön på arbetsplatser i enlighet med arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 65.8, "y0": 226.6, "x1": 532.1, "y1": 362.3, "innehåll": "Ansvarar för gällande byggregler som styr utformning vid ny- och ombyggnad. I Boverkets byggregler (BBR 3:422) finns funktionskrav som bl.a. säger att: • Avfallsutrymmet ska vara tillgängligt och användbart samt vara utformat så att olika  typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Utrymmet ska dimensioneras så att  återvinning möjliggörs. • Avfall som ska återvinnas och skrymmande avfall (grovavfall) ska kunna förvaras och  tas om hand separat."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 65.8, "y0": 400.2, "x1": 531.9, "y1": 454.0, "innehåll": "Naturvårdsverket svarar bland annat för föreskrifter, allmänna råd och handböcker inom avfallsområdet. Vid Naturvårdverket finns ett särskilt avfallsråd. Rådet består av ledamöter från olika samhällsområden och behandlar aktuella frågor inom avfallsområdet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 65.8, "y0": 519.7, "x1": 532.2, "y1": 617.2, "innehåll": "Avfallsnämnden har verksamhetsansvaret för de uppgifter som enligt miljöbalken eller andra författningar ingår i kommunens ansvar i fråga om avfallshantering. Avfallshanteringen bedrivs av Stockholm Vatten Avfall AB som ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall samt ger råd om systemval, erforderlig utrymmesstorlek och hämtvägar. Vidare ansvarar Avfallsnämnden  för att upprätta förslag till renhållningsordning och taxa. Taxan reglerar kostnad för hämtning och behandling av hushållsavfall. Taxa och renhållningsordning antas av kommunfullmäktige."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 65.8, "y0": 650.2, "x1": 532.0, "y1": 689.4, "innehåll": "Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsyn över avfallshanteringen. Nämnden godkänner också livsmedelslokaler."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 86.8, "x1": 532.1, "y1": 155.1, "innehåll": "Exploateringsnämnden skriver exploateringsöverenskommelser med byggherren där staden sålt mark vid nybyggnationer. I dessa hänvisas till stadens avfallsföreskrifter m.m. för att byggherrarna i tidigt skede ska få kännedom om förutsättningar för god avfallshantering och ges möjlighet att arbeta in det i projektet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 188.1, "x1": 532.3, "y1": 242.0, "innehåll": "Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att samhällets krav på avfallshantering beaktas i planprocessen, samt för granskning och tillsyn av att plan- och bygglagen (PBL) och tillhörande  bestämmelser följs i bygglovsprocessen."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 279.1, "x1": 532.3, "y1": 391.2, "innehåll": "Fastighetsägaren har ansvar för att fastigheten har utrymme för avfall. I alla fastigheter ska det finnas plats för uppsamling av avfall från såväl hushåll som från verksamhetsutövare. Fastighetsägaren är ansvarig för anordnande, installation och underhåll av inom fastigheten installerade anordningar för avfallshanteringen. Fastighetsägaren ansvarar för att  informera de boende och verksamma om hur avfall ska hanteras inom fastigheten samt för att skapa möjlighet för sortering av hushållsavfall. Fastighetsägaren ansvarar även för att  god arbetsmiljö uppnås i samband med avfallshämtning från fastigheten."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 428.3, "x1": 532.3, "y1": 482.1, "innehåll": "För att avfallshanteringen ska fungera effektivt och för att avfallet ska hanteras på ett  hälso- och miljömässigt godtagbart sätt har samtliga hushåll och verksamheter ett ansvar  att sortera och lämna avfallet i de insamlingssystem som tillhandahålls."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 532.2, "y1": 196.5, "innehåll": "Det är viktigt att avfallsfrågorna hanteras i ett tidigt skede i planeringen, såväl vid nybyggnad som vid ombyggnad av fastigheter. Vägars utformning, säkerhet, framkomlighet, drift- och underhåll, gestaltning av stadsmiljön såsom placering av träd och andra anordningar påverkar avfallshanteringen. Inför en förändring av befintlig avfallshantering, samt vid förtätning av ett område med en sammanhängande bostadsbebyggelse av flera kvarter bör därför ett helhetsgrepp tas över området. Där gemensamhetslösningar för stationär sopsug är möjligt bör dessa beaktas i planprocessen."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 200.8, "x1": 532.2, "y1": 313.0, "innehåll": "Under planprocessen och utarbetande av detaljplan utreds förutsättningarna för avfallshanteringen från Stadsbyggnadskontoret. Det är önskvärt att val av avfallshantering för varje projekt görs redan under planprocessen och därmed finns med redan i planbeskrivningen. Under processen ska synpunkter inhämtas från Stockholm Vattens avdelning för avfall för att säkerställa att krav gällande tillgänglighet, arbetsmiljö och hämtmöjligheter uppfylls. Granskning av avfallsfrågor ska även ske av stadens förvaltningar vid eventuella ändringar under plan- och byggprocessen och vid olika tillståndsprövningar."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 352.2, "x1": 532.3, "y1": 406.0, "innehåll": "För ny- och ombyggnad som rör avfallshanteringen krävs normalt antingen en ansökan om  bygglov eller att den planerade åtgärden anmäls till Stadsbyggnadskontoret 1 . En förutsättning för bygglov är att åtgärden stämmer överens med gällande detaljplan."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 418.0, "x1": 529.3, "y1": 521.7, "innehåll": "Bygglov kan t.ex. behövas för att: • Uppföra ny byggnad eller ändra en lokal till fastighetsutrymme. • Fasadändring, t.ex. ny dörr i fasad. • Etablera uppställningsplats för fler än tre avfallsbehållare om deras sammanlagda volym ovan mark överstiger 6 m3."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 539.7, "x1": 421.8, "y1": 650.2, "innehåll": "Där bygglov inte behövs kan en bygganmälan ändå behövas, t.ex. om • Planlösningen ändras avsevärt. • Bärande konstruktion ändras. • Väsentlig ändring av installation för ventilation, vatten och/eller avlopp. • ändring som väsentligt påverkar brandskyddet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 532.3, "y1": 311.0, "innehåll": "Ansvaret för insamling av hushållsavfall är uppdelat mellan staden, förpacknings- och tidningsproducenterna samt el- och elektronikproducenterna. • Stockholm Vatten Avfall ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall d.v.s. kärl- och säckavfall (soppåsen) från hushåll och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Hushållsavfall omfattar även grovavfall och farligt avfall från hushåll. • Samtliga boende och verksamma inom Stockholm stad ska därmed teckna avtal med Stockholm Vatten Avfall AB för hämtning av hushållsavfall. • Avfall från verksamheter som inte klassas som kärl- och säckavfall eller därmed jämförligt avfall har verksamhetsutövaren ansvar för att hantera enligt gällande bestämmelser. • Producenterna ansvarar för insamling och behandling av förpackningar, tidningar, batterier och el- och elektronikavfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 125.8, "x1": 532.3, "y1": 179.6, "innehåll": "Avser sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, farligt avfall och avfall som omfattas av producentansvar sorterats ut, d.v.s. soppåsen. Definitionen gäller oavsett vilken typ av behållare som avfallet samlas upp i."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 216.8, "x1": 532.2, "y1": 270.6, "innehåll": "Med matavfall avses särskilt utsorterat, lättnedbrytbart organiskt avfall som samlas in separat för biologisk behandling. Matavfallet omvandlas till energi i form av biogas och växtnäring, och kan därmed återföras till kretsloppet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 275.0, "x1": 532.3, "y1": 328.8, "innehåll": "Staden har, i likhet med nationella mål och EU-mål, satt upp mål att öka matavfallsinsamlingen. Möjligheter för utsortering av matavfall från hushåll och verksamheter bör därför alltid utredas i samråd med Avfallsavdelningen vid Stockholm Vatten."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 333.2, "x1": 532.2, "y1": 387.0, "innehåll": "Plockanalyser som staden genomfört visar att omkring 38 % av vikten i soppåsen består av matavfall. En del av matavfallet är oundvikligt, men mycket mat som slängs hade kunnat undvikas. Genom att öka medvetenheten kan staden arbeta förebyggande och därigenom minska det onödiga matavfallet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 391.4, "x1": 532.2, "y1": 430.7, "innehåll": "Nedan visas stadens insamlingssystem för matavfall (omfattar inte matavfallskvarn kopplat direkt till VA-nätet, se sid 22 för information.)"}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 442.6, "x1": 210.5, "y1": 531.7, "innehåll": "System för hushåll • 140 liters kärl • Separat inkast i sopsug • Bottentömmande behållare"}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 548.7, "x1": 317.6, "y1": 659.2, "innehåll": "System för verksamheter • 140 liters kärl • Container • Avfallskvarn till sluten tank • Avfallskvarn till tank som bräddar till fettavskiljare"}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 669.6, "x1": 532.1, "y1": 723.4, "innehåll": "Oavsett system för matavfallsinsamling gällande hushåll tillhandahålls påsar, påshållare samt informationsmaterial vid abonnemangstecknande. Där matavfall samlas in i kärl tillhandahålls även kärlet. För verksamheter ingår innersäck till matavfallskärlet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 65.8, "y0": 96.9, "x1": 532.2, "y1": 238.0, "innehåll": "Grovavfall är det skrymmande hushållsavfallet som inte kan läggas i ordinarie hushållavfallsbehållare eller sopnedkast. Grovavfall ingår i det kommunala ansvaret för insamling och behandling av hushållsavfall. Grovavfall ska sorteras i en brännbar fraktion och i en icke brännbar fraktion. Vid borttransport av grovavfallet ska eventuellt felaktigt placerat farligt avfall, elavfall och batterier i grovavfallet sorteras ut och hanteras separat. Hämtning av hushållens grovavfall beställs vid behov av fastighetsägare. För verksamheters grovavfall där verksamheten genom överenskommelse med fastighetsägaren lämnar grovavfall i samma utrymme som hushåll gäller samma regler som ovan för insamling och borttransport. Hämtning och borttransport får endast utföras av stadens godkända grovavfallsentreprenörer 2 ."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 65.8, "y0": 275.3, "x1": 532.3, "y1": 358.2, "innehåll": "Kommunen har insamlings- och behandlingsansvar för hushållens farliga avfall. Insamling sker via stadens återvinningscentraler, den mobila miljöstationen och via fasta miljöstationer som normalt är placerade vid bemannade bensinstationer. Insamling sker även  genom avtal med vissa färghandlare dit privatpersoner kan lämna avfall som härrör från  den typ av produkter som butiken saluför. Fastighetsägare kan även beställa hämtning av  farligt avfall vid fastigheten 2 ."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 65.8, "y0": 362.5, "x1": 532.3, "y1": 445.4, "innehåll": "\\\"För att minska andelen farligt avfall som slängs på fel sätt och öka servicen till hushållen  finns även \\\"samlaren\\\", ett låst skåp dit privatpersoner, genom hål in till backar, kan lämna glödlampor, lågenergilampor, mindre elavfall och batterier. Dessa finns uppställda i vissa livsmedelsbutiker. I ett dussintal elektronikaffärer är även en annan mindre modell av skåp utplacerade, för att man i dessa ska kunna ta emot ljuskällor från privatpersoner.\\\""}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 65.8, "y0": 125.8, "x1": 532.1, "y1": 223.3, "innehåll": "Producenter för elektriska och elektroniska produkter har bildat en gemensam organisation för att sköta producentansvaret, El-Kretsen AB. I Stockholm har El-Kretsen tecknat avtal med kommunen att utföra insamlingen av elektriska och elektroniska produkter via stadens återvinningscentraler och godkända grovavfallsentreprenörer. Privatpersoner kan därför lämna sina elektriska och elektroniska produkter till någon av stadens återvinningscentraler eller beställa hämtning från en av stadens godkända grovavfallsentreprenörer 3 ."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 65.8, "y0": 227.7, "x1": 531.7, "y1": 267.0, "innehåll": "Elavfall och batterier ska hållas skilt från annat avfall så att det kan hanteras var för sig. Elavfall ska hanteras varsamt så att det inte går sönder och skadar hämtpersonalen."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 65.8, "y0": 304.1, "x1": 532.3, "y1": 401.5, "innehåll": "För insamling av förpackningar och tidningar erbjuder förpacknings- och tidningsproducenterna ett insamlingssystem med publika återvinningsstationer. För att underlätta ska staden beakta lokaliseringen av återvinningsstationer tidigt i planprocessen för stadsutvecklingsområden, vilket även anges i avtal mellan Stockholms stad och materialbolagen genom deras servicebolag, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). Materialbolagens avtalade insamlingsentreprenörer tillhandahåller fastighetsnära insamling mot ersättning."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 532.3, "y1": 196.5, "innehåll": "Avfallshanteringen i en fastighet ska utformas för att fungera under överskådlig tid. Det är av stor vikt vid nyetablering och ombyggnad att kriterierna följs och att avfallshanteringen  ges en prioriterad roll i planprocessen. Detta för att undvika problem med att åtgärda felaktigheter gällande trafiksäkerhet, tillgänglighet och arbetsmiljö i efterhand. Utöver metodspecifika krav i dessa riktlinjer för maskinell och manuell hantering ska en bedömning gällande placering och utformning av avfallsbehållare även göras beträffande;"}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 219.1, "x1": 531.9, "y1": 258.4, "innehåll": "Stadsbild . Avfallshanteringen ska integreras i bebyggelsen och omgivningen på ett estetiskt tilltalande sätt."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 262.8, "x1": 518.0, "y1": 302.0, "innehåll": "Gaturummet . Anpassning av avfallshantering till gaturummets mått och karaktär i allmänhet. Det är önskvärt att synliga delar blir en del av gaturummets övriga möblering."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 306.5, "x1": 494.8, "y1": 345.7, "innehåll": "Framtida planläggning . Om aktuellt område ska förtätas inom snar framtid bör planeringen av avfallshanteringen ges en helhetslösning för både befintlig och ny bebyggelse."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 382.8, "x1": 531.9, "y1": 652.0, "innehåll": "\\\"Anläggningen ska utformas för att uppfylla vad som anges i renhållningsordningens föreskrifter avseende hämtningsintervall. • Olägenheter i form av lukt och buller ska minimeras. • Utrymme och/eller utrustning ska vara skadedjurssäkra och rengöras vid behov. • Vid utformning och placering av insamlingssystem ska risken för bullerstörning till kringliggande bostäder och lokaler beaktas och principen om bästa möjliga teknik tillämpas. • Lämpligt skyddsavstånd mellan insamlingspunkt och bostad eller lokal beror på vilka ljudnivåer som genereras, hur ofta och när hämtning av avfall sker samt de intilliggande bostädernas ljudisolering och utformning. • För bostäder nära uppsamlingsplats för maskinell hämtning rekommenderas fönster med bättre ljudvärden än normalt. • Buller som överskrider riktvärdena under högst ca 15 minuter per gång och högst 2 gånger per vecka bedöms som tillfällig störning. Se även Socialstyrelsens allmänna råd \\\"Buller inomhus och höga ljudnivåer\\\" och Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller där dessa är tillämpliga.\\\""}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 96.9, "x1": 316.3, "y1": 209.0, "innehåll": "Arbetsmiljöverkets regler är styrande där personal för hämtning av avfall involveras. Arbetsmiljöverket förordar maskinella lösningar då manuell hantering medför risk för belastningsskador hos hämtpersonal. Utformning av avfallsutrymme och transportvägar kräver därför genomtänkt planering för att tillgodose god arbetsmiljö."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 213.3, "x1": 532.2, "y1": 354.5, "innehåll": "I Renhållningsordningens föreskrifter anges bl.a. godkända behållartyper. Komprimerande kärl är under avveckling av arbetsmiljöskäl. Lutning, underlag, sträcka och vikt har betydelse för val av kärllösning. Vid manuell hantering ska alltid vikt och dragmotstånd anpassas för att undvika hög belastning på hämtpersonalen. Den sammanlagda bedömningen av vikt, rull- och dragmotstånd är viktigare än enskilda mått. Manuell hämtning är främst lämplig för lätta fraktioner, exempelvis plast- och pappersförpackningar."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 358.8, "x1": 532.0, "y1": 427.2, "innehåll": "Om arbetsmiljökraven gällande avfallshantering inte följs kan Arbetsmiljöverket alternativt entreprenörens skyddsombud stoppa sophämtningen. Om hämtningen stoppas träder det ofta i kraft inom ett par veckor. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att åtgärda de förhållanden som lett till hämtstoppet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 65.8, "y0": 64.1, "x1": 532.3, "y1": 103.5, "innehåll": "Kommunen har skyldighet att hämta avfall även vid hämtstopp och anvisar då till  annan plats dit fastighetsägaren transporterar avfallet där entreprenören kan hämta avfallet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 532.3, "y1": 459.1, "innehåll": "Det finns flera olika system för att samla in avfall och därför flera olika typer av specialanpassade hämtfordon. Bottentömmande behållare töms exempelvis med kranbil medan  kärl hämtas med baklastande fordon. Nedanstående råd och anvisningar omfattar all form  av yrkesmässig hämtning av avfall och avser transportväg och trafiksäkerhet vid hämtning. Observera att det alltid är hämtpersonalen som avgör om en gata är farbar eller inte.  Hämtpersonal kan aldrig tvingas att ta risker eller köra på en gata som denne inte bedömer  är framkomlig. • Gatan ska ha god framkomlighet och fri sikt för hämtfordon, samt hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. • Gata och eventuell vändplan för angöring för hämtfordon ska ges utrymme och bärighet för tunga fordon enligt BK II. • Gatan fram till hämtställe ska vara utformad så att backning av hämtfordon inte krävs. • Backning ska ur trafiksäkerhetssynpunkt undvikas och får endast förekomma vid vändning med max en billängd. • Körbanan bör vara minst 5,5 m bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste gatan vara bredare. Om gatan är enkelriktad och det inte finns parkerade fordon kan körbanan vara smalare men bör inte understiga 3,5 m. • Angöringsplats ska vara anordnad så att inte hämtfordon ställs upp på ett sätt som hindrar övrig trafik. Uppställning på eller körning på gång- eller cykelbanor får inte ske."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 65.8, "y0": 469.6, "x1": 531.9, "y1": 508.8, "innehåll": "Portiker, garage, och andra ställen med begränsad höjd måste ha fri höjd anpassad till de hämtfordon som ska köras där. Träd och annan växtlighet får inte inskränka på vägbredd eller fri höjd."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 532.3, "y1": 196.5, "innehåll": "För en långsiktig och effektiv hållbar avfallshantering förordar Stockholms stad maskinell  hämtning av avfall. Maskinell hämtning innebär att behållare med avfall eller återvinningsmaterial inte behöver skjutas, dras eller lyftas manuellt vid hämtning, utan töms direkt av  hämtfordonet. Vid maskinell hämtning måste dockningspunkt, terminalens eller alternativt  behållarens placering anpassas till det hämtsystem och därmed det hämtfordon, som väljs.  Nedan ges en beskrivning av befintliga maskinella system."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 233.7, "x1": 532.3, "y1": 316.6, "innehåll": "Staden förordar stationär sopsug som förstahandsval för insamling av avfall. Att anlägga  stationär sopsug ger flera fördelar såsom minskade transporter, ökad trafiksäkerhet, bättre arbetsmiljö för hämtpersonal och minskade bullernivåer vid bostadsområden. Stationär sopsug innebär att avfallsfraktioner transporteras genom rör direkt in i containrar. I vissa fall kan terminalen för hämtning av containrar placeras upp till 2,5 km från de  anslutna fastigheterna."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 328.6, "x1": 427.8, "y1": 375.0, "innehåll": "Inkast • Inkast för matavfall ska förses med lås för att minimera risk för felsortering."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 417.1, "x1": 532.1, "y1": 485.5, "innehåll": "Där stationär sopsug inte bedöms som en lämplig lösning för maskinell insamling av avfall kan förutsättningarna för mobil sopsug utredas. I en anläggning för mobil sopsug töms avfallet från tankar genom att hämtfordon kopplas på dockningspunkter genom vilka avfallet transporteras direkt in i hämtfordonet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 497.5, "x1": 384.8, "y1": 543.9, "innehåll": "Framkomlighet • Uppställning av hämtfordon vid tömning får ej hindra övrig trafik."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 560.8, "x1": 529.5, "y1": 722.8, "innehåll": "Dockningspunkt och angöring • Antalet dockningspunkter per kvarter bör inte vara fler än 1 för att kunna sörja för god tillgänglighet för hämtfordon. Fastighetsägare kan därför behöva gå samman om en gemensam ledning och dockningspunkt. • Avståndet mellan dockningspunkten och hämtfordonets angörningsplats får vara högst 5 m. Tillgängligheten för hämtfordonet till dockningspunkten ska därför beaktas tidigt i planeringsprocessen. • Dockningspunkt ska placeras så att bullerstörningar vid tömning minimeras. Placeringen ska ta hänsyn till både hushåll och verksamheter."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 71.5, "y0": 64.9, "x1": 529.7, "y1": 190.5, "innehåll": "• Antalet tankar per dockningspunkt rekommenderas till mellan 10 och max 15 stycken för att minimera bullerbelastning vid tömning. För en effektiv drift rekommenderas korta och raka rördragningar. • Fastighetsägare ska hålla dockningspunkten tillgänglig och isfri. • Om dockningspunkt ska placeras på kommunal mark krävs att upplåtelseavtal har träffats med staden. Avtalet reglerar även att entreprenören som utför arbetet med installationen av dockningspunkten ska sända in koordinater för dess placering till Stockholm Vatten."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 65.8, "y0": 207.5, "x1": 427.8, "y1": 253.9, "innehåll": "Inkast • Inkast för matavfall ska förses med lås för att minimera risk för felsortering."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 84.9, "x1": 532.3, "y1": 153.3, "innehåll": "I bostadsområden i ytterstaden med relativt låg exploateringsgrad t.ex. radhus och kedjehusområden kan bottentömmande behållare, ovan jord eller nedgrävda vara en lösning  för avfallshanteringen. även i områden med flerbostadshus är det godtagbart med bottentömmande behållare. Däremot bör bottentömmande behållare undvikas på platser med tät stadsbebyggelse."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 165.4, "x1": 529.4, "y1": 240.9, "innehåll": "Trafiksäkerhet • Vid nybyggnad är det inte godtagbart att bottentömmande behållare placeras så att det vid tömning föranleder lyft över cykelbana, parkerade bilar eller nära träd. Inte heller lyft över gångbana accepteras om den ligger i en trafikintensiv miljö t.ex. nära en kollektivtrafikknutpunkt eller skola."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 236.7, "x1": 532.3, "y1": 276.0, "innehåll": "Vid ombyggnationer kan avsteg göras från ovanstående krav, men får endast ske i undantagsfall och efter samråd med Stockholm Vattens avdelning för avfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 288.1, "x1": 529.5, "y1": 456.6, "innehåll": "Angöring • Kranbilar som tömmer bottentömmande behållare kan stå 5-10 meter från behållaren. • Lämpligt avstånd mellan hämtfordon och behållare varierar beroende av kranens räckvidd och behållarens tyngd. Det går därför inte att ange ett generellt mått. Observera att pålagd stenbeläggning på behållarens markplatta har stor betydelse för behållarens sammanlagda vikt. Avståndet mellan hämtfordon och behållare bör därför inte underskrida 2 m och inte överstiga 6 m mellan centrum-behållare och centrum-kranbil. • Angöringsplats får inte ligga så att parkerade bilar förekommer mellan hämtfordon och behållare. • En lastplats bör vara minst 15 m lång."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 473.6, "x1": 529.4, "y1": 764.6, "innehåll": "Placering av behållare • Bottentömmande behållare får inte placeras på allmän platsmark utan ska placeras på fastighetsmark. • Mellan varje gruppering om 3 behållare ska det vara ett avstånd om minst 50 m. För tätare placering krävs bygglov. • Inga hinder i höjdled får begränsa lyftarmen eller själva behållaren; 10 m fritt i höjdled. • Inga hinder i sidled får begränsa vid tömning. Om behållaren placeras intill fasad ska avståndet mot fasaden vara > 2 m på grund av eventuell pendling av behållaren vid tömning. För placering av behållare vid fasad med fönster ska hänsyn tas till brandskydd och buller som kan uppstå. • 1 meter fritt runt behållare på mark för att säkerställa möjlighet till snöröjning, isättande av ev. innersäck och städning. Vid lyft bör ett säkerhetsavstånd på 2 m från omgivande hinder tillämpas; exempelvis lyktstolpar eller parkerade bilar. • Behållarna ska placeras minst 5 m från elstation och minst 3 m från ledningar och rör i marken. • Behållare bör anläggas så att vatteninträngning minimeras och vara placerad så att ytvattenavrinning möjliggörs. Om lakvatten ansamlas under behållare rekommenderas att dessa rengörs/saneras vid behov. Rengöring är särskilt viktigt för behållare med matavfallsinsamling."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 71.5, "y0": 64.9, "x1": 529.1, "y1": 104.2, "innehåll": "• Behållare får heller inte placeras så att träd riskerar att skadas vid tömning, vilket innebär att placering bör ske 2 m från kronans ytterkant när den är som yvigast."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 121.1, "x1": 427.8, "y1": 167.6, "innehåll": "Inkast • Inkast för matavfall ska förses med lås för att minimera risk för felsortering."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 184.5, "x1": 505.2, "y1": 252.3, "innehåll": "övrigt • Bottentömmande behållare ska vara utformad med en- eller tvåkrokssystem med fast mothåll. • Behållare för insamling av matavfall bör vara anpassad till att rymma en innersäck av papper."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 581.5, "x1": 532.3, "y1": 635.4, "innehåll": "Vid tillfällig uppställningsplats för container ska allmänna hänsynsregler och trafiksäkerhet  beaktas. Polistillstånd krävs i alla fall där stadens mark upplåts tillfälligt för uppställning av  container. Kontakta Stockholm Vattens avfallsavdelning i varje enskilt fall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 96.9, "x1": 532.2, "y1": 194.5, "innehåll": "För verksamheter med större volymer matavfall som restauranger, storkök, caféer, livsmedelsbutiker och liknande kan system med avfallskvarnar användas för en effektiv hantering av matavfallet. Det finns kvarnsystem och tankar av olika storlek och utförande. Den vanligaste metoden idag är att det malda matavfallet transporteras i rör till en sluten tank som töms av slamsugsfordon. Det finns även kvarnlösningar med koppling till VA-nätet men dessa förutsätter slamtank som bräddar till avloppet via fettavskiljare."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 198.8, "x1": 531.9, "y1": 252.6, "innehåll": "Vid användning av kvarnsystem för matavfall underlättas arbetsmiljön betydligt både för hämtpersonalen och för personalen i verksamheten. Installation av avfallskvarnar är även att föredra ur livsmedelshygienisk synpunkt då luktproblem och rengöring minimeras."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 289.8, "x1": 532.3, "y1": 329.0, "innehåll": "Nedanstående villkor avser avfallskvarn med inkastbänk och lagringstank som inte  ansluts till byggnadens VA-nät."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 334.6, "x1": 532.3, "y1": 719.9, "innehåll": "Kontakt bör ske med Stadsbyggnadskontoret för att kontrollera krav på eventuellt bygglov eller anmälningsplikt, samt Stockholm Vattens avfallsavdelning för att säkerställa hämtning. • Om kvarnen placeras i köket kan den ur livsmedelshygienisk hänsyn inte användas under beredning av mat. Om kvarnen däremot placeras i diskutrymmet går det bra att använda kvarnen under produktion. Tänk på att storleken på inkastbänken ska motsvara verksamhetens behov. • Tömningsledningen bör luta i riktning mot tanken för att undvika spill vid tömning. • Tömningsledningens diameter bör inte understiga 100 mm. • Det ska finnas möjlighet till avluftning av tank. • Matavfallet ska vara pumpbart, vilket normalt innebär en torrsubstanshalt på omkring 10 %. Hänsyn till den maximala sträcka som pumpen klarar att pumpa avfallet ska tas i beaktande vid tankens placering. • Arbetsmiljökraven för hämtpersonalen ska alltid beaktas. - Automatisk spolning av tanken ska finnas för att undvika att hämtpersonal behöver klättra upp på tanken för att öppna och spola ur den. - Kopplingspunkten skall monteras mellan 70 och 110 cm från golvet för att främja god arbetsmiljö. - Kopplingen för tömning av tanken bör vara placerad så att den lätt kan slamsugas vilket innebär vinklad 90 grader från väggen. - Slangen ska kunna fästas under sugning. - Slangdragningen mellan kopplingspunkten och hämtfordonet bör vara så kort som möjlig för att underlätta tömningen."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 65.8, "y0": 92.8, "x1": 532.2, "y1": 161.0, "innehåll": "Vid nyinstallation av fettavskiljare ska en bygganmälan upprättas till Stadsbyggnadskontoret. När befintlig fettavskiljare kompletteras med avfallskvarn och tank krävs ingen bygganmälan då befintlig rördragning, avluftning och tömningsledning används. Kontakt ska tas med Stockholm Vatten för information om anläggningens dimensionering 4 ."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 65.8, "y0": 198.3, "x1": 532.3, "y1": 295.8, "innehåll": "För hantering av hushållens matavfall är det sedan september 2008 tillåtet för enskilda hushåll att montera matavfallskvarn kopplad direkt till VA-nätet. Matavfallet transporteras till och omhändertas av Stockholm Vatten. Installationen kan genomföras utan anmälan, åtgärden är även avgiftsfri. ålder, dimension och lutning på rörledningar kan vara avgörande för hur installationen av matavfallskvarnen fungerar. Därför bör en kontroll av konditionen på fastighetens avloppsinstallation genomföras, för vilken fastighetsägaren ansvarar."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 65.8, "y0": 300.1, "x1": 532.3, "y1": 354.0, "innehåll": "Från och med januari 2012 utökades de bestämmelser som ger hushåll rätt att montera matavfallskvarn direkt till VA-nätet till att även omfatta vissa mindre verksamheter. Kontakta Stockholm Vatten för vidare information."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 531.8, "y1": 138.3, "innehåll": "Vid manuell hämtning måste hämtpersonal dra, lyfta och/eller skjuta kärlet eller säcken för att hämta avfallet. Nedan anges generella anvisningar för manuell hämtning."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 171.3, "x1": 532.1, "y1": 239.7, "innehåll": "Avfallsbehållare får inte placeras på allmän platsmark. Kärlen ska förvaras utomhus eller i soprum, så nära hämtfordonets angörningsplats som möjligt för att minska dragsträcka och kostnad. Fastighetsägaren ansvarar för att kärlen rengörs regelbundet och vid behov, vilket är särskilt viktigt under sommarhalvåret."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 272.6, "x1": 529.5, "y1": 485.2, "innehåll": "Nedanstående krav avser vägen mellan hämtfordonet och kärlets och säckarnas uppställningsplats. • Vägen fram till hämtningspunkt ska vara lättframkomlig vilket innebär att den ska vara plan, kort och att markbeläggningen ska vara hårdgjord (t.ex. släta plattor eller asfalt) samt utan trappsteg, trösklar och kraftig lutning. Vägen ska även vara fri från hinder t.ex. snö. • Accepterad lutning beror på avfallets vikt och dragmotstånd vid transport. Lutning på hämtväg ska inte överstiga 1:20 för att belastningen vid skjuta och dra-arbete ska bli acceptabel. En lutning på 1:12 kan accepteras, men endast under gynnsamma förhållanden, exempelvis vid rak transportsträcka inomhus. • Avståndet mellan hämtfordon och avfallsutrymme ska vara så kort som möjlig. • Högst 10 m rekommenderas. Vägen bör vara minst 1,2 m bred och om den ändrar riktning bör bredden där vara minst 1,35 m."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 92.8, "x1": 532.2, "y1": 283.4, "innehåll": "Det råder förbud mot att förvara brännbart material i trapphus och entréer då dessa utgör utrymningsväg i händelse av brand. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att anordna lämpliga utrymmen för insamling av brännbart material. Speciellt bör observeras att kärl, annat brännbart avfall eller lastpallar inte placeras intill eller på lastkajer, speciellt vid skolor, köpcentra eller andra offentliga platser. För att förhindra spridning av brand, säkerställa trygg utrymning och framkomlighet för brandförsvarets fordon förordar brandförsvaret att kärl med brännbart material placeras: • Minst 5 m från fasad med fönster – i höjdled minst 5 m och minst 2 m i sidled. • Minst 2 m från utrymningsväg. • Inte över brandpost, vatten- och gasavstängning eller liknande. Brandklassade kärlskåp finns på marknaden."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 321.2, "x1": 532.3, "y1": 375.1, "innehåll": "På hämtdagen senast kl. 06.00 ansvarar fastighetsägaren för att placera kärlet max 3 m från  hämtfordonets stoppställe på det lokala vägnätet. Fastighetsägaren ansvarar för att transportvägen för hämtpersonalen till kärlet hålls i framkomligt skick."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 93.1, "x1": 532.2, "y1": 132.3, "innehåll": "Nedanstående mängder baseras på erfarenheter som sammanställts av Avfall Sverige. Mängderna kan användas som riktvärden för dimensionering av avfallsutrymme."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 529.5, "y1": 425.4, "innehåll": "Systemen för insamling av avfall ska vara tillgängliga för alla som lämnar avfall, vilket innebär att; • Vägen till avlämningsplatsen ska vara plan, hårdgjord och jämn samt hållas fri från hinder (t.ex. snö eller avfall). Vägen skall även vara lättframkomlig, vilket innebär att trappsteg, trösklar, tunga dörrar eller trånga passager inte får finnas. • Inkast ska placeras så att de bekvämt kan nås av personer med funktionsnedsättning. • Luckorna ska kunna hanteras med lätthet och kunna öppnas med en hand. • Utrymme vid sidan och framför lucka/öppning ska utformas så att man från rullstol kommer åt inkast och kan vända när man lämnat avfallet. • Avfallsutrymme ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning vilket ställer krav på lätt öppningsbara dörrar. • Information ska finnas och vara tillgänglig, samt utrustning utformas för personer med nedsatt syn. Tydliga texter, symboler och färger kompletterade med punktskrift bör finnas. • Barnsäkerheten får inte äventyras, vilket innebär att avfallsbehållare eller -utrymmen bör vara försedda med en låsanordning för att förhindra att barn kan krypa in och skadas. • Det är möjligt för enskilda hushåll att mot en avgift beställa hämtning direkt från bostaden av farligt avfall, elavfall samt skrymmande avfall (grovavfall) via Stockholm Vattens avfallsavdelning."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 92.8, "x1": 532.3, "y1": 132.1, "innehåll": "Förslag på mått: 0,4 m, helst 1 m till hörn, minst 1,5 x 1,5 m framför luckan. Inkastets placering: max 90 cm mellan underkant på inkast och golv- eller marknivå."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 435.7, "x1": 531.9, "y1": 475.0, "innehåll": "För behållare som placeras utomhus bör vändmått för rullstol utomhus användas, d.v.s. minst 2 x 2 m, helst 2,5 x 2,5 m. Inkastets placering: max 90 cm mellan underkant på inkast och golv- eller marknivå."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 65.8, "y0": 71.8, "x1": 337.5, "y1": 96.2, "innehåll": "Avstånd till avlämningsplats för kärl- och säckavfall"}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 65.8, "y0": 92.8, "x1": 532.3, "y1": 203.8, "innehåll": "Nedanstående avstånd avser gångavstånd för boende från varje ytterentré i fastigheten till avlämningsplats. • Flerbostadshus: max 50 m från ytterentré enligt Boverkets byggregler. Staden eftersträvar 10 m för god tillgänglighet. • Småhus i grupp: max 75 m från tomtgräns rekommenderas vid gemensam uppsamlingsplats för god tillgänglighet."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 65.8, "y0": 241.8, "x1": 531.9, "y1": 432.2, "innehåll": "Nedanstående avstånd avser gångavstånd för boende från varje ytterentré i fastigheten till avlämningsplats. • Grovavfall ska lämnas till av fastighetsägare anvisad grovavfallsutrymme inom eller i närheten av fastigheten. Fastighetsägaren kan även välja att samla in grovavfall genom containerhämtning. För god tillgänglighet rekommenderar staden ett gångavstånd på max 100 m till avlämningsplats. • Där fastighetsägaren väljer att samla in elavfall, batterier, farligt avfall samt förpackningar och tidningar direkt eller i anslutning till fastigheten rekommenderas ett gångavstånd på max 100 m till avlämningsplats för god tillgänglighet. • Där insamling av förpackningsfraktioner och tidningar inte sker i anslutning till fastigheten ska avfallet lämnas av boende till Förpacknings- och Tidningsinsamlingens publika insamlingssystem eller till kommunens återvinningscentraler."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 65.8, "y0": 99.1, "x1": 532.2, "y1": 594.0, "innehåll": "Flera faktorer styr placeringen av avfallsutrymmen; såsom tillgängligheten för de boende, möjligheten att sortera i olika fraktioner, barnsäkerhet, trafiksäkerhet, tillgänglighet för hämtfordon samt arbetsmiljö för hämtpersonal. Dessa faktorer ska alltid beaktas tidigt i planeringen för att skapa så goda förutsättningar för avfallshanteringen som möjligt. • Rumshöjd i avfallsutrymme och vid transportväg inomhus ska vara minst 2,1 m. • Arbetsutrymme för hämtpersonal framför avfallsbehållare bör vara minst 1,5 m. • Dörröppning till avfallsutrymme ska ha en fri höjd av minst 2 m och en bredd av minst 1 m, för grovavfall 1,2 m. • Frostfritt utrymme ska förses med golvbrunn och tappställe om det inte medför oskäliga kostnader. • Ytor ska vara slittåliga och för att behållare inte ska skada väggarna kan en avbärarlist sättas upp. • Utrymme för hushållsavfall och avfall med producentansvar kan vara gemensamt. • Dörrar bör kunna öppnas och ställas upp samt stängas med arbetshandskar på och med rak rygg. Dörrstopp ska finnas. Automatiska dörröppnare rekommenderas. • Avfallsutrymmet ska utformas så att det är möjligt att hålla rent och skadedjursfritt. Lock på kärlen rekommenderas för att minska risken för lukt. • Avfallsutrymmet ska utformas så att störningar för närboende på grund av buller undviks. • Avfallsutrymmen ska utformas som en egen brandcell och kan med fördel förses med förenklad sprinklerinstallation. • God belysning, bra ventilation, ljusa färger och väl skyltat är andra faktorer som bör beaktas. Belysningens ljusstyrka ska vara minst 400 lux och gärna försedd med automatisk tändning och släckning. • Vid sopinkast bör transportröret luta 35 grader nedåt, direkt innanför luckan. • Utrymme för grovavfall ska förses med märkning och bör ges ett tydligt avgränsat område på ca 2 x 3 m."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 65.8, "y0": 115.9, "x1": 339.7, "y1": 300.7, "innehåll": "Fastighetsägaren kan välja att upprätta insamling av hushållens farliga avfall inom fastigheten. Vissa typer av farligt avfall som kan uppkomma inom ett hushåll är inte lämpliga att samla in i fastigheten på grund av risker förknippade med avfallet, exempelvis gas, bilbatterier, explosiva restprodukter, nödbloss, fyrverkerier och läkemedel. Sådant avfall ska lämnas vid kommunens återvinningscentraler samt vid andra ändamålsenliga insamlingspunkter. Enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara (lag 2010: 1011) är det olagligt att samförvara brandfarliga gaser och -vätskor, exempelvis spolarvätska och gasol."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 65.8, "y0": 305.0, "x1": 531.9, "y1": 344.3, "innehåll": "Fastighetsägaren beställer hämtning vid behov, vilket ska ske genom kommunens upphandlade entreprenörer för farligt avfall. Avfallet ska hållas skilt från övrigt avfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 65.8, "y0": 356.3, "x1": 314.6, "y1": 637.5, "innehåll": "Exempel på avfall som kan lämnas i fastigheten • Mindre elektronik, batterier, ljuskällor • Målarfärg • Sprayburkar • Rengöringsmedel • Soda • Mindre mängd spillolja • Lösningsmedel • Glykol • Bekämpningsmedel • Kvicksilvertermometrar • Syror t.ex. svavelsyra, saltsyra • Härdare t.ex. plastic padding."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 92.8, "x1": 532.3, "y1": 161.1, "innehåll": "Platsen ska vara utförd på ett sådant sätt att de brandfarliga vätskorna vid ett utsläpp inte  kan spridas okontrollerat. Platsen ska begränsa risk för spridning, vilket bör vara en invallad hårdgjord yta utan golvbrunn, motsvarande brandklass EI60. Brandklassade skåp bör användas. Lämpligt utrymme för farligt avfall är att bygga om/till ett miljöhus eller ett  soprum och anpassa till gällande regelverk."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 194.1, "x1": 532.0, "y1": 233.4, "innehåll": "Vid förvaring inomhus ska utrymmet vara väl ventilerat. Detta för att förhindra att brännbar gasbildning uppstår."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 266.4, "x1": 532.3, "y1": 305.6, "innehåll": "Vid förvaring av brandfarlig vätska inomhus ska platsen vara avskild, vilket innebär ett avstånd på 6 m från förvaring av övrigt avfall. Detta för att hindra spridning vid en eventuell brand."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 341.3, "x1": 532.3, "y1": 438.7, "innehåll": "Tillstånd ska sökas då mer än 100 l brandfarlig vätska beräknas förvaras i avfallsutrymmet  vid ett tillfälle enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). Tillstånd  utfärdas av Storstockholms brandförsvar vilka även ansvarar för att avsyna platsen innan  tillstånd ges, och därefter utför tillsyn av avfallsutrymmet med jämna mellanrum. Mängderna av brandfarlig vätska är beroende av hur många hushåll som finns inom fastigheten, och ska därför beaktas om fastighetsägaren väljer att ha fastighetsnära insamling av farligt  avfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 471.7, "x1": 532.1, "y1": 525.6, "innehåll": "Borttransport av avfallet ska ske av godkänd transportör som har de tillstånd som behövs för dessa transporter. Transporten ska utföras av kommunen upphandlad entreprenör. Fastighetsägaren får inte transportera själv."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 121.9, "x1": 515.0, "y1": 146.6, "innehåll": "Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande  av avfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 165.2, "x1": 368.8, "y1": 189.9, "innehåll": "Behållare som töms med kranbil, placerade ovan eller under mark."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 208.5, "x1": 465.0, "y1": 233.2, "innehåll": "Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 251.9, "x1": 532.3, "y1": 291.1, "innehåll": "Avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 309.7, "x1": 532.3, "y1": 349.0, "innehåll": "Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, t.ex. i en rötningsanläggning eller på en deponi."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 367.5, "x1": 532.1, "y1": 406.8, "innehåll": "Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, t.ex. giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 468.7, "x1": 531.9, "y1": 508.0, "innehåll": "Avser sådant hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i ordinarie kärl eller säck."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 526.6, "x1": 441.2, "y1": 551.3, "innehåll": "Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från verksamheter."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 569.9, "x1": 531.9, "y1": 609.1, "innehåll": "Avser olika typer av fordon som är tillämpliga för hämtning av avfall, såsom baklastare, lastväxlare, kranbil eller kajtömmande sopbil. För mobil sopsug används specialfordon."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 627.8, "x1": 458.0, "y1": 652.5, "innehåll": "Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten eller metaller."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 671.1, "x1": 532.3, "y1": 710.4, "innehåll": "\\\"Avser sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, farligt avfall och avfall som  omfattas av producentansvar sorterats ut, d.v.s. den vanliga \\\"soppåsen\\\".\\\""}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 124.3, "x1": 532.2, "y1": 178.0, "innehåll": "Särskilt utsorterat och separat insamlat lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall för biologisk behandling. Mer information om hur utsortering ska ske finns i informationsmaterialet för matavfallsinsamling."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 240.1, "x1": 532.3, "y1": 279.4, "innehåll": "Obemannad mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall, vilka ofta återfinns på bensinstationer eller i anslutning till återvinningscentralerna."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 297.9, "x1": 532.3, "y1": 351.7, "innehåll": "Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent)."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 370.3, "x1": 532.3, "y1": 438.7, "innehåll": "Med producentansvar avses att producenterna har ansvar för att en vara eller produkt  samlas in och omhändertas genom återvinning, återanvändning eller bortskaffning på  ett sådant sätt som krävs för en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering.  Gäller exempelvis förpackningar, tidningar, elavfall och batterier. Regleras i tillämpliga  förordningar om producentansvar."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 457.3, "x1": 485.3, "y1": 482.1, "innehåll": "Avfall från verksamhet som inte har karaktären hushållsavfall. Exempelvis produktionsspill."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 500.6, "x1": 513.4, "y1": 525.4, "innehåll": "Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 544.0, "x1": 532.3, "y1": 583.2, "innehåll": "En bemannad anläggning dit hushåll och verksamheter kan lämna bl.a. grovavfall, elavfall och farligt avfall."}
{"titel": "Projektera & bygg för god avfallshantering - Stockholm Vatten", "filnamn": "projekterabygg-stockholm-vatten.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 65.8, "y0": 601.8, "x1": 531.9, "y1": 655.6, "innehåll": "Obemannad publik insamlingsplats med behållare där hushåll kan lämna förpackningar och tidningar. Det finns ca 250 återvinningsstationer runt om i staden som ägs och drivs av producenterna, genom Förpacknings- och Tidningsinsamlingen."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.4, "y0": 234.2, "x1": 421.8, "y1": 347.5, "innehåll": "Med stöd av 10 kap. 2 och 10 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) föreskriver Boverket i fråga om verkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser dels att 4 § och 6–17 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 8a §, av följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.4, "y0": 418.3, "x1": 412.2, "y1": 455.8, "innehåll": "1 § Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 2 § andra stycket och 12 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.4, "y0": 462.6, "x1": 405.0, "y1": 543.6, "innehåll": "Föreskrifterna 2 § Föreskrifterna gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De omfattar – lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler), – allmänna platser."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.1, "y0": 538.8, "x1": 406.3, "y1": 595.6, "innehåll": "Allmänt råd Nedsatt rörelseförmåga kan exempelvis vara nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelse- förmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.1, "y0": 583.9, "x1": 413.8, "y1": 618.7, "innehåll": "Nedsatt orienteringsförmåga kan exempelvis vara nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.1, "y0": 606.8, "x1": 407.1, "y1": 653.1, "innehåll": "Ytterligare bestämmelser som behöver beaktas vid avhjälpandet av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler finns bland annat i 2 kap. 6 §, 8 kap. 1, 2, 4, 5, 13, 14 och 17 §§ plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.1, "y0": 641.4, "x1": 419.8, "y1": 687.7, "innehåll": "Ytterligare bestämmelser som behöver beaktas vid avhjälpandet av enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser finns i 8 kap. 12, 13 och 16 §§ plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.1, "y0": 675.8, "x1": 405.0, "y1": 710.6, "innehåll": "Bestämmelser om tillsyn och ingripanden finns i 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 78.9, "x1": 538.0, "y1": 172.6, "innehåll": "De allmänna råden 3 § De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpnin- gen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det står dock den en- skilde fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 160.5, "x1": 533.2, "y1": 210.6, "innehåll": "De allmänna råden kan vara sådana regler som ska främja en enhetlig tillämp- ning av en viss författning eller som ska bidra till utveckling i en viss riktning av praxis men som inte formellt binder den som råden är riktade till."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 198.4, "x1": 524.3, "y1": 248.5, "innehåll": "De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Allmänt Råd och är tryckta med mindre och indragen text."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 255.3, "x1": 515.3, "y1": 323.8, "innehåll": "Terminologi 4 § Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 ."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 313.5, "x1": 526.5, "y1": 374.4, "innehåll": "\\\"När begreppet \\\"kommunikationsutrymme\\\" används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas \\\"utrymme i byggnad som används främst till förflyttning\\\". Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, hallar, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum. (BFS 2013:9).\\\""}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 387.1, "x1": 540.6, "y1": 470.6, "innehåll": "Enkelt avhjälpta hinder 5 § Hinder enligt 6–18 §§ ska avhjälpas, så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenser- na får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 465.8, "x1": 530.9, "y1": 534.1, "innehåll": "Allmänt råd Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa bör ständigt omprövas. Bedöm- ningen av ett och samma hinder kan variera; ett hinder som vid en viss tid- punkt inte bedöms som enkelt avhjälpt kan senare bedömas vara det om förutsättningarna ändras."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 522.3, "x1": 537.6, "y1": 603.1, "innehåll": "De praktiska förutsättningarna handlar om det som fysiskt behöver göras för att avhjälpa hindret. Förutsättningarna på platsen påverkar bedömnin- gen; ett hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. Exempelvis kan det vara enkelt att komplettera eller ersätta 2–3 trappsteg med en ramp om det finns tillräckligt med utrymme, medan det kan vara svårt att göra det i en trång miljö med smala trottoarer."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 591.3, "x1": 539.5, "y1": 649.0, "innehåll": "De ekonomiska förutsättningarna handlar om kostnaderna för avhjälpan- det och förmågan att bära kostnaderna. Exempelvis kan kostnaden för sam- ma åtgärd vara orimligt betungande för en ägare men hanterbar för en annan ägare med andra ekonomiska ramar."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 661.8, "x1": 532.6, "y1": 720.0, "innehåll": "Publika lokaler 6 § Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och olämpligt placerade eller olämpligt utformade manöverdon ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 80.0, "x1": 431.2, "y1": 205.7, "innehåll": "Allmänt råd Trösklar bör tas bort om det är tekniskt möjligt, eller åtgärdas på annat sätt så att nivåskillnader utjämnas, för att t.ex. personer i rullstol eller med rollator ska kunna passera.  Mindre nivåskillnader bör överbryggas, exempelvis med ramper. även om rampen är kort bör lutningen inte vara brantare än 1:12, på grund av risken att falla eller välta baklänges. En lutning på 1:20 eller flackare bör eftersträvas. Rampen bör ha jämn och halkfri yta, vara minst 1,3 m bred och ha avåkningsskydd. Om det finns plats, bör en trappa finnas som komple- ment till rampen."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 193.9, "x1": 422.5, "y1": 228.7, "innehåll": "Dörrmattor och skrapgaller, som är tunga att passera eller medför snub- belrisk, bör bytas ut eller åtgärdas på annat sätt."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 216.9, "x1": 430.0, "y1": 309.2, "innehåll": "Olämpligt placerade porttelefoner samt manöverdon till exempelvis dörr- öppnare och ringklockor bör flyttas. Manöverdon till dörröppnare bör i höjd- och sidled placeras så att även en person i rullstol eller med rollator kan använda dem utan att träffas av dörrbladet. Manöverdon bör placeras så att de lätt kan nås från rullstol. En lämplig placering är med centrum 80 cm från marken och minst 70 cm, men gärna 100 cm, från hörn, dörrblads framkant eller annat hinder i ogynnsammaste läge (se bild 1)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 514.7, "x1": 430.0, "y1": 710.5, "innehåll": "Dörrar med dörrstängare bör förses med automatisk dörröppnare. även andra dörrar kan ibland vara för tunga att öppna för många människor och bör därför förses med automatisk dörröppnare. Vid utformningen av dörrar med automatisk öppnare är det viktigt att de ingående funktionerna placeras på rätt plats (se ovan), att manöverknappar kontrastmarkeras, att områden där dörrar slås upp markeras i golv alternativt att dörrar förses med säkerhetssensorer, och dylikt.  Olämpligt placerade manöverpaneler i och utanför hissar bör flyttas och olämpligt utformade manöverpaneler bör bytas. Manöverpanelers läge har betydelse för om rullstolsburna kan nå dem. Utformningen är viktig för personer med nedsatt syn och för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Utgångsknappen bör ha form och ljushet som avviker mot omgivningen. För lämplig utformning och placering av manöverpaneler, se SS-EN 81-70. Olämpligt utformade handtag och lås bör bytas mot sådana som kan hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 91.3, "x1": 506.3, "y1": 128.7, "innehåll": "7 § Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varnings- markering ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 123.9, "x1": 539.9, "y1": 376.1, "innehåll": "Allmänt råd Viktiga målpunkter, t.ex. entrédörrar, manöverdon till automatiska dörröpp- nare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, dörrar till och i utrymningsvägar samt trapphus bör kontrastmarkeras så att perso- ner med nedsatt syn eller kognitiv förmåga lättare kan orientera sig. Kon- trastmarkeringar kan uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) ökar avsevärt möjligheten för personer med nedsatt syn att uppfatta markeringen.  Logiska ledstråk som leder till och mellan målpunkterna bör anordnas till ledning för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrastlinjer i golv bör anordnas med både ljushetskontrast och taktil kontrast för personer med kraftigare  nedsatt syn. För personer med nedsatt kognitiv förmåga underlättas orienteringen av logiska färgsystem.  Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar bör markeras, Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och placeras i ögonhöjd för både stående och sittande personer.  Trappor bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (se bild 2). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 523.1, "x1": 539.6, "y1": 569.5, "innehåll": " Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor eller kapphyllor, lägre än 2,00 m över golv, bör byggas in eller utmärkas så att de även kan upptäckas av personer med nedsatt syn som använder teknikkäpp. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 568.9, "x1": 503.7, "y1": 606.3, "innehåll": "8 § Hinder i form av bristande utformning av orienterande skyltning ska avhjälpas. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 601.4, "x1": 537.1, "y1": 738.8, "innehåll": "Allmänt råd Skyltar som behövs för att man ska kunna orientera sig bör vara lättbegrip- liga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd för att kunna läsas och höras såväl av personer i rullstol som av stående perso- ner med nedsatt syn. De bör placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstorleken bör vara anpassad efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skyltar bör vara kompletterade med bokstäver i antingen upphöjd relief eller punktskrift eller båda samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Elektronisk skyltning bör anpassas så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan uppfatta och förstå den. Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl.a. personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med nedsatt kognitiv förmåga ska kunna orientera sig. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 125.8, "x1": 389.4, "y1": 151.2, "innehåll": "8a § Hinder i form av brister i ljudmiljön ska avhjälpas. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 158.3, "x1": 432.5, "y1": 307.1, "innehåll": "Allmänt råd Dålig hörbarhet bör förbättras genom att anpassa rumsakustiken till lokalens avsedda användning, exempelvis genom komplettering med ljudabsorbenter. Taluppfattbarheten bör särskilt beaktas. Störande bakgrundsljud från tekniska installationer, hissar eller trafik kan behöva avskärmas.  Receptioner bör utrustas med teleslinga eller någon annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel.  För personer med nedsatt orienteringsförmåga har lokalens ljudmiljö stor betydelse för användbarheten, exempelvis för hur personer med nedsatt hörsel kan uppfatta tal. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 307.8, "x1": 392.0, "y1": 333.2, "innehåll": "9 § Hinder i form av bristande eller bländande belysning ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 327.7, "x1": 430.9, "y1": 499.5, "innehåll": "Allmänt råd Stora glasytor mot det fria och fönster i slutet av korridorer bör kunna skärmas av för att motverka bländning. Avskärmning kan ske exempelvis med gardiner, markiser eller persienner.  Fast belysning som är bländande bör åtgärdas, exempelvis genom att ljuskällan avskärmas. Det är också viktigt att kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen eller mellan ute och inne inte är för stor. Belysnin- gen kan vara avgörande för om personer med nedsatt syn kan orientera sig. Personer med nedsatt syn behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, och personer med nedsatt hörsel eller som är döva för att kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar.  Belysningen i kommunikationsutrymmen bör anpassas så att den är jämn och anordnad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig och uppfatta hur underlaget ser ut. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 500.0, "x1": 403.3, "y1": 537.5, "innehåll": "10 § Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 532.7, "x1": 430.9, "y1": 623.9, "innehåll": "Allmänt råd Där ledstänger saknas eller bara finns på ena sidan om en trappa eller ramp bör de kompletteras så att de finns på båda sidor. Ledstänger bör sitta på 0,9 meters höjd och vara lätta att gripa om. De bör löpa oavbrutet, samt förbi trappans eller rampens början och slut med minst 30 cm, Ledstängerna bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 624.5, "x1": 419.3, "y1": 661.9, "innehåll": "11 § Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 657.1, "x1": 431.9, "y1": 748.4, "innehåll": "Allmänt råd Fast inredning bör anpassas för att fungera för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Exempel på sådan anpassning kan vara att flytta fast inredning, som är placerad för högt eller för nära hörn, så att personer i rullstol kan nå dem. Andra exempel på anpassning kan vara att komplettera system med talförbindelse och ljud- och ljusanordning så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan ta del av information. Exempel på åtgärder"}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.9, "y0": 79.0, "x1": 530.5, "y1": 228.7, "innehåll": "för att personer med nedsatt syn ska kunna använda knappsatser där siffer- kombinationer ska slås in kan vara att knappsatsen förses med ljushets- kontrast, att 5:an förses med en taktilt märkbar punkt och att knappsatsen förses med punktskrift.  I hygienrum avsett för personer med nedsatt rörelseförmåga bör fast inredning kompletteras så att hygienrummet kan användas av dessa personer. Olämpligt placerade eller dåligt fungerande inredningsdetaljer som gör hygienrummet svårt att använda bör flyttas eller bytas ut.  Hygienrum bör kompletteras med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt syn kan orientera sig. Bristfällig larmutrustning bör komp- letteras, så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 165.2, "y0": 241.4, "x1": 511.8, "y1": 299.6, "innehåll": "Allmänna platser 12 § Fysiska hinder såsom mindre nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.9, "y0": 294.8, "x1": 537.8, "y1": 397.6, "innehåll": "Allmänt råd Nivåskillnader vid övergångsställen, andra gångpassager, parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd och hållplatser bör avfasas till 0- kant så att personer i rullstol eller med rollator kan ta sig fram. Avfasningen bör, om plats finns, inte ha större lutning än 1:12 och bredden bör vara 90– 100 cm. Vid sidan av avfasningen bör kantstenen ligga kvar så att personer med nedsatt syn kan ta ut riktningen över gatan. Avfasningen bör ha jämn och halkfri yta."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.9, "y0": 385.8, "x1": 540.2, "y1": 547.1, "innehåll": "Ojämn markbeläggning som utgör hinder för personer i rullstol och med rollator att ta sig fram på gångytor bör bytas ut, exempelvis genom att ett stråk med jämnare markbeläggning fälls in.  Mindre nivåskillnader i gångytor bör överbryggas, exempelvis med ramper. även om rampen är kort bör lutningen inte vara större än 1:12, på grund av risken att falla och välta baklänges. En lutning på 1:20 eller flackare bör eftersträvas. Rampen bör ha jämn och halkfri yta, vara minst 1,3 m bred och ha avåkningsskydd. Tvärlutningen bör inte vara mer än vad som krävs för vattenavrinningen och inte överstiga 1:50, för att inte utgöra fara för personer med dålig balans, för att personer med nedsatt eller kraftigt nedsatt syn inte ska tappa orienteringen och för att personer i rullstol eller med rollator ska kunna ta sig fram. Om det finns plats, bör en trappa finnas som komplement till rampen."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.9, "y0": 535.4, "x1": 529.6, "y1": 593.1, "innehåll": "Ränndalar som utgör hinder för personer i rullstol och med rollator bör täckas över så att ytan blir jämn eller bytas ut mot t.ex. avrinningsgaller eller ränndalar som utan svårighet kan passeras av personer i rullstol eller med rollator. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 165.2, "y0": 593.6, "x1": 530.3, "y1": 631.1, "innehåll": "13 § Hinder i form av bristande kontrastmarkering och varningsmarkering ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.9, "y0": 626.3, "x1": 540.1, "y1": 740.6, "innehåll": "Allmänt råd Viktiga målpunkter, t.ex. busshållplatser, perronger, övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator, entréer m.m. bör kontrastmarkeras så att, personer med nedsatt syn eller kognitiv förmåga lättare ska kunna upptäcka dem. Logiska ledstråk kan anordnas till och mellan målpunkterna. Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till sammanhängande ledstråk. Kontrastmarkering kan exempelvis anordnas genom att material som avviker taktilt och i ljus- het fälls in i markbeläggningen, t.ex. tydligt kännbara plattor i asfaltyta."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 79.0, "x1": 431.2, "y1": 274.7, "innehåll": "Markbeläggningen bör utformas så att den inte medför snubbelrisk. En ljus- hetskontrast på minst 0,40 enligt NCS ökar avsevärt möjligheten för perso- ner med nedsatt syn att uppfatta markeringen.  Trappor bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att framkanten på nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Se bild 2). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området.  Stolpar i gångbanor, fallkanter och andra detaljer bör kontrastmarkeras för att underlätta för personer med nedsatt syn och personer med nedsatt kognitiv förmåga att urskilja detaljer. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS ökar avsevärt möjligheten för personer med nedsatt syn att upp- fatta markeringen.  Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och balkonger, lägre än 2,20 m över mark bör byggas in eller utmärkas särskilt, så att de inte utgör risk för personer med nedsatt syn."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 263.0, "x1": 431.2, "y1": 343.6, "innehåll": "Fasta hinder i gångytor bör, om det inte är möjligt att flytta dem bort från gångytan, tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp.  Oskyddade glasytor bör markeras. Markeringarna bör avvika mot bak- grunden och placeras i ögonhöjd för både stående och sittande personer. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 344.3, "x1": 394.3, "y1": 381.7, "innehåll": "14 § Hinder i form av brist på och bristande utformning av orienterande skyltning ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 369.6, "x1": 429.2, "y1": 432.2, "innehåll": "Med skyltar avses i denna paragraf inte vägmärken eller andra anordningar enligt vägmärkesförordningen (2007:90). Skyltar ska utformas och placeras så att de inte kan förväxlas med vägmärken och andra anordningar (se vidare 8 kap. 4 § vägmärkesförordningen). (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 427.5, "x1": 429.8, "y1": 610.7, "innehåll": "Allmänt råd Skyltar som behövs för att man ska kunna orientera sig bör finnas. Skyltar bör vara lättbegripliga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd för att kunna läsas och höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn. De bör placeras där man för- väntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstor- leken bör vara anpassad efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skyltar bör vara kompletterade med bokstäver i antingen upphöjd relief eller punktskrift eller båda samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Elektronisk skyltning bör an- passas så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan uppfatta och förstå den.  Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl.a. personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med nedsatt kognitiv förmåga ska kunna orientera sig. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 611.4, "x1": 397.4, "y1": 636.8, "innehåll": "15 § Hinder i form av bristande eller bländande belysning ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 631.3, "x1": 431.5, "y1": 734.1, "innehåll": "Allmänt råd Fast belysning som är bländande bör åtgärdas, exempelvis genom att ljus- källan avskärmas. Belysningen kan vara avgörande för om personer med nedsatt syn kan orientera sig. Personer med nedsatt syn behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, och personer med nedsatt hörsel eller som är döva för att kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar.  Belysningen på gångytor och vid viktiga målpunkter bör anpassas så att den är jämn och anordnad så att även personer med nedsatt syn kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 114.3, "x1": 511.0, "y1": 151.6, "innehåll": "16 § Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.9, "y0": 146.8, "x1": 538.7, "y1": 238.1, "innehåll": "Allmänt råd Där ledstänger saknas eller bara finns på ena sidan om en trappa eller ramp bör de kompletteras så att de finns på båda sidor. Ledstänger bör sitta på 0,9 meters höjd och vara lätta att gripa om. De bör löpa oavbrutet, samt förbi trappans eller rampens början och slut med minst 30 cm. Ledstängerna bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 238.8, "x1": 518.2, "y1": 276.1, "innehåll": "17 § Hinder i form av bristande utformning av parkeringsplatser för rörelse- hindrade med särskilt tillstånd ska avhjälpas. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.9, "y0": 271.3, "x1": 536.0, "y1": 420.2, "innehåll": "Allmänt råd Vissa platser på en parkeringsplats bör åtgärdas så att de medger att rullstol tas in och ut från sidan av fordonen. Breddmåttet på en sådan plats bör vara 5,0 m. Om fri yta finns intill parkeringsplatsen kan sådan yta räknas in i breddmåttet.  Om uppställningsplatsen är placerad längs en gata bör den ha tillräckligt längdmått så att utrymme finns för att kunna passera med rullstol mellan parkerade fordon. Vissa platser kan göras extra långa för att ta in och ut rullstol baktill på fordonet. För det behövs en cirka 9 meter lång plats.  Lutningen i längs- och sidled bör inte vara mer än vad som krävs för vattenavrinningen och inte överstiga 1:50. Markbeläggningen bör vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2013:9)."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 420.7, "x1": 507.4, "y1": 458.0, "innehåll": "18 § Hinder i form av brister i lekplatsers utformning eller utrustning ska avhjälpas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.9, "y0": 453.4, "x1": 531.6, "y1": 533.1, "innehåll": "Allmänt råd Brister, som gör det svårt för barn med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga att alls använda lekplatsen bör åtgärdas. även brister som gör det svårt att vistas på lekplatsen för föräldrar med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller för andra och som tar hand om barnen, bör åtgärdas."}
{"titel": "HIN - BFS 2013:9", "filnamn": "hin_bfs2013-9.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 115.4, "x1": 431.2, "y1": 203.4, "innehåll": "1. Denna författning 1 träder i kraft den 2 maj 2011, då verkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19) om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska upphöra att gälla. 2. äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant ärende till dess ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 107.9, "y0": 138.5, "x1": 495.3, "y1": 172.6, "innehåll": "Tätskiktsgarantier ställer ut ansvarsutfästelser på hela eller delar av takytor, både vid nyproduktion och renovering (omläggning av befintliga tak)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 107.9, "y0": 170.1, "x1": 495.9, "y1": 217.3, "innehåll": "Ansvarsutfästelser ställs inte ut för reparationer eller kompletteringar på befintliga tak (t ex intäckningar vid nya takgenomföringar, intäckning av infästningsplattor för tak- säkerhet, byte av fotplåt etc.)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 107.9, "y0": 233.5, "x1": 352.5, "y1": 299.3, "innehåll": "Yttertak med överbyggnad Det ska alltid framgå av ansvarsutfästelsen om taket (eller del av tak) har någon form av överbyggnad (t ex sedum, trätrall eller solpaneler)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 107.9, "y0": 468.8, "x1": 521.7, "y1": 516.0, "innehåll": "Tätskikt som förses med överbyggnad enligt nedan ska vattenprovas enligt metod i AMA Hus YHB.2132 (se beskrivning i kap 7.5. Tätskikt som ej förses med överbyggnad (expone- rat tätskikt) behöver inte vattenprovas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 107.9, "y0": 532.2, "x1": 517.0, "y1": 611.0, "innehåll": "Eftermontering av överbyggnad  (efter att ansvarsutfästelsen är utställd) Ansvarsutfästelse respektive Materialgarantin upphör att gälla om taket under Ansvarsut- fästelsens respektive Materialgarantins giltighetstid förses med överbyggnad (t ex sedum, trätrall eller solpaneler)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 107.9, "y0": 608.5, "x1": 511.4, "y1": 655.7, "innehåll": "För tak som förses med solpaneler eller sedum inom 2 år efter slutbesiktning (färdigstäl- lande om slutbesiktning av entreprenad inte utförs) är det möjligt att komplettera befintlig garanti så att den fortsätter att gälla. Kontakta Tätskiktsgarantier för villkor och utförande."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 79.6, "y0": 69.7, "x1": 495.3, "y1": 144.0, "innehåll": "2  Tätskiktssystem Tätskiktssystem som omfattas av TäTSKIKTSGARANTIER™  enligt förteckning från respektive materialtillverkare. Aktuell förteckning finns på vår hemsida www.tätskikts- garantier.se"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 323.9, "x1": 390.3, "y1": 376.7, "innehåll": "Anger på vilket underlag tätskiktet klarar mekanisk påverkan. Klass A = mjuka underlag (isolering av cellplast och mineralull) med ytkompressionshållfasthet ˃ 60kPa."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 374.2, "x1": 511.2, "y1": 408.4, "innehåll": "Klass B = hårda underlag (Underlag: betong, lättbetong, cellglas, träpanel, råspont och mate- rial som bedöms ha lika kompressionshållfasthet, samt renovering på befintlig taktäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 423.8, "x1": 464.4, "y1": 478.4, "innehåll": "Brandklass Anger på vilket underlag tätskiktet uppfyller brandteknisk klass B ROOF (t2) enligt CEN/TS 1187:2012 test 2."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 475.9, "x1": 493.5, "y1": 512.5, "innehåll": "Deklaration av brandegenskaper görs med hjälp av en kod där siffrorna 1, 2, 3 och 4 anger på vilka underlagstyper produkten uppfyller kraven enligt brandklass B ROOF (t2)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 681.5, "x1": 513.7, "y1": 702.7, "innehåll": "Remsor som ingår i tätskiktssystemet ska uppfylla motsvarande brandklass som tätskiktets."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 700.2, "x1": 514.2, "y1": 747.4, "innehåll": "Materialet ska provas på både brännbart och obrännbart underlag om det ska kunna användas på dessa typer av underlag. För att erhålla full brandklassning av materialet på samtliga underlag måste godkänt resultat visas för både cellplast samt mineralull."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 744.9, "x1": 497.0, "y1": 779.0, "innehåll": "Regelverket godtar provning på träspånskiva 680 kg/m 3 för godkännande på träpanel ≥ 480 kg/m 3 ."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 107.9, "y0": 635.1, "x1": 493.1, "y1": 670.2, "innehåll": "Kontrollera med respektive leverantör vilka produkter som är godkända att monteras på isolering av PIR."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 79.6, "y0": 254.5, "x1": 509.8, "y1": 355.5, "innehåll": "2.2  1-lagstäckning eller 2-lagstäckning För de flesta yttertak fungerar en 1-lagstäckning utmärkt. De fall en 2-lagstäckning kan vara lämplig är t ex fall då takytor är svåråtkomliga för åtgärder, till exempel tak med solpaneler, tak med överbyggnad av sedum, singel trätrall eller på byggnader med särskilt stora ekonomiska värden eller kulturvärden. Ett 2-lags- system är ett säkrare system då samtliga arbetsmoment utförs i dubbla skikt/lager."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 79.6, "y0": 383.8, "x1": 507.0, "y1": 445.8, "innehåll": "2.3 Monteringsmetod Tätskikt kan monteras med mekanisk infästning och skarvsvetsning, sträng- och skarvs- vetsning eller helsvetsning mot underlag."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 79.6, "y0": 75.8, "x1": 507.6, "y1": 185.7, "innehåll": "3  Takutformning och underlag Byggtekniska förutsättningar För att kunna utföra ett korrekt montage av tätskikt måste det finnas byggtekniska förut- sättningar för detta. Det kan till exempel vara underlag, bärande konstruktion, dimensio nering och placering av takavvattning, ångspärr etc."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 107.9, "y0": 191.7, "x1": 510.9, "y1": 225.9, "innehåll": "Arbeten som ingår i dessa byggtekniska förutsättningar utförs normalt av andra entrepre- nörer än takentreprenören, till exempel stom- eller byggentreprenörer."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 107.9, "y0": 223.4, "x1": 514.2, "y1": 297.5, "innehåll": "Då dessa byggtekniska förutsättningar följer AMA Hus och andra branschregler förutsätts det att dessa är utförda på rätt sätt när tätskiktsarbetet ska utföras. Det förutsätts (dvs åligger inte takentreprenören att kontrollera) att dessa arbeten är utförda på rätt sätt. Upptäcker takentreprenören att något avviker från det som beskrivs i byggtekniska förutsättningar ska takentreprenören underrätta sin beställare om detta."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 512.6, "y1": 145.1, "innehåll": "3.1  Takutformning Vid nyproduktion ska takplan upprättas som redovisar taklutning, takfall, takavvattning (placering av takbrunnar och bräddavlopp), taksäkerhetsanordningar, genomföringar och uppbyggnader samt hur tillträde till yttertak ska ske. AMA Hus YJC.21."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 107.9, "y0": 170.9, "x1": 355.3, "y1": 205.1, "innehåll": "Fritt mått (avstånd) mellan genomföringar, hinder, uppbyggnader och liknande ska vara minst 300 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 107.9, "y0": 202.6, "x1": 344.2, "y1": 236.7, "innehåll": "Tätt sittande genomföringar ska byggas ihop till en gemensam större genomföring."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 107.9, "y0": 299.8, "x1": 333.6, "y1": 347.0, "innehåll": "Fritt mått (avstånd) mellan rörgenomföringar där gummistosar används ska vara minst stosens totala diameter + 200 mm (inklusive fläns)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 108.2, "y0": 429.7, "x1": 371.1, "y1": 476.9, "innehåll": "Sarg till takljuskupoler, takluckor, takfönster och liknande ska vara minst 200 mm hög ovan takyta (se AMA Hus HSD.1441)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 108.2, "y0": 540.1, "x1": 383.0, "y1": 574.3, "innehåll": "Plywoodskivor till fristående uppbyggnader över rörelsefogar och liknande ska ha en minsta tjocklek av 21 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 108.2, "y0": 571.8, "x1": 381.6, "y1": 619.0, "innehåll": "Plywoodskivor på vägg, sarg och liknande, eller till spikbart underlag, ska vara minst 15 mm tjocka (enligt AMA Hus KEB.18)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 107.1, "y0": 665.2, "x1": 354.4, "y1": 718.1, "innehåll": "Takavslutning vid hängskiva och liknande ska utföras med snedsågad (fasad) träregel minst 45 x 95 mm. Träregeln ska vara fäst i underlaget."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 506.4, "y1": 143.7, "innehåll": "Installationer i takisolering För att mekanisk infästning av tätskikt ska vara möjlig att utföra enligt vindlastberäkning och för att undvika ev problem med kondens ska installationer (rörledningar för avvatt- ning, ventilation, elkablar och liknande) inte förläggas i takisoleringen under tätskiktet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 107.9, "y0": 141.2, "x1": 438.6, "y1": 162.3, "innehåll": "Se princip för mekanisk infästning av tätskikt i figurer kap 3.4.1 och 3.4.2"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 420.3, "y1": 137.8, "innehåll": "3.2  Taklutning Underlag för tätskikt ska utformas med fall till brunn eller hängränna. Ansvarsutfästelser ställs ut på tak med lutning från 1:100 till 1:1."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 107.9, "y0": 135.3, "x1": 490.9, "y1": 175.1, "innehåll": "Minsta rekommenderad taklutning för yttertak är 1:40. Se AMA Hus 01.SG samt JSE Ränndalar bör utföras utan lutning (horisontella)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 79.6, "y0": 569.7, "x1": 507.0, "y1": 650.4, "innehåll": "3.3  Kvarstående vatten Vid nyproduktion ska tak eller bjälklag projekteras så att kvarstående vatten blir minsta möjligt. Detta uppnås genom tillräcklig taklutning och korrekt placerade takbrunnar (i takets naturliga lågpunkter). Hänsyn ska tas till konstruktionens nedböjningar och laster under bruksskedet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 107.9, "y0": 647.9, "x1": 517.0, "y1": 721.1, "innehåll": "På tak med låg lutning är det i stort sett ofrånkomligt med viss mängd kvarstående vatten. Omfattningen av kvarstående vatten beror på hur takkonstruktionen är uppbyggd, främst takbjälklagets styvhet, taklutning och placering av takbrunnar. Vid låga taklutningar kan kvarstående vatten bildas även vid skarvar i tätskiktet eftersom tätskiktet läggs omlott och dess tjocklek är ca 5 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 301.4, "y1": 151.0, "innehåll": "Vid tätskiktsanslutningar mot t ex tak- brunnar läggs tätskiktsmatta både under och över brunnsfläns vilket ger en min- dre uppbyggnad som i vissa fall kan leda till 5-10 mm kvarstående vatten."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 148.5, "x1": 292.5, "y1": 208.7, "innehåll": "Att försänka takbrunnar i underlaget bör undvikas eftersom det ofta leder till spänningar och veck i tätskiktet, vilket ger ökad risk till läckage."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 243.5, "x1": 285.2, "y1": 322.3, "innehåll": "även försänkta ränndalar ger större läckagerisk och denna lösning bör undvikas. Försänkta ränndalar ska alltid utföras som 2-lagstäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 338.5, "x1": 496.4, "y1": 372.7, "innehåll": "Mindre mängder kvarstående vatten har ingen väsentlig inverkan på tätskiktets funktion eller livslängd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 370.2, "x1": 512.0, "y1": 417.3, "innehåll": "även om dagens tätskikt inte påverkas av kvarstående vatten rekommenderas att man vid nyproduktion eftersträvar att kvarstående vatten blir minsta möjliga. Detta eftersom nedböj- ningar under byggnadens livslängd kommer att öka mängden kvarstående vatten på taket."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 425.5, "x1": 517.5, "y1": 511.7, "innehåll": "Framförallt på flacka och låglutande tak finns risk för större mängder kvarstående vatten om takbrunnar är helt eller delvis igensatta av löv och skräp. Kvarstående vatten leder till större nedböjningar i takkonstruktionen vilket i sin tur leder till att ännu mer vatten kan samlas i svackorna. Den ökade nedböjningen leder således till mer kvarstående vatten och tvärtom. På byggnader som är belägna i de lägre snözonerna kan den totala vattenlasten ibland bli större än den dimensionerande snölasten."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 509.2, "x1": 514.6, "y1": 569.4, "innehåll": "För att minska mängden kvarstående vatten bör taklutningen vara minst 1:40 och takbrun- nar placeras i takets naturliga lågpunkter (med hänsyn tagen till nedböjningar i konstruktio- nen och laster i bruksskedet). Eftersom nedböjningen alltid sker mellan pelare/takstolar ska takbrunnar alltid placeras mitt i takkfack."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 566.9, "x1": 502.9, "y1": 601.0, "innehåll": "Notera att kvarstående vatten oftast inte beror på fel i tätskiktsmontaget utan på projekte- ringen av takkonstruktionen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 598.5, "x1": 510.5, "y1": 632.7, "innehåll": "På tak där tätskiktet ska beläggas med vegetation kan kvarstående vatten medföra pro- blem. Eftersom uttorkningen går mycket långsamt ökar risken för oönskad ogräsetablering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 107.9, "y0": 630.2, "x1": 381.4, "y1": 703.4, "innehåll": "Vid renovering kan kvarstående vatten accepteras i en något större mängd vid enstaka svackor förutsatt att det inte påverkat takets funktion före omläggning. Kvarstående vattensamlingar med djup över 30 mm ska alltid åtgärdas med installation av nya takbrunnar alternativt uppbyggnader."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 504.8, "y1": 132.1, "innehåll": "3.4  Bärande konstruktion/takbjälklag Nedan krav gäller oavsett om tätskikt ska installeras direkt mot bjälklaget eller om isole- ring ska läggas mellan bjälklag och tätskikt. Se AMA Hus JSE samt IBG."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 107.9, "y0": 148.3, "x1": 440.3, "y1": 206.8, "innehåll": "Underlag ska vara utfört så att genomtrampning inte kan ske. Underlag för tätskikt ska ha en ytjämnhet motsvarande brädriven betong. Träreglar får utföras med obehandlat virke."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 486.7, "y1": 114.9, "innehåll": "3.4.1 Bärande konstruktion/takbjälklag av betong och lättbetong (AMA Hus ESE.25, GSC.63, GSE.63)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 107.9, "y0": 111.9, "x1": 494.1, "y1": 146.1, "innehåll": "Vid mekanisk infästning ska betong (platsgjuten eller prefab element) ha minsta håll- fasthet C25/30."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 107.9, "y0": 501.6, "x1": 496.3, "y1": 535.8, "innehåll": "Vid svetsning av tätskiktsmatta direkt mot betong eller lättbetong ska underlaget vara yttorrt och förbehandlat med asfaltprimer. Ev gjuthud ska avlägsnas genom blästring."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 107.9, "y0": 533.3, "x1": 516.4, "y1": 630.8, "innehåll": "Underlag får inte ha större ytråhet än 1,5 mm. Nivåskillnader större än 5 mm i till exempel elementskarvar ska vara utjämnade med bruk i lutning 1:15 så att jämn övergång erhålls. Utjämningen utförs med betong, cement- eller bitumenbaserade produkter beroende på nivåskillnadens storlek. Flytspackel ska inte användas i kombination med bitumenbaserade tätskiktsprodukter. Fogbredder får inte överstiga 12 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 511.4, "y1": 179.1, "innehåll": "3.4.2 Bärande konstruktion/takbjälklag av trp-plåt (AMA Hus GSM.1) I SS-EN 1090-4 finns krav om minsta tjocklek av 0,75 mm på profilerad plåt för bärverk i takkonstruktioner. I Sverige används ofta tunnare plåt (ner till 0,65 mm med minsta sträckgräns 420 Mpa). För tunn plåt kan medföra nedböjningar som skadar isolering och tätskikt varför Tätskiktsgarantier rekommenderar att man använder plåttjocklek 0,75 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 107.9, "y0": 542.5, "x1": 516.6, "y1": 576.6, "innehåll": "Trävaror och träprodukter ska skyddas mot fukt, före och efter montering, för att motverka mikrobiell påväxt och andra olägenheter."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 107.9, "y0": 574.1, "x1": 516.8, "y1": 608.3, "innehåll": "Virke ska ha målfuktkvot högst 16 procent och ha torkningskvalitet Standard enligt SS-EN 14298. Mätmetod enligt YHB.222."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 107.9, "y0": 605.8, "x1": 510.3, "y1": 653.0, "innehåll": "Trä och träbaserade komponenter ska vid inbyggnad ha en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdiga konstruktionens klimat, för undvikande av stora fuktrörelser och andra olägenheter."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 79.3, "x1": 514.0, "y1": 132.1, "innehåll": "3.4.3.1 Underlagsspont (AMA Hus HSD.133, 1331) Virke ska vara underlagsspont av sort G4-3 eller bättre samt uppfylla krav och mått enligt SS-EN 232813."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 129.6, "x1": 509.6, "y1": 195.5, "innehåll": "Virke med synlig undersida ska vara underlagsspont av gran sort G4-2 eller bättre enligt SS-EN 1611-1, som uppfyller krav och mått enligt SS 232813. Se AMA Hus HSD.1332 samt HSD.1342. Bredden på underlagsspont får vara högst 145 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 192.9, "x1": 509.2, "y1": 240.1, "innehåll": "Brädtjocklek ska vara dimensionerad med hänsyn till taktäckningsmaterial, snölast och behovet av infästning av taksäkerhetsanordningar och andra anordningar på yttertak, till exempel solpaneler."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 237.6, "x1": 493.6, "y1": 271.8, "innehåll": "Minsta brädtjocklek där taktäckningsmaterial är tätskiktsmatta ska vara minst 23 mm (se tabell AMA HSD.1331/1)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 269.3, "x1": 514.8, "y1": 329.5, "innehåll": "Underlagsspont har en rillad sida och den rillade sidan ska vändas nedåt och den notade (spårförsedda) kanten nedåt takfallet. Om underlagssponten har rillning på båda sidor ska den bästa sidan (godsidan) vändas nedåt och den notade (spårförsedda) kanten ned- åt takfallet. Den nedersta brädans not ska sågas bort före uppsättning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 327.0, "x1": 505.9, "y1": 361.1, "innehåll": "Underlagsspont ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Högst två brädor i bredd får skarvas över samma stöd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 358.6, "x1": 480.9, "y1": 392.8, "innehåll": "ändspontad underlagsspont får skarvas mellan stöd, men högst varannan bräda i samma fack."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 390.3, "x1": 510.3, "y1": 424.5, "innehåll": "Underlagsspont ska spikas eller skruvas i varje stöd. Underlagsspont som är bredare än 95 mm ska dubbelspikas eller -skruvas. 30 mm från kant."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 422.0, "x1": 497.0, "y1": 456.1, "innehåll": "Underlagsspont mot nock ska fasas i överkanten på ett sådant sätt att eventuell nock- planka får full anliggning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 107.9, "y0": 453.6, "x1": 496.5, "y1": 487.8, "innehåll": "I den färdiga inbrädningen får det inte finnas uppstickande spik eller skruv eller annat som kan orsaka skador på tätskiktsmatta."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 467.5, "y1": 112.0, "innehåll": "3.4.3.2 Förtillverkade luckor av underlagsspont för inbrädning av yttertak (AMA Hus GSN.18)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 109.5, "x1": 504.0, "y1": 143.7, "innehåll": "Virke till förtillverkade underlagsspontluckor ska vara underlagsspont av sort G4-3 eller bättre, gran enligt SS-EN 1611-1."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 141.2, "x1": 505.7, "y1": 175.3, "innehåll": "Luckor för synlig undersida, takfotsluckor, ska vara tillverkade av underlagsspont av kärnvirke ed av gran i sort G4-2 eller bättre, gran enligt SS-EN 1611-1. (VB3203-3205)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 172.8, "x1": 493.6, "y1": 207.0, "innehåll": "Minsta brädtjocklek där taktäckningsmaterial är tätskiktsmatta ska vara minst 23 mm (se tabell AMA HSD.1331/1)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 204.5, "x1": 503.6, "y1": 251.7, "innehåll": "Brädtjocklek ska vara dimensionerad med hänsyn till taktäckningsmaterial, snölast och behovet av infästning av taksäkerhetsanordningar och andra anordningar på yttertak, till exempel solpaneler."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 249.2, "x1": 505.3, "y1": 296.3, "innehåll": "Lucka av underlagsspont ska ha brädor med minst en rillad sida, avsedd att vändas nedåt, in mot vindsutrymme. Den andra sidan ska vara rillad eller hyvlad. är båda sidor rillade ska den bästa sidan vändas nedåt, (inåt vinden)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 293.8, "x1": 505.9, "y1": 328.0, "innehåll": "Underlagsspontluckor ska bestå av minst 70 mm breda underlagsspontbrädor inklusive fjäder."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 325.5, "x1": 495.7, "y1": 372.7, "innehåll": "Vid synlig undersida, till exempel vid takfot och gavelsprång, ska luckor av underlags- spont, så kallade takfotsluckor, av den bättre kvaliteten G4-2 av gran med kärnved användas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 370.2, "x1": 478.1, "y1": 404.3, "innehåll": "Luckor av underlagsspont ska spänna över minst två fack och skarvas över stöd. Centrumavstånd för ett fack ska vara ≤ 1200 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 401.8, "x1": 480.3, "y1": 436.0, "innehåll": "Luckor av underlagsspont ska monteras i förband, det vill säga så att inte två intill varandra liggande takluckor skarvas över samma stöd. Se figur AMA GSN.18/1."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 433.5, "x1": 499.2, "y1": 467.7, "innehåll": "Luckor bestående av underlagsspont med bredd ≥95mm, 120 respektive 145 mm ska dubbelspikas eller skruvas i varje underlagsspontbräda i varje takstol eller takbalk."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 465.2, "x1": 499.8, "y1": 499.4, "innehåll": "I färdig takinbrädning med underlagsspontluckor ska det inte finnas uppstickande spik eller skruv eller annat som kan orsaka skador på täckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 107.9, "y0": 496.9, "x1": 502.4, "y1": 544.0, "innehåll": "Färdig takinbrädning med underlagsspontluckor ska skyddas mot nederbörd och stark solstrålning och omgående täckas med underlagstäckning. Ytfuktkvoten får vara högst 18 procent i samband med underlagstäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 516.4, "y1": 162.3, "innehåll": "3.4.3.3 Skivor av Plywood i yttertak (AMA Hus KEB.12, KEB.18) Skivor ska vara av typen konstruktionsplywood och uppfylla kriterierna för limningsklass 3 enligt SS-EN 314-2. Erforderlig klass för böjhållfasthet och E-modul enligt SS-EN 636 ska uppfyllas. Skivor ska ha största format 2 400×1 200 mm alternativt 3 600×600 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 107.9, "y0": 215.8, "x1": 499.2, "y1": 250.0, "innehåll": "I den färdiga skivtäckta ytan får inte finnas uppstickande spikhuvuden eller annat som kan orsaka skador på täckning av byggpapp eller dylikt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 107.9, "y0": 247.5, "x1": 500.3, "y1": 281.7, "innehåll": "Skivor ska monteras i förband, så att inte två intill varandra liggande takskivor skarvas över samma stöd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 107.9, "y0": 279.2, "x1": 493.0, "y1": 313.3, "innehåll": "Skivor ska infästas med skruv eller kamspik. Spik- respektive skruvavstånd ska vara enligt tabell AMA KEB.12/1."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 412.0, "y1": 117.7, "innehåll": "3.4.3.4 Bärande konstruktion/takbjälklag av KL-trä Se AMA Hus GSN.75 samt KL-trähandbok utgiven av Svenskt Trä."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 107.9, "y0": 133.8, "x1": 515.9, "y1": 186.7, "innehåll": "3.4.3.5 Underlagspapp på träunderlag Underlag av trä ska vara täckt med byggpapp kvalitet YAM 2000 eller YEM 1000 (se AMA Hus JSB). även YAP 2200 och YEP 2500 accepteras som underlagstäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 107.9, "y0": 184.2, "x1": 504.8, "y1": 218.3, "innehåll": "Underlag av träpanel eller plywood ska täckas med byggpapp i anslutning till att brädor eller skivor monteras (se AMA Hus JSB.1)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 107.9, "y0": 215.8, "x1": 509.2, "y1": 281.7, "innehåll": "Förutsatt att montage av tätskiktet sker i direkt anslutning till montering av råspont eller plywoodskivor (råspont/plywoodskivor ska hållas fria från nederbörd) kan man frångå kravet i AMA Hus och montera tätskiktet direkt på träunderlaget utan underlagstäckning. Underlagsduk typ JSC.61 får inte utgöra underlag för tätskikt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 107.9, "y0": 279.2, "x1": 513.1, "y1": 300.3, "innehåll": "Defekter i byggpapp, till exempel veck och blåsor, ska justeras innan tätskiktet monteras."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 107.9, "y0": 297.8, "x1": 510.4, "y1": 345.0, "innehåll": "Fästdon för byggpapp och underlagsduk på träunderlag ska vara pappspik med dimensi- on minst 25×2,5 mm. Längden avpassas så att spiken går igenom underlaget. Klammer får inte användas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 107.9, "y0": 342.5, "x1": 510.3, "y1": 376.7, "innehåll": "Längdskarvar ska spikas i sicksack enligt figur AMA JSB/1. Spikrad får inte sammanfalla med springa mellan panelbrädor, skivor och dylikt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 495.8, "y1": 145.1, "innehåll": "3.5 Isolering under tätskikt Isolering under tätskikt kan utföras med mineralull (sten- eller glasull), cellplast (EPS, XPS, PIR) eller cellglas. Materialen kan kombineras om isoleringsleverantör och tätskiktsleverantör godkänt detta."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 107.9, "y0": 142.6, "x1": 482.6, "y1": 176.8, "innehåll": "Isolering under tätskikt ska uppfylla krav och installeras enligt AMA Hus IBG 2 och tillverkarens anvisningar."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 107.9, "y0": 174.3, "x1": 476.2, "y1": 208.5, "innehåll": "Vid isolering i två eller flera lag ska skivskarvarna i respektive lag vara förskjutna minst 300 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 107.9, "y0": 205.9, "x1": 479.8, "y1": 240.1, "innehåll": "Typ av isolering väljs baserat på aktuellt krav på isolerförmåga, brandegenskaper samt tryckhållfasthet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 107.9, "y0": 237.6, "x1": 485.9, "y1": 271.8, "innehåll": "Tak som belastas med t ex trätrall eller solpaneler kräver isolering med högre tryck- hållfasthet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 107.9, "y0": 269.3, "x1": 493.1, "y1": 329.5, "innehåll": "OBS! Beakta resultat från separat lastutredning avseende laster från tillkommande installationer som ställs/läggs på tätskiktet (solpaneler, aggregat, trätrall på terrasser och dylikt) vid val av bärande isolering på låglutande tak. Jämför anvisningar i DIN 4108-10. (RA Hus IBG.2)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 107.9, "y0": 345.6, "x1": 509.8, "y1": 431.8, "innehåll": "Isolering av mineralull (sten- eller glasull) Isolering av mineralull ska ha en densitet av minst 120 kg/m³ och får komprimeras högst 10 procent vid 60 kPa utbredd korttidslast enligt provningsmetoder angivna i SS-EN 826 och ha högst 5 mm nedtryckning vid en kortvarig punktlast av 500 N enligt provnings- metoder angivna i SS-EN 12430. Skivor av mineralull ska fästas mekaniskt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 107.9, "y0": 449.6, "x1": 514.8, "y1": 600.8, "innehåll": "Isolering av EPS eller XPS cellplast Isolering av EPS ska vara minst S60 enligt SS-EN 13163. Isolering av EPS Cellplast ska ha en densitet av minst 15 kg/m³ och får komprimeras högst 10 procent vid 60 kPa utbredd korttidslast enligt provningsmetoder angivna i SS-EN 826. Isolering av XPS ska uppfylla kraven för lägst CS(10\\\"Y)200 enligt SS-EN 13164. Vid isolering i ett lag ska skivornas kanter vara falsade eller spontade. Cellplast ska täckas med ett lager av obrännbar isolering, minst 20 mm takboard av mine- ralull. Se figur. Skivor av cellplast ska fästas mekaniskt. Cellplastskivor ska före leverans ha konditionerats så att funktionellt påverkande krympning har avslutats. Tidsmässig hänsyn ska göras vid planering, inköp eller avrop."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 378.6, "y1": 177.0, "innehåll": "Isolering av PIR cellplast Isolering av PIR ska uppfylla kraven för lägst CS(10\\\"Y)120 enligt SS-EN 13165. Skivor ska fästas mekaniskt eller klistras Med undantag för helklistrat utförande ska skivornas kanter vara falsade eller spontade vid isolering i ett lag."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 107.9, "y0": 194.8, "x1": 483.1, "y1": 242.0, "innehåll": "Isolering av cellglas Isolering av cellglas ska uppfylla kraven för lägst CS(10/Y)500 enligt SS-EN 13167 Skivor ska klistras"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 107.9, "y0": 76.8, "x1": 487.5, "y1": 118.4, "innehåll": "3.5.3 Luft- och ångspärr (plastfolie eller bitumen) ångspärr av PE-folie ska uppfylla krav enligt RISE Certifieringsregel 128 (P-märke)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 107.9, "y0": 122.6, "x1": 420.8, "y1": 174.4, "innehåll": "Rekommendation: ångspärr av PE-folie bör ha en tjocklek av 0,20 mm vid platsbyggda konstruktioner för att minska risken för skador under byggtiden."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 107.9, "y0": 183.2, "x1": 515.3, "y1": 230.4, "innehåll": "ångspärr av bitumen ska ha ånggenomgångsmotstånd på minst 1,5 x 10 6 s/m (motsvarar sd = 37,5 m). YEP 2500 uppfyller detta krav. Skarvar ska ha överlapp minst 80 mm och vara klistrade i varmasfalt. Vid användning av YEP 3500 ska skarvar svetsas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 505.4, "y1": 145.1, "innehåll": "3.6  Installationer på tak Då stöd för solpaneler, trätrall, aggregat och liknande ställs på tätskikt är det viktigt att underlaget/isoleringen är dimensionerad så att stöden  inte sjunker ner. Underlaget ska alltså vara stumt (max tillåten deformation = 5 mm) och tåla belastningen över tid."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 107.9, "y0": 161.3, "x1": 517.6, "y1": 258.8, "innehåll": "OBS! Beakta resultat från separat lastutredning avseende laster från tillkommande instal- lationer som ställs/läggs på tätskiktet (solpaneler, aggregat, trätrall på terrasser och dylikt) vid val av bärande isolering på låglutande tak. Jämför anvisningar i DIN 4108-10. (RA Hus IBG.2) Stöd ska vara utformat så att avvattning inte hindras."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 294.7, "y1": 145.1, "innehåll": "3.7   Solpaneler på tak Vid montering av solpaneler på yttertak ska konstruktör utföra snö och vindlast- beräkning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 107.9, "y0": 142.6, "x1": 295.8, "y1": 202.8, "innehåll": "Systemet ska vara dimensionerat så att inte laster och/eller vibrationer under bruksskedet skadar tätskiktet och/ eller eventuellt underliggande isolering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 107.9, "y0": 200.3, "x1": 306.9, "y1": 260.5, "innehåll": "\\\"Solpaneler får inte monteras över takets ränndalar. Beakta Taksäkerhetskommit- téns branschstandard \\\"Taksäkerhet på tak med solpaneler\\\""}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 107.9, "y0": 257.9, "x1": 512.0, "y1": 292.1, "innehåll": "Det ska finnas en distans på minst 50 mm mellan fäste/skenor för solpaneler och tätskikt så att vatten kan rinna obehindrat på tätskiktet under solpanelerna."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 107.9, "y0": 289.6, "x1": 511.4, "y1": 323.8, "innehåll": "Solpaneler kan monteras på tak med 2 metoder – med infästningsplattor eller ballasterat (löst stående)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 107.9, "y0": 321.3, "x1": 506.3, "y1": 381.5, "innehåll": "I takets hörn-, rand- och mittzon ska solpaneler fästas in mekaniskt (med infästnings- plattor) eller hållas med ballast. I inre mittzon – på tak med lutning <5° - kan infästnings- plattor endast klistras/svetsas in i tätskiktet (utan mekanisk infästning) om vindlasten ej överstiger 200 N/infästningspunkt i inre mittzon."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 107.9, "y0": 379.0, "x1": 515.9, "y1": 413.1, "innehåll": "OBS Dimensionerande värde vid endast inklistring/svetsning av infästningsplatta i tätskikt ska anges av leverantören av tätskiktssystemet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 107.9, "y0": 410.6, "x1": 517.6, "y1": 457.8, "innehåll": "OBS! Beakta resultat från separat lastutredning avseende laster från tillkommande instal- lationer som ställs/läggs på tätskiktet (solpaneler, aggregat, trätrall på terrasser och dylikt) vid val av bärande isolering på låglutande tak. Jämför anvisningar i DIN 4108-10."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 511.5, "y1": 132.1, "innehåll": "3.7.1 Solpaneler – montering med infästningsplattor Då tätskiktet är mekaniskt infäst i takkonstruktionen är huvudprincipen att infästningsplat- tor ska fästas in i mekaniskt i takkonstruktionen enligt vindlastberäkning/infästningsplan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 107.9, "y0": 129.6, "x1": 516.8, "y1": 189.8, "innehåll": "På större tak med lägre vindlaster i inre mittzon (ej över 200 N/m2) och taklutning <5° kan infästningsplattorna klistras/svetsas in i tätskiktet utan att fästas in mekaniskt om vindlast- beräkningen medger detta. I hörn-, rand- och mittzon ska infästningsplattor alltid fästas in mekaniskt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 107.9, "y0": 205.9, "x1": 460.3, "y1": 320.5, "innehåll": "Vindastberäkning/infästningsplan ska visa: • Tätskiktstyp • Typ av infästningsplatta • Vindlast (Wtot) i takets olika zoner (hörn-, rand-, mitt- och ev inre mittzon) • Hur många och typ av infästningar som krävs per infästningsplatta • Placering av infästningsplattor (cc-avstånd)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 107.9, "y0": 486.9, "x1": 513.1, "y1": 557.5, "innehåll": "Princip för infästning av infästningsplattor vid mekaniskt infäst tätskikt På kompakttak (där tätskikt och takisolering är helklistrat i varmasfalt) ska infästningsplat- torna klistras/svetsas in i tätskiktet (utan mekanisk infästning)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 369.2, "y1": 117.7, "innehåll": "Utformning av infästningsplattor till solpaneler Infästningsplatta kan vara både fyrkantig och rektangulär"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 107.9, "y0": 115.2, "x1": 500.3, "y1": 136.3, "innehåll": "Infästningsplattor ska ha hål för mekanisk infästning samt vara perforerad enligt nedan"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 107.9, "y0": 393.9, "x1": 502.5, "y1": 428.0, "innehåll": "Infästningsplatta ska vara i storlek så att inklistring av tätskikt kan göras minst 150 mm (mellan genomgående bult och kant – se fig)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 107.9, "y0": 425.5, "x1": 498.1, "y1": 459.7, "innehåll": "Infästningsplatta ska vara perforerad på 80-100 av de 150 mm enligt någon av nedan alternativ:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 509.2, "y1": 145.1, "innehåll": "3.7.2 Solpaneler på tak – ballasterat Vid ballasterade lösningar ska konstruktör göra beräkning av takkonstruktionen så att stöd för solpanelerna inte sjunker ner och bildar gropar i tätskiktet. Underlaget ska alltså vara stumt (max tillåten deformation = 5 mm) och tåla belastningen över tid."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 107.9, "y0": 142.6, "x1": 496.2, "y1": 176.8, "innehåll": "Glid- och skyddsskikt av tätskiktsremsa SEP 5500 TKY-A ska läggas mellan stöd och tätskikt som skydd för tätskiktet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 107.9, "y0": 174.3, "x1": 517.6, "y1": 234.5, "innehåll": "OBS! Beakta resultat från separat lastutredning avseende laster från tillkommande instal- lationer som ställs/läggs på tätskiktet (solpaneler, aggregat, trätrall på terrasser och dylikt) vid val av bärande isolering på låglutande tak. Jämför anvisningar i DIN 4108-10. (RA Hus IBG.2)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 108.4, "y0": 444.4, "x1": 511.9, "y1": 491.6, "innehåll": "Glid- och skyddsskikt Mellan tätskikt och stöd/skenor för solpaneler ska glid- och skyddsskikt läggas. Glid- och skyddsskikt ska vara kompatibelt med tätskiktet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 79.6, "y0": 73.4, "x1": 361.9, "y1": 162.0, "innehåll": "4  Takavvattning För taklutning, takutformning och kvarstående vatten – se kap 3."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 107.9, "y0": 178.2, "x1": 365.8, "y1": 231.0, "innehåll": "Dimensionering Takavvattning ska dimensioneras enligt SS 824031 och SS EN 12056-3."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 107.9, "y0": 228.5, "x1": 367.5, "y1": 275.7, "innehåll": "Beakta att takutformning samt konstruktionens nedböj- ning kan kräva fler takbrunnar än vad dimensioneringen resulterar i."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 107.9, "y0": 291.8, "x1": 329.6, "y1": 326.0, "innehåll": "\\\"Se TiB branchtolkning \\\"Dimensionering av takav- vattning vid tak med tätskiktsmatta eller takduk\\\""}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 107.9, "y0": 342.2, "x1": 317.5, "y1": 395.0, "innehåll": "Hinder och genomföringar Ovanför hinder bredare än 1,2 m ska vatten- avledande uppbyggnad utföras."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 107.9, "y0": 392.5, "x1": 325.2, "y1": 439.7, "innehåll": "Hinder/genomföring närmare nock än 500 mm behöver inte kompletteras med vatten- avledande uppbyggnad."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 107.9, "y0": 455.9, "x1": 368.2, "y1": 547.7, "innehåll": "Invändig och utvändig avvattning Tak avvattnas genom att man med takets lutning leder regnvattnet till avvattningspunkter. Antingen till utvändig avvattning via fotplåt och hängränna till utvändiga stuprör eller till invändig avvattning via takbrunnar ner i invändiga avlopp."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 79.6, "y0": 79.1, "x1": 506.5, "y1": 133.8, "innehåll": "4.1  Utvändig avvattning Med utvändig avvattning avses då stuprör leds  på utsida av byggnad. Regn- och smält- vatten leds då via fotplåt/hängränna ner i stuprör placerade på utsida fasad."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 361.1, "y0": 667.4, "x1": 513.4, "y1": 740.6, "innehåll": "Som alternativ till sargutkastare genom krön kan avvattning göras via ursparning i krön enligt figur. Ursparning ska vara minst 300 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 326.4, "y1": 136.3, "innehåll": "Krav för fotplåt Fotplåt ska vara enligt tabell nedan. Remsa under fotplåt ska vara i bredd 300 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 107.9, "y0": 133.8, "x1": 517.6, "y1": 168.0, "innehåll": "Fotplåt ska vara monterad enligt AMA Hus JT-.31. Det accepteras att fotplåt ej har omslag på nedknäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 107.9, "y0": 165.5, "x1": 461.9, "y1": 186.7, "innehåll": "Fotplåt ska skarvas med 100 mm överlapp (ej omslag, hak- eller dubbelfals)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 107.9, "y0": 184.2, "x1": 505.3, "y1": 218.3, "innehåll": "Fotplåt ska skruvas i två rader cc 150 mm enligt fig AMA JT-.31/1. Infästning får ej ske i överlapp."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 107.9, "y0": 215.8, "x1": 508.5, "y1": 250.0, "innehåll": "OBS Vid tätskikt med överbyggnad av vegetation ska fotplåt alltid vara rostfri perforerad (se AMA Hus JT-.71)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 107.9, "y0": 399.0, "x1": 494.7, "y1": 449.0, "innehåll": "Rekommendation: Då asfaltutrinning vid anslutning av tätskiktsmatta är ofrånkomlig rekommenderas att svart fotplåt används."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 507.0, "y1": 139.4, "innehåll": "4.2   Invändig avvattning Med invändig avvattning avses att avlopp dras inne i byggnaden. Regn och smältvatten leds via takbrunnar ner i stuprör/avloppsledningar inne i byggnaden."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 107.0, "y0": 268.0, "x1": 298.0, "y1": 419.2, "innehåll": "I själlvfallssystemet leds vattnet via takbrunnar på taket av tyngdkraften ner i vertikala avloppsstammar till samlings- ledningar under mark. Takbrunnarna har inga luftlås och släpper därmed in luft i systemet. Därför kräver detta system fall i hela systemet för att transportera bort vattnet. Systemet har relativt stora rördimensioner (som standard Ø 110 mm) vilket är en fördel avseende risk för igensättning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 310.1, "y0": 268.0, "x1": 489.3, "y1": 406.2, "innehåll": "Fullflödessystemet bygger på att sär- skilda takbrunnar med luftlås används som hindrar införsel av luft i systemet och förhindrar bildandet av virvlar vilka kan föra med sig luft. Frånvaron av luft i systemet ger en fyllnadsfaktor på 100%. Eftersom luften tar upp 60-70% av arean i ett självfallssystem kan rördi- mensionerna minskas i ett fullflödessys- tem jämfört med ett självfallssystem."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 310.1, "y0": 411.0, "x1": 491.3, "y1": 471.2, "innehåll": "Rören kan förläggas horisontellt direkt under taket på byggnaden, ända fram till den uppsamlande rörstammen i ena änden av byggnaden."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 310.1, "y0": 476.0, "x1": 486.9, "y1": 549.2, "innehåll": "De mindre rördimensionerna (som standard Ø 50 mm) ger dock ökad risk för igensättning av systemet och kräver mer underhåll/kontroll än själv- fallssystemet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 106.0, "y0": 569.6, "x1": 508.2, "y1": 629.8, "innehåll": "För exponerade tätskikt (utan överbyggnad) ska takbrunnar och bräddavlopp i självfalls- system ha en dimension av minst 75 mm. Tätskiktsgarantier rekommenderar att takbrun- nar och bräddavlopp har en dimension av minst 110 för att minska risken för att löv och skräp ska sätta igen systemet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 106.0, "y0": 634.6, "x1": 487.3, "y1": 668.8, "innehåll": "Takbrunnar i fullflödessystem bör ha dimension på 75 mm men mindre dimensioner accepteras."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 471.4, "y1": 139.4, "innehåll": "4.2.1 Självfallssystem och fullflödessystem (UV) Invändig avvattning kan utföras med självfallssystem eller med fullflödessystem (i dagligt tal kallat UV-system)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 107.9, "y0": 79.3, "x1": 499.8, "y1": 165.4, "innehåll": "4.2.1.1  Avvattning av tak med fullflödessystem vid överbyggnad av sedum Fullflödesystemet bygger som beskrivs ovan på att rörsystemet vid regn fylls helt med vatten varpå ett undertryck uppstår och vattnet sugs bort från taket. Tanken är att den höga flödeshastigheten och fyllnadsgraden som uppstår i ledningarna ska spola rören rena vid kraftiga regn."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 107.9, "y0": 170.3, "x1": 510.9, "y1": 217.4, "innehåll": "Vid tak med överbyggad av vegetation fördröjs vattenflödet till takbrunnarna och ger dessutom en minskad total avrinning i jämförelse med tak utan vegetation (eftersom vatt- net magasineras i vegetationen och avdunstar under torra perioder)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 107.9, "y0": 222.3, "x1": 510.3, "y1": 308.4, "innehåll": "På tak med vegetation kommer fullflödessystemet därför istället att fungera som ett tradi- tionellt självfallssystem eftersom rörledningarna inte fylls upp i den takt som sker vid tak utan överbyggnad. Eftersom flödeshastigheten och fyllnadsgraden inte uppnås får man inte den självrensande effekten av att regnvattnet spolar rent i rören. Enda undantaget är vid kraftiga skyfall, då regnvattnet helt mättar sedummattan och vattnet rinner ovanpå vegetationen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 107.9, "y0": 598.4, "x1": 514.8, "y1": 645.6, "innehåll": "Risken för igensättning av systemet av skräp ökar således om man kombinerar fullflö- dessystem med tak med vegetation. Sammanfattningen blir därmed att man inte bör kom- binera takavvattning med fullflödessystem med överbyggnad av vegetation."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 107.9, "y0": 650.4, "x1": 505.1, "y1": 684.6, "innehåll": "Avvattning av tak med överbyggnad av vegetation bör alltid utföras med självfallsystem med dimension minst Ø 110 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 107.9, "y0": 689.4, "x1": 503.1, "y1": 723.6, "innehåll": "För att ansvarsutfästelse ska ställas ut då fullflödessystem används i kombination med överbyggnad av vegetation ska dispens inhämtas från Tätskiktsgarantier."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 425.5, "y1": 182.4, "innehåll": "4.2.2 Varianter på avvattning Rekommendation: Varma yttertak, takterrasser och omvända tak bör alltid ha invändiga, varma avlopp."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 107.9, "y0": 179.9, "x1": 447.4, "y1": 201.1, "innehåll": "Branta (> 14°) kalla tak kan ha utvändiga, kalla avlopp (fotplåt/hängränna)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 107.9, "y0": 198.6, "x1": 449.2, "y1": 232.8, "innehåll": "Undvik avvattning av isolerade tak med utkastare/sargbräddavlopp genom takkrön/sarg."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 107.9, "y0": 230.3, "x1": 465.1, "y1": 277.5, "innehåll": "I varma tak förekommer värmetransport genom takkonstruktionen vilken smäl- ter snön närmast takytan även om det är minusgrader utomhus. Vid invändiga stuprör kan detta smältvatten avledas genom stuprören som också är varma."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 107.9, "y0": 275.0, "x1": 458.8, "y1": 322.1, "innehåll": "Om ett varmt tak däremot förses med utvändiga stuprör måste smältvattnet passera en kall takfot/utkastare. Vattnet kommer då att frysa till is och hindra avvattningen från taket med stor risk för skador på byggnaden som följd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 107.9, "y0": 319.6, "x1": 472.5, "y1": 379.8, "innehåll": "I ett kallt tak har takytan samma temperatur som luften och snö smälter endast vid plusgrader eller då solen skiner på taket. Takytan och takfoten får då nor- malt samma temperatur och smältvattnet ska inte kunna frysa till is vid takfoten. Utvändiga stuprör fungerar därför normalt vid kalla tak."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 91.0, "y0": 93.5, "x1": 384.6, "y1": 130.7, "innehåll": "Takbrunn med sidoutlopp - dras under bjälklag till utvändigt stuprör. Olämpligt utförande!"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 110.2, "x1": 499.7, "y1": 185.6, "innehåll": "+ Säker tätskiktsanslutning mot takbrunn – Risk för igenfrysning vintertid (speciellt på norra fasaden). Stuprör måste förses med värmekabel. – Risk för kondensutfällning i vägg där tappstycke går genom väggen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 182.2, "x1": 494.2, "y1": 235.3, "innehåll": "– Risk för vattenskador i vägg beroende på läckage mellan utkastare och fasad (utsida vägg). Tätning mellan utkastare och fasad på utsida är mycket viktig!"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 231.9, "x1": 497.7, "y1": 262.9, "innehåll": "– Svårt att utföra framtida renovering då tak mås- te brytas upp för att byta takbrunn."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 91.0, "y0": 292.0, "x1": 384.6, "y1": 327.7, "innehåll": "Takbrunn med sidoutlopp - dras i takisolering till utvändigt stuprör Olämpligt utförande!"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 308.6, "x1": 498.7, "y1": 356.4, "innehåll": "+ Säker tätskiktsanslutning mot takbrunn – Risk för igenfrysning vintertid (speciellt på norra fasaden). Stuprör måste förses med värmekabel."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 353.0, "x1": 490.7, "y1": 406.0, "innehåll": "– Risk för kondensutfällning i vägg där tappstycke går genom väggen samt i tak runt tappstycke i takisolering (svårt att utföra isolering runt tappstycke i takisolering)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 402.6, "x1": 494.2, "y1": 455.7, "innehåll": "– Risk för vattenskador i vägg beroende på läckage mellan utkastare och fasad (utsida vägg). Tätning mellan utkastare och fasad på utsida är mycket viktig!"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 452.3, "x1": 497.7, "y1": 483.4, "innehåll": "– Svårt att utföra framtida renovering då tak mås- te brytas upp för att byta takbrunn."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 480.0, "x1": 482.2, "y1": 527.7, "innehåll": "– Svårt att utföra tät ångspärr. – Risk att tappstycke i takisolering skadas vid mekanisk infästning av tätskikt/isolering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 91.0, "y0": 558.2, "x1": 491.7, "y1": 613.6, "innehåll": "Sargutkastare genom taksarg till utvändigt stuprör Olämpligt utförande! – Rörelser mellan tak/vägg ger påfrestningar på tätskiktsanslutning mot rostfri fläns till utkastare och ökar risk för läckage."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 610.2, "x1": 481.1, "y1": 652.3, "innehåll": "– Risk för igenfrysning vintertid (speciellt på norra fasaden). Stuprör måste förses med vär- mekabel."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 286.1, "y0": 648.9, "x1": 490.2, "y1": 729.6, "innehåll": "– Risk för kondensutfällning i vägg där tappstycke går genom väggen. – Risk för vattenskador i vägg beroende på läc- kage mellan utkastare och fasad (utsida vägg). Tätning mellan utkastare och fasad på utsida är mycket viktig!"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 107.9, "y0": 96.4, "x1": 496.5, "y1": 151.1, "innehåll": "4.2.3 Ränndalar På tak med invändiga varma avlopp leds regnvatten från takytorna ner till ränndalar, i vilka takbrunnarna är placerade."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 107.9, "y0": 176.7, "x1": 498.1, "y1": 270.4, "innehåll": "Rekommendation: Ränndalar bör alltid utföras med horisontell botten (dvs. utan uppbyggnad av fall mellan brunnarna med sk. ränndalskilar). Vattnet ska kunna rinna fritt i ränndalen. Skulle en takbrunn sättas igen ska vattnet utan hinder kunna rinna vidare till nästa takbrunn. Dessutom kan bräddavloppet i detta fall betjäna en större del av taket (flera takbrunnar)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 107.9, "y0": 267.9, "x1": 489.6, "y1": 315.1, "innehåll": "Om skräpsilen till en takbrunn sätts igen och vattnet inte kan rinna ner i takbrunnen bildas en sjö på taket. Vattendjupet kommer att öka tills vattnet svämmar över till ett angränsande fält eller når ett bräddavlopp."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 107.9, "y0": 312.6, "x1": 483.7, "y1": 398.7, "innehåll": "Erfarenheten från de senaste årtiondena har visat att försänkta ränndalar är ett sämre alternativ. I flera fall har det visat sig att den fryser igen och därmed hindrar avvattningen till takbrunnarna. I vissa fall har rännan till och med sprängts av isen. Den försänkta rännan blir också en uppsamlingsplats för skräp som sätter igen takbrunnarna. Dessutom ökar svårigheten för tätskiktsarbetet med större risker för läckage som följd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 107.9, "y0": 396.2, "x1": 492.6, "y1": 430.4, "innehåll": "Det är tydligt att den typ av ränndalsuppbyggnad som fungerar bäst är den där man låter två takytor mötas i en vinkel utan vare sig uppbyggnader/kilar eller försänkningar."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 107.9, "y0": 435.7, "x1": 511.4, "y1": 488.5, "innehåll": "4.2.3.1 Fotränna Fotränna ska monteras ovanpå färdig taktäckning och täckas in med samma tätskiktstyp som taktäckningen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 107.9, "y0": 486.0, "x1": 504.2, "y1": 520.2, "innehåll": "Om taket har taksprång kan man utföra en fotränna som leder vattnet till takbrunnarna. Fotrännan måste ligga över den uppvärmda delen av taket."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 107.9, "y0": 336.1, "x1": 516.1, "y1": 368.2, "innehåll": "Ränndal i anslutning till en vertikal yta (krön/vägg) ska utformas med motfall så att ränndalscentrum bildas minst 500 mm från den vertikala ytan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 107.9, "y0": 363.0, "x1": 442.4, "y1": 383.0, "innehåll": "OBS Vid avvattning med sargutkastare genom krön ska motfallskil inte användas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 107.9, "y0": 557.2, "x1": 511.4, "y1": 604.3, "innehåll": "1. Transportera bort vatten från taket vid skyfall och då det ordinarie systemet inte räcker till samt i de fall som det ordinarie systemet inte fungerar (till exempel vid stopp i takbrun- nar/ledning/stam)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 107.9, "y0": 601.8, "x1": 511.5, "y1": 667.7, "innehåll": "2. Signalera om den primära takavvattningen inte fungerar (till exempel vid stopp i brunn- nar/ledning/stam) så att åtgärder snabbt kan sättas in utan att takkonstruktionen tar skada. Bräddavlopp ska placeras 50 mm över takets lågpunkter (brunnarna)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 107.9, "y0": 683.8, "x1": 510.1, "y1": 718.0, "innehåll": "Bräddavlopp som ansluts till markytan med ledning ska anordnas så att vattenutströmning kan observeras och så att ingen olägenhet uppstår när bräddavloppet träder i funktion."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 107.9, "y0": 715.5, "x1": 514.2, "y1": 762.7, "innehåll": "Sargbräddavlopp (genom takkrön/sarg) utan anslutning till mark, ska anordnas så att det inte uppstår risk för igenfrysning vintertid och så att det inte uppstår risk för personskador eller missfärgning av fasad när bräddavloppet träder i funktion."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 108.0, "y0": 77.5, "x1": 512.4, "y1": 158.1, "innehåll": "4.2.5 Placering av takbrunnar och bräddavlopp Takbrunnar ska alltid placeras i takets verkliga lågpunkter (med hänsyn tagen till kon- struktionens nedböjningar och laster). Från takbrunnen får man då inomhus dra en led- ning till närmaste pelare och sedan ner till avlopp. Antalet takbrunnar och kapacitet bestäms utifrån aktuellt regnvattenflöde. Avstånd mellan brunnar bör aldrig överstiga 15 m."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 108.0, "y0": 155.6, "x1": 515.4, "y1": 215.8, "innehåll": "Om det finns särskilda risker för att brunnarna sätts igen, t ex av löv från närbelägna träd, bör avståndet mellan brunnarna inte överstiga 12 m. Avstånd från vertikal till första brunn bör inte överstiga 7,5 m. Detta är emellertid maximalvärden och regeln om en brunn i varje lågpunkt ska alltid gälla."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 79.8, "y0": 416.0, "x1": 276.4, "y1": 460.1, "innehåll": "Tappstycke till brunn och bräddavlopp ska ha en sådan längd att anslutning till stuprör utförs under tak- eller bjälklagskonstruktion."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 79.8, "y0": 197.7, "x1": 294.4, "y1": 229.8, "innehåll": "Takbrunnar och bräddavlopp ska placeras minst 500 mm från vertikal yta (vägg, sarg och liknande)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 79.8, "y0": 224.6, "x1": 295.4, "y1": 268.6, "innehåll": "Detta för att anslutning av tätskikt mot hel fläns ska vara möjlig. Fläns till takbrunn och bräddavlopp får aldrig klippas eller vikas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 304.5, "y0": 197.0, "x1": 517.2, "y1": 255.9, "innehåll": "Sargutkastare ska placeras minst 500 mm från hörn. Detta för att anslutning av tätskikt mot hel fläns ska vara möjlig. Fläns till takbrunn och bräddav- lopp får aldrig klippas eller vikas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 107.2, "y0": 77.5, "x1": 502.8, "y1": 145.1, "innehåll": "4.2.6 Renovering Vid renovering (omläggning av tätskikt) ska alltid nya takbrunnar monteras. Huvudalter- nativet är alltid att byta ut befintliga takbrunnar mot nya, som kopplas på stamledning inomhus."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 107.2, "y0": 142.6, "x1": 507.9, "y1": 189.8, "innehåll": "Om en beräkning/dimensionering medger en minskad dimension på takbrunnar kan en ny så kallad insticksbrunn monteras i befintlig takbrunn. Insticksbrunnen är försedd med tätning mot befintlig takbrunn."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 107.2, "y0": 187.3, "x1": 503.0, "y1": 221.4, "innehåll": "Sargutkastare, sargbräddavlopp och takbrunnar i UV-system ska alltid bytas ut mot nya (befintliga rivs bort)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 418.1, "y1": 150.8, "innehåll": "4.2.8 Materialkrav för takbrunnar och bräddavlopp Takbrunnar och bräddavlopp ska uppfylla krav enligt SS EN 1253-2 med följande tillägg: Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 107.9, "y0": 148.3, "x1": 405.8, "y1": 182.5, "innehåll": "Alla skarvar mellan fläns och tappstycke samt mellan tappstycke och stuprör/avloppsrör ska uppfylla krav på täthet enligt EN 476."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 107.9, "y0": 179.9, "x1": 356.4, "y1": 214.1, "innehåll": "Brunnar ska levereras i en enhet till byggarbetsplats. Tappstycke och fläns ska vara ihopmonterade i fabrik."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 107.9, "y0": 250.0, "x1": 366.1, "y1": 341.8, "innehåll": "4.2.8.1 Brunn av rödgodslegering (Terrassbrunn TG) Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig rödgodslegering innehållande minst 85 procent koppar. Brunnen ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Flänsen ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 107.9, "y0": 383.3, "x1": 410.8, "y1": 475.2, "innehåll": "4.2.8.2 Brunn av rostfri stålplåt Takbrunnar och bräddavlopp ska vara tillverkade av minst 0,7 mm rostfri stålplåt 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009 (gäller både fläns och tappstycke). Brunnsfläns ska vara perforerad. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 107.9, "y0": 472.6, "x1": 369.2, "y1": 603.5, "innehåll": "Takbrunnar, utkastare och bräddavlopp av rostfri stålplåt ska ha i nklistringsbar fläns 150 mm varav 80-100 mm ska perforeras med hål 6-8 mm cc 15-20 mm enligt nedan. Under perforerad rostfri fläns ska alltid intäckningskrage av minst YEP 3500 monteras. Intäckningskrages yttermått ska vara minst 100 mm större än plåtflänsens yttermått. (Gäller även utkastare och sargbräddavlopp). Flänsen kan vara fyrkantig eller rund."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 86.0, "y0": 125.2, "x1": 505.0, "y1": 179.8, "innehåll": "5.1 Allmänt Kompletta monteringsanvisningar för respektive tätskiktssystem finns att ladda ner på respektive leverantörs hemsidor."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 177.3, "x1": 517.3, "y1": 230.2, "innehåll": "OBS. Förekommande plåtdetaljer är endast avsedda som illustrationer. För utförande av plåtarbeten hänvisas till AMA Hus kap JT-.3. Mekanisk infästning redovisas i kap. 6."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 227.7, "x1": 502.2, "y1": 261.8, "innehåll": "Tätskiktsmatta som mekaniskt infästs på underlagstäckt trä ska sträng-/punktsvetsas mitt i våden för att undvika veckbildning. Gäller inte bitumendukar."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 259.3, "x1": 504.7, "y1": 319.5, "innehåll": "På ny lättbetong ska en remsa i bredd 300 mm i kvalitet minst YEP 3500 eller motsva- rande helsvetsas i samtliga randzoner (på takkanten). Denna randtätning ska utföras oberoende av om tätskiktet ska mekaniskt infästas eller klistras. Tätning ska utföras under fotplåt och under träreglar."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 317.0, "x1": 509.8, "y1": 351.2, "innehåll": "Vid renovering/omläggning ska befintligt tätskikt justeras (veck och blåsor) - gäller även uppdragningar på vägg/krön/sarg."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 348.7, "x1": 505.6, "y1": 395.9, "innehåll": "Om tätskiktet riskerar att skadas av påfrestningar under byggtiden (till exempel per- sontrafik, materialförvaring och liknande) ska tätskiktet skyddas. Exempel på lämpliga skydd är skyddsmattor av gummi och/eller skivor av plywood."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 393.4, "x1": 514.8, "y1": 427.5, "innehåll": "Underlag ska vara rent och fritt från vatten, is och snö vid montering av tätskikt. Vid klist- ring/svetsning av tätskikt ska underlaget vara torrt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 425.0, "x1": 511.7, "y1": 459.2, "innehåll": "Underlag av betong ska vara yttorr och förbehandlad med asfaltprimer vid svetsning av tätskikt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 114.3, "y0": 456.7, "x1": 501.7, "y1": 477.9, "innehåll": "Defekter i byggpapp, till exempel veck och blåsor, ska justeras innan tätskiktet monteras."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 79.6, "y0": 216.4, "x1": 513.9, "y1": 289.7, "innehåll": "5.2 Uppdragningar av tätskikt mot väggar, krön, sargar etc. Uppdragningar av tätskikt mot väggar, krön, etc. ska utföras minst 300 mm och fästas in mekaniskt i ovankant med centrumavstånd max 150 mm (pappspik) alt. 300 mm (skruv + bricka). Kappor ska svetsas mot vertikal."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 107.9, "y0": 292.8, "x1": 475.8, "y1": 338.4, "innehåll": "Sarg ska vara av material som tål uppvärmning och medger mekanisk infästning. Kappor kan monteras liggande eller stående. Se figur nedan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 107.9, "y0": 341.5, "x1": 510.2, "y1": 413.0, "innehåll": "Hörnförstärkningar ska alltid användas. Uppdragningar ska alltid kompletteras med avtäckningar, till exempel av plåt enligt AMA Hus JT.3511 resp. JT.352. Plåtbeslaget ska överlappa tätskiktsuppdragningen med minst 150 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 107.9, "y0": 416.2, "x1": 467.5, "y1": 450.4, "innehåll": "Synligt tätskikt på vertikala ytor (väggar, sarg och krön) ska vara max 500 mm. Se AMA Hus JSE 151-1."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 107.9, "y0": 453.5, "x1": 430.8, "y1": 487.7, "innehåll": "Plåtbeslaget ska avslutas minst 50 mm och max 500 mm från takytan. Se AMA Hus JT-.351/1."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 512.6, "y1": 156.7, "innehåll": "Omläggning av tak med befintligt tätskikt av takduk Vid omläggning av tak med tätskikt av takduk (PVC, EPDM, ECB, etc) bör alltid 20 mm takboard av mineralull läggas mellan nytt och befintligt tätskikt. Minsta krav vid omläggning av tak med tätskikt av PVC-takduk är migreringsspärr av mineralfiberfilt med en minsta vikt av 120 g/m2. Migreringsspärr ska läggas med minst 100 mm överlapp."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 107.9, "y0": 154.2, "x1": 516.4, "y1": 188.3, "innehåll": "Befintlig takduk ska slitsas/skäras upp för att frigöra spänningar samt skäras bort helt från vertikala ytor (uppdragningar)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 339.7, "y1": 119.1, "innehåll": "5.3    Anslutning av tätskikt mot fläns Tätskikt får inte klistras/svetsas mot fläns av plast."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 107.9, "y0": 116.6, "x1": 509.8, "y1": 150.8, "innehåll": "Tätskikt får inte klistras/svetsas mot fläns av plåt, undantaget fotplåt, fläns till takbrunnar/ bräddavlopp och avloppsluftare vid taklutning >14 grader (se rörgenomföring)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 79.6, "y0": 167.2, "x1": 522.0, "y1": 273.9, "innehåll": "5.4    Anslutning av tätskikt mot fotplåt Anslutning av tätskikt mot fotplåt görs med längsgående remsa i bredd max 500 mm. Det kan även accepteras att våderna dras ända ner mot fotplåten. Tätskikt inklusive asfaltutflyt ska dras ända fram till fotplåtens nedknäckning. Tätskikt ska svetsas mot hela fotplåten och underliggande remsa. Remsa under fotplåt ska vara i kvalitet YEP 2500 eller YEP 3500 enligt tabell och i bredd ca 300 mm (remsan ska nå minst 150 mm ovan fotplåtens övre kant)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 77.9, "y0": 77.5, "x1": 507.9, "y1": 132.1, "innehåll": "5.5  Rörgenomföringar Vid anslutning mot runda takgenomföringar (avloppsluftare, stativben etc.) ska takstosar av EPDM användas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 106.3, "y0": 129.6, "x1": 504.0, "y1": 176.8, "innehåll": "Intäckningskrage i kvalitet minst YEP 3500 ska alltid användas under takstos. Intäck- ningskragen ska nå minst 50 mm utanför takstosens yttre kant. Takstos ska förses med rostfri slangklämma."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 106.3, "y0": 174.3, "x1": 504.2, "y1": 208.5, "innehåll": "Tätskikt ska svetsas mot hela gummistosens fläns samt mot underliggande intäcknings- krage. Delbara takstosar får inte användas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 106.3, "y0": 205.9, "x1": 503.1, "y1": 240.1, "innehåll": "även lösningar med upp- och nervänd takbrunn är godkänd. Monteras enligt princip för takbrunn (perforerad fläns med underliggande intäckningskrage av minst YEP 3500)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 106.3, "y0": 237.6, "x1": 497.7, "y1": 271.8, "innehåll": "På tak med lutning >14 grader godkänns plåtstos på avloppsluftare max diameter 110 mm. Kvalitet på plåtstosen ska vara lika som för fotplåten."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 106.3, "y0": 292.0, "x1": 478.0, "y1": 339.1, "innehåll": "Renovering:  Vid renovering/omläggning ska gamla falsade plåtstosar rivas bort och ny takstos monteras (röret måste vara slätt för att uppnå god täthet mot takstos)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 58, "x0": 79.2, "y0": 78.2, "x1": 510.0, "y1": 171.8, "innehåll": "5.6  Genomföringar för kablar, rör och liknande I de fall flera kablar eller rör dras genom tätskiktet ska genomföringarna utföras enligt de principer som framgår av figur RA JSE.172/1 (alternativ 1). Genomföring för enstaka kablar kan anordnas med rör med svanhals, höjd minst 300 mm (alternativ 2). Fläns ska vara perforerad med underliggande intäckningskrage av minst YEP 3500 (lika princip för takbrunnar)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 59, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 504.7, "y1": 150.8, "innehåll": "5.7  Nock Nock ska täckas med en minst 300 mm bred helklistrad remsa vid taklutning över 1:16. Vid taklutning mindre eller lika med 1:16 (3,6°) kan nockkappa utgå. Tätskiktsmattan ska skarvas minst 500 mm från nocklinjen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 474.3, "y1": 132.1, "innehåll": "5.8  Ränndalar Ränndal ska utföras med ränndalsvåd (med frilagda kanter på båda långsidor) i bredd 1,0 m."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 107.9, "y0": 129.6, "x1": 503.7, "y1": 208.5, "innehåll": "Tvärskarvar i ränndal ska förstärkas med 330 mm bred remsa av minst YEP 3500 under hela tvärskarven. Alternativt ska överlapp i ränndalsvådens tvärskarvar vara 300 mm (helsvetsad). Detta gäller endast tätskiktsmattor (se respektive leverantörs anvis- ningar för bitumendukar). För utförande av ränndal mot vägg/krön – se figur sid 37."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 61, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 343.0, "y1": 158.1, "innehåll": "5.9  Takbrunnar och bräddavlopp Under rostfri perforerad fläns ska en intäcknings- krage av kvalitet minst YEP 3500 monteras. Tät- skiktet ska svetsas mot hela takbrunnsflänsen och den underliggande intäckningskragen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 61, "x0": 107.9, "y0": 155.6, "x1": 327.5, "y1": 189.8, "innehåll": "Takbrunn ska förankras mekaniskt i underlaget med 4 infästningar (en i varje hörn)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 62, "x0": 79.5, "y0": 77.5, "x1": 497.8, "y1": 169.9, "innehåll": "5.10  Infästningar för taksäkerhet Vid montering av taksäkerhetsanordningar (förankringsögla, nock-/takfotsräcke, gång- brygga, snörasskydd, takstege etc. finns 2 godkända lösningar: • Alternativ med gummistos på rörgenomföring (utförs enligt 5.5). • Alternativ med infästningsplatta, under eller ovanpå tätskiktet, enligt nedan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 62, "x0": 107.8, "y0": 166.9, "x1": 505.8, "y1": 201.1, "innehåll": "OBS! Utförande med bult som går igenom både underlag och tätskikt (så kallad genom- gående bult/vippbult/snabbfäste) är inte godkänt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 62, "x0": 107.8, "y0": 217.3, "x1": 369.1, "y1": 257.1, "innehåll": "Utformning av infästningsplattor till taksäkerhet Infästningsplatta kan vara både fyrkantig och rektangulär"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 62, "x0": 107.8, "y0": 254.6, "x1": 500.0, "y1": 288.8, "innehåll": "Vid mekanisk infästning av infästningsplattor ska dessa ha hål för mekanisk infästning samt vara perforerad enligt nedan"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 62, "x0": 107.9, "y0": 552.9, "x1": 502.5, "y1": 587.0, "innehåll": "Infästningsplatta ska vara i storlek så att inklistring av tätskikt kan göras minst 150 mm (mellan genomgående bult och kant – se fig)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 62, "x0": 107.9, "y0": 584.5, "x1": 467.6, "y1": 618.7, "innehåll": "Infästningsplatta ska vara perforerad på 80-100 av de 150 mm enligt någon av nedan alternativ:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 330.9, "y0": 620.4, "x1": 507.9, "y1": 700.4, "innehåll": "Tätskiktet helsvetsas mot infästningsplatta och tätskiktsmatta. Storlek på tätskiktsbit över infästningsplatta ska vara enligt anvis- ning från leverantör av aktuell infästnings- platta.Tätskiktsbiten ska dock nå minst 150 mm utanför plattan på alla sidor."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 515.9, "y1": 151.8, "innehåll": "5.11  Infästning av solpaneler Krav på vindlastberäkningar och utformning av infästningsplattor redovisas i kap 3.7. Då tätskiktet är mekaniskt infäst i takkonstruktionen är huvudprincipen att infästningsplattor ska fästas in i mekaniskt i takkonstruktionen enligt vindlastberäkning/infästningsplan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 107.9, "y0": 149.3, "x1": 510.9, "y1": 196.4, "innehåll": "På större tak med lägre vindlaster i inre mittzon och taklutning <5° kan infästningsplattorna klistras/svetsas in i tätskiktet utan att fästas in mekaniskt om vindlastberäkningen medger detta (OBS ej över 200N/infästningspunkt)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 107.9, "y0": 193.9, "x1": 499.7, "y1": 246.8, "innehåll": "I hörn-, rand- och mittzon ska infästningsplattor alltid fästas in mekaniskt. På kompakttak (där tätskikt och takisolering är helklistrat i varmasfalt) ska infästnings-  plattorna klistras/svetsas in i tätskiktet (utan mekanisk infästning)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 107.9, "y0": 263.0, "x1": 369.2, "y1": 302.8, "innehåll": "Utformning av infästningsplattor till taksäkerhet Infästningsplatta kan vara både fyrkantig och rektangulär"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 107.9, "y0": 300.3, "x1": 500.2, "y1": 334.5, "innehåll": "Vid mekanisk infästning av infästningsplattor ska dessa ha hål för mekanisk infästning samt vara perforerad enligt nedan"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 107.9, "y0": 551.7, "x1": 502.5, "y1": 585.9, "innehåll": "Infästningsplatta ska vara i storlek så att inklistring av tätskikt kan göras minst 150 mm (mellan genomgående bult och kant – se fig)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 107.9, "y0": 583.3, "x1": 498.1, "y1": 617.5, "innehåll": "Infästningsplatta ska vara perforerad på 80-100 av de 150 mm enligt någon av nedan alternativ:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 262.6, "y1": 214.3, "innehåll": "Under infästningsplatta ska alltid intäckningskrage av minst YEP 3500 monteras – oavsett om infästningsplattan monteras i taktäckning eller på färdigt tätskikt. Intäckningskragen ska nå minst 50 mm utanför infästningsplattan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 79.6, "y0": 565.0, "x1": 420.1, "y1": 644.4, "innehåll": "5.12  Infästning av skyltar och räcken Vid montering av skyltar och räcken etc. finns 2 godkända lösningar: • Alternativ med gummistos på rörgenomföring (utförs enligt 5.5). • Alternativ med perforerad infästningsplatta."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 107.9, "y0": 641.5, "x1": 472.0, "y1": 675.7, "innehåll": "OBS! Utförande med bult som går igenom både underlag och tätskikt (så kallad genomgående bult/vippbult/snabbfäste) är inte godkänt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 107.9, "y0": 691.8, "x1": 502.0, "y1": 726.0, "innehåll": "Vid montering av räcke i sarg/krön ska infästning göras minst 300 mm över takyta eller ev. överbyggnad om sådan finns."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 66, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 487.3, "y1": 145.1, "innehåll": "5.13  Rörelsefogar I de fall rörelsefogar förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Vid rörelsefogar mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen (se fig). Vid rörelsefog större än 15 mm erfordras särskild projektering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 66, "x0": 79.6, "y0": 291.2, "x1": 517.0, "y1": 345.8, "innehåll": "5.14  åskledarfästen Fästen för åskledare ska monteras med en bit tätskiktsmatta av samma kvalitet som övrig taktäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 66, "x0": 79.6, "y0": 361.2, "x1": 448.9, "y1": 402.8, "innehåll": "5.15  Fotränna Ståndränna/fotränna av cellplast ska vara klädd med byggpapp YAM 2000."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 66, "x0": 107.9, "y0": 400.3, "x1": 510.3, "y1": 434.5, "innehåll": "Ståndränna/fotränna ska monteras ovanpå färdig taktäckning och täckas in med samma tätskiktstyp som taktäckningen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 79.6, "y0": 125.2, "x1": 503.4, "y1": 204.2, "innehåll": "6.1  Krav på fästdon och leverantör Allmänt Vid mekanisk infästning av isolering mer än eller lika med 50 mm ska en teleskophylsa användas som ger en minsta teleskopverkan av 20 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 201.7, "x1": 506.9, "y1": 235.8, "innehåll": "Vid mekanisk infästning av isoleringar under 50 mm ska infästningen ha en teleskopver- kan på minst 6 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 233.3, "x1": 495.8, "y1": 267.5, "innehåll": "Regler för dimensionering av mekaniskt infästa tätskiktssystem enligt EUROKOD SS- EN-1991-1-4."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 283.7, "x1": 454.2, "y1": 323.5, "innehåll": "Krav på metalliska fästdon inklusive brickor Metalliska fästdon och brickor ska minst uppfylla produktkrav enligt följande:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 321.0, "x1": 404.3, "y1": 355.2, "innehåll": "1. ETA enligt guideline EAD 030351, med karakteristiska värden redovisade för olika fästdon och underlag."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 352.7, "x1": 423.9, "y1": 386.9, "innehåll": "2. CE märkning med tillhörande prestandadeklaration skall finnas för samtliga komponenter."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 384.4, "x1": 415.0, "y1": 431.5, "innehåll": "3. Gällande korrosionsmotstånd ska metalliska fästdon och brickor uppfylla kraven om minst 15 kesternichcykler (2L SO2) enligt provningsstandard EAD 030351."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 429.0, "x1": 416.1, "y1": 463.2, "innehåll": "4. Brickor för infästning av tätskikt skall vara provade i kombination med aktuell tätskiktsmatta enligt SS EN 16002:2010"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 479.4, "x1": 444.7, "y1": 537.9, "innehåll": "Krav på fästdon tillverkade av polymerer Fästdon tillverkade av polymerer ska minst uppfylla kraven enligt följande: 1. ETA enligt guideline EAD 030351."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 535.4, "x1": 423.9, "y1": 569.5, "innehåll": "2. CE märkning med tillhörande prestandadeklaration skall finnas för samtliga komponenter."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 567.0, "x1": 418.9, "y1": 601.2, "innehåll": "3. Fästdonen ska ha genomgått åldringstest samt slagtest och blivit godkända enligt EAD 030351."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 67, "x0": 107.9, "y0": 598.7, "x1": 425.6, "y1": 632.9, "innehåll": "4. Takhylsor av polymer skall vara provade i kombination med aktuell tätskiktsmatta enligt SS EN 16002:2010"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 77.8, "x1": 448.4, "y1": 136.3, "innehåll": "Krav på leverantör av fästdon Leverantörer av fästdon ska löpande verifiera att de uppfyller följande krav: 1. Leverantören ska styrka att kvalitetskraven enligt ovan uppfylls."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 152.5, "x1": 403.1, "y1": 186.7, "innehåll": "3. Leverantören ska ha en produktansvarsförsäkring som täcker skador om minst 25 000 000 kr/år."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 184.2, "x1": 425.3, "y1": 218.3, "innehåll": "4. Om leverantören utför vindlastberäkning måste leverantören ha ett fullgott försäkringsskydd för ändamålet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 78.7, "y0": 233.7, "x1": 512.1, "y1": 314.3, "innehåll": "6.2  Vindlastdimensionering Vindlastprovning skall utföras enligt SS-EN 16002:2010 för att bestämma dimensioneran- de värde mellan med bricka/takhylsa och tätskikt. Godkänt provningsorgan är ett ackre- diterat institut. Dimensionerande värden mellan Bricka/takhylsa och tätskikt skall godkän- nas av både tätskiktsleverantör och infästningsleverantör."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 311.8, "x1": 512.2, "y1": 385.0, "innehåll": "\\\"Vindlastberäkningar ska utföras enligt SS-EN-1991-1-4 med tillhörande branschtolkning \\\"Dimensionering av mekaniskt infästa tätskiktssystem\\\". Den som utför vindlastberäkning ansvarar för att korrekt dimensionerande värden används samt har kompetens och rätt försäkringsskydd för detta. Dokumentationskrav av utförda vindlastberäkningar föreligger under 10 år.\\\""}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 382.5, "x1": 513.4, "y1": 416.7, "innehåll": "Glöm inte att det alltid är den svagaste länken i förbandet mellan bricka/hylsa och tätskikt alternativt fästdon i underlag som är dimensionerande. Detta skall vara dokumenterat."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 414.2, "x1": 424.4, "y1": 448.3, "innehåll": "Uppgifter som ligger till grund för beräkning av infästningsplan svarar takentreprenören för."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 445.8, "x1": 358.2, "y1": 558.0, "innehåll": "Vindlastberäkning med infästningsplan ska alltid upp- rättas när tätskikten infästes mekaniskt. För mindre objekt (enplansvillor och garagetak) upp till 300 m 2  med en höjd från mark på max 4 m där man inte vill göra en egen vindlastberäkning har Tätskiktsgarantier framtagit en vindlastberäkning med infästningsplan som får användas. Se bilaga 2. Detta gäller inte lätt- betongtak."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 68, "x0": 107.1, "y0": 555.5, "x1": 349.2, "y1": 602.7, "innehåll": "AB Tätskiktsgarantier i Norden förbehåller sig rätten att göra kontroll av vindlastberäkningar genom stickprov."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 106.5, "y0": 331.7, "x1": 437.8, "y1": 351.7, "innehåll": "Verkliga och tillåtna värden vid utdragsprovning. Avser brottvärden i N/infästning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 507.4, "y1": 145.1, "innehåll": "6.3  Mekanisk infästning i lättbetong Lättbetongtillverkare, fästdonsleverantörerna, tätskiktsleverantörerna samt AB Tätskikts- garantier i Norden har överenskommit om följande rekommendationer för mekanisk infästning av tätskiktsmatta."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 107.9, "y0": 142.6, "x1": 517.6, "y1": 221.5, "innehåll": "På ny lättbetong ska en remsa b= 300 mm i kvalitet minst YEP 3500 eller motsvarande helsvetsas i samtliga randzoner (på takkanten). Denna randtätning ska utföras oberoende av om tätskiktet ska mekaniskt infästas eller klistras. Tätning ska utföras under fotplåt och under träreglar. Detta gäller inte när väggen bryter igenom taket. Fukt och damm ska avlägsnas före applicering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 107.9, "y0": 218.9, "x1": 498.7, "y1": 240.1, "innehåll": "Det yttersta lättbetong elementet vid samtliga takkanter ska utföras i lägst kvalitet 450."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 107.9, "y0": 375.1, "x1": 517.6, "y1": 428.0, "innehåll": "Lägg märke till att skruv i kvalitet 400 och 450 inte är tillåten. Undantag gäller för montage av fotplåt och träregel i takkant, där infästning utförs med lättbetongskruv enligt AMA Hus. Minsta förankringsdjup i lättbetong är 75 mm för samtliga fästdon."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 107.9, "y0": 425.5, "x1": 508.5, "y1": 459.7, "innehåll": "Vid omtäckning på gammal lättbetong måste provdragning ske för att fastställa statusen på lättbetongen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 107.9, "y0": 457.2, "x1": 513.6, "y1": 517.3, "innehåll": "För att få skruva krävs att utdragsvärdet (medelvärdet av 8 prov) överstiger 2000 N. Provdragning ska utföras jämnt fördelat över takytan. Provutrustning måste vara kontrol- lerad (kalibrerad). Det har visat sig att stora skillnader kan förekomma på ny och gammal utrustning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 69, "x0": 107.9, "y0": 514.8, "x1": 485.7, "y1": 536.0, "innehåll": "Infästningsplan ska alltid upprättas och insändas till AB Tätskiktsgarantier i Norden."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 70, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 513.4, "y1": 145.1, "innehåll": "6.4  Mekanisk infästning i betongelement I samråd med betongelementtillverkare, fästdonsleverantörerna, tätskiktsleverantörerna samt AB Tätskiktsgarantier i Norden har överenskommits om följande rekommendationer för mekanisk infästning av tätskiktsmatta i betongelement."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 70, "x0": 107.9, "y0": 142.6, "x1": 517.0, "y1": 202.8, "innehåll": "Vid vindlastberäkning utgår man från den svagaste länken i kedjan, det vill säga antingen infästningen i underlaget eller tätskiktets lastupptagningsförmåga. Normalt är infästningen i betongunderlaget (plasthylsan inräknad) starkare än infästningen i tätskiktet. Aktuella värden fås ur respektive leverantörs tekniska data."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 70, "x0": 107.9, "y0": 200.3, "x1": 466.8, "y1": 221.5, "innehåll": "Vid renovering av gamla tak ska typ av element samt tjockleksprofil kartläggas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 70, "x0": 107.9, "y0": 218.9, "x1": 499.2, "y1": 253.1, "innehåll": "Provborrning kan bli aktuell för att dels undersöka risken för genomslag dels fastställa verklig utdragskraft."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 70, "x0": 107.9, "y0": 250.6, "x1": 413.6, "y1": 284.8, "innehåll": "För element av icke standardutförande ska risk för genomslag och utdragsvärden fastställas via provning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 70, "x0": 107.9, "y0": 306.6, "x1": 321.4, "y1": 365.1, "innehåll": "Hålelement HD/F Borrdjupet ska vara 23 alternativt 32 mm. OBS! Borren ska vara försedd med borrstopp."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 71, "x0": 107.1, "y0": 76.2, "x1": 514.3, "y1": 129.0, "innehåll": "TT/F-kassetter På TT/F-takplattor med minsta tjocklek större än 40 mm gäller fri infästning enligt vindlast- plan, det vill säga var som helst på plattan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 71, "x0": 107.1, "y0": 126.5, "x1": 503.7, "y1": 160.7, "innehåll": "Vid elementets kanter ska infästning placeras min. 50 mm in på elementet (gäller såväl kort- som långsida)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 72, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 507.5, "y1": 146.5, "innehåll": "STT/F-kassetter På STT/F-takplattor sker den mekaniska infästningen i elementkant (min. 50 mm in från kanten), i stödben och i längsgående mittförstärkningsbalk. Minsta infästningsavstånd = 600 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 72, "x0": 107.9, "y0": 172.8, "x1": 512.6, "y1": 207.0, "innehåll": "Om vindlastberäkningen visar på ett mindre infästningsavstånd än 600 mm ska tätskikts- våden delas på mitten alternativt mittlinjeinfästning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 73, "x0": 78.7, "y0": 73.4, "x1": 497.8, "y1": 160.2, "innehåll": "7  Yttertak med överbyggnad 7.1  Allmänt Tätskikt med överbyggnad av moss-sedum, singel, solpaneler och trätrall omfattas av regelverket för exponerade tätskikt med följande tillägg."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 73, "x0": 107.1, "y0": 157.7, "x1": 511.2, "y1": 217.8, "innehåll": "OBS! Beakta resultat från separat lastutredning avseende laster från tillkommande installationer som ställs/läggs på tätskiktet (solpaneler, aggregat, trätrall på terrasser och dylikt) vid val av bärande isolering på låglutande tak. Jämför anvisningar i DIN 4108-10. (RA Hus IBG.2)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 73, "x0": 78.7, "y0": 215.3, "x1": 510.1, "y1": 301.5, "innehåll": "Tätskikt som förses med överbyggnad ska vattenprovas enligt metod i AMA HUS YHB.2132 (se 7.5). Undantag endast genom skriftligt intyg från Tätskiktsgarantier. För branta tak (lutning >14 grader) och utvändig avvattning (fotplåt och hängränna) behövs inte dispens för att ersätta vattenprovning med okulärbesiktning. Istället för protokoll från vattenprovning bifogas i dessa fall protokoll från okulärbesiktning vid beställning av an-  svarsutfästelse."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 73, "x0": 107.1, "y0": 299.0, "x1": 353.6, "y1": 346.2, "innehåll": "Exponering av tätskikt innan överbyggnad påförs - se respektive tätskiktsleverantörs anvisningar för max exponeringstid för respektive produkt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 73, "x0": 107.9, "y0": 536.6, "x1": 510.3, "y1": 621.1, "innehåll": "Yttertak med överbyggnad Det ska alltid framgå av ansvarsutfästelsen om taket (eller del av tak) har någon form av överbyggnad (t ex sedum, trätrall eller solpaneler). Eftermontering av överbyggnad  (efter att ansvarsutfästelsen är utställd)"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 73, "x0": 107.9, "y0": 618.6, "x1": 502.6, "y1": 665.8, "innehåll": "Ansvarsutfästelse respektive Materialgarantin upphör att gälla om taket under Ansvars- utfästelsens respektive Materialgarantins giltighetstid förses med överbyggnad (t ex sedum, trätrall eller solpaneler)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 73, "x0": 107.9, "y0": 663.3, "x1": 511.4, "y1": 710.5, "innehåll": "För tak som förses med solpaneler eller sedum inom 2 år efter slutbesiktning (färdigstäl- lande om slutbesiktning av entreprenad inte utförs) är det möjligt att komplettera befintlig garanti så att den fortsätter att gälla. Kontakta Tätskiktsgarantier för villkor och utförande."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 75, "x0": 107.9, "y0": 345.9, "x1": 495.9, "y1": 411.7, "innehåll": "Krav på utförande: Vid mekanisk infästning av tätskikt ska vindlastberäkning utföras och infästningsplan upprättas enligt Eurokod SS-EN-1991-1-4. Infästningsplan ska bifogas beställning av ansvarsutfästelse. Tätskikt får inte läggas löst under sedum."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 75, "x0": 107.9, "y0": 409.2, "x1": 505.9, "y1": 443.4, "innehåll": "Singel ska vara vattentvättad natursingel med fraktion 16-32 mm. Singellagrets tjocklek ska bestämmas med hänsyn till vindlaster."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 75, "x0": 107.9, "y0": 440.9, "x1": 505.4, "y1": 475.0, "innehåll": "Där överbyggnad utgörs av sedum ska leverantören av vegetationsskiktet avgöra beho- vet av rotskydd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 75, "x0": 107.9, "y0": 472.5, "x1": 499.1, "y1": 493.7, "innehåll": "Insticksbrunnar får inte användas. Vid renovering/omläggning ska takbrunnar bytas ut."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 75, "x0": 107.9, "y0": 491.2, "x1": 506.2, "y1": 525.4, "innehåll": "Dimension på takbrunnar och bräddavlopp ska vara minst Ø 110 mm för att minska risk för att löv och skräp sätter igen systemet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 75, "x0": 107.9, "y0": 522.9, "x1": 498.8, "y1": 557.0, "innehåll": "Fullflödessystem (UV-system) får inte användas. Läs förklaring under 4.2.1.1 Dispens lämnas endast efter skriftligt godkännande av Tätskiktsgarantier."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 76, "x0": 107.5, "y0": 172.1, "x1": 276.9, "y1": 232.3, "innehåll": "Vid 1-lagstäckning med skifferbe- lagd produkt (TKY-A) ska samtliga tvärskarvar remsas med en remsa i bredd minst 300 mm (se bild)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 76, "x0": 107.5, "y0": 304.4, "x1": 271.4, "y1": 435.3, "innehåll": "Uppdragning av tätskikt mot vägg, krön, sarg etc. Uppdragningar av tätskikt mot väggar, krön, sargar etc. ska utföras minst 300 mm över färdig överbyggnad och fästas in meka- niskt i ovankant cirka cc 150 mm. Vid synligt tätskikt ska övre kappa utföras med SEP 5500."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 76, "x0": 107.5, "y0": 432.8, "x1": 276.6, "y1": 518.9, "innehåll": "Underliggande remsa av YEP 3500 (bredd ca 300 mm) ska alltid mon- teras i hålkäl. Metod där tätskikts- mattan viks upp 50-100 mm på vertikal yta får inte användas. Se princip A kap 6."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 76, "x0": 107.5, "y0": 572.5, "x1": 270.8, "y1": 651.3, "innehåll": "Fotplåt ska vara rostfri perforerad. Se AMA Hus JT-.721 Kantavslut vid överbyggnad av vegetation monteras enligt AMA Hus JTC.721"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 76, "x0": 107.5, "y0": 667.5, "x1": 274.2, "y1": 714.6, "innehåll": "Kantavslut kan placeras högre upp på takfallet under förutsättning att tätskiktsmattan är skyddsbelagd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 77, "x0": 107.9, "y0": 427.9, "x1": 462.5, "y1": 462.1, "innehåll": "Solpaneler kan monteras på tak med 2 metoder – med infästningsplattor eller ballasterat (löst stående). Se kap 3.7"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 77, "x0": 107.9, "y0": 466.9, "x1": 472.0, "y1": 527.1, "innehåll": "OBS! Utförande med bult som går igenom både underlag och tätskikt (så kallad genomgående bult/vippbult/snabbfäste) är inte godkänt. Alternativ med rörgenomföring utförs med gummistos enligt 5.5."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 77, "x0": 107.9, "y0": 557.9, "x1": 469.0, "y1": 592.1, "innehåll": "OBS! Tak med överbyggnad av solpaneler kräver isolering med högre tryckhåll- fasthet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 77, "x0": 107.9, "y0": 596.9, "x1": 471.2, "y1": 644.1, "innehåll": "Dimension på takbrunnar och bräddavlopp ska vara minst Ø 75 mm. Tätskikts- garantier rekommenderar att brunnar med dimension minst Ø 110 mm används för att minska risk för att löv och skräp sätter igen systemet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 77, "x0": 107.9, "y0": 648.9, "x1": 312.8, "y1": 696.1, "innehåll": "Vid 1-lagstäckning ska samtliga tvärskarvar remsas med en remsa i bredd minst 300 mm (se bild)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 431.2, "x1": 487.0, "y1": 452.4, "innehåll": "OBS. Betongplattor som läggs i sättsand omfattas av riktlinjer för inbyggda tätskikt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 449.9, "x1": 487.5, "y1": 484.0, "innehåll": "För att undvika skador i tätskiktet ska vattenbaserad olja användas vid strykning av trätrall."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 481.5, "x1": 502.7, "y1": 502.7, "innehåll": "Trätrall ska vara försedd med demonterbar lucka för inspektion och rensning av brunn."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 500.2, "x1": 499.1, "y1": 521.4, "innehåll": "Insticksbrunnar får inte användas. Vid renovering/omläggning ska takbrunnar bytas ut."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 518.9, "x1": 508.1, "y1": 579.1, "innehåll": "För tak med överbyggnad av trätrall eller betongplattor på distansklossar ska dimension på takbrunnar och bräddavlopp i självfallssystem vara minst 75 mm. Tätskiktsgarantier rekommenderar att takbrunnar och bräddavlopp har en dimension av minst 110 för att minska risken för att löv och skräp ska sätta igen systemet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 576.6, "x1": 503.1, "y1": 610.7, "innehåll": "Fullflödessystem (UV) får inte användas. Dispens lämnas endast efter skriftligt godkän- nande från Tätskiktsgarantier"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 608.2, "x1": 496.4, "y1": 642.4, "innehåll": "Tak med överbyggnad av trätrall eller betongplattor på distansklossar kräver isolering med högre tryckhållfasthet än tak utan överbyggnad."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 79, "x0": 107.9, "y0": 639.9, "x1": 499.2, "y1": 674.1, "innehåll": "Infästningar för räcken ska monteras minst 300 mm över takyta eller överbyggnad om sådan finns."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 80, "x0": 111.7, "y0": 96.5, "x1": 316.0, "y1": 143.7, "innehåll": "Mellan träreglar och distansklossar och tätskikt ska extra remsa tätskiktsmatta SEP 5500 läggas som glid- och skyddsskikt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 80, "x0": 111.7, "y0": 253.2, "x1": 323.7, "y1": 313.3, "innehåll": "Vid 1-lagstäckning med skifferbelagd produkt (TKY-A) ska samtliga tvärskarvar remsas med en remsa i bredd minst 300 mm (se bild)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 80, "x0": 111.7, "y0": 385.5, "x1": 307.7, "y1": 503.4, "innehåll": "Uppdragning av tätskikt mot vägg, krön, sarg etc. Uppdragningar av tätskikt mot väggar, krön, sargar etc. ska utföras minst 300 mm över färdig överbyggnad och fästas in mekaniskt i ovankant cirka cc 150 mm. Vid synligt tätskikt ska övre kappa utföras med SEP 5500."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 80, "x0": 111.7, "y0": 500.9, "x1": 295.7, "y1": 574.0, "innehåll": "Underliggande remsa av YEP 3500 (bredd ca 300 mm) ska alltid monteras i hålkäl. Metod där tätskiktsmattan viks upp 50-100 mm på vertikal yta får inte användas. Se princip A kap 6."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 81, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 505.9, "y1": 130.7, "innehåll": "Utförande vid terrassdörrar utan krav på tillgänglighet I de fall det inte finns krav på tillgänglighet enligt BBR ska nivåskillnad på minst 100 mm finnas mellan trätrall och tröskel."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 81, "x0": 107.9, "y0": 128.2, "x1": 505.5, "y1": 181.0, "innehåll": "Tätskikt av YEP 3500 ska dras in och helsvetsas under hela tröskeln och minst 100 mm upp på väggar i smygen. Tröskelbeslag ska vara enligt AMA Hus JTB.524"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 81, "x0": 107.9, "y0": 178.5, "x1": 503.0, "y1": 199.7, "innehåll": "Uppdragning av tätskikt på vägg/sockel ska göras med tätskiktsmatta SEP 5500 TKY-A"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 81, "x0": 107.9, "y0": 197.2, "x1": 512.6, "y1": 244.3, "innehåll": "De 2 trallbrädorna närmst tröskel ska ersättas med gallerdurk i bredd så att den når förbi tröskeln med 200 mm på vardera sida. Gallerdurken ska vara möjlig att ta bort för inspek- tion och rensning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 81, "x0": 107.9, "y0": 241.8, "x1": 478.5, "y1": 263.0, "innehåll": "Tröskel och karm ska tätas i två steg (bottningslist + fogning) enligt nedan princip:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 82, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 502.9, "y1": 117.7, "innehåll": "Vid krav på tillgänglighet Vid krav på tillgänglighet enligt BBR ska anslutning vid terrassdörr utföras enligt nedan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 82, "x0": 107.9, "y0": 115.2, "x1": 508.3, "y1": 168.0, "innehåll": "Tätskikt av YEP 3500 ska dras in och helsvetsas under hela tröskeln och minst 100 mm upp på väggar i smygen. Tröskelbeslag ska vara enligt AMA Hus JTB.524."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 82, "x0": 107.9, "y0": 165.5, "x1": 505.7, "y1": 186.7, "innehåll": "Uppdragning av tätskikt på vägg/sockel ska göras med tätskiktsmatta SEP 5500 TKY-A."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 82, "x0": 107.9, "y0": 184.2, "x1": 512.5, "y1": 231.3, "innehåll": "De 2 trallbrädorna närmst tröskel ska ersättas med gallerdurk i bredd så att den når förbi tröskeln med 200 mm på vardera sida. Gallerdurken ska vara möjlig att ta bort för inspek- tion och rensning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 82, "x0": 107.9, "y0": 228.8, "x1": 478.5, "y1": 250.0, "innehåll": "Tröskel och karm ska tätas i två steg (bottningslist + fogning) enligt nedan princip:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 83, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 355.7, "y1": 355.8, "innehåll": "Tätning av takbrunnar ska utföras med gummiboll enligt figuren . 7.5  Provtryckning av tätskikt med vatten"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 83, "x0": 136.3, "y0": 97.9, "x1": 517.4, "y1": 145.1, "innehåll": "Vattenprovning av tätskikt ska alltid utföras då tätskiktet kompletteras med över byggnad, det vill säga tätskikt som kommer att bli dolda efter färdigställandet av yttertaket eller ytterbjälklaget. Undantag endast genom skriftligt intyg från Tätskikts-"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 83, "x0": 107.9, "y0": 136.9, "x1": 506.2, "y1": 171.1, "innehåll": " garantier. För branta tak (lutning >14 grader) och utvändig avvattning (fotplåt och hängränna) behövs inte dispens för att ersätta vattenprovning med okulärbesikt-"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 83, "x0": 107.9, "y0": 162.9, "x1": 494.2, "y1": 197.1, "innehåll": " ning. Istället för protokoll från vattenprovning bifogas i dessa fall protokoll från okulärbesiktning vid beställning av ansvarsutfästelse"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 83, "x0": 107.9, "y0": 194.6, "x1": 510.7, "y1": 228.8, "innehåll": "Intyg för genomförd provtryckning (installationskontroll) ska insändas till Tätskikts-  garantier (se bilaga 2)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 83, "x0": 136.3, "y0": 226.3, "x1": 498.1, "y1": 260.4, "innehåll": "Provtryckning ska föregås av okulär kontroll. Provtryckning ska ske med tätade brunnar, ytan invallad och ställd under minst 60 mm vatten i 3 dygn."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 83, "x0": 136.3, "y0": 257.9, "x1": 517.6, "y1": 292.1, "innehåll": "Bjälklaget respektive taket ska sedan observeras under minst 3 dygn (totalt 6 dygn) (se AMA Hus YHB.2132)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 81.0, "y0": 73.4, "x1": 507.3, "y1": 192.8, "innehåll": "3  Takutformning och underlag Byggtekniska förutsättningar För att kunna utföra ett korrekt montage av tätskikt måste det finnas byggtekniska förut- sättningar för detta. Det kan till exempel vara underlag, bärande konstruktion, dimensio- nering och placering av takavvattning, ångspärr etc."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 109.3, "y0": 196.0, "x1": 512.3, "y1": 230.2, "innehåll": "Arbeten som ingår i dessa byggtekniska förutsättningar utförs normalt av andra entrepre- nörer än takentreprenören, till exempel stom- eller byggentreprenörer."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 109.3, "y0": 233.3, "x1": 515.7, "y1": 306.5, "innehåll": "Då dessa byggtekniska förutsättningar följer AMA Hus och andra branschregler förutsätts det att dessa är utförda på rätt sätt när tätskiktsarbetet ska utföras. Det förutsätts (dvs åligger inte takentreprenören att kontrollera) att dessa arbeten är utförda på rätt sätt. Upptäcker takentreprenören att något avviker från det som beskrivs i byggtekniska förut- sättningar ska takentreprenören underrätta sin beställare om detta."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 81.0, "y0": 333.2, "x1": 511.5, "y1": 406.5, "innehåll": "3.1  Takutformning Vid nyproduktion ska takplan upprättas som redovisar taklutning, takfall, takavvattning (place- ring av takbrunnar och bräddavlopp), taksäkerhetsanordningar, genomföringar och uppbygg- nader samt hur tillträde till yttertak ska ske. AMA Hus YJC.21."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 107.9, "y0": 431.0, "x1": 341.8, "y1": 465.1, "innehåll": "Fritt mått (avstånd) mellan genomföringar, hinder, uppbyggnader och liknande ska vara minst 300 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 107.9, "y0": 462.6, "x1": 332.8, "y1": 496.8, "innehåll": "Tätt sittande genomföringar ska byggas ihop till en gemensam större genomföring."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 107.9, "y0": 513.0, "x1": 325.8, "y1": 560.2, "innehåll": "Sarg till takljuskupoler, takluckor, takfönster och liknande ska vara minst 200 mm hög ovan marknivå (se AMA Hus HSD.1441)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 107.9, "y0": 576.3, "x1": 327.9, "y1": 623.5, "innehåll": "Plywoodskivor till fristående uppbyggnader över rörelsefogar och liknande ska ha en minsta tjocklek av 21 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 107.9, "y0": 621.0, "x1": 334.7, "y1": 668.2, "innehåll": "Plywoodskivor på vägg, sarg och liknande, eller till spikbart underlag, ska vara minst 15 mm tjocka (enligt AMA Hus KEB.18)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 99, "x0": 107.9, "y0": 684.3, "x1": 294.1, "y1": 744.5, "innehåll": "Rörledningar för avvattning, ventilation, elkablar och liknande ska förläggas under yttertak/ytterbjälklag (inte på bjälklaget eller i takisoleringen)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 100, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 412.0, "y1": 119.1, "innehåll": "3.2  Taklutning Ansvarsutfästelser ställs ut på ytterbjälklag med lutning från 1:100"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 100, "x0": 107.9, "y0": 116.6, "x1": 505.9, "y1": 151.8, "innehåll": "Minsta rekommenderad taklutning för ytterbjälklag är 1:100. Ränndalar bör utföras utan lutning (horisontella)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 101, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 507.0, "y1": 158.1, "innehåll": "3.3  Kvarstående vatten Vid nyproduktion ska tak eller bjälklag projekteras så att kvarstående vatten blir minsta möjligt. Detta uppnås genom tillräcklig taklutning och korrekt placerade takbrunnar (i takets naturliga lågpunkter). Hänsyn ska tas till konstruktionens nedböjningar och laster under bruksskedet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 101, "x0": 107.9, "y0": 155.6, "x1": 516.4, "y1": 228.8, "innehåll": "På låglutande tak är det i stort sett ofrånkomligt med viss mängd kvarstående vatten. Omfattningen av kvarstående vatten beror på hur takkonstruktionen är uppbyggd, främst takbjälklagets styvhet, taklutning och placering av takbrunnar. Vid låga taklutningar kan kvarstående vatten bildas även vid skarvar i tätskiktet eftersom tätskiktet läggs omlott och dess tjocklek är ca 5 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 101, "x0": 107.9, "y0": 281.0, "x1": 320.3, "y1": 354.1, "innehåll": "Vid tätskiktsanslutningar mot t ex takbrunnar läggs tätskiktsmatta både under och över brunnsfläns vilket ger en mindre uppbyggnad som i vissa fall kan leda till 5-10 mm kvarstå- ende vatten."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 101, "x0": 107.9, "y0": 351.6, "x1": 316.9, "y1": 411.8, "innehåll": "Att försänka takbrunnar i underlaget bör und- vikas eftersom det ofta leder till spänningar och veck i tätskiktet, vilket ger ökad risk till läckage."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 101, "x0": 107.9, "y0": 428.0, "x1": 315.8, "y1": 462.1, "innehåll": "även försänkta ränndalar ger större läckage- risk och denna lösning bör undvikas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 385.8, "y1": 112.0, "innehåll": "Mindre mängder kvarstående vatten har ingen väsentlig inverkan på tätskiktets funktion eller livslängd."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 109.5, "x1": 509.2, "y1": 169.7, "innehåll": "även om dagens tätskikt inte påverkas av kvarstående vatten rekommenderas att man vid nyproduktion eftersträvar att kvarstående vatten blir minsta möjliga. Detta eftersom nedböjningar under byggnadens livslängd kommer att öka mängden kvarstående vatten på taket."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 167.2, "x1": 510.9, "y1": 253.3, "innehåll": "Framförallt på flacka och låglutande tak finns risk för större mängder kvarstående vatten om takbrunnar är helt eller delvis igensatta av löv och skräp. Kvarstående vatten leder till större nedböjningar i takkonstruktionen vilket i sin tur leder till att ännu mer vatten kan samlas i svackorna. Den ökade nedböjningen leder således till mer kvarstående vatten och tvärtom. På byggnader som är belägna i de lägre snözonerna kan den totala vatten- lasten ibland bli större än den dimensionerande snölasten."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 250.8, "x1": 505.6, "y1": 285.0, "innehåll": "Vattensamlingar med ett djup av ≥ 30 mm ska alltid åtgärdas. Främst genom montering av nya takbrunnar - alternativt genom uppbyggnader."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 282.5, "x1": 513.1, "y1": 342.7, "innehåll": "För att minska mängden kvarstående vatten bör taklutningen vara minst 1:100 och takbrunnar placeras i takets naturliga lågpunkter (med hänsyn tagen till nedböjningar i konstruktionen och laster i bruksskedet). Eftersom nedböjningen alltid sker mellan pelare/ takstolar ska takbrunnar alltid placeras mitt i takkfack."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 340.2, "x1": 512.0, "y1": 374.3, "innehåll": "Notera att kvarstående vatten oftast inte beror på fel i tätskiktsmontaget utan på projekte- ringen av takkonstruktionen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 371.8, "x1": 504.2, "y1": 419.0, "innehåll": "På tak där tätskiktet ska beläggas med vegetation kan kvarstående vatten medföra problem. Eftersom uttorkningen går mycket långsamt ökar risken för oönskad ogräseta- blering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 102, "x0": 107.9, "y0": 660.3, "x1": 511.4, "y1": 733.5, "innehåll": "Föreskriven lutning på färdig betongbeläggning ska utföras i betongkonstruktionen eller falluppbyggnaden. Efterbearbetning ska utföras i samband med gjutningen så att under- laget får en ytjämnhet motsvarande brädriven betong. Slamskikt och svaga ytskikt av ce- mentpasta ska avlägsnas. Det sker med mekanisk bearbetning såsom blästring, slipning eller lättfräsning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 103, "x0": 107.9, "y0": 469.9, "x1": 510.8, "y1": 504.1, "innehåll": "Membranhärdare eller avjämningsmassa (flytspackel) får inte användas på ytor som ska förses med tätskikt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 103, "x0": 107.9, "y0": 501.6, "x1": 509.8, "y1": 587.8, "innehåll": "Innan arbetet påbörjas rengörs betongytan, lämpligen med tryckluft. Underlag av betong ska vara uttorkat för att tätskikt ska kunna klistras/ svetsas. Betongen ska ha RF <85%. Detta säkerställs och garanteras av beställare skriftligt. Underlag utan specificerad RF kan accepteras om ytan är konstaterat yttorr och uttorkning nedåt i konstruktionen kan säkerställas. Bjälklag eller pågjutningar med kvarsittande form anses inte kunna torka ut nedåt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 103, "x0": 107.9, "y0": 585.3, "x1": 510.9, "y1": 638.1, "innehåll": "Torktiden för nygjuten fallbetong är normalt 7-10 dagar beroende på betongkvalitet. Som tumregel ska betongen inte ändra färg vid värmetillförsel. Rännkrokar ska vara infällda."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 103, "x0": 107.9, "y0": 77.8, "x1": 503.4, "y1": 138.0, "innehåll": "Betongytan får inte ha större ojämnheter än 1,5 mm. Större ojämnheter än 1,5 mm utjämnas med betong, cement- eller bitumenbaserade produkter beroende på nivåskill- nadens storlek. Nivåskillnader större än 5 mm i elementfogar ska utjämnas så att jämn övergång erhålls."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 103, "x0": 107.9, "y0": 135.5, "x1": 509.8, "y1": 156.7, "innehåll": "Betongelement typ HDF ska alltid förses med pågjutning av betong alternativt asfaltmastix."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 104, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 513.5, "y1": 145.1, "innehåll": "3.5  Renovering Vid renovering ska orsaker till eventuella skador i det befintliga tätskiktet klarläggas och åtgärder ska vidtas för att förhindra att skada uppstår på nytt. Vid renovering ska befintlig överbyggnad och tätskikt rivas bort helt."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 104, "x0": 107.9, "y0": 142.6, "x1": 509.2, "y1": 189.8, "innehåll": "Avrivning och borttagning av befintlig överbyggnad inklusive tätskikt ska göras varsamt och hänsyn ska tas till aktuella belastningar på bjälklaget. Underlaget ska göras fritt från gamla tätskiktsrester så att nytt tätskikt eller falluppbyggnad får erforderlig vidhäftning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 104, "x0": 107.9, "y0": 187.3, "x1": 515.9, "y1": 253.1, "innehåll": "Om inte föreskriven lutning på befintlig betongkonstruktion finns ska fall utföras till aktuellt avvattningsställe. Efterbearbetning ska utföras i samband med gjutningen så att underla- get får en ytjämnhet motsvarande brädriven betong. Krav på underlag är samma vid renoveringar som vid nyproduktion (se 3.4)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 104, "x0": 79.6, "y0": 268.5, "x1": 476.4, "y1": 348.5, "innehåll": "3.6  Sockelhöjd Byggnader ska förses med ordentlig sockel av betong på vilken tätskikt dras upp och helklistras eller helsvetsas. Sockelhöjden bör vara så stor som möjligt för att minimera risken att regn och smältvatten rinner in ovanpå grunden/sockeln och ger fuktskador i byggnaden."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 104, "x0": 107.9, "y0": 346.0, "x1": 469.2, "y1": 398.8, "innehåll": "Uppdragning av tätskikt på sockel ska vara 300 mm räknat från överkant färdig överbyggnad (marknivå). Sockelhöjden anges utifrån marknivåerna på terrass eller innergård."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 104, "x0": 107.9, "y0": 396.3, "x1": 465.9, "y1": 430.5, "innehåll": "Mer om sockelhöjder finns att läsa i bl.a. BBR, Fukthandboken, Träguiden och Säker Fasad."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 105, "x0": 107.9, "y0": 116.6, "x1": 487.6, "y1": 227.1, "innehåll": "BBR 6:5324 Väggar, fönster, dörrar mm. Fasadbeklädnader ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Detta gäller också för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen eller andra byggnadsdelar. (BFS 2014:3). Allmänt råd:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 105, "x0": 107.9, "y0": 224.6, "x1": 465.1, "y1": 258.8, "innehåll": "Avståndet mellan markytan och underkant fuktkänsliga fasader bör vara minst 20 cm så att regnstänk inte gör fasaden fuktig eller smutsar ned denna."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 107, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 404.2, "y1": 119.1, "innehåll": "3.8 Taktyper Godkända taktyper är omvänt tak eller kompakttak enligt nedan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 107, "x0": 107.9, "y0": 116.6, "x1": 509.2, "y1": 150.8, "innehåll": "Tätskiktsgarantier rekommenderar omvänt tak, vilket innebär att tätskiktet helklistras/hel- svetsas mot betong och isolering/överbyggnad placeras ovanpå tätskiktet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 107, "x0": 107.9, "y0": 148.3, "x1": 510.9, "y1": 195.5, "innehåll": "För terrasser och innergårdar utan fordonstrafik kan bjälklaget även utföras som kom- pakttak, vilket innebär att ångspärr/isolering/tätskikt är klistrade med varmasfalt till varan- dra och underlaget."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 107, "x0": 107.9, "y0": 210.8, "x1": 509.2, "y1": 265.5, "innehåll": "3.8.1 Omvänt tak Tätskiktsgarantier rekommenderar omvänt tak, vilket innebär att tätskiktet helklistras/hel- svetsas mot betong och isolering/överbyggnad placeras ovanpå tätskiktet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 107, "x0": 107.9, "y0": 263.0, "x1": 504.8, "y1": 297.1, "innehåll": "Bjälklag som utsätts för fordonstrafik ska alltid utföras som omvänt tak, oavsett om trafi- ken är frekvent (t ex parkeringsdäck) eller tillfällig."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 107, "x0": 107.9, "y0": 294.6, "x1": 511.7, "y1": 334.5, "innehåll": "Brunnar ska alltid gjutas in i betongkonstruktionen på bjälklag som utsätts för fordonstrafik. Takfall mot brunnar byggs upp av fallbetong."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 108, "x0": 107.9, "y0": 77.5, "x1": 510.9, "y1": 145.1, "innehåll": "3.8.2 Kompakttak För terrasser och innergårdar utan fordonstrafik kan bjälklaget även utföras som kom- pakttak, vilket innebär att ångspärr/isolering/tätskikt är klistrade med varmasfalt till varan- dra och underlaget."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 108, "x0": 107.9, "y0": 142.6, "x1": 512.0, "y1": 221.5, "innehåll": "Kompakttak innebär att ångspärr, isolering (Cellglas eller PIR) och tätskikt är helklistrade med varmasfalt till varandra och underlaget. Isolering ska hel- och fogklistras. Typ av iso- lering (till exempel tryckhållfasthet) ska väljas utifrån belastning av aktuell överbyggnad. Se krav i AMA Anläggning. Takfall mot brunnar byggs upp antingen med fallbetong eller fallisolering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 111, "x0": 118.3, "y0": 77.5, "x1": 410.9, "y1": 137.8, "innehåll": "Krav för fotplåt Fotplåt ska vara rostfri perforerad enligt nedan. Remsa under fotplåt ska vara minst YEP 3500 i bredd 300 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 111, "x0": 118.3, "y0": 135.3, "x1": 475.7, "y1": 169.5, "innehåll": "Fotplåt ska vara monterad enligt AMA Hus JT-.31. Det accepteras att fotplåt ej har omslag på nedknäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 111, "x0": 118.3, "y0": 166.9, "x1": 472.3, "y1": 188.1, "innehåll": "Fotplåt ska skarvas med 100 mm överlapp (ej omslag, hak- eller dubbelfals)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 111, "x0": 118.3, "y0": 185.6, "x1": 467.4, "y1": 259.6, "innehåll": "Fotplåt ska skruvas i två rader cc 150 mm enligt fig AMA JT-.31/1. Infästning får ej ske i överlapp. Utformning av rostfri perforerad fotplåt"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 112, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 507.0, "y1": 132.1, "innehåll": "4.2  Invändig avvattning Med invändig avvattning avses att avlopp dras inne i byggnaden. Regn och smältvatten leds via takbrunnar ner i stuprör/avloppsledningar inne i byggnaden."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 112, "x0": 107.9, "y0": 129.6, "x1": 508.9, "y1": 150.8, "innehåll": "Brunnar ska alltid gjutas in i betongkonstruktionen på bjälklag som utsätts för fordonstrafik."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 113, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 496.5, "y1": 132.1, "innehåll": "4.3  Ränndalar På tak med invändiga varma avlopp leds regnvatten från takytorna ner till ränndalar, i vilka takbrunnarna ska placeras."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 113, "x0": 108.2, "y0": 151.2, "x1": 488.3, "y1": 268.0, "innehåll": "Rekommendation: Generellt rekommenderas alltid ränndalar med horisontell botten (dvs. utan upp- byggnad av fall mellan brunnarna med sk. ränndalskilar). Vattnet ska kunna rinna fritt i ränndalen. Skulle en takbrunn sättas igen ska vattnet utan hinder kunna rinna vidare till nästa takbrunn. Dessutom kan bräddavloppet i detta fall betjäna en större del av taket (flera takbrunnar). Om skräpsilen till en takbrunn sätts igen och vattnet inte kan rinna ner i takbrunnen bildas en sjö på taket. Vattendjupet kommer att öka tills vattnet svämmar över till ett angränsande fält eller når ett bräddavlopp."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 113, "x0": 108.2, "y0": 265.5, "x1": 485.6, "y1": 379.1, "innehåll": "Erfarenheten från de senaste årtiondena har visat att försänkta ränndalar är ett sämre alternativ. I flera fall har det visat sig att den fryser igen och därmed hindrar avvattningen till takbrunnarna. I vissa fall har rännan till och med sprängts av isen. Den försänkta rännan blir också en uppsamlingsplats för skräp som sätter igen takbrunnarna. Dessutom ökar svårigheten för tätskiktsarbetet med större risker för läckage som följd. Det är tydligt att den typ av ränndalsuppbyggnad som fungerar bäst är den där man låter två takytor mötas i en vinkel utan vare sig uppbyggnader/ kilar eller försänkningar (alt A nedan) ."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 114, "x0": 107.9, "y0": 97.9, "x1": 381.5, "y1": 236.1, "innehåll": "Takbrunnar ska alltid placeras i takets verkliga lågpunkter (med hänsyn tagen till konstruktionens nedböjningar och laster. Från takbrunnen får man då inomhus dra en ledning till närmaste pelare och sedan ner till avlopp. Antalet tak- brunnar och kapacitet bestäms utifrån aktuellt regnvatten- flöde. Avstånd mellan brunnar bör aldrig överstiga 15 m. Om det finns särskilda risker för att brunnarna sätts igen, t ex av löv från närbelägna träd, bör avståndet mellan brunnarna inte överstiga 12 m. Avstånd från vertikal till första brunn bör inte överstiga 7,5 m. Detta är emellertid maximalvärden och"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 82.4, "y0": 77.5, "x1": 385.3, "y1": 163.8, "innehåll": "4.6  Materialkrav för takbrunnar och bräddavlopp Takbrunnar och bräddavlopp ska uppfylla krav enligt SS EN 1253-2 med följande tillägg. Brunn och bräddavlopp ska monteras med rörlig anslutning mot fast avloppsrör. Takbrunn ska ha en diameter av minst ø 110 mm."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 110.8, "y0": 161.3, "x1": 372.0, "y1": 195.5, "innehåll": "Brunn ska vara lätt åtkomlig för inspektion och rensning. Sil ska vara anpassad till överbyggnaden."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 110.8, "y0": 192.9, "x1": 358.1, "y1": 241.1, "innehåll": "Alla skarvar mellan fläns och tappstycke samt mellan tappstycke och stuprör/avloppsrör ska uppfylla krav på täthet enligt EN 476."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 110.8, "y0": 261.1, "x1": 358.1, "y1": 337.1, "innehåll": "Brunn av rödgodslegering (Terrassbrunn TG) Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig rödgodslegering innehållande minst 85 procent koppar."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 110.8, "y0": 334.6, "x1": 371.4, "y1": 381.8, "innehåll": "Brunn ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Fläns ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 110.8, "y0": 402.6, "x1": 382.6, "y1": 494.5, "innehåll": "Brunn av rostfri stålplåt Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2 med korrosionshärdig- het motsvarande lägst 1.4301 enligt SS-EN 10088-4:2009. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 110.8, "y0": 492.0, "x1": 380.3, "y1": 539.1, "innehåll": "Takbrunnar, utkastare och bräddavlopp av rostfri stålplåt ska ha inklistringsbar fläns 150 mm varav 80-100 mm ska perforeras med hål 6-8 mm cc 15-20 mm enligt nedan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 116, "x0": 110.8, "y0": 536.6, "x1": 387.0, "y1": 602.5, "innehåll": "Under perforerad rostfri fläns ska alltid intäckningskrage av minst YEP 3500 monteras. Intäckningskrages yttermått ska vara minst 100 mm större än plåtflänsens yttermått. Fläns kan vara rund eller fyrkantig."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 118, "x0": 79.6, "y0": 73.4, "x1": 492.0, "y1": 168.5, "innehåll": "5  Krav på utförande av tätskikt 5.1  Allmänt Tätskiktsgarantiers riktlinjer, materialleverantörens anvisningar och AMA Hus gäller i nämnd ordning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 118, "x0": 107.9, "y0": 166.0, "x1": 498.6, "y1": 200.2, "innehåll": "Kompletta monteringsanvisningar för respektive tätskiktssystem finns att ladda ner på respektive leverantörs hemsidor."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 118, "x0": 107.9, "y0": 197.7, "x1": 510.9, "y1": 231.8, "innehåll": "OBS. Förekommande plåtdetaljer är endast avsedda som illustrationer. För utförande av plåtarbeten hänvisas till AMA Hus, kap JT."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 118, "x0": 107.9, "y0": 229.3, "x1": 506.4, "y1": 295.2, "innehåll": "Tätskikt ska alltid helklistras i varmasfalt eller helsvetsas mot underlag (betong). Undan- tag endast efter skriftligt godkännande från Tätskikts- garantier. Betongunderlaget ska vara yttorrt och förbehandlat med asfaltprimer."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 118, "x0": 107.9, "y0": 292.7, "x1": 516.5, "y1": 352.8, "innehåll": "överbyggnad ska påföras snarast efter tätskiktet installerats och vattenprovning är utförd. Ytor som ska användas under byggtiden (till exempel persontrafik, materialförvaring och liknande) innan överbyggnad påförts ska förses med slitlager för att skydda tätskiktet från skador. Exempel på slitlager kan vara gjutasfalt eller skyddsbetong."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 118, "x0": 107.9, "y0": 350.3, "x1": 513.7, "y1": 384.5, "innehåll": "Tätskikt ska vid pågjutning av betong o d skyddas mot mekaniska skador och vidhäftning med ett skyddsskikt/skyddsbeslag."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 119, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 455.9, "y1": 166.8, "innehåll": "5.2  Uppdragningar av tätskikt mot väggar, krön, sargar och liknande Uppdragningar av tätskikt mot väggar, krön, sargar och liknande ska utföras minst 300 mm över färdig överbyggnad. Kappor ska helsvetsas/helklistras. Hörnförstärkningar ska alltid användas."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 119, "x0": 107.9, "y0": 164.3, "x1": 482.0, "y1": 198.5, "innehåll": "Uppdragningar ska alltid kompletteras med avtäckningar till exempel av plåt enligt AMA Hus JT.3511 resp. 352"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 119, "x0": 107.9, "y0": 195.9, "x1": 347.9, "y1": 230.1, "innehåll": "Skyddsbeslag ska vara enligt AMA Hus JTC.58311. Se avsnitt om sockelhöjd i kapitel 3."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 120, "x0": 107.9, "y0": 79.3, "x1": 516.0, "y1": 132.1, "innehåll": "Väggkrön Generellt gäller att tätskiktet ska dras över hela takkrönet (ner ca 50 mm på utsida takkrön). Infästningar för räcken ska monteras minst 300 mm över ök överbyggnad."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 121, "x0": 108.4, "y0": 77.8, "x1": 509.1, "y1": 130.7, "innehåll": "Entré- och terrassdörrar utan krav på tillgänglighet I de fall det inte finns krav på tillgänglighet enligt BBR ska nivåskillnad på minst 100 mm finnas mellan ovankant färdig överbyggnad (marknivå) och tröskel."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 121, "x0": 108.4, "y0": 128.2, "x1": 511.6, "y1": 181.0, "innehåll": "Tätskikt av YEP 3500 ska dras in och helsvetsas under hela tröskeln  och upp minst 100 mm på väggar i smygen. Tröskelbeslag ska vara enligt AMA Hus JTB.524"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 121, "x0": 108.4, "y0": 178.5, "x1": 518.0, "y1": 225.7, "innehåll": "Närmast tröskel ska avvattningsränna med utlopp neråt läggas i bredd så att den når förbi tröskeln med 200 mm på vardera sida. Avvattningsrännan ska ha demonterbart lock för inspektion och rensning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 121, "x0": 108.4, "y0": 223.2, "x1": 416.2, "y1": 257.3, "innehåll": "Tröskel och karm ska tätas i två steg (bottningslist + fogning) enligt nedan princip:"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 122, "x0": 107.9, "y0": 79.3, "x1": 493.5, "y1": 132.1, "innehåll": "Entré- och terrassdörrar med krav på tillgänglighet Vid krav på tillgänglighet enligt BBR ska anslutning vid entré- och terrassdörr utföras enligt nedan."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 122, "x0": 107.9, "y0": 129.6, "x1": 508.3, "y1": 182.5, "innehåll": "Tätskikt av YEP 3500 ska dras in och helsvetsas under hela tröskeln och upp minst 100 mm på väggar i smygen. Tröskelbeslag ska vara enligt AMA Hus JTB.524"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 122, "x0": 107.9, "y0": 198.6, "x1": 517.6, "y1": 245.8, "innehåll": "Närmast tröskel ska avvattningsränna med utlopp neråt läggas i bredd så att den når förbi tröskeln med 200 mm på vardera sida. Avvattningsrännan ska ha demonterbart lock för inspektion och rensning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 122, "x0": 107.9, "y0": 243.3, "x1": 478.5, "y1": 264.5, "innehåll": "Tröskel och karm ska tätas i två steg (bottningslist + fogning) enligt nedan princip;"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 123, "x0": 107.7, "y0": 77.8, "x1": 422.2, "y1": 113.0, "innehåll": "Uppdragning mot sarg till brandgasventilatorer, takljuskupoler, lanterniner, takluckor och liknande"}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 123, "x0": 107.7, "y0": 110.5, "x1": 507.9, "y1": 157.7, "innehåll": "Ståndskivor på sarg för takljuskupoler, brandventilatorer, ventilationshuvar etc. ska alltid utföras så att ståndskivan överlappar tätskiktsuppdragningen med 150 mm och vara för- sedd med drivvattenhake i ovankant (se AMA Hus JT)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 124, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 509.2, "y1": 132.1, "innehåll": "5.3  Anslutning av tätskikt mot fläns Anslutning av tätskikt mot flänsar av plast eller plåt är inte tillåtet (undantaget fotplåt och fläns till takbrunnar/bräddavlopp/stuprörsgenomföring)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 124, "x0": 79.6, "y0": 147.5, "x1": 514.2, "y1": 215.1, "innehåll": "5.4  Anslutning av tätskikt mot fotplåt Anslutning av tätskikt mot fotplåt görs med längsgående remsa i bredd max 500 mm. Det kan även accepteras att våderna dras ända ner mot fotplåten. Tätskikt inklusive asfaltut- flyt ska dras ända fram till fotplåtens nedknäckning."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 124, "x0": 107.9, "y0": 212.6, "x1": 511.1, "y1": 259.8, "innehåll": "Tätskikt ska svetsas mot hela fotplåten och underliggande remsa. Remsa under fotplåt ska vara i kvalitet YEP 3500 och i bredd ca 300 mm (remsan ska nå minst 150 mm ovan fotplåtens övre kant)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 125, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 513.7, "y1": 145.1, "innehåll": "5.6  Rörgenomföringar Vid anslutning mot runda takgenomföringar (avloppsluftare, stativben etc.) ska upp- och nervänd takbrunn eller stuprörsgenomföring användas. Denna monteras enligt princip för rostfri takbrunn (med underliggande intäckningskrage av minst YEP 3500)."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 126, "x0": 79.6, "y0": 77.5, "x1": 495.9, "y1": 120.1, "innehåll": "5.7  Terrassbrunn OBS! Kontrollera att terrassbrunnen har rätt belastningsklass för aktuell konstruktion."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 126, "x0": 107.9, "y0": 117.6, "x1": 507.4, "y1": 164.8, "innehåll": "Under rostfri perforerad fläns ska en intäckningskrage av kvalitet minst YEP 3500 monteras. Tätskiktet ska svetsas mot hela terrassbrunnsflänsen och den underliggande intäckningskragen. Rostfri terrassbrunn med perforerad fläns kan även vara rund."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 126, "x0": 107.9, "y0": 162.3, "x1": 500.9, "y1": 183.5, "innehåll": "Dränerande material (tvättad singel 16-32 eller motsvarande) ska läggas runt brunnen."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 128, "x0": 107.9, "y0": 119.3, "x1": 383.6, "y1": 205.5, "innehåll": "överbyggnad ska påföras snarast efter tätskiktet installe- rats och vattenprovning är utförd. Ytor som ska användas under byggtiden (till exempel persontrafik, materialförvaring och liknande) innan överbyggnad påförts ska förses med slitlager för att skydda tätskiktet från skador. Exempel på slitlager kan vara gjutasfalt eller skyddsbetong."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 129, "x0": 107.9, "y0": 97.9, "x1": 507.6, "y1": 132.1, "innehåll": "Takkonstruktionen ska förses med dräneringsskikt så att vatten kan transporteras i över- byggnad till takbrunnar."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 129, "x0": 107.9, "y0": 129.6, "x1": 509.2, "y1": 208.5, "innehåll": "Dräneringsskikt kan utgöras av olika material, till exempel distansmaterial av polyamid belagd av geotextil på båda sidor alternativt knoppmattor med distanser som är belagda med geotextil. Dessa ska vara testade enligt SS-EN 13967 Flexibla tätskikt – Plast- och gummibaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd. Dränering kan även utgöras av dränerande skivor av isolering av cellplast."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 129, "x0": 107.9, "y0": 205.9, "x1": 517.0, "y1": 253.1, "innehåll": "Viktigt är att man säkerställer kompressionshållfasthet och dräneringsförmåga även vid höga belastningar. Isoleringsmaterial kan vara dränerande exempelvis EPS-isolering med dränerande förmåga."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 129, "x0": 107.9, "y0": 250.6, "x1": 495.0, "y1": 284.8, "innehåll": "Vid omvänt tak ska dräneringsskikt placeras både över och under isolering. Vid kom- pakttak ska dräneringsskikt placeras ovanpå tätskiktet."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 132, "x0": 107.9, "y0": 119.3, "x1": 513.7, "y1": 166.5, "innehåll": "Vattenprovning av tätskikt ska alltid utföras då tätskiktet kompletteras med överbyggnad, d v s tätskikt som kommer att bli dolda efter färdigställandet av yttertaket eller ytterbjälkla- get. Undantag endast genom skriftligt intyg från Tätskiktsgarantier."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 132, "x0": 107.9, "y0": 164.0, "x1": 505.1, "y1": 216.8, "innehåll": "Intyg för genomförd provtryckning (installationskontroll) ska insändas till Tätskiktsgaran- tier (se bilaga1). Provtryckning ska föregås av okulär kontroll."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 132, "x0": 107.9, "y0": 214.3, "x1": 502.0, "y1": 248.5, "innehåll": "Provtryckning ska ske med tätade brunnar, ytan invallad och ställd under minst 60 mm vatten i 3 dygn."}
{"titel": "Tätskiktsgarantier - Riktlinjer 2023", "filnamn": "tatskiktsgarantier-riktlinjer-2023.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 132, "x0": 107.9, "y0": 246.0, "x1": 505.9, "y1": 280.2, "innehåll": "Bjälklaget respektive taket ska sedan observeras under minst 3 dygn (totalt 6 dygn) (se AMA Hus YHB.2132)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 76.8, "y0": 610.7, "x1": 374.3, "y1": 667.1, "innehåll": "ANDRA AVDELNINGEN 7 kap. Skydd av områden 8 kap. Bestämmelser om skydd för biologisk mångfald"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 76.8, "y0": 668.4, "x1": 379.0, "y1": 808.9, "innehåll": "TREDJE AVDELNINGEN 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador 11 kap. Vattenverksamhet 12 kap. Jordbruk och annan verksamhet 13 kap. Genteknik 14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer 15 kap. Avfall"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 76.8, "y0": 20.1, "x1": 490.5, "y1": 228.1, "innehåll": "FJäRDE AVDELNINGEN 16 kap. Allmänt om prövningen 17 kap. Regeringens tillåtlighetsprövning 17 a kap. Har upphävts genom lag (2021:876). 18 kap. Regeringens prövning av överklagade avgöranden m.m. 19 kap. Förvaltningsmyndigheternas och kommunernas prövning 20 kap. Har upphävts genom lag (2010:923). 21 kap. Mål i mark- och miljödomstol 22 kap. Förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansökningsmål 23 kap. Rättegången i Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen 24 kap. Tillstånds giltighet, omprövning m.m. 25 kap. Rättegångskostnader och liknande kostnader"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 76.8, "y0": 229.5, "x1": 215.3, "y1": 303.2, "innehåll": "FEMTE AVDELNINGEN 26 kap. Tillsyn 27 kap. Avgifter 28 kap. Tillträde m.m."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 76.8, "y0": 303.8, "x1": 322.8, "y1": 360.9, "innehåll": "SJäTTE AVDELNINGEN 29 kap. Straffbestämmelser och förverkande 30 kap. Miljösanktionsavgifter"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 76.8, "y0": 361.5, "x1": 509.8, "y1": 469.0, "innehåll": "SJUNDE AVDELNINGEN 31 kap. Ersättning vid ingripanden av det allmänna och vid tillståndsprövning av vattenverksamhet m.m. 32 kap. Skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk 33 kap. Har upphävts genom lag (2009:1210). övergångsbestämmelser"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 588.4, "x1": 521.9, "y1": 712.1, "innehåll": "1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 716.4, "x1": 510.5, "y1": 807.4, "innehåll": "Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 93.8, "innehåll": "4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 513.8, "y1": 155.3, "innehåll": "2 § Bestämmelserna i denna balk om hushållning med mark- och vattenområden, tillstånd, anmälan och tillåtlighet ska i fråga om geologisk lagring av koldioxid tillämpas även på Sveriges kontinentalsockel utanför territorialgränsen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 512.5, "y1": 234.1, "innehåll": "Ytterligare bestämmelser om balkens tillämpning utanför territorialgränsen finns i 7 kap. 32 §, 10 kap. 18 a § och 15 kap. 27 § samt i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Lag (2019:494) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 509.8, "y1": 295.7, "innehåll": "3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 505.8, "y1": 357.2, "innehåll": "Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 521.1, "y1": 469.7, "innehåll": "4 § I fråga om viss miljöfarlig verksamhet och viss vattenverksamhet gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland, lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige och lagen (1929:404) om giltighet här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929. Lag (2010:898) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 518.5, "y1": 547.8, "innehåll": "5 § Regeringen får, i den utsträckning det på grund av rådande särskilda förhållanden är nödvändigt för att stärka försvarsberedskapen, meddela föreskrifter för totalförsvaret som avviker från denna balk, dock inte inom sådant ämnesområde för vilket föreskrifter måste meddelas i lag."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 520.5, "y1": 626.5, "innehåll": "6 § I lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen finns föreskrifter om verkan av unionens fördrag och andra instrument samt unionens beslut. Lag (2011:322) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 630.9, "x1": 494.5, "y1": 671.6, "innehåll": "7 § I fråga om renhållning inom vissa vägområden och angränsande områden gäller 26 § väglagen (1971:948)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 492.5, "y1": 715.8, "innehåll": "I fråga om framförande av luftfartyg i överljudsfart och luftfartygs miljövärdighet gäller 1 kap. 7 § och 3 kap. 1 § luftfartslagen (2010:500)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 519.9, "y1": 777.4, "innehåll": "I fråga om framdragande och begagnande av rörledning gäller i vissa fall 23 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar. I fråga om byggande av naturgasledning gäller 2 kap. 4 § naturgaslagen (2005:403). Lag (2010:504) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 521.8, "y1": 182.4, "innehåll": "2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. Tillämpning och bevisbörda 1 § När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 186.7, "x1": 471.1, "y1": 227.4, "innehåll": "I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 231.1, "x1": 515.8, "y1": 327.9, "innehåll": "Hänsynsregler 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 333.0, "x1": 524.4, "y1": 440.5, "innehåll": "3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam- heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 444.8, "x1": 523.2, "y1": 484.7, "innehåll": "Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 489.8, "x1": 521.8, "y1": 597.3, "innehåll": "4 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 601.6, "x1": 485.1, "y1": 709.1, "innehåll": "5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att 1. minska mängden avfall, 2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter, 3. minska de negativa effekterna av avfall, och 4. återvinna avfall."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 714.2, "x1": 341.7, "y1": 783.0, "innehåll": "I första hand ska förnybara energikällor användas. Lag (2016:782) . Val av plats"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.8, "y1": 77.3, "innehåll": "6 § För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 514.5, "y1": 172.6, "innehåll": "Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6, 6 a och 6 b §§, 11 kap. 9 a § och 12 kap. 6 § ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 507.1, "y1": 250.6, "innehåll": "Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2013:758) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 255.1, "x1": 509.8, "y1": 385.7, "innehåll": "Rimlighetsavvägning 7 § Kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska vid avvägningen hänsyn tas även till detta förhållande."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 504.0, "y1": 430.7, "innehåll": "Trots första stycket ska de krav ställas som behövs för att följa 5 kap. 4 och 5 §§. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 434.5, "x1": 515.9, "y1": 548.5, "innehåll": "Ansvar för skadad miljö 8 § Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 552.3, "x1": 523.8, "y1": 666.3, "innehåll": "Slutavvägning 9 § Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 524.5, "y1": 727.9, "innehåll": "En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 480.2, "y1": 772.9, "innehåll": "Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tilllåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 §. Lag (2002:175) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 111.1, "innehåll": "10 § Om en verksamhet eller åtgärd är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt kan regeringen tillåta denna, även om förutsättningarna är sådana som anges i 9 § andra stycket. Detta gäller dock inte om verksamheten eller åtgärden kan befaras försämra det allmänna hälsotillståndet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 475.8, "y1": 155.3, "innehåll": "Beslut enligt första stycket får förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 187.7, "x1": 530.1, "y1": 232.5, "innehåll": "3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 237.9, "x1": 524.3, "y1": 334.7, "innehåll": "God hushållning 1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 339.2, "x1": 513.8, "y1": 419.5, "innehåll": "Särskilda markanvändningsintressen 2 § Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 522.5, "y1": 463.7, "innehåll": "3 § Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 512.5, "y1": 570.3, "innehåll": "4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 516.5, "y1": 615.3, "innehåll": "Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 619.7, "x1": 510.5, "y1": 676.8, "innehåll": "5 § Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 513.8, "y1": 721.9, "innehåll": "Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 521.8, "y1": 817.1, "innehåll": "6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.8, "y1": 60.1, "innehåll": "Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 514.5, "y1": 122.3, "innehåll": "7 § Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 517.1, "y1": 166.6, "innehåll": "Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 506.5, "y1": 245.4, "innehåll": "8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 503.1, "y1": 306.9, "innehåll": "Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 512.5, "y1": 351.9, "innehåll": "9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 520.5, "y1": 413.5, "innehåll": "Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 417.2, "x1": 515.2, "y1": 531.3, "innehåll": "Avvägning mellan oförenliga riksintressen 10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 481.1, "y1": 559.8, "innehåll": "Beslut med stöd av första stycket får inte strida mot bestämmelserna i 4 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 563.5, "x1": 515.9, "y1": 694.1, "innehåll": "Planer och planeringsunderlag 11 § Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna balk ska se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet. Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 523.8, "y1": 805.9, "innehåll": "12 § Länsstyrelsen ska ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Länsstyrelsen ska på begäran tillhandahålla planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa denna balk och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 111.1, "innehåll": "13 § Regeringen får i ett enskilt fall besluta att en eller flera kommuner ska redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (2010:900) avser att tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark och vatten enligt detta kapitel och 4 kap. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 516.5, "y1": 172.6, "innehåll": "14 § Statliga myndigheter ska anmäla till regeringen om det uppkommer behov av en sådan redovisning som avses i 13 §. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 205.0, "x1": 511.8, "y1": 249.8, "innehåll": "4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 254.4, "x1": 516.5, "y1": 384.9, "innehåll": "Områden som i sin helhet är av riksintresse 1 § De områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riks- intresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 514.5, "y1": 480.2, "innehåll": "Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 §§ utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 § andra stycket. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 489.1, "y1": 541.8, "innehåll": "2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön:"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 494.7, "y1": 637.0, "innehåll": "Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil, Kustområdet i Halland, Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden, Kustområdet i Skåne från örnahusen söder om Skillinge till åhus, Kustområdena och skärgårdarna i Småland och östergötland från"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 642.1, "x1": 514.5, "y1": 816.4, "innehåll": "Oskarshamn till Arkösund, Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Oxelösund till Herräng och Singö, Kustområdet och skärgården i ångermanland från Storfjärden vid ångermanälvens mynning till Skagsudde, Kustområdet och skärgården i Norrbotten från Bondöfjärden till riksgränsen mot Finland, öland, Gotland, Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.8, "y1": 379.7, "innehåll": "åsnen med öar och strandområden och områdena söder därom utmed Mörrumsån och vid sjön Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet, Vänern med öar och strandområden, Vättern med öar och strandområden, Tiveden med områdena vid sjön Unden och sjön Viken samt området utmed Göta kanal mellan Karlsborg och Sjötorp, Området Dalsland-Nordmarken från Mellerud och sjön ånimmen vid Vänern till sjösystemet från Dals-Ed i söder till årjäng och östervallskog i norr, Fryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kommun, Mälaren med öar och strandområden, Området Malingsbo-Kloten mellan Storå, Kopparberg, Smedjebacken och Skinnskatteberg, Området utmed Dalälven från Avesta till Skutskär, Siljan och Orsasjön med öar och strandområden samt området utmed Oreälven, sjön Skattungen och Oresjön med området söder därom över Gulleråsen och Boda till Rättvik, Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik, Vindelådalen, Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset med undantag för de fjällområden som anges i 5 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 508.5, "y1": 457.7, "innehåll": "3 § Inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och östergötland från Simpevarp till Arkösund och i ångermanland från Storfjärden vid ångermanälvens mynning till Skagsudde får anläggningar som avses i 17 kap. 1 § 1 och 4 a § 1-11 inte komma till stånd."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 499.7, "y1": 502.7, "innehåll": "På öland får anläggningar som avses i 17 kap. 1 § 1 och 4 a § 1-6 och 8-11 inte komma till stånd. Lag (2009:652) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 514.5, "y1": 631.8, "innehåll": "4 § Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 636.1, "x1": 522.5, "y1": 709.8, "innehåll": "Inom områden som avses i första stycket får anläggningar som avses i 17 kap. 1 § 1 samt 4 a § 1-6, 9 och 10 komma till stånd endast på platser där det redan finns anläggningar som omfattas av bestämmelserna i 17 kap. 1 och 4 a §§. Lag (2005:571) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 714.9, "x1": 522.3, "y1": 805.1, "innehåll": "5 § Inom fjällområdena Långfjället-Rogen, Sylarna-Helags, Skäcker-fjällen, Burvattnet, Hotagsfjällen, Frostviken- Borgafjällen, Marsfjällen-Vardofjällen, Artfjället, Tärna- Vindelfjällen, Sarek-Mavas, Kebnekaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 77.3, "innehåll": "rörliga friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 525.0, "y1": 811.0, "innehåll": "6 § Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i 1. nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden, 2. Dalälven i a) vattenområdena Västerdalälven uppströms Hummelforsen och österdalälven uppströms Trängslet med tillhörande käll- och biflöden, och b) älvsträckorna Västerdalälven nedströms Skiffsforsen och Dalälven nedströms Näs bruk, 3. Ljusnan i a) vattenområdena Voxnan uppströms Vallhaga med tillhörande käll- och biflöden, och b) älvsträckorna mellan Hede och Svegsjön och mellan Laforsen och Arbråsjöarna, 4. Ljungan i a) vattenområdena Ljungan uppströms Storsjön och Gimån uppströms Holmsjön med tillhörande käll- och biflöden, och b) älvsträckorna mellan Havern och Holmsjön och nedströms Viforsen, 5. Indalsälven i a) vattenområdena åreälven, Ammerån, Storån-Dammån och Hårkan med tillhörande käll- och biflöden, och b) älvsträckan Långan nedströms Landösjön, 6. ångermanälven i a) vattenområdena Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långselån- Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransarn och Vojmån uppströms Vojmsjön med tillhörande käll- och biflöden, och b) älvsträckan Faxälven mellan Edsele och Helgumsjön, 7. Vapstälven med tillhörande käll- och biflöden, 8. Moälven med tillhörande käll- och biflöden, 9. Lögdeälven med tillhörande käll- och biflöden, 10. öreälven med tillhörande käll- och biflöden, 11. Umeälven i a) vattenområdena Tärnaån, Girjesån och Juktån uppströms Fjosoken med tillhörande käll- och biflöden, och b) älvsträckan Tärnaforsen mellan Stor-Laisan och Gäuta, 12. Sävarån med tillhörande käll- och biflöden, 13. Skellefteälven i de delar som utgörs av källflödena uppströms Sädvajaure respektive Riebnes och Malån med tillhörande käll- och biflöden, 14. Byskeälven med tillhörande käll- och biflöden, 15. åbyälven med tillhörande käll- och biflöden, 16. Luleälven i vattenområdena Stora Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven uppströms Skalka och Tjaktjajaure och Pärlälven med tillhörande käll- och biflöden,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 501.8, "y1": 161.3, "innehåll": "17. Råneälven med tillhörande käll- och biflöden, 18. Emån med tillhörande käll- och biflöden, 19. Bräkneån med tillhörande käll- och biflöden, 20. Mörrumsån med tillhörande käll- och biflöden, 21. Fylleån med tillhörande käll- och biflöden, 22. Enningdalsälven uppströms riksgränsen till Norge med tillhörande käll- och biflöden, och 23. Klarälven mellan Höljes och Edebäck."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 524.5, "y1": 239.4, "innehåll": "Trots första stycket får åtgärder som behövs för att upprätthålla, underhålla eller ändra en anläggning eller verksamhet vidtas, om åtgärderna inte medför någon ökad negativ miljöpåverkan eller endast en tillfällig sådan ökad påverkan. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 495.1, "y1": 267.9, "innehåll": "7 § Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 521.9, "y1": 345.9, "innehåll": "Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 504.0, "y1": 458.5, "innehåll": "Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Lag (2009:293) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 523.8, "y1": 536.5, "innehåll": "8 § En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 541.0, "x1": 523.2, "y1": 654.3, "innehåll": "Områden för geologisk lagring av koldioxid 9 § Regeringen får meddela föreskrifter om var geologisk lagring av koldioxid får ske med hänsyn till lagringsplatsernas avgränsning mot land och vatten, mot allmänt och enskilt vatten samt mot Sveriges och andra staters territorier och ekonomiska zoner. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 658.8, "x1": 519.8, "y1": 772.1, "innehåll": "Havsområden 10 § För vart och ett av havsområdena Bottniska viken, östersjön och Västerhavet ska det finnas en havsplan som ger vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av området. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav utanför de särskilda avgränsningslinjer, en nautisk mil räknat"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.1, "y1": 77.3, "innehåll": "från baslinjerna, som framgår av bilaga 6 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Syftet med havsplanerna ska vara att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanerna ska beslutas av regeringen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 507.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Regeringen får meddela föreskrifter om sådana förbud eller begränsningar som i fråga om verksamheter och åtgärder inom ett havsplanerat område behövs för att uppnå syftet med planen. Lag (2017:1274) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 171.2, "x1": 475.1, "y1": 227.7, "innehåll": "5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning Föreskrifter om miljökvalitet"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 226.5, "x1": 516.5, "y1": 300.2, "innehåll": "1 § Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 304.5, "x1": 521.1, "y1": 345.2, "innehåll": "Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 349.5, "x1": 522.5, "y1": 557.5, "innehåll": "2 § Miljökvalitetsnormer skall ange 1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller 4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 513.2, "y1": 647.6, "innehåll": "Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas. Lag (2003:890) . 3 § Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Lag (2010:882) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 651.9, "x1": 517.2, "y1": 759.3, "innehåll": "4 § En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 480.4, "y1": 77.3, "innehåll": "Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 524.5, "y1": 155.3, "innehåll": "5 § I fråga om miljökvalitetsnormer som avses i 2 § första stycket 1 för annat än vatten ska myndigheter och kommuner vid prövning och tillsyn ställa de krav som behövs för att följa en sådan norm. Om det finns ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, ska det vara vägledande för bedömningen av behovet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 513.8, "y1": 334.7, "innehåll": "Vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller störning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1 för annat än vatten inte följs, får verksamheten eller åtgärden tillåtas om den 1. är förenlig med ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, 2. förenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande åtgärder som ökar möjligheterna att följa normen i en utsträckning som inte är obetydlig, eller 3. trots att den försvårar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormen på kort sikt eller i ett litet geografiskt område, kan antas ge väsentligt ökade förutsättningar att följa normen på längre sikt eller i ett större geografiskt område. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 499.2, "y1": 413.4, "innehåll": "6 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 4 § första stycket. Sådana föreskrifter får endast avse undantag för att tillgodose allmänna intressen av större vikt eller som det annars finns särskilda skäl för. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 417.2, "x1": 519.2, "y1": 497.5, "innehåll": "åtgärdsprogram 7 § Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 509.8, "y1": 576.3, "innehåll": "Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan följas på grund av att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, ska ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att följa normen förekommer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 521.8, "y1": 721.8, "innehåll": "Den som upprättar förslaget ska 1. genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt ge de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet tillfälle under minst två månader att lämna synpunkter på förslaget, och 2. i en särskild sammanställning redovisa synpunkterna och hur hänsyn tas till dem samt foga sammanställningen till de övriga handlingarna i ärendet. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 521.2, "y1": 799.9, "innehåll": "8 § Ett åtgärdsprogram som avses i 7 § ska fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram ska fastställas av flera myndigheter eller kommuner."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 450.4, "y1": 60.1, "innehåll": "Ett åtgärdsprogram som ska fastställas av en kommun ska beslutas av kommunfullmäktige."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 499.1, "y1": 88.6, "innehåll": "åtgärdsprogrammet ska skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 92.9, "x1": 405.1, "y1": 133.6, "innehåll": "Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 487.1, "y1": 177.9, "innehåll": "9 § Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 520.5, "y1": 441.2, "innehåll": "Programmet ska innehålla 1. uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas, 2. uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda, 3. uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna och mellan olika åtgärder som avses i 2, 4. i fråga om åtgärder för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1, uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs, 5. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 6. en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 468.9, "y1": 486.2, "innehåll": "Ett åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 461.1, "y1": 531.2, "innehåll": "10 § Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 483.2, "y1": 592.8, "innehåll": "Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas, vad sådana program skall innehålla och hur samråd skall ske. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 513.2, "y1": 654.3, "innehåll": "11 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 §. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 488.5, "y1": 715.8, "innehåll": "11 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 8 §. Lag (2022:1248) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 720.3, "x1": 497.8, "y1": 783.4, "innehåll": "Kontroll 12 § Regeringen ska, i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas, även besluta vilka som ska kontrollera att en miljökvalitetsnorm följs."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 77.3, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om provtagning och andra metoder för att kontrollera att en miljökvalitetsnorm följs samt om godkännande av mätmetoder och mätutrustning. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 520.5, "y1": 345.9, "innehåll": "Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 13 § För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön ska Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i 1. Bottenvikens vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenviken, 2. Bottenhavets vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenhavet, 3. Norra östersjöns vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i södra ålands hav eller norra Gotlandshavet, 4. Södra östersjöns vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i västra Gotlandshavet, östra Gotlandshavet, Bornholmshavet, Arkonahavet eller öresund, och 5. Västerhavets vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Västerhavet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 524.5, "y1": 408.2, "innehåll": "I varje vattendistrikt ingår anslutande grundvatten och anslutande kustvatten ut till de särskilda avgränsningslinjer, en nautisk mil räknat från baslinjerna, som framgår av bilaga 6 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 479.1, "y1": 452.5, "innehåll": "Med avrinningsområde avses ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller delta."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 496.5, "y1": 514.7, "innehåll": "Ytvatten, grundvatten, kustvatten och landområden vid kusten som inte kan hänföras till ett visst avrinningsområde ska hänföras till det vattendistrikt som är närmast eller lämpligast."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 504.5, "y1": 609.3, "innehåll": "Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om gränsdragningen mellan vattendistrikten. Vid gränsdragningen får ett enskilt avrinningsområde hänföras till annat vattendistrikt än vad som följer av första stycket, om det är lämpligt med hänsyn till förvaltningsarbetet. Lag (2019:494) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 519.2, "y1": 654.3, "innehåll": "14 § En länsstyrelse i varje vattendistrikt ska vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 504.5, "y1": 699.3, "innehåll": "Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vattenmyndigheterna Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 495.1, "y1": 794.6, "innehåll": "15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 1. föreskrifter om karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön, och 2. ytterligare föreskrifter om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 485.2, "y1": 150.1, "innehåll": "Redovisning från kommunerna 16 § Regeringen får i ett enskilt fall besluta att en eller flera kommuner ska redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (2010:900) avser att genomföra ett åtgärdsprogram eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt detta kapitel följs. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 154.4, "x1": 516.5, "y1": 211.6, "innehåll": "17 § Statliga myndigheter ska anmäla till regeringen om det uppkommer behov av en redovisning enligt 16 §. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 216.1, "x1": 492.8, "y1": 258.5, "innehåll": "åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som beslutsunderlag vid prövning"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 256.5, "x1": 516.5, "y1": 330.2, "innehåll": "18 § Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna balk ska se till att sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i detta kapitel och som har betydelse för prövningen finns tillgängliga i målet eller ärendet. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 362.6, "x1": 517.8, "y1": 452.5, "innehåll": "6 kap. Miljöbedömningar 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 456.8, "x1": 473.1, "y1": 496.8, "innehåll": "Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 501.2, "x1": 517.8, "y1": 744.7, "innehåll": "Ordförklaring 2 § Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på 1. befolkning och människors hälsa, 2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt, 3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö, 4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, 5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller 6. andra delar av miljön. Lag (2017:955) . Planer och program"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 498.5, "y1": 93.8, "innehåll": "3 § En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 459.8, "y1": 189.1, "innehåll": "Skyldigheten gäller inte 1. planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten, och 2. finansiella eller budgetära planer och program. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 506.5, "y1": 234.1, "innehåll": "4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 237.9, "x1": 524.5, "y1": 402.2, "innehåll": "Att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan antas 5 § En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om 1. frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller 2. planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 523.2, "y1": 531.2, "innehåll": "6 § Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen 1. identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och 2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 522.5, "y1": 576.3, "innehåll": "Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om sådana omständigheter som avses i första stycket 1. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 580.0, "x1": 495.8, "y1": 660.3, "innehåll": "Beslut i frågan om miljöpåverkan 7 § Myndigheten eller kommunen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 493.8, "y1": 733.1, "innehåll": "Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 738.2, "x1": 507.9, "y1": 794.6, "innehåll": "8 § Beslutet om huruvida genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan får inte överklagas särskilt. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 521.2, "y1": 183.8, "innehåll": "Att göra en strategisk miljöbedömning 9 § Om en strategisk miljöbedömning ska göras, ska myndigheten eller kommunen 1. samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd), 2. ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, 3. ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program, och 4. ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 187.6, "x1": 507.6, "y1": 267.9, "innehåll": "Avgränsningssamrådet i den strategiska miljöbedömningen 10 § Avgränsningssamrådet ska ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 272.4, "x1": 523.8, "y1": 721.8, "innehåll": "Miljökonsekvensbeskrivningen i den strategiska miljöbedömningen 11 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla 1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program, 2. en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd, 3. uppgifter om a) miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs, b) miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt, c) befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och d) hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn, 4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra, 5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter, 6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes, 7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och 8. en icke-teknisk sammanfattning av 1-7. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 495.8, "y1": 817.1, "innehåll": "12 § Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till 1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, 3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 93.8, "innehåll": "4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och 5. allmänhetens intresse. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 523.2, "y1": 329.4, "innehåll": "Samråd med andra länder i den strategiska miljöbedömningen 13 § Om planens eller programmets genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av genomförandet begär det, ska den myndighet som regeringen bestämmer 1. överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet, 2. om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra och de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter, och 3. ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 495.1, "y1": 390.9, "innehåll": "14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 13 §. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 395.5, "x1": 519.8, "y1": 542.5, "innehåll": "Synpunkter på beslutsunderlaget för en plan eller ett program 15 § Myndigheten eller kommunen ska så tidigt som möjligt i arbetet med förslaget till plan eller program ta fram miljökonsekvensbeskrivningen och göra den och förslaget tillgängliga för allmänheten och de kommuner och myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda. De ska ges information om hur de kan ta del av förslaget och miljökonsekvensbeskrivningen samt hur och inom vilken tid synpunkter kan lämnas. Tiden för att lämna synpunkter ska vara skälig. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 546.3, "x1": 521.1, "y1": 760.9, "innehåll": "Beslut att anta en plan eller ett program 16 § I ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller i en särskild handling i anslutning till beslutet ska det finnas en redovisning av 1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet, 2. hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter, 3. skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och 4. vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.8, "y1": 127.6, "innehåll": "17 § Den som har antagit en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning ska informera allmänheten och de myndigheter och kommuner som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda om antagandet och göra planen eller programmet, beslutet och den redovisning som avses i 16 § tillgängliga för dem. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 515.2, "y1": 189.1, "innehåll": "18 § När samråd har skett med ett annat land enligt 13 §, ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att den information som avses i 17 § lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 519.2, "y1": 347.0, "innehåll": "19 § När en plan eller ett program som omfattas av kravet på en strategisk miljöbedömning har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet faktiskt medför. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas. Lag (2017:955) . Verksamheter och åtgärder"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 351.2, "x1": 514.3, "y1": 532.8, "innehåll": "Specifika miljöbedömningar vid tillståndsprövning och i andra ärenden 20 § En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas 1. för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, om det inte rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa, eller 2. för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 537.1, "x1": 517.2, "y1": 594.3, "innehåll": "En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 10, 13 eller 14 §. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 598.6, "x1": 504.5, "y1": 655.8, "innehåll": "21 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av verksamheter och åtgärder ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 660.9, "x1": 519.8, "y1": 717.3, "innehåll": "22 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 23-46 §§ ska tillämpas helt eller delvis i dispensärenden eller andra ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 721.9, "x1": 511.2, "y1": 802.1, "innehåll": "Att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan antas 23 § Den som avser att bedriva en sådan verksamhet eller vidta en sådan åtgärd som avses i 20 § första stycket 2 ska undersöka om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.8, "y1": 144.1, "innehåll": "En sådan undersökning behöver dock inte göras om 1. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden anser att en betydande miljöpåverkan kan antas, 2. frågan om betydande miljöpåverkan har avgjorts i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 21 §, eller 3. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden har förelagts att ansöka om ett tillstånd som avses i 9 kap. 6 a §. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 507.1, "y1": 273.1, "innehåll": "24 § Undersökningen ska innebära att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden 1. tar fram ett samrådsunderlag, och 2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan och i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning (undersökningssamråd) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 277.5, "x1": 502.4, "y1": 318.2, "innehåll": "Undersökningssamrådet får genomföras så att det också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 472.5, "y1": 363.2, "innehåll": "Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om undersökningen. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 520.5, "y1": 491.5, "innehåll": "25 § Den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska 1. lämna samrådsunderlaget till dem som deltar i undersökningssamrådet i så god tid att synpunkter på underlaget och på frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara när länsstyrelsen prövar den frågan, och 2. när samrådet är avslutat redogöra för hur samrådet gått till, vilka som bjudits in och vad som framkommit och lämna samrådsredogörelsen till länsstyrelsen. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 496.0, "x1": 486.5, "y1": 559.0, "innehåll": "Beslut i frågan om miljöpåverkan 26 § Länsstyrelsen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 513.2, "y1": 604.1, "innehåll": "Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 524.5, "y1": 665.6, "innehåll": "I 47 § finns en bestämmelse om att en liten miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 505.9, "y1": 710.6, "innehåll": "27 § Länsstyrelsens beslut om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan får inte överklagas särskilt. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 714.3, "x1": 449.7, "y1": 811.9, "innehåll": "Att göra en specifik miljöbedömning 28 § Den specifika miljöbedömningen ska innebära att 1. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden a) samråder om hur en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas (avgränsningssamråd),"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.1, "y1": 127.6, "innehåll": "b) tar fram en miljökonsekvensbeskrivning, och c) ger in miljökonsekvensbeskrivningen till den som prövar tillståndsfrågan, och 2. den som prövar tillståndsfrågan a) ger tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen, och b) slutför miljöbedömningen. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 498.9, "y1": 261.9, "innehåll": "Avgränsningssamrådet i den specifika miljöbedömningen 29 § Avgränsningssamrådet ska genomföras inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och innebära att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden samråder om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 513.8, "y1": 340.7, "innehåll": "Om samrådet avser en verksamhet eller åtgärd som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ska samrådet även avse hur allvarliga kemikalieolyckor till följd av verksamheten eller åtgärden ska kunna förebyggas och begränsas. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 523.9, "y1": 419.4, "innehåll": "30 § Avgränsningssamrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 511.1, "y1": 481.0, "innehåll": "Den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska se till att de som ingår i samrådskretsen enligt första stycket men som inte tidigare har fått ett samrådsunderlag kan ta del av ett samrådsunderlag."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 472.5, "y1": 542.5, "innehåll": "Om ett undersökningssamråd enligt 24 § första stycket 2 inte har skett, ska samrådsunderlaget innehålla uppgift om det. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 517.6, "y1": 620.5, "innehåll": "31 § Avgränsningssamrådet ska påbörjas och samrådsunderlaget lämnas i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd innan verksamhetsutövaren utformar miljökonsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 516.5, "y1": 682.8, "innehåll": "32 § Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 687.2, "x1": 506.5, "y1": 790.5, "innehåll": "Om den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande. Lag (2017:955) . Samråd med andra länder i den specifika miljöbedömningen"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 493.1, "y1": 177.8, "innehåll": "33 § Om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av verksamheten eller åtgärden begär det, ska den myndighet som regeringen bestämmer 1. informera det andra landet om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut som kan komma att fattas, och 2. ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta i miljöbedömningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 517.2, "y1": 239.4, "innehåll": "Om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, ska myndigheten ge det andra landet möjlighet att delta i ett samrådsförfarande om miljökonsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 495.1, "y1": 300.9, "innehåll": "34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om samråd enligt 33 §. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 305.4, "x1": 521.9, "y1": 620.5, "innehåll": "Miljökonsekvensbeskrivningen i den specifika miljöbedömningen 35 § Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla 1. uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utformning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen, 2. uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden, 3. uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas, 4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, 5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna, 6. uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verksamheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, 7. en icke-teknisk sammanfattning av 1-6, och 8. en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 513.2, "y1": 733.1, "innehåll": "36 § Om verksamheten eller åtgärden kan antas påverka miljön i ett naturområde som är förtecknat enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2, ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området, en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts samt de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 523.2, "y1": 794.6, "innehåll": "Om miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats enbart för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§, kan innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen begränsas till de uppgifter som behövs för den prövningen. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.0, "y1": 111.1, "innehåll": "37 § De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen enligt 35 och 36 §§ ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som 1. är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder, och 2. behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 521.2, "y1": 172.6, "innehåll": "38 § Regeringen får meddela 1. ytterligare föreskrifter om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla, och 2. föreskrifter om hur miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 176.4, "x1": 511.1, "y1": 273.1, "innehåll": "Miljöbedömningen hos den som prövar tillståndsfrågan 39 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen, kungöra att miljökonsekvensbeskrivningen finns, göra den tillgänglig för allmänheten och ge allmänheten skälig tid och minst 30 dagar att yttra sig."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 517.2, "y1": 335.4, "innehåll": "Om tillståndsfrågan enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som behövs för prövningen eller som är lämplig för att ge allmänheten information. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 519.2, "y1": 497.5, "innehåll": "40 § Kungörelsen ska innehålla upplysningar om 1. att verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på specifik miljöbedömning enligt detta kapitel, 2. vem som prövar tillståndsfrågan, 3. var miljökonsekvensbeskrivningen och andra handlingar i målet eller ärendet finns tillgängliga, 4. till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas, och 5. hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 478.5, "y1": 559.0, "innehåll": "Om samråd med ett annat land ska ske enligt detta kapitel, ska kungörelsen innehålla en upplysning om detta. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 499.2, "y1": 654.3, "innehåll": "41 § Kungörelsen om miljökonsekvensbeskrivningen ska göras 1. på en lämplig webbplats, 2. i en ortstidning eller på den plats som är särskilt föreskriven, och 3. tillsammans med kungörelsen om ansökan, om ansökan ska kungöras. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 523.8, "y1": 733.1, "innehåll": "42 § Den som prövar tillståndsfrågan ska i ett särskilt beslut eller i samband med att tillståndsfrågan avgörs ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras. Ett sådant ställningstagande får inte överklagas särskilt. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 513.8, "y1": 794.6, "innehåll": "43 § Den som prövar tillståndsfrågan ska, när tillståndsfrågan avgörs, slutföra miljöbedömningen genom att med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 60.1, "innehåll": "målet eller ärendet identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 64.6, "x1": 519.8, "y1": 144.8, "innehåll": "Information om avgörandet i tillståndsfrågan 44 § Den som prövar en tillståndsfråga som kräver en specifik miljöbedömning ska när frågan är avgjord snarast kungöra detta. Av kungörelsen ska det framgå hur allmänheten kan få tillgång till innehållet i avgörandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 511.2, "y1": 206.4, "innehåll": "Om avgörandet enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 §, behöver det dock kungöras endast om det är lämpligt för att ge allmänheten information. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 515.2, "y1": 267.9, "innehåll": "45 § Om samråd har skett med ett annat land enligt 33 §, ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att den information som avses i 44 § lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 271.6, "x1": 507.1, "y1": 369.2, "innehåll": "Samordning 46 § Den som gör en strategisk eller specifik miljöbedömning ska sträva efter att samordna arbetet med andra miljöbedömningar som görs enligt detta kapitel eller med liknande arbete som görs enligt andra författningar. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 372.9, "x1": 529.6, "y1": 416.0, "innehåll": "Liten miljökonsekvensbeskrivning när en specifik miljöbedömning inte ska göras"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 414.1, "x1": 524.5, "y1": 521.5, "innehåll": "47 § Om länsstyrelsen enligt 26 § beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskrivningen ska innehålla den samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 525.9, "x1": 515.3, "y1": 599.5, "innehåll": "För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 ska beskrivningen innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.9, "y1": 60.1, "innehåll": "1 § Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 64.6, "x1": 521.8, "y1": 161.3, "innehåll": "Nationalpark 2 § Ett mark- eller vattenområde som tillhör staten får efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark i syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 521.8, "y1": 222.9, "innehåll": "3 § Föreskrifter om vård och förvaltning av nationalparker och om inskränkningar i rätten att använda mark eller vatten inom nationalparker får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 227.4, "x1": 523.8, "y1": 307.7, "innehåll": "Naturreservat 4 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 463.0, "y1": 369.2, "innehåll": "Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 463.8, "y1": 397.0, "innehåll": "5 § I ett beslut om att bilda naturreservat skall skälen för beslutet anges."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 402.1, "x1": 511.8, "y1": 508.8, "innehåll": "I beslutet skall också anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. En inskränkning får innebära att tillträde till området förbjuds under hela eller delar av året."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 515.8, "y1": 571.0, "innehåll": "Om det senare visar sig finnas nya skäl eller behövas ytterligare inskränkningar för att uppnå syftet med skyddet, får länsstyrelsen eller kommunen meddela beslut om detta."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 517.8, "y1": 766.9, "innehåll": "6 § Om det behövs för att tillgodose syftet med ett naturreservat, får länsstyrelsen eller kommunen förplikta ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla sådana intrång som att det inom området 1. anläggs vägar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, tältplatser, badplatser, sanitära inrättningar eller liknande anordningar, 2. bereds tillträde till mark för allmänheten där allmänheten annars inte har rätt att vistas, 3. utförs gallring, röjning, slåtter, plantering, betesdrift, avspärrning eller liknande åtgärder, eller 4. genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 771.2, "x1": 519.2, "y1": 811.9, "innehåll": "7 § Länsstyrelsen eller kommunen får helt eller delvis upphäva beslut som den har meddelat enligt 4-6 §§, om det finns synnerliga skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 93.8, "innehåll": "Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett naturreservat, om det finns särskilda skäl. Ett beslut om dispens upphör att gälla, om den åtgärd som avses med dispensen inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 516.5, "y1": 155.3, "innehåll": "Att regeringens tillåtelse behövs i vissa fall innan det beslutas om upphävande eller dispens för ett sådant särskilt skyddsområde eller särskilt bevarandeområde som anges i 28 § följer av 29 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 520.5, "y1": 200.4, "innehåll": "Beslut om upphävande eller dispens får meddelas endast om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning på naturreservatet eller på något annat område."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 516.5, "y1": 279.1, "innehåll": "8 § Beslut i frågor om bildande eller ändring av naturreservat får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2010:902) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 282.9, "x1": 519.8, "y1": 396.9, "innehåll": "Kulturreservat 9 § Ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. På ett sådant område ska bestämmelserna i 4-6 §§ tillämpas. Att det inom ett område finns en byggnad eller anläggning som är skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fornlämning enligt kulturmiljölagen (1988:950) hindrar inte att området förklaras som kulturreservat."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 499.2, "y1": 424.7, "innehåll": "I fråga om beslut enligt denna paragraf gäller också 7 och 8 §§. Lag (2013:549) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 429.2, "x1": 521.1, "y1": 526.0, "innehåll": "Naturminne 10 § Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 489.6, "y1": 553.8, "innehåll": "Vad som i 5-8 §§ föreskrivs om naturreservat skall gälla även för naturminnen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 558.3, "x1": 523.2, "y1": 705.3, "innehåll": "Biotopskyddsområde 11 § Regeringen får i fråga om små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda meddela föreskrifter om 1. att samtliga lätt igenkännbara områden av ett visst slag i landet eller i en del av landet ska utgöra biotopskyddsområden, och 2. att en myndighet eller kommun i det enskilda fallet får besluta att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 710.4, "x1": 521.9, "y1": 817.1, "innehåll": "Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. En fråga om dispens ska prövas av den myndighet som regeringen bestämmer, om dispensen avser ett område enligt första stycket 1, och i andra fall av den myndighet eller kommun som har bildat biotopskyddsområdet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.9, "y1": 93.8, "innehåll": "De åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde får vidtas av kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av den myndighet som regeringen bestämmer. Innan en åtgärd vidtas ska den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 523.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Ett beslut som avses i första stycket 2 ska gälla omedelbart även om det överklagas. Lag (2009:1322) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 522.1, "y1": 217.6, "innehåll": "11 a § Inom ett biotopskyddsområde enligt 11 § första stycket 1 gäller förbuden i 11 § andra stycket inte byggande av allmän väg eller järnväg enligt en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2012:441) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 514.3, "y1": 379.7, "innehåll": "11 b § När en fråga om dispens enligt 11 § andra stycket avser att inom ett biotopskyddsområde enligt 11 § första stycket 1 vidta en åtgärd som underlättar för jordbruket, ska det anses finnas särskilda skäl för dispens om 1. åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, och 2. biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses med hänsyn till förekomsten av samma typ av biotopskyddsområde eller med hänsyn till naturvärdena hos det biotopskyddsområde som dispensen avser och de naturvärden som biotopskyddsområdet bidrar till i landskapet. Lag (2014:889) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 383.4, "x1": 524.5, "y1": 497.5, "innehåll": "Djur- och växtskyddsområde 12 § Om det utöver förbud enligt 8 kap. 1 och 2 §§ eller förbud och begränsningar enligt jakt- och fiskelagstiftningen behövs särskilt skydd för en djur- eller växtart inom ett visst område, får länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 502.0, "x1": 425.1, "y1": 548.5, "innehåll": "Strandskyddsområde 13 § Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 495.1, "y1": 626.6, "innehåll": "Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 470.5, "y1": 671.6, "innehåll": "14 § Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 501.8, "y1": 733.1, "innehåll": "Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 738.2, "x1": 505.2, "y1": 778.1, "innehåll": "Ett beslut om att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 177.8, "innehåll": "15 § Inom ett strandskyddsområde får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 507.8, "y1": 390.9, "innehåll": "16 § Förbuden i 15 § gäller inte 1. byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet, 2. verksamheter eller åtgärder som har tillåtits av regeringen enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 § eller som omfattas av ett tillstånd enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, eller 3. byggande av allmän väg eller järnväg enligt en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2012:441) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 495.1, "y1": 520.0, "innehåll": "17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att förbuden i 15 § inte ska gälla kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas 1. inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter, och 2. inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 524.3, "x1": 521.2, "y1": 732.3, "innehåll": "18 § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett område, om 1. det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, 2. strandskyddet gäller vid en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten, eller 3. området enligt plan- och bygglagen (2010:900) avses att omfattas av en detaljplan och a) behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller b) skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 514.5, "y1": 793.8, "innehåll": "Ett upphävande enligt första stycket 2 får göras endast om sjöns vattenyta har en storlek som uppgår till omkring en hektar eller mindre eller om vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Ett upphävande enligt första stycket 3 får göras"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 60.1, "innehåll": "endast om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 523.9, "y1": 105.1, "innehåll": "Bestämmelser om kommunens möjligheter att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan finns i 4 kap. 17 § plan- och bygglagen. Lag (2014:892) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 523.9, "y1": 217.6, "innehåll": "18 a § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15 §, om det finns särskilda skäl och dispensen avser 1. byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller 2. ett område som skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Lag (2011:392) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 511.9, "y1": 295.7, "innehåll": "18 b § Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15 §, om det finns särskilda skäl och dispensen avser något annat än det som anges i 18 a § 1 och 2. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 523.9, "y1": 542.5, "innehåll": "18 c § Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 546.8, "x1": 506.5, "y1": 604.0, "innehåll": "I 18 d § finns bestämmelser om vad man får beakta som särskilda skäl utöver det som anges i första stycket, om prövningen gäller ett sådant område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 18 e §. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 524.5, "y1": 732.3, "innehåll": "18 d § Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 502.5, "y1": 811.1, "innehåll": "18 e §  /Upphör att gälla U:2024-09-11/ Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 228.1, "innehåll": "syften fortfarande tillgodoses långsiktigt, 3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, a) i eller i närheten av tätorter, b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland, c) på Gotland, eller d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed ölands kust eller i ångermanland från Klockestrand vid ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 523.9, "y1": 306.9, "innehåll": "En översiktsplan enligt 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket. översiktsplanen är inte bindande. Lag (2011:393) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 311.2, "x1": 524.5, "y1": 586.7, "innehåll": "18 e §  /Träder i kraft I:2024-09-11/ Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt, 3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, a) i eller i närheten av tätorter, b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland, c) på Gotland, eller d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed ölands kust eller i ångermanland från Klockestrand vid ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 591.8, "x1": 509.9, "y1": 648.3, "innehåll": "En aktuell översiktsplan enligt 3 kap. 1 och 25 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket. översiktsplanen är inte bindande. Lag (2020:75) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 524.5, "y1": 760.8, "innehåll": "18 f § Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 765.2, "x1": 502.5, "y1": 805.1, "innehåll": "I ett dispensbeslut ska det anges i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 161.3, "innehåll": "18 g § I fråga om strandskydd som har upphävts för ett område genom en bestämmelse i en detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) eller för ett område som har avsetts att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt samma lag gäller strandskyddet åter, om 1. området upphör att omfattas av detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller 2. detaljplanen eller områdesbestämmelserna ersätts med en ny detaljplan. Lag (2010:902) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 507.8, "y1": 222.9, "innehåll": "18 h § En dispens från strandskyddet upphör att gälla om den åtgärd som dispensen avser inte har påbörjats inom två år eller inte har avslutats inom fem år från den dag då dispensbeslutet vann laga kraft. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 226.6, "x1": 520.5, "y1": 324.2, "innehåll": "Miljöskyddsområde 19 § Ett större mark- eller vattenområde får av regeringen förklaras som miljöskyddsområde, om det krävs särskilda föreskrifter på grund av att området eller en del av området är utsatt för föroreningar eller på annat sätt innebär att en miljökvalitetsnorm inte följs. Lag (2010:882) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 522.5, "y1": 419.5, "innehåll": "20 § För miljöskyddsområde skall regeringen eller efter regeringens bemyndigande länsstyrelsen meddela sådana föreskrifter om skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått för verksamheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Länsstyrelsen får meddela dispens från föreskrifter som har meddelats för ett miljöskyddsområde, om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 396.3, "y1": 476.1, "innehåll": "I 10 kap. finns särskilda bestämmelser om miljöriskområden. Vattenskyddsområde"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 516.5, "y1": 531.3, "innehåll": "21 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 503.8, "y1": 643.8, "innehåll": "22 § För ett vattenskyddsområde skall länsstyrelsen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Om det behövs, får länsstyrelsen eller kommunen föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 503.1, "y1": 688.1, "innehåll": "Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett vattenskyddsområde, om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 693.2, "x1": 511.1, "y1": 813.0, "innehåll": "En länsstyrelse får överlåta åt den eller de kommunala nämnder som skall fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet att på ansökan av den som berörs av ett beslut enligt första stycket medge undantag från beslutet. Vidare får bestämmas att anmälningar om en verksamhet eller åtgärd inom ett vattenskyddsområde skall göras hos den kommunala nämnden. Lag (2002:175) . Marinvetenskaplig forskning"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.4, "y1": 111.1, "innehåll": "23 § För att skydda den marina miljön får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att marinvetenskaplig forskning inom svenskt sjöterritorium inte får bedrivas från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan att det finns tillstånd för forskningen eller utan att den har anmälts."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 379.9, "y1": 167.7, "innehåll": "Tillstånd får begränsas till viss tid och förenas med villkor. Interimistiska förbud"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 517.8, "y1": 306.9, "innehåll": "24 § När en fråga har väckts om att ett område eller ett föremål skall skyddas som naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde eller om att ett redan skyddat sådant område eller föremål skall få utökat skydd, får länsstyrelsen eller kommunen för viss tid dock högst tre år meddela förbud mot att sådana åtgärder vidtas utan tillstånd som berör området eller föremålet och som strider mot syftet med det tilltänkta skyddet. Om det finns särskilda skäl, får förbudet förlängas att gälla i ytterligare högst ett år. Om det finns synnerliga skäl, får förbudet därefter förlängas att gälla i ytterligare högst ett år."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 486.5, "y1": 335.4, "innehåll": "Ett förbud enligt första stycket skall gälla omedelbart även om det överklagas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 339.2, "x1": 521.8, "y1": 436.0, "innehåll": "Intresseprövning 25 § Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 514.5, "y1": 514.8, "innehåll": "26 § Dispens enligt någon av bestämmelserna i 7, 9-11, 18 a- 18 e, 20 och 22 §§ från förbud eller andra föreskrifter som meddelats med stöd av detta kapitel får ges endast om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 518.5, "x1": 521.9, "y1": 682.8, "innehåll": "Särskilda skyddade områden 27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande föra en förteckning över naturområden som bör skyddas eller är skyddade 1. som särskilda skyddsområden enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, 2. som särskilda bevarandeområden enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG, eller 3. enligt internationella åtaganden eller nationella mål om skydd för naturområden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 687.9, "x1": 507.6, "y1": 744.4, "innehåll": "Av förteckningen ska det framgå vad som motiverat att ett område har tagits upp i förteckningen och enligt vilket direktiv, internationellt åtagande eller nationellt mål som förtecknandet har skett."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 749.5, "x1": 447.8, "y1": 789.4, "innehåll": "Ett område som tagits upp i förteckningen ska prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet. Lag (2012:748) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 500.5, "y1": 77.3, "innehåll": "28 § Regeringen får förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde, om området enligt direktiv 2009/147/EG är särskilt betydelsefullt för skyddet av vilda fåglar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 508.5, "y1": 155.3, "innehåll": "Ett område som enligt artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har valts ut som ett område av intresse för unionen ska av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 515.8, "y1": 234.1, "innehåll": "Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva en förklaring enligt första eller andra stycket, om områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan förklaring. Lag (2012:748) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 518.5, "y1": 295.7, "innehåll": "28 a § Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket 1 eller 2."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 502.7, "y1": 374.4, "innehåll": "Tillstånd enligt första stycket krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 516.5, "y1": 502.7, "innehåll": "28 b § Tillstånd enligt 28 a § får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 514.5, "y1": 615.3, "innehåll": "29 § Trots bestämmelserna i 28 b § får tillstånd enligt 28 a § lämnas, om 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 524.5, "y1": 660.3, "innehåll": "Ett beslut om tillstånd med stöd av första stycket får lämnas endast efter regeringens tillåtelse. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 506.5, "y1": 721.8, "innehåll": "29 a § Om ett tillstånd lämnas efter regeringens tillåtelse enligt 29 §, är den som ansökt om tillståndet skyldig att bekosta de kompensationsåtgärder som anges i beslutet om tillstånd."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 489.0, "y1": 783.4, "innehåll": "Första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att kräva att sökanden skall stå för kostnaderna. Vid avvägningen skall särskilt beaktas det allmänintresse som avses i 29 § första stycket 2. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 501.8, "y1": 60.1, "innehåll": "29 b § Frågor om tillstånd enligt 28 a § prövas av länsstyrelsen i det län där det berörda området finns."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 522.5, "y1": 172.6, "innehåll": "För en verksamhet eller åtgärd som omfattas av tillståndsplikt eller dispensprövning till följd av bestämmelserna i 9 kap. eller 11-15 kap. skall dock frågan om tillstånd enligt 28 a § prövas av den myndighet som prövar den andra tillståndsfrågan eller dispensen. Innan myndigheten meddelar sitt beslut, skall den länsstyrelse som avses i första stycket beredas tillfälle att yttra sig. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 176.3, "x1": 514.5, "y1": 318.2, "innehåll": "Ordningsföreskrifter 30 § Föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom ett område som skyddas enligt detta kapitel och om ordningen i övrigt inom området får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet. I de fall kommunen beslutar om skydd av ett område får den meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 350.4, "x1": 511.2, "y1": 464.5, "innehåll": "Skydd av områden i Sveriges ekonomiska zon 32 § Bestämmelserna i denna balk om sådana särskilda skyddade områden som avses i 27 § första stycket 1 och 2 ska tillämpas även i Sveriges ekonomiska zon. Om ett sådant område finns i den ekonomiska zonen, ska det som i 29 b § första stycket sägs om länsstyrelsen gälla länsstyrelsen i det län där Sveriges sjöterritorium är närmast det berörda området."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 520.3, "y1": 526.0, "innehåll": "Bestämmelser om hänsyn till folkrättsliga grundsatser finns i 10 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Lag (2008:831) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 558.4, "x1": 523.9, "y1": 748.8, "innehåll": "8 kap. Bestämmelser om skydd för biologisk mångfald 1 § Föreskrifter om förbud att inom landet eller del av landet döda, skada, fånga eller störa vilt levande djur eller att ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon eller att skada eller förstöra sådana djurs fortplantningsområden och viloplatser får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk för att en vilt levande djurart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring eller om det krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av en sådan art. Förbudet får dock inte gälla fall då ett sådant djur måste dödas, skadas, fångas eller störas till försvar mot angrepp på person eller värdefull egendom."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 753.2, "x1": 509.1, "y1": 793.1, "innehåll": "Särskilda bestämmelser gäller om att döda eller fånga vilt levande djur av viss art, när åtgärden är att hänföra till jakt eller fiske. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 127.6, "innehåll": "2 § Föreskrifter om förbud att inom landet eller del av landet ta bort, skada eller ta frö eller andra delar från vilt levande växter får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk för att en vilt levande växtart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring eller om det krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av en sådan art."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 515.7, "y1": 189.1, "innehåll": "3 § Bestämmelser om invasiva främmande arter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 521.8, "y1": 284.4, "innehåll": "Den myndighet som regeringen bestämmer ska besluta om och vidta sådana åtgärder som avses i artiklarna 17-20 i förordning (EU) nr 1143/2014 och som behövs för att förebygga introduktion och spridning av invasiva främmande arter och för att minimera, mildra och avhjälpa sådana arters negativa effekter på den biologiska mångfalden. Lag (2018:1427) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 523.8, "y1": 463.7, "innehåll": "4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. förbud mot eller särskilda villkor för att sätta ut exemplar av djur- eller växtarter i naturmiljön, 2. införsel, utförsel, transport, förvaring, preparering och förevisning av eller handel med djur, växter eller ägg, rom, bon eller andra produkter som har utvunnits av djur eller växter, och 3. åtgärder för att förebygga introduktion och spridning av invasiva främmande arter och för att minimera, mildra och avhjälpa sådana arters negativa effekter på den biologiska mångfalden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 468.1, "x1": 521.2, "y1": 542.5, "innehåll": "Föreskrifterna får endast avse förbud, villkor och åtgärder för att skydda vilt levande djur- eller växtarter eller den biologiska mångfalden eller för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Föreskrifterna får avse undantag enligt förordning (EU) nr 1143/2014. Lag (2018:1427) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 546.8, "x1": 518.3, "y1": 637.8, "innehåll": "5 § I artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen finns bestämmelser om skyldigheter för den som använder en genetisk resurs eller en traditionell kunskap som rör en sådan resurs."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 642.1, "x1": 524.5, "y1": 715.8, "innehåll": "Skyldigheterna i artikel 4 gäller även den som använder en traditionell kunskap som avses i artikel 3.7 men är beskriven i villkor för användning av kunskapen, i stället för att vara beskriven i villkor för användningen av en genetisk resurs. Lag (2016:783) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 720.2, "x1": 488.5, "y1": 794.6, "innehåll": "6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att lämna deklaration och annan information om efterlevnaden av 5 § andra stycket. Lag (2016:783) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 77.3, "innehåll": "7 § Föreskrifter eller beslut i enskilda fall enligt detta kapitel skall gälla omedelbart, även om de överklagas. Lag (2016:783) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 208.0, "x1": 520.5, "y1": 421.0, "innehåll": "9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Definitioner 1 § Med miljöfarlig verksamhet avses 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke- joniserande strålning eller annat liknande."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 425.3, "x1": 511.8, "y1": 532.7, "innehåll": "2 § Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 537.8, "x1": 516.5, "y1": 594.3, "innehåll": "3 § Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 598.8, "x1": 513.1, "y1": 729.4, "innehåll": "Allmänna bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 4 § Om det finns särskilda skäl med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, får regeringen för en viss del av landet meddela föreskrifter eller beslut om förbud mot att 1. släppa ut avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar, eller 2. lägga upp fasta ämnen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 733.7, "x1": 493.8, "y1": 774.4, "innehåll": "Detta gäller om sådan verksamhet kan leda till att vattenområden, marken eller grundvattnet kan förorenas eller på annat sätt påverkas menligt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.8, "y1": 144.1, "innehåll": "5 § För att skydda människors hälsa eller miljön får regeringen, om det framstår som mer ändamålsenligt än beslut i enskilda fall, också i andra fall än som avses i 4 § i fråga om miljöfarlig verksamhet meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått. Sådana föreskrifter får också meddelas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Om det finns särskilda skäl, får regeringen bemyndiga en myndighet att meddela sådana föreskrifter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 511.8, "y1": 206.4, "innehåll": "Om det behövs, får regeringen meddela föreskrifter om sådana försiktighetsmått som går utöver vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller andra internationella åtaganden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 514.5, "y1": 408.2, "innehåll": "Tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet 6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts 1. anlägga eller driva vissa slag av fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet, 2. släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten, 3. släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen, om detta kan leda till att mark, vattenområde eller grundvatten kan förorenas, eller 4. bedriva sådan miljöfarlig verksamhet som avses i 1-3, om den ändras med avseende på tillverkningsprocess, reningsförfarande eller på något annat sätt. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 516.5, "y1": 503.5, "innehåll": "6 a § även om tillståndsplikt inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 §, får tillsynsmyndigheten besluta att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 520.5, "y1": 565.0, "innehåll": "6 b § Den som bedriver eller avser att bedriva en miljöfarlig verksamhet får ansöka om tillstånd till verksamheten enligt denna balk även om det inte krävs tillstånd. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 519.8, "y1": 626.5, "innehåll": "6 c § En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 630.9, "x1": 506.5, "y1": 738.3, "innehåll": "6 d § Regeringen får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för tillsynsmyndigheten att meddela sådana förelägganden som avses i 6 a §, och 2. vad som ska gälla vid ändring av en verksamhet som omfattas av ett tillstånd som avses i 6 b § eller som har upphört att vara tillståndspliktig men bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt detta kapitel. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 743.4, "x1": 519.2, "y1": 799.9, "innehåll": "6 e §  /Upphör att gälla U:2023-07-01/ Tillstånd till täkt får ges endast om det för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 §. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 138.8, "innehåll": "säkerhet. Lag (2019:842) . 6 e §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ Tillstånd till täkt får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 522.5, "y1": 183.9, "innehåll": "Kravet på säkerhet gäller inte de delar av verksamheten som omfattas av kravet i 15 kap. 36 a § på säkerhet vid utvinningsverksamhet. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 520.6, "y1": 329.4, "innehåll": "6 f § Om en täkt av naturgrus kräver tillstånd eller anmälan enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd om 1. det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, 2. naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller 3. naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 522.5, "y1": 407.4, "innehåll": "6 g § Om en täkt av torv kräver tillstånd eller anmälan enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 412.6, "x1": 505.0, "y1": 469.7, "innehåll": "6 h § Vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt av matjord ska behovet av brukningsbar jordbruksmark beaktas. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 521.9, "y1": 547.8, "innehåll": "6 i § Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Lag (2018:641) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 475.6, "y1": 592.8, "innehåll": "6 j § Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller anrikning av stenkol, brunkol eller skifferolja."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 512.5, "y1": 671.6, "innehåll": "Trots första stycket får tillstånd ges till gruvdrift eller gruvanläggning för andra mineral som innefattar sådan brytning, provbrytning, bearbetning eller anrikning av stenkol, brunkol eller skifferolja som är nödvändig för att gruvdriften eller gruvanläggningen för dessa andra mineral ska kunna bedrivas. Lag (2022:727) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 491.2, "y1": 715.8, "innehåll": "6 k § Tillstånd får inte ges till utvinning eller med utvinning sammanhängande bearbetning av råolja, skifferolja eller naturgas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 513.6, "y1": 777.4, "innehåll": "Trots första stycket får tillstånd ges till utvinning av andra mineral som innefattar sådan utvinning eller med utvinning sammanhängande bearbetning av råolja, skifferolja eller naturgas som är nödvändig för utvinningen av dessa andra mineral."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 77.3, "innehåll": "Trots första stycket får tillstånd ges till sådan utvinning på land av råolja eller naturgas som är nödvändig för en planerad geologisk lagring av mindre än 100 000 ton koldioxid för forskningsändamål. Lag (2022:727) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.7, "y1": 138.8, "innehåll": "7 § Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 496.5, "y1": 200.4, "innehåll": "Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts inrätta eller ändra sådana avloppsanordningar eller andra inrättningar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 523.2, "y1": 228.9, "innehåll": "Regeringen får överlåta åt kommunerna att meddela föreskrifter enligt andra stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 511.1, "y1": 323.4, "innehåll": "7 a § En verksamhet för behandling av avfall som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet får tillåtas endast om det finns skäl att anta att den planerade behandlingen kommer att uppfylla kraven i 15 kap. 11 §. Lag (2019:1263) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 457.7, "y1": 368.4, "innehåll": "8 § Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet prövas av mark- och miljödomstolen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 513.8, "y1": 481.0, "innehåll": "Regeringen får meddela föreskrifter om att ansökan om tillstånd för vissa slag av verksamheter ska prövas av länsstyrelsen. Regeringen får meddela föreskrifter om att en kommunal nämnd ska pröva frågor om tillstånd om den miljöfarliga verksamheten kan antas ha en liten miljöpåverkan. Tillstånd som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt ska alltid prövas av länsstyrelsen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 494.4, "y1": 559.0, "innehåll": "Anmälan om miljöfarlig verksamhet ska, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, göras till försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen eller kommunen. Lag (2017:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 563.5, "x1": 508.5, "y1": 643.1, "innehåll": "Särskilda bestämmelser om hälsoskydd 9 § Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 502.5, "y1": 705.3, "innehåll": "ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 513.2, "y1": 749.6, "innehåll": "10 § Anläggningar för grundvattentäkter skall inrättas och användas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 754.7, "x1": 523.0, "y1": 811.9, "innehåll": "Om det inte krävs tillstånd enligt 11 kap., får en kommun föreskriva att det ändå skall krävas tillstånd av kommunen eller anmälan till denna för att inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt i områden där knapphet på sött grundvatten råder"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.8, "y1": 77.3, "innehåll": "eller kan befaras uppkomma. Detta gäller om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa skall uppkomma. Kommunen får också föreskriva anmälningsplikt för sådana anläggningar som redan finns inom angivna områden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.9, "y1": 155.3, "innehåll": "11 § Regeringen får föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser, om sådana föreskrifter behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppstår."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 515.2, "y1": 261.9, "innehåll": "Regeringen får överlåta åt kommunen att meddela sådana föreskrifter. 12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även i andra fall än som avses i 10 och 11 §§ meddela de föreskrifter som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Regeringen får överlåta åt kommunen att meddela sådana föreskrifter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 509.8, "y1": 340.7, "innehåll": "I föreskrifter enligt första stycket får anges att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors hälsa inte får bedrivas eller att vissa anläggningar inte får inrättas utan att kommunen har lämnat tillstånd eller en anmälan har gjorts till kommunen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 479.8, "y1": 402.2, "innehåll": "13 § Kommunala föreskrifter som meddelas till skydd mot olägenheter för människors hälsa får inte medföra onödigt tvång för allmänheten eller annan obefogad inskränkning i den enskildes frihet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 520.5, "y1": 447.2, "innehåll": "14 § Kommunen skall utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet för människor. Lag (2004:169) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 517.2, "y1": 559.0, "innehåll": "15 § Vid misstanke om att ett sällskapsdjur som innehas av privatperson eller ett objekt bär på en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till människor, skall kommunen omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. Om det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen får kommunen låta förstöra föremål av personlig natur och låta avliva sällskapsdjur som innehas av privatpersoner."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 513.8, "y1": 604.0, "innehåll": "Den som har drabbats av ett beslut enligt första stycket andra meningen har rätt till skälig ersättning av kommunen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 495.1, "y1": 665.6, "innehåll": "Första och andra styckena gäller inte om åtgärder vidtas enligt livsmedelslagen (2006:804), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m., epizootilagen (1999:657) eller zoonoslagen (1999:658). Lag (2006:828) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 698.0, "x1": 499.1, "y1": 810.4, "innehåll": "10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador Definitioner 1 § Med föroreningsskada avses i detta kapitel en miljöskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 228.1, "innehåll": "Med allvarlig miljöskada avses i detta kapitel en miljöskada som är så allvarlig att den 1. genom förorening av mark utgör en betydande risk för människors hälsa, 2. genom påverkan på ett vattenområde eller grundvatten har en betydande negativ effekt på kvaliteten på vattenmiljön, eller 3. i en betydande omfattning skadar eller försvårar bevarandet av en djur- eller växtart eller livsmiljön för en sådan art, om skadan avser a) ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2, b) ett djurs fortplantningsområde eller viloplats som skyddas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 §, eller c) en art som skyddas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 522.6, "y1": 289.6, "innehåll": "Med avhjälpande avses i detta kapitel utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 294.2, "x1": 517.8, "y1": 391.0, "innehåll": "Verksamhetsutövares ansvar för avhjälpande 2 § Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada (verksamhetsutövaren) är ansvarig för det avhjälpande som skall ske enligt bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 395.5, "x1": 523.2, "y1": 542.5, "innehåll": "Fastighetsägares ansvar för avhjälpande 3 § Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta det avhjälpande av en föroreningsskada som skall ske enligt bestämmelserna i detta kapitel, är var och en som förvärvat den förorenade fastigheten ansvarig, om förvärvaren vid förvärvet kände till föroreningen eller då borde ha upptäckt den. I fråga om en förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 517.2, "y1": 604.0, "innehåll": "Om förvärvet avsåg en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast den förvärvare som vid förvärvet kände till föroreningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 609.1, "x1": 469.2, "y1": 665.6, "innehåll": "Första och andra styckena gäller inte förvärv som en bank eller ett kreditmarknadsföretag gör för att skydda en fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 454.6, "y1": 790.5, "innehåll": "Vid tillämpningen av denna paragraf skall med förvärv avses 1. köp, byte eller gåva, 2. tillskott till ett bolag eller en förening, eller 3. utdelning eller skifte från ett bolag eller en förening. Lag (2007:660) . Statens ansvar i fråga om vissa kärntekniska verksamheter"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 484.5, "y1": 93.8, "innehåll": "3 a § Staten är ensam ansvarig för det avhjälpande som ska ske enligt bestämmelserna i detta kapitel i fråga om sådana slutligt förslutna geologiska slutförvar som avses i 5 j § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Lag (2020:684) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 484.5, "y1": 138.8, "innehåll": "3 b § Den myndighet som regeringen bestämmer ska vidta de åtgärder som behövs för att fullgöra statens skyldigheter enligt 3 a §. Lag (2020:684) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 517.9, "y1": 240.1, "innehåll": "Avhjälpandeansvarets innebörd 4 § Den som är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada skall i skälig omfattning utföra eller bekosta det avhjälpande som på grund av föroreningen behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 524.5, "y1": 335.4, "innehåll": "När ansvarets omfattning bestäms skall det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningen ägde rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att den har bidragit till föroreningen endast i begränsad mån, skall även detta beaktas vid bedömningen av ansvarets omfattning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 515.1, "y1": 413.4, "innehåll": "Om föroreningsskadan är en allvarlig miljöskada, får första och andra styckena inte tillämpas på ett sätt som gör att ansvarets omfattning blir mindre än vad som följer av 5 §. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 418.5, "x1": 519.8, "y1": 609.3, "innehåll": "5 § Den som är ansvarig för att avhjälpa en allvarlig miljöskada skall utföra eller bekosta det avhjälpande som behövs för att 1. omedelbart förebygga ytterligare skada på miljön och risk för människors hälsa, 2. om skadan är en sådan skada som avses i 1 § andra stycket 1, den förorenade marken inte längre skall utgöra någon betydande risk för människors hälsa, och 3. om skadan är en sådan skada som avses i 1 § andra stycket 2 eller 3, a) återställa miljön till det skick som den skulle ha varit i om skadan inte hade uppstått, b) kompensera för förlorade miljövärden i avvaktan på återställande, och c) kompensera för förlorade miljövärden på annat sätt, om ett återställande inte är möjligt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 515.2, "y1": 721.8, "innehåll": "När omfattningen av ansvaret enligt första stycket bestäms skall det beaktas om skadan har orsakats av utsläpp eller andra åtgärder som, när de ägde rum, var uttryckligen tillåtna enligt föreskrifter i lag eller annan författning eller enligt en myndighets beslut, eller inte ansågs skadliga enligt den vetenskapliga och tekniska kunskap som fanns då. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 725.6, "x1": 524.5, "y1": 805.9, "innehåll": "återställande när en verksamhet upphör 5 a § Den som senast har bedrivit en verksamhet som omfattas av en statusrapport enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 21 § första stycket 5 ska, när verksamheten har upphört, återställa området där verksamheten har bedrivits till det"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.2, "y1": 93.8, "innehåll": "skick området hade enligt statusrapporten, om 1. verksamheten har orsakat en betydande förorening i mark eller grundvatten i området, och 2. åtgärder för återställande är tekniskt genomförbara."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 517.1, "y1": 155.3, "innehåll": "Första stycket innebär inte någon inskränkning av de skyldigheter som i övrigt följer av detta kapitel. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 523.2, "y1": 273.1, "innehåll": "Ansvarsfördelning när flera är ansvariga 6 § Om flera verksamhetsutövare är ansvariga enligt 2 §, skall de svara solidariskt i den utsträckning inte annat följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 eller 5 §. En verksamhetsutövare som visar att verksamhetsutövarens bidrag till miljöskadan är så obetydligt att det inte ensamt motiverar något avhjälpande skall dock ansvara endast för den del som motsvarar bidraget."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 512.9, "y1": 335.4, "innehåll": "Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till den omfattning i vilken var och en har medverkat till miljöskadan och till omständigheterna i övrigt. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 514.5, "y1": 396.9, "innehåll": "7 § Om flera fastighetsägare eller tomträttshavare är ansvariga enligt 3 §, skall de svara solidariskt i den utsträckning inte annat följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 eller 5 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 519.9, "y1": 458.5, "innehåll": "Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till vad de insett vid förvärvet och omständigheterna i övrigt. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 462.2, "x1": 500.6, "y1": 526.0, "innehåll": "Preskription 8 § Preskriptionslagen (1981:130) är inte tillämplig på ansvar enligt 2-7 §§. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 529.8, "x1": 517.2, "y1": 627.3, "innehåll": "Kostnadsansvar när åtgärder medför värdeökning eller annan nytta 9 § Den som äger en fastighet där avhjälpande åtgärder vidtas kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 § förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som åtgärderna medför. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 515.2, "y1": 722.6, "innehåll": "10 § ägaren till en fastighet, byggnad eller anläggning kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 § förpliktas att svara för utredningskostnader som rör fastigheten, byggnaden eller anläggningen i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan antas få av utredningen, de personliga ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 726.4, "x1": 505.9, "y1": 806.6, "innehåll": "Skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten 11 § Den som äger eller brukar en fastighet skall oavsett om området tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.2, "y1": 105.1, "innehåll": "människors hälsa eller miljön. Lag (2007:660) . 12 § Om det upptäcks en överhängande fara för att en verksamhet eller åtgärd medför en allvarlig miljöskada, skall verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om detta."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 516.5, "y1": 200.4, "innehåll": "Om de åtgärder som verksamhetsutövaren vidtar med anledning av den upptäckta faran inte innebär att faran avvärjs, skall verksamhetsutövaren så snart som möjligt underrätta tillsynsmyndigheten om detta och redogöra för de åtgärder som verksamhetsutövaren har vidtagit och kommer att vidta samt de ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för att avvärja faran. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 520.5, "y1": 279.1, "innehåll": "13 § Om det upptäcks att en allvarlig miljöskada har uppstått, skall verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om detta och redogöra för de åtgärder som verksamhetsutövaren har vidtagit och kommer att vidta samt de ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för avhjälpande. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 282.9, "x1": 517.2, "y1": 379.7, "innehåll": "Föreläggande om avhjälpande vid allvarliga miljöskador 14 § Tillsynsmyndigheten skall pröva om de åtgärder som verksamhetsutövaren har redogjort för enligt 12 eller 13 § är lämpliga och tillräckliga. Tillsynsmyndigheten skall sedan förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder för avhjälpande som behövs enligt 5 §. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 384.2, "x1": 517.8, "y1": 514.8, "innehåll": "Miljöriskområden 15 § Om ett mark- eller vattenområde är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått, skall länsstyrelsen förklara området som miljöriskområde. Vid förklaringen skall föroreningarnas hälso- och miljöfarlighet, föroreningsgraden, förutsättningarna för spridning och den omgivande miljöns känslighet beaktas. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 509.8, "y1": 610.0, "innehåll": "16 § Länsstyrelsen får vid vite förelägga den som enligt 2 eller 3 § eller med stöd av 10 § är skyldig att svara för utredningskostnader att ge in den utredning som behövs för prövningen. I föreläggandet får länsstyrelsen besluta om tillträde för avhjälpande enligt 28 kap. 5 §. Länsstyrelsen får också låta utföra nödvändig utredning på den ansvariges bekostnad. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.7, "y0": 614.4, "x1": 513.7, "y1": 688.1, "innehåll": "17 § När ett område förklaras som miljöriskområde skall länsstyrelsen besluta om inskränkningar i markanvändningen eller om att vissa åtgärder som den eller de fastighetsägare eller andra som omfattas av förklaringen vill vidta skall vara förenade med villkor eller skall föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.7, "y0": 693.2, "x1": 524.5, "y1": 800.6, "innehåll": "Sådana inskränkningar och sådan anmälningsplikt får avse grävning, schaktning och andra markarbeten, bebyggelseåtgärder, ändrad markanvändning samt andra åtgärder som kan innebära 1. att belastningen av föroreningar i och omkring området kan komma att öka, 2. att den miljömässiga situationen annars försämras, eller 3. att framtida avhjälpandeåtgärder försvåras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 77.3, "innehåll": "Länsstyrelsen får även besluta att sådana åtgärder inte får vidtas eller att en fastighet inte får överlåtas förrän nödvändiga markundersökningar har utförts. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 516.5, "y1": 155.3, "innehåll": "18 § Länsstyrelsen skall ändra eller meddela nya villkor eller upphäva beslutet om miljöriskområde när föroreningarna är avhjälpta eller har minskat så att beslutade inskränkningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått inte längre är nödvändiga. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 523.2, "y1": 240.1, "innehåll": "Allvarliga miljöskador i Sveriges ekonomiska zon 18 a § I fråga om sådana allvarliga miljöskador som avses i 1 § andra stycket 2 ska bestämmelserna i denna balk tillämpas även i Sveriges ekonomiska zon. Lag (2019:494) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 243.9, "x1": 523.9, "y1": 458.5, "innehåll": "Undantag och ansvarsbegränsningar 19 §  /Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Detta kapitel gäller inte miljöskador som 1. omfattas av 10 eller 10 a kap. sjölagen (1994:1009), 2. omfattas av lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna, 3. omfattas av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, 4. orsakats av en väpnad konflikt, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som det inte varit möjligt att skydda sig mot, eller 5. orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof. Lag (2013:325) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 523.9, "y1": 671.5, "innehåll": "19 §  /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Detta kapitel gäller inte miljöskador som 1. omfattas av 10, 10 a eller 11 kap. sjölagen (1994:1009), 2. omfattas av lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna eller lagen (2018:1854) om den internationella fonden för farliga och skadliga ämnen, 3. omfattas av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, 4. orsakats av en väpnad konflikt, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som inte varit möjlig att skydda sig mot, eller 5. orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof. Lag (2022:605) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 513.8, "y1": 779.2, "innehåll": "20 § Om en miljöskada omfattas av en ansvarsbegränsning enligt 9 kap. sjölagen (1994:1009) skall bestämmelserna i detta kapitel inte tillämpas i strid med den ansvarsbegränsningen. Lag (2007:660) . Bemyndiganden"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 362.4, "innehåll": "21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka omständigheter som det ska tas särskild hänsyn till vid bedömningen av vad som är en allvarlig miljöskada, 2. vilka åtgärder för avhjälpande som ska vidtas i händelse av en allvarlig miljöskada, 3. undantag från 5 och 12-14 §§ om allvarliga miljöskador, 4. utredningen i ärenden om miljöriskområden samt tillfälliga inskränkningar och andra villkor enligt 17 § i samband med prövning av sådana ärenden, och 5. skyldighet att upprätta en statusrapport som redovisar föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom det område där en verksamhet bedrivs eller ska bedrivas. Föreskrifter om undantag enligt första stycket 3 får meddelas endast 1. i fråga om verksamheter eller åtgärder som med hänsyn till sin art eller omfattning typiskt sett a) inte anses kunna orsaka en allvarlig miljöskada, eller b) syftar till en godtagbar påverkan på miljön, om undantaget inte omfattar skador som orsakas av fel eller försummelse, eller 2. i den mån som behövs för att kunna göra avvägningar mellan olika väsentliga allmänna intressen. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 394.8, "x1": 512.5, "y1": 507.3, "innehåll": "11 kap. Vattenverksamhet Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar. Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns också i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 512.5, "y1": 602.6, "innehåll": "vattenområde: ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 607.7, "x1": 521.9, "y1": 681.3, "innehåll": "markavvattning: en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Lag (2014:114) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 685.7, "x1": 523.2, "y1": 809.6, "innehåll": "3 § Med vattenverksamhet avses i detta kapitel 1. uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde, 2. fyllning eller pålning i ett vattenområde, 3. bortledande av vatten från ett vattenområde, 4. grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde, 5. en annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 477.2, "y1": 138.8, "innehåll": "6. bortledande av grundvatten eller utförande av en anläggning för detta, 7. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anläggning eller en annan åtgärd för detta, eller 8. markavvattning. Lag (2014:114) . 4 § I detta kapitel avses med"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 519.2, "y1": 295.7, "innehåll": "vattenanläggning: en anläggning, som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöveranordningar som hör till en sådan anläggning, damm: en vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material, dammhaveri: ett okontrollerat utströmmande av det vatten eller den blandning av vatten och annat material som dammen är avsedd att dämma upp eller utestänga. Lag (2014:114) . 5 § I detta kapitel avses med"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 488.5, "y1": 374.4, "innehåll": "vattentäkt: bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning, vattenreglering: ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 454.5, "y1": 436.0, "innehåll": "vattenöverledning: vattenreglering genom överföring av ytvatten från ett vattenområde till ett annat. Lag (2014:114) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 521.9, "y1": 547.8, "innehåll": "6 § Med vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel avses i detta kapitel en vattenverksamhet som innebär vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde och 1. är avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten, eller 2. när verksamheten påbörjades, var avsedd för sådan produktion."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 517.1, "y1": 626.5, "innehåll": "Verksamheter enligt första stycket ska anses utgöra en och samma verksamhet om de bedrivs med vattenanläggningar som direkt eller genom andra vattenanläggningar är tekniskt sammankopplade med varandra och har ett miljö- och verksamhetsmässigt samband. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 630.3, "x1": 519.8, "y1": 727.1, "innehåll": "Särskilda förutsättningar för vattenverksamhet 7 § En vattenverksamhet skall utföras så att den inte försvårar annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda ändamål av vikt. Detta krav gäller om vattenverksamheten kan utföras på detta sätt utan oskälig kostnad."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 515.9, "y1": 805.9, "innehåll": "8 § Den som vill bedriva en vattenverksamhet som kan skada fisket är skyldig att utan ersättning vidta och för framtiden underhålla behövliga anordningar för fiskens framkomst eller fiskets bestånd, släppa fram vatten för ändamålet samt iaktta de villkor eller förelägganden i övrigt som på grund av verksamheten kan behövas till"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 111.1, "innehåll": "skydd för fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller i angränsande vattenområde. Om nyttan av en ifrågasatt anordning eller ett villkor eller ett föreläggande inte skäligen kan anses motsvara den kostnad som verksamhetsutövaren därigenom skulle förorsakas, kan verksamhetsutövaren befrias från en sådan skyldighet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 511.0, "y1": 155.3, "innehåll": "Vad som i denna paragraf sägs om fisk skall gälla även vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 498.5, "y1": 217.6, "innehåll": "Bestämmelser om särskilda fiskeavgifter som får bestämmas i stället för att det meddelas villkor eller förelägganden enligt första stycket finns i 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (2005:571) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 520.5, "y1": 351.9, "innehåll": "Tillstånds- och anmälningsplikt för vattenverksamhet 9 § För vattenverksamhet krävs det tillstånd enligt denna balk, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Den som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten. Oavsett vad som följer av 11-15, 19 och 23 §§, kan det för en viss verksamhet eller åtgärd krävas tillstånd enligt 7 kap. 28 a §. Lag (2005:571) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 519.8, "y1": 397.0, "innehåll": "9 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att det för vissa vattenverksamheter i stället för tillstånd ska krävas att verksamheterna har anmälts."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 516.5, "y1": 475.0, "innehåll": "även om anmälningsplikt har föreskrivits får tillsynsmyndigheten, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 516.5, "y1": 553.8, "innehåll": "9 b § Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av mark- och miljödomstolen. Ansökan om tillstånd till markavvattning prövas dock av länsstyrelsen, om den inte ska prövas av mark- och miljödomstolen enligt 7 kap. 19 eller 20 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 519.1, "y1": 598.8, "innehåll": "Anmälan om vattenverksamhet ska, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, göras till försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen eller kommunen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 517.2, "y1": 660.3, "innehåll": "En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Lag (2017:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 517.8, "y1": 789.4, "innehåll": "9 c § Regeringen får meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått för vattenverksamheter och för vattenanläggningar som vattenverksamheter bedrivs med och som 1. behövs för att skydda människors hälsa eller miljön och är mer ändamålsenliga än beslut i enskilda fall, eller 2. behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.8, "y1": 60.1, "innehåll": "10 § Om det krävs tillstånd till en vattenverksamhet, får arbeten av större omfattning i anslutning till verksamheten inte påbörjas innan tillstånd har meddelats."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 488.5, "y1": 172.6, "innehåll": "11 § Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för 1. vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning, 2. utförande av anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur, eller 3. utförande av anläggningar för utvinning av värme, om åtgärden inte avser vattentäkt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 505.9, "y1": 234.1, "innehåll": "12 § Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a § behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 509.9, "y1": 279.1, "innehåll": "Av 13 § följer att första stycket inte gäller markavvattning eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, andra åtgärder för avvattning av mark. Lag (2005:571) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 524.5, "y1": 357.2, "innehåll": "13 § Markavvattning får inte utföras utan tillstånd. Vidare krävs tillstånd, i den utsträckning regeringen föreskriver det, för andra åtgärder som utförs för att avvattna mark i de fall åtgärden kan förväntas få en bestående negativ effekt på växt- och djurlivet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 523.8, "y1": 418.7, "innehåll": "För dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör som har en största diameter av 300 millimeter krävs det dock tillstånd endast om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 513.2, "y1": 497.5, "innehåll": "Ett tillstånd till markavvattning eller annan åtgärd för att avvattna mark ska förenas med de villkor som behövs för att begränsa eller motverka skada på allmänna eller enskilda intressen. I tillståndet ska det anges inom vilken tid åtgärderna ska vara utförda. Lag (2016:991) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 501.8, "x1": 517.8, "y1": 542.5, "innehåll": "14 § Regeringen får förbjuda markavvattning som skulle kräva tillstånd enligt detta kapitel i områden där det är särskilt angeläget att våtmarkerna bevaras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 488.5, "y1": 587.5, "innehåll": "Länsstyrelsen får meddela dispens från ett förbud som meddelats enligt första stycket om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 511.2, "y1": 649.1, "innehåll": "Om dispens meddelas enligt andra stycket fordras för utförandet av markavvattningen att tillstånd söks enligt 9 §. Beslutet om dispens upphör att gälla om tillstånd till markavvattningen meddelas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 524.5, "y1": 710.6, "innehåll": "15 § Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 714.9, "x1": 523.9, "y1": 755.6, "innehåll": "Om arbetena berör en fastighet som tillhör någon annan, skall fastighetsägaren alltid underrättas innan arbetena påbörjas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 760.0, "x1": 461.8, "y1": 799.9, "innehåll": "Om fisket kan skadas, skall anmälan om de planerade arbetena göras till länsstyrelsen innan arbetena påbörjas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 93.8, "innehåll": "16 § Arbeten får utföras utan föregående tillstånd, om det till följd av en skada eller för att förebygga en skada är nödvändigt att tillståndspliktiga ändrings- eller lagningsarbeten utförs genast. Ansökan om godkännande av arbetena skall dock göras snarast möjligt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 518.5, "y1": 172.6, "innehåll": "åtgärder som strider mot bestämmelser om innehållande och tappning av vatten får vidtas utan föregående tillstånd, om det är nödvändigt för att avvärja fara för liv eller hälsa, rädda värdefull egendom eller av någon annan sådan orsak. Ansökan om godkännande av åtgärderna skall dock göras snarast möjligt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 176.3, "x1": 523.9, "y1": 306.9, "innehåll": "Underhållsansvar 17 § Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Om vattenanläggningen med stöd av en särskild rättighet utförts på någon annans mark och äganderätten till anläggningen övergått till markägaren till följd av att rättigheten upphört, kvarstår underhållsskyldigheten för den som var rättighetshavare."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 509.2, "y1": 368.4, "innehåll": "Den som enligt 28 kap. 12 § har fått rätt att använda någon annans vattenanläggning är tillsammans med ägaren skyldig att underhålla anläggningen, om inte mark- och miljödomstolen bestämt något annat."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 519.2, "y1": 430.7, "innehåll": "I 20 och 21 §§ samt i 24 kap. 4 § andra stycket finns bestämmelser om överflyttning av underhållsskyldigheten. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 501.8, "y1": 508.7, "innehåll": "18 § Den som är skyldig att underhålla en damm för vattenreglering ska ersätta skada som orsakas av att anläggningen inte ger avsett skydd mot dammhaveri. Detta gäller även om varken den underhållsskyldige eller någon som den underhållsskyldige svarar för har vållat skadan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 513.8, "x1": 517.1, "y1": 570.3, "innehåll": "En underhållsskyldig som visar att dammhaveriet orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror är dock fri från ansvar. Lag (2014:114) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 574.8, "x1": 449.2, "y1": 637.8, "innehåll": "Utrivning m.m. 19 § Tillstånd enligt denna balk skall alltid lämnas till utrivning av en vattenanläggning i ytvatten, om inte förordnande meddelas enligt 20 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 642.9, "x1": 515.2, "y1": 733.1, "innehåll": "20 § I stället för att lämna tillstånd att riva ut en vattenanläggning i ytvatten får mark- och miljödomstolen på begäran av ägaren av en fastighet som skulle skadas av utrivningen förordna att skyldigheten att underhålla anläggningen och fullgöra övriga skyldigheter som ligger på anläggningens ägare skall övergå på fastighetsägaren till dess något annat bestäms."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 738.2, "x1": 502.7, "y1": 778.1, "innehåll": "Till skydd för allmänna intressen får efter åtagande ett sådant förordnande också meddelas för staten, en kommun eller ett vattenförbund."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Förordnande får inte meddelas, om det kan antas att fastighetsägaren inte kan fullgöra skyldigheterna eller om det med hänsyn till den sökande eller till allmänna intressen anses mera angeläget att anläggningen rivs ut."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Om ägaren av en vattenanläggning vållas skada av att anläggningen bibehålls, skall den som övertar ansvaret för anläggningen betala skälig ersättning för skadan. Lag (2011:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 523.9, "y1": 200.4, "innehåll": "21 § Om en fastighet övergår till en ny ägare och den tidigare ägaren är underhållsskyldig efter övertagande enligt 20 § första stycket, svarar den nya ägaren för de skyldigheter som följer av övertagandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 475.8, "y1": 245.4, "innehåll": "övertagandet enligt 20 § första stycket skall antecknas i fastighetsregistrets allmänna del. Lag (2000:228) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 508.5, "y1": 306.9, "innehåll": "22 § Om det kan uppkomma fara för allmänna eller enskilda intressen genom att en anläggning för bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur bruk, skall anläggningens ägare hämta in mark- och miljödomstolens tillstånd."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 518.5, "y1": 351.9, "innehåll": "Skälig ersättning skall betalas, om en sådan åtgärd medför skada på någon annans egendom genom bestående ändring i vattenförhållandena. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 355.7, "x1": 517.9, "y1": 570.3, "innehåll": "Viss vattenverksamhet som har prövats i annan ordning 23 § Tillstånd ska lämnas till följande vattenverksamheter, om inte något annat följer av 2 kap. 9 §: 1. vattenverksamhet som vid prövning av annan verksamhet enligt 17 kap. 1 eller 3 § har angetts som ett villkor för verksamhetens utövande, 2. anläggande av broar och annan vattenverksamhet för väg, järnväg, tunnelbana eller spårväg vars anläggande har prövats i särskild ordning, 3. anläggande av rörledningar i vatten som koncession har meddelats för enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar, och 4. anläggande av naturgasledningar i vatten som koncession har meddelats för enligt naturgaslagen (2005:403). Lag (2016:991) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 574.8, "x1": 520.5, "y1": 772.1, "innehåll": "Säkerhetsklassificering av dammar 24 § En damm ska vara klassificerad i en dammsäkerhetsklass, om dammen vid ett dammhaveri kan medföra 1. förlust av människoliv, 2. förstörelse av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § andra stycket, 3. störning i elförsörjningen, 4. förstörelse av infrastruktur, 5. förstörelse av eller störning i samhällsviktig verksamhet, 6. miljöskada, eller 7. ekonomisk skada."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 777.2, "x1": 489.8, "y1": 817.1, "innehåll": "Första stycket gäller inte dammar som har uppförts för att tillfälligt torrlägga ett område i samband med ett bygg- eller anläggningsarbete."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Första stycket 1 gäller inte om risken för förlust av människoliv är försumbar. Första stycket 2-7 gäller inte konsekvenser som har liten betydelse från samhällelig synpunkt. Lag (2014:114) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 507.2, "y1": 239.4, "innehåll": "25 § Vid klassificering enligt 24 § ska dammen vara klassificerad i 1. dammsäkerhetsklass A, om ett dammhaveri kan leda till en kris som drabbar många människor och stora delar av samhället samt hotar grundläggande värden och funktioner, 2. dammsäkerhetsklass B, om ett dammhaveri kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser eller störningar och dammen inte ska vara klassificerad i dammsäkerhetsklass A, och 3. dammsäkerhetsklass C, om dammen inte ska vara klassificerad i dammsäkerhetsklass A eller B."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 510.5, "y1": 300.9, "innehåll": "Om ett dammhaveri kan medföra förlust av människoliv och risken för detta inte är försumbar, ska dammen klassificeras i dammsäkerhetsklass A eller B. Lag (2014:114) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 513.2, "y1": 363.2, "innehåll": "26 § Klassificeringen enligt 24 och 25 §§ ska göras av den myndighet som utövar tillsyn över dammens säkerhet. Lag (2014:114) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 366.9, "x1": 521.2, "y1": 497.5, "innehåll": "Moderna miljövillkor 27 § Den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Med detta avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt denna balk genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år. Om det i tillståndet för verksamheten har bestämts en annan tid för översyn av miljövillkoren, ska dock den tiden gälla."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 499.1, "y1": 609.3, "innehåll": "Trots första stycket får en verksamhet bedrivas till dess en prövning är klar, om 1. verksamhetsutövaren har ansökt om tillstånd eller omprövning för att förse verksamheten med moderna miljövillkor, eller 2. verksamheten omfattas av en nationell plan för moderna miljövillkor enligt föreskrifter som regeringen meddelar och verksamhetsutövaren inte är försenad med att ansöka om prövning enligt planen. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 518.5, "y1": 781.0, "innehåll": "28 § Det ska finnas en nationell plan för de prövningar som avses i 27 §. Planen ska ange en nationell helhetssyn i fråga om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Planen ska beslutas av regeringen. Lag (2018:1407) . 12 kap. Jordbruk och annan verksamhet"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 132.1, "x1": 521.8, "y1": 245.4, "innehåll": "Anmälan för samråd 6 § Kan en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt bestämmelser i 26 kap. eller bestämmelser som har meddelats med stöd av samma kapitel."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 523.2, "y1": 340.7, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det inom landet eller en del av landet alltid skall göras en anmälan för samråd i fråga om särskilda slag av verksamheter eller åtgärder som kan medföra skada på naturmiljön. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan skall innehålla."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 508.5, "y1": 402.2, "innehåll": "Verksamhet eller åtgärd som skall anmälas för samråd får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten medger något annat."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 516.5, "y1": 514.7, "innehåll": "Den myndighet som avses i första stycket får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten. Bestämmelser om rätt till ersättning vid ett sådant föreläggande eller förbud finns i 31 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 523.9, "y1": 610.0, "innehåll": "6 a § Skyldigheten att göra en anmälan för samråd enligt 6 § gäller inte byggande av allmän väg eller byggande av järnväg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) eller i en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2012:441) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 613.8, "x1": 513.2, "y1": 761.6, "innehåll": "Miljöhänsyn i jordbruket 7 § Med jordbruksmark avses i 8 och 9 §§ sådan åkermark och betesmark som ingår i fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Bestämmelserna i samma paragrafer ska dock inte tillämpas på jordbruksmark 1. som ingår i en fastighet, som har bildats för ett annat ändamål än jordbruk och som därefter inte har taxerats, eller 2. som i en detaljplan eller i områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) är avsedd för ett annat ändamål än jordbruk. Lag (2010:902) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 127.6, "innehåll": "8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn till natur- och kulturvärden som skall tas vid skötsel av jordbruksmark och vid annan markanvändning i jordbruket, såsom i fråga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt djur- och växtlivet. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 512.5, "y1": 206.4, "innehåll": "9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att jordbruksmark får tas ur jordbruksproduktion först efter anmälan till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 504.4, "y1": 250.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte om marken tas i anspråk för verksamhet vars tilllåtlighet har prövats i särskild ordning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 511.8, "y1": 345.9, "innehåll": "10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som skäligen kan behövas från miljöskyddssynpunkt i fråga om 1. begränsningar av antalet djur i ett jordbruk, 2. försiktighetsmått för gödselhanteringen, och 3. växtodlingen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 350.4, "x1": 489.0, "y1": 413.5, "innehåll": "Vilthägn 11 § Vilthägn får inte uppföras utan tillstånd av länsstyrelsen på områden där allmänheten får färdas fritt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 484.2, "y1": 458.5, "innehåll": "Vid tillståndsprövningen skall behovet av skydd för friluftslivet och naturmiljön beaktas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 520.0, "y1": 503.5, "innehåll": "Tillstånd till vilthägn inom ett strandskyddsområde får meddelas endast om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 507.3, "x1": 503.1, "y1": 571.0, "innehåll": "Föreskrifter om tillståndsplikt 12 § Regeringen får föreskriva om sådan tillståndsplikt för verksamheter eller åtgärder som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 602.7, "x1": 508.5, "y1": 732.4, "innehåll": "13 kap. Genteknik Tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Bestämmelserna skall också tillämpas när produkter som innehåller eller består av sådana organismer släpps ut på marknaden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 736.7, "x1": 515.8, "y1": 793.9, "innehåll": "Syftet med bestämmelserna är, utöver vad som sägs i 1 kap. 1 § första stycket, att säkerställa att särskilda etiska hänsyn tas vid sådan verksamhet som avses i första stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.5, "y1": 93.8, "innehåll": "2 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kapitlets tilllämpning i fråga om organismer som har tagits fram med sådana beprövade metoder för genetisk modifiering som har visat sig inte medföra några risker från hälso- och miljösynpunkt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 493.2, "y1": 161.4, "innehåll": "Definitioner 3 § Med organism avses en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 495.6, "y1": 222.9, "innehåll": "4 § Med genetiskt modifierad organism avses en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 511.2, "y1": 368.4, "innehåll": "5 § Med innesluten användning avses en verksamhet där någon 1. modifierar organismer genetiskt eller odlar, förvarar, transporterar, destruerar, gör sig kvitt eller på annat sätt hanterar sådana genetiskt modifierade organismer och 2. använder specifika inneslutningsåtgärder för att begränsa dessa organismers kontakt med allmänheten och miljön och åstadkomma en hög grad av säkerhet för allmänheten och miljön. Lag (2003:232) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 521.2, "y1": 430.7, "innehåll": "6 § Med avsiktlig utsättning avses ett avsiktligt införande av genetiskt modifierade organismer i miljön utan användning av sådana inneslutningsåtgärder som avses i 5 §. Lag (2003:232) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 500.5, "y1": 475.0, "innehåll": "7 § Med uttrycket släppa ut på marknaden avses att tillhandahålla eller göra en produkt tillgänglig för någon annan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 479.5, "x1": 515.9, "y1": 626.6, "innehåll": "Krav på utredning för bedömning av skaderisker 8 § Innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer skall föregås av en utredning. Den skall kunna läggas till grund för en tillfredsställande bedömning av vilka hälso- och miljöskador som organismerna kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. En sådan utredning skall också göras innan en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer släpps ut på marknaden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 488.5, "y1": 671.6, "innehåll": "9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om sådan utredning som avses i 8 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 675.3, "x1": 523.2, "y1": 755.6, "innehåll": "Etiska hänsyn och försiktighetsmått 10 § Särskilda etiska hänsyn skall tas vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer liksom när en produkt som innehåller eller består av sådana organismer släpps ut på marknaden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 760.7, "x1": 494.5, "y1": 800.6, "innehåll": "11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter om försiktighetsmått."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 517.1, "y1": 99.8, "innehåll": "Tillståndskrav och anmälningsskyldighet 12 § Det krävs tillstånd för att genomföra en avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer eller för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 104.2, "x1": 469.8, "y1": 127.6, "innehåll": "13 § Ett tillstånd får lämnas endast om verksamheten är etiskt försvarbar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 500.4, "y1": 189.1, "innehåll": "14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs till skydd för människors hälsa och miljön för att få tillstånd enligt 12 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 515.2, "y1": 234.1, "innehåll": "15 § Regeringen eller tillståndsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt 12 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 239.2, "x1": 495.1, "y1": 295.7, "innehåll": "16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på tillstånd till eller anmälan av innesluten användning av genetiskt modifierade organismer, om det behövs av hälso- eller miljöskäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 481.8, "y1": 340.7, "innehåll": "17 § En ansökan om tillstånd och en anmälan görs hos den myndighet som regeringen föreskriver."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 458.4, "y1": 369.2, "innehåll": "Frågor om tillstånd skall prövas inom den tid som regeringen föreskriver."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 373.6, "x1": 451.8, "y1": 397.0, "innehåll": "Ett tillstånd gäller i fem år, om inte något annat sägs i tillståndsbeslutet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 400.7, "x1": 517.8, "y1": 481.0, "innehåll": "Märkning 18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som släpper ut en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer på marknaden skall märka produkten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 485.5, "x1": 489.8, "y1": 565.8, "innehåll": "Gentekniknämnden 19 § En särskild nämnd, Gentekniknämnden, skall följa utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av gentekniken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 570.1, "x1": 463.1, "y1": 610.1, "innehåll": "Regeringen meddelar föreskrifter om Gentekniknämndens uppgifter samt bestämmelser om nämndens sammansättning och arbetsformer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 642.5, "x1": 469.3, "y1": 699.7, "innehåll": "14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer Kapitlets innehåll"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 697.7, "x1": 513.8, "y1": 805.1, "innehåll": "1 § I detta kapitel finns bestämmelser om 1. kemiska produkter och biotekniska organismer, 2. varor som behöver en särskild reglering på grund av sitt innehåll av kemiska produkter eller biotekniska organismer eller på grund av att de har behandlats med sådana produkter eller organismer, och 3. utrustning för hantering av kemiska produkter eller biotekniska organismer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Bestämmelserna kompletterar EU-förordningar och genomför EU-direktiv inom kapitlets tillämpningsområde. Därutöver regleras frågor som inte omfattas av EU- förordningarna och EU-direktiven. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 524.5, "y1": 357.2, "innehåll": "kemisk produkt: ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen som inte är en vara, blandning: en blandning eller lösning som består av två eller flera kemiska ämnen, vara: ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion, bioteknisk organism: en produkt som har framställts särskilt i bekämpningssyfte eller något annat tekniskt syfte och som helt eller delvis består av eller innehåller levande mikroorganismer, nematoder, insekter eller spindeldjur, hantering: en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara tillverkas, bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande, införsel: att föra in en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara till Sverige, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 509.1, "y1": 402.2, "innehåll": "utförsel: att föra ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara från Sverige. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 511.8, "y1": 514.7, "innehåll": "3 § Med bekämpningssyfte avses i detta kapitel 1. syfte att påverka växters livsprocesser, skydda växter eller växtprodukter mot djur, växter eller mikroorganismer eller bevara växtprodukters hållbarhet, eller 2. syfte att förstöra, stöta bort, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över organismer som är skadliga eller oönskade för människor, djur, egendom eller miljön. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 521.1, "y1": 710.5, "innehåll": "4 § Med bekämpningsmedel avses i detta kapitel 1. ett växtskyddsmedel enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, 2. en biocidprodukt enligt definitionen i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter, eller 3. en bioteknisk organism som har framställts särskilt i bekämpningssyfte och som helt eller delvis består av eller innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 714.3, "x1": 522.5, "y1": 794.6, "innehåll": "Hantering, införsel och utförsel m.m. 5 § En kemisk produkt eller bioteknisk organism som inte är ett bekämpningsmedel får användas i bekämpningssyfte endast om det är uppenbart att användningen inte medför risker för människors hälsa eller miljön. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.8, "y1": 138.8, "innehåll": "6 § Den som sprider ett bekämpningsmedel ska 1. göra det på ett sådant sätt att människors hälsa inte skadas eller människor vållas annan olägenhet och så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt, och 2. vidta åtgärder för att motverka att medlet sprids utanför det avsedda spridningsområdet. Lag (2016:781) . 7 § Bekämpningsmedel får inte spridas från luftfartyg."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 509.9, "y1": 183.9, "innehåll": "Bekämpningsmedel som är avsedda för att bekämpa lövsly får inte spridas över skogsmark eller användas för att behandla enskilda trädstammar. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 523.9, "y1": 665.5, "innehåll": "8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 1. föreskrifter om hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i frågor som avses i 2 kap. 2-4 §§, 2. föreskrifter som behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt om krav på tillstånd eller godkännande för hantering, införsel och utförsel av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara, 3. föreskrifter om särskilda villkor som behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt för hantering, införsel och utförsel av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara, 4. föreskrifter om förbud som är av särskild betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt mot hantering, införsel och utförsel av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara, 5. föreskrifter om krav på anmälan innan ett bekämpningsmedel saluhålls eller används, 6. föreskrifter om sådana undantag från förbudet i 7 § första stycket att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg som det finns synnerliga skäl för, 7. föreskrifter om hantering, införsel, överlåtelse och förbränning av bränsle, handel med bränsle samt bränsles egenskaper och kvalitet som behövs för att motverka utsläpp i luften av ämnen som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön, 8. föreskrifter som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen om hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor, 9. föreskrifter som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen om att på marknaden släppa ut, tillhandahålla eller ta i drift utrustning som är avsedd för hantering av kemiska produkter eller biotekniska organismer, och 10. föreskrifter som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen om kontroll av utrustning som är avsedd för spridning av bekämpningsmedel."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 518.5, "y1": 743.6, "innehåll": "Föreskrifter om varor enligt första stycket 1, 2, 3, 4 eller 8 får meddelas endast i fråga om varor som på grund av sitt innehåll av en kemisk produkt eller på grund av att de har behandlats med en kemisk produkt kan befaras medföra skada på människor eller miljön eller andra intressen som skyddas genom denna balk."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 748.7, "x1": 515.2, "y1": 788.6, "innehåll": "Regeringen får överlåta åt en kommun att meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket 7. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 144.1, "innehåll": "9 § Den myndighet som regeringen bestämmer får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 7 § andra stycket, om det 1. behövs för vetenskaplig prövning, eller 2. med hänsyn till skogsmarkens läge och beskaffenhet, skogsbeståndets sammansättning, spridningens inverkan på livsbetingelserna för växt- och djurlivet och andra allmänna intressen inte rimligen går att genom röjning med mekaniska metoder tillgodose kravet om återväxt av skog i 6 § skogsvårdslagen (1979:429)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 524.5, "y1": 222.9, "innehåll": "En dispens enligt första stycket 2 får inte ges i fråga om spridning i ett område som har betydelse för friluftslivet, naturvården, den lokala befolkningens trivsel eller något annat kommunalt intresse, om kommunen motsätter sig en dispens. Innan dispensfrågan avgörs, ska kommunen ges tillfälle att yttra sig. Lag (2013:758) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 226.6, "x1": 506.4, "y1": 324.2, "innehåll": "Produktregister 10 § Kemiska produkter som yrkesmässigt tillverkas i eller förs in till Sverige ska registreras i ett produktregister enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Registret ska föras av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 513.2, "y1": 368.4, "innehåll": "11 § Regeringen får meddela föreskrifter om att biotekniska organismer och varor ska registreras i produktregistret eller i ett annat motsvarande register."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 510.5, "y1": 463.7, "innehåll": "Föreskrifter om registrering av varor får meddelas endast i fråga om varor som på grund av sitt innehåll av en kemisk produkt eller på grund av att de har behandlats med en kemisk produkt kan befaras medföra skada på människor eller miljön eller andra intressen som skyddas genom denna balk. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 514.5, "y1": 576.3, "innehåll": "12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får om det finns särskilda skäl 1. meddela föreskrifter om undantag från registreringsskyldigheten enligt 10 §, eller 2. i det enskilda fallet ge dispens från registreringsskyldigheten enligt 10 §. Lag (2017:419) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 580.0, "x1": 517.2, "y1": 794.6, "innehåll": "Produktinformation och uppgiftsskyldighet 13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för 1. den som tillverkar, för in till Sverige eller på marknaden släpper ut en kemisk produkt eller bioteknisk organism att genom märkning eller på annat sätt tillhandahålla den information om produkten eller organismen som behövs till skydd för människors hälsa eller miljön, och 2. den som yrkesmässigt hanterar, för in till eller för ut från Sverige en kemisk produkt eller bioteknisk organism att till den myndighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som behövs för att bedöma de hälso- eller miljörisker som är förknippade med produkten eller organismen och dess hantering, införsel eller utförsel. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 335.1, "y1": 183.9, "innehåll": "14 § Ny beteckning 12 § genom lag (2016:781) . 19 § Ny beteckning 13 § genom lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 244.0, "x1": 507.2, "y1": 339.2, "innehåll": "15 kap. Avfall Ordförklaringar 1 § Med avfall avses i denna balk varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 344.3, "x1": 521.8, "y1": 535.7, "innehåll": "Ett ämne eller föremål som uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om 1. det är säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta användas, 2. ämnet eller föremålet kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, 3. ämnet eller föremålet har producerats som en integrerad del av produktionsprocessen, och 4. den användning som avses i 1 inte strider mot lag eller annan författning och inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 540.1, "x1": 515.2, "y1": 642.3, "innehåll": "2 § I denna balk avses med avfallsförebyggande åtgärder: åtgärder som vidtas innan ett ämne eller föremål har blivit avfall och som syftar till en minskning av mängden avfall, en minskning av innehållet av farliga ämnen i material och produkter eller en minskning av de negativa effekter på människors hälsa och miljön som avfall kan ge upphov till, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 646.7, "x1": 513.9, "y1": 686.6, "innehåll": "återanvändning: att en produkt eller en komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 691.7, "x1": 513.1, "y1": 815.6, "innehåll": "3 § Med kommunalt avfall avses i denna balk avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, dock inte 1. avfall från tillverkning, 2. avfall från jord- och skogsbruk, 3. avfall från fiske, 4. avfall från septiktankar, avloppsnät och avloppsrening,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.8, "y1": 138.8, "innehåll": "5. bygg- och rivningsavfall, och 6. uttjänta bilar. Lag (2020:601) . 4 § Med avfallsproducent avses i denna balk den som ger upphov till avfall (ursprunglig avfallsproducent) och den som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 511.6, "y1": 250.6, "innehåll": "5 § Med hantera avfall avses i denna balk att 1. samla in, transportera, sortera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befattning med avfall, eller 2. vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, transporteras, sorteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 516.5, "y1": 295.7, "innehåll": "5 a § Med deponi avses i denna balk en upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 521.9, "y1": 452.5, "innehåll": "Som deponi räknas inte en plats där avfall 1. lastas om för att förbereda det för vidare transport till en annan plats där det ska behandlas, 2. lagras innan det återvinns, om lagringen sker under en kortare period än tre år, eller 3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker under en kortare period än ett år. Lag (2020:601) . 6 § I denna balk avses med"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 519.8, "y1": 649.0, "innehåll": "behandla avfall: återvinna eller bortskaffa avfall, återvinna avfall: att vidta en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning, förbereda avfall för återanvändning: kontrollera, rengöra eller reparera något som är avfall så att det kan återanvändas utan ytterligare behandling, materialåtervinna avfall: upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial, bortskaffa avfall: göra sig av med eller förbereda för att göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det eller utan att lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 521.1, "y1": 676.8, "innehåll": "deponera avfall: bortskaffa avfall genom att lägga det på en deponi. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 681.2, "x1": 521.9, "y1": 805.8, "innehåll": "7 § Med samla in avfall avses i detta kapitel att 1. hämta eller ta emot avfall, om detta inte utgör en del av behandlingen av avfallet, eller 2. sortera, lagra eller på annat sätt ta befattning med avfall innan det transporteras vidare till den plats där behandlingen ska påbörjas, om åtgärden inte utförs av avfallsproducenten på den plats där avfallet uppkom. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.8, "y1": 155.3, "innehåll": "8 § I denna balk avses med fastighetsinnehavare: den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare, uttjänt bil: en personbil, buss eller lastbil vars totalvikt inte överstiger 3 500 kilogram och som är avfall, bilskrotare: den som bedriver yrkesmässig verksamhet som syftar till att behandla uttjänta bilar, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 491.9, "y1": 183.9, "innehåll": "bygg- och rivningsavfall: avfall från bygg- och rivningsarbeten. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 472.5, "y1": 273.1, "innehåll": "8 a § Med producent avses i detta kapitel den som yrkesmässigt 1. utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar eller överlåter produkter, eller 2. för in produkter till Sverige. Lag (2021:881) . 9 § I denna balk avses med"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 523.8, "y1": 334.7, "innehåll": "system för utökat producentansvar för avfallshantering: ett system som innebär att producenter ansvarar ekonomiskt eller organisatoriskt för hanteringen av avfallsledet i en produkts livscykel, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 497.1, "y1": 397.0, "innehåll": "producentansvarsorganisation: en juridisk person som förebygger eller hanterar avfall från producenters produkter. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 400.7, "x1": 521.7, "y1": 548.5, "innehåll": "När avfall upphör att vara avfall 9 a § Avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande upphör att vara avfall om 1. ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål, 2. det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål, 3. ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning, och 4. användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 520.5, "y1": 610.0, "innehåll": "9 b § Den som för första gången släpper ut ett ämne eller föremål som har upphört att vara avfall på marknaden ska se till att ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 521.9, "y1": 671.6, "innehåll": "Om ett sådant ämne eller föremål används utan att ha släppts ut på marknaden, ska i stället den som för första gången använder ämnet eller föremålet se till att det uppfyller kraven. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 498.5, "y1": 733.1, "innehåll": "9 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om när avfall upphör att vara avfall enligt 9 a §. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 736.9, "x1": 523.2, "y1": 800.6, "innehåll": "Avfallshierarkin 10 § En bestämmelse om skyldighet att vidta avfallsförebyggande åtgärder finns i 2 kap. 5 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 424.4, "y1": 111.1, "innehåll": "Den som är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att det 1. återvinns genom att det förbereds för återanvändning, 2. materialåtervinns, om det är lämpligare än 1, 3. återvinns på annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller 4. bortskaffas, om det är lämpligare än 1-3."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 513.9, "y1": 155.3, "innehåll": "Den behandling av avfallet som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet ska anses som lämpligast, om behandlingen inte är orimlig. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 524.5, "y1": 324.2, "innehåll": "Hantering av avfall 11 § Den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Särskild hänsyn ska tas till 1. den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur, 2. de olägenheter som hanteringen kan innebära genom buller eller lukt, och 3. den negativa påverkan som hanteringen kan ha på sådana särskilt skyddade områden som avses i 7 kap., på andra områden av särskild betydelse för miljön eller på landskapet i övrigt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 513.8, "y1": 385.7, "innehåll": "En bestämmelse om att producenter kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 12 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 20 och 22 §§. Lag (2019:1263) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 389.4, "x1": 505.2, "y1": 503.5, "innehåll": "Den ursprungliga avfallsproducentens ansvar 11 a § Om inte annat har avtalats eller är föreskrivet i lag eller annan författning, ansvarar den ursprungliga avfallsproducenten för 1. att avfallet genomgår en fullständig behandling i enlighet med 10 §, och 2. kostnaderna för att hantera det avfall som har producerats. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 507.3, "x1": 523.2, "y1": 739.1, "innehåll": "Producentens och producentansvarsorganisationens ansvar 12 § För att införa system för utökat producentansvar för avfallshantering får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att 1. se till att avfall hanteras i enlighet med 11 § och på ett sätt som möjliggör en lämplig behandling enligt 10 §, 2. betala avgifter för att täcka det allmännas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned och information om nedskräpning, eller på annat sätt ansvara ekonomiskt för avfallshantering och information om hanteringen, 3. inrätta ett system för egenkontroll för att säkerställa att skyldigheter enligt denna balk, föreskrifter som är meddelade med stöd av balken och skyldigheter som följer av EU- förordningar inom balkens tillämpningsområde följs, och 4. vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av avfall."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 743.4, "x1": 517.1, "y1": 817.1, "innehåll": "Föreskrifter enligt första stycket får endast avse avfall som utgörs av den typ av produkter som producenterna utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, överlåter eller för in till Sverige. Föreskrifter som avser sådant avfall, och som utgörs även av produkter som producenten inte utvecklat, tillverkat, bearbetat, behandlat, överlåtit"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 493.9, "y1": 77.3, "innehåll": "eller fört in till Sverige får endast avse den del av avfallet som motsvarar producentens andel av marknaden för nya produkter av sådan typ eller som på annat sätt står i rimlig proportion till producentens verksamhet. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 519.2, "y1": 273.1, "innehåll": "13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, för att främja avfallsförebyggande åtgärder eller en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering, meddela föreskrifter om skyldighet för producenterna att 1. se till att produkter är märkta, 2. lämna information och uppgifter om vilka ämnen och material som en produkt innehåller samt om insamling, återanvändningsgrad, återvinningsgrad eller andra förhållanden, 3. se till att produkter har en viss sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet, 4. vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av använda produkter, och 5. vidta andra avfallsförebyggande åtgärder."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 277.5, "x1": 522.5, "y1": 384.9, "innehåll": "Föreskrifterna om skyldigheter för en producent att vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av använda produkter som producenten inte utvecklat, tillverkat, bearbetat, behandlat, överlåtit eller fört in till Sverige får dock enbart avse den del av marknaden som motsvarar producentens andel av marknaden för sådana produkter eller som på annat sätt står i rimlig proportion till producentens verksamhet. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 517.2, "y1": 514.0, "innehåll": "14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för en producent att utse någon som ska fullgöra skyldigheter som producenten har i ett annat medlemsland i Europeiska unionen, och 2. att det som gäller för en producent enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12, 13 eller 15 § också ska gälla den som på en producents uppdrag fullgör producentens skyldigheter. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 519.2, "y1": 727.0, "innehåll": "15 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för producenter att tillhandahålla eller anlita en producentansvarsorganisation, 2. förbud att yrkesmässigt överlåta eller saluföra produkter om produktens producent inte tillhandahåller eller har anlitat en producentansvarsorganisation, 3. tillstånd, godkännande eller anmälan för yrkesmässig drift av en producentansvarsorganisation, 4. kriterier för hur ersättning som en producentansvarsorganisation tar ut från producenterna ska bestämmas, och 5. skyldighet för en producentansvarsorganisation att fullgöra sådana skyldigheter som kan föreskrivas för producenter enligt 12 och 13 §§. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 731.4, "x1": 516.9, "y1": 805.1, "innehåll": "15 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för producenter att tillhandahålla eller anlita en producentansvarsorganisation,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 295.6, "innehåll": "2. förbud att yrkesmässigt överlåta eller saluföra produkter om produktens producent inte tillhandahåller eller har anlitat en producentansvarsorganisation, 3. tillstånd, godkännande eller anmälan för yrkesmässig drift av en producentansvarsorganisation, 4. kriterier för hur ersättning som en producentansvarsorganisation tar ut från producenterna ska bestämmas, 5. att de intäkter som en producentansvarsorganisation för förpackningar har får användas endast för verksamhet som har samband med organisationens skyldigheter enligt 6 och 7 eller för att göra en utbetalning till de producenter som har anlitat organisationen, 6. skyldighet för en producentansvarsorganisation att fullgöra sådana skyldigheter som kan föreskrivas för producenter enligt 12 och 13 §§, och 7. skyldighet för en producentansvarsorganisation att hantera mer avfall än vad som motsvarar organisationens marknadsandel, under förutsättning att hanteringen avser avfall som producentansvarsorganisationen har rätt att få ersättning för. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 504.4, "y1": 357.2, "innehåll": "16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som driver eller avser att driva ett yrkesmässigt system för återanvändning av förpackningar ska anmäla det. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 361.5, "x1": 515.8, "y1": 486.2, "innehåll": "16 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som är etablerad i Sverige och yrkesmässigt förmedlar distansförsäljning av produkter som omfattas av ett system för utökat producentansvar till slutanvändare i Sverige 1. ska vara skyldig att registrera sig, och 2. endast får förmedla distansförsäljning från säljare som har uppfyllt skyldigheter enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 § 1. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 523.2, "y1": 598.0, "innehåll": "16 b §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Om flera producentansvarsorganisationer för förpackningar har godkänts, men endast en av organisationerna ska ansvara för insamling av förpackningsavfall från verksamheter och för information om avfallshanteringen, ska de övriga producentansvarsorganisationerna betala skälig ersättning till den ansvariga organisationen för dess kostnader. Ersättningens storlek ska beräknas utifrån den ersättningsskyldiga organisationens marknadsandel."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 425.7, "y1": 659.5, "innehåll": "Den myndighet som regeringen bestämmer får besluta hur stor en producentansvarsorganisations marknadsandel ska anses vara. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 664.1, "x1": 513.8, "y1": 760.9, "innehåll": "Tillstånds- och anmälningsplikt för viss avfallshantering 17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd, anmälan eller registrering för att yrkesmässigt hantera avfall. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 93.8, "innehåll": "19 § Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det krävs en anmälan till den myndighet som regeringen bestämmer eller till kommunen för att hantera avfall med stöd av 24 § andra stycket. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 523.8, "y1": 295.6, "innehåll": "Kommunens ansvar 20 § Varje kommun ansvarar för att följande avfall inom kommunen behandlas: 1. kommunalt avfall, 2. avloppsfraktioner och filtermaterial från enskilda avloppsanläggningar, som är dimensionerade för högst 25 personekvivalenter, om anläggningen endast används för a) hushållsspillvatten, eller b) spillvatten som till sin art och sammansättning liknar hushållsspillvatten, 3. latrin från torrtoaletter och jämförliga lösningar, och 4. bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 300.7, "x1": 509.2, "y1": 408.2, "innehåll": "20 a § Kommunen ska transportera bort det avfall som avses i 20 § från den fastighet där avfallet finns, om 1. borttransport behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, eller 2. fastighetsinnehavaren begär att kommunen ska transportera bort avfallet och det inte är oskäligt med hänsyn till omständigheterna. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 516.5, "y1": 503.5, "innehåll": "21 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kommunens ansvar enligt 20 och 20 a §§ i fråga om avfall som ska samlas in eller behandlas av en producent eller en producentansvarsorganisation enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 eller 15 §. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 521.7, "y1": 665.5, "innehåll": "21 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. undantag från kommunens ansvar enligt 20 och 20 a §§ i fråga om avfall som ska samlas in eller behandlas av en producent eller en producentansvarsorganisation enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 eller 15 §, och 2. skyldigheter för kommuner att vidta de åtgärder som krävs för att avfallshanteringen ska fungera när ansvaret för hanteringen är uppdelat mellan kommunen och producenter eller producentansvarsorganisationer. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 521.2, "y1": 760.8, "innehåll": "22 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommunen ska ansvara för att annat avfall än sådant som avses i 20 § behandlas och transporteras från den fastighet där avfallet finns. Föreskrifterna får endast avse avfall som av hälso- eller miljöskäl behöver hanteras av kommunen. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.6, "y1": 93.8, "innehåll": "22 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommunen ska ansvara för att annat avfall än sådant som avses i 20 § behandlas och transporteras från den fastighet där avfallet finns."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 500.5, "y1": 189.1, "innehåll": "Föreskrifterna får avse endast 1. avfall som av hälso- eller miljöskäl behöver hanteras av kommunen, eller 2. avfall som omfattas av producentansvar och som av samordningsskäl bör hanteras tillsammans med sådant avfall som kommunen ansvarar för enligt 20 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 1. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 523.9, "y1": 284.4, "innehåll": "23 § När kommunen planerar och beslutar hur den ska ta sitt ansvar enligt 20 och 20 a §§ eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 §, ska kommunen ta hänsyn till fastighetsinnehavarnas förmåga att själva hantera avfall på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för männi- skors hälsa och miljön och de behov som finns för olika slag av bebyggelse. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 507.9, "y1": 363.2, "innehåll": "24 § Om kommunen enligt 20 och 20 a §§ eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 § ska ansvara för en viss hantering av avfall, får den hanteringen inte utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 523.2, "y1": 424.7, "innehåll": "Första stycket gäller inte en fastighetsinnehavare som på fastigheten återvinner eller bortskaffar avfallet, om det görs utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 511.8, "y1": 469.7, "innehåll": "En åtgärd som avses i andra stycket kan kräva anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 19 §. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 517.2, "y1": 581.5, "innehåll": "25 § Kommunen får i det enskilda fallet 1. ge dispens från förbudet i 24 § första stycket, om det finns särskilda skäl och den som ska hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och 2. ge tillstånd till avfallshantering som avses i 24 § andra stycket, trots att tillstånd inte krävs. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 585.3, "x1": 501.8, "y1": 649.1, "innehåll": "Förbud mot nedskräpning 26 § Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde till eller insyn till. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 652.8, "x1": 510.3, "y1": 766.9, "innehåll": "Förbud mot dumpning och förbränning 27 § Avfall får inte dumpas eller förbrännas inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. På och över det fria havet får avfall inte heller dumpas från eller förbrännas på svenska fartyg eller luftfartyg. Avfall som är avsett att dumpas i eller förbrännas på det fria havet får inte föras ut ur landet eller ur den ekonomiska zonen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 111.1, "innehåll": "Det som sägs i första stycket om dumpning gäller inte sådana utsläpp av skadliga ämnen från fartyg som regleras i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg eller sådana utsläpp av sediment från fartyg som regleras genom barlastvattenlagen (2009:1165) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till den lagen. Lag (2016:784) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 521.2, "y1": 155.3, "innehåll": "28 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet mot dumpning i 27 § första stycket för geologisk lagring av koldioxid. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 519.2, "y1": 217.6, "innehåll": "29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet mot dumpning i 27 § första stycket, om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 513.1, "y1": 363.2, "innehåll": "Den som har gett en dispens enligt första stycket får 1. förelägga den som har fått dispensen att avhjälpa en olägenhet som uppkommer genom dumpningen, om olägenheten inte förutsågs när dispensen gavs, och 2. återkalla dispensen, om ett villkor eller en föreskrift som gäller för dumpningen inte följs eller om en olägenhet som avses med ett föreläggande enligt 1 inte avhjälps. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 366.9, "x1": 515.2, "y1": 463.7, "innehåll": "Uppgifter om och hantering av avfall 30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som i yrkesmässig verksamhet producerar eller hanterar avfall ska lämna det till någon som har det tillstånd eller har gjort den anmälan som krävs för hanteringen av avfallet. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 521.1, "y1": 542.5, "innehåll": "31 § Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att dokumentera och lämna uppgifter om avfall, avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 546.3, "x1": 495.1, "y1": 626.6, "innehåll": "Uttjänta bilar 32 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bilskrotare ska vara auktoriserade och om villkoren för auktorisation av bilskrotare. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 520.5, "y1": 789.4, "innehåll": "33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för den som har förvärvat en uttjänt bil för skrotning att utfärda ett bevis om att bilen har mottagits för detta syfte (mottagningsbevis) och se till att bilen blir omhändertagen av en auktoriserad bilskrotare, 2. skyldighet för bilskrotare att lämna uppgifter om återanvändningsgrad, återvinningsgrad eller andra förhållanden som rör de uttjänta bilar som bilskrotaren har hanterat, 3. skyldighet för auktoriserade bilskrotare att utfärda ett intyg om att åtgärder har"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 501.2, "y1": 77.3, "innehåll": "vidtagits för en hälso- och miljömässigt godtagbar hantering av en uttjänt bil (skrotningsintyg), och 4. utfärdandet av sådana bevis och intyg som avses i 1 och 3. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 513.0, "y1": 245.4, "innehåll": "Avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter 34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som yrkesmässigt bedriver en verksamhet som syftar till att genom demontering, sortering eller på annat sätt förbehandla avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter ska ha personal eller kvalitetssystem som certifierats av ett organ som ackrediterats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 481.2, "y1": 306.9, "innehåll": "Föreskrifter enligt första stycket får endast avse åtgärder som krävs av återanvändnings- eller återvinningsskäl eller andra hälso- eller miljöskäl. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 311.4, "x1": 519.2, "y1": 424.7, "innehåll": "Deponering av avfall 35 §  /Upphör att gälla U:2023-07-01/ Ett tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall får ges endast om verksamhetsutövaren för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten ställer säkerhet enligt 16 kap. 3 § eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 516.5, "y1": 520.0, "innehåll": "35 §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ Ett tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten eller om verksamhetsutövaren vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 522.5, "y1": 565.0, "innehåll": "Kravet på säkerhet gäller inte de delar av verksamheten som omfattas av kravet i 36 a § på säkerhet vid utvinningsverksamhet. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 507.8, "y1": 688.1, "innehåll": "36 § Den som bedriver en verksamhet med deponering av avfall ska ta betalt för samtliga kostnader som rör avfallsdeponin. I kostnadsberäkningen ska alla kostnader för att inrätta och driva deponin ingå samt, så långt det är möjligt, alla kostnader som är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten. Lag (2016:782) . /Rubriken träder i kraft I:2023-07-01/"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 692.6, "x1": 515.1, "y1": 805.9, "innehåll": "Säkerhet vid utvinningsverksamhet 36 a §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ Tillstånd enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till en verksamhet som omfattas av krav på en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.4, "y1": 77.3, "innehåll": "Tillståndsmyndigheten får medge att säkerheten ställs efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt tillgodoser det aktuella behovet. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 523.2, "y1": 155.3, "innehåll": "36 b §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ En säkerhet enligt 36 a § ska godtas av tillståndsmyndigheten om den, ensam eller tillsammans med andra säkerheter, visas vara betryggande för sitt ändamål. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 519.8, "y1": 267.9, "innehåll": "36 c §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om säkerhet enligt 36 a och 36 b §§. Sådana föreskrifter får avse 1. hur säkerhetens storlek ska beräknas och vad underlaget för beräkningen av säkerhetens storlek ska innehålla, och 2. när och hur en säkerhet får tas i anspråk."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 517.8, "y1": 329.4, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att en säkerhet ska kunna godtas enligt 36 b §. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 333.2, "x1": 520.5, "y1": 481.0, "innehåll": "Geologisk lagring av koldioxid 37 § Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 500.5, "y1": 526.0, "innehåll": "När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 521.9, "y1": 570.3, "innehåll": "Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Lag (2020:1174) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 512.5, "y1": 631.8, "innehåll": "37 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att en säkerhet ska kunna godtas. Lag (2019:295) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 521.1, "y1": 699.3, "innehåll": "Anordningar för hantering av avfall 38 § Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om anordningar för hantering av avfall. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 703.8, "x1": 521.1, "y1": 784.1, "innehåll": "Ytterligare föreskrifter om avfall och avfallsförebyggande åtgärder 39 § Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur avfall ska hanteras som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 127.6, "innehåll": "40 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om 1. avfall som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 2. avfallsförebyggande åtgärder som har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön. Lag (2017:419) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 517.8, "y1": 261.9, "innehåll": "Kommunal renhållningsordning 41 § För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan och de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av regeringens bemyndiganden enligt detta kapitel. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 508.5, "y1": 357.2, "innehåll": "42 § Innan kommunen antar en renhållningsordning ska kommunen 1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse av renhållningsordningen, och 2. ställa ut ett förslag till renhållningsordning för granskning under minst fyra veckor."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 523.2, "y1": 436.0, "innehåll": "Kommunen ska informera om utställningen på sin webbplats före utställningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem som synpunkter ska lämnas. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 513.8, "y1": 497.5, "innehåll": "43 § När kommunen antar renhållningsordningen ska kommunen ta hänsyn till de synpunkter som har kommit fram i samrådet och granskningen enligt 42 §. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 469.8, "y1": 542.5, "innehåll": "44 § Bestämmelserna i 42 och 43 §§ gäller även förslag till ändringar i en renhållningsordning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 511.2, "y1": 620.5, "innehåll": "En kommun behöver inte ställa ut ett förslag till en ändring i renhållningsordningen som endast 1. gäller föreskrifter som kommunen får meddela med stöd av detta kapitel, och 2. berör ett fåtal fastighetsinnehavare eller annars är liten. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 625.1, "x1": 495.1, "y1": 768.0, "innehåll": "Skyldighet för kommunerna att informera 45 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för kommunerna att lämna information om avfallsförebyggande åtgärder och hantering av avfall, och 2. innehållet i avfallsplanerna. Lag (2020:601) . Föreskrifter för försvaret"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.1, "y1": 93.8, "innehåll": "46 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för Försvarsmaktens, Fortifikationsverkets, Försvarets materielverks och Försvarets radioanstalts verksamhet som avviker från det som annars sägs i detta kapitel. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 224.5, "x1": 517.9, "y1": 336.9, "innehåll": "16 kap. Allmänt om prövningen Prövningsmyndigheter 1 § Regeringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kommunerna, mark- och miljödomstolarna, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen prövar mål och ärenden enligt denna balk eller"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 344.6, "x1": 520.3, "y1": 454.0, "innehåll": "enligt   föreskrifter meddelade med stöd av balken. I fråga om prövningen av mål om straff eller förverkande enligt 29 kap. gäller dock vad som är föreskrivet om brottmål i allmänhet. Närmare bestämmelser om vilka mål och ärenden som prövas av respektive prövningsmyndighet finns i 17 kap. 1-4 §§, 18 kap. 1-2 §§, 19 kap. 1-2 §§, 21 kap. 1 § och i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 458.3, "x1": 515.9, "y1": 515.5, "innehåll": "Beslut eller dom om återkallelse av tillstånd, dispens, godkännande och förbud mot fortsatt verksamhet samt omprövning av tillstånd eller villkor meddelas av tillståndsmyndigheten. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 520.0, "x1": 510.5, "y1": 600.3, "innehåll": "Tillstånd, godkännande och dispens 2 § Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får ges för begränsad tid och får förenas med villkor. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 604.7, "x1": 523.6, "y1": 644.6, "innehåll": "2 a § Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd). Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 649.7, "x1": 523.7, "y1": 739.9, "innehåll": "2 b § Vid ändring av en sådan vattenverksamhet som avses i 11 kap. 6 § får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd), om 1. verksamheten omfattas av en sådan nationell plan som avses i 11 kap. 28 § och den prövning av verksamheten som ska ske enligt planen inte har påbörjats, eller 2. det annars är lämpligt. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 745.0, "x1": 502.3, "y1": 801.4, "innehåll": "2 c § I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, får det med stöd av 2 § inte beslutas villkor om"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 60.1, "innehåll": "begränsning av utsläppen eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 509.8, "y1": 172.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte villkor som i fråga om 1. koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller 2. dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2020:1174) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 523.9, "y1": 300.9, "innehåll": "2 d § Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 2 § besluta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av en bostadsbyggnad i omgivningen, om 1. bostadsbyggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och 2. villkoren skulle innebära strängare krav avseende omgivningsbuller än vad som följer av dessa värden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 491.3, "y1": 345.9, "innehåll": "Trots första stycket får villkor som innebär strängare krav beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 507.9, "y1": 390.9, "innehåll": "Sådana komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen får aldrig föranleda villkor i fråga om omgivningsbuller. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 500.5, "y1": 436.0, "innehåll": "2 e § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning som avses i 2 §. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 514.5, "y1": 598.0, "innehåll": "3 §  /Upphör att gälla U:2023-07-01/ Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra åter- ställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 524.6, "y1": 688.1, "innehåll": "En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. Säkerheten ska prövas av tillståndsmyndigheten. Lag (2019:842) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 518.4, "y1": 799.9, "innehåll": "3 §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som kan komma att behövas med anledning av verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.8, "y1": 111.1, "innehåll": "Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 519.2, "y1": 189.1, "innehåll": "En säkerhet ska godtas av prövningsmyndigheten om den, ensam eller tillsammans med andra säkerheter, visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt tillgodoser det aktuella behovet. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 497.8, "y1": 234.1, "innehåll": "4 § Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 513.9, "y1": 279.1, "innehåll": "Första stycket gäller inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. Lag (2009:652) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 517.9, "y1": 436.0, "innehåll": "6 § Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens. Detsamma gäller när någon tidigare har underlåtit att ansöka om nödvändigt tillstånd, godkännande eller dispens. Har sådan underlåtelse förekommit kan tillstånd, godkännande eller dispens vägras också om sökanden eller någon som på grund av ägar- eller ansvarsförhållanden har väsentlig anknytning till sökandens verksamhet, har eller har haft sådan anknytning till den verksamhet där underlåtelsen har förekommit."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 522.5, "y1": 497.5, "innehåll": "7 § Vid prövningen enligt denna balk ska hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan komma att behövas för att verksamheten ska kunna komma till stånd eller bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 501.8, "x1": 521.1, "y1": 609.3, "innehåll": "8 § Om två eller flera som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet kommer överens om att vidta åtgärder för att förebygga eller motverka olägenheter för människors hälsa och miljön, får villkor som avses i 2 § första stycket omfatta två eller flera verksamheter. Som förutsättning för detta gäller att möjligheterna att följa miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något annat sätt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 511.2, "y1": 688.1, "innehåll": "Frågor enligt första stycket får avgöras genom gemensamt beslut om tillstånd som innehåller villkor för verksamheterna eller genom skilda beslut med gemensamma villkor. Lag (2016:341) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 499.9, "y1": 799.9, "innehåll": "9 § Tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta 1. särskild undersökning av berört område, 2. särskilda åtgärder för att bevara berört område, och 3. särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 483.8, "y1": 77.3, "innehåll": "Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av en avhjälpandeansvarigs skyldigheter enligt 10 kap. Lag (2007:660) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.2, "y1": 138.8, "innehåll": "10 § Om en vattenverksamhet har bedrivits utan tillstånd, är verksamhetsutövaren bevisskyldig i fråga om de förhållanden som rådde i vattnet innan verksamheten sattes i gång."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 524.5, "y1": 267.9, "innehåll": "11 § Om mål eller ärenden enligt denna balk om tillstånd eller dispens till skilda verksamheter prövas samtidigt och verksamheterna på grund av att de berör samma naturresurs eller av någon annan orsak inte kan utövas vid sidan av varandra i enlighet med ansökningarna, skall verksamheterna om möjligt jämkas så att de kan komma till stånd utan väsentlig nackdel för någon av dem. Om en sådan jämkning inte kan göras, skall företräde ges åt den verksamhet som bäst stämmer överens med 3 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 517.8, "y1": 312.2, "innehåll": "Första stycket gäller inte om en samfällighet för de särskilda verksamheterna bildas enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 316.7, "x1": 524.5, "y1": 598.0, "innehåll": "Rätt att överklaga 12 § överklagbara domar eller beslut får överklagas av 1. den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot, 2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet, såvitt avser domar och beslut i frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, 3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, motsvarande organisation på arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumenter, såvitt avser beslut som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att beslutet inte avser ett särskilt fall, och 4. den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken, i föreskrifter meddelade med stöd av balken eller i lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland har rätt att överklaga."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 485.8, "y1": 660.3, "innehåll": "Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken. Lag (2010:898) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 664.6, "x1": 523.2, "y1": 788.6, "innehåll": "13 § överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som 1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, 2. inte är vinstdrivande,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 481.1, "y1": 77.3, "innehåll": "3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och 4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.1, "y1": 206.4, "innehåll": "Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §, 24 kap. 2, 3, 5, 7, 10 eller 13 § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Förvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 500.5, "y1": 250.6, "innehåll": "Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 514.5, "y1": 312.2, "innehåll": "14 § Bestämmelserna i 13 § om vissa ideella föreningars rätt att överklaga gäller i fråga om strandskydd också för en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata friluftsintressen. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 344.6, "x1": 368.3, "y1": 401.8, "innehåll": "17 kap. Regeringens tillåtlighetsprövning Obligatorisk tillåtlighetsprövning"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 399.8, "x1": 523.8, "y1": 523.8, "innehåll": "1 § Regeringen ska pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följande slag: 1. anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att bryta ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle, 2. allmänna farleder, och 3. geologisk lagring av koldioxid, om verksamheten inte avser lagring för forskningsändamål av mindre än 100 000 ton koldioxid."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 528.9, "x1": 523.4, "y1": 568.8, "innehåll": "Trots första stycket 1 ska regeringen inte pröva tillåtligheten av verksamheter som är förbjudna enligt 9 kap. 6 i §. Lag (2018:641) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 573.9, "x1": 517.8, "y1": 613.8, "innehåll": "2 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen i ett visst fall avstå från att pröva en verksamhet som sägs i 1 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 617.6, "x1": 510.5, "y1": 781.9, "innehåll": "Tillåtlighetsprövning efter förbehåll 3 §  /Upphör att gälla U:2023-03-01/ Regeringen får för ett visst fall förbehålla sig att pröva tillåtligheten av en verksamhet som inte omfattas av kravet på prövning enligt 1 §, om 1. verksamheten i betraktande av de intressen som denna balk enligt 1 kap. 1 § ska främja kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, 2. verksamheten utanför ett område som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § kan antas mer än obetydligt skada naturvärdet inom området, eller 3. verksamheten omfattas av 4 kap. 6 § tredje stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Rätten till förbehåll enligt första stycket 2 gäller enbart verksamhet som är tillståndspliktig enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 501.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Om ett mål eller ärende enligt denna balk pågår om tillståndsprövning av verksamheten, ska regeringen omedelbart lämna besked om förbehållet till den tillståndsprövande mark- och miljödomstolen eller myndigheten. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 517.8, "y1": 284.4, "innehåll": "3 §  /Träder i kraft I:2023-03-01/ Regeringen får för ett visst fall förbehålla sig att pröva tillåtligheten av en verksamhet som inte omfattas av kravet på prövning enligt 1 §, om 1. verksamheten i betraktande av de intressen som denna balk enligt 1 kap. 1 § ska främja kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, 2. verksamheten utanför ett område som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § kan antas mer än obetydligt skada naturvärdet inom området, eller 3. verksamheten omfattas av 4 kap. 6 § andra stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 515.1, "y1": 345.9, "innehåll": "Rätten till förbehåll enligt första stycket 2 gäller enbart verksamhet som är tillståndspliktig enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 507.9, "y1": 407.4, "innehåll": "Om ett mål eller ärende enligt denna balk pågår om tillståndsprövning av verksamheten, ska regeringen omedelbart lämna besked om förbehållet till den tillståndsprövande mark- och miljödomstolen eller myndigheten. Lag (2022:1799) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 511.2, "y1": 502.7, "innehåll": "4 § I samband med prövningen av en verksamhet enligt 1 eller 3 § får regeringen förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av en annan verksamhet, om ansökan avser tillstånd till båda verksamheterna och dessa hänger samman med varandra eller om det är fråga om jämkning eller företräde mellan verksamheterna enligt 16 kap. 11 §. För ett sådant förbehåll gäller 3 § tredje stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 522.5, "y1": 816.3, "innehåll": "4 a § På kommunfullmäktiges begäran ska regeringen förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av en ny verksamhet av något av följande slag, om ett sådant förbehåll är möjligt enligt 3 § och det inte finns särskilda skäl för att avstå från prövningen: 1. järn-, stål- och andra metallverk samt ferrolegeringsverk, 2. massafabriker och pappersbruk, 3. fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk produktion, 4. fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel, 5. cementfabriker, 6. förbränningsanläggningar som har en tillförd effekt om minst 200 megawatt, 7. anläggningar för vindkraft som är tillståndspliktiga enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 §, 8. anläggningar för lagring av minst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas, 9. anläggningar för behandling av farligt avfall där huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat kommer från andra inrättningar och där mer än 10 000 ton farligt avfall årligen förbränns eller på annat sätt återvinns eller bortskaffas, 10. anläggningar för att utvinna ämnen eller material inom de områden som anges i 4 kap. 5 §,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 379.7, "innehåll": "11. byggande av plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av olja eller gas inom havsområden samt annan än helt tillfällig ankring eller förtöjning av sådana plattformar för reparation, ombyggnad eller av någon annan anledning, 12. vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generatoreffekt av minst 20 megawatt, 13. vattenregleringar varigenom ett vattenmagasin av minst 100 miljoner kubikmeter under året eller tio miljoner kubikmeter under veckan ska utnyttjas, 14. vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vattendrag eller sjöar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst tio kubikmeter i sekunden i bortledningspunkten eller utloppet, om därigenom en sådan mängd vatten tas i anspråk att vattenföringen understiger fyra femtedelar av den normala oreglerade lågvattenföringen, 15. grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vattenmängd än 10 000 kubikmeter om dygnet, om inte minst nio tiondelar av det uttagna vattnet återförs till grundvattenmagasinet, 16. andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbortledningar än som har angetts förut, om verksamheten avser någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan och företaget kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, och 17. flygplatser med en banlängd av minst 2 100 meter. Lag (2009:652) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 383.4, "x1": 513.1, "y1": 447.2, "innehåll": "Underrättelse 5 § En myndighet eller kommun som inom sitt verksamhetsområde får kännedom om en verksamhet som avses i 3 § ska underrätta regeringen om verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 518.7, "y1": 508.8, "innehåll": "Trafikverket ska årligen underrätta regeringen om byggande av vägar och järnvägar som omfattas av första stycket. Lag (2012:441) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 512.5, "x1": 489.8, "y1": 626.6, "innehåll": "Förutsättningar för tillåtlighet 6 § Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs för att regeringen ska få tillåta en verksamhet som 1. avses i 1 § 1, eller 2. avses i 3 § första stycket 1 eller 4 § och inte är en vattenverksamhet eller trafikanläggning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 630.9, "x1": 511.1, "y1": 738.4, "innehåll": "Regeringen får trots första stycket tillåta mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall eller en verksamhet som anges i 4 a § 6, 7, 8 eller 9, om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd och det inte finns någon annan plats som bedöms vara lämpligare för verksamheten eller som är lämplig och har anvisats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering där. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 515.2, "y1": 817.1, "innehåll": "6 a § Regeringen får tillåta en ny kärnkraftsreaktor endast om den nya reaktorn är avsedd att 1. ersätta en kärnkraftsreaktor som efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi och som kommer att vara permanent avstängd när den nya"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 510.5, "y1": 77.3, "innehåll": "reaktorn tas i kommersiell drift, och 2. uppföras på en plats där en kärnkraftsreaktor efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 509.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Med en permanent avstängd kärnkraftsreaktor avses detsamma som i 2 § 4 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Lag (2010:945) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 524.5, "y1": 206.4, "innehåll": "Särskilda villkor 7 § Om regeringen finner att en verksamhet får komma till stånd enligt detta kapitel, får regeringen besluta om särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 517.8, "y1": 267.9, "innehåll": "Om verksamheten avser geologisk lagring av koldioxid, får regeringen även besluta om villkor som behövs med hänsyn till synpunkter som Europeiska kommissionen har lämnat i samband med tillåtlighetsprövningen. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 271.6, "x1": 517.1, "y1": 335.4, "innehåll": "Mindre avvikelse 8 § Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen tillåta en mindre avvikelse från ett tillåtlighetsbeslut som gäller en väg eller järnväg. Lag (2012:441) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 427.9, "x1": 530.1, "y1": 634.8, "innehåll": "18 kap. Regeringens prövning av överklagade avgöranden m.m. 1 § Regeringen prövar efter överklagande 1. beslut av statliga myndigheter i frågor som rör bildande, ändring eller upphävande av nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, strandskyddsområden, miljöskyddsområden eller vattenskyddsområden, utom frågor om ersättning, 2. beslut av försvarsinspektören för hälsa och miljö enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, 3. beslut av länsstyrelsen enligt 17 kap. 8 § att tillåta en mindre avvikelse, och 4. andra beslut för vilka det är föreskrivet att de ska överklagas till regeringen. Lag (2017:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 639.9, "x1": 452.5, "y1": 679.8, "innehåll": "2 § Regeringens prövning av frågor som avses i 17 kap. 1 § sker efter överlämnande, om tillståndsplikt gäller för verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 712.2, "x1": 473.4, "y1": 786.7, "innehåll": "19 kap. Förvaltningsmyndigheternas och kommunernas prövning Allmänt om prövningen"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 60.1, "innehåll": "1 § Förvaltningsmyndigheterna och kommunerna prövar ärenden enligt vad som är föreskrivet i balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 521.1, "y1": 172.6, "innehåll": "Kommuners beslut i frågor som rör bildande, ändring eller upphävande av naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, strandskyddsområden eller vattenskyddsområden, utom frågor om ersättning, får överklagas hos länsstyrelsen om inte annat är särskilt föreskrivet. Kommunala nämnders beslut i särskilda fall får överklagas hos länsstyrelsen, om inte annat är särskilt föreskrivet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 176.9, "x1": 523.1, "y1": 250.6, "innehåll": "Länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut i särskilda fall får överklagas hos mark- och miljödomstol enligt 21 kap. 1 § andra stycket. Detsamma gäller beslut av en annan myndighet än regeringen om att bilda, ändra eller upphäva ett biotopskyddsområde. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 517.2, "y1": 363.2, "innehåll": "2 § Om en förvaltningsmyndighet eller kommun finner att en verksamhet eller åtgärd endast kan tillåtas enligt 2 kap. 9 § första stycket eller 10 § eller enligt 7 kap. 29 §, skall förvaltningsmyndigheten eller kommunen med eget yttrande överlämna frågan till regeringens avgörande. Detsamma gäller om regeringen skall pröva tillåtligheten enligt 17 kap. 1 § eller om regeringen har förbehållit sig prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. 3 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 517.2, "y1": 424.7, "innehåll": "Att det finns en skyldighet att underrätta regeringen om verksamhet enligt 17 kap. 3 § framgår av 17 kap. 5 §. Lag (2001:437) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 517.2, "y1": 502.7, "innehåll": "3 § Vad som sägs i 21 kap. 3 § om handläggningen vid mark- och miljödomstol gäller även för en länsstyrelse som handlägger ett tillståndsärende eller handlägger ett anmälningsärende enligt 11 kap. 9 a § första stycket, om ärendet annars skulle ha prövats av en kommun. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 507.2, "x1": 521.2, "y1": 587.5, "innehåll": "Statlig kontroll av vissa kommunala beslut 3 a § Om en kommun tillåter en verksamhet eller åtgärd enligt en bestämmelse om undantag som avses i 5 kap. 6 § eller ger dispens från bestämmelserna i 7 kap. 15 §, ska kommunen skicka beslutet till länsstyrelsen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 507.2, "y1": 649.1, "innehåll": "Beslut enligt en bestämmelse om undantag som avses i 5 kap. 6 § ska skickas till den länsstyrelse som är vattenmyndighet. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 520.6, "y1": 744.4, "innehåll": "3 b § Länsstyrelsen ska pröva en kommuns beslut som avses i 3 a §, om det finns skäl att anta att 1. det inte finns förutsättningar för tillåtandet eller dispensen, eller 2. en brist i ärendets handläggning kan ha haft betydelse för utgången i frågan om tillåtande eller dispens."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 748.7, "x1": 519.2, "y1": 805.9, "innehåll": "Länsstyrelsen ska inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom in till länsstyrelsen ta ställning till om det finns något sådant prövningsskäl som anges i första stycket och besluta i frågan om en prövning ska ske eller inte. Länsstyrelsens"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.5, "y1": 105.1, "innehåll": "beslut får inte överklagas. Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut, om det inte finns förutsättningar för tillåtandet eller dispensen. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 519.9, "y1": 150.1, "innehåll": "3 c § Länsstyrelsens prövning enligt 3 b § i frågor om undantag som avses i 5 kap. 6 § ska göras av den länsstyrelse som är vattenmyndighet. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 153.8, "x1": 524.5, "y1": 368.4, "innehåll": "Särskilt om prövningen av miljöfarlig verksamhet 4 § Länsstyrelser eller kommunala nämnder ska 1. genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt ge den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig, 2. samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i saken, 3. hålla sammanträde med den som saken angår och besiktning på platsen om det behövs för utredningen i ärendet, och 4. underrätta den som har gjort en ansökan eller kommit med synpunkter genom någon annan än honom eller henne själv och ge honom eller henne tillfälle att yttra sig om inte annat följer av 25 § förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:779) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 521.6, "y1": 733.0, "innehåll": "5 §  /Upphör att gälla U:2023-07-01/ I ett ärende som prövas av länsstyrelsen eller en kommunal nämnd ska styrelsen eller nämnden tillämpa bestämmelserna 1. i 22 kap. 1, 1 d och 1 e §§ om ansökans form och innehåll, 2. i 22 kap. 2 § om en ansökans ingivande och brister i den, 3. i 22 kap. 2 a § om prövningar som avses i 24 kap. 3, 5, 8, 9 och 13 §§, 4. i 22 kap. 3 § om kungörelses innehåll, 5. i 22 kap. 6 § om talerätt, 6. i 22 kap. 9 § om rätt att företräda fastighet, 7. i 22 kap. 12 och 13 §§ om sakkunniga och om att inhämta yttrande, 8. i 3 kap. 4 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar om undersökning på platsen, 9. i 22 kap. 25 § första stycket 1-3 och 5-11, andra stycket sista meningen och tredje stycket samt 25 a-25 c, 25 f och 25 g §§ om tillståndsdoms innehåll, 10. i 22 kap. 26 § om särskild dom, 11. i 22 kap. 27 § första stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket första meningen om uppskjutna frågor och provisoriska föreskrifter, 12. i 22 kap. 28 § första stycket första meningen om verkställighetsförordnande, och 13. i 23 kap. 3 § när det gäller särskilt överklagande i frågor om sakkunniga som avses i 22 kap. 12 §. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 511.6, "y1": 811.1, "innehåll": "5 §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ I ett ärende som prövas av länsstyrelsen eller en kommunal nämnd ska styrelsen eller nämnden tillämpa bestämmelserna 1. i 22 kap. 1 och 1 d-1 f §§ om ansökans form och innehåll, 2. i 22 kap. 2 § om en ansökans ingivande och brister i den,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.6, "y1": 312.1, "innehåll": "3. i 22 kap. 2 a § om prövningar som avses i 24 kap. 3, 5, 8, 9 och 13 §§, 4. i 22 kap. 3 § om kungörelses innehåll, 5. i 22 kap. 6 § om talerätt, 6. i 22 kap. 9 § om rätt att företräda fastighet, 7. i 22 kap. 12 och 13 §§ om sakkunniga och om att inhämta yttrande, 8. i 3 kap. 4 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar om undersökning på platsen, 9. i 22 kap. 25 § första stycket 1-3 och 5-11, andra stycket sista meningen och tredje stycket samt 25 a-25 c och 25 f- 25 h §§ om en tillståndsdoms innehåll, 10. i 22 kap. 26 § om särskild dom, 11. i 22 kap. 27 § första stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket första meningen om uppskjutna frågor och provisoriska föreskrifter, 12. i 22 kap. 28 § första stycket första meningen om verkställighetsförordnande, och 13. i 23 kap. 3 § när det gäller särskilt överklagande i frågor om sakkunniga som avses i 22 kap. 12 §. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 317.2, "x1": 519.2, "y1": 424.7, "innehåll": "6 § En ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § ska innehålla en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området och en redogörelse för de alternativ som övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts. Om det enligt 6 kap. krävs en specifik miljöbedömning, ska ansökan innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt det kapitlet. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 517.2, "x1": 518.4, "y1": 808.1, "innehåll": "21 kap. Mål i mark- och miljödomstol 1 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Mark och miljödomstol prövar som första instans mål om 1. miljöfarlig verksamhet som är ansökningsmål enligt 1 a § första stycket, 2. vattenverksamhet och vattenanläggningar enligt 11 kap. samt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, utom verksamheter som avser markavvattning vilka ska prövas av länsstyrelsen och säkerhetsklassificering av dammar, 3. markavvattningar som enligt lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har överlämnats från länsstyrelsen eller anmälts av en lantmäterimyndighet, 4. ersättning för skada och intrång enligt 28 kap. 2-5 §§, 5. ersättning och inlösen vid ingripande av det allmänna enligt denna balk och vid vattenverksamhet, om inte annat har särskilt föreskrivits, 6. ersättning för miljöskador och inlösen enligt 32 kap., talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 § samt grupptalan enligt 32 kap. 13 §,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 413.4, "innehåll": "7. fördelning av solidariskt ansvar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 §§ på talan av någon av de solidariskt ansvariga, 8. utdömande av vite enligt ett föreläggande som har förenats med vite med stöd av balken, efter särskild ansökan av den myndighet som har beslutat vitesföreläggandet eller, om vitesföreläggandet har beslutats i förfarandet, med tillämpning av 6 § andra stycket lagen (1985:206) om viten, 9. kostnadsansvar för fastighetsägare enligt 10 kap. 9 §, 10. fördelning av kostnader för gemensamt utnyttjande av information enligt det som följer av artiklarna 27.6 och 30.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG, 11. fördelning av kostnader för utbyte av information enligt det som följer av artikel 62.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, och 12. fördelning av kostnader för gemensamt utnyttjande av information enligt det som följer av artikel 63.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 417.8, "x1": 517.2, "y1": 541.7, "innehåll": "Mark- och miljödomstol prövar, om inte annat är föreskrivet, efter överklagande enligt 19 kap. 1 § tredje stycket, länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut enligt denna balk eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt enligt lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Att mark- och miljödomstol efter överklagande prövar Kronofogdemyndighetens beslut om handräckning framgår av 26 kap. 17 § andra stycket. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 546.8, "x1": 518.4, "y1": 805.1, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Mark- och miljödomstol prövar som första instans mål om 1. miljöfarlig verksamhet som är ansökningsmål enligt 1 a § första stycket, 2. vattenverksamhet och vattenanläggningar enligt 11 kap. samt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, utom verksamheter som avser markavvattning vilka ska prövas av länsstyrelsen och säkerhetsklassificering av dammar, 3. markavvattningar som enligt lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har överlämnats från länsstyrelsen eller anmälts av en lantmäterimyndighet, 4. ersättning för skada och intrång enligt 28 kap. 2-5 §§, 5. ersättning och inlösen vid ingripande av det allmänna enligt denna balk och vid vattenverksamhet, om inte annat har särskilt föreskrivits, 6. ersättning för miljöskador och inlösen enligt 32 kap., talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 § samt grupptalan enligt 32 kap. 13 §,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 446.4, "innehåll": "7. fördelning av solidariskt ansvar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 §§ på talan av någon av de solidariskt ansvariga, 8. utdömande av vite enligt ett föreläggande som har förenats med vite med stöd av balken, efter särskild ansökan av den myndighet som har beslutat vitesföreläggandet eller, om vitesföreläggandet har beslutats i förfarandet, med tillämpning av 6 § andra stycket lagen (1985:206) om viten, 9. kostnadsansvar för fastighetsägare enligt 10 kap. 9 §, 10. fördelning av kostnader för gemensamt utnyttjande av information enligt det som följer av artiklarna 27.6 och 30.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG, 11. fördelning av kostnader för utbyte av information enligt det som följer av artikel 62.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, 12. fördelning av kostnader för gemensamt utnyttjande av information enligt det som följer av artikel 63.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter, och 13. ersättningsansvar enligt 15 kap. 16 b § första stycket för godkända producentansvarsorganisationer för förpackningar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 451.5, "x1": 517.2, "y1": 575.5, "innehåll": "Mark- och miljödomstol prövar, om inte annat är föreskrivet, efter överklagande enligt 19 kap. 1 § tredje stycket, länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut enligt denna balk eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt enligt lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Att mark- och miljödomstol efter överklagande prövar Kronofogdemyndighetens beslut om handräckning framgår av 26 kap. 17 § andra stycket. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 519.2, "y1": 805.1, "innehåll": "1 a § Ansökningsmål är mål 1. om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som avses i 9 kap. 6 § som inte ska prövas av en länsstyrelse eller en kommun enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 8 §, 2. om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 § som inte ska prövas av en länsstyrelse, 3. om godkännande enligt 11 kap. 16 § av ett utfört ändrings- eller lagningsarbete eller av åtgärder som strider mot meddelade bestämmelser om innehållande och tappning av vatten, om arbetet eller åtgärderna inte avser en markavvattning som ska prövas av en länsstyrelse, 4. om tillstånd enligt 11 kap. till utrivning av en vattenanläggning eller tillståndsprövning enligt 11 kap. 22 §, 5. om förlängning enligt 24 kap. 2 § andra stycket av genomförandetiden eller den"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 161.3, "innehåll": "tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång, 6. om återkallelse eller förbud mot fortsatt verksamhet enligt 24 kap. 3 §, 7. om omprövning enligt 24 kap. 5-14 §§ som inte ska prövas av en länsstyrelse eller en kommun enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 8 §, 8. enligt 7 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, eller 9. om omprövning enligt 7 kap. 13-15 §§ lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 523.1, "y1": 256.6, "innehåll": "Mark- och miljödomstol får besluta att ett ansökningsmål som gäller uteslutande en viss eller vissa sakägare ska behandlas enligt det som gäller för stämningsmål enligt 7 kap. lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, om sökanden medger det och målet kan avgöras med bindande verkan endast mot dessa sakägare. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 523.8, "y1": 368.4, "innehåll": "2 § Talan i mål som inte enligt 1 a § är ansökningsmål väcks genom ansökan om stämning, om inte annat är särskilt föreskrivet. Beträffande vissa stämningsmål finns föreskrifter i 7 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Mål som har överklagats till en mark- och miljödomstol handläggs enligt bestämmelserna i 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 518.5, "y1": 531.2, "innehåll": "3 § även i annat fall än som avses i 14 kap. 1-7 §§ rättegångsbalken får mål eller ärende enligt denna balk handläggas i en och samma rättegång, om de har samma sökande och avser samma verksamhet eller verksamheter som har samband med varandra. Om en mark- och miljödomstol prövar ett sådant mål eller ärende, får en ansökan i ett annat sådant ärende göras hos domstolen, även om ärendet annars skulle ha prövats av en förvaltningsmyndighet eller kommun. Om ett ärende som prövats av en förvaltningsmyndighet eller kommun handläggs gemensamt med ansökningsmål, gäller inte vad som sägs i 5 kap. 1-4 §§ lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 523.8, "y1": 592.8, "innehåll": "En mark- och miljödomstol får vid handläggningen av ett mål eller ärende som sägs i första stycket förbehålla sig prövningen av ett annat sådant ärende som handläggs vid en förvaltningsmyndighet eller en kommun."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 524.3, "y1": 654.3, "innehåll": "Vad som sägs i första och andra styckena om ärenden gäller enbart sådana ärenden där myndighetens avgörande inte slutligen kan överklagas till regeringen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 658.6, "x1": 517.8, "y1": 766.1, "innehåll": "4 § Väcker någon talan vid mark- och miljödomstolen om förbud mot miljöfarlig verksamhet eller om skyldighet för den som utövar eller ämnar utöva sådan verksamhet att vidta försiktighetsmått och är frågan om tillstånd till verksamheten enligt denna balk under prövning eller kommer den under prövning innan mark- och miljödomstolen har avgjort målet, får mark- och miljödomstolen inte avgöra målet förrän tillståndsfrågan har prövats. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 127.6, "innehåll": "5 § Har en tillsynsmyndighet med stöd av 26 kap. 9 § första stycket förbjudit miljöfarlig verksamhet eller beslutat att den som bedriver eller avser att bedriva sådan verksamhet skall vidta försiktighetsmått och begärs tillstånd enligt denna balk, kan mark- och miljödomstolen, om sökanden ställer säkerhet för kostnad och skada, bestämma att tillsynsmyndighetens beslut inte får verkställas förrän tillståndsfrågan har avgjorts eller domstolen föreskriver något annat."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 516.5, "y1": 172.6, "innehåll": "I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen och förvaras av länsstyrelsen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 519.8, "y1": 295.7, "innehåll": "7 § Om mark- och miljödomstolen finner att en verksamhet eller åtgärd endast kan tillåtas enligt 2 kap. 9 § första stycket eller 10 § eller enligt 7 kap. 29 §, ska mark- och miljödomstolen med eget yttrande överlämna frågan till regeringen för prövning. Detsamma gäller om regeringen ska pröva tillåtligheten enligt 17 kap. 1 § eller om regeringen har förbehållit sig prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. 3 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 519.1, "y1": 458.5, "innehåll": "Om mark- och miljödomstolen finner att ett mål hos domstolen rör även ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 §, ska domstolen med eget yttrande överlämna målet till regeringen för prövning. Detsamma gäller om Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten begär att målet av sådan anledning ska överlämnas till regeringen. är det fråga om en statlig myndighets beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen alltid med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning. Lag (2011:608) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 490.1, "x1": 521.2, "y1": 816.4, "innehåll": "22 kap. Förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansökningsmål 1 §  /Upphör att gälla U:2023-07-01/ En ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig. Den ska innehålla 1. ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, om produktionsmängd eller liknande, om användningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen och om energianvändning, 2. uppgifter om utsläppskällor, om arten och mängden av alla förutsebara utsläpp och om förslag till de åtgärder som kan behövas dels för att förebygga uppkomsten av avfall, dels för att förbereda för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av det avfall som anläggningen ger upphov till, 3. en miljökonsekvensbeskrivning när det krävs enligt 6 kap., 4. förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs, 5. förslag till övervakning och kontroll av verksamheten, 6. det handlingsprogram och den säkerhetsrapport som krävs enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, om den verksamhet eller åtgärd som målet avser omfattas av den"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 111.1, "innehåll": "lagen, 7. en statusrapport när det krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 21 § första stycket 5, och 8. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-7. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 523.8, "y1": 508.7, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ En ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig. Den ska innehålla 1. ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, om produktionsmängd eller liknande, om användningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen och om energianvändning, 2. uppgifter om utsläppskällor, om arten och mängden av alla förutsebara utsläpp och om förslag till de åtgärder som kan behövas dels för att förebygga uppkomsten av avfall, dels för att förbereda för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av det avfall som anläggningen ger upphov till, 3. en miljökonsekvensbeskrivning när det krävs enligt 6 kap., 4. förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs, 5. förslag till övervakning och kontroll av verksamheten, 6. det handlingsprogram och den säkerhetsrapport som krävs enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, om den verksamhet eller åtgärd som målet avser omfattas av den lagen, 7. en statusrapport när det krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 21 § första stycket 5, 8. en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall när en sådan krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 40 §, och 9. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-8. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 513.8, "y1": 637.0, "innehåll": "1 a § I mål om vattenverksamhet ska ansökan, utöver det som anges i 1 §, innehålla 1. uppgift om huruvida det finns fastigheter som berörs av vattenverksamheten eller inte och i förekommande fall namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna, och 2. uppgifter om de ersättningsbelopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om det inte på grund av verksamhetens omfattning bör anstå med sådana uppgifter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 642.1, "x1": 520.5, "y1": 698.5, "innehåll": "I 7 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet finns det ytterligare bestämmelser om vad en ansökan i vissa fall ska innehålla i mål om vattenverksamhet. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 703.6, "x1": 523.9, "y1": 811.1, "innehåll": "1 b § En ansökan om tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska, utöver det som anges i 1 §, innehålla 1. uppgift om vem som driver eller avser att driva lagringsverksamheten, 2. en beskrivning av verksamhetsutövarens tekniska kompetens och handlingar som styrker kompetensen, 3. en beskrivning av den geologiska formationens egenskaper, lagringsplatsen och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 329.4, "innehåll": "det område runt lagringsplatsen som med hänsyn till de geologiska förhållandena har betydelse för lagringens integritet och säkerhet, 4. uppgift om den totala mängd koldioxid som ska lagras, 5. en beskrivning av varifrån den koldioxid som ska tillföras lagringsplatsen kommer och hur den ska transporteras till lagringsplatsen, 6. uppgift om sammansättningen av den koldioxidström som ska tillföras lagringsplatsen (injekteras), 7. uppgifter om injektionstakt och injektionstryck, 8. en beskrivning av den anläggning som ska användas för att tillföra koldioxid till lagringsplatsen, 9. en bedömning av den förväntade lagringssäkerheten, 10. uppgifter som visar att den finansiella säkerhet som krävs enligt 15 kap. 37 § kommer att vara giltig och i kraft innan koldioxid tillförs lagringsplatsen, 11. ett förslag till en plan för övervakning av lagringsplatsen, 12. ett förslag till en plan för underhåll efter det att lagringsplatsen har stängts för ytterligare tillförsel av koldioxid, och 13. ett förslag till en plan för åtgärder som behövs för att avhjälpa risker för koldioxidutsläpp. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 333.7, "x1": 524.5, "y1": 508.7, "innehåll": "1 c § En ansökan om tillstånd till en ny förbränningsanläggning med en nominell elektrisk effekt på 300 megawatt eller mer ska utöver det som anges i 1 § första stycket innehålla en redogörelse för 1. om det finns tillgängliga och lämpliga geologiska lagringsplatser för koldioxid där koldioxid från anläggningen kan lagras, 2. de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för transport av koldioxid till möjliga lagringsplatser, och 3. de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att efter driftstarten installera den utrustning som behövs för avskiljning av koldioxid från anläggningen. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 483.1, "y1": 586.7, "innehåll": "1 d §  /Upphör att gälla U:2023-07-01/ En ansökan om omprövning eller om tillstånd att ändra en verksamhet ska innehålla en redogörelse för alla tillståndsbestämmelser och villkor som gäller för verksamheten enligt tidigare tillstånd."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 591.8, "x1": 518.5, "y1": 648.3, "innehåll": "Om ansökan avser ett ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 a §, ska ansökan också innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma om ett sådant ändringstillstånd är lämpligt. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 520.3, "y1": 709.8, "innehåll": "1 d §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ En ansökan om omprövning eller om tillstånd att ändra en verksamhet ska innehålla en redogörelse för alla tillståndsbestämmelser och villkor som gäller för verksamheten enligt tidigare tillstånd."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 714.9, "x1": 495.8, "y1": 772.1, "innehåll": "Om ansökan avser ett ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 a §, ska ansökan också innehålla 1. de uppgifter som behövs för att bedöma om ett sådant ändringstillstånd är"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 472.3, "y1": 77.3, "innehåll": "lämpligt, och 2. en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall när en sådan krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 40 §. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 509.2, "y1": 189.1, "innehåll": "1 e § En ansökan om tillstånd till en anläggning där en kostnads-nyttoanalys ska utföras enligt 3 § lagen (2014:268) om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet, ska utöver det som anges i 1 § första stycket innehålla 1. en redovisning av slutsatserna i en kostnads-nyttoanalys som godkänts enligt den lagen, och 2. beslutet om godkännande av analysen enligt samma lag."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 494.5, "y1": 234.1, "innehåll": "Första stycket gäller även då ansökan avser ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 § första stycket. Lag (2017:955) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 523.2, "y1": 312.2, "innehåll": "1 f §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ En ansökan om tillstånd till en verksamhet som omfattas av krav på säkerhet enligt 9 kap. 6 e § eller 15 kap. 35, 36 a eller 37 § ska innehålla en beräkning av vilket belopp säkerheten bör uppgå till och ett underlag för denna beräkning. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 485.8, "y1": 357.2, "innehåll": "2 § Ansökningshandlingarna skall ges in i det antal exemplar som mark- och miljödomstolen finner behövligt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 512.6, "y1": 486.2, "innehåll": "Har ansökningshandlingarna inte getts in i tillräckligt antal exemplar eller finner mark- och miljödomstolen att ansökan är ofullständig skall domstolen förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. Följer sökanden inte ett föreläggande, får domstolen besluta att bristen skall avhjälpas på sökandens bekostnad eller, om bristen är så väsentlig att ansökan inte kan ligga till grund för prövning av målet, avvisa ansökan. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 513.9, "y1": 581.5, "innehåll": "2 a § Den som har tillstånd, dispens eller godkännande är vid prövning av frågor som avses i 24 kap. 3, 5, 8, 9 och 13 §§ skyldig att tillhandahålla den utredning om verksamheten och övriga förhållanden som behövs för prövningen. Mark- och miljödomstolen får förelägga denne att tillhandahålla den utredning som behövs. Föreläggandet får förenas med vite. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 585.9, "x1": 519.2, "y1": 777.3, "innehåll": "3 § Om en ansökan tas upp till prövning, skall mark- och miljödomstolen utfärda kungörelse. Kungörelsen skall innehålla 1. en kortfattad redogörelse för ansökan och i mål om vattenverksamhet uppgift om de fastigheter som kan beröras, 2. en upplysning om innehållet i 7 §, om den inte kan lämnas på annat lämpligt sätt, samt en upplysning om innehållet i 10 och 19 §§, 3. sista tidpunkt för synpunkter enligt 10 §, 4. ett tillkännagivande om att kallelser och andra meddelanden i målet till parterna skall införas i alla, eller vissa namngivna ortstidningar och att de, om de inte särskilt skickas till en part, hålls tillgängliga hos den som förvarar akten, och 5. namn och adress på aktförvararen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 481.1, "y1": 60.1, "innehåll": "Mark- och miljödomstolen skall förordna en eller flera personer att förvara ett exemplar av handlingarna i målet (aktförvarare)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 521.2, "y1": 122.3, "innehåll": "Kungörelsen skall snarast införas i ortstidning. En utskrift av kungörelsen skall i mål om vattenverksamhet sändas till varje sakägare som har angetts i ansökningen eller som på annat sätt är känd för domstolen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 491.2, "y1": 200.4, "innehåll": "Om ansökan berör fast egendom som är samfälld för flera fastigheter, behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda delägarna i samfälligheten. Finns en känd styrelse för samfälligheten, skall en utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 515.2, "y1": 279.1, "innehåll": "3 a § Om en kungörelse enligt 3 § avser en verksamhet eller åtgärd som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, ska kungörelsen innehålla en upplysning om detta. Lag (2015:232) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 520.5, "y1": 407.4, "innehåll": "4 § Mark- och miljödomstolen ska skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Handlingarna behöver dock inte skickas över, om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 507.8, "y1": 452.5, "innehåll": "Kungörelsen ska även skickas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 509.2, "y1": 547.8, "innehåll": "Om målet avser geologisk lagring av koldioxid, ska domstolen alltid skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna till Sveriges geologiska undersökning och Europeiska kommissionen och underrätta dem om hos vilken aktförvarare handlingarna i målet finns tillgängliga. Detta ska göras inom en månad från det att ansökan kom in till domstolen. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 519.8, "y1": 794.6, "innehåll": "5 § Kungörelsen ska delges 1. styrelsen eller någon annan som förvaltar en av ansökan berörd kanal- eller slussanläggning eller annan allmän farled eller en hamn eller flottled som är allmän, 2. styrelsen för ett av ansökan berört vattenförbund samt styrelsen eller någon annan som förvaltar en berörd samfällighet enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser, 3. ägaren av en anläggning för tillgodogörande av vattenkraft, om med ansökan avses ianspråktagande av den tillgodogjorda kraften, 4. ägaren av den strömfallsfastighet från vilken andelskraft tillhandahålls, när det är fråga om en ansökan enligt 7 kap. 1 § andra stycket 3 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, och 5. innehavaren av det tillstånd som avses med en ansökan enligt 21 kap. 1 a § första stycket 6 eller 7 miljöbalken. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 487.1, "y1": 93.8, "innehåll": "6 § Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 477.1, "y1": 138.8, "innehåll": "En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. Lag (2011:608) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 517.2, "y1": 250.6, "innehåll": "7 § ägare av fastigheter som berörs av en ansökan i ett mål om vattenverksamhet skall till mark- och miljödomstolen uppge innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som har upplåtits i fastigheten. Underlåts detta utan giltigt skäl och uppstår på grund av detta skada för sådana sakägare, skall fastighetsägaren ersätta skadan. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 510.5, "y1": 345.9, "innehåll": "8 § Har en sakägare uppgetts eller på annat sätt blivit känd för mark- och miljödomstolen först efter det att kungörelsen har utfärdats och har sakägaren inte fört talan i målet, skall sakägaren på lämpligt sätt ges tillfälle att yttra sig. Handläggningen av målet får dock inte uppehållas. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 516.5, "y1": 424.7, "innehåll": "9 § Om det råder tvist om en fastighet som påverkas av den i målet avsedda verksamheten, har den av de tvistande som innehar fastigheten med äganderättsanspråk rätt att företräda fastigheten i målet, till dess den lagligen vinns från innehavaren."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 505.8, "y1": 502.7, "innehåll": "En ny ägare får inte rubba vare sig överenskommelser som den förre ägaren har ingått eller andra åtgärder som har vidtagits i målet och som är bindande för den förre ägaren. Om den förre ägaren har erhållit meddelanden och kallelser i målet, behövs inte några nya meddelanden eller kallelser till den nye ägaren."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 523.8, "y1": 581.5, "innehåll": "10 § Synpunkter på ansökan skall lämnas skriftligen och lämnas in till mark- och miljödomstolen i det antal exemplar som domstolen finner behövligt och inom den tid som domstolen har bestämt. Ett exemplar skall sändas till den sökande. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 585.9, "x1": 463.1, "y1": 609.3, "innehåll": "11 § Den fortsatta förberedelsen av målet kan vara skriftlig eller muntlig."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 519.8, "y1": 654.3, "innehåll": "Mark- och miljödomstolen skall under förberedelsen se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 505.1, "y1": 715.8, "innehåll": "Mark- och miljödomstolen bestämmer vad en muntlig förberedelse skall avse och vilka parter som skall kallas till förberedelsen. Kallelsen skall delges parterna eller kungöras i ortstidning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 492.5, "y1": 794.6, "innehåll": "Vid den muntliga förberedelsen får tredskodom inte meddelas. Parterna får åberopa skrifter som de har gett in. En redogörelse bör lämnas för skrifternas innehåll. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.3, "y1": 127.6, "innehåll": "12 § Om det för bedömning av målet behövs någon särskild utredning eller värdering, kan mark- och miljödomstolen förordna en eller flera sakkunniga att efter förberedande undersökning avge utlåtande i målet. Sådan undersökning skall verkställas snarast möjligt. Om det behövs med hänsyn till målets beskaffenhet eller ändamålet med undersökningen, skall domstolen på ett lämpligt sätt underrätta parterna om tiden för undersökningen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 519.8, "y1": 306.9, "innehåll": "13 § I mål som avser en verksamhet eller åtgärd som påverkar vattenmiljön ska mark- och miljödomstolen hämta in ett yttrande från den länsstyrelse som är berörd vattenmyndighet, om 1. utredningen i målet ger anledning att anta att a) något förhållande av betydelse för miljökvalitetsnormgivningen inte överensstämmer med det som lagts till grund för en sådan norm, och b) den bristande överensstämmelsen har betydelse för möjligheten att bestämma rimliga och ändamålsenliga miljövillkor, eller 2. prövningen avser en fråga om att tillåta en verksamhet eller åtgärd med stöd av bestämmelser om undantag från 5 kap. 4 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 311.2, "x1": 497.8, "y1": 368.4, "innehåll": "I en begäran om yttrande enligt första stycket 1 ska domstolen redogöra för den bristande överensstämmelsen och de skäl som talar för att ändra miljökvalitetsnormerna så att bristen avhjälps. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 519.8, "y1": 447.2, "innehåll": "13 a §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ I mål om tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller anrikning där en säkerhet ska ställas enligt 15 kap. 36 a § ska mark- och miljödomstolen hämta in ett yttrande från Riksgäldskontoret i fråga om beräkningen av storleken på säkerheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 519.2, "y1": 491.5, "innehåll": "Före prövningen av om säkerheten ska godtas enligt 15 kap. 36 b § ska ett yttrande i fråga om godtagandet hämtas in från Riksgäldskontoret. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 523.2, "y1": 637.8, "innehåll": "14 § På begäran av sökanden får mark- och miljödomstolen utan huvudförhandling besluta att åtgärder får vidtas för att förebygga eller minska skador eller olägenheter, innan frågan om sådana åtgärder slutligen avgörs. Som villkor gäller att den sökande hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den ersättning som den sökande kan bli skyldig att betala på grund av åtgärderna. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Beslutet gäller omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föranleder det. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 642.1, "x1": 511.8, "y1": 715.8, "innehåll": "15 § Framgår det av ett utlåtande enligt 12 § eller på annat sätt att den sökta verksamheten berör fastigheter som inte har angivits i kungörelsen enligt 3 §, skall mark- och miljödomstolen med tillämpning av den paragrafen ge ägare och innehavare av särskilda rättigheter till sådana fastigheter tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 720.2, "x1": 500.5, "y1": 811.1, "innehåll": "Om det är lämpligare får mark- och miljödomstolen kalla sakägarna till huvudförhandlingen i målet. Kallelserna skall senast åtta dagar före huvudförhandlingen delges sakägarna i den ordning som gäller för delgivning av stämning i tvistemål. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 480.4, "y1": 60.1, "innehåll": "16 § När målet är klart för huvudförhandling skall mark- och miljödomstolen bestämma tid och plats för den."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 521.9, "y1": 172.6, "innehåll": "Om det är uppenbart onödigt med huvudförhandling, behöver sådan förhandling inte hållas. Om parterna begär det skall den dock hållas. Att målet eller ärendet kan komma att avgöras på handlingarna skall anges i kungörelsen. I frågor som avses i 26 § andra stycket behöver inte huvudförhandling hållas. Detsamma gäller i fall som avses i 42 kap. 18 § första stycket 1, 3 och 4 rättegångsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 524.5, "y1": 234.1, "innehåll": "Besked om tid och plats för huvudförhandling skall i god tid lämnas parterna i den ordning som har bestämts för kallelser till dem. Om anledning till det finns, skall det i kallelsen lämnas uppgift om de frågor som avses behandlas vid huvudförhandlingen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 513.2, "y1": 279.1, "innehåll": "Om någon part bör infinna sig personligen vid huvudförhandlingen, skall mark- och miljödomstolen förelägga vite. Föreläggandet skall delges."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 401.1, "y1": 323.4, "innehåll": "Huvudförhandling får hållas, även om en part uteblir från den. Tredskodom får dock inte meddelas. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 524.5, "y1": 418.7, "innehåll": "17 § Om mark- och miljödomstolen finner att ett mål kan utredas utan förberedelse, får domstolen i kungörelse omedelbart kalla till huvudförhandling i målet. Då gäller 3- 9 och 12-16 §§. Huvudförhandlingen får hållas tidigast tre veckor efter det att kungörandet skedde. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 517.9, "y1": 576.3, "innehåll": "19 § Yrkanden om ersättning till följd av vattenverksamhet eller en åtgärd enligt 11 kap. 22 § och synpunkter i anledning av ett utlåtande enligt 12 § eller i anledning av ett yttrande enligt 13 § ska framställas skriftligen eller muntligen senast vid huvudförhandlingen. Mark- och miljödomstolen får avvisa senare framställda yrkanden och synpunkter, om de inte har föranletts av iakttagelser vid syn eller av andra omständigheter som har förekommit under huvudförhandlingen. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 511.0, "y1": 654.3, "innehåll": "20 § Vid huvudförhandlingens början bör ordföranden eller någon annan ledamot kort redogöra för ansökan och de yrkanden som har framställts i målet. För utredning av frågor av teknisk art får parterna åberopa ingivna skrifter. En redogörelse skall lämnas för skrifternas innehåll."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 511.2, "y1": 783.4, "innehåll": "Vid en uppskjuten huvudförhandling skall målet återupptas i samma skick som det hade vid den tidigare handläggningens slut. Har de ledamöter som vid det senare sammanträdet tjänstgör i domstolen inte deltagit i den tidigare handläggningen, skall dock målet tas upp till ny huvudförhandling. Bevis som har tagits upp vid tidigare handläggning behöver inte tas upp på nytt om det kan antas vara utan betydelse att det tas upp eller om det skulle medföra oskälig kostnad eller synnerlig olägenhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.1, "y1": 60.1, "innehåll": "21 § Mark- och miljödomstolens dom skall grundas på vad som har förekommit vid syn och annan förhandling inför domstolen och på vad handlingarna innehåller."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 468.4, "y1": 138.8, "innehåll": "Domen skall meddelas så snart som möjligt med hänsyn till målets art och omständigheterna i övrigt. Om det inte finns synnerliga skäl skall, om huvudförhandling hållits, domen meddelas inom två månader efter det att förhandlingen avslutades."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 490.5, "y1": 217.6, "innehåll": "Skyldigheten enligt 17 kap. 9 § sjunde stycket rättegångsbalken att underrätta parterna om innehållet i domen skall anses fullgjord genom att ett exemplar av domen hålls tillgängligt hos den eller de aktförvarare som har förordnats. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 523.8, "y1": 295.7, "innehåll": "21 a § Om mark- och miljödomstolens dom avser tillstånd till geologisk lagring av koldioxid, ska domstolen underrätta Sveriges geologiska undersökning och Europeiska kommissionen om innehållet i domen och regeringens beslut i frågan om tillåtlighet. Detta ska göras när domen har vunnit laga kraft. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 516.5, "y1": 407.4, "innehåll": "22 § När det på yrkande av någon part i ett mål om vattenverksamhet anses att den ersättning som parten har rätt till bör sättas högre än vad den sökande har föreslagit, får mark- och miljödomstolen även för andra parter vidta sådana jämkningar i ersättningsbeloppen som kan behövas för att uppnå likformighet i uppskattningen. Ersättningen får inte sättas lägre än vad den sökande har erbjudit i målet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 476.2, "y1": 469.7, "innehåll": "Om särskild uppgörelse har träffats mellan parterna, får ersättning dock inte bestämmas annorlunda än som har avtalats. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 520.5, "y1": 547.8, "innehåll": "23 § Om det behövs för tillämpningen av 6 kap. 18 § tredje stycket expropriationslagen (1972:719), skall mark- och miljödomstolen uppskatta det värde som en berörd fastighet har utan särskild rättighet som minskar fastighetens värde. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 517.9, "y1": 609.3, "innehåll": "24 § Innan mark- och miljödomstolen meddelar en dom om inlösen av en fastighetsdel skall en karta med beskrivning ha upprättats över området samt dess gränser ha utmärkts i den ordning som gäller för fastighetsbildning. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 523.2, "y1": 805.8, "innehåll": "25 §  /Upphör att gälla U:2029-01-01/ En dom som innebär att tillstånd ges till en verksamhet ska i förekommande fall innehålla bestämmelser om 1. den tid som tillståndet ska gälla, 2. verksamhetens ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tekniska utformning i övrigt, 3. tillsyn, besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod, 4. skyldighet att betala ersättning eller att utföra skadeförebyggande åtgärder samt hur betalningen ska ske, 5. skyldighet att betala avgifter, 6. de villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.9, "y1": 429.9, "innehåll": "a) behövs för att anpassa tillämpningen av sådana föreskrifter om försiktighetsmått som har meddelats med stöd av denna balk, om föreskrifterna medger eller förutsätter en sådan anpassning, eller b) annars behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan på grund av föroreningar, 7. de villkor som behövs avseende hantering av kemiska produkter i verksamheten, om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön, 8. de villkor som behövs om avfallshantering, återvinning och återanvändning, om hanteringen, återvinningen eller återanvändningen kan medföra olägenheter för den yttre miljön, 9. de villkor som behövs för att verksamheten inte ska medföra någon sådan försämring eller något sådant äventyr som avses i 5 kap. 4 § första stycket, 10. de villkor som behövs med avseende på hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser, 11. de villkor som behövs med avseende på avhjälpande av miljöskada och ställande av säkerhet, 12. de villkor som behövs för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och begränsa följderna av dem för människors hälsa och miljön, 13. de villkor som i övrigt behövs för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer eller för att förhindra annan skada på eller olägenhet för omgivningen, 14. den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas, 15. den förlust av vatten eller annat som en tillståndshavare enligt 31 kap. 22 och 23 §§ är skyldig att underkasta sig utan ersättning, och 16. rättegångskostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 434.3, "x1": 521.9, "y1": 508.7, "innehåll": "Om tillståndet avser arbeten för vattenverksamhet, ska den tid inom vilken arbetena ska vara utförda anges i domen. Denna tid får vara högst tio år. I fråga om miljöfarlig verksamhet ska det i domen anges den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 508.4, "y1": 553.0, "innehåll": "Mark- och miljödomstolen får överlåta åt en tillsynsmyndighet att besluta villkor av mindre betydelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 512.5, "y1": 615.3, "innehåll": "Ytterligare bestämmelser om vad en dom i ett mål om vattenverksamhet och vattenanläggningar ska innehålla finns i 7 kap. 6 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 523.2, "y1": 811.1, "innehåll": "25 §  /Träder i kraft I:2029-01-01/ En dom som innebär att tillstånd ges till en verksamhet ska i förekommande fall innehålla bestämmelser om 1. den tid som tillståndet ska gälla, 2. verksamhetens ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tekniska utformning i övrigt, 3. tillsyn, besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod, 4. skyldighet att betala ersättning eller att utföra skadeförebyggande åtgärder samt hur betalningen ska ske, 5. skyldighet att betala avgifter, 6. de villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.9, "y1": 429.9, "innehåll": "a) behövs för att anpassa tillämpningen av sådana föreskrifter om försiktighetsmått som har meddelats med stöd av denna balk, om föreskrifterna medger eller förutsätter en sådan anpassning, eller b) annars behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan på grund av föroreningar, 7. de villkor som behövs avseende hantering av kemiska produkter i verksamheten, om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön, 8. de villkor som behövs om avfallshantering, återvinning och återanvändning, om hanteringen, återvinningen eller återanvändningen kan medföra olägenheter för den yttre miljön, 9. de villkor som behövs för att verksamheten inte ska äventyra möjligheterna att följa en miljökvalitetsnorm som avser vattenmiljön eller försämra vattenmiljön i strid med ett försämringsförbud i en sådan norm, 10. de villkor som behövs med avseende på hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser, 11. de villkor som behövs med avseende på avhjälpande av miljöskada och ställande av säkerhet, 12. de villkor som behövs för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och begränsa följderna av dem för människors hälsa och miljön, 13. de villkor som i övrigt behövs för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer eller för att förhindra annan skada på eller olägenhet för omgivningen, 14. den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas, och 15. rättegångskostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 434.3, "x1": 521.9, "y1": 508.7, "innehåll": "Om tillståndet avser arbeten för vattenverksamhet, ska den tid inom vilken arbetena ska vara utförda anges i domen. Denna tid får vara högst tio år. I fråga om miljöfarlig verksamhet ska det i domen anges den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 508.4, "y1": 553.0, "innehåll": "Mark- och miljödomstolen får överlåta åt en tillsynsmyndighet att besluta villkor av mindre betydelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 512.5, "y1": 615.3, "innehåll": "Ytterligare bestämmelser om vad en dom i ett mål om vattenverksamhet och vattenanläggningar ska innehålla finns i 7 kap. 6 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (2018:1408) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 519.8, "y1": 760.8, "innehåll": "25 a § En dom som omfattar tillstånd att behandla avfall ska dessutom alltid innehålla 1. uppgift om avfallstyper och mängder av avfall som får behandlas, 2. uppgift om den behandlingsmetod som ska tillämpas på avfallet, 3. de villkor som behövs i fråga om åtgärder för att övervaka och kontrollera att de skyldigheter som gäller för verksamheten uppfylls, och 4. de villkor som behövs i fråga om åtgärder för avslutande av verksamheten och efterbehandling. Lag (2019:1263) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 98, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 278.4, "innehåll": "25 b § En dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med förbränning av avfall ska dessutom alltid innehålla 1. uppgifter om förbränningsanläggningens totala kapacitet för förbränning av avfall, 2. en förteckning över de mängder av olika kategorier av farligt avfall som får förbrännas, 3. i fråga om det farliga avfall som får förbrännas, villkor om avfallets minsta och högsta flöde, lägsta och högsta värmevärde samt maximala innehåll av föroreningar, 4. villkor om begränsningsvärden för utsläpp som ska beräknas enligt föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 5 §, 5. villkor om den längsta tid under vilken det i samband med tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning får ske sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda värden, och 6. i fråga om tillstånd som omfattar energiåtervinning, villkor om att energiåtervinningen ska ske med hög energieffektivitet. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 98, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 523.9, "y1": 424.7, "innehåll": "25 c § En dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med deponering av avfall ska dessutom alltid innehålla 1. uppgift om vilken av deponiklasserna farligt avfall, icke- farligt avfall eller inert avfall som tillståndet avser, 2. de villkor som behövs i fråga om åtgärder före och under driften av deponin, och 3. de villkor som behövs i fråga om skyldighet att rapportera om avfallstyper och mängder av avfall som har deponerats. Lag (2019:1263) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 98, "x0": 64.8, "y0": 429.0, "x1": 517.8, "y1": 805.1, "innehåll": "25 d § En dom som omfattar tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska, i stället för det som sägs i 25 a och 25 c §§, dessutom alltid innehålla 1. en beskrivning av den geologiska formationens egenskaper, 2. villkor om den exakta lokaliseringen och avgränsningen av a) lagringsplatsen och det område runt lagringsplatsen som med hänsyn till de geologiska förhållandena har betydelse för lagringens integritet och säkerhet, och b) den anläggning som ska användas för att tillföra koldioxid till lagringsplatsen, 3. villkor om lagringsplatsens hydrauliska egenskaper, 4. villkor om den totala mängd koldioxid som får lagras, 5. villkor om gränser för reservoartrycket, 6. en beskrivning av varifrån den koldioxid som ska tillföras lagringsplatsen kommer och hur den ska transporteras till lagringsplatsen, 7. villkor om sammansättningen av den koldioxidström som får tillföras lagringsplatsen (injekteras) och om kontroll av koldioxidströmmen, 8. villkor om högsta tillåtna injekteringstakt och injekteringstryck, 9. villkor om övervakning enligt en särskild övervakningsplan och om åtgärder enligt en särskild plan för avhjälpande av risker för koldioxidutsläpp samt om att planerna ska följas, 10. villkor om att verksamhetsutövaren ska förvissa sig om att den som är sysselsatt i verksamheten har den kompetens och utbildning som behövs, 11. villkor om vad som ska gälla i samband med att lagringsplatsen stängs för fortsatt tillförsel av koldioxid och om underhåll efter stängningen enligt en särskild"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 295.6, "innehåll": "plan, 12. villkor om att den säkerhet som krävs för verksamheten enligt 15 kap. 37 § fortlöpande ska vara giltig och i kraft, 13. upplysningar om a) de krav på uppdatering av övervakningsplanen som kan följa av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna balk, b) kravet på miljörapport i 26 kap. 20 § och andra föreskrifter med krav på rapportering avseende geologisk lagring av koldioxid som har meddelats med stöd av denna balk, c) de bestämmelser om omprövning och återkallelse av tillstånd som finns i denna balk, och d) de krav på underrättelse till tillsynsmyndigheten i händelse av läckage av koldioxid eller betydande störningar som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna balk, och 14. skälen för avvikelse från synpunkter som Europeiska kommissionen har lämnat i samband med regeringens tillåtlighetsprövning. Lag (2016:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 521.2, "y1": 508.7, "innehåll": "25 e § En dom som omfattar tillstånd till en ny förbränningsanläggning med en nominell elektrisk effekt på 300 megawatt eller mer ska dessutom innehålla villkor om att utrymme ska avsättas vid anläggningen för den utrustning som behövs för att avskilja och komprimera koldioxid, om 1. det är lämpligt med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön att avsätta ett sådant utrymme, 2. det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att eftermontera utrustning för koldioxidavskiljning, 3. en lämplig lagringsplats finns tillgänglig för koldioxid från anläggningen, och 4. transport av koldioxid från anläggningen till en sådan lagringsplats är tekniskt och ekonomiskt genomförbar. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 523.0, "y1": 586.7, "innehåll": "25 f § En dom som omfattar tillstånd till en förbränningsanläggning med en tillförd installerad effekt på minst 50 megawatt ska innehålla uppgift om de förfaranden som ska följas vid driftstörning i reningsutrustningen. Lag (2012:907) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 591.8, "x1": 511.2, "y1": 665.5, "innehåll": "25 g § En dom som omfattar tillstånd till en sådan anläggning som avses i 1 d § ska dessutom innehålla en redovisning av slutsatserna i den kostnads-nyttoanalys vars slutsatser ska redovisas i ansökan om tillstånd till anläggningen. Lag (2014:269) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 506.5, "y1": 793.8, "innehåll": "25 h §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ En dom som omfattar tillstånd att driva verksamhet som omfattas av krav på en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall ska dessutom alltid innehålla 1. villkor om det belopp som säkerheten enligt 15 kap. 36 a § ska uppgå till, 2. villkor om att den säkerhet som ska ställas enligt 15 kap. 36 a § ska godtas innan den verksamhet som omfattas av krav på en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall påbörjas och att säkerheten därefter fortlöpande ska vara"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 454.4, "y1": 77.3, "innehåll": "betryggande, och 3. de villkor som behövs för att minimera verksamhetens påverkan på omgivningen vid oförutsedda avbrott i verksamheten. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 518.5, "y1": 138.8, "innehåll": "26 § På yrkande av sökanden får mark- och miljödomstolen i särskild dom avgöra frågan om verksamhetens tillåtlighet om frågan inte enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 § skall prövas av regeringen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 509.2, "y1": 217.6, "innehåll": "Om domstolen funnit att verksamheten är tillåtlig och om verksamhetens snara genomförande är angeläget, får domstolen i särskild dom meddela tillstånd till de arbeten som behöver utföras. Att huvudförhandling inte behöver hållas framgår av 16 § andra stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 501.1, "y1": 279.1, "innehåll": "Meddelas särskild dom, får miljödomstolen förordna att målet i övrigt skall vila till dess domen fått laga kraft. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 515.1, "y1": 357.2, "innehåll": "27 § När verkningarna av verksamheten inte kan förutses med tillräcklig säkerhet, får mark- och miljödomstolen vid meddelande av tillstånd till verksamheten skjuta upp frågan om ersättning eller andra villkor till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 518.6, "y1": 452.5, "innehåll": "I samband med uppskovsbeslutet skall mark- och miljödomstolen, i fråga om skada eller förlust som kan antas bli mera kännbar, meddela provisoriska föreskrifter om ersättning eller skadeförebyggande åtgärder. Om det är nödvändigt för att motverka olägenheter, skall provisoriska föreskrifter om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått meddelas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 523.8, "y1": 497.5, "innehåll": "Den uppskjutna frågan skall avgöras så snart som möjligt. Ersättning får inte bestämmas till lägre belopp än vad som har bestämts provisoriskt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 501.8, "x1": 522.5, "y1": 592.8, "innehåll": "Då målet har skjutits upp i en viss del, skall mark- och miljödomstolen som villkor för att tillståndet till verksamheten skall få tas i anspråk föreskriva att sökanden hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den slutliga ersättningen samt för den ersättning som bestämts provisoriskt och som inte skall betalas innan tillståndet tas i anspråk. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 503.1, "y1": 637.8, "innehåll": "Preskriptionslagen (1981:130) gäller inte ersättningsanspråk som omfattas av ett uppskovsbeslut. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 642.2, "x1": 515.1, "y1": 733.1, "innehåll": "28 § När det finns skäl till det, får mark- och miljödomstolen förordna att tillståndet till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Som villkor skall föreskrivas att sökanden hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den ersättning som för en vattenverksamhet kan komma att utgå, om domstolens dom ändras. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 521.8, "y1": 811.1, "innehåll": "Om sökanden, sedan tillstånd till en verksamhet enligt balken har meddelats, åläggs skyldighet att förebygga eller minska skador eller att betala ersättning, får mark- och miljödomstolen förordna att domen skall gå i verkställighet som om den hade fått laga kraft."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.1, "y1": 93.8, "innehåll": "överklagas en dom med ett förordnande enligt första eller andra stycket, får Mark- och miljööverdomstolen undanröja förordnandet, innan talan mot domen i övrigt prövas. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 517.8, "y1": 155.3, "innehåll": "29 § En dom som omfattar tillstånd att bedriva en vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska ange när tillståndets villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön senast ska ses över för att hållas moderna."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 506.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Tiden ska bestämmas så att översynen av miljövillkoren blir ändamålsenlig med hänsyn till den förväntade utvecklingen och behovet av att verksamheten 1. inte medför en sådan försämring eller ett sådant äventyr för vattenmiljön som avses i 5 kap. 4 §, och 2. ges rimlig förutsebarhet i fråga om möjligheterna att nyttiggöra gjorda och kommande investeringar. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 517.8, "y1": 396.2, "innehåll": "30 § En omprövningsdom eller en dom som innebär tillstånd att ändra en verksamhet ska innehålla en samlad redovisning av de tillståndsbestämmelser som gäller för verksamheten enligt 1. domen, och 2. tidigare givna tillstånd i de delar som domen inte ändrar eller upphäver dem. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 428.6, "x1": 481.7, "y1": 503.8, "innehåll": "23 kap. Rättegången i Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen Rättegången i Mark- och miljööverdomstolen"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 520.5, "y1": 665.6, "innehåll": "3 § Mark- och miljödomstolens beslut i frågor som avses i 22 kap. 14 § samt i 7 kap. 21 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet får överklagas särskilt. Beslut i fråga som avses i 7 kap. 12 § andra stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet får överklagas endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut i ansökningsmålet. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 519.2, "y1": 805.9, "innehåll": "5 § Har i ett ansökningsmål, där kungörelse enligt 22 kap. 3 § har utfärdats, sökanden överklagat mark- och miljödomstolens dom eller beslut, får Mark- och miljööverdomstolen i stället för att förordna om delgivning med motparterna besluta att ett exemplar av överklagandet skall översändas till den eller de aktförvarare som har förordnats av mark- och miljödomstolen samt utfärda kungörelse om överklagandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 177.8, "innehåll": "I kungörelsen skall uppges 1. att ett exemplar av handlingarna i målet hålls tillgängligt hos aktförvararen eller aktförvararna, 2. att kallelser och andra meddelanden i målet till parterna skall, om de inte särskilt tillställs någon part, införas i viss eller vissa ortstidningar samt hållas tillgängliga hos aktförvararen eller aktförvararna, 3. att en svarsskrivelse skall ha kommit in till Mark- och miljööverdomstolen inom den tid, minst tre veckor efter kungörandet, som Mark- och miljööverdomstolen bestämt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 516.5, "y1": 222.9, "innehåll": "Kungörelsen skall införas i den eller de ortstidningar som mark- och miljödomstolen har bestämt för meddelanden i målet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 521.2, "y1": 267.9, "innehåll": "Då föreskrifterna i denna paragraf har iakttagits, skall delgivning anses ha skett. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 519.9, "y1": 363.2, "innehåll": "6 § Ett mål där en dom har överklagats får avgöras av Mark- och miljööverdomstolen utan huvudförhandling eller muntlig handläggning, om en sådan förhandling skulle sakna betydelse för prövningen. Om part och motpart har begärt huvudförhandling eller muntlig handläggning, skall dock sådan hållas, om den inte uppenbarligen skulle vara utan betydelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 464.5, "y1": 407.4, "innehåll": "Vid huvudförhandling får utredningen läggas fram genom Mark- och miljööverdomstolens försorg i den omfattning som domstolen bestämmer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 524.5, "y1": 486.2, "innehåll": "Om Mark- och miljööverdomstolen i ett överklagat ansökningsmål finner att vite eller annan påföljd för utevaro bör föreläggas någon part, får föreläggandet inte tillkännages parten genom kungörelse som avses i 5 § utan skall delges med parten. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 520.5, "y1": 661.4, "innehåll": "7 § I fråga om rättegången i Mark- och miljööverdomstolen gäller i ansökningsmål i övrigt lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 21 kap. 7 §, 22 kap. 12, 21, 23-28 §§ denna balk samt 7 kap. 5 och 7 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Mark- och miljööverdomstolen får förordna att tillståndet till en verksamhet som meddelats av mark- och miljödomstolen får tas i anspråk trots att domen inte vunnit laga kraft. För sådant förordnande gäller 22 kap. 28 § första stycket. Lag (2010:923) . Rättegången i Högsta domstolen"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 687.2, "x1": 509.2, "y1": 803.5, "innehåll": "9 § I fråga om rättegången i Högsta domstolen gäller bestämmelserna om rättegången i Mark- och miljööverdomstolen i 5 och 6 §§ och 7 § första meningen. Lag (2010:923) . 24 kap. Tillstånds giltighet, omprövning m.m."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 524.5, "y1": 301.6, "innehåll": "Verkan av domar och beslut enligt miljöbalken 1 § Om en dom eller ett beslut som har meddelats i ett ansökningsmål enligt 21 kap. 1 a § första stycket denna balk eller 7 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet avser tillstånd till en verksamhet enligt balken och domen eller beslutet har fått laga kraft, gäller tillståndet mot alla, vad avser frågor som har prövats i domen eller beslutet. Detsamma gäller beslut om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som har meddelats av en länsstyrelse eller kommun med stöd av 9 kap. 8 § samt beslut om tillstånd till markavvattning som har meddelats av en länsstyrelse enligt 11 kap. Om tillståndet avser utförandet av en vattenanläggning, innefattar det rätt att bibehålla anläggningen. Till följd av detta kapitel, till följd av 7 kap. 20 eller 22 §, 9 kap. 5 §, 10 kap. 17 §, 11 kap. 9 c § eller 12 kap. 10 § denna balk eller till följd av 2 kap. 10 § eller 7 kap. 13, 14, 15, 16 eller 17 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, kan dock ett tillstånd begränsas eller förenas med ändrade eller nya villkor, eller återkallas och fortsatt verksamhet förbjudas. Ett sådant ingripande kan också ske genom förelägganden eller förbud enligt 10 kap. 14 § eller 26 kap. 9 § fjärde stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 522.5, "y1": 345.9, "innehåll": "Med tillstånd avses i detta kapitel även godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 11 kap. 16 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 477.1, "y1": 390.9, "innehåll": "En omprövningsdom eller ett omprövningsbeslut har samma verkan som en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut. Lag (2021:876) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 396.0, "x1": 515.8, "y1": 452.5, "innehåll": "2 § Tillståndet förfaller, om tillståndshavaren inte iakttar de bestämmelser som har meddelats i tillståndsdomen eller tillståndsbeslutet i fråga om tid inom vilken arbetena skall vara utförda eller den tid inom vilken igångsättning skall ha skett."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 524.5, "y1": 547.7, "innehåll": "Om tillståndshavaren visar att denne har giltigt skäl för dröjsmålet eller att synnerliga olägenheter skulle uppstå om tillståndet förfaller, kan tillståndsmyndigheten förlänga tiden med högst tio år. Tillståndsmyndigheten får föreskriva nya eller strängare villkor efter vad som är skäligt. Ansökan om förlängning skall göras innan den föreskrivna tiden har gått ut."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 552.8, "x1": 521.9, "y1": 811.1, "innehåll": "3 § Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet 1. om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren, 2. när tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkor som gäller för verksamheten eller åtgärden inte har följts och avvikelsen inte är av ringa betydelse, 3. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts, 4. om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap. 9 § innebär att verksamheten inte får bedrivas, 5. om verksamheten slutligt har upphört, 6. om ett nytt tillstånd ersätter ett tidigare tillstånd, 7. om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EU-"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 104, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 488.5, "y1": 93.8, "innehåll": "medlemskapet, 8. om underhållet av en vattenanläggning allvarligt har försummats, eller 9. om tillstånd att inverka på vattenförhållandena inte har utnyttjats under en längre tid och det kan antas att tillståndet inte heller kommer att utnyttjas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 104, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 503.1, "y1": 155.3, "innehåll": "Mark- och miljödomstolen får om tillståndet avser verksamhet vid en vattenanläggning eller i fall som avses i första stycket 8 eller 9 återkalla rätten att bibehålla en vattenanläggning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 104, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 516.7, "y1": 217.6, "innehåll": "Tillstånd till täkt får upphävas helt eller delvis när tio år förflutit från det att tillståndet vann laga kraft. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 104, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 522.5, "y1": 295.7, "innehåll": "4 § I samband med ett beslut om återkallelse enligt 3 § andra stycket som avser en vattenanläggning skall mark- och miljödomstolen ålägga den som är ansvarig för underhållet av anläggningen att riva ut den och att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 104, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 519.9, "y1": 407.4, "innehåll": "I stället för åläggande enligt första stycket får mark- och miljödomstolen medge någon annan vars rätt är beroende av utrivningen eller, till skydd för allmänna intressen, staten, en kommun eller ett vattenförbund att riva ut anläggningen på den underhållsskyldiges bekostnad. Domstolen får också meddela förordnande enligt 11 kap. 20 §. Då äger 11 kap. 20 § fjärde stycket och 21 § motsvarande tillämpning. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 104, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 521.9, "y1": 805.1, "innehåll": "5 §  /Upphör att gälla U:2023-07-01/ I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana 1. när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs, 3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren, 4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts, 5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts, 6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt, 7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik, 8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten, 9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 105, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 177.8, "innehåll": "förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av 9 kap. 4 §, 10. för att förbättra en anläggnings säkerhet, 11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller 12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap. 6 e §, 15 kap. 35 eller 37 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 105, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 514.5, "y1": 239.4, "innehåll": "I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Lag (2019:295) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 105, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 521.9, "y1": 805.1, "innehåll": "5 §  /Träder i kraft I:2023-07-01/ I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana 1. när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs, 3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren, 4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts, 5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts, 6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt, 7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik, 8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten, 9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av 9 kap. 4 §, 10. för att förbättra en anläggnings säkerhet, 11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller 12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap. 6 e §, 15 kap. 35, 36 a eller 37 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 105.1, "innehåll": "I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Lag (2022:1100) . 5 a § Har betecknats 24 kap. 6 § genom lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 511.8, "y1": 234.1, "innehåll": "6 § Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 5 § meddela skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av att det sedan tillståndet gavs eller senast ändrades har tillkommit en ny bostad i omgivningen, om 1. bostaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och 2. omgivningsbullret från verksamheten inte överskrider dessa värden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 514.7, "y1": 279.1, "innehåll": "Trots första stycket får skärpta villkor meddelas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 507.9, "y1": 323.4, "innehåll": "Sådana komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen får aldrig föranleda skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 523.8, "y1": 402.2, "innehåll": "7 § Om det har fastställts villkor för två eller flera miljöfarliga verksamheter enligt 16 kap. 8 § och tillståndet återkallas eller villkoren omprövas för en av verksamheterna, får villkoren för de övriga verksamheterna omprövas. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 523.1, "y1": 514.0, "innehåll": "8 § Ett ändringstillstånd som avses i 16 kap. 2 a eller 2 b § får 1. förenas med bestämmelser om ändringar i villkor som tidigare har meddelats för de delar av verksamheten som inte omfattas av ändringen, om de tidigare villkoren har ett samband med ändringen, och 2. omprövas i samband med att ett tillstånd som omfattar hela verksamheten omprövas. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 513.1, "y1": 576.3, "innehåll": "9 § Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 5 eller 8 § meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 520.5, "y1": 654.3, "innehåll": "10 § Efter en ansökan om omprövning av en vattenverksamhet för sådana miljövillkor som avses i 11 kap. 27 § ska tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 520.5, "y1": 715.8, "innehåll": "Bestämmelser och villkor som innebär att verksamheten avsevärt försvåras får dock beslutas endast om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm eller någon annan bestämmelse som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 106, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 508.7, "y1": 777.4, "innehåll": "Trots första och andra styckena ska tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet och bestämma om åtgärder som avses i 4 §, om 1. en återkallelse är nödvändig för att tillgodose ett sådant behov som avses i"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 385.7, "y1": 77.3, "innehåll": "andra stycket, eller 2. verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 520.5, "y1": 189.1, "innehåll": "11 § En ansökan om prövning som avses i 3, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 § får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen. Om frågan ska prövas av någon annan myndighet än en domstol eller av en kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 8 § får tas upp utan särskild ansökan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 519.2, "y1": 267.9, "innehåll": "En ansökan om sådan prövning som avses i första stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen har övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Om tillståndet har getts av länsstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 512.3, "y1": 413.4, "innehåll": "I fråga om verksamheter som får bedrivas med stöd av 11 kap. 27 § andra stycket, får en ansökan om prövning som avses i 3 eller 5 § grundas på en omständighet som anges i de paragraferna endast om 1. omständigheten är så allvarlig att den inte tål att vänta på att prövningen för moderna miljövillkor blir klar, och 2. den olägenhet som omständigheten innebär inte kan avhjälpas genom ett föreläggande om försiktighetsmått eller förbud i väntan på att prövningen blir klar. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 417.8, "x1": 497.6, "y1": 508.7, "innehåll": "12 § En ansökan om prövning som avses i 10 § får göras av 1. tillståndshavaren, eller 2. Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen, om tillståndshavaren inte har gjort det som krävs enligt 11 kap. 27 § och inte följt ett föreläggande att ansöka om en sådan prövning. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 523.8, "y1": 688.0, "innehåll": "13 § Efter ansökan av tillståndshavaren får tillståndsmyndigheten besluta att 1. upphäva ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet, om verksamheten har anmälts till tillsynsmyndigheten och a) tillståndsplikten för verksamheten har upphört, eller b) verksamheten slutligt har upphört, eller 2. ändra eller upphäva andra bestämmelser och villkor i en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut än sådana som avser storleken av ersättningens belopp, dock att villkoret får upphävas eller mildras endast om det är uppenbart att villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet gavs. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 517.2, "y1": 749.6, "innehåll": "14 § Ytterligare bestämmelser om omprövning av vattenverksamhet finns i 7 kap. 13-16 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 107, "x0": 64.8, "y0": 753.9, "x1": 517.2, "y1": 811.1, "innehåll": "15 § Om regeringen i samband med prövningen av en verksamhet har beslutat att ett visst villkor ska gälla för ett tillstånd, får tillståndsmyndigheten vid omprövningen inte avvika väsentligt från villkoret utan att regeringen har medgett det. Lag"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.8, "y1": 127.6, "innehåll": "(2018:1407) . ändrade förhållanden i samfälligheter 16 § Bestämmelser om ändrade förhållanden i samfälligheter finns i 7 kap. 17 och 18 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 132.1, "x1": 515.9, "y1": 245.4, "innehåll": "Oförutsedda olägenheter med vilthägn 17 § Länsstyrelsen får besluta nya eller ändrade villkor, om det genom ett vilthägn uppkommer någon olägenhet som inte förutsågs när tillståndet gavs. Kan olägenheten inte avhjälpas och är den betydande, får tillståndet återkallas. Tillståndet får även återkallas, om vilthägn som avses med tillståndet inte längre behövs. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 249.9, "x1": 517.9, "y1": 346.7, "innehåll": "Oförutsedda skador 18 § Om en vattenverksamhet eller en vattenanläggning, som har utförts i enlighet med ett tillstånd enligt denna balk, medför skador som inte förutsågs av mark- och miljödomstolen när tillståndet meddelades, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 31 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 351.8, "x1": 523.8, "y1": 475.7, "innehåll": "Om fråga är om betydande skador för enskild eller för något allmänt intresse, får begäras sådana ändringar på verksamhetsutövarens bekostnad av vattenverksamheten eller vattenanläggningen som, utan att medföra skador för tredje man eller väsentliga olägenheter för tillståndshavaren, är ägnade att förebygga eller minska framtida skador. I fråga om allmänna intressen förs talan av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, länsstyrelse eller kommun."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 521.8, "y1": 553.8, "innehåll": "Anspråk på grund av oförutsedda skador ska för att få tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen inom fem år eller den längre tid, högst tjugo år, som kan ha bestämts i samband med tillståndet. Tiden räknas från utgången av den av domstolen bestämda tiden inom vilken arbetena ska vara utförda."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 523.8, "y1": 616.0, "innehåll": "Vid skada som avses i 7 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet utgår tiden för framställan dock aldrig tidigare än två år från det att skadan uppkom."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 503.2, "y1": 660.3, "innehåll": "Bestämmelserna i preskriptionslagen (1981:130) gäller inte anspråk enligt denna paragraf. Lag (2021:876) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 665.4, "x1": 497.1, "y1": 705.3, "innehåll": "19 § En framställan som avses i 18 § ska vara skriftlig och ges in till mark- och miljödomstolen i tre exemplar. Ett exemplar ska delges tillståndshavaren."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 108, "x0": 64.8, "y0": 710.4, "x1": 523.9, "y1": 813.0, "innehåll": "Anspråket prövas före eller efter utgången av den tid som gäller för framställan. För förfarandet gäller det som sägs om förfarandet i stämningsmål i 7 kap. 8-12 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Dessutom tillämpas 22 kap. 23 § samt 28 § andra och tredje styckena. Lag (2018:1407) . Villkor om utsläpp av koldioxid"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 177.8, "innehåll": "20 § En verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser får släppa ut koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten enligt vad som följer av de tillstånd till utsläpp som getts med stöd av den lagen även om det med stöd av miljöbalken eller äldre miljölagstiftning har beslutats villkor om begränsning av utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detta gäller inte villkor om begränsning av utsläpp av dikväveoxid eller perfluorkolväten som beslutats för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2020:1174) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 210.3, "x1": 455.1, "y1": 267.5, "innehåll": "25 kap. Rättegångskostnader och liknande kostnader Rättegångskostnader vid domstol m.m."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 265.5, "x1": 522.5, "y1": 322.7, "innehåll": "1 § I mål om utövande av miljöfarlig verksamhet och i ansökningsmål enligt 24 kap. 10 § gäller inte rättegångsbalken i fråga om rättegångskostnader. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 327.0, "x1": 524.5, "y1": 468.2, "innehåll": "2 § I andra ansökningsmål om vattenverksamhet än sådana som omfattas av 1 §, och i mål som avses i 21 kap. 1 a § andra stycket, ska sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen. Dock ska 1. sökanden inte svara för kostnader i länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen som uppkommit för deltagare i en samfällighet för markavvattning, bevattning eller vattenreglering, om målet innefattar bildande av samfälligheten, och 2. en organisation som avses i 16 kap. 13 § inte ha rätt att få ersättning för eller skyldighet att betala rättegångskostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 472.6, "x1": 524.5, "y1": 529.8, "innehåll": "Efter ett överklagande ska sökanden i fråga om kostnader i högre rätt, i stället för det som sägs i första stycket, svara för sina egna kostnader och de kostnader som uppkommit för motparterna genom att sökanden har klagat. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 534.1, "x1": 523.1, "y1": 641.5, "innehåll": "3 § I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt någon av bestämmelserna i 24 kap. 3-9 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 646.6, "x1": 523.8, "y1": 720.3, "innehåll": "I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen ska den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 109, "x0": 64.8, "y0": 724.7, "x1": 521.4, "y1": 798.4, "innehåll": "Trots andra stycket första meningen ska tillståndshavaren i stället för den myndighet som ansökte om omprövningen svara för de andra motparternas kostnader, om målet gäller 1. omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 för att förbättra en anläggnings"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.2, "y1": 77.3, "innehåll": "säkerhet, eller 2. omprövning enligt 24 kap. 5 § av en sådan särskild rättighet att förfoga över vatten som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen (1918:523). Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 519.9, "y1": 155.3, "innehåll": "4 § I mål som gäller omprövning på grund av ändrade förhållanden i samfälligheter enligt 7 kap. 17 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet i fråga om kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen eller enligt 7 kap. 18 § samma lag skall varje part svara för sina kostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 491.2, "y1": 200.4, "innehåll": "5 § Bestämmelserna i 2-4 §§ gäller inte, om annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 522.9, "y1": 261.9, "innehåll": "Beträffande särskilda frågor i ansökningsmål om vattenverksamhet får efter vad som är skäligt förordnas att vardera parten skall svara för sina kostnader eller att part som förlorar skall ersätta annan parts kostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 519.2, "y1": 390.9, "innehåll": "6 § Ogillas i mål enligt 31 kap. 13 § talan som har väckts av fastighetsägaren eller innehavare av särskild rätt till fastigheten angående ersättning eller inlösen men har den som väckt talan haft skälig anledning att få sin talan prövad av mark- och miljödomstolen, kan mark- och miljödomstolen förordna att motparten skall ersätta fastighetsägaren eller innehavaren av särskild rätt för rättegångskostnader eller att vardera parten skall svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 523.8, "y1": 486.2, "innehåll": "7 § I mål om vattenverksamhet får sökanden förpliktas att betala ersättning för motparters rättegångskostnader även om deras talan inte har blivit prövad slutligt vid domstolen. Ersättning skall även innefatta ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för beslutet till dess betalning sker."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 523.2, "y1": 649.0, "innehåll": "8 § I fråga om domstolens kostnader för kungörelser, aktförvarare, sakkunniga som har tillkallats av domstolen och lokaler för sammanträden ska 1. mark- och miljödomstolens kostnader i a) ansökningsmål ersättas av sökanden, och b) sådana stämningsmål som avses i 7 kap. 2 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ersättas av käranden, och 2. högre rätts kostnader ersättas av den som fullföljt talan. Trots första stycket ska tillståndshavaren ersätta kostnaderna i mål om sådan prövning som avses i 24 kap. 10 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 502.6, "y1": 676.8, "innehåll": "På begäran av domstolen ska förskott på ersättningen betalas. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 681.2, "x1": 515.7, "y1": 754.8, "innehåll": "9 § I fråga om rättegångskostnader i mål som avses i 32 kap. 11 § och i mål enligt 31 kap. 10 § gäller bestämmelserna om kostnader i expropriationsmål. Om ett yrkande om inlösen ogillas, gäller dock bestämmelserna om rättegångskostnader i rättegångsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 110, "x0": 64.8, "y0": 759.9, "x1": 518.5, "y1": 817.1, "innehåll": "Ogillas talan om förbud mot miljöfarlig verksamhet eller åläggande för den som utövar sådan verksamhet att iaktta försiktighetsmått som avses i 21 kap. 4 § på den grund att svaranden efter talans väckande har sökt och fått tillstånd enligt denna"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.8, "y1": 60.1, "innehåll": "balk, skall domstolen efter omständigheterna förordna att vardera parten själv skall bära sin rättegångskostnad eller att en av dem skall få full eller jämkad ersättning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 64.6, "x1": 522.5, "y1": 261.9, "innehåll": "övriga kostnader 10 § Om tillstånd meddelas till en markavvattning i mål som avses i 7 kap. 19 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, skall sökandens kostnader fördelas mellan deltagarna i markavvattningen efter vad som är skäligt. Meddelas inte tillstånd till markavvattningen, skall sökanden betala de kostnader som har uppkommit, om inte särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om tillstånd inte meddelas till en markavvattning i ett mål som enligt 7 kap. 20 § nämnda lag har inletts på grund av ett beslut vid en fastighetsreglering, skall kostnaderna anses som förrättningskostnader vid fastighetsregleringen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 522.5, "y1": 324.2, "innehåll": "11 § I ärenden hos regeringen om ianspråktagande av strömfall enligt 2 kap. 9 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall sökanden svara för samtliga kostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 420.4, "y1": 368.4, "innehåll": "I ärenden hos länsstyrelsen om fördelning av ersättning skall den ersättningsskyldige svara för samtliga kostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 513.2, "y1": 413.5, "innehåll": "Första och andra stycket gäller inte om annat följer vid en motsvarande tillämpning av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 501.8, "y1": 458.5, "innehåll": "Frågor om ersättning enligt denna paragraf prövas av mark- och miljödomstolen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 589.2, "x1": 481.1, "y1": 684.3, "innehåll": "26 kap. Tillsyn Allmänt om tillsynen och tillsynsvägledningen 1 § Tillsynen ska säkerställa syftet med denna balk och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 111, "x0": 64.8, "y0": 689.4, "x1": 514.5, "y1": 779.6, "innehåll": "Med tillsyn avses att tillsynsmyndigheten ska 1. på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken följs samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, 2. underlätta för en enskild att fullgöra sina skyldigheter enligt de handlingsregler"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.8, "y1": 77.3, "innehåll": "som avses i 1 genom information och liknande verksamhet, och 3. fortlöpande bedöma om villkor för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet som omfattas av tillstånd är tillräckliga. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 353.0, "y1": 138.8, "innehåll": "1 a § Med tillsynsvägledning avses att 1. utvärdera, följa upp och samordna tillsynen, och 2. ge råd och stöd till tillsynsmyndigheterna."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 503.3, "y1": 183.9, "innehåll": "Tillsynsvägledningen syftar till att säkerställa att tillsynen bedrivs ändamålsenligt. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 522.5, "y1": 245.4, "innehåll": "2 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Tillsynsmyndigheten ska anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till Polismyndigheten eller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 521.8, "y1": 340.7, "innehåll": "Om tillsynsmyndigheten finner att villkoren i ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte är tillräckliga och det finns förutsättningar enligt 24 kap. 5, 7, 8 eller 9 §, ska myndigheten ansöka om prövning eller ta upp frågan om att ändra eller upphäva villkor utan någon särskild framställning om detta enligt det som sägs i 24 kap. 11 §. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 508.5, "y1": 418.7, "innehåll": "2 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Tillsynsmyndigheten ska skyndsamt anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till Polismyndigheten eller åklagarmyndigheten, om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 521.9, "y1": 514.0, "innehåll": "Om tillsynsmyndigheten finner att villkoren i ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte är tillräckliga och det finns förutsättningar enligt 24 kap. 5, 7, 8 eller 9 §, ska myndigheten ansöka om prövning eller ta upp frågan om att ändra eller upphäva villkor utan någon särskild framställning om detta enligt det som sägs i 24 kap. 11 §. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 504.5, "y1": 592.8, "innehåll": "3 § Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter) enligt föreskrifter som meddelas av regeringen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 470.4, "y1": 637.8, "innehåll": "Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 642.2, "x1": 520.5, "y1": 715.8, "innehåll": "Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, och över avfallshanteringen enligt 15 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 112, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 505.2, "y1": 811.1, "innehåll": "Regeringen får meddela föreskrifter om att en tillsynsmyndighet får överlåta åt en kommun som begär det att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet. Detta gäller inte verksamheter som utövas av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Lag (2017:782) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.8, "y1": 77.3, "innehåll": "3 a § Tillsynsvägledning utövas av centrala statliga myndigheter och länsstyrelser (tillsynsvägledande myndigheter) i enlighet med vad regeringen bestämmer. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 519.8, "y1": 155.3, "innehåll": "4 § Har en kommun gjort framställning om överlåtelse av tillsynen enligt 3 § och finner den tillsynsmyndighet som avses där att tillsynen inte bör överlåtas i enlighet med framställningen, ska tillsynsmyndigheten med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för avgörande, om kommunen begär det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 511.8, "y1": 250.6, "innehåll": "Tillsynsmyndigheten får återkalla överlåtelsen av tillsyn till en kommun. Tillsynsmyndigheten ska återkalla överlåtelsen om kommunen ändrar sin nämndorganisation så att den strider mot 6 kap. 7 § andra stycket kommunallagen (2017:725). Har regeringen beslutat om överlåtelse, ska regeringen besluta om återkallelse Lag (2017:741) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 513.2, "y1": 312.2, "innehåll": "5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att detta kapitel ska gälla även i fråga om tillsyn över att EU-förordningar inom denna balks tillämpningsområde följs. Lag (2010:1542) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 509.1, "y1": 390.9, "innehåll": "6 § Tillsynsmyndigheter och tillsynsvägledande myndigheter ska samarbeta med varandra och med sådana statliga och kommunala organ som ska utöva tillsyn i särskilda hänseenden eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 521.8, "y1": 452.5, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att tillsynsmyndigheterna ska lämna sådana uppgifter som behövs för att en tillsynsvägledande myndighet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 507.8, "y1": 514.0, "innehåll": "7 § Den tillsynsmyndighet som har ansvar för tillsynen kan uppdra åt någon som inte är anställd vid en tillsynsmyndighet att utföra i tillståndsbeslut föreskriven besiktning av en anläggning. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 507.2, "y1": 559.0, "innehåll": "8 § Länsstyrelsen får förelägga en kommun som inte fullgör de skyldigheter som följer av kommunens tillsynsuppdrag att avhjälpa bristen. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 563.5, "x1": 520.5, "y1": 643.1, "innehåll": "Förelägganden och förbud 9 § En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 503.1, "y1": 671.6, "innehåll": "Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 500.5, "y1": 716.6, "innehåll": "Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap. 1 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 113, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 519.2, "y1": 778.1, "innehåll": "Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana förelägganden eller förbud som 1. är brådskande och nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.6, "y1": 77.3, "innehåll": "miljön uppkommer, eller 2. gäller säkerhetshöjande åtgärder vid en damm som klassificerats enligt 11 kap. 24 och 25 §§."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 523.9, "y1": 206.4, "innehåll": "I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, får det inte beslutas förelägganden om begränsning av utsläppen eller förelägganden som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detta gäller inte förelägganden som i fråga om dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2020:1174) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 511.2, "y1": 284.4, "innehåll": "9 a § I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 524.7, "y1": 329.4, "innehåll": "Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 514.5, "y1": 390.9, "innehåll": "Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen. Lag (2014:901) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 518.5, "y1": 452.5, "innehåll": "10 § Om tillståndet till en vattenverksamhet har förfallit enligt 24 kap. 2 §, får tillsynsmyndigheten förelägga tillståndshavaren att riva ut en med stöd av tillståndet uppförd anläggning som kan skada allmänna eller enskilda intressen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 516.5, "y1": 531.2, "innehåll": "11 § En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 505.0, "y1": 592.8, "innehåll": "är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om stängsel skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller diken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 508.6, "y1": 688.1, "innehåll": "12 § Har tidigare ägare av en fastighet eller tidigare tomträttshavare i denna egenskap kunnat föreläggas att avhjälpa skada eller olägenhet som uppstått vid deras användning av en fastighet eller en byggnad, anläggning eller anordning på annans mark enligt 7, 8, 11 eller 12 kap., får en tillsynsmyndighet ge ett sådant föreläggande mot en ny ägare eller tomträttshavare, om det är skäligt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 114, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 519.2, "y1": 799.9, "innehåll": "13 § Har ett föreläggande riktats mot någon i egenskap av ägare till en fastighet, i egenskap av nyttjanderättshavare till berörd egendom eller mot både ägaren och nyttjanderättshavaren, och övergår ägande- eller nyttjanderätten till någon annan, får tillsynsmyndigheten ålägga den tidigare ägaren eller nyttjanderättshavaren, att utan dröjsmål lämna uppgift om den nya ägarens eller nyttjanderättshavarens namn och adress."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 365.2, "y1": 72.4, "innehåll": "/Rubriken upphör att gälla U:2023-01-01/ Kvarhållande och omhändertagande av avfall"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 71.2, "x1": 524.5, "y1": 161.3, "innehåll": "13 a § /Ny beteckning 26 kap. 13 b § U:2023-01-01/ Tillsynsmyndigheten får besluta att hålla kvar eller omhänderta avfall, om det behövs för att säkerställa att ett förbud i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall följs eller att ett föreläggande som beslutats med anledning av förordningen följs. Lag (2019:496) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 519.0, "y1": 256.6, "innehåll": "13 a §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om att den verksamhetsutövare som bedriver eller avser att bedriva en miljöfarlig verksamhet som omfattas av anmälningsplikt ska ställa säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som kan komma att behövas med anledning av verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 519.2, "y1": 329.4, "innehåll": "Föreskrifterna får inte avse staten, kommuner, regioner eller kommunalförbund. Lag (2022:1100) . /Rubriken träder i kraft I:2023-01-01/"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 333.9, "x1": 522.5, "y1": 447.2, "innehåll": "Kvarhållande och omhändertagande av avfall 13 b §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Tillsynsmyndigheten får besluta att hålla kvar eller omhänderta avfall, om det behövs för att säkerställa att ett förbud i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall följs eller att ett föreläggande som beslutats med anledning av förordningen följs. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 502.5, "y1": 526.0, "innehåll": "Första stycket gäller inte förelägganden som beslutas enligt 8 §. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 531.1, "x1": 509.8, "y1": 604.8, "innehåll": "14 a § Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen eller, i förekommande fall dennes ställföreträdare, har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning av en fråga som har samband med det misstänkta brottet. Lag (2020:1174) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 115, "x0": 64.8, "y0": 608.5, "x1": 519.2, "y1": 789.4, "innehåll": "Underrättelse till inskrivningsmyndigheten och dess rättsverkningar 15 § Om en tillsynsmyndighet har meddelat ett föreläggande eller förbud mot någon i egenskap av ägare till en fastighet, tomträttshavare eller ägare till en byggnad, anläggning eller anordning på mark som tillhör någon annan, får tillsynsmyndigheten sända beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. är föreläggandet förenat med löpande vite, skall även detta antecknas. Den som senast sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt skall, om den sökande inte är föreläggandets eller förbudets adressat, av inskrivningsmyndigheten genast i rekommenderat brev underrättas om anteckningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.3, "y1": 144.1, "innehåll": "Har anteckning gjorts, gäller föreläggandet eller förbudet mot ny ägare av egendomen. Har den nya ägaren förvärvat egendomen genom köp, byte eller gåva och utgör egendomen fastighet eller tomträtt, gäller även löpande vite mot den nya ägaren räknat från tidpunkten för äganderättsövergången. Annat vite gäller inte mot en ny ägare av egendomen, men tillsynsmyndigheten får sätta ut nytt vite för den ägaren. Löpande vite som avser en viss period får tas ut endast av den som var ägare vid periodens början."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 508.5, "y1": 239.4, "innehåll": "Har ett antecknat föreläggande eller förbud upphävts genom ett beslut som vunnit laga kraft eller har den åtgärd som avses med föreläggandet vidtagits eller har ändamålet med föreläggandet eller förbudet förlorat sin betydelse, skall tillsynsmyndigheten så snart den fått vetskap om förhållandet anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för borttagande av anteckningen. Lag (2000:228) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 515.2, "y1": 318.1, "innehåll": "16 § överlåts en fastighet eller en tomträtt eller en byggnad, anläggning eller anordning på annans mark sedan ett beslut som avses i 15 § har överklagats, skall rättegångsbalkens bestämmelser om verkan av att tvisteföremålet överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 321.9, "x1": 517.9, "y1": 419.5, "innehåll": "Verkställighet och rättelse på den felandes bekostnad 17 § Har tillsynsmyndigheten meddelat ett föreläggande eller ett förbud enligt 9-13 §§ och blir det inte åtlytt, skall kronofogdemyndigheten efter ansökan av tillsynsmyndigheten verkställa dess beslut. Därvid får beslutet verkställas enligt utsökningsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 516.3, "y1": 514.7, "innehåll": "Har någon begått en gärning som avses i 29 kap. 1-4, 8, 9 eller 10 §, får kronofogdemyndigheten efter ansökan av tillsynsmyndigheten meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Avgörande i sådant mål överklagas hos mark- och miljödomstolen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 520.5, "y1": 559.0, "innehåll": "18 § I stället för att begära verkställighet enligt 17 § får tillsynsmyndigheten besluta att rättelse skall vidtas på den felandes bekostnad."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 507.2, "y1": 665.6, "innehåll": "Beslut om rättelse på den felandes bekostnad får meddelas utan föregående föreläggande eller förbud, om tillsynsmyndigheten med hänsyn till risken för allvarliga skador finner att rättelse bör göras genast eller det finns andra särskilda skäl. /Rubriken upphör att gälla U:2023-01-01/"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 670.1, "x1": 386.3, "y1": 716.6, "innehåll": "Verksamhetsutövarens kontroll och miljörapport /Rubriken träder i kraft I:2023-01-01/"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 116, "x0": 64.8, "y0": 720.3, "x1": 515.8, "y1": 800.6, "innehåll": "Kontroll och rapportering 19 § Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 501.1, "y1": 122.3, "innehåll": "Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 509.8, "y1": 166.6, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 520.5, "y1": 379.7, "innehåll": "19 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om dammar som ska klassificeras enligt 11 kap. 24 och 25 §§ meddela föreskrifter om 1. skyldighet att se till att det finns dokumenterade och aktuella utredningar och bedömningar av dammarnas säkerhet och de konsekvenser enligt 11 kap. 24 § första stycket som ett dammhaveri kan medföra samt skyldighet att lämna förslag till klassificering, 2. upprättande och dokumentation av övergripande mål och handlingsprinciper för dammsäkerheten, 3. upprättande och dokumentation av säkerhetsledningssystem till säkerställande av att de övergripande målen om dammsäkerheten uppnås, 4. rapportering avseende dammsäkerhet till den myndighet som utövar tillsyn över dammens säkerhet. Lag (2014:114) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 521.9, "y1": 491.5, "innehåll": "20 § Om en miljöfarlig verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § eller enligt ett föreläggande som har beslutats enligt 9 kap. 6 a §, ska verksamhetsutövaren varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten. I miljörapporten ska redovisas de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla villkoren i det tillstånd som gäller för verksamheten och resultaten av åtgärderna. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 511.8, "y1": 553.7, "innehåll": "20 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att miljöfarlig verksamhet som inte är tillståndspliktig ska omfattas av kraven på miljörapportering enligt 20 §. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 519.2, "y1": 665.5, "innehåll": "20 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en miljörapport ska innehålla 1. en redovisning av verksamhetens miljöpåverkan även i andra avseenden än de som omfattas av tillståndsvillkoren, och 2. andra uppgifter som är relaterade till balkens tillämpningsområde och mål. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 117, "x0": 64.8, "y0": 669.3, "x1": 523.8, "y1": 783.4, "innehåll": "Upplysningar och undersökningar 21 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 77.3, "innehåll": "21 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att den som har tillstånd till täkt enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken skall lämna uppgift till länsstyrelsen om vem som är exploatör av täkten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 524.5, "y1": 155.3, "innehåll": "När uppgift saknas om vem som är exploatör av en täkt för vilken tillstånd getts, skall vid tillämpningen av denna paragraf eller föreskrifter som meddelats med stöd av paragrafen tillståndshavaren anses som exploatör av täkten. Lag (2005:571) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 521.9, "y1": 318.1, "innehåll": "22 § Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Om det är lämpligare, får tillsynsmyndigheten i stället besluta att en sådan undersökning ska utföras av någon annan och utse någon att göra undersökningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 519.2, "y1": 379.7, "innehåll": "Om inte annat följer av 22 b § 2, ska den som är skyldig att utföra undersökningen ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 521.2, "y1": 424.7, "innehåll": "Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd. Lag (2010:1542) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 522.5, "y1": 502.7, "innehåll": "22 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för den som saluför, överlåter eller till eller från Sverige för in eller ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara att lämna de prover som behövs för tillsynen. Lag (2010:1542) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 520.5, "y1": 631.8, "innehåll": "22 b § Den som har lämnat ett prov enligt föreskrifter meddelade med stöd av 22 a § 1. ska ha rätt till ersättning för provet från den myndighet som provet lämnats till, om det finns särskilda skäl för det, och 2. behöver inte ersätta kostnaderna för provtagning och undersökning av prover, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2010:1542) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 505.8, "y1": 733.1, "innehåll": "Naturvårdsvakter 23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utse naturvårdsvakter för tillsynen över efterlevnaden av föreskrifter för områden, naturföremål och djur- och växtarter som omfattas av förordnanden enligt 7 och 8 kap., 11 kap. 14 § eller 12 kap. 6 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 118, "x0": 64.8, "y0": 737.5, "x1": 520.5, "y1": 778.1, "innehåll": "En naturvårdsvakt får avvisa personer som uppehåller sig där de på grund av dessa föreskrifter inte har rätt att vistas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.8, "y1": 111.1, "innehåll": "En naturvårdsvakt får ta i beslag jakt- och fångstredskap, fortskaffningsmedel och andra föremål som kan antas ha betydelse för utredning av brottet, om vakten ertappar någon på bar gärning, som bryter mot förbud eller föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 3, 5, 11, 12, 24 eller 28 §, 8 kap. 1-3 §§, 11 kap. 14 § eller 12 kap. 6 §, om detta är straffbelagt enligt 29 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 522.5, "y1": 189.1, "innehåll": "24 § Om en naturvårdsvakt har tagit ett föremål i beslag, ska vakten skyndsamt anmäla detta till Polismyndigheten eller åklagarmyndigheten. Den polisman eller åklagare som tar emot en sådan anmälan om beslag ska vidta samma åtgärder som om han eller hon själv hade gjort beslaget. Lag (2014:713) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 513.8, "y1": 284.4, "innehåll": "25 § Den som har fått dispens från en föreskrift för ett område eller naturföremål som omfattas av ett förordnande enligt 7 kap., dispens från en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 kap. eller dispens enligt 11 kap. 14 § är skyldig att på begäran visa upp beslutet för en naturvårdsvakt eller en polisman vid vistelse inom det område där dispensen gäller. Lag (2014:713) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 288.2, "x1": 523.8, "y1": 351.9, "innehåll": "Omedelbar verkställighet 26 § En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 355.7, "x1": 521.7, "y1": 469.7, "innehåll": "Tystnadsplikt 27 § De som har tagit befattning med ärenden enligt denna balk eller EU- förordningar inom balkens tillämpningsområde eller i ett sådant ärende har utfört sådana undersökningar som anges i 22 § första stycket tredje meningen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad de då har fått veta om affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 505.6, "y1": 514.8, "innehåll": "I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2010:1542) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 518.5, "x1": 493.1, "y1": 598.8, "innehåll": "Testköp 28 § Om det är nödvändigt för att skydda människors hälsa eller miljön får tillsynsmyndigheten köpa kemiska produkter, biotekniska organismer och varor under dold identitet (testköp)."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 603.9, "x1": 501.2, "y1": 694.1, "innehåll": "Ett testköp får endast göras i syfte att kontrollera att föremålet för köpet uppfyller gällande krav för sådant skydd i 1. denna balk, 2. föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, eller 3. EU-förordningar inom balkens tillämpningsområde."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 699.2, "x1": 513.8, "y1": 739.1, "innehåll": "Näringsidkaren ska underrättas om testköpet och resultatet av det så snart det kan ske utan att köpet förlorar sin betydelse. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 119, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 495.1, "y1": 800.6, "innehåll": "29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur ett testköp ska göras. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 524.5, "y1": 351.9, "innehåll": "EU-förordningar om kontroll 30 § I följande EU-förordningar finns bestämmelser om kontroll av att vissa EU- förordningar och vissa bestämmelser som genomför EU-direktiv inom balkens tillämpningsområde följs: 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 521.0, "y1": 429.9, "innehåll": "I förordning (EU) 2017/625 finns även bestämmelser om annan offentlig verksamhet som syftar till att säkerställa att vissa EU-förordningar och vissa bestämmelser som genomför EU- direktiv inom balkens tillämpningsområde följs. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 435.0, "x1": 514.5, "y1": 492.2, "innehåll": "30 a § Marknadskontrollmyndigheten har befogenhet att enligt artikel 14.4 k i förordning (EU) 2019/1020 kräva att innehåll på ett onlinegränssnitt ska avlägsnas, att en varning ska visas eller att åtkomsten ska begränsas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 515.9, "y1": 536.5, "innehåll": "Befogenheten enligt första stycket gäller inte i fråga om databaser som omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens skydd."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 510.5, "y1": 598.0, "innehåll": "När ändrade förhållanden ger anledning till det, ska marknadskontrollmyndigheten besluta att en sådan skyldighet som avses i första stycket inte längre ska gälla. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 512.1, "y1": 693.3, "innehåll": "31 § Vid sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 30 § ska det som anges i 3, 3 a, 4, 6 och 8 §§ om tillsyn, tillsynsvägledning och tillsynsmyndigheter gälla i fråga om kontroll, annan offentlig verksamhet och kontrollmyndigheter enligt de EU-förordningar som anges i 30 §. Detta gäller dock inte om annat följer av förordningarna. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 513.8, "y1": 738.3, "innehåll": "31 a § Kontrollmyndigheterna ska utföra kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 på eget initiativ eller, i nödvändig utsträckning, efter anmälan. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 120, "x0": 64.8, "y0": 743.4, "x1": 523.2, "y1": 817.1, "innehåll": "32 § Vid sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 30 § ska det som anges 1. i 9 § gälla förelägganden och förbud som behövs för att de EU-förordningar som anges i 30 § ska följas,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 127.6, "innehåll": "2. i 14, 14 a, 17, 18 och 26 §§ gälla beslut som kontrollmyndigheterna meddelar enligt förordningarna, 3. i 21 § gälla de uppgifter och handlingar som behövs för kontrollen, 4. i 22 b § gälla ersättning och kostnader för prov som har lämnats enligt förordningarna, och 5. i 28 § gälla testköp som kontrollmyndigheterna gör."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 388.4, "y1": 172.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte om annat följer av förordningarna. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 497.0, "y1": 234.1, "innehåll": "32 a § Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommunal myndighet som ska utföra kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 att lämna upplysningar om kontrollen till en marknadskontrollmyndighet. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 522.5, "y1": 379.7, "innehåll": "33 § Det som anges i 27 § om förbud mot att röja eller utnyttja uppgifter gäller även den som 1. i enlighet med artikel 28 eller 31 i förordning (EU) 2017/625 utför delegerade uppgifter som ingår i sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i den förordningen, eller 2. i enlighet med förordning (EU) 2019/1020 utför uppgifter som ingår i sådan kontroll som avses i den förordningen. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 521.8, "y1": 491.5, "innehåll": "34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett organ eller en fysisk person som, i enlighet med artikel 28 eller 31 i förordning (EU) 2017/625 utför delegerade uppgifter som ingår i sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 30 §, att lämna in information och handlingar till den myndighet som har anlitat organet eller personen. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 496.0, "x1": 517.2, "y1": 592.8, "innehåll": "Rapporteringssystem för överträdelser 35 § En myndighet som är behörig myndighet enligt förordning (EU) 2017/625 och som utför sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 30 § ska ha ett ändamålsenligt rapporteringssystem för att hantera anmälningar om misstänkta överträdelser av förordningen. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 495.1, "y1": 637.8, "innehåll": "36 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana rapporteringssystem som avses i 35 §. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 121, "x0": 64.8, "y0": 641.6, "x1": 518.5, "y1": 797.5, "innehåll": "Förvaltningslagens tillämpning 37 § När delegerade uppgifter, som ingår i sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 30 §, utförs av ett organ eller en fysisk person med stöd av artikel 28 eller 31 i förordning (EU) 2017/625 gäller det som anges i 5 § förvaltningslagen (2017:900). Lag (2020:627) . 27 kap. Avgifter"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 517.8, "y1": 183.8, "innehåll": "Avgift för myndigheters verksamhet 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för myndigheters kostnader för 1. prövning och tillsyn enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt för prövning och tillsyn med anledning av EU-förordningar inom denna balks tillämpningsområde, 2. sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 26 kap. 30 § första stycket 1, och 3. utbildning som krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 521.8, "y1": 228.9, "innehåll": "En kommun får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i första stycket 1 och 2 när det gäller en kommunal myndighets verksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 511.2, "y1": 306.9, "innehåll": "Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet får bestämma att dess beslut om påförande av avgift enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken ska gälla omedelbart även om beslutet överklagas. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 513.1, "y1": 385.7, "innehåll": "1 a § Av lagen (2014:140) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn framgår att föreskrifter om avgifter för kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 får meddelas. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 389.4, "x1": 488.5, "y1": 453.2, "innehåll": "Skyldighet att ersätta en myndighets kostnader 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att ersätta en myndighets kostnader."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 508.5, "y1": 514.8, "innehåll": "Bestämmelser om skyldighet att ersätta en myndighets kostnader finns också i 10 kap. 16 §, 25 kap. 8 § samt 26 kap. 22 § andra stycket och 22 b § 2. Lag (2010:1542) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 522.5, "y1": 626.6, "innehåll": "3 § Alla som är skyldiga att betala avgift enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 1 § första stycket eller som är skyldiga att ersätta kostnader enligt 2 § första stycket eller 26 kap. 22 § andra stycket skall lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek skall kunna bestämmas. Uppgifterna skall lämnas till den myndighet som regeringen bestämmer och i den omfattning regeringen eller efter regeringens bemyndigande, myndigheten föreskriver."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 122, "x0": 64.8, "y0": 631.1, "x1": 513.2, "y1": 778.1, "innehåll": "Renhållningsavgift 4 § Kommunen får meddela föreskrifter om att avgift ska betalas för 1. insamling, transport och behandling av avfall som enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken utförs av kommunen eller den som kommunen anlitar, 2. åtgärder som kommunen vidtar i syfte att informera hushåll och verksamhetsutövare som producerar avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 § om avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder, och"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.8, "y1": 77.3, "innehåll": "3. åtgärder som kommunen vidtar för att underlätta insamling och sortering av återanvändbara produkter från hushåll och verksamhetsutövare som producerar avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 518.3, "y1": 122.3, "innehåll": "Avgiften ska efter beslut av kommunen betalas till kommunen eller till den som utför renhållningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 497.8, "y1": 166.6, "innehåll": "Särskilda bestämmelser om avgift för hantering av avfall från fartyg finns i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 509.1, "y1": 245.4, "innehåll": "5 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ En avgift som avses i 4 § första stycket ska vara årlig eller på annat sätt periodisk. Om avgiften avser insamling, transport och behandling vid enstaka tillfällen, får kommunen besluta att avgiften ska betalas särskilt för varje tillfälle."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.7, "y0": 249.7, "x1": 519.8, "y1": 374.4, "innehåll": "Den avgift som avses i 4 § första stycket 1 ska bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för den infrastruktur som behövs för avfallshantering samt nödvändiga planerings-, kapital- och driftskostnader för renhållningen. Från dessa kostnader ska kostnaderna för användning av anläggningar eller utrustning för andra ändamål än renhållning räknas av. Avgiften får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.7, "y0": 378.8, "x1": 513.6, "y1": 436.0, "innehåll": "Avtalar kommunen med någon annan att utföra renhållningen, får avtalet läggas till grund för beräkning av avgiften, om kostnaden därigenom inte blir väsentligt högre än om kommunen själv utför renhållningen. Lag (2020:601) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.7, "y0": 440.3, "x1": 509.6, "y1": 514.0, "innehåll": "5 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ En avgift som avses i 4 § första stycket ska vara årlig eller på annat sätt periodisk. Om avgiften avser insamling, transport och behandling vid enstaka tillfällen, får kommunen besluta att avgiften ska betalas särskilt för varje tillfälle."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.7, "y0": 519.1, "x1": 519.8, "y1": 676.8, "innehåll": "Den avgift som avses i 4 § första stycket 1 ska bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för den infrastruktur som behövs för avfallshantering samt nödvändiga planerings-, kapital- och driftskostnader för renhållningen. Från dessa kostnader ska kostnaderna för användning av anläggningar eller utrustning för andra ändamål än renhållning räknas av. även ersättning för avfallshantering som producenter eller producentansvarsorganisationer betalar enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av denna balk ska räknas av. Avgiften får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.7, "y0": 681.2, "x1": 513.6, "y1": 738.3, "innehåll": "Avtalar kommunen med någon annan att utföra renhållningen, får avtalet läggas till grund för beräkning av avgiften, om kostnaden därigenom inte blir väsentligt högre än om kommunen själv utför renhållningen. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 123, "x0": 64.7, "y0": 742.7, "x1": 433.5, "y1": 783.3, "innehåll": "6 § Avgift enligt 4 § första stycket skall betalas enligt den taxa som kommunfullmäktige antar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 60.1, "innehåll": "I taxan skall anges hur avgiften skall bestämmas när taxan i övrigt saknar tillämplig bestämmelse om avgift. De grunder som anges i 5 § skall då beaktas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 488.4, "y1": 105.1, "innehåll": "Taxan skall innehålla bestämmelser om vem som är avgiftsskyldig och till vem avgiften skall betalas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 137.3, "x1": 443.1, "y1": 200.4, "innehåll": "Bygdeavgift och fiskeavgift 8 § Bestämmelser om bygdeavgift och fiskeavgift finns i 6 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 232.8, "x1": 383.7, "y1": 290.0, "innehåll": "28 kap. Tillträde m.m. Tillträde för att fullgöra en myndighets uppgifter"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 288.0, "x1": 518.6, "y1": 412.7, "innehåll": "1 § En myndighet och den som på myndighetens uppdrag utför ett arbete har rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar och transportmedel och där utföra undersökningar och andra åtgärder för att fullgöra uppgifter 1. enligt denna balk, 2. enligt EU-förordningar inom balkens tillämpningsområde, eller 3. som ingår i sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 26 kap. 30 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 417.1, "x1": 509.2, "y1": 457.0, "innehåll": "Bestämmelser om rätt till ersättning för skada och intrång finns i 31 kap. 10 §. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 461.5, "x1": 513.2, "y1": 558.3, "innehåll": "Tillträde för att utföra kompensationsåtgärder m.m. 2 § Om någon enligt 7 kap. 7 § fjärde stycket eller 16 kap. 9 § är skyldig att utföra undersökningar, kompensationsåtgärder eller andra åtgärder på annans fastighet, byggnad eller annan anläggning, får länsstyrelsen besluta att tillträde skall lämnas under viss tid."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 509.2, "y1": 619.8, "innehåll": "Den som utför undersökningarna eller åtgärderna skall betala ersättning för skada och intrång. Talan om ersättning skall väckas vid mark- och miljödomstol. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 624.3, "x1": 517.9, "y1": 721.1, "innehåll": "Tillträde för att utreda en verksamhets verkningar 3 § Länsstyrelsen får, om det finns skäl för det, besluta att tillträde till annans mark skall lämnas under viss tid, om någon som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd vill utreda verkningarna av verksamheten eller åtgärden genom mätningar eller annat undersökningsarbete på fastigheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 124, "x0": 64.8, "y0": 725.5, "x1": 506.5, "y1": 782.6, "innehåll": "Den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller åtgärden skall betala ersättning för skada och intrång. Talan om ersättning skall väckas vid mark- och miljödomstol."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 111.1, "innehåll": "Länsstyrelsen får kräva att den som skall utföra undersökningen ställer säkerhet för framtida ersättningsanspråk innan arbetet påbörjas. Om säkerhet ställs får länsstyrelsen förordna att arbetena får påbörjas även om beslutet om tillträde överklagas. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 522.5, "y1": 245.4, "innehåll": "Tillträde för att utföra förebyggande och avhjälpande åtgärder 4 § Om någon som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd åläggs att vidta sådana försiktighetsmått och skyddsåtgärder på annans mark, byggnad eller annan anläggning, som behövs för att förebygga eller minska skada av verksamheten, får länsstyrelsen besluta att tillträde får ske under viss tid till en fastighet eller anläggning som ägs eller innehas av någon annan för att där utföra sådana åtgärder."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 520.2, "y1": 324.2, "innehåll": "Den som vidtar försiktighetsmått eller skyddsåtgärder skall betala ersättning för skada och intrång. Talan om ersättning skall väckas vid mark- och miljödomstol. Om beslut om tillträde meddelas i ett mål om tillstånd till en vattenverksamhet, skall frågan om ersättning prövas i målet. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 327.9, "x1": 523.9, "y1": 408.2, "innehåll": "Tillträde för avhjälpande 5 § Länsstyrelsen får besluta att den som på en fastighet, byggnad eller anläggning ska vidta en åtgärd för att enligt 10 kap. avhjälpa en miljöskada ska ha rätt till tillträde till fastigheten, byggnaden eller anläggningen under en viss tid."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 412.6, "x1": 492.5, "y1": 486.2, "innehåll": "Den som utför åtgärden ska betala ersättning för skada och intrång om inte fastighetsägaren eller innehavaren av särskild rätt själv har kostnadsansvar för åtgärden. Talan om ersättning ska väckas vid mark- och miljödomstolen. Lag (2019:494) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 490.7, "x1": 502.5, "y1": 537.3, "innehåll": "Aktsamhetskrav 6 § åtgärder enligt 1-5 §§ skall utföras så att minsta skada och intrång orsakas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 510.7, "y1": 582.3, "innehåll": "Tillträde till bostäder får endast ske i den utsträckning det behövs för att förebygga eller undanröja olägenheter för människors hälsa."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 586.0, "x1": 508.5, "y1": 683.6, "innehåll": "Förbud mot att rubba utrustning 7 § Om en mätapparat eller liknande utrustning behöver sättas ut vid undersökningar enligt 1-5 §§ får förbud vid vite meddelas att rubba eller skada utrustningen. Detsamma gäller om utrustning för pumpning eller liknande behöver sättas ut."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 125, "x0": 64.8, "y0": 687.3, "x1": 509.8, "y1": 780.0, "innehåll": "Hjälp av Polismyndigheten 8 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillträde och åtgärder enligt 1-5 §§. Tillträde till vattenståndsmätare m.m."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 111.1, "innehåll": "9 § Den som är beroende av hur en vattenverksamhet bedrivs, allmän åklagare och tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har rätt att få tillträde till platser för vattenståndsmätare, vattenmätare eller observationsrör samt att ta del av anteckningar som verksamhetsutövaren är skyldig att föra om vattenstånd, vattnets avrinning eller de vattenmängder som har tillgodogjorts."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 501.1, "y1": 172.6, "innehåll": "Tjänstemän hos Havs- och vattenmyndigheten och fisketillsynsmän som har förordnats för detta ska ges tillfälle att utöva tillsyn över att ett villkor till skydd för fisket fullgörs. Lag (2011:608) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 176.4, "x1": 519.2, "y1": 390.9, "innehåll": "Särskild tvångsrätt för vattenverksamhet 10 § Den som utför eller skall utföra en vattenverksamhet kan av mark- och miljödomstolen ges rätt att utföra anläggningar eller åtgärder inom fastigheter som tillhör någon annan och ta i anspråk mark eller annat utrymme för detta, när det är fråga om 1. vattenverksamhet som utförs av staten, kommuner eller vattenförbund och som är önskvärda från hälso- eller miljösynpunkt eller som främjar fisket, 2. vattenverksamhet för att motverka förorening genom avloppsvatten, 3. vattenverksamhet som avser tillgodogörande av yt- eller grundvatten, 4. vattenreglering, 5. vattenverksamhet som avser allmän farled eller allmän hamn, eller 6. markavvattning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 396.0, "x1": 517.8, "y1": 436.0, "innehåll": "Ett område som tas i anspråk enligt första stycket får lösas in, om det skall ingå i en strömfallsfastighet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 515.2, "y1": 514.7, "innehåll": "Har rätten upphört enligt denna paragraf att med annat än äganderätt ta annans fastighet i anspråk, skall anläggningar som har uppförts eller placerats inom fastigheten tillfalla fastighetsägaren utan lösen, om de inte har förts bort inom ett år från upphörandet. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 518.5, "x1": 491.1, "y1": 598.8, "innehåll": "Tillträde för att underhålla en vattenanläggning 11 § Den som är skyldig att underhålla en vattenanläggning har rätt att nyttja annans mark eller annat utrymme för arbeten eller åtgärder som behövs för att underhållsskyldigheten skall kunna fullgöras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 603.2, "x1": 489.0, "y1": 643.8, "innehåll": "Den underhållsskyldige skall betala ersättning för skada och intrång. Talan om ersättning skall väckas vid mark- och miljödomstol. Lag (2010:932) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 647.6, "x1": 523.2, "y1": 761.6, "innehåll": "Rätt att använda annans vattenanläggning 12 § Om det inte medför en väsentlig olägenhet för ägaren av en vattenanläggning, kan någon annan ges rätt att ändra anläggningen eller att använda den för en egen vattenverksamhet eller för att förebygga eller minska skador av en egen vattenverksamhet. Skall anläggningen ändras, har ägaren rätt att utföra ändringen och få ersättning för kostnaderna."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 126, "x0": 64.8, "y0": 766.0, "x1": 504.5, "y1": 805.9, "innehåll": "Den som ges rätt att använda en anläggning skall ge anläggningens ägare skälig ersättning för rätten att använda anläggningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 508.5, "y1": 83.3, "innehåll": "Förbud mot fiske 13 § Förbud mot fiske inom ett visst område får meddelas i samband med beslut om anordningar för att främja fisket eller för att förebygga skador på fisket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.8, "y0": 87.1, "x1": 511.8, "y1": 167.4, "innehåll": "Skyldighet att upplåta plats för lagring av koldioxid 14 § Den som driver en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid är skyldig att på skäliga villkor lagra koldioxid åt andra innehavare av koldioxid, om lagringsplatsen har kapacitet för det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 516.5, "y1": 296.4, "innehåll": "Vid bedömningen av om villkoren är skäliga ska hänsyn tas till 1. den kapacitet som är eller rimligen kan göras tillgänglig i lagringsplatsen, 2. behovet av att samordna olika tekniker, 3. verksamhetsutövarens och andras behov av lagringskapacitet, och 4. påverkan på andra som använder lagringsplatsen eller bedriver en verksamhet som har samband med lagringsplatsen. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 508.5, "y1": 424.7, "innehåll": "15 § Om en verksamhetsutövare som avses i 14 § nekar att lagra koldioxid åt någon annan på grund av bristande kapacitet eller för att anslutning inte är möjlig, ska verksamhetsutövaren 1. ange skälen för sitt nekande, och 2. om det inte försämrar säkerheten vid transport eller lagring, mot skälig ersättning göra de förbättringar och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att möjliggöra lagring åt andra. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 524.5, "y1": 469.7, "innehåll": "16 § Skyldigheterna enligt 14 och 15 §§ gäller inte geologisk lagring av koldioxid för forskningsändamål av mindre än 100 000 ton koldioxid. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.7, "y0": 474.1, "x1": 512.5, "y1": 514.7, "innehåll": "17 § Frågor om skyldigheterna enligt 14 och 15 §§ prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.7, "y0": 519.1, "x1": 501.8, "y1": 592.8, "innehåll": "18 § I samband med en prövning enligt 17 § ska verksamhetsutövaren och den som vill lagra koldioxid i verksamhetsutövarens lagringsplats på prövningsmyndighetens begäran tillhandahålla de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för prövningen. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 127, "x0": 64.7, "y0": 597.9, "x1": 509.1, "y1": 655.0, "innehåll": "19 § Prövningsmyndigheten får förelägga verksamhetsutövaren att tillhandahålla de uppgifter som avses i 18 §. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Lag (2012:430) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 128, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 521.8, "y1": 327.9, "innehåll": "29 kap. Straffbestämmelser och förverkande 1 § För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra a) en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse, eller b) någon annan betydande olägenhet i miljön, 2. förvarar ett ämne eller hanterar avfall på ett sätt som kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön, 3. orsakar en betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning eller strålning, eller 4. bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som ändrar yt- eller grundvattennivån på ett sätt som skadar eller kan skada människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som medför eller kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 128, "x0": 64.8, "y0": 332.3, "x1": 517.8, "y1": 439.7, "innehåll": "är brottet grovt, döms för grovt miljöbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har medfört eller kunnat medföra varaktiga skador av stor omfattning, om gärningen annars varit av särskilt farlig art eller innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 128, "x0": 64.8, "y0": 444.0, "x1": 483.1, "y1": 484.7, "innehåll": "För försök eller förberedelse till grovt miljöbrott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 128, "x0": 64.8, "y0": 489.1, "x1": 512.5, "y1": 546.2, "innehåll": "Om en behörig myndighet har tillåtit förfarandet, eller om förfarandet är allmänt vedertaget eller med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt, döms inte till ansvar enligt denna paragraf. Lag (2016:341) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 128, "x0": 64.8, "y0": 550.6, "x1": 523.9, "y1": 792.3, "innehåll": "2 § För brott mot områdesskydd döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. i ett biotopskyddsområde bedriver en verksamhet eller vidtar någon annan åtgärd som kan skada naturmiljön och som är förbjuden enligt 7 kap. 11 § andra stycket, 2. i ett strandskyddsområde uppför en byggnad eller vidtar någon annan åtgärd som är förbjuden enligt 7 kap. 15 §, eller 3. orsakar en skada eller en risk för skada på eller annan olägenhet för de miljövärden som avses att skyddas i en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat, ett djur- och växtskyddsområde, ett vattenskyddsområde eller ett område som omfattas av ett interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 § genom att olovligen uppehålla sig i området eller där olovligen uppföra bebyggelse, stängsel eller upplag, utföra schaktning, muddring, uppodling, markavvattning, täkt, plantering eller avverkning, utöva jakt eller fiske, eller använda bekämpningsmedel."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 129, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 485.8, "y1": 77.3, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 2 b §. Lag (2009:532) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 129, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.8, "y1": 206.4, "innehåll": "2 a § För förseelse mot områdesskydd döms till böter den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift eller bestämmelse som med stöd av 7 kap. har meddelats eller i det enskilda fallet beslutats för skyddet av en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat, ett biotopskyddsområde, ett djur- och växtskyddsområde, ett strandskyddsområde eller ett vattenskyddsområde. Detsamma skall gälla den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot ett interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 129, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 491.2, "y1": 250.6, "innehåll": "Ansvar skall inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1, 2 eller 2 b §. Lag (2006:1014) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 129, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 524.5, "y1": 665.5, "innehåll": "2 b § För artskyddsbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. dödar, skadar, fångar eller stör djur, tar bort eller skadar ägg, rom eller bo, skadar eller förstör djurs fortplantningsområde eller viloplats i strid med en föreskrift om förbud som regeringen har meddelat med stöd av 8 kap. 1 §, 2. tar bort, skadar eller tar frö eller annan del av en växt i strid med en föreskrift om förbud som regeringen har meddelat med stöd av 8 kap. 2 §, 3. sätter ut ett djur eller en växt i naturmiljön i strid med en föreskrift om förbud som regeringen har meddelat med stöd av 8 kap. 4 § första stycket 1 och andra stycket, 4. transporterar eller på annat sätt förflyttar, importerar, exporterar, förvarar, förevisar, preparerar, använder i vinstsyfte, förvärvar, säljer, hyr ut, byter eller byter ut, erbjuder sig att köpa, saluför eller innehar för försäljning djur, växt, ägg, rom, frö eller bo, eller del eller produkt därav, eller annan vara, a) i strid med artikel 8.1, 8.5 eller 9.1 rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, eller b) i strid med en föreskrift om förbud eller tillstånd som regeringen har meddelat med stöd av 8 kap. 4 § första stycket 2 och andra stycket, eller 5. bryter mot ett villkor eller en bestämmelse som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av a) artikel 8.3 eller 9.2 jämförd med artikel 11.3 rådets förordning (EG) nr 338/97, eller b) en föreskrift som avses i 4 b."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 129, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 509.8, "y1": 760.8, "innehåll": "är brottet grovt, döms för grovt artskyddsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har avsett en särskilt hotad, sällsynt eller annars skyddsvärd art eller om det har utgjort led i en brottslighet som utförts systematiskt och under lång tid, i stor omfattning eller i vinstsyfte."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 129, "x0": 64.8, "y0": 765.2, "x1": 509.8, "y1": 805.1, "innehåll": "För försök eller förberedelse till grovt artskyddsbrott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 130, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 485.8, "y1": 60.0, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2018:1427) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 130, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 517.1, "y1": 206.3, "innehåll": "2 c § För otillåten hantering av en invasiv främmande art döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet hanterar en invasiv främmande art på något sätt som beskrivs i artikel 7.1 a-h i förordning (EU) nr 1143/2014, och därigenom bryter mot förordningen eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 8 kap. 4 § första stycket 3 och andra stycket. Vid grov oaktsamhet ska det dömas till ansvar endast om gärningen har medfört skada på eller olägenhet för människors hälsa eller miljön eller risk för sådan skada eller olägenhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 130, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 510.3, "y1": 267.9, "innehåll": "Till ansvar enligt första stycket döms det inte om hanteringen är tillåten enligt barlastvattenlagen (2009:1165) eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Lag (2018:1427) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 130, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 517.8, "y1": 396.2, "innehåll": "3 § För miljöfarlig kemikaliehantering döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet tar befattning med en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt utan att vidta de skyddsåtgärder, produktval eller försiktighetsmått i övrigt som behövs på grund av produktens, organismens eller varans inneboende egenskaper och genom denna underlåtenhet orsakar eller riskerar att orsaka skada på människor eller i miljön."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 130, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 520.9, "y1": 811.1, "innehåll": "För miljöfarlig kemikaliehantering döms även den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot ett förbud att sprida bekämpningsmedel enligt 14 kap. 7 §, 2. bryter mot ett förbud eller en föreskrift om en skyddsåtgärd, ett produktval eller ett annat försiktighetsmått som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap., 3. på marknaden släpper ut ett tvätt- eller rengöringsmedel eller en tensid för ett sådant medel utan att följa en skyldighet enligt artikel 3 eller 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel, 4. bryter mot en begränsning för att tillverka, släppa ut på marknaden eller använda ett ämne enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar, 5. i fråga om åtgärder för bortskaffande eller återvinning av avfall bryter mot artikel 7.2 eller 7.3 i förordning (EU) 2019/1021, 6. i fråga om åtgärder för att hindra eller åtgärda läckage av fluorerade växthusgaser bryter mot bestämmelserna i artikel 3.2 eller 3.3 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser, 7. i fråga om att återvinning av fluorerade växthusgaser ska utföras av certifierad personal eller personal med lämplig utbildning bryter mot en bestämmelse i artikel 8.1 eller 8.3 i förordning (EU) nr 517/2014, 8. släpper ut en fluorerad växthusgas på marknaden eller använder en sådan gas och därigenom bryter mot ett förbud i artikel 11.1 eller 13 i förordning (EU) nr 517/2014,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 131, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 816.3, "innehåll": "9. bryter mot en begränsning för att tillverka, släppa ut på marknaden eller använda ett ämne, som sådant eller ingående i en blandning eller i en vara, enligt artikel 67 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG, 10. släpper ut en kemisk produkt eller ett explosivt föremål på marknaden utan att följa en skyldighet i artikel 35.1 eller 35.2 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006, 11. i egenskap av att vara tillverkare, nedströmsanvändare eller någon som för in en kemisk produkt eller ett explosivt föremål till Sverige, släpper ut produkten eller föremålet på marknaden utan att följa en skyldighet i artikel 35.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008, 12. bryter mot ett förbud eller en begränsning för att producera, använda, importera, exportera eller på marknaden släppa ut ett ämne, en produkt eller en utrustning enligt artikel 4, 5, 6, 15.1, 17.1, 20.1 eller 24.1 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, 13. i fråga om åtgärder för återvinning och destruktion av ozonnedbrytande ämnen bryter mot artikel 22.1, 22.2 eller 22.4 i förordning (EG) nr 1005/2009, 14. i fråga om åtgärder för att hindra eller minska läckage av ozonnedbrytande ämnen bryter mot artikel 23.1, 23.5 eller 23.6 i förordning (EG) nr 1005/2009, 15. använder ett växtskyddsmedel utan att följa de villkor som framgår av märkningen enligt vad som krävs i artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, 16. på marknaden släpper ut ett växtskyddsmedel eller ett hjälpämne som allmänheten får tillgång till, utan att se till att medlet eller ämnet innehåller sådana beståndsdelar som avskräcker från eller förhindrar konsumtion enligt vad som krävs i artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1107/2009, 17. på marknaden släpper ut ett växtskyddsmedel eller ett hjälpämne utan att följa en skyldighet i artikel 64.3 i förordning (EG) nr 1107/2009, 18. på marknaden släpper ut en kosmetisk produkt i strid med ett förbud eller en begränsning i artikel 14, 15.1 eller 15.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter, om inte förekomsten av ett förbjudet ämne i en kosmetisk produkt kan anses tillåten enligt artikel 17 i samma förordning, 19. på marknaden släpper ut en kosmetisk produkt utan att produkten har genomgått en säkerhetsbedömning i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1223/2009, eller att en säkerhetsrapport har upprättats i enlighet med samma artikel, 20. använder en biocidprodukt utan att följa de bestämmelser och villkor som följer av märkningen enligt vad som krävs i artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 132, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 161.3, "innehåll": "förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter, 21. på marknaden släpper ut en behandlad vara utan att följa en skyldighet i artikel 58.2 i förordning (EU) nr 528/2012, eller 22. i egenskap av innehavare av ett produktgodkännande av en biocidprodukt inte ser till att produkten innehåller beståndsdelar som avskräcker från konsumtion enligt vad som krävs i artikel 69.1 andra stycket andra meningen i förordning (EU) nr 528/2012."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 132, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 517.9, "y1": 256.6, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om 1. ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §, 2. ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 6 § eller om ansvar enligt 6 § inte ska dömas ut till följd av 6 § andra stycket, eller 3. ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 9 § första stycket 9. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 132, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 505.8, "y1": 351.9, "innehåll": "3 a § För olovlig kemikaliehantering döms till böter den som med uppsåt eller av oaktsamhet tar befattning med en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt i strid med ett förbud enligt en föreskrift som en myndighet har meddelat med stöd av regeringens bemyndigande enligt 14 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 132, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 491.2, "y1": 396.2, "innehåll": "Ansvar skall inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 eller 3 §. Lag (2006:1014) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 132, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 521.8, "y1": 693.3, "innehåll": "3 b § För kemikalieregistreringsbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. tillverkar eller importerar ett ämne, som sådant eller ingående i en blandning, utan att göra en registreringsanmälan och därigenom bryter mot artiklarna 5 och 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006, 2. producerar eller importerar en vara utan att göra en registreringsanmälan och därigenom bryter mot artiklarna 5 och 7.1 i förordning (EG) nr 1907/2006, 3. producerar eller importerar en vara utan att göra en registrerings- anmälan och därigenom bryter mot artikel 5 och ett beslut enligt artikel 7.5 i förordning (EG) nr 1907/2006, 4. bryter mot en skyldighet att lämna eller uppdatera information enligt artikel 12.2 eller 22 i förordning (EG) nr 1907/2006, eller 5. lämnar oriktig information i en registreringsanmälan eller i en handling som kompletterar en sådan anmälan, om det är fråga om en anmälan eller komplettering som avses i artikel 6, 7.1, 7.5, 20.2 tredje stycket, 22.1 och 2, 40.4 eller 41.4 i förordning (EG) nr 1907/2006 och informationen har betydelse för en myndighets eller enskilds riskbedömning"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 132, "x0": 64.8, "y0": 701.0, "x1": 522.5, "y1": 792.3, "innehåll": "eller för en   myndighets utvärdering av ett ämnes risk för människors hälsa eller miljön. Om brottet är grovt, döms för grovt kemikalieregistreringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om det har avsett stora mängder av ett ämne, har medfört eller kunnat"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 133, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 60.1, "innehåll": "medföra skador av stor omfattning eller av allvarlig art eller har pågått under lång tid. Lag (2010:742) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 133, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 521.2, "y1": 811.0, "innehåll": "4 § För otillåten miljöverksamhet döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i a) bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda naturområden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett tillstånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller 11-15 kap., b) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § om miljöfarliga verksamheter, c) bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, d) bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter, e) bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälningspliktiga vattenverksamheter, f) bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bortledande av grundvatten ur bruk, g) bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd, h) bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden, i) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer, j) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor, k) bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden, l) bestämmelserna i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel, m) bestämmelserna om krav på godkännande av biocidprodukter i artikel 17.1 i förordning (EU) nr 528/2012, n) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 15 § om krav på tillstånd för yrkesmässig drift av en producentansvarsorganisation för avfall från elektriska och elektroniska produkter, eller o) bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, eller 2. i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1107/2009 eller förordning (EU) nr 528/2012 bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i tillståndet eller i beslutet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 134, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 195.1, "innehåll": "I fråga om ett villkor eller en bestämmelse om buller (bullervillkor) som har angetts i ett sådant tillstånd eller beslut som avses i första stycket 2 ska det förhållandet att en bostadsbyggnad är utsatt för omgivningsbuller i strid med bullervillkoret inte anses utgöra ett brott mot villkoret, om 1. byggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900), 2. det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden, och 3. beräkningen av bullervärdena har gjorts med hänsyn till intresset att förebygga olägenhet för människors hälsa."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 134, "x0": 64.8, "y0": 199.4, "x1": 517.8, "y1": 273.1, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 134, "x0": 64.8, "y0": 277.5, "x1": 520.5, "y1": 805.1, "innehåll": "4 a § För otillåten avfallstransport döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. transporterar avfall utan tillstånd och därigenom bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 17 § om tillstånd för yrkesmässig transport av avfall, 2. inom Europeiska unionen transporterar avfall utan en skriftlig förhandsanmälan och utan ett godkännande och därigenom bryter mot artiklarna 4 och 9.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall, 3. anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från Europeiska unionen a) till ett land eller territorium utanför Europeiska unionen i strid mot ett exportförbud i någon av artiklarna 34, 36, 39, 40.1 och 40.2 i förordning (EG) nr 1013/2006, b) till ett land utanför Europeiska unionen utan ett skriftligt godkännande som krävs enligt artikel 35.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006, c) till ett land som omfattas av förfarandereglerna i artikel 37 i förordning (EG) nr 1013/2006 i strid mot ett förbud eller utan en skriftlig förhandsanmälan som krävs enligt artikel 37.2 andra stycket eller 37.5 i den förordningen eller enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007 av den 29 november 2007 om export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall, d) till ett land som omfattas av förfarandereglerna i artikel 38 i förordning (EG) nr 1013/2006 utan ett godkännande som krävs enligt artikel 38.4 a, e) till ett land utanför Europeiska unionen utan att avfallet är avsett att bortskaffas eller återvinnas i en anläggning enligt de bestämmelser som gäller i mottagarlandet på det sätt som följer av någon av artiklarna 35.5, 37.4 och 38.6 i förordning (EG) nr 1013/2006, eller f) till ett land eller territorium utanför Europeiska unionen utan en skriftlig"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 135, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 396.2, "innehåll": "förhandsanmälan och ett godkännande som krävs enligt artikel 40.3 jämförd med artiklarna 4 och 9.6 i förordning (EG) nr 1013/2006, 4. anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå mellan länder utanför Europeiska unionen men genom ett land i unionen utan en skriftlig förhandsanmälan och ett godkännande som krävs enligt artiklarna 47 och 48 jämförda med artiklarna 4, 9.6, 42 och 44 i förordning (EG) nr 1013/2006, 5. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande i strid mot importförbudet i artikel 41 i förordning (EG) nr 1013/2006, 6. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande utan att ha ett skriftligt godkännande och därigenom bryter mot artikel 42.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006, 7. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning i strid mot importförbudet i artikel 43 i förordning (EG) nr 1013/2006, 8. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning utan att ha ett godkännande och därigenom bryter mot artikel 44.4 a eller 45 jämförd med artikel 42.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006, 9. till Europeiska unionen importerar avfall från ett sådant utomeuropeiskt land eller territorium som avses i artikel 46 i förordning (EG) nr 1013/2006 utan en skriftlig förhandsanmälan och utan ett godkännande och därigenom bryter mot artikel 46.1 jämförd med artiklarna 4 och 9.6, eller 10. blandar avfall under transport i strid med artikel 19 i förordning (EG) nr 1013/2006."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 135, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 516.6, "y1": 508.7, "innehåll": "Till ansvar enligt första stycket 2, 3 b-d och 3 f, 4, 6, 8 och 9 döms också om det för transporten av avfall finns 1. en skriftlig förhandsanmälan som innehåller en oriktig uppgift av betydelse från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt, eller 2. ett godkännande som föranletts av att någon lämnat en oriktig uppgift som från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt har haft betydelse för godkännandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 135, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 513.0, "y1": 604.0, "innehåll": "Om brottet är grovt, döms för grov otillåten avfallstransport till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen utgjort ett led i en brottslighet som utförts systematiskt och under lång tid, i stor omfattning eller medfört eller kunnat medföra skador av stor omfattning eller allvarlig art."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 135, "x0": 64.8, "y0": 608.3, "x1": 521.9, "y1": 648.3, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2019:496) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 135, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 521.9, "y1": 777.3, "innehåll": "4 b §  /Träder i kraft I:2023-03-01/ För otillåten fartygsåtervinning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet, i egenskap av fartygsägare enligt artikel 3.1.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, inte fullgör skyldigheten i artikel 6.2 a i samma förordning att se till att fartyg som ska återvinnas endast återvinns vid sådana fartygsåtervinningsanläggningar som avses i artikeln."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 135, "x0": 64.8, "y0": 781.7, "x1": 459.1, "y1": 805.1, "innehåll": "För försök till uppsåtligt brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 136, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 485.8, "y1": 60.1, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2022:1799) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 136, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 524.4, "y1": 760.0, "innehåll": "5 § För försvårande av miljökontroll döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. lämnar en oriktig uppgift som från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt har betydelse för en myndighets prövning, tillsyn eller kontroll, om uppgiften finns i en ansökan, anmälan eller annan handling som lämnas in till eller visas upp för en myndighet enligt a) denna balk, b) artikel 16 b, 16 d, 16 e, 18.1, 18.2, 18.3, 50.4 a eller 50.4 c i förordning (EG) nr 1013/2006, c) artikel 62 i förordning (EG) nr 1907/2006, d) artikel 33.1, 33.2 eller 33.3 i förordning (EG) nr 1107/2009, e) artikel 20 i förordning (EU) nr 528/2012, f) artikel 15 i förordning (EU) 2017/625, i fråga om sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 26 kap. 30 § första stycket 1, g) en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av balken, eller h) ett beslut som i det enskilda fallet har meddelats med stöd av balken, artikel 46 i förordning (EG) nr 1907/2006 eller regeringens föreskrifter, 2. i fråga om en verksamhet eller åtgärd som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9, 11, 13 eller 14 kap. eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av de bestämmelserna bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat om skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om en driftsstörning i verksamheten eller liknande händelse som kan skada människors hälsa eller miljön, 3. bryter mot en bestämmelse i 10 kap. 11 §, 12 § första stycket eller 13 § om skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening, överhängande fara för en allvarlig miljöskada eller allvarlig miljöskada, 4. i fråga om innesluten användning, avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. om skyldighet att anmäla kännedom om nya uppgifter eller ändrade förhållanden, 5. i fråga om yrkesmässig tillverkning eller införsel av kemiska produkter bryter mot 14 kap. 10 § eller mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 11 § genom att inte göra en anmälan för registrering i produktregistret enligt de föreskrifter som regeringen meddelat, 6. i fråga om ett godkänt växtskyddsmedel inte lämnar den information om medlet som krävs enligt artikel 56.1 i förordning (EG) nr 1107/2009, 7. i fråga om kosmetiska produkter inte lämnar information till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 13.1, 13.2, 13.3, 13.4 eller 16.3 i förordning (EG) nr 1223/2009 eller inte uppdaterar informationen till Europeiska kommissionen enligt artikel 13.7 i samma förordning, eller 8. i fråga om en godkänd biocidprodukt inte lämnar den information om produkten som krävs enligt artikel 47.1 i förordning (EU) nr 528/2012. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 137, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 816.3, "innehåll": "6 § För bristfällig miljöinformation döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. i fråga om kemiska produkter eller biotekniska organismer bryter mot bestämmelserna om produktinformation i 14 kap. genom att a) felaktigt klassificera eller inte klassificera en produkt enligt vad som krävs i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap., b) inte märka en produkt eller att lämna annan produktinformation enligt vad som krävs i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap., c) inte med en lämplig symbol eller beteckning för fara eller risk eller med annan tydlig varningstext märka en produkt eller på annat sätt lämna produktinformation, om märkningen eller informationen behövs till skydd för människors hälsa eller miljön, eller d) lämna oriktig eller bristfällig produktinformation, 2. i fråga om kemiska produkter bryter mot en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier genom att a) inte märka en produkt med en farosymbol, en farobeteckning, en riskfras eller ett varningsmärke enligt vad som krävs i förordningens artikel 17.1, b) inte lämna säkerhetsdatablad enligt vad som krävs i förordningens artikel 17.3, eller c) lämna oriktig uppgift i märkningen eller säkerhetsdatabladet, 3. i fråga om tvätt- eller rengöringsmedel bryter mot förordning (EG) nr 648/2004 genom att inte märka förpackningar enligt vad som krävs i förordningens artikel 11, 4. i fråga om produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser bryter mot förordning (EU) nr 517/2014 genom att inte märka produkter och utrustning enligt vad som krävs i förordningens artikel 12, 5. i fråga om kemiska produkter bryter mot förordning (EG) nr 1907/2006 genom att a) inte förse mottagaren av ett ämne eller en blandning med ett säkerhetsdatablad enligt kraven i artikel 31, b) lämna oriktig eller bristfällig uppgift i säkerhetsdatabladet, eller c) inte enligt vad som krävs i artikel 33 tillhandahålla en mottagare eller konsument information om namn på ett ämne som ingår i en vara och finns angivet i bilaga XIV till förordningen eller angivet i den kandidatförteckning som avses i artikel 59, 6. i fråga om kemiska produkter och explosiva föremål bryter mot förordning (EG) nr 1272/2008 genom att a) felaktigt klassificera eller inte klassificera ett ämne, en blandning eller ett explosivt föremål enligt vad som krävs i artiklarna 4.1, 4.2, 4.3 eller 4.8, eller b) felaktigt märka eller inte märka ett ämne, en blandning eller ett explosivt föremål enligt vad som krävs i artiklarna 4.4, 4.7 eller 4.8, 7. i fråga om behandlat utsäde eller växtskyddsmedel bryter mot förordning (EG) nr 1107/2009 genom att a) felaktigt märka eller inte märka ett behandlat utsäde enligt vad som krävs i artikel 49.4, b) felaktigt märka eller inte märka ett växtskyddsmedel enligt vad som krävs i artikel 65.1 och i kommissionens förordning (EU) nr 547/2011 av den 8 juni 2011 om"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 138, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 177.8, "innehåll": "tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller märkningskrav för växtskyddsmedel, eller c) lämna oriktig eller bristfällig produktinformation enligt vad som krävs i artikel 66.1, 66.2 eller 66.5, eller 8. i fråga om en biocidprodukt eller behandlad vara bryter mot förordning (EU) nr 528/2012 genom att a) inte märka produkten eller varan på ett sätt som uppfyller kraven i artikel 58.3 eller artikel 69.2, eller b) inte lämna produktinformation som uppfyller kraven i artikel 72."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 138, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 519.9, "y1": 273.1, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om underlåtenheten eller den oriktiga eller bristfälliga informationen varit sådan att den inte kunnat försvåra bedömningen av risken för skada på människors hälsa eller i miljön. Ansvar ska inte heller dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 9 § första stycket 9. Lag (2016:781) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 138, "x0": 64.8, "y0": 277.5, "x1": 504.5, "y1": 368.4, "innehåll": "7 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. 7 a § Den som begår en gärning som avses i 7 § döms för nedskräpningsförseelse till penningböter, om nedskräpningen är att anse som mindre allvarlig. Lag (2011:734) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 138, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 518.5, "y1": 816.3, "innehåll": "8 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot en föreskrift för totalförsvaret som har meddelats med stöd av 1 kap. 5 §, om en överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelsen har föreskrivits är straffbelagd, 2. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått inom ett miljöskyddsområde, som regeringen har meddelat med stöd av 7 kap. 20 §, 3. bryter mot en föreskrift eller ett beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 4 §, 4. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 5 §, 5. i ett miljöriskområde som avses i 10 kap. 17 § vidtar en åtgärd som ökar belastningen av föroreningar i eller omkring området, annars försämrar den miljömässiga situationen eller försvårar avhjälpandeåtgärder, 6. bryter mot den skyldighet att underhålla en vattenanläggning som följer av 11 kap. 17 § första stycket, 20 § första stycket eller 21 § första stycket, 7. bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, 8. bryter mot bestämmelsen i 13 kap. 8 § om utredning innan en genteknisk verksamhet påbörjas eller mot en föreskrift om utredningen som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 9 §, 9. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §, 10. bryter mot skyldigheten att upprätta en kemikaliesäkerhetsrapport enligt vad som krävs i artiklarna 37.4 och 39.1 i förordning (EG) nr 1907/2006, 11. bryter mot skyldigheten att förse Europeiska kemikaliemyndigheten med information enligt vad som krävs i artiklarna 38, 39.2 och 66.1 i förordning (EG) nr"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 139, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 245.4, "innehåll": "1907/2006, 12. bryter mot förbudet mot dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap. 27 §, 13. bryter mot ett förbud mot fiske som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av 28 kap. 13 §, eller 14. bryter mot artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen genom att inte följa ömsesidigt överenskomna villkor eller söka efter, bevara eller överföra information i enlighet med det som anges i artikeln i fråga om en genetisk resurs eller traditionell kunskap som avses i förordningen eller en traditionell kunskap som avses i 8 kap. 5 § andra stycket."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 139, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 489.8, "y1": 289.6, "innehåll": "För försök till brott som avses i första stycket 12 döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 139, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 485.8, "y1": 351.9, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 § första stycket 5. Lag (2016:783) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 139, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 523.8, "y1": 816.3, "innehåll": "9 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot bestämmelsen i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 338/97 om skyldighet att i en ansökan lämna uppgift om tidigare beslut om avslag, 2. bryter mot en föreskrift eller ett beslut i ett enskilt fall om tomgångskörning eller gatumusik som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 9 kap. 12 §, 3. bryter mot en föreskrift om skötsel av jordbruksmark som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 8 §, 4. bryter mot en föreskrift om hantering av gödsel som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 10 §, 5. vid en sådan odling av genetiskt modifierade organismer som omfattas av ett tillstånd enligt 13 kap. 12 § bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §, 6. bryter mot en föreskrift om märkning av genetiskt modifierade organismer som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 18 §, 7. bryter mot en bestämmelse om spårbarhet eller märkning enligt artikel 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 5.1 eller 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG, 8. bryter mot en bestämmelse om information, identifiering, dokumentation eller anmälan enligt artikel 6, 12 eller 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 140, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 581.5, "innehåll": "modifierade organismer, 9. på marknaden släpper ut en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 eller 19.2 i förordning (EG) nr 1223/2009, eller på marknaden tillhandahåller en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 a, e eller g i samma förordning, 10. bryter mot skyldigheten att lämna information enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 648/2004, 11. bryter mot en bestämmelse om information eller dokumentation enligt artikel 32, 34 eller 36 i förordning (EG) nr 1907/2006, 12. i fråga om ett växtskyddsmedel som är godkänt i ett annat land i Europeiska unionen men som inte är godkänt i Sverige bryter mot artikel 52 i förordning (EG) nr 1107/2009 genom att föra in medlet till Sverige, släppa ut det på marknaden eller använda det utan att medlet omfattas av ett sådant parallellhandelstillstånd som krävs enligt artikeln, 13. i fråga om en biocidprodukt som är godkänd i ett annat land i Europeiska unionen men som inte är godkänd i Sverige tillhandahåller produkten eller använder den utan att produkten omfattas av ett sådant parallellhandelstillstånd som avses i artikel 53 i förordning (EU) nr 528/2012, 14. bryter mot bestämmelsen i 15 kap. 24 § första stycket eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 39 § genom att yrkesmässigt eller annars i stor omfattning transportera avfall, 15. bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 30 § genom att för transport lämna avfall till den som inte har det tillstånd som krävs för en sådan transport, 16. i egenskap av fartygsägare lämnar oriktig eller vilseledande information om sitt fartyg som underlag till den återvinningsplan som den driftsansvariga ska ta fram för fartyget enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om åter- vinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, eller 17. i egenskap av driftsansvarig på en sådan fartygsåtervinningsanläggning som avses i förordning (EU) nr 1257/2013 återvinner ett fartyg på ett sätt som inte överensstämmer med den återvinningsplan som har tagits fram för fartyget enligt artikel 7 i förordningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 140, "x0": 64.8, "y0": 585.8, "x1": 485.8, "y1": 625.7, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2022:946) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 140, "x0": 64.8, "y0": 630.8, "x1": 520.5, "y1": 805.1, "innehåll": "9 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot bestämmelsen i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 338/97 om skyldighet att i en ansökan lämna uppgift om tidigare beslut om avslag, 2. bryter mot en föreskrift eller ett beslut i ett enskilt fall om tomgångskörning eller gatumusik som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 9 kap. 12 §, 3. bryter mot en föreskrift om skötsel av jordbruksmark som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 8 §, 4. bryter mot en föreskrift om hantering av gödsel som regeringen eller, efter"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 141, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 816.3, "innehåll": "regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 10 §, 5. vid en sådan odling av genetiskt modifierade organismer som omfattas av ett tillstånd enligt 13 kap. 12 § bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §, 6. bryter mot en föreskrift om märkning av genetiskt modifierade organismer som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 18 §, 7. bryter mot en bestämmelse om spårbarhet eller märkning enligt artikel 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 5.1 eller 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG, 8. bryter mot en bestämmelse om information, identifiering, dokumentation eller anmälan enligt artikel 6, 12 eller 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer, 9. på marknaden släpper ut en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 eller 19.2 i förordning (EG) nr 1223/2009, eller på marknaden tillhandahåller en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 a, e eller g i samma förordning, 10. bryter mot skyldigheten att lämna information enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 648/2004, 11. bryter mot en bestämmelse om information eller dokumentation enligt artikel 32, 34 eller 36 i förordning (EG) nr 1907/2006, 12. i fråga om ett växtskyddsmedel som är godkänt i ett annat land i Europeiska unionen men som inte är godkänt i Sverige bryter mot artikel 52 i förordning (EG) nr 1107/2009 genom att föra in medlet till Sverige, släppa ut det på marknaden eller använda det utan att medlet omfattas av ett sådant parallellhandelstillstånd som krävs enligt artikeln, 13. i fråga om en biocidprodukt som är godkänd i ett annat land i Europeiska unionen men som inte är godkänd i Sverige tillhandahåller produkten eller använder den utan att produkten omfattas av ett sådant parallellhandelstillstånd som avses i artikel 53 i förordning (EU) nr 528/2012, 14. bryter mot bestämmelsen i 15 kap. 24 § första stycket eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 39 § genom att yrkesmässigt eller annars i stor omfattning transportera avfall, 15. bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 30 § genom att lämna avfall till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen, 16. i egenskap av fartygsägare lämnar oriktig eller vilseledande information om sitt fartyg som underlag till den återvinningsplan som den driftsansvariga ska ta fram för fartyget enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, eller 17. i egenskap av driftsansvarig på en sådan fartygsåtervinningsanläggning som"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 142, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.8, "y1": 77.3, "innehåll": "avses i förordning (EU) nr 1257/2013 återvinner ett fartyg på ett sätt som inte överensstämmer med den återvinningsplan som har tagits fram för fartyget enligt artikel 7 i förordningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 142, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 485.8, "y1": 122.3, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2022:1100) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 142, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 523.9, "y1": 805.1, "innehåll": "9 §  /Träder i kraft I:2023-03-01/ Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. bryter mot bestämmelsen i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 338/97 om skyldighet att i en ansökan lämna uppgift om tidigare beslut om avslag, 2. bryter mot en föreskrift eller ett beslut i ett enskilt fall om tomgångskörning eller gatumusik som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 9 kap. 12 §, 3. bryter mot en föreskrift om skötsel av jordbruksmark som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 8 §, 4. bryter mot en föreskrift om hantering av gödsel som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 12 kap. 10 §, 5. vid en sådan odling av genetiskt modifierade organismer som omfattas av ett tillstånd enligt 13 kap. 12 § bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §, 6. bryter mot en föreskrift om märkning av genetiskt modifierade organismer som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 18 §, 7. bryter mot en bestämmelse om spårbarhet eller märkning enligt artikel 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 5.1 eller 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG, 8. bryter mot en bestämmelse om information, identifiering, dokumentation eller anmälan enligt artikel 6, 12 eller 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer, 9. på marknaden släpper ut en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 eller 19.2 i förordning (EG) nr 1223/2009, eller på marknaden tillhandahåller en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven om märkning enligt artikel 19.1 a, e eller g i samma förordning, 10. bryter mot skyldigheten att lämna information enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 648/2004, 11. bryter mot en bestämmelse om information eller dokumentation enligt artikel 32, 34 eller 36 i förordning (EG) nr 1907/2006, 12. i fråga om ett växtskyddsmedel som är godkänt i ett annat land i Europeiska unionen men som inte är godkänt i Sverige bryter mot artikel 52 i förordning (EG) nr 1107/2009 genom att föra in medlet till Sverige, släppa ut det på marknaden eller använda det utan att medlet omfattas av ett sådant parallellhandelstillstånd som"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 329.4, "innehåll": "krävs enligt artikeln, 13. i fråga om en biocidprodukt som är godkänd i ett annat land i Europeiska unionen men som inte är godkänd i Sverige tillhandahåller produkten eller använder den utan att produkten omfattas av ett sådant parallellhandelstillstånd som avses i artikel 53 i förordning (EU) nr 528/2012, 14. bryter mot bestämmelsen i 15 kap. 24 § första stycket eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 39 § genom att yrkesmässigt eller annars i stor omfattning transportera avfall, 15. bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 30 § genom att lämna avfall till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen, 16. i egenskap av fartygsägare lämnar oriktig eller vilseledande information om sitt fartyg som underlag till den återvinningsplan som den driftsansvariga ska ta fram för fartyget enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 1257/2013, eller 17. i egenskap av driftsansvarig på en sådan fartygsåtervinningsanläggning som avses i förordning (EU) nr 1257/2013 återvinner ett fartyg på ett sätt som inte överensstämmer med den återvinningsplan som har tagits fram för fartyget enligt artikel 7 i förordningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 333.7, "x1": 485.8, "y1": 373.7, "innehåll": "Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2022:1799) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 519.2, "y1": 435.9, "innehåll": "10 § Allmänt åtal för en gärning som avses i 6 § första stycket 5 c och som rör en överträdelse av artikel 33.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 får väckas endast om ett åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2008:240) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 523.2, "y1": 514.0, "innehåll": "11 § Om en gärning som avses i 2, 2 a, 2 b, 2 c, 3, 3 a eller 3 b §, 4 § första stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 8 eller 9 § är att anse som ringa, döms det inte till ansvar. En gärning är att anse som ringa om den framstår som obetydlig med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 516.3, "y1": 592.8, "innehåll": "Till ansvar enligt detta kapitel döms inte om gärningen är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken. Om gärningen är straffbar både enligt detta kapitel och enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling men ansvar inte kan dömas ut enligt den lagen, döms till ansvar enligt detta kapitel."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 497.1, "y1": 654.3, "innehåll": "Om ett vitesföreläggande har överträtts och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om att döma ut vitet, döms det inte till ansvar enligt detta kapitel för en gärning som omfattas av föreläggandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 658.6, "x1": 511.2, "y1": 715.8, "innehåll": "Om en gärning som avses i 1-9 §§ kan föranleda miljösanktionsavgift och inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får åtal väckas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2021:881) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 143, "x0": 64.8, "y0": 720.2, "x1": 520.5, "y1": 811.1, "innehåll": "12 §  /Upphör att gälla U:2023-03-01/ Egendom får förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt och egendomen 1. har varit föremål för brott enligt 1, 2, 2 b, 2 c, 3, 4, 4 a, 5, 6 eller 8 § och är a) ett djur, en växt eller en annan organism eller en produkt som utvunnits av ett djur eller en växt,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 144, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 245.4, "innehåll": "b) en sådan genetisk resurs som avses i förordning (EU) nr 511/2014, c) utbrutet material vid täktverksamhet, d) en kemisk produkt, en bioteknisk organism eller en vara som innehåller en kemisk produkt, e) en genetiskt modifierad organism eller en produkt som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism, eller f) avfall, 2. är utbytet av ett brott som avses i 1, 3. är ett fortskaffningsmedel eller annan egendom som har använts som hjälpmedel vid ett brott som avses i 1, eller 4. varit avsedd att användas som hjälpmedel vid ett brott som avses i 1 och brottet har fullbordats eller förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 144, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 491.1, "y1": 289.6, "innehåll": "Egendomen får förklaras förverkad enligt första stycket 3 eller 4 endast om det behövs för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 144, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 490.5, "y1": 334.7, "innehåll": "I stället för egendomen kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. Lag (2019:496) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 144, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 521.9, "y1": 648.3, "innehåll": "12 §  /Träder i kraft I:2023-03-01/ Egendom får förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt och egendomen 1. har varit föremål för brott enligt 1, 2, 2 b, 2 c, 3, 4, 4 a, 4 b, 5, 6 eller 8 § och är a) ett djur, en växt eller en annan organism eller en produkt som utvunnits av ett djur eller en växt, b) en sådan genetisk resurs som avses i förordning (EU) nr 511/2014, c) utbrutet material vid täktverksamhet, d) en kemisk produkt, en bioteknisk organism eller en vara som innehåller en kemisk produkt, e) en genetiskt modifierad organism eller en produkt som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism, eller f) avfall, 2. är utbytet av ett brott som avses i 1, 3. är ett fortskaffningsmedel eller annan egendom som har använts som hjälpmedel vid ett brott som avses i 1, eller 4. varit avsedd att användas som hjälpmedel vid ett brott som avses i 1 och brottet har fullbordats eller förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 144, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 491.1, "y1": 693.3, "innehåll": "Egendomen får förklaras förverkad enligt första stycket 3 eller 4 endast om det behövs för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 144, "x0": 64.8, "y0": 697.6, "x1": 485.2, "y1": 738.3, "innehåll": "I stället för egendomen får dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. Lag (2022:1799) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 144, "x0": 64.8, "y0": 742.7, "x1": 513.8, "y1": 816.3, "innehåll": "12 a § Den myndighet som förvarar avfall som skäligen kan antas bli förverkat enligt 12 § och har tagits i beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken får 1. omedelbart låta sälja avfallet, om det finns en risk för att avfallet blir förstört under förvaringen, förvaringen är förenad med alltför stora kostnader eller det finns"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 145, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 77.3, "innehåll": "andra särskilda skäl, och 2. förstöra avfallet, om det inte kan säljas eller om det kan antas komma till brottslig användning eller på annat sätt är olämpligt för försäljning. Lag (2019:496) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 145, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 505.8, "y1": 172.6, "innehåll": "12 b § Om avfall som sålts eller förstörts enligt 12 a § inte förverkas, har ägaren eller en annan rättsinnehavare rätt till ersättning. För avfall som sålts lämnas inte ersättning med högre belopp än vad som influtit vid försäljningen. Om avfallet har förstörts, ges ersättning med skäligt belopp. Lag (2019:496) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 145, "x0": 64.8, "y0": 176.9, "x1": 518.5, "y1": 250.6, "innehåll": "13 §  /Upphör att gälla U:2023-03-01/ Svensk domstol är behörig att döma över brott enligt 8 § första stycket 12 även om det inte finns domsrätt enligt 2 kap. 3 § brottsbalken. Har brottet begåtts i Sveriges ekonomiska zon, får åtal väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet begicks. Lag (2021:1018) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 145, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 519.2, "y1": 345.9, "innehåll": "13 §  /Träder i kraft I:2023-03-01/ Svensk domstol är behörig att döma över brott enligt 4 b § eller 8 § första stycket 12 även om det inte finns domsrätt enligt 2 kap. 3 § brottsbalken. Har brottet begåtts i Sveriges ekonomiska zon, får åtal väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet begicks. Lag (2022:1799) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 145, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 519.8, "y1": 424.7, "innehåll": "14 § Om någon som ådragit sig ansvar enligt 1 §, frivilligt har avvärjt en sådan fara eller verkan som anges där innan en avsevärd olägenhet har uppkommit, får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Lag (2006:1014) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 145, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 513.2, "y1": 502.7, "innehåll": "15 § Den som har anordnat en transport av avfall och som innan transporten påbörjats frivilligt har vidtagit en åtgärd som lett till att transporten inte genomförts i strid med förordning (EG) nr 1013/2006 eller förordning (EG) nr 1418/2007 döms inte till ansvar enligt 4 a § första stycket 3 eller 4. Lag (2019:496) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 145, "x0": 64.8, "y0": 535.2, "x1": 521.1, "y1": 759.3, "innehåll": "30 kap. Miljösanktionsavgifter 1 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en särskild avgift (miljösanktionsavgift) ska betalas av den som 1. påbörjar en verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, utan att tillstånd har getts eller anmälan har gjorts, 2. åsidosätter villkor eller andra bestämmelser i ett tillstånd som har beslutats med stöd av denna balk eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, eller 3. åsidosätter andra bestämmelser i denna balk, föreskrifter som har meddelats med stöd av balken eller bestämmelser i EU- förordningar inom balkens tillämpningsområde."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 93.8, "innehåll": "Avgiftens storlek ska framgå av föreskrifterna. Avgiften ska uppgå till minst 1 000 kronor och högst 1 000 000 kronor. När avgiftens storlek bestäms, ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser. Lag (2011:322) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 481.1, "y1": 138.8, "innehåll": "2 § En miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 517.2, "y1": 312.2, "innehåll": "Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till 1. sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan göra det som ålegat den avgiftsskyldige, 2. att överträdelsen berott på en omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka, 3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller 4. att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap. Miljösanktionsavgiften skall tillfalla staten. Lag (2006:1014) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 501.8, "y1": 374.4, "innehåll": "3 § Miljösanktionsavgift beslutas av tillsynsmyndigheten eller av den myndighet som utför kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller enligt förordning (EU) 2019/1020."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 517.2, "y1": 418.7, "innehåll": "Innan myndigheten beslutar om avgift ska den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig. Lag (2022:1108) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 513.2, "y1": 463.7, "innehåll": "4 § Ett beslut om att ta ut en miljösanktionsavgift skall delges den avgiftsskyldige. Lag (2006:1014) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 519.2, "y1": 525.3, "innehåll": "5 § En miljösanktionsavgift skall betalas inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har delgetts enligt 4 §, om tillsynsmyndigheten i beslutet inte har bestämt en senare tidpunkt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 508.5, "y1": 570.3, "innehåll": "Beslutet om miljösanktionsavgift får efter sista betalningsdagen verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft. Lag (2006:1014) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 519.0, "y1": 631.8, "innehåll": "6 § Miljösanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte inom fem år från det att förutsättningarna enligt 1 § att besluta om avgift har inträffat har getts tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 465.1, "y1": 694.1, "innehåll": "7 § Den som enligt ett beslut av en tillsynsmyndighet skall betala en miljösanktionsavgift får överklaga beslutet till mark- och miljödomstol. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 503.2, "y1": 738.4, "innehåll": "8 § En beslutad miljösanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften inte har verkställts inom tio år från det att beslutet har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 146, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 495.8, "y1": 783.4, "innehåll": "9 § Miljösanktionsavgift skall återbetalas, om betalningsansvaret har upphävts genom beslut som har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 77.3, "innehåll": "Ränta på miljösanktionsavgift som återbetalas enligt första stycket lämnas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från den dag avgiften betalades till och med den dag avgiften återbetalas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.2, "y1": 122.3, "innehåll": "10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om den ordning i vilken miljösanktionsavgifter skall betalas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 253.0, "x1": 493.4, "y1": 297.8, "innehåll": "31 kap. Ersättning vid ingripanden av det allmänna och vid tillståndsprövning av vattenverksamhet m.m."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 302.4, "x1": 516.5, "y1": 400.0, "innehåll": "Kapitlets innehåll m.m. 1 § Detta kapitel är tillämpligt i frågor om ersättning vid vissa ingripanden av det allmänna samt vid tillståndsprövning av vattenverksamhet. Kapitlet innehåller dessutom bestämmelser om ersättning när skada uppkommit till följd av förbud mot fiske."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 404.3, "x1": 520.5, "y1": 444.2, "innehåll": "2 § Bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) skall gälla vid ersättning och inlösen enligt detta kapitel, om inte balken innehåller avvikande bestämmelser."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 449.3, "x1": 484.2, "y1": 489.3, "innehåll": "3 § Vad som i detta kapitel sägs om fastighet skall även gälla särskild rätt till fastighet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 493.7, "x1": 513.1, "y1": 536.1, "innehåll": "Ersättning och inlösen på grund av vissa föreskrifter, förelägganden och förbud"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 147, "x0": 64.8, "y0": 534.1, "x1": 524.5, "y1": 809.6, "innehåll": "4 § Fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, om beslutet gäller 1. föreskrifter enligt 7 kap. 3 § om åtgärder och inskränkningar som rör nationalparker, 2. föreskrifter enligt 7 kap. 5, 6 eller 9 § om åtgärder och inskränkningar som rör naturreservat och kulturreservat, 3. en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket som har förenats med särskilda villkor eller en vägran att ge en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket, om dispensen avser ett biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 § första stycket 1, 4. bildande av ett biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 § första stycket 2, 5. föreskrifter enligt 7 kap. 22 § om åtgärder och inskränkningar som rör vattenskyddsområden, 6. skydd för särskilda områden enligt 7 kap. 28 a-29 b §§, eller 7. förelägganden eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket som rör viss verksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.8, "y1": 60.1, "innehåll": "En föreskrift enligt 7 kap. 3 § om begränsning av rätten till jakt efter björn, lo, varg, järv, älg eller örn medför inte rätt till ersättning. Lag (2009:1322) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 518.5, "y1": 122.3, "innehåll": "5 § Om ett beslut som avses i 4 § första stycket 1, 2, 5 eller 6 innebär att det krävs tillstånd för en viss verksamhet eller åtgärd, betalas ersättning endast om tillstånd har vägrats eller förenats med särskilda villkor."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 512.6, "y1": 166.6, "innehåll": "Om det enligt 7 kap. 24 § har meddelats ett förbud att vidta en åtgärd utan tillstånd och tillstånd vägras, gäller 4 § första stycket. Lag (2009:1322) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 199.5, "x1": 474.5, "y1": 256.6, "innehåll": "7 § Ersättning enligt 4 § betalas av staten. Om det är en kommun som har meddelat det beslut som avses i 4 §, ska ersättningen i stället betalas av kommunen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 523.8, "y1": 351.9, "innehåll": "Om föreskrifter som avses i 4 § första stycket 5 har beslutats av länsstyrelsen efter ansökan av en kommun eller den i vars intresse vattenskyddsområdet har fastställts, ska ersättningen betalas av sökanden. Detsamma gäller om sådana föreskrifter har beslutats av en kommun efter ansökan av den i vars intresse föreskrifterna har meddelats. Lag (2009:1322) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 520.6, "y1": 430.0, "innehåll": "8 § Om det i ett fall som avses i 4 § första stycket uppstår synnerliga olägenheter vid pågående användning av fastigheten, har fastighetsägaren rätt att få fastigheten inlöst i stället för att få ersättning enligt 4 §. Beror olägenheten på ett förbud att vidta viss åtgärd utan tillstånd skall 5 § första stycket tillämpas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 524.5, "y1": 576.3, "innehåll": "9 § Vid tillämpningen av 4 och 8 §§ ska hänsyn tas också till andra beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9 eller 22 §, förbud enligt 7 kap. 11 § andra stycket, förelägganden och förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, beslut enligt 18 § och 18 b § första stycket 1 skogsvårdslagen (1979:429) samt beslut som avses i 14 kap. 5-7 och 10-13 §§ plan- och bygglagen (2010:900). Detta gäller under förutsättning att besluten har meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom ska sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i särskilda fall har inträtt inom samma tid uppmärksammas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 512.5, "y1": 654.3, "innehåll": "Om en rätt till talan, ersättning eller inlösen med anledning av ett sådant beslut har förlorats på grund av bestämmelserna i 12 eller 13 § eller motsvarande bestämmelser i plan- och bygglagen, utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas enligt första stycket. Lag (2022:1272) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 658.8, "x1": 523.2, "y1": 755.6, "innehåll": "Ersättning vid vissa undersökningar 10 § För skada och intrång som tillfogas fastighetsägaren genom åtgärder enligt 28 kap. 1 § betalas ersättning av staten. Om åtgärderna har vidtagits av en kommun eller av någon annan på uppdrag av en kommun, ska ersättning i stället betalas av kommunen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 148, "x0": 64.8, "y0": 760.0, "x1": 523.2, "y1": 817.1, "innehåll": "Ersättning enligt första stycket ska inte betalas, om åtgärderna vidtas med anledning av 1. tillsyn över en verksamhet som utövas på fastigheten, eller"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.0, "y1": 60.1, "innehåll": "2. sådan kontroll eller annan offentlig verksamhet som avses i 26 kap. 30 § och som gäller verksamhet på fastigheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 481.7, "y1": 122.3, "innehåll": "Talan om ersättning väcks vid den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen av den finns. Lag (2020:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 503.9, "y1": 240.1, "innehåll": "Ersättning vid förelägganden om stängselgenombrott 11 § Den som har stängsel och har anordnat en grind eller någon annan genomgång på grund av ett föreläggande enligt 26 kap. 11 § är berättigad till ersättning av staten för detta och för underhåll av genomgången. Ersättning skall dock inte betalas, om det är uppenbart att stängslet endast avser att stänga ute allmänheten från ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 516.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Första stycket gäller också, när en övergång har gjorts över ett dike på grund av ett föreläggande enligt 26 kap. 11 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 288.9, "x1": 517.2, "y1": 385.7, "innehåll": "Anmälan om ersättningsanspråk 12 § Innan en myndighet fattar ett beslut som kan leda till ersättning enligt 4, 5, 10 eller 11 §, får myndigheten förelägga den som vill göra anspråk på betalning eller inlösen att inom viss tid, minst två månader, anmäla sitt anspråk och ange sina yrkanden vid påföljd att rätten till talan annars förloras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 390.8, "x1": 521.2, "y1": 464.5, "innehåll": "Vad som i fråga om ersättning eller inlösen har avtalats eller uppenbarligen förutsatts gälla mellan den ersättningsskyldige och en sakägare gäller även mot den som efter det att rätten till betalning uppkom har förvärvat sakägarens rätt till fastigheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 515.2, "y1": 632.5, "innehåll": "Ersättningstalan 13 § Har inte överenskommelse träffats om ersättning enligt 4 eller 11 § eller om inlösen enligt 8 § och har inte rätten till talan gått förlorad enligt 12 §, skall den som vill göra anspråk på ersättning eller kräva inlösen väcka talan hos mark- och miljödomstolen mot den som är skyldig att betala ersättning eller att lösa in fastigheten. Sådan talan skall väckas inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas har vunnit laga kraft vid påföljd att rätten till ersättning eller inlösen annars går förlorad. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 149, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 513.8, "y1": 790.5, "innehåll": "14 § När föreskrifter skall meddelas enligt 7 kap. 5, 6, 9 eller 22 §, får den ersättningsskyldige vid mark- och miljödomstolen väcka talan mot en sakägare för att fastställa de villkor som skall gälla för ersättning eller inlösen, om föreskrifterna meddelas. Meddelas inte föreskrifter med det innehåll som förutsatts vid mark- och miljödomstolen inom ett år från det att målet har avgjorts genom en dom som har vunnit laga kraft, skall domen inte längre vara bindande för parterna. Lag (2010:923) . återbetalning av ersättning"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 144.1, "innehåll": "15 § Har ersättning enligt 4 § betalats med anledning av föreskrifter eller tillståndsvägran och upphävs föreskrifterna helt eller delvis eller ges tillstånd eller dispens, får fastighetsägaren förpliktas att betala tillbaka ersättningen eller en del av den, om det är skäligt med hänsyn till fastighetsägarens nytta av beslutet och omständigheterna i övrigt. Detta gäller också, om en åtgärd har vidtagits i strid mot sådana föreskrifter eller mot ett sådant beslut om tillståndsvägran och tillsynsmyndigheten har beslutat att inte kräva rättelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 512.6, "y1": 222.9, "innehåll": "Talan om återbetalning skall väckas vid mark- och miljödomstolen inom ett år från det att beslutet som anspråket grundas på har vunnit laga kraft och senast tio år efter det att ersättningen betalades ut vid påföljd att rätten att föra talan annars går förlorad. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 226.6, "x1": 523.0, "y1": 340.7, "innehåll": "Ersättning och inlösen vid tillstånd till vattenverksamhet 16 § Den som med stöd av tillstånd enligt 11 kap. genom inlösen eller på annat sätt tar i anspråk annans egendom eller vidtar en åtgärd som skadar annans egendom skall betala ersättning för vad som avstås eller skadas, om annat inte är särskilt föreskrivet. Ersättning skall betalas även för skada till följd av förbud mot fiske enligt 28 kap. 13 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 507.8, "y1": 385.7, "innehåll": "Ersättning skall betalas endast för skador som kvarstår, sedan förebyggande eller avhjälpande åtgärder har utförts av tillståndshavaren."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 524.3, "y1": 447.2, "innehåll": "17 § Fastigheter eller fastighetsdelar som drabbas av synnerliga olägenheter av en verksamhet för vilken tillstånd har meddelats enligt 11 kap., skall lösas in, om ägaren begär det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 520.5, "y1": 526.0, "innehåll": "Den ersättningsskyldige har rätt till inlösen, om detta skulle medföra endast en ringa höjning av fastighetsägarens ersättning och fastighetsägaren inte har något beaktansvärt intresse av att behålla fastigheten eller fastighetsdelen. Kostnaderna för åtgärder som avses i 16 § andra stycket skall då räknas in i ersättningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 529.8, "x1": 521.0, "y1": 694.1, "innehåll": "Skada på egen fastighet vid tillstånd till vattenverksamhet 18 § Om en verksamhet för vilken tillstånd har lämnats enligt 11 kap. medför skada på en fastighet som tillhör den som har fått tillståndet, skall ersättning för skadan bestämmas. Detta gäller dock inte, om medgivanden har lämnats av samtliga borgenärer som har panträtt i fastigheten. Om fastigheten är intecknad gemensamt med annan fastighet, krävs det dessutom att fastighetsägare och fordringshavare lämnar de medgivanden som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Medgivande fordras dock inte av den för vars rätt domstolens avgörande är väsentligen utan betydelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 150, "x0": 64.8, "y0": 697.8, "x1": 513.9, "y1": 811.9, "innehåll": "Ersättning vid utrivning av en vattenanläggning 19 § Den som har fått tillstånd till utrivning av en vattenanläggning eller har ålagts eller medgetts enligt 24 kap. 4 § att riva ut en vattenanläggning skall betala skälig ersättning för skador på annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena. Skyldighet att betala ersättning för en sådan förlust av förmån som orsakas av utrivningen finns endast om förmånen har tillförsäkrats i"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.8, "y1": 77.3, "innehåll": "tillståndsdomen eller i avtal som träffats i samband med vattenanläggningens tillkomst. Ersättning lämnas i sådant fall endast för kostnader orsakade av förlusten av förmånen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Om medgivande att riva ut en vattenanläggning har lämnats till någon annan än den som är skyldig att underhålla anläggningen och skyldighet att betala ersättning har ålagts i samband med detta, får ersättningen sökas åter av den underhållsskyldige."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 520.5, "y1": 290.4, "innehåll": "Ersättning vid omprövning av vattenverksamhet 20 §  /Upphör att gälla U:2029-01-01/ Ersättning för en förlust eller en inskränkning lämnas, om omprövning enligt 24 kap. 5 § eller enligt 7 kap. 13 eller 14 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet medför förlust av vatten eller fallhöjd eller inskränkning i rätten att reglera vattnets avrinning för den som har tillstånd till den vattenverksamhet som avses med omprövningen och om annat inte följer av 22 §. Ersättning lämnas inte till den del förlusten eller inskränkningen är att räkna som förbättring av en vattenanläggnings säkerhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 523.2, "y1": 385.7, "innehåll": "Ersättning lämnas om omprövning av vattenverksamhet enligt denna balk eller enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet medför skada för någon annan än tillståndshavaren som omfattas av omprövningen. För mottagare av andelskraft gäller dock viss begränsning enligt 8 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 443.8, "y1": 413.4, "innehåll": "På ersättning enligt första eller andra stycket skall 16-18 §§ tillämpas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 418.5, "x1": 495.8, "y1": 526.0, "innehåll": "20 §  /Träder i kraft I:2029-01-01/ Ersättning lämnas om omprövning av vattenverksamhet enligt denna balk eller enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet medför skada för någon annan än tillståndshavaren som omfattas av omprövningen. För mottagare av andelskraft gäller dock viss begränsning enligt 8 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 530.3, "x1": 383.7, "y1": 570.3, "innehåll": "Bestämmelserna i 16-18 §§ ska tillämpas på ersättningen. Lag (2018:1408) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 523.3, "y1": 665.5, "innehåll": "21 § /Upphör att gälla U:2029-01-01 genom lag (2018:1408) ./ Ersättning enligt 20 § första stycket betalas av den som har begärt omprövningen eller, om omprövning enligt 7 kap. 14 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet omfattar tillstånden till konkurrerande vattentäkter, av vardera tillståndshavaren."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 151, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 473.8, "y1": 778.1, "innehåll": "Ersättning enligt 20 § andra stycket betalas, 1. om omprövningen sker enligt 24 kap. 5 eller 13 §, av tillståndshavaren, 2. om omprövning enligt 7 kap. 14 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet omfattar tillstånden till konkurrerande vattentäkter, av vardera tillståndshavaren, 3. vid annan omprövning, av den som har begärt omprövningen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 152, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 495.2, "y1": 60.1, "innehåll": "Ersättning för minskning av andelskraft från vattenkraftverk som omfattas av omprövningen betalas av den som har tillstånd till kraftverket. Lag (2018:1407) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 152, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 432.8, "y1": 135.4, "innehåll": "/Rubriken upphör att gälla U:2029-01-01/ Begränsning i ersättningsrätten vid omprövning av viss vattenverksamhet"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 152, "x0": 64.8, "y0": 133.4, "x1": 511.9, "y1": 257.4, "innehåll": "22 § /Upphör att gälla U:2029-01-01 genom lag (2018:1408) ./ En tillståndshavare är skyldig att utan ersättning tåla viss del av en förlust eller inskränkning om det är en förlust eller inskränkning som avses i 20 § första stycket och den föranleds av omprövning till förmån för det allmänna fiskeintresset, allmän farled, allmän hamn eller hälsovården eller, vid omprövning enligt 24 kap. 5 § eller enligt 7 kap. 13 § första meningen lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, till förmån för den allmänna miljövården."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 152, "x0": 64.8, "y0": 261.7, "x1": 524.5, "y1": 470.5, "innehåll": "Den del som inte ersätts avser den sammanlagda förlusten eller inskränkningen till följd av de skilda omprövningarna och av vattenverksamhet som avses i 23 § och motsvarar i fråga om 1. vattenkraftverk: högst en femtedel och lägst en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillstånd kan tas ut vid kraftverket efter avdrag för den del av produktionsvärdet som är en följd av vattenregleringar, 2. vattenreglering för kraftändamål: högst en femtedel och lägst en tjugondel av det produktionsvärde av den vattenkraft som enligt meddelade tillstånd kan tas ut vid varje kraftverk och som är en följd av regleringen, 3. andra vattenverksamheter: högst en femtedel och lägst en tjugondel av värdet av den vattenmängd, fallhöjd eller magasinsvolym som omfattas av tillståndet till verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 152, "x0": 64.8, "y0": 474.8, "x1": 524.5, "y1": 582.3, "innehåll": "När mark- och miljödomstolen lämnar tillstånd till en vattenverksamhet för vilken denna begränsning i ersättningsrätten skall gälla, skall domstolen inom de gränser som anges i andra stycket 1-3 fastställa den del som inte ersätts. Hänsyn skall då tas främst till verksamhetens inverkan på vattenstånds- och avrinningsförhållandena, den fördel eller olägenhet som verksamheten väntas medföra från allmän synpunkt samt graden av nytta för tillståndshavaren och mottagare av andelskraft."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 152, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 521.1, "y1": 661.0, "innehåll": "Vid omprövning före den enligt 24 kap. 5 § första stycket 1 fastställda tidpunkten skall den del som inte ersätts minskas i förhållande till den tid som återstår till denna tidpunkt. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 152, "x0": 64.8, "y0": 665.4, "x1": 516.6, "y1": 772.8, "innehåll": "23 § /Upphör att gälla U:2029-01-01 genom lag (2018:1408) ./ Rätten till ersättning är begränsad på samma sätt som gäller enligt 22 § om den som har tillstånd enligt denna balk till en vattenverksamhet orsakas förlust av vatten eller fallhöjd eller inskränkning i rätten att reglera vattnets avrinning till följd av att tillstånd lämnas till en vattenverksamhet som skall tillgodose det allmänna fiskeintresset, allmän farled eller allmän hamn, hälsovården eller den allmänna miljövården."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 502.9, "y1": 93.8, "innehåll": "Vad som sagts nu gäller även förlust av fallhöjd som inte är utbyggd. Därvid skall den del som inte ersätts motsvara en tjugondel av värdet av vattenkraften i det berörda strömfallet efter avdrag för vad som av detta värde är en följd av vattenregleringar."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 420.0, "y1": 140.7, "innehåll": "Betalningsanmälan som rör ersättning vid tillstånd till vattenverksamhet"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 138.7, "x1": 500.5, "y1": 195.9, "innehåll": "24 § Anmälan till länsstyrelsen enligt 6 kap. 4 § expropriationslagen (1972:719) behöver vid tillämpningen av detta kapitel endast göras för ersättning som avser mark som skall lösas in."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 199.6, "x1": 509.3, "y1": 224.7, "innehåll": "Betalningsfrist som rör ersättning vid tillstånd till vattenverksamhet"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 222.7, "x1": 521.1, "y1": 347.4, "innehåll": "25 § När tillstånd har lämnats enligt 11 kap. skall ersättning för inlöst mark betalas och anmälan enligt 6 kap. 4 § expropriationslagen (1972:719) göras inom sex månader från det att såväl tillståndsfrågan som ersättningsfrågan har avgjorts slutligt. Ersättning som inte avser inlöst mark och som skall tas ut på en gång skall betalas inom två år från samma tid. Om den ersättningsskyldige inte iakttar vad som har sagts nu, är den rätt som förvärvats gentemot den ersättningsberättigade förlorad."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 351.8, "x1": 504.7, "y1": 392.4, "innehåll": "Tidsfristerna får förkortas eller förlängas när parterna är ense om det eller om det finns särskilda skäl för det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 396.2, "x1": 496.6, "y1": 438.6, "innehåll": "Ersättning bestämd efter det att tillstånd till vattenverksamhet har tagits i anspråk"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 436.6, "x1": 523.8, "y1": 544.0, "innehåll": "26 § Om ersättningen till följd av en vattenverksamhet eller annan åtgärd har bestämts slutligt först efter det att tillståndet har tagits i anspråk, skall den del av ersättningen som överstiger vad som fastställts tidigare betalas och anmälan enligt 6 kap. 4 § expropriationslagen (1972:719) göras inom en månad från det ersättningen bestämdes slutligt. Detsamma gäller ersättning som har bestämts i samband med godkännandet av en vattenverksamhet som redan har utförts."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 549.1, "x1": 518.5, "y1": 622.8, "innehåll": "Om den slutligt fastställda ersättningen inte överstiger den ersättning som tidigare har fastställts och det annars skulle ha funnits depositions- eller anmälningsskyldighet, skall den ersättningsskyldige anmäla ersättningsbeslutet hos länsstyrelsen sedan detta har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 627.2, "x1": 521.9, "y1": 718.1, "innehåll": "27 § På ersättning som avses i 26 § första stycket beräknas ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag marken tillträddes, vattenverksamheten påbörjades eller åtgärden utfördes, om inte något annat följer av andra stycket. Om betalningen inte görs i rätt tid, tas det ut ränta enligt 6 § räntelagen för tiden efter det dröjsmålet inträdde."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 153, "x0": 64.8, "y0": 722.4, "x1": 519.2, "y1": 763.1, "innehåll": "På ersättning som avser oförutsedd skada tas det ut ränta enligt 6 § räntelagen från den dag ersättningsanspråket framställdes vid mark- och miljödomstolen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 93.8, "innehåll": "Om den ersättningsskyldige försummar att betala sådan ersättning enligt 26 § första stycket som skall betalas genom deposition skall länsstyrelsen på begäran av den som är berättigad till ersättningen eller en del av denna söka verkställighet av den dom eller det beslut varigenom ersättningen har bestämts. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 516.5, "y1": 177.9, "innehåll": "Fullbordande av inlösen som rör tillstånd till vattenverksamhet 28 § Inlösen av mark är fullbordad när den ersättningsskyldige har fullgjort sina skyldigheter enligt 6 kap. 1 § första stycket och 4 § expropriationslagen (1972:719). Inlösen fullbordas även om ränta enligt 27 § första stycket inte betalas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 182.4, "x1": 510.5, "y1": 296.4, "innehåll": "Rätt att utnyttja tillståndet till vattenverksamhet 29 § Den ersättningsskyldige får utnyttja tillståndet genom att ta i anspråk egendomen eller vidta åtgärder som medför skada för någon annan när de skyldigheter som gäller enligt 6 kap. 1 § första stycket och 4 § expropriationslagen (1972:719) har fullgjorts. För detta fall skall den begränsning av anmälningsskyldigheten som framgår av 24 § gälla."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 520.5, "y1": 374.4, "innehåll": "Om det behövs med hänsyn till den ersättningsberättigades förhållanden, får mark- och miljödomstolen bestämma skäligt uppskov med tillträdet eller med utförandet av åtgärden. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 378.9, "x1": 512.4, "y1": 475.7, "innehåll": "återbetalning av ersättning som rör tillstånd till vattenverksamhet 30 § Ersättningsbelopp som har betalats med anledning av tillstånd enligt 11 kap. får inte till någon del återkrävas. Beloppet får dock återkrävas om det tillstånd som har föranlett beslutet om ersättning upphävs på talan av den ersättningsberättigade."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 479.5, "x1": 521.9, "y1": 543.3, "innehåll": "övriga bestämmelser 31 § Ersättning enligt detta kapitel ska bestämmas i pengar som ska betalas vid ett tillfälle."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 547.6, "x1": 511.8, "y1": 604.8, "innehåll": "Ersättning i fall som avses i 5 § andra stycket ska dock betalas med ett visst årligt belopp. Om det finns särskilda skäl, får ersättningen räknas av mot ersättning som kan komma att betalas enligt 4 § första stycket eller 8 §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 518.5, "y1": 683.6, "innehåll": "Om det finns särskilda skäl, får det på begäran av den ersättningsskyldige eller den ersättningsberättigade bestämmas att också ersättning enligt 4 § första stycket eller 11 § ska betalas med ett visst årligt belopp med rätt att få omprövning vid ändrade förhållanden."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 687.9, "x1": 492.5, "y1": 727.9, "innehåll": "I fråga om ersättning enligt 4 § till följd av skada eller olägenhet för renskötseln gäller 28 § andra stycket rennäringslagen (1971:437). Lag (2009:1322) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 154, "x0": 64.8, "y0": 760.7, "x1": 517.9, "y1": 817.9, "innehåll": "33 § Om en borgenär som hade panträtt i fastigheten när rätten till ersättning uppkom gör en förlust därför att ersättningen inte har deponerats hos länsstyrelsen, har borgenären rätt till ersättning av den ersättningsskyldige för förlusten mot"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 127.6, "innehåll": "avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller, om en borgenär gör en förlust därför att ersättning inte har bestämts eller blivit för låg och ersättningen efter överenskommelse mellan den ersättningsskyldige och den ersättningsberättigade eller av någon annan anledning inte prövats av domstol. Rätt till ersättning finns också för förlust till följd av att överenskommelse har träffats om ersättning i annat än pengar eller om att förebyggande eller avhjälpande åtgärder skall utföras."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 515.8, "y1": 172.6, "innehåll": "Talan om ersättning enligt första stycket skall väckas vid mark- och miljödomstolen. Lag (2010:923) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 521.8, "y1": 234.1, "innehåll": "34 § Om det behövs, skall det i beslut om ersättning tas in bestämmelser som skall hindra att ersättningstagaren gör en förlust till följd av ändringar i penningvärdet under tiden från ersättningsbeslutet till dess betalning gjorts."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 513.8, "y1": 279.1, "innehåll": "35 § När inlösen av mark är fullbordad, skall detta antecknas i fastighetsregistrets allmänna del. Lag (2000:228) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 509.2, "y1": 374.4, "innehåll": "36 § Om det råder tvist om bättre rätt till ersättning, skall ersättningen deponeras hos länsstyrelsen, även om depositionen inte behövs enligt 6 kap. 1 § expropriationslagen (1972:719). Bestämmelserna i 6 kap. 17-19 §§ i samma lag skall tillämpas i fråga om sådan deposition."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 406.1, "x1": 508.5, "y1": 481.3, "innehåll": "32 kap. Skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk Inledande bestämmelser"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 479.3, "x1": 524.6, "y1": 520.0, "innehåll": "1 § Skadestånd enligt detta kapitel ska betalas för personskada och sakskada samt ren förmögenhetsskada som verksamhet på en fastighet har orsakat i sin omgivning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 524.4, "x1": 511.8, "y1": 564.3, "innehåll": "En ren förmögenhetsskada som inte har orsakats genom brott ersätts dock endast om skadan är av någon betydelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 513.2, "y1": 643.1, "innehåll": "En skada, som inte har orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet, ersätts bara om den störning som har orsakat skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. Lag (2010:815) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 647.4, "x1": 522.5, "y1": 704.6, "innehåll": "2 § Kapitlet tillämpas inte på skador som har orsakats av joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning i fall då särskilda bestämmelser gäller."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 155, "x0": 64.8, "y0": 709.1, "x1": 403.8, "y1": 805.9, "innehåll": "Förutsättningar för skadestånd 3 § Skadestånd enligt detta kapitel betalas för skador genom 1. förorening av vattenområden, 2. förorening av grundvatten, 3. ändring av grundvattennivån,"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 228.9, "y1": 111.1, "innehåll": "4. luftförorening, 5. markförorening, 6. buller, 7. skakning, eller 8. annan liknande störning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 515.8, "y1": 155.3, "innehåll": "Första stycket 1-3 gäller inte skador som har orsakats av verksamhet som bedrivs i enlighet med tillstånd till vattenverksamhet. För sådana skador tilllämpas 31 kap."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 521.8, "y1": 234.1, "innehåll": "En skada skall anses ha orsakats genom en störning som avses i första stycket, om det med hänsyn till störningens och skadeverkningarnas art, andra möjliga skadeorsaker samt omständigheterna i övrigt föreligger övervägande sannolikhet för ett sådant orsakssamband."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 488.5, "y1": 295.7, "innehåll": "4 § Skadestånd skall också betalas för skador genom sprängsten eller andra lössprängda föremål, om skadan orsakas av ett sprängningsarbete eller av en annan verksamhet som medför särskild fara för explosion."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 521.2, "y1": 374.4, "innehåll": "5 § I andra fall än som anges i 3 eller 4 § skall skadestånd betalas för skador som orsakas av grävning eller liknande arbete, om den som utför eller låter utföra arbetet har försummat att vidta sådana skyddsåtgärder som anges i 3 kap. 3 § jordabalken eller i ett annat hänseende har brustit i omsorg vid arbetets utförande."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 520.5, "y1": 436.0, "innehåll": "Om arbetet är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk, skall den skada som orsakas av arbetet ersättas även om den som utför eller låter utföra arbetet inte har varit försumlig."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 499.2, "y1": 565.0, "innehåll": "5 a § I andra fall än som anges i 3 eller 4 § skall skadestånd betalas för skador som orsakas inom ramen för sådant byggnadsarbete som avses i 3 kap. 6 § jordabalken och som uppkommer på annan del av den anläggning där arbetena utförs, om 1. den som utför eller låter utföra arbetet har försummat att vidta sådana skyddsåtgärder som anges i 3 kap. 3 § jordabalken, eller 2. denne i ett annat hänseende har brustit i omsorg vid arbetets utförande."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 519.2, "y1": 643.0, "innehåll": "Om en åtgärd inom ramen för ett sådant byggnadsarbete som avses i första stycket är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk, skall den skada som orsakas av åtgärden ersättas även om den som utför eller låter utföra åtgärden inte varit försumlig. Lag (2003:627) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 156, "x0": 64.8, "y0": 647.6, "x1": 520.5, "y1": 760.9, "innehåll": "Skadeståndsansvariga 6 § Skyldig att betala skadestånd enligt detta kapitel är den som bedriver eller låter bedriva den skadegörande verksamheten i egenskap av fastighetsägare eller tomträttshavare. Samma skadeståndsskyldighet har andra som bedriver eller låter bedriva den skadegörande verksamheten och som brukar fastigheten i sin näringsverksamhet eller i offentlig verksamhet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 77.3, "innehåll": "Om någon annan som brukar fastigheten bedriver eller låter bedriva den skadegörande verksamheten är han eller hon skadeståndsskyldig enligt detta kapitel endast om han eller hon har orsakat skadan uppsåtligen eller genom vårdslöshet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 499.2, "y1": 138.8, "innehåll": "7 § Skyldig att betala skadestånd enligt detta kapitel är också den som utan att vara fastighetsägare, tomträttshavare eller annan brukare av fastigheten, i egen näringsverksamhet utför eller låter utföra arbete på fastigheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 502.5, "y1": 200.4, "innehåll": "8 § Skall två eller flera ersätta samma skada enligt detta kapitel, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte annat följer av att begränsning gäller i den skadeståndsskyldighet som åligger någon av dem."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 510.5, "y1": 279.1, "innehåll": "Vad de solidariskt ansvariga har betalat i skadestånd skall, om inte annat har avtalats, fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till grunden för skadeståndsansvaret, möjligheterna att förebygga skadan och omständigheterna i övrigt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 282.9, "x1": 512.5, "y1": 363.2, "innehåll": "Ersättning för framtida skador på egendom 9 § Kan i fråga om skador som avser egendom ersättningens belopp lämpligen uppskattas på förhand, skall ersättning bestämmas för framtida skador, om en part begär det."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 523.8, "y1": 442.0, "innehåll": "Om det finns skälig anledning, kan ersättningen bestämmas till ett visst årligt belopp. ändras förhållandena sedan ersättningen har bestämts på detta sätt, kan ersättningen jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till de ändrade förhållandena."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 519.9, "y1": 537.3, "innehåll": "10 § I fråga om nedsättning, fördelning och utbetalning av ersättning som fastställs att betalas på en gång för framtida skador på en fastighet och som tillkommer ägaren av fastigheten eller en innehavare av tomträtt i denna tilllämpas expropriationslagen (1972:719). även när det gäller verkan av sådan nedsättning, fördelning och utbetalning skall den lagen tillämpas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 523.9, "y1": 649.1, "innehåll": "Om en borgenär som har panträtt i fastigheten lider förlust genom att ersättning enligt första stycket har blivit för lågt beräknad och ersättningen till följd av överenskommelse mellan den ersättningsskyldige och den ersättningsberättigade eller av någon annan anledning inte har blivit prövad av domstol, har borgenären rätt till gottgörelse av den ersättningsskyldige mot att borgenärens fordran i denna del skrivs av på fordringshandlingen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 652.8, "x1": 509.8, "y1": 750.4, "innehåll": "Inlösen av fastighet 11 § Medför en verksamhet som avses i detta kapitel att en fastighet helt eller delvis blir onyttig för ägaren eller att det uppstår synnerligt men vid användningen, ska fastigheten eller fastighetsdelen på ägarens begäran lösas in av den som bedriver verksamheten."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 157, "x0": 64.8, "y0": 754.7, "x1": 523.0, "y1": 811.9, "innehåll": "Första stycket tillämpas också, om någon som är ansvarig för avhjälpande enligt 10 kap. vidtar en åtgärd som medför att fastigheten blir helt eller delvis onyttig för ägaren eller att synnerligt men uppkommer vid användningen. Vad som nu har sagts"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.9, "y1": 71.3, "innehåll": "gäller dock inte om ansvaret för avhjälpande vilar även på ägaren. I fråga om sådan inlösen tillämpas expropriationslagen (1972:719). Lag (2010:815) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 75.8, "x1": 503.1, "y1": 172.6, "innehåll": "Enskild talan och grupptalan 12 § Utöver talan om skadestånd och inlösen får enskild, mot den som bedriver eller har bedrivit miljöfarlig verksamhet utan tillstånd, väcka talan om förbud mot fortsatt verksamhet eller om att skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått skall vidtas."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 501.0, "y1": 217.6, "innehåll": "13 § Talan om skadestånd får föras som grupptalan enligt lagen (2002:599) om grupprättegång."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 515.1, "y1": 279.2, "innehåll": "Talan om förbud mot fortsatt verksamhet eller om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått enligt 12 § får föras enligt samma lag som enskild grupptalan eller organisationstalan."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 499.6, "y1": 357.9, "innehåll": "Vid en grupptalan enligt första eller andra stycket tillämpas lagen (2002:599) om grupprättegång med undantag för 2 § första stycket andra meningen och andra stycket, 3 och 5 §§ samt 24 § andra stycket andra meningen och tredje stycket. Lag (2002:600) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 523.2, "y1": 436.0, "innehåll": "14 § Organisationstalan enligt 13 § första eller andra stycket får väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar naturskydds- eller miljöskyddsintressen eller av en sammanslutning av yrkesverksamma inom fiske-, jordbruks-, ren- och skogsbruksnäringen."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 461.8, "y1": 481.0, "innehåll": "Det som sägs i första stycket gäller också en sammanslutning av sådana organisationer som nämns där. Lag (2002:600) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 573.4, "x1": 485.0, "y1": 664.1, "innehåll": "övergångsbestämmelser 1998:808 Föreskrifter om ikraftträdande av denna balk meddelas i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 158, "x0": 64.8, "y0": 668.4, "x1": 513.1, "y1": 804.4, "innehåll": "1999:385 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. 2. Denna lag är inte tillämplig på mål eller ärenden som är under handläggning enligt miljöbalkens bestämmelser, eller motsvarande äldre bestämmelser i lag som upphävts genom miljöbalken enligt 2 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, vid denna lags ikraftträdande. 1999:1231"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 60.1, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förvärv som gjorts före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 518.5, "y1": 133.6, "innehåll": "2000:119 Denna lag träder ikraft, i fråga om 10 kap. 3 § den 1 april 2000, i fråga om 13 kap. 5 § den 5 juni 2000, och i övrigt den 13 maj 2000."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 517.2, "y1": 211.6, "innehåll": "2001:437 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. 2. För verksamheter som påbörjats före den 1 juli 2001 krävs inte tillstånd enligt 7 kap. 28 a §."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 513.8, "y1": 323.4, "innehåll": "2002:175 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. 2. I fråga om utdömande av vite tillämpas fortfarande äldre bestämmelser på mål som inletts vid en miljödomstol före ikraftträdandet. 3. I fråga om brott som begåtts före ikraftträdandet tillämpas 29 kap. 12 § i dess äldre lydelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 523.8, "y1": 452.5, "innehåll": "2003:232 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. 2. I fråga om beredningar av kemiska ämnen som omfattas av rådets direktiv 91/414/EEG av den 19 augusti 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden9, senast ändrat genom direktiv 2003/5/EG10, eller som är biocidprodukter och omfattas av direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden, skall 14 kap. 8 c § tillämpas från och med den 30 juli 2004."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 523.0, "y1": 598.0, "innehåll": "2004:606 1. Denna lag träder i kraft den 21 juli 2004. 2. I fråga om planer och program som formellt börjat förberedas före den 21 juli 2004 skall de nya föreskrifterna i 6 kap. 11-18 och 22 §§ tillämpas endast om planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering efter den 21 juli 2006. 3. Trots det som sägs i 2 får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i det enskilda fallet besluta att de nya föreskrifterna i 6 kap. 11-18 och 22 §§ inte skall tillämpas i fråga om en sådan plan eller ett sådant program."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 519.2, "y1": 688.1, "innehåll": "2005:687 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 159, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 515.7, "y1": 799.9, "innehåll": "2006:1014 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. 2. I fråga om bestämmelser som under tiden från och med den 1 januari 1999 till och med den 31 december 2006 har meddelats i ett tillstånd eller i ett beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens, skall straffbestämmelsen i 29 kap. 4 § första stycket 2 tillämpas endast om den i tillståndet eller beslutet intagna bestämmelsen"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 160, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 77.3, "innehåll": "uttryckligen har rubricerats som villkor. 3. Bestämmelsen i 30 kap. 1 § skall endast tillämpas på överträdelser som ägt rum efter att denna lag har trätt i kraft."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 160, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 513.6, "y1": 222.9, "innehåll": "2007:660 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om miljöskador som orsakats av utsläpp, händelser eller tillbud som har ägt rum före den 1 augusti 2007, eller som ägt rum senare men härrör från verksamhet eller åtgärd som avslutats före den 1 augusti 2007. Den begränsning av ansvar som följer av 10 kap. 3 § fjärde stycket skall dock beträffande förvärv som sker efter den 31 juli 2007 gälla även i fråga om sådana miljöskador som avses i denna punkt."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 160, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 523.9, "y1": 368.4, "innehåll": "2008:240 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2008. 2. Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse eller annan hantering av särskilt farliga kemiska produkter som har getts i enlighet med 14 kap. 12 § i dess äldre lydelse fortsätter att gälla och ska anses ha getts i enlighet med den nya lydelsen av 14 kap. 8 § första stycket 2. 3. äldre bestämmelser i 14 och 29 kap. gäller i fråga om straff för överträdelser som ägt rum före den 1 juni 2008."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 160, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 520.5, "y1": 631.7, "innehåll": "2009:532 1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2010 i fråga om 7 kap. 18 d § och i övrigt den 1 juli 2009. 2. äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före den 1 juli 2009. 3. Strandskydd gäller efter den 31 december 2014 inom ett utvidgat strandskyddsområde endast om utvidgningen har beslutats med stöd av 7 kap. 14 § i dess nya lydelse. 4. Inom ett strandskyddsområde får man efter den 31 december 2014 inte vidta kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad med stöd av undantag som har föreskrivits enligt 7 kap. 17 § i dess tidigare lydelse eller motsvarande äldre bestämmelser. 5. Bestämmelserna i 7 kap. 18 g § om återinträde av strandskydd gäller även när strandskydd har upphävts enligt den tidigare lydelsen av 7 kap. 15 § andra stycket eller enligt motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av sådana bestämmelser."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 160, "x0": 64.8, "y0": 636.1, "x1": 523.2, "y1": 760.8, "innehåll": "2009:649 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. 2. äldre bestämmelser gäller för täkter av naturgrus eller torv som den 1 augusti 2009 omfattas av ett tillstånd eller en anmälan enligt 9 kap. eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 3. Om en täkt den 1 augusti 2009 har ett tidsbegränsat tillstånd, får ett nytt tillstånd till täkt på samma plats ges enligt äldre bestämmelser längst till utgången av 2011."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 161, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 144.1, "innehåll": "2009:1322 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. 2. äldre bestämmelser gäller a) i mål enligt 31 kap. 13 § om ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2010, och b) i mål enligt 31 kap. 14 § om fastställelse av villkor för ersättning, om talan har väckts före den 1 januari 2010."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 161, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 517.7, "y1": 508.7, "innehåll": "2010:815 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) ersättning med anledning av ett sådant beslut som avses i 31 kap. 4, 5 eller 11 §, om beslutet har meddelats före ikraftträdandet, b) ersättning med anledning av en sådan åtgärd som avses i 31 kap. 10 §, om åtgärden har vidtagits före ikraftträdandet, c) en talan enligt 31 kap. 14 § om fastställelse av villkor för ersättning eller inlösen som har väckts före ikraftträdandet, d) ersättning enligt 31 kap. 16-19 §§, om ansökan om tillstånd eller en anmälan enligt 7 kap. 20 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har gjorts före ikraftträdandet, e) ersättning enligt 31 kap. 20 §, om ansökan om omprövning har gjorts före ikraftträdandet, och f) ersättning enligt 32 kap. 11 §, om talan om inlösen har väckts före ikraftträdandet. 3. även om ett skadefall har inträffat efter ikraftträdandet, gäller 32 kap. 1 § i dess äldre lydelse, om skadan är en följd av en störning som har upphört före ikraftträdandet. 4. I de fall som avses i 2 och 3 ska hänvisningarna i 31 respektive 32 kap. till expropriationslagen (1972:719) avse den lagens lydelse vid utgången av juli 2010."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 161, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 524.5, "y1": 586.7, "innehåll": "2010:902 1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011. Lag (2011:393) . 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011. Lag (2011:393) ."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 161, "x0": 64.8, "y0": 591.8, "x1": 511.8, "y1": 665.5, "innehåll": "2010:1542 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Bestämmelserna i 26 kap. 3 § i sin äldre lydelse gäller för tillsynsärenden som inletts före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 161, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 524.5, "y1": 743.5, "innehåll": "2011:392 1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 161, "x0": 64.8, "y0": 748.6, "x1": 515.8, "y1": 805.1, "innehåll": "2012:441 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för prövning av ärenden som har inletts före"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 77.3, "innehåll": "ikraftträdandet. 3. En arbetsplan som har upprättats enligt väglagen (1971:948) i dess lydelse före den 1 januari 2013 ska anses vara en vägplan enligt denna lag."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 513.2, "y1": 155.3, "innehåll": "2012:907 1. Denna lag träder i kraft den 7 januari 2013. 2. I fråga om föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 kap. 10 § före den 7 januari 2013 gäller 24 kap. 1 § i sin äldre lydelse."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 517.8, "y1": 217.6, "innehåll": "2014:269 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014. 2. äldre föreskrifter gäller för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 523.2, "y1": 312.2, "innehåll": "2014:901 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2015. 2. Bestämmelserna i 26 kap. 9 a § första och andra styckena ska inte tillämpas om ett ärende om detaljplan eller bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) har påbörjats före den 2 januari 2015."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 509.8, "y1": 441.2, "innehåll": "2015:232 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015. 2. Bestämmelsen i 22 kap. 3 a § tillämpas inte för mål och ärenden där en kungörelse enligt 22 kap. 3 § har utfärdats före lagens ikraftträdande. 3. Bestämmelsen i 22 kap. 1 § i den äldre lydelsen gäller fortfarande för mål och ärenden som har inletts hos den tillståndsprövande myndigheten före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 524.6, "y1": 536.5, "innehåll": "2015:670 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Bestämmelserna i 16 kap. 2 b § första och andra styckena och 24 kap. 5 a § första och andra styckena ska inte tillämpas om ett ärende om detaljplan eller bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) har påbörjats före den 2 januari 2015."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 508.3, "y1": 699.3, "innehåll": "2016:781 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som har getts in till Kemikalieinspektionen före den 14 juni 2011 samt i fråga om sådana ärenden som avses i artikel 80.5 i förordning (EG) nr 1107/2009. 3. äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökningar om godkännande av biocidprodukter som har getts in till Kemikalieinspektionen före den 1 september 2013 enligt vad som följer av artikel 91 i förordning (EU) nr 528/2012."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 162, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 501.8, "y1": 777.3, "innehåll": "2016:783 1. Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2016. 2. Bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket ska tillämpas i fråga om traditionell kunskap som har inhämtats efter ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 487.8, "y1": 93.8, "innehåll": "2016:991 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för bearbetningskoncessioner som har meddelats med stöd av lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 489.8, "y1": 172.6, "innehåll": "2017:741 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 176.9, "x1": 523.9, "y1": 351.9, "innehåll": "2017:955 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet. 3. äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet. 4. äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 515.8, "y1": 429.9, "innehåll": "2018:1407 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för handläggning och prövningen av mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 435.0, "x1": 524.5, "y1": 542.5, "innehåll": "2020:75 1. Denna lag träder i kraft den 11 september 2024. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande av sådana ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 546.8, "x1": 507.0, "y1": 620.5, "innehåll": "2020:601 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020. 2. I fråga om återvinning och bortskaffande av bygg- och rivningsavfall gäller 15 kap. 20 § första stycket i den äldre lydelsen till och med utgången av 2022."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 493.2, "y1": 699.3, "innehåll": "2021:875 1. Denna lag träder i kraft den 15 oktober 2021. 2. Lagen får tillämpas på ansökningar som lämnas in efter den 16 september 2021."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 163, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 512.5, "y1": 805.8, "innehåll": "2021:876 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för tillstånd som meddelats före den 1 januari 2022. 2021:881"}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 164, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.7, "y1": 60.1, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 29 kap. 11 § och i övrigt den 1 november 2021."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 164, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 524.5, "y1": 289.6, "innehåll": "2022:727 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) mål om tillstånd i mark- och miljödomstol eller ärenden om tillstånd hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som har inletts före ikraftträdandet men som ännu inte avgjorts, b) mål eller ärenden om omprövning eller ändring av sådana tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet om sådan omprövning eller ändring inte gäller utökning av verksamhetens omfattning, och c) mål eller ärenden om omprövning eller ändring av sådana tillstånd som har beviljats efter ikraftträdandet men där målet eller ärendet om tillstånd har inletts före ikraftträdandet, om sådan omprövning eller ändring inte gäller utökning av verksamhetens omfattning."}
{"titel": "Miljöbalken 1998 808", "filnamn": "miljobalk-1998_808.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 164, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 509.9, "y1": 418.7, "innehåll": "2022:1100 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023 i fråga om 9 kap. 6 e §, 15 kap. 35 och 36 a-36 c §§, 16 kap. 3 §, 19 kap. 5 §, 22 kap. 1, 1 d, 1 f, 13 a och 25 h §§ och 24 kap. 5 § och i övrigt den 1 januari 2023. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål eller ärenden om tillstånd som har inletts i mark- och miljödomstol eller hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation före ikraftträdandet."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.4, "y0": 215.8, "x1": 430.4, "y1": 367.0, "innehåll": "Boverket föreskriver med stöd av 10 kap. 19 § 2 samt 26 § 6–7 plan- och byggförordningen (2011:338) i fråga om verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar dels att bilaga 1 ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 14 §, 3 kap. 2 b–2 d §§ och de allmänna råden i 1 kap. 1 §, 2 kap.1, 4, 10, 11 och 14 §§, 3 kap. 28 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 2 § samt bilageförteckningen ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 14 a § samt närmast före 2 kap. 14 a § en ny rubrik av följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag denna författning börjar gälla."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.4, "y0": 404.2, "x1": 423.7, "y1": 520.1, "innehåll": "Tillämpningsområde 1 § 1 Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338). Författningen gäller sådana motordrivna anordningar som avses i 1 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338) med de preciseringar och undantag som framgår av denna författning. Till den motordrivna anordningen hör det utrymme och den utrustning som krävs för att anordningen ska kunna drivas, skötas, underhållas och kontrolleras."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.0, "y0": 515.3, "x1": 432.5, "y1": 710.2, "innehåll": "Allmänt råd Utrymmen respektive utrustning som tillhör den motordrivna anordningen är exempelvis maskinrum, driftrum och utrustning för att frigöra och evaku- era instängda personer. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om utförande och drifts- instruktioner, utformning, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning samt energihushållning och värmeisolering finns i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. Boverkets byggregler avsnitt 3:144 Hissar och andra lyftanordningar, 3:3 Rumshöjd, 3:4 Driftutrymmen, 5 Brandskydd, 6:25 Ventilation, 7 Bullerskydd, 8 Säkerhet vid användning och 9:6 Effektiv elanvändning kan vara av särskilt intresse. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner samt bärförmåga vid brand finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.8, "y0": 79.0, "x1": 539.8, "y1": 159.6, "innehåll": " Föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSäK-FS 2008:1), Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (ELSäK-FS 2016:3) och Elsäkerhets- verkets föreskrifter om auktorisation som elinstallatör (ELSäK-FS 2017:4). ( BFS 2018:2 )."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 161.9, "x1": 480.2, "y1": 265.2, "innehåll": "Innehåll 2 § Författningen innehåller bestämmelser om 1. tillämpningsområde och definitioner (1 kap.), 2. utförande och installation (2 kap.), 3. kontroll av motordrivna anordningar (3 kap.), 4. drift, tillsyn, skötsel och underhåll (4 kap.), och 5. förbättringskrav på befintliga motordrivna anordningar (5 kap.)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 267.4, "x1": 537.3, "y1": 383.4, "innehåll": "Definitioner 3 § 2 Med hiss avses i 1–5 kap. i denna författning en motordriven lyftanordning med hisskorg, plattform eller annan lastbärande del som är avsedd för permanent uppställning och som styrs av gejder, väggar, saxarmssystem eller liknande, och som mellan fasta stannplan transporterar personer, personer och gods eller enbart gods när det gäller varu- och småvaruhissar. Författningen omfattar bil-, tillsyns- och paternosterhissar, men inte bygghissar."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 177.0, "y0": 371.3, "x1": 452.6, "y1": 396.1, "innehåll": "I bilaga 5 används andra definitioner av hiss. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 396.7, "x1": 530.0, "y1": 509.9, "innehåll": "4 § Med anordning avsedd för transport avses i byggnad takmonterad trans- portanordning som manövreras av passageraren, rulltrappa och rullramp som är motordriven och transporterar personer eller personer och gods mellan olika av- eller påstigningsplatser, placerade i samma eller olika nivåer. Likaså avses linbaneanläggningar för persontransport enligt tillämpningsområdet i Europa- parlamentet och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG 3 . Författningen omfattar inte patientlyftar."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.8, "y0": 505.1, "x1": 512.6, "y1": 550.4, "innehåll": "Allmänt råd Patientlyftar manövreras inte av passageraren, till skillnad från i taket monterad transportanordning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 551.0, "x1": 537.5, "y1": 588.4, "innehåll": "Med linbana avses en linbaneanläggning där de transporterande anordningarna är upphängda på och drivs av en eller flera linor."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 576.3, "x1": 501.5, "y1": 613.6, "innehåll": "Med släplift avses en linbaneanläggning där passagerarna med lämplig utrustning släpas längs ett preparerat spår."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.1, "y0": 601.6, "x1": 529.3, "y1": 676.9, "innehåll": "Med smålift avses en enklare typ av släplift. Draglinans uppåtgående part förutsätts vid smålift ej vara uppburen av mellanstolpar och linrullar samt vara lågt belägen, normalt i midjehöjd. Vidare förutsätts att de transporterade perso- nerna dras fram genom att de håller direkt i draglinan eller i medbringarhandtag kopplade till linan. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 429.6, "y1": 179.2, "innehåll": "5 § Med motordriven port och liknande anordning avses port, dörr, vägg, galler och grind som öppnas och stängs med motorkraft, om den är avsedd att användas för personpassage eller passage med sådana fordon som avses i fordonslagen (2002:574) eller med fordon som löper på skenor. Författningen omfattar dock inte motordrivna portar och liknande anordningar som ingår i en maskinanläggning eller som utgör skydd mot tillträde till anlägg- ningen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.0, "y0": 174.4, "x1": 420.1, "y1": 219.7, "innehåll": "Allmänt råd I 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och 4 kap. plan- och byggförord- ningen (2011:338) finns bestämmelser om byggprodukter."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 220.3, "x1": 421.5, "y1": 283.0, "innehåll": "6 § Med anordning för avfall avses anordning för att ta hand om avfall i bygg- nad eller forsla bort avfall från byggnad, dvs. motordriven soptransporthiss, sopsug, stationär komprimator och sopskruv som är avsedd för permanent uppställning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 283.6, "x1": 429.8, "y1": 346.3, "innehåll": "7 § Vid tillämpningen av 1–5 kap. i denna författning gäller de definitioner som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 393/932 4 ."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 346.8, "x1": 418.4, "y1": 396.8, "innehåll": "8 § Termer som inte särskilt förklaras i plan- och bygglagen (2010:900), dess förordning eller i denna författning har den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 434.0, "x1": 425.6, "y1": 524.7, "innehåll": "Gemensamma krav för anordningarna 1 § 5 Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn. Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordnin- gen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.0, "y0": 519.9, "x1": 412.6, "y1": 576.6, "innehåll": "Allmänt råd För att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna för- fattning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 577.3, "x1": 431.2, "y1": 690.5, "innehåll": "Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen. 1. Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskor- gen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 537.6, "y1": 432.0, "innehåll": "2. Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar. 3. Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9. 4. God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9. 5. Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen. Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. a) Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d. b) Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler. c) Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4. d) Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4. De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.7, "y0": 427.5, "x1": 539.9, "y1": 748.8, "innehåll": "Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordnin- gar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar. Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras upp- fyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81- 70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler. Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av var- samhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hiss- korgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.0, "y0": 79.0, "x1": 432.3, "y1": 401.2, "innehåll": "fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardations- krafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passa- gerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellan- ordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden. Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.  I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schakt- gropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.0, "y0": 389.4, "x1": 431.3, "y1": 447.0, "innehåll": "För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 447.8, "x1": 425.8, "y1": 535.7, "innehåll": "2 § Om det på grund av byggnadsverkets eller den motordrivna anordningens förutsättningar skulle medföra oskäliga kostnader, eller om det vid ändring av en anordning eller utbyte av viss del av anordningen skulle vara olämpligt av varsamhetsskäl med hänsyn till byggnadsverkets särdrag och värden att följa föreskrifterna i denna författning, får mindre avsteg göras om anordningen ändå ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 536.3, "x1": 431.0, "y1": 599.0, "innehåll": "3 § Byggnadsdelar i anslutning till en motordriven anordning eller som på annat sätt berörs av installationen av en sådan ska vara så placerade och utformade att risken för personskador genom fall, sammanstötning, klämning och snubbling begränsas."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.0, "y0": 594.2, "x1": 425.8, "y1": 685.5, "innehåll": "Allmänt råd I avsnitten 8:2 och 8:3 av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd finns närmare föreskrifter och allmänna råd för att begränsa ovan nämnda risker. För rulltrappor bör särskilt beaktas risken för barnolycksfall genom fel- aktig användning av balustrader. Lämpliga säkerhetsavstånd till byggnads- delar intill rulltrappor och rullramper anges i SS-EN 115 (1)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 165.2, "y0": 78.9, "x1": 539.4, "y1": 270.7, "innehåll": "Särskilda krav för hissar 4 § 6 Hissar ska vara utförda och installerade i enlighet med 5–11 §§ detta kap., med Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). För hissar enligt tillämpningsområdet i bilaga 5 gäller dessutom föreskrifterna i bilaga 5. För hissar med ett annat lastbärande organ än hisskorg, hissar vars hastighet inte överstiger 0,15 m/s, småvaruhissar och andra icke beträdbara varuhissar gäller dessutom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3). Dessa föreskrifter gäller även beträdbara varuhissar som saknar manöverorgan i hisskorgen och vilka har manöverorganen vid stannplanen placerade utom räckhåll för en person som befinner sig i korgen. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 266.0, "x1": 536.1, "y1": 368.8, "innehåll": "Allmänt råd Med icke beträdbar varuhiss avses att korgen inte kan eller endast med svårighet kan beträdas av en person. Om plattformshiss eller annan hiss som är avsedd att manövreras av behörig person, är lätt åtkomlig för obehöriga, bör den vara försedd med en anordning som förhindrar obehörig manövrering.  Observera att hissens inkoppling till nätet kräver auktorisation i enlighet med Elsäkerhetsverkets författningar."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 357.0, "x1": 533.2, "y1": 391.8, "innehåll": "De harmoniserade standarder som för närvarande är fastställda och som visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 är"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 380.0, "x1": 537.9, "y1": 426.2, "innehåll": "1. SS-EN 81-20:2014 (1), Person- och varupersonhissar, 2. SS-EN 81-21: 2009+ A1:2012 (1), Nya person- och varupersonhissar i befintliga byggnader,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 414.5, "x1": 522.3, "y1": 460.8, "innehåll": "3. SS-EN 81-28 (1), Alarmsystem för person- och varupersonhissar, 4. SS-EN 81-50:2014 (1), Konstruktionsregler, beräkning, inspektion och provning av hisskomponenter,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 448.9, "x1": 529.0, "y1": 495.2, "innehåll": "5. SS-EN 81-58 (1), Schaktdörrar – Brandprovning, 6. SS-EN 81-70 (1), Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 483.5, "x1": 529.9, "y1": 518.3, "innehåll": "7. SS-EN 81-70/A1:2005 (1), Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 506.5, "x1": 512.4, "y1": 598.8, "innehåll": "8. SS-EN 81-71:2005 + A1:2007 (1), Vandalsäkra hissar, 9. SS-EN 81-72: 2015 (2), Brandbekämpningshissar, 10. SS-EN 81-73:2005 (1), Hissars funktion i händelse av brand, 11. SS-EN 12016:2013 (3), Immunitet, 12. SS-EN 12385-5 (1), Stållinor – Del 5: Kardellinor för hissar, 13. SS-EN 12385-5/AC:2005 (1) Stållinor – Del 5: Kardellinor för hissar, samt"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 586.9, "x1": 537.3, "y1": 702.3, "innehåll": "14. SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Regler för underhållsinstruktioner. De harmoniserade standarder som för närvarande är fastställda för vissa övriga hissar (som omfattas av denna författning) och som visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i AFS 2008:3, bilaga 1, är 1. SS-EN 81-3 + A1:2008 (1), Elektriska och hydrauliska småvaruhissar, 2. SS-EN 81-31:2010 (1), Varuhissar med möjlighet till tillträde för personer, 3. SS-EN 81-40:2008 (1), Trapphissar och plattformshissar som rör sig längs en lutande bana, avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.0, "y0": 79.0, "x1": 419.8, "y1": 182.7, "innehåll": "4. SS-EN 81-41:2010 (1), Vertikalgående plattformshissar avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga, 5. SS-EN 1570-1:2011 (1), Lyftbord som betjänar upp till två fasta stannplan och 6. SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Regler för underhållsinstruktioner. När harmoniserade standarder saknas kan vägledning för att bedöma uppfyllandet av grundläggande krav i AFS 2008:3, bilaga 1, för sop- transporthissar ges av SS 2094 (1). (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 185.9, "x1": 421.9, "y1": 250.3, "innehåll": "Tillgänglighet 5 § Krav på hiss eller annan lyftanordning med hänsyn till tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, finns i avsnitt 3 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.0, "y0": 245.4, "x1": 428.6, "y1": 325.3, "innehåll": "Allmänt råd Observera att hissinstallatören i sin försäkran om överensstämmelse endast bestyrker huruvida en installerad hiss uppfyller tillgänglighetskraven enligt avsnitt 1.2 och 1.6.1 i bilaga 5:1, eller inte. Installatören ansvarar inte för om hissen måste uppfylla dessa krav enligt nationella regler. Byggherren är ansvarig för att nationella krav uppfylls."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 328.5, "x1": 417.4, "y1": 392.8, "innehåll": "Nödevakuering 6 § Vid alla hissar som tillåter persontrafik ska så långt som möjligt vidtas åt- gärder som underlättar för t.ex. hisskötselfirmor, räddningsorganisationer och polisen att få tillträde till hissmaskinrummet från husets entré."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.0, "y0": 388.1, "x1": 430.1, "y1": 513.9, "innehåll": "Allmänt råd Föreskriftens krav kan uppfyllas genom att nycklar till maskinrummet för- varas i ett nyckelskåp, infällt nyckelrör eller i ett vaktrum som ständigt är bemannat. Nyckelskåpet eller nyckelröret placeras lämpligen vid stann- planet i entrén i hissens närhet eller vid den första låsta dörr, som måste passeras på väg till hissmaskinrummet. övriga nödvändiga nycklar förvaras lämpligen i hissmaskinrummet. Om tveksamhet kan uppstå om den rätta tillträdesvägen till hissmaskin- rummet är det önskvärt att det vid stannplanet i entrén finns en beskrivning eller en skiss över tillträdesvägen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 517.1, "x1": 424.0, "y1": 619.4, "innehåll": "Skyltar och anslag 7 § Invid varje hiss eller grupp av hissar för persontrafik ska i byggnadens entrévåning finnas en skylt med väl synliga uppgifter om vem som sköter hissen och vart man kan vända sig vid fel på hissen. En sådan skylt ska normalt finnas även i varje hisskorg för persontrafik. Om hissen är avstängd ska det finnas anordningar som upplyser om detta vid varje stannplan."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 622.6, "x1": 418.0, "y1": 737.5, "innehåll": "Hisschakt m.m. 8 § Ett hisschakt får endast innehålla sådana anordningar som ingår i hissinstallationen. I byggnadsdelar som omsluter ett hisschakt får endast finnas sådana dörr- och lucköppningar som krävs för hissens användning, tillsyn och nödutrymning. Dörrarna och luckorna ska vara så utformade att risken för personskador begränsas. Hisschakt ska utföras så att nödevakuering kan genomföras utan omfattande ingrepp i hisschaktets konstruktion."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 524.5, "y1": 141.2, "innehåll": "Vid installation av ny hiss i befintlig byggnad får, istället för tillräckligt fritt utrymme utanför hisskorgens ändlägen enligt punkt 2.2 i bilaga 5:1, andra åtgärder vidtas om det inte är möjligt att åstadkomma sådant fritt utrymme. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.1, "y0": 141.9, "x1": 540.7, "y1": 191.9, "innehåll": "9 § Hisschaktväggar som kan nås av personer eller gods ska ha en för hissens användningsområde tillräcklig styrka samt en så jämn, hård och glatt yta att risken för skador på personer eller hissen begränsas."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.8, "y0": 187.1, "x1": 537.2, "y1": 289.9, "innehåll": "Allmänt råd En väggyta som är putsad med cementbruk eller som är klädd med natur- sten har en tillräckligt hård yta. En väggyta putsad med kalkbruk kan där- emot inte anses vara tillräckligt hård. En målad slät yta, en yta av plåt eller polerad natursten är tillräckligt glatt. En stålglättad betongyta utan särskild efterbehandling kan däremot inte anses vara tillräckligt glatt. Väggar i schakt för en persontillåten hiss – utom varupersonhiss i industribyggnader, lagerbyggnader och dylikt – kan vara av glas med tillräcklig hållfasthet."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 290.5, "x1": 539.0, "y1": 353.1, "innehåll": "10 § 7 Utrymmen under ett hisschakts botten får användas för att dra fram rör och elektriska kablar, om utrymmet är avskilt och låsbart. Om utrymmet kan beträdas, ska särskilda åtgärder vidtas för att begränsa risken för personskador om korg eller motvikt störtar ned."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.8, "y0": 348.3, "x1": 535.5, "y1": 393.6, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på särskilda åtgärder som uppfyller kraven finns i avsnitt 5.2.5.4 i SS EN 81-20:2014 (1). (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 396.8, "x1": 531.2, "y1": 486.5, "innehåll": "Hissmaskin- och brytskiverum, tillträdesvägar 11 § Hissmaskineri med tillhörande anordningar och brytskivor ska placeras i ett rum eller annat utrymme som kan nås via fasta invändiga tillträdesvägar utan att hissen behöver användas. Utrymmen för hissmaskineri och brytskivor får endast innehålla anordningar för hissinstallationen. Ett hissmaskinrum får vara gemensamt för flera hissar."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.8, "y0": 481.7, "x1": 530.4, "y1": 619.0, "innehåll": "Allmänt råd Generella krav på driftutrymmen finns i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. För hissar med hissmaskin- och brytskiveutrymmen finns exemplen i SS-EN 81-20:2014 (1). Dock bör beaktas att i avsnitten 5.2.2, 5.2.6.3.2.2, 5.2.3.2a), 5.2.3.4, 5.2.3.2, 5.2.6.7.1.1a), 5.2.3.2b) och 5.2.3.2c) finns nationella avvikelser i de motsvarande avsnitten 6.2.2, 6.3.3.2, 6.3.4.1, 6.3.4.2, 6.4.7.1a), 6.7.1.2.2, 6.7.1.3.1 och 6.7.1.3.2  i SS-EN 81-1 (1) respektive SS-EN 81-2 (1) som bör beaktas när man tillämpar SS-EN 81-20:2014. Dessa avvikelser gäller framför allt rumshöjden i och tillträdesvägarna till maskin- och brytskiveutrymmen. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 621.2, "x1": 461.8, "y1": 646.4, "innehåll": "Särskilda krav för andra anordningar avsedda för transport"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 648.8, "x1": 517.2, "y1": 700.6, "innehåll": "Rulltrappor och rullramper 12 § Rulltrappor och rullramper för persontransport ska vara utförda och installerade i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 402.9, "y1": 116.0, "innehåll": "allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3) och Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 114.0, "y0": 111.2, "x1": 420.5, "y1": 225.5, "innehåll": "Allmänt råd De harmoniserade standarder som för närvarande är fastställda för rull- trappor och rullramper och som visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i AFS 2008:3, bilaga 1 är 1. SS-EN 115-1:2008 + A1:2010 (1), Konstruktion och installation, 2. SS-EN 12016:2013 ( 3) Immunitet, 3. SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Regler för underhållsinstruktioner och 4. SS-EN 15700:2011 (1), Säkerhet för transportband för vintersport eller fritidsbruk. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 226.0, "x1": 431.9, "y1": 263.5, "innehåll": "13 § Det ska vara möjligt att snabbt ta loss en person som fastnat med kroppsdel eller klädesplagg i rulltrappa eller ramp så att risken för personskada begränsas."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 114.0, "y0": 258.6, "x1": 429.1, "y1": 361.5, "innehåll": "Allmänt råd Föreskriftens krav kan uppfyllas genom att 1. lämplig verktygsutrustning finns lätt tillgänglig och hålls i gott skick, eller 2. lokala räddningstjänsten genom avtal sköter undsättning vid olycks- fall och lämplig verktygsutrustning medföljer varje fordon som kan komma till användning vid utryckning till följd av att någon fastnat i rulltrappan eller rullrampen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 364.7, "x1": 429.6, "y1": 492.3, "innehåll": "Linbaneanläggningar 14 § 8 Linbaneanläggningar för persontransport, dess säkerhetskomponenter och delsystem ska vara utförda och installerade i enlighet med kraven i denna para- graf, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbane- anläggningar samt Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). En linbaneanläggning ska anses vara en sådan installation som nämns i avsnitt 3:4 i Boverkets byggregler om driftutrymmen och som omfattas av kraven i avsnitt 3:4."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 480.2, "x1": 431.8, "y1": 568.1, "innehåll": "Maskineri, linstolpe, vändskiva och spännvikt med tillhörande utrymmen samt övriga utrymmen för drift av anläggningen, får enbart vara åtkomliga för behöriga och utrymmena får endast innehålla anordningar för linbaneinstallationen. Dessa utrymmen ska även vara lätta att identifiera. Anläggningen ska utformas så att risken för personskador till följd av samman- stötning med anläggningens delar begränsas."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 556.1, "x1": 431.4, "y1": 593.5, "innehåll": "Anläggningens strömbrytare, manöver-, inspektionskörnings- och nödstoppdon ska vara lätt igenkänningsbara och dess funktioner lätta att förstå."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 581.3, "x1": 428.6, "y1": 656.7, "innehåll": "De informations- och varningsskyltar för brukare och personal, vilka är nöd- vändiga för en säker drift, skötsel och underhåll, ska finnas uppsatta i anläggnin- gen och text på skyltar ska vara avfattade på åtminstone svenska. Likaså ska finnas en skylt med uppgift om tillverkarens namn samt anläggningens typbeteck- ning, tillverkningsår och -nummer."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 644.6, "x1": 426.2, "y1": 682.0, "innehåll": "De delar av anläggningen som behöver smörjas, kontrolleras eller bytas ut ska vara lätt åtkomliga för personal och erbjuda en god arbetsmiljö."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 69.3, "y0": 669.9, "x1": 406.4, "y1": 694.6, "innehåll": "Drag- och bärlinor får splitsas endast av sakkunnig person. ( BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 221.8, "y0": 80.0, "x1": 530.0, "y1": 136.7, "innehåll": "Allmänt råd Följande harmoniserade standarder visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 221.7, "y0": 124.9, "x1": 537.7, "y1": 746.4, "innehåll": "1. SS-EN 1709: 2004 (1), Underhåll samt kontroller vid idrifttagande och under drift, 2. SS-EN 1908: 2015 (2), Spännanordningar, 3. SS-EN 1909: 2004 (1), Räddning och evakuering, 4. SS-EN 12397: 2004 (1), Drift, 5. SS-EN 12929-1:2015 (2), Allmänna krav – Del 1: Krav för alla anläggningar, 6. SS-EN 12929-2 :2015 (2), Allmänna krav – Del 2: Tilläggskrav för 2- liniga pendellinbanor utan bärlinebroms, 7. SS-EN 12930 :2015 (2), Beräkningar, 8. SS-EN 13107 :2015 (2), Anläggningsarbeten, 9. SS-EN 13223 :2015 (2), Drivsystem och annan mekanisk utrustning, 10. SS-EN 13243 :2015 (2), Elektrisk utrustning utom för drivsystem, 11. SS-EN 13796-1:2005 (1), Del 1: Linklämmor, rullanordningar, fånganordningar, kabiner, stolar, vagnar, transporterande anordningar för underhåll, medbringare för släpliftar, 12. SS-EN 13796-2 :2005 (1), Del 2: Provning av linklämmors glidningsmotstånd, 13. SS-EN 13796-3 :2005 (1), Del 3: Utmattningsprovning, 14. SS-EN 12385-8 (1), Linor – Del 8: Drag- och drag-/bärlinor av kardelkonstruktion för linbaneanläggningar för persontransport, 15. SS-EN 12385-9 (1), Linor – Del 9: Slutna bärlinor för linbaneanläggningar för persontransport, 16. SS-EN 12927-1 :2004 (1), Linor – Del 1: Urvalskriterier för linor och deras ändinfästningar, 17. SS-EN 12927-2 :2004 (1), Linor – Del 2: Säkerhetsfaktorer, 18. SS-EN 12927-3 :2004 (1), Linor – Del 3: Långsplitsning av 6- kardeliga drag- och bärlinor, 19. SS-EN 12927-4 :2004 (1), Linor – Del 4: ändinfästningar, 20. SS-EN 12927-5 :2004 (1), Linor – Del 5: Lagring, transport, installation och upp-spänning, 21. SS-EN 12927-6 :2004 (1), Linor – Del 6: Kassationskriterier, 22. SS-EN 12927-7 :2004 (1), Linor – Del 7: Kontroller, reparation och underhåll, och 23. SS-EN 12927-8 :2004 (1), Linor – Del 8: Magnetinduktiv provning. Innan linbaneanläggning uppförs bör i nödvändig omfattning byggherren samråda med berörd nämnd i kommunen, installatör, arbetsmiljöinspektion, ackrediterat kontrollorgan, länsstyrelsens naturvårdsenhet, strömleverantör, angränsande ledningsägare och övriga som kan komma att beröras av uppförandet. I utrymmet för maskineri bör utöver annan fast nödvändig brandsläck- ningsutrustning även finnas löstagbara brandsläckare. För att undvika obehörigas tillträde till linstolpe och annan utrustning placerad utomhus, bör uppstigningstrappa vara försedd med låsbar grind och uppstigningslejdare börja på ca 1,5 m höjd från mark. Till lejdarens nedersta del bör kunna kopplas en lös bärbar stege som förvaras lätt till- gänglig för personal. Exempel på risker som kan finnas är att skidåkare sammanstöter med anläggningens delar eller att flygplan eller hängglidflygare sammanstöter med linor eller transporterande anordningar. Stagning av stolpe och dylikt medelst linor bör inte ske där risk finns att skidåkare eller fordon kan sam- manstöta med linan. Staglina bör ha varselskydd till en höjd av minst 2 m över högsta förekommande snöyta. Skyddet bör vara varselmärkt enligt"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 114.0, "y0": 79.0, "x1": 431.7, "y1": 562.4, "innehåll": "\\\"Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser (AFS 2008:13). Skyltar bör av tillverkaren levereras med anläggningen. Dessa skyltar bör vara lätta att förstå och använd text bör vara lätt att läsa och förstå för den som texten är ämnad att informera eller varna. Använda texter bör vara avfattade på åtminstone svenska. Vidare bör skyltar och dess information vara i ett beständigt utförande och fristående skyltar bör inte ha skarpa hörn. För en säker på- och avstigning samt transport bör nödvändiga skyltar vid på- och avstigningsstället samt vid transportbanan utformas enligt bi- laga 6 och svensk standard SS 03 15 30 (1). Kraven på varselmärkning av arbetsplatser och nödutrustning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:13). Anläggningens ägare eller den som annars ansvarar för anläggningen bör i manöverrum eller vid maskineriet sätta upp en skylt med uppgift om liftens högsta tillåtna hastighet och kapacitet. Utanför utrymmet för maskineri bör finnas en skylt med texten \\\" Maskineri. Obehöriga äger ej tillträde \\\". Strömbrytare bör vara tydligt märkt med texten \\\" Huvudbrytare för maskineri \\\" samt brytarens manöverlägen bör vara märkta med texterna \\\" Till \\\" respektive \\\" Från \\\". Märkning av stoppdon för nödsituation vid släpliftar och småliftar bör utgöras av röd nödstoppknapp med gul bakgrund kompletterad av en skylt med texten \\\" Nödstopp \\\" och i övrigt utformad i enlighet med Arbetsmiljö- verkets föreskrifter (AFS 2008:13) om skyltar och signaler. Linstolpe bör ha en lyftanordning eller fästen för montering av transpor- tabel lyftanordning med vars hjälp linrulle i rullställ kan bytas eller linor kan lyftas på plats efter en eventuell urspårning. Ny draglina kan ha högst två splitsar och vid senare reparation kan till- komma ytterligare högst två splitsar, såvida inte instruktioner från tillverka- ren anger annat. Backlås bör sedan linan belastats efterdras och ytterligare efterdragning bör ske efter någon tids användning, såvida inte instruktioner från tillverkar- en anger annat. En släplifts avstigningsplats kan vara obemannad om det vid avstignings- platsen finns en TV-kamera med vilken driftspersonalen kan övervaka av- stigningen och ändstationen eller om platsen är så utformad att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet. En släplifts påstigningsplats kan vara obemannad vid exempelvis en s.k. transportlift, om denna är TV-övervakad från ett bemannat manöverrum varifrån liften kan nödstoppas och om liften har en högsta hastighet av 2,0 m/s och en högsta lutning av 20 %. ( BFS 2018:2).\\\""}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 565.3, "x1": 427.6, "y1": 731.0, "innehåll": "Språkkrav för EU-försäkran om överensstämmelse och vissa andra handlingar om linbaneanläggningar och delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar 14 a § EU-försäkran om överensstämmelse, bruksanvisningar och säkerhets- föreskrifter som ska tillhandahållas användare enligt artiklarna 11.7, 13.4, 14.2 samt 19.2  i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar, ska vara skrivna på svenska för delsystem och säkerhets- komponenter till linbaneanläggningar som släpps ut eller tillhandahålls i Sverige. Detsamma gäller bruksanvisningar enligt bilaga II punkt 7.1.1 i förordning (EU) nr 2016/424 för linbaneanläggningar som uppförs i Sverige.  EU-försäkran om överensstämmelse för delsystem eller säkerhetskomponenter till linbane- anläggningar kan förutom svenska även vara skriven på engelska."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 538.5, "y1": 141.3, "innehåll": "Den information och dokumentation som tillverkare och importörer på begäran ska tillhandahålla marknadskontrollmyndigheten enligt artiklarna 11.9 och 13.9 i förordning (EU) nr 2016/424 ska vara skriven på svenska eller engelska. även annat språk kan godtas av myndigheten i det enskilda fallet. ( BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 165.2, "y0": 144.5, "x1": 520.4, "y1": 234.2, "innehåll": "Takmonterade persontransportanordningar 15 § Persontransportanordningar som monteras i taket ska vara utförda och installerade i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) och Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. Om en rullstol utgör den personlyftande delen av transportanordningen, får denna bara installeras i privat miljö."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 221.8, "y0": 229.4, "x1": 537.6, "y1": 274.7, "innehåll": "Allmänt råd Vid takmonterade persontransportanordningar där den personlyftande delen utgörs av en rullstol, ingår även stolen i anordningen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 165.2, "y0": 276.9, "x1": 539.7, "y1": 443.4, "innehåll": "Särskilda krav för motordrivna portar och liknande anordningar 16 § Motordrivna portar och liknande anordningar ska vara utförda och installerade i enlighet med a) 2 kap. 1 §, b) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3), c) Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och därutöver ska hålldon på portar och liknande anordningar vara så utformade eller placerade att obehöriga inte kan aktivera donen. Om en motordriven vägg vid öppnings- respektive stängningsrörelse går in i ett utrymme där en person kan få plats, ska väggen vara så anordnad att manövrerin- gen av denna förhindras om någon person befinner sig i utrymmet."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 221.8, "y0": 438.6, "x1": 539.5, "y1": 737.0, "innehåll": "Allmänt råd Följande harmoniserade standarder visar på ett sätt att uppfylla hälso- och säkerhetskraven i AFS 2008:3, bilaga 1 och/eller egenskapskravet på säkerhet vid användning enligt 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) 1. SS-EN 12604 (1), Portar – Mekaniska aspekter – Krav, 2. SS-EN 12605 (1), Portar – Mekaniska aspekter – Provningsmetoder, 3. SS-EN 12635 + A1:2008 (1), Portar – Installation och användning, 4. SS-EN 12978 + A1:2009 (1), Säkerhetsanordningar för maskindrivna portar – Krav och provningsmetoder, 5. SS-EN 13241-1 + A1:2011 (1), Produktstandard – Produkter utan specificerat brandmotstånd eller rökskydd, 6. SS-EN 16005:2012 (1), Maskindrivna dörrar – Säkerhet vid användande – Krav och provning, 7. SS-EN 16361:2013 (1), Maskindrivna dörrar för persontrafik – Produktstandard, funktionsegenskaper – Dörrar, ej av typen slagdörr, initialt utformade för installation med maskindrivning utan egenskaper för brandmotstånd och/eller rökgasläckage. Dessutom finns harmoniserade standarder och andra tekniska specifika- tioner för byggprodukter som behandlar andra produktegenskaper som termisk transmission, motstånd mot vatteninträngning, vindlaster och luftgenomtränglighet. Utrymmets golv klätt med kontaktmatta som förhindrar manövrering av väggen, uppfyller kravet på skydd mot manövrering i sista stycket. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 78.9, "x1": 424.3, "y1": 182.2, "innehåll": "Särskilda krav för anordningar för avfall 17 § Anordningar för avfall ska vara utförda och installerade i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3) och Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. Dessa anordningars manöverdon ska vara så utformade eller placerade att obehöriga inte kan aktivera donen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 114.0, "y0": 177.4, "x1": 426.8, "y1": 268.7, "innehåll": "Allmänt råd Risken för olycksfall genom obehörigt brukande kan förebyggas genom att manöverdonen förses med nyckellås eller placeras i nyckelskåp med själv- stängande och självlåsande lock. Vägledning vid bedömning av soptransporthissars överensstämmelse med AFS 2008:3 kan vid avsaknad av harmoniserade standarder fås av SS 2094 (1)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 276.7, "x1": 422.7, "y1": 371.3, "innehåll": "Kap. 3 Kontroll av motordrivna anordningar Allmänt om kontrollskyldighet och kontrollorgan 1 § Av denna författning framgår när ägaren eller den som annars ansvarar för den motordrivna anordningen är skyldig att se till att den kontrolleras och med vilka intervaller."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 374.5, "x1": 431.1, "y1": 476.7, "innehåll": "Ackreditering av kontrollorgan 2 § Ett kontrollorgan som ackrediteras för att utföra sådan kontroll av motor- drivna anordningar i byggnadsverk som avses i 5 kap. 8–11 §§ plan- och byggför- ordningen (2011:338) ska vara av Typ A enligt SS-EN ISO/IEC 17020:2012 samt uppfylla de krav som anges i 2 a–2 d §§. Kontrollorganet ska skicka in kopia av ackrediteringsintyget till Boverket. (BFS 2015:8)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 114.0, "y0": 472.0, "x1": 426.2, "y1": 528.8, "innehåll": "Allmänt råd Att endast kontrollorgan som ackrediterats för uppgiften får utföra kontroll av motordrivna anordningar i byggnadsverk framgår av 5 kap. 10 § plan- och byggförordningen (2011:338)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 529.4, "x1": 429.4, "y1": 554.8, "innehåll": "2 a § Kontrollorgan kan ackrediteras för olika slags anordningar. (BFS 2015:8)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 114.0, "y0": 549.3, "x1": 422.9, "y1": 640.6, "innehåll": "Allmänt råd Ackreditering kan omfatta ett helt område, t.ex. hissar, men kan även vara begränsad till en viss typ av anordning inom ett område. Vid bestämning av ackrediteringens omfattning kan hissar indelas med hänsyn till deras drivningssätt. Exempel är elektriska linhissar, linhydraul- hissar, hydraulhissar, kedjehissar, skruvhissar och kuggstångshissar.  (BFS 2015:8)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 641.2, "x1": 428.0, "y1": 716.4, "innehåll": "Kontrollorgan kan ackrediteras för antingen befogenhetsområdena K och B  eller enbart befogenhetsområde B . Befogenhetsområde K omfattar konstruktions- kontroll enligt 7 §. Befogenhetsområde B omfattar installationskontroll enligt 8 § samt sådan kontroll som ingår i återkommande besiktning enligt 12 §. (BFS 2015:8)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 532.4, "y1": 153.9, "innehåll": "2 b § 9 Ackrediterade kontrollorgan ska ha personal med kvalifikationer inom det eller de befogenhetsområden som ackrediteringen avser. Personalen ska vara antingen tillsvidareanställd eller knuten till kontrollorganet genom avtal. Personalen ska ha praktisk erfarenhet av det eller de slags anordningar som ackrediteringen avser."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 177.0, "y0": 141.9, "x1": 533.6, "y1": 166.6, "innehåll": "Minst en anställd ska ha lägst auktorisation för lågspänning (AL) enligt 2 kap."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 154.5, "x1": 522.1, "y1": 191.9, "innehåll": "1 § Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSäK-FS 2017:4) om auktorisation som elinstallatör."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 179.8, "x1": 521.3, "y1": 229.9, "innehåll": "I den tekniska ledningen för ett kontrollorgan som ackrediteras för befogen- hetsområde K ska det finnas minst en person med för uppgiften relevant civil- ingenjörsutbildning eller motsvarande kunskap. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 230.5, "x1": 535.6, "y1": 319.7, "innehåll": "2 c § 10 I ett kontrollorgan som ackrediteras för befogenhetsområde K ska det finnas ansvarig kontrollpersonal som uppfyller följande krav:  Teori Kontrollpersonalen ska ha lägst treårig gymnasieutbildning med relevant fackinriktning eller motsvarande kunskaper. De ska dessutom ha kompletterande teoretisk utbildning inom de områden och för de slags anordningar som den personliga befogenheten ska avse."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 213.0, "y0": 307.7, "x1": 530.6, "y1": 471.5, "innehåll": "Den kompletterande utbildningen ska, beroende av aktuell anordning, innefatta – författningar och standarder inom området, – material och svetsteknik, – schemagranskning, – tillverknings- och installationsmetoder, – kontrollomfattning, – beräkningsmodeller, – kunskaper om objekt och system inom området och – kunskaper motsvarande dem som gäller för att erhålla begränsad auktorisation (B) enligt 2 kap. 1 § Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSäK-FS 2017:4) om auktorisation som elinstallatör."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.4, "y0": 462.3, "x1": 523.2, "y1": 552.9, "innehåll": "Praktik Kontrollpersonalen ska ha genomgått praktikutbildning under hand- ledning av behörig beräknings- eller kontrollingenjör. Utbildningen ska ha gett praktikanten möjlighet att själv utföra och redovisa kon- struktionskontrolluppdrag under erfaren teknisk ledning och övervakning. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 555.1, "x1": 535.6, "y1": 644.5, "innehåll": "2 d § 11 I ett kontrollorgan som ackrediteras för befogenhetsområde B ska det finnas ansvarig kontrollpersonal som uppfyller följande krav: Teori Kontrollpersonalen ska ha lägst treårig gymnasieutbildning med relevant fackinriktning eller motsvarande kunskaper. De ska dessutom ha kompletterande teoretisk utbildning inom de områden och för de slags anordningar som den personliga befogenheten ska avse."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 213.0, "y0": 632.3, "x1": 494.7, "y1": 695.0, "innehåll": "Den kompletterande utbildningen ska, beroende av aktuell anordning, innefatta – författningar och standarder inom området, – kontroll, kontrollomfattning och kontrollfilosofi,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 105.3, "y0": 80.0, "x1": 411.2, "y1": 193.3, "innehåll": "– utförande av kontroll, – grundläggande kunskaper i konstruktionskontroll, – schemagranskning, – kunskap om objekt inom området, – kunskap motsvarande vad som gäller för att erhålla begränsad auktorisation (B) enligt 2 kap. 1 § Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSäK-FS 2017:4) om auktorisation som elinstallatör och – kunskap om förväntade skadetyper."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.6, "y0": 184.0, "x1": 416.7, "y1": 246.7, "innehåll": "Praktik Kontrollpersonalen ska ha genomgått praktikutbildning under hand- ledning av behörig kontrollingenjör. Utbildningen ska ha gett praktikanten möjlighet att själv utföra och redovisa kontrolluppdrag under erfaren teknisk ledning och övervakning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 61.6, "y0": 234.7, "x1": 406.5, "y1": 287.5, "innehåll": "För att få utföra installationskontroll krävs ett års erfarenhet av återkommande besiktning. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 292.1, "x1": 427.0, "y1": 394.4, "innehåll": "Rapportering till Boverket 2e § Kontrollorgan som avses i 2 § ska årligen sammanställa och till Boverket redovisa sådana brister som har uppmärksammats vid kontroller och som kan ha betydelse för att bedöma säkerheten hos en viss typ av objekt. Om ett sådant kontrollorgan vid kontroll observerar allvarliga brister som sannolikt kan finnas hos liknande anordningar i andra anläggningar ska Boverket snarast informeras. (BFS 2016:11)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 397.5, "x1": 429.7, "y1": 449.3, "innehåll": "Avslutning av kontroll 3 § Kontrollen är avslutad den dag som kontrollorganet bestämmer, dock senast före utgången av innevarande besiktningsintervall."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 114.0, "y0": 444.5, "x1": 412.0, "y1": 501.4, "innehåll": "Allmänt råd När kontrollen är avslutad ska den som utfört kontrollen upprätta ett be- siktningsprotokoll, enligt 5 kap. 11 § plan- och byggförordningen (2011:338)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 504.6, "x1": 307.4, "y1": 528.1, "innehåll": "Förbud mot användning och skyldighet att underrätta"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 114.0, "y0": 523.1, "x1": 424.0, "y1": 603.0, "innehåll": "Allmänt råd övergripande villkor för användning av motordrivna anordningar i byggnadsverk och förbud mot användning ges i 5 kap. 12–15 §§ plan- och byggförordningen (2011:338). I 5 kap. 11 § andra stycket samma förordning finns bestämmelser om kontrollorganets underrättelseskyldighet. (BFS 2012:11)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 603.5, "x1": 421.6, "y1": 653.6, "innehåll": "4 § Anordningar som efter avslutad första besiktning eller revisionsbesiktning uppvisar brister som enligt 10 § utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa, får inte tas i bruk."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 165.2, "y0": 78.9, "x1": 537.9, "y1": 208.8, "innehåll": "Första besiktning Krav på och omfattning av första besiktning 6 § Innan en anordning tas i bruk ska den kontrolleras (första besiktning) såvida den inte omfattas av undantag enligt 28 §, 30 § eller 31§. Vid den första besiktningen ska kontrollorganet undersöka om anordningen uppfyller kraven i 2 kap. Den första besiktningen ska omfatta både konstruktionskontroll och installationskontroll."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 165.2, "y0": 212.1, "x1": 538.4, "y1": 390.3, "innehåll": "Konstruktionskontroll 7 § Konstruktionskontroll ska omfatta följande: 1. Kontroll av om anordningen är lämplig för avsett ändamål samt av dess placering i byggnaden eller på fastigheten, allt med hänsyn till säkerhet och hälsa. 2. Granskning av ritningar, kopplingsscheman, uppgifter om laster, material och ytbehandling. 3. Kontroll av att möjligheterna att utföra underhåll och fortlöpande tillsyn på ett säkert sätt har beaktats. 4. Kontroll av beräkningar, säkerhetsanalyser och -rapporter, i den omfattning som behövs för att kunna bedöma hållfastheten, stabiliteten och säkerheten i övrigt. 5. Kontroll av instruktioner för användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn och underhåll."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 165.2, "y0": 393.5, "x1": 540.0, "y1": 660.2, "innehåll": "Installationskontroll 8 § Installationskontroll ska omfatta kontroll av 1. att rätt anordning installerats för det ändamål, med den belastning och hastighet som den är avsedd för, samt att den placerats riktigt i byggnaden eller på fastigheten, allt med hänsyn tagen till säkerhet och hälsa, 2. att anordningen är installerad i enlighet med tillhörande dokumentation, 3. infästningar av anordningen i bärande byggnadsdelar, 4. utrymmen och utrustning som tillhör anordningen, 5. att byggnadsdelar, installationer eller andra föremål inte påverkar anordningen på sådant sätt att det kan inverka menligt på anordningens säkerhet, 6. funktionen hos säkerhets- och skyddsanordningarna, 7. funktionen av anordningen i övrigt, och 8. att instruktioner för användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn och underhåll är tillgängliga. Kontroll av lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar enligt första stycket 6 ska utföras både med och utan nödvändig belastning. Samtliga värden som mäts vid prov och som är av betydelse för kommande kontroller ska noteras i journal, (se 4 kap. 2 §). Vid kontroll av lastbärande anordningar enligt första stycket 7 ska kontrollen utföras med nödvändig belastning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 221.8, "y0": 655.5, "x1": 529.1, "y1": 746.8, "innehåll": "Allmänt råd Vilka säkerhets- och skyddsanordningar för hissar som bör funktionskont- rolleras anges i allmänt råd till 20 §. Exempel på värden som är av betydelse för kommande kontroller av linbanor och släpliftar är 1. bromssträcka och bromstid vid belastad anordning, 2. bromssträcka och bromstid vid obelastad anordning,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 126.0, "y0": 79.0, "x1": 411.4, "y1": 136.7, "innehåll": "3. fjäderspänning eller klämkraft hos bromsar, 4. dragkraft vid vilken linklämmor glider på linan, 5. data och karakteristik hos drag- och bärlinor. Nödvändig belastning bör normalt motsvara anordningens märkdata."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 139.9, "x1": 422.8, "y1": 204.3, "innehåll": "Kontrollorganets ställningstagande 9 § Om kontrollen visar att anordningen har brister ska kontrollorganet utifrån sin undersökning ta ställning till om bristerna utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa enligt 10 §."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 114.0, "y0": 199.5, "x1": 311.2, "y1": 233.3, "innehåll": "Allmänt råd I 4 § anges när anordningen inte får tas i bruk."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 236.5, "x1": 432.8, "y1": 326.2, "innehåll": "Brister med omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa 10 § Brister som kvarstår efter avslutad kontroll enligt 7 § eller 8 § 1, 2, 3, 5 eller 6 utgör var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa. även brister som kvarstår efter avslutad besiktning enligt 8 § 4, 7 eller 8 kan av kontrollorganet bedömas samverka och därför utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 329.4, "x1": 432.7, "y1": 401.2, "innehåll": "Brister som inte har omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa 11 § Brister som kvarstår efter avslutad kontroll enligt 8 § 4, 7 eller 8 utgör inte var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Bristerna ska emellertid åtgärdas snarast och kontrolleras av kontrollorganet vid nästa besiktning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 423.6, "x1": 388.5, "y1": 475.4, "innehåll": "Krav på återkommande besiktning 12 § Anordningar ska så länge de är i bruk underkastas återkommande besiktning, såvida de inte omfattas av undantag enligt 29–31 §§."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 475.9, "x1": 428.0, "y1": 551.2, "innehåll": "13 § återkommande besiktning ska utföras i god tid. Den som äger eller annars ansvarar för anordningen, ska se till att besiktning kan påbörjas senast 2 månader före och avslutas före utgången av innevarande besiktningsintervall. Besiktning får dock påbörjas tidigast 6 månader före utgången av gällande besiktnings- intervall."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 114.0, "y0": 546.5, "x1": 429.5, "y1": 591.7, "innehåll": "Allmänt råd Besiktningen anses påbörjad då kontroll av anordningen enligt 20 § 1–9 har inletts."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 594.9, "x1": 424.0, "y1": 697.2, "innehåll": "Beräkning av besiktningsintervall 14 § Besiktningsintervallet för den första återkommande besiktningen räknas från den månad då första besiktning slutfördes utan anmärkning eller med anmärkning om att anordningen enbart har sådana brister som sammanlagt inte bedöms ha omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa. Då första besiktning inte krävs, räknas besiktningsintervallet för den första återkommande besiktningen från den månad då anordningen togs i bruk."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 697.8, "x1": 406.0, "y1": 735.3, "innehåll": "15 § Nästföljande besiktningsintervall räknas från utgången av föregående besiktningsintervall, om inte annat föreskrivs i denna författning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 540.2, "y1": 128.7, "innehåll": "Kortare besiktningsintervall får väljas av den som äger eller annars ansvarar för anordningen. Därpå följande besiktningsintervall ska då räknas från utgången av det förkortade intervallet."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 165.2, "y0": 131.9, "x1": 540.1, "y1": 208.8, "innehåll": "Byggnadsnämndens beslut om besiktningsintervall 16 § är en anordning genom sitt brukande i särskilt liten grad utsatt för minsk- ning av driftsäkerheten, får byggnadsnämnden i varje enskilt fall bestämma längre besiktningsintervall än vad som anges i denna författning, dock längst den dubbla tiden."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 165.2, "y0": 209.4, "x1": 524.1, "y1": 259.5, "innehåll": "17 § Om det finns särskilda skäl, får byggnadsnämnden medge anstånd med kontroll i högst 6 månader. Därpå följande besiktningsintervall ska räknas från den tidpunkt till vilken anstånd medgetts."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 221.8, "y0": 254.7, "x1": 538.0, "y1": 300.0, "innehåll": "Allmänt råd Särskilda skäl kan vara att besiktningen infaller under driftsäsong och att en besiktning då medför stora ekonomiska förluster."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 165.2, "y0": 303.2, "x1": 502.2, "y1": 464.5, "innehåll": "Besiktningsintervallens längd 18 § Anordningar ska kontrolleras med följande besiktningsintervall Hissar Första återkommande besiktning alla hissar 2 år. Därefter återkommande besiktningar a) varu- och småvaruhissar 2 år b) soptransporthissar 2 år c)  trapphissar 2 år d) plattformshissar, vilka enbart betjänar 1–2 bostäder 2 år e) övriga hissar 1 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 169.4, "y0": 484.4, "x1": 502.2, "y1": 538.9, "innehåll": "Rulltrappor och rullramper Första återkommande besiktning 2 år Därefter återkommande besiktningar  1 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 169.4, "y0": 546.2, "x1": 502.2, "y1": 600.7, "innehåll": "Linbanor och bergbanor återkommande besiktningar 1 år Mer omfattande återkommande besiktningar  5 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 169.4, "y0": 591.4, "x1": 502.2, "y1": 644.2, "innehåll": "Dessutom magnetinduktiv undersökning av bär- respektive draglina Första gången efter drift i högst 3 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 169.4, "y0": 635.0, "x1": 502.2, "y1": 672.3, "innehåll": "Därefter återkommande undersökningar efter fortsatt drift i högst 2 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 169.4, "y0": 679.7, "x1": 502.2, "y1": 718.7, "innehåll": "Släpliftar Småliftar vars motoreffekt är större än 7 kW 2 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 169.4, "y0": 709.4, "x1": 502.2, "y1": 746.8, "innehåll": "övriga släpliftar, utom småliftar med en motoreffekt av högst 7 kW 1 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 61.6, "y0": 95.5, "x1": 394.4, "y1": 161.0, "innehåll": "En första magnetinduktiv undersökning av draglinan ska utföras efter drift i 8 år. Därefter återkommande dylika undersökningar ska utföras efter fortsatt drift i högst 4 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 61.6, "y0": 168.2, "x1": 394.4, "y1": 278.9, "innehåll": "Motordrivna portar och liknande anordningar Första återkommande besiktning 2 år. Därefter återkommande besiktningar av a) motordrivna portar och liknande anordningar inom inhägnat industriområde, vilka styrs med impulsdon i kombination med självövervakad kontaktlist eller med hålldon 4 år b) övriga motordrivna portar och liknande anordningar än ovan 2 år"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 61.6, "y0": 286.2, "x1": 394.4, "y1": 340.6, "innehåll": "övriga motordrivna anordningar I taket monterade persontransportanordningar 2 år (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 57.4, "y0": 345.3, "x1": 424.3, "y1": 409.7, "innehåll": "Omfattningen av återkommande besiktning 19 § Vid återkommande besiktning ska kontrollorganet undersöka om de delar av anordningen som har betydelse för säkerhet och hälsa hålls i stånd samt om anordningen uppfyller nya krav som ställts efter det att den installerats."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 57.4, "y0": 410.3, "x1": 429.8, "y1": 662.6, "innehåll": "20 § återkommande besiktning ska omfatta följande: 1. Funktionskontroll av säkerhets- och skyddsanordningar. 2. Funktionskontroll av anordningen i övrigt. 3. Kontroll av drivande och bärande delar av anordningen, upphängning av lastbärande korgar, stolar eller dylikt, allt med avseende på förändringar som kan nedsätta anordningens säkerhet. Linor för linbanor underkastas magnetinduktiv provning med de tidsintervall som anges i 18 §. 4. Kontroll av driftkondition hos de komponenter som inte arbetar vid normal drift. 5. Kontroll av att anordningen inte genomgått ändringar eller ingrepp som kan påverka anordningens säkerhet. 6. Kontroll av att det i anordningens närhet inte har vidtagits sådana åtgärder som kan nedsätta anordningens säkerhet eller förorsaka risk för olycksfall i övrigt. 7. Kontroll av att instruktioner och skyltar rörande användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll är tillgängliga. 8. Kontroll av sådan journal som avses i 4 kap. 2 § att anordningen fortlöpande tillses, sköts och underhålls. 9. Kontroll av att de brister, som konstaterades vid föregående besiktning men inte ansågs ha omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa, har åtgärdats."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 114.0, "y0": 657.9, "x1": 425.4, "y1": 726.3, "innehåll": "Allmänt råd Kontrollen enligt 20 § 1 bör utföras mot leverantörens angivna referens- värden eller värden fastställda av ett kontrollorgan. Om referensvärde eller fastställt värde inte uppnås vid kontrollen, och anledningen till avvikelser från värdet inte kan fastställas genom okulär kontroll, bör kontrollen av"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 221.6, "y0": 79.0, "x1": 538.0, "y1": 711.8, "innehåll": "lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar utföras med nödvändig be- lastning. Detsamma gäller om referens- eller fastställda värden saknas. Nödvändig belastning bör normalt motsvara anordningens märkdata. För stolliftar och övriga linbanor bör kontrollen med nödvändig belastning utföras regelbundet vid vissa kontrolltillfällen med hänsyn till bl.a. användningsfrekvens. 1. Funktionskontroll av säkerhets- och skyddsanordningar för hissar bör omfatta a) låsanordningar, b) stannplansnoggrannhet, c) bromsar, d) hastighetsbegränsare, e) fånganordningar som provas med tom korg och reducerad hastighet, f) anordningar för att aktivera fånganordning, g) hydrauliska buffertar, h) larmanordningar och dylikt, och i) anordningar för lastkontroll (överlast), om sådana finns. 2. I fråga om hydraul- och linhydraulhissar bör funktionskontrollen av säkerhets- och skyddsanordningar även omfatta a) blockeringsanordningar, b) nedfartsspärrar som provas med tom korg och reducerad hastighet, c) strypventil, (om ventilerna har några rörliga delar som kan påverka dess funktion och om sådan kontroll är möjlig att utföra), d) rörbrottsventil, (om denna kontroll inte enkelt kan ske vid varje besiktning, bör kontrollen göras med ett, med hänsyn till risken för och följderna av ett rörbrott, lämpligt intervall), e) skydd mot korgens ofrivilliga sjunkning, och f) efterinställningssystem. 3. Kontroll av bärförmågan hos linor till hissar och linbaneanläggningar bör utföras enligt bestämmelserna i bilaga 2 till denna författning. 4. Kontroll av linbanor och släpliftar bör utföras enligt bestämmelserna i bilaga 3 till denna författning. 5. Kontroll av självhämning och bromsar hos skruvdrivna hissar bör utföras enligt bestämmelserna i bilaga 4 till denna författning. 6. Funktionskontroll av säkerhets- och skyddsanordningar för motordrivna portar och liknande anordningar bör bl.a. omfatta kontroll av a) klämkrafter mellan olika portblad, mellan portblad och karm samt mellan portblad och närliggande byggnadsdelar, b) portens lyftkraft vid portar som öppnas uppåt, om det finns delar på porten vilka man kan stå på eller fastna i, c) nedstörtningsskydd eller att porten är så utbalanserad att den inte störtar ned om ett brott på en fjäder, drivaxel, lina e.d. inträffar, d) linor, kedjor och liknande anordningar för att lyfta och sänka porten, e) säkerhetsutrustningar för att detektera närvaro av personer och bilar inom riskområden, f) risker att klämmas mellan grind och grindstolpe eller byggnadsdelar vid motordrivna skjutgrindar, g) skydd mot urspårning för horisontellt rörliga portar och h) funktion hos nödstopp. De klämrisker som gäller portblad ovan avser även likartade risker med dörrblad, gallerblad och motsvarande delar på grindar. Exempel på förändringar som kan nedsätta anordningens säkerhet är slitage, uppkomna sprickor, formavvikelser eller andra deformationer, korrosion och sträckning av linor och kedjor. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 427.5, "y1": 305.7, "innehåll": "20 a § Den mer omfattande återkommande besiktningen av linbanor och berg- banor ska utöver en återkommande besiktning enligt 20 § även omfatta följande: 1. Kontroll av att instruktioner och utrustningar för drift, skötsel, underhåll och egen tillsyn ger förutsättningar för en tillfredsställande säkerhet om instruktionerna följs. 2. Kontroll av att instruktioner och utrustningar för drift ger förutsättningar för en säker evakuering av passagerare. 3. Kontroll av att instruktioner och utrustningar finns, vilka ger förutsättningar för såväl förebyggande brandskydd som skydd vid uppkommen brand. 4. Kontroll av att maskin- och driftutrymmen endast innehåller anordningar och materiel för linbaneinstallationen (se 2 kap. 14 §). 5. Funktionskontroll av lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar ska utföras med nödvändig belastning i de fall sådan kontroll vid återkommande besiktning enligt 20 § görs mot referensvärden. 6. Funktionskontroll av nödmaskineri med nödvändig belastning. 7. Kontroll av linstolpars och dess fundaments hållfasthet med avseende på påverkan av drift, korrosion och väder. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 114.0, "y0": 301.0, "x1": 430.5, "y1": 449.8, "innehåll": "Allmänt råd Kontrollerna bör exempelvis omfatta: – flyttande av fasta linklämmor, – bromsverkan med full last, – säkerheten vid arbete på stolpar och andra arbeten på hög höjd, – kontroll i journal enligt 4 kap. 2 § att lin- eller bergbanans växellåda har egenkontrollerats enligt de krav som anges i 4 kap. 4 § under rubriken Särskilda regler för linbanor och bergbanor och – att det i utrymmen för drift, skötsel och underhåll endast finns utrustningar, anordningar och material som hör till linbanan eller bergbanan och endast sådant brännbart material som absolut behövs för driften av linbanan eller bergbanan. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 453.0, "x1": 428.2, "y1": 517.3, "innehåll": "Kontrollorganets ställningstagande 21 § Om kontrollen visar att anordningen har brister ska kontrollorganet utifrån sin undersökning ta ställning till om bristerna utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa enligt 22 eller 23 §§. (BFS 2012:11)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 520.5, "x1": 432.3, "y1": 635.4, "innehåll": "Brister under bruksskedet med omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa 22 § Brister som kvarstår efter avslutad kontroll utgör var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa om bristerna avser det som ska kontrolleras enligt 20 § 1, 3, 4 eller 5. även brister enligt 20 § 2, 6, 7 eller 8 kan av kontrollorganet bedömas sam- verka och därför utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Kvarstår brister enligt 20 § 2, 6, 7 eller 8 från föregående kontroll utgör dessa var för sig omedelbar risk för hälsa och säkerhet."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 636.0, "x1": 431.2, "y1": 698.7, "innehåll": "23 § Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska vid återkommande besiktning uppvisa protokollet från den senaste kontrollen för kontrollorganet. Om sådant protokoll inte visas upp ska samtliga brister som kvarstår efter avslutad kontroll anses utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 165.2, "y0": 79.8, "x1": 529.9, "y1": 172.0, "innehåll": "Brister under bruksskedet som inte har omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa 24 § Brister som kvarstår efter avslutad kontroll och som avser det som ska kontrolleras enligt 20 § 2, 6, 7 eller 8 utgör inte var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Bristerna ska dock åtgärdas inom en månad och kontrolleras vid nästa besiktning. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 165.2, "y0": 199.4, "x1": 533.0, "y1": 251.2, "innehåll": "Krav på revisionsbesiktning 25 § En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 221.7, "y0": 246.4, "x1": 539.3, "y1": 728.8, "innehåll": "Allmänt råd 1. Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är a) utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begag- nad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och b) ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen. 2. Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är a) ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelse- bana, b) ändring av dörrlås eller byte till annan typ, c) ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastig- hetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ, d) ändring av antal linor eller dess dimensioner, och e) ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva. 3. I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även a) ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypback- ventil eller byte till annan typ, och b) annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ. 4. Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är a) ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, b) ändring av trappans eller rampens längd, och c) byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion. 5. Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är a) ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och b) ändring av maskineri eller byte till annan typ. 6. Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är a) ändring av märkhastighet eller tranportsträcka, b) ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler, c) ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning, d) ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 114.0, "y0": 79.0, "x1": 421.1, "y1": 148.2, "innehåll": "e) ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och f) ändring av linklämmor eller byte till annan typ. Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 151.4, "x1": 429.0, "y1": 241.1, "innehåll": "Omfattningen av revisionsbesiktning 26 § Vid revisionsbesiktningen ska kontrollorganet undersöka om anordningen efter ändringen uppfyller kraven i 2 kap. Revisionsbesiktningen ska omfatta konstruktions- och installationskontroll enligt 7 och 8 §§ i nödvändig omfattning. Revisionsbesiktningen ska anpassas till ändringens omfattning och betydelse för säkerhet och hälsa."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 244.3, "x1": 431.0, "y1": 308.7, "innehåll": "Kontrollorganets ställningstagande 27 § Om kontrollen visar att en anordning har brister ska kontrollorganet utifrån sin undersökning ta ställning till om bristerna utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Brister ska bedömas enligt 10 och 11 §§."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 303.9, "x1": 331.2, "y1": 340.2, "innehåll": "Allmänt råd Förbud mot att ta anordningen i bruk regleras i 4 §."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 337.5, "x1": 433.0, "y1": 419.2, "innehåll": "Undantag från krav på kontroll: Anordningar med bestyrkt överensstämmelse 28 § 12 Anordningar som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav är undantagna från första besiktning i de avseenden som framgår av bestyrkandet."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 114.0, "y0": 414.5, "x1": 427.5, "y1": 494.3, "innehåll": "Allmänt råd Anordningar som har bestyrkts att de överensstämmer med alla tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är helt undantagna från krav på konstruktionskontroll, bortsett från linbaneanlägg- ningar för persontransport enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 114.0, "y0": 482.5, "x1": 425.7, "y1": 586.2, "innehåll": "Normalt behöver en anordning inte heller installationskontrolleras, om det av försäkran om överensstämmelse framgår att även installationsfasen omfattas av bestyrkandet och försäkran har utfärdats efter att anordningen har installerats. Exempelvis är normalt hissar, vilka uppfyller kraven i bilaga 5, helt undantagna från krav på första besiktning. Exempel på hissar vilka kan behöva installationskontrolleras är brandbekämpningshissar, räddningshissar och andra hissar, vilkas funktion är beroende av ett brandlarms- eller branddetekteringssystem. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 589.4, "x1": 430.8, "y1": 641.2, "innehåll": "Anordningar avsedda för persontransport 29 § Småliftar vars motoreffekt inte överstiger 7 kW är undantagna från krav på återkommande besiktning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 644.4, "x1": 429.0, "y1": 696.2, "innehåll": "Motordrivna portar och liknande anordningar 30 § Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till små- hus är undantagna från krav på första, återkommande och revisionsbesiktning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 540.5, "y1": 242.4, "innehåll": "Efter ansökan kan Boverket medge undantag från krav på första och återkom- mande besiktning av porttyper med portblad som är mindre än 25 m 2 bestående av mjukt material, t.ex. plastduk och som saknar hårda förstyvningar. Undantagna från krav på återkommande besiktning är hålldonsstyrda rullgaller som manövreras högst 2 gånger om dygnet, placerade i butiksentréer eller dylikt. Undantagna från krav på första och återkommande besiktning är skjutdörrar, slagdörrar och roterdörrar som har ett bestyrkande att de överensstämmer med samtliga tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslag- stiftning, i första hand Europaparlamentets och rådets direktiv om maskiner (2006/42/EG). Motsvarande undantag gäller för anordningar som är typgodkända enligt 8 kap. 22–23 §§ plan- och bygglagen (2010:900) eller motsvarande äldre bestämmelser. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 165.2, "y0": 245.7, "x1": 538.8, "y1": 322.7, "innehåll": "Anordningar för avfall 31 § Alla anordningar för avfall utom soptransporthissar är undantagna från krav på första, återkommande och revisionsbesiktning. Om bestyrkande enligt 28 § kan visas behöver soptransporthissar inte genomgå hela eller delar av första besiktningen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 165.2, "y0": 324.8, "x1": 538.0, "y1": 618.0, "innehåll": "Besiktningsprotokoll 32 § I besiktningsprotokoll enligt 5 kap. 11 § plan- och byggförordningen (2011:338) ska följande anges: 1. Vid första besiktning om anordningen uppfyller kraven i denna författnings 2 kap. 2. Vid återkommande besiktning om de delar av anordningen som har betyd- else för säkerhet och hälsa hålls i stånd. 3. Vid revisionsbesiktning om anordningen efter ändringen uppfyller kraven i 2 kap. Om anordningen har brister ska kontrollorganet ange det i protokollet liksom bristernas betydelse för säkerhet och hälsa. Om kontrollorganet finner brister som var för sig inte har omedelbar betydelse med hänsyn till kraven på säkerhet och hälsa, ska organet ange bristernas sammanlagda betydelse för säkerhet och hälsa i protokollet. I besiktningsprotokollet ska kontrollorganet också redovisa uppgifter om 1. anordningen och dess uppställningsplats för identifikation utan svårighet, 2. kontrollorganets namn, 3. ackrediteringsnummer, 4. ackrediteringsmärke, 5. besiktningsdatum, 6. månad och år då en ny besiktning ska vara utförd, och 7. namnet på den som utfört kontrollen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 165.2, "y0": 621.1, "x1": 527.2, "y1": 736.2, "innehåll": "Besiktningsskylt 33 § Om kontrollen slutförts utan anmärkning eller med anmärkning i proto- kollet som enbart avser sådana brister som inte ens sammanlagt bedöms ha omedelbar betydelse med hänsyn till kraven på säkerhet och hälsa, ska kontroll- organet utfärda eller uppdatera en besiktningsskylt. På skylten ska det finnas lättförståeliga och tydliga uppgifter om 1. anordningens identitet, 2. månad och år då en ny kontroll ska vara utförd, 3. kontrollorganets namn, 4. ackrediteringsnummer, 5. ackrediteringsmärke, och 6. tillåten maxlast (om det är en lastbärande anordning)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 141.9, "x1": 425.6, "y1": 191.9, "innehåll": "34 § Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för anordningen ska se till att den senast utfärdade besiktningsskylten finns fast anbringad på anordnin- gen på en väl synlig plats för användarna."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 114.0, "y0": 187.1, "x1": 418.7, "y1": 243.9, "innehåll": "Allmänt råd I hissar för persontrafik bör skylten finnas i hisskorgen och vid släpliftar, bergbanor och linbanor vid den påstigningsplats som används mest frekvent."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 244.5, "x1": 430.6, "y1": 319.7, "innehåll": "35 § återkommande besiktningspliktig anordning som är undantagen från krav på första besiktning, ska av anordningens ägare förses med en beständig informa- tionsskylt. Skylten ska finnas på plats innan anordningen tas i bruk och av skylten ska framgå när den första återkommande besiktningen ska vara utförd (år och månad)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 327.8, "x1": 422.1, "y1": 411.3, "innehåll": "Kap. 4 Drift, tillsyn, skötsel och underhåll 1 § 13 Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att anordningen drivs, fortlöpande tillses, sköts och under- hålls så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid använd- ning, skötsel, underhåll, tillsyn och kontroll."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 114.0, "y0": 406.5, "x1": 430.2, "y1": 716.2, "innehåll": "Allmänt råd Anordningens tillhörande instruktioner om drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll bör följas. Om dessa instruktioner saknas eller inte är aktuel- la, kan reglerna i 4 kap. 3–6 §§ och SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Underhåll av hissar och rulltrappor – Regler för underhållsinstruktioner vara vägledande vid framtagning eller uppdatering av instruktionerna. Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning bör se till att den som utför skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn har kompetens för uppgiften. Det företag eller den organisation som utför eller svarar för skötsel och underhåll bör kunna uppvisa följande: 1. Att det företag som kopplar in eller ur anordningen till elnätet är registrerat hos Elsäkerhetsverket. 2. Att den som utför arbetet har dokumenterad kunskap om den aktuella anordningen och har informerats om gällande föreskrifter. 3. Att den person som utför heta arbeten (svetsning) har den dokumen- terade kunskap, behörighet och tillstånd som krävs enligt Arbetsmiljö- verkets föreskrifter (exempelvis AFS 1992:9). 4. Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar sina arbets- instruktioner inom företaget eller organisationen. 5. Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar upptäckta brister i utförandet av skötsel och underhåll och avvikelser från arbets- instruktionerna inom företaget eller organisationen. 6. Att det finns dokumenterade rutiner för hur man för journaler inom företaget eller organisationen. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 165.2, "y0": 78.9, "x1": 538.3, "y1": 334.0, "innehåll": "Journal 2 § Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas 1. datum, 2. åtgärdernas omfattning, och 3. vem som utfört åtgärderna. Av journalen ska även framgå 1. om anordningen har ändrats, 2. ändringens omfattning, 3. om ändringen har föranlett revisionsbesiktning, 4. datum när ändringen gjorts, 5. vem som utfört ändringen, och 6. i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket. Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller. Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 221.8, "y0": 329.2, "x1": 530.9, "y1": 466.6, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är 1. kopia av det senaste besiktningsprotokollet, 2. vilka skötselinstruktioner som har tillämpats, 3. anordningens driftsintensitet, 4. driftstopp och orsak till det, och 5. inträffade olycksfall eller tillbud. För hissar kan sådana andra uppgifter även vara 1. typ av larmanordning, 2. larmmottagarens namn och telefonnummer m.m."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 165.2, "y0": 468.8, "x1": 537.0, "y1": 572.1, "innehåll": "Särskilda regler för hissar 3 § När en hiss, ett hiss- eller motviktsschakt t.ex. repareras eller underhålls ska hissen hållas avstängd för trafik. Schaktdörren ska låsas eller dörröppningen spärras av så att en nedstörtning hindras om det finns risk för att en schaktdörr kan öppnas när hissen är avstängd för service eller liknande arbete. Om arbetet inte är avslutat vid arbetstidens slut, ska schaktdörren låsas."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 221.8, "y0": 567.3, "x1": 503.3, "y1": 727.6, "innehåll": "Allmänt råd Fortlöpande skötsel och tillsyn av hiss bör omfatta bl.a. kontroll av 1. säkerhetsanordningars funktion, 2. schakt- och korgdörrars förregling och funktion, 3. bromsars funktion, 4. hastighetsbegränsares funktion, 5. larmanordnings funktion, 6. nivåskillnaden mellan hisskorgens eller plattformens golv och stannplan när hissen stannar, 7. belysning och nödbelysning i hisskorg, 8. de skyltar som hör till hissen finns och är oskadade, 9. att glas i schaktdörrar och som schaktavskiljning är oskadat, 10. att manöverdon i hiss och vid stannplan är oskadade, 11. drivande delar och dess ihopkopplingar med avseende på slitage samt kontroll av spänning hos drivande remmar, kedjor och dylikt, 12. hydrauloljans nivå hos hydraulhissar, 13. nödvändig smörjning av rörliga delar 14. bär- och säkerhetsmuttrars funktion, slitage och smörjning (skruvhissar), och 15. att instruktionerna för hissen i övrigt har följts. Om hissen saknar avstängningsindikering vid varje stannplan bör skyltar om att hissen är avstängd för trafik sättas upp vid samtliga plan."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 57.4, "y0": 196.4, "x1": 432.4, "y1": 261.8, "innehåll": "Särskilda regler för rulltrappor 4 § Medan skötsel, underhåll, tillsyn eller kontroll utförs, ska ingång till rull- trappa eller rullramp vara så avspärrad att risken för personskada begränsas. På avspärrningen ska finnas en skylt med texten Avstängd eller motsvarande symbol."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 114.0, "y0": 257.0, "x1": 426.0, "y1": 497.8, "innehåll": "Allmänt råd Ovanstående krav kan uppfyllas genom att avspärrningen är så utförd att den hindrar påstigning eller att den vaktas. Vid avspärrningen behöver hän- syn tas till personer med nedsatt orienteringsförmåga och deras säkerhet. Rulltrappa och rullramp bör varje dag då den används kontrolleras med inriktning främst på yttre skador. Detta gäller särskilt skador på balustrad, steg och kammar. Fortlöpande skötsel och tillsyn bör omfatta bl.a. kontroll av 1. säkerhetsanordningarnas funktion, 2. bromsinställning och bromssträckor, 3. drivande delar med avseende på slitage och sträckning av kedjor och band, 4. steg, lameller eller band med avseende på skador, korrekt gång och styrning, 5. dimensioner och toleranser, 6. kammar med avseende på tillstånd och inställning, 7. handledare, och 8. balustradinsidor och sockelplåtar. Lösa lister på insidorna behöver fästas ordentligt och friktionsnedsättande ytbeläggningar på sparksocklar och sättsteg bör rengöras regelbundet och repareras vid skada."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 57.4, "y0": 500.0, "x1": 383.4, "y1": 525.2, "innehåll": "Särskilda regler för motordrivna portar och liknande anordningar"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 114.0, "y0": 519.6, "x1": 420.2, "y1": 737.5, "innehåll": "Allmänt råd Skötsel och tillsyn av motordrivna portar och liknande anordningar bör utföras med hänsyn tagen till användningsfrekvens och omgivande miljö, dock minst två gånger per år. Denna skötsel och tillsyn bör omfatta bl.a. 1. funktionen hos säkerhetsanordningar såsom skydd mot fall, urspår- ning och fjäderbrott, 2. klämlisters, fotocellers och övriga klämskyddande anordningars funktion, 3. manöver- och nödstoppsdonsfunktion, 4. att lyftande organ löper och fungerar normalt, 5. uppsträckning hos drivande remmar, kedjor och liknande, 6. infästning av porten i byggnadsdelar, 7. att porten inte kan användas när portens gångdörr är öppen, 8. lager, trummor, länkarmar, motvikter och balanseringsaxlar, 9. att aktuella varningsskyltar finns vid porten, 10. att dörrkarmar och portbladens styrningar är oskadade, och 11. slitage hos lyftande organ, dess löprullar, drivande delar och dess ihopkopplingar."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 165.2, "y0": 78.9, "x1": 466.2, "y1": 104.2, "innehåll": "Särskilda regler för linbaneanläggningar för persontransport"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 165.2, "y0": 106.5, "x1": 536.0, "y1": 216.5, "innehåll": "Generella regler för alla anläggningar Allmänt råd Linbaneanläggningar bör drivas, tillses, skötas och underhållas i enlighet med nedan angivna råd. Denna författning och instruktioner för drift, räddning, fortlöpande till- syn och underhåll bör alltid finnas tillgängliga vid anläggningen, lämpligen i manöverrum. Likaså bör nödvändig personlig skyddsutrustning finnas, exempelvis skyddshjälmar och säkerhetsbälten med lina."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 221.8, "y0": 211.8, "x1": 539.8, "y1": 728.6, "innehåll": "Drift När en anläggning är i drift bör den stå under ständig uppsikt av kunnig och erfaren personal som är väl förtrogen med anläggningens mekaniska och elektriska anordningar, manövrering, skötsel samt gällande föreskrifter och instruktioner. Vid drift bör det vid anläggningen finnas en driftledare eller dennes ställföreträdare. Se även de ålderskrav som ställs på personal i Ar- betsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 1996:1), Minderåriga. Driftledaren bör övervaka att 1. driften sker i enlighet med denna författning och tillverkarens instruktioner, 2. anläggningen har rätt bemanning, 3. driftspersonalen har den kunskap och får de instruktioner som behövs vilka även omfattar vad som ska iakttas vid driftstörningar, fara och olycksfall, 4. fortlöpande tillsyn utförs, vars omfattning framgår nedan, 5. daglig tillsyn enligt nedan utförs, 6. journal enligt 2 § förs över tillsyn, skötsel och underhåll. Där bör även anges sådant som är specifikt för t.ex. linbaneanläggningar som flytt av lin- klämmor, när detta skett, uppmätta värden och eventuella referensvärden vid kontroll av t.ex. bromsar (se 3 kap. 20 § 1), 7. journal förs över driften. Där bör anges aktuell bemanning, resultatet av den dagliga kontrollen enligt nedan, klockslag när anläggningen togs i och ur drift, antal drifttimmar per dag, driftshastighet (-er), väderförhållande och vindstyrka samt förändringar av dessa under hela driftstiden, 8. driften stoppas om driftsäkerheten äventyras genom snöväder, hög vindstyrka, dimma, nedisning av linor eller mekaniska anordningar, skador eller funktionsfel på säkerhetsanordningar eller dylikt, 9. räddningsutrustningen hålls intakt, 10. nödvändiga åtgärder vidtas vid driftsstörningar, fara eller olycksfall (se 5 kap. 15–16 §§ plan- och byggförordningen (2011:338)), och 11. nödvändiga reservdelar för att förenkla evakueringen finns att tillgå vid anläggningen. Om driftspersonal iakttar skada eller felaktighet bör driftledaren eller ställföreträdaren omedelbart underrättas. Vid på- och avstigningsplats bör det finnas tillräcklig med personal för att tillse driften samt övervaka och vid behov hjälpa de åkande, så att de kan stiga på och av säkert. Anläggningen kan endast användas för det ändamål som den är avsedd för. Vid s.k. kombinerad stol- och släplift kan stolar och medbringare inte användas samtidigt. Upptäcks skada eller felaktighet som kan äventyra driftsäkerheten bör driften stoppas och inte återupptas förrän skadan eller felet är avhjälpt. Vid fara stoppas anläggningen omedelbart med manöver-, stopp- eller nödstoppdon."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 114.0, "y0": 79.0, "x1": 431.7, "y1": 378.2, "innehåll": "Anläggningen bör inte användas om vädret är sådant att driftsäkerheten äventyras och fara för de åkande kan uppstå, t.ex. genom snöväder, hög vindstyrka eller dimma. Då bör även beaktas möjligheten att inom rimlig tid kunna evakuera nödställda under rådande väderförhållanden. Driften av linbanor bör inställas efter tillverkarens instruktioner, eller om sådana saknas, om vindhastigheten i byarna överstiger 16 m/s. Driften kan behöva inställas vid lägre vindhastighet beroende på förhållandena i övrigt. Anläggningen bör endast användas under den ljusa delen av dygnet, om inte belysning finns längs hela transportsträckan och vid på- och avstigningsplatserna. Belysningen ska vara tillräcklig för säker drift av anläggningen. Vid längre driftavbrott bör de åkande underrättas om hur lång tid av- brottet beräknas vara. Om anläggningen stoppats på grund av att säker- hetsanordning trätt i funktion eller genom utlösning av nödstoppanordning bör driften inte åter startas förrän orsaken undersökts och eventuell skada eller fel avhjälpts. Beredskap för olycksfall beaktas bl.a. genom att det bör finnas förbands- låda, bår och pulka för att hjälp snabbt kan ges vid olycksfall. Vid på- och avstigningsplatser bör finnas telefon- eller radioförbindelse med en plats varifrån hjälp snabbt kan fås vid olycksfall eller liknande. För släpliftar och småliftar räcker det om en av platserna har telefon eller radioförbindelse. Uppgift om telefon till läkare bör finnas vid dessa platser. Efter avslutad körning ska huvudfrånskiljaren slås från och låsas. Drifts- personalen kan lämna anläggningen först efter kontroll att ingen åkande be- finner sig kvar i anläggningen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 114.0, "y0": 373.5, "x1": 432.3, "y1": 671.8, "innehåll": "\\\"Skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn Vid smörjnings-, reparations- eller underhållsarbete bör alltid huvudström- brytaren vara frånslagen och låst. Låsningen av brytaren bör ske med ett separat lås för var och en som kan utsättas för fara, om anläggningen startas. Vid brytning av huvudströmmen för arbete med anläggningen bör en skylt med texten \\\"Arbete pågår\\\" sättas upp på brytaren. Huvudbrytaren behöver inte låsas vid smörjningsarbete av kortare varaktighet som utförs från sär- skild servicekorg och med bemannad drivstation. Vid släpliftar med fler än 10 mellanstolpar och vid linbanor bör smörj- ning, tillsyn och dylikt utföras från en servicekorg. När servicekorg används bör radiokommunikation finnas mellan personal i korgen och i manöver- rummet. Körning med servicekorg bör endast ske med reducerad hastighet, lämpligen högst 0,6 m/s och korgen bör ha nödvändiga skyddsräcken och i övrigt vara utförd på betryggande sätt. Innan körningen påbörjas bör om- kopplare för den lägre hastigheten låsas eller skylt sättas upp på manöver- donen om att körning med servicekorg pågår. Vid arbete i linstolpar, spännstation m.m., som innebär risk för fall bör säkerhetsbälte med lina användas. Med fortlöpande tillsyn avses en okulär granskning och nödvändiga funktionsprov och underhållsåtgärder. Denna tillsyn bör utföras av utsedd därtill lämplig person med tillräcklig kännedom om linbaneanläggningens konstruktion, användning och skötsel som kan vara anställd av anläggnings- ägaren. Den som utför tillsynen bör tillhandahållas en särskild instruktion och anläggningsägaren är skyldig att informera om vad den fortlöpande tillsynen bör omfatta och vad som bör iakttas.\\\""}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 114.0, "y0": 667.1, "x1": 429.9, "y1": 746.8, "innehåll": "Särskild tillsyn 3 till 6 månader efter idrifttagandet av en ny eller flyttad anläggning Alla stålkonstruktioner bör kontrolleras för att ta reda på om det finns några sprickor främst vid svetsningarna och om nitar och bultar fortfarande är åtsittande, så att inte enskilda delars eller hela konstruktionens styrka har minskat."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 221.7, "y0": 80.0, "x1": 537.9, "y1": 642.8, "innehåll": "Daglig tillsyn Varje dag innan en anläggning tas i allmänt bruk bör kontrolleras att anläggningen fungerar på avsett sätt. Anläggningen bör provköras och under körningen bör alltid drivstationen vara bemannad. Särskilt bör kontrolleras att 1. säkerhetskrets som direkt aktiverar anordningar för nödstopp fungerar, 2. säkerhetskrets och eventuell annan övervakningskrets har fullgod jordning och reagerar på rätt sätt när kretsen bryts och sluts, 3. utrustning som övervakar korgars, gondolers, stolars och medbringa- res passage in, genom och ut ur stationerna fungerar, 4. utrustning som övervakar linklämmors funktion vid stationernas in- och utgång fungerar, 5. styrningar för kabiner, gondoler, stolar och medbringare vid stationer- nas in- och utgång inte är skadade, nerisade eller översnöade, 6. varningssystem och mätare fungerar samt ligger inom tillåtna intervall, 7. anordningen för att ändra (minska) draglinans hastighet fungerar på avsett sätt, 8. anläggningen går att stoppa på normalt sätt vid maximal hastighet, 9. nödstopp fungerar på avsett sätt, 10. manöver- och säkerhetsbroms var för sig fungerar på avsett sätt, 11. hydraul- och tryckluftssystem har rätt arbetstryck samt eventuellt läckage hos dessa system och växellådor, 12. telefon- eller radioförbindelse fungerar tillfredsställande, 13. vindmätaren fungerar och visar rätt, 14. inga hinder finns på de planerade utrymningsvägarna vid evakuering av passagerare, 15. korgar, stolar, medbringare och liknande är intakta, 16. spännvikten hänger fritt samt löpbanan och utrymmet i övrigt för spännvagn är fri från vatten, is, snö, skräp m.m., 17. linklämmor fungerar på avsett sätt och inte har skador som kan äventyra säkerheten, 18. upp- och nedfartsbanan är fri från hinder som stenar, nedfallna träd och liknande, minsta fria avstånd till mark och andra föremål upprätthålls och att preparering av släpliftars uppfartsbana är tillfredsställande, 19. snö och is på stolpar, kabiner, gondoler, stolar och medbringare inte äventyrar driften, 20. kabiner, gondoler, stolar och medbringare kan passera stolpar och dess rullbatterier utan problem, 21. drag- och spännlinor löper och ligger rätt i skivor och på rullar samt att linorna inte uppvisar några skador, 22. rullbatterierna och övriga styrningar för linan fungerar på avsett sätt, 23. olika skyddsanordningar (t.ex. avskärmningsnät, fångstnät vid stationer, räcken, polstringar på stolpar) är intakta och i god kondition, 24. informations- och varningsskyltar är intakta, väl synliga och läsbara, 25. på- och avstigningsplatserna är i ordning, och 26. anordningen för brytning av manöverströmmen om åkaren inte stiger av vid släpliftens avstigningsplats fungerar på avsett sätt."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 221.7, "y0": 638.0, "x1": 537.0, "y1": 740.8, "innehåll": "Månatlig tillsyn Under den tid anläggningen används och efter ett driftsuppehåll som har varit i mer än en månad, bör fortlöpande tillsyn ske enligt tillverkaren anvisningar eller om sådan saknas minst en gång i månaden.  Dock kan sådan tillsyn behöva ske oftare på grund av intensiv drift eller annat särskilt förhållande. Denna tillsyn bör särskilt omfatta 1. förändringar som genom påverkan av klimat, slitage, erosion, korro- sion och dylikt kan ha skett med den anlagda upp- och nedfartsbanan för"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 114.0, "y0": 79.0, "x1": 430.1, "y1": 642.8, "innehåll": "anläggningen (främst utifrån risken för personskador genom att stenar kan lossna från de anlagda upp- och nedfarterna eller dess angränsande terräng och sammanstöta med personer, transporterade anordningar, stolpar eller andra delar av anläggningen), 2. undersökning av draglina, bärlina, drag/bärlina, spännlina och evaku- eringslina på ställen där trådbrott eller andra skador upptäcks, 3. undersökning av linsplitsar och linornas ändinfästningar hos ovan nämnda linor, 4. linans position och dess styrningar vid linklämmornas kopplings- och losskopplingsställen, 5. kondition, läge och fastsättning av rullar, skivor och andra styrningar för linor (omfattar även bärlinans styrningar), 6. anordningar för övervakning av kabiners, gondolers, stolars och med- bringares passage in, genom och ut ur stationerna samt övriga säkerhets- anordningar för denna passage, 7. bromsar och bromsbelägg, 8. elektriskt och mekaniskt bromssystem genom mätning av stopp- sträckor och/eller – tider med tomma kabiner, gondoler, stolar och med- bringare och genom mätning av hydraultrycket vid kontrollerad bromskraft, 9. kontroll vid stillastående av eventuella ombordbromsars bromsverkan, 10. kontroll av eventuell reservdrift, 11. kontroll av anordningar för övervakning av överhastighet och back- gång, 12. yttre kondition hos kabiner, gondoler, stolar och medbringare med avseende på skador samt funktionen hos eventuella dörrars och säkerhets- byglars förregling, 13. elektriska batterier och andra ackumulatorer, 14. förvaring av driftsutrustning och reservdelar, 15. elektriska säkerhetsutrustningar (t.ex. kontroll av linklämmor, över- vakning av inbromsning vid stopp av anläggningen), och 16. förändring av klämkraften hos fasta och rörliga linklämmor. Linor bör skötas, underhållas och ses till i enlighet med tillverkarens eller leverantörens instruktioner. Saknas sådana instruktioner kan kraven i avsnitt 5 i SS-EN 12927-7 (1) tjäna som vägledning. Fasta linklämmor för korgar, stolar, medbringare och dylikt bör flyttas med de intervall och på det sätt som tillverkaren eller leverantören anger. Saknas sådana uppgifter kan kraven i SS-EN 12927-7 (1), avsnitten 5.3.2 och 5.3.3 tjäna som vägledning. Notering om flyttning görs i journalen som beskrivs i 4 kap. 2 §. Stålkonstruktioner och stolpar bör underkastas regelbunden okulär granskning. Vid granskningen bör särskilt undersökas om sprickor eller korrosionsskador uppstått på ställen som är vitala från säkerhetssynpunkt. Granskningen bör även i nödvändig omfattning innefatta kontroll av skruv- förbands åtdragningsmoment. Iakttas vid tillsyn eller vid annat tillfälle förslitning, felaktighet eller annan skada på anläggningen, som kan medföra att dess säkerhet äventyras, bör den som gjort iakttagelsen omedelbart underrätta driftledaren som har att vidta nödvändiga åtgärder."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 57.4, "y0": 645.8, "x1": 431.1, "y1": 732.9, "innehåll": "Särskilda regler för släpliftar och småliftar Allmänt råd Släpliftar bör dessutom drivas, tillses, skötas och underhållas i enlighet med nedan angivna råd. Uppfartsbanan bör hållas i tillfredsställande skick och t.ex. isigt underlag åtgärdas."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 221.8, "y0": 79.0, "x1": 540.0, "y1": 136.7, "innehåll": "Innan en smålift åter tas i bruk efter ned- och återmontage, bör den kont- rolleras av en person som är väl förtrogen med liften. Kontrollen bör särskilt omfatta undersökning av att liften och tillhörande säkerhetsanordningar monterats på rätt sätt samt kontroll av uppfartsbanan."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 165.2, "y0": 139.9, "x1": 540.4, "y1": 272.9, "innehåll": "Särskilda regler för linbanor och bergbanor Allmänt råd Lin- och bergbanor bör dessutom drivas, tillses, skötas och underhållas i enlighet med nedan angivna råd. Lin- och bergbanans växellåda bör egenkontrolleras enligt intervall som anges i tillverkarens instruktioner eller, om sådan uppgift saknas, vart 6:e år. Egenkontroll bör omfatta undersökning av om skador och slitage finns på växellådans kuggar och lager samt utbyte av skadade eller slitna delar. Om växellådans in- eller utgående axel är utsatt för böjande moment bör axeln undersökas med lämplig oförstörande provningsmetod."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 221.7, "y0": 268.0, "x1": 536.8, "y1": 543.5, "innehåll": "Evakuering av åkande En organiserad räddningstjänst bör finnas så att samtliga åkande kan evaku- eras om anläggningen inte kan köras eller körning inte kan ske utan fara för de åkande. Evakuering bör normalt kunna ske inom 1–2 timmar och på utsatta platser inom 1–1½ timme. Evakuering bör kunna ske utan egentlig aktiv medverkan av de åkande. Räddningspersonal bör instrueras om räddningsutrustningens användning och årligen övas inför uppgiften att eventuellt evakuera anläggningen. I an- slutning härtill bör utrustningen kontrolleras. För eventuell räddningsaktion i mörker bör handlampor finnas tillgängliga. Före evakuering bör huvudfrånskiljaren slås ifrån och säkerhetsbromsen ansättas. Vid fel i den elektriska säkerhetsutrustningen kan denna utrustning över- kopplas för evakuering av de åkande endast efter medgivande från drifts- ledaren. Vid fel på huvuddrivmotorn eller vid strömavbrott bör evakuering av de åkande ske med hjälpdrivmotorn. Före evakueringen bör hela trans- portsträckan kontrolleras. Under hela evakueringen bör telefon- eller radio- förbindelse mellan stationerna upprätthållas. Driftledaren bör vid eventuellt bortfall av såväl huvud- som hjälpdriv- motorn avgöra om anläggningen kan evakueras genom inverkan av belast- ningsskillnaden mellan upp- och nedgående linpart. Vid en sådan evaku- ering bör noga kontrolleras att maskineriets bromsar inte överhettas."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 165.2, "y0": 551.3, "x1": 535.5, "y1": 579.3, "innehåll": "Kap. 5 Förbättringskrav på befintliga motordrivna anordningar"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 165.2, "y0": 580.5, "x1": 534.7, "y1": 696.4, "innehåll": "Förbättringskrav på befintliga hissar med hisskorg 1 § Med hissar avsedda för persontransport som enligt 3 kap. 11 § 4b plan- och byggförordningen (2011:338) ska vara försedda med en varningsskylt, avses befintliga hissar vilka saknar korgdörr eller korggrind vid åtminstone en korgöppning. Vidare har berörda hissar antingen ett hisschakt eller en hisskorg eller båda delarna samt är avsedda för transport av personer eller personer och gods. Skylten ska vara väl synligt placerad både i hisskorgen respektive på plattformen för plattformshissar och utanför hisschaktet vid varje stannplan."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 221.8, "y0": 691.7, "x1": 533.0, "y1": 748.5, "innehåll": "Allmänt råd I bilaga 7 visas ett exempel på lämpligt utformad varningsskylt. Observera att kravet gäller alla persontransporterande hissar och oavsett om hissen är avsedd för godstransport eller inte. Således omfattas plattformhissar i hiss-"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 114.0, "y0": 79.0, "x1": 425.8, "y1": 182.7, "innehåll": "schakt av kravet. Hissar med hisskorg som saknar både hisschakt och korg- dörr eller korggrind omfattas också av kravet, eftersom dessa har åtminsto- ne en schaktdörr vid stannplanen i vilken gods och andra föremål kan fastna. Föreskriften innebär att även hissar med fotocellanordning vid korgöppningen omfattas av kravet på varningsskylt. Skylten bör placeras i ögonhöjd på eller invid schaktdörren och i hisskorgen på den motsatta korgväggen till korgöppningen. I det fall hissen har fler korgöppningar bör det finnas lämpligt placerade skyltar för varje enskild korgöppning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 57.4, "y0": 183.3, "x1": 418.3, "y1": 283.8, "innehåll": "2 § 14 Med hissar avsedda för persontransport enligt 3 kap. 11 § 4a plan- och byggförordningen (2011:338) vilka senast den 31 december 2012 ska vara försedda med skydd i korgöppningen, avses hissar med hisskorg avsedda för transport av personer eller personer och gods i byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler. Dessa hissar får förses eller vara försedda med andra skydd än korgdörr om det är motiverat av kostnads- eller varsamhetsskäl enligt 2 kap. 2 § 2 denna författning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 114.0, "y0": 279.0, "x1": 431.2, "y1": 370.3, "innehåll": "Allmänt råd Korgdörrar som är utförda och installerade enligt kraven i avsnitt 5.3 i SS-EN 81-20:2014 (1), uppfyller föreskriftens krav. Installation av annat skydd t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan med stöd av 2 kap. 2 § endast accepteras om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämpligt av varsamhetsskäl eller om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar försämras."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 114.0, "y0": 358.6, "x1": 429.4, "y1": 450.9, "innehåll": "även i de fall det finns flera hissar i byggnaden som betjänar samma lokaler, bör alla hissar ha ett sådant tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. Normalt bör man utgå ifrån att en hiss vid något tillfälle kommer att användas för transport av gods eller andra föremål, så fort den är till- gänglig och i drift. En skylt som förbjuder viss användning eller hänvisar till annan hiss är inte att betrakta som ett tillfredsställande skydd mot risken att klämmas. (BFS 2018:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 57.4, "y0": 453.0, "x1": 425.2, "y1": 518.5, "innehåll": "Förbättringskrav på befintliga linbaneanläggningar 3 § Befintliga linbanor som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid oavsiktlig backgång."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 114.0, "y0": 513.6, "x1": 420.0, "y1": 559.0, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 8.2, SS-EN 13223 (1)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 57.4, "y0": 559.5, "x1": 430.9, "y1": 634.8, "innehåll": "4 § Befintliga linbanor och släpliftar som installerats före den 3 maj 2004 ska senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett till- fredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid slitage, brister eller haveri på driv- eller vändskivornas lagringar. Småliftar med en motoreffekt av högst 7 kW är undantagna från detta krav."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 114.0, "y0": 630.0, "x1": 422.6, "y1": 686.9, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på lösningar som uppfyller föreskriftens krav finns i avsnitt 15.2 SS-EN 13223 (1). Begreppet smålift definieras i 1 kap. 4 §, denna författning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 165.2, "y0": 116.6, "x1": 536.4, "y1": 229.8, "innehåll": "1. Denna författning 15 träder i kraft den 2 maj 2011. 2. Genom författningen upphävs Boverkets föreskrifter och allmänna råd (1994:25) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. 3. CE-märkning som skett före den 2 maj 2011 enligt den upphävda författningen har fortsatt giltighet förutsatt att CE-märkningen överensstämmer med de vid märkningen gällande kraven. 4. äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 165.2, "y0": 356.9, "x1": 538.5, "y1": 533.4, "innehåll": "1. Denna författning 19 träder i kraft den 20 april 2016. 2. För linbanor och bergbanor som är i bruk vid författningens ikraftträdande gäller att sådan mer omfattande återkommande besiktning som avses i 3 kap. 18 § ska ske första gången under perioden 2017–2021. Femårsintervallen för sådana besiktningar ska räknas från det kalenderår då anläggningen togs i bruk. Den första mer omfattande återkommande besiktningen får dock ske tidigare än vad som följer av andra meningen. Femårsintervallen ska i så fall därefter räknas från den första besiktningen av det slaget. 3. äldre bestämmelser i bilaga 5, 5:1-5:14 får tillämpas i fråga om hissar och säkerhetskomponenter till hissar som släpps ut på marknaden före den 20 april 2016. 4. Intyg och beslut som utfärdats av anmälda organ i enlighet med äldre bestämmelser ska vara giltiga enligt denna författning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 57.4, "y0": 141.9, "x1": 424.6, "y1": 217.1, "innehåll": "1. Denna författning 21 träder i kraft den 21 april 2018. 2. äldre bestämmelser i bilaga 1 får tillämpas i fråga om delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som släpps ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som installeras före den 21 april 2018."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 537.8, "y1": 293.8, "innehåll": "Kontroll av linor Allmänt råd Vid kontroll av linor för hissar kan svensk standard SS 2097-8 (1) tillämpas och vid kontroll av linor för linbanor och släpliftar kan följande råd tillämpas. Hela linan bör normalt kontrolleras och därvid bör speciellt observeras 1. infästningar (korrosion, trådbrott, glidning), 2. utjämningsskivor, normalt stillastående (korrosion och trådbrott), 3. yttre skador (klämskador, lindefekter, yttre åverkan), 4. korrosion, 5. långsplits vid släpliftar och linbanor, 6. diameterskillnad (en midja på linan betyder ofta skadad linkärna), 7. slitage på yttertrådar (kontrollera vid mest frekventa stället), och 8. synliga trådbrott (det vanligaste skälet för kassation)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 221.8, "y0": 293.6, "x1": 532.1, "y1": 385.9, "innehåll": "Följande faktorer är ofta avgörande för om en lina ska dömas ut. Korrosion I aggressiv miljö kan korrosionen vara så stor, att den ensam motiverar lin- byte. Korrosionen uppträder ofta inuti linan och är svår att upptäcka i hela sin omfattning. Detta är ett stort problem bl.a. i gruvor med aggressivt vatten eller för anordningar som finns utomhus. Har man svårt att bedöma korrosionens omfattning, bör induktiv linprovning ske."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 221.8, "y0": 386.5, "x1": 538.7, "y1": 466.4, "innehåll": "Yttre skador Yttre skador kan beträffande defekta yttertrådar, bedömas som trådbrott och för övrigt från fall till fall. Midja hos linan bör medföra krav på linbyte, om diametern i midjan är < 0,9 x lindiametern. Linor för släpliftar och linbanor kan kontrolleras både genom linskadesökare och att man synar linan för skador från linklämmor."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 221.8, "y0": 467.1, "x1": 532.6, "y1": 535.3, "innehåll": "Slitage Slitage på yttertrådar är ofta i sig inget skäl till linbyte, utan slitaget är nästan alltid kombinerat med trådbrott. Om väldigt få trådbrott eller inga alls uppträder, bör ändå linan dömas ut, om nötningsmärken på lintrådarna börjar få midja (halva yttertråden avnött)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 221.8, "y0": 536.1, "x1": 538.1, "y1": 707.9, "innehåll": "\\\"Trådbrott Nästan alla linor döms ut på grund av yttre trådbrott. Man kan ha som tum- regel att inte döma ut linan förrän det på \\\"sämsta stället\\\" finns 5 eller fler trådbrott på samma kardel inom en sträcka på 6 x d (ungefär en kardel- stigning). Detta gäller för linor med ett lager kardeler och med 100–180 trådar i linan, korsslagna. För \\\"langslagna\\\" linor gäller, att de bör dömas ut redan vid 3–4 trådbrott. När det gäller linor med mer än ett kardellager, måste man bedöma linans kondition individuellt, exempelvis genom antalet lösa yttertrådar, diameterminskning eller synliga inre trådbrott. Omedelbart byte bör ske vid kardelbrott eller sådana skador, som be- döms kunna orsaka kardelbrott före nästa normala linbyte. Dessutom gäller för linbanor, bergbanor och släpliftar, att linan bör helt eller delvis kasseras enligt de krav som anges i SS-EN 12927-6 (1). Se även bilaga 3.\\\""}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 418.3, "y1": 154.3, "innehåll": "Särskilda regler för återkommande besiktning av linbanor och släpliftar"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 114.0, "y0": 148.5, "x1": 429.8, "y1": 734.3, "innehåll": "Allmänt råd Utöver de generella kraven som anges i 3 kap. 19 och 20 §§ bör den åter- kommande besiktningen av linbana och släplift även omfatta förändringar, kondition, funktion m.m. som kan nedsätta säkerheten och påverka arbets- miljön. Då bör i tillämpliga delar följande kontrolleras 1. förändringar som genom påverkan av väder, slitage, erosion, korro- sion och dylikt kan ha skett med den anlagda upp- och nedfartsbanan för anläggningen, främst utifrån risken för personskador genom att stenar kan lossna från den anlagda upp- och nedfartsbanan eller dess angränsande terräng och sammanstöta med personer eller anläggning, 2. förändringar som genom påverkan av väder, slitage, korrosion och dylikt kan ha skett vid på- och avstigningsplatser med tillhörande säkerhets- anordningar, 3. att åkhastighet och åkavstånd överensstämmer med tidigare godkännande, 4. förändringar som genom väder, slitage eller växtlighet påverkar frigångsmått hos stol, korg, medbringare, linor, passagerare och dylikt, 5. inhägnader, fångnät, avvisare, botten- och sidostyrningar för stolar och dylikt, 6. stols, korgs eller medbringares numrering, om sådant krav ställts, 7. bärande konstruktion hos linbana eller släplift i de delar som kan ha förändrats genom påverkan av slitage, korrosion eller väder, 8. förändringar hos draglinor, bärlinor, spännlinor, transportkedjor i station samt deras infästningar och skarvningar genom påverkan av slitage och korrosion, 9. förändringar av linföring över linrullar, urspårningsskydd för linor eller skador på linrullar, linskivor, driv- och vändskivor som kan ha skett genom påverkan av slitage, korrosion eller väder, 10. förändringar på linrullars, linskivors, driv- och vändskivors axlar, låsningar av axlar, lager, flänsar, gummiinfodringar och rörelsebegränsande anslag som kan ha skett genom påverkan av slitage, korrosion eller väder, 11. fasta och lösbart kopplade linklämmor eller medbringare med avse- ende på de förändringar som kan ha skett genom påverkan av slitage, korro- sion eller väder samt att fasta linklämmor eller medbringare har flyttats och journalförts enligt fastställda intervall, 12. maskineris bromssystem, backspärrar, beröringsskydd samt kontroll av eventuell reducerad servicehastighet, 13. utrymme för maskineri vad avser de förändringar som kan ha skett av arbetsmiljö, tillträde för obehöriga och utrustning för brandbekämpning, 14. spännanordning och dess reglerutrustning vad avser tillträde för obe- höriga samt de förändringar som kan ha skett genom påverkan av slitage, korrosion eller väder, 15. förändringar av tillträde till linstolpar och spännstation som kan ha skett genom påverkan av slitage, korrosion eller väder, 16. förändringar som kan ha skett hos nödstopp-, signal- och kommunikationssystem genom påverkan av slitage, korrosion eller väder, 17. elektriska utrustningen som har betydelse för säkerheten hos brukare och personal (för övrigt gäller gällande starkströmsföreskrifter), 18. förändringar av varningsskyltar som kan ha skett genom påverkan av slitage, korrosion eller väder,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 221.8, "y0": 79.0, "x1": 537.8, "y1": 343.8, "innehåll": "19. manöverplats och personalrum vad avser de förändringar som kan ha skett av arbetsmiljö och tillträde för obehöriga, 20. funktion hos eventuell belysning av upp- och nedfarter kontrolleras, och 21. instruktioner för drift finns lätt tillgängliga. Vid minskning av draglinans diameter med 10 % bör linklämmans kläm- kraft inte ha avtagit mer än högst 25 % (jämfört med ursprungligt värde) och avståndet mellan klämbackarna bör vara minst 1 mm. Om vid fasta lin- klämmor förspänningen av fjädrar sker med momentnyckel vid varje mon- teringstillfälle, godtas dock att klämkraften avtar högst 25 % vid en dia- meterminskning av högst 3,3 %. För linbanor gäller dessutom att den återkommande besiktningen bör omfatta säkerhets- och arbetsmiljökontroll av a) största tillåtna avstånd mellan stol och mark om risk finns att detta kan ha förändrats, b) upphängningsanordningen för stol eller korg, svängningsdämpare, fönster, dörrar, säkerhetsanordningar och bärande delar som kan ha för- ändrats genom påverkan av slitage, korrosion eller väder, och c) botten- och sidostyrningar och liknande för stolar och korgar. För släpliftar gäller dessutom att den återkommande besiktningen bör omfatta säkerhets- och arbetsmiljökontroll av de förändringar som kan ha skett genom påverkan av väder, slitage och liknande vid uppfartsbana."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 370.0, "y1": 170.6, "innehåll": "Särskilda regler för kontroll av självhämning m.m. av skruvdrivna hissar Allmänt råd"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 114.0, "y0": 170.4, "x1": 427.1, "y1": 400.6, "innehåll": "Kontroll av självhämning Hissen körs nedåt med lyft broms varvid drivkraften (motorn) slås ifrån. Hissleverantören bör i skötselinstruktion ange vilken metod som bör an- vändas vid lyftning av broms. Om möjlighet att frikoppla bromsen saknas kan hissen anses ha en brist som inte medför omedelbar risk för säkerhet och hälsa. 1. För hissar med tillräckligt fritt utrymme under korg eller plattform gäller a) att hissen kan anses sakna brist om den stannar eller fortsätter med samma hastighet som innan drivkraften slogs ifrån och b) att hissen kan anses ha en brist om den startar från stillastående eller ökar hastigheten. 2. Hissar som saknar tillräckligt fritt utrymme under korg eller plattform a) kan anses sakna brist om hissen stannar inom 1,0 m, b) om hissen inte stannar inom 1,0 m kan hissen anses ha en brist som inte medför omedelbar risk för säkerhet och hälsa, c) om hissen startar från stillastående eller ökar hastigheten, kan hissen anses ha en brist som medför omedelbar risk för säkerhet och hälsa. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 114.0, "y0": 401.5, "x1": 427.7, "y1": 527.3, "innehåll": "Kontroll av broms vid hissar med en hastighet över 0,15 m/s Hissen körs nedåt och stoppas genom nödstoppdon eller annan kontakt i säkerhetskretsen. a) Om hissen har kortare bromssträcka än 0,3 m. kan hissen anses sakna brist. b) Om hissen har längre bromssträcka än 0,3 m men kortare än 1,0 m, kan hissen anses ha en brist som inte har omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa. c) Om hissen har längre bromssträcka än 1,0 m, kan hissen anses ha en brist som medför omedelbar risk för säkerhet och hälsa."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 479.8, "y1": 154.3, "innehåll": "Regler för permanent installerade hissar med korg för uppfyllande av hissdirektivet 2014/33/EU"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 165.2, "y0": 168.4, "x1": 533.0, "y1": 328.8, "innehåll": "1 Tillämpningsområde  Föreskrifterna i bilaga 5-5:12 gäller för permanent installerade hissar som betjänar byggnader och anläggningar och som är avsedda för transport av a) personer, b) personer och gods, c) enbart gods om lastbäraren är beträdbar, dvs. utan svårighet kan beträdas av en person, och utrustad med manöverknappar inne i lastbäraren eller inom räck- håll för en person som befinner sig i lastbäraren. Föreskrifterna ska också tillämpas på de säkerhetskomponenter till hissar som förtecknas i bilaga 5:3 och som används i de hissar som avses i första stycket. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 165.2, "y0": 338.1, "x1": 520.4, "y1": 574.5, "innehåll": "2 Undantag från föreskrifterna  Undantagna från föreskrifterna i bilagorna 5–5:12 är a) lyftanordningar vars hastighet inte överstiger 0,15 m/s, b) bygghissar, c) linbanor och släpliftar, inklusive bergbanor, d) hissar särskilt konstruerade och tillverkade för militära eller polisiära ändamål, e) lyftanordningar från vilka arbete kan utföras, f) gruvhissar med linspel, g) lyftanordningar för lyft av aktörer under artistiska framträdanden, h) lyftanordningar installerade i transportmedel, i) lyftanordningar i anslutning till en maskin och uteslutande är avsedda för tillträde till arbetsplatser, inbegripet underhålls- och inspektionsplatser på maskinen, j) kuggstångsdrivna tåg, k) rulltrappor och rullramper. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 165.2, "y0": 582.5, "x1": 537.0, "y1": 743.2, "innehåll": "3 Definitioner  De definitioner som finns i 1 kap. 7 a § plan- och byggförordningen (2011:338) ska ha samma betydelse vid tillämpningen av bilagorna 5–5:12. I nämnda bestäm- melse i plan- och byggförordningen definieras begreppen hiss, tillhandahållande på marknaden, utsläppande på marknaden, installatör, tillverkare, tillverkarens representant, importör, distributör, ekonomisk aktör, bedömning av överens- stämmelse, återkallelse av en hiss, återkallelse av en säkerhetskomponent till hissar, tillbakadragande och CE- märkning . I bilagorna 5–5:12 avses med – ackreditering: en ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 429.9, "y1": 318.3, "innehåll": "– harmoniserad standard: en harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012, – harmoniserad unionslagstiftning: en unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter, – lastbärare: den del av hissen som uppbär personer och/eller gods, för att lyfta eller sänka dessa, – nationellt ackrediteringsorgan: ett nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG) nr 765/2008, – organ för bedömning av överensstämmelse: ett organ som utför bedömning av överensstämmelse, innefattande kalibrering, provning, certifiering och kontroll, – teknisk specifikation: ett dokument där det fastställs vilka tekniska krav som en hiss eller en säkerhetskomponent till hissar ska uppfylla, – typhiss: en representativ hiss vars tekniska dokumentation visar hur de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 kommer att uppfyllas för hissar som överensstämmer med typhissen definierad med objektiva parametrar och där identiska säkerhetskomponenter till hissar används. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 327.5, "x1": 432.6, "y1": 448.8, "innehåll": "4 Grundläggande hälso- och säkerhetskrav 1. Hissar på vilka föreskrifterna i bilagorna 5–5:12 är tillämpliga ska uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga 5:1. 2. Säkerhetskomponenter till hissar på vilka föreskrifterna i bilagorna 5–5:12 är tillämpliga ska uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som anges i bilaga 5:1 och göra det möjligt för hissar i vilka de monterats att uppfylla dessa krav. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 458.1, "x1": 431.9, "y1": 724.2, "innehåll": "5 De ekonomiska aktörernas skyldigheter 5.1 Installatörernas skyldigheter Utöver vad som följer av 4 kap. 11 a § plan-och byggförordningen (2011:338) har installatörerna följande skyldigheter: 1. Installatörerna ska bevara den tekniska dokumentationen, EU-försäkran om överensstämmelse och i tillämpliga fall beslutet eller besluten om godkännande i tio år efter det att hissen har släppts ut på marknaden. 2. När det anses lämpligt med tanke på de risker som en hiss utgör ska installatörerna, för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål och hissar som inte överensstämmer med kraven. 3. Installatörerna ska se till att hissen är försedd med typnummer, parti- eller serienummer eller annan identifieringsmärkning. 4. Installatörerna ska på hissen ange sitt namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke samt den postadress på vilken de kan kontaktas. Den angivna adressen ska gå till en enda kontaktpunkt där installatören kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheten."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 533.0, "y1": 179.1, "innehåll": "5. Installatörerna ska se till att hissen åtföljs av de bruksanvisningar som avses i punkt 6.2 i bilaga 5:1. Sådana bruksanvisningar liksom alla etiketter ska vara tydliga och lättbegripliga. 6. Installatörerna ska på begäran samarbeta med en behörig nationell myndighet om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de hissar som de har släppt ut på marknaden. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 165.2, "y0": 182.6, "x1": 539.6, "y1": 677.8, "innehåll": "5.2 Tillverkarnas skyldigheter Utöver vad som följer av 4 kap. 11 b § plan-och byggförordningen (2011:338) har tillverkarna följande skyldigheter: 1. Tillverkarna ska bevara den tekniska dokumentationen, EU-försäkran om överensstämmelse och i tillämpliga fall beslutet eller besluten om godkännande i tio år efter det att säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut på marknaden. 2. Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som garanterar att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i bilagorna 5-5:12. Det ska också tas hänsyn till ändringar i produktens konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarderna eller de andra tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en säkerhetskomponent till hissar. När det anses lämpligt med tanke på de risker som en säkerhetskomponent till hissar utgör ska tillverkarna, för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet, utföra slumpvis provning av säkerhetskomponenter till hissar som tillhandahållits på marknaden, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål, säkerhetskomponenter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av säkerhetskomponenter till hissar samt informera distributörerna och installatörerna om all sådan övervakning. 3. Tillverkarna ska se till att de säkerhetskomponenter till hissar som de har släppt ut på marknaden är försedda med typnummer, partinummer, serienummer eller annan identifieringsmärkning eller, om detta inte är möjligt på grund av säkerhetskomponenternas storlek eller art, se till att den erforderliga informationen lämnas på den etikett som avses i punkt 6.5.1. 4. Tillverkarna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den postadress på vilken de kan kontaktas på säkerhetskomponenten till hissar, eller, om detta inte är möjligt, på den etikett som avses i punkt 6.5.1. Den angivna adressen ska gå till en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheten. 5. Tillverkarna ska se till att säkerhetskomponenten till hissar åtföljs av de bruksanvisningar som avses i punkt 6.1 i bilaga 5:1. Sådana bruksanvisningar liksom alla etiketter ska vara tydliga och lättbegripliga. 6. Tillverkarna ska på begäran samarbeta med en behörig nationell myndighet om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de säkerhetskomponenter till hissar som de har släppt ut på marknaden. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 165.2, "y0": 681.4, "x1": 539.8, "y1": 746.8, "innehåll": "5.3 Tillverkarens representant Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren eller installatören. Fullmakten ska ge tillverkarens representant rätt att bl.a."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 431.4, "y1": 242.3, "innehåll": "a) inneha EU-försäkran om överensstämmelse och i tillämpliga fall beslutet eller besluten om godkännande av tillverkarens eller installatörens kvalitetssäkringssystem samt den tekniska dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de nationella marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att säkerhetskomponenterna till hissar eller hissen har släppts ut på marknaden, b) på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att säkerhetskomponenterna till hissar eller hissen överensstämmer med kraven, c) på begäran samarbeta med de behöriga nationella myndigheterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de säkerhetskomponenter till hissar eller den hiss som omfattas av fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 57.4, "y0": 245.8, "x1": 431.8, "y1": 627.2, "innehåll": "5.4 Importörernas skyldigheter Utöver vad som följer av 4 kap. 11 d § plan-och byggförordningen (2011:338) har importörerna följande skyldigheter: 1. Innan importörerna släpper ut en säkerhetskomponent till hissar på mark- naden ska de se till att tillverkaren har uppfyllt kraven i punkt 5.2.3 och 5.2.4. 2. Importörerna ska ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och den postadress på vilken de kan kontaktas på säkerhetskomponen- ten till hissar eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett dokument som följer med säkerhetskomponenten till hissar. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och marknadskontroll- myndigheten. 3. Importörerna ska se till att säkerhetskomponenten till hissar åtföljs av de bruksanvisningar som avses i punkt 6.1 i bilaga 5:1. 4. När det anses lämpligt med tanke på de risker som en säkerhetskomponent till hissar utgör ska importörerna, för att skydda konsumenternas hälsa och säker- het, utföra slumpvis provning av säkerhetskomponenter till hissar som tillhanda- hålls på marknaden, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål, säker- hetskomponenter till hissar som inte överensstämmer med kraven och återkallel- ser av säkerhetskomponenter till hissar samt informera distributörerna och installatörerna om all sådan övervakning. 5. Under tio år efter det att säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut på marknaden ska importörerna hålla en kopia av EU-försäkran om överensstäm- melse och i tillämpliga fall beslutet eller besluten om godkännande tillgängliga för marknadskontrollmyndigheten och se till att denna myndighet på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen. 6. Importörerna ska på begäran samarbeta med en behörig nationell myndighet om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de säkerhetskomponenter till hissar som de har släppt ut på marknaden. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 57.4, "y0": 630.8, "x1": 431.2, "y1": 734.1, "innehåll": "5.5 Distributörernas skyldigheter Utöver vad som följer av 4 kap. 11 e § plan-och byggförordningen (2011:338) har distributörerna följande skyldigheter: 1. Innan distributörerna tillhandahåller en säkerhetskomponent till hissar på marknaden ska de kontrollera att den åtföljs av de dokument som krävs och av de bruksanvisningar som avses i punkt 6.1 i bilaga 5:1, samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i punkt 5.2.3  5.2.4 respektive 5.4.2."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 502.6, "y1": 141.2, "innehåll": "2. Distributörerna ska på begäran samarbeta med en behörig nationell myndighet om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de säkerhetskomponenter till hissar som de har tillhandahållit på marknaden. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 165.2, "y0": 144.6, "x1": 534.2, "y1": 298.6, "innehåll": "5.6 Identifiering av de ekonomiska aktörerna De ekonomiska aktörerna ska på marknadskontrollmyndighetens begäran identifiera följande aktörer: a) Ekonomiska aktörer som har levererat en säkerhetskomponent till hissar till dem. b) Ekonomiska aktörer till vilka de har levererat en säkerhetskomponent till hissar. De ekonomiska aktörerna ska kunna ge den information som avses i första stycket i tio år efter det att de har fått en säkerhetskomponent till hissar levererad och i tio år efter det att de har levererat en säkerhetskomponent till hissar. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 165.2, "y0": 307.7, "x1": 440.4, "y1": 350.7, "innehåll": "6 överensstämmelse med kraven för hissar och säkerhetskomponenter till hissar"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 165.2, "y0": 358.8, "x1": 535.5, "y1": 462.3, "innehåll": "6.1 Presumtion om överensstämmelse för hissar och säkerhetskomponenter till hissar Hissar och säkerhetskomponenter till hissar som överensstämmer med de harmo- niserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i bilaga 5:1 som omfattas av dessa standarder eller delar av dem. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 165.2, "y0": 465.5, "x1": 534.5, "y1": 670.1, "innehåll": "6.2 Förfaranden för bedömning av överensstämmelse för säkerhetskomponenter till hissar Säkerhetskomponenter till hissar ska omfattas av ett av följande förfaranden för bedömning av överensstämmelse: a) En modell av säkerhetskomponenten till hissar ska lämnas för EU- typkontroll i enlighet med del A i bilaga 5:4, och överensstämmelse med typ ska säkerställas genom stickprovskontroll av säkerhetskomponenter till hissar i enlighet med bilaga 5:9. b) En modell av säkerhetskomponenten till hissar ska lämnas för EU- typkontroll i enlighet med del A i bilaga 5:4, och omfattas av en kontroll av typöverensstämmelse utifrån en kvalitetssäkring av produkter i enlighet med bilaga 5:6. c) överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring i enlighet med bilaga 5:7. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 165.2, "y0": 673.6, "x1": 507.1, "y1": 726.3, "innehåll": "6.3 Förfaranden för bedömning av överensstämmelse för hissar 1. Hissar ska ha genomgått ett av följande förfaranden för bedömning av överensstämmelse:"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 428.0, "y1": 482.6, "innehåll": "a) Om hissarna har konstruerats och tillverkats i överensstämmelse med en typhiss som genomgått en EU-typkontroll som anges i del B i bilaga 5:4: – Slutlig kontroll av hissar som anges i bilaga 5:5. – Typöverensstämmelse om grundar sig på produktkvalitetssäkring av hissar som anges i bilaga 5:10. – Typöverensstämmelse om grundar sig på kvalitetssäkring av produktion för hissar som anges i bilaga 5:12. b) Om hissarna har konstruerats och tillverkats enligt ett kvalitetssäkrings- system som godkänts i enlighet med bilaga 5:11: – Slutlig kontroll av hissar som anges i bilaga 5:5. – Typöverensstämmelse om grundar sig på produktkvalitetssäkring av hissar som anges i bilaga 5:10. – Typöverensstämmelse om grundar sig på kvalitetssäkring av produktion för hissar som anges i bilaga 5:12. c) Typöverensstämmelse om grundar sig på kontroll av enskilda hissar som anges i bilaga 5:8. d) Typöverensstämmelse om grundar sig på fullständig kvalitetssäkring samt konstruktionskontroll för hissar som anges i bilaga 5:11. 2. I de fall som avses punkt 1 a och b ska den som är ansvarig för konstruk- tionen och tillverkningen av hissen, om denne inte är identisk med den som är ansvarig för installation och provning av hissen, förse den som är ansvarig för installation och provning av hissen med all dokumentation och information som krävs för att denne ska kunna kontrollera att hissen är korrekt och säkert installerad och har genomgått provning. 3. Alla tillåtna variationer mellan en typhiss och de hissar som tillverkas på grundval av typhissen ska klart redovisas (med maximi- och minimivärden) i den tekniska dokumentationen. 4. Det är tillåtet att genom beräkningar och/eller på grundval av konstruktions- ritningar påvisa likhet mellan en serie anordningar, vilka uppfyller de grundläg- gande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 486.2, "x1": 426.5, "y1": 703.2, "innehåll": "6.4 EU-försäkran om överensstämmelse 1. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 har visats vara uppfyllda. 2. EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlighet med mallen i bilaga 5:2, innehålla de uppgifter som anges i de tillämpliga bilagorna 5:5–5:12 och regelbundet uppdateras. 3. Om en hiss eller en säkerhetskomponent till hissar omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas för alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning till dem. 4. Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att säkerhetskomponenten till hissar överensstämmer med kraven i bilagorna 5-5:12, och installatören tar ansvar för att hissen överensstämmer med kraven i bilagorna 5-5:12. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 165.2, "y0": 78.9, "x1": 537.3, "y1": 447.8, "innehåll": "6.5 Regler och villkor för CE-märkning och andra typer av märkning CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008. 1. CE-märkningen ska anbringas på varje hisskorg och på varje säkerhetskomponent till hissar så att den är synlig, lätt läsbar och varaktig eller, om detta inte är möjligt, på en etikett som är fästad vid säkerhetskomponenten till hissar. 2. CE-märkningen ska anbringas innan hissarna eller säkerhetskomponenterna till hissar har släppts ut på marknaden. 3. CE-märkningen på hissar ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som medverkar i något av följande förfaranden för bedömning av överensstämmelse: a) Slutlig kontroll i enlighet med bilaga 5:5. b) Kontroll av enskilda produkter i enlighet med bilaga 5:8. c) Kvalitetssäkring i enlighet med bilaga 5:10, 5:11 eller 5:12. 4. CE-märkningen på säkerhetskomponenter till hissar ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som medverkar i något av följande förfaranden för bedömning av överensstämmelse: a) Kvalitetssäkring av produkter i enlighet med bilaga 5:6. b) Fullständig kvalitetssäkring i enlighet med bilaga 5:7. c) Kontroll av typöverensstämmelse genom stickprovskontroll för säkerhetskomponenter till hissar i enlighet med bilaga 5:9. 5. Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av organet självt, eller enligt dess anvisningar, av tillverkaren eller tillverkarens representant eller av installatören eller installatörens representant. CE-märkningen och det anmälda organets identifikationsnummer får åtföljas av ett annat märke som anger en särskild risk eller ett särskilt användningsområde. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 165.2, "y0": 457.0, "x1": 539.4, "y1": 584.0, "innehåll": "7 Språkkrav 7.1 EU-försäkran om överensstämmelse och bruksanvisningar EU-försäkran om överensstämmelse enligt punkt 6.4.2  och bruksanvisningar enligt 5.1.5, 5.2.5, 5.4.3 och 5.5.1 för hissar, och säkerhetskomponenter till hissar, som släpps ut eller tillhandahålls i Sverige ska vara skrivna på svenska. EU- försäkran om överensstämmelse för säkerhetskomponenter till hissar kan förutom svenska även vara skriven på engelska. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 165.1, "y0": 587.3, "x1": 537.2, "y1": 678.0, "innehåll": "7.2 Handlingar som ska tillhandahållas marknadskontrollmyndighet Den information och dokumentation som de ekonomiska aktörerna på begäran ska tillhandahålla marknadskontrollmyndigheten enligt 11 kap. 8 § första och andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska vara skriven på svenska eller engelska. även annat språk kan godtas av myndigheten i det enskilda fallet. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 165.2, "y0": 686.0, "x1": 538.8, "y1": 744.3, "innehåll": "8 Anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse. Bestämmelser om krav och förfaranden för att utses till anmält organ finns i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, förordningen (2011:811) om"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 421.6, "y1": 128.7, "innehåll": "ackreditering och teknisk kontroll samt i Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd om anmälda organ inom vissa områden. (STAFS 2015:6). (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 535.4, "y1": 154.3, "innehåll": "Grundläggande hälso- och säkerhetskrav avseende konstruktion och tillverkning av hissar och säkerhetskomponenter"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 165.2, "y0": 161.2, "x1": 534.5, "y1": 383.8, "innehåll": "Inledning 1. De åligganden som slås fast i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven ska endast gälla om en  motsvarande risk föreligger när hissen eller säkerhetskomponenten till hissar används under sådana betingelser som installatören eller tillverkaren avsett. 2. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som slås fast i dessa föreskrifter är tvingande. Det kan dock, på grund av den vid det aktuella tillfället rådande tekniska utvecklingsnivån, vara omöjligt att uppfylla de fastställda målen. Under sådana omständigheter ska hissen eller säkerhetskomponenten till hissar så långt möjligt konstrueras och tillverkas i syfte att uppnå dessa mål. 3. Tillverkaren och installatören är skyldiga att företa en riskanalys med syfte att identifiera alla de risker som sammanhänger med produkterna. Dessa ska sedan konstrueras och tillverkas med hänsynstagande till nämnda analys. 4. Hissar ska också uppfylla tillämpliga krav enligt plan- och bygglagen (2010:900) och dess förordning. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 165.2, "y0": 386.0, "x1": 534.1, "y1": 476.8, "innehåll": "1 Allmänt 1.1 Tillämpning av AFS 2008:3 Om det finns en relevant risk och denna inte omfattas av denna bilaga (bilaga 5:1), ska de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1 till AFS 2008:3 med ändringar tillämpas. De grundläggande kraven i punkt 1.1.2 i bilaga 1 till AFS 2008:3 med ändringar äger alltid tillämpning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 165.2, "y0": 477.4, "x1": 535.4, "y1": 603.2, "innehåll": "1.2 Lastbärare Lastbäraren i varje hiss ska utgöras av en hisskorg. Denna hisskorg ska vara konstruerad och tillverkad för att erbjuda utrymme och bärförmåga i relation till det största antal personer och den märklast som fastställts av installatören. Om en hiss är avsedd för transport av personer och dess storlek så tillåter, ska hisskorgen vara konstruerad och tillverkad på så sätt att den inte på grund av sina strukturella egenskaper, försvårar eller förhindrar tillgång till och användning av hissen för personer med funktionsnedsättningar samt möjliggöra lämpliga anpassningar avsedda att underlätta deras användning av hissen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 165.2, "y0": 603.8, "x1": 535.2, "y1": 729.7, "innehåll": "1.3 Upphängning och bärande organ Hisskorgens upphängning och/eller bärande organ och deras ändinfästningar ska väljas och konstrueras så att de med hänsyn tagen till hissens användning, använt material och tillverkningsvillkoren erbjuder en betryggande total säkerhetsnivå och därmed minimerar risken för nedstörtning av hisskorgen. Såvitt avser hissar med linor eller kedjor som bärande organ, ska hisskorgen vara upphängd i minst två av varandra oberoende linor eller kedjor, infästade var för sig. Linorna eller kedjorna får inte vara skarvade eller splitsade utom i de fall detta är nödvändigt för infästning. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 428.6, "y1": 217.0, "innehåll": "1.4 Kontroll av rörelser (inklusive överhastighet) 1.4.1 Hissar ska vara konstruerade, tillverkade och installerade så att de inte kan sättas igång så länge belastningen överskrider märklasten. 1.4.2 Varje hiss ska ha en hastighetsbegränsare. Detta gäller dock inte för hissar vilkas drivsystem är konstruerat på ett sådant sätt att det hindrar överhastighet. 1.4.3 Snabbgående hissar ska ha en anordning för övervakning och begränsning av hastigheten. 1.4.4 Drivskivehissar ska vara konstruerade så att en säker meddrivning erhålles. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 217.7, "x1": 422.5, "y1": 305.7, "innehåll": "1.5 Hissmaskin 1.5.1 Varje personhiss ska ha sitt eget hissmaskineri. Detta krav gäller dock inte hissar som i stället för motvikt har en andra hisskorg. 1.5.2 Installatören ska se till att hissmaskineriet med tillhörande utrustning ej är tillgängligt, annat än i samband med underhåll och i nödsituationer.  (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 306.2, "x1": 429.9, "y1": 495.3, "innehåll": "1.6 Manöverorgan 1.6.1 Manöverorgan för hissar, som är avsedda för transport av personer med funktionsnedsättningar utan medhjälpare, ska vara lämpligt konstruerade och placerade för detta ändamål. 1.6.2 Manöverorganens funktion ska vara tydligt markerade. 1.6.3 Anropskretsar för flera hissar i samma grupp får vara gemensamt eller inbördes förbundna. 1.6.4 Elektrisk utrustning ska vara installerad och inkopplad så att a) varje förväxling med elektriska kretsar som inte har något samband med hissen är utesluten, b) strömtillförseln kan omkopplas under belastning, c) hissens rörelser är beroende av elektriska säkerhetsanordningar; anslutna och inkopplade i en separat säkerhetskrets, d) ett fel i den elektriska installationen ej förorsakar en farlig situation."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 497.6, "x1": 427.4, "y1": 563.0, "innehåll": "2 Risker för personer som befinner sig utanför hisskorgen 2.1 Varje hiss ska vara konstruerad och tillverkad så att hisschaktet är oåtkomligt utom i samband med underhåll och i nödsituationer. Tillträde till hisschaktet får inte kunna ske om inte normal drift av hissen är utesluten."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 563.6, "x1": 428.0, "y1": 664.1, "innehåll": "2.2 Varje hiss ska vara konstruerad och tillverkad så att risk för klämning av person är förebyggd när hisskorgen befinner sig i sitt allra nedersta respektive översta läge. Kravet kan uppfyllas genom att tillräckligt fritt utrymme eller tillflyktsplats finns under och över hisskorgens ändlägen. I befintliga byggnader där det inte är möjligt att uppfylla ovannämnda lösning, godtas även andra åtgärder för att förebygga risken för klämning. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 664.7, "x1": 421.5, "y1": 727.4, "innehåll": "2.3 Stannplanen och tillträdesöppningarna till hisskorgen ska ha dörrar, med för användningsändamålet betryggande mekanisk hållfasthet i enlighet med de av tillverkaren angivna användningsvillkoren. En förreglingsanordning ska vid normal drift hindra att"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 533.1, "y1": 179.2, "innehåll": "a) hisskorgen kan sättas i rörelse avsiktligt eller oavsiktligt, om inte samtliga schaktdörrar är stängda och även förreglade, b) schaktdörren kan öppnas när hisskorgen är i rörelse och befinner sig utanför ett bestämt stannplan. Inkörning av hisskorgen till stannplanet med öppna dörrar får dock ske inom bestämda stannplanszoner under förutsättning att inkörningshastigheten kontrolleras."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 181.5, "x1": 535.7, "y1": 310.1, "innehåll": "3 Risker för personer som befinner sig i hisskorgen 3.1 Hisskorgen ska vara fullständigt inhägnad med väggar till full höjd, golv och tak med undantag av ventilationsöppningar, samt ha dörrar till full höjd. Dessa dörrar ska vara utförda och installerade så att korgen inte kan hållas i rörelse, utom vid inkörning till stannplan enligt punkt 2.3 tredje stycket, om inte dörrarna är stängda. Hisskorgen ska stanna om någon dörr öppnas. Hisskorgens dörrar ska förbli stängda och förreglade om hissen stannar mellan två plan och det föreligger risk att någon person kan falla ned mellan hisskorgen och schaktväggen eller om det inte finns något schakt."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 310.6, "x1": 540.6, "y1": 423.8, "innehåll": "3.2 Hissen ska i händelse av strömavbrott eller fel på komponenter ha anordningar som hindrar fritt fall av hisskorgen eller okontrollerad rörelse av korgen. Den anordning som hindrar fritt fall av hisskorgen ska vara oberoende av de organ som bär upp hisskorgen. Anordningen ska kunna stanna hisskorgen med märklast och vid den högsta hastighet som installatören förutsatt. Ett stopp som föranletts av denna anordning får inte orsaka en retardation som är farlig för passagerarna oavsett belastningsförhållandet. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 424.4, "x1": 523.4, "y1": 499.8, "innehåll": "3.3 Buffertar ska finnas mellan hisschaktets botten och hisskorgens golv. Det fria utrymmet som det refereras till i punkt 2.2 ska uppmätas vid fullt ihoptryckt buffert. Ovannämnda krav gäller inte för hissar vilkas hisskorg på grund av driv- systemets konstruktion inte kan inkräkta på det fria utrymmet enligt punkt 2.2."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 500.3, "x1": 537.5, "y1": 537.7, "innehåll": "3.4 Hissar ska vara konstruerade och tillverkade så att de inte kan sättas igång om den anordning som krävs i punkt 3.2 inte är i verksamt läge."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 538.3, "x1": 507.1, "y1": 588.3, "innehåll": "4. övriga risker 4.1 Schaktdörr och korgdörr eller de två tillsammans ska, om de är maskin- manövrerade, ha en anordning som förebygger klämrisk vid deras rörelse."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 588.8, "x1": 530.6, "y1": 651.6, "innehåll": "4.2 Schaktdörrar, däribland dörrar med glaspartier, ska när de avses bidra till att skydda byggnaden mot brand, ha en tillfredsställande isoleringsförmåga, genom att vara täta, hela och oskadade samt genom dörrarnas isolerande (brand får inte sprida sig) och värmeöverförande egenskaper (värmestrålning)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 652.0, "x1": 533.4, "y1": 702.1, "innehåll": "4.3 Installationen av en motvikt ska vara sådan att risken för kollision mellan hisskorgen och motvikten eller möjligheten av att denna faller ned på hisskorgen elimineras."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 165.2, "y0": 702.6, "x1": 508.4, "y1": 740.0, "innehåll": "4.4 En hiss ska ha en lämplig anordning som gör det möjligt att frigöra och evakuera passagerare instängda i hisskorgen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 91.3, "x1": 417.3, "y1": 128.7, "innehåll": "4.5 Hisskorgar ska vara utrustade med ett tvåvägs kommunikationssystem som möjliggör en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 129.2, "x1": 414.2, "y1": 191.9, "innehåll": "4.6 Varje hiss ska vara konstruerad och tillverkad så att, i händelse av att temperaturen i hissmaskinen överskrider det av installatören fastställda högsta värdet, hissen fullföljer pågående färd, men därefter inte accepterar nya startimpulser. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 192.4, "x1": 405.7, "y1": 229.8, "innehåll": "4.7 I alla hisskorgar ska finnas tillräcklig luftväxling för passagerarna. Detta gäller även i händelse av ett längre driftsavbrott."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 230.4, "x1": 412.4, "y1": 267.7, "innehåll": "4.8 I en hisskorg ska det finnas god belysning när hissen används, eller när en schaktdörr är öppen. Vidare ska det finnas nödbelysning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 268.3, "x1": 432.1, "y1": 318.4, "innehåll": "4.9 Kommunikationssystemet enligt punkt 4.5 och nödbelysningen enligt punkt 4.8 ska vara konstruerade och tillverkade så att de fungerar även vid strömavbrott. De ska fungera under den tidsperiod som normalt passerar innan hjälp når fram."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 318.8, "x1": 427.6, "y1": 368.9, "innehåll": "4.10 Manöverkretsar som kan användas i händelse av brand ska vara så konstruerade och utförda att hissen kan hindras att stanna vid vissa stannplan och lämnar prioritet för räddningspersonalen att manövrera hissen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 371.1, "x1": 431.2, "y1": 436.6, "innehåll": "5 Märkning och skyltar i hisskorg 5.1 Förutom de minimikrav som gäller för varje maskin enligt punkt 1.7.3 i bilaga 1 i AFS 2008:3, ska varje hisskorg ha en väl synlig skylt med tydlig uppgift om tillåten märklast, uttryckt i kg, och tillåtet antal personer i hisskorgen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 437.0, "x1": 419.3, "y1": 487.1, "innehåll": "5.2 Om hissen är utförd så att instängda personer själva kan ta sig ut, utan hjälp utifrån, ska nödvändiga och klara instruktioner finnas synligt anbringade i hisskorgen."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 489.3, "x1": 420.8, "y1": 605.1, "innehåll": "6 Bruksanvisningar 6.1 Säkerhetskomponenter enligt bilaga 5:3 ska åtföljas av bruksanvisningar, så att följande kan utföras effektivt och utan fara a) Montering b) Anslutning c) Justering d) Skötsel (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 605.8, "x1": 423.3, "y1": 719.0, "innehåll": "6.2 Varje hiss ska åtföljas av bruksanvisningar. Bruksanvisningarna ska minst innehålla a) bruksanvisningar med de ritningar och scheman som är nödvändiga för normal drift och de som avser underhåll, reparation, återkommande kontroll och räddningsaktioner enligt 4.4, b) en journal i vilken reparationer och i förekommande fall återkommande kontroller kan noteras. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 466.1, "y1": 154.3, "innehåll": "Innehållet i EU-försäkran om överensstämmelse för säkerhetskomponenter respektive hissar"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 165.1, "y0": 162.5, "x1": 539.5, "y1": 594.6, "innehåll": "A. Innehållet i EU-försäkran om överensstämmelse för säker- hetskomponenter till hissar EU-försäkran om överensstämmelse för säkerhetskomponenter till hissar ska innehålla följande information 1. Tillverkarens firmanamn och adress. 2. I förekommande fall firmanamn på och adress till tillverkarens representant 3. Beskrivning av säkerhetskomponenten till hissar, typ- eller seriebeteckning och serienummer om sådant finns. En bild kan bifogas när så behövs för att kunna identifiera säkerhetskomponenten till hissar. 4. Säkerhetskomponentens säkerhetsfunktion om inte detta klart framgår av beskrivningen. 5. Säkerhetskomponentens tillverkningsår. 6. Alla relevanta krav som säkerhetskomponenten till hissar uppfyller. 7. En försäkran om att säkerhetskomponenten till hissar överensstämmer med relevant harmoniserad unionslagstiftning. 8. I förekommande fall, hänvisning till de harmoniserade standarder som tillämpats. 9. I förekommande fall, namn, adress och identifikationsnummer på det anmälda organ som har utfört EU-typkontroll av säkerhetskomponenter till hissar som anges i del A i bilaga 5:4 och bilaga 5:6 och hänvisning till EU-typintyg upprättat av det anmälda organet. 10. I förekommande fall, namn, adress och identifikationsnummer på det anmälda organ som utfört bedömning av typöverensstämmelse med stickprov för säkerhetskomponenter till hissar som anges i bilaga 5:9. 11. I förekommande fall, namn, adress och identifikationsnummer på det anmälda organ som godkänt det kvalitetssystem som tillverkaren har använt i enlighet med det förfarande för bedömning av överensstämmelse som anges i bilaga 5:6 eller 5:7. 12. Namn och befattning för den person som har fullmakt att underteckna försäkran för  tillverkaren eller tillverkarens representant. 13. Ort och datum. 14. Namnteckning. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 165.2, "y0": 598.1, "x1": 535.2, "y1": 739.5, "innehåll": "B. Innehållet i EU-försäkran om överensstämmelse för hissar EU-försäkran om överensstämmelse för hissar ska vara skriven på svenska enligt bilaga 5, punkt 7.1. EU-försäkran om överensstämmelse ska innehålla följande information 1. Installatörens firmanamn och adress. 2. I förekommande fall firmanamn på och adress till tillverkarens representant. 3. Beskrivning av hissen, typ- eller seriebeteckning, serienummer och adressen där hissen är installerad. 4. Hissens installationsår. 5. Alla relevanta bestämmelser som hissen uppfyller."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 428.4, "y1": 331.0, "innehåll": "6. En försäkran om att hissen överensstämmer med relevant harmoniserad unionslagstiftning. 7. i förekommande fall hänvisningar till de harmoniserade standarder som använts. 8. I förekommande fall, namn, adress och identifikationsnummer på det anmälda organ som har utfört EU-typkontroll av hissar som anges i del B i bilaga 5:4 och hänvisning till det EU-typintyg upprättat av detta anmälda organ. 9. I förekommande fall, namn, adress och identifikationsnummer på det anmälda organ som har utfört kontroll av enskilda hissar som anges i bilaga 5:8. 10. I förekommande fall, namn, adress och identifikationsnummer på det anmälda organ som har utfört slutlig kontroll av hissar som anges i bilaga 5:5. 11. I förekommande fall, namn, adress och identifikationsnummer på det anmälda organ som har godkänt det kvalitetssäkringssystem som installatören använt i enlighet med det förfarande för bedömning av överrensstämmelse som anges i bilaga 5:10, 5:11 och 5:12. 12. Namn och befattning för den person som har fullmakt att underteckna försäkran på installatörens vägnar eller dennes representant. 13. Ort och datum. 14. Namnteckning."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 524.9, "y1": 308.5, "innehåll": "Förteckning över säkerhetskomponenter till hissar. 1. Anordningar för förregling av schaktdörrar. 2. Anordning enligt punkt 3.2 i bilaga 5:1 för att hindra fritt fall eller okontrollerad rörelse av hisskorgen. 3. Anordningar för hastighetsbegränsning. 4. a) Energiackumulerande buffertar, – icke linjära, eller – med dämpad återgång. 4. b) Energiupptagande buffertar. 5. Säkerhetsanordningar anbringade på hydraulcylindrar i hydraulsystem när dessa används för att hindra nedstörtning. 6. Elektriska säkerhetsanordningar i form av säkerhetskretsar som innehåller elektroniska komponenter. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 416.4, "y1": 154.3, "innehåll": "EU-typkontroll av hissar och säkerhetskomponenter till hissar (Modul B)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 57.4, "y0": 162.6, "x1": 427.1, "y1": 278.6, "innehåll": "A. EU-typkontroll av säkerhetskomponenter till hissar 1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket ett anmält organ undersöker den tekniska konstruktionen hos en säkerhetskomponent till hissar och kontrollerar och intygar att den tekniska konstruktionen av säkerhetskomponenten för hissar uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och att den kommer att göra det möjligt för hissar i vilka den monterats på ett korrekt sätt att uppfylla dessa krav. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 57.4, "y0": 279.2, "x1": 429.9, "y1": 544.1, "innehåll": "2. Tillverkaren eller dennes representant ska lämna in en ansökan om EU- typkontroll, till ett enda valfritt anmält organ. Ansökan ska innehålla följande: a) Namn på och adress till tillverkaren av säkerhetskomponenten och om ansökan ges in av tillverkarens representant, även dennes namn och adress, samt tillverkningsort för säkerhetskomponenten till hissar. b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. c) Den tekniska dokumentationen. d) Ett representativt provexemplar av säkerhetskomponenten till hissar eller anvisning om den plats där granskning kan utföras. Det anmälda organet kan vid behov begära in fler provexemplar, för att genomföra provningsprogrammet. e) Underlag som visar att den lösning som valts för den tekniska konstruktio- nen är lämplig. I underlaget ska alla dokument, inbegripet övriga relevanta tekniska specifikationer, som har använts anges, särskilt när de relevanta harmo- niserade standarderna inte har tillämpats fullt ut. Underlaget ska vid behov inne- hålla resultaten av provningar som utförts i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer i lämpligt laboratorium som tillhör tillverkaren, eller i något annat provningslaboratorium för dennes räkning och under dennes ansvar. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 57.4, "y0": 544.7, "x1": 421.4, "y1": 733.9, "innehåll": "3. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om säkerhets- komponenten till hissar uppfyller de krav som avses i punkt 1 och innehålla en tillfredställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentatio- nen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömnin- gen, även en beskrivning av säkerhetskomponentens konstruktion, tillverkning och funktion. Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall innehålla följande uppgifter: a) En beskrivning av säkerhetskomponenten till hissar och dess använd- ningsområde (särskilt eventuella begränsningar av hastighet, belastning och kapacitet) och villkor (speciellt vad det gäller explosionsfarlig atmosfär samt vädervillkor). b) Konstruktionsritningar eller -scheman och tillverkningsritningar och -scheman."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 539.8, "y1": 318.3, "innehåll": "c) Förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur säkerhetskomponenten till hissar fungerar. d) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att göra det möjligt för säker- hetskomponenten till hissar att uppfylla de villkor som avses i punkt 1, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. När det gäller harmoniserade standarder som följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats. e) Resultat av konstruktionsberäkningar som tillverkaren utfört eller låtit utföra. f) Provningsrapporter. g) Ett exemplar av bruksanvisningarna för säkerhetskomponenterna till hissar. h) Beskrivning av vidtagna åtgärder i tillverkningsskedet för att säkerställa att säkerhetskomponenterna till hissar i en serietillverkning överensstämmer med den säkerhetskomponent som provats.  (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 165.2, "y0": 318.8, "x1": 539.4, "y1": 621.8, "innehåll": "4. Det anmälda organet ska göra följande: a) Granska den tekniska dokumentationen och underlagen i syfte att bedöma den tekniska konstruktionens lämplighet. b) Komma överens med sökanden om var undersökningarna och provningarna ska utföras. c) Kontrollera att provexemplaret eller provexemplaren har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen samt identifiera såväl de delar som är konstruerade enligt de tillämpliga bestämmelserna i de relevanta harmoniserade standarderna som de delar som är konstruerade i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer. d) Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där tillverkaren har valt att använda specifikationerna i de relevanta harmoniserade standarderna, kontrollera att de har använts på rätt sätt. e) Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där specifikationerna i de relevanta harmoniserade standarderna inte har tillämpats, kontrollera att de lösningar som tillverkaren valt genom användning av andra relevanta tekniska specifikationer möjliggör för säkerhetskomponenterna till hissar att uppfylla de villkor som avses i punkt 1. Det anmälda organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka undersökningar, kontroller och provningar som har utförts och vad de har resulterat i. Utan att det påverkar det anmälda organets skyldigheter gentemot de anmälande myndigheterna får organet inte offentliggöra hela eller delar av innehållet i rapporten utan tillverkarens samtycke. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 165.2, "y0": 622.4, "x1": 529.0, "y1": 748.4, "innehåll": "5. Om typen av säkerhetskomponent till hissar uppfyller de villkor som avses i punkt 1 ska det anmälda organet utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren. Det intyget ska innehålla tillverkarens namn på och adress, slutsatserna av EU- typkontrollen, eventuella giltighetsvillkor samt de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen. EU-typintyget kan ha en eller flera bilagor. EU-typintyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade säkerhetskomponenterna till hissar överensstämmer med den undersökta typen och för att kontrollera produkter i bruk."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 432.9, "y1": 166.6, "innehåll": "Om typen inte uppfyller de villkor som avses i punkt 1 ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-typintyg och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget. Det anmälda organet ska förvara en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg, den tekniska dokumentationen samt utvärderingsrapporten i 15 år efter det att det intyget utfärdats. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 167.2, "x1": 419.7, "y1": 229.8, "innehåll": "6. Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om det visar sig att den godkända typen inte längre uppfyller de villkor som avses i punkt 1 ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 230.4, "x1": 430.2, "y1": 356.3, "innehåll": "7. Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som hos sig bevarar den tekniska dokumentationen rörande EU-typintyget om alla ändringar av den godkända typen som kan påverka säkerhetskomponentens överensstämmelse med de villkor som avses i punkt 1 eller villkoren för EU-typintygets giltighet. Det anmälda organet ska granska ändringen och meddela den sökande om EU- typintyget fortfarande gäller eller om det krävs kompletterande undersökningar, kontroller eller provningar. Vid behov ska det anmälda organet utfärda ett tillägg till det ursprungliga EU-typintyget eller begära en ny ansökan om EU-typintyg.  (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 356.9, "x1": 422.8, "y1": 482.7, "innehåll": "8. Varje anmält organ ska underrätta sina anmälande myndigheter om de EU- typintyg och eventuella tillägg till dessa som det har utfärdat eller återkallat och det ska regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna tillgång till förteckningen över sådana intyg och tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de EU- typintyg och eventuella tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om sådana intyg och/eller tillägg som det har utfärdat. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 483.3, "x1": 424.2, "y1": 558.6, "innehåll": "9. Kommissionen, medlemsstaterna och andra anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget med tillägg. Kommissionen och medlems- staterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska dokumentationen och av rapporten om de undersökningar, kontroller och provningar som utförts av det anmälda organet. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 559.1, "x1": 427.7, "y1": 621.8, "innehåll": "10. Tillverkaren ska tillsammans med den tekniska dokumentationen förvara kopior av EU-typintygen med bilagor och tillägg och kunna uppvisa dem för de nationella myndigheterna i tio år efter det att säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut på marknaden. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 622.4, "x1": 427.3, "y1": 685.1, "innehåll": "11. Tillverkarens representant Tillverkarens representant får lämna in den ansökan som avses i punkt 2 och fullgöra skyldigheterna enligt punkterna 7 och 10, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 57.4, "y0": 687.3, "x1": 426.1, "y1": 740.0, "innehåll": "B. EU-typkontroll av hissar 1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmel- se genom vilken ett anmält organ undersöker den tekniska konstruktionen hos en"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 532.8, "y1": 153.9, "innehåll": "typhiss eller hos en hiss för vilken inga ytterligare typhissar är planerade, och intygar att typhissens eller hissens tekniska konstruktion uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven som anges bilaga 5:1. Vid en EU-typkontroll av en hiss kontrolleras ett representativt provexemplar av en komplett hiss. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 165.2, "y0": 154.5, "x1": 537.7, "y1": 419.5, "innehåll": "2. Installatören eller dennes representant, ska lämna in en ansökan om EU- typkontroll, till ett enda valfritt anmält organ. Ansökan ska innehålla följande: a) Installatörens namn på och adress, och om ansökan ges in av installatörens representant, även dennes namn och adress. b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. c) Den tekniska dokumentationen. d) Uppgifter om den plats där provexemplaret av hissen kan undersökas. Det provexemplar som överlämnas för provningen ska ha kompletta ändplansutrust- ningar samt ska kunna betjäna minst tre stannplan (översta, mellersta och nedersta). e) Underlag som visar att den lösning som valts för den tekniska konstruk- tionen är lämplig. I underlaget ska man ange alla dokument, inbegripet övriga relevanta tekniska specifikationer, som har använts, särskilt när de relevanta harmoniserade standarderna inte har tillämpats fullt ut. Underlaget ska vid behov innehålla resultaten av provningar som utförts i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer i lämpligt laboratorium som tillhör installatören, eller i något annat provningslaboratorium för dennes räkning och under dennes ansvar.  (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 165.2, "y0": 420.1, "x1": 537.6, "y1": 748.4, "innehåll": "3. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om hissen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven som anges i bilaga 5:1. Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall innehålla följande uppgifter: a) En beskrivning av typhissen, där det tydligt anges vilka variationer som är tillåtna av typhissen. b) Konstruktionsritningar och -scheman och tillverkningsritningar och -scheman. c) Förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur hissen fungerar. d) En förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskrav till vilka det tagits hänsyn. e) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven enligt bilaga 5:1, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska föreskrifter som följts. När det gäller harmoniserade standar- derna som följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats. f) En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse för de säkerhets- komponenter som monterats i hissen. g) Resultat av konstruktionsberäkningar som installatören utfört eller låtit utföra."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 429.9, "y1": 166.5, "innehåll": "h) Provningsrapporter. i) Ett exemplar av bruksanvisningarna som avses i punkt 6.2 i bilaga 5:1 j) Beskrivning av vidtagna åtgärder under tillverkningsskedet för att säkerställa att serietillverkade hissar överensstämmer med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som anges i bilaga 5:1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 57.4, "y0": 167.2, "x1": 422.6, "y1": 432.0, "innehåll": "4. Det anmälda organet ska göra följande: a) Granska den tekniska dokumentationen och underlagen för att bedöma lämpligheten av den tekniska konstruktionen hos en typhiss eller hiss för vilken inga ytterligare typhissar är planerade b) Komma överens med installatören om var undersökningarna och provningarna ska utföras. c) Kontrollera att provexemplaret har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen samt identifiera såväl de delar som är konstruerade enligt de tillämpliga bestämmelserna i de relevanta harmoniserade standarderna som de delar som är konstruerade i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer. d) Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där installatören har valt att använda specifikationerna i de relevanta harmoniserade standarderna, kontrollera att de har använts på rätt sätt. e) Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där specifikationerna i de relevanta harmoniserade standarderna inte har tillämpats, kontrollera att de lösningar som installatören valt genom användning av andra relevanta tekniska specifikationer, uppfyller de motsvarande grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 57.4, "y0": 432.7, "x1": 422.6, "y1": 508.1, "innehåll": "5. Det anmälda organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka undersökningar, kontroller och provningar som har utförts och vad de har resulterat i. Utan att det påverkar det anmälda organets skyldigheter gentemot de anmälande myndigheterna får organet inte offentliggöra hela eller delar av innehållet i rapporten utan installatörens samtycke. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 57.4, "y0": 508.6, "x1": 431.6, "y1": 710.3, "innehåll": "6. När typen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 som är tillämpliga på den berörda hissen ska det anmälda organet utfärda ett EU- typintyg till installatören. Det intyget ska innehålla installatörens namn och adress, slutsatserna av EU-typkontrollen, eventuella giltighetsvillkor samt de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen. EU-typintyget kan ha en eller flera bilagor. EU-typintyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att under den slutliga kontrollen bedöma om hissarna överensstämmer med den godkända typen. Om hissen inte uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-typintyg och underrätta installatören om detta samt utförligt motivera avslaget. Det anmälda organet ska förvara en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg, den tekniska dokumentationen samt utvärderingsrapporten i 15 år efter det att det intyget utfärdats. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 57.4, "y0": 710.9, "x1": 413.1, "y1": 748.4, "innehåll": "7. Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om det visar sig att den godkända typen inte längre uppfyller de grundläggande hälso-"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 530.9, "y1": 128.7, "innehåll": "och säkerhetskraven i bilaga 5:1 ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta installatören om detta. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 165.2, "y0": 129.2, "x1": 534.2, "y1": 267.7, "innehåll": "8. Installatören ska underrätta det anmälda organet om alla ändringar av den godkända typen, inklusive variationer som inte finns angivna i den ursprungliga tekniska dokumentationen, som kan påverka hissens överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 eller villkoren för EU- typintygets giltighet. Det anmälda organet ska granska ändringen och meddela installatören om EU- typintyget fortfarande gäller eller om det krävs kompletterande undersökningar, kontroller eller provningar. Vid behov ska det anmälda organet utfärda ett tillägg till det ursprungliga EU-typintyget eller begära en ny ansökan om EU-typintyg. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 165.2, "y0": 268.3, "x1": 529.3, "y1": 394.2, "innehåll": "9. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de EU- typintyg och eventuella tillägg till dessa som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över sådana intyg och tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de EU- typintyg och eventuella tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om sådana intyg och tillägg som det har utfärdat. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 165.2, "y0": 394.8, "x1": 532.0, "y1": 470.1, "innehåll": "10. Kommissionen, medlemsstaterna och andra anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget med tillägg. Kommissionen och medlems- staterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska dokumentationen och av rapporten om de undersökningar, kontroller och provningar som utförts av det anmälda organet. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 165.1, "y0": 470.6, "x1": 531.8, "y1": 533.4, "innehåll": "11. Installatören ska tillsammans med den tekniska dokumentationen förvara en kopia av EU-typintyget inbegripet dess bilagor och tillägg och kunna uppvisa dessa för de nationella myndigheterna i tio år efter det att hissen har släppts ut på marknaden. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 165.1, "y0": 533.8, "x1": 535.0, "y1": 596.6, "innehåll": "12. Installatörens representant Installatörens representant får lämna in den ansökan som avses i punkt 2 och fullgöra skyldigheterna enligt punkterna 8 och 11, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 425.3, "y1": 207.5, "innehåll": "Slutlig kontroll av hiss 1. Den slutliga kontrollen är den del av ett förfarande för bedömning av överens- stämmelse genom vilken ett anmält organ försäkrar sig om och intygar att en hiss som omfattas av EU-typintyg eller har konstruerats och tillverkats i enlighet med ett godkänt system för fullständig kvalitetssäkring uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 57.4, "y0": 208.1, "x1": 432.7, "y1": 334.0, "innehåll": "2. Installatörens skyldigheter Installatören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en installerad hiss uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och överensstämmer med ett av följande: a) En godkänd typ i ett EU-typintyg. b) En hiss som har konstruerats och tillverkats i enlighet med ett system för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 5:11 och i enlighet med EU-intyget om konstruktionskontroll om konstruktionen inte helt överensstämmer med de harmoniserade standarderna. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 57.4, "y0": 334.6, "x1": 433.0, "y1": 713.3, "innehåll": "3. Slutlig kontroll Ett anmält organ som installatören valt, ska utföra en slutlig kontroll av hissen innan den släpps ut på marknaden för att kontrollera att hissen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven som anges i bilaga 5:1. 3.1 Installatören ska ge in en ansökan om slutlig kontroll till ett enda anmält organ som denne väljer själv, och ska lämna följande handlingar till det anmälda organet: a) En allmän sammanställningsritning över hissen. b) Ritningar och scheman som är nödvändiga för slutlig kontroll och då särskilt scheman över manöverkretsen. c) En kopia av de bruksanvisningar som avses i bilaga 5:1 punkt 6.2. d) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. Det anmälda organet får inte ställa krav på detaljerade ritningar eller detalj- information som inte är nödvändig för att verifiera att hissen överensstämmer med kraven. Det ska utföras lämpliga undersökningar och provningar enligt relevanta harmoniserade standarder som avses i bilaga 5, punkt 6.1 eller likvärdiga prov- ningar för att kontrollera att hissen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven som anges i bilaga 5:1. 3.2 Undersökningarna ska omfatta minst något av följande: a) Granskning av de dokument som avses i punkt 3.1 för att kontrollera att hissen överensstämmer med den godkända typ som beskrivs i EU-typintyget enligt del B i bilaga 5:4. b) Granskning av de dokument som avses i punkt 3.1 för att kontrollera att hissen överensstämmer med den hiss som har konstruerats och tillverkats i enlighet med ett system för kvalitetssäkring enligt bilaga 5:11 och om konstruk- tionen inte helt överensstämmer med de harmoniserade standarderna, i enlighet med EU-intyget om konstruktionskontroll."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 533.2, "y1": 229.8, "innehåll": "3.3 Provningarna av hissen ska omfatta minst följande:  a) Körning av hissen, med och utan märklast, för kontroll av att säkerhetsanordningarna (gränsbrytare, låsanordningar etc.) är rätt monterade och fungerar korrekt. b) Körning av hissen, med och utan märklast för att kontrollera funktionen av säkerhetsanordningarna i händelse av strömavbrott. c) Statiskt prov med 1.25 gånger märklasten. Märklasten ska vara den som anges i bilaga 5:1 punkt 5. Efter dessa prov ska det anmälda organet kontrollera att inga deformationer eller försämringar har uppstått som kan inverka på hissens användning. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 165.2, "y0": 230.4, "x1": 535.3, "y1": 368.9, "innehåll": "4. Om hissen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1, ska det anmälda organet anbringa eller låta anbringa sitt identifikationsnummer intill CE-märkningen i enlighet med bilaga 5 punkt 6:5, och utfärda ett intyg över slutlig kontroll, som anger vilka undersökningar och prov som utförts. Det anmälda organet ska fylla i motsvarande sidor i den journal som anges i bilaga 5:1, punkt 6.2. Om ett anmält organ vägrar att utfärda intyg över slutlig kontroll, ska det i detalj motivera skälen härför och ange vilka korrigerande åtgärder som måste vidtas.  När installatören av hissen på nytt ansöker om slutlig kontroll ska det ske hos samma anmälda organ. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 165.2, "y0": 370.7, "x1": 531.4, "y1": 521.9, "innehåll": "5. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 5.1 Installatören ska anbringa CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss som uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, anbringa detta organs identifikationsnummer intill CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss. 5.2 Installatören ska utarbeta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje hiss och förvara en kopia av EU- försäkran om överensstämmelse och intyget över den slutliga kontrollen och kunna uppvisa dem för de nationella myndigheterna i tio år efter det att hissen släppts ut på marknaden. En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 165.2, "y0": 522.5, "x1": 516.4, "y1": 559.8, "innehåll": "6. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att få en kopia av intyget över slutlig kontroll (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 165.2, "y0": 560.4, "x1": 521.7, "y1": 623.0, "innehåll": "7. Installatörens representant Installatörens skyldigheter enligt punkterna 3.1 och 5 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av installatörens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 425.4, "y1": 154.3, "innehåll": "överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av säkerhetskomponenter till hissar (Modul E)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 57.4, "y0": 148.4, "x1": 424.3, "y1": 248.9, "innehåll": " 1. överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av säkerhetskomponenter till hissar är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket ett anmält organ bedömer tillverkarens kvalitetssystem för att säkerställa att säkerhetskomponenterna har tillverkats och övervakas i enlighet med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget, att de uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga 5:1 och att de gör det möjligt för en hiss i vilken de är korrekt monterade att uppfylla dessa krav. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 57.4, "y0": 249.5, "x1": 406.0, "y1": 312.2, "innehåll": "2. Tillverkarens skyldigheter Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för slutkontroll och provning av säkerhetskomponenter till hissar i enlighet med punkt 3 och ska kontrolleras i enlighet med punkt 4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 57.4, "y0": 312.7, "x1": 429.9, "y1": 742.1, "innehåll": "3. Kvalitetssystem 3.1 Tillverkaren ska hos ett enda valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för säkerhetskomponenter till berörda hissar bedömt. Ansökan ska innehålla följande: a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och adress. b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. c) Adressen till lokalen för slutkontroll och provning av säkerhetskomponenterna till hissar. d) Alla upplysningar av betydelse om de säkerhetskomponenter till hissar som ska tillverkas. e) Dokumentation av kvalitetssystemet. f) Den tekniska dokumentationen för de godkända säkerhetskomponenterna till hissar och en kopia av EU-typintyget. 3.2 Inom ramen för kvalitetssystemet ska man antingen kontrollera varje säkerhetskomponent till hissar och utföra de tillämpliga provningar som anges i relevanta harmoniserade standarder enligt bilaga 5 punkt 6.1  eller utföra likvärdiga provningar för att säkerställa att den uppfyller de villkor som avses i punkt 1. Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren av har tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll. Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av a) kvalitetsmål, b) organisationsstruktur, och ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten, c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras efter tillverkningen, d) metoder för övervakning av att kvalitetssystemet fungerar effektivt, och e) kvalitetsdokumenten, t ex granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer, etc."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 540.3, "y1": 394.2, "innehåll": "3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2. Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard. Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av hissteknologi och känna till de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 f för att kontrollera att tillverkaren känner till de relevanta kraven i bilaga 5– 5:12 och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att säkerhets- komponenten till hissar överensstämmer med kraven. Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet. 3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet, och att upprätthålla det så att det förblir ändamåls- enligt och effektivt. 3.5 Tillverkaren eller dennes representant ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i systemet. Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna samt avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och skälen till beslutet. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 165.2, "y0": 394.8, "x1": 539.1, "y1": 647.1, "innehåll": "4. Kontroll under det anmälda organets ansvar 4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet. 4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för slutkontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om: a) dokumentation av kvalitetssystemet, b) den tekniska dokumentationen, c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibrer- ingsresultat, redogörelser för berörda personalens kvalifikationer. 4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren. 4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök i tillverkarens lokaler där det utförs slutkontroll och provning av säkerhetskomponenter till hissar. I samband med sådana besök får det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar tillfredställande. Det anmälda organet ska ge tillverkaren en besöksrapport och, om provning har utförts, en provningsrapport. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 165.1, "y0": 647.7, "x1": 534.2, "y1": 748.4, "innehåll": "5. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets identifikationsnummer på varje enskild säkerhetskomponent till hissar som uppfyller de krav som avses i punkt 1. 5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje säkerhetskomponent till hissar och kunna uppvisa en kopia för de nationella myndigheterna i tio år efter det att säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 411.6, "y1": 116.0, "innehåll": "på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken säkerhetskomponent till hissar den har upprättats. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 57.4, "y0": 116.6, "x1": 423.7, "y1": 242.3, "innehåll": "6. Tillverkaren ska under tio år efter säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna: a) Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 f. b) Sådan dokumentation som avses i punkt 3.1 e. c) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5 d) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.5 tredje stycket samt i punkt 4.3 och 4.4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 57.4, "y0": 243.0, "x1": 430.9, "y1": 381.6, "innehåll": "7. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännan- den av kvalitetssystem som det har utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de godkännanden som det har utfärdat, avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkän- nanden av kvalitetssystem som det har avslagit eller tillfälligt eller slutgiltigt återkallat och, på begäran, om de godkännanden som det har utfärdat. På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna en kopia av de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 57.4, "y0": 382.2, "x1": 419.6, "y1": 444.8, "innehåll": "8. Tillverkarens representant Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 530.8, "y1": 154.3, "innehåll": "överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring av säkerhetskomponenter till hissar (Modul H)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 165.2, "y0": 148.4, "x1": 519.4, "y1": 248.9, "innehåll": " 1. överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring av säkerhetskomponenter till hissar är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket ett anmält organ bedömer tillverkarens kvalitetssystem för att säkerställa att säkerhetskomponenterna till hissar har konstruerats, tillverkats, kontrollerats och provats och uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga 5:1 samt att de gör det möjligt för en hiss i vilken de är korrekt monterade att uppfylla dessa krav. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 165.2, "y0": 249.5, "x1": 537.7, "y1": 324.7, "innehåll": "2. Tillverkarens skyldigheter Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt system för kvalitetssäkring för konstruktion, tillverkning, slutkontroll och provning av säkerhetskomponenter till hissar i enlighet med punkt 3 och övervakas i enlighet med punkt 4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 165.2, "y0": 325.3, "x1": 537.7, "y1": 539.6, "innehåll": "3. System för kvalitetssäkring 3.1 Tillverkaren ska hos ett enda valfritt anmält organ ansöka om att få sitt system för kvalitetssäkring bedömt. Ansökan ska innehålla följande: a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och adress. b) Adressen till lokalerna där säkerhetskomponenterna har konstruerats, tillverkats, kontrollerats och provats. c) Alla upplysningar av betydelse beträffande de säkerhetskomponenter som ska tillverkas d) Den tekniska dokumentation som beskrivs i punkt 3 i del A i bilaga 5:4 för varje kategori av säkerhetskomponenter till hissar som ska tillverkas. e) Dokumentationen beträffande systemet för kvalitetssäkring. f) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 165.2, "y0": 540.3, "x1": 540.6, "y1": 729.4, "innehåll": "3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att säkerhetskomponenterna till hissar överensstämmer med de villkor som avses i punkt 1. Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av systemet för kvalitetssäkring ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll. Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter när det gäller konstruktion och produktkvalitet, b) de tekniska specifikationer för konstruktion, inbegripet standarder, som kommer att tillämpas och, när de relevanta harmoniserade standarderna inte tillämpas till fullo, vilka medel, inbegripet relevanta tekniska specifikationer, som kommer att användas för att säkerställa att de villkor som avses i punkt 1 uppfylls,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 427.9, "y1": 558.6, "innehåll": "c) de metoder, processer och systematiska förfaranden för kontroll och verifikation av konstruktionen som kommer att användas vid konstruktionen av säkerhetskomponenterna till hissar, d) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som kommer att användas, e) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta dessa kommer att utföras, f) kvalitetsdokumenten, som granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer, g) metoder för övervakning av att den erforderliga konstruktions- och produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar effektivt. 3.3 Det anmälda organet ska bedöma systemet för kvalitetssäkring för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2. Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard. Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av hissteknologi och känna till de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 d för att kontrollera att tillverkaren känner till de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att säkerhetskomponenter till hissar överensstämmer med kraven. Beslutet ska meddelas tillverkaren och i förekommande fall tillverkarens representant. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet. 3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända systemet för fullständig kvalitetssäkring, och att upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. 3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har systemet för fullständig kvalitetssäkring om alla ändringar som planeras i systemet. Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat system för kvalitetssäkring fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slut- satserna från revisionen och skälen till beslutet. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 57.4, "y0": 559.1, "x1": 428.1, "y1": 748.4, "innehåll": "4. Kontroll under det anmälda organets ansvar 4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldig- heter som är förenade med det godkända systemet för kvalitetssäkring. 4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet till- träde till lokaler för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om a) dokumentation om systemet för kvalitetssäkring, b) de kvalitetsdokument som anges i konstruktionsdelen av systemet för kvalitetssäkring t.ex. resultat från analyser, beräkningar, provningar etc., c) den tekniska dokumentationen till de säkerhetskomponenter till hissar som tillverkats, d) de kvalitetsdokument som anges i tillverkningsdelen av systemet för full- ständig kvalitetssäkring t ex granskningsrapporter, provningsresultat, kalibrer- ingsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 539.1, "y1": 191.9, "innehåll": "4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och tillämpar systemet för kvalitetssäkring, och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren. 4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda organet vid behov utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att systemet för kvalitetssäkring fungerar korrekt. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 165.2, "y0": 192.4, "x1": 534.2, "y1": 318.4, "innehåll": "5. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets identifikationsnummer på varje enskild säkerhetskomponent till hissar som uppfyller de krav som avses i punkt 1. 5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje säkerhetskomponent till hissar och kunna uppvisa en kopia för de nationella myndigheterna i tio år efter det att säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken säkerhetskomponent till hissar den har upprättats. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 165.2, "y0": 318.8, "x1": 531.2, "y1": 432.1, "innehåll": "6. Tillverkaren ska under tio år efter det att säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna a) Den dokumentation som avses i punkt 3.1 e. b) Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 d. c) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5 första stycket. d) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.5 tredje stycket samt i punkt 4.3 och 4.4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 165.2, "y0": 432.7, "x1": 536.5, "y1": 609.2, "innehåll": "7. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännan- den av system för fullständig kvalitetssäkring som det har utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de godkännanden som det har utfärdat, avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkän- nanden av system för kvalitetssäkring som det har avslagit eller tillfälligt eller slutgiltigt återkallat och, på begäran, om de godkännanden som det har utfärdat. På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna en kopia av de godkännanden av system för kvalitetssäkring som det har utfärdat. Det anmälda organet ska förvara en kopia av beslutet om godkännande med bilagor och tillägg och den tekniska dokumentationen i 15 år efter det att det utfärdats. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 165.2, "y0": 609.8, "x1": 527.4, "y1": 672.4, "innehåll": "8. Tillverkarens representant Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 398.8, "y1": 154.3, "innehåll": "överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda hissar (Modul G)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 57.4, "y0": 147.2, "x1": 412.4, "y1": 209.8, "innehåll": "1. överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda hissar är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket ett anmält organ bedömer om en hiss uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 57.4, "y0": 210.4, "x1": 423.0, "y1": 399.4, "innehåll": "2. Installatörens skyldigheter 2.1 Installatören ska vidta de åtgärder som krävs för att tillverkningsprocessen och övervakningen av denna tryggar hissens överensstämmelse med de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. 2.2 Installatören ska hos ett enda valfritt anmält organ ansöka om kontroll av enskilda hissar. Ansökan ska innehålla följande: a) Installatörens namn och adress och, om ansökan lämnas in av installatörens representant, även dennes namn och adress. b) Adress där hissen installerats. c) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte ingivits till något annat anmält organ. d) Teknisk dokumentation. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 57.4, "y0": 400.1, "x1": 429.7, "y1": 715.7, "innehåll": "3. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om hissen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Den tekniska dokumentationen ska innehålla minst följande: a) En beskrivning av hissen. b) Konstruktionsritningar eller -scheman och tillverkningsritningar eller -scheman. c) Förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur hissen fungerar. d) En förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som tagits i beaktande. e) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens offici- ella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. När det gäller harmoniserade standarder som följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats. f) En kopia av EU-typintyget över använda säkerhetskomponenter till hissar som monterats i hissen. g) Resultat av konstruktionsberäkningar som installatören utfört eller låtit utföra. h) Provningsrapporter. i) En kopia av bruksanvisningar enligt punkt 6.2 i bilaga 5:1."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 539.7, "y1": 318.4, "innehåll": "4. Kontroll Det anmälda organ som valts av installatören ska kontrollera den tekniska dokumentationen och hissen samt utföra sådana prov som anges i relevanta harmoniserade standarder eller utföra likvärdiga provningar för att kontrollera hissens överensstämmelse med de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Provningarna ska omfatta minst de provningar som avses i punkt 3.3 i bilaga 5:5. Om hissen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 ska det anmälda organet utfärda ett intyg om överensstämmelsen på grundval av de utförda provningarna. Det anmälda organet ska fylla i tillhörande sidor i journalen i enlighet med punkt 6.2 i bilaga 5:1. Om det anmälda organet vägrar att utfärda intyg om överensstämmelse ska det i detalj motivera skälen härför och ange vilka korrigerande åtgärder som måste vidtas. När installatören på nytt ansöker om kontroll av enskilda hissar ska det ske hos samma anmälda organ. På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna en kopia av intyget om överensstämmelse. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 165.1, "y0": 318.8, "x1": 537.7, "y1": 457.4, "innehåll": "5. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 5.1 Installatören ska anbringa CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss som uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 2.2, anbringa detta organs identifikationsnummer intill CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss. 5.2 Installatören ska utarbeta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje hiss och förvara en kopia av EU- försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att hissen släppts ut på marknaden. En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 165.1, "y0": 458.0, "x1": 528.0, "y1": 520.5, "innehåll": "6. Installatören ska tillsammans med den tekniska dokumentationen bevara en kopia av intyget om överensstämmelse och kunna uppvisa dem för de nationella myndigheterna i minst tio år från det datum då hissen släpptes ut på marknaden. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 165.1, "y0": 521.2, "x1": 529.8, "y1": 583.9, "innehåll": "7. Installatörens representant Installatörens skyldigheter enligt punkterna 2.2 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av installatörens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 421.1, "y1": 154.3, "innehåll": "Kontroll av typöverensstämmelse genom stickprovskontroll för säkerhetskomponenter till hissar (Modul C 2)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 57.4, "y0": 148.4, "x1": 422.2, "y1": 248.8, "innehåll": " 1. överensstämmelse med typ genom stickprovskontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ kontrollerar säkerhetskomponenter till hissar för att säkerställa att de överens- stämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget, att de uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga 5:1 samt att de kommer att göra det möjligt för en hiss i vilken de är korrekt monterade att uppfylla dessa krav. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 57.4, "y0": 249.5, "x1": 403.6, "y1": 312.2, "innehåll": "2. Tillverkning Tillverkaren ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att till- verkningsprocessen och dess övervakning garanterar att de tillverkade säkerhetskomponenterna till hissar uppfyller de villkor som avses i punkt 1."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 57.4, "y0": 312.7, "x1": 429.9, "y1": 463.9, "innehåll": "3. Tillverkaren ska lämna in ansökan om stickprovskontroll till ett enda valfritt anmält organ. Ansökan ska innehålla följande: a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och adress. b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. c) Alla relevanta upplysningar om de säkerhetskomponenter till hissar som tillverkats. d) Adressen till lokalerna i vilka säkerhetskomponenten till hissar kan provas. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 57.4, "y0": 464.5, "x1": 432.4, "y1": 691.5, "innehåll": "4. Det anmälda organet ska utföra eller låta utföra kontroll av säkerhetskom- ponenter till hissar med slumpvisa intervall. Ett lämpligt stickprov av de slutliga säkerhetskomponenterna till hissar, taget på plats av det anmälda organet, ska undersökas, och tillämpliga provningar enligt de relevanta harmoniserade standarderna och/eller likvärdiga provningar enligt andra relevanta tekniska specifikationer, ska utföras för att kontrollera om säkerhetskomponenten till hissar uppfyller kraven enligt punkt 1. Om en eller flera av de kontrollerade säkerhetskomponenterna till hissar inte uppfyller dessa krav, ska det anmälda organet vidta lämpliga åtgärder. De punkter som ska tas i beaktande vid kontroll av säkerhetskomponenter till hissar ska fastställas efter gemensamt avtal mellan samtliga anmälda organ som är ansvariga för detta förfarande med hänsynstagande till säkerhetskomponentens grundläggande karakteristika. Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse med typ med hänsyn tagen till de utförda undersökningarna och provningarna. På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna en kopia av intyget om överensstämmelse med typ. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 527.8, "y1": 153.8, "innehåll": "5. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3, organets identifikationsnummer på varje enskild säkerhetskomponent till hissar som uppfyller de krav som avses i punkt 1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 165.2, "y0": 154.5, "x1": 537.0, "y1": 229.8, "innehåll": "5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje säkerhetskomponent till hissar och kunna uppvisa en kopia för de nationella myndigheterna i tio år efter det att säkerhetskomponenten till hissar har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken säkerhetskomponent till hissar den har upprättats. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 165.1, "y0": 230.4, "x1": 535.0, "y1": 305.7, "innehåll": "6. Tillverkarens representant Tillverkarens skyldigheter får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i full- makten. Tillverkarens representant får inte fullgöra någon av de skyldigheter som åligger tillverkaren i enlighet med punkt 2. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 425.4, "y1": 154.3, "innehåll": "överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av hissar (Modul E)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 57.4, "y0": 148.4, "x1": 429.3, "y1": 261.5, "innehåll": " 1. överensstämmelse som grundar sig på kvalitetssäkring av produkter är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ bedömer installatörens system för kvalitetssäkring av produkter för att säkerställa att hissarna överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget eller med en hiss som har konstruerats och tillverkats enligt ett godkänt system för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 5:11 och att de uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 57.4, "y0": 262.1, "x1": 425.6, "y1": 324.7, "innehåll": "2. Installatörens skyldigheter Installatören ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för slutkontroll och provning av hissen i enlighet med punkt 3 och övervakas i enlighet med punkt 4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 57.4, "y0": 325.3, "x1": 429.9, "y1": 742.1, "innehåll": "3. Kvalitetssystem 3.1 Installatören ska hos ett enda valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för berörda hissar bedömt. Ansökan ska innehålla följande: a) Installatörens namn och adress och, om ansökan lämnas in av installatörens representant, även dennes namn och adress. b) Alla upplysningar av betydelse beträffande de hissar som ska installeras. c) Dokumentationen av kvalitetssystemet. d) Den tekniska dokumentationen för de hissar som ska installeras. e) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. 3.2 Inom ramen för kvalitetssystemet ska man undersöka varje hiss och utföra de tillämpliga provningar som anges i relevanta harmoniserade standarder eller utföra likvärdiga provningar för att säkerställa att hissen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och kvalitetsdokument. Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av a) kvalitetsmål, b) organisationsstruktur och ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten, c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras innan hissen släpps ut på marknaden, inklusive åtminstone de provningar som anges i punkt 3.3 i bilaga 5:5, d) metoder för övervakning av att kvalitetssystemet fungerar effektivt, e) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer. 3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2. Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 539.9, "y1": 356.3, "innehåll": "uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard. Minst en av revisionsgruppens deltagare ska ha erfarenhet av bedömning av den aktuella hissteknologin och känna till de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos installatören och ett besök på installationsplatsen. Installatören ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet. 3.4 Installatören ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. 3.4.1 Installatören ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla eventuella ändringar som planeras i det. 3.4.2 Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Organet ska meddela installatören, eller i förekommande fall dennes representant, sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet. Det anmälda organet ska anbringa eller låta anbringa sitt identifikations- nummer intill CE-märkningen i enlighet med punkt 6.5 i bilaga 5. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 165.1, "y0": 356.9, "x1": 540.2, "y1": 609.2, "innehåll": "4. Kontroll under det anmälda organets ansvar 4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet. 4.2 För att möjliggöra en bedömning ska installatören ge det anmälda organet tillträde till lokaler för installation, kontroll och provning och ska tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om a) dokumentationen av kvalitetssystemet, b) den tekniska dokumentationen, c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer etc. 4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att installatören upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till installatören. 4.4 Det anmälda organet får dessutom besöka platsen för installation av hissen utan förvarning. I samband med sådana besök får det anmälda organet, om nödvändigt, utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar tillfredsställande. Det anmälda organet ska ge installatören en besöksrapport och, om provning har utförts, en provningsrapport. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 165.2, "y0": 609.8, "x1": 510.7, "y1": 723.0, "innehåll": "5. Installatören ska under tio år efter det att den sista hissen har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna: a) Sådan dokumentation som avses i punkt 3.1 c. b) Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 d. c) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.4.1. d) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.4.2 andra stycket samt i punkt 4.3 och 4.4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 430.9, "y1": 217.1, "innehåll": "6. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännan- den av kvalitetssystem som det har utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de godkännanden som det har utfärdat, avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkän- nanden av kvalitetssystem som det har avslagit eller tillfälligt eller slutgiltigt återkallat och, på begäran, om de godkännanden som det har utfärdat. På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna en kopia av de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 57.4, "y0": 217.7, "x1": 429.9, "y1": 356.3, "innehåll": "7. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 7.1 Installatören ska anbringa CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss som uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, anbringa detta organs identifikationsnummer intill CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss. 7.2 Installatören ska utarbeta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje hiss och förvara en kopia av EU- försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att hissen släppts ut på marknaden. En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 57.4, "y0": 356.9, "x1": 427.3, "y1": 419.5, "innehåll": "8. Installatörens representant Installatörens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.4.1, 5 och 7 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av installatörens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 539.8, "y1": 154.3, "innehåll": "överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring och konstruktionskontroll av hissar (Modul H 1)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 165.2, "y0": 148.4, "x1": 527.5, "y1": 236.3, "innehåll": " 1. överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring och konstruktionskontroll av hissar är det förfarande för bedömning av överens- stämmelse genom vilket ett anmält organ bedömer installatörens system för kvalitetssäkring och i förekommande fall hissens konstruktion för att säkerställa att de hissar som installeras uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 165.2, "y0": 236.8, "x1": 538.8, "y1": 324.7, "innehåll": "2. Installatörens skyldigheter Installatören ska tillämpa ett godkänt system för kvalitetssäkring av konstruk- tion, tillverkning, montering, installation, slutkontroll och provning av hissarna som anges i punkt 3 och ska kontrolleras i enlighet med punkt 4. Lämpligheten av den tekniska konstruktionen hos hissarna ska ha kontrollerats i enlighet med punkt 3.3. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 165.2, "y0": 325.3, "x1": 537.7, "y1": 729.4, "innehåll": "3. System för kvalitetssäkring 3.1 Installatören ska hos ett enda valfritt anmält organ ansöka om att få sitt system för kvalitetssäkring bedömt. Ansökan ska innehålla följande: a) Installatörens namn och adress och, om ansökan lämnas in av installatörens representant, även dennes namn och adress. b) Alla upplysningar av betydelse beträffande de hissar som ska installeras; särskilt upplysningar som är av betydelse för sambandet mellan konstruktionen och driften av hissen. c) Dokumentationen av kvalitetssystemet. d) Den tekniska dokumentation som beskrivs i punkt 3 i del B i bilaga 5:4. e) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. 3.2 Systemet för kvalitetssäkring ska säkerställa att hissarna uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga 5:1. Alla faktorer, krav och bestämmelser som installatören tagit hänsyn till ska doku- menteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och kvalitetsdokument. Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter när det gäller konstruktion och produktkvalitet, b) de tekniska specifikationer för konstruktion, inbegripet standarder, som kommer att tillämpas och, när de relevanta harmoniserade standarderna inte tillämpas till fullo, vilka medel, inbegripet andra relevanta tekniska specifika- tioner, som kommer att användas för att säkerställa att de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga 5:1, c) de metoder, processer och systematiska förfaranden för kontroll och verifikation av konstruktionen som kommer att användas vid konstruktionen av hissarna,"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 431.1, "y1": 748.4, "innehåll": "d) de undersökningar och provningar som kommer att utföras vid leverans- kontroll av material, komponenter och delmontage, e) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för montering, installation, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som kommer att användas, f) de undersökningar och provningar som ska utföras före (kontroll av installationsförhållanden: hisschakt, hissmaskinrum etc.), under och efter installationen (inklusive åtminstone de prov som anges i punkt 3.3 i bilaga 5:5), g) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer, h) metoder för övervakning av att den erforderliga konstruktions- och produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar effektivt. 3.3 Konstruktionskontroll 3.3.1 Om konstruktionen inte helt överensstämmer med de harmoniserade standarderna ska det anmälda organet förvissa sig om att konstruktionen överens- stämmer med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1, och om så är fallet, utfärda ett EU-intyg om konstruktionskontroll till installatören. Intyget ska innehålla giltighetsvillkor och uppgifter som krävs för att identifiera den godkända konstruktionen. 3.3.2 Om konstruktionen inte uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga 5:1 ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-intyg om konstruktionskontroll och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget. Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om denna ger vid handen att den godkända konstruktionen inte längre uppfyller de grund- läggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta installatören om detta. 3.3.3 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som utfärdat EU-intyget om konstruktionskontroll om alla ändringar av den godkända konstruktionen som kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 eller villkoren för intygets giltighet. För sådana ändringar krävs ytterli- gare godkännande - från det anmälda organ som utfärdat EU-intyget om konstruktionskontroll – i form av ett tillägg till det ursprungliga EU-intyget om konstruktionskontroll. 3.3.4 Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de EU- intyg om konstruktionskontroll och/eller tillägg till dessa som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de intyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de EU-intyg om konstruktionskontroll och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om de intyg och/eller tillägg som det har utfärdat. Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska dokumen- tationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet. 3.3.5 Installatören ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-intyget om konstruktionskontroll med bilagor och tillägg tillsammans med"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 165.2, "y0": 78.7, "x1": 536.5, "y1": 520.6, "innehåll": "den tekniska dokumentationen i tio år efter det att hissen har släppts ut på marknaden. 3.4 Kontroll av systemet för kvalitetssäkring Det anmälda organet ska bedöma systemet för kvalitetssäkring för att avgöra om det uppfyller de krav som avses i punkt 3.2. Det anmälda organet ska för- utsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av systemet för kvalitets- säkring som överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard. Minst en av revisionsgruppens deltagare ska ha erfarenhet av bedömning av den aktuella hissteknologin och känna till de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos installatören och ett besök på installationsplatsen. Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 d för att kontrollera att installatören känner till de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att hissen överensstämmer med kraven. Beslutet ska meddelas installatören eller i förekommande fall installatörens representant. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen samt skälen till beslutet. 3.5 Installatören ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända systemet för kvalitetssäkring och att upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Installatören ska underrätta det anmälda organ som har godkänt systemet för kvalitetssäkring om alla ändringar som planeras i systemet. Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat system för kvalitetssäkring fortsatt kommer att uppfylla de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Organet ska meddela installatören, eller i förekommande fall dennes representant, sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet. Det anmälda organet ska anbringa eller låta anbringa sitt identifikationsnummer intill CE-märkningen i enlighet med punkt 6.5 i bilaga 5. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 165.2, "y0": 521.2, "x1": 540.3, "y1": 748.4, "innehåll": "4. Kontroll under det anmälda organets ansvar 4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att installatören fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända systemet för kvalitetssäkring. 4.2 För att möjliggöra en bedömning ska installatören ge det anmälda organet tillträde till lokaler för konstruktion, tillverkning, montering, installation, kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om a) dokumentationen av systemet för kvalitetssäkring, b) de kvalitetsdokument som anges i konstruktionsdelen av kvalitetssystemet, t.ex. resultat från analyser, beräkningar och provningar, c) de kvalitetsdokument som anges i den del av kvalitetssystemet som rör godkännande av levererade enheter och installation, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer. 4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att installatören upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till installatören."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 431.2, "y1": 166.6, "innehåll": "4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos installatören eller på installationsplatsen för hissen. I samband med sådana besök får det anmälda organet, om så krävs, utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar tillfredsställande. Det anmälda organet ska ge installa- tören en besöksrapport och, om provning har utförts, en provningsrapport. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 57.4, "y0": 167.2, "x1": 423.4, "y1": 280.3, "innehåll": "5. Installatören ska under tio år efter det att hissen släppts ut på marknaden förvara och kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna: a) Sådan dokumentation som avses i punkt 3.1 c. b) Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 d. c) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5 andra stycket. d) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.5 fjärde stycket samt i punkt 4.3 och 4.4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 57.4, "y0": 280.9, "x1": 428.6, "y1": 482.7, "innehåll": "6. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkän- nanden av system för fullständig kvalitetssäkring som det har utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de godkännanden som det har utfärdat, avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkännanden av system för kvalitetssäkring som det har avslagit eller tillfälligt eller slutgiltigt återkallat och, på begäran, om de godkännanden som det har utfärdat. Det anmälda organet ska förvara en kopia av beslutet om godkännande med bilagor och tillägg och den tekniska dokumentationen i 15 år efter det att det utfärdats. På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna en kopia av de godkännanden av system för kvalitetssäkring som det har utfärdat.  (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 57.4, "y0": 483.3, "x1": 429.9, "y1": 621.8, "innehåll": "7. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 7.1 Installatören ska anbringa CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss som uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, anbringa detta organs identifikationsnummer intill CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss. 7.2 Installatören ska utarbeta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje hiss och förvara en kopia av EU- försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att hissen släppts ut på marknaden. En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 57.4, "y0": 622.4, "x1": 430.5, "y1": 685.1, "innehåll": "8. Installatörens representant Installatörens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.3.3, 3.3.5, 5 och 7 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av installatörens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 165.2, "y0": 111.3, "x1": 533.2, "y1": 154.3, "innehåll": "överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktion av hissar (Modul D)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 165.1, "y0": 148.4, "x1": 535.5, "y1": 261.4, "innehåll": " 1. överensstämmelse som grundar sig på kvalitetssäkring av produktion av hissar är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ bedömer installatörens system för kvalitetssäkring av produktionen för att säkerställa att de hissar som installeras överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget eller med en hiss som har konstruerats och tillverkats enligt ett system för kvalitetssäkring enligt bilaga 5:11 och att de uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 165.1, "y0": 262.1, "x1": 532.5, "y1": 324.7, "innehåll": "2. Installatörens skyldigheter Installatören ska tillämpa ett godkänt system för kvalitetssäkring av tillverkning, montering, installation, slutkontroll och provning av hissarna i enlighet med punkt 3 och ska kontrolleras i enlighet med punkt 4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 165.1, "y0": 325.3, "x1": 537.7, "y1": 742.1, "innehåll": "3. System för kvalitetssäkring 3.1 Installatören ska hos ett enda valfritt anmält organ ansöka om att få sitt system för kvalitetssäkring bedömt. Ansökan ska innehålla följande: a) Installatörens namn och adress och, om ansökan lämnas in av installatörens representant, även dennes namn och adress. b) All relevant information om de hissar som ska installeras. c) Dokumentationen av systemet för kvalitetssäkring. d) Den tekniska dokumentationen för de hissar som ska installeras. e) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. 3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att hissarna överensstämmer med de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Alla faktorer, krav och bestämmelser som installatören tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av systemet för kvalitetssäkring ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll. Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter när det gäller produktkvalitet, b) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som kommer att användas, c) de undersökningar och provningar som utförs före, under och efter installation, d) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer, e) metoder för övervakning av att den eftersträvade hisskvaliteten uppnås och att systemet för kvalitetssäkring av produktion fungerar väl. 3.3 Det anmälda organet ska bedöma systemet för kvalitetssäkring för att avgöra om det uppfyller de krav som avses i punkt 3.2. Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 57.4, "y0": 78.7, "x1": 423.3, "y1": 242.4, "innehåll": "överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard. Minst en av revisionsgruppens deltagare ska ha erfarenhet av bedömning av den aktuella hissteknologin och känna till de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos installatören och ett besök på installationsplatsen. Organet ska meddela installatören sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet. 3.4 Installatören ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända systemet för kvalitetssäkring och att upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 57.4, "y0": 231.5, "x1": 431.6, "y1": 382.7, "innehåll": " 3.4.1 Installatören ska underrätta det anmälda organ som har godkänt systemet för kvalitetssäkring om alla ändringar som planeras i systemet. 3.4.2 Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat system för kvalitetssäkring fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Organet ska meddela installatören, eller i förekommande fall dennes representant, sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet. Det anmälda organet ska anbringa, eller låta anbringa, sitt identifikations- nummer vid sidan av CE-märkningen i enlighet med punkt 6.5 i bilaga 5. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 57.4, "y0": 383.3, "x1": 431.4, "y1": 624.3, "innehåll": "4. Kontroll under det anmälda organets ansvar. 4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att installatören fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända systemet för kvalitetssäkring. 4.2 För att möjliggöra en bedömning ska installatören ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, montering, installation, kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om a) dokumentationen av systemet för kvalitetssäkring, b) den tekniska dokumentationen, c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer. 4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att installatören upprätthåller och tillämpar systemet för kvalitetssäkring och ska lämna en revisionsberättelse till installatören. 4.4 Det anmälda organet kan dessutom besöka installatören utan förvarning. I samband med sådana besök kan det anmälda organet, om så krävs, utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att systemet för kvalitetssäkring fungerar tillfredsställande. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till installatören och, om provning har utförts, en provningsrapport. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 57.4, "y0": 624.7, "x1": 428.0, "y1": 738.0, "innehåll": "5. Installatören ska i tio år efter det att hissen släppts ut på marknaden förvara och kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna: a) Sådan dokumentation som avses i punkt 3.1 c. b) Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 d. c) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.4.1. d) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.4.2 andra stycket samt i punkt 4.3 och 4.4. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 165.2, "y0": 91.3, "x1": 536.4, "y1": 242.4, "innehåll": "6. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännan- den av system för kvalitetssäkring som det har utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteckningen över de godkännanden som det har utfärdat, avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner. Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de godkän- nanden av system för kvalitetssäkring som det har avslagit eller tillfälligt eller slutgiltigt återkallat och, på begäran, om de godkännanden som det har utfärdat. På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna en kopia av de godkännanden av system för kvalitetssäkring som det har utfärdat.  (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 165.2, "y0": 243.0, "x1": 537.7, "y1": 381.6, "innehåll": "7. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse 7.1 Installatören ska anbringa CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss som uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 5:1 och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, anbringa detta organs identifikationsnummer intill CE-märkningen i hisskorgen i varje hiss. 7.2 Installatören ska utarbeta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje hiss och förvara en kopia av EU- försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att hissen släppts ut på marknaden. En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 165.2, "y0": 382.2, "x1": 528.4, "y1": 444.8, "innehåll": "8. Installatörens representant Installatörens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.4.1, 5 och 7 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av installatörens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. (BFS 2016:2)."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 421.5, "y1": 154.3, "innehåll": "Exempel på skyltar för skidliftar som bör användas vid på- och avstigningsplats samt uppfartsbana"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 57.4, "y0": 147.2, "x1": 432.9, "y1": 247.7, "innehåll": "Släpliftar med cirkulationsdrift och medbringare i form av T-byglar för två personer Samtliga skyltar bör ha blå botten och vit text. Där också symboler används bör symbolplattan ha en vit botten och symbolerna vara blåa och överkorsade förbudsstreck vara röda. 1. Skylt vid påstigningsplats"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 57.4, "y0": 434.3, "x1": 310.4, "y1": 459.0, "innehåll": "2. Skylt efter uppfartsbanan strax efter påstigningsplats"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 165.2, "y0": 91.3, "x1": 312.1, "y1": 116.0, "innehåll": "3. Skyltar före avstigningsplats"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 57.4, "y0": 336.1, "x1": 421.0, "y1": 412.5, "innehåll": "Småliftar Samtliga skyltar bör ha blå botten och vit text. Där också symboler används bör symbolplattan ha en vit botten och symbolerna vara blåa. 1. Skylt vid påstigningsplats"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 57.4, "y0": 486.5, "x1": 411.3, "y1": 511.2, "innehåll": "2. Extra skylt vid påstigningsplats om liften saknar fast kopplade medbringare"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 503.1, "x1": 212.4, "y1": 553.6, "innehåll": "Nästa åkande får starta då föregående passerat denna skylt"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 165.2, "y0": 78.9, "x1": 528.8, "y1": 131.7, "innehåll": "Stolliftar med cirkulationsdrift för åkare med fastspända skidor Samtliga skyltar bör ha blå botten och vit text. Där också symboler används bör symbolplattan ha en vit botten och symbolerna vara blå."}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 165.2, "y0": 129.9, "x1": 379.6, "y1": 315.7, "innehåll": "1. Skylt vid påstigningsplats med följande text: Barn under 8 år får inte åka ensam utan sällskap med vuxen. Håll stavarna i inre handen. åk fram till påstigningsplatsen efter klarsignal – se snett nedåt bakåt och när stolen kommer fatta stolkarmen med den yttre handen, sätt er och fäll ned säkerhetsbommen/säkerhetsbygel (och lyft upp skidorna på fotsteget)"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 165.2, "y0": 318.8, "x1": 525.4, "y1": 368.7, "innehåll": "\\\"2. Skyltar omedelbart efter påstigningsplats Skyltar enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 037 eller 039, eventuellt kompletterad med texten \\\" Fäll ned säkerhetsbom/säkerhetsbygel \\\".\\\""}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 165.2, "y0": 369.3, "x1": 371.0, "y1": 411.0, "innehåll": "3. Skylt vid uppfartsbanan med följande text: Sitt stilla"}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 165.2, "y0": 414.0, "x1": 516.8, "y1": 464.1, "innehåll": "\\\"4. Skylt före avstigningsplats vid det ställe där säkerhetsstången bör öppnas Skylt enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 038 eller 040, eventuellt kompletterad med texten \\\" XX m till avstigning öppna säkerhetsbom/säkerhetsbygel \\\".\\\""}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 165.2, "y0": 464.7, "x1": 535.2, "y1": 514.7, "innehåll": "\\\"5. Skylt vid det ställe där de åkande måste lyfta skidspetsarna Skyltar enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 043, eventuellt kompletterad med texten \\\" Lyft skidspetsarna \\\".\\\""}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 165.2, "y0": 515.3, "x1": 532.3, "y1": 565.3, "innehåll": "\\\"6. Skylt på avstigningsplats vid det ställe där avstigning bör ske Skylt enligt SS 03 15 30 (1), blad nr 001 kompletterad med texten \\\" Avstigning här \\\".\\\""}
{"titel": "H - BFS 2018:2", "filnamn": "h_bfs2018-2.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 57.4, "y0": 111.3, "x1": 405.5, "y1": 154.3, "innehåll": "Exempel på skylt som varnar för risken att föremål fastnar i schaktväggen (se kapitel 5)"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 51.5, "y0": 210.6, "x1": 249.8, "y1": 281.9, "innehåll": "Under årens lopp har ett antal kompendier, läroböcker och handledningar skrivits i ämnet, t.ex. Geoteknikdelarna i handboken Bygg samt Svenska Geotekniska Föreningens labo- ratoriekommittés anvisningar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 51.5, "y0": 282.6, "x1": 249.2, "y1": 401.9, "innehåll": "Under senare år har förändringar skett i no- menklatur, jords indelning och klassificering, synen på jords deformationsegenskaper och i viss mån på jords hållfasthetsegenskaper. Forskningsrapporter om nya rön har skrivits med som regel etablerade geotekniker och forskare som målgrupp. Mer praktiska råd och handledningar baserade på dessa ges i SGI:s informationsserie."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 261.4, "y0": 162.6, "x1": 457.1, "y1": 257.9, "innehåll": "I denna informationsskrift görs en någorlunda kortfattad sammanställning av det grundläg- gande om jords uppbyggnad, geotekniska be- grepp, jords klassificering sett ur geoteknisk synvinkel och dess hållfasthets- och deforma- tionsegenskaper som de bestäms och används vid SGI i dag."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 136.7, "y0": 163.0, "x1": 332.2, "y1": 323.9, "innehåll": "Allmänt En jord sägs vara uppbyggd av tre faser, fast fas, flytande fas och gasfas. Den fasta fasen utgörs huvudsakligen av mineral- och lerpar- tiklar vilka bildar jordens lastbärande skelett, men kan också utgöras av organiskt material. Hålrummen i skelettet, porerna, är fyllda med porvatten eller porgas eller bådadera. En jords sammansättning är beroende av under vilka geologiska betingelser jorden bildats. Kunska- per i geologi är därför av stort värde inom geotekniken."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 136.7, "y0": 324.6, "x1": 331.7, "y1": 395.9, "innehåll": "Mineralkornen består främst av kiselförening- ar som kvarts, fältspat, glimmer, hornblände, klorit, pyroxen m.fl., men också av karbonater (t.ex. kalciumkarbonat) och olika sulfider (t.ex. järnsulfid)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 136.7, "y0": 396.6, "x1": 326.9, "y1": 443.9, "innehåll": "Det dominerande lermaterialet i Sverige är illit. Klorit, kaolinit och montmorillonit före- kommer också men i mindre omfattning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 136.7, "y0": 444.6, "x1": 329.1, "y1": 527.9, "innehåll": "Partiklarna inom lerfraktionen < 2 μ m är som regel flata. De uppträder dels som enskilda partiklar, primära partiklar, dels som aggregat av partiklar, sekundära partiklar. I Figur 1 vi- sas frekvensen av storlek och form för enskil- da partiklar i en svensk lera."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 346.4, "y0": 162.6, "x1": 541.3, "y1": 197.9, "innehåll": "Det organiska materialet består huvudsakligen av växtrester i olika grad av förmultning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 346.4, "y0": 198.6, "x1": 542.1, "y1": 257.9, "innehåll": "Materialet i mineralkornen kan identifieras med polarisationsmikroskop medan lermineral vanligtvis bestäms med hjälp av röntgendiff- raktionsanalys."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 346.4, "y0": 258.6, "x1": 542.6, "y1": 341.9, "innehåll": "Lermineralen klorit och montmorillonit före- kommer i berg i skölar 1) och lerslag. Montmo- rillonit och vissa former av klorit sväller starkt vid avlastning och vattenuppsugning. Ras kan av denna orsak inträffa i bl.a. vägskärningar, tunnlar och bergrum."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 346.4, "y0": 342.6, "x1": 543.3, "y1": 485.9, "innehåll": "Porvattnets sammansättning beror på jordens bildningsmiljö och efterföljande kemiska pro- cesser samt vattenströmningar i jorden. I jor- dar som avsatts i marin miljö och där ingen urlakning eller kemiska processer ägt rum har porvattnet samma sammansättning som det havsvatten jorden avsatts i. Urlakning medför en minskning i salthalt och infiltration kan tillföra nya ämnen. Vittring kan medföra frigö- rande av tidigare bundna joner och kemiska förändringar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 346.4, "y0": 486.6, "x1": 542.3, "y1": 557.9, "innehåll": "I jord ovanför grundvattenytan består porga- sen huvudsakligen av luft. Under grundvatten- ytan finns också koldioxid, svavelväte och metan, dels som blåsor i porvattnet, dels löst i porvattnet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 33.5, "y0": 646.8, "x1": 129.4, "y1": 775.1, "innehåll": "Figur 1. Histogram över partikelstorleken uttryckt som största partikelmåttet samt partikelformen uttryckt som kvoten mellan största och minsta partikelmåttet i lerfraktionen (jfr Pusch,1962)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 51.5, "y0": 49.6, "x1": 248.4, "y1": 210.5, "innehåll": "Struktur I jordarter som främst består av större mineral- korn är de enskilda kornen i direkt kontakt med varandra. Strukturen hos kornskelettet och relationen mellan fasta partiklar och hål- rum beror på kornfördelning, avsättningsför- hållanden och efterföljande belastning. En ensgraderad jord (se sid. 20) som fått sedi- mentera långsamt och sedan fått vara ostörd har en mycket öppen struktur med stora porer och ett högt förhållande mellan porernas och den fasta substansens volym, Figur 2"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 51.5, "y0": 529.7, "x1": 248.2, "y1": 601.0, "innehåll": "En månggraderad jord (se sid. 20) som utsatts för högt tryck och knådats (t.ex. en bottenmo- rän) uppvisar däremot en mycket tät struktur med små porer och litet förhållande mellan porernas och fasta substansens volym, Figur 3 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 51.5, "y0": 601.7, "x1": 245.5, "y1": 709.0, "innehåll": "Lerpartiklar i en grovkornig jord lägger sig som en hinna på ytan av större korn och som aggregat av lerpartiklar vid kontaktpunkterna mellan större korn.  De grövre mineralkornen åtskiljs helt av lera då lerhalten uppgår till 15 à 25 % av den fasta fasen. Strukturen hos le- rorna varierar främst med lerhalt, lermineral, avsättningsmiljö och belastningshistoria."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 261.4, "y0": 188.4, "x1": 457.1, "y1": 295.7, "innehåll": "I de svenska illitiska lerorna uppträder sällan lerpartiklarna som enskilda partiklar utan bil- dar aggregat av lerpartiklar eller binds till större korns ytor. Strukturen hos leror med låg lerhalt liknar ofta strukturen för grovkornigare jordar, men de större kornen är omgivna av ett skikt av lerpartiklar och en del korn i skelettet är ersatta av aggregat av lerpartiklar, Figur 4 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 261.4, "y0": 619.5, "x1": 453.1, "y1": 690.9, "innehåll": "Vid högre lerhalt och långsam sedimentation bildar aggregaten ett nätverk med mycket öp- pen struktur.  Aggregat och porer är störst för saltvattenavsatta leror. Lerinbäddade siltkorn ersätter en del aggregat i nätverket, Figur 5 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 261.4, "y0": 691.5, "x1": 457.7, "y1": 774.9, "innehåll": "Den öppna strukturen är mycket kompressibel och ändras med ökande belastning. Belastade och måttligt packade leror får ofta en matris- struktur med mindre porer och leraggregat och siltpartiklar utan någon speciell orientering, Figur 6 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 136.7, "y0": 487.5, "x1": 325.5, "y1": 534.9, "innehåll": "Matrisstrukturen kan också uppstå vid lerans avsättning och är relativt vanlig för kvartära glacialleror."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 136.7, "y0": 535.5, "x1": 332.2, "y1": 630.9, "innehåll": "Ytterligare vertikal sammantryckning ger i siltiga leror upphov till en strömningslik struktur där huvudriktningen för lerpartiklarna är horisontell, men de böjer sig runt de grövre kornen, Figur 7 . är de grövre kornen få, blir strukturen mera parallell. Lerpartiklarna är då horisontellt orienterade, Figur 8 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 136.7, "y0": 631.5, "x1": 332.2, "y1": 690.9, "innehåll": "En parallell struktur har också observerats i en del varviga glaciala sötvattenavsatta leror. I dessa varierar också ofta kornstorlekarna i varven."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 136.7, "y0": 691.5, "x1": 328.9, "y1": 738.9, "innehåll": "De här skisserade strukturerna är huvudtyper och alla former av övergångsstadier förekom- mer."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 136.7, "y0": 739.5, "x1": 324.4, "y1": 774.9, "innehåll": "Leror med parallell struktur och strömnings- struktur och en del varviga leror har uttalad"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 346.4, "y0": 451.6, "x1": 534.7, "y1": 498.9, "innehåll": "strukturanisotropi (olika struktur i olika rikt- ningar) medan någon sådan inte kan ses i de övriga lerorna."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 346.4, "y0": 499.5, "x1": 542.1, "y1": 558.9, "innehåll": "Strukturanisotropin påverkar främst permeabi- litetsegenskaperna (se sid. 26) men har också inverkan på deformations- och hållfasthets- egenskaper."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 346.4, "y0": 559.5, "x1": 543.4, "y1": 678.9, "innehåll": "Torrskorpelera bildas i de övre lerlagren ge- nom uttorkning, tjälning och vittring. I sam- band med vittringen kan jonbyten och om- vandling av lermineralen ske. Torksprickor och rotkanaler påverkar makrostrukturen så att exempelvis dränering går mycket fortare än vad permeabillteten i mikrostrukturen skulle medge. Rottrådar påträffas ofta ned till 4 à 5 m djup."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 346.4, "y0": 679.5, "x1": 526.8, "y1": 714.9, "innehåll": "Organiskt innehåll i jorden skapar öppnare och därmed mera kompressibel struktur."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 346.4, "y0": 715.5, "x1": 543.3, "y1": 774.9, "innehåll": "Organiska jordar med låg humifieringsgrad, som filttorv, har uttalad strukturanisotropi med horisontella partiklar (fibrer). Strukturanis- otropin avtar med ökande humifieringsgrad."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.5, "y0": 163.0, "x1": 249.7, "y1": 299.9, "innehåll": "Allmänt Jordmaterials geotekniska egenskaper påver- kas i hög grad av relationen mellan volymen av fast massa, porvatten och porgas.  Denna uttrycks i storheter som portal, porositet, vat- tenkvot, vattenmättnadsgrad, densitet och tunghet. Definitionerna åskådliggörs i Figur 9 . Vid beräkningar antas som regel att porvatt- nets densitet ρ w är 1 t/m 3 , (1Mg/m 3 ), och att dess tunghet är 10 kN/m 3 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.5, "y0": 429.0, "x1": 236.4, "y1": 504.3, "innehåll": "Densitet Kompaktdensitet ρ s Kompaktdensitet betecknar den fasta fasens densitet och är kvoten mellan fasta fasens massa m s och volym V s ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 50.9, "y0": 503.1, "x1": 247.4, "y1": 564.3, "innehåll": "ρ s = m s / V s För grovkorniga jordar antas vanligtvis ρ s = 2,65 –2,70 t/m 3 och för leror ρ s = 2,70–2,80 t/m 3 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.5, "y0": 562.5, "x1": 235.0, "y1": 600.3, "innehåll": "För filttorv har uppmätts ρ s = 1,45 t/m 3 och för dytorv ρ s = 1,70 t/m 3 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.5, "y0": 599.1, "x1": 247.2, "y1": 658.0, "innehåll": "Korndensitet ρ k Korndensiteten är förhållandet mellan kornens massa m k och volym V k inklusive i kornen inneslutna porer och sprickor."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.5, "y0": 682.7, "x1": 245.5, "y1": 742.0, "innehåll": "Korndensiteten har som regel samma värde som kompaktdensiteten men för grövre korn av speciellt sandsten och kalksten kan skillna- den bli påtaglig."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.5, "y0": 742.7, "x1": 244.3, "y1": 778.0, "innehåll": "Korndensiteten bestäms vanligen med pykno- meter. Typiska värden visas i Tabell 1 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 261.4, "y0": 342.9, "x1": 449.2, "y1": 389.9, "innehåll": "Skrymdensitet ρρρρρ Skrymdensiteten är förhållandet mellan total massa m och total volym V ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 260.8, "y0": 414.6, "x1": 454.1, "y1": 464.4, "innehåll": "För vattenmättad jord används beteckningen ρ m .  Om vattenkvot w och kompaktdensitet ρ s är kända kan ρ m beräknas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 261.4, "y0": 507.2, "x1": 442.8, "y1": 542.6, "innehåll": "Densiteten under vatten, reducerad enligt Archimedes princip (effektiv densitet), blir"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 261.4, "y0": 567.2, "x1": 451.6, "y1": 617.1, "innehåll": "Tunghet γ I de flesta beräkningar används jordens tung- het, där tungheten γ i kN/m 3 är"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 261.4, "y0": 641.6, "x1": 454.5, "y1": 677.0, "innehåll": "Värdet på tyngdaccelerationen g sätts normalt till 10 (9,81)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 261.4, "y0": 677.6, "x1": 455.9, "y1": 713.0, "innehåll": "Typiska värden på olika jordarters tunghet ges i Tabell 2 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 136.6, "y0": 305.3, "x1": 329.7, "y1": 340.8, "innehåll": "Tungheten varierar något med jordens fasthet och ökar om jorden innehåller block och sten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 136.6, "y0": 341.3, "x1": 328.5, "y1": 388.8, "innehåll": "I vattenmättad  mineraljord med känd vatten- kvot w kan den vattenmättade tungheten upp- skattas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 136.6, "y0": 433.0, "x1": 321.5, "y1": 482.9, "innehåll": "Torrdensiteten ρ d används främst vid pack- ningskontroll och anger förhållandet mellan kornens massa m k och total volym V"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 136.6, "y0": 511.2, "x1": 323.3, "y1": 562.6, "innehåll": "Vattenkvot w Vattenkvoten betecknar förhållandet mellan vattnets massa m w och fasta fasens massa m s"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 136.6, "y0": 584.7, "x1": 322.5, "y1": 632.2, "innehåll": "Vattenkvoten bestäms genom vägning av ett prov före och efter torkning i ett dygn vid 105 o C."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 136.6, "y0": 632.7, "x1": 319.9, "y1": 656.2, "innehåll": "För vattenmättade jordar kan w beräknas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 136.6, "y0": 701.1, "x1": 317.7, "y1": 739.0, "innehåll": "Vattenkvoten i naturligt tillstånd betecknas ofta w N ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 346.4, "y0": 306.3, "x1": 529.6, "y1": 357.6, "innehåll": "Vattenmättnadsgrad S r Vattenmättnadsgraden anger hur stor del av porvolymen V p som är fylld av vatten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 346.4, "y0": 379.7, "x1": 540.2, "y1": 417.6, "innehåll": "För helt torrt material är S r  = 0 och för vatten- mättad jord är S r = 100 %."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 346.4, "y0": 416.7, "x1": 542.6, "y1": 468.0, "innehåll": "Portal e Portalet anger förhållandet mellan porvolymen V p och fasta fasens volym V k"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 346.4, "y0": 490.1, "x1": 537.8, "y1": 525.6, "innehåll": "Portalet kan för jord vars korn är fria från po- rer och sprickor beräknas ur sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 346.4, "y0": 569.8, "x1": 529.9, "y1": 593.3, "innehåll": "För samma material helt vattenmättat gäller"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 346.4, "y0": 594.3, "x1": 536.3, "y1": 665.3, "innehåll": "e = w ρ s / ρ w Portalet brukar variera mellan 0,3 – 3,0 för lera och silt och mellan 0,15 och 0,9 för sand och grus."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 346.4, "y0": 666.7, "x1": 542.8, "y1": 718.1, "innehåll": "Porositet n Porositeten anger förhållandet mellan porvoly- men V p och totala volymen V"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 91.1, "x1": 247.6, "y1": 126.4, "innehåll": "för jord vars korn är fria från porer och sprick- or kan porositeten beräknas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 171.6, "x1": 247.5, "y1": 218.9, "innehåll": "Porositeten brukar variera mellan 25 och 75 % för lera och silt och mellan 15 och 45 % för sand och grus."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 220.4, "x1": 239.9, "y1": 269.3, "innehåll": "Densitetsindex I D Densitetsindex (även kallat lagringstätheten) definieras av"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 271.0, "x1": 174.0, "y1": 317.3, "innehåll": "I D = (e max – e) / (e max – e min ) (uttrycks vanligen i %)"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 318.0, "x1": 186.1, "y1": 355.8, "innehåll": "e max = portalet i lösaste lagring e min = portalet i fastaste lagring"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 354.0, "x1": 235.4, "y1": 389.3, "innehåll": "I D används främst för grovkorniga jordarter men i vissa fall också för silt."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 390.0, "x1": 247.5, "y1": 449.3, "innehåll": "Lösaste lagring bestäms genom att med så låg fallhöjd som möjligt (< 10 mm) försiktigt stri- la ned det torra materialet i en packningscylin- der."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 450.0, "x1": 245.5, "y1": 497.3, "innehåll": "Fastaste lagring bestäms genom att materialet packas till högsta möjliga densitet.  Detta sker vanligen med vibrering."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 498.8, "x1": 243.7, "y1": 562.2, "innehåll": "Packningsgrad R D Packningsgraden anger förhållandet mellan torrdensiteten ρ d och maximala torrdensiteten vid tung stampning eller vibrering ρ dmax"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.5, "y0": 584.4, "x1": 245.6, "y1": 619.7, "innehåll": "Packningsgraden varierar mellan 0,5 – 0,7 vid lös utfyllnad och är ca 1,0 vid hård packning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 261.4, "y0": 49.6, "x1": 458.2, "y1": 198.5, "innehåll": "Organisk halt Organisk halt beräknas som viktförhållandet mellan organisk massa och total fast massa. I organisk jord (organisk halt ≥ 20 %) bestäms den organiska halten genom att mäta viktför- lusten då ett prov som torkats vid 105 o C glöd- gas vid 800 o C under 60 min.  En stor del av viktförlusten orsakas av att fast bundet vatten och koldioxid avgår.  Glödgningsförlusten måste därför reduceras med erfarenhetsvärden baserade på lerhalt och karbonathalt."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 261.4, "y0": 199.2, "x1": 454.1, "y1": 270.5, "innehåll": "I jord med organisk halt lägre än 20 % är fel- källorna vid glödgningsförlustmätning för stora. Den organiska halten bestäms då via bestämning av halten organiskt kol med kolo- rimetermetoden eller kolanalysator."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 136.7, "y0": 49.6, "x1": 333.4, "y1": 284.9, "innehåll": "Konsistensgränser Allmänt Konsistensen hos omrörda finkorniga jordar ändrar sig med vattenkvoten. Om konsistensen från början är flytande övergår den successivt till plastisk och halvfast-sönderfallande alltef- tersom vattenkvoten minskar. De gränser som används för att beskriva hur materialets kon- sistens ändras med vattenkvoten, kallas Atter- bergs konsistensgränser. Som illustreras i Fi- gur 11 betecknar flytgränsen w L övergången mellan flytande och plastisk konsistens, plasti- citetsgränsen w P övergången mellan plastisk och halvfast konsistens och krympgränsen w S är den gräns, där en ytterligare sänkning av vattenkvoten resulterar i att vattnet i porerna ersätts med luft i stället för att volymen mins- kar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 136.7, "y0": 286.4, "x1": 332.3, "y1": 479.3, "innehåll": "Flytgräns w L Flytgränsen definierar övergången mellan fly- tande och plastisk konsistens. Den bestäms som konflytgräns med fallkonapparat. Kon- flytgränsen mäts genom att det omrörda pro- vet fylls i en skål. Denna placeras i en fallkon- apparat och en kon med massan 60 g och spetsvinkeln 60 o förs ned så att spetsen tange- rar provets yta, Figur 12 . Konen får sedan falla fritt och konintrycket (nedträngningsdju- pet) mäts. Försöket kan upprepas vid olika vattenkvoter och koninträngningen plottas då mot vattenkvoten. Vattenkvoten då konens inträngning är 10 mm motsvarar konflytgrän- sen."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 346.4, "y0": 373.1, "x1": 536.0, "y1": 420.4, "innehåll": "En enpunktsmetod har utarbetats så att flyt- gränsen kan beräknas ur konintryck mellan 7 och 15 mm."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 346.4, "y0": 445.1, "x1": 539.6, "y1": 504.4, "innehåll": "M och N erhålls ur Tabell 3 . Vid bestämning av konsistensgränser bör pro- vet inte få torka innan bestämningen görs."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 51.5, "y0": 259.2, "x1": 239.8, "y1": 356.2, "innehåll": "Plasticitetsgräns w P Plasticitetsgränsen, eller utrullningsgränsen, definieras som den lägsta vattenkvot vid vil- ken ett jordprov kan rullas ut till en 3 mm tjock tråd utan att falla sönder. Utrullningen görs för hand, vanligen på ett vattenabsorbe- rande papper."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 51.5, "y0": 357.6, "x1": 247.4, "y1": 478.6, "innehåll": "Krympgräns w S Krympgränsen är den vattenkvot där ytterliga- re minskning av vattenkvoten inte medför nå- gon volymminskning. Vid krympgränsen skif- tar jorden färg och blir ljusare då luft tränger in i porerna. Krympgränsen kan bestämmas genom att mäta det vid 105 o C torkade provets massa m s och volymen V . w S kan sedan beräk- nas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 51.5, "y0": 504.0, "x1": 247.7, "y1": 593.9, "innehåll": "Plasticitetstal eller plasticitetsindex I P Då vattenkvoten i en jord är mellan plastici- tetsgränsen och flytgränsen har jorden en plas- tisk konsistens. Differensen mellan w P och w L kallas plasticitetstal eller plasticitetsindex I P ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 51.5, "y0": 678.5, "x1": 246.8, "y1": 737.8, "innehåll": "Flytindex ger en indikation på strukturens känslighet för mekanisk störning. För kvickle- ror är I L alltid större än 1 och i torrskorpa kan det vara så lågt som 0."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 51.5, "y0": 739.2, "x1": 227.5, "y1": 776.1, "innehåll": "Konsistensindex I C Konsistensindex definieras av ekvationen"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 261.4, "y0": 282.5, "x1": 453.8, "y1": 317.8, "innehåll": "Flytindex används för lösa jordar medan kon- sistensindex lämpar sig bättre för fasta jordar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 261.4, "y0": 319.2, "x1": 455.0, "y1": 370.7, "innehåll": "Aktivitetstal a C Aktivitetstalet är ett mått på hur plasticitetsin- dex I P ökar med ökande lerhalt."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 261.4, "y0": 392.9, "x1": 456.5, "y1": 452.2, "innehåll": "Lerhalten är lerfraktionens andel av hela pro- vets massa. a C beror på hur stor del av lerfrak- tionen som består av lermineral och vilka ler- mineral som ingår."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 261.4, "y0": 452.9, "x1": 442.2, "y1": 488.2, "innehåll": "Med hänsyn till aktivitetstalet klassificeras leror enligt följande"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 261.4, "y0": 553.8, "x1": 456.4, "y1": 613.1, "innehåll": "Svällande leror som innehåller lermineralet montmorillonit har högt aktivitetstal. Kvickle- ror har låg aktivitet. De svenska illitiska leror- na har vanligen normal aktivitet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 261.4, "y0": 613.8, "x1": 449.0, "y1": 649.1, "innehåll": "Aktivitetstal för några olika mineral framgår av Tabell 4 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 49.6, "x1": 332.9, "y1": 260.9, "innehåll": "Kornfördelning Allmänt Kornstorleksfördelningen, vanligen förkortat kornfördelningen, och formen av de enskilda partiklarna i en jord påverkar dess geotekniska egenskaper. Kornfördelningen är därför en viktig grund för klassificering av jordar (se sid 18). Kapillaritet och permeabilitet beror på porstorlek och porvolym. Kompressibilitet och skjuvhållfasthet påverkas av kornfördel- ning och relativ lagringstäthet. Kornfördel- ningen har främst betydelse för grövre fraktio- ner av jorden. För leriga jordar har lerhalten stor betydelse, men lerans egenskaper beror på struktur och spänningshistoria snarare än på storleken hos enskilda partiklar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 262.4, "x1": 329.8, "y1": 383.3, "innehåll": "Sten- och blocksortering Vid sten- och blockrik jord sker ofta en sorte- ring av sten och block i fält. Stensortering görs med hjälp av galler eller perforerade plå- tar och stenfraktionerna vägs. Blocksortering görs med hjälp av grova galler eller genom direkt mätning. Då vägning medför praktiska problem mäts ofta blockhögarnas volym och hålrumsprocenten antas vara 40 – 50 %."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 384.0, "x1": 331.0, "y1": 455.3, "innehåll": "Sten- och blocksortering blir ofta så omfattan- de att sten- och blockhalt hellre bedöms indi- rekt med ledning av upptagna jordprover, ut- förda sonderingar och geologiska förhållan- den."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 456.8, "x1": 333.5, "y1": 652.1, "innehåll": "Indirekt bedömning av sten- och blockhalt Jordprover som tagits med vanliga provtagare kan endast innehålla grovt grus och enstaka mindre stenar. Om ett jordprov benämns som stenigt eller grusigt (se Tabell 7–9), måste man förutsätta att jordlagret även innehåller sten och block. Inte ens sand kan förutsättas vara helt sten- och blockfri utan särskilda under- sökningar eller speciella geologiska förhållan- den (t.ex. dynsand eller svämsand). är grade- ringstalet C U större än 9 måste man räkna med en relativt hög sten- och blockhalt även i sand. Samma gäller om jordprovet benämnts som morän."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 652.8, "x1": 316.1, "y1": 688.1, "innehåll": "I stort sett kan moränernas blockhalt sägas följa nedanstående schema:"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 346.4, "y0": 49.2, "x1": 525.4, "y1": 84.5, "innehåll": "Observera att moräner kan ha hög stenhalt även om blockhalten är låg."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 346.4, "y0": 85.2, "x1": 540.0, "y1": 192.5, "innehåll": "Rullstensgrus och övriga avlagringar av gröv- re sediment förekommer vanligen i åsar och vallar. De kännetecknas ofta av snabb växling mellan lager av finare och grövre fraktioner, t.ex. rullstensåsar.  Ofta benämns allt material i en rullstensås som åsgrus och man måste vid sådan klassificering räkna med förekomst av sten och block."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 346.4, "y0": 193.2, "x1": 537.7, "y1": 276.5, "innehåll": "I en ås som huvudsakligen är uppbyggd av sten och grus är en blockhalt av 5 – 10 vikt- procent vanlig, liksom en stenhalt av 40 – 60 viktprocent. I en ås som huvudsakligen är uppbyggd av grus och sand är blockförekom- sten normalt liten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 346.4, "y0": 277.2, "x1": 536.6, "y1": 324.5, "innehåll": "Generellt gäller att stenhalten kan uppgå till ca 25 viktprocent i sandigt grus och till ca 15 viktprocent i grusig sand."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 346.4, "y0": 325.2, "x1": 543.5, "y1": 444.5, "innehåll": "Vid sondering med lätt utrustning stoppar sondspetsen mot större stenar och block, vilket ger mycket varierande stoppnivåer i närlig- gande borrhål. Vid jordbergsondering fås di- rekta uppgifter om genomborrade block. Vid bedömning av sten- och blockhalt från sonde- ring måste man observera den lilla sannolikhe- ten att sonden skall träffa en sten eller ett block då förekomsten av dessa är måttliga."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 346.4, "y0": 446.0, "x1": 543.3, "y1": 614.9, "innehåll": "Siktning Vid siktning används en serie siktar av trådnät med kvadratiska hål. Kornstorleken antas mot- svara den fria maskvidden hos trådnätet. Nor- malt siktas material mindre än 63 mm. En siktserie som är avpassad för fraktionsgränser- na vid jordartsklassificering och som ansluter till internationell standard bör användas. Sikt- serien bör därför innefatta siktar med fri mask- vidd av 0,063, 0,2, 0,63, 2,0, 6,3 och 20 mm samt, beroende på materialets sammansätt- ning, lämpliga siktar med maskvidder däre- mellan."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 346.4, "y0": 615.6, "x1": 541.4, "y1": 722.9, "innehåll": "är finjordshalten (se Tabell 6, sid 19) låg kan siktningen utföras som torrsiktning utan före- gående tvättning. Vid högre finjordshalt måste material finare än 0,063 mm tvättas bort före siktningen. Alternativt kan siktningen utföras som våtsiktning med vattenspolning. Torrsikt- ning utförs i skakapparat och skakningstiden är normalt ca 10 min."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.5, "y0": 50.0, "x1": 247.0, "y1": 206.9, "innehåll": "Sedimentationsanalys Vid sedimentationsförsök får ett uppslammat jordprov sedimentera i vatten. Normalt utförs försöket på material finare än 0,063 mm, men för naturliga leror med mycket låg grovjords- halt kan material upp till 2 mm tas med. Korn- storleken beräknas ur partiklarnas sedimenta- tionshastighet med hjälp av Stokes lag.  Den partikeldiameter som utvärderas är en diame- ter som motsvarar diametern hos en sfärisk kropp med samma fallhastighet och densitet som jordpartikeln."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.5, "y0": 207.6, "x1": 245.2, "y1": 254.9, "innehåll": "Före försöket kan jorden behöva förbehandlas så att organiskt material, järn, kalk och salter tas bort."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.5, "y0": 255.6, "x1": 244.1, "y1": 362.9, "innehåll": "Sedimentationsförsök används för att bestäm- ma kornstorlekar mellan 0,1 mm och 0,001 mm. Korn större än 0,1 mm orsakar turbulens och för korn mindre än 0,001 mm blir metoden mycket tidskrävande och felkäl- lor som flockulering, temperaturvariationer och s.k. Brownska rörelser blir svårkontrolle- rade."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.5, "y0": 363.6, "x1": 241.2, "y1": 422.9, "innehåll": "För sedimentationsförsök används ett flertal metoder, som hydrometermetoden, pipettme- toden, vågkroppsmetoden och metoden med fallande droppe."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.5, "y0": 424.4, "x1": 246.4, "y1": 533.3, "innehåll": "Kornform Kornformen bestäms som regel okulärt. Detta görs normalt endast för grövre korn och utförs då okulärt med hjälp av jämförande standard- diagram. För finare korn kan kornformen be- stämmas med hjälp av mikroskop. För be- skrivning av kornform används termer enligt nedanstående tabell:"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 136.7, "y0": 163.0, "x1": 331.6, "y1": 311.9, "innehåll": "Allmänt Flera olika klassificeringssystem används för närvarande i Sverige. Dessa är grundade an- tingen på jordarternas bildningssätt, på deras sammansättning eller på deras tekniska egen- skaper i olika sammanhang. Exempel på jord- artsbenämningar som hänför sig till bildnings- sätt är morän, svämlera, flygsand etc. Dessa benämningar ger värdefulla upplysningar om jordens uppbyggnad och därmed dess geotek- niska egenskaper."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 136.7, "y0": 312.6, "x1": 332.3, "y1": 443.9, "innehåll": "Jordarterna uppdelas efter de ingående be- ståndsdelarna i mineraljordar och humusjor- dar.  Kornstorleken och kornfördelningen hos en mineraljord är en av de viktigaste faktorer- na för dess mekaniska egenskaper. En klassifi- cering efter kornstorlek i olika kornfraktioner är därför en första nödvändig åtgärd. Därutö- ver kan egenskaper som tjälfarlighet, relativ lagringstäthet, konsistensgränser, sensitivitet etc. användas för klassificering av jorden."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 136.7, "y0": 445.4, "x1": 332.1, "y1": 614.3, "innehåll": "Klassificering efter kornstorlek Mineraljordarna klassificeras efter kornstorlek och kornfördelning. Denna klassificering har tidigare varit likartad i de flesta länder men fraktionsgränserna har skilt sig något åt. Se- dan år 2004 finns en gemensam europeisk och internationell standard för geoteknisk klassifi- cering av jord, SS-EN ISO 14668. Enligt den- na skall jord klassificeras på basis av dess sammansättning med hänsyn till kornfördel- ning, plasticitet, organiskt innehåll och till- komst. Denna klassificering följs i denna skrift."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 136.7, "y0": 615.0, "x1": 332.7, "y1": 722.3, "innehåll": "För att kunna läsa och förstå äldre geotekniska utredningar måste man dock känna till något om tidigare klassificeringssystem. Ett äldre klassificeringssystem från 1953 var i bruk för geotekniska ändamål i Sverige fram till 1981. Systemet från 1953 har dock fortsatt att an- vändas inom angränsande ämnesområden. Det äldre systemet är beskrivet i Bygg.1 B.1972."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 136.7, "y0": 723.0, "x1": 329.5, "y1": 770.3, "innehåll": "För att nå större enhetlighet inom Norden och internationellt framlade SGF:s laboratorie- kommitté 1980 förslag om nya regler för be-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 346.4, "y0": 162.6, "x1": 535.8, "y1": 209.9, "innehåll": "nämning. Dessa antogs av SGF 1981 och har använts för geotekniska ändamål fram till dessa dagar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 346.4, "y0": 210.6, "x1": 536.0, "y1": 245.9, "innehåll": "En jämförelse mellan tidigare fraktionsindel- ningar i några olika länder visas i Tabell 5 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 346.4, "y0": 246.6, "x1": 538.4, "y1": 281.9, "innehåll": "En detaljerad redovisning av den nya interna- tionella standarden ges i Tabell 6 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 346.4, "y0": 283.4, "x1": 541.5, "y1": 344.8, "innehåll": "Jordartsgrupper Med avseende på block- och stenhalt respekti- ve finjordshalt indelas mineraljordarna i fyra huvudgrupper :"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 346.4, "y0": 530.3, "x1": 538.8, "y1": 560.6, "innehåll": "Anm. Jorden kan också indelas på basis av bildningssätt. I Sverige gäller detta t.ex. olika former av moräner."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 346.4, "y0": 561.8, "x1": 538.7, "y1": 637.1, "innehåll": "Klassificering efter kornfördelning och graderingstal Klassificering av grovkornig och mycket grovkornig jord baseras enbart på kornfördel- ningen, se Tabell 8."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 346.4, "y0": 726.6, "x1": 541.1, "y1": 773.9, "innehåll": "Finjordshalten skall normalt vara minst 40 % av material < 63 mm för att huvudbenämning- en skall vara silt eller lera. Lerhalten skall"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 49.2, "x1": 332.1, "y1": 168.5, "innehåll": "dessutom normalt vara minst 20 % av fin- jordshalten för att huvudbenämningen skall vara lera. Utöver klassificeringen med ledning av kornfördelningen finns klassificeringstester och plasticitetsdiagram för bedömning av om jorden skall klassificeras som silt eller lera. Dessa kan medföra en annan klassificering, speciellt då jordens mineralsammansättning avviker från den som är vanlig i Sverige."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 169.2, "x1": 331.3, "y1": 300.5, "innehåll": "Om en fraktion förutom huvudfraktionen har väsentlig betydelse för jordens egenskaper används adjektiv vid benämningen t ex sandig silt.  Flera adjektiv kan användas för att be- skriva jordens karaktär och de placeras i så fall närmare huvudordet ju större betydelse fraktionen har för jordens egenskaper. I en stenig, sandig silt har sandfraktionen näst sil- ten den största betydelsen. Klassificeringen kan göras med ledning av Tabell 9 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 301.2, "x1": 323.8, "y1": 348.5, "innehåll": "Som hjälpmedel vid klassificeringen efter kornfördelning kan också nomogram använ- das, Figur 14 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 349.2, "x1": 318.3, "y1": 384.5, "innehåll": "Kornfördelningen uppritas i en kornfördel- ningskurva, Figur 15 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 385.2, "x1": 333.7, "y1": 447.0, "innehåll": "Kornstorleken betecknas med symbolen d . Kornstorleken hos de partiklar som på korn- fördelningskurvan motsvarar passerande vikts- mängd 60 %, 40 % etc. betecknas d 60 , d 40 etc."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 445.2, "x1": 329.9, "y1": 483.0, "innehåll": "Kornfördelningskurvans lutning anges genom graderingstalet C U ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 346.4, "y0": 49.2, "x1": 536.2, "y1": 99.0, "innehåll": "Krökningstalet C C är ett mått på kornfördel- ningskurvans form inom området från d 10 till d 60 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 346.4, "y0": 121.2, "x1": 543.2, "y1": 168.5, "innehåll": "C U och C C används för grovjord och blandkor- nig jord där gränserna d 60 , d 30 och d 10 avser den vid siktningen passerande jordmassan."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 346.4, "y0": 169.2, "x1": 538.1, "y1": 228.5, "innehåll": "Storleken av graderingstalet och krökningsta- let ger ett mått på kornfördelningen och jor- darna kan indelas i ensgraderade, mellangra- derade och månggraderade jordar, Tabell 10 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 346.4, "y0": 310.2, "x1": 539.9, "y1": 405.5, "innehåll": "Ofta är förhållandet d 60 / d 10 inte representativt för korngraderingen beroende på att kornför- delningskurvan har ett ojämnt förlopp. Om kornfördelningskurvan har ett språngartat för- lopp, genom att en eller flera mellanliggande kornfraktioner är underrepresenterade, kallas jorden språnggraderad."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 346.4, "y0": 406.2, "x1": 541.7, "y1": 549.5, "innehåll": "Klassificering och benämning av jordar sker oftast okulärt. För att skilja lera och silt kan skakprov, konsistensgränserna och det torkade provets konsistens användas. I många fall har dock finjordshalten den största betydelsen och materialet behöver siktas och sedimenteras. Speciellt viktigt är det att i samband med packning av jord känna dess finjordshalt, då denna kan vara utslagsgivande för val av packningsmetod och också för packningsre- sultatet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 462.6, "y0": 312.4, "x1": 565.0, "y1": 365.1, "innehåll": "Figur 14. Nomogram för klassifice- ring av mineraljord efter kornstorleksfördelning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 462.6, "y0": 663.9, "x1": 572.3, "y1": 738.1, "innehåll": "Figur 15. Exempel på kornfördel- ningskurvor. Bestämning av graderingstalet exempli- fierad för den grusiga sanden."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 50.0, "x1": 332.9, "y1": 113.3, "innehåll": "Klassificering efter densitet (eller lagringstäthet) För grovkorniga jordarter ingår ofta densiteten (lagringstätheten) i klassificeringen, Tabell 11 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 202.8, "x1": 317.1, "y1": 262.1, "innehåll": "Eventuell förekomst av humus anges. Fastheten i grovjord uppskattas normalt på basis av sonderingsresultat."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 262.8, "x1": 332.7, "y1": 310.1, "innehåll": "Enligt Plattgrundläggningshandboken klassifi- ceras jordens fasthet på basis av sonderingsre- sultat enligt Tabell 12 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 310.8, "x1": 328.5, "y1": 370.1, "innehåll": "Ovanstående relativa fasthetsindelning kan inte direkt översättas till lagringstäthet men i stort antas motsvara indelningen med avseen- de på densitetsindex."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 370.8, "x1": 320.1, "y1": 418.1, "innehåll": "En bättre bedömning av jordens fasthet kan fås ur resultaten från CPT-sondering (SGI Information 15)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 447.6, "x1": 329.4, "y1": 602.9, "innehåll": "Lera och lerig silt klassificeras ofta med hän- syn till konsistens och mekaniska egenskaper. Detta görs på basis av flytgräns w L och plasti- citetsgräns w P och därur framräknat plastici- tetsindex I P . Graden av plasticitet bör enligt den internationella standarden anges med ter- merna oplastisk, lågplastisk, mellanplastisk och högplastisk, men några gränser för denna indelning anges inte. Enligt SGF:s klassifice- ringssystem från 1981 indelas finkornig jord med hänsyn till konsistensgränser enligt Ta- bell 13 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 346.4, "y0": 125.4, "x1": 543.2, "y1": 196.7, "innehåll": "För oplastiska jordar är I P = 0. Lera och silt kan också klassificeras med avse- ende på konsistensindex I C . Denna indelning görs enligt Tabell 14 :"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 346.4, "y0": 283.7, "x1": 542.0, "y1": 355.0, "innehåll": "Denna indelning kan vara ungefärlig, särskilt i lågplastisk jord. Jordens hållfasthet behöver inte heller vara konstant för ett givet konsis- tensindex. Flytindex kan användas som ett alternativ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 346.4, "y0": 356.4, "x1": 540.3, "y1": 479.8, "innehåll": "Klassificering efter odränerad skjuvhållfasthet och sensitivitet De finkorniga jordarna kan också indelas med hänsyn till den odränerade skjuvhållfastheten c u och sensitiviteten. Dessa värden bestäms rutinmässigt med fallkonförsök vid undersök- ning av lera.  Med hänsyn till den odränerade skjuvhållfastheten kan de finkorniga jordarna indelas enligt Tabell 15 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 38.3, "y0": 131.7, "x1": 102.9, "y1": 173.5, "innehåll": "Tabell 11. Indelning efter densitetsindex."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 39.7, "y0": 653.4, "x1": 128.2, "y1": 727.7, "innehåll": "Tabell 12. Klassificering av jords fasthet på basis av sonderingsresultat enligt Plattgrundlägg- ningshandboken."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 34.7, "y0": 59.3, "x1": 121.5, "y1": 112.0, "innehåll": "Tabell (13 till höger). Klassificering efter konsistensgränser enligt SGF 1981."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 40.3, "y0": 504.3, "x1": 124.2, "y1": 557.0, "innehåll": "Tabell 15. Indelning efter odränerad skjuvhåll- fasthet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 37.4, "y0": 210.8, "x1": 124.3, "y1": 252.6, "innehåll": "Tabell (14 till höger). Klassificering efter konsistensindex."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 248.2, "y1": 108.5, "innehåll": "Material med odränerad skjuvhållfasthet större än 300 kPa kan uppföra sig som svaga bergar- ter och bör då betecknas som berg enligt ISO 14689-1."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.5, "y0": 109.2, "x1": 247.0, "y1": 180.5, "innehåll": "Sensitiviteten S t anger förhållandet mellan den odränerade skjuvhållfastheten i ostört och om- rört tillstånd. Finkorniga jordar kan klassifice- ras med hänsyn till sensitivitet enligt Ta- bell 16 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.5, "y0": 237.6, "x1": 247.5, "y1": 320.9, "innehåll": "Med kvicklera avses en lera med sensitiviteten > 50. Den skall dessutom i omrört tillstånd ha en odränerad skjuvhållfasthet som är mindre än 0,4 kPa, vilket motsvaras av att konen 60 g – 60 o sjunker mer än 20 mm i det omrör- da materialet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.5, "y0": 322.4, "x1": 248.5, "y1": 445.7, "innehåll": "Klassificering efter överkonsolideringskvot Finkorniga jordars mekaniska egenskaper är i hög grad beroende av förkonsolideringstrycket (se sid 34 ).  Jordens kompressionsegenskaper ändras markant vid förkonsolideringstrycket och hållfasthetsegenskaperna är beroende av detta. Förkonsolideringstrycket σ ´ c bestäms genom kompressionsförsök i ödometer."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.5, "y0": 446.4, "x1": 248.6, "y1": 577.7, "innehåll": "Om förkonsolideringstrycket på en nivå i jor- den motsvarar det rådande effektiva vertikal- trycket σ ´ 0 sägs jorden vara normalkonsolide- rad. är σ ´ c större än σ ´ 0 är jorden överkonsoli- derad.  Förhållandet mellan σ ´ c och σ ´ 0 kallas överkonsolideringskvot OCR (overconsolida- tion ratio). Klassificering med avseende på överkonsolideringskvot ingår inte i det inter- nationella systemet, men enligt SGF 1981 kan jorden klassificeras enligt Tabell 17 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 261.4, "y0": 119.0, "x1": 449.2, "y1": 191.9, "innehåll": "övriga faktorer för klassificering Vid klassificering av finkorniga jordar bör alltid anges om de är varviga. Innehåll av snäckor, rottrådar, sulfid och annat organiskt innehåll anges också."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 261.4, "y0": 192.6, "x1": 456.7, "y1": 263.9, "innehåll": "Jordens färg i naturligt tillstånd brukar anges. Det skall då observeras att oxider, sulfider och organiskt innehåll snabbt skiftar färg i fria luften. Jorden kan också klassificeras med avseende på kalkhalt."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 261.4, "y0": 265.0, "x1": 458.1, "y1": 389.9, "innehåll": "Humus och organiska sulfider Mineraljordarna är ofta uppblandade med hu- musämnen eller förekommer växelvis tillsam- mans med rent organiska jordar. Mängden ingående organiskt material påverkar starkt en jords mekaniska egenskaper. Klassificering efter organisk halt ( Tabell 18) är därför lika viktig som klassificering efter kornstorlek och kornfördelning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 261.4, "y0": 390.6, "x1": 455.9, "y1": 449.9, "innehåll": "Ofta bildas i samband med förruttnelseproces- ser i jorden organiska sulfider, som i likhet med humusämnen starkt påverkar en jordarts egenskaper."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 261.4, "y0": 450.6, "x1": 456.4, "y1": 497.9, "innehåll": "De organiska jordarterna indelas efter det or- ganiska materialets karaktär i huvudgrupperna gyttja, dy och torv."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 261.4, "y0": 498.6, "x1": 457.1, "y1": 581.9, "innehåll": "Gyttja består av sönderdelade växt- och djur- rester rika på fett och äggviteämnen. Färgen är grön- eller brunaktig och ljusnar vid torkning. Från gyttja fås ett ljust alkaliextrakt. I natur- fuktigt tillstånd har gyttja karaktären av en mer eller mindre elastisk massa."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 462.0, "y0": 182.6, "x1": 539.0, "y1": 235.2, "innehåll": "Tabell 16 (vänster spalt). Klassificering efter sensitivitet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 462.6, "y0": 51.3, "x1": 558.3, "y1": 103.9, "innehåll": "Tabell 17. Klassificering efter överkonsolideringskvot enligt SGF 1981."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 462.6, "y0": 589.4, "x1": 560.4, "y1": 642.0, "innehåll": "Tabell 18. Indelning av jordartema med hänsyn till organisk halt"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.5, "y0": 723.3, "x1": 456.5, "y1": 753.6, "innehåll": "Anm.: När humushalten är < 2 % kan jordarten benämnas något humushaltig, något gyttjig etc. om så anses nödvändigt för att noggrannare karaktärisera den."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.5, "y0": 754.5, "x1": 391.9, "y1": 775.2, "innehåll": "Ospecificerad organisk jord betecknas Or, gyttja betecknas Gy, dy betecknas Dy och torv betecknas Pt."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 49.2, "x1": 332.2, "y1": 120.5, "innehåll": "Dy består av utfälld humussubstans. Färgen är brunsvart och ändras obetydligt vid uttork- ning. Dy är som regel uppblandad med andra jordarter. Alkaliextraktet är mörkbrunt. Dy har en lös klibbig konsistens."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 121.2, "x1": 333.5, "y1": 180.5, "innehåll": "Torv bildas av växtrester på sådana ställen där fuktigheten är så stor att växterna genom vatt- net skyddas från förmultning. Alltefter tillgång på luft sönderdelas växtresterna."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 181.2, "x1": 333.4, "y1": 324.5, "innehåll": "Torv klassificeras efter förmultningsgraden, oftast efter von Posts 10-gradiga skala. Be- dömningen sker genom att krama ett torvprov i handen. Torv kan grovt indelas i filttorv, mellantorv och dytorv, Tabell 19 . För filttorv är den vätska som pressas ut mellan fingrarna nästan klar och gulbrun. Det fasta materialet stannar kvar och har en tydlig växtstruktur och filtartad konsistens. Om däremot större delen av provet passerar genom fingrarna som en brun grötig massa benämns det dytorv."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 139.4, "y0": 325.6, "x1": 324.3, "y1": 387.8, "innehåll": "Benämning Beskrivning Filttorv Låg förmultningsgrad (Grupp Hl-H4 i von Posts skala 1921).  Filtig konsistens. Lätt urskiljbar växtstruktur av i första hand vitmossor."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 139.4, "y0": 379.2, "x1": 331.6, "y1": 409.8, "innehåll": "Mellantorv Måttlig förmultningsgrad (Grupp H5-H7 i von Posts skala).  Urskiljbar växtstruktur."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 139.4, "y0": 401.3, "x1": 325.7, "y1": 441.5, "innehåll": "Dytorv Hög förmultningsgrad (Grupp H8-Hl0 i von Posts skala).  För blotta ögat ej urskiljbar växtstruktur. Grötig konsistens."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 139.4, "y0": 433.0, "x1": 321.4, "y1": 463.6, "innehåll": "Gyttja Sönderdelade växtdelar och djurrester. Kan innehålla oorganiska beståndsdelar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 139.4, "y0": 456.4, "x1": 318.4, "y1": 496.6, "innehåll": "Humus Växtlämningar, levande organismer och deras avsöndringar tillsammans med organiskt material. Bildar ytjorden."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 496.9, "x1": 328.3, "y1": 532.3, "innehåll": "Innehåller torven stubbar och vedrester anges detta."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 532.9, "x1": 332.9, "y1": 592.3, "innehåll": "Råhumus förekommer främst i skogsområden som ett tunt lager närmast ytan. Detta lager har vanligen en tydlig växtstruktur. Humusfor- men i matjord benämns mull."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 346.4, "y0": 49.6, "x1": 543.4, "y1": 318.5, "innehåll": "Speciella jordarter Förutom mineraljordar och organiska jordar finns speciella jordarter som skaljordarter, kiselgrus och kemiskt utfällda sediment. Skal- jordarterna innehåller mer eller mindre sön- derdelade skal av musslor och snäckor medan kiselgrus i huvudsak innehåller skal av kiselal- ger. Kemiska sediment som bleke och limonit har bildats genom utfällning av kalciumkar- bonater eller järnföreningar. Med sulfidjord avser man i geotekniska sammanhang i Sverige främst den speciella form av sulfid- jord som innehåller järnmonosulfid FeS och bildas genom nedbrytning av organiskt materi- al i finkorniga sediment under anaeroba för- hållanden. Jord som geotekniskt klassificeras som sulfidjord är lokaliserad till Bottniska vikens kustland och består i huvudsak av orga- nisk silt eller organisk siltig lera.  Bortsett från sulfidjord och bleke är de speciella jordarterna ganska sällsynta och mäktigheten är liten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 346.4, "y0": 316.9, "x1": 539.0, "y1": 420.5, "innehåll": "Indelning i materialgrupper efter tekniska egenskaper i byggnadssammanhang Beroende på jordarternas användbarhet som vägbyggnadsmaterial delas de in i materialty- perna 1– 6 enligt ATB VäG 2005. I Tabell 20 anges kraven för de olika grupperna."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 346.4, "y0": 422.0, "x1": 539.7, "y1": 521.3, "innehåll": "Klassificering med hänsyn till tjälfarlighet Med hänsyn till de egenskaper jordarterna uppvisar vid tjälning och upptining indelas de enligt ATB Väg och Anläggnings AMA i tjäl- farlighetsklasser enligt Tabell 21 . Halterna som anges i tabellen avser material < 63 mm."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 29.5, "y0": 327.2, "x1": 126.7, "y1": 369.0, "innehåll": "Tabell 19. Benämning och beskriv- ning av organisk jord."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 461.2, "y0": 50.2, "x1": 548.8, "y1": 92.1, "innehåll": "Tabell 20. Indelning av berg och jord i materialtyp."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 461.2, "y0": 317.3, "x1": 548.2, "y1": 359.2, "innehåll": "Tabell 21 Tjälfarlighetsklasser enligt ATB Väg 2005."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 163.0, "x1": 330.1, "y1": 227.9, "innehåll": "Permeabilitet En jords vattengenomtränglighet (hydrauliska konduktivitet) eller permeabilitet beräknas vanligtvis enligt Darcys lag"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 270.5, "x1": 331.5, "y1": 437.8, "innehåll": "där v = genomsnittlig strömningshastighet beräk- nad på total yta vinkelrätt mot strömnings- riktningen, m/s k = permeabilitet (permeabilitetskoefficient), m/s h =tryckfall på sträckan l, mvp (meter vatten- pelare) l = längd i strömningsriktningen med tryck- skillnad h , m i = hydraulisk gradient (förlust i tryckhöjd per längdenhet i strömningsriktningen ( i = h/l ), sortlöst tal"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 438.5, "x1": 333.0, "y1": 545.8, "innehåll": "Darcys lag är endast giltig vid laminär ström- ning. Vid strömning genom grus och sten kan strömningen bli turbulent, och Darcys lag kan då inte tillämpas. Permeabiliteten k påverkas av vattnets viskositet och densitet. För att ta hänsyn till viskositetens och densitetens inver- kan har termen absolut permeabilitet K införts enligt"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 570.5, "x1": 327.4, "y1": 605.8, "innehåll": "där μ är vätskans viskositet och ρ w dess den- sitet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.1, "y0": 606.5, "x1": 327.1, "y1": 689.8, "innehåll": "μ och ρ w varierar med temperaturen. De na- turliga temperaturvariationerna i jorden är som regel små men permeabiliteten mätt i laboratorium vid 22 o C är cirka 1,5 gånger högre än permeabiliteten vid 7 o C som mot- svarar vanlig jordtemperatur."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 690.5, "x1": 329.7, "y1": 737.8, "innehåll": "Experiment tyder på att en viss avvikelse från Darcys lag kan uppstå vid låga gradienter i en del leror, Figur 16 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 738.5, "x1": 328.4, "y1": 773.8, "innehåll": "Permeabiliteten i jord kan variera med ström- ningsriktningen. Detta gäller främst i varviga"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 346.4, "y0": 318.5, "x1": 542.1, "y1": 413.8, "innehåll": "leror, speciellt om de innehåller siltskikt. Per- meabiliteten i horisontalled kan då vara myck- et större än permeabiliteten i vertikalled.  Det- ta gäller också leror med parallell struktur eller strömningsstruktur. För filttorv med låg humifieringsgrad har betydligt högre permea- bilitet mätts i horisontalled än vertikalled."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 346.4, "y0": 414.5, "x1": 542.6, "y1": 509.8, "innehåll": "Permeabilitet mätt på små prover i laboratoriet är ofta missvisande då jorden är sprickig och innehåller rottrådar eller är skiktad. Den verk- liga permeabiliteten i torrskorpan och de översta marklagren är således ofta mycket högre än vad permeabilitetsförsök på små ler- prover i laboratoriet anger."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 346.4, "y0": 510.5, "x1": 542.4, "y1": 569.8, "innehåll": "Permeabiliteten beror främst på porstorlek och total porvolym. Mellan portalet e och logarit- men för permeabiliteten k råder för många jordarter ett linjärt samband."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 346.4, "y0": 570.5, "x1": 536.2, "y1": 617.8, "innehåll": "I finkorniga och månggraderade jordar mins- kar permeabiliteten med minskande vatten- mättnadsgrad."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 346.4, "y0": 618.5, "x1": 528.6, "y1": 653.8, "innehåll": "Tätvärde används främst inom dammbygg- nadstekniken. Tätvärdet pP beräknas enligt"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 346.4, "y0": 678.3, "x1": 541.8, "y1": 713.8, "innehåll": "En jord med permeabiliteten 10 -7 m/s har såle- des tätvärdet 7."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 346.4, "y0": 714.5, "x1": 542.9, "y1": 773.8, "innehåll": "Permeabiliteten är av betydelse vid dimensio- nering av jorddammar, tätskärmar och tätskikt, filter och brunnar, vid bedömning av släntsta- bilitet och tjälfarlighet, vid val av odränerad"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 26.8, "y0": 259.6, "x1": 131.6, "y1": 312.3, "innehåll": "Figur 16. Observerad avvikelse från Darcys lag vid strömning i lera (Hansbo 1960)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 246.9, "y1": 144.5, "innehåll": "eller dränerad beräkningsmodell för stabilitet och för beräkning av hur sättningar utbildas med tiden. Permeabiliteten har dessutom bety- delse för bedömning av effekten av grundvat- tensänkning och infiltration, bedömning av föroreningsspridning samt för bedömning av injekterbarhet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 51.5, "y0": 146.0, "x1": 246.5, "y1": 254.9, "innehåll": "Bestämning av permeabilitet Permeabiliteten k kan bestämmas ur fältförsök med pumpning eller infiltration och ur labora- torieförsök. Ofta räcker det med överslagsvär- den på permeabiliteten. För grovkorniga jor- dar har man funnit att permeabiliteten främst påverkas av effektiva kornstorleken d 10 .  För sand gäller"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 51.5, "y0": 285.8, "x1": 246.2, "y1": 357.2, "innehåll": "där k = permeabilitet, m/s C = koefficient som för löst lagrad natur- sand är 1,2·10 -2 .  Värdet kan variera från 1,5·10 -2 för ensgraderad jord till 0,6·10 -2"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 51.5, "y0": 345.8, "x1": 239.3, "y1": 417.2, "innehåll": "för välgraderad fast lagrad jord d 10 = effektiv kornstorlek, mm, motsvarande maskvidden hos en sikt som släpper igenom 10 viktsprocent av materialet t = vattentemperatur, o C"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 51.5, "y0": 417.8, "x1": 246.8, "y1": 477.2, "innehåll": "Sambandet mellan kornstorlek och permeabi- litet är inte användbart i leriga jordarter. över- slagsvärden på permeabilitet visas i Figur 17 samt Tabell 22 och 23 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 261.4, "y0": 49.2, "x1": 457.0, "y1": 228.5, "innehåll": "Bestämning av permeabilitet i laboratoriet kan ske i rörpermeameter, nippelpermeameter, ingjutningspermeameter, kompressometer, triaxialapparat eller ödometer.  Apparaturen väljs efter jordart och provets beskaffenhet. För grovkorniga, ensgraderade jordar används rörpermeameter, se principskiss i Figur 18 . Röret utgörs ofta av en packningscylinder så att permeabiliteten kan bestämmas efter pack- ningsförsök. Permeabiliteten bestäms genom att man mäter den vattenmängd som strömmar genom provet under en viss tid. Tiden avpas- sas efter materialets permeabilitet. Permeabili- teten beräknas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 261.4, "y0": 273.8, "x1": 440.0, "y1": 405.2, "innehåll": "där k = permeabilitet Q = genomströmmad vattenmängd under tiden t h = tryckhöjd från vattenbehållarens vattenyta till provets underkant A = provets tvärsnittsarea t = tid för genomströmning av vattenmängd Q l = provets längd"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 261.4, "y0": 625.4, "x1": 455.5, "y1": 768.8, "innehåll": "Innehåller jorden finmaterial som kan spolas ur och sätta igen filtren används hellre nippel- permeameter, Figur 19 . I denna permeameter mäts tryckhöjden med hjälp av i provet in- stuckna perforerade nipplar. Provhöjden räk- nas som avståndet mellan nipplarna. I övrigt sker bestämningen som i rörpermeametern. Nippelpermeametern är noggrannare än rör- permeametern då felkällor som in- och ut- strömningsförluster samt filtermotstånd elimi- neras."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 462.0, "y0": 524.2, "x1": 547.9, "y1": 587.7, "innehåll": "Figur 17. överslagsvärden på permeabilitet hos kornfraktioner och ensgraderade jordar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 57.3, "y0": 647.7, "x1": 234.4, "y1": 768.4, "innehåll": "Jordfraktion Permeabilitet Tätvärde m/s Fingrus 1 – 10 -2 0 – 2 Grovsand 10 -1 – 10 -3 1 – 3 Mellansand 10 -2 – 10 -4 2 – 4 Finsand 10 -3 – 10 -5 3 – 5 Grovsilt 10 -4 – 10 -6 4 – 6 Mellansilt-finslit 10 -6 – 10 -8 6 – 8 Ler < 10 -8 > 8"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 461.2, "y0": 663.0, "x1": 553.5, "y1": 726.5, "innehåll": "Tabell 22 (till vänster). överslagsvärden på permeabilitet och tätvärden  för olika jordfraktioner."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 461.2, "y0": 410.4, "x1": 542.7, "y1": 473.9, "innehåll": "Tabell 23. överslagsvärden på permeabilitet och tätvärden för olika jordarter."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 346.4, "y0": 49.2, "x1": 543.4, "y1": 228.5, "innehåll": "På finkorniga jordar och ostörda prover kan försök i kompressometer, Figur 20 , eller triax- ialförsök utföras för att bestämma permeabili- teten. Provet innesluts i ett gummimembran. Detta kläms mot provet med hjälp av stödring- ar i kompressometern och av celltrycket i tri- axialapparaten. I finkorniga jordar utförs för- söken som regel med variabel tryckhöjd. Prov- ningen utförs så att provet utsätts för en gradi- ent genom att vattenytan i tillrinningsröret höjs i förhållande till vattenytan i avrinnings- röret. Vattenståndsrören avläses sedan med jämna tidsintervall och höjdskillnaden noteras. Permeabiliteten kan sedan beräknas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 346.4, "y0": 273.8, "x1": 537.4, "y1": 383.6, "innehåll": "där k = permeabilitet l = provets höjd A 1 = provets area A 2 = vattenståndsrörens area t = ( t 2 – t l ) genomströmningstid h 1 , h 2 = höjdskillnad mellan vattenytor i vattenståndsrör vid tiden t l respektive t 2"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 346.4, "y0": 381.8, "x1": 542.8, "y1": 453.2, "innehåll": "Triaxialförsök för att bestämma permeabilitet utförs främst på finkorniga jordar som är svåra att vattenmätta. I triaxialapparaten kan por- vattnet sättas under tryck varvid luft i porerna sammanpressas och löses i vattnet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 346.4, "y0": 453.8, "x1": 539.5, "y1": 549.2, "innehåll": "Permeabiliteten hos vattenmättad lera, torv och löst lagrad mellansilt-finsilt bestäms van- ligen på ostörda prover i ödometer. I ödome- terförsök med konstant deformationshastighet (CRS-försök) utvärderas permeabiliteten ur deformationshastigheten och portrycket i pro- vets odränerade yta."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 345.8, "y0": 596.4, "x1": 535.7, "y1": 695.1, "innehåll": "där k = permeabilitet δε / δ t = deformationshastighet H = provhöjd g = tyngdkraftens acceleration ρ w = vattnets densitet u b = porvattentryck i provets odränerade yta"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 261.4, "y0": 49.6, "x1": 458.0, "y1": 224.9, "innehåll": "Kapillaritet Kapillär stighöjd Vattenkvoten och vattenmättnadsgraden i de jordlager som är belägna närmast markytan påverkas av nederbörd och torka och varierar under året. Vattenkvoten är i allmänhet högst under vår och höst. Närmast över grundvatten- ytan påverkas vattenkvoten främst av den ka- pillära stighöjden. Inom den s.k. kapillära zo- nen stiger vattnet kapillärt i jordens porer be- roende på vattnets ytspänning. Den kapillära stighöjden beror främst på porstorlek som i sin tur beror på kornstorlek och lagringstäthet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 261.4, "y0": 225.6, "x1": 458.2, "y1": 512.9, "innehåll": "Den kapillära zonen är inte entydigt definierad då det inte finns någon skarp gräns mellan torr och vattenmättad jord. över den s.k. undre stighöjden avtar vattenmättnadsgraden succes- sivt tills den s.k. övre stighöjden nås.  Storle- ken av denna övergångszon beror på grade- ringstalet C U , så att övergångszonen är mindre för ett ensgraderat material än för ett månggra- derat. Den kapillära zonen beror också på om det är ett från början torrt material som suger upp vatten underifrån eller om det är ett ur- sprungligen vattenmättat material där vatteny- tan sjunker. Detta beror på att porstorleken varierar från små mikroporer till sprickor, vil- ka sinsemellan har olika kapillaritet. I Fi- gur 23 visas detta schematiskt. Kurva A mot- svarar vattenmättnadsgraden då ett från början torrt material fått suga upp vatten underifrån. Kurva B motsvarar vattenmättnadsgraden i samma material då det från ett vattenmättat tillstånd utsatts för en sjunkande grundvatten- yta. Man skiljer på övre och undre kapillär stighöjd vid stigning respektive dränering."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 261.4, "y0": 513.6, "x1": 453.9, "y1": 584.9, "innehåll": "Kännedom om jords kapillaritet har betydelse i samband med tjälfrågor, bestämning av drä- neringsdjup, dimensionering av kapillärbry- tande skikt och bedömning av por- och jord- tryck."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 261.4, "y0": 585.6, "x1": 457.5, "y1": 728.9, "innehåll": "Tjälskjutningsprocessen sammanhänger med jords kapillära vattenuppsugningsförmåga samt uppsugningshastigheten. De tjälfarligaste jordarna karakteriseras av att de är tillräckligt finkorniga för att möjliggöra kapillär vatten- uppsugning men samtidigt tillräckligt genom- trängliga för att möjliggöra snabb vattentill- försel underifrån. Siltrika jordar har därmed störst förutsättningar för stora tjällyftningar. Jordlagerföljder och vattentillgång har dock också stor betydelse."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 261.4, "y0": 729.6, "x1": 452.7, "y1": 776.9, "innehåll": "I den kapillära zonen är portrycket negativt vilket medför att effektivtrycket är större än totaltrycket. Upp till den undre kapillära stig-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 245.8, "y1": 96.5, "innehåll": "Ur dessa försök fås ett kontinuerligt samband för permeabilitetens variation med kompressi- onen (förändringen i portalet), Figur 21 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.7, "y0": 49.2, "x1": 332.1, "y1": 144.5, "innehåll": "höjden är jorden vattenmättad och skillnaden mellan effektivtryck och totaltryck motsvarar då direkt den hydrostatiska vattentryckskillna- den mellan aktuell nivå och grundvattenytan. Ovanför den undre kapillära stighöjden kan skillnaden uppskattas ur det negativa porvat- tentrycket och vattenmättnadsgraden så att"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.1, "y0": 175.4, "x1": 312.4, "y1": 262.1, "innehåll": "där Δσ ´ = effektivtrycksökning pga negativa portryck u eff = effektivt negativt portryck = S r · u w S r = vattenmättnadsgrad u w = porvattentryck"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.7, "y0": 259.4, "x1": 329.9, "y1": 366.8, "innehåll": "Negativa portryck påverkar stabilitet och bä- righet hos jorden. Påverkan är störst i jordar som är så vatttengenomsläppliga att djupt lig- gande grundvattenytor kan utbildas samtidigt som den kapillära stighöjden är stor. Negativa portyck har därmed normalt störst betydelse i siltjordar, men även i detta avseende spelar jordlagerföljden stor roll."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.7, "y0": 368.1, "x1": 330.5, "y1": 417.2, "innehåll": "Bestämning av kapillär stighöjd överslagsvärden för övre kapillära höjden vid stigning kan beräknas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.7, "y0": 438.5, "x1": 332.0, "y1": 557.8, "innehåll": "där h c = övre kapillär höjd vid stigning i meter C = konstant (1 – 5), vars värde beror på kornform och kornytor e = portal d 10 = effektiv kornstorlek i millimeter motsva- rande maskvidden hos en sikt som släp- per igenom 10-viktsprocent av materia- let"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.7, "y0": 558.5, "x1": 326.1, "y1": 605.8, "innehåll": "överslagsvärden för den undre kapillära höj- den vid dränering för olika jordarter framgår av Tabell 24 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.7, "y0": 718.1, "x1": 331.5, "y1": 777.4, "innehåll": "För att bestämma övre och undre kapillär höjd vid stigning i grus och sand kan rörkapillari- meter användas. Detta görs bl.a. för jord som avses användas som kapillärbrytande lager."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 49.2, "x1": 540.3, "y1": 132.5, "innehåll": "Rörkapillarimetern består av ett antal korta rörbitar som tejpas ihop. Underdelen är perfo- rerad. Provningen utförs genom att kapillari- metern med provet ställs i ett vattenbad med konstant vattenyta så att perforeringen kom- mer under vattenytan ( Figur 24 )."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 133.2, "x1": 541.5, "y1": 204.5, "innehåll": "Provningen utförs i fuktrum. Provet får suga upp eller dränera ut vatten tills dess vikt inte längre ändras.  Rörkapillarimetern delas sedan och vattenmättnadsgraden bestäms för varje provdel varefter kurvan ( Figur 23 ) ritas upp."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 205.2, "x1": 539.9, "y1": 264.5, "innehåll": "För bestämning av den undre kapillära höjden vid dränering för sand och grovsilt används undertryckskapillarimeter, Figur 25 . Den ka- pillära höjden får uppgå till högst 2,5 m."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 265.2, "x1": 542.1, "y1": 348.5, "innehåll": "Ett vattenmättat jordprov placeras i provhålla- ren.  Med bälgen sänks sedan lufttrycket vid provets underyta.  Trycket sänks sakta till dess att vattnet sugs ut ur provet och luft tränger igenom. Undertrycket avläses på manometern och det lägsta värdet motsvarar kapillariteten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 349.2, "x1": 540.3, "y1": 492.5, "innehåll": "Högre kapillariteter kan mätas genom luftin- trängningsförsök (pF-försök). I stället för ett undertryck vid provets undersida, utsätts pro- vets översida för ett luftövertryck. Det luft- övertryck som erfordras för att luft skall kun- na tränga igenom provet mäts. Metoden har mest använts i lantbrukssammanhang men har på senare tid kommit i bruk även inom geote- niken. Erfarenhetsvärden visar att kapillari- teten för svenska leror ofta är i storleksord- ningen 200 m."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 494.0, "x1": 543.6, "y1": 590.9, "innehåll": "Bestämning av negativa portryck Negativa portryck kan mätas med speciella portrycksmätare i fält. Effektiva negativa por- tryck ovan den undre kapillära stighöjden kan beräknas ur vattenmättnadsgraden och upp- mätt portryck alternativt vattenmättnadsgraden och den uppmätta pF-kurvan i laboratoriet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 591.6, "x1": 542.3, "y1": 650.9, "innehåll": "För i stort sett lerfri silt (lerhalt < 5 %) kan det effektiva negativa portrycket uppskattas ur d 50 -värdet ur kornfördelningskurvan enligt Figur 26."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 346.4, "y0": 651.6, "x1": 540.7, "y1": 734.9, "innehåll": "För silt med högre lerhalt kan den aktuella kornfördelningskurvan matchas mot kornför- delningskurvor i en databas för pF-kurvor och det effektiva portrycket uppskattas ur pF-kur- van för den mest likartade jorden (se vidare SGI Information 16)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 27.5, "y0": 602.1, "x1": 132.0, "y1": 665.5, "innehåll": "Tabell 24. överslagsvärden på den undre kapillära höjden vid dränering för olika jordarter."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 463.5, "y0": 527.1, "x1": 567.1, "y1": 590.5, "innehåll": "Figur 24. Rörkapillarimeter med vattenkvotsbestämning för undersökning av grus och sand (Sv Riksbyggen)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 463.5, "y0": 165.4, "x1": 561.3, "y1": 218.1, "innehåll": "Figur 23. övre och undre kapillär höjd vid stigning och sjunkning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 346.4, "y0": 605.9, "x1": 543.2, "y1": 774.9, "innehåll": "Kapillär strömning Vattenströmning sker i den kapillära zonen från grundvattenytan vid uttorkning eller tjäl- skjutning.  Strömningshastigheten beror på den verksamma kapillärspänningen och jor- dens permeabilitet. I Figur 27 visas stigningen under ett dygn och den kapillära stighöjden. För grovkorniga jordar motsvarar stigningen under ett dygn den kapillära stighöjden. För finkorniga jordar med låg permeabilitet är stighöjden efter ett dygn betydligt lägre än den kapillära stighöjden. Den högsta stighöjden under ett dygn erhålls i grovsilt."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 28.1, "y0": 708.4, "x1": 125.1, "y1": 750.3, "innehåll": "Figur 27. Kapillaritet och stighöjd under 24 timmar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 28.1, "y0": 202.8, "x1": 124.1, "y1": 266.3, "innehåll": "Figur 25. Undertryckskapillari- meter RS/52 för under- sökning av sand och grovsilt (VTI)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 28.1, "y0": 446.8, "x1": 133.4, "y1": 499.5, "innehåll": "Figur 26. Samband mellan d 50 -värde och effektivt negativt portryck."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 51.5, "y0": 162.1, "x1": 248.3, "y1": 287.1, "innehåll": "Allmänt Man skiljer i geotekniken oftast på deforma- tionsegenskaper och hållfasthetsegenskaper. Dessa egenskaper är dock inbördes relaterade. Deformationerna är starkt beroende av hur stor del av jordens skjuvhållfasthet som tas i anspråk och skjuvhållfastheten är starkt bero- ende av volymändringar i jorden under skjuv- ning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 51.5, "y0": 287.8, "x1": 250.2, "y1": 611.1, "innehåll": "Vid bestämning av deformations- och hållfast- hetsegenskaper är det mycket viktigt att försö- ken utförs så att de simulerar de verkliga be- lastningsfallen. En jords deformationsegen- skaper beror på dess avsättnings- och spän- ningshistoria. Denna har gett upphov till dess struktur, relativa lagringstäthet och förkonsoli- deringstryck. Deformationsegenskaperna be- ror också på vattenmättnadsgrad, kornstorlek och kornfördelning, kornform, de ingående mineralen och halt av organiskt material. Le- rors deformationsegenskaper kan ändras om porvattnets sammansättning ändras. Vid be- stämning i laboratorium är man hänvisad till relativt små prover, vilka ibland blivit starkt störda under provtagning och transport. Med vanliga provtagningsmetoder kan man bevara strukturen endast i de finkornigare jordarna, där sorptions- och kapillärkrafterna håller samman proverna. Möjligheterna att mäta kor- rekta deformations- och hållfasthetsparametrar i laboratoriet för naturligt lagrade grovkorniga jordar är därför begränsade. För inhomogena prover med sprickor och svaghetszoner är det viktigt att försöken utförs på så stora prover att inverkan av dessa inhomogeniteter inryms."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 51.5, "y0": 611.8, "x1": 248.1, "y1": 767.1, "innehåll": "I klassisk jordmekanik behandlas deforma- tionsproblemen ofta som om jorden vore ett kontinuerligt linjärelastiskt medium. Jord är i verkligheten, med undantag för de finkorni- gaste jordarterna, ett avgjort diskontinuerligt medium. Samtliga jordarter har icke-linjära deformationsegenskaper och dessa är tidsbero- ende. Innehåller jordens porer vatten kan en hydrodynamisk fördröjning inträffa vid ut- pressning eller uppsugning av vatten. Dessut- om uppstår krypdeformationer i jord. En nog- grann kännedom om jords deformationsegen-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 261.4, "y0": 161.8, "x1": 458.0, "y1": 329.1, "innehåll": "skaper fordras och för belastningsfallet rele- vanta parametrar måste användas vid deforma- tionsberäkningarna. För grovkorniga jordar är därför in-situförsök att rekommendera framför laboratorieförsök. För bankar och fyllningar där utläggningsförfarandet kan simuleras, kan dock deformationsegenskaperna bestämmas i laboratoriet. För finkorniga jordar kan defor- mationsegenskaperna bestämmas i laboratoriet förutsatt att proverna är ostörda. I dessa jordar är dessutom den hydrodynamiska fördröjning- en så stor att provningen av praktiska skäl måste utföras på små prover."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 261.4, "y0": 330.1, "x1": 458.1, "y1": 563.1, "innehåll": "Deformationstyper Deformationerna delas upp i två huvudgrup- per, en som består av volymändring och en som består av formändring. Ren volymändring uppstår teoretiskt endast under ett isotropt spänningstillstånd (= lika tryckökning i alla riktningar). Då jorden på grund av spännings- historien har olika deformationsegenskaper i olika riktningar är det sällsynta belastningsfall som resulterar i endast volymändring skilt från det isotropa. Ren formändring uppstår i vat- tenmättade prover vid så hastig spänningsänd- ring att inget vatten hinner pressas ut eller sugas upp. Ren formändring under dränerade förhållanden uppstår endast då jorden befinner sig i en för belastningsfallet kritisk lagring, varmed menas att den skjuvas utan att ändra volym."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 261.4, "y0": 563.8, "x1": 456.7, "y1": 767.1, "innehåll": "Deformationerna i jord beror på förändringar i effektivspänningarna mellan korn och partik- lar. De vatten- och lufttrycksförändringar som uppstår vid hastiga spänningsändringar inver- kar på så sätt att de fördröjer volymändringar- na. Portrycken påverkar också relationen mel- lan skjuvspänning och effektiv normalspän- ning. Denna relation bestämmer storleken av formändringen, varför minskningar av port- ryck kan fördröja formändringar och poröver- tryck påskynda dessa. Porövertryck kan leda till stora skjuvdeformationer och brott vid belastningar som endast skulle ha resulterat i måttliga deformationer om de hade påförts så långsamt att jorden hunnit dränera bort por- övertrycket."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 136.7, "y0": 49.2, "x1": 333.3, "y1": 96.5, "innehåll": "Deformationerna kan vara både elastiska (åter- gående vid avlastning) och plastiska (kvarstå- ende vid avlastning)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 136.7, "y0": 97.2, "x1": 333.5, "y1": 360.5, "innehåll": "Deformationerna kan också delas in i momen- tana och tidsbundna deformationer. De mo- mentana deformationerna består i vattenmätta- de och odränerade jordar av formändring och i övriga fall som regel av både volym- och formändring. Tidsbundna deformationer består av konsolidering och krypning. Med konsoli- dering avses deformation genom volymminsk- ning. I vattenmättade jordar åtföljs volym- minskningen av en vattenutpressning som till storleken direkt motsvarar volymminskningen. Man skiljer mellan primär och sekundär kon- solidering. Under den primära konsolidering- en fördröjs volymminskningen hydrodyna- miskt, medan den sekundära konsolideringen sker så långsamt att ingen nämnvärd hydrau- lisk gradient uppstår. Krypning ger upphov till både formändring och volymändring. Den sekundära konsolideringen består av krypning, som också ingår i den primära konsolidering- en."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 136.7, "y0": 361.2, "x1": 332.7, "y1": 492.5, "innehåll": "Den omlagring av kornen som uppkommer vid deformation, speciellt skjuvdeformation, leder i regel till volymändring i jorden. åtföljs omlagringen av en volymökning sägs jorden vara dilatant och åtföljs omlagringen av en volymminskning sägs jorden vara kontraktant. Förblir volymen konstant under dränerade förhållanden sägs jorden vara i kritisk lagring. Fast lagrade jordar med låga spänningar är mest dilatanta."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 136.7, "y0": 493.6, "x1": 333.6, "y1": 768.5, "innehåll": "Inverkan av spänningshistoria på deformationsegenskaperna Om en jord tidigare varit utsatt för en större belastning än den rådande och konsoliderat för denna, kallas den överkonsoliderad. Denna överkonsolidering medför att om belastningen i jorden ökas upp till den tidigare maximala belastningen uppstår endast mindre deforma- tioner av i huvudsak elastisk natur. För spän- ningar nära förkonsolideringstrycket tillkom- mer dock påtagliga krypdeformationer. över- skrids den tidigare maximala belastningen blir deformationerna betydligt större och av plas- tisk natur. Förändringen i deformationsegen- skaper vid överskridande av den tidigare max- imala belastningen är markant för löst lagrade finkorniga jordar men mera måttlig i fasta och grovkorniga jordar. Deformationerna vid av- lastning är i huvudsak elastiska. Detta illustre- ras i Figur 28 för ett jordelement som belastas isotropt."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 345.8, "y0": 236.3, "x1": 543.2, "y1": 559.6, "innehåll": "I naturligt lagrade jordar är effektivspänning- arna normalt inte isotropa. Som regel är effek- tiva vertikalspänningen σ ´ V större än effektiva horisontalspänningen σ ´ H . Motsatsen gäller i starkt överkonsoliderade jordar. Det maximala vertikaltryck jorden konsoliderat för kallas förkonsolideringstrycket σ ´ c . Detta förkonsoli- deringstryck kan förutom direkt last bero på uttorkning, fluktuationer i grundvattennivån, kemiska processer i jorden och/eller långvarig sekundär konsolidering. Om förkonsolide- ringstrycket överensstämmer med rådande vertikala effektivspänning kallas jorden nor- malkonsoliderad. Förutsättningen är dock att porvattentrycket motsvarar ett hydrostatiskt vattentryck eller annars är stabilt. I de fall σ ´ V = σ ´ c och porvattentrycket är högre än det stationära pågår primär konsolidering och jor- den är underkonsoliderad. I en underkonsoli- derad jord pågår plastiska deformationer och i en normalkonsoliderad jord medför varje ök- ning av det effektiva vertikaltrycket plastiska deformationer. Förkonsolideringstrycket är således en mycket viktig parameter för kom- pressionsegenskaperna i lösa och finkorniga jordar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 346.4, "y0": 560.3, "x1": 540.5, "y1": 679.6, "innehåll": "Förkonsolideringstrycket är den effektiva ver- tikalspänning som inte kan överskridas utan att plastiska deformationer uppstår. I varje annan riktning finns en motsvarande gräns- spänning. Vid plan mark är normalt den verti- kala gränsspänningen störst och den horison- tella lägst. Gränsspänningen vinkelrätt mot ett plan som bildar vinkeln α mot horisontalpla- net blir då"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 247.0, "y1": 96.5, "innehåll": "I lutande terräng har den maximala gränsspän- ningen ofta en riktning som är förskjuten nå- got från den vertikala mot släntriktningen."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.5, "y0": 97.2, "x1": 247.5, "y1": 288.5, "innehåll": "Om den vertikala och den horisontella spän- ningen är huvudspänningar kan tre olika de- formationstyper definieras beroende på spän- ningarnas storlek och inbördes förhållande, Figur 29 . Om det inbördes förhållandet mellan största och minsta effektiva huvudspänningen är för stort sker skjuvbrott, vilket medför oändlig formändring. är de effektiva spän- ningarna lägre än gränsspänningarna, och det inbördes förhållandet lägre än för skjuvbrott, blir deformationerna elastiska. överskrids gränsspänningarna, men det inbördes spän- ningsförhållandet är lägre än för skjuvbrott, blir deformationerna plastiska men begränsa- de."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 261.4, "y0": 49.2, "x1": 454.3, "y1": 84.5, "innehåll": "solideringsgrad, permeabilitet och kompressi- onsegenskaper."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 261.4, "y0": 85.2, "x1": 457.4, "y1": 156.5, "innehåll": "I grovkorniga jordar uppstår stora portrycks- ändringar endast vid mycket hastiga spänning- sändringar som detonationer och jordbävning- ar. Mindre portrycksändringar kan uppstå vid t.ex. vågkrafter."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 261.4, "y0": 157.2, "x1": 454.1, "y1": 327.0, "innehåll": "I de finkornigaste jordarna ändras volymen obetydligt under laständringen, utom då be- lastningshastigheten är exceptionellt låg. Schematiskt kan portrycksuppbyggnaden be- skrivas som följer. I helt odränerade belast- ningsfall beror portrycksändringen på över- konsolideringsgraden och skjuvspänningsni- vån. Vid spänningsändringar inom det elastis- ka deformationsområdet för vattenmättade jordar ändras portrycket så att medeleffektiv- trycket p´ förblir oförändrat. Medeleffektiv- trycket är medelvärdet av de effektiva huvud- spänningarna σ ´ x , σ ´ y och σ ´ z ,"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 261.4, "y0": 367.9, "x1": 458.5, "y1": 667.3, "innehåll": "En odränerad isotrop spänningsändring resul- terar således i en lika stor portrycksändring. ökas endast en huvudspänning, Δσ x , ändras medelspänningen Δ p = Δσ x / 3, portrycksänd- ringen Δ u blir också Δ u = Δσ x / 3. Effektiv- spänningen i belastningsriktningen ökar då med Δσ ´ x = 2 Δσ x / 3 samtidigt som den mins- kar i de båda andra huvudspänningsriktningar- na Δσ ´ y = Δσ ´ z = - Δσ x / 3. Om dessa effektiv- spänningsändringar medför att gränsspänning- en för elastiska deformationer nås i belast- ningsriktningen ändras portrycksutvecklingen. Från och med att den effektiva gränsspänning- en nåtts blir portrycksändringen sådan att gränsspänningen inte överskrids. En ytterliga- re spänningsökning i denna riktning resulterar således i en lika stor portrycksökning. Defor- mationerna ändras också från elastiska till plastiska. är skjuvspänningsnivån hög, orsa- kar skjuvdeformationerna ytterligare portryck- sökningar och för jordar med instabil struktur kan portrycksökningen bli väsentligt högre än spänningsökningen efter det att plasticering påbörjats, Figur 30 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 261.4, "y0": 667.9, "x1": 457.6, "y1": 775.3, "innehåll": "Om effektivspänningsändringarna i stället medför att kriteriet för skjuvbrott nås, ändras portrycksutvecklingen så att skjuvbrottsvillko- ret vid konstant volym följs. är jorden över- konsoliderad vill den öka sin volym vid skjuv- brott (dilatant brott). Då volymen hålls kon- stant sjunker i stället portrycken. Deforma- tionerna blir plastiska. är materialet normal-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 50.3, "y0": 469.5, "x1": 241.1, "y1": 531.4, "innehåll": "Om huvudspänningsriktningen ändras gäller gränsspänningarna mot de plan som huvud- spänningarna verkar i stället för σ ´ c och σ ´ Hmax ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.5, "y0": 529.6, "x1": 246.6, "y1": 661.0, "innehåll": "I grovkorniga jordar är gränsspänningarna svåra att bestämma eftersom övergången mel- lan elastiska och plastiska deformationer är diffus. Strukturen och lagringstätheten i dessa material har också oftast skapats av avsätt- ningsförhållanden, skjuvdeformationer och vibrationer som i dessa jordar påverkar jord- skelettet betydligt mer än direkt last. Kom- pressionsegenskaperna hänförs därför oftast till lagringstätheten i dessa material."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.5, "y0": 661.9, "x1": 248.4, "y1": 775.0, "innehåll": "Portrycksuppbyggnad När spänningsändringar sker så snabbt att en hydrodynamisk fördröjning av volymändring- en uppstår, ändras trycket i porerna. Tryckänd- ringen är störst i helt vattenmättade jordar och avtar snabbt med minskande vattenmättnads- grad. Storleken av portrycksändringen beror på spänningsändringen och jordens överkon-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 136.7, "y0": 193.8, "x1": 333.7, "y1": 265.1, "innehåll": "konsoliderat då skjuvbrottsvillkoret nås, vill jorden minska sin volym vid brott (kontraktant brott) och då volymen hålls konstant ökar i stället portrycken, samtidigt som odränerat skjuvbrott inträffar, Figur 31 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 346.4, "y0": 49.6, "x1": 540.3, "y1": 104.9, "innehåll": "Deformationsmoduler Tryckmodulen Tryckmoduien K definieras genom sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 346.4, "y0": 213.2, "x1": 537.7, "y1": 263.0, "innehåll": "där p´ = σ ´ 1 = σ ´ 2 = σ ´ 3 = effektivt isotropt tryck V = ε 1 + ε 2 + ε 3 = relativ volymändring"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 346.4, "y0": 261.2, "x1": 542.2, "y1": 296.6, "innehåll": "Tryckmodulen för plastiska deformationer kan uttryckas empiriskt genom sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 346.4, "y0": 410.5, "x1": 536.3, "y1": 469.9, "innehåll": "Värden på K m och α bestäms genom isotropa triaxialförsök under dränerade förhållanden. Tryckmodulen bestäms sällan i Sverige men däremot ofta utomlands."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 23.3, "y0": 53.8, "x1": 133.6, "y1": 192.9, "innehåll": "Figur 30. Effektivspänningsändring och portrycksändring vid odränerad ökning av vertikalspänning medan de yttre horisontella spänning- arna hålls konstanta. Proven lätt överkonsolide- rade. A = Normalsensitiv lera. B = Löst lagrad sand och vissa högsensitiva leror."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 21.8, "y0": 277.5, "x1": 130.8, "y1": 395.3, "innehåll": "Figur 31. Effektiv spänningsändring och portrycksändring vid odränerad ökning av vertikaltrycket i leror med olika över konsoliderings- kvoter. A. Starkt överkonsoliderad B. överkonsoliderad C. Svagt överkonsoliderad"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 136.7, "y0": 407.9, "x1": 332.5, "y1": 479.2, "innehåll": "Vändpunkten på skjuvbrottlinjen då materialet vare sig vill öka eller minska sin volym (kri- tisk lagring) inträffar då den effektiva spän- ningen är ungefär 0,8 ggr gränsspänningen i största huvudspänningsriktningen."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 136.7, "y0": 479.9, "x1": 331.5, "y1": 527.2, "innehåll": "Negativa portryck begränsas ofta av jordens kapillaritet och att gas som varit löst i porvatt- net frigörs."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 136.7, "y0": 527.9, "x1": 331.5, "y1": 659.2, "innehåll": "Utjämning av porövertryck beror på jordens permeabilitet och kompressionsegenskaper. I grovkorniga material går den mycket snabbt. I de finkornigaste jordarna utjämnas som regel porövertrycket relativt snabbt tills effektiv- spänningarna nått gränsspänningarna. De där- efter kvarstående porövertrycken tar mycket lång tid för att utjämnas. Utjämningstiden växer med kvadraten på dräneringsvägens längd."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 136.7, "y0": 659.9, "x1": 327.8, "y1": 707.2, "innehåll": "Utjämning av porundertryck beror på jordens permeabilitet och svällningsegenskaper men också på tillgången på fritt vatten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 136.7, "y0": 707.9, "x1": 326.2, "y1": 767.2, "innehåll": "Då det till en början kan vara svårt att tänka sig in i portrycksuppbyggnad och spännings- vägar har dessa illustrerats för några vanliga belastningsfall i APPENDIX."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 22.4, "y0": 531.2, "x1": 128.1, "y1": 583.8, "innehåll": "Figur 32. Spänning och deformation vid bestämning av tryck- modulen."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 346.4, "y0": 623.4, "x1": 538.7, "y1": 684.4, "innehåll": "Skjuvmodulen G Med skjuvmodulen G avses förhållandet mel- lan skjuvspänning τ och vinkeländring γ vid enkel skjuvning, Figur 33 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 51.5, "y0": 182.4, "x1": 244.5, "y1": 229.7, "innehåll": "Bestämningen av skjuvmodulen kan göras i skjuvapparat, varvid provets volym bör hållas konstant."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 51.5, "y0": 230.4, "x1": 246.1, "y1": 277.7, "innehåll": "Skjuvmodulen minskar med ökande deforma- tion och spännings-deformationskurvan får ett i stort sett hyperboliskt förlopp, Figur 34"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 50.9, "y0": 337.4, "x1": 202.8, "y1": 388.1, "innehåll": "G 0 = initiell skjuvmodul γ r = referensdeformation τ max /G 0 τ max = skjuvhållfasthet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 51.5, "y0": 385.4, "x1": 244.8, "y1": 432.8, "innehåll": "Sambandet varierar något för olika typer av jord och empiriskt kan skjuvmodulen uttryck- as enligt"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 51.5, "y0": 551.5, "x1": 230.2, "y1": 598.9, "innehåll": "modifierad hyperbolisk skjuvdeformation. a och b är materialkonstanter. e är portalet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 261.4, "y0": 49.2, "x1": 439.4, "y1": 72.5, "innehåll": "Typiska värden på a och b ges i Tabell 25 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 261.4, "y0": 130.8, "x1": 453.6, "y1": 190.1, "innehåll": "Initialmodulen G 0 ökar med ökande normal- spänningar och med minskande portal. Speci- ellt i leror ökar den också med ökande över- konsolideringskvot."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 261.4, "y0": 190.8, "x1": 443.9, "y1": 214.1, "innehåll": "Empiriskt kan initialmodulen uppskattas ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 261.4, "y0": 261.5, "x1": 455.6, "y1": 335.3, "innehåll": "där p a är atmosfärstrycket (100 kPa) och k en faktor som varierar med jordens plasticitetsin- dex från 0 för friktionsjord till max 0,5 för mycket högplastisk kohesionsjord med I P > 80 %."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 261.4, "y0": 333.5, "x1": 457.0, "y1": 476.8, "innehåll": "\\\"Skjuvmodulen för stora deformationer kan någorlunda bestämmas i skjuvapparat.  För bestämning av G 0 vid små deformationer er- fordras försök med skjuvvågsmätning med \\\"bender elements\\\" eller mätning av resonans- frekvens i \\\"resonant column\\\" försök. De sena- re kan bestå av enkla RC(FF)-försök (resonant column free-free) eller mer avancerade försök i resonant column apparat, med vilken också skjuvmodulens förändring vid töjningar inom ett begränsat område kan mätas.\\\""}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 261.4, "y0": 477.5, "x1": 457.7, "y1": 539.1, "innehåll": "För normalkonsoliderad och lätt överkonsoli- derad lera kan den initiella skjuvmodulen upp- skattas ur den odränerade skjuvhållfastheten c u och flytgränsen w L"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 261.4, "y0": 582.0, "x1": 445.3, "y1": 617.3, "innehåll": "För överkonsoliderad lera korrigeras den så utvärderade initialmodulen enligt:"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 462.6, "y0": 108.9, "x1": 568.2, "y1": 161.5, "innehåll": "Figur 33. Spänning och deformation vid bestämning av skjuv- modulen G."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 462.6, "y0": 687.0, "x1": 567.7, "y1": 750.5, "innehåll": "Figur 34. Skjuvmodulens variation med deformationen (efter Hardin och Drnevich, 1972)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 462.6, "y0": 62.2, "x1": 551.9, "y1": 104.1, "innehåll": "Tabell 25. Typiska värden för konstanterna a och b."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 69.6, "x1": 333.0, "y1": 116.9, "innehåll": "En bättre bestämning av G 0 för naturlig jord kan göras genom mätning av skjuvvågsutbred- ning med seismik i fält."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 118.3, "x1": 331.6, "y1": 241.7, "innehåll": "Elasticitetsmodul E och kontraktionstalet ν Elasticitetsmoduler och kontraktionstal för jord är ofta rent fiktiva. Att man ändå försöker bestämma dessa beror på elasticitetsteorins användbarhet och att den, använd med rele- vanta parametrar, ger god överensstämmelse mellan beräknade och uppmätta deformatio- ner."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 242.4, "x1": 330.3, "y1": 289.7, "innehåll": "Elasticitetsmodulen E och kontraktionstalet ν härleds ur skjuvmodulen G och tryckmodulen K och blir då"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 392.1, "x1": 330.8, "y1": 463.5, "innehåll": "För ett inkompressibelt material ( K = ∞ ), t ex vattenmättad jord under odränerade förhållan- den, är E = 3 G och ν = 0,5. Kompressionen blir"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.1, "y0": 601.9, "x1": 324.3, "y1": 661.3, "innehåll": "Elasticitetsmodulen för jordskelettet kan be- stämmas genom dränerade triaxialförsök där σ ´ 2 och σ ´ 3 hålls konstanta och σ ´ 1 ökas, Fi- gur 35 . Man utvärderar då"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 346.4, "y0": 245.5, "x1": 543.0, "y1": 292.8, "innehåll": "Spännings-deformationskurvan blir liksom vid bestämning av skjuvmodulen en hyperbolisk funktion."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 346.4, "y0": 293.5, "x1": 537.7, "y1": 328.8, "innehåll": "Sekantmodulen (från ε = 0 till ε 1 ) kan skrivas som"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 346.4, "y0": 362.0, "x1": 536.4, "y1": 397.4, "innehåll": "och tangentmodulen vid ε = ε l som (Kondner Duncan m.fl.)"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 346.4, "y0": 442.7, "x1": 537.4, "y1": 468.5, "innehåll": "Bestämning av E 0 och b framgår av Figur 36 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 346.4, "y0": 466.7, "x1": 540.6, "y1": 582.7, "innehåll": "Kontraktionstalet ν kan bestämmas ur samma försök som förhållandet mellan deformatio- nerna i huvudspänningsriktningarna. där kompressioner räknas som positiva."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 24.1, "y0": 97.2, "x1": 129.7, "y1": 160.7, "innehåll": "Figur 35. Spänning och deformation vid bestämning av elastici- tetsmodul och kontrak- tionstal."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 24.7, "y0": 673.8, "x1": 129.5, "y1": 737.3, "innehåll": "Figur 36. Bestämning av parametra- ma E 0 och b , ingående i uttrycket för elasticitets- modulen E ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 51.5, "y0": 50.0, "x1": 246.9, "y1": 199.7, "innehåll": "Kompressionsmodulen M (ödometermodulen) och kompressionsindex C C Vid beräkning av sättningar i jord på grund av last på markytan används som regel kompres- sionsmodulen M . Kompressionsmodulen be- stäms genom att det effektiva vertikaltrycket i ett prov ökas samtidigt som deformationer i horisontalled förhindras. Detta motsvarar för- hållandet vid en utbredd last på markytan eller en grundvattensänkning, Figur 37 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 261.4, "y0": 97.2, "x1": 455.2, "y1": 195.0, "innehåll": "I Sverige infördes i början av 1950-talet kom- pressionsindex ε 2 . Detta definierades som den relativa kompressionen vid en fördubbling av lasten. ε 2 används inte längre men förekom- mer ofta i äldre undersökningar och rapporter. Mellan C C och ε 2 råder sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 261.4, "y0": 241.2, "x1": 452.7, "y1": 276.5, "innehåll": "Kompressionsmodulen M definieras vanligen genom sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 261.4, "y0": 289.2, "x1": 434.5, "y1": 336.6, "innehåll": "(tangentmodul) där ν betecknar vertikal, eller alternativt"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 261.4, "y0": 349.2, "x1": 445.4, "y1": 408.5, "innehåll": "(sekantmodul) I båda fallen gäller att inga horisontaldefor- mationer tillåts."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 261.4, "y0": 409.2, "x1": 454.9, "y1": 444.5, "innehåll": "Mellan kompressionsmodul, elasticitetsmodul och tryckmodul råder sambanden"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 462.6, "y0": 262.6, "x1": 568.2, "y1": 315.3, "innehåll": "Figur 37. Spänning och deformation vid bestämning av kompressionsmodul."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 51.5, "y0": 366.7, "x1": 248.0, "y1": 438.0, "innehåll": "Enligt äldre praxis ritas spännings-deforma- tionskurvan för leror upp i ett halvlogaritma- tiskt diagram där det vertikala effektivtrycket avsätts i logaritmisk skala och portalet eller relativa kompressionen i linjär skala, Figur 38 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 51.5, "y0": 438.7, "x1": 245.5, "y1": 512.5, "innehåll": "I detta diagram blir en del av kurvan i det när- maste rät då effektivtrycket är större än för- konsolideringstrycket σ ´ c . Ur lutningen av denna del bestäms kompressionsindex. Kom- pressionsindex C C definieras av sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 462.6, "y0": 638.3, "x1": 562.9, "y1": 691.0, "innehåll": "Figur 38. Spännings-deformations- kurvor för lera med vertikaltrycket i logskala."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 136.7, "y0": 92.9, "x1": 331.5, "y1": 128.2, "innehåll": "Tangentmodulen kan för plastiska deformatio- ner skrivas"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 136.1, "y0": 182.3, "x1": 310.0, "y1": 280.0, "innehåll": "(Odhe, Janbu, Brinch-Hansen m fl) där m = kompressionsmodultalet β = spänningsexponent σ ´ = effektivt vertikaltryck σ ´ j = jämförelsetryck, som regel 100 kPa."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 136.7, "y0": 278.3, "x1": 328.8, "y1": 313.6, "innehåll": "Typiska värden på m och β ges i Figur 39 och i Figur 40 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 136.7, "y0": 343.5, "x1": 332.9, "y1": 414.9, "innehåll": "Sverige huvudsakligen för grovkorniga jordar- ter. Närmare studier av spännings-deforma- tionskurvorna för svenska leror har visat att uttrycket för kompressionsmodulen varierar med spänningsnivån, Figur 41 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 345.8, "y0": 198.7, "x1": 539.1, "y1": 282.2, "innehåll": "konstant M = M 0 . I spänningsintervallet σ ´ c < σ ´< σ ´ L är modulen också konstant M = M L . I spänningsintervallet σ ´ > σ ´ L ökar modulen med spänningen och kan skrivas M = M L + M´( σ – σ ´ L ) där M´ är kompres- sionsmodultalet ( ≠ m)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 346.4, "y0": 282.7, "x1": 531.4, "y1": 342.0, "innehåll": "Värdet av M´ beror främst på jordens portal och för vattenmättade leror har man funnit sambandet M´ ≈ 4,5 + 6/w N . Sambandet har dock stor spridning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 346.4, "y0": 342.7, "x1": 543.1, "y1": 546.0, "innehåll": "Storleken av kompressionsmodulen för plas- tiska deformationer beror främst på jordens portal. De fasta kornen och partiklarna är i stort sett inkompressibla även om de kan bry- tas och krossas. Det är alltså främst porerna som pressas samman. Grovkorniga jordar har som regel en lagringstäthet som motsvarar mycket höga förkonsolideringstryck, men även vid förstagångsbelastning ökar moduler- na mycket snabbt med ökande belastning, var- för kompressionerna blir relativt små. Utsätts jordarna för vibrationer kan dock sättningarna bli betydande. Kompressionsmodulen sjunker med minskande kornstorlek. Siltjordar kan ha relativt höga portal, speciellt om de är organis- ka och/eller leriga."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 24.1, "y0": 507.0, "x1": 124.4, "y1": 559.7, "innehåll": "Figur 40. Vattenkvotens inflytande på m i lera (från Janbu, 1970)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 24.1, "y0": 692.9, "x1": 128.8, "y1": 745.6, "innehåll": "Figur 39. Porositetens inflytande på m och β . Principskisser (från Janbu, 1970)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 24.1, "y0": 72.6, "x1": 123.9, "y1": 125.3, "innehåll": "Figur 41. Spännings-deformations- samband och kompres- sionsmoduler för lera."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 248.2, "y1": 168.5, "innehåll": "Vattenmättade lerors kompressibilitet kan rela- teras till vattenkvoten. Högplastiska leror har förmågan att hålla mycket vatten och blir där- med ofta högkompressibla. Organiskt innehåll ökar ofta portalet och kompressibiliteten. De mest kompressibla jordarna är de organiska där porvolymen kan vara över 95 % av totala volymen. Dessa jordar kan pressas ihop till en bråkdel av sin ursprungliga volym."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 51.5, "y0": 169.6, "x1": 248.2, "y1": 500.9, "innehåll": "Konsolidering Endimensionell primär konsolidering Med primär konsolidering menas volym- minskning som sker med hydrodynamisk för- dröjning. Vid momentan ökning av vertikal- trycket i en vattenmättad jord ökar vatten- trycket i porvattnet. är jorden normalkonsoli- derad blir portrycksökningen lika stor som vertikaltrycksökningen. Denna portryckök- ning ger också upphov till en hydraulisk gra- dient då trycknivåerna vid jordens dränerade ändytor är lägre. Vid utbredd belastning antas som regel att den vattenströmning som då star- tar är endimensionell, dvs. att all vattenström- ning sker uppåt till markytan och eventuellt nedåt om jorden kan dränera i botten genom permeabla jordlager. Allteftersom porvattnet pressas ut minskar jordens volym. Samtidigt överförs den del av lasten som burits av por- övertrycket successivt till kornskelettet som ett effektivtryck och portrycket minskar. Tids- förloppet för denna vattenutpressning beräk- nas ofta med konsolideringskoefficienten c v . Konsolideringskoefficienten beror på permea- biliteten k och kompressionsmodulen M och skrivs"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 51.5, "y0": 534.2, "x1": 247.9, "y1": 569.6, "innehåll": "Tiden för en viss portrycksutjämning (konsoli- deringsgrad) beräknas sedan ur"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 51.5, "y0": 616.8, "x1": 234.9, "y1": 688.1, "innehåll": "där T v  = tidsfaktor, funktion av konsoliderings- grad och dräneringsfall h = jordlagrets tjocklek(vid dubbelsidig dränering halva tjockleken)"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 51.5, "y0": 688.8, "x1": 248.1, "y1": 772.1, "innehåll": "Med konsolideringsgrad avses hur stor del av porövertrycket som har utjämnats. Konsolide- ringsgraden betecknas U . Vid enklare beräk- ningar antas att modulen är konstant, varför U  också kan beteckna hur stor del av slutkom- pressionen, vid 100 % primärsättning, som"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 261.4, "y0": 340.4, "x1": 451.0, "y1": 375.8, "innehåll": "uppnåtts (utan beaktande av krypdeformatio- ner)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 261.4, "y0": 376.4, "x1": 442.5, "y1": 411.8, "innehåll": "Tidsfaktorn T v fås för ödometerfallet ur Fi- gur 42 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 261.4, "y0": 412.4, "x1": 458.1, "y1": 555.8, "innehåll": "Vid användande av c v och T v görs ett antal förenklade antaganden om att jorden är vatten- mättad och homogen, vattenflöde och defor- mation endast sker i en riktning, Darcys lag gäller, k och M är konstanter och att samban- det mellan effektivspänning och portal är obe- roende av tiden. Dessa förenklingar kan an- vändas för kortvariga tidsintervall med små deformationer, men stora fel kan uppstå vid beräkning av långvariga förlopp i kompres- sibla jordar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 261.4, "y0": 556.4, "x1": 454.0, "y1": 627.8, "innehåll": "Förbättrade beräkningsmetoder som tar hän- syn till de ingående parametrarnas variationer och den invävda sekundära kompressionen finns och bör användas för beräkning av sätt- ningsförlopp i finkornig kompressibel jord."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 261.4, "y0": 629.3, "x1": 456.7, "y1": 774.2, "innehåll": "Sekundär konsolidering Med sekundär konsolidering avses tidsbunden volymminskning under konstant spänning, som sker så långsamt att ingen hydraulisk gra- dient uppstår. Sekundär konsolidering är en krypdeformation som pågår också under pri- märkonsolideringen, varför uppdelningen i primär och sekundär konsolidering är fiktiv. Den sekundära konsolideringen utvärderas i regel genom att tid-sättningskurvan efter en lastökning studeras, Figur 43 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.7, "y0": 183.4, "x1": 332.7, "y1": 410.7, "innehåll": "Efter att den hydrodynamiska fördröjningen upphört övergår tid-sättningskurvan, där tiden är i logaritmisk skala och kompressionen i linjärskala, till att bli en någorlunda rät linje. Lutningen av denna linje ökar med ökande portal och minskande kornstorlek. Den varie- rar också med den aktuella spänningens för- hållande till förkonsolideringstrycket. Då ti- den till full portrycksutjämning är mycket kort i högpermeabla material är nästan alla tids- bundna deformationer i grovkorniga jordar sekundärdeformationer. I filttorv och mellan- torv är större delen av de tidsbundna deforma- tionerna ofta sekundärdeformationer. För övri- ga jordar beror inverkan av den sekundära deformationen av laststegets storlek, spän- ningsnivån, dräneringsförhållanden och vilket tidsperspektiv som beaktas."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.7, "y0": 411.4, "x1": 331.4, "y1": 578.7, "innehåll": "I grovkorniga jordar som grus och sand upp- står den största delen av totalsättningen vid själva belastningen och sekundärdeforma- tionerna därefter är begränsade och kan som regel uppskattas med schablonmetoder. Ett undantag är sprängsten där de sekundära de- formationerna kan vara av samma storlek som initialsättningen. I finkornig lös jord är sekun- därdeformationerna ofta stora, och vid spän- ningar nära förkonsolideringstrycket kan de med tiden utgöra huvuddelen av sättningarna. Innehåller jorden organiskt material kan se- kundärsättningarna bli mycket stora."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.1, "y0": 579.6, "x1": 331.8, "y1": 692.7, "innehåll": "Krypdeformationer Vid sidan av den tidsberoende volymdeforma- tionen, som i ödometerfallet till viss del består av formändring, uppstår tidsbundna formänd- ringar på grund av skjuvspänningar. Samban- det mellan ändring av deviatorspänning Δ ( σ l – σ 3 ) och deformationshastighet ε kan uttryckas genom sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 49.2, "x1": 538.0, "y1": 84.5, "innehåll": "Når största effektiva huvudspänningen gräns- spänningen ändras sambandet till"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 127.1, "x1": 530.9, "y1": 162.4, "innehåll": "Parametrarna k 1 , k 2 , c och m c är mått på jor- dens krypegenskaper."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 163.1, "x1": 539.3, "y1": 222.4, "innehåll": "En förutsättning för ekvationernas giltighet är att krypdeformationerna inte genom nedbryt- ning av strukturen och/eller portrycksupp- byggnad leder till brott."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 223.1, "x1": 540.3, "y1": 270.5, "innehåll": "För en viss given deviatorspänning under brottvärdet råder ett rätlinjigt samband mellan ln ε och ln t , Figur 44 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 271.1, "x1": 543.3, "y1": 318.4, "innehåll": "Krypparametrarna varierar med belastningsfall och måste bestämmas genom simulering av det verkliga belastningsfallet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 319.1, "x1": 537.3, "y1": 354.4, "innehåll": "Krypdeformationer är mycket påtagliga i fru- sen jord."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 532.0, "x1": 539.2, "y1": 675.0, "innehåll": "Bestämning av kompressionsegenskaper Kompressionsegenskaperna i finkornig jord bestäms vanligtvis i laboratorium. De vanli- gaste försöksmetoderna är ödometerförsök, kompressometerförsök och triaxialförsök. ödometerförsöket används för finkorniga jor- darter och kompressometerförsöket för mera grovkorniga. Triaxialförsök kan användas för alla jordarter."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 346.4, "y0": 675.7, "x1": 539.3, "y1": 723.0, "innehåll": "Kompressionsegenskaperna i naturlig grov- kornig jord uppskattas normalt ur sonderings- motstånd eller bestäms med fältförsök."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 246.5, "y1": 120.5, "innehåll": "tagits med standardkolvprovtagare. Ett prov med diametern 50 mm och höjden 20 mm pla- ceras i en ring. Ringen med provet läggs på en filtersten och på provet placeras en stämpel med filtersten som passar i ringen, Figur 45 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 261.4, "y0": 49.2, "x1": 454.6, "y1": 120.5, "innehåll": "\\\"tangenten. ödometerkurvans \\\"räta del\\\" för- längs och skärningspunkten med bisektrisen motsvarar empiriskt förkonsolideringstrycket. Kompressionsindex C C bestäms därefter för kurvans \\\"räta del\\\" Figur 46 .\\\""}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 261.4, "y0": 121.2, "x1": 457.6, "y1": 216.5, "innehåll": "Last-sättningskurvan från stegvisa försök skall också uppritas med last och deformation i lin- jära skalor. Detta ger en kontroll av att det utvärderade förkonsolideringstrycket motsva- ras av en verklig förändring i kompressions- egenskaperna samt möjlighet till utvärdering av kompressionsmodulen och dess variation."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 261.4, "y0": 217.2, "x1": 458.1, "y1": 363.0, "innehåll": "Tid-deformationskurvorna för vattenmättade jordar ritas med tiden antingen i logaritmisk eller kvadratrotsskala och vertikaldeformatio- nen i linjärskala. Då tiden uppritas i kvadrat- rotsskala, Figur 47 , utgör kurvans första del en rät linje. En rät linje med samma utgångspunkt men med 1,15 gånger större abskissa dras. Skärningspunkten mellan denna och tid-sätt- ningskurvan motsvarar 90 % konsolidering. U 90 , U 50 och t 50 konstrueras och konsolide- ringskoefficienten c v beräknas enligt"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 261.4, "y0": 407.9, "x1": 456.7, "y1": 467.2, "innehåll": "där 0,197= tidsfaktorn för 50 % konsolidering h 50 = halva provhöjden vid U 50 (dubbelsidig dränering)"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 51.5, "y0": 253.9, "x1": 247.3, "y1": 373.3, "innehåll": "Provet kan sedan belastas stegvis eller pressas samman med konstant deformationshastighet. Vid stegvis belastning fördubblas vertikallas- ten varje dygn. Efter lastpåläggningen avläses deformationen efter bestämda tidsintervall. Tid-sättningskurvan för varje laststeg och last- deformationskurvan uppritas. Vid uppritning- en av den senare används deformationen efter 24 timmars lastpåliggning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 51.5, "y0": 373.9, "x1": 235.9, "y1": 421.3, "innehåll": "Last-sättningskurvan uppritas med vertikal- trycket i logaritmisk skala och portalet eller vertikaldeformationen i linjärskala."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 51.5, "y0": 421.9, "x1": 247.6, "y1": 493.3, "innehåll": "Förkonsolideringstrycket σ ´ c utvärderas ge- nom att en tangent dras till kurvan i dess mest krökta punkt. En horisontell linje dras från tangeringspunkten och därefter en bisektris till vinkeln mellan den horisontella linjen och"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 261.4, "y0": 705.5, "x1": 453.3, "y1": 776.8, "innehåll": "Ritas tiden i logaritmisk skala, Figur 48 , kon- strueras U 0 ur parabelformen hos kurvans be- gynnelsedel. U 100 konstrueras som skärnings- punkten mellan tangenten till kurvans inflex- ionspunkt och förlängningen av kurvans räta"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 136.7, "y0": 197.1, "x1": 324.5, "y1": 258.9, "innehåll": "slutdel. t 50 och h 50 bestäms och c v beräknas. Den sekundära konsolideringskoefficienten bestäms genom att lutningen av kurvans räta slutdel α s = δε / δ logt mäts."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 136.7, "y0": 453.7, "x1": 332.1, "y1": 609.0, "innehåll": "ödometerförsök med konstant deformations- hastighet (CRS) är numera vanligast. I dessa försök placeras ödometern i en press som komprimerar provet med konstant deforma- tionshastighet. Dräneringen från filterstenen i provets underyta stängs och i stället mäts por- trycket som utbildas. Under försöket avläses tid, last, deformation och porvattentryck i pro- vets underyta kontinuerligt. Detta sker auto- matiskt och mätvärdena databehandlas och uppritas som kontinuerliga kurvor över kom- pressibilitet och permeabilitet, Figur 50 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 136.7, "y0": 609.7, "x1": 332.3, "y1": 777.0, "innehåll": "Förkonsolideringstrycket utvärderas ur kurvan för effektivt vertikaltryck mot relativ kom- pression. Kurvan börjar som en rät linje som efter att ha böjt av nedåt övergår i en ny rät linje. De räta linjerna dras ut och en likbent triangel skrivs in mellan dessa och kurvan med basen mot kurvan. Skärningspunkten mellan triangelns bas och den övre räta linjen motsvarar σ ´ c . Hela den efterföljande kurvan parallellförflyttas därefter med spänningen c så att den går genom punkten för det utvärde- rade förkonsolideringstrycket. Denna korrek- tion beror på att kurvans läge är hastighetsbe-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 248.3, "y1": 192.5, "innehåll": "roende. Därefter utvärderas modulen för den räta kurvdelen efter förkonsolideringstrycket M L , gränstrycket där modulen börjar öka σ ´ L samt relationen mellan modulökning och ef- fektivspänningsökning M´ . Ur dessa försök fås också permeabiliteten som funktion av kom- pressionen. (Utvärderingen av σ ´ c är något beroende av skalorna på axlarna varför den utförs i standardiserat diagram med 1 cm mot- svarande 10 kPa effektivt vertikaltryck och 1 cm motsvarande 1 % kompression.)"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 51.5, "y0": 193.2, "x1": 239.1, "y1": 240.5, "innehåll": "Motsvarande moduler kan utvärderas för det stegvisa ödometerförsöket då resultaten från detta uppritas i linjära skalor."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 51.5, "y0": 241.2, "x1": 244.1, "y1": 303.0, "innehåll": "Modulen före förkonsolideringstrycket M O utvärderad ur ödometerförsök blir som regel är för låg. Därför används praktiskt empiriska värden som M O  ≈ 250 c u ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 51.5, "y0": 302.0, "x1": 245.3, "y1": 386.9, "innehåll": "Kompressometerförsök I kompressometerförsöken är ödometerringen ersatt av ett antal ringar som är placerade med inbördes mellanrum så att de kan följa med vid provets kompression utan att ge upphov till friktionskrafter."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 51.5, "y0": 387.6, "x1": 247.3, "y1": 519.0, "innehåll": "Då kompressometern nästan uteslutande an- vänds för grovkorniga torra eller naturfuktiga jordar är det endast i undantagsfall man an- vänder sig av filterstenar och gummimembran invändigt i ringarna. Laststegen i kompres- sometern är vanligen en successiv fördubbling av lasten. För grova friktionsmaterial är last- stegens varaktighet kort (5 – 10 min). Resulta- ten brukar uppritas i dubbellogaritmiska dia- gram där m och β utvärderas enligt Figur 51 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 261.4, "y0": 50.0, "x1": 458.0, "y1": 230.9, "innehåll": "Triaxialförsök Vid triaxialförsök kan kompressionsmodulen bestämmas genom variation av celltrycket så att horisontaldeformation hindras. En vanliga- re användning av triaxialapparaten är dock att bestämma kompressionsegenskaperna vid be- lastningsfall och deformationsvillkor som av- viker från ödometerfallet. Vid höga skjuvspän- ningar då belastningen är nära brottlasten, blir vertikaldeformationerna betydligt större än i ödometerfallet. Detta kan simuleras och mätas i triaxialapparaten. I denna kan också tryck- modulen, elasticitetsmodulen och kontrak- tionstalet mätas, Figur 52 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 136.1, "y0": 566.3, "x1": 328.1, "y1": 628.8, "innehåll": "där τ f = skjuvhållfasthet σ ´ = effektivtryck vinkelrätt mot brottplanet φ ´ cv = friktionsvinkel vid kritisk lagring"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 136.7, "y0": 626.3, "x1": 332.9, "y1": 781.6, "innehåll": "Storleken av φ ´ cv beror på ingående mineral och i någon mån av kornform.  Skarpkantade och oregelbundna korn har något högre φ ´ cv än runda och jämna. φ ´ cv är i storleken 33 o för kvartssand och 37 o för sand med huvudmine- ralet fältspat. Fast lagrade eller överkonsolide- rade jordar ökar sin volym vid skjuvning (di- laterar). Då fordras ett större arbete för att åstadkomma skjuvning än vid konstant volym eftersom expansionsenergin tillkommer.  Mot- svarande minskar löst lagrade och normalkon- soliderade jordar (kontraktanta) sin volym och"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 346.4, "y0": 164.0, "x1": 542.3, "y1": 259.4, "innehåll": "arbetet som fordras för skjuvning är mindre än för skjuvning vid konstant volym. Detta med- för att friktionsvinkeln φ ´  blir spänningsbero- ende, vilket tillsammans med eventuella spän- ningsoberoende hållfasthetsbidrag gör att jor- dens dränerade hållfasthet inte generellt kan uttryckas"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 346.4, "y0": 290.3, "x1": 542.3, "y1": 325.6, "innehåll": "där φ ´ är en konstant utan i stället ofta får skri- vas"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 346.4, "y0": 344.4, "x1": 536.3, "y1": 379.7, "innehåll": "där c´ och φ ´ gäller för ett begränsat effektiv- spänningsintervall, Figur 53 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 136.7, "y0": 164.3, "x1": 336.1, "y1": 253.4, "innehåll": "Allmänt Skjuvhållfastheten i jord beror i huvudsak på friktionskrafter. även cementering och andra bindningskrafter kan förekomma. Med friktion avses här krafter som är en direkt funktion av effektivspänningsnivån i jorden."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 136.7, "y0": 254.0, "x1": 335.1, "y1": 421.4, "innehåll": "Man skiljer på dränerad och odränerad skjuv- hållfasthet beroende på belastningsfall och jordens konsolideringsegenskaper. I grovkor- niga jordar är endast den dränerade hållfasthe- ten av intresse utom vid stötbelastningar som jordbävningar och vågkrafter. I mera finkorni- ga jordar uppstår varaktiga portrycksändringar som påverkar effektivtrycket efter belastning- en och direkt efter spänningsändringen är den odränerade skjuvhållfastheten dimensioneran- de (korttidshållfasthet). Med tiden utjämnas portrycket och den dränerade hållfastheten kommer att gälla (långtidshållfasthet)."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 136.7, "y0": 422.3, "x1": 539.5, "y1": 612.3, "innehåll": "Dränerad skjuvhållfasthet Den dränerade skjuvhållfastheten beror främst av jordens friktionsvinkel, deformationsegen- skaper och spänningsnivån i jorden. Om spän- ningsnivån i förhållande till deformationsegen- skaperna är sådan att provets volym vid skjuv- ning är konstant, sägs jorden vara i kritisk lagring och skjuvhållfastheten kan skrivas För sand och grövre jord fordras relativt stora förändringar i spänningsnivån för att kraftigt förändra parametrarna och ofta anges bara en friktionsvinkel för dessa. En generell beskriv- ning av hållfastheten i dessa material fordrar dock att friktionsvinkeln varieras med både lagringstäthet och spänningsnivå."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 346.4, "y0": 612.9, "x1": 539.9, "y1": 696.3, "innehåll": "För att mobilisera skjuvhållfastheten krävs en viss deformation. Storleken av denna beror på volymändringens storlek. För dilatanta jordar är deformationen till brott relativt liten ( γ ≈ 0,01 radian). Brottdeformationen ökar med ökande volymminskning, Figur 54 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 346.4, "y0": 696.9, "x1": 542.1, "y1": 780.3, "innehåll": "För fast lagrade jordar sjunker skjuvhållfast- heten efter att brott passerats. Oberoende av lagringstätheten vid försökets början uppnås vid mycket stor skjuvdeformation samma resi- dualvärde φ ´ = φ ´ cv då volymändringarna upp- hört."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 51.5, "y0": 353.1, "x1": 245.6, "y1": 400.5, "innehåll": "Mellan mobiliserad friktionsvinkel φ ´ mob vid en viss deformation och φ ´ cv råder approxima- tivt sambandet"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 50.9, "y0": 444.8, "x1": 246.8, "y1": 528.3, "innehåll": "där tan φ ´ mob = τ / σ ´ vid skjuvdeformationen γ τ = skjuvspänning δ V/ δγ = förhållandet mellan relativ volym- minskning och skjuvdeformation vid skjuvdeformationen γ (tangent)"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 51.5, "y0": 528.8, "x1": 247.9, "y1": 636.2, "innehåll": "Då deformationen vid dränerat brott i finkor- niga, kontraktanta material är mycket större än vad som normalt kan accepteras för konstruk- tioner, används ofta ett deformationskriterium för brott.  Den dränerade skjuvhållfastheten för en lera vid direkt skjuvning enligt olika deformationskriterium för brott visas i Fi- gur 55 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 51.5, "y0": 636.8, "x1": 245.8, "y1": 696.2, "innehåll": "Det vanligen använda brottkriteriet är att brott utvärderas vid 0,15 radianers skjuvdeforma- tion eller vid maximal skjuvspänning om den- na inträffar tidigare."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 261.4, "y0": 49.2, "x1": 457.5, "y1": 252.5, "innehåll": "I Figur 55 ses tydligt inverkan av tre deforma- tionstyper. Vid låga normalspänningar når spänningarna brottvillkoret utan att passera någon gränsspänning för elastiska deformatio- ner. Ligger normaltrycket mellan ungefär halva förkonsolideringstrycket och σ ´ c , är pro- vet först överkonsoliderat och gränsspänning- arna nås först vid en viss skjuvspänning. är vertikala effektivtrycket lika med förkonsoli- deringstrycket eller detta överskrids är alla deformationer plastiska. De dränerade håll- fasthetsparametrarna för finkorniga jordar beskrivs lämpligen för dessa tre spänningsin- tervall, med angivande av om verkligt brott inträffat eller vid vilken deformation brott utvärderats."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 261.4, "y0": 253.2, "x1": 456.5, "y1": 348.5, "innehåll": "Friktionsvinkeln för grovkorniga jordar vid brott uppskattas ofta genom erfarenhetsvärden med hänsyn till kornform, gradering och lag- ringstäthet och med en viss försiktighet för att de med säkerhet skall kunna användas vid dimensionering av grundläggningar. Sådana empiriska värden redovisas i Tabell 27 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 261.4, "y0": 349.2, "x1": 455.3, "y1": 432.5, "innehåll": "Vid plant deformationstillstånd ökar värdet på friktionsvinkeln. ökningen beror av lagrings- täthet, spänningsnivå och kornform.  Detalje- rade samband för friktionsvinkeln i olika frik- tionsjordar vid olika spänningstillstånd pre- senteras i SGI Information 8."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 261.4, "y0": 433.2, "x1": 447.8, "y1": 468.5, "innehåll": "Friktionsvinklar i grus, sand och grovsilt ut- värderas normalt ur sonderingsresultat."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 261.4, "y0": 469.2, "x1": 458.5, "y1": 528.5, "innehåll": "Några riktvärden för finkorniga jordar kan inte ges eftersom φ ´ beror på deformationskriteri- um, spänningsintervall och belastningstyp. För överkonsoliderade svenska finkorniga jordar,"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 49.2, "x1": 333.6, "y1": 192.5, "innehåll": "där gränstrycken för elastiska deformationer inte överskrids, kan normalt en friktionsvinkel av minst 30 o och c´ = 0,03 σ ´ c användas, utom för lera med sprickor där c´ = 0. I övriga fall är det normalt den odränerade skjuvhållfasthe- ten som är den dimensionerande hållfastheten i vattenmättade finkorniga jordar. Vid bestäm- ning av hållfasthet i sprickiga och inhomogena prover är det viktigt att proverna är så stora att inverkan av inhomogeniteterna inryms i resul- tatet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 193.2, "x1": 328.8, "y1": 228.5, "innehåll": "För organiska jordar är φ ´ cv ofta i storleksord- ningen 30 o – 35 o ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 229.2, "x1": 328.0, "y1": 288.5, "innehåll": "Höga skjuvspänningar i dilatanta jordar kan med tiden leda till krypbrott då krypdeforma- tionerna ändrar strukturen. I kontraktanta jor- dar medför krypningen större deformationer."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 290.0, "x1": 332.1, "y1": 427.7, "innehåll": "Dränerad skjuvhållfasthet i icke vattenmättad jord ovanför grundvattenytan I jord ovanför grundvattenytan råder negativa porvattentryck på grund av kapillärkrafterna. I mellansand och grövre jord är dessa som regel försumbara, men speciellt i silt där grund- vattenytorna kan ligga lågt samtidigt som kapillariteten kan vara hög kan inverkan av de negativa portrycken vara betydande."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 428.4, "x1": 331.7, "y1": 475.7, "innehåll": "Inom den kapillärt helt vattenmättade zonen, som motsvarar den undre kapillära stighöjden, blir den dränerade skjuvhållfastheten"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 506.6, "x1": 327.0, "y1": 554.1, "innehåll": "Eftersom porvattentrycket u w är negativt, blir effektivtrycket σ ´ =( σ – u w ) större än total- trycket σ ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 554.6, "x1": 332.4, "y1": 626.0, "innehåll": "Ovanför den vattenmättade zonen sjunker vat- tenmättnadsgraden samtidigt som porvatten- trycket sjunker ytterligare (det negativa tryck- et ökar). Den dränerade skjuvhållfastheten blir då"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 136.7, "y0": 649.4, "x1": 333.0, "y1": 732.8, "innehåll": "där S r är vattenmättnadsgraden. Det effektiva negativa portrycket, u eff = S r · u w , är tämligen konstant inom ett stort intervall för vatten- mättnadsgraden och motsvarar här ungefär det negativa vattentryck som råder vid gränsen för den undre kapillära stighöjden."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 346.4, "y0": 49.6, "x1": 539.0, "y1": 215.3, "innehåll": "\\\"Odränerad skjuvhållfasthet Odränerad skjuvhållfasthet i vattenmättad jord Då en vattenmättad jord belastas så snabbt att jorden inte hinner konsolidera, uppstår por- trycksändringar som påverkar effektivtrycket. Som visats under \\\"Deformationsegenskaper – portrycksuppbyggnad\\\" (sid 35 – 36) kan dessa portryck och resulterande effektivtryck beräknas genom kännedom om gränsspän- ningarna för elastiska deformationer och φ ´ cv , Figur 56 .\\\""}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 346.4, "y0": 421.4, "x1": 542.7, "y1": 492.8, "innehåll": "I helt odränerad finkornig jord medför dessa portrycksändringar att effektivspänningarna vid brott blir ungefär desamma oavsett vilka spänningar som rådde i jorden före belastning- en."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 346.4, "y0": 493.4, "x1": 539.3, "y1": 528.8, "innehåll": "Den odränerade skjuvhållfastheten för vatten- mättade jordar brukar därför uttryckas som"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 346.4, "y0": 553.4, "x1": 538.5, "y1": 624.8, "innehåll": "där τ fu betecknar hållfastheten vid odränerade förhållanden och c u är beteckningen för odrä- nerad skjuvhållfasthet, vilken förenklat ofta antas ha ett konstant värde för den aktuella provpunkten och nivån i jorden."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 346.4, "y0": 625.4, "x1": 543.4, "y1": 768.8, "innehåll": "Då den största huvudspänningen är vertikal, är det förkonsolideringstrycket som avgör vid vilken effektivspänningsnivå brottet inträffar och därmed också storleken av den odränerade skjuvhållfastheten. Verkar den största huvud- spänningen i någon annan riktning blir det gränsspänningen, vinkelrätt den yta mot vil- ken största huvudspänningen verkar, som blir avgörande för den odränerade skjuvhållfasthe- tens storlek. Då gränsspänningarna varierar med riktning enligt en sinusfunktion blir också"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 242.2, "y1": 84.5, "innehåll": "den odränerade skjuvhållfasthetens variation med riktning sinusformad."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 85.2, "x1": 250.5, "y1": 132.5, "innehåll": "Figur 57 visar variationen av skjuvhållfasthet i normalfallet där den vertikala gränsspänning- en är största gränsspänningen."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 133.2, "x1": 243.4, "y1": 204.5, "innehåll": "Man skiljer normalt på aktiv skjuvhållfasthet där största huvudspänningen är vertikal, pas- siv skjuvhållfasthet där största huvudspän- ningen är horisontell och skjuvhållfastheten vid direkt skjuvning i en horisontell glidyta."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 205.2, "x1": 248.4, "y1": 324.5, "innehåll": "Förhållandet mellan största och minsta gräns- spänningen är normalt en funktion av flytgrän- sen, alt. plasticitetstalet. Den aktiva skjuvhåll- fastheten är i stort sett oberoende av flytgrän- sen, men både passiv skjuvhållfasthet och hållfastheten vid direkt skjuvning påverkas starkt av flytgränsen. Typiska värden på odrä- nerad skjuvhållfasthet för skandinaviska illi- tiska leror visas i Figur 58 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 325.2, "x1": 243.8, "y1": 432.5, "innehåll": "I de flesta naturliga odränerade brott finns aktiva zoner, passiva zoner och zoner med direkt skjuvning.  Den odränerade skjuvhåll- fastheten från direkt skjuvning ansluter rela- tivt väl till medelvärdet av de olika skjuvhåll- fastheterna och är den mest användbara. Vid överslagsberäkningar brukar detta värde an- vändas oavsett belastningsfall."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 433.2, "x1": 236.1, "y1": 468.5, "innehåll": "Brottdeformationernas storlek i odränerade fall beror på överkonsolideringskvoten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 469.2, "x1": 247.3, "y1": 636.5, "innehåll": "I normalkonsoliderade finkorniga jordar in- träffar odränerat brott efter en relativt liten deformation, Figur 59 . Vid snabba förlopp fås ett markerat toppvärde vid brott.  Hållfasthe- ten sjunker sedan snabbt med ökande defor- mation ned till en viss nivå, varefter hållfast- hetsminskningen med deformation går lång- sammare. Sker skjuvningen mycket långsamt fås inget lika markerat toppvärde, utan skjuv- spänningen når upp till sitt största värde vid ungefär samma deformation som toppen vid den snabba belastningen och hållfastheten sjunker sedan sakta med ökande deformation."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 51.5, "y0": 637.2, "x1": 249.5, "y1": 756.5, "innehåll": "Den odränerade skjuvhållfastheten för normal- konsoliderade finkorniga jordar är således tidsberoende. Detta beror på att krypdeforma- tionerna ökar allteftersom skjuvspänningen höjs.  Då skjuvningen går så långsamt att ing- en topp uppstår har ett undre gränsvärde nåtts och tidsberoendet praktiskt taget upphört.  Vid mycket långsamma belastningar dränerar jor- den och dränerad hållfasthet kommer att gälla."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 261.4, "y0": 582.1, "x1": 457.8, "y1": 629.5, "innehåll": "I starkt överkonsoliderade jordar är kraftdefor- mationskurvorna betydligt krummare om inte sprött brott inträffar, Figur 60 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 261.4, "y0": 630.1, "x1": 457.7, "y1": 773.5, "innehåll": "I starkt överkonsoliderade jordar sjunker por- trycket då jorden vill öka sin volym vid brott. Dessa portrycksminskningar sker under plas- tiska skjuvdeformationer och den deformation som utbildas innan full portrycksminskning nåtts kan vara avsevärd. Skulle portrycks- minskningen bli så stor att kapillärt genom- brott uppstår, eller om jordens struktur och eventuella cementeringar kollapsar vid de sto- ra plastiska deformationerna, blir brottet sprött och den odränerade skjuvhållfastheten lägre"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 136.7, "y0": 172.2, "x1": 331.2, "y1": 291.5, "innehåll": "än vad förkonsolideringstrycket antytt.  Den odränerade skjuvhållfastheten för torrskorpe- leror och moränleror är ofta starkt volymbero- ende då hållfastheten avgörs av sprickor och inhomogeniteter i provet.  Skjuvhållfastheten för starkt överkonsoliderade jordar är mycket tidsberoende, eftersom dränering medför vat- tenuppsugning och minskning av effektiv- trycken."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 136.7, "y0": 292.2, "x1": 327.5, "y1": 375.5, "innehåll": "Att den odränerade skjuvhållfastheten skulle vara oberoende av spänningarna vid belast- ningens början är en förenkling. Undersök- ningar har visat att den odränerade skjuvhåll- fastheten vid avlastning sjunker med den ökande överkonsolideringskvoten enligt"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 136.7, "y0": 412.2, "x1": 331.6, "y1": 495.5, "innehåll": "c u1 = odränerad skjuvhållfasthet för normalkonsoliderad lera OCR = överkonsolideringskvot σ ´ c / σ ´ v - 0,2 = empiriskt medelvärde för överkonsoli- deringens inverkan, varierar normalt mellan - 0,1 och - 0,3"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 136.7, "y0": 496.2, "x1": 331.9, "y1": 567.5, "innehåll": "Förenklingen är dock ofta acceptabel eftersom korrektionen blir relativt liten i normalkonso- liderad och lätt överkonsoliderad jord och den dränerade hållfastheten blir dimensionerande för starkt överkonsoliderade jordar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 136.7, "y0": 568.2, "x1": 329.7, "y1": 615.5, "innehåll": "Dimensionerande hållfasthet vid direkt skjuv- ning i finkorniga jordar blir oftast som i Fi- gur 61 ."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 346.4, "y0": 49.2, "x1": 542.0, "y1": 228.5, "innehåll": "I grovkorniga jordar är odränerad skjuvhåll- fasthet av intresse endast vid mycket hastiga belastningar. Av avgörande intresse är då jor- dens relativa lagring och om jorden är dilatant eller kontraktant. är jorden dilatant medför belastningshastigheten inga problem, eftersom den momentana odränerade skjuvhållfastheten är högre än den dränerade. I kontraktanta jor- dar kan dock snabba laständringar medföra problem, då den momentana hållfastheten är lägre än den dränerade. Ytterlighetsexemplet är kvicksand som vid hastig belastning över- går i ett vätskeliknande tillstånd utan skjuv- hållfasthet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 346.4, "y0": 229.2, "x1": 543.5, "y1": 408.5, "innehåll": "Silt utgör en mellanjordart. Permeabiliteten är ofta, speciellt om silten är lerig, så låg att den odränerade skjuvhållfastheten blir dimensio- nerande. å andra sidan är förändringen i de- formationsegenskaperna vid gränsspänningar- na inte alltid så markant att den helt bestäm- mer portrycksutvecklingen. I dessa fall påver- kas skjuvhållfastheten i hög grad av lagrings- tätheten. Grovsilt är ofta så permeabel att den i de flesta fall uppträder dränerat. Den dimensi- onerande skjuvhållfasthet i silt beror således på dess sammansättning och hur snabbt belast- ningen förs på. Olika beräkningar utförs ofta med både dränerad och odränerad hållfasthet."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 346.4, "y0": 410.0, "x1": 542.7, "y1": 569.3, "innehåll": "Odränerad skjuvhållfasthet i icke vattenmättad jord I jordar som inte är helt vattenmättade blir portrycksändringarna vid laständringar mindre än i vattenmättad jord. Vid tryckminskningar expanderar gasbubbloma och i vattnet löst gas kan frigöras. ökas trycket i porerna pressas gasbubblorna samman och en del av gasen löses i vattnet.  Den odränerade hållfastheten i icke vattenmättad jord blir således ett mellan- ting mellan fullt dränerad hållfasthet och odrä- nerad hållfasthet i helt vattenmättade jordar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 346.4, "y0": 570.0, "x1": 542.3, "y1": 653.3, "innehåll": "Den odränerade hållfastheten kan skrivas c u = b 0 + σ ´ ct · tan β 0 , där σ ´ c t = effektivtryck- et före spänningsändringen. b 0 och β 0 är inte konstanter utan ändras med såväl effektiv- spänningsnivån  som portrycksnivån före skjuvningen."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 346.4, "y0": 654.4, "x1": 542.5, "y1": 779.3, "innehåll": "Sensitivitet S t Förhållandet mellan en jords odränerade skjuvhållfasthet i ostört tillstånd och den odrä- nerade skjuvhållfastheten efter fullständig omrörning och nedbrytning av strukturen kal- las sensitivitet S t . Den omrörda skjuvhållfast- heten bestäms i laboratoriet med fallkonför- sök. Leror med mycket höga sensitivitetsvär- den förekommer främst i västra Sverige. I"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 51.5, "y0": 49.2, "x1": 248.5, "y1": 204.5, "innehåll": "Göta älvs dalgång finns leror med sensitivitet som är så stor att den ofta inte kan mätas, (om- rörd skjuvhållfasthet ≤ 0,06 kPa). är sensitivi- teten större än 50 och den omrörda leran har en hållfasthet som är lägre än 0,4 kPa kallas leran kvicklera. Sensitiviteten har stor betydel- se för bedömning av hållfasthetsnedsättning t.ex. vid pålning och bedömning av skredris- ker.  Ett bättre mått än sensitivitet på hållfast- hetsnedsättningen vid måttlig omrörning av jorden eftersträvas, men något allmänt accep- terat mått har ännu inte kommit i bruk."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 51.5, "y0": 205.6, "x1": 248.2, "y1": 458.9, "innehåll": "Bestämning av skjuvhållfasthet Allmänt De försöksmetoder som vanligen används för bestämning av odränerad skjuvhållfasthet i jord är i laboratoriet triaxialförsök, enaxliga tryckförsök, direkta skjuvförsök och konför- sök. I fält används vanligen vingförsök och CPT-sondering för att bestämma den odräne- rade skjuvhållfastheten i finkorniga jordar. Dränerad skjuvhållfasthet bestäms med triaxi- alförsök eller direkta skjuvförsök i laboratoriet och uppskattas för grovkornig jord ur resultat från sonderingar i fält. Hållfastheten i icke vattenmättade jordar bestäms med triaxialför- sök. Det effektiva negativa portrycket mäts med pF-försök i laboratoriet, med speciella portrycksmätare i fält eller uppskattas ur jor- dens kornfördelning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 51.5, "y0": 460.4, "x1": 246.2, "y1": 605.3, "innehåll": "Triaxialförsök I triaxialförsöket innesluts ett cylindriskt jord- prov i ett gummimembran, Figur 62 . Provet placeras i en cell som vätskefylls.  Dränering av provet kan ske genom filterstenar vid pro- vets ändytor. Genom cellens topp löper en laststång. Provet kan belastas isotropt genom att trycket i cellvätskan höjs. Förhållandet mellan vertikal- och horisontalspänningar kan regleras genom tryck eller drag i laststången. Porvattentrycket kan också regleras."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 261.4, "y0": 49.2, "x1": 456.4, "y1": 192.5, "innehåll": "Jordprovet får som regel konsolidera för ett förutbestämt spänningstillstånd och provning- en sker oftast genom att vertikallasten ökas (aktivt försök) eller minskas (passivt försök) medan celltrycket hålls konstant. Detta kan ske dränerat eller odränerat. Förutom dessa standardförsök kan olika spänningsvägar och belastnings- och dräneringsfall simuleras ge- nom variation av celltryck, portryck och verti- kallast, samtidigt som olika grader av konsoli- dering kan tillåtas."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 261.4, "y0": 194.0, "x1": 457.8, "y1": 374.9, "innehåll": "Direkta skjuvförsök I det direkta skjuvförsöket innesluts ett jord- prov i ett gummimembran med spiralarmering eller med ett antal ringar utvändigt som hind- rar att provet ökar sin diameter, Figur 63 . Ringarna skall ha ett avstånd sinsemellan så att de inte överför vertikalkrafter. Provet pla- ceras i en belastningsanordning mellan en fast underdel och en rörlig överdel. I provets ändy- tor finns filterstenar för dränering. Provet til- låts först konsolidera för en vertikal belastning och skjuvas sedan genom att överdelen för- skjuts horisontellt. Skjuvningen kan ske drä- nerad eller odränerad."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 261.4, "y0": 375.6, "x1": 455.4, "y1": 434.9, "innehåll": "Vid direkta skjuvförsök på grovkorniga jordar används stora skjuvapparater utan gummi- membran eller filterstenar, jfr kompressome- terförsök, sid 45."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 136.7, "y0": 215.0, "x1": 333.5, "y1": 371.9, "innehåll": "Enaxligt tryckförsök Vid det enaxliga tryckförsöket placeras ett cylindriskt jordprov i en press. Vertikallasten ökas kontinuerligt till brott. Enaxliga tryckför- sök används speciellt för att bestämma den odränerade skjuvhållfastheten i inhomogena och sprickiga prover, där en stor provvolym erfordras t.ex. för torrskorpelera och lermorän. På senare tid har försöket kommit att användas för att bestämma hållfasthet och hållfasthets- tillväxt med tiden vid bindemedelsinblandning (t.ex. kalk och cement) i lös finkornig jord."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 136.7, "y0": 373.4, "x1": 332.2, "y1": 554.3, "innehåll": "Vingförsök Vingförsöket används för att mäta den odräne- rade skjuvhållfastheten i finkorniga jordar, Figur 65 . Vingen består av två korslagda stål- blad som är fästade vid en stång. Ytterligare stänger kan skarvas på. Vid försöket pressas vingen ned i jorden till provningsnivån. Där vrids den runt samtidigt som vridmomentet mäts. Den odränerade skjuvhållfastheten be- räknas ur maximalt vridmoment och vingens storlek. Efter att brott inträffat kan vingen vri- das runt ett tiotal varv varpå vridmomentet mäts på nytt. Kvoten mellan kringvridnings- momenten utgör ett mått på sensitiviteten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 346.4, "y0": 50.0, "x1": 543.1, "y1": 206.9, "innehåll": "CPT-sondering Vid CPT-sondering trycks en stavformad sond med cirkulärt tvärsnitt och en konisk spets ned i marken med konstant nedrivningshastighet, Figur 66 . Under neddrivningen mäts spetsmot- ståndet, det genererade portrycket direkt ovan- för spetsen och mantelfriktionen mot en hylsa placerad ovanför spetsen. Den odränerade skjuvhållfastheten i finkornig jord beräknas ur det nettospetstryck (spetstrycket minus rådan- de överlagringstryck) som fordras för att driva ned sonden."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 51.5, "y0": 50.0, "x1": 244.5, "y1": 230.9, "innehåll": "Fallkonförsök Den odränerade skjuvhållfastheten i finkorni- ga jordar bestäms rutinmässigt på laboratoriet genom fallkonförsök, Figur 67 . Försöket ut- förs med 400 g-30 o kon (konvikt 400 g och spetsvinkel 30 o ), 100 g-30 o kon, 60 g-60 o kon eller 10 g-60 o kon. Vid försöket förs konen, som är upphängd i fallkonapparaten, ned mot provytan tills konens spets tangerar denna. Konen får sedan falla fritt och inträngnings- djupet i jorden mäts. Genom jämförelser med vingförsök har man funnit ett empiriskt sam- band mellan odränerad skjuvhållfasthet och koninträngning."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 51.5, "y0": 255.6, "x1": 218.1, "y1": 314.9, "innehåll": "där m = konens massa, g K = 1 för 30 o kon och 0,25 för 60 o kon i = konintryck, mm"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 261.4, "y0": 49.2, "x1": 457.8, "y1": 108.5, "innehåll": "fasthetsvärdena från fallkon- och vingförsök i lera och organisk jord för rutinfall med hänsyn till flytgränsen enligt SGI:s rekommendatio- ner."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 260.8, "y0": 133.2, "x1": 434.2, "y1": 180.5, "innehåll": "där τ v,k = okorrigerat hållfasthetsvärde från vingförsök respektive fallkonförsök"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 261.4, "y0": 229.2, "x1": 453.4, "y1": 324.5, "innehåll": "Figur 68 . Hållfasthetsvärden från vingförsök korrigeras dessutom för överkonsolideringsgrad. även utvärderingen av CPT-sonderingar påverkas av överkonsolideringsgraden och korrigeras för denna."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 261.4, "y0": 325.2, "x1": 454.5, "y1": 372.5, "innehåll": "För speciella jordar, som lermorän och sulfid- jord, finns speciella utvärderings- och korrek- tionsmetoder."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 261.4, "y0": 373.2, "x1": 457.0, "y1": 420.5, "innehåll": "Utvärdering av skjuvhållfasthet i finkorniga jordar behandlas mer detaljerat i SGI Informa- tion 3."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 51.5, "y0": 471.0, "x1": 250.0, "y1": 554.3, "innehåll": "Den ostörda skjuvhållfastheten mäts i snittytor i ett ostört prov taget med standardkolvprovta- gare och den omrörda skjuvhållfastheten i samma material efter att det tagits ur provhyl- san och rörts om. Därefter beräknas sensitivi- teten."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 51.5, "y0": 555.4, "x1": 247.5, "y1": 770.3, "innehåll": "Korrektion av odränerad skjuvhållfasthet Den odränerade skjuvhållfastheten som mäts vid provning är beroende bl.a. av med vilken hastighet provningen utförs och i vad mån jorden störts före provningen. De skjuvhåll- fasthetsvärden som uppmäts vid vingförsök och konprovning måste erfarenhetsmässigt korrigeras.  Denna korrigering bör strikt utfö- ras med kännedom om hur hållfasthetsvärdet från konprov och vingförsök i den aktuella jorden förhåller sig till hållfastheten mätt med noggrannare metoder. Motsvarande gäller att utvärderingen av CPT-sondering bör kalibre- ras. Dessutom bör belastningsfallet beaktas. Oavsett belastningsfall reduceras alltid håll-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 51.5, "y0": 162.6, "x1": 239.0, "y1": 202.1, "innehåll": "Exempel på portrycksändringar och spänningsvägar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 51.5, "y0": 202.5, "x1": 245.5, "y1": 261.9, "innehåll": "För att illustrera portrycksändringar och spän- ningsvägar vid några vanliga lastfall ges här några exempel. Exemplen gäller alla för lätt överkonsoliderad lera, figur A 1–3."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 51.5, "y0": 262.4, "x1": 248.7, "y1": 429.8, "innehåll": "Fall A motsvarar en utbredd belastning vilken kan simuleras i ödometerförsök. I det helt odränerade fallet stiger portrycket i stort lika med den påförda belastningen och det effekti- va vertikaltrycket ändras inte. Eftersom sido- utvidgning är förhindrad ändras inte heller det effektiva horisontaltrycket, utan de effektiva spänningarna är konstanta i punkt A. Vid drä- nering ökar såväl effektiva vertikal- som hori- sontaltrycket och spänningsvägen följer linjen A´.  Denna linje fjärmar sig från skjuvbrottlin- jerna och belastningsfallet kan inte leda till skjuvbrott."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 51.5, "y0": 430.3, "x1": 250.4, "y1": 765.8, "innehåll": "Fall B motsvarar en punkt rakt under en ytlast med liten utsträckning. I detta fall är sidout- vidgning möjlig. Vid belastningen ökar därför inte horisontaltrycket lika mycket som i fall A. I det odränerade fallet medför detta att por- trycket ökar långsammare tills förkonsolide- ringstrycket nåtts, varefter det ökar lika myck- et som ytterligare vertikal totalspänningsök- ning på nivån. Det vertikala effektivtrycket ökar upp till förkonsolideringstrycket och blir sedan konstant. Det effektiva horisontaltrycket minskar, då ökningen i horisontaltryck är min- dre än portrycksökningen. Odränerat skjuv- brott erhålls vid måttliga lastökningar. Sker belastningen i fall B så långsamt att jorden hinner dränera följer spänningsvägen linjen B´. Såväl den effektiva vertikal- som horison- talspänningen ökar men den horisontella ef- fektivspänningen ökar mindre än i fall A. I båda fallen börjar de plastiska deformatione- rna då förkonsolideringstrycket överskrids, men då skjuvspänningarna är högre i fall B blir också de plastiska deformationerna störst i detta fall. Spänningsvägen B´ närmar sig sakta linjen för skjuvbrott och vid stora laster er- hålls dränerat skjuvbrott. Fall B kan simuleras i laboratoriet i aktiva triaxialförsök med ökan-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 261.4, "y0": 633.1, "x1": 456.1, "y1": 668.5, "innehåll": "de vertikallast och konstant eller svagt ökande horisontaltryck."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 261.4, "y0": 668.9, "x1": 453.9, "y1": 764.5, "innehåll": "Fall C motsvarar en punkt i jorden vid sidan av en schakt. I det odränerade fallet medför minskningen i horisontaltryck att porvatten- trycket minskar. Detta medför i sin tur att det effektiva vertikaltrycket ökar. När förkonsoli- deringstrycket uppnås slutar portrycket att minska och blir konstant. Därvid börjar det"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 136.7, "y0": 466.4, "x1": 331.4, "y1": 621.8, "innehåll": "effektiva horisontaltrycket minska i samma takt som det totala och ytterligare schaktning medför att spänningarna snabbt närmar sig skjuvbrottsspänningarna. Eftersom den odrä- nerade portrycksändringen i detta fall är nega- tiv medför dränering en portrycksökning, vil- ken medför att spänningsvägen närmar sig skjuvbrottlinjen. Den helt dränerade spän- ningsvägen representeras av linje C´. Fall C kan någorlunda simuleras i laboratoriet i akti- va triaxialförsök där vertikalspänningen hålls konstant och horisontaltrycket minskar."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 136.7, "y0": 622.3, "x1": 333.8, "y1": 777.8, "innehåll": "Fall D motsvarar en punkt under schaktbotten nära slänten. I det odränerade fallet medför minskningen i vertikaltryck att porvattentryck- et sjunker.  Detta och de ökande skjuvspän- ningarna medför att den effektiva horisontal- spänningen ökar. Då den horisontella gräns- spänningen uppnåtts slutar portrycket att sjun- ka. Därvid börjar det effektiva vertikaltrycket att sjunka i ungefär samma takt som total- trycket och ytterligare schaktning medför att skjuvspänningarna snabbt närmar sig skjuv- brottsspänningarna.  En helt dränerad spän-"}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 346.4, "y0": 49.2, "x1": 543.2, "y1": 132.5, "innehåll": "ningsväg representeras av linje D´. Den dräne- rade skjuvhållfastheten är lägre än den odräne- rade. Fallet kan någorlunda simuleras i labora- toriet i triaxialförsök där vertikalspänningen minskas och horisontalspänningen hålls kon- stant."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 346.4, "y0": 133.0, "x1": 543.4, "y1": 324.5, "innehåll": "Fall E motsvarar en punkt framför en ankar- platta för ett dragstag. I detta fall ökar hori- sontalspänningen medan vertikalspänningen är konstant. Horisontalspänningsökningen med- för en ökning av det effektiva horisontaltryck- et och portrycket. Då den effektiva horisontel- la gränsspänningen nåtts, ökar portrycket i samma takt som ytterligare horisontaltrycks- ökning och spänningsvägen går snabbt mot skjuvbrott. Den odränerade skjuvhållfastheten är i detta fall lägre än den dränerade. Den drä- nerade spänningsvägen motsvaras av linje E´. Fallet kan någorlunda simuleras i laboratoriet i triaxialförsök där vertikalspänningen hålls konstant och horisontalspänningen ökas."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 346.4, "y0": 325.2, "x1": 542.9, "y1": 576.5, "innehåll": "I samtliga illustrerade fall har vertikal- och horisontalspänningar varit huvudspänningar. I många fall ändras huvudspänningarnas rikt- ning vid belastning.  Studeras fall F, som illus- trerar en vägbank på plan markyta, ser man att spänningarna i punkt F i stort sett motsvaras av fall B och spänningarna i punkt H motsva- ras av fall E. I punkt G har däremot huvud- spänningsriktningen vridits och största och minsta spänningarna verkar i andra plan än de horisontella och vertikala. Den största huvud- spänningen är från början vertikal, men vrids successivt samtidigt som den ökar. Den kom- mer därvid att verka mot nya plan med succes- sivt minskande gränsspänningar. Portrycksut- vecklingen blir som tidigare först sådan att medeleffektivtrycket hålls konstant. Efter det att en gränsspänning nåtts ändras portrycksut- vecklingen så att ingen effektiv gränsspänning överskrids."}
{"titel": "Jords egenskaper - SGI", "filnamn": "sgi-jords-egenskaper.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 346.4, "y0": 577.2, "x1": 533.0, "y1": 612.5, "innehåll": "Spänningsvägen i punkt G kan i laboratoriet någorlunda simuleras i direkta skjuvförsök."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 199.6, "x1": 524.4, "y1": 292.9, "innehåll": "Trafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställer även krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 289.6, "x1": 508.6, "y1": 328.2, "innehåll": "Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 324.9, "x1": 537.9, "y1": 377.1, "innehåll": "Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 373.8, "x1": 527.6, "y1": 439.8, "innehåll": "Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektive författning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 436.5, "x1": 516.8, "y1": 502.4, "innehåll": "\\\"Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare \\\"gäller-från- datum\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 499.1, "x1": 539.7, "y1": 619.4, "innehåll": "Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggnings utformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. De är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 616.1, "x1": 514.6, "y1": 654.7, "innehåll": "\\\"Krav och råd redovisas i separata dokument märkta \\\"KRAV\\\" respektive \\\"RåD\\\". Dokumenten har korresponderande DokumentID.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 148.0, "y0": 654.5, "x1": 522.5, "y1": 722.0, "innehåll": "Disposition av regelverket Regelverkets huvudindelning utgår från teknikområde. Regelverkets indelning och samtliga dokument kan återfinnas på www.Trafikverket.se."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 148.0, "y0": 114.1, "x1": 537.5, "y1": 222.3, "innehåll": "Användare och tillämpning Användare av regelverken är såväl Trafikverkets egen organisation som externa leverantörer av projekteringstjänster, bygg-, drift- och underhållsentreprenader samt material. För användning krävs fackkunskap om det teknikområde som behandlas, om den anläggningstyp som objektet avser och om byggprocessens skeden och villkor, inklusive uppbyggnaden av branschens kontrakt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 148.0, "y0": 219.4, "x1": 524.2, "y1": 326.0, "innehåll": "Handlingarna i ett kontrakt kompletterar varandra. Regelverket innehåller allmänt giltiga krav. För ett specifikt objekt är regelverkskraven i stort sett alltid kompletterade med objektsspecifika förutsättningar och krav som framgår av kontraktet som helhet. Denna kompletta kravbild måste beaktas vid val av lösning. Objektspecifika förutsättningar och kompletterande krav i kontraktet kan ge en sammantagen kravbild som medför att de råd som redovisas i rådsdokument inte är relevanta för det aktuella objektet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 148.0, "y0": 325.8, "x1": 535.9, "y1": 447.7, "innehåll": "Förutsättningstexter Kravdokument kan förutom krav även innehålla beskrivningar av förutsättningar skrivna med kursiv text. Dessa så kallade förutsättningstexter anger förhållanden som den som ska uppfylla kraven i det aktuella dokumentet eller avsnittet har rätt att räkna med. Texterna kan t.ex. avse utgångspunkter för arbetet, avgränsningar eller gränssnitt. Förutsättningstexternas syfte är att beskriva helheten där den kravställda funktionen eller lösningen utgör en del."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 148.0, "y0": 444.4, "x1": 526.3, "y1": 496.7, "innehåll": "Förutsättningstexten i sig uttrycker alltså inte någon begäran att något ska uppfyllas eller tillhandahållas. Notera dock att det förhållande som uttrycks som förutsättningstext i kursiv stil kan vara kravställd på annan plats i regelverket."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 113.6, "x1": 495.2, "y1": 202.8, "innehåll": "Regelverket för VGU Vägars och gators utformning Omfattning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 199.6, "x1": 533.7, "y1": 251.9, "innehåll": "Regelverket för VGU, Vägars och gators utformning, gäller vid projektering av statliga vägar och består av separata krav- och rådsdokument. På det statliga vägnätet är reglerna obligatoriska vid nybyggnad och större ombyggnationer."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 248.6, "x1": 537.8, "y1": 300.8, "innehåll": "För övriga ombyggnadsåtgärder ska VGU tillämpas i normalfallet. Beställaren kan för dessa åtgärder besluta om avsteg från VGUs krav i det aktuella projektet, när kravet inte anses samhällsekonomiskt lönsamt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 297.5, "x1": 507.3, "y1": 336.1, "innehåll": "Kraven är inte avsedda för underhållsåtgärder. Vid små förbättringsåtgärder får tillämpning av VGU avgöras från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 332.8, "x1": 536.8, "y1": 385.1, "innehåll": "För övriga väghållare är VGU enbart vägledande och inte kravställande. VGU får dock tillämpas som kravdokument vid upphandling av projektering avseende annat än statliga vägar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 381.8, "x1": 529.0, "y1": 420.3, "innehåll": "Regelverket kan åberopas av väghållare för annat vägnät än det statliga, till exempel av kommuner och fastighetsägare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 417.0, "x1": 538.0, "y1": 496.7, "innehåll": "Spårväg i VGU avser endast utformning av väg eller gata där spårväg går i blandtrafik med övrig trafik, eller där väg eller gata berörs av spårväg på annat sätt. VGU avser därför inte utformning av spårväg på särskild banvall eller spårväg i reserverat utrymme (dock avser VGU utformning av körfält för kollektivtrafik (spårvagn och buss) i reserverat utrymme)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 493.4, "x1": 538.6, "y1": 559.3, "innehåll": "Utformning av spårväg ska alltid i första hand utföras efter spårinnehavarens regelverk. VGU kan användas som komplement för spårinnehavarens regler där regler saknas. Utformning enligt VGU innebär inte att lagen om säkerhets vid tunnelbana och spårväg samt de föreskrifter som Transportstyrelsen tagit fram uppfylls."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 556.0, "x1": 511.4, "y1": 608.3, "innehåll": "I Vägars och gators utformning, VGU, ingår förutom krav och råd även begrepp/termer, förkortningar och grundvärden samt vägmarkeringsritningar (se www.trafikverket.se)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 605.0, "x1": 488.7, "y1": 651.5, "innehåll": "\\\"Dokument:  Krav, TRV 2022:001 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\" Krav, TRV 2022:002 \\\"VGU, Begrepp och grundvärden\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 213.2, "y0": 648.2, "x1": 485.9, "y1": 673.1, "innehåll": "\\\"Råd, TRV 2022:003 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 669.8, "x1": 514.7, "y1": 694.7, "innehåll": "Som plattform för kraven i VGU ligger Trafikverkets interna övergripande krav."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 148.0, "y0": 691.4, "x1": 536.2, "y1": 743.6, "innehåll": "Metodbeskrivningar, arbetsmetodik och bakgrundskunskap har begränsats i VGU. Delar av detta material kan återfinnas i VGU-guiden. Krav på leverans eller arbetssätt hanteras projektspecifikt och regleras ej i VGU."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 523.6, "y1": 153.6, "innehåll": "De krav som anges i VGU är anpassade för normala förhållande vad gäller kostnad och intrång. Det innebär att i vissa fall kan avsteg från VGU vara motiverat."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 150.3, "x1": 511.7, "y1": 188.9, "innehåll": "För avsteg från krav gäller en särskild dispensrutin. Det som anges som ska, kan normalt inte frångås i det enskilda projektet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 185.6, "x1": 529.0, "y1": 237.8, "innehåll": "\\\"I vissa fall anges i regelverket \\\"Undantag … efter motivering och Beställarens godkännande\\\", eller en motsvarande formulering. Denna typ av avsteg beslutas i det enskilda projektet, normalt av projektledaren.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 234.5, "x1": 539.3, "y1": 334.2, "innehåll": "\\\"Detta kravdokument baseras på det ursprungliga dokumentet enligt punkten nedan och ersätter dessa dokument: • Krav, TRV 2021:001 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\" • Krav, TRV 2021:002 \\\"VGU, Begrepp och grundvärden\\\" • Råd, TRV 2021:003 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 355.0, "x1": 534.2, "y1": 435.5, "innehåll": "Läsanvisning Kraven i VGU är inte formulerade för att täcka varje tänkbar situation och kan i vissa fall tolkas motstridiga. I de fall kraven tolkas motstridigt ska Beställaren tillfrågas för beslut. Vidare gäller att krav angivna i text har företräde framför figurer."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 432.2, "x1": 504.1, "y1": 484.4, "innehåll": "Indelningen i rubriker är samma i Krav (TRV 2022:001) som för Råd (TRV 2022:003). Det kan därför saknas innehåll under rubriker i antingen krav- eller rådsdokumentet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 481.1, "x1": 534.9, "y1": 588.1, "innehåll": "\\\"Kapitel 5 \\\"Trafikteknisk standard\\\" riktar sig till Trafikverkets process för genomförande av åtgärder, inklusive planläggning, vars val av standard är ingången till projekteringens detaljutformning i kapitel 6-16. Kapitel 5 ska därför inte tillämpas för projektering av förfrågningsunderlag till entreprenader eller för projektering av bygghandlingar i entreprenader. Vid val av trafikteknisk standard i tätort med annan väghållare eller spårinnehavare än Trafikverket, är alltid dennes krav på trafikteknisk standard överordnad VGU.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 584.8, "x1": 532.0, "y1": 678.1, "innehåll": "\\\"Kapitel 6 \\\"Gemensamma krav\\\" respektive \\\"Gemensamma råd\\\" anger sådant som gäller för vägars utformning generellt, inte bara för särskilda delar såsom korsningar, linjeföring etc. övriga krav och råd finns i kapitel 7-16 sorterade efter Sektion, Linjeföring, Korsningar, Hållplatser, Rast/Parkering/Information/Vänd-platser, Ledning/Styrning/Reglering, Belysning, Miljöåtgärder samt Kontroll/Skötsel/Räddning. Underliggande indelning är landsbygd och tätort.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 674.8, "x1": 539.1, "y1": 713.4, "innehåll": "Bilaga 1 och 2 återfinns i slutet av Krav (TRV 2022:001) och redovisar utmärkning av driftvändplatser m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 148.0, "y0": 710.1, "x1": 513.1, "y1": 748.7, "innehåll": "Förkortningarna finns dels samlade i bokstavsordning, dels redovisade i separata tabeller avseende DTS, LHOVRA och belysning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 540.3, "y1": 222.0, "innehåll": "Grundvärden beskriver de många faktorer och egenskaper som påverkar och styr utformning av väganläggningar. De indelas i grundvärden för trafikmiljön, fordon, förare och passagerare, gående, cyklister och moped klass II. Där finns samlat diagram för motorfordons retardation, acceleration och hastighet i kurva. Där finns också redovisat fordons- och trafikantmått och förmågor hos både fordon och trafikanter som ska vara dimensionerande, liksom måtten för dimensionering med hjälp av DTS (dimensionerande trafiksituation)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 148.0, "y0": 222.1, "x1": 334.7, "y1": 297.2, "innehåll": "Ansvar och förvaltning Ansvarig myndighet är Trafikverket ägare är verksamhetsområde Planering."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 148.0, "y0": 293.9, "x1": 420.0, "y1": 318.8, "innehåll": "Förvaltare är enhet Nationell Planering, Samhällsplanering."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 148.0, "y0": 315.5, "x1": 525.0, "y1": 354.1, "innehåll": "Teknisk förvaltare är verksamhetsområde Investering, avdelning Teknik, Miljö och Markförhandling."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 169.7, "x1": 501.3, "y1": 220.2, "innehåll": "1+1-sträcka Vägsträcka med separerade körfält med anordning (t.ex. mitträcke eller mittbarriär) och ett körfält i vardera riktningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 217.2, "x1": 508.4, "y1": 255.1, "innehåll": "Accelerations- fält Extra körfält som är avsett endast för anslutande trafik till huvudväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 252.2, "x1": 506.3, "y1": 302.6, "innehåll": "Aktivt viltvarnings- system Ett tekniskt system som varnar trafikanterna när systemet detekterar djur i närheten av vägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 299.7, "x1": 513.4, "y1": 362.4, "innehåll": "Alléer Alléer är lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 359.8, "x1": 493.5, "y1": 397.3, "innehåll": "Andel stopp Den andel av en fordonsström som tvingas stanna före passage av en korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 394.4, "x1": 499.8, "y1": 432.2, "innehåll": "Anslutande väg Den underordnade vägen eller gatan i en korsning, även kallad sekundärväg. Den andra kallas huvudväg/-gata."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 429.3, "x1": 508.7, "y1": 492.2, "innehåll": "Arbetsbredd Vinkelräta största avståndet mellan vägräckes trafiksida före påkörning och det maximala dynamiska sidoläget för någon del av räcket under/efter påkörning. Arbetsbredden mäts vid det kapacitetsklassbestämmade krockprovet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 489.4, "x1": 497.3, "y1": 526.9, "innehåll": "Artrika vägmiljöer Artrika väg- och järnvägsmiljöer är ytor, strukturer och sidoområden som uppfyller minst en av följande:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 243.8, "y0": 520.7, "x1": 486.1, "y1": 558.2, "innehåll": "1. Hyser rödlistade arter, ansvarsarter, sällsynta arter och/eller indikatorarter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 243.8, "y0": 552.0, "x1": 510.3, "y1": 602.1, "innehåll": "2. Har en speciell artsammansättning utifrån komplexa mark- och strukturegenskaper och/eller har en särskilt hög artrikedom eller frekvens av indikatorarter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 243.8, "y0": 596.0, "x1": 455.6, "y1": 633.5, "innehåll": "3. Utgör en väsentlig ekologisk resurs för t ex reproduktion, livscykel, skydd eller föda."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 243.8, "y0": 627.3, "x1": 513.2, "y1": 677.4, "innehåll": "4. Utgör en viktig miljö och har geologiska och ekologiska förutsättningar för arters spridning och konnektivitet i landskapet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 158.8, "y0": 674.8, "x1": 479.4, "y1": 724.8, "innehåll": "Avfart Del av väg-(gatu-) korsning särskilt utformad för avvikande trafik, (divergerande), se även Kilavfart, Parallellavfart och figur vid Ramp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 243.8, "y0": 718.7, "x1": 508.3, "y1": 768.8, "innehåll": "Avfarter är rampanslutningar mot huvudvägen utformade för avsväng för fordon med hastigheter nära huvudvägens referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 243.8, "y0": 116.9, "x1": 369.1, "y1": 173.4, "innehåll": "För avfart finns två typer: • kilavfart. • parallellavfart."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 170.4, "x1": 503.2, "y1": 208.3, "innehåll": "Avskild hållplats Busshållplats som är avskild från genomgående vägbana med en skiljeremsa eller refug, med eller utan räcke."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 248.2, "x1": 501.3, "y1": 327.8, "innehåll": "Avskärmningsklasser, G-klasser Ställer krav på graden av synnedsättande bländning från armaturer, G-klassernas kriterier utgörs av krav på maximal ljusintensitet, uttryckt i cd/klm (fås från armaturens ljusfördelningskurva), i riktningarna 70, 80 och 90 grader från lodlinjen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 326.0, "x1": 507.1, "y1": 363.5, "innehåll": "Axeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjulaxel för över till vägbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 360.5, "x1": 511.8, "y1": 398.3, "innehåll": "Bana Yta för trafikanter. T.ex. vägbana, körbana, gångbana och cykelbana."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 395.4, "x1": 486.9, "y1": 432.9, "innehåll": "Bankdike Dike intill eller i närheten av bankfot med uppgift att omhänderta och leda bort dagvatten."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 430.4, "x1": 509.0, "y1": 467.9, "innehåll": "Bankfot Gränsen där vägkropp i bank övergår mot annan mark. Se Vägsektionens element."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 464.9, "x1": 501.7, "y1": 502.8, "innehåll": "Bankhöjd Vertikalt avståndet mellan vägbanekant och närliggande terräng eller till bankdikesbotten när sådan finns."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 499.8, "x1": 451.9, "y1": 537.3, "innehåll": "Bankslänt Slänt mellan stödremsa och bankfot. Se även Vägsektionens element."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 534.8, "x1": 503.3, "y1": 584.9, "innehåll": "Barriäråtgärd En barriär för att förhindra att grod- och kräldjur tar sig upp på vägen. Utformas på samma sätt som ledarm, men saknar anslutande passager under vägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 581.9, "x1": 508.4, "y1": 619.8, "innehåll": "Belastningsgrad Förhållandet mellan aktuellt flöde och kapacitet vid given fordonssammansättning och riktningsfördelning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 616.8, "x1": 476.8, "y1": 679.8, "innehåll": "Belysningsklass Belysningskvalitet baserad på luminans eller belysningsstyrka och belysningsjämnhet. Låg belysningsklass innebär starkare belysning än hög belysningsklass."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 677.0, "x1": 477.1, "y1": 714.5, "innehåll": "Belysningskvalitet Anläggningens kvalitet med avseende på främst belysningsnivå och -jämnhet samt bländningsgrad."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 158.8, "y0": 711.9, "x1": 448.0, "y1": 749.4, "innehåll": "Belysningsnivå Kvalitetsnivå avseende främst luminans och belysningsstyrka."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 509.2, "y1": 232.1, "innehåll": "\\\"Belysningsteknisk kvalitet Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning och beskrivs med hjälp av \\\"belysningsklasser\\\". Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende på att olika krav ska tillgodoses. Kraven (belysningstekniska kvaliteten) för olika anläggningar är betingat av en mängd faktorer som t.ex. synbarhet på vägar med motorfordonstrafik. Belysningens kvalitet beskrivs av följande egenskaper:\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 243.8, "y0": 225.9, "x1": 512.4, "y1": 288.6, "innehåll": "Belysningsnivå, belysningsjämnhet, belysningsstyrkeförhållande horisontellt mellan ett angivet område innanför resp. utanför körbanan, den synnedsättande bländningsgraden."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 285.6, "x1": 495.9, "y1": 323.5, "innehåll": "Bevakad korsning Korsning där trafiken styrs med hjälp av trafiksignaler."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 320.6, "x1": 507.2, "y1": 427.5, "innehåll": "Bibehållnings- faktor MF Belysningsnivån hos en anläggning är inte konstant, utan avtar med tiden beroende på en nedgång i ljusflöde, nedsmutsning av armaturen och lampbortfall. Bibehållningsfaktorn MF definieras som kvoten mellan den luminans/belysningsstyrka (B) som anläggningen ger efter en viss tid och den luminans/belysningsstyrka anläggningen ger när den är ny (B ny )."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 425.7, "x1": 500.3, "y1": 488.6, "innehåll": "Bil Motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 485.8, "x1": 507.5, "y1": 523.3, "innehåll": "\\\"Bilplats Uppställningsutrymme för en bil. Kallas \\\"parkeringsruta\\\" om den är märkt med vägmarkering.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 520.4, "x1": 512.6, "y1": 558.2, "innehåll": "Bilväg Väg för biltrafik till skillnad mot GCM-väg som är väg för gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 555.3, "x1": 494.0, "y1": 593.1, "innehåll": "Biltrafik Avses oftast trafik med bilar, där även motorcykel och moped klass I får färdas."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 608.9, "x1": 493.7, "y1": 646.4, "innehåll": "Blandtrafik Avseende cyklar: Där biltrafik och cykel-/mopedtrafik använder samma yta längs en väg/gata."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 243.8, "y0": 640.2, "x1": 505.1, "y1": 690.3, "innehåll": "Avseende spårväg: Spårväg på sträcka i gemensamt körfält med andra trafikslag. Innefattar även torgytor och liknande, så kallad shared space."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 158.8, "y0": 687.4, "x1": 513.8, "y1": 725.3, "innehåll": "Bländning När fordons halvljus hamnar i sådan riktning att trafikanter får ljuskäglan i ögonen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 510.2, "y1": 168.7, "innehåll": "Bländskydd Avskärmning av ljuset från mötande fordons strålkastare som åstadkommes med jordvallar, vegetation eller särskilt bländskydd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 166.1, "x1": 513.1, "y1": 279.6, "innehåll": "Bländtalsindex Används för att ställa krav på graden obehagsbländning från armaturer avsedda för GCM-vägar. Klasserna benämns D0-D6, där högst krav ställs för klassen D6. Klasserna anger krav på maximalt bländtalsindex, vilket är ett mått på graden av bländning i en riktning av 85 grader från lodlinjen. Om själva ljuskällan är synlig från denna riktning kan inte bländtalsindex beräknas. Sådana armaturer tillhör klassen D0."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 276.6, "x1": 505.1, "y1": 314.1, "innehåll": "Boggi Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd som är mindre än 2,0 meter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 311.6, "x1": 504.8, "y1": 349.1, "innehåll": "Boggitryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi för över till vägbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 346.1, "x1": 498.6, "y1": 383.9, "innehåll": "Bombering Lika stort tvärfall men åt olika håll kring vägyteryggen. Benämns även dubbelsidigt tvärfall."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 381.0, "x1": 502.2, "y1": 431.5, "innehåll": "Breddökning Det större utrymme i sidled som fordon eller spårvagnar behöver vid körning i kurva med liten radie jämfört med körning på rak väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 428.6, "x1": 509.2, "y1": 478.7, "innehåll": "Bromskurva Del av avfartsramp, utformad som sammansatt övergångskurva som vid konstant retardation ger konstant förändring av sidokraften."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 476.1, "x1": 477.3, "y1": 501.0, "innehåll": "Bruten linje Vägmarkeringslinje som är intermittent (streckad)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 243.8, "y0": 494.8, "x1": 513.5, "y1": 532.3, "innehåll": "Betecknas ex.vis. 1+2 som anger 1,0 m målad linje och 2,0 m mellanrum."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 529.4, "x1": 503.5, "y1": 579.8, "innehåll": "Bruttovikt Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle för över till vägbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 576.9, "x1": 512.7, "y1": 687.1, "innehåll": "\\\"Buller Buller är oönskat ljud. Ljudnivå mäts i decibel, dB, som är ett logaritmiskt mätetal. För att beskriva ljudnivå används ofta beteckningen dBA. Indexet \\\"A\\\" anger att olika frekvenser i ljudet har viktats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljudnivå. Bullerdämpande skärm Se Bullerskyddsskärm.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 158.8, "y0": 684.5, "x1": 502.2, "y1": 769.5, "innehåll": "Bullerdämpande vall Se Bullerskyddsvall. Bullerremsor Vägmarkering i form av tvärgående linjer som alstrar buller i de bilar som kör i körfältet. Används för att göra bilförare uppmärksam på att de närmar sig plats som"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 472.0, "y1": 153.2, "innehåll": "kräver särskild uppmärksamhet, t ex genom sänkt hastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 494.8, "y1": 213.3, "innehåll": "Bullerräfflor I beläggningen frästa/nedpressade räfflor som alstrar buller och vibrationer i bilen för att göra föraren uppmärksam på att denna håller på att lämna körbanan eller korsa mittlinjen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 210.4, "x1": 493.5, "y1": 260.9, "innehåll": "Bullerskydd Vägåtgärder för att minska störande buller exempelvis bullerskyddsskärm, bullerskyddsvall, asfalt med bullerdämpande egenskaper."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 257.9, "x1": 505.0, "y1": 295.4, "innehåll": "Bullerskyddsskärm Skärm som har bullerdämpande effekt mellan bullerkälla och mottagare. Se även Bullerskydd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 292.5, "x1": 495.3, "y1": 330.3, "innehåll": "Bullerskyddsvall Vall som har bullerdämpande effekt mellan bullerkälla och mottagare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 327.4, "x1": 512.0, "y1": 377.7, "innehåll": "Buss Bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Bussar delas in i lätta och tunga bussar, se Lätt buss."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 374.9, "x1": 501.7, "y1": 425.4, "innehåll": "Bussfält Körfält för buss i linjetrafik. Om körfältet är beläget till höger i färdriktningen får även cykel och moped klass II föras i körfältet om dessa inte särskilt undantagits."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 243.8, "y0": 418.8, "x1": 463.4, "y1": 456.3, "innehåll": "Kan också vara upplåtet för taxi och för särskilt dispenserad trafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 453.8, "x1": 508.8, "y1": 503.9, "innehåll": "Bussgata/-väg Särskild väg upplåten för buss i linjetrafik samt där annat ej anges även för cykeltrafik. Kan också vara upplåten för taxi och för särskilt dispenserad trafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 500.9, "x1": 502.4, "y1": 551.4, "innehåll": "Busshållplats Plats där en buss i linjetrafik kan stanna för att släppa på och av passagerare med plats för väntande samt av- och påstigande passagerare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 243.8, "y0": 545.2, "x1": 463.4, "y1": 683.5, "innehåll": "Busshållplatser indelas i: • avskild hållplats, • fickhållplats, • vägrenshållplats, • körbanehållplats, • glugghållplats, • klackhållplats, • enkel stopphållplats, med refug • dubbel stopphållplats (timglashållplats)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 680.6, "x1": 507.0, "y1": 718.3, "innehåll": "Bussvändslinga Sidoanläggning avsedd för vändning av buss. Den är ofta samlokaliserad med hållplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 158.8, "y0": 715.5, "x1": 507.4, "y1": 765.9, "innehåll": "Bågminut Vinkelenhet som motsvarar 1/60 grad eller 1/(360x60) av en cirkel. Används som enhet när krav på synbarhetsvinkeln ställs."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 480.7, "y1": 194.1, "innehåll": "Bärighetsklass Indelning av vägar efter tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt. Bärighetsklasserna är bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 (BK2), bärighetsklass 3 (BK3) och bärighetsklass 4 (BK4)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 158.8, "y0": 191.3, "x1": 475.3, "y1": 228.8, "innehåll": "Cirkulation Vägbana i cirkulationsplats avsedd för enkelriktad cirkulerande trafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 158.8, "y0": 225.9, "x1": 512.0, "y1": 314.1, "innehåll": "Cirkulations- plats Plats som enligt lokal trafikföreskrift ska vara cirkulationsplats och som är utmärkt med ett vägmärke för cirkulationsplats. Den kan vara utformad allt från en rund markering på ytan mitt i korsning till en korsning med stor rondell och många anslutande vägar. Benämns korsningstyp D. Se även Korsningstyp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 158.8, "y0": 311.6, "x1": 466.3, "y1": 349.1, "innehåll": "Cykel Fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 261.8, "y0": 342.9, "x1": 511.6, "y1": 622.7, "innehåll": "1. Eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn A. endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen, B. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och C. har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt. 2. Eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, och är A. inrättat huvudsakligen för befordran av en person, B. inrättat för att föras av den åkande, och C. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen. 3. Eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som uppfyller villkoren i 2 A–C och som antingen A. har en elmotor vars kontinuerliga märkeffekt inte överstiger 250 watt, eller B. är självbalanserande."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 158.8, "y0": 623.0, "x1": 509.4, "y1": 673.1, "innehåll": "Cykelbana Del av gata/väg, avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Cykelbana är avskild från vägbana genom fysisk anordning exempelvis kantstöd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 158.8, "y0": 670.5, "x1": 509.5, "y1": 758.6, "innehåll": "\\\"Cykelbana \\\"enkelriktad\\\" Cykelbana utformad för enkelriktad cykeltrafik. Förutsätter normalt att det finns en (\\\"enkelriktad\\\") cykelbana på vardera sidan av gatan/vägen. Formellt sett är alla cykelbanor dubbelriktade. Begreppet används bara i sammanhang där man vill ställa enkelriktad cykelbana i relation till dubbelriktad cykelbana.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 511.7, "y1": 181.2, "innehåll": "\\\"Cykelbana \\\"dubbelriktad\\\" Cykelbana utformad för dubbelriktad cykeltrafik. Formellt sett är alla cykelbanor dubbelriktade. Begreppet används bara i sammanhang där man vill ställa dubbelriktad cykelbana i relation till enkelriktad cykelbana.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 178.7, "x1": 492.7, "y1": 216.2, "innehåll": "Cykelbox Yta i korsning med trafiksignal som rymmer väntande cyklister mellan väntande bilar och övergångsställe."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 243.8, "y0": 210.0, "x1": 504.3, "y1": 260.1, "innehåll": "Ytan skapas genom att stopplinjen markeras längre bort från övergångsstället än normalt. Stopplinjen avbryts där cyklarna ska kunna passera fram till cykelboxen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 257.2, "x1": 506.7, "y1": 307.7, "innehåll": "Cykeldel Del av GCM-bana eller GCM-väg, avsedd för cykeltrafik där gående och cyklister åtskilts genom avgränsning i form av vit linje, stenrad/stenrader el. dyl."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 304.7, "x1": 513.8, "y1": 360.9, "innehåll": "Cykelfålla Anordning med räcken eller dyl., utformad så att cyklisters hastighet bromsas upp. För fålla vid järnväg, se gång- och cykelfålla."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 358.4, "x1": 510.1, "y1": 459.2, "innehåll": "Cykelfält Särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande eller förare av moped klass II. Exempel på placering av cykelfält kan vara: -De som är placerade intill kantsten. -De som finns utanför längsparkerade bilar (på körbanan). -De som är i eget fält mellan körfält för biltrafik. -De som är placerad intill stödremsa."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 456.3, "x1": 511.2, "y1": 493.8, "innehåll": "Cykelfältslinje Vägmarkeringsline som anger gränsen mellan ett cykelfält och ett annat körfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 491.2, "x1": 497.1, "y1": 541.3, "innehåll": "Cykelgrind Anordning vid GCM-korsning där siktförhållandena är sådana att cyklisters fart av trafiksäkerhetsskäl behöver dämpas eller stannas upp helt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 538.4, "x1": 467.5, "y1": 563.3, "innehåll": "Cykelparkering Plats för parkering av cyklar och moped klass II."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 560.7, "x1": 511.4, "y1": 658.3, "innehåll": "Cykelpassage Plats där cyklande eller förare av moped klass II kan korsa en körbana eller en cykelbana. Cykelpassage ska vara utmärkt med vägmarkering M16.Cyklande och förare av moped klass II har väjningsplikt mot korsande trafik på gata/väg. Cykelplats Plats för 1 st cykel i cykelställ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 655.7, "x1": 511.3, "y1": 693.2, "innehåll": "Cykelställ Hjulhållande eller ramhållande anordning för parkering av vanligtvis 1-5 cyklar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 158.8, "y0": 690.3, "x1": 509.8, "y1": 728.1, "innehåll": "Cykelsignal Signallykta endast avsedd för cykeltrafik inklusive moped klass II."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 503.2, "y1": 181.2, "innehåll": "Cykeltrafik Den rörelse, ström eller mängd som uppstår av cyklar på väg. Till begreppet inräknas moped klass II, men särredovisas vid trafikräkning. Mängden anges i antal cyklar/ mopeder per tidsenhet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 178.7, "x1": 513.2, "y1": 254.3, "innehåll": "Cykelväg Väg för cykeltrafik eller  moped klass II, med egen terrassering och linjeföring, skild från gata/väg, d.v.s. friliggande. Den får även användas av gående om närliggande gångväg/-yta saknas. Huvudman är antingen staten eller kommunen. I lagstiftning kallas den cykelbana."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 251.4, "x1": 511.4, "y1": 314.1, "innehåll": "Cykelöverfart Plats där cyklande eller förare av moped klass II kan korsa en körbana eller en cykelbana. Cykelöverfart skall vara hastighetssäkrad till 30 km/h för fordon på vägen/gatan, utmärkt med vägmärke B8 och vägmarkering M16."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 243.8, "y0": 309.1, "x1": 501.0, "y1": 376.7, "innehåll": "Förare av fordon på vägen/gatan har väjningsplikt gentemot cyklande som är ute på eller står i begrepp att färdas ut på cykelöverfarten. Kräver Lokal trafikföreskrift (LTF)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 374.2, "x1": 510.1, "y1": 486.8, "innehåll": "C-klass C Belysningsklass som tillämpas i vägmiljöer för motorfordon där vägyteluminansen inte kan definieras eller beräknas (när siktavståndet är kortare än 60,0 m eller när det finns flera relevanta observatörspositioner), såsom i korsningar eller i cirkulationsplatser. De kan även användas för miljöer med gående och cyklister. Förkortningen C står för conflict areas."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 484.0, "x1": 493.9, "y1": 521.9, "innehåll": "Deltillfart Det eller de körfält i en korsnings tillfart som utnyttjas gemensamt av en eller flera fordonsströmmar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 518.9, "x1": 511.7, "y1": 619.8, "innehåll": "Delvis eller helt planskild korsning Korsning i vilken två eller flera trafikströmmar av samma eller olika trafikslag åtskiljs genom nivåskillnad. De korsande vägarna kan, men behöver ej, vara förbundna med varandra genom ramper med korsningar i plan eller anslutningar. I en delvis planskild korsning kan svängande trafikströmmar förekomma på primärväg som är i konflikt med motriktad trafikström."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 616.8, "x1": 437.2, "y1": 641.7, "innehåll": "Detektor Anordning för att känna av trafikelement."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 639.2, "x1": 504.0, "y1": 676.7, "innehåll": "Dimensione- rande fordon Det eller de typfordon som förväntas trafikera vägen och som kräver störst utrymme."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 243.8, "y0": 670.5, "x1": 494.3, "y1": 708.0, "innehåll": "Måttuppgifter för typfordon samt gående finns i kap. 5 Grundvärden."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 158.8, "y0": 705.0, "x1": 506.5, "y1": 742.9, "innehåll": "Dimensione- rande gata Den anslutande gatan med lägst belysningsklass. Det styr vilken belysningsklass som övergångsställe ska ha."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 510.6, "y1": 168.7, "innehåll": "Dimensione- rande hastighet för spårväg Utformningshastighet för horisontalkurvor som i vissa fall får vara lägre än STH. I normalfallet används STH för utformning av horisontalkurvor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 166.1, "x1": 512.8, "y1": 216.1, "innehåll": "Dimensionerande timme Den eller de timmar under en trafikanläggnings förväntade livstid som den dimensioneras för. Kan exempelvis vara den 200:e mest belastade timmen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 213.3, "x1": 458.8, "y1": 251.1, "innehåll": "Dimensionerande timtrafik Dimensionerande timtrafikströmmar under det dimensionerande året."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 248.2, "x1": 496.3, "y1": 285.7, "innehåll": "Dimensionerande trafik Det trafikflöde som en trafikanläggnings trafiktekniska funktion ska dimensioneras för."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 283.1, "x1": 512.6, "y1": 345.8, "innehåll": "Dimensionerande trafiksituation På sträcka: den kombination av breddmått för trafikanter och sidoavstånd mellan trafikanter samt mellan trafikant och bankant eller sidohinder som ger en vägbanans bredd eller den fria bredden mellan sidohinder, även kallad DTS."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 243.8, "y0": 339.6, "x1": 491.1, "y1": 389.7, "innehåll": "I korsning: de utrymmesklasser och kombinationer av fordon eller enstaka fordon för vilka korsningskurvor, kanalbredder och övriga körytor utformas."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 387.2, "x1": 504.8, "y1": 488.0, "innehåll": "Dimensionerande utrymmesklass (UK) Den utrymmesklass som ingår i dimensionerande trafiksituation DTS för utformning av sektioner och korsningar. I modellen för sträcka används tre olika utrymmesklasser för motorfordon. De benämns A, B och C på sträcka och A, B, C och D i korsning där A är den högsta klassen. För gående och cyklar är det två utrymmesklasser, A och B."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 485.1, "x1": 502.1, "y1": 522.6, "innehåll": "Dimensionerande år Det år som anläggningen ska dimensioneras för att klara till en bestämd kvalitetsnivå."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 520.0, "x1": 449.1, "y1": 544.9, "innehåll": "Driftvändplats Sidoanläggning för vändning av driftfordon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 542.0, "x1": 503.4, "y1": 642.8, "innehåll": "Driftvärde (belysning) Driftvärde (från vägytans medelluminans, medel eller lägsta belysningsstyrkan på vägytan, halvsfäriska medelbelysningsstyrkan, lägsta semicylindriska belysningsstyrkan eller lägsta vertikalbelysningsstyrkan) är den planerade nivån som är reducerad med bibehållningsfaktorn så hänsyn till nedgång kan möjliggöras"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 158.8, "y0": 640.2, "x1": 486.2, "y1": 677.7, "innehåll": "\\\"Dropprefug Droppliknande refug i sekundärvägsanslutning i trafikplats. Korsningstypen brukar kallas \\\"Droppe\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 158.8, "y0": 255.4, "x1": 506.6, "y1": 349.8, "innehåll": "\\\"Dubbel stopphållplats Busshållplats där körbanan smalnats av så att endast ett körfält finns tillgängligt för båda körriktningar vid angöring till de två (dubbla) hållplatserna. Angöringsutrymmet för bussen är markerat i figuren med svart på körbanan. Hållplatstypen kallas även \\\"Timglashållplats\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 158.8, "y0": 385.7, "x1": 501.3, "y1": 423.6, "innehåll": "Dubbel stoppsikt Dubbel stoppsikt är den siktsträcka som erfordras för att två mötande fordon ska hinna stanna inför varandra."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 158.8, "y0": 420.6, "x1": 504.5, "y1": 471.1, "innehåll": "Dubbelsidigt räcke Räcke placerat på ett sådant sätt att det är utsatt för trafik och risk för påkörning längs sina båda sidor, vilka då är trafiksidor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 158.8, "y0": 468.2, "x1": 507.8, "y1": 518.6, "innehåll": "Dubbelsidigt tvärfall Tvärfall som utgår från en beläggningsrygg i mitten av vägen och lutar utåt på båda sidor om beläggningsryggen. Kallas även bombering. Se även Tvärfall"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 158.8, "y0": 515.7, "x1": 508.7, "y1": 578.3, "innehåll": "Eftergivliga föremål Fasta föremål som vid påkörning med bil normalt inte ger allvarliga personskador. Exempel är enkla vägmärkesstolpar, vissa typer av belysningsstolpar och räcken."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 243.8, "y0": 572.2, "x1": 493.5, "y1": 609.7, "innehåll": "Eftergivliga föremål delas in i uppfångande respektive icke uppfångande."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 243.8, "y0": 603.5, "x1": 503.8, "y1": 653.6, "innehåll": "Klassificering enligt nedan av produkters uppfångande egenskaper görs enligt SS-EN12767:2019, klassificering enligt SS-EN 12767:2007 godtas också"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 249.2, "y0": 650.3, "x1": 509.8, "y1": 751.1, "innehåll": "Uppfångande produkter Uppfångande produkter absorberar rörelseenergin från en påkörande bil så att dess hastighet minskas betydligt eller helt och hållet, se figurerna nedan. Uppfångande produkter finns av två klasser, High Energy absorbing, HE, och Low Energy absorbing, LE."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 249.2, "y0": 118.6, "x1": 510.3, "y1": 231.9, "innehåll": "Icke uppfångande produkter Icke uppfångande produkter benämns Non Engergy absorbing, NE. De absorberar inte någon nämnvärd del av den påkörande bilens rörelseenergi och dess hastighet minskar inte i någon större utsträckning , se figurerna nedan Till icke uppfångande produkter hänförs även ofarliga produkter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 158.8, "y0": 569.0, "x1": 471.8, "y1": 606.8, "innehåll": "Efterliggnings- tid Tid från upphinnande av kö till omkörning av kö."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 158.8, "y0": 603.9, "x1": 500.6, "y1": 679.5, "innehåll": "Ekodukt En ekodukt är en bro över väg och/eller järnväg där omgivande natur fortsätter ut över bron. Den används i ekologiskt viktiga områden, för att binda samman områden som delats av en väg, eller där vägen korsar viktiga vandringsleder för djuren . Jämför landskapsbro."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 158.8, "y0": 676.6, "x1": 505.7, "y1": 739.7, "innehåll": "Ekologiskt viktiga naturmiljöer Omfattar miljöer enligt Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) SS 199000:2014 klass 1-3, artrika väg- och järnvägsmiljöer, betydelsefulla fågelmiljöer och oersättliga naturmiljöer."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 499.7, "y1": 156.1, "innehåll": "Ekonomisk livslängd Tidsperiod under vilken det är ekonomiskt motiverat att använda en byggnad, anläggning eller del av den."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 512.2, "y1": 216.1, "innehåll": "Enkel stopphållplats Busshållplats där körbanan delats med refug eller annan anordning så att endast ett körfält finns tillgängligt vid busshållplatserna i vardera riktningen. Angöringsutrymmet för bussen är markerat i figuren med svart på körbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 259.7, "x1": 512.3, "y1": 335.4, "innehåll": "Enkelsidigt räcke Räcke placerat på ett sådant sätt att det är utsatt för trafik och risk för påkörning enbart på en konstruktionssida, vilken då blir trafiksida. Produkten i sig kan dock mycket väl vara lämpad för påkörning från fler riktningar och vara ställt på marknaden som dubbelsidigt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 332.8, "x1": 486.9, "y1": 370.3, "innehåll": "Enkelsidigt tvärfall Tvärfall som lutar åt samma håll över hela körbanan. Kallas också skevning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 367.4, "x1": 408.9, "y1": 405.2, "innehåll": "Enskild anslutning Se Korsning typ enskild anslutning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 402.3, "x1": 512.6, "y1": 515.7, "innehåll": "Enskild väg Väg som inte är allmän väg eller gata (till exempel väg där vägförening/samfällighet är väghållare). Kan också vara väg som hör till och hålles av enskild fastighet (privat väg). Enskild väg kan också vara väg som är en gemensamhetsanläggning (en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Se {Anläggningslag (1973:1149)})."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 512.8, "x1": 478.1, "y1": 550.7, "innehåll": "Europaväg Väg som ingår i ett internationellt huvudvägnät för Europa. De är samtidigt riksvägar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 243.8, "y0": 544.5, "x1": 498.1, "y1": 594.6, "innehåll": "FN:s Europakommission (ECE) beslutar om en väg ska vara europaväg. Transportstyrelsen beslutar om vägvisningsplan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 591.6, "x1": 496.6, "y1": 629.5, "innehåll": "Exceptionell trafiksituation En trafiksituation som bedöms ska kunna hanteras men utan krav på hög framkomlighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 626.6, "x1": 509.4, "y1": 664.1, "innehåll": "Extrasignal Signallykta för viss del av trafiken som även regleras med huvudsignal i signalreglerad korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 661.1, "x1": 512.5, "y1": 720.9, "innehåll": "Fallskydd Räcke (ej lågt vägräcke), stängsel eller plank placerat intill en större nivåskillnad eller annan fara. Fartdämpning Se hastighetssäkring."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 158.8, "y0": 718.4, "x1": 505.7, "y1": 755.9, "innehåll": "Fast föremål Föremål som inte är löst, alternativt ett föremål som är så tungt att det inte med lätthet går att flytta. Kan när det"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 490.8, "y1": 153.2, "innehåll": "gäller biltrafik vara oeftergivligt eller eftergivligt. För cykeltrafik är alla fasta föremål oeftergivliga."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 511.3, "y1": 200.7, "innehåll": "Faunabro En faunabro är en passage som är anlagd och utformad för att utvalda målarter, i regel stora och medelstora däggdjur, ska kunna korsa planskilt över en väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 197.8, "x1": 506.8, "y1": 247.9, "innehåll": "Faunaanpassad beläggning Faunaanpassad beläggning är en beläggning som aktuella målarter för en faunapassage inte avskräcks att gå på. Lämpligt material är finare fraktionsmaterial (≤20mm)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 245.3, "x1": 500.8, "y1": 295.4, "innehåll": "Faunapassage Säker passage som uppfyller krav för aktuell djurgrupp (vattenlevande djur, grod- och kräldjur, medelstora eller stora däggdjur)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 292.5, "x1": 490.5, "y1": 342.9, "innehåll": "Faunapassage i plan En fri passage över en väg med viltstängsel. Passagen består av en öppning i stängslet i kombination med varningsmärke, alternativt aktivt varningssystem."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 340.0, "x1": 497.5, "y1": 390.5, "innehåll": "Faunaport En faunaport är en passage anlagd och utformad för att utvalda målarter, i regel stora och medelstora däggdjur, ska kunna korsa planskilt under en väg eller järnväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 387.5, "x1": 512.9, "y1": 450.6, "innehåll": "Faunastängsel Viltskydd i form av stängsel med mindre maskor nertill för att anpassas till respektive målart.  Avsett för att hindra mindre, medelstora och större däggdjur från att komma in på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 447.6, "x1": 506.5, "y1": 510.6, "innehåll": "Fickhållplats Busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är utformat som en ficka utanför ordinarie vägbanan. Angöringsutrymmet för bussen är markerat i figuren med svart på körbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 564.6, "x1": 496.0, "y1": 602.5, "innehåll": "Flerfältsväg/ gata Väg/ Gata med fler än 2-fält och som inte är motorväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 599.6, "x1": 508.5, "y1": 675.2, "innehåll": "Fordon Anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släpfordon, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 674.4, "x1": 501.7, "y1": 724.5, "innehåll": "Fordons- inträngning Avståndet mätt från trafiksidan av räcket före påkörning till det maximala sidoläget på fordonet vid kapacitetsklassbestämmande krockprov."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 158.8, "y0": 721.6, "x1": 473.6, "y1": 746.5, "innehåll": "Fordonssignal Signallykta i första hand avsedd för fordonstrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 513.7, "y1": 231.9, "innehåll": "Fordonsström De fordon som kommer till en korsning eller till annan trafikeringsyta i en och samma tillfart och lämnar den i en och samma frånfart. Fordonsströmmen förutsätts bestå av bilar. Om strömmen består av annan fordonstyp skrivs det ut, t.ex. cykelström. Fordonsströmmar i korsningar indelas i högersvängande, rakt framgående och vänstersvängande. Rakt framgående som ej har väjningsplikt kallas också genomgående."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 158.8, "y0": 229.1, "x1": 505.0, "y1": 317.4, "innehåll": "Fordonstrafik Den rörelse, ström eller mängd som uppstår av fordon på väg. Mängd anges i fordon per tidsenhet, kan vara uppdelat på t.ex. bilar, mc, cyklar. Noggrannare analys kan kräva att mängden anges med t ex axelpar eller ekvivalenta personbilsenheter per tidsenhet eller att lastbilsandel anges med procentsats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 158.8, "y0": 314.4, "x1": 433.3, "y1": 352.3, "innehåll": "Fordonstrafik- banor Banor för fordon såsom körfält, bussfält, kollektivtrafikkörfält och cykelfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 158.8, "y0": 349.4, "x1": 510.0, "y1": 374.3, "innehåll": "Fordonståg Motordrivet fordon med ett eller flera tillkopplade fordon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 158.8, "y0": 371.7, "x1": 512.1, "y1": 434.3, "innehåll": "Fri bredd Den minsta bredd mellan fasta hinder som erfordras för att trafikanter ska kunna passera säkert med vald dimensionerande hastighet. Utgörs av summan av banbredd och hinderfri bredd. Se även Fria rummet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 158.8, "y0": 431.8, "x1": 511.0, "y1": 507.1, "innehåll": "Fri höjd Minsta avstånd vinkelrätt från vägbanan till föremål ovan vägbanan, inklusive säkerhetsmarginal för snö, ny beläggning m.m. Fri höjd är den höjd som erfordras för att trafikanter ska kunna passera säkert under föremål som begränsar höjden. Se även Fria rummet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 158.8, "y0": 504.5, "x1": 506.6, "y1": 592.8, "innehåll": "Fria rummet Fria rummet är det minsta utrymme som erfordras för ett säkert och effektivt nyttjande av en bana för trafikanter. T.ex. en vägbana för biltrafik, mc och moped klass I eller GCM-bana för gående och cykeltrafik inklusive moped klass II. Fria rummet bestäms av krav på fri bredd och fri höjd, se figuren nedan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 243.8, "y0": 732.4, "x1": 460.0, "y1": 769.9, "innehåll": "Fria rummet för spårväg regleras av respektive spårinnehavares regelverk."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 501.6, "y1": 156.1, "innehåll": "Frigångshöjd Lägsta höjd mellan plant underlag och underkant fordon mitt mellan bak- och framaxel."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 209.3, "x1": 497.2, "y1": 272.4, "innehåll": "Friktionskraft Den kraft som uppstår mellan hjul och underlag och är produkten av normalkraften och friktionskoefficienten. Friktionskoefficienten varierar beroende på typ av hjul, underlaget,  temperatur och väglag."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 269.4, "x1": 494.5, "y1": 307.3, "innehåll": "Friliggande GCM-väg GCM-väg med egen terrassering och linjeföring, d.v.s. konstruktionsmässigt frikopplad från väg/gata."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 304.4, "x1": 460.7, "y1": 329.3, "innehåll": "Frånfart Del av körbana avsedd för trafik från korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 243.8, "y0": 324.2, "x1": 504.3, "y1": 373.1, "innehåll": "Frånfart sträcker sig in på anslutande väg så långt som vägens utformning och trafikanternas beteende påverkas av korsningens utformning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 370.6, "x1": 510.6, "y1": 483.9, "innehåll": "Funktionella förbindelser Benämning på vägförbindelse som har stor betydelse för arbetspendling, bidrar till utökade arbetsmarknadsregioner, ökar samverkan mellan arbetsmarknadsregioner, är särskilt viktiga för kollektivtrafikens behov, har stor mängd långväga person- och/eller godstransporter och som har långa transportavstånd. I tätort ingår dessa i det övergripande huvudnätet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 481.1, "x1": 500.5, "y1": 519.0, "innehåll": "Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 516.0, "x1": 470.1, "y1": 553.5, "innehåll": "Funktionsnedsättning Nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 550.6, "x1": 446.3, "y1": 588.5, "innehåll": "Fyrvägskorsning Korsning med fyra väg-(gatu-)anslutningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 585.5, "x1": 473.2, "y1": 636.0, "innehåll": "Fysisk avgränsning för spårområde tängsel, kantstöd eller annan avgränsning, dock ej vägmarkering, där det klart framgår att det skiljer spårområdet från annat område."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 633.0, "x1": 504.6, "y1": 670.5, "innehåll": "Fält Yta på vägbanan avsedd för fordon i rad. Kan vara reserverat för en viss fordonstyp, t.ex. bussfält, cykelfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 668.0, "x1": 506.7, "y1": 718.1, "innehåll": "Färist Anordning med en ytstruktur, ofta över väg,  som syftar till att hindra djur att passera.  Ytstrukturen och avståndet till marken under gör att djuren undviker att gå på risten."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 158.8, "y0": 715.1, "x1": 507.0, "y1": 752.9, "innehåll": "Förbindelseväg Rampväg i planskild korsning (F). I trafikplats kallas den ramp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 509.8, "y1": 181.3, "innehåll": "Förbudsmärke Trafikanordning i form av märke med symbol som utmärker förbud som följer av Trafikförordningen eller av föreskrifter eller förbud som har meddelats med stöd av denna m.fl. förordningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 158.8, "y0": 178.7, "x1": 497.3, "y1": 216.2, "innehåll": "Fördröjning under körning När andra trafikanter tillsammans med vald utformning ger fördröjning i restid."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 158.8, "y0": 213.3, "x1": 511.3, "y1": 276.3, "innehåll": "Förskjuten korsning Alternativ till Fyrvägskorsning där den ersatts av två trevägskorsningar genom att sekundärvägarnas anslutningar förskjutits i förhållande till varandra antingen höger/vänster eller vänster/höger."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 243.8, "y0": 270.2, "x1": 498.8, "y1": 320.3, "innehåll": "Förskjutningen vänster/höger avser korsning där trafik som skall korsa primärvägen (gatan) utför vänstersväng vid påfart och högersväng vid avfart."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 158.8, "y0": 317.3, "x1": 489.6, "y1": 380.4, "innehåll": "Förstärkning Avser inom inriktning utformningsstandard ett längre projekt till större delen i befintlig sträckning med huvudsyfte att förstärka bärighet och sekundärt att förbättra trafikteknisk standard."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 158.8, "y0": 377.4, "x1": 501.3, "y1": 541.3, "innehåll": "Förutsättnings- analys Sammanställning och analys, vid framtagande av inriktning trafikteknisk standard, av ett väg-/gatuobjekts förutsättningar normalt innehållande: • Problemanalys och mål för vägåtgärden • Livslängd för åtgärden • åtgärdstyp och svårighetsgrad • Nättillhörighet • Trafik- och trafikantförutsättningar • Hastighetsanalys • Olycksanalys • Omgivningsanalys"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 158.8, "y0": 557.1, "x1": 494.8, "y1": 607.4, "innehåll": "Gata Väg med annan huvudman än Trafikverket som ligger inom ett detaljplanlagt område. . I VGU kan ordet väg förekommai tätort oavsett huvudman. Se även Väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 158.8, "y0": 604.6, "x1": 512.7, "y1": 727.8, "innehåll": "Gatsten Företrädelsevis små- och storgatsten. Gatunät i tätort I tätort sammanbundna gator med liknande funktion. I tätort indelas näten i övergripande huvudnät, övrigt huvudnät och lokalnät. Statliga genomfarter tillhör oftast det övergripande huvudnätet. Det övriga huvudnätet består av övriga gator för trafik genom tätorten och gator för trafik till/från tätorten samt mellan stadsdelar i tätorten. övriga gator tillhör lokalnätet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 490.9, "y1": 168.7, "innehåll": "Gatumark Motsvarande det som för väg är vägområde, d.v.s. det område som behövs för vägens brukande, drift och underhåll."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 166.1, "x1": 503.3, "y1": 254.4, "innehåll": "Gaturum Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Se även vägrum."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 251.4, "x1": 511.7, "y1": 364.9, "innehåll": "Gaturums- beskrivning Gaturumsbeskrivningen är länken mellan all annan tidigare planering och den arbetsgång som leder fram till en ny sektion. Gaturumsbeskrivningen ska länka samman de tidigare planeringsstegen med gaturumsutformningen. Fyra delar behöver specificeras 1. Gatans karaktär – samspel mellan trafikanterna. 2. Gatans plats i trafiknätet. 3. Referenshastigheten. 4. övriga egenskaper hos gatan att beakta som gestaltning, möblering, parkering."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 366.3, "x1": 505.4, "y1": 416.3, "innehåll": "Gaturäl Rältyp (typ av skena) som är anpassad för att beläggning ska kunna läggas ända upp till rälhuvudet. Gaturälen har till skillnad från vignolrälen en flänsränna."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 413.8, "x1": 492.1, "y1": 451.3, "innehåll": "Gatuspår Spårvägsspår förlagda i gata eller väg där annan trafik förväntas köra."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 448.4, "x1": 503.1, "y1": 498.8, "innehåll": "Gatuutrustning Föremål som behövs för gatans funktion och form, exempelvis el-skåp, stolpe, skylt, papperskorg, brevlåda, cykelställ, bänk, konstverk, blomlåda, plantering ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 495.9, "x1": 497.7, "y1": 520.8, "innehåll": "GCM GCM är förkortning för gång, cykel och mopedklass II."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 518.2, "x1": 499.7, "y1": 555.7, "innehåll": "GCM- anslutning GCM-vägs anslutning till gata/väg utan att GCM-vägen fortsätter på andra sidan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 552.8, "x1": 495.2, "y1": 603.2, "innehåll": "GCM-bana Del av väg, avsedd för GCM. Banan är avskild från vägbana genom fysisk anordning exempelvis kantstöd, eller målning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 600.3, "x1": 485.1, "y1": 625.2, "innehåll": "GCM-korsning Korsning där GCM-trafik korsar körbana på sträcka."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 622.6, "x1": 482.2, "y1": 660.1, "innehåll": "GCM-trafik Gående och cyklister/ moped klass II i rörelse, även benämnt gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 657.2, "x1": 512.3, "y1": 720.2, "innehåll": "GCM-väg Väg avsedd  endast för GCM.  GCM-väg är avskild från väg genom skiljeremsa. GCM-väg kan vara del av väg och ingår då i vägens sektion, men är till största delen helt friliggande med egen terrassering och linjeföring."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 158.8, "y0": 717.3, "x1": 492.3, "y1": 755.0, "innehåll": "GCM-överfart Kombination av övergångsställe och cykelöverfart. Se även Cykelöverfart och övergångsställe"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 471.7, "y1": 178.4, "innehåll": "Genomfart Väg/gata för trafik genom tätort. Gestaltnings- avsikter Beskrivning av VAD som ska uppnås i projekt ur gestaltningssynpunkt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 175.5, "x1": 468.0, "y1": 225.9, "innehåll": "Gestaltnings- program Beskrivning av väg- eller gatuprojektets gestaltningsmässiga riktlinjer och ambitioner för utformning av helheten och detaljer."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 243.8, "y0": 220.5, "x1": 500.8, "y1": 294.9, "innehåll": "Gestaltningsprogrammet behandlar HUR gestaltningsavsikterna ska genomföras. Gestaltningsprogrammet är framför allt resultatet av en arbetsprocess och fördjupas och uppdateras under hela planläggningsprocessen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 292.1, "x1": 504.5, "y1": 355.1, "innehåll": "Glugghållplats Busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är utformat som en glugg vid vägbanekant mellan uppställningsplatser/-fält. Angöringsutrymmet för bussen är markerat i figuren med svart på körbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 404.7, "x1": 479.7, "y1": 429.7, "innehåll": "Gon Vinkelenhet. En cirkel = 400 g , en rät vinkel = 100 g ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 426.8, "x1": 470.2, "y1": 464.6, "innehåll": "Grod- och kräldjursåtgärd En riktad åtgärd för grod- och kräldjur avsedd att förhindra trafikdöd vid utpekade konfliksträckor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 461.7, "x1": 486.6, "y1": 499.2, "innehåll": "Grodpassage Planskiljd passage, ofta i form av trumma under väg, särskilt anpassade för groddjur."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 496.6, "x1": 510.1, "y1": 534.1, "innehåll": "Grundvatten- område Av SGU identifierade områden geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 531.2, "x1": 511.3, "y1": 644.9, "innehåll": "Gågata Gata, väg eller vägsträcka där fordon inte får föras med högre hastighet än gångfart, där de inte får parkera utanför ev. särskilt anordnade parkeringsplatser och där fordonsförare har väjningsplikt mot gående. Endast motorfordon med vissa behov får framföras på gågata, dock får alla korsa den Kräver LTF och utmärks med vägmärke för gågata. {Trafikförordning kap 8 och kap 10 (2007:101)}."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 642.0, "x1": 499.9, "y1": 714.5, "innehåll": "Gång- och cykelbana Se GCM-bana. Gång- och cykelbaneräcke Räcke med funktion att skilja gående/cyklister mot t.ex. stup, trafik. Finns reglerad i standard."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 158.8, "y0": 711.5, "x1": 513.2, "y1": 762.0, "innehåll": "Gång- och cykelfålla Anordning vid plankorsning mellan järnväg och GCM-väg avsedd att höja gåendes och cyklisters uppmärksamhet och säkra låg fart."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 501.6, "y1": 153.2, "innehåll": "För fålla vid GCM-vägs anslutning till eller korsande av gata/väg, se cykelfålla."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 513.1, "y1": 188.1, "innehåll": "Gång- och cykelväg Se GCM-väg. GCM-väg kan vara indelad i en gångdel och en cykel-/mopeddel."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 185.2, "x1": 503.5, "y1": 222.7, "innehåll": "Gångbana Del av väg, avsedd för gående. Gångbana är avskild från vägbana genom fysisk anordning, normalt ett kantstöd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 219.8, "x1": 503.5, "y1": 270.2, "innehåll": "Gångdel Del av GCM-bana eller av GCM-väg, avsedd för gående där gående och cyklister/moped klass II åtskilts genom avgränsning i form av vit linje, stenrad/stenrader el. dyl."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 267.3, "x1": 511.3, "y1": 431.5, "innehåll": "Gångfarts- område Gata, väg eller område där fordon och/ eller spårvagn inte får föras med högre hastighet än gångfart, där de inte får parkera utanför ev. särskilt anordnade parkeringsplatser och där fordonsförare har väjningsplikt mot gående. Observera att fordonsförare och gående ska lämna fri väg för spårvagn. Gatan får endast förklaras som gångfartsområde om det är utformat så att det framgår att gående nyttjar hela ytan samt att det inte är lämpligt att föra fordon och/ eller spårvagn med högre hastighet än gångfart. Kräver LTF och utmärks med vägmärke för gångfartsområde. {Trafikförordning kap 8 och kap 10 (2007:101)}."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 428.6, "x1": 501.3, "y1": 479.0, "innehåll": "Gångfålla Anordning som hindrar gående från att rusa ut över väg, gata eller spår genom att tvinga fram riktningsförändringar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 243.8, "y0": 509.9, "x1": 477.6, "y1": 534.8, "innehåll": "För fålla vid järnväg, se även gång- och cykelfålla."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 531.9, "x1": 508.1, "y1": 569.7, "innehåll": "Gångpassage Plats som är anordnad för att underlätta gåendes korsande av körbana, dock inte övergångsställe."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 243.8, "y0": 564.7, "x1": 497.7, "y1": 638.7, "innehåll": "Fordonstrafik har inte skyldig att lämna företräde för gående som står i begrepp att korsa körbana vid gångpassage. I trafiklagstiftningen finns inte begreppet gångpassage. Där gäller den allmänna lagen att gångtrafik ska lämna företräde för fordon på gata/väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 635.9, "x1": 434.4, "y1": 660.8, "innehåll": "Gångsignal Signallykta endast avsedd för gångtrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 658.2, "x1": 499.4, "y1": 695.7, "innehåll": "Gångväg Väg för endast gående, med egen terrassering skild från gata/väg, d.v.s. friliggande."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 158.8, "y0": 693.2, "x1": 500.3, "y1": 765.2, "innehåll": "Gångyta Yta speciellt avsedd för fotgängare t ex gångvägar, gångbanor, ramper, trappor och kommunikationsytor på lekplatser. Halvljus Avbländat färdljus."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 242.8, "y1": 184.5, "innehåll": "Halvsfärisk belysningsstyrka (i en punkt på ett vägområde)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 243.8, "y0": 118.6, "x1": 488.1, "y1": 156.1, "innehåll": "Ljusflödet på en liten halvsfär med en horisontell bas dividerat med arean på halvsfären yta"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 182.7, "x1": 468.8, "y1": 221.3, "innehåll": "Halvsfärisk medelluminans Halvsfärisk belysningsstyrka över ett vägområde"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 219.4, "x1": 500.1, "y1": 269.9, "innehåll": "Hastighetsgräns Hastighet som inte får överskridas. I VGU används det synonymt med begreppet Skyltad hastighet eller Högsta tillåten hastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 266.9, "x1": 504.0, "y1": 304.4, "innehåll": "Hastighetsklass Hastighetsklass anger den maximala hastighetsklass en vägräckesända eller krockdämpare är dimensionerad för."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 243.8, "y0": 298.2, "x1": 502.6, "y1": 348.3, "innehåll": "Eftergivlig väg- och gatuutrustning samt ofarliga produkter indelas i tre hastighetsklasser, 50, 70 eller 100 efter den hastighet som använts vid typprovningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 345.8, "x1": 506.5, "y1": 383.3, "innehåll": "Hastighetsprofil Diagram som visar det förväntade hastighetsförloppet för ett typfordon längs en vägsträcka."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 380.3, "x1": 502.5, "y1": 418.2, "innehåll": "Hastighets- säkring åtgärd för att reducera fordonsförares möjlighet att köra fortare än en viss, önskvärd högsta hastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 415.2, "x1": 509.6, "y1": 465.3, "innehåll": "Heldragen linje Längsgående heldragen linje som enligt 4 kap. 5 § {vägmärkesförordningen (2007:90)} ersätter motsvarande bruten linje i 4 kap. 4 §."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 462.8, "x1": 448.4, "y1": 509.6, "innehåll": "Helljus Inte avbländat färdljus. Hinder Objekt som innebär påverkan på trafikanter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 243.8, "y0": 503.4, "x1": 486.9, "y1": 540.9, "innehåll": "Hinder på körbanan räknas sådana som är minst 0,35 meter höga, angående krav på stoppsikt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 243.8, "y0": 534.8, "x1": 466.4, "y1": 572.3, "innehåll": "Hinder i sidoområdet är objekt som kan påverka trafikanters sidoplacering, se Hinderfri bredd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 243.8, "y0": 566.1, "x1": 506.6, "y1": 616.2, "innehåll": "Hinder för personer med funktionsnedsättning är förhållanden i trafikmiljön som försvårar, förhindrar eller gör framkomligheten riskabel för dessa."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 613.6, "x1": 506.7, "y1": 676.2, "innehåll": "Hinderfri bredd Det minsta avstånd till hinder (stolpe, mur etc.) utanför bankant. I VGU förutsätts att utrymme för sidospeglar på fordon ryms inom den hinderfria bredden. Se även Fria rummet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 158.8, "y0": 673.7, "x1": 511.6, "y1": 736.4, "innehåll": "Horisontalkurva Cirkelbåge med konstant krökning i en vägs eller spårvägs linjeföring i horisontalplanet. Vid angivelse av horisontalkurvas radie avses normalt mittlinje.För spårväg avses även spårmitt för respektive riktning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 505.5, "y1": 168.7, "innehåll": "Huvudled Väg eller vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara huvudled och som är utmärkt med vägmärke för huvudled."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 166.1, "x1": 491.4, "y1": 216.2, "innehåll": "Huvudnät för biltrafik Det nät av länkar avsedda för biltrafik, mc och moped klass I som bildas i tätorten för trafik till/från/genom tätorten samt mellan stadsdelar inom denna."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 219.4, "x1": 509.6, "y1": 269.9, "innehåll": "Huvudnät för gång- och cykeltrafik Det nät av länkar som bildas i tätorten av GCM-vägar och banor avsedda för gång- och cykeltrafik mellan stadsdelar/grannskap."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 266.9, "x1": 499.1, "y1": 304.4, "innehåll": "Huvudväg Den väg av två i korsning som har prioritet, även kallad primärväg. Den andra vägen kallas anslutande väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 301.5, "x1": 504.9, "y1": 351.9, "innehåll": "Hylla Faunapassage som fästs i väggen i vattenförande trumma eller under bro, med funktionen att fungera som passage för medelstora däggdjur."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 349.0, "x1": 513.9, "y1": 399.5, "innehåll": "Hållplats Anläggning där resenärer kan kliva av eller på kollektivtrafik. Hållplatsen innefattar plats för uppställning av kollektivtrafik och väntyta för resenärer (plattform)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 396.5, "x1": 491.2, "y1": 434.4, "innehåll": "Högeravsvängs- körfält I korsning ett extra körfält för trafik i högersväng från primärväg till sekundärväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 431.4, "x1": 491.2, "y1": 468.9, "innehåll": "Högerpåsvängs- körfält I korsning ett extra körfält för trafik i högersväng från sekundärväg till primärväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 466.0, "x1": 436.0, "y1": 503.9, "innehåll": "Högersvängs- körfält Samlingsbegrepp för högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 500.9, "x1": 497.0, "y1": 525.8, "innehåll": "Höjdtillägg Tillägg för att kompensera för snö och markvegetation."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 523.2, "x1": 509.1, "y1": 573.3, "innehåll": "Ihopvävning När flera körfält dras ihop till färre körfält, antingen genom att ett fält försvinner eller att två sammanvävs, jmf sammanvävning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 570.4, "x1": 501.7, "y1": 608.3, "innehåll": "Inflygnings- hinder Anordning för att hindra låg flykt av fågel över väg. Det kan t.ex. bestå av hög tät vegetation eller skärm."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 605.3, "x1": 513.5, "y1": 668.3, "innehåll": "Informations- anläggning Sidoanläggning som möjliggör för trafikant att stanna utanför vägbanan för att inhämta sådan information om sitt vägval som inte ges av normal vägvisning. Den finns huvudsakligen i anslutning till tätort."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 158.8, "y0": 665.4, "x1": 483.6, "y1": 725.3, "innehåll": "Innerslänt Se Slänt. Inre vägren Den i körriktningen vänstra vägrenen på enkelriktad vägbana."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 484.7, "y1": 168.7, "innehåll": "Inriktning utformnings- standard Aktuell långsiktig målbild för vägutformning för det statliga vägnätet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 158.8, "y0": 166.1, "x1": 500.0, "y1": 276.3, "innehåll": "Intermittent linje Se Bruten linje. Invasiva främmande arter Invasiva främmande arter är arter som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde och vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller inverka negativt på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 158.8, "y0": 273.4, "x1": 511.9, "y1": 374.1, "innehåll": "Jordbruks- och skogsbruks- traktor Motordrivet fordon med hjul eller band, som har minst två axlar, vars främsta funktion är som dragfordon och som har konstruerats särskilt för att dra, skjuta, frakta eller driva viss utbytbar utrustning avsedd att användas inom jord- eller skogsbruk. En jordbruks- och skogsbrukstraktor kan vara utrustad för transport av last i jordbruks- eller skogsbrukssammanhang eller med passagerarsäten ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 158.8, "y0": 371.7, "x1": 509.2, "y1": 421.7, "innehåll": "Kanalbredd Avstånd mellan vägbanekant och trafikö eller mittlinje i korsnings till- och frånfarter. I kanalbredden ingår körfält och vägren avskild med intermittent linje."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 158.8, "y0": 588.4, "x1": 492.0, "y1": 638.5, "innehåll": "Kanaliserad korsning Väg-/gatukorsning i vilken fordonsströmmarna i olika riktningar delats upp – kanaliserats – med trafiköar, vägmarkeringar m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 158.8, "y0": 635.6, "x1": 479.7, "y1": 660.5, "innehåll": "Kanalisering Ordnande av fordonsströmmar i väg-/gatukorsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 243.8, "y0": 655.8, "x1": 495.6, "y1": 704.6, "innehåll": "Uppdelningen sker med trafiköar, vägmarkeringar etc. och syftar till att leda, åtskilja och fixera enskilda fordonsströmmars färdväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 158.8, "y0": 701.8, "x1": 510.9, "y1": 764.7, "innehåll": "Kantremsa Mark som är avsett att möjliggöra drift av vägen och som ligger intill vägbanan eller annan därinvid belägen väganordning, t.ex. sidoområde. Den är enligt {Väglagen} begränsad i bredd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 512.8, "y1": 156.1, "innehåll": "Kantstenstillägg Tillägg till refugbredd för att kunna ange bredd på trafikön exklusive vägmarkering."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 503.1, "y1": 203.6, "innehåll": "Kantstolpe Stolpar som används för att markera vägbanekanten. De ska förbättra den visuella ledningen och är försedda med reflexer."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 200.7, "x1": 508.1, "y1": 238.5, "innehåll": "Kapacitet Största stabila flöde som kan passera en given anläggning under en given tidsperiod med givna förutsättningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 235.6, "x1": 489.8, "y1": 285.7, "innehåll": "Kapacitetsklass Mått på ett vägräckes förmåga att vid standardiserat krockprov hålla tillbaka dimensionerande fordon från avkörning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 283.1, "x1": 512.9, "y1": 333.1, "innehåll": "Katastrof- överfart Anordning för utryckningsfordon som måste vända på mötesseparerad väg. överfarten kan vara kombinerad med ex.vis. driftvändplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 330.3, "x1": 506.6, "y1": 380.6, "innehåll": "Kilavfart Kilformad avfart som består av inledningssträcka, övergångssträcka och retardationssträcka. Den följs av en ramp. Se figur under Ramp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 377.8, "x1": 507.3, "y1": 440.9, "innehåll": "Klackhållplats Variant av körbanehållplats på gata med uppställningsfält för bilar. Plattform för av- och påstigande ordnas genom breddning av gångbanan så att den bryter uppställningsfältet längs gatan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 480.0, "x1": 511.1, "y1": 556.4, "innehåll": "Klotoid Klotoid är ett linjeföringselement med linjär förändring av krökningsradien. Kallas även övergångskurva och beräknas med den matematiska formen: A 2 = R  L, där R är radien vid en given längd L från startpunkten."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 553.5, "x1": 468.6, "y1": 603.8, "innehåll": "Kollektivtrafik- fält Särskilt körfält för busstrafik eller busstrafik och spårvagnstrafik. Kan även kallas bussfält och kollektivtrafikkörfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 601.0, "x1": 471.5, "y1": 638.5, "innehåll": "Kollektivtrafik- signal Kollektivtrafiksignaler avsedd för kollektivtrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 635.9, "x1": 502.2, "y1": 698.6, "innehåll": "Kollektivtrafik i reserverat utrymme Kollektivtrafikkörfält som är förlagt i eget utrymme  i samma gaturum som vägen och gatan men med fysik avgränsning mot övriga trafkslag. Avser trafikering med enbart buss eller spårväg och buss i blandtrafik"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 158.8, "y0": 696.0, "x1": 506.7, "y1": 746.1, "innehåll": "Kombinerad anordning (avser räcke) Avser skyddsanordning kombinerad med en annan byggprodukt. Med annan byggprodukt avses exempelvis bullerskydd, belysningsstolpe, vägmärke eller kantstolpe."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 510.3, "y1": 153.2, "innehåll": "Med annan anordning eller konstruktion avses exempelvis bropelare, portalben eller motsvarande."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 435.5, "y1": 175.2, "innehåll": "Konfliktzon Se Vägkorsning respektive Plankorsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 172.6, "x1": 502.8, "y1": 247.9, "innehåll": "Kontrollplats Plats för en eller flera myndigheters kontrollverksamhet. Det handlar främst om sådan som utförs av polisen, men även andra myndigheter, exempelvis Tullverket och Trafikverket och som kräver att fordon stoppas för kontroll av förare, fordon, handlingar och gods."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 245.3, "x1": 504.5, "y1": 282.8, "innehåll": "Korgbåge Kurva med minst två cirkelbågar (olika radiestorlekar) åt samma håll och i följd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 279.9, "x1": 507.1, "y1": 361.5, "innehåll": "Korsning Med korsning (vägkorsning) avses en väganläggning där trafik på olika vägar korsas, åtskiljs eller sammanförs. De anslutande vägarna indelas normalt i primärväg och sekundärväg eller huvudväg och anslutande väg. För korsning med spårväg - se Plankorsning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 358.7, "x1": 512.9, "y1": 409.2, "innehåll": "Korsning med spår Väg-/Gatuanläggning där väg korsar järnväg eller spårvägi plan eller planskilt. Se även plankorsning respektive vägkorsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 406.2, "x1": 512.4, "y1": 580.2, "innehåll": "Korsning typ enskild anslutning Korsningar med enskild väg delas in i följande typer: • A1: Anslutning med åDT-Dim >100 f/d, korsning i plan typ A eller B. • A2: Anslutning av ägoväg för traktortrafik och tröska, för Ts och S. • A3: Anslutning till väg eller fastighet med högst fem bostäder. Utformas för för sopbil, slamsugsfordon LOS o.dyl. • A4: Anslutning till fler än fem bostäder och med åDT-Dim <100 f/d, för Lbn. • A5: Anslutning för utrymmeskrävande fordon, t ex skogsbilväg, för Ls."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 577.2, "x1": 487.9, "y1": 615.1, "innehåll": "Korsnings- avstånd Avstånd mellan korsningar. Det mäts normalt mellan korsningarnas mittpunkter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 158.8, "y0": 612.2, "x1": 513.1, "y1": 675.1, "innehåll": "Korsningskurva Linje sammansatt av geometriska element, t ex cirkelbågar och övergångsbågar (t ex klotoider) som förbinder anslutningars körbanekanter. Korsningskurvans minsta element kallas mittkurva. (Rm)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 511.7, "y1": 206.9, "innehåll": "Korsningstyp Indelning av korsningar efter utformning, regleringsform respektive separeringsform (gäller GCM). Typ A och B är korsningar utan respektive med trafikö i sekundärvägen, typ C är korsningen med vänstersvängsficka, typ D är cirkulationsplats, typ E är signalreglerad korsning, och typ F är korsning med planskildhet förutom trafikplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 243.8, "y0": 200.7, "x1": 464.1, "y1": 258.3, "innehåll": "VGU skiljer på korsningar utifrån: • Korsningar utan gående och cykeltrafik • Korsningar med gående och cykeltrafik"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 243.8, "y0": 252.2, "x1": 506.3, "y1": 322.4, "innehåll": "Korsningar utan gående och cykeltrafik delas in i: • Korsning typ A-F • Korsning mellan allmän väg och enskild väg, typ enskild anslutning A1-A5"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 243.8, "y0": 316.2, "x1": 503.9, "y1": 400.2, "innehåll": "Korsningar med gående och cykeltrafik delas in i: • Korsning typ A-F • Korsning mellan väg/gata och GCM-väg, GCM- korsning • Korsning mellan friliggande GCM-vägar"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 243.8, "y0": 406.2, "x1": 509.2, "y1": 498.8, "innehåll": "Ytterligare korsningstyper: • Korsning mellan allmän väg och enskild väg,  typ enskild anslutning A1-A5 • Korsning mellan väg/gata eller GCM-väg och järnväg, Plankorsning (alternativt Korsning med spår)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 243.8, "y0": 492.6, "x1": 507.6, "y1": 555.3, "innehåll": "Korsningarna har med hänsyn till förhållandena för biltrafik från sekundärvägen delats in i mindre korsningar A-C och större korsningar D-F. Motsvarande uppdelning görs inte i tätort."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 243.8, "y0": 549.2, "x1": 504.8, "y1": 586.7, "innehåll": "Så kallade mindre korsningar kan ha högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 241.6, "y0": 669.4, "x1": 491.8, "y1": 719.9, "innehåll": "Korsningstyp A (finns även som fyrvägskorsning) Korsningstyp B (finns även som fyrvägskorsning)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 241.6, "y0": 196.7, "x1": 500.1, "y1": 246.8, "innehåll": "Korsningstyp C Korsningstyp D (finns även som (finns även som fyrvägskorsning) tre- och femvägskorsning)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 241.6, "y0": 365.2, "x1": 462.7, "y1": 415.3, "innehåll": "Korsningstyp E (finns även som trevägskorsning) Korsningstyp F (enklare än Trafikplats)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 243.8, "y0": 430.7, "x1": 496.2, "y1": 493.8, "innehåll": "För GCM-korsningar används följande korsningstyper utifrån separeringsformer med varierande säkerhetsstandard för gående och cyklister inkl. moped klass II:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 249.2, "y0": 607.1, "x1": 352.7, "y1": 657.6, "innehåll": "GCM-korsning utan trafiksäkerhets- höjande åtgärd, typ I."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 384.2, "y0": 607.1, "x1": 494.1, "y1": 657.6, "innehåll": "GCM-korsning med trafiksäkerhetshöjande åtgärd, typ II."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 249.2, "y0": 236.3, "x1": 468.9, "y1": 312.0, "innehåll": "Signalreglerad GCM- korsning med eller utan trafiksäkerhetshöjande åtgärd, typ III. Planskild GCM- korsning, typ IV."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 243.8, "y0": 327.4, "x1": 511.6, "y1": 523.7, "innehåll": "Gång- och cykelkorsning i plan kan vara: • Oreglerat, passage över vägen (gående, cyklister eller gående och cyklister). Kallas gångpassage, cykelpassage eller gång- och cykelpassage och innebär att den som ska korsa vägen ska välja för fordonen på vägen. • Reglerat, övergångsställe och/eller cykelöverfart som bör utformas riskreducerande och hastighetsdämpande. Kallas övergångsställe, cykelöverfart eller gång- och cykelöverfart (GCM-överfart) och innebär att fordon på den väg man korsar ska väja för de som korsar vägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 243.8, "y0": 517.5, "x1": 510.3, "y1": 580.2, "innehåll": "De kan även indelas i bevakade och obevakade. Bevakade gångpassager/övergångsställen och/eller cykelpassager regleras med trafiksignaler eller polis. övriga passager/övergångsställen/överfarter är obevakade."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 158.8, "y0": 577.2, "x1": 510.5, "y1": 615.0, "innehåll": "Korsningsvinkel Vinkel mellan anslutande vägars/gators mittlinjer. Vinkeln mäts enligt figur"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 476.2, "y1": 156.1, "innehåll": "Korta hinder Korta hinder - längsgående hinder som har kortare utbredning än 1 meter"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 496.6, "y1": 191.0, "innehåll": "Krockdämpare Energiabsorberande anordning som skyddar påkörande fordon från att träffa oeftergivligt föremål"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 188.1, "x1": 490.5, "y1": 238.5, "innehåll": "Kulturmiljö Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 235.6, "x1": 503.2, "y1": 311.3, "innehåll": "Kulturvägar Trafikverket ansvarar för att peka ut och förvalta statliga kulturvägar utifrån fastställda kriterier. Statliga kulturvägar utgör en linjär struktur i landskapet som tydligt visar den väghistoriska och/eller vägtekniska utvecklingen från forntid till nutid."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 308.3, "x1": 469.6, "y1": 345.8, "innehåll": "Kölängd Antal fordon i kö, uttryckt i meter, som bildas av fordonen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 343.2, "x1": 499.7, "y1": 380.7, "innehåll": "Körning på sikt Att framföra spårvagnen med en sådan hastighet att den kan stanna för ett hinder. Se även körning på signal."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 377.8, "x1": 500.1, "y1": 415.7, "innehåll": "Körarea Den hinderfria yta som ett fordon i rörelse fordrar. Ytan indelas i spårarea och sveparea. Se utrymmesklass."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 412.7, "x1": 509.3, "y1": 462.7, "innehåll": "Körbana Del av väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte vägren, cykelbana eller cykelväg. Bussfält och cykelfält ingår i körbana. Se även Vägsektionens element."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 460.2, "x1": 504.0, "y1": 510.3, "innehåll": "Körbane- hållplats Busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är markerat på körbanan. Angöringsutrymmet för bussen är markerat i figuren med svart på körbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 548.8, "x1": 509.3, "y1": 599.1, "innehåll": "Kördynamik Möjlighet att anpassa körningen till vägens utformning. God kördynamik innebär att krafterna som påverkar föraren kan hållas på en likartad nivå utifrån valt körsätt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 596.3, "x1": 505.5, "y1": 672.0, "innehåll": "Körfält På en körbana ett sådant längsgående fält som anges med vägmarkering eller, om vägmarkering saknas, är tillräckligt brett för att trafik med fyrhjuliga fordon kan färdas efter varandra i en riktning. Observera att det förekommer dubbelriktad trafik på vägar med ett körfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 669.0, "x1": 499.2, "y1": 693.9, "innehåll": "Körfältslinje Anger gränsen mellan körfält för färd i samma riktning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 158.8, "y0": 691.0, "x1": 513.1, "y1": 754.1, "innehåll": "Körfältspil Vägmarkering som används i markerade körfält för att ange vilken riktning som förare i aktuellt körfält lämpligen ska välja. För körfält med heldragen begränsningslinje anger pilen den riktning som föraren ska köra i."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 488.6, "y1": 156.1, "innehåll": "Körspår Linje inkl. körarea som beskriver ett fordons eller en spårvagns väg genom en korsning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 502.0, "y1": 203.5, "innehåll": "Körsätt Förares sätt att köra när det gäller hastighetsval, acceleration och retardation. Delas in i mjukt, medel och hårt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 200.7, "x1": 512.5, "y1": 225.6, "innehåll": "Körvidd Körareans bredd i en viss sektion. Se även Utrymmesklass."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 223.0, "x1": 487.8, "y1": 319.5, "innehåll": "Körytekant Körytekant definieras som: • vägbanekant på väg utan vägren, • vägbanekant på väg med vägren avskild med intermittent kantlinje, • körbanekant på väg med vägren avskild med heldragen kantlinje."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 313.4, "x1": 490.8, "y1": 372.8, "innehåll": "Körytekant används för bestämning av ögonpunkt vid siktberäkning. L-stöd Stödmur i form av ett L i genomskärning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 370.2, "x1": 513.1, "y1": 442.3, "innehåll": "Laddplats Plats som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara laddplats och som är utmärkt med ett vägmärke för parkering och en tilläggstavla för laddplats. Landsbygd Ytor utanför tätort. Se även tätort."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 439.7, "x1": 495.6, "y1": 490.2, "innehåll": "Landskap Begreppet innefattar allt fysiskt, som skog, odlingsfält, träd, vatten, vägar, byggnader etc., dess funktioner och samspel inom ett område."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 243.8, "y0": 483.6, "x1": 511.0, "y1": 546.6, "innehåll": "\\\"Enligt Europeiska landskapskonventionen är landskap \\\" ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 543.8, "x1": 497.0, "y1": 632.0, "innehåll": "Landskapsanalys Landskapsanalys är den analys som beskriver omgivningens förutsättningar. Det är underlag som ska användas för att ta undvika, begränsa eller förbättra omgivningspåverkan, gällande bland annat landskapets karaktär, form och skala, natur- och kulturvärden, samt människors behov och upplevelser av landskapet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 158.8, "y0": 629.1, "x1": 512.8, "y1": 729.9, "innehåll": "Landskapsbro En landskapsbro är en bro över ett avgränsat landskapsavsnitt. Bron åstadkommer en passage under väg eller järnväg för djur och natur. Bron ska vara tillräckligt lång och hög för att tillåta de ekologiska processerna att fortsätta under vägen, och det ska alltid vara möjligt för djur att passera torrskodda under lanskapsbron vid förekomst av vattendrag och vid normalflöden."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 498.6, "y1": 143.5, "innehåll": "Lastbil 1. Bil som är inrättad huvudsakligen för godsbefordran."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 243.8, "y0": 137.3, "x1": 509.9, "y1": 174.8, "innehåll": "2. Annan bil som inte är att anse som en personbil eller en buss."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 243.8, "y0": 168.6, "x1": 508.9, "y1": 193.5, "innehåll": "Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar, se Lätt lastbil."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 190.6, "x1": 490.6, "y1": 228.1, "innehåll": "Ledarm Stödmur som hindrar grod- och kräldjur från att korsa vägen, samt leder djuren  till passage under vägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 225.5, "x1": 479.3, "y1": 263.0, "innehåll": "Ledlinje Vägmarkeringslinje som vägleder fordonstrafiken i komplicerade korsningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 260.1, "x1": 498.8, "y1": 335.6, "innehåll": "Ledstråk Kontinuerlig följd av naturliga och konstgjorda ledytor, varningsytor och valytor mellan start- och målpunkt, endast avbruten av cykel- och körbana. Ledstråk ger personer som har nedsatt syn eller som är helt blinda ledning och orientering."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 332.8, "x1": 505.9, "y1": 383.3, "innehåll": "Ledyta Yta som ger orientering och längsgående ledning och har kontrasterande ljushet och utformning/struktur, taktilitet, mot omgivningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 243.8, "y0": 378.2, "x1": 498.0, "y1": 452.3, "innehåll": "En ledyta kan vara naturlig t.ex. en vägg, en kant, ett räcke, en mur eller t.ex. gräs eller en plantering mot en slät yta av t.ex. asfalt eller betong- eller granitplattor. Ledytan kan också vara konstgjord och bestå av sinus- eller ribbstruktur med standardiserade mått."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 449.8, "x1": 419.0, "y1": 487.3, "innehåll": "LHOVRA Namnet LHOVRA är en akronym för trafiksignalfunktioner:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 243.8, "y0": 481.1, "x1": 499.0, "y1": 537.3, "innehåll": "L = Lastbils- prioritering. (Funktionen kan ersättas med B=Buss-, K =Kolonn-, Kö=Köprioritering). H = Huvudledsprioritering"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 608.9, "x1": 513.2, "y1": 672.0, "innehåll": "Linjeföring Den kombination av geometriska element (cirkelbågar, övergångsbågar och raklinjer) i horisontal- och vertikalled, som definierar vägens/gatans läge i förhållande till omgivningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 158.8, "y0": 669.0, "x1": 491.9, "y1": 765.6, "innehåll": "Livslängd Den tid en anläggning fyller sin funktion utan andra åtgärder än drift och underhåll. Tre livslängdsbegrepp används: • användningstid • teknisk livslängd • ekonomisk livslängd"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 459.0, "y1": 156.1, "innehåll": "Ljusarmatur Lamphållare med tillhörande utrustning såsom belysningskälla, optik och bländskydd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 508.5, "y1": 203.6, "innehåll": "Lokala trafikföreskrifter Särskilda trafikregler som meddelas av väghållaren för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 243.8, "y0": 197.4, "x1": 505.9, "y1": 234.9, "innehåll": "I {Trafikförordningen (1998:1276) kapitel 10} anges vad lokala trafikföreskrifter får gälla."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 232.0, "x1": 508.7, "y1": 307.7, "innehåll": "Lokalnätsgator Lokalnätsgator avser gator utan betydande genomfartstrafik och därför har relativt låga trafikflöden. Referenshastigheten kan sättas lägre då trafiksäkerhet och tillgänglighet är normalt viktigare än framkomlighet på dessa gator."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 304.7, "x1": 239.9, "y1": 370.7, "innehåll": "Luminansjämn- het i vått väglag (av vägytans luminans)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 243.8, "y0": 304.7, "x1": 508.0, "y1": 342.6, "innehåll": "Kvoten mellan det lägsta punktvärdet och medelvärdet av alla punktvärden beräknat i vått väglag"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 368.8, "x1": 504.9, "y1": 431.9, "innehåll": "Luminanslik- formighet Luminanslikformighet (av vägytans luminans på en körbana) definieras som kvoten mellan det lägsta och det högsta punktluminansvärdet i den punktlinje som går längs mitten av körfältet"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 428.9, "x1": 500.3, "y1": 453.8, "innehåll": "Lutning Se längslutning, resulterande lutning, tvärfall, skevning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 451.2, "x1": 503.4, "y1": 488.7, "innehåll": "Låg vegetationstyp Fältskikt av örter, gräs, halvgräs, ris, ormbunkar, fräken- och lummerväxter eller bottenskikt av mossor och lavar"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 485.8, "x1": 508.3, "y1": 523.7, "innehåll": "Långsträckta hinder Längsgående hinder som har större utbredning än 1 meter"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 520.7, "x1": 438.3, "y1": 573.0, "innehåll": "Lägsta belysnings- styrka Lägsta belysningsstyrka på ett vägområde"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 571.1, "x1": 501.0, "y1": 637.1, "innehåll": "Lägsta semicylindriska belysnings- styrkan Minsta semicylindriska belysningsstyrkan på ett plan av 1,5  m ovan vägytan"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 635.2, "x1": 478.8, "y1": 687.5, "innehåll": "Lägsta vertikalbelys- ningsstyrkan Minsta belysningsstyrkan på ett vertikalplan vid en specifik höjd ovan vägytan"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 158.8, "y0": 685.6, "x1": 510.7, "y1": 773.7, "innehåll": "Längslutning Lutning mot horisontalplanet i vägens/banans/spårvägens längsriktning. Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa linjeföringen till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet och mäts i % eller Y:X, där Y är höjdskillnaden och X är aktuell"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 243.8, "y0": 116.9, "x1": 505.3, "y1": 153.1, "innehåll": "horisontell sträcka. Lutningen anges med negativt tecken nedför i längdriktningen när det anges i %."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 499.7, "y1": 213.2, "innehåll": "Länklängd Avser avståndet mellan två hastighetssäkrade punkter, t.ex. korsningar eller punkter där andra hastighetsdämpande åtgärder utförts. Mått som används för att bedöma förväntad hastighetsprofil."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 210.4, "x1": 501.2, "y1": 247.9, "innehåll": "Länsväg Allmän väg som inte är riksväg. Se även Primär länsväg och övrig länsväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 245.3, "x1": 476.5, "y1": 270.2, "innehåll": "Lätt buss/ lastbil Buss respektive lastbil med totalvikt högst 3,5 ton."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 267.3, "x1": 508.7, "y1": 305.1, "innehåll": "Markerings- stolpe Eftergivlig stolpe för  driftvändplatser, katastroföverfarter och överledningsplatser."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 302.2, "x1": 504.7, "y1": 354.5, "innehåll": "Maximalt bländtal GR L Metod för att beräkna bländningstal på öppna ytor såsom torg, skolgårdar och bussterminaler där TI ej går att tillämpa på grund av geometri och observatörsplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 243.8, "y0": 349.4, "x1": 491.5, "y1": 407.3, "innehåll": "CIE 112:1994, Glare evaluation system for use within outdoor and area lighting. Förkortningen GRL står för Glare rating limit."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 404.4, "x1": 503.2, "y1": 476.4, "innehåll": "M-klass M Belysningsklass som tillämpas på vägar för motorfordon där belysningskriterierna främst utgörs av krav på vägytans luminans. Förkortningen M står för motorized vehicles."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 474.6, "x1": 491.4, "y1": 526.9, "innehåll": "Medelbelysning sstyrka (på ett vägområde) Horisontell belysningsstyrka som medelvärde över ett vägområde"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 525.0, "x1": 499.8, "y1": 562.9, "innehåll": "Medelstora däggdjur Däggdjur av storlek större eller lika med mård/utter och mindre än rådjur."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 560.0, "x1": 510.7, "y1": 660.7, "innehåll": "Mindre korsning På landsbygd en tre- eller fyrvägskorsning med eller utan trafiköar och som inte är cirkulationsplats, trafiksignalreglerad korsning, planskild korsning eller trafikplats. Mindre korsningar karaktäriseras av att inga åtgärder vidtagits, som väsentligt förbättrar framkomligheten för biltrafik från sekundärvägen. Mindre korsningar indelas i typ A – C. Se även Korsningstyp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 657.9, "x1": 497.6, "y1": 733.4, "innehåll": "Mitthållplats Hållplats på sträcka med mittplacerade kollektivtrafikkörfält eller mittplacerad kollektivtrafik i reserverat utrymme. Plattform avskiljer angöringsutrymmet från omgivande körfält för övrig trafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 158.8, "y0": 730.6, "x1": 475.4, "y1": 768.5, "innehåll": "Mittlinje Gränsen mellan körfält avsedda för färd i motsatta färdriktningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 506.7, "y1": 181.2, "innehåll": "Mittremsa Den del av väg som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik då den inte endast består av mittlinje. Den kan bl.a. bestå av asfaltyta, refug eller grässlänter. Mittremsa kallas även skiljeremsa."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 158.8, "y0": 178.7, "x1": 479.7, "y1": 225.6, "innehåll": "Mitträcke Räcke i mittremsa. Mittvägren Vägren i anslutning till mittremsa. Se även Vägren."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 158.8, "y0": 223.0, "x1": 512.0, "y1": 472.2, "innehåll": "Moped Motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen som, om det drivs av en förbränningsmotor med gnisttändning, har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller, om det drivs av en förbränningsmotor med kompressionständning, har en slagvolym av högst 500 kubikcentimeter, eller är försett med annan motor för framdrivande och som har: • två hjul samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, • tre hjul och en vikt i körklart skick av högst 270 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, eller • fyra hjul och en vikt i körklart skick av högst 425 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, eller • fyra hjul, ett karosseri med högst tre dörrar och en vikt i körklart skick av högst 425 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 6 kilowatt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 243.8, "y0": 484.4, "x1": 462.8, "y1": 528.0, "innehåll": "Mopeder delas in i klass I och klass II. Moped klass I: Moped som inte hör till klass II."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 243.8, "y0": 540.5, "x1": 508.5, "y1": 661.5, "innehåll": "Moped klass II: Moped som har en motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt och • är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen, eller • är konstruerad för att drivas med en tramp- och vevanordning och där motorn inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 158.8, "y0": 658.6, "x1": 507.7, "y1": 767.7, "innehåll": "Motorcykel Motorfordon vars nettoeffekt, konstruktiva hastighet eller motorstorlek överstiger villkoren för moped och som har • två hjul, eller • tre symmetriskt placerade hjul och en vikt i körklart skick av högst 1 000 kilogram, eller • 3. fyra hjul och en vikt i körklart skick av högst 450 kilogram eller högst 600 kilogram om"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 279.8, "y0": 115.7, "x1": 494.0, "y1": 153.2, "innehåll": "fordonet är inrättat för godsbefordran, samt en nettoeffekt som inte överstiger 15 kilowatt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 153.9, "x1": 502.2, "y1": 229.5, "innehåll": "Motorfordon Motordrivet fordon som är avsett att användas huvudsakligen på väg och som är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godstransporter eller andra ändamål, om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motorredskap."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 243.8, "y0": 223.4, "x1": 498.1, "y1": 248.3, "innehåll": "Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och mopeder."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 245.3, "x1": 506.9, "y1": 283.2, "innehåll": "Motorredskap Motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 280.2, "x1": 512.4, "y1": 393.6, "innehåll": "Motortrafikled Väg eller vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara motortrafikled och som är utmärkt med vägmärke för motortrafikled. Saknar oftast mittremsa, till skillnad mot motorväg. Det är förbjudet att på motortrafikled och på dess på-och avfartsvägar framföra långsamtgående fordon, d v s sådana fordon som på plan väg inte kan eller får framföras med minst 40km/h. Inte heller moped klass I är tillåtna."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 390.8, "x1": 511.8, "y1": 504.1, "innehåll": "Motorväg Väg eller vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg. Har alltid mittremsa mellan körriktningarna, till skillnad mot motortrafikled. Det är förbjudet att på motorväg och på dess på-och avfartsvägar framföra långsamtgående fordon, d.v.s. sådana fordon som på plan väg inte kan eller får framföras med minst 40km/h. Inte heller moped klass I är tillåtna."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 501.6, "x1": 473.4, "y1": 539.1, "innehåll": "Målart Den eller de djurarter som anläggningen främst är anpassad för, ex rådjur, hjort och älg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 536.2, "x1": 508.3, "y1": 599.1, "innehåll": "Målpunkt Plats som kan benämnas som viktig för allmänheten när det gäller att röra sig utomhus. Exempel på målpunkter är övergångsställen, busshållplatser, trappor, ramper och hissar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 596.3, "x1": 500.8, "y1": 646.8, "innehåll": "Möbleringszon Del av gaturummet avsedd för gatuträd, cykelparkering, stolpar för belysning/vägmärken och andra föremål som behövs för gatans funktion och form."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 643.8, "x1": 504.9, "y1": 694.3, "innehåll": "Mötesfri väg Väg med mitträcke, -barriär eller bred mittremsa som motverkar fordon att komma över på körbana för motsatt trafikriktning men som inte är motorväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 243.8, "y0": 687.8, "x1": 507.0, "y1": 725.6, "innehåll": "I VGU delas mötesfria vägar in i mötesfri landsväg MLV och mötesfri motortrafikled MML."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 158.8, "y0": 722.7, "x1": 511.1, "y1": 760.2, "innehåll": "Natural Colour System System för att beskriva färgers kulör och ljushet, förkortas NCS."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 513.7, "y1": 181.3, "innehåll": "Naturlig vegetation Naturlig vegetation avser en flora naturligt förekommande och anpassad för de abiotiska och ekologiska faktorerna på platsen, sett ur både ett genetiskt och ett ekologiskt perspektiv."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 178.7, "x1": 498.4, "y1": 216.2, "innehåll": "Naturvärde En struktur, art eller biotop med betydelse för biologisk mångfald."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 213.3, "x1": 446.8, "y1": 251.1, "innehåll": "Nedre ytterslänt Den nedre delen av en ytterslänt som har en brytningspunkt för släntlutningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 248.2, "x1": 496.6, "y1": 285.7, "innehåll": "Nybyggnad Avser ett längre projekt huvudsakligen (mer än 80 %) i helt ny sträckning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 283.1, "x1": 480.6, "y1": 333.2, "innehåll": "Nät Den sammanhängande struktur av förbindelser som används av ett trafikslag ex.vis bil, gång, cykel, kollektivtrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 330.3, "x1": 473.6, "y1": 368.1, "innehåll": "Nödgångbana Gångbana på broar och i tunnlar avsedd att endast användas av gående i nödsituationer."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 365.2, "x1": 487.7, "y1": 403.1, "innehåll": "Oeftergivligt föremål Med oeftergivliga föremål avses större fasta föremål."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 243.8, "y0": 383.9, "x1": 510.3, "y1": 572.1, "innehåll": "Exempel på oeftergivliga föremål: • träd med diameter >100 mm i brösthöjd • bropelare • kort betongfundament högre än 0,1 m • jordfast sten högre än 0,1 m • el- och teleskåp som inte uppfyller standard enligt EN12767 eller EN12899-3 • bergskärning med skrovlig yta • stolpar, bärare av vägutrustning eller annan utrustning som inte är eftergivliga enligt standarden {SS-EN 12767}. Standarden för oeftergivliga föremål gäller för förare och passagerare i en personbil."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 569.3, "x1": 513.7, "y1": 632.4, "innehåll": "Oeftergivliga spårvägsobjekt Teknisk spårvägsutrustning som måste stå nära spårvägen för att inte mista sin funktion, men vid en krock med ett vägfordon inte ska förändra anläggningens funktion (KTL- stolpar, teknikhus)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 629.4, "x1": 487.8, "y1": 666.9, "innehåll": "Ombyggnad/- förbättring Avser  projekt med huvudsyfte att förbättra/ förändra trafikteknisk standard."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 664.4, "x1": 484.7, "y1": 733.2, "innehåll": "Omgivnings- analys Analys för att ge underlag för behov av åtgärder och kostnader för att undvika, begränsa eller förbättra omgivningspåverkan. Se även Landskapsanalys"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 158.8, "y0": 730.2, "x1": 505.9, "y1": 769.2, "innehåll": "Omgivningsljus EIR Omgivningsljus EIR (av en remsa intill körbanan på en väg), definieras som den lägsta kvoten (beräkningen görs"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 506.7, "y1": 178.4, "innehåll": "för vägens båda sidor) mellan medelbelysningsstyrkan på en yta motsvarande körfältets bredd, direkt vid sidan av vägen och medelbelysningsstyrkan för det yttersta körfältet"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 158.8, "y0": 175.5, "x1": 504.8, "y1": 213.3, "innehåll": "Omkörningsbar längd Summan av omkörningssträckornas längd dividerad med den totala väglängden. Anges per riktning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 158.8, "y0": 210.4, "x1": 488.6, "y1": 260.7, "innehåll": "Omkörningsfält Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad sträcka avsedd för omkörning på relativt plan mark. I backe benämns det stigningsfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 158.8, "y0": 385.4, "x1": 512.2, "y1": 448.4, "innehåll": "Omkörningssikt Omkörningssikt är summan av den sträcka som fordras för att köra om ett framförvarande fordon och den sträcka ett mötande fordon tillryggalägger under samma tid, båda under definierade förutsättningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 243.8, "y0": 442.2, "x1": 511.3, "y1": 492.3, "innehåll": "Tillgänglig omkörningssikt i en punkt är den längsta vägsträcka på tvåfältsväg inom vilket en personbilsförare i kö bakom ett köledande fordon kan se ett mötande fordon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 158.8, "y0": 489.4, "x1": 499.2, "y1": 552.5, "innehåll": "Omkörnings- sträcka Del av mötesfri väg som har 2 körfält i samma riktning. Längden beräknas från punkten där körbanan börjar breddas från 1 till 2 körfält fram till 50 meter innan omkörningsfältet smalnats av till 2,5 meter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 158.8, "y0": 549.5, "x1": 493.9, "y1": 600.0, "innehåll": "Oskyddade trafikanter Gående, cyklande, den som färdas på en moped eller motorcykel utan karosseri samt sådana trafikanter som avses i {1 kap. 4 § trafikförordningen (1998:1276)}"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 158.8, "y0": 597.0, "x1": 496.6, "y1": 647.0, "innehåll": "Parallellavfart Parallellformad avfart som består av inledningssträcka, parallellsträcka och övergångssträcka. Den följs av en ramp. Se figur under Ramp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 158.8, "y0": 644.6, "x1": 511.2, "y1": 738.9, "innehåll": "Parkeringsplats Område anvisat för parkering. Passagers effektivitet Avser passage för klövvilt. En måttangivelse i procent på hur god funktion en passage har för klövvilt. Passage för djur Se Faunapassage."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 513.4, "y1": 315.6, "innehåll": "Personbil Bil som är försedd med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen och • är inrättad huvudsakligen för personbefordran eller • är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustat med åtminstone a. fast monterade sittplatser, b. fast monterade sovplatser som kan utgöras av sittplatser som kan omvandlas till sovplatser, c. fast monterad utrustning för matlagning och lagring och d. bord."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 312.6, "x1": 511.8, "y1": 350.5, "innehåll": "Plankorsning Korsning i samma plan mellan väg eller GCM-väg och järnväg eller spårväg som är anlagd på en särskild banvall."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 347.6, "x1": 508.7, "y1": 385.1, "innehåll": "Planskild GCM- korsning Planskild passage avsedd för GCM-trafik över eller under väg"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 382.1, "x1": 461.3, "y1": 420.0, "innehåll": "Planskild korsning Korsning i helt eller delvis skilda plan. Se även Trafikplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 243.8, "y0": 413.8, "x1": 501.0, "y1": 451.3, "innehåll": "Den kan vara utformad med eller utan ramper mellan de korsande vägarna/gatorna."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 243.8, "y0": 445.1, "x1": 503.9, "y1": 482.6, "innehåll": "Motsvarande korsning i samma plan kallas i VGU för korsning i plan. Se vägkorsning respektive plankorsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 479.7, "x1": 434.2, "y1": 517.2, "innehåll": "Plattform Upphöjd yta för resenärer intill spår eller bussuppställningsyta på hållplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 514.6, "x1": 507.3, "y1": 612.1, "innehåll": "Poliskontroll- plats Se Kontrollplats. Pollare En vid marken fäst låg stolpe, som inte är kantstolpe eller markeringsstolpe. Används t.ex. där motorfordon ska hindras att komma fram eller med riktningsvisare på toppen vid övergångsställen/gångpassager."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 609.3, "x1": 461.7, "y1": 634.2, "innehåll": "Port Smal entré till ett område markerar en skillnad."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 631.6, "x1": 503.0, "y1": 669.1, "innehåll": "Primär länsväg Väg som har ett övergripande regionalt intresse och med vägnummer 100-499."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 158.8, "y0": 666.2, "x1": 445.5, "y1": 704.0, "innehåll": "Primärkonflikt Konflikt mellan korsande rakt-fram-gående trafikströmmar i en korsning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 224.8, "x1": 494.4, "y1": 262.3, "innehåll": "Primärväg/-gata Den överordnade vägen eller gatan i en korsning, även kallad huvudväg. Den andra kallas sekundärväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 265.5, "x1": 510.6, "y1": 328.5, "innehåll": "Principutform- ning Egenskaper, mer i detalj än i trafikteknisk standard, för alla anläggningsdelar t.ex. antal körfält i korsningar och lokala hastighetssänkningar, som väljs för väg-/gatuobjekt inför eller under projekteringsarbetet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 325.6, "x1": 488.7, "y1": 363.1, "innehåll": "Produktfamilj Samling produkter med samma utförande men i olika storlekar (angående provning av eftergivlighet)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 360.5, "x1": 486.1, "y1": 398.0, "innehåll": "Punktåtgärd Avser ett projekt med syfte att förbättra trafikteknisk standard i en eller några punkter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 395.1, "x1": 504.9, "y1": 432.9, "innehåll": "På- och avstigningsyta Yta på gångbana närmast kantsten vid plats för buss, taxi m.m. avsedd för på- och avstigande."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 430.0, "x1": 469.7, "y1": 467.5, "innehåll": "Påfart Del av väg-(gatu-) korsning särskilt utformad för anslutande trafik (konvergerande) ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 243.8, "y0": 461.3, "x1": 511.3, "y1": 511.8, "innehåll": "Påfarter är rampanslutning mot huvudvägen utformade för påsväng för fordon med hastigheter nära huvudvägens referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 508.8, "x1": 509.1, "y1": 584.5, "innehåll": "Påhängsvagn Släpvagn som är inrättad för att genom tapp med vändskiva eller liknande anordning förenas med en bil, en traktor eller ett motorredskap och som är så utförd att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det dragande fordonet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 581.6, "x1": 501.8, "y1": 653.6, "innehåll": "P-klass P Belysningsklass som tillämpas i område som reserverats för användning av människor till fots eller med hjälp av cykel, och förare av motorfordon vid låg hastighet. P är översatt och betyder Pedestrian."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 650.7, "x1": 464.4, "y1": 675.6, "innehåll": "Raklinje Horisontalkurva med oändligt stor radie (R=∞)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 158.8, "y0": 672.6, "x1": 498.8, "y1": 735.7, "innehåll": "Ramp För gång- eller fordonstrafik avsedd förbindelse mellan två plan. Rampen sträcker sig mellan byggnos vid primärväg och byggnos där två ramper möts, alternativt där rampen ansluter till korsningen i sekundärvägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 243.8, "y0": 729.5, "x1": 507.1, "y1": 754.4, "innehåll": "Ramper i planskilda korsningar (F) kallar förbindelseväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 495.3, "y1": 224.9, "innehåll": "Fordonsramper delas efter form in i tre huvudtyper: • D = direktramp - direkt sväng i avsedd färdriktning • I = indirekt ramp - börjar med sväng i motsatt riktning mot den avsedda färdriktningen • K = klöverbladsramp - sväng i 1/2 till 3/4 varv från begynnelseriktning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 158.8, "y0": 461.3, "x1": 508.5, "y1": 521.1, "innehåll": "Trafikplatselement och ramptyper Rampning Skevningsförändring på spårväg; en steglös förändring av rälsförhöjningen inför en kurva."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 158.8, "y0": 518.2, "x1": 496.9, "y1": 568.7, "innehåll": "Rastanläggning Sidoanläggning med utrustning och anordningar för trafikanters behov av vila, mat, toalettbesök, rekreation eller dylikt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 158.8, "y0": 565.7, "x1": 484.2, "y1": 616.2, "innehåll": "Rastficka Fickformad uppställningsyta avsedd för kortare rast utanför men i anslutning till vägbanan, reglerad som parkeringsplats. Benämns även parkeringsficka."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 158.8, "y0": 613.2, "x1": 508.0, "y1": 714.1, "innehåll": "Rastplats Rastplats är en från vägen avskild anläggning för parkering av olika fordon. Den ansluts till vägen med särskilt anordnade in- och utfarter. I anslutning till parkeringsutrymmet finns utrymme för vila, rekreation och toalett som är tillgänglig även för personer med rörelsenedsättning. Rastplats kan utföras utefter alla typer av vägar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 158.8, "y0": 711.2, "x1": 472.0, "y1": 749.0, "innehåll": "Reaktionstid Den tid det tar att fatta beslut efter upptäckt av en trafiksituation och börja beslutad handling."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 500.5, "y1": 244.5, "innehåll": "Referens- hastighet Referenshastighet VR är ett sammanvägt funktionellt begrepp för att ange för vilken högsta hastighet en länk eller korsning ur hastighets- och säkerhetssynpunkt ska utformas. Den används bl.a. för att bestämma minimilängd för olika typer av sikt, t.ex. stoppsikt och siktområde i korsningar, minimiradier i horisontal- och vertikalkurvor samt möjliga korsningstyper och avstånd mellan korsningar. Referenshastighet har också stor betydelse för val av typsektion och separeringsform."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 243.8, "y0": 238.5, "x1": 502.4, "y1": 288.6, "innehåll": "Vald referenshastighet bör normalt överensstämma med den för länken eller korsningen planerad hastighetsgräns för personbilar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 158.8, "y0": 285.6, "x1": 491.5, "y1": 336.0, "innehåll": "Refug Med kantstenar eller annan fysisk anordning helt eller delvis avgränsad trafikö. Refug kan innehålla skyddsutrymme för gång- och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 243.8, "y0": 329.9, "x1": 501.7, "y1": 354.8, "innehåll": "Refug kan också utgöra skyddsområde vid mitthållplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 243.8, "y0": 348.6, "x1": 476.5, "y1": 386.1, "innehåll": "Refuger kan indelas efter placering eller funktion i mittrefug, sidorefug och riktningsgivande refug."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 158.8, "y0": 524.3, "x1": 485.4, "y1": 561.8, "innehåll": "Relativ öppenhet =höjd * bredd/längd. Det är ett mått för utformning av faunaport."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 158.8, "y0": 558.9, "x1": 509.0, "y1": 596.7, "innehåll": "Resulterande lutning Den sammansatta lutningen som uppstår p.g.a. en vägytas längs- och tvärfall. Kallas också för snedlutning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 158.8, "y0": 658.6, "x1": 419.6, "y1": 702.2, "innehåll": "Resulterande radie Resulterande radie Rr definieras som: Rr=1/((1/R1)-(1/R2))    där:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 494.3, "y1": 153.2, "innehåll": "Vid övergång mellan kurva och raklinje (med R=∞) är R2=∞ vilket innebär att Rr=R1."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 243.8, "y0": 147.0, "x1": 511.9, "y1": 184.5, "innehåll": "Rr blir R1 om det ena anslutande elementet av de två är en raklinje (med R=∞)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 181.6, "x1": 486.1, "y1": 219.1, "innehåll": "Retardation Inbromsning. Innebär negativ acceleration och anger negativ förändring av hastighet per tidsenhet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 216.5, "x1": 424.2, "y1": 241.4, "innehåll": "Retardationsfält Körfält som är avsett endast för avfart."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 238.5, "x1": 504.8, "y1": 320.3, "innehåll": "Riksväg Väg som har ett nationellt intresse. Trafikverket beslutar om en väg ska vara riksväg. Trafikverket beslutar om vägnummer och Transportstyrelsen om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar med nummer 100 – 499."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 317.3, "x1": 496.6, "y1": 367.7, "innehåll": "Riktnings- separerad väg Väg med omkörningsfält, räfflad mittremsa och dubbel heldragen mittlinje . Förekommer endast som trimningsåtgärd"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 364.8, "x1": 506.6, "y1": 427.5, "innehåll": "Riskobjekt Riskobjekt är objekt där konsekvenserna för samhället av en av-/påkörning är allvarliga, till exempel gas- och starkströmsledningar, kemiska industrier, kärnkraftverk och bränslelager."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 425.0, "x1": 513.4, "y1": 462.5, "innehåll": "Rondell Trafikö i centrum av cirkulationsplats kring vilken trafiken cirkulerar enkelriktat."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 602.1, "x1": 499.6, "y1": 639.9, "innehåll": "\\\"Rotation Den rörelse ett fordon utsätts för vid färd längs en vägsträcka där tvärfallet ändras. Uttrycks med \\\"m/m/s\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 243.8, "y0": 633.4, "x1": 506.9, "y1": 671.3, "innehåll": "Grundvärde för dimensionering av skevningsövergångars längd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 668.3, "x1": 495.4, "y1": 718.4, "innehåll": "Ruderal- vegetation Vegetationsarter som först koloniserar ett område efter påverkan, exempelvis från skogsbränder, laviner eller mänsklig aktivitet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 158.8, "y0": 715.8, "x1": 506.8, "y1": 765.9, "innehåll": "Ryck Förändring av hastighetsförändring. Uttrycks med m/s³. Ryck i längsled är grundvärde för dimensionering av stoppsikt för buss och spårvagn med stående passagerare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 476.1, "y1": 153.2, "innehåll": "Ryck i sidled är grundvärde för dimensionering av övergångsbågars längd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 484.8, "y1": 188.1, "innehåll": "Rymdkurva Tredimensionell kurva. Den kurva som vägen följer, vanligen beskriven med plan- och profildata."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 185.2, "x1": 481.5, "y1": 244.7, "innehåll": "Räckesreflektor Punktformad reflektor på vägräcke. Används för att förstärka vägens visuella ledning. Räl Räls för järnväg eller spårväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 242.1, "x1": 487.8, "y1": 279.6, "innehåll": "Rälsförhöjning När den ena rälen i ett spår ligger högre än den andra rälen.  Jämför med skevning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 277.0, "x1": 487.3, "y1": 314.5, "innehåll": "Rälsöverkant Höjdangivelse för rälens ovansida. Förkortas allmänt RöK."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 311.6, "x1": 503.1, "y1": 349.4, "innehåll": "Sammanväv- ning När två körfält vävs samman till ett på lika villkor, d.v.s. båda körfälten går över till ett gemensamt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 346.5, "x1": 494.1, "y1": 396.6, "innehåll": "Samordnad styrning Samordnad trafiksignalstyrning som strävar efter att optimera tidsättningen utifrån olika variabler som t.ex. antal stopp, fördröjning etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 394.0, "x1": 475.4, "y1": 431.5, "innehåll": "Sektion Vägs indelning i element i trafikeringsområde och sidoområde."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 428.6, "x1": 508.9, "y1": 466.4, "innehåll": "Sekundär- konflikt Konflikt i korsning mellan svängande och mötande trafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 463.5, "x1": 499.8, "y1": 501.0, "innehåll": "Sekundärväg Den underordnade vägen eller gatan i en korsning, även kallad anslutande väg. Den andra kallas primärväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 498.4, "x1": 501.1, "y1": 548.5, "innehåll": "\\\"Separat- belysning Används vid övergångsställen för att skapa positiv kontrast av korsande på övergångsställe, ibland används (felaktigt) även begreppet \\\"intensivbelysning\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 545.6, "x1": 513.4, "y1": 583.4, "innehåll": "Separering Innebär att skilja olika trafikslag åt antingen i rummet eller i tiden."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 158.8, "y0": 580.5, "x1": 495.0, "y1": 643.5, "innehåll": "Separerings- form Anger på vilket sätt cyklar/mopeder och andra fordon skiljs åt i rummet. Följande separeringsformer finns på sträcka. För separeringsformer i korsning se Korsningstyper."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 158.8, "y0": 349.0, "x1": 500.0, "y1": 399.5, "innehåll": "Service- anläggning Sidoanläggning avsedd att tillhandahålla varor och/eller tjänster till vägtrafikanterna placerad i direkt anslutning till väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 243.8, "y0": 393.3, "x1": 506.1, "y1": 456.0, "innehåll": "Serviceanläggning kan kombineras med rastanläggningar men då bör en klar uppdelning vara gjord mellan den del som skall tillhöra serviceanläggningen och den del som skall tillhöra allmän väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 158.8, "y0": 453.0, "x1": 513.2, "y1": 490.9, "innehåll": "Serviceficka Område anvisat för service av t ex VVIS-, ATK-utrustning i direkt anslutning till vägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 158.8, "y0": 488.0, "x1": 505.9, "y1": 525.8, "innehåll": "Servicenivå Framkomlighetsmått som uttrycker reshastighet och/eller belastning i en väganläggning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 158.8, "y0": 522.9, "x1": 510.7, "y1": 623.7, "innehåll": "Sidoanläggning Med sidoanläggning avses en anläggning utanför vägbanan avsedd för uppställning av fordon i samband med att något behov hos trafikant, fordon eller myndighet tillgodoses. Sidoanläggningen erfordras när sådant behov att stanna på vägbanan medför att trafiksäkerheten och framkomligheten minskar oacceptabelt mycket."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 243.8, "y0": 617.6, "x1": 499.7, "y1": 755.9, "innehåll": "Exempel på sidoanläggningar är: • Busshållplatser och bussvändslingor. • Rastanläggningar. • Serviceanläggningar (kommersiell anläggning). • Informationsanläggningar. • Kontrollplatser. • Driftvändplatser. • Uppställningsplatser (p-platser). • Vändplatser."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 497.3, "y1": 181.2, "innehåll": "Sidoavstånd Avstånd mellan trafikanter samt mellan trafikanter och bankant eller trafikant och hinder utanför bankant. Avståndet varierar med typ av trafikant, hastighet och utrymmesklass."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 178.7, "x1": 501.3, "y1": 216.2, "innehåll": "Sidoområde Del av väg-/gatuområde mellan trafikeringsområdet och väg-/gatuområdets yttre gräns."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 213.3, "x1": 511.0, "y1": 251.1, "innehåll": "Sidoområdestyp Sidoområdet delas in i olika typer beroende på utformning med avseende på trafiksäkerheten, s.k. sidoområdestyper."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 248.2, "x1": 485.8, "y1": 311.1, "innehåll": "Sidoremsa Det är den del av trafikeringsområdet som åtskiljer vägbana från gångbana, cykelbana eller från annan vägbana t.ex. mellan motorväg och ramp. Sidoremsa kallas även skiljeremsa. Se även Skyddsremsa."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 308.3, "x1": 486.9, "y1": 333.2, "innehåll": "Sidoräcke Vägräcke avsett att placeras längs yttre vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 330.3, "x1": 475.7, "y1": 368.1, "innehåll": "Sidovägren Vägren anslutande till vägens sidoområde eller till sidoremsa, V."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 365.2, "x1": 509.1, "y1": 403.1, "innehåll": "Signalbild Ljus i ett visst ögonblick i en eller flera ljusöppningar i en trafiksignals signallykta."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 400.1, "x1": 512.9, "y1": 488.3, "innehåll": "Signalgrupp Den grundläggande tekniken för trafiksignalstyrning benämns signalgruppsteknik. I denna tilldelas varje tillfart, deltillfart, cykelpassage och övergångställe en signalgrupp. Denna motsvaras i tillfarten av en eller flera signaler som alltid visar samma signalbild (rött-gult- grönt)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 485.4, "x1": 491.9, "y1": 541.5, "innehåll": "Signallykta Lykta i trafiksignaler. Nomalt består består ljuskällan av glödlampa, lågvolt halogen eller lysdioder (LED)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 538.7, "x1": 499.1, "y1": 589.2, "innehåll": "Signalreglerad korsning Korsning vars trafikflöden styrs av trafiksignaler. även kallad trafiksignalreglerad korsning, korsningstyp E. Se även Korsningstyp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 586.2, "x1": 498.4, "y1": 636.7, "innehåll": "Sikt i korsning Det behov av sikt som finns från anslutande fordon i en korsning till primärvägen. Mäts från sekundärvägens vägmitt. Se även siktområde."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 633.8, "x1": 510.9, "y1": 722.0, "innehåll": "Sikt på sträcka Sikt på sträcka - Det behov av sikt som finns från fordons- eller spårvagnsförares öga till vägbanan längre fram eller till mötande fordon eller spårvagn. Krav på sikt ställs angående hinder (stoppsikt, omkörning (omkörningssikt) och på enfältiga vägar angående möte (mötessikt motsvarande dubbel stoppsikt))."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 158.8, "y0": 719.1, "x1": 510.9, "y1": 769.5, "innehåll": "Siktkörning Kör på sikt eller siktkörning: Att inte framföra spårvagnen i tätort i högre hastighet än att föraren har möjlighet att bromsa inför ett hinder."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 493.1, "y1": 143.5, "innehåll": "Siktlinje Den raka sträckan mellan ögonpunkt och hinderpunkt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 140.6, "x1": 487.3, "y1": 191.0, "innehåll": "Siktområde Den triangelformade yta i och intill korsningar inom vilken krav ställs på fri sikt från fordons- eller spårvagnsförare eller gående till anslutande vägbana."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 257.2, "x1": 495.2, "y1": 317.0, "innehåll": "Ex. siktområde vid en GCM-anslutning. Siktsektor Utrymme i innerkurva mellan vägbanekant och ex.vis tunnelvägg/sidoräcke för att tillräcklig sikt ska uppnås."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 243.8, "y0": 310.8, "x1": 494.1, "y1": 335.7, "innehåll": "Utrymmet utformas så att det inte trafikeras av fordon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 332.8, "x1": 489.7, "y1": 370.3, "innehåll": "Siktskugga Det är den brist på sikt som uppkommer då ett fordon blockerar sikten för ett annat fordons förare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 367.4, "x1": 511.1, "y1": 405.2, "innehåll": "Siktsträcka Den sträcka fordon färdas mellan ögonpunkt och hinderpunkt. Den sammanfaller med siktlinjen på rak väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 402.3, "x1": 498.3, "y1": 440.1, "innehåll": "Skaderiskklass Mått på hur stor skadeföljden på förare och passagerare blir vid en kollision med fordon mot en vägutrustning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 437.2, "x1": 512.8, "y1": 534.8, "innehåll": "Skevning Enkelsidigt tvärfall i kurva. Skevnings- utjämning övergången mellan två sträckor med olika skevningar. övergången kallas skevningsutjämningssträcka. Skevningsutjämningen görs genom att vägbanan vrids runt en längsgående axel, vridaxeln. Denna sammanfaller normalt med profillinjen"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 531.9, "x1": 488.9, "y1": 591.7, "innehåll": "Skiljeremsa Skiljeremsa är ett samlingsbegrepp för mittremsa och sidoremsa. Se Mittremsa och Sidoremsa. Skoter Se Snöskoter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 589.1, "x1": 509.7, "y1": 626.6, "innehåll": "S-kurva Kombination av två enkla klotoider mellan två motriktade cirkelbågar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 158.8, "y0": 623.7, "x1": 429.8, "y1": 718.1, "innehåll": "Skyddsanord- ning Anordning som ska förhindra: -mötesolyckor -oavsiktlig avåkning -påkörning av oskyddade trafikanter -påkörning av oeftergivliga föremål etc. , samt att mildra skadepåföljd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 243.8, "y0": 713.0, "x1": 504.4, "y1": 749.3, "innehåll": "Till skyddsanordningar räknas väg- och broräcke, gång- och cykelbroräcke, gång- och cykelbaneräcke, övergång"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 243.8, "y0": 116.9, "x1": 496.6, "y1": 153.1, "innehåll": "mellan räcken, vägräckesände och krockdämpare, men även stängsel, dock inte vilt-/faunastängsel."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 508.4, "y1": 200.7, "innehåll": "Skyddsavstånd Med skyddsavstånd avses i VGU minsta tillåtna avstånd mellan väg (vägbanekant) och järnväg (spårmitt), spårväg (spårmitt) eller risk- eller skyddsobjekt av säkerhetsskäl."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 197.8, "x1": 509.8, "y1": 247.9, "innehåll": "Skyddsobjekt Skyddsobjekt är sådana som riskerar att skadas av avkörande fordon, till exempel dricksvattentäkt, järnvägar och vissa bärande konstruktioner."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 243.8, "y0": 242.9, "x1": 509.0, "y1": 304.7, "innehåll": "Länsstyrelsen beslutar om skyddsobjekt och Skyddslagen (2010:305) reglerar vad som får vara skyddsobjekt. Skyddsobjektet järnväg begränsas av normalsektionen för det fria rummet vid järnvägsspår."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 301.8, "x1": 459.9, "y1": 326.7, "innehåll": "Skyddsremsa Gäller specifikt för cykel och moped (klass II)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 320.6, "x1": 507.4, "y1": 430.8, "innehåll": "Område vid sidan om körbana, cykelbana o d, vilket erfordras som säkerhetsmarginal mot fysiska hinder, t ex på bro, vid stödmur, vid räcke eller mellan cykelbana och körbana som skydd för cyklande mot uppslängande bildörrar. Skyltad hastighet Se Hastighetsgräns."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 427.8, "x1": 460.7, "y1": 465.6, "innehåll": "Skärning Där vägen är lagd under ursprunglig marknivå. Skärningsdjup mäts enligt figuren nedan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 556.0, "x1": 498.4, "y1": 593.9, "innehåll": "Skärningsdike Vägdike beläget vid vägbana i skärning med uppgift att omhänderta vatten från vägkroppen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 590.9, "x1": 504.5, "y1": 666.6, "innehåll": "Slänt Lutande del av sidoområdet. Slänt belägen mellan stödremsa och dikesbotten kallas innerslänt, slänt mellan stödremsa och bankfot kallas bankslänt och slänt utanför dikesbotten kallas ytterslänt. Se även Vägsektionens element."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 663.6, "x1": 476.4, "y1": 701.1, "innehåll": "Slänträcke Vägräcke som är särskilt utprovat för att placeras i innerslänt istället för i stödremsa."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 158.8, "y0": 698.6, "x1": 512.4, "y1": 736.1, "innehåll": "Släpvagn Släpfordon på hjul eller band som är inrättat för att dras av ett motorfordon, en traktor eller ett motorredskap."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 456.6, "y1": 156.1, "innehåll": "Sned fickhållplats Kilformad fickhållplats där bussen ställs upp i infartsriktningen"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 512.8, "y1": 203.6, "innehåll": "Snöskoter Terrängskoter (terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst 450 kg) som är avsedd för färd på snötäckt mark och som är försedd med band och medar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 200.7, "x1": 510.3, "y1": 371.0, "innehåll": "Snözoner Indelning av Sverige i zon utifrån förväntad snömängd. Används vid dimensionering av snöupplag längs gator. S=södra M=mellersta N=norra öN=övre norra"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 517.8, "x1": 510.3, "y1": 593.5, "innehåll": "Solitära träd Solitära träd är fristående träd. De kan vara enskilda eller utgöra en mindre grupp av träd, färre än fem, längs en väg eller järnväg. I undantagsfall kan fler än fem träd klassas som solitära träd om det är uppenbart att de inte står i en alléliknande rad."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 590.6, "x1": 499.7, "y1": 640.7, "innehåll": "Sommar- cykelväg En enklare friliggande förbindelse utan krav på vinterunderhåll, främst avsedd för gående och cyklister. Utformning avgörs från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 638.1, "x1": 513.0, "y1": 684.9, "innehåll": "Spårinnehavare Säkerhets- och funktionsansvarig organisation för spårväg. Spårområde Utrymme avsett för spårvägstrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 682.4, "x1": 508.9, "y1": 732.5, "innehåll": "Spårvagn Spårfordon på spårväg avsedd för passagerare. I VGU inkluderas även spårburna arbetsmaskiner och liknanade i begreppet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 158.8, "y0": 729.5, "x1": 509.5, "y1": 767.4, "innehåll": "Spårvidd/-area Den bredd/yta som bildas mellan de yttersta hjulspåren av ett fordon i rörelse. Se Utrymmesklass."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 502.6, "y1": 153.2, "innehåll": "För spårväg avser spårvidd avståndet mellan rälerna i ett spår."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 513.7, "y1": 188.1, "innehåll": "Spårväg Spåranläggning som inte är järnväg eller tunnelbana och är avsedd för att trafikeras av spårvagnar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 185.2, "x1": 505.1, "y1": 235.3, "innehåll": "Spårväg i reserverat utrymme Spårväg som är förlagd i eget utrymme i samma gaturum som vägen och gatan men med fysik avgränsning mot övriga trafkslag."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 232.7, "x1": 472.5, "y1": 270.2, "innehåll": "Spårvägssignal Signal för spårvagn som inte är trafiksignal enligt vägtrafikförordningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 267.3, "x1": 496.7, "y1": 330.2, "innehåll": "Spärrområde Del av vägbana som markerats med vinklade eller snedställda parallella streck och som begränsas av en heldragen linje. Del av eller hela området kan utföras i vitt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 327.4, "x1": 496.3, "y1": 365.3, "innehåll": "Staklinje Konstruktionslinje där väganläggningens huvudsakliga linjeföring i plan och profil sammanförs."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 362.3, "x1": 498.8, "y1": 421.8, "innehåll": "Standard- korsningskurva Korsningskurva som följer körspåret för typfordon Lps. Stannande Se Retardation."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 419.2, "x1": 467.2, "y1": 444.1, "innehåll": "STH Största tillåtna hastighet på järnväg och spårväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 441.2, "x1": 507.6, "y1": 479.0, "innehåll": "Stigningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 557.1, "x1": 510.3, "y1": 594.9, "innehåll": "Stolpmarkerings rör En stolpe försedd med reflex för att öka synbarheten såväl rakt framifrån som från sidan"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 592.0, "x1": 502.7, "y1": 642.1, "innehåll": "Stopphållplats Variant av körbanehållplats på gata där kollektivtrafiken och trafiksäkerheten behöver prioriteras. Kan utformas som enkel eller dubbel stopphållplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 158.8, "y0": 639.5, "x1": 492.5, "y1": 677.0, "innehåll": "Stoppsikt Den siktsträcka som fordras för att fordonsförare skall kunna stanna sitt fordon före ett lågt hinder."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 243.8, "y0": 670.8, "x1": 475.1, "y1": 732.7, "innehåll": "Stoppsikten indelas i reaktions- och bromssträcka. forts."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 507.1, "y1": 257.6, "innehåll": "Kontroll av stoppsikt kräver att följande lägen för fordon, förare och hinder definieras i den dimensionerande trafiksituationen: • ögonhöjd • ögonpunkt (var ögat befinner i plan) • Synbarhetsvinkel • Hinderhöjd • Hinderpunkt (var hindret befinner sig i plan) Se även Sikt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 158.8, "y0": 254.7, "x1": 495.9, "y1": 292.5, "innehåll": "Stora däggdjur Alla klövdjur och de stora rovdjuren björn, järv, lo och varg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 158.8, "y0": 289.6, "x1": 496.6, "y1": 340.1, "innehåll": "Strandpassage Faunapassage som möjliggör för djur att passera längs stranden av ett vattendrag, under en bro eller genom en trumma."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 158.8, "y0": 337.1, "x1": 507.1, "y1": 428.3, "innehåll": "Stup • Innerslänt eller annan tvär lutning nedåt, brantare än 1:3 för vägtrafik • Innerslänt eller annan tvär lutning nedåt, brantare än 1:2 för GCM-trafik. • Vertikalt fall med höjd ≥ 0,5 m för motorfordon. • Vertikalt fall med höjd ≥ 0,2 m för GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 158.8, "y0": 425.7, "x1": 505.1, "y1": 535.5, "innehåll": "Stängselsystem (avsett för fauna) I begreppet stängselsystem ingår: • Nätstängsel och andra anordningar med motsvarande funktion (hindrar djur från att ta sig in i vägområdet) • Grindar • Uthopp eller andra evakueringsåtgärder • Vägmärken och/eller viltvarningssystem"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 243.8, "y0": 530.5, "x1": 477.4, "y1": 566.7, "innehåll": "Stängselsystemet avser att leda djuren till en säker faunapassage"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 158.8, "y0": 563.9, "x1": 506.6, "y1": 614.4, "innehåll": "Stängt omkörningsfält Omkörningsfält som avslutats så att mitträcket förhindrar körning direkt från omkörningsfältet in i vänstersvängskörfältet i en korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 158.8, "y0": 611.4, "x1": 508.5, "y1": 674.4, "innehåll": "Stödremsa Del av sidoområdet omedelbart utanför vägbana, cykelbana eller gångbana avsedd som stöd för beläggning eller kantstöd och räcke. Den utgör normalt del av sidoremsa eller mittremsa."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 158.8, "y0": 671.6, "x1": 508.5, "y1": 747.2, "innehåll": "Större korsning Tre- eller fyrvägskorsning som utformas generellt är lättare för sekundärvägstrafik att komma ut på primärvägen. Till större korsning hör cirkulationsplats (D), trafiksignalreglerad korsning (E), planskild korsning (F) och trafikplats . Se även Korsningstyp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 511.0, "y1": 156.0, "innehåll": "Svepvidd/-area Den del av körarean som ligger utanför spårarean. Se även Utrymmesklass. För spårväg se Vagnutslag."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 503.8, "y1": 216.2, "innehåll": "Svårighetsgrad Avser inom inriktning utformningsstandard en gradering av nivå avseende anläggningskostnad. Den graderas i normal, stor, synnerlig och/eller angående omgivningspåverkan i normal, hög eller mycket hög."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 213.3, "x1": 510.7, "y1": 251.1, "innehåll": "Synbarhets- vinkel Den minsta vinkel ett hinder måste uppta i synfältet för att det ska vara möjligt att se."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 248.2, "x1": 508.8, "y1": 285.7, "innehåll": "Säkerhetszon Område utanför vägbana, som är fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 243.8, "y0": 280.7, "x1": 510.1, "y1": 394.8, "innehåll": "Se även Säkerhetszon för cykeltrafik. Följande objekt tillåts inom säkerhetszonen även om de per definition är oeftergivliga: • Rörstolpe för vägmärke definieras som eftergivlig för biltrafik. • Busshållplatskantstöd med maximal höjd 0,20 m • Busskur/ väderskydd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 410.6, "x1": 502.3, "y1": 486.2, "innehåll": "Säkerhetszon för cykeltrafik Område utanför cykelbana/cykelväg och GCM- bana/GCM-väg som är fritt från fysiska hinder i form av fasta föremål och vegetation utöver marktäckande gräs o.dyl. Inga föremål betraktas som eftergivliga för cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 483.3, "x1": 493.3, "y1": 533.7, "innehåll": "Särskild banvall Spårvägssträcka som enbart trafikeras av spårvagn. Spårområdet får inte beträdas av obehöriga och är ofta inhägnat."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 530.8, "x1": 506.3, "y1": 580.9, "innehåll": "Teknisk livslängd Tidsperiod under vilken en byggnad, anläggning eller del av den med normalt underhåll kan utnyttjas för avsedd funktion."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 578.3, "x1": 506.7, "y1": 615.8, "innehåll": "TEN-T-vägnätet Trans-European Transport Network (TEN-T). Ett särskilt transeuropeiskt vägnät som pekats ut av EU"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 612.9, "x1": 498.9, "y1": 650.7, "innehåll": "Terrassering Vägens uppbyggnad under överbyggnaden av t.ex. grus och asfalt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 647.8, "x1": 440.5, "y1": 672.7, "innehåll": "Terräng Område utanför ytterslänt som inte är väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 158.8, "y0": 669.8, "x1": 491.4, "y1": 707.6, "innehåll": "Tidsstyrning Tidstyrning innebär att alla signalgrupper arbetar med tider av konstant längd. Se även Trafikstyrning ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 455.3, "y1": 143.5, "innehåll": "Tillfart Del av körbana avsedd för trafik till korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 243.8, "y0": 138.5, "x1": 504.3, "y1": 187.3, "innehåll": "Tillfart sträcker sig in på anslutande väg så långt som vägens utformning och trafikanternas beteende påverkas av korsningens utformning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 184.5, "x1": 502.2, "y1": 234.8, "innehåll": "Tillgänglighet Möjlighet för fordon eller människor med olika förmåga att ta sig fram. Vilket av det som avses framgår av sammanhanget."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 232.0, "x1": 489.5, "y1": 304.4, "innehåll": "\\\"Tillsats (till räcke) Med tillsats avses exempelvis stänkskydd, skyddsnät, spjälgrind, räckesreflektorer samt extra följare. Timglashåll- plats Se \\\"Dubbel stopphållplats\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 301.5, "x1": 500.8, "y1": 339.3, "innehåll": "TLK XX Teknisk livslängd klass XX, som är 20, 40, 80 resp. 120 och motsvarar minsta antal år."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 336.4, "x1": 508.0, "y1": 399.3, "innehåll": "Total likformighet Kvoten mellan det lägsta punktvärdet och medelvärdet av alla punktvärden. Avser vägytans luminans, belysningsstyrka på vägområdet eller halvsfärisk belysnings-styrka."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 396.5, "x1": 513.1, "y1": 472.2, "innehåll": "Torg öppen plats som ofta har en hårdgjord yta och saknar omfattande vegetation. Torg avgränsas av byggnader eller andra stadsbyggnadselement och kan användas för t.ex. handel, utskänkning, allmän kommunikation såsom busshållplatser, parkeringsplatser, möten och evenemang ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 469.2, "x1": 511.1, "y1": 507.1, "innehåll": "Torrtrumma Faunapassage genom cirkulärt rör eller annan sluten konstruktion som möjliggör för djur att passera under väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 504.2, "x1": 492.0, "y1": 554.3, "innehåll": "Trafikanalys Analys och bedömning av framtida trafik ex.vis årsdygnstrafik, timtrafik m.m. Ibland även reslängder, resändamål, fordonssammansättning o.dyl."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 551.7, "x1": 469.6, "y1": 601.8, "innehåll": "Trafikanordning Anordning som styr och vägleder trafiken, ex.vis vägmärke, vägmarkering, trafiksignal, avstängningsanordning etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 598.8, "x1": 508.8, "y1": 636.7, "innehåll": "Trafikant Den som färdas eller annars uppehåller sig på en väg eller i ett fordon på en väg eller i terräng."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 633.8, "x1": 413.5, "y1": 658.7, "innehåll": "Trafikdelartavla Vägmärke för påbjuden körriktning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 656.1, "x1": 449.6, "y1": 693.6, "innehåll": "Trafik- differentiering Särskiljande av trafik med olika egenskaper."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 243.8, "y0": 674.8, "x1": 494.2, "y1": 724.9, "innehåll": "Ex: Förbifartstrafik/huvudnätstrafik/lokaltrafik åtskiljs genom funktionell indelning av gatunät eller lokal trafikföreskrift."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 158.8, "y0": 722.0, "x1": 506.0, "y1": 759.8, "innehåll": "Trafikerings- område Del av vägområde som enbart innehåller trafikeringsytor, skiljeremsor och trafíköar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 477.1, "y1": 156.1, "innehåll": "Trafikeringsyta Körbana och vägren. Avser biltrafik men kan även innehålla cykelfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 502.2, "y1": 191.0, "innehåll": "Trafikflöde Ett antal fordon eller trafikanter som passerar ett snitt av en gata/väg eller en korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 243.8, "y0": 184.8, "x1": 500.2, "y1": 260.1, "innehåll": "Trafikflöde anges i fordon/tidsenhet och betecknas: Q = fordonsflöde, Qc = cykelflöde, Qg = gångflöde, Qmc=motorcykelflöde, Qb = bilflöde, Qp = personbilsflöde, QB = bussflöde och QL = flöde av lastbilar och lastbilskombinationer."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 158.8, "y0": 257.2, "x1": 510.5, "y1": 307.7, "innehåll": "Trafikplats Vägar i skilda plan förbundna med ramper, då minst en av vägarna är fri från korsande eller vänstersvängande fordonstrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 243.8, "y0": 301.5, "x1": 491.5, "y1": 389.7, "innehåll": "Trafikplatser indelas i: • högklassiga, ex.vis trumpet, dubbeltrumpet, dubbelgaffel och helt klöverblad ej högklassiga, ex.vis ruter med olika korsningstyper i sekundärvägen och halvt klöverblad"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 158.8, "y0": 383.9, "x1": 510.5, "y1": 436.2, "innehåll": "Trafikplatstyper Vägar i skilda plan förbundna med ramper, då minst en av vägarna är fri från korsande eller vänstersvängande fordonstrafik"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 243.8, "y0": 432.9, "x1": 510.7, "y1": 457.8, "innehåll": "Trafikplatser indelas efter typ av sekundärväganslutning i:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 261.8, "y0": 454.5, "x1": 496.3, "y1": 595.7, "innehåll": "- ej högklassiga, som ej kan ansluta direkt till motorväg/motortrafikled eller annan likvärdig högklassig väg, ex.vis ruter med olika korsningstyper i sekundärvägen och halvt klöverblad - högklassiga, som kan ansluta direkt till motorväg/motortrafikled eller annan likvärdig högklassig väg, ex.vis trumpet, dubbeltrumpet, dubbelgaffel och helt klöverblad"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 243.8, "y0": 599.9, "x1": 500.3, "y1": 689.3, "innehåll": "Trafikplatser kan också grupperas efter antal anslutande vägar i: - 3-vägs - 4-vägs - Flervägs"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 158.8, "y0": 319.1, "x1": 465.2, "y1": 391.5, "innehåll": "Trafik- separering Se Separering. Trafiksignal Signal enligt vägtrafikförordningen. Avser även kollektivtrafiksignaler."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 158.8, "y0": 390.8, "x1": 483.8, "y1": 428.6, "innehåll": "Trafiksignal- anläggning Trafikanordning som med signal reglerar trafik eller varnar trafikanter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 158.8, "y0": 427.5, "x1": 496.2, "y1": 452.4, "innehåll": "Trafiksil Anordning som förhindrar obehörig trafik på bussgator"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 243.8, "y0": 446.6, "x1": 468.7, "y1": 521.1, "innehåll": "Trafiksilar kan bestå av: • detektorstyrda bommar (vertikal rörelse) • påkörningsgrindar (horisontell rörelse) spårviddshinder (fast hinder)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 158.8, "y0": 519.6, "x1": 503.8, "y1": 570.8, "innehåll": "Trafiksituation • Händelse på vägbana, GCM-bana och i korsning som t ex att trafikanter möts på sträcka, fordon svänger i korsning, etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 158.8, "y0": 567.9, "x1": 507.1, "y1": 643.4, "innehåll": "Trafiksituations modell Modell för beräkning av erforderligt utrymme t.ex. bredd på trafikeringsyta med hänsyn till de trafikanter som samtidigt ska kunna finnas i bredd och de fordon som ska kunna svänga samtidigt i en korsning. Se även Dimensionerande trafiksituation."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 158.8, "y0": 640.6, "x1": 513.0, "y1": 703.7, "innehåll": "Trafikstyrning av signalanlägg- ning Trafikstyrning är det normala styrsättet och innebär att trafikant (bilist, gående etc.) med hjälp av fordonsdetektor, cykeldetektor och tryckknappsdetektorer kan påverka signalgruppens växling efter lämplig styrstrategi."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 501.5, "y1": 368.9, "innehåll": "\\\"Trafikteknisk standard Väg-/gatuobjekts standard avseende: • Livslängd • Trafik • åtgärdstyp och svårighetsgrad • Referenshastighet bil och cykel • Vägtyp bil • Separeringsform cykel och gående • Sidoområde • Linjeföringsstandard och sikt • Vägutrustning som t ex belysning • Större korsningstyper bil och \\\"passageform\\\" för cykel och gående • Större kollektivtrafikåtgärder • Större sidoanläggningar • Större övriga åtgärder som ITS, ATK • Större gestaltnings- och miljöåtgärder Större broar, förstärkningsåtgärder och liknande\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 365.9, "x1": 502.3, "y1": 447.7, "innehåll": "Trafikö Yta avgränsad av omgivande körfälts kantlinjer som används för att styra och skydda trafikströmmar i korsningar. Trafikströmmarna kan vara motriktade eller likriktade. Se även Refug."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 444.8, "x1": 512.4, "y1": 507.7, "innehåll": "Traktor Motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som är inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon eller ett arbetsredskap. En traktor får vara utrustad för transport av gods och för befordran av passagerare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 504.9, "x1": 481.9, "y1": 529.8, "innehåll": "Trevägskäl Korsning av typ A, B eller C med 3 anslutande ben."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 527.2, "x1": 503.0, "y1": 577.3, "innehåll": "Trygghetszon Område intill gångyta och/eller cykelyta utformat för att minimera otrygghet genom att undvika t.ex. föremål och vegetation som kan dölja faror."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 574.4, "x1": 499.7, "y1": 624.8, "innehåll": "Tröskelvärdes- ökning TI Tröskelvärdesökning (av ett föremål på vägytan) är ett mått på synnedsättande bländning från vägbelysningens armaturer"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 629.8, "x1": 508.7, "y1": 680.3, "innehåll": "Tung trafik Fordon som är tyngre än personbil. Normalt avses lastbil och buss. För att klassas som tunga fordon måste de ha en totalvikt över 3,5 ton."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 158.8, "y0": 677.3, "x1": 511.7, "y1": 727.8, "innehåll": "Tunnel För biltrafik: en överliggande täckande tunnelkonstruktion i stål eller betong som är längre än 100 m, samt överdäckning oavsett konstruktionens längd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 243.8, "y0": 721.6, "x1": 513.1, "y1": 759.1, "innehåll": "Avseende tunnel i berg, så inbegrips definitionen av tunnel för längder > 0 meter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 243.8, "y0": 116.9, "x1": 499.2, "y1": 165.7, "innehåll": "TRVK TRVINFRA-00233 Tunnelbyggande gäller. För längder under 100 meter gäller TRVINFRA-00226, Bro och broliknande konstruktion, Allmänna krav."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 243.8, "y0": 159.6, "x1": 513.1, "y1": 197.1, "innehåll": "Avseende tunnel i berg, så inbegrips definitionen av tunnel för längder > 0 meter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 158.8, "y0": 194.2, "x1": 491.0, "y1": 244.7, "innehåll": "Tunnel- belysning Belysningsanläggning i trafiktunnlar som utformas på särskilt sätt och indelas i tillfartssträcka, tröskelzon, övergångszon och inre zon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 158.8, "y0": 441.2, "x1": 506.2, "y1": 513.5, "innehåll": "Principiell utformning av tunnelbelysning Tunnelkategori Indelning av vägtunnlar efter tillåtligheten av färd med fordon som transporterar farligt gods. Kategorierna är A, B, C, D och E."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 158.8, "y0": 510.6, "x1": 511.7, "y1": 573.3, "innehåll": "Tvångspunkt Punkt på vägen, bestämd av vägprojektören, som anger krav på vägmarkeringens längd- och sidoläge, till exempel vid avfart från motorväg eller vid induktiv detektor i tillfart till trafiksignal, i syfte att undvika felanmälan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 158.8, "y0": 570.8, "x1": 497.0, "y1": 633.5, "innehåll": "Tvärfall Banans lutning i tvärled. Lutningen anges i procent i förhållande till horisontalplanet, negativt nedåt från staklinje. Se även Enkelsidigt tvärfall och Dubbelsidigt tvärfall"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 158.8, "y0": 630.9, "x1": 510.1, "y1": 668.4, "innehåll": "Typfordon I VGU avses ett fordon vars mått och prestanda motsvarar en given fordonstyp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 158.8, "y0": 665.4, "x1": 497.6, "y1": 703.3, "innehåll": "Typsektion Indelning av trafikeringsområdet i vägbanor, gång- och cykelbanor samt stöd-, mitt och sidoremsor"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 158.8, "y0": 700.4, "x1": 503.3, "y1": 737.9, "innehåll": "Tätort Tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 512.4, "y1": 211.9, "innehåll": "Efter motivering och Beställarens godkännande kan i följande fall landsbygdsutformning tillämpas (även om det per definition inbegrips i begreppet tätort): • övergångszoner med randbebyggelse • Mindre bebyggelsegrupper/ bybildningar • Genomfartsvägar utan GCM."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 228.0, "x1": 505.7, "y1": 266.6, "innehåll": "Tättbebyggt område Visst område som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara tättbebyggt område."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 264.8, "x1": 441.6, "y1": 289.7, "innehåll": "\\\"Uppfångande Se förklaring under \\\"Eftergivliga föremål\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 287.8, "x1": 467.7, "y1": 338.3, "innehåll": "Uppställnings- fält Del av vägbana avsedd för parkering eller annan uppställning av fordon eller på vissa avsnitt för busshållplats eller motsvarande."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 335.3, "x1": 494.1, "y1": 385.7, "innehåll": "Uppställnings- plats Sidoanläggning avsedd för uppställning av fordon. Ex. nöduppställningsplats, uppställningsplats för tunga fordon, del av rastplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 382.8, "x1": 502.5, "y1": 420.3, "innehåll": "Utböjningsklass Anger hur mycket en vägräckesände eller krockdämpare deformeras i sidled vid normerade krockprovningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 417.4, "x1": 495.0, "y1": 455.3, "innehåll": "Ut- o infart Avser utfart från respektive infart till fastighet, parkeringsplats eller sidoanläggning vid väg eller gata."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 243.8, "y0": 450.2, "x1": 499.7, "y1": 473.9, "innehåll": "Motsvarande begrepp i korsning är frånfart och tillfart."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 471.0, "x1": 464.0, "y1": 509.6, "innehåll": "Utrycknings- fordon Fordon som i vägtrafikregistret är upptaget som utryckningsfordon."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 158.8, "y0": 507.8, "x1": 511.6, "y1": 558.2, "innehåll": "Utrymmesklass (UK) i korsning Utrymmesklasser beskriver service-, trygghets- och komfortnivån för trafikanter i trafiksituationer som sväng i korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 243.8, "y0": 552.0, "x1": 501.0, "y1": 627.3, "innehåll": "Ytan som täcks av ett fordon i rörelse kallas körarea. Motsvarande bredd är körbredd. Körarean indelas i spårarea och sveparea. Spårarean är ytan innanför fordonets yttersta hjulspår. Sveparean är ytan utanför spårarean. Körbredden delas in i spårvidd och svepvidd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 243.8, "y0": 115.7, "x1": 454.0, "y1": 190.3, "innehåll": "Definition av körarea/vidd, spårarea/vidd och sveparea/vidd. Tre utrymmesklasser definieras:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 243.8, "y0": 202.8, "x1": 511.4, "y1": 265.5, "innehåll": "A - Bilar framförs i egna körfält utan att körareor behöver inkräkta på vägrenar, GCM-banor, trafiköar, skiljeremsor eller motriktade körfält med undantag för sväng i korsning när motriktat körfält korsas, se figur."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 243.8, "y0": 259.4, "x1": 500.1, "y1": 296.9, "innehåll": "Utrymmesklassen bedöms ge god trygghet/säkerhet och körkomfort för fordonsförare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 243.8, "y0": 463.8, "x1": 495.3, "y1": 576.6, "innehåll": "Utrymmesklass A vid vänstersväng från primärväg B - Vid sväng i korsning kan sveparean inkräkta på medriktat körfält, se figur , och på GCM-banor, refuger och andra utrymmen där oskyddade trafikanter kan förekomma. Oskyddade trafikanter bör dock alltid ha minst 1,5 m fritt utrymme."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 243.8, "y0": 570.4, "x1": 508.3, "y1": 620.5, "innehåll": "Utrymmesklassmåtten bedöms ge mindre god körkomfort för fordonsförare men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar sina hastigheter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 243.8, "y0": 277.7, "x1": 506.5, "y1": 377.9, "innehåll": "Utrymmesklass B vid vänstersväng från primärväg C - Vid sväng i korsning inkräktar körarean på mot- och medriktade körfält och vägrenar, se figur. Svepareans intrång över GCM-banor begränsas enligt utrymmesklass B."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 243.8, "y0": 371.7, "x1": 503.4, "y1": 421.8, "innehåll": "Det utrymme som erbjuds bedöms ge låg körkomfort för fordonsförare men god säkerhet vid tillräckligt låg hastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 243.8, "y0": 578.0, "x1": 507.5, "y1": 716.3, "innehåll": "Utrymmesklass C vid högersväng från primärväg Utrymmesklass D gäller endast för typfordon Lspec i typkorsning D (cirkulationsplatser). För färd rakt fram eller vid vänstersväng utnyttjas körfältets hela bredd, dvs. ingen körmån finns, samt erforderligt utrymme i rondellytan + 0,5 m. Vid högersväng utnyttjas max utrymme i rondellytan samt eventuellt överkörbar del i korsningskurva och trafiköar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 243.8, "y0": 710.1, "x1": 491.2, "y1": 747.6, "innehåll": "Minsta radie samt största rattutslag för dragfordonets bakaxelmittpunkt för utrymmesklasser, typfordon och"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 243.8, "y0": 115.6, "x1": 488.7, "y1": 153.2, "innehåll": "riktningar vid sväng med 100 g vinkeländring, se Råd 2022:003 VGU, avsnitt 10.1.2.5 Utrymmesbehov."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 158.8, "y0": 150.3, "x1": 507.3, "y1": 188.1, "innehåll": "Utrymmesklass på sträcka Den utrymmesstandard som erbjuds en fordonsförare i en trafiksituation på sträcka."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 249.2, "y0": 231.6, "x1": 497.2, "y1": 313.1, "innehåll": "A Bilar framförs i egna körfält utan att körareor behöver inkräkta på vägrenar, GCM-banor, trafiköar, skiljeremsor eller motriktade körfält."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 307.5, "y0": 306.9, "x1": 477.9, "y1": 344.4, "innehåll": "Gående och cyklande på GCM-bana behöver ej anpassa sig till varandra"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 307.5, "y0": 338.2, "x1": 481.0, "y1": 388.3, "innehåll": "Utrymmesklassen bedöms ge god trygghet/säkerhet och körkomfort för fordonsförare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 249.2, "y0": 385.0, "x1": 509.3, "y1": 479.4, "innehåll": "B Bilar kan på sträcka behöva inkräkta på medriktad vägren men även på motriktade körfält vid omkörning av cyklist. Körarean får inkräkta med högst 1,0 m på motriktat körfält. Vid möte krävs hastighetssänkning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 307.5, "y0": 473.2, "x1": 482.9, "y1": 510.7, "innehåll": "På GCM-banor krävs viss anpassning mellan gående och cyklister."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 307.5, "y0": 504.5, "x1": 510.2, "y1": 567.2, "innehåll": "Utrymmesklassen bedöms ge mindre god körkomfort för fordonsförare men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar hastigheten."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 249.2, "y0": 563.9, "x1": 499.4, "y1": 632.7, "innehåll": "C Bilar inkräktar på motriktade körfält vid omkörning av cyklister. Vid möte mellan bilar behövs mycket låg hastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 307.5, "y0": 626.6, "x1": 498.7, "y1": 676.7, "innehåll": "Det utrymme som erbjuds bedöms ge låg körkomfort för fordonsförare men god säkerhet vid tillräckligt låg hastighet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 249.2, "y0": 673.4, "x1": 489.3, "y1": 745.1, "innehåll": "Motsvarande uppdelning för gående och cykeltrafikMotsvarande uppdelsning för gående och cyklar A Riktvärde"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 243.8, "y0": 118.6, "x1": 499.0, "y1": 156.1, "innehåll": "För korsningar används utrymmesklasser delvis i annan betydelse, se Utrymmesklass (UK) i korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 476.5, "y1": 192.1, "innehåll": "Varierande hastighet Varierande hastighetsgräns, VH. Kan gälla lokalt i korsning eller längs sträcka."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 243.8, "y0": 186.0, "x1": 504.9, "y1": 234.8, "innehåll": "\\\"Exempel \\\"MV VH 80/100\\\" avser motorväg med varierande hastighet där hastigheten i lågtrafik kan vara 100 km/h, men som sänks till 80 i högtrafik.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 232.0, "x1": 508.9, "y1": 282.5, "innehåll": "Vagnutslag Vagnutslag/ svep: Den faktiska plats som en spårvagn tar. Vagnutslag behöver främst kontrolleras i kurvor där vagnens överhäng gör att det krävs mer plats än i rakspår."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 279.5, "x1": 501.3, "y1": 355.1, "innehåll": "Valyta Valyta består av en slät yta av plattor eller betong som markerar en plats där något riktningsval måste göras vid konstgjorda ledytor. Avser att vägleda gångtrafikanter med synnedsättning. Valytan ska kontrastera i ljushet mot ledytan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 352.2, "x1": 495.9, "y1": 415.3, "innehåll": "Vandrings- hinder för vattenlevande djur Fysisk anordning eller en fysisk förändring av en miljö som leder till att fisk och bottenfauna mer eller mindre förhindras att förflytta sig inom ett vattendrag."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 412.4, "x1": 508.4, "y1": 449.9, "innehåll": "Vardagsdygns- trafik Medeltrafik under måndag-fredag för en given tidsperiod. ( Vardagen lördag räknas alltså inte in.)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 447.3, "x1": 513.0, "y1": 509.9, "innehåll": "Varningsyta Varningsyta varnar för fara och har en yta som kontrasterar i ljushet och struktur mot omgivande markyta. Den har skurna kupoler som följer standardiserade mått för att avvika från ledytan. Se även valyta"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 507.4, "x1": 502.0, "y1": 582.7, "innehåll": "Vattendrag Naturligt förekommande flöden av vatten av permanent karaktär. Det är vattendrag som huvudsakligen rinner i naturliga fördjupningar, t.ex. en å, bäck, flod, eller älv, men kan vara kraftigt påverkade i samband med dikning och uträtning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 580.1, "x1": 483.0, "y1": 652.5, "innehåll": "Vattenlevande djur Fisk och vattenlevande organismer. Utter ingår inte. Vattenförande trumma Vattenmiljö under vägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 158.8, "y0": 649.6, "x1": 512.8, "y1": 737.7, "innehåll": "Vatten- förekomst Grundvattenförekomst eller vattenförekomst är en avgränsad, betydande minsta del av en mark- eller vattentillgångar som beskrivits och bedömts. En grundvattenförekomst eller vattenförekomst ska vara av en viss minsta storlek och ska vara homogen i olika avseenden."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 495.3, "y1": 181.2, "innehåll": "Vertikalkurva Utformningselement för vägens eller spårvägens linjeföring i profil som  används för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Konvexa kan bilda krön och konkava kan bilda svackor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 178.7, "x1": 487.6, "y1": 216.2, "innehåll": "Vignolräl Rältyp som är anpassad för spår utan beläggning mot rälshuvudet, vanlig järnvägsräls."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 213.3, "x1": 508.2, "y1": 251.1, "innehåll": "Viltstängsel Viltskydd i form av stängsel som hindrar ren och större vilt (älg, hjort och rådjur) från att komma in på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 248.2, "x1": 492.7, "y1": 285.7, "innehåll": "Vingmur Murar som är fästade i broars frontmurar. De kan vara parallella med brons längdriktning eller snedställda."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 283.1, "x1": 507.7, "y1": 320.6, "innehåll": "Visuell ledning Det som trafikanten med sin syn uppfattar av trafikmiljön och styr dennes lägesval."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 317.7, "x1": 509.6, "y1": 355.5, "innehåll": "Våtsynbar vägmarkering Längsgående kantlinje som är anpassad för att synas i vått väglag."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 352.6, "x1": 509.9, "y1": 459.6, "innehåll": "Väg Allmän väg som staten är huvudman för. I VGU används ordet även för gata som inte är i stadsmiljö oavsett huvudman. Det inkluderar vägbana och övriga väganordningar (vad som behövs för vägens bestånd, drift eller brukande). Väg kan i tätort utformas som gata enligt vad som i VGU står om gata. (I förordningen om vägtrafikdefinitioner är Väg:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 243.8, "y0": 453.4, "x1": 507.5, "y1": 522.2, "innehåll": "1. En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, 2. en led som är anordnad för cykeltrafik, och en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2.)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 519.3, "x1": 513.1, "y1": 645.2, "innehåll": "Väganknutna kulturminnen. 3. Väganknutna kulturminnen är företeelser utmed statliga vägar, placerade inom vägområdet eller i dess närhet. Trafikverket ansvarar för att förvalta väganknutna kulturminnen. De har en historisk och/eller teknisk koppling till vägen och dess funktion. T.ex. milstolpar, kilometerstolpar, vägsvisningsstenar, väghållningsstenar, minnesstenar, resta stenar m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 642.4, "x1": 502.7, "y1": 680.3, "innehåll": "Vägarkitektur Samspelet mellan de konstnärliga, tekniska, ekonomiska och funktionella aspekterna i ett vägprojekt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 158.8, "y0": 677.3, "x1": 505.5, "y1": 727.8, "innehåll": "Väg- och gatubelysning Belysningsanläggning längs väg eller gata. Den är till för att öka synbarhet av det som bör synas samt skapa rumslighet och atmosfär, särskilt trygghet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 512.0, "y1": 250.8, "innehåll": "Väganordning För allmänna vägar: Anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande och som kommit till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne. även sådan till väg ansluten brygga eller färja med färjeläge som behövs för allmän samfärdsel eller annars kan antas få synnerlig betydelse för det allmänna och som kommit till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne. (2 § Väglagen)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 243.8, "y0": 244.6, "x1": 491.4, "y1": 313.4, "innehåll": "För enskilda vägar: Anordning som behövs för vägens bestånd, drift eller brukande samt till väg ansluten brygga eller färja med färjeläge. (46 § Anläggningslagen)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 310.5, "x1": 513.1, "y1": 348.0, "innehåll": "Vägbana Körbana och eventuella vägrenar och uppställningsfält och cykelfält. Se även Vägsektionens element."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 345.4, "x1": 509.8, "y1": 395.5, "innehåll": "Vägbanereflek- tor Vägmarkering i form av punktformade reflektorer som kan ersätta eller komplettera kantlinje, mittlinje, spärrlinje eller dubbel spärrlinje."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 392.6, "x1": 496.4, "y1": 443.0, "innehåll": "Vägbro Byggnadsverk som leder väg/gata över någon typ av hinder, t.ex. vatten, dalgång/ravin, annan väg/gata eller järnväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 440.1, "x1": 506.9, "y1": 477.9, "innehåll": "Väghållare Säkerhets- och funktionsansvarig myndighet för väg eller gata (infrastrukturförvaltare)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 475.0, "x1": 482.9, "y1": 512.5, "innehåll": "Väggeffekt Den påverkan på val av sidoläge som ett långsträckt hinder längs en trafikeringsyta/bana ger."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 509.6, "x1": 481.7, "y1": 547.4, "innehåll": "Vägkantsut- märkning Förstärkning av den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 243.8, "y0": 541.2, "x1": 421.7, "y1": 598.9, "innehåll": "Exempel på vägkantsutmärkningar är: • kantstolpar med reflexer, • räckesreflektorer, snöstör."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 596.0, "x1": 506.0, "y1": 697.9, "innehåll": "Vägkorsning • Korsning mellan vägar eller mellan väg och spårväg därtrafik på olika vägar korsas, åtskiljs eller sammanförs. Observera, avser ej spårväg på särskild banvall, se plankorsning. De anslutande vägarna indelas normalt i primärväg och sekundärväg eller huvudväg och anslutande väg. Kallas även korsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 158.8, "y0": 695.0, "x1": 509.2, "y1": 757.9, "innehåll": "Vägmarkering Målning på vägbana, GCM-bana och GCM-väg med företrädesvis vit färg eller massa, med avsikt att vägleda eller varna trafikant. Användning regleras i VMF 2007:90 och TSFS 2010:171."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 448.0, "y1": 156.1, "innehåll": "Vägnät på landsbygden Sammanhängande vägar som inte är i tätort."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 243.8, "y0": 138.5, "x1": 474.7, "y1": 174.7, "innehåll": "På landsbygden är det statliga vägnätet i indelat i nationella, stamvägar och regionala vägar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 158.8, "y0": 171.9, "x1": 502.7, "y1": 209.7, "innehåll": "Vägport Bro under en väg, sedd från den underliggande passagen och kortare än en tunnel."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 158.8, "y0": 206.8, "x1": 507.6, "y1": 282.3, "innehåll": "Vägren Del av en väg som är avsedd för trafik med fordon och vägkantsmarkering, dock inte körbana, cykelbana eller cykelväg. Vägren intill mittremsa benämns mittvägren (Vm), i övriga fall sidovägren (V). Se även Vägsektionens element."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 158.8, "y0": 279.5, "x1": 506.5, "y1": 342.5, "innehåll": "Vägrens- hållplats Busshållplats där angöringsutrymme för bussen är markerat på en minst 2,0 m bred vägren. Angöringsutrymmet för bussen är markerat i figuren med svart på körbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 158.8, "y0": 398.0, "x1": 510.5, "y1": 448.4, "innehåll": "Vägrensremsa Del av sidovägren i omedelbar anslutning till körbana. Den har samma beläggning och lutning som körbanan och används till stor del av bredden för vägmarkering."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 158.8, "y0": 445.5, "x1": 505.2, "y1": 546.2, "innehåll": "Vägrum Rumsbildning begränsat vanligen av hög vegetation eller topografi och innehållande vägen med närliggande grönområden och i förekommande fall utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Man skiljer på urbana och rurala vägrum beroende på om vägen passerar genom tät bebyggelse eller ej."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 243.8, "y0": 540.2, "x1": 489.8, "y1": 603.2, "innehåll": "Gaturummet är alltid kopplat till tätortsmiljö, medan vägrummet kan finnas både i tätort och på landsbygd. Vägrummet saknar avgränsande och inramande byggnader. Se även gaturum."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 158.8, "y0": 600.3, "x1": 454.6, "y1": 647.1, "innehåll": "Vägräcke Avkörningsskydd i form av räcke utefter väg. Vägsektion Tvärsnitt genom väg"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 506.7, "y1": 156.1, "innehåll": "Vägsektionens element Vägsektionens element för motorväg, väg med avskild GCM-väg resp. väg med cykelbana framgår av figurerna."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 158.8, "y0": 374.2, "x1": 490.4, "y1": 434.0, "innehåll": "Vägelement på väg med cykelbana. Vägtyp Samlingsbegrepp för en vägtyp med vissa egenskaper ex.vis motorväg, mötesfri motortrafikled, tvåfältsväg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 158.8, "y0": 431.1, "x1": 507.1, "y1": 494.0, "innehåll": "Vägutrustning Vägutrustning är sådana väganordningar som är avsedda för skydd, belysning, trafikstyrning eller information. Till vägutrustning räknas inte utsmyckning, reklam, väderskydd eller övervakningskameror."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 243.8, "y0": 489.1, "x1": 500.6, "y1": 563.1, "innehåll": "Till Vägutrustning räknas till exempel vägräcken, vägräckesändar och krockdämpare, vägmärken, kantstolpar, belysningsanordningar, trafiksignaler, ITS, bullerskyddsskärmar, hjälptelefoner, vägmarkeringar, kantstolpar, stängsel, fotgängarräcken och bländskydd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 158.8, "y0": 560.3, "x1": 477.3, "y1": 598.2, "innehåll": "Vägyterygg Den linje längs körytan som körbanans tvärlutning varierar kring, ofta körbanans mitt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 158.8, "y0": 595.2, "x1": 501.4, "y1": 633.1, "innehåll": "Vägytans medelluminans Medelluminansen på vägytans körbana (från en körbana på en väg)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 158.8, "y0": 630.2, "x1": 505.0, "y1": 680.1, "innehåll": "Vänddiameter Den minsta bredd på yta som ett fordon beräknas behöva vid vändning 200 g (U-sväng) inkl. svepyta. Se även Vändradie och Utrymmesklass."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 158.8, "y0": 677.7, "x1": 495.3, "y1": 740.4, "innehåll": "Vändplats Sidoanläggning avsedd för vändning av fordon., ex.vis driftvändplats, vändplats för utryckningsfordon och vändplats på återvändsgata/-väg. Se även Katastroföverfart ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 511.7, "y1": 156.1, "innehåll": "Vändradie Den radie på körspårets ytterkant som ett vändande fordon beräknas att behöva."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 261.2, "x1": 505.4, "y1": 349.4, "innehåll": "Vänstersvängs- körfält I korsning ett körfält för vänstersvängande från primärvägen. Det vanliga är att det placeras mellan körfälten för motriktat genomgående trafik. Vänstersvängskörfält typ ögla är dock placerat på vägens högra sida och med avslutningen utformad för passage över vägen i 100 gon mot primärvägens riktning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 346.8, "x1": 502.8, "y1": 384.3, "innehåll": "Vänsterpå- svängskörfält I korsning ett extra körfält för trafik i vänstersväng från sekundärväg till primärväg och placerat på primärvägen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 381.4, "x1": 503.4, "y1": 419.3, "innehåll": "Väntetid Den del av fördröjningen för en trafikant som orsakas av andra trafikanter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 416.3, "x1": 476.7, "y1": 453.8, "innehåll": "Väntslinga Sidoanläggning för uppställning av driftfordon när bakomliggande fordon ska få passera."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 451.2, "x1": 493.4, "y1": 513.9, "innehåll": "Värnzon Område utanför vägbana, som inte uppfyller krav för säkerhetszon, som ska skyddas av fordonsåterhållande skyddsanordning och som har samma utbredning som vägens motsvarande krav på säkerhetszons bredd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 511.4, "x1": 499.2, "y1": 561.5, "innehåll": "Värdefulla natur- och kulturmiljöer Bevarandevärda natur- och kulturmiljöer enligt rådande kultur- respektive naturklassningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 558.5, "x1": 475.3, "y1": 609.0, "innehåll": "Vertikal belysnings- styrka Belysningsstyrkan vid en punkt på ett vertikalplan"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 606.0, "x1": 478.3, "y1": 643.9, "innehåll": "Ytterslänt Se Slänt och Vägsektionens element. Den kan vara uppdelad i en nedre och en övre ytterslänt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 641.0, "x1": 470.8, "y1": 678.5, "innehåll": "Yttre vägren Vanligtvis den i körriktningen högra vägrenen på enkelriktad vägbana."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 675.5, "x1": 502.9, "y1": 713.4, "innehåll": "Ytvattenområde Område (yta) som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 158.8, "y0": 710.4, "x1": 493.8, "y1": 760.9, "innehåll": "årsdygnstrafik Det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn uttryckt som fordon/dygn, axelpar/dygn, gående/dygn, cyklister/dygn, mc/dygn."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 513.2, "y1": 156.1, "innehåll": "årsmedeldygn, årsdygn Ett dygn med genomsnittlig trafikmängd under ett givet år."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 492.7, "y1": 203.6, "innehåll": "åtgärdstyp Ingår i inriktning utformningsstandard och avser nybyggnad, ombyggnad/förbättring, förstärkning samt punktåtgärder."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 243.8, "y0": 198.6, "x1": 499.5, "y1": 247.4, "innehåll": "Med ombyggnad/förbättring avses ett längre projekt till större delen i befintlig sträckning med huvudsyfte att förbättra trafikteknisk standard."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 243.8, "y0": 242.5, "x1": 512.9, "y1": 291.3, "innehåll": "Med förstärkning avses ett längre projekt till större delen i befintlig sträckning med huvudsyfte att förstärka bärighet och sekundärt att förbättra trafikteknisk standard."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 243.8, "y0": 286.4, "x1": 504.9, "y1": 322.7, "innehåll": "Med punktåtgärd avses ett projekt med syfte att förbättra trafikteknisk standard i en eller några punkter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 319.8, "x1": 493.5, "y1": 357.7, "innehåll": "ägglinje Kombination av två cirkelbågar med samma krökningsriktning och med en mellanliggande klotoid."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 354.8, "x1": 491.0, "y1": 392.3, "innehåll": "ändamålsplats Plats som är avsedd för en viss trafikantgrupp, en viss verksamhet eller ett visst ändamål."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 389.7, "x1": 507.4, "y1": 427.2, "innehåll": "öppenhetsindex En kvot som anger öppenhet för en passage med funktion som faunapassage."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 243.8, "y0": 422.1, "x1": 500.9, "y1": 496.2, "innehåll": "Olika djurarter har olika krav på öppenhet för att nyttja passagen. Formel för att räkna ut öppenhet: Passage under väg= höjd*bredd/passagens längd Passage över väg=bredd/längd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 243.8, "y0": 574.7, "x1": 474.7, "y1": 612.2, "innehåll": "I öppenhetsindex är höjd, bredd och längd de mått passagen har sett ur djurens perspektiv."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 609.3, "x1": 499.5, "y1": 634.2, "innehåll": "öppet landskap Landskap som inte har skogsvegetation i vägens närhet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 631.2, "x1": 508.8, "y1": 669.1, "innehåll": "övergångs- kurva Kurvbåge med kontinuerligt varierande krökning. Klotoid är en typ av övergångskurva."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 158.8, "y0": 666.2, "x1": 500.5, "y1": 716.6, "innehåll": "övergångsställe Del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 243.8, "y0": 710.1, "x1": 499.0, "y1": 760.5, "innehåll": "Ett övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakat."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 158.8, "y0": 118.6, "x1": 502.7, "y1": 156.1, "innehåll": "överlednings- plats Anordning i mittremsa för tillfällig överledning av trafik från den ena vägbanan till den andra."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 158.8, "y0": 153.2, "x1": 511.0, "y1": 191.0, "innehåll": "övre ytterslänt Den övre delen av en ytterslänt som har en brytningspunkt för släntlutningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 158.8, "y0": 188.1, "x1": 448.1, "y1": 213.0, "innehåll": "övrig länsväg Väg som har ett regionalt och lokalt intresse"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 243.8, "y0": 206.8, "x1": 505.1, "y1": 244.3, "innehåll": "Trafikverkets region beslutar om vägnummer (>500) och vägvisning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 158.8, "y0": 241.7, "x1": 500.2, "y1": 291.8, "innehåll": "övrig mark- eller vattentillgång Sådan mark- eller vattentillgång som inte är beskriven eller bedömd som vattenförekomst, men som ändå är värdefulla i kraft av att den ändå används för vattentäkt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 161.0, "y0": 184.8, "x1": 524.3, "y1": 241.1, "innehåll": "a avstånd mellan två fordon i rörelse, möte eller omkörning (m), avstånd mellan två trafikanter (m) (angående dimensionerande trafiksituation DTS)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 161.0, "y0": 238.1, "x1": 458.4, "y1": 300.5, "innehåll": "A En utrymmesklass. En korsningstyp (enkel korsning utan trafiköar) Klotoid (m 2 )"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 161.0, "y0": 338.6, "x1": 402.7, "y1": 385.4, "innehåll": "ATK Automatisk trafiksäkerhetskontroll B En utrymmesklass."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 238.7, "y0": 379.6, "x1": 524.2, "y1": 404.5, "innehåll": "En korsningstyp (enkel korsning med trafikö i sekundärvägen)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 238.7, "y0": 398.0, "x1": 530.6, "y1": 435.8, "innehåll": "Ett hinder utsträckning längs vägen (fler i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 7.3.3.2)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 161.0, "y0": 477.2, "x1": 443.7, "y1": 524.0, "innehåll": "Bbsa Boggibuss med tvångsstyrd bakre boggiaxel Bf Förlängd normalbuss"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 161.0, "y0": 521.4, "x1": 517.0, "y1": 600.0, "innehåll": "Bl Ledbuss Br Måttet mellan beläggningskant på ramp och på motorväg vid rampnos Rotationsbredd vid skevning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 161.0, "y0": 597.0, "x1": 446.9, "y1": 672.0, "innehåll": "C En utrymmesklass. En korsningstyp (korsning med trafiköar och vänstersvängskörfält) Cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 161.0, "y0": 665.8, "x1": 533.7, "y1": 760.2, "innehåll": "Cyklist eller rullstolsburen (ang. dimensionerande trafiksituation DTS) C r Rullfriktion (N/kg) d Andel av fordons tyngd på drivaxel (i formel för start i uppförsbacke)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 173.3, "x1": 443.8, "y1": 220.2, "innehåll": "dBA Decibel med index A, ett mått för ljudstyrka ∆E Tvärfallsdifferens (%-enheter)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 217.6, "x1": 366.3, "y1": 264.5, "innehåll": "ΔR Klotoidens inryckning (m) Dh Dimensionerande timme"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 261.9, "x1": 531.8, "y1": 308.7, "innehåll": "Dh-Dim Dimensionerande timtrafikström under dimensionerande år (f/h) DTS Dimensionerande TrafikSituation"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 163.5, "y0": 306.2, "x1": 486.3, "y1": 362.4, "innehåll": "E Horisontell belysningsstyrka som medelvärde över ett vägområde Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 163.5, "y0": 359.4, "x1": 455.5, "y1": 403.1, "innehåll": "E hs Halvsfärisk medelluminans (på ett vägområde) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 403.4, "x1": 509.1, "y1": 468.9, "innehåll": "E En korsningstyp (signalreglerad korsning) E hs Halvsfärisk belysningsstyrka (i en punkt på ett vägområde) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 466.4, "x1": 433.3, "y1": 510.0, "innehåll": "E min Lägsta belysningsstyrka på ett vägområde Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 507.0, "x1": 509.1, "y1": 563.3, "innehåll": "E sc,min Lägsta semicylindriska belysningsstyrkan (på ett plan ovan vägytan) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 560.3, "x1": 426.9, "y1": 604.3, "innehåll": "E v Vertikal belysningsstyrka (vid en punkt) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 601.4, "x1": 511.7, "y1": 645.0, "innehåll": "E v,min Lägsta vertikalbelysningsstyrkan (på ett plan ovan vägytan) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 161.0, "y0": 708.6, "x1": 455.4, "y1": 752.3, "innehåll": "f M Bibehållningsfaktor MF Förkortningen MF står för Maintenance factor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 161.0, "y0": 195.3, "x1": 528.3, "y1": 577.3, "innehåll": "Fs Utrymme för fri sikt som inte får inskränkas vid plankorsning g Normalacceleration (9,82 m/s 2 ). Upphöjt g ( g ) vinkelenheten gon. G Gångtrafik, gående h a Anordnad rälsförhöjning (mm) h avstånd mellan fordon/trafikanter i rörelse och ett minst 0,2 m högt hinder vid eller utanför vägbanan (angående dimensionerande trafiksituation DTS) h a Rälsförhöjning (mm) HE Beteckning för stolpar som klassas som High Energy absorbing i Lutning (m/m) I Breddökning av spårområde avseende spårets innersida (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 161.0, "y0": 574.7, "x1": 507.8, "y1": 599.6, "innehåll": "If Inskränkningsfritt utrymme mellan två skymmande objekt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 161.0, "y0": 596.7, "x1": 505.5, "y1": 634.5, "innehåll": "IL Spårlängd som skyms av något som inskränker mer än 1,0 meters höjd av siktytan (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 161.0, "y0": 631.6, "x1": 526.5, "y1": 669.1, "innehåll": "ISy Yta av inskränkningar som sammantaget skymmer siktytan vid plankorsning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 161.0, "y0": 666.5, "x1": 472.5, "y1": 732.1, "innehåll": "Iy Skymmande yta för en sammantagen inskränkning K Körbana Klöverbladsramp"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 132.3, "x1": 523.3, "y1": 170.1, "innehåll": "K2 Inre körfält på fyrfältig väg. Annars körfältet närmast det yttre körfältet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 163.5, "y0": 167.6, "x1": 440.3, "y1": 209.7, "innehåll": "L Medelluminansen på vägytans körbana Enhet är candela per kvadratmeter (cd/m2)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 206.8, "x1": 492.3, "y1": 263.0, "innehåll": "l (liten bokstav) Stående tung-trafik-fordon (angående dimensionerande trafiksituation) Indirekt ramp"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 260.4, "x1": 533.9, "y1": 304.1, "innehåll": "L Tung trafik i rörelse (angående dimensionerande trafiksituation). Längd (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 238.7, "y0": 297.9, "x1": 523.5, "y1": 335.4, "innehåll": "Lastbilsprioritering i LHOVRA. (Funktionen kan ersättas med B=Buss-, K= Kolonn-, Kö=Körprioritering)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 332.4, "x1": 457.6, "y1": 379.3, "innehåll": "La Avfartssträckas längd på avfart i trafikplats (m) Lbm Minibuss"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 421.0, "x1": 526.5, "y1": 445.9, "innehåll": "LE Beteckning för stolpar som klassas som Low Energy absorbing"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 443.0, "x1": 476.4, "y1": 490.2, "innehåll": "Lin Inledningssträckans längd på avfart i trafikplats (m) Lmod Lastbil med släpvagn av modultyp"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 487.6, "x1": 492.5, "y1": 547.4, "innehåll": "Los Oljebil. Sopbil Lp Siktlängd i korsning från vägmitt på sekundärväg längs primärväg (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 238.7, "y0": 540.9, "x1": 466.6, "y1": 565.8, "innehåll": "Parallellsträckans längd på avfart i trafikplats (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 563.2, "x1": 425.8, "y1": 610.1, "innehåll": "Lps Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn L r Ramplängd för spårväg (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 607.5, "x1": 480.0, "y1": 632.4, "innehåll": "Lr Retardationssträckas längd på avfart i trafikplats (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 161.0, "y0": 629.4, "x1": 485.2, "y1": 704.4, "innehåll": "Ls Skogsbil Längd vid korsning från fordonsförares ögonpunkt på sekundärvägen till närmaste primärvägskant Längd på spärrsträcka i trafikplats"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 161.0, "y0": 132.3, "x1": 472.0, "y1": 201.5, "innehåll": "Lu Utryckningsfordon Lö övergångssträckas längd på avfart i trafikplats (m) L ök Längd på övergångskurva för spårväg (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 161.0, "y0": 376.0, "x1": 474.7, "y1": 457.8, "innehåll": "O Olycksreduktion i LHOVRA p (liten bokstav) Stillastående personbil (angående dimensionerande trafiksituation DTS) P Personbil (i rörelse)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 161.0, "y0": 543.8, "x1": 352.1, "y1": 590.6, "innehåll": "Qh Flöde i högerfältet (f/h) Qmc Motorcykelflöde (f/h)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 161.0, "y0": 632.3, "x1": 464.1, "y1": 679.2, "innehåll": "QB Bussflöde (f/h) QL Flöde av lastbilar och lastbilskombinationer (f/h)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 161.0, "y0": 676.6, "x1": 395.4, "y1": 742.2, "innehåll": "R Radie, horisontalradie (m) Rödkörningskontroll i LHOVRA Rh Horisontalradie (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 161.0, "y0": 739.6, "x1": 525.3, "y1": 764.5, "innehåll": "R i Innerradie (för cirkulationsplats resp. körbanekant i kurva) (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 132.3, "x1": 470.4, "y1": 175.9, "innehåll": "R EI Omgivningsljus EIR Förkortningen EIR står för edge illuminance ratio."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 173.3, "x1": 524.5, "y1": 248.3, "innehåll": "R G,L Maximalt bländtal GR L CIE 112:1994, Glare evaluation system for use within outdoor and area lighting. Förkortningen GRL står för Glare rating limit."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 378.2, "x1": 534.7, "y1": 447.3, "innehåll": "S b Bromssträcka (m) S ed Stötvärde, ex. S ed, 300 stötvärde för 300 överfarter vid gupp (MPa) SR Stödremsa"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 444.8, "x1": 505.2, "y1": 469.7, "innehåll": "STH, sth Största tillåtna hastighet på spårväg och på järnväg (km/h)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 466.7, "x1": 459.5, "y1": 491.6, "innehåll": "Sv, SV Dimensionerande synbarhetsvinkel=1 bågminut"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 489.0, "x1": 486.4, "y1": 624.5, "innehåll": "TEN-T Det transeuropeiska transportnätverket TrF Trafikförordning (1998:1276) u Avstånd mellan uppställt fordon och vägbanekant (m) U Skevningsutjämningssträcka (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 621.9, "x1": 524.0, "y1": 678.1, "innehåll": "U 0 Total likformighet (av vägytans luminans, belysningsstyrka på vägområdet eller halvsfärisk belysningsstyrka) Vid luminans används begreppet luminansjämnhet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 238.7, "y0": 671.9, "x1": 513.4, "y1": 728.1, "innehåll": "Vid belysningsstyrka används begreppet belysningsstyrkans jämnhet. Indexet o står för overall uniformity."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 161.0, "y0": 725.2, "x1": 490.4, "y1": 750.1, "innehåll": "U 0w Luminansjämnhet i vått väglag (av vägytans luminans)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 132.3, "x1": 511.8, "y1": 227.0, "innehåll": "U l Luminanslikformighet på körbanan UK Dimensionerande utrymmesklass v avstånd mellan fordon/trafikanter i rörelse och vägbanekant (med eller utan kantstöd), (avgående dimensionerande trafiksituation) (m)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 261.5, "x1": 485.1, "y1": 321.0, "innehåll": "Hastighet, punkthastighet (i t.ex. friktionsformel resp. accelerationförmåga) (m/s, km/h)) Vav Hastighet på avfart (km/h)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 318.4, "x1": 519.1, "y1": 377.9, "innehåll": "\\\"V 1 , V 2 \\\"Frånhastighet\\\",\\\"tillhastighet\\\" (i beräkning av bromssträcka) (km/h) v dim Dimensionerande hastighet för spårväg\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 375.3, "x1": 512.1, "y1": 400.2, "innehåll": "V dim Dimensionerande hastighet för personbil i cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 397.6, "x1": 380.3, "y1": 444.5, "innehåll": "VGU Vägars och gators utformning VH Variabel hastighet"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 441.9, "x1": 469.3, "y1": 501.3, "innehåll": "Vi Inre vägren (angående ramp och dimensionerande trafiksituation) VI Mått på fordonsinträngning vid räckespåkörning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 498.8, "x1": 507.3, "y1": 624.8, "innehåll": "Vm Mittvägren VR Referenshastighet (km/h). Anges VRXX där XX är aktuell hastighet. VViS Trafikverkets väderinformationssystem ω ändring av rotationsvinkel per tidsenhet ((m/m)s) W Arbetsbredd för vägräcke"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 622.2, "x1": 509.1, "y1": 669.1, "innehåll": "Y Breddökning av spårområde avseende spårets yttersida (m) åDT årsdygnstrafik (f/d)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 161.0, "y0": 666.5, "x1": 414.8, "y1": 735.7, "innehåll": "åDT-Dim Dimensionerande årsdygnstrafik (f/d) öh Dimensionerande ögonhöjd (m) öp ögonpunkt"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 161.0, "y0": 180.2, "x1": 518.8, "y1": 344.0, "innehåll": "a avstånd mellan två fordon i rörelse, möte eller omkörning, avstånd mellan två trafikanter h avstånd mellan fordon/trafikant i rörelse och ett minst 0,2 m högt hinder vid eller utanför vägbanan. l Stillastående lastbil eller buss"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 161.0, "y0": 341.4, "x1": 467.9, "y1": 388.3, "innehåll": "L Lastbil eller buss i rörelse p Stillastående personbil"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 161.0, "y0": 385.7, "x1": 515.3, "y1": 493.1, "innehåll": "P Personbil i rörelse u Avstånd mellan uppställt fordon och vägbanekant v avstånd mellan fordon/trafikant i rörelse och vägbanekant (med eller utan kantstöd)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 153.8, "y0": 566.1, "x1": 507.7, "y1": 638.1, "innehåll": "L Lastbilsprioritering. (Funktionen kan ersättas med B=Buss-, K= Kolonn-, Kö=Körprioritering) H Huvudledsprioritering"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 153.8, "y0": 160.7, "x1": 516.9, "y1": 288.9, "innehåll": "L Medelluminansen på vägytans körbana Enhet är candela per kvadratmeter (cd/m2). U l Luminanslikformighet på körbanan f TI Tröskelvärdesökning Förkortningen TI står för threshold increment."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 153.8, "y0": 286.0, "x1": 485.9, "y1": 342.2, "innehåll": "R EI Omgivningsljus EIR Förkortningen EIR står för edge illuminance ratio."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 156.3, "y0": 339.3, "x1": 491.8, "y1": 395.9, "innehåll": "E Horisontell belysningsstyrka som medelvärde över ett vägområde Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 153.8, "y0": 392.9, "x1": 477.7, "y1": 449.1, "innehåll": "E min Lägsta belysningsstyrka på ett vägområde Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 153.8, "y0": 446.2, "x1": 494.7, "y1": 502.4, "innehåll": "E hs Halvsfärisk belysningsstyrka (i en punkt på ett vägområde) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 156.3, "y0": 499.8, "x1": 495.8, "y1": 556.1, "innehåll": "E hs Halvsfärisk medelluminans (på ett vägområde) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 153.8, "y0": 553.1, "x1": 484.5, "y1": 616.2, "innehåll": "U 0 Total likformighet (av vägytans luminans, belysningsstyrka på vägområdet eller halvsfärisk belysningsstyrka)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 334.5, "y0": 610.0, "x1": 515.4, "y1": 697.5, "innehåll": "Vid luminans används begreppet luminansjämnhet. Vid belysningsstyrka används begreppet belysningsstyrkans jämnhet. Indexet o står för overall uniformity."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 153.8, "y0": 694.6, "x1": 484.3, "y1": 750.8, "innehåll": "E sc Semicylindrisk (halvcylindrisk) belysningsstyrka (i en punkt) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 153.8, "y0": 132.3, "x1": 500.5, "y1": 201.5, "innehåll": "E sc,min Lägsta semicylindriska belysningsstyrkan (på ett plan ovan vägytan) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 153.8, "y0": 198.5, "x1": 491.1, "y1": 254.7, "innehåll": "E v Vertikal belysningsstyrka (vid en punkt) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 153.8, "y0": 251.8, "x1": 520.2, "y1": 308.4, "innehåll": "E v,min Lägsta vertikalbelysningsstyrkan (på ett plan ovan vägytan) Enhet är lux (lx)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 153.8, "y0": 305.4, "x1": 520.0, "y1": 361.7, "innehåll": "f M Bibehållningsfaktor MF Förkortningen MF står för Maintenance factor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 153.8, "y0": 358.7, "x1": 498.3, "y1": 396.6, "innehåll": "U 0w Luminansjämnhet i vått väglag (av vägytans luminans)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 153.8, "y0": 399.8, "x1": 519.2, "y1": 499.9, "innehåll": "R G,L Maximalt bländtal GR L CIE 112:1994, Glare evaluation system for use within outdoor and area lighting. Förkortningen GRL står för Glare rating limit."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 148.0, "y0": 167.0, "x1": 525.3, "y1": 251.1, "innehåll": "Grundvärden är förutsättningar för kraven i VGU och delas in i grundvärden för trafikmiljön, gående, cyklister, fordon, förare och passagerare samt för spårvagn. Grundvärden för trafikmiljön"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 148.0, "y0": 251.4, "x1": 518.5, "y1": 408.8, "innehåll": "Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: • största längs- och snedlutning med hänsyn till bilars bromsning och start i backe • största skevning i horisontalkurva med hänsyn till risken att bilar glider i sidled • erforderlig sikt för att fordon ska kunna stanna inför hinder på vägbanan i vertikal- och/eller horisontalkurva • minsta horisontalkurvor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 148.0, "y0": 409.1, "x1": 535.9, "y1": 487.3, "innehåll": "Total friktion Friktionstal är kvoten mellan friktionskraft och normalkraft mellan hjul och vägbana. Den totala friktionen kan uppdelas i en radiell del, sidofriktion, och en tangentiell del, bromsfriktion."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 148.0, "y0": 484.0, "x1": 522.1, "y1": 522.6, "innehåll": "Dimensionerande friktionstal för total friktion, bromsfriktion och sidofriktion ges i Figur 5.1"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 535.0, "y1": 152.5, "innehåll": "Observera att friktionstalen endast gäller vid resp. hastighet och ej utgör medelvärden från aktuell hastighet till stopp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 149.6, "x1": 512.1, "y1": 208.5, "innehåll": "Dimensionerande friktionstal f motsvarar ca 2/3 av uppmätta friktionsvärden på relativt nybelagda vägar med bra däck vid vått väglag och låsta hjul. f = 0,62 x EXP(-0,0063 x V)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 228.1, "x1": 538.1, "y1": 279.1, "innehåll": "I VGU används som dimensionerande friktionstal i vissa fall ¾ av uppmätta friktionsvärden (gäller exempelvis ombyggnad eller lägsta standard för att en väg kan behållas utan åtgärd)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 279.5, "x1": 535.5, "y1": 388.7, "innehåll": "Sidofriktion och sidoacceleration Sidofriktionen eller sidoaccelerationen är den del av den totala friktionen som förare normalt utnyttjar under körning i kurva. Sidofriktion är ett grundvärde i VGU för att: • bedöma fordons hastighetsnivå i horisontalkurvor • bestämma minimivärden för radier i horisontalkurvor vid samtidig bromsning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 385.4, "x1": 531.1, "y1": 423.9, "innehåll": "Dimensionerande friktionstal för sidofriktion för val av horisontalradier ges i figuren ovan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 421.0, "x1": 532.9, "y1": 459.2, "innehåll": "Bedömning av hastigheter vid körning i små radier som i korsningar och ramper görs för två körsätt, mjukt och hårt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 456.2, "x1": 436.5, "y1": 481.2, "innehåll": "Sidoacceleration är sidofriktionen multiplicerad med 9,82 m/s 2 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 500.6, "x1": 314.7, "y1": 567.5, "innehåll": "Dimensionerande sidofriktion f s är: f s = 0,28 x EXP(-0,0096 x V) V = hastighet (km/h)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 644.9, "x1": 513.6, "y1": 696.8, "innehåll": "Bromsfriktion är den del av den totala friktionen, som utnyttjas vid inbromsning. Bromsfriktionen är ett grundvärde i VGU för att beräkna stoppsiktssträckor och bromssträckor på avfarter i trafikplatser m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 693.9, "x1": 533.7, "y1": 745.8, "innehåll": "Fullt utnyttjad bromsfriktion motsvarar en mycket hård inbromsning. Vid bedömning av bromssträckor vid normal körning, till exempel på avfartsramper och vid inbromsning i korsningar, används mjukare inbromsningsförlopp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 148.0, "y0": 742.8, "x1": 439.1, "y1": 767.7, "innehåll": "Dimensionerande friktionstal för bromsfriktion ges i Tabell 5.1."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 531.1, "y1": 153.6, "innehåll": "Retardationen är bromsfriktionstalet multiplicerad med tyngdaccelerationen g = 9,82 m/s 2 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 148.0, "y0": 150.3, "x1": 535.2, "y1": 259.4, "innehåll": "Vid överslagsmässiga beräkningar för bromssträckor utnyttjas de i Tabell 5.1 angivna bromsfriktionstalen alternativt medelretardationer. Med bromsfriktionstal avses viktade medelvärden av bromsfriktionstalen från en hastighet (V 1 ) till en annan hastighet (V 2 ). Bromssträckan erhålls enligt formeln:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 148.0, "y0": 435.1, "x1": 324.8, "y1": 501.9, "innehåll": "Dimensionerande bromsfriktion f b är: f b = 0,55 x EXP(-0,0057 x V) V = hastighet (km/h)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 501.2, "y1": 161.7, "innehåll": "Från V 1 (km/h) till V 2 (km/h). Tabell 5.1 Bromsfriktionstal (f b )och medelretardation för horisontell väg"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 148.0, "y0": 418.8, "x1": 407.0, "y1": 469.3, "innehåll": "Spårvägstrafik Bromslängd för spårvagn utgår från retardation 1,2 m/s 2 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 148.0, "y0": 469.6, "x1": 511.1, "y1": 534.8, "innehåll": "Start i uppförsbacke Vid start i motlut ska tillgänglig friktion vid fordonets drivaxel kunna övervinna tyngdkraftens komposant på grund av lutning och rullmotstånd, Figur 5.2 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 529.3, "y1": 208.3, "innehåll": "I Figur 5.3 har största startlutning vid olika friktion och andel tyngd på drivaxeln beräknats för dimensionerande rullfriktion 0,11 N/kg. Med figurens hjälp kan framkomligheten beskrivas för olika branta lutningar i dåligt väglag. Friktionstal 0,1 motsvarar våt is, 0,3 sand eller dubbdäck på packad snö. Andel tyngd på drivaxeln varierar mellan ca 0,20 för extremt lastad lastbilskombination och ca 0,50 för personbil."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 375.2, "y0": 209.0, "x1": 535.9, "y1": 350.0, "innehåll": "Exempel: Beräkna maximal lutning för start i backe för en tvåaxlig lastbil med släpvagn. Fordonsekipaget väger 37 ton med 10 tons belastning på drivaxeln, dvs d= 10/37=0,27 Vägbanan består av packad snö, som är nysandad vilket innebär att friktionen är f = 0,3."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 375.2, "y0": 348.0, "x1": 522.3, "y1": 385.3, "innehåll": "Den maximala lutningen fås ur diagrammet till ca 7 %."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 148.0, "y0": 405.3, "x1": 528.1, "y1": 499.9, "innehåll": "Figur 5.3 Beräkning av startlutning Kraftekvationen har utnyttjats för att bestämma maximala längslutningar för vägar. Dimensionerande andel tyngd på drivaxeln har då valts till en fjärdedel av fordonets totala tyngd (d=0,25) och det lägsta friktionstalet i uppförsbacke till 0,3."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 148.0, "y0": 522.1, "x1": 533.6, "y1": 730.7, "innehåll": "Siktobjekt i vägrummet Siktobjekt är grundvärde i VGU för att bestämma sikt i olika trafiksituationer. Trafikanterna måste ha överblick över vägrummet för att kunna observera och identifiera siktobjekt och sikthinder som: • andra trafikanter, t.ex. mötande, korsande eller upphinnande, som man måste se för att kunna samspela med • hinder på vägbanan, t.ex. föremål som man måste se för att kunna bromsa eller väja för • trafikanordningar, t.ex. vägmärken, vägmarkeringar och trafiksignaler • hinder utanför vägbanan, t.ex. i siktområden i vägkorsningar, som man måste kunna se över."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 148.0, "y0": 315.3, "x1": 461.4, "y1": 360.9, "innehåll": "Figur 5.4 Exempel på siktobjekt i vägrummet VGU använder följande siktobjekt för siktberäkningar, se Tabell 5.2."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 148.0, "y0": 379.0, "x1": 401.1, "y1": 404.3, "innehåll": "Tabell 5.2 Siktobjekt för att bestämma siktsträckor"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 148.0, "y0": 617.8, "x1": 517.3, "y1": 775.3, "innehåll": "Motorfordon Motorfordons prestanda och egenskaper som: • utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka • stabilitet • accelerations- och bromsförmåga • bränsleförbrukning • avgasutsläpp har avgörande betydelse för utformning av väganläggningar"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 495.0, "y1": 189.1, "innehåll": "VGU definierar fordonsparken med 18 typfordon, vilka valts så att de täcker dimensionerande egenskaper hos vanliga personbilar, bussar, lastbilar och lastbilskombinationer, se Tabell 5.3. Tabell 5.3 Sammanställning av typfordon"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 148.0, "y0": 608.3, "x1": 528.3, "y1": 631.9, "innehåll": "Elva typbussar visas i Figur 5.5 med kommentarer om specifika fordonsegenskaper."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 148.0, "y0": 629.1, "x1": 495.9, "y1": 667.7, "innehåll": "Typfordon är grundvärden i VGU för att dimensionera och utforma väg- och gatusektioner, korsningar, rastanläggningar m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 148.0, "y0": 664.4, "x1": 537.3, "y1": 730.3, "innehåll": "Utsläpp av koldioxid och luftföroreningar har avgörande betydelse vid utformning av väganläggningar. Faktorer som påverkar utsläppen är främst referenshastighet, hastighetsefterlevnad (självförklarande väg), korsningstyp, fartdämpande åtgärder och utformning i övrigt som ger jämna hastigheter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 538.9, "y1": 167.3, "innehåll": "Det bör observeras att utöver de bredder som angivits nedan får lastbilar och bussar ha speglar som skjuter ut från fordonets sida. Utrymme för dessa förutsätts finnas inom den hinderfria bredden."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 148.0, "y0": 268.9, "x1": 386.4, "y1": 753.9, "innehåll": "Figur 5.5 Elva vanligt förekommande typbussar Ledbuss typ 1=Typfordon Bl"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 318.6, "y0": 449.6, "x1": 476.9, "y1": 554.4, "innehåll": "Förlängd normalbuss=Typfordon Bf Småbuss=Typfordon Bs Obs! Stort bakre överhäng ger stor sveparea."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.5, "y0": 604.4, "x1": 309.2, "y1": 633.3, "innehåll": "I vissa modeller sitter föraren lågt. Det ger sämre sikt än normalt, särskilt över backkrön."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 323.3, "y0": 596.9, "x1": 469.3, "y1": 634.0, "innehåll": "Kortare axelavstånd och mindre bredd än normalbuss. Obs! Markfrigång kan vara endast 0.25 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 175.4, "y0": 690.5, "x1": 305.5, "y1": 727.6, "innehåll": "Stort axelavstånd ger nästan samma vändradie som normalbuss. Obs! Markfrigång endast 0.25 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 325.1, "y0": 428.7, "x1": 470.4, "y1": 457.2, "innehåll": "Boggiens teoretiska tyngdpunkt ligger på 1/3 avstånd från den främre boggieaxeln."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 173.2, "y0": 513.3, "x1": 303.8, "y1": 541.8, "innehåll": "Boggiens teoretiska tyngdpunkt ligger på på den främre boggieaxeln."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 176.1, "y0": 231.8, "x1": 286.5, "y1": 268.6, "innehåll": "Avstånd bakaxel - front, 8.6 m. Obs! Markfrigång kan vara endast 0.25 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 182.6, "y0": 330.1, "x1": 308.8, "y1": 375.5, "innehåll": "Tvångstyrda hjul på bakaxel. Obs! Stort bakre svep i vissa lägen. Obs! Markfrigång kan vara endast 0.25 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 179.7, "y0": 429.1, "x1": 305.2, "y1": 457.2, "innehåll": "Stel bakaxel. Obs! Markfrigång kan vara endast 0.25 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 321.2, "y0": 232.2, "x1": 465.3, "y1": 269.3, "innehåll": "Avstånd bakaxel - front, 9.1 m. Obs! Vid körspårskontroll tillägg ca 0.3 m körvidd i fronten vid korsningskurvor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 539.1, "y1": 194.6, "innehåll": "Det finns fordonskombinationer som kräver större utrymme än det största typfordonet, framför allt vid sväng i korsning. Dessa fordon kan oftast ta sig fram i korsningarna med mindre sämre utrymmesklass och lägre hastighet än typfordonen. Ibland behövs ändå en särskild utredning som underlag för dimensionering av korsningar som trafikeras med specialfordon. I sådana fall bör kontroll ske med körspårsprogram."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 148.0, "y0": 214.1, "x1": 529.6, "y1": 309.8, "innehåll": "Efter Sveriges EU-inträde tillåts ett 25,25 m långt fordonståg (dragbil och påhängs- eller släpvagn), Lmod. Detta godkänns om det kan köra i en cirkel med inner- och ytterradier 2,0 och 12,5 m. Avståndet från fordonets front till centrum på bakersta hjulet får vara högst 22,5 m. Avståndet mellan centrum på släpvagnens främre och bakre hjulkombination får vara högst ( . . ) (( . / ) 1 2 5 0 2 04 5 3 0 2 2 2    L , där L är påhängsvagnens bredd, se Figur 5.2. Vid L=2,6 m blir värdet 8,1 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 148.0, "y0": 500.2, "x1": 529.6, "y1": 538.8, "innehåll": "Följande typfordons geometrier har valts för att representera grupper av fordon, som finns i många modeller med varierande mått och prestanda."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 148.0, "y0": 535.5, "x1": 482.7, "y1": 574.1, "innehåll": "I avsnitt 5.2.2 Dimensionerande trafiksituation för motorfordon (DTS)ges grundvärden för accelerationsprestanda."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 148.0, "y0": 570.8, "x1": 489.5, "y1": 595.7, "innehåll": "Generella värden för hjulutslag för lastbilar och bussar kan ses i Tabell 5.4."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 148.0, "y0": 114.8, "x1": 511.2, "y1": 165.7, "innehåll": "\\\"Tabell 5.4 Maximalt hjulutslag samt värden för hjulutslag per rattvarv och \\\"Lock-to-lock time\\\", För användning vid parametersättning av körspårsprogram\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 63.0, "y0": 402.4, "x1": 542.7, "y1": 511.6, "innehåll": "5.2.1.1 Vänddiameter kan liknas vid vändning mellan två trottoarer. Vid beräkning av  vändradie och körvidd för oledade fordon har maximalt rattutslag på 42,5˚ använts och  för beräkning av vänddiameter och körvidd för ledade fordon har ett maximalt  rattutslag på 40˚ använts. En andra begränsning finns också vid beräkningen för  ledade fordon, att släpet inte tillåts backa vid svängningsrörelsen. Personbil P"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 148.0, "y0": 508.2, "x1": 532.1, "y1": 546.4, "innehåll": "Typfordon P är personbilar och övriga bilar med motsvarande storlek och prestanda,  se Tabell 5.5."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 148.0, "y0": 543.3, "x1": 426.2, "y1": 568.6, "innehåll": "Tabell 5.5 Mått och prestanda för typfordon P, exempel"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 148.0, "y0": 248.0, "x1": 529.9, "y1": 307.3, "innehåll": "Figur 5.7 Mått för typfordon P Mått och prestanda för typfordon P används för att utforma vägsektioner, korsningar och vändplatser, parkeringsplatser, etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 148.0, "y0": 307.6, "x1": 539.5, "y1": 372.1, "innehåll": "Personbil med husvagn Ph Typfordon Ph är en personbil med husvagn eller vanlig släpvagn. Typfordon Ph:s mått och prestanda kan användas i för att dimensionera uppställningsytor på rastplatser etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 148.0, "y0": 368.8, "x1": 534.7, "y1": 393.7, "innehåll": "Typfordon Ph är en större personbil än typfordon P med stor husvagn enligt Figur 5.8"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 148.0, "y0": 139.5, "x1": 537.7, "y1": 203.6, "innehåll": "Minibuss Lbm Typfordon Lbm är minibussar och små lastbilar. Typfordon Lbm:s mått och prestanda används i VGU för att dimensionera kollektivtrafikanläggningar etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 148.0, "y0": 200.3, "x1": 403.5, "y1": 225.2, "innehåll": "Typfordon Lbm är ett fordon med mått enligt Figur 5.9."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 148.0, "y0": 438.6, "x1": 484.1, "y1": 502.8, "innehåll": "Oljebil, sopbil Los Typfordon Los är oljebil, sopbil och liknande för distribution till och från  bostadsområden."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 148.0, "y0": 499.5, "x1": 522.7, "y1": 538.1, "innehåll": "Typfordon Los:s mått och prestanda används för att dimensionera enskild körvägs  anslutning till allmän väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 148.0, "y0": 534.8, "x1": 404.8, "y1": 559.7, "innehåll": "Typfordon Los är ett fordon med mått enligt Figur 5.10."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 114.6, "x1": 534.6, "y1": 192.8, "innehåll": "Tunga lastbilar och normalbussar Lbn Typfordon Lbn är tunga lastbilar och normalbussar. Tunga, två- till fyraxliga lastbilar och normalbussar finns i flera modeller. Tunga lastbilar är vanligen kortare än normalbussar och har kortare överhäng fram."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 189.5, "x1": 529.6, "y1": 241.8, "innehåll": "Typfordon Lbn:s mått och prestanda används bl.a. för att utforma sektioner och korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc), beräkna siktsträckor för bussar och för att utforma kollektivtrafikanläggningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 238.5, "x1": 406.0, "y1": 264.0, "innehåll": "Typfordon Lbn är ett fordon med mått enligt Figur 5.11 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 417.4, "x1": 339.0, "y1": 467.9, "innehåll": "Förlängd normalbuss Bf Typfordon Bf är en förlängd normalbuss."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 464.6, "x1": 420.2, "y1": 503.1, "innehåll": "Typfordon Bf:s mått och prestanda används för att utforma  kollektivtrafikanläggningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 499.8, "x1": 399.1, "y1": 525.4, "innehåll": "Typfordon Bf är ett fordon med mått enligt Figur 5.12 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 678.7, "x1": 338.6, "y1": 729.6, "innehåll": "Boggibuss Bb Typfordon Bb är en buss med boggi bak."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 148.0, "y0": 726.3, "x1": 532.7, "y1": 764.9, "innehåll": "Typfordon Bb:s mått och prestanda används i VGU för att utforma korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc.) och kollektivtrafikanläggningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 148.0, "y0": 280.7, "x1": 526.8, "y1": 345.3, "innehåll": "1) När endast främre axeln på boggin är drivande ligger teoretiska tyngdpunkten på 1/3 av avståndet mellan boggins axlar. Figur 5.13 Mått för typfordon Bb"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 148.0, "y0": 365.9, "x1": 428.0, "y1": 416.7, "innehåll": "Boggibuss Bbsa Typfordon Bbsa är en buss med tvångsstyrd bakre boggiaxel."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 148.0, "y0": 413.4, "x1": 515.4, "y1": 465.7, "innehåll": "Typfordon Bbsa:s mått och prestanda kan användas istället för Bb för att utforma korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc.) och kollektivtrafikanläggningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 148.0, "y0": 462.4, "x1": 410.3, "y1": 487.3, "innehåll": "Typfordon Bbsa är ett fordon med mått enligt Figur 5.14."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 148.0, "y0": 659.3, "x1": 530.4, "y1": 737.1, "innehåll": "Ledbuss Bl Typfordon Bl är en ledad buss. Vissa modeller har tvångsstyrd bakaxel. Typfordon  Bl:s mått och prestanda används för att utforma kollektivtrafikanläggningar, särskilt  avseende hållplatslängd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 148.0, "y0": 282.0, "x1": 539.1, "y1": 400.9, "innehåll": "Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn Lps Typfordon Lps är dragbilar med påhängs- eller släpvagn. Utrymmesbehov vid körning i kurva beror på ett komplicerat sätt av axelplacering och -antal, ekipagets ledpunkter och körstrategi. En 24 meter lång dragbil med 3-axlig släpvagn har ungefär samma utrymmesbehov vid sväng i korsning som en 16 meter lång dragbil med påhängsvagn. En 24 meter lång kombination med 4-axlig släpvagn kräver vanligen något större utrymme."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 148.0, "y0": 397.6, "x1": 529.8, "y1": 477.2, "innehåll": "Det finns fordonskombinationer, som kräver större utrymme än typfordon Lps vid sväng i korsningar. Ett exempel är lastbil med 4-axlig släpvagn för skogstransporter. Ett annat är s.k. långgodsfordon, som utgörs av dragbil med påhängsvagn med ekipagelängd 16-24 meter. Vid flak med större längd än 13,5 meter har vanligtvis påhängsvagnen styrbar boggi, vilket minskar ekipagets utrymmesbehov."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 148.0, "y0": 473.9, "x1": 533.2, "y1": 512.5, "innehåll": "Typfordon Lps:s mått och prestanda används för bl.a. detaljutformning av korsningar och breddökning i kurva."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 148.0, "y0": 509.2, "x1": 404.9, "y1": 534.1, "innehåll": "Typfordon Lps är ett fordon med mått enligt Figur 5.16."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 114.6, "x1": 529.7, "y1": 192.8, "innehåll": "Skogsbil Ls Typfordon Ls är fordon för skogstransporter. Den största typen är en 3-axlig lastbil med 4-axlig släpvagn med en total ekipagelängd på 24 meter. En sådan kombination kräver normalt något större utrymme vid sväng i korsning än typfordon Lps."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 189.5, "x1": 527.6, "y1": 228.1, "innehåll": "Typfordon Ls mått och prestanda används för att utforma skogsvägsanslutningar till allmän väg."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 224.8, "x1": 399.1, "y1": 249.7, "innehåll": "Typfordon Ls är ett fordon med mått enligt Figur 5.17."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 403.7, "x1": 362.7, "y1": 454.2, "innehåll": "Traktor med släp Ts Typfordon Ts är en jordbrukstraktor med släp."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 451.2, "x1": 510.1, "y1": 489.5, "innehåll": "Typfordon Ts mått och prestanda används för att dimensionera enskild körvägs  anslutning till allmän väg, fri höjd vid vägportar etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 486.5, "x1": 399.1, "y1": 511.4, "innehåll": "Typfordon Ts är ett fordon med mått enligt Figur 5.18."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 659.3, "x1": 534.2, "y1": 737.5, "innehåll": "Skördetröska S Typfordon S är en skördetröska. Typfordon S mått och prestanda används i VGU för  att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg, fri höjd och bredd vid  vägportar etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 148.0, "y0": 734.2, "x1": 405.2, "y1": 759.1, "innehåll": "Skördetröska S är ett fordon med mått enligt Figur 5.19."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 148.0, "y0": 276.3, "x1": 541.3, "y1": 367.8, "innehåll": "Lastbil med släpvagn av modultyp Lmod Typfordon Lmod är fordonståg av modultyp utformade enligt de nya EU-reglerna.  Fordonet är uppbyggda av ett dragfordon samt en dolly med släpvagn.  Utrymmesbehov vid körning i kurva beror på ett komplicerat sätt av axelplacering och  -antal, ekipagets ledpunkter och körstrategi."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 148.0, "y0": 364.5, "x1": 514.4, "y1": 416.7, "innehåll": "Typfordonet har mindre utrymmesbehov i korsningar än typfordon Lps. Det kan  användas i VGU för kontroll av längder på kömagasin, P-fickor o.d. samt för  vändplatser."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 148.0, "y0": 413.4, "x1": 414.6, "y1": 438.3, "innehåll": "Typfordon Lmod är ett fordon med mått enligt Figur 5.20."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 148.0, "y0": 592.3, "x1": 527.2, "y1": 656.5, "innehåll": "Specialfordon Lspec Typfordon Lspec är fordon för specialtransporter. Lspec är störst bland typfordonen med en 3-axlig lastbil med 4-axlig trailer med en total ekipagelängd på 19,0 meter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 148.0, "y0": 653.6, "x1": 526.7, "y1": 719.1, "innehåll": "Detta specialfordon kan liknas vid en grävmaskintrailer. Fordonets framkomlighet begränsas ytterligare beroende på en frigångshöjd på endast ca 0,25 m. Fordon över denna längd har dock ofta styrbara bakre axlar, vilket gör att de reducerar sitt utrymmesbehov."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 148.0, "y0": 715.8, "x1": 540.1, "y1": 768.1, "innehåll": "Typfordon Lspec mått och prestanda kan användas vid korsningar där det frekvent kan uppstå problem med längre specialfordon. Typfordonet bör då kunna ta sig igenom korsningen genom att utnyttja trafiköar, ytor för GCM-trafik o.d."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 148.0, "y0": 282.0, "x1": 509.1, "y1": 346.2, "innehåll": "Utryckningsfordon Lu Typfordon Lu är ett fordon som beskriver det utryckningsfordon som har störst  utrymmesbehov. Fordonet som beskrivs är stegbil."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 148.0, "y0": 343.2, "x1": 526.6, "y1": 381.8, "innehåll": "Typfordon Lu:s mått och prestanda kan användas vid dimensionering av gårdsytor,  gränder etc. där utryckningsfordon måste kunna ta sig fram."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 148.0, "y0": 378.5, "x1": 400.5, "y1": 403.4, "innehåll": "Typfordon Lu är ett fordon med mått enligt Figur 5.22."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 148.0, "y0": 570.0, "x1": 518.5, "y1": 634.5, "innehåll": "Driftfordon Ldrift Driftfordon, Ldrift, är ett nytt fordon som beskriver det driftfordon som har störst  utrymmesbehov."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 148.0, "y0": 631.2, "x1": 518.7, "y1": 683.1, "innehåll": "Typfordon Ldrift:s mått och prestanda kan användas vid dimensionering av  driftvändplatser och (katastroföverfarter). Vid mindre vägar som GCM-vägar bör  driftfordonet ha en maximal bredd av 3,5 m på landsbygden och 3,2 m i tätorter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 148.0, "y0": 680.2, "x1": 413.8, "y1": 705.1, "innehåll": "Typfordon Ldrift är ett fordon med mått enligt Figur 5.23."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 148.0, "y0": 326.3, "x1": 366.6, "y1": 398.9, "innehåll": "Motorcykel mc och Moped Mop Grundvärden fordon motorcykel och moped: Tabell 5.6 Mått för moped samt motorcykel"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 148.0, "y0": 483.3, "x1": 512.0, "y1": 542.4, "innehåll": "Måtten ovan anger 85-%, vilket innebär att 85 % av samtliga motorcyklar faller innanför de angivna måtten. Grundvärden förare av motorcykel och moped:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 148.0, "y0": 247.3, "x1": 531.4, "y1": 585.8, "innehåll": "Tabell 5.7 Mått för förare av moped samt motorcykel, förklaring se Figur 5.24 6"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 148.0, "y0": 348.4, "x1": 432.6, "y1": 373.7, "innehåll": "Figur 5.24 Förklaring till mått för Moped samt Motorcykel"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 148.0, "y0": 372.7, "x1": 523.8, "y1": 402.1, "innehåll": "Dimensionerande trafiksituation för motorfordon (DTS)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 148.0, "y0": 398.7, "x1": 538.8, "y1": 491.6, "innehåll": "En vägs/gatas bredd kan bestämmas utifrån vilken trafiksituation som den normalt ska klara av vid en vald referenshastighet VR och utrymmesklass A-C samt vilken situation som ska klaras av vid enstaka tillfällen, då med lägre utformningsstandard. Nedanstående tabell redovisar de avstånd som bedömts behövas mellan motorfordon och mellan motorfordon och olika förekomster vid väg-/körbanekant. Betydelsen av a, h, u och v visas i Figur 5.25. Gemena bokstäver för fordonet betyder att det står stilla."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 148.0, "y0": 359.4, "x1": 529.5, "y1": 390.4, "innehåll": "* Sidoavståndsmåttet för spårväg måste alltid även uppfylla kraven för fria rummet enligt respektive stads regelverk."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 148.0, "y0": 387.9, "x1": 447.7, "y1": 411.6, "innehåll": "Motsvarande avstånd för gående och cyklister finns i Tabell 5.17."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 148.0, "y0": 409.1, "x1": 484.6, "y1": 529.4, "innehåll": "Förklaringar: u: Avstånd mellan uppställt fordon och vägbanekant v: avstånd mellan fordon i rörelse och vägbanekant (med eller utan kantstöd) h: avstånd mellan fordon i rörelse och ett minst 0,2 m högt hinder vid eller utanför vägbanan. a: avstånd mellan två fordon i rörelse, möte eller omkörning C: cyklist, eller rullstolsburen G: gående P: Personbil i rörelse p: Stillastående personbil L: Lastbil, buss eller spårvagn i rörelse l: Stillastående lastbil eller buss"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 148.0, "y0": 345.2, "x1": 477.0, "y1": 383.1, "innehåll": "Figur 5.25 Sidoavståndsmått vid bestämning av dimensionerande trafiksituation"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 148.0, "y0": 382.1, "x1": 533.2, "y1": 487.3, "innehåll": "Acceleration Fordons accelerationsförmåga bestäms främst av förhållandet mellan fordonets vikt och motorns effektiva dragkraft, massa/effekt-talet, samt i högre hastigheter också av fordonets aerodynamiska utformning. Accelerationen bestäms i de flesta trafiksituationer mer av förares beteende, se avsnitt 5.3 Grundvärden för förare och passagerare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 148.0, "y0": 484.4, "x1": 508.4, "y1": 536.3, "innehåll": "Accelerationsförmågan är ett grundvärde i VGU för att dimensionera accelerationssträckor på påfarter i trafikplatser, bestämma hastighetsprofiler för vägavsnitt m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 148.0, "y0": 533.3, "x1": 497.7, "y1": 571.5, "innehåll": "Accelerationsförmågan för ett fordon vid en viss hastighet och lutning ges av kraftekvationen om fordonets egenskaper definierats:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 414.6, "y1": 140.6, "innehåll": "Grundvärden för typfordon P, Bl och LPs ges i Tabell 5.9 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 148.0, "y0": 136.4, "x1": 499.2, "y1": 174.7, "innehåll": "Tabell 5.9 Grundvärden vid bestämning av accelerations-förmågan för typfordon P, Bl och Lps"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 148.0, "y0": 349.4, "x1": 525.7, "y1": 400.4, "innehåll": "Dragkraften (effekt/massa-talet), och därmed även accelerations- och retardationsförlopp, för typfordon Lps är uppdaterat i enlighet med mätningar från 1994. övriga uppgifter avser fordonsparken i början av 1970-talet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 148.0, "y0": 397.2, "x1": 534.0, "y1": 449.5, "innehåll": "Accelerationsförmågan illustreras i Figur 5.26, Figur 5.27, Figur 5.28 och Figur 5.29. De kan användas för att konstruera hastighetsprofiler för att analysera effekter av vertikal linjeföring."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 148.0, "y0": 435.2, "x1": 536.1, "y1": 474.0, "innehåll": "Siktsträckan vid halvljus är mellan 84 - 121 m vid halvljus och vid helljus 143 - 278 m med 3 lux på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 148.0, "y0": 470.5, "x1": 431.5, "y1": 495.6, "innehåll": "85-percentilen för halvljus är 91 m och för helljus 164 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 148.0, "y0": 492.5, "x1": 409.7, "y1": 517.6, "innehåll": "Minsta tillåtna höjd för underkant halvljus är 0,50 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 148.0, "y0": 514.2, "x1": 530.7, "y1": 566.5, "innehåll": "Dimensionerande strålkastarhöjd är 0,6 m. För bromsljus finns två dimensionerande  nivåer; lågt bromsljus 0,35 m och högt placerat bromsljus 1,20. (år 2015 bedöms  mellan 93 och 95 % av samtliga personbilar ha högt placerat bromsljus.)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 148.0, "y0": 563.2, "x1": 522.3, "y1": 601.8, "innehåll": "Strålkastar- och bromsljushöjd är grundvärden för att beräkna omkörningssikt och  stoppsikt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 148.0, "y0": 691.5, "x1": 375.8, "y1": 737.1, "innehåll": "Figur 5.30 Strålkastarhöjd och bromsljushöjd För bussar är strålkastarhöjden ca 1,0 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 148.0, "y0": 734.2, "x1": 526.4, "y1": 773.1, "innehåll": "Ljusspridning varierar mellan 0,75°–0,85° som grundvärde har 0,85° valts, se Figur 5.31 ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 148.0, "y0": 219.9, "x1": 540.1, "y1": 300.8, "innehåll": "Figur 5.31 Ljusspridning Ljusspridning används tillsammans med strålkastarhöjd för att bestämma minimiradier i konkava vertikalkurvor, se Figur 5.32."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 148.0, "y0": 429.4, "x1": 426.2, "y1": 454.7, "innehåll": "Figur 5.32 Princip för beräkning av konkav vertikalradie"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 63.0, "y0": 475.2, "x1": 474.3, "y1": 775.7, "innehåll": "5.3 Grundvärden för förare och passagerare Förares och passagerares attityder, förmåga och beteende beskrivs med: • hastighet i kurva • retardation och acceleration • vertikalacceleration • ryck och stöt • modell för sidoförflyttning • rotation • ögonhöjd • synbarhetsvinkel • reaktionstid • händelsetäthet • synbarhet."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 148.0, "y0": 114.6, "x1": 525.3, "y1": 200.7, "innehåll": "Hastighetsbeteende i kurva Bilars hastighet i kurva är ett grundvärde för att bestämma radier i horisontalkurvor och förutsättning för att beräkna hastighetsprofiler etc. R≥V²/g x (fs ± E)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 148.0, "y0": 197.4, "x1": 366.2, "y1": 312.3, "innehåll": "\\\"Där: R= horisontalradie (m) V= hastighet (m/s) g= normalacceleration (9,82 m/s²) fs= sidofriktionskoefficient E= skevning (m/m), negativ (–) vid \\\"felskevat\\\" Dimensionerande sidofriktion fs är:\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 148.0, "y0": 347.9, "x1": 538.2, "y1": 412.1, "innehåll": "Hastighet i stora horisontalkurvor Hastighet för typfordon P och Lps, vid olika vägbredder och referenshastigheter under dagsljus och goda väglagsförhållanden ges i Figur 5.33, Figur 5.34 och Figur 5.35."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 148.0, "y0": 368.6, "x1": 519.7, "y1": 393.9, "innehåll": "Figur 5.37 Dimensionerande hastighet i horisontalkurvor, VR 50–110 km/h"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 148.0, "y0": 392.9, "x1": 533.7, "y1": 443.4, "innehåll": "Hastighet i horisontalkurvor med små radier Hastighet i horisontalkurvor med små radier bedöms med Figur 5.38 eller Figur 5.39."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 148.0, "y0": 318.9, "x1": 530.0, "y1": 344.2, "innehåll": "Figur 5.39 Personbilars val av hastighet i små radier i korsningar och ramper"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 148.0, "y0": 359.5, "x1": 440.4, "y1": 426.3, "innehåll": "Figuren redovisar två körsätt och 3 skevningsfall. Körsätten är: mjukt hårt, vilket motsvarar ett 50 % större sidokraftsuttag"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 148.0, "y0": 511.1, "x1": 431.1, "y1": 534.7, "innehåll": "Normalt används 0 % skevning för bedömning av hastigheter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 148.0, "y0": 531.5, "x1": 539.1, "y1": 605.4, "innehåll": "\\\"Exempel: Hastigheten i en kurva med radie R 50 m varierar från drygt 30 km/h vid mjukt körsätt och med 5,5 % bakskevning till cirka 45 km/h vid hård körning och 5,5 % skevning åt \\\"rätt\\\" håll.\\\""}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 148.0, "y0": 140.2, "x1": 507.8, "y1": 218.4, "innehåll": "Retardation Bilars retardation är grundvärde i VGU för att dimensionera stoppsträckor samt bromssträckor på avfarter i trafikplatser och extra körfält för svängande trafik i korsningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 148.0, "y0": 215.1, "x1": 529.7, "y1": 253.7, "innehåll": "Retardation för personbils- och lastbilsförare bedöms med Figur 5.40 och Figur 5.41 för olika körsätt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 148.0, "y0": 520.1, "x1": 538.0, "y1": 682.7, "innehåll": "Fyra körsätt beskrivs. Dessa är: • bromsning med dimensionerande bromsfriktion, dimensionerar stoppsikt • hårt, vilket innebär bromsning med 62,5 % av dimensionerande bromsfriktion • medel, vilket innebär bromsning med 50 % av dimensionerande bromsfriktion • mjukt, vilket innebär motorbroms ned till cirka 80 km/h och sedan successivt ökande retardation. Mjukt körsätt motsvarar genomsnittliga inbromsningar i korsningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 148.0, "y0": 372.9, "x1": 514.5, "y1": 431.1, "innehåll": "Figur 5.41 Dimensionerande retardationsförlopp, samband mellan in- och uthastighet och bromssträcka vid olika bromsbeteenden. Exempel:"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 148.0, "y0": 428.2, "x1": 538.7, "y1": 466.8, "innehåll": "En inbromsning från 100 km/h till 60 km/h med mjukt körsätt kräver cirka 280 m – 80 m = 200 m"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 148.0, "y0": 463.5, "x1": 517.9, "y1": 502.1, "innehåll": "Följande retardationsnivåer bedöms normal, relativt hård och hård för biltrafik, se Tabell 5.10."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 148.0, "y0": 520.1, "x1": 361.5, "y1": 599.5, "innehåll": "Tabell 5.10 Standardnivåer för retardation Retardation m/s 2 Hastighetsintervall Anmärkning 80-60 60-0"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 151.6, "y0": 599.1, "x1": 386.4, "y1": 631.9, "innehåll": "0-1,5 0-2,0 Normal bromsning, ej möjlig vid isväglag utan dubbdäck."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 151.6, "y0": 631.2, "x1": 394.5, "y1": 684.9, "innehåll": "1,5-3,0 2,0-3,5 Relativt hård bromsning, ej möjlig vid vinterväglag utan halkbekämpning och/eller goda vinterdäck."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 151.6, "y0": 684.1, "x1": 383.9, "y1": 716.9, "innehåll": "3,0-4.0 3,5-4,5 Hård inbromsning, ej möjlig vid vinterväglag."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 528.1, "y1": 153.6, "innehåll": "Bromsning med hänsyn till stående busspassagerares säkerhet kräver betydligt lägre retardationsnivåer, se Tabell 5.11."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 148.0, "y0": 172.0, "x1": 480.3, "y1": 242.1, "innehåll": "Tabell 5.11 Standardnivåer för retardation med hänsyn till stående busspassagerares säkerhet Retardation m/s 2 Hastighetsintervall Anmärkning"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 151.6, "y0": 242.7, "x1": 373.1, "y1": 297.5, "innehåll": "80-60 60-0 0-1,5 0-1,5 Normalt ingen olycksrisk för stående passagerare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 151.6, "y0": 298.2, "x1": 368.2, "y1": 331.0, "innehåll": "1,5-2,0 1,5-2,0 Viss olycksrisk för stående passagerare"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 151.6, "y0": 330.6, "x1": 390.9, "y1": 363.4, "innehåll": "2,0-3,0 2,0-3,0 Uppenbar olycksrisk för stående passagerare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 63.0, "y0": 392.9, "x1": 496.0, "y1": 422.2, "innehåll": "5.3.3 Accelerationsbeteenden i normala trafiksituationer"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 148.0, "y0": 418.8, "x1": 504.6, "y1": 457.4, "innehåll": "Bilars acceleration är grundvärde för att dimensionera accelerationssträckor på påfarter i trafikplatser och för att bestämma hastighetsprofiler för vägavsnitt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 148.0, "y0": 454.1, "x1": 531.6, "y1": 549.8, "innehåll": "Normala accelerationsbeteenden ges i  Tabell 5.12. För tunga fordon minskar accelerationsförmågan med ca 0,1 m/s 2 för varje procents uppförslutning, se närmare avsnitt 5.2 Motorfordon. Tabell 5.12 Normala accelerationsbeteenden"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 148.0, "y0": 362.4, "x1": 479.6, "y1": 387.8, "innehåll": "Figur 5.42 Dimensionerande accelerationsförlopp för personbil (P)"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 148.0, "y0": 408.4, "x1": 537.6, "y1": 486.6, "innehåll": "Vertikalacceleration Vertikalaccelerationen är ett fordons acceleration från krökningscentrum vid körning i vertikalkurva, se Figur 5.43. Vertikalacceleration är ett grundvärde i VGU för att dimensionera vertikalradier med hänsyn till bilförares och passagerares komfort."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 148.0, "y0": 319.5, "x1": 538.9, "y1": 411.0, "innehåll": "Ryck Momentana förändringar av totalkraften på ett fordon samt dess förare och passagerare kallas ryck. Dess storlek varierar med fordonets hastighet, vägens linjeföring och förarens beteende. Kunskapen om förares och passagerares upplevelser av ryck är liten."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 148.0, "y0": 407.7, "x1": 481.6, "y1": 446.3, "innehåll": "Ryck i längdled är ett grundvärde i VGU för att dimensionera korsningar, busshållplatser m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 148.0, "y0": 443.0, "x1": 497.5, "y1": 481.5, "innehåll": "Ryck i sidled är ett grundvärde i VGU för att dimensionera övergångskurvor, sidoförflyttningar vid körfältsbyte m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 148.0, "y0": 478.1, "x1": 533.7, "y1": 552.0, "innehåll": "För mjukt körsätt används 0,5 m/s 3 som övre gränsvärde för ryck i längdled. För att sidoryck ska upplevs bekvämt, används ett övre gränsvärde som varierar beroende på hastighet enligt: k=Exp(-0,000015*V³)+0,45"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 148.0, "y0": 585.2, "x1": 540.2, "y1": 644.1, "innehåll": "Klotoiden används som övergångskurva för att minska ryck i sidled. Dess parameter A bestäms enligt: A 2 =v 3 /k"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 148.0, "y0": 642.5, "x1": 280.2, "y1": 693.1, "innehåll": "A klotoidparameter v hastighet (m/s) k ryck (m/s 3 )"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 148.0, "y0": 707.2, "x1": 537.2, "y1": 772.1, "innehåll": "Stöt Gupp och andra ojämnheter i vägbanan vid upprepad exponering ge ryggskador. Från nuvarande kunskapsläge kan följande anses gälla: För S ed < 0,5 MPa torde inga skador"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 148.0, "y0": 115.0, "x1": 540.7, "y1": 222.0, "innehåll": "uppstå. För S ed 0,5 – 0,8 MPa kan skador uppstå och vid exponering S ed > 0,8är risken för skador stor. Utformningar som ger sådan exponering är olämplig. Värdena avser den totala exponering för stötar som främst busschaufförer utsätts för under daglig tjänstgöring. För bedömning av ett enskilt gupp är det lämpligt att tillämpa ett schablonvärde för ett givet antal överfarter av guppet. Det kan t ex vara 300 överfarter. Schablonvärdet betecknas då S ed,300. Utformningsreglerna för gupp på gator med stor kollektivtrafik är konstruerade med hänsyn till dessa krav."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 148.0, "y0": 240.3, "x1": 496.9, "y1": 304.4, "innehåll": "Sidoförflyttning Vid bekväm sidoförflyttning av fordon på raklinje, t.ex. vid körfältsbyte, kan fordonets bana beskrivas med fyra identiska klotoider, se Figur 5.44."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 148.0, "y0": 430.8, "x1": 504.8, "y1": 511.8, "innehåll": "Figur 5.44 Fordonsbana vid sidoförflyttning Den erforderliga väglängden för sidoförflyttning längs raklinje med hänsyn till referenshastighet och dimensionerande sidoryck ges i Figur 5.45."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 148.0, "y0": 508.5, "x1": 531.5, "y1": 588.1, "innehåll": "Dessa värden kan användas vid beräkningar av utrymme för omkörning av stillastående fordon, passering av hinder, utformning av inledningssträckor till extra körfält i trafikplatser och korsningar m.m. De kan inte användas där sidoförskjutning görs som hastighetsdämpande åtgärd eftersom nedanstående värden bygger på att de flesta ska uppleva en bekväm körning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 148.0, "y0": 407.4, "x1": 508.4, "y1": 445.4, "innehåll": "Figur 5.45 Erforderlig längd för fordons sidoförflyttningar på raklinje med hänsyn till hastighet och dimensionerande sidoryck."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 148.0, "y0": 440.8, "x1": 529.2, "y1": 534.1, "innehåll": "Den visade kurvan i Figur 5.44 avser ett teoretiskt körspår som bör ges utrymme vid utformningen. I början och slutet på körspåret sker så små sidoförflyttningar att de normalt ryms inom körfälten. Totalsträckan för riktningsförändring kan därför som mest avkortas ned till en längd som motsvaras av en fordonsbredd vid körfältsbyte. För sidoförflyttningar inom körfält kan längderna avkortas till högst hälften av längden enligt Figur 5.45, se exempel i Figur 5.46."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 148.0, "y0": 530.8, "x1": 538.7, "y1": 583.1, "innehåll": "Som framgår av Figur 5.44 är det längs de två klotoiderna i mitten som större delen av sidoförflyttningen äger rum. Det innebär att den av föraren upplevda sidoförflyttningssträckan är betydligt kortare än den som visas i Figur 5.45."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 148.0, "y0": 722.8, "x1": 532.6, "y1": 748.1, "innehåll": "Figur 5.46 Exempel på utformning med hänsyn till körspår för sidoförflyttning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 148.0, "y0": 116.1, "x1": 519.4, "y1": 153.5, "innehåll": "Erforderlig längd i kurva kan beräknas på motsvarande sätt genom att utnyttja de grundläggande sambanden för klotoider och cirkelbågar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 148.0, "y0": 153.9, "x1": 439.4, "y1": 204.7, "innehåll": "Rotation I skevningsövergångar utsätts fordon för rotation, se Figur 5.47."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 148.0, "y0": 201.4, "x1": 514.7, "y1": 226.3, "innehåll": "Rotation är ett grundvärde för att dimensionera längden på skevningsövergångar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 148.0, "y0": 379.7, "x1": 366.2, "y1": 425.4, "innehåll": "Figur 5.47 Rotation vid skevningsövergång Grundvärde för rotation ges i Figur 5.48."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 148.0, "y0": 421.8, "x1": 495.6, "y1": 459.8, "innehåll": "Tabell 5.14 Maximalt tillåten förändring av väg eller körbanas lutning i längdriktningen"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 137.7, "x1": 533.1, "y1": 188.7, "innehåll": "Grundvärde för rotation är ω = max(0,039; V tan / (Br-0,1))ω rotationsvinkelns förändringen per tidsenhet, (m/m)/s"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 186.7, "x1": 529.9, "y1": 273.0, "innehåll": "V tan rotationshastighet. Med de maximalt tillåtna förändringarna enligt Tabell 5.14 och formeln V tan = V * ∆i ges ett högsta värde 0,17 m/s. Br rotationsbredd (m). Se Krav 2022:001 VGU, avsnitt 9.1.6.7 Skevningsutjämning för väg. 0,1 minsta avståndet mellan hjul och vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 328.8, "x1": 528.2, "y1": 367.4, "innehåll": "ögonhöjd är det vinkelräta avståndet mellan körbana och förarens öga. ögonhöjd är grundvärde för att bestämma siktsträckor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 364.1, "x1": 526.7, "y1": 402.7, "innehåll": "ögonhöjd öh för personbil är 1,10 m, för moped 1,4 och för mc 1,3 – 1,6 m och för buss 2,05 m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 400.5, "x1": 536.0, "y1": 451.5, "innehåll": "Nya fordonstyper, framförallt bussar kan ha lägre sitthöjd och därmed lägre ögonhöjd, se Figur 5.49. Detta ger sämre sikt, särskilt över backkrön och bör beaktas vid val av radie i konvexa kurvor."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 565.8, "x1": 431.0, "y1": 591.2, "innehåll": "Figur 5.49 Förare i olika fordonstyper har olika ögonhöjd"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 590.2, "x1": 535.9, "y1": 682.1, "innehåll": "Synbarhetsvinkel Synbarhetsvinkeln är den minsta synvinkel som ett hinder måste uppta för att fordonsföraren skall ha möjlighet att vid dagsljus varsebli hindret. För ett normalt öga måste ett föremål uppta en vinkel större än en bågminut för att föremålet skall vara synbart."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 148.0, "y0": 678.8, "x1": 500.2, "y1": 738.9, "innehåll": "Synbarhetsvinkeln är grundvärde för att beräkna siktsträckor i horisontal- och vertikalkurvor. Grundvärde för synbarhetsvinkel är 1 bågminut."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 148.0, "y0": 282.8, "x1": 522.2, "y1": 321.3, "innehåll": "Reaktionstid är den tid som åtgår för att fatta beslut och påbörja beslutad handling. Reaktionstiden varierar med trafikantens prestationsförmåga och trafiksituationen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 148.0, "y0": 318.0, "x1": 442.5, "y1": 342.9, "innehåll": "Reaktionstiden är grundvärde i VGU för att bestämma stoppsikt."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 148.0, "y0": 340.0, "x1": 389.7, "y1": 386.7, "innehåll": "Reaktionstider för bilförare i VGU ges i Tabell 5.15. Tabell 5.15 Reaktionstid för bilförare"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 148.0, "y0": 480.4, "x1": 528.9, "y1": 558.6, "innehåll": "Händelsetäthet Händelsetäthet är ett grundvärde för att dimensionera avstånd mellan punkter, där bilförarna måste fatta beslut eller handla, t.ex. avstånd mellan rampavgreningar eller anslutningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 148.0, "y0": 555.3, "x1": 535.8, "y1": 593.9, "innehåll": "Händelsetätheten, tidsavståndet mellan beslutspunkter, är 4 sekunder för god standard och 3 sekunder för mindre god standard."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 148.0, "y0": 591.7, "x1": 539.4, "y1": 697.1, "innehåll": "I psykologin diskuteras om vi som till exempel trafikanter löser uppgifter samtidigt/parallellt eller efter varandra/i serie. Svaret är både och. Enkla uppgifter, som att hålla bilen kvar i körfältet eller att anpassa hastigheten till geometrin, utförs parallellt med svårare uppgifter som grundar sig på medvetna bedömningar och beslut (omkörning, körfältsbyte etc.). Svårare uppgifter kan endast lösas en i taget. De kan till och med kräva en anpassningstid innan nästa uppgift påbörjas. Kunskapen om denna anpassningstid eller händelsetäthet är mycket begränsad."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 114.6, "x1": 539.1, "y1": 206.5, "innehåll": "Synbarhet Synbarhet till vägmärken kan delas in i två komponenter, upptäckbarhet och läsbarhet. Upptäckbarheten är i huvudsak beroende av anordningarnas placering i vägrummet, anordningarnas storlek och färg samt andelen störningar från omgivningen i form av ljus, andra märken, byggnader, etc."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 206.8, "x1": 540.3, "y1": 366.7, "innehåll": "Upptäckbarhet Generellt kan sägas att ett vägmärke ska placeras så nära vägen som möjligt, helst på vägen, och i förarens ögonhöjd för att vara maximalt upptäckbart. Av praktiska skäl måste dock märkena placeras vid sidan av vägen och normalt högre än förarnas ögonhöjd. De regler för placering av vägmärken som finns i {Vägmärkesförordningen, 2007:90}, regler i {Vägverkets/Transportstyrelsens författningssamling}, {Trafikverkets Krav 2022:001 VGU}, Handbok vägmärken (publ. 2009:15)} får ses som en kompromiss mellan synbarhetskraven och drifts- och underhållsaspekterna. Dessutom kan märken inte placeras alltför nära vägen av säkerhetsskäl, i synnerhet inte större vägmärken."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 367.0, "x1": 529.2, "y1": 444.8, "innehåll": "Läsbarhet Vägmärkens läsbarhet är huvudsakligen beroende av storlek på texter och symboler. Beträffande symboler är också komplexiteten av betydelse, ju enklare en symbol är desto bättre läsbarhet har den."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 441.5, "x1": 531.5, "y1": 507.5, "innehåll": "När det gäller texters läsbarhet finns det nästan lika många uppfattningar som antalet genomförda forskningsprojekt kring detta ämne. De texttyper och storlekar som tillämpas på våra lokaliseringsmärken är i huvudsak ett resultat av nationell och internationell forskning och utveckling."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 507.3, "x1": 508.0, "y1": 559.2, "innehåll": "Grundvärden för gående, cyklister och moped klass II"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 556.0, "x1": 533.4, "y1": 608.3, "innehåll": "Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets länkar och korsningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 608.5, "x1": 528.8, "y1": 700.1, "innehåll": "Utrymmesbehov Cyklisters, mopedisters, rullstolsburnas m fl utrymmesbehov varierar med fordonets storlek och med förarens förmåga i olika avseenden. De gåendes utrymmesbehov bestäms av deras egen och eventuella hjälpmedels storlek. Till hjälpmedel hänförs t.ex. barnvagn, rollator och ledsagare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 696.8, "x1": 537.1, "y1": 735.3, "innehåll": "GCM-trafikanternas storlek och prestanda är grundvärden i VGU för att dimensionera bredder på banor, GCM-överfarter och vägar samt höjd i vägportar och tunnlar m.m."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 148.0, "y0": 732.0, "x1": 412.3, "y1": 756.9, "innehåll": "För cyklister används i VGU följande mått, se Figur 5.51."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 148.0, "y0": 260.6, "x1": 532.5, "y1": 374.1, "innehåll": "Figur 5.51 Utrymmesbehov för cykel Andra typer av förflyttningshjälpmedel, som är tillåtna på GCM-vägar och -banor, har utvecklats och börjat komma i bruk. Exempel är trehjuliga mopeder både för person- och godstransporter, cykelkärror o.d. som används av personer med rörelsenedsättning, barn m.fl. Vissa typer är bredare än ovan givna mått. Hänsyn till detta bör tas när måtten används för dimensionering av banbredder, särskilt vid bestämmande av minimibredd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 148.0, "y0": 371.3, "x1": 512.5, "y1": 396.2, "innehåll": "För gående och rullstolar används i VGU mått enligt Figur 5.52 och Tabell 5.16."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 148.0, "y0": 116.1, "x1": 481.8, "y1": 153.5, "innehåll": "Mer detaljerade rekommendationer om utrymmesbehov för personer med funktionsnedsättning ges i {Boverkets BBR 18}."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 148.0, "y0": 150.3, "x1": 536.8, "y1": 202.5, "innehåll": "Gående omfattar även personer med barnvagn eller rullstol samt personer med ledsagare eller ledarhund. Deras utrymmesbehov varierar beroende på vad de har med sig."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 148.0, "y0": 202.5, "x1": 517.5, "y1": 249.4, "innehåll": "Dimensionerande trafiksituation (DTS) för gående och cykeltrafik"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 148.0, "y0": 246.0, "x1": 508.6, "y1": 284.6, "innehåll": "Som grund för att bestämma breddbehov på gångytor, cykelytor och gång- och cykelytor finns värden för vilka avstånd som behövs för olika utrymmesklasser."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 148.0, "y0": 281.3, "x1": 538.6, "y1": 347.3, "innehåll": "Den dimensionerande trafiksituationen och utrymmesklassen A eller B bestäms. Därefter kan det totala breddbehovet räknas fram utifrån bredden på olika trafikantkategorier enligt avsnitt 5.4.1 Utrymmesbehov, och de mellanliggande måtten enligt Tabell 5.17 och beteckningar enligt Figur 5.53."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 148.0, "y0": 365.3, "x1": 494.6, "y1": 390.7, "innehåll": "Tabell 5.17 Sidomått mellan trafikanter och till sidohinder eller kanter."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 148.0, "y0": 247.6, "x1": 507.5, "y1": 285.5, "innehåll": "Figur 5.53 Beteckningar på avstånden mellan trafikanter och till bankant respektive sidohinder."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 148.0, "y0": 306.1, "x1": 519.0, "y1": 357.0, "innehåll": "Totalkraften och trafikanters prestationsförmåga Totalkraften är summan av de krafter som påverkar gående och cyklister i rörelse."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 148.0, "y0": 353.7, "x1": 535.8, "y1": 405.9, "innehåll": "Totalkraften kan delas in i driv/bromskraft, sidokraft och vertikalkraft. Totalkraften begränsas dels av friktionen mellan sko eller hjul och beläggning dels av komfortkrav och prestanda för gående och cyklister."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 148.0, "y0": 585.3, "x1": 516.9, "y1": 645.0, "innehåll": "Figur 5.54 Kraftpåverkan på cyklist Prestationsförmågan är grundvärden för att dimensionera lutningar på gångbanor, cykelbanor och -vägar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 148.0, "y0": 700.4, "x1": 515.0, "y1": 738.9, "innehåll": "Trafikanters förmåga att gå uppför backar varierar med ålder, kön och hälsa samt eventuella funktionsnedsättningar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 148.0, "y0": 735.6, "x1": 522.6, "y1": 760.5, "innehåll": "Grundvärden för att beskriva lutningars kvalitetsnivå för gående visas i Figur 5.55."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 148.0, "y0": 323.6, "x1": 539.5, "y1": 348.9, "innehåll": "Figur 5.55 Grundvärden för beskrivning av lutningars kvalitetsnivå för gående ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 148.0, "y0": 365.7, "x1": 474.9, "y1": 391.0, "innehåll": "Tabell 5.18 Kvalitetsnivå för lutning på gångbanor och gångvägar"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 158.8, "y0": 390.7, "x1": 403.1, "y1": 434.7, "innehåll": "Kvalitetsnivå Konsekvens önskvärd flertalet klarar lutningen utan större problem."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 158.8, "y0": 434.2, "x1": 444.8, "y1": 475.0, "innehåll": "Lägsta - frisk gående kan behöva göra en kraftig ansträngning - för att köra barnvagn"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 216.4, "y0": 471.0, "x1": 472.6, "y1": 493.3, "innehåll": "- gående med rörelsenedsättning kan behöva stanna och vila"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 216.4, "y0": 489.3, "x1": 497.9, "y1": 522.1, "innehåll": "- rullstolsburna med nedsatt armstyrka kan behöva hjälp för att klara lutningen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 216.4, "y0": 518.1, "x1": 426.6, "y1": 562.1, "innehåll": "- kan medföra krav på hjälpmedel, t.ex. ledstänger ."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 148.0, "y0": 569.7, "x1": 509.2, "y1": 634.2, "innehåll": "Gåendes hastighet Gåendes hastighet är grundvärden i VGU för att dimensionera siktsträckor samt gröntid och utrymningstider i signalreglerade övergångsställen, se Tabell 5.19."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 148.0, "y0": 630.6, "x1": 502.2, "y1": 668.6, "innehåll": "Tabell 5.19 Gåendes hastighet för tidsdimensionering i signalreglerade övergångsställen"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 148.0, "y0": 169.7, "x1": 451.0, "y1": 194.6, "innehåll": "Körsättet och trafiksituationen inverkar på hur cyklister retarderar."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 148.0, "y0": 191.7, "x1": 448.0, "y1": 252.1, "innehåll": "Retardation är grundvärden i VGU för att dimensionera cyklisters bromssträckor, se Tabell 5.20. Tabell 5.20 Cyklisters retardation"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 151.6, "y0": 295.3, "x1": 385.6, "y1": 360.1, "innehåll": "2,0-3,0 Relativt hård bromsning, kräver sandad vinterväg. >3,0 Hård bromsning, ej möjlig vid vinterväglag."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 148.0, "y0": 367.7, "x1": 498.7, "y1": 418.2, "innehåll": "Lutning Cyklisters förmåga att cykla uppför backar varierar med ålder, kön och hälsa."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 148.0, "y0": 415.2, "x1": 540.6, "y1": 480.8, "innehåll": "Exempel på prestationsmått angivet som färdhastighet vid cykling vid olika nivåskillnader och lutningar (män och kvinnor, 20-60 års ålder) visas i Figur 5.56 . Figuren visar olika åldersgruppers förmåga att hålla en viss hastighet - 5, 10 respektive 15 km/h - i uppförsbackar med olika lutning och total höjdskillnad."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 148.0, "y0": 652.2, "x1": 525.3, "y1": 690.2, "innehåll": "Figur 5.56 Prestationsförmåga för olika ålderskategorier och kön vid cykling vid olika lutningar och nivåskillnader"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 148.0, "y0": 707.6, "x1": 527.3, "y1": 773.1, "innehåll": "Som grundvärde för att beskriva lutningars kvalitetsnivå för cyklister har valts äldre cyklisters förmåga att hålla en viss hastighet. Gränsvärdet för lägsta godtagbara standard, 5 km/h, motsvarar normal gånghastighet för en gående utan funktionsnedsättning."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 114.6, "x1": 513.1, "y1": 179.1, "innehåll": "Hastighet Cyklisters hastighet är grundvärden för att dimensionera stoppsikt, sikttrianglar i korsningar samt linjeföringselement."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 175.8, "x1": 473.3, "y1": 200.7, "innehåll": "För övergripande förbindelser används 30 km/h och för lokala 20 km/h."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 201.0, "x1": 520.9, "y1": 265.5, "innehåll": "Reaktionstid Reaktionstid är den tid som åtgår för att fatta beslut och börja beslutad handling. Reaktionstiden varierar med trafikantens prestationsförmåga och trafiksituationen."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 262.2, "x1": 535.6, "y1": 322.6, "innehåll": "Reaktionstiden för cyklister är ett grundvärde i VGU för att bestämma siktsträckor, se Tabell 5.21. Tabell 5.21 Cyklisters reaktionstid"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 424.2, "x1": 521.3, "y1": 488.4, "innehåll": "ögonhöjd ögonhöjd varierar med individens längd samt färdsätt; gående, rullstolsburen eller cyklande. I det sistnämnda fallet inverkar också cykelns storlek och styrets form."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 485.4, "x1": 539.5, "y1": 559.5, "innehåll": "ögonhöjd är ett grundvärde i VGU för att bestämma sikt i korsningar och på sträcka. Som grundvärde för både gående och cyklister används följande ögonhöjder, se Tabell 5.22. Tabell 5.22 ögonhöjd för gående och cyklister"}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 646.3, "x1": 485.9, "y1": 696.8, "innehåll": "Räckvidd Räckvidden hos en person varierar med kroppsstorlek och rörelseförmåga."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 148.0, "y0": 693.5, "x1": 539.5, "y1": 745.8, "innehåll": "Räckvidden för rullstolsburna, cyklister m.fl. är grundvärden i VGU för t.ex. placering av tryckknapp vid signalreglerade GCM-överfarter. Som grundvärde används följande mått i sid- och höjdled, Tabell 5.23."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 148.0, "y0": 256.3, "x1": 422.5, "y1": 309.8, "innehåll": "Spårvagn Samtliga beräkningar utgår från normal spårvidd, 1435 mm."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 148.0, "y0": 331.7, "x1": 531.9, "y1": 396.2, "innehåll": "Geometri Idag används flera typer av spårvagnar i Sverige. Exakta utrymmesbehov bestäms av dimensionerande vagnstyp. Dimensionerande vagnstyp bestäms av spårinnehavare."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 148.0, "y0": 396.5, "x1": 528.9, "y1": 461.0, "innehåll": "Spårvagn ledad Typfordon Spl är en ledad spårvagn. Typfordon Spl mått och prestanda används för att utforma kollektivtrafikanläggningar, särskilt avseende hållplatslängd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 148.0, "y0": 457.7, "x1": 501.2, "y1": 496.3, "innehåll": "Typfordon Spl är ett fordon med mått och prestanda enligt Figur 5.57 (ex från Göteborg M32)."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 148.0, "y0": 638.1, "x1": 535.3, "y1": 715.9, "innehåll": "Spårvagn kopplad Typfordon Spk är flera likadana spårvagnar kopplade tillvarandra, normalt två vagnar i ett set. Typfordon Spk mått och prestanda används för att utforma kollektivtrafikanläggningar, särskilt avseende hållplatslängd."}
{"titel": "VGU - Begrepp 2022:002", "filnamn": "vgu-begrepp-trafikverket-2022_002.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 148.0, "y0": 713.0, "x1": 468.9, "y1": 737.9, "innehåll": "Typfordon Spk är ett fordon med mått och prestanda enligt Figur 5.58."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 690.9, "x1": 519.2, "y1": 730.9, "innehåll": "1 § Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 736.0, "x1": 519.8, "y1": 793.1, "innehåll": "2 § Denna lag gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. I fråga om fartygsarbete gäller lagen även när svenska fartyg används till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 127.6, "innehåll": "I fråga om fartyg och fartygsarbete ska vad som sägs i denna lag om Arbetsmiljöverket i stället gälla Transportstyrelsen. Vad som sägs om en arbetsgivare i denna lag ska såvitt avser fartyg också gälla en redare, även då fartygsarbete utförs av någon annan än den som är anställd av redaren. Med redare likställs i denna lag den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 519.8, "y1": 172.6, "innehåll": "Om skyldigheter i vissa avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare finns bestämmelser i 3 och 5 kap."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 371.0, "y1": 217.6, "innehåll": "I lagen finns också bestämmelser om marknadskontroll. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 481.1, "y1": 261.9, "innehåll": "2 a § Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid fartygsarbete finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364)."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 505.1, "y1": 323.4, "innehåll": "I fråga om varor som är avsedda för konsumenter eller som kan antas komma att användas av konsumenter gäller också produktsäkerhetslagen (2004:451). Lag (2018:126) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 520.5, "y1": 469.7, "innehåll": "2 b § Bestämmelser om tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av ämnen, även när de ingår i blandningar eller i varor, finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 524.5, "y1": 547.8, "innehåll": "Bestämmelser om utformning och tillverkning av personlig skyddsutrustning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG. Lag (2018:126) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 520.5, "y1": 626.5, "innehåll": "2 c § Bestämmelserna i 2 kap. 1 § första stycket, 2 och 3 §§ och 3 kap. 4 § andra stycket gäller utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium. Regeringen får meddela föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen ska gälla för sådana fartyg. Lag (2018:126) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 630.9, "x1": 521.8, "y1": 754.8, "innehåll": "3 § Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. ska med arbetstagare likställas 1. den som genomgår utbildning, med undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet, 2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete, 3. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 759.9, "x1": 523.2, "y1": 817.1, "innehåll": "De som avses i första stycket 1 och 2 ska likställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I fråga om dem som genomgår utbildning finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 6 a, 8, 15, 17 och 18 §§, 7 kap. 13 och 14 §§ samt 9 kap. 3 §."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 481.8, "y1": 105.1, "innehåll": "I fall som avses i första och andra styckena ska det som i lagen sägs om arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet utförs. Lag (2010:856) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 516.5, "y1": 166.6, "innehåll": "4 § För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 7 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 518.5, "y1": 228.9, "innehåll": "För deltagare i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som har anvisats av socialnämnd är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 4 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453)."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 502.5, "y1": 290.4, "innehåll": "För dem som Migrationsverket ger sysselsättning enligt 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 5 § lagen om mottagande av asylsökande m.fl."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 491.2, "y1": 351.9, "innehåll": "Att denna lag i vissa fall, utöver vad som framgår av 2 § första stycket andra meningen, gäller även utomlands framgår av 5 § lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser. Lag (2020:476) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 488.5, "y1": 413.5, "innehåll": "5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse från denna lag. Lag (1991:677) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 445.9, "x1": 517.2, "y1": 535.0, "innehåll": "2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet 1 § Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 540.1, "x1": 517.1, "y1": 580.0, "innehåll": "Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 585.1, "x1": 515.8, "y1": 625.1, "innehåll": "Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 629.4, "x1": 502.5, "y1": 703.1, "innehåll": "Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 708.2, "x1": 492.5, "y1": 748.1, "innehåll": "Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 753.2, "x1": 521.1, "y1": 809.7, "innehåll": "Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 494.5, "y1": 60.1, "innehåll": "2 § Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 459.8, "y1": 105.1, "innehåll": "3 § Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 514.5, "y1": 150.1, "innehåll": "4 § De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande skall vara tillfredsställande."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 154.5, "x1": 485.1, "y1": 211.6, "innehåll": "Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 515.2, "y1": 273.2, "innehåll": "5 § Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 497.9, "y1": 318.2, "innehåll": "6 § ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 518.5, "y1": 379.7, "innehåll": "7 § Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 522.6, "y1": 458.5, "innehåll": "Vid fartygsarbete skall den personliga skyddsutrustningen tillhandahållas av redaren, om inte någon annan som arbetstagaren är anställd hos har åtagit sig detta ansvar. Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 519.2, "y1": 547.8, "innehåll": "8 § I den utsträckning som föranleds av arbetets art och arbetstagarnas behov ska det finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Fordon för personaltransport ska vara lämpade för ändamålet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 512.5, "y1": 610.1, "innehåll": "Om utrymmen, anordningar, åtgärder för hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom samt kost och vatten ombord på fartyg finns det ytterligare bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2019:614) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 524.5, "y1": 688.1, "innehåll": "9 § Särskilda bestämmelser om konstruktion och utformning av byggnader finns i plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Lag (2010:905) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 693.2, "x1": 523.8, "y1": 733.1, "innehåll": "10 § Bestämmelser om arbetstid finns i arbetstidslagen (1982:673) och i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 737.5, "x1": 463.8, "y1": 794.6, "innehåll": "Bestämmelser om arbetstiden och vilotiden vid fartygsarbete finns i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän och lagen (2016:960) om arbetstid vid inlandssjöfart."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 60.1, "innehåll": "Bestämmelser om arbetstiden vid visst vägtransportarbete finns i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 473.8, "y1": 105.1, "innehåll": "Särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga finns i 5 kap. 5 §. Lag (2016:961) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 137.5, "x1": 501.8, "y1": 210.1, "innehåll": "3 kap. Allmänna skyldigheter 1 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas med beaktande av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 214.5, "x1": 500.5, "y1": 255.1, "innehåll": "1 a § Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 259.5, "x1": 524.5, "y1": 333.2, "innehåll": "2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 338.3, "x1": 516.5, "y1": 378.2, "innehåll": "Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 383.3, "x1": 512.5, "y1": 423.2, "innehåll": "Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl. Lag (2002:585) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 427.6, "x1": 509.8, "y1": 535.0, "innehåll": "2 a § Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 540.1, "x1": 474.5, "y1": 580.0, "innehåll": "Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 585.1, "x1": 521.8, "y1": 658.8, "innehåll": "Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom. Lag (2010:1225) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 663.2, "x1": 506.5, "y1": 770.6, "innehåll": "2 b § Regeringen får meddela föreskrifter i frågor som faller under Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar om att 2 a § första och andra styckena ska gälla även i fråga om att följa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 77.3, "innehåll": "förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/ 769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG. Lag (2010:1543) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 427.1, "y1": 122.3, "innehåll": "2 c § Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 507.1, "y1": 217.6, "innehåll": "Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Lag (2010:1543) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 512.5, "y1": 345.9, "innehåll": "3 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 523.9, "y1": 441.2, "innehåll": "Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. Lag (2002:585) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 516.3, "y1": 502.7, "innehåll": "3 a § En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta den myndighet som regeringen bestämmer om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 515.8, "y1": 565.0, "innehåll": "En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta samma myndighet om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 482.4, "y1": 609.3, "innehåll": "Föreskrifter om befälhavares skyldighet att vid fartygsarbete rapportera vissa händelser finns i 6 kap. 14 § sjölagen (1994:1009). Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 522.5, "y1": 688.1, "innehåll": "4 § Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 519.2, "y1": 766.1, "innehåll": "Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas. Lag (1991:677) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.1, "y1": 111.1, "innehåll": "5 § I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och med stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar. Detsamma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verksamheten bedrives endast av medlemmar av samma familj."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 524.5, "y1": 189.1, "innehåll": "Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbetsställe."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 502.3, "y1": 234.1, "innehåll": "Av 4 kap. 10 § framgår att föreskrifter får meddelas om skyldigheter även i andra avseenden. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 505.1, "y1": 379.7, "innehåll": "6 § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska 1. under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet, 2. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av arbetet med de uppgifter som anges i 7 a §, och 3. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för utförande av arbetet med de uppgifter som anges i 7 b och 7 f §§."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 517.9, "y1": 458.5, "innehåll": "Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete kan utse sig själv eller någon annan till byggarbetsmiljösamordnare. Om någon annan har utsetts befrias dock inte den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete från ansvar för sådana arbetsuppgifter som anges i första stycket 2 eller 3. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 519.8, "y1": 536.5, "innehåll": "7 § Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 523.8, "y1": 699.3, "innehåll": "7 a § Den byggarbetsmiljösamordnare som enligt 6 § första stycket 2 har utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, ska samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler som under varje skede av planeringen och projekteringen ska följas i fråga om såväl byggskedet som brukandet av byggnaden eller anläggningen. Det gäller särskilt då frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana arbetsmoment beräknas. Byggarbetsmiljösamordnaren ska beakta en sådan arbetsmiljöplan och annan dokumentation som avses i 4 kap. 8 § andra stycket 1-3. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 524.5, "y1": 811.1, "innehåll": "7 b § Den byggarbetsmiljösamordnare som enligt 6 § första stycket 3 har utsetts för utförande av ett byggnads- eller anläggningsarbete, ska se till att samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsstället och utföra de uppgifter som framgår av 7 e § 2-5, samt 1. samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler när tekniska eller organisatoriska frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 211.6, "innehåll": "eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana moment beräknas, 2. samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler för att säkerställa att den eller de som bedriver verksamhet på arbetsstället tillämpar dessa regler på ett systematiskt sätt samt följer en arbetsmiljöplan, 3. samordna åtgärder för att kontrollera att byggnads- eller anläggningsarbetet med avseende på arbetsmiljön utförs på ett korrekt sätt, 4. vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer ges tillträde till arbetsstället, och 5. organisera de uppgifter som enligt 7 g § ankommer på dem som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 216.0, "x1": 523.2, "y1": 340.6, "innehåll": "7 c § Det som sägs i 6 § och i föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 8 § om den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska i stället gälla en av denne anlitad uppdragstagare i den mån 1. uppdragstagaren har fått i uppdrag att självständigt ansvara för planering och projektering eller arbetets utförande, och 2. det skriftligen har avtalats att de uppgifter som avses i 6 § och i de anslutande föreskrifterna ska åvila uppdragstagaren vid utförandet av uppdraget."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 518.5, "y1": 452.4, "innehåll": "Om konsumenttjänstlagen (1985:716) ska tillämpas på uppdrag enligt första stycket 1, ska det som sägs i 6 § och i föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 8 § gälla för uppdragstagaren vid arbetets utförande. Det gäller dock inte om det skriftligen har avtalats att det som sägs i 6 § och i de anslutande föreskrifterna i stället ska gälla för den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 456.8, "x1": 516.5, "y1": 581.5, "innehåll": "7 d § Om ett fast driftsställe är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, är den som råder över arbetsstället ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor. Om ett fartyg är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter är redaren ansvarig för samordningen. Har ett fartyg tagits in på ett varv i Sverige är dock den som svarar för varvsdriften ansvarig för samordningen. Ansvaret för samordning av skyddsåtgärder som föranleds av att ett fartyg är under lastning eller lossning i en svensk hamn åvilar den arbetsgivare som har ansvaret för detta arbete."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 585.8, "x1": 523.8, "y1": 643.0, "innehåll": "Ansvaret för samordningen enligt första stycket kan överlåtas till någon som bedriver verksamhet på arbetsstället eller, i fråga om lastning eller lossning av ett fartyg i svensk hamn, på hamnen eller redaren."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 647.4, "x1": 515.8, "y1": 738.3, "innehåll": "I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket kan de som bedriver verksamhet där komma överens om att en av dem ska vara ansvarig för samordningen. Det gäller inte för arbetsställen för byggnads- eller anläggningsarbete. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 742.7, "x1": 511.8, "y1": 816.3, "innehåll": "7 e § Den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt 7 d § ska se till att 1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma arbetsstället,"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 161.3, "innehåll": "2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället, 3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas, 4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs, och 5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 520.5, "y1": 222.9, "innehåll": "7 f § Om ett byggnads- eller anläggningsarbete utgör gemensamt arbetsställe med annan verksamhet som avses i 7 d §, tillämpas 6-7 c §§ i fråga om byggnads- eller anläggningsarbetet samt 7 d och 7 e §§ i fråga om den övriga verksamheten."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 509.8, "y1": 300.9, "innehåll": "Den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt 7 d § ska i syfte att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden se till att samråd kommer till stånd med den som har utsetts till byggarbetsmiljösamordnare enligt 6 §. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 515.1, "y1": 363.2, "innehåll": "7 g § De som samtidigt, eller i tidsmässig anslutning till varandra, bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, ska samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 519.2, "y1": 424.7, "innehåll": "Var och en av dem ska se till att den egna verksamheten och anordningarna på det gemensamma arbetsstället inte medför att någon som arbetar där utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 501.8, "y1": 502.7, "innehåll": "De som bedriver verksamhet eller arbetar på det gemensamma arbetsstället ska följa anvisningar från en byggarbetsmiljösamordnare i fråga om byggnads- eller anläggningsarbete och från den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor i övriga fall. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 521.2, "y1": 581.5, "innehåll": "7 h § Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet samt se till att olika delar av projekteringen samordnas. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 585.9, "x1": 511.8, "y1": 660.3, "innehåll": "8 § Den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter en maskin, ett redskap, skyddsutrustning eller annan teknisk anordning ska se till att anordningen erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall, när den släpps ut på marknaden, avlämnas för att tas i bruk eller ställs ut till försäljning."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 521.2, "y1": 754.8, "innehåll": "En teknisk anordning som inte uppfyller kraven i första stycket får visas på mässor, utställningar eller liknande om det tydligt anges att kraven inte är uppfyllda och att anordningen inte får släppas ut på marknaden eller avlämnas för att tas i bruk förrän den uppfyller kraven. Sätts anordningen i funktion ska tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas mot olycksfall."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 759.9, "x1": 523.1, "y1": 817.1, "innehåll": "Anvisningar för anordningens montering, installation, användning och skötsel samt övriga uppgifter om anordningen som är av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall (produktinformation) ska medfölja vid avlämnandet genom tydlig märkning,"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 485.9, "y1": 60.1, "innehåll": "i form av handlingar eller på annat sätt. Information av särskild betydelse för arbetsmiljön ska lämnas vid marknadsföring av anordningen. Lag (2008:295) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 524.5, "y1": 138.8, "innehåll": "8 a § Vad som sägs i 8 § gäller inte sådan skyddsutrustning som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG. Lag (2018:126) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 489.8, "y1": 200.4, "innehåll": "9 § Den som tillverkar, importerar eller överlåter ett ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, skall vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka att ämnet vid avsedd användning innebär risk från skyddssynpunkt."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 506.5, "y1": 261.9, "innehåll": "Vad som sägs i 8 § tredje stycket om produktinformation och information vid marknadsföring skall gälla även i fråga om ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. Lag (2002:585) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 469.8, "y1": 323.4, "innehåll": "10 § Den som överlåter eller upplåter en förpackad produkt skall se till att förpackningen inte innebär risk för ohälsa eller olycksfall. Lag ( 1991:677)."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 517.2, "y1": 385.7, "innehåll": "11 § Den som installerar en teknisk anordning skall se till att behövliga skyddsanordningar sätts upp och att i övrigt erforderliga skyddsåtgärder vidtas. Lag (1991:677) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 509.1, "y1": 481.0, "innehåll": "12 § Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Han skall även se till att andra anordningar som finns på arbetsstället kan användas utan sådan risk."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 523.2, "y1": 525.3, "innehåll": "Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet skall vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 504.5, "y1": 587.5, "innehåll": "13 § I 7 kap. 8 § föreskrivs om skyddsansvar i vissa fall för den som upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller som personalutrymme. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 647.7, "x1": 509.8, "y1": 770.6, "innehåll": "4 kap. Bemyndiganden 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i fråga om tekniska anordningar eller ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall, meddela föreskrifter om 1. villkor för tillverkning, användning samt märkning eller annan produktinformation,"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 77.3, "innehåll": "2. provning eller kontroll av att föreskrivna krav eller villkor är uppfyllda, och 3. förbud mot eller särskilda villkor för eller annan begränsning av utsläppande på marknaden."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utformning och användning av skyddsanordningar mot fall till lägre nivå. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 518.5, "y1": 284.4, "innehåll": "2 § Om det behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att ett tillstånd, godkännande eller annat bevis om överensstämmelse med gällande krav fordras innan 1. arbetsprocesser, arbetsmetoder eller anläggningar får användas, och 2. tekniska anordningar eller ämnen som kan leda till ohälsa eller olycksfall får släppas ut på marknaden, användas eller avlämnas för att tas i bruk. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 517.1, "y1": 429.9, "innehåll": "3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att 1. det på arbetsställen ska föras en förteckning över där befintliga tekniska anordningar av vissa slag eller vissa ämnen som kan leda till ohälsa eller olycksfall, och 2. arbetsgivare ska föra register över arbetstagare som utsätts för exposition som kan medföra ohälsa med uppgift om arbetet och expositionen samt att arbetsgivare ska lämna uppgifter ur registret till läkare."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 435.0, "x1": 513.1, "y1": 491.5, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om undersökning av skyddsförhållandena i ett visst slag av verksamhet och om installation av tekniska anordningar."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 519.2, "y1": 536.5, "innehåll": "En arbetstagare ska på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter i register enligt första stycket 2 som rör honom eller henne. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 513.2, "y1": 615.3, "innehåll": "4 § Om det är av särskild betydelse från skyddssynpunkt, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud att använda arbetsprocesser, arbetsmetoder eller tekniska anordningar eller ämnen som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 517.1, "y1": 693.3, "innehåll": "5 § Om ett arbete innebär risk för ohälsa eller olycksfall, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet att ordna med läkarundersökning eller vaccinering eller annan förebyggande behandling mot smitta av dem som sysselsätts eller ska sysselsättas i arbetet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 511.1, "y1": 772.1, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om förbud att till arbetet anlita den som vid läkarundersökning har visat sjuklighet eller svaghet som gör honom eller henne särskilt mottaglig för risk för ohälsa eller olycksfall. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.6, "y1": 93.8, "innehåll": "6 § Om ett arbete medför särskild risk för vissa grupper av arbetstagare, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud mot att arbetet utförs av arbetstagare som tillhör en sådan grupp eller om att särskilda villkor ska gälla när arbetet utförs av sådana arbetstagare. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 509.8, "y1": 172.6, "innehåll": "7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att register ska föras vid en läkarundersökning som avses i 5 och 6 §§ med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultatet. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 518.5, "y1": 334.7, "innehåll": "8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. förhandsanmälan a) när det gäller skyldighet för den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete att se till att en sådan anmälan lämnas till tillsynsmyndigheten, och b) i övrigt, samt 2. skyldighet att i övrigt göra anmälan eller lämna uppgifter till tillsynsmyndigheten eller att förvara handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 519.8, "y1": 598.0, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare meddela föreskrifter om 1. att den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att a) det upprättas en arbetsmiljöplan, b) det utarbetas en till projektets art avpassad dokumentation som ska beaktas vid efterföljande arbeten, och c) arbetsmiljöplanen och dokumentationen anpassas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och de eventuella förändringar som ägt rum, 2. att en byggarbetsmiljösamordnare enligt 3 kap. 7 a § ska upprätta eller låta upprätta en arbetsmiljöplan och utarbeta en sådan dokumentation som avses i 1, 3. att en byggarbetsmiljösamordnare enligt 3 kap. 7 b § ska se till att det genomförs nödvändiga anpassningar av en arbetsmiljöplan och sådan dokumentation som avses i 1, och 4. skyldighet att i övrigt upprätta handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 505.8, "y1": 676.8, "innehåll": "9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för läkare att hos tillsynsmyndigheten göra anmälan om sjukdom som kan ha samband med arbete och att lämna tillsynsmyndigheten upplysningar och biträde. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 681.1, "x1": 521.6, "y1": 738.3, "innehåll": "10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 742.7, "x1": 506.4, "y1": 799.8, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att den som ensam eller gemensamt med en familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan någon anställd ska följa denna lag och föreskrifter"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 77.3, "innehåll": "som har meddelats med stöd av lagen när det gäller skyldigheter i andra avseenden än som framgår av 3 kap. 5 § andra stycket. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 109.7, "x1": 458.5, "y1": 165.1, "innehåll": "5 kap. Minderåriga 1 § Med minderårig avses i denna lag den som icke har fyllt aderton år."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 170.2, "x1": 524.5, "y1": 226.6, "innehåll": "2 § En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller utföra arbete före det kalenderår då den minderårige fyller sexton år och inte heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 231.7, "x1": 504.4, "y1": 288.9, "innehåll": "Första stycket hindrar inte att en minderårig som har fyllt tretton år anlitas till eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 293.3, "x1": 521.8, "y1": 366.9, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för anlitande av en minderårig som inte har fyllt tretton år. Ett sådant undantag får endast avse mycket lätt arbete av sådant slag att speciella och betydande tillämpningsproblem skulle uppstå, om undantag inte gavs."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 372.0, "x1": 521.8, "y1": 412.0, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant arbete som avses i andra och tredje styckena."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 416.3, "x1": 501.2, "y1": 457.0, "innehåll": "I sjömanslagen (1973:282) och fartygssäkerhetslagen (2003:364) finns särskilda bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 461.3, "x1": 511.2, "y1": 518.5, "innehåll": "3 § En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete på ett sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 522.9, "x1": 521.8, "y1": 597.3, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot att en minderårig anlitas till eller utför arbete som medför påtaglig risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 601.6, "x1": 515.1, "y1": 691.8, "innehåll": "4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det vid läkarundersökningar som har föreskrivits med stöd av 2 § fjärde stycket eller 3 § andra stycket ska föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultatet. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 696.9, "x1": 501.1, "y1": 754.1, "innehåll": "5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas till eller utför arbete. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 511.0, "y1": 92.3, "innehåll": "6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m. 1 § Arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. Lag (1991:677) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 97.4, "x1": 521.9, "y1": 171.1, "innehåll": "2 § På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Skyddsombud ska utses även på ett annat arbetsställe, om arbetsförhållandena kräver det. För skyddsombud bör ersättare utses."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 175.5, "x1": 513.2, "y1": 232.6, "innehåll": "Skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 237.0, "x1": 524.5, "y1": 344.4, "innehåll": "För ett arbetsställe där sådan skyddskommitté som avses i 8 § inte har tillsatts får en lokal avdelning inom ett förbund eller en med sådan avdelning jämförlig sammanslutning av arbetstagare utse ett skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället (regionalt skyddsombud). Rätten att utse ett regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 349.5, "x1": 408.4, "y1": 389.4, "innehåll": "Bestämmelser om hur skyddsombud på fartyg ska utses finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 393.8, "x1": 514.5, "y1": 434.5, "innehåll": "3 § Finns vid arbetsställe mer än ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 438.8, "x1": 515.2, "y1": 529.8, "innehåll": "4 § Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §. Skyddsombud på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 534.1, "x1": 515.8, "y1": 607.8, "innehåll": "Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 612.9, "x1": 487.8, "y1": 652.8, "innehåll": "Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 657.2, "x1": 524.5, "y1": 697.8, "innehåll": "Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning. Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 702.2, "x1": 496.5, "y1": 759.4, "innehåll": "5 § Skyddsombud, som avses i 2 § andra stycket, har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Vid sådan ledighet bibehåller ombudet sina anställningsförmåner."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 763.7, "x1": 523.9, "y1": 804.4, "innehåll": "6 § Skyddsombud har rätt att taga del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 228.1, "innehåll": "6 a § Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning ska arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör arbetsgivaren inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, ska Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § ska meddelas. Sådan framställning av ett skyddsombud på fartyg ska i stället lämnas till Transportstyrelsen, som ska pröva om föreläggande eller förbud enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska meddelas."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 516.5, "y1": 273.1, "innehåll": "Där skyddskommitté finns, kan skyddsombud direkt påkalla kommitténs behandling av en arbetsmiljöfråga."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 277.5, "x1": 521.2, "y1": 334.7, "innehåll": "Ett skyddsombuds begäran enligt första stycket får även avse skyddsåtgärder som behövs för att arbetsgivaren på det arbetsställe där skyddsombudet är verksamt ska uppfylla sina skyldigheter gentemot utomstående arbetskraft enligt 3 kap. 12 §."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 495.1, "y1": 396.2, "innehåll": "Det som i första och andra styckena sägs om skyddsombud ska också gälla för studerandeskyddsombud som avses i 17 §. Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 524.5, "y1": 475.0, "innehåll": "7 § Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 479.3, "x1": 518.5, "y1": 553.7, "innehåll": "Om det är påkallat från skyddssynpunkt och rättelse inte genast kan uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren kan skyddsombudet i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande avbryta arbete som en arbetstagare utför ensam."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 523.2, "y1": 615.3, "innehåll": "överträds en tillsynsmyndighets förbud, som har vunnit laga kraft eller som på grund av förordnande enligt 9 kap. 5 § ska gälla omedelbart, kan skyddsombudet avbryta sådant arbete som avses med förbudet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 509.8, "y1": 660.3, "innehåll": "Ett skyddsombuds åtgärder enligt första-tredje styckena får även avse arbete som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarens verksamhet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 517.8, "y1": 704.6, "innehåll": "För skada till följd av någon åtgärd som avses i denna paragraf är ett skyddsombud fritt från ersättningsskyldighet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 506.5, "y1": 766.1, "innehåll": "Bestämmelser om rätten för ett skyddsombud att avbryta arbete på fartyg och om verkan av en sådan åtgärd finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.0, "y1": 93.8, "innehåll": "8 § Vid ett arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det finnas en skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. En skyddskommitté ska tillsättas även vid arbetsställen med mindre antal arbetstagare, om det begärs av arbetstagarna."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 512.5, "y1": 172.6, "innehåll": "Företrädare för de anställda utses bland arbetstagarna av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det ingen sådan organisation utses företrädare av arbetstagarna."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 502.3, "y1": 250.6, "innehåll": "Vid ett arbetsställe där det finns studerandeskyddsombud ska även två av dessa ingå i skyddskommittén. Studerandeskyddsombuden bestämmer själva vilka av dem som ska ingå i skyddskommittén."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 451.7, "y1": 312.2, "innehåll": "Bestämmelser om hur en skyddskommitté på fartyg ska tillsättas finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 524.5, "y1": 559.0, "innehåll": "9 § Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. En skyddskommitté på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter. I skyddskommittén skall behandlas frågor om 1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §, 3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, 6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 563.3, "x1": 508.5, "y1": 620.5, "innehåll": "9 a § Till skyddskommitté som avses i 8 § får genom ett kollektivavtal utses ett organ som behandlar också andra frågor än som anges i 9 §. Ett sådant organ får ha en annan benämning än skyddskommitté."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 467.8, "y1": 693.3, "innehåll": "Denna paragraf är inte tillämplig i fråga om skyddskommitté på fartyg. Lag (2011:741) . 10 § Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 519.8, "y1": 772.1, "innehåll": "Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 127.6, "innehåll": "Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvillkor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft uppdraget. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 519.2, "y1": 222.9, "innehåll": "11 § Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot 10 §, skall han ersätta uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 501.1, "y1": 267.9, "innehåll": "är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 512.3, "y1": 379.7, "innehåll": "12 § Den som vill fordra skadestånd enligt 11 § skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 459.1, "y1": 424.7, "innehåll": "Första stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om anspråk på anställningsförmåner enligt 5 §."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 481.8, "y1": 469.7, "innehåll": "Iakttages ej vad som föreskrives i första eller andra stycket, är rätten till talan förlorad."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 515.8, "y1": 531.2, "innehåll": "För skyddsombud på fartyg gäller fartygssäkerhetslagen (2003:364) i stället för vad som anges i denna paragraf. Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 517.2, "y1": 609.3, "innehåll": "13 § Mål om tillämpning av 10 och 11 §§ handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I fråga om talan mot arbetstagare eller, i fall som avses i 10 § andra stycket, mot den som råder över ett arbetsställe gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i allmänhet. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 509.2, "y1": 688.1, "innehåll": "14 § I förhållande till arbetsgivare vinner 4--7 och 10--13 §§ tillämpning när den organisation eller de arbetstagare, som har utsett skyddsombudet, har underrättat arbetsgivaren om valet eller, om arbetsgivaren icke har kunnat nås, sänt underrättelse om valet till arbetsstället."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 498.5, "y1": 749.6, "innehåll": "15 § Det som sägs i 5 §, 10 § första och tredje styckena samt 11-14 §§ ska tillämpas på motsvarande sätt på en ledamot av en skyddskommitté som inte är studerandeskyddsombud."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 753.9, "x1": 515.0, "y1": 811.1, "innehåll": "För studerandeskyddsombud ska 10 § första och andra styckena, 11, 12 och 14 §§ tillämpas på motsvarande sätt. För mål om tillämpning av 10 och 11 §§ som rör studerandeskyddsombud gäller det som är föreskrivet om rättegång i allmänhet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.8, "y1": 206.3, "innehåll": "Lag (2009:870) . 16 § Beträffande skyddsombud och ledamot av skyddskommitté, vilka har utsetts av organisation som avses i 2 § andra eller tredje stycket, äger även lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen tilllämpning. Har skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg utsetts av de ombordanställda, tillämpas lagen som om han eller hon var utsedd av sin lokala arbetstagarorganisation. Det som sägs i denna paragraf gäller dock inte i den mån ombuds eller ledamots rättigheter enligt detta kapitel eller enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) därigenom skulle inskränkas. Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 523.9, "y1": 267.9, "innehåll": "17 § De som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 522.5, "y1": 379.7, "innehåll": "Omfattningen och utformningen av elevernas deltagande i skolans arbetsmiljöarbete ska anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt när det gäller 1. elever i förskoleklass och i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan, specialskolan och i motsvarande utbildningar samt i sameskolan, 2. elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och motsvarande utbildningar, och 3. elever i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 519.8, "y1": 424.7, "innehåll": "Elever i grundskolans årskurs 7-9, specialskolans årskurs 7-10 och gymnasieskolan samt motsvarande utbildningar företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 513.1, "y1": 502.7, "innehåll": "De som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna än kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år. Lag (2020:449) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 522.5, "y1": 547.8, "innehåll": "18 § Elevskyddsombuden utses av eleverna och studerandeskyddsombuden av de studerande."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 494.5, "y1": 609.3, "innehåll": "Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 524.5, "y1": 704.6, "innehåll": "Elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget. För elevskyddsombuden gäller dock rätten till information inte sådana uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 737.0, "x1": 471.1, "y1": 809.6, "innehåll": "7 kap. Tillsyn 1 § Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Med undantag för 13 § gäller detta kapitel inte fartygsarbete. Bestämmelser om tillsyn vid fartygsarbete och inskränkningar i rätten att använda fartyg finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 523.2, "y1": 222.9, "innehåll": "2 § Regeringen får meddela föreskrifter om Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt detta kapitel över att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG följs. Lag (2010:1543) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 504.5, "y1": 284.4, "innehåll": "3 § Tillsynsmyndighet har rätt att efter anfordran erhålla de upplysningar, handlingar och prov samt påkalla de undersökningar som behövs för tillsyn enligt denna lag."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 492.5, "y1": 345.9, "innehåll": "4 § Den som i sin verksamhet använder en viss produkt eller har uppdragit åt annan att utföra ett visst arbete är skyldig att på en tillsynsmyndighets begäran lämna upplysning om vem som har levererat produkten eller utför arbetet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 521.8, "y1": 424.7, "innehåll": "Den som har överlåtit eller upplåtit en teknisk anordning eller överlåtit ett ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, är skyldig att på en tillsynsmyndighets begäran lämna tillgängliga upplysningar om till vilka produkten har överlåtits eller upplåtits. Lag (1991:677) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 523.0, "y1": 469.7, "innehåll": "5 § För tillsyn enligt denna lag ska tillsynsmyndigheten ges tillträde till arbetsställe och får där göra undersökningar och ta prov. För uttaget prov betalas inte ersättning."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 428.4, "y1": 514.0, "innehåll": "Polismyndigheten ska lämna den handräckning som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva tillsyn enligt denna lag."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 515.9, "y1": 592.8, "innehåll": "Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arbetsmiljöverket, får föreskriva skyldighet att ersätta tillsynsmyndighetens kostnader för provtagning och undersökning av prov som skäligen har krävts. Lag (2014:659) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 511.9, "y1": 671.6, "innehåll": "6 § Om det på ett gemensamt arbetsställe som avses i 3 kap. 7 d § tredje stycket inte finns någon som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor, får Arbetsmiljöverket besluta att någon av dem som bedriver verksamhet där ska ha sådant ansvar."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 515.1, "y1": 733.1, "innehåll": "När det finns särskilda skäl får Arbetsmiljöverket besluta att ansvaret för samordningen av arbetsmiljöfrågor i fall som avses i 3 kap. 7 d § ska flyttas över till någon av dem som bedriver verksamhet på det gemensamma arbetsstället."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 512.5, "y1": 811.1, "innehåll": "I fråga om ansvaret för arbetsmiljöfrågor vid byggnads- eller anläggningsarbete enligt 3 kap. 6 § får Arbetsmiljöverket om det finns särskilda skäl i beslut flytta över detta ansvar 1. från en uppdragstagare till den som låter utföra byggnads- eller"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.2, "y1": 93.8, "innehåll": "anläggningsarbetet i fall som avses i 3 kap. 7 c §, eller 2. från den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet till en uppdragstagare i den mån det finns ett sådant uppdrag som avses i 3 kap. 7 c § första stycket 1. Lag (2008:934) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 523.2, "y1": 206.4, "innehåll": "7 § Arbetsmiljöverket får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2-12 §§, 5 kap. 3 § första stycket eller 6 § i detta kapitel besluta de förelägganden eller förbud som behövs för att 1. denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska följas, och 2. de bestämmelser i förordning (EG) nr 1907/2006 som omfattas av Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar ska följas."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 502.5, "y1": 250.6, "innehåll": "Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Ett sådant föreläggande eller förbud får riktas även mot staten som arbetsgivare."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 511.9, "y1": 295.7, "innehåll": "Om någon inte följer ett föreläggande, får Arbetsmiljöverket besluta att rättelse ska ske på hans eller hennes bekostnad."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 515.2, "y1": 374.4, "innehåll": "Om ett föreläggande har beslutats beträffande en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (2010:900) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla i fråga om den åtgärden. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 510.5, "y1": 469.7, "innehåll": "8 § Om det finns något missförhållande i skyddshänseende beträffande en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord som har upplåtits för arbete eller som personalutrymme, kan Arbetsmiljöverket meddela förbud enligt 7 § mot en sådan upplåtelse till dess angiven åtgärd har vidtagits med lokalen, markområdet eller utrymmet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 517.1, "y1": 531.2, "innehåll": "Arbetsmiljöverket kan gentemot den som upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller som personalutrymme, meddela förelägganden enligt 7 § om undersökning av skyddsförhållandena på platsen. Lag (2000:764) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 511.9, "y1": 620.5, "innehåll": "10 § För att säkerställa förbud enligt 7 eller 8 § kan tillsynsmyndighet meddela beslut om försegling eller annan avstängning av anläggning, utrymme eller anordning. Sådant beslut verkställs genom myndighetens försorg. Lag (1994:579) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 491.6, "y1": 715.8, "innehåll": "11 § Den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8-10 §§ får åläggas att lämna varningsinformation eller att återkalla en produkt. Innehållet i ett sådant åläggande ska motsvara vad som anges i 14-18 §§ produktsäkerhetslagen (2004:451). Vad som där sägs om tillverkare ska dock i stället avse den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8-10 §§."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 502.6, "y1": 760.9, "innehåll": "åläggandet ska förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Lag (2008:295) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 765.2, "x1": 510.5, "y1": 805.9, "innehåll": "12 § Regeringen kan föreskriva att särskilda avgifter skall tagas ut i ärende enligt denna lag."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 127.6, "innehåll": "13 § Den som har utsetts till skyddsombud, studerandeskyddsombud eller ledamot i en skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, en enskilds personliga förhållanden eller förhållande av betydelse för landets försvar."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 504.6, "y1": 256.6, "innehåll": "Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av en sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han eller hon trots tystnadsplikten enligt första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 503.6, "y1": 300.9, "innehåll": "I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 10 kap. 11-14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 513.2, "y1": 363.2, "innehåll": "14 § Tillsynsmyndighet ska till skyddsombud och studerandeskyddsombud lämna var sin kopia av de skriftliga meddelanden i arbetsmiljöfrågor som lämnas till ett arbetsställe. Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 505.1, "y1": 441.2, "innehåll": "15 § Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 496.5, "y1": 486.2, "innehåll": "Den myndighet som regeringen bestämmer är marknadskontrollmyndighet. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 519.9, "y1": 732.3, "innehåll": "16 § Vid marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 har marknadskontrollmyndigheten befogenhet 1. att enligt artikel 14.4 a-14.4 c kräva att ekonomiska aktörer ska tillhandahålla handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, 2. att enligt artikel 14.4 d utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter, 3. att enligt artikel 14.4 e få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel, 4. att enligt artikel 14.4 f inleda undersökningar på eget initiativ, 5. att enligt artikel 14.4 g kräva att ekonomiska aktörer ska vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk, 6. att enligt artikel 14.4 h själv vidta åtgärder, 7. att enligt artikel 14.4 j införskaffa, inspektera och demontera varuprover, och 8. att enligt artikel 14.4 k kräva att innehåll på ett onlinegränssnitt ska avlägsnas, att en varning ska visas eller att åtkomsten ska begränsas."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 515.0, "y1": 794.6, "innehåll": "Marknadskontrollmyndigheten får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020 endast om det är nödvändigt för att syftet med kontrollen ska uppnås. Myndigheten ska underrätta den ekonomiska aktören"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 510.3, "y1": 60.1, "innehåll": "om att införskaffandet har skett under dold identitet, så snart det går utan att syftet med åtgärden går förlorat."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 509.8, "y1": 105.1, "innehåll": "Befogenheten enligt första stycket 8 gäller inte i fråga om databaser som omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens skydd."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 510.5, "y1": 166.6, "innehåll": "När ändrade förhållanden ger anledning till det, ska marknadskontrollmyndigheten besluta att en sådan skyldighet som avses i första stycket 8 inte längre ska gälla. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 509.9, "y1": 228.9, "innehåll": "17 § Marknadskontrollmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för att förordning (EU) 2019/1020 ska följas. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 489.2, "y1": 273.2, "innehåll": "18 § Ett beslut om föreläggande enligt 16 eller 17 § får förenas med vite. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 523.8, "y1": 334.7, "innehåll": "19 § Polismyndigheten ska på begäran av marknadskontrollmyndigheten lämna den hjälp som behövs för att marknadskontrollmyndigheten ska kunna vidta åtgärder enligt 16 §."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 497.2, "y1": 447.2, "innehåll": "Hjälp enligt första stycket får begäras endast om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 500.5, "y1": 508.7, "innehåll": "20 § Den som har tagit befattning med ett ärende som gäller marknadskontroll enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad denne har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 505.6, "y1": 553.8, "innehåll": "I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 586.2, "x1": 521.8, "y1": 731.6, "innehåll": "8 kap. Påföljder Ansvar 1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 7 eller 8 §. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 736.0, "x1": 516.5, "y1": 810.4, "innehåll": "2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket, 2. bryter mot föreskrifter om minderårigas arbete som har meddelats med stöd av"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.6, "y1": 127.6, "innehåll": "5 kap. 3 § andra stycket, 4 eller 5 §, 3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §, 4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk, eller 5. inte lämnar underrättelse till tillsynsmyndigheten i enlighet med 3 kap. 3 a §."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 510.6, "y1": 172.6, "innehåll": "En gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § ska inte medföra straffansvar enligt första stycket. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 523.9, "y1": 217.6, "innehåll": "3 § Om ansvar för den som överträder 7 kap. 13 § finns bestämmelser i 20 kap. 3 § brottsbalken."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 521.9, "y1": 301.7, "innehåll": "Förverkande 4 § Har det vid ett brott som avses i detta kapitel använts en anordning eller ett ämne i strid mot förbud enligt 7 kap. 7 §, ska egendomen eller dess värde förverkas, om det inte är uppenbart oskäligt. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 305.4, "x1": 521.7, "y1": 403.0, "innehåll": "Sanktionsavgift 5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en sanktionsavgift ska tas ut om en överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 1-8 §§. Avgiften ska tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 513.1, "y1": 497.5, "innehåll": "En föreskrift om sanktionsavgift ska ange hur avgiften beräknas för olika slag av överträdelser. Avgiftsbeloppet ska kunna fastställas direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften ska vara lägst 1 000 och högst 1 000 000 kronor. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 485.9, "y1": 559.8, "innehåll": "5 a § Någon sanktionsavgift ska inte tas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 §. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 519.9, "y1": 604.0, "innehåll": "6 § Sanktionsavgiften ska tas ut av den fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen skedde."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 609.1, "x1": 516.9, "y1": 694.1, "innehåll": "Avgiften får sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut sanktionsavgiften. Avgiften tillfaller staten. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 436.4, "y1": 739.1, "innehåll": "6 a § Arbetsmiljöverket prövar genom avgiftsföreläggande frågor om sanktionsavgifter."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 497.7, "y1": 784.1, "innehåll": "Avgiftsföreläggande innebär att den som bedöms vara ansvarig enligt 6 § för en överträdelse föreläggs att godkänna avgiften omedelbart eller inom viss tid."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 77.3, "innehåll": "När föreläggandet har godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande om att avgift ska tas ut. Ett godkännande som görs efter det att den tid som angetts i föreläggandet har gått ut är dock utan verkan. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.2, "y1": 138.8, "innehåll": "7 § Om avgiftsföreläggandet inte har godkänts inom utsatt tid, får Arbetsmiljöverket ansöka hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets avgiftsföreläggandet har utfärdats, om att sanktionsavgift ska tas ut."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 390.3, "y1": 183.9, "innehåll": "Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 490.5, "y1": 245.4, "innehåll": "8 § En sanktionsavgift får tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsföreläggandet riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 511.0, "y1": 306.9, "innehåll": "Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 524.5, "y1": 402.2, "innehåll": "Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften ska lämnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2013:610) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 509.8, "y1": 550.7, "innehåll": "10 § En beslutad avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år från det att avgörandet vann laga kraft. Lag (2013:610) . Lag (2013:610) . 9 kap. överklagande"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 585.1, "x1": 520.5, "y1": 625.1, "innehåll": "2 § En myndighets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 629.4, "x1": 390.4, "y1": 670.1, "innehåll": "Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 674.4, "x1": 496.6, "y1": 731.6, "innehåll": "3 § För att ta till vara arbetstagarnas intressen i ärenden enligt denna lag får överklagande enligt 2 § göras av ett huvudskyddsombud eller, om något sådant ombud inte finns, av ett annat skyddsombud."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 736.0, "x1": 523.9, "y1": 793.1, "innehåll": "Om det inte finns något skyddsombud, får överklagande göras av en arbetstagarorganisation i den mån saken rör medlemmarnas intressen. Om talan avser annat än fartygsarbete krävs att organisationen tidigare har yttrat sig i ärendet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 476.5, "y1": 60.1, "innehåll": "För att ta till vara de studerandes intressen i ärenden enligt denna lag får överklagande också göras av ett studerandeskyddsombud. Lag (2009:870) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 501.1, "y1": 105.1, "innehåll": "4 § I fråga om föreskrifter får Arbetsmiljöverket underställa regeringen frågor av särskild betydelse, innan verket meddelar beslut i ärendet. Lag (2000:764) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 497.1, "y1": 166.6, "innehåll": "5 § En tillsynsmyndighet eller en marknadskontrollmyndighet får bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart. Lag (2022:1109) ."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 199.0, "x1": 521.9, "y1": 424.0, "innehåll": "övergångsbestämmelser 1977:1160 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978, då arbetarskyddslagen (1949:1) och skogsförläggningslagen (1963:246) skall upphöra att gälla. Till dess regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen enligt bemyndigande i den nya lagen meddelar bestämmelser som motsvarar kungörelsen (1949:210) om förbud att använda arbetstagare till målnings- arbete med blyfärg, kungörelsen (1949:211) om läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar, kungörelsen (1949:491) om förbud att använda bensolhaltigt ämne vid tillverkning av läderskodon och kungörelsen (1966:521) om förbud att använda minderårig till vissa arbeten skall dock 14 och 16 §§, 26 § andra stycket, 74 § första stycket och 75 § arbetarskyddslagen fortfarande gälla."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 524.5, "y1": 502.7, "innehåll": "Vid ikraftträdandet gällande föreskrift, råd eller anvisning, som har meddelats med stöd av 45 § andra eller tredje stycket eller 74 § andra stycket arbetarskyddslagen, äger fortsatt giltighet inom sitt tidigare tillämpningsområde och skall vid tillämpningen av arbetsmiljölagen anses ha meddelats enligt denna."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 507.1, "x1": 516.5, "y1": 564.3, "innehåll": "Vad som sägs i andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om föreskrift, råd eller anvisning, som där nämns men som avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller senare."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 516.4, "y1": 625.8, "innehåll": "Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses eljest däri föreskrift, som har ersatts genom bestämmelse i arbetsmiljölagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 686.4, "x1": 524.5, "y1": 727.1, "innehåll": "De äldre bestämmelserna i 8 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överträdelser som har skett före den 1 oktober 1994, dock får ej dömas till annan påföljd än böter."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 731.4, "x1": 521.9, "y1": 799.9, "innehåll": "Sanktionsavgift som avses i 8 kap. 5 § denna lag får påföras endast för överträdelse som har skett efter lagens ikraftträdande. 1995:326"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 452.5, "y1": 60.1, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 521.2, "y1": 166.6, "innehåll": "2008:297 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008. 2. För beslut som meddelats av Arbetsmiljöverket före den 1 juli 2008 gäller 9 kap. 2 § i sin äldre lydelse. 2008:1362"}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 491.8, "y1": 245.4, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Vid tillämpning av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen i stället för Sjöfartsverket vara den enskildes motpart, om styrelsen efter ikraftträdandet är behörig att handlägga den typ av fråga som är föremål för prövning."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 516.5, "y1": 323.4, "innehåll": "2010:856 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för vuxenutbildning för utvecklingsstörda till utgången av juni 2012."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 502.5, "y1": 413.5, "innehåll": "2011:741 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011. För arbetsställen där arbetsmiljösamrådet regleras av kollektivavtal vid ikraftträdandet, tillämpas lagen från och med den 1 januari 2013."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 417.8, "x1": 470.4, "y1": 492.2, "innehåll": "2013:610 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet."}
{"titel": "Arbetsmiljölagen 1977 1160", "filnamn": "arbetsmiljolag-1977_1160.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 517.2, "y1": 570.3, "innehåll": "2018:126 1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018. 2. Förelägganden och förbud som har meddelats före ikraftträdandet med stöd av 7 kap. i förening med 3 kap. 8 § ska fortfarande gälla."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 115.5, "y0": 160.0, "x1": 475.0, "y1": 497.8, "innehåll": "Förord Den här vägledningen för ett stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta indivi- der ersätter den första utgåvan som publicerades 2013. Det tidigare begreppet individ anpassat brandskydd har bytts ut mot begreppet stärkt brandskydd för särskilt risk utsatta individer . Anledningen till detta är att förtydliga att det är förstärk- ningar av brandskyddet som behövs på ett individuellt plan. Av historiska skäl används begreppet individanpassat brandskydd på ett antal platser i denna vägledning. Vägledningen utgör en av flera publikationer som syftar till att ge framförallt kommuner förutsättningar att arbeta med en anpassning av brand- skyddet hos särskilt riskutsatta individer i deras bostäder. Inom ramen för arbetet har bland annat följande material tagits fram: • vägledningen för ett stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer • film om problembilden • presentationsmaterial för beslutsfattare • informationsblad för beslutsfattare • webbutbildning för handläggare och utförare • presentationsmaterial för handläggare och utförare • bedömningsstöd för handläggare och utförare • checklista för handläggare och utförare • broschyr för privatpersoner."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 115.5, "y0": 500.0, "x1": 471.9, "y1": 550.6, "innehåll": "Materialet finns tillgängligt på Socialstyrelsens (Kunskapsguiden) och Myndig- heten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplatser för stärkt brand- skydd för särskilt riskutsatta. Där finns även lästips för dig som vill veta mer."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 136.7, "y0": 576.3, "x1": 464.8, "y1": 636.7, "innehåll": "Exempel I vägledningen finns flera exempelrutor. Dessa rutor innehåller exempel och visar inte Socialstyrelsens eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps stånd- punkter. Du hittar utförligare beskrivningar av flera av dessa exempel i bilaga 3 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 115.5, "y0": 657.9, "x1": 477.9, "y1": 737.7, "innehåll": "Målgrupper och läsanvisning Vägledningen vänder sig i första hand till personer som i sitt arbete på olika sätt kan bidra till ett systematiskt arbete som stärker brandskyddet hos särskilt riskutsatta individer. Det handlar om beslutsfattare, kvalitetscontrollrar, verk- samhetsutvecklare, handläggare och utförare i kommuner. I andra hand vänder"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 478.7, "y1": 197.2, "innehåll": "den sig till förtroendevalda som vill fördjupa sig i ämnet. Målgrupperna finns både hos kommunens egna verksamheter och hos privata aktörer som bedriver verksamhet på kommunens uppdrag. I denna vägledning benämner vi fortsätt- ningsvis dessa som kommunen . Vägledningen är tänkt som ett stöd till flera olika målgrupper med olika behov och du kan antingen läsa den som en lärobok från pärm till pärm, eller som en uppslagsbok där du använder valda delar för kunskapsinsamling, inspi- ration eller fördjupning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 128.2, "y0": 193.7, "x1": 465.3, "y1": 258.1, "innehåll": "• För dig som är beslutsfattare i en kommun , exempelvis kommun- fullmäktige, politiker, förvaltningschef eller enhetschef, kan framförallt avsnittet Problembild samt kapitlet Skapa förutsättningar för att stärka brand- skyddet vara särskilt intressanta."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 128.2, "y0": 251.8, "x1": 470.9, "y1": 288.5, "innehåll": "• För dig som arbetar som kvalitetscontroller, verksamhetsutvecklare eller liknande i en kommun kan hela vägledningen vara intressant."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 128.2, "y0": 282.2, "x1": 468.2, "y1": 332.7, "innehåll": "• För dig som handlägger beslut om bistånd till enskilda kan kapitlen Omkomna vid bränder och Arbeta med att stärka brandskyddet vara särskilt intressanta, men även Bilaga 1 – Juridik ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 128.2, "y0": 326.4, "x1": 469.7, "y1": 390.8, "innehåll": "• För dig som arbetar i enskildas hem kan kapitlet Omkomna vid bränder och avsnitten Bedömning av behov, Omedelbara åtgärder, Rapportera behov, Att stärka brandskyddet i hemmiljö och Vilka åtgärder har effekt? vara särskilt intressanta."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 128.2, "y0": 384.5, "x1": 473.0, "y1": 490.2, "innehåll": "• För dig som arbetar med brandförebyggande frågor på räddnings- tjänsten kan hela vägledningen vara intressant. Räddningstjänsten är i många fall inspiratörer och informatörer i brandskyddsfrågor i en kom- mun, och utbildar dessutom vanligen inom brandskyddsområdet. Följan- de kapitel bedömer vi är särskilt intressanta för dig: Omkomna vid bränder, Arbeta med att stärka brandskyddet, Bilaga 1 – Juridik och Bilaga 2 – Statistik och kunskap ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 115.5, "y0": 492.4, "x1": 471.5, "y1": 542.9, "innehåll": "I början av varje huvudkapitel och i de två första bilagorna finns tabeller som redovisar vilka målgrupper kapitlet eller bilagan främst riktar sig till. Målgrup- perna markeras med vitt, se exempel nedan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 136.7, "y0": 91.7, "x1": 466.4, "y1": 517.9, "innehåll": "\\\"Exempel 1: Kvinna med anpassat brandskydd kunde räddas En kvinna räddades i Malmö tack vare att hemtjänstpersonalen uppmärk- sammat brandrisker i hennes bostad och stärkt brandskyddet. Räddningstjänsten Syd samverkar med vård och omsorg i förbundets olika medlemskommuner. En stor del av hemtjänstpersonalen och även bistånds- handläggare har fått utbildning i brandskydd anpassat för särskilt riskutsatta personer. I sitt arbete använder de motsvarande checklista som räddnings- tjänsten har för anpassade hembesök 1 . – Vi har använt checklistan länge nu och är vana vid att gå igenom boendet med vårdtagaren för att kunna ta bort sådant som är brandfarligt, säger Nina, samordnare inom hemtjänsten. Nina är en av dem som hjälpt kvinnan i Malmö att förstärka sitt brandskydd. – Vi insåg rätt snabbt att det fanns ett behov. Personalen har bland annat skapat säkra rutiner för rökning, tagit bort bränn- bart material i bostaden och sett till att det finns en spisvakt med timer och värmesensor. De har även sett till att brandvarnaren är kopplad direkt till trygg- hetslarmet som går till Malmö larmcentral. Olyckan skedde när kvinnan värmde mat i en plastbunke på spisen. – Det första jag tänkte när jag fick höra vad som hänt var \\\"tack gode gud för att vi kopplade in brandlarmet\\\", säger Nina. Tack vare hemtjänstpersonalens brandskyddsförebyggande arbete kunde branden upptäckas tidigt. Grannarna som hörde brandvarnaren sprang in för att hjälpa kvinnan, hemtjänsten var dessutom på väg och hade larmat SOS Alarm för hjälp. Kvinnan klarade sig och fördes till sjukhus. När styrkan kom fram var branden redan släckt. Samverkan, utbildning, hjälpmedel och uppmärksam personal har återigen visat sig rädda liv! Om personalen önskar så får de utbildning i individanpassat brandskydd an- tingen via speciella utbildningstillfällen eller genom räddningstjänstens brand- skyddsutbildning för vård och omsorg.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 115.5, "y0": 263.1, "x1": 482.6, "y1": 570.9, "innehåll": "Bakgrund I november 2009 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag av regeringen att, i samverkan med berörda myndigheter och organi- sationer, ta fram en nationell strategi 2 för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Kort därefter, i april 2010, fick MSB i uppdrag att utreda vad som är ett rimligt brandskydd i olika boendemiljöer 3 . I den senare rapporten presenteras den problembild som behöver hanteras, bland annat med hjälp av arbetssätt som beskrivs i denna vägledning. För att förtydliga vad ett stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer innebär publicerade MSB en första utgåva av denna vägledning under 2013 4 . Av den framgår att arbetsprocessen kretsar kring två huvudsteg. Det första steget handlar om att systematiskt identifiera vilka invånare som är särskilt risk- utsatta. Detta är något som kommunen kan göra exempelvis i samband med biståndsutredningar eller vårdplaneringar. Det andra steget är att individanpassa brandskyddet hos dessa individer. 2017 publicerades en nationell kartläggning 5 av arbetet med individanpas- sat brandskydd i Sverige. Här framgår att lite mer än hälften av kommunerna arbetar med att individanpassa brandskyddet hos särskilt riskutsatta individer. Många kommuner arbetar dock inte med frågan systematiskt, utan snarare lite då och då, exempelvis efter en brand när frågan är aktuell. Bristande rutiner riskerar att leda till att kommuner inte lyckas identifiera de personer som behöver hjälp."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 115.4, "y0": 294.2, "x1": 482.7, "y1": 772.5, "innehåll": "Kartläggningen visar att det är kommuner med 70 000 invånare eller fler som i högst utsträckning arbetar med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta indi vider. Bland dessa kommuner arbetade 88 procent med frågan. Knappt hälften av Sveriges kommuner har mindre än 15 000 invånare, bland dessa var det 42 procent som arbetade med individanpassat brandskydd. Det finns alltså ett tydligt samband mellan kommuners befolkningsstorlek och individanpassat brandskyddsarbete. En förklaring till det är resurstillgångar eftersom större kom- muner har mer resurser, en annan är erfarenheter från tidigare bränder. Kart- läggningen visade att de kommuner som mellan 2012 och 2014 hade drabbats av tre döda eller fler i bränder arbetade mest frekvent med individanpassat brand- skydd (79 procent av kommunerna). Motsvarande siffra för de kommuner som inte haft några dödsbränder under samma tidsperiod var 46 procent. Kartlägg- ningen visar alltså att de kommuner där det inträffat dödsbränder är mer benägna att arbeta med frågan. Men MSB anser att det är viktigt för alla kommuner. Bland framförallt mindre kommuner som uppgav att de inte arbetar med individanpassat brandskydd utpekades resursbrist som det största problem- området, främst i arbetets uppstartsprocess. Ytterligare hinder var sviktande ekonomi, personalbrist, hög arbetsbelastning (tidsbrist), kunskapsbrist, hög personalomsättning, otydligt ansvar (ingen äger frågan), otydlighet i regelverket (kommunen/den enskilde), förvaltningsöverskridande arbete, bristande poli- tiskt stöd och den personliga integriteten. Kommunerna efterfrågar information och stöd i form av goda exempel, ut- bildningar och workshoppar, som ett komplement till den skriftliga information som publicerats. Man önskar att MSB tydligare arbetar mot kommunen som helhet, och föreslår dessutom lagändringar för att underlätta ett individanpassat brandskyddsarbete på kommunnivå. Kartläggningen har lett fram till att vi reviderat vägledningen och komplet- terat den med fler exempel från olika kommuner. För att vägledningen ska få större genomslagskraft än den första utgåvan fick har Socialstyrelsen och MSB i större utsträckning än tidigare gemensamt utarbetat det nya materialet. Under arbetet har dialog även förts med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Socialstyrelsen medverkar i arbetet på grund av kopplingen till lagstiftningar som rör social- och hälsoområdet och de aktörer som vanligen kommer i kon- takt med särskilt riskutsatta individer. MSB medverkar på grund av kopplingen"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 480.4, "y1": 155.8, "innehåll": "till brandfrågor. På ett övergripande plan ansvarar MSB även för att stärka samhället i att förebygga olyckor och värna om människors liv och hälsa. För att minska antalet döda till följd av bränder behöver arbetet med att identifiera och anpassa brandskyddet hos särskilt riskutsatta individer fortsätta i kommunerna, och där sådant arbete ännu inte utförs behöver det påbörjas."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 115.5, "y0": 164.5, "x1": 480.6, "y1": 369.3, "innehåll": "Vision, mål och syfte Vision och mål För att lyckas i arbetet med att stärka den enskildes brandskydd behövs en vision och tydliga mål. Visionen som den först formulerades i den nationella strategin 6 lyder: Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand . Visionen ska genomsyra det arbete som genomförs för att nå målen som formulerats i strategin. De mål som formulerats i den senaste inriktningen för den nationella strategin 7 för stärkt brandskydd handlar bland annat om att antalet skadade och döda vid bostadsbränder ska minska, samt att andelen fungerande brandvarnare och annan brandskyddsutrustning ska öka. Denna vägledning är tänkt att fungera som ett stöd för att nå de formulerade målen i strategin."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 478.0, "y1": 271.6, "innehåll": "Aktiv mot brand Varumärket och samarbetet Aktiv mot brand utgår från den nationella strategin och har vuxit fram i samarbete med kommuner, myndigheter, branschorgani- sationer och intresseorganisationer. Varje organisation väljer själv inom vilket eller vilka områden de arbetar, men det gemensamma målet är att minska bostads- och dödsbränder. Tre sätt bedöms ge bäst effekt för att stärka den enskildes brandskydd. Arbetet fokuserar därför på åtgärder inom dessa: • individanpassat brandskydd – det vill säga ett stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer • riktade kommunikationsinsatser • kampanjen Aktiv mot brand ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 115.5, "y0": 630.1, "x1": 479.3, "y1": 763.5, "innehåll": "\\\"Denna vägledning berör toppen av triangeln i figur 2 , det vill säga bostäder där det bor särskilt riskutsatta individer. Triangeln i figuren är inspirerad av en mo- dell för preventivt folkhälsoarbete som ibland brukar kallas folkhälsomodellen. Individanpassat brandskydd är alltså en del av ett större brandskyddsarbete för bostäder, men fokuserat på personer som har särskilt hög risk att omkomma eller skadas svårt i en brand. I folkhälsomodellen motsvarar denna nivå \\\"indike- rad prevention\\\" – det vill säga förebyggande åtgärder riktade till personer som löper en uppenbar risk att drabbas av eller redan har ett problem som behöver förebyggas.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 480.8, "y1": 183.4, "innehåll": "Det är viktigt att känna till att det är olika befolkningsgrupper som oftare drabbas av brand respektive omkommer vid brand, och att orsakerna skiljer sig åt. Det krävs därför olika åtgärder för att minska bostadsbränder respektive före bygga dödsbränder. Det är också viktigt att komma ihåg att ett arbete för att minska antalet bostadsbränder inte med automatik innebär att färre personer omkommer vid brand. Individanpassat brandskydd är direkt kopplat till åtgärder som minskar risken för dödsbrand."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 115.5, "y0": 192.1, "x1": 476.1, "y1": 315.2, "innehåll": "Syfte Vägledningens syfte är att stödja och inspirera kommuner till att bedriva ett systematiskt arbetssätt för att: • identifiera personer med en förhöjd risk att omkomma eller skadas svårt vid brand, vilket ofta har ett samband med begränsad förmåga att reagera och agera • föreslå och erbjuda individanpassade riskreducerande åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 115.5, "y0": 317.4, "x1": 474.1, "y1": 367.9, "innehåll": "Vägledningen innehåller även exempel på arbetssätt från några av de kommu- ner som kommit en bit på väg med ett sådant arbete. Tanken med dessa exem- pel är att inspirera och visa hur arbetet kan genomföras."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 115.5, "y0": 376.7, "x1": 481.6, "y1": 566.5, "innehåll": "Problembild Det sker i genomsnitt 90 dödsbränder med cirka 100 döda per år i Sverige. Cirka 80 procent av bränderna inträffar i bostäder. När det gäller de som omkommer vid brand ses följande mönster: • det finns en tydlig överrepresentation av äldre personer • det finns vanligen fysiska, medicinska eller kognitiva orsaker till att dem som drabbas inte kan sätta sig i säkerhet • den sociala problematiken, såsom missbruk, är större bland medelålders än bland äldre • i åldersgruppen 20–64 år har det vid obduktion påvisats att det fanns alkohol i blodet före olyckan hos fler än hälften av dem som omkommit."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 115.5, "y0": 568.7, "x1": 481.4, "y1": 688.2, "innehåll": "Vi vet att rökning orsakar minst en tredjedel av dödsbränderna. Sannolikt orsa- kar den fler dödsbränder än vad som är känt eftersom en stor andel av döds- bränderna saknar känd brandorsak. Vid en majoritet av dödsbränderna saknas fungerande brandvarnare 8 . Mer statistik och information om påverkande fakto- rer hittar du i IDA 9 och Säkerhetens bestämningsfaktorer 10 . Forskningsresultat hittar du bland annat i rapporten Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder 11 . Om utvecklingen fortsätter och inga särskilda brandskyddsåtgärder genomförs visar prognoserna att antalet omkomna som är 80 år eller äldre kommer att öka"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 481.9, "y1": 321.4, "innehåll": "med cirka 30 procent till år 2030 12 . Bedömningen grundar sig på SCB:s befolk- ningsprognos om fler äldre och att den historiska riskutvecklingen fortsätter. Samhällets inriktning är att äldre personer och personer med vissa funktions- nedsättningar ska ha möjlighet att bo kvar i sin bostad så länge som möjligt och få individuellt anpassat stöd i form av vård, omsorg, hjälpmedel och anpassning av bostaden. Av betänkandet God och nära vård 13 framgår att hälso- och sjuk- vård i hemmet har blivit vanligare och förväntas öka, samt att personer som fått socialtjänstinsatsen särskilt boende beviljad har minskat. Det framgår också att en ordinarie bostad inte kan utgöra en vårdinrättning som är jämställd med sjukhus, även om bostaden anpassas för att viss, och i många fall avancerad el- ler specialiserad, hälso- och sjukvård ska kunna bedrivas där. Förutsättningarna är också annorlunda när vård ges i någons hem än vid en regelrätt vårdinrätt- ning, där lokaler och annan infrastruktur (såsom till exempel vatten och avlopp, brandskydd, hygien och hantering av riskavfall) är utformade för att kunna tillhandahålla kvalificerad vård. Det här är sådant man måste ta hänsyn till när man utformar lösningar för att kunna tillhandahålla mer vård nära människor och i deras hem."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 115.5, "y0": 519.9, "x1": 442.9, "y1": 548.5, "innehåll": "Rökning i soffa eller säng ligger bakom ungefär 30 procent av antalet omkomna vid brand. Foto: Pavel Koubek."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 115.5, "y0": 554.8, "x1": 472.1, "y1": 674.4, "innehåll": "Andra förändringar är den ökade livslängden och de äldres hälsotillstånd och ekonomi. Det är förändringar som har inneburit att äldre klarar sig själva på egen hand högre upp i åldrarna. Livslängden har ökat och antas fortsätta öka, vilket medför fler äldre. Dessutom vill många äldre bo kvar hemma så länge som möjligt. 14 Med stigande ålder tenderar funktionsnedsättningar att öka. Enligt SCB:s undersökning om levnadsförhållanden har cirka 10 procent av personerna i åldersgruppen 65–74 år rörelsehinder eller svåra rörelsehinder. För åldersgruppen 75–84 år är andelen cirka 24 procent 15 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 482.5, "y1": 528.4, "innehåll": "Det brandskydd som bygglagstiftningen ställer krav på i ordinärt boende förut- sätter att den boende själv kan agera och sätta sig i säkerhet om det skulle börja brinna. För de allra flesta är brandskyddet i en bostad fullt tillräckligt, så länge man har förmåga att upptäcka och agera om det börjar brinna, men för en liten del av befolkningen räcker det inte. Exempelvis är det ibland så att den alterna- tiva utrymningsvägen enligt bygglagstiftningen utgörs av stegutrustning, vilket förstås kan ställa till stora problem för någon som är rörelsehindrad. Det spelar heller ingen roll hur mycket brandvarnaren larmar vid brand om den boende ändå inte uppmärksammar signalen eller saknar förmåga att agera. Fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar kan vara anledningar till ett utökat behov av brandskydd, det kan även medicinpåverkan eller andra tillstånd vara. Oavsett orsak behöver särskilt riskutsatta individer ett stärkt brandskydd. Arbetet med att anpassa brandskyddet hos särskilt riskutsatta individer görs i varierande omfattning i landets kommuner. Området behöver uppmärk- sammas och finnas på agendan för förvaltningar och aktörer i kommunerna. För att kunna stödja enskilda och erbjuda en inventering och förstärkning av brandskyddet behövs en kontaktyta mellan kommunen och de individer som är särskilt riskutsatta. Insatserna riktats lämpligen främst mot personer som av olika anledningar är mer utsatta vid bränder. I denna vägledning ger vi exempel på riskgrupper som det är särskilt lämpligt att fokusera på. Vi ger även exempel på aktörer i kommunen som på olika sätt kommer i kontakt med personerna och som därför kan utgöra en viktig roll i arbetet med att stärka brandskyddet. Många får i dag hjälp med att anpassa sitt hem till de egna förutsättningarna utifrån aspekter som exempelvis tillgänglighet. Det kan till exempel handla om bostadsanpassning eller hjälpmedel. Det finns dock en risk att din kommun inte uppmärksammar behovet av att även anpassa brandskyddet hos individer som är i behov av det, till exempel i samband med en utredning om bistånd för stöd i den dagliga livsföringen. En sådan utredning kan omfatta allt som har betydelse när det gäller att bedöma om en person har en skälig levnadsnivå, däribland personlig säkerhet i form av till exempel brandskydd. Det finns bra och i många fall enkla lösningar som kan ge särskilt riskutsatta personer ett stärkt brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 318.0, "x1": 387.3, "y1": 368.7, "innehåll": "Exempel 2: Sammanställning av erfarenheter från dödsbrands undersökningar Utredare Mattias Sjöström, Räddningstjänsten Halmstad"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 368.0, "x1": 464.9, "y1": 420.4, "innehåll": "En äldre funktionshindrad kvinna som av hemtjänsten är en känd riskperson för rökning bedöms ha sängrökt med följd att brand uppstår i säng, madrass och sängkläder. Följden av detta blir att kvinnan själv får omfattande brännskador och avlider på sjukhus dagen efter branden."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 419.7, "x1": 461.4, "y1": 461.3, "innehåll": "Branden bedöms inledningsvis ha understötts av den liggsårsmadrass vars kompressor inledningsvis tillfört luft till glödbranden. Hur stor påverkan det haft har inte närmare analyserats."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 460.6, "x1": 465.4, "y1": 513.0, "innehåll": "Brandvarnare har funnits och fungerat och kvinnan själv ska ha ringt upp hem- tjänsten och meddelat att det brinner. Räddningstjänsten har fått larm och tydlig adress och kvinnan hittas omgående av rökdykare när väl räddningstjänsten är på plats."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 512.3, "x1": 462.9, "y1": 575.5, "innehåll": "Det är sorgligt att konstatera att en äldre funktionshindrad kvinna som är en känd sängrökare, och alltså känd av kommunen som en riskutsatt person, inte fått de säkerhetsinstallationer som skulle kunna ha förhindrat eller begränsat denna skada. Räddningstjänsten har till och med varit på platsen tre år tidigare med anledning av en cigarettfimp i en papperskorg."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 574.8, "x1": 460.4, "y1": 648.9, "innehåll": "Tidig upptäckt i kombination med tidigt larm och snabb hjälp till platsen är en viktig del vid denna typ av olyckor. Mobil sprinkler är ett mycket bra alternativ till de personer som bedöms ligga inom riskgruppen såsom äldre, funktions- hindrade, dementa och personer med sociala problem. Tidigare brandtillbud såsom brännmärken eller brand i papperskorg utgör en mycket tydlig varnings- signal på att något måste göras."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 648.1, "x1": 465.9, "y1": 700.6, "innehåll": "Ett komplement till mobil sprinkler är brandvarnare eller brandlarm kopplat till bemannad plats så att hjälp kan fås inom acceptabel tid. Räddningstjänsten har alltid en anspänningstid (tid för att komma i bilarna), en körtid och en angrepps- tid (hitta rätt dörr, få fram slang, öppna dörren o.s.v.)"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 699.8, "x1": 464.8, "y1": 763.1, "innehåll": "Självklart är det bäst att inte röka, men vi kan inte tvinga någon till att sluta med det. Därför behöver samhället ibland ta till andra åtgärder i form av att till exempel installera mobil sprinkler. När kvinnan försökt följa de restriktioner som man sagt fanns och bara rökte när hemtjänsten var hos henne uppstod i stället ett arbetsmiljöproblem för hemtjänstpersonalen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 98.6, "x1": 455.4, "y1": 369.4, "innehåll": "Förbättringsförslag Utredningen syftar i grunden till att förhindra eller begränsa liknande olyckor i framtiden. Här följder de viktigaste åtgärderna: • Se till att det finns tillgång till snabb hjälp. • Installera mobil sprinkler hos riskpersoner. Goda exempel Under utredningsarbetet har ett antal bra saker noterats trots den tragiska utgången vid denna olycka, bland annat: • Hemtjänstpersonal har noterat att personen är en riskperson. • Hemtjänstpersonalen har försökt att använda sig av restriktioner i syfte att minska risken. • Brandvarnare fanns och fungerade. • Kvinnan själv har ringt till hemtjänsten och larmat. • Hemtjänsten har omgående begett sig till platsen med nycklar. • Räddningstjänsten har blivit larmade och fått klara uppgifter om plats och situation. • Räddningstjänstens rökdykare fann kvinnan mycket snabbt. • Akutsjukvård och direkt transport med ambulans till sjukhus genomfördes."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 369.0, "x1": 466.7, "y1": 484.0, "innehåll": "\\\"Koppling till trygghetslarm Uppmärksammandet av denna typ av bränder har lett till att alla som har trygg- hetslarm numera har röklarm kopplat till trygghetslarmet. Trygghetslarmet är vidarekopplat till kommunens trygghetslarmcentral. När larm inkommer försöker de att upprätta en muntlig kontakt med den larmande för att undersöka vad som hänt. Vid utebliven kontakt eller om brand misstänks larmar trygghetslarmcen- tralen räddningstjänsten via SOS Alarm. SOS Alarm har i sin tur instruktionen att denna typ av ärende, det vill säga larm från trygghetslarmcentral, direkt går vidare till räddningstjänsten som \\\"brand i byggnad\\\".\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 115.5, "y0": 75.9, "x1": 481.4, "y1": 237.8, "innehåll": "Vissa personer är särskilt riskutsatta Trots att risken för brand är högre hos vissa grupper är det i andra grupper som risken att omkomma är störst. Risken för att det ska brinna i bostaden är högre bland dem med hög utbildningsnivå och i hushåll med barn i åldrarna sex till tolv år. Hos äldre och hos dem som bor i hyresrätt är risken mindre. Men trots att bränder hos äldre är mindre vanliga leder dessa bränder oftare till allvarligare skador eller dödsfall. Personer i åldersgruppen 65 år och äldre är överrepresenterade i dödsbränder och det är vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. Flest dödsfall inträffar under vintermånaderna, på helger, och under nattetid."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 115.5, "y0": 246.5, "x1": 482.6, "y1": 719.9, "innehåll": "\\\"Riskfaktorer, skyddsfaktorer och klusteranalys Genom att jämföra statistik från bostadsbränder där ingen person omkommit med statistik från bostadsbränder med dödlig utgång kan faktorer som utgör en förhöjd risk identifieras, det vill säga faktorer som skiljer en \\\"vanlig\\\" bostads- brand från en dödsbrand. På så sätt får vi kunskap om vilka brandorsaker, start- utrymmen, tider på dygnet med mera som är mer drabbade av döds bränder. Rökning och alkohol presenteras som riskfaktorer i flera studier runtom i världen, bland annat i rapporten Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder 16 . Här framförs följande: \\\"Högre risk att dö i bostadsbränder har påvisats bland de mer sårbara, dem som bor ensamma, har låga inkomster, inte arbetar, bor i lägenhet, är rörelsehindrade och bland dem som inte äger sitt boende.\\\" Det är dock viktigt att inte begränsa arbetet med att stärka brandskyddet för sär- skilt riskutsatta individer till något av ovanstående förhållandena, exempelvis boendeformen – det är riskbeteendet hos den enskilde och de förutsättningar individen har att reagera och agera som styr behovet av ett stärkt brandskydd. Personer som överlever bränder är vanligtvis inte påverkade av alkohol eller droger. Eftersom olika typer av funktionsnedsättningar är vanligare hos dem som omkommer i bränder innebär det motsatta förhållandet i hög grad en skyddsfaktor, det vill säga en faktor som leder till en lägre risk. Samma sak gäller för närvaro av en eller flera personer som kan hjälpa till i en brandsituation, ex- empelvis en partner. En grundläggande skyddsfaktor verkar vara att den boende behöver ha kapacitet att hantera en bostadsbrand för att överleva, det vill säga ha förmåga att själv eller med hjälp av andra snabbt reagera och utrymma bostaden. Det finns även forskning 17 som beskriver sociodemografiska förklaringar till risk- respektive skyddsfaktorer ur ett dödsbrandsperspektiv. När man jämfört personer som har dött i bostadsbränder med motsvarande kontrollgrupp i sam- hället, det vill säga levande personer i samma ålder och av samma kön i samhäl- let i stort, har riskfaktorer och skyddsfaktorer kunnat beskrivas. Bland annat framgår att några av de viktigaste skyddsfaktorerna ur ett socio- demografiskt perspektiv är att ha en sammanboende partner, vara född utanför Europa och vara i sysselsättning. På andra sidan av skalan, det vill säga riskfak- torer i detta sammanhang, finns förhållanden som till exempel försörjningsstöd eller låg inkomst.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 475.2, "y1": 155.8, "innehåll": "För att upptäcka och beskriva typiska scenarier för dödsbränder i bostäder har MSB genomfört en så kallad klusteranalys 18 med brand- och individspecifika variabler ur dödsbrandsstatistiken. Olika aktörer och lämpliga val av förebyg- gande åtgärder behöver samverka för att motarbeta dessa scenarier genom ett effektivt skadepreventivt arbete."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 115.5, "y0": 162.4, "x1": 437.6, "y1": 182.5, "innehåll": "Figur 4. Andel döda till följd av bränder, grupperat på de vanligaste orsakerna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 320.9, "y0": 192.8, "x1": 462.7, "y1": 249.7, "innehåll": "30 % Branden är rökningsrelaterad, startföremål är ofta säng eller soffa i vardagsrum eller sovrum. Ofta alkohol- påverkade män i åldersspannet 45–64 år. Dödsorsaken är ofta rökförgiftning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 361.7, "y0": 405.2, "x1": 462.4, "y1": 498.6, "innehåll": "17 % Branden är röknings- relaterad, startföremål är ofta kläder som antänder, men sällan någon större spridning. Inträffar ofta i köket under dagtid, det är främst kvinnor 80+ som drabbas. Dödsorsaken är ofta brännskada."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 130.2, "y0": 194.0, "x1": 263.2, "y1": 232.5, "innehåll": "25 % Inträffar nattetid i småhus, orsaken är oftast okänd. Typiska åldrar hos de omkomna är 45–64 år."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 130.2, "y0": 449.5, "x1": 336.4, "y1": 497.2, "innehåll": "13 % Inträffar i småhus, vanliga brandorsaker är tekniska fel, värmeöverföring, felaktig elektrisk utrustning och felanvändning av eldstäder. Två åldersgrupper är vanliga: 5–19 år och 80+. Dödsorsaken är ofta rökförgiftning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 130.2, "y0": 345.5, "x1": 203.4, "y1": 438.9, "innehåll": "8 % Bränder som börjar i köket, ofta i närheten av eller på spisen. Dödsorsaken är ofta rökförgiftning, alkoholpåverkan finns ofta med i sammanhanget."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 130.2, "y0": 258.9, "x1": 217.7, "y1": 315.7, "innehåll": "7 % Avsiktliga bränder som drabbar män i åldrarna 20–64 år. Ofta används någon brandfarlig vätska."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 115.5, "y0": 287.0, "x1": 481.5, "y1": 558.4, "innehåll": "\\\"I studien \\\"Personalen kommer och går, systematiken består\\\" 19 framgår att drygt hälften av kommunerna uppger att de arbetar med att individanpassa brand- skyddet hos särskilt riskutsatta individer, men att många saknar en utarbetad strategi och systematik. En utarbetad systematik är en generell framgångsfaktor för att långsiktigt upprätthålla ett arbete som syftar till att identifiera särskilt riskutsatta individer och stärka deras brandskydd. Saknas systematiken blir verksamheten i större utsträckning beroende av enskilda individers intresse av att driva frågan. Det är dock viktigt att påpeka att ett systematiskt arbete inte per automatik leder till en framgångsrik verksamhet. De rutiner och metoder som etableras måste fortfarande vara noga avvägda och anpassade efter kom- munens förutsättningar. Ett systematiskt arbete har inget slut, men väl en början. Det är inte helt ovanligt att nya arbetsuppgifter inledningsvis planeras och drivs i någon form av projektorganisation. Arbetsuppgifter och arbetssätt behöver därefter ingå i den ordinarie verksamheten för att fortsättningsvis kunna drivas kontinuerligt och systematiskt. För att övergången från projektorganisation till förvaltnings- skede ska fungera bra behövs hög personalkontinuitet. Med alltför stor om- sättning av personal riskerar arbetet att tappa fart och värdefull kunskap kan förloras.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 115.5, "y0": 567.1, "x1": 478.0, "y1": 673.7, "innehåll": "Steg för steg på en överordnad nivå Det så kallade PDCA-hjulet 20 ( figur 5 ) kan användas både för införande av själva arbetsmodellen och för det löpande arbetet med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta individer. I detta kapitel beskriver vi införandet av arbets- modellen och i det följande kapitlet beskriver vi själva arbetet med att stärka brandskyddet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 115.5, "y0": 309.3, "x1": 479.7, "y1": 492.8, "innehåll": "Beslut och politisk förankring All kommunal verksamhet är politiskt styrd. Det är därför viktigt att redan inledningsvis involvera politikerna i berörda nämnder. Gör ni det kan planerna på utvecklingsarbetet förankras i enlighet med de rutiner som finns i respektive kommun. Eftersom det ofta är lättare att ta ställning till konkreta förslag och idéer kan ett inledande informationsmöte förslagsvis innehålla en presentation av problembilden kompletterad med lokal statistik och ett utkast till arbetsplan. På Socialstyrelsens och MSB:s webbplatser hittar du kompletterande material som är framtaget som stöd till denna vägledning. Den politiska förankringen är en förutsättning för att projektet ska få ett tydligt uppdrag, rätt mandat och tillräckliga resurser så att det så småningom kan bli en naturlig del av kommunens breda systematiska säkerhetsarbete."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 91.7, "x1": 461.4, "y1": 206.0, "innehåll": "Exempel 3: Beskrivning av projekt i Uppsala och örebro I Uppsala kommun informerades både dåvarande äldrenämnden och Rädd- ningsnämnden tidigt om projektet. Politikerna anser att uppgifterna är priori- terade och att samtliga utförare av hemvård i kommunen behöver genomföra dem. Därför har äldrenämnden beslutat att ändra sitt förfrågningsunderlag vid upphandling enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) 21 . Förändringen i förfråg- ningsunderlaget tydliggör utförarnas ansvar för det brandförebyggande arbetet med hjälp av riskanalyser på individnivå. Tidigare ingick enbart ett ansvar att göra en riskanalys för verksamheten som helhet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 205.3, "x1": 465.4, "y1": 290.1, "innehåll": "Arbetet ihop med äldrenämnden och utbildning av hemtjänstpersonal som gör riskanalyser på individnivå pågår fortfarande. Dessutom utbildas kommunens biståndshandläggare. Biståndshandläggare blir kontaktade när åtgärder i hem- met blir aktuella. Uppsala brandförsvar är rådgivande i frågor om brandsäker- het. Ett liknande arbete är även initierat i östhammars kommun. Brandförsvaret arbetar för närvarande med att bredda arbetet till att beröra fler nämnder och organisationer i de kommuner som ingår i förbundet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 136.7, "y0": 289.4, "x1": 458.8, "y1": 352.6, "innehåll": "I örebro kommun förankrades de inledande pilotförsöken hos det ansvariga kommunalrådet. Försöken innebar att tre mobila sprinklersystem installerades hos enskilda. De berörda driftsnämnderna informerades och responsen för att genomföra försöken var mycket positiv. Respektive verksamhet har sedan beslutat och finansierat ytterligare inköp av fler system."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 115.5, "y0": 375.5, "x1": 478.9, "y1": 426.0, "innehåll": "Det är bra att på ett tidigt stadium besluta om att infoga arbetsuppgifterna i berörda verksamhetsplaner. Därför kan det vara lämpligt att försöka anpassa planeringen av de nya arbetsuppgifterna till kommunens årliga budgetplanering."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 115.5, "y0": 434.7, "x1": 471.0, "y1": 507.9, "innehåll": "Identifiera aktörer I arbetet med att identifiera särskilt riskutsatta individer och stärka deras brandskydd behöver flera aktörer samarbeta. Förutom individen själv är olika samhälls funktioner inom kommunen och regionen viktiga aktörer."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 115.5, "y0": 498.8, "x1": 481.1, "y1": 687.3, "innehåll": "Aktörer inom kommunen kan vara kommunal hälso- och sjukvård, social- tjänst och räddningstjänst. Personal inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården, som till exempel handläggare, arbetsterapeuter, sjukskö- terskor och omsorgspersonal, har erfarenhet och rutin av att bedöma personers förmåga att klara sig själva. De känner också ofta till om en person är särskilt riskutsatt eller har ett visst riskbeteende. Det kan till exempel handla om per- soner som röker, ofta glömmer att stänga av spisen eller tar starka mediciner. Räddningstjänsterna har i stället kunskap om och erfarenhet av brandskydds- frågor. Genom att olika aktörer samverkar kan bostadens brandskydd för särskilt riskutsatta individer anpassas i större grad. Vid bland annat kartläggning av behov av åtgärder och utformningen av sam- verkan mellan olika aktörer är det viktigt att tänka på de sekretessregler som gäller för att samla och dela information om individer."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 462.0, "y1": 147.7, "innehåll": "För att hitta vem som kan nå målgrupperna kan man dela in dessa i mindre grupper, exempelvis utifrån om de inte har, ansöker om eller har stöd från social tjänsten eller hälso- och sjukvård. Här följer ett förslag på indelning: • Individer som inte har stöd ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 139.6, "y0": 138.5, "x1": 471.7, "y1": 202.9, "innehåll": "Exempel på aktörer: närstående, den enskilde själv, regionen (exempelvis primärvård, hör- och syncentraler, hjälpmedelscentraler), pensionärs- organisationer, brukarorganisationer, räddningstjänsten i samband med räddningsinsats eller hembesök, sotare, ambulansen med flera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 128.2, "y0": 196.6, "x1": 442.7, "y1": 260.9, "innehåll": "• Individer som ansöker om stöd . Exempel på aktörer: handläggare inom socialtjänsten (exempelvis bistånds handläggare, socialsekreterare), legitimerad personal inom kommunal hälso- och sjukvård med flera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 128.2, "y0": 254.6, "x1": 477.2, "y1": 332.7, "innehåll": "• Individer som beviljats stöd . Exempel på aktörer: handläggare inom socialtjänst, legitimerad personal inom kommunal hälso- och sjukvård, hör- och syncentraler, hjälpmedels- centraler, personal som arbetar i hemtjänst eller i särskilt boende, personliga assistenter, boendestödjare med flera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 115.5, "y0": 334.9, "x1": 472.9, "y1": 438.2, "innehåll": "Inom en kommun kan det finnas ytterligare aktörer, eller funktioner, som kan bidra till arbetet med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta individer. Till exempel: • fixartjänst • bostadsanpassningshandläggare • anhörigstödjare."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 115.5, "y0": 440.4, "x1": 471.6, "y1": 618.3, "innehåll": "I vissa kommuner genomförs uppsökande hembesök hos äldre personer som inte har några insatser från kommunen. åldersgränsen varierar från kommun till kommun, men syftet är vanligtvis detsamma, nämligen att bibehålla själv- ständighet och hälsa samt att minska graden av sjuklighet och vårdberoende hos äldre. Vad hembesöken består av varierar mellan olika verksamheter och kommuner, men de kan till exempel innefatta information om: • hur kommunens äldreomsorg fungerar • fallförebyggande åtgärder • risker i hemmet • aktiviteter i närområdet • livsstilsrelaterade faktorer såsom motion, sömn, kost och näring."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 115.5, "y0": 620.5, "x1": 478.8, "y1": 726.3, "innehåll": "Andra inslag är hälsokontroller och kartläggning av olika funktionsförmågor. Det finns inget som hindrar att personalen som genomför dessa hembesök även värderar brandskyddet om den enskilde så medger, eller åtminstone infor- merar om brandskydd. Det kan vara bra att ta reda på om det finns planer på andra övergripande insatser i kommunen som omfattar de tilltänkta grupperna och om det i sådant fall finns fördelar med att samordna de olika insatserna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 91.7, "x1": 464.8, "y1": 216.8, "innehåll": "Exempel 4: Beskrivning av projekt i Varberg Varbergs kommun inledde för några år sedan ett omfattade arbete med att individanpassa brandskyddet hos utsatta riskgrupper. Projektet kallas BoBRA. När arbetet påbörjades ville man hitta en grupp att inledningsvis inrikta brand- skyddsarbetet mot. Det visade sig att larmpatrullerna för trygghetslarmen skulle göra hembesök hos alla trygghetslarmskunder eftersom alla trygghetslarm i kommunen skulle bytas ut. Larmpatrullerna fick i uppgift att inventera och infor- mera om brandskydd när de ändå var ute hos trygghetslarmskunderna. Man kunde alltså använda de kontaktvägar mot enskilda som redan fanns och tack vare det kom arbetet igång relativt snabbt."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 216.1, "x1": 461.4, "y1": 279.3, "innehåll": "2013 bildades förbundet Räddningstjänsten Väst , där Varberg och Falkenberg  ingår. Deras trygghetsteam har tagit över larmpatrullernas arbete och 2014– 2015 inventerade de trygghetslarmen i båda kommunerna. Detta görs nu varje gång som kommunerna upphandlar trygghetslarm, vilket innebär en systema- tisk och återkommande inventering vart fjärde år."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 115.5, "y0": 302.2, "x1": 480.1, "y1": 780.5, "innehåll": "Räddningstjänsten kan bistå med utbildning inom området samt hjälpa till med bedömningar av brandskyddet och ge förslag på åtgärder. Beroende på om- fattningen av de föreslagna åtgärderna i ett specifikt ärende kan den enskilda behöva ge sitt samtycke. Räddningstjänsten kan även utföra tillsyn enligt LSO. Du kan läsa mer om lagstiftningen samt om tillsyn enligt LSO i bilaga 1 . Rädd- ningstjänsten bedriver i dag även ett brett brandförebyggande arbete, bland annat genom information och utbildning, hembesök med mera. Vid larm kan de dessutom komma i kontakt med särskilt riskutsatta individer som kanske inte har kontakt med någon annan samhällsinstans. Kommunen ansvarar i brandförebyggande syfte för att sotning och brand- skyddskontroll av eldstäder sker. Sotare och skorstensfejartekniker besöker byggnader där det finns fasta förbränningsanordningar, exempelvis bostäder med eldstäder, och kan därmed vara en av de aktörer som kan uppmärksamma riskutsatta individer i deras hemmiljö. Efter samtycke från individen kan de meddela andra aktörer inom kommunen. De kan även ge viss information till den enskilde, exempelvis en broschyr om hur brandskyddet kan stärkas. Det är viktigt att samverka med fastighetsägaren till byggnaden där den riskutsatta individen bor, givetvis efter den enskildes samtycke. Det kan finnas mycket att vinna genom en god samverkan och ju tidigare kontakten tas, desto bättre. Det går då att föra en diskussion om fördelning av ansvar, kostnader med mera, vilket även kan underlätta att genomföra vissa åtgärder. Fastighetsägaren har en naturlig roll när det gäller brandskydd, vare sig det handlar om ett ordinärt boende eller ett särskilt boende. För att leva upp till skyldigheterna i LSO behöver man ofta bedriva ett systematiskt brandskydds- arbete. I det arbetet ingår till exempel att fördela och samordna ansvaret för brandskyddet mellan fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Grundprincipen i LSO är att den som har faktisk och rättslig möjlighet att verkställa en åtgärd ansvarar för den. Detta innebär ofta att fastighetsägaren an- svarar för saker som tillhör byggnaden och dess fasta installationer medan nytt- janderättshavaren ansvarar för att lägenheten används på ett ansvarsfullt sätt. Med nyttjanderättshavare avses vanligtvis personer som bor i ordinärt boende (hyres- eller bostadsrätt) och i särskilt boende personer med hyres kontrakt. Det kan vara bra att tydliggöra vem som har vilket ansvar i exempelvis hyreskon- traktet eller genom en särskild gränsdragningslista."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 471.2, "y1": 247.5, "innehåll": "Utöver kommunen och regionen finns ytterligare aktörer som kan hjälpa till att identifiera riskindivider och informera om vad den enskilde kan göra själv. Exempel på sådana är: • fastighetsägare (privata och kommunala) • polisen • överförmyndarnämnder • Stadsmissionen eller motsvarande • Röda korset • pensionärs- och brukarorganisationer • församlingar."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 115.5, "y0": 253.4, "x1": 476.5, "y1": 376.1, "innehåll": "Kartlägg behovet av åtgärder För att kunna utföra ett arbete som syftar till att stärka brandskyddet hos särskilt riskutsatta individer behöver man kartlägga vilket behov som finns. En viktig resurs i det arbetet är aktörernas personal som behöver utbildas för att få kunskap inom brandsäkerhetsområdet. I många fall känner erfaren personal redan till vilka personer som är särskilt riskutsatta, och de kan därför relativt enkelt göra en bedömning av hur många som kan behöva någon form av för- stärkt brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 136.7, "y0": 401.8, "x1": 464.9, "y1": 494.6, "innehåll": "Exempel 5: Kartläggning av riskutsatta individer i örebro För att få en uppfattning om problemets storlek tog kommunledningskontorets säkerhetsenhet i örebro kommun initiativ till en kartläggning av särskilt risk- utsatta individer i kommunens verksamheter. Undersökningen genomfördes genom en webbenkät riktad till enhetschefer inom förvaltningen för funktions- nedsatta, vård- och omsorgsförvaltningarna samt socialförvaltningarna. Enkäten innehöll tre delar:"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 135.3, "y0": 490.7, "x1": 447.9, "y1": 521.5, "innehåll": "1. Frågor om organisatoriska uppgifter samt uppgifter om totalt antal brukare inom respektive verksamhet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 135.3, "y0": 518.0, "x1": 456.4, "y1": 562.4, "innehåll": "2. Frågor där enhetscheferna skulle uppskatta antalet brukare som stämmer in på den problembild som definierats och beskrivits i enkäten. 3. Frågor om befintligt brandskydd i aktuella bostäder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 115.5, "y0": 584.9, "x1": 466.8, "y1": 771.3, "innehåll": "För att kunna prioritera var åtgärder ska sättas in är det nödvändigt att tänka in individers olika riskfaktorer. Här följer några riskfaktorer som du behöver känna till och kanske ta hänsyn till under kartläggningen: • rökning • missbruk och beroende • fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar • ensamboende • demenssjukdom • psykisk sjukdom och psykisk störning • tidigare inträffade tillbud • självmordsbenägenhet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 479.9, "y1": 232.7, "innehåll": "Styrning och processbeskrivning För att driva ett projekt och därefter åstadkomma ett systematiskt och lång- siktigt arbete med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta individer behövs en tydlig ansvarsfördelning. Var ansvaret bör läggas beror på hur kommunen är organiserad samt vilken grupp av personer som kommunen inledningsvis väljer att fokusera på. Allt arbete som beskrivs i denna vägledning innebär samverkan mellan flera kommunala förvaltningar samt andra aktörer som exempelvis fastighetsägare. Det kan underlätta om de inblandade aktörer- na har en överenskommelse om vem som har vilket ansvar, och vem som ska stå för de kostnader som kan uppkomma."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 258.5, "x1": 464.9, "y1": 426.8, "innehåll": "Exempel 6: Samarbete i Uppsala kommun Under 2010 startade Uppsala brandförsvar ett projekt med målet att öka säker- heten för personer med behov av hjälpinsatser i eget boende och på omvård- nadsboenden i kommunen. Projektet syftade till att förbättra brandskyddet för dessa grupper samt att minska risken och konsekvenserna av en eventuell brand. Efter projektets start insåg Uppsala brandförsvar att de behövde ha stöd i sitt arbete från de i kommunen som i sin dagliga verksamhet hanterar dessa målgruppers behov. Det ledde till ett samarbetsprojekt mellan dåvarande Kontoret för hälsa, vård och omsorg och Uppsala brandförsvar. Efter projekt- tiden övergick arbetet till att ingå i den ordinarie verksamheten. Ansvaret för det löpande arbetet ligger numera på äldreförvaltningen, och brandförsvaret har en stödjande roll som sakkunnig i brandskyddsfrågor. Brandförsvaret utbildar också vårdpersonal i grundläggande brandskydd och hur de kan använda en checklista för att göra individuella riskanalyser."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 484.6, "x1": 466.4, "y1": 598.9, "innehåll": "Exempel 7: Samarbete i Linköpings kommun I Linköpings kommun startade arbetet med att inventera behovet av stärkt brandskydd i särskilda boenden som ett gemensamt initiativ från äldrenämnden och dåvarande avdelningen Säkerhet och juridik inom kommunledningskon- toret. Numera ansvarar verksamhetscheferna inom både de kommunala och privata omsorgsverksamheterna i kommunen för att det löpande arbetet med att identifiera personer med behov av stärkt brandskydd genomförs. Säkerhet- senheten är dock fortsatt delaktig och har en stöttande roll i arbetet med att bedöma risker och tillgodose behovet av utökat brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 136.7, "y0": 91.9, "x1": 441.7, "y1": 138.2, "innehåll": "\\\"Exempel 8: Vid införandet av individanpassat brandskydd i Räddningstjänsten östra Götaland gjordes en inventering av \\\"Vem kan göra vad?\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 137.3, "y0": 144.1, "x1": 330.2, "y1": 202.7, "innehåll": "Politiska nivån Beslut i direktion eller nämnd. Beslut i kommunstyrelsen. Förankring."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 137.3, "y0": 203.6, "x1": 445.9, "y1": 455.8, "innehåll": "\\\"Räddningstjänsten Utbildning: • internt • externt, alla yrkesgrupper som jobbar i hem. Hembesök: • generella • riktade kommunikationsinsatser exempelvis till äldre. Hembesök hos individer med förhöjd risk. Kommunikation såsom till exempel information till • pigga seniorer • närstående • riskindivider direkt eller via biståndshandläggare och senior- rådgivare. Tillsyner i bostäder. \\\"Larm\\\"-mottagning – närstående, hemtjänst, fastighetsägare eller dylikt ska kunna larma om riskindivider. Driva och utveckla arbetet med individanpassat brandskydd och vara sakkunnig inom området. Uppföljning, analys och erfarenhetsåterföring (träffar med och mellan kommunerna). \\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 137.3, "y0": 445.1, "x1": 445.2, "y1": 595.6, "innehåll": "\\\"äldreomsorgen Kartläggning (nulägesbeskrivning). Riksinventering hos brukare och identifiering av riskindivider (med hjälp av checklista). Rapportering till räddningstjänsten om behov av fördjupad bedömning. Utbildning av egen personal. \\\"Akut-väska\\\" för brandskydd (batterier, brandvarnare, informa- tionsmaterial).\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 137.3, "y0": 585.9, "x1": 444.9, "y1": 699.5, "innehåll": "Fastighetsägare Systematiskt brandskyddsarbete. Bovärdar och fastighetsskötare med brandskyddskompetens. Identifiera riskindivider. Rapportera till räddningstjänsten om behov av fördjupad bedömning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 137.3, "y0": 697.8, "x1": 448.5, "y1": 762.7, "innehåll": "\\\"Ambulans Polis \\\"Akut-väska\\\" för brandskydd (batterier, brandvarnare, informa- tionsmaterial). Erbjuda riskindivider hjälp från räddningstjänsten och om möjligt rapportera till räddningstjänsten om behov av fördjupad bedömning.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 115.5, "y0": 77.2, "x1": 476.8, "y1": 199.3, "innehåll": "Ta hjälp av ska-krav i upphandlingar Ett sätt att påverka inriktningen av exempelvis hemtjänsten är att vid upp- handling av utförare enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), styra arbetet genom tydliga så kallade ska-krav. Genom att ha med brandsäkerhetsaspekter i förfrågnings underlaget när kommunerna upphandlar exempelvis vård- och omsorgs tjänster kan krav på systematiskt säkerhetsarbete skrivas in i de avtal som upprättas. Det är här grunden läggs för möjligheten att följa upp verksam- heternas systematiska säkerhetsarbete."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 136.7, "y0": 225.1, "x1": 430.5, "y1": 274.7, "innehåll": "Exempel 9: Exempel från Uppsala på krav vid upphandling 4.2.8.1 Brand och säkerhet"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 136.7, "y0": 273.9, "x1": 460.4, "y1": 315.6, "innehåll": "Rutin för brand och säkerhet finns i utförarens ledningssystem. Utföraren ansvarar för att följa de styrdokument som gäller kring brand och säkerhet och genomför riskanalyser hos den enskilde för att minimera risker inom området."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 137.9, "y0": 325.1, "x1": 451.7, "y1": 498.0, "innehåll": "Ska-krav Kontrollpunkter Vid fel eller brist Utföraren ska vara insatt, och bedriva systematiskt brandskyddsarbete, i enlighet med de krav som gäller i lag. Uppföljning Ansvar och sanktion enligt 5.4.1.2 Utföraren ska genomföra riskanalys på individnivå med påföljande åtgärdsprogram så att hög säkerhet erhålls för den enskilde. Uppföljning Ansvar och sanktion enligt 5.4.1.2 Utföraren ska vid förfrågan bistå med uppgifter till Uppsala kommuns skadeföre- byggande arbete. Uppföljning Ansvar och sanktion enligt 5.4.1.2 Utförare ska tillse att personal utbildas inom förebyggande säkerhets- och brand- skyddsarbete under avtalsperioden Uppföljning Ansvar och sanktion enligt 5.4.1.2"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 115.5, "y0": 542.1, "x1": 474.0, "y1": 650.4, "innehåll": "Processbeskrivning ger överblick En processbeskrivning är ett bra hjälpmedel för att få en överblick över vilka moment som behöver ingå för att få ett bra flöde i arbetsgången. Det går att visa de olika momentens inbördes förhållande så att alla inblandade kan se sin egen roll, och processbeskrivningen kan användas för att informera samtliga berörda om hur arbetet är tänkt att ske. Socialstyrelsen och MSB har använt den som inspiration till beskrivningen i figur 6 , som finns i nästa kapitel."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 440.7, "x1": 447.4, "y1": 471.5, "innehåll": "1. Kontakt mellan kommun och brukare kan ske på flera sätt, till exempel via hemvårdsinsatser, hemrehabiliteringen eller biståndsprövning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 465.1, "x1": 453.4, "y1": 496.0, "innehåll": "2. Genomförandet sker i dialog med individen och utgår från checklistan fram- tagen av Räddningstjänsten Syd ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 489.5, "x1": 448.5, "y1": 520.4, "innehåll": "3. Utifrån resultatet från genomgången görs en bedömning av behovet av ett stärkt brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 514.0, "x1": 394.4, "y1": 534.0, "innehåll": "4. Inget behov av åtgärder kan identifieras, gå vidare till steg 8."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 527.6, "x1": 462.9, "y1": 580.1, "innehåll": "5. Vid genomgången görs bedömningen att individen behöver ett stärkt brand- skydd i form av direkta åtgärder, till exempel byte av batteri i brandvarnare, information, inköp av brandfilt med mera. Exempel på enklare åtgärder går att finna i checklistan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 573.6, "x1": 463.5, "y1": 639.7, "innehåll": "6. Vid genomgången görs bedömningen att enklare åtgärder inte är tillräckliga. I detta läge är det viktigt att involvera närstående om möjligt och/eller fastig- hetsägaren samt diskutera ärendet i lämpligt internt forum. Räddningstjänsten kan vara ett stöd här. 7. Identifierade åtgärder i steg 5 och 6 genomförs."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 633.3, "x1": 456.5, "y1": 664.2, "innehåll": "8. Checklistan, beslut och eventuella åtgärder dokumenteras i eget internt sys- tem för uppföljning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 135.3, "y0": 657.7, "x1": 463.5, "y1": 688.6, "innehåll": "9. Arbetet med att undersöka behov av ett stärkt brandskydd bör ske kontinuerligt. Uppföljning rekommenderas en gång om året."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 136.7, "y0": 688.2, "x1": 461.9, "y1": 740.6, "innehåll": "Processkartan togs fram i början på projektet - vid utbildning uppmanas delta- garna att använda processkartan och checklistan kontinuerligt, men det upp till förvaltningen eller enhetschefen. Numera omfattas Malmö, Kävlinge, Lund och Eslövs kommuner."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 480.7, "y1": 260.3, "innehåll": "\\\"Organisera och etablera samarbets- och arbetsrutiner Utifrån framtagen och antagen processbeskrivning behöver parterna organi- sera samarbetet och skapa forum för samordning, planering, uppföljning och förbättring. Det är viktigt att arbetssätten dokumenteras och formaliseras så att det inte hänger på enskilda individer och \\\"eldsjälar\\\" att det består. Genom att involve- ra flera personer inom respektive aktör så blir arbetet brett förankrat och inte personberoende. \\\"Arbetet är startat för att vi helt enkelt inte ska vara beroende av just eldsjälar för att arbetet ska bedrivas. Förr var det ju så att det hängde på varje enhets- chef att avgöra hur brandskyddet skulle se ut. Det fanns riktlinjer, men numera är det mer formaliserat och skallkrav på hur det ska se ut.\\\" 23\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 115.5, "y0": 269.0, "x1": 482.6, "y1": 632.0, "innehåll": "Kunskapsuppbyggnad Det behövs beslut från både politisk ledning och förvaltningsledning för att nya arbetsuppgifter ska bli en del av den ordinarie verksamheten. Ett sätt att bereda väg för beslutsprocessen kan vara att utbilda ledamöter i berörda nämnder och tjänstemän i förvaltningar om hur problembilden ser ut och grunderna kring brand och brandskydd. Förankring och förståelse för arbetsuppgifterna behövs i alla delar av en organisation. Den personal som ska bedöma brandskyddet hos enskilda behöver ha viss kunskap om bränder och brandskydd. Många yrkesgrupper har förmodligen redan fått någon form av grundläggande brandkunskapsutbildning. Det är dock enbart i särskilt boende som det finns personal på plats dygnet runt. Sannolik- heten för att personal finns på plats hos den enskilde precis när en brand uppkommer är därför ytterst liten. Det händer dock att hemtjänstpersonal är först på plats vid en brand efter att de har blivit larmade genom trygghetslar- met. Därför är det viktigt att även personal som arbetar i ordinärt boende får genomgå brandutbildning som syftar till att öka förmågan att hantera en upp- kommen brand, och vilka risker hanteringen av en brand kan innebära. Störst fokus bör dock handla om förmågan att se risker och riskbeteenden hos den enskilde samt att veta hur olika risker kan förebyggas, snarare än förmågan att hantera en uppkommen brand. Som till exempel hemtjänstpersonal kan man råka hamna i en brandsituation i en ordinär bostad, bland annat vid larm från ett trygghetslarm. Hemtjänstper- sonalen har inte ansvar att utrymma en enskild individ från sin bostad. Persona- len kan göra så gott de kan i situationen, men på ett säkert sätt. Den generella skyldigheten vid en brand är att varna och tillkalla hjälp (larma)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 136.7, "y0": 91.7, "x1": 466.7, "y1": 206.0, "innehåll": "Exempel 11: Kostnadsfri brandskyddsutbildning Både Räddningstjänsten Syd och Uppsala brandförsvar erbjöd kostnadsfria brandförebyggande utbildningar för alla utförare av hemvård i kommunerna. Under utbildningarna lades stort fokus på den checklista som personalen an- vänder som arbetsmaterial när de erbjuder enskilda riskinventeringar i någons bostad. Innehållet i checklistan förklarades, bland annat med konkreta exempel. Under utbildningarna fick deltagarna information om att det brandförebyggande arbetet med hjälp av checklistorna kommer att fortsätta framöver och alltså bli en permanent del i den ordinarie verksamheten."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 136.7, "y0": 205.3, "x1": 449.4, "y1": 246.9, "innehåll": "Räddningstjänsten Syd erbjuder fortfarande denna typ av utbildningar efter önskemål från socialtjänsten. De gör både uppföljningar för dem som redan gått utbildningen och utbildar nyanställd personal."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 136.7, "y0": 246.2, "x1": 466.2, "y1": 309.4, "innehåll": "Uppsala brandförsvar erbjöd de kostnadsfria utbildningarna under den ett år långa projekttiden. Nu har de avtal med sina tre kommuner, det vill säga Uppsala , Tierp och östhammar , och erbjuder utbildning till hemtjänstutförare enligt ett prisavtal. Kommunerna har uppföljningsansvar, men brandförsvaret stöttar dem i det arbetet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 115.5, "y0": 332.3, "x1": 478.6, "y1": 479.4, "innehåll": "Det kan vara obligatoriskt utifrån kommunens riktlinjer att erbjuda risk- inventering hos enskilda. En viktig del i utbildningen av socialtjänst- och omsorgs personalen som ska utföra arbetsuppgifterna är att klargöra att uppgiften trots det måste ske med respekt för den enskildes självbestämmande och integri- tet. Den enskilde är inte tvungen att ta emot erbjudandet, utan har alltid möjlig- het att tacka nej. Utbildningar för personalen behöver genomföras med viss regelbundenhet. Hur ofta det behövs beror bland annat på verksamhetens personalomsättning. Det viktiga är att se till att kunskap och erfarenhet av det brandförebyggande arbetet upprätthålls i verksamheten."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 115.5, "y0": 488.1, "x1": 480.2, "y1": 602.7, "innehåll": "Dags att starta det systematiska arbetet När förberedelserna har kommit så här långt är det dags att starta det systema- tiska arbetet med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta individer. Läs mer om genomförandet i nästa kapitel Arbeta med att stärka brandskyddet . Kom ihåg att de olika förvaltningarna kan påbörja arbetet redan innan alla föreslagna steg är genomförda, men förutsättningarna för att kommunen ska lyckas med arbetet ökar om det finns en utarbetad systematik på kommunnivå."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 115.5, "y0": 611.4, "x1": 479.1, "y1": 795.4, "innehåll": "Förutsättningar för uppföljning och utvärdering När man inför nya arbetsuppgifter i en verksamhet finns vanligen en målbild och förhoppning om vilken effekt som uppgifterna förväntas ge. För att kunna avgöra om de önskade effekterna sedan har uppnåtts behöver man kunna följa upp och utvärdera arbetet. Det är därför viktigt att tidigt i arbetsprocessen fun- dera över vad som är intressant att följa upp och att förbereda för utvärdering. Några viktiga begrepp i utvärderingssammanhang är: • nollmätning • målformulering • åtgärder • effektmätning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 115.5, "y0": 77.2, "x1": 476.8, "y1": 226.9, "innehåll": "Nollmätning Att mäta frekvensen av bränder utifrån statistik på den lokala nivån kan vara olämpligt inom det här området, eftersom gruppen särskilt riskutsatta indivi- der inte påverkar frekvensen av bränder i någon större utsträckning. Antalet omkomna på kommunnivå är dessutom vanligen för litet för att vara relevant ur statistisk synpunkt. Ett exempel på vad som skulle kunna mätas är om personalen vet hur de ska agera när de ser risker hos individer och i vilken utsträckning de i sådana fall agerar. Om det sker någon rapportering av tillbud så kan det också utgöra ett underlag för en nollmätning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 115.5, "y0": 230.5, "x1": 482.7, "y1": 352.6, "innehåll": "\\\"Målformulering För att kunna följa upp om målen uppnåtts behöver målen vara mätbara. Det är vanligt att formulera både effektmål och prestationsmål . Effektmålen uttrycker de effekter som man vill uppnå med arbetet, exempelvis \\\"Kommunen ska ha vägt in brandskyddet i X procent av samtliga biståndsbedömningar.\\\" Prestationsmålen uttrycker de uppgifter som verksamheten ska genomföra för att nå effektmålen, exempelvis \\\"Alla utförare av hemtjänst ska erbjuda bru- karna en genomgång av brandskyddet i hemmet minst en gång per år\\\".\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 115.5, "y0": 356.2, "x1": 480.6, "y1": 450.7, "innehåll": "åtgärder Val av åtgärder och arbetssätt är nära förknippade med målen för arbetet. Det handlar om att välja de åtgärder som ger önskad effekt och som i förhållande till kostnaden är mest effektiva. åtgärder och arbetssätt behöver också väljas utifrån den kunskap som verksamheterna har när arbetet inleds och de behöver kontinuerligt följas upp."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 136.7, "y0": 476.5, "x1": 409.7, "y1": 510.7, "innehåll": "Exempel 12: Förskrivning av varseblivningshjälpmedel har ökat i Region Skåne"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 136.7, "y0": 507.2, "x1": 464.2, "y1": 559.6, "innehåll": "Under 2016 har Region Skåne ökat sina inköp av varseblivningshjälpmedel, vilket innebär att förskrivningen har ökat. Det är dock en liten ökning med 83 stycken från augusti 2014 (243) till augusti 2016 (326) men om man ser procen- tuellt så är det en ökning med 34 procent."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 115.5, "y0": 595.2, "x1": 480.1, "y1": 772.5, "innehåll": "Effektmätning Efter några år behöver effekter av åtgärderna mätas. För att ta reda på hur pass effektiva åtgärderna har varit behöver man utvärdera dem. Då behöver man samla in ny statistik och jämföra den med statistiken från nollmätningen. Det går också att genomföra nya attityd- och upplevelseundersökningar hos enskil- da och jämföra dem med tidigare resultat. Först då går det att dra några egentli- ga slutsatser om åtgärdernas effekt och om målen för arbetet har uppnåtts. Det är även möjligt att utvärdera hur själva processen fungerar, som ett alter- nativ eller komplement till att utvärdera effekter av åtgärder. Utvärderingen ligger till grund för en ny nulägesbeskrivning (nollmätning) och arbetet fortsätter med att sätta nya mål och planera och genomföra fortsatta åtgärder för att efter en ny period utvärdera dem."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 115.5, "y0": 287.0, "x1": 480.8, "y1": 530.8, "innehåll": "I förra kapitlet beskrev vi att en utarbetad systematik är en framgångsfaktor för att långsiktigt upprätthålla arbetet med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta individer. Ett systematiskt säkerhetsarbete 25 är en kontinuerlig pro- cess utan slut. Arbetet startar med en kartläggning av riskbilden, fortsätter med planering, genomförande, uppföljning eller utvärdering och förbättring, för att sedan börja om igen i en ständigt pågående process. Om nya uppgifter införs kan dessa behöva förankras i organisationen, såväl hos politiker som hos chefer för kommunala förvaltningar och privata verksamheter. Uppgifterna behöver även definieras och kommuniceras till alla berörda. I det här kapitlet belyser vi sådant som är bra att tänka på vid införandet av ett arbete med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta individer. Vi ger också exempel på aktivite- ter som kan vara lämpliga att börja med. Gemensamt för arbetssätten som presenteras nedan är att det behövs tydliga metoder och rutiner för hur den som identifierar risker hos enskilda ska gå till väga för att åtgärda problemen. I många fall är det inte helt enkelt att avgöra var gränsen för kommunens ansvar går i förhållande till den enskildes eget ansvar. Du kan läsa mer om detta i bilaga 1 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 115.5, "y0": 722.7, "x1": 461.1, "y1": 751.2, "innehåll": "Ungefär en fjärdedel av dödsfallen vid brand inträffar nattetid i småhus, orsaken går ofta inte att fastställa. Foto: Pavel Koubek."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 115.5, "y0": 317.4, "x1": 479.5, "y1": 643.9, "innehåll": "En av de första uppgifterna är att definiera mål och ramar för arbetet. Som vi nämner redan i inledningen visar den nationella statistiken, som sammanställs utifrån dödsbrandsstatistik samt olycksutredningar, att individer med en ökad riskbild ofta återfinns i äldre åldersgrupper samt bland personer med någon form av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Rökning, mediciner eller missbruk utgör ofta riskfaktorer. Analysen av den nationella dödsbrandsstatistiken kan med fördel komplet- teras med faktorer kopplade till lokala förhållanden, exempelvis när det gäller missbruksproblematik. Lokal statistik för dödsbränder är ofta inte relevant efter som tillgången till data är begränsad. En god kommunikation mellan för- valtningarna är nödvändig för att få en gemensam bild av situationen i kom- munen. även forskning, litteratur och andra underlag kan fungera som stöd i arbetet. Aktiviteter för att skapa en bred samverkan där olika förvaltningars kunskaper och erfarenheter tas tillvara är därför en viktig arbetsuppgift i den här fasen. Det är viktigt att både riskinventering och det stöd som kommunen kan ge i form av råd och förstärkning av brandskyddet består av ett erbjudande som den enskilde kan ta ställning till, och som bygger på acceptans och delaktighet. Av lagen om skydd mot olyckor (LSO) framgår att det primära ansvaret att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand vilar på den enskilde. även kommunen har ett ansvar att förebygga bränder, men det innebär inte att kommunen tvångsmässigt kan vidta åtgärder i den enskildes bostad utan direkt lagstöd. Du kan läsa mer om juridiska aspekter i bilaga 1 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 115.5, "y0": 652.6, "x1": 477.9, "y1": 773.1, "innehåll": "Identifiera särskilt riskutsatta individer Individer som är i behov av ett stärkt brandskydd kan ibland själva förmedla sina behov. Det kan även vara närstående, grannar eller fastighetsägare som ser och förmedlar behovet. I flera fall har dessa personer någon kontakt med samhället och behovet kan då upptäckas i samband med biståndshandläggning enligt SoL eller LSS, utförande av hemtjänst, hemvård, hemrehabilitering, utredning om bostads-"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 475.9, "y1": 169.6, "innehåll": "\\\"anpassning eller liknande. Vid ett larm kan individer som inte sedan tidigare är \\\"kända\\\" uppmärksammas av polis, ambulans eller räddningstjänst. Individer kan även identifieras i samband med sotning eller brandskyddskontroll. I avsnittet Identifiera aktörer i förra kapitlet kan du läsa mer om vilka aktörer som kan tänkas komma i kontakt med personer i behov av ett stärkt brandskydd.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 115.5, "y0": 178.3, "x1": 481.4, "y1": 279.1, "innehåll": "Självhjälp För privatpersoner kan en checklista vara till hjälp för att bedöma brandskyddet och vidta åtgärder i bostaden. MSB har tagit fram en broschyr till privatpersoner som även innehåller en enklare checklista. Broschyr till privatpersoner - stärkt brandskydd för riskutsatta personer, finns tillgänglig på MSB:s webbplats."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 115.5, "y0": 287.8, "x1": 473.7, "y1": 482.7, "innehåll": "Förhöjd risk För att identifiera personer som är i behov av ett stärkt brandskydd, men som själva inte kan bedöma eller se sitt behov, kan man som utgångspunkt börja med att leta efter de individer som stämmer in på en eller flera av följande beskrivningar: • personen har ett beteende som medför ökad risk för brand (exempelvis rökning) • personen har begränsad förmåga att uppmärksamma en brand (exempel- vis nedsatt hörsel, mediciner, beroende) • personen har begränsad förmåga att reagera och agera i samband med en brand (kognitiv funktionsnedsättning, fysisk funktionsnedsättning, beroende)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 519.9, "x1": 467.0, "y1": 554.1, "innehåll": "Exempel 13: I örebro kommun lämnades följande beskrivning av problembilden till berörda enhetschefer inför inventeringen:"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 550.6, "x1": 466.4, "y1": 603.0, "innehåll": "\\\"Personerna som vi försöker ringa in är dem som har ett eget boende och som samtidigt har ett beteende som innebär en förhöjd risk för brand i bostaden, och i den mån brand skulle uppstå skulle ha svårt att uppfatta faran och ha svårig- het att utrymma.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 602.3, "x1": 463.4, "y1": 697.9, "innehåll": "Detta beteende kan vara orsakat av en fysisk eller psykisk funktionsnedsätt- ning, ålderdom, sjukdom, missbruk med mera. Beteendet kan exempelvis innebära att man tenderar att glömma bort tända ljus eller mat på spisen. En annan vanlig faktor som påverkar risken för brand i bostaden är rökning och en felaktig hantering av cigaretter, tändare och tändstickor. Tidigare nämnda fak- torer kan också innebära att man har svårt att uppfatta brand eller att man kan ha svårigheter att utrymma innan kritiska förhållanden uppstår. Vid en vanlig bostadsbrand uppstår dessa kritiska förhållanden vanligtvis inom 2–3 minuter."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 136.7, "y0": 697.2, "x1": 465.7, "y1": 738.8, "innehåll": "\\\"Vanliga signaler som vi kan se hemma hos dessa brukare kan vara brännmär- ken på kläder, sängkläder, möbler och golv. även att det finns mycket brännbart på eller i anslutning till spisen är signaler vi ska vara vaksamma på.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 482.0, "y1": 374.1, "innehåll": "Om det inledningsvis råder osäkerhet om vad som är möjligt att åstadkomma kan det vara enklare att börja mer begränsat och sedan bredda uppdraget efter hand. Börja till exempel med de personer som genomgår biståndsprövning samt dem som kommunen redan har kännedom om, exempelvis personer som får insatser i form av hemtjänst, boendestöd, personlig assistans eller bostads- anpassning. Om din kommun genomför förebyggande hembesök kan även dessa vara en bra startaktivitet. Personerna som stämmer in på beskrivningen ovan har olika kontaktpunkter med kommunen och det kan därför underlätta för det framtida arbetet om de delas in i olika grupper. De grupper som nämns i denna vägledning ska ses som exempel. Med utgångspunkt från lokal erfarenhet och statistik gör varje kom- mun själv en bedömning av vilka grupper som är mest angelägna att inrikta ett arbete mot. Definierade grupper, i ordinärt eller särskilt boende: • särskilt riskutsatta personer med stöd från socialtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård som bor i ordinärt boende • särskilt riskutsatta personer som bor i särskilt boende eller SoL- och LSS-boende • särskilt riskutsatta personer utan stöd från socialtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård som bor i ordinärt boende."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 115.5, "y0": 376.3, "x1": 482.4, "y1": 440.7, "innehåll": "De boendeformer som i denna vägledning benämns som ordinärt boende och särskilt boende motsvarar verksamhetsklasserna 3 respektive 5B i Boverkets byggregler (BBR19 eller nyare). Boverkets byggregler ställer krav på en byggnad vid uppförande eller ändring, utifrån byggnadstyp och verksamhetstyp."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 115.5, "y0": 449.4, "x1": 481.6, "y1": 619.2, "innehåll": "Personer i särskilt boende I ett särskilt boende är brandskyddet till stor del redan reglerat och utföraren har ett tydligt ansvar för de boendes säkerhet. Trots att brandskyddsnivån är högre än i ordinärt boende, med exempelvis automatiskt brand- och utrym- ningslarm, personal som kan ingripa och i vissa fall automatisk vattensprinkler- anläggning, kan det finnas personer som har ett riskbeteende som innebär att brandskyddet ändå inte är tillräckligt. Därför behöver fokus för det arbete som beskrivs i den här vägledningen i särskilt boende handla om att identifiera de personer som utöver det generella brandskyddet har behov av ytterligare brand- skyddsåtgärder. Det kan exempelvis handla om rökförkläde eller liknande till en boende som röker och som inte själv klarar av att röka på ett säkert sätt."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 115.5, "y0": 627.9, "x1": 419.8, "y1": 668.9, "innehåll": "Stöd till personer med behovsprövade insatser i ordinärt boende"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 115.5, "y0": 665.5, "x1": 482.7, "y1": 771.3, "innehåll": "En stor andel av de personer som bedöms vara särskilt riskutsatta bor i ordinärt boende. De personer som har behov av stödjande insatser från kommunen får det, genom exempelvis hemtjänst och trygghetslarm. Om det befintliga brand- skyddet bedöms vara otillräckligt kan brandskyddet behöva anpassas. En be- dömning av brandskyddet kan exempelvis göras tillsammans med den enskilde i samband med att genomförandeplanen för bistånd upprättas. En genomför- andeplan upprättas vanligtvis av utförare av socialtjänstinsatser i samband med"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 482.5, "y1": 266.2, "innehåll": "att bistånd beviljas, och revideras vid behov i samband med uppföljning eller förändringar av behovet. Det är bra om exempelvis utförare av socialtjänstinsatser, som verkar i den enskildes hem, utför arbetet med att uppmärksamma risker och riskbeteenden. De har möjlighet att observera om det till exempel finns brännmärken i möbler, kläder och golv eller om det förvaras mycket brännbart på eller i närheten av spisen. Som hjälp i arbetet med att identifiera brandrisker i bostaden kan perso- nalen använda en checklista som de går igenom tillsammans med den enskilde. Socialstyrelsen och MSB har tagit fram ett bedömningsstöd och exempel på en checklista för riskbedömning, MSB har också tagit fram en broschyr som exempelvis kan lämnas till en privatperson i samband med ett besök. Materialet finns tillgängligt på myndigheternas webbplatser. Broschyren kan fungera som en minneslista för den enskilde och som en information till exempelvis närstående."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 136.7, "y0": 292.0, "x1": 462.8, "y1": 535.9, "innehåll": "\\\"Exempel 14: Exempel på hur checklistor används i Nacka och Uppsala. Nacka kommun har tagit fram en kort checklista som innehåller fyra frågor om de allvarligaste brandriskerna. Den är inplastad och har samma storlek som ett kreditkort. All personal från socialtjänsten, både egen personal och personal hos samtliga utförare, som gör hembesök ska ständigt bära den med sig. De fyra frågorna är: 1. Saknas fungerande brandvarnare eller har kunden svårt att uppfatta larm från brandvarnare? 2. Finns tecken på torrkokning (t.ex. brända kastruller) eller förvaras mycket material vid spisen? 3. Brukar kunden röka i sängen eller nära andra stoppade möbler? 4. Finns brännmärken på golv, möbler, ljusstakar eller tyger? Om svaret är \\\"ja\\\" på någon av ovanstående frågor ska den utförliga checklistan som finns tillgänglig på Nacka kommuns webbplats fyllas i (se länk nedan). Den utförliga checklistan ska även fyllas i om personal som gör hembesök upp- täcker eller får någon signal om incidenter eller riskbeteende. Kunden behöver dock ge sitt samtycke innan den utförliga checklistan fylls i. \\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 136.7, "y0": 535.2, "x1": 465.9, "y1": 695.6, "innehåll": "I Uppsala kommun har en checklista tagits fram som hemtjänstpersonalen tillsammans med den enskilde i möjligaste mån ska fylla i vid hembesök. För nya brukare ska detta ske inom två månader efter att brukaren påbörjat sina insatser. Detta gäller även brukare som bytt utförare, även om brukaren redan har en ifylld checklista. Det innebär att det alltid är den aktuella utföraren som har ett ansvar för riskbedömning gällande brand. Checklistan förnyas en gång per år eller då den enskildes tillstånd påtagligt förändras. Påtagliga förändringar innebär exempelvis en försämring av personens förmåga att hantera/uppfatta brand. Syftet är att upprätthålla brandsäkerhetsnivån. Socialtjänsten sparar svaren i personens akt. När checklistan gås igenom tillsammans med den en- skilde ska det tydligt framgå att det är något som kommunen erbjuder som stöd och inget tvång. Den enskilde ombeds skriva under checklistan för att intyga att de förstått vad som gäller och att de frivilligt går med på riskinventeringen samt samtycker till hanteringen av personuppgifterna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 481.2, "y1": 142.0, "innehåll": "Det kan upplevas vara svårare att etablera ett arbetssätt som i exemplet ovan hos de privatägda hemtjänstutförarna än hos de kommunala eftersom kommunen inte kan påverka verksamhetens innehåll på samma sätt. Det finns dock sätt att hantera detta, till exempel genom att ställa specifika krav vid upphandling."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 136.7, "y0": 167.8, "x1": 466.4, "y1": 249.7, "innehåll": "Exempel 15: Beställar- och utförarmodell i Uppsala I Uppsala kommun används en modell som består av beställare och utförare för hemvården. Kommunen, som har rollen av beställare, har infört krav i under- laget för upphandling. På så vis regleras utförarnas avtal så att uppgiften att systematiskt erbjuda inventering och behovsanpassning av brandskyddet hos den enskilde utförs."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 136.7, "y0": 249.0, "x1": 407.8, "y1": 269.0, "innehåll": "Uppsala brandförsvar erbjuder även utbildning till privata utförare."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 115.5, "y0": 291.9, "x1": 470.1, "y1": 342.4, "innehåll": "Under arbetets gång kan det även uppkomma andra typer av oklarheter som riskerar att utgöra hinder i arbetsprocessen. Nedan ges två exempel på frågor som har hanterats i Uppsala kommun ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 136.7, "y0": 368.2, "x1": 459.4, "y1": 471.7, "innehåll": "Exempel 16: Exempel på hur uppkomna problem hanteras Ett sätt att stärka brandskyddet hos den enskilde var att hemtjänsten skulle hjälpa till att kontrollera batteriet i brandvarnaren. Det framkom att hemtjänst- personalen av arbetsmiljöskäl har riktlinjer som säger att de inte får klättra upp på en stol, vilket gör det svårt att nå brandvarnaren. Kommunen löste problemet genom att köpa in ett verktyg till varje utförare av hemvård så att hemtjänstpersonalen stående på golvet enkelt ska kunna testa brandvarnaren hemma hos den enskilde."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 136.7, "y0": 471.0, "x1": 463.4, "y1": 555.8, "innehåll": "I diskussioner med personalen från hemtjänsten framkom att det fanns en ängslan för att missa något viktigt och ställas till svars ifall skada eller dödsfall skulle inträffa. När de farhågorna uppdagades blev det tydligt att det är viktigt att informera personalen om vilken roll de har och att de inte kan göra något fel som de kan ställas till svars för i detta arbete. I stället poängterades och dis- kuterades den möjlighet de har att minska antalet olyckor där enskilda skadas eller omkommer i sitt hem till följd av brand."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 115.5, "y0": 596.5, "x1": 418.7, "y1": 637.5, "innehåll": "Stöd till personer utan behovsprövade insatser i ordinärt boende"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 115.5, "y0": 634.2, "x1": 478.1, "y1": 684.7, "innehåll": "De flesta personer som bor i vanligt boende har ingen regelbunden kontakt med kommunens socialtjänst. Det innebär dock inte att där inte finns personer som kan ha behov av ett stärkt brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.7, "y0": 91.7, "x1": 466.4, "y1": 184.4, "innehåll": "Exempel 17: Hur en åtgärd kan initieras Det händer att Räddningstjänsten Syd , till exempel i samband med en insats, får kännedom om individer med riskbeteende som ännu inte fått stöd av sam- hället. Räddningstjänsten ser då till att personen får kontakt med en handlägga- re inom socialtjänsten. Räddningstjänsten frågar först om samtycke att kontakta handläggare, vilket oftast accepteras och hjälp kan ges. Man ger möjlighet – men det är upp till individen att säga ja eller nej."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 115.5, "y0": 207.3, "x1": 481.8, "y1": 340.6, "innehåll": "Exempel på kontaktpunkter med personer utan behovsprövade insatser i ordinärt boende är de förebyggande hembesök hos äldre personer som många kommuner genomför. Vid dessa hembesök kan frågor om brandsäkerhet ingå. Detsamma gäller de fixartjänster som finns i många kommuner. Genom att utbilda berörd personal om risker, riskbeteenden och åtgärder för att minska riskerna kan kunskap spridas och bränder förebyggas. Genom sotning och brandskyddskontroll når kommunen också ut i bostäderna. Ett annat sätt är att ta kontakt med exempelvis pensionärsorganisationer för att få dem att engagera sig i frågan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.7, "y0": 366.4, "x1": 408.9, "y1": 400.6, "innehåll": "Exempel 18: Hembesök kan vara ett sätt att identifiera särskilt risk utsatta"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.7, "y0": 397.1, "x1": 462.4, "y1": 471.1, "innehåll": "Räddningstjänsten Syd genomför regelbundet hembesök i vanliga bostäder för att kontrollera och informera om brandskydd. Med anledning av den proble- matik och riskbild som finns för äldre har en del av hembesöken utvecklats och riktar sig speciellt till seniorer. Räddningstjänsten och övriga förvaltningar i kommunerna använder samma checklista för att underlätta uppföljning och kommunikation."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.7, "y0": 470.4, "x1": 464.4, "y1": 555.2, "innehåll": "Deltagarna i de grupper som genomför de riktade hembesöken är speciellt utbildade i äldresäkerhet och checklistans användning och tolkning. Grupperna ansvarar bland annat för planeringen av hembesöken och kontakt med berörda aktörer, såsom kommunala representanter, fastighetsägare och bostadsrätts- föreningar. Den nära samverkan med den kommunala vård- och omsorgsor- ganisationen är viktig eftersom behovet av insatser i vissa fall faller inom deras ansvarsområde."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 136.7, "y0": 554.5, "x1": 464.4, "y1": 585.3, "innehåll": "Utifrån hembesöken sammanställs ett statistikunderlag som sedan används vid uppföljningsmöten för att diskutera fortsatt arbete och åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 115.5, "y0": 626.0, "x1": 389.1, "y1": 667.0, "innehåll": "Personer med beroendeproblematik eller psykiska funktionsnedsättningar"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 115.5, "y0": 663.7, "x1": 479.5, "y1": 755.6, "innehåll": "Personer som har beroendeproblematik eller psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt att upptäcka och agera vid en uppkommen brand, de kan även ha ett beteende som ökar risken för brand. Om individer av olika skäl har svårt att få en bostad på den ordinarie bostads- marknaden finns det möjlighet att få stöd från kommunen med en bostad på den så kallade sekundära bostadsmarknaden. Bostadstypen har olika benäm-"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 478.9, "y1": 431.8, "innehåll": "ningar i olika kommuner, exempelvis träningslägenheter, Bostad först, försöks- lägenheter eller referenslägenheter. Gemensamt är att det är bostäder som kommunen hyr eller äger och upplåter i andra hand. Eftersom de boendes problem ofta är kända kan kommunen och fastighets- ägaren ta ett större ansvar än normalt för brandsäkerheten där personer med högre riskfaktorer bor. Det kan vara av värde ur säkerhetssynpunkt för den enskilde och boende runtomkring, samt ur ekonomisk synvinkel för exempel- vis kommunen och fastighetsägaren. Om kommunen står som hyresvärd finns exempelvis möjlighet att redan från början utrusta lägenheterna med ett utökat brandskydd, utöver det som redan krävs i en bostad. Det kan handla om saker som spisvakt och släckutrustning. Vilka åtgärder som sätts in kan variera base- rat på den enskildes förmågor och beteende. Möjligheten att skriva in krav om brandskyddet i hyreskontrakten finns också, det bör ske på kommunens initiativ. Kontaktvägen mellan kommunen och personerna i denna målgrupp kan vara den funktion i kommunen som beslutar om sociala hyreskontrakt. Personalen där kan utbildas i riskbedömning så att de tillsammans med den enskilde kan bedöma behovet av ett stärkt brandskydd. En checklista med exempel på risker, riskbeteenden och förslag på åtgärder kan vara ett bra hjälpmedel. Socialstyrelsen och MSB har tagit fram ett be- dömningsstöd och exempel på checklista för riskbedömning. Materialet finns tillgängligt på myndigheternas webbplatser. Flertalet av dem som har sociala kontrakt är dock inte särskilt riskutsatta utan har sociala kontrakt av andra skäl. Information om den sekundära bostadsmarknadens utveckling finns bland annat i Boverkets rapport 2011:33 – Sociala hyreskontrakt via kommunen . 26"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 115.5, "y0": 673.4, "x1": 477.2, "y1": 737.8, "innehåll": "Det arbete vi beskriver i den här vägledningen bygger på delaktighet och samtycke från den enskilde och det är viktigt att respektera den enskildes själv- bestämmanderätt och integritet. När en individ har identifierats och lämnat sitt samtycke måste det vara tydligt vart man, exempelvis personal hos utförare"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 479.6, "y1": 169.6, "innehåll": "inom socialtjänsten, kan vända sig för att få stöd och den hjälp som behövs för att genomföra åtgärder. I detta avsnitt beskriver vi bland annat de reglerade möjligheter till stöd från samhället som den enskilde kan få utifrån vad som står i socialtjänstlagen men även om krav som ställs enligt lagen om skydd mot olyckor. I bilaga 1 redovisar vi fler möjligheter till stöd samt andra juridiska prin- ciper som på olika sätt påverkar arbetet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 115.5, "y0": 178.3, "x1": 481.5, "y1": 316.3, "innehåll": "Reglerade möjligheter till stöd Socialtjänstlagen, SoL Socialtjänstlagen ger kommunerna möjlighet att utforma social tjänsten utifrån kommunens eget behov och förutsättningar samt förändringar i samhälls- utvecklingen. Lagen hänvisar till varje individs självbestämmande, integritet och eget ansvar. Det innebär att kommunen inte kan tvinga någon att ta emot hjälp eller stöd. Kommunen har dock det yttersta ansvaret för att kommuninvånarna får det stöd och den hjälp de behöver."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 115.5, "y0": 307.2, "x1": 480.6, "y1": 606.1, "innehåll": "Personer som inte på egen hand kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodo- sedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Livsföring i övrigt är inte specificerat i lagen, men vissa insatser som en kommun bör erbjuda finns uppräknade. De uppräknade insatserna är till för att underlätta för en enskild att bo kvar hemma och innefattar bland annat hemtjänst. Bistånd beviljas för att den enskilde ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Kommunerna har även möjlighet att i enskilda fall bevilja bistånd utöver vad som krävs för att den enskilde ska uppnå skälig levnadsnivå. Handläggaren ska ta hänsyn till den enskilda personens egna förutsättningar och möjligheter samt grunda handläggningen på den enskildes ansökan eller uttryck om behov av hjälp. Det finns även möjlighet för kommuner att bevilja hemtjänstinsatser till äldre personer utan individuell behovsprövning enligt bestämmelserna om förenklat beslutsfattande i 4 kap. 2 a § SoL. Enligt bestämmelsen är det upp till kommu- nen själv att avgöra vilka typer av hemtjänstinsatser de vill erbjuda, och i vilken omfattning. Mer information om förenklat beslutsfattande finns i Socialstyrelsens meddelandeblad nummer 3/2018 27 . För handläggningen gäller sekretess, men om den enskilde lämnar sitt med- givande faller sekretessen för den hantering som medgivandet gäller. Läs mer om de sekretessbestämmelser som råder samt bestämmelser om behandling av personuppgifter i bilaga 1 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 115.5, "y0": 347.0, "x1": 481.8, "y1": 731.3, "innehåll": "Lag och förordning om skydd mot olyckor, LSO Enligt 2 kap. 2 § LSO ansvarar ägare eller nyttjanderättshavare för att det ska finnas ett brandskydd i skälig omfattning i en byggnad eller anläggning. åtgärder som syftar till att uppnå ett brandskydd i skälig omfattning kan vara av både organisatorisk och byggnadsteknisk karaktär. Kommunen har rätt att kontroll- era att lagen efterlevs samt meddela både förbud och vad som behöver åtgärdas för att lagen ska efterlevas. Trots att tillsynen över brandskydd i boendemiljöer traditionellt varit inriktad mot olika former av behovsprövade boenden, såsom vårdboenden, och därefter publika utrymmen i flerbostadshus, finns inget som hindrar kommunen att utföra tillsyn i ordinärt boende. Observera att tillsynen inte kräver den enskildes samtycke. För byggnadstekniskt brandskydd innebär kravet på ett brandskydd i skälig omfattning att man följer de byggregler som gällde när byggnaden uppfördes eller senast ändrades. I vissa fall kan så kallade särskilda omständigheter gälla. Det innebär att det kan vara skäligt att ställa högre krav på brandskyddet än de krav som gällde när byggnaden uppfördes eller senast ändrades, även här utifrån en direkt koppling till byggreglerna. Av Boverkets byggregler framgår bland annat att en brand inte ska spridas för snabbt mellan olika bostads- lägenheter, att utrymningsförhållanden ska vara tillfredsställande utifrån verksamhets typen och att det bör finnas brandvarnare. Enligt Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brand- varnare i bostäder (SRVFS 2007:1) bör det finnas brandvarnare i alla bostäder – oavsett byggnadsår. Läs mer om LSO i bilaga 1 . Genom Boverkets byggregler ställs höga brandskyddskrav i särskilda boen- den, bland de högsta som finns i byggreglerna. Brandskyddskraven i ordinära boenden är klart lägre. Men samtidigt som samhället ställer höga brandskydds- krav på särskilda boenden pekar kvarboendeprincipen på att äldre individer"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 482.2, "y1": 335.2, "innehåll": "och personer med funktionsnedsättningar ska kunna bo kvar hemma i så stor utsträckning som möjligt. Följande finns att läsa om ädelreformen i Kommitté- direktiv 2003:40 28 : ädelreformen genomfördes år 1992 (prop. 1990/91:14). Utgångs- punkten var en helhetssyn på den äldre människan. Sociala och medicinska behov skulle tillgodoses på ett sammanhållet sätt. Reformen innebar en uppgörelse med en tid av ständigt överbelagda medicinavdelningar och en långvård med en starkt passiviserande sjukhusprägel som ledde till snabb hospitalisering av de äldre. Institutionstänkandet övergavs och rätten till ett kvarboende förstärktes, antingen i det ordinära boendet eller i en särskild boendeform. I sammanhanget bör även nämnas att det är viktigt att ta hänsyn till den en- skildes egna val och vilja om boendeform. Om en särskilt riskutsatt individ väl- jer att bo kvar i den egna bostaden kan det vara lämpligt att upplysa om hur den egna säkerheten kan påverkas. Det är också bra att upplysa om vilka stöd som på bästa sätt kompenserar för eventuella funktionsnedsättningar och på vilket sätt dessa kan tillhandahållas, och vilka åtgärder den enskilde själv kan vidta. även i särskilda boenden kan det finnas anledning att stärka brandskyddet ytterligare. Det kan exempelvis vara aktuellt för de personer som löper en högre risk att omkomma till följd av brännskador genom rökning, eller har kognitiva nedsättningar (minnessvårigheter)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 115.5, "y0": 343.9, "x1": 478.6, "y1": 478.1, "innehåll": "Bedömning av behov Ett enkelt sätt att bedöma behov av ett stärkt brandskydd är att använda check- listor. Att ta fram checklistor anpassade för enskilda och aktörer kan underlätta arbetet med att identifiera riskbeteende samt ta reda på vilka åtgärder som kan vara aktuella. Socialstyrelsen och MSB har tagit fram ett bedömningsstöd och exempel på checklista för riskbedömning. Materialet finns tillgängligt på myndigheternas webbplatser."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 115.5, "y0": 486.9, "x1": 480.2, "y1": 621.1, "innehåll": "Omedelbara åtgärder När brister upptäcks är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt vidta omedelbara åtgärder. Det kan handla om att sätta upp brandvarnare eller byta batterier i dem så att de fungerar. Det kan även handla om riskreducerande åt- gärder som att ta bort brännbart material vid spisen, ta bort eller ersätta olämp- liga ljushållare eller byta levande ljus mot batteriljus. Vidare kan det handla om att ta bort eller byta ut lampor som kan utgöra en brandrisk till sådana som kan bidra till minskad risk genom lägre temperaturer, exempelvis LED-belysning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 115.5, "y0": 629.8, "x1": 475.7, "y1": 722.6, "innehåll": "Rapportera behov Vissa brister går inte att åtgärda omedelbart. De kräver kanske en djupare bedömning och åtgärder där fler aktörer behöver medverka. Det behöver vara tydligt vem en aktör ska vända sig till för att få hjälp med en fördjupad bedöm- ning samt vem som ansvarar för att vidta åtgärderna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 115.5, "y0": 353.4, "x1": 478.9, "y1": 445.3, "innehåll": "Ett grundläggande brandskydd för alla bostäder är fungerande brandvarnare, brandsläckare och brandfilt. även om individen själv inte kan använda sig av viss utrustning så kan dessa ge en möjlighet för närstående, grannar eller hem- tjänst att höra brandvarnare och använda brandsläckare och brandfilt om en brand skulle uppstå. Alla behöver också ha kunskap om brandrisker och riskredu- cerande åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 115.5, "y0": 543.5, "x1": 482.6, "y1": 718.2, "innehåll": "För personer med missbruks-, beroende- eller psykiska problem kan till exempel spisvakter utgöra en lämplig förstärkning av brandskyddet, detsamma gäller för personer med kognitiva funktionsnedsättningar (till exempel minnessvårigheter). För rökare som har nedsatt förmåga att reagera eller agera behöver skyddet förstärkas med olika slags tändskydd som minskar risken för antändning. Ett klart bättre skydd kan även uppnås genom lämpliga klädval. En vanlig missupp- fattning är att syntettyger, exempelvis polyester, är lättantändliga. Läs mer om klädval på sidan 57. Ytterligare ett sätt att öka skyddet är att ha brandvarnare som är kopplade till bostadens trygghetslarm. Personer med nedsatt hörsel kan behöva varseblivningshjälpmedel för att uppfatta signalen från en brandvarnare, och för personer som har stora rörelsesvårigheter och inte snabbt kan utrymma behövs normalt ett detektoraktiverat släcksystem."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 115.5, "y0": 387.8, "x1": 482.3, "y1": 750.8, "innehåll": "Brandvarnare Sedan 1999 har det funnits krav i Boverkets byggregler på att bostäder ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning vid brand. För att klara detta krav beskriver det allmänna råd som hör till föreskriften att brandvarnare bör väljas i ordinärt boende. Byggreglerna gäller vid nybyggnation samt vid ändring av byggnad eller verksamhet. I dessa fall är brandvarnaren en byggprodukt som tillhör byggnaden, vilket innebär att det är fastighetsägaren som svarar för att en fungerande sådan finns. Enligt plan- och bygglagen får en byggnads brand- skydd inte försämras över tid. även Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brand- varnare i bostäder (SRVFS 2007:1) anger att det bör finnas brandvarnare i alla bostäder för tidig varning vid brand. Det allmänna rådet gäller alla bostäder, oavsett när byggnaden är uppförd eller senast ändrad. Enligt det allmänna rådet är det lämpligt att fastighetsägaren ser till att brandvarnare installeras i bostä- derna och att de boende sedan ansvarar för skötseln, som batteribyte, rengöring och regelbunden testning. Särskilt riskutsatta individer kan i större utsträckning än andra behöva hjälp med att testa sina brandvarnare. Det bör finnas minst en brandvarnare i varje bostad, i många bostäder behövs dock fler brandvarnare än så för att tidigt upptäcka och varna vid brand. Faktorer som kan öka behovet av antalet brandvarnare är bostadens storlek, stängda dörrar, olika takhöjder eller annat som hindrar eller fördröjer röken från att nå brandvarnaren, och de boendes förmågor att uppfatta larmsignal och sätta sig i säkerhet vid brand. Hos personer som har svårt att förflytta sig kan man bland annat överväga att installera flera sammankopplade brandvarnare. Läs mer om brandvarnare kopp- lade till trygghetslarm på sidan 56."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 478.4, "y1": 197.2, "innehåll": "En brandvarnares övervakningsområde är cirka 60 kvadratmeter. Om bosta- den har flera våningsplan bör det finnas brandvarnare på varje våning. Det är också lämpligt att förse varje rum där någon sover med en brandvarnare, detta gäller inte minst i bostäder där det bor särskilt riskutsatta individer eftersom de mycket ofta befinner sig i det rum branden startar. Brandvarnare monteras i taket, minst 50 cm från närmaste vägg, och med hänsyn till var eventuella ventilationsdon är placerade. Brandvarnare bör vara CE-märkta enligt standard SS-EN 14 604."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 115.5, "y0": 200.8, "x1": 482.4, "y1": 364.3, "innehåll": "Vem ska köpa brandvarnaren? Fastighetsägaren eller nyttjanderättsinnehavaren ansvarar för att det finns fung- erande brandvarnare i en bostad. Om brandvarnare saknas eller inte fungerar kan räddningstjänsten kräva rättelse i ett så kallat föreläggande, enligt LSO. även byggnadsförvaltningen kan kräva rättelse i de fall en byggnads brand- skydd har försämrats eller de tekniska egenskapskraven inte har uppfyllts vid nybyggnation eller ändring. I de fall som den boende själv ansvarar för att brandvarnare finns men inte själv kan ordna brandvarnare kan hen ansöka om bistånd för inköp, installation, underhåll och test av brandvarnare. Den enskilde kan vända sig till kommunens biståndshandläggare med sin ansökan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 115.5, "y0": 373.0, "x1": 482.4, "y1": 584.2, "innehåll": "Brandsläckare MSB rekommenderar att alla bostäder förses med minst en pulversläckare med minst sex kg pulver. Detta gäller även för hushåll där de boende har nedsatt funktionsförmåga. Grannar, hemtjänstpersonal, närstående eller andra besökare skulle kunna använda brandsläckaren vid en brand även om den boende själv inte kan göra det. MSB rekommenderar att pulversläckaren uppfyller standarden SS EN 3-7, med en minsta effektivitetsklass om 43A 233B C. Det kan även vara lämpligt att komplettera med exempelvis en pulversläckare med två kg pulver, enligt samma standard (dock har de lägre effektivitetsklass), om den boende lättare kan hantera en sådan. Det har inträffat dödsbränder där personer omkommit i sviterna av att ha försökt släcka en brand. Brandsläckare bör därför placeras så att man, vid en brand, alltid befinner sig mellan branden och dörren. Ett exempel på placering är innanför entrédörren."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 115.5, "y0": 587.8, "x1": 480.1, "y1": 723.7, "innehåll": "\\\"Vem ska köpa brandsläckaren? ägare eller nyttjanderättshavare svarar själva för att det finns brandsläckare i bostaden. Observera att det i dagsläget saknas rekommendationer och regler i allmänna råd eller bygglagstiftning om handbrandsläckare. Det finns inte heller något prejudikat som vägleder om att handbrandsläckare bör tolkas som \\\"i skälig omfattning\\\" i en bostad enligt LSO. Om den enskilde inte själv kan köpa en brandsläckare kan hen ansöka om bistånd för inköp av brandsläckare. Den enskilde kan vända sig till kommunens biståndshandläggare med sin ansökan.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 481.5, "y1": 163.7, "innehåll": "Brandfilt En brandfilt kan användas till mindre bränder i exempelvis kläder, möbler eller på spisen. MSB rekommenderar brandfiltar som uppfyller standarden SS-EN 1869. En brandfilt bör placeras så att den finns nära tillhands där den kan göra mest nytta, exempelvis i köket."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 115.5, "y0": 167.3, "x1": 477.3, "y1": 275.6, "innehåll": "\\\"Vem ska köpa brandfilten? ägare eller innehavare svarar själv för att det finns brandfilt i bostaden. I dags- läget finns inte något prejudikat som vägleder om att brandfilt bör tolkas som \\\"i skälig omfattning\\\" i en bostad enligt LSO. Om den enskilde inte själv kan köpa en brandfilt kan hen ansöka om bistånd för inköp av brandfilt. Den enskilde kan vända sig till kommunens bistånds- handläggare med sin ansökan.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 115.5, "y0": 284.3, "x1": 473.3, "y1": 440.3, "innehåll": "Spisvakt Spisrelaterade bränder är den enskilt största orsaken till bränder i bostäder, dock inte när det gäller dödsbränder. Trots det är spisvakten viktig. Den för- hindrar att det börjar brinna genom att bryta strömmen till spisen innan farlig uppvärmning sker. Det sker genom mätning av olika faktorer som aktivitet vid spisen, temperaturstegring eller att spisen glömts påslagen. Det finns även spisvakter med släckande funktion. Spisvakter utformas vanligen för att synas så lite som möjligt i köket och monteras ofta på undersidan av fläkten eller på väggen ovanför spisen. MSB rekommenderar spisvakter som uppfyller standarden EN50615."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 115.5, "y0": 443.9, "x1": 475.6, "y1": 510.8, "innehåll": "Vem köper? Den enskilde kan själv köpa en spisvakt. En spisvakt kan även vara en bidrags- berättigad komplettering när det gäller bostadsanpassning, för att den enskilde ska kunna använda sin spis på ett säkert sätt. 29"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 115.5, "y0": 519.5, "x1": 478.8, "y1": 620.3, "innehåll": "Kunskap om riskreducerande åtgärder Målgruppsanpassad information behövs för att sprida kunskap om brandrisker och hur man kan minska dem. MSB har tagit fram en broschyr som kan lämnas till privatpersoner. Broschyr till privatpersoner - stärkt brandskydd för riskutsatta personer, finns tillgänglig på MSB:s webbplats"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 115.5, "y0": 629.0, "x1": 478.9, "y1": 716.0, "innehåll": "Hjälpmedel för varseblivning Personer som inte kan uppfatta den vanliga larmsignalen från en brandvarnare, men som ändå kan utrymma självständigt, behöver så kallade varseblivnings- hjälpmedel. Brandvarnaren kompletteras då med exempelvis en blinkande lampa och vibration."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 115.5, "y0": 706.9, "x1": 478.1, "y1": 757.4, "innehåll": "Det finns nedladdningsbara mobilapplikationer (appar) som gör att en mobil- telefon fungerar som varseblivningsmottagare med taktil (vibration), optisk (blixtljus och blinkande symboler på skärmen) och akustisk (ljud) signalering."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 115.5, "y0": 296.2, "x1": 477.7, "y1": 388.1, "innehåll": "Du hittar exempel på sådana appar genom att söka på appar för varseblivnings- hjälpmedel på internet. Det finns både gratisversioner och avgiftsbelagda versioner. Apparna kan även kompletteras med kuddvibrator som kopplas till mobilens hörlursuttag. Mobilapplikationerna är ett komplement och ersätter inte professionell utrustning som syftar till att varna individer med nedsatta varseblivningsförmågor att uppfatta larmsignaler."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 115.5, "y0": 391.7, "x1": 481.7, "y1": 541.4, "innehåll": "Vem ska köpa varseblivningshjälpmedlen? Regionen kan förskriva varseblivningshjälpmedel, exempelvis via audionom på audionommottagning eller hörcentral till någon med hörselnedsättning. Det kan vara förknippat med en kostnad för individen i form av avgifter för besök, själva hjälpmedlet samt eventuellt underhåll av hjälpmedlet. Om någon behöver hjälpmedlet för att kunna arbeta kan hen ansöka om det genom Försäkrings- kassan eller Arbetsförmedlingen. Individer som inte har rätt till förskrivning av varseblivningshjälpmedel via regionen, men som ändå önskar ha sådana hjälpmedel, får införskaffa och bekosta dessa själva."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 115.5, "y0": 550.2, "x1": 479.5, "y1": 733.7, "innehåll": "\\\"SMS112 för tal- och hörselskadade Vid en nödsituation kan den som har förregistrerat sitt mobiltelefonnummer för tjänsten \\\"SMS112\\\" sända ett sms till nummer 112 med information om händelsen. I det första meddelandet berättas kort vad som har inträffat och var det har inträffat (kommun och adress). SOS-operatören ställer därefter kom- pletterade frågor via sms för att få tillräcklig information med syftet att kunna skicka rätt hjälp till rätt plats. Tjänsten är endast öppen för personer som är döva, hörselskadade eller tal- skadade och kräver registrering via SOS Alarms webbplats. även en tillfälligt tal skadad person, till exempel efter en operation, kan få använda tjänsten under rehabiliteringen. även elevhem, förskolor, daghem och liknande verksamheter med hörselskadade eller talskadade elever eller personal kan använda sig av tjänsten.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 470.1, "y1": 177.5, "innehåll": "Brandvarnare kopplad till trygghetslarm I vissa kommuner går det att ansöka om brandvarnare kopplad till sitt trygg- hetslarm. När brandvarnaren reagerar på en brand skickar den en signal om brand till den larmcentral som kommunen valt för tjänsten. Om ingen svarar när larmcentralen försöker nå brukaren kan centralen larma SOS och utförar- personal (exempelvis hemtjänst)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 115.5, "y0": 181.1, "x1": 473.2, "y1": 261.8, "innehåll": "Vem kan få brandvarnare som är kopplad till trygghetslarm? Vanligen ansöker individen om trygghetslarm hos biståndshandläggaren som oftast beviljar ett sådant. Trygghetslarm och utryckning av hemtjänstpersonal ingår i hemtjänsttaxan. Generellt sett kan en kommun alltid överväga behovet av (kopplad) brandvarnare vid installation av trygghetslarm."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 136.7, "y0": 287.5, "x1": 464.9, "y1": 401.9, "innehåll": "Exempel 20: Autentiskt fall från Räddningstjänsten Syd 2012 En brukare larmar via sitt trygghetslarm 03.39, men larmcentralen förstår inte vad han säger utan de kontaktar hemtjänst (03.44) som tar sig till mannens bostad. Klockan 03.59 inkommer larm om brand i byggnaden, ett flerfamiljshus. Det är hemtjänstpersonal som larmar. Räddningstjänsten anländer sju minu- ter senare till platsen (04.06). Mannen som är i åttioårsåldern påträffas livlös i lägenheten och man konstaterar senare att han avlidit av sina skador. Om han hade haft brandvarnaren kopplad till sitt trygghetslarm hade räddningstjänsten kunna varit där 20 minuter tidigare."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 136.7, "y0": 448.3, "x1": 466.7, "y1": 551.9, "innehåll": "Exempel 21: Digitala trygghetslarm i örkelljunga I örkelljunga kommun har man infört moderna digitala trygghetslarm och tagit politiskt beslut om att alla kunder med larm ska ha sin brandvarnare kopplad till larmet. Vid rökindikering aktiveras trygghetslarmet och larmcentralen svarar. Det är larmcentralen som besvarar första linjens larm och som sedan meddelar hemvårdens personal via sms ifall kund ska kontaktas eller besökas. Larmcen- tralen kan vid behov slussa över ärendet till nödnumret 112 där bedömning görs om ambulans eller räddningstjänst behöver skickas ut."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 136.7, "y0": 551.1, "x1": 461.9, "y1": 636.0, "innehåll": "Kommunen har också infört ett system med intelligenta nycklar. Nycklarna är programmerbara för tillträde, och de loggar aktiviteter såsom låsning och upp- låsning. Räddningstjänsten Skåne Nordväst använder samma nyckelsystem (kundens egna nyckel fungerar som vanligt). Vid händelse av brand kan rädd- ningstjänsten aktivera sin intelligenta nyckel och få tillträde till kundens bostad. Detta innebär i vissa fall att en dörr inte behöver brytas upp och att insatstiden därför kan minskas."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 481.8, "y1": 315.5, "innehåll": "Tändskydd och svårantändliga kläder För att minska risken för antändning kan en rökare med funktionsnedsätt- ning behöva stöd under rökningen, alternativt kan risken för brand behöva minskas genom olika slags tändskydd. Eftersom det finns många olika sorters funktions nedsättningar kan behovet av stöd och skydd variera – från inget stöd till stort behov av stöd eller skydd. Tändskydd kan till exempel utgöras av rök- förkläde , glödskydd och flamsäkra textilier runt de platser där personen röker. Om personen dessutom är sängrökare kan skyddet förstärkas genom brand skyddad madrass, täcke, kuddar och sängkläder . För att uppnå tillräckligt bra tändskydd i sängen behöver alla delar förstärkas, inte enbart madrassen. Att förhindra att brand uppstår i kläder, säng, soffa eller fåtölj med mera kan vara livsavgörande för personer som inte har förmåga att själv släcka eller ta sig från branden. För att avgöra vilka material som behöver förses med tändskydd bör man utgå från individens normala rökmönster. Exempelvis, om personen normalt röker sittandes i en rullstol kan rökförkläde användas. Det går också att uppnå ett bättre skydd genom att göra medvetna val av klädesplagg med lägre antändlighet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 115.5, "y0": 572.6, "x1": 482.5, "y1": 719.7, "innehåll": "Vissa kläder antänder lättare än andra. I en studie om antändlighet av kläder 30  konstaterades att följande kläder är lättantändliga: 100 procent viskos, 100 procent bomull och blandningar av bomull och polyester. Det kan alltså vara lämpligt att undvika sådana kläder hos individer som löper större risk att råka antända sina kläder. Om kläder med enbart bomull ska användas finns det anled- ning att välja sådana med låg vikt (det vill säga låg vikt per kvadratmeter) efter som det visat sig att efterglöden förkortas i takt med att vikten minskar. I bomulls- och elastanblandningar samt i bomulls-, polyester- och elastanblandningar bör det vara minst fem procent elastan (också kallat spandex och lycra) eftersom det visat sig att sammansättningen inte antänds lika lätt då."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 480.9, "y1": 169.6, "innehåll": "Generellt utgör 100 procent syntettyger 31 (exempelvis polyester) och 100 pro- cent djurfibrer några av de minst farliga sammansättningarna på grund av deras obenägenhet att antända. Exempel på djurfiber är ull eller siden. Vid en eventuell brand har även syntetmaterial visat sig minska risken för djupa brännskador eftersom dessa material smälter mot huden och på så sätt isolerar huden från de varma flammorna 32 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 115.5, "y0": 173.2, "x1": 482.6, "y1": 256.9, "innehåll": "Vem ska köpa tändskyddande produkter och kläder i rätt material? I första hand är det individen själv som ska köpa tändskyddande produkter och kläder i rätt material. Kläder av de material och materialblandningar som har mindre benägenhet att antända finns att köpa i vanliga klädaffärer. Tändskyddande produk- ter kan exempelvis köpas i särskilda butiker och i vissa fall genom kommunen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 115.5, "y0": 265.6, "x1": 481.9, "y1": 504.4, "innehåll": "Detektoraktiverat släcksystem Det kan vara lämpligt att installera ett detektoraktiverat släcksystem hos en person som har svårt att sätta sig i säkerhet om brand skulle uppstå. Det kan till exempel handla om en person som är sängbunden och bor i ordinärt boende. Ett vattendim baserat mobilt släcksystem kan relativt enkelt installeras även i befintliga boenden. Det är viktigt att systemet aktiveras tidigt vid en eventuell brand eftersom riskpersonerna oftast befinner sig helt nära branden och därför skadas tidigt i brandförloppet (innan traditionell sprinkler löser ut). Insatsen är särskilt motiverad för äldre rökare som har en väsentligt förhöjd risk. Enligt en nytto analys för rökare som är 85 år eller äldre är nyttan en av de högsta bland alla brandföre byggande åtgärder 33 . Det system som finns på marknaden i dag ger ett aktivt brandskydd över en rumsyta på cirka 30 kvadratmeter men kan kompletteras för att skydda flera rum. Vattendimteknologin har effektiva släckegenskaper samtidigt som vatten skador i byggnad och på inventarier begränsas. Systemet kräver minimalt underhåll som utförs i form av en årlig funktionskontroll."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 115.5, "y0": 77.2, "x1": 478.0, "y1": 144.1, "innehåll": "Vem kan köpa detektoraktiverat släcksystem? I de flesta fall är släcksystemet något som kommunen tillhandahåller, men som fastighetsägare eller innehavare går det också att köpa det. Det är även möjligt att hyra utrustningen från tillverkaren."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 115.5, "y0": 75.9, "x1": 477.4, "y1": 182.6, "innehåll": "Vilka åtgärder har effekt? I kapitlet Omkomna vid bränder delade vi in dem som omkommer i bränder i sex olika scenarier eller kluster. Dessa är mycket användbara för att utforma det in- dividanpassade brandskyddet. I det praktiska arbetet kan det dock vara använd-bart att kombinera dessa kluster så att följande fyra grupper uppkommer:"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 115.5, "y0": 418.7, "x1": 481.8, "y1": 717.6, "innehåll": "I en vetenskaplig artikel 34 beskrivs vilka åtgärder som kan anses ge god effekt för att minska risken att omkomma i brand för olika individer. Av artikeln framgår att olika åtgärder är olika effektiva för olika målgrupper. En viktig insikt är att risken att dö vid brand i bostad är avsevärt högre för personer som röker än för personer som inte gör det. Detta har en fundamental påverkan på vilka scenarier som är troliga vid en eventuell dödsbrand. Det är framför- allt förutsättningarna runt rökningen som kan utgöra en högre riskfaktor, till exempel personens kognitiva och fysiska förmågor, medicinering eller missbruk och omgivningen runt rökningen. Det är ovanligt att yngre personer som röker omkommer till följd av brand, men eftersom vissa av dessa kommer att falla inom någon av riskgrupperna senare i livet kan åtgärder för att minska antalet rökare även ses som en viktig brandförebyggande åtgärd. Självklart finns det även många personer som klarar av att röka utan att risken för brand ökar. Det som beskrivs som Bakgrundsrisk i figur 10 är dödsbränder som kan drabba hela befolkningen, men med förhållandevis låg sannolikhet. Det gör att brand- varnare blir den centrala förebyggande åtgärden. Dessa kan även kompletteras med brandsläckare och brandfilt som i första hand ger ett egendomsskydd. Den andra gruppen, Självmord , är en grupp som sällan får uppmärksamhet i brandsammanhang, men som ändå står för en betydande andel av dem som omkommer i bränder. I första hand ska detta naturligtvis förebyggas på sam- ma sätt som andra självmord, men rena brandförebyggande åtgärder ska inte"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 481.2, "y1": 169.6, "innehåll": "uteslutas. Detta eftersom inandningen av rök, i många fall, är mycket smärtsam vilket gör att det förekommer fall där personen ångrar sig. Om det då finns möjlighet att släcka branden kan det inte uteslutas att personen väljer att göra det. Ett stärkt brandskydd riktar sig främst mot de två övriga riskgrupperna: äldre  och Social problematik . Det är också för dessa grupper som rökning har en väsentlig betydelse för vilka åtgärder som är effektiva och motiverade."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 115.5, "y0": 460.1, "x1": 481.2, "y1": 662.5, "innehåll": "Brandvarnare är generellt en effektiv och motiverad åtgärd för samtliga grup- per. Brandsläckare och brandfilt har primärt en egendomsskyddande effekt även om det förekommer fall där grannar eller hemtjänstpersonal har använt dem för att rädda någons liv. Spisrelaterade bränder står endast för omkring sex procent av de kända orsakerna för omkomna i bostadsbränder. Därför kan inte en installation av en spisvakt anses vara effektiv utifrån en kostnads- och nyttoanalys ens när hänsyn tas till minskningen av egendomsskador. 36 Det är dock troligt att en spisvakt är effektiv för personer i gruppen Social problematik och möjligen även för personer med kognitiva nedsättningar, såsom demens. Tändskydd och svårantändliga kläder är mycket effektiva åtgärder för grup- perna äldre och Social problematik . Kläder är det vanligaste startobjektet för personer i gruppen äldre medan stoppade möbler, som soffor, är det vanligaste startobjektet för gruppen Social problematik. 37"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 477.9, "y1": 142.0, "innehåll": "Detektoraktiverade släcksystem är en förhållandevis stor investering, men väl motiverad bland rökare i högriskgrupperna. Det är svårare att bedöma om ett sådant system är motiverat för personer i riskgrupperna även om de inte röker. Behovet måste därför fastställas i varje enskilt fall."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 115.5, "y0": 392.1, "x1": 482.5, "y1": 718.7, "innehåll": "En viktig del i det systematiska säkerhetsarbetet är uppföljningen. Den behö- ver göras av olika anledningar, till exempel för att ta reda på om de planerade åtgärderna eller arbetsuppgifterna har genomförts, om arbetet utförs på ett verksamhetsanpassat sätt och om rätt förutsättningar finns för att nå uppsatta mål. Det är även viktigt att kontinuerligt under arbetets gång sammanställa data och erfarenheter och dra lärdom av det arbete som utförs. För att det ska vara möjligt att göra uppföljningar behövs tydliga och mätbara mål för arbetet och ett system för insamling av data. Beslutet att genomföra arbetsuppgifterna och att arbeta efter de arbetssätt som exemplifieras i den här vägledningen har tagits antingen politiskt eller på lednings- nivå inom olika kommunala förvaltningar. En anledning till att följa upp och utvärdera arbetsinsatserna är att beslutsfattarna då kan ta del av erfarenheterna. Men det är förstås inte bara beslutsfattarna som har behov av att få åter- koppling. Alla som på något sätt är inblandade har intresse av att se effekterna av arbetet. Det går både att mäta effekten av stärkt brandskydd och höjd risk- medvetenhet hos enskilda, och personalens psykiska arbetsmiljö. Man kan även behöva utvärdera hur arbetet fungerar och om något i arbetsprocessen behöver justeras. Ett gemensamt kommunövergripande system för inrapportering av tillbud är värdefullt för att kunna få en bredare överblick över kommunens totala arbets- insatser. Med hjälp av en gemensam sammanställning har man möjlighet att uppmärksamma trender och mönster som skulle kunna gå obemärkt förbi om varje enhet eller verksamhet skötte uppföljningen själva."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 479.5, "y1": 301.7, "innehåll": "Genomförda arbetsåtgärders effekt och omfattning Omfattningen av de åtgärder som vidtas till följd av ett anpassat brandskydd kan variera. Det kan handla om allt från att informera om risker, prova eller byta batteri i brandvarnare och ta bort brännbart material från spisen, till att sätta upp fler brandvarnare, komplettera med ett automatiskt larmsystem, installera spisvakt eller detektoraktiverat sprinklersystem. Listan kan göras lång, men även en till synes liten åtgärd kan ha stor betydelse för den enskilde. Det är lätt att föreställa sig stora kostnader till följd av ett systematiskt brandföre- byggande arbete, men så behöver det inte nödvändigtvis bli. Flertalet av de personer som omfattas av arbetet kommer förmodligen enbart att behöva information, några tips på vägen och en och annan mindre åtgärd som till exempel batteribyte i brandvarnaren. För ett mindre antal personer kommer behovet av åtgärder kanske att vara mer långtgående och mer kostsamma, men i gengäld kan kostnaderna för åtgärderna i dessa fall sannolikt uppvägas av värdet av räddat liv och egendom."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 136.7, "y0": 327.5, "x1": 466.4, "y1": 420.2, "innehåll": "Exempel 22: Mobila släcksystem i Linköping Som ett resultat av tidigare beskrivna inventering i Linköpings kommun inför- skaffade äldrenämnden 20 stycken mobila släcksystem. Dessa placerades i särskilda boenden hos personer med förhöjd risk för brand. I samband med inventeringen har frågan om brandskydd uppmärksammats och medvetenheten om behovet av att genomföra riskanalyser och hantera risker genom brandföre- byggande åtgärder har ökat."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 136.7, "y0": 419.5, "x1": 466.2, "y1": 482.7, "innehåll": "Fyra av de 20 mobila släcksystemen löste ut under 2011–2012. För tre av fallen berodde det på brandtillbud, såsom torrkokning på spis och felaktigt användande av mikrovågsugn som ledde till rökutveckling. Vid dessa tillbud förhindrades brand. Spridningen av vattendimma kunde dessutom snabbt avbrytas efter kontroll och åtgärd av personal, och konsekvensen blev därmed väldigt liten."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 136.7, "y0": 482.0, "x1": 460.4, "y1": 534.4, "innehåll": "I ett fall utlöste släcksystemet efter att en persons kläder börjat brinna. Tack vare den mobila släckutrustningens funktion och god insats av verksamhetens personal kunde en allvarlig brand förhindras. Den berörda hyresgästen kunde efter ett dygn flytta tillbaka till sin bostad med återställt brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 136.7, "y0": 580.8, "x1": 466.4, "y1": 749.2, "innehåll": "Exempel 23: Fortsatt arbete i örebro Under den inledande inventeringen som gjordes i örebro kommun 2010 bedömdes 48 individer av drygt 1 700 vara riskutsatta enligt framtagna kriterier. Många av dessa 48 individer bodde i ordinärt boende utan speciella brandskyddslösningar. Arbetet går vidare genom kontinuerliga bedömningar och samverkan med fastighetsägare. Det finns förvaltningsbeslut att installera mobilt släcksystem vid nya behov. I dag har kommunen installerat 17 stycken mobila släcksystem som täcker 21 lägenheter. Boenden i de egna kommunala fastigheterna eller där annan fastighetsägare bedriver särskilt boende har varit prioriterade. Målet var att alla vårdboenden i örebro kommun senast 2016 skulle ha ett brandskydd som ligger i nivå med den nya bygglagstiftningen. Arbetet är något försenat, men pågår för fullt. En handlingsplan om sprinkling av samtliga vårdboenden är fastställd, och motsvarande projekt pågår också för gruppboenden."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 136.7, "y0": 91.7, "x1": 413.5, "y1": 125.9, "innehåll": "Exempel 24: Uppföljning av brandvarnare kopplade till trygghetslarm i Malmö, 2016"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 136.7, "y0": 122.4, "x1": 466.7, "y1": 196.4, "innehåll": "\\\"Den 29 december 2016 fanns det 7 182 trygghetslarm i Malmö . I 333 fall fanns brandvarnare kopplade till trygghetslarmen. Under 2016 inkom 39 larm från dessa brandvarnare. När en brandvarnare som är kopplad till ett trygghetslarm ut- löser går det ett larm som indikerar \\\"Brand\\\" till Malmö stads larmcentral. Larmcen- tralen kontaktar då brukaren via dennes trygghetslarm och frågar vad som hänt. Samtidigt larmas både SOS och hemtjänst om att brandvarnaren har utlösts.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 136.7, "y0": 195.7, "x1": 463.9, "y1": 302.1, "innehåll": "33 av de 39 larmen till larmcentralen var spisrelaterade, tre var relaterade till rökning, två berodde på vattenånga och ett hade okänd orsak. Enligt insats- rapporterna befann sig hemtjänst oftast i närområdet och kunde därför snabbt vara på plats hos sina brukare. Deras närvaro har oftast hindrat eller begränsat en händelse. Vid ett flertal av larmen har hemtjänst även kunnat underlätta för räddningstjänsten genom att möta dem och låsa upp dörrar. De tog även hand om sin brukare, vilket måste känts tryggt för den drabbade. Vid några tillfällen har deras agerande även räddat liv, exempelvis när det på grund av sängrök- ning brann i ett täcke hos en brukare."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 136.7, "y0": 301.4, "x1": 443.5, "y1": 332.2, "innehåll": "Tidig indikering av brand kan vara avgörande för en person med funktions- nedsättning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 115.5, "y0": 355.1, "x1": 478.8, "y1": 516.0, "innehåll": "På lokal nivå kan det vara svårt att se tydliga effekter såsom minskat antal allvar- ligt skadade eller omkomna individer kopplat till arbetet med att stärka brand- skyddet för särskilt riskutsatta individer. I stället kan arbetsåtgärdernas effekt mätas i form av positiva reaktioner från personal och ökad trygghetskänsla hos enskilda, både för de boende och för personer i deras omgivning, exempelvis närstående och grannar. Man kan också kontrollera om åtgärder som enligt forskningen är effektiva har vidtagits. Läs om dessa åtgärder i avsnittet Vilka åtgärder har effekt? . Det går även att göra uppskattningar av till exempel hur många gånger som personal städat bort brännbart material som ligger på eller intill spisar, hur enskilda tar emot budskap samt förändrade riskbeteenden. även själva processen är möjlig att utvärdera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 136.7, "y0": 541.8, "x1": 464.4, "y1": 656.1, "innehåll": "Exempel 25: Bättre samarbete i Varberg I Varbergs kommun var den största effekten av arbetet med att individanpassa brandskydd att barriärer mellan förvaltningarna började brytas ner. Den gemen- samma inställningen är numera att brand- och olycksförebyggande arbete inte enbart är räddningstjänstens ansvar. Ett exempel är att personal som i det dag- liga arbetet är ute hos enskilda åtgärdar de mest lättavhjälpta olycksriskerna, exempelvis genom att städa upp runt spisen. Det saknas dock ett enkelt sätt att registrera och rapportera dessa åtgärder vilket försvårar möjligheten att följa upp och utvärdera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 136.7, "y0": 702.5, "x1": 462.7, "y1": 773.7, "innehåll": "\\\"Exempel 26: Granskning av utförare i Nacka I Nacka kommun genomförs all hemtjänst av externa leverantörer. Vid kvalitets- granskning av utförarna undersöks \\\"Trygghet och säkerhet\\\" som en särskild punkt och i det inkluderas det brandförebyggande arbetet. Resultatet av upp- följningen redovisas på kommunens webbplats och i kundvalskataloger.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 115.5, "y0": 158.4, "x1": 479.6, "y1": 434.1, "innehåll": "Bilaga 1 – Juridik Arbetet med ett stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer bygger på delaktighet och samtycke från den enskilde och det är viktigt att respektera den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Detta avsnitt beskriver några juridiska principer som på olika vis påverkar arbetet. Det finns reglerade möjligheter till stöd från samhället, och enligt lagstiftningen finns ett gemensamt ansvar för att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta med individanpassade åtgärder. Relevanta lagar är bland annat: • lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO • socialtjänstlagen (2001:453), SoL • lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS • hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 115.5, "y0": 436.3, "x1": 471.6, "y1": 542.4, "innehåll": "En sammanfattning av lagrummen visar på en gemensam röd tråd och anger tydligt krav på att: • utgå från individen • stödja den enskilde • samverka mellan myndigheter eller samhällsorgan • anpassa bostäder så att man kan bo under trygga och goda förhållanden."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 115.5, "y0": 544.6, "x1": 478.3, "y1": 609.0, "innehåll": "Andra relevanta lagar vi tar upp i denna bilaga är lagen om valfrihetssystem (2008:962), lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dataskyddsförordningen (GDPR) och plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 115.5, "y0": 617.7, "x1": 479.7, "y1": 765.7, "innehåll": "\\\"Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är en målstyrande lag. I den inledande paragrafen anges det nationella målet för räddningstjänsten: att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor . 2010 fick MSB i uppdrag av regeringen att redogöra för vad som är ett rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. \\\"Rimligt brandskydd\\\" har lett till viss begreppsförvirring, och några räddningstjänster har ställt sig frågande till om det är ett \\\"rimligt\\\" eller \\\"skäligt\\\" brandskydd som krävs i en bostad. \\\"Rimligt\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 471.6, "y1": 128.2, "innehåll": "bottnar i uppdragsbeskrivningen som MSB fick och begreppet användes med anledning av det specifika regeringsuppdraget. Enligt LSO är det ett brand- skydd i skälig omfattning som krävs."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 115.5, "y0": 136.9, "x1": 481.9, "y1": 541.3, "innehåll": "Ansvar för brandskyddet Det primära ansvaret att förebygga bränder och begränsa skador på liv, hälsa och egendom till följd av bränder ligger på den enskilde. Detta uttrycks i 2 kap. 2 § LSO, enligt följande: ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LSO uttrycker ett delat ansvar mellan fastighetsägare och nyttjanderätts- havare till byggnader. Om fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren inte är samma (juridiska) person gäller resonemanget att den som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta en åtgärd också är den som har ansvaret för att vidta åtgärden. Brandskyddsåtgärder som är förknippade med byggnaden och dess fasta tillbehör är primärt fastighetsägarens ansvar, medan nyttjanderättshavaren ansvarar för användandet av byggnaden och den lösa egendom som finns där. Som exempel ansvarar ägaren normalt för uppsättning av brandvarnare medan den boende ansvarar för skötseln, som rengöring, batteribyte och regelbun- den testning. Den boende är också i övrigt ansvarig till många andra åtgärder kopplade till bostadens användande och ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand i den egna bostaden. Ansvaret är dock begränsat till vad som kan anses skäligt att vidta i varje enskilt fall. Enligt 3 kap. 1 § LSO har kommunen en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder så att människors liv och hälsa skyddas. Kommunen behöver därmed arbeta proaktivt, exempelvis genom arbetssätt som beskrivs i denna vägledning, och bistå de personer som själva inte kan ordna ett förstärkt brandskydd. Det ligger i kommunens intresse att bränder inte uppstår och att kommuninvånarna har ett tryggt boende. Det är"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 480.6, "y1": 514.6, "innehåll": "en viktig princip att de insatser som kommunen erbjuder bygger på frivillighet. Samhället kan inte tvångsmässigt vidta en åtgärd i den enskildes bostad utan direkt lagstöd. För att den enskilde själv ska kunna bidra till sin egen säkerhet och kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO är det också viktigt att kommunen ger det stöd som behövs i form av till exempel rådgivning, allmänt riktad information eller utbildningsverksamhet. Stödet kan bland annat handla om rådgivning kring ett brandskydd i skälig omfattning i en bostad, men också om andra före- byggande åtgärder, som förstärkta brandskyddsåtgärder, som finns att läsa om i denna vägledning. Kommunen kan göra tillsyn av fastighetsägares och nyttjanderättshavares skyldigheter enligt LSO. Tillsynen av brandskydd i boende miljöer har traditio- nellt varit inriktad mot olika former av behovsprövade boenden, till exempel vård- och omsorgsboenden. På senare år har det blivit vanligare med tillsyn i flerbostadshus, men då har fokus främst legat på fastighetsägarens ansvar och de allmänna utrymmena i byggnaden. Det finns ingenting som hindrar att till- syn görs i enskilda bostäder. En grundläggande utgångspunkt vid tillsyn är att det i regel inte är möjligt att ställa högre krav på brandskyddet än de byggregler som gällde när bygg- naden uppfördes eller ändrades. 38 I vissa fall kan det däremot finnas särskilda omständigheter som gör att det går att ställa högre krav på brandskyddet än vad som gällde när en byggnad uppfördes. Du kan läsa mer om vad så kallade särskilda omständigheter är i boken Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor . 38 Det bör även nämnas att det normalt inte går att rikta krav utifrån individens unika förutsättningar, enligt LSO. LSO är en skyldighetslagstiftning, vilket innebär att enskilda, kommunen och staten har vissa skyldigheter. åtgärder som syftar till ett stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer kan vara svåra att motivera genom LSO eftersom ett brandskydd i skälig omfattning tar sin utgångspunkt från byggreglerna. Det är i rättighetslagstiftningarna, såsom SoL, som stöd för ett stärkt brandskydd utifrån individens särskilda behov kan återfinnas."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 131.1, "y0": 540.4, "x1": 466.2, "y1": 611.5, "innehåll": "Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 2 § ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 131.1, "y0": 610.8, "x1": 454.2, "y1": 674.0, "innehåll": "3 kap. 1 § För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstad- komma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjlig heterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 131.1, "y0": 673.3, "x1": 449.2, "y1": 704.1, "innehåll": "3 kap. 2 § En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 115.5, "y0": 75.9, "x1": 482.7, "y1": 513.8, "innehåll": "Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstlagen (SoL) trädde första gången i kraft 1982, och ersatte de tidigare vårdlagarna – barnavårdslagen, nykterhetsvårdslagen och socialhjälpslagen. Socialtjänstens inriktning ändrades från att vara överordnad och kontrollerande och skulle nu i förhållande till den enskilde vara serviceinriktad och hjälpande. Socialhjälpslagen hade införts 1956 utifrån tanken om en medborgarrättighet i stället för gamla tiders fattigvård. Socialtjänstlagen ger kommunerna möjlighet att utforma socialtjänsten utifrån kommunens egna behov och förutsättningar samt förändringar i samhällsut- vecklingen. Lagen hänvisar till varje individs självbestämmande, integritet och eget ansvar. Det innebär att kommunen inte kan tvinga den enskilde att ta emot hjälp eller stöd. Kommunen har även det yttersta ansvaret för att kommuninvå- narna får det stöd och den hjälp de behöver. Enskilda har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Livsföring i övrigt är inte specificerat i lagen, men vissa insatser som en kom- mun bör erbjuda finns uppräknade. De uppräknade insatserna är till för att underlätta för en enskild att bo kvar hemma och innefattar bland annat hem- tjänst. Den enskilde har rätt till bistånd för att tillförsäkras en skälig levnads- nivå. Kommunerna har även möjlighet att i enskilda fall bevilja bistånd utöver vad som krävs för att den enskilde ska uppnå skälig levnadsnivå. I bedömningen om bistånd tar handläggaren hänsyn till den enskilda per- sonens egna förutsättningar och möjligheter. Handläggningen utgår från den enskildes ansökan eller uttryck om behov av hjälp. Handläggningen är belagd med sekretess, men om den enskilde lämnar sitt medgivande faller sekretessen för den hantering som medgivandet gäller. Det finns även möjlighet för kommuner att bevilja hemtjänstinsatser till äldre personer utan individuell behovsprövning enligt bestämmelserna om förenklat beslutsfattande i 4 kap. 2a § SoL. Enligt bestämmelsen är det upp till kommu- nerna själva att avgöra vilka typer av hemtjänstinsatser som ska erbjudas, och i vilken omfattning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 97.3, "x1": 459.5, "y1": 146.9, "innehåll": "Socialtjänstlag (2001:453) 2 kap. 1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 146.1, "x1": 456.2, "y1": 187.8, "innehåll": "2 kap. 7 § När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 187.0, "x1": 465.2, "y1": 228.7, "innehåll": "3 kap. 5 § Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genom- föras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 227.9, "x1": 466.2, "y1": 269.6, "innehåll": "3 kap. 6 § Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 268.9, "x1": 462.2, "y1": 332.1, "innehåll": "5 kap. 4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 331.4, "x1": 466.7, "y1": 427.0, "innehåll": "5 kap. 5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvård- nad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Kommunen får även inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 426.3, "x1": 461.7, "y1": 489.5, "innehåll": "5 kap. 6 § Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insat- ser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med regionen samt andra samhällsorgan och organisationer."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 131.1, "y0": 488.8, "x1": 464.7, "y1": 552.0, "innehåll": "5 kap. 7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 115.5, "y0": 75.9, "x1": 444.2, "y1": 123.6, "innehåll": "Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 115.5, "y0": 122.4, "x1": 480.5, "y1": 545.6, "innehåll": "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ersatte 1994 omsorgslagen och innebar en utvidgning av denna. Verksamhet enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de per- soner som omfattas av lagen. Målet är också att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra, trots sin funktionsnedsättning. LSS omfattar människor med utvecklingsstörning, autism eller autismlik- nande tillstånd och dem som drabbats av hjärnskada, med påföljande funk- tionsnedsättning, genom sjukdom eller våld. Lagen omfattar även personer med andra svåra psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, utanför normalt åldrande, som omöjliggör att de självständigt klarar sig i det dagliga livet. Om inte något annat avtalats mellan kommunen och regionen ansvarar kommunen för alla LSS-insatser utom rådgivning och annat personligt stöd som regionen ansvarar för. Insatser som avlösarservice, korttidstillsyn, kort- tidsvistelse, bostad i familjehem eller bostad med särskild service omfattar även omvårdnad. Omvårdnad innebär att den enskilda får den hjälp och det stöd som behövs i det dagliga livet och innefattar även rätten till att känna trygghet och säkerhet. I insatserna bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Enligt LSS ska den enskilda som är berättigad till stödet, ha största möjliga inflytande samt medbestämmande gällande stödet. Insatserna ska ske på egen begäran och för den som är under 15 år eller som inte kan ställning kring detta, är det vårdnadshavare (till och med 17 år), förvaltare eller god man, som kan begära stödet. En individuell plan med beslutande och planerade insatser, som är upprättade med den som är berättigad insats enligt LSS, kan begäras av den enskilda. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen. En eller flera huvudmän kan vara inblandade i planen, men den ska utgå från personens individuella önskemål. Stödet enligt LSS kan behöva kompletteras med åtgärder som stärker brand- skyddet som bistånd enligt SoL då insatser enligt LSS är fördefinierade och inte hanterar denna fråga."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 131.1, "y0": 571.3, "x1": 440.7, "y1": 593.6, "innehåll": "Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 131.1, "y0": 590.0, "x1": 455.2, "y1": 631.7, "innehåll": "5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 131.1, "y0": 631.0, "x1": 460.7, "y1": 726.6, "innehåll": "6 § Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i sam- arbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestäm- mande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 115.5, "y0": 75.9, "x1": 479.4, "y1": 293.0, "innehåll": "Lagen (2008:962) om valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för de kommuner och regioner som vill konkurrenspröva kommunala och regionala verksam- heter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Att individer ges möjlighet att välja och främja mångfald bland utförare är i linje med socialtjänstlagens delaktighet och medinflytande. Vid upphandling enligt LOV är ersättningen för en insats satt på förhand, vilket gör att utförare konkurrerar med den kvalitet de kan erbjuda för samma peng. Kommunen har ansvar för sin äldreomsorg oavsett vem som utför den. Det innebär att de ska utföra uppföljning och kontroll av både den egna verksam- heten och den verksamhet som bedrivs av andra 39 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 115.5, "y0": 359.9, "x1": 481.8, "y1": 691.6, "innehåll": "Lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag Lagen om bostadsanpassningsbidrag syftar till att ge personer med funktions- nedsättningar möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Bidrag kan lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bo- stad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för personen med funktionsnedsättning. I en dom 40 ansåg Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) att en spisvakt skulle ses som en anpassning oavsett hur den var ansluten, eftersom den var ett komplement till spisen. Målet prövades enligt då gällande lag om bostadsanpassningsbidrag. 41 Domen kan sägas ge uttryck för de tankar som ligger bakom att lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag även omfattar kompletteringar av fasta funktioner. 42 En spisvakt kan alltså vara en bidragsbe- rättigad komplettering när det gäller bostadsanpassning. Det är den person som behöver anpassning som ansöker om bostadsan- passningsbidrag, oavsett vem som äger eller har nyttjanderätt till bostaden. Alternativt kan personen ge någon annan en fullmakt att ansöka om bidraget. Bidraget söks hos kommunen, som beviljar åtgärden efter en prövning av om förutsättningarna är uppfyllda. även om ansökan om bidrag ska göras av den enskilde kan kommunen ha en skyldighet att hjälpa till, exempelvis med att fylla i ansökningsblanketten. Den sökande behöver oftast ett intyg som styrker nöd- vändigheten av de sökta åtgärderna. Ett sådant intyg utfärdas av en arbetstera-"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 480.0, "y1": 238.6, "innehåll": "peut, läkare eller annan sakkunnig. När kommunen har fattat sitt beslut ska den även ange skälen för beslutet. Den som får avslag på sin ansökan kan överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Boverket har ansvar för tillsynen av kommuner- nas bidragsverksamhet. Om den sökande inte själv äger byggnaden behövs ägarens medgivande om att åtgärderna får utföras. Bostadsanpassningsbidrag lämnas inte för exempelvis detektoraktiverade släcksystem. I propositionen till den nuvarande lagen om bostadsanpassnings- bidrag framförde regeringen att behovet av förstärkt brandskydd bättre torde kunna tillgodoses genom exempelvis insatser med stöd av socialtjänstlagen och ökad kunskap om brandskydd för de utpekade riskgrupperna. 43"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 131.1, "y0": 264.4, "x1": 455.3, "y1": 313.9, "innehåll": "Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag 1 § Denna lag har till syfte att genom bidrag till anpassning av bostäder ge per- soner med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 131.1, "y0": 313.2, "x1": 459.8, "y1": 365.6, "innehåll": "3 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas till person med funktionsnedsättning (sö- kande) för anpassning av dennes permanentbostad. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur lång upplåtelsen är."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 131.1, "y0": 364.9, "x1": 464.7, "y1": 406.5, "innehåll": "Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för omvårdnaden av en person med funktionsnedsättning i sin bostad och om åtagandet kan antas avse en längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av den bostaden."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 131.1, "y0": 405.8, "x1": 448.7, "y1": 436.6, "innehåll": "5 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 131.1, "y0": 435.9, "x1": 461.7, "y1": 488.3, "innehåll": "Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden. Bidrag lämnas inte om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av regionen eller kommunen enligt hälso- och sjuk- vårdslagen (2017:30). Lag (2019:983)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 115.5, "y0": 75.9, "x1": 481.4, "y1": 472.4, "innehåll": "Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Att tillhandahålla hjälpmedel till personer med olika typer av funktionsnedsätt- ning är en hälso- och sjukvårdsuppgift som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Av lagen framgår att regionerna ska tillhandahålla habilitering, rehabi- litering och hjälpmedel. Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret innebär att kommunerna ska erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser till de personer som bor i särskilda boendeformer eller i bostäder med särskild service samt för dem som deltar i kommunala dagverksamheter. Nästintill samtliga kommuner har därutöver, genom avtal, tagit över ansvaret för hemsjukvården från regionen och därmed också delar av ansvaret för förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende. I de flesta regioner har kommunen tagit över förskrivning av hjälpmedel för rörelse, kommunikation och kognition, medan regionen för- skriver syn- och hörselhjälpmedel samt hjälpmedel för vård och behandling. Eftersom HSL är en ramlag kan varje sjukvårdshuvudman skapa sin egen policy med kompletterande regelverk kring hjälpmedel. Där anges vem som får förskriva ett visst hjälpmedel, på vilka grunder det kan förskrivas, vilka produk- ter som omfattas och om eventuella avgifter för hjälpmedel ska tas ut. De flesta hjälpmedel förskrivs inom primärvård eller kommunal hälso- och sjukvård av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och distriktssköterskor. Förutom att bedöma behov av insatser ska förskrivaren prova ut, anpassa och välja lämplig produkt, instruera, träna, följa upp och utvärdera funktion och nytta. Möjligheten att få tillgång till ett visst hjälpmedel kan variera mellan regio- nerna. Och även om sjukvårdshuvudmannen har skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel innebär det ingen rättighet för den enskilde. Det innebär i sin tur att beslut om hjälpmedel inte kan överklagas. Den som är missnöjd med sitt beslut kan i stället vända sig till patientnämnden som är en fristående och opartisk instans som finns i varje region."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 478.4, "y1": 263.7, "innehåll": "Personer som är hörselskadade, döva eller dövblinda och därför inte upp- fattar signaler från exempelvis brandvarnare kan ordineras olika typer av varseblivnings hjälpmedel. Det kan handla om • akustiska signalhjälpmedel som är avsedda för personer med lätt till måttlig hörselnedsättning, som inte uppfattar ett brandlarm som en normalhörande kan uppfatta utan svårighet • optiska hjälpmedel som är avsedda för måttligt till gravt hörselskadade och döva personer i de fall man inte kan använda akustiska signaler på grund av störningsrisk eller till personer som inte uppfattar signalen ens med hörapparat • taktila hjälpmedel samt väckningsanordning som är avsedda för personer som på grund av hörselnedsättning inte vaknar vid en akustisk signal."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 115.5, "y0": 265.9, "x1": 469.5, "y1": 302.7, "innehåll": "Audionomer på hörselkliniker och hörselmottagningar har behörighet att för- skriva dessa hjälpmedel."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 115.5, "y0": 306.2, "x1": 480.2, "y1": 493.2, "innehåll": "Förskrivning av hjälpmedel Ansvaret för att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning är delat mellan regionerna och kommunerna. Men hur ansvaret är fördelat när det gäller de olika hjälpmedelsområdena är inte reglerat i lag. Det saknas en juridisk definition av vad hjälpmedel är, men det finns andra beskrivningar och definitioner av begreppet hjälpmedel. I Socialstyrelsens term- bank definieras begreppen hjälpmedel enligt följande: • Hjälpmedel för det dagliga livet: individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning.  Exempel på hjälpmedel för det dagliga livet är rollatorer, griptänger, hör- apparater, förstoringssystem och appar för påminnelser."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 128.2, "y0": 497.9, "x1": 479.5, "y1": 593.8, "innehåll": "• Hjälpmedel för vård och behandling: förskriven medicinteknisk produkt som syftar till att kontrollera, bibehålla eller förbättra ett medicinskt tillstånd och som är avsedd att kunna användas utan hälso- och sjukvårdsutbildning.  Exempel på hjälpmedel för vård och behandling är antidecubitusmadrass, cpap-apparat, handortos, insulinpump, nutritionspump, ståstöd, tapp- ningskateter och tensapparat."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 115.5, "y0": 598.9, "x1": 482.5, "y1": 718.4, "innehåll": "Vilka typer av hjälpmedel som kan förskrivas beslutas politiskt. Det är ofta en långdragen process där regelverket för hjälpmedel ska förändras, det vill säga när något nytt hjälpmedel ska in i regelverket eller något ska utgå. I dag finns till exempel ingen möjlighet att förskriva brandskyddsutrustning såsom rökför- kläde. Huruvida den typen av hjälpmedel kommer att tas med i förskrivnings- listor eller inte återstår att se. Under tiden gäller det att hitta andra vägar. Många kommuner köper in rökförkläden och dylikt från hjälpmedelsleverantören och har som en del i grundutrustningen på särskilda boenden."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 97.3, "x1": 457.7, "y1": 146.9, "innehåll": "Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 3 kap.1 § Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 146.1, "x1": 460.2, "y1": 187.8, "innehåll": "Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 187.0, "x1": 465.2, "y1": 217.9, "innehåll": "5 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 215.3, "x1": 442.3, "y1": 288.4, "innehåll": "1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard 2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen 5. vara lätt tillgänglig."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 283.4, "x1": 463.2, "y1": 314.3, "innehåll": "7 kap. 7 § I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården ska regionen samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 313.5, "x1": 465.2, "y1": 366.0, "innehåll": "8 kap. 1 § Regionen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bo- satt inom regionen. Detsamma gäller i fråga om den som är kvarskriven enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och som stadigvarande vistas inom regionen. även i övrigt ska regionen verka för en god hälsa hos befolkningen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 365.2, "x1": 331.2, "y1": 398.9, "innehåll": "Regionens ansvar som huvudman 7 § Regionen ska erbjuda dem som avses i 1 §"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 396.4, "x1": 438.8, "y1": 453.7, "innehåll": "1. habilitering och rehabilitering 2. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 448.7, "x1": 455.2, "y1": 501.2, "innehåll": "Regionens ansvar omfattar dock inte insatser enligt första stycket 1 och 2 som en kommun inom regionen ansvarar för enligt 12 kap. 5 §. Regionens ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 500.4, "x1": 460.5, "y1": 542.1, "innehåll": "Regionen ska, i samverkan med patienten, upprätta en individuell plan när in- satser som avses i första stycket 1 eller 2 erbjuds. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 541.3, "x1": 462.6, "y1": 585.8, "innehåll": "Kommunens ansvar som huvudman 11 kap. 3 § I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården ska kommu- nen samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 585.1, "x1": 463.2, "y1": 659.1, "innehåll": "12 kap. 1 § Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453). Kommunen ska även i samband med dagverksam- het enligt 3 kap. 6 § samma lag erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dagverksamheten."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 658.4, "x1": 448.7, "y1": 689.2, "innehåll": "2 § Kommunen får erbjuda den som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 688.5, "x1": 453.2, "y1": 730.1, "innehåll": "12 kap. 5 § Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård enligt 1 eller 2 § eller 14 kap. 1 § erbjuda habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 131.1, "y0": 729.4, "x1": 460.2, "y1": 771.0, "innehåll": "Kommunen ska, i samverkan med den enskilde, upprätta en individuell plan när insatser som avses i första stycket erbjuds. Av planen ska planerade och beslu- tade insatser framgå."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 115.5, "y0": 75.9, "x1": 480.1, "y1": 393.8, "innehåll": "Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Kommuner kan med stöd av 2 kap. 7 § lagen om vissa kommunala befogen- heter erbjuda servicetjänster åt äldre. Exempel på tjänster som erbjuds är snöskottning, gräsklippning och annat trädgårdsarbete, städning och tvätt, fönsterputsning, avfrostning av frysar, inköp av varor, post- och bankärenden, matlagning, bakning, matleveranser, uppsättning av gardiner och tavlor, mon- tering av brandvarnare, byte av proppar, hämtning av saker från vindar och källare eller höga skåp i bostaden. Lagen är fakultativ, vilket innebär att den inte ålägger kommuner att handla på visst sätt utan i stället ger dem en möjlighet att agera inom vissa legala ra- mar. Den ger en kommun rätt att utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 68 år. Lagen om kommunala befogenheter ger möjlighet till vissa generella tjänster medan socialtjänstlagen omfattar både vissa generella insatser och individuellt behovsprövade åtgärder i form av bistånd. Bakgrunden till lagstiftningen var att många kommuner hade kommit att be- driva service till äldre utan biståndsbeslut. Det huvudsakliga syftet var att på ett administrativt enkelt sätt erbjuda insatser för att förebygga olyckor i hemmet. Servicetjänster i hemmet har haft olika benämningar, till exempel boservice, fixartjänster och Fixar-Malte ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 131.1, "y0": 480.3, "x1": 459.7, "y1": 529.8, "innehåll": "Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter 1 § Denna lag innehåller bestämmelser som ger kommuner och regioner ökade befogenheter i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen (1991:900)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 131.1, "y0": 529.1, "x1": 446.7, "y1": 579.3, "innehåll": "2 kap. Servicetjänster åt äldre. 7 § Kommuner får utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 68 år."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 131.1, "y0": 578.5, "x1": 460.7, "y1": 609.4, "innehåll": "Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycks- fall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 131.1, "y0": 608.6, "x1": 455.5, "y1": 650.3, "innehåll": "8 § För servicetjänster åt äldre personer får kommuner ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunerna bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunernas självkostnader."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 115.5, "y0": 158.4, "x1": 410.4, "y1": 320.7, "innehåll": "Bilaga 2 – Statistik och kunskap Befolkningsprognoser från SCB"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 115.5, "y0": 319.6, "x1": 480.4, "y1": 439.1, "innehåll": "\\\"Statistikmyndigheten SCB gör årligen en befolkningsprognos, och vart tredje år en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen. Vid analysen redovisas utöver ett huvudalternativ även alternativa framskrivningar. I den senaste prog- nosen 44 framgår att \\\"Utmärkande för den framtida befolkningen är att antalet och andelen äldre i befolkningen ökar\\\". Vidare skriver SCB att \\\"I hela Sverige är det åldersgruppen 80 år och äldre som ökar mest. Det beror på, förutom att dödligheten minskar, att de stora kullarna födda på 1940-talet passerar 80-års ålder de kommande åren.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 115.5, "y0": 497.2, "x1": 481.9, "y1": 617.6, "innehåll": "Antal omkomna i bränder Drygt 100 personer omkommer varje år till följd av brandrelaterade händelser i Sverige. äldre individer är kraftigt överrepresenterade och det är även vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. Sett över de senaste 60 åren har dock antalet personer som dör i bränder minskat betydligt i Sverige, i likhet med många andra höginkomstländer. Mellan åren 1952 och 2016 har antalet dödsfall minskat med 38 procent."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 115.5, "y0": 278.9, "x1": 473.1, "y1": 329.5, "innehåll": "Om vi även tar hänsyn till befolkningsökningen och den förändrade ålders- strukturen i befolkningen under denna period, så kallad åldersstandardisering, har dödligheten minskat med 65 procent."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 115.5, "y0": 554.2, "x1": 482.6, "y1": 797.9, "innehåll": "Riskminskningen har varit ungefär lika stor för samtliga åldersgrupper och för båda könen förutom för den yngsta åldersgruppen (0–4 år) där minskningen har varit över 90 procent. Ett antal tekniska, sociala och ekonomiska framsteg har skett under tidsperio- den och kan vara möjliga förklaringar till minskningen av antalet döda i brän- der. Den ekonomiska utvecklingen har visat sig minska risken för många typer av oavsiktliga skador. Förbättringar i sjukvården under den studerade tidsperi- oden har varit betydande och dödligheten vid sjukhus i Sverige bland patienter vårdade för brännskador har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Sociala framsteg som till exempel allmänt tillgänglig barnomsorg och förbättrad socialtjänst, kan också ha påverkat de historiska trenderna. Två åldersgrupper är särskilt viktiga att notera. Antalet små barn som omkommer till följd av bränder har minskat betydligt. Det är i dag mycket ovanligt att små barn omkommer till följd av brand. På 1950-talet omkom mer än tio barn (under fem år) varje år. På senare år har denna siffra flera år varit noll. Sannolikt har den organiserade barn- omsorgen och förskolor i hög grad påverkat den förändrade risken eftersom barn i dag övervakas i större utsträckning och tillbringar mindre tid i hemmet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 81, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 482.5, "y1": 197.2, "innehåll": "även om risken för att dö i en brand minskat även för de äldre, så är äldre den åldersgrupp som högst risk att dö i brand. Genom en förbättrad sjukvård och teknisk utveckling ökar gruppen multisjuka, äldre människor. Gruppen för- väntas öka ytterligare. 45 De bör därför vara en prioriterad målgrupp för brand- skyddsarbetet i Sverige. Personer i åldersgruppen 80 år eller mera är kraftigt överrepresenterade i döds- bränder. Risken för denna grupp är 4,5 gånger högre än för åldersgruppen 50–64. åldersgruppen 65–79 har 1,5 gånger högre risk jämfört med gruppen 50–64."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 81, "x0": 115.5, "y0": 418.1, "x1": 482.2, "y1": 758.4, "innehåll": "En övervägande majoritet, cirka 80 procent, av bränderna där människor omkommer inträffar i bostäder. Nästan lika många omkommer i flerbostads- hus som i småhus, även om man räknar med fördelningen av antalet bränder i respektive boendemiljö. Den vanligaste kända dödsbrandorsaken är rökning, cirka 30 procent. Andra vanliga orsaker är att branden är anlagd, sju procent, eller att man har glömt stänga av spisen, sju procent. Antalet bränder där orsa- ken är okänd är högt, 34 procent, och har ökat de senaste åren. De vanligaste bekräftade startföremålen är sängar eller stoppade möbler. Andelen bränder där startföremålet är okänt är hög. Vid en majoritet, cirka 58 procent, av bränder där människor har omkommit fanns inte en fungerande brandvarnare. Andelen bränder där det funnits en brandvarnare är cirka 29 procent, vid resterande bränder saknas uppgift om brandvarnare. Av dem som omkom vid bränder var två tredjedelar ensamstående, vilket är väsentligt mer än i befolkningen som helhet. Av dem som omkommit vid bränder hade mer än 40 procent druckit alkohol före olyckan. I åldersgruppen 20–64 år hade över 70 procent av männen och nästan 60 procent av kvinnorna använt alkohol före olyckan. Statistiken är hämtad från ida.msb.se. Andelen människor som omkommer till följd av bränder i Sverige befinner sig på historiskt låga nivåer, men den tydliga överrepresentationen av äldre och funktionsnedsatta är bekymmersam. För att undvika en framtida ökning av brandrelaterade dödsfall är det viktigt att inrikta det förebyggande arbetet mot just dessa riskgrupper."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 115.5, "y0": 158.4, "x1": 446.8, "y1": 286.6, "innehåll": "Bilaga 3 – För dig som vill veta mer Erfarenheter och framgångsfaktorer"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 115.5, "y0": 285.5, "x1": 482.3, "y1": 349.8, "innehåll": "I den här bilagan kan du ta del av erfarenheter och framgångsfaktorer från olika kommuner. På MSB:s webbplats för stärkt brandskydd finns länkar till flera av nedanstå- ende exempel."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 115.5, "y0": 358.6, "x1": 481.3, "y1": 776.7, "innehåll": "\\\"Uppsala kommun När äldreprojektet startade 2010 togs tidiga kontakter med berörda förvalt- ningar. Det avsattes personal från både dåvarande Kontoret för hälsa, vård och omsorg och brandförsvaret för att arbeta med projektet. Man satte också ett slutdatum för projektet eftersom arbetsuppgifterna i stället skulle övergå till att bli en del i det ordinarie arbetet. Inställningen var från början att undvika pro- blematisering, och i stället ta itu med problemen vartefter de uppstod. \\\"Kör och ta problemet när det kommer om det ens kommer! Det är lätt att man bara se hinder och så leder det till handlingsförlamning.\\\" Göran Carlsson, fd avdelningschef, Uppsala brandförsvar . Under projektet skapades inledningsvis en remissgrupp som hade till uppgift att hjälpa utförarna vid åtgärder som de själva inte kan avhjälpa. Gruppen fick posi- tiv respons och utförarna kände att de hade någon att vända sig till vid problem. Utförarna av hemvård har tagit till sig det brandförebyggande arbetssättet, och arbetar aktivt för att kontinuerligt förebygga brand hos enskilda. Denna framgång beror till stor del på de kompletteringar och förtydliganden av utfö- rarnas brandförebyggande uppdrag som införts. Att brandförsvaret under uppstartstiden erbjöd kostnadsfri utbildning till alla utförare av hemvård var ett bra sätt att nå ut med kunskap om brandförebyg- gande åtgärder, vilket i sin tur ledde till ökad medvetenhet om risker hemma hos enskilda. Ett förslag på tillägg i avtal för trygghetslarm togs fram under projektet för att enskilda ska kunna få möjligheten att koppla brandvarnaren till trygghetslar- met. Förslaget har godtagits och finns med som begäran inför upphandling av trygghetslarm. För att förtydliga utförarnas uppdrag gjorde projektledaren en processbe- skrivning utifrån den information och de synpunkter som framkommit under projektets gång. Den blev en viktig del i presentationen av utförarnas nya del i uppdraget.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 480.9, "y1": 356.9, "innehåll": "\\\"Räddningstjänsten Syd \\\"Förstärkt brandskydd för äldre som bor kvar hemma\\\" var ett utvecklings- uppdrag som startade 2011 inom Räddningstjänsten Syd och fanns i deras verk- samhetsplan. Det innebär att det var ett prioriterat uppdrag som följdes upp regelbundet. Projektet var politiskt förankrat i direktionen och det var genom direktionen som förfrågan gått via kommunstyrelsen till kommunerna om att delta i projektet. Uppdraget var även förankrat hos vård- och omsorgscheferna i kommunerna som deltog i pilotprojektet. Kommunens personal valde vilka personalkategorier som skulle arbeta med brandskyddsfrågorna samt i vilka forum detta skulle ske. De var även med vid framtagandet av checklistans utformning och innehåll. I de stadsdelar och kommuner som deltog i projektet fanns redan väl fung- erande rutiner och träffpunkter för personalen för att följa upp och diskutera identifierade problem. Det underlättade arbetet med att följa upp och åtgärda de risker som identifierades vid användningen av checklistan. Hemtjänstpersonal, arbetsterapeuter och biståndshandläggare som skulle arbeta med att identifiera de som var i behov av individanpassat brandskydd fick en utbildning i hur checklistan skulle användas och tolkas, vilka åtgärder som kunde vara aktuella samt hur uppföljning var tänkt att ske ute i arbetsgrupperna.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 115.5, "y0": 347.7, "x1": 479.2, "y1": 522.5, "innehåll": "Personalen som deltog i projektet hade god förståelse för de äldres problema- tik och kände också igen sig i många av de möjliga brandrisker i beteende och hemmiljö som räddningstjänsten beskrev. Detta gjorde att de var positivt inställda och motiverade att arbeta med de nya uppgifterna. Räddningstjänsten Syd har även efter projektet genomfört anpassad utbildning till de yrkesgrupper som möter äldre i deras hemmiljö. De använder samma checklista internt för räddningstjänsten som för hemtjänsten. Under arbetet har insikten om egen kompetens inom organisationen blivit tydlig och 2014 anställdes en socionom som seniorsamordnare. Räddningstjänsten Syd är den organisation som arbetat längst med att kombinera hembesök med särskild behovsbedömning av åtgärder för att stärka brandskyd- det för särskilt riskutsatta individer."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 115.5, "y0": 531.2, "x1": 482.3, "y1": 770.0, "innehåll": "Varbergs kommun – Räddningstjänsten Väst I Varbergs kommun insåg man att ett stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer inte enbart var en fråga för räddningstjänsten utan att den berörde hela kommunen och dess förvaltningar. Det var viktigt att få förståelse hos Socialförvaltningens personal, men det var inte helt lätt. Inledningsvis uppnåd- de kommunen förståelse inom organisationen för trygghetslarm, men inte hos handläggarna i andra organisationer inom Socialförvaltningen. Under arbetets gång började barriärer mellan förvaltningarna brytas så att problem kunde lösas med gemensam kraft. Den främsta framgångsfaktorn var den utbildning som trygghetslarmspersonalen fick. Problemen och lösningar konkretiserades och visades ur deras perspektiv. Personalens tidigare frustration att se problem, men inte veta hur de ska agera, minskade. 2013 bildades förbundet Räddningstjänsten Väst , där Varberg och Falkenberg  ingår. Det sätt som trygghetslarmenheten arbetade på i Varberg, har nu använts i förbundet och omvandlats till trygghetsteam som dessutom är en del av rädd- ningstjänstorganisationen. Vid en ny inventering av trygghetslarm 2014–2015"}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 481.9, "y1": 363.2, "innehåll": "\\\"gjordes motsvarande inventeringsarbete i båda kommunerna. Detta görs varje gång kommunerna upphandlar trygghetslarm, vilket innebär en systematisk och återkommande kontroll vart fjärde år. Nya former för samarbetet har tagits fram. Tidigare samverkade man, nu gäl- ler ett samarbetsavtal med Räddningstjänsten Väst som utförare. Konceptet med trygghetsteam har utvecklats och andra samhällsvärden och trygghetsskapande effekter har kunnat uppnås. Räddningstjänsten Väst har också uppdraget att installera nya trygghetslarm. Det ger dem möjlighet att inventera risker i hemmet hos brukaren och vidta andra åtgärder direkt, till exempel att byta batterier i en brandvarnare. Beroende på brist kontaktar de närstående eller biståndshandläggare. ärendet hanteras från fall till fall i dialog med biståndshandläggaren. Trygghetsteamens arbete består av fyra delar: • grunduppdrag med natthemtjänst och trygghetslarm • förebyggande arbete (checklistor och åtgärder hemma hos kunden) • trygghetsskapande arbete (13 patruller rör sig i kommunen och rapporterar om alltifrån medvetslösa personer och fallna träd till att vidta olika åtgärder, till exempel dela ut reflexer) • vara \\\"första insatsperson\\\".\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 478.4, "y1": 316.7, "innehåll": "Linköpings kommun – Räddningstjänsten östra Götaland Linköpings kommuns enhet Statistik och utredningar tog fram en webbenkät som innehöll ett antal frågor om befintligt brandskydd, bemanning på olika avdelningar, brand- och utrymningslarm med mera. Enkäten skickades till verksamhets ansvariga och fastighetsägare för vårdbostäder, serviceboenden, stödboenden, kopplade boenden, gruppbostäder samt servicelägenheter. Enkäten blev en väckarklocka för många och väckte ett engagemang för före- byggande brandskydd. Man började diskutera gränsdragning mellan fastighets- ägare och hyresgäst, tekniska lösningar med spisvakter, utrymningslarm, check- listor för olycksförebyggande hembesök, brandövningar med mera. Efter undersökningen genomförde verksamhetscheferna tillsammans med personalen en riskanalys och identifierade riskpersoner som var i behov av en mobil sprinkler i bostaden. Under tiden 2011–2012 löste fyra av 20 installerade sprinkleranläggningar ut varav tre räddade både liv och egendom. Detta tyder på att förarbetet med att hitta personer i riskzonen fungerade."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 115.5, "y0": 325.4, "x1": 482.5, "y1": 495.2, "innehåll": "örebro kommun Den inledande inventeringen av antalet riskutsatta som tydliggjorde behovet var viktig för att få en överblick och för att kunna identifiera behov och prioritera åtgärder. Pilotförsöket med tre mobila sprinklersystem som installerades hos enskilda var lyckat. Det tog inte lång tid innan systemen utlöste och räddade liv. Det var ett kvitto på att identifieringen och åtgärden varit effektiv, och uppmuntrade till fortsatt arbete. Engagerade personer internt i organisationen och i samverkande organisatio- ner var en viktig faktor för arbetet. Likaså att samarbetet mellan alla inblandade i kommunen fungerade mycket bra och var prestigelöst."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 115.5, "y0": 77.6, "x1": 479.7, "y1": 224.8, "innehåll": "örebro kommun satsar särskilt på arbete med brandskyddsfrågor för särskilda riskgrupper. Arbetet med att identifiera individer som ingår i riskgrupperna har genomförts av socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt förvaltningen för funktionsnedsatta. Utifrån ett gemensamt formulär har be- dömningar gjorts utifrån flera parametrar. Bland annat har svårighet att hantera ljus, tändstickor och cigaretter, missbruksproblem, funktionsnedsättning samt svårighet att uppfatta och agera i händelse av brand bedömts. Av drygt 1 700 individer bedömdes 48 vara särskilt riskutsatta. Dessa bodde i ordinarie lägenheter utan speciella brandskyddslösningar. Individuella åtgärder planeras för att stärka brandskyddet för dessa."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 115.5, "y0": 228.4, "x1": 482.2, "y1": 433.3, "innehåll": "Erfarenheter och utvärdering Politisk förankring, tydlig organisation samt finansiering är viktigt för att skapa systematik i arbetssättet. Det gemensamma formuläret som använts har varit bra för att standardisera bedömningarna och formalisera arbetsprocessen. I kommunen bedömer man att antalet riskpersoner inte är fler än att man kan få god kännedom om dem. Brandskyddsåtgärderna behovsanpassas för olika individers risknivå. Att stärka brandskyddet för de identifierade personerna har flera positiva effekter. Den enskilde kan bo kvar i hemmiljön, kringboende utsätts inte för fara, och fastighetsägare får mindre egendomsskador. Totalt sett bedömer kommunledningskontoret att samhällsnyttan är högre än kostnaden. En av åtgärderna som satts in är så kallade lätt monterbara automatiska släcksystem. Vid flera tillfällen har släcksystemen aktiverats och därmed släckt den uppkomna branden i ett tidigt skede och förmodligen räddat livet på den boende."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 115.5, "y0": 442.0, "x1": 480.1, "y1": 751.0, "innehåll": "Karlstadsregionens räddningstjänst och Karlstad kommun Karlstadsregionens räddningstjänst har arbetat med att stärka brandskyddet för sär- skilt riskutsatta individer sedan 2009. De stödjer arbetet med särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd inom sina medlemskommuner ( Karlstad, Forsha- ga, Kil, Munkfors, Grums, Hammarö ) och erbjuder sig att utbilda dem som möter riskutsatta personer dagligen och stödja dem gällande lämpliga brandskydds- åtgärder. De har en särskild person utsedd för arbetet och de utför även riktade utlåtanden i speciella fall. Det kostar ingenting att anlita räddningstjänsten för dessa rådgivningsuppdrag. Arbetet bygger på frivillighet och drivs genom infor- mation och uppmuntran. I Karlstad kommun gör hemtjänsten en riskinventering hos sina brukare. När risker upptäcks kontaktas chefen på hemtjänsten som i sin tur kontaktar kommunens säkerhetssamordnare/teknisk förvaltare säkerhet. Hembesök görs av säkerhetssamordnaren tillsammans med hemtjänsten och god man eller närstående. Tillsammans reder man ut vilken hjälp personen kan tänkas behöva. Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit kostnaden för de åtgärder som genom förs. Säkerhetssamordnaren har mandat att beställa åtgärder och dessutom brukar anpassningarna göras snabbt. Om det behövs detektorakti- verat sprinklersystem samråder kommunen även med fastighetsägaren. Karlstad kommun har i dag 250 mobila släckenheter."}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 115.5, "y0": 76.7, "x1": 479.8, "y1": 177.5, "innehåll": "\\\"Nacka kommun – Södertörns brandförsvarsförbund Nacka kommuns tidigare enhetschef på äldreenheten initierade projektet \\\"Brand- förebyggande arbete i ordinärt boende\\\". Det var inte någon speciell händelse i Nacka som ledde fram till att projektet startade, utan enhetschefen engagerade sig i frågan utifrån sitt engagemang för trygghet och säkerhet för Nackas äldre. Projektet genomfördes i samarbete med Södertörns brandförsvarsförbund .\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 115.5, "y0": 186.2, "x1": 482.2, "y1": 549.2, "innehåll": "\\\"Storbritannien – Hampshire Rescue and Fire För 15 år sedan insåg räddningstjänsterna i Storbritannien att deras arbetsmodell var ohållbar. Antalet bränder ökade och dödsbrandstalen var höga. Räddnings- tjänsten ändrade fokus från att bara rycka ut när branden redan var ett faktum till att vidta mer brandförbyggande åtgärder. Brandlarmen har sedan dess minskat med 50 procent och dödsbrandstalen har gått från 15 omkomna per miljon invånare till fem. Hampshire Rescue and Fire såg tidigt ett samband i riskfaktorer mellan hälso- risker och brandrisker, som kognitiv svikt, rökning, droger, alkohol, fysisk inaktivitet, fetma och ensamhet. De konstaterade också att risken att dö i brand var dubbelt så hög för personer över 65 år. Tillsammans med National Health Service startades ett samarbete. Räddningstjänsterna utför nu olika former av be- sök med riskreducerande syfte, exempelvis \\\"Safe and well\\\", hos äldre personer. De är också det sammanhållande navet och vägvisaren för ett mer omfattande samarbete mellan olika organisationer som verkar inom folkhälsoområdet. I Hampshire vill man att räddningstjänstens resurser ska bidra till ett tryggare sam- hälle, och utgångspunkten är utbildning och övningar för att stärka de äldres kunskap och fysiska förmåga. För att stärka de äldres fysiska förmåga har man iordningställt övningsstationer i räddningstjänsternas fordonshallar. Räddnings- tjänsten har även startat något de kallar \\\"STEER\\\", Safety Through Education and Exercise for Resilience, vilket innebär \\\"Säkerhet med hjälp av utbildning och övningar för förbättrad rörlighet\\\", som är ett aktivitetspaket bestående av tolv träffar á två timmar. Där får äldre med behov av förbättrade kunskaper och behov av fysisk aktivitet träffas för att utbildas och tränas. Både hel- och deltidsbrandstationer används som mötesplats.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för sä̈rskilt utsatta - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-sarskilt-utsatta-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 115.5, "y0": 557.9, "x1": 481.4, "y1": 686.3, "innehåll": "\\\"Norge DSB (Norges motsvarighet till MSB) och Helsedirektoratet (Norges motsvarighet till Socialstyrelsen) har tillsammans tagit fram en vägledning som ska vara till hjälp för kommunerna i deras arbete med brandsäkerhet hemma hos riskutsatta grupper. Vägledningen \\\"Samarbeid mellom kommunale tjenesteytere om brannsik- kerhet for risikoutsatte grupper\\\" bygger på den offentliga utredningen \\\"Trygg hjemme\\\" från 2012 samt rapporten \\\"Brannsikkerhet for risikoutsatte grupper\\\".\\\""}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 672.9, "x1": 509.2, "y1": 712.9, "innehåll": "1 § I denna lag finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall byggas, utrustas och underhållas. I lagen finns det också bestämmelser om ersättning."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 718.0, "x1": 523.2, "y1": 802.9, "innehåll": "2 § Skyddsrum är utrymmen för skydd av befolkningen i krig. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om behovet av skyddsrum och inom vilka områden inom landets kommuner som skyddsrummen skall vara belägna."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 47.4, "x1": 521.2, "y1": 153.8, "innehåll": "2 kap. Utformning och placering av skyddsrum 1 § Skyddsrum skall vara utformade och utrustade för att stå emot verkningarna av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig. Om det krävs skyndsamma åtgärder för skydd av befolkningen i krig får skyddsrummen utformas och utrustas så att de i största möjliga utsträckning står emot sådana verkningar."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 158.9, "x1": 489.1, "y1": 215.4, "innehåll": "2 § Skyddsrum skall vara placerade och utformade med hänsyn till de skyddsbehövandes möjligheter att efter varning hinna fram till dem i tid och att uppehålla sig där under den tid som behövs."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 220.5, "x1": 494.5, "y1": 260.4, "innehåll": "3 § Skyddsrum skall vara utformade så att de under fredstid kan användas för andra ändamål."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 265.5, "x1": 488.5, "y1": 321.9, "innehåll": "4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter eller i särskilda fall besluta om skyddsrums placering, utformning och utrustning samt inom vilken tid de skall kunna iordningställas."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 354.3, "x1": 524.5, "y1": 460.7, "innehåll": "3 kap. Byggande och kontroll av skyddsrum 1 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall, i den omfattning staten ställer medel till förfogande, besluta i enskilda fall om byggande av skyddsrum samt kontrollera att inrättade skyddsrum har avsedd skyddsförmåga och att skyltning skett i enlighet med lagen."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 465.8, "x1": 523.2, "y1": 522.3, "innehåll": "Kommunen skall på begäran av den myndighet som avses i första stycket lämna upplysningar om planer för byggverksamhet i kommunen och om andra förhållanden av betydelse för myndighetens beslut i frågor om byggande av skyddsrum."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 526.8, "x1": 520.5, "y1": 623.6, "innehåll": "Skyddsrum i befintlig byggnad eller anläggning 2 § Om ett skyddsrum ska byggas utan att frågan uppkommit i samband med att någon sådan byggåtgärd ska utföras som kräver bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900), ska den myndighet som enligt 1 § fattat beslutet ombesörja att skyddsrummet byggs och utrustas. Lag (2010:919) ."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 627.3, "x1": 521.8, "y1": 758.6, "innehåll": "Skyddsrum i samband med nybyggnation 3 § Den som inom ett område där skyddsrum ska byggas avser att utföra sådana byggåtgärder som kräver bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) och som kräver anmälan ska underrätta den myndighet som avses i 1 § om sin avsikt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från underrättelseskyldigheten enligt första stycket. Lag (2010:919) ."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 161.3, "innehåll": "4 § Den som har lämnat en underrättelse enligt 3 § har rätt att få ett beslut i skyddsrumsfrågan enligt 1 §. Om beslutet innebär att ett skyddsrum ska byggas, ska beslutet även innehålla uppgift om det antal personer som ska kunna få plats i utrymmet. I samband med att ett beslut enligt första stycket delges, får den som lämnat underrättelsen föreläggas att vidta åtgärder i enlighet med beslutet. Ett beslut enligt första stycket gäller i två år. Ett sådant beslut får ändras endast om den som beslutet gäller godtar ändringen. Lag (2010:919) ."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 512.5, "y1": 239.4, "innehåll": "5 § Vid ett tekniskt samråd enligt 10 kap. plan- och bygglagen (2010:900) ska en genomgång göras av de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum ska kunna antas komma att uppfylla de krav som ställs i 2 kap. 3 § och med stöd av 2 kap. 4 § denna lag."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 512.5, "y1": 318.2, "innehåll": "Bestämmelserna i 10 kap. 3, 5-7, 18, 27, 29 och 34-37 §§ plan- och bygglagen om kontroll m.m. och om slutbevis ska tillämpas på arbetet med att bygga ett skyddsrum. Lag (2010:919) ."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 521.8, "y1": 429.9, "innehåll": "6 § En byggherre som utför sådana byggnadsåtgärder som avses i 3 § skall bygga och utrusta sådant skyddsrum som enligt ett föreläggande skall finnas i byggnaden eller anläggningen. Byggherren skall se till att utrymmet stämmer överens med givet föreläggande enligt 4 § andra stycket samt med det som anges i 2 kap. 3 § och det som bestämts med stöd av 2 kap. 4 §."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 462.4, "x1": 528.5, "y1": 519.6, "innehåll": "4 kap. Fastighetsägares och nyttjanderättshavares skyldigheter Ansvaret för att underhålla skyddsrum"}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 517.6, "x1": 517.1, "y1": 557.5, "innehåll": "1 § ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum är skyldig att underhålla skyddsrummet och den utrustning som hör till skyddsrummet."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 507.2, "y1": 619.1, "innehåll": "2 § ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum är skyldig att, efter föreläggande av den myndighet som avses i 3 kap. 1 §, vidta de åtgärder som behövs för att förbättra utrymmets skyddsförmåga."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 623.6, "x1": 511.2, "y1": 703.8, "innehåll": "Skyldighet att bereda plats 3 § ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum är under höjd beredskap skyldig att bereda plats i skyddsrummet åt dem som behöver skydd."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 707.6, "x1": 520.5, "y1": 816.7, "innehåll": "Skyltning 4 § ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum skall genom skyltning på byggnaden eller anläggningen ge anvisning om var utrymmet finns. Skyldighet att tillåta inrättande av skyddsrum"}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 498.5, "y1": 60.1, "innehåll": "5 § En nyttjanderättshavare får inte hindra ägaren till en byggnad eller annan anläggning att inrätta skyddsrum eller att företa andra åtgärder enligt denna lag."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 64.5, "x1": 514.3, "y1": 211.6, "innehåll": "Särskilt om nyttjanderättshavare 6 § En nyttjanderättshavare är skyldig att på begäran av ägaren till en byggnad eller annan anläggning betala ett skäligt bidrag till kostnader som ägaren får på grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta gäller dock endast om 1. ägaren inte kände till att åtgärderna skulle vidtas då nyttjanderättsavtalet träffades eller senast kunde sägas upp och minst två år återstod av nyttjanderätten då skyldigheten att vidta åtgärderna blev kända för ägaren, och 2. det kan anses uppenbart oskäligt att ägaren skall svara för hela kostnaden."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 244.0, "x1": 514.5, "y1": 316.7, "innehåll": "5 kap. Avveckling av skyddsrum 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att ett utrymme inte längre skall vara skyddsrum."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 349.1, "x1": 497.8, "y1": 421.7, "innehåll": "6 kap. Ersättning 1 § Den som skall bygga och utrusta ett skyddsrum enligt 3 kap. 6 § har rätt till skälig ersättning av staten för sina merkostnader."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 426.8, "x1": 519.9, "y1": 533.5, "innehåll": "2 § Den som är skyldig att underhålla ett skyddsrum har rätt till skälig ersättning av staten för sina kostnader. Detsamma gäller den som vidtagit åtgärder som anges i 4 kap. 2 §. Ersättning lämnas dock inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt underhållet av skyddsrummet, gjort otilllåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 538.6, "x1": 475.1, "y1": 578.5, "innehåll": "3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 610.9, "x1": 507.2, "y1": 723.4, "innehåll": "7 kap. Förelägganden och andra åtgärder Förelägganden och vite 1 § Den myndighet enligt 3 kap. 1 § som beslutar om byggande eller kontroll av skyddsrum får meddela de förelägganden som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 727.7, "x1": 523.9, "y1": 813.7, "innehåll": "Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett föreläggande som tar sikte på sådana situationer som regleras i 7 kap. 3 § denna lag får dock inte förenas med vite. åtgärd på försumligs bekostnad"}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 93.8, "innehåll": "2 § Om ett föreläggande enligt 1 § inte följs, får åtgärden vidtas av den som meddelat föreläggandet. En sådan åtgärd vidtas på den försumliges bekostnad, om han eller hon inte på grund av någon bestämmelse i denna lag är berättigad till ersättning för åtgärden om den vidtas frivilligt."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 523.2, "y1": 195.1, "innehåll": "Tillträde 3 § ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan anläggning är skyldig att lämna den myndighet som avses i 3 kap. 1 § tillträde till byggnaden eller anläggningen för att utföra besiktning eller annan kontroll enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 199.5, "x1": 521.8, "y1": 222.9, "innehåll": "Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillträde enligt första stycket."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 255.3, "x1": 523.9, "y1": 361.7, "innehåll": "8 kap. Straff 1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet enligt 4 kap. 3 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har gärningen medfört avsevärt men för totalförsvaret eller är den av någon annan anledning att anse som grov döms till fängelse, i lägst sex månader och högst fyra år."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 366.0, "x1": 495.2, "y1": 406.7, "innehåll": "2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon föreskrift som meddelats med stöd av 2 kap. 4 §."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 439.1, "x1": 513.2, "y1": 539.5, "innehåll": "9 kap. överklagande m.m. 1 § Beslut i frågor enligt 3 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 2 §, 6 och 7 kap. får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 572.4, "x1": 470.5, "y1": 612.3, "innehåll": "3 § Beslut enligt 1-7 kap. som meddelas under höjd beredskap skall gälla omedelbart om inte något annat bestäms i beslutet."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 644.7, "x1": 347.0, "y1": 719.6, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2006:545 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2006."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 714.2, "x1": 524.3, "y1": 809.6, "innehåll": "2. Bestämmelser i denna lag om ägare till fastighet tillämpas även på den som innehar fastighet med fideikommissrätt. 3. För underhåll av skyddsrum som inrättats med stöd av 6 kap. 13 § lagen (1994:1720) om civilt försvar gäller fortfarande 6 kap. 11-16 §§ i den upphävda lagen (1994:1720) om civilt försvar."}
{"titel": "Lag om skyddsrum 2006 545", "filnamn": "lag-om-skyddsrum-2006_545.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.9, "x1": 508.4, "y1": 116.3, "innehåll": "4. Ett föreläggande som utfärdats enligt 6 kap. 8, 11, 12, 14, 15 och 18 §§ och 7 kap. 3 § i den upphävda lagen (1994:1720) om civilt försvar skall anses som ett föreläggande enligt denna lag. 5. I fråga om ersättning som bestämts före ikraftträdandet av denna lag gäller 6 kap. 20-22 §§ i den upphävda lagen (1994:1720) om civilt försvar."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 517.2, "y1": 602.6, "innehåll": "2 § Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 657.9, "x1": 515.2, "y1": 815.6, "innehåll": "energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 517.8, "y1": 189.1, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. Lag (2020:238) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 193.6, "x1": 509.2, "y1": 256.6, "innehåll": "Skyldighet att energideklarera byggnader 4 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden. Lag (2012:397) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 520.6, "y1": 351.9, "innehåll": "5 § Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om 1. en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten, eller 2. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 521.8, "y1": 413.5, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av total användbar golvarea. Lag (2012:398) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 503.3, "y1": 475.0, "innehåll": "6 § Innan en byggnad eller en andel i en byggnad säljs ska den som äger byggnaden se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden. Lag (2012:397) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 523.2, "y1": 537.3, "innehåll": "6 a § En energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet, om detta har ett gemensamt värmesystem. Lag (2009:579) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 509.9, "y1": 598.8, "innehåll": "6 b § En energideklaration får användas i tio år efter att den har upprättats för att uppfylla skyldigheterna i denna lag. Lag (2012:397) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 602.5, "x1": 488.5, "y1": 666.3, "innehåll": "Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader 7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i 4-6 §§."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 670.1, "x1": 523.9, "y1": 733.9, "innehåll": "Besiktning av en befintlig byggnad 8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad ska den som äger byggnaden se till att byggnaden besiktas på plats."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 738.2, "x1": 524.5, "y1": 795.4, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan besiktning. Lag (2012:397) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 470.3, "y1": 61.9, "innehåll": "Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som ska energideklareras"}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 60.7, "x1": 519.6, "y1": 218.4, "innehåll": "8 a § Om en byggnad ska energideklareras enligt 5 § och byggnaden har ett uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras innan energideklarationen upprättas, om systemet är 1. ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt, eller 2. ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 222.7, "x1": 524.5, "y1": 279.9, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om inspektion enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan inspektion. Lag (2020:238) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 283.6, "x1": 520.3, "y1": 498.2, "innehåll": "Energideklarationens innehåll 9 § I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 503.3, "x1": 501.6, "y1": 610.8, "innehåll": "I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, och 2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 615.1, "x1": 521.8, "y1": 688.8, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. Lag (2020:238) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 693.3, "x1": 470.3, "y1": 735.7, "innehåll": "Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som inte ska energideklareras"}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 733.7, "x1": 520.5, "y1": 790.9, "innehåll": "10 § Om det i en byggnad som inte ska energideklareras enligt 5 § finns ett sådant system som anges i 8 a § första stycket, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tionde år och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Protokollet ska innehålla de uppgifter som anges i 9 § andra stycket."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 517.8, "y1": 122.3, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven i första stycket, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. Lag (2020:238) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 153.8, "x1": 519.9, "y1": 301.6, "innehåll": "Oberoende expert 12 § Den som ska se till att det enligt 4, 5 eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning och en inspektion enligt 8 och 8 a §§ eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över deklarationen eller protokollet elektroniskt till Boverket."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 521.8, "y1": 363.2, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. Lag (2020:238) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 366.9, "x1": 524.5, "y1": 581.5, "innehåll": "Tillgång till energideklarationerna 13 § Den som äger en byggnad ska se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden 1. visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 1, eller på en väl synlig plats i byggnaden, om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2, 2. visas för en presumtiv nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller för en spekulant om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §, 3. överlämnas till en ny nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad som avses i 5 § första stycket 2 eller till en ny ägare om det gäller en sådan byggnad som avses i 6 §."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 518.5, "y1": 643.8, "innehåll": "I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt första stycket 2 och 3."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 507.9, "y1": 739.1, "innehåll": "Om det finns en energideklaration när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, ska den som äger byggnaden eller, i de fall som avses i andra stycket, säljaren, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering. Lag (2012:397) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 743.4, "x1": 505.2, "y1": 800.6, "innehåll": "13 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de skyldigheter som anges i 13 § och om undantag från sådana skyldigheter. Lag (2012:397) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.2, "y1": 93.8, "innehåll": "14 § Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § får köparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 500.3, "y1": 140.7, "innehåll": "överlämnande av energideklarationer och inspektionsprotokoll till Boverket"}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 138.7, "x1": 519.9, "y1": 195.9, "innehåll": "15 § För elektronisk överföring enligt 12 § första stycket 3 krävs behörighet. Sådan behörighet beslutas av Boverket. Ett beslut om behörighet förutsätter att kraven på sakkunskap som avses i 12 § andra stycket är uppfyllda."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 200.2, "x1": 521.8, "y1": 257.4, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och inspektionsprotokoll samt om behörighet enligt första stycket. Lag (2020:238) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 261.1, "x1": 433.8, "y1": 341.4, "innehåll": "Energideklarationsregister 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). Lag (2020:238) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 346.5, "x1": 501.9, "y1": 386.5, "innehåll": "17 § Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i energideklarationsregistret."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 391.6, "x1": 521.8, "y1": 532.0, "innehåll": "18 § Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för 1. framtagande av statistik, 2. forskning, 3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen, 4. tillsyn, och 5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 537.1, "x1": 429.7, "y1": 627.3, "innehåll": "19 § Regeringen får meddela föreskrifter om 1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret, 2. urval och bearbetningar av personuppgifter, 3. utlämnande på medium för automatiserad behandling, och 4. direktåtkomst till registret."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 659.6, "x1": 511.8, "y1": 723.4, "innehåll": "Skadestånd vid tekniskt fel 21 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till ersättning av staten."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 727.7, "x1": 509.2, "y1": 801.4, "innehåll": "Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet som regeringen bestämmer."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 92.3, "x1": 524.5, "y1": 206.4, "innehåll": "Alternativa energiförsörjningssystem 23 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen ska lämnas till den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 521.8, "y1": 267.9, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utredning enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan utredning. Lag (2012:397) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 271.6, "x1": 522.5, "y1": 351.9, "innehåll": "Tillsyn 24 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer utövar tillsyn över att de skyldigheter som följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen fullgörs."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 357.0, "x1": 514.5, "y1": 397.0, "innehåll": "Regeringen får meddela föreskrifter om tillsyn och kontroll enligt första stycket. Lag (2013:773) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 402.1, "x1": 499.9, "y1": 458.5, "innehåll": "25 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att de skyldigheter som följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska fullgöras. Ett sådant föreläggande får förenas med vite."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 511.2, "y1": 520.0, "innehåll": "Ett föreläggande mot en säljare som avser fullgörande av en skyldighet enligt 13 § andra eller tredje stycket får dock förenas med vite endast i de fall där det finns en energideklaration upprättad för byggnaden. Lag (2013:773) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 523.8, "y1": 598.8, "innehåll": "25 a § En behörighet för elektronisk överföring får återkallas av tillsynsmyndigheten om den person som har fått behörigheten inte uppfyller kraven på oberoende eller sakkunskap enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Lag (2013:773) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 602.5, "x1": 513.8, "y1": 682.8, "innehåll": "överklagande 26 § En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som har förenats med vite enligt 25 § och om återkallelse av behörighet enligt 25 a § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 687.9, "x1": 478.5, "y1": 711.4, "innehåll": "Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:314) ."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.9, "x1": 527.2, "y1": 295.7, "innehåll": "1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006. 2. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 1 skall vara energideklarerade senast den 31 december 2008. 3. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 2 och som är flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den 31 december 2008. 4. I fråga om andra byggnader än flerbostadshus skall bestämmelsen i 5 § 2 tillämpas från och med den 1 januari 2009. 5. Byggnader som avses i 4 eller 6 § skall energideklareras första gången efter den 31 december 2008. 6. Luftkonditioneringssystem som avses i 11 § första stycket skall besiktigas första gången efter den 31 december 2008. 7. För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldigheten enligt 4 § inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 januari 2009. 8. För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldigheten enligt 23 § inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober 2006. 2009:579"}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 515.2, "y1": 340.7, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. Den ska dock tillämpas för tid från och med den 1 maj 2009."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 502.5, "y1": 452.5, "innehåll": "2012:397 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana energideklarationer som har upprättats före den 1 juli 2012. 3. En energideklaration som har upprättats före den 1 juli 2012 och som inte är äldre än tio år får användas för att uppfylla skyldigheterna enligt denna lag."}
{"titel": "Lag om energideklaration för byggnader 2006 985", "filnamn": "lag-om-energideklaration-for-byggnader-2006_985.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 481.1, "y1": 531.3, "innehåll": "2020:238 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. För byggnader som omfattas av bestämmelserna i 10 § ska det första inspektionsprotokollet föras över till Boverket senast den 31 december 2021."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 2, "x0": 127.3, "y0": 287.8, "x1": 469.0, "y1": 323.6, "innehåll": "För byggnader vars tak inte ska beträdas yrkesmässigt gäller Boverkets bygg- regler som minimikrav."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 2, "x0": 127.3, "y0": 340.2, "x1": 474.8, "y1": 536.6, "innehåll": "Vid byggnadsarbeten på tak ska den arbetsmetod och utrustning användas som ger lägst totala risk för hela ar- betet på taket • Vid bedömningen av risk ska alla arbeten ingå och även exponeringstid räknas in. Olika arbetsmetoder ska redovisas i jämförande riskanalys. Då riskanalys visar att den totala risken vid ett arbetes utförande är mindre om kollektiva skyddsanordningar används, än om arbetet utförs med personlig fallskyddsutrustning, ska kollektivt fallskydd (skyddsräcken, ställning med skyddsräcken eller nät) användas. • Kollektivt fallskydd (skyddsräcken, ställning med skyddsräcken eller nät) ska användas om det beräknas ta längre tid att utföra själva byggarbetet än vad det tar att uppföra det kollektiva skyddet."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 2, "x0": 127.3, "y0": 554.3, "x1": 468.7, "y1": 668.7, "innehåll": "Förändringar i denna upplaga, september 2015, i förhållande till förra, februari 2015 är: • Mått mindre än en meter anges nu i millimeter. • Redovisning av krav på glidskydd vid gavellucka på småhus. • Fasta skyddsräcken (1 meter höga) på låglutande tak. • Informationsskylt vid tillträde till tak och dokumentation om taksäkerhet."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 292.6, "y0": 458.6, "x1": 498.7, "y1": 503.3, "innehåll": "Utrymme inne på vind som utgör tillträde till tak"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 292.6, "y0": 500.0, "x1": 520.5, "y1": 549.7, "innehåll": "Pacera uppgång till vind från trapphus och liknan- de så nära tillträdeslucka som möjligt. Dock inte så att olämpliga fallrisker åstadkoms."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 292.6, "y0": 547.5, "x1": 503.4, "y1": 622.8, "innehåll": "Allmänt höjdmått : • Minst 2,1 m i flerfamiljshus och kommersi-  ella byggnader. • Minst 1,4 m i villor."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 292.6, "y0": 620.5, "x1": 511.2, "y1": 684.4, "innehåll": "\\\"Höjd vid hinder: 1,2 m (max sträcka 200 mm). Maximal \\\"tröskelhöjd\\\" 600 mm. Vid höjder på tröskel över 0,5 m ska fast trappa, stege eller motsvarande finnas.\\\""}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 292.6, "y0": 682.1, "x1": 513.2, "y1": 718.1, "innehåll": "Allmän bredd : Minst 700 mm. För transportväg till driftsutrymme gäller: 1,3 meter."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 51.7, "y0": 374.5, "x1": 275.1, "y1": 424.3, "innehåll": "Redovisad vindstege och lucka ställer högre krav på stegbredd och öppningsmått än standard EN 14975:2007 + A1:2010."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 51.7, "y0": 422.2, "x1": 278.6, "y1": 606.6, "innehåll": "Standarden EN 14975: Vindslucka och vindstege, måste uppdateras utifrån här ställda krav. Alternativ kan Sverige söka avvikelse från gällan- de EN-standard. • Stegbredd 300 mm (Standarden anger minst 240 mm) • Steghöjd 230-300 mm. • Plats för fot 150 mm innanför steg. (Mäts från centrum stegyta) • öppningsmått ska vara minst 700 x 900 mm. (Anges inte i ovan nämnd standard)"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 51.7, "y0": 604.6, "x1": 275.1, "y1": 640.3, "innehåll": "Montera handledare på vinden för att underlätta tillträde till/från vinden."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 51.7, "y0": 638.2, "x1": 277.9, "y1": 687.9, "innehåll": "Montera förankringsögla för personlig fallskydds- utrustning i överkant av uppstignings- öppning. Kan vara samma som handledare."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 51.7, "y0": 685.9, "x1": 272.9, "y1": 735.6, "innehåll": "Vid behov monteras räcke 500 mm runt vinds- lucka för att ge stöd vid uppstigning och minska risken för att ramla ner i öppen lucka."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 51.7, "y0": 106.4, "x1": 281.2, "y1": 198.4, "innehåll": "Bredd vid hinder : Minst 600 mm (maximal sträcka 200 mm). För transportväg till driftsut- rymme gäller: Fri passage med mindre börda - bör vara minst 800 mm, till exempel vid pelare och dörröppning. För skrymmande och tyngre utrust- ning behövs fri dörrbredd 1,0 - 1,2 meter."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 51.7, "y0": 196.1, "x1": 282.3, "y1": 246.1, "innehåll": "Bredd gångväg på vind : 350 mm med 20 mm kant alternativt 500 mm. Transportväg till driftsutrym- me ska ha bredden 1,0 meter."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 51.7, "y0": 259.9, "x1": 276.8, "y1": 319.1, "innehåll": "övriga krav: God belysning särskilt vid hinder och vid uppstig- ningsställen."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 51.7, "y0": 317.0, "x1": 279.0, "y1": 380.7, "innehåll": "Byggnadsdelar som finns i anslutning till tillträ- desled på vind ska vara fria från utstickande spik, skruv och vassa kanter etcetera, som kan skada passerande."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 51.7, "y0": 276.2, "x1": 265.9, "y1": 384.9, "innehåll": "• Sidstycke 34 x 70 mm • Stegpinnar 34 x 58 mm. • Sammanfogningar ska skruvas. Stegpinnar ska fällas in minst 10 mm i sidstyckenas framkant. • Större kvistar ska undvikas av säkerhetsskäl."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 51.7, "y0": 382.8, "x1": 281.7, "y1": 558.6, "innehåll": "är nivåskillnaden mellan vindsplan och lucksar- gens nedre överkant mer än 1,8 m ska vilplan/av- ställningsplan finnas ca 1,8 m nedanför lucksar- gens inre överkant. Dock får höjden vid tillträde till plattformen inte underskrida 1,8 meter. (Se sid 8). Vilplanets storlek ska vara minst 800 x 800 mm eller 700 x 900 mm och ha skyddsräcken med höjd minst 1,0 meter. Skyddsräcket ska ha minst överledare och mellanledare. För högre höjder än 5 meter mellan vindsplan/golv etc. och vilplanets ståyta, ska trappa med skyddsräcke eller fast stege med fallskydd (vajer/skena) anordnas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 51.7, "y0": 77.3, "x1": 282.3, "y1": 278.2, "innehåll": "Tillträde till tillträdeslucka Fast stege eller trappa upp till tillträdeslucka alter- nativt lös stege med fast glidskydd ska finnas när nivåskillnaden mellan vindsplan och nedre kanten på tillträdesluckan är mer än 0,5 m. Stegen ska antingen uppfylla standarden EN 131 eller vara av trä och utföras enligt AMA-HSD.188. Stegar inomhus ska vara utförda av hyvlat virke av gran lägst sort G4.1 eller G2-1 enligt standarden SS-EN 1611-1 och dimensioneras enligt tabell. Eftersom stegar upp till tillträdeslucka inte får vara längre än 1,8 meter ska stegen minst göras av dimensio- nerna:"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 76.6, "x1": 418.9, "y1": 104.6, "innehåll": "Tillträde till vind via vägglucka på byggnads gavel"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 101.8, "x1": 389.2, "y1": 235.5, "innehåll": "Tillträde till vind kan ske med lös stege via vindslucka på byggnadens gavel eller annat ställe. Maxi-mal uppstigningshöjd är 5 meter och i underkant vindslucka ska finnas fasta glidskydd, enligt SS 831342:2014, (klara 1,5 kN, 150 kg) för den lösa stegen. Stegen ska ha anpassad längd och uppfylla standarden EN 131. Glidskydd enligt SS 831342:2014 innebär att skyddet klarar 1,5 kN (150 kg) belastning från stege utan att lossna. Befintliga, redan monterade, glidskydd som uppfyller äldre standarder och är i bra skick, accepteras upp till uppstigningshöjd 4 meter."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 251.6, "x1": 507.3, "y1": 297.6, "innehåll": "Utrymme på vind som inte utgör tillträde till tak men har skor- stensstock som ska besiktigas vid brandskyddskontroll"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 294.8, "x1": 517.6, "y1": 344.5, "innehåll": "Vindar som inte utgör tillträdesled till tak men ska vara tillgängliga för inspektion (brandskyddskontroll) av skorsten, ska ha motsvarande höjd och bredd som vindar enligt ovan på de delar av vinden som krävs för att inspektera runt skorstenen.  Det ska även finnas säkert tillträde på motsvarande sätt som ovan."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 360.6, "x1": 292.1, "y1": 408.7, "innehåll": "Tillträdeslucka och vägglucka Tillrträdeslucka vid ny- och ombyggnad"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 402.6, "x1": 514.8, "y1": 452.4, "innehåll": "öppningsmått bredd minst 700 mm och höjd (i takfallets riktning) minst 900 mm. Vid snedställd tillträ- deslucka (45 grader) är minimimåttet 800 x 800 mm. öppnings- och uppställningsanordningar får inte inkräkta på öppningsmåttet. Tillträdesluckan ska uppfylla SS 831334: 2015 ( Revidering påbörjad 2015 )."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 450.1, "x1": 503.1, "y1": 486.0, "innehåll": "Befintliga takluckor : Ska vara minst 600 x 600 mm. Takluckor med mindre mått måste bytas ut i sam- band med nästa besiktning/användning."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 51.7, "y0": 686.3, "x1": 519.0, "y1": 745.4, "innehåll": "Tillträdeslucka vid ny- och ombyggnad Bredd minst 700 mm. Höjd att eftersträva 1,8 m, (dörr), dock minst 1,2 m. Placering så att tröskelhöjden är 200 – 400 mm. Vid höjder på tröskel över 500 mm ska fast trappa, stege eller motsvarande finnas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 51.7, "y0": 74.4, "x1": 285.0, "y1": 260.3, "innehåll": "\\\"Placering av tillträdeslucka till tak Vid ny- och ombyggnad ska eftersträvas att över- kant tillträdeslucka (insida) är minst 1,8 m ovanför ståyta inne på vind. I småhus kan höjden 1,2 m accepteras. För tillträde upp genom luckan behövs fast trappa eller stege alternativt anpassad lös stege och fast glidskydd i de fall \\\"tröskelhöjden\\\" är > 500 mm. överstiger uppstigningshöjden 1,8 meter ordnas ytterligare plattform enligt mått ovan. Plattformen måste vara minst 700 x 900 mm alternativt 800 x 800 mm och ha skyddsräcke, höjd ≥ 1,0 meter, vid öppen kant.\\\""}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 51.7, "y0": 258.2, "x1": 287.3, "y1": 322.0, "innehåll": "\\\"Höjd för tillkomst till tillträdeslucka från vind. Fast stege eller lös stege och fasta glidskydd ska finnas när uppstigningshöjden är högre än 500 mm. Se bild i avsnittet \\\"Utrymme inne på vind …\\\".\\\""}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 509.2, "x1": 465.0, "y1": 530.9, "innehåll": "Väggluckans hörn närmast takytan ska placeras minst 300 mm, mätt vinkelrätt mot takytan."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 528.9, "x1": 518.7, "y1": 564.6, "innehåll": "Takluckor och väggluckor ska vara fri från utstickande spikar, skruvar och vassa kanter etcetera som kan skada passerande. öppnings- och uppställningsanordningar får inte inkräkta på öppningsmåttet."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 570.1, "x1": 508.5, "y1": 629.3, "innehåll": "Tillträde till driftsutrymmen: För tillträde till driftsutrymme, ska bredden på dörröppning vara 800 mm och höjden 2,05 m. Korrido- rers bredd ska vara 1,3 m med minst 800 mm bredd vid begränsade hinder."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 627.2, "x1": 514.4, "y1": 662.9, "innehåll": "Trappa och ramp som är högre än 500 mm ska ha handledare. Räcke i trapplöp ska vara minst 900 mm högt. är fallrisken stor (>3m) ska räckets höjd  vara minst 1,1 m."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 660.9, "x1": 487.3, "y1": 696.6, "innehåll": "Kraven finns även beskrivna i BBR 21.3:42 samt i skriften Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftspersonal utgiven av VVS Företagen (april 2012)."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 74.5, "x1": 523.8, "y1": 133.7, "innehåll": "Befintlig tillträdeslucka Bredd minst 600 mm och höjd minst 900 mm. Placering ska vara så att överkant öppning inte understiger 1,0 m. Vid tröskelhöjder > 500 mm ska fast trappa, stege eller motsvarande finnas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 131.6, "x1": 437.9, "y1": 153.3, "innehåll": "På taken kan lämpligen gångbrygga eller fast takstege monteras i anslutning till luckan."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 51.7, "y0": 76.6, "x1": 484.8, "y1": 122.6, "innehåll": "Tillträdeslucka, inspektionslucka och takytor som inte bär personlast"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 51.7, "y0": 119.8, "x1": 525.7, "y1": 211.5, "innehåll": "Räcke kring tillträdeslucka har funktionen att vara ett stöd/handledare vid uppstigning och nerstigning ur/i tillträdesluckan. Räcket ska uppfylla kraven i SS 831333:2014. Dessa är 500 mm höga och kan utgöra för- ankring av personlig fallskyddsutrustning. äldre räcken kan behöva styvas upp för att ge tillfredställande stabilitet. Detta räcke är avsett att monteras vid ytor som inte klarar personlast eller av andra skäl inte får beträdas. I vissa fall kan en riskanalys leda fram till att skyddsräcke (minst 1,0 m högt) bör an- vändas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 51.7, "y0": 76.6, "x1": 462.7, "y1": 122.6, "innehåll": "Uppstigningshöjd ≤ 5 m under förutsättning att följande är uppfyllt"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 51.7, "y0": 119.8, "x1": 516.5, "y1": 183.5, "innehåll": "Fast glidskydd vid takfot/takkant godkänt enligt standard SS 831342:2014. Den ska vid provning inför typprovning klara 1,5 kN (150 kg) utan att stegen lossnar. Vid provning av befintliga glidskydd hängs en stege upp i glidskyddet och personen hänger med hela sin vikt i stegen utan att glidskyddet eller stegen lossnar. Därvid ska heller inga allvarliga bestående deformationer uppstå."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 51.7, "y0": 181.4, "x1": 514.5, "y1": 245.2, "innehåll": "Notera: Att lös stege/markstege får användas vid nivåskillnad från takkant till mark upp till 5 m, anses inte som ett lägre krav än tidigare (Boverkets krav - 4 m) då att det finns följdkrav på starkare glidskydd (SS 831342:2014) och att klättring i fasadsstege anses obehagligt, mer riskfyllt och med sämre ergonomi."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 51.7, "y0": 243.1, "x1": 467.5, "y1": 416.5, "innehåll": "Den lösa stegen/markstegen ska vara godkänd för aktuell användning • Uppfylla SS-EN 131, lättmetall eller annat lätt material. • Högsta tillåtna vikt 20 kg. • Längd (m) om den står vid sidan av takstege (höjd takkant-mark) x 1,1 + 1. • Längd (m) om den står rakt under takstege (höjd takkant-mark) x 1,1. • Om stegen är tvådelad ska den vara låsbar och isärglidning förhindrad. • Fri från skador. • Utöver detta rekommenderas, särskilt om ensidigt glidskydd används, att stegen om möjligt förses med stegbreddare med nivåreglering."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 51.7, "y0": 33.3, "x1": 451.8, "y1": 154.6, "innehåll": "Fast monterat glidskydd för lös markstege Befintligt fast glidskydd, godkänt enligt tidigare standard SS 831342 Utgåva 2 och äldre (1 kN med små deformationer), får användas på uppstigningshöjd upp till 4 m. Fasta glidskydd kan testas på plats genom att person 80-100 kg hänger i stege som hänger i glidskyddet. OBS! Det kan finnas risk för att glidskyddet och andra detaljer rasar ned vid testet. Använd därför alltid skyddshjälm!"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 51.7, "y0": 152.6, "x1": 420.0, "y1": 188.3, "innehåll": "Traditionella enkelstegar enligt EN 131 eller motsvarande och som är i godtagbart skick godtas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 51.7, "y0": 202.1, "x1": 443.5, "y1": 317.3, "innehåll": "Glidskydd för lös stege/markstege Befintliga glidskydd (standarder tidigare än 2014) får endast användas till max 4 meters uppstigningshöjd till takkant. De ska vid provning klara en hängande last på ca 0,8 kN (till exempel person 80-100 kg som hänger i stege som hänger i glidskyddet) utan be- stående deformationer och utan att stegen glider av glidskyddet. De ska även kunna förhindra glidning i sidled i båda riktningar. Glidskydd som inte klarar dessa krav ska bytas ut."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 326.7, "y0": 508.5, "x1": 518.4, "y1": 670.2, "innehåll": "Glidskydd för lös stege ska normalt place- ras så att den står vid sidan av takstegen i direkt anslutning till denna. Vid taklut- ning över 45 grader får glidskyddet place- ras så att den lösa stegen står rakt under takstegen. Den lösa stegens längd mellan nedre än- dan och översta steget ska då vara: Nivåskillnad från takkant till mark x 1,1 och översta stegpinnen ska placeras i glid- skyddet."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 326.7, "y0": 668.1, "x1": 523.3, "y1": 759.9, "innehåll": "Ensidiga glidskydd ska vara monterade så att anliggande stege ej kan vippa, det vill säga stegens båda stegsidor ska ligga an mot takkant eller motsvarande. Stegbred- dare med nivåreglering rekommenderas på markstege."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 304.0, "y0": 153.4, "x1": 520.7, "y1": 329.2, "innehåll": "Helst ska skena/vajer ansluta till takstegens fall- skyddssystem så att man slipper omförankring. Ryggskydd anses inte utgöra tillräckligt fall- skydd. Fasadstegen ska nertill avslutas ca 3 m ovan mark för att minska risken för obehöriga att ta sig upp på fasadstege och tak. Tillhöran- de lös stege ska vara anpassad till fasadstegen där det ska finnas fasta glidskydd för den lösa stegen/markstegen. Den lösa stegen ska förva- ras så att obehöriga kan använda den. På in- hägnat område får fasadstegen gå ända ner till mark. Nedersta steget ca 300 mm från mark."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 304.0, "y0": 327.1, "x1": 515.1, "y1": 446.8, "innehåll": "För ökad säkerhet vid övergång till takstege, gångbrygga eller tak ska det fria horisontel- la avståndet mellan dessa handledare ska vara minst 600 mm. Handledare ska antingen vara monterad på takstege, gångbrygga på taket eller på själva taket, eller vara monterad på fasadstege och då vara sammanbunden med anordning på taket."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 304.0, "y0": 444.8, "x1": 519.0, "y1": 508.5, "innehåll": "Fasadstegens ska monteras så att dess översta stegpinne hamnar ca 30 mm över takkant eller motsvarande för att godtagbart stöd ska finnas för foten."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 304.0, "y0": 506.4, "x1": 514.6, "y1": 542.2, "innehåll": "När uppstigningshöjden är mindre än 5 meter rekommenderas lös stege och fast glidskydd."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 51.7, "y0": 77.3, "x1": 491.6, "y1": 121.6, "innehåll": "Fasadstegar vid ny- eller ombyggnad ≤ 8 meter nivåskillnad från takkant till mark"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 51.7, "y0": 118.8, "x1": 523.0, "y1": 154.5, "innehåll": "Stegen ska uppfylla SS 831340 ( Revidering påbörjad 2015 som ska göra det möjligt att förankra personlig fallskyddsutrustning. )"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 51.7, "y0": 77.1, "x1": 493.7, "y1": 123.7, "innehåll": "Befintliga fasadstegar > 4 meter och ≤ 8 meter nivåskillnad från takkant till mark"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 51.7, "y0": 120.9, "x1": 514.6, "y1": 171.0, "innehåll": "Stegen ska uppfylla SS 831340 och kan ha ryggskydd enligt samma standard men måste dessutom kom- pletteras med fast, vertikalt, styvt eller flexibelt fallskydd av skena eller vajer om uppstigningshöjden är mer än 5 meter. ( Revidering av standarden påbörjad 2015 )"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 51.7, "y0": 169.0, "x1": 411.3, "y1": 219.2, "innehåll": "äldre förankringsanordningar enligt EN 795 typ C kan förekomma. Dessa ska normalt då vara infästade i byggnadens stomme med egen infästning, alltså inte i fasadstegen."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 51.7, "y0": 217.2, "x1": 406.9, "y1": 267.3, "innehåll": "Befintliga äldre fasadstegar är inte konstruerade för att utgöra förankrings- anordning för personligt fallskydd, till exempel stegkrokar i dubbla kopplings- linor, varför förfarandet enligt nedan är nödvändigt."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 51.7, "y0": 265.3, "x1": 407.9, "y1": 315.5, "innehåll": "Det är tillåtet att en person, på så säkert sätt som möjligt, tar sig upp till takets nock och där monterar en fast förankringsanordning, i vilken man sedan kan montera en fast eller tillfällig förankringslina eller motsvarande."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 51.7, "y0": 84.7, "x1": 512.9, "y1": 134.4, "innehåll": "För förflyttning till och från uppstigningsställe, tillträdeslucka, fasadstege, lös stege etc och till taknock eller anordning på taket. De kan även behövas för att ta sig ner till och upp från takfot på tak som lutar > 18 grader vid arbete vid takfot såsom tillsyn av vattengångar och takskottning."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 51.7, "y0": 139.9, "x1": 506.5, "y1": 218.8, "innehåll": "Takstege ska finnas • Då taklutning > 6 grader (vissa gångbryggor kan användas upp till 12 graders taklutning eller mer, se respektive tillverkares monteringsanvisning) och • Då nivåskillnad takkant till mark överstiger 2 m och nivåskillnad från nock till mark överstiger 3 m."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 51.7, "y0": 216.5, "x1": 308.2, "y1": 252.4, "innehåll": "Takstege ska uppfylla SS-EN 12951:2004, Klass 2  (Avsedd för att förankra personlig fallskyddsutrustning)."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 51.7, "y0": 257.9, "x1": 516.1, "y1": 474.1, "innehåll": "Fallskydd: • Skyddsräcke (1 meter högt) eller lägre (se figur 27) vid ena sidan av takstege. • Vid taklutning < 30 grader ska skyddsräcket vid takstegen vara minst 1 m högt och vid taklutning från 25 till 45 grader, kan ett 500 mm räcke användas, för att räknas som tillräckligt fallskydd. Höjden ska räknas vinkelrät mot takytan från centrum trampyta på stegens steg till överkant räckesledare. Skyddsräcke (1 m högt) med överledare och mellanledare får användas vid taklutningar brantare än 30 grader. • Om takstegen har skyddsräcke får avståndet från takstegens topp till gångbrygga med skyddsräcke (eller motsvarande) nedanför, vara högst 4 meter, mätt i takfallets riktning, när taklutningen överstiger 30 grader. Vid lägre taklutning finns inga begränsningar för takstegens längd. • Vid taklutning > 45 grader måste personlig fallskyddsutrustning användas även om räcke finns. På takstegar brantare än 45 grader ska det dessutom finnas möjlighet att hålla sig i stegens sidor eller att det finns en handledare vid stegsidan."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 326.7, "y0": 91.8, "x1": 506.7, "y1": 127.5, "innehåll": "Skyddsräcke vid takstege och tillträdes- lucka vid taklutning <30 grader."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 326.7, "y0": 125.5, "x1": 520.3, "y1": 298.5, "innehåll": "Om skyddsräcke/räcke enligt ovan saknas ska personligt fallskydd användas och för- ankras enligt nedan: • Fast, styvt eller flexibelt, fallskyddsys- tem (skena eller vajer) (möjliggör för- flyttning utan omkoppling men låser vid fall) • Förflyttning med dubbla kopplingslinor. Förutsätter att takstegen är avsedd för förankring av personlig fallskydds- utrustning."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 323.2, "x1": 477.3, "y1": 370.1, "innehåll": "Takstegens utformning Takpinnstege (Typ A enligt SS-EN 12951) kan användas från taklutning 25 grader och brantare."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 368.1, "x1": 509.5, "y1": 417.8, "innehåll": "Taktrappstege (Typ B enligt SS-EN 12951) har 80 mm djupa steg och kan användas vid taklutning från 8 grader och brantare. Möjligheter att hålla sig i sidostycken (handledare/lejdare) eller stegpinnar ska finnas vid 45 graders lutning och brantare."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 415.7, "x1": 444.6, "y1": 451.5, "innehåll": "Gångbrygga kan ofta användas upp till 12 graders taklutning och mer. Det är respektive tillverkares godkännande som gäller som maxlutning."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 617.8, "x1": 521.8, "y1": 765.5, "innehåll": "Bärläktssteg eller andra typer av enskilt monterade steg, som utgör tillträdesled på tak, ska alltid monte- ras rakt ovanför/under varandra, vinkelrätt mot nock. De ska vara typgodkända av SITAC/SP. Normalt är dessa endast godkända upp till 4 meters fasadhöjd. Lutning i sidled max 3 grader och trappsteg max 6 grader i gåled. Denna typ av steg måste kompletteras med fast monterat, styvt eller flexibelt, fallskydds- system (skena eller vajer). Detta eftersom det annars inte är möjligt att vara förankrad vid förflyttning på taket. För småhus med fallhöjd ≤ 7 meter krävs inget fast fallskydd utefter takstege. Vid servicearbete som kräver mer än en uppstigning vid samma tillfälle krävs att förankringsanordning monteras vid nock om detta inte redan finns. En förankringslina med glidlås kan sedan förankras i denna förankringsanordning. Förankringslinan ska nå ända ner till mark och vara lätt fastgjord nertill för att glidlåset ska fungera till- fredställande."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 51.7, "y0": 91.8, "x1": 511.4, "y1": 141.5, "innehåll": "Befintliga takstegar som enbart är infästade upptill eller hänger över nock tillåts ej. Dessa måste bytas ut eller fästas in innan ytterligare användning. Nya infästningar monteras minst både upptill och nertill med för typ av stege godkänd infästning. Takstegar smalare än 300 mm mellan stegsidor tillåts ej."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 51.7, "y0": 139.5, "x1": 273.6, "y1": 203.2, "innehåll": "Takstegar och taksteg får inte monteras närmare en takkant, gavel etc än 1 m eller närmare än 350 mm mot en vägg eller annat hinder, räknat från takstegens mitt."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 51.7, "y0": 201.1, "x1": 271.1, "y1": 236.8, "innehåll": "Placeras takstegen närmare än 1 m från takkant krävs skyddsräcke på stegens utsida."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 51.7, "y0": 398.6, "x1": 508.4, "y1": 462.4, "innehåll": "Dimensionering av takstegars infästning till tak utifrån aktuella snölaster ska ske. Vid behov ska ytterligare infästningar eller montering av snörasskydd i anslutning till stege monteras. Observera att i monteringsanvisningar till vissa takstegar anges att två intilliggande infästningar till stegen inte får hamna på samma plåt eller dylikt."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 51.7, "y0": 460.3, "x1": 478.2, "y1": 496.0, "innehåll": "\\\"Avstånd i sidled, horisontellt, vertikalt eller snett mellan två delar i ett tillträde (två stegar, stege/ takbrygga, etc.) får inte överstiga 450 mm. Detta motsvarar ett \\\"klivmått\\\" på cirka 600 mm.\\\""}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 51.7, "y0": 91.1, "x1": 478.2, "y1": 208.1, "innehåll": "Gångbrygga ska finnas på tak för förflyttning och förankring av personlig fallskyddsutrustning vid besiktning, underhåll och tillträde till anordningar då • Taklutning > 6 grader. även vid lägre lutningar om hala eller ömtåliga material och frekvent användning. Till hala material räknas särskilt rostfri plåt, aluzink och duktak. Snö, frost, is, kyla och blöta ytor försämrar kraftigt friktion mellan sko och underlag. Ska anordning kunna nås vid dessa situationer ska gångbrygga finnas. • Fallhöjd överstiger 2 meter"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 51.7, "y0": 206.1, "x1": 452.9, "y1": 241.8, "innehåll": "Gångbryggan ska minst uppfylla kraven i SS-EN 516:2006, klass 2 (avsedd för förankring av personlig fallskyddsutrustning), och typ B (bredd 350 mm och upphöjda kanter)."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 91.1, "x1": 523.7, "y1": 210.8, "innehåll": "På byggnader med fallhöjd från nock till mark upp till 7 meter kan gångbrygga utan skyddsräcke eller fast monterat, horisontellt fallskyddssystem användas. På byggnader med fallhöjd från nock över 7 meter ska skyddsräcke eller fast monterat, horisontellt fallskyddssystem användas. Skena eller vajer kan för förflytt- ning vara monterat på in och/eller utsida av gångbrygga. Vid användning av skena/vajer för arbete utanför gångbrygga bör denna vara monterad på samma sida som arbetet sker alternativt att den placeras så att dubbelsidig användning är möjlig. På kortare sträckor av gångbrygga än 5 meter kan vajer/skena uteläm- nas. Förankring sker då med dubbla kopplingslinor eller motsvarande direkt i gångbrygga. Vid låglutande tak och fallrisk över takkant är eliminerad kan måttet ökas något."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 228.4, "x1": 317.8, "y1": 292.1, "innehåll": "Skyddsräcke innebär att man kan gå på gångbryggan utan att behöva vara förankrad med personlig fallskydds- utrustning. Skyddsräcke ska vara monterat så att avstånd insida skyddsräcke och centrum gångbrygga är ca 350 mm."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 309.8, "x1": 303.4, "y1": 401.5, "innehåll": "Om fallskydd saknas på gångbryggan ska arbete eller förflyttning på gångbryggan ske med personligt fallskydd med dubbla kopplingslinor så att man är förankrad under hela vistelsen. Alternativt kan lång förankringslina med glidlås (längdjustering) samt några karbinhakar användas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 419.1, "x1": 302.3, "y1": 524.8, "innehåll": "På alla byggnader ska takstege och/eller gångbrygga alltid finnas som tillträdesled till anordningar på taket med behov av service och underhåll, en gång om året eller oftare, om taklutningen är >6 grader eller vid hala ytskikt. Vid taklutning >15 grader ska gångbrygga även finnas för annan förflyttning i sidled på tak."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 546.4, "x1": 516.2, "y1": 624.2, "innehåll": "På tak till enbostadshus eller motsvarande storlek krävs tillträdesled i form av takstege och gång- brygga på taket till anordning som kräver service och tillsyn om taklutningen är >6 grader. I övrigt krävs att det finns möjlighet att kunna förankra sig vid vistelse på andra delar av taket vid tillsyn och mindre åtgärder på tak som exempelvis rengöring, rensning, takskottning och byte av enstaka takpannor."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 622.1, "x1": 481.8, "y1": 657.8, "innehåll": "Förankringsanordning kan, oberoende av taklutning, utgöras av nockräcke och/eller vajer/skena. Förankringsanordningen kan avslutas ca 2 meter från gavel."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 655.8, "x1": 520.6, "y1": 733.5, "innehåll": "För småhus med fallhöjd ≤ 7 meter krävs inget fast fallskydd utefter takstege. Vid servicearbete som krä- ver mer än en uppstigning vid samma tillfälle krävs att förankringsanordning monteras vid nock om detta inte redan finns. En förankringslina med glidlås kan sedan förankras i denna förankringsanordning. För- ankringslinan ska nå ända ner till mark och vara lätt fastgjord nertill för att glidlåset ska fungera tillfred- ställande."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 109.5, "x1": 270.3, "y1": 187.2, "innehåll": "Tillträde till anordningar som kräver tillsyn och service. Takstegar och gångbryggor med fall- skyddssystem, vajer/skena. Anordningarna utgör även förankringsanordning vid arbete på tak och vid takfot/takkant."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 359.4, "x1": 500.6, "y1": 447.8, "innehåll": "Minimikrav – småhus Minimikrav på enbostadshus och andra små byggnader med nivåskillnad takkant till mark >  2 meter. Vid låglutande tak < 6 grader, krävs normalt inte takstege. Vid låglutande tak kan förankringsöglor, med maximalt 5 meters mellanrum placerade mitt på taket, ersätta nockräcke. Det ska dessutom finnas förankringsöglor i takhörn, 2 meter från respektive takkant, vid taklutningar under 25 grader."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 445.8, "x1": 438.4, "y1": 467.5, "innehåll": "Förankringsöglorna kan ersättas av ett snörasskydd som monteras längs med takfoten."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 465.4, "x1": 520.7, "y1": 578.1, "innehåll": "På småhus med sluttande tak (>6 grader) och högst 7 meter till nock, ska minst finnas tillträde till tak och förankringsmöjlighet för säker förflyttning på tak för tillsyn och underhåll av tak och vattengångar. Glidskydd för markstege, takstege eller taksteg och förankringsmöjlighet i nock i form av till exempel nockräcke. Nockräcke eller motsvarande bör avslutas ca 2 meter från gavel. Finns anordning som ska underhållas, skorsten och dylikt, ska dock gångbrygga finnas fram till denna."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 51.7, "y0": 76.6, "x1": 407.4, "y1": 104.6, "innehåll": "Plattform på/vid skorsten eller annan anordning"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 51.7, "y0": 101.8, "x1": 519.0, "y1": 165.5, "innehåll": "Arbetsplattformens placering ska vara mellan 500 - 900 mm under skorstenens överyta (krönet). Djupare skorstenar (där man ska sträcka sig för att nå kanal) ska ha högre placerad arbetsplattform, närmare 500 mm under skorstenens krön. Mindre skorstenar, till exempel rörskorstenar, bör ha arbetsplattformen längre ner, närmars 900 mm under skorstenens krön."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 292.6, "y0": 159.1, "x1": 520.9, "y1": 236.8, "innehåll": "Plattformens djup ska vara minst 350 mm (räknat ut från skorsten). Centrum arbetsplatt- form ska vara minst 350 mm ut från skorstens- ytan. Skyddsräcken ska kunna utgöra förankrings- punkt för personlig fallskyddsutrustning."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 292.6, "y0": 234.8, "x1": 521.6, "y1": 326.5, "innehåll": "För mindre skorstenar, till exempel rörskorstenar, kan stege med ståplatta, minst 350 mm bred och minst 350 mm djup, användas. Denna platta ska sitta närmare 900 mm under skorstenens krön vid exempelvis plåtskorstenar/kaminskorstenar och liknande."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 292.6, "y0": 324.4, "x1": 517.7, "y1": 360.2, "innehåll": "Ståplattan får inte hindra uppstigning (inte sticka ut utanför stegpinnarna nedanför)."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 292.6, "y0": 358.1, "x1": 506.0, "y1": 393.8, "innehåll": "Stegen upp till ståplattan får inte luta negativt, däremot mellan 70-90 grader positivt."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 547.5, "x1": 481.6, "y1": 597.2, "innehåll": "> 500 mm upp från takytan mätt vid ytterkanten av arbetsplattformen/gångbryggan eller sitter på skorstens utsida (mot takfoten) eller närmare gavel än 2 meter ska vara försedd med skyddsräcke med höjd >1 m."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 595.1, "x1": 487.4, "y1": 644.8, "innehåll": "På arbetsplattformar, ståplattor, gångbrygga intill skorsten eller annan anordning ska finnas hand- ledare och förankringsanordning (till exempel förankringsögla) för personligt fallskydd, för att kunna ha stöd och ta tag i vid tillträde samt kunna vara förankrad vid arbete."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 642.8, "x1": 485.1, "y1": 678.5, "innehåll": "Motsvarande krav ställs även på plattformar på tak för andra anordningar som kräver tillsyn och underhåll, till exempel master, antenner, ventilationsanläggningar och solpaneler."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 91.1, "x1": 278.4, "y1": 210.8, "innehåll": "För stora skorstenar (bredd och djup större än 800 mm) kan överytan/skorstenskrönet utgöra ståytan. Därvid ska krönet omgärdas av skydds- räcke (utarbetande av standard pågår). Stege ska leda ända upp till skorstenens överyta/ståyta. Om arbetsplattform eller gångbrygga finns på höjden 0,5 m under krönet kan stege för denna del ute- lämnas då man antas kunna kliva upp."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 208.7, "x1": 277.4, "y1": 244.5, "innehåll": "öppningsmått i skyddsräcket minst 600 mm. Till- trädesled via fast stege med fallskydd."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 242.4, "x1": 281.2, "y1": 404.1, "innehåll": "På alla skorstenar ska finnas förankringsmöjlig- het för personlig fallskyddsutrustning för tillträde till skorsten och på skorsten. Förankringsmöjlig- het ska även finnas för arbetssituation i höjd med skorstenens krön eller högre. Förankringspunkten ska klara kraven på dynamiskt fallprov enligt EN 516 Gångbrygga, eller statisk last på 10 kN (1000 kg). Befintliga skorstenar ska vid behov komplet- teras med förankringsmöjlighet. Dessa ska om möjligt vara placerade i anslutning till skorstenens krön eller högre."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 402.1, "x1": 282.8, "y1": 507.8, "innehåll": "Skyddsräcke på arbetsplattformar ska vara minst 1,0 m högt och placeras så att de inte hindrar ar- bete stående på plattform. Skyddsräcket ska ha minst överledare och mellanledare. Det ska place- ras så att insida skyddsräcke är cirka 350 mm från arbetsplattformens centrumlinje. Det ska även finnas skyddsräcke på plattformens ändar."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 505.8, "x1": 275.1, "y1": 541.5, "innehåll": "öppning i skyddsräcket för uppstigning ska vara ca 600 mm. Arbetsplattform som sitter"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 51.7, "y0": 507.1, "x1": 282.3, "y1": 696.8, "innehåll": "Här vistas man utanför plana gåytor (gångbryg- gor och takstegar), på hala och lutande takmate- rial. Det ska finnas förankringsanordningar högre upp på taket så att pendelrisk vid vistelse nere vid takfot minimeras. Förankringsanordning ska kla- ra statisk last på 1,5 kN (150 kg) utan beståen- de deformation och klara ett fall (100 kg styv vikt faller 2,5 m) eller en statisk last på 10 kN (1000 kg). Förankring kan ske vid nock ca 2 meter från gavelkant. Den branta taklutningen (< 27 gr) eli- minerar pendelrisken vid fall över gavelkant under förutsättning att förankringspunkten är minst 2 meter in från gavel."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 51.7, "y0": 91.1, "x1": 425.0, "y1": 266.8, "innehåll": "Pendeleffekt är ett annat problem som måste beaktas även om statistiken ännu inte visar på ett stort problem. Tillgängliga förankringsmöjligheter på tak ska minimera risken för sneddrag i säkerhetslinan. Förankringsanordningar i form av hori- sontella eller lutande vajer-/skensystem minskar risken för sneddrag. Kan sneddrag inte undvikas, till exempel vid takets hörn, ska den vara så liten som möjligt. I dessa sammanhang har ett maxi- malt avstånd på 2 meter in från takets kanter valts. Detta ger en så kallad pendelhöjd på 800 mm. Helt klart är dock att all vistelse på i princip alla tak innebär fallrisk! Personlig fallskyddsutrustning som klarar att fånga upp en fallande person ska alltid användas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 51.7, "y0": 264.7, "x1": 289.6, "y1": 300.5, "innehåll": "Den personliga fallskyddsutrustningen ska innehålla falldämparfunktion."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 51.7, "y0": 312.6, "x1": 281.2, "y1": 510.3, "innehåll": "Taklutning under 27 grader Här föreligger risk för fall över takkant vid hörn med pendelrisk som följd. Förankring ska ske i förankringspunkt som ligger ca 2 m in från res- pektive takfot/takkant. Alternativ kan två förank- ringspunkter förhindra fall över takets gavelsida, till exempel en vid nock och en vid takfot. Befint- liga tak ska kompletteras med förankringsögla vid hörn. Snörasskydd eller takfotsräcke kan använ- das som extra förankringsanordning för att för- hindra pendlingsfall över gavelkant. Taklutning > 27 grader"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 51.7, "y0": 109.3, "x1": 438.2, "y1": 136.1, "innehåll": "Permanenta förankringsanordningar på sluttande tak >6 grader"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 51.7, "y0": 76.6, "x1": 486.5, "y1": 104.6, "innehåll": "Permanenta förankringsanordningar för personligt fallskydd"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 51.7, "y0": 132.8, "x1": 516.3, "y1": 252.5, "innehåll": "\\\"Vid ny- och ombyggnad och för att öka effektivitet vid tillträde och arbete på tak ska förankringsanord- ningar för personlig fallskyddsutrustning utformas så att kontinuerlig förflyttning ska kunna ske i så stor utsträckning som möjligt, det vill säga horisontell, sluttande och vertikala fallskyddssystem, styva eller flexibla (skena eller vajer). I väntan på att fallskyddssystem enligt ovan tas fram för alla situationer och monteras med kontinuerlig förflyttningsmöjlighet som grund, kan förflyttning och arbete ske med befint- liga anordningar som förankringsanordningar och med personlig fallskyddsutrustning innefattande dubbla kopplingslinor. Detta är oftast en förutsättning för att kunna vara så kallat \\\"löpande förankrad\\\" enligt föreskriften AFS 1991:3 Byggnads- och anläggningsarbete.\\\""}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 51.7, "y0": 250.5, "x1": 489.6, "y1": 387.2, "innehåll": "Förankringsanordningar ska monteras så att pendelrisk minimeras. Riskanalys ska genomföras för aktuella arbetsmoment och situationer. Grundtanken är att följande ska uppnås: • Hörn på tak ska kunna nås utan oacceptabla pendlingsrisker – med en justerbar kopplingslina förankrad max 2 meter in från någon takkant eller – med dubbla kopplingslinor (till exempel en lång justerbar och en kort justerbar). • Takfot på sluttande tak med max 30 graders sneddrag för att minska pendelrisken. • Alla takkanter ska kunna nås med en 10 meter lång säkerhetslina som kan anpassas efter takkanten så att pendelrisken minimeras."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 51.7, "y0": 404.8, "x1": 508.1, "y1": 665.2, "innehåll": "På sluttande tak kan förankring ske i befintlig och nyligen besiktigad utrustning • Gångbrygga – enligt äldre standard. – enligt SS-EN 516:2006, Klass 2, typ B. Revidering påbörjas 2015. • Takstege – enligt äldre standard. – enligt SS-EN 12951:2004, Klass 2. Revidering påbörjas 2015. • Nockräcke enligt SS 831331. Finns även med vajersystem. • Separata vajer- eller skensystem enligt EN 795 (gällde tidigare, ny under utveckling). • Snörasskydd (snöräcke) enligt SS 831335., när de är placerade uppe på taket och vid takfot. Lämplig som extra förankringspunkt vid arbete nära gavelkant. • Förankringsögla (fästögla) EN 795 (gällde tidigare). • Räcke kring uppstigningsluckor enligt SS 831332. • Arbetsplattformar på skorsten."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 51.7, "y0": 682.8, "x1": 472.3, "y1": 718.5, "innehåll": "Ovanstående får användas under förutsättning att de är monterade enligt monteringsanvisning och underhållits på betryggande sätt, besiktigats och ansetts vara i godtagbar kondition."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 51.7, "y0": 470.9, "x1": 478.7, "y1": 565.6, "innehåll": "Hörn på tak med lutningar < 25 grader utgör en stor risk för pendelfall vid användning av säkerhetslina. För att minska denna risk ska det antingen finnas • Horisontellt förankringssystem (vajer/skena) placerat ca 2 meter från takkant. • Snörasskydd (takfotsräcke) vid takfot eller ca 2 meter från takfot eller • En förankringspunkt (förankringsögla) placerad ca 2 meter in från gavel vid respektive takfot."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 51.7, "y0": 563.6, "x1": 521.1, "y1": 613.3, "innehåll": "Vid taklutningar >25 grader minskar risken för att pendla nära gavelkant, under förutsättning att förank- ringslinan är förankrad vid nock, minst 2 meter in från gavelkant. Extra förankringsögla vid hörn kan då utelämnas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 51.7, "y0": 124.0, "x1": 517.8, "y1": 173.8, "innehåll": "För tak med taklutning ≤ 6 grader och fallhöjd ≥ 2 meter. Anordningar ska finnas på taket som ger möjlig- het att vara förankrad vid vistelse närmare takkanten än 2 meter samt när man ska montera fallriskmar- kering (avspärrning) vid minst 2 meter från takkant eller motsvarande."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 51.7, "y0": 171.7, "x1": 518.6, "y1": 235.4, "innehåll": "Horisontell fast förankringsanordning för personlig fallskyddsutrustning kan lämpligen placeras 2 meter in från takkant. Detta gör det möjligt att enkelt montera fallriskmarkering 2 meter från kant och arbe- ta utan ytterligare fallskydd innanför avspärrningen (markeringen). Vid arbete utanför (närmare takkant) sker förankring av personlig fallskyddsutrustning i det horisontella systemet."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 51.7, "y0": 233.4, "x1": 521.5, "y1": 283.1, "innehåll": "Helst ska det vara ett system som möjliggör kontinuerlig förflyttning utan omkoppling. Med räcke typ nockräcke kan dock förflyttning ske genom användning av dubbla kopplingslinor. Vid längre sträckor bör dock dessa nockräcken kompletteras med vajersystem."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 51.7, "y0": 204.7, "x1": 520.3, "y1": 512.2, "innehåll": "• Säker tillträdesled till tak (samma som för alla tak), – fasadstege med fallskydd i form av vertikalt fallskyddssystem (eller trappa) och handledare från fasadstege och 2 m in från takkant,, eller – uppstigningslucka, vägglucka • Stöd kring uppstigningslucka. • Vid tillträde till driftsrum, eller anordning med behov av service och underhåll där större delar ska bäras, ska det finnas gångbrygga som är 1,0 m bred. • Vid tillträde till anordning med behov av service och underhåll, där större delar inte ska bäras, ska det finnas gångbrygga som är 350 mm bred (gångbrygga enligt SS-EN 516, klass 2), alternativt att duktak eller tätskikt förses med minst 800 mm bred gångled med friktionshöjande duk/tätskikt. Gångy- tan ska vara tydligt utmärkt så att den syns även vid mörker, snö eller is, för att få räknas som gångled vid dessa situationer och få användas utan att vara förankrad. Särskilt ska gångled som är närmare tak- kant än 10 meter vara tydligt markerad, typ avspärrning. Vid placering av gångled närmare än 2 meter från takkant ska skyddsräcke och/eller anordning för förankring av personlig fallskyddsutrustning fin- nas och användas. • Förankringsanordning för vistelse på låglutande tak ≤ 6 grader, utanför 2-metersmarkering. Kan vara: – förankringsöglor maximalt 6 meter in från kant och maximalt 5 meter mellan varje (för att kunna nå hela takkanten med 10-meters förankringslina) kompletterat med extra förankringsöglor 2 meter in från ytterhörn. Se Figur 55. Befintliga tak med förankringsöglor inne på taket måste alltså kom- pletteras med extra förankringsöglor i takytterhörn."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 51.7, "y0": 92.5, "x1": 516.2, "y1": 156.2, "innehåll": "I samband med större arbeten på tak, till exempel vid omläggning av tätskikt, monteras kollektiva taksä- kerhetsanordningar i form av fasta tillträdesleder, räcken eller handledare kring uppstigningsställe, tillträ- desleder på tak, i vissa fall med skyddsräcke samt förankringsanordningar för personlig fallskyddsutrust- ning - oavsett taklutning!"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 51.7, "y0": 154.2, "x1": 466.2, "y1": 175.9, "innehåll": "På låglutande tak kan tillkomma tydlig avspärrning av 2-metersgränsen till kant med fallrisk."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 51.7, "y0": 173.1, "x1": 466.7, "y1": 208.8, "innehåll": "Låglutande tak, ≤ 6 grader, ska vid ny- och ombyggnad, för byggnadens underhåll med mera, minst förses med:"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 63.0, "y0": 91.1, "x1": 514.8, "y1": 140.8, "innehåll": "– horisontellt förankringssystem (vajer eller skena enligt EN-795 Fasta förankringsanordningar, revi- dering påbörjad 2015 ) eller nockräcke med vajersystem enligt SS 831331, placerad 10 m från takkant, kompletterad med extra förankringsöglor 2 meter in från ytterhörn. Se figur 56."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 86.4, "y0": 91.1, "x1": 485.3, "y1": 126.8, "innehåll": "– horisontellt förankringssystem, vajer- eller skensystem, placerad 2 meter in från takkant. Extra förankringsögla i takytterhörn krävs inte. Se Figur 58."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 84.0, "x1": 459.4, "y1": 105.7, "innehåll": "Snörasskydd finns av olika typer med olika funktioner. I Sverige förekommer följande typer:"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 102.7, "x1": 523.1, "y1": 229.0, "innehåll": "Snörasskydd enligt SS 831335. Dessa är formade som ett 150 mm högt räcke med definierad täthet och hållfasthet. De ska klara en lin- jelast på 5 kN/m (500 kg/m) i takfallets riktning utan bestående deformationer. De ska även klara kraf- ter från personlig fallskyddsutrustning som förankras i anordningen . Till exempel kan de användas vid det extra förankringsbehov som finns vid arbete nära takets hörn. De utgör även fotstöd vid arbete nära tak- fot eller takbrott. Dessa snörasskydd (snöräcken) kan användas för att hantera aktuella snölaster på alla typer av tak. Dimensionering ska ske genom att den totala snölastens kraft i takfallets riktning, där frik- tionen är satt till värdet noll, ska kunna hanteras av snörasskydden."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 227.0, "x1": 314.5, "y1": 318.7, "innehåll": "Man börjar nederst, närmast takfoten, och fyller på med fler utifrån aktuell snösituation. Man kan ersätta snöras- skydden uppe på taket med snöglidhinder enligt nedan. Det nedersta snörasskyddet ska dock finnas för att erhålla ett skydd mot glidande snömängder och utgöra fotstöd vid takfot."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 316.7, "x1": 330.6, "y1": 590.5, "innehåll": "Vid dimensionering ska snölaster, enligt Eurocode 1999-1-3 Snölaster, användas i kombination med de nationella tolk- ningarna i EKS från Boverket. Det finns även information i den svenska standarden SS 831335 – Snörasskydd och hos leverantörer. Man beräknar snömängden på taket och kraften mot ett snörasskydd utifrån följande ingångsvärden: • Var i landet byggnaden finns, aktuell snözon • Vilken typ av tak och taklutning = takets formfaktor • Aktuell taklutning, påverkar kraften i takfallets riktning • Lokala förhållanden i form av topografi, vegetation, intilliggande byggnader, snökanoner, risk för snö- ansamlingar, etc. • Vald mängd av snörasskydd får inte överskrida vad takets konstruktion är dimensionerat för, innan säkerhetsfaktorer läggs på. (Att inte räkna med säkerhetsfaktorer innebär att snörasskydden ska ge vika innan takets säkerhetsmarginal utnyttjas och taket riskerar att rasa in.)"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 588.5, "x1": 344.2, "y1": 666.2, "innehåll": "Takmaterialets friktion räknas inte med i denna dimensionering. Det är dock uppenbart att olika takmaterial ger mer eller mindre friktion när snö vill börja glida. Granulerade takpannor och takpapp ger betydlig bättre friktion och hinder mot glidning än rostfri plåt och duktak."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 373.5, "x1": 340.6, "y1": 513.9, "innehåll": "Snöglidhinder Dessa är lägre än snörasskydd/snöräcke. Ofta kring 30-50 mm. De kan vara i form av ett rör som ligger så nära takytan det går. Den kan vara profiler som samtidigt utgör hinder för isflak, till exempel så kallade krattor. Det kan också vara enskilda små enheter som fästes till eller är integrerade i takmaterialet. Dessa har ofta en definierad hållfasthet, det vill säga kan hålla kvar en viss mängd snö vid viss taklutning. Detta innebär att man kan ersätta snörasskydd/snöräcken. Dock inte det nedersta."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 511.8, "x1": 344.6, "y1": 561.5, "innehåll": "Snöglidhinder utgör inte förankringsanordning för personlig fall- skyddsutrustning. (Svensk eller europeisk standard finns för när- varande inte)"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 52.5, "y0": 156.5, "x1": 500.0, "y1": 312.9, "innehåll": "• För att undanröja risk för att snö och is kan falla ner på personer eller egendom nedanför taket. • För att undanröja risk för att snö och is i samband med snö- och issmältning tränger in under takmaterialet och leder till vattenskador. • För att själva skottningsarbetet ska ske på lämpligt sätt så att inte takmaterialet eller andra anord- ningar på taket skadas. • För att själva skottningsarbetet ska kunna ske på ett säkert sätt för takskottarna, förankrings- anordningar, metoder och personlig utrustning. • För att snöskottningsarbetet inte ska leda till skador på personer och egendom nedanför taket, till exempel avstängning av gata, väg mm, vakt, kommunikation,"}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 52.5, "y0": 330.8, "x1": 217.8, "y1": 570.6, "innehåll": "Takskottningsplan ska föregås av riskanalys Bland annat följande risker ska analyseras. • Risk att taket inte klarar aktuella snölaster. • Risk att snö och is faller ner och skadar personer och egendom. • Risk att smält snö och is tränger in under takmaterialet. • Risk att skada takytan, takmate- rialet vid gång på takytan och vid användning av verktyg och redskap."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 52.5, "y0": 568.6, "x1": 213.7, "y1": 688.3, "innehåll": "Anpassa takskottningsplanen efter rådande förhållanden och efter de förändringar som sker i form av att vegetationen växer upp, nya högre byggnader intill, med mera. Denna typ av förändringar ökar risken för snöansamlingar på lägre belägna takytor."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 52.5, "y0": 83.7, "x1": 498.7, "y1": 158.6, "innehåll": "Takskottningsplan ska upprättas För att veta när och hur man ska skotta taket om den aktuella snömängden eller tänkbart ytterligare möjlig snöfall/snömängd skulle kunna överskrida hållfastheten för takets stomme eller bärande tak- material, ska en takskottningsplan upprättas."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 83.7, "x1": 515.1, "y1": 186.6, "innehåll": "Fasta skyddsräcken på låglutande tak Fasta skyddsräcken, 1 meter höga, monterade på större låglutande tak vid takkant, eller till exempel två meter in från takkant, kan ge enklare hantering av aktiviteter inne på taket. Innanför dessa skyddsräck- en krävs givetvis inga ytterligare fallskydd. Vid aktiviteter utanför kan personlig fallskyddsutrustning förankras i detta skyddsräcke. Dessa skyddsräcken kan vara förberedda för att montera fotlist om större byggnadsarbete ska utföras innanför på taket."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 184.5, "x1": 484.6, "y1": 220.3, "innehåll": "Se till att välja skyddsräcke som får användas som förankringsanordning för personligt fallskydd. Standardiseringsarbete har startat 2015."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 413.4, "x1": 521.8, "y1": 530.3, "innehåll": "Informationsskylt vid tillträde till tak Innan anställda få gå upp på ett tak ska deras arbetsgivare ha förvissat sig om att detta kan ske säkert. En viktig faktor är då att taket är säkert, att det finns taksäkerhetsutrustning och att denna är i gott skick. När ny taksäkerhet monteras ska det finnas dokument som visar vad som monterats, att det som monte- rats är av rätt klass, att den är monterad på rätt sätt och att anordningarnas skick har kontrollerats inte alltför länge sedan. Denna information ska bland annat hjälpa arbetsgivare och arbetstagare att fullfölja sina plikter och kunna utföra arbetet på säkert sätt."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 528.2, "x1": 290.6, "y1": 690.0, "innehåll": "Ett nytt krav är nu att det vid uppstigningsstället ska finna grundläggande information samt informa- tion i form av till exempel en länk, om var man kan få mer detaljerad information. I de enklaste fallen kan en skylt enligt Figur 66 vara tillräckligt. Skylten innehåller information om vilka taksäker- hetsanordningar som finns på taket, vilken klass, när de är monterade och av vem. Därtill kan det behövas information om när besiktning senast genomfördes. Det kan dessutom finna särskilda risker som man bör informerar om."}
{"titel": "Fasta taksäkerhetsanordningar", "filnamn": "fasta-taksakerhetsanordningar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 687.9, "x1": 312.3, "y1": 757.3, "innehåll": "Till exempel att - tillträdesluckan är placerad alldeles vid takkant. Förankra dig innan du kliver ut genom luckan. - ytor som inte bär personlast är omgärdade av lågt räcke."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 513.2, "y1": 142.6, "innehåll": "1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 147.7, "x1": 505.2, "y1": 187.6, "innehåll": "2 § Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 192.0, "x1": 500.5, "y1": 501.2, "innehåll": "3 § Lagen innehåller bestämmelser om 1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.), 2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.), 3. översiktsplan (3 kap.), 4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.), 5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.), 6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.), 7. regional fysisk planering (7 kap.), 8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.), 9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.), 10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.), 11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.), 12. byggnadsnämnden (12 kap.), 13. överklagande (13 kap.), 14. skadeersättning och inlösen (14 kap.), 15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och 16. bemyndiganden (16 kap.). Lag (2018:1732) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 506.3, "x1": 513.9, "y1": 574.0, "innehåll": "4 § I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 579.1, "x1": 467.8, "y1": 635.5, "innehåll": "bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk, bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 640.6, "x1": 465.1, "y1": 680.6, "innehåll": "byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 685.7, "x1": 517.8, "y1": 793.1, "innehåll": "byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.9, "y1": 71.3, "innehåll": "byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning, byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 514.5, "y1": 150.1, "innehåll": "exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 154.4, "x1": 523.2, "y1": 195.1, "innehåll": "genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 199.5, "x1": 471.7, "y1": 240.1, "innehåll": "kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 521.8, "y1": 586.8, "innehåll": "markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande, medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för, miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet, nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats, ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas, omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar, planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser, sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 515.1, "y1": 699.3, "innehåll": "tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 507.9, "y1": 760.8, "innehåll": "ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 93.8, "innehåll": "5 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 524.5, "y1": 155.3, "innehåll": "6 § Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 187.7, "x1": 523.0, "y1": 260.4, "innehåll": "2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 265.5, "x1": 522.5, "y1": 372.9, "innehåll": "2 § Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 377.3, "x1": 520.5, "y1": 552.3, "innehåll": "3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 556.6, "x1": 512.5, "y1": 596.5, "innehåll": "även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 601.6, "x1": 515.8, "y1": 658.1, "innehåll": "4 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 663.2, "x1": 514.3, "y1": 787.1, "innehåll": "5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord-, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 77.3, "innehåll": "4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 501.1, "y1": 138.8, "innehåll": "Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 523.9, "y1": 418.7, "innehåll": "6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, 3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar, 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden, 5. möjligheterna att hantera avfall, 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 520.5, "y1": 542.5, "innehåll": "Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar. Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 546.8, "x1": 517.8, "y1": 670.8, "innehåll": "6 a § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader 1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och 2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 506.5, "y1": 732.3, "innehåll": "Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 405.1, "y1": 777.3, "innehåll": "Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.3, "y1": 144.1, "innehåll": "7 § Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns 1. gator och vägar, 2. torg, 3. parker och andra grönområden, 4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och 5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 519.0, "y1": 206.4, "innehåll": "8 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 519.2, "y1": 318.2, "innehåll": "9 § Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 523.8, "y1": 379.7, "innehåll": "10 § Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 521.1, "y1": 441.2, "innehåll": "11 § Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 473.6, "x1": 513.6, "y1": 529.8, "innehåll": "3 kap. översiktsplan 1 § Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 533.5, "x1": 514.5, "y1": 597.3, "innehåll": "översiktsplanens syfte 2 § översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 601.7, "x1": 422.4, "y1": 686.6, "innehåll": "Planen ska även ge vägledning för beslut om 1. hur mark- och vattenområden ska användas, och 2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen är inte bindande. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 691.1, "x1": 477.8, "y1": 771.4, "innehåll": "översiktsplanens innehåll 3 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 775.7, "x1": 496.3, "y1": 815.7, "innehåll": "Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 93.8, "innehåll": "4 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 475.2, "y1": 172.6, "innehåll": "Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att 1. riksintressen ska tillgodoses, 2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och 3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 519.2, "y1": 418.7, "innehåll": "5 § Av översiktsplanen ska även följande framgå 1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, 2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, 4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra, 5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och 6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 512.5, "y1": 463.7, "innehåll": "Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 468.1, "x1": 477.2, "y1": 491.5, "innehåll": "6 § översiktsplanen ska utformas så att innebörden av den tydligt framgår."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 509.2, "y1": 536.5, "innehåll": "Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 519.3, "y1": 581.5, "innehåll": "6 a § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa planens väsentliga konsekvenser. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 585.9, "x1": 522.5, "y1": 660.3, "innehåll": "6 b § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 499.9, "y1": 721.8, "innehåll": "Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 725.6, "x1": 471.6, "y1": 805.9, "innehåll": "Att ta fram en översiktsplan 7 § Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen 1. upprätta ett förslag till plan som uppfyller kraven i 3-6 b §§, 2. vid upprättandet av förslaget genomföra ett samråd enligt 8-11 §§, och"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 396.5, "y1": 72.4, "innehåll": "3. låta förslaget granskas enligt 12-18 a §§. Lag (2020:76) . Samråd om kommunens förslag"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 71.2, "x1": 520.5, "y1": 144.8, "innehåll": "8 § När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 518.5, "y1": 189.1, "innehåll": "Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 518.5, "y1": 251.4, "innehåll": "Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä- len för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 517.9, "y1": 329.4, "innehåll": "9 § Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 334.5, "x1": 517.2, "y1": 374.4, "innehåll": "Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 518.5, "y1": 436.0, "innehåll": "Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 500.5, "y1": 497.5, "innehåll": "9 a § Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 498.5, "y1": 576.3, "innehåll": "Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 521.2, "y1": 772.1, "innehåll": "10 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.2, "y1": 77.3, "innehåll": "5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 510.5, "y1": 122.3, "innehåll": "Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 523.2, "y1": 183.9, "innehåll": "11 § Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 187.6, "x1": 474.5, "y1": 251.4, "innehåll": "Granskning av kommunens förslag 12 § Kommunen ska låta planförslaget granskas under minst två månader (granskningstid)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 521.1, "y1": 312.9, "innehåll": "Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för granskning. Kommunen ska också se till att samrådsredogörelsen och det förslag som samrådet har avsett finns tillgängliga. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 516.5, "y1": 442.0, "innehåll": "13 § Kommunen ska före granskningstidens början kungöra att planförslaget finns tillgängligt för granskning. Kommunen ska anslå kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå 1. var planförslaget hålls tillgängligt för granskning, 2. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det senast under granskningstiden, och 3. på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 521.9, "y1": 486.2, "innehåll": "Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 491.3, "x1": 522.5, "y1": 565.0, "innehåll": "14 § Kommunen ska senast den dag då kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka planförslaget och kungörelsen till länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 517.9, "y1": 610.0, "innehåll": "15 § Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skriftligen under granskningstiden. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 523.2, "y1": 654.3, "innehåll": "16 § Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 523.8, "y1": 800.6, "innehåll": "Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om 1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, 4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.1, "y1": 77.3, "innehåll": "5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 522.5, "y1": 155.3, "innehåll": "17 § Efter granskningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 503.2, "y1": 200.4, "innehåll": "18 § Om planförslaget ändras väsentligt efter granskningstiden, ska kommunen låta förslaget granskas på nytt. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 489.8, "y1": 312.2, "innehåll": "18 a § På kommunens begäran ska länsstyrelsen tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande enligt 16 §, om 1. kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning enligt 18 § äger rum, och 2. länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis inte längre är relevant. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 316.7, "x1": 509.9, "y1": 379.7, "innehåll": "Antagande 19 § Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande av översiktsplanen. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 516.6, "y1": 475.0, "innehåll": "19 a § Kommunen ska senast dagen efter det att beslutet att anta översiktsplanen har tillkännagetts 1. skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen, och 2. hålla planen tillgänglig på sin webbplats."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 504.5, "y1": 537.3, "innehåll": "Skyldigheten enligt första stycket 2 upphör om beslutet upphävs efter ett överklagande eller när planen inte längre gäller därför att ett beslut att anta en ny plan har fått laga kraft. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 489.8, "y1": 581.5, "innehåll": "20 § Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 16 § tillsammans med översiktsplanen. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 495.9, "y1": 626.6, "innehåll": "21 § Ett beslut att anta översiktsplanen gäller först sedan beslutet har fått laga kraft. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 630.9, "x1": 520.5, "y1": 801.7, "innehåll": "22 § När ett beslut att anta översiktsplanen har fått laga kraft, ska kommunen inom sex veckor skicka följande handlingar till Boverket, länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, regionen och de kommuner som berörs: 1. översiktsplanen, 2. den samrådsredogörelse som avses i 11 §, 3. det granskningsyttrande som avses i 16 §, 4. det utlåtande som avses i 17 §, och 5. ett protokollsutdrag med beslutet. Lag (2020:76) . översyn av planens aktualitet"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 144.1, "innehåll": "23 § Kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi senast 24 månader efter ett ordinarie val. I strategin ska fullmäktige 1. ta ställning till dels ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, dels kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen, och 2. bedöma i vilken utsträckning planen är aktuell i förhållande till kraven i 3 §, 4 § andra stycket 1 och 2 samt 5 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 461.8, "y1": 217.6, "innehåll": "En planeringsstrategi kan ändras fram till nästa ordinarie val. Kraven i första stycket gäller dock inte om fullmäktige i stället antar en ny översiktsplan inom den tid som anges där. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 504.5, "y1": 329.4, "innehåll": "24 § När kommunfullmäktige har antagit eller ändrat planeringsstrategin ska kommunen inom två veckor från det att beslutet har tillkännagetts 1. skicka strategin och ett protokollsutdrag med beslutet till Boverket, länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs, och 2. hålla strategin tillgänglig på kommunens webbplats, tills en ny strategi antas. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 523.2, "y1": 407.4, "innehåll": "25 § En översiktsplan är aktuell från det att planen har fått laga kraft eller kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi enligt 23 § och fram till 24 månader efter nästa ordinarie val, om inte fullmäktige i en sådan strategi har bedömt att planen helt eller delvis inte är aktuell."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 507.8, "y1": 452.5, "innehåll": "En översiktsplan upphör att vara aktuell när den tid som anges i första stycket har löpt ut, om inte fullmäktige innan dess antar en planeringsstrategi. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 511.8, "y1": 531.2, "innehåll": "26 § Länsstyrelsen ska i ett underlag till kommunen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Redovisningen ska göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 462.5, "y1": 592.8, "innehåll": "I underlaget ska länsstyrelsen ange 1. hur dessa intressen förhåller sig till översiktsplanen, och 2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 503.2, "y1": 637.8, "innehåll": "Länsstyrelsen ska även lämna ett sådant underlag till kommunen när kommunen begär det. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 641.6, "x1": 504.5, "y1": 721.9, "innehåll": "ändringar 27 § En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett visst allmänt intresse. Om inte annat följer av 28 §, ska 1-22 §§ tillämpas när planen ändras."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 504.5, "y1": 766.9, "innehåll": "När planen ändras ska sambanden med och konsekvenserna för den som helhet redovisas. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 771.2, "x1": 516.5, "y1": 811.9, "innehåll": "28 § Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen är det, trots det som sägs i 12 §, tillräckligt att granskningstiden är sex veckor. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 47.4, "x1": 510.5, "y1": 137.3, "innehåll": "4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 1 § Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt detta kapitel."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 141.1, "x1": 521.2, "y1": 725.5, "innehåll": "Krav på reglering med detaljplan 2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för 1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt, 2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt, 3. en åtgärd som kräver bygglov, a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga - ett industriområde, - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, - en hamn för fritidsbåtar, - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, - en campingplats, - en nöjespark, eller - en djurpark, och b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, 4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och 5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 729.9, "x1": 512.5, "y1": 770.6, "innehåll": "Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 501.4, "y1": 77.3, "innehåll": "Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 522.5, "y1": 206.4, "innehåll": "3 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett vindkraftverk, om 1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §, 2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och 3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 511.2, "y1": 250.6, "innehåll": "4 § Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 471.1, "y1": 363.2, "innehåll": "5 § I en detaljplan ska kommunen 1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden, 2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och 3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 366.9, "x1": 505.2, "y1": 447.2, "innehåll": "Markreservat och allmänna platser 6 § I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 516.5, "y1": 508.8, "innehåll": "7 § Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 497.8, "y1": 604.0, "innehåll": "8 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och 2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 506.5, "y1": 649.1, "innehåll": "9 § I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 652.8, "x1": 502.5, "y1": 716.6, "innehåll": "Markytan 10 § I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 720.3, "x1": 450.7, "y1": 817.9, "innehåll": "Bebyggandets omfattning och byggnaders omfattning och användning 11 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. bebyggandets omfattning över och under markytan, 2. byggnaders användning, och"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 43.6, "innehåll": "3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 47.3, "x1": 513.2, "y1": 195.1, "innehåll": "Skydd mot störningar 12 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion, 2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och 3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 198.9, "x1": 509.8, "y1": 312.9, "innehåll": "Parkering 13 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4, 2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och 3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 316.7, "x1": 520.5, "y1": 565.0, "innehåll": "Bygglov, rivningslov och marklov 14 § I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att 1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd, 2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen, 3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats, 4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten, 5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 570.1, "x1": 467.1, "y1": 643.8, "innehåll": "15 § I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på 1. bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, 2. rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket, och 3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 647.6, "x1": 517.2, "y1": 811.9, "innehåll": "Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter 16 § I en detaljplan får kommunen 1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter, 2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§, 3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §, 4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 111.1, "innehåll": "kap. 13 § inte får rivas, och 5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 519.2, "y1": 261.9, "innehåll": "Strandskydd 17 § I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 § första stycket 3 miljöbalken omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap. 18 c-18 g §§ miljöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om upphävande av strandskydd. Lag (2014:1014) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 266.4, "x1": 498.5, "y1": 329.4, "innehåll": "Fastighetsindelning m.m. 18 § I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 334.5, "x1": 518.5, "y1": 492.2, "innehåll": "Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma 1. hur området ska vara indelat i fastigheter, 2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas, 3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och 4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 524.3, "y1": 604.0, "innehåll": "En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen (1973:1144). Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 609.1, "x1": 500.5, "y1": 649.1, "innehåll": "18 a § Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 709.1, "x1": 512.5, "y1": 789.4, "innehåll": "Detaljplanens genomförandetid 21 § I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.9, "y1": 111.1, "innehåll": "Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 507.2, "y1": 155.3, "innehåll": "22 § Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också för den fråga som ändringen avser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 518.5, "y1": 217.6, "innehåll": "Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som ändringen avser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 523.8, "y1": 279.1, "innehåll": "Någon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för en sådan fråga som innebär upphävande av en del av detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 517.8, "y1": 340.7, "innehåll": "23 § Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 513.2, "y1": 402.2, "innehåll": "24 § Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 451.8, "y1": 430.0, "innehåll": "En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 520.5, "y1": 525.3, "innehåll": "25 § Om någon i fråga om en viss fastighet har påbörjat åtgärder för att genomföra detaljplanen men inte hinner fullfölja åtgärderna före genomförandetidens utgång och förseningen beror på omständigheter som kommunen råder över, ska kommunen förlänga genomförandetiden för den fastigheten. Förlängningen ska ske med den tid som är skälig."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 456.5, "y1": 582.6, "innehåll": "En ansökan om förlängning ska göras före genomförandetidens utgång. Tillfällig användning"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 495.8, "y1": 637.8, "innehåll": "26 § I detaljplanen får kommunen bestämma tillfällig användning av mark eller byggnader som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 642.2, "x1": 517.4, "y1": 699.3, "innehåll": "27 § Den tid som den tillfälliga användningen får pågå ska bestämmas i planen. Tiden får bestämmas till högst tio år och ska räknas från den dag som följer av 21 § andra stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 704.4, "x1": 495.8, "y1": 744.4, "innehåll": "28 § Om detaljplanen saknar uppgift om hur lång tid en tillfällig användning får pågå, är tiden fem år."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 748.7, "x1": 475.2, "y1": 818.2, "innehåll": "29 § Tiden för tillfällig användning får förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år. Detaljplanens omfattning och utformning"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.1, "y1": 93.8, "innehåll": "30 § En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 513.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 442.4, "y1": 183.9, "innehåll": "31 § En beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras (planbeskrivning) ska finnas tillsammans med planen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 489.8, "y1": 228.9, "innehåll": "32 § En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 495.8, "y1": 273.2, "innehåll": "Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 501.8, "y1": 318.2, "innehåll": "Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 521.8, "y1": 497.5, "innehåll": "33 § Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av 1. planeringsförutsättningarna, 2. planens syfte, 3. hur planen är avsedd att genomföras, 4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, 5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och 6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 501.8, "x1": 507.8, "y1": 542.5, "innehåll": "Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 510.5, "y1": 671.6, "innehåll": "Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.7, "y0": 675.9, "x1": 491.9, "y1": 799.9, "innehåll": "33 a § Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller 1. vid bostadsbyggnadens fasad, och 2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 77.3, "innehåll": "33 b § Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 522.3, "y1": 172.6, "innehåll": "34 § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 518.5, "y1": 469.0, "innehåll": "Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 § 1-7, 36, 37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för att anlägga 1. ett industriområde, 2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, 3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, 4. en hamn för fritidsbåtar, 5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, 6. en campingplats, 7. en nöjespark, 8. en djurpark, 9. en spårväg, eller 10. en tunnelbana. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 524.5, "y1": 564.2, "innehåll": "35 § Redovisningen enligt 33 § första stycket 4 behöver inte innehålla någon miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för detaljplaneärendet, om planen är en sådan som avses i 5 kap. 7 a § och miljökonsekvensbeskrivningen i det andra ärendet återges i och är aktuell och tillräcklig för detaljplaneärendet. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 569.3, "x1": 522.5, "y1": 609.3, "innehåll": "36 § Detaljplanen ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 522.4, "y1": 688.0, "innehåll": "I de delar som planen medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 § ska planen vara utformad så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 510.5, "y1": 732.3, "innehåll": "37 § En detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 736.9, "x1": 395.1, "y1": 783.4, "innehåll": "Detaljplanens giltighet 38 § En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 60.1, "innehåll": "39 § En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 507.8, "y1": 155.3, "innehåll": "Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs 1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller 2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 477.8, "y1": 200.4, "innehåll": "40 § De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 512.5, "y1": 267.9, "innehåll": "Områdesbestämmelser 41 § Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 522.5, "y1": 565.0, "innehåll": "42 § Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera 1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning, 3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus, 4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och 5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1, b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 512.5, "y1": 660.3, "innehåll": "I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 664.6, "x1": 506.5, "y1": 721.8, "innehåll": "43 § Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 516.5, "y1": 766.8, "innehåll": "Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 516.5, "y1": 109.6, "innehåll": "5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser 1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 113.3, "x1": 512.5, "y1": 210.1, "innehåll": "Planbesked 2 § På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 215.2, "x1": 517.9, "y1": 271.6, "innehåll": "3 § En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 276.7, "x1": 511.8, "y1": 316.7, "innehåll": "Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 321.8, "x1": 506.5, "y1": 395.4, "innehåll": "Om den som gör begäran vill få besked om vilket planeringsunderlag som kan behövas vid planläggningen och ha möjlighet att begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen som avses i 5 b § första stycket, ska även det anges i begäran. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 399.8, "x1": 517.2, "y1": 457.0, "innehåll": "4 § När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 § ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 461.3, "x1": 456.3, "y1": 502.0, "innehåll": "5 § Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 506.4, "x1": 524.5, "y1": 630.3, "innehåll": "Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet 1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att a) inledas, och b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och 2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 635.4, "x1": 521.2, "y1": 692.6, "innehåll": "Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 696.9, "x1": 519.2, "y1": 754.1, "innehåll": "5 a § Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt 5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 758.5, "x1": 450.4, "y1": 799.1, "innehåll": "Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 93.8, "innehåll": "Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 515.8, "y1": 155.3, "innehåll": "5 b § Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 463.1, "y1": 200.4, "innehåll": "Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 501.6, "y1": 267.9, "innehåll": "Processen innan en detaljplan antas 6 § Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett planförslag, samrått om förslaget och låtit det granskas enligt 8-10 och 11-37 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 507.9, "y1": 312.9, "innehåll": "För vissa detaljplaner gäller enligt 7 och 7 a §§ även särskilda bestämmelser. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 513.0, "y1": 442.0, "innehåll": "7 § Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som 1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §, 2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller 3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 523.2, "y1": 503.5, "innehåll": "Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 507.9, "x1": 523.2, "y1": 665.6, "innehåll": "7 a § Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller 1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller 2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 515.2, "y1": 727.1, "innehåll": "Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 731.6, "x1": 516.5, "y1": 811.9, "innehåll": "Underlag för detaljplanearbetet 8 § I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det, om det inte är uppenbart onödigt, finnas en eller flera kartor som är lämpliga för ändamålet (grundkartor) och en fastighetsförteckning. Vidare ska det planeringsunderlag som behövs finnas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 491.2, "y1": 60.1, "innehåll": "Underlagen enligt första stycket får tas fram av kommunen eller av annan. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 523.8, "y1": 222.9, "innehåll": "9 § Av fastighetsförteckningen ska det framgå 1. vilka fastigheter som är berörda, vilken berörd mark som är samfälld för flera fastigheter och vilka allmänna vattenområden som är berörda, 2. vilka som är ägare till de fastigheter, den mark och de vattenområden som avses i 1, 3. vilka som är innehavare av någon annan särskild rätt till egendom som avses i 1 än bostadsrätt eller hyresrätt, och 4. vilka gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) som är berörda och vilka som är ägare till de fastigheter som deltar i anläggningarna."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 521.0, "y1": 300.9, "innehåll": "Om en samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning som avses i första stycket förvaltas av en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ska föreningen anges i förteckningen i stället för ägare eller innehavare."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 453.8, "y1": 363.2, "innehåll": "10 § För att underlätta detaljplanearbetet får kommunen ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 366.9, "x1": 484.5, "y1": 447.2, "innehåll": "Planeringsbesked 10 a § Under arbetet med att ta fram en detaljplan får kommunen begära ett planeringsbesked enligt 10 f §. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 522.5, "y1": 526.0, "innehåll": "10 b § En kommun som avser att begära ett planeringsbesked innan samråd enligt 11-17 §§ är klart ska ge lantmäterimyndigheten, de kommuner som berörs och de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse i de frågor som begäran avser tillfälle att komma in med synpunkter. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 519.6, "y1": 587.5, "innehåll": "10 c § En kommun som, innan samråd enligt 11-17 §§ är klart, avser att begära ett planeringsbesked i fråga om en åtgärd som kommunen avser att planera för i ett sådant planförslag som avses i 7 § ska kungöra detta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 511.8, "y1": 733.1, "innehåll": "En sådan kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå 1. vilken fråga som begäran om planeringsbesked avser, 2. vilket område åtgärden avser, 3. om åtgärden avviker från översiktsplanen, 4. var underlaget för begäran om planeringsbesked finns tillgängligt, och 5. inom vilken tid, dock minst tre veckor, och till vem synpunkter på åtgärden ska lämnas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 521.9, "y1": 778.1, "innehåll": "Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.1, "y1": 77.3, "innehåll": "10 d § Kommunen ska redovisa dels de synpunkter som har kommit fram till följd av förfarandet enligt 10 b och 10 c §§, dels de kommentarer som kommunen har med anledning av synpunkterna. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 477.8, "y1": 122.3, "innehåll": "10 e § En begäran om planeringsbesked ska vara skriftlig och innehålla en redovisning enligt 10 d eller 17 §. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 484.5, "y1": 150.1, "innehåll": "10 f § Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett planeringsbesked."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 154.5, "x1": 513.2, "y1": 228.9, "innehåll": "I beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap. 10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med villkor."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 503.8, "y1": 290.4, "innehåll": "Ett planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 294.2, "x1": 523.8, "y1": 508.7, "innehåll": "Samråd och kungörelse 11 § I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med 1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs, 2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs, 3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och 4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 513.8, "x1": 521.9, "y1": 570.3, "innehåll": "Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 501.1, "y1": 615.3, "innehåll": "För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 521.2, "y1": 710.6, "innehåll": "11 a § Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 714.9, "x1": 518.5, "y1": 789.4, "innehåll": "Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 § 2 b."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 60.1, "innehåll": "Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 518.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 486.5, "y1": 217.6, "innehåll": "11 b § Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 498.5, "y1": 295.7, "innehåll": "Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 495.1, "y1": 357.2, "innehåll": "11 c § Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 510.5, "y1": 402.2, "innehåll": "För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 524.5, "y1": 631.8, "innehåll": "11 d § En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå 1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, 2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll, 3. om förslaget avviker från översiktsplanen, 4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, 5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, 6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är, 7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, 8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och 9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 521.9, "y1": 676.8, "innehåll": "Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 511.2, "y1": 749.6, "innehåll": "12 § Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 753.9, "x1": 523.9, "y1": 811.1, "innehåll": "13 § Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.2, "y1": 206.4, "innehåll": "planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt. Kommunen ska i förekommande fall även redovisa 1. en grundkarta enligt 8 §, 2. en fastighetsförteckning enligt 8 §, 3. ett program enligt 10 §, 4. det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller markanvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och 5. sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av miljökonsekvenserna som kommunen har fått under ett avgränsningssamråd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 509.8, "y1": 267.9, "innehåll": "Den information som kommunen är skyldig att redovisa enligt denna paragraf ska, med undantag av fastighetsförteckningen, finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 503.8, "y1": 329.4, "innehåll": "Skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 519.9, "y1": 508.7, "innehåll": "14 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, 3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 515.1, "y1": 570.3, "innehåll": "Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 574.6, "x1": 505.9, "y1": 649.0, "innehåll": "15 § Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt 1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och 2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42 §§. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 519.8, "y1": 760.8, "innehåll": "16 § För ett planförslag som avses i 7 a § behöver samråd enligt 11-15 §§ endast ske om prövningen av det andra ärendet är avslutad och 1. den utredning som finns i det ärendet inte är tillräcklig eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet, eller 2. samråd inte har skett i det andra ärendet med alla dem som ska omfattas av samråd enligt 11 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.8, "y1": 93.8, "innehåll": "I ett fall som avses i första stycket 2 är det tillräckligt att komplettera detaljplaneärendet så att samråd sker med dem som inte omfattades av samrådet i det andra ärendet. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 523.8, "y1": 206.4, "innehåll": "17 § Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §. Lag (2017:965) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 506.9, "y1": 306.9, "innehåll": "Granskning 18 § När samrådet enligt 11-17 §§ är klart ska kommunen i en underrättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 519.8, "y1": 385.7, "innehåll": "Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 § första stycket 1 och 2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant planförslag som avses i 7 § första stycket 3 minst 30 dagar."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 517.8, "y1": 463.7, "innehåll": "Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 512.9, "y1": 542.5, "innehåll": "18 a § Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 a §, ska kommunen kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d § och låta det granskas. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Granskningstiden ska vara minst tre veckor."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 511.2, "y1": 587.5, "innehåll": "Kungörandet får samordnas med det kungörande som ska ske i det andra ärendet som avses i 7 a §. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 513.9, "y1": 817.1, "innehåll": "19 § En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå 1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, 2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll, 3. om förslaget avviker från översiktsplanen, 4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, 5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, 6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga för granskning och hur lång granskningstiden är, 7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.3, "y1": 127.6, "innehåll": "8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, 9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas, och 10. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 520.5, "y1": 239.4, "innehåll": "20 § Kommunen ska senast den dag då underrättelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka 1. ett meddelande om innehållet i underrättelsen till kända sakägare och dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4, och 2. förslaget och den samrådsredogörelse som avses i 17 § till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 519.8, "y1": 368.4, "innehåll": "21 § Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. Kommunen ska också se till att de grundkartor och den fastighetsförteckning som avses i 8 §, det program som avses i 10 § och den samrådsredogörelse som avses i 17 § finns tillgängliga, liksom det planeringsunderlag som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Kommunen ska hålla informationen, med undantag av fastighetsförteckningen, tillgänglig på sin webbplats under granskningstiden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 521.1, "y1": 413.4, "innehåll": "Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 417.8, "x1": 521.8, "y1": 491.5, "innehåll": "Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 524.5, "y1": 704.5, "innehåll": "22 § Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 3. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, 4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller 5. en bebyggelse annars blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 708.9, "x1": 511.2, "y1": 766.1, "innehåll": "22 a § Under granskningstiden ska lantmäterimyndigheten yttra sig över planförslaget om myndigheten bedömer att förslaget inte är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 144.1, "innehåll": "23 § Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla 1. en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden, 2. en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna, och 3. information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 521.9, "y1": 222.9, "innehåll": "Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 524.5, "y1": 318.2, "innehåll": "24 § Kommunen ska så snart som möjligt 1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, och 2. skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 523.2, "y1": 396.2, "innehåll": "Granskningsutlåtandet ska dels finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet, dels hållas tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor. Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 519.2, "y1": 508.7, "innehåll": "25 § Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt 19-24 §§. Om kommunen bedömer att förslaget är ett sådant som avses i 7 § och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom kungöra det ändrade förslaget på det sätt som anges i 11 d §. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 512.5, "x1": 523.9, "y1": 654.3, "innehåll": "Föreläggande om anspråk på ersättning eller inlösen 26 § Om ett förslag till detaljplan kan medföra en sådan skada som avses i 14 kap. 7, 10 eller 12 §, får kommunen förelägga den som kan komma att drabbas av skadan att inom en viss tid anmäla sitt anspråk på ersättning eller inlösen. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att rätten till ersättning annars kan gå förlorad. Föreläggandet ska innehålla upplysningar om förslagets innebörd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 516.0, "y1": 699.3, "innehåll": "Tidsfristen för anmälan ska bestämmas till minst två månader. En bestämmelse om att kommunen inte får anta planen innan tidsfristen har löpt ut finns i 28 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 703.1, "x1": 518.5, "y1": 811.9, "innehåll": "Antagandet av en detaljplan 27 § En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ett sådant uppdrag får inte delegeras. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 77.3, "innehåll": "28 § Om kommunen har meddelat ett föreläggande enligt 26 §, får kommunen inte anta detaljplanen innan tidsfristen för anmälan av anspråk har löpt ut. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 519.1, "y1": 206.4, "innehåll": "29 § När detaljplanen har antagits ska kommunen 1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och 2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 497.1, "y1": 267.9, "innehåll": "Underrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 511.8, "y1": 312.2, "innehåll": "Skyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 519.2, "y1": 491.5, "innehåll": "30 § När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till 1. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten, 2. de kommuner som är berörda och till regionen om det i länet ska ske planering enligt 7 kap., och 3. dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får överklaga enligt 13 kap. 12 eller 13 § och a) senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, eller b) har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. 11 § andra stycket 1."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 509.2, "y1": 536.5, "innehåll": "Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 522.5, "y1": 598.0, "innehåll": "Kommunen ska till länsstyrelsen skicka det granskningsutlåtande som avses i 23 § tillsammans med meddelandet om att planen har antagits, om kommunen inte redan har skickat utlåtandet enligt 24 §. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 519.8, "y1": 660.3, "innehåll": "31 § Meddelandet enligt 30 § ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 511.2, "y1": 805.9, "innehåll": "32 § När beslutet att anta detaljplanen har fått laga kraft ska kommunen 1. på planhandlingarna anteckna det datum då planen fick laga kraft och, om ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket har meddelats, det datum då förordnandet meddelades, 2. inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen enligt 8 § till länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten, och 3. med en kungörelse på det sätt som anges i 11 d § eller med ett skriftligt meddelande underrätta de fastighetsägare som kan ha rätt till ersättning enligt 14"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.3, "y1": 77.3, "innehåll": "kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och dem som enligt 14 kap. 12 § kan ha motsvarande rätt till ersättning samt i underrättelsen upplysa om innehållet i 15 kap. 5 §. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 520.5, "y1": 211.6, "innehåll": "Meddelanden till samfälligheter och bostadsrättshavare 33 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en samfällighet får skickas till 1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten, 2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller 3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 508.5, "y1": 273.1, "innehåll": "34 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en bostadsrättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsföreningen. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 277.6, "x1": 524.5, "y1": 492.2, "innehåll": "Meddelanden till ett stort antal personer 35 § Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen 1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och 2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och a) föra in det i en ortstidning, eller b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 522.5, "y1": 570.3, "innehåll": "Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 30 §, ska det av kungörelsen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 523.2, "y1": 649.0, "innehåll": "36 § Om ett meddelande avser en detaljplan som innebär att ett mark- eller vattenområde eller ett utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 §, får 35 § inte tillämpas för meddelanden till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till området eller utrymmet. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 503.9, "y1": 694.1, "innehåll": "37 § I fråga om den som har fått ett föreläggande enligt 26 § får kommunen inte tillämpa 35 § för att meddela att detaljplanen har antagits."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 697.8, "x1": 511.9, "y1": 778.1, "innehåll": "Att ändra och upphäva detaljplaner 38 § Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antagande av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.4, "y1": 93.8, "innehåll": "38 a § Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 523.8, "y1": 222.9, "innehåll": "38 b § I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och upphävandet av planen 1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §, 2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och 3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 515.8, "y1": 284.4, "innehåll": "I fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 512.5, "y1": 345.9, "innehåll": "Om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt 19-24 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 517.2, "y1": 407.4, "innehåll": "Bestämmelserna i första-tredje styckena är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 522.3, "y1": 502.7, "innehåll": "38 c § Bestämmelserna i 38 b § tillämpas också i fråga om förslag till att upphäva en detaljplanebestämmelse enligt 4 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 507.3, "x1": 509.2, "y1": 587.5, "innehåll": "Beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan 38 d § Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 591.3, "x1": 523.3, "y1": 739.1, "innehåll": "Att anta, ändra och upphäva områdesbestämmelser 39 § I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och 11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§, 21 § första och andra styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33- 35 och 38 §§. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 742.9, "x1": 449.8, "y1": 805.9, "innehåll": "Effekten av beslut enligt detta kapitel 40 § Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.5, "y1": 60.1, "innehåll": "Bestämmelser som innebär att beslutet kan få tillämpas innan det har vunnit laga kraft finns i 13 kap. 17 § tredje stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 523.9, "y1": 122.3, "innehåll": "41 § Områdesbestämmelser upphör att gälla när ett beslut att anta en detaljplan för området vinner laga kraft eller när en detaljplan för området får genomföras med stöd av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 154.0, "x1": 491.2, "y1": 321.9, "innehåll": "6 kap. Genomförandet av detaljplaner 1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om genomförande av detaljplan för allmänna platser när kommunen är huvudman. Bestämmelserna avser 1. kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen, 2. ordnandet och underhållet av allmänna platser, och 3. fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m. Kapitlet innehåller även bestämmelser om exploateringsavtal."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 327.0, "x1": 520.4, "y1": 400.7, "innehåll": "Vid enskilt huvudmannaskap tillämpas bestämmelserna om inrättande av anläggning som är gemensam för flera fastigheter i anläggningslagen (1973:1149). I anläggningslagen finns även bestämmelser om underhåll av vägar och andra allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 405.1, "x1": 493.8, "y1": 445.7, "innehåll": "2 § Genomförandet av en detaljplan ska grundas på den planbeskrivning som kommunen har gjort enligt 4 kap. 31 och 33 §§. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 730.1, "x1": 512.5, "y1": 810.4, "innehåll": "Kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen 13 § Kommunen får lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för 1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 60.1, "innehåll": "2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 513.2, "y1": 105.1, "innehåll": "Kommunens rätt enligt första stycket 2 upphör att gälla om kommunen ger bygglov enligt 9 kap. 32 a § första stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 502.4, "y1": 150.1, "innehåll": "Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa in mark eller annat utrymme finns i 14 kap. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 154.5, "x1": 504.5, "y1": 261.9, "innehåll": "14 § Om ett markområde enligt detaljplanen ska vara en enda fastighet men vid genomförandetidens utgång omfattar flera fastigheter med olika ägare och kommunen enligt planen är huvudman för en allmän plats, får kommunen lösa in fastigheter eller delar av fastigheter så att fastighetsindelningen överensstämmer med planen. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 520.5, "y1": 357.2, "innehåll": "15 § Om kommunen är huvudman för en allmän plats som är avsedd att tillgodose en kvartersmarks eller ett annat utrymmes behov av den allmänna platsen och kvartersmarken eller utrymmet vid genomförandetidens utgång inte har bebyggts på ett sätt som i huvudsak följer detaljplanen, får kommunen lösa in marken eller utrymmet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 517.8, "y1": 402.2, "innehåll": "Första stycket gäller inte om marken eller utrymmet omfattas av ett bygglov som får tas i anspråk. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 512.5, "y1": 463.7, "innehåll": "16 § Om någon har särskild rätt till mark eller annat utrymme som omfattas av kommunens rätt enligt 13, 14 eller 15 §, får kommunen också lösa in den särskilda rätten. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 484.5, "y1": 508.8, "innehåll": "17 § Om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13, 14, 15 eller 16 §, ska ersättningen bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 512.5, "x1": 515.9, "y1": 592.8, "innehåll": "Ordnandet av allmänna platser 18 § Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 511.2, "y1": 654.3, "innehåll": "Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 499.8, "y1": 733.1, "innehåll": "När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 737.5, "x1": 523.2, "y1": 794.6, "innehåll": "19 § I den mån staten är väghållare inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska det som enligt 18 § gäller i fråga om kommunens skyldighet att ordna gator i stället gälla staten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 500.5, "y1": 77.3, "innehåll": "Om en gata ges en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 512.5, "y1": 122.3, "innehåll": "Regeringen får i det enskilda fallet besluta att staten ska svara för den merkostnad som avses i andra stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 523.2, "y1": 250.6, "innehåll": "20 § Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på fastigheten 1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och 2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanläggningen, om marken är avsedd för det ändamålet. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 255.1, "x1": 499.2, "y1": 318.2, "innehåll": "Underhållet av allmänna platser 21 § Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 513.2, "y1": 379.7, "innehåll": "22 § Om staten är väghållare för en allmän väg inom ett område som omfattas av detaljplanen, ska staten svara för att vägen underhålls i enlighet med väglagen (1971:948)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 489.8, "y1": 442.0, "innehåll": "Om underhållet blir dyrare än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden. Detta gäller dock inte om regeringen beslutar att staten ska betala merkostnaden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 473.5, "x1": 520.5, "y1": 587.5, "innehåll": "Fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m. 24 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till sådana platser, får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för sådana åtgärder."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 480.5, "y1": 615.3, "innehåll": "Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 495.8, "y1": 660.3, "innehåll": "Kommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska omfattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för fördelningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 665.4, "x1": 520.5, "y1": 721.9, "innehåll": "25 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata, får kommunen i stället för att tillämpa 24 § besluta att kostnaderna för detta ska betalas av ägarna till de fastigheter som ligger vid gatan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 727.0, "x1": 519.2, "y1": 784.1, "innehåll": "Kostnaderna får fördelas mellan fastigheterna så att 1. varje fastighet svarar för hälften av den del av kostnaden som belöper på gatan framför fastigheten,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 77.3, "innehåll": "2. kostnaden för sådana anordningar som normalt hör till en gata fördelas lika, och 3. kostnaden för att anlägga ett gatukors fördelas lika mellan fastigheterna vid gatukorset."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 512.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Om kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma utmed hela gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan fastigheterna på något annat sätt som är skäligt och rättvist."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 518.5, "y1": 183.9, "innehåll": "Det som enligt denna paragraf gäller för en gata ska också gälla för andra allmänna platser än gator."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 520.5, "y1": 261.9, "innehåll": "26 § Om en fastighet ligger vid en allmän plats som inte är en gata, ska platsen vid tillämpningen av 24 och 25 §§ anses ha en bredd som motsvarar fem fjärdedelar av den högsta byggnadshöjd som enligt detaljplanen gällde för fastigheten när den mark som platsen ligger på uppläts för allmän användning."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 511.9, "y1": 357.2, "innehåll": "27 § Till grund för bestämmandet av betalningsskyldighetens omfattning enligt 24 eller 25 § får kommunen lägga 1. de faktiska kostnaderna, eller 2. beräkningar av vad det erfarenhetsmässigt kostar att i motsvarande utförande anlägga eller förbättra gator och andra allmänna platser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 361.7, "x1": 505.2, "y1": 442.0, "innehåll": "Samråd och granskning före beslut om kostnadsfördelning 28 § Innan kommunen beslutar om betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 §, ska kommunen utreda frågan och upprätta det förslag till kostnadsfördelning som utredningen föranleder."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 517.1, "y1": 553.8, "innehåll": "Kommunen ska ge sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget samt andra sammanslutningar och enskilda som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle till samråd med kommunen. Samrådet ska syfta till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet bör kommunen redovisa skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och de viktigaste följderna av förslaget."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 507.8, "y1": 598.8, "innehåll": "Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet och de förslag som samrådet har gett anledning till i en samrådsredogörelse."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 519.2, "y1": 676.8, "innehåll": "29 § Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 24 §, ska kommunen kungöra att förslaget finns tillgängligt för granskning. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 515.8, "y1": 789.4, "innehåll": "Av kungörelsen ska det framgå vilket område som förslaget avser, att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss angiven granskningstid och till vem synpunkterna ska lämnas. Granskningstiden ska vara minst tre veckor. Kommunen ska skicka en underrättelse om kungörelsen och dess innehåll i brev till de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen har godkänt förslaget."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 77.3, "innehåll": "30 § Under granskningstiden enligt 29 § ska kommunen hålla förslaget till kostnadsfördelning och samrådsredogörelsen enligt 28 § tillgängliga för dem som vill granska förslaget."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 519.2, "y1": 155.3, "innehåll": "31 § Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 25 §, ska kommunen ge de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen har godkänt förslaget tillfälle att senast en viss dag yttra sig över förslaget och samrådsredogörelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 427.1, "y1": 217.6, "innehåll": "32 § Kommunen får inte slutligt besluta om kostnadsfördelning 1. enligt 24 § förrän granskningstiden enligt 29 § har löpt ut, eller 2. enligt 25 § förrän tiden för yttrande enligt 31 § har löpt ut."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 519.9, "y1": 335.4, "innehåll": "Jämkning av betalningsskyldigheten 33 § En fastighetsägares betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 § ska jämkas, om 1. kostnaden för kommunens åtgärder är oskäligt hög, eller 2. den eller de åtgärder som kostnaden avser har en omfattning eller ett utförande som går utöver det som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten för fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 339.2, "x1": 517.9, "y1": 419.5, "innehåll": "Fullgörandet av betalningsskyldigheten 34 § Om kommunen beslutar att en fastighetsägare ska betala kostnader enligt 24 eller 25 §, inträder betalningsskyldigheten när den anläggning som betalningen avser kan användas för fastigheten på avsett sätt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 485.2, "y1": 464.5, "innehåll": "35 § När betalningsskyldighet har inträtt enligt 34 §, ska betalningen ske när kommunen begär det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 485.2, "y1": 508.8, "innehåll": "På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från förfallodagen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 494.5, "y1": 604.1, "innehåll": "36 § Trots 35 § får betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalningar med minst en tiondel årligen, om 1. betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, och 2. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 507.9, "y1": 682.8, "innehåll": "På obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska ske. På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § räntelagen betalas från förfallodagen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 687.2, "x1": 501.2, "y1": 727.9, "innehåll": "37 § Betalningsvillkoren enligt 36 § ska jämkas, om de är alltför betungande för fastighetsägaren."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 515.9, "y1": 805.9, "innehåll": "38 § Om en fastighetsägare har blivit betalningsskyldig enligt 34 § och fastigheten därefter byter ägare, är den nya ägaren betalningsskyldig i samma omfattning som den tidigare ägaren var. Detta gäller dock inte belopp som har förfallit till betalning före tillträdesdagen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 515.9, "y1": 183.8, "innehåll": "Exploateringsavtal 39 § Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för sådana avtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för 1. fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner, 2. medfinansieringsersättning, om kommunen avser att avtala om sådan ersättning, och 3. andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Lag (2017:181) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 520.6, "y1": 279.1, "innehåll": "40 § Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 520.5, "y1": 340.7, "innehåll": "Ett exploateringsavtal får omfatta medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen kan antas öka i värde."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 523.2, "y1": 385.7, "innehåll": "Byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Lag (2017:181) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 518.6, "y1": 463.7, "innehåll": "41 § Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 507.2, "y1": 542.5, "innehåll": "42 § Ett exploateringsavtal får inte avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad eller avtalet omfattar medfinansieringsersättning. Lag (2017:181) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 546.3, "x1": 517.6, "y1": 694.1, "innehåll": "Kapitlets tillämpning på samfälligheter 43 § Det som gäller i fråga om fastigheter enligt detta kapitel ska också tilllämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Vid en sådan tillämpning ska 1. det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten, och 2. en samfällighet som inte är avsedd för bebyggelse anses vara bebyggd när samfälligheten i väsentlig omfattning har tagits i anspråk för sitt avsedda ändamål."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 515.9, "y1": 755.6, "innehåll": "Om en samfällighet ska anses vara bebyggd enligt första stycket 2, ska den högsta tillåtna byggnadshöjden anses vara den genomsnittliga högsta tillåtna byggnadshöjden för de fastigheter som har del i samfälligheten. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 459.8, "y1": 92.3, "innehåll": "7 kap. Regional fysisk planering 1 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Regionen ansvarar för denna planering."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 97.4, "x1": 515.2, "y1": 339.2, "innehåll": "Regionen ska 1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan, 3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen, 4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs, 5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen, 6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och 7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 343.5, "x1": 513.8, "y1": 383.4, "innehåll": "Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 388.5, "x1": 525.0, "y1": 428.5, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län, i Skåne län och i Hallands län. Regionen ansvarar för denna planering."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 433.6, "x1": 515.2, "y1": 675.3, "innehåll": "Regionen ska 1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan, 3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen, 4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs, 5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen, 6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och 7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 679.6, "x1": 513.8, "y1": 719.6, "innehåll": "Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2022:929) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 724.1, "x1": 523.2, "y1": 804.4, "innehåll": "Regionplan 2 § En regionplan ska ange de grunddrag för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 287.7, "y1": 88.6, "innehåll": "detaljplaner och områdesbestämmelser. Lag (2018:1732) . Regionplanen är inte bindande."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 92.9, "x1": 523.8, "y1": 267.9, "innehåll": "3 § Av regionplanen ska det framgå 1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt 2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken har följts, 2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och 3. hur planen är avsedd att genomföras."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 522.3, "y1": 329.4, "innehåll": "Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 510.5, "y1": 407.4, "innehåll": "Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 412.6, "x1": 496.5, "y1": 452.5, "innehåll": "4 § Regionplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Lag (2018:1732) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 524.3, "y1": 547.8, "innehåll": "5 § Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2 och 3 och 8-18 a §§ om samråd och granskning gäller i tillämpliga delar också i fråga om förslag till regionplan eller förslag till ändring av en sådan plan. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen. Granskningstiden ska dock vara minst tre månader. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 552.3, "x1": 519.2, "y1": 665.6, "innehåll": "Prövning av regionplanens aktualitet 6 § Regionen ska minst en gång under tiden mellan två ordinarie val till fullmäktige pröva om regionplanen är aktuell i förhållande till kraven i 2-4 §§ (aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om sådana intressen som anges i 7 och 8 §§. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 520.5, "y1": 778.1, "innehåll": "7 § När regionen begär länsstyrelsens synpunkter enligt 6 §, ska länsstyrelsen i ett underlag till regionen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. I underlaget ska länsstyrelsen ange 1. hur dessa intressen förhåller sig till regionplanen, och 2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 77.3, "innehåll": "8 § När regionen begär berörda kommuners synpunkter enligt 6 §, ska kommunerna redovisa sina synpunkter i fråga om sådana kommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. Lag (2019:949) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 493.2, "y1": 161.3, "innehåll": "Beslut om regionplan 9 § Regionfullmäktige beslutar i frågor om antagande, aktualitetsprövning och ändring av en regionplan. Lag (2019:949) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 165.1, "x1": 521.2, "y1": 296.4, "innehåll": "Expediering av beslut 10 § När regionen antar, prövar aktualiteten hos eller ändrar en regionplan ska den 1. senast dagen efter att beslutet har tillkännagetts skicka ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen och kommunerna i länet, och 2. skicka planen eller beslutet om aktualitetsprövning till Boverket, länsstyrelsen och kommunerna i länet när beslutet har fått laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 503.8, "y1": 340.7, "innehåll": "När regionen antar eller ändrar en regionplan ska den även skicka planen till den statliga lantmäterimyndigheten. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 345.2, "x1": 523.2, "y1": 442.0, "innehåll": "Underlag från andra myndigheter 11 § Om regionen begär det, ska länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs lämna det underlag som behövs för att regionen ska kunna fullgöra de uppgifter som anges i 1 § andra stycket. Lag (2019:949) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 474.4, "x1": 481.7, "y1": 519.2, "innehåll": "8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 524.5, "x1": 465.1, "y1": 637.8, "innehåll": "Byggnadsverks utformning 1 § En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 642.9, "x1": 524.5, "y1": 766.9, "innehåll": "2 § Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de, 1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden, 2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och 3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 77.3, "innehåll": "När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 524.6, "y1": 155.3, "innehåll": "3 § I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som 1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och 2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 524.5, "y1": 408.2, "innehåll": "Byggnadsverks tekniska egenskaper 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä- sentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 518.9, "y1": 452.5, "innehåll": "Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 521.9, "y1": 565.0, "innehåll": "4 a § En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap. 12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner. Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 524.5, "y1": 660.3, "innehåll": "5 § Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de 1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och 2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 664.6, "x1": 512.5, "y1": 738.3, "innehåll": "De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 743.4, "x1": 513.1, "y1": 812.2, "innehåll": "Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader. Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 161.3, "innehåll": "6 § Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om 1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för, 2. ett fritidshus med högst två bostäder, och 3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 524.3, "y1": 323.4, "innehåll": "7 § Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 505.1, "y1": 368.4, "innehåll": "Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 513.1, "y1": 413.4, "innehåll": "Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 417.8, "x1": 524.5, "y1": 525.2, "innehåll": "8 § I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 530.3, "x1": 506.4, "y1": 570.3, "innehåll": "Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 574.0, "x1": 523.1, "y1": 788.6, "innehåll": "Tomter 9 § En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara, 2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer, 3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon, 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon, 5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 475.8, "y1": 77.3, "innehåll": "till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och 6. risken för olycksfall begränsas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.2, "y1": 172.6, "innehåll": "Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 176.9, "x1": 523.8, "y1": 234.1, "innehåll": "10 § Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 523.8, "y1": 329.4, "innehåll": "11 § I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 333.2, "x1": 501.8, "y1": 447.2, "innehåll": "Allmänna platser och andra områden 12 § Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 523.8, "y1": 508.7, "innehåll": "Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 513.3, "x1": 522.4, "y1": 576.3, "innehåll": "Förbud mot förvanskning 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 519.8, "y1": 705.3, "innehåll": "Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 709.1, "x1": 501.8, "y1": 805.9, "innehåll": "Underhåll och varsamhet 14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 60.1, "innehåll": "Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 505.8, "y1": 105.1, "innehåll": "En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 477.1, "y1": 166.6, "innehåll": "15 § En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 507.2, "y1": 245.4, "innehåll": "Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 493.2, "y1": 306.9, "innehåll": "Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 512.5, "y1": 368.4, "innehåll": "16 § Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 § ska i skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 521.9, "y1": 430.0, "innehåll": "17 § ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 518.5, "y1": 492.2, "innehåll": "18 § Det som gäller i fråga om ändring och flyttning av en byggnad enligt 17 § ska tillämpas också på ändring och flyttning av en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 496.0, "x1": 515.2, "y1": 559.8, "innehåll": "Byggprodukters lämplighet 19 § En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 512.5, "y1": 671.6, "innehåll": "En byggprodukt ska anses lämplig om den 1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket 1-6, 8 och 9 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller 2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §. Lag (2013:306) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 675.3, "x1": 517.8, "y1": 772.9, "innehåll": "Utsläppande på marknaden 20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.9, "y1": 77.3, "innehåll": "om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 508.3, "y1": 138.8, "innehåll": "En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §. Lag (2018:59) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 508.5, "y1": 284.4, "innehåll": "21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt 1. förordning (EU) nr 305/2011, 2. förordning (EU) 2016/424, eller 3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 288.2, "x1": 523.2, "y1": 436.0, "innehåll": "Typgodkännande och tillverkningskontroll 22 § Material, konstruktioner och anordningar får typgodkännas för användning i byggnadsverk. Ett sådant typgodkännande får endast meddelas av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 519.9, "y1": 531.3, "innehåll": "Om det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 4 ska ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning vara typgodkänd för att få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkännande). även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett typgodkännande meddelas på ansökan (frivilligt typgodkännande)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 519.2, "y1": 592.8, "innehåll": "Ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning som är typgodkänd ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som typgodkännandet gäller. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 523.2, "y1": 671.6, "innehåll": "22 a § När CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla. Lag (2013:306) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 522.6, "y1": 766.8, "innehåll": "23 § Ett typgodkännande enligt 22 § får förenas med ett villkor om att tillverkningen av produkten fortlöpande kontrolleras (tillverkningskontroll). även i fråga om materialslag, konstruktioner eller anordningar som inte är typgodkända får den som är behörig att typgodkänna enligt 22 § på ansökan besluta att tillverkningen ska omfattas av tillverkningskontroll."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 77.3, "innehåll": "Material, konstruktioner och anordningar som är tillverkningskontrollerade ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som tillverkningskontrollen gäller."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 513.8, "y1": 161.3, "innehåll": "Hissar och linbaneanläggningar 24 § Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 165.1, "x1": 523.2, "y1": 363.2, "innehåll": "Ventilationssystem 25 § Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 367.7, "x1": 519.2, "y1": 430.7, "innehåll": "Dispens 26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i detta kapitel."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 463.1, "x1": 505.9, "y1": 653.6, "innehåll": "9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. 1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om 1. bygglov, rivningslov, marklov och anmälningsplikt, 2. förhandsbesked och villkorsbesked, 3. handläggningen av lovärenden, 4. förutsättningar och villkor för lov, 5. vad ett beslut om lov ska innehålla, hur det ska expedieras och hur länge det gäller, och 6. handläggningen av anmälningsärenden. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 657.3, "x1": 515.9, "y1": 805.1, "innehåll": "Bygglov 2 § Det krävs bygglov för 1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 93.8, "innehåll": "b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 519.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 513.2, "y1": 222.9, "innehåll": "Undantag för ekonomibyggnader m.m. 3 § Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 439.8, "y1": 318.2, "innehåll": "3 a § Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden 1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till, 2. placeras på platsen högst tre månader, 3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och 4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 485.8, "y1": 363.2, "innehåll": "Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 511.2, "y1": 442.0, "innehåll": "3 b § Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden 1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och 2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 487.9, "y1": 520.0, "innehåll": "Första stycket gäller inte om 1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller 2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 487.9, "y1": 581.5, "innehåll": "3 c § Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 520.5, "y1": 710.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte om 1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, 2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller 3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 714.3, "x1": 510.5, "y1": 811.9, "innehåll": "Undantag för en- och tvåbostadshus inom och utanför detaljplan 4 § För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att 1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 261.9, "innehåll": "bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, 2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 266.2, "x1": 515.9, "y1": 306.9, "innehåll": "En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 311.2, "x1": 523.2, "y1": 402.2, "innehåll": "Första stycket 3 gäller inte 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 406.5, "x1": 503.2, "y1": 564.2, "innehåll": "4 a § Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som 1. avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad, 2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter, 3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter, 4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och 5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 569.3, "x1": 495.8, "y1": 609.3, "innehåll": "Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 511.2, "y1": 704.5, "innehåll": "En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än 30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 708.9, "x1": 488.5, "y1": 799.8, "innehåll": "4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.9, "y1": 77.3, "innehåll": "bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.8, "y1": 122.3, "innehåll": "En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 416.4, "y1": 166.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 514.5, "y1": 228.9, "innehåll": "4 c § För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 494.5, "y1": 306.9, "innehåll": "4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 513.9, "y1": 402.2, "innehåll": "En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 513.0, "y1": 447.2, "innehåll": "4 e § Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 519.2, "y1": 525.3, "innehåll": "4 f § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 524.5, "y1": 570.3, "innehåll": "En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 465.1, "y1": 631.8, "innehåll": "Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 513.2, "y1": 733.1, "innehåll": "Undantag för en- och tvåbostadshus inom detaljplan 5 § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 737.5, "x1": 507.1, "y1": 794.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 77.3, "innehåll": "5 a § För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 524.5, "y1": 122.3, "innehåll": "En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 517.2, "y1": 217.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte om 1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 524.6, "y1": 368.4, "innehåll": "Undantag för en- och tvåbostadshus utanför detaljplan 6 § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att 1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 496.5, "y1": 413.5, "innehåll": "En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 511.2, "y1": 492.2, "innehåll": "Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 496.0, "x1": 506.5, "y1": 576.3, "innehåll": "Undantag för andra byggnader inom detaljplan 6 a § För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 517.2, "y1": 671.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte om 1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 675.3, "x1": 523.9, "y1": 805.9, "innehåll": "Undantag i detaljplan eller områdesbestämmelser 7 § I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att 1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller 2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 497.2, "y1": 127.6, "innehåll": "kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad, b) göra en liten tillbyggnad, c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 523.0, "y1": 206.4, "innehåll": "För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 511.8, "y1": 250.6, "innehåll": "Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 255.1, "x1": 520.5, "y1": 704.5, "innehåll": "Krav i detaljplan eller områdesbestämmelser 8 § Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, 2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§, b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, 3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2, 4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, 5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken, 6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, 7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, 8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §, 9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 709.6, "x1": 442.4, "y1": 778.5, "innehåll": "Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) . Bygglov för ändamål av säsongskaraktär"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 93.8, "innehåll": "9 § Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 515.8, "y1": 211.6, "innehåll": "Rivningslov 10 § Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad 1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och 2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 510.5, "y1": 273.1, "innehåll": "Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 277.6, "x1": 495.8, "y1": 357.9, "innehåll": "Marklov 11 § Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 515.9, "y1": 403.0, "innehåll": "Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 470.9, "y1": 481.0, "innehåll": "12 § Det krävs marklov, om kommunen har bestämt det i detaljplanen, för 1. trädfällning, 2. skogsplantering, och 3. markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 504.1, "y1": 542.5, "innehåll": "Trots första stycket 3 krävs det inte marklov för åtgärder för att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt detaljplan får användas för det ändamålet. Lag (2018:1370) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 547.6, "x1": 524.5, "y1": 688.1, "innehåll": "13 § Det krävs marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering i ett område utanför detaljplan, om 1. åtgärden ska genomföras i ett område som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, och 2. kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att det krävs sådant marklov i området."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 692.6, "x1": 520.3, "y1": 818.2, "innehåll": "Lov för åtgärder som inte kräver lov 14 § även om en åtgärd med ett byggnadsverk eller mark inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om att åtgärden prövas och har rätt att få sin ansökan prövad som om åtgärden krävde lov. Prövningen ska avse åtgärdens förenlighet med denna lag. åtgärder för totalförsvaret"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 93.8, "innehåll": "15 § Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 518.1, "y1": 177.9, "innehåll": "Anmälningsplikt 16 § även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får åtgärden inte påbörjas i strid med föreskrifter om skyldighet att anmäla åtgärden som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 182.4, "x1": 506.6, "y1": 262.6, "innehåll": "Förhandsbesked 17 § Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 517.8, "y1": 324.2, "innehåll": "18 § Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 327.9, "x1": 519.2, "y1": 425.5, "innehåll": "Villkorsbesked 19 § Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden i ett villkorsbesked redovisa sin bedömning i fråga om åtgärden kan antas komma att bli föremål för villkor för att uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 2 §§. Ett sådant villkorsbesked är inte bindande."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 429.2, "x1": 516.1, "y1": 493.0, "innehåll": "Handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked 20 § Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av byggnadsnämnden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 497.4, "x1": 505.2, "y1": 537.3, "innehåll": "21 § En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 542.4, "x1": 524.5, "y1": 632.6, "innehåll": "En ansökan om lov ska dessutom innehålla 1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och 10 §§, och 2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt 10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 637.7, "x1": 509.2, "y1": 711.3, "innehåll": "Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 715.7, "x1": 511.9, "y1": 789.4, "innehåll": "22 § Om ansökningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 496.5, "y1": 60.1, "innehåll": "Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 503.8, "y1": 122.3, "innehåll": "23 § Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med ansökningen också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa sökanden om detta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 505.8, "y1": 250.6, "innehåll": "24 § Om ansökningen avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, ska byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnadsnämnden och miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så att 1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och 2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 516.6, "y1": 312.2, "innehåll": "Om det finns särskilda skäl, får nämnderna besluta att någon samordning enligt första stycket inte ska ske. Innan de fattar ett sådant beslut ska de ge varandra och de berörda parterna tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 521.0, "y1": 407.4, "innehåll": "25 § Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som 1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 518.5, "y1": 452.5, "innehåll": "Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 513.8, "y1": 497.5, "innehåll": "Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 501.8, "x1": 518.6, "y1": 559.0, "innehåll": "26 § Om det inte är uppenbart onödigt, får en fråga om lov eller förhandsbesked inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats om vad andra har tillfört ärendet och fått tillfälle att yttra sig över det."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 515.1, "y1": 671.6, "innehåll": "27 § Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från 1. den dag ansökan kom in till nämnden, eller 2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från sökanden på hans eller hennes initiativ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 512.5, "y1": 733.1, "innehåll": "Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första stycket 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 22 § första stycket att avhjälpa en brist i ansökan, räknas tidsfristen i första stycket från den dag då bristen avhjälptes."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 509.2, "y1": 794.6, "innehåll": "Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 474.5, "y1": 127.6, "innehåll": "27 a § När en ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in till byggnadsnämnden, ska nämnden skriftligen informera sökanden om 1. vilka tidsfrister som gäller för beslut om ansökan, 2. att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och 3. möjligheterna att överklaga nämndens beslut."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 518.5, "y1": 172.6, "innehåll": "Om tidsfristen för beslut börjar löpa vid en annan tidpunkt än när ansökan kom in till nämnden, ska skriftlig information lämnas om ändringen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 515.2, "y1": 250.6, "innehåll": "Om tidsfristen förlängs enligt 27 § tredje stycket, ska skriftlig information om förlängningen och skälen för den lämnas innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 479.0, "y1": 295.7, "innehåll": "27 b § Om ett ärende har återförvisats till byggnadsnämnden för förnyad handläggning, tillämpas bestämmelserna i 27 och 27 a §§. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 517.8, "y1": 458.5, "innehåll": "28 § Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 521.8, "y1": 536.5, "innehåll": "29 § Om ett bygglov för en åtgärd tidigare har vägrats på grund av att ett tillstånd till expropriation har getts och det tillståndet har upphört att gälla, får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på grund av ett nytt expropriationstillstånd förrän tio år har förflutit från den dag då det första expropriationstillståndet gavs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 541.0, "x1": 521.2, "y1": 788.6, "innehåll": "Förutsättningar för bygglov 30 § Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) överensstämmer med detaljplanen, eller b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), 2. åtgärden inte strider mot detaljplanen, 3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och 4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.9, "y1": 77.3, "innehåll": "Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 508.6, "y1": 138.8, "innehåll": "Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c §§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 519.8, "y1": 250.6, "innehåll": "30 a § Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 § första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 523.9, "y1": 363.2, "innehåll": "31 § Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden 1. inte strider mot områdesbestämmelser, 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 515.9, "y1": 559.0, "innehåll": "31 a § Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden 1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad, 2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 563.4, "x1": 524.5, "y1": 670.8, "innehåll": "31 b § Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och 1. avvikelsen är liten, eller 2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 519.2, "y1": 799.8, "innehåll": "31 c § Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden 1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller 2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 77.3, "innehåll": "31 d § Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 § första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.9, "y1": 155.3, "innehåll": "31 e § Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra 1. betydande miljöpåverkan, eller 2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 515.8, "y1": 200.4, "innehåll": "32 § För en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, får bygglov ges endast om ändamålet är närmare angivet i planen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 500.3, "y1": 245.4, "innehåll": "32 a § Bygglov får ges för en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, även om sökanden inte är ett offentligt organ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 513.9, "y1": 340.7, "innehåll": "Om det allmänna ändamålet inte är närmare angivet i en plan, får dock bygglov enligt första stycket ges endast om åtgärden innebär att fastigheten och det byggnadsverk som åtgärden avser används för det allmänna ändamål som fastigheten och byggnadsverket senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 520.7, "y1": 452.5, "innehåll": "Trots andra stycket får bygglov ges för en åtgärd som innebär en liten avvikelse från den senaste eller avsedda användningen. Bygglov får dock inte ges om åtgärden kan antas medföra 1. betydande miljöpåverkan, eller 2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 457.0, "x1": 421.5, "y1": 499.3, "innehåll": "Särskilda bestämmelser för det fall ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 497.4, "x1": 515.9, "y1": 588.3, "innehåll": "32 b § Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har ett kvalitetsledningssystem samt särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § och som kan styrka detta med ett certifikat."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 592.6, "x1": 518.5, "y1": 716.6, "innehåll": "Frågor om certifiering av byggprojekteringsföretag ska prövas av organ som har ackrediterats för ändamålet att certifiera byggprojekteringsföretag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Detsamma gäller organ som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 721.7, "x1": 524.5, "y1": 811.9, "innehåll": "32 c § Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska bygglov ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 30 § första stycket 4, 31 § 3 och 31 a § 3. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 111.1, "innehåll": "32 d § Om det är uppenbart för en byggherre att ett certifierat byggprojekteringsföretag vid projekteringen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren underrätta byggnadsnämnden om detta. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 514.5, "y1": 228.9, "innehåll": "Tidsbegränsade bygglov 33 § För en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 30-32 a §§ får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 517.2, "y1": 290.4, "innehåll": "Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9 §. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 511.2, "y1": 368.4, "innehåll": "33 a § /Upphör att gälla U:2023-05-01 genom lag (2017:267) ./ För nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande åtgärder får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det, platsen kan återställas och åtgärden uppfyller någon förutsättning enligt 30-32 a §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 514.5, "y1": 447.2, "innehåll": "Ett sådant bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga femton år. Lag (2017:266) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 510.5, "y1": 508.7, "innehåll": "33 b § Innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut ska den plats eller det byggnadsverk som lovet avser återställas. Om tiden har förlängts ska platsen eller byggnadsverket i stället återställas innan den nya tiden har gått ut."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 513.8, "x1": 519.8, "y1": 570.3, "innehåll": "Bestämmelserna om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller inte för åtgärder som vidtas för att återställa en plats eller ett byggnadsverk enligt första stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 498.6, "y1": 631.8, "innehåll": "Trots första stycket behöver platsen eller byggnadsverket inte återställas om byggnadsnämnden har gett bygglov som inte är tidsbegränsat för åtgärden. Lag (2022:909) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 507.8, "y1": 779.2, "innehåll": "Förutsättningar för rivningslov 34 § Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte 1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Förutsättningar för marklov"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 211.6, "innehåll": "35 § Marklov ska ges för en åtgärd som 1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, 2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse, 3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1, 4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och 5. uppfyller de krav som a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9-12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9-12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 216.0, "x1": 521.2, "y1": 273.1, "innehåll": "Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 276.9, "x1": 513.8, "y1": 408.2, "innehåll": "Villkorade lov 36 § Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 412.6, "x1": 523.2, "y1": 469.7, "innehåll": "37 § I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden bestämma att byggnadsarbeten inte får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller andra allmänna platser eller har ställt säkerhet för ersättningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 511.2, "y1": 547.8, "innehåll": "37 a § Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 § har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att startbesked ska få ges. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 521.9, "y1": 626.5, "innehåll": "38 § I ett bygglov eller marklov för en åtgärd som redan har utförts, får byggnadsnämnden bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. I beslutet ska nämnden i så fall ange den tid inom vilken ändringarna ska vara utförda."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 630.3, "x1": 512.5, "y1": 778.1, "innehåll": "Beslutets innehåll 39 § Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska innehålla 1. en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga kraft, 2. en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas, och 3. de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.5, "y1": 161.3, "innehåll": "40 § Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå 1. vilken giltighetstid lovet har, 2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga, 3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och 4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 515.2, "y1": 206.4, "innehåll": "Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 518.5, "y1": 318.2, "innehåll": "Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 521.9, "y1": 379.7, "innehåll": "40 a § Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 383.4, "x1": 507.8, "y1": 497.5, "innehåll": "Expediering och kungörelse 41 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges 1. sökanden och annan part, och 2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 499.1, "y1": 542.5, "innehåll": "Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 517.8, "y1": 587.5, "innehåll": "Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen (2010:1932). Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 510.5, "y1": 649.1, "innehåll": "41 a § Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 521.8, "y1": 794.6, "innehåll": "41 b § Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till 1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och 2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 458.4, "y1": 60.1, "innehåll": "Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 514.5, "y1": 138.8, "innehåll": "42 § Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 523.2, "y1": 222.9, "innehåll": "Verkställbarhet av beslut om lov 42 a § Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 502.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 288.9, "x1": 515.2, "y1": 369.2, "innehåll": "Giltighetstiden för lov 43 § Om inte annat följer av 9 eller 33 §, upphör ett bygglov, rivningslov eller marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 372.9, "x1": 497.2, "y1": 453.2, "innehåll": "Handläggningen av anmälningsärenden 44 § En anmälan för en åtgärd som avses i 16 § ska vara skriftlig och göras till byggnadsnämnden. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 516.5, "y1": 548.5, "innehåll": "45 § Byggnadsnämnden ska handlägga en anmälan som avses i 16 § skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om startbesked inom fyra veckor från 1. den dag anmälan kom in till nämnden, eller 2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från anmälaren på hans eller hennes initiativ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 517.8, "y1": 610.0, "innehåll": "Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första stycket 1 eller 2 har förelagt anmälaren enligt 46 § att avhjälpa en brist i anmälan, räknas tidsfristen från den dag då bristen avhjälptes."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 615.1, "x1": 509.2, "y1": 671.6, "innehåll": "Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första stycket förlängas en gång med högst fyra veckor. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 676.7, "x1": 513.6, "y1": 766.9, "innehåll": "46 § Vid handläggningen av en anmälan tillämpas bestämmelserna om ansökans innehåll i 21 §, föreläggande i 22 §, information om tidsfrister i 27 a § och återförvisning för förnyad handläggning i 27 b §. Vid tillämpningen av 27 a § tredje stycket ska hänvisningen till 27 § tredje stycket avse 45 § tredje stycket. Lag (2019:412) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.9, "y1": 77.3, "innehåll": "47 § Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av en anmälan, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 109.7, "x1": 511.2, "y1": 282.9, "innehåll": "10 kap. Genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder 1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om 1. förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett byggnadsverk i bruk, 2. byggherrens skyldighet att kontrollera genomförandet och ha en kontrollplan, 3. kontrollansvariga och deras uppgifter, 4. tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas, 5. utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller anläggning, 6. byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, och 7. slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna avslutas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 287.2, "x1": 519.2, "y1": 394.7, "innehåll": "2 § Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot 1. det lov som har getts för åtgärden, eller 2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 399.8, "x1": 477.1, "y1": 439.7, "innehåll": "åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket 2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 444.8, "x1": 517.9, "y1": 568.8, "innehåll": "En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket 2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden 1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och 2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 572.5, "x1": 510.6, "y1": 670.1, "innehåll": "Startbesked och slutbesked 3 § En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver 1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller 2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 674.4, "x1": 524.6, "y1": 731.6, "innehåll": "3 a § Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 736.0, "x1": 523.9, "y1": 793.1, "innehåll": "4 § Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 524.5, "y1": 150.1, "innehåll": "Byggherrens ansvar för kontrollen av genomförandet 5 § Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 153.8, "x1": 523.2, "y1": 402.2, "innehåll": "Kontrollplan 6 § Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 § (kontrollplan) med uppgifter om 1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse, 2. vem som ska göra kontrollerna, 3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, 4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske, 5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och 6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra a) materialåtervinning av hög kvalitet, och b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 521.2, "y1": 531.2, "innehåll": "7 § Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att 1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls, 2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och 3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 521.2, "y1": 710.6, "innehåll": "8 § Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras 1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller 2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 714.3, "x1": 512.5, "y1": 794.6, "innehåll": "Kontrollansvariga 9 § För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som 1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 77.3, "innehåll": "styrka detta med ett bevis om certifiering, och 2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 479.8, "y1": 122.3, "innehåll": "Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 517.1, "y1": 267.9, "innehåll": "Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 515.9, "y1": 363.2, "innehåll": "10 § Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om 1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller 2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 521.9, "y1": 643.0, "innehåll": "11 § En kontrollansvarig ska 1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till, 2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs, 3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden, 4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, 5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet, 6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och 7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 647.4, "x1": 507.2, "y1": 704.5, "innehåll": "12 § Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt 11 §, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå en ny kontrollansvarig."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 708.9, "x1": 511.2, "y1": 778.5, "innehåll": "13 § Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag ska byggnadsnämnden utse en ny kontrollansvarig. Tekniskt samråd"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.8, "y1": 127.6, "innehåll": "14 § I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om 1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§, 2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller 3. byggherren har begärt ett sådant samråd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 519.8, "y1": 206.4, "innehåll": "Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 519.1, "y1": 284.4, "innehåll": "En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 522.5, "y1": 396.2, "innehåll": "15 § Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett personalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor (arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge arbetsmiljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 480.5, "y1": 458.5, "innehåll": "Om samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 494.9, "y1": 520.0, "innehåll": "Vid tillämpningen av denna paragraf ska det som gäller i fråga om arbetstagare också gälla andra som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska likställas med arbetstagare."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 524.3, "x1": 501.2, "y1": 581.5, "innehåll": "16 § Om samrådet avser en åtgärd för vilken det krävs ett färdigställandeskydd enligt lagen (2014:227) om färdigställandeskydd, ska byggnadsnämnden ge den som svarar för skyddet tillfälle att delta i samrådet. Lag (2014:228) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 585.9, "x1": 512.5, "y1": 643.0, "innehåll": "17 § Om samrådet avser en befintlig byggnad som innehåller ett skyddsrum, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:545) om skyddsrum tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 648.1, "x1": 515.9, "y1": 738.3, "innehåll": "18 § Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna 1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt 6 §, samt 2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 742.7, "x1": 522.5, "y1": 817.1, "innehåll": "Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.8, "y1": 60.1, "innehåll": "Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 520.5, "y1": 289.6, "innehåll": "19 § Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom 1. arbetets planering och organisation, 2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in, 3. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts, 4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder, 5. behovet av ett färdigställandeskydd, 6. behovet av utstakning, 7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och 8. behovet av ytterligare sammanträden. Lag (2020:603) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 501.8, "y1": 351.9, "innehåll": "20 § Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska samrådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta under samrådet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 457.1, "y1": 408.5, "innehåll": "21 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet. Förfarandet när det inte behövs något tekniskt samråd"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 522.6, "y1": 514.8, "innehåll": "22 § Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att anmälan har kommit in 1. ge startbesked, eller 2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för nämndens prövning i frågan om startbesked."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 513.8, "y1": 559.0, "innehåll": "Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 563.5, "x1": 520.5, "y1": 794.6, "innehåll": "Byggnadsnämndens startbesked 23 § Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om 1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, 2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd, 3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum, 4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt 23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och 5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 77.3, "innehåll": "Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 524.5, "y1": 323.4, "innehåll": "24 § I startbeskedet ska byggnadsnämnden 1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga, 2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs, 3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs, 4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked, 5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och 6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 524.6, "y1": 368.4, "innehåll": "25 § Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då beslutet om lov upphör att gälla."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 507.8, "y1": 463.7, "innehåll": "Ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd enligt 30 § får byggnadsnämnden i stället kalla till slutsamråd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 468.1, "x1": 524.5, "y1": 508.7, "innehåll": "Det som sägs om slutsamråd i andra stycket gäller även när startbesked enligt första stycket upphör att gälla."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 512.5, "x1": 421.5, "y1": 555.6, "innehåll": "Särskilda bestämmelser för det fall ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts för projektering"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 553.6, "x1": 518.5, "y1": 643.8, "innehåll": "25 a § Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 23 § första stycket 1. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 648.3, "x1": 509.2, "y1": 745.1, "innehåll": "Utstakning 26 § När byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 23 §, ska nämnden skyndsamt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 749.5, "x1": 521.2, "y1": 819.0, "innehåll": "Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen. Arbetsplatsbesök"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.6, "y1": 93.8, "innehåll": "27 § Efter ett startbesked enligt 23 § ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om 1. startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd, och 2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 478.5, "y1": 155.3, "innehåll": "Ett arbetsplatsbesök ska alltid göras, om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 522.5, "y1": 200.4, "innehåll": "28 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket. Protokollet ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 505.8, "y1": 318.2, "innehåll": "Kompletterande villkor 29 § Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om 1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och 2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 322.7, "x1": 505.1, "y1": 403.0, "innehåll": "Slutsamråd 30 § I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 423.8, "y1": 481.0, "innehåll": "31 § En kallelse enligt 30 § ska vara skriftlig och skickas till 1. byggherren, 2. den eller de kontrollansvariga, och 3. övriga som enligt byggnadsnämnden bör ges tillfälle att delta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 513.2, "y1": 688.1, "innehåll": "32 § Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom: 1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts, 2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna, 3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6, 4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande, 5. behov av andra åtgärder, och 6. förutsättningarna för ett slutbesked. 33 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över slutsamrådet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 692.6, "x1": 498.5, "y1": 805.9, "innehåll": "Byggnadsnämndens slutbesked 34 § Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om 1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.2, "y1": 111.1, "innehåll": "2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och 3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 508.5, "y1": 155.3, "innehåll": "35 § Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 492.5, "y1": 200.4, "innehåll": "Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 521.9, "y1": 295.7, "innehåll": "36 § Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 505.2, "y1": 340.7, "innehåll": "Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 521.2, "y1": 402.2, "innehåll": "När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 521.7, "y1": 463.7, "innehåll": "37 § Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 517.0, "y1": 508.7, "innehåll": "Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt 11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 541.2, "x1": 511.9, "y1": 815.6, "innehåll": "11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder 1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om 1. tillsynen allmänt, möjlighet att få ett ingripandebesked samt skyldighet att ge tillträde och lämna upplysningar för tillsynen, 2. tillsynen över kommunala beslut, 3. förelägganden som behövs för att regler, domar och beslut ska följas, 4. genomförande på den försumliges bekostnad och förbud mot fortsatt arbete eller användning av byggnadsverk, 5. ingripanden mot kontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag och kontrollansvariga, 6. att förelägganden och förbud får förenas med vite eller ska genomföras omedelbart, 7. handräckning, 8. anteckningar av förelägganden och förbud i fastighetsregistret samt verkan av förelägganden och förbud vid ägarbyte,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 349.0, "y1": 111.1, "innehåll": "9. byggsanktionsavgifter, 10. överlåtelse av egendom efter en överträdelse, 11. tystnadsplikt, och 12. avgift vid tillsyn. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 515.9, "y1": 211.6, "innehåll": "Allmänt om tillsynen 2 § Tillsynen över att denna lag och EU-förordningar i frågor inom lagens tillämpningsområde samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller en sådan EU-förordning följs utövas enligt detta kapitel och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 492.5, "y1": 273.1, "innehåll": "3 § Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de statliga myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden (tillsynsmyndigheterna)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 516.0, "y1": 318.2, "innehåll": "Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 517.9, "y1": 442.0, "innehåll": "5 § En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 512.5, "y1": 486.2, "innehåll": "6 § Det som gäller för byggnadsverk i detta kapitel ska tillämpas också i fråga om skyltar och ljusanordningar."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 490.7, "x1": 507.2, "y1": 571.0, "innehåll": "Ingripandebesked 7 § Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripandebesked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta kapitel."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 574.8, "x1": 515.2, "y1": 772.9, "innehåll": "Tillträde och upplysningar 8 § För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har 1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet, 2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk som behövs för tillsynen, och 3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 488.5, "y1": 77.3, "innehåll": "a) få tillgång till produkter för kontroll, b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 515.4, "y1": 122.3, "innehåll": "Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 502.5, "y1": 183.9, "innehåll": "En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 496.5, "y1": 261.9, "innehåll": "Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. översättningen behöver inte vara auktoriserad. Lag (2022:909) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 503.7, "y1": 374.4, "innehåll": "8 a § En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen 1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och 2. få tillträde till lokaler. Lag (2013:306) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 521.7, "y1": 452.5, "innehåll": "8 b § Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla gällande krav. Lag (2013:306) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 522.5, "y1": 531.2, "innehåll": "8 c § Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2013:306) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 520.6, "y1": 576.3, "innehåll": "9 § Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillträde enligt 8 §. Lag (2014:769) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 580.0, "x1": 523.2, "y1": 676.8, "innehåll": "Tillsyn över kommunala beslut 10 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 522.5, "y1": 805.9, "innehåll": "Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.1, "y1": 93.8, "innehåll": "5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 523.2, "y1": 172.6, "innehåll": "10 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 522.5, "y1": 368.4, "innehåll": "Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 523.9, "y1": 480.2, "innehåll": "10 a § Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 521.9, "y1": 542.5, "innehåll": "Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 546.8, "x1": 513.2, "y1": 620.5, "innehåll": "11 § Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 523.2, "y1": 699.3, "innehåll": "Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt 10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 517.0, "y1": 777.3, "innehåll": "12 § För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 465.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 137.3, "x1": 499.8, "y1": 217.6, "innehåll": "Planförelägganden 15 § Regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande), om det behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 § andra stycket 1 eller 2."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 521.9, "y1": 312.9, "innehåll": "16 § Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen 1. besluta att länsstyrelsen på kommunens bekostnad ska ta fram det förslag och i övrigt göra det arbete som enligt 5 kap. behövs för att detaljplanen eller områdesbestämmelserna ska kunna antas, ändras eller upphävas, och 2. anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 316.7, "x1": 521.0, "y1": 414.2, "innehåll": "Lovförelägganden 17 § Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 418.0, "x1": 514.5, "y1": 532.0, "innehåll": "Förelägganden om underhållsutredning 18 § Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 373.7, "y1": 588.6, "innehåll": "Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2. åtgärdsförelägganden"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 587.4, "x1": 523.8, "y1": 677.6, "innehåll": "19 § Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 682.7, "x1": 505.9, "y1": 785.2, "innehåll": "Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i 8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) . Rättelseförelägganden"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.8, "y1": 93.8, "innehåll": "20 § Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 511.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 521.2, "y1": 200.4, "innehåll": "Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 516.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Rivningsförelägganden 21 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk som är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 521.8, "y1": 379.7, "innehåll": "Ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande enligt 19 § att sätta byggnadsverket i stånd. Detta gäller dock inte om det avser byggnadsverk med brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket och det kan antas att dessa brister inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder. Lag (2022:909) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 384.2, "x1": 521.2, "y1": 481.0, "innehåll": "Förelägganden för ökad trafiksäkerhet 22 § Om ett byggnadsverk inom ett område med detaljplan innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten på grund av att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta bort byggnadsverket eller att vidta någon annan åtgärd med det som avhjälper eller minskar olägenheterna."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 511.2, "y1": 542.5, "innehåll": "Om byggnadsverket är en byggnad, får ett föreläggande att ta bort eller flytta byggnaden meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller har ett ringa värde."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 547.6, "x1": 508.5, "y1": 604.0, "innehåll": "23 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad inom ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 608.5, "x1": 515.8, "y1": 688.8, "innehåll": "Förelägganden om stängsel 24 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk att anordna stängsel kring det, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det. Lag (2022:909) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 692.6, "x1": 517.2, "y1": 772.9, "innehåll": "Produktförelägganden 25 § Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande eller förbud som från skyddssynpunkt behövs för att bestämmelsen om byggprodukter i 8 kap. 20 § andra stycket ska följas. Lag (2013:306) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 77.3, "innehåll": "26 § Tillsynsmyndigheten får besluta om de förelägganden som behövs för att de krav på byggprodukter som fastställs i föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2 ska följas. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 515.1, "y1": 177.9, "innehåll": "Marknadskontroll 26 a § Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 496.5, "y1": 222.9, "innehåll": "Den myndighet som regeringen bestämmer är marknadskontrollmyndighet. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 519.9, "y1": 469.7, "innehåll": "26 b § Vid marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 har marknadskontrollmyndigheten befogenhet 1. att enligt artikel 14.4 a-14.4 c kräva att ekonomiska aktörer ska tillhandahålla handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, 2. att enligt artikel 14.4 d utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter, 3. att enligt artikel 14.4 e få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel, 4. att enligt artikel 14.4 f inleda undersökningar på eget initiativ, 5. att enligt artikel 14.4 g kräva att ekonomiska aktörer ska vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk, 6. att enligt artikel 14.4 h själv vidta åtgärder, 7. att enligt artikel 14.4 j införskaffa, inspektera och demontera varuprover, och 8. att enligt artikel 14.4 k kräva att innehåll på ett onlinegränssnitt ska avlägsnas, att en varning ska visas eller att åtkomsten ska begränsas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 515.0, "y1": 565.0, "innehåll": "Marknadskontrollmyndigheten får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020 endast om det är nödvändigt för att syftet med kontrollen ska uppnås. Myndigheten ska underrätta den ekonomiska aktören om att införskaffandet har skett under dold identitet, så snart det går utan att syftet med åtgärden går förlorat."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 509.9, "y1": 609.3, "innehåll": "Befogenheten enligt första stycket 8 gäller inte i fråga om databaser som omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens skydd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 510.5, "y1": 671.5, "innehåll": "När ändrade förhållanden ger anledning till det, ska marknadskontrollmyndigheten besluta att en sådan skyldighet som avses i första stycket 8 inte längre ska gälla. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 519.9, "y1": 715.8, "innehåll": "26 c § Marknadskontrollmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för att förordning (EU) 2019/1020 ska följas. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 523.9, "y1": 778.1, "innehåll": "26 d § Polismyndigheten ska på begäran av marknadskontrollmyndigheten lämna den hjälp som behövs för att marknadskontrollmyndigheten ska kunna vidta åtgärder enligt 26 b §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 497.2, "y1": 127.6, "innehåll": "Hjälp enligt första stycket får begäras endast om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 508.6, "y1": 211.6, "innehåll": "Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande 27 § Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 517.9, "y1": 273.1, "innehåll": "När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 479.8, "y1": 335.4, "innehåll": "Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 489.9, "y1": 379.7, "innehåll": "28 § Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 487.2, "y1": 408.2, "innehåll": "Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 412.6, "x1": 511.9, "y1": 453.2, "innehåll": "29 § Kronofogdemyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att genomföra en åtgärd som avses i 27 § tredje stycket."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 457.0, "x1": 516.5, "y1": 537.3, "innehåll": "Förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd 30 § Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, ska byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 496.5, "y1": 615.3, "innehåll": "31 § Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd strider mot denna lag eller en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 509.1, "y1": 677.6, "innehåll": "32 § Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 519.9, "y1": 721.9, "innehåll": "32 a § Byggnadsnämnden får i samband med ett föreläggande enligt 20 § förbjuda att den olovliga åtgärden utförs på nytt, om den kräver bygglov. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 726.3, "x1": 499.8, "y1": 806.6, "innehåll": "Förbud mot användning av byggnadsverk 33 § Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om 1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.2, "y1": 60.1, "innehåll": "uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller 2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 515.8, "y1": 122.3, "innehåll": "Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 463.5, "y1": 168.4, "innehåll": "Byte av och ingripanden mot funktionskontrollant, certifierat byggprojekteringsföretag eller kontrollansvarig"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 166.5, "x1": 509.2, "y1": 223.6, "innehåll": "34 § Om byggnadsnämnden finner att en funktionskontrollant som avses i 8 kap. 25 § har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden besluta att en annan funktionskontrollant ska utses."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 228.7, "x1": 458.4, "y1": 252.1, "innehåll": "Nämnden ska anmäla sitt beslut till den som har certifierat kontrollanten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 256.5, "x1": 524.5, "y1": 347.4, "innehåll": "34 a § Om byggnadsnämnden bedömer att ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § vid projekteringen har gjort en uppenbar felbedömning av kraven i 8 kap. 1 § 1 eller 3 eller 4 §, ska nämnden underrätta den som har certifierat företaget om detta. Detsamma gäller om byggnadsnämnden bedömer att företaget är olämpligt för sin uppgift av något annat skäl. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 351.8, "x1": 516.5, "y1": 442.7, "innehåll": "35 § Om byggnadsnämnden finner att en kontrollansvarig som avses i 10 kap. 9 § har åsidosatt sina skyldigheter enligt 10 kap. 11 §, ska nämnden 1. entlediga den kontrollansvarige från sitt uppdrag och underrätta den som har certifierat den kontrollansvarige om beslutet, och 2. efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansvarig."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 447.1, "x1": 519.2, "y1": 504.2, "innehåll": "36 § Om en kontrollansvarig har visat sig vara olämplig för sin uppgift, får den som har certifierat den kontrollansvarige återkalla certifieringen. Motsvarande gäller i fråga om ett certifierat byggprojekteringsföretag. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 508.0, "x1": 519.9, "y1": 599.6, "innehåll": "Vite 37 § Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite. Vitet får inte förvandlas till fängelse."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 603.9, "x1": 417.0, "y1": 644.6, "innehåll": "Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 648.3, "x1": 520.6, "y1": 762.4, "innehåll": "Omedelbart genomförande 38 § I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 26 b eller 26 c § eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden respektive marknadskontrollmyndigheten bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller beslutet inte har fått laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 766.7, "x1": 509.9, "y1": 807.4, "innehåll": "Beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 518.5, "y1": 133.6, "innehåll": "Handräckning 39 § Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd 1. som avses i 8 §, eller 2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 519.9, "y1": 195.1, "innehåll": "Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 199.5, "x1": 523.9, "y1": 240.1, "innehåll": "Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 243.9, "x1": 522.6, "y1": 307.7, "innehåll": "Anteckningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel m.m. 40 § Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 523.8, "y1": 385.7, "innehåll": "41 § När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 390.8, "x1": 513.1, "y1": 447.2, "innehåll": "Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 452.3, "x1": 522.5, "y1": 492.2, "innehåll": "42 § Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 511.2, "y1": 571.0, "innehåll": "43 § Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 511.2, "y1": 615.3, "innehåll": "44 § Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 522.5, "y1": 677.6, "innehåll": "45 § När en anmälan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteckning som har gjorts enligt 41 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten ta bort anteckningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 681.3, "x1": 521.9, "y1": 761.6, "innehåll": "Verkan av ett föreläggande eller förbud vid ägarbyte 46 § Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 111.1, "innehåll": "47 § Om ett föreläggande eller förbud i ett fall som avses i 46 § har förenats med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägarbytet har skett genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nya ägaren räknat från och med den första tidsperiod som börjar löpa efter äganderättsövergången under förutsättning att vitesföreläggandet dessförinnan har antecknats enligt 41 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 521.2, "y1": 172.6, "innehåll": "48 § Andra viten än sådana löpande viten som avses i 47 § gäller inte mot den nya ägaren vid ett ägarbyte som avses i 46 §. Byggnadsnämnden får i stället besluta om ett särskilt vitesföreläggande mot den nya ägaren."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 503.2, "y1": 234.1, "innehåll": "49 § Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som tillhör någon annan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 513.1, "y1": 295.7, "innehåll": "50 § I ärenden om förelägganden eller förbud som avses i 46 § ska rättegångsbalkens bestämmelser om verkan av att tvisteföremålet överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 299.4, "x1": 520.5, "y1": 413.5, "innehåll": "Byggsanktionsavgifter 51 § Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§ eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift (byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 12 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 515.2, "y1": 508.8, "innehåll": "52 § Byggsanktionsavgiftens storlek ska framgå av de föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 12 §. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. När regeringen meddelar föreskrifter om avgiftens storlek, ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser. Lag (2013:307) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 483.8, "y1": 553.8, "innehåll": "53 § En byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 504.5, "y1": 682.8, "innehåll": "Avgiften behöver dock inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till 1. att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått att själv eller genom någon annan fullgöra sin skyldighet, 2. att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka, eller 3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 687.2, "x1": 513.9, "y1": 744.3, "innehåll": "53 a § En byggsanktionsavgift får i ett enskilt fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts. Avgiften får sättas ned till hälften eller en fjärdedel."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 748.7, "x1": 512.5, "y1": 805.9, "innehåll": "Vid prövningen enligt första stycket ska det särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art. Lag (2013:307) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.2, "y1": 77.3, "innehåll": "54 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 503.2, "y1": 122.3, "innehåll": "55 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen har medfört att ett vite har dömts ut."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 509.2, "y1": 250.6, "innehåll": "56 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen avser rivning av en byggnad och rivningen har 1. gjorts med stöd av annan lag eller författning, 2. varit nödvändig för att undanröja risk för människors liv eller hälsa eller för att avvärja eller begränsa en omfattande skada på annan egendom, eller 3. gjorts på grund av att byggnaden till väsentlig del var skadad till följd av en eldsvåda eller någon annan liknande händelse."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 471.8, "y1": 345.9, "innehåll": "57 § En byggsanktionsavgift ska tas ut av 1. den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser, 2. den som begick överträdelsen, eller 3. den som har fått en fördel av överträdelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 506.5, "y1": 390.9, "innehåll": "58 § Innan tillsynsmyndigheten beslutar att ta ut en byggsanktionsavgift ska den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 513.8, "y1": 436.0, "innehåll": "En byggsanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte har getts tillfälle att yttra sig inom fem år efter överträdelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 515.9, "y1": 463.7, "innehåll": "59 § Ett beslut om att ta ut en byggsanktionsavgift ska delges den avgiftsskyldige."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 515.1, "y1": 508.8, "innehåll": "60 § Om två eller flera är avgiftsskyldiga för samma överträdelse, är de solidariskt ansvariga för betalningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 524.5, "y1": 570.3, "innehåll": "61 § En byggsanktionsavgift ska betalas inom två månader efter det att beslutet om att ta ut avgiften har delgetts den avgiftsskyldige enligt 59 §. Det gäller dock inte, om tillsynsmyndigheten i beslutet har bestämt en senare betalningsdag."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 520.5, "y1": 615.3, "innehåll": "Ett beslut om byggsanktionsavgift får efter sista betalningsdagen verkställas som en dom som har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 619.7, "x1": 495.1, "y1": 660.3, "innehåll": "Om ett beslut om byggsanktionsavgift inte har verkställts inom tio år från det att beslutet vann laga kraft, behöver avgiften inte betalas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 509.9, "y1": 705.3, "innehåll": "62 § Byggsanktionsavgiften ska tillfalla kommunen när det är byggnadsnämnden som har beslutat att ta ut avgiften och i övrigt tillfalla staten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 509.8, "y1": 812.2, "innehåll": "63 § Om en skyldighet att betala en byggsanktionsavgift har upphävts genom ett beslut som har vunnit laga kraft, ska tillsynsmyndigheten återbetala avgiften jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från den dag avgiften betalades till och med den dag återbetalningen sker. överlåtelse av egendom efter en överträdelse"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.8, "y1": 111.1, "innehåll": "64 § Bestämmelserna om rätt till avdrag på köpeskilling eller hävning av köp i 4 kap. 12 § jordabalken ska tillämpas när egendom överlåts mot ersättning efter en överträdelse som avses i 51 § men innan rättelse har skett, om inte överlåtaren vid överlåtelsen upplyst om överträdelsen eller förvärvaren annars känt till eller bort känna till överträdelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 520.5, "y1": 245.4, "innehåll": "Tystnadsplikt 65 § Den som i ett ärende som gäller tillsyn eller marknadskontroll enligt denna lag eller EU-förordningar i frågor inom lagens tillämpningsområde samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller en sådan EU- förordning har fått information om någons affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar, får inte obehörigen röja eller utnyttja informationen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 491.6, "y1": 290.4, "innehåll": "I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2022:1122) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 294.1, "x1": 518.5, "y1": 374.4, "innehåll": "Avgift vid tillsyn 66 § Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 ska ha rätt att ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering. Lag (2013:306) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 406.8, "x1": 373.1, "y1": 463.0, "innehåll": "12 kap. Byggnadsnämnden 1 § I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 467.3, "x1": 523.2, "y1": 642.3, "innehåll": "2 § Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden 1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö, 2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning, 3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 646.7, "x1": 497.9, "y1": 686.6, "innehåll": "3 § Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 691.7, "x1": 503.2, "y1": 748.8, "innehåll": "4 § Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom ett område med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden begär det, ska byggnadsnämnden tillhandahålla en sådan karta."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 753.2, "x1": 485.8, "y1": 793.1, "innehåll": "5 § Bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om nämnder ska gälla för byggnadsnämnden. Lag (2017:761) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.9, "y1": 211.6, "innehåll": "6 § Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen (2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att 1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite, 3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller 4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 216.0, "x1": 514.5, "y1": 289.6, "innehåll": "7 § Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 521.9, "y1": 502.7, "innehåll": "8 § Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd, 4. slutsamråd, 5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 6. upprättande av nybyggnadskartor, 7. framställning av arkivbeständiga handlingar, 8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och 9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 521.2, "y1": 598.0, "innehåll": "8 a § Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 509.2, "y1": 676.8, "innehåll": "Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap. 16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 681.1, "x1": 509.9, "y1": 788.6, "innehåll": "9 § Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 77.3, "innehåll": "Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tilllämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 484.5, "y1": 122.3, "innehåll": "10 § En avgift enligt 8 eller 9 § får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 497.8, "y1": 166.6, "innehåll": "Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 507.9, "y1": 228.9, "innehåll": "11 § En avgift enligt 8 eller 9 § ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i förskott."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 260.5, "x1": 520.6, "y1": 625.0, "innehåll": "13 kap. överklagande överklagande av kommunala beslut 1 § Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725): 1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan, 2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering, 3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser, 4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning, 5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, 6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning, 7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden, 8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal, 9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och 10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 629.4, "x1": 488.5, "y1": 770.6, "innehåll": "2 § Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser 1. avbrytande av ett planarbete, 2. planbesked enligt 5 kap. 2 §, 3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6, 4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §, 5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §, 6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.2, "y1": 77.3, "innehåll": "7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller 8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 508.5, "y1": 122.3, "innehåll": "Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 513.9, "y1": 166.6, "innehåll": "Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 521.8, "y1": 211.6, "innehåll": "2 a § Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 486.5, "y1": 256.6, "innehåll": "3 § Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i 1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 260.4, "x1": 399.8, "y1": 303.5, "innehåll": "överklagande av länsstyrelsens och andra statliga förvaltningsmyndigheters beslut"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 301.5, "x1": 520.6, "y1": 442.7, "innehåll": "4 § Följande beslut av länsstyrelsen får inte överklagas: 1. beslut enligt 3 kap. 18 a § om ett reviderat granskningsyttrande, 2. beslut enligt 5 kap. 5 b § om vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 kap. 22 §, 3. beslut enligt 11 kap. 10 § i frågan om att överpröva kommunens beslut, eller 4. beslut enligt 11 kap. 12 § om att överprövningsbestämmelserna också ska gälla lov eller förhandsbesked inom ett visst geografiskt område eller att ett lov eller förhandsbesked inte ska gälla förrän en överprövning har avslutats. Lag (2021:752) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 447.1, "x1": 515.2, "y1": 504.2, "innehåll": "5 § Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 11 § att helt eller i en viss del upphäva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked får överklagas hos regeringen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 508.6, "x1": 524.6, "y1": 549.3, "innehåll": "5 a § Länsstyrelsens beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § får överklagas till regeringen. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 553.6, "x1": 511.9, "y1": 610.8, "innehåll": "6 § Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som avses i 4, 5 och 5 a §§ och andra beslut av en statlig förvaltningsmyndighet enligt denna lag får överklagas till mark- och miljödomstol. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 615.1, "x1": 521.2, "y1": 688.8, "innehåll": "7 § Om ett ärende som har överklagats hos en mark- och miljödomstol rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen överlämna målet till regeringen för prövning."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 693.3, "x1": 521.2, "y1": 756.4, "innehåll": "Rätten att överklaga 8 § Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:845) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 761.5, "x1": 513.9, "y1": 817.9, "innehåll": "9 § Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 105.1, "innehåll": "Lag (2016:252) . 10 § Ett beslut som gäller staten i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av en särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 521.2, "y1": 150.1, "innehåll": "10 a § Ett beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § får överklagas endast av kommunen. Lag (2017:424) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 154.4, "x1": 521.1, "y1": 211.6, "innehåll": "11 § Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 520.5, "y1": 340.7, "innehåll": "Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller inte 1. om beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter granskningstiden, 2. om överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning, eller 3. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket. Lag (2022:1055) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 519.9, "y1": 486.2, "innehåll": "12 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga 1. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och 2. ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 486.4, "y1": 565.0, "innehåll": "Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 516.5, "y1": 660.3, "innehåll": "13 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken eller en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 14 § miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som innebär att ett område inte längre ska omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 664.6, "x1": 507.2, "y1": 788.6, "innehåll": "14 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 9 kap. 13 § får överklagas av 1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats, 2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning, och 3. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i andra fall än de som anges i 1 och 2."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 60.1, "innehåll": "15 § Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet. Lag (2015:668) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 64.5, "x1": 517.9, "y1": 127.6, "innehåll": "överklagandetid m.m. 16 § Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen (2017:900)."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 523.2, "y1": 240.1, "innehåll": "Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 511.2, "y1": 318.2, "innehåll": "Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 322.7, "x1": 519.2, "y1": 419.5, "innehåll": "Prövningen av ett överklagande 17 § Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 523.2, "y1": 531.3, "innehåll": "Om myndigheten vid en prövning enligt första stycket finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. ändringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 515.2, "y1": 610.0, "innehåll": "Om kommunen begär det, får myndigheten förordna att det överklagade beslutet i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet får genomföras trots att överklagandet inte har avgjorts slutligt. Ett sådant förordnande får inte överklagas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 521.9, "y1": 705.3, "innehåll": "18 § Om länsstyrelsen enligt 11 kap. 12 § har beslutat att överpröva en kommuns beslut om ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort. Lag (2016:252) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 523.9, "y1": 192.9, "innehåll": "14 kap. Skadeersättning och inlösen 1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om 1. skyldighet för kommunen att betala ersättning för skador som uppkommer till följd av beslut enligt denna lag, 2. skyldighet för kommunen och andra att lösa in eller på annat sätt förvärva rätt till egendom, 3. hur en skada ska bedömas och ersättning beräknas, 4. kommunens rätt till ersättning i vissa fall, och 5. att rätten till ersättning eller inlösen kan gå förlorad."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 197.4, "x1": 511.2, "y1": 294.2, "innehåll": "Ersättning i samband med en myndighets tillträde m.m. 2 § Om en skada har uppkommit till följd av en åtgärd som avses i 11 kap. 8 § första stycket 1 eller tredje stycket, har den skadelidande rätt till ersättning av kommunen eller, om åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet, av staten. Lag (2018:59) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 298.7, "x1": 509.9, "y1": 412.0, "innehåll": "Ersättning vid vissa förelägganden 3 § Om byggnadsnämnden med stöd av 11 kap. 22 eller 23 § har meddelat ett föreläggande som innebär att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli föremål för en annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång ska ändras, har den som äger byggnadsverket rätt till ersättning för den skada som föreläggandet medför. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 416.5, "x1": 524.5, "y1": 529.8, "innehåll": "Ersättning på grund av vägrat bygglov 4 § Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 24 eller 25 § eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, ska kommunen betala tillbaka ersättningen i den mån skada uppkommer genom att fastighetsägaren på grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten på det sätt som förutsattes när ersättningen togs ut."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 534.9, "x1": 503.9, "y1": 574.8, "innehåll": "Kommunen ska också betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag ersättningen betalades till kommunen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 579.9, "x1": 519.2, "y1": 653.6, "innehåll": "5 § Om bygglov vägras för en åtgärd som avser att en byggnad som är förstörd genom en olyckshändelse eller riven ska ersättas med en i huvudsak likadan byggnad, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det vägrade bygglovet medför."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 657.9, "x1": 519.8, "y1": 715.1, "innehåll": "Om den byggnad som ska ersättas inte är förstörd genom en olyckshändelse, gäller rätten till ersättning endast om den skada som det vägrade bygglovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 719.5, "x1": 506.5, "y1": 789.0, "innehåll": "Rätten till ersättning gäller endast om ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes. Ersättning på grund av vägrat marklov"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 77.3, "innehåll": "6 § Om marklov vägras med stöd av 9 kap. 35 § första stycket 2 eller 3, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det vägrade marklovet medför."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 483.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Rätten till ersättning gäller dock endast om det vägrade marklovet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 520.5, "y1": 240.1, "innehåll": "Ersättning på grund av rivningsförbud eller vägrat rivningslov 7 § Om en detaljplan eller områdesbestämmelser innehåller ett rivningsförbud eller om ett rivningslov vägras enligt 9 kap. 34 §, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 521.2, "y1": 301.7, "innehåll": "Rätten till ersättning gäller dock endast om den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 305.4, "x1": 511.2, "y1": 419.5, "innehåll": "Ersättning när en detaljplan ändras eller upphävs 8 § Om ett område som enligt en detaljplan har varit avsett för allmän samfärdsel kommer att helt eller delvis användas för ett annat ändamål eller få sitt höjdläge ändrat när en ny eller ändrad detaljplan genomförs, har den som äger en fastighet som ligger intill området rätt till ersättning av väghållaren för den skada som genomförandet av den nya eller ändrade detaljplanen medför för ägaren."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 507.9, "y1": 481.0, "innehåll": "9 § Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång, har den som äger en fastighet rätt till ersättning av kommunen för den skada som ändringen eller upphävandet medför för ägaren."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 513.2, "y1": 559.8, "innehåll": "En sådan rätt till ersättning gäller också om ändringen eller upphävandet sker efter genomförandetidens utgång och skadan avser en åtgärd som när genomförandetiden löpte ut omfattades av ett bygglovsärende som inte var slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 563.5, "x1": 529.6, "y1": 605.9, "innehåll": "Ersättning på grund av bestämmelser om skydd, placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 604.6, "x1": 520.5, "y1": 678.3, "innehåll": "10 § Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § 3 eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § andra stycket, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 682.7, "x1": 499.8, "y1": 723.3, "innehåll": "Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 727.7, "x1": 516.5, "y1": 814.5, "innehåll": "Första och andra styckena gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället 7 §. Lag (2014:900) . Ersättning på grund av områdesbestämmelser om vegetation och markyta"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.1, "y1": 93.8, "innehåll": "11 § Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i 9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utformning eller höjdläge, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 520.3, "y1": 138.8, "innehåll": "Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 505.0, "y1": 206.4, "innehåll": "Ersättning till innehavare av särskild rätt 12 § Det som enligt 5-11 §§ gäller i fråga om fastighetens ägare ska gälla också den som har en särskild rätt till fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 523.2, "y1": 290.4, "innehåll": "Inlösen 13 § Om ett beslut som avses i 5, 6 eller 7 §, 9 § första stycket eller 10 eller 11 § medför att användningen av fastigheten synnerligen försvåras, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 295.5, "x1": 496.5, "y1": 369.2, "innehåll": "14 § Kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för 1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller 2. annat än enskilt byggande."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 507.2, "y1": 414.2, "innehåll": "Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte om bygglov ges enligt 9 kap. 32 a § första stycket. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 520.5, "y1": 492.2, "innehåll": "15 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för en allmän plats som har enskilt huvudmannaskap, är den som ska vara huvudman för platsen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 521.2, "y1": 537.3, "innehåll": "Första stycket gäller inte om staten enligt 16 § eller kommunen enligt 17 § är skyldig att lösa in marken eller utrymmet. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 510.5, "y1": 632.5, "innehåll": "16 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för en väg som staten ska vara väghållare för enligt väglagen (1971:948) och som har enskilt huvudmannaskap, är staten skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 519.8, "y1": 727.8, "innehåll": "17 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för en väg som kommunen ska vara väghållare för enligt väglagen (1971:948) men som har enskilt huvudmannaskap, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet. Lag (2014:900) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 502.5, "y1": 789.4, "innehåll": "18 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för enskilt byggande men också för en allmän ledning, en allmän trafikanläggning eller en trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter, är den som ska vara"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.2, "y1": 60.1, "innehåll": "huvudman för anläggningen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 520.5, "y1": 105.1, "innehåll": "19 § Den som är skyldig att förvärva en rätt till mark eller utrymme enligt 15, 16, 17 eller 18 § får bestämma vilken rätt som förvärvet ska avse."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 513.8, "y1": 150.1, "innehåll": "20 § Skyldigheterna i 14-17 §§ gäller inte för tid då tillfällig användning av marken eller utrymmet enligt detaljplanen får pågå enligt det som följer av 4 kap. 26-29 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 182.4, "x1": 519.2, "y1": 413.4, "innehåll": "Bedömningen av en skadas betydelse 22 § Vid bedömningen av en skadas betydelse enligt någon av bestämmelserna i 5-7 och 10-13 §§ ska hänsyn också tas till 1. andra beslut som avses i 5-7 och 10-13 §§, 2. beslut enligt 3 kap. 2 § kulturmiljölagen (1988:950), 3. beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22 eller 24 § miljöbalken, 4. beslut som innebär att tillstånd enligt 7 kap. 11 § andra stycket eller 28 b-29 a §§ miljöbalken inte ges, 5. förelägganden eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket miljöbalken, 6. beslut som innebär att dispens inte ges i fråga om de bestämmelser som avses i 1-5, 7. beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429), och 8. inverkan av föreskrifter som har meddelats med stöd av 30 § skogsvårdslagen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 418.5, "x1": 501.8, "y1": 458.5, "innehåll": "Första stycket gäller endast i fråga om beslut och föreskrifter som har meddelats inom tio år före det senaste beslutet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 517.1, "y1": 537.2, "innehåll": "Att en talerätt eller rätt till ersättning eller inlösen med anledning av ett beslut som avses i första stycket har gått förlorad till följd av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller kulturmiljölagen hindrar inte att hänsyn tas till beslutet. Lag (2017:568) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 541.0, "x1": 434.9, "y1": 604.1, "innehåll": "Ersättningens bestämmande 23 § Vid bestämmande av ersättning enligt detta kapitel ska 4 kap. expropriationslagen (1972:719) tillämpas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 515.8, "y1": 716.6, "innehåll": "24 § I fall som avses i någon av bestämmelserna i 3 och 5-8 §§, 9 § första stycket samt 10-12 §§ ska, trots det som sägs i 23 §, ersättning för minskning av en fastighets marknadsvärde bestämmas 1. som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet eller den åtgärd som avses i 8 §, och 2. utan hänsyn till förväntningar om ändring av markanvändningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 517.6, "y1": 761.6, "innehåll": "Vid bestämmande av ersättningen ska 4 kap. 1 § andra stycket expropriationslagen (1972:719) tillämpas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.8, "y1": 77.3, "innehåll": "I fall som avses i 5, 7 och 12 §§ ska ersättningen minskas med ett belopp som motsvarar det som på grund av 5 § andra stycket och 7 § andra stycket ska tålas utan ersättning."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 523.7, "y1": 195.1, "innehåll": "Ersättning för kommunens kostnader enligt detta kapitel 25 § Om kommunens införande av ett rivningsförbud som avses i 7 § eller en bestämmelse som avses i 10 § har gjorts efter ett planföreläggande enligt 11 kap. 15 § och för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 199.5, "x1": 523.9, "y1": 273.1, "innehåll": "26 § Om kommunen har betalat ersättning på grund av någon av bestämmelserna i 6, 11 och 12 §§, är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 277.6, "x1": 495.2, "y1": 340.7, "innehåll": "Förlorad rätt till ersättning eller inlösen 27 § Den som inte anmäler sina anspråk inom den tid som avses i 5 kap. 26 § förlorar sin rätt till ersättning eller inlösen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 510.0, "y1": 385.7, "innehåll": "Trots det som sägs i första stycket gäller rätt till ersättning eller inlösen om skadan inte rimligen kunde förutses inom den angivna tiden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 418.1, "x1": 521.8, "y1": 541.0, "innehåll": "15 kap. Domstolsprövning m.m. 1 § Om annat inte anges i denna lag, ska, utöver det som följer av 6 kap. 17 § och 14 kap. 23 och 24 §§ denna lag, expropriationslagen (1972:719) tillämpas i mål om 1. inlösen enligt 6 kap. 13, 14, 15 eller 16 §, och 2. ersättning eller inlösen eller förvärv av nyttjanderätt eller annan särskild rätt i fall som avses i någon av bestämmelserna i 14 kap. 2-18 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 546.1, "x1": 497.9, "y1": 586.0, "innehåll": "2 § En talan om inlösen enligt 6 kap. 13 § får väckas även om beslutet att anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 590.4, "x1": 509.9, "y1": 631.1, "innehåll": "3 § Om en talan om inlösen av ett markområde enligt 6 kap. 14 § har väckts, ska mark- och miljödomstolen omedelbart underrätta lantmäterimyndigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 635.4, "x1": 519.2, "y1": 692.6, "innehåll": "Om det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om fastighetsbildning i överensstämmelse med den detaljplan som gäller för markområdet, ska målet om inlösen förklaras vilande till dess att fastighetsbildningsärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 696.9, "x1": 523.1, "y1": 737.6, "innehåll": "Om en fastighet bildas som överensstämmer med detaljplanen, förfaller kommunens talan om inlösen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 742.0, "x1": 515.8, "y1": 782.6, "innehåll": "4 § En talan om inlösen av mark eller utrymme enligt 6 kap. 15 § ska väckas inom tre år efter utgången av detaljplanens genomförandetid."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 77.3, "innehåll": "Om det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om en förlängning eller förnyelse av genomförandetiden, ska målet om inlösen förklaras vilande till dess ärendet om genomförandetiden är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 480.4, "y1": 122.3, "innehåll": "Om genomförandetiden förlängs eller förnyas, förfaller kommunens talan om inlösen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 522.5, "y1": 166.6, "innehåll": "5 § I fall som avses i 14 kap. 3-7 och 9-13 §§ ska talan väckas inom två år från den dag då det beslut som talan grundas på vann laga kraft."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 507.9, "y1": 211.6, "innehåll": "I fall som avses i 14 kap. 2 och 8 §§ ska talan väckas inom två år från den dag då den åtgärd som talan grundas på utfördes."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 494.5, "y1": 256.6, "innehåll": "En talan får dock väckas senare än som anges i första och andra styckena, om skadan inte rimligen kunde förutses inom tvåårsperioden."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 522.5, "y1": 351.9, "innehåll": "6 § Ersättning enligt 14 kap. 2, 3 och 5-13 §§ ska bestämmas i pengar som ska betalas på en gång eller, om det finns särskilda skäl, med ett visst årligt belopp. Om ersättningen ska betalas årligen och förhållandena ändras, ska det årliga beloppet omprövas på begäran av kommunen, fastighetsägaren eller den som har en särskild rätt till fastigheten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 523.9, "y1": 413.5, "innehåll": "Om kommunen begär det och det inte är uppenbart oskäligt, ska domstolen förordna att ersättning enligt 14 kap. 7, 10 eller 12 § ska betalas ut först när vissa åtgärder med byggnaden har utförts."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 417.8, "x1": 519.2, "y1": 492.2, "innehåll": "7 § Om kommunen och fastighetsägaren eller den som har en särskild rätt till fastigheten har träffat avtal eller uppenbarligen förutsatt att något ska gälla i fråga om ersättning gäller det även mot en ny ägare av fastigheten eller en ny innehavare av den särskilda rätten."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 521.9, "y1": 620.5, "innehåll": "8 § Om domstolen i ett mål som avses i 1 § ogillar en talan på grund av att en fastighetsägare eller någon som har en särskild rätt till en fastighet har inlett rättegången utan tillräckliga skäl, får domstolen förordna att den som väckte talan ska bära sina egna kostnader. Om rättegången inleddes trots att det måste ha varit uppenbart för den som väckte talan att talan väcktes utan skälig grund, får domstolen dessutom förplikta den som väckte talan att ersätta motparten för dennes rättegångskostnader."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 509.2, "y1": 749.6, "innehåll": "9 § På begäran av den som har rätt till ersättning som har fastställts i ett mål om inlösen enligt denna lag, ska den väckta frågan om avstående av mark eller annat utrymme förfalla i den del som rör dennes rätt, om 1. ersättningen inte har nedsatts på det sätt som sägs i expropriationslagen (1972:719), och 2. marken eller utrymmet inte har tillträtts eller övergått enligt 6 kap. 10 § expropriationslagen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 753.9, "x1": 492.5, "y1": 811.1, "innehåll": "10 § En tvist mellan kommunen och en fastighetsägare om ersättning för gatukostnader eller kostnader för andra allmänna platser eller om villkoren för betalning av sådan ersättning prövas av den mark- och miljödomstol inom vars"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.5, "y1": 105.1, "innehåll": "område fastigheten ligger. I ett sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar tilllämpas. I mål om jämkning av ersättning enligt 6 kap. 33 § ska dock expropriationslagen (1972:719) tillämpas i fråga om rättegångskostnader."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 513.8, "y1": 217.6, "innehåll": "Om fastighetsägaren förlorar ett mål om jämkning på grund av att fastighetsägaren har inlett rättegången utan tillräckliga skäl, får domstolen förordna att fastighetsägaren ska bära sina egna kostnader. Om fastighetsägaren inledde rättegången trots att det måste ha varit uppenbart för fastighetsägaren att talan väcktes utan skälig grund, får domstolen dessutom förplikta fastighetsägaren att ersätta kommunens rättegångskostnader. Lag (2012:820) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 249.3, "x1": 519.2, "y1": 479.5, "innehåll": "16 kap. Bemyndiganden Föreskrifter om planer och områdesbestämmelser 1 § Regeringen får meddela föreskrifter om 1. att åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, 2. när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att a) vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3, eller b) genomföra en detaljplan på grund av ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, och 3. undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 483.8, "x1": 503.8, "y1": 607.8, "innehåll": "1 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om standarder för utformning av 1. översiktsplaner enligt 3 kap., 2. detaljplaner med planbeskrivningar och områdesbestämmelser enligt 4 kap., 3. grundkartor enligt 5 kap. 8 §, och 4. regionplaner enligt 7 kap. Lag (2020:76) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 93, "x0": 64.8, "y0": 612.3, "x1": 521.9, "y1": 809.6, "innehåll": "Föreskrifter om byggnadsverk, tomter och allmänna platser m.m. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad, 2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar, 3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusan- ordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§, 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämp- ning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad,"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 161.3, "innehåll": "5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämp- ning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybygg- nad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 7. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus. Lag (2020:239) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 488.5, "y1": 222.9, "innehåll": "3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa slags hinder mot tillgänglighet eller användbarhet vid tillämpningen av 8 kap. 2 eller 12 § ska anses vara enkla att avhjälpa."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 522.5, "y1": 318.2, "innehåll": "4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana undantag från de tekniska egenskapskrav som avses i 8 kap. 4 § som det finns särskilda skäl för och avser nybyggnad eller ändring av en byggnad i experimentsyfte. Undantagen får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 505.2, "y1": 429.9, "innehåll": "5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om krav på byggnadsverk, tomter, allmänna platser och annat som omfattas av 8 kap. och som utöver bestämmelserna i 8 kap. behövs 1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, och 2. för en lämplig utformning av byggnadsverk, tomter, områden för andra anläggningar än byggnader och allmänna platser."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 434.5, "x1": 523.2, "y1": 699.3, "innehåll": "Föreskrifter om byggprodukter 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk, 2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 3 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas, 3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22 och 23 §§, 4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 § för att få användas i ett byggnadsverk, 5. på vilket eller vilka språk handlingar och information inom denna lags tillämpningsområde ska tillhandahållas, när krav på tillhandahållande är en följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, 6. sådan ersättning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§, och 7. avgift vid tillsyn enligt 11 kap. 66 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 94, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 511.8, "y1": 773.2, "innehåll": "Föreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse typgodkännande som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Lag (2018:59) . Föreskrifter om bygglov och förhandsbesked"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 111.1, "innehåll": "7 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det, utöver det som följer av 9 kap. 2-7 §§, krävs bygglov för 1. skyltar och ljusanordningar, och 2. andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 504.5, "y1": 172.6, "innehåll": "7 a § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 522.5, "y1": 250.6, "innehåll": "Regeringen får vidare meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla en redovisning av de skäl som medför att åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2021:785) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 255.1, "x1": 504.5, "y1": 335.4, "innehåll": "Föreskrifter om anmälningsplikt 8 § Regeringen får meddela föreskrifter om att anmälan krävs för vissa åtgärder enligt 9 kap. 16 §. Lag (2018:1136) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 339.2, "x1": 464.3, "y1": 381.5, "innehåll": "Föreskrifter om funktionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 380.3, "x1": 519.1, "y1": 554.5, "innehåll": "9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela 1. föreskrifter om funktionskontrollanter enligt 8 kap. 25 §, 2. föreskrifter om vad som i fråga om kunskap, erfarenhet och certifiering krävs av sådana byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga som avses i 9 kap. 32 b § och 10 kap., 3. de föreskrifter i övrigt om kontrollansvariga och sakkunniga som behövs utöver bestämmelserna i 10 kap. 9-13 §§, och 4. föreskrifter om vilka bostadshus som ska omfattas av 9 kap. 32 b och 32 c §§ och 10 kap. 25 a §. Lag (2022:1084) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 519.2, "y1": 599.5, "innehåll": "10 § Regeringen får meddela föreskrifter om vilka små åtgärder som enligt 10 kap. 10 § 2 innebär ett undantag från kravet på kontrollansvarig enligt 10 kap. 9 §."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 603.3, "x1": 523.8, "y1": 700.8, "innehåll": "Föreskrifter om kontroll 11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om 1. kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs, och 2. kontroll av att kraven enligt förordning (EU) 2016/424 uppfylls. Lag (2018:59) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 95, "x0": 64.8, "y0": 704.6, "x1": 429.1, "y1": 797.2, "innehåll": "Föreskrifter om tillsyn och byggsanktionsavgifter 12 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om tillsyn och byggsanktionsavgifter enligt 11 kap. Föreskrifter i extraordinära situationer"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 228.1, "innehåll": "13 § Om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från 1. krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap., 2. krav på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap., 3. krav på att en åtgärd ska vara förenlig med en detaljplan eller områdesbestämmelser, 4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., samt 5. bestämmelserna i 10 kap. om förfarandet efter bygg- och rivningslov m.m."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 524.5, "y1": 457.7, "innehåll": "13 a § Om tillströmningen av asylsökande eller personer som ansöker om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt för att snabbt kunna anordna boenden för sådana utlänningar, eller för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som har uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet, får regeringen meddela föreskrifter om undantag från 1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§, 2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§, 3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap. 2 och 10-13 §§, och 4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 521.1, "y1": 553.0, "innehåll": "Sådana föreskrifter om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket 1-4 avser att skydda och främja. Föreskrifterna får endast avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år. Lag (2022:296) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 522.5, "y1": 732.3, "innehåll": "13 b § Om spridningen av en samhällsfarlig sjukdom innebär en påtaglig risk för att lokalerna för hälso- och sjukvård inte räcker till, och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från 1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§, 2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§, 3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap. 2 och 10-13 §§, och 4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 96, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 511.8, "y1": 793.8, "innehåll": "Föreskrifterna om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket avser att skydda och främja. Lag (2020:253) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 111.1, "innehåll": "14 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som beror på krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen meddela sådana från denna lag avvikande föreskrifter som är av betydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig byggnadsverksamhet i övrigt ska kunna utföras."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 142.7, "x1": 528.6, "y1": 595.8, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2010:900 1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011 då plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ska upphöra att gälla. 2. äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 3. För överträdelser som har ägt rum före den 2 maj 2011 ska äldre bestämmelser tillämpas på prövningen i sak. Den nya lagen ska dock tillämpas, om den leder till lindrigare påföljd. 4. Generalplaner som den 1 maj 2011 gäller som områdesbestämmelser enligt 17 kap. 3 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska även i fortsättningen gälla som områdesbestämmelser. 5. Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och bestämmelser som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen ska även i fortsättningen anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen. Bestämmelserna i 17 kap. 4 § sista stycket i den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för sådana planer. 6. Bestämmelserna i 6 kap. 15 § gäller inte i fråga om planer som avses i punkten 5. 7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5. Lag (2011:335) ."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 590.4, "x1": 523.9, "y1": 685.8, "innehåll": "8. Bestämmelserna i 9 kap. 32 § gäller inte inom områden som omfattas av en stadsplan eller byggnadsplan som avses i punkten 5. 9. Fastighetsplaner enligt den upphävda plan- och bygglagen och tomtindelningar som före den 2 maj 2011 gäller som fastighetsplaner enligt 17 kap. 11 § i den upphävda lagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4 kap."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 97, "x0": 64.8, "y0": 680.4, "x1": 520.6, "y1": 811.9, "innehåll": "18 § i den nya lagen. 10. Sådana förbud mot nybyggnad som avses i 17 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4 kap. 14 § 1 i den nya lagen. 11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 98, "x0": 64.8, "y0": 20.9, "x1": 529.9, "y1": 620.6, "innehåll": "12. Kravet på marklov för schaktning, fyllning, trädfällning eller andra åtgärder enligt 17 kap. 16 § andra stycket eller 17 § i den upphävda plan- och bygglagen ska gälla även i fortsättningen. För marklovsprövningen gäller 9 kap. 11-13 §§ i den nya lagen. 13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335) . 14. Har upphävts genom lag (2014:900) . 15. Den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för ersättning med anledning av a) ett sådant beslut som avses i 14 kap. 3, 5, 7 och 8 §§ i den lagen, om beslutet har meddelats före den 2 maj 2011, och b) en sådan åtgärd som avses i 14 kap. 4 och 6 §§ i den lagen, om åtgärden har utförts före den 2 maj 2011. 16. För sådana mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 men som vid denna tidpunkt inte har inletts hos en allmän förvaltningsdomstol respektive hos regeringen ska, trots vad som anges i punkten 2, bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen tillämpas. Lag (2011:413) . 17. Trots de krav som en kontrollansvarig ska uppfylla enligt 10 kap. 9 § får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen utses till kontrollansvarig före den 1 juli 2013, om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2012:820) . 18. Förordnanden som avses i 17 kap. 19 § i den upphävda plan- och bygglagen om skyldighet att avstå eller upplåta mark ska upphöra att gälla efter utgången av år 2018. Lag (2014:900) . 19. Förordnanden enligt 6 kap. 19 § i den upphävda plan- och bygglagen om skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme ska upphöra att gälla den dag då genomförandetiden för detaljplanen går ut, dock tidigast efter utgången av år 2018. Lag (2014:900) . 20. Om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) eller ett mål om inlösen enligt 6 kap. 17 § eller 14 kap. 1 § i den upphävda plan- och bygglagen eller motsvarande äldre bestämmelser pågår"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 98, "x0": 64.8, "y0": 615.2, "x1": 516.5, "y1": 674.6, "innehåll": "när förordnanden som avses i punkten 18 eller 19 ska upphöra att gälla, ska förordnandena att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme fortsätta att gälla till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 98, "x0": 64.8, "y0": 669.2, "x1": 501.8, "y1": 763.9, "innehåll": "Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant förrättningsärende eller inlösenmål till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Lag (2014:900) . 2012:187"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 484.5, "y1": 77.3, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden om exploateringssamverkan enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 523.9, "y1": 200.4, "innehåll": "2012:444 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för vägar och järnvägar som planeras eller prövas enligt väglagen (1971:948) eller lagen (1995:1649) om byggande av järnväg i den lydelse lagarna hade före den 1 januari 2013. 2012:820"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 519.2, "y1": 273.2, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Bestämmelserna i 15 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 2 maj 2011. 2013:307"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 510.3, "y1": 318.2, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. Bestämmelserna i 11 kap. 53 a § tillämpas dock för tid från och med den 2 maj 2011."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 501.8, "y1": 397.0, "innehåll": "2013:867 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före den 1 januari 2014."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 505.1, "y1": 475.0, "innehåll": "2014:224 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för översiktsplaner som har påbörjats före den 1 juli 2014."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 524.5, "y1": 620.5, "innehåll": "2014:477 1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2014. 2. För åtgärder som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 6 § i dess äldre lydelse. 3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap. 8 § första stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 ska bygglov krävas även för sådana åtgärder som avses i 4 a-4 c §§, till dess att kommunen bestämmer annat."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 99, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 521.2, "y1": 817.1, "innehåll": "2014:900 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 1 januari 2015 och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut om sådana detaljplaner och områdesbestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 3. äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ansökningar som har gjorts före den 1 januari 2016 avseende länsstyrelsens prövning enligt den upphävda 6 kap. 5 § om skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme. 4. Beslut enligt de upphävda 6 kap. 3 och 4 §§ om skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme ska upphöra att gälla den dag då"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 195.1, "innehåll": "genomförandetiden för detaljplanen går ut, dock tidigast efter utgången av år 2018. 5. Om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) eller ett mål om inlösen enligt 6 kap. 13 §, 14 kap. 14 eller 15 § pågår när beslut som avses i punkten 4 ska upphöra att gälla, ska besluten att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme fortsätta att gälla till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant förrättningsärende eller inlösenmål till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 6. äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för exploateringsavtal som avser sådana ärenden om detaljplaner som har påbörjats före den 1 januari 2015."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 199.4, "x1": 516.5, "y1": 289.6, "innehåll": "2014:902 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2015. 2. äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 januari 2015 och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 513.8, "y1": 384.9, "innehåll": "2015:235 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut om sådana mål och ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 523.8, "y1": 497.5, "innehåll": "2015:668 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. För ärenden om detaljplaner som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 4 kap. 33 § och 5 kap. 13 § i den äldre lydelsen. Detsamma gäller för mål och ärenden som avser överklagande av beslut om sådana detaljplaner till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 501.8, "x1": 469.1, "y1": 575.5, "innehåll": "2016:252 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som kommunen har meddelat före den 1 juni 2016."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 515.8, "y1": 688.0, "innehåll": "2016:537 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2. äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för åtgärder som kräver bygglov om ansökan om bygglov har gjorts före den 1 januari 2017 och för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § om sådan anmälan har gjorts före denna tidpunkt."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 100, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 517.2, "y1": 816.3, "innehåll": "2017:267 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2023. 2. Den upphävda paragrafen gäller fortfarande för mål och ärenden som har påbörjats före den 1 maj 2023 och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i sådana mål och ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. 3. Den upphävda paragrafen gäller fortfarande i fråga om förlängning av ett lov som har getts med stöd av bestämmelsen."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 177.8, "innehåll": "2017:424 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017. 2. Har en länsstyrelse före den 1 juli 2017 enligt 11 kap. 10 § första stycket beslutat om överprövning, ska tidsfristen om två månader i 11 kap. 11 § andra stycket räknas från den 1 juli 2017. 3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap. 8 § första stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 b §, ska bygglov krävas även för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 5 a §, till dess kommunen bestämmer annat."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 489.8, "y1": 256.6, "innehåll": "2017:761 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 493.8, "y1": 334.7, "innehåll": "2017:965 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden om planer som har påbörjats före ikraftträdandet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 521.9, "y1": 429.9, "innehåll": "2018:59 1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som har släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som har installerats före den 21 april 2018."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 435.0, "x1": 519.2, "y1": 508.7, "innehåll": "2018:674 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018. 2. Tidsfristen i 9 kap. 42 a § första stycket gäller inte för beslut som har meddelats före ikraftträdandet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 515.0, "y1": 604.0, "innehåll": "2018:1136 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökningar om lov, förhandsbesked och anmälningar som avses i 9 kap. 16 § och som inkommit till byggnadsnämnden före ikraftträdandet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 499.2, "y1": 682.0, "innehåll": "2018:1370 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande i ärenden om antagande eller ändring av översiktsplan som har påbörjats före ikraftträdandet."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 101, "x0": 64.8, "y0": 687.1, "x1": 523.9, "y1": 811.1, "innehåll": "2018:1732 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. En regionplan enligt 7 kap. ska antas senast den 31 december 2022. 3. En regionplan som har antagits enligt äldre bestämmelser ska gälla som regionplan enligt 7 kap. 4. äldre bestämmelser gäller fortfarande a) för ärenden om regionplaner och översiktsplaner som har påbörjats före den 1"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 93.8, "innehåll": "januari 2019, och b) vid överklagande och överprövning av beslut om sådana regionplaner och vid överklagande av beslut om sådana översiktsplaner till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 523.9, "y1": 373.7, "innehåll": "2020:76 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020. 2. Bestämmelserna i 3 kap. 25 § i den nya lydelsen, 5 kap. 7 § andra stycket, 7 a § andra stycket och 38 b § fjärde stycket tillämpas för första gången vid den tidpunkt då en planeringsstrategi senast ska ha antagits. 3. äldre bestämmelser, förutom 3 kap. 19 a och 22 §§, 7 kap. 10 § och 16 kap. 1 a §, gäller fortfarande för ärenden om översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser och regionplaner som har påbörjats före den 1 april 2020 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 4. översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 ska upphöra att gälla vid utgången av 2025. även en översiktsplan som har antagits den 1 januari 2004 eller senare men före den 1 april 2020 ska upphöra att gälla vid utgången av 2025, i den del planen innehåller en sådan ändring som avses i 3 kap. 27 § första stycket första meningen eller motsvarande äldre bestämmelser och där ändringen ursprungligen har antagits före den 1 januari 2004."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 515.8, "y1": 502.7, "innehåll": "2020:239 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före den 11 mars 2021."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 523.9, "y1": 581.5, "innehåll": "2020:253 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2020. 2. Föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 13 b § får avse tid från och med den 15 mars 2020."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 585.8, "x1": 517.8, "y1": 693.3, "innehåll": "2021:752 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. 2. äldre bestämmelser i 4 kap. 33 § gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner som har påbörjats före den 1 augusti 2021 och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana detaljplaner till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 102, "x0": 64.8, "y0": 697.6, "x1": 524.5, "y1": 805.1, "innehåll": "2021:785 1. Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021. 2. äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser, till dess målet eller ärendet är"}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 127.6, "innehåll": "slutligt avgjort. 3. äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 505.2, "y1": 206.4, "innehåll": "2022:296 1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2022. 2. Föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 13 a § i den nya lydelsen får avse tid från och med den 15 mars 2022."}
{"titel": "Plan- och bygglag 2010 900", "filnamn": "plan-och-bygglag-2010_900.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 103, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 514.5, "y1": 334.7, "innehåll": "2022:929 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Region Halland ska anta en regionplan enligt 7 kap. senast den 31 december 2026. 3. äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om översiktsplaner som har påbörjats före den 1 januari 2023 och vid överklagande av beslut om sådana översiktsplaner, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "FHM - Råd om fukt och mikroorganismer", "filnamn": "fhm-rad-om-fukt-och-mikroorganismer.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 46.0, "y0": 198.1, "x1": 353.2, "y1": 264.5, "innehåll": "I dessa allmänna råd ges rekommendationer för tillämpningen av 9 kap. 3 § samt 26 kap. 22 § miljöbalken (1998:808) vad gäller fukt och mikroorganis- mer inomhus. Dessa allmänna råd gäller för bostäder och lokaler för allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "FHM - Råd om fukt och mikroorganismer", "filnamn": "fhm-rad-om-fukt-och-mikroorganismer.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 46.0, "y0": 272.3, "x1": 353.2, "y1": 439.1, "innehåll": "Olägenhet för människors hälsa: Vid bedömningen av om fukt och mikroorganismer i bostäder och lokaler för allmänna ändamål innebär olägenhet för människors hälsa bör tillsynsmyn- digheten beakta bl.a. om – det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostads- rum eller lokaler för allmänna ändamål, – mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskon- struktionen eller från t.ex. källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande, – fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till, och – fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material."}
{"titel": "FHM - Råd om fukt och mikroorganismer", "filnamn": "fhm-rad-om-fukt-och-mikroorganismer.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 46.0, "y0": 436.0, "x1": 350.9, "y1": 560.9, "innehåll": "Bedömningen bör göras efter en sammanvägning av samtliga relevanta om- ständigheter, där hänsyn även bör tas till känsliga personer. I regel krävs en okulär besiktning av en byggnads skick för att ta ställning till om det föreligger olägenhet för människors hälsa. I många fall krävs också en mer ingående byggnadsteknisk undersökning. Provtagning kan vara ett komplement vid inspektioner och tekniska undersökningar av byggnaden. Ett ställningstagande i frågan om olägenhet för människors hälsa föreligger bör dock inte enbart grundas på underlaget från provtagningar och analyser av t.ex. luftburna mikroorganismer, sporer, flyktiga organiska ämnen eller glukan."}
{"titel": "FHM - Råd om fukt och mikroorganismer", "filnamn": "fhm-rad-om-fukt-och-mikroorganismer.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 46.0, "y0": 568.7, "x1": 350.9, "y1": 618.9, "innehåll": "Undersökningar: I 26 kap. 22 § miljöbalken finns bestämmelser om förutsättningarna för till- synsmyndigheten att ställa krav på undersökningar av byggnader som upp-"}
{"titel": "FHM - Råd om fukt och mikroorganismer", "filnamn": "fhm-rad-om-fukt-och-mikroorganismer.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 116.0, "y0": 26.6, "x1": 420.8, "y1": 163.4, "innehåll": "   låtits för bostäder eller allmänna ändamål. Indikationer som kan föranleda ett sådant krav är t.ex. – synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter, – omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av ca –5° C eller lägre, – om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt över- stiger 3 g/m 3 luft, eller – om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7 g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar ca 45 % relativ luftfuktighet vid 21° C."}
{"titel": "FHM - Råd om fukt och mikroorganismer", "filnamn": "fhm-rad-om-fukt-och-mikroorganismer.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 116.0, "y0": 160.1, "x1": 420.9, "y1": 285.0, "innehåll": "Tillsynsmyndigheten kan också ställa krav på undersökningar enligt 26 kap. 22 § miljöbalken, om det finns anledning att befara växt av mikroorganismer på svåråtkomliga ytor eller i byggnadskonstruktionen och en okulär besikt- ning inte ger ett tillräckligt underlag för en bedömning av om olägenhet för människors hälsa föreligger. I sådana fall bör krav på t.ex. en byggnadstek- nisk undersökning ställas. Ibland kan även provtagning vara befogad för att kunna få förekomsten av fukt eller mikroorganismer bekräftad. Dessutom kan prover behöva tas för att konstatera en skadas omfattning. Undersökningar kan också behöva göras för att lokalisera källan till mikro- biell lukt och för att utreda orsaken till lukten."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.5, "y0": 260.6, "x1": 393.3, "y1": 294.1, "innehåll": "1 § Syftet med föreskrifterna är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att ge förutsättningar för en god arbetsmiljö."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.5, "y0": 316.2, "x1": 393.3, "y1": 373.6, "innehåll": "2 §  Dessa föreskrifter gäller utformning, projektering samt drift och underhåll av arbetsplatser, i och i anslutning till byggnadsverk, samt skyltar, märkning och signaler. Vid nybyggnad och ändring gäller inte 23 och 77 §§ och 91 § första stycket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 23.4, "y0": 58.6, "x1": 358.8, "y1": 374.2, "innehåll": "3 §  Dessa föreskrifter gäller med nedanstående undantag. 1. Arbetsplatser i transportmedel omfattas inte. 2. Föreskrifterna ska inte tillämpas om det skulle strida mot ett av Europeiska unionens produktdirektiv eller produktförordningar. 3. För arbetsplatser a. i sådana anläggningar av hemlig natur för totalförsvaret som avses i 9 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), eller b. under fältmässiga övningar inom totalförsvaret, gäller endast krav på skyltar och signaler, 164–166 §§. 4. Föreskrifterna gäller inte för skyltar och signaler som används vid trans- port på vägar, järnvägar eller vattenvägar, till sjöss eller i luften utanför fasta arbetsplatser. 5. Märkning av, och skyltning för, farliga kemiska ämnen eller blandningar omfattas inte. Bestämmelser om märkning på behållare, gasflaskor och rörledningar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbets- miljörisker. 6. Om risken för skadlig värme till helt övervägande del beror på sol- strålning gäller inte 127–130 §§ om arbete i stark värme. 7. Vid arbete i räddningstjänst gäller inte 127–130 §§ om arbete i stark värme. 8. 131–134 §§ om arbete i kylda livsmedelslokaler gäller enbart då arbete sker i lokaler som av livsmedelshygieniska skäl kyls till en lufttemperatur lägre än +16 °C. 9. Vid arbete som enbart avser in- och uttransport av varor i till exempel kylrum gäller inte 131–133 §§ om arbete i kylda livsmedelslokaler."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 23.4, "y0": 376.7, "x1": 359.0, "y1": 446.2, "innehåll": "För arbetsplatser inom byggnads- och anläggningsindustri och utvin- ningsindustri gäller föreskrifterna endast i färdigställda utrymmen och i bodar. Bestämmelserna om personalutrymmen, 57–84 §§, belysning, 135 och 136 §§, och skyltar och signaler, 164–166 §§, gäller även i icke färdig- ställda utrymmen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 48.9, "y0": 448.6, "x1": 359.0, "y1": 506.2, "innehåll": "Allmänna råd: även om föreskrifterna inte gäller för en arbetsplats ska arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt samverka med arbetstagarna för att skapa en god arbetsmiljö."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 78.6, "x1": 390.6, "y1": 217.1, "innehåll": "4 §  Föreskrifterna riktar sig till följande. 1. Arbetsgivaren ansvarar för att 6 och 22–166 §§ följs. Den arbetsgivare som inte råder över en arbetsplats behöver dock endast följa 6 §, 126 § andra meningen, 127–131 och 134 §§. 2. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter. 3. Den som är byggherre ska följa 7–11 och 18–21 §§. 4. Den som är byggarbetsmiljösamordnare ska följa 12–14 och 18–21 §§. 5. Den som är projektör enligt 5 § ska följa 15 och 17–21 §§. 6. Den som projekterar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska följa 16 och 18–21 §§."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 219.6, "x1": 392.9, "y1": 265.1, "innehåll": "Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att dessa föreskrifter under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare. Det som sägs i dessa föreskrifter gäller då även dem."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 82.9, "y0": 267.6, "x1": 393.0, "y1": 385.1, "innehåll": "Allmänna råd: Arbetsgivaren råder inte över arbetsplatsen, om denna varken äger eller har hyresavtal för arbetsplatsen, eller av annan anled- ning inte har möjlighet att påverka utformningen av arbetsplatsen. Exem- pel på arbetsplatser som arbetsgivaren inte råder över är när arbetet sker i någon annans enskilda hem. För alla arbetsgivare, även de som omfattas av undantaget i denna paragraf, finns regler om ansvar för arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljö- verkets övriga föreskrifter. I arbetsmiljölagen finns till exempel krav på personalutrymmen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 428.6, "x1": 394.4, "y1": 498.1, "innehåll": "Arbetsplats En plats för arbete, inklusive förbindelseleder och personalutrymmen, till vilken en arbetstagare har tillträde under sitt arbete. Arbetsplatser kan finnas både inomhus och utomhus och vara både stadigvarande och tillfälliga."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 497.6, "x1": 392.9, "y1": 531.1, "innehåll": "Bas-P Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, enligt 3 kap. 6 § 2 arbetsmiljö- lagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 23.4, "y0": 103.7, "x1": 358.9, "y1": 173.2, "innehåll": "Bas-U Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för utförande av ett byggnads- eller anläggnings- arbete, enligt 3 kap. 6 § 3 arbetsmiljölagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 b § arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 23.4, "y0": 172.7, "x1": 357.3, "y1": 206.2, "innehåll": "Brandredskapsskylt Skylt som anger placering av brandskyddsanord- ning eller brandskyddsutrustning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 23.4, "y0": 205.7, "x1": 357.4, "y1": 239.2, "innehåll": "Bruksskede Den tidsperiod en färdigställd byggnad eller anläggning används."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 23.4, "y0": 238.7, "x1": 358.9, "y1": 296.2, "innehåll": "Buller Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Begreppet störande ljud om- fattar både psykologiska och fysiologiska effekter av buller."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 23.4, "y0": 295.7, "x1": 360.5, "y1": 353.2, "innehåll": "Byggherre Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggnings- arbete enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen, det vill säga varje fysisk eller juridisk person för vars räkning ett byggprojekt utförs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 148.1, "y0": 352.7, "x1": 359.1, "y1": 410.2, "innehåll": "Av 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen följer att det som står om byggherren i dessa föreskrifter istället ska gälla en av byggherren anlitad självständig uppdragstagare om en sådan finns"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 148.1, "y0": 409.7, "x1": 359.0, "y1": 467.2, "innehåll": "Den fysiska person som bygger själv för egen räkning, utan att inträda i ett arbetstagar- arbetsgivarförhållande eller anlita entreprenör, omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 23.4, "y0": 466.7, "x1": 309.0, "y1": 488.2, "innehåll": "Byggnadsverk En byggnad eller annan anläggning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 23.4, "y0": 487.7, "x1": 359.0, "y1": 545.2, "innehåll": "Förbindelseled Väg, utrymme eller annat som förbinder två platser, inomhus eller utomhus, till exempel passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan vara avsedd för personer eller fordon."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 58.7, "x1": 392.5, "y1": 92.2, "innehåll": "Förbudsskylt Skylt som förbjuder ett beteende som kan inne- bära fara."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 91.7, "x1": 394.2, "y1": 137.2, "innehåll": "Handsignal Ett fastställt rörelsemönster med armar och händer för att leda personal som utför manövrer som kan innebära risk eller fara."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 136.7, "x1": 391.8, "y1": 158.2, "innehåll": "Lastkaj Plattform för att underlätta lastning och lossning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 157.7, "x1": 392.9, "y1": 203.2, "innehåll": "Ljudsignal Fastställd signal som avges från ett särskilt don utan att någon mänsklig eller syntetisk röst används."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 202.7, "x1": 392.9, "y1": 272.2, "innehåll": "Ljussignal och Signal eller skylt, med ljus som sänds ut genom en genomlyst skylt anordning som är gjord av transparent eller genomlyst material. Den ska vara upplyst från in- eller baksidan så att den ger intryck av en lysande yta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 271.7, "x1": 393.8, "y1": 365.2, "innehåll": "Normalt Med uttrycket normalt i föreskriftstexterna avses att kraven i paragraftexten ska uppfyllas utom vid de enstaka fall då speciella omständigheter gör att undantag behöver göras. Ett sådant fall kan vara att arbetsplatsen endast används tillfälligt och att säkerheten kan upprätthållas genom andra åtgärder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 364.7, "x1": 393.0, "y1": 410.2, "innehåll": "Nödskylt Skylt som ger information om utrymningsväg, väg till utrymningsväg, utrustning för första hjälpen eller räddningsutrustning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 409.7, "x1": 392.9, "y1": 479.2, "innehåll": "Personalutrymme Klädutrymme, omklädningsrum, torkutrymme, tvättutrymme, duschutrymme, toalettrum, matut- rymme, pausutrymme, vilutrymme eller jourrum som arbetstagare kan använda i anslutning till sitt arbete."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 478.7, "x1": 392.9, "y1": 512.2, "innehåll": "Processventilation Uppfångning av luftföroreningar så nära källan som möjligt och bortförande av dessa."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 511.7, "x1": 392.9, "y1": 545.2, "innehåll": "Projektörer Arkitekter, konstruktörer och andra som med- verkar i planeringen eller projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete i enlighet med 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Det omfattar alla som på något sätt medverkar eller fattar beslut om utformning eller funktion, till exempel inköpare, konsulter inom el, VVS och kommu- nikation, specialister inom mekaniska tjänster, inredning och tillfälliga stödkonstruktioner. även byggherrar och entreprenörer räknas som projektörer när de planerar eller projekterar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 175.7, "x1": 315.3, "y1": 197.2, "innehåll": "Påbudsskylt Skylt som påbjuder ett visst beteende."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 196.7, "x1": 304.5, "y1": 218.2, "innehåll": "Ställage Lagerställ på vilket material lagras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 217.7, "x1": 358.9, "y1": 251.2, "innehåll": "Symbol Bild som beskriver en situation eller föreskriver ett visst uppträdande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 250.7, "x1": 359.3, "y1": 284.2, "innehåll": "Talat meddelande I förväg fastställt talat (verbalt) meddelande som avges med mänsklig eller syntetisk röst."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 283.7, "x1": 359.0, "y1": 341.2, "innehåll": "Termiskt klimat Den inverkan på människans upplevelse som lufttemperatur, omgivande ytors temperatur, luftfuktighet och lufthastighet har vid en given aktivitet och klädsel."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 340.7, "x1": 359.2, "y1": 386.2, "innehåll": "Tillfällig utrymningsplats Plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 385.7, "x1": 359.0, "y1": 443.2, "innehåll": "Tillgänglig Både tillgänglig och användbar så att så många som möjligt kan använda arbetsplatsen på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 442.7, "x1": 358.7, "y1": 476.2, "innehåll": "Tilläggsskylt Skylt som används tillsammans med en annan skylt och lämnar kompletterande information."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 475.7, "x1": 358.8, "y1": 521.2, "innehåll": "Tvättplats En sammanfattande beteckning för dusch, tvätt- ställ eller tvättränna med rinnande varmt och kallt vatten."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 23.4, "y0": 520.7, "x1": 359.0, "y1": 554.2, "innehåll": "Utblick Visuell kontakt med omgivningen, genom en öppning mot utsidan eller mot till exempel ett inomhustorg, som ger information om omgiv- ningen och möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 103.7, "x1": 393.0, "y1": 149.2, "innehåll": "Utrymningsväg En utgång som leder till en säker plats, det vill säga en plats i det fria, där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 148.7, "x1": 348.3, "y1": 170.2, "innehåll": "Varningsskylt Skylt som varnar för en risk eller fara."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 169.7, "x1": 392.7, "y1": 203.2, "innehåll": "Varumottag En anläggning eller avgränsad yta för lastning och lossning av gods."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 202.7, "x1": 394.1, "y1": 296.2, "innehåll": "Vistelsezon Vistelsezonen är den del av ett rum där krav ställs på luftkvalitet och termisk komfort. Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter över golv och ett annat på 2,0 meter över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 303.8, "x1": 393.0, "y1": 406.2, "innehåll": "Systematiskt arbetsmiljöarbete 6 §  I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genom- föra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet, samt skapa en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, beakta och hantera de arbetsmiljöförhållanden som regleras i 22–166 §§ i dessa föreskrifter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 413.8, "x1": 305.1, "y1": 472.2, "innehåll": "Projekteringsansvar Byggherren 7 §  Byggherren ska se till att kraven i 18–21 §§ uppfylls."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 474.6, "x1": 393.2, "y1": 556.2, "innehåll": "8 §  Byggherren ska se till att de projektörer som väljs har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet. Med tillräcklig kompetens avses både kunskap om arbetsmiljöregler och färdigheter att tillämpa dessa vid projekteringen. Kompetensen ska motsvara projektets storlek och komplexitet, samt de risker som kan antas förekomma vid arbete i, och i anslutning till, det färdiga byggnadsverket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 48.9, "y0": 58.6, "x1": 358.9, "y1": 104.2, "innehåll": "Allmänna råd: Förutom kunskap om dessa föreskrifter kan kunskap om andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket behövas, beroende på den framtida verksamhetens art."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 23.4, "y0": 106.6, "x1": 359.1, "y1": 200.2, "innehåll": "9 §  Byggherren ska utse lämplig Bas-P så snart planering eller projektering påbörjas. Regler om Bas-P:s kvalifikatione , samt att byggherren ska kunna styrka kvalifikationerna, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Storleken och komplexiteten på det byggprojekt vars arbetsmiljöfrågor ska samordnas avgör vilken utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 23.4, "y0": 202.6, "x1": 358.9, "y1": 248.2, "innehåll": "10 § Byggherren ska följa upp Bas-P:s arbetsmiljöarbete och se till att Bas-P har de förutsättningar som behövs så att Bas-P kan utföra sina uppgifter enligt 12–14 §§."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 23.4, "y0": 250.6, "x1": 359.1, "y1": 308.2, "innehåll": "11 § Byggherren ska se till att uppgifter om arbetsmiljöarbetet lämnas över från Bas-P till Bas-U, för att förebygga att ändringar görs som påverkar arbetsmiljön negativt i bruksskedet. Om Bas-P byts ut under projektet ska byggherren se till att uppgifterna lämnas till den nya Bas-P."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 48.9, "y0": 310.6, "x1": 359.1, "y1": 447.7, "innehåll": "Allmänna råd: Vid överlämningen kan till exempel följande punkter tas upp: • Föregående byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöarbete. • Kvarstående arbetsmiljörisker och åtgärdsförslag samt överlämning av skriftliga underlag, där det finns arbetsmiljörisker som inte är uppenbara. • Lösningar som valts bort av hänsyn till arbetsmiljön. • Hur tillkommande projekteringsunderlag och arbetsmiljöinformation överlämnas till Bas-U, om projekteringen fortsätter. • Avstämning av tidplanen och en eventuell justering av den."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 23.4, "y0": 449.3, "x1": 359.0, "y1": 552.2, "innehåll": "Bas-P 12 § För att förebygga arbetsmiljörisker och möjliggöra en god arbetsmiljö under bruksskedet ska Bas-P 1. samordna projekteringen i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet, 2. delta i ledningen av projekteringen, 3. se till att inga arbetsmiljöfrågor förbises på grund av tveksamhet om"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 69.6, "y0": 58.7, "x1": 390.6, "y1": 131.2, "innehåll": "vilken projektör som ska hantera dem, 4. uppmärksamma projektörerna på deras skyldigheter enligt dessa föreskrifter, och 5. verka för att varje projektör tar hänsyn till övrig projektering, i den mån det har betydelse för den egna projekteringen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 133.6, "x1": 392.9, "y1": 167.2, "innehåll": "13 § Bas-P ska informera byggherren om projektörerna inte följer Bas-P:s anvisningar i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 169.6, "x1": 392.9, "y1": 215.2, "innehåll": "14 § Bas-P ska meddela byggherren om de förutsättningar som givits av bygg- herren kan medföra allvarliga arbetsmiljörisker i bruksskedet som varken kan projekteras bort eller åtgärdas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 216.8, "x1": 393.1, "y1": 267.2, "innehåll": "Projektörer 15 § Projektörerna ska, inom ramen för sina uppdrag, projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 269.6, "x1": 393.0, "y1": 303.2, "innehåll": "16 § De som projekterar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 305.6, "x1": 390.6, "y1": 339.2, "innehåll": "17 § Projektörerna ska se till att deras lösningar fungerar med andra projek- törers lösningar, om det har betydelse för arbetsmiljön under bruksskedet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 82.9, "y0": 341.6, "x1": 393.0, "y1": 375.2, "innehåll": "Allmänna råd: Projektörerna kan behöva informera Bas-P om relevanta arbetsmiljöfrågor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 376.8, "x1": 392.8, "y1": 439.2, "innehåll": "Projektera för en god arbetsmiljö 18 § Projekteringen ska genomföras så att det blir möjligt att skapa en god arbetsmiljö för alla arbetstagare som kan förutses komma att arbeta i, eller i anslutning till, det färdiga byggnadsverket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 82.9, "y0": 441.6, "x1": 393.1, "y1": 511.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på personer som kan förutses komma att arbeta i, eller i anslutning till, det färdiga byggnadsverket är både de som kommer att arbeta stadigvarande i den verksamhet som kommer att bedrivas och de som kommer att utföra städning, varuleveranser, sophämtning och annat arbete med drift och underhåll."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 513.6, "x1": 393.1, "y1": 547.2, "innehåll": "19 § Under projekteringen ska förslag till utformningen av det färdiga byggnadsverket granskas, för att bedöma om kraven i arbetsmiljölagen och"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 23.4, "y0": 58.7, "x1": 358.9, "y1": 224.2, "innehåll": "Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan uppfyllas. För att förebygga arbetsmiljöris- ker i bruksskedet ska man arbeta enligt dessa grundprinciper under planeringen och projekteringen: 1. Identifiera och undvika risker. 2. Bedöma risker som inte kan undvikas. 3. Hantera risker enligt a–e. a. åtgärda riskerna vid källan. b. Ersätta farliga ämnen med ämnen som är ofarliga, eller mindre farliga, så långt det är möjligt. c. Prioritera gemensamma skyddsåtgärder framför individuella. d. Ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. e. Ta hänsyn till människors olika förutsättningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 23.4, "y0": 226.6, "x1": 359.0, "y1": 359.2, "innehåll": "20 § När 1. ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller 2. en ombyggnad av arbetsplatser, projekteras, ska arbetsplatserna utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgäng- liga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier.  Om arbetets art kräver en viss funktionsförmåga, undantas den aktuella arbetsplatsen från kravet i första stycket vad gäller tillgänglighet för just denna funktionsförmåga. Undantaget gäller enbart den del av lokalen där den aktuella funktionsförmågan behövs för att arbete ska kunna utföras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 48.9, "y0": 361.6, "x1": 359.0, "y1": 555.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig för så många som möjligt är: • Enkla och tydliga samband mellan lokaler. • Sammanhängande taktila ledstråk. • Kontrasterande färgsättning. • Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användnings- område. • God taluppfattbarhet. • Tillräckliga areor och passagemått. • Inga nivåskillnader. • Automatiska dörröppnare. • Lättstädad inredning. • Lågemitterande material. • Kontinuerlig ventilation."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 82.9, "y0": 58.7, "x1": 392.9, "y1": 92.2, "innehåll": "Med ombyggnad avses förändringar som är så stora att Boverkets krav på tillgänglighet vid ombyggnad gäller."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 94.6, "x1": 392.7, "y1": 257.2, "innehåll": "21 § När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller ombyggnad, ska 1. det dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning, 2. sambanden mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick, 3. det finnas tillfälliga utrymningsplatser, om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till en säker plats, 4. utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller till tillfälliga utrymningsplatser, 5. tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem, och 6. minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 82.9, "y0": 259.6, "x1": 390.8, "y1": 353.2, "innehåll": "Allmänna råd: Dimensionerande vändmått för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter. Det fria passagemåttet i dörrar för en sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90º. Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR). I allmänna råd till 77 § finns information om hur en tillgänglig toalett bör utformas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 360.8, "x1": 392.9, "y1": 431.2, "innehåll": "Hur en arbetsplats ska vara utformad. Lokalutformning. 22 § Arbetsplatser ska ha de lokaler och andra utrymmen som behövs med hänsyn till verksamheten, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 82.9, "y0": 433.6, "x1": 393.0, "y1": 479.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på utrymmen som kan behövas är tysta rum, utrymmen för fastighetsskötsel och service, samt till exempel sköljrum inom vården."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 57.4, "y0": 481.6, "x1": 393.0, "y1": 551.2, "innehåll": "23 § En befintlig arbetsplats ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver använda den. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i sam- råd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all personal ska mötas, ska det vara tillgängligt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 23.4, "y0": 58.6, "x1": 359.1, "y1": 116.2, "innehåll": "24 § Arbetsplatser ska ha en med hänsyn till verksamheten tillräcklig area och fri höjd, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. De ska vara lämpligt placerade, utformade och inredda. Placeringen av arbetsplatsens olika delar ska vara sådan att sambanden blir tydliga och funktionella."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 48.9, "y0": 118.6, "x1": 359.1, "y1": 224.2, "innehåll": "Allmänna råd: Rumshöjden bör vara minst 2,40 meter. I begränsade delar av arbetslokalen kan denna rumshöjd underskridas. I sådana delar av arbetslokalen där ståhöjd behövs, bör rumshöjden inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak. Rumshöjden i undervisningslokaler, eller andra lokaler avsedda för ett större antal personer, bör vara lägst 2,70 meter.  Om täta förflyttningar eller transporter kan förutses mellan olika lokaler, bör lokalerna samlas för att ge en enkel invändig förbindelse."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 23.4, "y0": 226.6, "x1": 359.0, "y1": 344.2, "innehåll": "25 § Arbetsplatser ska vara utformade för att medge tillräcklig rörelsefrihet för arbetet. Om detta inte är möjligt, på grund av särskilda förhållanden på arbetsplatsen, ska arbetstagarna ha tillräcklig rörelsefrihet nära den plats där arbetet utförs.  Vid arbete där arbetstagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraft- utövning eller arbete där arbetstagare behöver vrida, huka eller böja sig ned, ska det normalt finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter.  Då hjälpmedel och arbetsutrustning, eller annan teknisk utrustning, används behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera dessa."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 48.9, "y0": 346.6, "x1": 359.2, "y1": 428.2, "innehåll": "Allmänna råd: För att uppfylla första stycket kan det ibland behövas ett större arbetsutrymme än det minimimått som anges i andra stycket.  Särskilda förhållanden kan vara tillfälliga eller kortare arbetsuppgifter, till exempel servicearbeten i trånga utrymmen.  Exempel på arbeten där arbetsutrymme enligt andra stycket kan behövas är vård och omsorg, städning, fastighetsservice, leveranser och handel."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 23.4, "y0": 430.6, "x1": 358.9, "y1": 464.2, "innehåll": "26 § Arbeten eller processer som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall ska normalt utföras i särskild lokal, avskild från övriga lokaler."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 48.9, "y0": 466.6, "x1": 359.0, "y1": 536.2, "innehåll": "Allmänna råd: Sådana arbeten eller processer är till exempel de som ger hög ljudnivå, utsläpp av luftföroreningar eller som kan medföra särskild risk för brand eller explosion. Fläktaggregat, batterier under laddning, diskmaskiner och kopieringsmaskiner kan behöva placeras i en särskild lokal. även vård av smittade bör ske i särskild lokal."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 57.4, "y0": 58.6, "x1": 392.7, "y1": 104.2, "innehåll": "27 § Arbetsplatser ska vara placerade och utformade så att inredning, installa- tioner, utrustning och ytskikt kan underhållas och förnyas i tillräcklig omfattning under byggnadsverkets brukstid."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 57.4, "y0": 106.2, "x1": 393.0, "y1": 192.2, "innehåll": "Förbindelseleder 28 § Förbindelseleder ska vara utformade och dimensionerade så att arbets- tagarna kan förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa. Om det finns risk för sammanstötning, eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till förbindelse- led för fordons- och trucktrafik, ska det finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd eller en avskiljande barriär."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 82.9, "y0": 194.6, "x1": 393.0, "y1": 288.2, "innehåll": "Allmänna råd: Att kunna förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa innebär både att kunna förflytta sig utan risk för skador, och att kunna orientera sig på ett enkelt sätt. Vad som krävs för att kunna orientera sig på ett enkelt sätt kan variera beroende på arbetstagarnas kognitiva funktionsförmåga.  Vid dörrar, portar eller andra öppningar kan en avskiljande barriär vara räcken eller annan form av avvisare."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 57.4, "y0": 290.6, "x1": 355.7, "y1": 312.2, "innehåll": "29 § Trösklar och enstaka trappsteg i förbindelseleder ska undvikas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 57.4, "y0": 314.6, "x1": 393.0, "y1": 372.2, "innehåll": "30 § Förbindelseleder för tyngre eller otympliga transporter ska vara utfor- made så att tung manuell hantering kan undvikas. Det ska vara möjligt att vid behov tillfälligt ställa upp dörrar i förbindelseleder vid leveranser. Möjligheten får inte medföra risk för spridning av brand."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 82.9, "y0": 374.6, "x1": 393.1, "y1": 444.2, "innehåll": "Allmänna råd: Rullande hantering kan vara ett sätt att undvika tung manuell hantering. Både lutning och underlag påverkar vad som är lämplig utformning för rullande hantering. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi fi ns en bedömningsmodell som kan användas som vägledning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 57.4, "y0": 446.6, "x1": 390.6, "y1": 492.2, "innehåll": "31 § Ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter använd- ningsområdet. En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetsta- gare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 82.9, "y0": 494.6, "x1": 393.1, "y1": 540.2, "innehåll": "Allmänna råd: En ramp för en arbetstagare som använder rullstol bör inte luta brantare än 1:20. Höjdskillnaden mellan vilplan bör vara högst 0,5 meter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 48.9, "y0": 58.7, "x1": 359.1, "y1": 152.2, "innehåll": " Vid användning av truck i lutning är det viktigt att följa trucktillver- karens anvisningar.  För bedömning av lämplig utformning av ramper för rullande hante- ring av gods finn  en bedömningsmodell i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi.  Att rampens utformning är anpassad efter användningsområdet kan innebära att den har avåkningsskydd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 23.4, "y0": 154.6, "x1": 325.4, "y1": 176.2, "innehåll": "32 § Förbindelselederna ska, där det behövs, vara tydligt markerade."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 23.4, "y0": 178.6, "x1": 358.9, "y1": 224.2, "innehåll": "33 § I omedelbar närhet av varje port, som är avsedd för fordonstrafik, ska det finnas en dörr för gående, om det inte är riskfritt för gående att passera genom porten. Sådana dörrar ska vara tydligt markerade och får inte blockeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 23.4, "y0": 226.6, "x1": 359.0, "y1": 336.7, "innehåll": "34 § Transporter av gods mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller annan passande lyftanordning, om transporterna är så tunga eller förekommer så ofta att 1. manuella lyft, 2. bärande, eller 3. annan manuell hantering, medför risk för ohälsa eller olycksfall, genom hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 23.4, "y0": 338.7, "x1": 356.5, "y1": 442.7, "innehåll": "Golv 35 § Golv ska 1. vara fasta och stabila, 2. ha en för verksamheten lämplig svikt, 3. utformas så att halkrisken är liten, och 4. inte ha upphöjningar, hål eller lutningar som medför risk för ohälsa eller olycksfall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 23.4, "y0": 445.1, "x1": 359.1, "y1": 490.7, "innehåll": "36 § På arbetsplatser där statisk elektricitet kan innebära en risk ska golv- material, inredning och utrustning väljas så att elektrisk uppladdning motverkas, om inte andra åtgärder vidtas för att motverka detta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 48.9, "y0": 493.1, "x1": 359.0, "y1": 526.7, "innehåll": "Allmänna råd: Andra åtgärder kan vara förhöjd luftfuktighet eller val av kläder/skor som inte genererar statisk elektricitet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 58.2, "x1": 393.1, "y1": 108.2, "innehåll": "Fönster, glaspartier, dörrar och portar 37 § öppningsbara fönster ska kunna manövreras på ett säkert sätt. De får inte medföra särskild risk för olycksfall i uppställt läge."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 110.7, "x1": 393.0, "y1": 144.2, "innehåll": "38 § Fönster och glaspartier ska vara utformade så att de inte brister vid den belastning de kan förväntas utsättas för."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 82.9, "y0": 146.7, "x1": 393.1, "y1": 180.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på sådan belastning är skolbarn som sitter i fönsternischer och taklanterniner som kan komma att beträdas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 182.7, "x1": 392.5, "y1": 216.2, "innehåll": "39 § Fönster, takfönster och genomsynliga innerväggar ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 218.7, "x1": 323.4, "y1": 306.2, "innehåll": "40 § Det ska finnas dörrar och portar 1. i det antal, 2. med den placering, 3. med de mått, och 4. med det utförande som arbetstagarnas förutsättningar och verksamheten kräver."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 308.7, "x1": 392.9, "y1": 342.2, "innehåll": "41 § Pendeldörrar och pendelportar ska vara utformade så att det är enkelt att se igenom dem, för att minska risken för sammanstötningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 344.7, "x1": 393.0, "y1": 390.2, "innehåll": "42 § Dörrar och portar, som öppnas genom att höjas, ska vara säkrade mot oavsiktlig stängning. Skjutdörrar, skjutportar och vikväggar ska vara säkrade mot att spåra ur och välta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 392.7, "x1": 393.0, "y1": 426.2, "innehåll": "43 § Dörrar och portar ska vara placerade och utformade så att risken för  sammanstötning och klämning minimeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 57.4, "y0": 428.2, "x1": 393.1, "y1": 490.2, "innehåll": "Trappor och stegar 44 § Antalet trappor och deras utformning ska anpassas efter antal användare och arbetets art. Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha led- stänger och vara utförda så att halkrisken minimeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 82.9, "y0": 492.7, "x1": 390.4, "y1": 539.7, "innehåll": "Allmänna råd: För att en trappa ska vara säker att använda • bör minsta stegdjup normalt vara 0,25 meter och största steghöjd normalt vara 0,18 meter, • bör den ha kontrastmarkeringar, och • bör den ha ledstänger på en höjd av 0,9 meter, mätt vid stegnosen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 23.4, "y0": 96.1, "x1": 359.1, "y1": 129.7, "innehåll": "45 § Mellan en dörr och en nedåtgående trappa, eller ett enstaka trappsteg, ska det finnas ett trapplan, som är tillräckligt stort med hänsyn till risken för fall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 23.4, "y0": 132.1, "x1": 359.0, "y1": 201.7, "innehåll": "46 § För tillträde till plattformar, serviceutrymmen och liknande utrym- men som används vid mer än enstaka tillfällen, ska det finnas en trappa. För utrymmen som endast används vid enstaka tillfällen, och när båda händerna är fria att använda för förflyttningen, ska det antingen finnas en trappa eller en stege säkrad mot fall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 23.4, "y0": 203.7, "x1": 359.1, "y1": 277.7, "innehåll": "Inredning och utrustning 47 § Inredning och utrustning ska väljas, utformas och placeras med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar och de krav som arbetsuppgifterna ställer. Den ska kunna användas utan risk för ohälsa och olycksfall. Den som i huvudsak arbetar stående eller gående ska ha möjlighet att sätta sig."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 48.9, "y0": 280.1, "x1": 358.9, "y1": 325.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på inredning utformad med hänsyn till arbets- tagarnas olika förutsättningar är inredning och utrustning anpassade för både barn och vuxna i skolor, förskoleklasser och liknande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 23.4, "y0": 328.1, "x1": 359.0, "y1": 373.7, "innehåll": "48 § Ett ställage, som är avsett för varierande laster, ska vara beständigt märkt med maxlast per sektion och maxlast per bärplan. Märkningen ska sitta på väl synlig plats."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 23.4, "y0": 376.1, "x1": 358.9, "y1": 409.7, "innehåll": "49 § Ett ställage ska vara förankrat, om det finns risk för instabilitet. Där det finns risk att köra på ställaget ska det finnas påkörningsskydd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 48.9, "y0": 412.1, "x1": 359.1, "y1": 457.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på när det finns risk för instabilitet är om ställagets totalhöjd är fyra gånger högre än ställagets djup, eller om det har utdragsenheter eller inte är ordentligt förankrat."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 23.4, "y0": 460.1, "x1": 359.1, "y1": 505.7, "innehåll": "50 § Passage för gående och trucktrafik under ställage ska skyddas mot ras. Ett pallställ ska vara försett med skydd, som förhindrar att pallar skjuts genom stället, om det inte är uppenbart onödigt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 58.2, "x1": 393.2, "y1": 144.2, "innehåll": "Varumottag 51 § Till arbetsplatser ska det, när det behövs, finnas ett eller flera varumottag. Varumottagen ska vara utformade för verksamhetens krav, arbetets art, omfattning och den utrustning som används.  En verksamhet med lastning och lossning av en stor mängd gods ska normalt ha ett varumottag med lastkaj."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 146.7, "x1": 393.0, "y1": 192.2, "innehåll": "52 § Om varumottaget har angöringsplatser för fordon, ska angöringsplatserna vara placerade och utformade så att sammanstötningar, mellan fordon och mellan fordon och gående, förhindras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 82.9, "y0": 194.7, "x1": 393.0, "y1": 288.2, "innehåll": "Allmänna råd: Utformningen av angöringsplatser bör vara sådan att det fria utrymmet för gående mellan fordon är minst 0,7 meter, räknat från fordonets mest utstickande del. För att minska risken för att överhäng går in på angränsande område bör det finnas tillräckligt stort manöver- utrymme framför angöringsplatserna. Om det inte går att ordna tillräckligt stora utrymmen, kan sammanstötningar förebyggas med organisatoriska åtgärder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 290.7, "x1": 385.6, "y1": 312.2, "innehåll": "53 § Lastkajer ska ha minst en tillträdesled från marken, normalt en trappa."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 82.9, "y0": 314.7, "x1": 392.9, "y1": 348.2, "innehåll": "Allmänna råd: Vid längre lastkajer kan det av säkerhetsskäl behövas flera trappor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 350.7, "x1": 393.0, "y1": 384.2, "innehåll": "54 § Varumottag utomhus, som används mer än tillfälligt, ska normalt ha tak som skyddar mot nederbörd och snöras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 386.2, "x1": 393.2, "y1": 436.2, "innehåll": "Dricksvatten 55 § Det ska finnas tillgång till dricksvatten i nära anslutning till den plats där arbete utförs och till matutrymmen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 82.9, "y0": 438.7, "x1": 393.1, "y1": 472.2, "innehåll": "Allmänna råd: Tillgång till dricksvatten kan även ordnas med dunkar eller flaskor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 473.8, "x1": 244.6, "y1": 512.2, "innehåll": "Kompletterande krav för personalutrymmen Allmänt"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 57.4, "y0": 506.7, "x1": 393.0, "y1": 540.2, "innehåll": "56 § För personalutrymmen preciserar och kompletterar 57–84 §§ de krav som i övrigt gäller för arbetsplatser enligt dessa föreskrifter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 23.4, "y0": 58.6, "x1": 358.9, "y1": 144.7, "innehåll": "57 § Antalet personalutrymmen, samt deras placering, storlek och inredning, ska vara anpassat till 1. arbetets art och varaktighet, 2. det antal arbetstagare som normalt kan beräknas använda utrymmena samtidigt, och 3. arbetstagarnas funktionsförmåga."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 23.4, "y0": 147.1, "x1": 359.1, "y1": 228.7, "innehåll": "Personalutrymmen ska vara lättåtkomliga. Allmänna råd: Personalutrymmen kan också finnas utomhus, detta gäller speciellt skolelever. Allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet ges ut av Boverket."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 23.4, "y0": 231.1, "x1": 358.9, "y1": 264.7, "innehåll": "58 § Ett personalutrymme får inte användas för verksamhet eller förvaring som försämrar användbarheten som personalutrymme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 23.4, "y0": 266.7, "x1": 359.0, "y1": 352.7, "innehåll": "Förvaringsutrymmen 59 § Det ska finnas utrymmen för förvaring av privata kläder. Kläderna ska kunna förvaras så att de inte smutsas ned eller skadas, och så att risken för stöld motverkas. Utrymmena ska räcka till för alla arbetstagare som samtidigt behöver använda dem. Om privata kläder förvaras i omklädningsrum ska de gå att låsa in."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 48.9, "y0": 355.1, "x1": 356.5, "y1": 388.7, "innehåll": "Allmänna råd: Risken för stöld kan motverkas genom att förvarings- utrymmen har eller kan förses med lås."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 23.4, "y0": 391.1, "x1": 358.9, "y1": 424.7, "innehåll": "60 § Det ska finnas utrymmen för personliga värdesaker. De ska ha eller kunna förses med lås."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 23.4, "y0": 427.1, "x1": 359.1, "y1": 472.7, "innehåll": "61 § I de fall som omklädning mellan privata kläder och arbetskläder måste ske på arbetsplatsen, ska utrymmen enligt 59 § finnas i anslutning till den plats där omklädning sker."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 23.4, "y0": 475.1, "x1": 356.5, "y1": 535.7, "innehåll": "62 § Om 1. arbetet är smutsande eller svettdrivande, eller 2. det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs från arbetskläder eller skyddskläder,"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 58.7, "x1": 390.6, "y1": 92.2, "innehåll": "ska de privata kläderna kunna förvaras så att smuts inte överförs från arbets- kläder eller skyddskläder till privata kläder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 82.9, "y0": 94.6, "x1": 393.1, "y1": 152.2, "innehåll": "Allmänna råd: Nedsmutsning kan motverkas genom att kläderna förvaras separat. Exempel på arbeten där privata kläder kan behöva förvaras skilda från arbetskläder eller skyddskläder är djurhållning och arbete vid avloppsreningsverk."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 154.6, "x1": 393.0, "y1": 188.2, "innehåll": "63 § Vid arbete där skyddskläder används ska det finnas lämpligt utrymme för förvaring av dessa."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 190.6, "x1": 392.8, "y1": 224.2, "innehåll": "64 § Det ska finnas möjlighet att torka arbetskläder, skyddskläder och skodon som blir våta under arbetet eller som rengjorts på grund av nedsmutsning i arbetet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 226.2, "x1": 390.6, "y1": 315.2, "innehåll": "Omklädningsrum 65 § Arbetstagare som 1. utför smutsande eller svettdrivande arbete, eller 2. måste bära särskilda arbetskläder, ska ha tillgång till omklädningsrum, eller annat lämpligt utrymme för omkläd- ning på arbetsplatsen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 82.9, "y0": 317.6, "x1": 393.0, "y1": 351.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på annat lämpligt utrymme för omklädning kan vara en rymlig toalett eller annat avskiljbart utrymme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 353.6, "x1": 393.0, "y1": 399.2, "innehåll": "66 § I omklädningsrum ska det finnas tillräcklig plats för ombyte för de arbetstagare som hänvisas dit samtidigt. Det ska finnas sittplatser för så många personer som normalt behöver sitta samtidigt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 401.6, "x1": 392.8, "y1": 435.2, "innehåll": "67 § Omklädningsrum ska normalt vara skilda för män och kvinnor om de behöver använda dem samtidigt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 57.4, "y0": 437.6, "x1": 392.9, "y1": 471.2, "innehåll": "68 § Om det behövs ska det finnas olika omklädningsrum för byte till och från privata kläder, respektive till och från arbetskläder eller skyddskläder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 82.9, "y0": 473.6, "x1": 393.0, "y1": 531.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på när det kan behövas olika omklädningsrum är när det finns risk för ohälsa eller besvär, genom att smitta, hälso- farligt ämne eller stark lukt överförs vid byte av kläder. Ibland kan dusch mellan rummen behövas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 23.4, "y0": 58.2, "x1": 359.0, "y1": 108.2, "innehåll": "Tvättplatser 69  § I personalutrymmen ska det finna  tillräckligt många och lämpligt utformade tvättplatser."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 23.4, "y0": 110.7, "x1": 358.8, "y1": 132.2, "innehåll": "70 § Om arbetet är svettdrivande, eller smutsande, ska det normalt finnasdusch."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 48.9, "y0": 134.7, "x1": 359.0, "y1": 168.2, "innehåll": "Allmänna råd: Om arbetet endast smutsar ned en begränsad del av kroppen, kan det ibland räcka med annan tvättplats."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 23.4, "y0": 170.7, "x1": 359.1, "y1": 255.2, "innehåll": "71 § Om arbetet 1. medför risk för smitta, eller 2. utförs med starkt luktande ämnen, allergena ämnen eller andra hälsofarliga ämnen, ska det alltid finnas tillgång till dusch. Duschen ska ligga i ett särskilt tvättrum i anslutning till omklädningsrummen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 48.9, "y0": 257.7, "x1": 359.0, "y1": 303.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på ett sådant arbete är arbete med mjöl, försöksdjur eller vissa bekämpningsmedel och arbeten i återvinnings- anläggningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 23.4, "y0": 305.7, "x1": 358.9, "y1": 351.2, "innehåll": "72 § Duschar ska vara skilda för män och kvinnor, om de behöver använda duscharna samtidigt. Tvättplatser ska vara åtskilda för män och kvinnor, om det behövs av anständighetsskäl."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 48.9, "y0": 353.7, "x1": 359.1, "y1": 399.2, "innehåll": "Allmänna råd: När det finns flera duschar bör behovet av avskilda dusch- platser ses över. En avskärmad duschplats bör vara försedd med eget omklädningsutrymme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 23.4, "y0": 401.7, "x1": 358.8, "y1": 435.2, "innehåll": "73 § Dusch- och tvättutrymmen ska normalt ligga i anslutning till om- klädningsrum."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 23.4, "y0": 437.7, "x1": 358.9, "y1": 471.2, "innehåll": "74 § När det behövs ska det finnas utrustning för att spola av kläder eller skodon som blivit smutsiga i arbetet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 23.4, "y0": 473.2, "x1": 358.9, "y1": 550.2, "innehåll": "Toaletter 75 § Det ska finnas tillräckligt många toaletter och tvättställ. De ska normalt ligga i närheten av 1. platsen där arbete utförs, 2. pausutrymmen, 3. omklädningsrum, samt 4. duschutrymmen och tvättutrymmen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 82.9, "y0": 96.1, "x1": 390.8, "y1": 177.7, "innehåll": "Allmänna råd: Det är i allmänhet nödvändigt med en toalett per påbörjat 15-tal arbetstagare. Exempel på när tvättställ behöver ligga i anslutning till arbetsplatser är vid arbete där smittrisk förekommer, kemiska processer, laddning av batterier och arbete inom förskola och annan omsorgsverk- samhet. Om arbetet medför smittrisk, bör det finnas desinfektionsmedel för huden."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 57.4, "y0": 180.1, "x1": 278.2, "y1": 255.7, "innehåll": "76 § Toalettrum ska 1. vara tillräckligt stora, 2. vara avskilda, 3. ha låsbar dörr, och 4. inte ha direkt förbindelse med matutrymme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 57.4, "y0": 258.1, "x1": 393.0, "y1": 291.7, "innehåll": "I toalettrummet, eller i anslutning till detta, ska det finnas ett tvättställ eller en tvättränna."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 57.4, "y0": 294.1, "x1": 392.9, "y1": 327.7, "innehåll": "77 § På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för alla som behöver använda dem."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 82.9, "y0": 330.1, "x1": 390.6, "y1": 429.7, "innehåll": "Allmänna råd: För att vara tillgänglig bör en toalett • vara minst 2,2 x 2,2 meter, större area kan behövas för assisterande arbetstagare och eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning, • ha inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad, • ha kontrastmarkeringar, och • ha ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 57.4, "y0": 432.1, "x1": 393.0, "y1": 465.7, "innehåll": "78 § Om det finns larm från toaletter, ska arbetsgivaren se till att larmet kontrolleras regelbundet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 57.4, "y0": 467.7, "x1": 393.1, "y1": 529.7, "innehåll": "Matutrymme 79 § Arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det gäller även de som äter medhavd mat. Det ska ske i lämpliga utrymmen med bord och stolar med ryggstöd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 48.9, "y0": 58.6, "x1": 359.0, "y1": 92.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 23.4, "y0": 94.6, "x1": 287.5, "y1": 156.7, "innehåll": "80 § Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas 1. kylskåp, 2. möjlighet att värma maten, och 3. möjlighet att diska."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 23.4, "y0": 158.7, "x1": 359.0, "y1": 220.7, "innehåll": "Pausutrymme 81 § Arbetstagare ska kunna tillbringa pauser, och eventuella väntetider i arbetet, på en plats där de har möjlighet till kortare återhämtning. Det ska finna tillräckligt många sittplatser med ryggstöd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 23.4, "y0": 222.7, "x1": 359.0, "y1": 272.7, "innehåll": "Vilutrymme 82  § På arbetsplatser ska det finnas, eller gå snabbt att ställa i ordning, ett vilutrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 48.9, "y0": 275.1, "x1": 359.0, "y1": 320.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på när vilutrymmet kan behöva vara utfört som ett särskilt vilrum är då fler än 50 personer samtidigt sysselsätts inom samma område. I närheten av vilutrymmet bör det finnas toalett."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 23.4, "y0": 322.7, "x1": 359.0, "y1": 396.7, "innehåll": "Jourrum 83 § För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila. Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som ett enkelrum."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 48.9, "y0": 399.1, "x1": 359.0, "y1": 444.7, "innehåll": "Allmänna råd: Jourrum ska finnas då jour i arbetstidslagens (1982:673) mening förekommer. Regler om att det ska finnas utrymmen för vila, även där arbetsgivaren inte råder över arbetsplatsen, finns i arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 23.4, "y0": 447.1, "x1": 358.7, "y1": 480.7, "innehåll": "84 § I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat. Toalett och dusch ska finnas nära rummet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 23.4, "y0": 482.3, "x1": 358.9, "y1": 544.7, "innehåll": "Kompletterande krav för arbete utomhus 85 § Den mark som omger en verksamhets byggnader ska, så långt det är möjligt, vara utformad så att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 82.9, "y0": 58.6, "x1": 393.2, "y1": 104.2, "innehåll": "Allmänna råd: Fönsterputsning och avfallshantering är exempel på verksamheter för vilka hänsyn behöver tas, vid utformning av mark i anslutning till byggnader."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 57.4, "y0": 106.6, "x1": 393.0, "y1": 152.2, "innehåll": "86 § Fasta arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att arbetstagarna skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser ska, så långt som möjligt, vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 82.9, "y0": 154.6, "x1": 393.2, "y1": 200.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på skydd mot väder och vind är solavskärmning. På skolgårdar, och i liknande miljöer, bör det finnas tillräckligt stora områden med skugga."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 57.4, "y0": 202.6, "x1": 392.9, "y1": 248.2, "innehåll": "87 § Arbetsplatser utomhus ska vara utförda så att halkrisken är liten och, där det behövs, så att ytskikten motverkar att man halkar. De ska, när det behövs, ha lutning så att vatten kan rinna av."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 57.4, "y0": 249.8, "x1": 392.9, "y1": 340.7, "innehåll": "Underhåll och städning 88 § Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser underhålls och rengörs, enligt rutiner som är anpassade efter 1. verksamheten på arbetsplatsen, 2. arbetstagarnas förutsättningar, och 3. arbetsplatsens utformning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 57.4, "y0": 346.3, "x1": 393.0, "y1": 440.7, "innehåll": "Utrymning, larm och brandskydd Utrymning 89 § Alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utrymma arbetsplatsen, på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara.  Om egenutrymning inte är möjlig för alla, ska arbetsgivaren se till att alla arbetstagare ändå kan ta sig till en säker plats innan kritiska förhållanden uppstår."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 82.9, "y0": 443.1, "x1": 393.1, "y1": 476.7, "innehåll": "Allmänna råd: Arbetstagarnas förutsättningar att utrymma kan påverkas av andra personer som befinner sig på platsen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 57.4, "y0": 479.1, "x1": 392.9, "y1": 524.7, "innehåll": "90 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen. Utrymningsövningar ska normalt genomföras så att arbetstagarna har aktuell kunskap om hur utrymningen ska ske."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 82.9, "y0": 527.1, "x1": 392.8, "y1": 560.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på när utrymningsövningar behöver genom- föras regelbundet är i verksamheter där kritiska förhållanden kan uppstå snabbt eller där personal har särskilda uppgifter i samband med utrym- ning. Exempel på sådana verksamheter är vissa industrier, vårdanlägg- ningar och skolor. Exempel på när utrymningsövningar kan ersättas med genomgångar, om det ger likvärdiga kunskaper, är om verksamheten sker i små och överblickbara lokaler och alla arbetstagare har förutsättningar att utrymma på egen hand.  För att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena.  Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 23.4, "y0": 190.6, "x1": 359.1, "y1": 272.2, "innehåll": "91 § Om en utrymningsväg på en befintlig arbetsplats är utformad så att arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga inte kan utrymma hela vägen till en säker plats på egen hand, ska det normalt finnas en tillfällig utrymningsplats i eller i anslutning till utrymningsvägen. Utrymningsplatsen och vägen till denna ska vara tillgänglig.  Arbetsgivaren ska se till att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 48.9, "y0": 274.6, "x1": 359.1, "y1": 356.2, "innehåll": "Allmänna råd: Tillfällig utrymningsplats kan ibland ordnas i trapphuset om det inte hindrar övriga som utrymmer. Exempel på sätt att säkerställa att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats är att det finns kommunikationssystem eller rutiner för att meddela räddningstjänsten att någon behöver assistans. Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 23.4, "y0": 358.6, "x1": 358.9, "y1": 459.7, "innehåll": "92  § Antalet utrymningsvägar, samt deras fördelning och kapacitet, ska vara avpassade efter 1. arbetsplatsens användning, 2. arbetsplatsens storlek, 3. den inredning och utrustning som förekommer på arbetsplatsen, 4. det största antal människor arbetsplatsen är avsedd för, och 5. arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 23.4, "y0": 462.1, "x1": 337.9, "y1": 483.7, "innehåll": "Det ska normalt finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 48.9, "y0": 486.1, "x1": 359.0, "y1": 555.7, "innehåll": "Allmänna råd: Ibland kan fönster i markplan utgöra en utrymningsväg, beroende på arbetstagarnas förmåga att använda utrymningsvägen. Ibland kan fönster med balkong och hjälp av räddningstjänsten godtas som den ena av de två av varandra oberoende utrymningsvägarna, beroende på räddningstjänstens insatstid och kapacitet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 82.9, "y0": 58.7, "x1": 393.0, "y1": 116.2, "innehåll": " Exempel på när det kan vara tillräckligt med en utrymningsväg är små lokaler i markplan, och lokaler där man endast vistas tillfälligt.  För bedömning av enskilda fall kan Boverkets byggregler (BBR) användas som vägledning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 57.4, "y0": 118.6, "x1": 393.2, "y1": 188.2, "innehåll": "93 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska hållas fria från hinder så att de när som helst är fullt användbara. De ska, så direkt som möjligt, leda ut i det fria eller till annan säker plats.  Inredning får inte bidra till rökutveckling eller brandspridning inom utrym- ningsvägarna. Lättantändligt material får inte förvaras i utrymningsvägarna."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 57.4, "y0": 190.6, "x1": 393.0, "y1": 236.2, "innehåll": "94 § Dörrar och grindar för utrymning ska normalt vara utåtgående i utrymningsriktningen. Skjutdörrar och roterdörrar som enbart är avsedda för utrymning är inte tillåtna."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 82.9, "y0": 238.6, "x1": 390.6, "y1": 272.2, "innehåll": "Allmänna råd: Om endast ett fåtal personer vistas i lokalen kan inåtgå- ende dörrar eller grindar accepteras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 57.4, "y0": 274.6, "x1": 392.9, "y1": 320.2, "innehåll": "95 § Dörrar som behöver passeras vid utrymning ska vara lätta att öppna för dem som behöver använda dem. De får inte vara låsta eller reglade på sådant sätt att utrymning försvåras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 82.9, "y0": 322.6, "x1": 392.9, "y1": 356.2, "innehåll": "Allmänna råd: För att underlätta utrymningen kan tunga dörrar och dörrar med dörrstängare förses med automatisk dörröppnare."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 57.4, "y0": 357.8, "x1": 393.2, "y1": 444.2, "innehåll": "Belysning och vägledande markering för utrymning. 96 § Utrymningsvägar ska ha belysning som fungerar med tillfredsställande säkerhet.  En utrymningsväg där det krävs belysning för att utrymningen ska vara säker ska ha tillräcklig nödbelysning för utrymning, om det är fel på den ordinarie belysningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 82.9, "y0": 446.6, "x1": 393.0, "y1": 528.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på när nödbelysning för utrymning kan behövas är i trapphus eller på arbetsplatser där nödbelysning krävs enligt 138 §. På golvet i gångstråket bör belysningsstyrkan vara minst 1 lux på det sämst belysta stället. Exempel på ljusbehov, för att dimensionera belysningen av utrymningsvägar, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 57.4, "y0": 530.6, "x1": 393.0, "y1": 552.2, "innehåll": "97 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska normalt vara skyltade eller ha andra vägledande markeringar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 48.9, "y0": 82.6, "x1": 356.5, "y1": 116.2, "innehåll": "Allmänna råd: Ett exempel på annan vägledande markering är fluo es- cerande ljus i golvet eller taktila ledstråk."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 23.4, "y0": 118.6, "x1": 359.0, "y1": 164.2, "innehåll": "98 § Skyltar och andra vägledande markeringar ska vara placerade på väl synliga ställen och ha ett varaktigt utförande. När det behövs ska de vara belysta eller genomlysta. Skyltarna ska vara utförda enligt bilagorna 2 och 3."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 48.9, "y0": 166.6, "x1": 358.9, "y1": 212.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på lämplig storlek på skyltar, i förhållande till läsavstånd, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 23.4, "y0": 213.8, "x1": 359.0, "y1": 352.7, "innehåll": "Utrymningslarm 99 § För att förebygga olycksfall och akut ohälsa på grund av brand, gas- utströmning, syrebrist eller liknande ska det finnas detektorer och larmanord- ningar i den omfattning som är nödvändig. Vid bedömningen av vad som är nödvändig omfattning ska hänsyn tas till 1. arbetsplatsens storlek, läge och användning, 2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter samt den utrustning som förekommer, och 3. det antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras förutsätt- ningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 23.4, "y0": 355.1, "x1": 358.9, "y1": 400.7, "innehåll": "100 § Larm ska kunna utlösas manuellt vid fara. Om det behövs ska det finnas en anordning som automatiskt utlöser larmet vid brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 48.9, "y0": 403.1, "x1": 359.0, "y1": 448.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskydds- föreningens skrifter SBF 110 och SBF 502. Krav på larm vid våld och hot finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 23.4, "y0": 451.1, "x1": 359.2, "y1": 496.7, "innehåll": "101 § Larmanordningar ska avge signaler som kan uppfattas av alla arbetstagare som berörs av faran. Signalerna ska inte kunna förväxlas med processignaler eller andra signaler som förekommer på arbetsplatsen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 48.9, "y0": 499.1, "x1": 359.1, "y1": 556.7, "innehåll": "Allmänna råd: Bestämmelser om hur larmanordningar ska utformas finn även i bilagorna 2 och 6–8.  Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 57.4, "y0": 58.6, "x1": 393.0, "y1": 104.2, "innehåll": "102 § Arbetsgivaren ska se till att installationer för utrymning underhålls och kontrolleras regelbundet. Kontrollen ska dokumenteras och arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 82.9, "y0": 106.6, "x1": 393.0, "y1": 260.2, "innehåll": "Allmänna råd: Utrymningslarm, detektorer för brand eller gas, nöd- belysning och automatiska dörröppnare i utrymningsvägar är exempel på installationer för utrymning. Att skyltar ska underhållas framgår av bilaga 2.  Exempel på hur kontroll och dokumentation av utrymningslarm kan göras finns beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och SBF 502. För att kunna se till att installationer för utrymning underhålls och kontrolleras regelbundet kan arbetsgivaren behöva samverka med fastig- hetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena. Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brand- skyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 57.4, "y0": 261.8, "x1": 393.2, "y1": 312.2, "innehåll": "Särskilda åtgärder för brandskydd 103 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga uppkomst och spridning av brand."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 82.9, "y0": 314.6, "x1": 393.1, "y1": 396.2, "innehåll": "Allmänna råd: Hur omfattande rutinerna behöver vara beror bland annat på verksamhetens art, lokalernas utformning och antalet arbetstagare. För att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med fastig- hetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena.  Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brand- skyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 57.4, "y0": 398.6, "x1": 393.0, "y1": 496.7, "innehåll": "104 § Arbetsplatser ska vara utrustade med de brandredskap som behövs. Vid val av brandredskap ska hänsyn tas till 1. arbetsplatsens storlek, läge och användning, 2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter samt den utrustning som förekommer, och 3. det största antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras förutsättningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 57.4, "y0": 500.6, "x1": 393.0, "y1": 547.7, "innehåll": "105 § Särskilda åtgärder ska vidtas för att underlätta utrymning i byggnader och andra anläggningar, där en brand kan 1. få en så snabb spridning, eller 2. medföra en sådan snabb rökutveckling, att utrymning väsentligt för- svåras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 23.4, "y0": 94.6, "x1": 262.8, "y1": 116.2, "innehåll": "Om det behövs ska det finnas automatiskt släcksystem."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 48.9, "y0": 118.6, "x1": 359.0, "y1": 284.2, "innehåll": "Allmänna råd: Särskilda åtgärder kan vara både tekniska och organisa- toriska. Exempel på tekniska åtgärder är automatiska släckanläggningar, automatiskt styrd brand- och rökgasevakuering och extra utrymningsvägar. Exempel på organisatoriska åtgärder är extra utbildning av personal och att arbetstagare som utför tillfälliga arbeten i serviceutrymmen står i kontakt med någon utanför rummet.  Exempel på när särskilda åtgärder kan behöva vidtas är när stora mängder plast, färg eller papper hanteras i verksamheten och när arbete utförs i utrymmen som är svåra att utrymma som till exempel höglager, traversförarrum, maskinrum, cisterner, kulvertar och transformatorrum eller när det endast finns en utrymningsväg.  Riktlinjer för vattensprinklersystem finns i Brandskyddsföreningens skrift SBF 120:8."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 23.4, "y0": 286.6, "x1": 359.0, "y1": 320.2, "innehåll": "106 § Släckutrustning och släcksystem som inte är automatiska ska vara lätta att komma åt och använda, samt markeras med skyltar på väl synliga ställen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 48.9, "y0": 322.6, "x1": 358.9, "y1": 356.2, "innehåll": "Allmänna råd: Bestämmelser om utformning av skyltar finns även i bilagorna 2–3."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 23.4, "y0": 358.6, "x1": 359.1, "y1": 416.2, "innehåll": "107 § I utrymmen där utlöst släckmedel från automatiskt släcksystem innebär risk för kvävning eller ohälsa för arbetstagarna ska särskilda åtgärder vidtas för att skydda mot sådana risker. Utlösningen ska då ske med viss fördröjning efter larmet, så att utrymning kan ske innan akut risk för skador uppstår."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 48.9, "y0": 418.6, "x1": 359.1, "y1": 452.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på utformning av sådana släcksystem finn beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 500 och SBF 115."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 23.4, "y0": 453.8, "x1": 359.1, "y1": 540.2, "innehåll": "Utrymningsplan 108 § På arbetsplatser ska det, i den omfattning som behövs och på platser som är väl synliga och lätta att upptäcka, finnas anslag med utrymningsplan. Utrymningsplaner behövs dock inte för arbetsplatser vars storlek, läge och över- skådlighet är sådan att en utrymningsplan saknar betydelse för arbetstagarnas säkerhet vid en utrymning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 82.9, "y0": 58.6, "x1": 393.0, "y1": 104.2, "innehåll": "Allmänna råd: Små lokaler där samtliga utrymningsvägar är synliga från hela lokalen är exempel på när utrymningsplanen kan sakna betydelse för arbetstagarnas säkerhet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 57.4, "y0": 106.6, "x1": 390.5, "y1": 194.2, "innehåll": "109 § Utrymningsplanen ska 1. visa alla utrymningsvägar, inklusive tillfälliga utrymningsplatser, 2. visa plats för återsamling, 3. ange hur räddningstjänst och annan nödvändig hjälpinsats larmas, och 4. när detta är aktuellt, visa placering av handbrandsläckare, manuella larmutlösningsdon och larmtelefon."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 57.4, "y0": 196.7, "x1": 392.9, "y1": 266.2, "innehåll": "Om alla utrymningsvägar inte är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska det framgå av utrymningsplanen vilka utrym- ningsvägar de kan använda.  Utrymningsplanen får också innehålla annan information, om det inte försvårar läsningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 82.9, "y0": 268.6, "x1": 392.9, "y1": 338.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur en utrymningsplan kan vara utformad finnsi svensk standard SS 2875:2019. Brand och räddning – Utrymningsplan – symboler. Utgåva 3. Bestämmelser om anslag med uppgifter för första hjälpen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om krisstöd och första hjälpen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 57.4, "y0": 345.8, "x1": 393.2, "y1": 428.2, "innehåll": "Klimat och installationer Luftkvalitet 110 § Under den tid som arbete pågår ska arbetsplatser inomhus ha en till- fredsställande luftkvalitet i vistelsezonen. Luften ska, så långt som möjligt, vara fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 82.9, "y0": 430.6, "x1": 393.0, "y1": 488.2, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på vad som påverkar hur luftkvaliteten upp- levs är lufttemperatur, relativ fuktighet och luftföroreningar (partiklar). Kravet på luftkvalitet är normalt lägre i lokaler som används tillfälligt, till exempel förråd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 57.4, "y0": 489.8, "x1": 393.0, "y1": 540.2, "innehåll": "Ventilation 111 § Arbetsplatser inomhus ska ha ventilationssystem som bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat. De ska på ett effektivt sätt kunna 1. tillföra tillräcklig mängd uteluft, och 2. bortföra de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 23.4, "y0": 96.2, "x1": 344.9, "y1": 117.7, "innehåll": "Luftföringen ska ordnas så att föroreningar inte sprids mellan olika lokaler."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 48.9, "y0": 120.1, "x1": 359.1, "y1": 285.7, "innehåll": "Allmänna råd: Det kan vara nödvändigt med fläktsty d till- och frånluft för att få tillfredsställande luftkvalitet, temperatur, lufthastighet, renhet och fuktighet i alla utrymmen.  Föroreningar kan också tas om hand genom fil rering av partiklar eller gaser. Det ger möjlighet till en högre luftkvalitet än vad enbart ventilation ger.  Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 procent. Kontroll av luft- utbyteseffektiviteten kan ske med hjälp av spårgas.  Användningen av överluft hör till de faktorer som behöver tas hänsyn till vid bedömningen av föroreningsspridningen. Normalt ordnas överluft från rum med högre krav på luftkvalitet till sådana med lägre krav.  Det är lämpligt att ta fram en enklare information som beskriver för arbetstagarna hur ventilationen på arbetsplatsen fungerar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 23.4, "y0": 287.7, "x1": 359.0, "y1": 364.7, "innehåll": "Uteluft och tilluft 112 § Arbetsplatser inomhus ska, under den tid som arbete pågår, normalt kunna förses med 1. minst 7 liter uteluft per sekund och person, och 2. med ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och m² golvyta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 48.9, "y0": 367.1, "x1": 356.6, "y1": 436.7, "innehåll": "Allmänna råd: Det minsta flödet 7 liter per sekund och person gäller personer vid stillasittande arbete. Vid högre aktivitet kan flödet behöva ökas. Till- lägget 0,35 liter per sekund och m² förutsätter att byggnadsmaterial och inredning är valda för att minimera avgivningen av luftföroreningar. är detta inte fallet kan luftflödet behöva ökas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 23.4, "y0": 439.1, "x1": 359.1, "y1": 484.7, "innehåll": "113 § Tilluft till arbetsplatser inomhus ska vara så fri från luftföroreningar att hälsorisk inte uppkommer. Uteluftsintag ska placeras där uteluftens föroreningshalt och temperatur är lämplig, samt med hänsyn till föroreningskällors placering."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 48.9, "y0": 487.1, "x1": 359.1, "y1": 556.7, "innehåll": "Allmänna råd: För de ämnen som omfattas av luftkvalitetsförordningen (2010:477) bör luftföroreningshalten i tilluften till arbetsplatser inte vara högre än de miljökvalitetsnormer som anges där. I vissa färdigställda utrymmen i gruvor är detta inte möjligt. För färdigställda utrymmen i gruvor bör istället halten av kväveoxid och kvävedioxid i tilluften inte överstiga 1/5 av nivågränsvärdet.  Exempel på föroreningskällor som man behöver ta hänsyn till är trafi- kerade vägar, avluftsöppningar, kyltorn och spillvattenledningars luft- ningsledningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 57.4, "y0": 118.6, "x1": 340.4, "y1": 140.2, "innehåll": "114 § Luften ska tillföras på ett sådant sätt att drag inte uppstår."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 82.9, "y0": 142.6, "x1": 393.1, "y1": 188.2, "innehåll": "Allmänna råd: Vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 m/s. Högre lufthastigheter kan accepteras vid rörligt arbete eller vid högre lufttemperaturer."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 57.4, "y0": 190.2, "x1": 390.7, "y1": 352.7, "innehåll": "Kontroll och underhåll 115 § Arbetsgivaren ska se till att 1. nyinstallerade ventilationssystem kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk och att kontrollen dokumenteras, 2. ventilationssystem, och tillhörande kontrollsystem, kontrolleras och underhålls regelbundet, och att kontrollen och underhållet dokumenteras, och 3. dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, med tillhörande kontrollsystem, kontrolleras minst en gång per år, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 82.9, "y0": 355.1, "x1": 393.1, "y1": 436.7, "innehåll": "Allmänna råd: Om byggnaden omfattas av krav på obligatorisk ventila- tionskontroll enligt plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, OVK, uppfylls kraven på kontroll, och dokumentation av denna, i 115 § 1 och 115 § 2, om arbetsgivaren försäkrat sig om att obligatorisk ventila- tionskontroll utförts inom avsedd tid och har tillgång till den dokumen- terade kontrollen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 57.4, "y0": 438.7, "x1": 392.9, "y1": 488.7, "innehåll": "återluft 116 § Frånluft får endast återföras som återluft om luftkvaliteten i vistelsezonen kan hållas tillfredsställande. återluftsföring ska normalt kunna stängas av helt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 82.9, "y0": 491.1, "x1": 393.1, "y1": 560.7, "innehåll": "Allmänna råd: Vid projektering bör det undersökas om återluftsföring är lämplig med tanke på luftkvaliteten. Oavsiktlig återluftsföring, exem- pelvis den som kan ske i roterande värmeväxlare, bör minimeras genom att utforma ventilationssystemet med tryckförhållanden som motverkar att luftkvaliteten i vistelsezonen försämras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 23.4, "y0": 58.2, "x1": 358.9, "y1": 172.7, "innehåll": "Processventilation 117 § Där föroreningskällan så kräver ska det finnas processventilation. Den ska vara 1. effektiv, 2. utformad efter hur farlig luftföroreningen är, och 3. fast installerad vid arbetsplatser där processventilation behövs mer än tillfälligt, och där arbetet så medger. I annat fall ska mobilt utsug användas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 48.9, "y0": 175.2, "x1": 358.9, "y1": 244.7, "innehåll": "Allmänna råd: Processventilation kan innebära olika slag av inkapsling, till exempel dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, men också olika typer av punktutsug. även vattenånga från till exempel diskmaski- ner är en luftförorening som kan kräva processventilation. Mobila utsug kan till exempel behöva användas vid svetsning av större objekt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 23.4, "y0": 247.2, "x1": 359.2, "y1": 343.7, "innehåll": "118 § Om ett dragskåp, eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk, används för effektiv processventilation, ska det eller den ha 1. en lufthastighet in genom lucköppningen, som är tillräckligt hög för att ge tillräcklig skyddseffekt, under den tid då arbetet eller processen som avger luftföroreningar pågår, och 2. ett grundflöde, som ger en stabil strömningsbild in i skåpet eller bänken, under övrig tid."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 48.9, "y0": 346.2, "x1": 359.2, "y1": 427.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur ett dragskåps skyddseffekt kan bedömas finns i standarden SS-EN 14175-3:2004. Dragskåp – Del 3: Typprovning. Utgåva 1. I ett traditionellt dragskåp bör luftflödet genom lucköppningen vara minst 0,5 m/s. Motsvarande exempel för säkerhetsbänkar finn i standarden SS-EN 12469. Bioteknik – Prestandakriterier för mikrobio- logiska säkerhetsbänkar. Utgåva 1."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 23.4, "y0": 430.2, "x1": 359.0, "y1": 514.7, "innehåll": "119 § Ett fel i processventilationen, som medför att det uppstår ohälsosamma halter av luftföroreningar i vistelsezonen, ska kunna visas av ett kontrollsystem. Om föroreningarna kan orsaka livsfara eller allvarlig skada, ska kontrollsystemet även bestå av ett larm som är 1. akustiskt eller visuellt, och 2. utformat så att alla som använder lokalen kan uppfatta det."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 23.4, "y0": 517.2, "x1": 359.1, "y1": 550.7, "innehåll": "120 § Arbetsgivaren ska se till att larm från processventilation kontrolleras regelbundet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 57.4, "y0": 58.3, "x1": 393.0, "y1": 115.9, "innehåll": "121 § Frånluft från en luftförorenande process, hantering eller dylikt, får inte återföras som återluft eller cirkulationsluft, om den inte renas så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 82.9, "y0": 118.3, "x1": 393.1, "y1": 225.3, "innehåll": "Allmänna råd: Kravet att frånluft som återförs ska renas, så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena, kan innebära att de krav på tillförd uteluft som finns i 113 § uppfylls, och att halten för andra ämnen, förutom för kolmonoxid (CO), koldioxid (CO 2 ) och kvävedioxid (NO 2 ), bör vara lägre än 1/20 av nivågränsvärdet, där sådant finns. För kolmonoxid (CO) bör halten vara lägre än 1/2 av nivågränsvärdet, för koldioxid (CO 2 ) bör halten vara lägre än 1/5 av nivå- gränsvärdet och för kvävedioxid (NO 2 ) lägre än 1/10 av nivågränsvärdet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 57.4, "y0": 226.3, "x1": 393.0, "y1": 324.4, "innehåll": "122 § även om frånluften renas enligt 121 §, får den inte återföras via återluft eller cirkulationsluft om den innehåller 1. ämnen i grupp A eller B i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, 2. smittämnen i riskklass 4 och luftburna smittämnen i riskklass 3 i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker, eller 3. svetsrök från fast installerat utsug."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 57.4, "y0": 326.8, "x1": 393.0, "y1": 396.4, "innehåll": "123 § Om ett fel i reningens funktion kan medföra att skadliga halter av luftföroreningar uppstår i vistelsezonen, ska eventuellt genomsläpp av luftföro- reningar snabbt kunna konstateras, och arbetstagarna göras uppmärksamma på detta. Frånluften ska då föras till en annan reningsanordning eller direkt till det fria, eller så ska processen eller hanteringen stoppas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 57.4, "y0": 398.0, "x1": 393.0, "y1": 496.4, "innehåll": "Temperatur och klimat 124 § Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperatur och lufthastighet ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande. Omgivande ytor ska ha sådana temperaturer att strålningsasymmetri, det vill säga skillnad i värmestrålning till olika ytor, undviks. Om olika arbetsuppgifter sker i olika delar av en lokal, kan de behöva ha olika termiskt klimat."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 82.9, "y0": 498.8, "x1": 393.0, "y1": 532.4, "innehåll": "Allmänna råd: Bedömning av lämpligt termiskt klimat kan göras i enlighet med Folkhälsomyndighetens vägledning om temperatur inomhus, (FoHMFS 2014:17). Exempel på hur lämpligt klimat kan beräknas finns i standarden SS-EN 7730:2006. Ergonomi för den termiska miljön – Analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort. Utgåva 2. Om lufttemperaturen, vid lätt och stillasittande arbete, varaktigt avviker från 20-24 °C vintertid, och 20-26 °C sommartid, bör det termiska klimatet undersökas närmare."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 23.4, "y0": 154.6, "x1": 358.9, "y1": 215.2, "innehåll": "125 § En permanent arbetsplats ska ha skydd mot besvärande drag, om den är placerad nära en dörr eller en port till 1. det fria, eller 2. en lokal med väsentligt högre eller lägre temperatur."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 48.9, "y0": 217.6, "x1": 358.9, "y1": 251.2, "innehåll": "Allmänna råd: Lämpligt skydd kan vara vindfång, sluss, vädertätning eller luftridå."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 23.4, "y0": 253.6, "x1": 359.1, "y1": 311.2, "innehåll": "126 § Om det av produktionstekniska skäl inte är möjligt att skapa ett lämp- ligt termiskt klimat i hela lokalen, ska ett lämpligt klimat eftersträvas i de delar av lokalen där arbete huvudsakligen bedrivs. Om detta inte kan ordnas, ska arbetsgivaren vidta andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 48.9, "y0": 313.6, "x1": 359.1, "y1": 419.2, "innehåll": "Allmänna råd: Produktionstekniska skäl kan till exempel vara hantering av livsmedel och metallsmältor. Exempel på åtgärder kan vara arbetsrotation till arbete i lämpligt klimat eller användning av skydds- kläder. Exempel på hur erforderlig skyddsklädsel, samt lämplig längd på arbetspass, kan beräknas vid arbete i kylda lokaler, finns i standarden SS-EN ISO 11079:2007. Ergonomi för den termiska miljön – Bestämning och bedömning av termisk belastning i kyla med hjälp av rekommenderad beklädnadsisolation (IREQ) samt lokala avkylningseffekter. Utgåva 1."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 23.4, "y0": 421.2, "x1": 359.0, "y1": 483.2, "innehåll": "Arbete i stark värme 127 § Arbetsgivare ska planera, bedriva och följa upp arbete som kan med- föra risk för skadlig inverkan av värme, så att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex i bilaga 1 till dessa föreskrifter inte överskrids."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 23.4, "y0": 485.6, "x1": 358.9, "y1": 570.0, "innehåll": "128 § Arbetsgivare ska se till att arbete inte utförs som ensamarbete om det 1. leder till en hög värmebelastning, som är ofrånkomlig på grund av arbetets art, och 2. medför en risk att överskrida det högsta tillåtna värdet för tidsvägt värmeindex."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 58.3, "x1": 392.9, "y1": 115.9, "innehåll": "129 § Arbetsgivaren ska se till att inget arbete, som medför risk för att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex överskrids, utförs innan arbetstagare har värmetränat. Värmeträning ska ske genom stegvis ökning av den dagliga arbetstiden i värme."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 118.3, "x1": 393.0, "y1": 163.9, "innehåll": "130 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning i form av speciella värmeskyddskläder används, då överskridande av tidsvägt värmeindex eller brännskada inte kan hindras med andra åtgärder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 165.8, "x1": 393.3, "y1": 227.9, "innehåll": "Arbete i kylda livsmedelslokaler 131 § Arbetsgivare ska ordna arbetet i kylda livsmedelslokaler så att nedkylning av händerna, genom kontakt med frysta eller kylda varor eller förpackningar, förebyggs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 230.3, "x1": 390.6, "y1": 263.9, "innehåll": "132 § Vid styckning av kött ska arbetsgivaren se till att temperaturen i snitt- stället hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 82.9, "y0": 266.3, "x1": 390.4, "y1": 287.8, "innehåll": "Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 290.3, "x1": 390.5, "y1": 323.9, "innehåll": "133 § Vid arbete i kylda livsmedelslokaler ska arbetsgivaren se till att luft- temperaturen hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 82.9, "y0": 326.3, "x1": 390.4, "y1": 347.9, "innehåll": "Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 350.3, "x1": 393.1, "y1": 467.9, "innehåll": "134 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning, till skydd mot avkylning under arbetet, används.  Kläder och handskar som används till skydd mot kyla ska bäras under sådana skyddskläder, handskar och annan utrustning som används av livs- medelshygieniska skäl.  Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder personlig skyddsutrust- ning, till skydd mot skär- och stickskador, vid styckningsarbete.  Om det behövs ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna även använder annan personlig skyddsutrustning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 57.4, "y0": 469.5, "x1": 393.0, "y1": 543.9, "innehåll": "Dagsljus och annan belysning 135 § Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 48.9, "y0": 58.3, "x1": 356.6, "y1": 91.9, "innehåll": "Allmänna råd: Belysningsstyrkorna i angränsande utrymmen bör balan- seras så att ljus-/mörkerseendet bibehålls."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 23.4, "y0": 94.3, "x1": 359.0, "y1": 214.1, "innehåll": "136 § Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att man tagit hänsyn till 1. belysningsstyrka, 2. färgåtergivning anpassad till verksamheten, 3. besvärande flimmer, 4. bländfrihet, 5. ljusfördelning, och 6. kontraster."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 48.9, "y0": 204.1, "x1": 358.9, "y1": 295.9, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på riktvärden för belysningsstyrkor och för begränsning av bländning finns beskrivna för olika typer av arbetsplatser i standarderna SS-EN 12464-1:2011. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus. Utgåva 2 och SS-EN 12464-2:2014. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2: Arbetsplatser utomhus. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 23.4, "y0": 295.3, "x1": 358.8, "y1": 403.9, "innehåll": "137 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att 1. varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller 2. verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dags- ljus och utblick."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 48.9, "y0": 406.3, "x1": 359.1, "y1": 451.9, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och ut- blick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 23.4, "y0": 454.3, "x1": 359.1, "y1": 499.9, "innehåll": "138 § Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 48.9, "y0": 502.3, "x1": 359.0, "y1": 547.9, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, kyl- och frysrum samt arbetsplatser med rörliga maskindelar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 58.2, "x1": 392.7, "y1": 108.6, "innehåll": "Vatten och avlopp 139 § Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade enligt bilaga 3, så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 111.1, "x1": 392.9, "y1": 156.6, "innehåll": "140 § Vid duschar, och andra aerosolskapande installationer, ska varmvatten- systemet vara utformat och tempererat så att risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier förhindras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 82.9, "y0": 159.1, "x1": 393.1, "y1": 216.6, "innehåll": "Allmänna råd: Andra aerosolskapande installationer kan till exempel vara befuktningsanläggningar.  Regler för utformning av varmvattensystem vid duschar, i syfte att undvika legionellatillväxt, finns i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 219.1, "x1": 392.8, "y1": 264.6, "innehåll": "141 § Golv, som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning, ska normalt ha golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 267.1, "x1": 393.0, "y1": 324.6, "innehåll": "142 § över golvgropar, och större golvrännor där gångtrafik förekommer, ska det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 82.9, "y0": 327.1, "x1": 393.0, "y1": 360.6, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 362.2, "x1": 367.1, "y1": 427.6, "innehåll": "Buller 143 § Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till 1. den verksamhet som bedrivs, och 2. arbetstagarnas förutsättningar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 57.4, "y0": 430.1, "x1": 393.2, "y1": 475.6, "innehåll": "Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 82.9, "y0": 478.1, "x1": 393.1, "y1": 547.6, "innehåll": "Allmänna råd: Ytterligare regler om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller. Regler om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 23.4, "y0": 58.3, "x1": 359.2, "y1": 91.9, "innehåll": "144 § Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt möjligt, med avseende på bulleralstring och bulleröverföring."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 48.9, "y0": 94.3, "x1": 358.7, "y1": 127.9, "innehåll": "Allmänna råd: Regler om ljud från installationer för vissa lokaltyper finn i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 23.4, "y0": 129.5, "x1": 358.9, "y1": 191.9, "innehåll": "El 145 § Elinstallationer ska vara utförda så att risk för brand, explosion eller elektrisk fara undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så att användningen medger god arbetsmiljö."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 48.9, "y0": 194.3, "x1": 359.0, "y1": 275.9, "innehåll": "Allmänna råd: Elektrisk fara innebär risk för strömgenomgång (ström genom kroppen). Ytterligare bestämmelser om utförande, skötsel och underhåll av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Arbetsplatser där exponering för elektro- magnetiska fält förekommer behandlas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om elektromagnetiska fält."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 23.4, "y0": 283.5, "x1": 358.9, "y1": 353.9, "innehåll": "Säkerhet Skydd mot våld och hot 146 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 48.9, "y0": 356.3, "x1": 359.0, "y1": 493.4, "innehåll": "Allmänna råd: Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbets- miljön innehåller regler om larm för att tillkalla hjälp.  Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att • det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen, • det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen, • det är möjligt att överblicka lokalerna, • lokalen inte innehåller gömda skrymslen, och • det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar ytterdörren."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 23.4, "y0": 499.0, "x1": 285.7, "y1": 550.9, "innehåll": "Skydd mot fall 147 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för fall 1. till lägre nivå, 2. från samma nivå genom att man halkar eller snubblar, och 3. till bassänger, kar och liknande anordningar, vars innehåll innebär särskild fara, minimeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 82.9, "y0": 120.1, "x1": 393.1, "y1": 189.7, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur risken för fall kan minimeras är skyddsräcken och skyddstäckning samt att öppningar i golv så långt som möjligt undviks, framförallt i närheten av platser där arbetstagare passerar eller utför arbete. I vissa fall kan avspärrning vara tillräckligt. Skydd mot fall från samma nivå berörs bland annat i paragrafer om golv, förbindelseleder och underhåll."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 57.4, "y0": 192.1, "x1": 393.0, "y1": 261.7, "innehåll": "148 § Plattformar, avsatser, trappor, balkonger, förbindelsebryggor, ramper, öppna bassänger eller kar, större nivåskillnader och liknande, samt öppningar i golv och väggar, ska normalt ha skyddsräcke, om de inte avgränsas av väggar. Det ska finnas skydd som hindrar att man oavsiktligt beträder ytor med låg bärighet, såsom glas- och plastytor."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 57.4, "y0": 264.1, "x1": 380.2, "y1": 285.7, "innehåll": "149 § En fast stege som är högre än 6 meter ska ha skydd som hindrar fall."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 57.4, "y0": 288.1, "x1": 392.9, "y1": 386.2, "innehåll": "150 § Om det är möjligt från godshanteringssynpunkt ska det finnas avkör- ningsskydd vid kanter där det finns risk för att fordon störtar ned. Avkörnings- skydden ska vara 1. minst 0,3 meter höga, 2. varningsmarkerade, och 3. utförda så att de hindrar att fordon störtar ned om de körs eller glider mot skydden oavsiktligt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 57.4, "y0": 388.2, "x1": 392.9, "y1": 438.2, "innehåll": "Skyddsräcken 151 § Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det begränsar risken att falla över, genom eller under räcket och, när det behövs, inte går att klättra på."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 82.9, "y0": 440.6, "x1": 393.3, "y1": 546.2, "innehåll": "Allmänna råd: För att ett skyddsräcke ska begränsa fallrisken bör det vara minst 1,1 meter högt. I trappor räcker det normalt med 0,9 meter högt räcke, om det inte finns risk att falla mer än 3,0 meter.  Utomhus behöver hänsyn tas till snöförhållandena, så att räckeshöjden är tillräcklig även då underlaget är snö.  Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska räcken i utrymmen där barn kan vistas utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 23.4, "y0": 58.3, "x1": 358.7, "y1": 103.9, "innehåll": "152 § Ett skyddsräcke ska vara dimensionerat så att det håller för den belast- ning som det kan bli utsatt för. Räcket ska normalt vara fast. Om man kan ta loss, fälla eller vrida räcket, ska det lätt kunna återföras till skyddsläget och säkras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 23.4, "y0": 109.5, "x1": 358.9, "y1": 159.9, "innehåll": "Skydd mot ras 153 § Arbetsplatser ska vara utformade så att föremål inte kan falla ned och skada arbetstagare."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 23.4, "y0": 162.3, "x1": 358.9, "y1": 195.9, "innehåll": "154 § Ytterdörrar och portar ska normalt ha skydd mot snöras och fallande istappar."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 48.9, "y0": 198.3, "x1": 330.9, "y1": 219.9, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på skydd är skyddstak och snörasskydd."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 23.4, "y0": 221.5, "x1": 359.0, "y1": 271.9, "innehåll": "Skydd mot sammanstötning med glasytor 155 § Genomsynliga dörrar, portar och väggpartier ska, där det behövs, vara tydligt markerade så att de är lätta att upptäcka."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 48.9, "y0": 274.3, "x1": 354.3, "y1": 295.9, "innehåll": "Allmänna råd: Regler om glas finns även i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 23.4, "y0": 297.5, "x1": 359.0, "y1": 359.9, "innehåll": "Skydd mot skärskador 156 § Om det finns risk för att arbetstagarna kommer i kontakt med glasytor på ett sådant sätt att de kan splittras, ska glasytorna antingen förses med skydd eller vara så utförda att skärskador undviks."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 48.9, "y0": 362.3, "x1": 359.1, "y1": 419.9, "innehåll": "Allmänna råd: Glasytor i dörrar och väggpartier i skolor bör vara gjorda av härdat eller laminerat glas, om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter. Regler om glas i byggnader finns även i Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 23.4, "y0": 421.5, "x1": 359.2, "y1": 483.9, "innehåll": "Skydd mot köldskador och brännskador 157 § Kalla eller heta ytor och installationer ska vara placerade och utformade så att köldskador eller brännskador undviks. De ska vara isolerade eller ha skydd mot oavsiktlig beröring, om det behövs för att förhindra skada."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 48.9, "y0": 486.3, "x1": 359.1, "y1": 555.9, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på hur risken för brännskador och köldskador kan bedömas finns i standarderna SS-EN ISO 13732-1:2008. Metoder för bedöm- ning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 1: Varma ytor. Utgåva 2 respektive SS-EN ISO 13732-3:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 2: Kalla ytor. Utgåva 2."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 58.3, "x1": 393.0, "y1": 103.9, "innehåll": "158 § Vid arbetsplatser, där det finns särskilt stor risk för brännskador, ska det i anslutning till arbetsplatsen finnas tillgång till tempererat vatten i tillräcklig omfattning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 105.5, "x1": 393.2, "y1": 208.4, "innehåll": "Skydd mot instängning 159 § Skydd mot instängning ska finnas i lokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker vid instängning. När instängning innebär en allvarlig hälsorisk, ska det finnas en ljus- och ljudsignalanordning som är 1. tillförlitlig, 2. inifrån lätt åtkomlig, och 3. synlig."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 210.8, "x1": 393.2, "y1": 268.4, "innehåll": "\\\"Den ska vara placerad cirka 0,5 meter över golv. Signalerna ska nå en plats där de säkert kan uppmärksammas. Signalanordningen ska vara märkt \\\"Nödsignal\\\". Dörrar till kyl- och frysrum ska enkelt kunna öppnas inifrån.\\\""}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 82.9, "y0": 270.8, "x1": 393.1, "y1": 328.4, "innehåll": "Allmänna råd: Exempel på lokaler som innebär en allvarlig hälsorisk, för den som blir instängd, är kyl- och frysrum där temperaturen är under -5 °C och ouppvärmda bodar. I bilaga 2.9 finns krav på säker reserv- tillförsel av energi till signaler vid strömavbrott."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 330.8, "x1": 393.1, "y1": 364.4, "innehåll": "160 § Arbetsgivaren ska se till att larm från kyl- och frysrum kontrolleras regelbundet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 366.0, "x1": 393.3, "y1": 482.4, "innehåll": "Nöddusch och ögonspolning 161 § En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter där det finns risk för 1. översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna, 2. brand i kläderna, 3. brand i hår eller skägg, eller 4. brännskada."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 57.4, "y0": 484.8, "x1": 393.1, "y1": 542.4, "innehåll": "Vägen till nödduschen får inte vara blockerad. Nödduschen ska vara lätt att utlösa både av stående och krypande person, och den ska ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska normalt vara tempererat."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 23.4, "y0": 58.3, "x1": 359.0, "y1": 151.9, "innehåll": "162 § Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador, ska det finnas en lättåtkomlig ögon- spolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad.  Vid behov ska det finnas kompletterande utrustning med ögonspolnings- vätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs. Spolvätskan ska vara tempererad, och finnas i den mängd som risken kräver. Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 23.4, "y0": 154.3, "x1": 358.9, "y1": 199.9, "innehåll": "163 §  Arbetsgivaren ska se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar kontrolleras minst en gång per halvår, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 23.4, "y0": 207.5, "x1": 359.1, "y1": 297.9, "innehåll": "Skyltar och signaler 164 § Arbetsgivaren ska se till att det på arbetsplatser, i tillräcklig omfattning, finns skyltar, märkning och signaler, enligt kraven i dessa föreskrifter med bilagorna 2–9. Skyltar, märkning och signaler ska användas då riskerna inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder. Områden där särskild risk finns, ska alltid vara tydligt markerade."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 23.4, "y0": 300.3, "x1": 358.9, "y1": 345.9, "innehåll": "165 § Arbetsgivare ska, där det behövs för säkerheten, även se till att märk- ning, skyltar och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik används inom fabriksområden eller motsvarande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 23.4, "y0": 348.3, "x1": 359.1, "y1": 434.4, "innehåll": "166 § Arbetsgivare ska se till att arbetstagarna får information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen, och som har betydelse för hälsa och säkerhet. Informationen och instruktionen ska 1. förklara vad skyltar, märkning och signalering betyder, 2. instruera hur man ska uppträda med anledning av dem, och 3. informera om vilka särskilda åtgärder de ska leda till."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 84.2, "x1": 393.1, "y1": 252.1, "innehåll": "Om klimatfaktorerna är olika på olika höjd över golvet, ska WBGT bestäm- mas som ett medelvärde för mätpunkter i fotleds-, midje- och huvudhöjd; 0,1 meter, 1,1 meter och 1,7 meter över golv. Värmeindex för det aktuella arbetet ska bestämmas som ett tidsvägt medelvärde (WBGT vägt ) för en timmes representativt arbete. Om de yttre förhållandena på arbetsplatsen inte ändras, och arbetet fortgår under minst en timme, räcker det med en mätning av WBGT. Det tidsvägda medelvärdet (WBGT vägt ) för en timmes representativt arbete blir då lika med detta värde. Om förhållandena under arbetspasset ändras, så att WBGT påverkas till exempel genom att den arbetande växlar mellan olika arbetsuppgifter, krävs en mätning av WBGT för var och en av de olika situationerna för att bestämma WBGT vägt . WBGT vägt beräknas sedan enligt formeln nedan."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 393.3, "x1": 393.0, "y1": 467.7, "innehåll": "1.2 Mätningarnas genomförande Värmeindex ska bestämmas med den berörda arbetstagaren närvarande och sysselsatt i sitt vanliga arbete. Om inte detta är möjligt av mättekniska skäl, ska bestämningen göras på den plats där arbetet vanligen utförs och under så likartade förhållanden som möjligt."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 57.4, "y0": 469.3, "x1": 393.0, "y1": 531.7, "innehåll": "1.3 Högsta tillåtna värden för tidsvägt värmeindex. När högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex (WBGT vägt ) ska bestämmas, bestäms först någon av aktivitetsklasserna 0–4 (kolumn 1) i Tabell 1. Det görs med hjälp av antingen arbetstyngd eller effektutveckling i det aktuella arbetet"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 23.4, "y0": 84.2, "x1": 359.2, "y1": 249.7, "innehåll": "(kolumnerna 2 eller 3) och därefter utifrån om personen genomgått värme- träning eller ej (kolumnerna 5 eller 6).  Om arbetets intensitet ändras under arbetspasset, ska ett tidsvägt medelvärde för arbetsintensiteten bestämmas och användas som ingångsvärde i tabellen. Om arbetsintensiteten är lika under hela arbetspasset, blir den tidsvägda arbets- intensiteten lika med detta värde. Det tidsvägda medelvärdet för arbetsintensiteten bestäms på samma sätt som WBGT vägt ovan. Om arbetsintensiteten bestämts med hjälp av arbetstyngd (aktivitetsklass) ska medelvärdet av effektutvecklingen för respektive aktivi- tetsklass (kolumn 4) användas för att beräkna det tidsvägda medelvärdet. Vid svårigheter med valet mellan två kategorier av arbete, ska den högre aktivitets- klassen väljas eller, om ingen bedömning överhuvudtaget är möjlig, den högsta aktivitetsklassen."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 83.3, "x1": 393.1, "y1": 189.7, "innehåll": "Bilaga 2. Allmänna krav för skyltar, märkning och signaler. 2.1 Allmänt I de situationer och för den information som anges i bilagorna 2–9 till dessa föreskrifter får endast sådana skyltar, sådan märkning och sådana signaler som anges i bilagorna användas.  Skyltar, märkning och signaler för hälsa och säkerhet får endast användas för de ändamål som anges i dessa föreskrifter."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 82.9, "y0": 192.1, "x1": 393.0, "y1": 261.7, "innehåll": "Allmänna råd: även skyltar utformade enligt SS-EN ISO 7010:2012 Graphical symbols – Safety colours and safety signs – Registered safety signs. Utgåva 1, uppfyller normalt kraven. I de fall skyltar för ett visst ändamål inte finns i bilagor till dessa föreskrifter, bör i första hand skyltar enligt standard SS-EN ISO 7010:2012, inklusive tillägg, användas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 263.3, "x1": 393.0, "y1": 385.6, "innehåll": "2.2 Permanenta skyltar och signaler Permanenta skyltar ska användas för förbud, varning och påbud samt för att märka ut väg till utrymningsväg, utrymningsvägar samt utrustning för första hjälpen. Permanent märkning med skyltar, tejp eller färg ska användas för att visa placering och typ av brandredskap.  Varaktig märkning med färg eller skyltar ska användas för att märka ut platser där det finns risk för fall eller kollision med föremål eller hinder.  Varaktig märkning med färg eller tejp ska användas för att märka ut gång- och transportleder."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 387.3, "x1": 393.1, "y1": 473.7, "innehåll": "2.3 Tillfälliga skyltar och signaler Ljus- eller ljudsignalering eller talat meddelande ska användas för att signalera fara, uppmana till särskilt beteende eller utrymning. Möjligheter att alternera eller kombinera märkning och signaler anges i punkt 2.4.  Handsignaler eller talat meddelande ska användas när det behövs för att vägleda personer som utför farliga eller riskfyllda arbetsmoment."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 57.4, "y0": 475.3, "x1": 390.6, "y1": 549.6, "innehåll": "2.4 Kombination av märkning och signalering. Om effekten är lika kan följande alternativ fritt väljas: • En färg eller skylt vid markering av platser med hinder eller nivåskillnader. • Ljud- eller ljussignalering eller talat meddelande. • Handsignalering eller talat meddelande."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 57.4, "y0": 83.7, "x1": 390.7, "y1": 252.6, "innehåll": "2.6 Uppfattbarhet Skyltar, märkning eller signalering får inte störas genom något av följande: 1. Närvaro av annan signalkälla av samma slag som kan påverka synligheten eller hörbarheten. 2. Alltför många skyltar och signaler placerade för nära varandra. 3. Samtidig användning av två ljussignaler som kan förväxlas. 4. Användning av en ljussignal i närheten av en liknande ljuskälla. 5. Användning av två ljudsignaler samtidigt. 6. Användning av ljudsignal, där starkt bakgrundsbuller förekommer. 7. Dålig utformning, otillräckligt antal, felaktig placering, eftersatta reparationer eller felaktiga funktionssätt på skyltning, märkning och signaler."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 57.4, "y0": 254.2, "x1": 393.2, "y1": 304.6, "innehåll": "2.7 Underhåll Skyltar och signalanordningar ska underhållas, kontrolleras, repareras och rengöras så att de behåller sin funktion och kvalitet."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 57.4, "y0": 306.2, "x1": 392.9, "y1": 356.6, "innehåll": "2.8 Antal och placering Antalet skyltar och signalanordningar och deras placering ska anpassas till omfattningen av faran eller risken inom området."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 57.4, "y0": 358.2, "x1": 393.0, "y1": 420.6, "innehåll": "2.9 Skyltar med energitillförsel Skyltar och signaler som kräver någon form av energitillförsel ska vara utrustade med säker reservtillförsel som fungerar under tillräcklig tid vid strömavbrott om inte faran bortfaller då strömtillförseln bryts."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 57.4, "y0": 422.2, "x1": 393.0, "y1": 484.6, "innehåll": "2.10 Start av signalering När en ljus- och ljudsignal sätts igång ska detta ange att en aktivitet startar. Signalerna ska fungera så länge aktiviteten pågår. Ljus- och ljudsignaler ska åter kunna fungera omedelbart efter användning."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 57.4, "y0": 486.2, "x1": 390.6, "y1": 536.6, "innehåll": "2.11 Kontroll Ljus- och ljudsignalerna ska kontrolleras innan de tas i bruk och därefter regel- bundet, så att de fungerar på avsett sätt och fyller sitt syfte."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 23.4, "y0": 83.7, "x1": 361.1, "y1": 146.1, "innehåll": "2.12 Hörsel- och synskadade Om arbetstagarnas hörsel eller syn är nedsatt, till exempel beroende på att de använder personlig skyddsutrustning, ska varselsystemen kompletteras eller bytas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 23.4, "y0": 147.7, "x1": 358.9, "y1": 210.1, "innehåll": "2.13 Lagring av farliga ämnen Regler för hur områden, lokaler eller inhägnader som används för lagring av betydande mängder farliga ämnen eller blandningar ska skyltas finns i rbets- miljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 57.4, "y0": 83.3, "x1": 393.2, "y1": 263.7, "innehåll": "Bilaga 3. Skyltar 3.1 Utförande Förbuds-, varnings- och påbudsskyltar, vägledande markeringar, brandred- skapsskyltar och skyltar för utrustning för första hjälpen ska ha den form och färg som anges i punkt 3.3.  Symbolerna ska vara så enkla som möjligt och endast innehålla nödvändiga detaljer. De använda symbolerna får avvika något i förhållande till vad som anges i punkt 3.3, förutsatt att de återger samma innehåll och inte förvillar budskapet.  Skyltar ska vara utförda av slagtåligt material med god beständighet med tanke på omgivande miljö.  Skyltars dimensioner samt färg- och ljustekniska egenskaper ska väljas så att skyltarna blir lätta att upptäcka och förstå."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 82.9, "y0": 266.1, "x1": 392.8, "y1": 299.7, "innehåll": "Allmänna råd: Efterlysande skyltar bör vara utformade så att de behåller sin färg, även då de inte är belysta."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 57.4, "y0": 301.3, "x1": 393.2, "y1": 423.7, "innehåll": "3.2 Användning Skyltar ska så långt möjligt installeras på lämplig höjd och i ett läge som passar siktlinjen och tar hänsyn till eventuella hinder. Skyltarna ska placeras antingen vid ingången till ett riskområde eller i omedelbar närhet av en särskild fara eller särskilt föremål. De ska också placeras på en plats med bra ljusförhållanden och som är lätt att se och nå.  Efterlysande färger, reflekterande material eller artificiell belysning ska användas där dagsljuset är otillräckligt. Skyltar ska avlägsnas när de inte längre behövs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 48.9, "y0": 376.2, "x1": 359.2, "y1": 433.7, "innehåll": "\\\"Allmänna råd: Tilläggsskylt för skylten \\\"Andra brandskyddsanordningar eller brandskyddsutrustningar\\\" kan till exempel vara brandventilation, branddörr, röklucka och brandfilt. Skylten är främst avsedd för räddnings - tjänsten.\\\""}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 57.4, "y0": 83.3, "x1": 393.0, "y1": 161.6, "innehåll": "Bilaga 4. Märkning av brandbekämpningsutrustning. Brandbekämpningsutrustning ska märkas med röd färg och dess placering ska anges med särskild skylt eller genom att förvaringsplatserna eller ingångarna till dem ges röd färg. Färgen ska täcka så stor yta att utrustningen lätt kan observeras."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 22.4, "y0": 83.3, "x1": 361.1, "y1": 215.7, "innehåll": "Bilaga 5. Märkning av hinder, farliga områden, gång- och transportleder. 5.1 Märkning av hinder och farliga områden rbetsområden dit anställda har tillträde under sitt arbete och där det finns risk för kollision med hinder, fallrisk eller risk för fallande föremål ska markeras med gul/svart eller röd/vit randiga fält. Märkningen ska anpassas till riskområdets storlek.  Den gul/svarta eller röd/vita markeringen ska vara snedstreckad i cirka 45 grader med ungefär lika breda fält."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 23.4, "y0": 301.3, "x1": 359.0, "y1": 411.7, "innehåll": "5.2 Märkning av gång- och transportleder Där det behövs ska leder för fordonstrafik inomhus vara tydligt markerade med obrutna linjer i väl synlig färg, helst vit eller gul, som valts med hänsyn till underlagets färg.  Linjerna ska placeras så att de visar det nödvändiga säkerhetsavståndet mellan fordon och hinder eller gående.  Permanenta gång- och transportleder utomhus ska om det behövs markeras på samma sätt om inte trottoarer eller avskärmningar finns"}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 57.4, "y0": 83.3, "x1": 393.0, "y1": 225.6, "innehåll": "Bilaga 6. Ljussignaler och genomlysta skyltar. 6.1 Utförande En ljussignal eller en genomlyst skylt ska ha en kontrast som är anpassad till omgivningen och till de aktuella arbetsförhållandena. Den får varken blända eller vara svår att upptäcka.  Ljussignalen eller den genomlysta skylten ska vara enfärgad eller visa en kombination av en symbol och en bakgrund. Färgen ska överensstämma med tabellen i bilaga 2, punkt 5.  Om signalen eller skylten innehåller en symbol ska den uppfylla kraven i bilaga 3."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 57.4, "y0": 227.3, "x1": 393.1, "y1": 337.7, "innehåll": "6.2 Särskilda regler för användning av ljussignaler. Om en ljussignal eller en genomlyst skylt kan avge såväl fast som blinkande sken ska blinkande sken ange en högre risk eller ett mer akut behov av åtgärd än ett fast sken. Blinkningarnas längd och frekvens ska vara sådana att • budskapet uppfattas på avsett sätt, och • varje risk för förväxling med andra signaler eller skyltar med blinkande eller fast sken undviks."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 57.4, "y0": 340.1, "x1": 392.9, "y1": 397.6, "innehåll": "Om en ljussignal eller en blinkande skylt används i stället för eller tillsammans med en ljudsignal ska dessa synkroniseras.  Anordningar för blinkande signaler eller skyltar som används vid allvarlig fara, ska ägnas särskild tillsyn eller utrustas med reservlampa."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 23.4, "y0": 83.3, "x1": 356.7, "y1": 201.7, "innehåll": "Bilaga 7. Ljudsignaler 7.1 Utförande Ljudsignaler ska • ha en ljudnivå som klart överstiger bakgrundsbullret, så att de hörs väl utan att vara onödigt höga eller smärtsamma, • vara lätta att känna igen, särskilt ifråga om impulslängd och tidsintervall mellan impulserna eller grupperna av impulser, samt skilja sig klart från andra ljudsignaler och bakgrundsbuller."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 23.4, "y0": 204.1, "x1": 359.1, "y1": 249.7, "innehåll": "Om en signalanordning kan avge såväl fast som växlande ton ska växlande ton användas för att ange en högre risk eller ett mer akut behov av åtgärd än en fast ton."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 23.4, "y0": 251.3, "x1": 268.1, "y1": 289.7, "innehåll": "7.2 Fastställda signaler En utrymningssignal ska vara kontinuerlig utan avbrott."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 57.4, "y0": 83.3, "x1": 393.1, "y1": 213.7, "innehåll": "Bilaga 8. Talade meddelanden 8.1 Utförande Talade meddelanden ska lämnas i form av korta satser, fraser, ordgrupper eller enstaka ord, ibland i fastställd form.  Talade meddelanden ska vara så korta, enkla och tydliga som möjligt. Talaren ska ha sådan förmåga att uttrycka sig och lyssnaren sådan förmåga att höra att den talade anvisningen kan uppfattas.  Talade meddelanden får framföras direkt eller indirekt, genom mänsklig eller syntetisk röst."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 57.4, "y0": 215.3, "x1": 393.2, "y1": 301.6, "innehåll": "8.2 Särskilda regler vid talade meddelanden. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna behärskar det använda språket så att de kan uttala och förstå den talade anvisningen och därmed uppträda på avsett sätt.  Om ett talat meddelande används i stället för eller tillsammans med hand- signalering ska fastställda former för sådan signalering användas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 23.4, "y0": 83.3, "x1": 359.1, "y1": 237.7, "innehåll": "Bilaga 9. Handsignaler 9.1 Utförande Handsignaler ska vara exakta och enkla samt bestå av stora rörelser som är lätta att utföra och förstå och som klart skiljer sig från andra signaler. Om båda armarna används samtidigt ska de röras symmetriskt och avse ett enda tecken. Om tecknen uppfyller dessa krav, får de avvika något från de tecken som avbildas i punkt 9.4 eller göras mer detaljerade. Betydelsen och uppfattbarheten ska dock vara likvärdiga.  Signalschemat som anges nedan kan kompletteras vid behov, till exempel för speciella arbetsmoment.  även signalscheman för arbete med tornkranar, mobilkranar och hamnkranar i svensk standard får användas."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 48.9, "y0": 240.1, "x1": 359.0, "y1": 297.7, "innehåll": "\\\"Allmänna råd: I Sverige är praxis vid teckengivning i byggbranschen och vid hamnarbete att använda tecknen för \\\"stopp\\\" och \\\"hastigt stopp\\\" enligt signalscheman i standarden SS-ISO 16715:2016. Lyftkranar – Handsignaler vid användande av lyftkranar. Utgåva 1.\\\""}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 23.4, "y0": 299.3, "x1": 359.1, "y1": 409.6, "innehåll": "9.2 Särskilda regler för handsignaler Arbetsgivaren ska se till att den som utför tecknen, nedan kallad signalman, använder rörelserna för att ge manövreringsanvisningar till teckenmottagaren, nedan kallad operatören. Arbetsgivaren ska se till att signalmannen • kan se och kontrollera alla manövrer utan att utsätta sig för fara, och • uteslutande ägnar sig åt att dirigera manövrer och upprätthålla säkerheten för de arbetstagare som berörs."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 23.4, "y0": 412.1, "x1": 358.9, "y1": 481.7, "innehåll": "Om signalmannen inte kan se och kontrollera alla manövrer ska ytterligare signalmän anlitas.  Arbetsgivaren ska se till att operatören avbryter den pågående manövern och ber om ytterligare instruktioner om operatören inte på ett säkert sätt kan genomföra manövern."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 57.4, "y0": 83.7, "x1": 390.5, "y1": 157.1, "innehåll": "9.3 Utrustning Arbetsgivaren ska se till att 1. operatören kan känna igen signalmannen utan svårighet, och 2. signalmannen bär ett eller flera igenkänningstecken, till exempel jacka, hjälm, manschetter eller använder signalspade."}
{"titel": "Arbetsplatsens utformning - AFS 2020:1", "filnamn": "arbetsplatsens-utformning-afs2020-1.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 57.4, "y0": 159.6, "x1": 393.0, "y1": 193.1, "innehåll": "Igenkänningstecknen ska ha samma klara färger och uteslutande användas av signalmän."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.3, "y0": 346.5, "x1": 431.5, "y1": 409.1, "innehåll": "1 § Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till kravet i 8 kap. 12 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.0, "y0": 404.2, "x1": 434.3, "y1": 587.6, "innehåll": "Allmänt råd Vad som är allmän plats framgår av detaljplaner. Av definitionen i 1 kap. 4 § PBL framgår att en allmän plats är en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Med område för andra anläggningar än byggnader avses ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för sådana anläggnin- gar och mark som ligger i direkt anslutning till anläggningarna och behövs för att de ska kunna användas för avsett ändamål. Exempel på områden för andra anläggningar än byggnader kan vara fritidsområden, nöjesparker, djurparker, golfbanor, skidbackar med liftar, campingplatser, småbåtshamn- ar, friluftsbad, parkeringsplatser utomhus och begravningsplatser. Av 8 kap. 12 § PBL framgår att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hän- syn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.3, "y0": 588.2, "x1": 422.1, "y1": 625.5, "innehåll": "Föreskrifterna och de allmänna råden i 6–16 §§ gäller om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.0, "y0": 620.6, "x1": 407.6, "y1": 677.5, "innehåll": "Allmänt råd Bergiga partier med stora höjdskillnader kan vara exempel på delar av platser och områden där det med hänsyn till terrängen är orimligt att föreskrifterna gäller fullt ut."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.1, "y0": 110.1, "x1": 477.2, "y1": 178.5, "innehåll": "Föreskrifter 2 § Föreskrifterna gäller – när en allmän plats nyanläggs, – när ett område för andra anläggningar än byggnader nyanläggs."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.1, "y0": 185.3, "x1": 534.6, "y1": 329.7, "innehåll": "De allmänna råden 3 § De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämp- ningen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det står dock den enskilde fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Allmänt Råd och är tryckta med mindre och indragen text."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.1, "y0": 336.4, "x1": 515.5, "y1": 404.9, "innehåll": "Terminologi 4 § Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994 , TNC 95."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.1, "y0": 411.7, "x1": 531.6, "y1": 505.4, "innehåll": "Dimensionering 5 § När det i denna författning anges att platser eller områden ska vara använd- bara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga avses att de ska vara användbara såväl för personer med större utomhusrullstol, med manuell rullstol eller med rollator för utomhusanvändning som för personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.8, "y0": 500.5, "x1": 526.2, "y1": 557.4, "innehåll": "Allmänt råd Det dimensionerande vändmått som är lämpligt vid bedömning av användbarheten för personer med större utomhusrullstol är en cirkel med diametern 2,00 meter."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.1, "y0": 624.8, "x1": 539.9, "y1": 718.5, "innehåll": "Utformning 6 § Platser och områden ska utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lekplatser ska kunna användas av både barn och vuxna med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Där toalett för allmänheten finns ska minst en toalett kunna användas av personer med rullstol för begränsad utomhusanvändning."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.0, "y0": 97.2, "x1": 421.5, "y1": 246.0, "innehåll": "Allmänt råd När nivåskillnader inte kan undvikas bör de minimeras och utjämnas med ramp och trappa. Sammanhängande stråk bör utformas med lättbegripliga och tydliga gångzoner och möbleringszoner. Ur säkerhets- och framkomlighetssynpunkt är det viktigt med en miljö utan hinder. Det gäller särskilt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En toalett avsedd för personer med rullstol för begränsad utomhus- användning bör vara minst 2,2 x 2,2 meter stor och ha ett fritt dörrpassagemått på minst 0,90 meter. I direkt anslutning till toalettdörren bör en vändzon finnas."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.3, "y0": 252.9, "x1": 425.6, "y1": 346.7, "innehåll": "Gångytor 7 § Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Gångytor ska vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor ska särskilda ledstråk finnas."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.0, "y0": 341.8, "x1": 427.3, "y1": 663.2, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på gångytor kan vara gångvägar, gångbanor, ramper, trappor och kommunikationsytor på lekplatser. Exempel på öppna ytor kan vara torg och parkeringsplatser. Gångytor bör utformas utan nivåskillnader. Asfalt, betongmarkplattor och släta stenhällar är exempel på lämpliga material. I naturmiljö kan stenmjöl som vattnats för att bli hårt vara ett lämpligt material. I grusytor kan fasta gångytor iordningställas genom ytbehandling. En gångyta bör a) vara så horisontell som möjligt – eftersom en längslutning brantare än 1:50 kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga, b) inte luta mer än 1:50 i sidled, c) vara 2,00 meter bred eller vara minst 1,80 meter bred och ha vänd- zoner med jämna mellanrum, d) vid öppningar i t.ex. staket, häckar och dylikt vara minst 0,90 meter bred, e) vara fri från hinder, f) vara väl åtskild från cykelbana och körbana, samt g) särskiljas från möbleringszon med exempelvis avvikande mark- beläggning. När släta gångytor kombineras med ojämna gångytor som har en annan beläggning bör den släta gångytan vara minst 0,90 meter bred och förses med mötesplatser och vändzoner för att fungera t.ex. för personer med rollator. För krav på utformningen av gångytor och ledstråk så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan ta sig fram, se vidare under 11 och 12 §§."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.3, "y0": 669.9, "x1": 431.5, "y1": 738.3, "innehåll": "Utjämningar mellan gångytor 8 § Platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till gångytor ska utformas, placeras och markeras så att de inte medför hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. På dessa platser ska delar"}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.1, "y0": 78.7, "x1": 520.9, "y1": 115.9, "innehåll": "av nivåskillnaderna utjämnas med ramp till 0-nivå så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.8, "y0": 111.0, "x1": 537.1, "y1": 248.4, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till gångytor är övergångsställen, andra ställen avsedda för gående att korsa gatan, parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd och platser för på- och avstigning på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. En utjämning till 0-nivå bör inte ha större lutning än 1:12. Bredden bör vara 90–100 cm. Vid övergångsställen och andra ställen som är avsedda för gående att korsa gatan bör kantsten finnas kvar vid sidan av utjämningen så att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. För krav på kontrastmarkeringar vid övergångsställen, se 11 §."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.1, "y0": 255.2, "x1": 526.8, "y1": 336.3, "innehåll": "Ramper och trappor 9 § Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa ska denna kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.8, "y0": 331.4, "x1": 534.3, "y1": 537.8, "innehåll": "Allmänt råd En ramp bör a) luta högst 1:20 mellan minst 2 meter långa vilplan, b) ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen, c) ha en fri bredd på 1,5 meter, d) vara fri från hinder samt e) ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns höjdskillnader mot omgivningen. För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att använda fler än två ramper efter varandra. Vid utformning av en trappa bör trappans lutning och längd samt mått- förhållandet mellan trappstegens höjd och djup beaktas. Trappans lutning i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Trappstegets djup i en trappa bör vara minst 0,30 meter, mätt i gånglinjen. För att snubbelrisken ska minimeras bör en trappa ha fler än två steg. För krav på kontrastmarkeringar, se 11 §."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.1, "y0": 537.3, "x1": 510.4, "y1": 574.6, "innehåll": "Trappor och ramper ska på båda sidorna ha ledstänger som är möjliga att greppa om."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.8, "y0": 569.7, "x1": 515.6, "y1": 695.5, "innehåll": "Allmänt råd En ledstång bör a) utformas ergonomiskt, b) löpa oavbrutet, c) gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med minst 300 mm, d) ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor, e) ha en höjd av 0,90 meter, samt f) i ramper även finnas på en höjd av 0,70 meter. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.3, "y0": 78.8, "x1": 429.9, "y1": 185.1, "innehåll": "Hissar 10 § Om det tillskapas/anläggs en nivåskillnad som motsvarar mer än ett våningsplan, ska nivåskillnaden överbryggas med hiss och trappa, om det inte är möjligt eller lämpligt att göra överbryggningen med ramp och trappa. En hiss eller annan lyftanordning ska rymma en person i större utomhusrullstol och en medhjälpare samt i övrigt vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.0, "y0": 191.7, "x1": 431.0, "y1": 329.1, "innehåll": "Allmänt råd Vid viktiga målpunkter, som t.ex. terminaler, och vid hållplatser bör stora nivåskillnader motsvarande mer än ett våningsplan, t.ex. mellan gator eller mellan en gata och en bro, överbryggas såväl med trappa som med hiss. Ytterligare krav på hissar som är avsedda för transport av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, BFS 2011:12 med ändringar, bilaga 5:1, avsnitten 1.2 och 1.6.1. Hissar som uppfyller kraven på invändiga korgmått finns i SS-EN 81-70, typ 3 (2,00 x 1,4 meter). Där finns även exempel på lämpliga manöver- och signalorgan."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.3, "y0": 336.0, "x1": 398.2, "y1": 404.4, "innehåll": "Kontraster och markeringar 11 § Viktiga målpunkter, gångytor, trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka. Trappor ska förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter kan uppfatta nivåskillnaden."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.0, "y0": 399.5, "x1": 429.3, "y1": 686.4, "innehåll": "Allmänt råd Busshållplatser, hissdörrar, övergångsställen och andra viktiga målpunkter samt gångytor, trappor och ramper bör vara utformade så att de tydligt framträder mot omgivningen för att bl.a. synsvaga, blinda, personer med utvecklingsstörning eller personer med andra orienteringssvårigheter lättare ska kunna använda dem. Kontrast mot omgivningen kan exempelvis åstadkommas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen, t.ex. tydligt kännbara plattor i asfaltsytor. Ledstråk bör kontrastera mot omgivningen både visuellt och taktilt. Gräskanter, murar, staket, kanter och fasader är naturliga avgränsningar som kan underlätta orienteringen för synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter. Gångytor med kontrastmarkering bör utformas så att de inte medför risk att snubbla. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (National color system) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande beläggningen kan avsevärt öka möjligheten för synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter att uppfatta markeringen. Logiska färgsystem underlättar orienteringen för personer med utvecklingsstörning eller andra orienteringssvårigheter. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 165.1, "y0": 247.4, "x1": 540.6, "y1": 467.5, "innehåll": "Varningsmarkeringar 12 § Fasta objekt och byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder ska placeras och utformas så att risken för ofrivilliga sammanstötningar begränsas. Där så inte kan ske ska hindren varningsmarkeras. Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och balkonger, placerade lägre än 2,20 m över marken ska tydligt varningsmarkeras eller åtgärdas på annat sätt, för att inte utgöra fara för blinda och synsvaga och för personer med andra orienteringssvårigheter. Varningsmarkeringar ska vara så placerade och utformade att de lätt kan uppmärksammas även av synsvaga och personer med andra orienterings- svårigheter. Oskyddade glasytor ska varningsmarkeras. Med varningsmarkeringar avses i denna paragraf inte vägmärken, vägmarkerin- gar eller andra anordningar enligt vägmärkesförordningen (2007:90). Varnings- markeringar ska utformas och placeras så att de inte kan förväxlas med vägmärken eller vägmarkeringar (se vidare 8 kap. 4 § vägmärkesförordningen)."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 462.7, "x1": 535.4, "y1": 600.0, "innehåll": "Allmänt råd Oskyddade glasytor bör varningsmarkeras för både stående och sittande, genom exempelvis avvikande ljushet mot bakgrunden. Fasta hinder, t.ex. bänkar och stolpar, bör placeras i möbleringszoner, tydligt markeras visuellt och även utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp (vit käpp). Både tillfälliga och permanenta fasta objekt som kan utgöra hinder, t.ex. uteserveringar, bänkar, cykelställ, skyltar, stolpar och blommor, bör pla- ceras i möbleringszoner på ett sådant sätt att de inte hindrar framkomlig- heten eller utgör en risk för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 177.0, "y0": 600.7, "x1": 463.5, "y1": 625.4, "innehåll": "Nivåskillnader som kan innebära fallrisk ska markeras tydligt."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.8, "y0": 620.5, "x1": 534.2, "y1": 677.3, "innehåll": "Allmänt råd Perronger och liknande platser och områden bör kontrastmarkeras, se 11 §. Vid övriga nivåskillnader som kan innebära fallrisk bör det finnas räcke eller något annat fallskydd."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 165.1, "y0": 684.2, "x1": 525.8, "y1": 740.0, "innehåll": "Skyltar 13 § Det ska finnas nödvändiga informationsskyltar uppsatta så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lättare kan använda platsen eller"}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.3, "y0": 78.7, "x1": 429.0, "y1": 166.5, "innehåll": "området. Sådana informationsskyltar ska kunna uppfattas och förstås av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Med skyltar avses i denna paragraf inte vägmärken eller andra anordningar enligt vägmärkesförordningen (2007:90). Skyltar ska utformas och placeras så att de inte kan förväxlas med vägmärken och andra anordningar (se vidare 8 kap. 4 § vägmärkesförordningen)."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.0, "y0": 161.6, "x1": 432.6, "y1": 333.5, "innehåll": "Allmänt råd Skyltar bör vara lättbegripliga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn. De bör placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstorleken bör utformas efter läsavståndet och ytan bör inte ge upp- hov till reflexer. Skyltar bör vara kompletterade med bokstäver i upphöjd relief och/eller punktskrift samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Elektronisk skyltning bör utformas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bland annat personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med utvecklingsstörning, lässvårigheter eller andra orienteringssvårigheter ska kunna orientera sig."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.3, "y0": 340.3, "x1": 426.0, "y1": 408.8, "innehåll": "Belysning 14 § Belysningen på gångytor och vid viktiga målpunkter ska vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga kan använda dessa."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.0, "y0": 403.9, "x1": 430.6, "y1": 518.2, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på viktiga målpunkter är busshållplatser, perronger, övergångsställen och entréer. Belysningen bör vara jämn och anordnad så att även synsvaga, personer med andra orienteringssvårigheter och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. Fast belysning bör inte vara bländande. Exempelvis är det viktigt att ljuskällan är avskärmad."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.3, "y0": 525.0, "x1": 424.4, "y1": 580.8, "innehåll": "Sittplatser 15 § Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska finnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.0, "y0": 575.9, "x1": 426.4, "y1": 678.8, "innehåll": "Allmänt råd Sittplatser bör exempelvis finnas, på torg, vid hållplatser, på perronger, vid trappor och med jämna mellanrum längs gångvägar och i parker. En sittplats bör ha ryggstöd och armstöd, ha sitthöjden 0,45–0,50 meter och armstödshöjden 0,70 meter och ha armstöd med framkant som går att greppa om. Armstöden bör nå förbi sittytans framkant. Vid sidan om sittplatsen bör det finnas plats för en rullstol. Sittplatser bör placeras vid sidan av gångytan."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.3, "y0": 685.7, "x1": 350.9, "y1": 710.9, "innehåll": "Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd"}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.3, "y0": 704.2, "x1": 429.0, "y1": 741.4, "innehåll": "16 § Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd ska utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-"}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.1, "y0": 78.7, "x1": 535.2, "y1": 153.9, "innehåll": "förmåga. Markbeläggningen på sådana parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. Där parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd finns ska minst en plats utformas så att den medger att rullstolen, med ramp eller lift, tas in från sidan av ett fordon."}
{"titel": "ALM 2 - BFS 2011:5", "filnamn": "alm2-bfs2011_5.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.8, "y0": 149.0, "x1": 538.2, "y1": 274.8, "innehåll": "Allmänt råd Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd bör anordnas vid viktiga målpunkter, som t.ex. parker, fritidsområden, campingplatser och friluftsbad. Lutningen i längs- eller sidled bör inte vara större än vad som krävs för vattenavrinningen och bör inte överstiga 1:50. Breddmåttet på en parkeringsplats som ska medge att rullstolen tas in från sidan bör vara 5,0 m. Breddmåttet kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrade finns bredvid varandra."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 527.3, "y1": 262.7, "innehåll": "Trafikverkets regelverk för anläggningsstyrning Omfattning och giltighet Trafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställer även krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 259.7, "x1": 511.5, "y1": 297.9, "innehåll": "Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 295.0, "x1": 540.8, "y1": 346.9, "innehåll": "Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 344.0, "x1": 530.5, "y1": 409.5, "innehåll": "Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektive författning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 406.6, "x1": 519.7, "y1": 472.2, "innehåll": "\\\"Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare \\\"gäller-från- datum\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 468.9, "x1": 543.5, "y1": 616.9, "innehåll": "Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggnings utformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 613.6, "x1": 517.5, "y1": 652.2, "innehåll": "\\\"Krav och råd redovisas i separata dokument märkta \\\"KRAV\\\" respektive \\\"RåD\\\". Dokumenten har korresponderande DokumentID.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 652.0, "x1": 525.4, "y1": 719.1, "innehåll": "Disposition av regelverket Regelverkets huvudindelning utgår från teknikområde. Regelverkets indelning och samtliga dokument kan återfinnas på www.Trafikverket.se."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 540.4, "y1": 192.5, "innehåll": "Användare och tillämpning Användare av regelverken är såväl Trafikverkets egen organisation som externa leverantörer av projekteringstjänster, bygg-, drift- och underhållsentreprenader samt material. För användning krävs fackkunskap om det teknikområde som behandlas, om den anläggningstyp som objektet avser och om byggprocessens skeden och villkor, inklusive uppbyggnaden av branschens kontrakt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 189.2, "x1": 527.1, "y1": 296.1, "innehåll": "Handlingarna i ett kontrakt kompletterar varandra. Regelverket innehåller allmänt giltiga krav. För ett specifikt objekt är regelverkskraven i stort sett alltid kompletterade med objektsspecifika förutsättningar och krav som framgår av kontraktet som helhet. Denna kompletta kravbild måste beaktas vid val av lösning. Objektspecifika förutsättningar och kompletterande krav i kontraktet kan ge en sammantagen kravbild som medför att de råd som redovisas i rådsdokument inte är relevanta för det aktuella objektet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 295.9, "x1": 538.8, "y1": 417.8, "innehåll": "Förutsättningstexter Kravdokument kan förutom krav även innehålla beskrivningar av förutsättningar skrivna med kursiv text. Dessa så kallade förutsättningstexter anger förhållanden som den som ska uppfylla kraven i det aktuella dokumentet eller avsnittet har rätt att räkna med. Texterna kan t.ex. avse utgångspunkter för arbetet, avgränsningar eller gränssnitt. Förutsättningstexternas syfte är att beskriva helheten där den kravställda funktionen eller lösningen utgör en del."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 414.5, "x1": 529.2, "y1": 466.8, "innehåll": "Förutsättningstexten i sig uttrycker alltså inte någon begäran att något ska uppfyllas eller tillhandahållas. Notera dock att det förhållande som uttrycks som förutsättningstext i kursiv stil kan vara kravställd på annan plats i regelverket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 536.6, "y1": 222.0, "innehåll": "Regelverket för VGU, Vägars och gators utformning Omfattning Regelverket för VGU, Vägars och gators utformning, gäller vid projektering av statliga vägar och består av separata krav- och rådsdokument. På det statliga vägnätet är reglerna obligatoriska vid nybyggnad och större ombyggnationer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 218.7, "x1": 540.7, "y1": 270.9, "innehåll": "För övriga ombyggnadsåtgärder ska VGU tillämpas i normalfallet. Beställaren kan för dessa åtgärder besluta om avsteg från VGUs krav i det aktuella projektet, när kravet inte anses samhällsekonomiskt lönsamt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 267.6, "x1": 510.2, "y1": 306.2, "innehåll": "Kraven är inte avsedda för underhållsåtgärder. Vid små förbättringsåtgärder får tillämpning av VGU avgöras från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 302.9, "x1": 539.6, "y1": 355.2, "innehåll": "För övriga väghållare är VGU enbart vägledande och inte kravställande. VGU får dock tillämpas som kravdokument vid upphandling av projektering avseende annat än statliga vägar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 351.9, "x1": 531.9, "y1": 390.5, "innehåll": "Regelverket kan åberopas av väghållare för annat vägnät än det statliga, till exempel av kommuner och fastighetsägare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 387.2, "x1": 540.8, "y1": 466.4, "innehåll": "Spårväg i VGU avser endast utformning av väg eller gata där spårväg går i blandtrafik med övrig trafik, eller där väg eller gata berörs av spårväg på annat sätt. VGU avser därför inte utformning av spårväg på särskild banvall eller spårväg i reserverat utrymme (dock avser VGU utformning av körfält för kollektivtrafik (spårvagn och buss) i reserverat utrymme)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 463.5, "x1": 541.5, "y1": 529.1, "innehåll": "Utformning av spårväg ska alltid i första hand utföras efter spårinnehavarens regelverk. VGU kan användas som komplement för spårinnehavarens regler där regler saknas. Utformning enligt VGU innebär inte att lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt de föreskrifter som Transportstyrelsen tagit fram uppfylls."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 526.1, "x1": 514.3, "y1": 578.0, "innehåll": "I Vägars och gators utformning, VGU, ingår förutom krav och råd även begrepp/termer, förkortningar och grundvärden samt vägmarkeringsritningar (se www.trafikverket.se)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 575.1, "x1": 491.6, "y1": 643.2, "innehåll": "\\\"Dokument:  Krav, TRV 2022:001 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\" Krav, TRV 2022:002 \\\"VGU, Begrepp och grundvärden\\\" Råd, TRV 2022:003 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 639.9, "x1": 517.5, "y1": 664.8, "innehåll": "Som plattform för kraven i VGU ligger Trafikverkets interna övergripande krav."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 661.5, "x1": 539.1, "y1": 713.7, "innehåll": "Metodbeskrivningar, arbetsmetodik och bakgrundskunskap har begränsats i VGU. Delar av detta material kan återfinnas i VGU-guiden. Krav på leverans eller arbetssätt hanteras projektspecifikt och regleras ej i VGU."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 710.4, "x1": 526.4, "y1": 749.0, "innehåll": "De krav som anges i VGU är anpassade för normala förhållande vad gäller kostnad och intrång. Det innebär att i vissa fall kan avsteg från VGU vara motiverat."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 514.6, "y1": 123.7, "innehåll": "För avsteg från krav gäller en särskild dispensrutin. Det som anges som ska, kan normalt inte frångås i det enskilda projektet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 531.9, "y1": 172.7, "innehåll": "\\\"I vissa fall anges i regelverket \\\"Undantag … efter motivering och Beställarens godkännande\\\", eller en motsvarande formulering. Denna typ av avsteg beslutas i det enskilda projektet, normalt av projektledaren.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 169.4, "x1": 502.9, "y1": 264.0, "innehåll": "\\\"Detta kravdokument baseras på dokumentet enligt punkten nedan och ersätter motsvarande kravdokument: • Krav, TRV 2021:001 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\" • Krav, TRV 2021:002 \\\"VGU, Begrepp och grundvärden\\\" • Råd, TRV 2021:003 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 264.6, "x1": 537.0, "y1": 345.5, "innehåll": "Läsanvisning Kraven i VGU är inte formulerade för att täcka varje tänkbar situation och kan i vissa fall tolkas motstridiga. I de fall kraven tolkas motstridigt ska Beställaren tillfrågas för beslut. Vidare gäller att krav angivna i text har företräde framför figurer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 342.5, "x1": 507.0, "y1": 394.4, "innehåll": "Indelningen i rubriker är samma i Krav (TRV 2022:001) som för Råd (TRV 2022:003). Det kan därför saknas innehåll under rubriker i antingen krav- eller rådsdokumentet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 391.5, "x1": 537.7, "y1": 498.1, "innehåll": "\\\"Kapitel 5 \\\"Trafikteknisk standard\\\" riktar sig till Trafikverkets process för genomförande av åtgärder, inklusive planläggning, vars val av standard är ingången till projekteringens detaljutformning i kapitel 6-16. Kapitel 5 ska därför inte tillämpas för projektering av förfrågningsunderlag till entreprenader eller för projektering av bygghandlingar i entreprenader. Vid val av trafikteknisk standard i tätort med annan väghållare eller spårinnehavare än Trafikverket, är alltid dennes krav på trafikteknisk standard överordnad VGU.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 494.8, "x1": 534.9, "y1": 588.1, "innehåll": "\\\"Kapitel 6 \\\"Gemensamma krav\\\" respektive \\\"Gemensamma råd\\\" anger sådant som gäller för vägars utformning generellt, inte bara för särskilda delar såsom korsningar, linjeföring etc. övriga krav och råd finns i kapitel 7-16 sorterade efter Sektion, Linjeföring, Korsningar, Hållplatser, Rast/Parkering/Information/Vänd-platser, Ledning/Styrning/Reglering, Belysning, Miljöåtgärder samt Kontroll/Skötsel/Räddning. Underliggande indelning är landsbygd och tätort.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 584.8, "x1": 541.9, "y1": 623.4, "innehåll": "Bilaga 1 och 2 återfinns i slutet av Krav (TRV 2022:001) och redovisar utmärkning av driftvändplatser m.m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 620.1, "x1": 533.3, "y1": 658.7, "innehåll": "\\\"I särskilt dokument finns, Krav (TRV 2022:002) \\\"VGU, Begrepp och grundvärden\\\". Där redovisas begrepp/termer, förkortningar och grundvärden.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 655.4, "x1": 516.0, "y1": 693.9, "innehåll": "Förkortningarna finns dels samlade i bokstavsordning, dels redovisade i separata tabeller avseende DTS, LHOVRA och belysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 690.6, "x1": 543.2, "y1": 770.3, "innehåll": "Grundvärden beskriver de många faktorer och egenskaper som påverkar och styr utformning av väganläggningar. De indelas i grundvärden för trafikmiljön, fordon, förare och passagerare, gående, cyklister och moped klass II. Där finns samlat diagram för motorfordons retardation, acceleration och hastighet i kurva. Där finns också redovisat fordons- och trafikantmått och förmågor hos både fordon och trafikanter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 534.3, "y1": 123.7, "innehåll": "som ska vara dimensionerande, liksom måtten för dimensionering med hjälp av DTS (dimensionerande trafiksituation)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 150.9, "y0": 145.1, "x1": 422.9, "y1": 242.1, "innehåll": "Ansvar och förvaltning Ansvarig myndighet är Trafikverket. ägare är verksamhetsområde Planering. Förvaltare är enhet Nationell Planering, Samhällsplanering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 150.9, "y0": 238.8, "x1": 527.9, "y1": 277.4, "innehåll": "Teknisk förvaltare är verksamhetsområde Investering, avdelning Teknik, Miljö och Markförhandling."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 510.6, "y1": 167.6, "innehåll": "Termer och definitioner Termer med definitioner för teknikområdet redovisas i dokumentet Krav (TRV 2022:002) VGU, Begrepp och grundvärden . Termerna ska inom teknikområdet användas med angiven definition."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 535.9, "y1": 153.9, "innehåll": "Förkortningar Förkortningar för teknikområdet redovisas i dokumentet Krav (TRV 2022:002) VGU, Begrepp och grundvärden ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 534.5, "y1": 186.0, "innehåll": "Trafikteknisk standard Allmänt Trafikteknisk standard är ett samlingsbegrepp för en vägs fysiska utformning och för trafikreglering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 182.7, "x1": 541.6, "y1": 234.9, "innehåll": "I detta kapitel ges stöd för hur trafikteknisk standard ska väljas i fysisk och ekonomisk planering. Syftet är att metodik och inriktning ska leda till en effektiv och långsiktigt hållbar utformning som avväger olika mål mot kostnader."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 231.6, "x1": 524.8, "y1": 283.9, "innehåll": "Vid tillämpning ska inriktningen för trafikteknisk standard prövas mot det aktuella projektets måluppfyllelse och effektivitet. Inriktningen ska då avvägas mot vägprojektets kostnader, intrång och miljöeffekter samt andra väsentliga aspekter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 280.6, "x1": 542.0, "y1": 346.2, "innehåll": "Antagna trafikförutsättningar i form av trafikprognosens och åtgärdens tekniska och ekonomiska livslängd ska framgå, samt i vilken utsträckning åtgärdstyp och/eller svårighetsgrad motiverar annan standard än vad inriktningen för trafikteknisk standard anger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 343.2, "x1": 542.9, "y1": 751.2, "innehåll": "Vid ny- och ombyggnader av vägar ska trafikteknisk standard beslutas för minst nedan angivna områden (anpassat till vad som är relevant för aktuellt projekt). Beslutade val ska dokumenteras och motiv för val ska anges. • Avgränsning åtgärder. • Trafikteknisk livslängd och servicenivå • Dimensionerade trafikslag • Referenshastighet m.m. • Vägtyp och typsektion • Sikt- och linjeföring • Landskapsanpassning • Korsningar • Plankorsning mellan väg och järnväg • Hänsyn till GCM-trafikanter • Faunaåtgärder • Kollektivtrafikstandard • Rastplatser • Omledningsväg • Nöduppställning och serviceplatser • Vägvisningsstandard och vägmarkeringar • Vägbelysning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 537.3, "y1": 178.8, "innehåll": "Avgränsning, åtgärdstyp och svårighetsgrad Vid val av trafikteknisk standard ska en avvägning ske mellan å ena sidan önskad funktion och å andra sidan en rimlighetsbedömning och behov av omgivningshänsyn. Hänsyn ska också tas till typ av åtgärd. Detta ska mynna ut i ett väl avvägt förslag till standard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 175.5, "x1": 542.4, "y1": 255.1, "innehåll": "Ny- och ombyggnad av vägar ska ses ur ett livscykelperspektiv för att hålla nere kostnader och miljöpåverkan. Vid ombyggnad ska återstående livslängd bedömas för de anläggningsdelar som skulle kunna behållas med målsättning att inte i onödan ersätta anläggningsdelar som har en kvarvarande livslängd. Hänsyn ska dock också tas till effekter vid trafikering såsom trafiksäkerhet och energiåtgång."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 254.9, "x1": 490.9, "y1": 322.1, "innehåll": "Trafikteknisk livslängd och servicenivå VGU hanterar utformning och funktioner, inte material. Den trafiktekniska livslängden är därmed kopplad till trafikeringen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 319.1, "x1": 538.8, "y1": 384.7, "innehåll": "Inriktningen vid nybyggnad är att vägar ska utformas så att krav avseende servicenivå uppfylls vid den trafikmängd som förväntas trafikera vägen under dimensionerande timme (DH-Dim) och maxtimme (DH-Max) det 20:e året efter dess öppnande alternativt ett dimensionerande år anpassat till gällande basprognoser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 381.8, "x1": 536.9, "y1": 420.0, "innehåll": "Hastighetsreduktion orsakad av tät trafik bör samtidigt inte uppgå till mer än 10 km/h under referenshastighet vid landsbygdsförhållanden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 426.4, "x1": 542.0, "y1": 598.5, "innehåll": "Undantag kan godtas: • Om undantag är motiverat och investeringen ändå bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam. • I fall omgivande vägnät har begränsningar som inte är möjliga eller önskvärda att åtgärda. I dessa fall kan en systemsyn tillämpas så att anläggningen anpassas till omgivande trafiksystem. • Vid ombyggnad eller förbättring. Vägen bör då utformas med tillräcklig kapacitet för en tidsperiod motsvarande den valda tekniska livslängd förbättringen dimensioneras för vilket normalt bör vara inom intervallet 10 till 20 år."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 596.0, "x1": 528.5, "y1": 722.0, "innehåll": "Vid nybyggnad av en väg bör servicenivån uttryckt som belastningsgrad (b) under dimensionerande timme (DH-Dim) i alla delar av väganläggningen uppfylla värden enligt punktlistan nedan. Belastningsgrad upp till 1,0, eller i undantagsfall > 1, kan dock godtas om investeringen bedöms lönsam och det i övrigt finns särskilda skäl. • Vägsträcka: belastningsgrad ≤ 0,8 • Korsningar typ A, B, C och F: belastningsgrad ≤ 0,6 • Korsningar typ D samt trafikplatser: belastningsgrad ≤ 0,8"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 719.8, "x1": 541.8, "y1": 772.1, "innehåll": "Under maxtimtrafik (DH-Max) bör belastningsgraden inte överstiga 1,0. även här kan undantag godtas om investeringen ändå bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och särskilda skäl finns."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 525.4, "y1": 123.7, "innehåll": "Vid dimensionering ska hänsyn tas till förutsägbarhet vad gäller restid, exempelvis variation i restid mellan olika tider på dygnet eller vid störningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 521.4, "y1": 172.7, "innehåll": "Vid nybyggnad av tvåfältsvägar i landsbygdsmiljö med referenshastighet 80 km/h eller högre är inriktningen att förse vägen med omkörningsmöjligheter så att efterliggandetid inte blir mer än ungefär 5 minuter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 172.5, "x1": 531.5, "y1": 253.3, "innehåll": "Dimensionerande trafikslag Funktionellt prioriterat vägnät ska utformas för alla typer av normalt förekommande typgodkända fordon definierade enligt VGU:s typfordon och dimensioneras för som lägst för bärighetsklass BK1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 250.4, "x1": 521.7, "y1": 302.3, "innehåll": "Funktionellt prioriterat vägnät för godstrafik bör möjliggöra för dispenstrafik med bredd upp till 4,5 m, i undantagsfall 3,5 m. Vid nybyggnad ska vägen normalt dimensioneras för BK4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 299.3, "x1": 516.6, "y1": 337.5, "innehåll": "Längs utpekat dispensvägnät behöver behov av större utrymme och möjlighet att trafikera med högre vikt bedömas från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 334.6, "x1": 533.1, "y1": 386.5, "innehåll": "Vid nybyggnad bör fri höjd vara sådan att utmärkning av höjdbegränsning inte behövs. Undantag kan medges för vägar som inte är funktionellt prioriterade och där behov av full fri höjd inte bedöms behövas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 383.6, "x1": 490.5, "y1": 421.8, "innehåll": "Prioriterade gångförbindelser ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga, syn, hörsel eller annan orienteringsförmåga."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 418.8, "x1": 495.3, "y1": 443.7, "innehåll": "Cykelbanor i lokalnät ska vara användbara för cyklister i alla åldersgrupper."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 443.5, "x1": 542.7, "y1": 598.9, "innehåll": "Referenshastighet och högsta tillåten hastighetsgräns Referenshastighet (VR) utgör grund för dimensionering och utformning av vägar. Referenshastighet ska normalt motsvara planerad högsta tillåten hastighetsgräns. Att begreppet referenshastighet används beror på att det i vissa fall kan finnas skillnader jämfört med högsta tillåten hastighet och att hastighetsbeslut ofta tas separat, ibland av annan part än Trafikverket. Referenshastighet utgör också ett samlingsbegrepp för olika typer av utformningselement eller standard som kan kopplats till viss referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 595.6, "x1": 537.3, "y1": 647.9, "innehåll": "Vägar ska erbjuda en säker och förutsägbar miljö för trafikanterna. Inriktningen är att vägmiljöns totala utformning ska stödja den referenshastighet som valts så att fordonsförare väljer att köra trafiksäkert med rätt hastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 644.6, "x1": 533.6, "y1": 683.1, "innehåll": "Bashastighet på landsbygd är 70 km/h. Trafikverket får ta beslut om högre hastighet, beslut som ska grundas på en avvägning mellan framkomlighet, säkerhet och miljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 679.8, "x1": 539.4, "y1": 718.4, "innehåll": "Lokala hastighetssänkningar beslutas av Länsstyrelsen, eller inom tättbebyggt område berörd kommun."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 715.1, "x1": 531.6, "y1": 767.4, "innehåll": "På motorväg är högsta tillåten hastighetsgräns 110 km/h. Beslut om att en väg ska utgöra motorväg tas av berörd länsstyrelse. Trafikverket får besluta om 120 km/h på motorväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 513.7, "y1": 123.7, "innehåll": "Inom tättbebyggt område är hastighetsbegränsningen 50 km/h. Högre eller lägre hastighetsbegränsning får beslutas av berörd kommun."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 536.0, "y1": 172.7, "innehåll": "För vägar med bashastighet (70 km/h) behöver vägen inte nödvändigtvis utformas eller vara utformad för att alltid kunna trafikeras i 70 km/h. Här ligger stort ansvar på den enskilda föraren att anpassa hastigheten utifrån förhållandena."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 169.4, "x1": 542.3, "y1": 235.3, "innehåll": "Vid hastighetsgräns ≥ 80 km/h är i normalfallet vägens framkomlighet prioriterad och därför bör utformningen vara sådan att vägen under normala trafikförhållanden, bra siktförhållanden och barmarksväglag ska kunna trafikeras säkert och bekvämt i aktuell hastighetsgräns."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 232.0, "x1": 542.0, "y1": 297.9, "innehåll": "Vid ombyggnad och hastighetssättning av befintliga vägar godtas lokala avsteg med lägre standard givet att det blir tydligt för trafikanterna att hastigheten behöver sänkas. även vid nybyggnad och svåra förhållanden kan detta vara en rimlig avvägning i vissa fall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 294.6, "x1": 524.6, "y1": 333.2, "innehåll": "Omvänt gäller att vägen inte heller ska ha en sådan utformning att den inbjuder till högre hastighet än högsta tillåten hastighetsgräns."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 329.9, "x1": 525.9, "y1": 368.5, "innehåll": "Referenshastighet väljs med bland annat hänsyn till förbindelsens funktion, trafikförhållanden, vägutformning, trafiksäkerhet, miljö- och omgivningspåverkan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 365.2, "x1": 539.1, "y1": 549.2, "innehåll": "Vägförbindelser med behov av högre reshastigheter än bashastighet klarläggs normalt i vägtransportplaneringen. De kan: • ha stor betydelse för arbetspendling särskilt vid restider över 45 minuter • medföra utökade lokala arbetsmarknader eller arbetsmarknadsregioner • bidra till ökad samverkan mellan sådana regioner • på annat sätt vara viktiga för nationell eller regional utveckling • vara särskilt viktiga för kollektivtrafikens behov • ha stor mängd långväga person- eller godstrafik • motverka långa transportavstånd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 546.6, "x1": 539.5, "y1": 598.9, "innehåll": "Vid nybyggnad och större ombyggnader behöver referenshastighet fastläggas. även i övriga fall bör en kontroll ske av vägens referenshastighet och hastighetsgräns relativt vägens funktion."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 596.0, "x1": 531.2, "y1": 715.5, "innehåll": "Som underlag för val av referenshastighet behöver vägens nättillhörighet fastläggas, om vägen är utpekad för: • Långväga persontrafik • Daglig pendlingstrafik • Långväga godstrafik • Kollektivtrafikstråk"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 526.4, "y1": 159.0, "innehåll": "För bestämning av högsta tillåten hastighet på befintliga vägar finns stödkriterier i form av en lägsta standard för olika vägtyper och hastighetsgränser. Dessa kriterier bör som lägst uppfyllas vid ombyggnadsobjekt. Referenshastighet vid ny- och ombyggnad"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 543.4, "y1": 221.6, "innehåll": "Inriktningen är att för utpekade sträckor för långväga persontransport ska referenshastigheten normalt vara 100 km/h eller 110 km/h efter särskild utredning. Vid lägre flöden är inriktningen att referenshastigheten bör vara 80 km/h. För motorvägar ska referenshastigheten vara 110 km/h eller efter särskild utredning 120 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 218.3, "x1": 543.6, "y1": 284.3, "innehåll": "För avsnitt utpekade för dagliga pendlingsresor, långväga godstrafik och kollektivtrafikstråk ska referenshastigheten normalt vara 80 km/h eller vid lägre flöden 70 km/h. Avsnitt som inte är särskilt utpekade ska normalt ges referenshastighet 70 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 281.0, "x1": 532.9, "y1": 354.8, "innehåll": "Korta avsnitt med olika hastighetsgräns, så kallad plottrighet, ska undvikas. Som inriktning gäller att avsnitt med 80 km/h bör vara minst 5-10 km, 100 km/h minst 10 km och 120 km/h minst 30-40 km. Referenshastighet vid bashastighet 70 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 351.5, "x1": 543.5, "y1": 425.4, "innehåll": "Vid ombyggnads- eller förbättringsåtgärder, och kortare nya vägsträckningar på 70- vägnätet som inte syftar till en generellt höjd färdhastighet kan referenshastighet väljas efter särskild utredning. Lokalt sänkt referenshastighet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 422.1, "x1": 539.3, "y1": 522.5, "innehåll": "För lokala sänkningar av referenshastighet (längs sträcka) är inriktningen: • Vid referenshastighet 100 km/h kan sänkningen göras till 70 eller 80 km/h. Det kan vara t.ex.ett avbrott i aktuell vägtyp (normalt MLV som övergår till 2- fältsväg), alternativt en lokal sänkning via lokal trafikföreskrift (LTF). • Vid referenshastighet 80 km/h: Sänkning till 60 km/h eller i vissa fall lägre, via LTF."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 519.6, "x1": 523.0, "y1": 593.9, "innehåll": "\\\"Ovan avser sänkningar som också syftar till sänkt högsta tillåten hastighet. Lokala avsteg utan sänkt hastighetsgräns kan godtas under vissa förutsättningar. Vid nybyggnad eller större ombyggnader (ändrad linjeföring) ska: Sänkningen få \\\"begränsad\\\" försämring avseende TS effekter.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 590.6, "x1": 466.5, "y1": 615.5, "innehåll": "Sänkningen vara tydligt för trafikanterna (att sänkt hastighet behövs)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 612.2, "x1": 538.2, "y1": 686.0, "innehåll": "Vid ombyggnader som utgår från en befintlig väg med hygglig standard ska nyttan av att uppnå krav enligt referenshastigheten ställas mot kostnader, intrång, genomföranderisker etc. Tätort"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 682.7, "x1": 530.2, "y1": 748.7, "innehåll": "Trafikverkets inriktning är att jämna hastighetssteg bör tillämpas inom tätort. Dock behövs en anpassning till i vilken mån jämna hastighetssteg införts i den aktuella kommunen vilket innebär att hastighetsgränser 50 och 70 km/h fortfarande kan vara aktuellt i vissa fall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 542.7, "y1": 170.1, "innehåll": "Inriktningen för tätortsnära vägar är följande: Motorvägar: Hastighet 100, 80 eller 60 km/h. Vid höga flöden och/eller korta trafikplatsavstånd eftersträvas varierande/tidsdifferentierad hastighet med intervall 100/80 eller 80/60, eventuellt med incidenthantering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 168.9, "y0": 166.1, "x1": 466.8, "y1": 205.4, "innehåll": "Tätortsnära förbifarter (2-fältsvägar): Hastighet 80 km/h eventuellt med lokala sänkningar i korsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 168.9, "y0": 201.0, "x1": 538.9, "y1": 255.1, "innehåll": "Infarter/genomfarter (2-fältsvägar): Hastighet 60 km/h, där det finns få anslutningar och där GCM-trafik är separerad. Hastighet 40 km/h I övriga fall och vid GCM-passager"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 168.9, "y0": 250.7, "x1": 371.7, "y1": 290.0, "innehåll": "Genomfarter av gatukaraktär (2-fältsvägar): Hastighet 30 eller 40 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 287.4, "x1": 542.3, "y1": 326.4, "innehåll": "Vid referenshastighet under 60 km/h behöver vägen ges en utformning som stödjer låg hastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 323.1, "x1": 520.1, "y1": 443.4, "innehåll": "Cykel Referenshastighet för cykeltrafik utgör grund för dimensionering och utformning. Inriktningen är: • Lokalnät: 20 km/h • övergripande nät: 30 km/h • Särskilt utpekade snabba cykelstråk: 40 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 444.3, "x1": 524.1, "y1": 525.1, "innehåll": "Vägtyp Inför val av vägtyp och typsektion behöver nättillhörighet, referenshastighet, trafikflöden, behov av omgivningshänsyn, samt säkerhet för oskyddade trafikanter klarläggas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 521.8, "x1": 539.0, "y1": 601.4, "innehåll": "Referenshastighet över 80 km/h godtas endast på mötesfria vägar eller i övrigt då motriktad trafik är separerad med räcke. Efter särskilt beslut kan dock i undantagsfall referenshastighet 90 eller 100 km/h godtas på tvåfältsvägar. För referenshastighet 100 km/h gäller då att vägen ska utgöra en funktionellt prioriterad förbindelse med långa transportavstånd och ha ett lågt trafikflöde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 598.1, "x1": 521.4, "y1": 636.7, "innehåll": "För väg med referenshastighet ≤ 70 km/h är det normalt fråga om tvåfältsväg men enfältsväg kan vara aktuellt vid låga flöden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 637.0, "x1": 395.4, "y1": 695.8, "innehåll": "Kapacitet Effekter och anläggningskostnader"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 532.2, "y1": 148.9, "innehåll": "Omgivningspåverkan I de fall valet inte entydigt pekar mot en viss vägtyp (och referenshastighet) behöver kostnader, effekter och övriga konsekvenser såsom omgivningspåverkan jämföras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 530.5, "y1": 219.5, "innehåll": "Tätort Inför val av vägtyp och typsektion i tätort behöver nättillhörighet, referenshastighet, trafikflöden, förekomst av GCM-trafikanter och behov av omgivningshänsyn klarläggas. Antal körfält styrs av främst kapacitet respektive bussprioritering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 219.6, "x1": 525.1, "y1": 308.4, "innehåll": "Typsektion Motorväg Motorvägar ska vara utformade med separata vägbanor för motriktad trafik. Vid referenshastighet 100 km/h och 110 km/h ska det finnas minst 2 m breda vägrenar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 305.1, "x1": 494.9, "y1": 330.0, "innehåll": "Vid referenshastighet 120 km/h ska det finnas minst 2,75 m breda vägrenar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 327.0, "x1": 538.8, "y1": 427.9, "innehåll": "Vid nybyggnad av motorväg 110 km/h bör som lägst typsektion 21,5 m väljas (vid 4 körfält). Mittremsan ska förses med räcke i respektive vägbanekant. Sidoområden ska utformas med släntlutningen 1:4. Vid räcke bör innersläntens lutning vara högst 1:3. Om räcket uppfyller kapacitetsklass H2 eller högre kan släntlutning upp till 1:2 godtas. Mötesfri väg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 424.6, "x1": 531.2, "y1": 476.9, "innehåll": "Grundutformning för mötesfri väg är omväxlande ett respektive två körfält i vardera riktningen, men en mötesfri väg kan även ha genomgående två körfält i vardera riktningen. Mötande trafikriktningar ska separeras med räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 473.6, "x1": 539.0, "y1": 566.9, "innehåll": "Inriktningen är att det ska vara möjligt att bygga om en befintlig 9 m väg utan att bredda 1+1 avsnitt, där GCM-trafikanter är hänvisade till närliggande vägar. På motsvarande sätt ska en 13 m väg kunna inrymma 2+1 körfält. Vid ombyggnad som innebär vägbreddning väljs normalt mått motsvarande nybyggnadsstandard. Måtten kan dock behöva anpassas, exempelvis för att undvika att breddningsskarvar hamnar i hjulspår."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 563.6, "x1": 539.0, "y1": 637.4, "innehåll": "Vid nybyggnad bör innersläntens lutning vara högst 1:4. Vid räcke bör lutningen vara högst 1:3. Om räcket uppfyller kapacitetsklass H2 eller högre kan släntlutning upp till 1:2 väljas. Tvåfältsväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 634.1, "x1": 541.9, "y1": 686.4, "innehåll": "Vid hastighetsgräns 80 km/h eller högre ska körbanan vara så bred att den kan delas in i minst ett körfält per riktning och att motriktade körfält kan skiljas åt med hjälp av vägmarkering (mittlinje)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 683.1, "x1": 536.6, "y1": 735.3, "innehåll": "Vid nybyggnad av vägar med trafikflöden över 1500 f/d (åDT) bör körbanan vara så bred att vägen kan förses med mitträffling. Körbanans bredd bör då vara minst 6,5 m, helst minst 7,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 541.4, "y1": 137.4, "innehåll": "Stigningsfält kan övervägas om fordonshastigheterna för tung trafik (Lps) på grund av lutning sjunker under 65 km/h vid VR>80, alternativt 60 km/h vid VR80 på en sträcka längre än 400 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 540.4, "y1": 194.3, "innehåll": "Sidoområden bör i första hand ges en trafiksäker utformning genom flacka slänter och en säkerhetszon. Tätortsgenomfarter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 191.0, "x1": 539.9, "y1": 311.6, "innehåll": "En skiljelinje går mellan om en genomfart ska separeras från tätorten eller om den ska bli en del av och integreras i tätortens gatunät. Om vägen ska integreras som en del av tätorten ställs höga krav på utformningen så att genomfartstrafiken anpassar sig till tätortsmiljön och den även anpassas till stadsmiljöns värden rörande kulturmiljö och arkitektoniska värden. Anpassning av utformningen bör även göras med avseende på hur människor rör sig i området samt till upplevelsevärden. Vid separering kan vägstandarden hållas uppe och kraven på att genomfartstrafiken behöver anpassa sig minskar något."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 311.4, "x1": 538.5, "y1": 419.6, "innehåll": "Sikt och linjeföring Sikt och linjeföring är kopplad till vald referenshastighet. En vägs linjeföring behöver bestämmas utifrån en rad olika aspekter; utformning, byggnadstekniska förhållanden, omgivningspåverkan mm. Horisontalkurvor och skevning dimensioneras utifrån ett tänkt körspår som följer kurvradien. Dimensioneringen tar inte hänsyn till eventuella körfältsbyten. Inte heller sikt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 416.3, "x1": 518.0, "y1": 482.3, "innehåll": "Vid nybyggnad eller så stora ombyggnader att befintlig väg inte kan användas på rationellt sätt är det rimligt att ställa traditionella nybyggnadskrav. Vid svåra förhållanden bör dock på samma sätt som vid ombyggnad nyttan av att uppnå nybyggnadskrav vägas mot objektspecifika effekter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 479.0, "x1": 531.4, "y1": 531.2, "innehåll": "Vid nybyggnad finns ofta också större möjligheter att ge vägen en god formgivning. De grundläggande principer som gäller för formgivning av vägar bör följas med de anpassningar och kompletteringar som behövs med hänsyn till aktuell vägtyp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 527.9, "x1": 532.2, "y1": 669.1, "innehåll": "Vid ombyggnad behöver befintliga sikt- och linjeföringsförhållanden analyseras och hänsyn behöver tas till bland annat: • Visuell ledning • Stoppsikt; hinder i sidled, krön och svackor. • Korsningar och anslutningar. • Horisontalgeometri (radiestorlek, övergångskurvor) • Landskap (terrängform, vegetation, bebyggelse, kulturobjekt)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 670.0, "x1": 531.2, "y1": 764.5, "innehåll": "Landskapanpassning Vägar ska i sin lokalisering och placering i plan och profil vara landskapsanpassade och ge förutsättningar för ett samspel mellan anläggningen och landskapets karaktär och funktionalitet. Sociala, kulturella och ekologiska funktioner i landskapet ska upprätthållas eller stärkas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 530.1, "y1": 165.1, "innehåll": "Korsningstäthet och placering Korsningstäthet avser främst bedömning vid behov och önskemål om tillkommande korsningar och anslutningar samt omfattning av sanering av anslutningar vid ombyggnadsobjekt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 161.8, "x1": 497.7, "y1": 186.7, "innehåll": "Vid bedömning behöver konsekvenser på både kort och lång sikt analyseras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 183.8, "x1": 536.5, "y1": 319.9, "innehåll": "Motorvägar Avstånd mellan trafikplatser och placering av trafikplatser längs motorväg beror normalt på omgivande vägnät och vilka anslutningsbehov som finns. Som inriktning gäller att minsta avstånd mellan trafikplatser bör vara 1,5 km vid hastighetsgräns 110 km/h och 3,0 km vid 120 km/h. Det finns inga regler för hur långt det får vara mellan två trafikplatser. Långt avstånd kan dock medföra behov av vändmöjligheter för räddningstjänst. Mötesfria motortrafikleder"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 317.0, "x1": 535.8, "y1": 404.1, "innehåll": "Mötesfria motortrafikleder kan se olika ut och ha olika korsningsstandard, från enkla planskilda korsningar till regelrätta trafikplatser och vid bedömning av tillkommande korsningar behöver hänsyn tas till vägmiljön i stort. Vägstandarden och trafikflöden kan också skilja sig åt om det är fråga om en 2+1 eller 2+2-väg. Mötesfria vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 401.2, "x1": 542.7, "y1": 466.8, "innehåll": "Mötesfria vägar är i stort sett alltid utpekade som funktionella förbindelser för långväga trafik och dessutom ofta godstrafik och kollektivtrafik. Trafikflödena är normalt förhållandevis höga men kan ändå variera stort. Trafikmiljön kan, som nämnts ovan, också variera stort."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 463.5, "x1": 510.1, "y1": 529.4, "innehåll": "Korsningar i plan i 100-miljö är inte i linje med långsiktiga trafiksäkerhetsmål. Korsningar på mötesfria vägar bör därför vara få och placerade så att lokal hastighetssänkning är möjlig (eller möjliga att utforma planskilda). Det betyder exempelvis att korsningar i plan längs omkörningssträckor bör undvikas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 526.1, "x1": 542.6, "y1": 592.1, "innehåll": "Undantag från den generella inriktningen ovan bör kunna gälla vid måttliga flöden och nya korsningar som medför hastighetssänkning för genomgående trafik på grund av endera lokal hastighetsbegränsning eller korsningstyp kan undvikas. Hänsyn behöver även tas till gående och cyklister som kan behöva korsa planskilt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 588.8, "x1": 491.6, "y1": 641.0, "innehåll": "Konsekvenserna av ökad trafik behöver bedömas om det är fråga om större tillkommande flöden, exempelvis nyexploatering eller trafikomledning. Trafikutvecklingen längs primärväg behöver också bedömas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 637.7, "x1": 538.8, "y1": 725.3, "innehåll": "Det bör också vara möjligt med avsteg från den generella inriktningen om det är fråga om mötesfria vägar med låg andel långväga trafik och godstrafik, där vägen har en mer mångfunktionell funktion. Det kan också handla om att gående och cyklister behöver prioriteras högre. Tvåfältsväg med referenshastighet 80 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 722.0, "x1": 540.3, "y1": 774.2, "innehåll": "Vägar med hastighetsgräns över 70 km/h är normalt utpekade som viktiga ur framkomlighetssynpunkt. Samtidigt finns det en stor variation och hänsyn behöver tas till funktionen mer specifikt och till trafikflöden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 526.3, "y1": 137.4, "innehåll": "På dessa vägar måste man bedöma om funktionen i huvudsak handlar om långväga trafik eller om tyngdpunkten är mångfunktionell funktion, vilket kan komma styra valet av utformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 529.4, "y1": 186.3, "innehåll": "Vägar kan vara utpekade som prioriterade stråk med långväga trafik och godstrafik. Där bör nya korsningar som medför hastighetssänkning för genomgående trafik, på grund av endera lokal hastighetsbegränsning eller korsningstyp undvikas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 183.0, "x1": 542.2, "y1": 284.3, "innehåll": "Längs prioriterade stråk med en låg andel långväga trafik och godstrafik, där vägen är mångfunktionell, accepteras korsningar. Målavvägning ska utföras mellan vägnätets funktion och lokala hänsyn. Det kan också handla om att gående och cyklister behöver prioriteras högre. Vid större flöden, åDT > 4000 f/d, bör dock nya korsningar begränsas. Vägar med bashastighet 70 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 281.0, "x1": 542.8, "y1": 346.9, "innehåll": "En- eller tvåfältsvägar med bashastighet 70 km/h är normalt inte utpekade funktionella stråk utan är mångfunktionella. Undantag finns dock i form av vissa förbifarter eller infarter som inte anpassats till jämna hastighetssteg. Dessa får hanteras som 80 vägar ovan eller tätortsvägar beroende på miljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 343.6, "x1": 519.7, "y1": 417.5, "innehåll": "\\\"Längs \\\"normala\\\" bashastighetsvägar med måttliga till låga trafikflöden bör nya korsningar kunna godtas förutsatt godtagbar placering och utformning. Vid större flöden, åDT > 4000 f/d, bör dock nya korsningar begränsas. Inriktning för borttagande/ indragning av anslutningar\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 414.2, "x1": 540.8, "y1": 480.1, "innehåll": "Vid ombyggnad bör möjlighet till borttagande/ indragning av anslutningar utredas och effektbedömas. I första hand är detta aktuellt vid ombyggnadsobjekt och då främst ombyggnad till mötesfri väg. Tänkbara korsningstyper och placering hänger samman med omkörningssträckorna och här behövs en helhetssyn."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 476.8, "x1": 542.4, "y1": 556.1, "innehåll": "De enskilda anslutningar som berörs får hanteras på det sätt som går. öppningar i mitträcke bör dock undvikas med undantag om det är fråga om korsande jordbruksredskap där det sammantaget bedöms bättre att korsa rakt över vägen jämfört med att behöva åka längs vägen och vända. Det kan även handla om dåligt placerade anslutningar och sidoområdesförbättringar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 553.1, "x1": 505.5, "y1": 591.3, "innehåll": "Borttagande/ indragning av anslutningar på grund av exempelvis mitträcke får medföra en vägförläning med upp till 3 km per enkelresa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 588.4, "x1": 532.2, "y1": 648.6, "innehåll": "Slopande av anslutningar kan även vara aktuellt längs tvåfältsvägar där det både kan handla om dåligt placerade anslutningar och sidoområdesförbättringar. Tätort"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 645.3, "x1": 533.7, "y1": 711.2, "innehåll": "Statliga vägar inom tätort eller i tätortsnära miljöer är normalt utpekade stråk där framkomligheten behöver prioriteras samtidigt som detta kan stå i kontrast till lokala målsättningar som ofta handlar om att hålla nere hastigheterna och kanske också trafikmängderna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 707.9, "x1": 527.5, "y1": 746.5, "innehåll": "För att få en rimlig avvägning behöver hänsyn tas till vägens funktion specifikt och trafikflöden i kombination med vilken tätortsmiljö som är aktuell."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 542.2, "y1": 178.4, "innehåll": "\\\"I ytterområden med \\\"60-miljö\\\" bör framkomligheten hållas uppe och nya korsningar undvikas, vilket i många fall kan vara svårt eftersom handelsområden och annan trafikalstrande verksamhet ofta växer upp i dessa miljöer. Trafikmängderna är ofta så stora att det behövs cirkulationsplatser eller signalreglering vilket sänker effektiviteten i det övergripande vägnätet även om tillgängligheten blir hög till lokala mål. GCM- trafikanter bör kanaliseras till planerade korsningspunkter.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 175.1, "x1": 540.0, "y1": 254.4, "innehåll": "Tätortsgenomfarter i 40- och 50-miljö har redan ofta tätt mellan korsningar, det mesta är bebyggt och nya korsningar är normalt inte aktuellt mer än i undantagsfall. Ofta är framkomligheten i dessa miljöer redan låg och behöver också vara låg med hänsyn till omgivningen. Här behöver de lokala förutsättningarna väga tungt. I de fall där trafikmiljön blivit alltför komplex, kan en förbifart vara det enda alternativet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 251.4, "x1": 526.8, "y1": 289.7, "innehåll": "En ytterligare aspekt i tätortsgenomfarter är orienterbarhet och att det sammantaget blir en rimlig trafikmiljö även för de som inte känner till platsen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 286.7, "x1": 536.2, "y1": 346.9, "innehåll": "Spårväg i tätort Korsnings- och anslutningstäthet i plan ska begränsas för spårvägar för att uppnå hög framkomlighet och trafiksäkerhet ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 346.7, "x1": 531.6, "y1": 413.9, "innehåll": "Korsningstyp För val av korsningstyp behövs kännedom om funktionell livslängd, vägnät, vägtyp, trafikflöden inklusive omfattning av gång- och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 410.6, "x1": 543.7, "y1": 638.5, "innehåll": "Längs det funktionellt prioriterade vägnätet är inriktningen att välja korsningstyper och korsningsutformningar som inte med medför några större framkomlighetsnedsättningar för primärvägstrafiken. • Längs motorvägar och motortrafikleder ska alla korsningar vara planskilda. • Korsningar med motorväg (där man ska kunna köra av och på motorvägen) ska utformas som trafikplatser. • Korsningar på mötesfria vägar ska utformas så att vänstersväng inte sker direkt från ett omkörningsfält. Helst ska vänstersväng direkt från genomgående körfält undvikas. • Korsningar på mötesfria vägar och som är placerade längs omkörningssträckor ska väljas så att hastighetsbegränsning 100 km/h kan upprätthållas. • Trafiksignaler ska i första hand endast användas inom tätort eller tätortsnära miljöer, hastighetsgräns ≤ 70 km/h eller vid övergångsställe ≤ 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 636.3, "x1": 542.6, "y1": 723.5, "innehåll": "Motorväg Val av trafikplatstyp är ofta kopplat till terrängförhållanden och vilka funktioner som ska uppnås. Om inte omständigheterna ger annat är trafikplats av rutertyp, normalt med dropprefuger i sekundärvägskorsningarna, förstahandsval. Trevägskorsningar kan vara av trumpettyp och vända med hänsyn till den dominerande trafikströmmen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 537.5, "y1": 221.6, "innehåll": "Mötesfri motortrafikled Korsningar ska vara planskilda. Trafikplats enligt motorvägsstandard kan väljas med är inget krav. Planskilda korsningar (typ F) godtas men bör vara utformade med högeravsväng- och högerpåsvängskörfält. Samtidigt bör en enhetlig korsningsutformning eftersträvas så att alltför stora skillnader i standard undviks. Om motortrafikleden är utformad som 2+1 väg bör påfarter och påsvängsfält inte lokaliseras för nära hopvävning från två till ett körfält. Mötesfri väg 100 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 218.3, "x1": 533.3, "y1": 311.6, "innehåll": "Vid val av korsningstyp måste, förutom säkerhet, framkomlighet och kapacitet, även hänsyn tas till korsningens placering i förhållande till omkörningssträckornas placering. De mer trafikerade korsningarna ska placeras på 1+1 sträckor och i första hand vara trevägskorsningar av korsningstyp C. Fyrvägskorsningar endast vid låga flöden på minst den ena sekundärvägsanslutningen (åDT < 100 f/d). I vissa fall kan lokal hastighetsbegränsning vara aktuell."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 308.3, "x1": 542.9, "y1": 387.6, "innehåll": "Vid stora flöden kan större korsningar vara aktuellt, då cirkulationsplats eller planskild korsning. Planskild korsning ansluts till primärvägen med korsningstyp B (med triangelrefug, endast högersvängande trafik) och dessa kan placeras på omkörningssträckor. Cirkulationsplatser bör i första hand undvikas men om inte detta är möjligt utformas för 50 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 384.6, "x1": 540.9, "y1": 436.5, "innehåll": "På mötesfria vägar med höga hastigheter måste vänstersvängar ske med stöd i form av åtminstone separat vänstersvängkörfält (korsningstyp C eller större) i korsningar med större vägar (lokal eller riksvägar)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 433.6, "x1": 541.5, "y1": 526.5, "innehåll": "\\\"Vid enskilda anslutningar eller vägar med lågt åDT ska i första hand medlöpande högersvängar väljas kombinerat med möjlighet att vända längre fram. Om detta inte är möjligt kan korsningen utformas typ \\\"ögla\\\" med öppning i mitträcket, alternativt vänstersvängskörfält under förutsättning att vänstersväng sker från en sträcka utan omkörnings fält. Vid bedömning av säkerhet är \\\"ögla\\\" att jämföra med fyrvägskorsning.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 523.2, "x1": 519.5, "y1": 561.8, "innehåll": "Om det generellt är 2 körfält per riktning ska alla korsningar vara korsningar med endast medlöpande högersväng, cirkulationsplatser eller planskilda korsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 558.5, "x1": 536.8, "y1": 728.9, "innehåll": "För VR 100 km/h (dvs. ingen lokal hastighetsbegränsning längs primärvägen) krävs att: • Den beräknade risken avseende olycksutfall för dimensionerande dygnstrafik (åDT-Dim) understiger 0,15 DSS/år (helst högst 0,1 DSS/år). • Största belastningsgrad under den funktionella livslängden, under dimensionerande timme (Dh-dim), inte överstiger 0,6. • Hänsyn tas till eventuell korsande gång- och cykeltrafik. • Siktförhållanden motsvarande minst låg standard uppfylls. • I övrigt en enkel/konventionell korsningsutformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 531.5, "y1": 123.7, "innehåll": "Om inte ovan uppfylls återstår sänkt hastighetsgräns eller större korsningstyp. Sänkt hastighetsgräns får dock inte förekomma längs omkörningssträckor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 537.6, "y1": 213.3, "innehåll": "För lokala sänkningar gäller: • Om sänkningen motiveras av högt olycksutfall eller dålig sikt sker prövning i första hand för 80 km/h, därefter 70, därefter 60. • Om sänkningen motiveras av komplexitet eller gång/cykel bör sänkning ske till 70 eller 60."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 540.5, "y1": 373.9, "innehåll": "Tvåfältsväg 80 och 90 km/h Vid små flöden väljs korsningstyp och referenshastighet i korsning med hänsyn till trafiksäkerhet och med hänsyn till framkomlighet längs primärvägen. Vid höga flöden måste även kapacitet beaktas. Korsningsutformning och hastighet bör väljas så att: • Beräknat olycksutfall för dimensionerande dygnstrafik (åDT-Dim) understiger 0,15 DSS/år (helst högst 0,1 DSS/år). • Största belastningsgrad under den funktionella livslängden, under dimensionerande timme (Dh-dim), inte överstiger 0,6. • Hänsyn tas till eventuell korsande gång- och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 371.3, "x1": 536.8, "y1": 409.9, "innehåll": "I första hand bör mindre korsningar (typ A, B eller C) väljas. På landsbygdsmiljö kan lokal hastighetsbegränsning vara aktuellt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 407.0, "x1": 542.5, "y1": 472.5, "innehåll": "Inkommande vägar ska indelas i primär- respektive sekundärvägar. Väjningsreglering får inte ske via högerregel. Generellt gäller att fyrvägskorsningar bör undvikas och istället delas upp i två förskjutna trevägskorsningar. Fyrvägskorsningar endast vid låga flöden på minst den ena sekundärvägsanslutningen (åDT-Dim < 100 f/d)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 469.6, "x1": 540.5, "y1": 507.8, "innehåll": "Korsningstyp B kan väljas om bättre tydlighet behövs, eller för passage av en parallell gång- och cykelbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 504.9, "x1": 538.2, "y1": 570.5, "innehåll": "Korsningstyp C innebär att korsningen är försedd med ett extra körfält för vänstersvängande trafik från primärvägen. Motiv för att välja C korsning är i första hand trafiksäkerhet men också framkomlighet och kapacitet längs primärväg. Det kan också finnas särskilda omständigheter såsom dålig sikt, gång/cykelpassage mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 567.5, "x1": 541.8, "y1": 633.1, "innehåll": "Om mindre korsningar inte är möjliga med hänsyn till trafiksäkerhet och kapacitet kan större korsning väljas, planskild korsning eller cirkulationsplats. Val av större korsningar ska ske med stöd av analyser av trafiksäkerhetsäkerhet, kapacitet och samhällsekonomiska effekter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 629.8, "x1": 527.0, "y1": 668.4, "innehåll": "Längs prioriterade godsstråk bör cirkulationsplatser i första hand undvikas men om inte detta är möjligt utformas för 50 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 665.4, "x1": 534.4, "y1": 752.6, "innehåll": "En- eller tvåfältsväg bashastighet 70 km/h Med hänsyn till de flöden som normalt förekommer längs den här typen av vägnät är främst mindre korsningar aktuella, normalt typ A. I vissa fall kan lokal hastighetsbegränsning vara aktuellt, i första hand med hänsyn till gående- och cyklister."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 537.3, "y1": 151.1, "innehåll": "Reglering kan ske via påbjuden väjningsplikt eller via högerregel. Väljs väjningsplikt bör de inkommande vägarna indelas i primär- respektive sekundärvägar. Väjningsreglering via högerregel kan vara lämplig i lågfartsmiljöer där utformning stödjer att högerregel också efterlevs."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 147.8, "x1": 525.4, "y1": 200.0, "innehåll": "Generellt sett är två förskjutna trevägskorsningar säkrare än en fyrvägskorsning (undantag för låga flöden, åDT < 100). Hänsyn behöver tas till mängden korsande trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 196.7, "x1": 540.5, "y1": 289.7, "innehåll": "Korsningstyp B kan väljas om bättre tydlighet behövs, eller för passage av en parallell gång- och cykelbana. Korsningstyp C innebär att korsningen är försedd med ett extra körfält för vänstersvängande trafik från primärvägen. Motiv för att välja C korsning handlar om trafiksäkerhet eller särskilda omständigheter såsom dålig sikt, gång/cykelpassage mm. Ett annat alternativ att underlätta för korsande gång- och cykeltrafikanter är att förse primärvägen med en GCM-passage inklusive refug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 286.7, "x1": 476.5, "y1": 324.9, "innehåll": "I undantagsfall kan det finnas behov för en större korsningstyp, normalt cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 322.0, "x1": 528.0, "y1": 382.2, "innehåll": "Tätort Inom tätort är de flesta korsningstyper tillämpbara men anpassade till tätortsmiljön. Normalt behövs också särskild hänsyn till gående- och cyklister."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 378.9, "x1": 515.4, "y1": 431.1, "innehåll": "Väljs mindre korsningar på fyrfältiga vägar bör dessa endast medge medlöpande högersväng. I övrigt bör fyrfältiga vägar förses med större korsningar (cirkulationsplatser, planskilda korsningar eller trafiksignal)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 427.8, "x1": 513.5, "y1": 488.0, "innehåll": "Val av större korsningar ska ske med stöd av analyser av trafiksäkerhetsäkerhet, kapacitet och samhällsekonomiska effekter (oavsett finansiering). Korsning med spårväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 484.7, "x1": 535.4, "y1": 633.8, "innehåll": "Korsningstyp ska väljas med hänsyn till: 1. Trafiktekniska krav baserade på referenshastighet och trafikensstorlek och sammansättning, åDT-DIM och DIM-Dh 2. Framkomlighet, bland annat med avseende på dimensionernade hastighet för spårväg och konsekvenser för övrig trafik beroende på regleringsformer, proriteringar och val mellan vägkorsningar eller plankorsningar etc 3. Trafiksäkerhet 4. Miljö 5. Anläggnings-, drift- och underhållskostnader"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 630.5, "x1": 541.4, "y1": 690.7, "innehåll": "Större korsningstyp ska övervägas om sekundärvägstrafiken annars inte kan avvecklas på ett tillfredsställande sätt. Enskilda anslutningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 687.4, "x1": 541.4, "y1": 726.0, "innehåll": "Anslutningstyp för enskilda anslutningar med trafikflöde över ca 100 f/d (åDT) väljas på motsvarande sätt som för korsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 723.0, "x1": 530.8, "y1": 774.9, "innehåll": "Anslutningstyp för anslutningar med trafikflöden under ca 100 f/d väljs med hänsyn till vägtyp och placering. På tvåfältsvägar väljs normalt korsningstyp A men med geometrin anpassad till dimensionerande fordonstyper."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 540.3, "y1": 178.4, "innehåll": "På mötesfria vägar behöver anslutningstyp väljas på likartat sätt som för korsningar. Men med skillnaden att anslutningar ofta är lågtrafikerade och det är därför rimligt med viss vägförlängning (praxis upp till ca 3 km) för att hålla nere öppningar i mitträcket. Med öppning i mitträcke väljs C korsning eller ögla. Val mellan dessa är beroende av placering och om vändning ska underlättas. C korsning ska inte användas vid vänstersväng från ett omkörningsfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 175.1, "x1": 534.9, "y1": 240.7, "innehåll": "I undantagsfall kan vänstersväng från genomgående körfält godtas, dock om det bara är fråga om enstaka trafikanter (infart till ett eller ett par bostadshus). Anslutningen kan kompletteras med väntficka eller annan möjlighet att stanna strax före anslutningen i syfte att släppa förbi övrig trafik innan vänstersväng genomförs."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 237.8, "x1": 531.9, "y1": 276.0, "innehåll": "För att möjliggöra att korsa med exempelvis jordbruksredskap kan korta öppningar i mitträcke vara aktuellt, som då inte medger sväng utan endast passage tvärs vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 276.1, "x1": 541.9, "y1": 357.0, "innehåll": "Korsningsutformning Som underlag för detaljutformning av korsningar behöver dimensionerande typfordon, utrymmesklass och körsätt bestämmas. Dessutom separeringsform för gående och cyklister."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 353.7, "x1": 537.1, "y1": 433.3, "innehåll": "Korsningar mellan statliga vägar ska utformas med plats för alla i VGU definierade typfordon på väg. Dimensionerande är normalt Lps, Bb och Lspec. Utrymmesklass A bör normalt väljas. Utrymmesklass B kan väljas om så behövs för att underlätta för korsande gång- och cykeltrafik, men normalt med den ändringen att svepytan inte får inkräkta på något annat körfält. Utrymmesklass C kan väljas vid låga flöden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 430.0, "x1": 542.8, "y1": 495.9, "innehåll": "I cirkulationsplatser gäller körsätt D för typfordon Lspec. För körsätt adderas körmån i cirkulationsplatser och att kantstenstillägg adderas i övriga korsningar om kantstöd finns. Likaså ska tillägg för räcke göras. I övriga fall bör utformningen vid högersväng inrymma ett 0,25 m tillägg för körmån mot körbane-/körfältskant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 492.6, "x1": 510.1, "y1": 544.9, "innehåll": "övergångskurvatur mellan en korsningskurvas mittcirkelbåge och respektive anslutande vägars körbanekanter bör ha en längd och utformning anpassat efter dimensionerande körvidd samt att en god kördynamik uppnås."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 541.6, "x1": 539.4, "y1": 580.2, "innehåll": "Cirkulationsplatser i landsbygdsmiljö eller längs trafikleder bör vara utformade för 50 km/h. Gång- och cykeltrafiken bör då vara separerad eller att det är fråga om ett fåtal."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 576.9, "x1": 542.2, "y1": 615.5, "innehåll": "Cirkulationsplatser i tätortsmiljöer och där gående korsar i plan bör vara utformade för 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 612.2, "x1": 541.6, "y1": 664.4, "innehåll": "Korsningar med kommunala gator eller enskilda anslutningar dimensioneras för de typfordon anslutande väg är avsedd för och trafikeras av. Utrymmesklass bestäms från fall till fall baserat på flöde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 661.1, "x1": 538.5, "y1": 699.7, "innehåll": "Korsningar med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme ska normalt utformas i utrymmesklass A avseende spårvägstrafiken i förhållande till övrig trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 696.4, "x1": 535.3, "y1": 748.7, "innehåll": "Korsningar bör inte placeras i för brant lutning. Sikt bör som lägst uppfylla krav motsvarande låg standard. I lågtrafikerade anslutningar (utan daglig trafik), kan lägre siktkrav i undantagsfall godtas, dock ska stoppsikt finnas längs primärvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 539.8, "y1": 137.4, "innehåll": "Sidoområdena ska utformas så att risk för svåra skador vid en avkörning förebyggs. Utformningen behöver också vara sådan att sikt upprätthålls och att den vägutrustning som behövs, vägvisning mm får plats och kan placeras på lämpligt sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 538.8, "y1": 213.7, "innehåll": "Om vägen är försedd med viltstängsel medför korsningar och anslutningar öppningar med risk för att vilt tar sig in i vägområdet. Viltstängslet måste utformas så risken för detta hålls nere. Det kan också vara lämpligt med uthopp eller annan typ av åtgärd, på omse sidor korsningspunkten, för att möjliggöra för djur att ta sig ur vägområdet om de hamnat på fel sida stängslet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 210.4, "x1": 532.9, "y1": 306.6, "innehåll": "Väjningsreglering i vanliga korsningar och anslutningar ska normalt vara antingen väjningsplikt eller stopplikt (eller i undantagsfall högerregel). Stopplikt fordrar lokal trafikföreskrift. Vänsterpåsvängskörfält får tillämpas i trevägskorsningar i syfte att förbättra framkomligheten för anslutande vänstersvängande trafik, under förutsättning att lösningen inte kommer i konflikt med cyklisters eller gångtrafikanters säkerhet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 306.4, "x1": 486.9, "y1": 472.2, "innehåll": "Fauna Effekter för fauna ska klargöras i tidigt skede. Det som ska identifieras är: • befintliga och tillkommande barriärer • påverkan på djurens vandring • hur man kan styra djurens rörelse i landskapet • klargöra behov av passagemöjligheter • risker för viltolyckor"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 472.0, "x1": 529.6, "y1": 552.8, "innehåll": "Skyddsanordningar Vid val av skyddsanordningar ska hänsyn tas till referenshastighet, trafikflöden och omgivning. Inriktningen för val av kapacitetsklass framgår av kap 7.3.4.2. Vid risk- och skyddsobjekt ska kapacitetsklass väljas efter särskild utredning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 553.0, "x1": 529.1, "y1": 620.1, "innehåll": "Suicidprevention Broar med höjd på 14 m eller högre från underliggande mark/vattenyta till körbana, ska förses med suicidskydd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 616.8, "x1": 540.4, "y1": 669.1, "innehåll": "I eller i närheten av tätorter ska broar med gång- och cykelbana förses med suicidskydd när bron går över järnväg, motorväg, mötesfri väg eller annan flerfältsväg med VR ≥ 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 665.8, "x1": 533.1, "y1": 718.1, "innehåll": "I eller i närheten av tätorter ska vägar (motorvägar, motortrafikleder samt övriga vägar) där gång- och cykeltrafik är förbjuden, förses med personskyddsstängsel eller motsvarande som hindrar personer att ta sig in på vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 540.5, "y1": 192.5, "innehåll": "Plankorsning mellan väg och järnväg Nya korsningar i plan mellan väg och järnväg för permanent bruk på en befintlig bana tillåts endast om korsningen sammantaget ökar trafiksäkerheten. Detta kan t.ex. uppnås då en eller flera befintliga korsningar med dålig utformning kan slopas och det inte är möjligt att åstadkomma en planskild korsning. På landsbygd tillåts plankorsningar mellan väg och järnväg endast på en- eller tvåfältsvägar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 189.2, "x1": 530.8, "y1": 353.0, "innehåll": "En bansträcka ska vara fri från plankorsningar om något av följande villkor är uppfyllda • Nybyggd sträcka med största tillåtna hastighet (Sth) över 80 km/h • Nybyggd sträcka med Sth över 80 km/h som ersätter en befintlig sträcka (linjeomläggning) • Nybyggd sträcka med minst två spår där spårgående fordon kan färdas oberoende av varandra. • Befintlig sträcka som byggs ut till minst två spår där spårgående fordon kan färdas oberoende av varandra."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 350.4, "x1": 538.2, "y1": 389.0, "innehåll": "Undantag från ovan gäller för plankorsningar som inte är öppna för allmän trafik utan endast behövs för teknisk service av järnvägen eller räddning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 388.8, "x1": 533.0, "y1": 483.3, "innehåll": "Hänsyn till GCM-trafik För att fastlägga separeringsform för gående och cyklister/ moped klass II behövs uppgifter om nättillhörighet, trafikantkategorier och flöden. För att mer precis kunna bestämma separeringsform och detaljutformning bör gående och cyklister bedömas var för sig och att dela in cykling i vardagscykling respektive fritidscykling."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 480.4, "x1": 539.1, "y1": 519.0, "innehåll": "Generell inriktning är att utpekade cykelstråk eller i övrigt vid större GCM-flöden ska separering ske på egen bana eller lokalvägnät. Särskild hänsyn ska tas till barn."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 515.7, "x1": 540.6, "y1": 554.3, "innehåll": "Vid höghastighetsvägar (VR >80 km/h) eller där fordonsflödet är över 4000 åDT, ska planskildhet beaktas, då korsningsbehovet är högt (≥20 GCM per sommardygn)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 551.0, "x1": 497.5, "y1": 589.5, "innehåll": "På höghastighetsvägar (VR >80 km/h) och hög GCM-trafik (≥ 20 GCM per sommardygn) ska dessa separeras på egen GCM-väg/bana eller parallellväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 586.2, "x1": 520.8, "y1": 638.5, "innehåll": "Längs mötesfria landsvägar är inriktningen att gång, cykel och moped klass II ska separeras på egen bana om GCM-flödet uppgår till minst 10 åDT maxmånadsvardagsdygn."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 635.2, "x1": 508.1, "y1": 673.8, "innehåll": "Om GCM-flödet uppgår till högst 20 åDT maxmånadsvardagsdygn kan banan utformas som som en så kallad sommarcykelväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 670.5, "x1": 532.2, "y1": 736.4, "innehåll": "Längs tvåfältsvägar med blandtrafik är inriktningen att det ska finnas en vägren med bredd och utformning som gör den användbar för  gång, cykel och moped klass II. Undantag kan motiveras vid biltrafikflöden under 2000 f/d (åDT-Dim), alternativt mycket låga GCM-flöden (enstaka per genomsnittligt dygn)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 733.1, "x1": 534.1, "y1": 771.7, "innehåll": "Vid både tvåfältsvägar och mötesfria vägar kan i vissa fall en kombination av separering via lokalvägar (eventuellt sammanbundna av kortare sträckor cykelbanor)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 535.4, "y1": 137.4, "innehåll": "och för gång-cykel och moped klass II användbara vägrenar  vara ett alternativ om separeringen på egen bana inte bedöms fullgod på grund av standard, vinterunderhåll mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 541.3, "y1": 200.0, "innehåll": "På lågtrafikerade vägar med hastighetsgräns ≤ 60 km/h kan i vissa fall bredare vägrenar anordnas genom omdisponering av vägbanan, se Figur 5.1. Om körbanan inte är tillräckligt bred för att bilar ska kunna mötas måste vägrenarna kunna användas (här går det alltså inte med cykelfält)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 314.2, "x1": 515.1, "y1": 339.5, "innehåll": "Figur 5.1 Omdisponering av vägbanan på lågtrafikerade vägar ≤ 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 335.0, "x1": 526.4, "y1": 373.5, "innehåll": "I tätort är inriktning att utpekade cykelstråk eller i övrigt vid större cykelflöden bör separering ske på egen bana eller lokalvägnät."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 370.2, "x1": 543.6, "y1": 422.5, "innehåll": "I utpräglade tätortsmiljöer bör alltid åtminstone gångtrafiken separeras från biltrafiken. Inom detaljplanelagd område bör behovet av separering mellan gående och cyklister studeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 419.2, "x1": 519.7, "y1": 457.8, "innehåll": "Längs större trafikleder med hastighetsgräns 60 km/h eller högre bör gående- och cyklister alltid separeras från biltrafiken med GCM-väg eller GCM-bana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 454.5, "x1": 542.9, "y1": 493.1, "innehåll": "I ytterområden eller randbebyggelse längs väg av landsvägskaraktär, högst 80 km/h, är inriktningen vägren, cykelbana eller separat gång- och cykelbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 489.8, "x1": 538.8, "y1": 683.9, "innehåll": "För separering tvärs vägen är inriktningen följande: Referenshastighet 100 km/h och uppåt: • Vid större stråk och samtidigt större trafikflöden är inriktningen planskild separering. Kontroll behövs av effektivitet, kostnader och omgivning. Dessutom förutsättningarna att uppnå en utformning som leder till att den planskilda korsningen används. • Inte utpekade stråk men om det ändå är fråga om mer än enstaka gående och cyklister är inriktningen passage i två steg (och inte mer än ett körfält i taget). Normalt vid korsning med sänkt hastighetsgräns. • Vid små flöden är inriktningen att passage i kan ske i två steg, vägens ena körriktningen i taget."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 679.5, "x1": 528.5, "y1": 754.8, "innehåll": "Referenshastighet 70 och 80 km/h: • Vid större stråk och samtidigt större trafikflöden är inriktningen planskild separering eller passage i två steg med sänkt hastighetsgräns till högst 60 km/h. Vid planskild korsning behövs kontroll av effektivitet, kostnader och"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 168.9, "y0": 85.1, "x1": 543.1, "y1": 196.4, "innehåll": "omgivningspåverkan. Dessutom förutsättningarna att uppnå en utformning som leder till att den planskilda korsningen används. • Inte utpekade stråk men om det ändå är fråga om mer än enstaka gående och cyklister är inriktningen ordnad passage, om möjligt i två steg vilket är särskilt angeläget vid stor vägbredd. • Små flöden, ingen åtgärd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 193.8, "x1": 517.5, "y1": 246.1, "innehåll": "Cykelöverfarter har i Trafiklagstiftningen strikta krav på hastighetssäkring till 30 km/h. Därför är de svåra att förena med höghastighetsmiljöer för biltrafiken men planskildhet är ett säkert alternativ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 242.8, "x1": 529.7, "y1": 338.3, "innehåll": "Lämplig utformning av korsning för GCM-trafik i Tätort: Referenshastighet 60 km/h och uppåt: Planskilt eller passage i plan i anslutning till korsningar med sänkt hastighet, exempelvis cirkulationsplatser. I undantagsfall signalreglering i trafiksignalreglerad korsning, och då vid högst 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 335.3, "x1": 541.8, "y1": 422.5, "innehåll": "Referenshastighet 50 km/h och lägre: Gångpassage eller övergångsställe. Signalreglering tillsammans signalreglerad korsning. Gångsignal i undantagsfall. övergångsställe ska minst hastighetssäkras till ≤ 40 km/h. Det kan också finnas motiv för planskild separering även vid låga hastigheter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 419.6, "x1": 540.4, "y1": 515.0, "innehåll": "Korsning med spår Korsningar inom stationsområden med gång- och cykelvägar ska så långt möjligt vara planskilda. Hänsyn ska tas till framkomlighet och säkerhet för personer med funktionsnedsättning vid val av utformning av plankorsning. Korsning med spårväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 511.7, "x1": 539.0, "y1": 564.0, "innehåll": "Val av korsningsstyp mellan GCM-trafik och spårväg ska göras med hänsyn till spårvägens separeringsform, d.v.s. om det är spårväg på särskild banvall, i blandtrafik eller i reserverat utrymme."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 535.0, "y1": 612.9, "innehåll": "Korsningar mellan GCM-trafik och spårväg på särskild banvall ska göras planskilt eller med plankorsning. Vid övriga separeringsformer i vägkorsningar med eller utan signalreglering, eller i gång-och cykelkorsningar avskilda från vägkorsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 609.6, "x1": 511.4, "y1": 648.2, "innehåll": "Behov av skyddsanordningar t.ex. varningsanläggningar och/eller gångfålla ska utredas från fall till fall efter genomförd riskanalys."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 644.9, "x1": 540.9, "y1": 705.1, "innehåll": "Hänsyn ska tas till framkomlighet och säkerhet för personer med funktionsnedsättning vid val av utformning av plankorsning. Skyddsanordningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 701.8, "x1": 534.7, "y1": 754.1, "innehåll": "Gång- och cykelbaneräcke och gång- och cykelbroräcke ska uppfylla krav på släthet. Vägräcke ska uppfylla krav på släthet där de är placerade direkt intill en gångbana eller cykelbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 542.0, "y1": 123.7, "innehåll": "Fallskydd (stängsel eller motsvarande) bör anordnas längs GCM-vägar/banor vid höga och branta skärningsslänter, stödmurar m.m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 123.5, "x1": 539.3, "y1": 204.3, "innehåll": "Kollektivtrafik Vi val av kollektivtrafikstandard ska hänsyn tas till referenshastighet, trafikflöden och antal resenärer. Särskild hänsyn ska tas till barn, personer med funktionsnedsättning och äldre."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 201.4, "x1": 532.9, "y1": 253.3, "innehåll": "Vid ny och ombyggnation ska hänsyn tas till åtgärder som främjar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Kollektivtrafikens framkomlighet ska särskilt beaktas liksom bekväma övergångar mellan trafikslag."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 250.4, "x1": 420.0, "y1": 296.9, "innehåll": "I kollektivtrafiknät ska övervägas att ta hänsyn till ledbuss. Motorväg och motortrafikled"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 293.6, "x1": 531.6, "y1": 359.1, "innehåll": "På motorväg och mötesfri motortrafikled ska avskild hållplats användas, och det ska finnas planskildhet för gående och cyklande till och från hållplats. Den planskilda korsningen måste vara placerad och utformad så att det verkligen kommer att användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 356.2, "x1": 543.9, "y1": 499.1, "innehåll": "Mötesfri väg På mötesfri landsväg ska fickhållplats användas, eller i särskilda fall avskild hållplats. Avskild hållplats ska förses med accelerationsfält. Fickhållplats bör förses med accelerationsfält i följande fall: • Mer än 10 bussar per dygn stannar på hållplatsen. • 2-10 bussar stannar per dygn och dim trafik, åDT-dim, uppgår till minst 8000 f/d. • 1 buss stannar per dygn och dim trafik, åDT-dim, uppgår till minst 10 000 f/d."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 496.6, "x1": 540.9, "y1": 570.5, "innehåll": "Tvåfältsväg Vid referenshastighet 80 km/h eller högre bör fickhållplats väljas, undantag för låga trafikflöden och få stannande bussar. Vägrenshållplats är ett alternativ om bred vägren finns."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 567.2, "x1": 528.2, "y1": 619.4, "innehåll": "Hållplatstyp på tvåfältsvägar med referenshastighet ≤ 70 km/h är beroende av biltrafikflöde och antal stannande bussar, men också av siktförhållanden, gång- och cykeltrafik, vägrensbredd, hållplatsplacering m.m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 616.1, "x1": 524.0, "y1": 654.7, "innehåll": "Där barn i yngre åldrar använder hållplatsen i stor omfattning bör hållplatsen ligga skild från körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 651.4, "x1": 503.9, "y1": 676.3, "innehåll": "Hållplats som används för att reglera avgångstid ska vara skild från körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 673.0, "x1": 529.6, "y1": 755.1, "innehåll": "Vägren som används som gånganslutning till hållplats bör som minst vara utformad med en bredd ≥ 0,75 m. Tätort Stopphållplats används endast vid VR ≤ 40 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 540.9, "y1": 302.3, "innehåll": "Klackhållplats används endast vid VR < 60 km/h. Rastmöjligheter Vid val av rast- och parkeringsmöjligheter ska hänsyn för hela förbindelsen minst tas till: • Om vägen tillhör det nationella stamvägnätet eller utpekade gods- och/eller turiststråk. • Tidsmellanrum för möjlighet till kortare rast (rastplats, parkeringsficka eller näringsställen). • Tids- och avståndsmellanrum för möjlighet till rast vid en trafikverksrastplats. • Naturliga förutsättningar som utblickar, natursköna platser och sevärdheter som kan tillvaratas vid placering av rastplatser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 299.7, "x1": 533.7, "y1": 406.3, "innehåll": "Som målsättning gäller att det längs det nationella stamvägnätet samt längs utpekade gods- och/eller turiststråk ska finnas: • Möjlighet till kortare rast var 30:e minut (rastplats, parkeringsficka eller övriga samhällsfunktioner). • Möjlighet till rast vid en Trafikverksrastplats var 60-120:e minut, vilket innebär att avståndet mellan två rastplatser inte bör överstiga 75-150 km."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 403.7, "x1": 541.3, "y1": 442.7, "innehåll": "Vid utbyggnad av nya vägavsnitt längs dessa vägnät ska möjligheterna att komplettera vägnätet med rastmöjligheter enligt ovan beaktas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 442.5, "x1": 523.4, "y1": 523.3, "innehåll": "Omledningsväg Vid ombyggnad och val av åtgärd på befintlig väg, ska hänsyn tas till om vägen är utpekad som omledningsväg. åtgärder får inte leda till försämrad kapacitet eller framkomlighet på omledningsvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 523.1, "x1": 512.9, "y1": 714.5, "innehåll": "Nöduppställning och serviceplatser Vid val av nöduppställningsplatser, kontrollplatser,  serviceplatser och särskilda vändplatser ska hänsyn tas till: • Referenshastighet • Trafikflöde • Typsektion • Möjlighet att flytta fordon utanför vägbanan • Möjlighet för förare och passagerare att lämna vägbanan. • Avstånd mellan korsningar eller andra platser där det går att vända"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 711.9, "x1": 540.3, "y1": 750.8, "innehåll": "På mötesfria vägar ska det finnas utrymme för nöduppställning av fordon med högst 1 km mellanrum längs sträckor där fri belagd bredd understiger 6,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 535.8, "y1": 178.8, "innehåll": "Vägmärken och vägmarkeringar Med standard för vägmärken avses skyltars textstorlek, placering (mark- eller luftburen) och typ (statiska eller dynamiska). För val av standard av vägmärken ska hänsyn till referenshastighet, trafikens intensitet, typsektionsstandard, korsningstyper och trafiktäthet tas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 175.5, "x1": 541.8, "y1": 227.7, "innehåll": "Vägmarkeringar och vägmärken ska användas i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer för att informera trafikanter om gällande trafikregler och särskilda risker som t ex farliga kurvor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 227.5, "x1": 534.9, "y1": 335.7, "innehåll": "\\\"Vägbelysning Vägbelysning användas där behov av ökad trafiksäkerhet och trygghet för trafikanter finns. Särskild hänsyn ska tas till trafikmiljöns komplexitet, trafikflöde, referenshastighet, antalet gående/ cyklister och andra omständigheter som påverkar trafiksäkerheten. Inför val att införa belysning i tidigare \\\"mörka\\\" områden ska miljöpåverkan och övriga störningar på omgivningen särskilt beaktas.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 332.8, "x1": 373.5, "y1": 460.3, "innehåll": "I följande fall ska det alltid finnas vägbelysning: • Vägtunnlar med fordonstrafik • Cirkulationsplatser • Trafiksignalreglerade korsningar • öppningsbara broar för bilfordonstrafik • Färjelägen"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 458.1, "x1": 505.9, "y1": 557.5, "innehåll": "På landsbygd är inriktningen för vägbelysning. • Busshållplatser: Inriktningen är att hållplatser med mer än 20 av- eller påstigande/dygn bör förses med belysning. • Cykelöverfarter • Högtrafikerade eller komplexa trafikplatser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 554.9, "x1": 506.7, "y1": 593.9, "innehåll": "Utöver detta kan belysning vara aktuellt om det förekommer störande ljus från omgivningen som medför sämre sikt eller vilseleder."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 590.6, "x1": 519.7, "y1": 629.1, "innehåll": "I tätorts- och tätortsnära miljöer påverkas behov av trafikflöden, trafikantgrupper, väganläggningens komplexitet inklusive störande ljus från omgivningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 625.8, "x1": 539.1, "y1": 664.4, "innehåll": "Tätortsgenomfarter och gång- och cykelförbindelser i tätort ska normalt vara försedda med vägbelysning, undantag låga flöden (mindre samhällen/randbebyggelse)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 536.2, "y1": 181.3, "innehåll": "Gemensamma krav Väg, gata och spårväg ska vara tillgängliga och anpassade för alla trafikanter och resenärer och bl.a. utformas med avseende på restidsmål, kapacitet, säkerhetsmål och omgivande landskap, dess natur- och kulturvärden, samt uppfylla ställda krav på gestaltning och miljö och hälsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 178.0, "x1": 526.9, "y1": 216.6, "innehåll": "Tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt optimerad anläggning ska utformas för alla trafikanter, resenärer och för gods."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 213.3, "x1": 538.5, "y1": 251.9, "innehåll": "Väg, gata och spårväg ska vara utformade så att upprätthållande av funktion, standard och användbarhet möjliggörs under hela deras livstid."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 248.6, "x1": 506.3, "y1": 273.5, "innehåll": "Väg ska utformas så att lämplig flexibilitet finns för framtida ökade prestanda."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 270.2, "x1": 505.3, "y1": 308.7, "innehåll": "Väg ska utformas för avsedd trafik och enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 308.9, "x1": 417.8, "y1": 362.4, "innehåll": "Tillgänglighet Funktionell förbindelse ska vara utformad för Bb och Lps."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 359.1, "x1": 517.8, "y1": 397.7, "innehåll": "Funktionell förbindelse ska kunna trafikeras med Lspec samt förekommande och planerad dispenstrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 394.4, "x1": 519.1, "y1": 432.9, "innehåll": "Förbindelse som inte är funktionell ska vara utformad för de fordon som planeras använda den."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 433.2, "x1": 543.4, "y1": 526.9, "innehåll": "Fria rummet Fri höjd Fri höjd ska uppfylla kraven i Tabell 6.1 på vägbana inkl. >1,0 m utanför vägbanekant. Undantag för måttet utanför vägbanan vid skyddsanordning, se avsnitt 7.3.4.3.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 521.9, "x1": 448.3, "y1": 631.2, "innehåll": "Tabell 6.1 Dimensionerande höjd allmän väg Hindertyp Fri höjd (m) Bro över väg som inte är av stål, prefabricerade betongelement, aluminium eller trä. 4,7 Bana för biltrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 209.9, "y0": 593.0, "x1": 412.1, "y1": 636.3, "innehåll": "Bro över väg som är lättkonstruktion (stål, prefabricerade betongelement, aluminium eller trä) 5,1"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 156.3, "y0": 630.8, "x1": 508.5, "y1": 728.4, "innehåll": "Bana för biltrafik Portal inkl. vägmärken och annan utrustning 5,5 Bana för biltrafik i tunnel Vägmärken och annan utrustning 4,8 Bana för biltrafik Luftledning 6,0 {ELSäK-FS 2008:1 och 2010:1}"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 156.3, "y0": 722.6, "x1": 508.5, "y1": 755.4, "innehåll": "Bana för biltrafik Fasledare i friledning > 1 och ≤ 55 kV 7,0 {ELSäK-FS 2008:1 och 2010:1}"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 156.3, "y0": 88.7, "x1": 537.7, "y1": 194.5, "innehåll": "Hindertyp Fri höjd (m) Bana för biltrafik Fasledare i friledning > 55 kV 7,0 + Spänningstillägg {ELSäK-FS 2008:1 och 2010:1} Bana för bil – och spårvagns trafik i blandtrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 156.3, "y0": 145.9, "x1": 523.8, "y1": 232.0, "innehåll": "Kontaktledning för spårvagn 4,5 m + 0,5 m {SS-EN 50122-1 5.2.4} Bana för bil – och järnväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 156.3, "y0": 193.8, "x1": 412.1, "y1": 307.2, "innehåll": "Plankorsning över järnvägsspår med kontaktledning. 4,7 Ridväg Alla hinder 3,0 GCM- bana/väg Alla hinder 2,5 Gångbana"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 209.9, "y0": 271.2, "x1": 412.1, "y1": 321.3, "innehåll": "Korta hinder t.ex. vägmärken 2,2 Långa hinder t.ex. planskild passage under väg/järnväg 2,5"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 320.9, "x1": 523.5, "y1": 351.5, "innehåll": "*Avser även korsning/passage av spårväg i reserverat utrymme samt i plankorsningar med spårväg på särskild banvall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 347.9, "x1": 535.5, "y1": 386.5, "innehåll": "Fri höjd ska, där snö, is och tjällyftning är större än 0,1 m, ha tillägg för motsvarande mått."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 383.2, "x1": 531.6, "y1": 441.8, "innehåll": "Fri höjd ska på allmän väg med konkav vertikalkurva där Rv ≤ 700 m ha höjdtillägg enligt Tabell 6.2. Tabell 6.2 Höjdtillägg vid små konkava vertikalkurvor (Rv)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 156.6, "y0": 437.5, "x1": 464.7, "y1": 480.4, "innehåll": "Vertikalkurva (m) 100 ≤ Rv < 200 200 ≤ Rv < 300 300 ≤ Rv ≤ 700 Höjdtillägg (m) 0,15 0,1 0,05"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 480.8, "x1": 352.0, "y1": 505.7, "innehåll": "Fri höjd ska möjliggöra drift och underhåll."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 505.9, "x1": 500.1, "y1": 570.5, "innehåll": "Frigångshöjd På vägar som dimensioneras för lastbil typ Lspec ska detta typfordon med en frigångshöjd på 0,2 m kunna passera med minst 0,05 m marginal."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 567.2, "x1": 518.2, "y1": 605.7, "innehåll": "Vid korsande av järnväg i plan (plankorsning) ska en lastbil av typ Lspec med en frigångshöjd på 0,2 m kunna passera med minst 0,1 m marginal."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 602.4, "x1": 542.5, "y1": 731.9, "innehåll": "För bestämning av frigångshöjd för Lspec kan ett förenklat typfordon enligt Figur 6.1 användas. Frigångshöjd 0.2 m avser höjd mellan underredets lägsta punkt och vägbana på plan mark. Figur 6.1 Frigångshöjd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 534.8, "y1": 148.9, "innehåll": "Fri bredd På vägar för biltrafik får inte fri bredd (hinderfri bredd plus körbana) understiga mått enligt Figur 6.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 328.2, "x1": 524.7, "y1": 416.7, "innehåll": "Figur 6.2 Hinderfri bredd från körbanekant på väg/gata med biltrafik Korsningar Val av utrymmesbehov och utrymesklass ska motiveras och därefter godkännas av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 417.4, "x1": 406.8, "y1": 561.1, "innehåll": "Landsbygd Tätort Trygghet Vägarkitektur Infrastrukturanläggningar ska präglas av god arkitektur."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 557.8, "x1": 526.1, "y1": 596.4, "innehåll": "Väganläggningen ska med sin fysiska lokalisering och utformning i plan och profil förhålla sig till och anpassas till landskapets skala, egenskaper och funktion."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 596.2, "x1": 403.4, "y1": 649.7, "innehåll": "Trafiksäkerhet Nollvisionen ska beaktas vid all infrastrukturplanering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 650.3, "x1": 537.5, "y1": 736.1, "innehåll": "Mötesfrihet Vid VR större än 80 km/h ska vägen utformas som motorväg eller mötesfri väg  *) . *) Undantaget tvåfältsvägar med särskilt fattat beslut att referenshastighet 90 eller 100 km/h godtas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 438.0, "y1": 135.6, "innehåll": "Säkra sidoområden Sidoområden ska vara säkert utformade eller förses med räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 135.9, "x1": 523.6, "y1": 194.4, "innehåll": "Säkra korsningar Separering eller integrering av GCM-trafik längs vägen"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 191.0, "x1": 533.2, "y1": 229.5, "innehåll": "GCM-trafik ska separeras på egen GCM-väg/bana från fordonstrafik vid motorvägar och motortrafikleder."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 229.8, "x1": 520.6, "y1": 294.0, "innehåll": "Separering eller integrering av GCM-trafik tvärs vägen När GCM-passagen sker i plan på vägar med hastighet ≤ 60 km/h ska rimliga förutsättningar för säkert samspel ges."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 294.6, "x1": 388.5, "y1": 366.7, "innehåll": "Hastighetssäkring av passager övergångsställe ska hastighetssäkras till ≤ 40 km/h. Hastighetssäkring av gångpassage ska övervägas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 410.2, "x1": 498.1, "y1": 457.2, "innehåll": "Vägkorsningar med spårväg i blandtrafik eller med spårväg i reserverat utrymme"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 453.8, "x1": 531.6, "y1": 492.0, "innehåll": "Väg med spårväg i blandtrafik respektive väg med spårväg i reserverat utrymme ska vara huvudled i förhållande till väg utan spårväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 489.0, "x1": 513.5, "y1": 527.3, "innehåll": "Vägsom korsar spårväg i reserverat utrymme ska ha väjningsplikt eller stopplikt till spårvägstrafiken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 527.9, "x1": 461.9, "y1": 592.1, "innehåll": "Skyddsavstånd mellan väg och järnväg Se krav i {TRVINFRA-00004 Krav – Ban- och stationsutformning - Infrastrukturprofiler}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 592.3, "x1": 537.4, "y1": 678.5, "innehåll": "Skyddsavstånd mellan väg och spårväg Avstånd mellan väg och spårväg, mätt mellan vägbanekant och spårmitt, minst uppgå till mått enligt Tabell 6.3.Undantag från måtten i"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 103.6, "x1": 488.8, "y1": 196.3, "innehåll": "Tabell 6.3 Skyddsavstånd till spårväg. STH (km/h) VR väg (km/h) ≤ 60 80 100 ≥ 110 ≤ 60 * ) 10,0 m 15,0 m 20,0 m > 60 7,0 m 15,0 m 20,0 m 25,0 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 196.0, "x1": 520.1, "y1": 248.3, "innehåll": "* ) Fria rummet för respektive stad gäller vid spårväg i reserverat utrymme eller på särskild banvall. Vid blandtrafik finns inga krav på skyddsavstånd. Se även avsnitt 8.4.8.2 Kollektivtrafik i reserverat utrymme ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 245.0, "x1": 516.8, "y1": 283.2, "innehåll": "Om skyddsavstånd är mindre än 15,0 m och väg är belägen högre än spårväg ska skyddsavstånd ökas med minst 1,5 gånger höjdskillnad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 280.2, "x1": 527.9, "y1": 382.2, "innehåll": "Särskilda skyddsåtgärder ska uppfylla följande krav: 1. Spårvägsutrustning och dess elektrifierade delar skyddas från påkörning av fordon i stadstrafik i enlighet med dimensionerad trafiksituation. 2. Avkörande fordon i enlighet med dimensionerad trafiksituation förhindras från att komma in i spårområde. 3. Spårinnehavarens standard uppfylls gällande skyddsjordning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 382.5, "x1": 501.7, "y1": 447.0, "innehåll": "Plankorsningar På landsbygd får plankorsningar (korsning i plan mellan väg och spår) endast förekomma på enfälts- eller tvåfältsvägar med VR ≤ 80 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 447.3, "x1": 534.4, "y1": 523.3, "innehåll": "Järnväg Förutsättning Krav i detta avsnitt gäller inte plankorsningar som är stängda för allmän trafik och endast behövs för teknisk service av järnvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 520.0, "x1": 538.4, "y1": 652.5, "innehåll": "Bansträcka ska vara fri från plankorsningar om något av följande villkor är uppfyllda: 1. nybyggd sträcka med största tillåtna hastighet (Sth) > 80 km/h, 2. nybyggd sträcka med Sth > 80 km/h som ersätter en befintlig sträcka (linjeomläggning), 3. nybyggd sträcka med minst två spår där spårgående fordon kan färdas oberoende av varandra, 4. befintlig sträcka som byggs ut till minst två spår där spårgående fordon kan färdas oberoende av varandra."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 649.2, "x1": 540.8, "y1": 701.5, "innehåll": "Ny plankorsning på befintlig bana tillåts endast om korsningen sammantaget ökar trafiksäkerheten (t.ex. då en eller flera befintliga korsningar med dålig utformning kan slopas)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 698.2, "x1": 534.3, "y1": 736.8, "innehåll": "Ny plankorsning för GCM-trafik får byggas om det behövs för att tillgodose behovet av passagemöjligheter över järnvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 540.5, "y1": 196.1, "innehåll": "Spårväg på särskild banvall Bansträcka på landsbygd ska vara fri från plankorsningar om något av följande villkor är uppfyllda: 1. nybyggd sträcka med största tillåtna hastighet (Sth) > 80 km/h, 2. nybyggd sträcka med Sth > 80 km/h som ersätter en befintlig sträcka (linjeomläggning)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 214.4, "x1": 543.4, "y1": 299.7, "innehåll": "Nybyggd bansträcka i tätort ska vara fri från plankorsningar med undantag för: 1. plankorsning för gående vid spårvagnshållplats, 2. plankorsning med gata med trafik understigande åDT 5000 och referenshastigheten är VR 60 km/h eller lägre och spårvägen har STH 60 km/h eller lägre."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 296.8, "x1": 499.7, "y1": 368.5, "innehåll": "Ny plankorsning för permanent bruk på befintlig bana tillåts endast om 1. korsningen sammantaget ökar trafiksäkerheten (t.ex. då en eller flera befintliga korsningar med dålig utformning kan slopas), 2. det inte är möjligt att åstadkomma en planskild korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 365.2, "x1": 525.6, "y1": 417.5, "innehåll": "För korsningar mellan väg och spårväg på särskild banvall ska Spårinnehavare och gällande säkerhetsordning konsulteras i valet av trafiklösning och trafiksäkerhetshöjande åtgärder."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 417.7, "x1": 536.6, "y1": 482.3, "innehåll": "Separering av spårvägstrafik från övrig trafik Där det finns risk för att oskyddade trafikanter kommer in i spårområdet på oönskade ställen ska avgränsning mot spårområdet finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 482.5, "x1": 536.2, "y1": 560.4, "innehåll": "Spårväg i blandtrafik Spårvägstrafik får gå i blandtrafik med övrig fordonstrafik i tätort under förutsättning att referenshastigheten och största tillåtna hastighet är VR60 km/h och STH 60 km/h eller lägre, samt att VR är samma som STH."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 557.1, "x1": 517.3, "y1": 595.7, "innehåll": "Spårvägstrafik tillåts gå i blandtrafik med gående inom gångfartsområden och på gågator med STH ≤ 15 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 592.4, "x1": 540.2, "y1": 630.9, "innehåll": "Cykeltrafik ska separeras från spårvägstrafik i eller mot färdriktningen. Undantag från kravet medges endast efter väg- och spårinnehavarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 631.6, "x1": 541.5, "y1": 709.4, "innehåll": "Spårväg i reserverat utrymme Spårvägstrafik får gå i reserverat utrymme under förutsättning största tillåtna hastighet (STH) är 60 km/h eller lägre och  att referenshastigheten på gatan i samma gaturum inte avviker mer än 20 km/h från STH."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 709.7, "x1": 403.8, "y1": 760.5, "innehåll": "Spårväg på särskild banvall På landsbygd ska spårvägstrafik gå på särskild banvall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 540.4, "y1": 162.6, "innehåll": "Spårvägstrafik på bro Bro med spårväg i blandtrafik ska vara försedd med urspårningsskydd med räcke eller förhöjd kantbalk. Kantbalk och räcke ska vara dimensionerade att förhindra genombrott vid urspårning för aktuella spårvagn och aktuell hastighet (STH)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 163.2, "x1": 518.6, "y1": 227.4, "innehåll": "Framkomlighet för utryckningsfordon Spårväg med hårdgjord yta ska utformas så att utryckningsfordon (Lu) ska kunna komma fram i gaturummet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 227.7, "x1": 421.0, "y1": 278.5, "innehåll": "Vändmöjligheter för utryckningsfordon Vändmöjligheter för utryckningsfordon ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 275.2, "x1": 525.5, "y1": 300.1, "innehåll": "Spårväg i blandtrafik ska inte omöjliggöra vändmöjligheten för utryckningsfordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 300.4, "x1": 539.5, "y1": 449.1, "innehåll": "överledning Landskapsanpassning Vägar ska vara landskapsanpassade och ge förutsättningar för ett samspel mellan anläggningen och landskapets karaktär och funktionalitet genom anpassad utformning av plan, profil och sidoområden. Sociala, kulturella och ekologiska funktioner i landskapet ska upprätthållas eller stärkas. Anpassning av vägar ska ske med hänsyn till skyddade eller utpekade områden eller i känsliga miljöer ur landskapssynpunkt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 449.4, "x1": 485.9, "y1": 500.3, "innehåll": "Passagemöjligheter för djur Säkra passagemöjligheter med god ekologisk funktion för djur ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 497.0, "x1": 472.1, "y1": 560.6, "innehåll": "Passager i plan på vägar med vilt-/ faunastängsel får inte finnas där: • Den skyltade hastigheten är över 80 km/h. • längs ett vägavsnitt som är försedd med mitt- eller sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 558.2, "x1": 535.7, "y1": 618.3, "innehåll": "Stora däggdjur Vid ny- och ombyggnad av väg ska passage för stora däggdjur längs dalgångar alltid finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 615.0, "x1": 517.3, "y1": 687.0, "innehåll": "Vid ny- och ombyggnad av broar över vattendrag ska passage för stora däggdjur finnas där: • åDT > 4000 och VR ≥ 90 km/h. • Vägen har vilt-/ faunastängsel."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 684.2, "x1": 496.7, "y1": 742.4, "innehåll": "Vid ny- och ombyggnad av vägar ska passage för stora däggdjur finnas där: • åDT > 4000 och VR ≥ 90 km/h. • Vägen har vilt-/ faunastängsel."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 85.0, "x1": 497.7, "y1": 166.9, "innehåll": "Avstånd mellan passager ska ligga i intervallet 4 – 6 km *) . *) Avstånd mellan passager får placeras närmare varandra än 4 km om behov föreligger. Medelstora däggdjur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 163.6, "x1": 533.8, "y1": 202.2, "innehåll": "Vid nybyggnad av broar över vattendrag ska passage för medelstora däggdjur finnas där åDT > 400 och VR ≥ 70 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 198.9, "x1": 527.4, "y1": 272.7, "innehåll": "Vid ombyggnad av broar över vattendrag samt för parallella trummor med en sammanlagd diameter över 2 meter ska passage för medelstora däggdjur finnas där åDT > 1000 och VR ≥ 70 km/h. Planskilda passager för medelstora däggdjur ska finnas utifrån behov."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 269.8, "x1": 471.1, "y1": 337.9, "innehåll": "Vattenlevande djur När vägar korsar vattendrag ska passage för vattenlevande djur finnas. Grod- och kräldjur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 334.6, "x1": 509.5, "y1": 373.2, "innehåll": "Vid ny- och ombyggnad av vägar ska passage för grod- och kräldjur finnas vid identifierade konfliktsträckor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 373.5, "x1": 428.6, "y1": 445.9, "innehåll": "Kulturarv och kulturmiljöer Intrång i kulturmiljö ska undvikas. Särskild hänsyn ska tas vid oundvikligt intrång i kulturmiljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 445.7, "x1": 543.3, "y1": 512.9, "innehåll": "Buller Vid både ny- och ombyggnation ska lokalisering och utformning ske med hänsyn taget till riktvärden för ljudnivåer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 513.1, "x1": 537.0, "y1": 612.9, "innehåll": "Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer Skyddsåtgärder för buller och/eller vibrationer från väg- och spårtrafik ska vidtas så att god eller godtagbar miljö uppnås *) . åtgärden ska vara skälig och kostnadseffektiv. *) Se Tabell 6.1 Råd 2022:003 VGU. Undantag ska motiveras och godkännas av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 613.2, "x1": 499.1, "y1": 677.7, "innehåll": "Utrymning av kollektivtrafikfordon Utrymning av kollektivtrafikfordon ska vara möjlig att genomföra längs hela linjesträckan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 674.4, "x1": 518.9, "y1": 713.0, "innehåll": "Utrymme mellan fordon och korta hinder vid utrymning ska vara minst 0,9 meter brett."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 709.7, "x1": 532.8, "y1": 769.9, "innehåll": "Utrymme mellan fordon och långsträckta hinder vid utrymning ska vara minst 1,2 m brett. Vid stup längs utrymning ska fallskydd finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 333.2, "y1": 150.3, "innehåll": "Sektion landsbygd Typsektioner för vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 151.0, "x1": 458.1, "y1": 252.6, "innehåll": "Motorväg VR 110/120 Allmänt Motorväg ska utformas med separata vägbanor för motriktad trafik. Motorvägs vägbanor ska vara åtskilda av mittremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 249.3, "x1": 534.6, "y1": 287.9, "innehåll": "Avståndet mellan vägbanekanterna på en motorväg och en intilliggande väg ska vara minst 8,0 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 284.6, "x1": 539.3, "y1": 323.1, "innehåll": "Om trafikmängden på intilliggande väg är > 100 f/d (åDT-Dim) ska avståndet mellan motorväg och intilliggande väg vara minst 13,0 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 319.8, "x1": 518.2, "y1": 380.0, "innehåll": "Där intilliggande väg är placerad högre än motorväg ska minsta avståndet mellan motorväg och intilliggande väg ökas med 1,5 gånger höjdskillnaden. Trafik på intilliggande väg får inte medföra risk för bländning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 377.1, "x1": 526.4, "y1": 437.3, "innehåll": "Intilliggande väg får inte medföra missledande visuell ledning. Motorväg ska vara försedd med stängselsystem för vilt och fauna (se avsnitt 15.3.1 Stängselsystem)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 437.5, "x1": 461.4, "y1": 488.0, "innehåll": "Vägbanor och mittremsor Fyrfältig motorväg på landsbygd ska vara utformad enligt Figur 7.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 482.0, "x1": 542.9, "y1": 541.3, "innehåll": "Figur 7.1 Typsektioner för motorväg på landsbygd Sidoräcke ska vara placerat så att avståndet från närmaste körbanekant till sidoräcke är minst 2,75 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 538.0, "x1": 534.8, "y1": 584.5, "innehåll": "Dikesdjup i mittremsa ska vara ≥ 0,25 m. Fyrfältig motorväg på landsbygd ska vara utformad med breddmått enligt Tabell 7.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 319.1, "y1": 147.8, "innehåll": "Tabell 7.1 Breddmått motorväg K1 (yttre körfält) (m) K2 (inre körfält) (m)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 155.6, "y0": 104.5, "x1": 537.2, "y1": 225.1, "innehåll": "Räffling **) (se kap. 13.2.1.7.2) Nybyggnad Väg ≤ 110 km/h Väg 120 km/h 3,5 3,5 3,5 3,5 0,5 ***) 0,5 ***) 2,0 ****) 2,75 2,5 2,5 Vägren Bro ≤ 110 km/h Bro 120 km/h 3,5 3,5 3,5 3,5 0,5 0,5 2,0 2,75"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 219.7, "x1": 533.0, "y1": 333.5, "innehåll": "Tunnel ≤ 110 km/h 3,5 3,5 1,0 2,0 *) Undantag: Mittremsans bredd får vid behov ökas för att inrymma exempelvis brostöd, belysning eller driftvändplats. Mittremsans bredd får vid behov ökas av vägarkitektoniska och naturmiljömässiga skäl, för att spara naturliga terrängformationer, unika träd etc. Undantag ska motiveras och godkännas av Beställaren. **) Undantag får göras i de fall restriktioner med hänsyn till buller finns efter godkännande av Beställaren. ***) 0.7m vid räcke med kapacitetsklass H2 eller högre. ****) 2.75m vid räcke med kapacitetsklass H2 eller högre."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 329.9, "x1": 490.2, "y1": 354.8, "innehåll": "Mittremsa ska vara försedd med ett separat räcke i vardera vägbanekanten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 351.5, "x1": 533.1, "y1": 425.4, "innehåll": "I mittremsa ska yta bakom räcke, på en bredd motsvarande största av räckets deklarerade arbetsbreddsklass ( W ) alternativt  fordonsinträngningsklass ( VI ), vara fri från oeftergivliga hinder. Dagvatten i mittremsa ska omhändertas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 425.7, "x1": 389.7, "y1": 505.7, "innehåll": "Sidoområden Sidoområdesutformning Sidoområdesutformning utan räcke ska eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 502.4, "x1": 520.4, "y1": 772.4, "innehåll": "Motorväg ska ha räcke där: • innerslänt är brantare än 1:4, • bankhöjd är > 2,0 m *) , • bankdike är smalare än 1,0 m, • ytterslänt vid bankdike är brantare än 1:4, • skärningsdike är smalare än 0,5 m, • skärningsdike saknar minst 0,5 m bred ytterslänt med lutning 1:4 utanför skärningsdikesbotten, • övre ytterslänts skärningsslänt lutar brantare än 1:2, • bergskärning brantare än 1:2 börjar längre ned än 3,0 m över dikesbotten, • bredd på säkerhetszon ej uppfyller krav i Figur 7.2 och Figur 7.3, • VR 120 km/h **) . *) Undantag kan medges efter motivering och Beställarens godkännande. **) Undantag kan medges vid bankar med höjd ≤ 2,0 m i öppet landskap utan sidohinder, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 524.0, "y1": 110.7, "innehåll": "Sidoområde längs motorväg på bank utan räcke ska vara utformat enligt Figur 7.2 ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 106.7, "x1": 526.9, "y1": 145.3, "innehåll": "Där säkerhetszonen behöver breddas med hänsyn till både bankhöjd och ytterkurva ska måtten adderas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 142.0, "x1": 518.7, "y1": 166.9, "innehåll": "I de fall tillägg görs i en ytterkurva godtas motsvarande minskning i innerkurvan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 633.9, "x1": 337.9, "y1": 659.2, "innehåll": "Figur 7.2 Motorväg, bank utan räcke"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 670.1, "x1": 539.7, "y1": 708.7, "innehåll": "Sidoområde längs motorväg i skärning utan räcke ska vara utformat enligt Figur 7.3. I de fall tillägg görs i en ytterkurva godtas motsvarande minskning i innerkurvan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 150.9, "y0": 510.8, "x1": 355.5, "y1": 536.1, "innehåll": "Figur 7.3 Motorväg, skärning utan räcke"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 150.9, "y0": 553.1, "x1": 525.3, "y1": 613.3, "innehåll": "Stödremsa ska luta 1:10 (10 %) utåt. Stödremsans lutning ska minska i skevade kurvor så att lutningsdifferensen mellan vägbana och stödremsa är ≥ 1:20 (5 %) och ≤ 1:10 (10 %)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 150.9, "y0": 610.0, "x1": 526.8, "y1": 675.9, "innehåll": "Sidoområde längs motorväg på bank/i skärning med räcke ska vara utformat enligt Figur 7.4 . Undantag finns beträffande lutning mellan vägbanekant och sidoplacerat räcke och även gällande högkapacitetsräcke (H2-) inklusive övergång mellan högkapacitetsräcke och vägräcke, se 7.3.2.2  Vägräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 644.3, "x1": 382.5, "y1": 669.7, "innehåll": "Figur 7.4 Motorväg, bank/skärning med räcke"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 678.8, "x1": 520.6, "y1": 717.3, "innehåll": "Krav på säkerhetszon respektive värnzon omfattar även mittremsa, sidoremsa och eventuella övriga ytor invid vägbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 495.9, "y1": 259.8, "innehåll": "Säkerhetszon Säkerhetszon ska vara fri från: • fasta oeftergivliga hinder högre än 0,1 m ovan marknivån, • stup *) , • vatten med djup > 0,5 m vid medelvattenstånd. *) Undantag: Korsande vägtrummor med dimension ≤ 0,8 m får finnas i säkerhetszonens yttre halva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 256.5, "x1": 491.8, "y1": 330.3, "innehåll": "Vägutrustning inom säkerhetszonen ska vara eftergivlig, alternativt vara en skyddsanordning med trafiksäkerhetsegenskaper, som uppfylls i aktuella trafikriktningar. Vägutrustning i säkerhetszon får inte vara penetrerande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 327.0, "x1": 540.5, "y1": 365.6, "innehåll": "Andra anordningar i säkerhetszonen ska vara placerade och utformade så att skaderisk vid avkörning begränsas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 362.7, "x1": 530.3, "y1": 400.9, "innehåll": "På avsnitt utan sidoräcke ska trumände utformas snedskuren till samma lutning som slänten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 423.1, "x1": 532.6, "y1": 499.2, "innehåll": "Mötesfri väg VR 110/100 Förutsättning Där gående och cykel-/mopedtrafik är hänvisad till annat intilliggande vägnät eller friliggande GCM-väg, se avsnitt 7.2.3 Friliggande GCM-väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 499.5, "x1": 437.3, "y1": 549.9, "innehåll": "Allmänt På mötesfri väg ska motriktad trafik vara separerad med räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 546.6, "x1": 526.4, "y1": 585.2, "innehåll": "Väg ska vara utformad som mötesfri landsväg (MLV) eller mötesfri motortrafikled (MML)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 582.3, "x1": 500.3, "y1": 620.5, "innehåll": "Mötesfri väg ska vara utformad med omväxlande ett och två körfält i vardera riktning. *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 617.4, "x1": 530.4, "y1": 655.8, "innehåll": "*) Undantag kan göras för 2 kontinuerliga körfält i vardera riktning, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 652.8, "x1": 530.1, "y1": 691.1, "innehåll": "Avstånd mellan vägbanekant på mötesfri väg och intilliggande väg ska vara minst 8 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 688.1, "x1": 524.7, "y1": 726.7, "innehåll": "Där intilliggande väg är placerad högre än den mötesfria vägen ska minsta avstånd mellan mötesfri väg och intilliggande väg ökas med 1,5 gånger höjdskillnaden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 723.4, "x1": 437.3, "y1": 769.9, "innehåll": "Intilliggande väg får inte medföra risk för bländning. Intilliggande väg får inte medföra missledande visuell ledning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 540.1, "y1": 123.7, "innehåll": "Mötesfri väg ska vara försedd med stängselsystem för vilt och fauna (se kapitel 15.3.1 Stängselsystem)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 145.6, "x1": 373.5, "y1": 196.4, "innehåll": "Vägbanor och mittremsor Mötesfri väg ska vara utformad enligt Figur 7.5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 465.0, "x1": 402.4, "y1": 510.7, "innehåll": "Figur 7.5 Typsektion för mötesfri väg, principfigur Mitträckets bredd ska rymmas inom vägens mittremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 507.4, "x1": 508.5, "y1": 532.3, "innehåll": "Vardera sida av mittremsa ska ha samma tvärfall som intilliggande mittvägren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 528.9, "x1": 536.1, "y1": 589.2, "innehåll": "Mitträcke ska vara kontinuerligt förutom i korsningar  *) . *) Undantag kan medges över befintlig bro eller andra smala passager vid ombyggnad till mötesfri väg, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 585.9, "x1": 541.4, "y1": 624.5, "innehåll": "Mitträcke ska vara kontinuerligt öppningsbart eller kunna öppnas på jämna mellanrum enligt Beställaren beslut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 621.2, "x1": 535.2, "y1": 659.7, "innehåll": "Minsta breddmått mellan mitt- och sidoräcke ska bestämmas med hänsyn till framkomlighet för räddningsfordon, drift- och underhållsaspekter samt dispenstrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 656.8, "x1": 439.8, "y1": 724.9, "innehåll": "Sidovägren ska vara ≥ 0,5 m bred. Sidovägren ska förses med räfflor (se kapitel 13.2.1.7.3). På enfältig sträcka ska minst en nöduppställningsplats **) finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 721.6, "x1": 526.9, "y1": 768.1, "innehåll": "Minsta avstånd mellan nöduppställningsplatser på enfältig sträcka ska vara ≤ 1 km. **) Nöduppställningsplats ska utformas enligt avsnitt 12.2 Nöduppställningsplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 368.5, "y1": 110.0, "innehåll": "Omkörningssträcka ska vara minst 900 m lång."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 506.1, "y1": 182.7, "innehåll": "Vägrensseparering På mötesfri väg med vägrensseparering av GCM ska vägren vara ≥1,5 m bred. Vägren ska vara markerad enligt Figur 7.6."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 263.1, "x1": 307.5, "y1": 338.4, "innehåll": "Figur 7.6 Markering av vägren Sidoområden"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 359.8, "x1": 389.7, "y1": 410.6, "innehåll": "Sidoområdesutformning Sidoområdesutformning utan räcke ska eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 407.3, "x1": 543.8, "y1": 743.9, "innehåll": "Väg ska ha räcke där: • Innerslänt är brantare än 1:4 *) , • bankhöjd är >3,0 m, • bankdike är smalare än 1,0 m, • ytterslänt vid bankdike är brantare än 1:4, • skärningsdike är smalare än 0,5 m, • skärningsdike saknar minst 0,5 m bred ytterslänt med lutning 1:4 utanför skärningsdikesbotten, • övre ytterslänts skärningsslänt lutar brantare än 1:2, • bergskärning brantare än 1:2 börjar lägre ned än 3,0 m över dikesbotten, eller • bredd på säkerhetszon ej uppfyller krav i Figur 7.7 och Figur 7.8. *) Undantag kan göras enligt Figur 7.10 vid ombyggnad till mötesfri väg efter motivering och Beställarens godkännande om samtliga följande punkter uppfylls: • Vägbanekant ligger kvar, • Befintligt sidoområde utan räcke uppfyller kraven enligt Figur 7.10 eller har en utformning som bedöms likvärdig ur säkerhetssynpunkt, • Bankhöjd är lägre än 3,0 m, • Slänten lämnas likt befintlig utan övrig åtgärd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 537.0, "y1": 137.4, "innehåll": "Sidoområde längs mötesfri väg på bank utan räcke ska vara utformat enligt Figur 7.7. Undantag kan göras där säkerhetszon breddats på grund av tillägg för ytterkurva, då motsvarande minskning av säkerhetszon godtas i innerkurvan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 613.7, "x1": 354.4, "y1": 639.1, "innehåll": "Figur 7.7 Mötesfri väg, bank utan räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 648.2, "x1": 527.1, "y1": 686.7, "innehåll": "Sidoområde längs mötesfri väg i skärning utan räcke ska vara utformat enligt Figur 7.8."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 551.1, "x1": 372.4, "y1": 576.4, "innehåll": "Figur 7.8 Mötesfri väg, skärning utan räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 589.1, "x1": 525.3, "y1": 649.3, "innehåll": "Stödremsa ska luta 1:10 (10 %) utåt. Stödremsans lutning ska minska i skevade kurvor så att lutningsdifferensen mellan vägbana och stödremsa är ≥ 1:20 (5 %) och ≤ 1:10 (10 %)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 646.4, "x1": 537.7, "y1": 711.9, "innehåll": "Sidoområde längs mötesfri väg på bank/i skärning med räcke ska vara utformat enligt Figur 7.9. Undantag finns beträffande lutning mellan vägbanekant och sidoplacerat räcke och även gällande högkapacitetsräcke (H2-) inklusive övergång mellan högkapacitetsräcke och vägräcke, se 7.3.2.2  Vägräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 678.5, "x1": 397.9, "y1": 703.9, "innehåll": "Figur 7.9 Mötesfri väg. Bank/skärning med räcke"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 638.2, "x1": 494.3, "y1": 676.5, "innehåll": "Figur 7.10 Mötesfri väg. Lägst godtagbar sidoområdesutformning vid ombyggnad till mötesfri väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 689.6, "x1": 530.1, "y1": 728.1, "innehåll": "Vid vägbreddning eller om slänt byggs om ska den uppfylla sidoområdeskrav enligt avsnitt 7.1.2.4.1 Sidoområdesutformning och 7.1.2.4.2 Säkerhetszon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 724.8, "x1": 520.6, "y1": 763.4, "innehåll": "Krav på säkerhetszon respektive värnzon omfattar även mittremsa, sidoremsa och eventuella övriga ytor invid vägbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 536.4, "y1": 123.7, "innehåll": "Anslutande vägs slänt ska läggas i samma lutning som eller flackare än primärvägens slänt inom hela säkerhetszonens bredd för primärvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 124.0, "x1": 517.8, "y1": 297.2, "innehåll": "Säkerhetszon Säkerhetszon ska vara fri från: • fasta oeftergivliga hinder högre än 0,1 m ovan marknivån *) , • stup **) , • vatten med djup > 0,5 m vid medelvattenstånd. *) Undantag för högre hinder inom säkerhetszonen anges i VGU Begrepp och grundvärden publ. 2022:002. **) Undantag: Korsande vägtrummor med dimension ≤ 0,8 m får finnas i säkerhetszonens yttre halva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 293.9, "x1": 489.4, "y1": 367.8, "innehåll": "Vägutrustning inom säkerhetszonen ska vara eftergivlig alternativt vara en skyddsanordning med trafiksäkerhetsegenskaper som uppfylls i aktuella trafikriktningar. Vägutrustning i säkerhetszon får inte vara penetrerande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 364.5, "x1": 540.5, "y1": 403.1, "innehåll": "Andra anordningar i säkerhetszonen ska vara placerade och utformade så att skaderisk vid avkörning begränsas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 399.8, "x1": 530.3, "y1": 438.3, "innehåll": "På avsnitt utan sidoräcke ska trumände utformas snedskuren till samma lutning som slänten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 460.2, "x1": 504.5, "y1": 540.6, "innehåll": "Tvåfältsväg VR 80/ (VR 100) Allmänt På en tvåfältsväg ska motriktad trafik vara separerad med vägmarkeringslinje."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 537.3, "x1": 533.7, "y1": 575.5, "innehåll": "Tvåfältsvägar med vägbanebredd ≥ 7,0 m ska förses med räfflor i vägmitt (se kapitel 13.2.1.7.4 Tvåfältsväg)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 572.6, "x1": 536.6, "y1": 597.5, "innehåll": "Avstånd mellan vägbanekant på tvåfältsväg och intilliggande väg ska vara minst 8 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 594.2, "x1": 534.4, "y1": 654.3, "innehåll": "Där intilliggande väg är placerad högre än tvåfältsvägen ska minsta avståndet mellan tvåfältsvägen och intilliggande väg ökas med 1,5 gånger höjdskillnaden. Intilliggande väg får inte medföra risk för bländning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 672.6, "x1": 535.4, "y1": 711.2, "innehåll": "Tvåfältsväg ska vara försedd med stängselsystem för vilt och fauna (se kapitel 15.3.1 Stängselsystem), vid åDT ≥ 4000 och skyltad hastighet > 80 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 131.9, "x1": 374.3, "y1": 182.7, "innehåll": "Vägbanor Tvåfältsväg ska vara utformad enligt Figur 7.11."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 553.6, "x1": 410.9, "y1": 578.9, "innehåll": "Figur 7.11 Typsektioner för tvåfältsväg, principfigur."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 587.3, "x1": 487.8, "y1": 655.4, "innehåll": "Vägren ska vara ≥ 0,25 m bred. Vid vägrensseparering av GCM-trafik ska vägrenens bredd vara ≥ 0,75 m. För räffling, se kapitel 13.2.1.7.4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 677.3, "x1": 389.7, "y1": 757.3, "innehåll": "Sidoområden Sidoområdesutformning Sidoområdesutformning utan räcke ska eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 540.6, "y1": 422.9, "innehåll": "Väg ska ha räcke där: • Innerslänt är brantare än 1:4 *) , • bankhöjd är >3,0 m, • bankdike är smalare än 1,0 m, • ytterslänt vid bankdike är brantare än 1:4, • skärningsdike är smalare än 0,5 m, • skärningsdike saknar minst 0,5 m bred ytterslänt med lutning 1:4 utanför skärningsdikesbotten, • övre ytterslänts skärningsslänt lutar brantare än 1:2, • bergskärning brantare än 1:2 börjar lägre ned än 3,0 m över dikesbotten, eller • bredd på säkerhetszon ej uppfyller krav i Figur 7.12 - Figur 7.13. eller pga utpekade och skyddade oeftergivliga föremål som t ex träd eller kulturobjekt. *) Undantag kan göras enligt Figur 7.15 vid VR80 och åDT-Dim < 4000 samt vid ombyggnad till tvåfältsväg VR80 eller VR100 efter motivering och Beställarens godkännande då samtliga följande punkter uppfylls: • Släntutformning utan räcke uppfyller kraven enligt Figur 7.15 eller en utformning som bedöms likvärdig ur säkerhetssynpunkt, • Utförande i jordskärning alternativt bankhöjd < 3,0 m vid VR100 och < 4,0 m vid VR80, • Slänten lämnas likt befintlig utan övrig åtgärd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 441.2, "x1": 522.6, "y1": 466.1, "innehåll": "Vid VR80 ska en trafiksäkerhetsbedömning göras för att avgöra om räcke behövs."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 462.6, "x1": 539.1, "y1": 522.9, "innehåll": "Sidoområde längs väg på bank utan räcke ska vara utformat enligt Figur 7.12 *) . *) Undantag kan göras där säkerhetszon breddats på grund av tillägg för ytterkurva, då motsvarande minskning av säkerhetszon godtas i innerkurvan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 561.9, "x1": 358.4, "y1": 587.2, "innehåll": "Figur 7.12 Tvåfältsväg. Bank utan räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 600.3, "x1": 519.9, "y1": 638.9, "innehåll": "Sidoområde längs tvåfältsväg i skärning utan räcke ska vara utformat enligt Figur 7.13."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 565.1, "x1": 376.7, "y1": 590.5, "innehåll": "Figur 7.13 Tvåfältsväg. Skärning utan räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 607.5, "x1": 525.3, "y1": 667.7, "innehåll": "Stödremsa ska luta 1:10 (10 %) utåt. Stödremsans lutning ska minska i skevade kurvor så att lutningsdifferensen mellan vägbana och stödremsa är ≥ 1:20 (5 %) och ≤ 1:10 (10 %)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 664.4, "x1": 530.8, "y1": 702.9, "innehåll": "Sidoområde längs tvåfältsväg på bank/i skärning med räcke ska vara utformat enligt Figur 7.14."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 566.2, "x1": 403.0, "y1": 591.5, "innehåll": "Figur 7.14 Tvåfältsväg. Bank/skärning med räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 611.2, "x1": 528.5, "y1": 662.1, "innehåll": "Figur 7.15 Lägst godtagbar befintlig sidoområdesutformning vid VR80 åDT- Dim < 4000 samt ombyggnad till tvåfältsväg VR80 eller VR100 utan ombyggnad av sidoområden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 657.9, "x1": 530.1, "y1": 696.1, "innehåll": "Vid vägbreddning eller om slänt byggs om ska den uppfylla sidoområdeskrav enligt avsnitt 7.1.2.4.1 Sidoområdesutformning och 7.1.2.4.2 Säkerhetszon.."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 693.2, "x1": 523.6, "y1": 731.4, "innehåll": "Krav på säkerhetszon ska omfatta även sidoremsa och eventuella övriga ytor invid vägbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 728.4, "x1": 536.4, "y1": 766.7, "innehåll": "Anslutande vägs slänt ska läggas i samma lutning som eller flackare än primärvägens slänt inom hela säkerhetszonens bredd för primärvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 522.4, "y1": 293.3, "innehåll": "Säkerhetszon Säkerhetszon ska vara fri från: • fasta oeftergivliga hinder högre än 0,1 m ovan marknivån *) **) , • stup  ***) , • vatten med djup > 0,5 vid medelvattenstånd. *) Undantag: Vid plankorsning med järnväg eller spårväg får bomdriv och portaler placeras i säkerhetszon. **) Undantag för högre hinder inom säkerhetszonen anges i VGU Begrepp och grundvärden publ. 2022:002. ***) Undantag: Korsande vägtrummor med dimension < 0,8 m får finnas i säkerhetszonens yttre halva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 290.0, "x1": 489.4, "y1": 363.8, "innehåll": "Vägutrustning inom säkerhetszonen ska vara eftergivlig alternativt vara en skyddsanordning med trafiksäkerhetsegenskaper som uppfylls i aktuella trafikriktningar. Vägutrustning i säkerhetszonen får inte vara penetrerande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 360.5, "x1": 540.5, "y1": 399.1, "innehåll": "Andra anordningar i säkerhetszonen ska vara placerade och utformade så att skaderisk vid avkörning begränsas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 395.8, "x1": 512.5, "y1": 420.7, "innehåll": "Korsande vägtrummor ska utformas så att skaderisken vid påkörning begränsas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 442.6, "x1": 540.1, "y1": 622.3, "innehåll": "Tvåfältsväg VR 60 Allmänt Vägbanor Sidoområden För sidoområde och säkerhetszon ska motsvarande krav som gäller för tvåfältsväg med VR80 och åDT < 4000 följas, se 7.1.3.3 Sidoområden. Undantag är att räckeskrav för bankhöjd gäller först vid bankhöjd > 5,0 m och att säkerhetszons bredd får minskas till 3 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 399.8, "y1": 172.8, "innehåll": "Sidoområdesutformning Säkerhetszon Enfältsväg (med dubbelriktad trafik)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 172.9, "x1": 502.0, "y1": 274.5, "innehåll": "Enfältsväg VR 60 utan särskild åtgärd för GCM Vägbanor Väg med vägbanebredd < 6,0 m ska utformas som enfältig väg utan mittlinje. Väg med vägbanebredd < 5,0 m ska ha mötesplatser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 336.4, "x1": 487.8, "y1": 404.5, "innehåll": "Vägren ska vara ≥ 0,25 m bred. Vid vägrensseparering av GCM-trafik ska vägrenens bredd vara ≥ 0,75 m. Enfältsväg ska vara utformad enligt Figur 7.16."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 681.8, "x1": 528.8, "y1": 770.3, "innehåll": "Figur 7.16 Typsektioner för enfältsväg, principfigur Sidoområden För sidoområden och säkerhetszon gäller motsvarande krav som för tvåfältsväg VR 60, se 7.1.4.3 Sidoområden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 84.4, "x1": 516.8, "y1": 174.5, "innehåll": "Enfältsväg VR 60 med särskild åtgärd för GCM - Bygdeväg Varningsmärket A5 ska användas kompletterat med tilläggstavlorna T4 samt T1. Vid avsmalningar/timglas ska markeringsskärm X3 användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 174.7, "x1": 317.0, "y1": 247.2, "innehåll": "Vägbanor Vägrensbredden ska vara ≥ 0,75 m. Vägmarkering M2 ska vara 0,2 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 247.5, "x1": 498.2, "y1": 323.6, "innehåll": "Sidoområden Enfältsväg VR 30/40 med särskild åtgärd för GCM - Bygdeväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 319.8, "x1": 516.8, "y1": 366.7, "innehåll": "Varningsmärket A5 ska användas kompletterat med tilläggstavlorna T4 samt T1. Vid avsmalningar/timglas ska markeringsskärm X3 användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 367.0, "x1": 334.6, "y1": 439.1, "innehåll": "Vägbana Vägrensbredden ska vara ≥ 0,75 m. Vägmarkering M2 ska vara 0,2 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 439.7, "x1": 458.1, "y1": 498.2, "innehåll": "Sidoområde Kompletterande krav för vägar på landsbygd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 498.4, "x1": 536.8, "y1": 605.7, "innehåll": "Hänsyn till natur- och kulturmiljöer Sidoområden Sidoområden ska, från vägterrassens överkant och utåt, återvegeteras med en naturlig vegetation anpassad efter omgivningens rådande geologiska och ekologiska förutsättningar, se Figur 7.17."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 698.7, "x1": 530.8, "y1": 724.0, "innehåll": "Figur 7.17 Illustration som visar minimikrav på släntbeklädnad i sidoområde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 538.8, "y1": 137.4, "innehåll": "Om alléer eller artrika sidoområden ska etableras eller återetableras ska sidoområdets utformning och omfattning ge tillräckligt skydd och utrymme för kron- och rottillväxt och till nödvändig skötsel för vald vegetation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 137.7, "x1": 534.4, "y1": 231.3, "innehåll": "Räcken Bullerskydd Vid placering och utformning av bullerskydd i områden med identifierade natur- och kulturmiljövärden ska bullerskydd anpassas till miljön."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 253.2, "x1": 484.9, "y1": 304.1, "innehåll": "Terränganpassning i landsbygdsmiljö Slänt ska vara utformad så att vägen uppfattas som integrerad i terrängen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 304.3, "x1": 428.3, "y1": 355.2, "innehåll": "Släntavrundning i skärning Släntkrön i jordskärning ska vara avrundad med radie ≥ 5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 355.5, "x1": 362.0, "y1": 405.9, "innehåll": "Utformning av bankslänt Bankfot ska vara avrundad med radie ≥ 15 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 406.6, "x1": 431.2, "y1": 465.1, "innehåll": "övergång mellan skärning och bank övergång mellan jord- och bergskärning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 465.3, "x1": 360.3, "y1": 523.8, "innehåll": "Bergskärning Masshantering för utformning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 545.5, "x1": 540.8, "y1": 688.2, "innehåll": "Körfält Körfältsbredder allmänt Enskilda körfält för biltrafik ska vara ≥ 3,0 m och ≤ 4,0 m breda *) (exklusive eventuell breddning i horisontalkurvor med liten radiestorlek). *) Undantag får göras på befintlig tvåfältsväg eller nybyggnad/ombyggnad av tvåfältsväg med åDT-Dim < 500 f/d där körfältsbredd får vara 2,75-3,0 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 684.9, "x1": 484.1, "y1": 731.4, "innehåll": "På motorväg med VR ≥ 110 ska körfältsbredd vid nybyggnad vara 3,5 m. På väg med mitträffling ska intilliggande körfältsbredd vara ≥ 3,25 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 728.4, "x1": 512.7, "y1": 766.7, "innehåll": "Om vägen inte uppfyller god linjeföringsstandard enligt utformningselementens riktvärden i avsnitt 9.1.6 Utformningselement, ska körfältsbredd vara ≥ 3,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 500.3, "y1": 148.9, "innehåll": "Stigningsfält Stigningsfält ska vara utformat med samma bredd som genomgående körfält, dock ≤ 3,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 149.5, "x1": 459.2, "y1": 221.6, "innehåll": "Reversibla körfält Reversibelt körfält får inte finnas på väg med VR > 80. Typsektion ska vara utformad enligt ett av alternativen i Figur 7.18."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 446.7, "x1": 528.9, "y1": 484.6, "innehåll": "Figur 7.18 Typsektioner för reversibel väg, separering med räcke till vänster och med vägmarkering till höger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 480.4, "x1": 525.8, "y1": 519.0, "innehåll": "Vid VR ≤ 60 ska vägbanebredd vara ≥ 10,0 m (V0,25+Kf 3,25+Kf 3,0+Kf 3,25+V 0,25)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 515.7, "x1": 530.5, "y1": 585.9, "innehåll": "Vid VR ≤ 60 och separering med räcke ska bredden anpassas till breddbehov, enligt avsnitt 7.1.2.2 Vägbanor och mittremsor, för ombyggnad till mötesfri väg. Typsektioner för GCM-trafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 586.2, "x1": 437.7, "y1": 658.7, "innehåll": "Cykelfält Cykelfält får inte finnas på vägar med VR > 80 km/h. Cykelfält ska ha bredden ≥ 2,0 m vid VR 60 km/h till 80 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 655.4, "x1": 513.2, "y1": 737.5, "innehåll": "Cykelfält ska ha bredden ≥ 1,75 m vid VR < 60 km/h. Cykelfältsmarkeringen ska ligga i cykelfältet, analogt med att kantlinjen ligger i vägren. Cykelfält ska vara markerat enligt Figur 7.19."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 173.1, "x1": 322.6, "y1": 198.4, "innehåll": "Figur 7.19 Markering av cykelfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 214.0, "x1": 523.7, "y1": 300.1, "innehåll": "GCM-bana samt GCM-väg som del av intilliggande väg GCM-bana/GCM-väg ska ha bredd ≥ 2,5 m  *) . *) Undantag kan medges för en kortare sträcka efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 300.4, "x1": 541.8, "y1": 372.8, "innehåll": "Skyddsremsa GCM-väg ska ha en skyddsremsa på vardera sidan med bredd ≥ 1,2 m  *) se Figur 7.20. *) Undantag kan medges ner till 0,6 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 487.0, "x1": 539.9, "y1": 567.9, "innehåll": "Figur 7.20 Skyddsremsa vid GCM-bana/GCM-väg GCM-bana ska på den sida som inte vetter mot vägbanan ha en skyddsremsa med bredd ≥ 1,2 m *) , se Figur 7.21. *) Undantag kan medges ner till 0,6 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 700.8, "x1": 510.7, "y1": 738.8, "innehåll": "Figur 7.21 Skyddsremsa vid GCM-bana på den sida som inte vetter mot vägbanan"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 532.8, "y1": 123.7, "innehåll": "GCM-bana ska mot räcke ha en hårdgjord skyddsremsa med bredd ≥ 0,3 m, se Figur 7.22."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 278.9, "x1": 539.7, "y1": 351.6, "innehåll": "Figur 7.22 Skyddsremsa mot räcke GCM-bana som är förhöjd med kantstöd mot vägbana och som inte har räcke mot vägbanan, ska mot denna ha en hårdgjord skyddsremsa med bredd ≥ 0,8 m **) , se Figur 7.23."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 348.6, "x1": 543.7, "y1": 408.8, "innehåll": "Skyddsremsa för GCM-bana som är förhöjd med kantstöd ska ha avvikande kontrast eller struktur mot intilliggande GCM-banas beläggningsyta. **) Undantag kan medges ner till 0,4 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 492.0, "x1": 483.9, "y1": 573.0, "innehåll": "Figur 7.23 Skyddsremsa mot vägbana vid förhöjd GCM-bana Skyddsremsa vid GCM-bana/GCM-väg ska vara fri från fast hinder ***) . ***) Undantag medges för belysningsstolpe och vägmärkesstolpar, utanför säkerhetszonen. Se även avsnitt 6.1.1.3 Fri bredd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 569.7, "x1": 540.9, "y1": 608.3, "innehåll": "Skyddsremsa för GCM-bana/GCM-väg ska ha ett sådant underlag att det är möjligt att cykla på den utan ökad risk att cykla omkull."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 605.0, "x1": 541.3, "y1": 643.5, "innehåll": "Vid räcke som skyddar mot hög bank, brant slänt eller förekomst av djupt vatten (djup > 0,5 m vid medelvattenstånd), ska skyddsremsa för cykeltrafik ska vara ≥ 0,3 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 643.8, "x1": 528.3, "y1": 743.3, "innehåll": "Säkerhetszon GCM-bana/GCM-väg ska ha en säkerhetszon för cykeltrafik på vardera sidan med bredd 0,6 m  *) , se Figur 7.24. *) Undantag vid räcke, där säkerhetszon ersätts med skyddsremsa om > 0,3 m enligt 7.2.2.1 Skyddsremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 278.2, "x1": 431.9, "y1": 323.9, "innehåll": "Figur 7.24 Säkerhetszon för cykeltrafik. Inom säkerhetszon för cykeltrafik får fast föremål inte finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 324.1, "x1": 523.8, "y1": 418.2, "innehåll": "Typsektioner En GCM-väg/GCM-bana ska vara utformad enligt principerna i Figur 7.25 *) . *) Vid VR ≤ 80 medges att GCM-bana får utformas enligt principerna i Figur 7.26. Separering med sidoremsa ska väljas i första hand enligt Figur 7.25"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 720.6, "x1": 399.0, "y1": 746.0, "innehåll": "Figur 7.25 Typsektioner för GCM-bana/GCM-väg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 501.7, "y1": 110.0, "innehåll": "Sidoremsa mellan väg och GCM-väg/-bana ska ha en bredd enligt Tabell 7.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 106.7, "x1": 516.8, "y1": 145.3, "innehåll": "Vid smalare sidoremsa än de som anges i Tabell 7.2 ska separering av GCM-väg kompletteras med vägräcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 142.0, "x1": 518.8, "y1": 180.6, "innehåll": "Sidoremsa mellan väg och GCM-väg ska vara utformad så att den utgör en tydlig avgränsning mellan vägarna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 174.9, "x1": 541.1, "y1": 246.4, "innehåll": "Tabell 7.2 Sidoremsans bredd mellan väg och GCM-väg. Minsta bredd (m) vid utformning utan vägräcke VR (km/h) åDT-DIM 80 100 110 120"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 156.6, "y0": 241.0, "x1": 370.7, "y1": 331.0, "innehåll": "<1000 3 4 5 13 1000 – 2000 3 5 8 13 2000 – 4000 3 5 8 13 4000 – 8000 4 8 10 13 >8000 5 8 13 13"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 329.9, "x1": 500.5, "y1": 368.5, "innehåll": "För vägar med VR < 80 km/h, där GCM-trafik separeras med sidoremsa utan vägräcke, ska sidoremsan vara ≥ 2 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 487.0, "x1": 392.5, "y1": 512.3, "innehåll": "Figur 7.26 Typsektioner för GCM-bana, VR ≤ 80"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 525.4, "x1": 531.1, "y1": 563.6, "innehåll": "Där GCM-bana är separerad med kantstöd mot vägbanan ska den vid VR > 60 km/h vara kompletterad med räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 543.4, "y1": 692.9, "innehåll": "GCM-bana/GCM-väg ska vara försedd med räcke: 1. Vid bank med höjd > 4 m. 2. Där det inom 1,5 m från GCM-banans/-vägens vägbanekant förekommer vertikalt fall eller slänt med lutning > 1:3 med höjd ≥ 0,2 m. 3. Där det inom 1,5 m från GCM-banans/-vägens vägbanekant förekommer djupt vatten överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd. 4. Där det direkt nedanför en innerslänt med lutning ≥ 1:3 förekommer djupt vatten överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 689.9, "x1": 540.0, "y1": 741.8, "innehåll": "Då GCM-bana/GCM-väg är försedd med räcke på grund av bankhöjd, släntlutning eller förekomst av djupt vatten ska det finnas en skyddsremsa mot räcket med bredd ≥ 0,3 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 530.8, "y1": 123.7, "innehåll": "Start och eventuella avbrott i räcke, kantstöd eller GCM-stöd ska vara utformat med beaktande av skaderisk för alla trafikantgrupper."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 124.0, "x1": 536.6, "y1": 245.4, "innehåll": "Friliggande GCM-väg GCM-väg ska ha bredd ≥ 2,5 m. Utmed mötesfri väg och där gående och cykeltrafik inte är hänvisad till annan närliggande väg, ska GCM-väg finnas *) . *) Undantag kan göras vid små gång- och/eller cykelflöden genom vägrensseparering, se avsnitt 7.1.2.3, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 242.1, "x1": 513.9, "y1": 343.3, "innehåll": "GCM-väg ska vara utformad enligt avsnitt 8.5 Banor/ vägar för gående och cykeltrafik **) , förutom avsnitt 8.5.2.1 Separering av gående från cykeltrafik, och avsnitt 8.5.2.2.1 Bredd och indelning. **) Undantag kan medges utmed mötesfri väg som inte är motorväg eller motortrafikled, där GCM-väg får vara utformad som Sommarcykelväg, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 340.0, "x1": 526.4, "y1": 400.2, "innehåll": "GCM-väg ska vid korsande väg ha sikt säkrad enligt krav som för GCM-korsning i tätort, avsnitt 10.3.10.2 Siktområde. Sommarcykelväg ska ha skyddsremsa ≥ 0,25 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 422.1, "x1": 459.1, "y1": 472.9, "innehåll": "Kompletterande krav för vägar på landsbygd Se krav i avsnitt 7.1.6 Kompletterande krav för vägar på landsbygd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 494.3, "x1": 534.0, "y1": 612.6, "innehåll": "Skyddsanordningar Allmänt Skyddsanordning ska kunna fånga upp avsett fordon vid dimensionerande påkörning på ett sådant sätt att risk för skador på person och egendom minimeras. Skyddsanordning får inte vara penetrerande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 609.3, "x1": 492.3, "y1": 634.2, "innehåll": "Skyddsanordning ska förhindra att oskyddade trafikanter faller nedför stup."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 631.2, "x1": 531.6, "y1": 669.5, "innehåll": "Skyddsanordning vid stup ska ha sådana egenskaper att dimensionerande påkörande fordon hålls kvar på väg- eller brobanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 666.5, "x1": 484.5, "y1": 726.7, "innehåll": "Skyddsanordning ska vara placerad så att siktkrav uppfylls. Skyddsanordnings utformning får inte motverka funktionen av eventuella vattenskyddsåtgärder."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 723.4, "x1": 498.6, "y1": 762.0, "innehåll": "Skyddsanordning ska vara placerad så att den harmonierar med väg och dess linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 526.5, "y1": 123.7, "innehåll": "Skyddsanordningar som omfattas av harmoniserad standard eller europeisk teknisk bedömning, ETA, baserad på EAD ska vara prestandadeklarerade."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 537.4, "y1": 172.7, "innehåll": "Fordonsåterhållande skyddsanordningar som inte omfattas av en harmoniserad standard eller relevant EAD ska vara tillåtna för användning av Trafikverket för att få användas på det allmänna statliga vägnätet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 169.4, "x1": 489.8, "y1": 221.6, "innehåll": "Fordonsåterhållande skyddsanordning får inte användas om delar med vikt överstigande 2,0 kg lossnar vid krockprovning, enligt definition i aktuell provningsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 218.3, "x1": 478.3, "y1": 256.9, "innehåll": "Elskyddsanordning på bro över elektrifierad järnväg ska utformas enligt {TRVINFRA-00227, Bro och broliknande konstruktion, Byggande}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 278.8, "x1": 542.4, "y1": 521.9, "innehåll": "Placering av räcken Allmänt Räcke ska vara placerat så att: • krav på fri bredd enligt avsnitt 6.1.1.3 Fri bredd uppfylls, • avkörande fordon vid initial räckesträff har alla sina hjul i marken (undantaget slänträcke), • det får tillräckligt stöd för att behålla egenskaper bestämda vid krockprovning, • beläggning och vägmarkeringar kan underhållas, • ytan fram till räcket kan snöröjas (undantaget slänträcke), • det i anslutning till kantstöd uppfyller krav i avsnitt 7.3.4.6.4.4 I kombination med kantstöd, • krav på arbetsbredd och fordonsinträngning uppfylls, se 7.3.4.3 Arbetsbredd och fordonsinträngning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 539.1, "x1": 386.9, "y1": 619.1, "innehåll": "Vägräcken Allmänt Räcke ska placeras enligt tillverkarens anvisningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 615.8, "x1": 533.2, "y1": 654.3, "innehåll": "Räcke ska placeras så att kraven på räckesfunktion uppfylls i de trafikriktningar som förekommer vid räcket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 651.0, "x1": 520.3, "y1": 689.6, "innehåll": "Enkelsidigt räckes baksida ska betraktas som oeftergivligt föremål i det fall det är exponerat mot trafikanten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 144.0, "y0": 84.7, "x1": 540.8, "y1": 233.9, "innehåll": "Sidoräcken Sidoräckes trafiksida ska vara placerat 0,05 m från vägbanekant enligt Figur 7.27 *) . *) Undantag från kravet tillåts i följande situationer: • vid motorväg på landsbygd tillåts att sidoräcke med kapacitetsklass H1 eller lägre, placeras med räckets trafiksida högst 0,75 m från vägbanekant, • vid sidoförskjutning mellan räcke placerat 0,05 m från vägbanekant, till räcke med annan placering, • efter motivering och med Beställarens godkännande tillåts att räckes placering i samband med sidoanläggningar anpassas till rådande omständigheter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 144.0, "y0": 230.2, "x1": 500.6, "y1": 255.1, "innehåll": "Stödremsa vid räcke med ståndare ska vara minst 0,5 m bred enligt Figur 7.27."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 144.0, "y0": 251.8, "x1": 525.8, "y1": 290.4, "innehåll": "Avståndet mellan räckesståndares baksida och stödremsans yttre kant ska vara minst 0,3 m enligt Figur 7.27."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 415.0, "x1": 538.1, "y1": 501.7, "innehåll": "Figur 7.27 Sidoräcke vid vägbanekant Vid räcke med kapacitetsklass H2 eller högre ska stödremsans bredd mellan räckets trafiksida och stödremsans yttre kant ha minsta bredd enligt tillverkarens anvisningar, eller om sådan saknas vara större än eller lika med hälften av vägräckets deklarerade arbetsbredd enligt Figur 7.28."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 618.8, "x1": 439.4, "y1": 644.1, "innehåll": "Figur 7.28 Sidoräcke med kapacitetsklass H2 eller högre."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 660.7, "x1": 539.7, "y1": 724.9, "innehåll": "Räcken i mittremsa Enkelsidigt räcke placerat i mittremsa ska betraktas som sidoräcke och uppfylla krav i avsnitt 7.3.2.2.2 Sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 722.0, "x1": 538.5, "y1": 773.9, "innehåll": "På väg med VR ≥ 100 km/h och nivåskillnad mellan vägbanekanterna på vardera sida om mittremsan som överstiger 0,1 m tillåts endast enkelsidiga räcken som placeras enligt krav i avsnitt 7.3.2.2.2 Sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 532.6, "y1": 123.7, "innehåll": "I mittremsa med tvärfall > 10 % tillåts endast enkelsidiga räcken som placeras enligt krav i avsnitt 7.3.2.2.2 Sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 539.5, "y1": 172.7, "innehåll": "Där skillnaden i tvärfall mellan mittremsa och intilliggande vägbana orsakar en lutningsförändring större än 1:10, tillåts endast enkelsidiga räcken som placeras enligt krav i avsnitt 7.3.2.2.2 Sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 169.4, "x1": 528.0, "y1": 207.9, "innehåll": "När den sammanlagda bredden av inre vägrenar och mittremsa är ≤ 1,5 m får ett mitträcke med räckesfunktion i båda riktningarna inte ha större egenbredd än 0,3 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 208.2, "x1": 540.1, "y1": 272.7, "innehåll": "Räcken i sidoremsa Enkelsidigt räcke placerat i sidoremsa ska betraktas som sidoräcke och uppfylla krav i avsnitt 7.3.2.2.2 Sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 269.4, "x1": 533.3, "y1": 308.0, "innehåll": "I sidoremsa med tvärfall > 10 % tillåts endast enkelsidiga räcken som placeras enligt krav i avsnitt 7.3.2.2.2 Sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 304.7, "x1": 539.5, "y1": 357.0, "innehåll": "Där skillnaden i tvärfall mellan sidoremsa och intilliggande vägbana orsakar en lutningsförändring större än 1:10, tillåts endast enkelsidiga räcken som placeras enligt krav i avsnitt 7.3.2.2.2 Sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 357.3, "x1": 537.3, "y1": 421.4, "innehåll": "Räcken placerade på markytan Räcke som verkar genom att glida på markytan vid påkörning ska vara placerat enligt Figur 7.29."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 577.7, "x1": 507.3, "y1": 658.7, "innehåll": "Figur 7.29 Räcke placerade på markyta Yta under och bakom räcke ska vara belagd med asfalt **) . **) Då leverantörens anvisningar tillåter att räcket placeras på annat material än asfaltsbeläggning så är det materialet tillåtet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 655.4, "x1": 538.0, "y1": 770.3, "innehåll": "Under och bakom räcke ska plan och hinderfri yta med samma lutning som intilliggande vägbana finnas med en bredd som minst motsvarar räckets arbetsbredd ***) . ***) Räckestypen förekommer även som fast förankrad eller nedsänkt i marken med deklarerad dynamisk utböjning = 0 vid dimensionerande påkörning, även benämnd styv skyddsanordning utan deformationsmöjligheter. Behov av plan yta bakom räcket ska avgöras från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 363.4, "y1": 135.6, "innehåll": "Slänträcken Slänträcke ska vara placerat enligt Figur 7.30."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 251.6, "x1": 452.4, "y1": 297.2, "innehåll": "Figur 7.30 Placering av slänträcke Slänträcke ska placeras 0,75 m från släntkrön vid släntlutning 1:3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 293.9, "x1": 530.8, "y1": 332.5, "innehåll": "Placering av slänträcke ska anpassas till befintlig släntlutning så att räckets funktion bibehålls, enligt Figur 7.30."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 332.8, "x1": 497.7, "y1": 383.6, "innehåll": "Förskjutning av räcken i sidled Sidoförskjutning av räcke ska utformas med förskjutning 1:20 eller flackare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 380.2, "x1": 494.4, "y1": 405.2, "innehåll": "övergång mellan räcken får inte göras inom 10 m från sidoförskjutningen. *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 401.8, "x1": 536.1, "y1": 440.5, "innehåll": "*) Undantag tillåts vid övergång mellan dubbelsidigt räcke och två enkelsidiga räcken med samma konstruktiva uppbyggnad och samma kapacitetsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 440.8, "x1": 539.0, "y1": 756.1, "innehåll": "Räcken i snäv radie Räcke tillåts inte utföras i radie < 10 m. Område bakom fordonsåterhållande räcke med riktningsförändring > 20 grader monterat i konvex radie mindre än 30 m ska vara fritt från oeftergivliga hinder minst 10 m bakom räckets trafiksida, dock max säkerhetszonens bredd vid motsvarande väg utan räcke, se Figur 7.31. Figur 7.31 Räcke i snäv radie"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 537.3, "y1": 123.7, "innehåll": "Fordonsåterhållande räcke i snäv radie ska vara förankrat på vardera sidan om radien, enligt avsnitt 7.3.6 Förankring av räcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 120.3, "x1": 512.5, "y1": 145.3, "innehåll": "Fordonsåterhållande räcke på väg med VR ≥ 80 km/h ska ha radie minst 15 m *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 142.0, "x1": 530.1, "y1": 215.9, "innehåll": "Fordonsåterhållande räcke på motorväg med VR ≥ 110 km/h ska ha radie minst 100 m *) . *) Vid på- eller avfartsramp samt korsningar och motsvarande får räcke sättas i mer snäv radie efter motivering och Beställares godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 212.4, "x1": 530.2, "y1": 272.7, "innehåll": "Räcken i snäv radie får endast utföras med räcken i kapacitetsklass N2 eller lägre **) . **) Beställaren kan, efter dokumenterad motivering, besluta att ett räcke med högre kapacitetsklass än N2 får sättas i snäv radie."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 273.4, "x1": 538.1, "y1": 390.5, "innehåll": "Broräcken Räcke på bro ska placeras enligt något av följande alternativ a) i brokanter som är parallella med vägbanan, b) i skiljeremsa mellan vägbana och gång-/cykelbana, c) vid vägbanekant, om vägbanas och bros kanter inte är förlagda i samma linje. d) vid vägbanekant på rörbro."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 387.2, "x1": 522.1, "y1": 425.7, "innehåll": "Broräcke på kantbalk ska vara placerat så att trafiksida av räckets navföljare (eller motsvarande) är minst 0,05 m och högst 0,08 m bakom kantbalkens framkant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 422.4, "x1": 516.5, "y1": 461.0, "innehåll": "När fordonsåterhållande räcke placeras mellan vägbana och gång-/cykelbana ska brokant vara försedd med gång- och cykelbroräcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 461.3, "x1": 539.3, "y1": 561.1, "innehåll": "Räcken i tunnlar Vägtunnel ska förses med räcke. Korta avbrott/öppningar i räcke i tunnel ska utformas så att fordon som glider utmed skyddsanordningen inte riskerar fastna eller annars bli utsatt för större påkänningar än skaderiskklass C enligt {SS-EN 1317-2}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 561.4, "x1": 526.9, "y1": 655.1, "innehåll": "Räckeslängd Allmänt Räcke ska ha sådan längd att avkörande fordon fångas av räcket och inte träffar det föremål eller motsvarande fara som räcket har till uppgift att skydda från."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 651.8, "x1": 524.8, "y1": 690.3, "innehåll": "Räckets verksamma längd, exklusive inledning och avslutning, ska vara så lång att dess fordonsåterhållande funktion erhålles."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 687.0, "x1": 508.9, "y1": 711.9, "innehåll": "Leverantörs uppgifter om minsta totala längd för full räckesfunktion ska följas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 709.0, "x1": 543.2, "y1": 747.2, "innehåll": "När uppgift om minsta räckeslängd saknas får räcke med kapacitetsklass H1 eller lägre inte vara kortare än längder angivna i Tabell 7.3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 527.8, "y1": 122.8, "innehåll": "Tabell 7.3 Minsta räckeslängd med hänsyn till räckesfunktion för räcke med kapacitetsklass H1 eller lägre"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 117.1, "x1": 523.0, "y1": 201.1, "innehåll": "VR (km/h) < 70 70 80 90 100 110 120 Minsta räckesländ (m) 50 70 80 90 100 110 120 Räckeslängderna enligt Figur 7.32 gäller endast fordonsåterhållande räcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 198.2, "x1": 528.6, "y1": 223.1, "innehåll": "Räckeslängd ska täcka hela hindrets utsträckning längs vägen (B) enligt Figur 7.32."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 219.8, "x1": 534.7, "y1": 258.0, "innehåll": "Hindrets utsträckning från vägen (L), enligt Figur 7.32, mäts till hindrets yttersta del, dock som längst till säkerhetszonens gräns enligt avsnitt 7.1 Typsektioner för vägar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 255.0, "x1": 535.1, "y1": 293.6, "innehåll": "Där räcke ansluter till bro ska hindrets utsträckning från vägen (L), enligt Figur 7.32, vara lika med säkerhetszonens yttersta gräns, dock minst 10 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 439.8, "x1": 516.7, "y1": 485.5, "innehåll": "Figur 7.32 Räckeslängd före hinder vid avgränsat hinder i sidled Räckeslängd före hinder (H), enligt Figur 7.32, ska bestämmas enligt Figur 7.33."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 734.3, "x1": 342.1, "y1": 759.7, "innehåll": "Figur 7.33 Bestämning av dellängd H"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 511.7, "y1": 123.7, "innehåll": "På väg med dubbelriktad trafik ska räckeslängd efter hinder vara minst 75 % av räckets längd före hinder, se Figur 7.34."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 531.9, "y1": 159.0, "innehåll": "På väg med enkelriktad trafik och VR < 100 km/h ska räckes längd efter hinder vara minst 10 m, enligt Figur 7.34."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 532.0, "y1": 194.3, "innehåll": "På väg med enkelriktad trafik och VR ≥ 100 km/h ska räckes längd efter hinder vara minst 20 m, enligt Figur 7.34."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 476.9, "x1": 526.9, "y1": 549.6, "innehåll": "Figur 7.34 Räckeslängd efter hinder Vid förändring av ett räckes arbetsbredd ska räcket med den mindre arbetsbredden börja och sluta minst 20 m före respektive efter det föremål som kräver den mindre arbetsbredden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 546.3, "x1": 535.6, "y1": 625.9, "innehåll": "Vid enkelriktad trafik och förändring av ett räckes arbetsbredd ska räcket med den mindre arbetsbredden börja minst 20 m före och sluta minst 10 m efter det föremål som kräver den mindre arbetsbredden. Samma typ av räcke som används i tunnel ska användas inom det avstånd, i trafikriktningen, före tunnelmynningen som anges i Tabell 7.4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 620.6, "x1": 533.9, "y1": 678.1, "innehåll": "Tabell 7.4 Längd före tunnelmynning med samma typ av räcke som i tunneln VR (km/h) ≤ 70 80 90 100 110 120 Längd (m) 35 40 45 50 55 60"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 680.2, "x1": 536.5, "y1": 718.8, "innehåll": "När avstånd mellan räcken, inklusive räckesavslutningar, är kortare än angivna mått i Tabell 7.5 ska de dras ihop till ett sammanhängande räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 713.8, "x1": 509.7, "y1": 772.7, "innehåll": "Tabell 7.5 Minsta avstånd mellan räcken VR (km/h) ≤ 70 80 90 100 110 120 Längd (m) 70 80 90 100 110 120"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 109.9, "x1": 536.6, "y1": 219.5, "innehåll": "Räckeslängd för del av räcke med kapacitetsklass H2 eller högre Där räcke med kapacitetsklass H2 eller högre används på väg med VR ≥ 80 km/h ska räcke med samma kapacitetsklass (K), enligt Figur 7.32, sättas med en dellängd före hinder motsvarande K enligt Figur 7.35 så att ett fordon som lämnar vägbanan inte träffar det föremål eller motsvarande fara som räcket har till uppgift att skydda från."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 504.6, "x1": 534.7, "y1": 577.7, "innehåll": "Figur 7.35 Dellängd K högkapacitetsräcke Där räcke med kapacitetsklass H2 eller högre används på vägar med dubbelriktad trafik ska längd på räcke med samma kapacitetsklass efter hinder vara minst 75 % av räckets längd före hinder, se Figur 7.34."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 574.4, "x1": 540.5, "y1": 626.6, "innehåll": "Där räcke med kapacitetsklass H2 eller högre används på vägar med enkelriktad trafik och VR ≥ 80 km/h ska längd på räcke med samma kapacitetsklass vara minst 10 m efter hinder, se Figur 7.34."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 623.3, "x1": 532.9, "y1": 675.6, "innehåll": "När uppgift om minsta räckeslängd från leverantör för att erhålla full räckesfunktion saknas för räcke med kapacitetsklass H2 eller högre ska angivna längder i Tabell 7.6 användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 538.5, "y1": 213.7, "innehåll": "Tabell 7.6 Minsta totala räckeslängd, exklusive övergångar och räckesavslutningar, med hänsyn till funktion för räcke med kapacitetsklass H2 eller högre VR (km/h) ≤ 70 80 90 ≥ 100 * ) 40 45 50 *) Längd ska motiveras och få Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 214.3, "x1": 498.8, "y1": 294.3, "innehåll": "Räckens egenskaper Allmänt Fordonsåterhållande räckens egenskaper ska beskrivas enligt SS-EN 1317-5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 294.6, "x1": 541.9, "y1": 388.3, "innehåll": "Kapacitetsklass Allmänt Där krav ställs på kapacitetsklass H1-H4 godtas även motsvarande kapacitetsklass L1- L4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 385.0, "x1": 529.8, "y1": 423.6, "innehåll": "Utgångsvärden för kapacitetsklass på fordonsåterhållande räcken framgår av avsnitt 7.3.4.2.2-7.3.4.2.6."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 420.3, "x1": 537.3, "y1": 562.2, "innehåll": "Riskanalys ska göras som underlag för val av kapacitetsklass när: • antalet lastbilar med släp överstiger 1 000 fordon per dygn, på vägar med VR > 100 km/h, • antal bussar överstiger 500 fordon per dygn, på vägar med VR > 100 km/h, • risk- eller skyddsobjekt finns inom vägens skyddsavstånd *) . • bro för motorväg med spännvidd > 20 m eller med vägbanans höjd > 10 m över underliggande mark-/vattenyta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 559.2, "x1": 492.9, "y1": 597.5, "innehåll": "På vägar med VR ≥ 80 km/h där risk- eller skyddsobjekt finns inom vägens skyddsavstånd *) ska räcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 594.5, "x1": 524.7, "y1": 632.7, "innehåll": "På motorväg där järnväg med sth (största tillåten hastighet) ≥ 160 km/h finns inom vägens skyddsavstånd  *) ska räcke uppfylla krav för kapacitetsklass H4a eller H4b."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 629.8, "x1": 527.1, "y1": 668.4, "innehåll": "Bärande konstruktionsdel i tunnel eller bro inom värnzon ska vara hänförd till risk- och skyddsobjekt även om de är dimensionerade för påkörningslast."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 665.0, "x1": 530.4, "y1": 703.7, "innehåll": "Bärande konstruktionsdel i tunnel eller bro inom vägens skyddsavstånd *) ska vara hänförd till risk- och skyddsobjekt om de inte är dimensionerade för påkörningslast."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 700.4, "x1": 511.8, "y1": 774.2, "innehåll": "Bärande konstruktionsdel till fast inspektionsanläggning inom värnzon ska vara hänförd till risk- och skyddsobjekt. *) Skyddsavstånd ska väljas enligt avsnitt 6.4.8 Skyddsavstånd mellan väg och järnväg, hastighet på järnvägen > 100 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 420.2, "y1": 135.6, "innehåll": "Sidoräcke Sidoräcke ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass N2. *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 132.2, "x1": 527.8, "y1": 170.5, "innehåll": "*) Undantag kan medges för kapacitetsklass N1 på annat vägnät än det statliga, med VR ≤ 70 km/h och åDT < 1 500 fordon, samt liten andel tunga fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 167.6, "x1": 531.2, "y1": 227.7, "innehåll": "På motorväg ska sidoräcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H1. Sidoräcke ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2 vid stup med höjden minst 3,0 m och lutning brantare än 1:3 som inleds inom värnzonen. **)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 224.4, "x1": 539.7, "y1": 263.0, "innehåll": "Sidoräcke ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2 vid vertikalt fall med höjden minst 0,5 m som inleds inom värnzonen. **)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 255.0, "x1": 538.0, "y1": 298.3, "innehåll": "**) Undantag kan medges efter motivering och Beställarens godkännande vid VR ≤ 80 km/h och åDTtung < 100 fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 295.0, "x1": 513.9, "y1": 333.6, "innehåll": "På väg med VR ≥ 100 km/h och bankhöjd överstigande 8 m ska sidoräcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 330.3, "x1": 512.6, "y1": 368.9, "innehåll": "På motorväg och bankhöjd överstiger 6 m ska sidoräcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 369.1, "x1": 456.6, "y1": 420.0, "innehåll": "Räcke i skiljeremsa Räcke i skiljeremsa ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass N2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 416.7, "x1": 508.4, "y1": 441.6, "innehåll": "Räcke i mittremsa på motorväg ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass H1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 438.3, "x1": 529.4, "y1": 476.9, "innehåll": "Räcke i mittremsa på mötesfri väg med VR ≥ 100 km/h och åDT-dim > 10 000 ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass H1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 477.1, "x1": 482.1, "y1": 528.0, "innehåll": "Räcke på vägbro Räcke i kanten av vägbro ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 524.6, "x1": 530.9, "y1": 699.3, "innehåll": "Räcke för rörbro ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2. *) *) Undantag kan medges, efter motivering och Beställarens godkännande, att samma räcke som används på vägen får användas på vägbro då samtliga punkter nedan uppfylls: • VR ≤ 80 km/h, • åDT tung < 100 fordon, • brons längd är högst 10 m, • det vertikala avståndet från vägbana till underliggande mark eller botten på underliggande vattendrag är mindre än 3,0 m, • ett eventuellt vattendjup är mindre än 0,5 m vid medelvattenstånd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 696.0, "x1": 533.0, "y1": 748.3, "innehåll": "Räcke i kanten av motorvägsbro över annan motorväg eller över järnväg med sth (största tillåten hastighet) ≥ 160 km/h ska uppfylla krav för kapacitetsklass H4a eller H4b."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 449.7, "y1": 135.6, "innehåll": "Räcke i tunnel Räcke i vägtunnel ska minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 150.9, "y0": 135.9, "x1": 484.8, "y1": 186.3, "innehåll": "Slänträcke Slänträcke ska uppfylla krav för kapacitetsklass N2S enligt TRVMB 350."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 150.9, "y0": 208.6, "x1": 543.6, "y1": 634.9, "innehåll": "\\\"Arbetsbredd och fordonsinträngning Allmänt Räcke ska ha sådan deklarerad arbetsbredd ( W ), se Figur 7.36 - Figur 7.38, och i förekommande fall fordonsinträngning ( VI ), se Figur 7.36 - Figur 7.38, att vare sig det dimensionerande påkörande fordonet eller räcket vid en kapacitetsklassbestämmande påkörning kommer i kontakt med: • den fara som räcket ska skydda mot, • det risk- eller skyddsobjekt som räcket ska skydda, • annan anordning som kan påverka räckets funktion, undantaget: • övergång mellan räcken enligt avsnitt 7.3.8.5 Räckesövergång utformad med överlappning, där annat räcke får placeras inom räckets arbetsbredd, • övergångssträcka mellan dubbelsidigt räcke och två enkelsidiga räcken, med förskjutning i sidled 1:20 eller flackare enligt moment 7.3.2.2.7 Förskjutning av räcken i sidled, där motstående räcke får placeras inom något av räckenas arbetsbredd utmed högst 30 m längd, • enkelmonterad vägmärkesstolpe med diameter ≤ 63 mm och godstjocklek ≤ 3,0 mm, • produkt som enligt {SS-EN 12767:2019} * betraktas som ofarlig, \\\"non- harmful\\\", t.ex. kantstolpe, • eftergivlig vägutrustning enligt {SS-EN 12767:2019} *) som placeras på ett avstånd större än halva arbetsbredden **) bakom ett räcke som är fast infäst i konstruktion, t.ex. bro. *) Klassificering enligt SS-EN 12767:2007 godtas också. **) Undantag för mindre avstånd kan godtas efter motivering och Beställarens godkännande.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 150.9, "y0": 632.0, "x1": 369.2, "y1": 691.4, "innehåll": "Krav på fri höjd, ska uppfyllas • inom räckets arbetsbreddsklass, • inom räckets fordonsinträngningsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 150.9, "y0": 688.5, "x1": 542.4, "y1": 761.6, "innehåll": "Där anslutande vägs räcke, enligt avsnitt 7.3.4.2.4 Räcke på vägbro, används på en bro ska • räckets deklarerade arbetsbredd understiga avståndet till brons kant och, • räckets arbetsbreddsklass vara högst W 4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 529.7, "y1": 137.4, "innehåll": "Arbetsbredden för sidoräcke med kapacitetsklass H1/L1 eller lägre placerat på bank med släntlutning brantare än 1:3 ska vara högst klass W 4, undantaget tvåfältsvägar med vägbanebredd ≤ 8,0 m får arbetsbreddsklass för sidoräcke vara högst W 5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 511.8, "y1": 159.0, "innehåll": "Arbetsbredden för slänträcke med kapacitetsklass N2S ska vara högst klass W 6."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 498.8, "y1": 202.2, "innehåll": "Arbetsbredden för broräcke placerat i kanten på bro ska vara högst klass W 3. Vid krav på fordonsinträngning ska hänsyn tas till vägbanans lutning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 202.1, "x1": 528.2, "y1": 297.9, "innehåll": "Arbetsbredd för räcken med kapacitetsklass N2 eller lägre Räcke ska ha sådan deklarerad arbetsbredd att det oeftergivliga föremålet, anordningen eller motsvarande är placerad utanför räckets arbetsbredd, enligt Figur 7.36."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 424.7, "x1": 486.8, "y1": 450.1, "innehåll": "Figur 7.36 Arbetsbredd för räcke med kapacitetsklassN2 eller lägre"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 466.0, "x1": 510.3, "y1": 513.3, "innehåll": "Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcken med kapacitetsklass H1 eller högre"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 509.6, "x1": 532.2, "y1": 561.8, "innehåll": "Räcke med kapacitetsklass H1 eller högre ska ha sådan deklarerad arbetsbredd och fordonsinträngning att det oeftergivliga föremålet, anordningen eller motsvarande är placerat utanför linjerna AD och DB, enligt Figur 7.37."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 290.4, "x1": 536.1, "y1": 328.4, "innehåll": "Figur 7.37 Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcke med kapacitetsklass H1 eller högre"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 341.4, "x1": 531.9, "y1": 395.0, "innehåll": "Punkterna som beskriver linjerna AD och DB i Figur 7.37 definieras enligt följande: A. Skärningspunkten mellan yttre begränsningslinjen för räckets deklarerade arbetsbredd ( W ) och nivån för extrapolerad vägbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 168.9, "y0": 390.2, "x1": 542.6, "y1": 440.0, "innehåll": "B. Skärningspunkten mellan yttre begränsningslinjen för det största av räckets deklarerade arbetsbredd ( W ) eller fordonsinträngningen ( VI ), och nivån för fri höjd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 168.9, "y0": 435.2, "x1": 531.7, "y1": 485.4, "innehåll": "D. Skärningspunkten mellan yttre begränsningslinjen för det största av räckets deklarerade arbetsbredd ( W ) eller fordonsinträngning ( VI ), och nivån för räckets överkant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 505.2, "x1": 510.3, "y1": 552.2, "innehåll": "Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcken med kapacitetsklass H1 eller högre och fast infästning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 548.4, "x1": 535.4, "y1": 628.1, "innehåll": "Räcke, med kapacitetsklass H1 eller högre och fast infästning, utformat så att ståndarna vid den kapacitetsklassbestämmande provningen böjer sig vid infästningen utan att släppa från denna, ska ha en sådan deklarerad arbetsbredd och fordonsinträngning att det oeftergivliga föremålet, anordningen eller motsvarande är placerat utanför linjerna CD och DB, enligt Figur 7.38."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 333.3, "x1": 536.1, "y1": 371.6, "innehåll": "Figur 7.38 Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcke med kapacitetsklass H1 eller högre och fast infästning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 367.0, "x1": 542.6, "y1": 433.5, "innehåll": "Punkterna som beskriver linjerna CD och DB i Figur 7.38 definieras enligt följande: B. Skärningspunkten mellan yttre begränsningslinjen för det största av räckets deklarerade arbetsbredd ( W ) eller fordonsinträngningen ( VI ), och nivån för fri höjd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 168.9, "y0": 428.8, "x1": 537.8, "y1": 465.6, "innehåll": "C. Skärningspunkten mellan räckesståndarens baksida och översidan på räckets fotplåt alternativt överkanten på kantbalken där fotplåt saknas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 168.9, "y0": 460.8, "x1": 531.7, "y1": 510.9, "innehåll": "D. Skärningspunkten mellan yttre begränsningslinjen för det största av räckets deklarerade arbetsbredd ( W ) eller fordonsinträngning ( VI ), vid nivån för räckets överkant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 531.9, "x1": 525.0, "y1": 578.8, "innehåll": "Fordonsinträngning vid styva skyddsanordningar utan deformationsmöjligheter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 575.4, "x1": 542.5, "y1": 627.7, "innehåll": "Skyddsanordning med deklarerad dynamisk utböjning = 0 och kapacitetsklass H1 eller högre ska ha sådan deklarerad fordonsinträngning att det oeftergivliga föremålet, anordningen eller motsvarande är placerat utanför linjen DB, enligt Figur 7.39."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 624.4, "x1": 537.3, "y1": 676.7, "innehåll": "Där skyddsanordning med deklarerad dynamisk utböjning = 0 och kapacitetsklass N2 eller lägre används ska sektionen medge att det oeftergivliga föremålet, anordningen eller motsvarande är placerat utanför räckets deklarerade arbetsbredd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 246.2, "x1": 458.3, "y1": 284.5, "innehåll": "Figur 7.39 Fordonsinträngning vid styv skyddsanordning utan deformationsmöjligheter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 279.9, "x1": 542.7, "y1": 346.4, "innehåll": "Punkterna som beskriver linjen DB i Figur 7.39 definieras enligt följande: B. Skärningspunkten mellan yttre begränsningslinjen för det största av räckets deklarerade arbetsbredd ( W ) eller fordonsinträngningen ( VI ), och nivån för fri höjd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 168.9, "y0": 341.6, "x1": 531.6, "y1": 391.8, "innehåll": "D. Skärningspunkten mellan yttre begränsningslinjen för det största av räckets deklarerade arbetsbredd ( W ) eller fordonsinträngning ( VI ), vid nivån för räckets överkant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 409.1, "x1": 535.7, "y1": 504.9, "innehåll": "Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcke i skiljeremsa Räcke i mittremsa på motorväg ska ha sådan arbetsbredd att räcket, vid påkörning motsvarande kapacitetsbestämmande prov, inte kommer i kontakt med det räcke som är placerat i motstående vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 501.6, "x1": 525.4, "y1": 553.9, "innehåll": "Räcke i mittremsa på motorväg får inte ha större utböjning än att 1,0 m kvarstår av mittremsan efter en deformation motsvarande dynamisk utböjning uppmätt vid krockprov TB11, enligt {SS-EN 1317-2}. Se Figur 7.40."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 728.2, "x1": 446.2, "y1": 753.5, "innehåll": "Figur 7.40 Arbetsbredd för räcken i mittremsa på motorväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 535.4, "y1": 123.7, "innehåll": "Ett räckes arbetsbreddsklass får vara högst W4 när det är placerat i mittremsa där den sammanlagda bredden av inre vägrenar och mittremsa är < 1,50 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 536.0, "y1": 172.7, "innehåll": "På väg (exklusive motorväg) får räckes arbetsbreddsklass vara högst W5 när det är placerat i mittremsa där den sammanlagda bredden av inre vägrenar och mittremsa är ≥ 1,50 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 169.4, "x1": 520.1, "y1": 207.9, "innehåll": "Räcke i mittremsa på motorväg ska ha sådan fordonsinträngning VI att påkörande fordon inte inkräktar på motriktad körbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 204.6, "x1": 522.1, "y1": 256.9, "innehåll": "Räcke i mittremsa på mötesfri väg ska, vid krav på kapacitetsklass ≥ H1, ha sådan deklarerad fordonsinträngning att påkörning motsvarande kapacitetsbestämmande krockprov inte inkräktar mer än 1,0 m på motriktad körbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 253.6, "x1": 524.2, "y1": 292.2, "innehåll": "På väg (exklusive motorväg) får räckes arbetsbreddsklass vara högst W5 när det är placerat i sidoremsa mellan vägar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 288.9, "x1": 536.9, "y1": 341.1, "innehåll": "Räcke i sidoremsa mellan vägbana och gång-/cykelbana ska ha sådan arbetsbredd att intrånget vid deformation motsvarande kapacitetsklassbestämmande prov inte överstiger gång-/cykelbanans fria bredd minskad med 1,0 m, se Figur 7.41."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 417.9, "x1": 517.4, "y1": 456.2, "innehåll": "Figur 7.41 Arbetsbredd för räcken i sidoremsa mellan vägbana och gång- /cykelbana"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 455.2, "x1": 499.8, "y1": 541.3, "innehåll": "Skaderiskklass Räcke ska uppfylla krav för skaderiskklass A eller B *) . *) Skaderiskklass C kan godtas, men endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 541.6, "x1": 403.7, "y1": 570.9, "innehåll": "Motståndsförmåga mot snöplogning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 571.1, "x1": 543.0, "y1": 713.7, "innehåll": "Höjd Allmänt Räcken som ska skydda mot fall nedför stup, skydda mot fall i djupt vatten eller hindra gående och cykeltrafik från att komma in på vägbana ska uppfylla krav på minsta höjd enligt avsnitt 7.3.4.6.2 Fallskydd och skyddsräcke, 7.3.4.6.3 Gång-, cykel- och mopedbaneräcke, 7.3.4.6.4 Vägräcke eller 7.3.4.6.5 Broräcke. Höjd på räcke ska mätas från markytan vid räckes trafiksida."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 538.8, "y1": 162.6, "innehåll": "\\\"Fallskydd och skyddsräcke Fallskydd och skyddsräcke ska vara minst 1,1 m högt. Fallskydd och skyddsräcke ska vara utformat så att det hindrar fall genom eller under räcket se {AFS 1993:3 \\\"Byggnads- och anläggningsarbete\\\" (Arbetsmiljöverket)}.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 159.6, "x1": 530.3, "y1": 197.9, "innehåll": "\\\"Fallskydd ska vara utformat så att det hindrar fall genom eller under räcket se {AFS 1993:03 \\\"Byggnads- och anläggningsarbete\\\" (Arbetsmiljöverket)}.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 194.9, "x1": 528.5, "y1": 233.1, "innehåll": "När nivåskillnad mellan brokant och underliggande markyta är större än 3,0 m eller vattendjupet vid medelvattenstånd är större än 0,50 m krävs fallskydd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 230.2, "x1": 532.2, "y1": 268.4, "innehåll": "När avståndet mellan broräckes baksida och brokant är större än 1,0 m ska fallskydd vara placerat vid brokant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 265.5, "x1": 488.4, "y1": 346.9, "innehåll": "Fallskydd vid rörbro ska: • vara placerat utanför räckes arbetsbredd, • dras ner i slänten på båda sidor i nivå med omkringliggande mark. Höjd på fallskydd ska minst vara 1,1 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 347.2, "x1": 533.6, "y1": 411.3, "innehåll": "Gång-, cykel- och mopedbaneräcke Gång- och cykelbaneräcke ska vara minst 1,1 m högt mätt från GCM-banas yta intill räcket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 65.9, "y0": 408.4, "x1": 538.0, "y1": 676.0, "innehåll": "Gång- och cykelbaneräcke ska vara minst 1,4 m högt där det finns: • stup med höjden minst 1,5 m och lutning brantare än 1:3 som inleds inom 1,5 m från GCM-banans kant, • vertikalt fall med höjden minst 0,5 m inom 1,5 m från GCM-banekant, • djupt vatten (överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd) inom 1,5 m från GCM-banans kant, • stup med höjden minst 1,5 m nedanför slänt *) , • vertikalt fall med höjden minst 0,5 m nedanför slänt *) , • djupt vatten (överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd) nedanför slänt *) . *) Ett fallskydd placerat framför förekomsten av stup, vertikalt fallet eller djupt vatten ersätter krav på räckeshöjd 1,4 m. 7.3.4.6.4 Vägräcke 7.3.4.6.4.1 På bank samt vid stup eller djupt vatten"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 672.6, "x1": 538.0, "y1": 745.8, "innehåll": "Vägräcke ska vara minst 1,1 m högt där det finns: • stup med höjden minst 1,5 m och lutning brantare än 1:3 som inleds inom 1,5 m från vägbanekant, • vertikalt fall med höjden minst 0,5 m inom 1,5 m från vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 168.9, "y0": 85.8, "x1": 543.1, "y1": 211.9, "innehåll": "• djupt vatten (överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd) inom 1,5 m från vägbanekant, • stup med höjden minst 1,5 m och lutning brantare än 1:3 nedanför slänt *) , • vertikalt fall med höjden minst 0,5 m nedanför slänt *) , • djupt vatten (överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd) nedanför slänt *) . *) Ett fallskydd placerat framför förekomsten av stup, vertikalt fallet eller djupt vatten ersätter krav på räckeshöjd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 209.0, "x1": 538.2, "y1": 300.8, "innehåll": "Vägräcke ska vara minst 1,2 m högt där det finns: • stup med höjden minst 3,0 meter och lutning brantare än 1:3 som inleds inom 1,0 m från vägbanekant, • djupt vatten (överstigande 0,5 m vid medelvattenstånd) inom 1,0 m från vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 65.9, "y0": 297.5, "x1": 539.8, "y1": 379.4, "innehåll": "Vägräcke längs GCM-bana eller GCM-väg ska vara minst 1,4 m högt om närheten till stup, vertikalt fall eller djupt vatten medför krav på 1,4 m högt räcke enligt avsnitt 7.3.4.6.3 Gång-, cykel- och mopedbaneräcke. 7.3.4.6.4.2 I skiljeremsa mellan gång-/cykelbana och vägbana"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 65.9, "y0": 376.0, "x1": 541.6, "y1": 444.2, "innehåll": "Vägräcke placerat inom GCM-banans skyddsremsa om högst 1,2 m ska vara minst 1,1 m högt. 7.3.4.6.4.3 I mittremsa på mötesfri landsväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 440.8, "x1": 529.4, "y1": 479.0, "innehåll": "I räckeshöjd ingår snöuppbyggnad vintertid som ska bestämmas enligt principerna i Figur 7.42."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 476.1, "x1": 526.1, "y1": 514.7, "innehåll": "För räcken där räckesståndare sticker upp ovanför den översta horisontella följaren avser höjdkravet ståndartopp utan tillägg för snöuppbyggnad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 65.9, "y0": 604.0, "x1": 484.1, "y1": 670.6, "innehåll": "Figur 7.42 Räckeshöjd inklusive snötillägg. Sektion genom översta horisontella följaren. 7.3.4.6.4.4 I kombination med kantstöd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 667.2, "x1": 523.8, "y1": 705.8, "innehåll": "Räckes navföljare (eller motsvarande) ska vara placerat 0,05 m bakom kantstödets framkant. Räckets höjd ska mätas från vägbanan, se Figur 7.43."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 179.2, "x1": 525.6, "y1": 238.2, "innehåll": "Figur 7.43 Räcke 0,05 m bakom kantstöd Beställaren kan besluta att ett räcke får placeras på större avstånd från kantstöd om kantstödet är ≤ 0,1 m hög."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 235.2, "x1": 524.4, "y1": 273.5, "innehåll": "När räcket placeras > 0,05 m, men < 0,5 m bakom kantstöd ska räckets höjd mätas från vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 270.5, "x1": 532.3, "y1": 308.7, "innehåll": "När räcket placeras ≥ 0,5 m bakom kantstödets framkant ska räckets höjd mätas från dem förhöjda ytan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 309.4, "x1": 538.7, "y1": 373.5, "innehåll": "Broräcke Broräcke ska vara minst 1,20 m högt om det är placerat med räckets baksida inom 1,0 m från brons kant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 370.2, "x1": 540.3, "y1": 444.1, "innehåll": "På bro med gång-/cykelbana och broräcke är placerat med räckets baksida inom 1,0 m från brons kant ska broräcket vara minst 1,40 m *) högt. *) 1,20 m höjd kan godtas vid ombyggnad efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 444.4, "x1": 396.8, "y1": 495.2, "innehåll": "Gång- och cykelbroräcke Gång- och cykelbroräcke ska vara minst 1,40 m högt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 495.5, "x1": 537.7, "y1": 589.2, "innehåll": "Täthet Allmänt Räcke som finns för gåendes säkerhet och där gående går, ska vara utformat så att det går att upptäcka eller följa med teknikkäpp av person med synnedsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 585.9, "x1": 530.2, "y1": 638.1, "innehåll": "Räcke med krävd höjd ≥ 1,1 m samt gång- och cykelbaneräcke ska uppfylla krav på täthet enligt avsnitt 7.3.4.7.2 Räcken utan räckesfyllnad, och 7.3.4.7.3 Räcken med räckesfyllnad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 634.8, "x1": 491.1, "y1": 673.4, "innehåll": "Gång- och cykelbroräcke ska vara försett med spjälgrindar, skyddsnät eller stänkskydd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 670.1, "x1": 528.5, "y1": 708.7, "innehåll": "Broräcke med gång-/cykelbana längs räcket ska uppfylla samma krav på täthet som gång- och cykelbroräcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 705.8, "x1": 538.7, "y1": 757.7, "innehåll": "På bro eller stödmur med allmän vägtrafik på lägre liggande yta ska räcke vara försett med skyddsnät eller stänkskydd. Undantag kan medges, efter Beställarens godkännande, då underliggande väg är enskild med lågt trafikflöde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 529.5, "y1": 123.7, "innehåll": "Där gång-/cykelbana finns på lägre liggande yta ska räcke på bro eller stödmur vara försett med stänkskydd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 538.7, "y1": 159.0, "innehåll": "På bro eller stödmur med gång-/cykelbana på lägre liggande yta ska stänkskydd minst vara utsträckt inom det område som begränsas av underliggande trafikeringsområde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 541.4, "y1": 221.6, "innehåll": "Om Beställaren så anger ska räcke på upphöjd konstruktion, t.ex. en bro eller stödmur, vara försett med skyddsnät även över andra områden där det finns risk för personskador orsakade av nedfallande föremål.Spjälgrind, skyddsnät eller stänkskydd ska vara placerat i broräcke eller i brokant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 218.3, "x1": 524.2, "y1": 256.9, "innehåll": "Avståndet mellan horisontella delar samt mellan underlag och underkant för lägsta horisontella följare ska vara högst 0,45 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 257.2, "x1": 524.2, "y1": 321.7, "innehåll": "Räcken utan räckesfyllnad Avståndet mellan horisontella delar samt mellan underlag och underkant för lägsta horisontella följare ska vara högst 0,45 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 322.0, "x1": 526.7, "y1": 386.1, "innehåll": "Räcken med räckesfyllnad Under nivån 1,0 m ovanför beläggnings överkant får det inte finnas öppningar med öppningsmått ≥ 100 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 382.8, "x1": 521.0, "y1": 421.4, "innehåll": "över nivån 1,0 m ovanför beläggnings överkant får det inte finnas öppningar med öppningsmått i intervallet 110 – 230 mm, gäller där gående/cykeltrafik är tillåten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 418.1, "x1": 532.2, "y1": 456.7, "innehåll": "Om räcke eller räckesfyllnad placeras utanför kantbalks utsida får öppningen mellan kantbalk och räckesfyllnad vara högst 50 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 453.8, "x1": 493.4, "y1": 492.0, "innehåll": "överkanten för ett skyddsnät eller ett stänkskydd ska vara minst 1,0 m över beläggningens överkant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 489.0, "x1": 524.0, "y1": 527.3, "innehåll": "Fritt avstånd mellan kantbalk och skyddsnäts eller stänkskydds underkant ska vara 20 - 40 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 524.3, "x1": 398.0, "y1": 570.8, "innehåll": "Skyddsnäts maskvidd ska vara högst 20 mm. Stänkskydd ska vara ogenomträngligt för vattenstänk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 571.1, "x1": 538.0, "y1": 635.3, "innehåll": "Släthet Gång- och cykelbaneräcke och gång- och cykelbroräcke ska uppfylla krav på släthet i minst de riktningar som ansluter mot GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 632.3, "x1": 542.0, "y1": 723.1, "innehåll": "Vägräcke ska uppfylla krav på släthet • i anslutning till GCM-bana, i minst de riktingar som ansluter mot GCM-trafik. • i ytterkurva på avfartsramp med radie mindre än 100 m. • på vägar med minst 50 motorcyklar per genomsnittligt dygn under sommarhalvåret."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 719.8, "x1": 422.9, "y1": 767.0, "innehåll": "Ett räcke anses uppfylla kraven på släthet när: • det är fritt från utskjutande delar och skarpa kanter,"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 168.9, "y0": 85.8, "x1": 531.0, "y1": 291.1, "innehåll": "• det har eventuella överlappsskarvar vända i trafikens riktning. (avser inte övergång till vägräckesändar eller till öppningsbara räckesdelar), • åtkomliga hörn och kanter vända mot trafiken eller uppåt har minst 9 mm radie, • hörn på element till betongräcken ska vara avfasade . • eventuell ståndartopp, tvärbalk eller distans inte sticker upp över horisontell följares överkant, • eventuell ståndare är indragen minst 0,04 m från räckets trafiksida, • åtkomlig skruv vänd mot trafiksidan eller uppåt har skalle av kupoltyp om skruvens dimension är M8 eller större. Vertikal kant på skruv får inte överstiga 5 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 288.2, "x1": 538.2, "y1": 326.4, "innehåll": "En skruv betraktas som åtkomlig om den kommer i kontakt med ett klot med 165 mm diameter som förs mot anordningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 327.0, "x1": 495.8, "y1": 424.7, "innehåll": "Skydd mot underglidning Räcke ska uppfylla krav på skydd mot underglidning 1. i ytterkurva på avfartsramp med radie mindre än 100 m., 2. i ytterkurva på tvåfältsväg med radie mindre än gränsvärde i skevad horisontalradie enligt avsnitt 9.1.6.2.2 Horisontalkurva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 421.4, "x1": 512.1, "y1": 479.4, "innehåll": "Underglidningsskydd ska 1. vara av kontinuerlig typ och, 2. minst uppfylla krav för hastighetsklass 60 enligt {SIS CEN/TS 17342}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 476.4, "x1": 512.9, "y1": 514.7, "innehåll": "Trafiksida på underglidningsskydd får inte sticka ut framför trafiksida på räckes navföljare eller motsvarande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 511.7, "x1": 539.0, "y1": 571.9, "innehåll": "Underglidningsskydd ska monteras enligt tillverkarens anvisningar. Avstånd mellan underglidningsskydd och markyta/kantbalk eller motsvarande får inte understiga 0,05 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 568.6, "x1": 541.6, "y1": 620.5, "innehåll": "ände på underglidningsskydd ska vara utformad på ett trafiksäkert sätt så att ingen del är 0,1 m eller mer över mark eller vägbana samt utan klippkanter vända mot trafiken eller uppåt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 617.6, "x1": 503.6, "y1": 656.1, "innehåll": "Ett underglidningsskydd som är provat på ett räcke enligt {SS-EN1317-2} får monteras på ett annat räcke inom samma familj."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 403.4, "y1": 190.3, "innehåll": "Räckesavslutningar Allmänt Räcke ska påbörjas och avslutas på ett trafiksäkert sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 187.2, "x1": 537.7, "y1": 247.2, "innehåll": "Vägräcke ska inledas med utvinklad räckesavslutning *) . *) Undantag medges i skiljeremsor och på andra platser där utvinkling inte är möjlig eller lämplig, där får energiupptagande vägräckesändar eller krockdämpare användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 244.2, "x1": 537.5, "y1": 296.1, "innehåll": "Vägräckesändar placerade intill vägbanekanten hindrar inte ett avkörande fordon från att köra bakom räcket, sidoområdet måste därför till avsevärd längd bakom räcket uppfylla krav för vald sidoområdestyp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 293.2, "x1": 452.2, "y1": 394.0, "innehåll": "Räckesavslutning till räcke ska väljas enligt Tabell 7.7. Tabell 7.7 Räckesavslutning Vägtyp Räckesavslutning Stor utvinkling Liten utvinkling Neddoppad vägräckes- ände"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 469.1, "y0": 350.8, "x1": 541.9, "y1": 404.1, "innehåll": "Energiuppta- gande väg- räckesände alt krockdämpare"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 156.6, "y0": 406.9, "x1": 496.0, "y1": 480.7, "innehåll": "Motorväg och Mötesfri väg Mot X X**** X*** Med X Tvåfältsväg VR ≥ 80 X X** X***"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 479.6, "x1": 496.0, "y1": 544.1, "innehåll": "En/tvåfältsväg VR <80 X X** X*** Mot = Mot trafikriktningen Med = Med trafikriktningen"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 536.2, "x1": 476.3, "y1": 583.0, "innehåll": "**) Endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren enligt dennes anvisningar. ***) Endast i de fall avslutning med angiven utvinkling inte är möjlig, bl.a. i mittremsa. ****) Endast i öppningar i mittremsa, på MML och MLV. som är kortare än 10 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 579.4, "x1": 537.4, "y1": 618.0, "innehåll": "Räckesavslutning i eller i anslutning till rampnos ska vara av typen energiupptagande vägräckesände eller krockdämpare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 614.7, "x1": 516.0, "y1": 653.3, "innehåll": "I rampnos med räcke på både primärväg och avfartsramp ska räcke avslutas med krockdämpare. *****)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 649.8, "x1": 523.2, "y1": 688.5, "innehåll": "*****) Energiupptagande räckesände får användas efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 685.2, "x1": 491.4, "y1": 723.8, "innehåll": "Inledning av räcke ska vara tydligt utmärkt med vägmärke, kantstolpe eller markeringsstolpe."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 720.5, "x1": 487.8, "y1": 759.1, "innehåll": "Neddoppade vägräckesändar kan tillåtas efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 396.1, "y1": 114.1, "innehåll": "Vägräckesavslutning i lågfartsmiljö"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 114.3, "x1": 473.2, "y1": 186.3, "innehåll": "Vägräckesavslutning med stor utvinkling Räckesavslutning med stor utvinkling ska utformas enligt principerna i Figur 7.44 och Figur 7.45."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 290.8, "x1": 394.6, "y1": 316.1, "innehåll": "Figur 7.44 Räckesavslutning med stor utvinkling"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 642.2, "x1": 465.3, "y1": 667.5, "innehåll": "Figur 7.45 Räckesavslutning i höjdled och sidled i sidoområdet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 684.5, "x1": 537.7, "y1": 722.7, "innehåll": "Räckesavslutning med stor utvinkling ska utformas med vinklar och dellängder enligt Tabell 7.8."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 85.2, "x1": 514.5, "y1": 126.9, "innehåll": "Tabell 7.8 Minsta dellängder för räckesavslutning med stor utvinkling (m) Utvinkling VR (km/h)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 170.7, "y0": 121.4, "x1": 430.8, "y1": 211.5, "innehåll": "< 100 100 > 100 1:20 20 30 1:15 15 15 20 1:10 10 resterande resterande 1:8 resterande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 210.4, "x1": 477.6, "y1": 235.3, "innehåll": "Del av räckesavslutning med utvinkling 1:20 får inräknas i räckeslängd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 232.0, "x1": 540.6, "y1": 270.6, "innehåll": "En räckesavslutning med stor utvinkling kan även utformas med stor radie och ska då utformas enligt samma principer och längder som framgår i Figur 7.45 och Tabell 7.8."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 267.3, "x1": 509.8, "y1": 313.8, "innehåll": "Leverantörens uppgifter om minsta krökningsradie ska följas. Räcke ska vara förankrat i ytterslänt utan särskild neddoppning av förankring. *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 305.8, "x1": 542.2, "y1": 362.7, "innehåll": "\\\"*) Undantag medges om det inte finns någon lämplig ytterslänt att förankra räcket i och \\\"fönstret är stängt\\\", då ska räcke vara avslutat och förankrat utanför säkerhetszonens halva bredd.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 359.4, "x1": 539.3, "y1": 398.0, "innehåll": "Släntlutning vid, samt före och efter utvinklad del av räcke, ska minst uppfylla kraven på släntlutning för den aktuella vägen, dock inte brantare än 1:3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 394.7, "x1": 524.2, "y1": 433.3, "innehåll": "I innerslänt ska den utvinklade räckesdelen ha samma höjd över markytan som vid placering i stödremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 433.9, "x1": 536.2, "y1": 495.2, "innehåll": "Vägräckesavslutning med liten utvinkling En räckesavslutning med liten utvinkling ska utformas enligt principerna i Figur 7.46 och med vinklar enligt Tabell 7.9."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 501.4, "x1": 430.6, "y1": 576.9, "innehåll": "Tabell 7.9 Liten utvinkling VR (km/h) < 100 100 Utvinkling från vägen 1:10 1:15 Sidoavstånd (m) 1,0 1,5"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 660.9, "x1": 534.0, "y1": 719.9, "innehåll": "Figur 7.46 Räckesavslutning med liten utvinkling Släntlutning vid samt före och efter utvinklad del av räcke ska minst uppfylla kraven på släntlutning för den aktuella vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 716.9, "x1": 534.7, "y1": 755.5, "innehåll": "I innerslänten ska den utvinklade räckesdelen ha samma höjd över markytan som vid placering i stödremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 464.5, "y1": 123.7, "innehåll": "Förankring av räcke med liten utvinkling ska utföras som neddoppad räckesavslutning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 124.0, "x1": 512.9, "y1": 188.5, "innehåll": "Neddoppad vägräckesavslutning Neddoppad vägräckesavslutning ska vid påkörning med trafikriktningen vara så utformad att påkörande fordon inte riskerar fastna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 185.2, "x1": 533.4, "y1": 302.3, "innehåll": "Neddoppad vägräckesavslutning ska utgöra förankring av räcke. Neddoppad vägräckesavslutning ska utformas med en jämn längslutning ≤ 1:15  *) **) . *) Vid enkelriktad trafik kan Beställaren besluta att vägräckesände med trafikriktningen får utföras med lutning ≤ 1:4. **) På tvåfältsvägar med VR ≤ 70 km/h och låga trafikflöden kan Beställaren besluta att vägräckesände får utföras med lutning ≤ 1:4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 299.0, "x1": 541.7, "y1": 359.1, "innehåll": "Inledande del av neddoppad vägräckesavslutning ska placeras så att ingen del är 0,1 m eller mer över mark eller vägbana. Klippkant får inte vara vänd mot trafiken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 355.8, "x1": 534.5, "y1": 394.4, "innehåll": "Neddoppad vägräckesavslutning till stållineräcke ska vara utformad så att stållinorna släpper i infästningen vid påkörning med trafikriktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 391.1, "x1": 535.4, "y1": 457.1, "innehåll": "Neddoppad vägräckesavslutning med propellervridning av navföljare, eller motsvarande, ska vara utformad med vridningen i riktning så att fordon som kör upp med ett hjul på avslutningen assisteras av vridningens riktning att komma tillbaka till ursprunglig del av vägbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 457.3, "x1": 426.4, "y1": 486.7, "innehåll": "Energiupptagande vägräckesavslutning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 486.9, "x1": 477.1, "y1": 537.7, "innehåll": "Allmänt Energiupptagande vägräckesände ska placeras på en plan hårdgjord yta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 534.4, "x1": 506.8, "y1": 559.3, "innehåll": "Energiupptagande vägräckesände ska placeras enligt tillverkarens anvisningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 556.0, "x1": 505.6, "y1": 594.6, "innehåll": "Energiupptagande vägräckesände till sidoräcke ska placeras minst 0,05 m från närmaste vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 594.9, "x1": 540.2, "y1": 659.0, "innehåll": "Skaderiskklass Energiupptagande vägräckesände ska uppfylla krav för skaderiskklass A eller B enligt {SS-ENV 1317-4}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 659.3, "x1": 526.9, "y1": 723.8, "innehåll": "Hastighetsklass Energiupptagande vägräckesände ska minst uppfylla krav för hastighetsklass enligt Tabell 7.10."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 85.2, "x1": 480.6, "y1": 137.4, "innehåll": "Tabell 7.10 Hastighetsklass för energiupptagande vägräckesände VR, km/h Hastighetsklass enligt SS-ENV 1317-4"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 149.8, "x1": 516.1, "y1": 304.8, "innehåll": "≥ 100 P4 70 - 90 P3 ≤ 60 P2 Utböjningsklass Utböjningsklassen enligt {SS-ENV 1317-4} ska väljas så att en, efter påkörning, deformerad vägräckesände inte gör intrång på angränsande körbanor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 301.5, "x1": 521.6, "y1": 340.1, "innehåll": "Utböjningsklassen ska vara mindre än avstånd till oeftergivliga föremål och andra faror."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 336.8, "x1": 542.9, "y1": 375.3, "innehåll": "Vid parallellförlagd gång-/cykelbana får intrång efter påkörning enligt utböjningsklass {SS-ENV 1317-4} inte överstiga gång-/cykelbanans fria bredd minskad med en meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 372.0, "x1": 536.4, "y1": 410.6, "innehåll": "Vägräckesände där Dd ≥ 3,5 m (Y4) får inte anses förhindra att ett fordon som träffar snett på nosen kör igenom anordningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 411.3, "x1": 528.9, "y1": 475.4, "innehåll": "Fordonsrörelseklass Energiupptagande vägräckesände ska uppfylla krav för fordonsrörelseklass Z1 eller Z2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 472.1, "x1": 538.5, "y1": 538.1, "innehåll": "Beställaren kan besluta att energiupptagande vägräckesändar med fordonsrörelseklass Z3 eller Z4 enligt {SS-ENV 1317-4} får användas om utrymmet på baksidan är fritt från oeftergivliga föremål och andra faror. Detta undantag får inte användas för en energiupptagande vägräckesände i en mittremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 538.3, "x1": 526.6, "y1": 602.5, "innehåll": "Energiupptagande vägräckesände i mittremsa Energiupptagande vägräckesände i mittremsa där risk finns att köra på från motsatt körriktning ska vara dubbelsidigt symmetrisk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 599.6, "x1": 525.4, "y1": 638.1, "innehåll": "Energiupptagande vägräckesände i smal mittremsa där bredden mellan motriktade körbanor är högst 1,0 m får vara maximalt 2 x 75 mm bredare än anslutande räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 634.8, "x1": 541.3, "y1": 687.1, "innehåll": "En vägräckesände i en smal mittremsa på mötesfri väg får på en sträcka av högst 2 m i vägens längdriktning vara maximalt 0,10 m högre än anslutande räcke, krav på högsta höjd med hänsyn till snö enligt avsnitt 7.3.4.6.4.3 behöver inte uppfyllas på dessa 2 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 687.4, "x1": 474.3, "y1": 759.8, "innehåll": "Förankring av räcken Fordonsåterhållande räcke ska förankras så att avsedd funktion uppnås. Fordonsåterhållande räcke ska vara förankrat"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 85.8, "x1": 529.2, "y1": 233.9, "innehåll": "• i ändarna, • vid rörelsefogar, • på vardera sidan om öppningsbar räckesdel, • före och efter räcke med riktningsförändring > 20 grader monterat i konvex radie mindre än 30 m *) . *) Vid räckesavslut i direkt anslutning till riktningsändringen anses en förankring i räckesänden uppfylla kravet på förankring. Förankring av räcke i snäv radie ska placeras enligt Figur 7.47."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 426.5, "x1": 442.3, "y1": 451.9, "innehåll": "Figur 7.47 Förankring av räcke med radie mindre än 30 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 464.6, "x1": 538.3, "y1": 556.1, "innehåll": "Förankringen ska se till att krafter som kan uppkomma i längsgående räckesdelar förs 1. ner i marken, 2. över till fast föremål, 3. till annat räcke med tillräcklig hållfasthet eller, 4. till vägräckesände eller krockdämpare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 552.8, "x1": 537.3, "y1": 577.7, "innehåll": "I ett räckessystem med flera ingående kapacitetsklasser ska varje räckesdel förankras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 574.7, "x1": 538.6, "y1": 612.9, "innehåll": "Ett räcke med högre kapacitetsklass får utgöra förankring av ett anslutande räcke med lägre kapacitetsklass. Detta gäller dock inte för förspända räcken, t.ex. stållineräcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 613.6, "x1": 528.7, "y1": 693.6, "innehåll": "Krockdämpare Allmänt Krockdämpare ska vara av typen avledande (redirective R) enligt {SS-EN 1317-3}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 690.3, "x1": 504.4, "y1": 750.5, "innehåll": "Koppling mellan krockdämpare och ett anslutande räcke ska uppfylla krav för övergångar eller kopplingselement enligt avsnitt 7.3.8 övergångar. Krockdämpares funktion får inte hindras av det föremål den skyddar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 534.4, "y1": 123.7, "innehåll": "Anordningar som kan påverka krockdämparens funktion får inte vara placerade intill eller i körriktningen framför krockdämparen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 481.2, "y1": 178.8, "innehåll": "Krockdämpare ska vara placerad 1. enligt tillverkarens anvisningar samt 2. så att eventuellt anslutande räcke kan sättas med god linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 179.1, "x1": 539.0, "y1": 229.5, "innehåll": "Skaderiskklass Krockdämpare ska uppfylla krav för skaderiskklass A eller B enligt {SS-EN 1317-3}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 230.2, "x1": 503.1, "y1": 280.7, "innehåll": "Hastighetsklass Krockdämpare ska minst uppfylla krav för hastighetsklass enligt Tabell 7.11 ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 275.3, "x1": 449.6, "y1": 385.0, "innehåll": "Tabell 7.11 Hastighetsklass för krockdämpare VR, km/h Hastighetsklass enligt SS-EN 1317-3 ≥ 100 110 80 - 90 100 60 - 70 80 ≤ 50 50"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 387.1, "x1": 497.0, "y1": 451.7, "innehåll": "Utböjningsklass Utböjningsklass enligt {SS EN 1317-3} ska väljas så att en, efter påkörning, deformerad krockdämpare inte gör intrång på angränsande körbanor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 448.4, "x1": 517.2, "y1": 486.9, "innehåll": "Vid parallellförlagd gång-/cykelbana får inte utböjningsklassen {SS-EN 1317-3} överstiga gång-/cykelbanans fria bredd minskad med en meter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 487.2, "x1": 539.6, "y1": 579.1, "innehåll": "Fordonsrörelseklass Krockdämpare ska uppfylla krav för fordonsrörelseklass Z1 eller Z2. Beställaren kan besluta att krockdämpare med fordonsrörelseklass Z3 eller Z4 enligt {SS-EN 1317-3} får användas om utrymmet på baksidan är fritt från oeftergivliga föremål och andra faror. Detta avser dock inte användning i mittremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 579.4, "x1": 488.7, "y1": 659.4, "innehåll": "övergångar Allmänt övergång ska användas där räcken med olika egenskaper sammankopplas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 656.0, "x1": 518.6, "y1": 716.3, "innehåll": "övergång ska utjämna skillnader i egenskaper mellan anslutande räcken *) . *) Undantaget skaderiskklass som tillåts skilja från anslutande räcken enligt krav i 7.3.8.2.5 Skaderiskklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 712.8, "x1": 518.2, "y1": 773.1, "innehåll": "övergång ska utföras enligt avsnitt 7.3.8.3, 7.3.8.4 eller 7.3.8.5 **) ***) . **) Undantag kan göras för räcken med samma funktionssätt, kapacitetsklass samt likartade deformationsegenskaper kan sammankopplas i varandra med hjälp av"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 542.8, "y1": 200.0, "innehåll": "kopplingselement om skillnaden i dynamisk utböjning vid krockprov TB11, enligt {SS-EN1317-2 tabell 1} för anslutande räcken, inte överstiger 0,3 m, se avsnitt 7.3.9. ***) Undantag kan göras för räcken med samma funktionssätt, kapacitetsklass, likartade deformationsegenskaper samt med likadana navföljare kan sammankopplas i varandra utan övergång eller kopplingselement om skillnaden i dynamisk utböjning vid krockprov TB11, enligt {SS-EN1317-2 tabell 1} för anslutande räcken, inte överstiger 0,3 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 200.3, "x1": 537.0, "y1": 323.5, "innehåll": "Egenskaper Allmänt Kapacitetsklass övergång mellan räcken ska ha samma kapacitetsklass som det anslutande räcke som har lägst kapacitetsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 323.8, "x1": 532.2, "y1": 387.9, "innehåll": "Arbetsbredd övergång mellan räcken ska ha en arbetsbredd som inte understiger den minsta eller överstiger den största arbetsbredden hos de två anslutande räckena"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 388.2, "x1": 507.7, "y1": 466.4, "innehåll": "Fordonsinträngning övergång mellan räcken med olika egenskaper ska i förekommande fall ha en fordonsinträngning som inte understiger den minsta eller överstiger den största fordonsinträngningen hos de två anslutande räckena."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 466.7, "x1": 542.4, "y1": 566.1, "innehåll": "Skaderiskklass övergång mellan räcken ska uppfylla krav för skaderiskklass A eller B *) . *) Skaderiskklass C tillåts alltid då minst ett av anslutande räcken har skaderiskklass C. Skaderiskklass C kan godtas även i andra fall, men endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 566.8, "x1": 497.1, "y1": 630.9, "innehåll": "Höjd övergång mellan räcken ska ha en höjd som inte understiger den lägsta eller överstiger den högsta av de två anslutande räckenas höjd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 627.6, "x1": 495.9, "y1": 666.2, "innehåll": "Skillnader i höjdläge ska för samtliga följare vara utjämnat så att lutningen i förhållande till anslutande räcken inte överstiger 1:4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 662.9, "x1": 540.1, "y1": 701.5, "innehåll": "För navföljare ska skillnader i höjdläge vara utjämnat så att lutningen i förhållande till anslutande räcken inte överstiger 1:12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 701.8, "x1": 524.3, "y1": 752.6, "innehåll": "Räckesövergång enligt SS-ENV 1317-4 Räckesövergång ska uppfylla krav enligt {SS-ENV 1317-4, avsnitt 6 Transitions}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 84.4, "x1": 535.3, "y1": 229.2, "innehåll": "Räckesövergång utformad med utjämnad dynamisk utböjning Längden på en övergång mellan räcken, vilka har olika dynamisk utböjning, ska vara minst 20 gånger skillnaden i dynamisk utböjning uppmätt vid krockprov TB11 enligt {SS-EN 1317-2} *) . *) På enkelriktad eller mittseparerad väg tillåts att övergång från ett styvare till ett mjukare sidoräcke betraktat i trafikens riktning kan utföras utan krav på utjämnad dynamisk utböjning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 225.9, "x1": 521.3, "y1": 286.1, "innehåll": "Uppdelning av sträcka i delsträckor godtas om skillnaden i dynamisk utböjning är högst 0,3 m för angränsande delsträckor. Enskild delsträckas längd får inte understiga 6 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 286.3, "x1": 495.4, "y1": 350.5, "innehåll": "Räckesövergång utformad med överlappning övergång mellan räcken utformad med överlappning får endast utföras med överlappning med trafikriktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 347.6, "x1": 536.3, "y1": 399.5, "innehåll": "övergång mellan räcken utformad med överlappning får endast användas vid enkelriktad trafik och efter att det motiverats och godkänts av Beställaren enl. dennes anvisningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 396.5, "x1": 535.4, "y1": 434.7, "innehåll": "Räckesövergång utformad med överlappning ska vara utformad enligt princip i Figur 7.48."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 696.9, "x1": 529.2, "y1": 747.8, "innehåll": "Figur 7.48 Räckesövergång utformad med överlappning samt förankring i utvinklat räcke, mur eller dyl. Infästning i fast föremål får inte förekomma vid nybyggnad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 532.2, "y1": 123.7, "innehåll": "Det utvinklade räcket ska vinklas ut med vinklar enligt stor utvinkling i avsnitt 7.3.5 Räckesavslutningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 541.1, "y1": 159.0, "innehåll": "Utvinkling av räcke ska göras minst så lång att det utvinklade räcket har full höjd över mark på hela sträckan det befinner sig inom det avslutande räckets arbetsbredd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 538.8, "y1": 207.9, "innehåll": "Utvinklat räcke ska avslutas och förankras utanför det avslutande räckets arbetsbredd. Avslutande räcke ska vara avslutat och förankrat med neddoppad räckesavslut parallellt med vägbanekant eller förankras i det utvinklade räcket, muren eller dyl."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 208.2, "x1": 534.8, "y1": 272.7, "innehåll": "Kopplingselement Sammankoppling med kopplingselement ska vara utfört så att navföljarnas trafiksida får en jämn, kontinuerlig linje utan steg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 269.4, "x1": 518.5, "y1": 294.3, "innehåll": "Kopplingselement ska ha samma bärförmåga för dragkraft som anslutande räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 291.0, "x1": 491.3, "y1": 315.9, "innehåll": "Skillnader i sidoläge mellan anslutande delar ska vara utjämnade utan steg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 312.6, "x1": 531.2, "y1": 351.2, "innehåll": "Skillnader i sidoläge mellan anslutande delar ska vara utjämnade med en vinkel mot trafiksidan som inte överstiger 1:20."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 347.9, "x1": 503.1, "y1": 386.5, "innehåll": "Skillnader i höjdläge ska för samtliga följare vara utjämnade så att lutningen i förhållande till anslutande räcken inte överstiger 1:12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 383.2, "x1": 535.9, "y1": 435.5, "innehåll": "På platser där skillnader i både höjd- och sidoläge måste utjämnas ska detta ske så att start- respektive slutpunkt för lutnings- och sidolägesförändringar förläggs i samma sektion."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 435.7, "x1": 466.6, "y1": 515.7, "innehåll": "öppningsbara räckesdelar Allmänt Räcke ska vara förankrat på vardera sidan om öppningsbar räckesdel."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 512.8, "x1": 468.0, "y1": 537.7, "innehåll": "öppningsbar räckesdel får i stängt läge förankras i anslutande räcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 534.4, "x1": 539.7, "y1": 572.6, "innehåll": "övergång mellan öppningsbar räckesdel och anslutande permanent räcke ska uppfylla kraven för övergångar och kopplingselement enligt avsnitt 7.3.8 och 7.3.9."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 573.3, "x1": 521.8, "y1": 637.4, "innehåll": "Kapacitetsklass öppningsbar räckesdel ska ha en kapacitetsklass som uppfyller krav enligt 7.3.4.2 Kapacitetsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 637.7, "x1": 534.8, "y1": 715.9, "innehåll": "Arbetsbredd öppningsbar räckesdel 40 m eller kortare ska ha arbetsbreddsklass som är högst en klass större än anslutande räckens arbetsbreddsklass förutsatt samma kapacitetsklass, se avsnitt 7.3.10.2 Kapacitetsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 712.6, "x1": 524.5, "y1": 764.9, "innehåll": "öppningsbar räckesdel som är längre än 40 meter ska ha en arbetsbreddsklass som inte överstiger samtliga anslutande räckens arbetsbreddsklass förutsatt samma kapacitetsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 532.6, "y1": 123.7, "innehåll": "öppningsbar räckesdel som har högre kapacitetsklass än anslutande räcken får ha en arbetsbreddsklass som är en klass högre än anslutande räckes arbetsbreddsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 124.0, "x1": 542.4, "y1": 223.8, "innehåll": "Skaderiskklass öppningsbar räckesdel ska uppfylla krav för skaderiskklass A eller B  *) . *) Skaderiskklass C tillåts alltid då minst ett av anslutande räcken har skaderiskklass C. Skaderiskklass C kan godtas även i andra fall, men endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 224.1, "x1": 498.8, "y1": 345.1, "innehåll": "Tillsatser och kombinerade anordningar Allmänt En längsgående fordonsåterhållande skyddsanordning som omfattas av en harmoniserad teknisk specifikation får förses med tillsatser eller utföras som kombinerad anordning om krav i avsnitt 7.3.11.2 Tillsatser och kombinerade anordningar uppfylls."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 341.8, "x1": 537.3, "y1": 380.4, "innehåll": "Skyddsanordning får inte användas som bärare av annan anordning eller konstruktion än vad som framgår i avsnitt 7.3.11.2 Tillsatser och kombinerade anordningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 377.1, "x1": 540.9, "y1": 415.7, "innehåll": "Sträckor med tillsatser och kombinerade anordningar ska vara inledda, sammanfogade och avslutade på ett trafiksäkert sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 412.4, "x1": 526.9, "y1": 450.9, "innehåll": "Skyddsanordning med tillsatser eller kombinerad anordning får inte inkräkta på det fria rummet enligt avsnitt 6.1.1 Fria rummet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 447.6, "x1": 527.1, "y1": 486.2, "innehåll": "Vid påkörning motsvarande kapacitetsklassbestämmande prov får inte delar som är tyngre än i respektive provningsstandard angiven vikt lossna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 482.9, "x1": 543.5, "y1": 535.2, "innehåll": "Tillsatser eller kombinerade anordningar på räcken som ska uppfylla kraven på släthet, enligt avsnitt 7.3.4.8 Släthet, ska vara utformade med särskild hänsyn till oskyddade trafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 535.5, "x1": 529.5, "y1": 600.0, "innehåll": "Tillsatser Skyddsanordning försedd med tillsatser ska uppfylla ställda krav på egenskaper hos skyddsanordningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 596.7, "x1": 515.0, "y1": 635.3, "innehåll": "Underglidningsskydd ska monteras enligt tillverkarens anvisningar och, i avsnitt 7.3.4.9 Skydd mot underglidning, angivna begränsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 635.5, "x1": 504.1, "y1": 699.7, "innehåll": "Kombinerade anordningar Kombinerad anordning ska uppfylla ställda krav avseende kapacitetsklass och skaderiskklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 696.4, "x1": 537.8, "y1": 735.0, "innehåll": "Kombinerad anordning placerad i skiljeremsa ska uppfylla ställda krav på egenskaper hos skyddsanordningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 732.0, "x1": 523.7, "y1": 756.9, "innehåll": "Anordning monterad på skyddsanordning får inte betraktas som skyddad av räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 436.0, "y1": 207.9, "innehåll": "Räckestyp Allmänt Beställare ska ange räckestyp. Räckestyp ska motiveras och dokumenteras i PM. Träklädda stålräcken får inte användas på vägar med VR ≥ 80."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 208.6, "x1": 538.1, "y1": 353.0, "innehåll": "Räcken i mittremsa Sidoräcken Slänträcken Slänträcken ska endast användas vid ombyggnad och förbättring av vägars sidoområden där åtgärden kan genomföras utan att befintliga slänter behöver justeras. Slänträcken får inte användas vid nybyggnad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 406.9, "x1": 543.3, "y1": 520.4, "innehåll": "\\\"Allmänt Använda beteckningar avseende eftergivlighet ska vara enligt {SS-EN 12767:2019 \\\"Vägutrustning – Eftergivlighet hos bärare av vägutrustning – Krav och provningsmetoder\\\"}  *) . *) Produkter klassificerade enligt SS-EN 12767:2007 godtas också och dess egenskaper betecknas enligt dåvarande system.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 517.1, "x1": 540.3, "y1": 569.4, "innehåll": "Krav på eftergivlig vägutrustning avser bärare av vägutrustning; belysnings-, trafiksignal-, vägmärkes- och vägvisningsstolpar såväl som t ex GCM-räcken, pollare, stängsel samt markerings- och kantstolpar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 569.7, "x1": 477.2, "y1": 641.7, "innehåll": "Klassificering av eftergivlighet Klassificering av eftergivlighet ska göras enligt {SS-EN 12767:2019} *) . *) Klassificering enligt SS-EN 12767:2007 godtas också."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 642.4, "x1": 536.4, "y1": 749.7, "innehåll": "Val av bärare av vägutrustning Allmänt Stolpe som är möjlig att klättra upp i ska vara försedd med klättringsskydd om den är placerad inom område där det är sannolikt att barn kan vistas. Stolpe ska vara eftergivlig i minst samtliga de riktningar som den kan komma att bli påkörd i."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 488.2, "y1": 123.7, "innehåll": "\\\"Stolpe placerad i slänt med lutning 1:3 eller brantare får inte vara av typen avskjuvningsbar led (\\\"Slip Base\\\").\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 507.4, "y1": 159.0, "innehåll": "Kravet ovan om stolpe placerad i slänt avser vägar med VR70 eller högre samt korsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 542.3, "y1": 207.9, "innehåll": "Stolpe och bärare av vägutrustning, även eftergivlig, får inte vara placerad inom ett räckes deklarerade arbetsbredd och i förekommande fall fordonsinträngning, se avsnitt 7.3.4.3 Arbetsbredd och fordonsinträngning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 208.2, "x1": 512.4, "y1": 272.7, "innehåll": "Hastighetsklass På väg med referenshastighet VR ≥ 80 km/h ska stolpe med hastighetsklass 100 användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 269.4, "x1": 529.1, "y1": 308.0, "innehåll": "På väg med referenshastighet VR ≤ 70 km/h ska stolpe med hastighetsklass 70 eller 100 användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 308.3, "x1": 510.6, "y1": 402.0, "innehåll": "Energiabsorption Allmänt Uppfångande belysningsstolpe (HE och LE) får inte användas som ersättare för vägräcke, där detta behövs enligt kriterierna för räckesanvändning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 402.3, "x1": 525.8, "y1": 466.8, "innehåll": "Belysningsstolpe, matning med luftledning Stolpe försedd med luftledning ska vara krockprovad med luftledning och uppfylla krav för icke uppfångande stolpe (NE)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 467.1, "x1": 516.4, "y1": 531.2, "innehåll": "Skaderiskklass Uppfångande stolpe (HE och LE) ska minst uppfylla kraven för skaderiskklass E enligt {SS-EN 12767:2019} *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 527.9, "x1": 530.1, "y1": 588.1, "innehåll": "Icke uppfångande stolpe (NE) ska minst uppfylla kraven för skaderiskklass D enligt {SS-EN 12767:2019} *) . *) Skaderiskklass minst 1 enligt SS-EN 12767:2007 godtas också."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 588.7, "x1": 514.2, "y1": 674.5, "innehåll": "Ofarliga produkter Kantstolpe ska uppfylla krav för klass 70-NE-A-NR-NR-NR-NR enligt {SS-EN 12767:2019} *) . *) Krav för klass 70NE4 enligt SS-EN 12767:2007 godtages också."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 671.2, "x1": 537.3, "y1": 723.5, "innehåll": "\\\"Om vikten överstiger 6 kg ska eftergivligheten verifieras genom provning enligt {SS- EN 12899–3} \\\"Vägutrustning - Permanenta vägmärken - Del 3: Kantstolpar och retroreflektorer\\\"}.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 442.8, "y1": 114.1, "innehåll": "Provning och utvärdering av eftergivlighet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 114.3, "x1": 516.1, "y1": 228.5, "innehåll": "Allmänt Provningsförfarande i standarden {SS-EN 12767:2019} *) ska användas för att på annan utrustning bestämma: 1. eftergivlighet, ofarlighet. *) SS-EN 12767:2007 godtas också."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 228.7, "x1": 524.6, "y1": 309.8, "innehåll": "Energiabsorption Grad av energiabsorption ska bestämmas utifrån påkörande fordons hastighet efter påkörningen, se {SS-EN 12767:2019} *) . *) SS-EN 12767:2007 godtas också."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 310.1, "x1": 519.6, "y1": 448.2, "innehåll": "Skaderiskklass Skaderiskklass ska bestämmas utgående från de vid påkörningsförsöket uppmätta accelerationerna i tre riktningar enligt {SS-EN 12767:2019} *) , ASI-värdet samt beräknad islagshastighet mot framruta eller instrumentbräda för en obältad passagerare enligt {SS-EN 12767:2019} *) , THIV-värdet. *) SS-EN 12767:2007 godtas också. Produktfamiljer"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 528.7, "y1": 282.7, "innehåll": "Sektion tätort – gaturum Boverkets föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader {ALM}, ska tillämpas 1. inom detaljplanelagt område, 2. på rastplatser, 3. på busshållplatser, 4. på anslutande gångytor till ovanstående. Gaturumsbeskrivning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 304.2, "x1": 534.0, "y1": 336.0, "innehåll": "Separering av GCM-trafik från övrig fordonstrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 336.7, "x1": 487.7, "y1": 395.2, "innehåll": "Inledning GCM-separering vid olika hastigheter och flöden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 416.5, "x1": 534.6, "y1": 483.7, "innehåll": "Integrering av gående och fordon Där gående är integrerade på samma yta som fordon, ska utformning och trafikregler stödja samverkan mellan trafikanterna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 480.8, "x1": 511.5, "y1": 519.0, "innehåll": "På integrerad yta ska de gåendes tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet vara dimensionerande för utformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 516.0, "x1": 538.8, "y1": 554.3, "innehåll": "Där oskyddade trafikanter och spårvägstrafik integrerats ska breddbehov för spårvagn enligt avsnitt 8.4.8 vara markerad på trafikytan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 554.9, "x1": 518.6, "y1": 640.7, "innehåll": "Torg/Gågata På torgyta ska gåendes anspråk på tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet vara dimensionerande för utformning. Målpunkter ska vara hoplänkade med gena och entydiga gångstråk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 637.4, "x1": 489.8, "y1": 675.9, "innehåll": "Fordonstrafik på torgyta ska vara underordnad gångtrafikanters anspråk på tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 673.0, "x1": 486.9, "y1": 697.9, "innehåll": "Utformning ska ge stöd för att fordonstrafik framförs i maximalt gångfart."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 694.6, "x1": 498.5, "y1": 719.5, "innehåll": "Torgytas ytskikt ska vara utformat så att ytan underlättar för gångtrafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 719.8, "x1": 486.9, "y1": 770.3, "innehåll": "Gångfartsområde Utformning ska ge stöd för att fordonstrafik framförs i maximalt gångfart."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 463.8, "y1": 131.6, "innehåll": "Utformning ska ge stöd för fordonsförares väjningsplikt mot gående. Parkeringsplats ska vara särskilt utmärkt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 128.3, "x1": 459.3, "y1": 153.2, "innehåll": "Ytskikt ska vara utformat så att ytan underlättar för gångtrafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 149.9, "x1": 535.8, "y1": 188.5, "innehåll": "För personer med funktionsnedsättning ska det finnas längsgående zon som är fredad från fordonstrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 185.6, "x1": 539.8, "y1": 223.8, "innehåll": "Gångfartsområde ska ha gångstråk med konstgjorda och/eller naturliga ledstråk för att ge ledning till personer med synnedsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 223.9, "x1": 538.2, "y1": 316.3, "innehåll": "Fordonstrafikbanor Förutsättning Fordonstrafikbanor är avsedda för trafik med fordon och spårvagnar (i förekommande fall). Således omfattas körbanor (inkl. körbanor med spårvagn i blandtrafik) och cykelbanor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 313.0, "x1": 540.2, "y1": 385.1, "innehåll": "Fordonstrafikbanor ska vara dimensionerade efter 1. referenshastighet, 2. dimensionerande trafiksituation, DTS, se Krav (TRV 2022:002) VGU, avsnitt 5.2.2 Dimensionerande trafiksituation för motorfordon (DTS)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 381.8, "x1": 527.4, "y1": 434.0, "innehåll": "Väg i tunnel ska ha samma fri bredd som motsvarande väg i ytläge, med eventuella tillägg för väggeffekt. Undantag medges efter att det motiverats och godkänts av Beställaren enligt dennes anvisningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 434.3, "x1": 534.1, "y1": 528.0, "innehåll": "Motorväg Vägbanor Tätortsnära fyrfältig motorväg ska avseende sektionsindelningen och markering vara utformad enligt Figur 8.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 445.2, "x1": 520.2, "y1": 504.6, "innehåll": "Figur 8.1 Utformning av motorväg i tätort Fyrfältig motorväg i tunnel ska avseende sektionsindelningen och markering vara utformad enligt Figur 8.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 699.4, "x1": 363.2, "y1": 724.7, "innehåll": "Figur 8.2 Utformning av motorväg i tunnel"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 426.9, "y1": 185.3, "innehåll": "övriga flerfältsgator/-vägar Val mellan två- och fyrfältig sektion ska ske med hänsyn till 1. framkomlighet för bil/ mc- och GCM-trafik, 2. säkerhet för bil/ mc- och GCM-trafik, 3. stadsbild."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 185.5, "x1": 520.9, "y1": 366.7, "innehåll": "Tvåfältiga huvudnätsgator/ -vägar Gata som ingår i huvudnät för bil/ mc ska vara utformad och dimensionerad så att 1. god trafiksäkerhetsstandard upprätthålls, 2. trafik har tillräcklig framkomlighet, 3. utrymme ges för andra önskvärda aktiviteter på platsen, 4. kollektivtrafik har god framkomlighet, 5. körbanor har utrymme för dimensionerande fordon, 6. gator ges välproportionerade rumsbildningar med särskild hänsyn till långsamma och snabba trafikanter, 7. hänsyn tas till omgivningens krav på störningsfrihet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 363.4, "x1": 484.2, "y1": 402.0, "innehåll": "Kollektivtrafik ska ges god framkomlighet även där övrig bil-/ mc-trafiks framkomlighet är reducerad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 402.3, "x1": 375.9, "y1": 431.6, "innehåll": "Enfältiga huvudnätsgator/-vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 431.8, "x1": 510.3, "y1": 495.9, "innehåll": "En- och tvåfältiga lokalnätsgator Det ska klargöras om gatan är utpekad i något annat trafikslags nät, exempelvis huvudnät för cykel, kollektivtrafik eller utryckning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 492.6, "x1": 527.5, "y1": 531.2, "innehåll": "Dimensionerande trafiksituation, DTS, ska bekvämt hantera en ofta förekommande trafiksituation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 527.9, "x1": 483.9, "y1": 566.5, "innehåll": "Dimensionerande trafiksituation, DTS, ska kunna hantera en exceptionell trafiksituation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 563.2, "x1": 530.5, "y1": 615.5, "innehåll": "Lokalnätsgatas vägbana ska utöver DTS innehålla andra funktioner som kan vara nödvändiga för gatans funktion, t.ex. för lastning och lossning av gods, bilparkering etc."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 612.2, "x1": 534.8, "y1": 717.3, "innehåll": "Gata ingående i lokalnät för  bilar/ mc ska vara utformad och dimensionerad så att 1. hänsyn ges till övriga trafiknäts trafikanter, 2. god trafiksäkerhetsstandard upprätthålls, särskilt för gående och cyklister, 3. utrymmesstandard är god för bussar och spårvagn i linjetrafik (vid behov), 4. god tillgänglighet för bil-/ mc-förare uppnås, men framkomligheten kan vara låg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 714.0, "x1": 536.7, "y1": 752.6, "innehåll": "Gator i lokalnätet ska ges välproportionerade rumsbildningar med särskild hänsyn till långsamma trafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 749.3, "x1": 538.1, "y1": 774.2, "innehåll": "Gator i lokalnätet ska utformas med hänsyn till omgivningens krav på störningsfrihet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 384.3, "y1": 168.7, "innehåll": "Bussfält Vid dimensionering av körfältsbredd ska 1. god framkomlighet för bussar säkerställas, 2. god säkerhet för cykeltrafik säkerställas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 165.4, "x1": 531.5, "y1": 204.0, "innehåll": "Cykeltrafik som använder bussfältet ska beaktas vid dimensionering av körfältbredd för att säkerställa god framkomlighet för bussarna och en god trafiksäkerhet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 204.3, "x1": 494.4, "y1": 255.1, "innehåll": "Cykelfält Cykelfält ska markeras och placeras enligt något av alternativen i Figur 8.3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 344.4, "x1": 515.1, "y1": 382.4, "innehåll": "Figur 8.3 Markering av cykelfält närmast kantstöd, utanför längsparkering respektive mellan körfält för bil-/ mc-trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 378.2, "x1": 503.1, "y1": 403.1, "innehåll": "Cykelfält utmed kantstöd (högerplacerat cykelfält) ska vara minst 2,0 m brett."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 399.8, "x1": 527.1, "y1": 518.6, "innehåll": "Cykelfält utanför längsparkering för  bil/ mc ska vara 1. minst 1,5 m brett, 2. placerat utanför längsparkeringen, 3. placerat så att avståndet från kantstödet till den yttre markeringen av cykelfältet är minst 4,3 m *) . *) Undantag ned till 3,9 m medges efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 515.3, "x1": 534.2, "y1": 589.2, "innehåll": "Där rutor för längsparkering utmed kantstöd är markerade med större bredd än 2,0 m ska avståndet mellan kantstöd och den yttre markeringen av cykelfält utanför längsparkeringen ökas med motsvarande skillnad. Cykelfält mellan körfält för biltrafik får inte finnas vid VR>60."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 585.9, "x1": 540.1, "y1": 646.1, "innehåll": "Cykelfält mellan körfält för biltrafik ska vara minst 1,5 m bred. Undantag medges ned till 1,2 m efter motivering och Beställarens godkännande. Cykelfält får inte markeras förbi parkering med tväruppställning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 667.9, "x1": 522.2, "y1": 746.1, "innehåll": "Spårväg Avstånd mellan spårvagn och intilliggande fordonstrafik och hinder ska vara dimensionerad för vagnens rörelse och för aktuell dimensionerande trafiksituation (DTS). Hänsyn ska tas till vagnens fjädring, vagnutslag och rälsförhöjning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 98.8, "x1": 528.3, "y1": 172.7, "innehåll": "Hänsyn ska även tas till Spårinnehavarens eventuella breddkrav. Där spårväg går i blandtrafik med andra fordon får inte mittplacerade kontaktledningsstolpar förekomma  *) . *) Undantag kan göras för blandtrafikområden där endast underhållsfordon får köra."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 172.9, "x1": 495.0, "y1": 278.6, "innehåll": "Spårväg i blandtrafik Spårväg i kollektivtrafikkörfält Spårväg i fullt integrerat blandtrafik (helintegrerad gatumiljö)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 278.4, "x1": 529.4, "y1": 356.3, "innehåll": "Kollektivtrafik i reserverat utrymme Mellan separerade kollektivtrafikkörfält för buss och spårväg och övriga körfält ska finnas fysisk avgränsning som förhindrar att andra fordon kan byta körfält till kollektivtrafikkörfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 353.3, "x1": 537.9, "y1": 391.9, "innehåll": "Med fysisk avgränsning avses avgränsning som förhindrar eller försvårar körfältsbyte till reserverat kollektivtrafikutrymme."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 394.0, "x1": 520.6, "y1": 459.9, "innehåll": "Sidoplacerad spårväg ska ha skyddsavstånd till gata med motriktad trafik utöver kravet enligt kapitel 6.4.4. Skyddsavståndet mellan närmaste spårmitt och vägbanekant  ska vara minst 3.5 m vid VR40 och 5.0 m vid VR 60.Undantag från detta kan göras om särskilda skyddsåtgärder vidtas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 460.2, "x1": 537.6, "y1": 524.7, "innehåll": "Sidoområde Säkerhetszonen ska utformas med omsorg så att den bidrar till tydlighet, säkerhet och trygghet för GCM-trafikanter i körbanans närhet och fordonstrafikanter på körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 521.4, "x1": 535.0, "y1": 560.0, "innehåll": "Säkerhetszonen ska utformas så att avkörande fordon så långt som möjligt inte välter eller krockar med oeftergivliga föremål."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 556.7, "x1": 514.1, "y1": 661.9, "innehåll": "Oeftergivliga föremål får inte förkomma i säkerhetszonen om inte ett räcke eller motsvarande skyddar mot påkörning. Undantag medges för 1. bomdriv vid plankorsningar, 2. portaler vid plankorsningar, 3. Trafiksignaler i korsning  *) . *) Efter Beställarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 444.1, "y1": 155.6, "innehåll": "Sidoområde motorväg Sidoområde ska utformas enligt Tabell 8.1. Tabell 8.1 Sidoområdesutformning längs motorväg i tätort."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 156.6, "y0": 149.5, "x1": 498.1, "y1": 329.5, "innehåll": "VR Sidoområdesutformning Säkerhetszon. 100 Flack släntutformning (lutning ≤ 1:4 enligt avsnitt 7.1.1.3.1 Sidoområdesutformning) åDT-Dim ≥ 8000: 11 m åDT-Dim < 8000: 10 m 80 åDT-Dim > 8000: 8 m åDT-Dim 2000-8000: 7 m åDT-Dim 1000-2000: 6 m åDT-Dim <1000: 5 m 60 åDT-Dim > 8000: 7 m åDT-Dim 4000-8000: 6 m åDT-Dim 2000-4000: 5 m åDT-Dim 1000-2000: 4 m åDT-Dim <1000: 3 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 328.5, "x1": 528.7, "y1": 538.4, "innehåll": "Väg ska ha räcke där: 1. Innerslänt är brantare än 1:4 *) , 2. bankhöjd är >3,0 m, 3. bankdike är smalare än 1,0 m, 4. ytterslänt vid bankdike är brantare än 1:4, 5. skärningsdike är smalare än 0,5 m, 6. skärningsdike saknar minst 0,5 m bred ytterslänt med lutning 1:4 utanför skärningsdikesbotten, 7. övre ytterslänts skärningsslänt lutar brantare än 1:2 8. bergskärning brantare än 1:2 börjar lägre ned än 3,0 m över dikesbotten, 9. säkerhetszon är mindre än krav i Tabell 8.1. *) Undantag kan medges efter utredning redovisad och godkännande av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 539.1, "x1": 494.8, "y1": 597.6, "innehåll": "Sidoområde övriga gator/vägar Gator och vägar med referenshastigheten 80 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 594.2, "x1": 535.6, "y1": 632.7, "innehåll": "Gator med referenshastighet 80 km/h ska utformas så att huvuddelen av trafikanterna inte förväntas överskrida 80 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 629.4, "x1": 371.6, "y1": 674.3, "innehåll": "Säkerhetszon ska vara enligt Tabell 8.2. Tabell 8.2 Sidoområdesutformning 80 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 156.6, "y0": 668.3, "x1": 491.7, "y1": 747.9, "innehåll": "VR Sidoområdesutformning Säkerhetszon. 80 Flack släntutformning (lutning ≤ 1:4 enligt avsnitt 7.1.3.3.1) åDT-Dim > 8000: 8 m åDT-Dim 2000-8000: 7 m åDT-Dim 1000-2000: 6 m åDT-Dim <1000: 5 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 535.6, "y1": 148.9, "innehåll": "Gator och vägar med referenshastigheten 60 km/h Gator med referenshastighet 60 km/h ska utformas så att huvuddelen av trafikanterna inte förväntas överskrida 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 371.6, "y1": 190.9, "innehåll": "Säkerhetszon ska vara enligt Tabell 8.3. Tabell 8.3 Sidoområdesutformning 60 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 156.6, "y0": 184.8, "x1": 494.2, "y1": 277.7, "innehåll": "VR Sidoområdesutformning Säkerhetszon 60 Flack släntutformning enligt avsnitt 7.1.4.3. åDT-Dim > 8000: 7 m åDT-Dim 4000-8000: 6 m åDT-Dim 2000-4000: 5 m åDT-Dim 1000-2000: 4 m åDT-Dim <1000: 3 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 280.2, "x1": 535.6, "y1": 344.7, "innehåll": "Gator med referenshastigheten 40km/h Gator med referenshastighet 40 km/h ska utformas så att huvuddelen av trafikanterna inte förväntas överskrida 40 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 341.4, "x1": 543.4, "y1": 380.0, "innehåll": "Säkerhetszon ska anpassas utifrån situation och gaturummets egenskaper, enligt Tabell 8.4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 374.7, "x1": 344.4, "y1": 518.6, "innehåll": "Tabell 8.4 Säkerhetszon VR40 *) Situation Gaturum som genom sin karaktär kan inbjuda till höga hastigheter med egenskaper som: -genomfartsleder -breda gator med långa länklängder -höga flöden"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 347.1, "y0": 394.0, "x1": 429.0, "y1": 505.3, "innehåll": "Gaturum som genom sin karaktär inte inbjuder till höga hastigheter, -korta länklängder, -oftast lägre flöden"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 434.2, "y0": 394.0, "x1": 516.2, "y1": 494.8, "innehåll": "Gaturum som genom sin karaktär och täta korsningar ger låga hastigheter -korta länklängder, -låga flöden"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 513.4, "x1": 507.1, "y1": 560.7, "innehåll": "Säkerhetszon 2 m 1 – 2 m 0,5 – 1 m *) Säkerhetszon för VR40 kan efter att det motiverats och godkänts av Beställaren även tillämpas för lokalnätsgator med VR50."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 535.6, "y1": 624.8, "innehåll": "Gator med referenshastigheten 30 km/h Gator med referenshastighet 30 km/h ska utformas så att huvuddelen av trafikanterna inte förväntas överskrida 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 621.5, "x1": 361.2, "y1": 679.9, "innehåll": "Stolpar och träd ska placeras med hänsyn till: 1. oskyddade trafikanter 2. drift och underhåll."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 534.1, "y1": 188.5, "innehåll": "Skiljeremsor Skiljeremsor ska vara utformade så att de bidrar till tydlighet, säkerhet, gaturummets karaktär och trygghet för GCM-trafikanter i körbanans närhet och fordonstrafikanter på körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 185.2, "x1": 539.1, "y1": 223.8, "innehåll": "Om miljö i skiljeremsa eftersträvas som efterliknar gräs,- ängs- eller annan vegetation ska levande material användas"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 224.1, "x1": 413.5, "y1": 296.5, "innehåll": "Mittremsa Motorväg ska ha räcke i mittremsa. Flerfältsväg med VR > 80 km/h ska ha räcke i mittremsa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 293.2, "x1": 516.7, "y1": 331.8, "innehåll": "Räcke i mittremsa ska vara utformat och placerat så att kraven på räckesfunktion uppfylls i de trafikriktningar som förekommer vid räcket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 332.1, "x1": 517.1, "y1": 425.7, "innehåll": "Sidoremsa Dimensionering för drift Vid utformning av gaturum ska yta som krävs för att magasinera snö utredas och anges."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 422.4, "x1": 535.9, "y1": 447.3, "innehåll": "Vintertid ska trafiksäkerhetsstandard och tillgänglighetsstandard kunna upprätthållas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 444.0, "x1": 517.8, "y1": 515.7, "innehåll": "Del av vägbana för GCM-trafik ska vara dimensionerad för maskinell snöröjning avseende: 1. Bärighet 2. Fysisk utformning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 532.5, "x1": 461.2, "y1": 564.3, "innehåll": "Banor/ vägar för gående och cykeltrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 564.6, "x1": 536.0, "y1": 645.0, "innehåll": "Gångbanor Principutformning På en gångbana ska det minst finnas utrymme för att gå intill en rullstol eller rollator."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 641.7, "x1": 516.7, "y1": 680.3, "innehåll": "Längs varje kvarter ska det finnas vändmöjlighet för gående med rollator och för rullstolsburen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 677.0, "x1": 472.5, "y1": 701.9, "innehåll": "Vändmöjlighet får inte inskränka på andra trafikantgruppers trafikytor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 517.5, "y1": 157.2, "innehåll": "Detaljutformning Den dimensionerande trafiksituationen ska upprätthållas längs hela gångbanan  *) . Gångbana ska vara ≥ 2,0 m bred **) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 153.9, "x1": 540.6, "y1": 249.3, "innehåll": "Ytskikt ska väljas och anläggas så att risken att snubbla och falla reduceras till en nivå som motsvarar en väl utförd asfaltbeläggning. *) Undantag medges för punktvisa inskränkningar som lämnar utrymme för gående med ledsagare att passera. **) Gångbana kan vara ≥ 1,8 m bred, om vändzoner placeras med jämna mellanrum."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 249.6, "x1": 428.7, "y1": 279.0, "innehåll": "Cykelbanor, GCM-banor och GCM-vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 279.1, "x1": 541.4, "y1": 364.9, "innehåll": "Separering av gående från cykeltrafik På GCM-bana/-väg ska gående separeras från cykeltrafik  *) . *) Undantag får göras vid flöde < 500 gående + cyklar under vardagsdygn max-månad, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 365.2, "x1": 385.8, "y1": 467.1, "innehåll": "Typsektioner Bredd och indelning Enkelriktad cykelbana ska vara minst 1,2 m bred. Dubbelriktad cykelbana ska vara minst 1,8 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 463.8, "x1": 542.0, "y1": 502.4, "innehåll": "Cykelbanas bredd ska ha ett tillägg på 0,3 m om intilliggande gångbana är förhöjd mot cykelbanan med kantstöd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 499.1, "x1": 448.4, "y1": 579.1, "innehåll": "På bro ska cykelbanas bredd ha ett tillägg på 0,3 m mot kantbalk. GCM-bana för enkelriktad cykeltrafik ska 1. vara delad i en gångdel och en cykeldel, 2. ha en cykeldel som är minst 1,2 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 575.8, "x1": 373.5, "y1": 633.8, "innehåll": "GCM-bana för dubbelriktad cykeltrafik ska 1. vara delad i en gångdel och en cykeldel, 2. ha en cykeldel som är minst 1,8 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 630.5, "x1": 525.0, "y1": 690.7, "innehåll": "Där GCM-bana ligger omedelbart intill byggnads fasad ska avståndet mellan fasad och cykelbana/cykeldel vara ≥ 2,5 m. Gångyta som del av GCM-bana ska vara minst 1,8 m bred *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 687.6, "x1": 479.7, "y1": 755.9, "innehåll": "GCM-väg i huvudnät ska vara minst 3,6 m bred  *) . GCM-väg i huvudnät ska ha en gångdel som är minst 2,0 m bred  *) . *) Undantag kan medges efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 535.7, "y1": 148.9, "innehåll": "Skyddsremsa för cykelbana/GCM-bana Enkelriktad cykelbana/cykeldel som gränsar mot körbana, där fordonsuppställning är förbjuden, ska ha en skyddsremsa mot körbanan med bredd ≥ 0,3 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 542.7, "y1": 184.2, "innehåll": "Dubbelriktad cykelbana/cykeldel som är förhöjd mot körbana, där fordonsuppställning är förbjuden, ska ha en skyddsremsa mot körbanan som är ≥ 0,8 m bred *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 181.2, "x1": 542.7, "y1": 233.1, "innehåll": "Cykelbana/cykeldel som gränsar mot körbana, där fordonsuppställning förekommer, ska till skydd mot uppslängande bildörrar ha en skyddsremsa mot körbanan med bredd ≥ 1,0 m **) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 230.2, "x1": 523.8, "y1": 282.1, "innehåll": "Cykelbana/cykeldel som gränsar mot längsgående hinder (längd > 3 m) såsom stödmur, stängsel, häck o.dyl. ska ha en skyddsremsa mot hindret med bredd ≥ 1,2 m ***) , enligt Figur 8.4 och Figur 8.5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 279.2, "x1": 540.1, "y1": 317.4, "innehåll": "Skyddsremsa för cykelbana/GCM-bana ska vara fri från fasta hinder med undantag av belysningsstolpar och vägmärkesstolpar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 314.4, "x1": 538.7, "y1": 431.5, "innehåll": "Skyddsremsa ska ha ett sådant underlag att det är möjligt att cykla på den utan risk att cykla omkull. *) Undantag kan medges till ≥ 0,4 m efter motivering och Beställarens godkännande. **) Undantag medges till ≥ 0,7 m efter motivering och Beställarens godkännande. ***) Skyddsremsans bredd får minskas till ≥ 0,6 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 449.8, "x1": 408.1, "y1": 474.7, "innehåll": "Vid räcke ska skyddsremsa för cykeltrafik vara ≥ 0,3 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 642.5, "x1": 385.7, "y1": 667.9, "innehåll": "Figur 8.4 Skyddsremsa mot stängsel och häck"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 252.6, "x1": 434.2, "y1": 278.0, "innehåll": "Figur 8.5 Skyddsremsa mot stödmur, bergskärning m.m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 298.6, "x1": 534.2, "y1": 362.7, "innehåll": "Säkerhetszon för cykeltrafik Yta avsedd för cyklister och moped klass II ska i sidoområdet ha en säkerhetszon för cykeltrafik på vardera sidan av ytan avsedd för cyklister."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 359.7, "x1": 445.5, "y1": 461.0, "innehåll": "Säkerhetszon för cykeltrafik ska vara 0,6 m bred  *) . Inom säkerhetszon för cykeltrafik får inte: 1. Stolpe eller annat fast föremål finnas. 2. Vegetation utöver marktäckande gräs o.dyl. förekomma. *) Undantag gäller vid räcke där säkerhetszonen utgår ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 461.3, "x1": 525.0, "y1": 568.7, "innehåll": "Trygghetszon Utformning vid gångpassage/övergångsställe Cykelbana förbi övergångsställe/gångpassage som korsar intilliggande körbana/spårväg ska vara utformad på sådant sätt att det finns en tydlig väntyta för gående."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 565.7, "x1": 538.1, "y1": 633.8, "innehåll": "Väntyta för gående ska vara skild från cykelbana. Väntyta för gående belägen mellan körbana och cykelbana ska ha en bredd ≥ 2,0 m  *) . *) Bredden får minskas till 1,4 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 634.1, "x1": 516.3, "y1": 698.3, "innehåll": "Utformning vid kollektivtrafikhållplats Kollektivtrafikhållplats ska ha en på- och avstigningsyta närmast kantstödet med bredd ≥ 2,25 m eller enligt krav i avsnitt 11.1.6 Utformning av plattform."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 695.2, "x1": 532.3, "y1": 769.2, "innehåll": "På- och avstigningsyta ska vara skild från cykelbana  *) . *) Om utrymme saknas att dra cykelbanan bakom väderskyddet och antalet cyklister/ bussresenärer är litet, kan undantag medges efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 535.0, "y1": 160.8, "innehåll": "Utformning vid planskild GCM-korsning Förutsättning Planskild GCM-passage i detta avsnitt avser passage som löper under andra väganläggningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 157.5, "x1": 534.8, "y1": 209.7, "innehåll": "I direkt anslutning till planskilda GCM-passager ska anslutande trappa eller korsning mellan GCM-vägar vara lokaliserade enligt avsnitt 10.3.11.6 Planskilda GCM- passager."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 209.7, "x1": 523.8, "y1": 278.1, "innehåll": "Anläggningsdetaljer beträffande gångytor, gångbanor, cykelbanor och friliggande GCM-vägar Beläggningsmaterial"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 274.8, "x1": 507.5, "y1": 409.5, "innehåll": "Gångyta och cykelyta ska vara 1. jämn, 2. fast, 3. slät, 4. halkfri. Brunnar Springor i brunnsgaller får inte vara parallella med cykeltrafikens färdriktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 409.8, "x1": 517.1, "y1": 474.3, "innehåll": "Utformning med avseende på drift Vid utformning av gaturum ska yta som krävs för att magasinera snö utredas och anges."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 471.0, "x1": 535.9, "y1": 495.9, "innehåll": "Vintertid ska trafiksäkerhetsstandard och tillgänglighetsstandard kunna upprätthållas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 496.2, "x1": 491.3, "y1": 547.1, "innehåll": "GCM-bana Vägbana för GCM-trafik ska vara dimensionerad för maskinell snöröjning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 543.8, "x1": 542.7, "y1": 582.3, "innehåll": "Gångbana angränsande till väg ska vara utformad så att den kan plogas till en bredd av ≥ 1,8 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 582.6, "x1": 492.7, "y1": 633.5, "innehåll": "Friliggande GCM-vägar Friliggande GCM-vägar ska vara dimensionerade för maskinell snöröjning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 630.2, "x1": 543.5, "y1": 668.4, "innehåll": "Friliggande GCM-vägar ska vara utformade så att de kan plogas till en bredd av ≥ 2,25 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 469.0, "y1": 116.1, "innehåll": "Gaturummets gestaltning och möblering"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 116.4, "x1": 399.8, "y1": 196.8, "innehåll": "Karaktär och gestaltning Hänsyn till natur- och kulturmiljöer Se avsnitt 7.1.6.1 Hänsyn till natur- och kulturmiljöer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 197.1, "x1": 509.6, "y1": 247.5, "innehåll": "Gatuträd och annan vegetation Utrymme för träds rötter och krona ska beaktas vid utformning av gaturummet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 244.6, "x1": 536.3, "y1": 269.5, "innehåll": "Utformning av gaturummet ska ge trädrötter möjlighet att växa minst i två riktningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 269.8, "x1": 510.3, "y1": 355.5, "innehåll": "Orienterbarhet Orienterbarhet ska finnas med som en aspekt vid planering eller ombyggnad av gaturum/parkrum. Målpunkter ska vara lätta att röra sig mellan utifrån orienterbarhet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 352.2, "x1": 489.4, "y1": 390.8, "innehåll": "Målpunkt ska vara utformad så att den tydligt framträder genom tillräcklig ljushetskontrast mot omgivningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 391.1, "x1": 520.0, "y1": 455.6, "innehåll": "Ledstråk, naturliga eller konstgjorda Ledstråk för personer med synnedsättning/blindhet ska finnas på öppna ytor och i breda sektioner för att skapa orienterbarhet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 452.3, "x1": 504.2, "y1": 490.9, "innehåll": "Målpunkt ska vara lätt att upptäcka genom att följa naturliga eller konstgjorda ledstråk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 487.6, "x1": 402.7, "y1": 562.5, "innehåll": "Ledstråk för personer med synnedsättning/blindhet ska 1. ge ledning, 2. varna, 3. upplysa om val."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 559.2, "x1": 501.3, "y1": 650.7, "innehåll": "Ledstråk ska vara 1. utformat så att ett önskat rörelsemönster stöds, utan långa omvägar, 2. lätt att identifiera för personer med synnedsättning, 3. lätt att följa för personer med synnedsättning, 4. placerade samt ge orientering på en säker gångyta utan fordonstrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 647.4, "x1": 508.7, "y1": 707.6, "innehåll": "Ledstråk får inte vara placerat på en yta avsedd för cyklister. Om möjlighet till naturligt ledstråk saknas ska konstgjorda ledytor komplettera naturliga ledytor så att ett kontinuerligt ledstråk bildas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 704.3, "x1": 531.2, "y1": 756.6, "innehåll": "Ledstråkets bredd samt ytterligare minst 0,6 m på båda sidor ska vara utformat utan hinder. I undantagsfall då denna utformning inte är möjlig, ska hinder vara markerat med naturlig avgränsning eller ljushetskontrastmarkering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 519.1, "y1": 123.7, "innehåll": "Där konstgjord ledyta ansluter till naturlig ledyta ska anslutning vara utförd så att ledytorna blir sammanhängande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 516.0, "y1": 159.0, "innehåll": "Konstgjord led- samt varningsyta ska vara utformade enligt krav i avsnitt 8.6.5.1 Konstgjorda ledytor och 8.6.5.2 Konstgjorda varningsytor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 530.8, "y1": 194.3, "innehåll": "Ledyta samt varningsyta ska ha en ljushetskontrast som uppgår till minst 0,40 enligt NCS (Natural Color system) mot omgivande yta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 191.0, "x1": 538.5, "y1": 229.5, "innehåll": "Ljushetskontrast mellan ledyta och omgivande yta får inte understiga gränsvärde över tid."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 226.2, "x1": 495.9, "y1": 264.8, "innehåll": "Ljushetskontrast mellan varningsyta och omgivande yta får inte underskrida gränsvärde över tiden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 261.5, "x1": 504.3, "y1": 286.4, "innehåll": "Både ledyta och varningsyta ska vara taktilt kontrasterande mot omgivningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 283.1, "x1": 542.6, "y1": 343.7, "innehåll": "Naturlig och konstgjord ledyta ska vara lätt att följa med teknikkäpp utifrån den taktila skillnaden mellan två ytor. Naturlig ledyta av smågatsten mot asfalt får inte användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 365.5, "x1": 525.1, "y1": 429.7, "innehåll": "Konstgjorda ledytor Konstgjord ledyta ska vara utformad med en ytstruktur som gör att den är enkel att följa och att uppfatta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 426.4, "x1": 533.7, "y1": 473.3, "innehåll": "Konstgjord ledyta ska vara utformad med en sinusstruktur enligt {ISO 23599:2012}. Ledyta med sinusstruktur ska utföras enligt Figur 8.6"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 150.9, "y0": 443.4, "x1": 419.9, "y1": 468.8, "innehåll": "Figur 8.6 Ledyta med sinusstruktur (ISO 23599:2012)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 150.9, "y0": 481.5, "x1": 514.6, "y1": 541.7, "innehåll": "Där ovanstående sinusstruktur inte kan användas ska ledytan vara utformad med ribbstruktur enligt ISO 23599:2012. Ledyta med ribbstruktur ska utföras enligt Figur 8.7 samt Tabell 8.5"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 511.1, "x1": 412.6, "y1": 536.5, "innehåll": "Figur 8.7 Ledyta med ribbstruktur (ISO 23599:2012)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 546.8, "x1": 533.6, "y1": 625.5, "innehåll": "Tabell 8.5 Mått på ribbstrukturen. Avstånd i längdled mellan ribbornas toppar 10 − 30 mm med hänsyn till vattenavrinning Bredd på toppen b 1 ; botten 10 mm bredare, mm"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 156.6, "y0": 579.4, "x1": 516.0, "y1": 697.8, "innehåll": "c/c-avstånd mellan ribborna s, mm Ribbans minimilängd i toppen l 1 ; botten 10 mm längre, mm 17 57-78 ˃ 270 20 60-80 ˃ 270 25 65-73 ˃ 270 30 70-85 ˃ 270"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 697.8, "x1": 428.7, "y1": 766.3, "innehåll": "Höjden på ledytans struktur utomhus ska vara 5 mm. Sinusstrukturen/ribborna ska vara placerade i färdriktningen. Konstgjord ledyta ska vara 0,60 – 0,70 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 472.3, "y1": 148.9, "innehåll": "Konstgjorda varningsytor Där gångstråk avbryts av köryta med korsande fordonstrafik ska tydlig varningsmarkering finnas för personer med orienteringssvårigheter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 539.3, "y1": 184.2, "innehåll": "Tydlig varningsmarkering ska utgöras av kantstöd, varningsyta med kupolplattor eller dessa i kombination."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 181.2, "x1": 536.2, "y1": 219.5, "innehåll": "Varningsmarkering ska finnas såväl i den punkt där gångtrafikanten lämnar gångytan som i den punkt där gångtrafikanten åter ansluter till gångytan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 216.5, "x1": 511.0, "y1": 255.1, "innehåll": "Varningsyta ska placeras på en säker gångyta, som inte inskränks av svängande fordonstrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 251.8, "x1": 543.1, "y1": 333.6, "innehåll": "Varningsyta ska ha skurna kupoler enligt {ISO 23599:2012}. Varningsytor med skurna kupoler ska utföras enligt Figur 8.8  *) samt Tabell 8.6. *) Kupolerna kan även ligga diagonalt i 450 med den huvudsakliga färdriktningen (ISO 23599:2012)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 719.9, "x1": 468.5, "y1": 745.3, "innehåll": "Figur 8.8 Varningsytor med skurna kupoler som ligger parallellt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 519.6, "y1": 122.8, "innehåll": "Tabell 8.6 Toppdiameter och motsvarande avstånd mellan skurna kupoler eller koner"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 156.6, "y0": 117.1, "x1": 308.0, "y1": 173.7, "innehåll": "Toppdiameter på den skurna kupolen eller konen d 1 . Bottendiametern är 10 mm större mm"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 156.6, "y0": 117.1, "x1": 489.4, "y1": 258.3, "innehåll": "c/c avstånd mellan kupoler eller koner s mm 12 42-61 15 45-63 18 48-65 20 50-68 25 55-70"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 249.6, "x1": 533.2, "y1": 283.1, "innehåll": "Tabelltext: Avståndet avser det kortaste avståndet mellan två avkortade angränsande kupoler eller koner som kan vara parallella eller diagonalt i 45° med färdriktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 279.5, "x1": 534.0, "y1": 339.7, "innehåll": "Avståndet ska vara inom de angivna områdena i förhållande till den övre diametern i Tabell 8.6. Varningsytans strukturhöjd ska vara 5 mm utomhus."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 336.4, "x1": 523.7, "y1": 361.3, "innehåll": "En varningsyta ska vara minst 1000 mm djup i färdriktningen där kantstöd saknas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 361.6, "x1": 530.8, "y1": 425.7, "innehåll": "Konstgjorda valytor Där det konstgjorda ledstråket ger möjlighet till vägval eller riktningsändring ska en valpunkt vara utmärkt med en valyta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 422.8, "x1": 427.2, "y1": 469.3, "innehåll": "Valyta ska vara slät, utan fasade kanter eller kännbara fogar. Valyta ska kontrastera i ljushet mot ledytan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 466.0, "x1": 517.1, "y1": 512.5, "innehåll": "Ljushetskontrasten ska uppgå till minst 0,40 enligt NCS {Natural Color system}. Valyta ska vara kvadratisk med sida 0,90–1,05 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 512.8, "x1": 502.5, "y1": 563.6, "innehåll": "Omgivande ytor Konstgjord ledyta och varningsyta ska omges av slät yta utan kännbara fogar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 560.3, "x1": 517.8, "y1": 585.2, "innehåll": "Omgivande slät yta ska vara minst 0,60 m bred på var sida om konstgjord ledyta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 581.9, "x1": 506.6, "y1": 620.5, "innehåll": "Omgivande slät yta ska vara minst 0,60 m bred på var sida om varningsyta där utrymme finns."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 620.8, "x1": 543.3, "y1": 714.5, "innehåll": "Möblering Möbleringszon Möbleringszon ska finnas där stolpe, träd etc. är placerad inom gatumark intill gångyta och/eller cykelbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 711.2, "x1": 528.6, "y1": 749.7, "innehåll": "Möbleringszon som är avgränsad med kantstöd (nivåskillnad) får inte vara placerad närmare cykelbana än 0,3 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 491.2, "y1": 145.3, "innehåll": "Möbleringszonens bredd ska väljas så att dimensionerande gatumöbler och vägutrustning ryms. Möbleringszonens ytskikt ska vara avvikande från gångyta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 145.6, "x1": 423.0, "y1": 196.4, "innehåll": "Belysning För belysning i tätort gäller avsnitt 14.1.2 Belysning i tätort"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 196.7, "x1": 538.3, "y1": 260.9, "innehåll": "Placering av träd, belysning, stolpar för vägmärken m.m. Träd får inte placeras nära gatukorsning eller övergångsställe se vidare avsnitt 10.3.1 Gatukorsningar (Figur 10.23 och Figur 10.24)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 257.9, "x1": 522.2, "y1": 296.1, "innehåll": "Träd får inte placeras inom siktområde vid anslutande eller korsande GCM-väg se vidare avsnitt 10.3.11.2.2 Siktområde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 293.2, "x1": 478.3, "y1": 318.1, "innehåll": "Val av trädslag är avgörande för möjligheten att ha träd i spårvägsmiljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 314.8, "x1": 510.8, "y1": 353.4, "innehåll": "Vid placering av träd intill spårväg ska plats för kontaktledningsstolpe och dess fundament finnas mellan träden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 350.1, "x1": 533.4, "y1": 388.7, "innehåll": "Träd intill spårväg ska placeras så att trädkronas grenar och lövverk i fullvuxet skick inte kommer närmare kontaktledningsstolpe än 0,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 385.4, "x1": 535.1, "y1": 423.9, "innehåll": "Träd intill spårväg ska vara placerade så att trädkronas grenar och lövverk i fullvuxet skick inte kommer närmare kontaktledning än 1,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 420.6, "x1": 515.0, "y1": 459.2, "innehåll": "Träd intill spårväg ska vara placerade så att träds rotsystem i fullvuxet skick inte påverkar spårs position eller kontaktledningsstolpes lutning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 455.9, "x1": 531.4, "y1": 494.5, "innehåll": "Vegetation intill spårväg får inte vara sådan att den fäller ifrån sig löv eller barr som kan orsaka lövhalka för spårvagn."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 491.2, "x1": 539.1, "y1": 529.8, "innehåll": "Vegetation intill spårväg får inte vara sådan att den fäller ifrån sig grenar eller liknade som kan skada spårvagn eller spårvägsanläggning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 526.5, "x1": 540.2, "y1": 578.7, "innehåll": "Belysningsstolpars placering ska vara samordnad med befintliga och planerade träd så att belysningen inte skyms, varvid hänsyn ska vara tagen till trädkronors utbredning i fullvuxet skick."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 575.4, "x1": 534.7, "y1": 614.0, "innehåll": "Stolpe för belysning, vägmärke, kontaktledning m.m. eller annat fast föremål får inte förekomma på cykelbana, GCM-bana eller GCM-väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 610.7, "x1": 539.5, "y1": 663.0, "innehåll": "Stolpe för belysning, vägmärke, kontaktledning m.m. eller annat fast föremål får inte förekomma inom säkerhetszon för cykeltrafik se vidare avsnitt 8.5.2.2.3 Säkerhetszon för cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 659.7, "x1": 540.6, "y1": 762.0, "innehåll": "Stolpe för belysning, vägmärke, kontaktledning m.m. samt annat fast föremål ska vara placerad antingen: a) i möbleringszon, b) utanför gångbanan c) inom 0,5 m från gatumarkens yttre gräns vid fasad eller allmän-plats-mark som inte är gata."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 532.9, "y1": 137.4, "innehåll": "Stolpe för vägmärke vid övergångsställe, busshållplats och taxistation ska vara placerade nära körbanekant. Vägmärke ska dock inte placeras närmare än 0,5 m från körbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 490.0, "y1": 205.8, "innehåll": "Då det finns cykelbana ska stolpe för vägmärke som ska vara placerat nära körbanekant vara placerad i möbleringszon som är 1. minst 1,2 m bred, 2. belägen närmast kantstöd, d.v.s. mellan körbana och cykelbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 206.4, "x1": 452.5, "y1": 256.9, "innehåll": "Uteserveringar Uteservering ska betraktas som längsgående hinder (längd > 3 m)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 253.6, "x1": 505.7, "y1": 278.5, "innehåll": "Servering ska vara omgärdad av fast avgränsning med en höjd av minst 0,9 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 275.2, "x1": 494.3, "y1": 313.8, "innehåll": "Den fasta avgränsningen ska ha minst 0,04 meter hög kant i marknivå längs avgränsningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 305.8, "x1": 532.9, "y1": 345.1, "innehåll": "Om upptäckbar kant saknas på fast avgränsning ska en tvärslå parallellt med marken finnas på en höjd av maximalt 0,3 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 346.1, "x1": 538.1, "y1": 410.6, "innehåll": "Varningsmarkering för möbler, nivåskillnader och hinder Bänkar och stolpar och andra fasta hinder ska vara tydligt markerade visuellt med varningsmarkering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 407.3, "x1": 526.5, "y1": 467.5, "innehåll": "Bänkar och stolpar ska vara utformade så att de kan upptäckas med teknikkäpp (vit käpp). Varningsmarkering ska ha en ljushetskontrast på minst 0,4 enligt NCS."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 464.6, "x1": 527.5, "y1": 502.8, "innehåll": "Fasta objekt och byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder ska vara placerade och utformade så att risken för ofrivilliga sammanstötningar begränsas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 499.8, "x1": 514.1, "y1": 538.1, "innehåll": "Där fasta objekt och byggnadsdelar kan utgöra fara eller hinder ska dessa hinder varningsmarkeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 535.1, "x1": 526.3, "y1": 587.0, "innehåll": "Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och balkonger, placerade lägre än 2,20 m över marken ska vara tydligt varningsmarkerade eller åtgärdade på annat sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 584.1, "x1": 467.3, "y1": 636.0, "innehåll": "Varningsmarkering ska vara placerad och utformad så att den lätt kan uppmärksammas även av person som är synsvag eller som har andra orienteringssvårigheter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 633.0, "x1": 488.3, "y1": 657.9, "innehåll": "Transparenta glasytor ska varningsmarkeras för både stående och sittande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 654.6, "x1": 487.3, "y1": 693.2, "innehåll": "Transparenta glasytor ska varningsmarkeras genom avvikande ljushet mot bakgrunden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 693.5, "x1": 431.6, "y1": 765.9, "innehåll": "Trappa, ramp och hiss Gångyta ska vara utformad utan trappa  *) . Den alternativa vägen ska inte utgöra en onödigt lång omväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 85.0, "x1": 541.8, "y1": 194.3, "innehåll": "Nivåskillnad som motsvarar mer än ett våningsplan ska överbryggas med ramp  **) . *) Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa ska denna kompletteras med ramp, hiss eller alternativ väg som personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda. **) Om det inte är möjligt eller lämpligt att anlägga ramp får överbryggningen göras med hiss och trappa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 194.5, "x1": 520.4, "y1": 342.2, "innehåll": "Ramp En ramp ska 1. luta högst 1:20 mellan vilplanen, 2. ha höjdskillnad högst 0,5 meter mellan vilplanen, 3. ha fri bredd minst 1,5 meter, 4. ha fri höjd minst 2,1 meter, 5. ha minst 0,040 meter högt avåkningsskydd där det finns höjdskillnad mot omgivningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 338.9, "x1": 309.1, "y1": 397.3, "innehåll": "Ett vilplan i en ramp ska 1. vara minst 2,0 m långt, 2. ha max 2 % längslutning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 397.6, "x1": 536.0, "y1": 542.0, "innehåll": "Trappa Trappa ska vara utformad enligt trappformeln: 2 x sättsteg + plansteg = 600–650 mm och 1. ha fler än två trappsteg, nivåskillnaden ska lösas på annat sätt vid mindre nivåskillnad. 2. vara bekväm att gå i, 3. ha sättstegshöjd ca 0,15 m, 4. ha planstegsdjup ca 0,30 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 538.7, "x1": 474.3, "y1": 563.6, "innehåll": "Trappsteg får inte ha olika höjd och djup i gånglinjen mellan vilplanen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 396.3, "y1": 640.3, "innehåll": "Trappor som har över 8 steg ska avdelas med vilplan. Ett vilplan i en trappa ska 1. vara minst 1,3 m långt, 2. ha max 2 % längslutning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 640.6, "x1": 536.3, "y1": 768.5, "innehåll": "Varningsmarkering i trappa En varningsmarkering ska 1. finnas på en trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp, se Figur 8.9, 2. ha ett djup på minst 50 mm från framkanten eller vara placerad max 20 mm från framkanten och då utföras med prickar, 3. inte användas på mer än översta och nedersta trappsteget,"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 168.9, "y0": 85.1, "x1": 409.5, "y1": 126.6, "innehåll": "4. gå över hela trappstegets bredd, 5. ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 357.4, "x1": 536.0, "y1": 416.4, "innehåll": "Figur 8.9 Trappa med kontrastmarkering. Prickarnas diameter i varningsmarkering ska vara minst 50 mm och ha ett mellanrum som är högst 30 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 417.0, "x1": 520.7, "y1": 630.9, "innehåll": "Ledstång i trappa och ramp En ledstång ska 1. finnas på båda sidor om trappa och ramp, 2. vara lätta att greppa om, 3. löpa oavbruten, 4. vara lätt att hålla i även förbi infästningarna, 5. ha tillräcklig kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor, 0,40 enligt NCS-skalan, 6. ha en höjd av 0,90 meter, 7. gå förbi översta och nedersta stegframkanten med minst 0,30 m, 8. gå förbi rampens början och slut med minst 0,30 m, 9. i ramper även finnas på en höjd av 0,70 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 631.6, "x1": 531.3, "y1": 728.9, "innehåll": "Hiss En hiss eller annan lyftanordning ska 1. rymma en person i större utomhusrullstol samt en medhjälpare, 2. vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 725.9, "x1": 520.0, "y1": 764.1, "innehåll": "Hissar som uppfyller kraven på invändiga korgmått finns i {SS-EN 81–70}, typ 3 (2,00 x 1,40 m)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 520.3, "y1": 174.8, "innehåll": "Bänk/vilplats Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska finnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 171.5, "x1": 452.0, "y1": 312.7, "innehåll": "Sittplats ska vara utformad med 1. ryggstöd, 2. sitthöjd 0,45–0,50 m, 3. armstöd, - med en höjd av 0,70 m, - med framkant som går att greppa om, - som når förbi sittytans framkant. Sittplats ska placeras vid sidan av gångbana respektive cykelbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 309.4, "x1": 534.5, "y1": 361.3, "innehåll": "När sittplats är placerad och vänd mot GCM-bana och GCM-väg, ska denna placeras minst 2,0 m från banans kant, enligt Figur 8.10. Annars ska denna placeras utanför säkerhetszon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 483.8, "x1": 408.1, "y1": 529.4, "innehåll": "Figur 8.10 Placering av bänk invid GCM-väg Fram till och intill bänken ska hårdgjord, slät yta finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 526.1, "x1": 530.5, "y1": 564.7, "innehåll": "Intill bänken ska hårdgjord yta, minst 1,0 m bred, finnas (för rullstol, barnvagn eller motsvarande)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 564.5, "x1": 501.9, "y1": 631.7, "innehåll": "Detaljutformning av hastighetssäkring En gata ska utformas så att det är enkelt för alla trafikanter att uppfatta vilken samspelssituation som gaturummet är avsett för."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 628.7, "x1": 508.9, "y1": 653.6, "innehåll": "Vid projektering ska underhållsbehov av hastighetssäkrande åtgärd tillgodoses."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 650.3, "x1": 480.5, "y1": 675.2, "innehåll": "Fysisk hastighetssäkrande åtgärd ska vara utmärkt för vinterväghållning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 675.5, "x1": 540.0, "y1": 776.0, "innehåll": "Hastighetssäkrande åtgärder - allmänt Vid hastighetssäkrande åtgärder ska hänsyn tas till: 1. kollektivtrafik, utryckningsfordon, färdtjänst samt långa och breda transporter 2. miljöpåverkan, t.ex. buller och vibrationer, 3. drift- och underhållsfrågor"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 411.8, "y1": 164.7, "innehåll": "Portar Sidoförskjutning Hastighetsprofil för sidoförskjutning ska vara framtagen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 165.0, "x1": 385.9, "y1": 194.4, "innehåll": "Sidoförskjutning med avsmalning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 194.5, "x1": 386.7, "y1": 253.0, "innehåll": "Sidoförskjutning utan avsmalning Avsmalning av körbanebredden"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 282.7, "x1": 399.3, "y1": 341.2, "innehåll": "Enkel- eller dubbelsidig avsmalning Gupp"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 341.4, "x1": 479.1, "y1": 391.9, "innehåll": "Allmänt Gupp ska utformas så att de ger den hastighetssäkring de är avsedda för."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 392.5, "x1": 492.7, "y1": 443.0, "innehåll": "Platågupp Vid platågupp ska tydlig avgränsning finnas mellan gångbana och körbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 439.7, "x1": 526.6, "y1": 478.3, "innehåll": "På gator med busstrafik ska platålängden från rampöverkant till rampöverkant vara längre än axelavståndet på dimensionerande buss."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 478.6, "x1": 521.9, "y1": 602.1, "innehåll": "Vägkudde Cirkelgupp Modifierat cirkelgupp ska användas  *) . Kordalängden ska vara anpassad efter dimensionerande fordon. *) Undantag medges för cirkelgupp efter motivering och Beställarens godkännade."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 602.4, "x1": 528.7, "y1": 666.6, "innehåll": "Modifierat cirkelgupp I ett modifierat cirkelgupp ska brytpunkten mellan gupp och gata mjukas upp enligt Figur 8.11."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 222.8, "x1": 315.0, "y1": 248.1, "innehåll": "Figur 8.11 Modifierat cirkelgupp"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 263.9, "x1": 350.5, "y1": 317.4, "innehåll": "Skyddsanordningar Krav enligt avsnitt 7.3 Skyddsanordningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 317.5, "x1": 419.6, "y1": 371.0, "innehåll": "Eftergivlig vägutrustning Krav enligt avsnitt 7.4 Eftergivlig väg- och gatuutrustning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 529.2, "y1": 199.2, "innehåll": "Linjeföring Om vald referenshastighet (VR) och största tillåtna hastighet (STH) inte framgår av tabeller i nedanstående avsnitt ska krav tas fram genom interpolering mellan angränsande tabellvärden. Linjeföring för väg med biltrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 199.9, "x1": 522.2, "y1": 367.1, "innehåll": "Allmänt Kapitlet avser linjeföring på sträcka, ej i korsningar . Samspel mellan plan- och profil (inte bara de enskilda utformningselementen) ska studeras för: • sikt • visuell ledning • väg- eller gaturummets utseende. • landskapsanpassning och samband."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 364.8, "x1": 542.2, "y1": 425.0, "innehåll": "Vägs linjeföring ska inom givna ramar vara anpassad till terrängens, bebyggelsens och omgivningens förutsättningar. Väg inklusive väg- eller gaturum ska ge god visuell ledning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 422.1, "x1": 537.7, "y1": 460.3, "innehåll": "Väg inklusive väg- eller gaturum ska ge tydliga signaler till trafikanterna om lämpligt hastighetsval och annat körbeteende."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 457.4, "x1": 500.1, "y1": 517.5, "innehåll": "Ny väg ska projekteras så att antalet varningsmärken minimeras. Vid längre länklängder i lokalnätet ska utformning vara på sådant sätt att den begränsar möjlig hastighet till nära referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 514.2, "x1": 489.7, "y1": 574.4, "innehåll": "övergång mellan referenshastigheter ska vara tydlig och klar. I korsning och vid breddförändring, som vid ändring av typsektion och vid breddökning i kurva, ska varje körfälts linjeföring vara harmonisk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 571.1, "x1": 528.8, "y1": 609.7, "innehåll": "Vid breddning av befintlig väg ska breddning om möjligt placeras så att kurvradier, som inte uppfyller krav enligt avsnitt 9.1.6, ökas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 606.4, "x1": 515.5, "y1": 666.6, "innehåll": "Vid breddning av befintlig väg ska breddning om möjligt placeras så att saknade övergångskurvor kan läggas in enligt krav i avsnitt 9.1.6. Huvudnät ska ha god framkomlighet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 663.3, "x1": 464.8, "y1": 688.2, "innehåll": "Linjeföring ska vara utformad så att den bidrar till en jämn hastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 688.5, "x1": 388.0, "y1": 717.8, "innehåll": "Linjeföring med hänsyn till vägtyp"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 522.0, "y1": 170.5, "innehåll": "Allmänt Principer för val av linjeföring ska utgå från vald vägtyp. övergång mellan olika vägtyper och hastigheter samt vid övergång från två till ett körfält ska vara utformad för att underlätta säker körning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 171.1, "x1": 498.0, "y1": 221.6, "innehåll": "Motorväg Motorväg ska vara utformad så att tillgänglig sikt minst motsvarar stoppsikt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 218.3, "x1": 488.4, "y1": 243.2, "innehåll": "Plan- och profilgeometri ska vara samordnad till en harmonisk linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 240.3, "x1": 542.4, "y1": 286.8, "innehåll": "Utformningen ska ge en effektiv vattenavrinning från vägbanan. Skevningsövergång får inte vara placerad på sträcka där längslutning är mindre än 0,5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 283.5, "x1": 523.0, "y1": 322.1, "innehåll": "Skevningsövergång med längslutning större än 3% ska utföras med minsta tillåtna längd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 343.9, "x1": 510.9, "y1": 394.8, "innehåll": "Mötesfri väg Mötesfri väg ska vara utformad så att tillgänglig sikt minst motsvarar stoppsikt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 391.5, "x1": 512.5, "y1": 451.7, "innehåll": "I korsning kan mitträcke medföra svårigheter att uppnå tillräcklig sikt vilket ska beaktas vid val av vägens linjeföring. Plan- och profilgeometri ska vara samordnad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 448.4, "x1": 517.5, "y1": 486.9, "innehåll": "Vid nyanläggning ska plan- och profilgeometri vara samordnad till en harmonisk linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 483.6, "x1": 526.0, "y1": 543.8, "innehåll": "Vid ombyggnad med breddning ska breddningssida väljas så att plangeometrin ges bästa möjliga harmonisk linjeföring. Utformningen ska ge en effektiv vattenavledning från vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 540.5, "x1": 525.5, "y1": 565.4, "innehåll": "Vid placering av omkörningssträcka och övergång ska korsningsplacering beaktas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 562.1, "x1": 530.4, "y1": 622.3, "innehåll": "Vid placering av omkörningssträcka och övergång ska topografi beaktas så att inte övergångar från två till ett körfält sker efter krön eller annat som är siktskymmande. övergång ska vara utformad enligt principer i Figur 9.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 619.4, "x1": 524.0, "y1": 644.3, "innehåll": "Genomgående körfält ska vara överordnade och därmed styrande för väggeometri."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 641.0, "x1": 500.7, "y1": 679.5, "innehåll": "Linjeföring för genomgående körfält ska uppfylla linjeföringskrav för aktuell referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 676.2, "x1": 511.7, "y1": 714.8, "innehåll": "Mitträcke ska vara utformat med så stor horisontalradie att räckets funktion kan bibehållas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 417.5, "x1": 512.9, "y1": 471.2, "innehåll": "Figur 9.1 övergångssträckor på mötesfria vägar Tvåfältsväg där omkörning ska ske i motriktat körfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 467.8, "x1": 506.6, "y1": 514.3, "innehåll": "Tvåfältsväg ska vara utformad så att tillgänglig sikt minst motsvarar stoppsikt. Omkörningssikt enligt krav i avsnitt 9.1.5.1.9 ska vara uppfylld."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 511.0, "x1": 488.4, "y1": 535.9, "innehåll": "Plan- och profilgeometri ska vara samordnad till en harmonisk linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 532.6, "x1": 510.7, "y1": 571.2, "innehåll": "Utformning av plan- och profilgeometri ska ge en effektiv vattenavledning från vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 567.9, "x1": 481.5, "y1": 592.8, "innehåll": "Hastighetsreduktion för tung trafik på grund av lutning ska vara beaktad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 589.5, "x1": 534.7, "y1": 641.7, "innehåll": "Stigningsfält ska övervägas och samrådas om med Beställaren om fordonshastigheterna för tung trafik (Lps) på grund av lutning sjunker under 65 km/h vid VR>80, alternativt 60 km/h vid VR80 på en sträcka längre än 400 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 641.7, "x1": 535.3, "y1": 689.0, "innehåll": "Väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 685.2, "x1": 542.9, "y1": 723.8, "innehåll": "Linjeföringen ska vara anpassad så att krav för samtliga förekommande trafikanter och fordon uppfylls."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 720.5, "x1": 523.4, "y1": 759.1, "innehåll": "Väg ska vara utformad så att tillgänglig sikt minst motsvarar stoppsikt för aktuella fordonstyper."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 488.4, "y1": 110.0, "innehåll": "Plan- och profilgeometri ska vara samordnad till en harmonisk linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 106.7, "x1": 479.1, "y1": 131.6, "innehåll": "Utformningen ska ge en effektiv vattenavledning från vägbana och spår."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 128.3, "x1": 481.5, "y1": 153.2, "innehåll": "Hastighetsreduktion för tung trafik på grund av lutning ska vara beaktad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 153.5, "x1": 524.6, "y1": 204.3, "innehåll": "Enfältig väg Enkelriktad väg ska vara utformad så att tillgänglig sikt minst motsvarar stoppsikt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 201.0, "x1": 530.8, "y1": 239.6, "innehåll": "Dubbelriktad väg ska vara utformad så att tillgänglig sikt minst motsvarar mötessikt (dubbel stoppsikt)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 239.9, "x1": 510.5, "y1": 290.7, "innehåll": "övergång mellan olika vägtyper övergång mellan olika vägtyper ska vara överskådlig och tydlig för trafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 287.4, "x1": 530.4, "y1": 326.0, "innehåll": "Breddning till motorväg får inte vara förlagd i högerkurva, om den görs i anslutning till en trafikplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 326.3, "x1": 521.5, "y1": 390.5, "innehåll": "övergång mellan olika referenshastigheter övergång mellan vägavsnitt med olika referenshastighet ska vara överskådlig och tydlig för trafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 391.1, "x1": 525.1, "y1": 441.6, "innehåll": "övergång mellan olika antal körfält övergång mellan olika antal körfält ska vara överskådlig och tydlig för trafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 438.3, "x1": 474.0, "y1": 463.2, "innehåll": "Stigningsfält ska principiellt vara utformat i sin början enligt Figur 9.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 564.8, "x1": 431.4, "y1": 590.1, "innehåll": "Figur 9.2 Stigningsfält, principfigur för inledningssträcka"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 607.1, "x1": 509.6, "y1": 645.7, "innehåll": "Genomgående trafik ska ledas till det yttre körfältet så att stigningsfältet endast används för omkörning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 642.4, "x1": 518.6, "y1": 702.6, "innehåll": "Avslutning av omkörningsfält ska vara utformat så att det genomgående körfältet uppfattas som genomgående. Det ska vara tydligt att omkörningsfältet avslutas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 699.6, "x1": 540.5, "y1": 737.9, "innehåll": "Linjeföring för omkörningsfält ska vid hopvävning till genomgående körfält som lägst uppfylla krav enligt avsnitt 9.1.6.5 Sidoförflyttning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 423.4, "y1": 114.1, "innehåll": "Sampel mellan plan- och profilgeometri"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 114.3, "x1": 510.2, "y1": 178.4, "innehåll": "Allmänt Väg ska vara utformad så att trafikanter får en tydlig visuell ledning om vägens fortsatta sträckning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 175.1, "x1": 494.2, "y1": 213.7, "innehåll": "Väg ska vara utformad så att vägens standard och utformning tydliggörs för trafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 214.0, "x1": 541.1, "y1": 278.5, "innehåll": "Samordning av plan- och profilgeometri Plan- och profilgeometrin ska samordnas så att vändpunkter (vändområden) i plan och profil på ett ungefär sammanfaller."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 275.2, "x1": 490.0, "y1": 313.8, "innehåll": "Antalet vändpunkter i plan och profil ska vara lika. I vissa fall kan dock en horisontalkurva sträcka sig förbi mer än en vertikalkurva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 310.5, "x1": 529.8, "y1": 362.7, "innehåll": "över ett krön ska horisontalkurvan vara längre än vertikalkurvan, alternativt att en tillräckligt stor del av övergångskurvan syns för att tydliggöra vändningen i plan, se avsnitt 9.1.3.3 Tydliga riktningsförändringar i plangeometri."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 359.4, "x1": 513.8, "y1": 398.0, "innehåll": "Skevningsutjämningen ska placeras så att resulterande lutning hålls inom tillåtet intervall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 398.3, "x1": 539.6, "y1": 476.1, "innehåll": "Tydliga riktningsförändringar i plangeometri Inom tillgänglig siktlängd ska riktningsförändringar i plan vara ≥ 3,5 gon inom minst det avstånd före horisontalkurvans (alternativt övergångskurvans) början som framgår av Tabell 9.1, se Figur 9.3. ögonhöjd är 1,1 m och hinderhöjd 0 m. (R)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 635.3, "x1": 419.5, "y1": 763.3, "innehåll": "Figur 9.3 Siktlängd vid riktningsförändringar i plan (R) Tabell 9.1 Längd L 120 ≥ 100 110 ≥ 90 100 ≥ 85 80 ≥ 70"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 529.7, "y1": 148.9, "innehåll": "Siktsvackor Tvåfältsväg där omkörning avses ske i motriktat körfält ska vara utformad så att det inte uppstår några siktsvackor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 149.5, "x1": 499.2, "y1": 200.0, "innehåll": "Enskilda utformningselement och kombinationer Enskilda element och kombinationen av element ska ge en tydlig linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 196.7, "x1": 539.0, "y1": 235.3, "innehåll": "Enskilda element och kombinationen av element ska ge en harmonisk linjeföring med god estetik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 235.6, "x1": 373.6, "y1": 294.4, "innehåll": "Anpassning till bro Vägens inpassning i landskapet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 294.6, "x1": 442.3, "y1": 374.6, "innehåll": "Landskap Natur- och kulturmiljö Barriäreffekter och fragmentering av landskapet ska minimeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 374.9, "x1": 260.9, "y1": 425.4, "innehåll": "Vatten Se avsnitt 15.2 Vatten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 426.0, "x1": 417.7, "y1": 484.5, "innehåll": "Energianvändning och klimatpåverkan Sikt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 484.7, "x1": 533.0, "y1": 564.7, "innehåll": "Stoppsikt Allmänt Vägs utformning ska minst medge kontinuerlig stoppsikt vid färd med personbil (P)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 561.4, "x1": 536.1, "y1": 600.0, "innehåll": "Väg med kollektivtrafik för stående passagerare ska medge kontinuerlig stoppsikt för aktuellt fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 596.7, "x1": 539.5, "y1": 621.6, "innehåll": "Om siktlinje når utanför vägområdet ska markåtkomst för siktröjning vara säkerställd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 621.9, "x1": 495.6, "y1": 686.4, "innehåll": "ögon- och hinderpunkter Vid bestämning av stoppsikt ska lägen för ögonpunkt/höjd respektive hinderpunkt/höjd väljas enligt Tabell 9.2, (stoppsikt) och (mötessikt) nedan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 490.1, "y1": 175.1, "innehåll": "Tabell 9.2 ögon- och hinderpunkter (meter) ögonpunkt (i plan) ögonhöjd Hinderpunkt (i plan) Hinderhöjd Höger- kurva Vänster- kurva Person- bil Buss-/ spår- vagn"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 347.8, "y0": 131.8, "x1": 523.3, "y1": 204.6, "innehåll": "Höger- kurva Vänster -kurva Lågt hinder Vid räcke i mitt- remsan  6)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 156.6, "y0": 161.4, "x1": 562.9, "y1": 396.2, "innehåll": "Vid möte  7) 2,0  1) 1,0  2) /2,0  3) 1,0  4) 1,1 2,05 2,0  1) 2,0  1) 2,0  5) 0,35  8) 1,2  9) 1,1  10) 1) Från höger körytekant 2) Från vänster körytekant, gäller för enkelriktade vägbanor 3) Från höger körytekant, gäller för (dubbelriktad) tvåfältsväg 4) Från vänster körytekant, gäller för enfältiga dubbelriktade vägar 5) Från vänster körytekant, gäller enkelriktade vägar och enfältiga dubbelriktade vägar 6) Denna hinderhöjd får endast användas på motorvägar och mötesfria vägar i vänsterkurva där räcke i mittremsan är siktskymmande. 7) Denna hinderhöjd får endast användas på enfältig dubbelriktad väg med VR ≤ 60 8) Avser bakljus eller lågt placerat bromsljus på personbil 9) Avser högt placerat bromsljus på personbil 10) Avser ögonhöjd i personbil"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 407.3, "x1": 521.3, "y1": 471.8, "innehåll": "Synlig del av hinder Vid beräkning av sikt ska en så stor del av hindret vara synlig i vertikal- och horisontalled som motsvarar synbarhetsvinkeln, alltså 0.00029 x siktsträckan (m)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 472.1, "x1": 542.1, "y1": 536.6, "innehåll": "Höjdtillägg När siktlinje korsar vägens sidoområde ska höjdtillägg för vegetation med minst 0,5 m vara gjort."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 533.3, "x1": 506.0, "y1": 558.2, "innehåll": "När siktlinje korsar vägens sidoområde ska höjdtillägg för snötäcke vara gjort."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 558.5, "x1": 541.5, "y1": 622.7, "innehåll": "Stoppsikt för personbil Stoppsikt för personbil ska minst uppfylla siktsträckor enligt gränsvärden i Figur 9.4  *) **) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 619.7, "x1": 541.4, "y1": 755.9, "innehåll": "I särskilda fall kan dock Beställaren besluta att stoppsikt enligt riktvärden i Figur 9.5 ska uppnås. *) Undantag mot krav på gränsvärde i Figur 9.4 kan ges vid ombyggnad där befintlig linjeföring kan behållas, efter Beställarens godkännande, då stoppsikt minst enligt gränsvärden i Figur 9.6 ska uppnås. **) Stoppsikt enligt gränsvärden i Figur 9.6 kan godtas vid förbättring av lågtrafikerade tvåfältsvägar (åDT-Dim < 1000) med VR80 och VR100, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 519.7, "y1": 110.0, "innehåll": "För väg med varierande hastighet ska siktkraven för den högsta hastigheten gälla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 406.7, "x1": 520.5, "y1": 432.1, "innehåll": "Figur 9.4 Stoppsikt. Gränsvärde siktsträcka vid nybyggnad eller förbättring"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 106.6, "x1": 519.7, "y1": 758.9, "innehåll": "Figur 9.5 Stoppsikt. Riktvärde siktsträcka vid nybyggnad eller förbättring 0 50 100 150 200 250 300 -0,08 -0,06 -0,04 -0,02 -1E-17 0,02 0,04 0,06 0,08"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 162.1, "y0": 197.9, "x1": 519.7, "y1": 711.8, "innehåll": "Siktsträcka (m) Längslutning ( ∆ h/ ∆ l) 0 0 50 100 150 200 250 300 350 -0,08 -0,06 -0,04 -0,02 -1E-17 0,02 0,04 0,06 0,08"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 162.1, "y0": 532.0, "x1": 409.6, "y1": 726.3, "innehåll": "Siktsträcka (m) Längslutning ( ∆ h/ ∆ l) VR 40 0"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 388.4, "x1": 521.6, "y1": 426.7, "innehåll": "Figur 9.6 Stoppsikt, gränsvärde sikt vid ombyggnad utan ändrad linjeföring samt vid förbättring av lågtrafikerade tvåfältsvägar med VR80 och VR100"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 443.3, "x1": 535.5, "y1": 507.5, "innehåll": "Stoppsikt för buss Där stoppsikt för buss är dimensionerande, ska som minst stoppsiktssträckorna enligt Tabell 9.3 uppfyllas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 502.5, "x1": 309.0, "y1": 611.8, "innehåll": "Tabell 9.3 Stoppsikt för buss VR km/h Stoppsikt (m) 80 200 60 120 40 60 30 40"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 90.0, "x1": 533.0, "y1": 686.7, "innehåll": "Stoppsikt för spårvagn Stoppsiktssträcka för spårvagn ska minst motsvara längderna enligt Figur 9.7. 0 50 100 150 200 250 300 -0,08 -0,06 -0,04 -0,02 0 0,02 0,04 0,06 0,08"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 162.1, "y0": 182.5, "x1": 416.1, "y1": 381.8, "innehåll": "Siktsträcka (m) Längslutning ( ∆ h/ ∆ l)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 302.3, "x1": 315.4, "y1": 327.7, "innehåll": "Figur 9.7 Stoppsikt för spårvagn"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 343.9, "x1": 538.6, "y1": 408.5, "innehåll": "Dubbel stoppsikt (Mötessikt) Enfältig väg med dubbelriktad trafik ska vara utformad med mötessikt definierad som dubbel stoppsikt för de mötessituationer som vägens typsektion inte medger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 430.3, "x1": 538.4, "y1": 481.2, "innehåll": "Omkörningssikt Omkörningssikt ska vara uppfylld för väg där omkörning avses ske i mötande körfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 477.9, "x1": 542.5, "y1": 530.1, "innehåll": "För bestämning av omkörningssikt ska lägen för ögon- och hinderpunkter (mötande fordons strålkastare) vara valda enligt Tabell 9.4 och Figur 9.8 (alla mått anges i meter (m))."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 546.4, "x1": 517.4, "y1": 636.6, "innehåll": "Tabell 9.4 ögon- och hinderpunkter, omkörningssikt ögonpunkt (öp) (I plan) ögon- höjd Hinderpunkt (I plan) Hinder- höjd S omk **) Vänster- kurva och högerkurva"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 215.0, "y0": 593.4, "x1": 524.1, "y1": 663.6, "innehåll": "Personbil Vänsterkurva Högerkurva Högerkurva Heldragen kantinje"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 156.3, "y0": 610.3, "x1": 561.2, "y1": 685.2, "innehåll": "Hel- dragen kantlinje Inter- mittent kantlinje 0,5 1,1 2,0* 2,5* 0,5* 1,0* 0,3 0,5* 1,0*"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 159.9, "y0": 133.6, "x1": 524.4, "y1": 715.5, "innehåll": "*) Från körytekant (se definition i avsnitt stoppsikt) **) Avstånd mellan omkört fordon och körytekant. 0 100 200 300 400 500 -0,06 -0,05 -0,04 -0,03 -0,02 -0,01 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 233.7, "y0": 109.1, "x1": 478.9, "y1": 301.5, "innehåll": "Bromssträckor vid olika lutningar 80 km/h 70km/h 60 km/h 50 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 421.1, "x1": 499.1, "y1": 488.4, "innehåll": "Figur 9.8 ögon- och hinderpunkter vid bestämning av omkörningssikt. Omkörningssiktprofil ska göras. Måttet D i Figur 9.8 ska vara prövat för 20,0 respektive 40,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 504.9, "x1": 512.5, "y1": 556.8, "innehåll": "Omkörningssträckor ska som minst ha omkörningssiktlängder enligt Tabell 9.5. Undantag medges ned till gränsvärde efter att det motiverats och godkänts av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 551.8, "x1": 438.9, "y1": 672.8, "innehåll": "Tabell 9.5 Omkörningssikt VR Riktvärde (m) Gränsvärde (m) *) 100 900 > 550 80 800 > 450 *) Endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren Utformningselement"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 672.6, "x1": 480.2, "y1": 723.5, "innehåll": "Allmänt Om högre standard krävs för att uppfylla andra krav ska de kraven styra."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 720.2, "x1": 539.9, "y1": 758.7, "innehåll": "Utformningselement för spår på reserverat utrymme och särskild banvall ska utformas enligt spårinnehavarens standard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 498.0, "y1": 148.9, "innehåll": "Horisontalgeometri Till horisontalgeometrin för gator och vägar ska endast raklinje, klotoid, och cirkelbåge användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 540.3, "y1": 184.2, "innehåll": "För spårväg ska endast raklinje, cirkelbåge och övergångskurva i form av klotoid eller korgbåge användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 184.8, "x1": 474.7, "y1": 264.8, "innehåll": "Raklinje Horisontalkurva Horisontalkurvor ska bestå av cirkelbågar (Rh) med konstant krökning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 261.5, "x1": 529.2, "y1": 300.1, "innehåll": "I skevade frisiktskurvor ska radiens storlek som minst uppfylla värden enligt Tabell 9.6."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 294.8, "x1": 516.8, "y1": 320.1, "innehåll": "Tabell 9.6 Horisontalkurva. Minsta radiestorlek i skevad kurva med fri sikt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 156.6, "y0": 314.5, "x1": 297.7, "y1": 377.9, "innehåll": "VR (km/h) Tvärfall (se vidare avsnitt {9.1.6.6 Tvärfall och skevning})"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 308.2, "y0": 314.5, "x1": 421.9, "y1": 353.8, "innehåll": "Riktvärde (m) i skevad horisontalkurva vid nybyggnad och förbättring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 156.6, "y0": 314.5, "x1": 525.4, "y1": 508.5, "innehåll": "Gränsvärde(m) i skevad horisontalkurva vid: 1) Ombyggnad utan ändring av vägens plangeometri *). 2) Förbättring av lågtrafikerade vägar. 120 E ≥ 4 % 1200 1200 110 E ≥ 4 % 900 700 100 E ≥ 4 % 700 550 MV med VH 100/80/60 E ≥ 4 % 400 300 80 E ≥ 4 % 400 300"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 156.6, "y0": 507.0, "x1": 447.9, "y1": 614.3, "innehåll": "MV med VH 80/60 E ≥ 4 % 250 150 60 E 4 % 250 150 50 E 4% 150 100 40 E 4% 100 60 30 E 4% 60 30"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 196.2, "y0": 612.5, "x1": 539.7, "y1": 645.3, "innehåll": "*) Endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren. Kolumnen längst till höger i tabellen avser dels minsta radiestorlekar för att kunna bibehålla en"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 65.9, "y0": 636.6, "x1": 475.2, "y1": 698.0, "innehåll": "befintlig linjeföring utan ombyggnad, dels förbättring på lågtrafikerade vägar. 9.1.6.2.2.1 Horisontalkurva för väg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 694.6, "x1": 538.4, "y1": 760.5, "innehåll": "I horisontalkurva som inte är skevad ska radiens storlek som minst uppfylla värden enligt Tabell 9.7. I undantagsfall, efter att det motiverats och godkänts av Beställaren, tillåts dock mindre radiestorlek utan skevning i enlighet med vad som anges i avsnitt 9.1.6.6 Tvärfall och skevning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 85.2, "x1": 474.5, "y1": 224.8, "innehåll": "Tabell 9.7 Minsta radiestorlek i horisontalkurva utan skevning VR (Km/h) Tvärfall E % Minsta horisontalradie (m) i ej skevad horisontalkurva. 120 -2,5 % 5400 110 -2,5 % 4600 100 -2,5 % 3900 80 -2,5 % 2600 60 -2,5 % 1600"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 238.1, "x1": 536.2, "y1": 290.4, "innehåll": "Mellan motriktade kurvor ska det finnas en raklinje eller två övergångskurvor (S- kurva). Undantag kan dock göras för kurva med stor radie som inte är skevad, minsta radie enligt Tabell 9.7, om detta kan ske med godtagbar estetik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 303.6, "x1": 482.9, "y1": 378.6, "innehåll": "Minsta avstånd mellan motriktade kurvor ska vara utfört med hänsyn till: 1. skevningsutjämning, 2. längder på eventuella övergångskurvor, 3. estetik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 375.3, "x1": 530.2, "y1": 413.9, "innehåll": "Om medriktade kurvor utformas utan klotoider, så kallade korgbågar, ska värden på R2/R1 (där R1 < R2) gälla enligt Tabell 9.8."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 430.5, "x1": 495.8, "y1": 482.6, "innehåll": "Tabell 9.8 Värden på kvoten R2/R1 för att få undanta klotoidelement. Vid R1: Ska R2/R1 vara:"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 65.9, "y0": 545.9, "x1": 538.2, "y1": 688.2, "innehåll": "Krav på förhållandet R2/R1 enligt Tabell 9.8 ska tillämpas för motriktade kurvor som uppfyller kriterierna om storlek, skevning och estetik enligt detta avsnitt och där inte övergångskurvor eller mellanliggande raklinje används. 9.1.6.2.2.2 Horisontalkurva för väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss Cirkulärkurvans längd ska vara minst 15,0 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 684.9, "x1": 496.1, "y1": 731.4, "innehåll": "Mellan kurvor åt olika håll ska raklinje finnas med minsta längd 15,0 meter. Sidoacceleration, a q , ska inte överskrida 0,65 m/s 2 ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 728.1, "x1": 479.4, "y1": 753.0, "innehåll": "Rälsförhöjning, h a , får inte överstiga 57 mm (motsvarar tvärfall på 4 %)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 106.7, "x1": 324.5, "y1": 166.4, "innehåll": "Sidoacceleration ska beräknas enligt: 𝑎 𝑞 = 𝑉𝑅 3,6 2  × 𝑅 ℎ"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 130.4, "x1": 338.6, "y1": 220.4, "innehåll": "− ℎ 𝑎 153 Rälsförhöjning h a ska väljas inom intervallet • 11,8 ∗ 𝑉𝑅 𝑅 ℎ"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 293.8, "y0": 181.4, "x1": 419.3, "y1": 220.4, "innehåll": "• − 100 ≥ ℎ 𝑎 ≥ • 11,8 ∗ 𝑉𝑅 𝑅 ℎ"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 189.0, "x1": 447.3, "y1": 305.0, "innehåll": "•− 30 𝑎 𝑞 = 𝑠𝑖𝑑𝑜𝑎𝑐𝑐𝑒𝑙𝑒𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 ( 𝑚 / 𝑠 2 ) 𝑉𝑅 = 𝑅𝑒 f 𝑒𝑟𝑒𝑛𝑠ℎ𝑎𝑠𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 ( 𝑘𝑚 / ℎ ) 𝑅 ℎ = ℎ𝑜𝑟𝑖𝑠𝑜𝑛𝑡𝑎𝑙𝑟𝑎𝑑𝑖𝑒 ( 𝑚 ) ℎ 𝑎 = 𝑟 ä 𝑙𝑠𝑓 ö 𝑟ℎ ö 𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔 ( 𝑚𝑚 )"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 321.6, "x1": 527.3, "y1": 360.2, "innehåll": "Horisontalkurva utan rälsförhöjning på gata med spårväg bör ha minsta radie enligt Tabell 9.9."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 354.9, "x1": 481.1, "y1": 468.1, "innehåll": "Tabell 9.9 Minsta radiestorlek i horisontalkurva utan rälsförhöjning VR² (Km/h) Minsta horisontalradie (m) i horisontalkurva utan rälsförhöjning. 60 430 40 190 30 110"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 481.5, "x1": 543.4, "y1": 547.4, "innehåll": "Horisontalkurva på lokalnätsgata med spårväg i blandtrafik får efter godkännande från Väghållaren och Spårinnehavaren dimensioneras för lägre hastighet än gatans referenshastighet. För dessa fall används dimensionerande hastighet, vdim, för spårväg och ska som lägst sättas till vdim=VR-20 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 563.3, "x1": 525.4, "y1": 601.6, "innehåll": "Tabell 9.10 Minsta radiestorlek i horisontalkurvor utan rälsförhöjning på där vdim sätts till VR-20."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 595.9, "x1": 335.8, "y1": 704.7, "innehåll": "v dim (VR-20) (km/h) Minsta horisontalradie (m) i horisontalkurva utan rälsförhöjning. 40 190 20 50 10 25* *) Endast efter Spårinnehavarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 517.5, "y1": 178.8, "innehåll": "övergångskurva övergångskurva ska användas vid övergång mellan raklinje och horisontalkurva. övergångskurva med klotoid ska vara utformad enligt: A 2 =R * L där"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 175.5, "x1": 279.4, "y1": 227.7, "innehåll": "A=klotoidens parameter R=klotoidens slutradie (m) L=klotoidens längd (m)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 65.9, "y0": 224.4, "x1": 491.5, "y1": 300.5, "innehåll": "övergångskurva ska vara minst lika lång som skevningsutjämningssträcka. 9.1.6.2.3.1 övergångskurva för väg övergångskurva ska vara utformad i form av klotoid."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 297.2, "x1": 504.5, "y1": 335.7, "innehåll": "övergångskurva ska användas mellan medriktade horisontalkurvor när minsta resulterande radie (Rr) understiger värden enligt Tabell 9.11."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 348.8, "x1": 448.2, "y1": 573.6, "innehåll": "Tabell 9.11 Minsta resulterande radie utan övergångskurva VR (km/h) Om resulterande radie (Rr) (m) understiger nedan angivna värden ska övergångskurva användas. 120 1300 110 1160/1020 *) 100 1020/660 *) 80 570/480 *) 60 390/300 *) 50 300/210 *) 40 210/135 *) 30 135/75 *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 567.9, "x1": 447.5, "y1": 588.8, "innehåll": "*) Det lägre värdet godtas endast efter att det motiverats godkänts av Beställaren"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 584.4, "x1": 517.5, "y1": 609.3, "innehåll": "Klotoidparametern (A) för väg ska som minst uppfylla värden enligt Tabell 9.12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 604.4, "x1": 335.6, "y1": 700.7, "innehåll": "Tabell 9.12 Minsta klotoidparameter VR (km/h) Minsta klotoidparameter (A) 120 325 110 290/255 *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 156.6, "y0": 88.7, "x1": 324.3, "y1": 182.7, "innehåll": "VR (km/h) Minsta klotoidparameter (A) 50 100/70 *) 40 70/45 *) 30 45/25 *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 176.9, "x1": 447.5, "y1": 197.8, "innehåll": "*) Det lägre värdet godtas endast efter motivering och Beställarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 65.9, "y0": 193.5, "x1": 538.4, "y1": 327.8, "innehåll": "Vid övergångskurvor mellan motriktade cirkelbågar ska två klotoider användas (S- kurva). Vardera klotoid ska behandlas separat varvid Rr1=R1 och Rr2=R2. I de fall endera klotoidparameter A understiger 200 ska förhållandet mellan de två klotoiderna vara A2/A1 ≤ 1,5, där A1 < A2. 9.1.6.2.3.2 övergångskurvor för vägar med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss övergångskurva ska vara utformad med klotoid eller korgbåge."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 324.9, "x1": 496.9, "y1": 363.1, "innehåll": "Typ av övergångskurva ska följa respektive Spårinnehavarens regelverk, för spårvägsplanering i städer där regelverk saknas ska klotoider användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 360.2, "x1": 525.1, "y1": 406.7, "innehåll": "övergångskurvans längd ska vara minst 15,0 meter. Mellan övergångskurvor åt olika håll ska en raksträcka på minst 15,0 meter finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 403.4, "x1": 511.4, "y1": 503.9, "innehåll": "Klotoid eller korgbåge ska vara utformad så att ryck inte överskrider 0,67 m/s3. Ryck beräknas enligt C = v ∗ ∆ a q 3,6 ∗ L ö k där"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 501.1, "x1": 420.3, "y1": 567.5, "innehåll": "C = ryck (m s 3 ⁄ ) ∆ a q = förändring i sidoacceleration (m/s 2 ) 𝑉𝑅 = Referenshastighet (km/h)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 564.1, "x1": 502.1, "y1": 623.4, "innehåll": "L ö k = övergångskurvans längd (m) Om resulterande radie understiger riktvärde i Tabell 9.13 ska övergångskurva användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 639.6, "x1": 511.7, "y1": 755.4, "innehåll": "Tabell 9.13 Minsta resulterande radie utan övergångskurva för spårväg i blandtrafik VR/STH (km/h) Minsta radie (m) 60 1700 40 760 30 500"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 412.0, "y1": 110.0, "innehåll": "övergångskurva med korgbåge ska vara utformad enligt:"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 158.1, "y0": 127.8, "x1": 342.3, "y1": 181.9, "innehåll": "∆𝛼 1 ∗ 𝑅 𝑘𝑏  1 = ∆𝛼 2 ∗ 𝑅 𝑘𝑏2  = ∆𝛼 3 ∗ 𝑅 𝑘𝑏3  … där ∆𝛼 1 = ∆𝛼 2 2  = ∆𝛼 3 3  … och 𝑅 𝑘𝑏1 = 𝑅 ℎ ∗ 𝑛"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 106.6, "y0": 216.8, "x1": 364.4, "y1": 284.8, "innehåll": "∆𝛼 1 , 2 , 3 … = 𝑣𝑖𝑛𝑘𝑒𝑙ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔𝑒𝑛 𝑓ö𝑟 𝑎𝑘𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙𝑡 𝑘𝑜𝑟𝑔𝑏å𝑔𝑠𝑠𝑒𝑔𝑚𝑒𝑛𝑡 𝑅 ℎ = 𝐻𝑜𝑟𝑖𝑠𝑜𝑛𝑡𝑎𝑙𝑟𝑎𝑑𝑖𝑒𝑛 𝑓ö𝑟 𝑐𝑖𝑟𝑘𝑢𝑙ä𝑟𝑘𝑢𝑟𝑣𝑎𝑛 𝑅 𝑘𝑏 = 𝐻𝑜𝑟𝑖𝑠𝑜𝑛𝑡𝑎𝑙𝑟𝑎𝑑𝑖𝑒𝑛 𝑓ö𝑟 𝑎𝑘𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙𝑡 𝑘𝑜𝑟𝑔𝑏å𝑔𝑠𝑠𝑒𝑔𝑚𝑒𝑛𝑡 𝑛 = 𝐻𝑒𝑙𝑡𝑎𝑙"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 150.9, "y0": 347.0, "x1": 501.2, "y1": 439.8, "innehåll": "Figur 9.9 Korgbåge Breddökning i horisontalkurvor med små radier I horisontalkurvor med små radier ska körbanan breddökas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 150.9, "y0": 436.5, "x1": 535.4, "y1": 475.1, "innehåll": "Minsta breddökning (B) ska bestämmas enligt: B= antal körfält * breddökning för ett körfält, enligt Figur 9.10."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 150.9, "y0": 729.3, "x1": 311.1, "y1": 754.6, "innehåll": "Figur 9.10 Breddökning  körfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 510.6, "y1": 145.3, "innehåll": "Breddökningen ska utformas genom att respektive körfält breddas i innerkurva. Ramper förlagda i högerkurva ska dock breddökas i ytterkurva. Breddökningen ska utspetsas mjukt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 166.8, "x1": 533.5, "y1": 214.2, "innehåll": "Breddökning i horisontalkurvor för spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 210.4, "x1": 535.0, "y1": 249.0, "innehåll": "För breddökning av spårområdet ska vardera spårs utrymme ökas på såväl ytter- som innersida."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 245.8, "x1": 472.7, "y1": 271.1, "innehåll": "Den totala breddökningen på spårområdet ska vara 𝑌 1 + 𝐼 1 + 𝐼 2 + 𝑌 2"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 267.6, "x1": 506.2, "y1": 292.5, "innehåll": "Värdena på I1, I2, Y1 och Y2 ska följa respektive spårinnehavarens regelverk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 289.2, "x1": 522.5, "y1": 379.1, "innehåll": "För spårvägsplanering i städer där regelverk saknas ska följande värden användas: 𝐼 1 = 𝐼 2 = 10 𝑅 𝑌 1 = 𝑌 2 = 15 𝑅"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 531.6, "x1": 524.7, "y1": 647.5, "innehåll": "Figur 9.11 Breddökning för spårvagn i horisontalkurva Sidoförflyttning Vägutformning som innebär en sidoförflyttning för trafikanten ska med hänsyn till sidoryck vara utformat med en minsta längd enligt Figur 9.12. Undantag gäller där sidoförflyttningen görs för att hålla hastigheten på en låg nivå, se avsnitt 8.7 Detaljutformning av hastighetssäkring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 413.2, "x1": 509.6, "y1": 438.5, "innehåll": "Figur 9.12 Sidoförflyttning, erforderlig längd med avseende på hastighet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 454.8, "x1": 540.0, "y1": 621.2, "innehåll": "Tvärfall och skevning Tvärfall ska vara utfört enligt följande: 1. Dubbelsidigt på två- och flerfältig väg med dubbelriktad trafik. 2. Enkel- eller dubbelsidigt på enfältig väg med dubbelriktad trafik. 3. Enkelsidigt på enfältig väg med enkelriktad trafik. 4. Enkelsidigt på två- eller flerfältig vägbana med enkelriktad trafik *) . *) Undantag gäller om en befintlig väg med dubbelsidigt tvärfall används som en vägbana vid utbyggnad till motorväg eller flerfältig väg. Undantag kan också gälla för vägbanor med fler än två körfält om detta erfordras med hänsyn till avvattning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 621.5, "x1": 523.7, "y1": 685.7, "innehåll": "Tvärfall och skevning för väg Vägrensremsa (med bredd motsvarande kantlinjen) ska vara utformad med samma tvärfall som körbanan, oavsett vägrens lutning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 682.7, "x1": 541.9, "y1": 734.6, "innehåll": "Vägren ska utformas med samma tvärfall som körbanan. Undantag kan dock göras vid exempelvis bred vägren som kan lutas från vägen om så behövs med hänsyn till avvattning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 527.6, "y1": 146.4, "innehåll": "På raksträcka ska väg vara utformad med tvärfall enligt Tabell 9.14 och Figur 9.13. Tabell 9.14 Tvärfall på raksträcka Beläggningstyp Tvärfall (E)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 464.7, "x1": 541.5, "y1": 537.7, "innehåll": "Figur 9.13 Utformning av tvärfall på raksträcka I kurva ska skevning vara vald enligt Figur 9.14. Skevning får i vissa fall användas även vid större radier än vad som anges i Figur 9.14, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 534.4, "x1": 541.7, "y1": 608.3, "innehåll": "Vid fler än ett skevningsalternativ ska vid VR ≥80 normalt det högsta skevningsvärdet väljas  *) . *) Undantag kan göras där det finns särskilda skäl för lägre skevning efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 605.0, "x1": 519.6, "y1": 710.9, "innehåll": "På tvåfältsvägar får, efter beställarens godkännande, skevning 5,5-7 % tillämpas i kurvor med radiestorlek: • ≤ 300 m vid VR 70 km/h • ≤ 400 m vid VR 80 km/h • ≤ 500 m vid VR 100 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 543.4, "y1": 164.7, "innehåll": "Skevning får i vissa fall användas även vid större radier än vad som anges i Figur 9.14, exempelvis vid radiekombinationer där en större cirkelbåge är förlagd mellan två cirkelbågar med mindre radie, där de två mindre fordrar skevning men inte den mellanliggande större radien, dock endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 150.9, "y0": 482.0, "x1": 537.0, "y1": 562.9, "innehåll": "Figur 9.14 Skevning Skevning vid VR60 får inte vara större än 4,0 %. På väg med 4 eller fler körfält och mittremsa utan omhändertagande av dagvatten ska skevning vara vald enligt Tabell 9.15."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 150.9, "y0": 557.2, "x1": 539.8, "y1": 595.5, "innehåll": "Tabell 9.15 Skevning på väg med 4 eller fler körfält utan omhändertagande av dagvatten i mittremsa"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 156.3, "y0": 589.8, "x1": 450.0, "y1": 676.2, "innehåll": "VR (km/h) Skevning 4-5,5 % Dubbelsidigt tvärfall (-2,5 %) 110 Rh ≤ 2800 m Rh > 2800 m 100 Rh ≤ 2400 m Rh > 2400 m 80 Rh ≤ 1600 m Rh > 1600 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 150.9, "y0": 180.5, "x1": 488.9, "y1": 700.1, "innehåll": "Krav för vägbanas resulterande lutning, se avsnitt 9.1.6.9 Lutning. 50 60 70 80 90 100 110 120 0 1000 2000 3000 4000 5000"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 166.9, "y0": 187.4, "x1": 532.9, "y1": 482.6, "innehåll": "Referenshastighet (VR) km/h Horisontalradie (m)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 413.7, "y0": 294.3, "x1": 527.5, "y1": 440.8, "innehåll": "Exempel (se pilar): VR 100 och Rh 2000 faller inom zonerna för 4 %, 2,5 % (och i undantagsfall -2,5 %). *) Minsta radie för dubbelsidigt tvärfall. Avser undantagsfall, endast efter motiv och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 84.4, "x1": 528.3, "y1": 131.4, "innehåll": "Tvärfall och skevning för väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 128.0, "x1": 542.8, "y1": 180.2, "innehåll": "Väg med blandtrafik ska vara utförd med 1 % bombering mellan rälerna på raksträcka. Mellan spåren ska tvärfallet vara mellan -2,5 % och -1 %. Utanför yttersta räl ska tvärfall vara -2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 176.9, "x1": 479.7, "y1": 201.8, "innehåll": "Spår på raksträcka ska vara utförd utan rälsförhöjning, enligt Figur 9.15."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 353.8, "x1": 503.3, "y1": 391.7, "innehåll": "Figur 9.15 Typsektion för spårväg på raksträcka (bombering och ingen rälsförhöjning)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 387.5, "x1": 524.6, "y1": 425.7, "innehåll": "I kurva med rälshöjning ska vägbanas skevning vara anpassad till rälsförhöjningen enligt Figur 9.16."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 577.7, "x1": 481.4, "y1": 636.3, "innehåll": "Figur 9.16 Typsektion för spårväg i blandtrafik i fullt utbildad kurva (rälsförhöjning och skevning). Tvärfall/rälsförhöjning i kurva får inte överstiga 4,0 % /57 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 633.0, "x1": 536.9, "y1": 671.6, "innehåll": "övergång mellan tvärfall på raksträcka och skevning i kurva ska vara utformad enligt Figur 9.17."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 232.8, "x1": 504.0, "y1": 270.8, "innehåll": "Figur 9.17 Typsektion för spårväg i blandtrafik fram till övergångskurva (höjning av ytterspår utan rälsförhöjning)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 270.1, "x1": 454.5, "y1": 334.3, "innehåll": "Skevningsutjämning för väg övergång mellan tvärfall och skevning ska vara utjämnad längs en skevningsutjämningssträcka (U)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 331.0, "x1": 472.1, "y1": 369.6, "innehåll": "övergång mellan skevning av olika storlek ska vara utjämnad längs en skevningsutjämningssträcka (U)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 366.3, "x1": 434.3, "y1": 434.7, "innehåll": "Utjämningssträckas (U) minsta längd ska vara bestämd enligt: U=∆E % * längd (l) för 1 % skevningsdifferens ∆E % = Tvärfallsdifferens (%)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 431.4, "x1": 530.9, "y1": 483.7, "innehåll": "Rotationsbredd (Br) ska vara beräknad från rotationspunkten till yttre körytekant, se Figur 9.18. Yttre vägrenar avgränsade med heldragen linje behöver inte vara inräknade i rotationsbredden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 503.9, "x1": 535.3, "y1": 612.2, "innehåll": "Figur 9.18 Bestämning av rotationsbredd. I de fall rotationsbredd är olika i vägens respektive färdriktningar (exempelvis på trefältiga avsnitt på mötesfria vägar) ska varje väghalva vara behandlad var för sig. Det är dock tillåtet att utforma skevningsövergångarna med samma längd om båda är dimensionerade efter den bredaste rotationsbredden. Skevningsutjämningssträckans längd ska hämtas från Figur 9.19."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 353.1, "x1": 541.1, "y1": 412.4, "innehåll": "\\\"Figur 9.19 Skevningsutjämningssträckans längd. Utformning enligt \\\"propeller\\\", se Figur 9.20, ska vara utförd på enkelriktade vägbanor med ett eller flera körfält.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 705.2, "x1": 499.8, "y1": 743.5, "innehåll": "Figur 9.20 Utformning av skevningsövergångar, förskjutna nollpunkter respektive propellerutformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 166, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 530.0, "y1": 137.4, "innehåll": "Skevningsutjämning ska vara utformad rätlinjig längs övergångskurvan enligt Figur 9.21 (översta figuren). Vid övergång mellan -2.5 % och +2.5 % får dock utjämningssträckas längd vara ökad med som mest 20,0 m (dvs. U + ≤ 20,0 m)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 166, "x0": 150.9, "y0": 712.7, "x1": 389.2, "y1": 738.1, "innehåll": "Figur 9.21 Utformning av skevningsövergångar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 84.4, "x1": 535.3, "y1": 152.9, "innehåll": "Skevningsutjämning för vägar med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss Rampning av spåren får inte ske i vertikalradie."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 403.8, "x1": 504.1, "y1": 462.5, "innehåll": "Figur 9.22 övergång från raklinje till horisontalradie med rälsförhöjning inklusive profilförändring och rampning Ramptalet ska vara minst 400."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 459.2, "x1": 288.5, "y1": 581.5, "innehåll": "Ramptal ska beräknas enligt: 𝑛 =  𝐿 𝑟  ∗ 1000 ℎ 𝑎 𝑛 = 𝑟𝑎𝑚𝑝𝑡𝑎𝑙 ℎ 𝑎 = 𝑅 ä 𝑙𝑠𝑓 ö 𝑟ℎ ö 𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔 ( 𝑚𝑚 ) 𝐿 r = 𝑟𝑎𝑚𝑝𝑙 ä 𝑛𝑔𝑑 ( 𝑚 )"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 579.7, "x1": 507.5, "y1": 630.6, "innehåll": "Vertikalgeometri Vertikalgeometri ska vara utformad med raklinje och cirkel- eller parabelbåge."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 630.9, "x1": 478.3, "y1": 681.7, "innehåll": "Vertikalkurvor Vertikalkurva (Rv) ska vara utformad med cirkelbåge eller parabelbåge."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 65.9, "y0": 110.3, "x1": 532.1, "y1": 244.0, "innehåll": "9.1.6.8.1.1 Vertikalkurvor för väg Förutsättning Angivna vertikalradier tar hänsyn till komfort och krav på stoppsikt. För beräkning av konvex vertikakurva, har längslutning -5% använts vid läget för fordonsstopp. För beräkning av konkav vertikalkurva, har längslutning -5% använts som lutning vid läget för stoppsiktssträckans start. I de fall vägens längslutning någon sida om vertikalkurvan lutar mer än 5%, kan en större vertikalkurva krävas för att uppnå krav på stoppsikt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 262.2, "x1": 477.2, "y1": 287.1, "innehåll": "Vertikalradies storlek ska som minst uppfylla värden enligt Tabell 9.16."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 282.2, "x1": 409.4, "y1": 344.7, "innehåll": "Tabell 9.16 Minsta radiestorlekar för vertikalkurvor Vertikalkurvor VR (km/h) Minsta vertikalradie (m) vid nybyggnad och förbättring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 158.1, "y0": 301.4, "x1": 516.5, "y1": 629.6, "innehåll": "Gränsvärde för vertikalradie (m) vid: 1) Ombyggnad utan ändring av vägens vertikalgeometri *) 2) Förbättring av lågtrafikerade vägar. Konvexa vertikalradier"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 177.5, "y0": 386.7, "x1": 445.4, "y1": 544.1, "innehåll": "Lång båglängd där stoppsikt för personbil är dimensioneran de. 120 12000 110 8300 100 5600 4700 90 4800 3900 80 3100 2300 70 1900 1300 60 1100 700 50 600 400 30/40 400 300"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 177.5, "y0": 538.6, "x1": 445.4, "y1": 772.7, "innehåll": "Lång båglängd där stoppsikt för buss är dimensioneran de. 90/100 9200 80 5200 70 2800 60 1500 Kort båglängd med fri sikt. 120 2700 110 2300 100 1900 1600 90 1600 1300 80 1300 1000 70 1000 800 60 800 600 50 600 400 30/40 400 250"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 169, "x0": 150.9, "y0": 392.9, "x1": 378.4, "y1": 413.8, "innehåll": "*) Endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 169, "x0": 158.1, "y0": 89.0, "x1": 445.4, "y1": 398.7, "innehåll": "Konkava vertikalradier Väg utan vägbelysning. 120 4500 110 4500 100 4500 4400 90 3800 3300 80 2900 2400 70 2200 1700 60 1500 1100 50 1000 600 30/40 600 Väg med vägbelysning. 120 2700 110 2300 100 1900 1600 90 1600 1300 80 1300 1000 70 1000 800 60 800 600 50 600 400 30/40 400 250"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 170, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 539.1, "y1": 110.0, "innehåll": "I särskilda fall kan dock Trafikverket besluta att värden enligt Tabell 9.17 ska uppnås."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 170, "x0": 150.9, "y0": 104.7, "x1": 487.5, "y1": 355.6, "innehåll": "Tabell 9.17 Riktvärde för minsta radiestorlekar för vertikalkurvor Vertikalkurvor VR (km/h) Riktvärde för vertikalradie (m) vid nybyggnad och förbättring. Konvexa vertikalradier"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 170, "x0": 158.5, "y0": 162.1, "x1": 381.3, "y1": 638.2, "innehåll": "Lång båglängd där stoppsikt för personbil är dimensionerande. 120 24600 110 16700 100 11200 90 7500 80 4800 70 3100 60 1900 50 1100 30/40 600 Kort båglängd med fri sikt. 120 2700 110 2300 100 1900 90 1600 80 1300 70 1000 60 800 50 600 30/40 400 Konkava vertikalradier"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 170, "x0": 198.8, "y0": 444.7, "x1": 376.6, "y1": 732.4, "innehåll": "Väg utan vägbelysning. 120 4500 110 4500 100 4500 90 4500 80 3800 70 2900 60 2200 50 1500 30/40 1000 Väg med vägbelysning. 120 2700 110 2300 100 1900 90 1600 80 1300 70 1000 60 800 50 600 30/40 400"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 541.4, "y1": 151.1, "innehåll": "För enfältsväg som dimensioneras för dubbel stoppsikt (mötessikt) ska konvexa vertikalradiers storlek uppfylla värden enligt Tabell 9.18 eller Tabell 9.19 beroende på vägbredd. Undantag är krön som är tillräckligt breda för två fordon på sådan längd att möten inom dubbel stoppsikt kan ske."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 145.7, "x1": 447.5, "y1": 187.4, "innehåll": "Tabell 9.18 Minsta konvex vertikalradie för mötessikt pb/pb VR Rv (m) pb/pb"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 65.9, "y0": 211.6, "x1": 513.6, "y1": 341.2, "innehåll": "Tabell 9.19 Minsta konvex vertikalradie för mötessikt lb/pb VR Rv (m) lb/pb 60 1650 9.1.6.8.1.2 Vertikalkurva för väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 337.8, "x1": 511.7, "y1": 376.4, "innehåll": "Kurvatur för väg med spårväg i blandtrafik får inte vara snävare än att stoppsikt uppfylls."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 373.1, "x1": 511.7, "y1": 411.7, "innehåll": "Radie för vertikalkurva ska vara enligt riktvärde i Tabell 9.20. Undantag ner till gränsvärde kan godtas efter godkännande av Spårinnehavare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 406.4, "x1": 524.5, "y1": 431.7, "innehåll": "Tabell 9.20 Minsta radie för vertikalkurva för väg med spårväg i blandtrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 156.6, "y0": 425.6, "x1": 387.7, "y1": 499.9, "innehåll": "VR Riktvärde (m) Gränsvärde för konkav vertikalradie samt konvex vertikalradie med båglängd kortare än stoppsikt (m)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 156.6, "y0": 425.6, "x1": 497.8, "y1": 550.6, "innehåll": "Gränsvärde för konvex vertikalradie med båglängd längre än stoppsikt (m) 60 3000 1500 1750 40 3000 1000 1000 30 3000 1000 1000"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 564.3, "x1": 467.4, "y1": 624.5, "innehåll": "Växel eller korsning får inte vara placerad i vertikalkurva, (avser hela kostruktionslängden). Rampning av spår får ej ske i vertikalkurva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 434.4, "y1": 161.1, "innehåll": "Lutning Lutning i längsled får inte överstiga värden enligt Tabell 9.21."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 155.8, "x1": 393.9, "y1": 218.4, "innehåll": "Tabell 9.21 Största längslutning Typutförande Riktvärde för längslutning (%) vid nybyggnad"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 156.6, "y0": 175.1, "x1": 507.3, "y1": 245.7, "innehåll": "Gränsvärde för längslutning (%) vid nybyggnad *) eller förbättring Väg ovan jord 6 8"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 156.6, "y0": 240.2, "x1": 434.4, "y1": 305.4, "innehåll": "Busshållplats/längslutning 2 3,5 Väg i tunnel >500 meter Se föreskrift TSFS 2019:93 3 5 Väg med spårväg i blandtrafik 2 4 **)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 156.6, "y0": 300.0, "x1": 433.6, "y1": 349.4, "innehåll": "Spårvägshållplats i gata 1 2 **) *) Endast efter motivering och Beställarens godkännande. **) Endast efter Spårinnehavarens godkännande ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 344.9, "x1": 543.3, "y1": 440.9, "innehåll": "Resulterande lutning (snedlutning) lr ska vara inom intervallet ≥ 0,5 % ***) till ≤ 8 % ****) . ***) Undantag kan medges på kortare sträckor vid ombyggnad, där lr får vara < 0,5 % efter motivering och Beställarens godkännande. ****) Undantag kan medges till  ≤ 10 % efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 457.8, "x1": 511.9, "y1": 600.0, "innehåll": "lr= √𝑙 2  + 𝐸 2 där: lr= resulterande lutning l =vägens längslutning E = vägens tvärfall/skevning På avsnitt med kantstöd där väg är förlagd i jämn lutning ska längslutning längs kantstödslinjen vara ≥ 0,5 %. I gatumiljö med VR ≤60 tillåts dock i vissa fall konstgjort fall (svackfall) efter Beställarens godkännande, se Figur 9.23 nedan ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 695.1, "x1": 332.3, "y1": 720.4, "innehåll": "Figur 9.23 Konstgjort fall (svackfall)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 388.9, "y1": 135.9, "innehåll": "Linjeföring för gångbanor och cykelbanor/cykelvägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 136.6, "x1": 442.3, "y1": 187.1, "innehåll": "Linjeföring Barriäreffekter och fragmentering av landskapet ska minimeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 187.3, "x1": 505.3, "y1": 238.2, "innehåll": "Horisontalkurvor för cykelbanor/GCM-vägar Cykelbana/GCM-väg ska ha en horisontalradie i korsning som är minst 5,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 234.9, "x1": 498.5, "y1": 259.8, "innehåll": "Cykelbana/GCM-väg ska ha en horisontalradie på sträcka enligt Tabell 9.22."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 254.4, "x1": 423.6, "y1": 306.6, "innehåll": "Tabell 9.22 Minsta radiestorlek på horisontalkurvor Horisontalradie (m) Minsta horisontalradie Minsta godtagbara horisontalradie *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 323.7, "x1": 362.9, "y1": 400.5, "innehåll": "Dim hastighet 30 km/h 30,0 20,0 Dim hastighet 20 km/h 20,0 10,0 *) Endast efter motivering och Beställarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 414.5, "x1": 531.2, "y1": 479.7, "innehåll": "Vertikalkurvor för cykelbanor/GCM-vägar För långa konvexa vertikalkurvor där stoppsikt är dimensionerande ska minsta radie vara enligt Tabell 9.23 ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 473.7, "x1": 477.8, "y1": 525.8, "innehåll": "Tabell 9.23 Minsta radiestorlekar på långa konvexa vertikalkurvor Konkav vertikalradie (m) Minsta radie Minsta godtagbara radie *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 520.6, "x1": 365.0, "y1": 596.0, "innehåll": "Dim hastighet 30 km/h 600 200 Dim hastighet 20 km/h 200 *) Endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 591.6, "x1": 537.7, "y1": 630.2, "innehåll": "För konkava och korta konvexa vertikalkurvor där sikten inte är dimensionerande ska minsta radie vara enligt Tabell 9.24."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 624.9, "x1": 540.1, "y1": 687.4, "innehåll": "Tabell 9.24 Minsta radiestorlekar på konkava och korta konvexa vertikalkurvor Konkav vertikalradie (m) Minsta radie Minsta godtagbara radie *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 682.3, "x1": 365.0, "y1": 757.6, "innehåll": "Dim hastighet 30 km/h 140,0 70,0 Dim hastighet 20 km/h 60,0 30,0 *) Endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 539.7, "y1": 184.2, "innehåll": "\\\"Längslutning på gångbanor/-ytor och gångvägar Gångbana, gångväg och gångyta ska ha en längslutning ≤ 2 % *) . *) Efter motivering och Beställarens godkännande får längslutningar upp till de värden som anges i Tabell 9.25 tillämpas. Värden för \\\"största godtagbara lutning\\\" får endast tillämpas då alternativ färdväg finns för personer med rörelsenedsättning.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 179.2, "x1": 476.2, "y1": 313.7, "innehåll": "Tabell 9.25 Största längslutning på gångbana, gångväg, gångyta Nivåskillnad Största lutning Största godtagbara lutning < 1 m 5 % 8 % 1–2 m 5 % 7,5 % 2–4 m 4,5 % 7 % 4–6 m 4 % 6,5 %"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 331.4, "x1": 520.3, "y1": 413.1, "innehåll": "Gångbana, gångväg och gångyta med lutning större än 2 % ska ha vilplan med en mellanliggande höjdskillnad på högst 0,5 meter **) . **) Undantag medges efter motivering och Beställarens godkännande. Vilplan får inte ha en lutning > 2 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 457.0, "x1": 436.9, "y1": 507.5, "innehåll": "Längslutning på cykelbanor/GCM-vägar Cykelbana får inte ha längslutning större än enligt Tabell 9.26."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 502.1, "x1": 432.9, "y1": 632.3, "innehåll": "Tabell 9.26 Största längslutning på cykelbana/GCM-väg Nivåskillnad Största lutning Största godtagbara lutning *) <1 m 5% 8 % 1-2 m 5 % 8 % 2-4 m 4 % 8 % 4-6 m 3 % 8 %"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 643.8, "x1": 536.6, "y1": 702.1, "innehåll": "\\\"> 8 m 2 % 7 % *) Efter motivering och Beställarens godkännande får värden för \\\"största godtagbara lutning\\\" tillämpas. För tillfart till planskild GCM-passage bör motiv för att ha större lutningar än 5 % vara tunga eftersom alternativ färdväg för personer med rörelsenedsättning sällan finns inom rimligt avstånd .\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 108.9, "x1": 531.0, "y1": 159.7, "innehåll": "Tvärfall på gångbanor/-ytor, cykelbanor och GCM-vägar Gångbana/gångyta ska ha ett tvärfall på 1 – 2 %. *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 156.4, "x1": 530.1, "y1": 216.6, "innehåll": "Cykelbana/GCM-bana/GCM-väg ska på raksträcka ha ett tvärfall på 1 – 2 %. *) Om gångytan ligger väderskyddad, kan ytan i undantagsfall vara helt plan. Sådant undantag ska motiveras och få Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 216.5, "x1": 493.2, "y1": 285.0, "innehåll": "Resulterande lutning (snedlutning) på gångbanor, cykelbanor och GCM-vägar Resulterande lutning (snedlutning) ska vara ≥ 0,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 281.7, "x1": 533.9, "y1": 333.9, "innehåll": "Resulterande lutning (snedlutning) får inte överstiga 5 %, med undantag för vad som sägs i avsnitt 9.2.1.4 Längslutning på cykelbanor/GCM-vägar om största godtagbara längslutning på cykelbana/GCM-väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 334.2, "x1": 538.5, "y1": 427.9, "innehåll": "Sikt Stoppsikt för cykel Lägen för ögonpunkt/höjd och hinderpunkt/höjd ska vid bestämning av stoppsikt vara enligt Tabell 9.27."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 422.6, "x1": 523.4, "y1": 464.6, "innehåll": "Tabell 9.27 ögonpunkt/-höjd och hinderpunkt/-höjd för stoppsikt med cykel ögonhöjd 1,0 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 156.6, "y0": 459.1, "x1": 367.8, "y1": 522.1, "innehåll": "ögonpunkt (i plan) Ogynnsammaste läge inom vägbanan Hinderhöjd 0,0 m i vertikalkurva 0,4 m i horisontalkurva"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 156.6, "y0": 516.7, "x1": 367.8, "y1": 559.9, "innehåll": "Hinderpunkt (i plan) Ogynnsammaste läge inom vägbanan och inom 0,5 m utanför vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 575.1, "x1": 516.7, "y1": 600.0, "innehåll": "Cykelbanor och cykelvägar ska vara utformade med stoppsikt enligt Tabell 9.28."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 594.6, "x1": 322.9, "y1": 657.2, "innehåll": "Tabell 9.28 Stoppsikt för cykel Minsta stoppsikt (m), riktvärde"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 156.6, "y0": 613.9, "x1": 399.8, "y1": 738.9, "innehåll": "Gränsvärde stoppsikt (m)  *) Dim hastighet 40 km/h 55,0 m 45,0 m Dim hastighet 30 km/h 35,0 m 25,0 m Dim hastighet 20 km/h 20,0 m 15,0 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 176, "x0": 150.9, "y0": 84.4, "x1": 482.1, "y1": 148.9, "innehåll": "Siktområde i kurva på sträcka Inom siktområde får inte finnas siktskymmande föremål, vegetation eller markförhöjning högre än 0,7 m över nivån på GCM-banans kant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 388.2, "y1": 150.3, "innehåll": "Korsningspunkter Gemensamma förutsättningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 151.0, "x1": 532.2, "y1": 250.4, "innehåll": "Utformningskriterier För att ge förare möjlighet att i god tid upptäcka korsningen och förstå dess funktion ska vägarnas linjeföring i både plan och profil samordnas med korsningens utformning. Ny väg ska projekteras så att varningsmärken normalt inte behövas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 251.1, "x1": 521.8, "y1": 315.2, "innehåll": "Korsningsvinkel Korsningsvinkeln där minst en väg är primärväg ska vara inom intervallet 85–115 gon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 315.5, "x1": 540.6, "y1": 380.0, "innehåll": "Lutning Vid korsningar och enskilda anslutningar typ A1 ska primärvägens lutning max uppgå till värden för önskvärd största lutning enligt Figur 10.1 och Tabell 10.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 496.4, "x1": 317.1, "y1": 521.7, "innehåll": "Figur 10.1 Primärvägens lutning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 534.2, "x1": 528.3, "y1": 597.1, "innehåll": "Tabell 10.1 Primärvägens lutning VR Största lutning längs primärvägen i (%) Avstånd L från sekundärvägsanslutning (m) **)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 156.6, "y0": 591.3, "x1": 447.0, "y1": 674.8, "innehåll": "Största lutning Största godtagbara lutning  *) 30/40 2,5 % 3,5 % 50 m 60 100 m 80 300 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 669.3, "x1": 525.0, "y1": 750.8, "innehåll": "≥ 100 500 m *) Endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren. **) Undantag från dessa längder kan godtas efter att det motiverats och godkänts av Beställaren"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 376.5, "x1": 461.6, "y1": 401.8, "innehåll": "Figur 10.2 Vilplan, principfigurer, tvärsnitt genom primärvägen"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 413.6, "x1": 426.0, "y1": 466.0, "innehåll": "Tabell 10.2 Vilplan Korsnings- /anslutningstyp Vilplan L (m) H (m) i (%)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 156.6, "y0": 462.7, "x1": 522.1, "y1": 508.8, "innehåll": "Korsningar och anslutningar typ A1 ≥ 25 ≤ 0,6/ >0,6- 0,9 *) ≤ 2,5 % (uppåt eller nedåt) >2,5 % - ≤ 3,5 % (uppåt eller nedåt)  *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 156.6, "y0": 507.0, "x1": 371.4, "y1": 576.1, "innehåll": "Enskild anslutning A2 och A3 ≥ 5 ≤ 0,2 Enskild anslutning A4 ≥ 10 ≤ 0,35 Enskild anslutning A5 ≥ 25 ≤ 1,0"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 576.8, "x1": 432.6, "y1": 623.4, "innehåll": "*) Endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren. Korsningar ska utformas så att ytvatten från vägbanan avleds."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 620.1, "x1": 517.2, "y1": 645.0, "innehåll": "Risk för att ytvatten från sekundärvägar rinner in på primärvägen ska minimeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 645.6, "x1": 449.1, "y1": 696.1, "innehåll": "Horisontalgeometri Linjeföringen ska studeras för varje enskilt körfält vid breddning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 692.8, "x1": 458.1, "y1": 717.7, "innehåll": "Linjeföringen ska studeras för varje enskilt körfält vid kanalisering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 526.4, "y1": 148.9, "innehåll": "Körfälts- och kanalbredder I korsningar på landsbygd ska körfältsbredden för genomgående körfält väljas med hänsyn till vägens typsektion på sträcka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 529.7, "y1": 184.2, "innehåll": "Om cykeltrafiken på landsbygd inte är separerad, ska bredden mellan en trafikö och vägbanekant vara minst 4,5 m. *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 181.1, "x1": 535.9, "y1": 219.5, "innehåll": "*) Undantag gäller vid övergångsställe/ gångpassage, där måttet lokalt får minskas till som minst 3,75 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 216.5, "x1": 521.6, "y1": 255.1, "innehåll": "I korsningar på mötesfria vägar ska minsta bredd mellan räcken eller andra hinder högre än 0,2 m vara minst lika stor som vägen i övrigt, dock alltid minst 5,1 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 251.8, "x1": 524.5, "y1": 290.4, "innehåll": "I tätort ska dimensionerande fordon kunna köra genom korsningen utan att behöva använda yta utanför vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 290.7, "x1": 528.3, "y1": 341.1, "innehåll": "Utrymmesbehov Utrymmesbehov ska utformas med hänsyn till körspår för dimensionerande fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 341.8, "x1": 529.4, "y1": 413.9, "innehåll": "Korsningskurvor Korsningskurvor ska utformas med hänsyn till körspår för dimensionerande fordon. överytor ska undvikas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 414.1, "x1": 461.4, "y1": 486.6, "innehåll": "Trafiköar och refuger Trafikö på sekundärväg får inte inkräkta på primärvägen. Trafikö på landsbygd ska normalt utföras med enbart vägmarkering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 483.3, "x1": 528.5, "y1": 549.2, "innehåll": "Om trafikö på väg med VR ≥80 förses med refug (dvs. en med kantstöd eller annan fysiskt avgränsad yta) ska vägmarkering finnas längs med refugen. Undantag gäller för del av korsning typ C där det inte behövs någon linje mellan vänstersvängskörfältet och mittrefugen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 545.9, "x1": 517.2, "y1": 570.8, "innehåll": "Kantstenstillägg ska vid landsbygdsförhållande vara ≥ 0,5 m och i tätort ≥ 0,2 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 567.5, "x1": 539.1, "y1": 627.7, "innehåll": "Refug ska märkas ut med minst ett vägmärke. Om en refug mellan motriktade trafikströmmar är längre än 5,0 m ska utmärkning ske med ett vägmärke i vardera änden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 624.8, "x1": 384.5, "y1": 682.8, "innehåll": "Vid val av refugbredd ska hänsyn tas 1. till den utrustning som placeras på refugen 2. refugens funktion i övrigt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 679.5, "x1": 531.0, "y1": 731.7, "innehåll": "En triangelrefug vid högersväng med väjningsplikt (i korsning utan högerpåsvängskörfält) ska utformas enligt Figur 10.3 förutsatt att den inte utformats för gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 227.1, "x1": 341.4, "y1": 280.8, "innehåll": "Figur 10.3 Triangelrefug, principfigur. Sikt vid färd mot korsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 65.9, "y0": 280.9, "x1": 457.4, "y1": 382.5, "innehåll": "Sikt i korsning 10.1.1.9.1 Gemensamt Inom siktområdet får inte annat finnas än nödvändig vägutrustning. Vägutrustning ska placeras så att de inte blir siktskymmande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 400.8, "x1": 505.9, "y1": 439.4, "innehåll": "Om siktområdet når utanför vägbanan ska höjdtillägg göras för vegetation och snötäcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 436.1, "x1": 536.6, "y1": 518.2, "innehåll": "Vid bestämning av sikt i korsning ska ögon- och hinderhöjd väljas enligt Tabell 10.3. Tabell 10.3 ögon-/Hinderhöjd Höjd från vägbanan (m)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 513.1, "x1": 541.3, "y1": 689.3, "innehåll": "ögonhöjd (öh) 1,1 3) Hinderhöjd (Hh) 0,6  1) / 1,1 1) 2) 1) Ang erforderlig synlig del av hinder, se 9.1.5.1.3 Synlig del av hinder. 2) Godtas endast i undantagsfall på mötesfri väg där mitträcket är siktskymmande efter att det motiverats och godkänts av Beställaren. 3) För väg som endast trafikeras av buss och spårvagn får högre ögonhöjd användas, se Tabell 9.2 Siktområdets storlek ska uppfylla värden enligt Figur 10.4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 289.7, "x1": 522.1, "y1": 370.7, "innehåll": "Figur 10.4 Siktområde i korsning Mått Lp ska minst uppfylla längd för önskvärd minsta längd  *) enligt Figur 10.5. *) Måttet får minskas till som lägst minsta godtagbara längd enligt Figur 10.5 efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 367.2, "x1": 532.2, "y1": 427.5, "innehåll": "Måttet Ls ska vara ≥ 5 m  **) . **) I undantagsfall kan måttet Ls minskas till 3,0 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 424.2, "x1": 527.8, "y1": 462.8, "innehåll": "Om den tillgängliga sikten för Ls är över 10,0 m ska vid korsning utan stopplikt Lp ökas enligt den övre kurvan i Figur 10.5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 728.6, "x1": 325.2, "y1": 753.9, "innehåll": "Figur 10.5 Sikt i korsning, mått Lp"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 459.4, "x1": 462.6, "y1": 774.2, "innehåll": "Vid utformning av korsningar ska risk för siktskuggor beaktas. 0 50 100 150 200 250 300 350 30 40 50 60 70 80 90 100 110"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 162.1, "y0": 559.0, "x1": 355.2, "y1": 722.3, "innehåll": "Lp (m) VR (km/h) *) Endast efter TrVs godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 204.5, "y0": 574.7, "x1": 271.7, "y1": 604.6, "innehåll": "Avser primärväg med busstrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 477.0, "y1": 143.6, "innehåll": "10.1.1.9.2 Sikt i korsning på mötesfri väg 10.1.1.10 Korsning med hastighetsdämpande utformning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 134.8, "x1": 530.7, "y1": 173.4, "innehåll": "åtgärder ska vidtas så att fordonshastigheterna vid korsningspunkten inte överstiger 70 km/h *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 160.4, "x1": 522.7, "y1": 203.6, "innehåll": "*) Beställaren får efter motivering, besluta om hastighetsdämpning till annan, lägre hastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 225.4, "x1": 493.7, "y1": 257.2, "innehåll": "Korsningar utan särskilda åtgärder för GCM"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 257.5, "x1": 489.6, "y1": 345.6, "innehåll": "Mindre korsningar (Typ A-C) 3-vägskorsning och 4-vägskorsning 4-vägskorsning eller förskjutna 3-vägskorsningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 342.2, "x1": 539.0, "y1": 408.1, "innehåll": "Vid en förskjuten korsning ska avståndet mellan de två korsningarna vara enligt Figur 10.6. Vid korsningstyp A och B kan, efter att det motiverats och godkänts av Beställaren, mindre avstånd än 120 m användas i det nedre fallet, dock aldrig mindre än 50 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 609.0, "x1": 484.0, "y1": 662.7, "innehåll": "Figur 10.6 Korsningsavstånd Vänstersväng utan särskilt vänstersvängskörfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 662.9, "x1": 494.5, "y1": 713.7, "innehåll": "Vänstersvängskörfält Vänstersvängskörfält ska utformas enligt någon av principerna i Figur 10.7."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 414.6, "x1": 376.2, "y1": 440.0, "innehåll": "Figur 10.7 Vänstersvängskörfält, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 452.7, "x1": 536.5, "y1": 534.8, "innehåll": "Körfält för vänstersvängande ska utföras med trafikö. Vänstersvängskörfält ska vara minst 3,5 m brett  *) . *) Vid små svängande flöden med få breda fordon får bredden minskas till 3,0 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 531.5, "x1": 537.7, "y1": 570.1, "innehåll": "Körfältets längd (Lv) ska indelas i ett fordonsmagasin (Lkö) och en inledningssträcka (Lin)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 566.8, "x1": 374.3, "y1": 624.8, "innehåll": "Vänstersvängsmagasinets längd (Lkö) ska 1. dimensioneras för förväntad köbildning, 2. ska minst vara 30 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 621.9, "x1": 540.0, "y1": 681.7, "innehåll": "Inledningssträckan (Lin) ska vara minst 40 m. Vid mitträcke ska inledningssträckan utformas med tillräckligt stor horisontalradie för att räckets funktion ska upprätthållas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 678.8, "x1": 526.7, "y1": 717.3, "innehåll": "Hopvävning från två till ett körfält ska följas av en sträcka på minst 60,0 m med ett körfält innan västersvängskörfältet inleds."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 714.0, "x1": 517.0, "y1": 752.6, "innehåll": "Om korsningen på landsbygd har vänstersvängskörfält ska stängt omkörningsfält användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 281.8, "x1": 503.1, "y1": 423.2, "innehåll": "Figur 10.8 Stängt omkörningsfält, principfigurer Vänstersvängskörfält typ ögla Vänstersvängskörfält typ ögla ska utformas så att: 1. avkörningsvinkeln (W) är < 50 gon 2. körvidden B är < 5,0 m vid öglans början 3. ett typfordon Lps står med dragbilen nära vinkelrätt mot primärvägen 4. dimensionerande kölängd inte stör huvudvägens trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 608.0, "x1": 528.0, "y1": 702.6, "innehåll": "Figur 10.9 ögla, principfigur Korsning ska förses med vägvisare. Vid ombyggnad av befintlig 9,0 m väg till mötesfri väg med 1,0 m bredd mellan de motriktade körfälten ska en lokal breddning göras vid korsningen till 1,2 m för att inrymma trafikdelartavla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 699.3, "x1": 497.0, "y1": 724.2, "innehåll": "Korsning ska förses med orienteringstavla (F2) som beskriver avsett körsätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 542.0, "y1": 202.9, "innehåll": "Vänsterpåsvängskörfält Högsta tillåten hastighet längs primärvägen ska vara ≤ 70 km/h. Vänsterpåsvängskörfältet ska utformas med längder enligt Figur 10.10. Vänsterpåsvängskörfältet ska utformas så att vänstersvängande trafik leds in i det egna körfältet utan att påverka genomgående trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 307.0, "x1": 528.0, "y1": 357.9, "innehåll": "Figur 10.10 Vänsterpåsvängskörfält, principfigur. Angivna längder gäller om högsta tillåten hastighet är 70 km/h. Vid lägre hastighet väljs längder enligt särskild utredning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 356.9, "x1": 524.8, "y1": 462.5, "innehåll": "Högersvängskörfält Högersvängande trafik ska ha väjnings- eller stopplikt om inte avsvängs- /påsvängskörfältet fortsätter med ett eget körfält eller påsvängskörfältet har en accelerationssträcka med tillräcklig längd, se Figur 10.11 nedan. Måttet L ska vara tillräckligt stort för att undvika risk för att en kö eller ett långt fordon blockerar primärvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 65.9, "y0": 658.0, "x1": 454.6, "y1": 711.7, "innehåll": "Figur 10.11 Väjningsplikt vid högersvängskörfält, principfigur 10.2.1.7.1 Högeravsvängskörfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 708.3, "x1": 541.3, "y1": 746.5, "innehåll": "Högeravsvängskörfält som ansluter till sekundärvägen med väjningsplikt ska utformas med längder enligt Figur 10.12 och Tabell 10.4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 167.3, "x1": 430.5, "y1": 192.7, "innehåll": "Figur 10.12 Kilformat högeravsvängskörfält, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 199.0, "x1": 425.9, "y1": 301.8, "innehåll": "Tabell 10.4 Längd för högeravsvängskörfält VR Inledningssträcka (m) Retardationssträcka (vid väjningsplikt) (m) 60 50 ≥ 50 80 70 ≥ 80 100 80 ≥ 100"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 317.3, "x1": 506.5, "y1": 355.9, "innehåll": "Högeravsvängskörfält ska utformas så att högersvängande trafik inte skymmer genomgående trafik för de som ska ansluta i korsningen, se Figur 10.13."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 557.6, "x1": 502.4, "y1": 616.9, "innehåll": "Figur 10.13 Utformning med hänsyn till siktskugga Trafikön mellan genomgående körfält och högersvängskörfält i korsningar på landsbygd ska därför utformas kilformig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 613.6, "x1": 536.9, "y1": 693.2, "innehåll": "Körfältet ska avgränsas av tillräckligt stor triangelrefug för att inte skapa siktproblem för den genomgående trafiken. Undantag gäller för korsningar utan vänstersväng från sekundärväg där körfältet kan utformas parallellt med primärvägen. Detta förutsätter dock även att det finns ett högerpåsvängskörfält. Undantag ska motiveras och få godkännande av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 65.9, "y0": 110.3, "x1": 402.0, "y1": 161.1, "innehåll": "10.2.1.7.2 Högerpåsvängskörfält Högerpåsvängskörfält ska utformas enligt Figur 10.14."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 150.9, "y0": 247.2, "x1": 424.8, "y1": 292.9, "innehåll": "Figur 10.14 Högerpåsvängskörfält, principfigur Körfältslängd ska minst uppfylla längder enligt Tabell 10.5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 150.9, "y0": 287.6, "x1": 503.8, "y1": 376.7, "innehåll": "Tabell 10.5 Högerpåsvängskörfält, längder Utspetsningssträcka (m) 60 15,0 85,0 50,0 ≥ 80 70,0 110,0 70,0"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 150.9, "y0": 390.0, "x1": 457.0, "y1": 428.6, "innehåll": "övergångssträckan ska utformas så att påsvängande trafik styrs in i anpassningssträckan utan att påverka genomgående trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 150.9, "y0": 425.3, "x1": 522.2, "y1": 450.2, "innehåll": "Den avskiljande refugen ska utformas så att fordonen styrs in i accelerationsfältet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 150.9, "y0": 450.5, "x1": 519.9, "y1": 532.3, "innehåll": "Sidoområden i korsningar A-C och i enskilda anslutningar Sidoområden i korsningar och anslutningar där primärvägens referenshastighet är minst 80 km/h ska utformas enligt Figur 10.15."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 150.9, "y0": 529.0, "x1": 532.0, "y1": 634.9, "innehåll": "Måttet L till närmsta del av icke eftergivligt hinder med höjd > 0,1 m ska vara större eller lika med: • primärvägens säkerhetszon, • deklarerad arbetsbredd för räcke placerat längs primärvägen, • krav enligt 7.3.2.2.8 Räcken i snäv radie."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 288.6, "x1": 389.1, "y1": 342.3, "innehåll": "Figur 10.15 Sidoområde i korsning, principfigur Cirkulationsplats (typ D)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 342.1, "x1": 461.9, "y1": 406.7, "innehåll": "Allmänt En cirkulationsplats ska vara belyst enligt kraven i avsnitt 14.1.2.2.3 Cirkulationsplatser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 403.4, "x1": 486.0, "y1": 441.9, "innehåll": "I de fall en cirkulationsplats ska signalregleras, ska kraven i avsnitt 10.2.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E) följas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 438.6, "x1": 543.7, "y1": 559.2, "innehåll": "En cirkulationsplats ska utformas med någon av följande rondellutformningar: • Ej överkörningsbar med rondellradien ≥ 11,0 m. • Delvis överkörningsbar med inre rondellradie > 2,0 m och yttre rondellradie > 7,0 m. • Helt överkörningsbar med rondellradie < 7,0 m. Dimensionerande fordon ska dock kunna trafikera cirkulationsplatsen utan att passera rondellens centrumpunkt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 556.4, "x1": 527.4, "y1": 630.2, "innehåll": "Tvåfältig cirkulation ska utformas med ej överkörbar rondell. På vägar med VR >60 ska cirkulationsplatser utformas enligt någon av de två typer som anges i Figur 10.16. På vägar med hastigheter upp till 60 km/h får även utformning enligt avsnitt 10.3.2 Cirkulationsplats användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 626.9, "x1": 536.4, "y1": 665.5, "innehåll": "I rondell- och refugytor får inte konstmaterial som efterliknar gräs,- ängs- eller annan vegetation användas"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 270.3, "x1": 422.5, "y1": 323.6, "innehåll": "Figur 10.16 Cirkulationsplatsutformningar, principfigur Antal anslutningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 323.4, "x1": 528.3, "y1": 413.5, "innehåll": "Sikt i cirkulationsplats och sekundärvägskorsning med dropprefug Inom siktområdet får inte annat än nödvändig vägutrustning placeras. Vägutrustning ska placeras så att de inte blir siktskymmande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 410.2, "x1": 505.9, "y1": 448.8, "innehåll": "Om siktområdet når utanför vägbanan ska höjdtillägg göras för vegetation och snötäcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 445.5, "x1": 536.6, "y1": 527.6, "innehåll": "Vid bestämning av sikt i korsning ska ögon- och hinderhöjd väljas enligt Tabell 10.6. Tabell 10.6 ögon/hinderhöjd Höjd från vägbanan (m)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 581.1, "x1": 504.3, "y1": 627.7, "innehåll": "*) Angående erforderlig synlig del av hinder, se 9.1.5.1.3 Synlig del av hinder. Siktområdets storlek ska uppfylla mått enligt Figur 10.17"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 190, "x0": 150.9, "y0": 702.6, "x1": 324.5, "y1": 728.0, "innehåll": "Figur 10.17 Sikt i cirkulationsplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 539.6, "y1": 148.9, "innehåll": "Hastighetsdämpning En cirkulationsplats ska utformas så att fordonshastigheterna inte överskrider 50 km/h vid 60–80 miljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 149.5, "x1": 503.1, "y1": 221.6, "innehåll": "Till- och frånfarter Refuger som framtvingar riktningsförändring ska finnas i samtliga tillfarter  *) . *) Undantag från att ha refuger godtas endast i utpräglade lågfartsmiljöer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 218.3, "x1": 519.5, "y1": 256.9, "innehåll": "Om minst en tillfart utformas med två körfält ska hela eller delar av cirkulationen inrymma två körfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 254.0, "x1": 539.5, "y1": 292.2, "innehåll": "Om cirkulationens bredd varierar ska utformningen vara sådan att tänkt körsätt tydligt framgår för trafikanterna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 289.2, "x1": 535.1, "y1": 354.8, "innehåll": "I korsning med högersvängskörfält ska de riktningsskiljande refugerna (triangelrefugerna) vara längre än refugen mot högersvängskörfältet, se Figur 10.18. Om inte högersvängskörfältet fortsätter i eget körfält ska väjningsreglering ske enligt något av alternativen i Figur 10.18 ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 65.9, "y0": 506.1, "x1": 377.4, "y1": 559.8, "innehåll": "Figur 10.18 Högersvängskörfält, principfigur. 10.2.2.5.1 Enfältiga till- och frånfarter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 556.4, "x1": 529.0, "y1": 616.5, "innehåll": "Kanalbredden, exklusive körmån, för enfältiga till- och frånfarter i cirkulationsplats ska bestämmas och redovisas med hjälp av godkänt körspårsprogram. Tillägg på körspårsbredden för körmån ska göras enligt Tabell 10.7."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 414.9, "y1": 137.4, "innehåll": "Tabell 10.7 Körmån, totalt för båda sidor av fordonet V dim (km/h) Körmån (m)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 65.9, "y0": 121.4, "x1": 521.6, "y1": 241.5, "innehåll": "Utrymmesklass A Utrymmesklass B Utrymmesklass C Utrymmesklass D 50 0,75 0,5 0,25 0 30 0,5 0,25 0,25 0 10.2.2.5.2 Tvåfältiga till- och frånfarter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 150.9, "y0": 238.1, "x1": 529.0, "y1": 298.3, "innehåll": "Kanalbredden, exklusive körmån, för enfältiga till- och frånfarter i cirkulationsplats ska bestämmas och redovisas med hjälp av godkänt körspårsprogram. Till- och frånfarter ska normalt dimensioneras för P+Lps."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 65.9, "y0": 295.0, "x1": 527.6, "y1": 398.4, "innehåll": "Sannolikheten för två lastbilar eller bussar i bredd i tillfarten ska bedömas utifrån andelen tung trafik. Vid höga lastbilsflöden ska breddmåtten anpassas till Lps+Lps, undantag endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren. 10.2.2.5.3 Vilplan Till- och frånfarter ska utformas med vilplan enligt Figur 10.19 och Tabell 10.8."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 150.9, "y0": 578.4, "x1": 394.1, "y1": 603.8, "innehåll": "Figur 10.19 Vilplan cirkulationsplats, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 150.9, "y0": 609.8, "x1": 442.1, "y1": 705.0, "innehåll": "Tabell 10.8 Vilplan cirkulationsplats Vilplan L (m) H (m) i (lutning) (%) 35/ 25-<35*) <0,6/>0,6- 0,9*) ≤ 2,5 % (uppåt eller nedåt) >2,5 % - ≤ 3,5 % (uppåt eller nedåt) *) *) Endast efter att det motiverats och godkänts av Beställaren"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 533.9, "y1": 148.9, "innehåll": "Utformning av cirkulation Enfältiga cirkulationsplatser ska utformas med körarea i form av ytterradie (Ry) som funktion av innerradie (Ri) för LBn, Lps, Bb och Lspec enligt Figur 10.20."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 386.2, "x1": 521.4, "y1": 425.2, "innehåll": "Figur 10.20 Ytterradie (Ry) som funktion av innerradie (Ri) på körarean för LBn, Lspec, Lps, och Bb exklusive körmån vid 100 g cirkulation till vänster."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 421.7, "x1": 428.4, "y1": 466.6, "innehåll": "Tillägg till körarean för körmån ska göras enligt Tabell 10.9. Tabell 10.9 Körmån, totalt för båda sidor om fordonet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 156.6, "y0": 457.7, "x1": 521.6, "y1": 531.1, "innehåll": "V dim (km/h) Utrymmesklass A Utrymmesklass B Utrymmesklass C Utrymmesklass D 50 0,75 0,5 0,25 0 30 0,5 0,25 0,25 0"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 529.7, "x1": 523.3, "y1": 568.7, "innehåll": "Om körmånen bara läggs till mot rondellen, d.v.s. minskning av Ri, så ska bredare körarea projekteras, d.v.s. större Ry i proportion till värden i Figur 10.20."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 565.4, "x1": 524.7, "y1": 603.9, "innehåll": "Tvåfältiga cirkulationer utan körfältslinje ska utformas för som minst Lps + P utrymmesklass A. Erforderlig bredd på cirkulationen beräknas enligt Tabell 10.10."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 598.2, "x1": 502.9, "y1": 652.9, "innehåll": "Tabell 10.10 Körvidd + avstånd mellan fordon + körmån vid två körfält. Utrymmesklass A (utan körfältslinje) 2 körfält V dim 40/50 km/h 2 körfält V dim 30 km/h"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 154.8, "y0": 143.8, "x1": 541.4, "y1": 754.3, "innehåll": "Lps+P Lps+Lps LBn+LBn Lps+P Lps+Lps LBn+LBn 15 9,6 12,8 10,6 8,7 12,2 10,0 20 8,7 11,7 9,9 7,9 11,1 9,2 25 8,3 11,2 9,3 7,5 10,3 8,8 30 7,9 10,5 9,0 7,1 9,6 8,5 35 7,5 10,0 8,9 6,7 9,0 8,3 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 Ri (m) Ry (m) Lspec Lps Bb LBn"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 422.1, "y1": 131.6, "innehåll": "De ytor som nyttjas av Lspec ska inkludera körvidd+0,5 m. De ytor som nyttjas av Lspec ska vara fria från föremål."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 128.3, "x1": 530.6, "y1": 166.9, "innehåll": "De ytor som nyttjas av Lspec ska ha en stödkant (och eventuellt ytterligare yta) som klarar trycket från Lspec."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 163.6, "x1": 537.4, "y1": 202.2, "innehåll": "En överkörningsbar yta på rondellen ska vara utformad med ett avvikande material så att den syns och att den upplevs obekväm att köra på för personbilstrafikanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 198.9, "x1": 525.7, "y1": 237.5, "innehåll": "Den överkörningsbara ytan i rondellen ska antingen vara utförd förhöjd över eller i lutning mot cirkulationen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 234.5, "x1": 537.2, "y1": 294.3, "innehåll": "Kantstöd mot en förhöjd yta ska ha en höjd av 40 mm och vara fasade. Vid utformning av en överkörningsbar yta, ska framkomlighet för Lspec beaktas med hänsyn till frigångshöjd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 291.4, "x1": 521.9, "y1": 330.0, "innehåll": "Hänsyn ska tas till tvärfall som kan bidra till att reducera frigångshöjden för långa fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 330.3, "x1": 479.0, "y1": 410.3, "innehåll": "Korsningskurvor Sidoområden I landsbygdsmiljö ska slänter vara utformade i lutning 1:4 eller flackare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 407.0, "x1": 531.4, "y1": 459.2, "innehåll": "Sidoområde som ej skyddas av räcke ska vara ska vara fritt från oeftergivliga hinder inom ett område som minst motsvarar säkerhetszonen för primärvägens referenshastighet (VR)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 455.9, "x1": 526.4, "y1": 516.1, "innehåll": "Vägbanekanter och rondell ska utföras med kantstöd eller motsvarande så att de tål överkörning med tunga fordons bakhjul, utan att bildäck eller kant skadas. Kantstöd längs korsningskurvor ska vara fasade."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 538.0, "x1": 535.1, "y1": 602.5, "innehåll": "Utformning av rondell Vid annan rondellform än rund får inte rondellradierna ha större radiesprång än 1:1,5 utan övergångskurvor i form av klotoid eller en mellanliggande radie."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 599.2, "x1": 541.9, "y1": 651.5, "innehåll": "Oeftergivliga föremål ska inte placeras i rondellen i en cirkulationsplats där hastigheter över 30 km/h förekommer. Undantag kan göras efter att det motiverats och godkänts av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 648.2, "x1": 490.7, "y1": 686.7, "innehåll": "I rondeller i cirkulationsplatser med trafiköar utan refuger som framtvingar riktningsförändring får inte oeftergivliga föremål finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 683.4, "x1": 534.8, "y1": 729.9, "innehåll": "Den visuella ledningen ska vara god. Oeftergivliga föremål får inte placeras utanför markerat område  *) enligt Figur 10.21."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 85.0, "x1": 543.3, "y1": 137.4, "innehåll": "*) Oeftergivliga föremål kan, efter motivering och Beställarens godkännande, placeras utanför markerat område under förutsättning att cirkulationsplatsen är hastighetssäkrad till högst 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 502.8, "x1": 438.3, "y1": 556.5, "innehåll": "Figur 10.21 Område där oeftergivliga föremål kan tillåtas. Trafiksignalreglerade korsningar (E)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 553.1, "x1": 523.8, "y1": 591.7, "innehåll": "Se krav i avsnitt 10.3.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E), förutom de krav som avser gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 588.4, "x1": 534.8, "y1": 627.0, "innehåll": "Trafiksignalreglerad korsning får inte användas för att reglera trafiken periodvis (s.k. släckt anläggning)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 623.7, "x1": 533.2, "y1": 648.6, "innehåll": "I de fall en cirkulationsplats ska signalregleras, så ska den signalregleras i sin helhet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 645.3, "x1": 502.2, "y1": 670.2, "innehåll": "Cirkulationsplats får inte vara delvis signalreglerad inne i cirkulationsplatsen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 666.9, "x1": 488.3, "y1": 705.5, "innehåll": "Hastighetsdämpande åtgärder får inte användas i eller i nära anslutning till trafiksignalreglerad korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 705.7, "x1": 527.4, "y1": 770.3, "innehåll": "Planskild korsning (F), ej trafikplats Korsning med primärväg och sekundärväg ska vara utformad enligt krav för övriga korsningstyper, se avsnitt 10.2.1 Mindre korsningar (Typ A-C), 10.2.2"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 516.8, "y1": 123.7, "innehåll": "Cirkulationsplats (typ D), 10.2.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E) och 10.2.5 Sekundärvägskorsning med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 124.0, "x1": 527.1, "y1": 188.5, "innehåll": "Delvis planskild korsning Korsningstyp vid anslutning till primärväg ska vara av typ B eller C. Undantag kan göras efter att det motiverats och godkänts av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 185.2, "x1": 531.8, "y1": 223.8, "innehåll": "Inom tätort ska korsningstyp vid anslutning till sekundärväg vara A, B, C, D, E eller dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 220.5, "x1": 530.4, "y1": 259.1, "innehåll": "Utanför tätort ska korsningstyp vid anslutning till sekundärväg vara A, B, C, D eller dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 255.8, "x1": 539.0, "y1": 294.3, "innehåll": "Dubbelriktad förbindelseväg mellan primär- och sekundärväg ska vara dimensionerad för Lps + Lps (A eller B)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 291.0, "x1": 527.5, "y1": 329.6, "innehåll": "Linjeföring ska vara dimensionerad för låg hastighet, högst 40 km/h. Undantag kan göras efter att det motiverats och godkänts av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 326.3, "x1": 501.7, "y1": 351.2, "innehåll": "Utformning av sekundärvägskorsning ska vara sådan att felkörning försvåras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 347.9, "x1": 541.3, "y1": 386.5, "innehåll": "Förbindelsevägs anslutning till cirkulationsplats ska vara utformad med sådan riktning att inte utkörning åt fel håll på förbindelseväg är möjlig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 383.2, "x1": 532.0, "y1": 421.8, "innehåll": "Förbindelsevägs anslutning till droppe ska vara utformad med sådan riktning att inte utkörning åt fel håll på förbindelseväg är möjlig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 422.1, "x1": 542.9, "y1": 486.6, "innehåll": "Helt planskild korsning Inom tätort ska korsning med sekundärväg vara utformad enligt typ A, B, C, D, E eller med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 483.3, "x1": 541.8, "y1": 521.9, "innehåll": "Utanför tätort ska korsning med sekundärväg vara utformad enligt typ A, B, C, D eller med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 518.6, "x1": 539.0, "y1": 557.1, "innehåll": "Dubbelriktad förbindelseväg mellan primär- och sekundärväg ska vara dimensionerad för Lps + Lps (utrymmesklass A eller B)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 553.8, "x1": 527.5, "y1": 592.4, "innehåll": "Linjeföring ska vara dimensionerad för låg hastighet, högst 40 km/h. Undantag kan göras efter att det motiverats och godkänts av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 589.1, "x1": 501.7, "y1": 614.0, "innehåll": "Utformning av sekundärvägskorsning ska vara sådan att felkörning försvåras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 610.7, "x1": 541.3, "y1": 649.3, "innehåll": "Förbindelsevägs anslutning till cirkulationsplats ska vara utformad med sådan riktning att inte utkörning åt fel håll på förbindelseväg är möjlig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 646.0, "x1": 532.0, "y1": 684.6, "innehåll": "Förbindelsevägs anslutning till droppe ska vara utformad med sådan riktning att inte utkörning åt fel håll på förbindelseväg är möjlig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 681.3, "x1": 525.5, "y1": 719.9, "innehåll": "Vägvisning längs primärväg ska vara utformad enligt krav för korsningar i plan, se avsnitt 13.1.9 Lokaliseringsmärken för vägvisning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 720.1, "x1": 442.2, "y1": 771.0, "innehåll": "Sekundärvägskorsning med dropprefug Korsning med dropprefug ska vara utformad enligt Figur 10.22."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 345.2, "x1": 540.7, "y1": 404.5, "innehåll": "Figur 10.22 Sekundärvägskorsning med dropprefug, principfigur. Vid 60–80 miljö ska korsning med dropprefug vara utformad så att fordonshastigheter inte överskrider 50 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 401.2, "x1": 540.7, "y1": 439.8, "innehåll": "Vid 30–40 miljö ska korsning med dropprefug vara utformad så att fordonshastigheter inte överskrider 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 437.6, "x1": 539.2, "y1": 462.5, "innehåll": "Dropprefug ska vara utformad så att förhållandet mellan längd och bredd är L/Ri  3,5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 459.2, "x1": 523.2, "y1": 497.4, "innehåll": "För sikt ska samma principer gälla som för cirkulationsplats enligt avsnitt 10.2.2.3 Sikt i cirkulationsplats och sekundärvägskorsning med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 494.4, "x1": 525.4, "y1": 532.7, "innehåll": "För utformning i övrigt ska samma principer gälla som för cirkulationsplats avsnitt 10.2.2 Cirkulationsplats (typ D)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 529.7, "x1": 498.5, "y1": 554.6, "innehåll": "Vägmärke för cirkulationsplats får inte användas i korsning med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 554.9, "x1": 417.9, "y1": 634.9, "innehåll": "Korsning av typ enskild anslutning Allmänt Vatten från anslutningsväg får inte rinna in på allmän väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 635.2, "x1": 509.2, "y1": 699.7, "innehåll": "Enskilda anslutningar på mötesfria vägar Anslutningstyp A1 ska vara utformad enligt krav för korsning A, avsnitt 10.2.1 Mindre korsningar (Typ A-C)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 696.4, "x1": 532.8, "y1": 735.0, "innehåll": "Behov av utmärkning genom vägvisning och vägmärken ska övervägas och, efter att det motiverats, beslutas av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 539.5, "y1": 167.6, "innehåll": "öppning i mitträcke i kombination med väntficka får, efter beställarens godkännande, tillämpas om endast enstaka svängande per dygn förekommer och andra lösningar enligt avsnitt 10.2.1inte bedöms rimliga. Vid motstående anslutningar typ A2 för sporadiskt korsande jordbruksredskap, ska öppning i mitträcke vara högst 8,0 m långt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 167.9, "x1": 543.3, "y1": 232.4, "innehåll": "Enskilda anslutningar på ej mötesfria vägar Anslutningstyp A1, A2, A3, A4 eller A5 ska användas för anslutningar till ej mötesfria vägar, utifrån dimensionerande fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 232.7, "x1": 394.1, "y1": 334.3, "innehåll": "överfarter för skoter Linjeföring överfart ska ha ett vilplan. överfartens vilplan ska ha en längslutning på ≤ 1:10."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 334.6, "x1": 531.5, "y1": 399.1, "innehåll": "Grind och Portal Vid överfart där det finns stängsel längs med vägen ska grind med tillhörande portal förhindra att större vilt och renar kommer in i vägområdet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 395.8, "x1": 507.6, "y1": 442.3, "innehåll": "Grind ska vara placerad så att stängslet ansluter tätt mot grinden på båda sidor. Grind och portals öppning ska vara mellan 2,0 m - 3,0 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 439.0, "x1": 426.7, "y1": 547.1, "innehåll": "\\\"Grind ska: 1. vara minst 1,7 m hög, 2. inneha 0,5 meter frigång över barmark, 3. vara lättmanövrig vid vinterförhållanden, 4. skyltas med skylt med texten \\\"Håll grinden stängd\\\", 5. vara av avvikande kulör mot intilliggande stängsel.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 538.1, "y1": 585.6, "innehåll": "Nedhängande kedjor som medger passage med snöskoter ska vara monterade i portal."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 582.3, "x1": 536.1, "y1": 687.5, "innehåll": "Kedjornas länkar ska: 1. vara med ett inbördes avstånd av 0,20 – 0,30 m, 2. sluta 0,50 m över marken, 3. vara beklädda med ett material med låg risk att frysa fast mot marken, 4. bestå av plast 90% av längden mot portalens överliggare. Resterande 10% av längden mot mark ska bestå av tyngre material."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 684.2, "x1": 508.5, "y1": 709.1, "innehåll": "Underkant på portalens överliggare ska vara belägen minst 3,0 m över marken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 704.7, "x1": 515.5, "y1": 729.6, "innehåll": "Portal ska vara monterad 3,0 m före grinden sett i färdriktningen mot överfarten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 493.0, "y1": 116.1, "innehåll": "Korsningar med särskilda åtgärder för GCM"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 116.4, "x1": 515.8, "y1": 251.2, "innehåll": "Gatukorsningar Allmänt Gatukorsningar med övergångsställen/gångpassager samt cyklar i blandtrafik Placering av övergångsställen/gångpassager"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 251.4, "x1": 540.8, "y1": 315.6, "innehåll": "Sikt mellan bil och gående Framför övergångsställe får inte finnas träd, buskar och andra siktskymmande föremål enligt Figur 10.23."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 65.9, "y0": 548.6, "x1": 518.2, "y1": 673.9, "innehåll": "Figur 10.23 Område framför övergångsställe som ska vara fritt från träd, buskar och andra siktskymmande föremål. 10.3.1.3 Gatukorsningar med cykelbanor 10.3.1.3.1 Cykelpassagers/cykelöverfarters placering i sida 10.3.1.3.2 Sikt mellan svängande bil och rakt-fram-gående cykel"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 670.5, "x1": 530.5, "y1": 722.7, "innehåll": "På gata med parallellt liggande cykelbana/GCM-väg får inte träd, buskar eller andra siktskymmande föremål finnas i område som åtskiljer cykelbana/GCM-väg från körbana, se Figur 10.24."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 262.7, "x1": 538.2, "y1": 301.0, "innehåll": "Figur 10.24 Område vid gatukorsning med cykelbana/GCM-väg som ska vara fritt från träd, buskar och andra siktskymmanden föremål."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 317.7, "x1": 471.6, "y1": 376.2, "innehåll": "Gatukorsningar med enfiliga cykelbanor Gatukorsningar med dubbelriktade cykelbanor"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 376.3, "x1": 542.6, "y1": 440.5, "innehåll": "Gatukorsningar på huvudled, med cykelbanor I korsningar med huvudled som omfattar både körbana och cykelbana ska märke om väjningsplikt sättas upp före den bana som trafikanten i korsande gata/väg korsar först."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 440.8, "x1": 501.9, "y1": 470.1, "innehåll": "Gatukorsning med trafiksäkerhetshöjande åtgärder"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 470.3, "x1": 493.5, "y1": 534.5, "innehåll": "Hastighet I korsningspunkter mellan motorfordon och GCM- trafikanter ska den dimensionerande hastigheten utgå från GCM-trafikanternas förutsättningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 535.1, "x1": 375.0, "y1": 593.6, "innehåll": "Siktförhållanden Dimensionerande trafiksituation"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 593.8, "x1": 534.1, "y1": 693.2, "innehåll": "Cirkulationsplats Utöver vad som anges i detta avsnitt gäller krav för cirkulationsplatser utan särskilda åtgärder för GCM, med avseende på utformning av körfält, rondell, sikt m.m, se avsnitt 10.2.2 Cirkulationsplats (typ D). Gångtrafiken ska separeras i en cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 690.3, "x1": 534.6, "y1": 728.5, "innehåll": "En cirkulationsplats med gående ska vara utformad så att den tar hänsyn till personer med funktionsnedsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 725.6, "x1": 514.1, "y1": 763.8, "innehåll": "Om inte dessa tre villkor uppfylls ska cirkulationsplatsen utformas för separerad cykeltrafik:"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 168.9, "y0": 85.1, "x1": 528.6, "y1": 143.1, "innehåll": "1. inkommande biltrafik till cirkulationen, åDT-Dim, är mindre än 10 000 f/d 2. cykeltrafiken är enkelriktad i anslutande ben 3. cirkulationen är enfältig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 143.8, "x1": 537.6, "y1": 207.9, "innehåll": "Hastighetsdämpning En cirkulationsplats ska vara utformad så att fordonshastigheterna inte överskrider 30 km/h vid 30–40 miljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 204.6, "x1": 537.6, "y1": 243.2, "innehåll": "En cirkulationsplats ska vara utformad så att fordonshastigheterna inte överskrider 40 km/h vid 50–60 miljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 243.5, "x1": 532.7, "y1": 308.0, "innehåll": "Till- och frånfarter Om korsande GCM-trafik förekommer och tillfarten innehåller fler körfält än ett ska dessa körfält skiljas åt av en refug avsedd för gående och/eller cyklister."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 304.7, "x1": 538.4, "y1": 343.3, "innehåll": "Om korsande GCM-trafik förekommer och frånfarten innehåller fler körfält än ett ska dessa körfält skiljas åt av en refug avsedd för gående och/eller cyklister."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 343.6, "x1": 401.5, "y1": 372.9, "innehåll": "Trafiksignalreglerade korsningar (E)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 373.1, "x1": 492.0, "y1": 437.3, "innehåll": "Allmänt Trafiksignalreglerade korsningar ska utformas enligt principerna för övriga korsningstyper, men anpassas för trafiksignalreglering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 434.0, "x1": 540.3, "y1": 472.5, "innehåll": "Där separatreglerad eller delvis separatreglerade körfält för vänstersvängande trafik finns ska inte fordon behöva anpassa färden i korsningen med hänsyn till annan trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 469.2, "x1": 542.3, "y1": 507.8, "innehåll": "Avstånd från körbanekant till närmast del av signallykta eller stolpe ska vara minst 0,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 508.1, "x1": 424.6, "y1": 567.0, "innehåll": "Grundutformning Utformning av tillfarter för fordonstrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 567.1, "x1": 402.1, "y1": 625.6, "innehåll": "Extra körfält för genomgående trafik Blandkörfält höger och rakt fram"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 625.8, "x1": 389.0, "y1": 713.8, "innehåll": "Blandkörfält vänster och rakt fram Separat körfält för högersväng Två körfält för högersväng"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 714.0, "x1": 375.7, "y1": 743.4, "innehåll": "Separat körfält för vänstersväng"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 531.0, "y1": 190.0, "innehåll": "Två körfält för vänstersväng Separat körfält för vänstersväng kombinerat med ett för vänster/blandtrafik Sekundärtillfart i 3-vägskäl"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 190.2, "x1": 407.8, "y1": 219.6, "innehåll": "Utformning av tillfarter för cykeltrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 219.7, "x1": 410.7, "y1": 278.2, "innehåll": "Cykelbox Utformning av tillgänglighetsåtgärder"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 278.4, "x1": 480.9, "y1": 336.9, "innehåll": "Signalplacering Signalplacering vid friliggande GCM-anläggning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 337.1, "x1": 368.1, "y1": 366.4, "innehåll": "Placering av fordonsdetektorer"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 366.6, "x1": 326.7, "y1": 425.1, "innehåll": "Detektorer för biltrafik Detektorer för cykeltrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 425.3, "x1": 535.9, "y1": 503.1, "innehåll": "Triangelrefuger vid fri högersväng Signalreglerad korsning med fri högersväng som korsas av GCM-passage ska vara så utformad att cyklist inte missleds att tro att GCM-passagen omfattas av signalregleringen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 503.4, "x1": 397.7, "y1": 591.4, "innehåll": "Prioritering Utformning vid plankorsning Planskild korsning (F), ej trafikplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 588.0, "x1": 543.0, "y1": 654.0, "innehåll": "Korsning med primärväg och sekundärväg ska vara utformad enligt krav för övriga korsningstyper, se 10.2.1 Mindre korsningar (Typ A-C), 10.2.2 Cirkulationsplats (typ D), 10.2.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E) och 10.2.5 Sekundärvägskorsning med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 654.3, "x1": 430.1, "y1": 705.1, "innehåll": "Delvis planskild korsning För övriga krav se avsnitt 10.2.4.1 Delvis planskild korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 705.4, "x1": 420.4, "y1": 755.9, "innehåll": "Helt planskild korsning För övriga krav se avsnitt 10.2.4.2 Helt planskild korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 439.4, "y1": 135.6, "innehåll": "Sekundärvägskorsning med dropprefug Korsning med dropprefug ska vara utformad enligt Figur 10.25"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 365.0, "x1": 517.7, "y1": 402.9, "innehåll": "Figur 10.25 Sekundärvägskorsning med dropprefug och separerad GCM- trafik, principfigur."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 398.7, "x1": 540.7, "y1": 436.9, "innehåll": "Vid 60–80 miljö ska korsning med dropprefug vara utformad så att fordonshastigheter inte överskrider 50 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 434.0, "x1": 540.7, "y1": 472.2, "innehåll": "Vid 30–40 miljö ska korsning med dropprefug vara utformad så att fordonshastigheter inte överskrider 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 470.3, "x1": 539.2, "y1": 495.2, "innehåll": "Dropprefug ska vara utformad så att förhållandet mellan längd och bredd är L/Ri  3,5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 491.6, "x1": 531.5, "y1": 565.4, "innehåll": "För sikt ska samma principer gälla som för cirkulationsplats enligt avsnitt 10.3.1.2.2 Sikt mellan bil och gående och 10.2.2.3 Sikt i cirkulationsplats och sekundärvägskorsning med dropprefug. Gångtrafik ska separeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 562.1, "x1": 529.7, "y1": 600.7, "innehåll": "En sekundärvägskorsning med dropprefug med gående ska vara utformad så att den tar hänsyn till personer med funktionsnedsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 597.4, "x1": 542.1, "y1": 686.0, "innehåll": "Om inte dessa tre villkor uppfylls ska sekundärvägskorsning med dropprefug utformas för separerad cykeltrafik: 1. inkommande biltrafik till korsningen, åDT-Dim, är mindre än 10 000 f/d 2. cykeltrafik är enkelriktad i anslutande ben 3. vägbana som omger dropprefug är enfältig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 682.7, "x1": 523.6, "y1": 721.3, "innehåll": "För utformning i övrigt ska samma principer gälla som för cirkulationsplats 10.3.2 Cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 718.0, "x1": 498.5, "y1": 742.9, "innehåll": "Vägmärke för cirkulationsplats får inte användas i korsning med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 306.6, "y1": 164.7, "innehåll": "Enskilda anslutningar Allmänt Se avsnitt 10.2.6.1 Allmänt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 165.0, "x1": 434.8, "y1": 215.9, "innehåll": "Enskilda anslutningar på mötesfria vägar Se avsnitt 10.2.6.2 Enskilda anslutningar på mötesfria vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 216.1, "x1": 450.7, "y1": 267.0, "innehåll": "Enskilda anslutningar på ej mötesfria vägar Se avsnitt 10.2.6.3 Enskilda anslutningar på ej mötesfria vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 267.3, "x1": 406.4, "y1": 347.3, "innehåll": "övergångsställen och gångpassager Allmänt övergångsställe ska ha en bredd på ≥ 2,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 344.0, "x1": 512.5, "y1": 368.9, "innehåll": "övergångsställe får inte finnas på väg där högsta tillåtna hastighet är > 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 369.1, "x1": 526.5, "y1": 433.7, "innehåll": "Nivåutjämningar och riktningsgivare övergångsställe ska vara utformat så att det är tillgängligt och användbart för barn, äldre och personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 430.4, "x1": 516.0, "y1": 468.9, "innehåll": "På övergångsställe ska det finnas en del där nivåskillnaden mellan gångbana och körbana är utjämnad till 0-nivå."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 465.6, "x1": 439.6, "y1": 523.7, "innehåll": "Nivåutjämning till 0-nivå ska vara utförd med ramp som har en 1. lutning ≤ 1:12. 2. bredd = 0,9–1,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 520.7, "x1": 518.1, "y1": 558.9, "innehåll": "övergångsställe ska vara utformat så att person med synnedsättning kan hitta rätt riktning över övergångsstället."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 559.6, "x1": 539.6, "y1": 659.0, "innehåll": "Mittrefuger Mittrefug vid övergångsställe/gångpassage ska ha en bredd ≥ 2,0 m *) mätt tvärs gatan. *) Undantag medges ned till 1,2 m på tvåfältig gata/väg vid obevakat övergångsställe och gångpassage, samt ned till 1,5 m vid signalreglerat övergångsställe, efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 655.7, "x1": 539.0, "y1": 694.3, "innehåll": "Mittrefug ska vara fri från siktskymmande föremål inklusive växtlighet med undantag för marktäckande växtlighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 694.6, "x1": 352.1, "y1": 745.4, "innehåll": "Belysning Se vidare avsnitt 14.1.2.4 övergångsställen"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 484.4, "y1": 135.6, "innehåll": "övergångsställen vid cykelfält och cykelbana övergångsställe över körbana med cykelfält ska även omfatta cykelfältet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 132.3, "x1": 503.1, "y1": 170.5, "innehåll": "Ej signalreglerat övergångsställe över körbana med omedelbart intill liggande cykelbana ska även omfatta cykelbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 171.1, "x1": 539.1, "y1": 264.8, "innehåll": "Utbyggda klackar Gångpassager Gatukorsning med förhöjda gångbanor men utan övergångsställen ska vara utformade med gångpassager."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 261.5, "x1": 499.8, "y1": 286.4, "innehåll": "Gångpassage på väg/gata med VR ≥60 km/h ska vara försedd med mittrefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 286.7, "x1": 506.6, "y1": 316.0, "innehåll": "övergångsställen i kombination med cykelpassager"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 316.2, "x1": 469.3, "y1": 396.2, "innehåll": "Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager Cykelpassage får inte finnas vid högsta tillåtna hastighet > 60 km/tim."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 392.9, "x1": 519.7, "y1": 450.9, "innehåll": "Cykelpassage ska ha 1. höjdskillnad mellan cykelbana och körbana utjämnad till 0-nivå. 2. nivåutjämning till 0-nivå med lutning ≤ 5 % i cykeltrafikens färdriktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 451.6, "x1": 506.4, "y1": 531.6, "innehåll": "Cykelpassager i kombination med övergångsställen Cykelöverfarter Cykelöverfart ska vara hastighetssäkrad till 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 528.3, "x1": 520.3, "y1": 566.9, "innehåll": "Cykelöverfart ska ha nivåutjämning till 0-nivå med lutning ≤ 5 % i cykeltrafikens färdriktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 563.6, "x1": 460.3, "y1": 610.1, "innehåll": "Cykelöverfart får inte finnas vid högsta tillåtna hastighet > 60 km/h. Cykelöverfart får inte vara signalreglerad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 610.3, "x1": 520.5, "y1": 669.2, "innehåll": "Gångpassager på mötesfri väg GCM-vägars anslutning till gata/väg (GCM-anslutning)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 665.8, "x1": 541.8, "y1": 717.7, "innehåll": "Här behandlas situation där GCM-väg ansluts till gata utan att fortsätta på andra sidan. Där GCM-väg fortsätter på andra sidan, hänvisas till avsnitt 10.3.11 GCM-korsningar på sträcka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 541.8, "y1": 247.2, "innehåll": "10.3.10.1 Nivåutjämning till 0 Där körbana är avgränsad med kantstöd ska vid GCM-anslutning: 1. höjdskillnaden mellan GCM-väg och körbana vara utjämnad till 0-nivå på den del som är cykelbana och 0,9-1,0 m av den intilliggande del som är övergångsställe, 2. nivåutjämningen ha lutning ≤ 5 % i cykelns färdriktning.4.4 10.3.10.2 Siktområde GCM-anslutning ska ha siktområde enligt Figur 10.26 och Tabell 10.11."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 150.9, "y0": 319.6, "x1": 459.9, "y1": 344.9, "innehåll": "Figur 10.26 Siktområde vid GCM-vägs anslutning till gata/väg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 150.9, "y0": 354.5, "x1": 537.9, "y1": 413.4, "innehåll": "Tabell 10.11 Längder i siktområde Lb (bil) Lc (cykel) Lg (gående) VR30 ca 8 m/s 30,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 156.6, "y0": 407.6, "x1": 537.9, "y1": 430.3, "innehåll": "VR40 ca 11 m/s 45,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 156.6, "y0": 424.6, "x1": 537.9, "y1": 447.3, "innehåll": "VR50 55,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 156.6, "y0": 441.5, "x1": 537.9, "y1": 464.2, "innehåll": "VR60 70,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 150.9, "y0": 479.0, "x1": 521.3, "y1": 517.9, "innehåll": "Där GCM-anslutning är utförd med trafiksäkerhetshöjande åtgärd ska siktkrav för VR30 vara uppfyllt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 65.9, "y0": 514.6, "x1": 534.0, "y1": 602.6, "innehåll": "Siktområde vid GCM-vägs anslutning till gata/väg ska vara fritt från siktskymmande 1. vegetation och föremål, 2. markförhöjning. 10.3.10.3 Skydd mot hastig utkörning (cykelfålla)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 150.9, "y0": 598.8, "x1": 494.3, "y1": 637.4, "innehåll": "Cykelfålla ska vara så utformad att man efter passage är vänd så att man ser ankommande trafik i den närmaste körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 150.9, "y0": 634.1, "x1": 501.2, "y1": 672.7, "innehåll": "Cykelfålla ska vara så rymlig att cykling med vanlig cykel i låg hastighet kan genomföras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 150.9, "y0": 669.4, "x1": 528.1, "y1": 729.6, "innehåll": "Cykelfålla ska vara konstruerad så att drift- och underhållsåtgärder kan genomföras effektivt. Cykelfålla ska vara väl synlig under mörker."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 388.3, "y1": 135.6, "innehåll": "Hinder för motorfordon (bilhinder) Bilhinder ska vara väl synligt under mörker."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 135.9, "x1": 343.9, "y1": 194.4, "innehåll": "GCM-korsningar på sträcka Allmänt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 194.5, "x1": 517.5, "y1": 274.5, "innehåll": "GCM-korsning utan trafiksäkerhetshöjande åtgärd Nivåutjämning till 0 Nivåutjämning till 0 ska vara utförd enligt avsnitt 10.3.10.1 Nivåutjämning till 0."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 274.8, "x1": 472.2, "y1": 325.7, "innehåll": "Siktområde GCM-korsning ska ha siktområde enligt Figur 10.27 och Tabell 10.12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 411.8, "x1": 366.3, "y1": 437.1, "innehåll": "Figur 10.27 Siktområde vid GCM-korsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 447.8, "x1": 537.2, "y1": 506.7, "innehåll": "Tabell 10.12 Längder i siktområde Lb (bil) Lc (cykel) Lg (gående) VR30 ca 8 m/s 30,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 156.6, "y0": 501.2, "x1": 537.2, "y1": 523.6, "innehåll": "VR40 ca 11 m/s 45,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 156.6, "y0": 518.1, "x1": 537.2, "y1": 540.5, "innehåll": "VR50 55,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 156.6, "y0": 535.0, "x1": 537.2, "y1": 557.4, "innehåll": "VR60 70,0 m      (ca 4 sek) 10,0 m       (ca 2 sek) 5,0 m          (ca 4 sek)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 572.2, "x1": 543.1, "y1": 611.1, "innehåll": "Där GCM-korsning är utförd med trafiksäkerhetshöjande åtgärd ska siktkrav för VR30 vara uppfyllt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 65.9, "y0": 607.8, "x1": 534.0, "y1": 695.8, "innehåll": "Siktområde vid GCM-vägs anslutning till gata/väg ska vara fritt från siktskymmande 1. vegetation och föremål, 2. markförhöjning. 10.3.11.2.3 Skydd mot hastig utkörning (cykelfålla)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 692.1, "x1": 533.4, "y1": 730.7, "innehåll": "Skydd mot hastig utkörning ska vara utfört enligt avsnitt 10.3.10.3 Skydd mot hastig utkörning (cykelfålla)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 543.0, "y1": 229.5, "innehåll": "10.3.11.3 Hinder för motorfordon Hinder för motorfordon ska vara utfört enligt avsnitt 10.3.10.4 Hinder för motorfordon (bilhinder). 10.3.11.4 GCM-korsning med trafiksäkerhetshöjande åtgärder 10.3.11.4.1 Tillgänglighet övergångsställe ska väljas där framkomlighet för gående prioriteras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 226.2, "x1": 538.1, "y1": 264.8, "innehåll": "GCM-korsningar på sträcka ska utformas trygga, säkra och tillgängliga för att minska vägens barriäreffekt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 261.5, "x1": 489.1, "y1": 286.4, "innehåll": "För personer med funktionsnedsättning ska en tydlig orienterbarhet finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 286.7, "x1": 540.9, "y1": 351.2, "innehåll": "Trygghet Stor noggrannhet ska läggas på utformningen för att inte invagga GCM-trafikanterna i en falsk trygghet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 351.5, "x1": 536.4, "y1": 456.7, "innehåll": "Trafiksäkerhet Signalreglerade GCM-korsningar och cykelpassager Förutsättning Krav i avsnitt 10.3.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E gäller i tillämpliga fall även avsnitt 10.3.11.5 Signalreglerade GCM-korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 457.0, "x1": 517.4, "y1": 533.0, "innehåll": "Planskilda GCM-passager Förutsättning Planskilda GCM-passager i detta avsnitt avser passager som löper under andra infrastrukturanläggningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 529.7, "x1": 532.5, "y1": 589.9, "innehåll": "Planskilda GCM-passager under väg ska vara minst lika bred som anslutande GCM- väg, med tillägg för skyddsremsa ≥ 1,2 m på vardera sidan. Fri höjd i GCM-passagen ska vara ≥ 2,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 587.0, "x1": 538.7, "y1": 625.2, "innehåll": "Utanför GCM-passagens mynning får inte GCM-väg ansluta inom ett avstånd av 15,0 m från mynningen, se Figur 10.28."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 718.8, "x1": 524.7, "y1": 757.1, "innehåll": "Figur 10.28 Minsta avstånd mellan GCM-passagens mynning och korsning mellan GCM-vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 209, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 542.9, "y1": 137.4, "innehåll": "Utanför GCM-passagens mynning får inte gångförbindelse ansluta inom ett avstånd av 10,0 m från mynningen, se Figur 10.29. Undantag får göras ner till 5,0 m efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 209, "x0": 150.9, "y0": 332.9, "x1": 536.8, "y1": 370.9, "innehåll": "Figur 10.29 Minsta avstånd mellan GCM-passagens mynning och anslutande gångförbindelse"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 209, "x0": 150.9, "y0": 366.6, "x1": 541.4, "y1": 405.2, "innehåll": "Trappas fot invid GCM-passagens mynning ska vara indragen minst 2,0 m från GCM- vägens kant, se Figur 10.30."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 209, "x0": 150.9, "y0": 600.8, "x1": 536.9, "y1": 638.7, "innehåll": "Figur 10.30 Anslutning av gångförbindelse med trappa invid GCM-passagens mynning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 209, "x0": 150.9, "y0": 651.0, "x1": 541.5, "y1": 689.6, "innehåll": "GCM-bro ska ha en bredd som minst motsvarar anslutande GCM-vägs bredd (B), med tillägg för skyddsremsa mot kantbalk på 0,3 m på vardera sidan, se Figur 10.31."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 65.9, "y0": 168.0, "x1": 424.7, "y1": 268.5, "innehåll": "Figur 10.31 Bredd på GCM-bro Korsning mellan friliggande GCM-vägar 10.3.12.1 Siktområde vid korsande GCM-vägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 265.1, "x1": 534.1, "y1": 317.4, "innehåll": "Siktområde i korsning mellan GCM-vägar i det övergripande nätet ska sträcka sig minst 15,0 m längs länk i övergripande nät och minst 10,0 m längs länk i lokalnät, se Figur 10.32."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 424.0, "x1": 524.8, "y1": 462.3, "innehåll": "Figur 10.32 Siktområde i korsning mellan länk i övergripande nät och länk i lokalnät"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 65.9, "y0": 475.4, "x1": 482.1, "y1": 594.2, "innehåll": "Inom siktområde får inte finnas siktskymmande föremål, vegetation eller markförhöjning högre än 0,7 m över nivån vid GCM-vägarnas kanter. 10.3.12.2 Utformning i plan Utrymme för driftfordon GCM-passage ska fungera med avsedd funktion under alla tider på året."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 436.7, "y1": 145.8, "innehåll": "Trafikplatser Avstånd mellan trafikplatser på motorväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 145.9, "x1": 519.2, "y1": 223.8, "innehåll": "Trafikplatsavstånd på landsbygd Vid landsbygdsförhållande med VR ≥110 km/h ska avstånd mellan påfart i en trafikplats och avfart i nästföljande trafikplats minst uppfylla längder enligt Figur 10.33."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 452.8, "x1": 496.9, "y1": 555.0, "innehåll": "Figur 10.33 Trafikplatsavstånd på landsbygd VR ≥ 110 Trafikplatsavstånd i tätort Längd för växlingssträckor ska vara beräknade med hänsyn till kapacitet vid dimensionerande trafiksituation. Undantag kan medges efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 551.7, "x1": 507.0, "y1": 647.5, "innehåll": "Vid tätortsförhållande med VR ≤100 km/h ska avstånd mellan två trafikplatser uppfylla längder enligt följande figurer: • Figur 10.34. • Figur 10.35 , gäller även vid VH 100/80/60. • Figur 10.36 , gäller även vid VH 80/60."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 644.8, "x1": 490.5, "y1": 705.5, "innehåll": "Alternativt ska ett additionsfält förläggas mellan trafikplatserna *) (enligt de nedre/nedersta figurerna i respektive figur nedan). *) Undantag kan medges efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 212, "x0": 150.9, "y0": 415.4, "x1": 380.8, "y1": 440.7, "innehåll": "Figur 10.34 Trafikplatsavstånd Tätort VR100."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 213, "x0": 150.9, "y0": 486.6, "x1": 374.6, "y1": 512.0, "innehåll": "Figur 10.35 Trafikplatsavstånd Tätort VR80."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 213, "x0": 150.9, "y0": 725.3, "x1": 374.6, "y1": 750.7, "innehåll": "Figur 10.36 Trafikplatsavstånd Tätort VR60."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 538.1, "y1": 148.9, "innehåll": "Trafikplatsutformning allmänt Trafikplats, inklusive av-/påfarter och ramper, ska vara utformad så att trafikanter ges god visuell ledning samt tydliggör övergång mellan olika hastighetsmiljöer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 530.8, "y1": 184.2, "innehåll": "Utformning av trafikplatsen ska ge förutsättningar för god hastighetsanpassning och god kördynamik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 181.2, "x1": 543.5, "y1": 219.5, "innehåll": "Inom en och samma trafikplats ska det finnas högst en avfart i huvudvägens respektive riktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 216.5, "x1": 543.5, "y1": 255.1, "innehåll": "Inom en och samma trafikplats ska det finnas högst en påfart i huvudvägens respektive riktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 251.8, "x1": 518.3, "y1": 325.7, "innehåll": "Avfart ska vara placerad före påfarten, alternativt som en avskild växlingssträcka anordnad enligt Figur 10.37 och riktvärde i Tabell 10.13 *) . *) Undantag för längd ned till gränsvärde medges endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 404.2, "x1": 529.4, "y1": 429.5, "innehåll": "Figur 10.37 Avskild växlingssträcka mellan en på- och en avfart, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 446.6, "x1": 541.8, "y1": 485.1, "innehåll": "Avståndet mellan avfarten och påfarten i en trafikplats ska som minst uppfylla längder enligt Figur 10.38 och Tabell 10.13."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 576.3, "x1": 425.4, "y1": 601.6, "innehåll": "Figur 10.38 Avstånd mellan av- och påfart, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 616.6, "x1": 448.3, "y1": 740.7, "innehåll": "Tabell 10.13 Avstånd mellan av- och påfart, minsta längder VR Riktvärde L (m) Gränsvärde L (m) 120/110 135 (100) 100 115 (85) 80/ VH 100/80/60 90 (70) 60/ VH 80/60 70 (50)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 539.0, "y1": 172.7, "innehåll": "Ramp till och från motorväg ska vara enkelriktad. Ramp ska vara utformad med breddmått enligt Figur 10.39 och Tabell 10.14. Undantag för den breda vägrenen, betecknad V, längs en enfältig ramp som placeras till vänster i körriktningen om det är gynnsamt med hänsyn till sikt och för att därmed minska eventuell siktbreddning eller siktschakt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 276.0, "x1": 326.6, "y1": 301.4, "innehåll": "Figur 10.39 Typsektion för ramper"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 307.7, "x1": 448.8, "y1": 399.1, "innehåll": "Tabell 10.14 Breddmått för ramper Inre vägren Vi (m) Körbana K (m) Yttre vägren V (m) 1 körfält 2 körfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 396.1, "x1": 422.9, "y1": 489.8, "innehåll": "Motorvägsramp b ≥ 0.7 1,0 4,0 7,0 2,0 Motorvägsramp b < 0.7 1,0 4,0 7,0 1,0 Ramp i tunnel 1,0 4,0 7,0 2,0 b= belastningsgrad längs ramp"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 485.8, "x1": 492.0, "y1": 524.4, "innehåll": "V i för ramp ska vara placerad till vänster i körriktningen, med undantag för påfartsramp som ansluter till primärvägen från vänster i körriktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 521.1, "x1": 533.9, "y1": 573.3, "innehåll": "Där bred vägren byter sida på rampen ska utspetsningar mellan olika vägrensbredder göras så att total vägbanebredd, före ev. breddning för liten horisontalradie, förblir konstant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 570.0, "x1": 519.5, "y1": 608.6, "innehåll": "I horisontalkurva med liten radie ska körbanan breddökas i enlighet med vad som anges i avsnitt 9.1.6.3 Breddökning i horisontalkurvor med små radier."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 605.3, "x1": 533.0, "y1": 630.2, "innehåll": "Skevningsdifferens mellan en av- eller påfart och primärvägen ska högst vara 6,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 626.9, "x1": 530.5, "y1": 651.8, "innehåll": "Eventuell beläggningsrygg ska följa primärvägens yttre markeringslinje för vägren.."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 648.9, "x1": 536.2, "y1": 687.1, "innehåll": "Inom området närmast rampförgrening ska eventuell beläggningsrygg vara placerad i förlängningen av rampens vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 684.2, "x1": 489.1, "y1": 709.1, "innehåll": "Vägrensremsas bredd ska vara lika bred som vägmarkeringen plus 0,05 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 430.5, "y1": 114.1, "innehåll": "Referenshastighet och skyltad hastighet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 114.3, "x1": 507.6, "y1": 178.4, "innehåll": "Referenshastighet Vid utformning av trafikplats ska hastighetsprofiler vara upprättade för ramper inklusive dess av- och påfarter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 175.1, "x1": 531.8, "y1": 213.7, "innehåll": "Hastighetsprofiler ska uppfylla krav i form av retardations- och accelerationsförlopp som anges nedan under respektive avsnitt för av-/påfarter med ramper."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 210.4, "x1": 499.5, "y1": 249.0, "innehåll": "Hastighetsprofil för avfart och avfartsramp ska dimensioneras efter beräknad köbildning vid sekundärvägsanslutningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 245.7, "x1": 536.1, "y1": 284.3, "innehåll": "Utöver dessa krav ska även säkerställas att ramputformningen inte ger en ryckig eller ojämn hastighetsprofil."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 281.0, "x1": 337.5, "y1": 389.4, "innehåll": "Underlag för hastighetsprofil ska vara: 1. primärvägens referenshastighet, 2. typ av avfart, 3. typ av påfart, 4. ramptyp 5. sekundärvägsanslutning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 386.1, "x1": 535.4, "y1": 424.7, "innehåll": "Detaljutformning av ramper inklusive av- och påfarter ska vara gjord med hänsyn till den för rampen upprättade hastighetsprofilen tillika referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 421.2, "x1": 414.6, "y1": 459.9, "innehåll": "Mjukt körsätt ska tillämpas  *) *) Undantag ska motivering och Beställarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 456.6, "x1": 530.2, "y1": 508.9, "innehåll": "Sikt och övriga linjeföringskrav ska uppfyllas enligt kapitel 9 Linjeföring, för de hastigheter som bestämts enligt hastighetsprofilen. För att fastställa krav för ojämna hastigheter godtas interpolering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 505.6, "x1": 537.9, "y1": 544.2, "innehåll": "Dimensionerande retardationsförlopp ska vara bestämda enligt Krav (TRV 2022:002) VGU, avsnitt 5.3.2 Retardation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 540.9, "x1": 517.9, "y1": 593.1, "innehåll": "Dimensionerande accelerationsförlopp för personbil (P) ska vara bestämda enligt Krav (TRV 2022:002) VGU, avsnitt 5.3.3 Accelerationsbeteenden i normala trafiksituationer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 593.4, "x1": 526.9, "y1": 657.6, "innehåll": "Hastighetsgräns Om rampen ansluter till en trafiksignalreglerad korsning får inte den högsta tillåtna hastigheten vara högre än 70 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 658.2, "x1": 539.5, "y1": 722.4, "innehåll": "Samspel mellan plan- och profilgeometri för ramper Linjeföringsprinciper som redovisas i avsnitt 9.1 Linjeföring för väg med biltrafik ska gälla även för ramper, om inte annat anges i detta avsnitt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 719.1, "x1": 535.8, "y1": 757.7, "innehåll": "Ramper i en trafikplats ska vara utformade så att trafikanter får en bra visuell ledning om rampernas sträckning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 530.6, "y1": 123.7, "innehåll": "Rampers utformningsstandard ska kunna uppfattas så att mjuk retardation kan göras inför en hastighetsbegränsande utformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 124.0, "x1": 463.1, "y1": 174.8, "innehåll": "Avfarter och avfartsramper på motorväg Avfart ska vara utformad som antingen parallellavfart eller kilavfart."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 171.5, "x1": 539.7, "y1": 210.1, "innehåll": "Parallellavfart ska användas vid ramp som har dåliga siktförhållande utifrån förväntad hastighet och bromsmöjlighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 206.8, "x1": 508.5, "y1": 253.3, "innehåll": "Parallellavfart ska användas där retardation inte ryms längs efterföljande ramp. Parallellavfart ska användas vid VR>110 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 253.6, "x1": 541.1, "y1": 386.5, "innehåll": "Kilavfarter Kilavfart ska vara utformad för: 1. avsväng ur genomgående körfält (sidoförflyttning ≥ 2,5 m) med primärvägens referenshastighet (VR) *) längs inledningssträckan Lin. 2. inbromsning längs retardationssträckan Lr med hård retardation från VR till Vmin (för rampradie Rmin), se Figur 10.40. *) 80 km/h vid VH 100/80/60 och 60 km/h vid VH 80/60"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 405.2, "x1": 367.7, "y1": 430.1, "innehåll": "Kilavfart ska vara utformad enligt Figur 10.40."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 744.0, "x1": 319.3, "y1": 769.4, "innehåll": "Figur 10.40 Kilavfart, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 526.1, "y1": 123.7, "innehåll": "Retardationssträcka får inte vara längre än övergångssträcka, för att retardation ska kunna rymmas efter inledningssträckan på kilavfart."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 512.9, "y1": 159.0, "innehåll": "Måttet Br ska vara tillräckligt stort för att rymma vägutrustning och nödvändiga slänter för avvattning, se Figur 10.40."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 542.4, "y1": 207.9, "innehåll": "Om ramp, efter Rmin, fortsätter till en sekundärvägsanslutning med väjning eller stopplikt ska efterföljande ramplängd som minst medge fortsatt inbromsning med hård retardation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 204.6, "x1": 525.5, "y1": 243.2, "innehåll": "En tillräckligt stor del av rampens Rmin ska vara väl synlig för trafikanter så att de hinner påbörja inbromsning där retardationssträckan börjar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 239.9, "x1": 505.3, "y1": 264.8, "innehåll": "Utrymme ska finnas för avfartsskärm och eventuella övriga trafikanordningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 261.5, "x1": 484.3, "y1": 300.1, "innehåll": "\\\"Kilavfarts \\\"fönster\\\" ska framgå tydligt för trafikanter så att inbromsning i genomgående körfält undviks.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 296.8, "x1": 502.1, "y1": 321.7, "innehåll": "övergångssträcka ska vara så lång att den medger utjämning av breddökning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 318.8, "x1": 486.2, "y1": 343.7, "innehåll": "övergångssträcka ska vara så lång att den medger utjämning av skevning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 343.9, "x1": 541.6, "y1": 537.3, "innehåll": "Parallellavfarter Parallellavfart ska vara utformad för: 1. Avsväng från genomgående körfält med primärvägens referenshastighet (VR) *) längs inledningssträckan (Lin). 2. Inbromsning längs parallellsträckan Lp med retardation enligt Tabell 10.15 från VR *) till Vav vid parallellsträckans slut. 3. Inbromsning längs spärrsträckan Ls med dimensionerande bromsfriktion från referenshastighet VR *) till Vav vid spärrsträckans slut. 4. Inbromsning längs övergångssträckan Lö med dimensionerande bromsfriktion från Vav+20 till Vmin, se Figur 10.41. *) 80 km/h vid VH 100/80/60 och 60 km/h vid VH 80/60"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 532.0, "x1": 421.8, "y1": 573.7, "innehåll": "Tabell 10.15 Retardationsförlopp för parallellavfart Standard Högsta möjliga *)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 570.3, "x1": 421.0, "y1": 648.4, "innehåll": "Retardationsförlopp Mjuk retardation Medelretardation *) Endast efter motivering och Beställarens godkännande Vav ska väljas enligt Tabell 10.16. Tabell 10.16 Val av Vav"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 751.5, "x1": 362.9, "y1": 772.4, "innehåll": "*) Endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 156.3, "y0": 642.7, "x1": 457.8, "y1": 759.7, "innehåll": "VR (km/h) Vav (km/h) riktvärde Vav (km/h) gränsvärde *) 120 70 70 110 70 50 100 70 50 80 50 30 60 50 30"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 534.7, "y1": 137.4, "innehåll": "Tabell 10.16 avser klöverbladsramper. Vid andra typer av ramper kan högre Vav väljas. Vav ska då bestämmas med hänsyn till rampens linjeföring så att kraven ovan uppfylls."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 517.1, "y1": 172.7, "innehåll": "Parallellavfart ska vara utformad enligt Figur 10.41 med mått minst enligt Tabell 10.17."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 428.0, "x1": 346.5, "y1": 453.3, "innehåll": "Figur 10.41 Parallellavfart, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 463.2, "x1": 445.5, "y1": 536.2, "innehåll": "Tabell 10.17 Längder för parallellavfart, minimivärden. VR Vav Lin Lp (mjuk retardation) Ls Lö vid Vmin 35 Lö vid Vmin 30"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 156.6, "y0": 482.5, "x1": 537.6, "y1": 661.5, "innehåll": "Lp (medelretardation) 120 70 190 340 120 75 80 240 110 70 170 255 90 75 80 175 60 170 290 100 55 60 200 50 170 315 110 35 40 225 100 70 160 175 60 75 80 120 60 160 210 75 55 60 150 50 160 235 85 35 40 170 80/"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 156.6, "y0": 640.6, "x1": 472.0, "y1": 710.8, "innehåll": "VH 100/80/60 50 130 110 40 35 40 80 40 130 130 50 25 25 100 30 130 145 55 15 15 110 60/"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 156.6, "y0": 689.9, "x1": 467.7, "y1": 742.5, "innehåll": "VH 80/60 50 100 60 25 35 40 50 40 100 85 35 25 25 65 30 100 100 40 15 15 75"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 512.9, "y1": 123.7, "innehåll": "Måttet Br ska vara tillräckligt stort för att rymma vägutrustning och nödvändiga slänter för avvattning, se Figur 10.41."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 493.0, "y1": 166.9, "innehåll": "Parallellavfarts utformning ska vara dimensionerad för följande situationer: *) 80 km/h vid VH 100/80/60 och 60 km/h vid VH 80/60"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 163.6, "x1": 519.5, "y1": 215.9, "innehåll": "Om ramp, efter Rmin, fortsätter till en sekundärvägsanslutning med väjning eller stopplikt ska efterföljande ramplängd som minst medge fortsatt inbromsning med medelretardation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 212.6, "x1": 487.7, "y1": 237.5, "innehåll": "Inledningssträcka, avfartssträcka och spärrsträcka ska ha mjuk linjeföring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 234.5, "x1": 473.4, "y1": 272.7, "innehåll": "Längder för inledningssträcka, avfartssträcka och spärrsträcka ska vara proportionerliga mot varandra."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 269.8, "x1": 498.3, "y1": 308.0, "innehåll": "\\\"Parallellavfarts \\\"fönster\\\" ska framgå tydligt för trafikanter så att bromsning i genomgående körfält undviks.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 305.1, "x1": 539.1, "y1": 343.3, "innehåll": "Retardationsförlopp för parallellavfart ska som minst uppfylla Riktvärde enligt Tabell 10.18."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 338.3, "x1": 404.6, "y1": 400.9, "innehåll": "Tabell 10.18 Retardationsförlopp för parallellavfart Riktvärde Högsta retardation"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 357.1, "x1": 416.0, "y1": 432.9, "innehåll": "Gränsvärde  *) Högsta retardation Retardationsförlopp Mjuk retardation Medelretardation *) Endast efter motivering och Beställarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 450.5, "x1": 476.8, "y1": 489.1, "innehåll": "Om kontrakurvor måste användas ska dessa vara sammankopplade med övergångskurvor enligt kraven i avsnitt 9.1.6.2.3 övergångskurva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 485.8, "x1": 528.0, "y1": 524.4, "innehåll": "Utspetsning mellan primärvägens och avfartens (= rampens) vägrensbredd ska vara gjord längs inledningssträckan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 521.1, "x1": 502.1, "y1": 546.0, "innehåll": "övergångssträcka ska vara så lång att den medger utjämning av breddökning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 542.7, "x1": 486.2, "y1": 567.6, "innehåll": "övergångssträcka ska vara så lång att den medger utjämning av skevning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 567.9, "x1": 389.4, "y1": 638.7, "innehåll": "Avfartsramper Vmin på avfartsramp ska väljas enligt Tabell 10.19. Tabell 10.19 Vmin och Rmin för avfartsramp"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 248.4, "y0": 632.6, "x1": 359.7, "y1": 686.4, "innehåll": "Lägsta Vmin (km/h) och Rmin (m) vid normala anläggnings-kostnader och normala intrång."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 156.6, "y0": 632.6, "x1": 486.8, "y1": 706.1, "innehåll": "Lägsta Vmin (km/h)*) och Rmin (m)*) vid höga anläggningskostnader och/eller stora intrång. Landsbygd ≥ 35 km/h  R= 50,0 m ≥ 30 km/h  R= 35,0 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 156.6, "y0": 712.2, "x1": 474.0, "y1": 734.9, "innehåll": "Tätort ≥ 30 km/h  R=35,0 m ≥ 25 km/h  R= 25,0 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 740.7, "x1": 362.9, "y1": 761.6, "innehåll": "*) Endast efter motivering och Beställarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 428.5, "y1": 114.1, "innehåll": "Påfartsramper och påfarter på motorväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 114.3, "x1": 530.5, "y1": 192.1, "innehåll": "Påfartsramper Påfartsramp som utgår från en sekundärvägskorsning och där ramp och påfart är väl synliga från korsningen får inte ha någon Vmin-punkt som begränsar normalt accelerationsförlopp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 188.8, "x1": 382.5, "y1": 233.7, "innehåll": "Vmin på påfartsramp ska vara enligt Tabell 10.20. Tabell 10.20 Vmin och Rmin för påfartsramp"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 247.4, "y0": 227.6, "x1": 358.6, "y1": 281.4, "innehåll": "Lägsta Vmin (km/h) och Rmin (m) vid normala anläggnings-kostnader och normala intrång."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 361.8, "y0": 227.6, "x1": 479.6, "y1": 281.4, "innehåll": "Lägsta Vmin (km/h)*) och Rmin (m) vid höga anläggningskostnader och/eller stora intrång."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 156.6, "y0": 275.8, "x1": 476.9, "y1": 330.3, "innehåll": "Landsbygd ≥ 35 km/h  R= 50,0 m ≥ 30 km/h  R= 35,0 m ≥ 25**) km/h  R= 30,0 m Tätort ≥ 30 km/h  R= 35,0 m ≥ 25 km/h  R= 30,0 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 324.9, "x1": 538.3, "y1": 369.5, "innehåll": "*) Endast efter motivering och Beställarens godkännande. **) Avser endast i undantagsfall vid speciellt besvärliga förhållanden i omgivningen, endast efter motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 369.1, "x1": 515.2, "y1": 433.7, "innehåll": "Påfarter Påfart vid normal standard ska vara utförd med minst de längder som redovisas i Tabell 10.21."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 428.3, "x1": 530.5, "y1": 571.1, "innehåll": "Tabell 10.21 Minimilängder för påfart VR Observationssträcka, L o (m) Anpassningssträcka, L a (m) Utjämningssträcka, L u (m) 120 100 170 100 110 100 155 95 100 100 140 85 80/ VH 100/80/60 100 115 70 60/"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 598.5, "x1": 536.9, "y1": 637.4, "innehåll": "Anpassningssträckans längd ska vara beräknad för trafikflöden vars dimensionerande situation beslutas av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 634.1, "x1": 526.9, "y1": 694.3, "innehåll": "Utformning och längd på ramp och observationssträcka ska medge att en personbil kan uppnå hastigheten Vut=VR-20 *) vid observationssträckans slut, se Figur 10.42. *) VR är 80 km/h vid VH 100/80/60 och 60 km/h vid VH 80/60"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 355.6, "x1": 539.7, "y1": 414.6, "innehåll": "Figur 10.42 Påfart, principfigur Observationssträcka ska vara utformad så att anslutande trafik leds in på påfarten utan att påverka genomgående trafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 411.6, "x1": 542.0, "y1": 436.5, "innehåll": "Observationssträcka ska vara tillräckligt lång för att medge utjämning av breddökning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 433.2, "x1": 526.5, "y1": 458.1, "innehåll": "Observationssträcka ska vara tillräckligt lång för att medge utjämning av skevning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 454.8, "x1": 512.9, "y1": 493.4, "innehåll": "Måttet Br ska vara tillräckligt stort för att rymma vägutrustning och nödvändiga slänter för avvattning, se Figur 10.42."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 490.1, "x1": 539.0, "y1": 528.7, "innehåll": "Längs observationssträcka ska anslutande trafik kunna överblicka primärvägens trafik i närmaste genomgående körfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 525.4, "x1": 533.8, "y1": 564.0, "innehåll": "Om rampradie är mindre än värden för R2 ska ytterligare en klotoid, med längd ≥ 40 m, vara placerad mellan rampradien och R2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 517.2, "y1": 607.2, "innehåll": "Anpassningssträcka och utspetsningssträcka ska medge ett bekvämt körfältsbyte. Utspetsningssträcka ska vara utformad mjukt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 625.8, "x1": 524.7, "y1": 672.3, "innehåll": "Minsta radie ska vara ≥ 500 m. Vid primärvägsradie < ca 1200 m ska utspetsning vara utformad utan kontrakurva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 669.0, "x1": 532.9, "y1": 707.6, "innehåll": "Utspetsning mellan primärvägs och påfarts (= rampens) vägrensbredd ska vara gjord längs utspetsningssträckan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 84.4, "x1": 522.7, "y1": 152.9, "innehåll": "Rampsystem: Anslutningar, avgreningar och körfältsbalans Vid ihopvävning av ramper får inte antalet körfält minskas med mer än ett körfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 149.6, "x1": 519.9, "y1": 188.1, "innehåll": "Ihopvävning av ramper där antalet körfält minskar ska vara utförd enligt något av utformningsalternativen i Figur 10.43."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 184.8, "x1": 534.3, "y1": 223.4, "innehåll": "Vid alternativet med sammanvävning som reglering ska hastighetsgräns vara lika för båda anslutande ramper."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 492.0, "x1": 391.9, "y1": 517.4, "innehåll": "Figur 10.43 Ihopvävning av ramper, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 534.4, "x1": 532.3, "y1": 586.3, "innehåll": "Avstånd mellan anslutningar och avgreningar vid låg trafikbelastning ska vara minst de som visas i Figur 10.44, för VR60–80, VH 100/80/60 och VH 80/60 visas värden inom parentes."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 278.6, "x1": 442.4, "y1": 324.2, "innehåll": "Figur 10.44 Avstånd mellan rampförgreningar, principfigur Vid hög trafikbelastning ska växlingssträckorna beräknas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 324.5, "x1": 530.2, "y1": 388.7, "innehåll": "Lokalisering vid tunnel För tunnlar ska krav i {TSFS 2019:93 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar m.m.} följas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 389.3, "x1": 510.6, "y1": 453.5, "innehåll": "Sekundärvägskorsningar Avstånd mellan rampanslutning och sekundärvägskorsning ska minst uppgå till längder som anges i Figur 10.45."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 716.7, "x1": 428.4, "y1": 755.0, "innehåll": "Figur 10.45 Minsta avstånd mellan rampanslutning och sekundärvägskorsning, principfigur"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 536.3, "y1": 110.0, "innehåll": "Vid hög trafikbelastning ska växlingssträckornas längd bestämmas utifrån beräkning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 106.7, "x1": 490.5, "y1": 166.9, "innehåll": "Sekundärvägskorsning ska vara utformad enligt avsnitt 10.1 Gemensamma förutsättningar , 10.2 Korsningar utan särskilda åtgärder för GCM och 10.3.1 Gatukorsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 163.6, "x1": 511.4, "y1": 202.2, "innehåll": "Korsningskurva ska vara utformad så att risken för högersvängande fordon från sekundärväg in på avfartsramp, d.v.s. körning i fel riktning, minimeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 202.5, "x1": 542.5, "y1": 267.0, "innehåll": "Sidoområden Sidoområden för ramp och sidoremsor mellan ramp och primärväg ska vara utformade enligt principer som framgår i Figur 10.46."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 701.6, "x1": 542.9, "y1": 774.2, "innehåll": "Figur 10.46 Sidoområde mellan primärväg och ramp Vid klöverbladsramper (och då särskilt avfartsramper) ska utformning av sidoområden i ytterkurvor vara särskilt utformade med hänsyn till avkörningsrisk för bilar och motorcyklar, se Figur 10.46 och sidoområdeskrav i avsnitt 7.3 Skyddsanordningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 429.6, "y1": 131.6, "innehåll": "Ramper med motriktad trafik ska vara separerade med räcke. Stolpar får inte vara placerade i ytterkurva på ramp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 128.3, "x1": 510.7, "y1": 188.5, "innehåll": "Alla ytor i trafikplats förutom vägbanor och GCM-banor ska gestaltats så att de tillsammans utgör en del av helheten. Trafikplats ska vara integrerad i omgivningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 185.6, "x1": 520.1, "y1": 259.1, "innehåll": "Det får inte finnas obearbetade mellanytor. I landsbygdsmiljö ska friliggande ramper och rampernas yttersida vara utformade enligt sidoområden för motorväg, se avsnitt 7.1.1.3 Sidoområden och 7.1.6 Kompletterande krav för vägar på landsbygd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 256.1, "x1": 486.3, "y1": 294.3, "innehåll": "Säkerhetszonens utsträckning ska minst uppfylla kraven för primärvägens referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 316.1, "x1": 530.1, "y1": 435.2, "innehåll": "Plankorsningar Förutsättning Avsnittet berör plankorsningar med järnväg och spårväg på särskild banvall. För korsningar i plan för med spårväg som inte är på särskild banvall, se avsnitt 10.6 Korsningar med spårväg. Vägteknisk utformning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 457.0, "x1": 522.2, "y1": 521.1, "innehåll": "Vägens typsektion Vid plankorsning på väg med dubbelriktad trafik ska vägbanebredden 30,0 m före spårområdet vara större eller lika med 6,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 518.2, "x1": 520.3, "y1": 556.8, "innehåll": "Vid plankorsning enbart för gång-, cykel- och mopedväg ska vägbanebredden 5,0 meter före spårområdet vara större eller lika med 1,8 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 553.5, "x1": 539.5, "y1": 592.1, "innehåll": "Vägbanebredd inom spårområdet ska, innanför kryssmärke eller vägsignal, vara minst 0,5 m större på vardera sida enligt Figur 10.47."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 150.9, "y0": 377.6, "x1": 381.0, "y1": 402.9, "innehåll": "Figur 10.47 Vägbanebredd inom spårområde"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 150.9, "y0": 419.5, "x1": 536.8, "y1": 483.7, "innehåll": "Vägens linjeföring Vid plankorsning ska vägens plangeometri vara utformad som en raklinje minst 15 m ut åt varje håll från spårmitt för det närmsta spåret, se Figur 10.48."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 150.9, "y0": 632.8, "x1": 509.6, "y1": 678.5, "innehåll": "Figur 10.48 Plangeometri Korsningsvinkel mellan spår och väg ska ligga inom intervallet 85 till 115 gon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 150.9, "y0": 700.3, "x1": 503.5, "y1": 751.2, "innehåll": "Avstånd mellan plankorsning och vägkorsning Avstånd mellan vägkorsning och plankorsning ska rymma förväntad kölängd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 542.9, "y1": 170.5, "innehåll": "Om inte plankorsning integreras i vägkorsning med signalanläggning: 1. ska avstånd mellan en vägkorsning och plankorsningens kryssmärken vara minst 30 m, 2. får inte övergångsställe eller cykelpassage/-överfart anläggas närmare än 30 m från kryssmärke, se Figur 10.49."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 429.8, "x1": 405.4, "y1": 455.1, "innehåll": "Figur 10.49 Avstånd mellan väg- och plankorsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 467.8, "x1": 530.1, "y1": 506.4, "innehåll": "Korsning eller anslutning får inte finnas mellan kryssmärke och spår, med undantag för serviceväg för drift av spåranläggningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 506.7, "x1": 472.9, "y1": 704.4, "innehåll": "Fritt utrymme Gång- och cykelfållor Generella krav Gångyta ska vara utformad så att de inte medför uppenbar snubbelrisk. Gångyta ska vara: 1. minst 0,90 m bred 2. jämn 3. fast 4. halkfri."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 701.1, "x1": 533.0, "y1": 739.7, "innehåll": "Fålla ska vara utformad så att den kan passeras av rullstolsburna personer utan att de riskerar att fastna eller tappa balansen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 736.4, "x1": 522.3, "y1": 774.9, "innehåll": "Gång- och cykelfålla ska vara utformad så att cyklister inte riskerar att fastna eller tappa balansen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 512.4, "y1": 137.4, "innehåll": "Vid gång- och cykelfålla får inte finnas fasta föremål (utöver nödvändig teknisk och/eller säkerhetshöjande utrustning) som kan förvärra konsekvenserna vid en olycka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 508.3, "y1": 172.7, "innehåll": "Fasta föremål, som måste finnas i plankorsningars omedelbara närhet, ska vara placerade så att de inte skymmer sikten från gång- och cykelfålla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 169.4, "x1": 543.5, "y1": 207.9, "innehåll": "Tydlig ledning för personer med synnedsättning enligt avsnitt 8.6.5 Ledstråk, naturliga eller konstgjorda ska finnas till och från gång- och cykelfålla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 229.8, "x1": 489.1, "y1": 294.3, "innehåll": "Plan Typ av gång- och cykelfålla ska väljas utifrån utformning av spårområdets omgivningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 291.0, "x1": 531.6, "y1": 329.6, "innehåll": "Fålla ska vara utformad så att trafikanter leds att titta i de riktningar som spårgående trafik kan komma från."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 326.3, "x1": 518.3, "y1": 364.9, "innehåll": "Gång- och cykelfålla ska vara 1,8 - 2,0 meter bred samt ha vändzoner med jämna mellanrum."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 361.6, "x1": 530.1, "y1": 386.5, "innehåll": "Vändzon ska vara utformad så att den inrymmer en cirkel med diameter >2,0 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 408.4, "x1": 530.2, "y1": 522.6, "innehåll": "Längdprofil Gång- eller cykelfållas längdprofil genom en plankorsning och mellan stopplinjerna ska vara 1. rätlinjig, 2. utan håligheter och krön, 3. fri från hinder."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 519.6, "x1": 534.6, "y1": 579.8, "innehåll": "Gångyta inom fållan ska vara utformad utan stegvisa nivåskillnader. Springor och håligheter får inte vara bredare än 0,01 m. Undantaget är flänsränna för spårgående fordonshjul."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 576.5, "x1": 504.2, "y1": 636.7, "innehåll": "Längdprofil ska vara utformad så att regnvatten och smältvatten leds bort från korsningsområdet. Det får inte finnas ojämnheter i längdprofilen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 658.6, "x1": 464.9, "y1": 709.4, "innehåll": "Varningsyta Viktiga målpunkter i gång- och cykelfålla ska vara lätta att upptäcka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 706.1, "x1": 528.6, "y1": 752.6, "innehåll": "Gång- och cykelfålla ska börja och sluta med varningsytor. Varningsytor ska utformas enligt avsnitt 8.6.5 Ledstråk, naturliga eller konstgjorda."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 749.3, "x1": 528.0, "y1": 774.2, "innehåll": "Varningsyta ska täcka gång- eller cykelfållas hela bredd och vara minst 1,0 m djup."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 399.8, "y1": 110.0, "innehåll": "I anslutning till spårområde ska stopplinje vara utförd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 538.3, "y1": 192.1, "innehåll": "Räcken, stängsel och grind Räckenas höjd över marken ska vara minst 0,9 meter. Räcke ska ha minst 0,04 meter hög kant i marknivå eller en markföljare på en höjd av maximalt 0,3 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 530.4, "y1": 228.5, "innehåll": "Gång- och cykelfålla ska vara kompletterad med stängsel av lämplig längd och höjd för att hindra obehörigt spårtillträde vid sidan av gångfållan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 225.2, "x1": 517.6, "y1": 250.1, "innehåll": "Räcke och stängsel vid spåret ska ha god elektrisk kontakt mellan samtliga delar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 250.3, "x1": 512.3, "y1": 301.2, "innehåll": "Belysning och kontraster För belysning av gång- och cykelfålla se avsnitt 14.1.3.5 Gång- och cykelfållor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 297.9, "x1": 530.8, "y1": 336.5, "innehåll": "Ledyta samt varningsyta ska ha en ljushetskontrast som uppgår till minst 0,40 enligt NCS {Natural Color system} mot omgivande yta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 333.2, "x1": 522.4, "y1": 371.7, "innehåll": "Ljushetskontrast mellan ledyta och omgivande yta får inte underskrida gränsvärde över tiden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 368.4, "x1": 495.9, "y1": 407.0, "innehåll": "Ljushetskontrast mellan varningsyta och omgivande yta får inte underskrida gränsvärde över tiden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 407.3, "x1": 530.1, "y1": 530.5, "innehåll": "Signalering mot vägen Kryssmärken Skyltar Helbommar avsedda för trafik med motordrivna fordon ska vara försedda med skylt där varningstext uppmanar instängda vägtrafikanter att köra genom bommen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 527.2, "x1": 407.6, "y1": 585.2, "innehåll": "Varningsskylt vid helbomsanläggning ska vara placerad 1. på den sida av bommen som är närmast spåret, 2. mitt över den högra delen av körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 585.9, "x1": 526.9, "y1": 650.0, "innehåll": "Oeftergivliga föremål och skyddsjordning Staket, stängsel, vägräcke, stolpar, vajerräcken m.m. ska avseende sin konstruktion alltid utformas som att banan är elektrifierad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 646.7, "x1": 526.5, "y1": 699.0, "innehåll": "\\\"Jordning av ledande föremål så som staket, stängsel, vägräcke, stolpar, vajerräcken m.m. intill elektrifierad järnväg ska utföras enligt {TDOK 2014:0416 \\\" BVS 510 - Jordning och skärmning i Trafikverkets järnvägsanläggningar\\\"}.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 695.7, "x1": 542.2, "y1": 747.9, "innehåll": "Vägräcken, staket eller stängsel vars funktion inte är till för skydd mot oeftergivliga föremål inom spårområdet, ska med hela sin konstruktion avslutas minst 2,0 m utanför kontaktledningsområdet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 109.8, "x1": 540.0, "y1": 202.6, "innehåll": "Korsningar med spårväg Förutsättning Avsnittet avser vägkorsningar med spårväg i blandtrafik, i kollektivtrafikkörfält eller i reserverat utrymme. Korsningar mellan  spårväg på särskild banvall och väg utformas som plankorsning enligt avsnitt 10.5 Plankorsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 202.8, "x1": 466.0, "y1": 288.9, "innehåll": "Allmänt Minsta horisontalradie i spårmitt ska vara 40 meter *) . *) Undantag för radier ned till 25 meter får göras efter motivering och Spårinnehavarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 289.2, "x1": 457.4, "y1": 339.7, "innehåll": "Mindre korsningar Mindre korsningar ska endast förekomma på en- eller tvåfältsgator."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 340.3, "x1": 340.8, "y1": 390.8, "innehåll": "Sikt i korsning Se krav i avsnitt 10.1.1.9 Sikt i korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 391.1, "x1": 348.9, "y1": 441.9, "innehåll": "Korsningsvinkel Se krav i avsnitt 10.1.1.1 Korsningsvinkel."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 442.2, "x1": 528.4, "y1": 533.7, "innehåll": "Lutning Se krav i avsnitt 10.1.1.2 Lutning (för biltrafik), 9.1.6.6.2 Tvärfall och skevning för eller i reserverat utrymme tillsammans med buss och avsnitt 9.1.6.7.1 Skevningsutjämning för vägar med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 534.4, "x1": 394.8, "y1": 584.9, "innehåll": "Körfälts- och kanalbredder Se krav i avsnitt 10.1.1.4 Körfälts- och kanalbredder."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 585.1, "x1": 350.0, "y1": 636.0, "innehåll": "Korsningskurvor Se krav i avsnitt 10.1.1.6 Korsningskurvor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 636.3, "x1": 371.1, "y1": 687.1, "innehåll": "Trafiköar och refuger Se krav i avsnitt 10.1.1.7 Trafiköar och refuger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 687.4, "x1": 530.9, "y1": 737.9, "innehåll": "Vänstersvängskörfält Ska inte utföras mellan spår, i övrigt se krav i avsnitt 10.2.1.4 Vänstersvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 541.3, "y1": 135.6, "innehåll": "Vänsterpåsvängskörfält Ska inte utföras mellan spår, i övrigt se krav i avsnitt 10.2.1.6 Vänsterpåsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 135.9, "x1": 363.1, "y1": 186.3, "innehåll": "Högersvängskörfält Se krav i avsnitt 10.2.1.7 Högersvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 186.6, "x1": 335.0, "y1": 237.5, "innehåll": "Sidoområden i korsningar Se krav i avsnitt 10.2.2.8 Sidoområden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 237.7, "x1": 504.6, "y1": 288.6, "innehåll": "Cirkulationsplatser Se krav i avsnitt 10.2.2 Cirkulationsplats (typ D) och 10.3.2 Cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 285.3, "x1": 488.7, "y1": 310.2, "innehåll": "Spårvägstrafik i cirkulationsplatser ska vara signalreglerad mot spårvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 310.5, "x1": 425.4, "y1": 361.3, "innehåll": "Trafiksignalreglerade korsningar Se krav i avsnitt 10.3.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 361.6, "x1": 537.0, "y1": 439.4, "innehåll": "Planskilda korsningar Se krav i avsnitt 10.2.4 Planskild korsning (F) ej trafikplats, för korsning utan gående och cykeltrafik och 10.3.4 Planskild korsning (F), ej trafikplats, för korsningar med gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 439.7, "x1": 452.2, "y1": 490.5, "innehåll": "Gång- och/eller cykelkorsningar Se krav i avsnitt 10.3 Korsningar med särskilda åtgärder för GCM"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 487.2, "x1": 488.5, "y1": 512.1, "innehåll": "Korsning ska vara tydligt markerad så det framgår var spårområdet börjar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 508.8, "x1": 509.5, "y1": 533.7, "innehåll": "I anslutning till korsning ska ett vilplan finnas på vardera sida om spårområdet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 530.4, "x1": 499.0, "y1": 569.0, "innehåll": "övergångställe och cykelöverfart får inte anordnas i spårområdet. Gång- och cykelpassager ska inte markeras med vägmarkering i spårområdet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 565.7, "x1": 531.1, "y1": 639.6, "innehåll": "Springor och håligheter får inte vara bredare än 0,01 m för att inte cykelhjul, rullstolshjul, kryckor, klackar etc. ska fastna. Undantaget är flänsränna för järnvägs- och spårvagnshjul. Spårväxlar får inte vara placerade i gång-/cykelkorsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 640.2, "x1": 466.7, "y1": 723.8, "innehåll": "Signalreglerade korsningar Gång-/cykelkorsning i signalreglerad korsning med spårväg ska vara: 1. Signalreglerad 2. Försedd med ljudsignal"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 534.9, "y1": 148.9, "innehåll": "Korsningar utan signalreglering Varningsanläggning ska normalt vara utförd som ljud- och ljussignal (anläggning för påkallande av särskild uppmärksamhet)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 150.9, "y0": 146.0, "x1": 445.1, "y1": 206.1, "innehåll": "Se avsnitt 10.2.2 Cirkulationsplats (typ D). Se avsnitt 10.2.4 Planskild korsning (F), ej trafikplats och 10.2.5 Sekundärvägskorsning med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 537.1, "y1": 181.3, "innehåll": "Hållplatser Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader ska tillämpas inom detaljplanelagt område samt på rastplatser och utpekade kollektivtrafikhållplatser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 178.0, "x1": 536.8, "y1": 216.6, "innehåll": "Samråd med regional kollektivtrafikmyndighet ska genomföras angående hållplatsers placering och utformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 216.4, "x1": 428.2, "y1": 281.8, "innehåll": "Busshållplatser Förutsättning För val av kollektivtrafikstandard se 5.18 Kollektivtrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 282.0, "x1": 433.7, "y1": 357.3, "innehåll": "Hållplatstyper i tätort Dubbel stopphållplats (timglashållplats) Dubbel stopphållplats ska endast anläggas vid VR ≤ 40 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 356.5, "x1": 433.7, "y1": 402.7, "innehåll": "Enkel stopphållplats Dubbel stopphållplats ska endast anläggas vid VR ≤ 40 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 401.9, "x1": 399.5, "y1": 476.2, "innehåll": "Klackhållplats Klackhållplats ska endast anläggas vid VR < 60 km/h. Glugghållplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 505.9, "x1": 271.7, "y1": 564.4, "innehåll": "Fickhållplats Avskild hållplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 564.6, "x1": 482.2, "y1": 648.6, "innehåll": "Placering av hållplats i tätort Vid övergångsställe ska hållplats vara placerad, sett i aktuell körriktning: 1. minst 15,0 m före övergångsställe, 2. minst 5,0 m efter övergångsställe."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 648.9, "x1": 506.7, "y1": 713.0, "innehåll": "Hållplatstyper på landsbygd Hållplats på landsbygd ska vara utförd som körbanehållplats, vägrenshållplats, fickhållplats eller avskild hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 710.1, "x1": 530.8, "y1": 748.3, "innehåll": "För samhällen på landsbygd där vägmiljön är anpassad till VR< 60 km/h gäller krav för hållplatser i tätort."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 505.7, "y1": 123.7, "innehåll": "På motorväg och mötesfri motortrafikled ska hållplats vara utförd som avskild hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 540.8, "y1": 159.0, "innehåll": "På motorväg och mötesfri motortrafikled ska planskildhet för gående och cyklande till och från hållplats vara anlagd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 539.5, "y1": 180.6, "innehåll": "På mötesfri landsväg ska hållplats vara utförd som fickhållplats eller avskild hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 180.9, "x1": 530.6, "y1": 267.0, "innehåll": "Körbanehållplats Körbanehållplats får inte finnas där VR ≥ 70 km/h *) . *) Efter motivering och Beställarens godkännande får körebanehållplats tillämpas på vägar med VR 80 km/h vid låga trafikflöden och och få antal stannande bussar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 267.3, "x1": 441.6, "y1": 318.1, "innehåll": "Vägrenshållplats Vägrenshållplats får inte anläggas på vägar med vägren <2,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 318.4, "x1": 304.8, "y1": 368.9, "innehåll": "Fickhållplats Se avsnitt 11.1.1.6 Fickhållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 369.5, "x1": 322.8, "y1": 420.0, "innehåll": "Avskild hållplats Se avsnitt 11.1.1.7 Avskild hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 420.3, "x1": 529.1, "y1": 484.8, "innehåll": "Placering av hållplats på landsbygd Hållplats i körriktning ska vara väl synlig senast på avståndet för stoppsikt för buss, mätt från ögonhöjd 1,5 m och 2,0 m in från körytekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 485.1, "x1": 391.2, "y1": 573.1, "innehåll": "På sträcka längs tvåfältvägar Vid utfarter och mindre korsningar Vid korsning längs tvåfältvägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 569.7, "x1": 530.4, "y1": 608.3, "innehåll": "Hållplats ska vara placerad före eller efter korsning enligt avståndsanvisning i Figur 11.1 till Figur 11.15."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 268.8, "x1": 537.5, "y1": 307.1, "innehåll": "Figur 11.1 Fickhållplats på primärväg efter korsningstyp A, B och C, med eller utan högeravsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 484.8, "x1": 486.9, "y1": 510.2, "innehåll": "Figur 11.2 Fickhållplats på primärväg före korsningstyp A, B och C."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 647.9, "x1": 543.1, "y1": 673.3, "innehåll": "Figur 11.3 Fickhållplats på primärväg före korsning med högeravsvängskörfält ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 250.5, "x1": 507.3, "y1": 301.4, "innehåll": "Figur 11.4 Fickhållplats på primärväg på den korsningsfria sidan före trevägskäl med korsningstyp A och B samt i korsningstyp C där bussen fortsätter längs primärvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 461.8, "x1": 525.3, "y1": 512.7, "innehåll": "Figur 11.5 Fickhållplats på primärväg på den korsningsfria sidan före trevägskäl med korsningstyp C. Placeringen gäller även vänstersvängande buss ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 685.7, "x1": 442.0, "y1": 711.1, "innehåll": "Figur 11.6 Fickhållplats på primärväg före korsningstyp D."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 235.0, "x1": 494.4, "y1": 260.3, "innehåll": "Figur 11.7 Körbanehållplats på primärväg före korsningstyp A och B."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 420.8, "x1": 483.9, "y1": 459.1, "innehåll": "Figur 11.8 Vägrenshållplats på primärväg före korsningstyp B med högeravsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 633.5, "x1": 480.1, "y1": 658.9, "innehåll": "Figur 11.9 Körbanehållplats på sekundärväg efter korsningstyp A."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 270.6, "x1": 464.9, "y1": 296.0, "innehåll": "Figur 11.10 Fickhållplats på sekundärväg efter korsningstyp A."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 490.6, "x1": 496.6, "y1": 515.9, "innehåll": "Figur 11.11 Fickhållplats på sekundärväg efter korsningstyp B och C."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 710.9, "x1": 497.0, "y1": 736.3, "innehåll": "Figur 11.12 Fickhållplats på sekundärväg efter högeravsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 240, "x0": 150.9, "y0": 254.4, "x1": 515.0, "y1": 279.8, "innehåll": "Figur 11.13 Körbanehållplats på sekundärväg före korsningstyp B och C."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 240, "x0": 150.9, "y0": 460.4, "x1": 461.7, "y1": 485.7, "innehåll": "Figur 11.14 Fickhållplats på sekundärväg före korsningstyp A."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 240, "x0": 150.9, "y0": 681.8, "x1": 493.8, "y1": 707.1, "innehåll": "Figur 11.15 Fickhållplats på sekundärväg före korsningstyp B och C."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 150.9, "y0": 107.8, "x1": 534.0, "y1": 173.4, "innehåll": "Där bussficka är placerad intill korsningskurva ska övergången mellan bussficka och körbanekant göras enligt principutformning i Figur 11.16 Principutformning av bussfickas anslutning till korsningskurva. Används även spegelvänt, d.v.s. vid busshållplats efter korsningskurva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 150.9, "y0": 302.3, "x1": 520.7, "y1": 340.6, "innehåll": "Figur 11.16 Principutformning av bussfickas anslutning till korsningskurva. Används även spegelvänt, d.v.s. vid busshållplats efter korsningskurva."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 65.9, "y0": 336.0, "x1": 435.8, "y1": 390.6, "innehåll": "Hållplats ska vara ansluten till gångbana/gångyta. 11.1.4.4 Placering av fickhållplats på mötesfri väg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 150.9, "y0": 387.0, "x1": 476.4, "y1": 433.7, "innehåll": "Fickhållplats ska vara placerad efter korsning *) . *) Undantag kan medges efter motivering och Beställaren godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 150.9, "y0": 430.4, "x1": 533.0, "y1": 468.9, "innehåll": "Fickhållplats ska vara placerad så att det finns möjlighet för gående att korsa vägen i två etapper via spärrområde, se Figur 11.17 Fickhållplats på mötesfri väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 65.9, "y0": 591.4, "x1": 536.6, "y1": 679.6, "innehåll": "Figur 11.17 Fickhållplats på mötesfri väg. 11.1.4.5 Placering av fickhållplats vid planskild trafikplats och på ramper"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 150.9, "y0": 676.2, "x1": 528.6, "y1": 750.1, "innehåll": "Hållplats vid planskild trafikplats eller på ramper ska utföras som fickhållplats eller avskild hållplats enligt Figur 11.18. *) Undantag för ramp som är förklarad som motorväg då hållplats ska vara av typen avskild."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 234.3, "x1": 537.3, "y1": 272.2, "innehåll": "Figur 11.18 Minsta avstånd mellan avfart/påfart och alternativa placeringar av avskild hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 268.0, "x1": 526.0, "y1": 306.6, "innehåll": "Hållplats ska vara placerad så att dess in- och utfart inte kan förväxlas med av- och påfart eller rampavgrening."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 306.9, "x1": 412.5, "y1": 365.4, "innehåll": "Placering av hållplats längs motorväg Detaljutformning av hållplatser"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 365.5, "x1": 426.5, "y1": 394.9, "innehåll": "Dubbel stopphållplats (timglashållplats)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 395.1, "x1": 297.2, "y1": 453.6, "innehåll": "Enkel stopphållplats Klackhållplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 453.7, "x1": 274.5, "y1": 512.2, "innehåll": "Glugghållplats Körbanehållplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 512.4, "x1": 494.5, "y1": 649.3, "innehåll": "Vägrenshållplats Fickhållplats Om fickhållplats finns på enfältigt vägavsnitt på mötesfri väg ska det finnas accelerationsfält ut från hållplatsen *) . *) Undantag kan medges efter motivering och Beställaren godkännande. Tvärfall på en fickhållplats får inte överstiga 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 646.4, "x1": 496.9, "y1": 684.6, "innehåll": "Tvärfall på fickhållplats i ytterkurva på vägar med vägbredd >9,0 m ska luta utåt 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 514.9, "y1": 241.1, "innehåll": "Avskild hållplats Utformning av plattformar Allmänt En permanent busshållplats med en eller flera påstigande per dag ska förses med plattform. Undantag medges om den ligger i 1. utfart eller 2. i mindre korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 150.9, "y0": 241.3, "x1": 370.5, "y1": 312.2, "innehåll": "Detaljutformning av plattformar Plattform ska utformas enligt Tabell 11.1. Tabell 11.1 Detaljutformning av plattform"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 314.8, "x1": 538.2, "y1": 375.3, "innehåll": "Plattform typ 1 Plattform typ 2 Plattform typ 3 Plattform typ 4 Plattform utformad med full längd, d.v.s. minst så lång som aktuell buss. X X X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 369.4, "x1": 522.2, "y1": 402.6, "innehåll": "Plattform ska täcka avståndet mellan framdörr och bakre dörr inklusive dörrar. X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 403.3, "x1": 522.2, "y1": 449.1, "innehåll": "Hårdgjord slät yta X X X X Plattformsbredd ≥ 3,5 m X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 468.5, "x1": 538.2, "y1": 501.3, "innehåll": "Fortsättning på Tabell 11.1 Plattform typ 1 Plattform typ 2 Plattform typ 3 Plattform typ 4"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 496.2, "x1": 522.2, "y1": 583.3, "innehåll": "Plattformsbredd ≥ 2,25 m X Plattformsbredd ≥ 1,5 m X X Plattform med ≥ 2,8 m hinderfritt mått från plattformskant vid dörrar, så att en ramp och manövrering av mindre utomhusrullstol kan rymmas"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 545.5, "x1": 522.2, "y1": 637.7, "innehåll": "X X Plattformshöjd ≥ 0,17 m men max 0,02 m högre X X X Plattformshöjd ≥ 0,12 m men max 0,07 m högre X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 632.2, "x1": 522.2, "y1": 665.1, "innehåll": "Kontrasterande kantremsa med vita plattor eller massa, 0,30-0,70 m bred X X X X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 154.8, "y0": 659.2, "x1": 425.4, "y1": 743.9, "innehåll": "Taktilt och visuellt ledstråk vid påstigningspunkt till väderskydd eller sittplats, 0,60-0,70 m brett med ljushetskontrast ≥ 0,40 NCS bestående av varningsyta av kupolplatta med skurna kupoler, sinusformad ledyta 0,60-0,70 m bred och vid behov slät valyta ca 1,0x1,0 m. X X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 88.6, "x1": 343.2, "y1": 193.8, "innehåll": "Taktilt och visuellt ledstråk utmed hela plattformslängden, antingen naturligt eller konstgjort eller en kombination kopplat till anslutningsväg till gångnät, med ledyta 0,60- 0,70 m brett med ljushetskontrast ≥ 0,40 NCS bestående av sinusformad ledyta 0,60- 0,70 m bred, slät valyta ca 1,0x1,0 m och varningsyta av kupolplatta med skuran kupoler)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 130.0, "x1": 425.4, "y1": 258.6, "innehåll": "X X Väderskydd X Ledstråk från väderskydd till längsgående ledstråk om det längsgående ledstråket inte är placerat kant i kant med väderskyddets framsida"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 220.8, "x1": 425.4, "y1": 296.1, "innehåll": "X Ledstråk från bänk till längsgående ledstråk om det längsgående ledstråket inte är placerat i bänkens närhet X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 294.2, "x1": 522.2, "y1": 345.7, "innehåll": "Max 2 % längslutning på anslutningsväg till gångnät alt. ramp enligt {BFS 2011:5}. X X X X Max 2 % lutning på plattformsytan. *) X X X X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 371.2, "x1": 522.2, "y1": 404.4, "innehåll": "Minst 0,50 m bred anslutningsväg på gångbana eller vägren till gångnät. X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 402.2, "x1": 522.2, "y1": 482.9, "innehåll": "Hård och jämn beläggning på gångyta/-bana till gångnät. X X X X Belysning vid hållplatsområdet om el finns på plats eller om avstånd till nätägares anslutningspunkt inte är mer än 199,0 m för ny elservis mätt fågelvägen. X X X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 485.8, "x1": 538.2, "y1": 552.4, "innehåll": "Fortsättning på Tabell 11.1 Plattform typ 1 Plattform typ 2 Plattform typ 3 Plattform typ 4 Bänk med ryggstöd. X X X Bänk med sitthöjd 0,45-0,50 m över mark. X X X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 154.8, "y0": 574.3, "x1": 474.0, "y1": 634.1, "innehåll": "Armstöd som når förbi sittytans framkant. X X X Intill bänken ska det finnas en hårdgjord yta, minst 1,0 m bred, för rullstol, barnvagn eller motsvarande. X X X"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 244, "x0": 150.9, "y0": 627.9, "x1": 468.5, "y1": 684.6, "innehåll": "Belyst tidtabellsinformation som placeras med skyltens underkant 1,0 m över mark. X *) Undantag ska göras med motivering och Beställarens godkännande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 379.0, "y1": 135.6, "innehåll": "11.1.6.2.1 Plattform för busshållplats, typ 1 Plattform ska vara utformad enligt Figur 11.19."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 65.9, "y0": 253.0, "x1": 379.0, "y1": 345.5, "innehåll": "Figur 11.19 Utformning av plattform typ 1. 11.1.6.2.2 Plattform för busshållplats, typ 2 Plattform ska vara utformad enligt Figur 11.20."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 65.9, "y0": 467.6, "x1": 379.0, "y1": 542.4, "innehåll": "Figur 11.20 Utformning av plattform typ 2. 11.1.6.2.3 Plattform för busshållplats, typ 3 Plattform ska vara utformad enligt Figur 11.21."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 150.9, "y0": 642.5, "x1": 364.1, "y1": 667.9, "innehåll": "Figur 11.21 Utformning av plattform typ 3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 379.0, "y1": 135.6, "innehåll": "11.1.6.2.4 Plattform för busshållplats, typ 4 Plattform ska vara utformad enligt Figur 11.22."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 213.4, "x1": 540.4, "y1": 286.1, "innehåll": "Figur 11.22 Utformning av plattform typ 4. Om plattformen utrustas med bänk ska en sådan ha ryggstöd och göras med sittbrädan 0,45-0,50 m över mark och ha två armstöd 0,70 m över mark utformade så att de ger ett gott stöd när personen reser sig upp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 286.7, "x1": 521.1, "y1": 350.9, "innehåll": "övrigt Plattform ska ha ett kantstöd mot gata/väg som möjliggör att buss kan stanna med dörrarna intill plattform utan att kaross och däck skadas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 351.1, "x1": 520.6, "y1": 458.9, "innehåll": "Flyttbar plattform Spårvagnshållplatser Förutsättning Detta avsnitt avser även kollektivtrafikhållplatser med buss och spårvagn i blandtrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 459.5, "x1": 408.6, "y1": 539.5, "innehåll": "Hållplatstyper Stopphållplats på gata i blandtrafik Stopphållplats ska endast vara anlagd vid VR ≤40 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 539.8, "x1": 507.4, "y1": 615.9, "innehåll": "Separerad hållplats på gata i blandtrafik Hållplats på gata med kollektivtrafikkörfält eller med kollektivtrafik i reserverat utrymme"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 615.7, "x1": 539.5, "y1": 680.3, "innehåll": "Placering av hållplats Hållplats ska vara placerad på raksträcka utan vertikalkurvor. Raksträckan ska sträcka sig minst 15 meter före och efter plattformen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 677.0, "x1": 516.1, "y1": 767.0, "innehåll": "Hållplats i kurva ska uppfylla följande förutsättningar, att: 1. Förare har uppsikt över hela fordonets långsida som vetter mot hållplats. 2. Vagnens svep inte kan träffa någon väntande resenär på hållplatsen. 3. Instegslängden från plattformskant och fordon inte blir större än 4,5 cm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 517.5, "y1": 161.1, "innehåll": "Principutformning av hållplatser Hållplats ska vara utformad med hänsyn till framkomlighet för underhållsfordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 157.8, "x1": 521.8, "y1": 218.0, "innehåll": "Hållplats ska ha manöverutrymme för rullstol och barnvagn i direkt anslutning till tillgänglighetsanpassad dörr. Permanent spårvagnshållplats ska vara försedd med plattform."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 214.7, "x1": 499.3, "y1": 253.3, "innehåll": "Hållplatsens utförande ska följa de krav som ställs i avsnitt 8.6 Gaturummets gestaltning och möblering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 250.0, "x1": 535.8, "y1": 288.6, "innehåll": "Hållplats ska vara tillgänglighetsanpassad för minst en dörr för trafikerande spårvagn och buss i kollektivtrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 285.3, "x1": 524.2, "y1": 323.9, "innehåll": "Hållplats ska vara utrustad med ljushetskontrasterande kantremsa med vita plattor, 0,30-0,70 m bred vid hållplatskant mot spår."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 320.6, "x1": 534.4, "y1": 380.7, "innehåll": "Hållplats ska vara utrustad med taktilt och visuellt ledstråk, 0,30-0,70 m brett, utmed hela plattformslängden. Ledytor på och till hållplats ska vara sammankopplade."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 377.8, "x1": 531.2, "y1": 402.7, "innehåll": "Hållplats ska vara utrustad med varningsmarkering vid tillgänglighetsanpassad dörr."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 399.4, "x1": 529.5, "y1": 437.6, "innehåll": "Hållplats ska vara utrustad med varningsmarkering vid övergångställen i anslutning till hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 434.7, "x1": 530.1, "y1": 473.3, "innehåll": "Plattform för spårvagn- och busstrafik ska vara utformad så att buss kan stanna med samtliga dörrar intill plattform utan att kaross och däck skadas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 473.5, "x1": 426.5, "y1": 532.0, "innehåll": "Stopphållplats på gata i blandtrafik Separerad hållplats på gata i blandtrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 528.6, "x1": 520.3, "y1": 600.3, "innehåll": "Hållplats ska vara utformad med retardations- och accelerationssträcka så att: 1. Kollektivtrafikfordon inte behöver sänka sin hastighet till lägre än VR-20 km/h innan hållplats. 2. Kollektivtrafikfordon kan accelerera till VR-30 km/h efter hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 597.4, "x1": 530.0, "y1": 635.6, "innehåll": "Hastighetskrav ska vara uppfyllt när kollektivtrafikfordonets förarhytt är i höjd med refugspets."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 635.9, "x1": 507.4, "y1": 712.0, "innehåll": "Hållplats på gata med kollektivtrafikkörfält eller med kollektivtrafik i reserverat utrymme Utformning av plattform"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 712.2, "x1": 350.8, "y1": 763.1, "innehåll": "Allmänt Plattform ska utgöras av slät hårdgjord yta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 476.0, "y1": 145.3, "innehåll": "Plattformslängd ska vara anpassat till trafikerande fordonstyp så att alla tillgänglighetsanpassade dörrar täcks. Plattformsbredd ska vara dimensionerad för resandeunderlag."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 142.0, "x1": 522.2, "y1": 166.9, "innehåll": "På plattformen ska utrymme för väntande, samt på- och avstigande resenär finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 163.6, "x1": 542.2, "y1": 202.2, "innehåll": "Hela hållplatsen ska vara belyst så information kan läsas och ses men även så personer på hållplatsen kan känna sig trygga även på natten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 202.5, "x1": 487.9, "y1": 288.6, "innehåll": "Detaljutformning av plattform Plattformsbredd ska vara minst 3,5 m. Plattform ska vara utförd med minst en 2,8 m bred hinderfri yta längs hela plattformen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 285.3, "x1": 537.3, "y1": 310.2, "innehåll": "Plattformslängden ska vara 3 meter längre än längden på dimensionerande typfordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 306.9, "x1": 520.4, "y1": 331.8, "innehåll": "Plattformsyta ska luta bort från spåren. Resulterande lutning ska ej överstiga 2 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 328.8, "x1": 520.3, "y1": 410.6, "innehåll": "Kantstödshöjden ska vara anpassad till angörande spårvagn och buss. Plattform ska vara utförd med kantstöd mot spår/gata som möjliggör att insteg till spårvagn blir mindre än 45 mm vid på- och avstigning. Plattformsområde ska vara belyst med minst 15 lux."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 410.9, "x1": 530.6, "y1": 461.4, "innehåll": "Detaljutformning av anslutningsväg och övergångställe Minst 1,2 m bred anslutningsväg på gångbana ska finnas i anslutning till hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 458.4, "x1": 473.3, "y1": 483.3, "innehåll": "Gångbana ska utgöras av jämn och hårdgjord yta till och från hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 480.0, "x1": 537.6, "y1": 518.6, "innehåll": "övergångställe fram till spår ska vara minst 1,2 m breda. Se även kapitel 10.6.9 Gång och/eller cykelkorsningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 515.3, "x1": 528.7, "y1": 553.9, "innehåll": "Det ska finnas manöverutrymme för rullstolar och barnvagnar vid övergångställen i närheten av spårvagnshållplatser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 554.2, "x1": 485.8, "y1": 604.7, "innehåll": "Hållplatsutrustning Ledstråk ska vara sammankopplade med soffa och eventuellt väderskydd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 601.7, "x1": 488.8, "y1": 639.9, "innehåll": "Minst en soffa med armstöd för både höger och vänster hand ska finnas på hållplatsområde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 637.0, "x1": 476.5, "y1": 675.2, "innehåll": "Elektriskt ledande hållplatsutrustning ska vara skyddsjordad mot räl via genomslagssäkring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 672.3, "x1": 528.3, "y1": 710.9, "innehåll": "Samtliga objekt ska vara elektriskt sammanhängande så endast en anslutningspunkt behöver utföras per objekt/utrustning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 707.6, "x1": 530.8, "y1": 746.1, "innehåll": "Elektrisk utrustning på hållplatser ska skyddas från att kontaktledningens 750 V DC skadar 220 V AC nätet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 537.1, "y1": 249.3, "innehåll": "Rast, information, parkering och vändning Rastanläggningar Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (ALM), ska vara tillämpade 1. inom detaljplanelagt område 2. på rastplats 3. på busshållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 250.0, "x1": 357.0, "y1": 295.3, "innehåll": "Allmänt Rastficka är detsamma som parkeringsficka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 295.7, "x1": 438.0, "y1": 346.5, "innehåll": "Placering av rastficka Rastficka får inte utföras utefter motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 346.8, "x1": 524.7, "y1": 397.7, "innehåll": "Utformning av rastficka Rastficka ska bestå av en yta för uppställning av fordon i direkt anslutning till väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 394.4, "x1": 523.9, "y1": 432.9, "innehåll": "På rastficka ska finnas minst en uppställningsplats för lastbil med släp enligt Figur 12.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 503.6, "x1": 472.2, "y1": 562.9, "innehåll": "Figur 12.1 Exempel på rastficka/parkeringsficka. Eventuell utrustning, så som sopkärl, eventuell toalett, sittgrupper och informationstavla, ska vara placerade så att de lätt kan nås av rastande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 559.6, "x1": 523.5, "y1": 611.9, "innehåll": "Eventuell utrustning, så som sopkärl, eventuell toalett, sittgrupper och informationstavla, ska vara placerade så att de lätt kan nås av för rastanläggningen nödvändiga servicefordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 608.6, "x1": 521.1, "y1": 668.7, "innehåll": "Eventuell utrustning så som sopkärl, toalett, sittgrupper och informationstavla ska placeras utanför säkerhetszonen. Tvärfall på rastficka får inte överstiga 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 665.4, "x1": 530.5, "y1": 711.9, "innehåll": "Tvärfall på rastficka i ytterkurva på vägar med vägbredd >9,0 m ska luta utåt 2,5 %. Resulterande lutning på rastficka ska vara ≥ 0,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 520.4, "y1": 162.6, "innehåll": "Placering av rastplats Avvägning ska vara gjord mellan behovet att skapa en naturskön rastplats och det potentiella intrång som rastplatsen kan få i områden med värdefulla natur- eller kulturmiljöer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 159.6, "x1": 529.7, "y1": 219.8, "innehåll": "Tillfarterna ska vara väl synliga i vägens båda riktningar på ett avstånd av minst 1,5 gånger den stoppsikt som motsvaras av vägens referenshastighet. Rastplats ska ha förberedande utmärkning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 241.7, "x1": 417.5, "y1": 292.2, "innehåll": "Utformning av rastplats Rastplats infart ska minst vara utformad som för korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 289.2, "x1": 523.5, "y1": 349.4, "innehåll": "Rastplats utfart ska minst vara utformad som för korsning. Längs motorväg och motortrafikled ska rastplats infart vara utförd som avfart med trafikplatsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 346.1, "x1": 523.5, "y1": 384.7, "innehåll": "Längs motorväg och motortrafikled ska rastplats utfart vara utförd som påfart med trafikplatsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 381.4, "x1": 543.6, "y1": 420.0, "innehåll": "I samband med förberedande utmärkning ska namn och avstånd till nästa rastplats vara utmärkta i förekommande fall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 416.7, "x1": 521.1, "y1": 571.5, "innehåll": "På rastplats ska minst finnas: 1. en vattentoalett *) , tillgänglig även för personer med rörelsehinder, 2. en sittgrupp (tillgänglig för personer med funktionsnedsättning), 3. en parkeringsplats för lastbil med släp Lmod, längd 25,5 m, 4. en personbilsparkering 5. en parkeringsplats för person med rörelsenedsättning i nära anslutning till toalett sittgrupp och sopbehållare, 6. en behållare för färdsopor, 7. trafikverkets nationella information och trafikinformation,"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 563.9, "x1": 490.9, "y1": 593.5, "innehåll": "*) I undantagsfall torrtoalett efter motivering och Beställarens godkännande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 590.2, "x1": 472.4, "y1": 628.8, "innehåll": "Dimensionerande typfordon för parkeringsplats avsedd för person med rörelsenedsättning ska vara Lbm, längd 7,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 625.5, "x1": 536.1, "y1": 650.4, "innehåll": "Vid fler sittgrupper än en ska minst två bord vara tillgängliga för person med rullstol."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 647.1, "x1": 386.9, "y1": 705.1, "innehåll": "Toalett ska vara utmärkt med alternativt: 1. Symbol för person med rörelsenedsättning. 2. Skylt för man respektive kvinna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 702.2, "x1": 463.9, "y1": 770.3, "innehåll": "Behållare för färdsopor ska vara försedd med hölje. Behållare för färdsopor ska vara anpassad till aktuell kommuns krav. Parkeringsplats för personbil ska märkas ut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 525.8, "y1": 131.6, "innehåll": "Parkeringsplats för lastbil med släp ska märkas ut. Parkeringsplats för lastbil med släp ska placeras så insyn mot rastplatsen bibehålls."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 128.3, "x1": 486.2, "y1": 153.2, "innehåll": "Trafikverkets grafiska profil ska användas vid utformning av information."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 149.9, "x1": 538.5, "y1": 202.2, "innehåll": "En kortare sammanfattning av rastplatsens information ska finnas översatt till ett eller flera språk för utländska besökare enligt beslut från respektive region angående vilka språk som ska användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 198.9, "x1": 533.7, "y1": 237.5, "innehåll": "Informationstavla ska vara placerad på sådan höjd att personer som använder rullstol kan läsa informationen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 234.5, "x1": 526.5, "y1": 373.2, "innehåll": "Rastplats ska utformas med grundläggande säkerhet enligt nedan. 1. Rastplats ska vara belyst. Se avsnitt 14.1.1.3.4. 2. Parkeringsplats för lastbil med släp ska placeras så att skuggbildning inte uppstår. 3. Rastytor ska vara öppna och ljusa. 4. Ingen skymmande växtlighet ska finnas mellan väg och uppställningsplats. eller i nära anslutning till rastytor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 369.9, "x1": 540.9, "y1": 430.1, "innehåll": "På rastplats där avskärmning mot angränsande ytor eller verksamheter krävs, ska detta utföras med stängsel som hindrar möjlighet att klättra in och ut. Skymmande växtlighet får inte dominera."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 451.9, "x1": 479.4, "y1": 502.8, "innehåll": "Placering av uppställningsplatser för tung trafik Uppställningsplats för tung trafik ska ha förberedande utmärkning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 503.1, "x1": 491.5, "y1": 553.9, "innehåll": "Utformning av uppställningsplatser för tung trafik Uppställningsplats infart ska minst vara utformad som för korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 550.6, "x1": 525.0, "y1": 610.8, "innehåll": "Uppställningsplats utfart ska minst vara utformad som för korsning. Längs motorväg och motortrafikled ska avfart till uppställningsplats för tung trafik vara utförd med trafikplatsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 607.5, "x1": 530.4, "y1": 646.1, "innehåll": "Längs motorväg och motortrafikled ska påfart från uppställningsplats för tung trafik vara utförd med trafikplatsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 642.8, "x1": 482.3, "y1": 681.3, "innehåll": "I samband med förberedande utmärkning ska namn och avstånd till nästa uppställningsplats vara utmärkta i förekommande fall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 678.0, "x1": 469.3, "y1": 769.5, "innehåll": "På uppställningsplats för tung trafik ska minst finnas: 1. en vattentoalett *) 2. en sittgrupp, 3. tre parkeringsplatser för lastbil med släp Lmod, längd 25,5 m, 4. en behållare för färdsopor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 386.9, "y1": 143.1, "innehåll": "Toalett ska vara utmärkt med alternativt: 1. Symbol för person med rörelsenedsättning. 2. Skylt för man respektive kvinna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 140.2, "x1": 463.9, "y1": 186.7, "innehåll": "Behållare för färdsopor ska vara försedd med hölje. Behållare för färdsopor ska vara anpassad till aktuell kommuns krav."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 183.4, "x1": 529.4, "y1": 208.3, "innehåll": "Trafikverkets grafiska profil ska användas vid utformning av eventuell information."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 205.0, "x1": 524.0, "y1": 343.7, "innehåll": "Uppställningsplats ska utformas med grundläggande säkerhet enligt nedan. 1. Uppställningsplats ska vara belyst. Se avsnitt 14.1.1.3.4. 2. Parkeringsplats för lastbil med släp ska placeras så att skuggbildning inte uppstår. 3. Uppställningsplatsen ska vara öppen och ljus. 4. Ingen skymmande växtlighet ska finnas mellan väg och uppställningsplats eller i nära anslutning till parkeringsyta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 340.7, "x1": 541.7, "y1": 378.9, "innehåll": "På uppställningsplats där avskärmning mot angränsande ytor eller verksamheter krävs, ska detta utföras med stängsel som hindrar möjlighet att klättra in och ut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 400.7, "x1": 420.8, "y1": 454.2, "innehåll": "Nöduppställningsplats Nöduppställningsplats ska vara utformad enligt Figur 12.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 572.0, "x1": 416.6, "y1": 617.6, "innehåll": "Figur 12.2 Utformning av nöduppställningsplats Tvärfall på nöduppställningsplats får inte överstiga 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 614.3, "x1": 538.3, "y1": 652.9, "innehåll": "Tvärfall på nöduppställningsplats i ytterkurva på vägar med vägbredd >9,0 m ska luta utåt 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 649.6, "x1": 443.2, "y1": 706.1, "innehåll": "Resulterande lutning på nöduppställningsplats ska vara ≥ 0,5 %. Serviceanläggning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 706.8, "x1": 533.4, "y1": 771.0, "innehåll": "Placering av serviceanläggning Serviceanläggning ska vara placerad så att den kan upptäckas av trafikanter innan de behöver börja bromsa enligt Krav (TRV 2022:002) VGU, avsnitt 5.3.2 Retardation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 531.8, "y1": 123.7, "innehåll": "Infart och utfart till serviceanläggning får inte vara placerad så nära korsning mellan två vägar att de medför kö ut på huvudvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 124.0, "x1": 463.2, "y1": 196.4, "innehåll": "Utformning av serviceanläggning Serviceanläggnings infart ska minst vara utformad som för korsning Serviceanläggnings utfart ska minst vara utformad som för korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 193.1, "x1": 520.9, "y1": 231.7, "innehåll": "Längs motorväg och motortrafikled ska serviceanläggnings infart vara utförd som avfart med trafikplatsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 228.4, "x1": 520.9, "y1": 267.0, "innehåll": "Längs motorväg och motortrafikled ska serviceanläggnings utfart vara utförd som påfart med trafikplatsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 263.7, "x1": 530.4, "y1": 315.9, "innehåll": "Serviceanläggnings utrustning (t.ex. bensinpumpar vid bensinstationer, lastkajer vid terminalanläggningar, etc.) ska vara placerade på sådant avstånd från infart att köbildning inte uppstår på väg respektive på avfartsramp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 312.6, "x1": 539.8, "y1": 351.2, "innehåll": "Serviceanläggnings utformning får inte medföra att trafiksäkerheten minskar på grund av att trafikanter blir distraherade av reklamskyltar, bländande ljus etc."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 347.9, "x1": 540.9, "y1": 418.1, "innehåll": "Serviceanläggnings utmärkning får inte medföra att trafiksäkerheten minskar på grund av att trafikanter blir distraherade av reklamskyltar, bländande ljus etc. Informationsplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 418.8, "x1": 479.5, "y1": 483.0, "innehåll": "Placering av informationsplats Informationsplats ska vara placerad före i körriktningen det område som informationen omfattar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 483.3, "x1": 539.1, "y1": 569.4, "innehåll": "Utformning av informationsplats På informationsplats ska det finnas minst en uppställningsplats för lastbil med släp, se Figur 12.3. Informationsplats ska vara utmärkt med märket H1, Informationsplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 255.5, "x1": 397.8, "y1": 301.2, "innehåll": "Figur 12.3 Minsta krav på informationsplats. Tvärfall på informationsplats får inte överstiga 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 297.9, "x1": 538.7, "y1": 358.1, "innehåll": "Tvärfall på informationsplats i ytterkurva på vägar med vägbredd >9,0 m ska luta utåt 2,5 %. Resulterande lutning på informationsplats ska vara ≥ 0,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 375.5, "x1": 490.0, "y1": 458.5, "innehåll": "Parkeringar Bilparkering Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska anordnas vid viktiga målpunkter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 458.8, "x1": 534.0, "y1": 523.3, "innehåll": "Placering (inkl. parkeringsplats för rörelsehindrade) Gestaltnings- och landskapsinpassning ska ingå i beslutsunderlaget för placering och utformning av uppställningsplats/ parkeringsplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 520.0, "x1": 535.4, "y1": 558.6, "innehåll": "Tillfarterna ska vara väl synliga från ankommande körfält på ett avstånd av minst 1,5 gånger den stoppsikt som motsvaras av vägens referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 558.9, "x1": 518.3, "y1": 609.7, "innehåll": "Utformning (inkl. parkeringsplats för rörelsehindrade) Maximal resulterande lutning ska vara 5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 606.4, "x1": 536.3, "y1": 645.0, "innehåll": "Parkeringsplatser för personer med rörelsehinder ska utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 641.7, "x1": 542.5, "y1": 680.3, "innehåll": "Parkeringsplatser för personer med rörelsehinder ska inte ha en resulterande lutning på mer än 0,5 – 2 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 677.0, "x1": 528.2, "y1": 729.2, "innehåll": "Där parkeringsplatser för personer med rörelsehinder finns, ska minst en plats utformas så att den medger att rullstolen, med ramp eller lift, tas in från sidan av ett fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 725.9, "x1": 528.3, "y1": 764.5, "innehåll": "Parkeringsplatser för personer med rörelsehinder ska placeras inom 25,0 meter från entréer som är tillgängliga."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 512.7, "y1": 123.7, "innehåll": "Gångväg mellan parkeringsplats och entré ska kunna användas av personer med funktionsnedsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 504.1, "y1": 159.0, "innehåll": "Gångväg mellan plats för på- och avstigning och entré ska kunna användas av personer med funktionsnedsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 536.5, "y1": 207.9, "innehåll": "Trottoarkanter och liknande kanter inom gångytor ska utjämnas med ramp till 0-nivå, utjämning till 0-nivå får inte ha större lutning än 1:12 och ska minst ha en bredd av 0,9–1,0 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 204.6, "x1": 507.7, "y1": 229.5, "innehåll": "Markbeläggningen i såväl gångväg som p-plats ska vara fast, jämn och halkfri."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 226.2, "x1": 417.4, "y1": 334.3, "innehåll": "Breddbehovet för uppställningsfält ska styras av 1. vilka fordon som ska rymmas, 2. behov av utrymme för att öppna bildörrar mot a. trafik i angränsande körfält, b. cykelfält, c. GCM-bana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 334.9, "x1": 543.5, "y1": 399.1, "innehåll": "Tvärställd parkering Parkerings- och angöringsytor ska minst uppfylla mått enligt Figur 12.4 till Figur 12.6, beroende på parkeringsvinkeln."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 487.0, "x1": 398.6, "y1": 512.3, "innehåll": "Figur 12.4 Tvärparkering vinkelrätt mot körbanan"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 603.3, "x1": 473.8, "y1": 628.6, "innehåll": "Figur 12.5 Snedparkering 75 respektive 60 grader mot körbanan"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 707.3, "x1": 447.9, "y1": 732.7, "innehåll": "Figur 12.6 Snedparkering 45 resp. 30 grader mot körbanan"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 339.5, "y1": 164.7, "innehåll": "Parkering för motorcykel Placering Parkering ska placeras nära målpunkten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 165.0, "x1": 459.9, "y1": 215.9, "innehåll": "Utformning Motorcykelparkering ska utformas för dimensionerande fordonstyp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 237.7, "x1": 377.5, "y1": 317.7, "innehåll": "Cykel- och mopedparkering Placering Cykel-/mopedställ ska placeras nära målpunkten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 314.4, "x1": 512.3, "y1": 353.0, "innehåll": "Cykel-/mopedställ inklusive parkerade cyklar och mopeder ska placeras utanför gångyta och cykelbana."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 353.7, "x1": 489.8, "y1": 404.1, "innehåll": "Utformning Cykel- och mopedparkering ska utformas för dimensionerande fordonstyp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 425.5, "x1": 531.5, "y1": 522.2, "innehåll": "Vändplatser Vändplats vid återvändsgata Renhållningsfordon ska kunna komma fram för att tömma soptunnor och ansluta till sopsugar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 519.3, "x1": 543.7, "y1": 571.2, "innehåll": "Vid återvändsgata ska det finnas en vändplats som är dimensionerad för minst normallastbil, Lbn. Efter Beställarens godkännande kan vändplatsen dimensioneras för sopbil, LOS."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 568.2, "x1": 535.4, "y1": 628.4, "innehåll": "Backning ska inte förekomma, annat än i undantagsfall och det ska bedömas från fall till fall och godkännas av Beställaren. Denna bedömning ska göras i form av en särskild utredning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 628.7, "x1": 450.2, "y1": 679.2, "innehåll": "Vändslinga för buss Bussvändslingor ska dimensioneras för dimensionerande busstyp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 431.0, "y1": 150.3, "innehåll": "Ledning, styrning och reglering Vägmärken och andra anordningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 151.0, "x1": 484.7, "y1": 209.5, "innehåll": "Vägutrustningsplaner med tillhörande dokument Placering av samt storlekar på vägmärken"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 209.7, "x1": 524.7, "y1": 272.0, "innehåll": "Placering av vägmärken Förutsättning Avsnittet behandlar placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 268.7, "x1": 542.7, "y1": 293.6, "innehåll": "För märken som kräver LTF-beslut och föreskrift ska märkena placeras enligt beslutet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 290.3, "x1": 535.3, "y1": 328.9, "innehåll": "Vid val av placering av vägmärken ska synbarheten och läsbarheten av märkena vara avgörande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 325.6, "x1": 494.4, "y1": 372.1, "innehåll": "Detaljplacering ska ske på plats med hänsyn till de lokala förutsättningarna. Vägmärken ska vinklas så att de inte bländar trafikanterna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 369.2, "x1": 530.8, "y1": 429.3, "innehåll": "Stolpe till vägmärken inom säkerhetszonen ska vara av eftergivlig typ eller placerad bakom räcke. Stolpe till vägmärke ska placeras minst 0,8 m från cykelbanas kant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 429.6, "x1": 532.3, "y1": 493.8, "innehåll": "Generella aspekter Efter montering av vägmärke får inte stolpens avvikelse från vertikallinjen överstiga 1°."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 490.5, "x1": 495.6, "y1": 515.4, "innehåll": "För att undvika bländning ska lokaliseringsmärken vinklas ca 5˚ från vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 699.0, "x1": 408.3, "y1": 724.4, "innehåll": "Figur 13.1 Lokaliseringsmärkes vinkling från vägen"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 439.1, "y1": 143.6, "innehåll": "13.1.2.3 Storlek på vägmärken 13.1.2.3.1 Andra vägmärken än lokaliseringsmärken"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 139.8, "x1": 537.2, "y1": 214.8, "innehåll": "Följande storlekar ska användas för andra vägmärken än lokaliseringsmärken om inte annat anges vid respektive märke. Tabell 13.1 Vägmärkens storlek Vägtyp Storlek"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 156.6, "y0": 209.6, "x1": 433.6, "y1": 252.9, "innehåll": "Motorväg, motortrafikled, och annan väg med minst 2 körfält i båda riktningarna. övrig väg med hastighetsgräns 100 km/h eller högre."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 65.9, "y0": 209.6, "x1": 533.7, "y1": 353.5, "innehåll": "Stor övrig väg Normal Gata VR30, VR40 i trånga lägen. GCM-bana Liten Då vägmärken placeras mellan körfält på annan väg än motorväg, kan storleken vara normal. 13.1.2.3.2 Lokaliseringsmärken och upplysningsmärke J2"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 350.1, "x1": 539.4, "y1": 388.7, "innehåll": "Följande textstorlekar eller storlekar på märken ska användas vid lokaliseringsmärken för vägvisning, samt upplysningsmärken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 383.3, "x1": 478.0, "y1": 526.8, "innehåll": "Tabell 13.2 Lokaliseringsmärkens storlek Vägtyp Storlek 1. Motorväg, motortrafikled med hastighetsgräns 100 km/h eller högre Stor 2. Motorväg, motortrafikled med högsta tillåtna hastighetsgräns 90 km/h eller lägre Normal 3. övriga vägar och gator med högsta tillåtna hastighet 80 km/h eller högre Normal 4. övriga vägar och gator *) Liten"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 520.4, "x1": 542.7, "y1": 570.6, "innehåll": "*) Undantag i trånga miljöer med korta siktsträckor då även mycket liten text får användas. Retroreflexmaterial till vägmärken och andra anordningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 570.7, "x1": 541.1, "y1": 648.6, "innehåll": "Retroreflexmaterial till vägmärken Retroreflexmaterial till permanenta vägmärken ska väljas enligt Tabell 13.3 som avser såväl fasta vägmärken som omställbara vägmärken av kontinuerlig typ (obrutna märkesbilder/tecken, tunna spalter kan förekomma)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 512.3, "y1": 139.5, "innehåll": "Tabell 13.3 Retroreflexmaterial till vägmärken, beteckningar enligt {Vägmärkesförordning (SFS 2007:90)}, samt Krav (TRV 2022:002) VGU Miljö"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 293.1, "y0": 134.0, "x1": 406.2, "y1": 187.4, "innehåll": "Ingen eller svag belysning utan allvarligt störande externa ljuskällor"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 156.6, "y0": 134.0, "x1": 538.1, "y1": 225.2, "innehåll": "Vägbelysning av god kvalitet alternativt med allvarligt störande externa ljuskällor Vägmärke Placering MV, MML, MLV  a) övrig väg på landsbygd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 156.6, "y0": 181.9, "x1": 532.6, "y1": 261.1, "innehåll": "MV, MML, MLV  a) övrig väg på landsbygd Alla utom nedanstående  b)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 156.6, "y0": 219.7, "x1": 511.3, "y1": 317.3, "innehåll": "Mark RA2 RA2 RA2 RA2 Portal RA3B RA2 RA3B + ev. belyst RA3B Lokaliserings- märke F1-15, F21 – F33, G1 – G10, H1 – H27"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 156.6, "y0": 263.6, "x1": 511.3, "y1": 350.8, "innehåll": "Mark RA2 RA2 RA2 RA2 Portal RA3B RA3B RA3B + ev. belyst RA3B B1, B2, D2 RA3B RA3B RA3B RA3B A36, A38, A39 RA3B RA3B"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 362.2, "x1": 541.8, "y1": 471.5, "innehåll": "Y4 RA2 RA2 F34-F38 c) a) Till denna grupp räknas även andra vägar med hastighetsbegränsning 100 km/h eller däröver. b) För märke E15 och F16 – F20 med tillhörande tilläggstavlor T1 – T2 får inte reflexmaterialets deklarerade retroreflektionskoefficient, mätt i geometrin β =5 ⁰ och α =0,33 ⁰ , överskrida 270 cd/lux/m2 c) Undantag: Märke F34 – F38, Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik, utförs med icke reflekterande ytskikt och omfattas inte av dessa krav. RA1, RA2 i Tabell 13.3 enligt SS EN 12899-1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 489.8, "x1": 529.6, "y1": 542.0, "innehåll": "För märke E15 och F16 – F20 med tillhörande tilläggstavlor T1 – T2 får inte retroreflexmaterialets deklarerade retroreflektionskoefficient, mätt i geometrin β=5⁰ och α=0,33⁰, överskrida 270 cd/lux/m 2 ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 538.7, "x1": 530.8, "y1": 577.3, "innehåll": "Icke reflekterande svart ska uppfylla krav för klass NR1 för dagslyskromaticitet och luminansfaktorer enligt {SS EN 12899-1}, NR1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 577.6, "x1": 531.6, "y1": 641.7, "innehåll": "Reflexmaterial till andra anordningar Reflex till avstängningsanordning X7, bom, inklusive eventuell hängreflex, ska vara röd eller gul och av klassen RA3B."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 638.8, "x1": 532.5, "y1": 677.0, "innehåll": "Reflex till stolpe för märke A36, A38 eller A39 ska vara röd eller gul och av klassen RA3B."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 674.1, "x1": 485.5, "y1": 699.0, "innehåll": "Reflexband till bakgrundsskärm till signal ska vara vitt och av klass RA2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 699.3, "x1": 529.6, "y1": 763.4, "innehåll": "Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön När vägmärkets funktion är beaktad ska placering och vägmärkesbärare väljas med hänsyn till landskap, stadsbild, topografi, vegetation och skala."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 506.4, "y1": 123.7, "innehåll": "Vägmärken får inte skymma andra trafiksäkerhetsinrättningar som exempelvis trafiksignaler."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 531.3, "y1": 159.0, "innehåll": "Där två vägmärken placeras tillsammans enligt figuren ska hastighetsmärkena sättas på samma höjd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 296.6, "x1": 453.3, "y1": 341.9, "innehåll": "Figur 13.2 Hastighetsmärken på samma höjd över körbanan Märkena B1 Väjningsplikt och B2 Stopp får inte sättas i båge."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 455.0, "x1": 538.0, "y1": 513.9, "innehåll": "Figur 13.3 Vägmärkesbåge Om vägmärkesbåge placeras närmare körbana än 0,5 m ska den fysiska utformningen anpassas så att placeringen inte medför försämrad trafiksäkerhet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 511.0, "x1": 513.9, "y1": 571.2, "innehåll": "Om vägmärkesbåge placeras närmare körbana än 0,5 m ska minst benet närmast körbanan förses med reflexrör. Vägmärkesbågen ska följa vägmärkets utformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 571.5, "x1": 533.3, "y1": 635.6, "innehåll": "Varningsmärken Varningsmärke ska inte sättas upp om man kan se faran tidigare än märket, om inget annat framgår på annat ställe."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 635.9, "x1": 467.9, "y1": 708.3, "innehåll": "Placering av varningsmärken Det exakta avståndet till fara ska bestämmas av landskapets utseende. Märke ska synas utan att störa."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 330.7, "y1": 202.3, "innehåll": "Siktavstånd Tilläggstavlor övrigt Enskilda varningsmärken"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 293.9, "x1": 527.5, "y1": 332.1, "innehåll": "Märke A26 ska användas för att varna för tunnel där fara kan föreligga på grund av ändring i ljusförhållanden eller väglag."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 329.2, "x1": 524.2, "y1": 398.7, "innehåll": "Vid tunnel som är längre än 500 meter ska märke E26 Tunnel användas istället för A26. A38 Avstånd till plankorsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 459.5, "x1": 537.8, "y1": 525.5, "innehåll": "Märke A38 Avstånd till plankorsning som inte används tillsammans med märke A35 Varning för järnvägskorsning med bommar, A36 Varning för järnvägskorsning utan bommar eller A37 Varning för korsning med spårväg utan bommar, ska placeras med underkanten 0,5-1,0 meter över körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 522.2, "x1": 507.1, "y1": 547.1, "innehåll": "Om märke A38 även sätts upp till vänster om vägen ska strecken luta åt höger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 547.3, "x1": 365.6, "y1": 637.0, "innehåll": "Väjningspliktsmärken Enskilda väjningspliktsmärken B1 Väjningsplikt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 695.7, "x1": 530.6, "y1": 734.3, "innehåll": "Märket ska placeras så nära förlängningen av vägmarkering M14 Väjningslinje som möjligt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 516.6, "y1": 233.1, "innehåll": "B2 Stopplikt Märket ska placeras så nära förlängningen av vägmarkering M13 Stopplinje som möjligt. B4 Huvudled"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 310.8, "x1": 518.6, "y1": 384.7, "innehåll": "När en väg beslutas vara huvudled genom lokala trafikföreskrifter ska anslutande vägar märkas ut med väjningsplikt, märke B1, om det inte finns en lokal trafikföreskrift om stopplikt, då märke B2 gäller. Huvudled ska övervägas på funktionellt prioriterade stråk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 381.8, "x1": 518.3, "y1": 420.0, "innehåll": "Enstaka korsning ska inte regleras med huvudled. Huvudled får inte tillämpas för sträcka som är beslutad som motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 427.3, "x1": 495.1, "y1": 451.2, "innehåll": "B6 Väjningsplikt mot mötande trafik och B7 Mötande trafik har väjningsplikt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 506.3, "x1": 523.8, "y1": 566.5, "innehåll": "Märke B6 och B7 ska alltid användas tillsammans. Märke B6 och B7 ska endast användas när fordonsförarna kan överblicka sträckan även vid mörker."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 563.2, "x1": 533.3, "y1": 601.8, "innehåll": "Märkena ska inte användas om de generella väjningspliktsreglerna gäller och om det tydligt framgår vem som har väjningsplikt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 349.4, "y1": 172.8, "innehåll": "Förbudsmärken Tillämpning Placering av förbudsmärken"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 172.9, "x1": 334.8, "y1": 261.0, "innehåll": "Tilläggstavlor Placering av tilläggstavlor Enskilda förbudsmärken"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 267.5, "x1": 331.9, "y1": 291.4, "innehåll": "C1 Förbud mot infart med fordon"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 352.6, "x1": 368.5, "y1": 430.0, "innehåll": "Märke C1 får inte användas med tilläggstavlor. C15 Förbud mot gångtrafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 491.2, "x1": 520.8, "y1": 529.8, "innehåll": "Märke C15 ska inte användas tillsammans med vägmärke E1 (Motorväg) eller E3 (Motortrafikled), då förbud mot gångtrafik ändå följer av dessa märken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 526.5, "x1": 369.7, "y1": 598.8, "innehåll": "Märke C15 får inte användas med tilläggstavla. C17 Begränsad fordonshöjd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 660.0, "x1": 521.8, "y1": 765.2, "innehåll": "För märke C17 ska den fria höjden: 1. mätas vid barmark, 2. avrundas nedåt till närmast 10-tal centimeter, 3. ske vinkelrätt från körbanan, 4. ha en säkerhetsmarginal motsvarande vad som behövs med hänsyn till uppfrysning, snöbeläggningstjocklek och så vidare, vanligtvis 0,10 meter,"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 168.9, "y0": 85.1, "x1": 542.0, "y1": 140.3, "innehåll": "5. ha en extra marginal på 0,05-0,15 m vid små konkava vertikalradier avhängigt dimensionerande stora fordon, 6. anges på märke C17."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 148.8, "x1": 536.2, "y1": 187.4, "innehåll": "Om den angivna fria höjden inte gäller för vägens hela körbara bredd ska utmärkning göras enligt Figur 13.4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 439.8, "x1": 535.5, "y1": 530.1, "innehåll": "Figur 13.4 Exempel på utmärkning med märke C17 vid låg bro Förberedande upplysning om begränsad fordonshöjd ska ges inför närmaste lämpliga omledningsväg. C18 Begränsad fordonslängd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 590.9, "x1": 541.5, "y1": 629.5, "innehåll": "Har förbud angående fordonslängd meddelats genom märke C18 på genomgående väg ska förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 636.4, "x1": 317.3, "y1": 660.4, "innehåll": "C20 Begränsad bruttovikt på fordon"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 721.6, "x1": 527.2, "y1": 760.2, "innehåll": "Har förbud angående bruttovikt meddelats genom märke C20 på genomgående väg ska förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 383.4, "y1": 109.2, "innehåll": "C21 Begränsad bruttovikt på fordon och fordonståg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 170.4, "x1": 527.2, "y1": 239.9, "innehåll": "Har förbud angående bruttovikt meddelats genom märke C21 på genomgående väg ska förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg. C22 Bärighetsklass"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 301.1, "x1": 527.3, "y1": 384.3, "innehåll": "Har förbud angående bärighetsklass meddelats genom märke C22 på genomgående väg ska förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg. C23 Begränsat axeltryck"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 445.5, "x1": 541.7, "y1": 515.0, "innehåll": "Har förbud angående axeltryck meddelats genom märke C23 på genomgående väg ska förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg. C24 Begränsat boggitryck"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 575.8, "x1": 531.1, "y1": 614.4, "innehåll": "Har förbud angående boggitryck meddelats genom märke C24 på genomgående väg ska förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 621.3, "x1": 304.9, "y1": 645.3, "innehåll": "C25 Förbud mot sväng i korsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 706.5, "x1": 540.8, "y1": 772.4, "innehåll": "Märke C25 ska sättas upp vid vägkorsningar eller utfarter från eller infarter till parkeringsplatser, fastigheter, bensinstationer eller andra liknande områden i anslutning till vägen där sväng (oftast vänstersväng) inte är möjlig på grund av vägens utformning, eller där svängande trafik inte är lämpligt av trafiksäkerhetsskäl."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 535.5, "y1": 209.0, "innehåll": "C26 Förbud mot U-sväng Märke C26 ska sättas upp där U-sväng inte är tillåten på grund av vägens utformning eller där U-svängande trafik inte är lämpligt av trafiksäkerhetsskäl."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 216.0, "x1": 311.7, "y1": 239.9, "innehåll": "C28 Slut på förbud mot omkörning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 301.1, "x1": 536.5, "y1": 361.3, "innehåll": "Märke C28 ska sättas upp där sträcka med omkörningsförbud utmärkt med vägmärke C27 upphör. Märke C28 får inte användas med tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 368.2, "x1": 383.3, "y1": 392.2, "innehåll": "C30 Slut på förbud mot omkörning med tung lastbil"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 453.4, "x1": 523.6, "y1": 491.6, "innehåll": "Märke C30 ska sättas upp där sträcka med förbud mot omkörning med tung lastbil med vägmärke C29 upphör."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 488.7, "x1": 369.7, "y1": 544.5, "innehåll": "Märke C30 får inte användas med tilläggstavla. C31 Hastighetsbegränsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 605.3, "x1": 542.0, "y1": 643.9, "innehåll": "Hastighetsbegränsningar och föreskrifter om högsta tillåtna hastighet ska alltid märkas ut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 640.6, "x1": 533.3, "y1": 753.3, "innehåll": "För varierande högsta tillåtna hastighet gäller: 1. Undantag från utmärkningskravet på båda sidor om vägen kan göras när sträcka med varierande hastighet börjar. Utmärkning med omställbart märke C31 enbart på höger sida kan göras på plats med ett körfält i färdriktningen och vänstersvängskörfält. 2. På sträcka med högersvängskörfält, avfartsväg eller retardationsfält ska märket sättas upp på båda sidor om vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 168.9, "y0": 85.1, "x1": 540.3, "y1": 343.3, "innehåll": "3. På plats med ett körfält i färdriktningen behöver inte märket sättas upp på vänster sida av vägen. Detta gäller både märke som anger ändrad högsta tillåten hastighet och märke som är upprepningsmärke. 4. Om märke C31 enbart sätts upp på höger sida av vägen ska storlek stor användas. 5. Minskar den högsta tillåtna hastigheten med mer än 20 km/h i ett steg ska storlek stor användas. 6. I övriga fall kan storlek normal med diameter 0,60 m användas, t.ex. på påfart till motorväg, detta då lysande märke har bättre upptäckbarhet än märken av plåt. 7. Om märket sätts upp över körbanan gäller den endast det körfält som den har placerats över. Märket gäller även vägrenen intill det körfält märket är placerat över. Om vägen har två eller flera körfält i färdriktningen ska märken sättas upp över varje körfält. 8. Efter korsning behöver inte märke som anger varierande högsta hastighet sättas upp om annan hastighetsbegränsning satts upp högst 200 meter efter korsningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 496.4, "x1": 514.2, "y1": 534.7, "innehåll": "Figur 13.5 Måttet i illustrationen från tangeringspunkten, TP, avser höger färdriktning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 540.3, "x1": 350.0, "y1": 564.3, "innehåll": "C32 Tillfällig hastighetsbegränsning upphör"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 625.5, "x1": 527.8, "y1": 685.7, "innehåll": "Märket ska endast användas efter sträcka med nedsatt tillåten hastighet på grund av vägarbete, skada eller risk för skada på vägen. Märket får inte användas med tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 73.1, "y0": 18.6, "x1": 562.1, "y1": 109.2, "innehåll": "KRAV 268(365) Dokument ID Dokumenttitel Version TRV publikation 2022:001 Krav - VGU, Vägars och gators utformning 1.0 C33 Stopp vid tull"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 170.4, "x1": 538.2, "y1": 230.6, "innehåll": "Märket ska sättas upp vid rikets gränsstationer där tullklarering finns, till exempel vid fasta gränsövergångar, färjeterminaler med internationell trafik eller flygplatser. Märket får inte användas med tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 237.6, "x1": 299.0, "y1": 261.5, "innehåll": "C34 Stopp av angiven anledning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 322.7, "x1": 533.7, "y1": 388.7, "innehåll": "Märket ska sättas upp vid korsningar med stopplikt eller signalreglering där behov finns att stoppet sker på annan plats än direkt invid signalanläggningen, eller i vissa fall stopplinjen, till exempel där stannande trafik kan utgöra ett hinder för svängande trafik i korsningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 385.4, "x1": 543.3, "y1": 431.9, "innehåll": "\\\"Märket ska förses med anledningen till varför stoppet ska ske där märket finns uppsatt. Vid signalreglerad korsning ska texten \\\"Signal\\\" stå under strecket.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 438.8, "x1": 314.4, "y1": 462.8, "innehåll": "C35 Förbud mot att parkera fordon"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 524.0, "x1": 522.9, "y1": 562.2, "innehåll": "Om märket är infogat i områdesmärke E20 som generell områdesbestämmelse ska området slutmärkas med vägmärke E21."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 559.2, "x1": 497.7, "y1": 597.5, "innehåll": "I de fall förbud mot att parkera föreskrivits i särskilt anlagda vändplatser ska vägmärke C42 istället användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 604.8, "x1": 362.7, "y1": 628.7, "innehåll": "C39 Förbud mot att stanna och parkera fordon"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 689.6, "x1": 522.9, "y1": 728.1, "innehåll": "Om märket är infogat i områdesmärke E20 som generell områdesbestämmelse ska området slutmärkas med vägmärke E21."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 724.8, "x1": 529.7, "y1": 763.4, "innehåll": "I de fall förbud mot att stanna och parkera föreskrivits i särskilt anlagda vändplatser ska vägmärke C42 istället användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 506.4, "y1": 268.4, "innehåll": "C40 ändamålsplats Märket sätts upp för att märka ut en ändamålsplats enligt lokal trafikföreskrift. Vägmärke C35 får inte infogas i vägmärket istället för vägmärke C39. C41 Slut på ändamålsplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 357.6, "x1": 501.1, "y1": 435.4, "innehåll": "Märket ska sättas upp där ändamålsplats utmärkt med vägmärke C40 upphör. Märket får inte användas med tilläggstavla. C42 Vändplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 524.7, "x1": 541.3, "y1": 629.4, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut en vändplats enligt lokal trafikföreskrift. Märket ska användas för att märka ut förbud att stanna och parkera, alternativt att bara parkera, i särskilt anlagda vändplatser. Märket får inte användas med tilläggstavla. C43 Slut på vändplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 718.7, "x1": 480.9, "y1": 765.6, "innehåll": "Märket ska sättas upp där vändplats utmärkt med vägmärke C42 upphör. Märket får inte användas med tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 536.6, "y1": 109.2, "innehåll": "C44 Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon med dubbdäck än moped klass II"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 170.1, "x1": 537.2, "y1": 208.7, "innehåll": "Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon med dubbdäck än moped klass II får inte beslutas för det statliga vägnätet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 205.4, "x1": 540.6, "y1": 243.9, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg ska förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 265.8, "x1": 528.2, "y1": 361.3, "innehåll": "Anvisningsmärken E19 Parkering Parkeringsficka ska märkas ut med märke E19 Parkering, som placeras enligt Figur 13.6."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 471.2, "x1": 420.9, "y1": 496.5, "innehåll": "Figur 13.6 Exempel på utmärkning av parkeringsficka"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 512.8, "x1": 400.8, "y1": 542.1, "innehåll": "Lokaliseringsmärken för vägvisning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 542.3, "x1": 542.1, "y1": 641.7, "innehåll": "Planering Vägvisning ska bygga på en vägvisningsplan. Vägvisningsplan ska utgå från Transportstyrelsens föreskrifter om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100-499, Trafikverkets vägvisningsplaner för vägar i nummergruppen över 500 samt i övrigt de mål som Beställaren anger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 638.8, "x1": 500.6, "y1": 677.0, "innehåll": "Presentationen av vägvisningmål ska ske på ett enhetligt, konsekvent och lätt uppfattbart sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 674.1, "x1": 539.1, "y1": 712.3, "innehåll": "Mängden information ska begränsas och presentationen i en vägvisningskedja ska ske på ett likartat sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 709.4, "x1": 519.5, "y1": 747.6, "innehåll": "Vägvisningsmål som återkommer längs en väg ska arrangeras på samma sätt hela tiden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 539.1, "y1": 123.7, "innehåll": "Vägnummer och ort som hör ihop ska placeras tillsammans och på ett konsekvent sätt – vägnumret först och sedan orten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 120.4, "x1": 543.2, "y1": 159.0, "innehåll": "Sortering av angivelser ska ske så att läsningen underlättas till exempel att vägnummer anges i nummerordning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 504.1, "y1": 180.6, "innehåll": "Varje påbörjat vägvisningsmål ska följas upp i vägvalspunkter fram till målet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 177.3, "x1": 521.1, "y1": 215.9, "innehåll": "All geografisk vägvisning ska kvitteras med ett platsmärke. Centrum behöver inte märkas ut om det klart och tydligt framgår att trafikanterna kommer till centrum."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 238.1, "x1": 534.6, "y1": 351.2, "innehåll": "Vägvisningsprinciper Vägvisning enligt Transportstyrelsens vägvisningsplan ska bygga på den så kallade fjärrortsprincipen, vilket innebär att vägvisning längs en väg ska ske till vägens ändpunkt eller den ort som ligger närmast ändpunkten enligt de definierade fjärrorter som återges i föreskrift. Fjärrort ska finnas genomgående i alla angivelser längs vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 347.9, "x1": 528.1, "y1": 386.5, "innehåll": "Till fjärrorten ska adderas eventuella knutpunkter, som normalt är större orter längs vägen där en eller flera viktigare vägar ansluter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 383.2, "x1": 542.9, "y1": 421.8, "innehåll": "På lokaliseringsmärken ska också visas närort, vilket normalt är nästa ort man kommer att passera längs vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 418.5, "x1": 542.3, "y1": 478.7, "innehåll": "Vägvisning ska fullföljas vilket innebär att vägvisningsplanen för ett projekt kan ha ett större influensområde än själva projektet. Influensvägvisningen ska ingå i projektet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 150.9, "y0": 718.8, "x1": 512.7, "y1": 756.8, "innehåll": "Figur 13.7 Principer för användning av begreppen fjärrort, knutpunkt och närort i vägvisningen"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 522.0, "y1": 229.5, "innehåll": "Placering av lokaliseringsmärken Märken ska sättas på sådan höjd eller på sådant sätt att de inte skymmer sikten för trafik på korsande vägar, se avsnitt 10.1.1.9 Sikt i korsning. 13.1.9.4 Utformning av lokaliseringsmärken 13.1.9.4.1 Teckensnitt Teckensnittet Tratex ska användas för vägmärken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 226.2, "x1": 536.2, "y1": 264.8, "innehåll": "Vid versalgemen text (versal begynnelsebokstav och resten gemener) ska Tratexsvart eller Tratexvit användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 65.9, "y0": 261.5, "x1": 531.9, "y1": 337.5, "innehåll": "Vid versal text ska TRATEXPOSVERSAL eller TRATEXNEGVERSAL användas. 13.1.9.4.2 Utseende, språkbruk och förkortningar Texter i samma montage ska ha samma textstorlek."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 334.2, "x1": 538.8, "y1": 400.2, "innehåll": "Angivelser på olika märken monterade intill varandra ska utföras med samma textstorlek. Undantag kan dock medges av Beställaren. Motiv kan vara att en rubriktext ibland bör vara större än övrig text eller att vägnummer ska framträda extra tydligt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 396.9, "x1": 540.2, "y1": 435.5, "innehåll": "Ortnamn som slutar på konsonant (utom s, x eller z) ska ha s i genitiv: Järpens station, Lindesbergs kommun, Vendels kyrka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 432.2, "x1": 524.5, "y1": 470.7, "innehåll": "I svenska ortnamn får apostrof inte användas. För minoritetsspråk kan andra regler gälla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 65.9, "y0": 467.4, "x1": 438.7, "y1": 522.0, "innehåll": "Väderstreck ska anges med ett versalt tecken (S, ö, N resp. V). 13.1.9.4.3 Vägvisning till områden"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 518.6, "x1": 542.8, "y1": 597.8, "innehåll": "\\\"Vid bedömning av hur vägvisning till områden ska ske ska man utgå från om området är ett lokalt område (stadsdel) enligt planbestämmelserna och då även vilken typ av område. De kan vara industriområde, handelsområde osv. Vägvisningen sker då med versaler \\\"INDUSTRIBYN\\\", samt även med lokaliseringsmärke för upplysning om allmänna inrättningar om de finns, t.ex. G5 Industriområde, G10 Handelsområde o.s.v.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 594.5, "x1": 541.7, "y1": 728.9, "innehåll": "\\\"Om en hamn är ett industriområde ska det märkas ut med symbol G5 och versaler HAMN eller \\\"X-HAMNEN\\\" om man vill ange namnet.  Om hamnen däremot att betrakta som en anläggning för lastning och lossning av personer eller gods ska det betraktas som en anläggning och märkas ut med versalgemen text \\\"Y-hamnen\\\". Universitetsområden ska vägvisas till det som området/stadsdelen heter: \\\"UNIVERSITETET\\\", \\\"CAMPUS\\\" o.s.v., men inom området vägvisas de respektive delarna med versalgemen \\\"Astad universitet\\\", \\\"Komvux\\\" m.m. Universitet som är en inrättning och ligger i stadsdel med annat namn, oavsett om denna är vägvisad eller ej, vägvisas \\\"Universitet\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 527.5, "y1": 213.7, "innehåll": "13.1.9.4.4 Symboler Fristående symbolmärken anger lämplig väg eller förbifart för angivet fordonsslag eller trafikantgrupp. Sådana märken ska ha tilläggstavla som anger riktningen. 13.1.9.4.5 Riktningspilar Riktningsangivelse av olika typ, exempelvis vägvisare och märke med tilläggstavla med pil, ska inte förekomma i samma uppställning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 210.4, "x1": 532.9, "y1": 262.7, "innehåll": "Sätts körfältsvägvisare upp efter varandra med anvisningar som avser samma vägval ska, om märkena satts upp över samma körfält, pilarna ha den inbördes ordning som anges nedan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 358.1, "x1": 511.3, "y1": 396.1, "innehåll": "Figur 13.8 Riktningsangivelse före delning. Figuren visar förhållandet då vävningssträckan är kort"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 395.4, "x1": 534.0, "y1": 500.6, "innehåll": "Färgsättning Vägvisning mot samma riktning ska sättas upp i följande ordning uppifrån och ner; Vägvisning för allmän väg (blå eller grön botten), vägvisning för enskild väg (gul botten), vägvisning till lokalt mål (vit botten), vägvisning till turistiskt intressant mål (brun botten) och vägvisning till inrättning (vit botten). Därefter rangordnas vägvisningen så att det mål som är längst bort kommer överst."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 65.9, "y0": 497.3, "x1": 541.0, "y1": 659.4, "innehåll": "Geografisk vägvisning ska ha samma färg som vägtypens bottenfärg, medan färgen på inrättnings- och servicevägvisning alltid är vit.. 13.1.9.5.1 Tillämpning 13.1.9.5.2 Vägvisning till serviceanläggningar 13.1.9.5.3 Infogade plattor Vägvisning till inrättning ska placeras under lokala mål oavsett var inrättningen är belägen i förhållande till de lokala målen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 656.1, "x1": 543.1, "y1": 708.3, "innehåll": "Symbolerna för serviceanläggningarna ska placeras framför de vägvisningsmål där inrättningarna är belägna. Undantag görs om symbolerna grupperas tillsammans för att åstadkomma mindre skyltyta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 358.0, "y1": 174.0, "innehåll": "Tätort Enskilda lokaliseringsmärken F1 Orienteringstavla"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 220.8, "x1": 532.7, "y1": 272.7, "innehåll": "Förberedande vägvisning ska sättas upp utmed riksvägar i korsning med allmän väg, där primära länsvägar korsar varandra och i övrigt där andelen svängande trafik är stor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 269.8, "x1": 503.6, "y1": 308.0, "innehåll": "Angivelser för svängande riktning på orienteringstavla ska alltid återfinnas på körfältsvägvisare, tabellvägvisare eller vägvisare framme i korsningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 305.1, "x1": 537.0, "y1": 370.7, "innehåll": "På orienteringstavlan visas en schematisk bild av korsningen där vägarna normalt anges med räta vinklar, men om vägarna ansluter i en korsning på ett sätt som gör det uppenbart olämpligt att använda räta vinklar ska utformningen anpassas till faktiska förhållanden på platsen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 377.6, "x1": 384.1, "y1": 401.6, "innehåll": "F2 Orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 470.0, "x1": 536.1, "y1": 549.6, "innehåll": "\\\"Märke F2 Orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning får inte sättas upp om det inte finns en särskild väg för vänstersvängande trafik; det innebär att den \\\"särskilda vägen\\\" måste vara fysiskt avskild med markområde, remsa, uppbyggd refug eller motsvarande; enbart vägmarkering i form av spärrområde eller heldragen linje är inte tillräckligt för att det ska anses vara en särskild väg.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 546.3, "x1": 537.6, "y1": 584.9, "innehåll": "Märke F2 Orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning får inte sättas upp om inte förbud mot vänstersväng meddelats i LTF och utmärkts med märke C25."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 581.6, "x1": 525.3, "y1": 620.1, "innehåll": "Utmärkning med märke F2 ska normalt göras enligt exempel i Figur 13.9 till Figur 13.12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 276, "x0": 150.9, "y0": 287.2, "x1": 536.4, "y1": 325.1, "innehåll": "Figur 13.9 Exempel på utmärkning av korsning med vänstersvängförbud med utbyggd ögla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 276, "x0": 150.9, "y0": 533.4, "x1": 537.8, "y1": 571.4, "innehåll": "Figur 13.10 Exempel på utmärkning av korsning med vänstersvängsförbud till enskild väg på 2+1 väg (eller 1+1 väg)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 276, "x0": 150.9, "y0": 567.2, "x1": 538.1, "y1": 605.4, "innehåll": "Om en särskild väg för vänstersvängande trafik har byggts där det även går en väg till höger får inte F2 användas, utan utmärkning ska ske på följande sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 312.8, "x1": 542.9, "y1": 351.1, "innehåll": "Figur 13.11 Exempel på utmärkning av korsning med vänstersvängsförbud där det även finns en anslutning till höger ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 346.5, "x1": 532.9, "y1": 398.7, "innehåll": "Utmärkning av korsningar med enskild väg där vänstersväng inte bör tillåtas och där det inte finns utrymme eller ekonomiska möjligheter att anordna körfält för vänstersvängande trafik, ögla eller väntficka till höger, ska ske enligt Figur 13.12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 669.2, "x1": 542.9, "y1": 707.5, "innehåll": "Figur 13.12 Exempel på utmärkning av korsning med vänstersvängsförbud där vändmöjligheter anordnats på korsande väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 537.0, "y1": 265.2, "innehåll": "F3 Tabellorienteringstavla Märke F3 får inte användas som förberedande upplysning om förskjuten korsning, då märkesbilden vid sådan korsning kan ge en missvisande bild av korsningens utformning; om förberedande upplysning behövs i de fallen ska märke F1 orienteringstavla användas. Samtliga färdriktningar i korsningen ska anges."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 261.9, "x1": 529.1, "y1": 335.7, "innehåll": "Då märke F3 sätts upp på vägar med nummer lägre än 500 ska vägnumret anges för riktningen rakt fram, medan på vägar med nummer över 500 anges enbart pil för riktning rakt fram. Riktningarna ska visas i ordningen nedan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 156.3, "y0": 420.8, "x1": 491.8, "y1": 461.3, "innehåll": "Märke F3 på väg med nummer lägre än 500. Märke F3 på väg med nummer högre än 500."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 461.0, "x1": 542.0, "y1": 499.5, "innehåll": "Om märke F3 används som förberedande upplysning om cirkulationsplats eller droppe ska pilarna utformas enligt exemplet nedan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 496.2, "x1": 529.4, "y1": 556.4, "innehåll": "Märke F3 ska ha med avståndet från märket till korsningen. Delen med avståndsangivelse ska ha samma färgsättning som översta angivelsen på märket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 156.3, "y0": 204.4, "x1": 295.3, "y1": 254.7, "innehåll": "Utformning av pilar då märke F3 sätts upp före en cirkulationsplats eller droppe."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 207.7, "x1": 529.1, "y1": 291.8, "innehåll": "Färg på avståndsangivelse till F3. F4 Avfartsorienteringstavla"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 371.3, "x1": 542.7, "y1": 409.9, "innehåll": "Märke F4 Avfartsorienteringstavla, ska sättas upp före särskilt anordnad avfartsväg till höger på motorväg, motortrafikled eller annan väg med liknande utformning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 406.6, "x1": 527.4, "y1": 445.2, "innehåll": "Märket får inte sättas upp om vägen har fler än två körfält i ena färdriktningen eller om det högra körfältet svänger och fortsätter som egen väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 441.9, "x1": 506.3, "y1": 511.4, "innehåll": "Avfartsvägvisningen ska bestå av märkena F4 Avfartsorienteringstavla och F7 Avfartsvisare eller F8 Körfältsvägvisare. F5 Vägvisare"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 539.4, "x1": 541.3, "y1": 591.7, "innehåll": "I korsning som föregåtts av förberedande upplysning och där vägvisning sker med vägvisare ska de angivelser som upptagits på den förberedande upplysningen anges på vägvisare i korsningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 588.4, "x1": 480.5, "y1": 613.3, "innehåll": "Sätts flera vägvisare upp över varandra ska kanten mot vägen vara jämn."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 610.0, "x1": 542.2, "y1": 648.6, "innehåll": "Om vänster- och högervisande vägvisare sätts upp bredvid varandra ska kanten mellan uppsättningarna vara jämn."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 645.3, "x1": 531.4, "y1": 683.9, "innehåll": "Märke F5 vägvisare ska vara uppsatt i anslutning till en korsning så nära korsningen som möjligt, max 10,0 m från denna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 680.6, "x1": 535.2, "y1": 719.1, "innehåll": "Vägvisare till mål som ligger längre än 500 m från korsningen ska innehålla avstånd, vilket anges i hela kilometer korrekt avrundat."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 715.8, "x1": 515.0, "y1": 776.0, "innehåll": "Om vägnummer är infogat i märket ska inte avstånd till ort anges; i de fallen ska avståndet anges på märke F13 Avståndstavla efter korsningen. Vägvisning till vänster ska placeras över vägvisning till höger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 497.3, "y1": 222.7, "innehåll": "F6 Tabellvägvisare Märke F6 Tabellvägvisare ska användas i de fall det inte är lämpligt att sätta vägvisare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 219.8, "x1": 540.9, "y1": 258.0, "innehåll": "När märke F6 har använts ska märke F13 avståndstavla sättas upp på anslutande allmänna vägar efter korsningen på landsbygd. Detta gäller inte inrättningsvägvisning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 255.0, "x1": 509.6, "y1": 310.8, "innehåll": "I korsningar med särskilda körfält för svängande trafik ska märke F6 användas. F7 Avfartsvisare"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 358.0, "x1": 540.2, "y1": 396.6, "innehåll": "Har förberedande upplysning getts med märke F4 Avfartsorienteringstavla ska samma mål anges på märke F7 Avfartsvisare."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 393.3, "x1": 528.2, "y1": 453.5, "innehåll": "Märket får inte sättas upp om vägen har mer än två körfält i färdriktningen eller om det högra körfältet svänger och fortsätter som egen väg. Märket ska användas endast i markmontage."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 450.2, "x1": 458.9, "y1": 506.0, "innehåll": "Märket ska placeras vid den sektion där avfartsväg börjar till höger. F8 Körfältsvägvisare"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 541.2, "x1": 507.7, "y1": 579.8, "innehåll": "Märke F8 Körfältsvägvisare ska sättas upp med underkant lägst 5,5 meter över vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 576.5, "x1": 492.7, "y1": 601.4, "innehåll": "För ett körfält, s.k. enfältig utformning, ska pilen placeras vid märkets sida."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 598.5, "x1": 496.7, "y1": 623.4, "innehåll": "För flerfältig utformning ska pilarna centreras över körfältens centrumlinjer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 620.1, "x1": 518.1, "y1": 719.1, "innehåll": "I första hand ska märket centreras över körfältet, men är märkeslängden större än körfältsbredden placeras märket enligt följande: 1. Vänstervisande: märkets högra kant placeras över körfältets högra begränsning. 2. Rakt framvisande eller högervisande: märkets vänstra kant placeras över körfältets vänstra begränsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 715.8, "x1": 527.7, "y1": 776.0, "innehåll": "Textstorleken ska vara minst normal. Vid hastighetsbegränsning 80 kilometer i timmen eller högre ska textstorleken vara minst stor. Avsteg får ske efter beslut av Beställare"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 532.9, "y1": 123.7, "innehåll": "Figur 13.13 och Figur 13.14 visar exempel på sådana vägutformningar där märke F8 Körfältsvägvisare ska användas och märke F4 och F7 alltså inte får sättas upp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 249.0, "x1": 540.8, "y1": 287.3, "innehåll": "Figur 13.13 Väg som har mer än två körfält i färdriktningen ska märkas ut med körfältsvägvisare"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 391.6, "x1": 531.2, "y1": 429.9, "innehåll": "Figur 13.14 Väg där det högra körfältet svänger och fortsätter som egen väg (split) ska märkas ut med körfältsvägvisare ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 435.6, "x1": 304.9, "y1": 459.5, "innehåll": "F9 Samlingsmärke för vägvisning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 543.8, "x1": 475.4, "y1": 590.3, "innehåll": "Om märke F9 sätts i portal ska minst textstorlek normal användas. Någon annan tilläggstavla än avstånd får inte förekomma till märke F9."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 587.0, "x1": 530.2, "y1": 652.9, "innehåll": "De vägvisningsmål som anges inom klammern ska vara utmärkta eller vägvisade på den väg eller gata som leder mot det mål som anges under klammern; antingen ska målen ligga längs den väg eller gata som är det gemensamma vägvalet eller så ska vägvisning ut till målen ges om de inte ligger längs vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 649.6, "x1": 529.3, "y1": 688.2, "innehåll": "Då trafikplatsnummer anges under klammern ska målen som anges inom klammern återfinnas i vägvisningen direkt vid avfartens slut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 511.7, "y1": 202.9, "innehåll": "F10 Platsmärke Det ortnamn som anges på märke F10 ska överensstämma med vad som anges i Lantmäteriets ortnamnsregister. God ortnamnssed ska iakttas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 199.6, "x1": 501.0, "y1": 255.4, "innehåll": "Namnsättning av trafikplats och cirkulationsplats ska beslutas av Beställaren. F11 Vägnamn"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 282.0, "x1": 505.0, "y1": 342.2, "innehåll": "Namnsättning med vägnamn ska beslutas av Beställaren. Vid namnsättning av en led som består av flera vägar och gator ska dessa vara sammanhängande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 338.9, "x1": 531.1, "y1": 391.2, "innehåll": "Innan vägar/leder märks ut med märke F11 ska information om vägen/leden finnas i form av broschyrer, kartor, informationstavlor eller liknande; ansvaret för sådan information vilar på den som ansöker om utmärkningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 387.9, "x1": 526.9, "y1": 434.4, "innehåll": "Märke F11 ska ha versalgemen text oavsett på vilken vägkategori märket satts upp. Symbol får inte förekomma på märket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 431.4, "x1": 525.5, "y1": 504.9, "innehåll": "När märket infogas i avståndstavla ska det inte ha någon bård. Märke F11 ska sättas upp fristående och åtskild från andra lokaliseringsmärken för vägvisning med undantag för de fall då märket infogas i märke F13 avståndstavla; vägnamnet ska då anges på vit platta under orterna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 573.6, "x1": 383.6, "y1": 598.5, "innehåll": "Exempel på vägnamn infogat i F13 avståndstavla."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 654.3, "x1": 364.8, "y1": 679.2, "innehåll": "Exempel på märke F11 med tilläggstavla T12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 499.5, "y1": 214.4, "innehåll": "F12 Vattendrag Det namn som anges på märke F12 ska överensstämma med vad som anges i Lantmäteriets ortnamnsregister. F13 Avståndstavla"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 251.4, "x1": 535.7, "y1": 290.0, "innehåll": "Märke F13 ska sättas upp efter en korsning eller trafikplats där ingen information om avstånd angetts."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 286.7, "x1": 541.1, "y1": 356.2, "innehåll": "På märke F13 Avståndstavla, ska det längst bort belägna målet anges överst och sedan i fallande avståndsordning med det närmast belägna målet anges underst. F14 Vägnummer"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 395.8, "x1": 521.6, "y1": 469.7, "innehåll": "Vägnummer lägre än 500 ska märkas ut längs hela sträckan mellan de platser som anges för vägen i TSFS Vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100-499. Vägnummer med undernummer (t ex E6.11) får inte anges på vägmärken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 466.4, "x1": 538.4, "y1": 549.5, "innehåll": "Om samma väg har flera vägnummer ska de placeras i stigande nummerordning med eventuella Europavägnummer först.Detta gäller oavsett om det finns intermittent bård eller ej. F15 Omledning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 590.9, "x1": 536.5, "y1": 629.5, "innehåll": "Permanent omledningsväg ska märkas ut med huvudvägens vägnummer med märken F15 med blå text och bård på vit botten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 636.8, "x1": 520.3, "y1": 696.1, "innehåll": "F16-F20 Förekommer mötande trafik som inte är avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning ska den mötande trafiken illustreras med en motriktad pil."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 692.8, "x1": 542.1, "y1": 731.4, "innehåll": "Märket ska vara anpassat till förhållandet på platsen, vilket innebär att märket ska vara utformat på olika sätt beroende på körfältskonfigurationen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 302.2, "y1": 140.6, "innehåll": "F16 ökning av antal körfält F17 Minskning av antalet körfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 147.9, "x1": 381.5, "y1": 193.9, "innehåll": "F18 Körfältsindelning på sträcka Märket ska sättas upp på båda sidor om körbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 200.8, "x1": 335.3, "y1": 224.8, "innehåll": "F19 Väganslutning med accelerationsfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 232.2, "x1": 328.8, "y1": 256.1, "innehåll": "F20 Väganslutning med separat körfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 263.1, "x1": 315.3, "y1": 287.1, "innehåll": "F21 Körfältsindelning före korsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 364.8, "x1": 541.4, "y1": 434.3, "innehåll": "Märke F21 ska endast användas före korsningar med en körfältsindelning som avviker från vad som kan förväntas. F22 Riksmärke"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 507.0, "x1": 505.9, "y1": 545.6, "innehåll": "Utmärkning av landgräns mellan Sverige och annat EU-land, dvs. Finland och Danmark, ska ske med märke F22 Riksmärke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 542.3, "x1": 489.1, "y1": 567.2, "innehåll": "F22 Riksmärke ska användas för att från Norge ange gränsen mot Sverige."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 368.2, "y1": 279.4, "innehåll": "Informationstavla vid riksgräns: Figur 13.15 Informationstavla vid riksgräns"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 274.5, "x1": 538.7, "y1": 334.7, "innehåll": "Informationstavla ska placeras på lämpligt avstånd från gräns eller färjeläge på sådant sätt att den inte skymmer eller distraherar information som ges med vägmärken. Informationstavla ska normalt sättas på höger sida av väg eller gata."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 331.7, "x1": 425.0, "y1": 389.7, "innehåll": "Informationstavlan ska vara utförd i endera av två storlekar; 1. Normal storlek: b = 2,4 meter, h = 4,3 meter. 2. Stor storlek: b = 3,0 meter, h = 5,4 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 386.4, "x1": 517.4, "y1": 425.0, "innehåll": "Stor storlek ska användas om tavlan sätts upp intill motorväg, motortrafikled och annan väg med två eller flera körfält i vardera riktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 421.7, "x1": 542.0, "y1": 491.2, "innehåll": "Normal storlek ska användas om tavlan sätts upp intill andra vägar än de ovan angivna samt inom hamnområden och liknande områden. F27 Trafikplatsnummer"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 521.8, "x1": 542.6, "y1": 595.7, "innehåll": "Trafikplatsnummer ska finnas på utpekade vägar. Trafikplatsens nummer ska betraktas som ett nummer på den geografiska plats där flera samverkande korsningar finns. Avfart till enbart rastplats eller liknande ingår inte i numreringen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 592.4, "x1": 538.3, "y1": 644.6, "innehåll": "\\\"I trafikplatser där det finns två avfarter i samma färdriktning identifieras de med hjälp av ett gement \\\"a\\\" respektive \\\"b\\\", och respektive bokstav ska alltid ha samma mål oavsett vilket håll man kommer ifrån.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 641.3, "x1": 541.2, "y1": 693.6, "innehåll": "Om en trafikplats byggs mellan två trafikplatser där det inte finns något reserverat trafikplatsnummer - exempelvis mellan 5 och 6 - ska trafikplats 5 byta nummer till 5.1 och den nya trafikplatsen tilldelas nummer 5.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 690.3, "x1": 524.2, "y1": 728.9, "innehåll": "Trafikplatsnumret ska sättas på egen plåt under lokaliseringsmärket nere till väster utom på F8 där den infogas i märket längst upp till höger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 725.6, "x1": 540.0, "y1": 764.1, "innehåll": "Om märke F8 är omställbart, t.ex. i tunnlar, ska F27 utföras i plåt och placeras utanför märket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 272.4, "y1": 174.0, "innehåll": "13.1.11 Cykelvägvisning 13.1.11.1 Enskilda märken F34 Vägvisare"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 65.9, "y0": 215.6, "x1": 509.8, "y1": 325.7, "innehåll": "F36 Platsmärke 13.1.11.2 Turist- och rekreationscykling Turist- och rekreationscykling ska märkas ut med mörkröd basfärg och vit text."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 372.0, "x1": 329.3, "y1": 418.5, "innehåll": "Nationell led ska ha nummer 1-49. Regional led ska ha nummer 100-999."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 418.8, "x1": 466.4, "y1": 469.7, "innehåll": "Utmärkning av omledning Märken ska vara utförda med svart text och symbol på orange botten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 466.4, "x1": 531.9, "y1": 512.9, "innehåll": "Vägnumret som avser omledningen ska vara infällt som platta på det orange märket. Vägnumret ska ha blå text och bård på vit botten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 509.6, "x1": 516.8, "y1": 561.8, "innehåll": "Om inte vägnummermärke F15 Omledning satts upp längs omledningsvägen ska vägnummermärken som anges på orange lokaliseringsmärke vara utförda i sin ordinarie färgsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 562.1, "x1": 413.2, "y1": 621.0, "innehåll": "Exempel på utmärkning av omledning Landsbygd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 671.5, "x1": 543.6, "y1": 753.7, "innehåll": "Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar ska ske enligt beslut av väghållningsmyndigheten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 750.4, "x1": 508.2, "y1": 775.3, "innehåll": "Vägvisningen ska utföras enligt vad som i övrigt sägs om lokaliseringsmärken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 536.9, "y1": 144.9, "innehåll": "\\\"H23 Förberedande upplysning om vägnära serviceanläggningar På märke H23 ska endast anges serviceanläggningarna H3, H4, H5, H6, H7 och H27. H1 och H13 tillsammans med namn får anges som \\\"rubrik\\\" på märket.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 150.9, "y0": 141.6, "x1": 536.3, "y1": 193.9, "innehåll": "På motorväg, motortrafikled eller annan väg med avfarter ska märke H23 sättas upp minst 1 km före den plats där märke F7 Avfartsvisare eller F8 Körfältsvägvisare satts upp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 65.9, "y0": 190.6, "x1": 524.6, "y1": 276.1, "innehåll": "På annan väg än ovan ska märket sättas upp 0,4-1 km före korsningen. Märket kan dessutom sättas upp tillsammans med en tidigare märke H23. 13.1.13.1 Exempel på vägvisning till allmänna inrättningar och serviceanläggningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 150.9, "y0": 297.9, "x1": 332.9, "y1": 358.0, "innehåll": "Andra anordningar MarkeringsskärmarX1-1 Markeringspil"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 150.9, "y0": 416.0, "x1": 417.5, "y1": 493.4, "innehåll": "Storleken ska vara 600 mm x 600 mm. Placeringen ska vara med underkant ≤1,0 m över körbana. X1-2 Markeringspil"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 150.9, "y0": 556.0, "x1": 417.5, "y1": 633.4, "innehåll": "Storleken ska vara 1200 mm x 600 mm. Placeringen ska vara med underkant ≤1,0 m över körbana. X1-3 Markeringspil"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 150.9, "y0": 699.6, "x1": 415.1, "y1": 746.1, "innehåll": "Storleken ska vara 2400 mm x 600 mm. Placeringen ska vara med underkant ≤1,0 m över körbana"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 85.3, "x1": 450.9, "y1": 183.5, "innehåll": "X2 Markeringsskärm för hinder Storleken ska vara 1000 mm x 400 mm eller 2000 mm x 400 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 190.4, "x1": 411.4, "y1": 214.4, "innehåll": "X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder med mera"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 305.4, "x1": 430.1, "y1": 351.9, "innehåll": "Storleken ska vara 400 mm x 1600 mm för vägbredd >6,0 m. Storleken ska vara 300 mm x 1200 mm för vägbredd <6,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 348.6, "x1": 417.5, "y1": 404.4, "innehåll": "Placeringen ska vara med underkant ≥0,5 m över körbana. X4 Avfartsskärm"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 504.5, "x1": 516.4, "y1": 543.1, "innehåll": "Förutsättning: Anordningen anger skiljepunkten mellan en huvudkörbana och en avfart där det finns ett retardationsfält. (VMF 5 kap. 1§)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 539.8, "x1": 505.1, "y1": 600.0, "innehåll": "För motorväg, motortrafikled och flerfältsvägar ska storleken vara 1200 mm x 2000 mm. För övriga vägar ska storleken vara 600 mm x 1000 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 267.4, "x1": 533.7, "y1": 318.3, "innehåll": "Figur 13.16 Avfartsskärmen ska vara placerad så nära refugspetsen, eller motsvarande plats, som möjligt. Breddindikering är märkesbredd enligt tabell ovan ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 326.8, "x1": 535.9, "y1": 385.1, "innehåll": "X10 Stolpmarkeringsanordning Stolpe ska förses med X10 stolpmarkeringsanordning om den bär D2 vid tillfarter till korsning, dvs de märken trafikanten först möter. X10 ska användas vid B3 och B8."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 381.8, "x1": 523.8, "y1": 441.9, "innehåll": "Stolpmarkeringsröret ska monteras med underkant mellan 0,15 m och 0,30 m över refugens eller körbanans överyta. Färgen på reflexröret ska följa vägmärkets grundfärger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 439.0, "x1": 527.8, "y1": 490.9, "innehåll": "Om det finns ett annat märke på baksidan ska reflexröret följa dessa grundfärger på baksidan; det innebär att det kan finnas flera olika färger på reflexröret på samma stolpe."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 629.9, "x1": 536.0, "y1": 689.3, "innehåll": "Figur 13.17 Färgsättning på X10 Stolpmarkeringsanordning Vid en kombination av märken ska färgen på reflexröret bestämmas utifrån det undre märket. Tilläggstavlor styr dock inte färgen på reflexrör."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 686.0, "x1": 537.9, "y1": 724.5, "innehåll": "Vid en kombination med märke B3 övergångsställe ska reflexrörets färg vara blå och vit."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 521.5, "y1": 192.1, "innehåll": "Utmärkning av korsningar 13.1.15.1 Allmänt Trafikdelarstolpar ska förses med stolpmarkering, tex stolpmarkeringsrör eller stolpmarkeringsskärm, på de märken som står i tillfarterna till korsningen, dvs. de märken trafikanten först möter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 65.9, "y0": 188.8, "x1": 440.2, "y1": 243.3, "innehåll": "Reflexklassen på reflexröret ska följa vägmärkets reflexklasser. 13.1.15.2 Exempel på utmärkning av korsningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 65.9, "y0": 243.5, "x1": 524.5, "y1": 337.6, "innehåll": "Utmärkning av trafikplatser Portalmonterad vägvisning får inte följas upp med markmonterad vägvisning inför samma avfart. 13.1.16.1 Sekundärvägsanslutningar till trafikplatser"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 150.9, "y0": 333.9, "x1": 528.9, "y1": 372.5, "innehåll": "Symbolen för motorväg och motortrafikled på vägvisare ska endast användas i sista vägvalspunkten (påfartsvägen)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 150.9, "y0": 369.2, "x1": 526.3, "y1": 407.7, "innehåll": "\\\"Om \\\"droppe\\\" anläggs vid rampanslutning till sekundärväg ska utmärkningen göras tydlig för att förhindra felkörningar i droppen.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 150.9, "y0": 408.0, "x1": 465.5, "y1": 437.4, "innehåll": "Hastighetsbegränsning i av- och påfartsvägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 150.9, "y0": 437.5, "x1": 508.9, "y1": 496.0, "innehåll": "Portal- respektive markbaserad vägvisning Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 150.9, "y0": 496.2, "x1": 530.0, "y1": 560.4, "innehåll": "övergång från två till ett körfält Förberedande upplysning om körfältsförändring ska ske ca 400 m före den plats där körfältet upphör."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 65.9, "y0": 557.4, "x1": 542.8, "y1": 685.8, "innehåll": "Förberedande upplysning ska ges med märke F17 och tilläggstavla T2 med text 400 m. Märke F17 Minskning av antalet körfält ska placeras cirka 50 m före den plats där bredden på det upphörande körfältet har minskat till 2,5 m. 13.1.17.2 Långa delsträckor 13.1.17.3 Utmärkning med vägmärken av övergång mellan mötesfri väg och vanlig tvåfältsväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 150.9, "y0": 682.4, "x1": 525.1, "y1": 707.3, "innehåll": "Information om mötesfri väg ska ske med märke F18 Körfältsindelning på sträcka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 150.9, "y0": 172.7, "x1": 520.3, "y1": 234.9, "innehåll": "Figur 13.18 Märke F18 Körfältsindelning på sträcka Utmärkning av övergång mellan mötesfri 2+1-väg och vanlig tvåfältsväg ska ske: 1. i riktning från mötesfri 2+1-väg mot tvåfältsväg med"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 168.9, "y0": 226.7, "x1": 538.1, "y1": 312.3, "innehåll": "- märke F17 Minskning av antalet körfält (förberedande upplysning ca 400 m före och 50 m före körfältets slut). - märke A25 Varning för mötande trafik ca 200 m före mittbarriärens slut. 2. i riktning från tvåfältsväg mot mötesfri 2+1-väg med"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 204.9, "y0": 304.5, "x1": 535.9, "y1": 359.0, "innehåll": "- märke D2 Påbjuden körbana höger - information om mötesfri väg genom märke F18 Körfältsindelning på sträcka ca 400 m före början av 2+1-väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 150.9, "y0": 493.1, "x1": 539.8, "y1": 531.1, "innehåll": "Figur 13.19 Utmärkning av övergång mellan mötesfri 2+1-väg och tvåfältsväg. Observera att andra vägmarkeringar kan förekomma"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 65.9, "y0": 526.8, "x1": 511.5, "y1": 595.0, "innehåll": "Detaljstudie av linjeföring och utmärkning ska ske för att minimera riskerna för felkörning. 13.1.17.4 Korsningar i anslutning till mötesfri väg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 150.9, "y0": 594.9, "x1": 543.2, "y1": 750.1, "innehåll": "Utmärkning av övergång mellan motorväg och annan väg Utmärkning av övergång mellan motorväg och annan väg i trafikplats ska ske med: 1. Märke E1 Motorväg vid motorvägens början 2. Märke E2 Motorväg upphör eller E3 Motortrafikled, beroende på lokal trafikföreskrift, där motorvägen slutar. Detta kompletteras med förberedande upplysning om att motorväg upphör 400 – 500 m före den plats motorvägen avslutas. 3. Märke F17 Minskning av antalet körfält både som förberedande upplysning och upplysning där körfältet upphör då antalet körfält reduceras från 2 till 1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 168.9, "y0": 85.1, "x1": 512.0, "y1": 123.7, "innehåll": "4. Märke F20 Väganslutning med separat körfält både på huvudvägen och rampen om ramp övergår till att bli körfält 1 på en 2+1-väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 65.9, "y0": 120.4, "x1": 502.2, "y1": 218.1, "innehåll": "Lokaliseringsmärken för vägvisning ska vara desamma som vid trafikplats på motorväg. 13.1.19 Utmärkning av fyrfältsväg som inte är motorväg 13.1.19.1 Primärvägsanslutning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 65.9, "y0": 214.4, "x1": 534.4, "y1": 296.2, "innehåll": "Vid utformning utan högeravsvängkörfält ska vägvisning utföras som för en normal trevägskorsning med F1 Orienteringstavla som förberedande upplysning och med F5 Vägvisare vid anslutningen. 13.1.19.2 Förbud mot långsamtgående trafik"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 150.9, "y0": 292.8, "x1": 537.2, "y1": 358.8, "innehåll": "Om långsamtgående trafik, d.v.s. traktor och motorredskap klass 2 m.fl. samt gående och cyklande, inte ska tillåtas ska detta märkas ut enligt Figur 13.20. Detta förutsätter att behov inte finns för att förbjudna fordons- och trafikantkategorier ändå ska få trafikera anslutningsvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 150.9, "y0": 585.3, "x1": 540.9, "y1": 672.0, "innehåll": "Figur 13.20 Utmärkning av förbud mot trafik med långsamtgående trafik Om sista korsningen, där långsamtgående trafik kan välja annan väg före fyrfältsvägen, är belägen nära början av fyrfältsvägen ska förbudet börja redan i denna sista korsning och förbudsmärkena placeras vid korsningen så som det illustreras i Figur 13.21."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 298.0, "x1": 540.5, "y1": 371.0, "innehåll": "Figur 13.21 Utmärkning av övergång till fyrfältsväg. Finns beslut om att tillåta långsamtgående trafik på sträckan från sista vägvalspunkten fram till början av fyrfältsvägen ska upplysning om förbudet ges med de aktuella förbudsmärkena."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 367.7, "x1": 536.1, "y1": 406.3, "innehåll": "Märkena med tilläggstavla med avstånd ska sättas vid den sista korsningen där annan väg kan väljas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 403.0, "x1": 526.2, "y1": 441.6, "innehåll": "Denna förberedande upplysning ska kompletteras med vägvisning för de förbjudna trafikantslagen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 686.1, "x1": 482.3, "y1": 724.0, "innehåll": "Figur 13.22 Utmärkning där långsamtgående trafik tillåts från sista vägvalspunkt fram till början av fyrfältsväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 719.8, "x1": 534.5, "y1": 772.1, "innehåll": "Exempel på utmärkning av förbud mot trafik med traktor och motorredskap klass 2 m.fl. förbud på anslutande väg som leder fram till väg där generellt förbud mot dessa råder, samt där förberedande utmärkning infogats i lokaliseringsmärke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 436.3, "y1": 164.7, "innehåll": "Utmärkning av fartdämpande åtgärder 13.1.20.1 Allmänt Fartdämpande hinder ska vara tydligt utmärkta för trafikanten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 161.4, "x1": 536.1, "y1": 241.1, "innehåll": "Om farthindret är utformat för lägre hastighet än den tillåtna eller trafikanten bedöms kunna bli överraskad av farthindret ska märke A9 Varning för farthinder, A5 Avsmalnande väg eller E11 Rekommenderad lägre hastighet sättas upp.Samtliga farthinder ska utmärkas med X3 Markeringsskärm, pollare, märken i skyltbågar eller liknande."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 241.3, "x1": 541.6, "y1": 364.5, "innehåll": "Avsmalning Anordnad gångpassage Utmärkning av GCM-vägar Om det inte framgår av utformning eller liknande att vägen är upplåten för exempelvis gående och cykeltrafik ska vägen märkas ut med något av märkena D4–D7."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 364.8, "x1": 411.0, "y1": 437.3, "innehåll": "Cykelpassage och cykelöverfart Cykelöverfart ska märkas ut med B8 Cykelöverfart. B8 ska sättas upp i storlek Mycket liten från cykelbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 437.5, "x1": 486.5, "y1": 501.7, "innehåll": "Utmärkning av nöduppställningsplatser Om nöduppställningsplats anordnats ska denna märkas ut med märke E27 Nöduppställningsplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 502.0, "x1": 368.2, "y1": 560.8, "innehåll": "Vägmärkesbelysning Vägmärken och skyltar i tunnel"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 561.0, "x1": 517.6, "y1": 625.2, "innehåll": "Allmänt Vid tunnel <500 m ska märke A26 användas om trafiksäkerhetsrisk föreligger på grund av ljusförhållande eller väglag."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 625.5, "x1": 497.0, "y1": 697.9, "innehåll": "Informationsskyltar Märke E28 Nödutgång ska vara placerad väl synlig över dörr till nödutgång. Symbol ska vara vänd i riktning mot nödutgången."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 694.6, "x1": 528.1, "y1": 719.5, "innehåll": "Skylt ska vara placerad vinkelrät mot trafikriktningen och ha symbol på båda sidor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 716.2, "x1": 508.8, "y1": 754.8, "innehåll": "På sidovägg i tunnel ska märke E29 Utrymningsväg finnas som upplysning om avstånd och riktning till närmaste nödutgång."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 751.5, "x1": 489.5, "y1": 776.4, "innehåll": "Märke med riktning och avstånd till nödutgång ska finnas på var 25 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 536.3, "y1": 155.3, "innehåll": "På plats för nöduppställning ska symboler för telefon och brandsläckare vara angivna på en särskild skylt eller finnas med i märket. Vägmarkering och vägkantsutmärkning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 156.0, "x1": 514.3, "y1": 236.0, "innehåll": "Vägmarkering Landsbygd Samtliga belagda vägar ska ha längsgående, tvärgående och övriga markeringar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 232.7, "x1": 539.5, "y1": 257.6, "innehåll": "Längsgående kantlinjer och mittlinjer på vägar med ≥ 1000 åDT ska vara våtsynbara."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 257.9, "x1": 527.9, "y1": 322.1, "innehåll": "Motorväg/Motortrafikled/Fyrfältsväg Samma typ av kantlinje och körfältslinje ska användas för motorväg/motortrafikled och fyrfältsväg på landsbygd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 319.1, "x1": 535.0, "y1": 380.4, "innehåll": "Vägmarkering ska ha utförande enligt Tabell 13.4. Tabell 13.4 Motorväg/ motortrafikled/Fyrfältsväg Kantlinje Körfältslinje Körfältslinje av- och påfart"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 65.9, "y0": 426.0, "x1": 527.8, "y1": 536.4, "innehåll": "Vägmarkering ska ha utförande enligt Tabell 13.5. Tabell 13.5 Mötesfri väg Vänster kantlinje Höger kantlinje Körfältslinje Körfältslinje av- och påfart H(0,30) H(0,20) I(0,15) 3+9 I(0,30) 3+3 13.2.1.1.3 Tvåfältsvägar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 532.6, "x1": 536.6, "y1": 571.2, "innehåll": "Vägmarkeringsbredd för tvåfältsvägar på landsbygd ska utformas efter högsta tillåtna hastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 563.0, "x1": 526.1, "y1": 612.8, "innehåll": "Vägmarkering ska ha utförande enligt Tabell 13.6, undantag för vägar med åDT ≤ 1999 som ska ha kant- och mittlinje 0,10 om det inte är en Europaväg, riksväg eller länsväg med ( vägnummer ≤ 499 )."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 608.0, "x1": 496.8, "y1": 677.3, "innehåll": "Tabell 13.6 Tvåfältsvägar ≥ 60 km/h Kantlinje Mittlinje Körfältslinje av- och påfart I(0,15)1+2 I(0,15)3+9 I(0,30) 3+3"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 679.8, "x1": 448.1, "y1": 730.7, "innehåll": "Tättbebyggt område Vägmarkering ska ha utförande enligt Tabell 13.7 - Tabell 13.14."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 85.2, "x1": 533.5, "y1": 144.1, "innehåll": "Tabell 13.7 Motorväg/motortrafikled/fyrfältsväg Kantlinje Körfältslinje Körfältslinje av- och påfart H(0,30) I(0,15)3+9 I(0,30) 3+3"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 159.8, "x1": 537.5, "y1": 218.7, "innehåll": "Tabell 13.8 Huvudled/tätortsgenomfart/övriga vägar ≥ 60 km/h Kantlinje Körfältslinje/mittlinje Körfältslinje av- och påfart I(0,10)1+2 I(0,10) 9+3 I(0,20) 3+3"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 233.9, "x1": 528.5, "y1": 276.0, "innehåll": "Tabell 13.9 Huvudled/tätortsgenomfart/övriga vägar < 60 km/h Kantlinje Körfältslinje/mittlinje Körfältslinje av- och påfart"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 65.9, "y0": 270.5, "x1": 458.5, "y1": 376.2, "innehåll": "I(0,10)1+2 I(0,10)3+3 I(0,20) 3+3 Längsgående markeringar 13.2.1.3.1 M1 Mittlinje eller körfältslinje"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 372.8, "x1": 540.7, "y1": 424.7, "innehåll": "Om körbanans bredd är ≥ 5,5 meter och den tillåtna hastigheten ≥ 60 km/h ska mittlinje markeras utanför tättbebyggt område. Detsamma gäller för vägar avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 421.7, "x1": 539.3, "y1": 459.9, "innehåll": "Mittlinje ska markeras som 3+9. Inom tättbebyggt område ska mittlinje markeras som 3+3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 457.0, "x1": 498.1, "y1": 481.9, "innehåll": "Körfältslinje ska utföras på vägar som har flera körfält i samma färdriktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 478.6, "x1": 532.9, "y1": 530.9, "innehåll": "Körfältslinje i tillfart till korsning, där skilda färdriktningar medges, ska utföras med dubbel bredd mellan genomgående körfält och av svängande körfält. Det gäller även den efterkommande heldragna linjen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 65.9, "y0": 599.0, "x1": 538.1, "y1": 718.8, "innehåll": "Figur 13.23 Körfältslinje i tillfart till korsning 13.2.1.3.2 M2 Kantlinje Belagda vägar utanför tättbebyggt område och vägar inom tättbebyggt område som är avsedda för genomfartstrafik ska markeras med kantlinje. Undantag gäller om vägen är försedd med cykelfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 715.5, "x1": 345.1, "y1": 762.0, "innehåll": "Kantlinjen ska placeras på vägrenen. Vägrenen ska vara minst 0,25 meter bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 536.8, "y1": 123.7, "innehåll": "Kantlinje ska vara heldragen på vägar där det bedöms olämpligt med biltrafik utanför körfältet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 65.9, "y0": 120.4, "x1": 518.8, "y1": 245.4, "innehåll": "Kantlinje på ramp ska alltid utföras heldragen med samma linjebredd som primärvägens kantlinje. 13.2.1.3.3 M3 Varningslinje Om körbanans bredd är < 6,5 meter ska varningslinje markeras istället för dubbel heldragen linje."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 65.9, "y0": 242.1, "x1": 538.8, "y1": 345.1, "innehåll": "Markeringen ska utföras 100 meter före kommande heldragen linje eller spärrområde. 13.2.1.3.4 M4 Ledlinje Finns det mer än ett körfält för sväng åt samma håll i vägkorsning, ska ledlinje vara utförd såväl mellan dessa körfält som till vänster om det längst till vänster belägna körfältet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 150.9, "y0": 342.2, "x1": 495.6, "y1": 367.1, "innehåll": "Ledlinjen ska ha samma bredd som den heldragna linjen eller körfältslinjen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 65.9, "y0": 573.8, "x1": 526.5, "y1": 731.1, "innehåll": "Figur 13.24 M4 Exempel på utformning med ledlinjer 13.2.1.3.5 M5 Cykelfältslinje Markeringen ska användas mellan cykelfält och andra körfält och i vissa fall även i eller i anslutning till korsning. 13.2.1.3.6 M6 Linje för fordon i linjetrafik m.fl."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 150.9, "y0": 727.4, "x1": 530.9, "y1": 765.9, "innehåll": "\\\"Början och slut på \\\"linje för fordon i linjetrafik m.fl.\\\" ska ha indelning 1+1. Markeringen ska vara minst lika bred som markering M1 mittlinje eller körfältslinje\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 517.2, "y1": 123.7, "innehåll": "på samma vägsträcka. Markeringen får bara utföras om körfältet är reserverat för fordon i linjetrafik dygnet runt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 65.9, "y0": 174.5, "x1": 387.1, "y1": 245.5, "innehåll": "Figur 13.25 M6 Linje för fordon i linjetrafik m.fl. 13.2.1.3.7 M7 Reversibelt körfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 242.1, "x1": 528.5, "y1": 280.7, "innehåll": "Markeringen ska avgränsa körfält som upplåts för trafik omväxlande i den ena eller andra färdriktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 65.9, "y0": 277.4, "x1": 534.2, "y1": 380.4, "innehåll": "För sådan sträcka där M7 finns ska vänstersväng vara omöjlig eller förbjuden genom andra anordningar. 13.2.1.3.8 M8 Heldragen linje Där omkörning inte får ske i båda riktningar ska mittlinje utföras som dubbel heldragen mittlinje."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 377.4, "x1": 538.0, "y1": 415.7, "innehåll": "Där omkörning inte får ske i ena riktningen ska mittlinje utföras som heldragen linje i kombination med varnings- eller mittlinje."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 412.7, "x1": 533.9, "y1": 450.9, "innehåll": "Om en väg har tre körfält varav två i samma riktning ska dubbel heldragen linje eller heldragen linje i kombination med intermittent linje mellan körriktningarna utföras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 448.0, "x1": 523.6, "y1": 486.2, "innehåll": "Heldragen kantlinje ska markeras på vägar där det bedöms olämpligt med biltrafik utanför körfältet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 483.3, "x1": 525.4, "y1": 543.5, "innehåll": "Vid öppningar i heldragna linjer ska M4 led linje markeras. Enkel heldragen mittlinje ska vara gul då den används som tillfällig markering och gäller då istället för den vita befintliga mittlinjen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 540.2, "x1": 532.6, "y1": 578.7, "innehåll": "Heldragen linje i gult utförande för tillfällig vägmarkering ska minst ha linjebredden 0,2 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 575.4, "x1": 540.1, "y1": 649.3, "innehåll": "Vid avfart på motorväg ska rampens kantlinje gå parallellt med motorvägens kantlinje i 100 meter före avfartsvisaren. Samma princip tillämpas vid samma typ av avfart på mötesfri väg, eller annan väg. Avfart vid motorväg ska markeras enligt Figur 13.26."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 239.7, "x1": 399.7, "y1": 265.0, "innehåll": "Figur 13.26 Vägmarkering vid avfart på motorväg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 281.9, "x1": 507.3, "y1": 355.9, "innehåll": "Vid avfart på motorväg *) ska rampens kantlinje gå parallellt med motorvägens kantlinje i 100 meter före avfartsvisaren. *) Vid samma typ av avfart på mötesfri väg, eller annan väg ska samma princip tillämpas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 352.6, "x1": 537.5, "y1": 426.5, "innehåll": "Före avsmalningar vid broar och liknande samt före vägavsnitt där trafik på vägren är olämplig eller utgör fara, ska heldragen kantlinje användas för att leda ut trafik från vägrenen. Linjetypen ska vara H(0,30)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 423.2, "x1": 425.6, "y1": 468.4, "innehåll": "Kantlinjen ska vara minst så lång som Tabell 13.10 anger. Tabell 13.10 Längd på heldragen linje före avsmalning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 156.6, "y0": 462.4, "x1": 362.1, "y1": 649.2, "innehåll": "Tillåten hastighet L 1 L 2 L 3 L km/h m m m m 50 20 30 20 70 60 25 40 35 100 70 30 50 50 130 80 35 55 70 165 90 40 60 90 190 100 45 65 120 230 110 50 70 150 270 120 55 75 190 300"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 225.6, "x1": 494.8, "y1": 251.0, "innehåll": "Figur 13.27  Heldragen kantlinje, s.k. utförningslinje, före avsmalning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 261.6, "x1": 341.7, "y1": 417.7, "innehåll": "Tabell 13.11 Fri sikt och gränsvärden 100 400 250 90 350 200 80 300 150 70 250 125 60 200 100"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 434.7, "x1": 503.4, "y1": 473.3, "innehåll": "Understiger frisiktsvärden det värde som finns i Tabell 13.11 för frisikt så ska heldragen linje markeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 65.9, "y0": 470.0, "x1": 493.1, "y1": 602.9, "innehåll": "Understiger sträckan mellan två heldragna linjer gränsvärdet så ska linjerna sammanbindas. 13.2.1.3.9 M9 Spärrområde Spärrområde ska vara utfört på vägyta som inte får trafikeras. Måttsättning ska utföras enligt Figur 13.28 och Tabell 13.12."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 702.6, "x1": 367.3, "y1": 728.0, "innehåll": "Figur 13.28 Måttplacering för spärrområde"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 85.2, "x1": 539.6, "y1": 154.2, "innehåll": "Tabell 13.12 Spärrområdestyper Typ av spärrområde Lutning Mått mellan linjer (m), A Linjebredd (m), B Fylld yta i meter  2) , C Begränsningslinjer Tätort(genomfart) 1:2 3,0 0,2 1,0 H(0,2)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 149.1, "y0": 165.8, "x1": 538.6, "y1": 225.1, "innehåll": "Motorväg 1:2 3,0 1) 0,4 2,0 H(0,3) 1) Om spärrområdets längd utanför tätort överstiger 100 m ska mått mellan linjer ökas till 6,0 m. 2) Spetsen ska helfyllas fram till begränsningslinjen. Det ska vara fyllt från sin spets fram till att den totala bredden av spärrområdet är 1, 1,5 eller 2,0 meter, se Figur 13.29 ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 600.0, "x1": 416.6, "y1": 625.4, "innehåll": "Figur 13.29 Alternativa utformningar av spärrområde"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 290.1, "x1": 489.4, "y1": 315.4, "innehåll": "Figur 13.30 Spärrområde på mötesfri väg där 2 körfält övergår till 1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 328.5, "x1": 527.2, "y1": 366.7, "innehåll": "\\\"Inom tätort med vägbelysning ska spärrområde \\\"Tätort (genomfart)\\\" i Tabell 13.12 användas.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 363.8, "x1": 508.5, "y1": 402.0, "innehåll": "På vägar med tillåten hastighet ≥60 km/h ska kantstenstillägg mellan refug och vägmarkering användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 399.0, "x1": 525.1, "y1": 423.9, "innehåll": "Kantstenstillägget ska vid landsbygdsförhållanden vara >0,5 m och i tätort >0,2 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 420.6, "x1": 512.9, "y1": 445.5, "innehåll": "Vid öppningar i begränsningslinjen till spärrområdet ska M4 Ledlinje markeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 445.8, "x1": 501.5, "y1": 510.0, "innehåll": "M10-M12 Markering M12 Varningslinje i kombination med mittlinje ska användas som förvarning till heldragen mittlinje eller spärrområde."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 510.6, "x1": 367.4, "y1": 612.2, "innehåll": "Tvärgående markeringar M13 Stopplinje Markering M13 ska utföras med 0,40 m bredd. Markering M13 ska utföras rak."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 612.5, "x1": 301.3, "y1": 663.3, "innehåll": "M14 Väjningslinje Markering M14 ska utföras rak."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 663.6, "x1": 491.1, "y1": 743.6, "innehåll": "M15 övergångsställe M16 Cykelpassage eller cykelöverfart Markering M16 ska användas vid cykelpassage och reglerad cykelöverfart."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 441.9, "y1": 135.6, "innehåll": "M17 Farthinder Vid högsta tillåtna hastighet ≥30 km/h ska farthinder märkas ut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 135.9, "x1": 511.2, "y1": 241.2, "innehåll": "M17a Cykelbox övriga markeringar M18 Förberedande upplysning om väjningsplikt eller stopplikt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 241.3, "x1": 492.7, "y1": 305.5, "innehåll": "M19 Körfältspilar I varje körfält ska minst två körfältspilar markeras vid flera körfält i samma körriktning då något av körfälten viker av."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 302.2, "x1": 500.3, "y1": 327.1, "innehåll": "På väg med tillåten hastighet >60 km/h ska körfältspilarna vara i överstorlek."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 324.2, "x1": 515.7, "y1": 349.1, "innehåll": "Där körfältspilar finns i skilda körfält i en tillfart ska de vara placerade jämsides."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 343.7, "x1": 395.4, "y1": 423.1, "innehåll": "Tabell 13.13 Avstånd i meter mellan körfältspilar c/c avstånd mellan Normalstorlek ≤ 60 km/h överstorlek > 60 km/h Pil 1 och pil 2 20,0 m 25,0 m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 429.2, "x1": 533.2, "y1": 489.1, "innehåll": "Pil 2 och pil 3 25,0 m Behövs det ytterligare pilar ska avståndet mellan pilarna vara 20,0 m i normalstorlek och 25,0 m för pilar i överstorlek."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 645.8, "x1": 454.1, "y1": 671.1, "innehåll": "Figur 13.31 Körfältspilar i ramp för att förhindra spökkörning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 244.0, "x1": 377.7, "y1": 269.3, "innehåll": "Figur 13.32 Placering av körfältspilar i körfält"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 445.2, "x1": 390.2, "y1": 470.6, "innehåll": "Figur 13.33 Mått på körfältspilar i normalstorlek"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 703.0, "x1": 360.2, "y1": 728.3, "innehåll": "Figur 13.34 Cirkulationspilar i överstorlek"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 305, "x0": 150.9, "y0": 273.5, "x1": 372.0, "y1": 298.9, "innehåll": "Figur 13.35 Cirkulationspilar i normalstorlek"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 305, "x0": 65.9, "y0": 457.1, "x1": 522.4, "y1": 567.6, "innehåll": "Figur 13.36 Mått på körfältspilar i överstorlek 13.2.1.5.3 M20 Körfältsbyte Anvisning om körfältsbyte ska finnas före plats där körfält upphör exempelvis vid stigningsfält och omkörningsfält. Markeringen ska vara placerad mitt i det körfält som upphör."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 297.3, "x1": 345.1, "y1": 322.6, "innehåll": "Figur 13.37 Anvisning om körfältsbyte"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 496.4, "x1": 406.9, "y1": 521.7, "innehåll": "Figur 13.38 Anvisning om körfältsbyte i överstorlek"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 532.7, "x1": 537.9, "y1": 558.1, "innehåll": "Tabell 13.14 c/c avstånd i meter mellan M20 Körfältsbyte vid olika hastigheter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 156.6, "y0": 552.0, "x1": 524.3, "y1": 669.4, "innehåll": "Mellan pil 50 km/h (3 pilar) 60 km/h (3 pilar) 70 km/h (4 pilar) 80 km/h (4 pilar) ≥ 90 km/h (5 pilar) 1 och 2 15,0 15,0 20,0 20,0 25,0 2 och 3 30,0 30,0 40,0 40,0 50,0 3 och 4 --- --- 60,0 60,0 75,0 4 och 5 --- --- --- --- 100,0 Summa 45,0 45,0 120,0 120,0 250,0"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 681.3, "x1": 531.2, "y1": 706.2, "innehåll": "Pilnumreringen börjar där körfältslinjen upphör och går sedan bakåt i körriktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 65.9, "y0": 84.4, "x1": 531.6, "y1": 239.0, "innehåll": "13.2.1.5.4 M20a Förberedande upplysning om heldragen mittlinje m.m. Markeringen ska vara utförd mellan körfält för trafik i motsatta riktningar och anger att en heldragen mittlinje eller fysisk avgränsning finns längre fram i färdriktningen. Markeringen ska användas i kombination med mittlinje eller varningslinje. 13.2.1.5.5 M21 Förbud mot att stanna och parkera 13.2.1.5.6 M22 Förbud mot att parkera"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 235.6, "x1": 530.7, "y1": 295.8, "innehåll": "Markeringen är gul och ska utföras med 0,10 meters bredd. Den markerade linjen är 1,0 meter Markeringen ska även ange utsträckning av buss hållplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 296.1, "x1": 531.2, "y1": 346.9, "innehåll": "M23 Förbud mot att stanna och parkera eller att parkera Markeringen är gul och ska utföras med 0,10 meters bredd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 347.2, "x1": 430.1, "y1": 397.7, "innehåll": "M24 Uppställningsplats Markeringen anger gränsen för uppställningsplats för fordon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 398.3, "x1": 527.5, "y1": 492.0, "innehåll": "M25 Gång- och cykelpil M26 Cykel Markeringen visar bana eller lämplig färdväg för cyklande och för förare av moped klass 2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 492.3, "x1": 412.7, "y1": 542.7, "innehåll": "M27 Gående Markeringen visar bana eller lämplig färdväg för gående."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 543.4, "x1": 512.8, "y1": 607.5, "innehåll": "M28 Buss Markeringen får endast utföras i körfält som är reserverat för fordon i linjetrafik dygnet runt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 607.8, "x1": 513.9, "y1": 672.3, "innehåll": "M29 Hastighet Markeringen upplyser om högsta tillåtna hastighet och förstärker vägmärke C31 hastighetsbegränsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 672.6, "x1": 531.4, "y1": 752.6, "innehåll": "M30 Vägnummer M31 ändamålsplats Markeringen upplyser om en uppställningsplats som är avsedd för ett visst ändamål."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 512.4, "y1": 135.6, "innehåll": "M32 Stopp Markeringen används tillsammans med märke B2 stopplikt och M13 stopplinje."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 135.9, "x1": 510.9, "y1": 200.0, "innehåll": "M33 Rörelsehindrad Markeringen får inte användas annat än för uppställningsplats för personer med funktionsnedsättning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 200.3, "x1": 419.3, "y1": 280.7, "innehåll": "M34 Information Vägmarkeringsritningar Vägmarkeringar ska utföras enligt ritningar i Tabell 13.15."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 275.3, "x1": 383.1, "y1": 451.6, "innehåll": "Tabell 13.15 Gällande vägmarkeringsritningar Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 161.3, "y0": 446.2, "x1": 411.9, "y1": 569.7, "innehåll": "B-2m 4-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-5m 3-vägs, typ C med separat körfält för vänstersvängande: C-1m 4-vägs, typ C: C-2m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 161.3, "y0": 564.3, "x1": 356.0, "y1": 671.2, "innehåll": "C-3m 4-vägs, typ D, cirkulationsplats: D-1m D-4m . flera körfält 4-vägs, typ E, trafiksignal: E-1m Ledlinjer 1"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 161.3, "y0": 665.4, "x1": 476.9, "y1": 765.6, "innehåll": "E-3m komp Flera körfält, ledlinjer. Ledlinjer 2 Påfarter och högerpåsvängskörfält: MVpåfart-2m Motorvägspåfart. 2FBpåfart-1m Högerpåsvängskörfält på bred tvåfältsväg Avfarter och högeravsvängskörfält:"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 65.9, "y0": 302.4, "x1": 531.9, "y1": 400.3, "innehåll": "*) Vägmarkeringen i primärvägens högra körbanekant ska löpa genom/förändras i de tvångspunkter som anger fönstrets läge respektive spärrsträckans slut. 13.2.1.7 Räfflor 13.2.1.7.1 Allmänt"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 65.9, "y0": 396.9, "x1": 490.2, "y1": 494.1, "innehåll": "Cirkulära räfflor ska inte utföras närmare bostadsbebyggelse än 150 meter. Räfflor ska förseglas. 13.2.1.7.2 Motorväg Motorväg ska förses med räfflor i yttre vägren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 150.9, "y0": 491.2, "x1": 340.2, "y1": 552.4, "innehåll": "Räfflor ska utföras enligt Tabell 13.16. Tabell 13.16 Räfflor på motorväg Vägren (höger)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 156.6, "y0": 547.0, "x1": 307.8, "y1": 637.0, "innehåll": "Typ av räffla Cirkulär Bredd (m) 0,50 Längd (m) 0,17 Djup (m) 0,012 Centrumavstånd (m) 0,30"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 65.9, "y0": 635.9, "x1": 411.0, "y1": 733.5, "innehåll": "Räfflor i vägren ska placeras 0,5 m från höger kantlinje. 13.2.1.7.3 Mötesfri väg Mötesfri väg ska förses med sinus räfflor i höger vägren. Räfflor ska utföras med typ enligt ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 161.3, "y0": 88.7, "x1": 531.4, "y1": 188.8, "innehåll": "MVpA-2m Parallellavfart på motorväg  *) . MVkA-2m . Kilavfart på motorväg  *) . 2FBkA 1m Kilavfart eller kilformat högeravsvängskörfält på bred 2- fältsväg Mötesfria vägar: MLV-1m"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 161.3, "y0": 183.4, "x1": 445.3, "y1": 290.3, "innehåll": "MLV-2m MLV-3m MLV-4m övriga ritningar: MVavslut-m Inledning/avslutning på motorväg. 2FBstigning-1m Stigningsfält på bred tvåfältsväg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 340.2, "y1": 179.8, "innehåll": "Tabell 13.17 Räfflor på mötesfri väg Vägren (höger) Typ av räffla Sinus Bredd (m) 0,30 Längd (m) 0,60"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 65.9, "y0": 190.9, "x1": 379.6, "y1": 288.6, "innehåll": "Centrumavstånd (m) 0,60 13.2.1.7.4 Tvåfältsväg Räfflor ska utföras med typer enligt Tabell 13.18."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 285.3, "x1": 537.8, "y1": 323.9, "innehåll": "Räfflor i vägmitt ska utföras på tvåfältsvägar med VR >60 km/h och belagd vägbredd ≥ 7,0 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 318.5, "x1": 382.5, "y1": 410.9, "innehåll": "Tabell 13.18 Räfflor på tvåfältsväg Vägmitt Vägren Typ av räffla Sinus Sinus Bredd (m) 0,30 *) 0,30 Längd (m) 0,60 0,60"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 443.6, "x1": 454.9, "y1": 468.6, "innehåll": "*) 0,55 (dubbla rader) kan tillämpas när dubbla 0,15 linjer används."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 468.9, "x1": 540.7, "y1": 541.3, "innehåll": "Bullerremsor Bullerremsor ska utföras vinkelrätt mot körriktningen. Bullerremsor ska placeras före den punkt som kräver den särskilda uppmärksamheten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 538.0, "x1": 486.5, "y1": 562.9, "innehåll": "Bullerremsor ska placeras i grupper med 3 stycken i varje, se Figur 13.39."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 65.9, "y0": 291.5, "x1": 534.6, "y1": 447.0, "innehåll": "Figur 13.39 Exempel på utförande av bullerremsor 13.2.1.9 Vägbaneretroreflektorer och LED-markeringar 13.2.1.9.1 Allmänt Vägbaneretroreflektorer eller LED-markering ska vara vita. 13.2.1.9.2 Placering Vägbaneretroreflektorer eller LED-markering ska placeras i linjen som de förstärker."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 443.7, "x1": 528.5, "y1": 482.3, "innehåll": "Retroreflektorer som används för att öka synbarheten av spärrområden ska placeras utanför begränsningslinjen i körfältet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 65.9, "y0": 482.5, "x1": 540.9, "y1": 641.0, "innehåll": "Vägkantsutmärkning Kantstolpar 13.2.2.1.1 Allmänt Kantstolpar ska användas på vägar med VR ≥80 km/h, åDT-0 ≥2000 och som saknar vägbelysning, och lokalt lägre trafikflöde eller lägre skyltad hastighet längs vägavsnitt kortare än 2 km ska inte medföra avbrott. En kantstolpe ska vara vit och eftergivlig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 637.7, "x1": 494.2, "y1": 662.6, "innehåll": "Höjden på en kantstolpe ska vara 1,05 m räknat från beläggningsytans nivå."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 659.3, "x1": 492.3, "y1": 684.2, "innehåll": "En kantstolpe ska ha en projicerad bredd mot trafiken som är minst 0,10 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 680.9, "x1": 507.8, "y1": 705.8, "innehåll": "Stolptoppen ska vara rundad eller lutande med största lutning 1:1,5 mot vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 702.5, "x1": 543.1, "y1": 727.4, "innehåll": "På den övre delen av kantstolpen ska det finnas ett 0,25 m brett horisontellt svart band."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 724.5, "x1": 510.1, "y1": 762.7, "innehåll": "Kantstolpe ska vara försedd med reflektor centralt placerad i såväl vertikal som horisontell led i det svarta bandet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 534.2, "y1": 145.3, "innehåll": "Retroreflektorernas centrum ska placeras på höjden ca 0,80 m över beläggningsytans nivå. Kantstolpe i mark ska vara av typen D2 enligt {SS-EN12899-3}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 163.6, "x1": 536.2, "y1": 249.0, "innehåll": "Reflektor ska vara 1. antingen rektangulär med en area större än eller lika med 7 200 mm 2 med största höjd 200 mm och största bredd 45 mm, 2. eller två cirkulära med en diameter större än eller lika med 60 mm, placerade med 100 mm lodrätt mellanrum."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 245.3, "x1": 537.8, "y1": 297.6, "innehåll": "Reflektor ska vara vit utom reflektor placerad direkt före och efter anslutning/korsning, busshållplats, parkeringsplats och rastplats där reflektor ska vara gul."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 65.9, "y0": 294.3, "x1": 539.1, "y1": 405.6, "innehåll": "En reflektor till kantstolpe på motorväg ska vara av typ R1 klass 3 eller R2 klass 2, på övriga vägar ska den vara av typ R1 RA2 enligt {SS-EN 12899-3}. 13.2.2.1.2 Placering Kantstolpar ska sättas upp längs vägens båda sidor. Kantstolpe ska placeras ca 1,0 m utanför vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 402.3, "x1": 538.4, "y1": 454.5, "innehåll": "Placeringen i sidled ska vara konstant på så långa sträckor som möjligt. Där avståndet mellan vägbanekant och dikesbotten är litet eller vid vägsektion med minst 9,0 m bredd får sidoavståndet vara 0,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 451.2, "x1": 536.5, "y1": 489.8, "innehåll": "Längs dubbelriktad väg ska kantstolpe för varje körriktning visa rektangulär reflektor längs vägens högra sida och 2 runda retroreflektorer längs vägens vänstra sida."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 486.5, "x1": 513.1, "y1": 538.8, "innehåll": "Längs enkelriktad väg, d.v.s. motorväg, motorvägsramp eller mötesfri väg, ska kantstolpar visa rektangulära retroreflektorer på både höger och vänster sida om körbanan och ingenting på baksidan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 535.5, "x1": 407.7, "y1": 633.1, "innehåll": "Avståndet i längsled mellan kantstolpar ska vara 100 m: 1. på raksträcka 2. vid horisontalradie > 700 m 3. vid konkav vertikalradie > 2500 m 4. vid konvex vertikalradie > 2500 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 628.7, "x1": 402.3, "y1": 691.1, "innehåll": "Avståndet i längsled mellan kantstolpar ska vara 25 m: 1. vid horisontalradie < 700 m 2. vid konvex vertikalradie < 2500 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 687.8, "x1": 540.6, "y1": 747.9, "innehåll": "På raksträcka och i konkav vertikalkurva ska minst tre kantstolpar på samma sida vara synliga samtidigt. Längs väg med räcke ska kantstolpe placeras på eller bakom räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 538.7, "y1": 137.4, "innehåll": "Vid minskning av antalet körfält, t.ex. vid övergång från två till ett körfält på mötesfri väg, ska avståndet i längsled mellan kantstolpar på mitträcke vara 10,0 m. Gäller inte för reflektor i mötande trafikriktning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 508.9, "y1": 172.7, "innehåll": "Kantstolpar på räcke ska placeras så att kraven på sikt, enligt avsnitt 9.1.5 Sikt, uppfylls."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 65.9, "y0": 169.4, "x1": 521.9, "y1": 251.2, "innehåll": "Vid högt räcke där kantstolpe inte kan placeras på eller bakom räcke ska retroreflektorer av samma typ och storlek som för kantstolpar användas på samma höjd och avstånd som retroreflektorer på kantstolpar. 13.2.2.1.3 Placering i korsning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 247.8, "x1": 530.1, "y1": 286.1, "innehåll": "Vid korsningstyp C på en väg som saknar kantstolpar ska kantstolpar placeras på en sträcka från ca 100 m före till ca 100 m efter refug, se Figur 13.40."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 500.3, "x1": 449.3, "y1": 546.0, "innehåll": "Figur 13.40 Placering av kantstolpar vid korsningstyp C Längs vägens vänstra sida ska kantstolpe vara utan retroreflektor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 542.7, "x1": 532.0, "y1": 567.6, "innehåll": "Kantstolpe i spärrområde eller refug ska visa rektangulär retroreflektor mot trafiken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 564.3, "x1": 534.7, "y1": 602.9, "innehåll": "En primärväg som är försedd med kantstolpar ska i en trafikplats även ha kantstolpar längs ramperna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 599.6, "x1": 518.3, "y1": 638.1, "innehåll": "Vid avsmalnande väg ska kantstolpar kompletteras med X3 Markeringsskärm för sidohinder enligt Figur 13.41 för att leda trafiken från vägrenen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 232.5, "x1": 535.8, "y1": 342.6, "innehåll": "Figur 13.41 Utmärkning vid avsmalnande väg Räckesretroreflektorer Räckesreflektorer ska användas på vägar med tillåten hastighet ≥8o km/h som saknar vägbelysning. Räckesreflektorer ska vara vita och ha ett reflexvärde ≥1100 CIL."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 339.3, "x1": 507.7, "y1": 391.5, "innehåll": "Räckesreflektorer ska vara vita utom reflektorer placerade direkt före och efter anslutningar/korsningar, busshållplatser, parkeringsplatser och rastplatser där retroreflektorer ska vara gula."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 388.2, "x1": 492.8, "y1": 426.8, "innehåll": "Räckesreflektorer ska placeras med centrum på höjden ca 0,40-0,60 m över beläggningsytans nivå."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 423.5, "x1": 480.6, "y1": 462.1, "innehåll": "På raksträcka och i konkav vertikalkurva ska avståndet i längsled mellan räckesreflektorer vara 50,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 458.8, "x1": 520.8, "y1": 497.4, "innehåll": "I kurvor med radie ≤700 m samt i konvexa vertikalkurvor med radie ≤2500 m ska avståndet i längsled mellan räckesreflektorer vara 25,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 494.1, "x1": 542.2, "y1": 567.9, "innehåll": "Vid minskning av antalet körfält, t.ex. vid övergång från två till ett körfält på mötesfri väg, ska avståndet i längsled mellan räckesreflektorer på mitträcke vara 10,0 m. Gäller inte för räckesreflektorer i mötande trafikriktning. Ett räcke ska förses med minst 3 räckesreflektorer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 568.2, "x1": 497.9, "y1": 654.3, "innehåll": "Markeringsstolpar Markeringsstolpar ska användas vid driftvändplatser, katastroföverfarter och överledningsplatser. Markeringsstolpar ska placeras med ett maximalt avstånd på 10,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 672.6, "x1": 499.2, "y1": 719.1, "innehåll": "Höjden på en markeringsstolpe ska vara 1,05 m räknat från underlagets nivå. Den projicerade bredden ska vara minst 80 mm."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 522.5, "y1": 137.4, "innehåll": "På den övre delen av stolpen ska det finnas två 40 mm breda horisontella blå band placerade med 40 mm mellanrum med centrum på höjden cirka 0,80 m över underlagets nivå."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 456.7, "y1": 190.6, "innehåll": "De blå reflexbanden ska vara av typ RA2 enligt {SS-EN 12899-1}. Trafiksignaler"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 191.3, "x1": 513.3, "y1": 287.1, "innehåll": "Allmänt trafiksignaler B3 ska monteras om anläggningen ska släckas säsongsvis eller om risk finns för missförstånd vid driftsavbrott då signalen släcks. Varierande hastighet (VH) i korsningar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 287.8, "x1": 522.6, "y1": 336.1, "innehåll": "Allmänt Varierande hastighet i korsning ska vara utformad med rekommenderad hastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 331.4, "x1": 528.0, "y1": 369.6, "innehåll": "Skyltning för varierande hastighet i korsning ska vara utformad enligt regelverk för C31."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 364.5, "x1": 522.6, "y1": 389.4, "innehåll": "Varierande meddelandeskylt ska vid aktiverat läge vara utformad med en vit bård."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 384.3, "x1": 469.3, "y1": 409.2, "innehåll": "I inaktiverat läge får varierande meddelandeskylt inte visa en vit bård."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 403.7, "x1": 532.9, "y1": 469.7, "innehåll": "Korsning med varieraned hastighet ska vara utformad så att dimensionerande fordon som ges ett lägre dimensionerande hastighetsbudskap (reglerade fordon R, se Figur 13.42) ska kunna retardera ner till dimensionerande hastighet innan risk för konflikt föreligger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 608.3, "x1": 542.2, "y1": 671.8, "innehåll": "Figur 13.42 3-vägskorsning med VH 60 km/h. Reglerade fordon (Pb R): fordon som man vill påverka via ett hastighetsbudskap. Anmälande fordon (Pb A): fordon som ska påverka hastighetsbudskapet. D1 och D2 är detektorer som mäter närvaro"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 667.6, "x1": 539.1, "y1": 733.2, "innehåll": "Detektering för fordon A enligt Figur 13.42 ska vara utformad så att dimensionerande fordon som inte ges ett lägre dimensionerande hastighetsbudskap ska kunna hinna förbi konfliktpunkt enligt högre dimensionerande hastighetsgräns utan att risk för konflikt föreligger."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 729.9, "x1": 541.3, "y1": 768.5, "innehåll": "Lägre dimensionerande hastighetsbudskap vid korsande kurser mellan fordon ska vara högst 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 539.0, "y1": 209.8, "innehåll": "\\\"Väg- och gatubelysning Förutsättning Kapitel Väg- och gatubelysning omfattar väg- och gatubelysning men även ett avsnitt om Tunnelbelysning. När begreppet \\\"en belysningsklass högre\\\" används menas en höjning i belysningsnivå, t.ex. från C3 till C2 eller M4 till M3. Med begreppet \\\"en belysningsklass lägre\\\" menas det motsatta förhållandet.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 209.5, "x1": 543.6, "y1": 434.0, "innehåll": "Val av belysningsklass Förutsättning Val av belysningsklass bestäms utifrån vilken miljö anläggningen placeras i, landsbygd, tätort eller gång- och cykelväg. I avsnitt Belysning på landsbygd, avsnitt Belysning i tätort och avsnitt Belysning på GCM-vägar finns uppgifter som ska användas för att bestämma om det ska vara belysning och i så fall vilken belysningsklass (belysningsteknisk kvalité). Boverkets Författningssamling BFS 2011:5 ALM 2 ställer krav på belysning av allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid uppförande av ny eller vid förändring av belysningsanläggning, med annan innehavare än Trafikverket, längs allmän väg som staten är huvudman för, ska tillstånd ha sökts från Trafikverket ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 430.7, "x1": 534.7, "y1": 469.3, "innehåll": "Krav i Boverkets Författningssamling ska beaktas vid planering av belysning i tätort, rastplats och plats för kollektivtrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 469.6, "x1": 464.2, "y1": 561.1, "innehåll": "Belysning på landsbygd Vägar Förutsättning Vägar utanför tätort ska normalt inte förses med vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 552.9, "x1": 543.0, "y1": 632.4, "innehåll": "I förekommande fall, även om krav på vägbelysning inte finns, så kan det ändå vara anledning att överväga att belysa. Det gäller sträckor som har en avsevärt högre andel mörkerolyckor än vad som är normalt under mörker, partier med störande eller missledande ljus i stor omfattning eller onormalt stor gång- och cykeltrafik på vägren efter mörkrets inbrott."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 629.4, "x1": 467.1, "y1": 724.8, "innehåll": "Om åDT-värden i Tabell 14.1 överskrids ska vägen ha vägbelysning. Tabell 14.1 Typsektion och trafikflöde Typsektion åDT-0 Motorväg 35 000 Mötesfri väg 20 000"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 154.8, "y0": 720.1, "x1": 403.5, "y1": 760.1, "innehåll": "Tvåfältsväg utan GCM-trafik 7 000 Tvåfältsväg med GCM-trafik 5 000"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 494.1, "y1": 147.1, "innehåll": "14.1.1.1.1 Trafikmiljöns svårighetsgrad Förutsättning Belysningsklass bestäms av trafikmiljöns svårighetsgrad och vägtyp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 143.8, "x1": 506.7, "y1": 257.9, "innehåll": "\\\"Trafikmiljöns svårighetsgrad ska väljas som \\\"Stor\\\" om; • stort antal gång- och cykeltrafikanter trafikerar vägren (efter mörkrets inbrott), • störande eller missledande ljus förekommer, • vägbanan har smala körfält, vägrenar eller smal mittremsa, • hastighet >80km/h, på väg utan trafikriktningsseparering.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 255.0, "x1": 473.2, "y1": 294.0, "innehåll": "Om inte något av kriterierna i ovanstående punktsatser är relevanta ska svårighetsgraden väljas enligt Tabell 14.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 288.6, "x1": 543.0, "y1": 347.5, "innehåll": "Tabell 14.2 Trafikflödets inverkan på trafikmiljöns svårighetsgrad på landsbygd åDT (årsdygnsmedeltrafik) Tvärsektion < 5 000 5 000 – 11 999 12 000 – 14 999 ≥ 15 000"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 154.8, "y0": 368.0, "x1": 531.8, "y1": 390.4, "innehåll": "> 2 körfält Liten Normal Normal Normal"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 154.8, "y0": 391.0, "x1": 531.8, "y1": 413.4, "innehåll": "Mötesfri väg Liten Normal Normal Normal"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 154.8, "y0": 414.1, "x1": 531.8, "y1": 436.5, "innehåll": "Motorväg Liten Liten Liten Normal"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 453.0, "x1": 534.3, "y1": 491.6, "innehåll": "\\\"Vid uppförande av belysning trots att krav enligt punktsatser ovan och Tabell 14.2 ej är uppfyllda ska trafikmiljöns svårighetsgrad väljas som \\\"Liten\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 488.3, "x1": 514.9, "y1": 549.6, "innehåll": "Belysningsklass i landsbygd ska väljas enligt Tabell 14.3. Tabell 14.3 Belysningsklasser på landsbygd Trafikmiljöns svårighetsgrad"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 156.3, "y0": 544.4, "x1": 517.5, "y1": 617.2, "innehåll": "Vägtyp Stor Normal Liten Motorvägar ≥ 70 000 åDT M2 M3 M4 Motorvägar < 70 000 åDT M3 M4 M5 Mötesfri väg utan GC-trafik M3 M4 M5"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 529.4, "y1": 201.5, "innehåll": "Korsningar och trafikplatser Förutsättning även om anslutande vägar är obelysta kan det finnas anledning att förse korsningen eller trafikplatsen med belysning. Med stor komplexitet avses att korsningen eller trafikplatsen skiljer sig från en normal utformning, har stor andel anslutande, avvikande och växlande trafik i mörker samt att förarna utsätts för störande ljus i stor omfattning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 65.9, "y0": 198.5, "x1": 530.5, "y1": 315.2, "innehåll": "Belysningsklassen ska vara minst lika hög som den högsta av anslutande vägars belysningsklass. 14.1.1.2.1 Korsningar Korsning med stor komplexitet ska vara försedd med vägbelysning, vid referenshastighet ≥ 70 km/h ska belysningsklass C3 väljas och vid referenshastighet ≤60 km/h ska minst belysningsklass C4 väljas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 311.9, "x1": 522.1, "y1": 350.5, "innehåll": "Mellan belysta korsningar där sträckan är kortare än 100m ska vägen vara försedd med vägbelysning, minst belysningsklass M4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 65.9, "y0": 347.2, "x1": 522.9, "y1": 464.3, "innehåll": "Trafiksignalreglerade korsningar ska vara försedda med vägbelysning, minst belysningsklass C3. 14.1.1.2.2 Trafikplatser Planskild trafikplats med stor komplexitet ska vara försedd med vägbelysning, vid referenshastighet ≥ 70 km/h ska minst belysningsklass C3 väljas och vid referenshastighet ≤60 km/h ska minst belysningsklass C4 väljas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 461.0, "x1": 521.1, "y1": 499.5, "innehåll": "Mellan belysta trafikplatsers på- och avfarter där sträckan är kortare än 500 m ska vägen vara försedd med vägbelysning, minst belysningsklass M4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 496.2, "x1": 492.5, "y1": 534.8, "innehåll": "Ramper samt av- och påfarter ska belysas med samma belysningsklass som primärvägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 65.9, "y0": 531.5, "x1": 520.0, "y1": 621.2, "innehåll": "Vid obelyst primärväg där endast ramp ska belysas ska minst belysningsklass M4 användas. 14.1.1.2.3 Cirkulationsplatser Cirkulationsplats ska vara försedd med vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 617.9, "x1": 525.2, "y1": 656.5, "innehåll": "I cirkulationsplatser ska belysningsklassen vara en klass högre än den högsta av de anslutande vägarnas belysningsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 653.2, "x1": 513.9, "y1": 691.8, "innehåll": "I cirkulationsplatser där de anslutna vägarna är obelysta, ska belysningsklass C3 väljas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 688.5, "x1": 519.6, "y1": 727.1, "innehåll": "Effektbelysning i cirkulationplats får inte utformas så att den blir missledande för förare eller kan förväxlas med fordonsbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 513.9, "y1": 190.0, "innehåll": "Sidoanläggningar 14.1.1.3.1 Busshållplatser Förutsättning Med elanslutning till rimlig kostnad  avses att avstånd till nätägares anslutningspunkt (fågelvägen) inte får vara mer än 199 m för ny elservis."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 187.0, "x1": 534.7, "y1": 252.6, "innehåll": "Vid belysta vägar ska vägbelysningen anordnas så att även busshållplaten blir belyst. Hållplatsen ska vid belysta vägar belysas med samma belysningsklasser som vägen i övrigt. Bussficka ska hanteras som köryta (C-klass) och plattform som gångyta (P- klass)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 249.3, "x1": 526.7, "y1": 287.9, "innehåll": "För busshållplatser vid obelysta vägar ska belysning ordnas för plattformar typ 1, 2 och 3 om möjlighet till elanslutning för rimlig kostnad finns."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 284.9, "x1": 535.4, "y1": 336.8, "innehåll": "Vid obelyst väg och om passage mellan två motstående belysta busshållplatser sker i plan ska belysning med minst klass C5 för körytor och klass P4 för gångytor ordnas i båda hållplatsernas utbredning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 65.9, "y0": 333.5, "x1": 530.1, "y1": 466.5, "innehåll": "Vid planskild passage av obelyst väg ska istället endast gångytor på plattformar och gångväg mellan busshållplatser belysas med belysningsklass P4, armaturer ska ha minst avskärmningsklass G*6 och max stolphöjd ska vara 6,0 m. 14.1.1.3.2 Parkeringsplatser Parkeringsplats vid belysta vägar ska vara belyst med minst belysningsklass P4 14.1.1.3.3 Vändplatser"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 65.9, "y0": 463.1, "x1": 524.0, "y1": 566.1, "innehåll": "Vändplatser på belysta vägar ska belysas med samma belysningsklass som vägen i övrigt. 14.1.1.3.4 Rastanläggningar Rastficka på belysta vägar ska belysas med samma belysningsklass som vägen i övrigt, dock med minsta belysningsklass C5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 562.8, "x1": 532.8, "y1": 601.4, "innehåll": "Rastplats där servicebyggnad finns ska vara belyst, belysningen ska koncentreras till rastplatsens grundfunktioner."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 598.5, "x1": 525.7, "y1": 636.7, "innehåll": "Belyst rastplats ska minst ha belysningsklass C5 för körytor och klass P4 för gång- och lekytor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 633.8, "x1": 514.7, "y1": 672.0, "innehåll": "Uppställningsplats för tung trafik ska vara belyst med minst belysningsklass C4. Belysningen ska utformas så att skuggning från lastbilar undviks."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 669.0, "x1": 525.1, "y1": 715.5, "innehåll": "Publika byggnader t.ex. toalett, ska ha belysning vid entré. Armaturer på rastanläggning vid obelyst väg ska ha minst avskärmningsklass G*6."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 538.4, "y1": 162.6, "innehåll": "14.1.1.3.5 Kontrollplats På kontrollplats klass 1 och 2 ska öppna ytor, uppställningsplatser och parkeringsplatser uppfylla belysningstekniska krav enligt i SS-EN 12464-2 Belysning av arbetsplatser –Del 2: Arbetsplatser utomhus referens 5.1.3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 159.6, "x1": 531.9, "y1": 206.1, "innehåll": "Belysningen ska vara timerstyrd. Om kontrollplatsen är integrerad med en rastplats gäller krav för belysning rastplats."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 65.9, "y0": 206.4, "x1": 363.8, "y1": 316.0, "innehåll": "övergångsställen Se avsnitt 14.1.2.4 övergångsställen. 14.1.1.5 övriga anläggningar 14.1.1.5.1 Broar och öppningsbara broar"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 312.6, "x1": 504.9, "y1": 337.5, "innehåll": "På belyst väg ska bro belysas med samma belysningsklass som vägen i övrigt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 334.2, "x1": 513.2, "y1": 359.1, "innehåll": "öppningsbar bro ska vara försedd med vägbelysning, minst belysningsklass C3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 65.9, "y0": 355.8, "x1": 453.5, "y1": 431.9, "innehåll": "Stolpe får inte placeras på rörliga brodelar på klaff- eller rullbroar. 14.1.1.5.2 Bryggor och färjelägen Av- och påfartsramper ska belysas med minst belysningsklass C2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 428.6, "x1": 503.5, "y1": 467.1, "innehåll": "övriga ytor, parkeringsplatser och uppställningsplatser ska vara belysta enligt belysningsklass C3."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 489.0, "x1": 421.4, "y1": 539.9, "innehåll": "Belysning i tätort Vägar och gator i tätort ska vara försedda med belysning *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 536.6, "x1": 494.5, "y1": 624.1, "innehåll": "Utformning av belysning och valet att belysa ska vara anpassat till aktuell trafiksituation och omgivande miljö. *) Undantag medges om vägen inte är avsedd för blandtrafik och är av landsbygdskaraktär (t.ex. för genomfart). Då ska en bedömning göras enligt förutsättningar i avsnitt 14.1.1 Belysning på landsbygd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 624.4, "x1": 541.1, "y1": 744.4, "innehåll": "Vägar och gator Förutsättning Belysningsklass bestäms av trafikmiljöns svårighetsgrad och vägtyp. I förekommande fall, även om krav på vägbelysning finns, så kan det ändå vara anledning att överväga att inte belysa. Vägar som inte har blandtrafik och oskyddade trafikanter kan, trots att de ligger i tätort, bedömas enligt förutsättningar i avsnitt 14.1.1 Belysning på landsbygd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 495.7, "y1": 211.4, "innehåll": "14.1.2.1.1 Trafikmiljöns svårighetsgrad Trafikmiljöns svårighetsgrad är stor om; • stort antal GC-trafikanter trafikerar vägren (efter mörkrets inbrott), • störande eller missledande ljus förekommer, • vägbanan har smala körfält, vägrenar eller smal mittremsa, • hastighet >80km/h, på väg utan trafikriktningsseparering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 208.6, "x1": 473.2, "y1": 247.5, "innehåll": "Om inte något av kriterierna i ovanstående punktsatser är relevanta ska svårighetsgraden väljas enligt Tabell 14.4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 241.8, "x1": 525.8, "y1": 296.5, "innehåll": "Tabell 14.4 Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort Dh - avser antal fordon vid dimensionerande timme"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 156.3, "y0": 291.3, "x1": 536.4, "y1": 358.0, "innehåll": "Tvärsektion < 300 300 – 999 1 000 – 1 499 1 500 – 3 499 ≥ 3 500 Tvåfältsväg Liten Normal Normal Stor Stor > 2 körfält Liten Liten Normal Normal Stor"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 384.6, "x1": 514.5, "y1": 445.9, "innehåll": "Belysningsklass i tätort ska väljas enligt Tabell 14.5. Tabell 14.5 Belysningsklasser i tätort Trafikmiljöns svårighetsgrad"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 156.3, "y0": 440.7, "x1": 517.1, "y1": 530.4, "innehåll": "Vägtyp Stor Normal Liten Motorväg ≥ 70 000 åDT M2 M2 M3 Motorväg < 70 000 åDT M3 M4 M5 Genomfart och infart M2 M3 M4 Huvudgata M3 M4 M5"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 156.3, "y0": 552.3, "x1": 510.0, "y1": 625.1, "innehåll": "Lokalnät: uppsamlingsgata och lokalgata 30 km/h M4 M5 M6 Lokalnät: skola och daghem 30 km/h M3 M4 M5 Miljöprioriterad gata C3 C4 C5 Gångfartsområde C4 C4 C4"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 65.9, "y0": 627.6, "x1": 535.9, "y1": 743.3, "innehåll": "Korsningar och cirkulationsplatser Belysningsklassen ska vara minst lika hög som den högsta av de anslutande vägarnas belysningsklass. 14.1.2.2.1 Korsningar Korsning ska vara försedd med vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 396.6, "y1": 186.3, "innehåll": "14.1.2.2.2 Trafikplatser Trafikplats ska vara försedd med vägbelysning. 14.1.2.2.3 Cirkulationsplatser Cirkulationsplats ska vara försedd med vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 183.0, "x1": 525.2, "y1": 221.6, "innehåll": "I cirkulationsplatser ska belysningsklassen vara en klass högre än den högsta av de anslutande vägarnas belysningsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 65.9, "y0": 218.3, "x1": 527.7, "y1": 316.0, "innehåll": "Effektbelysning i cirkulation får inte utformas så att den blir missledande för förare eller kan förväxlas med fordonsbelysning. 14.1.2.3 öppna platser 14.1.2.3.1 Torg"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 312.6, "x1": 517.5, "y1": 359.1, "innehåll": "Torgets olika trafikantzoner ska vara belysta enligt krav för respektive trafikslag. Bländningsklass på torg ska vara GR L ≤ 55."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 65.9, "y0": 355.8, "x1": 454.5, "y1": 410.4, "innehåll": "I kulturhistorisk känslig miljö ska ljussättning vara varsamt utförd. 14.1.2.3.2 Bussterminaler och busshållplatser"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 407.0, "x1": 534.7, "y1": 472.5, "innehåll": "Vid belysta vägar ska vägbelysningen anordnas så att även busshållplaten blir belyst. Hållplatsen ska vid belysta vägar belysas med samma belysningsklasser som vägen i övrigt. Bussficka ska hanteras som köryta (C-klass) och plattform som gångyta (P- klass)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 65.9, "y0": 469.6, "x1": 499.2, "y1": 545.3, "innehåll": "Bussterminal ska belysas med belysningsklass C1. 14.1.2.3.3 Parkeringsplatser Parkeringsplatser ska belysas enligt SS-EN 12464-2 tabell 5.9 Parking areas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 567.5, "x1": 538.6, "y1": 645.3, "innehåll": "övergångsställen Vid belysta vägar ska vägbelysningen anordnas så att även övergångstället blir belyst. övergångsställen inklusive en kort sträcka före och efter, ska vid belyst väg belysas med en belysningsklass högre än vägen i övrigt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 642.0, "x1": 534.7, "y1": 680.6, "innehåll": "Om övergångställe ska belysas vid obelyst väg ska belysning med minst klass C5 för körytor och klass P4 för gångytor ordnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 677.3, "x1": 542.9, "y1": 715.9, "innehåll": "Vägbelysningen ska anordnas på ett sådant sätt att en god negativ kontrast uppnås med fotgängare som en mörk silhuett mot en ljus bakgrund."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 712.6, "x1": 514.9, "y1": 751.2, "innehåll": "Då inte normal vägbelysning ger tillräcklig trafiksäkerhet genom att god negativ kontrast uppnås, ska separatbelysning anordnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 508.6, "y1": 137.4, "innehåll": "Typ av separatbelysning, dess position och orientering till övergångsstället ska utformas så att positiv kontrast genom vertikal belysning uppnås utan att skapa bländning för föraren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 517.0, "y1": 172.7, "innehåll": "Separatbelysning av övergångställe får inte utföras om vägbelysning saknas eller övriga belysningskrav enligt VGU inte klaras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 172.9, "x1": 412.1, "y1": 274.5, "innehåll": "Belysning av GCM-bana/väg Allmänt Belysningen ska vara utformad så att miljön känns trygg. Belysning ska anpassas till platsens omgivningsljus."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 275.2, "x1": 536.6, "y1": 350.9, "innehåll": "\\\"GCM-bana/väg Förutsättning Utanför tätort anger Riktlinje TDOK 2014:0286 \\\"Belysning av cykelnät utanför tätort\\\" när GCM-bana/väg ska belysas.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 347.9, "x1": 530.5, "y1": 386.1, "innehåll": "Inom tätort ska GCM-bana/väg vara belysta enligt belysningsklass P3. För områden med tät trafik eller med mycket omgivningsljus ska belysningsklass P2 användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 65.9, "y0": 383.2, "x1": 487.6, "y1": 467.8, "innehåll": "GCM-bana/väg utanför tätort som förses med belysning ska belysas enligt belysningsklass P4. 14.1.3.2.1 GCM-bana/väg intill körbana Förutsättning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 459.3, "x1": 530.4, "y1": 511.4, "innehåll": "Där både GCM-bana/väg och köryta ska belysas anordnas det i första hand med vägbelysningsstolpar som belyser båda ytorna. GCM-bana/väg kan vid behov kompletteras med separata lägre stolpar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 508.5, "x1": 540.8, "y1": 560.4, "innehåll": "Där GCM-bana/väg och vägs körbana ligger intill varandra och endast är åtskilda med vägmarkering, kantstöd, räcke eller liknande ska belysning vara anordnad så att även körbanan blir belyst med lämplig belysningsklass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 65.9, "y0": 557.4, "x1": 541.4, "y1": 625.6, "innehåll": "Belyst GCM-bana/väg som går längs med obelyst väg ska uppfylla avskärmningsklass G*6 samt ha max stolphöjd 6 m. 14.1.3.2.2 Karaktär och orientering"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 621.9, "x1": 526.1, "y1": 660.5, "innehåll": "Stolpar ska placeras så att GCM-banans/vägens riktning och utsträckning i rummet blir tydlig."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 657.2, "x1": 472.3, "y1": 682.1, "innehåll": "Belysningen ska planeras så att entréer och målpunkter tydligt framgår"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 682.3, "x1": 500.8, "y1": 746.9, "innehåll": "Belysning av GCM-bana/väg under bro Belyst GCM-bana/väg som går under bro ska ha samma belysningsklass som anslutande delar, dock lägst belysningsklass P4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 530.9, "y1": 137.4, "innehåll": "GCM-bana/väg som går under bro där brons utsträckning i GCM-banans/vägens riktning överstiger 5 gånger öppningens bredd tvärs GCM-banans/vägens ska förses med dagbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 531.7, "y1": 172.7, "innehåll": "Dagbelysning ska vara minst belysningsklass C0, med avvikelse att den horisontella medelbelysningsstyrkans driftvärde i marknivå ska vara minst 100 lux."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 169.4, "x1": 514.4, "y1": 207.9, "innehåll": "Dagbelysning ska ljusstyras så att den på natten har samma belysningsklass som anslutande GCM-bana/väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 208.2, "x1": 518.9, "y1": 272.7, "innehåll": "Trappor Trappor ska ha belysning vars ljusriktning och ljusnivå tydligt markerar trappan i förhållande till omgivningsljuset på platsen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 269.4, "x1": 474.3, "y1": 308.0, "innehåll": "Trappa ska ha samma belysningsklass som anslutande delar, dock lägst belysningsklass P4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 308.3, "x1": 530.1, "y1": 372.5, "innehåll": "Gång- och cykelfållor Förutsättning Avsnittet berör plankorsningar med järnväg och spårväg på särskild banvall."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 369.5, "x1": 538.1, "y1": 429.3, "innehåll": "Gång- och cykelfålla ska vara belyst om angränsande väg är belyst. Gång- och cykelytan i fållan ska minst uppfylla belysningsklass P2 med extra krav på ansiktsigenkänning (E v ) samt avskärmningsklass G*6."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 426.4, "x1": 494.0, "y1": 465.0, "innehåll": "Om angränsande GCM-bana/väg har belysningsklass P1 ska även gång-och cykelfällan ha belysningsklass P1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 464.8, "x1": 530.7, "y1": 560.4, "innehåll": "Belysningsklasser Förutsättning En belysningsklass är definierad av fotometriska krav, som inriktar sig på de visuella behov som trafikanten har för olika typer av vägar och omgivningar. Normativ referens är SS-EN 13201 del 2-5."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 415.5, "y1": 590.0, "innehåll": "Belysningsklasser för vägar och gator"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 590.2, "x1": 542.2, "y1": 693.2, "innehåll": "Belysningsklasser vid motortrafik Förutsättning M-klassen är till för motorfordonsförare och syftar till körning längs vägsträckor med synavstånd på över 60 m.Vägytans luminans fås från mätning eller beräkning av belysningstyrkan på vägytan, vägytans reflektionsegenskaper och observatörens position. Regler ges i SS-EN 13201-3 och SS-EN 13201-4."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 689.9, "x1": 512.7, "y1": 728.5, "innehåll": "M-klass i Tabell 14.6 ska användas för motorfordonsförare där hög eller normal hastighet tillåts och siktsträckan är över 60 meter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 85.2, "x1": 537.5, "y1": 154.2, "innehåll": "Tabell 14.6 M– klass Klass Vägytans medelluminans från en körbana på en väg med torrt och vått väglag Synnedsättande bländning Omgivnings- ljus Torrt tillstånd Vått Torrt tillstånd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 252.8, "y0": 148.4, "x1": 327.2, "y1": 192.0, "innehåll": "U 0 [mini- mum] U l a [mini- mum]"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 336.6, "y0": 148.4, "x1": 524.5, "y1": 181.6, "innehåll": "U 0w [minimum] f TI i % [maximum] R EI  b [minimum]"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 156.6, "y0": 189.8, "x1": 500.3, "y1": 262.9, "innehåll": "M1 2,00 0,40 0,60 0,15 10 0,35 M2 1,50 0,40 0,60 0,15 10 0,35 M3 1,00 0,40 0,40 0,15 15 0,30 M4 0,75 0,40 0,40 0,15 15 0,30"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 156.6, "y0": 257.5, "x1": 530.1, "y1": 365.2, "innehåll": "M5 0,50 0,35 0,40 0,15 15 0,30 M6 0,30 0,35 0,35 0,15 20 0,30 a Luminanslikformighet ( U l ) ger ett mått på synbarhet för upprepat mönster av ljusa och mörka fläckar på vägbanan och är endast relevant för visuella förhållanden på långa oavbrutna vägavsnitt och ska därför endast tillämpas under sådana omständigheter. De värden som anges i kolumnen skiljer sig från SS-EN 13201-2:2016 och är minsta rekommenderade för den specifika belysningsklassen vid beräkning med vägbeläggning av N-klass."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 156.6, "y0": 356.1, "x1": 531.9, "y1": 399.4, "innehåll": "b Detta kriterium ska endast tillämpas när det inte finns några områden med egna belysningskrav intill körbanan, t.ex. vägren som används för gående. Omgivningsljus EIR är relativt nytt och oprövat och kan därför komma att justeras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 423.5, "x1": 542.1, "y1": 767.8, "innehåll": "Belysningsklasser vid konfliktzoner Förutsättning C-klasserna är till för motorfordonsförare och avsedda för användning på konfliktzoner på trafikleder där trafiksammansättningen i huvudsak består av motortrafik. Konfliktzoner förekommer också där fordon korsar varandra eller beblandar sig med fotgängare, cyklister eller andra trafikanter. Områden som visar en förändring i väggeometri, så som reducerat antal körfält eller avsmalnat körfält eller körbanebredd, betraktas också som konfliktzon. Dessa zoner leder till en ökad risk för kollisioner mellan fordon, mellan fordon och fotgängare, cyklister och andra trafikanter, och/ eller mellan fordon och fasta föremål. Där angränsande områden har belysningsrekommendationer baserade på luminans och horisontell belysningsstyrka, kan Tabell 14.8 användas för att bestämma jämförbara ljusnivåer av M- och C-klasser. Den vedertagna korrespondensen mellan luminans och genomsnittlig horisontell belysningsstyrka beror på ytans ljushet som representeras av Q0 värdet från ytan. C-klass är främst avsedd att användas då vägluminansberäkningar inte går att utföra eller inte är tillämpbara. Detta kan inträffa när de synavstånd är mindre än 60 m och då det finns flera observatörspositioner som är av betydelse. C- klasserna är dessutom avsedd för andra trafikanter inom konfliktzonen. C- klasser tillämpas för gång- och cyklister i sådana fall, där P klasser inte är tillräckliga."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 476.7, "y1": 186.3, "innehåll": "C-klass enligt Tabell 14.7 ska användas i konfliktzoner. Tabell 14.7 C –klass Klass Horisontal belysningsstyrka Synnedsättande bländning E i lx [minimum driftvärde]"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 156.6, "y0": 151.3, "x1": 451.7, "y1": 253.2, "innehåll": "U 0 [minimum] f TI i % a [maximum] C0 50 0,40 10 C1 30 0,40 10 C2 20,0 0,40 10 C3 15,0 0,40 15"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 156.6, "y0": 247.8, "x1": 417.5, "y1": 304.0, "innehåll": "C4 10,0 0,40 15 C5 7,50 0,40 15 a Då synnedsättande bländning f TI är möjlig att beräkna."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 317.3, "x1": 515.7, "y1": 362.2, "innehåll": "översättning från M-klass till C-klass och omvänt ska utföras enligt Tabell 14.8. Tabell 14.8 M- och C-klass likställs för olika värden på vägytans Q0"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 156.6, "y0": 362.3, "x1": 513.3, "y1": 384.7, "innehåll": "Belysningsklass M M1 M2 M3 M4 M5 M6"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 156.6, "y0": 386.4, "x1": 512.2, "y1": 476.4, "innehåll": "Belysningsklass C om Q 0  ≤ 0.05 cd·m -2 ·lx -1 C0 C1 C2 C3 C4 C5 Belysningsklass C om 0.05 cd·m -2 ·lx -1 < Q 0  ≤ 0,08 cd·m -2 ·lx -1 C1 C2 C3 C4 C5 C5 Belysningsklass C om Q 0 > 0.08 cd·m -2 ·lx -1 C2 C3 C4 C5 C5 C5"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 494.8, "x1": 542.6, "y1": 584.2, "innehåll": "Belysningsklasser för gående och cyklister Förutsättning P-klassen är avsedd för gående och cyklister på gång- och cykelbanor, trottoarer och andra vägtyper belägna separat eller längs med vägbanan till en trafikled, och för gågator, torg, parkeringsplatser, skolgårdar m.m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 581.2, "x1": 483.6, "y1": 606.1, "innehåll": "P-klass enligt Tabell 14.9 ska användas för separat gång- och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 600.8, "x1": 505.5, "y1": 690.6, "innehåll": "Tabell 14.9 P-klass Klass Horisontal belysningsstyrka Vertikal belysningsstyrka Synnedsättande bländning Ē m i lx  a [minimum driftvärde]"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 256.7, "y0": 644.3, "x1": 379.4, "y1": 681.6, "innehåll": "E min i lx [driftvärde] E v,min i lx  b [driftvärde]"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 157.4, "y0": 644.3, "x1": 487.9, "y1": 757.9, "innehåll": "f TI i %  b [maximum] P1 15,0 3,00 5,0 15 P2 10,0 2,00 3,0 15 P3 7,50 1,50 2,5 15 P4 5,00 1,00 1,5 20"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 157.4, "y0": 89.0, "x1": 446.3, "y1": 155.7, "innehåll": "P5 3,00 0,60 1,0 20 P6 2,00 0,40 0,6 20 P7 Prestanda ej fastställd Prestanda ej fastställd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 157.4, "y0": 150.2, "x1": 505.0, "y1": 206.4, "innehåll": "a För att uppnå jämnhet så får inte det aktuella driftvärdet av medelbelysningsstyrkan överstiga 1,5 gånger av Ē m -värdet för angiven klass. Vid högre medelbelysningsstyrka än 15 lx så ska jämnhet U 0 vara ≥ 1/3. b, Om extra krav vid behov av ansiktsigenkänning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 208.9, "x1": 516.1, "y1": 285.1, "innehåll": "Tilläggskrav för vertikal belysning Klasser för begränsning av bländning och kontroll av störande ljus"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 285.3, "x1": 534.3, "y1": 374.6, "innehåll": "Avskärmningsklasser, (G*-klasser) Förutsättning G*-klasserna kan användas för att ställa krav på ljusfördelningen från armaturer. G*-klasserna tillämpas på platser där man vill minimera bländning och störande ljus och där TI inte kan beräknas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 366.5, "x1": 540.1, "y1": 449.2, "innehåll": "TI mäter slöjluminans som orsakas av synnedsättande bländning i förhållande till den genomsnittliga vägytan luminans, i ungefärlig proportion. Ljusflödet påverkar både dessa termer lika och följaktligen ljusintensitet i förhållande till ljusflödet varför detta uttrycks i tabellen. Beräkningsförutsättningar finns i SS-EN 13201-2:2016. Annex A.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 445.8, "x1": 519.7, "y1": 484.4, "innehåll": "G*-klasserna i Tabell 14.10 ska tillämpas för att ställa krav på ljusfördelning från armatur."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 479.1, "x1": 397.7, "y1": 541.6, "innehåll": "Tabell 14.10 Avskärmningsklass, (G*-klass) Klass Högsta förhållande mellan ljusintensitet och ljusflöde som avges i riktningar under horisontalplanet, uttryckt i cd/klm  c"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 207.0, "y0": 498.4, "x1": 462.5, "y1": 569.7, "innehåll": "övriga krav vid 70  och över  a vid 80  och över  a vid 90  och över  a"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 157.4, "y0": 564.2, "x1": 519.0, "y1": 648.1, "innehåll": "G*1 200 50 Inga G*2 150 30 Inga G*3 100 20 Inga G*4 500 100 10 Ljusstyrkan över 95   a) ska vara noll  b)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 157.4, "y0": 642.7, "x1": 519.0, "y1": 703.9, "innehåll": "G*5 350 100 10 Ljusstyrkan över 95   a) ska vara noll  b) G*6 350 100 0 Ljusstyrkan över 90   a) ska vara noll  b)"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 157.4, "y0": 695.6, "x1": 525.5, "y1": 744.6, "innehåll": "a I armaturens alla riktningar utifrån angiven vinkel från lodlinjen med armaturen monterad såsom den ska tillämpas. b Ljusstyrka på upp till 1 cd/klm kan anses vara noll."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 473.1, "y1": 114.1, "innehåll": "Bländningsklasser baserade på bländtalsindex"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 114.3, "x1": 539.6, "y1": 264.5, "innehåll": "Bländtal GR L Förutsättning Metod för att beräkna bländningstal på öppna ytor såsom torg, skolgårdar och bussterminaler där TI ej går att tillämpa på grund av geometri och observatörsplats. Beräknas som en funktion av slöjluminans från belysningsanläggningen i relation till omgivningen. GR L beräknas för alla möjliga positioner och betraktelseriktningar inom det aktuella området. Beräkningsförutsättningar finns SS-EN12464-2:2014."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 261.2, "x1": 538.1, "y1": 299.7, "innehåll": "Tabell 14.12 ska tillämpas för att ställa krav på maximalt värde för bländtal för öppna ytor med många olika observatörspositioner."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 316.0, "x1": 396.5, "y1": 480.4, "innehåll": "Tabell 14.11 Bländtal GR L Bländtal GR L Område Nivå R G,L Låg risk 55 Medelrisk 50 Hög risk 45 Rörelse och säkerhet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 262.8, "y0": 440.4, "x1": 390.5, "y1": 498.0, "innehåll": "Endast gående 55 Långsamtgående trafik 50 Normal trafik 45"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 534.3, "x1": 442.1, "y1": 566.1, "innehåll": "Utformning av belysningsanläggning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 566.4, "x1": 520.7, "y1": 673.8, "innehåll": "Anpassning till omgivningen Angränsande anläggningar Belysning av järnvägskorsning och väg intill järnväg ska utformas så att den inte försämrar synbarheten för järnvägens ljussignaler. Belysningsanordningarna intill järnvägsområdet ska utformas i samråd med Trafikverket."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 670.5, "x1": 540.6, "y1": 736.4, "innehåll": "Vägbelysning intill flygplatser ska utformas så att den inte försämrar siktbetingelserna för luftfarten. Belysningsanordningarna ska utformas enligt Transportstyrelsens föreskrifter. För väg under inflygningskorridor, ska de säkerhetsavstånd beaktas, som meddelas av Transportstyrelsen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 505.2, "y1": 137.4, "innehåll": "Vägbelysning intill hamnar och farleder ska utformas så att den inte försämrar siktbetingelserna för sjöfarten. Belysningsanordningarna ska utformas enligt Transportstyrelsens föreskrifter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 516.6, "y1": 200.0, "innehåll": "För vägsträcka med korsande eller intilliggande högspänningsledning ska belysningsanläggningen utformas i samråd med ledningsägaren. Bland annat ska säkerhetsavstånd, farliga jordpotentialer, induktion och arbetsmiljöpåverkan från elektriska fält beaktas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 200.3, "x1": 507.7, "y1": 323.5, "innehåll": "Angränsande miljö Anläggningsprinciper Allmänt Belysningsanläggningen ska förbättra synbarheten av vägen och dess närmaste omgivning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 320.2, "x1": 477.7, "y1": 380.4, "innehåll": "Belysningsanläggningen ska förtydliga vägens sträckning,och framhäva framförliggande konflikt- och manöverområden. Positionsljus får inte ersätta vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 380.7, "x1": 430.6, "y1": 431.5, "innehåll": "Armaturer Krav i {TRVINFRA 00145} ska vara uppfylld för armaturer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 431.8, "x1": 429.3, "y1": 482.3, "innehåll": "Ljuskällor Krav i {TRVINFRA 00145} ska vara uppfylld för ljuskällor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 482.5, "x1": 464.0, "y1": 547.1, "innehåll": "Styrsystem och ljusreglering Krav enligt {TDOK 2013:0580 Elkraftsanläggningar. Styrsystem för belysningsanläggningar för väg} ska vara uppfyllda."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 543.8, "x1": 525.7, "y1": 596.0, "innehåll": "Styrsystem för belysningsanläggningar av typ kategori 4 enligt {TDOK 2013:0580 Elkraftsanläggningar. Styrsystem för belysningsanläggningar för väg}får inte användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 592.7, "x1": 494.0, "y1": 631.3, "innehåll": "Val av styrsystem och eventuell ljusreglering ska genomföras i samråd med Väghållarens belysningsansvarige."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 628.0, "x1": 529.5, "y1": 666.6, "innehåll": "Dimring för armaturer med inbyggd nattsänkning ska utföras enligt dimringstabell i {TRVINFRA 00145}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 688.5, "x1": 433.7, "y1": 739.3, "innehåll": "Ljuspunktsplacering över vägbana får ljuspunktshöjden inte vara mindre än 4,7 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 536.2, "y1": 174.5, "innehåll": "Stolpplacering Förutsättning: Om funktionen på stolpar är beroende av påkörningsriktningen ska detta beaktas vid val av material. Anläggning får ej utformas så att funktion riskerar att ej erhållas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 171.2, "x1": 530.5, "y1": 209.7, "innehåll": "Inom säkerhetszonen ska stolpar vara eftergivliga samt ha uppfångande egenskaper, eller placeras bakom räcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 206.4, "x1": 519.0, "y1": 245.0, "innehåll": "När vägen har räcken ska stolpar alltid placeras bakom räcket och utanför räckets arbetsbredd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 241.7, "x1": 527.5, "y1": 280.3, "innehåll": "Skaderisken för motorcyklister ska beaktas vid stolpplacering. Stolpar i ytterkurvor innebär en ökad skaderisk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 277.0, "x1": 524.0, "y1": 315.6, "innehåll": "Belysningsstolpe ska vara placerad så att belysningen inte skyms av befintliga och planerade träd i fullt utvuxet skick."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 337.5, "x1": 516.4, "y1": 402.0, "innehåll": "Belysningsstolpar, linor och fundament Luftledning och linor över allmän väg ska vara förlagd på sådan höjd, att det fria utrymmet över mark blir minst 6,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 398.7, "x1": 522.6, "y1": 458.9, "innehåll": "Stolpar som placeras inom säkerhetszonen och som inte placeras bakom räcke ska vara eftergivliga samt ha uppfångande egenskaper enligt {SS-EN 12767:2019} *) . *) Klassificering enligt SS-EN 12767:2007 godtas också."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 455.6, "x1": 520.0, "y1": 494.1, "innehåll": "Hastighetsklass på stolpe ska väljas enligt kap 7.4.3.2, hastighetsklass lägre än 50 km/h ska inte användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 490.8, "x1": 532.7, "y1": 596.7, "innehåll": "För stolpar lägre än 8m placerade inom nedanstående miljöer kan enbart eftergivliga egenskaper godtas: • inom tätortsmiljöer • VR60 eller lägre • separatbelysning vid passager, övergångsställen och liknande"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 593.4, "x1": 512.1, "y1": 632.0, "innehåll": "Belysningsstolpar som står inom 150 m från kraftledning med systemspänning ≥ 130 kV ska ha sån utformning att skydd mot farlig beröringsspänning uppnås."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 628.7, "x1": 518.3, "y1": 653.6, "innehåll": "Val av skydd mot farlig beröringsspänning ska ske i samråd med ledningsägaren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 653.9, "x1": 534.6, "y1": 757.3, "innehåll": "Vägbeläggning Förutsättning Vägbeläggningens reflexionsegenskaper krävs vid beräkning av vägyteluminans. I tabell 14.13 anges N-klass, W-klass och Q0 för asfaltsbeläggningar på olika gatu- och vägtyper. Tabellen används som hjälp vid belysningsberäkning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 405.1, "y1": 130.0, "innehåll": "Tabell 14.12 ska användas vid belysningsberäkning. Tabell 14.12 Beläggningars reflektionsegenskaper"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 157.0, "y0": 124.0, "x1": 465.0, "y1": 182.3, "innehåll": "Typ av beläggning Stenmaterial N - Klass Q0 W-Klass Q0 ABS, ABT eller TSK Granit eller kvartsit N2 0,09 W3 0,20"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 157.0, "y0": 171.4, "x1": 465.0, "y1": 239.2, "innehåll": "ABS eller TSK Porfyr N3 0,09 W3 0,20 ABS (skelettasfalt): Asfalt med hög andel grovt stenmaterial. ABT: Tät asfalt TSK: Tunnskiktsbeläggning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 253.9, "x1": 522.5, "y1": 318.1, "innehåll": "Adaptationssträckor Vid övergång från belyst till obelyst vägsträcka ska adaptationssträcka vara utförd enligt Tabell 14.13."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 313.1, "x1": 432.5, "y1": 354.8, "innehåll": "Tabell 14.13 Kortaste adaptationssträcka på vägsträcka VR i km/h referenshastighet"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 156.6, "y0": 349.3, "x1": 509.3, "y1": 453.4, "innehåll": "Belysningsklas s 120 110 100 90 80 70 60 50 M1 200 m 180 m 170 m 150 m 130 m 120 m 100 m - M2 150 m 140 m 120 m 110 m 100 m 90 m - - M3 100 m 90 m - - - - - -"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 464.8, "x1": 502.3, "y1": 550.4, "innehåll": "M5 - - - - - - - - M6 - - - - - - - - Visuell ledning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 571.7, "x1": 488.3, "y1": 668.4, "innehåll": "Beräkning av prestanda Vägbelysning Beräkningsmetoder som beskrivs i {SS-EN 13201–3} ska tillämpas för att dimensionera krav i avsnitt 14.2 Belysningsklasser."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 668.7, "x1": 531.9, "y1": 746.5, "innehåll": "Tunnelbelysning Beräkningsmetoder som beskrivs i publikation {CIE 189:2010 Calculation of tunnel lighting quality criteria} ska tillämpas för att dimensionera krav i avsnitt 14.6 Belysning i vägtunnlar och på väg under bro."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 502.0, "y1": 116.1, "innehåll": "Metoder för mätning av belysningsprestanda"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 116.4, "x1": 519.1, "y1": 180.9, "innehåll": "Vägbelysning För att verifiera att krav i avsnitt 14.2 och 14.6 är uppfyllda, ska mätmetoder som beskrivs i {SS-EN 13201–4} tillämpas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 181.2, "x1": 535.7, "y1": 259.1, "innehåll": "Tunnelbelysning För att verifiera att krav i avsnitt 14.6 Belysning i vägtunnlar och på väg under bro är uppfyllda, ska mätmetoder som beskrivs i {SS-EN 13201–4} och {SIS-CEN CR 14380:2013 Ljus och belysning – Tunnelbelysning} tillämpas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 280.8, "x1": 499.1, "y1": 312.6, "innehåll": "Belysning i vägtunnlar och på väg under bro"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 313.0, "x1": 538.1, "y1": 480.1, "innehåll": "Allmänt Förutsättning Syftet med belysning i vägtunnlar är att säkerställa att trafikanter, både under dagen och på natten, kan närma sig, passera och lämna tunneln på ett säkert sätt. Funktioner som kan finnas i Vägtrafiktunnlar framgår av Figur 14.1. I nödsituationer täcker belysning två huvudfunktioner: 1. ge vägledning och tillräckligt med ljus för förare att kunna lämna tunneln i sina fordon (reservbelysning), 2. ge vägledning för personer som lämnar sina fordon och evakuera tunneln som fotgängare (utrymningsbelysning)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 485.3, "x1": 523.1, "y1": 524.0, "innehåll": "Avsnittet täcker även allmän- och utrymningsbelysning i driftutrymmen och utrymningsvägar i anslutning till trafikutrymmet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 291.5, "x1": 538.7, "y1": 350.9, "innehåll": "Figur 14.1 Vägtrafiktunnelns funktioner All reserv- och utrymningsbelysning som beskrivs i detta avsnitt ska levereras från en avbrottsfri kraftförsörjning, för att garantera kontinuiteten i belysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 372.7, "x1": 509.2, "y1": 450.9, "innehåll": "\\\"Tunnelbelysning Tunnlars behov av dagbelysning och nattbelysning ska bestämmas enligt {SIS- CEN/CR 14380, Annex A2 \\\"Trafikviktad L20 metod\\\"}. Samtliga rekommendationer i annex A2 ska tolkas som krav.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 447.6, "x1": 515.3, "y1": 486.2, "innehåll": "För tunnlar kortare än 200 m ska först behov av dagbelysning kontrolleras enligt metod i {SIS-CEN/CR 14380, Annex A5}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 482.9, "x1": 509.6, "y1": 521.5, "innehåll": "Om referenshastigheten ej hinner uppnås innan tunnelmynning ska ett beräknat stoppavstånd användas vid dimensionering av infartsbelysningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 518.2, "x1": 487.7, "y1": 556.8, "innehåll": "Brokonstruktioner och tunnlar kortare än 25 m behöver inte dagbelysning, nattbelysning ska utformas enligt samma principer som vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 553.5, "x1": 539.8, "y1": 592.1, "innehåll": "\\\"Annex A1 \\\"L20 metoden\\\" punkt A1.3 och A1.10 ska tillämpas vid dimensionering av dagbelysning.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 589.0, "x1": 515.1, "y1": 625.1, "innehåll": "Vid dimensionering får inte L20 högre än 8000 cd/m 2 eller lägre än 1000 cd/m 2 användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 621.5, "x1": 497.0, "y1": 646.4, "innehåll": "Avståndet från tunnelportal till första interiörarmatur ska maximalt vara 2m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 643.1, "x1": 492.7, "y1": 689.6, "innehåll": "Avståndet från tunnelportal till första infartsarmatur ska maximalt vara 2m. Nationella avvikelser och tillägg enligt Tabell 14.14 ska användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 106.5, "x1": 470.8, "y1": 193.8, "innehåll": "Tabell 14.14 Avvikelser och tillägg från {SIS-CEN/CR 14 380} Punkt Avvikelse och tillägg 4.4.2 TI < 6 % gäller för hela tunneln 4.4.3 För automatisk kontroll ska luminansmätare för L20 eller Lseq tillämpas"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 158.1, "y0": 188.4, "x1": 484.9, "y1": 238.1, "innehåll": "A.1.3 I Annex A2 gäller A.1.3 men med ändring att maximal tillåten kvot mellan Tröskelzon (L tr ) och Inre zon inte får överstiga 3:1 A.1.10.1 Vid approximation ska värden för snö användas i tabell A4"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 158.1, "y0": 233.0, "x1": 458.6, "y1": 275.9, "innehåll": "\\\"A.1.10.1 För 70 km/h och lägre gäller \\\"Stopping Distance SD\\\" 60 m, för 80 km/h till 120 km/h gäller \\\"Stopping Distance SD\\\" 100 m till 160 m i tabell A4\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 158.1, "y0": 270.8, "x1": 458.9, "y1": 303.6, "innehåll": "A.1.10.2 Som luminansvärde för snö ska 6 kcd/m 2 användas för alla körriktningar i tabell A5"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 158.1, "y0": 298.2, "x1": 464.3, "y1": 359.8, "innehåll": "\\\"Annex A2 För 70 km/h och lägre gäller \\\"Stopping Distance SD\\\" 60 m För 80 km/h till 90 km/h gäller \\\"Stopping Distance SD\\\" 100m För 100 km/h och mer gäller \\\"Stopping Distance SD\\\" 160 m A.2.5 Inget krav på utfartsbelysning\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 158.1, "y0": 354.7, "x1": 374.5, "y1": 394.0, "innehåll": "A.5.2 Figur A9 ska 30 % vara synligt A.5.5 Tabell A16 och A17 ska inte tillämpas"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 410.5, "x1": 502.6, "y1": 474.7, "innehåll": "Reservbelysning Reservbelysningen i trafikutrymmet ska utformas enligt {SS-EN 16276} med nationella undantag enligt Tabell 14.15."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 469.4, "x1": 474.5, "y1": 507.3, "innehåll": "Tabell 14.15 Avvikelser och tillägg från {SS-EN 16 276} gällande reservbelysning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 154.8, "y0": 502.0, "x1": 486.7, "y1": 580.8, "innehåll": "Avvikelser och tillägg från {SS-EN 16276} 4.1 Reservbelysning ska vara avbrottsfri och ska ha en drifttid på minst 15 min vid spänningsbortfall av normal kraft. 4.2.1 Minimikrav på reservbelysningen är driftvärde av E på minst 10 lux samt ett minimi på E min 2 lux."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 605.7, "x1": 511.6, "y1": 669.8, "innehåll": "Utrymningsbelysning Nödbelysning i trafikutrymme ska utformas enligt {SS-EN 16276} tunnlar med nationella undantag enligt Tabell 14.16."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 666.5, "x1": 526.8, "y1": 705.1, "innehåll": "Vägledande utrymningsljus ska vara punktbelysning eller kontinuerligt vägledande utrymningsljus."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 84.9, "x1": 474.5, "y1": 122.8, "innehåll": "Tabell 14.16 Avvikelser och tillägg från {SS-EN 16 276} gällande utrymningsbelysning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 154.8, "y0": 117.5, "x1": 508.9, "y1": 394.3, "innehåll": "Avvikelser och tillägg från {SS-EN 16276} 4.1 Drifttid för utrymningsbelysning ska vara 60 min enligt {SS-EN 1838 Nödbelysning} 4.3.2 Vägledande utrymningsljus ska vara placerade  1,0 – 1,2 m över vägbanans nivå 4.3.2 Maximalt avstånd mellan vägledande utrymningsljus med punktbelysning är 10 m 4.3.2 Vägledande utrymningsljus med punktbelysning ska minst ge 4 cd för varje meter mellan två armaturer (10 meter mellan två armaturer innebär 10 m × 4 cd = 40 cd) i alla riktningar som kan ses från en utrymmande person. 4.3.2 Kontinurligt vägledande utrymningsbelysning med minst 200 lm/m i en 120 graders vinkel ut från tunnelvägg med jämnt ljus längs listen. 4.3.3.2 Ljusmarkörer vid nödutgång (blixtljus) runt dörr ska lysa grönt vid normala förhållanden. Krav på ljusintensitet och bländning enligt punkt 4.3.2. Vid nödsituation ska ljusmarkörerna blinka med en frekvens mellan 1 till 4 Hz. Ljusmarkörer ska vara av typen LED- belysning. Belysning ska utformas enligt något av alternativen i Figur 14.2. 4.3.3.3 Inget krav på att dörr ska vara belyst"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 544.6, "x1": 480.9, "y1": 619.4, "innehåll": "Figur 14.2 Utformning av ljusmarkörer vid nödutgång Belysning i driftutrymmen och utrymningsvägar Kraven gäller även kabelkulvertar och räddningsrum."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 619.7, "x1": 501.9, "y1": 684.2, "innehåll": "Allmänbelysning Allmänbelysning ska utformas enligt {SS-EN 12464–1 (Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1 Arbetsplatser inomhus)}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 684.1, "x1": 479.0, "y1": 752.6, "innehåll": "Utrymningsbelysning i driftutrymmen och utrymningsvägar Utrymningsbelysning ska utformas enligt {SS-EN 1838 Nödbelysning}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 529.4, "y1": 226.3, "innehåll": "Säkerhetsskyltar Förutsättning Safety sign (eng.) är översatt till säkerhetsskylt i SS-EN 1838 (sv) ofta kallat utrymningsskylt, hänvisningsskylt och vägledande skylt. Säkerhetsskyltar omfattar hänvisningskyltar för utrymning, nödskyltar och andra säkerhetsskyltarsom man genom riskbedömning ansett behöva vara läsbart vid nöddrift. Säkerhetsskyltar ska följa kraven i {SS-EN 1838}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 226.6, "x1": 521.2, "y1": 277.4, "innehåll": "Materialkrav Armaturers egenskaper ska uppfylla krav i {TRVINFRA-00145 LED-armaturer}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 277.7, "x1": 520.0, "y1": 447.9, "innehåll": "Belysningsstyrning Allmänt Belysning i vägtrafiktunnlar ska styras enligt principer nedan: a) Normalbelysning är belysning för fordon vid normala förhållanden och innehåller oftast följande typer: 1. infartsbelysning (tröskelzon och övergångszon) styrs via L20 eller Lseq luminansmätare, 2. dagbelysning styrs via skymningsrelä, 3. nattbelysning är alltid på."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 168.9, "y0": 439.5, "x1": 501.5, "y1": 479.6, "innehåll": "b) Reservbelysning är normalt en del av nattbelysningen och drivs med reservkraft i minst 15 min."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 168.9, "y0": 471.5, "x1": 539.9, "y1": 584.0, "innehåll": "c) Utrymningsbelysning är belysning för personer som utrymmer (evakuerar) tunneln till fots ien nödsituation såsom vid brand. Utrymningsbelysning drivs med reservkraft i minst 60 min och styrs av detektorer (t.ex. rök, radar och kameror) samt vid strömavbrott.Utrymningsbelysning består av följande: 1. vägledande utrymningsljus, 2. nödutgångsbelysning och 3. ljusmarkörer vid nödutgång (blixtljus)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 168.9, "y0": 575.9, "x1": 541.1, "y1": 616.0, "innehåll": "d) Allmänbelysning i teknikutrymmen och servicetunnlar, styrs via strömbrytare eller rörelsedetektorer."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 168.9, "y0": 608.0, "x1": 538.4, "y1": 648.1, "innehåll": "e) Nödbelysning i teknikutrymmen och servicetunnlar som tänds vid utrymning pga strömavbrott och som får sin kraft ifrån reservkraft."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 644.9, "x1": 534.4, "y1": 683.5, "innehåll": "Samtliga ovanstående funktioner förutom Allmänbelysning ska även kunna styras av Trafikledningscentral då kommunikation finns."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 680.2, "x1": 531.7, "y1": 718.8, "innehåll": "Vägledande utrymningsljus ska då det kan styras från Trafikledningscentral ha en varnande funktion om att tunneln ska utrymmas då underhållsarbeten pågår i tunnel."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 715.5, "x1": 542.7, "y1": 754.1, "innehåll": "\\\"Nattbelysning i tunnlar ska om möjligt \\\"nattsänkas\\\" med en M-klass då trafikintensitet sjunker på natten.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 522.5, "y1": 150.0, "innehåll": "Luminansmätare Luminansmätare ska, vid aktuell stoppsträcka, mäta den sfäriska luminansen i 20° (L20) eller 56  (Lseq) för tunnelmynningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 146.7, "x1": 516.0, "y1": 206.9, "innehåll": "Mätöppning (L20/Lseq) i luminansmätare ska anpassas efter aktuellt mätavstånd (placering). Inriktning av luminansmätare ska utföras i samråd med leverantören."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 247.1, "x1": 529.0, "y1": 334.3, "innehåll": "Mätaren ska vara innesluten i ett vattentätt hölje, skyddsklass IP65. Luminansmätaren ska vara utrustad för matning med 230 V 50 Hz och försedd med termostatreglerad värme samt torkare och spolare. Samtliga funktioner ska vara kopplade till kopplingsklämmor för yttre styrning. För rengöring ska torkarblad användas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 331.4, "x1": 532.2, "y1": 383.3, "innehåll": "Luminansmätaren ska vara försedd med UV beständig spolvattenbehållare, minst 10 liter och med rör för påfyllning från marknivå. Spolarvätska ska vara för året-runt drift. Låg nivå spolarvätska ska indikeras som larm i PCMS."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 380.3, "x1": 541.8, "y1": 432.2, "innehåll": "Luminansmätare ska vara försedda med automatisk rengöring av luminansmätarhusets fönster. Spolning och rengöringsanordning ska aktiveras automatiskt via styrsystemet, med valmöjlighet på veckovis intervaller."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 429.3, "x1": 534.7, "y1": 489.5, "innehåll": "Luminansmätarens mätområde ska vara 1000 till 8000 cd/m² via en analog utgång 4- 20 mA. Luminansmätare ska skyddas av överspänningsskydd ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 508.0, "y1": 215.1, "innehåll": "Miljöåtgärder Buller Bullerskyddsskärmar Bullerskyddsskärmar ska vara anordnade där riktvärden för ljudnivåer inte kan uppnås."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 215.4, "x1": 530.7, "y1": 279.9, "innehåll": "Utformning av bullerskyddsskärm Bullerskyddskärm med genomsiktligt material ska ha en utformning som minimerar risken för att fåglar flyger in i skärmen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 276.6, "x1": 539.1, "y1": 315.2, "innehåll": "Genomsiktlig bullerskyddsskärm ska förses med icke transparent markering över hela skärmens yta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 311.9, "x1": 530.9, "y1": 385.8, "innehåll": "Icke transparent markering på genomsiktlig skärm ska vara minst 5 mm bred och ha maximalt 100 mm mellanrum *) . *) Undantag kan medges för annan markering om det kan styrkas att det ger samma avskräckande effekt på fåglar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 382.5, "x1": 537.6, "y1": 452.4, "innehåll": "Icke transparent markering på bullerskyddsskärm ska ha följande egenskaper: • vara beständig under hela skärmens tekniska livslängd • klara skötsel med högtryckstvätt, rengöringsmedel och klottersaneringsmedel"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 449.1, "x1": 458.1, "y1": 487.7, "innehåll": "Om stängselsystem för fauna, se avsnitt 15.3.1, finns på platsen ska bullerskyddsskärmen ingå i detta."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 487.9, "x1": 538.0, "y1": 574.1, "innehåll": "Akustisk utformning En bullerskyddsskärm ska vara helt tät. Bullerskyddsskärms anslutning mot mark, bro, fundament eller liknande ska vara helt akustiskt tät."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 570.8, "x1": 532.7, "y1": 623.0, "innehåll": "Bullerskyddsskärm ska uppfylla ljudnivåskillnad DL R 25 dB enligt {SS-EN1793-2}. Undantag kan medges om det går att påvisa att ljudnivåskillnad DL R 25 dB är en under- eller överdimensionering."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 619.7, "x1": 533.5, "y1": 658.3, "innehåll": "För platsbyggd bullerskyddsskärm ska minst samma ljudisolering vara uppnådd som krav enligt ovan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 655.0, "x1": 542.0, "y1": 734.6, "innehåll": "För bullerskyddsskärm, som ska vara ljudabsorberande, ska ljudnivåskillnad DL α 8 dB enligt {SS-EN1793-1} vara uppfylld. Undantag kan medges för annan ljudabsorption om det går att påvisa att ljudnivåskillnad DL α 8 dB är en under- eller överdimensionering, under förutsättning att det går att påvisa att ljudreflektioner i skärmen inte ökar ljudnivån vid någon bullerberörd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 731.3, "x1": 471.1, "y1": 769.9, "innehåll": "Platsbyggd bullerskyddsskärm med ljudabsorbent ska ha minst samma absorptionsförmåga som krav enligt ovan medför."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 540.2, "y1": 110.0, "innehåll": "Bullerskyddsvall ska vara utförd så att krönhöjden uppfyller klass TLK 20 i livslängd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 110.3, "x1": 516.5, "y1": 182.7, "innehåll": "Estetisk utformning Bullerreducerande skärm eller vall ska vara anpassad till omgivningens karaktär. Valet mellan vall och skärm ska ske med hänsyn till omgivningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 183.0, "x1": 533.7, "y1": 247.2, "innehåll": "Teknisk utformning Släntlutning ska vara anpassad så att bullerskyddsvallen går att sköta på ett rationellt sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 244.2, "x1": 516.9, "y1": 282.8, "innehåll": "Bullerskyddsskärm ska vara utformad så att underhåll är tekniskt möjligt utan att skärmens akustiska effekt minskar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 283.1, "x1": 347.1, "y1": 367.1, "innehåll": "Trafiksäkerhet Bullerskyddsskärm ska vara placerad 1. utanför vägens säkerhetszon eller, 2. vara skyddad av räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 363.8, "x1": 433.7, "y1": 421.8, "innehåll": "Bullerskyddsskärm ska vara utformad så att 1. bländande ljusreflektioner inte uppstår för trafikanter. 2. vattenavrinningen från vägen inte påverkas negativt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 418.8, "x1": 537.8, "y1": 457.1, "innehåll": "På sida av bullerskyddsvall vänd mot trafik ska släntlutning vara utformad enligt vald vägtyp."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 457.7, "x1": 517.7, "y1": 521.9, "innehåll": "Avbrott i avskärmning Avbrott/öppning i bullerskyddsskärm eller -vall ska vara utförd så att effekten av bullerskyddet inte försämras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 522.1, "x1": 421.2, "y1": 583.0, "innehåll": "GCM-vägar längs bullerskyddsskärmar Vatten"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 583.3, "x1": 542.1, "y1": 647.9, "innehåll": "Utformning med hänsyn till vattenkvalitet Väg- eller gatuanläggning får inte påverka yt- eller grundvattenområde så att status för vattenförekomsten försämras eller miljökvalitetsnorm inte kommer att uppfyllas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 644.6, "x1": 524.3, "y1": 696.8, "innehåll": "Grund- eller ytvattentillgång som nyttjas eller kan komma att nyttjas för vattentäkt och/eller har stora naturvärden ska vara skyddad mot infiltration av förorenat dagvatten och mot skadligt utsläpp eller olägenhet i samband med olycka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 693.5, "x1": 502.7, "y1": 732.1, "innehåll": "Krav angående yt- och grundvattenskydd i {TRVINFRA-00231 Avvattning}, Dimensionering och utformning ska följas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 537.9, "y1": 176.3, "innehåll": "Omhändertagande av dagvatten Avvattningssystem ska utformas och dimensioneras för att samla upp och avleda dagvatten från vägytan och vägområdet så att det inte uppstår oacceptabel störning av trafik, skadlig grundvattennivåförändring, skador på vägdränering, skador på yt- eller grundvattenområde eller annan känslig miljö."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 173.0, "x1": 529.0, "y1": 211.5, "innehåll": "Krav angående avvattning i {TRVINFRA-00231 Avvattning}, Dimensionering och utformning ska följas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 212.2, "x1": 511.4, "y1": 303.7, "innehåll": "Genomledning av vattendrag Krav på genomledning av vattendrag styrs av {TRVINFRA-00231 Avvattning, Dimensionering och utformning och {TRVINFRA-00226, Bro och broliknande konstruktion, Allmänna krav} och {TRVINFRA-00227, Bro och broliknande konstruktion, Byggande}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 300.4, "x1": 535.8, "y1": 370.6, "innehåll": "Trummor och broar för genomledning av vattendrag ska ha funktion som passage för vattenlevande djur, även kallad vattenfaunapassage. Fauna"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 371.3, "x1": 537.9, "y1": 435.5, "innehåll": "Stängselsystem Stängselsystemet ska leda djuren till en faunapassage och ansluta på ett sådant sätt att djur inte kommer in i vägområdet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 432.2, "x1": 522.4, "y1": 492.3, "innehåll": "När det redan finns en barriär som uppfyller kraven på vilt- eller faunastängsel för målarterna ska inget nytt stängsel sättas upp. Vilt- och faunastängsel ska sättas upp längs båda sidor av vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 489.0, "x1": 504.9, "y1": 527.6, "innehåll": "Vid öppningar i vilt- och faunastängsel ska flyktvägar för djuren, t.ex. uthopp, anläggas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 524.3, "x1": 510.3, "y1": 549.2, "innehåll": "Trästolpar för vilt- och faunastängsel ska placeras utanför vägens säkerhetszon."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 549.9, "x1": 538.8, "y1": 758.0, "innehåll": "Utformning av vilt- och faunastängsel Vilt- och faunastängsel ska 1. utformas så att djurens möjligheter att komma in på vägbanan, vid anslutande väg och andra öppningar i stängslet, begränsas exempelvis genom att anlägga en grind, färist eller indrag av stängsel längs anslutande väg, 2. leda djuren till säker passagemöjlighet, 3. ansluta tätt vid exempelvis broar, grindar och bullerplank. Viltstängsel ska 1. ha en effektiv höjd på minst 2,2 m från terrängsidan, 2. ha en maskvidd på högst 0,15 x 0,15 m, 3. ha ett avstånd mellan markytan och nätets underkant på högst 0,1 m, gäller även hålrum och diken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 106.7, "x1": 525.2, "y1": 239.3, "innehåll": "Faunastängsel ska 1. utformas för att hindra arter från att gräva sig under, lyfta upp eller klättra över, 2. anpassas för avsedd målart genom mindre maskvidd nertill, men maximalt 0,05 m, 3. ha en höjd anpassad efter målart, 4. vara nedgrävt 0,4 m med undantag från hällmark och blockig terräng där stängslet ska förankras i berget."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 239.5, "x1": 521.7, "y1": 304.1, "innehåll": "Placering av vilt- och faunastängsel Vilt- och faunastängsel ska placeras så att djur leds längs stängslet till en plats där djuret kan passera vägen på ett säkert sätt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 300.8, "x1": 541.7, "y1": 339.3, "innehåll": "Hinderfri remsa med bredd minst 1,0 m ska finnas längs vilt- och faunastängslets båda sidor, se Figur 15.1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 495.6, "x1": 516.6, "y1": 533.9, "innehåll": "Figur 15.1 Hinderfri remsa med en bredd på minst 1,0 m längs stängslets båda sidor."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 529.4, "x1": 484.0, "y1": 567.9, "innehåll": "Vid planskild korsning där väg med stängsel passerar på bro ska vilt- och faunastängsel anslutas till brons konstruktion."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 564.6, "x1": 517.9, "y1": 603.2, "innehåll": "Där anslutande väg finns till huvudväg och grind eller färist saknas, ska vilt- och faunastängsel dras från huvudväg minst 30 m in på båda sidor av anslutande väg."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 599.9, "x1": 539.1, "y1": 638.5, "innehåll": "Där vilt- och faunastängsel avslutas i skogsbryn mot öppen terräng ska stängslet fortsätta parallellt med vägen minst 85 m ut i den öppna terrängen där sikten är bättre."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 635.2, "x1": 521.9, "y1": 673.8, "innehåll": "Vid ände av stängsel ska varningsmärken finnas som informerar trafikanter i båda riktningar om risken för att djur kan korsa vägen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 674.1, "x1": 478.0, "y1": 768.1, "innehåll": "Grindar Grindar för personpassage ska vara självstängande. Alla grindar ska skyltas med uppmaning om att stänga grinden efter sig. Låsanordning på grind ska vara lätt att öppna och stänga."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 512.5, "y1": 159.0, "innehåll": "Grindar på sekundärväg för fordonspassage ska placeras så att dimensionerande fordon kan stanna på sekundärvägen och öppna respektive stänga grind utan att blockera primärvägen. Grinden ska utformas tät för aktuella målarter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 155.7, "x1": 490.5, "y1": 180.6, "innehåll": "Grindar för underhåll av byggnadsverk ska finnas i vilt- och faunastängsel."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 180.9, "x1": 480.8, "y1": 274.9, "innehåll": "Färist Färist ska enbart anläggas i anslutning till stängslade vägar. Färist ska placeras på mindre anslutande vägar med hastighet < 70 km/h. Färist ska placeras på raksträcka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 271.6, "x1": 500.3, "y1": 331.8, "innehåll": "Färist ska placeras så att underhåll kan skötas utan störning eller påverkan på huvudvägen. Färist ska placeras så att viltstängslet ansluter tätt mot färisten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 328.8, "x1": 515.3, "y1": 448.1, "innehåll": "\\\"Färisten ska: • ha en längd i vägens färdriktning på ≥ 4,5 m, • ha god funktion med avseende på avvattning, ansamling av material och evakueringsmöjligheter för mindre djur. • vara kombinerad med vägmärke A8 Varning för ojämn väg och med tilläggstavla \\\"Färist\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 448.7, "x1": 525.1, "y1": 499.2, "innehåll": "Uthopp Ett uthopp ska vara utformat så att djur som kommit in i vägområdet kan hoppa ut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 495.9, "x1": 485.1, "y1": 534.5, "innehåll": "Ett uthopp ska vara utformat så att djur inte kan ta sig in i vägområdet via konstruktionen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 531.2, "x1": 538.4, "y1": 569.7, "innehåll": "Uthopp ska placeras i anslutning till platser där djur kan ta sig in i vägområdet där det saknas en öppning på andra sidan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 566.4, "x1": 539.0, "y1": 605.0, "innehåll": "Uthoppens placering ska anpassas till djurens beteende så att de naturligt söker sig till uthoppet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 601.7, "x1": 504.5, "y1": 661.9, "innehåll": "Stängslet ska på ömse sidor anslutas till uthoppet så att djur inte kan ta sig in i vägområdet. Ett uthopp ska utformas i två nivåer enligt Figur 15.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 239.3, "x1": 511.8, "y1": 284.6, "innehåll": "Figur 15.2 Principutformning av uthopp. Uthoppets effektiva höjd enligt Figur 15.2 ska vara minst 1,6 m och max 1,8 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 281.7, "x1": 492.7, "y1": 341.9, "innehåll": "Uthoppets effektiva höjd får inte ökas med hjälp av stängsel e.d. Anslutande stängsel får inte blockera eller på annat sätt försvåra för djur att uppmärksamma uthoppet eller att hoppa ut från uthoppet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 338.6, "x1": 522.9, "y1": 377.1, "innehåll": "Uthoppets överyta ska vara fast och utan håligheter eller annat där djur riskerar att skadas när de hoppar ut från den övre nivån."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 373.8, "x1": 492.2, "y1": 398.7, "innehåll": "Markytan på den nedre nivån (landningsplatsen), ska vara synlig för djuret."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 395.4, "x1": 511.2, "y1": 455.6, "innehåll": "Landningsplatsen ska vara fri från sten, vegetation o.d. som kan skada djur som använder uthoppet. Landningsplatsen får vara ha en lutning på högst 5 % nedåt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 455.9, "x1": 531.2, "y1": 549.6, "innehåll": "Faunapassage Allmänt Arter som har naturlig utbredning i det aktuella området eller förväntas återinvandra ska tas med i bedömningen i samband med val och utformning av faunapassage."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 549.9, "x1": 519.9, "y1": 630.2, "innehåll": "Placering och passagetäthet Faunapassage för stora däggdjur Faunapassagen ska dimensioneras så att den har god funktion för större däggdjur."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 626.9, "x1": 537.0, "y1": 651.8, "innehåll": "Planskilda passagemöjligheter för djur ska ha god ekologisk funktion gällande buller."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 65.9, "y0": 652.1, "x1": 497.1, "y1": 745.8, "innehåll": "Ekodukt 15.3.2.2.1.1 Landskapsinpassning/ Placering Ekodukt ska placeras och utformas så att den upplevs som en fortsättning på omgivande natur."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 65.9, "y0": 85.1, "x1": 533.7, "y1": 174.8, "innehåll": "Ekodukten ska bidra till att landskapet på var sida om infrastrukturen binds samman, dvs. att djur och växter som förekommer i området kan sprida sig över vägen. 15.3.2.2.1.2 Utformning Ekodukt ska vara minst 30 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 171.5, "x1": 508.5, "y1": 196.4, "innehåll": "På ekodukten ska en växtbädd med naturlig vegetation på 50-100 cm anläggas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 193.1, "x1": 513.3, "y1": 253.3, "innehåll": "Anläggning för fordonstrafik på ekodukten får inte negativt påverka ekoduktens funktion som faunapassage och ekologiska funktion i övrigt. Beläggning för väg på ekodukt ska vara faunaanpassad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 65.9, "y0": 250.0, "x1": 476.2, "y1": 347.6, "innehåll": "Belysning på ekodukt får inte finnas. 15.3.2.2.1.3 Avskärmning/ Skydd Effektiv avskärmning mot ljus ska finnas. Höjden på avskärmningen mot ljus på en ekodukt ska vara minst 2,2 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 365.9, "x1": 534.8, "y1": 390.8, "innehåll": "Avskärmningens längd och höjd ut i terrängen ska anpassas till omgivande landskap."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 387.5, "x1": 526.3, "y1": 426.1, "innehåll": "Springor i skarvar eller i nederkant på en avskärmande konstruktion på ekodukt får inte förekomma."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 65.9, "y0": 423.2, "x1": 422.7, "y1": 498.8, "innehåll": "Djuren ska hindras att hoppa ned från ekodukten. 15.3.2.2.1.4 Stängsel Vilt- och faunastängsel ska finnas längs vägen vid ekodukt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 495.5, "x1": 499.8, "y1": 534.1, "innehåll": "Vilt- och faunastängsel vid ekodukt ska vara placerat så att djur leds fram till ekodukten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 530.8, "x1": 526.7, "y1": 569.4, "innehåll": "Vilt- och faunastängsel som leder fram till ekodukt ska ansluta tätt mot ekoduktens avskärmningar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 65.9, "y0": 566.4, "x1": 505.8, "y1": 663.8, "innehåll": "I området vid en ekodukt får inte anordningar finnas som hindrar vilda djur att passera. 15.3.2.2.2 Landskapsbro 15.3.2.2.2.1 Landskapsinpassning/Placering"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 660.4, "x1": 528.1, "y1": 699.0, "innehåll": "Landskapsbro ska vara utformad så att stora däggdjur obehindrat kan passera under den."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 695.7, "x1": 539.8, "y1": 734.3, "innehåll": "I området under en landskapsbro får inte anordningar finnas som hindrar vilda djur att passera."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 460.2, "y1": 190.3, "innehåll": "15.3.2.2.2.2 Utformning Den öppna ytan under bro ska vara minst 1. 30 m bred 4,5 m i frihöjd Mark under landskapsbro ska vara anpassad till omgivande ekologi."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 150.9, "y0": 187.0, "x1": 521.0, "y1": 225.6, "innehåll": "Det ska alltid vara möjligt för djur att passera torrskodda under landskapsbron vid förekomst av vattendrag och vid normalflöden."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 65.9, "y0": 222.3, "x1": 383.3, "y1": 298.3, "innehåll": "Belysning under landskapsbron får inte finnas. 15.3.2.2.2.3 Avskärmning Effektiv avskärmning mot ljud och ljus ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 65.9, "y0": 295.0, "x1": 536.6, "y1": 384.7, "innehåll": "Höjden på avskärmningen mot ljus på en väg ovanför en landskapsbro ska vara minst 1,4 m. 15.3.2.2.2.4 Stängsel Vilt- eller faunastängsel ska finnas längs väg som leder fram till landskapsbro."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 65.9, "y0": 381.4, "x1": 515.5, "y1": 500.3, "innehåll": "Vilt- eller faunastängsel vid landskapsbro ska vara placerat så att djur leds under landskapsbron. 15.3.2.2.3 Faunabro 15.3.2.2.3.1 Utformning Faunabro ska vara minst 15 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 150.9, "y0": 497.0, "x1": 510.5, "y1": 557.1, "innehåll": "Anläggning för fordonstrafik på faunabron får inte negativt påverka faunabrons funktion som faunapassage och ekologiska funktion i övrigt. Beläggning för väg på faunabro ska vara faunaanpassad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 65.9, "y0": 554.2, "x1": 356.2, "y1": 629.9, "innehåll": "Belysning får inte förekomma på faunabron. 15.3.2.2.3.2 Avskärmning/ Skydd Effektiv avskärmning mot ljus ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 150.9, "y0": 626.9, "x1": 538.7, "y1": 700.4, "innehåll": "Höjden på avskärmningen mot ljus på en faunabro ska vara minst 2,2 m. Avskärmningarna på en faunabro ska fortsätta ut i terrängen och ge nödvändigt skydd åt de djur som är på väg upp mot faunabron. Avskärmningens längd och höjd ut i terrängen anpassas till omgivande landskap."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 150.9, "y0": 697.5, "x1": 529.9, "y1": 757.7, "innehåll": "Springor i skarvar eller i nederkant på en avskärmande konstruktion på faunabro får inte förekomma. Djuren ska hindras att hoppa ned från faunabro  *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 65.9, "y0": 85.2, "x1": 494.2, "y1": 175.5, "innehåll": "*) Undantag kan medges i regioner med stora snömängder och lågt åDT på underliggande väg efter motivering och Beställarens godkännande. 15.3.2.2.3.3 Stängsel Vilt- eller faunastängsel ska finnas längs underliggande väg vid faunabro."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 172.2, "x1": 533.4, "y1": 197.1, "innehåll": "Vilt- eller faunastängsel vid faunabro ska vara placerat så att djur leds till faunabron."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 65.9, "y0": 193.8, "x1": 482.6, "y1": 291.6, "innehåll": "Vilt- och faunastängsel som leder fram till faunabron ska ansluta tätt mot konstruktionen. 15.3.2.2.4 Faunaport 15.3.2.2.4.1 Utformning"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 288.2, "x1": 520.2, "y1": 334.7, "innehåll": "Porten ska ha ett öppenhetsindex på minst 2,2 för älg och 1,4 för övriga hjortdjur. Faunaport ska vara minst 12 m bred."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 396.2, "x1": 530.7, "y1": 434.7, "innehåll": "Porten ska anläggas så att ett djur som står minst 20 meter från portens mynning har god sikt genom porten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 431.4, "x1": 529.7, "y1": 470.0, "innehåll": "Vid situationer där långa faunaportar kräver ett ljusinsläpp ska dessa utformas så att djuren inte kan ta sig upp på vägbanan ovanför porten via ljusinsläppen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 466.7, "x1": 509.1, "y1": 526.9, "innehåll": "Anläggning för fordonstrafik i faunaport får inte negativt påverka faunaportens funktion som faunapassage och ekologiska funktion i övrigt. Beläggning för väg i faunaport ska vara faunaanpassad."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 65.9, "y0": 524.0, "x1": 357.4, "y1": 578.5, "innehåll": "Belysning får inte förekomma i faunaporten. 15.3.2.2.4.2 Avskärmning/Skydd"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 574.6, "x1": 501.0, "y1": 599.6, "innehåll": "Effektiv avskärmning mot ljus ska finnas längs vägen som passerar på bron *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 65.9, "y0": 596.3, "x1": 543.2, "y1": 721.3, "innehåll": "Höjden på avskärmningen mot ljus på en väg ovanför en faunaport ska vara minst 1,4 m. *) Undantag kan medges i regioner med stora snömängder och lågt åDT på vägen efter motivering och Beställarens godkännande. 15.3.2.2.4.3 Stängsel Vilt- eller faunastängsel ska finnas längs överliggande väg vid faunaport."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 718.0, "x1": 513.3, "y1": 756.6, "innehåll": "Vilt- eller faunastängsel vid faunaport ska vara utformat så att djur leds fram till faunaporten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 65.9, "y0": 85.1, "x1": 490.5, "y1": 204.0, "innehåll": "Vilt- och faunastängsel som leder fram till faunaporten ska ansluta tätt mot konstruktionen. 15.3.2.2.5 Strandpassage 15.3.2.2.5.1 Utformning Bredden på strandpassagen ska vara minst 2 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 65.9, "y0": 222.6, "x1": 482.6, "y1": 298.3, "innehåll": "Strandpassagen ska vara på en nivå av minst 0,2 m över medelhögvatten. 15.3.2.2.5.2 Avskärmning Avskärmning mot ljus ska finnas längs vägen som passerar på bron *) ."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 65.9, "y0": 295.0, "x1": 517.2, "y1": 420.0, "innehåll": "Höjden på avskärmningen mot ljus på en väg ovanför en strandpassage för större däggdjur ska vara minst 1,4 m. *) Undantag kan medges i regioner med stora snömängder och lågt åDT efter motivering och Beställarens godkännande. 15.3.2.2.5.3 Stängsel Vilt- eller faunastängsel ska finnas längs vägen vid strandpassage."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 65.9, "y0": 416.7, "x1": 529.1, "y1": 484.9, "innehåll": "Vilt- eller faunastängsel vid strandpassage ska vara placerat så att djur leds fram till strandpassagen. 15.3.2.2.6 Faunapassage i plan"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 150.9, "y0": 476.2, "x1": 532.2, "y1": 553.2, "innehåll": "Förutsättning Krav under vilka förutsättningar en faunapassage i plan inte får finnas anges under avsnitt 6.5.1. Passagemöjligheter för djur. Faunapassage i plan ska märkas ut med vägmärke, A19 Varning för djur."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 150.9, "y0": 550.2, "x1": 505.7, "y1": 610.1, "innehåll": "Faunapassage i plan ska placeras där sikten för trafikanter är god. Om naturlig plats med god sikt saknas utformas flackare vägslänter för att öka trafikanternas möjligheter att se djuren."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 150.9, "y0": 607.0, "x1": 518.9, "y1": 681.0, "innehåll": "Stängsel vid faunapassage i plan ska vinklas in  *) mot vägbanan för att bättre leda djuren över vägen. *) Efter motivering och Beställarens godkännande kan stängsel i snörika områden utföras utan att det vinklas in mot vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 432.5, "y1": 160.9, "innehåll": "15.3.2.2.6.1 Utformning 15.3.2.2.6.2 Utformning för passage i plan med aktivt viltvarningssystem"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 150.9, "y0": 157.1, "x1": 528.9, "y1": 195.7, "innehåll": "Passage i plan med aktivt viltvarningssystem ska ha en maximal bredd på öppning i viltstängsel på 30,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 150.9, "y0": 196.0, "x1": 522.3, "y1": 282.1, "innehåll": "Faunapassage för medelstora däggdjur Faunapassage för medelstora däggdjur ska vara placerad längs de avsedda djurens naturliga vandringsstråk. Faunapassagen får inte utformas så att den blir vattenfylld."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 65.9, "y0": 322.4, "x1": 543.1, "y1": 460.7, "innehåll": "Faunastängsel vid faunapassagen ska utformas enligt krav i avsnitt 15.3.1.1 Utformning av vilt- och faunastängsel samt 15.3.1.2 Placering av vilt- och faunastängsel 15.3.2.3.1 Torrtrumma Torrtrumma ska vara placerad parallellt med det aktuella vattendraget antingen som en förlängning av strandlinjen eller nära den vattenförande trumman. Torrtrumma ska placeras ovan nivå för medelhögvatten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 65.9, "y0": 457.4, "x1": 505.4, "y1": 547.1, "innehåll": "I torrtrumma ska markeringsstenar finnas vid ingång samt en bit in i trumman. Markeringsstenar ska vara minst 0,2–0,3 m i diameter. 15.3.2.3.1.1 Utformning Torrtrumma ska vara ≥ 60 cm i diameter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 65.9, "y0": 543.8, "x1": 407.1, "y1": 700.1, "innehåll": "Torrtrumma ska läggas med en svag lutning. 15.3.2.3.1.2 Avskärmning 15.3.2.3.1.3 Stängsel 15.3.2.3.2 Strandpassage Strandpassagen ska anpassas mot befintlig strandlinje. Strandpassagen ska vara försedd med markeringsstenar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 65.9, "y0": 696.8, "x1": 539.4, "y1": 772.8, "innehåll": "Markeringsstenar ska vara minst 0,2 m i diameter. 15.3.2.3.2.1 Utformning Strandpassage för medelstora däggdjur i vattenförande trumma eller under bro ska ha:"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 200.6, "y0": 85.1, "x1": 347.3, "y1": 126.6, "innehåll": "1. En bredd på minst 0,6 m, 2. En fri höjd på minst 0,6 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 65.9, "y0": 324.6, "x1": 524.6, "y1": 488.0, "innehåll": "Figur 15.3 Strandpassage för medelstora däggdjur - fri höjd samt höjd över nivå för medelhögvatten . 15.3.2.3.2.2 Avskärmning 15.3.2.3.2.3 Stängsel 15.3.2.3.3 Hylla Hyllan ska placeras så att den är torr vid medelhögvattennivå."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 150.9, "y0": 484.7, "x1": 498.1, "y1": 509.6, "innehåll": "På hylla i vattenförande trumma eller under bro ska markeringsstenar finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 150.9, "y0": 506.3, "x1": 543.5, "y1": 544.9, "innehåll": "Markeringsstenar på hylla i vattenförande trumma eller under bro ska vara minst 0,2 m i diameter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 65.9, "y0": 541.6, "x1": 532.3, "y1": 664.4, "innehåll": "Markeringsstenar på hylla i vattenförande trumma eller under bro ska placeras på ett sådant sätt att det finns en fri yta att passera på bredvid stenen. 15.3.2.3.3.1 Utformning Hylla i vattenförande trumma eller under bro ska ha 1. En bredd på minst 0,4 m, 2. En fri höjd på minst 0,4 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 150.9, "y0": 665.1, "x1": 506.0, "y1": 729.2, "innehåll": "Grod- och kräldjursåtgärd Grod- och kräldjurspassage ska anläggas längs grod- och kräldjurens naturliga vandringsstråk."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 150.9, "y0": 725.9, "x1": 536.8, "y1": 764.5, "innehåll": "Passage för grod- och kräldjur ska bestå av minst en trumma, eller motsvarande, i var ände av passagens utbredning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 65.9, "y0": 85.1, "x1": 477.9, "y1": 182.7, "innehåll": "Avståndet mellan trummorna får vara maximalt 50 meter. En grod- och kräldjursbarriär ska förhindra djuren att passera vägbanan. 15.3.2.4.1 Utformning Cirkulär grod- och kräldjurstrumma ska ha diameter på minst 0,6 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 516.5, "y1": 225.9, "innehåll": "Kvadratisk/rektangulär grod- och kräldjurstrumma ska vara minst 0,5 m x 0,5 m. Grod- och kräldjurstrummor ska ha längslutning <1 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 222.6, "x1": 490.7, "y1": 247.5, "innehåll": "Anslutning mellan ledarm och grod- och kräldjurspassage ska vara helt tät."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 244.6, "x1": 530.1, "y1": 282.8, "innehåll": "Grod- och kräldjurspassage ska vara försedd med ledarmar som löper parallellt med vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 279.9, "x1": 501.4, "y1": 318.1, "innehåll": "Ledarm på grod- och kräldjurspassage ska hindra djuren från att ta sig upp på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 315.2, "x1": 535.9, "y1": 383.3, "innehåll": "Grod- och kräldjur ska inte kunna ta sig under ledarmar. Ledarmar får inte placeras eller utformas så att djuren kan bli instängda på vägbanan. Höjd på ledarm ska vara minst 0,4 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 401.6, "x1": 511.4, "y1": 448.1, "innehåll": "Ledarmens ände ska vara utformad så att djuren vänder tillbaka längs passagen. Om sidovägar finns ska färist hindra djuren från att passera."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 444.8, "x1": 526.9, "y1": 483.3, "innehåll": "Grod- och kräldjurstrummor får inte utformas så att dee riskerar att helt eller delvis fyllas med vatten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 480.4, "x1": 419.9, "y1": 526.9, "innehåll": "Djuren ska kunna ta sig igenom passagen utan att ta skada. Underlag ska väljas som djuren lätt kan ta sig fram på."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 65.9, "y0": 523.6, "x1": 530.1, "y1": 626.6, "innehåll": "Ytmaterialet längs grod- och kräldjursåtgärden ska inte bestå av grovt stenmaterial eller matjord. 15.3.2.4.2 Material Magnetiskt material får inte användas i grod- och kräldjurspassage eftersom det kan störa djurens vandring."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 623.7, "x1": 537.2, "y1": 661.9, "innehåll": "Till grod- och kräldjursåtgärder ska man välja material som håller långsiktigt och tåla slag."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 662.5, "x1": 529.3, "y1": 740.4, "innehåll": "Faunapassage för vattenlevande djur Vägtrummor och broar ska utformas så att bottenlevande djur, fiskar och andra djur som är beroende av vattendraget kan vandra obehindrat uppströms såväl som nedströms."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 352, "x0": 65.9, "y0": 84.7, "x1": 535.0, "y1": 188.2, "innehåll": "15.3.2.5.1 Utformning Förutsättning Tekniska krav på genomledning av vattendrag styrs av {TRVINFRA-00231 Avvattning}, Dimensionering och utformning och {TRVINFRA-00226, Bro och broliknande konstruktion}, Allmänna krav och {TRVINFRA-00227, Bro och broliknande konstruktion, Byggnade}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 352, "x0": 65.9, "y0": 184.8, "x1": 538.8, "y1": 390.1, "innehåll": "Bottensubstratet ska efterlikna vattendragets naturliga. 15.3.2.5.2 Vattendjup Vattendjupet ska efterlikna vattendragets naturliga djup. 15.3.2.5.3 Vattenhastighet Vattendrags normala vattenhastighet ska vara oförändrad genom den vattenförande vägtrumman. 15.3.2.5.4 Erosionsskydd Erosionsskydd i vattendrag under högsta högvatten ska täckas med icke skarpkantat stenmaterial (exempelvis moränmassor) som dimensioneras så att det inte spolas bort."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 352, "x0": 150.9, "y0": 386.8, "x1": 526.8, "y1": 425.4, "innehåll": "Ovan högsta högvatten ska erosionsskydd täckas med avbaningsmassor som ger en bra förutsättning för återetablering av vegetation."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 421.0, "y1": 150.3, "innehåll": "Kontroll, skötsel och räddning Kontrollplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 151.0, "x1": 466.4, "y1": 215.1, "innehåll": "Placering av kontrollplats Vid in- och utfart till kontrollplats ska siktförhållandena medge minst dimensionerande stoppsikt för vägs referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 211.8, "x1": 540.0, "y1": 250.4, "innehåll": "Parvisa kontrollplatser i direkt anslutning till vägbana på en dubbelriktad väg ska vara placerade så att den högra kontrollplatsen sett i körriktningen ligger först."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 251.1, "x1": 435.1, "y1": 352.7, "innehåll": "Kontrollplats längs motorväg Utformning av kontrollplats Kontrollplats infart ska minst vara utformad som för korsning. Kontrollplats utfart ska minst vara utformad som för korsning."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 349.4, "x1": 542.2, "y1": 387.9, "innehåll": "Längs motorväg och motortrafikled ska kontrollplats infart vara utförd som avfart med trafikplatsstandard."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 384.6, "x1": 542.2, "y1": 444.8, "innehåll": "Längs motorväg och motortrafikled ska kontrollplats utfart vara utförd som påfart med trafikplatsstandard. Utrymme för ett genomgående körfält skall finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 485.1, "x1": 435.1, "y1": 553.2, "innehåll": "Belysning ska utformas enligt avsnitt 14.1.1.3.5 Kontrollplats. Kontrollplats ska vara belagd. Tvärfall får inte överstiga 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 575.1, "x1": 332.1, "y1": 669.1, "innehåll": "Klass 3 Utrymme för arbetsyta ska finnas. Bredd på arbetsyta ska vara minst 4 m. Arbetsyta ska vara minst 80 m lång."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 669.4, "x1": 377.5, "y1": 763.4, "innehåll": "Klass 2 Infart ska minst vara utformad som för korsning. Utfart ska minst vara utformad som för korsning. Uppställningsplats för minst en Lmod ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 85.1, "x1": 478.0, "y1": 153.2, "innehåll": "Parkeringsplats för minst 2 tjänstefordon ska finnas. Utrymme för en statisk våg ska finnas. Ytan 25 meter framför respektive bakom vågen ska vara plan (≤ 0,7 %)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 171.9, "x1": 519.4, "y1": 275.3, "innehåll": "Bullerskydd ska finnas utmed kontrollplatsen. Bullerskyddet ska utgöras av transparenta akustiska element *) . *) Efter motivering och Beställarens godkännande får andra material användas för bullerskyddet. Teknikbyggnad om minst 6 kvadratmeter ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 275.5, "x1": 376.8, "y1": 369.6, "innehåll": "Klass 1 Infart ska minst vara utformad som för korsning. Utfart ska minst vara utformad som för korsning. Uppställningsplats för minst 3 Lmod ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 366.3, "x1": 390.5, "y1": 412.8, "innehåll": "Parkeringsplats för minst 4 tjänstefordon ska finnas. Kontrollgrop ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 409.5, "x1": 522.5, "y1": 434.4, "innehåll": "Yta på minst 25 meter framför och bakom kontrollgropen ska vara plan (≤ 0,7 %)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 431.4, "x1": 432.1, "y1": 477.9, "innehåll": "Utrymme för en statisk våg ska finnas. Yta på minst 25 meter framför vågen ska vara plan (≤ 0,7 %)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 474.6, "x1": 520.4, "y1": 521.1, "innehåll": "Våg och kontrollgrop ska placeras i linje efter varandra med vågen placerad först. Avstånd mellan våg och kontrollgrop ska vara minst 25 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 539.4, "x1": 472.5, "y1": 585.9, "innehåll": "Teknikutrustning och teknikbyggnad ska förses med påkörningsskydd. Bullerskydd ska finnas utmed kontrollplatsen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 582.9, "x1": 519.4, "y1": 642.8, "innehåll": "Bullerskyddet ska utgöras av transparenta akustiska element *) . *) Efter motivering och Beställarens godkännande får andra material användas för bullerskyddet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 639.9, "x1": 387.6, "y1": 686.4, "innehåll": "Ett teknikhus om minst 40 kvadratmeter ska finnas. Utrymme för septiktank ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 708.3, "x1": 540.8, "y1": 772.8, "innehåll": "Trafikanordning och utrustning Invinkningssystem vid kontrollplats vara försedd med variabla meddelandeskyltar och kamera enligt {TRVINFRA-00257 Invinkningssystem vid trafikkontrollplats}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 84.3, "x1": 513.1, "y1": 151.4, "innehåll": "Driftvändplats och överledningsplats Anläggning ska vara utformad så att den inte lockar till användning av obehörig trafikant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 148.5, "x1": 504.6, "y1": 186.7, "innehåll": "Anläggningsdel utanför vägbana ska ges sådant tvärfall så att smältvatten från upplogad snö inte rinner in på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 183.8, "x1": 531.2, "y1": 208.7, "innehåll": "Utformning på anläggningsdel utanför vägbana ska anpassas till omgivande terräng."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 208.9, "x1": 319.8, "y1": 267.4, "innehåll": "Driftvändplats Behov av driftvändplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 267.6, "x1": 543.5, "y1": 331.8, "innehåll": "Placering av driftvändplats Vid utfart från vändplats ska sikt längs vägen uppfylla krav för sikt i korsning gällande väjningsplikt utan stoppskyldighet."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 328.8, "x1": 372.7, "y1": 386.9, "innehåll": "Driftvändplats nära trafikplats ska vara placerad 1. ≥ 300 m före retardationsfälts början, 2. ≥ 300 m efter accelerationsfälts slut."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 383.6, "x1": 436.5, "y1": 455.3, "innehåll": "Sikt ska mätas i ögonhöjd på driftfordons förare före vändning vid uppställningspunkt i: 1. mittremsa, 2. vändslinga."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 455.9, "x1": 522.0, "y1": 541.7, "innehåll": "Utformning av driftvändplats Vändslinga med tillhörande uppställningsyta i mittremsa ska vara utformad för att rymma minst en 4-axlig lastbil utrustad med front och sidoplog. Köryta ska vara hårdgjord."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 538.7, "x1": 525.6, "y1": 576.9, "innehåll": "Driftvändplats ≤ 7,0 meter bred mittremsa ska ha en uppställningsyta som ska vara utformad så att driftfordon kan stanna uppställd i 85˚ vinkel mot vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 574.0, "x1": 503.4, "y1": 632.0, "innehåll": "Driftvändplats vid 7,0–12,0 meter bred mittremsa ska ha öppning i mitträcke: 1. för infart≥ 20,0 m, 2. för utfart ≥ 12,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 628.7, "x1": 521.7, "y1": 667.3, "innehåll": "Vändslinga ska vara utformad så att en lastbil med diagonalplog och sidoplog kan vända från stillastående i vägens riktning i mittremsan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 664.0, "x1": 494.2, "y1": 688.9, "innehåll": "Avstånd från mittremsas kant till vändslingas innerkant ska vara ≥ 12,25 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 685.6, "x1": 539.0, "y1": 724.2, "innehåll": "Vid driftvändplats med mittremsa ≥ 12,0 m ska mittremsa tillsammans med motriktad vägbana vara ≥ 22,0 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 720.9, "x1": 525.1, "y1": 759.5, "innehåll": "Om mittremsa tillsammans med motriktad körbana ≤ 22,0 m ska vändslinga finnas utanför vägbanan."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 520.4, "y1": 114.1, "innehåll": "Driftvändplats vid mindre än 7,0 meter bred mittremsa"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 114.3, "x1": 507.4, "y1": 172.8, "innehåll": "Driftvändplats vid 7,0–12,0 meter bred mittremsa Driftvändplats vid mer än 12,0 meter bred mittremsa"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 172.9, "x1": 510.8, "y1": 237.1, "innehåll": "Utmärkning av driftvändplats De tre ordinarie kantstolparna närmast före överfart ska vara försedda med blåa snedstreck enl. bilaga 1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 233.8, "x1": 523.7, "y1": 272.4, "innehåll": "De tre ordinarie kantstolparna närmast före vändslinga ska vara försedda med blåa snedstreck enl. bilaga 1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 269.1, "x1": 526.5, "y1": 307.7, "innehåll": "Reflexband för utmärkning av driftvändplats ska vara blått och av typ RA3B enligt {SS-EN12899-3}."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 304.7, "x1": 523.9, "y1": 364.5, "innehåll": "Om kantstolpar saknas ska utmärkning göras på separata stolpar. Utmärkning ska vara placerad på samma sida av körbana som avfart sker, se Figur 16.1 och Figur 16.2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 453.9, "x1": 352.9, "y1": 479.2, "innehåll": "Figur 16.1 Utmärkning av driftvändplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 590.7, "x1": 541.4, "y1": 636.3, "innehåll": "Figur 16.2 Utformning av vänsterplacerade avståndsstolpar Se även bifogade typritningar i bilaga 1 och 2 för vänster resp. högerplacerade stolpar."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 636.6, "x1": 510.8, "y1": 730.3, "innehåll": "Väntficka och väntslinga för driftfordon Placering av väntslinga Vid utfart från väntslinga ska motsvarande siktkrav som för sikt i korsning vara uppfyllt."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 727.0, "x1": 458.4, "y1": 765.6, "innehåll": "Siktkrav ska vara uppfyllt vid ögonhöjd på driftfordonets förare vid uppställningspunkt före utfart på väntslinga"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 84.7, "x1": 434.7, "y1": 135.6, "innehåll": "Utformning av väntficka och väntslinga Väntficka ska vara utformad som en förlängd parkeringsficka."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 132.3, "x1": 516.7, "y1": 178.8, "innehåll": "Längd på väntslinga ska vara avpassad med hänsyn till behovet av väntutrymme. Fri bredd mellan mitträcke och höger vägbanekant ska vara ≥ 5,5 m."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 175.5, "x1": 487.9, "y1": 200.4, "innehåll": "Medelpunkt i R7,0 i utfartskurva ska ligga ≥15,5 m från mittremsas räcke."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 197.1, "x1": 503.2, "y1": 222.0, "innehåll": "Förvarning ska vara utförd med högerplacerade avståndsstolpar, enl. bilaga 2."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 222.3, "x1": 531.2, "y1": 302.3, "innehåll": "Katastroföverfart Placering av katastroföverfart Motsvarande siktkrav som för sikt i korsning ska vara uppfyllt vid katastroföverfart."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 299.3, "x1": 468.0, "y1": 324.2, "innehåll": "Siktkrav ska vara uppfyllt vid ögonhöjd för personsbilsförare (1,1 m)."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 320.9, "x1": 483.0, "y1": 345.8, "innehåll": "Vändmöjlighet för väghållningsfordon och utryckningsfordon ska finnas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 342.5, "x1": 511.7, "y1": 367.4, "innehåll": "Förvarning ska vara utförd med vänsterplacerade avståndsstolpar. Enl. bilaga 1."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 367.7, "x1": 531.8, "y1": 445.5, "innehåll": "Utformning av katastroföverfart Katastroföverfarts bredd ska vara dimensionerad för att rymma utryckningsfordon med 9,5 m vändradie som vänder med U-sväng, om inte annat överenskommits med räddningstjänsten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 442.6, "x1": 459.8, "y1": 500.6, "innehåll": "Katastroföverfart vid smal mittremsa ≤ 5,5 m med mitträcke ska ha: 1. öppning i räcke som ska vara ≥ 8,0 m lång. 2. överfartsyta som ska vara belagd."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 497.3, "x1": 531.0, "y1": 535.9, "innehåll": "Katastroföverfart vid mittremsa ≤ 7,0 m bred med räcke längs vägbanekanter ska ha en öppning mellan räckesändar som ska vara ≥ 7,0 m lång längs vägbanekanter."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 532.6, "x1": 533.4, "y1": 604.7, "innehåll": "Katastroföverfart vid mittremsa 7,0–12,0 m bred med räcke längs vägbanekanter ska vara: 1. ≥ 8,0 m bred. 2. Vinklad 50˚ bakåt i körriktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 601.4, "x1": 424.5, "y1": 659.4, "innehåll": "Katastroföverfart vid mittremsa ≥ 12 m utan räcke ska vara: 1. ≥ 7,0 m bred. 2. vinklad 50˚ bakåt i körriktningen."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 84.4, "x1": 528.3, "y1": 178.2, "innehåll": "Katastroföverfart vid smal mittremsa, ≤ 5,5 m med mitträcke Katastroföverfart vid mittremsa ≤ 7,0 m bred med räcke längs vägbanekanter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 178.0, "x1": 511.1, "y1": 225.0, "innehåll": "Katastroföverfart vid mittremsa 7,0–12,0 m bred med räcke längs vägbanekanter"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 225.1, "x1": 540.6, "y1": 283.6, "innehåll": "Katastroföverfart vid mittremsa ≥ 12,0 m bred, utan räcke överledningsplats"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 283.8, "x1": 519.6, "y1": 348.0, "innehåll": "Placering av överledningsplats överledningsplats ska vara försedd med demonteringsbart räcke för att vid behov enkelt kunna öppnas och återmonteras."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 348.3, "x1": 536.4, "y1": 424.4, "innehåll": "Utformning av överledningsplats överledningsplats vid mittremsa ≤ 4,0 m bred med räcke i mitten."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 65.9, "y0": 421.0, "x1": 519.7, "y1": 576.0, "innehåll": "\\\"överledningsplats i mittremsa ≤ 4,0 m bred med räcke i mitten ska: 1. Vara utformad för VR50, \\\"hårt körsätt\\\". 2. Ha en öppning på 45,0 m för ett körfält i en riktning. 3. Ha en öppning på 50,0 m för två körfält i en riktning. 4. Ha en öppning på 60,0 m för tre körfält i en riktning. 5. Ha hårdgjord yta. 16.2.4.2.2 överledningsplats vid mittremsa 4,0–12,0 m bred med räcke längs vägbanekanterna.\\\""}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 572.6, "x1": 477.3, "y1": 661.2, "innehåll": "överledningsplats med mittremsa 4,0–12,0 m bred och med räcke längs vägbanekanter ska ha öppningsbart räcke i mitten på en längd av: 1. 30,0 m för ett körfält. 2. 35,0 m för två körfält. 3. 45,0 m för tre körfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 657.9, "x1": 529.0, "y1": 718.1, "innehåll": "Vid överledning i en riktning ska öppningar i räcken vara förskjutna i längdled med 9,0 m med ett tillägg på 3,0 m för varje meters avstånd mellan räcken. Vid återledning till egen körbana ska figuren spegelvändas."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 714.8, "x1": 541.2, "y1": 753.3, "innehåll": "Vid möjlighet till överledning i valfri riktning ska öppningsbar längd öka med 9,0 m + N x 3,0 m, där N=bredden mellan räcken."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 359, "x0": 65.9, "y0": 165.2, "x1": 541.1, "y1": 231.8, "innehåll": "Figur 16.3 överledningsplats i en riktning vid 4,0–12,0 m bred mittremsa med räcke längs vägbanekanter 16.2.4.2.3 överledningsplats vid mittremsa ≥ 12,0 m bred utan räcke"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 359, "x0": 150.9, "y0": 228.4, "x1": 502.5, "y1": 303.0, "innehåll": "överledningsplats vid mittremsa ≥ 12,0 m bred utan räcke ska vara utformad: 1. 4,0 m bred för 1 körfält, 2. 7,0 m bred för 2 körfält, 3. 10,0 m bred för 3 körfält."}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 359, "x0": 150.9, "y0": 480.9, "x1": 478.6, "y1": 506.2, "innehåll": "Figur 16.4 överledningsplats ≥ 12,0 m bred mittremsa utan räcke"}
{"titel": "VGU - Krav 2022:001", "filnamn": "vgu-krav-trafikverket-2022_001.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 364, "x0": 150.9, "y0": 83.7, "x1": 484.1, "y1": 118.5, "innehåll": "Bilaga 1 Utmärkning av driftvändplats"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 131.8, "y0": 292.7, "x1": 482.1, "y1": 372.9, "innehåll": "Denna skrift är en uppdatering av Avfall Sveriges tidigare Handbok för Avfallsutrymmen från 2009, som varit en av de mest efterfrågade av Avfalls Sveriges rapporter. Den nya handboken är en uppdatering, men innehåller också nya delar, framförallt regulativa förtydligande. Handboken vänder sig till en rad samhällsaktörer: Avfallsansvariga, stads- och byggnadsplanerare, fastighetsägare och arkitekter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 131.8, "y0": 376.7, "x1": 482.0, "y1": 432.9, "innehåll": "Rapporten har författats av David Althoff Palm, Rebecka Jakobsson och Therese Holmgren på Ramböll. Tack till den viktiga och kloka referensgruppen med deltagare från Avfall Sveriges olika medlemsorganisationer, branschorganisationer för bostadsbolag samt myndigheter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 131.8, "y0": 238.3, "x1": 481.0, "y1": 353.1, "innehåll": "Avfallsutrymmen är en väsentlig del i ett fungerade system för omhändertagande av avfall. Ett bra utformat avfallsutrymme möjliggör källsortering av avfall för att nå en minskad miljöpåverkan från avfallet. Det ger också de som besöker utrymmet en positiv boendemiljö och de som hämtar avfallet en bra arbetsmiljö."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 131.8, "y0": 364.7, "x1": 482.4, "y1": 408.9, "innehåll": "Då avfallsmängder, fraktioner, lagar och regler förändras över tid behöver det också finnas flexibilitet att hantera dessa ändringar då nya avfallsutrymmen kommer finnas kvar i många år framöver."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 304.0, "y0": 124.7, "x1": 544.7, "y1": 240.9, "innehåll": "allmänna råd. I bilaga 2 finns hänvisningar till vilka krav i lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter eller allmänna råd som riktlinjerna bedöms bidra till. Riktlinjerna är i juridisk mening inte tvingande och utgör ingen garanti för fullständig uppfyllnad av t.ex. lagkrav. Om andra mer för- delaktiga lösningar finns för att uppfylla de  övergripande kraven kan dessa lösningar användas istället för de rikt- linjer som anges, men detta bör då först stämmas av med kommunens avfallsorganisation (se kapitel 3)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 304.0, "y0": 256.7, "x1": 538.6, "y1": 288.9, "innehåll": "åtgärder som skapar en utökad servicenivå gentemot de som ska lämna avfall eller förenklar för avfallshämtaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 304.0, "y0": 292.7, "x1": 544.7, "y1": 360.9, "innehåll": "I denna handbok finns generella krav oavsett vilken typ av avfallsutrymme som väljs (kapitel 5–7). I kapitel 8 anges specifika krav för respektive typ av avfallsutrymme. I bilaga 6 finns en checklista för ny- och ombyggnation av avfallsutrymmen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 51.7, "y0": 124.7, "x1": 291.6, "y1": 192.9, "innehåll": "Med avfallsutrymmen avses i denna handbok alla platser och utrymmen ämnade för avlämning, förvaring och hämtning av avfall från flerbostadshus och verksamheter i anslutning till flerbostadshus. Fler definitioner återfinns i bilaga 1."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 51.7, "y0": 232.7, "x1": 290.9, "y1": 300.9, "innehåll": "Krav från lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som ska följas. Hänvisning görs till bilaga 2 där det anges vilket lagrum kravet härstammar ifrån. Lagtexterna kan i denna handbok ha kortats ner för att vara lättare att läsa, se hänvisat lagrum för att läsa paragraferna i sin helhet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 51.7, "y0": 316.7, "x1": 289.4, "y1": 360.9, "innehåll": "Riktlinjer som är generellt vedertagna inom  branschen för att uppfylla övergripande lagkrav såsom t.ex. försiktig- hets principen och arbetsmiljökrav eller för att följa"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 292.2, "y1": 192.9, "innehåll": "Syftet med denna handbok är att ge stöd vid val av avfalls- system samt för att skapa ändamålsenliga och säkra avfalls  - utrymmen för  gemensamhetsanläggningar, flerbostads- hus och verksam heter i anslutning till  flerbostadshus."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 51.7, "y0": 196.7, "x1": 293.0, "y1": 288.9, "innehåll": "Denna handbok riktar sig till alla aktörer som är inblandade i beslut kring utformning av avfallsrum och  avfallslösningar vid ny- och ombyggnad. Dessa aktörer kan exempelvis vara planerare, projektörer, byggherrar, exploatörer, fastighetsägare och förvaltare.  Kommunens tjänstemän kan använda denna handbok som stöd vid diskussioner med aktörer vid införande av avfalls utrymmen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 51.7, "y0": 292.7, "x1": 286.5, "y1": 372.9, "innehåll": "Denna handbok fokuserar på ny- och ombyggnation och utgör ingen grund för att ställa krav på befintliga avfalls- utrymmen. Avfallsföreskrifter kan ej kravställa vid en ombyggnation. Undantag är krav i lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och myndighetsbeslut som ska följas oavsett denna handbok."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 303.7, "y0": 136.7, "x1": 543.9, "y1": 192.9, "innehåll": "Handboken kan med fördel användas som inspiration vid andra förändringar av avfallshämtning, t.ex. utformning av återvinningsrum då mat- och restavfall flyttas från avfallsrum till bottentömmande behållare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 303.7, "y0": 196.7, "x1": 521.6, "y1": 228.9, "innehåll": "Avfallshämtning för småhus inkluderas inte i denna handbok ."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 544.9, "y1": 192.9, "innehåll": "ska grävas ned. Därför är det av största vikt att kommunens avfallsorganisation kontaktas i detta skede för att de ska kunna ge synpunkter på val av insamlingssystem, placering samt framkomligheten för hämtningsfordon."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 304.0, "y0": 196.7, "x1": 537.5, "y1": 264.9, "innehåll": "I projekteringsskedet beslutas detaljerna kring hur det valda avfallsutrymmet ska utformas mer i detalj. även här är det viktigt att kommunens avfallsorganisation kontaktas för att de ska kunna ge synpunkter på utform- ningen av avfallsutrymmet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 304.0, "y0": 268.7, "x1": 541.3, "y1": 312.9, "innehåll": "I bygglovsskedet ska byggnadsnämnden remittera ärendet till kommunens avfallsorganisation för att samla in synpunkter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 304.0, "y0": 316.7, "x1": 522.5, "y1": 360.9, "innehåll": "Under byggskedet ansvarar byggherren för att de bestämmelser som framkommit tidigare i processen efterlevs."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 304.0, "y0": 364.7, "x1": 544.6, "y1": 420.9, "innehåll": "Efter byggskedet ska en slutbedömning göras av byggnads - nämnden. En slutbesiktning bör även göras av kommunens avfallsorganisation eller utsedd representant innan drift- sättning av avfallsutrymmen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 293.2, "y1": 336.9, "innehåll": "Vid ny- och ombyggnation behöver avfallsutrymmens placering och utformning beaktas i ett tidigt skede för att öka möjligheterna till en väl fungerande avfallshantering. Kommunens avfallsorganisation måste kontaktas tidigt i processen för att de ska kunna yttra sig om lämpliga metoder och lösningar. Om inte kommunen kontaktas i god tid finns risk att ny- eller ombyggnationen försenas till följd av att det i sent skede behöver göras justeringar enligt kommunens synpunkter genom byggnadsnämnden. Arbetsmiljöverket har också möjlighet att stoppa avfalls- hämtarnas arbete om arbetsmiljön är bristfällig. Detta kan leda till att dyra och omfattande justeringar av avfalls utrymmet kan behöva göras i efterhand för att undvika att avfall till exempel hämtas på en annan anvisad plats. Detta motiverar ytterligare en process för införande där kommunen involveras."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 340.7, "x1": 282.8, "y1": 384.9, "innehåll": "I   anges ett typexempel på hur processen kan gå till vid nybyggnation där gemensamma avfallsutrymmen ska finnas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 51.7, "y0": 388.7, "x1": 290.0, "y1": 432.9, "innehåll": "Detaljplanen skapar förutsättningar för vilken typ av avfallsutrymme som ska användas. Exempelvis behöver det i detaljplanen finnas med om rörledningar för sopsug"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 56.0, "y0": 136.7, "x1": 280.5, "y1": 169.3, "innehåll": "1. Vid framtagande av detaljplan ska särskild hänsyn tas till möjligheten att anordna avfallshantering."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 54.8, "y0": 172.9, "x1": 290.7, "y1": 205.5, "innehåll": "2. Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i frågan om hushållning med avfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 54.9, "y0": 209.0, "x1": 279.3, "y1": 265.2, "innehåll": "3. Bygglov ska sökas i de fall det krävs för avfalls- utrymmet. Kontakta byggnadsnämnden i berörd kommun för att få information kring huruvida det krävs bygglov alternativt anmälan. (Bilaga 2, J. 9 kap 2 §)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 54.7, "y0": 281.0, "x1": 290.8, "y1": 385.2, "innehåll": "4. Kommunens avfallsorganisation ska kontaktas vid framtagande av detaljplan, vid projektering samt vid bygglovshantering. 5. Vid framtagande av detaljplan och vid projektering ska FTI 2 eller annan representant för producenter av förpackningar och returpapper kontaktas för att diskutera utformning av fastighetsnära insamling för de fraktioner som omfattas av producentansvar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 148.7, "x1": 538.2, "y1": 192.9, "innehåll": "Ansvaret vid utformning av avfallsutrymmen är fördelat på ett flertal aktörer och ett urval av respektive aktörs ansvar återges översiktligt nedan."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 197.2, "x1": 539.2, "y1": 252.9, "innehåll": "Aktörer som tar fram detaljplaner • Tillse att detaljplanen möjliggör avfallsutrymmen och tillgänglighet till dessa enligt gällande lagstiftning, lokala avfallsföreskrifter och denna handbok."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 244.7, "x1": 543.0, "y1": 288.9, "innehåll": "• Med fördel samråda med kommunens avfallsorganisa- tion (t.ex. förvaltning, bolag eller kommunalförbund) om val, placering och utformning av avfallsutrymme."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 293.2, "x1": 531.1, "y1": 336.9, "innehåll": "Byggherrar • Tillse att avfallsutrymmena utformas enligt lagstift- ning, lokala avfallsföreskrifter och denna handbok."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 328.7, "x1": 533.3, "y1": 372.9, "innehåll": "• Samråda med kommunens avfallsorganisation (t.ex. förvaltning, bolag eller kommunalförbund) om val, placering och utformning av avfallsutrymme."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 377.2, "x1": 539.8, "y1": 420.9, "innehåll": "Kommunens avfallsorganisation • Ge olika aktörer instruktioner kring val, placering och utformning av avfallsutrymmen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 425.2, "x1": 489.3, "y1": 456.9, "innehåll": "Kommunens byggnadsnämnd • Besluta om bygglov för avfallsutrymmen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 461.2, "x1": 542.5, "y1": 528.9, "innehåll": "Fastighetsägare • Tillse att avfallsutrymmen och tillhörande  anordningar hålls i bra skick och enligt kraven i lagstiftningen, lokala avfallsföreskrifter och denna handbok. Det sker t.ex. genom städning, snöröjning och underhåll."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 533.2, "x1": 538.4, "y1": 612.9, "innehåll": "Producentansvarsorganisation (FTI eller motsvarande) • Tillhandahålla information om möjligheterna till fastig hets nära insamling av de fraktioner som omfattas av  producentansvar eller alternativa insamlings- möjligheter t.ex. återvinningsstationer."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 304.0, "y0": 617.2, "x1": 541.9, "y1": 660.9, "innehåll": "Väghållare • Ansvarar för att tillfartsvägar och uppställningsplatser är underhållna för att möjliggöra hämtning av avfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 124.7, "x1": 292.8, "y1": 228.9, "innehåll": "Avfallsutrymmens utformning och placering har stor in verkan på hämtningspersonalens arbetsmiljö. Fel planerat kan avfallsutrymmen och dess omgivande trafiklösningar leda till tungt fysiskt arbete, medföra risk för olyckor och förslitningsskador samt öka skadlig stress. För att säker- ställa en god arbetsmiljö för de som hämtar avfallet ska kraven i denna handbok samt Arbetsmiljöverkets regler följas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 51.7, "y0": 232.7, "x1": 292.1, "y1": 288.9, "innehåll": "Arbetsmiljö är en avgörande fråga vid utformningen av avfallsutrymmen och en stor del av de tekniska krav som ställs i denna handbok är direkt kopplade till att garantera att hämtning av avfall kan ske med en god arbetsmiljö."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 304.0, "y0": 124.7, "x1": 543.9, "y1": 216.9, "innehåll": "Arbetsmiljölagens bestämmelser gäller även arbetsmiljön i och i anslutning till avfallsutrymmen. Arbetsgivaren har därmed skyldighet att tillse att avfallshämtarna har bra arbetsmiljö. Om avfallsutrymmena inte uppfyller arbetsmiljölagstiftningens krav kan Arbetsmiljöverket förbjuda arbetsgivaren att bedriva avfallshämtning på den specifika platsen. 3"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 304.0, "y0": 220.7, "x1": 544.1, "y1": 252.9, "innehåll": "Läs mer om ansvarsfördelning, risker och åtgärder kopplat till arbetsmiljö i bilaga 5."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 543.5, "y1": 204.9, "innehåll": "Vilka fraktioner som ska tillhandahållas i avfallsutrymmen beror på lagstiftningen, de lokala avfallsföreskrifterna samt vilka möjligheter det finns för lämning av annat avfall på andra platser som t.ex. återvinningsstationer eller återvinningscentraler."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 220.7, "x1": 537.7, "y1": 276.9, "innehåll": "1. I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden (d.v.s. både boende och verksamheter). (Bilaga 2, L. 3:422)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 268.7, "x1": 522.1, "y1": 288.9, "innehåll": "2. Kommunens lokala avfallsföreskrifter ska följas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 292.7, "x1": 536.0, "y1": 336.9, "innehåll": "3. Om större mängder farligt avfall beräknas förvaras i avfallsutrymmet behöver tillstånd för hantering av brandfarlig vara sökas. (Bilaga 2, I.)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 352.7, "x1": 536.0, "y1": 504.9, "innehåll": "4. Insamlingen av avfall vid ny- och ombyggnation ska omfatta följande fraktioner: • Matavfall 4 • Returpapper, t.ex. tidningar • Pappersförpackningar • Metallförpackningar • Ofärgade glasförpackningar • Färgade glasförpackningar • Plastförpackningar • Elektronik, ljuskällor och batterier • Restavfall • Grovavfall"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 508.7, "x1": 543.6, "y1": 540.9, "innehåll": "5. Samtliga fraktioner ska kunna lämnas på samma plats i den mån det är rimligt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 532.7, "x1": 531.5, "y1": 576.9, "innehåll": "6. Om farligt avfall och elektronik ska samlas in, ska det ske i behållare som är anpassade till respektive fraktion ur ett säkerhetsperspektiv."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 568.7, "x1": 541.5, "y1": 612.9, "innehåll": "7. Hantering och förvaring av farligt avfall kräver särskild uppmärksamhet och insamling ska utformas i nära samråd med kommunens avfallsorganisation."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 308.2, "y0": 604.7, "x1": 531.1, "y1": 636.9, "innehåll": "8. Grovavfall ska sorteras i stora kärl eller i container för att underlätta för avfallshämtaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 51.7, "y0": 124.7, "x1": 292.7, "y1": 240.9, "innehåll": "I detta avsnitt anges generella krav som tillsammans med kraven i kapitel 6 och 7 ska tillämpas oavsett vilken typ av avfallsutrymme som väljs. I kapitel 8 anges även krav som är specifika för olika avfallsutrymmen som också ska följas. Utöver det som anges i denna handbok ska även kommunens lokala avfallsföreskrifter följas vid utformning av avfallsutrymmen. I de lokala avfallsföreskrifterna finns det till exempel krav om hur avfallet ska sorteras och vem som ansvarar för avfallsbehållare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 51.7, "y0": 244.7, "x1": 293.4, "y1": 300.9, "innehåll": "Val och utformning av avfallsutrymmen kräver planering och genomförande på ett genomtänkt sätt, då det påverkar avfallshanteringen i många år framöver och det kan vara svårt och dyrt att rätta till felaktigheter i efterhand."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 51.7, "y0": 310.3, "x1": 278.3, "y1": 344.3, "innehåll": "5.1. Utrymme för sortering i lägenheter och verksamheter"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 51.7, "y0": 340.7, "x1": 293.4, "y1": 408.9, "innehåll": "För att öka mängden utsorterat avfall behöver lägenheter och andra lokaler förses med goda möjligheter till sortering. Ju bättre möjligheterna för sortering är i lägenheterna och lokalerna, desto större sannolikhet är det att avfallet sorteras korrekt i det gemensamma avfallsutrymmet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 55.9, "y0": 424.7, "x1": 266.7, "y1": 456.9, "innehåll": "1. I bostadslägenheter ska det finnas plats för käll- sortering av avfall. (Bilaga 2, L. 3:423)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 55.9, "y0": 472.7, "x1": 289.7, "y1": 516.9, "innehåll": "2. Lägenheter och verksamheter ska förses med möjlighet till sortering motsvarande de fraktioner som finns tillgängligt för insamling."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 55.9, "y0": 136.7, "x1": 282.7, "y1": 192.9, "innehåll": "9. Utöver de fraktioner som anges i branschkrav 4 bör även följande fraktioner erbjudas: • Textilinsamling • återbruk"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 55.9, "y0": 184.7, "x1": 289.4, "y1": 264.9, "innehåll": "\\\"10. Det är en fördel om grovavfallet förvaras i annat utrymme än övrigt avfall. Grovavfallet \\\"brer\\\" lätt ut sig i rummet och kan därmed hindra hanteringen av t.ex. kärl. Ett separat rum för grovavfall kan placeras i en annan byggnad alternativt kan plats för container beredas för periodvis insamling.\\\""}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 55.9, "y0": 256.7, "x1": 291.3, "y1": 324.9, "innehåll": "11. återbruk kan implementeras för att öka andelen åter- användning och minska avfallsmängderna. I de fall återbruk implementeras bör följande rekommenda- tioner följas: • Ytan för återbruk bör vara minst 2 m 2 ."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 68.7, "y0": 316.7, "x1": 284.2, "y1": 396.9, "innehåll": "• Ytan bör vara tydligt avgränsad • Det bör finnas tydliga rutiner för rensning och städning • Det bör finnas tydlig information i form av skylt- ning i anslutning till utrymmet om vad som tas emot, eventuella öppettider och kontaktperson"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 51.7, "y0": 400.7, "x1": 288.9, "y1": 444.9, "innehåll": "I bilaga 3 finns mer detaljerade beskrivningar av de olika avfallsfraktionerna samt vilken aktör som ansvarar för insamlingen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 545.7, "y1": 240.9, "innehåll": "Det finns flera olika typer av avfallsutrymmen och vilket system som ska väljas beror bland annat på kommunens avfallsföreskrifter, förutsättningarna i kommunen och i närområdet, om det är boende och/eller verksam heter som ska lämna avfall samt rekommendationer från kommunens avfallsorganisation. Avstånd till återvinnings- centraler och återvinningsstationer är också en parameter att beakta."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 304.0, "y0": 244.7, "x1": 524.9, "y1": 288.9, "innehåll": "I kapitel 8 finns mer information om olika typer av avfallsutrymmen och i bilaga 4 finns information om olika typer av hämtningsfordon."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 308.2, "y0": 304.7, "x1": 543.2, "y1": 348.9, "innehåll": "1. Det avfallsutrymme som är mest lämpat med avseende på återvinning av avfall, skydd för miljö, säkerhet och arbetsmiljö ska väljas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 308.2, "y0": 340.7, "x1": 528.8, "y1": 372.9, "innehåll": "2. Manuell hantering ska minimeras för att skapa en bättre arbetsmiljö för de som hämtar avfallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 308.2, "y0": 364.7, "x1": 530.6, "y1": 396.9, "innehåll": "3. Kommunens avfallsorganisation ska kontaktas vid val av avfallutrymme (se vidare i kapitel 3)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 292.1, "y1": 228.9, "innehåll": "Avfallsutrymmens placering behöver noga övervägas för att skapa en trygg och ändamålsenlig avfallshantering. Närhet till bostäderna, trafiksäkerhet, barnsäkerhet och arbetsmiljö är faktorer som styr och påverkar  placeringen. Vid beaktande av dessa faktorer kan det även finnas krav och önskemål som är motstående vilket innebär att avvägningar mellan olika krav är nödvändiga."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 51.7, "y0": 232.7, "x1": 291.9, "y1": 336.9, "innehåll": "Den störning som kan uppstå i samband med hämtningen blir mindre ju längre bort från bostäder och lekplatser m.m. avfallsutrymmet ligger. Samtidigt blir det svårare för de boende att lämna sitt avfall om det är lång väg till avlämningsplatsen. Eftersom alla områden är unika är det viktigt att alla dessa faktorer beaktas vid planeringen. Exempel på placeringar som ofta är fördelaktiga är på väg till kollektivtrafik eller parkering."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 55.9, "y0": 352.7, "x1": 281.7, "y1": 396.9, "innehåll": "1. I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 55.9, "y0": 400.7, "x1": 288.8, "y1": 456.9, "innehåll": "2. Avfallsutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor begränsas vid tillträde,  transporter samt vid användning, kontroll och underhåll av utrymmena och deras installationer. (Bilaga 2, L. 3:42, 3:421)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 55.9, "y0": 448.7, "x1": 276.1, "y1": 492.9, "innehåll": "3. Avfallsutrymmen ska placeras och utformas så att risken för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa begränsas. (Bilaga 2, L. 3:42)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 124.7, "x1": 542.7, "y1": 168.9, "innehåll": "4. Avfallsutrymmen ska ha tillräcklig med plats för material och utrustning samt för drift- och underhålls- arbete. (Bilaga 2, L. 3:42)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 160.7, "x1": 539.0, "y1": 204.9, "innehåll": "5. Avfallsutrymmen får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 232.7, "x1": 536.6, "y1": 288.9, "innehåll": "6. Hämtning ska kunna utföras på ett trafiksäkert sätt, därför ska avfallsutrymmen placeras i utkanten av ett bostadsområde för att hämtningsfordon inte ska behöva köra in bland människor och bostäder."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 280.7, "x1": 518.9, "y1": 312.9, "innehåll": "7. Avfallsbehållare ska inte placeras på gång- eller cykelvägar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 304.7, "x1": 531.0, "y1": 336.9, "innehåll": "8. Avfallsutrymmen ska placeras så att hämtning och lämning av avfall sker på markplan."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 328.7, "x1": 539.0, "y1": 348.9, "innehåll": "9. Hämtningsfordonen ska kunna hämta avfallet, d.v.s."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 321.0, "y0": 340.7, "x1": 529.4, "y1": 372.9, "innehåll": "det får inte finnas några fasta eller återkommande hinder (t.ex. parkerade bilar)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 364.7, "x1": 522.0, "y1": 420.9, "innehåll": "10. Avfallsutrymmen ska placeras så att det upplevs tryggt att lämna avfall. Exempelvis bör avfalls- utrymmen inte placeras ensligt eller i bristfälligt upplysta områden."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 308.2, "y0": 412.7, "x1": 542.9, "y1": 492.9, "innehåll": "11. Avståndet mellan byggnadens entréer och avfalls- utrymmen ska inte överstiga 50 meter för flerbostads- hus om inte andra krav listade ovan motiverar ett längre avstånd. Avfallsutrymmet bör även placeras där de boende naturligt passerar, t.ex. vid gångväg till busshållplats."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.7, "y0": 118.3, "x1": 265.7, "y1": 140.3, "innehåll": "5.5. Visuell utformning och belysning"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 291.9, "y1": 216.9, "innehåll": "För att skapa avfallsutrymmen som ökar trivsel och viljan att sortera avfallet bör avfallsutrymmen utformas på ett tilltalande sätt. Ljusinsläpp och belysning är en särskilt viktig aspekt som påverkar hur avfallsutrymmet upplevs och kan rätt använt öka trygghetskänslan vid lämning av avfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 55.9, "y0": 232.7, "x1": 289.6, "y1": 264.9, "innehåll": "1. Avfallsutrymmen ska utformas så att de känns trygga och tilltalande."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 55.9, "y0": 256.7, "x1": 287.5, "y1": 300.9, "innehåll": "2. Avfallsutrymmen ska utformas så att de anpassas till omgivande miljö och stämmer överens med andra byggnader vad gäller volym, form och färg."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 55.9, "y0": 292.7, "x1": 290.1, "y1": 336.9, "innehåll": "3. Bra och snabbtändande belysning ska finnas, både i och utanför avfallsutrymmet. Belysningens ljusstyrka ska vara minst 300 lux."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 55.9, "y0": 328.7, "x1": 283.8, "y1": 360.9, "innehåll": "4. Flera armaturer ska användas för att öka ljussprid- ningen och säkerheten om någon lampa går sönder."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 55.9, "y0": 352.7, "x1": 282.3, "y1": 384.9, "innehåll": "5. Belysningsarmaturer ska inte placeras så att de kan skymmas av dörrar eller portar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 55.9, "y0": 400.7, "x1": 291.0, "y1": 444.9, "innehåll": "6. Rörelsedetektor bör används så att belysningen tänds direkt när dörren öppnas och hållas tänd hela tiden som någon befinner sig i rummet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 55.9, "y0": 436.7, "x1": 276.7, "y1": 468.9, "innehåll": "7. I avfallsrum bör det finnas fönster för att öka ljus- insläpp och öka tryggheten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 531.5, "y1": 180.9, "innehåll": "Avfall drar lätt till sig skadedjur och kan ge upphov till lukt och det är därför viktigt att vidta åtgärder för att minska dessa risker."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 196.7, "x1": 502.8, "y1": 216.9, "innehåll": "1. Avfallsutrymmen ska hållas fria från ohyra."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 220.7, "x1": 533.7, "y1": 276.9, "innehåll": "2. Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 304.7, "x1": 529.4, "y1": 336.9, "innehåll": "3. Utrymmen, behållare och utrustning för avfall ska utformas så att det finns möjlighet att hålla rent."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 328.7, "x1": 542.2, "y1": 384.9, "innehåll": "4. Frostfria utrymmen ska förses med vattenslang och golvbrunn med avdunstningsskydd för att möjliggöra städning av utrymmet. Påkörningsskydd ska finnas vid vattenanslutning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 376.7, "x1": 536.2, "y1": 444.9, "innehåll": "5. Avfallsutrymmen ska förses med god ventilation för att minska risken för lukt. Frånluftsflödet ska vara minst 5 l/s och m 2 golvyta. Om endast grovavfall förvaras ska frånluftsflödet vara minst 0,35 l/s och m 2 golvyta."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 436.7, "x1": 522.6, "y1": 456.9, "innehåll": "6. Dörrar ska ha släplist som skydd mot skadedjur."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 472.7, "x1": 541.0, "y1": 528.9, "innehåll": "8. För att minska risken för lukt och skadedjur bör avfallsutrymmen inte placeras i söderläge och om det finns risk för större uppvärmning sommartid kan kylanläggning användas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 520.7, "x1": 543.3, "y1": 588.9, "innehåll": "9. Råttor och andra skadedjur ska hindras att komma in i avfallsutrymme, vilket innebär att öppningar större än 5 mm inte bör förekomma. Nät kan finnas för ventilationsöppningarna och avfallskärl kan förses med lock."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 580.7, "x1": 535.1, "y1": 648.9, "innehåll": "10. Om luktproblem uppstår kan luftrenare användas. 11. Då frånluftsventilation skapar ett undertryck kan dörr till utrymmet behöva utrustas med automatisk dörröppning eller fjäderanordning för att förenkla öppning av dörren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 308.2, "y0": 640.7, "x1": 541.0, "y1": 684.9, "innehåll": "12. Avfallsutrymmen där större mängder blöjor eller matavfall förvaras kan vara kylt för att minska risken för lukt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 291.4, "y1": 216.9, "innehåll": "Buller kan uppstå vid lämning och hämtning av avfall och kan leda till olägenheter för människor som bor eller vistas i området. Exempelvis leder tömning av glas till höga momentana bullernivåer. Avfallsutrymmen behöver därmed planeras så att bullerstörning undviks för dem som bor eller vistas i närheten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 55.9, "y0": 232.7, "x1": 288.1, "y1": 312.9, "innehåll": "1. Byggnader som innehåller bostäder, deras installa- tioner och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. (Bilaga 2, L. 7:21)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 55.9, "y0": 328.7, "x1": 286.0, "y1": 372.9, "innehåll": "2. Buller från lämning och hämtning av avfall ska i den mån det är rimligt minimeras. Riktvärdena i tabell 1 ska eftersträvas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 55.9, "y0": 388.7, "x1": 286.8, "y1": 444.9, "innehåll": "3. Bostäder som finns nära hämtningsplats av avfall kan förses med fönster som har bättre ljudvärden än normalt för att minska risken för bullernivåer som kan anses vara en olägenhet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 304.0, "y0": 118.3, "x1": 477.0, "y1": 140.3, "innehåll": "5.8. Brandskydd och säkerhet"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 545.7, "y1": 228.9, "innehåll": "Eftersom avfall kan vara lättantändligt är det  viktigt med ett bra brandskydd för att minska risken för  personskador, dödsfall samt skador på egendom. Exempelvis bör det beaktas vilken typ av material som används. I detta kapitel anges övergripande krav på brandskydd. Brand- skyddsföreningen 5 och Räddningstjänsten tillhandahåller uppdaterade krav och detaljerade rekommendationer."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 304.0, "y0": 232.7, "x1": 543.1, "y1": 288.9, "innehåll": "Avfallsutrymmen behöver utformas så att de är säkra och inte orsakar olyckor eller dödsfall. Barnperspektivet är särskilt viktigt att beakta då barn är uppfinningsrika och kan lockas till att undersöka avfallsutrymmen 6 ."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 308.2, "y0": 304.7, "x1": 543.6, "y1": 348.9, "innehåll": "1. I avfallsutrymmen ska de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. (Bilaga 2, H. 2 kap 2 §)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 308.2, "y0": 340.7, "x1": 524.5, "y1": 384.9, "innehåll": "2. Avfallsutrymmen ska förses med utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka i den mån det är skäligt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 308.2, "y0": 388.7, "x1": 535.8, "y1": 444.9, "innehåll": "3. öppningar eller inkast för avfall som finns i eller vid ytor som är avsedda att gå på, ska vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skydds- anordningar. (Bilaga 2, L. 8:92)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 308.2, "y0": 460.7, "x1": 543.5, "y1": 504.9, "innehåll": "4. Rum för avfallsutrymmen ska utformas som egen brandcell för att minska risken för att branden sprider sig."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 308.2, "y0": 496.7, "x1": 540.8, "y1": 588.9, "innehåll": "5. Fristående avfallsbehållare ska placeras på ett säkert avstånd från fasad med fönster eller brännbart mate rial både avseende höjd- och sidled. Om osäker- het föreligger ska avstämning ske med Brandskydds- föreningen, Räddningstjänsten eller motsvarande för att avgöra vilka avstånd som är lämpliga i det specifika fallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 308.2, "y0": 580.7, "x1": 542.2, "y1": 612.9, "innehåll": "6. Automatiska brandlarm och släcksystem ska instal le- ras för att skapa en hög säkerhet mot brand."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 290.0, "y1": 240.9, "innehåll": "Avfallsutrymmen ska placeras och utformas så att det är tillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Exempel på aspekter som behöver beaktas för att skapa tillgängliga avfallsutrymmen är dörrar, eventuella lock, handtag, inkast m.m. som ska utformas och placeras på sådant sätt att de kan användas och öppnas av personer som har nedsatt styrka, syn eller annan funktionsvariation."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 51.7, "y0": 244.7, "x1": 287.4, "y1": 288.9, "innehåll": "I detta kapitel anges övergripande krav på tillgänglighet. Observera att detta inte är en heltäckande kravlista. För vidare läsning se Boverkets byggregler (BBR)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 55.9, "y0": 304.7, "x1": 280.3, "y1": 348.9, "innehåll": "1. Avfallsutrymmen, sopnedkast och andra liknande anordningar ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 55.9, "y0": 352.7, "x1": 281.5, "y1": 408.9, "innehåll": "2. Dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. (Bilaga 2, L. 3:143)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 55.9, "y0": 400.7, "x1": 277.6, "y1": 456.9, "innehåll": "3. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga. (Bilaga 2, L. 3:143)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 55.9, "y0": 472.7, "x1": 280.8, "y1": 504.9, "innehåll": "4. Väg mellan bostäder och avfallsutrymmen ska vara framkomliga året runt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 55.9, "y0": 496.7, "x1": 289.1, "y1": 528.9, "innehåll": "5. Trappsteg, trösklar, tunga dörrar eller trånga passager ska undvikas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 55.9, "y0": 544.7, "x1": 286.5, "y1": 612.9, "innehåll": "6. Text och symboler bör kontrastera i ljushet mot bakgrunden så att de tydligt syns. Punktskrift ökar tillgängligheten och bör placeras på samma plats vid inkast på behållaren och bör sitta 1,3–1,4 meter över mark eller ovanpå behållare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 55.9, "y0": 604.7, "x1": 285.3, "y1": 708.9, "innehåll": "7. Placering av inkast/lucka/öppning för att slänga sitt avfall, bör ta hänsyn till räckvidden hos  personer i rullstol. Det vill säga, ett inkast med centrum cirka 0,8–1,0 meter över mark vilket kräver speciell konstruktion då standardkärl är högre. Inga tröga, tunga luckor. Manövrering med en hand ska vara möjlig. Kärl, som står fritt, ska inte vara högre än cirka 110 cm."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 304.0, "y0": 118.3, "x1": 391.9, "y1": 140.3, "innehåll": "5.10. Tillträde"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 536.2, "y1": 192.9, "innehåll": "För att minska risken för skadegörelse, brand, stölder och att obehöriga slänger avfall bör avfallsutrymmen utformas så att endast de som har behörighet att slänga avfall kommer åt utrymmena."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 208.7, "x1": 542.0, "y1": 252.9, "innehåll": "1. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen på fastigheten där avfall hämtas. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. 7"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 268.7, "x1": 542.5, "y1": 336.9, "innehåll": "2. Avfallsutrymmen ska förses med lås för att hindra obehöriga från att lämna avfall och/eller få tillgång till avfallsutrymmen. Det ska gå att öppna dörren inifrån utan nyckel för att snabbt kunna utrymma vid brand."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 328.7, "x1": 540.9, "y1": 372.9, "innehåll": "3. Avfallshämtning ska vara möjlig under ordinarie hämtningstider och överensstämma med lokala före- skrifter eller bestämmelser."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 304.0, "y0": 400.7, "x1": 543.6, "y1": 444.9, "innehåll": "Tydlig skyltning för de olika fraktionerna underlättar korrekt avfallssortering. Skyltar till förpackningsfraktioner kan erhållas kostnadsfritt från FTI:s hemsida 8 ."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 460.7, "x1": 543.0, "y1": 516.9, "innehåll": "1. Avfallsbehållare ska vara tydligt skyltade med uppgift om vilken typ av avfall som ska läggas i respektive behållare för att underlätta för både lämnare och hämtare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 508.7, "x1": 535.5, "y1": 564.9, "innehåll": "2. Symboler och bilder ska användas på skyltarna för att förtydliga vad som ska läggas i respektive behållare. Vedertagna färgkoder för olika avfallsslag bör  användas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 556.7, "x1": 542.5, "y1": 612.9, "innehåll": "3. I de fall vissa fraktioner ska vara förpackade på ett särskilt sätt ska information om detta finnas vid respektive skylt (t.ex. om särskilda påsar ska  användas för matavfall samt var dessa påsar finns)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 604.7, "x1": 543.5, "y1": 660.9, "innehåll": "4. Kontaktuppgifter till de som ansvarar för insamlings- systemet ska finnas tydligt angivna i anslutning till avlämningsplatsen för att underlätta vid driftstörning eller frågor."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 308.2, "y0": 676.7, "x1": 533.1, "y1": 708.9, "innehåll": "5. Om det finns behov, bör skyltarna skrivas på andra språk än svenska."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 80.4, "x1": 432.4, "y1": 132.5, "innehåll": "6. Framkomlighet för hämtningsfordon och personal"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 308.2, "y0": 136.7, "x1": 529.3, "y1": 180.9, "innehåll": "4. Hämtningsfordon ska inte framföras på gång- och cykelbana. Om det inte kan undvikas, kan dispens sökas hos kommunen eller fastighetsägaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 308.2, "y0": 172.7, "x1": 540.0, "y1": 228.9, "innehåll": "5. Hämtningsfordonens behov av att backa vid hämtning av avfall ska i största möjliga mån minimeras, och undvikas intill gång- och cykelbanor, lekplatser, bostadsentréer, skolor, förskolor eller äldreboenden."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 308.2, "y0": 220.7, "x1": 538.3, "y1": 264.9, "innehåll": "6. Transportvägar ska ha den bärighetsklass som krävs med avseende på hämtningsfordonens tyngd, men minst bärighetsklass 2."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 308.2, "y0": 256.7, "x1": 541.5, "y1": 288.9, "innehåll": "7. Hämtningsfordonets uppställningsplats ska inte vara skymd av t.ex. backkrön eller kurva."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 308.2, "y0": 280.7, "x1": 530.7, "y1": 324.9, "innehåll": "8. Väghållaren (Trafikverket, kommunen, privat väg- förening eller enskild fastighetsägare) ska tillse att det är korrekt skyltning och god framkomlighet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 304.0, "y0": 329.2, "x1": 545.5, "y1": 444.9, "innehåll": "Transportvägarnas mått 9. Transportväg ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts ska vägen vara bredare (bredden beror då på vilken typ av parkering som tillåts, t.ex. utmed vägen eller snedställd). Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare, men den ska vara minst 3,5 meter. Träd och växtlighet eller snövallar ska inte inkräkta på vägbredden."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 291.7, "y1": 192.9, "innehåll": "I detta kapitel anges generella krav avseende framkomlig het för hämtningsfordon vid transportvägar, uppställnings- platser och dragvägar som behöver tillämpas oavsett val av avfallsutrymme."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 220.7, "x1": 292.8, "y1": 300.9, "innehåll": "Transportvägar är de vägar i direkt anslutning till upp- ställningsplats och dragväg där fordon för hämtning av avfall måste köra för att komma intill och hämta avfallet. Transportvägarnas utformning är en av flera aspekter som påverkar avfallshämtarens arbetsmiljö samt säkerheten för de som vistas eller färdas nära hämtningsfordon."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 55.9, "y0": 316.7, "x1": 288.3, "y1": 384.9, "innehåll": "1. Byggnader och andra anläggningar ska så långt det är praktiskt möjligt vara placerade på ett sådant sätt i förhållande till omgivande mark att transporter och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. (Bilaga 2, G. 3 §)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 55.9, "y0": 400.7, "x1": 286.7, "y1": 432.9, "innehåll": "2. Transportväg ska ha en hårdgjord yta (se bilaga 1 för definition)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 55.9, "y0": 424.7, "x1": 273.8, "y1": 456.9, "innehåll": "3. Transportvägen ska året runt ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 51.7, "y0": 758.7, "x1": 244.5, "y1": 778.9, "innehåll": "Vändplats för baklastande hämtningsfordon."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 55.9, "y0": 136.7, "x1": 290.1, "y1": 216.9, "innehåll": "10. Transportvägar (inklusive garage, portiker eller andra platser där hämtningsfordon ska framföras) ska ha en fri höjd på 4,7 meter. Lägre höjd kan accepteras om lägre fordon än 4,5 meter används och kommunen har gett godkännande för detta. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 55.9, "y0": 208.7, "x1": 290.9, "y1": 288.9, "innehåll": "11. återvändsgator ska ha vändmöjlighet för hämtnings- fordon, t.ex. i form av vändplats eller trevägskorsning. Vändmöjlighetens mått ska anpassas efter vilken typ av hämtningsfordon som ska användas. I figur 10 och figur 11 ges exempel på mått för en bak- lastande hämtningsbil."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 55.9, "y0": 304.7, "x1": 287.5, "y1": 324.9, "innehåll": "12. Gångvägar bör inte blockeras vid hämtning av avfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 51.7, "y0": 352.7, "x1": 289.9, "y1": 432.9, "innehåll": "Uppställningsplatsernas utformning måste anpassas till vilken typ av avfallsbehållare som har valts samt storleken på hämtningsfordonen. I detta avsnitt anges generella branschkrav på uppställningsplatser, se vidare i kapitel  8 för mer detaljerade krav kopplat till respektive typ av avfallsutrymmen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 308.2, "y0": 148.7, "x1": 542.5, "y1": 168.9, "innehåll": "1. Hämtningsfordonet ska inte hindra annan trafik (t.ex."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 321.0, "y0": 160.7, "x1": 540.8, "y1": 180.9, "innehåll": "bilar, bussar eller cyklister) när avfallstömning pågår."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 308.2, "y0": 172.7, "x1": 539.0, "y1": 192.9, "innehåll": "2. Hämtningsfordonen ska kunna hämta avfallet, d.v.s."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 321.0, "y0": 184.7, "x1": 539.1, "y1": 252.9, "innehåll": "det får inte finnas några fasta eller återkommande hinder (t.ex. parkerade bilar). Skyltning om lastplats och parkeringsförbud kan behövas. Uppställnings- platsen ska även vara snöröjd och inga snöhögar får förekomma."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 308.2, "y0": 244.7, "x1": 535.8, "y1": 300.9, "innehåll": "3. Uppställningsplatser ska vara tillräckligt stora för att hantera den typ av utrustning (t.ex. kärl, botten- tömmande behållare, containrar eller slangar) som används."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 308.2, "y0": 292.7, "x1": 528.0, "y1": 312.9, "innehåll": "4. Uppställningsplatsen ska vara plan och hårdgjord"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 308.2, "y0": 316.7, "x1": 540.3, "y1": 348.9, "innehåll": "5. Lutningen på uppställningsplatsen ska inte överstiga vad hämtningsfordonet klarar av."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 308.2, "y0": 340.7, "x1": 534.9, "y1": 384.9, "innehåll": "6. Uppställningsplatsen ska vara tillräckligt rymlig för att hämtningspersonalen ska kunna arbeta på ett effektivt och säkert sätt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 308.2, "y0": 400.7, "x1": 532.3, "y1": 432.9, "innehåll": "7. Hämtningsfordonet bör inte hindra fotgängare när avfallstömning pågår."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 49.5, "y0": 758.7, "x1": 335.9, "y1": 778.9, "innehåll": "Alternativ vändplats till figur 10 för baklastande hämtningsfordon."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 285.9, "y1": 216.9, "innehåll": "Väg mellan avfallsutrymme och hämtningsfordonets uppställningsplats, d.v.s. där hämtningspersonalen drar eller skjuter kärl, slangar eller säckkärra, benämns här dragväg. Hårdgjorda ytor, snöröjning, avstånd, lutning och trösklar är aspekter som är avgörande för vilken arbetsmiljö som skapas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 55.9, "y0": 232.7, "x1": 237.6, "y1": 252.9, "innehåll": "1. Ramper ska luta högst 1:12. (Bilaga 2, L. 3:1222)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 55.9, "y0": 244.7, "x1": 287.5, "y1": 276.9, "innehåll": "2. Dragvägar ska vara utformade så att avfallskärl, slangar eller säckkärra utan svårighet kan förflyttas. 9"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 55.9, "y0": 292.7, "x1": 289.6, "y1": 336.9, "innehåll": "3. Dragvägar mellan avfallsutrymme och uppställnings- plats ska vara så korta som möjligt och inte överstiga 10 meter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 55.9, "y0": 328.7, "x1": 286.1, "y1": 372.9, "innehåll": "4. Dragvägar ska vara minst 1,2 meter breda och om den ändrar riktning bör bredden där vara minst 1,35 meter. Det ska vara minst 2,1 meters fri höjd."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 55.9, "y0": 364.7, "x1": 263.5, "y1": 384.9, "innehåll": "5. Dragvägar ska året om vara jämna, hårdgjorda"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 68.7, "y0": 376.7, "x1": 271.5, "y1": 408.9, "innehåll": "(se definition i bilaga 1), halkfria och utan trånga passager eller hinder."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 55.9, "y0": 400.7, "x1": 291.3, "y1": 468.9, "innehåll": "6. Trappsteg och trösklar ska inte förekomma. I undan- tagsfall kan tröskel vara kvar om den förses med ramp på båda sidor. Om trösklar behövs ska de vara så låga som möjligt för att underlätta för rullstolsburna samt vid hämtning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 55.9, "y0": 460.7, "x1": 289.1, "y1": 504.9, "innehåll": "7. Trottoarkanter ska i möjligaste mån undvikas. I de fall det inte går att undvika kanter ska fasad kantsten eller motsvarande användas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 308.2, "y0": 124.7, "x1": 540.3, "y1": 180.9, "innehåll": "8. Lutningar ska i största möjliga mån undvikas. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 för att belastningen ska vara acceptabel och ska inte överstiga 1:12 (se lagkrav)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 308.2, "y0": 172.7, "x1": 539.4, "y1": 312.9, "innehåll": "9. Ramp ska undvikas i största möjliga mån. I de fall ramp inte kan undvikas eller där marken lutar mot- svarande en ramp, ska rampen/marken: • Inte luta mer än 1:20 vid nybyggnation • Ha minst 2 m långa vilplan • Ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen • Ha en fri bredd på minst 1,3 meter, • Vara fri från hinder, och • Ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 321.0, "y0": 304.7, "x1": 539.2, "y1": 336.9, "innehåll": "Observera att kravet om att dragvägen ska vara max 10 meter även gäller vid användande av ramp."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 308.2, "y0": 328.7, "x1": 536.7, "y1": 396.9, "innehåll": "10. Hiss ska undvikas i största möjliga mån men om ingen lämpligare lösning finns får hiss användas vid avfalls transport om den är besiktigad och godkänd för transport av skrymmande gods och om den har korgdörr."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 308.2, "y0": 388.7, "x1": 542.6, "y1": 468.9, "innehåll": "11. Lyftbord ska undvikas i största möjliga mån, men om ingen lämpligare lösning finns får lyftbord  användas vid avfallstransport om den är besiktigad och  godkänd för transport av skrymmande gods. Lyftbord utomhus är direkt olämpligt av driftsäkerhetsskäl, eftersom dessa generellt sett är känsliga för kyla och nederbörd."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 304.0, "y0": 124.7, "x1": 545.5, "y1": 180.9, "innehåll": "Den övergripande trenden är att plast- och pappers- förpackningarna ökar i volym, medan returpapper minskar. En liten viktökning av plastförpackningar medför en stor volymökning, vilket behöver beaktas vid dimensionering."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 304.0, "y0": 184.7, "x1": 536.6, "y1": 228.9, "innehåll": "Tänk på att då matavfallsinsamling införs krävs en fort- satt större volym på restavfall under en period eftersom utsorteringen ökar över tid."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 304.0, "y0": 232.7, "x1": 540.4, "y1": 288.9, "innehåll": "Matavfall är tungt i förhållande till volymen och denna fraktion överdimensioneras lätt. Om matavfall samlas in via matavfallskvarnar till tank ökar volymen på grund av tillsatt vatten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 304.0, "y0": 292.7, "x1": 529.7, "y1": 348.9, "innehåll": "Avfallsmängderna från skolor och förskolor är starkt beroende på om de har egna tillagningskök eller får färdiglagad mat levererad. Detta gäller både matavfall och förpackningsavfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 304.0, "y0": 352.7, "x1": 544.7, "y1": 432.9, "innehåll": "För butiker och kontor är schablonerna osäkra och det kan finnas stora skillnader beroende på vilken typ av butik det är eller om kontoret har matsal eller restaurang. En klädbutik och en elektronikbutik har väldigt olika avfallsmängder och avfallsfraktioner och dessa schabloner får ses som mycket grova indikationer."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 124.7, "x1": 293.3, "y1": 180.9, "innehåll": "Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror på antalet och typ av hushåll eller verksamhet, avfallsmängder, insamlingsteknik, hämtningsintervall och antal fraktioner som ska samlas in."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 184.7, "x1": 293.3, "y1": 300.9, "innehåll": "Då avfallsmängderna kan variera stort mellan olika om- råden, och det kan vara svårt att förutse avfallsmängderna i ett nytt område, är det ofta nödvändigt att dimensionera avfallsutrymmena i överkant då det är svårt att anpassa eller utöka avfallsutrymmena i efterhand. Då avfalls- hanteringen och lagstiftningen förändras över tid behöver avfallsutrymmena även planeras med flexibilitet för att över tid kunna anpassas till förändrat antal fraktioner och förändrade avfallsmängder."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 55.9, "y0": 316.7, "x1": 289.0, "y1": 348.9, "innehåll": "1. Avfallsutrymmen ska utformas och dimensioneras så att de möjliggör återvinning av avfallet. (Bilaga 2, L. 3:422)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 352.7, "x1": 284.7, "y1": 420.9, "innehåll": "I tabell 2–5 anges schabloner 10 som kan användas som underlag vid dimensionering av avfallsutrymmen. Observera att mängderna varierar beroende på förut- sättningarna och att dessa schabloner därför endast bör användas som en vägledning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 51.7, "y0": 424.7, "x1": 283.0, "y1": 480.9, "innehåll": "Viktigt är att tänka på att antalet fraktioner sannolikt kommer att öka och det är lämpligt att dimensionera även för fraktioner som textil, småelektronik, ljuskällor m.fl."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 364.7, "x1": 253.1, "y1": 384.9, "innehåll": "Tabell 3 Avfallsvolymer för kontor och butiker."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 124.7, "x1": 541.4, "y1": 156.9, "innehåll": "Tabell 2 Volymer om avfallet samlas in med fastighetsnära insamling för förpackningar och returpapper. Grovavfallet dimensioneras inte i liter per vecka utan i kvadratmeter golvyta som behövs vid veckovis tömning per lägenhet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 580.7, "x1": 536.3, "y1": 612.9, "innehåll": "Tabell 4 Volymer om avfallet delas upp i matavfall och restavfall men fastighetsnära källsortering av förpackningar och returpapper saknas. En större andel förpackningar hamnar i restavfallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 51.7, "y0": 700.7, "x1": 536.4, "y1": 732.9, "innehåll": "Tabell 5 Volymer om ingen fastighetsnära källsortering sker utan matavfall läggs med övrigt restavfall som blandat restavfall. En större andel  förpackningar hamnar i restavfallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 304.0, "y0": 125.2, "x1": 533.4, "y1": 180.9, "innehåll": "Kärl samt dess utformning och placering 9. Kärl ska placeras så att draghandtaget kan nås från gången så att hämtningspersonal lätt kan dra iväg kärlen. Med fördel kan lock i lock användas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 172.7, "x1": 526.9, "y1": 216.9, "innehåll": "10. Kärlens storlek samt antal hjul ska anpassas efter respektive fraktions tyngd för att undvika lyft och tunga drag för hämtningspersonalen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 304.0, "y0": 221.2, "x1": 536.1, "y1": 264.9, "innehåll": "Kärl utomhus 11. Kärl utomhus ska omgärdas av staket eller liknande samt vara skyddat från nederbörd."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 256.7, "x1": 538.7, "y1": 300.9, "innehåll": "12. Ytan som kärlen står på ska vara hårdgjord. 13. Ytan ska hållas fri från växtlighet samt vara snö- och halkfri på vintern."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 292.7, "x1": 532.9, "y1": 336.9, "innehåll": "14. Avfallsbehållare utomhus ska inte stå under takfot, i portal, över brandpost, vattenavstängning eller liknande."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 304.0, "y0": 341.2, "x1": 535.7, "y1": 372.9, "innehåll": "Uppställningsplats 15. Uppställningsplats för kärlhämtning ska vara minst"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 321.0, "y0": 364.7, "x1": 535.8, "y1": 408.9, "innehåll": "3,5 meter bred, 15 meter lång och ha en fri höjd om 4,7 meter för baklastande sopbil med måtten 2,9 meter bred, 11 meter lång och 3,8 m hög."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 424.7, "x1": 542.5, "y1": 528.9, "innehåll": "16. Tunga dörrar till avfallsutrymmen bör förses med maskinell dörröppnare. Utrymmet där dörren slås upp bör markeras alternativt att dörrarna förses med säkerhetssensorer eller liknande. Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 520.7, "x1": 526.5, "y1": 552.9, "innehåll": "17. Dörrar bör förses med skyddsplåt på insidan som skydd mot nötning, slag och stötar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 544.7, "x1": 537.7, "y1": 588.9, "innehåll": "18. För att minska skador i utrymmet vid rangering av kärl bör en avbärarlist placeras på väggen 0,95–1,25 meter från golvet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 580.7, "x1": 540.3, "y1": 624.9, "innehåll": "19. Strömbrytare bör placeras på ca 1,3 meters höjd över golv för att undvika påkörning. Eluttag bör finnas på lämpligt ställe."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 308.2, "y0": 616.7, "x1": 538.8, "y1": 636.9, "innehåll": "20. Kärl bör rengöras regelbundet för att motverka lukt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 51.7, "y0": 124.7, "x1": 291.6, "y1": 168.9, "innehåll": "I detta kapitel anges specifika krav för olika typer av avfalls- utrymmen. Observera att utöver de krav som anges i detta kapitel ska även de generella kraven i kapitel 5–7 följas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 51.7, "y0": 196.7, "x1": 293.0, "y1": 252.9, "innehåll": "Avfallsutrymmen med kärl kan anordnas både inomhus och utomhus. De som är inomhus kan antingen placeras i fastigheten eller uppföras som ett fristående avfallshus (ofta kallad återvinningshus, miljöhus eller kretsloppshus)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 51.7, "y0": 256.7, "x1": 280.9, "y1": 300.9, "innehåll": "De vanligaste förekommande kärlen rymmer 140–660 liter. Vilka storlekar och fabrikat som används varierar från kommun till kommun."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 51.7, "y0": 304.7, "x1": 292.9, "y1": 348.9, "innehåll": "Mer information om dimensionering finns i kapitel 7. Se även avsnitt 5.9 om tillgänglighet. Observera att bygglov kan krävas för utomhuslösningar, se vidare i kapitel 3."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 51.7, "y0": 365.2, "x1": 281.3, "y1": 396.9, "innehåll": "Utformning av avfallutrymmen 1. Avfallsutrymmen ska vara väl tilltagna och flexibla."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 68.7, "y0": 388.7, "x1": 276.4, "y1": 420.9, "innehåll": "Storleken på rummet bestäms av storleken på och antalet kärl som behöver finnas där."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 55.9, "y0": 412.7, "x1": 290.0, "y1": 432.9, "innehåll": "2. Den fria gången mellan olika kärl ska vara vara minst"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 68.7, "y0": 424.7, "x1": 287.9, "y1": 456.9, "innehåll": "1,5 meter och avståndet mellan varje kärl minst 6 cm på vardera sida."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 55.9, "y0": 448.7, "x1": 287.1, "y1": 480.9, "innehåll": "3. Rumshöjden ska vara minst 2,1 meter. Installationer får inte begränsa den fria höjden."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 55.9, "y0": 472.7, "x1": 280.9, "y1": 516.9, "innehåll": "4. Dörrar för avfallsutrymmen ska ha minst 1,2 meter fri bredd och minst 2 meter fri höjd. Normalt krävs minst en 13x21-dörr."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 55.9, "y0": 508.7, "x1": 277.0, "y1": 576.9, "innehåll": "5. Golvytorna ska vara plana. 6. Golv ska vara utformade för att minimera risken för att halka eller snubbla men samtidigt vara lätt att rengöra. Blanka golv ökar halkrisken. Halkfritt prioriteras framför rengörbarhet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 55.9, "y0": 568.7, "x1": 283.3, "y1": 600.9, "innehåll": "7. Det ska finnas uppställningsanordningar för dörren som enkelt kan aktiveras."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 55.9, "y0": 592.7, "x1": 290.8, "y1": 636.9, "innehåll": "8. Dörrar ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. Låsvred bör ha skydd som förhindrar att låset skadas av slag eller påkörning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 51.7, "y0": 604.7, "x1": 300.1, "y1": 648.9, "innehåll": "Tabell 6 Måttangivelser för de kärl som anges i  exemplet ovan. Observera att det mellan varje kärl ska vara minst 6 cm. När locken öppnas tillkommer kärlens djup i höjdled."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 412.0, "y0": 115.9, "x1": 519.1, "y1": 186.5, "innehåll": "Dörren ska ha: • Skyddsplåt på insidan • vred på insidan med skydd/kåpa • Automatisk  dörröppnare • Uppställnings  anordning"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 430.3, "y0": 337.0, "x1": 521.6, "y1": 377.1, "innehåll": "Avståndet mellan varje kärl minst 6 cm på vardera sida"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 353.5, "y0": 518.7, "x1": 543.6, "y1": 562.9, "innehåll": "Exempel på avfallsutrymme med fastighets- nära insamling dimensionerad för 50 lägen- heter. BILD: SARA SUNDIN, RAMBOLL."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 284.3, "y1": 264.9, "innehåll": "Gemensamt för olika typer av bottentömmande avfalls- behållare är att det krävs en kran för tömning. Vid tömning lyfts behållaren eller en innerbehållare upp maskinellt med hjälp av en kran på hämtningsfordonet. Innehållet töms sedan i kranbilens container genom att behållarens golv öppnas alternativt att en påse öppnas. Lyft av behållarna kan ske över t.ex. staket, buskar och liknande förutsatt att dessa eller behållarna inte tar skada, men inte över människor eller ömtåliga saker såsom bilar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 51.7, "y0": 268.7, "x1": 293.1, "y1": 372.9, "innehåll": "Djupbehållare är till största delen nedgrävda i marken och möjliggör ett större utrymme för avfallet jämfört med en bottentömmande som står på marken. Eftersom avfallet ligger under mark där temperaturen är låg minskar risken för dålig lukt. De behållare som är helt under jord, och där hela behållaren lyfts vid tömning, behöver snöröjas kontinuerligt för att det inte ska falla ner snö i utrymmet för behållaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 136.7, "x1": 528.8, "y1": 180.9, "innehåll": "1. Vid installation av bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 172.7, "x1": 542.5, "y1": 204.9, "innehåll": "2. Bottentömmande behållare ska ha ett kroksystem som är anpassat efter kommunens avfallsföreskrifter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 196.7, "x1": 543.1, "y1": 264.9, "innehåll": "3. Avståndet mellan fordonets centra och  behållarnas centra ska inte överstiga 6 m eller understiga 2  m. Observera att kranar kan ha olika räckvidd  (exempelvis 2–6 meter), därför ska kommunens avfallsorganisa- tion kontaktas för beslut om avstånd."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 256.7, "x1": 525.8, "y1": 312.9, "innehåll": "4. Det ska vara en fri höjd om 10 meter. 5. Angöringsplatsen ska inte ligga så att parkerade bilar förekommer mellan hämtningsfordonet och behållarna."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 304.7, "x1": 536.1, "y1": 372.9, "innehåll": "6. Lyft ska inte ske över vägar eller cykelbanor. 7. Uppställningsplatsen ska i största möjliga mån vara jämn. Om lutning inte kan undvikas ska lutningen normalt sett max vara 7 % för att säkerställa att fordonet inte kan börja glida på stödbenen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 364.7, "x1": 539.8, "y1": 396.9, "innehåll": "8. Marknivåskillnaden mellan fordon och behållare ska vara max ±2 meter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 388.7, "x1": 541.9, "y1": 432.9, "innehåll": "9. På grund av att behållaren kan pendla vid lyft ska djup behållaren placeras minst 2 meter från omgivande hinder till exempel fasad, lyktstolpe eller  parkering."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 424.7, "x1": 527.9, "y1": 444.9, "innehåll": "10. Behållarna ska placeras så att snöröjning kan ske."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 321.0, "y0": 436.7, "x1": 530.6, "y1": 468.9, "innehåll": "I de fall behållarna är helt under jord ska hela behålla rens yta ovan jord snöröjas innan tömning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 460.7, "x1": 540.8, "y1": 504.9, "innehåll": "11. Behållarnas placering ska stämmas av med lednings- ägaren för att minska risken för att ledningar grävs sönder vid etablering."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 496.7, "x1": 538.2, "y1": 528.9, "innehåll": "12. Behållarna ska utformas så att barn inte riskerar att skada sig. Exempelvis bör det finnas lås på inkasten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 520.7, "x1": 536.5, "y1": 540.9, "innehåll": "13. Behållare för matavfall ska inte överstiga 1000 liter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 556.7, "x1": 535.4, "y1": 612.9, "innehåll": "14. Lyft bör inte ske över gångbanor, speciellt inte om gångbanan är högt trafikerad eller om det är i närheten av en skola. I de fall det är oundvikligt ska gångvägen spärras av vid tömning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 604.7, "x1": 542.7, "y1": 696.9, "innehåll": "15. Uppställningsplatsen bör vara minst 15 meter lång. 16. Behållare bör anläggas så att vatteninträngning minimeras och vara placerad så att ytvattenavrinning möjliggörs. Om lakvatten ansamlas under behållare rekommenderas att dessa rengörs/saneras vid behov. Rengöring är särskilt viktigt för behållare med mat- avfallsinsamling."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 308.2, "y0": 688.7, "x1": 538.6, "y1": 744.9, "innehåll": "17. I delar av Sverige med mycket snö är det mer fördel- aktigt med behållare som delvis är under mark och där avfallet samlats upp av en påse som kvarstår ovan jord vid tömning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 51.7, "y0": 758.7, "x1": 355.9, "y1": 778.9, "innehåll": "Exempel på hur det kan se ut vid tömning av bottentömmande behållare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 293.3, "y1": 192.9, "innehåll": "Stationära sopsugssystem är slutna och helt automatiserade. Systemet bidrar till att behovet av avfallstransporter med lastbil minskar inom bostadsområden då hämtning kan ske utanför bostadsområdet vid central uppsamlingsplats."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.7, "y0": 196.7, "x1": 291.9, "y1": 312.9, "innehåll": "Stationärt sopsugssystem är ett maskinellt insamlings- system där avfall med hjälp av vakuum transporteras genom rör i marken, från sopnedkastet till uppsamlings- containrar belägna i en byggnad en bit bort från bostäderna. Antalet containrar i terminalen varierar och beror dels på antalet utsorterade fraktioner och dels på mängden avfall. När containrarna i terminalen är fulla hämtas de med lastväxlare för tömning och vidaretransport till behandlings anläggningar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 51.7, "y0": 316.7, "x1": 291.1, "y1": 384.9, "innehåll": "Infrastrukturen för stationär sopsug varierar från fall till fall och behöver projekteras, därför anges inga bransch- krav i detta avsnitt. Hämtning av avfallet sker i regel genom containerhämtning, se kapitel 8.5. Avstämning behöver ske med kommunens organisation enligt kapitel  3."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 543.9, "y1": 288.9, "innehåll": "Mobila sopsugssystem samlar in avfallet med hjälp av vakuumteknik som sitter i tömningsfordonet (sugbil). Under varje sopnedkast finns en lagringstank vilken binds ihop med andra lagringstankar i området genom rör i marken till en dockningspunkt. Vid tömning ansluter slambilen till dockningspunkten, vakuumtekniken sätts igång och avfallet transporteras in i sugbilen. Risken för bullerstörning vid dockningsplatsen bör uppmärksammas eftersom tömningen av avfallstankarna kan bullra och ta lång tid. Ett sätt att undvika detta är att redan i planerings- stadiet tänka på var dockningspunkterna placeras och hur många tankar som ska tömmas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 136.7, "x1": 282.9, "y1": 168.9, "innehåll": "1. Avstånd mellan dockningspunkt och uppställnings- plats ska inte överstiga 5 meter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 160.7, "x1": 287.5, "y1": 192.9, "innehåll": "2. Uppställningsplats ska vara så plan som möjligt med en maximal lutning på 3 %."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 184.7, "x1": 289.6, "y1": 252.9, "innehåll": "3. Lock ska i största möjliga mån vara av lätta material, såsom plast, glasfiber eller plåt, och kunna öppnas av en person. Lock som behöver lyftas ska inte väga mer än 15 kg. Lock som endast ska skjutas i sidled utan att lyftas ska väga max 35 kg."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 244.7, "x1": 281.6, "y1": 288.9, "innehåll": "4. Lock ska vara försedda med lås för att hindra obehöriga och barn från att öppna locket. Låset ska lätt kunna öppnas av hämtningspersonalen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 280.7, "x1": 279.5, "y1": 324.9, "innehåll": "5. Lock ska vara försedda med handtag. 6. Lock ska inte vara övertäckta samt vara snöfria vid tömningstillfället."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 316.7, "x1": 279.4, "y1": 372.9, "innehåll": "7. Tömningsplats ska vara väl utmärkt och  tillgänglig för hämtningspersonalen. Andra redskap än de som normalt medförs vid tömning ska inte behöva användas för att öppna locket."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 364.7, "x1": 274.4, "y1": 396.9, "innehåll": "8. När tankar placeras utomhus ska marken 1 meter runt om locket vara hårdgjord."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 55.9, "y0": 412.7, "x1": 280.6, "y1": 444.9, "innehåll": "9. Tömningsfordonets angöringsplats bör inte vara placerad vid utfarter eller placeras vid en korsning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 544.1, "y1": 216.9, "innehåll": "Containrar förekommer i många olika storlekar och utföranden. Tömning av containrar kan utgöra en risk då containrar som regel inte kan tömmas utan att hämtnings- fordonet backar upp mot containern. Då containrar är stora och tunga är det viktigt att de placeras och hanteras på ett säkert sätt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 308.2, "y0": 232.7, "x1": 543.6, "y1": 288.9, "innehåll": "1. I avfallsutrymmen med container ska utrymmet  mellan container och vägg eller port vara minst 60 cm, helst 100 cm, runt om. Ett containerutrymme med en 2  meter bred container bör vara 3,60 meter brett."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 308.2, "y0": 280.7, "x1": 541.8, "y1": 324.9, "innehåll": "2. Dörrar vid containerhämtning ska anpassas efter vilka containrar som används samt efter lastväxlarens storlek."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 308.2, "y0": 316.7, "x1": 535.1, "y1": 372.9, "innehåll": "3. Containerutrymme ska vara tröskelfritt. 4. Vid containerhämtning ska det inte finnas nivå- skillnad mellan avfallsutrymmet och uppställnings- platsen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 308.2, "y0": 364.7, "x1": 540.3, "y1": 420.9, "innehåll": "5. Container ska placeras så att hämtningsfordonet kan angöra rakt mot containern och lyfta eller dra den rakt ut vid tömning. I regel backas fordonet upp mot containern."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 308.2, "y0": 412.7, "x1": 532.9, "y1": 456.9, "innehåll": "6. Uppställningsplats för containerhämtning ska vara minst 4,6 meter bred, 18 meter lång och ha en fri höjd om 10 meter."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 308.2, "y0": 448.7, "x1": 539.3, "y1": 516.9, "innehåll": "7. Om personer ska slänga avfall direkt i containern ska containern sänkas ned eller förses med ramp så att den blir tillgänglig för alla. Containern ska vara barnsäkrad så att det inte går att krypa eller falla ner i den."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 51.7, "y0": 136.7, "x1": 282.9, "y1": 228.9, "innehåll": "Slangdragning är ett tungt arbetsmoment och för att förbättra hämtningspersonalens arbetsmiljö behöver hämtningsstället planeras på ett bra sätt. För att se till barnperspektivet är det viktigt att lock utformas så det inte finns risk för att barn kan öppna locken 11 . I denna handbok hanteras endast tanktömning av fettavskiljare och tank för matavfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 55.9, "y0": 244.7, "x1": 289.5, "y1": 288.9, "innehåll": "1. Fettavskiljare ska vara placerad så att det är möjligt att dra slang utan att använda utrymme där livsmedel förvaras. (Bilaga 2, L. 3:422)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 55.9, "y0": 280.7, "x1": 278.8, "y1": 336.9, "innehåll": "2. Anmälan och VA-anmälan kan krävas. Kontakta byggnadsnämnden och den kommunala VA-orga- nisationen i berörd kommun för att få information kring huruvida det krävs. (Bilaga 2, K. 6 kap. 5 §)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 55.9, "y0": 328.7, "x1": 286.4, "y1": 372.9, "innehåll": "3. Krav som anges i kommunens lokala allmänna bestämmelser för vatten och avlopp (ABVA) samt de kommunala avfallsföreskrifterna ska följas. (Bilaga 2, O.)"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 55.9, "y0": 388.7, "x1": 291.3, "y1": 432.9, "innehåll": "4. Fettavskiljare och tankar för matavfall ska placeras så att hämtning kan ske utan att hämtningspersonalen utsätts för risker."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 55.9, "y0": 424.7, "x1": 270.7, "y1": 456.9, "innehåll": "5. Det får maximalt vara 4 meter från markytan till fettavskiljares botten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 304.0, "y0": 125.2, "x1": 538.2, "y1": 180.9, "innehåll": "Slangdragning 6. Avstånd mellan uppställningsplats för tankbil och slambrunn ska vid hämtning inte överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 172.7, "x1": 542.6, "y1": 216.9, "innehåll": "7. Där slangdragning sker ska vägen vara fri från hinder i form av t.ex. staket, murar, stubbar, planteringar eller annan växtlighet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 208.7, "x1": 533.9, "y1": 276.9, "innehåll": "8. Nivåskillnader ska inte förekomma. 9. Sughöjden ska inte överstiga 6 meter. 10. Slangen ska inte placeras där personer rör sig då slangen kan röra på sig vid tömning och leda till att personer snubblar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 292.7, "x1": 541.9, "y1": 360.9, "innehåll": "11. Lock ska i största möjliga mån vara av lätta material, såsom plast, glasfiber eller plåt, och kunna öppnas av en person. Lock som behöver lyftas ska inte väga mer än 15 kg. Lock som endast ska skjutas i sidled utan att lyftas ska väga max 35 kg."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 352.7, "x1": 533.8, "y1": 396.9, "innehåll": "12. Lock ska vara försedda med lås för att hindra obehöriga och barn från att öppna locket. Låset ska lätt kunna öppnas av hämtningspersonalen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 388.7, "x1": 541.1, "y1": 432.9, "innehåll": "13. Lock ska vara utformade så att hämtningspersonalen kan ansluta slangen utan att utsättas för arbetsmiljö- risker."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 424.7, "x1": 531.8, "y1": 456.9, "innehåll": "14. Lock ska inte vara övertäckta samt vara snöfria vid tömningstillfället."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 448.7, "x1": 541.7, "y1": 504.9, "innehåll": "15. Tömningsplats ska vara väl utmärkt och tillgänglig för hämtningspersonalen. Andra redskap än de som normalt medförs vid tömning ska inte behöva använ- das för att öppna locket."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 308.2, "y0": 496.7, "x1": 526.6, "y1": 528.9, "innehåll": "16. När tankar placeras utomhus ska marken 1 meter runt om locket vara hårdgjord."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 55.9, "y0": 136.7, "x1": 267.8, "y1": 168.9, "innehåll": "17. Permanent slang kan grävas ner för att minska behovet av slangdragning vid tömningstillfället."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 55.9, "y0": 160.7, "x1": 278.5, "y1": 204.9, "innehåll": "18. Anslutningspunkten där slangen kopplas på bör placeras så att det finns möjlighet till tanktömning även om verksamheten är stängd."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 55.9, "y0": 196.7, "x1": 290.4, "y1": 216.9, "innehåll": "19. Installation och skötsel bör ske enligt svensk standard"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 55.9, "y0": 220.7, "x1": 284.2, "y1": 264.9, "innehåll": "20. Fast slamsugkoppling på fasad bör användas då det ger en bättre arbetsmiljö än manlucka/betäckning i gata."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 55.9, "y0": 256.7, "x1": 288.3, "y1": 300.9, "innehåll": "21. Tätningar till brunnslock bör vara av god kvalitet för att undvika svårigheter att lägga locken på plats efter tömning, samt problem med lukt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 55.9, "y0": 292.7, "x1": 275.2, "y1": 336.9, "innehåll": "22. Automatisk spolning av tanken bör finnas för att undvika att hämtningspersonalen behöver klättra upp på tanken för att öppna och spola ur den."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 304.0, "y0": 118.3, "x1": 470.1, "y1": 140.3, "innehåll": "8.7. Avfallsutrymmen på öar"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 304.0, "y0": 136.7, "x1": 544.6, "y1": 264.9, "innehåll": "Hämtning på öar, som inte har bro- eller  färjeförbindelse som möjliggör att ordinarie hämtningsfordon kan köras dit, blir ofta särskilt besvärlig. Om det är möjligt att anordna gemensamma hämtställen på fastlandet, dit öborna själva får ta sig, blir det enklare. I annat fall måste kommunen ordna med båttransport. I princip gäller samma krav på transportvägar, god arbetsmiljö och till- gänglighet även på öarna och vid avfallstransporter med båt. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot omlastning till och från båt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 308.2, "y0": 280.7, "x1": 543.6, "y1": 324.9, "innehåll": "1. All hämtning ska ske maskinellt eller via kärl med hjul. 2. Angöringsplats ska finnas för båten som hämtar avfallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 304.0, "y0": 352.7, "x1": 545.1, "y1": 408.9, "innehåll": "Säckarna består oftast av plast eller papper. Säckar utgör en arbetsmiljörisk och användningen av dessa minskar därför. I säck läggs vanligtvis hushållens och verksam heters restavfall och eventuellt utsorterat matavfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 51.7, "y0": 341.2, "x1": 286.1, "y1": 468.9, "innehåll": "Matavfallskvarn till tank En matavfallskvarn sönderdelar matavfallet som samlas upp i tillhörande tank som slamsugs. Det finns kvarn- system och tankar av olika storlek och utförande och de förekommer främst vid storkök med stora mängder matavfall, men kan även användas i flerbostadshus. Vid användning av kvarnsystem för matavfall underlättas arbetsmiljön betydligt för dem som hämtar matavfallet, men även för personalen i storkök. Tanken kan placeras inomhus så väl som utomhus."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 51.7, "y0": 473.2, "x1": 291.2, "y1": 636.9, "innehåll": "Matavfallskvarn till kombitank I en kombitank kombineras insamlingen av matavfall med fettavskiljare. Kombitanken placeras i källare eller grävs ner utomhus och en matavfallskvarn kopplas på systemet som sönderdelar matavfallet. Matavfallet leds sedan till matavfallsavskiljaren där det sedimenterar i sin kammare. överskottsvatten från matavfallsavskiljaren bräddar över till fettavskiljaren. Spillvatten från övrigt kök och diskrum leds direkt till fettavskiljaren, där fettet flyter upp till ytan och vattnet leds vidare till avloppet. Det finns också kombitankar där även spillvatten från diskrum m.m. leds via matavfallskvarnen. Tankens fack töms av en slamsugare, antingen samtidigt eller var för sig."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 51.7, "y0": 641.2, "x1": 292.5, "y1": 720.9, "innehåll": "Fettavskiljare Fettavskiljare är en anordning för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras. Om inte fettavskiljare används föreligger det risk för stopp i ledningsnätet till följd av att fettet stelnar i rören."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 51.7, "y0": 734.7, "x1": 291.0, "y1": 778.9, "innehåll": "För att hämtning ska kunna ske på öar är det viktigt att det finns en angöringsplats för båten som hämtar avfallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 304.0, "y0": 173.2, "x1": 535.9, "y1": 228.9, "innehåll": "Batterier Batterier omfattas av producentansvar. En del batterier innehåller farliga ämnen och klassas därför som farligt avfall, men alla batterier ska samlas in."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 304.0, "y0": 233.2, "x1": 540.9, "y1": 312.9, "innehåll": "Bottentömmande behållare Bottentömmande behållare kan vara antingen helt under jord, delvis under jord eller placeras i marknivå. Vid  tömning lyfts behållaren upp, oftast med hjälp av en kran på hämtningsfordonet. Innehållet töms sedan i kranbilens container genom att behållarens golv öppnas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 304.0, "y0": 317.2, "x1": 544.9, "y1": 432.9, "innehåll": "Bygg och rivningsavfall Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbete i en trädgård. Det ingår inte i kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Avfall från mindre underhållsarbeten och reparatio- ner i bostaden räknas dock som hushållsavfall. En del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt avfall, t.ex. asbest och impregnerat virke, och måste hanteras som sådant."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 304.0, "y0": 437.2, "x1": 543.0, "y1": 492.9, "innehåll": "Dragväg Väg mellan avfallsutrymme och hämtningsfordonets upp- ställningsplats, d.v.s. där hämtningspersonal drar eller skjuter kärl, slangar eller säckkärra."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 304.0, "y0": 497.2, "x1": 520.0, "y1": 527.0, "innehåll": "Elavfall, avfall från elektroniska och elektriska produkter"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 304.0, "y0": 520.7, "x1": 543.9, "y1": 612.9, "innehåll": "\\\"Avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Populärt kallat \\\"allt med sladd eller batteri eller sådant som är beroende av el för att fungera\\\". Glödlampor, lågenergilampor och lysrör räknas också som elavfall. Elavfall omfattas av producentansvar.\\\""}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 304.0, "y0": 617.2, "x1": 544.2, "y1": 768.9, "innehåll": "Farligt avfall Med farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat och utmärkt med asterisk i avfallsförordningen bilaga 4. Farligt avfall är avfall som är farligt för människor eller miljön och som därför inte ska blandas med annat avfall. Exempel på farligt avfall är kemikalier, spillolja, färgrester och lösningsmedel. Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentraler och i vissa kommuner kan det även lämnas på miljöstationer eller hämtas vid fastigheten. Vid förvaring eller hantering av brandfarligt farligt avfall ansvarar fastighetsägare/boendeförening för brandsäker- heten. Råd om brandskydd ges av räddningstjänsten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 173.2, "x1": 284.2, "y1": 240.9, "innehåll": "Avfall Med avfall avses i detta kapitel varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyl- dig att göra sig av med 1 . Förteckningar över avfallstyper återfinns i Avfallsförordningen (2011:927)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 245.2, "x1": 286.3, "y1": 312.9, "innehåll": "Avfallsbehållare Behållare som används för uppsamling av avfall. Avfalls- behållare kan vara av olika typ och storlek. Exempel på olika behållare är kärl, container, bottentömmande behållare, tank och batteribehållare"}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 317.2, "x1": 279.4, "y1": 408.9, "innehåll": "Avfallsföreskrifter Kommunala bestämmelser för avfallshantering, även kallat renhållningsföreskrifter. Avfallsföreskrifterna utgör tillsammans med avfallsplanen kommunens renhållnings ordning. Föreskrifterna stadgar bl.a. vilka skyldigheter kommunen och fastighetsinnehavare har samt när, var och hur avfall ska hämtas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 413.2, "x1": 281.0, "y1": 492.9, "innehåll": "Avfallshantering Samla in, transportera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befattning med avfall, eller vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 497.2, "x1": 291.7, "y1": 552.9, "innehåll": "Avfallskvarn Kvarn för sönderdelning av matavfall vilket gör det möjligt för det malda avfallet att följa med avloppsvattnet ut på ledningsnätet eller samlas upp i tank."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 557.2, "x1": 292.1, "y1": 660.9, "innehåll": "Avfallsplan Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bl.a. mål för kommunens avfallshantering samt åtgärder för att nå målen. Avfallsplanen utgör, till skillnad mot avfalls- föreskrifterna, inte bindande normföreskrifter och inga tvingande krav kan regleras i avfallsplanen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 51.7, "y0": 665.2, "x1": 284.6, "y1": 720.9, "innehåll": "Avfallsutrymme Alla platser och utrymmen ämnade för avlämning, för- varing och hämtning av avfall. T.ex. sopsug, underjords- behållare, rum inomhus för lämning av avfall etc."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 125.2, "x1": 283.5, "y1": 204.9, "innehåll": "Fastighetsinnehavare Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighets- ägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxerings- lagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Fastig- hetsinnehavarens ansvar kan i vissa fall överlåtas på nyttjanderättshavare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 209.2, "x1": 293.5, "y1": 336.9, "innehåll": "Fastighetsnära insamling (FNI) Den insamling av avfall som sker på eller i direkt anslut- ning till den fastighet där avfallet uppkommit, oavsett avfallsfraktion. Förekommer både vid bostäder och vid verksamheter. Alternativet till fastighetsnära insamling är avlämning av avfall på återvinningsstation, återvinnings- central, i butik eller annat. I vissa fall kan begreppet an- vändas avseende endast förpackningar och returpapper, i denna handbok avses dock alla fraktioner som samlas in fastighetsnära."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 341.2, "x1": 277.6, "y1": 432.9, "innehåll": "Fett Större mängder fett uppkommer i verksamheter där det förekommer mathantering, t.ex. restauranger och skolkök. Fett från dessa verksamheter samlas upp via fettavskiljare som behöver tömmas från fett. Flytande spillfett kan även samlas upp i separata behållare som hämtas eller lämnas på avsedda platser."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 437.2, "x1": 288.4, "y1": 504.9, "innehåll": "Fettavskiljare Anordning för att samla upp fett i form av fettavskiljar- slam i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras. Fettet kommer annars stelna och fastna i ledningsnätet och förorsaka stopp."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 509.2, "x1": 289.2, "y1": 660.9, "innehåll": "Förpackningar och returpapper Förpackningar sorteras in i fraktionerna plast, färgat glas, ofärgat glas, papper och metall. Dessutom finns en fraktion för returpapper (tidningar, kataloger, reklam- blad och liknande). Förpackningar och returpapper kan samlas in på återvinningsstationer som Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för, på vissa återvinningscentraler och vid fastigheten i de fall det förekommer fastighetsnära insamling. I de fall det sker fastighetsnära insamling kan dessa fraktioner samlas in i exempelvis kärl, containrar, bottentömmande behållare eller sopsugssystem."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 51.7, "y0": 665.2, "x1": 292.8, "y1": 756.9, "innehåll": "Grovavfall Grovavfall är hushållsavfall som är för tungt,  skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in som restavfall. Det kan t.ex. utgöras av möbler, trädgårdsavfall, porslin och cyklar. Grovavfall kan lämnas på återvinningscentraler eller hämtas vid fastigheten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 304.0, "y0": 125.2, "x1": 543.6, "y1": 372.9, "innehåll": "Hushållsavfall Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Begreppet hushållsavfall svarar mot det behov av bort- transport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark eller byggnad för  bostadsändamål. Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är  städ avfall, matavfall, slam, grovavfall, rester av olja, färg och bekämpningsmedel och annat farligt avfall, samt döda sällskapsdjur. Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll menas avfall från affärs rörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som upp- kommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar och restaurangavfall. Jämförelsen knyter an till avfallets härkomst (att det uppstår i lokaler där människor uppehåller sig)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 304.0, "y0": 377.2, "x1": 543.1, "y1": 456.9, "innehåll": "Hårdgjord yta Ytor där hämtningspersonal utan svårigheter kan dra eller skjuta avfallsbehållare, såsom exempelvis asfalt, slät marksten, betong eller liknande. Gräsytor, kullersten, grusvägar och liknande ytor som skapar svårigheter för hämtningspersonalen räknas inte som hårdgjorda ytor."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 304.0, "y0": 461.2, "x1": 542.2, "y1": 504.9, "innehåll": "Hämtningsfordon Avser olika typer av fordon som är tillämpliga för hämt- ning av avfall, såsom baklastare, lastväxlare eller kranbil."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 304.0, "y0": 509.2, "x1": 538.4, "y1": 588.9, "innehåll": "Hämtningsplats Den plats där avfall hämtas. Hämtningsplatsen behöver inte vara belägen på den fastighet där avfallet uppkom- mer. Det kan finnas olika hämtningsplatser för olika sorters avfall som uppkommer på samma fastighet, bl.a. beroende på att det är olika fordon som hämtar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 304.0, "y0": 593.2, "x1": 539.1, "y1": 636.9, "innehåll": "Kombitank Tank för uppsamling av matavfall i kombination med en fettavskiljningsdel."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 304.0, "y0": 641.2, "x1": 542.0, "y1": 732.9, "innehåll": "Kommunalt ansvar Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushålls- avfall. Kommunalt ansvar innebär att avfall tas omhand genom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldig- het att hantera avfall som omfattas av producentansvar, om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem, eller annat avfall än hushållsavfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 51.7, "y0": 125.2, "x1": 284.2, "y1": 180.9, "innehåll": "Kommunens avfallsorganisation Den del av kommunen som verkställer avfallsansvaret enligt 15 kap. 20 § miljöbalken. Kan exempelvis utgöras av förvaltning, bolag eller kommunalförbund."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 51.7, "y0": 185.2, "x1": 292.8, "y1": 264.9, "innehåll": "Källsortering Sortering av avfall vid källan, d.v.s. på den plats där av- fallet uppkommer, t.ex. i hushållet eller på arbetsplatsen. Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas t.ex. i soprum i bostadsområdet, på en återvinningsstation eller på någon annan avlämningsplats."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 51.7, "y0": 269.2, "x1": 285.1, "y1": 336.9, "innehåll": "Kärl Med kärl menas hjulförsedda plastkärl med lock, ibland kallade rullkärl. De lyfts och töms i sopbil med hjälp av en kärllyft på hämtningsfordonet. Avfallskärl finns i varierande storlek."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 51.7, "y0": 341.2, "x1": 285.4, "y1": 420.9, "innehåll": "Lagkrav Med lagkrav avses i denna handbok krav från lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som ska följas. Lagtexterna kan i denna handbok ha kortats ner för att vara lättare att läsa, se hänvisat lagrum för att läsa para- graferna i sin helhet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 51.7, "y0": 425.2, "x1": 285.7, "y1": 468.9, "innehåll": "Manuell hämtning Hämtning av avfall där hämtningspersonal skjuter, drar eller lyfter kärl eller säck."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 51.7, "y0": 473.2, "x1": 290.4, "y1": 504.9, "innehåll": "Maskinell hämtning Hämtning av avfall med maskinell (automatisk) utrustning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 51.7, "y0": 509.2, "x1": 291.7, "y1": 756.9, "innehåll": "Matavfall Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall, orga- niskt avfall eller bioavfall. Matavfall utgörs av exempelvis bananskal, äggskal, teblad och kaffesump. Matavfall från boende kan samlas in i exempelvis kärl, säck, containrar, underjordsbehållare (nedgrävda behållare, markbehål- lare, behållare i mark) eller sopsugssystem. Matavfall från verksamheter samlas ofta in i containrar eller via matavfallskvarn till separat tank alternativt kombitank. Insamling i tank förekommer även från vissa bostäder. Vissa kommuner tillåter matavfallskvarn kopplat till avloppsreningsverket, ofta med nyttiggörande genom rötning för biogasproduktion. Matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrier, och som inte säljs direkt till kon- sument, har kommunen inget ansvar för att ta hand om. Utsorterat avfall från butiker (t.ex. förpackade och icke förpackade grönsaker) räknas som verksamhetsavfall och inte som hushållsavfall. Dock räknas det som hushålls- avfall om det blandas med t.ex. annat hushållsavfall, men grundregeln är att det ska sorteras ut."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 304.0, "y0": 125.2, "x1": 537.0, "y1": 192.9, "innehåll": "Miljöstation Vanlig benämning på plats där farligt avfall tas emot. Miljö stationer kan finnas på återvinningscentral och i form av en container placerad vid en bensinstation eller annan bemannad plats."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 304.0, "y0": 197.2, "x1": 544.2, "y1": 300.9, "innehåll": "Producentansvar Med producentansvar menas skyldighet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort,  återvinns, återanvänds eller bortskaffas. Producentansvar finns för förpackningar, returpapper, elutrustning, bilar, däck,  läkemedel och batterier. Avfall som omfattas av producent ansvar ingår inte i kommunens ansvar om det sorteras ut i producenternas system."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 304.0, "y0": 305.2, "x1": 535.5, "y1": 360.9, "innehåll": "Rekommendation Med rekommendation avses i denna handbok åtgärder som skapar en utökad servicenivå gentemot de som ska lämna avfall eller förenklar för avfallshämtaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 304.0, "y0": 365.2, "x1": 544.9, "y1": 516.9, "innehåll": "\\\"Restavfall Restavfall är det avfall som inte (kan eller bör) sorteras i någon av de andra fraktionerna (har tidigare benämnts \\\"osorterat brännbart avfall\\\"). Det kan t.ex. bestå av kuvert, blöjor, trasiga leksaker, diskborstar och plåster. I vissa kommuner där det inte sker separat insamling av matavfall ingår även matavfall i restavfallet, detta går under definitionen blandat restavfall. I kommuner där utsortering av mat avfall sker är restavfallet utsorterat. Restavfall kan samlas in i exempelvis kärl, containrar, underjordsbehållare (nedgrävda behållare, markbehållare, behållare i mark) eller sopsugssystem.\\\""}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 304.0, "y0": 521.2, "x1": 545.7, "y1": 600.9, "innehåll": "Returpapper Tidningar, tidskrifter, direktreklam,  telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande  produkter av papper som kan materialåtervinnas.  Omfattas av producentansvar. De ska lämnas i producenternas insamlings system."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 304.0, "y0": 605.2, "x1": 545.7, "y1": 780.9, "innehåll": "Riktlinjer Med riktlinjer avses i denna handbok riktlinjer som är generellt vedertagna inom branschen för att uppfylla övergripande lagkrav såsom t.ex. försiktighets principen och arbetsmiljökrav eller för att följa allmänna råd. Hänvisningar görs till vilka krav i lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter eller allmänna råd som riktlinjerna bedöms bidra till. Riktlinjerna är i juridisk mening inte tvingande och utgör ingen garanti för fullständig uppfyllnad av t.ex. lagkrav. Om andra mer fördelaktiga lösningar finns för att uppfylla de över gripande kraven kan dessa lösningar användas istället för de riktlinjer som anges, men detta bör då först stämmas av med kommunens avfalls organisation (se kapitel 3 i handboken)."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 125.2, "x1": 285.7, "y1": 204.9, "innehåll": "Sopsug (stationär och mobil) Stationärt sopsugssystem är ett maskinellt insamlings- system där avfallet med hjälp av luft (vakuum) trans- porteras genom rör i marken, från sopnedkastet till en uppsamlingsplats, som finns i en byggnad som antingen är i anslutning till bostäder eller en bit bort."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 208.7, "x1": 293.5, "y1": 300.9, "innehåll": "även i det mobila sopsugssystemet samlas avfallet in med hjälp av luft men vakuumtekniken sitter i bilen. Under varje nedkast finns en lagringstank. Tankarna binds ihop genom rör i marken till en dockningspunkt. Vid tömning ansluter fordonet till dockningspunkten, vakuumtekniken sätts igång och avfallet transporteras in i bilen med hjälp av luft."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 305.2, "x1": 292.6, "y1": 444.9, "innehåll": "Textil Textil kan utgöras av exempelvis kläder, gardiner och lakan. Textil och textilavfall samlas vanligast in via second hand- och välgörenhetsorganisationers  klädboxar som är utplacerade runt om i kommunen och ofta i anslutning till återvinningsstationer. Textil kan även samlas in av kommunen eller dess anlitade utförare via avfallsutrymmen. Det är även allt mer förekommande att insamling sker i butiker. Insamling av textilavfall får dock endast genomföras av kommunen eller efter godkännande från kommunen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 449.2, "x1": 290.0, "y1": 504.9, "innehåll": "Transportväg Transportvägar är de vägar i direkt anslutning till upp- ställningsplats och dragvägar där fordon för hämtning av avfall måste köra för att komma intill och hämta avfallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 509.2, "x1": 287.3, "y1": 624.9, "innehåll": "Uppställningsplats Plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Kan även kallas angörings- plats, stoppställe eller lastplats. Platsen ska ligga så nära avfallets hämtningsställe som möjligt och vara lämplig från arbetsmiljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. Uppställ- ningsplatsen kan variera vid hämtning av olika typer av avfall beroende på att olika hämtningsfordon är olika stora."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 629.2, "x1": 291.3, "y1": 696.9, "innehåll": "Utförare Företag som efter upphandling i konkurrens anlitas av kommunen för att utföra hämtning eller behandling av avfall om kommunen inte har egen personal eller behand- lingsanläggningar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 51.7, "y0": 124.7, "x1": 543.6, "y1": 768.9, "innehåll": "Verksamhetsavfall (annat avfall än hushållsavfall) Verksamhetsavfall utgörs av annat avfall än hushålls avfall som uppkommer i företag/verksamheter. Det kan t.ex. vara kasserade kläder och varor från butiker. Matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrier, och som inte säljs direkt till konsument, har kommunen inget ansvar för att ta hand om. Utsorterat avfall från butiker (t.ex. förpackade och icke förpackade grönsaker) räknas som verksam hets  avfall och inte som hushållsavfall. Dock räknas det som hushållsavfall om det blandas med t.ex. annat hushålls avfall, men grundregeln är att det ska sorteras ut vilket ofta föreskrivs i kommunens avfalls- föreskrifter. Verksamheter behöver utrymmen för att kunna lagra sitt verksamhetsavfall i anslutning till lokalen. Verksamhetsutövare kan beställa hämtning av valfri utförare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 304.0, "y0": 269.2, "x1": 539.0, "y1": 336.9, "innehåll": "Verksamhetsutövare Den som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhets- utövaren är ansvarig för avfallshanteringen i verksam- heten och är antingen fastighetsinnehavare eller nyttjan- derättshavare av en fastighet eller lokal."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 304.0, "y0": 341.2, "x1": 543.2, "y1": 456.9, "innehåll": "återbruk Användning av produkt utan föregående förädling. Dessa produkter är inte avfall. Genom återbruk av husgeråd, leksaker, möbler, kläder etc. skapas ett tillfälle att i enlighet med avfallstrappans översta kategori minimera avfallet. återbruk kan samlas in fastighetsnära och utfor- mas som exempelvis bytesrum alternativt att återbruks- varorna hämtas med ett visst intervall och tas omhand av välgörenhetsorganisationer eller liknande."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 304.0, "y0": 461.2, "x1": 536.8, "y1": 504.9, "innehåll": "återvinning Med återvinning avses bl.a. materialåtervinning, energi- återvinning, kompostering och rötning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 304.0, "y0": 509.2, "x1": 537.9, "y1": 600.9, "innehåll": "återvinningscentral (åVC) En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall eller annat återvin- ningsbart avfall. Företag kan ofta lämna motsvarande avfall mot avgift. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet i olika behållare. Andra beteckningar än återvinnings- central kan användas i vissa kommuner."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 304.0, "y0": 605.2, "x1": 545.8, "y1": 672.9, "innehåll": "återvinningsstation (åVS) En obemannad station för returpapper och förpackningar och ibland även småbatterier. Avfallet sorteras i olika behållare av den som lämnar det. Andra beteckningar kan användas i vissa kommuner."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 304.0, "y0": 197.2, "x1": 544.8, "y1": 372.9, "innehåll": "1.3 Farligt avfall Med farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat och utmärkt med asterisk i avfallsförordningen  bilaga  4. Farligt avfall är avfall som är farligt för människor eller miljön och som därför inte ska blandas med annat avfall. Exempel på farligt avfall är kemikalier, spillolja, färg- rester och lösningsmedel. Närmare krav kring vad som utför farligt avfall och hur det ska sorteras framgår av kommunens avfallsföreskrifter. Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentraler och i vissa kommuner kan det även lämnas på miljöstationer eller hämtas vid fastigheten. Vid förvaring eller hantering av brandfarligt farligt avfall ansvarar fastighetsägare/boendeförening för brandsäker- heten. Råd om brandskydd ges av räddningstjänsten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 304.0, "y0": 377.2, "x1": 545.8, "y1": 456.9, "innehåll": "1.4 Grovavfall Grovavfall är hushållsavfall som är för tungt,  skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in som restavfall. Det kan t.ex. utgöras av möbler, trädgårdsavfall, porslin och cyklar. Grovavfall kan lämnas på återvinningscentraler eller hämtas vid fastigheten."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 304.0, "y0": 461.2, "x1": 537.2, "y1": 552.9, "innehåll": "1.5 Fett Större mängder fett uppkommer i verksamheter där det förekommer mathantering, t.ex. restauranger och skol- kök. Fett från dessa verksamheter samlas upp via fett- avskiljare 1 som behöver tömmas från fett. Förekommer mycket stekfett och frityrfett kan detta fett samlas upp i behållare som hämtas separat."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 304.0, "y0": 557.2, "x1": 544.7, "y1": 672.9, "innehåll": "1.6 återbruk Användning av produkt utan föregående förädling. Dessa produkter är inte avfall. Genom återbruk av husgeråd, leksaker, möbler, kläder etc. skapas ett tillfälle att i enlighet med avfallstrappans översta kategori  minimera avfallet. återbruk kan samlas in fastighetsnära och ut formas som exempelvis bytesrum alternativt att återbruks varorna hämtas med ett visst intervall och tas omhand av välgören- hetsorganisationer eller liknande."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 51.7, "y0": 195.3, "x1": 290.8, "y1": 336.9, "innehåll": "1. Kommunens ansvar Varje kommun ansvarar för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen, och som inte faller under  producentansvar. Hushållsavfall avser avfall som kommer från hushåll samt jämförligt avfall från annan verksamhet. Hushållsavfallet inkluderar avfallsfraktioner så som mat- och restavfall, grovavfall, slam och farligt avfall. Ansvaret för omhändertagandet av hushålls- avfall ligger på kommunen eller den privat utförare som kommunen anlitar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 51.7, "y0": 341.2, "x1": 293.0, "y1": 492.9, "innehåll": "\\\"1.1 Restavfall Restavfall är det avfall som inte (kan) sorteras i någon av de andra fraktionerna (har tidigare benämnts \\\"osorterat brännbart avfall\\\"). Det kan t.ex. bestå av kuvert, blöjor, trasiga leksaker, diskborstar och plåster. I vissa kommuner där det inte sker separat insamling av matavfall ingår även matavfall i restavfallet, detta går under definitionen blandat restavfall. I kommuner där utsortering av mat- avfall sker är restavfallet utsorterat. Restavfall kan samlas in i exempelvis kärl, containrar, underjordsbehållare (nedgrävda behållare, markbehållare, behållare i mark) eller sopsugssystem.\\\""}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 51.7, "y0": 497.2, "x1": 293.5, "y1": 768.9, "innehåll": "1.2 Matavfall Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall,  organiskt avfall eller bioavfall. Matavfall utgörs av exempelvis bananskal, äggskal, teblad och kaffesump. Närmare krav avseende hur matavfall ska sorteras framgår av den enskilda kommunens avfallsföreskrifter. Mat avfall från boende kan samlas in i exempelvis kärl, säck, containrar, underjordsbehållare (nedgrävda behållare,  markbehållare, behållare i mark) eller sopsugssystem. Matavfall från verksamheter samlas ofta in i containrar eller via mat- avfallskvarn till separat tank alternativt kombitank. Insamling i tank förekommer även från vissa bostäder. Vissa kommuner tillåter matavfallskvarn kopplat till avloppsreningsverket, ofta med nyttiggörande genom rötning för biogasproduktion. Matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrier, och som inte säljs direkt till kon- sument, har kommunen inget ansvar för att ta hand om. Utsorterat avfall från butiker (t.ex. förpackade och icke förpackade grönsaker) räknas som verksamhetsavfall och inte som hushållsavfall. Dock räknas det som hushålls- avfall om det blandas med t.ex. annat hushållsavfall, men grundregeln är att det ska sorteras ut."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 51.7, "y0": 119.3, "x1": 423.7, "y1": 183.2, "innehåll": "Det avfall som boende eller verksamheter i fastigheten ger upphov till består främst av avfall som kommunen ansvarar för att samla in och avfall som producenterna ansvarar för. Nedan följer en redogörelse över de olika avfallsfraktionerna samt vem som ansvarar för dess insamling."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.7, "y0": 125.2, "x1": 292.6, "y1": 228.9, "innehåll": "1.7 Textil Textil kan utgöras av exempelvis kläder, gardiner och lakan. Textil samlas vanligast in via second hand- och välgörenhetsorganisationers klädboxar som är utplacerade runt om i kommunen och ofta i anslutning till återvinnings- stationer. Textil kan även samlas in av kommunen eller dess anlitade utförare via avfallsutrymmen. Det är även allt mer förekommande att insamling sker i butiker."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.7, "y0": 243.3, "x1": 288.2, "y1": 360.9, "innehåll": "2. Producentansvar De fraktioner som omfattas av producentansvaret ingår inte i det kommunala insamlingsansvaret och det förelig- ger därmed ingen skyldighet för kommunen att svara för hämtning av dessa fraktioner. Om sådant avfall behöver hämtas får fastighetsägaren anlita valfri entreprenör. I vissa fall hämtas dock även sådant avfall i bostads- området av kommunen eller av kommunens anlitade utförare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.7, "y0": 365.2, "x1": 284.8, "y1": 432.9, "innehåll": "2.1 Batterier Alla slags batterier omfattas av producentansvar. Olika insamlingssystem förekommer bland annat i form av batteri holkar eller via den så kallade samlaren som åter- finns i anslutning till ett antal butiker."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.7, "y0": 437.2, "x1": 285.0, "y1": 540.9, "innehåll": "\\\"2.2 Elavfall Elavfall utgörs av avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Populärt kallat \\\"allt med sladd eller batteri eller sådant som är beroende av el för att fungera\\\". Exempel på elavfall är datorer, TV-apparater, tvättmaskiner, lysrör, glödlampor och armaturer.\\\""}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 51.7, "y0": 545.2, "x1": 289.2, "y1": 696.9, "innehåll": "2.3 Förpackningar och returpapper Förpackningar sorteras in i fraktionerna plast, färgat glas, ofärgat glas, papper och metall. Dessutom finns en fraktion för returpapper (tidningar, kataloger, reklam- blad och liknande). Förpackningar och returpapper kan samlas in på återvinningsstationer som Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för, på vissa återvinningscentraler och vid fastigheten i de fall det förekommer fastighetsnära insamling. I de fall det sker fastighetsnära insamling kan dessa fraktioner samlas in i exempelvis kärl, containrar, bottentömmande behållare eller sopsugssystem."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 304.0, "y0": 123.3, "x1": 543.7, "y1": 276.9, "innehåll": "3. övrigt avfall från hushåll – bygg och rivningsavfall Avfall från byggarbete, t.ex. större underhållsarbeten, ombyggnader eller rivning av bostäder, är inte hushålls- avfall utan går under begreppet bygg- och rivningsavfall. Fast monterad utrustning i hus, t.ex. badkar och dörrar (sådant som man inte tar med sig när man flyttar) räknas normalt även detta till bygg- och rivningsavfall. Denna fraktion lämpar sig inte för avfallsutrymmen i fastigheter utan hänvisning bör ske till privata aktörer alternativt till återvinningscentralen om kommunen har valt att ta emot detta."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 304.0, "y0": 291.3, "x1": 543.3, "y1": 384.9, "innehåll": "4. Verksamhetsavfall Verksamhetsavfall utgörs av annat avfall än hushålls- avfall som uppkommer i verksamheter. Det kan t.ex. vara kasserade kläder och varor från butiker. Verksamheter behöver utrymmen för att kunna lagra sitt verksamhets- avfall i anslutning till lokalen. Verksamhetsutövare kan beställa hämtning av valfri utförare."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 304.0, "y0": 195.3, "x1": 543.9, "y1": 300.9, "innehåll": "5. Mobilt sopsugsfordon Mobila sopsugssystem samlar in avfallet med hjälp av vakuumtekniken som sitter i tömningsfordonet (sugbil). Under varje sopnedkast finns en lagringstank vilken binds ihop med andra lagringstankar i området genom rör i marken till en dockningspunkt. Vid tömning ansluter sugbilen till dockningspunkten, vakuumtekniken sätts igång och avfallet transporteras in i sugbilen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 304.0, "y0": 315.3, "x1": 545.7, "y1": 492.9, "innehåll": "6. Frontlastande fordon – frontlastare Frontlastande fordon används för att tömma frontlastar- containrar. De används huvudsakligen vid hämtning av grovavfall, tidningar, förpackningar samt avfall från byggarbetsplatser och företag. Frontlastare kan  också användas vid tömning av vissa slags djupbehållare. Frontlastare kräver stort utrymme vid tömning eftersom de måste placeras i exakt rätt läge framför behållaren som ska tömmas och sedan backa en bit efteråt tömning eller vid justering av placeringen. Tömningen utförs genom att lyftarmar greppar containern framifrån, lyfter upp den över bilen och tömmer den uppifrån. Rörelserna manöv- reras inifrån förarhytten. Frontlastarcontainrar kan vara öppna eller täckta."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 304.0, "y0": 507.3, "x1": 543.2, "y1": 576.9, "innehåll": "7. Tankbil/slambil Tankbil/slambil används för tömning av fettavskiljare, tankar för matavfall och kombitankar. Avfallet sugs in i fordonets tank genom att en slang kopplas på fettavskilja- ren eller tanken."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 304.0, "y0": 591.3, "x1": 541.1, "y1": 648.9, "innehåll": "8. Mindre lastbilar För transport av exempelvis elavfall, farligt avfall och vid utkörning av kärl m.m. används mindre fordon med flak av olika utförande."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 51.7, "y0": 195.3, "x1": 289.8, "y1": 288.9, "innehåll": "1. Baklastande sopbil Hämtning med baklastande sopbil utförs genom att hämtningspersonalen stiger ur bilen, drar fram kärlet till bilen och fäster det vid kärllyften som är placerad baktill på fordonet. Sedan lyfts kärlet och töms maskinellt i sopbilens ficka. Sopbilen kan vara utformad med ett eller flera fack."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 51.7, "y0": 303.3, "x1": 292.9, "y1": 420.9, "innehåll": "2. Sidlastande sopbil En sidlastande sopbil använder en lyftarm som är monterad på höger sida av fordonet. Lyftarmen greppar, lyfter och tömmer kärlet maskinellt medan hämtnings- personalen sitter kvar inne i bilen. Lyftarmen manövreras av hämtningspersonalen från förarhytten och  övervakas genom kamera och monitor. Kärlen töms i en lucka upptill på den sidlastande sopbilen. Sopbilen kan vara utformad med ett eller flera fack."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 51.7, "y0": 435.3, "x1": 293.0, "y1": 588.9, "innehåll": "3. Kranbil Kranbilar är lastbilar eller särskilda sopbilar utrustade med kran för tömning av vissa avfallsbehållare, t.ex. bottentömmande behållare. Vid tömning fälls stödben ut under kranbilen för att skapa stabilitet. Därefter lyfts behållaren eller en innerbehållare upp automatiskt med hjälp av en kran på hämtningsfordonet. Kranens räckvidd kan variera, men är ofta mellan 2 och 6 meter. Innehållet töms sedan i kranbilens container genom att behållarens golv öppnas alternativt att en påse öppnas. Fordonen med kran kan också användas vid hämtning av tunga kollin, t.ex. tunga möbler eller tung utrustning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 51.7, "y0": 603.3, "x1": 291.1, "y1": 696.9, "innehåll": "4. Lastväxlande fordon – lastväxlare Lastväxlare är ett fordon som lyfter en lastväxlarcontainer, kör iväg med containern, tippar den och sedan kör till- baka med den tomma containern till ursprungsplatsen. Lastväxlande fordon används exempelvis för tömning av tillfälliga containrar och permanenta containrar för stationära sopsugsanläggningar."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 51.7, "y0": 119.3, "x1": 426.8, "y1": 183.2, "innehåll": "I detta kapitel beskrivs de vanligaste fordonen som används för hämtning av avfall. Det finns flera olika tillverkare och modeller av fordon och därför kan inte uppgifter om fordonens längd, bredd, höjd, vikt, vändradie eller  antal axlar tas med här. Sådana uppgifter kan begäras in av kommunen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 304.0, "y0": 197.2, "x1": 535.9, "y1": 252.9, "innehåll": "1.4 Aktörer som tar fram detaljplaner De aktörer som är med vid framtagande av detaljplaner ansvarar för att detaljplanen utformas på ett sätt som medger bra arbetsmiljö vid hämtning av avfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 304.0, "y0": 257.2, "x1": 536.6, "y1": 312.9, "innehåll": "1.5 Byggherrar Byggherrar ansvarar för att avfallsutrymmena utformas på ett sätt som medger en bra arbetsmiljö vid hämtning av avfall."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 304.0, "y0": 327.3, "x1": 545.5, "y1": 432.9, "innehåll": "2. åtgärder vid bristande arbetsmiljö Om brister ur ett arbetsmiljöperspektiv identifieras ska dessa åtgärdas. Om bristerna är allvarliga kan Arbets- miljöverket eller skyddsombud förbjuda arbetsgivaren att bedriva avfallshämtning på den specifika platsen. Därför är det viktigt att vid införande av avfallsutrymmen planera för en bra arbetsmiljö samt löpande åtgärda risker till- sammans med fastighetsägaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 304.0, "y0": 436.7, "x1": 544.0, "y1": 552.9, "innehåll": "Om hämtningspersonal eller dennes arbetsgivare upptäcker sådana brister i arbetsmiljön som fastighets- ägaren råder över ska denne kontaktas och informeras om situationen för att åtgärder ska kunna vidtas. Om inte parterna kommer överens bör förfaringssättet se ut enligt följande: • Skriftligt meddelande till fastighetsägaren om vilka åtgärder som behöver vidtas. Om detta inte får avsedd effekt vidtas steg 2."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 304.0, "y0": 544.7, "x1": 527.6, "y1": 600.9, "innehåll": "• Bedömning av skyddsombud med tidsbestämning då åtgärderna ska vara genomförda. Bedömningen delges fastighetsägaren med kopia till kommunen. Om åtgärder inte genomförs följer steg 3."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 304.0, "y0": 592.7, "x1": 516.5, "y1": 624.9, "innehåll": "• Stopp för hämtning. Kommunen kommer då att anvisa annan plats för hämtning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 304.0, "y0": 639.3, "x1": 543.4, "y1": 708.9, "innehåll": "3. Riskmoment ur ett arbetsmiljöperspektiv Nedan redovisas några av de vanligaste riskmomenten vid avfallshämtning och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska riskerna."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 51.7, "y0": 195.3, "x1": 285.9, "y1": 288.9, "innehåll": "1. Ansvar för arbetsmiljön För att skapa en bra arbetsmiljö för avfallhämtarna är det flera aktörer som behöver beakta arbetsmiljön vid utformning av avfallsutrymmen. Kommunen, fastighets- innehavare och planerare kan bidra till förbättringar genom att planera och utforma avfallsutrymmen så att arbetsmiljön förbättras för avfallshämtaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 51.7, "y0": 293.2, "x1": 285.4, "y1": 408.9, "innehåll": "1.1 Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen ansvarig för arbetsmiljön för sina anställda. Arbetsmiljöarbetet bedrivs vanligtvis genom kontroller i det dagliga arbetet och genom skyddsronder, då hämtställen inventeras och bedöms utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det som gör avfallshantering speciellt jämfört med många andra arbetsplatser är att det mesta av arbetet utförs på mark och i fastigheter som inte arbetsgivaren råder över."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 51.7, "y0": 413.2, "x1": 292.2, "y1": 492.9, "innehåll": "1.2 Fastighetsinnehavarens ansvar Fastighetsinnehavaren ansvarar för att avfallsutrymmen, dragvägar och uppställningsplatser samt den del av trans- portvägen som ligger på dennes mark uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Fastighetsinnehavaren ansvarar även för tillgängligheten för brukarna."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 51.7, "y0": 497.2, "x1": 292.4, "y1": 576.9, "innehåll": "1.3 Kommunens ansvar När kommunen driver insamling i egen regi har kommu- nen arbetsgivaransvaret för hämtningspersonalen. Om kommunen anlitar en utförare har kommunen ett ansvar för att förutsättningarna för utföraren och dennes personal blir så gynnsamma som möjligt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 51.7, "y0": 580.7, "x1": 289.1, "y1": 672.9, "innehåll": "Kommunen ansvarar för framtagande av regler för av- fallshämtning genom avfallsföreskrifterna, som fastställs av kommunfullmäktige. Föreskrifterna styr bland annat fastighetsägarens ansvar, hur utrymmen ska utformas, krav på transportvägar etc. Kommunen kan ålägga en fastighetsägare att vidta åtgärder för att förbättra hämt- ningen."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 51.7, "y0": 676.7, "x1": 293.1, "y1": 720.9, "innehåll": "Kommunen ansvarar även för att i planeringsskedet bidra med instruktioner för hur avfallsutrymmen ska utformas på ett arbetsmiljömässigt korrekt sätt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 51.7, "y0": 119.3, "x1": 430.1, "y1": 183.2, "innehåll": "I denna bilaga anges övergripande information om ansvarsfördelning samt riskmoment för arbetsmiljöfrågor. Observera att flera av de krav som anges i handboken bidrar till en bättre arbetsmiljö, och att denna bilaga ska ses som ett komplement till kraven."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 51.7, "y0": 137.2, "x1": 287.0, "y1": 216.9, "innehåll": "3.1 Risk för klämskador vid containerhämtning  Containrar är tunga och kan vara livshotande om någon skulle komma i kläm. Kraven avseende containrar i handboken ska följas och stor försiktighet måste iakttas när containrar hanteras. Utrustningen ska även uppfylla eventuella säkerhetskrav."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 51.7, "y0": 221.2, "x1": 293.5, "y1": 312.9, "innehåll": "3.2 Tunga lyft En tolkning av Arbetsmiljöverkets föreskrift om belast- ningsergonomi visar att upprepade lyft över 15 kg inte är acceptabla alternativt behöver värderas närmare, se Tabell 1. Därmed ska exempelvis säckar eller lock som ska lyftas alltså inte väga mer än 15 kg. Enstaka lyft över 25 kg kan ge akuta skador och ska därför undvikas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 51.7, "y0": 316.7, "x1": 291.4, "y1": 408.9, "innehåll": "Säckar innehållande avfall ska inte hanteras nära  kroppen eftersom de kan innehålla föremål som kan skada den som bär säcken. även hänsyn till andra faktorer kan behöva tas vid tunga bördor, t.ex. greppbarhet och lyfthöjder. Sådana lyft kan förekomma vid hämtning av grovavfall, elavfall m.m. och lämpliga lyfthjälpmedel ska alltid användas."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 304.0, "y0": 137.2, "x1": 536.8, "y1": 228.9, "innehåll": "3.3 Skjuta och/eller dra kärl I Arbetsmiljöverkets föreskrift om belastningsergonomi finns uppgifter gällande bedömning av skjuta-och-dra- arbete, se Tabell 2, som ska tillämpas vid hantering av kärl. För att bedöma om hämtningen är acceptabel kan kraften mätas med dynamometer, enheten är Newton (N). Skilj på igångsättning och kontinuerlig förflyttning."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 51.7, "y0": 628.7, "x1": 289.2, "y1": 660.9, "innehåll": "Maskinella system bör användas i största möjliga ut- sträckning för att undvika tunga lyft för avfallshämtaren."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 304.0, "y0": 364.7, "x1": 544.7, "y1": 480.9, "innehåll": "Modellen avser bra ergonomiska förhållanden, d.v.s. symmetriskt tvåhandsgrepp, väl utformade handtag placerade i lämplig höjd och jämnt underlag, förhållanden som inte alltid gäller vid kärlhämtning. I så stor utsträck- ning som möjligt ska avfallsutrymmen utformas så att manuell hantering undviks. Om kärl ändå förekommer ska kärlen, uppställningsplatser och dragvägar utformas enligt handboken för att skapa så bra förutsättningar som möjligt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 304.0, "y0": 485.2, "x1": 544.5, "y1": 612.9, "innehåll": "3.4 Tömning av fettavskiljare Vid insamling av slam och fettavfall bör särskilt beaktas att slangdragning kan bli påfrestande om vägen mellan fordonets uppställningsplats och slambrunnen eller fettavskiljaren är lång, trång, ojämn och har höjdskillna- der. Det ska vara säkert och tryggt att tömma och rengöra en fettavskiljare. Fettavskiljaren får inte vara placerad så att hämtningspersonalen kan skada sig på saker runtom- kring t.ex. av hyllor, om den står i ett förråd, sladdar och kablar som hänger löst, stege som är lös etc."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 304.0, "y0": 617.2, "x1": 539.8, "y1": 708.9, "innehåll": "3.5 Giftiga gaser I fettavskiljare kan det bildas svavelväte som är giftigt. Gasen gör även så att betong vittrar och metaller korro- derar vilket medför att detaljer som t.ex. lock riskerar att bli sköra och gå sönder när avskiljaren använts några år vilket kan försvåra arbetet vid tömning. Det är därför viktigt att välja material som är lätta och hållbara."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 51.7, "y0": 137.2, "x1": 291.7, "y1": 336.9, "innehåll": "\\\"3.6 Lukt och skadedjur Avfall som innehåller matrester eller annat som kan ruttna börjar lukta efter en tid. Ju varmare förvaring desto snabbare sker nedbrytningsprocesser som ger upphov till lukt. Skadedjur i form av exempelvis råttor kan känna lukt på långt avstånd och söker sig till avfallet. Råttorna kan då utgöra en säkerhetsrisk för hämtningspersonalen då de exempelvis kan bitas. Lukt och flugor kan vara besvärande för hämtningspersonalen. Det kan avhjälpas genom att förvaring sker vid så låg temperatur som möjligt, så kort tid som mjöligt och genom aktiv flugbekämpning i avfallsutrymmen, t.ex. \\\"flugremsor\\\". Rengöring av avfallsutrymmen är också mycket viktigt då smutsiga behållare och utrymmen kan medföra olägenheter även när de är tomma och illaluktande nedbrytningsprocesser kan starta snabbare när de fylls med avfall.\\\""}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 51.7, "y0": 341.2, "x1": 287.9, "y1": 408.9, "innehåll": "3.7 Risk för smittspridning Avfall kan innehålla smittämnen som sophämtaren ut- sätts för vid hämtningen. För att undvika smittspridning är det viktigt att utforma avfallsutrymmen så att avfalls- hämtaren inte behöver ha direktkontakt med avfallet."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 51.7, "y0": 413.2, "x1": 293.2, "y1": 576.9, "innehåll": "3.8 Snö och halka Arbetsförhållandena vid sophämtning blir extra besvärliga när det är vinter. Vid stora snömängder kan sophämtaren behöva pulsa i snö, kliva i snövallar eller hantera kärl som är insnöade. även om kommunen ställer krav på att fastig hetsägaren ska skotta och sanda, och kärlen ska vara fria från snö, så fungerar det inte alltid i praktiken. Snön faller inte alltid vid rätt tidpunkt, när fastighets- ägaren är på plats för att skotta. Viktigt förebyggande arbete är att kommunen i sina avfallsföreskrifter ställer krav på korta dragvägar och att det vid detaljplanering och bygglovgivning beaktas att sophämtningen måste fungera på vintern."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 304.0, "y0": 137.2, "x1": 543.0, "y1": 240.9, "innehåll": "3.9 Stress Dåliga hämtningsförhållanden, svåra trafiksituationer, otrevliga kunder och besvärliga lyft kan leda till stress för avfallshämtaren. Kommunen kan minska risken genom att ge bra information till planerare, byggherrar och fastig hetsinnehavare så att avfallsutrymmen, uppställ- ningsplatser, dragvägar och transportvägar utformas på ett så bra sätt som möjligt."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 304.0, "y0": 245.2, "x1": 543.3, "y1": 336.9, "innehåll": "3.10 Backning Det innebär risker när fordon för avfallshämtning behöver backas. Det kan exempelvis leda till skador på egendom, personskador och i värsta fall dödsfall. Det kan även utgöra ett stressmoment för avfallshämtaren vilket försämrar arbetsmiljön. Behovet av backning ska därför minimeras, se vidare i avsnitt 6.1 i handboken."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 304.0, "y0": 341.2, "x1": 544.9, "y1": 420.9, "innehåll": "3.11 Fallolyckor Fallolyckor utgör en arbetsmiljörisk då exempelvis golvmaterial, trottoarkanter och trösklar kan orsaka att hämtningspersonalen faller och skadar sig. Risken för fallolyckor bör beaktas vid planering och införande för att minimera risken."}
{"titel": "Handbok avfallsutrymmen - Avfall Sverige", "filnamn": "handbok-avfallsutrymmen_2018-avfall-sverige.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 304.0, "y0": 435.3, "x1": 541.7, "y1": 492.9, "innehåll": "4. Mer information Mer information om arbetsmiljö kan hämtas från Arbets- miljöverkets hemsida, www.av.se. Där finns även samtlig aktuell arbetsmiljölagstiftning samlad."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 37.5, "y0": 106.7, "x1": 400.9, "y1": 200.4, "innehåll": "Aktiva och kompetenta byggherrar är avgörande för en hållbar utveckling av den byggda miljön. Byggherren är den som leder utvecklingen av ett byggnads- och anläggningsprojekt från idé till genomförande. Som beställare väljer byggherren aktörer och avgör villkor i processerna från planering till idrifttagning. Som före- trädare för ägare, kunder och samhällets krav skapar byggherren redan i tidiga skeden förutsättningar för övriga aktörer under byggprocessen och även i den långsiktiga förvaltningen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 37.5, "y0": 202.7, "x1": 401.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Byggherrerollen ställer höga krav på kompetens, både teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet från alla leden i planering, projektering, byggande och förvalt- ning. Därför är det viktigt att redan tidigt i grundutbildningen skapa förståelse för byggherrerollen och kravet att byggherren ska ha helhetssyn och förmåga att leda aktuella processer. Denna förståelse är också nödvändig för elevernas senare val av inriktning och fortsatta karriär inom ett livslångt lärande."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 37.5, "y0": 286.7, "x1": 395.9, "y1": 380.4, "innehåll": "Den här informationsskriften om byggherrens roll och uppgifter vänder sig i för- sta hand till elever och lärare vid högskolor och universitet som stöd i undervis- ningen och inför valet av yrkesinriktning. Fördjupad information i ett appendix vänder sig till den som vill veta mer. Det kan till exempel vara forskare inför dia- log med verksamma byggherrar i anslutning till demonstrationsprojekt av olika slag. Skriften kan även vara till nytta för yrkesverksamma byggherrar och andra som på olika sätt berörs av byggherrerollen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 37.5, "y0": 382.7, "x1": 385.9, "y1": 440.4, "innehåll": "Skriften har sammanställts av ByggherreForums arbetsgrupp för FoU och hög- skolekontakter. Informationen bygger till viss del på tidigare arbeten inom Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som överförts till ByggherreForum av IVAs Byggherreråd."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 37.5, "y0": 442.7, "x1": 393.1, "y1": 536.4, "innehåll": "Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter har bildats med särskild uppgift att utveckla samverkan med högskolor och universitet. I gruppen ingår Martin Bergdahl (Landstingsfastigheter Dalarna), Gillis Edholm (SABO), Anders Linde- borg (AstraZeneca), Lars Redtzer (Banverket) och Stefan Sandesten (Byggherre- Forum). Björn Svedinger (Research AB) är sekreterare. I arbetet har synpunkter även inhämtats från Sven Fristedt (Posten) och arbetsgruppens kontaktpersoner på de tekniska högskolorna."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 37.5, "y0": 106.4, "x1": 390.4, "y1": 164.4, "innehåll": "Byggherren har en nyckelroll för en hållbar utveckling inom samhällsbyggnads- sektorn. Rollen ställer stora krav på kompetens. Byggherren ska utveckla ett byggprojekt från idé till genomförande så att kraven från ägare, kunder och samhället tillgodoses."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 37.5, "y0": 166.7, "x1": 399.2, "y1": 260.4, "innehåll": "Byggherren är spindeln i nätet och ansvarig för helheten. Det är ingen överdrift att påstå att en kunnig byggherre har många strängar på sin lyra. Det gäller både byggherrefunktionen i dess helhet och de specifika roller som byggherren har, bland annat som beställare, projektledare, projekteringsledare och byggledare. För att klara av sin uppgift behöver byggherren kompetens inom en rad olika ämnesområden: teknik, arkitektur, ekonomi, juridik och sociala ämnen. Rollen som coach i processen ställer också krav på ledarskap."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 37.5, "y0": 262.7, "x1": 394.8, "y1": 356.4, "innehåll": "Byggherren står för den helhetssyn som finns bakom varje byggnad och anlägg- ning (väg, bro etc) från idé till förverkligande, över användning och ändringar och avslutningsvis till rivningen. Denna helhetssyn omfattar också anpassningar till krav från samhälle, ägare, verksamheter och nyttjare. Det gäller även frågor om tekniska system och samverkan med specialister. Helhetssynen gör att det redan i tidiga skeden kan skapas lämpliga förutsättningar för aktörerna i bygg- processen, under användningstiden och i den långsiktiga förvaltningen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 106.7, "x1": 445.1, "y1": 176.4, "innehåll": "Byggherrefunktionen är viktig drivkraft för förändring. Visionen är en aktiv och kompetent byggherre som förändringsagent inom sektorn. Målet är en hållbar utveckling av den byggda miljön, såväl när det gäller samhällets miljömål som sociala aspekter och ekonomi i vid mening. Med sin helhetssyn har byggherren en nyckelroll för en hållbar utveckling i sektorn."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 178.7, "x1": 426.0, "y1": 212.4, "innehåll": "• Byggherren som ägare och finansiär avgör vilken långsiktig kvalitet som  erbjuds kunden, och hur kraven från kunder och samhälle ska tillgodoses."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 202.7, "x1": 445.3, "y1": 248.4, "innehåll": "• Byggherren som beställare av byggsektorns tjänster och produkter är den som styr processen från idé till genomförande och skapar förutsättningar för  användningen och den tekniska förvaltningen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 238.7, "x1": 444.2, "y1": 272.4, "innehåll": "• Byggherren bestämmer genom sitt val av samarbetspartner vilka kompetenser som involveras i processen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 274.7, "x1": 445.7, "y1": 356.4, "innehåll": "En byggherre med vilja och kompetens har stora möjligheter att agera som aktör på en kundorienterad marknad. Som beställare kan byggherren bli en stark ledare och drivkraft för sektorns förnyelse och utveckling. En aktiv byggherrefunktion är avgörande för att sektorn ska utvecklas mot ökat ansvarstagande och bättre kvalitet samt ökad produktivitet och konkurrenskraft. Byggherrefunktionen kan utformas på olika sätt, med egna resurser eller med stöd av konsulter."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 371.4, "x1": 443.4, "y1": 474.4, "innehåll": "\\\"Omfattande ansvar på byggherren Byggherre är enligt plan- och bygglagen (PBL 1995) \\\"den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten\\\". ByggherreForum har vidgat definitionen till att \\\"byggherre är också den som tolkar och översätter den egna verksamhetens (nyttjarens) behov, förväntningar och önskemål till krav och förutsättningar för byggnads- och anläggningsprojekt baserade på samhällets villkor för hållbart byggande\\\".\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 476.7, "x1": 445.6, "y1": 594.4, "innehåll": "\\\"Enligt PBL har byggherren som juridisk eller fysisk person ansvar för att \\\"se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och föreskrift som meddelas med stöd av dess bestämmelser\\\". Ansvaret gäller funktion, gestaltning, tekniska lösningar och kontroll av genomförandet. Arbetsmiljölagen ger byggherren ansva- ret att samordna projektering och byggande så att arbetsmiljön är tillfredsstäl- lande både under byggtiden och under användningsskedet. Miljöbalken pekar på byggherren när det gäller tillstånd och skador under byggtiden samt definierar uppgiften att \\\"tillhandahålla lokal/bostad\\\" som en verksamhet som ska uppfylla miljöbalkens krav.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 596.7, "x1": 445.1, "y1": 642.4, "innehåll": "Byggherren företräder alltså både ägaren och slutkunden. Det är byggherren som ansvarar för att samtliga krav från ägare, kunder och samhället tillgodoses i ett byggnads- eller anläggningsprojekt, från idé till genomförande. Det är byggherren"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 37.5, "y0": 106.7, "x1": 399.2, "y1": 140.4, "innehåll": "som beställer byggbranschens tjänster och produkter, styr byggprocessen och ska- par förutsättningar för brukande och förvaltning under en lång användningstid."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 37.5, "y0": 142.4, "x1": 398.1, "y1": 260.4, "innehåll": "Olika affärsidéer och organisation Byggherren kan vara ett statligt verk, en kommun, en industri eller en fastighets- ägare i form av ett företag eller en privatperson. Hos professionella byggherrar med kontinuerlig byggverksamhet är byggherrefunktionen som regel en tydlig del av organisationen. När det gäller kontinuerlig lokalanpassning finns byggherre- rollen ofta som en funktion inom den tekniska förvaltningens organisation för skötsel, drift och underhåll. Många så kallade engångsbyggare är formellt bygg- herrar i lagens mening, men väljer att handla upp en konsult för byggherrerollen eller låter entreprenören ta på sig även den funktionen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 37.5, "y0": 262.7, "x1": 402.5, "y1": 380.4, "innehåll": "\\\"I diskussioner om byggherrerollen används ofta begreppen brukarbyggherre, förvaltarbyggherre och försäljarbyggherre – med sina respektive olika krav och förutsättningar. Med brukarbyggherre menas företag inom till exempel industri- och kontorsverksamhet som använder fastigheter för ändamål som har stora krav på flexibilitet, men utan krav på eget ägande. Förvaltarbyggherrar karakteriseras av långsiktig verksamhet med egen förvaltning av till exempel bostäder, offentliga lokaler eller olika typer av anläggningar. Försäljarbyggherrar (\\\"developers\\\") har som affärsidé att snarast efter avslutat projekt avyttra fastigheten till en annan ägare, till exempel en bostadsrättsförening.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 37.5, "y0": 382.7, "x1": 400.5, "y1": 464.4, "innehåll": "\\\"Byggherrefunktionen är mycket viktig för helhetssyn och långsiktighet, oavsett vilken affärsidé som är aktuell och oavsett hur funktionen är organiserad. Synsät- tet gäller även tillämpningar inom \\\"facility management\\\" som uttryck för ett totalåtagande ur ett kundperspektiv, och för \\\"fastighetsföretagande\\\" som uttryck för en helhet ur ett ägarperspektiv. Byggherrerollen är då som regel kopplad till investeringar i nyproduktion och större ändringar samt rivning.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 37.5, "y0": 466.4, "x1": 399.8, "y1": 572.4, "innehåll": "\\\"Byggherren i byggprocessen Ett projekt kan initieras på många olika sätt. Idéarbetets inledande fas syftar till att kartlägga förutsättningar och om det behövs en investering i en byggnad eller anläggning. Förstudiens principbeslut om att inleda en investeringsprocess kan sägas vara projektets starttidpunkt, och också den tidpunkt då byggherren träder in på arenan. Formerna för denna projektstart varierar mycket inom sektorn. I många fall är den formella beteckningen \\\"byggherre\\\" inte vedertagen förrän den används i samband med ansökan om bygglov.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 37.5, "y0": 574.7, "x1": 400.3, "y1": 644.4, "innehåll": "Investeringsprojektet kallas i fortsättningen för byggprojektet. Det genomförs i form av en byggprocess som omfattar planering, projektering och byggande samt överlämnande till förvaltning. För flergångsbyggherren är detta återkommande rutiner, vilket motiverar insatser för verksamhetsutveckling med utvärderingar och ständiga förbättringar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 106.7, "x1": 444.2, "y1": 200.4, "innehåll": "Ett byggprojekt kan liknas vid en teaterföreställning med en ny pjäs som genom- förs utan repetition, på en ny scen och med nya skådespelare som inte känner varandra. Genomförandet är ett rollspel där varje aktör måste kunna sin roll, men också kunna spela sin egen roll i samverkan med övriga aktörer. Vid en total- entreprenad kan byggherrens roll jämföras med teaterchefens och författarens. Vid en delad utförandeentreprenad liknar byggherren mera regissören. Det är byggherren som väljer formen för genomförandet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 202.7, "x1": 440.6, "y1": 284.4, "innehåll": "\\\"I byggherrens uppgift ingår att definiera projektet, att skaffa de tillstånd som krävs och att säkerställa resurser, både ekonomiska och andra. Denna inledande fas kallas ofta \\\"produktbestämning\\\" och inkluderar ett programarbete i syfte att identifiera mål och krav på funktioner (strategiskt program) samt att översätta dessa i byggtermer (operativt program). Detta skede kan också innefatta förslag, som till exempel arkitektskisser och tekniska systemhandlingar.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 286.7, "x1": 446.2, "y1": 392.4, "innehåll": "\\\"Nästa fas kallas \\\"produktframställning\\\". Då genomför byggherren upphand- lingar av konsulter och entreprenörer för projektering och byggande. Beroende på vilken genomförandeform som har valts ska byggherren också leda genomföran- det och svara för idrifttagning och överlämnande till förvaltningsorganisationen. Byggherren ska dessutom se till att kontroll, besiktning och provning utförs i till- räcklig omfattning, och att kontrakterade villkor om dokumentation, garantier och andra åtaganden är uppfyllda. Till slut ska byggherren också utvärdera och återföra erfarenheter som utgångspunkt för förbättringar i kommande projekt.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 394.4, "x1": 445.6, "y1": 488.4, "innehåll": "\\\"Byggherren ska greppa hela kvalitetskedjan Rådet för byggkvalitet har illustrerat byggprocessen med en \\\"kvalitetskedja\\\". Den uttrycker ett synsätt som rymmer både \\\"rätt produkt\\\" (byggnad, anläggning, funktion) och \\\"rätt process\\\". \\\"Rätt\\\" är vad kunden i varje led i kedjan har beställt. Byggherren är den aktör som ska ta initiativet till ett samlat grepp som omfattar hela kvalitetskedjan, från kundernas krav till den levererade produkten, och dess- utom genomföra utvärdering och erfarenhetsåterföring.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 490.7, "x1": 443.4, "y1": 596.4, "innehåll": "\\\"Byggherrens ansvar för \\\"rätt användning\\\" kräver nära samarbete med den tek- niska förvaltningen. För att förvaltningen ska bli effektiv och resurssnål måste byggnaden eller anläggningen vara anpassad till kraven på skötsel, drift och underhåll. Det pågår arbete för längre garantier med avtal om så kallad garanti- förvaltning för att säkerställa leverantörernas villkor. Detta kommer att förstärka byggherrens uppgifter i samband med användningen. För verksamhetslokaler till- kommer vissa krav på flexibilitet, eftersom det behövs anpassningar till ändrad eller ny verksamhet.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 37.0, "y0": 283.6, "x1": 388.5, "y1": 314.8, "innehåll": "\\\"Byggherren måste greppa hela \\\"kvalitetskedjan\\\" som länkar samman alla de beslut och aktiviteter som fordras för att nå målet nöjda kunder och ständiga förbättringar.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 37.5, "y0": 335.4, "x1": 396.4, "y1": 393.2, "innehåll": "\\\"I avsnittet \\\"Byggherren och omvärlden\\\" finns det mer att läsa om byggherrens relationer till ägare, kunder och samhälle samt branschens aktörer. Byggherrens mer specifika uppgifter under processens olika skeden vidareutvecklas i avsnittet \\\"Byggherren i byggprocessen\\\" i Appendix.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 37.5, "y0": 429.0, "x1": 402.5, "y1": 510.8, "innehåll": "\\\"Den ursprungliga betydelsen av ordet byggherre är \\\"den som härskar på bygget\\\" med rötter från 1600-talet. Byggherren svarade då för all produktion med hjälp av arkitekt och byggmästare, innan byggnaden/anläggningen överlämnades till en relativt passiv förvaltning. Idag är både tekniska lösningar och genomförande- processer mer komplicerade. Det ställer helt andra krav på helhetssyn, samverkan mellan specialister och medverkan av en aktiv förvaltning.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 37.5, "y0": 513.0, "x1": 401.4, "y1": 642.8, "innehåll": "\\\"Byggherrerollen har en tid varit anonym, men genomgår idag en renässans när det gäller bostäder och anläggningar. Samtidigt väljer många industriföretag inom övrigt näringsliv att minska sin egen byggherrekompetens. Några stora flergångs- byggherrar lyfter fram en kompetent byggherrefunktion som del av sin affärsidé. Fastighetsföretag söker en ny balans mellan byggande och förvaltning, där kom- petensen att agera byggherre kan betraktas som en resurs för både nyproduktion och ändringar. Engångsbyggherren är ofta hänvisad till extern kompetens, och har därför behov av att konsultmarknaden förnyas. En delvis ny aktörsgrupp ikläder sig byggherrerollen, nämligen konsulter och entreprenörer med \\\"manage- ment\\\"- och \\\"developer\\\"-inriktning.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 106.4, "x1": 446.3, "y1": 200.4, "innehåll": "Utmaningar för framtiden Inför framtiden möter byggherren nya utmaningar på många områden. Det gäller till exempel samhällets krav i lagstiftning och regelverk, teknisk utveckling och nya möjligheter genom IT-tillämpningar i processer och slutprodukter. Det gäller särskilt kraven på en hållbar utveckling där lokala opinioner gör sin stämma hörd på nya sätt. Det gäller också nya former för samverkan med både kunder och leverantörer. Längre garantier ställer nya krav på samverkan med förvaltningen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 202.7, "x1": 439.6, "y1": 284.4, "innehåll": "Internationaliseringen och EU-samarbetet ökar möjligheterna till konkurrens i upphandlingar, men också utländskt ägande i Sverige och svenskt byggande ut- omlands i samband med export och bistånd. Det ställer nya krav på språk och kunskaper om andra länders regelverk och kulturer. Det finns också skäl att upp- märksamma skillnader i byggherrens status i olika länder, till exempel när det gäller synen på byggherrens respektive arkitektens ansvar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 286.7, "x1": 443.9, "y1": 380.4, "innehåll": "Byggherrerollen behöver således utvecklas på många sätt med krav på ny och vid- gad kompetens med en internationell dimension. Byggherren måste alltmer förstå sin roll inom ägarens verksamhetsidé och sitt ansvar gentemot kunder, brukare, hyresgäster och samhälle – utöver uppgiften att styra byggprocessen. Detta ställer krav på bred kompetens med helhetssyn och förmåga att samverka. Samma krav på kompetens gäller också de personer och leverantörer som byggherren samar- betar med."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 382.7, "x1": 438.4, "y1": 476.4, "innehåll": "Byggherrerollens renässans fordrar således kompetensutveckling för både yttre och inre effektivitet och för anpassning till nya förutsättningar. Det är viktigt att förståelsen ökar inom hela sektorn både för byggherrens roll och för kraven på kompetens. Den ökade förståelsen måste skapas redan i grundutbildningen. En stärkt byggherrekompetens är avgörande för sektorns förnyelse, och den är nödvändig om det ska kunna ske en anpassning till samhällets krav på effektivi- tet, miljöhänsyn och andra kvaliteter."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 512.3, "x1": 445.8, "y1": 618.0, "innehåll": "Det är ytterst byggherrens kompetens, det vill säga kunskap och förmåga att agera, som avgör om en byggnad eller anläggning blir lönsam i ett långsiktigt perspektiv. Byggherren väljer lokalisering, utformning och tekniska egenskaper. Hans val är avgörande för kostnaderna för investering, drift och underhåll, men också för intäkter, samhällsnytta och värdet på fastighetsmarknaden. Med hänsyn till den långsiktiga lönsamheten måste byggherren också tänka på flexibiliteten hos bygg- naden eller anläggningen så att det går att tillgodose nya behov som kan uppstå under den ofta mycket långa livslängden."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 37.5, "y0": 106.7, "x1": 403.7, "y1": 188.4, "innehåll": "I Sverige finns det totalt närmare 700 miljoner kvadratmeter bostäder och lokaler av olika slag. Till det kommer infrastruktur för vatten och avlopp, hantering av avfall, energiförsörjning, transporter (bil, tåg, båt, flyg) och kommunikationer (tele, IT). Den totala driftkostnaden uppskattas till närmare 150 miljarder kronor. Kostnader för underhåll och investeringar i byggnader och anläggningar uppgår för närvarande till storleksordningen 200 miljarder kronor per år."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 37.5, "y0": 190.7, "x1": 400.3, "y1": 320.4, "innehåll": "I byggprojekt får investeringar i många fall konsekvenser i 50–100 år. Som bestäl- lare påverkar byggherrekollektivet både investeringar och årskostnad på ett sätt som kan illustreras med två enkla sifferexempel: – En minskning av den totala investeringskostnaden med i genomsnitt 1 procent skulle kunna åstadkommas till exempel genom ett annorlunda val av teknisk lösning eller upphandlingsform; det skulle innebära en total besparing på cirka 2 miljarder kronor per år. – En motsvarande minskning med 1 procent av den totala driftkostnaden, till exempel genom energihushållning, innebär en årlig besparing på cirka 1,5 mil- jarder kronor."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 37.5, "y0": 322.4, "x1": 394.2, "y1": 416.4, "innehåll": "Miljöåtgärder integreras med andra investeringar Byggherren har också avgörande betydelse för omställningen till en hållbar sam- hällsutveckling. Bebyggelsen som helhet svarar för cirka 40 procent av energian- vändningen och närmare 50 procent av elanvändningen. Sammantaget hanterar sektorn närmare 50 procent av Sveriges totala miljöbelastning. En förutsättning för lönsamhet är att byggherren tillsammans med förvaltningen lyckas integrera nödvändiga miljöåtgärder med andra investeringar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 37.5, "y0": 418.7, "x1": 399.8, "y1": 512.4, "innehåll": "Byggherrens kunskap och förmåga till framsynthet har också stor betydelse för samhällsutvecklingen som helhet och för städernas utveckling. Byggherren är där- för en viktig aktör i planprocessen. Det här samhällsansvaret ställer krav på kom- petens i frågor som rör design och arkitektur, varsamhet i förändringar, respekt för befintliga miljöer, skönhet och gestaltning i färg och form. Byggherrens kom- petens påverkar också vilket värde en byggnad får på den öppna fastighetsmark- naden beroende på dess kvalitet i vid mening."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 37.5, "y0": 527.0, "x1": 397.1, "y1": 630.0, "innehåll": "Motiv för rekrytering och kompetensutveckling Byggherrens viktiga och delvis förändrade roll gör att behovet av ny och ökad kompetens är stort. Det motiverar ökade satsningar på kompetensutveckling ge- nom FoU och utbildning vid högskolor och universitet. Sektorn behöver tillföras nya kunskaper både genom nyrekrytering och genom vidareutbildning av redan verksamma byggherrar. Det är viktigt att byggherrar i ökad utsträckning är med och påverkar inriktningen av sektorns kompetensutveckling."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 80.0, "y0": 106.7, "x1": 442.9, "y1": 176.4, "innehåll": "\\\"Byggherrens betydelse för förändring inom sektorn bekräftas i betänkandet \\\"Skärpning gubbar\\\" (SOU 2002:115), där det bland annat står: \\\"För att leda byggsektorns utveckling till bättre kvalitet och ökat ansvarstagande är det angelä- get att stärka byggherrerollen och utveckla byggherrekompetensen\\\". Uttalandet har bekräftats av regeringens byggsamordnare i ett förnyelseprogram.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 80.0, "y0": 178.4, "x1": 444.5, "y1": 320.4, "innehåll": "\\\"Effekter på kort sikt På kort sikt och för skilda byggherrekategorier innebär en ökad satsning på kompetensutveckling möjligheter till förbättrad konkurrensförmåga genom bland annat: •  produktutveckling : kompetens att \\\"bygga rätt produkt\\\" ger ökat värde, ökad nytta och ökad lönsamhet genom nöjda kunder, hyresgäster och brukare/  nyttjare •  processutveckling : kompetens att \\\"bygga rätt\\\" genom effektiva processer ger lägre investeringskostnader och ökad kvalitet •  verksamhetsutveckling och ett internt företagsklimat som stimulerar rekry-   tering av kompetent personal.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 80.0, "y0": 322.4, "x1": 439.5, "y1": 440.4, "innehåll": "Effekter på längre sikt Insatser för att främja FoU och utbildning kan betraktas som en investering med ett flertal positiva nyttoeffekter för hela byggherrekollektivet. En effekt är att en större andel av sektorns FoU-verksamhet ägnas åt byggherrefrågor. Bland andra positiva effekter på lång sikt märks möjligheter till: • ökad styrka i förhandlingar med sektorns aktörer • ökad kompetens att delta i samhällsutvecklingen och påverka opinioner • ökad status på högskolan och inflytande på utbildning och FoU-miljöer • ökad rekrytering av studenter och forskare."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 37.5, "y0": 106.4, "x1": 399.8, "y1": 152.4, "innehåll": "Fyra omvärldsrelationer utgör det kraftfält som byggherren måste kunna hantera under hela byggprocessen. Det gäller relationer till ägare, kunder, samhället och byggsektorn. Varje relation ställer speciella krav på kompetens."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 37.5, "y0": 154.7, "x1": 392.0, "y1": 200.4, "innehåll": "Byggherren ska leda hela byggprocessen så att resultatet blir rätt objekt, på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. För att göra detta måste byggherren kunna hantera de krav som ställs från ägaren, kunderna och samhället."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 39.0, "y0": 594.2, "x1": 401.5, "y1": 647.3, "innehåll": "Byggherrefunktionens kraftfält Byggherren måste ha kompetens att hantera aktuella krav och relationer till ägare, kunder/ nyttjare, samhälle och byggbranschens aktörer i byggprocessen. (Från Byggherren i fokus, IVA)"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 80.0, "y0": 106.9, "x1": 441.2, "y1": 221.9, "innehåll": "ägarperspektivet Byggherrefunktionen ska tillfredsställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Det innebär att investeringar i en byggnad eller anläggning måste uppfylla de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller för ägarens verksamhet. Därför måste byggherren ha kompetens att förstå ägarens kärnverksamhet och innebörden av ägarens ekonomiska krav. Det gäller både privata och offentliga byggherrar, och lönsamhet kan uttryckas i både företags- och samhällsekonomiska termer."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 80.0, "y0": 224.2, "x1": 443.4, "y1": 269.9, "innehåll": "ägarperspektivet inkluderar också en relation till den tekniska förvaltningen med dess krav i samband med skötsel, drift och underhåll. Förvaltningen är i praktiken ofta byggherrens uppdragsgivare och ägarens ombud."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 80.0, "y0": 272.2, "x1": 445.3, "y1": 485.9, "innehåll": "Ur ägarperspektivet måste byggherrefunktionen: • förstå och kunna motivera en aktuell bygginvestering utifrån de värderingar  och ekonomiska krav som styr ägarens verksamhetsidé • förstå företagsekonomiska men även privat- och samhällsekonomiska värden,  analysmetoder och argument • förstå ekonomiska analyser av investeringar, årskostnader och intäkter i ett  livslängdsperspektiv • ha kunskap om finansieringsanalyser med olika krav på säkerhet från olika  finansiärer och ägandeformer • kunna hantera alternativ till ett föreslaget projekt, till exempel ett annat  objekt, leasing eller hyra, samt kunna argumentera för den valda lösningen • förstå det aktuella projektets roll i ägarens kärnverksamhet • känna till organisationsfrågor och affärsjuridik och förstå de ledningssystem  som tillämpas i ägarens kärnverksamhet • förstå hanteringen av osäkerheter och risker • känna till förvaltningsprogram för drift och underhåll och förstå förvalt-  ningens krav på handlingar och dokumentation."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 80.0, "y0": 488.2, "x1": 442.8, "y1": 581.9, "innehåll": "Relationen till ägaren handlar till stor del om att förstå den part som kommer att använda objektet för sina syften när det väl är färdigställt. Därför får relationen olika innebörd om projektet gäller en anläggning eller byggnad för ägarens egen förvaltning, en bostadsfastighet som ska förvaltas av en bostadsrättsförening, en industrifastighet som ska ägas och användas av ett tillverkande företag, eller en kontorsbyggnad som ska förvaltas av ett fastighetsbolag som hyr ut kontorsyta. Det gäller inte minst förståelsen för tidsperspektivet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 37.5, "y0": 106.9, "x1": 403.6, "y1": 209.9, "innehåll": "Kundperspektivet Kundens krav är utgångspunkten för alla värdeskapande processer. Olika typer av kunder har olika möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrerollen att svara för att samtliga kundkrav blir identifierade – för både kända och pre- sumtiva kunder och verksamheter. Det blir alltmer vanligt att förvaltningen träder in som professionell representant för kunden och formulerar kundens krav till- sammans med krav ur det egna perspektivet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 37.5, "y0": 212.2, "x1": 398.1, "y1": 317.9, "innehåll": "Kundorientering förutsätter att man känner till kundernas önskemål, behov och betalningsvilja. Som regel får byggherrefunktionen på ett eller annat sätt ansvara för att kraven blir formulerade. Kraven kan gälla lokalisering, gestaltning, utform- ning och tekniska egenskaper, men också arbetsmiljö och dokumentation för användningen. Det kan också gälla speciella krav på innemiljö och energihushåll- ning. Eftersom livstiden för en byggnad eller anläggning normalt är lång måste kundperspektivet också ta hänsyn till framtida kunder. Det måste finnas flexibili- tet för teknisk utveckling och alternativ användning i framtiden."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 37.5, "y0": 320.2, "x1": 400.7, "y1": 437.9, "innehåll": "Ur kundperspektivet måste byggherrefunktionen: • förstå behovs- och marknadsanalyser samt kunders och brukares olika krav  med tanke på den aktuella verksamheten (inklusive trafikantkrav) • kunna värdera kundkrav i förhållande till kostnader och andra konsekvenser,  inklusive IT-användning och standardisering för detta • kunna översätta kundkrav och formulera dem i byggtermer • kunna föra en dialog med kunder i tidiga skeden och under byggprocessen,  samt använda ny teknik för att visualisera och simulera funktioner • känna till metoder för att verifiera ställda funktionskrav gentemot kunden."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 37.5, "y0": 473.8, "x1": 397.6, "y1": 543.5, "innehåll": "Samhällets regelverk – lagar, normer och föreskrifter –  reglerar byggnaders och anläggningars utformning och funktion. De reglerar också delprocesser i genom- förandet av planering, byggande och förvaltning. Byggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs. Men relationen till det omgivande samhället gäller också opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 37.5, "y0": 545.8, "x1": 403.7, "y1": 603.5, "innehåll": "Samhällsperspektivet innebär dessutom att byggherrefunktionen ska medverka till att den kompetens som byggherren behöver finns tillgänglig. Byggherrefunktionen har också ett särskilt ansvar för att bevaka helhetsperspektivet bland annat i sek- torns utbildning, forskning och utveckling samt standardisering."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 80.0, "y0": 107.4, "x1": 445.9, "y1": 273.1, "innehåll": "Ur samhällsperspektivet måste byggherrefunktionen: • ha kunskap om samhällets krav som de uttrycks i lagar, förordningar och  normer samt ha kompetens att hantera dem • ha social kompetens att lyssna på lokala opinioner och kunna ge relevant  information under processens olika skeden • kunna hantera miljöfrågor, inte minst när åtgärderna gäller befintlig bebyg-  gelse; byggherrens miljöansvar inkluderar även arbetsmiljö • kunna delta i formella och informella planprocesser och kunna hantera frågor  om samhällets infrastruktur, beredskap och robusthet • kunna tolka politiska mål och formulera dem i hanterbara krav • kunna medverka i genomförandet av FoU-resultat så att innovationer kan  prövas och komma till praktisk användning, till exempel genom demonstra-  tionsprojekt som också bidrar till erfarenhetsåterföring."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 80.0, "y0": 286.8, "x1": 444.0, "y1": 401.7, "innehåll": "Branschperspektivet (beställarrollen) Byggherrefunktionen har rollen av beställare gentemot aktörerna i byggprocessen. Här gäller det för byggherren att ställa relevanta krav vid upphandlingar och följa upp dem i genomförandet. Det ingår att organisera och leda byggprocessen bero- ende på vilken genomförandeform byggherren väljer för upphandling av konsul- ter, entreprenörer och leverantörer. Detta förutsätter kompetens att hantera pro- cessens olika skeden med tillhörande regelverk och förmåga att välja lämpliga partner för att samverkan ska bli så effektiv som möjligt."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 80.0, "y0": 404.0, "x1": 447.2, "y1": 641.7, "innehåll": "Ur branschperspektivet måste byggherrefunktionen: • kunna samarbeta med branschens olika parter och genomföra nödvändiga  upphandlingar samt styra och följa upp genomförandet • förstå och värdera tekniska lösningar ur ett livslängdsperspektiv vid val mellan  alternativ, bland annat med hänsyn till årskostnader och miljöaspekter • kunna hantera frågor som rör IT-användning och miljöanpassning både i  tidiga skeden och i byggprocessen • kunna svara för styrning av kvalitet, kostnader och kontroll ända fram till  idrifttagning och överlämnande till förvaltning och användning • förstå de regelverk av dokument och hjälpmedel som används inom sektorn;  utöver normer gäller det även standarder och bestämmelser • kunna hantera både tekniska och ekonomiska risker, inklusive skydd i form av  försäkringar och garantier • förstå genomförandeformer som bygger på samverkan med gränssnitt som  fördelar ansvar och risker med olika incitament för de deltagande parterna • kunna hantera anbudsvärdering som tar hänsyn till mjuka värden, till exempel  kompetens och trovärdighet för långsiktiga åtaganden • förstå användning av funktionskrav i entreprenader, inklusive former för uppföljning och verifiering"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 37.5, "y0": 106.6, "x1": 396.2, "y1": 176.3, "innehåll": "• kunna hantera ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, som också  säkerställer den kvalitet som är beställd • kunna hantera krav på rutiner för överlämnande och idrifttagning, inklusive dokumentation, instruktioner för drift och underhåll samt garantiavtal som förutsätter samverkan med den tekniska förvaltningen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 37.5, "y0": 515.2, "x1": 403.1, "y1": 546.4, "innehåll": "Illustration av produktbestämningens och tidiga skedens betydelse för totalkostnaden sett i byggherrens livslängdsperspektiv. (Från Anläggningar i fokus, IVA)"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 37.5, "y0": 106.0, "x1": 403.7, "y1": 187.7, "innehåll": "I det här avsnittet diskuteras byggherrerollen i byggprocessens olika skeden: Pro- duktbestämning, Produktframställning och Produktanvändning. Dessa begrepp från Bygghandlingar 90 används som uttryck för ett friare synsätt än de traditio- nella begreppen utredning, program, projektering etc, som var för sig ofta har fått olika innebörd hos skilda byggherrar. Beskrivningen av uppgifter ger ytterligare förståelse för byggherrefunktionens kompetensbehov."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 37.5, "y0": 205.3, "x1": 399.8, "y1": 281.3, "innehåll": "Produktbestämning Med produktbestämning menas den process som syftar till att definiera den öns- kade byggnaden/anläggningen när det gäller krav på funktion, utformning och tekniska egenskaper. För byggherren domineras detta skede till stor del av uppgif- ten att identifiera, formulera och kommunicera relevanta krav."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 80.0, "y0": 106.4, "x1": 444.2, "y1": 188.4, "innehåll": "Strategiskt och operativt programarbete Programarbetets övergripande syfte är att i samordnad form uttrycka aktuella krav, alltifrån verksamhetsrelaterade krav på en övergripande nivå i tidiga skeden till byggrelaterade krav på en detaljerad nivå i senare skeden av byggprocessen. Programverktyget utgör därför ett av byggherrens viktigaste redskap för att for- mulera och följa upp sina krav genom byggprocessen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 80.0, "y0": 190.7, "x1": 445.6, "y1": 284.4, "innehåll": "Programarbete genomgår för närvarande något av en renässans och röner stort intresse i internationell FoU-verksamhet. En orsak är att styrning i lagar och nor- mer har förändrats till ett ökat ansvar på byggherren, tillsammans med nya krav på samråd och nya möjligheter till kundorientering. ökade krav på anpassning till verksamheters snabba förändringar har också ökat programarbetets betydelse. Dessutom har ny teknik medfört att traditionell indelning i skeden har ersatts av kontinuerliga och iterativa processer."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 80.0, "y0": 286.7, "x1": 443.9, "y1": 356.4, "innehåll": "Lokalförsörjning är ett exempel där programarbetet ytterst handlar om att formu- lera relationerna mellan verksamhet och plats, mellan verksamhetsutveckling och lokalplanering. Eftersom lokalerna ska tillgodose verksamhetens behov måste dessa behov formuleras i tidiga skeden och genomsyra hela processen. Program- mets utformning är en avgörande framgångsfaktor."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 80.0, "y0": 358.7, "x1": 447.2, "y1": 452.4, "innehåll": "Programarbetet består dels av en kontinuerlig strategisk process som är relaterad till verksamhetens utveckling, dels av en operativ process som är relaterad till det aktuella projektet. I programarbetet möts således två världar. Det är å ena sidan en verksamhetsstyrd förändringsprocess där programarbetet syftar till att på bästa sätt fånga upp och artikulera verksamhetens behov. å andra sidan ska samtidigt behoven översättas till tydliga förutsättningar för konkreta lokalförsörjnings- projekt som har en början och ett slut."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 80.0, "y0": 454.7, "x1": 440.6, "y1": 524.4, "innehåll": "Byggherren måste ha förmåga att agera i detta möte mellan den dynamiska verk- samhetsutvecklingen och en projektstyrd byggprocess. I uppgiften att tillgodose verksamhetens aktuella behov ingår att hålla alternativa valmöjligheter öppna så länge som möjligt, och samtidigt beakta att de allvarligaste felen uppstår i sam- band med förändringar under pågående byggprocess."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 80.0, "y0": 526.7, "x1": 439.0, "y1": 596.4, "innehåll": "Det strategiska programarbetet resulterar bland annat i en anpassad beskrivning av verksamheten och ett översiktligt lokalprogram. Eftersom all verksamhet för- ändras över tiden ställs det också krav på generell och flexibel lokalutformning. Med detta synsätt blir lokalförsörjningen en del i verksamhetsplaneringen vilket innebär att byggherren är en strategisk resurs i verksamhetsutvecklingen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 80.0, "y0": 598.7, "x1": 438.4, "y1": 644.4, "innehåll": "Programarbetet bör också resultera i tydliga projektmål som klargör projektets bärande idé och vilka problem det syftar till att lösa. Denna målformulering bör ingå i projektdirektiven som utgör de styrande förutsättningarna för byggherren"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 37.5, "y0": 106.7, "x1": 393.1, "y1": 152.4, "innehåll": "och det operativa programarbetet. Operativt programarbete är projektspecifikt. Det syftar till att precisera mål, villkor och förutsättningar för byggprocessen. Arbetet sträcker sig över byggprocessens tidiga skeden."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 37.5, "y0": 154.7, "x1": 403.6, "y1": 260.4, "innehåll": "\\\"Det operativa programarbetet ska inledningsvis identifiera verksamhetens (kun- dens/nyttjarens) behov i detalj, inklusive dess krav på samband och tekniska egen- skaper. Denna fas av programarbetet kan för lokaler dokumenteras i ett \\\"lokal- program\\\". Uppgiften är också att vidareutveckla kraven i relation till den valda platsen och övriga krav från ägare, förvaltare och samhälle. Ett \\\"byggnadspro- gram\\\" inkluderar som regel en programskiss (rumsfunktionsskiss) som illustrerar en möjlig lösning av lokalprogrammet. I byggnadsprogrammet ingår även krav på tekniska system och byggnadsdelar.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 37.5, "y0": 262.7, "x1": 398.6, "y1": 344.4, "innehåll": "Program kan utformas på många olika sätt med varierande detaljnivå. Val av ambitionsnivå och metod för programarbetet beror av byggherrens erfarenhet av verksamheten samt av projektets typ, storlek och komplexitet. Större byggherrar har som regel egna företagsunika standardprogram som också inkluderar krav relaterade till företagets verksamhetsidé och tillhörande värderingar. Detta slag av standardiserad upprepning främjar effektivitet och är ofta imageskapande."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 37.5, "y0": 346.7, "x1": 403.6, "y1": 428.4, "innehåll": "Byggherrefunktionen måste ha kompetens att hantera förekommande metoder för programarbete, utöver kunskap om den egna organisationens standardprogram. Behovet av kunskap gäller metoder för insamling och analys av information om verksamheter samt metoder att utveckla samband mellan verksamhetens krav och lokalbehov. Det gäller också användning av till exempel arkitekttävlingar som stöd för idéutvecklingen under programarbetet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 37.5, "y0": 430.7, "x1": 399.7, "y1": 524.4, "innehåll": "För anläggningar är Vägverket och Banverket exempel på byggherrar med egna rutiner för sitt programarbete som här kallas Förstudie och Utredning som leder fram till Arbetsplan respektive Järnvägsplan. I processen sker dels ett strategiskt programarbete i förhållande till trafiksystemens utvecklingsbehov och den till- gängliga budgeten, dels en operativ process som syftar till att utveckla det kon- kreta projektet. Projektet identifieras i mötet mellan dessa delar och det är i detta möte som byggherrerollen blir tydlig och projektdirektiven kan formuleras."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 37.5, "y0": 526.4, "x1": 401.5, "y1": 608.4, "innehåll": "\\\"Kravhantering Byggherrefunktionens unika uppgift är att definiera kraven från ägare, förvaltare, kunder och samhälle samt kommunicera dessa krav i program och förfrågnings- underlag. Som beställare är byggherren \\\"kund\\\" i byggprocessen, det vill säga den som ska formulera kraven på funktion, miljö och andra kvaliteter i upphand- lingar samt se till att dessa krav blir verifierbara mål för genomförandet.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 106.7, "x1": 441.8, "y1": 176.4, "innehåll": "Utgångspunkt är verksamhetens krav. En del av dem är absoluta till sin karaktär, medan andra är mer subtila eller uttryck för personliga värderingar. Vissa krav kan vara förhandlingsbara. I tidiga skeden är kraven ofta vagt uttryckta som öns- kemål, behov och allmänna restriktioner. Byggherrefunktionen måste ha kompe- tens att hantera dessa olika typer av krav."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 178.7, "x1": 435.7, "y1": 272.4, "innehåll": "\\\"Innan definitiva krav fastställs måste deras konsekvenser vara värderade och accepterade. Byggherren har i det sammanhanget ett eget ansvar att värdera ställda krav och även säkerställa att det finns betalningsvilja för kraven. Till denna värdering hör att bedöma rimligheten i gjorda prognoser och analyser av osäkerheter – risker och möjligheter. Vidare måste byggherren värdera enskilda krav utifrån en helhetssyn som också inkluderar ett livslängdsperspektiv samt analysera hela \\\"kravbuketten\\\" med avseende på inbördes konsekvenser.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 274.7, "x1": 426.5, "y1": 320.4, "innehåll": "Kraven kan exempelvis inom anläggningssektorn indelas i fyra kategorier: •  Funktionskrav . Dessa krav formulerar anläggningens funktion som del i  infrastrukturen och byggherrens tolkning av krav från prioriterade kunder."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 310.7, "x1": 430.0, "y1": 344.4, "innehåll": "•  Tillåtlighetsrelaterade krav , det vill säga krav som är bestämda av villkor i  formella tillstånd eller relaterade till acceptans gentemot olika opinioner."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 334.7, "x1": 444.8, "y1": 368.4, "innehåll": "•  Systemtekniska krav . En anläggning ingår i ett överordnat system, till exempel  järnväg, vars systemkrav bestäms av systemets huvudman."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 358.7, "x1": 435.9, "y1": 392.4, "innehåll": "•  Byggnadstekniska krav . Generella tekniska krav och restriktioner på utform-  ning och utförande enligt normer och regelverk."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 394.7, "x1": 420.7, "y1": 440.4, "innehåll": "För byggnader kan en motsvarande indelning av krav göras enligt följande: •  Verksamhetsspecifika krav , det vill säga krav som måste uppfyllas för att  byggnaden ska kunna användas för sitt avsedda ändamål."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.0, "y0": 430.7, "x1": 428.6, "y1": 488.4, "innehåll": "•  Byggnadsspecifika krav , det vill säga krav som måste uppfyllas för att byggnaden ska vara en bra byggnad och uppfylla gällande regelverk. Hit räknas även krav som är relaterade till ägare och förvaltare samt krav som är relaterade till den aktuella platsen, bygglov och lokala föreskrifter."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.9, "y0": 496.4, "x1": 438.1, "y1": 554.2, "innehåll": "Programkrav kan beskrivas som föreskrivande tekniska specifikationer vilket ligger nära till hands för en erfaren byggherre med kända lösningar. Krav kan även beskrivas i termer av funktion med visst utrymme för innovativt tänkande. Ur utvecklingssynpunkt är funktionskrav att föredra i tidiga skeden."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 80.9, "y0": 556.2, "x1": 445.3, "y1": 650.2, "innehåll": "Programhandlingar överenskomna krav dokumenteras i program som blir en gemensam plattform för alla aktörer. Programmet får på det sättet karaktär av måldokument för den efterföljande produktframställningen och även för användningen. Ofta förekom- mer följande programhandlingar: • Lokalprogram med verksamheter, krav på samband och lokalbehov, inklusive Rumsfunktionsprogram med specifikationer av egenskapskrav"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 40.3, "y0": 529.4, "x1": 402.9, "y1": 571.7, "innehåll": "Rollspel och samverkan  Byggherren svarar för att byggprocessen fångar upp samtliga krav och tillgodoser dessa så att den färdiga byggnaden/anläggningen motsvarar projektets mål."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 37.5, "y0": 565.7, "x1": 399.5, "y1": 648.8, "innehåll": "(Från Byggnaden i fokus, IVA) • Miljöprogram med särskilda krav ur ett miljöperspektiv • Förvaltningsprogram med krav ur drifts- och underhållsperspektiv • Byggnadsprogram där programkraven knyts till den valda platsen (nyproduk-  tion) eller befintliga lokaler/anläggningar (ändring)."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 80.0, "y0": 106.7, "x1": 441.2, "y1": 188.4, "innehåll": "Byggnadsprogrammet innehåller en sammanställning av de väsentliga krav som byggnaden ska uppfylla och utgör det samlade underlaget för den fortsatta pro- jekteringen. Den tänkta byggnaden bör i det skedet vara genomlyst från arkitekt- synpunkt och ofta även ur systemteknisk synpunkt för att ge det nödvändiga beslutsunderlaget. Programmet innehåller också uppgifter om projektets mål och idémässiga innehåll samt faktauppgifter, värden och spelregler för projektet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 80.0, "y0": 190.7, "x1": 444.0, "y1": 284.4, "innehåll": "Till programarbetet hör också att skaffa tillstånd eller åtminstone förbereda en process för tillståndsfrågor som också inkluderar acceptans i omgivningen. Myn- digheternas krav på underlag för dessa tillstånd kan vara betydande och därige- nom styrande för hela byggprocessen. Det gäller till exempel krav relaterade till bygglov enligt PBL som kan bestå av väl preciserade förutsättningar för mark- anvisning och i vissa fall förutsätta ändring i gällande detaljplan. Det gäller också miljöprövning i vissa typer av anläggningsprojekt."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 80.0, "y0": 286.7, "x1": 444.5, "y1": 380.4, "innehåll": "\\\"För anläggningar har särskilda former skapats med hänsyn till de speciella krav på tillstånd enligt miljöbalken och samråd enligt PBL som ofta är aktuella. För vägar och järnvägar kan till exempel \\\"produktbestämningen\\\" betraktas som av- slutad genom den arbetsplan respektive järnvägsplan som ligger till grund för fastställelse enligt Väglagen (VL) respektive Lagen om byggande av järnväg (JvL). Här är det också särskilt viktigt att byggherren har kompetens att hantera kraven på samråd med intressenter och berörda opinioner.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 80.0, "y0": 382.7, "x1": 437.3, "y1": 464.4, "innehåll": "Framtagna program är alla viktiga dokument i byggprocessen som underlag för såväl interna beslut om projektdirektiv som för byggherrefunktionen inför fort- satt arbete under produktframställningen. Fastställda lokal- och byggnadspro- gram ger successivt förbättrade underlag för kalkyler och beslut om budget. För avtal med framtida hyresgäster är dessa program också viktiga som underlag. Programmen utgör även underlaget för byggherrens verifikation av projektet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 80.0, "y0": 466.7, "x1": 439.5, "y1": 548.4, "innehåll": "Byggnadsprogrammet kan användas som underlag för förhandskontakter och ansökan om bygglov och tillstånd enligt miljöbalken. Det kan behöva komplette- ras beroende på specifika krav som till exempel miljökonsekvensbeskrivningar och frågor rörande gestaltning och andra villkor i detaljplan. Byggnadsprogram- met kan också användas direkt i förfrågningsunderlag för upphandling av ett totalåtagande."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 39.0, "y0": 543.1, "x1": 398.2, "y1": 563.5, "innehåll": "Illustration av skeden och traditionella entreprenadformer. (Från Byggnaden i fokus, IVA)"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 37.5, "y0": 576.4, "x1": 392.3, "y1": 622.1, "innehåll": "\\\"I sektorns gemensamma regelverk finns två principiellt olika förfaranden: • Byggherren gör separata upphandlingar av konsulter och entreprenörer, det  vill säga en \\\"utförandeentreprenad\\\" på basis av bygghandlingar (AB04).\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 37.5, "y0": 612.4, "x1": 402.3, "y1": 646.1, "innehåll": "\\\"• Byggherren gör en samlad upphandling av projektering och byggande, det vill säga en \\\"totalentreprenad\\\" på basis av byggnadsprogrammet (ABT94).\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 37.5, "y0": 128.5, "x1": 401.4, "y1": 222.2, "innehåll": "\\\"Med \\\"produktframställning\\\" menas projektering och byggande sett som en helhet efter det att produktbestämningen är avslutad. Byggherren är spelförare och av- gör hur genomförandet ska organiseras, vilka aktörer som ska medverka och hur dessa ska upphandlas. Byggherren som förändringsagent och aktiv beställare måste därför ha förmåga inte bara att ställa relevanta och verifierbara krav utan också säkerställa att dessa verkligen uppfylls i den levererade byggnaden eller anläggningen.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 37.5, "y0": 224.2, "x1": 403.6, "y1": 330.2, "innehåll": "Genomförandeformer För byggherren handlar genomförandet till stor del om upphandling av olika tjänster från konsulter, entreprenörer och leverantörer av skilda slag. Denna upp- handling är till sitt väsen en process för att välja personer, precisera vad som ska göras och under vilka förutsättningar samt komma överens om priset. För upp- handling av projektering och byggande tillämpas ett antal etablerade former inom sektorn där byggherrens val bland annat beror av projektets karaktär, marknaden och den egna kompetensen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 80.0, "y0": 106.7, "x1": 444.0, "y1": 188.4, "innehåll": "Var och en av de olika handlingar som tas fram under processen kan göras till förfrågningsunderlag för upphandling av det fortsatta arbetet. En ytterlighet är att använda byggnadsprogram eller till och med lokalprogram som underlag för ett totalåtagande. En annan ytterlighet är att byggherren leder projekteringen och använder bygghandlingarna som underlag för en delad entreprenad där byggherren själv till och med kan svara för upphandling av byggmaterial."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 80.0, "y0": 190.7, "x1": 444.5, "y1": 248.4, "innehåll": "För vissa typer av projekt är den så kallade systementreprenaden ett sätt att sti- mulera helhetssyn och samverkan. Här avses ett förfarande där byggherren driver programskedet fram till väl utvecklade systemhandlingar som underlag för upp- handling av detaljprojektering och byggande."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 80.0, "y0": 250.7, "x1": 444.0, "y1": 356.4, "innehåll": "\\\"Spänningen mellan byggherrens krav på egen handlingsfrihet och kraven från konsulter och entreprenörer på incitament för kreativitet, utveckling och kvalitet driver fram efterfrågan på alternativa upphandlingsmodeller. Den så kallade funk- tionsentreprenaden är ett exempel som vunnit gehör i många fall. \\\"Construction Management\\\" och olika former av \\\"Partnering\\\" som nyttiggör värdet av långsik- tiga relationer är andra exempel. För Sverige nya former är olika varianter av BOT och BOOT (Build, Operate, Own, Transfer) som också inkluderar finansie- ring och drift.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 80.0, "y0": 358.7, "x1": 441.2, "y1": 428.4, "innehåll": "De nya samverkansformerna ger nya möjligheter men förutsätter en aktiv bygg- herreroll och ställer nya krav på byggherrefunktionens kompetens att genomföra upphandlingar och agera som spelförare i processen. Byggherrens roll som för- ändringsagent innebär också ett ansvar att utveckla hållbara leverantörsmark- nader både när det gäller kompetens och konkurrens."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 80.0, "y0": 430.4, "x1": 443.4, "y1": 488.4, "innehåll": "\\\"Designprocess för \\\"rätt produkt\\\" Med \\\"rätt produkt\\\" avses här den byggnad eller anläggning (nyproduktion eller ändring) som uppfyller samtliga ställda krav till en kostnad som både byggherren och slutkunder kan acceptera.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 80.0, "y0": 490.7, "x1": 439.5, "y1": 560.4, "innehåll": "Det är byggherren som väljer aktörer och skapar förutsättningar för samverkan mellan specialister under projekteringen – arkitekter, konstruktörer, bygg- och installationstekniker samt andra specialistområden som till exempel rör geotek- nik, grundläggning, markfrågor och ytskikt. Designteamets sammansättning och funktion är en avgörande framgångsfaktor."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 94.2, "y0": 562.7, "x1": 434.8, "y1": 620.4, "innehåll": "Arkitektur kan uttryckas i egenskaper som funktion, estetik, form, färg och utformning i förhållande till ställda krav på byggnaden. I samarbetet med övriga specialister är arkitekten som regel den som närmast företräder bygg- herrens krav vad gäller helhetssyn och samband mellan verksamheter."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 51.6, "y0": 106.7, "x1": 400.6, "y1": 164.4, "innehåll": "Byggteknik avser bland annat grundläggning, stomsystem och klimatskal med olika byggnadsdelar som ytter- och innerväggar, golv och tak, dörrar och föns- ter samt ytskikt av skilda slag. För anläggningar som exempelvis broar och tunnlar är konstruktörer och geotekniker viktiga specialister."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 51.6, "y0": 166.7, "x1": 388.3, "y1": 224.4, "innehåll": "Installationsteknik avser de system som tillsammans med byggtekniken ska uppfylla de krav på inomhusklimat och teknisk service som människor och verksamheter ställer. Det gäller både klimatstyrande och betjänande installationer samt system för styrning och övervakning."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 37.5, "y0": 226.7, "x1": 394.8, "y1": 296.4, "innehåll": "Projekteringen inleds med en utredande fas med utgångspunkt från byggnads- programmet för att välja alternativ bland tänkbara systemlösningar. Dessa sys- tem- eller förslagshandlingar ger grundläggande systemteknisk utformning som utgångspunkt för efterföljande detaljprojektering då byggnadsdelarna successivt preciseras i sina detaljer. Detaljprojekteringen redovisas i bygghandlingar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 80.0, "y0": 107.4, "x1": 444.7, "y1": 177.1, "innehåll": "Designarbetet vid såväl ändring som nybyggnad innehåller en iterativ process för optimering av grundelementen arkitektur, teknik och ekonomi, inklusive frågor om miljö och andra kvaliteter. För ett gott resultat får inte någon av dessa fakto- rer undervärderas och inte heller ges omotiverat stor vikt. Vidare måste processen säkerställa att gjorda avvägningar leder mot önskat mål."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 80.0, "y0": 179.4, "x1": 446.2, "y1": 249.1, "innehåll": "Samverkan är alltså nödvändig. Här erbjuder användning av tredimensionell CAD-teknik en ny mötesplats för samtliga berörda, där man i datorn uppför en virtuell byggnad som sedan kan göras tillgänglig genom olika gränssnitt för skilda behov, inklusive tid som fjärde dimension. En jämförelse kan göras med de trä- modeller som byggdes innan ritningar blev ett sätt att kommunicera."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 80.0, "y0": 251.4, "x1": 436.7, "y1": 321.1, "innehåll": "För byggherren erbjuder simulering nya möjligheter att skapa gemensamma syn- sätt och förståelse för alla inblandade, inklusive ägare, blivande användare och lokala opinioner. Simuleringen ger till exempel underlag att utifrån ställda krav diskutera samverkan mellan utformning, byggteknik och installationer för att undvika kostsamma konsekvenser av suboptimerade system."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 80.0, "y0": 323.4, "x1": 437.9, "y1": 417.1, "innehåll": "Byggherren måste också under designprocessen driva nödvändiga processer för interna beslut, tillstånd hos berörda myndigheter och samråd med blivande för- valtning och användare. Dessa processer påverkar varandra, och byggherren an- svarar för att de koordineras. För anläggningar är acceptansprocessen ofta en avgörande framgångsfaktor som utöver formella krav på samråd och tillstånd också inkluderar en informell hantering av risker relaterade till lokala opinioner och förändringar i politiska värderingar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 80.0, "y0": 419.2, "x1": 441.2, "y1": 477.1, "innehåll": "\\\"Rätt process\\\" under byggskedet Byggskedet kan indelas i arbete med mark, stomme, installationer och inredning, som bland annat innefattar planering, inköp av material och komponenter samt genomförandet på byggarbetsplatsen.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 80.0, "y0": 479.4, "x1": 439.6, "y1": 561.1, "innehåll": "Byggherren som beställare styr det specifika projektet men påverkar också aktö- rernas utveckling och förmåga att på effektiva sätt samverka i processen. Det är ytterst byggherrefunktionen som kan skapa förutsättningar och incitament för kreativitet, kompetens och teknisk utveckling hos aktörerna. Tydliga beställar- krav och tydliga spelregler är avgörande, vilket ställer stora krav på byggherrens förfrågningsunderlag och kompetensen hos byggherrens konsulter."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 80.0, "y0": 563.4, "x1": 446.5, "y1": 645.1, "innehåll": "I processen finns inbyggt flera motstridiga önskemål som byggherren måste kunna hantera. Ett exempel är motsättningen mellan att å ena sidan kunna möjliggöra sena beslut, ändringar av krav, anpassningar till nya situationer och så vidare, och att å andra sidan gentemot såväl konsulter som entreprenörer kunna tillhanda- hålla ett ostört förlopp för en maximalt rationell process. Förmågan att hantera ändrings- och tilläggsarbeten avgör ofta projektets slutkostnad."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 37.5, "y0": 106.7, "x1": 400.3, "y1": 200.4, "innehåll": "Byggherren har också stor betydelse för möjligheterna till effektivisering inom ramen för etablerade roller och genomförandeformer, bland annat genom utveck- ling av former för överföring av information mellan olika skeden. Dessa över- föringspunkter är kritiska och har kopplingar till avgörande beslut i parallella besluts- och acceptansprocesser. Det gäller också andra möjligheter till effektivise- ring som bygger på ökad samverkan och som förutsätter att byggherren organise- rar processen så att detta stimuleras."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 37.5, "y0": 202.7, "x1": 403.1, "y1": 308.4, "innehåll": "\\\"Stora insatser pågår inom sektorn som helhet i syfte att effektivisera processerna, öka produktiviteten och sänka produktionskostnaderna. Tidsaspekten är viktig. Byggherrens krav på kort produktionstid kan motiveras av räntekostnader och intäkter från användningen men får konsekvenser för genomförandet som måste beaktas. Tiden för produktframställning kan kortas genom parallella aktiviteter, ökad förtillverkning och bättre planering, men vissa krav på tider är tekniskt be- stämda. Ett delmål för en industrialiserad byggprocess är \\\"kortare tid på bygget\\\", det vill säga mindre hantverk och mer av montage på arbetsplatsen.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 37.5, "y0": 310.7, "x1": 399.8, "y1": 392.4, "innehåll": "I utvecklingen av incitament för samverkan är det viktigt att klargöra aktörers olika ansvar. Byggherren är alltid ytterst ansvarig, men det är inte lika tydligt hur ansvaret förs vidare på aktörerna i processen. Många byggherrar med egen tek- nisk kompetens väljer att behålla det samlade ansvaret, medan andra gärna vill handla upp ett odelat ansvar. Frågan om ansvar förstärks av den utveckling som pågår mot längre garantier och garantier som styrmedel."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 37.5, "y0": 394.4, "x1": 400.3, "y1": 488.4, "innehåll": "Verifiering I byggherrens beställarroll ingår att följa upp processen och säkerställa att den slutliga produkten motsvarar ställda krav. Detta fordrar kompetens att värdera och följa upp hur aktörerna tillämpar ledningssystem i sina processer. Det är vik- tigt att överenskomna synsätt förs vidare i upphandlingar av underentreprenörer. Byggherren har viss möjlighet att styra detta genom att ställa krav på huvudentre- prenörens ledningssystem."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 37.5, "y0": 490.7, "x1": 402.5, "y1": 572.4, "innehåll": "\\\"Under senare år har olika system för kvalitets- och miljöledning introducerats (till exempel FR 2000, ISO 9000, ISO 14000), och flera företag är certifierade som ett led i kvalitetsutvecklingen av verksamheter och processer. Byggherren kan främja denna utveckling genom att ställa krav på sådana system. Men det måste påpekas att \\\"produktens\\\" egenskaper, det vill säga byggnadens eller anläggningens kvali- tet, helt styrs av byggherrens unika krav i respektive projekt.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 37.5, "y0": 574.7, "x1": 396.4, "y1": 644.4, "innehåll": "De kravspecifikationer som utarbetas i programskedet bör väsentligen vara for- mulerade så att de uttrycker krav på byggnadsdelars funktion. I den följande designprocessen preciseras kraven successivt, samtidigt som utformning och tekniska lösningar läggs fast. Det är byggherrens uppgift att säkerställa att dessa lösningar uppfyller kraven."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 80.0, "y0": 107.4, "x1": 437.9, "y1": 189.1, "innehåll": "Byggherren måste också säkerställa att utförandet under byggskedet blir riktigt och att kontroll sker enligt PBL, som bland annat inkluderar kvalitetsansvarig och fastställd kontrollplan. Löpande uppföljning bygger på entreprenörens egen- kontroll i kombination med fortlöpande besiktningar. Former för löpande kon- troll, slutbesiktning och garantibesiktning ingår i sektorns standardregelverk till exempel AB04, Allmänna bestämmelser 2004."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 80.0, "y0": 191.4, "x1": 442.3, "y1": 237.1, "innehåll": "Byggherrens uppföljning avslutas således med vedertagna former för entreprenad- besiktningar med bland annat slutbesiktning när entreprenaden är klar och en garantibesiktning inför garantitidens utgång."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 80.0, "y0": 239.4, "x1": 446.2, "y1": 309.1, "innehåll": "Byggherren svarar slutligen för nödvändiga kontroller för att verifiera att samtliga krav är uppfyllda i samband med idrifttagning och överlämnande till förvaltning och användning. Samtliga dessa avtalade verifieringsmoment erbjuder möjlighet till mätningar för utvärdering och erfarenhetsåterföring till lärande för både byggherrefunktionen och övriga aktörer."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 80.0, "y0": 311.2, "x1": 446.7, "y1": 429.1, "innehåll": "Information IVAs Byggherreråd har i sitt arbete betonat vikten av information under hela byggprocessen. För att en byggherre ska kunna förvänta sig att krav ska följas är det helt nödvändigt att informera om kraven. Information blir i den här meningen helt avgörande för framgång. Men information är inte detsamma som kunskap. När en aktör informeras om krav som byggherren ställer förutsätts han ha möjlig- het och förmåga att omvandla informationen till relevant kunskap. Vidare är det uppenbart att om existerande kunskap inte används så finns det stora risker för fel. Detta ställer stora krav på pedagogisk kompetens."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 80.0, "y0": 442.8, "x1": 441.2, "y1": 533.7, "innehåll": "\\\"Produktanvändning Byggherrerollens uppgift avslutas när byggnaden eller anläggningen överlämnas till förvaltning och användning. \\\"Rätt byggnad eller anläggning i användning\\\" inkluderar för byggherren också dokumentation för förvaltningen, instruktioner för drift och underhåll, garantiavtal samt eventuellt avtalad utbildning av service- personal.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 80.0, "y0": 536.0, "x1": 439.5, "y1": 617.7, "innehåll": "Med teknisk förvaltning avses i detta sammanhang organisation och rutiner för att säkerställa byggnadens eller anläggningens funktion, det vill säga uppgiften att svara för skötsel, drift, reparationer och underhåll samt ge avtalad service till användarna på ett kostnadseffektivt sätt. Förvaltningen kan utövas i egen regi eller genom upphandling i större eller mindre omfattning. Det tillämpas även former där leverantörerna svarar för driften under viss tid."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 37.5, "y0": 107.4, "x1": 398.1, "y1": 213.1, "innehåll": "I förvaltarrollen ingår också att svara för kontinuerlig anpassning till förändrade krav och behov. Värdering av befintliga byggnader/byggnadsdelar/anläggningar och analys av åtgärder kräver särskild kompetens för val mellan driftoptimering och mer eller mindre omfattande ombyggnad eller rivning. Beslutad ändring kan beroende på omfattningen utföras inom förvaltningen eller som uppdrag till en byggherrefunktion. Projektering och genomförande av ändringsarbeten är ofta tekniskt svårare än nyproduktion – i vissa fall är ändringen av sådan art att den initierar en ny förstudie inom ramen för det strategiska programarbetet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 37.5, "y0": 215.2, "x1": 391.3, "y1": 309.1, "innehåll": "Idrifttagning och överlämnande När byggprocessen är avslutad överförs ansvaret för byggnaden eller anlägg- ningen från byggherrefunktionen till en förvaltningsorganisation. Rollspel och former för hur detta ska gå till varierar mellan olika företag och verksamheter men bör vara preciserade i byggherrens projektdirektiv. Till överlämnandet hör också frågor om försäkringar och garantier som bygger på avtalade ansvarsför- bindelser med leverantörerna."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 37.5, "y0": 311.4, "x1": 398.1, "y1": 417.1, "innehåll": "\\\"I vissa organisationer genomförs ett reglerat övertagande eller en övertagande- besiktning i samband med det formella överlämnandet från byggherren till för- valtningen. Inom till exempel Banverket gäller följande: \\\"övertagandebesiktning utförs för att konstatera att anläggningen är producerad enligt uppdrag till bygg- ansvarig (projektchef) och att den uppfyller gällande kvalitetskrav samt att rela- tionshandlingar finns i föreskriven omfattning. Efter godkänd besiktning övertas anläggningen av beställaren (regionchef etc) och överlämnas till banområde för drift och underhåll. Därmed avslutas investeringen\\\".\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 37.5, "y0": 419.4, "x1": 399.2, "y1": 489.1, "innehåll": "Kraven på dokumentation bör tydligt framgå i byggherrens förfrågningsunderlag och i upprättade kontrakt. Det kan gälla detaljerade föreskrifter om ritningar, beräkningar, beskrivningar och materialdokumentation samt uppmätningar och beskrivning av hur byggarbetena har fortlöpt. Begärd dokumentation samlas i en förvaltningshandling som också ingår i övertagandet."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 37.5, "y0": 491.4, "x1": 400.4, "y1": 549.1, "innehåll": "Förvaltningen kan således vara mer eller mindre aktiv under byggprocessen. Från byggherrens helhetsperspektiv är det väsentligt att förvaltningens behov och krav genomsyrar produktbestämningen och att förvaltningen förbereder sig för över- lämnandet genom att följa produktframställningen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 37.5, "y0": 551.4, "x1": 389.2, "y1": 609.1, "innehåll": "Kraven på samverkan mellan byggherrefunktionen och förvaltningen ökar vid tillämpning av längre garantier genom att avtal med entreprenörer och leveran- törer måste innehålla former för skötsel, drift och underhåll med tillhörande kvalitetssystem enligt villkoren i ställda garantiåtaganden."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 80.6, "y0": 326.9, "x1": 440.7, "y1": 380.0, "innehåll": "Garantiavtal Byggherren svarar för att avtal med ägarens krav på garantier inkluderas i upphandlingar och överlämnande till en sk garantiförvaltning. (Från Rådet för byggkvalitet, BQR)"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 80.6, "y0": 394.6, "x1": 442.9, "y1": 452.3, "innehåll": "Erfarenhetsåterföringen är viktig. För att byggherrefunktionen ska kunna ta hän- syn till förvaltningens behov och dra nytta av erfarenheterna från drift och under- håll måste byggherrens förståelse för förvaltningen öka. Förvaltningens medverkan i utvärderingar av byggnads- och anläggningsprojekt är därför angelägen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 106.7, "x1": 398.1, "y1": 188.4, "innehåll": "Behovet av kompetensutveckling för byggherrefunktionen rör många områden och flera olika utbildningsnivåer. För individen måste synsättet livslångt lärande vara vägledande, eftersom grundutbildningen endast inleder en karriär med ökande krav på såväl teoretisk kunskap som praktisk erfarenhet. Här fokuseras teknisk utbildning, men även ekonomer och andra samhällsvetare har betydande arbetsuppgifter inom en utvecklad byggherreroll."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 186.4, "x1": 400.9, "y1": 268.4, "innehåll": "Grundutbildning . Grundutbildningen inom samhällsbyggnad avser dels arkitekter och civilingenjörer (180 poäng) med olika inriktningar, dels utbildningen av högskoleingenjörer (120 poäng). En övergång till kandidat- och magisterexamen diskuteras och är beslutad på vissa skolor. På många håll ges introduktionskurser om samhällsbyggnad för att tidigt skapa förståelse för helhetssyn och samverkan. I dessa kurser har byggherrerollen en given plats."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 266.7, "x1": 400.4, "y1": 336.4, "innehåll": "För arkitekter och civilingenjörer används olika slag av projektarbete som en del i undervisningen. Här uppmärksammas värdet av projekt som särskilt behandlar byggherrefunktionens uppgift att ta fram skilda program och förfrågningsunder- lag. Detta gäller samtliga inriktningar och inkluderar även kontakter med verk- samma byggherrar för stöd i undervisning, praktik och examensarbete."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 334.7, "x1": 397.0, "y1": 416.4, "innehåll": "Vid de tekniska högskolorna finns avslutande inriktningar om förvaltning och management. Här bör också byggherrerollen ges ett betydande utrymme för att skapa förståelse för byggherreperspektivet. Det är viktigt att också utveckla möj- ligheten till en processinriktning som integrerar en utbildning om byggherrefunk- tionen med kunskaper om förvaltning och projektledning, det vill säga en bred managementutbildning för samhällsbyggnad."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 414.4, "x1": 399.8, "y1": 508.4, "innehåll": "\\\"Forskarutbildning . Det finns behov av forskarutbildade personer inom byggherre- rollen och fastighetsföretagandet som helhet. Vid sidan av traditionella disciplin- ära inriktningar finns ett relevant utbud i forskarskolan \\\"Competitive Building\\\" om beställarrollen och andra managementfrågor. Dessa kurser är också tillgäng- liga för yrkesverksamma. Här finns också möjlighet att utveckla frågor om byg- gande och förvaltning ur ett byggherreperspektiv liksom internationella aspekter som rör byggherrerollen.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 506.4, "x1": 394.8, "y1": 600.4, "innehåll": "Efterutbildning . Sektorns utbud av fort- och vidareutbildning för byggherre- funktionen är begränsad till vissa kortare kurser för olika delfrågor. För högre chefer erbjuder IFL en företagsledarutbildning för byggsektorn (SBL) som också tar upp byggherrefrågor. BFAB har utvecklat en särskild kurs för byggherrar. Inom högskolorna har efterutbildningen generellt begränsat utrymme, men det finns vissa enstaka kurser och även påbyggnadsprogram (20–40 poäng) som del- vis berör byggherrerollen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 598.7, "x1": 395.9, "y1": 668.4, "innehåll": "\\\"ByggherreForum lyfter fram fortbildningens betydelse och har därför tagit initia- tiv till ett nationellt akademiskt utbildningsprogram, \\\"Byggherremaster\\\" (arbets- namn). Det kommer att utvecklas under år 2005 tillsammans med berörda hög- skolor med ett innehåll som i princip motsvarar det kunskapsbehov som illustre- ras i denna informationsskrift.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 80.0, "y0": 106.4, "x1": 445.7, "y1": 188.4, "innehåll": "\\\"Praktik . Den vanligaste karriärvägen för i dag verksamma byggherrar och specia- lister inom en byggherrefunktion är en bred grundutbildning och en egen praktisk erfarenhet från såväl konsult- och entreprenörsledet som förvaltning. Praktisk erfarenhet inom ramen för ett livslångt lärande är nödvändig och det är i såväl sektorns som företagens och individers intresse att möjligheter skapas till karriär- vägar som inkluderar \\\"trainee-program\\\" och \\\"job-rotation\\\".\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 80.0, "y0": 186.4, "x1": 446.7, "y1": 304.4, "innehåll": "\\\"FoU-verksamhet . Byggherrefunktionen har lyfts fram i den del av sektorns FoU- verksamhet som finansieras av Formas genom de relevansstyrda utlysningarna tillsammans med Byggandets Innovationscentrum, BIC. Som underlag för dessa utlysningar har ByggherreForum tagit fram ett FoU-program kallat \\\"Byggherren som förändringsagent\\\". Det måste dock konstateras att resurserna är otillräck- liga. Det gäller både de delar som finansieras med statliga medel genom högskolor och forskningsfinansiärer, och de delar som finansieras kollektivt av sektorn och av enskilda företag. ByggherreForum har i samverkan med IVA arrangerat ett seminarium \\\"FoU för byggherrar\\\" för att diskutera dess frågor.\\\""}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 80.0, "y0": 302.7, "x1": 445.7, "y1": 372.4, "innehåll": "En kartläggning av pågående FoU-verksamhet visar att betydande insatser nu görs på högskolorna för att stärka byggherrerollen och utveckla byggprocessen ur ett byggherreperspektiv. ByggherreForum deltar bland annat aktivt i projekt om utveckling av arbetsverktyg för längre garantitider och utveckling av en modell för utvärdering av byggnads- och anläggningsprojekt."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 80.0, "y0": 533.4, "x1": 431.6, "y1": 575.4, "innehåll": "ByggherreForum deltar aktivt i utvecklingen av en modell för utvärdering av byggnads- och anläggningsprojekt ur ett byggherreperspektiv. (Från förstudien till Best Practice Projekt 2004, BQR)"}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 80.0, "y0": 585.7, "x1": 442.3, "y1": 643.7, "innehåll": "Kraftsamling . Behovet av en förstärkt kompetensutveckling för byggherrens roll och funktion omfattar således ett flertal frågor och aktörer. ByggherreForum har därför fastställt ett verksamhetsprogram med mandat för Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter att fortsätta sitt engagemang i dessa frågor."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 128.5, "x1": 434.0, "y1": 186.2, "innehåll": "ByggherreForum är en intresseförening för professionella byggherrar med ända- mål att företräda, tillvarata och driva medlemmarnas partsintressen av generell och gemensam karaktär avseende byggherrerollen för såväl fastighetsägare, fastighetsförvaltare som nyttjare av byggnader och anläggningar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 188.5, "x1": 432.9, "y1": 246.2, "innehåll": "Föreningens övergripande mål är att tillvarata byggherreintressen och bidra till vidareutveckling av en väl fungerande och konkurrenskraftig byggmarknad. Det praktiska arbetet åt medlemmarna utförs av ByggherreForum Service AB (servicebolaget) som ägs av ByggherreForum."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 248.2, "x1": 437.9, "y1": 318.2, "innehåll": "Upphandling och avtalsvillkor Till byggherrarnas arbetsuppgifter hör att genomföra upphandlingar och träffa avtal med entreprenörer, konsulter och leverantörer. För goda relationer med dessa parter fordras klara kontraktsvillkor med rimlig balans liksom hjälpmedel av annat slag."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 320.5, "x1": 440.1, "y1": 366.2, "innehåll": "Föreningen genom servicebolaget medverkar vid utformningen av sådana kon- traktsvillkor och hjälpmedel. Att utveckla och förenkla upphandlingsförfarandet för såväl byggande som förvaltning ingår också i uppgiften."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 368.2, "x1": 442.4, "y1": 426.2, "innehåll": "Lagstiftning och normer Lagstiftning och annan normbildning inom byggsektorn påverkar direkt och indi- rekt byggnadskostnaderna. Ytterst faller dessa kostnader på byggherrarna och nyttjarna."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 428.5, "x1": 437.3, "y1": 474.2, "innehåll": "Föreningen genom servicebolaget tillvaratar på olika sätt byggherreintressen i dessa sammanhang, bland annat genom bevakning av remisser och medverkan i expertgrupper."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 476.2, "x1": 439.0, "y1": 522.2, "innehåll": "Utbildning Det krävs kunniga byggherrar för att åstadkomma prisvärda och väl fungerande byggnader och anläggningar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 524.5, "x1": 442.9, "y1": 582.2, "innehåll": "Föreningen genom servicebolaget medverkar genom utbildning i byggadministra- tiva frågor till att bredda och fördjupa byggherrarnas kunnande. Erfarenheter från olika modeller för upphandling samt från olika entreprenad- och ersättnings- former samlas, bearbetas och delges medlemmarna."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 80.0, "y0": 584.2, "x1": 431.8, "y1": 630.2, "innehåll": "FOU Förändringar inom byggsektorn pågår ständigt. Föreningen både initierar forskningsinsatser och medverkar i andra organ som fördelar forskningsanslag."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 147.4, "y0": 106.4, "x1": 398.5, "y1": 152.4, "innehåll": "Service En viktig uppgift är att genom servicebolagets kansli ge råd och bistånd i frågor inom byggprocessen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 147.4, "y0": 154.7, "x1": 398.5, "y1": 224.4, "innehåll": "Om kansliet inte kan erbjuda hjälp, förmedlas kontakt med andra sakkunniga personer. Servicen till medlem- marna prioriteras. Genom den får medlemmarna indivi- duell hjälp samtidigt som föreningen tillförs kunnande och erfarenheter för framtida användning."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 37.5, "y0": 226.4, "x1": 394.6, "y1": 296.4, "innehåll": "Konferenser och studiebesök Föreningen arrangerar konferenser och studiebesök både i Sverige och utomlands för bredare information. Därigenom får medlemmarna också kontakt med varandra, vilket möjliggör erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 37.5, "y0": 298.4, "x1": 389.2, "y1": 344.4, "innehåll": "Info om nyheter Genom e-post och på hemsidan lämnar servicebolaget information om nyheter och annat av betydelse för byggherrar."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 79.6, "y0": 106.7, "x1": 440.8, "y1": 188.4, "innehåll": "Byggherren har en nyckelroll för en hållbar utveckling inom samhällsbyggnads- sektorn. Som företrädare för ägare, kunder/nyttjare och samhällets krav skapar byggherren redan i tidiga skeden förutsättningar för byggprocessen och även den långsiktiga förvaltningen. Som beställare väljer byggherren aktörer och avgör villkor i byggprocessen så att resultatet blir rätt objekt, på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 79.6, "y0": 190.7, "x1": 434.6, "y1": 260.4, "innehåll": "Byggherrefunktionen är viktig drivkraft för förändring. Målet är en hållbar ut- veckling av den byggda miljön, såväl när det gäller samhällets miljömål som so- ciala aspekter och ekonomi i vid mening. En aktiv byggherrefunktion är avgö- rande för att sektorn ska utvecklas mot ökat ansvarstagande och bättre kvalitet samt ökad produktivitet och konkurrenskraft."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 79.6, "y0": 262.7, "x1": 443.6, "y1": 332.4, "innehåll": "Visionen är en aktiv och kompetent byggherre som förändringsagent inom sek- torn. Denna roll ställer höga krav på kompetens, både teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet från alla leden i planering, projektering, byggande och förvalt- ning. Därför är det viktigt att redan tidigt i grundutbildningen skapa förståelse för byggherrerollen och byggherrefunktionens behov av helhetssyn."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 79.6, "y0": 334.7, "x1": 436.3, "y1": 392.4, "innehåll": "Den här informationsskriften om byggherrens roll och uppgifter vänder sig i för- sta hand till elever och lärare vid högskolor och universitet som stöd i undervis- ningen och inför valet av yrkesinriktning. Den vänder sig också till yrkesverk- samma som på olika sätt berörs av byggherrerollen."}
{"titel": "Byggherrens roll - Byggherreforum", "filnamn": "byggherrens-roll-byggherreforum.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 79.6, "y0": 394.7, "x1": 433.5, "y1": 476.4, "innehåll": "ByggherreForum är en intresseförening för professionella byggherrar med ända- mål att företräda, tillvarata och driva medlemmarnas partsintressen av generell och gemensam karaktär för fastighetsägare, fastighetsförvaltare och nyttjare av byggnader och anläggningar. En viktig uppgift är att stärka byggherrerollen i frågor om kompetensutveckling, inte minst för att säkerställa rekrytering och kompetensförsörjning till medlemsföretagen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 65.8, "y0": 252.5, "x1": 490.0, "y1": 328.2, "innehåll": "1:1 Allmänt Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till följande lagar och förordningar (huvudförfattningarna) – plan- och bygglagen (2010:900), PBL, – plan- och byggförordningen (2011:338), PBF."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 324.7, "x1": 529.0, "y1": 380.3, "innehåll": "Allmänt råd Föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 370.8, "x1": 512.0, "y1": 414.7, "innehåll": "Ytterligare bestämmelser om hissar, rulltrappor, rullramper, motordrivna portar och vissa anordningar för avfall finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 134.5, "y0": 405.2, "x1": 507.8, "y1": 426.2, "innehåll": "Ytterligare bestämmelser om värmepannor finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 416.7, "x1": 531.0, "y1": 449.3, "innehåll": "(2011:11) om förfarande för bedömning av överensstämmelse för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, EVP."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 439.8, "x1": 526.1, "y1": 495.3, "innehåll": "Bestämmelser om funktionskontroll av ventilationssystem finns i PBF, i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK, och i Boverkets allmänna råd (2012:7) om funktionskontroll av ventilationssystem, OVKAR."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 485.8, "x1": 500.1, "y1": 518.3, "innehåll": "Bestämmelser om typgodkännande m.m. finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll, TYP."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 508.8, "x1": 481.8, "y1": 541.3, "innehåll": "Bestämmelser om bredbandsanslutning finns i Boverkets allmänna råd (2017:1) om bredbandsanslutning, BRE. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 65.8, "y0": 545.9, "x1": 521.1, "y1": 646.8, "innehåll": "1:2 Föreskrifterna Föreskrifterna gäller – vid uppförandet av nya byggnader, – vid mark- och rivningsarbeten, samt – för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader. Vid uppförandet av andra anläggningar än byggnader på tomter gäller föreskrifterna i avsnitt 8:9. Vid ändring av byggnader gäller föreskrifterna i den utsträckning som följer av avsnitt 1:22. (BFS"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 655.9, "x1": 529.5, "y1": 700.0, "innehåll": "Allmänt råd Av 1 kap. 4 § PBL framgår att även ombyggnader och tillbyggnader innefattas i begreppet ändring av byggnader."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 122.5, "y0": 690.5, "x1": 491.6, "y1": 734.5, "innehåll": "Föreskrifter om byggnaders utformning m.m. meddelas även av andra myndigheter än Boverket. Till exempel utfärdar Arbetsmiljöverket föreskrifter om arbetsplatser och Jordbruksverket föreskrifter om utformning av djurstallar. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 528.1, "y1": 148.6, "innehåll": "1:21 Mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 122.5, "y0": 145.3, "x1": 531.1, "y1": 200.7, "innehåll": "Allmänt råd Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 65.8, "y0": 205.3, "x1": 520.9, "y1": 255.7, "innehåll": "\\\"1:22 Krav vid ändring av byggnader Vid ändring av byggnader gäller reglerna i avsnitt 1 och 2 i tillämpliga delar samt de delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna \\\"Krav vid ändring av byggnader\\\".\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 65.8, "y0": 246.1, "x1": 525.4, "y1": 280.9, "innehåll": "\\\"De delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna \\\"Definitioner\\\" och \\\"Tillämpningsområde\\\" gäller även de vid ändring av byggnader. (BFS 2011:26).\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 122.5, "y0": 277.5, "x1": 530.7, "y1": 344.5, "innehåll": "Allmänt råd Kraven för nya byggnader är aldrig direkt tillämpliga vid ändring. Däremot kan man ofta få en viss ledning av dessa då man ska bedöma innebörden av motsvarande krav vid ändring. Vid ändring kan dock kraven ofta tillgodoses genom andra lösningar än vid uppförandet av nya byggnader. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 65.8, "y0": 349.0, "x1": 514.7, "y1": 480.3, "innehåll": "1:221 Varsamhetskrav och förbud mot förvanskning 1:2211 Varsamhet Allmänt råd För att en åtgärd ska anses vara varsam bör den respektera byggnadens karaktär avseende – proportioner, form och volym, – materialval och utförande, – färgsättning, och – detaljomsorg och detaljeringsnivå. Den bör också ta till vara detaljer som är väsentliga för byggnadens karaktär. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 65.8, "y0": 484.7, "x1": 526.4, "y1": 556.7, "innehåll": "1:2212 Förbud mot förvanskning Allmänt råd Vid prövning av om en åtgärd medför en förvanskning bör det klarläggas om åtgärden förändrar byggnadens karaktärsdrag eller skadar någon av de egenskaper som sammantaget ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 65.8, "y0": 562.2, "x1": 531.4, "y1": 634.1, "innehåll": "1:2213 Särskilt värdefull byggnad Allmänt råd En byggnad kan vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § PBL antingen för att den har sådana värden i sig eller för att den utgör en väsentlig del av en särskilt värdefull bebyggelsemiljö. Vad som sägs här om byggnader gäller även för bebyggelseområden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 122.5, "y0": 624.6, "x1": 525.0, "y1": 680.2, "innehåll": "En byggnad kan vara särskilt värdefull om den tydliggör tidigare samhällsförhållanden. Exempel på detta är – byggnader som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt,"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 526.1, "y1": 244.7, "innehåll": "– byggnader som belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster, och – byggnader som har representerat för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter. En byggnad kan även vara särskilt värdefull om den tydliggör samhällsutvecklingen. Exempel på detta är – byggnader som till exempel illustrerar folkrörelsernas framväxt, massbilismens genombrott, immigration eller emigration, – byggnader som har tjänat som förebilder eller på annat sätt varit uppmärksammade i sin samtid, och – byggnader som präglas av en stark arkitektonisk idé. En byggnad kan också vara särskilt värdefull om den i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 235.1, "x1": 530.9, "y1": 279.2, "innehåll": "En byggnad kan vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt om den uppvisar särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning eller i utförande och materialval eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 134.5, "y0": 269.7, "x1": 512.5, "y1": 290.8, "innehåll": "En byggnad kan även vara särskilt värdefull om den värderas högt i ett lokalt sammanhang."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 281.3, "x1": 505.5, "y1": 313.7, "innehåll": "Exempel på detta kan vara byggnader som har haft stor betydelse i ortens sociala liv eller för ortens identitet eller i lokala traditioner."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 304.2, "x1": 507.0, "y1": 336.7, "innehåll": "I begreppet särskilt värdefull byggnad ligger att byggnaden särskilt väl ska belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 327.2, "x1": 527.6, "y1": 371.2, "innehåll": "Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, utgör idag en så begränsad del av byggnadsbeståndet att flertalet av dem kan antas uppfylla något av kriterierna för särskilt värdefull byggnad. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 65.8, "y0": 400.6, "x1": 521.4, "y1": 499.9, "innehåll": "1:223 Byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning Under förutsättningen att byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper får anpassning av de i avsnitt 3–9 angivna kravnivåerna som gäller vid uppförande av byggnad göras om – det med hänsyn till tekniska eller ekonomiska skäl, eller ändringens omfattning, är oförsvarligt att genomföra en viss åtgärd, eller om – man därigenom kan bibehålla byggnadens kulturvärden eller andra väsentliga boende- eller brukarkvaliteter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 77.7, "y0": 490.3, "x1": 505.5, "y1": 512.5, "innehåll": "Anpassningen får dock aldrig medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 521.8, "x1": 528.4, "y1": 588.7, "innehåll": "Allmänt råd Byggherren bör senast vid det tekniska samrådet redovisa skälen för att anpassa nivåerna för de tekniska egenskapskraven. Det bör också framgå hur varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL har tillgodosetts. Detta bör på lämpligt sätt dokumenteras i protokollet från samrådet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 579.2, "x1": 526.9, "y1": 611.8, "innehåll": "Hur kravet på hänsyn till ändringens omfattning ska tillämpas vid ombyggnad preciseras under avsnitt 1:2243. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 65.8, "y0": 616.2, "x1": 526.0, "y1": 699.7, "innehåll": "1:2231 Byggnadens förutsättningar Allmänt råd Exempel på tekniska skäl kan vara – att det inte finns utrymme att vidta en viss åtgärd eller – att det inte är möjligt att tillgodose ett utformningskrav eller ett tekniskt egenskapskrav utan att det medför att ett annat krav inte kan tillgodoses på en godtagbar nivå."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 122.5, "y0": 690.1, "x1": 521.1, "y1": 734.1, "innehåll": "Ekonomiska faktorer som kan beaktas är sådana som följer av byggnadens placering och utformning eller tekniska förutsättningar i övrigt. En låg likviditet är däremot inget skäl som kan beaktas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 473.8, "y1": 129.7, "innehåll": "Boendekvaliteter kan dels vara av praktisk art, t.ex. tillgången till tillräckliga förvaringsutrymmen, dels av upplevelsemässig art, t.ex. rumssamband och siktlinjer. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 134.1, "x1": 527.7, "y1": 240.5, "innehåll": "1:2232 ändringens omfattning Allmänt råd Bedömningen av en ändrings omfattning kan dels utgå ifrån hur stor del av byggnaden som berörs och dels från konsekvenserna för utformningskraven och de tekniska egenskapskraven och för byggnadens kulturvärden. En genomföring i en vägg kan ofta anses vara en begränsad ändring, men sker det i en brandcellsgräns eller en bärande konstruktion kan konsekvenserna bli betydligt större. Likaså kan en ommålning av en kulturhistoriskt värdefull interiör få stora konsekvenser för kulturvärdena."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 230.9, "x1": 526.7, "y1": 286.6, "innehåll": "Vid mycket omfattande ändringar finns ofta få eller inga kvarvarande befintliga förutsättningar som kan motivera en annorlunda tillämpning av ändringsreglerna än motsvarande föreskrifterna för uppförande av en ny byggnad. Motsvarande gäller vid större tillbyggnader, för den tillbyggda delen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 277.1, "x1": 527.9, "y1": 355.6, "innehåll": "Normalt bör högre krav kunna ställas när hela eller delar av byggnaden ges en ny användning jämfört med när ändringen inte medför någon ändrad användning. Om ändringen görs för att en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska kunna ges en ny användning kan det dock finnas större skäl för att anpassa kravnivån. Utgångspunkten måste dock vara att välja en användning som gör det möjligt att såväl bibehålla byggnadens kulturvärden som tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 345.9, "x1": 522.9, "y1": 390.0, "innehåll": "Exempel på när ändringens omfattning kan föranleda en lägre kravnivå är när ändringen berör en så begränsad del av en byggnad att en tillämpning av kraven på den delen inte skulle medföra att byggnaden får nämnvärt förbättrade egenskaper. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 394.4, "x1": 499.5, "y1": 442.6, "innehåll": "1:2233 Särskilt om ändringens omfattning vid ändrad användning Vid ändrad användning ska man beakta de utformningskrav och tekniska egenskapskrav som är relevanta för den nya användningen. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 439.2, "x1": 525.9, "y1": 494.7, "innehåll": "Allmänt råd ändringens omfattning bör bedömas utifrån om den ändrade användningen medför att byggnaden behöver tillföras nya egenskaper för att tillgodose de tekniska egenskapskraven och utformningskraven."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 485.2, "x1": 516.4, "y1": 575.2, "innehåll": "Exempel på när den nya användningen medför att byggnaden behöver tillföras nya eller förbättrade egenskaper är om den ändrade användningen medför – väsentligt ökade laster, – ökat antal personer som medför ett behov av förändrat brandskydd, – ökat antal personer som medför ett behov av ökat uteluftflöde, eller – att ett tidigare ouppvärmt utrymme tas i anspråk för ett ändamål som ställer andra krav på termisk komfort."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 565.7, "x1": 511.4, "y1": 598.2, "innehåll": "ändringens omfattning bör anses vara begränsad om den nya användningen inte medför att byggnaden behöver tillföras nya eller förbättrade egenskaper. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 603.7, "x1": 524.8, "y1": 651.9, "innehåll": "1:2234 Särskilt om ändringens omfattning vid tillbyggnad Den tillbyggda delen ska uppfylla de krav som gäller för nya byggnader om en tillbyggnad ur teknisk och funktionell synpunkt utgör en separat enhet i förhållande till den befintliga byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 65.8, "y0": 642.4, "x1": 532.0, "y1": 689.9, "innehåll": "En tillbyggnad får inte innebära att byggnaden, i dess utformning före tillbyggnaden, försämras med avseende på dess förmåga att uppfylla utformningskraven och de tekniska egenskapskraven, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 122.5, "y0": 686.4, "x1": 515.9, "y1": 730.5, "innehåll": "Allmänt råd Ett exempel på när en tillbyggnad ur teknisk och funktionell synpunkt utgör en separat enhet i förhållande till den befintliga byggnaden är att ett flerbostadshus förlängs med ett nytt trapphus"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 513.1, "y1": 118.2, "innehåll": "med omkringliggande bostäder och den tillbyggda delen ges en teknisk försörjning som inte är sammankopplad med den befintliga byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 526.0, "y1": 152.7, "innehåll": "Om tillbyggnaden endast medför en mindre komplettering av den befintliga byggnaden finns det ofta skäl att anpassa kraven. Till exempel är det inte skäligt att kräva att ett mindre rum ska ha en annan typ av ventilation än angränsande rum."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 122.5, "y0": 143.2, "x1": 524.1, "y1": 187.2, "innehåll": "Medför en tillbyggnad att den befintliga byggnaden får förändrade förutsättningar till exempel med avseende på bärförmåga eller risk för brandspridning, så kan krav ställas på den befintliga byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 134.5, "y0": 177.7, "x1": 502.9, "y1": 198.7, "innehåll": "Synnerliga skäl kan vara om försämringen i sammanhanget är försumbar. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 65.8, "y0": 203.1, "x1": 528.9, "y1": 344.0, "innehåll": "1:2235 Kravnivåer vid ändring Allmänt råd Av 8 kap. 7 § PBL och 3 kap. 23 § PBF följer att man vid ändring av byggnader får anpassa och göra avsteg ifrån utformningskraven och de tekniska egenskapskraven med hänvisning till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar samt med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 17 och 13 §§ PBL. Hur stora möjligheterna till modifiering av kraven är varierar dock. För att ge en vägledning vid bedömningen av vilket modifieringsutrymme som finns för respektive krav används i denna föreskrift, i de delar som är tillämpliga vid ändring av byggnader, tre begrepp. Nedanstående tabell är avsedd att ge en vägledning vid uttolkningen av de använda begreppen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 128.0, "y0": 336.2, "x1": 520.0, "y1": 366.6, "innehåll": "ska I princip finns inget utrymme för avvikelse från föreskriven kravnivå eller utförande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 128.0, "y0": 360.2, "x1": 526.9, "y1": 442.4, "innehåll": "ska: om inte synnerliga skäl Visst modifieringsutrymme finns om byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper och det inte är möjligt att tillgodose kravet fullt ut utan höga kostnader eller påtagligt negativa konsekvenser för övriga utformningskrav, tekniska egenskapskrav eller byggnadens kulturvärden. Synnerliga skäl kan preciseras ytterligare genom exempel i allmänna råd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 128.0, "y0": 435.9, "x1": 523.0, "y1": 528.5, "innehåll": "ska eftersträvas: Kraven ska tillgodoses om det kan ske till en i sammanhanget skälig kostnad och inte medför negativa konsekvenser för övriga utformningskrav, tekniska egenskapskrav, byggnadens kulturvärden eller andra boende- och brukarkvaliteter. Har byggnaden redan den eftersträvade egenskapen finns inte utrymme för att försämra den om det inte finns synnerliga skäl."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 65.8, "y0": 548.1, "x1": 388.1, "y1": 608.4, "innehåll": "1:224 Ombyggnad 1:2241 Betydande och avgränsbar del Med avgränsbar del avses en funktionell enhet av byggnadens volym."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 65.8, "y0": 598.9, "x1": 523.2, "y1": 633.7, "innehåll": "Med betydande och avgränsbar del avses en eller flera funktionella enheter som tillsammans utgör en betydande del av byggnadens volym. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 122.5, "y0": 630.2, "x1": 398.3, "y1": 662.8, "innehåll": "Allmänt råd Med funktionell enhet avses till exempel en bostad eller en lokal."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 134.5, "y0": 653.3, "x1": 364.8, "y1": 708.8, "innehåll": "Exempel på en betydande och avgränsbar del kan vara – ett trapphus med omkringliggande lägenheter, – samtliga lägenheter på ett våningsplan, eller – en hel råvind."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 517.3, "y1": 175.7, "innehåll": "En åtgärd som endast berör en begränsad del av en byggnad omfattar normalt inte en funktionell enhet av byggnadens volym. Exempel på sådana åtgärder är – byte av ett tekniskt system, till exempel ventilationssystemet, – byte av en byggnadsdel, till exempel klimatskärmen, eller – en åtgärd som endast omfattar ett utrymme eller en funktion i alla lägenheter, till exempel hygienrummen.  (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 65.8, "y0": 180.1, "x1": 475.3, "y1": 253.5, "innehåll": "1:2242 Påtaglig förnyelse För att en ändring av en byggnad ska anses medföra en påtaglig förnyelse, så ska åtgärden – vara bygglovs- eller anmälningspliktig, – medföra en stor ekonomisk investering, samt – ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtagligt förnyas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 262.7, "x1": 531.4, "y1": 329.8, "innehåll": "Allmänt råd Vad som menas med stor ekonomisk investering bör bedömas i förhållande till vad det skulle ha kostat att uppföra en byggnad av motsvarande storlek och karaktär, inte byggnadens marknadsvärde. Investeringen måste också i absoluta tal vara stor, detta bör beaktas om byggnaden är av mycket begränsat värde."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 320.3, "x1": 529.7, "y1": 456.2, "innehåll": "Vid en bedömning av om en åtgärd är av en sådan karaktär och omfattning som krävs för att åtgärden ska kunna anses vara en påtaglig förnyelse behöver en samlad bedömning av hela projektet göras. Ofta kan flera olika kriterier behöva vägas samman. Kriterier som bör vägas in vid en sådan bedömning är – större förändringar av befintliga bostäders eller lokalers planlösningar, – byggnaden tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål, – omfattande ingrepp i byggnadens stomme, och – utbyte av merparten av de tekniska systemen. För att en underhållsåtgärd ska betraktas som en påtaglig förnyelse, så bör den innefatta så omfattande åtgärder i såväl klimatskärm, tekniska system och invändiga ytskikt att byggnaden kan betraktas som stomren."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 446.7, "x1": 522.7, "y1": 490.8, "innehåll": "Medför en tillbyggnad större förändringar i befintliga bostäders eller lokalers planlösningar så är det ett skäl för att åtgärden kan anses ha en sådan karaktär och omfattning att byggnaden påtagligt förnyas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 481.2, "x1": 527.6, "y1": 525.3, "innehåll": "Om tillbyggnaden däremot i såväl tekniskt som funktionellt hänseende fungerar som en separat enhet i förhållande till den ursprungliga byggnaden, kan det vara ett skäl för att den befintliga delen inte ska anses vara påtagligt förnyad. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 65.8, "y0": 530.9, "x1": 512.2, "y1": 616.9, "innehåll": "1:2243 Särskilt om ändringens omfattning vid ombyggnad Vid ombyggnad ställs krav på de funktionella enheter av byggnaden som omfattas av de planerade åtgärderna. Därutöver ställs krav på – sådana gemensamma funktioner eller tekniska system där det är tekniskt och ekonomiskt lämpligt att utföra åtgärderna i ett sammanhang, och – att åtgärda betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 613.4, "x1": 395.8, "y1": 646.0, "innehåll": "Allmänt råd Med funktionell enhet avses till exempel en bostad eller en lokal."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 636.5, "x1": 531.4, "y1": 680.6, "innehåll": "Exempel på en gemensam funktion kan vara en hiss. Om ett plan behöver göras tillgängligt med hiss, så bör hissen nå de under- och överliggande planen så att dessa kan bli tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 122.5, "y0": 671.1, "x1": 496.6, "y1": 703.5, "innehåll": "Exempel på tekniska system kan vara ventilationssystem. Vidtas åtgärder i en del av ett ventilationssystem, så bör hela systemet åtgärdas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 528.6, "y1": 152.7, "innehåll": "Exempel på betydande brister med avseende på hälsa och säkerhet kan vara om byggnaden inte uppfyller dagens krav vad gäller –  utformning av tappvattensystemet med avseende på risken för tillväxt av mikroorganismer, –  brandcellsindelning på vinden, eller –  bärförmåga avseende snölaster."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 199.5, "x1": 528.4, "y1": 262.5, "innehåll": "1:3 De allmänna råden De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 253.0, "x1": 510.7, "y1": 300.5, "innehåll": "De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre och indragen text i anslutning till den föreskrift som de hänför sig till."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 305.1, "x1": 530.9, "y1": 444.0, "innehåll": "1:4 Byggprodukter med bedömda egenskaper Med byggprodukter med bedömda egenskaper avses i denna författning byggprodukter som är a) CE-märkta, b) typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL, c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 1 , eller d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 434.5, "x1": 524.0, "y1": 494.7, "innehåll": "För att byggprodukten ska anses ha bedömda egenskaper ska verifieringen vid tillämpning av alternativ c) och d) ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att uppgivna material- och produktegenskaper stämmer med de faktiska. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 122.5, "y0": 491.2, "x1": 527.9, "y1": 569.7, "innehåll": "Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a), c) eller d) innebär inte att produkten motsvarar svenska krav på byggnader i denna författning. Sådan bedömning innebär att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 122.5, "y0": 560.2, "x1": 497.2, "y1": 592.7, "innehåll": "För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 595.7, "x1": 513.4, "y1": 643.2, "innehåll": "Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bedömda egenskaper enligt detta avsnitt. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 65.8, "y0": 647.8, "x1": 493.5, "y1": 698.2, "innehåll": "1:41 Samexistensperiod Harmoniserade standarder och deras samexistensperioder offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Fram till samexistensperiodens slut gäller även andra bedömningar än enligt"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 85.5, "x1": 528.1, "y1": 120.4, "innehåll": "alternativ a) i avsnitt 1:4. Därefter gäller enbart bedömning enligt alternativ a) i avsnitt 1:4 liksom i de fall det har utfärdats en ETA 2 för byggprodukten. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 125.0, "x1": 530.1, "y1": 213.3, "innehåll": "1:42 ömsesidigt erkännande Såsom bedömning i enlighet med alternativ c) eller d) i avsnitt 1:4 godtas även en bedömning utfärdad av ett annat organ inom Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Turkiet om organet på annat sätt än genom ackreditering för uppgiften enligt förordning (EG) nr 765/2008, erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 244.5, "x1": 528.1, "y1": 295.0, "innehåll": "1:6 Terminologi Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 285.3, "x1": 519.9, "y1": 320.3, "innehåll": "När utforma används i dessa föreskrifter och allmänna råd innebär detta projekterade och utförda, dvs. byggnadens slutliga utformning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 310.7, "x1": 520.2, "y1": 345.5, "innehåll": "När publik lokal används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas en lokal dit allmänheten har tillträde."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 336.0, "x1": 506.4, "y1": 370.8, "innehåll": "\\\"När kommunikationsutrymme används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas \\\"utrymme i byggnad som används främst till förflyttning\\\".\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 361.3, "x1": 526.3, "y1": 396.1, "innehåll": "När kulturvärden används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, konstnärliga och arkitektoniska värden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 386.5, "x1": 497.2, "y1": 421.4, "innehåll": "När studentbostad används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas bostäder avsedda för studerande vid universitet eller högskola."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 411.8, "x1": 501.4, "y1": 472.0, "innehåll": "Med plan avses i dessa föreskrifter och allmänna råd våningsplan, källarplan eller vindsplan. Med våningsplan avses golvplanet i en våning. Med källarplan avses golvplanet i varje del av en källare som är avgränsad med på varandra följande bjälklag samt ytterväggar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 77.7, "y0": 462.5, "x1": 413.2, "y1": 497.3, "innehåll": "Med vindsplan avses golvplanet i en vind. Källarplan eller vindsplan kan samtidigt vara våningsplan. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 122.5, "y0": 493.8, "x1": 497.5, "y1": 537.9, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, hallar, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 122.5, "y0": 528.4, "x1": 518.6, "y1": 606.9, "innehåll": "Byggnaders rum eller avskiljbara delar av rum delas in på följande sätt – rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt, exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila, och – rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt, exempelvis rum för förvaring av livsmedel i bostäder, rum för personlig hygien, driftutrymmen, garage, kommunikationsutrymmen, bostadsförråd och kulvertar. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 65.8, "y0": 611.4, "x1": 528.2, "y1": 699.8, "innehåll": "\\\"1:7 Hänvisningar Då föreskrifterna och de allmänna råden hänvisar till standarder, föreskrifter eller andra texter, anges i vissa fall även vilken utgåva av exempelvis en standard som hänvisningen avser. Om någon utgåva inte anges så gäller den senaste. Med SS-EN avses den senaste utgåvan med eventuella senaste tillägg (för EN-standarder \\\"amendments\\\"). (BFS 2018:4).\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 65.8, "y0": 106.5, "x1": 528.8, "y1": 141.4, "innehåll": "Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 10 kap. 5 § PBL samt 3 kap. 8 och 9 §§ PBF. Avsnittet innehåller även allmänna råd för tillämpningen av PBL och PBF i övrigt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 122.5, "y0": 137.9, "x1": 513.2, "y1": 193.4, "innehåll": "Allmänt råd Föreskrifter och allmänna råd om utformning av bärande konstruktioner finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 65.8, "y0": 197.9, "x1": 515.4, "y1": 248.4, "innehåll": "2:1 Material och produkter De byggmaterial och byggprodukter som används ska ha kända egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i dessa föreskrifter och allmänna råd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 122.5, "y0": 244.9, "x1": 479.4, "y1": 277.4, "innehåll": "Allmänt råd Relevanta krav anges i respektive avsnitt 3–9. Egenskaperna bör vara dokumenterade."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 65.8, "y0": 282.0, "x1": 530.6, "y1": 367.6, "innehåll": "2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd Allmänt råd Byggherren får välja de material och tekniska lösningar som är ekonomiskt rimliga och praktiska att sköta så länge lagens krav på ekonomiskt rimlig livslängd uppfylls. Med livslängd avses den tid under vilken en byggnad eller byggnadsdel med normalt underhåll uppvisar erforderlig funktions- duglighet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 122.5, "y0": 358.1, "x1": 523.5, "y1": 402.1, "innehåll": "Byggnadsdelar och installationer med kortare livslängd än byggnadens avsedda brukstid bör vara lätt åtkomliga och lätta att byta ut samt även på annat sätt vara lätta att underhålla, driva och kontrollera."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 122.5, "y0": 392.5, "x1": 523.8, "y1": 459.6, "innehåll": "Byggnadsdelar och installationer som inte avses bytas ut under byggnadens avsedda brukstid bör antingen vara beständiga eller kunna skyddas, underhållas och hållas i sådant skick så att kraven i dessa föreskrifter uppfylls. Förväntade förändringar av egenskaperna bör beaktas vid val av material och tekniska lösningar. Vid ändring av byggnader bör sådana material och tekniska lösningar väljas som fungerar ihop med befintligt utförande. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 65.8, "y0": 464.2, "x1": 530.3, "y1": 527.2, "innehåll": "2:3 Allmänt om byggande Bygg-, rivnings- eller markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas. åtgärder ska vidtas till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot buller och damm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 65.8, "y0": 517.6, "x1": 520.7, "y1": 565.1, "innehåll": "Om byggnader eller delar av dem är i bruk eller tas i bruk när byggnads- eller rivningsarbeten pågår, ska åtgärder ha vidtagits för att skydda boende och brukare mot skador till följd av olycksfall, skadliga ljudnivåer, föroreningar i skadliga koncentrationer eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 77.7, "y0": 555.5, "x1": 510.3, "y1": 577.7, "innehåll": "Om ordinarie utrymningsvägar inte kan användas, ska tillfälliga sådana ordnas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 122.5, "y0": 574.2, "x1": 500.2, "y1": 618.3, "innehåll": "Allmänt råd Särskild uppmärksamhet bör ägnas åtgärder för att begränsa riskerna för barnolycksfall och mikrobiell tillväxt, t.ex. legionella."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 122.5, "y0": 608.8, "x1": 479.3, "y1": 652.8, "innehåll": "Kan inte en acceptabel boendemiljö med avseende på buller, damm och hygieniska förhållanden i övrigt erbjudas under ändringsarbeten bör möjligheten att anordna ersättningsboende övervägas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 122.5, "y0": 643.2, "x1": 521.8, "y1": 687.3, "innehåll": "Regler om buller från byggarbetsplatser ges ut av Naturvårdsverket. Regler om skydd mot ohälsa och olycksfall vid byggnadsarbete, om arbetsmiljöplan m.m. ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 531.7, "y1": 159.8, "innehåll": "2:31 Projektering och utförande Allmänt råd För att säkerställa att byggnader blir projekterade och utförda enligt gällande regler bör byggherren i ett tidigt skede överväga behovet av relevant kompetens för respektive uppgift som tillsammans med förutsättningarna för projektering och utförande presenteras som underlag för kontrollplanen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 150.3, "x1": 527.0, "y1": 240.3, "innehåll": "När beräkningar används vid projekteringen bör de baseras på modeller som i rimlig utsträckning beskriver byggnadsdelens egenskaper vid aktuell påverkan eller avsedd användning. Beräkningen bör ske med ingångsparametrar som beskriver den påverkan byggnadsdelen eller systemet i drift förväntas utsättas för och de materialegenskaper som byggnadsdelen förväntas ha under den avsedda brukstiden. Beräkningsmodellen bör även ta hänsyn till normala utförandetoleranser. Om osäkerheten i en beräkningsmodell, ingångsparametrar eller i tillgängliga mätmetoder är stor bör hänsyn tas till detta."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 230.8, "x1": 523.0, "y1": 274.8, "innehåll": "När projektering baseras på beprövade lösningar bör det säkerställas att förutsättningarna i det aktuella fallet stämmer överens med förutsättningarna för den beprövade lösningen eller att det utretts att konsekvenserna av en avvikelse inte påverkar byggnadsdelens funktion menligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 265.3, "x1": 515.8, "y1": 297.8, "innehåll": "Projekteringen bör redovisas på ritningar och i andra handlingar på ett sådant sätt att det kan verifieras att kraven i dessa föreskrifter uppfylls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 288.3, "x1": 518.5, "y1": 343.8, "innehåll": "Utifrån upprättade projekteringshandlingar bör avvikelser från nominella mått inte överstiga gällande toleranser. Avvikelser från projekteringshandlingarna eller åtgärder som inte anges på någon projekteringshandling bör inte göras förrän det klarlagts att byggnadsdelens funktion inte äventyras. Samråd bör ske med den som ansvarar för projekteringshandlingarna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 334.3, "x1": 513.3, "y1": 389.8, "innehåll": "Vid ändring av en byggnad, där förhållandena och utförandena inte är kända i förväg, är det särskilt viktigt att ha tillgång till erforderlig kompetens, som är verksam med uppföljning vid utförandet. Vilken kompetens som behövs avgörs utifrån byggnadens förutsättningar och åtgärdernas art. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 394.2, "x1": 528.9, "y1": 478.2, "innehåll": "2:311 Förundersökning vid ändring av byggnader Allmänt råd ändringsarbeten bör föregås av en förundersökning där såväl byggnadens kulturvärden och övriga kvaliteter som brister tydliggörs. Förundersökningen bör göras så tidigt att dess resultat kan ligga till grund för den efterföljande projekteringen. Omfattningen av förundersökningen bör anpassas till åtgärdens omfattning och objektets art."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 468.7, "x1": 502.8, "y1": 501.3, "innehåll": "Vid ingrepp i byggnadens stomme behöver det klarläggas hur detta påverkar byggnadens bärförmåga. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 505.8, "x1": 523.4, "y1": 591.4, "innehåll": "2:32 Verifiering Allmänt råd För att säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller kraven i huvudförfattningarna och dessa föreskrifter bör byggherren i ett tidigt skede se till att detta verifieras. Verifieringen kan ske antingen under projektering och utförande eller i den färdiga byggnaden eller någon kombination därav. På vilket sätt verifieringen ska ske i det aktuella fallet fastställs i kontrollplanen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 581.9, "x1": 530.8, "y1": 625.9, "innehåll": "Om inget annat anges för kravvärdena i denna författning gäller att angivna gränsvärden inte får över- respektive underskridas. Vid beräkning, provning och mätning bör metodens osäkerhet beaktas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 65.8, "y0": 630.4, "x1": 508.7, "y1": 691.4, "innehåll": "2:321 Verifiering i färdig byggnad Allmänt råd Verifiering i den färdiga byggnaden sker normalt genom provning, mätning eller besiktning beroende på vilken egenskap som ska verifieras. Såväl metod som resultat bör dokumenteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 122.5, "y0": 681.9, "x1": 528.9, "y1": 725.8, "innehåll": "För att kunna verifiera att en genomförd ändringsåtgärd uppfyller varsamhetskraven måste åtgärden relateras till byggnadens utformning före ändringen. Detta förutsätter ofta att byggnadens utformning före åtgärd finns dokumenterad. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 523.4, "y1": 146.6, "innehåll": "2:322 Verifiering under projektering och utförande Allmänt råd Vid projekteringen bör det verifieras att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta och rätt tillämpade och att de är korrekt redovisade i bygghandlingarna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 137.1, "x1": 530.6, "y1": 215.6, "innehåll": "Byggherren bör verifiera att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Vid denna kontroll bör material och produkter – identifieras, – granskas, och – provas såvida de inte är byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 eller att det är uppenbart onödigt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 206.1, "x1": 528.5, "y1": 238.7, "innehåll": "Byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 behöver inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas av bedömningen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 229.1, "x1": 524.9, "y1": 273.1, "innehåll": "När det gäller andra byggprodukter med bedömda egenskaper än de som är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL bör det dock säkerställas att föreskrivna krav för avsedd användning uppfylls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 263.6, "x1": 501.0, "y1": 307.7, "innehåll": "Det bör verifieras att arbetet utförs enligt gällande projekteringshandlingar. Det som inte verifierats under projekteringen och som är av betydelse för byggnadsdelarnas funktion bör verifieras under utförandet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 298.2, "x1": 525.1, "y1": 353.6, "innehåll": "Resultatet av de verifieringar som görs under utförandeskedet bör dokumenteras, inklusive eventuella avvikelser från projekteringshandlingarna och åtgärder som vidtagits till följd av dessa avvikelser samt andra uppgifter av betydelse för den färdiga byggnadsdelens funktion. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 65.8, "y0": 358.2, "x1": 508.3, "y1": 421.2, "innehåll": "2:4 Markarbeten Om schaktning, fyllning, pålning, sprängning eller andra markarbeten kan komma att påverka byggnaden eller andra närbelägna byggnader, vägar och markanläggningar, ledningar i mark eller andra anläggningar under mark negativt ska skaderiskerna förebyggas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 417.7, "x1": 531.7, "y1": 496.2, "innehåll": "Allmänt råd En undersökning av grundvattenförhållandena kan klarlägga riskerna för sättningsskador och tillfällig eller permanent grundvattensänkning samt därmed sammanhängande sekundära effekter, t.ex. vattenbrist och biologisk nedbrytning. Bevakning av förändringar i befintliga nivåer kan göras genom avvägning av beständiga referenspunkter. Kemiska, fysikaliska och bakteriella risker bör också utredas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 65.8, "y0": 499.3, "x1": 530.3, "y1": 534.1, "innehåll": "För sprängarbeten inom områden med detaljplan fordras en sprängplan och en sprängjournal som är anpassade till arbetenas art och omfattning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 530.6, "x1": 517.2, "y1": 586.2, "innehåll": "Allmänt råd En sprängplan bör beskriva hur sprängningsarbetet ska utföras samt ange tider, risker och skyddsåtgärder. Planen bör innehålla en specifikation av sprängmaterialet och uppgifter om borrning, laddning, täckning och täckningssätt samt om avspärrning, utrymning och bevakning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 122.5, "y0": 576.7, "x1": 529.3, "y1": 609.1, "innehåll": "Samråd med berörda om skadeförebyggande åtgärder och utförande av vibrationsmätningar bör utföras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 134.5, "y0": 599.6, "x1": 449.8, "y1": 632.2, "innehåll": "Sprängplanen bör kompletteras med planritningar över omgivningen. Regler om sprängarbeten samt om bergarbeten ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 65.8, "y0": 636.7, "x1": 531.0, "y1": 749.0, "innehåll": "2:5 Drift- och skötselinstruktioner m.m.. 2:51 Allmänt. Allmänt råd Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning samt skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av dessa föreskrifter och av huvudförfattningarna ska uppfyllas under brukstiden. Vid ändring av byggnader kan befintliga instruktioner behöva"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 530.3, "y1": 118.2, "innehåll": "kompletteras eller uppdateras. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 511.6, "y1": 152.6, "innehåll": "Med idrifttagande avses det skede och de aktiviteter som syftar till att slutföra och samköra byggnader och deras installationer till en fullt färdig och fungerande enhet. Samordnade funktionsprov som verifierar att installationerna uppfyller alla tillämpliga krav bör göras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 122.5, "y0": 143.1, "x1": 515.8, "y1": 175.7, "innehåll": "Krav på att instruktioner och skötselanvisningar för ventilationssystem finns lätt tillgängliga framgår av 5 kap. 2 och 3 §§ PBF."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 122.5, "y0": 166.1, "x1": 501.7, "y1": 244.7, "innehåll": "Krav på brandskyddsdokumentation finns i avsnitt 5:12. En plan för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år. Regler om underhåll av tekniska anordningar finns hos Arbetsmiljöverket. Ytterligare bestämmelser om underhåll och dokumentation för vissa installationer finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 65.8, "y0": 249.2, "x1": 531.0, "y1": 311.9, "innehåll": "2:52 Brandskyddstekniska installationer och ventilationssystem Allmänt råd Byggnader eller delar av dem bör inte tas i bruk innan ventilationssystem och brandskyddstekniska installationer är i driftklart skick."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 122.5, "y0": 302.3, "x1": 518.6, "y1": 334.8, "innehåll": "Vid don eller annan del av installation som är tänkt att regleras, manövreras eller rengöras av boende eller andra brukare, bör det finnas en enkel, lättläst och fast uppsatt bruksanvisning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 122.5, "y0": 325.3, "x1": 524.4, "y1": 380.8, "innehåll": "Då nödstopp installeras bör de märkas så att deras funktion klart framgår. Med nödstopp avses en anordning som gör det möjligt att stoppa fläktarna i en byggnad vid hälsofarliga utsläpp i omgivningen. Nödstopp kan placeras i trapphus i flerbostadshus och på en central och lätt tillgänglig plats i byggnader som innehåller lokaler."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 85.8, "x1": 532.1, "y1": 177.7, "innehåll": "3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen 3:1 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 1, 4 och 9 §§ PBL och 3 kap. 4 och 18 §§ PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL och 3 kap. 23 § PBF. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 182.3, "x1": 519.6, "y1": 232.6, "innehåll": "3:11 Allmänt Föreskrifterna i avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen gäller inte för fritidshus med högst två bostäder. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 122.5, "y0": 229.1, "x1": 521.5, "y1": 273.2, "innehåll": "Allmänt råd Att fritidshus med högst två bostäder är undantagna från vissa regler i avsnitten 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen följer redan av PBL. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 277.7, "x1": 417.6, "y1": 298.2, "innehåll": "3:111 Krav på tomter samt utformningskrav och tekniska egenskapskrav på byggnader"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 122.5, "y0": 294.6, "x1": 392.5, "y1": 327.1, "innehåll": "Allmänt råd Avsnitt 3:12 innehåller föreskrifter och allmänna råd om tomter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 122.5, "y0": 317.6, "x1": 454.8, "y1": 350.2, "innehåll": "Avsnitten 3:13 och 3:14 innehåller föreskrifter och allmänna råd till antingen utformningskraven, de tekniska egenskapskraven eller till båda."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 122.5, "y0": 340.7, "x1": 531.2, "y1": 384.6, "innehåll": "Kraven på tomter och utformningskraven på byggnader prövas vid bygglovet. De tekniska egenskapskraven på byggnader hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet på samma sätt som de övriga tekniska egenskapskraven. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 65.8, "y0": 375.0, "x1": 501.7, "y1": 422.5, "innehåll": " Tillämpningsområdena i avsnitt 3:131 och 3:141 gäller oavsett om det är fråga om regler som är utformningskrav eller tekniska egenskapskrav på byggnader."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 77.7, "y0": 413.0, "x1": 532.0, "y1": 751.5, "innehåll": "Föreskrifter och allmänna råd för tomter finns i avsnitt 3:12. Föreskrifter och allmänna råd till både utformningskraven och de tekniska egenskapskraven finns i a) avsnitt 3:132 föreskriften första stycket, b) avsnitt 3:142 föreskriften första stycket, c) avsnitt 3:1422 föreskriften första stycket, d) avsnitt 3:143 föreskriften tredje stycket, e) avsnitt 3:1453 föreskriften, f) avsnitt 3:147, och g) avsnitt 3:148. Föreskrifter och allmänna råd enbart till utformningskraven finns i a) avsnitt 3:132 föreskriften andra stycket, allmänna rådet första stycket, b) avsnitt 3:142 föreskriften andra och tredje stycket, allmänna rådet första och andra stycket, c) avsnitt 3:1422 föreskriften andra stycket, allmänna rådet första stycket a–d, d) avsnitt 3:143 föreskriften första stycket, allmänna rådet första och andra stycket, e) avsnitt 3:144 föreskriften första och femte stycket, allmänna rådet första och andra stycket, f) avsnitt 3:1452, g) avsnitt 3:1453 allmänna rådet första stycket och andra stycket a, och h) avsnitt 3:146 föreskriften första, andra och tredje stycket, allmänna rådet första och andra stycket. Föreskrifter och allmänna råd enbart till de tekniska egenskapskraven finns i a) avsnitt 3:132 allmänna rådet andra, tredje och fjärde stycket, b) avsnitt 3:142 föreskriften fjärde stycket, allmänna rådet tredje, fjärde och femte stycket, c) avsnitt 3:1421, d) avsnitt 3:1422, allmänna rådet första stycket e–f, andra, tredje och fjärde stycket, e) avsnitt 3:1423, f) avsnitt 3:1424, g) avsnitt 3:1425,"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 85.5, "x1": 530.3, "y1": 208.9, "innehåll": "h) avsnitt 3:143 föreskriften andra stycket, allmänna rådet tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde och tionde stycket, i) avsnitt 3:144 föreskriften andra, tredje och fjärde stycket, allmänna rådet tredje, fjärde, femte och sjätte stycket, j) avsnitt 3:1451, k) avsnitt 3:1453 allmänna rådet andra stycket b–d, och l) avsnitt 3:146 föreskriften fjärde stycket, allmänna rådet tredje och fjärde stycket. Definitionerna i avsnitten 3:112 och 3:113 gäller oavsett om det är fråga om regler om tomter eller om regler som är utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav på byggnader. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 213.5, "x1": 530.9, "y1": 274.8, "innehåll": "\\\"3:112 Definitioner och begrepp När begreppen \\\"tillgänglig\\\" och \\\"användbar\\\" eller \\\"tillgänglighet\\\" och \\\"användbarhet\\\" används i detta avsnitt menas \\\"tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga\\\". (BFS 2013:14).\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 122.5, "y0": 271.4, "x1": 527.9, "y1": 315.4, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 122.5, "y0": 305.9, "x1": 487.5, "y1": 338.4, "innehåll": "Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 342.9, "x1": 525.9, "y1": 429.5, "innehåll": "3:113 Dimensionerande mått för rullstol Då det i denna författning anges att tomter, byggnader eller delar av byggnader ska vara tillgängliga och användbara ska måtten för eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning (mindre utomhusrullstol) vara dimensionerande och utrymme för manövrering med rullstol ska finnas. Måtten för manuell eller liten eldriven rullstol för inomhusanvändning (inomhusrullstol) får dock vara dimensionerande i enskilda bostadslägenheter. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 122.5, "y0": 426.1, "x1": 518.8, "y1": 481.6, "innehåll": "Allmänt råd Dimensionerande vändmått som är lämpliga vid bedömning av tillgängligheten och användbarheten för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter och för en inomhusrullstol en cirkel med diametern 1,30 meter. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 486.1, "x1": 528.6, "y1": 573.6, "innehåll": "3:12 Tillgänglighet och användbarhet på tomter. 3:121 Tillämpningsområde. Allmänt råd Av 8 kap. 9 § PBL följer att reglerna gäller för en obebyggd tomt som ska bebyggas om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 65.8, "y0": 578.1, "x1": 521.3, "y1": 715.6, "innehåll": "3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser m.m. Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och – bostadskomplement, – parkeringsplatser, – angöringsplatser för bilar, – friytor, och – allmänna gångvägar i anslutning till tomten. Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 77.7, "y0": 85.6, "x1": 467.1, "y1": 145.8, "innehåll": "Tillgängliga och användbara gångvägar ska – vara lätta att följa, – kunna särskiljas från möblerade ytor, och – kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 142.3, "x1": 530.1, "y1": 278.3, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på friytor är lekplatser, bollplaner och gemensamma uteplatser. En tillgänglig och användbar gångväg bör – vara så horisontell som möjligt, – inte luta mer än 1:50 i sidled, – ha en fri bredd på minst 1,5 meter alternativt minst 1,0 meter och då ha vändzoner med högst 10 meters mellanrum, – vid öppningar i t.ex. staket, häckar och liknande ha en fri bredd på minst 0,90 meter, – vara fri från hinder, och – utjämnas med en 0,9–1,0 meter bred ramp till 0-nivå om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 268.8, "x1": 504.7, "y1": 301.3, "innehåll": "Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till ett sammanhängande ledstråk."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 291.8, "x1": 525.6, "y1": 324.4, "innehåll": "Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 314.7, "x1": 485.4, "y1": 347.3, "innehåll": "Regler om kontraster och markeringar på tomter finns i avsnitt 3:1223 och regler om tillgängliga och användbara entréer finns i avsnitt 3:132."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 65.8, "y0": 350.4, "x1": 529.4, "y1": 410.5, "innehåll": "En angöringsplats för bilar ska finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 407.0, "x1": 527.1, "y1": 451.1, "innehåll": "Allmänt råd Antal parkeringsplatser för rörelsehindrade bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 441.6, "x1": 528.1, "y1": 485.5, "innehåll": "Breddmått på en parkeringsplats som ska medge att rullstol tas in från sidan bör vara 5,0 meter. Breddmått kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrade finns bredvid varandra."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 476.0, "x1": 526.9, "y1": 508.6, "innehåll": "Lutningen i längs- och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade bör inte överstiga 1:50."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 134.5, "y0": 499.1, "x1": 517.8, "y1": 520.1, "innehåll": "Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara tydligt skyltade, även vintertid. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 65.8, "y0": 524.5, "x1": 520.3, "y1": 585.4, "innehåll": "3:1221 Gångytor på tomter Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Markbeläggningen på gångytor ska vara fast, jämn och halkfri."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 581.9, "x1": 444.6, "y1": 614.4, "innehåll": "Allmänt råd Gångytor kan t.ex. finnas på gångvägar, lekplatser och ramper samt i trappor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 604.8, "x1": 527.5, "y1": 637.3, "innehåll": "Betongmarkplattor, släta stenhällar, fasta och jämna grusytor och asfalt är exempel på lämpliga ytmaterial."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 627.8, "x1": 512.6, "y1": 660.4, "innehåll": "Regler om kontrast- och varningsmarkeringar på gångytor finns i avsnitt 3:1223 och avsnitt 8:91."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 65.8, "y0": 664.8, "x1": 489.4, "y1": 700.4, "innehåll": "3:1222 Ramper på tomter Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 122.5, "y0": 696.9, "x1": 523.1, "y1": 752.3, "innehåll": "Allmänt råd Ramper bör kompletteras med trappor där det är möjligt. För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att klara flera ramper i rad med en total höjd på mer än 1,0 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 527.2, "y1": 198.7, "innehåll": "En ramp bör – ha minst 2 meter långa vilplan, – ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen, – ha en fri bredd på minst 1,3 meter, – vara fri från hinder, och – ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen. En ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20. Regler om trappor och ledstänger finns i avsnitt 8:91."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 65.8, "y0": 203.1, "x1": 490.9, "y1": 251.2, "innehåll": "3:1223 Kontraster och markeringar på tomter Parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor, liksom gångytor, trappor, ramper och konstgjorda ledytor samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 122.5, "y0": 247.7, "x1": 463.9, "y1": 280.3, "innehåll": "Allmänt råd Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 122.5, "y0": 270.8, "x1": 511.4, "y1": 303.4, "innehåll": "Konstgjorda ledytor kan bestå av material med avvikande struktur och ljushet som fälls in i markbeläggningen, t.ex. tydligt kännbara plattor i en slät yta."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 122.5, "y0": 293.9, "x1": 503.5, "y1": 349.3, "innehåll": "En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan kan avsevärt öka möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen. Regler om kontrastmarkering av trappor finns i avsnitt 8:91."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 65.8, "y0": 353.7, "x1": 525.2, "y1": 414.6, "innehåll": "3:1224 Belysning för orientering på tomter Belysningen längs tillgängliga och användbara gångvägar och vid parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor, ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 122.5, "y0": 411.1, "x1": 512.4, "y1": 455.2, "innehåll": "Allmänt råd På tillgängliga och användbara gångvägar bör markytan vara tillräckligt och jämnt belyst. Fast belysning bör inte vara bländande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 65.8, "y0": 459.6, "x1": 335.4, "y1": 495.1, "innehåll": "3:1225 Orienterande skyltar på tomter Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 122.5, "y0": 491.6, "x1": 527.6, "y1": 558.6, "innehåll": "Allmänt råd Orienterande skyltar bör vara lättbegripliga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer som använder rullstol som av stående personer med nedsatt syn. De bör placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill dem."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 122.5, "y0": 549.1, "x1": 531.6, "y1": 593.2, "innehåll": "Textstorleken bör väljas efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skyltar bör kompletteras med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 65.8, "y0": 597.7, "x1": 524.7, "y1": 696.8, "innehåll": "3:13 Tillgängliga och användbara entréer till byggnader. 3:131 Tillämpningsområde. Allmänt råd Av 8 kap. 6 § PBL följer att reglerna inte gäller för arbetslokaler om det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalerna är avsedda för eller för småhus om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 65.8, "y0": 701.3, "x1": 527.6, "y1": 749.9, "innehåll": "3:132 Allmänt Huvudentréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska placeras och utformas så att de är tillgängliga och användbara. även övriga entréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 483.9, "y1": 120.4, "innehåll": "vara tillgängliga och användbara om det behövs för att uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Tillgängliga entréer ska vara lätta att upptäcka."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 110.8, "x1": 520.6, "y1": 145.8, "innehåll": "För småhus är tillgängligheten till byggnaden tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att på tomten ordna en ramp till entrén."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 122.5, "y0": 142.3, "x1": 523.9, "y1": 197.9, "innehåll": "Allmänt råd Utöver huvudentrén kan även andra entréer behöva göras tillgängliga och användbara, t.ex. i situationer där terrängen eller placeringen av bostadskomplement gör att avståndet annars blir för långt, se vidare avsnitt 3:23."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 134.5, "y0": 188.2, "x1": 374.2, "y1": 255.3, "innehåll": "För att en entré ska vara lätt att upptäcka bör den vara a) kontrastmarkerad, se vidare avsnitt 3:1223, och b) väl belyst, se vidare avsnitt 3:1224. Orienterande skyltar bör utformas enligt avsnitt 3:1225. Regler om ramper finns i avsnitt 3:1422. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 259.9, "x1": 521.1, "y1": 347.4, "innehåll": "3:14 Tillgänglighet och användbarhet i byggnader. 3:141 Tillämpningsområde. Allmänt råd Av 8 kap. 6 § PBL följer att reglerna inte gäller för arbetslokaler om det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalerna är avsedda för."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 351.9, "x1": 522.6, "y1": 400.6, "innehåll": "3:142 Entré- och kommunikationsutrymmen Entré- och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 390.9, "x1": 528.5, "y1": 425.9, "innehåll": "Entré- och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 416.3, "x1": 515.1, "y1": 463.8, "innehåll": "Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 77.7, "y0": 454.3, "x1": 481.3, "y1": 476.5, "innehåll": "Transport med sjukbår ska kunna ske från varje enskild bostadslägenhet. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 122.5, "y0": 473.0, "x1": 486.0, "y1": 551.5, "innehåll": "Allmänt råd Ett kommunikationsutrymme bör a) ha en fri bredd på minst 1,30 meter, gäller dock inte trappor, b) vid begränsade hinder, t.ex. pelare, ha en fri bredd på minst 0,80 meter, För bostadslägenheter finns lämpliga mått på entré- och kommunikationsutrymmen i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 122.5, "y0": 542.0, "x1": 488.3, "y1": 574.6, "innehåll": "I publika lokaler bör ett kommunikationsutrymme särskiljas från möblerade ytor med exempelvis belysning eller avvikande material."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 134.5, "y0": 565.0, "x1": 493.9, "y1": 597.5, "innehåll": "Regler om när transport med sjukbår behöver kunna ske med hiss finns i avsnitt 3:144. Regler om säker transport med sjukbår finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 65.8, "y0": 601.9, "x1": 408.5, "y1": 637.5, "innehåll": "3:1421 Gångytor i byggnader Gångytor i entré- och kommunikationsutrymmen ska vara fasta och jämna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 122.5, "y0": 634.0, "x1": 509.8, "y1": 678.1, "innehåll": "Allmänt råd Regler om utformning av tillgängliga och användbara gångytor och ledstråk för personer med nedsatt orienteringsförmåga finns i 3:1423–3:1425."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 134.5, "y0": 668.5, "x1": 370.7, "y1": 701.1, "innehåll": "Regler om skydd mot att halka finns i avsnitt 8:22. Regler om skydd mot fall i trappor finns i avsnitt 8:232."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 388.4, "y1": 133.8, "innehåll": "3:1422 Ramper i byggnader Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Ramper ska luta högst 1:12. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 130.3, "x1": 527.2, "y1": 254.9, "innehåll": "Allmänt råd En ramp bör a) ha minst 2 meter långa vilplan, b) ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen, c) ha en total höjdskillnad på högst 1,0 meter, d) ha en fri bredd på minst 1,3 meter, e) vara fri från hinder, och f) ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd. En ramp får luta högst 1:12 för att minimera risken att någon ska välta. En ramp blir säkrare att använda om den inte lutar mer än 1:20."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 134.5, "y0": 245.2, "x1": 462.0, "y1": 277.8, "innehåll": "Regler om hissar finns i avsnitt 3:144. Regler om trappor, räcken och ledstänger finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 65.8, "y0": 282.2, "x1": 525.6, "y1": 330.5, "innehåll": "3:1423 Kontraster och markeringar i byggnader Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 327.0, "x1": 523.8, "y1": 370.9, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på viktiga målpunkter i byggnader är entrédörrar och hissdörrar, samt, i publika lokaler, receptionsdiskar, toalettdörrar, dörrar i och till utrymningsvägar och informationsställen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 361.4, "x1": 528.9, "y1": 417.0, "innehåll": "I publika lokaler bör det finnas logiska ledstråk som leder mellan utvalda målpunkter. På öppna ytor i t.ex. stationsbyggnader (terminaler), receptioner och foajéer bör sammanhängande taktila och visuella ledstråk finnas. Ledytor i golvet kan ordnas med avvikande material och med ljushetskontrast."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 407.5, "x1": 529.4, "y1": 451.4, "innehåll": "Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan ökar avsevärt möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 441.9, "x1": 524.0, "y1": 474.5, "innehåll": "Logiska färgsystem underlättar orienteringen för personer med utvecklingsstörning eller andra orienteringssvårigheter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 134.5, "y0": 465.0, "x1": 433.3, "y1": 497.4, "innehåll": "Regler om kontrastmarkering av trappor finns i avsnitt 8:232. Regler om skydd mot sammanstötning och klämning finns i avsnitt 8:3."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 65.8, "y0": 501.8, "x1": 530.9, "y1": 550.1, "innehåll": "3:1424 Belysning för orientering i byggnader Belysningen i entréer och kommunikationsutrymmen ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 546.6, "x1": 426.4, "y1": 579.1, "innehåll": "Allmänt råd Golv i kommunikationsutrymmen bör vara tillräckligt och jämnt belysta."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 569.6, "x1": 508.4, "y1": 602.1, "innehåll": "Ljuskällan bör vara avskärmad och kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen och mellan ute och inne bör inte vara för stor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 134.5, "y0": 592.6, "x1": 448.9, "y1": 625.1, "innehåll": "Regler om ljusförhållanden finns i avsnitt 6:32. Regler om belysning och bländning som skydd mot fall finns i avsnitt 8:21."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 65.8, "y0": 629.5, "x1": 335.4, "y1": 665.1, "innehåll": "3:1425 Orienterande skyltar i byggnader Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 122.5, "y0": 661.6, "x1": 527.9, "y1": 728.7, "innehåll": "Allmänt råd Orienterande skyltar bör vara lättbegripliga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer som använder rullstol som av stående personer med nedsatt syn. De bör placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill dem."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 526.8, "y1": 129.7, "innehåll": "Textstorleken bör väljas efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skyltar bör vara kompletterade med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 518.3, "y1": 152.7, "innehåll": "Elektronisk skyltning bör vara utformad så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan uppfatta och förstå den."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 157.2, "x1": 531.6, "y1": 218.5, "innehåll": "3:143 Dörrar och portar Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. även andra öppningar i förflyttningsvägar ska utformas så att de medger passage med rullstol."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 209.0, "x1": 514.8, "y1": 269.1, "innehåll": "Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 65.8, "y0": 259.5, "x1": 526.4, "y1": 294.5, "innehåll": "Roterdörrar ska kompletteras med en dörr som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 122.5, "y0": 291.0, "x1": 514.7, "y1": 438.5, "innehåll": "Allmänt råd Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°, vid a) entrédörrar, b) hissdörrar, c) korridordörrar som är placerade vinkelrätt mot korridorens längdriktning, d) öppningar i förflyttningsvägar, e) dörrar till hygienrum i publika lokaler som ska vara användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga, f) dörrar till samlingslokaler, och g) dörrar till bostadskomplement. För dörrar i bostäder finns lämpliga passagemått och lämpliga mått på betjäningsareor i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 122.5, "y0": 429.0, "x1": 528.5, "y1": 484.5, "innehåll": "Regler om bredder i utrymningsvägar finns i avsnitt 5:334. Regler om dörrar i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket. Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 122.5, "y0": 475.0, "x1": 527.4, "y1": 507.5, "innehåll": "Vid dörrar med automatisk dörröppnare är det viktigt att markera utrymmet där dörren slås upp eller att förse dörrarna med säkerhetssensorer eller liknande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 122.5, "y0": 498.0, "x1": 531.9, "y1": 530.5, "innehåll": "Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 122.6, "y0": 529.8, "x1": 517.8, "y1": 749.0, "innehåll": "Figur 3:143 Placering av manöverdon för dörröppnare: Manöverdon bör kunna hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 523.1, "y1": 129.7, "innehåll": "Dörr- och portöppningar bör utformas utan nivåskillnader, om det inte behövs en tröskel av t.ex. fukt- eller klimatskäl. En eventuell tröskel bör dock vara så låg som möjligt och fasad, så att den är lätt att passera med rullstol eller rollator, och så att risken för att snubbla minimeras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 501.7, "y1": 164.1, "innehåll": "Exempel på hur dörrar kan utformas i andra hänseenden än de som har behandlats i detta allmänna råd finns bland annat i Myndigheten för delaktighets Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 168.6, "x1": 525.6, "y1": 230.0, "innehåll": "3:144 Hissar och andra lyftanordningar Då hissar eller andra lyftanordningar krävs för att bostäder, arbetslokaler och publika lokaler ska vara tillgängliga och användbara ska minst en av dem rymma en person som använder rullstol och en medhjälpare."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 220.4, "x1": 532.1, "y1": 255.3, "innehåll": "En sådan hiss eller annan lyftanordning ska också utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 245.7, "x1": 475.6, "y1": 280.5, "innehåll": "Hissar och andra lyftanordningar ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat för av- och påstigning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 77.7, "y0": 271.1, "x1": 481.5, "y1": 305.9, "innehåll": "Transport med sjukbår i hiss ska kunna ordnas i bostadshus med fler än fyra plan. Ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 302.4, "x1": 500.3, "y1": 346.4, "innehåll": "Allmänt råd Vilka hissar och andra lyftanordningar som ska vara tillgängliga och an-vändbara regleras i 3 kap. 4 och 18 §§, PBF."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 336.9, "x1": 507.6, "y1": 369.5, "innehåll": "Hissar som uppfyller kraven finns i SS-EN 81-70. Typ 2 (1,1 x 1,4 meter) och 5 (2,0 x 1,4 meter) i SS-EN 81-70 uppfyller kraven på tillgängligt och användbart utrymme i hissen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 360.0, "x1": 518.1, "y1": 392.4, "innehåll": "I SS-EN 81-70 finns även lämpliga manöver- och signalorgan, där bilaga B bör användas för hissar i publika lokaler."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 382.9, "x1": 527.8, "y1": 427.0, "innehåll": "Ytterligare krav på hissar som används för transport av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H, bilaga 5:1, avsnitt 1.2 och 1.6.1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 417.5, "x1": 529.2, "y1": 449.9, "innehåll": "Hissar som uppfyller kraven på utrymme med plats för sjukbår finns i SS-EN 81-70  Typ 3 (1,1 x 2,1 meter)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 134.5, "y0": 440.4, "x1": 526.2, "y1": 461.4, "innehåll": "Det finns även harmoniserade standarder för plattformshissar, SS-EN 81-40 och SS-EN 81-41."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 477.4, "x1": 531.1, "y1": 563.2, "innehåll": "3:145 Tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler 3:1451 Ljudmiljö I publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga är beroende av ljudmiljön för att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 65.8, "y0": 553.6, "x1": 519.6, "y1": 588.4, "innehåll": "Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 585.0, "x1": 517.8, "y1": 709.5, "innehåll": "Allmänt råd Kravet på god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet gäller publika utrymmen i exempelvis – lokaler för kollektivtrafik, – reseterminaler, – lokaler för hälso- och sjukvård, – samlingssalar, och – receptioner. Exempel på samlingssalar är hörsalar, teatrar, kyrkor och större konferensrum som rymmer minst 50 personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 122.5, "y0": 700.0, "x1": 527.1, "y1": 743.9, "innehåll": "En efterklangstid på 0,6 sekunder bör uppnås, undantaget samlingssalar där efterklangstiden kan vara upp till 0,8 sekunder. Om föreskriftens krav säkerställs på annat sätt kan efterklangstiden i stora lokaler med rumshöjd högre än 3,50 meter vara upp till 2,0 sekunder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 526.3, "y1": 175.7, "innehåll": "Lokalerna bör utformas så att bakgrundsnivån ekvivalent ljudnivå L pAeq från tekniska installationer, hissar eller annan trafik än egentrafik uppgår till högst – 30 dB i samlingssalar, – 35 dB i receptioner samt lokaler för hälso- och sjukvård, och – 45 dB i övriga lokaler enligt första stycket. Med egentrafik avses den trafik som genereras för att uppnå lokalens funktion, t.ex. bussar och tåg vid en reseterminal eller en järnvägsstation."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 122.5, "y0": 166.1, "x1": 516.9, "y1": 198.7, "innehåll": "Om högtalarsystem används kan taluppfattbarheten verifieras enligt SS-EN 60268-16. Talöverföringsindex STI bör överstiga 0,60 i hela lokalen och 0,70 i mer än hälften av lokalen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 134.5, "y0": 189.2, "x1": 418.2, "y1": 233.3, "innehåll": "Teleslingors funktion kan verifieras enligt IEC 60118-4. För definition av efterklangstid och ekvivalent ljudnivå se avsnitt 7. Regler om skydd mot buller finns i avsnitt 7. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 237.7, "x1": 527.5, "y1": 298.4, "innehåll": "3:1452 Samlingslokaler Begränsade delar av biografer, teatrar, sporthallar och andra liknande större samlingslokaler behöver inte vara fullt tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Podier och scener ska dock alltid vara tillgängliga och användbara. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 122.5, "y0": 295.1, "x1": 519.3, "y1": 339.0, "innehåll": "Allmänt råd Fasta platser för personer som använder rullstol bör integreras med övriga platser och ge samma möjlighet att se och höra som andra åskådare har. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 343.4, "x1": 474.7, "y1": 391.6, "innehåll": "3:1453 Tillgängliga och användbara toaletter Där det finns toaletter för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar.  (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 122.5, "y0": 388.2, "x1": 530.8, "y1": 489.6, "innehåll": "Allmänt råd I publika lokaler som har fler än ett plan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant plan vara tillgänglig och användbar. Den tillgängliga och användbara toaletten bör ha a) minsta måtten 2,2 x 2,2 meter, b) lämpligt utformad och placerad inredning och utrustning, c) kontrastmarkeringar, och d) säkerhetslarm. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 494.1, "x1": 532.0, "y1": 568.1, "innehåll": "3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan Rum, balkonger, terrasser och uteplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 558.6, "x1": 530.2, "y1": 606.1, "innehåll": "Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 596.5, "x1": 521.8, "y1": 631.3, "innehåll": "Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 65.8, "y0": 621.8, "x1": 519.7, "y1": 656.7, "innehåll": "I det tillgängliga och användbara hygienrumet ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 122.5, "y0": 653.3, "x1": 528.5, "y1": 697.3, "innehåll": "Allmänt råd Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 122.5, "y0": 687.4, "x1": 530.5, "y1": 720.3, "innehåll": "Studentbostäder om högst 35 m 2 enligt avsnitt 3:225 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 134.5, "y0": 710.8, "x1": 491.2, "y1": 743.2, "innehåll": "Plats för medhjälpare och separat dusch kan ordnas t.ex. genom att ett badkar tas bort. Regler om lämplig utformning av trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 390.5, "y1": 121.6, "innehåll": "3:147 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i flera plan Kraven i avsnitt 3:146 ska uppfyllas på hela entréplanet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 122.5, "y0": 118.1, "x1": 468.1, "y1": 150.7, "innehåll": "Allmänt råd Regler om utformning av bostäder i flera plan finns i avsnitt 3:221. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 65.8, "y0": 155.2, "x1": 508.3, "y1": 203.8, "innehåll": "3:148 Tillgängliga och användbara bostadskomplement Förvaringsutrymmen enligt avsnitt 3:23, postboxar, tvättstugor, avfallsutrymmen, sopnedkast och andra bostadskomplement ska vara tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 65.8, "y0": 208.5, "x1": 487.8, "y1": 258.8, "innehåll": "3:2 Bostadsutformning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 1 och 17 §§ PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 122.5, "y0": 306.9, "x1": 520.3, "y1": 351.0, "innehåll": "Allmänt råd Avsnitt 3:2 innehåller föreskrifter och allmänna råd till antingen utformningskraven, de tekniska egenskapskraven eller till båda."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 122.5, "y0": 341.5, "x1": 518.7, "y1": 385.4, "innehåll": "Utformningskraven prövas i bygglovet och de tekniska egenskapskraven hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet på samma sätt som övriga tekniska egenskapskrav. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 65.8, "y0": 388.5, "x1": 525.4, "y1": 752.3, "innehåll": "Föreskrifter och allmänna råd till både utformningskraven och de tekniska egenskapskraven finns i a) avsnitt 3:22 allmänna rådet andra stycket, b) avsnitt 3:222 föreskriften, c) avsnitt 3:223 föreskriften första stycket, d) avsnitt 3:224 föreskriften första stycket, allmänna rådet tredje stycket, e)  avsnitt 3:225 föreskriften första stycket, allmänna rådet tredje och fjärde stycket, f) avsnitt 3:226 föreskriften tredje stycket, allmänna rådet, g) avsnitt 3:227 sjunde stycket, allmänna rådet första, andra och tredje stycket, och h) avsnitt 3:228 fjärde stycket. Föreskrifter och allmänna råd enbart till utformningskraven finns i a) avsnitt 3:22 föreskriften första stycket, tredje stycket a, c–e, g–j och fjärde stycket, allmänna rådet första och tredje stycket, b) avsnitt 3:221 föreskriften, c) avsnitt 3:222 allmänna rådet, d) avsnitt 3:223 föreskriften andra stycket, allmänna rådet, e) avsnitt 3:224 föreskriften andra stycket, allmänna rådet första stycket, f) avsnitt 3:225 föreskriften andra stycket, allmänna rådet första stycket, g) avsnitt 3:226 föreskriften första stycket, h) avsnitt 3:227 föreskriften första, tredje, fjärde, femte och sjätte stycket, i) avsnitt 3:228 föreskriften första stycket, allmänna rådet, och j) avsnitt 3:23 föreskriften, allmänna rådet första och andra stycket. Föreskrifter och allmänna råd enbart till de tekniska egenskapskraven finns i a) avsnitt 3:22 föreskriften andra stycket och tredje stycket b, f och k, allmänna rådet, fjärde, femte och sjätte stycket, b) avsnitt 3:221 allmänna rådet, c) avsnitt 3:224 allmänna rådet andra stycket, d) avsnitt 3:225 allmänna rådet andra stycket, e) avsnitt 3:226 föreskriften andra stycket,"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 497.7, "y1": 158.4, "innehåll": "f) avsnitt 3:227 föreskriften andra stycket, allmänna rådet fjärde stycket, g) avsnitt 3:228 föreskriften andra och tredje stycket, och h) avsnitt 3:23 allmänna rådet tredje och fjärde stycket. Definitionen i avsnitt 3:212 gäller oavsett om det är fråga om utformningskrav eller tekniska egenskapskrav. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 163.0, "x1": 401.9, "y1": 200.4, "innehåll": "3:212 Definitioner Matlagning:  Tillagning av mat och förvaring av livsmedel"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 221.8, "x1": 466.6, "y1": 259.5, "innehåll": "3:22 Allmänt om utformning av bostäder Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 249.9, "x1": 519.0, "y1": 449.3, "innehåll": "Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. I bostaden ska finnas a) minst ett rum för personhygien, b) inredning och utrustning för personhygien, c) rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro, d) rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila, e) rum eller avskiljbar del av rum för matlagning, f) inredning och utrustning för matlagning, g) utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning, h) entréutrymme med plats för ytterkläder m.m., i) utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas, j) utrymmen för förvaring, och k) inredning för förvaring. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 122.5, "y0": 445.8, "x1": 471.8, "y1": 478.3, "innehåll": "Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 122.5, "y0": 468.8, "x1": 518.0, "y1": 501.4, "innehåll": "Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 122.5, "y0": 491.9, "x1": 526.0, "y1": 524.3, "innehåll": "Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 134.5, "y0": 514.8, "x1": 492.0, "y1": 558.9, "innehåll": "Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23. Regler om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 65.8, "y0": 563.3, "x1": 531.2, "y1": 700.6, "innehåll": "3:221 Bostäder i flera plan I bostäder med flera plan ska entréplanet minst rymma – ett hygienrum enligt avsnitt 3:146, – avskiljbar sängplats (sovalkov), – möjlighet till matlagning, – utrymme för måltider, – utrymme för sittgrupp, – entréutrymme, – utrymme för förvaring, och – utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 122.5, "y0": 697.1, "x1": 494.9, "y1": 741.2, "innehåll": "Allmänt råd Regler om tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i flera plan finns i avsnitt 3:147. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 85.3, "x1": 519.4, "y1": 134.4, "innehåll": "3:222 Bostäder större än 55 m 2  Bostäder med en boarea (BOA) större än 55 m 2 ska utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 122.5, "y0": 130.9, "x1": 526.4, "y1": 174.9, "innehåll": "Allmänt råd Bostäder med en BOA större än 55 m 2 bör ha plats för parsäng i minst ett rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 122.5, "y0": 164.9, "x1": 522.4, "y1": 197.9, "innehåll": "Bostäder med en BOA större än 55 m 2 som är avsedda för flera studenter kan utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 203.2, "x1": 505.5, "y1": 239.5, "innehåll": "3:223 Bostäder större än 35 m 2 och högst 55 m 2  Bostäder med en BOA större än 35 m 2 och högst 55 m 2 ska utformas med hänsyn till sin storlek."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 230.0, "x1": 530.4, "y1": 290.2, "innehåll": "I sådana bostäder är det dock tillräckligt att antingen rummet för sömn och vila eller rummet med inredning och utrustning för matlagning är en avskiljbar del av ett rum. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria och ska utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 122.5, "y0": 286.7, "x1": 529.8, "y1": 330.7, "innehåll": "Allmänt råd Bostäder med en BOA större än 35 m 2 och högst 55 m 2 kan utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 336.0, "x1": 434.1, "y1": 372.4, "innehåll": "3:224 Bostäder om högst 35 m 2  Bostäder med en BOA om högst 35 m 2 ska utformas med hänsyn till sin storlek."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 362.9, "x1": 491.7, "y1": 423.0, "innehåll": "I sådana bostäder får utrymmena för funktionerna a) daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och b) daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 122.5, "y0": 432.2, "x1": 518.3, "y1": 545.2, "innehåll": "Allmänt råd I bostäder med en BOA om högst 35 m 2 bör a) utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter brett, b) utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och c) platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred. I bostäder med en BOA om högst 35 m 2 bör a) inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter bred, och b) inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred. Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 562.0, "x1": 463.2, "y1": 598.3, "innehåll": "3:225 Studentbostäder om högst 35 m 2  Studentbostäder med en BOA om högst 35 m 2 ska utformas med hänsyn till sin storlek."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 65.8, "y0": 588.5, "x1": 528.7, "y1": 649.0, "innehåll": "I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m 2 får utrymmena för funktionerna a) daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och b) daglig samvaro, sömn och vila, samt måltider överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 122.5, "y0": 645.5, "x1": 474.1, "y1": 712.5, "innehåll": "Allmänt råd I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m 2 bör a) utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter brett, b) utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och c) platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 134.5, "y0": 85.2, "x1": 520.8, "y1": 152.7, "innehåll": "I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m 2 bör a) inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter bred, och b) inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred. Regler om tillgänglighet finns i avsnitt 3:146. Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 169.8, "x1": 524.4, "y1": 231.2, "innehåll": "3:226 Bostäder med gemensamma utrymmen För en grupp boende får de enskilda bostädernas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 221.6, "x1": 511.6, "y1": 269.1, "innehåll": "För en grupp boende får de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 259.5, "x1": 512.0, "y1": 307.1, "innehåll": "Avsnitt 3:226 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 122.5, "y0": 303.6, "x1": 454.6, "y1": 336.1, "innehåll": "Allmänt råd Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 340.6, "x1": 517.7, "y1": 414.6, "innehåll": "3:227 Bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får de enskilda bostädernas rum för personhygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 405.1, "x1": 524.8, "y1": 465.2, "innehåll": "För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får dessutom de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 455.6, "x1": 521.3, "y1": 490.6, "innehåll": "Gemensamma delar av bostaden för personhygien ska finnas i nära anslutning och på samma plan som de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 481.0, "x1": 528.3, "y1": 528.5, "innehåll": "Varje rum för personhygien får högst delas av tre enskilda bostäder avsedda för en person. Gemensamma delar av bostaden för matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider ska finnas i nära anslutning till de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 518.9, "x1": 495.2, "y1": 566.4, "innehåll": "Gemensamma delar av bostaden med inredning och utrustning för matlagning som ersätter motsvarande funktioner i de enskilda bostäderna får inte delas av fler än tolv enskilda bostäder avsedda för en person."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 65.8, "y0": 556.8, "x1": 512.0, "y1": 604.3, "innehåll": "Avsnitt 3:227 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 122.5, "y0": 600.8, "x1": 492.0, "y1": 668.0, "innehåll": "Allmänt råd Regler om bostäder om högst 35 m 2 finns i avsnitt 3:224. Regler för studentbostäder om högst 35 m 2 finns i avsnitt 3:225. Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 125.2, "x1": 525.5, "y1": 211.8, "innehåll": "3:228 Särskilda boendeformer för äldre För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får de enskilda bostädernas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.  De gemensamma utrymmena ska ligga i anslutning till de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 202.1, "x1": 509.2, "y1": 262.4, "innehåll": "För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för äldre, får de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 252.8, "x1": 531.0, "y1": 287.8, "innehåll": "Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte ha inredning och utrustning för matlagning i de enskilda bostäderna. I sådana fall ska dock nödvändiga installationer för detta vara förberedda."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 77.7, "y0": 277.8, "x1": 516.4, "y1": 300.4, "innehåll": "Enskilda bostäder om högst 35 m 2 , i särskilda boendeformer för äldre, ska utformas enligt 3:223."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 122.5, "y0": 309.6, "x1": 469.5, "y1": 353.5, "innehåll": "Allmänt råd Med särskilda boendeformer för äldre avses bostäder enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 122.5, "y0": 344.0, "x1": 517.4, "y1": 376.6, "innehåll": "Särskilda boendeformer för äldre är oftast även arbetsplatser. Arbetsmiljöverket ger ut regler om arbetsplatsens utformning. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 381.1, "x1": 523.3, "y1": 444.1, "innehåll": "3:23 Bostadskomplement I bostadslägenhetens närhet ska det finnas en gemensam tvättstuga med möjlighet att tvätta och torka maskinellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda bostadslägenheten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 434.5, "x1": 467.6, "y1": 469.4, "innehåll": "I bostadslägenheten eller i dess närhet ska det finnas låsbart utrymme för förvaring av säsongsutrustning och liknande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 459.8, "x1": 455.9, "y1": 494.7, "innehåll": "I bostadslägenhetens närhet ska det finnas rum för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 122.5, "y0": 491.3, "x1": 522.0, "y1": 535.2, "innehåll": "Allmänt råd Förvaringsutrymmen samt gemensamma tvättstugor bör finnas inom 25 meters gångavstånd från en sådan entré som avses i avsnitt 3:132."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 134.5, "y0": 525.7, "x1": 469.8, "y1": 569.8, "innehåll": "I SS 91 42 21 finns lämpliga mått för förvaring. Regler om tillgängliga och användbara bostadskomplement finns i avsnitt 3:148. Regler om avfallsutrymmen finns i avsnitt 3:4."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 574.3, "x1": 524.8, "y1": 624.6, "innehåll": "3:3 Rumshöjd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 9 § PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 65.8, "y0": 629.3, "x1": 495.3, "y1": 667.0, "innehåll": "3:31 Allmänt Rumshöjden i byggnader ska vara tillräcklig för att undvika olägenheter för människors hälsa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 122.5, "y0": 663.5, "x1": 301.9, "y1": 707.6, "innehåll": "Allmänt råd Regler om ventilation finns i avsnitt 6:25. Regler om fri höjd finns i avsnitt 8:34."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 523.2, "y1": 184.0, "innehåll": "3:311 Rum att vistas i mer än tillfälligt 3:3111 Bostäder Rumshöjden i bostäder ska vara minst 2,40 meter. I småhus får dock rumshöjden i vinds- och suterrängvåningar samt källare vara lägst 2,30 meter. I begränsade delar av rum får dessa rumshöjder underskridas. I sådana delar av rum där ståhöjd behövs får rumshöjden dock inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 122.5, "y0": 180.5, "x1": 524.4, "y1": 224.6, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt finns i avsnitt 1:6."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 229.0, "x1": 521.1, "y1": 277.2, "innehåll": "3:3112 Publika lokaler Rumshöjden i publika lokaler ska vara minst 2,70 meter. I rum avsedda för ett mindre antal personer får denna rumshöjd underskridas. Rumshöjden får dock inte vara lägre än 2,40 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 122.5, "y0": 273.7, "x1": 512.5, "y1": 306.2, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på rum avsedda för ett mindre antal personer är rum med plats för högst 16 personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 310.7, "x1": 510.7, "y1": 371.5, "innehåll": "3:3113 Arbetslokaler Rumshöjden i arbetsrum ska vara minst 2,40 meter. I begränsade delar av rum får denna rumshöjd underskridas. I sådana delar av rum där ståhöjd behövs får rumshöjden dock inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 361.9, "x1": 524.9, "y1": 396.8, "innehåll": "Rumshöjden i undervisningslokaler och andra lokaler avsedda för ett större antal personer ska vara minst 2,70 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 122.5, "y0": 393.3, "x1": 417.7, "y1": 425.9, "innehåll": "Allmänt råd Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 430.4, "x1": 518.1, "y1": 479.1, "innehåll": "3:312 Rum att vistas i tillfälligt I rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder och publika lokaler avsedda för människor att vistas i tillfälligt ska rumshöjden inte vara lägre än 2,10 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 122.5, "y0": 475.6, "x1": 527.9, "y1": 531.0, "innehåll": "Allmänt råd I avsnitt 1:6 finns exempel på rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt. Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 65.8, "y0": 535.6, "x1": 528.8, "y1": 598.6, "innehåll": "3:4 Driftutrymmen Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 4 § första stycket 9 och 9 § PBL samt 3 kap. 9 och 10 §§ PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 71.2, "y0": 645.0, "x1": 493.8, "y1": 692.6, "innehåll": "Driftutrymmen : Utrymmen som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel, t.ex. fläktrum, städutrymmen, hissmaskinutrymmen, avfallsutrymmen, undercentraler och pannrum."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 71.2, "y0": 685.8, "x1": 523.5, "y1": 720.6, "innehåll": "Avfallsanordningar : Fasta anordningar för hantering av avfall, t.ex. sopsugar och maskinellt lyftbara storbehållare (nedgrävda och ytplacerade)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 518.7, "y1": 161.4, "innehåll": "3:42 Utformning av driftutrymmen Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor vid användning, kontroll och underhåll av utrymmena och deras installationer begränsas. Driftutrymmena och deras installationer ska dessutom placeras och utformas så att risken för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 77.7, "y0": 151.7, "x1": 504.2, "y1": 174.0, "innehåll": "Det ska finnas tillräcklig plats för material och utrustning samt för drift- och underhållsarbete."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 122.5, "y0": 170.6, "x1": 527.8, "y1": 226.1, "innehåll": "Allmänt råd I driftutrymmen bör det finnas belysning och eluttag, samt vid behov vattentätt golv, tappvatteninstallation, golvbrunn med avdunstningsskydd, nödbelysning och fasta anordningar för hantering av tunga installationsdelar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 122.5, "y0": 216.5, "x1": 514.6, "y1": 260.5, "innehåll": "Om det finns risk för personskador bör driftutrymmena vara låsbara. Dörrar till fläktrum bör hängas så att de öppnas mot eventuellt övertryck, dvs. vid övertryck inåt mot rummet och vid undertryck ut från rummet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 122.5, "y0": 251.0, "x1": 522.1, "y1": 306.6, "innehåll": "Regler om vatten och avlopp finns i avsnitt 6:6. Regler om utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt finns i avsnitt 6:533. Regler om utformning av hissutrymmen finns även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 122.5, "y0": 297.1, "x1": 513.8, "y1": 341.0, "innehåll": "Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Exempel på hur driftutrymmen kan utformas finns bl.a. i VVS Företagens handledning Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 134.5, "y0": 331.5, "x1": 482.1, "y1": 352.6, "innehåll": "Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 65.8, "y0": 368.6, "x1": 516.8, "y1": 442.6, "innehåll": "3:421 Tillträdesvägar till driftutrymmen Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor begränsas vid tillträde och transporter. Tillträdesvägarna ska utformas så att det finns tillräcklig plats för transport av stora och tunga installationsdelar. Tillträdesväg via en bostadslägenhet får endast finnas till installationer avsedda enbart för den enskilda bostaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 122.5, "y0": 439.1, "x1": 496.3, "y1": 471.6, "innehåll": "Allmänt råd Tillträdesvägar till driftutrymmen via stegar, utvändiga trappor och yttertak bör undvikas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 134.5, "y0": 462.1, "x1": 484.8, "y1": 494.7, "innehåll": "Regler om tillträdesvägar till tak finns i avsnitt 8:2421. Regler om transportvägar och manuell hantering ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 65.8, "y0": 499.1, "x1": 524.2, "y1": 573.0, "innehåll": "3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras så att de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinning av avfallet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 122.5, "y0": 569.6, "x1": 529.6, "y1": 625.1, "innehåll": "Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 122.5, "y0": 615.6, "x1": 515.7, "y1": 648.1, "innehåll": "Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 134.5, "y0": 638.6, "x1": 482.4, "y1": 671.1, "innehåll": "Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 77.7, "y0": 674.2, "x1": 452.0, "y1": 746.9, "innehåll": "Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall ska anpassas till – hämtningsintervallen och avfallsmängderna, – sorten och sammansättningen av avfall, – behovet av rengöring, – behovet av att de ska kunna användas så att risken för olycksfall begränsas, och"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 77.7, "y0": 85.6, "x1": 442.2, "y1": 107.8, "innehåll": "– lokala regler för avfallshantering om hur avfall sorteras, förvaras och hämtas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 122.5, "y0": 104.3, "x1": 468.7, "y1": 148.4, "innehåll": "Allmänt råd För större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokaler, bör det finnas kylt avfallsutrymme, om det ur hygienisk synpunkt inte kan ordnas på annat sätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 122.5, "y0": 138.8, "x1": 526.0, "y1": 182.9, "innehåll": "Sopschakt bör ha runda tvärsnitt och större invändig diameter än sopinkastens största tvärmått. Inkast med ett tvärsnitt större än 0,3 meter bör förses med en säkerhetsanordning. Röret innanför inkastet bör utformas så att avfallet inte fastnar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 134.5, "y0": 173.3, "x1": 469.4, "y1": 194.4, "innehåll": "Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 65.8, "y0": 197.3, "x1": 530.1, "y1": 295.6, "innehåll": "Grovavfall ska kunna tas om hand separat. Sopnedkast och rörtransportsanordningar ska kunna spärras från tillhörande uppsamlingsutrymmen. Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall får inte placeras – så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras, och – så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 65.8, "y0": 300.0, "x1": 368.2, "y1": 336.1, "innehåll": "3:423 Avfallshantering i bostadslägenheten I bostadslägenheter ska det finnas plats för källsortering av avfall."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 65.8, "y0": 340.5, "x1": 509.5, "y1": 375.5, "innehåll": "3:5 Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen vid ändring av byggnader"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 65.8, "y0": 380.0, "x1": 516.4, "y1": 430.3, "innehåll": "3:51 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid tillämpningen av avsnitt 3:51 gäller motsvarande uppdelning i utformningskrav och tekniska egenskapskrav som anges i avsnitt 3:111. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 122.5, "y0": 426.8, "x1": 531.5, "y1": 482.4, "innehåll": "Allmänt råd Av 8 kap. 7 § PBL följer att avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 m 2 inreds på en vind. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 65.8, "y0": 486.9, "x1": 523.1, "y1": 548.2, "innehåll": "3:511 Tillgänglighet och användbarhet i byggnader Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i avsnitt 3:1. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande nivå på tillgänglighet och användbarhet ändå uppnås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 65.8, "y0": 538.7, "x1": 512.5, "y1": 586.2, "innehåll": "Avsteg från nivån får dock göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22. Regler om krav på hissar vid ändringar finns i avsnitt 3:513."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 122.5, "y0": 582.7, "x1": 514.4, "y1": 626.8, "innehåll": "Allmänt råd Att ett av kraven enligt avsnitt 3:1 inte kan uppfyllas fullt ut kan inte tas som intäkt för att göra avkall på övriga krav i avsnitt 3:1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 122.5, "y0": 617.2, "x1": 527.2, "y1": 672.8, "innehåll": "I entréer till flerbostadshus, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde som har nivåskillnader innanför huvudentrédörren bör en ramp, hiss eller annan lyftanordning installeras. En förutsättning är att det finns tillräckligt utrymme och att installationen utförs så att byggnadens kulturvärden kan behållas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 122.5, "y0": 663.3, "x1": 525.3, "y1": 707.2, "innehåll": "Nivåskillnader mellan hygienrum och utrymmet utanför dörren bör utjämnas. Tillgängligheten till hygienrum får inte försämras t.ex. genom att golvet höjs, om det inte finns synnerliga skäl. Ett exempel på synnerligt skäl är om det krävs för att få lutning mot golvbrunn."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 122.5, "y0": 697.7, "x1": 523.6, "y1": 741.8, "innehåll": "Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon bör vara lätta att upptäcka och hitta fram till för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Detta kan t.ex. handla om att kontrastmarkera."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 529.3, "y1": 118.2, "innehåll": "Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara, och som inte uppfyller kraven i avsnitt 3:143, bör breddas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 493.0, "y1": 141.2, "innehåll": "Om en publik lokal har en eller flera toaletter för allmänheten bör minst en toalett vara tillgänglig och användbar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 131.6, "x1": 519.7, "y1": 175.7, "innehåll": "Kraven på ljudmiljö enligt 3:1451 bör uppfyllas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg. Om kraven inte går att uppfylla i hela lokalen, exempelvis på grund av att det inte finns plats för tillräcklig absorptionsmängd, bör de åtminstone uppfyllas i delar av lokalen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 166.1, "x1": 506.2, "y1": 198.7, "innehåll": "Samlingslokaler och receptioner bör utrustas med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 189.1, "x1": 527.9, "y1": 233.1, "innehåll": "Hygienrum i bostäder bör göras så tillgängliga och användbara som möjligt. är det inte möjligt att flytta väggarna bör man i alla fall placera toalettstol, tvättställ, dusch och badkar i förhållande till varandra enligt bilaga A i SS 91 42 21 (normalnivån)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 223.6, "x1": 524.9, "y1": 336.7, "innehåll": "Avfallsutrymmen bör vara tillgängliga och användbara. Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att – åtgärden skulle medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL, – golvet behöver höjas lokalt i ett hygienutrymme för att säkerställa fall mot golvbrunn, och – det i bostäder exempelvis inte finns utrymme att bredda dörrar. Ytterligare regler om tillgänglighet och användbarhet finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder, till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 65.8, "y0": 341.1, "x1": 510.8, "y1": 389.3, "innehåll": "3:5111 Tillgänglighet och användbarhet vid tillbyggnad av en- och tvåbostadshus En tillbyggnad får inte innebära att bostaden, i dess utformning före tillbyggnaden, försämras med avseende på tillgänglighet och användbarhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 65.8, "y0": 379.7, "x1": 528.5, "y1": 452.5, "innehåll": "Vid tillbyggnad i markplanet ska man, för den tillbyggda delen, eftersträva samma nivå på tillgänglighet och användbarhet som gäller för uppförande av nya byggnader. Finns det skäl att medge avsteg från det kravet ska ändringen var projekterad och utförd på ett sådant sätt att den tillbyggda delen utan svårighet kan göras tillgänglig inifrån bostaden i efterhand, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 449.0, "x1": 523.7, "y1": 550.6, "innehåll": "Allmänt råd Skäl för att medge avsteg från kraven på att tillbyggnaden ska vara tillgänglig och användbar kan vara om det med hänsyn till byggnadens kulturvärden, boendekvaliteter eller stads- och landskapsbilden är olämpligt att lägga tillbyggnaden på samma nivå som huvudbyggnaden. Ett annat skäl för att medge avsteg kan vara om det skulle medföra oskäligt höga merkostnader att lägga tillbyggnaden på samma nivå som huvudbyggnaden. Kravet på att den tillbyggda delen ska kunna göras tillgänglig i efterhand är uppfyllt om det finns plats och övriga förutsättningar för att installera ramp, hiss eller annan lyftanordning. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 65.8, "y0": 555.1, "x1": 488.9, "y1": 591.1, "innehåll": "3:512 Tillgängliga och användbara entréer till byggnader Nivåskillnader till huvudentréer ska överbryggas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 65.8, "y0": 581.5, "x1": 522.2, "y1": 616.3, "innehåll": "För småhus är kravet på tillgänglighet och användbarhet dock tillgodosett, om det i efterhand med enkla åtgärder går att ordna en ramp till entrén inom tomten. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 613.0, "x1": 527.0, "y1": 656.9, "innehåll": "Allmänt råd Nivåskillnader vid huvudentréer kan t.ex. överbryggas med markuppbyggnad, ramper, hissar eller andra lyftanordningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 122.5, "y0": 647.4, "x1": 530.2, "y1": 714.4, "innehåll": "Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att – markförhållandena inte medger det, exempelvis på grund av att tomten inte rymmer en ramp, hiss eller annan lyftanordning, – åtgärden skulle medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL, – tillgängligheten och användbarheten trots åtgärden ändå inte förbättras exempelvis om det omedelbart innanför entrén finns en nivåskillnad som inte går att överbrygga, – en byggnad redan har en likvärdig tillgänglig och användbar entré, och – åtgärden skulle försämra framkomligheten i övrigt exempelvis om en ramp till en entré skulle försvåra tillgängligheten och användbarheten på en trottoar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 157.2, "x1": 531.9, "y1": 231.2, "innehåll": "3:513 Tillgänglig och användbar hiss eller annan lyftanordning Vid omfattande ändringar av flerbostadshus med fler än två våningar, arbetslokaler och publika lokaler ska en tillgänglig och användbar hiss eller annan lyftanordning installeras, om sådan saknas. Med våning jämställs vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad. Avsteg från denna föreskrift får göras endast om det finns synnerliga skäl för detta. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 122.5, "y0": 227.7, "x1": 524.6, "y1": 271.8, "innehåll": "Allmänt råd Omfattande ändringar av flerbostadshus kan vara större ingrepp i trapphus, större förändringar av planlösningar eller omfattande ingrepp i byggnadens stomme."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 122.5, "y0": 262.1, "x1": 519.6, "y1": 294.7, "innehåll": "Ett sätt att tillgodose kravet på hiss kan vara att installera en hiss i en tillbyggnad i anslutning till trapphuset."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 122.5, "y0": 285.2, "x1": 530.4, "y1": 329.3, "innehåll": "När en vind inreds till nya bostadslägenheter, i flerbostadshus med fler än två våningar, bör hiss eller annan lyftanordning installeras om sådan saknas. Finns det en hiss får man bedöma i varje enskilt fall, om hissen behöver dras upp till de nya bostadslägenheterna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 122.5, "y0": 319.8, "x1": 530.6, "y1": 421.2, "innehåll": "Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att – åtgärden medför att en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL förvanskas, – det inte går att åstadkomma tillräckligt utrymme för såväl hiss som säker utrymning via trappa samt plats för bårtransport i trappan om hissen inte rymmer en sjukbår, – en hissinstallation i sig skulle medföra omfattande ingrepp i byggnadens stomme, utöver de ingrepp som behövs för själva hissinstallationen, och – väsentliga boendekvaliteter skulle gå förlorade, exempel på väsentliga boendekvaliteter finns i avsnitt 1:2231."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 122.5, "y0": 411.7, "x1": 525.2, "y1": 455.8, "innehåll": "Krav på utformningen av tillgängliga och användbara hissar och andra lyftanordningar finns i avsnitt 3:144 och i 2 kap. i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 460.3, "x1": 528.9, "y1": 532.7, "innehåll": "3:514 Tillgänglighet och användbarhet på tomter Allmänt råd Av 8 kap. 11 § PBL följer att vid sådana ändringar av en byggnad som är bygglovpliktiga eller anmälningspliktiga ska tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 9 § i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 122.5, "y0": 523.2, "x1": 507.0, "y1": 613.2, "innehåll": "För att tomten ska bli mer användbar bör – nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser, som t.ex. vid övergångsställen, utjämnas till 0-nivå med en 0,9–1,0 meter bred yta som lutar högst 1:12, – markbeläggningar på gångytor normalt vara fasta, jämna och halkfria, – parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar, friytor, gångytor, trappor och ramper ha markeringar och kontraster mot omgivningen, och – i övrigt den kravnivå på tomter som anges i avsnitt 3:12 eftersträvas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 617.8, "x1": 505.3, "y1": 668.1, "innehåll": "3:52 Bostadsutformning Vid tillämpningen av avsnitt 3:52 gäller motsvarande uppdelning i utformningskrav och tekniska egenskapskrav som anges i avsnitt 3:211."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 65.8, "y0": 658.5, "x1": 519.7, "y1": 718.7, "innehåll": "Bostäder ska dimensioneras, disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. Den kravnivå som anges i avsnitt 3:2 ska eftersträvas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 520.7, "y1": 129.7, "innehåll": "Allmänt råd När hela eller delar av byggnader får en ny funktion bör normalt sett högre krav kunna uppfyllas jämfört med när man behåller befintlig funktion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 526.1, "y1": 164.1, "innehåll": "Kraven i avsnitt 3:2 bör tillämpas när t.ex. vindar, kontor, skolor eller vårdanläggningar ändras till bostäder. Detsamma gäller när bostäder enligt avsnitt 3:225–3:228 eller andra specialbostäder byggs om till ordinarie bostäder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 122.5, "y0": 154.6, "x1": 526.9, "y1": 210.1, "innehåll": "Trots andra stycket i det allmänna rådet kan det finnas skäl att göra avkall på kraven i avsnitt 3:2 när större byggnader med stort djup eller bärande mellanväggar byggs om till studentbostäder eller bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227. Detsamma gäller om ändring sker för att en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska kunna få en ny funktion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 122.5, "y0": 200.6, "x1": 526.1, "y1": 256.2, "innehåll": "Planlösningar och inredning i befintliga ordinarie bostäder bör inte ändras enbart för att de inte fullt ut tillgodoser alla krav som ställs vid uppförande av nya bostäder, om det inte gäller tillgänglighet och användbarhet i hygienrum, se avsnitt 3:511 nionde stycket i det allmänna rådet. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 260.7, "x1": 524.4, "y1": 311.0, "innehåll": "3:53 Rumshöjd Rumshöjden i byggnader ska vara tillräcklig för att undvika olägenheter för människors hälsa. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 122.5, "y0": 307.7, "x1": 518.9, "y1": 351.6, "innehåll": "Allmänt råd Rumshöjden i befintliga bostadslägenheter kan vanligtvis accepteras även om den är lägre än de rumshöjder som anges i avsnitt 3:3, och bör behållas om den är högre."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 122.5, "y0": 342.1, "x1": 492.1, "y1": 374.6, "innehåll": "När t.ex. vindar, kontor, skolor och vårdanläggningar ändras till bostadslägenheter bör rumshöjderna i avsnitt 3:3 tillämpas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 134.5, "y0": 365.1, "x1": 494.4, "y1": 397.6, "innehåll": "Regler om fri höjd finns i avsnitt 8:34. Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 65.8, "y0": 402.1, "x1": 530.6, "y1": 465.1, "innehåll": "3:54 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordning för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. Motsvarande kravnivå som anges i avsnitt 3:422–3:423 ska eftersträvas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 122.5, "y0": 461.8, "x1": 529.5, "y1": 517.2, "innehåll": "Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 134.5, "y0": 507.7, "x1": 482.3, "y1": 563.2, "innehåll": "Krav på tillgänglighet och användbarhet finns i avsnitt 3:51. Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 85.8, "x1": 520.0, "y1": 154.0, "innehåll": "5 Brandskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 9 §, PBL och 3 kap. 8 §, PBF. Avsnittet innehåller även allmänna råd till 10 kap. 6 § PBL. Avsnitt 5:8 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 122.5, "y0": 150.5, "x1": 500.9, "y1": 194.6, "innehåll": "Allmänt råd Regler om analytisk dimensionering finns i Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 122.5, "y0": 185.0, "x1": 513.3, "y1": 229.1, "innehåll": "Regler om byggnaders bärförmåga vid brand finns i avdelning C, kap. 1.1.2 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 122.5, "y0": 219.5, "x1": 506.8, "y1": 252.1, "innehåll": "Regler om brandbelastning finns i Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 256.6, "x1": 478.1, "y1": 307.0, "innehåll": "5:1 Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 297.5, "x1": 520.4, "y1": 332.3, "innehåll": "Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av skyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 122.5, "y0": 328.8, "x1": 520.3, "y1": 384.4, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på händelser och påfrestningar som avses i föreskriftens andra stycke är funktionsstörningar som kan påverka flera skyddssystem eller fel på enskilda skyddssystem som har stor betydelse för brandskyddet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 388.9, "x1": 504.2, "y1": 439.2, "innehåll": "5:11 Dimensionering Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 122.5, "y0": 435.7, "x1": 394.1, "y1": 468.2, "innehåll": "Allmänt råd Allmänna råd om verifiering finns i avsnitt 2:32. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 472.7, "x1": 510.4, "y1": 521.4, "innehåll": "5:111 Förenklad dimensionering Förenklad dimensionering innebär att byggherren uppfyller föreskrifterna genom de lösningar och metoder som anges i de allmänna råden i avsnitt 5:2–5:7. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 122.5, "y0": 518.0, "x1": 505.5, "y1": 562.0, "innehåll": "Allmänt råd I kontrollplanen bör det ingå en kontroll av att endast metoder och lösningar enligt förenklad dimensionering tillämpas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 565.1, "x1": 531.4, "y1": 637.8, "innehåll": "Förenklad dimensionering får inte tillämpas om ett automatiskt släcksystem används för att uppfylla kraven a) i fler än två föreskrifter, eller b) i fler än en föreskrift, där det finns krav på automatiskt släcksystem. De föreskrifter som avses är avsnitt 5:331, 5:336, 5:527, 5:531, 5:5332, 5:534, 5:536, 5:542, 5:548,"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 628.3, "x1": 518.3, "y1": 663.2, "innehåll": "5:551, 5:561 och 5:732 samt i avdelning C, kap. 1.1.2, 6 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 65.8, "y0": 667.7, "x1": 501.9, "y1": 729.0, "innehåll": "5:112 Analytisk dimensionering Analytisk dimensionering innebär att byggherren uppfyller en eller flera av föreskrifterna i detta avsnitt på annat sätt än genom förenklad dimensionering."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 471.9, "y1": 183.7, "innehåll": "Verifieringen av byggnadens brandskydd ska utföras genom – kvalitativ bedömning, – scenarioanalys, – kvantitativ riskanalys, eller motsvarande metoder. Metoderna får också kombineras. Verifieringsmetoden ska väljas för det specifika objektet med hänsyn till hur komplext brandskyddet är."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 65.8, "y0": 174.2, "x1": 518.6, "y1": 221.6, "innehåll": "Kvalitativ bedömning får användas som verifieringsmetod om avvikelserna från förenklad dimensionering är begränsade. Detsamma gäller om utformningens effekt på brandsäkerheten är väl känd och om utformningen med god marginal uppfyller föreskrifterna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 77.7, "y0": 212.1, "x1": 490.3, "y1": 234.3, "innehåll": "Brandskydd i byggnader i byggnadsklass Br0 ska verifieras med analytisk dimensionering."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 122.5, "y0": 243.4, "x1": 507.8, "y1": 287.5, "innehåll": "Allmänt råd Verifiering bör genomföras på det sätt som framgår av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 65.8, "y0": 292.1, "x1": 512.7, "y1": 380.4, "innehåll": "5:12 Dokumentation En brandskyddsdokumentation ska upprättas. Av denna ska framgå vilka förutsättningarna för det byggnadstekniska brandskyddet är och hur den uppförda byggnadens brandskydd är utformat samt verifiering av att brandskyddet uppfyller kraven i detta avsnitt och i avdelning C i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 77.7, "y0": 370.4, "x1": 515.2, "y1": 393.0, "innehåll": "Kravet på brandskyddsdokumentation gäller inte för komplementbyggnader som är högst 15 m 2 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 122.5, "y0": 402.2, "x1": 531.3, "y1": 469.2, "innehåll": "Allmänt råd Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters utformning avseende brandskyddet enligt avsnitt 5, bärförmåga vid brand enligt avdelning C i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, samt plan för drift- och skötsel enligt avsnitt 2:5."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 122.5, "y0": 459.7, "x1": 511.7, "y1": 492.3, "innehåll": "Om brandskyddet har anpassats med hänsyn till räddningstjänstens förmåga enligt 5:13 bör detta redovisas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 122.5, "y0": 482.8, "x1": 519.0, "y1": 549.7, "innehåll": "Dokumentationen bör också beskriva sådana förutsättningar som kan innebära begränsningar för hur byggnaden används. Sådana förutsättningar är exempelvis vilket antal personer som lokalerna är dimensionerade för och vilken brandbelastning som brandskyddet är dimensionerat för. Det som avses i detta avsnitt gällande brandbelastning förtydligas i Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 122.5, "y0": 540.2, "x1": 504.4, "y1": 572.8, "innehåll": "Regler om systematiskt brandskyddsarbete ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 65.8, "y0": 577.3, "x1": 508.4, "y1": 627.6, "innehåll": "5:13 Betydelse av räddningstjänstens insats Om räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och tillräcklig förmåga får utrymning genom fönster med hjälp av räddningstjänst enligt 5:323 tillämpas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 122.5, "y0": 624.1, "x1": 492.9, "y1": 668.2, "innehåll": "Allmänt råd Med insatstid avses tiden från det att larm inkommit till räddningstjänsten och till dess att räddningsarbetet har påbörjats."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 122.5, "y0": 658.7, "x1": 525.6, "y1": 702.7, "innehåll": "Bedömningen av räddningstjänstens insatstid och insatsförmåga kan baseras på de kommunala handlingsprogram som upprättas enligt 3 kap. 8 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 479.8, "y1": 162.7, "innehåll": "5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:21 Verksamhetsklasser Utrymmen i byggnader ska, utifrån avsedd verksamhet, delas in i verksamhetsklasser (Vk). (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 122.5, "y0": 159.2, "x1": 509.7, "y1": 272.3, "innehåll": "Allmänt råd Indelningen beror på – vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, – om personerna till största delen kan utrymma på egen hand, – om personerna kan förväntas vara vakna, samt – om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 65.8, "y0": 276.8, "x1": 504.1, "y1": 338.0, "innehåll": "5:211 Verksamhetsklass 1 – Industri, kontor m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 122.5, "y0": 334.7, "x1": 488.7, "y1": 378.6, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är industribyggnader, lager och kontor.  (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 65.8, "y0": 383.1, "x1": 520.2, "y1": 457.1, "innehåll": "5:212 Verksamhetsklass 2 – Samlingslokaler m.m. Verksamhetsklassen omfattar samlingslokaler och andra lokaler där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. Med en samlingslokal avses varje lokal eller varje grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större antal personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 65.8, "y0": 447.6, "x1": 532.0, "y1": 520.3, "innehåll": "Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 2A, 2B eller 2C. Verksamhetsklass 2A avser en lokal för högst 150 personer. Verksamhetsklass 2B avser en samlingslokal för fler än 150 personer. Verksamhetsklass 2C avser en samlingslokal som är avsedd för fler än 150 personer och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 122.5, "y0": 517.0, "x1": 529.3, "y1": 595.5, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2A eller 2B är skolor, butiker, vårdcentraler, konferensanläggningar, hörsalar, biografer, aulor, restauranger, reseterminaler, sporthallar, varuhus, detaljhandelsanläggningar samt lokaler för teater, konserter, dans, studier och fritidsaktiviteter. Exempel på samlingslokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2C är diskotek, större pubar och nattklubbar . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 65.8, "y0": 599.9, "x1": 523.3, "y1": 661.2, "innehåll": "5:213 Verksamhetsklass 3 – Bostäder Verksamhetsklassen omfattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 65.8, "y0": 651.7, "x1": 473.0, "y1": 686.6, "innehåll": "Verksamhetsklass 3A omfattar boenden som avses i första stycket och inte omfattas av verksamhetsklass 3B. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 122.5, "y0": 683.1, "x1": 504.4, "y1": 738.7, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på utrymmen som ingår i verksamhetsklass 3A är vanliga bostadslägenheter såsom bostäder i flerbostadshus och småhus, trygghetsboende, seniorboende, familjedaghem, fritidsbostäder och liknande. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 77.7, "y0": 85.6, "x1": 529.3, "y1": 159.8, "innehåll": "Verksamhetsklass 3B omfattar gemensamhetsboenden. (BFS 2014:3). Allmänt råd Exempel på gemensamhetsboenden är hem för vård och boende (HVB), hem för ensamkommande flyktingbarn och liknande. Verksamhetsklass 3B kan även tillämpas för exempelvis bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen som avses i avsnitt 3:227. (BFS 2016:6) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 65.8, "y0": 164.3, "x1": 523.3, "y1": 225.7, "innehåll": "5:214 Verksamhetsklass 4 – Hotell m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 122.5, "y0": 222.2, "x1": 515.8, "y1": 266.3, "innehåll": "Allmänt råd Verksamheter som omfattas av föreskriften är hotell, vandrarhem, bed and breakfast, och andra typer av tillfälligt boende."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 122.5, "y0": 256.7, "x1": 520.4, "y1": 289.2, "innehåll": "Regler om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar ges även ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 65.8, "y0": 293.7, "x1": 497.4, "y1": 342.5, "innehåll": "5:215 Verksamhetsklass 5 – Vårdmiljöer m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 65.8, "y0": 332.9, "x1": 530.6, "y1": 393.0, "innehåll": "Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 5A, 5B, 5C eller 5D. Verksamhetsklass 5A omfattar utrymmen avsedd för verksamhet som bedrivs under dagtid och som uppfyller föreskriftens första stycke. Verksamhetsklassen omfattar även liknande verksamhet som bedrivs nattetid. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 122.5, "y0": 389.5, "x1": 529.8, "y1": 445.1, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på sådana utrymmen som ingår i verksamhetsklass 5A är förskola eller dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Exempel på liknande verksamhet är förskola som bedrivs nattetid. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 77.7, "y0": 435.5, "x1": 481.0, "y1": 533.5, "innehåll": " Verksamhetsklass 5B omfattar behovsprövade särskilda boenden för personer – med fysisk eller psykisk sjukdom, – med funktionsnedsättning, – med utvecklingsstörning, – med demens eller – som på annat sätt har en nedsatt förmåga att själva sätta sig i säkerhet. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 122.5, "y0": 530.2, "x1": 527.2, "y1": 608.7, "innehåll": "Allmänt råd Behovsprövning kan ske mot lagstiftning såsom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Verksamhetsklass 5B omfattas även av öppna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 77.7, "y0": 611.6, "x1": 437.3, "y1": 633.9, "innehåll": "Verksamhetsklass 5C omfattar lokaler för hälso- och sjukvård. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 122.5, "y0": 630.4, "x1": 421.1, "y1": 662.9, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som avses i föreskriften är sjukhus. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 77.7, "y0": 85.5, "x1": 503.8, "y1": 107.7, "innehåll": "Verksamhetsklass 5D omfattar lokaler avsedda för personer som hålls inlåsta. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 104.2, "x1": 525.2, "y1": 194.3, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är häkten, fängelser, anstalter, arrestlokaler eller verksamheter där personer kan vara frihetsberövade enligt smittskyddslagen (2004:168), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Verksamhetsklass 5D omfattas även av slutna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 65.8, "y0": 198.7, "x1": 504.7, "y1": 247.5, "innehåll": "5:216 Verksamhetsklass 6 Verksamhetsklass 6 omfattar lokaler med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 244.0, "x1": 529.8, "y1": 311.0, "innehåll": "Allmänt råd Lokaler som omfattas av föreskriften är främst sådana där lättantändligt material tillverkas och bearbetas i mer än ringa omfattning eller där lättantändligt damm kan anhopas. Exempel på sådana lokaler är kvarnar, pappersindustri, textilindustri, produktionsbyggnader inom jordbruk och utrymmen för yrkesmässig bearbetning av trä."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 301.5, "x1": 481.8, "y1": 334.1, "innehåll": "Regler om hantering av brandfarliga och explosiva varor ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 65.8, "y0": 338.6, "x1": 387.3, "y1": 376.3, "innehåll": "5:22 Byggnadsklasser Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 65.8, "y0": 366.7, "x1": 475.7, "y1": 452.2, "innehåll": "– Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0. – Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1. – Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2. – Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3. Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 448.7, "x1": 511.6, "y1": 492.7, "innehåll": "Allmänt råd Klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 483.2, "x1": 528.0, "y1": 527.3, "innehåll": "Byggnader med fler än 16 våningsplan, större byggnader med verksamhetsklass 5C, byggnader med verksamhetsklass 5D och byggnader med vissa typer av samlingslokaler bör utformas i byggnadsklass Br0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 517.7, "x1": 527.9, "y1": 561.7, "innehåll": "Med vissa typer av samlingslokaler avses: – Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 1 000 personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 552.2, "x1": 527.0, "y1": 584.8, "innehåll": "– Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 575.3, "x1": 527.9, "y1": 607.7, "innehåll": "– Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 598.2, "x1": 529.0, "y1": 630.7, "innehåll": "Byggnader med tre eller fler våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1. Småhus med högst tre våningsplan kan dock utformas i lägst byggnadsklass Br2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 621.2, "x1": 528.5, "y1": 699.8, "innehåll": "Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1: – Byggnader avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C. – Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet. Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2: – Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 122.5, "y0": 690.3, "x1": 528.3, "y1": 734.2, "innehåll": "– Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i bottenvåningen. – Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m 2 och som inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar i brandteknisk klass enligt avsnitt 5:562."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 527.4, "y1": 198.7, "innehåll": "Byggnader med ett våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2 om de inrymmer: – samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i eller under bottenvåningen, – bostäder och lokaler i verksamhetsklasserna 5B eller 5C. övriga byggnader kan utformas i byggnadsklass Br3. Vid klassificering av byggnad bör entresolplan inom en byggnad räknas som ett eget våningsplan om arean för entresolplanet utgör mer än 50 % av golvarea på underliggande plan. Arean bör dock inte överstiga 100 m 2 för byggnader i byggnadsklass Br1 och Br2 eller 200 m 2 för byggnader i byggnadsklass Br3. För lager eller industrier i verksamhetsklass 1 i byggnader i byggnadsklass Br3 kan dock en area på högst 500 m 2 accepteras. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 65.8, "y0": 261.4, "x1": 530.8, "y1": 488.5, "innehåll": "5:23 Byggnadsdelar, klasser och definitioner 5:231 Klassbeteckningar Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser – R bärförmåga, – RE bärförmåga och integritet (täthet), – REI bärförmåga, integritet och isolering, – E integritet, – EI integritet och isolering, – EI 1 eller EI 2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar, – EW integritet och begränsad strålning. Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna – M mekanisk påverkan, – S a eller S 200 brandgastäthet för dörrar, – C dörrar med dörrstängare i någon av klasserna C1–C5."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 122.5, "y0": 497.6, "x1": 519.6, "y1": 553.2, "innehåll": "Allmänt råd Betydelsen av brandklasser framgår i SS-EN 13501 del 1–6. Exempel på klassbeteckningar: R 120, RE 60, REI 30, EI 1 30, EI 2 15/EW 30, EI 30, EI 60-C, E 15 och REI 60-M."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 134.5, "y0": 543.7, "x1": 502.8, "y1": 564.7, "innehåll": "Regler om byggprodukter med bedömda egenskaper framgår i avsnitt 1:4. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 65.8, "y0": 567.7, "x1": 501.1, "y1": 640.6, "innehåll": "Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnader och ytskikt där beteckningar med index L avser material för rör – A1, A2, B, C, D, E – A1 L , A2 L , B L , C L , D L , E L  Brandteknisk klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 65.8, "y0": 631.0, "x1": 428.7, "y1": 729.2, "innehåll": "Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: – s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser. – s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser. – s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. – d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. – d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd. – d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 65.8, "y0": 85.5, "x1": 494.2, "y1": 120.4, "innehåll": "Brandteknisk klass E är den lägsta klassen och kombineras med tilläggsklassen d2 om inget droppkrav uppfylls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 122.5, "y0": 116.9, "x1": 497.5, "y1": 149.7, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1, A2-s1,d0, B-s1,d0, D-s2,d0, D L -s3,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 65.8, "y0": 152.5, "x1": 526.3, "y1": 238.0, "innehåll": "– Golvbeläggning A1 fl , A2 fl , B fl , C fl , D fl , E fl . Klassen A1 fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2 fl , B fl , C fl , D fl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: – s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser. – s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. Klassen E fl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 122.5, "y0": 234.4, "x1": 401.6, "y1": 267.2, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1 fl , C fl -s1, D fl -s1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 65.8, "y0": 270.1, "x1": 531.4, "y1": 456.8, "innehåll": "– Kablar A ca , B1 ca , B2 ca , C ca , D ca , E ca . Klassen A ca är den högsta klassen och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna B1 ca , B2 ca , C ca , D ca kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: – s1 kabeln får avge mycket begränsad mängd med brandgaser. – s2 kabeln får avge begränsad mängd med brandgaser. – s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. – d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från kabeln. – d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd. – d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar. Klasserna B1 ca , B2 ca , C ca , D ca kan även kombineras med någon av följande tilläggsklasser: – a1 kabeln får avge mycket begränsad mängd sura och frätande brandgaser – a2 kabeln får avge begränsad mängd sura och frätande brandgaser – a3 inget krav på begränsning av sura och frätande brandgaser Klassen E ca är den lägsta klassen och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 122.5, "y0": 453.2, "x1": 450.8, "y1": 486.0, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A ca , C ca -s1,d1, D ca -s2,d2,a3, E ca . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 65.8, "y0": 488.8, "x1": 504.7, "y1": 561.6, "innehåll": "– Taktäckning klass B ROOF (t2). – Beklädnad brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0. – Motstånd mot sotbrand, klass G. Klassbeteckning och tillämpliga tilläggsklasser ska minst motsvara de krav som anges i denna författning för att uppfylla kraven och tillåtas i respektive tillämpning. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 65.8, "y0": 566.0, "x1": 524.5, "y1": 626.5, "innehåll": "5:2311 Dörrar Allmänt råd Dörrar med krav på brandmotstånd i klass EI XX kan utformas i lägst klass EI 2 15/EW XX enligt SS-EN 13501-2 och där XX står för den tid i minuter som brandmotståndet motsvarar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 122.5, "y0": 617.0, "x1": 510.5, "y1": 661.0, "innehåll": "För dörrar i klass A2-s1,d0 kan kravet på isolering, I, anses vara uppfyllt om temperaturstegringen på den från branden vända sidan är högst 280 °C i genomsnitt och högst 330 °C i enstaka punkter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 122.5, "y0": 651.5, "x1": 526.0, "y1": 684.1, "innehåll": "För hissdörrar kan brandmotstånd upp till 120 minuter i klass E eller EI, verifieras med SS-EN 81-58."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 65.8, "y0": 688.5, "x1": 531.9, "y1": 737.2, "innehåll": "5:232 Avskiljande konstruktion Med avskiljande konstruktion avses en konstruktion såsom bjälklag och väggar – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – som motstår hela eller"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 492.6, "y1": 120.4, "innehåll": "del av ett brandförlopp. Avskiljande konstruktion ska uppfylla relevanta krav på integritet och isolering."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 110.8, "x1": 499.1, "y1": 145.8, "innehåll": "Kravet att brand- och brandgasspridning ska begränsas ska tillämpas med beaktande av vilka brandförlopp som kan förväntas och byggnadens skyddsbehov. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 122.5, "y0": 142.3, "x1": 527.0, "y1": 186.3, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör bestämmas och klassificeras med de klasser (E eller EI) som anges i avsnitt 5:231. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 190.8, "x1": 530.2, "y1": 252.1, "innehåll": "5:233 Brandbelastning Med brandbelastning avses energi per golvarea (MJ/m 2 ) inom ett visst utrymme. Brandbelastning bestäms för den totala mängd energi som kan förbrännas vid ett fullständigt brandförlopp i förhållande till golvarean för aktuellt utrymme."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 242.6, "x1": 500.3, "y1": 277.4, "innehåll": "Det dimensionerade värdet på brandbelastningen ska vara det värde som inryms i 80 % av de observerade värdena i ett representativt statistiskt material. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 122.5, "y0": 273.9, "x1": 511.8, "y1": 318.0, "innehåll": "Allmänt råd Brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Utrymmet bör motsvaras av en brandcell. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 347.5, "x1": 512.1, "y1": 435.4, "innehåll": "5:24 Allmänna byggnadstekniska begrepp 5:241 Luftsluss och brandsluss Luftslussar förbinder utrymmen där särskilda krav ställs på skydd mot spridning av brand och brandgaser. Luftslussen ska vara så stor att den kan passeras med endast en dörr i taget öppen. Om luftslussen ingår i en brandcellsgräns ska den brandklassade dörren vara självstängande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 425.9, "x1": 523.8, "y1": 473.3, "innehåll": "Brandslussar förbinder utrymmen med särskilt höga krav på skydd mot spridning av brand och brandgaser. Brandslussen ska utformas som egen brandcell. Brandslussen ska vara så stor att den kan passeras med endast en dörr i taget öppen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 122.5, "y0": 469.9, "x1": 505.3, "y1": 502.7, "innehåll": "Allmänt råd Täthet på dörrar i brandcellsgräns i luft- och brandsluss bör uppfylla brandteknisk klass S 200 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 122.5, "y0": 492.8, "x1": 528.0, "y1": 525.6, "innehåll": "Brandslussen bör avskiljas från angränsande utrymmen i lägst klass EI 60. Brandslussen bör ha dörrar i lägst klass EI 60-S 200 C. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 529.9, "x1": 519.3, "y1": 616.6, "innehåll": "5:242 Brandcell Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 621.1, "x1": 528.4, "y1": 695.1, "innehåll": "5:243 Brandsektion Med brandsektion avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandsektionen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med brandväggar och bjälklag eller motsvarande så att brandspridningen inom och mellan byggnader begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 65.8, "y0": 699.6, "x1": 464.4, "y1": 748.2, "innehåll": "5:244 Brandvägg Brandväggar ska med tillräcklig tillförlitlighet kunna begränsa en brand utan insats från räddningspersonal."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 65.8, "y0": 85.5, "x1": 486.4, "y1": 120.4, "innehåll": "Väggen ska tåla sannolik mekanisk påverkan vid brand och utformas så att den enkelt kan lokaliseras av räddningstjänsten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 65.8, "y0": 110.8, "x1": 502.2, "y1": 145.6, "innehåll": "Byggnadsdelar, installationer och anslutningar som placeras på, intill eller i en brandvägg ska utformas så att de inte kan försämra brandväggens funktion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 65.8, "y0": 136.1, "x1": 510.1, "y1": 171.0, "innehåll": "Brandväggen mellan byggnader ska ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brandväggens egenskaper avsevärt försämras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 65.8, "y0": 161.5, "x1": 517.2, "y1": 208.9, "innehåll": "Brandväggar får vara gemensamma i sammanbyggda byggnader. I sammanbyggda byggnader av olika byggnadsklasser ska brandväggen utformas i samma brandtekniska klass som gäller för byggnaden med den högre byggnadstekniska klassen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 205.5, "x1": 529.6, "y1": 261.0, "innehåll": "Allmänt råd Brandvägg bör utföras i brandteknisk klass REI XX-M där XX följer av aktuella krav i avsnitt 5:5. Brandväggen kan exempelvis lokaliseras genom att anslutningen till yttertaket är tydligt markerad. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 65.8, "y0": 265.5, "x1": 505.7, "y1": 314.2, "innehåll": "5:245 Trapphus Tr1 Trapphus Tr1 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 310.8, "x1": 423.1, "y1": 343.2, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 333.7, "x1": 525.7, "y1": 389.3, "innehåll": "Trapphuset bör endast ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som är öppen mot det fria. Hisschakt kan dock placeras i trapphuset som en del av samma brandcell som trapphuset. Varken trapphus, hisschakt eller brandsluss bör stå i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 134.5, "y0": 379.7, "x1": 524.8, "y1": 400.9, "innehåll": "Dörrar mellan trapphuset och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass E 30-S 200 C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 391.2, "x1": 523.7, "y1": 435.5, "innehåll": "Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60- S 200 C. Om brandslussen gränsar till förbindelse, korridor eller liknande utrymme i egen brandcell kan dörrar utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-S 200 C. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 65.8, "y0": 439.7, "x1": 505.7, "y1": 488.4, "innehåll": "5:246 Trapphus Tr2 Trapphus Tr2 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 484.9, "x1": 420.6, "y1": 517.5, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 508.0, "x1": 527.1, "y1": 609.5, "innehåll": "Dörrar till trapphus Tr2 bör utformas i lägst klass EI 60-S 200 C. Om trapphuset betjänar en byggnad med högst åtta våningsplan, är EI 30-S 200 C tillräckligt. Trapphuset bör endast ha förbindelse genom ett utrymme i egen brandcell med bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt. Andra utrymmen än bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör endast stå i förbindelse med trapphuset genom en brandsluss. Sådana utrymmen bör ha tillgång till ytterligare minst en tillträdesväg för räddningsinsats."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 600.0, "x1": 521.5, "y1": 655.5, "innehåll": "Hisschakt kan placeras i trapphuset som del av samma brandcell. Trapphus Tr2 som utgör den enda utrymningsvägen bör inte stå i förbindelse med källarplan i enlighet med kraven i 5:722. Detta gäller även för hisschakt som ingår i samma brandcell som trapphuset."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 122.5, "y0": 646.0, "x1": 531.0, "y1": 678.7, "innehåll": "Vindsutrymmen, där personer endast vistas tillfälligt, i kan stå i direkt förbindelse med trapphus Tr2 genom dörrar i lägst klass EI 60-S 200 C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 65.8, "y0": 683.0, "x1": 530.5, "y1": 744.3, "innehåll": "5:247 Utrymningsväg och säker plats En utrymningsväg ska vara en utgång till en säker plats. En utrymningsväg får även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 520.2, "y1": 141.2, "innehåll": "Allmänt råd Med säker plats avses plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer. Säker plats kan exempelvis vara en gata i det fria eller terrass, gårdsplan eller liknande under förutsättning att man kan nå gata i det fria därifrån."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 122.5, "y0": 131.7, "x1": 528.8, "y1": 164.3, "innehåll": "En utrymningsväg kan omfatta dörrar och förbindelsevägar såsom korridorer eller trappor inom egna brandceller, loftgångar eller liknande utrymmen utomhus. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 65.8, "y0": 168.7, "x1": 507.5, "y1": 242.7, "innehåll": "5:248 Utrymningsplats Med utrymningsplats avses ett utrymme i angränsande brandcell som är placerad i anslutning till utrymningsväg där personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. Utrymningsplatsen får även vara en del av utrymningsvägen om utrymningsplatsen är placerad i anslutning till de utrymmen som betjänas av utrymningsvägen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 65.8, "y0": 233.1, "x1": 531.9, "y1": 280.6, "innehåll": "Utrymningsplatsen ska kunna rymma personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utrymningsplatsen ska vara användbar och tillgänglig för personerna som anges i avsnitt 3:1 samt vara åtkomlig utan nyckel eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 65.8, "y0": 271.1, "x1": 508.2, "y1": 331.2, "innehåll": "Utrymningsplatsen ska vara belägen i samma plan som det utrymme som den betjänar. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation från utrymningsplatsen. Kommunikationssystemet funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott till följd av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 122.5, "y0": 327.8, "x1": 522.8, "y1": 383.3, "innehåll": "Allmänt råd Utformning av kommunikationssystemet bör minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm enligt avsnitt 5:2511. Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 meter från golvet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 122.5, "y0": 373.8, "x1": 465.9, "y1": 406.3, "innehåll": "Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i anslutning till larmsystemets centralutrustning, brandförsvarstablå eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 134.5, "y0": 396.8, "x1": 443.6, "y1": 417.8, "innehåll": "Dörrar till utrymningsplatser bör förses med dörrstängare. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 65.8, "y0": 422.3, "x1": 527.0, "y1": 471.0, "innehåll": "5:249 Avskilt pannrum Med avskilt pannrum avses sådana pannrum som är särskilt utformade med skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 122.5, "y0": 467.5, "x1": 523.0, "y1": 511.6, "innehåll": "Allmänt råd Avskilda pannrum och bränsleförråd i direkt anslutning till ett avskilt pannrum bör utformas som egen brandcell. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 65.8, "y0": 567.5, "x1": 523.6, "y1": 666.3, "innehåll": "5:2511 Automatiskt brandlarm Automatiskt brandlarm ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Systemet ska utformas med sådana egenskaper att det, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera brand och att ge signal till de funktioner som är beroende av larmet. Systemet ska utformas med tillräcklig täckningsgrad och ska aktivera tillräckligt snabbt för att säkerställa avsedd funktion. Systemet ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 65.8, "y0": 656.8, "x1": 515.1, "y1": 691.6, "innehåll": "Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott och ska förses med skydd mot strömavbrott på grund av brand i de utrymmen som inte täcks av det automatiska brandlarmet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 65.8, "y0": 682.1, "x1": 496.0, "y1": 729.5, "innehåll": "Om det automatiska brandlarmet är en förutsättning för brandskyddet i hela eller delar av en byggnad ska detektionssystemet täcka dessa områden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 529.9, "y1": 164.1, "innehåll": "Allmänt råd Tillförlitligheten och förmågan hos automatiskt brandlarm kan i tillämpliga delar verifieras enligt avsnitt 6-7 och 15-16 i Brandskyddsföreningens skrift Regler för brandlarm , SBF 110:8 . Komponenterna i ett automatiskt brandlarm kan verifieras i enlighet med standardserien SS-EN 54 med egenskaper anpassade efter avsedd användning. Komponenter i brandlarm enligt SS-EN 54- 21 bör utformas som typ 1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 154.6, "x1": 527.0, "y1": 221.6, "innehåll": "Exempel på sådana egenskaper som avses i föreskriften är möjligheten att upptäcka olika typer av bränder, detektionssystemets utformning, detektorers placering beroende på täckningsyta, samt hur detektionssystemet aktiveras. Exempel på funktioner som kan vara beroende av larmet är dörrstängare, spjäll eller fläktar i luftbehandlingsinstallationer, utrymningslarm och brandgasventilation."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 212.1, "x1": 527.2, "y1": 267.7, "innehåll": "Detektering bör, där så är möjligt, ske med hjälp av rökdetektorer. Det automatiska brandlarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. Felsignal bör utformas så att den kan upptäckas av personer i byggnaden eller på annan plats. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 65.8, "y0": 272.1, "x1": 518.6, "y1": 332.9, "innehåll": "5:2512 Utrymningslarm Utrymningslarm ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Utrymningslarmet ska utformas efter behovet av information så att personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid utrymning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 65.8, "y0": 323.4, "x1": 523.7, "y1": 370.9, "innehåll": "Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 65.8, "y0": 361.3, "x1": 496.4, "y1": 396.1, "innehåll": "Vid akustiskt larm ska hörbarheten vara sådan att signaler eller meddelanden kan uppfattas i berörda delar av byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 65.8, "y0": 386.6, "x1": 478.7, "y1": 421.4, "innehåll": "Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 417.9, "x1": 520.8, "y1": 462.0, "innehåll": "Allmänt råd Utrymningslarm kan aktiveras manuellt eller med automatiskt brandlarm. Utrymningslarmet bör signalera direkt både vid aktivering med manuell larmknapp eller automatiskt brandlarm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 452.5, "x1": 529.4, "y1": 485.1, "innehåll": "Utformningen av utrymningslarmet efter behovet av information bör ske enligt vad som anges i avsnitt 5:35, t.ex. avseende när talat meddelande eller enklare signal kan tillämpas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 475.6, "x1": 498.0, "y1": 508.0, "innehåll": "Exempel på utrymmen i publika lokaler som bör förses med kompletterande larmdon är hygienutrymmen. Med kompletterande larmdon avses exempelvis optiska sådana."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 134.5, "y0": 498.5, "x1": 519.5, "y1": 519.5, "innehåll": "Ljudstyrkan för ett utrymningslarm bör vara anpassad till den omgivande ljudnivån i lokalen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 510.0, "x1": 531.4, "y1": 588.5, "innehåll": "Utrymningslarm som används i bostäder i verksamhetsklass 3 eller lokaler och bostäder för sovande personer i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör placeras så att ljudnivån vid en plats för en sovande persons huvud är minst 75 dB(A). Ljudnivån för övriga lokaler bör inte understiga 65 dB(A) på platser där personer vistas mer än tillfälligt. Ljudnivån bör även vara minst 10 dB(A) över omgivande normal bakgrundsnivå och bör inte överstiga 115 dB(A) på en meters avstånd från larmdonet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 134.5, "y0": 579.0, "x1": 529.3, "y1": 600.0, "innehåll": "Utrymningslarm med talade meddelanden kan verifieras enligt SS-EN 54-16 och SS-EN 54-24."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 590.5, "x1": 527.0, "y1": 669.1, "innehåll": "Taluppfattbarheten kan verifieras enligt SS-EN 60268-16. För ett talat meddelande bör talöverföringsindex, STI på minst 0,55 uppnås. Ljudtrycksnivån bör vara minst 70 dB, dock minst 15 dB över omgivningen. Talat utrymningsmeddelande bör föregås av en icke förväxlingsbar ljudsignal. Meddelandet bör vara anpassat till aktuell lokal och verksamheten i denna. Det talade meddelandet bör tydligt ge information om situationen och upprepas till dess att larmet återställs. Ett förslag till meddelande kan ha följande lydelse:"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 122.5, "y0": 659.5, "x1": 530.0, "y1": 715.0, "innehåll": "\\\"1. Signalkaraktär 1 (omedelbar fara) enligt SIS-TR 47 ljuder i 5 sekunder. 2. \\\"Viktigt meddelande. Vi har fått ett brandtillbud i byggnaden. Vi får be samtliga att omedelbart lämna lokalerna genom närmaste utgång. Följ personalens anvisningar. Fortsätt ut i det fria och var vänliga att inte blockera utgångarna.\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 134.5, "y0": 705.5, "x1": 446.5, "y1": 726.5, "innehåll": "3. Signalkaraktär 1 (omedelbar fara) enligt SIS-TR 47 ljuder i 5 sekunder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 507.4, "y1": 129.7, "innehåll": "\\\"4. \\\"Important message. There is a fire situation in the building. Please leave the building through the nearest exit. Follow the instructions given by the management and proceed to the outside. Don’t block the exits.\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 528.7, "y1": 198.7, "innehåll": "\\\"5. Meddelandet upprepas från punkt 1. Akustiska eller optiska larmdon kan verifieras med SS-EN 54-3 eller 54-23. Utrymningssignal bör fortgå tills larmet återställs. Varje larmdon bör vara försedd med en skylt som anger signalens betydelse och förslag till lämplig åtgärd. Exempel på text kan vara \\\"utrymningslarm – lämna omedelbart byggnaden när larmsignal ljuder/blixtrar\\\". Skylten bör vara utformad med vit text på röd botten och vara läsbar från ståplan under, eller vid, larmdonet.\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 189.2, "x1": 531.4, "y1": 244.7, "innehåll": "Utrymningslarm bör kunna avge utrymningssignal under minst 30 minuter efter ett strömavbrott på 24 timmar. Utrymningslarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. Felsignal bör utformas så att den kan upptäckas av personer i byggnaden eller på annan plats."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 235.1, "x1": 518.5, "y1": 279.2, "innehåll": "Utformning av larmknappar för manuell aktivering av utrymningslarm kan verifieras enligt SS-EN 54-11. Sådana larmknappar bör förses med skyddslock. Larmknappar bör placeras högst 1,60 meter över golvet. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 65.8, "y0": 283.7, "x1": 529.3, "y1": 357.1, "innehåll": "5:2513 Brandvarnare Brandvarnare ska installeras när dessa är en förutsättning för brandskyddets utformning. Brandvarnare ska utformas och placeras så att de, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera och varna vid brand. Brandvarnare ska dessutom utformas med tillräckligt snabb aktiveringstid så att de varnar tidigt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 65.8, "y0": 347.5, "x1": 509.8, "y1": 382.4, "innehåll": "Brandvarnare ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 378.9, "x1": 510.9, "y1": 423.0, "innehåll": "Allmänt råd Utformning av brandvarnare kan verifieras enligt SS-EN 14604. Brandvarnare bör förses med larmindikator."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 413.5, "x1": 520.1, "y1": 457.4, "innehåll": "Exempel på egenskaper som är viktiga för tillförlitligheten är möjligheten att detektera olika typer av förbränning, att strömförsörjningen säkerställs även vid strömbortfall, en placering som säkerställer tillräckligt snabb aktiveringstid och god täckningsgrad."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 447.9, "x1": 518.5, "y1": 503.4, "innehåll": "För att uppnå en god täckningsgrad bör minst en brandvarnare placeras på varje plan som innehåller utrymmen där man vistas mer än tillfälligt. Brandvarnare bör placeras i, eller utanför, varje rum för sovande personer. Om trappor förekommer bör brandvarnare även placeras i utrymmet direkt ovanför trappan. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 65.8, "y0": 507.9, "x1": 523.6, "y1": 619.9, "innehåll": "5:252 Automatiska släcksystem Om ett automatiskt släcksystem är en förutsättning för brandskyddets utformning ska det utformas så att det, med hög tillförlitlighet, har förmåga att släcka eller kontrollera en brand under avsedd tid. Systemet ska aktivera tillräckligt snabbt och ska utformas med tillräcklig täckningsgrad för att säkerställa avsedd funktion. Systemet ska ha sådana egenskaper som krävs för att säkerställa att aktivering kan ske med hög tillförlitlighet. Systemet ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. System med släckmedel som kan ha toxiska egenskaper ska utformas så att betryggande personsäkerhet upprätthålls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 77.7, "y0": 610.3, "x1": 490.1, "y1": 632.5, "innehåll": "Anläggningen ska ha ett skydd mot att funktionen störs på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 629.0, "x1": 514.3, "y1": 684.7, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på faktorer som kan påverka tillförlitligheten är typ av vattenkälla, tryck, vattenflöde, verkningsyta, typ av utlösningsmekanik, utformning av ventiler, underhåll samt antal, typ och placering av sprinklerhuvuden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 122.5, "y0": 675.1, "x1": 505.3, "y1": 719.1, "innehåll": "Exempel på vad som avses i föreskriftens andra stycke kan vara strömavbrott på grund av brand. Regler om vatten och avlopp finns i avsnitt 6:6. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 523.5, "y1": 169.1, "innehåll": "5:2521 Automatisk vattensprinkleranläggning Allmänt råd Tillförlitligheten och förmågan hos automatiska vattensprinkleranläggningar kan verifieras enligt SS-EN 12845 och standardserien SS-EN 12259. För utrymmen i verksamhetsklass 5C bör vatten- källan utgöras av förbättrat, dubblerat eller kombinerat vattentillopp enligt 9.6.2–9.6.4 i SS- EN 12845."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 122.5, "y0": 159.4, "x1": 513.9, "y1": 192.0, "innehåll": "Tillförlitligheten och förmågan hos vattenspray- och delugesystem kan verifieras enligt SIS-CEN/TS 14816. Andra system kan verifieras enligt SBF 120. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 65.8, "y0": 196.4, "x1": 527.7, "y1": 256.9, "innehåll": "5:2522 Boendesprinkler Allmänt råd Tillförlitligheten och förmågan hos boendesprinkler, avsedd för bostäder i verksamhetsklass 3 och verksamhetsklass 5B kan verifieras enligt SS-EN 16925 med sprinklersystem enligt följande:"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 122.5, "y0": 247.3, "x1": 523.5, "y1": 314.4, "innehåll": "1. För byggnader med högst två våningsplan bör sprinklersystem typ 1 tillämpas. 2. För byggnader med högst åtta våningsplan bör sprinklersystem typ 2 tillämpas. 3. För byggnader med fler än åtta våningsplan och för utrymmen i verksamhetsklass 5B bör sprinklersystem typ 3 tillämpas. Antalet dimensionerande sprinklerhuvuden bör vara 4 och lägsta dimensionerande vattentäthet bör vara 4,1 mm/min."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 122.5, "y0": 304.9, "x1": 512.7, "y1": 337.3, "innehåll": "För sprinklersystem typ 2 och 3 bör pumpcentral vara sprinklerskyddad och placerad i egen brandcell."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 122.5, "y0": 327.8, "x1": 515.5, "y1": 360.4, "innehåll": "Komponenterna i ett system för boendesprinkler kan utformas i enlighet med standardserien SS-EN 12259 med egenskaper anpassade efter avsedd användning. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 65.8, "y0": 364.8, "x1": 528.9, "y1": 489.5, "innehåll": "5:253 Brandgasventilation Om ett system för brandgasventilation är en förutsättning för att brandskyddet ska fungera ska systemet utformas så att det, med hög tillförlitlighet, kan kontrollera brandgaser under avsedd tid. Systemet ska ha tillräckligt snabb aktiveringstid och tillräcklig kapacitet för att säkerställa att brandskyddet blir tillfredsställande. Vid dimensionering av brandgasventilation ska hänsyn tas till snölast och vindlast. öppningar och andra anordningar ska utformas så att vägar för tilluft och frånluft säkerställs utifrån de förhållanden som kan uppstå vid en brand. Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas då ström finns till byggnaden samt ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 122.5, "y0": 486.0, "x1": 521.4, "y1": 530.1, "innehåll": "Allmänt råd Brandgasventilation kan tillämpas för att exempelvis begränsa ansamlingen av brandgaser, deras temperatur och att förbättra möjligheten till räddningsinsats."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 134.5, "y0": 520.4, "x1": 475.0, "y1": 541.5, "innehåll": "System för brandgasventilation kan verifieras enligt standardserien SS-EN 12101."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 65.8, "y0": 557.5, "x1": 522.3, "y1": 618.9, "innehåll": "5:254 Dörrstängare Dörrstängare ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Systemet ska utformas så att det, med hög tillförlitlighet, säkerställer att brandcellsgränserna upprätthåller sin funktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 122.5, "y0": 615.4, "x1": 523.7, "y1": 659.4, "innehåll": "Allmänt råd Dörrstängare bör utformas i lägst brandteknisk klass C1. För dörrar som kan ställas upp, och som omfattas av kravet, bör dörrstängare aktiveras automatiskt vid brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 134.5, "y0": 649.8, "x1": 527.7, "y1": 682.4, "innehåll": "Regler om dörrar finns i avsnitt 5:534. Regler om tillgängliga och användbara dörrar som ska vara lätta att öppna finns i avsnitt 3:143."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 522.2, "y1": 184.0, "innehåll": "5:255 Ventilationstekniskt brandskydd 5:2551 Spjäll Om spjäll är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de utformas så att de, med hög tillförlitlighet, skyddar mot brand- och brandgasspridning i ventilationssystemet motsvarande den avskiljande förmåga som gäller för brandcellsgränsen. Spjäll ska klara den temperatur som de utsätts för och spjällen ska aktiveras inom den tid som krävs för att avsedd funktion ska uppnås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 77.7, "y0": 174.4, "x1": 519.2, "y1": 196.6, "innehåll": "Spjällen ska vid behov förses med ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 122.5, "y0": 193.1, "x1": 524.4, "y1": 248.7, "innehåll": "Allmänt råd Spjäll kan verifieras enligt SS-EN 15650. Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt ställe. Rökdetektorns utformning kan verifieras enligt SS-EN 54-7. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 65.8, "y0": 253.2, "x1": 534.7, "y1": 301.3, "innehåll": "5:2552 Fläktar i drift vid brand Med fläktar i drift vid brand avses en skyddsmetod som innebär att fläktar i ventilationssystem används för att kontrollera brandgaser eller begränsa brand- och brandgasspridning mellan brandceller."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 65.8, "y0": 291.8, "x1": 524.9, "y1": 339.2, "innehåll": "Om fläktar i drift vid brand är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de dimensioneras så att de med hög tillförlitlighet uppfyller avsedd funktion. Systemet ska förses med ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 122.5, "y0": 335.9, "x1": 509.0, "y1": 379.8, "innehåll": "Allmänt råd Kablar för elförsörjning bör utformas med ett skydd som motsvarar kravet på den avskiljande konstruktionen i byggnaden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 65.8, "y0": 384.3, "x1": 525.0, "y1": 433.0, "innehåll": "5:256 Trycksättning av utrymme Om trycksättning av ett utrymme är en förutsättning för brandskyddets utformning ska systemet, med hög tillförlitlighet, utformas så att brandgasspridning till det utrymmet begränsas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 122.5, "y0": 429.6, "x1": 531.8, "y1": 496.6, "innehåll": "Allmänt råd Utformning av system för trycksättning kan verifieras med SS-EN 12101-6. Systemet bör utformas för att fungera i minst 30 minuter under förutsättning att strömförsörjningen till byggnaden fungerar. Systemet bör dimensioneras för att klara den temperatur som det kan förväntas vara utsatt för under denna tid. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 65.8, "y0": 501.1, "x1": 531.9, "y1": 603.4, "innehåll": "5:3 Möjlighet till utrymning vid brand 5:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 528.1, "y1": 161.0, "innehåll": "5:32 Tillgång till utrymningsväg 5:321 Allmänt Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 65.8, "y0": 151.4, "x1": 531.5, "y1": 198.9, "innehåll": "Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 195.4, "x1": 513.3, "y1": 251.0, "innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägar bör placeras så långt ifrån varandra att utrymning kan ske även om en utrymningsväg blockeras av branden. För att utrymningsvägar ska betraktas som oberoende av varandra bör avståndet mellan dem vara minst 5 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 241.5, "x1": 489.5, "y1": 320.0, "innehåll": "Exempel på utrymmen där man vistas mer än tillfälligt är – gemensamma utrymmen såsom tvättstuga och hobbyrum i flerbostadshus – garage över 50 m 2  – hygienutrymmen i verksamhetsklasserna 2 och 5. Exempel på utrymmen där man vistas tillfälligt respektive mer än tillfälligt ges även i avsnitt 1:6."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 310.4, "x1": 524.7, "y1": 389.0, "innehåll": "En av utrymningsvägarna kan vara åtkomlig genom intilliggande brandcell i samma plan om utrymningsvägen är åtkomlig utan nyckel eller annat redskap. Detta gäller dock inte om någon av utrymningsvägarna endast utgörs av fönster eller balkong, förutom för boenderum i verksamhets- klass 3B. För samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C bör den intilliggande brand- cellen innehålla huvudentrén. För verksamhetsklass 5C kan båda utrymningsvägarna vara till- gängliga genom horisontell passage till intilliggande lokaler i verksamhetsklass 5C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 379.4, "x1": 520.7, "y1": 446.5, "innehåll": "En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan – utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15-C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 437.0, "x1": 530.5, "y1": 492.5, "innehåll": "I utrymningsfallet avses med mindre entresolplan ett plan inom brandcellen som utgör en liten del av underliggande plan, som inte är uppdelad i mindre rum, och som endast är försett med räcke eller motsvarande. Ett mindre entresolplan utgör maximalt 50 % av golvarean på underliggande plan dock högst 25 m 2 . Mindre entresolplan bör förses med brandvarnare. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 65.8, "y0": 495.5, "x1": 517.5, "y1": 543.0, "innehåll": "I byggnader med fler än åtta men högst 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr2. I byggnader med fler än 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr1. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 539.5, "x1": 503.8, "y1": 572.1, "innehåll": "Allmänt råd I byggnader med fler än 16 våningsplan bör övriga trapphus vara minst Tr2. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 65.8, "y0": 576.5, "x1": 492.2, "y1": 612.6, "innehåll": "5:322 En enda utrymningsväg Dörr direkt till säker plats får vara den enda utrymningsvägen från utrymmen i markplanet för"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 65.8, "y0": 603.0, "x1": 522.1, "y1": 637.9, "innehåll": "1. utrymmen i verksamhetsklass 1, om möjligheten till utrymning kan anses vara tillfredsställande och där ett begränsat antal personer förväntas vistas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 65.8, "y0": 628.3, "x1": 530.6, "y1": 663.3, "innehåll": "2. mindre lokaler och bostäder i verksamhetsklass 2A, 3, 4 och 5B som är lätt överblickbara och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 659.8, "x1": 515.1, "y1": 703.9, "innehåll": "Allmänt råd Vad som avses i 1 är att gångavstånd till utrymningsväg högst bör vara 30 meter och att antalet personer inte överstiger 50 st."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 122.5, "y0": 694.2, "x1": 526.9, "y1": 738.3, "innehåll": "Vad som avses i 2 är lokaler och bostäder med högst 15 meter gångavstånd till utrymningsväg, där utrymningsvägen är synlig från huvuddelen av lokalen eller bostaden och antalet personer inte överstiger 30 st. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 496.9, "y1": 120.4, "innehåll": "Om förutsättningarna för tillfredsställande utrymning finns får trapphus Tr1 utgöra den enda utrymningsvägen från bostäder i verksamhetsklass 3 och från lokaler i verksamhetsklass 1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 65.8, "y0": 110.8, "x1": 504.7, "y1": 158.4, "innehåll": "Om förutsättningarna för tillfredställande utrymning finns får trapphus Tr2 utgöra den enda utrymningsvägen i lokaler i verksamhetsklass 1 i byggnader med högst åtta våningsplan och från bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnader med högst 16 våningsplan. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 122.5, "y0": 155.0, "x1": 515.4, "y1": 198.9, "innehåll": "Allmänt råd Utrymning förutsätts ske tillfredställande om gångavstånd till utrymningsväg är högst 30 meter och att antalet personer i varje brandcell inte överstiger 50 st."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 122.5, "y0": 189.4, "x1": 523.5, "y1": 244.9, "innehåll": "Trapphus Tr1 kan utgöra den enda utrymningsvägen i byggnader upp till 16 våningsplan. För boenderum i verksamhetsklass 3B är förutsättningarna för tillfredställande utrymning upp- fyllda även om utrymningsvägen från boenderummen går via gemensamt utrymme i annan brandcell. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 65.8, "y0": 250.5, "x1": 526.9, "y1": 298.7, "innehåll": "5:3221 Möjlighet till utrymning från utrymmen där man enbart vistas tillfälligt Utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt ska utformas med tillgång till minst en utrymningsväg. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 122.5, "y0": 295.3, "x1": 391.3, "y1": 327.7, "innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägen kan vara åtkomlig via intilliggande brandcell."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 122.5, "y0": 318.2, "x1": 531.5, "y1": 362.3, "innehåll": "Gångavstånd till utrymningsvägen bör inte överstiga 30 meter. Om tillgång till minst två utrymningsvägar finns kan gångavstånd istället beräknas enligt avsnitt 5:331."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 65.8, "y0": 366.8, "x1": 507.5, "y1": 402.8, "innehåll": "5:323 Utrymning genom fönster Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 122.5, "y0": 399.3, "x1": 528.1, "y1": 512.3, "innehåll": "Allmänt råd Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter. öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 meter, bör en plattform eller liknande monteras på insidan. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 65.8, "y0": 515.4, "x1": 528.8, "y1": 575.5, "innehåll": "I utrymmen i verksamhetsklass 1, skolor i verksamhetsklass 2A samt bostäder i verksamhetsklass 3 får en av utrymningsvägarna ersättas av tillgång till fönster. Fönstrets underkant får vara beläget högst 2,0 meter över marknivån utanför och om möjlighet till utrymning i övrigt ges på ett tillfredsställande sätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 65.8, "y0": 565.9, "x1": 512.3, "y1": 600.9, "innehåll": "Utrymning från bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnad Br2 och Br3 får även ske enligt avsnitt 5:353."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 122.5, "y0": 597.4, "x1": 529.8, "y1": 664.4, "innehåll": "Allmänt råd I utrymmen i verksamhetsklass 1, skolor i verksamhetsklass 2A och bostäder i verksamhetsklass 3 förväntas tillfredsställande utrymning genom fönster kunna ske om varje lokal eller bostad utformas för utrymning av högst 50 personer. Varje fönster som är avsett för utrymning bör räknas som utrymningsväg för högst 30 personer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 65.8, "y0": 85.5, "x1": 525.5, "y1": 158.4, "innehåll": "Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 154.9, "x1": 496.8, "y1": 198.9, "innehåll": "Allmänt råd Möjligheten till utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst bör endast användas i byggnader där öppningens underkant ligger högst 23 meter över marknivån."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 189.4, "x1": 515.7, "y1": 221.9, "innehåll": "I bedömningen av räddningstjänstens förmåga och dimensionering av uppställningsplats bör hänsyn tas till de faktorer som påverkar möjligheten att effektivt kunna genomföra utrymning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 212.3, "x1": 528.1, "y1": 279.5, "innehåll": "Regler om uppställningsplats finns i avsnitt 5:721. Tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst tre våningsplan kan tillräckligt snabb insatstid vara högst 20 minuter. Med tillräcklig förmåga avses sådan bemanning och utrustning att utrymningen kan genomföras på ett tillfredsställande sätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 269.9, "x1": 512.3, "y1": 302.4, "innehåll": "Brandceller i lokaler i verksamhetsklass 1 som förväntas utrymmas med räddningstjänstens hjälp genom fönster bör inte vara större än 200 m 2 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 292.9, "x1": 512.3, "y1": 348.4, "innehåll": "Bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnader i klass Br1 vars övre plan enbart är utformat för utrymning genom fönster med räddningstjänstens hjälp bör avskiljas från underliggande plan i lägst brandteknisk klass E 30. Avskiljningen behöver inte utföras som brandcellsgräns. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 65.8, "y0": 352.9, "x1": 238.4, "y1": 400.1, "innehåll": "5:33 Utformning och framkomlighet 5:331 Gångavstånd till utrymningsväg"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 396.5, "x1": 522.0, "y1": 463.4, "innehåll": "Allmänt råd Gångavstånd till närmaste utrymningsväg eller till annan brandcell bör inte överstiga avstånden i tabell 5:331. Avstånd till en utrymningsväg bör mätas för det mest ogynnsamma fallet. En gångväg anses vara sammanfallande så länge som den inte måste förgrenas för att leda till olika utrymningsvägar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 454.0, "x1": 515.9, "y1": 486.5, "innehåll": "I utrymmen, förutom i verksamhetsklass 3B, som skyddas med automatiskt släcksystem kan gångavstånd ökas med en tredjedel."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 477.0, "x1": 523.4, "y1": 521.1, "innehåll": "I samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning kan gångavstånd beräknas som för samlingslokaler i verksamhetsklass 2B."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 511.4, "x1": 510.1, "y1": 544.0, "innehåll": "Om utrymning sker genom fönster bör det tillåtna gångavståndet till fönster minskas till en tredjedel."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 534.5, "x1": 517.4, "y1": 578.5, "innehåll": "Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande: – Vägen bör mätas genom att anta att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, figur 5:331a."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 568.9, "x1": 531.3, "y1": 624.5, "innehåll": "– Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen 2 gånger den verkliga längden. I bostäder i verksam- hetsklass 3 och lokaler i verksamhetsklass 1, samt i garage, räknas dock den gemensamma delen endast 1,5 gånger den verkliga längden. Dessa faktorer gäller inte för en enda utrymningsväg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 122.5, "y0": 615.0, "x1": 520.0, "y1": 670.5, "innehåll": "– Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal i verksamhetsklass 2, där i stället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 122.6, "y0": 85.5, "x1": 436.6, "y1": 457.8, "innehåll": "Tabell 5:331: Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg. Förutsättningar / Exempel / Avstånd: Om framkomlighet och överblickbarhet är goda och brandbelastningen är högst 250 MJ/m 2 , samtidigt som risken för uppkomst av brand är liten. Verksamheten är inte förenad med risk för snabb brandspridning. Vissa lokaler inom verksamhetsklass 1.* / 60 m. Om persontätheten är liten samtidigt som berörda personer till största delen kan förväntas ha god lokalkännedom. / I garage och vissa lokaler i verksamhetsklass 1 såsom kontor, lager-, hantverks- och industribyggnader. Bostäder i verksamhets- klass 3 samt i verksamhetsklass 5B. / 45 m. Om persontätheten är hög, eller berörda inte kan förväntas utrymma själva eller inte kan förväntas ha god lokalkännedom, eller om verksamheten medför risk för snabb brandspridning. Lokaler i verksamhetsklasserna 2A och 2B. Vissa lokaler i verksamhetsklass 1 såsom trä- eller plastvarufabriker och höglager i industrin. Verksamhetsklass 4. Lokaler i verksamhets- klasserna 5A, 5C och 5D. / 30 m. Om det finns särskild risk för uppkomst av brand, eller om stora personantal kan förväntas vara alkoholpåverkade. / Lokaler i verksamhetsklass 6. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C. / 15 m."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 65.8, "y0": 85.4, "x1": 505.0, "y1": 653.3, "innehåll": "Figur 5:331a–b Beräkning av gångavstånd till närmaste utrymningsväg. 5:332 Gångavstånd inom utrymningsväg Utrymningsvägar ska utformas så att risken för att personer blir instängda av brand och brandgas begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 122.5, "y0": 649.8, "x1": 508.9, "y1": 739.9, "innehåll": "Allmänt råd Gångavstånd inom en utrymningsväg till 1. närmaste trappa som leder till annat plan alternativt 2. utgång som leder till säker plats bör inte överstiga 30 meter. I utrymningsväg där utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör gångavståndet inte överstiga de avstånd som anges i tabell 5:332."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 522.4, "y1": 118.2, "innehåll": "Vid beräkning av gångavstånd inom utrymningsväg behöver ingen faktor för sammanfallande gångavstånd beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 122.6, "y0": 117.4, "x1": 480.1, "y1": 284.0, "innehåll": "Tabell 5:332: Gångavstånd inom vissa utrymningsvägar. Verksamhet / Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning: I trapphall, korridor eller motsvarande för verksamhetsklasserna 1, 2, 3 eller 5B / 10 m. I loftgång i loftgångshus för verksamhetsklasserna 1, 3 eller 5B i loftgångshus / 15 m. I trapphall, korridor eller motsvarande för verksamhetsklasserna 4, 5A eller 5C / 7 m. Samtliga verksamhetsklasser, om man enbart kan gå i rätt riktning, t.ex. då dörrar enbart finns i respektive ände av en korridor. / 30 m."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 65.8, "y0": 303.5, "x1": 525.4, "y1": 387.5, "innehåll": "5:333 Dimensionerande personantal Allmänt råd Dimensioneringen av utrymningsväg och väg till utrymningsväg bör baseras på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen. Personernas fördelning i lokalen och hur detta kan variera bör beaktas. Uppgifter ur tabell 5:333 kan användas för att dimensionera persontätheten. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 122.6, "y0": 386.7, "x1": 476.3, "y1": 674.6, "innehåll": "Tabell 5:333: Dimensionerande persontäthet. Verksamhet / Persontäthet, personer/m 2 nettoarea: Verksamhetsklass 1 Kontor / 0,1. Verksamhetsklass 2 Bibliotek* / 0,1. Verksamhetsklass 2 Danslokal / 2,5. Verksamhetsklass 2 Klassrum / 0,5. Verksamhetsklass 2 Konferensrum* / 0,7. Verksamhetsklass 2 Kyrka / 1,0. Verksamhetsklass 2 Köpcentrum, varuhus, butik / 0,5. Verksamhetsklass 2 Museum, konsthall / 0,25. Verksamhetsklass 2 Pub, bar / 3,0. Verksamhetsklass 2 Restaurang* / Antalet sittplatser eller 1,0. Verksamhetsklass 2 Samlingslokal för endast sittande men utan fast monterade stolar / 1,7. Verksamhetsklass 2 Samlingslokal för stående och sittande / 2,5. Verksamhetsklass 2 Samlingslokal med fast monterade sittplatser / Antalet sittplatser. * För dessa verksamheter kan bestämning av nettoarea göras med avdrag för arean för lös inredning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 515.5, "y1": 158.1, "innehåll": "5:334 Utformning av utrymningsvägar Allmänt råd Utrymningsvägar bör ha en fri bredd på minst 0,90 meter. Ledstänger och liknande får inkräkta med högst 0,10 meter per sida i utrymningsvägen. Dörröppningar bör ha en fri bredd på minst 0,80 meter. Regler om fri höjd i utrymningsvägar finns i avsnitt 8:34."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 148.5, "x1": 522.0, "y1": 215.6, "innehåll": "När två eller flera utrymningsvägar utmynnar i en gemensam del inne i byggnaden bör utrymningsvägen från det gemensamma utrymmet ha en bredd, eller motsvarande kapacitet, som minst motsvarar summan av bredderna för de utrymningsvägar som mynnar i det gemensamma utrymmet. Detta gäller under förutsättning att utrymningen från lokalerna sker samtidigt och då kräver en högre kapacitet jämfört med om en lokal i taget utrymmer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 206.1, "x1": 526.3, "y1": 261.6, "innehåll": "Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 meter. Om varje plan utgör egen brandcell bör trappa som utgör utrymningsväg dimensioneras för det plan som har behov av bredast utrymningsväg. Om flera plan samtidigt kommer att utnyttja utrymningsvägen bör bredden anpassas så att trappan kan hantera det större antalet personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 252.1, "x1": 531.3, "y1": 307.6, "innehåll": "Rulltrappor bör inte ingå i väg till utrymningsväg eller i utrymningsväg. Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor, såsom utrymmen i verksamhetsklass 5B och 5C. Spiraltrappor bör inte heller användas som utrymningsväg från samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 134.5, "y0": 298.1, "x1": 491.3, "y1": 330.6, "innehåll": "Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan. Regler om utformning av kommunikationsutrymmen och ramper finns i avsnitt 3:142."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 65.8, "y0": 332.5, "x1": 528.7, "y1": 380.0, "innehåll": " I lokaler för ett större antal personer ska åtgärder vidtas som innebär att hög persontäthet vid utgången och långa kötider undviks . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 376.5, "x1": 514.9, "y1": 443.5, "innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägar som betjänar fler än 150 personer bör ha en fri bredd på minst 1,20 meter. På dörrbredden bör dörrblad inkräkta högst 0,050 meter. Den totala fria bredden av samtliga utrymningsvägar bör vara minst 1,00 meter per 150 personer. Om en av utrymningsvägarna blockeras bör de övriga ha sådan bredd att 1,00 meter motsvarar 300 personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 434.0, "x1": 527.8, "y1": 478.1, "innehåll": "Samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C bör ha minst tre utrymningsvägar, om de är avsedda för fler än 600 personer och minst fyra om de är avsedda för fler än 1 000 personer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 65.8, "y0": 482.6, "x1": 524.4, "y1": 556.6, "innehåll": "5:335 Dörrar Dörrar som ska användas för utrymning ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. Inåtgående dörrar får endast användas om köbildning inte kan förväntas uppstå framför dörren. Andra varianter på dörrar får användas om de kan ge en motsvarande säkerhet som slagdörrar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 553.1, "x1": 480.4, "y1": 585.6, "innehåll": "Allmänt råd Dörrarna bör placeras så att de i öppet läge inte hindrar utrymning för andra personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 134.5, "y0": 576.0, "x1": 495.5, "y1": 620.1, "innehåll": "Köbildning förväntas inte uppstå i – bostäder i verksamhetsklass 3 och boenderum i verksamhetsklass 4, – en lokal för maximalt 30 personer och där personerna har kännedom om miljön t.ex."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 610.6, "x1": 523.0, "y1": 677.6, "innehåll": "klassrum i verksamhetsklass 2A, mindre kontor och verkstadsindustrier i verksamhetsklass 1 och entrédörr i bostadshus i verksamhetsklass 3, – en lokal för maximalt 30 personer och där personerna inte kan förväntas ha kännedom om miljön och gångavståndet till utrymningsvägen högst är 15 meter t.ex. sammanträdesrum i verksamhetsklass 1 eller 2A, butik, banklokal och serveringslokal i verksamhetsklass 2A."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 668.1, "x1": 527.9, "y1": 700.6, "innehåll": "Automatiskt styrda horisontella eller vertikala skjutdörrar kan användas om de öppnar även vid strömavbrott eller om det går att öppna dem genom att trycka dörrbladen utåt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 122.5, "y0": 691.1, "x1": 529.9, "y1": 735.1, "innehåll": "En manuell horisontell skjutdörr kan användas i samma situationer som en inåtgående dörr. För de fall som dörren kräver någon form av mekanisk assistans för att kunna manövreras måste denna funktion också kunna fungera vid ett eventuellt strömavbrott."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 515.9, "y1": 129.7, "innehåll": "Roterdörrar kan användas om fri passage med minsta bredd enligt 5:334 kan åstadkommas genom automatisk öppning vid strömavbrott eller om det går att öppna dörren genom att trycka dörrbladen utåt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 65.8, "y0": 132.8, "x1": 524.2, "y1": 167.6, "innehåll": "Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att öppna och passera. Undantag medges för utrymmen i verksamhetsklass 5D. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 164.1, "x1": 514.9, "y1": 208.2, "innehåll": "Allmänt råd Dörrar bör kunna öppnas utan större tidigare kunskap om hur detta ska ske. Vid behov bör det tydligt framgå hur dörren kan öppnas. Låsta dörrar med fördröjd öppning bör inte förekomma."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 134.5, "y0": 198.7, "x1": 514.7, "y1": 219.7, "innehåll": "Dörrar bör kunna öppnas med ett trycke som trycks nedåt eller genom att dörren trycks utåt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 210.1, "x1": 513.5, "y1": 242.6, "innehåll": "öppningsbeslag bör placeras med centrum mellan 0,80 till 1,20 meter över golv. Den högsta kraften för att öppna en dörr bör anpassas efter vilken typ av öppningsanordning som används."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 233.1, "x1": 518.8, "y1": 265.7, "innehåll": "– För trycken bör den vertikala kraften understiga 70 N. Detta gäller exempelvis för trycken utformade enligt SS-EN 179. Kraften för att trycka upp dörren bör understiga 150 N."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 256.1, "x1": 489.8, "y1": 288.7, "innehåll": "– För tryckplattor bör öppningskraften understiga 150 N. Detta gäller exempelvis för tryckplattor utformade enligt SS-EN 179."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 279.1, "x1": 526.3, "y1": 334.7, "innehåll": "– För större öppningsanordningar, exempelvis hela dörrblad eller panikutrymningsbeslag, kan en högre öppningskraft accepteras, dock högst 220 N för öppningsfunktionen och högst 150 N för fortsatt öppning av dörren. Detta gäller exempelvis för panikutrymningsbeslag utformade enligt SS-EN 1125."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 325.2, "x1": 523.2, "y1": 380.6, "innehåll": "Vred kan användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för högst 50 personer. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda. Om kåpa som täcker vred används bör kåpan utformas så att den lätt kan forceras med en hand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 371.1, "x1": 529.9, "y1": 461.2, "innehåll": "\\\"I vissa verksamheter, förutom verksamhetsklass 2B och 2C, kan knappar med elektrisk öppning tillämpas. I sådana fall bör knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och vara så stor att den omedelbart uppmärksammas som öppningsknapp. öppningsknappen bör vara placerad med centrum 0,80 till 1,20 meter över golv. öppningsknappen bör vara tydligt utmärkt med en skylt, som är minst 0,10 meter x 0,15 meter, och belyst när personer väntas använda dörren, det vill säga även vid utrymning. Skylten bör vara försedd med lämplig figur, t.ex. stiliserad nyckel, samt texten \\\"Nödöppning\\\" eller liknande. Dörren bör kunna öppnas även vid strömavbrott.\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 451.7, "x1": 497.3, "y1": 495.6, "innehåll": "Skjutdörr bör inte öppnas enbart med elektrisk tryckknapp. Låsta dörrar som enbart öppnar genom en signal från ett automatiskt brandlarm bör inte förekomma eftersom utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 486.1, "x1": 528.0, "y1": 553.2, "innehåll": "I lokaler, exempelvis i verksamhetsklasserna 1 och 2, där dörrar avsedda för utrymning hålls låsta under vissa tider, kan ha elektrisk kontroll av att samtliga dörrar är upplåsta under den tid personer vistas i lokalen. För att tillfredsställande utrymning ska kunna ske bör kontrollen vara samordnad med någon för driften väsentlig funktion, exempelvis huvudbelysningen. Strömavbrott eller annat fel bör inte sätta denna kontroll ur funktion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 543.6, "x1": 531.2, "y1": 610.7, "innehåll": "Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning förutom i verksamhetsklass 5A."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 134.5, "y0": 601.2, "x1": 478.9, "y1": 633.6, "innehåll": "Regler om skydd mot att halka och snubbla finns i avsnitt 8:22. Regler om tillgängliga och användbara dörrar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 65.8, "y0": 636.7, "x1": 515.1, "y1": 684.3, "innehåll": "Dörrar som ska användas för utrymning och som endast går att öppna med nyckel får användas i utrymmen i verksamhetsklasserna 1 och 3 om dörrarna betjänar ett litet antal personer som kan förväntas ha tillgång till nyckel. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 122.5, "y0": 680.8, "x1": 408.2, "y1": 713.3, "innehåll": "Allmänt råd Med ett litet antal personer anses högst tio personer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 525.6, "y1": 184.9, "innehåll": "5:336 Utrymningsplats Publika lokaler som ska vara tillgängliga och användbara enligt avsnitt 3:1 för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska förses med minst två oberoende utrymningsplatser. Om lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsplats på varje plan. Om lokalen i enlighet med avsnitt 5:322 enbart har en enda utrymningsväg får lokalen utformas med en utrymningsplats. Utrymningsplatsen ska vara placerad i intilliggande brandcell och finnas i anslutning till eller i utrymningsvägen. En utrymningsplats ska kunna rymma minst en mindre utomhusrullstol."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 65.8, "y0": 175.4, "x1": 526.4, "y1": 210.2, "innehåll": "Utrymningsväg som är tillgänglig och användbar och som leder horisontellt till säker plats behöver inte förses med någon utrymningsplats."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 65.8, "y0": 200.7, "x1": 470.4, "y1": 248.1, "innehåll": "Publika lokaler som är försedda med automatiskt släcksystem behöver inte förses med utrymningsplats. Ytterligare krav anges i avsnitt 5:352. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 122.5, "y0": 244.7, "x1": 460.6, "y1": 288.7, "innehåll": "Allmänt råd En mindre utomhusrullstol upptar 1,30 x 0,70 m 2 . Regler om utrymningsplatser ges även ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 65.8, "y0": 293.2, "x1": 520.6, "y1": 354.1, "innehåll": "5:337 Hiss Allmänt råd Regler om hissar och andra lyftanordningar finns i avsnitt 3:144 och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 122.5, "y0": 344.6, "x1": 473.8, "y1": 377.2, "innehåll": "Regler om utrymningshiss finns i Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 65.8, "y0": 381.7, "x1": 510.7, "y1": 457.0, "innehåll": "5:34 Brandtekniska installationer 5:341 Vägledande markeringar Med vägledande markeringar avses skyltar eller liknande som vid utrymning ger vägledning så att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 65.8, "y0": 447.5, "x1": 528.2, "y1": 507.6, "innehåll": "Vägledande markeringar ska finnas i utrymmen som är svårorienterade. Krav på vägledande markering finns även i avsnitt 5:351, 5:352, 5:354 och 5:357. Där krav på vägledande markering finns ska belysning eller genomlysning av vägledande markeringar ha säkerställd strömförsörjning motsvarande nödbelysning enligt avsnitt 5:343."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 65.8, "y0": 498.0, "x1": 514.2, "y1": 545.5, "innehåll": "För de utrymmen där krav på vägledande markering gäller ska skyltar eller liknande finnas i anslutning till de dörrar och fönster som är avsedda för utrymning. Skyltar ska utformas som gröna skivor med tydliga vita symboler och ska lätt kunna uppmärksammas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 122.5, "y0": 542.0, "x1": 528.5, "y1": 609.1, "innehåll": "Allmänt råd Utrymmen som är svårorienterade kan vara större lokaler där det inte är uppenbart var utrymnings- vägarna är placerade eller lokaler där dagsljusinsläpp saknas, t.ex. garage större än 50 m 2 och källare. Exempel på när det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade kan vara ett kontor där lokalen utformas med parallella korridorer inom brandcellen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 122.5, "y0": 599.5, "x1": 528.0, "y1": 666.7, "innehåll": "Skyltar bör placeras vid riktningsförändringar, förgreningar eller liknande, t.ex. i en trappa som fortsätter förbi det plan där utrymningen sker till det fria. Skyltarna bör vara placerade så att en person enbart behöver förflytta sig en mindre sträcka för att se en skylt, se figur 5:341a–c. Skyltar bör placeras så att det tydligt framgår var utrymningsvägarna finns t.ex. över en dörröppning eller hängande från innertaket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 122.5, "y0": 657.1, "x1": 517.7, "y1": 724.1, "innehåll": "Skyltar bör finnas i lokaler när utrymning sker genom en annan brandcell. För att skyltar lätt ska kunna uppmärksammas bör dessa utgöras av gröna skivor med tydliga vita symboler som är belysta eller genomlysta. Skyltar bör vara belysta eller genomlysta både i normalfallet och vid ett eventuellt strömavbrott. Skyltar bör monteras i en armatur tillsammans med belysningskällan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 499.5, "y1": 129.7, "innehåll": "Skyltar bör ha sådan storlek och luminans att de syns tydligt från aktuell plats och under aktuella belysningsförhållanden och ha vägledande markeringar utformade enligt Arbetsmiljöverkets regler om skyltar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 528.2, "y1": 164.3, "innehåll": "Väg till utrymningsplats och tillgänglig och användbar utrymningsväg som leder till säker plats bör kompletteras med vägledande markering som innehåller en symbol för personer med nedsatt rörelseförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 122.5, "y0": 154.6, "x1": 528.9, "y1": 244.7, "innehåll": "Skyltens höjd (gröna fältets höjd) kan beräknas med följande formel: Höjd [m] = Betraktningsavstånd [m]/Konstant Det förutsätts då att skyltens bredd är större än höjden. Konstanten har följande värden: – Belyst skylt: 100. – Genomlyst skylt: 200. Minsta skylthöjd bör vara 0,10 meter. I samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C som exempelvis varuhus och större butiker bör minsta skylthöjd vara 0,20 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 122.5, "y0": 235.1, "x1": 528.9, "y1": 325.2, "innehåll": "Luminansen för en skylt bör anpassas så att skylten är tydligt synlig i den lokal som den används i. För genomlysta skyltar i lokaler som t.ex. kontor och skolor kan 80 cd/m 2 på den sämst lysande delen av de vita ytorna, motsvarar ungefär minst 11 cd/m 2 på den sämst lysande delen av den gröna ytan, utgöra en utgångspunkt vid bedömningen. Värdet gäller om belysningsstyrkan i rummet ligger mellan 500–1 500 lux. Högre luminans kan vara motiverad i lokaler med dagsljusinsläpp där belysningsstyrkan kan vara högre. Ett riktvärde kan vara att kontrasten mellan omgivningens och skyltens genomsnittliga luminans kan ligga kring 1:20 för väl upplysta lokaler."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 122.5, "y0": 315.7, "x1": 528.7, "y1": 394.2, "innehåll": "I mörkare delar av en byggnad kan lägre luminans på skylten ändå ge motsvarande vägledning. Luminansen av skyltar kan dämpas till som lägst 2 cd/m 2 när belysningen i lokalen är låg t.ex. i en teater eller biograf under föreställning. Gränsvärdet 2 cd/m 2 gäller på den sämst lysande delen av skylten, vanligen på den gröna ytan. Belysningsstyrkan bör återgå till normalnivån vid aktivering av utrymningslarmet och när belysningen i lokalen tänds. Skyltarna bör i övrigt följa rekommendationen i SS-EN 1838 om utrymningsskyltar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 134.5, "y0": 384.7, "x1": 469.4, "y1": 405.7, "innehåll": "Regler om utformning av skyltning på arbetsplatser finns hos Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 122.6, "y0": 85.4, "x1": 511.7, "y1": 105.4, "innehåll": "Figur 5:341a–c Exempel på placering av vägledande markeringar i kontor och varuhus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 500.1, "y1": 134.4, "innehåll": "5:342 Allmänbelysning Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet fungerar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 130.9, "x1": 527.0, "y1": 186.5, "innehåll": "Allmänt råd I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 176.9, "x1": 523.1, "y1": 232.4, "innehåll": "Belysningsstyrkan bör i genomsnitt inte understiga 100 lux i utrymningsvägen. Elkablar för belysning i trapphus, Tr1 eller Tr2, med tillhörande korridorer och liknande utrymmen, bör skyddas mot direkt påverkan av brand i minst 30 minuter i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 65.8, "y0": 236.9, "x1": 530.3, "y1": 285.6, "innehåll": "5:343 Nödbelysning I byggnad eller del av byggnad där nödbelysning föreskrivs ska nödbelysningen möjliggöra utrymning även vid strömavbrott."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 65.8, "y0": 276.1, "x1": 534.1, "y1": 310.9, "innehåll": "Nödbelysningen ska vid brand fylla sin funktion i de delar av byggnaden som inte är i brandens omedelbara närhet. Vid strömavbrott ska nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 65.8, "y0": 301.3, "x1": 527.4, "y1": 336.2, "innehåll": "Nödbelysning ska finnas i samtliga trapphus, som är utrymningsvägar, i byggnader med fler än åtta våningsplan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 77.7, "y0": 326.6, "x1": 473.0, "y1": 348.8, "innehåll": "Krav på nödbelysning finns även i avsnitt 5:352, 5:353, 5:354, 5:355, 5:356 och 5:357."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 358.1, "x1": 513.4, "y1": 402.1, "innehåll": "Allmänt råd Med strömavbrott avses även sådant som orsakats av brand. Nödbelysning kan utformas enligt rekommendationen för belysning av utrymningsvägar i SS-EN 1838."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 392.5, "x1": 522.1, "y1": 425.0, "innehåll": "Belysningsstyrkan bör inte vara lägre än 1 lux längs med utrymningsvägens centrumlinje. För att minska risken för fall bör belysningsstyrkan i trappor vara minst 5 lux i gånglinjen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 415.5, "x1": 526.2, "y1": 448.1, "innehåll": "Nödbelysning bör nå 50 % av krävd belysningsstyrka inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 65.8, "y0": 438.6, "x1": 517.7, "y1": 509.3, "innehåll": "Elkablar till nödbelysning bör förläggas avskilda i brandteknisk klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet. Nödbelysningen bör inte slockna i andra delar av byggnaden än den brandcell där det brinner om kablarna påverkas av branden. (BFS 2011:26). 5:35 Särskilda krav för de olika verksamhetsklasserna"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 65.8, "y0": 517.9, "x1": 529.2, "y1": 566.5, "innehåll": "5:351 Verksamhetsklass 2A Lokaler som tillhör verksamhetsklass 2A ska förses med vägledande markeringar. Mindre lokaler som är lätt överblickbara får utformas utan krav på vägledande markering. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 563.0, "x1": 502.8, "y1": 607.1, "innehåll": "Allmänt råd Lokaler kan utföras utan vägledande markering om gångavstånd till utrymningsväg är högst 15 meter och utrymningsvägarna är synliga från huvuddelen av lokalen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 65.8, "y0": 611.6, "x1": 510.7, "y1": 660.3, "innehåll": "5:352 Verksamhetsklass 2B och 2C Utrymningsvägar från samlingslokaler ska dimensioneras för det maximala antal personer som får vistas i lokalen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 656.8, "x1": 500.8, "y1": 700.9, "innehåll": "Allmänt råd I samlingslokaler eller i förrum till dessa bör det finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 122.5, "y0": 691.3, "x1": 529.3, "y1": 746.8, "innehåll": "Vid dimensioneringen av utrymningsplatser bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Utrymningsplatser bör rymma samma antal mindre utomhusrullstolar som det antal personer som beräknas behöva använda utrymningsplatsen. Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa tillsammans kan"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 470.0, "y1": 118.2, "innehåll": "rymma de personer som är i behov av utrymningsplats och med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 490.5, "y1": 152.6, "innehåll": "Regler om tillgängliga och användbara dörrar finns i avsnitt 3:143. Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 143.1, "x1": 529.0, "y1": 198.7, "innehåll": "Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 meter. Stolar i en hörsal, teater, biograf eller motsvarande bör vara fastsatta i golvet. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 65.8, "y0": 201.7, "x1": 519.9, "y1": 236.5, "innehåll": "Dörrar i eller till utrymningsväg ska kunna öppnas genom att trycka på dörren eller kunna öppnas med ett lättmanövrerat trycke. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 233.1, "x1": 525.8, "y1": 300.1, "innehåll": "Allmänt råd Dörrar för utrymning från samlingslokaler bör kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Denna manöver bör kunna ske med ett handgrepp. Manövern bör också innebära att båda dörrbladen öppnas om dubbelbladiga dörrar används. Om bägge dörrbladen inte kan öppnas genom en sådan manöver bör passiv dörrhalva förses med beslag enligt SS-EN 1125."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 290.6, "x1": 520.2, "y1": 334.6, "innehåll": "Dörrar för utrymning bör utformas med enkelt trycke, t.ex. beslag enligt SS-EN 179. Dörrar i samlingslokaler avsedda för fler än 1 000 personer bör utformas med beslag enligt SS-EN 1125. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 65.8, "y0": 337.7, "x1": 491.0, "y1": 372.5, "innehåll": "Samlingslokaler ska förses med anordningar för varning i händelse av brand och vid behov anordning för tidig upptäckt av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 369.1, "x1": 529.5, "y1": 424.6, "innehåll": "Allmänt råd Samlingslokaler bör förses med utrymningslarm. Utrymningslarm i samlingslokaler i verksamhetsklass 2C bör aktiveras med automatiskt brandlarm och även kunna aktiveras manuellt. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B kan förses med enbart manuellt aktiverat utrymningslarm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 415.1, "x1": 529.2, "y1": 470.5, "innehåll": "Talat meddelande bör användas som utrymningslarm eftersom det normalt ger en snabb initiering av utrymningen från byggnaden. Enklare utrymningslarm, t.ex. ringklocka eller siren, kan användas i samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som är avsedda för högst 300 personer eller som innehåller biografsalong, teater, hörsal eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 461.0, "x1": 506.4, "y1": 505.1, "innehåll": "I samlingslokaler som kan förväntas ha svag eller ingen belysning bör belysningen tändas automatiskt vid utrymningslarm. I samlingslokaler med hög ljudnivå bör musik och liknande stängas av automatiskt vid utrymningslarm. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 65.8, "y0": 508.1, "x1": 522.5, "y1": 568.2, "innehåll": "Samlingslokaler ska vara försedda med vägledande markeringar för utrymning. Samlingslokaler ska vara försedda med allmänbelysning och nödbelysning. Utrymningsvägar från samlingslokaler ska vara försedda med nödbelysning. Omedelbart utanför utgångar till det fria ska nödbelysning anordnas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 65.8, "y0": 558.7, "x1": 529.9, "y1": 593.5, "innehåll": "Utvändiga utrymningsvägar från samlingslokaler ska i hela sin längd vara belysta och försedda med nödbelysning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 122.5, "y0": 590.0, "x1": 510.3, "y1": 634.1, "innehåll": "Allmänt råd även trappor i samlingslokalen bör belysas av nödbelysning. Belysningsstyrkan bör motsvara lägst 5 lux i trappor. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 65.8, "y0": 638.6, "x1": 529.9, "y1": 687.3, "innehåll": "5:353 Verksamhetsklass 3 Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. Signalen ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 65.8, "y0": 677.8, "x1": 513.4, "y1": 724.4, "innehåll": "Väg till utrymningsväg i gemensamhetsutrymmen i verksamhetsklass 3B ska vara försedda med nödbelysning. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 483.7, "y1": 129.7, "innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör vara brandvarnare i verksamhetsklass 3A."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 520.6, "y1": 152.7, "innehåll": "Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör vara utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm i verksamhetsklass 3B. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 65.8, "y0": 155.7, "x1": 518.4, "y1": 190.6, "innehåll": "Bostadsrum i verksamhetsklass 3 som finns i byggnader i byggnadsklass Br2 eller Br3 ska kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 187.1, "x1": 527.9, "y1": 265.7, "innehåll": "Allmänt råd Utrymningsvägar från bostadsrum i verksamhetsklass 3A kan anordnas enligt något av följande alternativ: a) Utgång till utrymningsväg, t.ex. en trappa utanför bostaden eller direkt till säker plats. b) Utgång till en utvändig trappa eller fast stege utformad enligt SS 831340 som leder till säker plats."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 256.1, "x1": 527.6, "y1": 311.6, "innehåll": "c) öppningsbart fönster med öppningens underkant högst 5,0 meter över marknivån. d) Genom ett annat närliggande rum i samma plan som uppfyller vad som anges i a), b) eller c) i första stycket. Alternativ d) gäller enbart om det närliggande rummet är avskilt från eller enkelt kan avskiljas från underliggande våning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 302.1, "x1": 515.3, "y1": 380.6, "innehåll": "Utrymning från ett bostadsrum i verksamhetsklass 3B kan anordnas enligt något av följande alternativ: a) Med en utgång till en utrymningsväg, t.ex. en trappa utanför bostaden. b) Direkt till en säker plats. c) Genom ett annat närliggande rum som har utgång till en utrymningsväg. d) Via fönster enligt avsnitt 5:323. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 65.8, "y0": 385.1, "x1": 525.1, "y1": 433.8, "innehåll": "5:354 Verksamhetsklass 4 Utrymmen i verksamhetsklass 4 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 430.4, "x1": 531.3, "y1": 520.5, "innehåll": "Allmänt råd I byggnader som är avsedda för minst nio gäster eller med minst fem gästrum bör utrymmen i verksamhetsklass 4 förses med utrymningslarm som kan aktiveras manuellt och med automatiskt brandlarm. I byggnader med verksamhetsklass 4 i enbart markplan som har utgång direkt till det fria från varje gästrum kan istället förses med brandvarnare och manuellt aktiverat utrymningslarm. Larmknappar bör finnas på varje plan och vara placerade vid lättåtkomliga platser samt i receptionen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 510.8, "x1": 498.9, "y1": 543.4, "innehåll": "Byggnader avsedda för färre än nio gäster och med färre än fem gästrum bör förses med brandvarnare. Brandvarnare bör placeras i varje gästrum. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 77.7, "y0": 546.5, "x1": 509.5, "y1": 568.7, "innehåll": "Utrymmen i verksamhetsklass 4 ska vara försedda med vägledande markeringar för utrymning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 65.8, "y0": 559.1, "x1": 526.7, "y1": 593.9, "innehåll": "Utrymningsvägar ska vara försedda med nödbelysning. Anslag med utrymningsplan ska finnas i varje gästrum. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 122.5, "y0": 590.5, "x1": 530.1, "y1": 657.5, "innehåll": "Allmänt råd Utrymningsplan bör placeras i direkt anslutning till dörr till utrymningsväg. Utrymningsplanen bör beskriva innebörden och karaktären av utrymningslarmet, vad hotellgästen förväntas göra och vara kompletterad med en ritning som visar byggnadens utrymningsvägar. I byggnader med minst nio gäster eller med minst fem gästrum bör utrymningsplan utformas enligt SS 2875. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 491.9, "y1": 134.4, "innehåll": "5:355 Verksamhetsklass 5A Utrymmen i verksamhetsklass 5A ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 65.8, "y0": 124.7, "x1": 516.9, "y1": 159.6, "innehåll": "Utrymningsvägar och utrymmen i verksamhetsklass 5A som är avsedda att användas nattetid ska förses med nödbelysning. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 122.5, "y0": 156.2, "x1": 530.8, "y1": 211.7, "innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand kan utgöras av brandvarnare. Brandvarnare bör placeras så att de täcker hela verksamheten. Varje brandvarnare kan förväntas ha en täckningsyta på högst 60 m 2 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 122.5, "y0": 202.1, "x1": 514.7, "y1": 234.7, "innehåll": "För förskola som bedrivs nattetid bör anordning för tidig upptäckt och varning i händelse av brand utgöras av utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 65.8, "y0": 239.2, "x1": 491.3, "y1": 287.9, "innehåll": "5:356 Verksamhetsklass 5B Utrymmen i verksamhetsklass 5B ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 77.7, "y0": 278.3, "x1": 513.5, "y1": 300.5, "innehåll": "Utrymningsvägarna från utrymmen i verksamhetsklass 5B ska vara försedda med nödbelysning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 122.5, "y0": 309.7, "x1": 530.7, "y1": 388.2, "innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av utrymningslarm som kan aktiveras manuellt och med automatiskt brandlarm. Utrymningslarmet bör i övrigt vara anpassat efter förutsättningarna för personalingripanden och de boendes hälsa. Det kan t.ex. innebära att vibrationslarm, ljussignaler eller sirener anpassade för personer med hörselnedsättning används. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 65.8, "y0": 392.7, "x1": 524.1, "y1": 428.8, "innehåll": "5:357 Verksamhetsklass 5C Utrymmen i verksamhetsklass 5C ska förses med anordningar för tidig upptäckt i händelse av brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 65.8, "y0": 419.1, "x1": 519.2, "y1": 454.1, "innehåll": "Vägar till utrymningsvägar får passera genom angränsande brandcell. Passage mellan brandceller ska kunna ske utan att brandgas sprider sig till den icke brandutsatta avdelningen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 77.7, "y0": 444.5, "x1": 516.4, "y1": 479.3, "innehåll": "Utrymningsvägarna från utrymmen i verksamhetsklass 5C ska vara försedda med nödbelysning. Vägledande markering ska finnas i byggnader i verksamhetsklass 5C. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 122.5, "y0": 475.9, "x1": 495.5, "y1": 508.5, "innehåll": "Allmänt råd Anordningar för tidig upptäckt i händelse av brand bör utgöras av automatiskt brandlarm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 134.5, "y0": 498.8, "x1": 477.5, "y1": 519.9, "innehåll": "Luftsluss bör finnas för att möjliggöra passage mellan brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 65.8, "y0": 524.3, "x1": 524.9, "y1": 631.3, "innehåll": "5:358 Avskilda mötesrum m.m. Allmänt råd I ett rum i verksamhetsklass 1, 2A, 2B och 5C där personer kan vistas bakom stängda dörrar, som är beläget så att utrymningsväg endast kan nås genom passage genom korridor eller annat utrymme, finns risk att bli innestängd vid brand. För att uppnå kravet på tillfredsställande utrymning bör utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm installeras om – rummet rymmer fler än 30 personer, eller – rummet rymmer fler än tio personer och gångavståndet till närmaste utrymningsväg är över"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 122.5, "y0": 621.8, "x1": 467.8, "y1": 654.3, "innehåll": "10 meter. Kravet gäller inte för utrymmen där man vistas endast tillfälligt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 65.8, "y0": 368.3, "x1": 523.5, "y1": 432.6, "innehåll": "5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:41 Allmänt Byggnader och fasta installationer ska utformas med tillfredställande skydd mot uppkomst av brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 65.8, "y0": 423.0, "x1": 531.3, "y1": 457.9, "innehåll": "Temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material får inte bli så hög att materialet kan antända. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 122.5, "y0": 454.4, "x1": 516.5, "y1": 510.0, "innehåll": "Allmänt råd Tillfredställande skydd mot uppkomst av brand kan uppnås genom att hög temperatur, värmestrålning och gnistbildning inte orsakar antändning i närliggande byggnadsdelar eller fast inredning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 122.5, "y0": 500.4, "x1": 516.3, "y1": 544.5, "innehåll": "Byggnadsdelar och fasta installationer bör utformas så att de egenskaper som är nödvändiga inte förbrukas eller försämras med hänsyn till den temperatur de kan förväntas utsättas för. Exempel på sådana egenskaper kan vara den avskiljande förmågan eller skydd mot antändning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 122.5, "y0": 535.0, "x1": 513.8, "y1": 578.9, "innehåll": "Kravet i föreskriftens andra stycke är uppfyllt om temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material inte överstiger 85 °C. Andra temperaturkriterier kan användas om materialets egenskaper är väl kända och dokumenterade."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 122.5, "y0": 569.4, "x1": 531.4, "y1": 625.0, "innehåll": "Vid utformning bör hänsyn tas till att temperaturen kan öka vid långvarig kontinuerlig drift eller om den fasta installationen byggs in. När installationsdelar kläs in bör material som kan få högre temperatur än 85 °C om det byggs in, vara material av lägst A2-s1,d0. Fasta elinstallationer regleras av Elsäkerhetsverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 65.8, "y0": 629.5, "x1": 522.8, "y1": 704.8, "innehåll": "5:42 Uppvärmningsanordningar m.m. 5:421 Allmänt Uppvärmningsanordningar ska, utöver vad som avses i avsnitt 5:41, utformas så att skydd mot annan fara begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 122.5, "y0": 701.3, "x1": 523.1, "y1": 745.4, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på uppvärmningsanordningar kan vara eldstäder, kaminer, bastuaggregat, värmepaneler och liknande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 503.2, "y1": 118.2, "innehåll": "Med annan fara avses soteld, ofullständig förbränning samt rökgasläckage från eldstäder, eldningsapparater, värmeinstallationer samt rök- och avgaskanaler. (BFS 2011:26)"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 65.8, "y0": 121.1, "x1": 531.5, "y1": 156.1, "innehåll": "Eldstad ansluten till skorsten, rök- eller avgaskanal ska utformas så att systemet utgör en brandsäker och väl fungerande helhet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 152.6, "x1": 528.2, "y1": 208.1, "innehåll": "Allmänt råd Val av skorsten och kanal bör göras med hänsyn till eldstadens egenskaper, såsom temperatur på rök- eller avgaser. Hänsyn bör även tas till inverkan från kontinuerlig eldning under lång tid vilket kan påverka kanalens beständighet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 134.5, "y0": 198.5, "x1": 428.6, "y1": 219.6, "innehåll": "Regler om utsläpp till omgivningen finns i avsnitt 6:7. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 65.8, "y0": 224.1, "x1": 529.7, "y1": 309.4, "innehåll": "5:422 Eldstäder 5:4221 Allmänt Allmänt råd Eldstäder och förbindelsekanaler kan uppfylla kravet enligt avsnitt 5:41 skydd mot värmepåverkan genom att ha erforderligt skyddsavstånd, skydd mot strålning eller en kombination av båda."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 299.9, "x1": 511.2, "y1": 332.4, "innehåll": "Eldstäder bör tillföras tillräcklig mängd förbränningsluft så att förbränningen inte sker med okontrollerat luftunderskott."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 322.9, "x1": 531.1, "y1": 355.4, "innehåll": "Vad som är erforderligt skyddsavstånd beror bl.a. på den strålande ytans storlek, temperatur och emissivitet. Bestämningen av erforderligt avstånd kan göras på följande sätt:"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 345.8, "x1": 528.6, "y1": 378.4, "innehåll": "1. För en oisolerad eldstad som inte är vattenmantlad eller för en oisolerad rök- och avgaskanal kan erforderligt skyddsavstånd till brännbara byggnadsdelar sättas till minst 0,5 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 368.9, "x1": 524.0, "y1": 412.9, "innehåll": "2. Brännbara byggnadsdelar kan skyddas av ett strålningsskydd av material av lägst brandteknisk klass A2-s1,d0, och med tillräcklig utsträckning i höjd- och sidled och placerat med ett avstånd till brännbara byggnadsdelar eller till eldstaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 403.4, "x1": 525.7, "y1": 435.8, "innehåll": "3. För eldstäder, beroende på typ, kan erforderligt skyddsavstånd verifieras med SS-EN 13229 eller SS-EN 13240."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 134.5, "y0": 426.3, "x1": 484.3, "y1": 447.4, "innehåll": "Vägledning för verifiering av skorstenar ges i SS-EN 15287-1 eller SS-EN 15287-2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 65.8, "y0": 463.3, "x1": 522.7, "y1": 536.8, "innehåll": "5:4222 Belastningar Eldstäder och förbindelsekanaler ska ha tillräcklig hållfasthet för att ta upp förekommande belastningar. Eldstäder, eldningsapparater, och liknande ska placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Grund och underlag ska utformas så att brandspridning nedåt begränsas och otätheter på grund av sättningar inte uppkommer i anslutna kanaler och rörledningar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 533.3, "x1": 528.0, "y1": 577.3, "innehåll": "Allmänt råd Underlaget till eldstäder bör utformas i lägst brandteknisk klass R 60 utom i småhus. I småhus bör underlaget utformas i lägst brandteknisk klass R 15. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 65.8, "y0": 581.8, "x1": 527.2, "y1": 629.9, "innehåll": "5:4223 Eldstadsplan Eldstäder för eldning med fast eller flytande bränsle ska vara försedda med skydd mot brandspridning nedåt så att antändning av golvet inte kan ske på grund av spill, glöd eller gnistor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 626.5, "x1": 505.3, "y1": 670.5, "innehåll": "Allmänt råd Skydd mot brandspridning nedåt uppfylls om golvbeläggning eller eldstadsplan utförs i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 661.0, "x1": 529.7, "y1": 693.5, "innehåll": "Finns det ett fritt utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, bör eldstadsplanet omfatta även detta utrymme."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 122.5, "y0": 684.0, "x1": 525.1, "y1": 751.0, "innehåll": "Eldstadsplanet för pannor eldade med fasta bränslen bör vara minst 2 meter framför sidan med eldstadsöppningen och minst 1 meter utanför de andra delarna. Vid mindre, slutna eldstäder bör eldstadsplanet sträcka sig minst 0,3 meter framför eldstaden och till minst 0,1 meter på vardera sidan om eldstaden eller ha minst 0,2 meter tillägg på vardera sidan om öppningen. För större slutna eldstäder (exempelvis kakelugnar) kan utsträckningen i sidled dock begränsas till"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 524.8, "y1": 164.3, "innehåll": "eldstadsöppningens bredd med minst 0,2 meter tillägg på vardera sidan om öppningen. För öppna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas så att det horisontella avståndet från mitten av eldhärdens bakre del till oskyddat brännbart golv är minst 1,0 meter. Från en större öppen eldhärd bör eldstadsplanet dessutom alltid sträcka sig minst 0,3 meter framför eldstaden. Om eldstadsbotten ligger högre än 0,4 meter över golvet, bör avståndet ökas med hälften av det överskjutande höjdmåttet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 134.5, "y0": 154.6, "x1": 515.5, "y1": 175.7, "innehåll": "Eldstadsplan för lokaleldstad i utrymmen i verksamhetsklass 3 kan bestå av 0,7 mm stålplåt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 166.1, "x1": 528.8, "y1": 210.2, "innehåll": "För sådan del av ett eldstadsplan som ligger under eldstaden får plåt dock endast användas, om det finns ett minst 50 mm fritt, luftat utrymme mellan eldstaden och eldstadsplanet och om temperaturförhållandena i övrigt tillåter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 200.7, "x1": 502.6, "y1": 233.3, "innehåll": "För andra verksamheter kan eldstadsplan bestå av minst 50 mm betong, tegel eller annat material som uppfyller kravet på A2-s1,d0 samt avskiljande funktion EI 30. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 65.8, "y0": 237.7, "x1": 531.7, "y1": 311.6, "innehåll": "5:423 Askutrymme I andra byggnader än småhus ska det i anslutning till avskilt pannrum med eldstad för eldning med fast eller flytande bränsle finnas ett utrymme för upplag av sot och aska, där askan kan förvaras på ett betryggande sätt. Med betryggande sätt avses att utrymmet ska vara avskilt så att aska eller annat glödande material inte kan ge antändning eller pyrolys i eller vid askförrådet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 308.3, "x1": 408.0, "y1": 340.8, "innehåll": "Allmänt råd Utrymmet kan utgöras av ett avskilt rum eller ett utrymme utomhus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 331.2, "x1": 529.0, "y1": 363.7, "innehåll": "Utrymmet bör dimensioneras för att askan kan förväntas ha temperaturer på upp till 200 °C och ett energiinnehåll motsvarande 4 MJ/kg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 354.2, "x1": 519.8, "y1": 398.3, "innehåll": "Utrymmet kan uppfylla föreskriften genom avskiljning i brandteknisk klass EI 15 med dörrar eller luckor i lägst brandteknisk klass EI 15-C. Materialet i avskiljningen bör vara utfört i lägst klass A2-s1,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 65.8, "y0": 402.8, "x1": 521.4, "y1": 451.4, "innehåll": "5:424 Eldningsapparat En eldningsapparat ska vara utförd med betryggande säkerhet mot brand och mot spridning av brand till bränsleförråd. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 447.9, "x1": 518.7, "y1": 492.0, "innehåll": "Allmänt råd Eldningsapparaten bör vara försedd med minst två av varandra oberoende system för skydd mot brandspridning bakåt genom eldningsapparaten till bränsleförrådet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 65.8, "y0": 496.5, "x1": 531.6, "y1": 569.5, "innehåll": "5:425 Skorstenar 5:4251 Allmänt Skorstenar samt rök- och avgaskanaler ska placeras och utformas så att närliggande byggnadsdelar och fasta installationer inte kan antändas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 65.8, "y0": 559.9, "x1": 520.2, "y1": 607.5, "innehåll": "Skorstenar samt rök- och avgaskanaler, inklusive isolering och omgivande schakt, får inte ha en yttemperatur som överstiger 100 °C när den anslutna anordningen drivs med högsta effekt. Inom det rum där eldstaden är placerad får dock en högre yttemperatur förekomma. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 604.0, "x1": 495.3, "y1": 659.5, "innehåll": "Allmänt råd Utformning av skorstenar kan verifieras enligt SS-EN 1443 samt SS-EN 15287-1 eller SS- EN 15287-2. Regler om skydd mot brännskador finns i avsnitt 8:4. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 65.8, "y0": 662.5, "x1": 530.6, "y1": 710.1, "innehåll": "Rök- och avgaskanaler ska utformas med hänsyn till genomströmningen. Tvärsnittsarean i en kanal, som fungerar genom naturligt drag, ska utformas med hänsyn till den eldstad som kanalen ska anslutas till, eldstadens värmeeffekt, det bränsle som ska användas samt kanalens höjd. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 122.5, "y0": 706.6, "x1": 474.4, "y1": 739.1, "innehåll": "Allmänt råd Tvärsnitt på rök- och avgaskanal för en eldstad kan beräknas enligt SS-EN 13384-1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 508.0, "y1": 118.2, "innehåll": "Verifiering kan göras genom standardserien SS-EN 13384-1, SS-EN 13384-2 eller SS-EN 13384-3."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 65.8, "y0": 122.6, "x1": 531.1, "y1": 170.7, "innehåll": "5:4252 Belastningar Vid utformning ska skorstenens egenvikt, yttre belastning och temperaturpåverkan på byggmaterialens egenskaper beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 167.2, "x1": 530.2, "y1": 211.3, "innehåll": "Allmänt råd Yttre belastning på en skorsten kan vara orsakad av vind- och snölast samt dynamisk belastning av vind. Vindpåverkan kan beaktas med belastningen 1,5 kN/m 2 . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 65.8, "y0": 215.7, "x1": 522.8, "y1": 263.8, "innehåll": "5:4253 Höjd Skorstenar samt rök- och avgaskanaler ska ha en sådan höjd att risk för brand begränsas. Utformning ska göras med hänsyn till anslutna eldstäder och eldningsapparater samt bränsleslag. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 260.5, "x1": 405.2, "y1": 292.9, "innehåll": "Allmänt råd Regler om skorstenshöjd finns även i avsnitt 6:743. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 65.8, "y0": 297.3, "x1": 468.0, "y1": 345.6, "innehåll": "5:4254 Vertikal riktning Skorstenars samt rök- och avgaskanalers avvikelse från vertikal riktning får inte påverka brandsäkerheten eller skorstenens funktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 342.1, "x1": 508.7, "y1": 374.6, "innehåll": "Allmänt råd Rök- och avgaskanaler bör utformas så att effekten av värmerörelser beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 65.8, "y0": 379.1, "x1": 503.2, "y1": 439.9, "innehåll": "5:4255 Materialegenskaper och beständighet Väggar i skorstenar samt rök- och avgaskanaler ska utformas så att dess funktion inte äventyras. Särskilt ska temperaturvariationer, klimatpåverkan, korrosiva rökgaser, fukt samt användning av sotningsredskap beaktas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 77.7, "y0": 430.3, "x1": 509.7, "y1": 452.5, "innehåll": "Insatsrör ska utformas så att röret eller angränsande byggnadsdelar inte skadas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 449.0, "x1": 510.1, "y1": 493.1, "innehåll": "Allmänt råd Lämpliga materialkvaliteter anges i SS-EN 15287-1, bilaga A, D och E samt SS-EN 15287-2, bilaga A, D och E. Om ett insatsrör monteras i kanalen bör det göras i hela dess längd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 134.5, "y0": 483.6, "x1": 530.1, "y1": 504.6, "innehåll": "Risken för fukt och korrosion i kanal bör beaktas med hänsyn till bränsle och rökgastemperatur."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 495.1, "x1": 529.5, "y1": 539.1, "innehåll": "Under korrosiva förhållanden bör korrosionsbeständiga material användas. Korrosiva förhållanden innebär exempelvis att rökgasens temperatur i rökkanalen understiger syradaggpunkten och bränslets svavelhalt är över 0,1 % eller innehåller klorider."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 134.5, "y0": 529.6, "x1": 468.4, "y1": 550.6, "innehåll": "Skorstenar samt rök- och avgaskanaler bör vara frostbeständiga. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 65.8, "y0": 555.0, "x1": 493.8, "y1": 603.1, "innehåll": "5:4256 Täthet Skorstenar, rök- och avgaskanaler ska vara så täta att brandfara, risk för förgiftning eller andra olägenheter inte uppstår. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 599.8, "x1": 434.4, "y1": 632.2, "innehåll": "Allmänt råd Tätheten kan kontrolleras genom läckagemätning eller röktrycksprovning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 134.5, "y0": 622.7, "x1": 528.2, "y1": 643.7, "innehåll": "Tätheten kan uppfyllas med utförande enligt gastäthetsklasserna i tabell 5 i SS-EN 1443 avsnitt"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 634.2, "x1": 506.4, "y1": 666.8, "innehåll": "6.4.1. Vid beräkning av luftläckaget räknas ytan efter kanalens inneryta. Tätheten i fogar kan uppfyllas genom temperaturtåliga tätningar som är beständiga över tid."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 122.5, "y0": 657.3, "x1": 507.4, "y1": 689.7, "innehåll": "Röktrycksprovning bör provas så att tätheten för hela skorstenen, rök- eller avgaskanalens undersöks. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 526.6, "y1": 133.8, "innehåll": "5:4257 Soteld Rök- och avgaskanaler, som ansluts till eldstäder avsedda för sotalstrande bränslen, ska utformas med betryggande skydd mot utveckling av brand på grund av soteld. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 130.4, "x1": 524.3, "y1": 185.9, "innehåll": "Allmänt råd Kravet kan uppfyllas med rök- och avgaskanaler som bibehåller sina egenskaper efter soteld eller genom att rök- och avgaskanaler omges av ett skorstensschakt. även luckor, anslutningar eller andra installationer som är en del av kanalen omfattas av kravet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 176.3, "x1": 527.6, "y1": 220.3, "innehåll": "Rök- och avgaskanal i brandteknisk klass G(x) med erforderligt skyddsavstånd x till brännbart material kan utformas utan skorstensschakt. Skorstenens täthet efter soteldsprovning bör motsvara kraven på täthet enligt 5:4256."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 210.8, "x1": 531.2, "y1": 277.9, "innehåll": "Skorstensschaktet bör utformas i material som i sig inte bidrar till brandförloppet och som upprätthåller en brandtekniskt avskiljande funktion gentemot andra utrymmen. Skorstensschakt som omsluter rök- och avgaskanaler kan utformas i material av A2-s1,d0 och med schaktväggar i lägst brandteknisk klass EI 60 utom i småhus där schaktväggarna kan utformas i lägst brandteknisk klass EI 15. Skorstenschakt utförda på detta sätt uppfyller kravet på skydd mot soteld."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 134.5, "y0": 268.3, "x1": 446.3, "y1": 289.3, "innehåll": "Regler om skydd mot brännskador finns även i avsnitt 8:4. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 65.8, "y0": 293.8, "x1": 509.8, "y1": 342.6, "innehåll": "5:426 Anslutning till rök- och avgaskanal Avgaser och rökgaser från fasta installationer ska inte ge upphov till ökad brandfara, ökad risk för förgiftning eller annan olägenhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 65.8, "y0": 333.0, "x1": 525.8, "y1": 393.1, "innehåll": "Avgaser ska avledas genom avgaskanal eller rökkanal. Rökgaser ska avledas genom rökkanal. Fasta installationer för gasformigt eller flytande bränsle behöver inte anslutas till rök- eller avgaskanal, om de installeras i ett utrymme där ventilationen är tillräcklig, och där förbränningen inte ger upphov till ökad brandfara, ökad risk för förgiftning eller andra olägenheter. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 389.6, "x1": 455.0, "y1": 422.2, "innehåll": "Allmänt råd Med fasta installationer avses exempelvis uppvärmningsanordningar och spisar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 412.7, "x1": 527.7, "y1": 445.2, "innehåll": "Eldstäder för fast eller flytande bränsle bör anslutas till rökkanal. Eldstäder avsedda för gas bör anslutas till avgaskanal."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 134.5, "y0": 435.7, "x1": 503.8, "y1": 456.7, "innehåll": "Funktionen för rök- och avgaskanaler kan beräknas och verifieras enligt SS-EN 13384-1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 447.2, "x1": 530.2, "y1": 479.7, "innehåll": "Gasapparater bör anslutas till avgaskanal om förbränningen avsiktligt sker med luftunderskott eller sotande låga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 470.2, "x1": 529.1, "y1": 502.7, "innehåll": "Att förbränningen inte ger upphov till ökad brandfara eller ökad risk för förgiftning är beroende av mängden förbränningsprodukter och deras egenskaper."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 493.2, "x1": 527.5, "y1": 548.7, "innehåll": "Fasta installationer för gasformigt eller flytande bränsle med en märkeffekt på max 12 kW som installerats i ett utrymme med en volym större än 7 m 3 kan utföras utan anslutning till rök- eller avgaskanal. Regler om luft finns även i avsnitt 6:2. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 65.8, "y0": 551.8, "x1": 530.5, "y1": 586.6, "innehåll": "Rök- och avgaskanaler, som ansluts till fler än en eldstad ska utformas så att brandrisken eller andra olägenheter inte ökar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 583.1, "x1": 530.9, "y1": 650.2, "innehåll": "Allmänt råd Om flera eldstäder ansluts till samma kanal bör riskerna för kondensering, brandspridning, inrykning genom eldstad som inte används och eldstädernas funktion vid samtidig eldning beaktas. Detta gäller även avgaskanaler från bränsledriva motorer. Funktionen för rök- och avgaskanaler som ansluts till fler än en eldstad kan beräknas och verifieras enligt SS-EN 13384-2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 122.5, "y0": 640.6, "x1": 523.3, "y1": 684.7, "innehåll": "Eldstäder i samma pannrum kan anslutas till samma kanal under de begränsningar som gäller för kanalen med hänsyn till maximal temperatur, märkeffekt och att rökgaserna på ett tillförlitligt sätt kan ledas ut från byggnaden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 512.8, "y1": 169.5, "innehåll": "5:427 Avskilt pannrum Allmänt råd En panna eller flera pannor, vars sammanlagda märkeffekt överstiger 60 kW bör installeras i avskilt pannrum. Avskilt pannrum bör endast genom luftsluss stå i förbindelse med utrymningsvägar från bostäder i verksamhetsklass 3, och kontor i verksamhetsklass 1 som inte utgör integrerad del i industriverksamhet eller liknande. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 65.8, "y0": 174.0, "x1": 494.0, "y1": 235.4, "innehåll": "5:428 Rensning och inspektion Eldstäder, rök- och avgaskanaler ska vara åtkomliga för rensning, kontroll och inspektion utan olägenhet. Rensluckor ska utformas i material som inte kan antändas och som tål temperaturvariationer samt korrosion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 122.5, "y0": 231.9, "x1": 522.7, "y1": 276.0, "innehåll": "Allmänt råd Förbränningskammare, askrum, förbindelsekanaler, rök- och avgaskanaler bör kunna rensas med vanliga sotningsredskap."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 122.5, "y0": 266.5, "x1": 492.0, "y1": 298.9, "innehåll": "Rensluckor bör sluta tätt och utformas i material i lägst klass A2-s1,d0. Vid behov bör rensluckor reglas för att undvika att de öppnas vid övertryck i kanalen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 122.5, "y0": 289.4, "x1": 520.8, "y1": 345.0, "innehåll": "Rensluckor bör inte finnas i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller i garage. Om rensluckor placeras i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller explosiva gaser kan bildas bör täthet, yttemperatur, skydd mot ofrivillig öppning och barnsäkerhet särskilt beaktas. Regler om driftutrymmen finns även i avsnitt 3:4. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 65.8, "y0": 349.5, "x1": 513.3, "y1": 399.8, "innehåll": "5:43 Matlagningsanordningar En spis och andra matlagningsanordningar ska placeras så att betryggande skydd mot uppkomst av brand uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 122.5, "y0": 396.3, "x1": 517.4, "y1": 451.9, "innehåll": "Allmänt råd Betryggande skydd mot uppkomst av brand kan erhållas genom ett vertikalt skyddsavstånd från ovansidan av en elektrisk spis till brännbart material eller spisfläkt som är minst 0,5 meter. För gasspisar bör dock avståndet vara minst 0,65 meter. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 65.8, "y0": 635.0, "x1": 497.3, "y1": 697.2, "innehåll": "5:44 Garage Garage ska utformas så att risken för brand eller explosion begränsas på grund av förekomst av brännbara eller explosiva gaser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 520.4, "y1": 129.7, "innehåll": "Allmänt råd Uppvärmning i garage bör inte ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 487.8, "y1": 152.7, "innehåll": "Rensluckor i garage bör utformas så att de är täta och så att temperaturen på luckorna begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 65.8, "y0": 233.7, "x1": 456.6, "y1": 255.9, "innehåll": "5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 65.8, "y0": 260.3, "x1": 522.0, "y1": 334.6, "innehåll": "5:51 Allmänt Allmänt råd Brandklassat ytskikt och beklädnad, brandcellsindelning, brandsektionering, brandtekniska installationer är exempel på skyddsåtgärder som kan begränsa utveckling och spridning av brand och brandgas inom en byggnad. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 65.8, "y0": 463.7, "x1": 525.7, "y1": 652.0, "innehåll": "5:52 Material, ytskikt och beklädnad 5:521 Väggar, tak, golv och fast inredning Material i tak, väggar, golv och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på ett sådant sätt att de – är svåra att antända, – inte medverkar till snabb brandspridning, – inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas, – inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå, – inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar, – inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet. Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 530.1, "y1": 175.7, "innehåll": "Allmänt råd Material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 bör skyddas mot brandpåverkan under brandens inledningsskede så att motsvarande brandskydd som ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 uppnås. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler och bostäder i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör sådana material i byggnadsdelar skyddas av en beklädnad i brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0. Exempel på material som bör skyddas är brännbar isolering, skivmaterial eller liknande i lägre brandteknisk klass än D-s2,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 166.1, "x1": 524.2, "y1": 233.1, "innehåll": "Förutom för utrymningsvägar och särskilda lokaler enligt avsnitt 5:522 och 5:523 bör följande ytskikt väljas: – I byggnader i byggnadsklass Br1 bör takytor ha ytskikt av brandteknisk klass B-s1,d0, fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0. Väggytor bör ha ytskikt av lägst brandteknisk klass C-s2,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 223.6, "x1": 524.7, "y1": 267.7, "innehåll": "– I byggnader i byggnadsklass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass C-s2,d0, fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0. Väggytor bör ha ytskikt av lägst brandteknisk klass D-s2,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 258.1, "x1": 530.1, "y1": 290.6, "innehåll": "– I byggnader i byggnadsklass Br3 bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass D-s2,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 281.1, "x1": 523.3, "y1": 313.7, "innehåll": "– I tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial, i verksamhetsklass 1 och 2A, bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass E."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 304.2, "x1": 525.2, "y1": 371.2, "innehåll": "För mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Mindre byggnadsdelar motsvaras av sådana byggnadsdelar vars sammanlagda omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg. Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar. Detta gäller dock inte rörisolering."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 361.7, "x1": 524.5, "y1": 417.1, "innehåll": "Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. Detsamma gäller för rörisolering i sådana rum. Det kan vara mindre rum om högst 15 m 2 , t.ex. hygienutrymmen eller bastu. Hisskorg kan utformas med ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 om hisschaktet är placerad i egen brandcell. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 65.8, "y0": 421.6, "x1": 525.8, "y1": 470.3, "innehåll": "5:522 Väggar och tak i utrymningsvägar I utrymningsvägar ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 466.9, "x1": 526.6, "y1": 522.6, "innehåll": "Allmänt råd I byggnader i klass Br1 och Br2 bör takytor och väggytor i utrymningsvägar ha ytskikt av lägst brandteknisk klass B-s1,d0. Ytskiktet bör fästas på material i brandteknisk klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i lägst brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 512.9, "x1": 530.8, "y1": 568.6, "innehåll": "I byggnader i klass Br3 bör takytor och väggytor ha ytskikt enligt följande: a) Utrymningsvägar i verksamhetsklass 4 och 5A bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och lägst klass C-s2,d0 på väggytor. Ytskikten bör fästas på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 558.8, "x1": 531.2, "y1": 591.4, "innehåll": "b) Utrymningsvägar som är gemensamma för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och av lägst klass C-s2,d0 på väggytor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 122.5, "y0": 581.9, "x1": 524.5, "y1": 625.9, "innehåll": "c) Utrymningsvägar från lokaler i verksamhetsklass 6 bör ha tak- och väggytor med ytskikt av klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 65.8, "y0": 630.4, "x1": 328.6, "y1": 742.4, "innehåll": "5:523 Särskilda lokaler Taken och väggarna i – samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C, – lokaler i verksamhetsklass 5A och 5C, – lokaler i verksamhetsklass 6, – avskilda pannrum, – brandsluss, – större garage som inte tillhör småhus, och"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 77.7, "y0": 85.6, "x1": 501.7, "y1": 120.4, "innehåll": "– storkök ska utformas så att deras ytskikt endast kan ge ett försumbart bidrag till en brands utveckling."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 122.5, "y0": 116.9, "x1": 525.5, "y1": 161.0, "innehåll": "Allmänt råd Med större garage avses garage som är större än 50 m 2 . Tak- och väggytor bör ha ytskikt av lägst klass B-s1,d0. Ytskiktet bör fästas på material i klass"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 122.5, "y0": 151.5, "x1": 517.5, "y1": 218.5, "innehåll": "A2-s1,d0 eller på beklädnad i lägst klass K 2 10/B-s1,d0. Väggytor i utrymmen i verksamhetsklass 5A och 5C och storkök kan utföras med ytskikt av klass C-s2,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0. Takytor bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 65.8, "y0": 223.0, "x1": 522.4, "y1": 309.6, "innehåll": "5:524 Golvbeläggningar Golvbeläggningen i – utrymningsvägar i byggnader i klass Br1, – utrymningsvägar från samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C, – brandslussar ska vara utförd med material med begränsad benägenhet att sprida brand och utveckla brandgaser."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 122.5, "y0": 318.8, "x1": 395.2, "y1": 351.6, "innehåll": "Allmänt råd Golvbeläggning bör utformas i lägst klass C fl -s1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 77.7, "y0": 354.3, "x1": 509.0, "y1": 414.6, "innehåll": "Golvbeläggningen i – samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C, – lokaler i verksamhetsklass 6 ska vara utförd med material med måttlig benägenhet att sprida brand och utveckla brandgaser."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 122.5, "y0": 423.7, "x1": 395.6, "y1": 456.5, "innehåll": "Allmänt råd Golvbeläggning bör utformas i lägst klass D fl -s1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 77.7, "y0": 459.2, "x1": 490.8, "y1": 481.5, "innehåll": "Golvbeläggningen i avskilda pannrum ska vara utförd med material som inte kan antändas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 122.5, "y0": 490.7, "x1": 467.5, "y1": 523.4, "innehåll": "Allmänt råd Golvbeläggning i avskilda pannrum bör utformas i lägst klass A1 fl . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 65.8, "y0": 527.7, "x1": 526.5, "y1": 600.1, "innehåll": "5:525 Rörisolering Allmänt råd Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mer än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla klass A2 L -s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och golv."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 122.5, "y0": 590.6, "x1": 524.6, "y1": 657.8, "innehåll": "Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mindre än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla lägst följande klasser: – B L -s1,d0 där omgivande ytor har kravet B-s1,d0. – C L -s3,d0 där omgivande ytor har kravet C-s2,d0. – D L -s3,d0 där omgivande ytor har kravet D-s2,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 65.8, "y0": 662.1, "x1": 528.7, "y1": 723.1, "innehåll": "5:526 Luftbehandlingsinstallationer Allmänt råd Material i luftbehandlingsinstallationer bör vara av klass A2-s1,d0. För systemdelarna som anges i tabell 5:526 accepteras lägre brandteknisk klass. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.6, "y0": 85.4, "x1": 491.3, "y1": 300.0, "innehåll": "Tabell 5:526: Egenskaper för luftbehandlingsinstallationer. Mindre detaljer såsom filtermaterial, packningar, fläktremmar och elinstallationer: Inget krav (klass F). Kanaler i enbostadshus: Klass E. Kanaler, förutom imkanaler, i andra byggnader än enbostadshus: Motsvarande ytskiktskrav som gäller för anslutande vägg- eller takyta. Undantaget gäller både in- och utsida av kanalen. Kanaler i schakt och aggregatrum, om dessa utformas så att brand inte kan spridas till eller från schakt- eller aggregatrum under den tid som motsvaras av brandmotståndet för brandcellsgränser i aktuell byggnad: Klass E. Kanaler i uteluftsdon i yttervägg inom det rum som ytterväggen gränsar till: Inget krav (klass F). Luftdon, utom spiskåpor i storkök: Klass E. Uteluftsdon och överluftsdon i bostäder: Inget krav (klass F)"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 65.8, "y0": 331.0, "x1": 513.6, "y1": 379.7, "innehåll": "5:527 Kablar Kablar och upphängningsanordningar ska utformas och installeras så att de inte bidrar till en snabb brandspridning eller producerar stora mängder värme och brandgaser. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 376.2, "x1": 509.4, "y1": 420.5, "innehåll": "Allmänt råd Med kablar avses signalkablar för tele- och datatrafik samt elkablar. Kablar bör utföras i lägst klass D ca -s2,d2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 410.7, "x1": 512.9, "y1": 443.5, "innehåll": "I byggnader med byggnadsklass Br3 och inom utrymmen med automatiskt släcksystem kan kablar av klass E ca accepteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 433.7, "x1": 529.6, "y1": 489.3, "innehåll": "Kablar som kommer utifrån in i byggnaden kan utföras utan brandteknisk klass fram till den närmaste inkopplingspunkten. En inkopplingspunkt kan vara en elcentral, ett ställverk eller motsvarande. Inkopplingen bör ske i den brandcell där kabeln kommer in i byggnaden och kabelns längd till inkopplingspunkten bör inte överstiga 20 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 479.8, "x1": 527.8, "y1": 523.7, "innehåll": "Om kablar utgör mer än 5 % av takytan i en utrymningsväg bör kablarna utföras i lägst klass C_ca-s1,d1. Om utrymningsvägen är försedd med automatiskt släcksystem kan lägst klass D ca -s2,d2 accepteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 514.2, "x1": 527.3, "y1": 558.3, "innehåll": "Kabelrännor och kabelstegar kan utformas enligt SS-EN 61537. Kabelskenor kan utformas enligt SS-EN 61534 serien. Upphängningsanordningar i utrymningsvägar bör utföras av material i klass A2-s1,d0. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 65.8, "y0": 562.8, "x1": 530.6, "y1": 613.1, "innehåll": "5:53 Brandcellsindelning Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 65.8, "y0": 603.6, "x1": 513.1, "y1": 638.4, "innehåll": "För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 77.7, "y0": 628.9, "x1": 512.1, "y1": 651.1, "innehåll": "Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 647.7, "x1": 496.7, "y1": 703.1, "innehåll": "Allmänt råd Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 693.6, "x1": 487.4, "y1": 726.2, "innehåll": "Utrymningsvägar bör utgöra egna brandceller. Andra utrymmen som bör utgöra egna brandceller anges i avsnitt 5:54."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 122.5, "y0": 716.7, "x1": 518.4, "y1": 749.2, "innehåll": "Utrymmen i byggnader med verksamhet som medför stor sannolikhet för uppkomst av brand och där en sådan kan få stora konsekvenser för utrymningssäkerheten bör delas in i egna"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 501.9, "y1": 118.2, "innehåll": "brandceller. Sådana utrymmen kan vara lokaler där man utför heta arbeten, garage, avskilda pannrum, storkök, avfallsrum och liknande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.5, "y0": 108.3, "x1": 487.6, "y1": 141.2, "innehåll": "Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m 2 ) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.5, "y0": 131.7, "x1": 527.1, "y1": 164.3, "innehåll": "Samma brandcell bör inte – med undantag av bostäder i verksamhetsklass 3A, trapphus, schakt och öppna garage – omfatta utrymmen inom fler än två plan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 134.5, "y0": 154.6, "x1": 441.7, "y1": 175.7, "innehåll": "Regler om brandtekniska installationer finns i avsnitt 5:25. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 65.8, "y0": 166.0, "x1": 506.1, "y1": 226.3, "innehåll": " När byggnader delas in i brandceller ska dessa utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brand och brandgas erhålls. Utformningen av brandcellen ska begränsa spridning av brand och brandgas till intilliggande brandcell under en bestämd tid. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.5, "y0": 222.8, "x1": 498.9, "y1": 266.9, "innehåll": "Allmänt råd Genomföringar, upplag och förband bör särskilt beaktas så att brandcellen upprätthåller sin avskiljande funktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 65.8, "y0": 271.4, "x1": 497.2, "y1": 320.0, "innehåll": "5:531 Byggnad i klass Br1 För byggnader i klass Br1 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan brandceller med avskiljande konstruktion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.5, "y0": 316.5, "x1": 529.4, "y1": 360.6, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion i byggnader i klass Br1 bör utformas i lägst den brandtekniska klass som anges i tabell 5:531."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.5, "y0": 351.0, "x1": 526.3, "y1": 383.5, "innehåll": "Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.6, "y0": 382.8, "x1": 472.2, "y1": 492.5, "innehåll": "Tabell 5:531: Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en byggnad i klass Br1. Byggnadsdel / Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2): f ≤ 800 / f ≤ 1 600 / f > 1 600. Avskiljande konstruktion i allmänhet, och bjälklag över källare / EI 60 / EI 120(EI 60*) / EI 240 (EI 120*). * För byggnader som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 65.8, "y0": 498.4, "x1": 513.3, "y1": 547.1, "innehåll": "5:532 Byggnad i klass Br2 och Br3 För byggnader i klass Br2 och Br3 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan brandceller med avskiljande konstruktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 122.5, "y0": 543.7, "x1": 502.6, "y1": 587.7, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 30. Krav på avskiljande konstruktion finns även i avsnitt 5:54. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 65.8, "y0": 592.1, "x1": 512.9, "y1": 640.8, "innehåll": "5:533 Luftbehandlingsinstallationer Luftbehandlingsinstallationer ska placeras, utformas och hängas upp så att skyddet mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 65.8, "y0": 631.3, "x1": 522.9, "y1": 691.5, "innehåll": "Risken för brandspridning på grund av värmeöverföring genom luftbehandlingsinstallationer till brännbara material i andra brandceller ska beaktas. Installationerna ska utformas så att alla delar som krävs för att upprätthålla skyddet klarar den temperaturökning som de kan förväntas utsättas för. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 526.9, "y1": 175.7, "innehåll": "Allmänt råd Tillfredställande skydd mot spridning av brand och brandgaser genom luftbehandlingsinstallationerna mellan brandceller kan erhållas genom att installationerna, inklusive upphängningar, ventilationskanaler och genomföringar utformas så att de klarar att upprätthålla brandcellsgränsen under avsedd tid. Installationerna bör utformas med motstånd mot brand som uppstår i endera brandcellen. Vid utformningen bör risken för att brand och brandgaser sprids genom luftbehandlingsinstallationerna beaktas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 166.1, "x1": 518.0, "y1": 198.7, "innehåll": "Risk för brandspridning på grund av värmeöverföring genom ventilationskanaler bör beaktas genom att kanalerna isoleras vid brandcellsgenombrott."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 189.1, "x1": 531.6, "y1": 244.7, "innehåll": "Om luftbehandlingsinstallationerna inte är separata för varje brandcell bör ventilationskanalerna förses med spjäll med motsvarande avskiljande förmåga som aktuell brandcellsgräns har. Spjällen bör utformas så att deras funktion kan upprätthållas utifrån den påfrestning de kan förväntas utsättas för. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 65.8, "y0": 249.1, "x1": 519.8, "y1": 297.2, "innehåll": "5:5331 Installationsschakt Installationsschakt ska utformas så att brandcellsgränserna upprätthålls. Risken för brandspridning genom värmeöverföring från ventilationskanaler till brännbara material ska beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 293.9, "x1": 484.7, "y1": 337.8, "innehåll": "Allmänt råd Installationsschakt bör utföras i egen brandcell eller avskiljas i varje bjälklag som utgör brandcellsgräns."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 328.3, "x1": 524.7, "y1": 383.8, "innehåll": "Ventilationskanalers avskiljande förmåga bör tillsammans med avskiljning av installationsschaktet säkerställa att brandcellsgränsen upprätthålls. Inom ett avskilt schakt bör ventilationskanaler avskiljas i lägst klass EI 15 från brännbara byggnadsdelar eller fast inredning, såsom rör, isolering, reglar och kablage. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 65.8, "y0": 388.2, "x1": 509.8, "y1": 449.0, "innehåll": "5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande delar ska utformas med ett skydd mot spridning av brand och brandgas inom och mellan brandceller. Skyddet ska begränsa risken för spridning av brand till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning och så att brandcellsgränser upprätthålls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 445.5, "x1": 518.2, "y1": 501.1, "innehåll": "Allmänt råd Brandskyddet för imkanaler i storkök bör anpassas efter risken för att brännbara avsättningar bildas i kanalen. Om stora mängder avsättningar riskerar att bildas i imkanalen bör den uppfylla kraven enligt ISO 6944-2, både för brand i och brand utanför kanalen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 491.6, "x1": 514.8, "y1": 535.6, "innehåll": "Storkök som inte riskerar att få stora mängder avsättningar i imkanalen kan vara sådana kök som enbart används för uppvärmning, kokning och kök som endast används i begränsad omfattning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 526.1, "x1": 497.2, "y1": 581.7, "innehåll": "Storkök kan som alternativ till vad anges i rådets första stycke utformas med – filtreringssystem som minskar risken för att avsättningar bildas eller – automatiskt släcksystem som med tillräcklig förmåga begränsar risken för att brand i avsättningarna sprids."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 572.0, "x1": 530.6, "y1": 616.1, "innehåll": "Imkanaler från storkök bör i hela sin längd utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 i byggnader i byggnadsklass Br1. För byggnader i byggnadsklass Br2 och Br3 gäller vad som krävs för övrig avskiljande konstruktion dock lägst brandteknisk klass EI 30."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 606.6, "x1": 528.2, "y1": 673.6, "innehåll": "Imkanaler kan dock vara oisolerade inom brandcellen, om det finns en minst 100 mm bred luftspalt mellan kanalen och brännbara byggnadsdelar. Imkanaler kan även vara oisolerade, om de är belägna utvändigt och avståndet till brännbart material är minst 0,5 meter. Avståndet kan minskas till 0,25 meter, om det finns ett strålningsskydd mellan kanalen och brännbart material. Strålningsskyddet bör utföras i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0 med beständiga egenskaper."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 122.5, "y0": 664.1, "x1": 528.8, "y1": 731.1, "innehåll": "I kök i bostäder och andra utrymmen med hushållsspis eller ugn bör imkanalen utföras i lägst brandteknisk klass EI 15. Som alternativt till EI 15 kan imkanalen utföras i lägst brandtekniskt klass E 15 och med ett skyddsavstånd till brännbara material på minst 30 mm. Anslutningsdon till imkanaler bör utformas med material i lägst brandteknisk klass E. Kanaler och anslutningsdon kan placeras mot brännbart material vid genomgång av hyllor eller skåpsidor. även ovansidan och"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 472.4, "y1": 118.2, "innehåll": "andra mindre delar av ytterhöljet till spisfläktar kan placeras mot brännbart material. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 65.8, "y0": 122.7, "x1": 484.4, "y1": 171.3, "innehåll": "5:534 Dörr, lucka och port Dörrar, luckor och portar i en avskiljande konstruktion ska utformas så att brandcellsgränser upprätthålls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 167.9, "x1": 525.4, "y1": 211.9, "innehåll": "Allmänt råd Dörrar bör utformas i samma brandtekniska klass för brandcellsgränsen som anges i avsnitt 5:531 och 5:532."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 202.4, "x1": 529.8, "y1": 258.0, "innehåll": "Dörrar som ansluter till utrymningsväg kan utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-S a . Utrymmen som är försedda med automatisk vattensprinkleranläggning eller som har en brandbelastning lägre än 250 MJ/m 2 kan utformas med halva den brandtekniska klassen för aktuell byggnadsdel och utan krav på isolering, dock i lägst klass E 30."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 134.5, "y0": 248.3, "x1": 503.9, "y1": 269.4, "innehåll": "Dörrar till trapphus, med undantag för hissdörrar, bör vara täta, även i dörrens underkant."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 259.9, "x1": 492.7, "y1": 315.5, "innehåll": "Sådana dörrar kan utformas med brandgastäthet S 200 . Dörrar till och i utrymningsväg som inte kan förväntas vara stängda bör förses med dörrstängare. Dörrar som kan förväntas vara stängda är till bostäder i verksamhetsklass 3, hissmaskinrum och teknikutrymmen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 134.5, "y0": 306.0, "x1": 407.3, "y1": 338.4, "innehåll": "Vad som anges för dörrar gäller även för luckor och portar. Regler om dörrstängare finns även i avsnitt 5:254. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 65.8, "y0": 342.9, "x1": 514.0, "y1": 391.6, "innehåll": "5:535 Vinds- och undertaksutrymmen Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att skyddet mot brandspridning mellan brandceller upprätthålls. De ska dessutom utformas så att omfattande brandspridning begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 65.8, "y0": 382.1, "x1": 521.7, "y1": 429.6, "innehåll": "Undertaksutrymmen som sträcker sig över flera brandceller ska vara avskilda i samma omfattning och i lägst samma brandtekniska klass som krävs för underliggande brandcellsskiljande väggar. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 426.1, "x1": 519.8, "y1": 481.6, "innehåll": "Allmänt råd För att upprätthålla skyddet mot brandspridning mellan brandceller, bör särskild hänsyn tas till behovet av skydd mot brandspridning till och på vinden, och takkonstruktionens bärförmåga vid brand."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 472.1, "x1": 515.0, "y1": 516.1, "innehåll": "Risken för brandspridning från fönster via takfot till vind, som utgör en annan brandcell bör begränsas. Detta kan exempelvis ske genom att takfoten utförs med avskiljande förmåga i lägst klass EI 30."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 506.6, "x1": 530.3, "y1": 585.1, "innehåll": "Om vind och underliggande plan utgör skilda brandceller bör vinden delas in i brandceller om högst 400 m 2 med brandcellsgränser i lägst klass EI 30. Därutöver bör vindar i Br1-byggnader under samma förutsättning delas upp i delar om högst 1 200 m 2 med brandcellsgränser i lägst klass EI 60. Uppdelning behöver inte göras om isoleringen i vindsbjälklaget är av klass A2-s1,d0 och det endast finns en begränsad mängd brännbart material eller brännbara byggnadsdelar ovanför vindsbjälklaget. Byggnadsdelar bör då vara av lägst klass B-s1,d0. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 65.8, "y0": 589.6, "x1": 500.4, "y1": 638.3, "innehåll": "5:536 Skydd mot brandspridning från intilliggande tak Skydd mot brandspridning till brandcell belägen högre än ett intilliggande tak ska upprätthållas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 122.5, "y0": 634.8, "x1": 528.2, "y1": 736.4, "innehåll": "Allmänt råd Skyddet kan exempelvis upprätthållas genom en kombination av skyddsavstånd, avskiljande konstruktion, skydd mot strålning och obrännbar taktäckning. Exempel på godtagbara lösningar kan vara att: – Ytterväggen till den högre belägna brandcellen, inklusive fönster, upp till en höjd av 5 meter ovanför det intilliggande taket ges ett brandmotstånd som motsvarar kravet på avskiljande konstruktion. För fönster som utgör mindre än 20 % av berörd yta kan dock brandteknisk klass EW 30 accepteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 495.6, "y1": 129.7, "innehåll": "– Det intilliggande taket på ett avstånd av mindre än 8 meter från ytterväggen ges ett brandmotstånd motsvarande REI 60. Om samtliga närliggande brandceller har avskiljande konstruktion och bärförmåga vid brand i högst 30 minuter, kan REI 30 accepteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 134.5, "y0": 120.2, "x1": 522.0, "y1": 141.2, "innehåll": "– Automatisk vattensprinkleranläggning installeras i lägre belägna utrymmen. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 65.8, "y0": 145.7, "x1": 508.5, "y1": 194.4, "innehåll": "5:537 Inglasade balkonger, loftgångar och uterum Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller ska upprätthållas vid inglasning av utrymmen som ansluter till brandcellen, såsom balkonger, loftgångar och uterum. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 122.5, "y0": 190.9, "x1": 520.6, "y1": 234.9, "innehåll": "Allmänt råd Skydd mot brand- och brandgasspridning bör utgöras av brandtekniskt avskiljande konstruktion, skyddsavstånd eller en kombination av båda."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 122.5, "y0": 225.3, "x1": 531.5, "y1": 280.9, "innehåll": "Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan intill- och ovanliggande utrymmen som nämns ovan, eller till fönster i andra brandceller, bör motsvara avskiljning i minst klass E 30. Skyddet bör omfatta de ytor som vetter parallellt mot varandra, t.ex. ovansida mot undersida eller sida mot sida. Ytorna anses vara parallella om vinkeln mellan dessa är mindre än 60°."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 122.5, "y0": 271.4, "x1": 529.8, "y1": 315.4, "innehåll": "Avskiljande konstruktion kan kombineras med, eller ersättas av, skyddsavstånd. För skydd med enbart avstånd bör skyddsavståndet mellan parallella horisontella ytor som är oskyddade vara minst 3 meter och mellan parallella vertikala ytor minst 0,5 meter. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 65.8, "y0": 321.0, "x1": 500.4, "y1": 369.7, "innehåll": "5:538 Avskiljning mot loftgångar Konstruktioner mot inglasade loftgångar, och loftgångar som är den enda utrymningsvägen, ska utformas så att brand- och brandgasspridning begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 65.8, "y0": 360.1, "x1": 513.7, "y1": 395.0, "innehåll": "Trapphus i minst tre våningsplan ska utformas så att brand- och brandgasspridning mot loftgång begränsas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 122.5, "y0": 391.5, "x1": 524.3, "y1": 435.6, "innehåll": "Allmänt råd Fönster, dörrar och andra konstruktioner som ansluter mot inglasade loftgångar bör utföras i lägst klass EI 30."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 122.5, "y0": 426.1, "x1": 523.0, "y1": 470.0, "innehåll": "Om utrymning endast kan ske i en riktning, och loftgången utgör den enda vägen till närmaste utrymningsväg, bör de brandceller som man passerar, inklusive fönster och dörrar, utföras i lägst klass EI 30."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 134.5, "y0": 460.6, "x1": 494.2, "y1": 481.6, "innehåll": "Dörrar mellan trapphus och loftgångar bör avskiljas i lägst klass E15-C. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 65.8, "y0": 486.1, "x1": 495.5, "y1": 562.1, "innehåll": "5:54 Särskilda förutsättningar 5:541 Verksamhetsklass 1 Allmänt råd Kontorslägenheter i verksamhetsklass 1 bör utföras som egna brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 65.8, "y0": 566.6, "x1": 451.9, "y1": 616.1, "innehåll": "5:542 Verksamhetsklass 2B och 2C Allmänt råd Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C bör utföras som egen brandcell."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 122.5, "y0": 606.6, "x1": 520.3, "y1": 673.6, "innehåll": "I samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C med större teaterscen eller motsvarande, bör scenen utan hänsyn till scenöppningen utformas som egen brandcell. Scenöppningen bör avskärmas med brandskyddsridå. Ridån bör kompletteras med ridåsprinkler, om scenen är större än 120 m 2 . Större teaterscen i samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C som förses med automatiskt släcksystem behöver inte placeras i egen brandcell. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 65.8, "y0": 678.1, "x1": 525.2, "y1": 739.4, "innehåll": "5:543 Verksamhetsklass 3 I verksamhetsklass 3A ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan bostadslägenheter med en avskiljande konstruktion. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 516.1, "y1": 129.7, "innehåll": "Allmänt råd Bostadslägenheter bör utföras som egna brandceller och den avskiljande konstruktionen mellan bostadslägenheter bör utformas i lägst klass EI 60. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 65.8, "y0": 132.8, "x1": 486.0, "y1": 167.6, "innehåll": "I verksamhetsklass 3B ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan varje grupp av boenderum med avskiljande konstruktion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 65.8, "y0": 158.0, "x1": 471.4, "y1": 205.5, "innehåll": "I verksamhetsklass 3B ska dessutom varje boenderum ha en avskiljande konstruktion. Enskilda boenderum får utformas utan någon avskiljande konstruktion om utrymmen i verksamhetsklass 3B förses med automatiskt släcksystem. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 122.5, "y0": 202.0, "x1": 522.5, "y1": 246.1, "innehåll": "Allmänt råd Varje grupp av boenderum bör utföras som en brandcell i ett plan med avskiljande konstruktion i lägst klass EI 60."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 134.5, "y0": 236.6, "x1": 492.0, "y1": 280.7, "innehåll": "En grupp av boenderum bör bestå av rum sammanlagt avsedda för högst sex personer. Avskiljning av enskilda boenderum bör ske i lägst klass EI 30. Automatiskt släcksystem kan utformas som boendesprinkler. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 65.8, "y0": 285.2, "x1": 526.2, "y1": 333.8, "innehåll": "5:544 Verksamhetsklass 4 I verksamhetsklass 4 ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan varje gästrum eller svit med avskiljande konstruktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 122.5, "y0": 330.3, "x1": 508.5, "y1": 374.4, "innehåll": "Allmänt råd Gästrum eller sviter bör utföras som egna brandceller och den avskiljande konstruktionen bör utformas i lägst klass EI 60. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 65.8, "y0": 378.9, "x1": 512.8, "y1": 440.2, "innehåll": "5:545 Verksamhetsklass 5A I verksamhetsklass 5A ska brand- och brandgasspridning begränsas om byggnaden är avsedd att användas nattetid eller om byggnaden innehåller fler än två avdelningar eller funktionella enheter. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 122.5, "y0": 436.7, "x1": 491.5, "y1": 480.7, "innehåll": "Allmänt råd Byggnader som innehåller verksamhetsklass 5A bör delas in i brandceller så att högst två avdelningar eller funktionella enheter ingår i samma brandcell."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 134.5, "y0": 471.2, "x1": 524.1, "y1": 492.3, "innehåll": "Rum eller funktionell enhet avsedda för sömn under nattetid bör utformas som egen brandcell."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 65.8, "y0": 508.3, "x1": 524.9, "y1": 556.9, "innehåll": "5:546 Verksamhetsklass 5B I verksamhetsklass 5B ska brand- och brandgasspridning begränsas mellan bostadslägenheter med avskiljande konstruktion. Utrymmen i verksamhetsklass 5B ska förses med automatiskt släcksystem."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 65.8, "y0": 547.3, "x1": 492.0, "y1": 582.1, "innehåll": "Dörrar till lägenheter får utformas utan dörrstängare om ett begränsat antal rum ansluter till gemensamma utrymmen. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 122.5, "y0": 578.8, "x1": 502.4, "y1": 622.7, "innehåll": "Allmänt råd Bostadslägenheter bör utföras som egna brandceller och den avskiljande konstruktionen bör utformas i lägst klass EI 60."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 134.5, "y0": 613.2, "x1": 501.7, "y1": 645.7, "innehåll": "Automatiskt släcksystem kan utformas som boendesprinkler enligt avsnitt 5:2522. Gemensamma anslutande utrymmen kan t.ex. vara korridorer inklusive dagrum och kök."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 122.5, "y0": 636.2, "x1": 517.3, "y1": 680.3, "innehåll": "Lägenhetsdörr kan utformas utan dörrstängare om högst åtta lägenheter ansluter till sådana gemensamma utrymmen. Avskiljande konstruktion mellan anslutande utrymmen bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i klass E 15-C. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 65.8, "y0": 684.8, "x1": 550.5, "y1": 746.1, "innehåll": "5:547 Verksamhetsklass 5C Utrymmen i verksamhetsklass 5C ska förses med automatiskt släcksystem. I verksamhetsklass 5C ska brand- och brandgasspridning mellan varje vårdavdelning, operationsavdelning, eller annan funktionell enhet begränsas med avskiljande konstruktion. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 510.9, "y1": 129.7, "innehåll": "Allmänt råd Byggnader i verksamhetsklass 5C bör förses med automatisk vattensprinkleranläggning enligt avsnitt 5:2521."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 522.1, "y1": 152.6, "innehåll": "Vårdavdelningar, operationsavdelningar eller andra funktionella enheter bör utföras som egna brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 65.8, "y0": 157.1, "x1": 474.6, "y1": 205.8, "innehåll": "5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m. Lokaler i verksamhetsklass 6 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till annan brandcell begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 65.8, "y0": 196.3, "x1": 524.0, "y1": 231.1, "innehåll": "Lokaler i verksamhetsklass 6 får endast stå i förbindelse med samlingslokal i verksamhetsklass 2B och 2C genom en luftsluss. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 227.7, "x1": 485.3, "y1": 260.1, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 65.8, "y0": 263.3, "x1": 514.9, "y1": 310.8, "innehåll": "I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 307.3, "x1": 513.4, "y1": 351.2, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m 2 . Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 65.8, "y0": 355.7, "x1": 474.8, "y1": 404.5, "innehåll": "5:549 Hiss Hisschakt ska utformas så att skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 401.0, "x1": 509.7, "y1": 456.5, "innehåll": "Allmänt råd Skyddet kan upprätthållas genom att hisschaktet utformas som egen brandcell. Hisschakt som förses med hissdörrar med brandmotstånd verifierat enligt SS-EN 81-58 bör utformas med brandgasventilation."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 447.0, "x1": 517.1, "y1": 491.1, "innehåll": "Skyddet mot brand- eller brandgasspridning från eller genom hisschakt till andra brandceller kan även begränsas genom utförande i egen brandcell och med luftsluss mellan hissen och intilliggande brandceller."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 481.6, "x1": 518.2, "y1": 525.5, "innehåll": "Hisschaktet kan som alternativ placeras i samma brandcell som trapphuset. Hissmaskin och brytskivor kan placeras i samma brandcell som hisschaktet. Hissmaskinskåp med ringa brandbelastning kan placeras i hisschakt eller trapphus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 516.0, "x1": 527.7, "y1": 560.1, "innehåll": "Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande. Det senare gäller inom de brandceller som betjänas av hissen med undantag för hisschaktet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 65.8, "y0": 564.6, "x1": 461.6, "y1": 614.9, "innehåll": "5:55 Ytterväggar Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 122.5, "y0": 611.4, "x1": 469.2, "y1": 655.5, "innehåll": "Allmänt råd Med begränsad omfattning avses att möjligheten till tillfredställande utrymning och brandsläckning bibehålls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 134.5, "y0": 646.0, "x1": 510.4, "y1": 667.0, "innehåll": "Regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader finns i avsnitt 5:6. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 320.9, "y1": 121.8, "innehåll": "5:551 Ytterväggar i byggnad klass Br1 Ytterväggar i byggnader i klass Br1 ska utformas så att"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 77.7, "y0": 112.1, "x1": 452.9, "y1": 172.3, "innehåll": "1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen begränsas, 3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas, 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 168.9, "x1": 508.5, "y1": 224.4, "innehåll": "Allmänt råd Ytterväggskonstruktioner som vid provning enligt SS-EN 13501-2 med brandpåverkan enligt kapitel 4.2 (standardbrandkurvan) uppfyller tillämpliga delar av kraven i avsnitt 5:531 på avskiljande funktion uppfyller föreskriftens krav i punkt 1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 214.9, "x1": 511.2, "y1": 258.9, "innehåll": "Ytterväggar som enbart innehåller material av lägst klass A2-s1,d0 eller som avskiljs på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras från att sprida sig förbi avskiljande konstruktion, uppfyller föreskriftens krav i punkt 2 på skydd mot brandspridning inuti väggen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 249.3, "x1": 520.6, "y1": 373.9, "innehåll": "Ytterväggar uppfyller föreskriftens krav i punkt 3 om de utförs i lägst klass A2-s1,d0. Som alternativ kan kraven uppfyllas med en fasadbeklädnad i lägst klass D-s2,d2 och om något av följande villkor är uppfyllda – byggnaden har högst två våningsplan, – beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning, – byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst A2-s1,d0, – byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 364.4, "x1": 486.3, "y1": 396.8, "innehåll": "Ytterväggar bör utformas så att kravet i punkt 4 uppfylls så att risken för nedfallande byggnadsdelar, såsom glassplitter, mindre putsbitar och liknande begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 387.3, "x1": 522.1, "y1": 419.9, "innehåll": "Ytterväggskonstruktion som klarar provning enligt SP FIRE 105 med förutsättningarna nedan uppfyller punkt 2, 3 och 4 av föreskriften."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 410.4, "x1": 530.9, "y1": 523.3, "innehåll": "För ytterväggar till byggnader med högst åtta våningsplan om det vid provningen visas att a) inga stora delar av fasaden faller ned, t.ex. stora putsstycken, plåtar eller glasskivor, vilka kan orsaka fara för utrymmande människor eller räddningspersonal, b) brandspridningen i ytskiktet samt inuti väggen begränsas till underkanten av fönster två våningar ovanför brandrummet, och c) inga yttre flammor uppträder som kan antända takfoten belägen ovanför fönstret två våningar ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium gäller att gastemperaturen strax under takfoten inte överstiger 500 °C under en sammanhängande tidsperiod längre än 2 minuter eller 450 °C längre än 10 minuter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 513.8, "x1": 528.3, "y1": 580.9, "innehåll": "För ytterväggar i byggnader med fler än åtta våningsplan gäller vid provningen förutom kriterierna a–c att ytterväggen inte ökar risken för brandspridning till annan brandcell i någon våning ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium vid provning enligt SP FIRE 105 gäller att det totala värmeflödet in mot fasaden i centrum av fönstret i våningen ovanför brandrummet inte överstiger 80 kW/m 2 . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 65.8, "y0": 585.4, "x1": 504.3, "y1": 634.1, "innehåll": "5:552 Ytterväggar i byggnader i klass Br2 och Br3 Ytterväggar, i byggnader i klass Br2 och Br3, ska utformas så att brandspridning längs fasadytan begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 122.5, "y0": 630.6, "x1": 531.3, "y1": 686.1, "innehåll": "Allmänt råd Fasadbeklädnader bör uppfylla kraven för klass D-s2,d2. För tältbyggnader i verksamhetsklasserna 1 och 2A med ett enkelt skikt dukmaterial kan klass E accepteras. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 65.8, "y0": 690.6, "x1": 531.0, "y1": 739.4, "innehåll": "5:553 Fönster i yttervägg Fönster som tillhör skilda brandceller i samma byggnad och som vetter mot varandra eller är placerade ovanför varandra i höjdled, ska utformas och placeras så att brandspridning mellan brandcellerna"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 65.8, "y0": 85.5, "x1": 512.8, "y1": 120.4, "innehåll": "begränsas. Brandklassade fönster får endast vara öppningsbara med verktyg, nyckel eller liknande. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 122.5, "y0": 116.9, "x1": 508.5, "y1": 161.0, "innehåll": "Allmänt råd Fönster, glasytor eller motsvarande, som är inbördes belägna så att direkt värmestrålning från brand kan ske från det ena fönstret till det andra omfattas av föreskriftens krav."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 122.5, "y0": 151.4, "x1": 520.2, "y1": 207.0, "innehåll": "Exempel på utformning som uppfyller föreskriftens krav på skydd mot brandspridning finns i tabell 5:553. Värmestrålning förutsätts ske vinkelrätt och snett ut från fönstret intill 135° vinkel från fönsterytan. Om vinkeln i innerhörn är mindre än 60° gäller vad som anges för motstående parallella ytterväggar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 122.6, "y0": 206.2, "x1": 515.6, "y1": 388.6, "innehåll": "Tabell 5:553: Exempel på utformning av fönster i ytterväggar som vetter mot varandra eller placeras ovanför varandra i höjdled. Detta gäller mellan brandceller med krav motsvarande EI 60 eller lägre. Inbördes placering / Avstånd (m) mellan fönster / Utformning ytterväggar: Fönster i motstående (parallella) ytterväggar / < 5,0 / Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15. Fönster i innerhörn / < 2,0 / Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15. Fönster placerade ovanför varandra i höjdled / < 1,2 / Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 65.8, "y0": 408.1, "x1": 472.4, "y1": 483.5, "innehåll": "5:56 Skydd mot omfattande brandspridning 5:561 Allmänt Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 122.5, "y0": 480.0, "x1": 529.1, "y1": 535.5, "innehåll": "Allmänt råd För att begränsa omfattande brandspridning i stora byggnader bör dessa utformas med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller kombinationer av dessa. Vid bedömning av risken för brandspridning bör hänsyn tas till brandbelastning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 122.5, "y0": 525.6, "x1": 531.9, "y1": 570.0, "innehåll": "Exempel på lämplig utformning är att dela upp byggnaden i brandceller om högst 1 250 m 2 eller i brandsektioner enligt vad som anges i tabell 5:561. Om brandbelastningen är högst 250 MJ/m 2  kan utrymmet utformas utan särskilt skydd mot omfattande brandspridning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 122.6, "y0": 569.3, "x1": 505.2, "y1": 716.7, "innehåll": "Tabell 5:561: Brandsektionering av stora byggnader. Skyddssystem / Maximal storlek (nettoarea*) på brandsektion vid brandbelastning f (MJ/m2). f ≤ 800 / f > 800: Inget automatiskt brandlarm eller automatiskt släcksystem / 2 500 m2 / 1 250 m2. Automatiskt brandlarm / 5 000 m2 / 2 500 m2. Automatisk vattensprinkleranläggning / Obegränsad / Obegränsad. * Nettoarean bestäms utifrån samtliga plan som ingår i brandcellen eller brandsektionen. Horisontella sektionsgränser kan utföras som brandcellsgräns med motsvarande krav enligt 5:562 men utan krav på skydd mot mekanisk påverkan (M)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 512.2, "y1": 146.6, "innehåll": "5:562 Brandvägg Allmänt råd Brandväggar bör utformas i brandteknisk klass enligt tabell 5:562 och bryta igenom brännbara skikt i taket för att begränsa risken för brandspridning över brandvägg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 134.5, "y0": 137.1, "x1": 533.1, "y1": 169.9, "innehåll": "Om olika utrymmen har olika krav på skydd mot brandspridning bör det högre kravet tillämpas. Dörrar i brandväggar bör utformas i lägst motsvarande brandteknisk klass i EI 2 XX-C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 122.6, "y0": 180.4, "x1": 475.6, "y1": 260.8, "innehåll": "Tabell 5:562: Brandteknisk klass för brandvägg. Byggnadsklass / Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m2). f ≤ 800 / f ≤ 1 600 / f > 1 600. 81. Br1 / REI 90-M / REI 120-M / REI 240-M. 2. Br2, Br3 / REI 60-M / REI 90-M / REI 120-M"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 65.8, "y0": 280.4, "x1": 495.3, "y1": 330.8, "innehåll": "5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Föreskrifterna i avsnitt 5:61 gäller inte för komplementbyggnader som har en byggnadsarea på högst 15 m 2 . (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 65.8, "y0": 335.4, "x1": 482.4, "y1": 385.8, "innehåll": "5:61 Allmänt Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 122.5, "y0": 382.3, "x1": 514.5, "y1": 414.8, "innehåll": "Allmänt råd Tillfredställande skydd erhålls om byggnader uppförs med ett avstånd som överstiger 8 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 122.5, "y0": 405.2, "x1": 528.2, "y1": 449.3, "innehåll": "Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad. Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 122.5, "y0": 439.8, "x1": 518.7, "y1": 495.3, "innehåll": "Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkongplattans ytterkant. övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader. Regler om ytterväggar finns i avsnitt 5:55. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 65.8, "y0": 499.7, "x1": 525.8, "y1": 572.2, "innehåll": "5:611 Småhus m.m. Allmänt råd Avståndet mellan småhus, mellan komplementbyggnader eller mellan komplementbyggnader och småhus kan vara mindre än 8 meter om de uppförs enligt tabell 5:611. Detta gäller även för bygg- nader med högst två våningsplan och som endast innehåller verksamhetsklass 1 eller 3."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 122.5, "y0": 562.7, "x1": 525.1, "y1": 629.8, "innehåll": "Småhus med ett våningsplan samt vindsplan eller småhus med två våningsplan bör delas in i grupper om högst 800 m 2 sammanlagd byggnadsarea. I nämnda byggnadsarea inräknas inte arean av altaner, carportar och liknande. Varje grupp av småhus bör avskiljas med brandväggar i lägst klass REI 60-M eller med ett avstånd mellan grupperna på minst 8 meter. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 122.6, "y0": 85.4, "x1": 494.4, "y1": 344.7, "innehåll": "Tabell 5:611: Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd. Skydd mot brandspridning mellan småhus. Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd. Utförande av ena byggnadens yttervägg / Minsta inbördes avstånd: EI 60 (inkl. dörrar) utan fönsteröppningar / -. Skydd mot brandspridning mellan småhus, mellan komplementbyggnader* eller mellan komplementbyggnader* och småhus. Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd. Utförande av båda byggnadernas motstående ytterväggar / Minsta inbördes avstånd: EI 30 (inkl. dörrar) utan fönsteröppningar / -. EI 30 (inkl. dörrar) med högst 1 m 2 oklassad fönsterarea / 2 m. EI 30 med högst 4 m 2 oklassad fönsterarea / 5 m. EI 30 utan begränsningar av oklassad fönsterarea / 7 m. * För komplementbyggnader räcker det att en av väggarna är utförd enligt ovan.  Ytterväggar kan anses vara motstående om direkt värmestrålning kan ske från den ena ytterväggen till den andra. Direkt värmestrålning förutsätts kunna ske vinkelrätt och snett ut från väggen intill 135° vinkel från väggen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 65.8, "y0": 362.1, "x1": 527.6, "y1": 412.6, "innehåll": "5:62 Taktäckning Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 122.5, "y0": 409.1, "x1": 461.8, "y1": 441.6, "innehåll": "Allmänt råd Med försvårad antändning avses exempelvis skydd mot flygbränder eller gnistor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 122.5, "y0": 432.1, "x1": 510.9, "y1": 464.7, "innehåll": "Taktäckning bör utformas med material av klass A2-s1,d0 alternativt med material av lägst klass B ROOF (t2) på underliggande material av klass A2-s1,d0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 122.5, "y0": 455.0, "x1": 489.7, "y1": 487.6, "innehåll": "Brännbar taktäckning, i lägst klass B ROOF (t2), kan användas på brännbart underlag på byggnader som är belägna minst 8 meter från varandra eller på småhus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 122.5, "y0": 478.1, "x1": 499.1, "y1": 522.0, "innehåll": "Brännbar taktäckning på brännbart underlag bör inte förekomma på byggnader, förutom småhus, inom 8 meter från en skorsten ansluten till värmepanna med förbränning av fasta bränslen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 122.5, "y0": 512.5, "x1": 527.1, "y1": 556.6, "innehåll": "På småhus kan material av lägst klass E användas som taktäckning på tak över uteplats, skärmtak eller liknande. Detsamma gäller i verksamhetsklasserna 1 och 2A för tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 122.5, "y0": 547.1, "x1": 529.1, "y1": 579.6, "innehåll": "Regler om skydd mot brandspridning från intilliggande tak finns i avsnitt 5:536 och detta gäller även mellan byggnader. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 65.8, "y0": 566.9, "x1": 521.6, "y1": 643.8, "innehåll": "5:7 Möjlighet till räddningsinsatser 5:71 Allmänt Byggnader ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att utföra med tillfredsställande säkerhet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 122.5, "y0": 640.3, "x1": 504.5, "y1": 684.4, "innehåll": "Allmänt råd Räddningsinsatser kan vara både utvändiga och invändiga. Räddningsinsatser kan utföras av räddningstjänst, verksamhetens egen personal eller andra."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 122.5, "y0": 674.9, "x1": 517.3, "y1": 730.4, "innehåll": "Möjlighet till räddningsinsats med tillfredställande säkerhet för räddningstjänsten innebär att byggnaden utformas så att räddningstjänsten har möjlighet att ta sig in i en byggnad och att installationer för att underlätta släck- och räddningsinsats finns i tillräcklig omfattning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 382.1, "y1": 123.4, "innehåll": "5:72 åtkomlighet för räddningsinsatser Byggnader ska vara åtkomliga för räddningsinsatser. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 65.8, "y0": 127.9, "x1": 526.9, "y1": 189.3, "innehåll": "5:721 Räddningsväg Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 122.5, "y0": 185.8, "x1": 525.5, "y1": 264.3, "innehåll": "Allmänt råd Räddningsväg och uppställningsplats bör utformas vad avser exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Bärigheten bör motsvara gatunätets. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap. 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 122.5, "y0": 254.8, "x1": 517.9, "y1": 287.4, "innehåll": "Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 122.5, "y0": 277.8, "x1": 520.0, "y1": 321.8, "innehåll": "Om utrymning förutsätts ske med maskinstege eller hävare, bör avståndet från gatan, räddningsvägen eller uppställningsplats till husväggen vara högst 9 meter. Andra förutsättningar kan framgå av kommunens handlingsprogram."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 134.5, "y0": 312.3, "x1": 526.7, "y1": 333.4, "innehåll": "Utanför fönster där bärbar stege är tänkt att användas bör marken vara anpassad för utrymning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 65.8, "y0": 349.4, "x1": 470.0, "y1": 385.3, "innehåll": "5:722 Tillträdesväg En tillträdesväg för invändiga räddningsinsatser ska finnas på varje plan. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 122.5, "y0": 381.9, "x1": 526.7, "y1": 483.4, "innehåll": "Allmänt råd Tillträdesväg kan utgöras av utrymningsväg. Tillträdesvägen till en vind kan utgöras av luckor i yttertaket. Om räddningstjänsten inte kan förväntas nå yttertaket med egen utrustning bör en brandtekniskt avskild invändig tillträdesväg ordnas. Utvändiga tillträdesvägar bör utformas enligt kraven i avsnitt 8:24 i tillämpliga delar. Invändiga tillträdesvägar bör avskiljas från vindar enligt kraven för avskiljande konstruktion. Invändiga tillträdesvägar till yttertak kan anordnas från ett trapphus eller en altan från vilken taket lätt kan nås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 122.5, "y0": 473.9, "x1": 528.4, "y1": 529.5, "innehåll": "För källare i två eller fler källarplan och för källare som står i förbindelse med trapphus Tr2 bör tillträdesvägen till källaren möjliggöra räddningsinsats utan att utrymningsvägarna från bostäder eller lokaler sätts i öppen förbindelse med källaren. Varje källarplan bör i sådana fall vara avskild från tillträdesvägarna så att räddningspersonalens insats säkerställs. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 77.7, "y0": 532.4, "x1": 522.1, "y1": 554.7, "innehåll": "Längden på tillträdesvägar ska begränsas på varje våningsplan i verksamhetsklass 5A, 5B och 5C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 122.5, "y0": 563.9, "x1": 508.5, "y1": 619.3, "innehåll": "Allmänt råd Avståndet mellan närmaste trapphus eller motsvarande angreppspunkt och den mest avlägsna delen i ett utrymme bör inte överstiga 50 meter inom verksamhetsklass 5A, 5B och 5C för att beakta räddningspersonalens möjlighet till insats. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 65.8, "y0": 623.9, "x1": 519.4, "y1": 699.2, "innehåll": "5:73 Installationer för släck- och räddningsinsatser 5:731 Släckutrustning Släckutrustning ska finnas där brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 122.5, "y0": 695.8, "x1": 513.7, "y1": 751.3, "innehåll": "Allmänt råd Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m 2 samt i lokaler i verksamhetsklass 6. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 530.6, "y1": 134.4, "innehåll": "5:732 Brandgasventilation I byggnader i klass Br1 ska trapphus, som kan antas användas som tillträdesväg för räddningspersonal, förses med brandgasventilation eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 65.8, "y0": 124.9, "x1": 528.8, "y1": 159.7, "innehåll": "Vidare ska brandgasventilation eller motsvarande finnas i varje brandcell på vind som används som förrådsutrymme i byggnader med fler än fyra våningsplan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 77.7, "y0": 150.1, "x1": 511.3, "y1": 172.3, "innehåll": "Brandgasventilation eller motsvarande ska utformas så att invändig räddningsinsats underlättas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 181.5, "x1": 376.6, "y1": 214.1, "innehåll": "Allmänt råd Brandgasventilation kan vara röklucka eller mekanisk fläkt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 204.5, "x1": 521.8, "y1": 260.0, "innehåll": "Manöverdon för aktivering av röklucka, mekanisk fläkt eller motsvarande i trapphus bör placeras i bottenvåningen och bör utformas för att kunna aktiveras av räddningstjänsten. Om röklucka installeras i trapphus bör den fria (geometriska) arean vara minst 1 m 2 i byggnader med högst åtta våningsplan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 250.5, "x1": 509.0, "y1": 294.6, "innehåll": "I trapphus kan en lösning som motsvarar brandgasventilation vara öppningsbara fönster på minst vartannat våningsplan. Fönster bör även finnas på det översta våningsplanet. Samtliga fönster bör gå att öppna med en brandkårsnyckel utformad enligt SS 3654."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 285.0, "x1": 525.7, "y1": 340.6, "innehåll": "På vindar kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara andra öppningar såsom fönster eller luckor som är lätt öppningsbara utifrån eller som är lätta att slå sönder. öppningar på vind bör ha en area motsvarande minst 1 % av förrådsutrymmenas golvarea och vara jämnt fördelade."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 331.1, "x1": 529.7, "y1": 363.6, "innehåll": "Brandgasventilation eller motsvarande bör utformas så att ansamlingar av brandgaser begränsas och tryckavlastning uppnås. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 77.7, "y0": 366.6, "x1": 435.6, "y1": 388.8, "innehåll": "Källare ska förses med brandgasventilation eller motsvarande. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 385.3, "x1": 526.1, "y1": 452.3, "innehåll": "Allmänt råd I källare kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara andra öppningar såsom fönster eller andra öppningar mot det fria. I Br1 byggnader bör de finnas i en sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation av brandgaser. För småhus kan brandgasventilation via invändig trappa anses uppfylla föreskriften."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 442.8, "x1": 526.0, "y1": 486.9, "innehåll": "I byggnader med fler än ett källarplan bör brandgasventilation finnas separat för varje källarplan. Brandgasventilationen bör i dessa fall kunna manövreras från bottenvåningen och dess manöverdon bör förses med skyltning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 477.4, "x1": 516.9, "y1": 532.8, "innehåll": "öppningar bör ha en area motsvarande minst 0,5 % av brandcellens nettoarea vid en brandbelastning som är högst 800 MJ/m 2 . Förses brandcellen med automatisk vattensprinkleranläggning kan 0,1 % anses vara tillräckligt. Det senare gäller även vid en högre brandbelastning än 800 MJ/m 2 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 134.5, "y0": 523.3, "x1": 469.6, "y1": 544.3, "innehåll": "Regler om utformning av skyltning finns hos Arbetsmiljöverket. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 65.8, "y0": 548.8, "x1": 482.2, "y1": 597.5, "innehåll": "5:733 Stigarledning I byggnader med en byggnadshöjd över 24 meter ska tillgången till släckvatten säkerställas . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 594.0, "x1": 430.7, "y1": 626.5, "innehåll": "Allmänt råd Tillgången till släckvatten bör säkerställas med stigarledningar i trapphus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 134.5, "y0": 617.0, "x1": 489.0, "y1": 638.1, "innehåll": "Arbetstrycket vid uttaget från stigarledningen bör ligga mellan 0,8 MPa och 1,2 MPa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 628.6, "x1": 522.4, "y1": 661.1, "innehåll": "Stigarledningar bör dimensioneras för att minst två strålrör kopplas in med ett flöde av 300 l/min för varje strålrör."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 651.6, "x1": 515.1, "y1": 707.1, "innehåll": "För byggnader med en byggnadshöjd över 40 meter bör stigarledningar vara trycksatta. Stigarledningar bör utformas enligt SS 3112 och låsta luckor bör vara öppningsbara med brandkårsnyckel utformad enligt SS 3654. Intag och uttag bör förses med skyltning. Regler om skyltning finns hos Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 122.5, "y0": 697.6, "x1": 529.1, "y1": 741.5, "innehåll": "Uttag bör finnas i trapphuset från och med våningsplan tre och på minst vartannat efterföljande våningsplan. Avståndet mellan uttag för stigarledning och den mest avlägsna delen i ett utrymme bör inte överstiga 50 meter för att beakta räddningspersonalens möjlighet till insats. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 515.9, "y1": 147.0, "innehåll": "5:734 Räddningshiss I byggnader som har fler än tio våningsplan ska minst en räddningshiss finnas. Hissen får endast förbindas med andra utrymmen genom brandsluss. Hisschaktet till räddningshissen ska utgöra egen brandcell."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 122.5, "y0": 143.5, "x1": 528.1, "y1": 199.1, "innehåll": "Allmänt råd Räddningshissen kan utformas enligt SS-EN 81-72. De brandceller som krävs enligt SS-EN 81-72 bör utformas i motsvarande klass som gäller för brandcellsskiljande delar i övrigt. Minst två räddningshissar bör installeras om våningsplanets area överstiger 900 m 2 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 122.5, "y0": 189.5, "x1": 524.1, "y1": 245.0, "innehåll": "Hiss som utformas som räddningshiss bör kunna rymma en sjukbår enligt mått i avsnitt 3:144. Regler om hissar och andra lyftanordningar finns i avsnitt 3:144 och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 65.8, "y0": 276.2, "x1": 478.0, "y1": 353.3, "innehåll": "5:8 Krav på brandskydd vid ändring av byggnader 5:81 Allmänt Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 65.8, "y0": 343.7, "x1": 526.2, "y1": 378.6, "innehåll": "Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av brandskyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 65.8, "y0": 369.0, "x1": 527.4, "y1": 403.8, "innehåll": "Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på brandskydd som anges i avsnitt 5:1–5:7. Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 65.8, "y0": 394.3, "x1": 519.2, "y1": 441.8, "innehåll": "Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om hur avsteg får göras finns i avsnitt 1:22 och i avsnitt 5:81–5:87. Avsteg får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 65.8, "y0": 432.2, "x1": 475.4, "y1": 467.0, "innehåll": "Om avsteg från kraven i avsnitt 5:1–5:8 görs ska utformningen verifieras med analytisk dimensionering enligt avsnitt 5:112. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 122.5, "y0": 463.7, "x1": 527.5, "y1": 565.1, "innehåll": "Allmänt råd I bedömningen av byggnadens förutsättningar kan hänsyn tas till skyddsbehovet i den verksamhet som bedrivs. Synnerliga skäl kan i högre utsträckning motiveras i byggnader som har ett lägre skyddsbehov. Faktorer i verksamheten som innebär ett lägre skyddsbehov är exempelvis att personantalet är begränsat, att personerna kan förväntas vara vakna, att de har god lokalkännedom eller att de till största delen kan förväntas utrymma på egen hand. I bedömningen av skyddsbehovet kan även hänsyn till definitionen av byggnadsklasser enligt 5:22 och de faktorer som påverkar indelningen i byggnadsklasser tas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 134.5, "y0": 555.6, "x1": 527.0, "y1": 576.6, "innehåll": "Begrepp och definitioner som anges i avsnitt 5:1 och 5:2 gäller även vid ändring av byggnader."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 65.8, "y0": 592.6, "x1": 528.3, "y1": 688.1, "innehåll": "5:811 Befintligt brandskydd Allmänt råd För att identifiera skicket på befintligt brandskydd för berörd del av byggnaden bör en genomgång av befintliga skyddssystem göras. Kvaliteten och funktionen hos brandcellsgränser, ytskikt och andra skyddsanordningar, passiva som aktiva, bör kontrolleras, t.ex. genomföringar i och anslutningar till brandcellsgränser, automatisk vattensprinkleranläggning och ventilationstekniskt brandskydd. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 511.6, "y1": 158.1, "innehåll": "5:812 Dokumentation Allmänt råd Efter ändring bör man upprätta en brandskyddsdokumentation som beskriver utformningen av brandskyddet för den ändrade delen. Dokumentationen bör uppfylla kraven i avsnitt 5:12. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 65.8, "y0": 162.7, "x1": 370.4, "y1": 275.8, "innehåll": "5:82 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:821 Museal miljö För byggnader som – utgör museal miljö, – endast är avsedda för begränsad användning och – tillhör verksamhetsklass 2A får avsteg göras från föreskrifterna i 5:84–5:87. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 122.5, "y0": 272.5, "x1": 468.7, "y1": 316.4, "innehåll": "Allmänt råd Med museal miljö avses byggnader eller delar av byggnader med sådana betydande kulturhistoriska värden att byggnaden i sig kan anses vara ett utställningsföremål."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 122.5, "y0": 306.9, "x1": 505.9, "y1": 339.5, "innehåll": "Begränsad användning innebär att personer som inte har lokalkännedom förväntas besöka byggnaden enbart tillsammans med personer med god lokalkännedom."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 122.5, "y0": 330.0, "x1": 526.3, "y1": 385.4, "innehåll": "I dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet bör det redovisas vilka begränsningar, i användningen av byggnaden, som den valda utformningen av brandskyddet medför. Regler om systematiskt brandskyddsarbete ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 65.8, "y0": 390.0, "x1": 477.1, "y1": 465.2, "innehåll": "5:83 Möjlighet till utrymning vid brand 5:831 Allmänt Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 122.5, "y0": 461.9, "x1": 467.7, "y1": 505.8, "innehåll": "Allmänt råd Verksamhetsklass 2B, 2C och 5C bör utföras med minst två av varandra oberoende utrymningsvägar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 122.5, "y0": 496.3, "x1": 512.0, "y1": 528.9, "innehåll": "Utrymningsvägar bör skyddas mot brand- och brandgasspridning, exempelvis genom att de utförs som egna brandceller. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 65.8, "y0": 533.3, "x1": 522.1, "y1": 582.0, "innehåll": "5:832 Brandtekniska installationer Kraven på anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand enligt 5:251 och 5:35 samt på vägledande markeringar enligt 5:341 och 5:35 ska uppfyllas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 65.8, "y0": 587.7, "x1": 523.7, "y1": 636.4, "innehåll": "5:833 ändrad användning av vind När användningen av en vind ändras ska motsvarande säkerhetsnivå för möjlighet till utrymning som anges i avsnitt 5:3 uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 65.8, "y0": 641.1, "x1": 524.8, "y1": 691.4, "innehåll": "5:84 Skydd mot uppkomst av brand Byggnader och fasta installationer ska utformas med tillfredsställande skydd mot uppkomst av brand. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 65.8, "y0": 695.9, "x1": 438.3, "y1": 718.1, "innehåll": "5:85 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 524.6, "y1": 146.6, "innehåll": "5:851 Ytskikt och beklädnad Allmänt råd Om synnerliga skäl finns för att inte uppfylla kraven på material enligt avsnitt 5:52 bör materialet lägst uppfylla klass D-s2,d0. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 65.8, "y0": 152.2, "x1": 492.4, "y1": 200.8, "innehåll": "5:852 Avskiljande konstruktion Motsvarande säkerhetsnivå som framgår av avsnitten 5:543, 5:544, 5:546 och 5:547 angående avskiljande konstruktion i verksamhetsklass 3, 4, 5B och 5C ska uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 65.8, "y0": 205.5, "x1": 504.5, "y1": 241.5, "innehåll": "5:853 Automatiskt släcksystem Kraven på automatiskt släcksystem i verksamhetsklass 5B och 5C ska uppfyllas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 65.8, "y0": 247.2, "x1": 507.2, "y1": 308.2, "innehåll": "5:854 Ytterväggar Allmänt råd Om synnerliga skäl finns för att inte uppfylla kraven på skydd mot brandspridning längs med fasadytan enligt 5:551 bör materialet lägst uppfylla klass D-s2,d2. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 65.8, "y0": 312.6, "x1": 510.7, "y1": 361.3, "innehåll": "5:855 ändrad användning av vind När användningen av en vind ändras ska motsvarande säkerhetsnivå som framgår av kraven på utrymningsvägar i avsnitt 5:5 och av kraven på sektionering i avsnitt 5:53 uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 65.8, "y0": 365.9, "x1": 486.7, "y1": 416.3, "innehåll": "5:86 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Byggnader ska utformas med tillfredsställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 65.8, "y0": 420.8, "x1": 530.2, "y1": 471.2, "innehåll": "5:87 Möjlighet till räddningsinsatser Motsvarande säkerhetsnivå som framgår av avsnitt 5:722 andra stycket, 5:732 första stycket och 5:733 ska uppnås. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 65.8, "y0": 85.8, "x1": 504.5, "y1": 141.4, "innehåll": "6 Hygien, hälsa och miljö Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 9, 14 och 20 §§ PBF. Avsnitt 6:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 65.8, "y0": 146.0, "x1": 511.5, "y1": 209.0, "innehåll": "6:1 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 122.5, "y0": 205.5, "x1": 501.4, "y1": 249.6, "innehåll": "Allmänt råd Med begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk och hygienisk synvinkel."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 65.8, "y0": 254.1, "x1": 528.3, "y1": 304.4, "innehåll": "6:11 Material Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då funktionskraven i dessa regler uppfylls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 122.5, "y0": 301.1, "x1": 528.6, "y1": 368.0, "innehåll": "Allmänt råd Regler för kemiska ämnen och blandningar samt kemikalier i varor finns i första hand i förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) samt förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 134.5, "y0": 358.5, "x1": 519.8, "y1": 379.6, "innehåll": "Information om regler om kemikalier i varor och produkter finns hos Kemikalieinspektionen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 65.8, "y0": 395.5, "x1": 500.2, "y1": 433.3, "innehåll": "6:12 Gammastrålning Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 μSv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 65.8, "y0": 437.9, "x1": 527.8, "y1": 540.1, "innehåll": "6:2 Luft 6:21 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 122.5, "y0": 536.8, "x1": 436.9, "y1": 580.7, "innehåll": "Allmänt råd Regler om luftkvalitet och ventilation ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 122.5, "y0": 571.2, "x1": 521.1, "y1": 638.2, "innehåll": "Vid projektering är det viktigt att ta hänsyn till hur nedsmutsningen av luften varierar över tid och i byggnaden. Nedsmutsning som kan förväntas vara lokal och tillfällig kan tas omhand med punktutsugning, t.ex. köks- och badrumsventilation med forceringsmöjlighet. Material som inte avger stora mängder föroreningar eller emissioner bör väljas i första hand för att undvika ökat behov av luftväxling. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 65.8, "y0": 642.7, "x1": 495.4, "y1": 702.8, "innehåll": "6:211 Tillämpningsområde Dessa regler gäller för samtliga rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 524.8, "y1": 161.0, "innehåll": "6:212 Definitioner Vistelsezon  Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter höjd över golv och ett annat på 2,0 meter höjd över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 71.2, "y0": 154.3, "x1": 521.7, "y1": 189.1, "innehåll": "Vädringslucka  öppningsbar lucka vars enda uppgift är att öppna en passage för luft genom klimatskalet för tillfällig vädring."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 65.8, "y0": 195.1, "x1": 476.1, "y1": 245.5, "innehåll": "6:22 Egenskaper hos luft som tillförs rum Byggnader ska utformas och deras installationer ska utformas och placeras så att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för uteluft."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 65.8, "y0": 235.9, "x1": 515.9, "y1": 270.8, "innehåll": "Luft som tillförs rum får inte behandlas på ett sätt som medför att luften efter behandlingen är av sämre kvalitet än den uteluft som tillförs ventilationssystemet. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 122.5, "y0": 267.3, "x1": 495.5, "y1": 311.4, "innehåll": "Allmänt råd Miljökvalitetsnormer för vissa föroreningar i utomhusluft finns i luftkvalitetsförordningen (2010:477)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 122.5, "y0": 301.8, "x1": 530.5, "y1": 391.8, "innehåll": "Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden bör säkerställas genom lämplig placering och utformning av uteluftsintag, intagskammare, tilluftsrening eller dylikt. Uteluftsintagen bör placeras så att påverkan från avgaser och andra föroreningskällor minimeras. Hänsyn tas till höjd över mark, väderstreck och avstånd från trafik, avluftsöppningar, spillvattenledningarnas luftningar, kyltorn och skorstenar. Rekommendationer om placering och avstånd mellan avluftsöppning och uteluftsintag finns i Energi- och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 65.8, "y0": 396.3, "x1": 519.1, "y1": 446.8, "innehåll": "6:23 Radon i inomhusluften årsmedelvärdet av aktivitetskoncentrationen av radon i inomhusluften får inte överstiga 200 Bq/m 3 . (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 122.5, "y0": 443.3, "x1": 522.9, "y1": 498.9, "innehåll": "Allmänt råd Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning och Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor ges ut av Folkhälsomyndigheten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 122.5, "y0": 489.2, "x1": 529.9, "y1": 544.8, "innehåll": "åtgärder för att begränsa inläckage av markradon bör utföras. Exempelvis kan tätning av genomföringar i byggnaden vara en sådan åtgärd. Byggnaden bör även i övrigt göras så lufttät som möjligt mot marken. Radonboken – Förebyggande åtgärder i nya byggnader , Formas, kan användas som vägledning. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 65.8, "y0": 549.4, "x1": 512.8, "y1": 599.7, "innehåll": "6:24 Mikroorganismer Byggnader och deras installationer ska utformas så att mikroorganismer inte kan påverka inomhusluften i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa eller besvärande lukt uppstår."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 65.8, "y0": 590.2, "x1": 513.5, "y1": 625.0, "innehåll": "Installationer för kylning och fuktning av ventilationsluften ska utformas och placeras så att inte skadliga mängder mikroorganismer kan avges till ventilationsluften eller till omgivningen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 77.7, "y0": 615.5, "x1": 446.7, "y1": 637.7, "innehåll": "åtgärder mot tillväxt av mikroorganismer får inte i sig ge negativa hälsoeffekter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 122.5, "y0": 634.2, "x1": 424.3, "y1": 666.8, "innehåll": "Allmänt råd Högsta tillåtna fukttillstånd i byggnadsdelar finns angivna i avsnitt 6:52."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 122.5, "y0": 657.1, "x1": 518.1, "y1": 689.7, "innehåll": "I installationer för kylning eller fuktning av luft med direktkontakt mellan vatten och luft bör hänsyn tas till risken för spridning av legionellabakterier. Se även avsnitt 6:62 och 6:63."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 122.5, "y0": 680.2, "x1": 523.5, "y1": 712.7, "innehåll": "Vatten för befuktning eller kylning bör inte avge skadliga, irriterande eller luktande ämnen till inneluften."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 471.2, "y1": 123.4, "innehåll": "6:25 Ventilation Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 113.8, "x1": 482.7, "y1": 161.4, "innehåll": "Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 158.0, "x1": 512.0, "y1": 213.5, "innehåll": "Allmänt råd Vid projektering av byggnaders ventilationsflöden bör hänsyn tas till påverkan av personbelastning, verksamhet, fukttillskott, materialemissioner samt emissioner från mark och vatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 203.9, "x1": 515.0, "y1": 236.5, "innehåll": "Vid val av luftfilter för ventilationsanläggningar kan SS-EN ISO 16890:2017 användas som vägledning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 226.9, "x1": 513.2, "y1": 259.4, "innehåll": "Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 134.5, "y0": 249.9, "x1": 526.9, "y1": 282.5, "innehåll": "Regler om effektiv elanvändning finns i avsnitt 9:6. Regler om skydd mot brandspridning via luftbehandlingsinstallationer finns i avsnitt 5:526 och"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 310.0, "x1": 531.5, "y1": 358.7, "innehåll": "6:251 Ventilationsflöde Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m 2 golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 349.1, "x1": 526.9, "y1": 396.6, "innehåll": "I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m 2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m 2 golvarean då någon vistas där."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 393.1, "x1": 458.9, "y1": 425.6, "innehåll": "Allmänt råd Kraven avseende ventilationsflöde bör verifieras genom beräkning och mätning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 416.1, "x1": 526.4, "y1": 448.7, "innehåll": "Vid projektering av uteluftsflöden bör hänsyn tas till att flödet kan komma att minska på grund av smuts i ventilationskanaler, ändring av tryckfall över filter m.m."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 439.1, "x1": 493.1, "y1": 471.6, "innehåll": "För självdragsventilation kan Boverkets handbok Självdragsventilation , användas som vägledning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 474.7, "x1": 520.1, "y1": 509.5, "innehåll": "För andra byggnader än bostäder får ventilationssystemet utformas så att reducering av tilluftsflödet, i flera steg, steglöst eller som intermittent drift, är möjlig när ingen vistas i byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 506.0, "x1": 528.6, "y1": 550.1, "innehåll": "Allmänt råd Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 553.1, "x1": 517.5, "y1": 588.0, "innehåll": "Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker. Reduktionen får inte heller ge upphov till skador på byggnaden och dess installationer orsakade av t.ex. fukt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 592.5, "x1": 522.3, "y1": 665.6, "innehåll": "6:252 Luftdistribution 6:2521 Tilluft Tilluft ska i första hand tillföras rum eller avskiljbara delar av rum för daglig samvaro samt för sömn och vila."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 122.5, "y0": 662.1, "x1": 414.8, "y1": 694.6, "innehåll": "Allmänt råd Regler om termisk komfort med avseende på drag finns i avsnitt 6:42."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 65.8, "y0": 699.0, "x1": 488.3, "y1": 747.3, "innehåll": "6:2522 Luftföring i rum Ventilationssystemet ska utformas så att hela vistelsezonen ventileras vid avsedda luftflöden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 512.9, "y1": 152.6, "innehåll": "Allmänt råd Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om – det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114, eller – luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 65.8, "y0": 157.0, "x1": 513.9, "y1": 217.9, "innehåll": "6:2523 överluft Spridning av illaluktande eller ohälsosamma gaser eller partiklar från ett rum till ett annat ska begränsas. Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 122.5, "y0": 214.4, "x1": 509.1, "y1": 258.5, "innehåll": "Allmänt råd Kraven på luftkvalitet är vanligen lägre i t.ex. kök och hygienrum jämfört med rum för daglig samvaro samt rum för sömn och vila."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 65.8, "y0": 262.9, "x1": 501.6, "y1": 323.8, "innehåll": "6:2524 Frånluft Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 122.5, "y0": 320.3, "x1": 521.3, "y1": 387.2, "innehåll": "Allmänt råd Om olägenheter till viss del förs bort på annat sätt än genom ventilation är föreskriftens krav på god uppfångningsförmåga hos ventilationen uppfyllt om ventilationen har god förmåga att fånga upp de olägenheter som inte förs bort på annat sätt. Ett frånluftsdon med tillräcklig kapacitet bör vara placerat ovanför matlagningsplatsen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 134.5, "y0": 377.7, "x1": 465.1, "y1": 410.3, "innehåll": "Regler om avluft finns i avsnitt 6:72. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 65.8, "y0": 414.7, "x1": 522.9, "y1": 517.2, "innehåll": "6:2525 återluft återluft till rum ska ha så god luftkvalitet att negativa hälsoeffekter undviks och besvärande lukt inte sprids. återföring av frånluft från kök, hygienrum eller liknande utrymmen får inte ske. återluft i bostäder tillåts endast om installationen utformas så att luft från en bostad återförs till en och samma bostad. Allmänt råd återluftsflödet bör kunna stängas av vid behov."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 65.8, "y0": 521.7, "x1": 528.9, "y1": 608.3, "innehåll": "6:253 Vädring Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till forcerad ventilation eller vädring. Vädring ska kunna ske genom ett öppningsbart fönster eller vädringslucka. Dessa ska kunna öppnas mot det fria eller mot en enskild inglasad balkong eller uteplats, som har öppningsbart fönster eller vädringslucka mot det fria. (BFS 2016:6) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 65.8, "y0": 612.9, "x1": 515.5, "y1": 661.6, "innehåll": "6:254 Installationer Ventilationsinstallationer ska vara placerade och utformade så att de är åtkomliga för underhåll och rensning. Huvud- och samlingskanaler ska ha fasta mätuttag för flödesmätning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 122.5, "y0": 658.1, "x1": 428.6, "y1": 690.7, "innehåll": "Allmänt råd För lämplig utformning av kanalsystem och rensluckor, se SS-EN 12097."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 134.5, "y0": 681.1, "x1": 507.6, "y1": 725.1, "innehåll": "Regler om utformning av driftutrymmen finns i avsnitt 3:4. Regler om utförande samt drift- och skötselinstruktioner m.m. finns i avsnitt 2:31 och 2:5. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 509.0, "y1": 134.4, "innehåll": "6:255 Täthet Tryckförhållandena mellan till- och frånluftsinstallationer ska vara anpassade till installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 122.5, "y0": 130.9, "x1": 505.1, "y1": 174.9, "innehåll": "Allmänt råd För att föroreningar inte ska återföras genom värmeväxlare där luftvandring kan ske från frånluftssidan till tilluftssidan bör trycknivån vara högre på tilluftssidan än på frånluftssidan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 122.5, "y0": 165.4, "x1": 531.4, "y1": 220.9, "innehåll": "Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de enskilda rummen. även ur fuktskadesynpunkt bör klimatskärmens täthet säkerställas. Regler om lufttätheten hos en byggnads klimatskärm finns i avsnitt 6:531."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 122.5, "y0": 211.4, "x1": 525.7, "y1": 267.0, "innehåll": "Mätning av läckage i kanaler av plåt kan ske enligt SS-EN 12237. Ytterligare uppgifter om täthetsprovning av ventilationskanaler finns i Forskningsrådet Formas skrift Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (T9:2007) och anvisningar i AMA VVS & Kyl 09 samt SS- EN 15727."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 65.8, "y0": 271.5, "x1": 521.9, "y1": 373.8, "innehåll": "6:3 Ljus 6:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 122.5, "y0": 370.3, "x1": 529.5, "y1": 414.4, "innehåll": "Allmänt råd Ytterligare regler för fönster och belysning finns i avsnitten 3:1224, 3:1424, 3:22, 3:42, 5:34, 5:35, 6:253, 8:21, 8:23 och 9:52."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 134.5, "y0": 404.9, "x1": 437.2, "y1": 425.9, "innehåll": "Regler om ljusförhållanden på arbetsplatser ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 65.8, "y0": 430.4, "x1": 479.9, "y1": 498.7, "innehåll": "6:311 Definitioner. Direkt dagsljus:  Ljus genom fönster direkt mot det fria. Direkt solljus:  Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats. Indirekt dagsljus:  Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 65.8, "y0": 504.7, "x1": 520.0, "y1": 580.0, "innehåll": "6:32 Ljusförhållanden 6:321 Belysning Belysning anpassad till den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnaders alla utrymmen. Kravet gäller byggnaden som helhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 122.5, "y0": 576.5, "x1": 458.0, "y1": 609.0, "innehåll": "Allmänt råd SS-EN 12464-1 kan användas vid belysningsplanering av arbetsplatser inomhus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 65.8, "y0": 613.5, "x1": 523.5, "y1": 674.8, "innehåll": "6:322 Dagsljus Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 77.7, "y0": 665.3, "x1": 515.0, "y1": 687.5, "innehåll": "I gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 räcker det dock med tillgång till indirekt dagsljus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 526.8, "y1": 175.7, "innehåll": "Allmänt råd För beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean. Det innebär en dagsljusfaktor på cirka 1 % om standardens förutsättningar är uppfyllda. För rum med andra förutsättningar än de som anges i standarden kan fönsterglasarean beräknas för dagsljusfaktorn 1,0 % enligt standardens bilaga. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 65.8, "y0": 180.1, "x1": 530.1, "y1": 241.5, "innehåll": "6:323 Solljus I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m 2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 65.8, "y0": 246.1, "x1": 525.3, "y1": 320.2, "innehåll": "6:33 Utblick Allmänt råd Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer. I bostäder bör inte takfönster utgöra enda dagsljuskälla i de rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 122.5, "y0": 310.7, "x1": 526.1, "y1": 354.7, "innehåll": "I bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 behöver det dock inte finnas utblick i gemensamma utrymmen för daglig samvaro, matlagning eller måltider. (BFS 2016:6)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 65.8, "y0": 359.3, "x1": 418.6, "y1": 423.6, "innehåll": "6:4 Termiskt klimat 6:41 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat kan erhållas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 122.5, "y0": 420.1, "x1": 527.0, "y1": 487.1, "innehåll": "Allmänt råd Med tillfredsställande termiskt klimat avses – när termisk komfort i vistelsezonen uppnås, – när ett för byggnaden lämpligt klimat kan upprätthållas i övriga utrymmen i byggnaden med beaktande av avsedd användning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 134.5, "y0": 477.6, "x1": 504.6, "y1": 510.1, "innehåll": "Termiskt klimat har också inverkan på byggnadens beständighet. Regler om termisk komfort ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 65.8, "y0": 526.1, "x1": 492.4, "y1": 574.8, "innehåll": "6:411 Tillämpningsområde Kraven på termiskt klimat gäller i hela byggnaden. Kravet på termisk komfort gäller rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 71.2, "y0": 594.6, "x1": 517.1, "y1": 642.1, "innehåll": "Vistelsezon: Vistelsezonen begränsas av två horisontella plan, ett på 0,1 meter höjd och ett annat på 2,0 meter höjd, samt vertikala plan 0,6 meter från ytterväggar eller andra yttre begränsningar, dock 1,0 meter vid fönster och dörr."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 71.2, "y0": 635.3, "x1": 515.8, "y1": 749.0, "innehåll": "\\\"Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i \\\"n- day mean air temperature\\\" enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning. Strålningsasymmetri: Skillnad i värmestrålning till omgivande ytor.\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 482.9, "y1": 136.0, "innehåll": "6:42 Termisk komfort Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 122.5, "y0": 132.7, "x1": 519.6, "y1": 245.6, "innehåll": "Allmänt råd Byggnader bör vid DVUT utformas så att – den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 ºC i bostads- och arbetsrum och 20 ºC i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt, – den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K, och – yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18°C och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och kan begränsas till högst 26 ºC."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 122.5, "y0": 236.1, "x1": 528.4, "y1": 280.2, "innehåll": "Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 65.8, "y0": 284.7, "x1": 488.0, "y1": 335.0, "innehåll": "6:43 Värme- och kylbehov Värmeinstallationer ska utformas så att de kan uppnå det värmeeffektbehov som krävs för att upprätthålla den termiska komforten enligt avsnitt 6:42."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 65.8, "y0": 325.5, "x1": 516.2, "y1": 389.4, "innehåll": "Eventuella kylanordningar ska utformas så att besvärande strålningsasymmetri, drag eller kallras undviks. Allmänt råd Regler för köldmedier ges ut av Naturvårdsverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 65.8, "y0": 393.9, "x1": 509.7, "y1": 473.3, "innehåll": "6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 122.5, "y0": 469.8, "x1": 522.8, "y1": 536.8, "innehåll": "Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 122.5, "y0": 527.3, "x1": 520.9, "y1": 571.3, "innehåll": "Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 122.5, "y0": 561.8, "x1": 492.6, "y1": 594.4, "innehåll": "Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 65.8, "y0": 598.9, "x1": 506.9, "y1": 648.9, "innehåll": "6:511 Definitioner Fukttillstånd Nivå på fuktförhållanden i ett material. Fukttillståndet för material kan beskrivas som fukthalt, fuktkvot, relativ fuktighet m.m."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 71.2, "y0": 642.1, "x1": 503.1, "y1": 730.4, "innehåll": "Kritiskt fukttillstånd Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. För mikrobiell påverkan är fukttillståndet kritiskt då tillväxt sker. Faktorer med betydelse för den biologiska tillväxten, t.ex. temperatur och varaktighet samt deras samverkan kan ingå i bestämningen av det kritiska fukttillståndet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 71.2, "y0": 86.9, "x1": 514.2, "y1": 147.1, "innehåll": "Fuktsäkerhets- projektering Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 65.8, "y0": 153.1, "x1": 522.4, "y1": 203.5, "innehåll": "6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 65.8, "y0": 193.9, "x1": 529.2, "y1": 228.7, "innehåll": "Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 65.8, "y0": 219.2, "x1": 528.4, "y1": 292.1, "innehåll": "För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten. Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 122.5, "y0": 288.6, "x1": 531.9, "y1": 447.6, "innehåll": "Allmänt råd Vid bestämning av kritiska fukttillstånd för ett material eller en produkt kan hänsyn behöva tas till – när tillväxt av mögel och bakterier börjar, – när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker, – när oacceptabla fuktrörelser sker, – när transportprocesser för fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen påverkas i oacceptabel omfattning, – förändringar av mekaniska egenskaper, – förändringar av termiska egenskaper, – angrepp av rötsvamp, och – angrepp av virkesförstörande insekter. En metod för bestämning av kritiskt fukttillstånd finns i rapporten Bestämning av kritiskt fukttillstånd för påväxt av mögel på byggnadsmaterial . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 65.8, "y0": 452.2, "x1": 516.9, "y1": 515.2, "innehåll": "6:53 Fuktsäkerhet Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 65.8, "y0": 505.6, "x1": 514.4, "y1": 540.4, "innehåll": "Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 122.5, "y0": 537.0, "x1": 523.3, "y1": 649.9, "innehåll": "Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras – kvantitativ bestämning, – beprövad lösning, – kvalitativ bedömning. Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 122.5, "y0": 640.5, "x1": 531.5, "y1": 730.5, "innehåll": "Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 526.6, "y1": 152.7, "innehåll": "Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 143.2, "x1": 520.1, "y1": 187.2, "innehåll": "Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 177.7, "x1": 529.9, "y1": 233.3, "innehåll": "I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 223.6, "x1": 521.3, "y1": 267.7, "innehåll": "Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 258.2, "x1": 529.0, "y1": 313.7, "innehåll": "Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 304.2, "x1": 526.1, "y1": 417.2, "innehåll": "Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är – nederbörd, – luftfukt, utomhus och inomhus, – vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark, – byggfukt, – vatten från installationer m.m., – fukt i samband med rengöring. Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 2.1.  (BFS 2019:2) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 65.8, "y0": 421.7, "x1": 531.3, "y1": 494.2, "innehåll": "6:531 Lufttäthet Allmänt råd För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 484.7, "x1": 520.5, "y1": 517.1, "innehåll": "Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 507.6, "x1": 483.7, "y1": 540.1, "innehåll": "Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 530.6, "x1": 528.8, "y1": 574.7, "innehåll": "Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN ISO 9972:2015. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 65.8, "y0": 579.2, "x1": 525.8, "y1": 664.8, "innehåll": "6:532 Mark och byggnadsdelar 6:5321 Markavvattning För att en byggnad inte ska kunna skadas av fukt ska marken invid denna ges en lutning för avrinning av dagvatten eller förses med anordningar för uppsamling och avledning av dagvattnet, såvida byggnaden inte är utformad för att klara vattentryck."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 122.5, "y0": 661.3, "x1": 498.9, "y1": 716.9, "innehåll": "Allmänt råd Markytan invid byggnaden bör luta från byggnaden med en lutning om 1:20 inom 3 meters avstånd. Om en sådan lutning inte går att åstadkomma bör ett avskärande dike finnas. Regler om tillgänglighet till byggnad finns i avsnitt 3."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 530.2, "y1": 157.5, "innehåll": "6:5322 Dränering Allmänt råd För byggnader som inte är utformade för att klara vattentryck bör dränerande skikt invid och under byggnader samt kring dräneringsledningar vara så genomsläppliga att tillförda vattenmängder kan samlas upp och avledas till dräneringsledningar eller motsvarande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 148.0, "x1": 521.5, "y1": 180.5, "innehåll": "Vägledning om hur dränering kan utföras finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 4.1.1.4."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 134.5, "y0": 170.9, "x1": 483.6, "y1": 192.0, "innehåll": "Beträffande installationer för dräneringsvatten, se även avsnitt 6:643. (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 65.8, "y0": 196.4, "x1": 302.3, "y1": 231.9, "innehåll": "6:5323 Grundkonstruktion och bjälklag Kryputrymmen ska kunna inspekteras i sin helhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 228.4, "x1": 409.3, "y1": 261.0, "innehåll": "Allmänt råd En grundkonstruktion bör utformas med ett kapillärbrytande system."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 251.5, "x1": 490.6, "y1": 284.0, "innehåll": "Särskild uppmärksamhet bör iakttas så att högsta tillåtna fukttillstånd inte överskrids i uteluftsventilerade krypgrunder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 274.5, "x1": 512.0, "y1": 330.0, "innehåll": "I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen. Den slutliga kontrollen av att betongen torkat tillräckligt, t.ex. före golvbeläggning, bör ske med fuktmätning. Vägledning om hur fuktmätning i betong kan utföras finns i Sveriges Byggindustriers handbok Manual – Fuktmätning i betong."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 134.5, "y0": 320.5, "x1": 479.2, "y1": 341.5, "innehåll": "Regler för användning av tryckimpregnerat virke ges ut av Kemikalieinspektionen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 65.8, "y0": 345.9, "x1": 517.4, "y1": 419.4, "innehåll": "6:5324 Väggar, fönster, dörrar m.m. Fasadbeklädnader ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Detta gäller också för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen eller andra byggnadsdelar. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 415.9, "x1": 511.1, "y1": 494.4, "innehåll": "Allmänt råd Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och liknande samt skalmurar och putsade regelväggar är exempel på konstruktioner som bör utformas med kapillärbrytning och dränering mellan fasadbeklädnaden och regelkonstruktionens stomskydd, så att inträngande fukt leds ut från byggnaden. Sådana konstruktioner bör utformas så att uttorkning av inträngande fukt sker tillräckligt snabbt även vid lokal fuktpåverkan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 484.9, "x1": 515.2, "y1": 529.0, "innehåll": "Väggar av material med byggfukt, och mot vilka fuktkänsliga ytskikt, väggfasta inredningar m.m. monteras, bör få möjlighet att torka ut eller så bör fuktkänsliga material och produkter skyddas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 519.5, "x1": 510.7, "y1": 552.0, "innehåll": "Avståndet mellan markytan och underkant fuktkänsliga fasader bör vara minst 20 cm så att regnstänk inte gör fasaden fuktig eller smutsar ned denna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 542.4, "x1": 499.1, "y1": 574.9, "innehåll": "Regler om tillgänglighet till byggnader finns i avsnitt 3:13 och regler om tillgänglighet i byggnader finns i avsnitt 3:14. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 65.8, "y0": 579.4, "x1": 474.8, "y1": 628.3, "innehåll": "6:5325 Yttertak och vindsutrymmen Allmänt råd Vid val av material och detaljutformning för yttertak bör hänsyn tas till taklutningen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 618.8, "x1": 524.5, "y1": 651.3, "innehåll": "Om taktäckning sker med material som kan skadas av is så bör detta beaktas vid utformningen av taket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 65.8, "y0": 641.7, "x1": 455.2, "y1": 676.6, "innehåll": " Vindsutrymmen ska, om det inte är uppenbart onödigt, kunna inspekteras i sin helhet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 673.1, "x1": 529.8, "y1": 717.2, "innehåll": "Allmänt råd För vindsutrymmen anses kravet uppfyllt om det finns möjlighet att se in i hela utrymmet. I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 122.5, "y0": 707.7, "x1": 528.4, "y1": 740.1, "innehåll": "Vindsutrymmen över värmeisolerade vindsbjälklag bör anordnas så att fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 530.5, "y1": 118.2, "innehåll": "Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, t.ex. på yttertakets insida. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av vindsbjälklaget."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 511.8, "y1": 141.2, "innehåll": "Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt, t.ex. betong eller lättbetong, som kan orsaka skada på material bör fuktavgången till vindsutrymmet minimeras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 65.8, "y0": 145.7, "x1": 531.2, "y1": 269.4, "innehåll": "6:533 Utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt 6:5331 Vattentäta skikt Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperatur- variationer och rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 265.9, "x1": 525.5, "y1": 321.4, "innehåll": "Allmänt råd Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis mellan en ångspärr och ett vattentätt skikt, bör verifiering ske, t.ex. med fuktsäkerhetsprojektering, av att det högsta tillåtna fukttillståndet för materialet inte överskrids."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 311.5, "x1": 531.1, "y1": 367.4, "innehåll": "ånggenomgångsmotståndet hos det vattentäta skiktet bör vara större än 1•10 6 s/m (1,35•10 11 m 2 s•Pa/kg) om man inte vid fuktsäkerhetsprojekteringen påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd kan användas. ånggenomgångsmotståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det aktuella fallet, t.ex. mellan 75 % och 100 % RF."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 357.8, "x1": 488.9, "y1": 390.4, "innehåll": "En metod för kontroll av fogars vattentäthet hos färdiga tätskikt av plastmattor finns i SS 92 36 21. Standarden avser även målade väggytor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 380.9, "x1": 517.8, "y1": 447.8, "innehåll": "För vattentäta skikt som utgörs av tätskiktsmassa under eller bakom keramiskt material finns det för närvarande ingen lämplig mätmetod för att kontrollera tätheten på det färdiga tätskiktet. Lämpligen utförs en okulär kontroll av tätskiktet och dess anslutningar före plattsättning och plattläggning. Kontroll av att rätt mängd tätskiktsmassa har applicerats per ytenhet bör dokumenteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 438.3, "x1": 531.0, "y1": 493.9, "innehåll": "Genomföringar och infästningar i vattentäta skikt bör undvikas på ställen som kan bli utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vatten- begjutning. Vid genomföringar för rör i golvs vattentäta skikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot det vattentäta skiktet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 134.5, "y0": 484.4, "x1": 522.0, "y1": 505.5, "innehåll": "Bad- och duschrum är utrymmen där det normalt krävs vattentätt skikt på väggar och på golv."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 495.8, "x1": 519.8, "y1": 528.4, "innehåll": "Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare samt toalettrum är utrymmen där det normalt krävs ett vattentätt skikt på golvet. Det vattentäta skiktet bör dras upp på vägg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 518.9, "x1": 510.2, "y1": 551.4, "innehåll": "Regler om utbytbarhet finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 134.5, "y0": 541.9, "x1": 508.7, "y1": 562.9, "innehåll": "Regler om tillgänglighet och användbarhet i hygienrum finns i avsnitt 3:14. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 65.8, "y0": 567.4, "x1": 487.0, "y1": 615.5, "innehåll": "6:5332 Vattenavvisande ytskikt Golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet ska ha ett vattenavvisande ytskikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 612.0, "x1": 526.3, "y1": 667.6, "innehåll": "Allmänt råd Om ett fuktkänsligt material placeras mellan två täta material, exempelvis mellan en ångspärr och ett tätt vattenavvisande ytskikt, bör verifiering ske av att högsta tillåtna fukttillstånd för materialet inte överskrids."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 658.0, "x1": 512.7, "y1": 690.5, "innehåll": "Fogar bör placeras på de ställen som är minst utsatta för vatten. Vid genomföringar för rör i golvets vattenavvisande ytskikt bör tätning ske mot rörgenomföring och mot underlaget."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 122.5, "y0": 681.0, "x1": 519.3, "y1": 725.1, "innehåll": "Tvättstugor och utrymmen för varmvattenberedare är utrymmen där det normalt krävs vatten- avvisande ytskikt på väggarna. även i utrymmen med större fuktbelastning än normalt, t.ex. groventréer, bör golv förses med vattenavvisande ytskikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 386.6, "y1": 121.0, "innehåll": "6:5333 Underlag för vattentäta skikt Underlag för vattentäta skikt ska vara lämpliga för denna användning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 117.7, "x1": 525.4, "y1": 161.6, "innehåll": "Allmänt råd För styva väggbeklädnader som keramiska plattor och natursten som är fixerade mot ett vattentätt skikt bör även underlaget vara styvt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 152.1, "x1": 516.7, "y1": 196.2, "innehåll": "Regelstommar och skivkonstruktioner bör utformas med tillräcklig styvhet så att skadliga deformationer inte uppstår, även om det innebär att bärförmågan blir högre än vad belastningen kräver. Skivor bör vara formstabila för de fuktbelastningar som de förväntas utsättas för."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 186.7, "x1": 531.4, "y1": 230.6, "innehåll": "När tätskiktsmassa läggs på bjälklag bör hänsyn tas till bjälklagets och väggarnas inbördes rörelser så att tätskiktet inte påverkas negativt. Detta kan göras t.ex. genom att förankringen mellan vägg och bjälklag anpassas efter tätskiktets egenskaper. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 65.8, "y0": 235.0, "x1": 515.3, "y1": 283.3, "innehåll": "6:5334 Dolda ytor i rum eller byggnadsdelar Om det i rum finns risk för utläckande vatten eller kondens på dolda ytor ska utlopp från dessa ytor anordnas så att vattnet snabbt blir synligt. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 279.8, "x1": 530.8, "y1": 335.3, "innehåll": "Allmänt råd Under en diskmaskin, diskbänk, kyl, frys, ismaskin eller liknande bör det finnas ett vattentätt skikt. Skiktet bör vara tätat mot genomföringar och uppvikt mot väggen och andra dolda ytor i tillräcklig omfattning för att skydda dem."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 134.5, "y0": 325.8, "x1": 521.1, "y1": 346.8, "innehåll": "Regler om utläckande vatten från tappvatteninstallationer finns i avsnitt 6:625. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 65.8, "y0": 349.9, "x1": 520.0, "y1": 397.3, "innehåll": "En byggnadsdel ska utformas med vattentätt skikt i sådan omfattning att eventuellt utläckande vatten eller kondensvatten från en tappvatteninstallation inuti byggnadsdelen förhindras att komma i kontakt med material och produkter som inte tål fukt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 65.8, "y0": 387.8, "x1": 530.8, "y1": 435.4, "innehåll": "Byggnadsdelen eller installationen ska utformas så att läckage snabbt blir synligt och kondensvatten torkas eller leds ut ur byggnadsdelen till ett avlopp så att tillväxt av alger, mögel eller bakterier inte kan ske. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 431.9, "x1": 507.3, "y1": 464.4, "innehåll": "Allmänt råd En byggnadsdel med en inbyggd spolcistern till en wc-stol bör utformas med vattentätt skikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 454.8, "x1": 520.6, "y1": 498.9, "innehåll": "Som vattentätt skikt kan man använda en läckagesäkringslåda, fördelningslåda eller skarvfritt skyddsrör, som med anslutningar har väl undersökta och dokumenterade egenskaper för vattentäthet och åldersbeständighet. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 65.8, "y0": 503.3, "x1": 509.5, "y1": 564.1, "innehåll": "6:5335 Avledning av vatten till golvavlopp I utrymmen med golvavlopp ska golvet och dess vattentäta skikt ha fall mot avloppet i de delar av utrymmet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 560.6, "x1": 519.1, "y1": 616.2, "innehåll": "Allmänt råd I anslutning till golvbrunnen bör golvlutningen i duschdelen eller motsvarande vara minst 1:150 för att säkerställa avrinning och högst 1:50 för att minska risken för olycksfall. övriga golvytor bör luta mot golvavlopp. Hänsyn bör tas till eventuella deformationer hos bjälklaget."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 65.8, "y0": 619.2, "x1": 513.0, "y1": 654.0, "innehåll": "I de delar av golvet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill får endast genomföringar för avloppsenheter utföras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 65.8, "y0": 644.5, "x1": 521.6, "y1": 679.4, "innehåll": "Golvavlopp ska vara så fast förankrade i bjälklagskonstruktionen att inbördes rörelser inte uppstår mellan avlopp, underlag, tätskikt och golvbeläggning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 122.5, "y0": 675.9, "x1": 509.2, "y1": 719.9, "innehåll": "Allmänt råd Golvavloppets förankring och läge i höjd och våg bör kontrolleras innan det vattentäta skiktet appliceras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 514.3, "y1": 133.8, "innehåll": "6:5336 Rengörbarhet I våtutrymmen ska ytskikt, fogar, anslutningar och genomföringar anordnas så att de lätt kan hållas rena och så att de inte gynnar mikrobiell tillväxt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 65.8, "y0": 138.4, "x1": 486.0, "y1": 215.4, "innehåll": "6:6 Vatten och avlopp 6:61 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 65.8, "y0": 220.0, "x1": 523.5, "y1": 268.6, "innehåll": "6:611 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller för installationer för vatten och avlopp dels i byggnader, dels på tomter till dessa byggnader."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 65.8, "y0": 273.2, "x1": 338.7, "y1": 326.0, "innehåll": "6:612 Definitioner Tappkallvatten: Kallt vatten av dricksvattenkvalitet. Tappvarmvatten: Uppvärmt tappkallvatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 71.2, "y0": 334.8, "x1": 522.3, "y1": 394.9, "innehåll": "övrigt vatten: Vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten men som kan användas till uppvärmning, kylning, toalettspolning, tvättmaskiner m.m. där kraven på vattnets kvalitet är beroende av ändamålet men där vattnet inte nödvändigtvis behöver vara tappvatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 65.8, "y0": 400.9, "x1": 530.7, "y1": 463.9, "innehåll": "6:62 Installationer för tappvatten Installationer för tappvatten ska utformas så att tappvattnet, efter tappstället, är hygieniskt och säkert samt kommer i tillräcklig mängd. Tappkallvatten ska uppfylla kvalitetskraven för dricksvatten efter tappstället. Tappvarmvatten ska vara så varmt att man kan sköta personlig hygien och hushållssysslor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 65.8, "y0": 454.3, "x1": 531.2, "y1": 489.3, "innehåll": "Tappvatteninstallationer ska utföras av sådana material att inte ohälsosamma koncentrationer av skadliga ämnen kan utlösas i tappvattnet. Installationerna ska inte avge lukt eller smak till tappvattnet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 122.5, "y0": 485.8, "x1": 524.2, "y1": 552.7, "innehåll": "Allmänt råd Mängden upplöst bly i vattnet bör inte överstiga värdena i tabell 6:62, vid testning enligt NKB 4 eller enligt SS-EN 15664. Värdena avser tappställen där man normalt tar vatten för att dricka, exempelvis i kök och tvättställ. Andra testmetoder än de som anges i tabellen får användas om de visar att föreskriftens krav uppfylls. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 122.6, "y0": 552.0, "x1": 527.8, "y1": 689.1, "innehåll": "Tabell 6:62: Mängden upplöst bly i vattnet för tappställen där man normalt tar vatten för att dricka, exempelvis i kök och tvättställ. Blyvärde i µg i tappställets vattenmängd. Indelning och testmetod enligt NKB 4 / Blyvärde i µg/l. Testning enligt SS-EN 15664: Tappställe 5 µg / -. Material / - / 5 µg/l. Regler om dricksvatten ges ut av Livsmedelsverket. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 516.2, "y1": 147.0, "innehåll": "6:621 Varmvattentemperaturer för personlig hygien och hushållsändamål Installationer för tappvarmvatten ska utformas så att en vattentemperatur på lägst 50 °C kan uppnås efter tappstället. För att minska risken för skållning får temperaturen på tappvarmvattnet vara högst 60 °C efter tappstället."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 65.8, "y0": 137.3, "x1": 520.5, "y1": 184.9, "innehåll": "Temperaturen på tappvarmvattnet får dock inte vara högre än 38 °C om det finns särskild risk för olycksfall. Anordningar för reglering av tappvarmvattnet ska utformas så att risken för personskador genom förväxling av tappvarm- och tappkallvatten begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 181.5, "x1": 508.1, "y1": 237.0, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på särskilda risker för olycksfall är fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanför duschplatsen och duschar för personer som inte förväntas kunna reglera temperaturen själva."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 65.8, "y0": 241.5, "x1": 522.6, "y1": 315.5, "innehåll": "6:622 Mikrobiell tillväxt Installationer för tappvatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Installationer för tappkallvatten ska utformas så att tappkallvattnet inte värms upp oavsiktligt. Cirkulationsledningar för tappvarmvatten ska utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 °C i någon del av installationen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 312.0, "x1": 528.3, "y1": 379.0, "innehåll": "Allmänt råd Installationer för tappvatten bör spolas rena innan de tas i drift, för att minska risken för tillväxt av bl.a. legionellabakterier Om vattnet har varit stillastående under byggskedet när omgivningstemperaturen har varit över 20 °C, kan installationerna dessutom behöva desinficeras. Exempel på hur installationer spolas och desinficeras finns i SS-EN 806-4 avsnitt 6:6."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 369.5, "x1": 530.3, "y1": 471.0, "innehåll": "För att minska risken för tillväxt av bl.a. legionellabakterier i tappkallvatten bör tappkallvatteninstallationer inte placeras på ställen där temperaturen är högre än rumstemperatur. Risken finns bl.a. i varma schakt eller varma golv, i vilka installationer för t.ex. tappvarmvatten, tappvarmvattencirkulation och radiatorer är förlagda. Om det är omöjligt att undvika att placera tappkallvatteninstallationer på sådana ställen så bör samtliga installationer utformas och isoleras så att temperaturökningen på tappkallvattnet blir så låg som möjligt. Då bör installationernas utformning och isolering dimensioneras så att tappkallvattnet kan vara stillastående i 8 timmar utan att temperaturen på tappkallvattnet överstiger 24 ˚C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 461.5, "x1": 476.5, "y1": 494.1, "innehåll": "I samtliga rörledningar för tappvarmvattencirkulation bör det vara möjligt att mäta vattentemperaturen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 484.6, "x1": 529.3, "y1": 528.5, "innehåll": "För att mängden legionellabakterier i installationer där tappvarmvatten är stillastående, bl.a. i beredare eller ackumulatorer för uppvärmning med t.ex. el, sol, ved, värmepumpar och fjärrvärme, inte ska bli skadlig bör temperaturen på tappvarmvattnet inte understiga 60 °C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 519.0, "x1": 526.6, "y1": 551.5, "innehåll": "Handdukstorkar, golvvärme och andra värmare bör inte kopplas in på cirkulationsledningar för tappvarmvatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 542.0, "x1": 527.1, "y1": 586.0, "innehåll": "Proppade ledningar, dvs. sådana som inte är direkt anslutna till tappställen, på installationer för tappvarmvatten bör vara så korta att temperaturen på vattnet i dessa proppade ledningar inte understiger 50 °C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 576.5, "x1": 515.8, "y1": 609.0, "innehåll": "Gemensam rörledning för flera duschplatser med en temperatur på högst 38 °C bör inte vara längre än 5 meter. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 65.8, "y0": 613.5, "x1": 531.2, "y1": 674.8, "innehåll": "6:623 Tappvattenflöde Tappställen ska utformas så att vattenflödena blir tillfredsställande utan att störande buller eller korrosion uppstår på grund av hög vattenhastighet. Utformningen ska också minska risken för skadliga tryckslag. Rätt tempererat tappvarmvatten ska erhållas utan besvärande väntetid."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 122.5, "y0": 671.4, "x1": 519.3, "y1": 738.4, "innehåll": "Allmänt råd För bostäder är föreskriftens krav på vattenflöden vid tappställen för både varm- och kallvatten uppfyllt om normflödena är 0,1 l/s för tvättställ och bidé, 0,3 l/s för badkar och 0,2 l/s för övriga tappställen. För tappställen med enbart kallvatten i bostäder är föreskriftens krav uppfyllt om normflödena är 0,1 l/s för vattenklosett och tvättställ och 0,2 l/s för övriga tappställen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 529.3, "y1": 118.2, "innehåll": "För tappvattensystemet som helhet är föreskriftens krav uppfyllt om minst 70 % av det enskilda tappställets normflöde kan fås då ett sannolikt antal anslutna vattenuttag öppnas samtidigt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 520.0, "y1": 152.7, "innehåll": "En vattenvärmare som bara betjänar ett enbostadshus bör vara dimensionerad för att under en tid av högst 6 timmar kunna värma 10-gradigt kallvatten så att två tappningar om vardera 140 l vatten av 40 ºC blandat kall- och varmvatten kan erhållas inom en timme."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 143.2, "x1": 526.3, "y1": 187.2, "innehåll": "Utformningen av vattenledningar och placeringen av vattenvärmare bör vara sådana att tappvarmvatten kan erhållas inom ca 10 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. Detta gäller dock inte då tappvarmvatten bereds för ett enbostadshus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 134.5, "y0": 177.7, "x1": 465.1, "y1": 198.7, "innehåll": "Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 65.8, "y0": 203.2, "x1": 529.1, "y1": 264.6, "innehåll": "6:624 återströmning Tappvatteninstallationer ska utformas så att återströmning av förorenat vatten eller andra vätskor förhindras. Installationerna ska utformas så att inträngning av gaser och inläckning av vätskor inte kan ske."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 261.1, "x1": 491.7, "y1": 316.6, "innehåll": "Allmänt råd Installationer bör utformas enligt SS-EN 1717. Vid val av skyddsmodul för påfyllning av värmesystem bör hänsyn tas till storleken på värmesystemet och eventuella tillsatser till värmevattnet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 65.8, "y0": 321.0, "x1": 520.3, "y1": 382.4, "innehåll": "6:625 Utformning Tappvatteninstallationer ska ha en sådan utformning och vara gjorda av ett sådant material att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska, kemiska och mikrobiella processer som de kan förväntas bli utsatta för."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 65.8, "y0": 372.8, "x1": 490.3, "y1": 407.8, "innehåll": "Risk för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten ska begränsas. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 404.3, "x1": 516.4, "y1": 471.2, "innehåll": "Allmänt råd Tappvattenledningar och fogar på sådana ledningar bör utformas och placeras så att eventuellt utläckande vatten från ledningarna eller fogarna snabbt kan upptäckas och så att vattnet inte orsakar skador. Installationer för tappvatten som är dolt placerade och inte inspekterbara, t.ex. i schakt, väggar, bjälklag eller bakom fast inredning, bör utföras utan fogar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 461.8, "x1": 532.0, "y1": 517.2, "innehåll": "Schakt för tappvattenledningar bör vara lätt tillgängliga och utformade med läckageindikering, t.ex. rör med tillräcklig kapacitet som mynnar ut i rum med golvavlopp eller med vattentätt golv. Regler om utbytbarhet av installationer finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31. Regler om dolda ytor i rum eller byggnadsdelar finns i avsnitt 6:5334. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 65.8, "y0": 520.3, "x1": 505.2, "y1": 555.1, "innehåll": "Avstängningsventiler och armaturer för avtappning av tappvattensystemet ska installeras i den utsträckning som är nödvändig."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 551.8, "x1": 528.4, "y1": 607.2, "innehåll": "Allmänt råd Anslutningar till disk- och tvättmaskiner m.m. bör förses med avstängningsventiler som har synlig och lätt åtkomlig manövrering. Avstängningsventiler bör finnas så att tappvattnet till enskilda lägenheter kan stängas av var för sig. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 65.8, "y0": 610.2, "x1": 514.7, "y1": 645.1, "innehåll": "Tappvatteninstallationer ska utformas för ett statiskt vattentryck på lägst 1 MPa och med hänsyn tagen till den påverkan som tryckslag medför."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 122.5, "y0": 641.7, "x1": 518.0, "y1": 685.7, "innehåll": "Allmänt råd Plaströr för tappvarmvatteninstallationer bör utformas för att klara det statiska trycket på 1 MPa vid en temperatur av 70 °C."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 65.8, "y0": 688.7, "x1": 530.8, "y1": 736.2, "innehåll": "Rörledningar i tappvatteninstallationer ska förläggas så att det finns tillräckligt expansionsutrymme. Fast installerad utrustning, som ansluts till en vatteninstallation och placeras i ett utrymme utan golvavlopp, ska vara försedd med skydd mot oavsiktlig utströmning av vatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 523.9, "y1": 192.6, "innehåll": "6:626 Dokumentation och idrifttagande Allmänt råd Man bör inventera, värdera och dokumentera riskerna för tillväxt av legionellabakterier i tappvatteninstallationer i flerbostadshus, sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och särskilda boendeformer för äldre. Detta bör också göras för vatteninstallationer som sprider aerosoler, t.ex. bubbelbad, öppna kyltorn och befuktningsinstallationer. Den dokumenterade riskvärderingen bör innehålla mätningar av vattentemperaturer och legionellabakterier vid idrifttagandet. Regler om drift och skötsel finns i avsnitt 2:51. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 197.1, "x1": 473.1, "y1": 234.8, "innehåll": "6:63 Installationer för övrigt vatten Installationer för övrigt vatten får inte kopplas samman med installationer för tappvatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 122.5, "y0": 231.3, "x1": 477.1, "y1": 275.4, "innehåll": "Allmänt råd Installationer för övrigt vatten bör uppfylla samma krav som i avsnitt 6:62 såvida inte användningsområdet medger annat."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 279.9, "x1": 523.4, "y1": 328.6, "innehåll": "6:631 Märkning Samtliga ingående delar i installationer för övrigt vatten ska märkas i hela sin längd så att de inte kan blandas ihop med installationer för tappvatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 333.2, "x1": 500.9, "y1": 381.8, "innehåll": "6:632 Mikrobiell tillväxt Installationer för övrigt vatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer minimeras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 122.5, "y0": 378.3, "x1": 499.7, "y1": 410.9, "innehåll": "Allmänt råd Vatten till processer är exempel på installationer där tillväxt av legionellabakterier kan ske."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 415.4, "x1": 491.2, "y1": 490.7, "innehåll": "6:64 Installationer för avloppsvatten 6:641 Installationer för spillvatten Spillvatteninstallationer ska utformas så att spillvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas samt så att deras funktioner inte påverkas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 481.1, "x1": 529.7, "y1": 528.6, "innehåll": "Spillvatteninstallationer ska utformas så att de kontinuerligt ska kunna avleda minst 150 % av de betjänade tappställenas normflöden. Spillvattenflödet får dock inte vara mindre än att det kan föra bort sådana föroreningar för vilka installationen är avsedd. Lukt får inte spridas från avloppsnätet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 122.5, "y0": 525.1, "x1": 524.3, "y1": 569.2, "innehåll": "Allmänt råd Installationer för avledning av spillvatten med självfallssystem kan utformas enligt SS-EN 12056 del 1 och 2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 134.5, "y0": 559.7, "x1": 499.3, "y1": 615.1, "innehåll": "Vid dimensionering av spillvattenledningar för självfallssystem beaktas att – ledningarnas dimension inte bör minska i strömningsriktningen, – ledningar från vattenklosetter bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst 100 mm, – ledningar i mark bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst 75 mm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 618.2, "x1": 501.3, "y1": 653.1, "innehåll": "Tappställen och säkerhetsventiler ska förses med avloppsenheter, såvida inte spillvattnet utan olägenhet kan avledas på annat sätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 122.5, "y0": 649.6, "x1": 495.0, "y1": 682.1, "innehåll": "Allmänt råd Tvättmaskiner och vattenvärmare bör placeras i utrymmen med golvbrunn. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 65.8, "y0": 685.2, "x1": 491.2, "y1": 720.0, "innehåll": "Säkerhetsanordningar såsom sprinkler, nödduschar och brandposter behöver inte ha sådana avloppsenheter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 77.7, "y0": 710.4, "x1": 437.0, "y1": 732.6, "innehåll": "I lägenheter ska minst ett utrymme för personlig hygien förses med golvbrunn."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 524.1, "y1": 120.4, "innehåll": "I självfallssystem ska avloppsenheter anslutas så att spillvatten från en avloppsenhet med vattenlås inte kan tränga in i en annan avloppsenhets vattenlås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 110.8, "x1": 491.6, "y1": 145.8, "innehåll": "Avloppsenheter där spillvattnet kan orsaka olägenheter till följd av lukt får inte anslutas till golvavlopp."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 136.1, "x1": 521.8, "y1": 171.1, "innehåll": "Avloppsenheter för spillvatten som kan innehålla brand- eller explosionsfarliga vätskor får inte ha vattenlås. Avlopp från vattenklosetter får inte anslutas till bensin-, olje- eller fettavskiljare."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 161.5, "x1": 529.7, "y1": 209.0, "innehåll": "I spillvatteninstallationer där vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen, ska spillvattnet behandlas eller avskiljare installeras. Utformningen av avskiljare ska säkerställa att det avskilda inte kan släppas ut okontrollerat eller oavsiktligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 122.5, "y0": 205.5, "x1": 507.6, "y1": 307.1, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljare bör finnas om spillvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av – slam eller fasta partiklar som ger påtaglig risk för avsättningar – fett eller andra ämnen som avskiljs vid spillvattnets avkylning – bensin eller andra brand- och explosionsfarliga vätskor eller – olja och andra i vatten olösliga ämnen. Fettavskiljare kan utformas enligt SS-EN 1825-2. Olje- och bensinavskiljare kan utformas enligt SS-EN 858-2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 310.1, "x1": 529.7, "y1": 370.3, "innehåll": "Spillvatteninstallationer för självfall ska vara utformade och luftade så att tryckförändringar som bryter vattenlåsen inte uppstår. Luftningsledningar ska anordnas så att det inte uppstår olägenheter på grund av lukt eller fuktpåslag på byggnadsdelar. Spillvatteninstallationer får inte luftas via byggnaders ventilationssystem."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 122.5, "y0": 366.8, "x1": 505.1, "y1": 410.8, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljare, som kan innehålla brandfarliga eller explosiva gaser, olja eller fett, eller som kan utveckla övertryck, bör luftas genom separata luftningsledningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 415.2, "x1": 519.8, "y1": 464.0, "innehåll": "6:642 Installationer för dagvatten Dagvatteninstallationer ska kunna avleda regnvatten och smältvatten så att risken för översvämning, olycksfall eller skador på byggnader och mark begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 122.5, "y0": 460.6, "x1": 451.9, "y1": 493.1, "innehåll": "Allmänt råd Installation för regnvatten kan projekteras enligt SS-EN 12056-1 och 12056-3."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 496.1, "x1": 519.7, "y1": 530.9, "innehåll": "Dagvatteninstallationer ska ha anordningar för avskiljning eller behandling av sådana ämnen som kan störa funktionen eller medföra skador på installationen, avloppsanläggningen eller recipienten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 122.5, "y0": 527.5, "x1": 470.4, "y1": 571.5, "innehåll": "Allmänt råd Avskiljare bör anordnas om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av petroleumprodukter, slam eller fasta partiklar. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 575.9, "x1": 502.2, "y1": 624.6, "innehåll": "6:643 Installationer för dräneringsvatten Dräneringsvatten ska avledas antingen med självfall direkt till marken, om detta kan ske utan att dräneringen försämras, eller till dagvattenförande ledningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 615.1, "x1": 525.8, "y1": 679.0, "innehåll": "Ledningar för dräneringsvatten ska förses med en brunn med slamsamlingsanordning som placeras före ledningens anslutning till dagvattenledningen. Allmänt råd Beträffande dränering se även avsnitt 6:5322."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 65.8, "y0": 683.5, "x1": 531.4, "y1": 744.9, "innehåll": "6:644 Utformning Avloppsinstallationer ska ha en sådan utformning och vara gjorda av sådana material att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska, kemiska och mikrobiella processer som de kan förväntas bli utsatta för. Risken för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 65.8, "y0": 85.5, "x1": 523.6, "y1": 120.4, "innehåll": "grund av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten ska begränsas. Rörledningar i avloppsinstallationer ska förläggas så att det finns tillräckligt expansionsutrymme."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 65.8, "y0": 110.8, "x1": 530.7, "y1": 158.4, "innehåll": "Avloppsinstallationer ska utformas så att kapacitetsminskande slamavlagringar inte beräknas uppstå och förses med åtkomliga rensanordningar. Rensning ska kunna ske med vanligen förekommande rensdon."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 122.5, "y0": 154.9, "x1": 522.5, "y1": 198.9, "innehåll": "Allmänt råd Golvbrunn bör vara placerad så att den är lätt åtkomlig för rensning när den sitter i anslutning till badkar, duschkabin, tvättmaskin och dylikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 122.5, "y0": 189.4, "x1": 501.8, "y1": 221.9, "innehåll": "Regler om utbytbarhet av installationer finns i avsnitt 2:2 och regler om projektering och utförande i avsnitt 2:31."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 65.8, "y0": 226.4, "x1": 521.7, "y1": 328.8, "innehåll": "6:7 Utsläpp till omgivningen 6:71 Allmänt Byggnader ska utformas så att det blir möjligt att föra bort föroreningar som uppkommer till följd av byggnadens drift, utan att negativa effekter på hälsa och hygien uppstår för människor som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Utsläppen får inte heller medföra en ogynnsam inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 122.5, "y0": 325.3, "x1": 464.6, "y1": 357.8, "innehåll": "Allmänt råd Med föroreningar avses bl.a. förorenad luft, avloppsvatten och förbränningsgaser."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 65.8, "y0": 362.4, "x1": 531.3, "y1": 425.4, "innehåll": "6:72 Förorenad luft Installationer för avluft i byggnader ska utformas så att elak lukt eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt eller till närliggande byggnader."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 122.5, "y0": 421.9, "x1": 529.0, "y1": 477.4, "innehåll": "Allmänt råd Avluftsöppningar och luftintag bör utformas enligt anvisningarna i Energi- och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav , figur B.6.1A och B.6.1B och tabell B.6.1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 122.5, "y0": 467.9, "x1": 530.3, "y1": 511.9, "innehåll": "Luftning av självfallsystem för spillvatten bör utformas enligt SS-EN 12056-2. Avluft från stekbord eller frityrkokare i restaurangkök, storkök och dylikt bör renas före utsläpp eller spridas på hög höjd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 122.5, "y0": 502.4, "x1": 522.6, "y1": 535.0, "innehåll": "Särskild uppmärksamhet bör iakttas vid utformningen av avluft från bensin- och fettavskiljare samt enskilda avlopp."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 65.8, "y0": 539.5, "x1": 511.9, "y1": 589.8, "innehåll": "6:73 Avloppsvatten Installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va- anläggning eller renas via enskilt avlopp."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 77.7, "y0": 580.2, "x1": 534.4, "y1": 602.4, "innehåll": "Anslutning till allmän va-ledning ska göras ovan uppdämningsnivån för den allmänna va-ledningen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 122.5, "y0": 599.0, "x1": 465.2, "y1": 631.5, "innehåll": "Allmänt råd Regler om enskilda avlopp ges ut av Havs- och vattenmyndigheten. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 65.8, "y0": 636.0, "x1": 530.1, "y1": 714.6, "innehåll": "6:74 Förbränning och förbränningsgaser Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas. 6:741 Fastbränsleeldning"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 515.1, "y1": 146.5, "innehåll": "6:7411 Fastbränslepannor Från byggnader med fastbränslepannor med nominell effekt (Q) upp till 500 kW får utsläppen av partiklar, organiska gasformiga föreningar (OGC) och kolmonoxid (CO) uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:7411. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 65.8, "y0": 145.8, "x1": 517.1, "y1": 257.2, "innehåll": "Tabell 6:7411: Högsta tillåtna värden för utsläpp av partiklar, organiska gasformiga föreningar (OGC) och kolmonoxid (CO). Nominell effekt (Q≤500 kW) / Partiklar (mg/m3) / OGC (mg/m3) /CO (mg/m3): (Värdena gäller för torr gas vid 10 % O 2 . Värdena korrigeras till 1013 hPa och 0 º C (273 K)). Manuellt matade pannor / 60 mg/m3 / 30 mg/m3 / 700 mg/m3. Automatiskt matade pannor / 40 mg/m3 / 20 mg/m3 / 500 mg/m3."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 65.8, "y0": 275.4, "x1": 529.6, "y1": 322.9, "innehåll": "Verkningsgraden vid nominell effekt får inte vara lägre än 87 procent för fastbränslepannor med en effekt mindre än 100 kW och inte lägre än 89 procent för fastbränslepannor med en effekt från100 kW och upp till 500 kW. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 122.5, "y0": 319.4, "x1": 528.2, "y1": 375.0, "innehåll": "Allmänt råd Bestämning av utsläpp av partiklar, OGC och CO från fastbränslepannor samt av verkningsgraden bör utföras enligt SS-EN 303-5:2012. Andra testmetoder än de som anges i SS-EN 303-5:2012 får användas om de visar att föreskriftens krav uppfylls."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 122.5, "y0": 365.4, "x1": 498.1, "y1": 397.9, "innehåll": "Fastbränslepannor med manuell bränsletillförsel bör utformas med en ackumulator eller motsvarande som möjliggör god energihushållning. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 65.8, "y0": 403.5, "x1": 525.4, "y1": 464.4, "innehåll": "6:7412 Rumsvärmare Från byggnader med rumsvärmare får utsläppen av kolmonoxid (CO) vid nominell effekt uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:7412. Verkningsgraden vid nominell effekt får inte vara lägre än vad som anges i tabellen. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 65.8, "y0": 463.7, "x1": 500.2, "y1": 588.7, "innehåll": "Tabell 6:7412: Högsta tillåtna värden för utsläpp av kolmonoxid (CO) samt nivåer på lägst tillåtna verkningsgrad vid nominell effekt. CO vol. % (max) Värdena gäller för torr gas vid 13 % O_2 / Verkningsgrad % (min): Braskaminer / 0,12 vol.% / 65%. Pelletseldade kaminer / 0,024 vol.% / 79%. Kökspannor / 0,12 vol.% / 65%. Insatser / 0,12 vol.% / 65%."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 122.5, "y0": 600.4, "x1": 516.6, "y1": 644.3, "innehåll": "Allmänt råd Bestämning av utsläpp av CO från rumsvärmare samt av verkningsgraden bör utföras enligt SS- EN 13240, SS-EN 14785, SS-EN 12809 och SS-EN 13229. (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 65.8, "y0": 648.8, "x1": 528.4, "y1": 722.8, "innehåll": "6:742 Oljeeldning Från byggnader med oljeeldningsanordningar med en effekt upp till 400 kW får utsläppet av totalkolväte (THC), koloxid (CO) och kväveoxider (NO x ) samt sottalet uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:742."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 65.8, "y0": 85.4, "x1": 515.6, "y1": 175.0, "innehåll": "Tabell 6:742: Högsta tillåtna värden för utsläpp av totalkolväte (THC), koloxid (CO) och kväveoxider (NO x ) samt för sottal: Totalkolväte (THC) / 10 ppm. Koloxid (CO) / 110 mg/kWh. (NO_x) / 250 mg/kWh. Sottal / 1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 122.5, "y0": 173.5, "x1": 478.1, "y1": 205.9, "innehåll": "Allmänt råd Provning av oljeeldningsanordningar bör utföras enligt SS-EN 303-2 och SS-EN 304."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 122.5, "y0": 196.4, "x1": 526.8, "y1": 240.5, "innehåll": "För vissa värmepannor gäller de bestämmelser som finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:11) om förfarande för bedömning av överensstämmelse för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, EVP. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 65.8, "y0": 244.9, "x1": 525.4, "y1": 319.0, "innehåll": "6:743 Skorstenshöjd Rökgaser och avgaser ska släppas ut via skorstenar som är tillräckligt höga för att erhålla god skorstensverkan och förhindra att olägenheter uppstår kring byggnaden eller i dess omgivning. Skorstenar ska också placeras så att rökgaser och avgaser inte förs tillbaka till luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt i byggnaden eller överförs till närliggande byggnader."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 122.5, "y0": 315.5, "x1": 524.5, "y1": 382.4, "innehåll": "Allmänt råd Skorstenar för eldstäder med märkeffekt upp till 60 kW bör dels mynna över nock, dels minst 1,0 meter över taktäckningen, om inte särskilda förhållanden föreligger. Vid val av skorstenshöjd bör hänsyn tas till bl.a. förhärskande vindriktning, brandfara vid fastbränsleeldning och risken för gnistspridning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 122.5, "y0": 372.9, "x1": 530.1, "y1": 405.5, "innehåll": "Vid gaseldning med fläktförstärkt avgaskanal bör denna utformas med minst de mått som anges i Energigas Sveriges  energigasnormer, EGN 2011 , kapitel 7.8.5.4 . (BFS 2019:2)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 65.8, "y0": 410.0, "x1": 503.7, "y1": 487.1, "innehåll": "6:8 Skydd mot skadedjur 6:81 Allmänt Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 65.8, "y0": 477.5, "x1": 516.5, "y1": 512.3, "innehåll": "Lägenhetsskiljande konstruktioner ska utföras med tillräcklig täthet och beständighet mot skador orsakade av skadedjur."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 65.8, "y0": 502.8, "x1": 498.7, "y1": 537.6, "innehåll": "Med skadedjur avses djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka människors hygien eller hälsa. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 122.5, "y0": 534.2, "x1": 524.7, "y1": 578.2, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på djur som kan bli skadedjur är fåglar, råttor, fladdermöss och vissa insekter, däribland getingar och husbock."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 122.5, "y0": 568.7, "x1": 524.7, "y1": 601.2, "innehåll": "Byggnader som enbart har tak eller spaljéväggar är exempel på byggnader där kravet på skydd mot skadedjur är orimligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 122.5, "y0": 591.7, "x1": 526.8, "y1": 635.7, "innehåll": "Ventiler, ventilationshuvar och liknande anordningar mot det fria kan förses med ett beständigt metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar kan förses med insektsnät. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 65.8, "y0": 640.2, "x1": 523.6, "y1": 741.9, "innehåll": "6:9 Krav på hygien, hälsa och miljö vid ändring av byggnader 6:91 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande så att olägenheter för människors hälsa kan undvikas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 524.2, "y1": 141.2, "innehåll": "Allmänt råd För att man ska kunna verifiera att byggnaden efter en ändring uppfyller regelverkets krav kan en förundersökning behövas. Man gör då en inventering av byggnads- och installationstekniken i byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 122.5, "y0": 131.7, "x1": 510.0, "y1": 187.2, "innehåll": "Undersökningen bör också innefatta resultatet av eventuella boendeenkäter och andra undersökningar av innemiljön. Av undersökningen bör exempelvis framgå om det finns några fuktskador eller material som kan medföra olägenheter för människors hälsa. Se även avsnitt 2:311. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 65.8, "y0": 191.7, "x1": 511.9, "y1": 240.3, "innehåll": "6:911 Material Material som finns i byggnaden får inte ge upphov till föroreningar i en koncentration som medför olägenheter för människors hälsa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 65.8, "y0": 230.8, "x1": 505.8, "y1": 265.6, "innehåll": "Material och byggprodukter som förs in i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 122.5, "y0": 262.1, "x1": 505.1, "y1": 306.2, "innehåll": "Allmänt råd Vid ändring av en byggnad bör man inventera vilka material som där finns som kan medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 122.5, "y0": 296.7, "x1": 527.9, "y1": 340.8, "innehåll": "Material som kan påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt bör avlägsnas om det inte finns synnerliga skäl att behålla dem. Man kan också kapsla in dem eller minska deras effekt genom lämplig ventilation. Eventuella kvarvarande farliga ämnen bör dokumenteras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 122.5, "y0": 331.2, "x1": 492.6, "y1": 363.7, "innehåll": "Regler för hygieniska gränsvärden i miljön och regler för hantering av asbest ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 134.5, "y0": 354.2, "x1": 496.2, "y1": 398.3, "innehåll": "Regler för hantering av farligt avfall ges ut av Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen har information om regler om kemikalier i varor och produkter. Nya material bör ha väl undersökta och dokumenterade egenskaper. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 65.8, "y0": 402.8, "x1": 527.8, "y1": 453.1, "innehåll": "6:92 Luft Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 65.8, "y0": 443.6, "x1": 514.8, "y1": 478.5, "innehåll": "Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. (BFS 2011:26) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 122.5, "y0": 475.0, "x1": 512.2, "y1": 530.5, "innehåll": "Allmänt råd För att man ska kunna verifiera att byggnaden efter ändring uppfyller regelverkets krav kan en förundersökning ofta behövas. I förundersökningen bör i förekommande fall protokoll från funktionskontroll av ventilationssystem och resultat från radonmätning ingå."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 122.5, "y0": 520.9, "x1": 448.7, "y1": 553.5, "innehåll": "Regler om luftkvalitet och ventilation ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 65.8, "y0": 557.9, "x1": 390.2, "y1": 610.8, "innehåll": "6:921 Definitioner S-ventilation  Självdragsventilation F-ventilation  Fläktventilation där frånluftsflödet är fläktstyrt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 71.2, "y0": 604.1, "x1": 482.1, "y1": 626.3, "innehåll": "FT-ventilation  Fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 71.2, "y0": 619.6, "x1": 350.0, "y1": 657.3, "innehåll": "FX-ventilation  F-ventilation med värmeåtervinning FTX-ventilation  FT-ventilation med värmeåtervinning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 65.8, "y0": 678.6, "x1": 517.2, "y1": 739.6, "innehåll": "6:922 Egenskaper hos luft som tillförs rum Allmänt råd Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden kan säkerställas genom tilluftsrening och genom att uteluftsintag, intagskammare eller dylikt placeras och utformas på ett lämpligt sätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 522.2, "y1": 152.6, "innehåll": "Uteluftsintagen bör placeras så att påverkan från avgaser och andra föroreningskällor minimeras. Hänsyn tas till höjd över mark, väderstreck och avstånd från trafik, avluftsöppningar, spillvattenledningarnas luftningar, kyltorn och skorstenar. Rekommendationer om placering och avstånd mellan avluftsöppning och uteluftsintag finns i Energi- och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 143.1, "x1": 520.3, "y1": 175.7, "innehåll": "Befintliga uteluftsintag kan behöva flyttas om uteluften är förorenad av bilavgaser eller andra föroreningar. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 65.8, "y0": 180.1, "x1": 501.8, "y1": 228.8, "innehåll": "6:923 Radon i inomhusluften Byggnader ska utformas så att halten av radongas inte medför olägenheter för människors hälsa. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 225.3, "x1": 493.6, "y1": 269.4, "innehåll": "Allmänt råd Regler om radon i bostäder och allmänna lokaler ges ut av Folkhälsomyndigheten och för arbetsplatser av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 134.5, "y0": 259.9, "x1": 508.0, "y1": 292.4, "innehåll": "Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid hög förekomst av markradon bör åtgärder för att förhindra inläckage av radon utföras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 282.8, "x1": 474.0, "y1": 315.4, "innehåll": "Exempel på sådana åtgärder kan vara att täta genomföringar mot mark eller att ändra tryckförhållandena i byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 305.9, "x1": 526.6, "y1": 395.9, "innehåll": "Vid radon från byggmaterial (s.k. blå lättbetong) kan exempel på åtgärder vara – utrivning av material, – en ökad luftväxling i bostaden genom förbättring av befintlig ventilation eller installation av nytt ventilationssystem, – inkapsling, t.ex. genom en gastät tapet. Som vägledning kan Formas Radonboken: åtgärder mot radon i befintliga byggnader och FunkiS kompendier Radon 1 respektive Radon 2 användas. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 65.8, "y0": 400.4, "x1": 478.5, "y1": 436.4, "innehåll": "6:924 Ventilation Ventilationssystem ska utformas så att erforderliga uteluftsflöden kan tillföras byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 65.8, "y0": 426.8, "x1": 482.7, "y1": 474.4, "innehåll": "Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 470.9, "x1": 500.8, "y1": 514.9, "innehåll": "Allmänt råd Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 505.4, "x1": 528.3, "y1": 572.4, "innehåll": "Vid ändring av ett ventilationssystem bör man ta hänsyn till hur det ursprungligen var avsett att fungera. Dessutom bör konsekvenserna för människors hälsa samt byggnadens kulturvärden samt estetiska och funktionella värden beaktas. Detta kan leda till att man väljer ett annat sätt att säkerställa en godtagbar luftkvalitet än när man bygger nytt. Man kan t.ex. undersöka om det är möjligt att bygga om och modifiera äldre ventilationssystem."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 562.9, "x1": 526.4, "y1": 606.9, "innehåll": "Krav på besiktning av ventilationssystem i befintliga byggnader finns i 5 kap. PBF. För att tillgodose förordningens krav på drift- och skötselinstruktioner kan man behöva uppdatera eller ta fram ny dokumentation såsom relationsritningar m.m."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 597.4, "x1": 515.0, "y1": 629.9, "innehåll": "Vid val av luftfilter för ventilationsanläggningar kan SS-EN ISO 16890:2017 användas som vägledning. (BFS 2018:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 65.8, "y0": 634.3, "x1": 522.0, "y1": 682.5, "innehåll": "6:9241 Ventilationsflöde Ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m 2 golvyta och kontinuerlig luftväxling i rum när de används ska eftersträvas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 679.1, "x1": 507.4, "y1": 723.1, "innehåll": "Allmänt råd Hela byggnaden bör ventileras utifrån avsedd användning. Som alternativ till kraven i avsnitt 6:251 bör man visa hur kravet på god luftkvalitet enligt avsnitt 6:921 ändå blir tillgodosett."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 122.5, "y0": 713.5, "x1": 508.6, "y1": 746.1, "innehåll": "Efter det att byggnadsarbeten har genomförts bör det säkerställas att ventilationsflödena är tillräckliga för att föra bort emissioner och föroreningar från nya byggmaterial."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 521.1, "y1": 118.2, "innehåll": "Vid upprustning av befintliga självdragssystem kan Boverkets handbok Självdragsventilation användas som vägledning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 65.8, "y0": 122.6, "x1": 492.9, "y1": 217.5, "innehåll": "6:9242 Luftdistribution Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:252 bör uppfyllas. Om dessa krav inte uppfylls bör: – frånluftsventilationen i köket förses med forceringsmöjlighet, och – badrummet ha möjlighet till forcerad frånluftsventilation eller vädring. För byggnader med befintligt ventilationssystem med återluft bör det göras en särskild utredning avseende luftkvalitet. återluftsflödet bör kunna stängas av vid behov."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 208.0, "x1": 483.1, "y1": 252.1, "innehåll": "Vid installation av ventilation med värmeväxlare bör man beakta luftkvalitet och komfortkriterier. återvinning av luft från kökskåpa genom värmeväxlare bör undvikas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 65.8, "y0": 256.5, "x1": 405.8, "y1": 292.1, "innehåll": "6:9243 Vädring Möjlighet till vädring enligt avsnitt 6:253 ska eftersträvas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 288.6, "x1": 474.6, "y1": 321.1, "innehåll": "Allmänt råd Vädringsmöjligheter via befintliga fönster och luckor bör bibehållas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 65.8, "y0": 325.5, "x1": 513.0, "y1": 373.7, "innehåll": "6:9244 Installationer Vid nyinstallation ska kraven enligt avsnitt 6:254 avseende åtkomlighet för rensning och underhåll samt flödesmätning och injustering tillgodoses. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 370.2, "x1": 531.6, "y1": 402.7, "innehåll": "Allmänt råd Huvud- och samlingskanaler bör förses med rensanordningar och fasta mätuttag för flödesmätning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 393.2, "x1": 529.8, "y1": 437.2, "innehåll": "Materialet i och utförande av invändig isolering i ventilationskanaler bör vara sådant att det inte försvårar rensning. Regler om utformning av driftutrymmen finns i 3:42. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 65.8, "y0": 441.6, "x1": 360.3, "y1": 477.1, "innehåll": "6:9245 Täthet Vid nyinstallation ska kraven på täthet i avsnitt 6:255 uppfyllas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 77.7, "y0": 467.6, "x1": 462.8, "y1": 489.9, "innehåll": "Ventilationskanaler som inte används ska demonteras eller tillslutas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 486.4, "x1": 509.3, "y1": 530.4, "innehåll": "Allmänt råd För att klara funktionskraven på ventilationssystemet kan befintliga kanaler behöva tätas eller bytas ut."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 134.5, "y0": 520.8, "x1": 498.3, "y1": 541.8, "innehåll": "Täthetsprovning av ventilationskanaler kan utföras enligt Forskningsrådet Formas skrift"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 532.3, "x1": 520.2, "y1": 564.9, "innehåll": "Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (T9:2007) eller anvisningar i AMA VVS & Kyl 09 samt SS-EN 15727. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 65.8, "y0": 569.4, "x1": 520.4, "y1": 657.7, "innehåll": "6:93 Ljus Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning och inga störande reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 122.5, "y0": 654.3, "x1": 529.5, "y1": 709.9, "innehåll": "Allmänt råd Samma krav på ljusförhållanden som vid uppförande av nya byggnader bör tillgodoses om det inte är orimligt eller medför skada på byggnadens kulturvärden eller byggnadens arkitektoniska eller estetiska värden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 134.5, "y0": 700.2, "x1": 501.9, "y1": 721.3, "innehåll": "Regler om ljusförhållanden på arbetsplatser ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 522.5, "y1": 158.7, "innehåll": "6:931 Ljusförhållanden 6:9311 Belysning Belysning anpassad för den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnadens alla utrymmen. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 65.8, "y0": 163.2, "x1": 511.7, "y1": 224.0, "innehåll": "6:9312 Dagsljus Om byggnaden inte uppfyller kraven på dagsljus enligt avsnitt 6:322 får ändringar av fönstren inte leda till att dagsljusförhållandena försämras ytterligare om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 220.5, "x1": 470.2, "y1": 253.1, "innehåll": "Allmänt råd I befintliga bostäder bör normalt dagsljusförhållandena kunna accepteras som de är."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 243.5, "x1": 507.8, "y1": 287.5, "innehåll": "Vid byte eller komplettering av fönster bör man tänka på hur fönsterglasarean påverkas av förändrade dimensioner på karm och bågar. Likaså bör det klarläggas hur dagsljusinföringen påverkas av ändrad glaskvalitet och förändringar i snickeriernas profilering."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 134.5, "y0": 278.0, "x1": 485.4, "y1": 299.0, "innehåll": "Vidare bör det klarläggas hur dagsljusförhållandena påverkas av en tilläggsisolering."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 65.8, "y0": 315.1, "x1": 530.8, "y1": 365.4, "innehåll": "6:94 Termiskt klimat Byggnader ska utformas så att tillfredsställande termiskt klimat utifrån byggnadens förutsättningar och användning kan erhållas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 362.0, "x1": 513.3, "y1": 406.0, "innehåll": "Allmänt råd Det termiska inomhusklimatet och värmeeffektbehovet som gäller enligt avsnitt 6:4 i BBR bör eftersträvas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 396.5, "x1": 518.1, "y1": 429.0, "innehåll": "Om detta inte går att uppnå, bör man minska risken för drag på grund av bristande isolering i ytterväggar, fönster med mera."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 134.5, "y0": 419.1, "x1": 496.5, "y1": 452.0, "innehåll": "Konstruktioner med U-värde högre än 1,0 W/m 2 K kan ge upphov till kallras. Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket har också regler för temperatur inomhus."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 65.8, "y0": 468.0, "x1": 511.0, "y1": 518.4, "innehåll": "6:95 Fukt Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 514.9, "x1": 497.7, "y1": 559.0, "innehåll": "Allmänt råd ändringen kan behöva utformas så fuktbelastningen inte okontrollerat ökar på befintliga byggnadsdelar och med hänsyn till fuktbeständigheten i befintliga material och produkter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 549.5, "x1": 525.3, "y1": 581.9, "innehåll": "Exempel på ändringar som medför förändrat fukttillstånd i befintliga byggnadskomponenter är tilläggsisolering och ändrad ventilation."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 572.4, "x1": 531.8, "y1": 604.9, "innehåll": "Exempel på ändringar av byggnad som kan medföra förändrat fukttillstånd i byggnadsdelarna är ändring av vind, källare och garage till bostad eller lokal."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 595.4, "x1": 527.8, "y1": 639.5, "innehåll": "Nya byggnadsdelar kan behöva utformas och nya material och produkter väljas med hänsyn till deras fuktbeständighet och förväntade fuktbelastningar. Kraven kan uppfyllas och verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering och kontroll av utförandet, så avsedd fuktsäkerhet uppnås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 629.9, "x1": 520.3, "y1": 662.5, "innehåll": "Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten så kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 122.5, "y0": 652.9, "x1": 527.3, "y1": 685.5, "innehåll": "Byggnader, byggmaterial och byggprodukter bör skyddas mot nederbörd, fukt och smuts under byggtiden. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 65.8, "y0": 690.0, "x1": 522.6, "y1": 738.6, "innehåll": "6:951 Högsta tillåtna fukttillstånd Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 529.5, "y1": 133.0, "innehåll": "Den befintliga byggnadens fukttekniska status ska vara väl undersökt och dokumenterad. De högsta tillåtna fukttillstånden i befintliga material och produkter ska bedömas från resultatet av undersökningen. Hänsyn ska tas till osäkerheter i bedömningsunderlaget och till klimatvariationer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 123.5, "x1": 484.3, "y1": 158.4, "innehåll": "Fukttillståndet i de byggnadsdelar som påverkas av ändringen ska bedömas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 77.7, "y0": 148.9, "x1": 527.6, "y1": 171.1, "innehåll": "Högsta tillåtna fukttillstånd för nya material och produkter ska uppfylla avsnitt 6:52. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 122.5, "y0": 167.6, "x1": 522.4, "y1": 211.7, "innehåll": "Allmänt råd Befintliga fuktskador ska åtgärdas inom ramen för underhållskravet som finns i 8 kap. 14 § PBL. Regler om fukt och mikroorganismer ges också ut av Folkhälsomyndigheten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 216.1, "x1": 516.9, "y1": 277.4, "innehåll": "6:952 Fuktsäkerhet Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för människors hälsa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 267.9, "x1": 522.4, "y1": 315.4, "innehåll": "Fuktskadade byggnadsdelar som utgör en väsentlig del av byggnadens konstruktion eller karaktär, får ändå behållas om andra åtgärder vidtas som skyddar inomhusmiljön från emissioner och mikroorganismer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 305.9, "x1": 528.5, "y1": 340.7, "innehåll": "En byggnads lufttäthet ska vara sådan att konvektion av fuktig luft inte medför att de högsta tillåtna fukttillstånden överskrids. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 122.5, "y0": 337.2, "x1": 478.6, "y1": 381.2, "innehåll": "Allmänt råd ändringens fuktpåverkan på befintliga material och produkter bör kontrolleras genom fuktsäkerhetsprojektering."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 122.5, "y0": 371.7, "x1": 528.9, "y1": 427.2, "innehåll": "Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 122.5, "y0": 417.7, "x1": 531.4, "y1": 450.2, "innehåll": "Exempel på åtgärd för att skydda inomhusmiljön från emissioner och mikroorganismer kan vara att minska fuktbelastningen och genomföra ventilationsåtgärder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 122.5, "y0": 440.7, "x1": 508.0, "y1": 484.7, "innehåll": "Förändringar i omgivning och klimat kan medföra behov av andra tekniska utformningar i ändringen än de som finns i den befintliga byggnaden. Sådana förändringar kan vara högre grundvattennivå och ökad risk för översvämningar från vattendrag. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 490.4, "x1": 527.7, "y1": 576.0, "innehåll": "6:953 Utrymmen med vatteninstallationer eller hög luftfuktighet 6:9531 Vattenutsatta invändiga golv och väggar ändringar av golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska utformas så fukt inte medför att materialens och produkternas högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Fukt ska inte komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 566.5, "x1": 519.3, "y1": 614.1, "innehåll": "Vattentäta skikt ska vara beständiga, anpassade till rörelser i underlaget, samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska också vara vattentäta, beständiga och anpassade till rörelser i underlaget"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 65.8, "y0": 604.4, "x1": 506.1, "y1": 639.3, "innehåll": "I utrymmen med golvavlopp ska golv och tätskikt utformas så att vatten från vattenutsatta ytor avleds till golvavloppet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 122.5, "y0": 635.9, "x1": 531.4, "y1": 691.4, "innehåll": "Allmänt råd Lutningen till golvavloppet bör vara minst 1:150. För att minska risken för olycksfall bör lutningen vara högst 1:50. Bakfall som leder vatten mot väggar, öppningar eller andra genomföringar än golvavlopp bör inte förekomma."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 134.5, "y0": 681.9, "x1": 489.5, "y1": 714.4, "innehåll": "Hänsyn bör tas till eventuella deformationer som kan uppkomma i bjälklaget. Regler om tillgänglighet och användbarhet i hygienrum finns i 3:511. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 515.5, "y1": 133.8, "innehåll": "6:9532 Dolda ytor i rum eller byggnadsdelar Om det i rum finns risk för utläckande vatten eller kondens på dolda ytor ska utlopp från dessa ytor anordnas så att vattnet snabbt blir synligt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 122.5, "y0": 130.3, "x1": 530.7, "y1": 185.9, "innehåll": "Allmänt råd Under en diskmaskin, diskbänk, kyl, frys, ismaskin eller liknande bör det finnas ett vattentätt skikt. Skiktet bör vara tätat mot genomföringar och uppvikt mot väggen och andra dolda ytor i tillräcklig omfattning för att skydda dem."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 134.5, "y0": 176.2, "x1": 521.1, "y1": 197.3, "innehåll": "Regler om utläckande vatten från tappvatteninstallationer finns i avsnitt 6:625. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 65.8, "y0": 200.3, "x1": 520.0, "y1": 247.9, "innehåll": "En byggnadsdel ska utformas med vattentätt skikt i sådan omfattning att eventuellt utläckande vatten eller kondensvatten från en tappvatteninstallation inuti byggnadsdelen förhindras att komma i kontakt med material och produkter som inte tål fukt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 65.8, "y0": 238.3, "x1": 531.2, "y1": 285.8, "innehåll": "Byggnadsdelen eller installationen ska utformas så att läckage snabbt blir synligt och kondensvatten torkas eller leds ut ur byggnadsdelen till ett avlopp så att tillväxt av alger, mögel eller bakterier inte kan ske. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 122.5, "y0": 282.3, "x1": 507.3, "y1": 314.9, "innehåll": "Allmänt råd En byggnadsdel med en inbyggd spolcistern till en wc-stol bör utformas med vattentätt skikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 122.5, "y0": 305.4, "x1": 498.2, "y1": 337.9, "innehåll": "En byggnadsdel där en ny tappvatteninstallation ansluter till en befintlig installation bör utformas med vattentätt skikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 122.5, "y0": 328.3, "x1": 520.6, "y1": 372.4, "innehåll": "Som vattentätt skikt kan man använda en läckagesäkringslåda, fördelningslåda eller skarvfritt skyddsrör, som med anslutningar har väl undersökta och dokumenterade egenskaper för vattentäthet och åldersbeständighet. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 65.8, "y0": 376.8, "x1": 527.5, "y1": 424.9, "innehåll": "6:9533 Rengörbarhet Ytor som är avsedda att utsättas för vatten, stänk från vätska, kondensfukt eller våtrengöring anordnas så att de lätt kan hållas rena och så att de inte gynnar mikrobiell växt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 65.8, "y0": 429.6, "x1": 486.0, "y1": 479.9, "innehåll": "6:96 Vatten och avlopp Byggnader och deras installationer ska utformas så att vattenkvalitet och hygienförhållanden tillfredsställer allmänna hälsokrav. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 65.8, "y0": 484.5, "x1": 524.4, "y1": 558.5, "innehåll": "6:961 Tappvatten Om ett helt eller delvis nytt system installeras ska detta dimensioneras och utföras så att motsvarande kravnivå som i avsnitt 6:62 uppfylls. Rör som inte längre används ska demonteras eller proppas. Proppningen av tappvattenledningar bör göras så nära den vattenförande ledningen som möjligt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 122.5, "y0": 555.0, "x1": 525.4, "y1": 633.5, "innehåll": "Allmänt råd Vid en förundersökning bör en riskbedömning göras. Riskbedömningen för tappvattensystem bör ur mikrobiologisk synpunkt omfatta hur de ombyggda installationsdelarna kopplas samman med de befintliga installationsdelarna, med hänsyn till risken för spridning av t.ex. legionellabakterier. Förundersökningen bör också omfatta risken för framtida problem med korrosion, vattenskador och återströmning av förorenat vatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 122.5, "y0": 624.0, "x1": 515.0, "y1": 679.5, "innehåll": "När man förstärker ett rör med ett invändigt ytskikt, s.k. relining, kommer ett nytt material i kontakt med vatten. Detta bör ha dokumenterade egenskaper som visar att det inte påverkar dricksvatten negativt. Röret bör ha sådan invändig diameter att tillräcklig vattenmängd erhålles efter ändringen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 134.5, "y0": 670.0, "x1": 528.3, "y1": 691.0, "innehåll": "Med nyinstallation avses även utbyte av ett befintligt system eller delar av ett befintligt system."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 65.8, "y0": 85.6, "x1": 387.2, "y1": 134.6, "innehåll": "6:9611 Dokumentation och idrifttagande Allmänt råd När tappvattenledningar ska tas i drift bör de först spolas rena."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 122.5, "y0": 125.0, "x1": 504.6, "y1": 180.6, "innehåll": "För att minska riskerna för tillväxt av mikroorganismer i befintliga varmvattensystem bör systemen om så behövs ändras så att temperaturen blir minst 50 °C i tappvarmvattnet och i tappvarmvattencirkulationen och minst 60 °C där vattnet är stillastående, till exempel i ackumulatorer och varmvattenberedare."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 122.5, "y0": 171.1, "x1": 523.3, "y1": 272.5, "innehåll": "Man bör inventera, värdera och dokumentera riskerna för tillväxt av legionellabakterier för tappvatteninstallationer i flerbostadshus, sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och särskilda boendeformer för äldre. Detta bör också göras för vatteninstallationer som sprider aerosoler, t.ex. bubbelbad, öppna kyltorn och befuktningsinstallationer. I riskvärderingen bör ingå en kontroll av temperaturer på kallvatten, varmvatten och varmvattencirkulationssystem i de delar av installationen som är representativa för byggnaden, till exempel i undercentraler, för olika vvc- slingor och vid tappställen. Det bör även ingå provtagning för legionellabakterier där sannolikheten för legionellabakterier är störst."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 122.5, "y0": 263.0, "x1": 515.2, "y1": 307.1, "innehåll": "Regler om drift och skötsel finns i avsnitt 2:51. Vid förändrad dragning av vatten- och avloppsstammar bör konsekvenserna för byggnadens kulturvärden samt estetiska och funktionella värden beaktas. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 65.8, "y0": 311.6, "x1": 524.2, "y1": 372.8, "innehåll": "6:962 Avloppsvatten Om ett helt eller delvis nytt system installeras ska detta dimensioneras och utföras så att motsvarande kravnivå som i avsnitt 6:64 uppfylls. Rör som inte längre används ska demonteras eller proppas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 122.5, "y0": 369.5, "x1": 517.3, "y1": 413.4, "innehåll": "Allmänt råd Vid en förundersökning bör en riskbedömning göras. Förundersökningen bör omfatta risken för framtida problem med korrosion och vattenskador samt risk för översvämning i byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 134.5, "y0": 403.9, "x1": 528.4, "y1": 436.4, "innehåll": "Med nyinstallation avses även utbyte av ett befintligt system eller delar av ett befintligt system. Möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten bör beaktas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 65.8, "y0": 441.0, "x1": 521.3, "y1": 541.6, "innehåll": "6:97 Utsläpp till omgivningen 6:971 Allmänt om utsläpp Byggnader ska utformas så att det blir möjligt att föra bort föroreningar som uppkommer till följd av byggnadens drift, utan att negativa effekter på hälsa och hygien uppstår för människor som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Utsläppen får inte heller medföra en ogynnsam inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 65.8, "y0": 546.1, "x1": 524.4, "y1": 607.5, "innehåll": "6:972 Förorenad luft Vid utformningen av installationer för avluft i byggnader ska det eftersträvas att de ges en sådan utformning så att elak lukt eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt eller till närliggande byggnader. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 122.5, "y0": 604.0, "x1": 527.3, "y1": 648.0, "innehåll": "Allmänt råd Om kravet inte tillgodoses fullt ut bör avluften renas så att inte den utsläppta luften är sämre än de värden som framgår av luftkvalitetsförordningen (2010:477). (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 65.8, "y0": 652.5, "x1": 511.9, "y1": 701.2, "innehåll": "6:973 Avloppsvatten Installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va- anläggning eller renas via enskilt avlopp. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 122.5, "y0": 697.7, "x1": 518.1, "y1": 753.3, "innehåll": "Allmänt råd Anslutning till allmän va-ledning bör om det är möjligt göras ovan uppdämningsnivån för den allmänna va-ledningen. Om detta inte är möjligt bör annan lösning som uppfyller kraven väljas. Regler om enskilda avlopp ges ut av Naturvårdsverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 530.1, "y1": 134.4, "innehåll": "6:974 Förbränningsgaser Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 122.5, "y0": 130.9, "x1": 513.0, "y1": 174.9, "innehåll": "Allmänt råd Skäl för att frångå de krav som finns i avsnitt 6:74 kan vara om det t.ex. inte finns utrymme att installera erforderliga ackumulatortankar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 65.8, "y0": 85.8, "x1": 530.1, "y1": 141.4, "innehåll": "7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 13 § PBF. Avsnitt 7:4 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 65.8, "y0": 146.0, "x1": 520.2, "y1": 221.6, "innehåll": "7:1 Allmänt Byggnader, som innehåller bostäder eller lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, under- visningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal eller dylikt, ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för människors hälsa därmed kan undvikas. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 122.5, "y0": 218.2, "x1": 523.2, "y1": 262.2, "innehåll": "Allmänt råd Regler för publika lokalers ljudmiljö för personer med nedsatt orienteringsförmåga finns i avsnitt 3:145."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 122.5, "y0": 252.7, "x1": 462.8, "y1": 285.2, "innehåll": "Regler om buller ges även ut av Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 65.8, "y0": 316.4, "x1": 507.3, "y1": 375.6, "innehåll": "7:12 Definitioner D n T  Ljudnivåskillnad, ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot luftburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån enligt SS-EN ISO 140-4:1998. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 369.2, "x1": 506.1, "y1": 399.6, "innehåll": "D n T ,w,50  Vägd standardiserad ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm [dB], ett förkortat skrivsätt för D n T, w + C 50-3150 enligt SS-EN ISO 717-1:2013."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 393.2, "x1": 504.5, "y1": 423.6, "innehåll": "D n T ,w,100  Vägd standardiserad ljudnivåskillnad [dB], ett förkortat skrivsätt för D n T, w + C enligt SS- EN ISO 717-1:2013."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 417.2, "x1": 501.9, "y1": 457.9, "innehåll": "D n T ,A,tr  Vägd standardiserad ljudnivåskillnad med spektrumanpassningsterm för ljud från blandad gatutrafik och liknande [dB], ett förkortat skrivsätt för D ls,2m,n T ,w + C tr enligt SS- EN ISO 140-5:1998 och SS-EN ISO 717-1:2013."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 451.5, "x1": 441.7, "y1": 471.6, "innehåll": "L Ljudtrycksnivå, eller förkortad ljudnivå, ett mått på buller i en byggnad."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 465.2, "x1": 506.2, "y1": 505.9, "innehåll": "L nT  Stegljudsnivå, ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot stomburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån enligt SS-EN ISO 140-7. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 499.6, "x1": 511.0, "y1": 540.3, "innehåll": "L n T ,w,50  Vägd standardiserad stegljudsnivå [dB], ett förkortat skrivsätt för L´ n T ,w + C I,50-2500 enligt SS-EN ISO 717-2:2013. Om anpassningstermen C I , 50-2500 är negativ ska den sättas lika med noll."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 533.9, "x1": 490.1, "y1": 564.3, "innehåll": "L pAeq,n T  Ekvivalent A-vägd ljudnivå [dB], enligt SS-EN ISO 16032:2004 under den tid ljudet förekommer mer än tillfälligt. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 557.9, "x1": 511.2, "y1": 598.7, "innehåll": "L pAFmax,n T  Maximal A-vägd ljudnivå med tidsvägning F (FAST) [dB], enligt SS-EN ISO 16032:2004 för intermittenta och mer än tillfälligt förekommande kortvariga ljud. Standardiseras till 0,5 sek efterklangstid."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 592.2, "x1": 490.5, "y1": 622.7, "innehåll": "L pCeq  Ekvivalent C-vägd ljudnivå [dB], enligt SS-EN ISO 16032:2004 under den tid ljudet förekommer mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 71.3, "y0": 616.2, "x1": 501.6, "y1": 646.6, "innehåll": "T Efterklangstid, den tid det tar för ljudnivån att minska 60 dB efter det att ljudkällan har stängts av. Avser T 20 enligt SS-EN ISO 3382-2 :2008/AC:2009."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 522.4, "y1": 175.4, "innehåll": "7:2 Ljudförhållanden 7:21 Bostäder Byggnader som innehåller bostäder, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 65.8, "y0": 165.8, "x1": 509.8, "y1": 200.6, "innehåll": "De installationer som brukaren själv råder över och som inte påverkar ljudnivåer i någon annan bostad i samma byggnad, omfattas dock inte av ljudkraven."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 77.7, "y0": 191.1, "x1": 485.5, "y1": 213.3, "innehåll": "Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 122.5, "y0": 222.4, "x1": 528.8, "y1": 278.0, "innehåll": "Allmänt råd Föreskriftens andra stycke kan exempelvis omfatta ljud från diskmaskin och köksfläkt vid forcering. Däremot omfattas inte ljud från installationer som behöver vara i funktion kontinuerligt, som exempelvis ljud från ventilationens grundflöde och ljud från värmepump."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 122.5, "y0": 268.5, "x1": 512.5, "y1": 301.1, "innehåll": "Kraven i avsnitten 7:1 och 7:21 är normalt uppfyllda om följande allmänna råd för bostäder uppnås. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 122.6, "y0": 300.3, "x1": 506.2, "y1": 559.8, "innehåll": "Tabell 7:21a: Lägsta ljudnivåskillnad respektive högsta stegljudsnivå i bostäder när särskilt ljudisolerande åtgärder inte behöver vidtas. Ljudnivåskillnad D_nT,w,50 mellan utrymmen [dB] / Stegljudsnivå L_nT,w,50 i utrymme [dB]: Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden / 52 / 56^1. från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad / 56 / 52. mellan bostäder, utan direktförbindelse, inom särskilda boendeformer för äldre^2 / 52 / 62. mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljudnivåer förekommer^2 / 56 / 56. från trapphus och korridor till bostad / 52 / 62. från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro^2 / (44 / 40^3 / 48^4) / 62. från gemensam uteplats, exempelvis balkong eller terrass till bostad / Se tabell 7.21c / 62."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 131.1, "y0": 553.1, "x1": 502.2, "y1": 592.4, "innehåll": " 1) Från hygienrum och förråd till bostad kan nivån frångås om det kan verifieras att stomljud från installationer ej överskrider värdena i tabell 7.21b. Nivån kan också frångås vid mätning på golvyta omedelbart innanför tamburdörr (cirka 1 m 2 )."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 131.1, "y0": 582.4, "x1": 498.0, "y1": 621.8, "innehåll": "2) För luftljud avses D n T ,w,100 . 3) Gäller vid en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till utrymme för sömn och vila i exempelvis boendeformer för studerande och i särskilda boendeformer för äldre."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 131.1, "y0": 611.7, "x1": 493.8, "y1": 641.3, "innehåll": "4) Gäller från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan antas förekomma mer än tillfälligt, exempelvis vid postfack eller hiss."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 122.5, "y0": 645.9, "x1": 527.4, "y1": 689.9, "innehåll": "Särskilt ljudisolerande åtgärder kan behöva vidtas när bostad gränsar till bullrande verksamhet, exempelvis tvättstuga eller träningslokal. Lågfrekvent buller från kompressorer och fläktar fordrar normalt särskilda åtgärder för att isolera mot stomljud och luftburet ljud. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 122.6, "y0": 85.5, "x1": 509.6, "y1": 296.0, "innehåll": "Tabell 7:21b: Högsta sammantagna ljudnivå i bostäder från installationer och hissar. Ekvivalent ljudnivå, L pAeq,n T / L pCeq [dB] / Maximal ljudnivå, L pAFmax,n T [dB]: (Kontinuerliga bredbandiga ljud, exempelvis från frånluftsdon och radiatorer). i utrymme för sömn och vila / (30 / 50^1) / 35. i utrymme för daglig samvaro / (30 / -) / 35. i utrymme för matlagning / (35 / -) / 40. i utrymme för personlig hygien / 35^(2 / -) / 40^2. (Ljud som innehåller tydligt hörbara variationer, impulser eller toner, exempelvis från hiss, WC och tvättmaskin). i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro / (25 / -) / 35. i utrymme för matlagning / (30 / -) / 40. i utrymme för personlig hygien / 30^(2 / -) / 40^2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 132.2, "y0": 289.3, "x1": 450.2, "y1": 318.9, "innehåll": " 1) Avsteg kan godtas om ljudnivåer vid frekvensbanden 31,5 Hz till 200 Hz enligt Folkhälsomyndighetens regler inte överskrids."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 132.2, "y0": 308.9, "x1": 494.6, "y1": 358.0, "innehåll": "2) Avsteg kan godtas i mindre utrymmen för personlig hygien som är avsedda att användas under kortare tid. Avsteg kan inte godtas i utrymmen för personlig hygien där avkopplingsfaktorn är väsentlig, exempelvis utrymmen med tillräcklig plats för badkar eller bastu."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 122.5, "y0": 361.4, "x1": 526.3, "y1": 428.4, "innehåll": "Ljudnivåer från angränsande verksamheter, exempelvis restauranger, butiker och träningslokaler, avseende ljud med impulser, toner eller lågfrekvent ljud, bör i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro inte överstiga L pAeq,n T = 25 dB. Ljudisolering kan dimensioneras genom beräkning enligt SS-EN 12354, med hänsyn till ljudnivåer i de aktuella verksamheterna. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 122.6, "y0": 427.7, "x1": 484.0, "y1": 579.5, "innehåll": "Tabell 7:21c: Dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor. Ekvivalent ljudnivå från trafik eller annan yttre ljudkälla, L pAeq,n T [dB]^2 / Maximal ljudnivå nattetid,L_pAFmax,n T [dB]^3: (Ljudisolering bestäms utifrån fastställda ljudnivåer utomhus så att följande ljudnivåer inomhus inte överskrids^1). i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro / 30 / 45. i utrymme för matlagning eller personlig hygien /35 / -."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 134.3, "y0": 572.8, "x1": 508.7, "y1": 631.7, "innehåll": " 1) Dimensionering kan göras förenklat eller detaljerat enligt SS-EN 12354-3. För ljud från exempelvis blandad gatutrafik och järnvägstrafik i låga hastigheter kan förenklad beräkning genomföras med D n T ,A,tr värden för byggnadsdelarna. Detaljerade beräkningar väger samman byggnadsdelarnas isolering mot ljud vid olika frekvenser med hänsyn till de aktuella ljudkällorna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 134.3, "y0": 621.6, "x1": 495.3, "y1": 661.0, "innehåll": "2) Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå. Se Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler . För andra yttre ljudkällor än trafik avses ekvivalenta ljudnivåer för de tidsperioder då ljudkällorna är i drift mer än tillfälligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 134.3, "y0": 651.1, "x1": 511.7, "y1": 710.0, "innehåll": "3) Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt. Med natt menas perioden kl. 22:00 till kl. 06:00. Dimensioneringen ska göras för de mest bullrande vägfordons-, tåg- och flygplanstyper, samt övrigt yttre ljud, exempelvis från verksamheter eller höga röster och skrik, så att angivet värde inte överstigs oftare än fem gånger per natt och aldrig med mer än 10 dB."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.6, "y0": 85.4, "x1": 400.0, "y1": 151.6, "innehåll": "Tabell 7:21d: Längsta efterklangstid i flerbostadshus. Utrymme / Efterklangstid, T [s]^1: Trapphus / 1,5. Korridor / 1,0."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 63.3, "y0": 144.9, "x1": 445.8, "y1": 164.7, "innehåll": " 1)  Efterklangstid avser det högsta värdet i oktavbanden 500, 1 000 och 2 000 Hz."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.5, "y0": 168.2, "x1": 512.8, "y1": 200.7, "innehåll": "Om bättre ljudförhållanden önskas än vad som anges i ovanstående tabeller kan ljudklass A eller B väljas enligt SS 25267 för bostäder. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 65.8, "y0": 205.3, "x1": 518.5, "y1": 268.2, "innehåll": "7:22 Lokaler Byggnader som innehåller lokaler, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 65.8, "y0": 258.7, "x1": 509.7, "y1": 293.5, "innehåll": "De installationer som brukaren själv råder över och som inte påverkar ljudnivåer i någon annan lokal i samma byggnad, omfattas dock inte av ljudkraven."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 77.7, "y0": 284.0, "x1": 508.5, "y1": 306.2, "innehåll": "I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.5, "y0": 302.7, "x1": 526.6, "y1": 346.8, "innehåll": "Allmänt råd Kraven i avsnitten 7:1 och 7:22 är uppfyllda om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25268 för respektive lokaltyp uppnås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 134.5, "y0": 337.2, "x1": 518.9, "y1": 358.2, "innehåll": "Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas enligt SS 25268 för lokaler."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 65.8, "y0": 374.3, "x1": 527.6, "y1": 436.9, "innehåll": "7:3 Dokumentation och kontroll Allmänt råd Allmänna råd om dokumentation finns i avsnitt 2:1 och allmänna råd om verifiering finns i avsnitt 2:32."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.5, "y0": 427.4, "x1": 524.8, "y1": 459.8, "innehåll": "Byggnadsakustisk dokumentation kan utföras i enlighet med Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.5, "y0": 450.3, "x1": 528.4, "y1": 482.9, "innehåll": "Ljudkrav kan verifieras med en kombination av beräkningar och platskontroller eller mätningar i färdig byggnad. Se även handboken. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 65.8, "y0": 487.4, "x1": 529.8, "y1": 577.1, "innehåll": "7:4 Krav på bullerskydd vid ändring av byggnader 7:41 Ljudförhållanden Byggnader, deras installationer och hissar ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för människors hälsa därmed kan undvikas. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.5, "y0": 573.6, "x1": 530.9, "y1": 629.2, "innehåll": "Allmänt råd För att kunna uppnå godtagbara ljudförhållanden kan en byggnadsakustisk genomgång av byggnaden behöva göras före val av ändringsåtgärder. Denna genomgång kan t.ex. omfatta enkäter till de boende för att utröna i vilka utrymmen de eventuella problemen är som störst."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 65.8, "y0": 632.2, "x1": 530.7, "y1": 667.1, "innehåll": "De krav på ljudnivå och ljudisolering som gäller vid uppförande av nya byggnader enligt avsnitt 7:2 ska eftersträvas. (BSF 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.5, "y0": 663.6, "x1": 497.2, "y1": 696.2, "innehåll": "Allmänt råd Särskilt i rum avsedda för sömn och vila är det väsentligt med goda akustiska egenskaper."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 122.5, "y0": 686.5, "x1": 523.2, "y1": 742.1, "innehåll": "Motiv för att medge att kraven inte tillgodoses fullt ut kan vara om omfattningen av bullerskyddande åtgärder behöver anpassas till byggnadens kulturvärden samt arkitektoniska och estetiska värden. Ur dessa aspekter värdefull fast inredning bör normalt inte behöva förändras av ljudisoleringsåtgärder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 525.6, "y1": 141.2, "innehåll": "Vid ändring av installationer bör det beaktas att detta även kan påverka ljudförhållandena i andra delar av byggnaden än sådana som berörs direkt av ändringen. Installationen kan då behöva installeras med extra omsorg för att minska olägenheter av ljudet från den. även genomföringar i lägenhetsskiljande konstruktioner bör utföras med omsorg om de akustiska egenskaperna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 122.5, "y0": 131.7, "x1": 524.3, "y1": 164.3, "innehåll": "För nytillkommande väggar finns det normalt inga skäl att frångå de krav som följer av avsnitt 7:2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 134.5, "y0": 154.6, "x1": 527.8, "y1": 175.7, "innehåll": "Regler om buller ges även ut av Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 65.8, "y0": 178.7, "x1": 516.1, "y1": 213.6, "innehåll": "ändringar får inte innebära att de akustiska egenskaperna hos byggnaden försämras. Dock får de försämras om de efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 7:2. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 122.5, "y0": 210.1, "x1": 518.0, "y1": 265.7, "innehåll": "Allmänt råd ändringar i en konstruktion kan försämra dess förmåga att reducera ljud. Exempelvis försämras ljudegenskaperna om bjälklagsfyllningar av tyngre material avlägsnas och ersätts med lättare. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 65.8, "y0": 270.2, "x1": 527.6, "y1": 332.9, "innehåll": "7:42 Dokumentation och kontroll Allmänt råd Allmänna råd om dokumentation finns i avsnitt 2:1 och allmänna råd om verifiering finns i avsnitt 2:32."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 122.5, "y0": 323.3, "x1": 524.8, "y1": 355.8, "innehåll": "Byggnadsakustisk dokumentation kan utföras i enlighet med Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 122.5, "y0": 346.3, "x1": 528.8, "y1": 390.4, "innehåll": "Ljudkrav kan verifieras med en kombination av beräkningar och platskontroller eller mätningar i färdig byggnad. Se även handboken. (BFS 2013:14)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 65.8, "y0": 85.8, "x1": 523.3, "y1": 154.0, "innehåll": "8 Säkerhet vid användning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 1, 4 och 9 §§ PBL och 3 kap. 4, 9, 10 och 18 §§ PBF. Avsnitt 8:10 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 65.8, "y0": 158.6, "x1": 505.8, "y1": 250.7, "innehåll": "8:1 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, bränn- skador, explosioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas. Tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska utformas så att risken för olycksfall begränsas. Allmänt råd Regler om säkerhet för driftutrymmen finns i avsnitt 3:4."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 65.8, "y0": 255.2, "x1": 521.1, "y1": 330.8, "innehåll": "8:11 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller för byggnader, för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för andra anläggningar än byggnader på tomter. Reglerna för tomter och andra anläggningar än byggnader finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 122.5, "y0": 327.5, "x1": 504.1, "y1": 371.4, "innehåll": "Allmänt råd Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 122.5, "y0": 361.9, "x1": 529.7, "y1": 428.9, "innehåll": "Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 122.5, "y0": 419.4, "x1": 515.3, "y1": 451.9, "innehåll": "Ytterligare vägledning finns i Boverkets handbok Bygg barnsäkert – i byggnader, på tomter och i utemiljön ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 65.8, "y0": 456.5, "x1": 515.3, "y1": 519.0, "innehåll": "8:2 Skydd mot fall Allmänt råd Regler om skydd mot fall genom glas finns i avsnitt 8:352. Regler om skydd mot fall på tomter finns i avsnitt 8:91. Regler om skydd mot fall ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 65.8, "y0": 523.6, "x1": 529.5, "y1": 574.0, "innehåll": "8:21 Belysning i kommunikationsutrymmen Belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 122.5, "y0": 570.5, "x1": 410.8, "y1": 603.0, "innehåll": "Allmänt råd Regler om belysning i utrymningsvägar finns i avsnitt 5:34 och 5:35."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 122.5, "y0": 593.5, "x1": 525.4, "y1": 626.1, "innehåll": "Belysningsinstallationer bör utformas enligt SS 437 01 46. Den fasta belysningen bör inte vara bländande."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 122.5, "y0": 616.4, "x1": 528.3, "y1": 649.0, "innehåll": "I publika lokaler bör stora glasytor mot det fria och fönster i slutet av korridorer kunna skärmas av så att dagsljuset inte bländar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 65.8, "y0": 653.5, "x1": 530.6, "y1": 741.9, "innehåll": "8:22 Skydd mot att halka och snubbla Gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen där lutning, väta, spill eller nedisning ökar risken för halka ska ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. Oväntade förändringar av ytmaterialens halkegenskaper ska undvikas, särskilt där gångriktningen ändras. Ytorna ska utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 486.1, "y1": 118.2, "innehåll": "Allmänt råd För torra gångytor bör friktionskoefficienten vara minst 0,30, mätt enligt SS-EN 13893."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 502.8, "y1": 141.2, "innehåll": "Referensmetod för provning av golvprodukter med högre krav på stegsäkerhet finns i SS-EN 13845."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 134.5, "y0": 131.7, "x1": 511.8, "y1": 175.7, "innehåll": "Stödhandtag bör finnas i duschutrymmet i sådant tillgängligt hygienrum som avses i 3:146. Regler om största tillåtna golvlutning i duschutrymmen finns i avsnitt 6:5335. Regler om trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 65.8, "y0": 180.2, "x1": 531.2, "y1": 293.5, "innehåll": "8:23 Skydd mot fall från höjder 8:231 öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier – t.ex. balkonginglasningar – vilkas karmunderkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 77.7, "y0": 283.9, "x1": 463.1, "y1": 306.1, "innehåll": "Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 122.5, "y0": 302.6, "x1": 522.1, "y1": 369.7, "innehåll": "Allmänt råd Med säkerhetsbeslag avses här ett beslag med en spärr som fixerar t.ex. ett fönster i stängt läge. Med spärranordning avses en anordning med en spärr som hindrar t.ex. ett fönster från att få mer än 10 cm fri öppning. Båda dessa anordningar bör vara utförda så att spärren inte kan hävas av barn men ändå kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 122.5, "y0": 360.2, "x1": 504.5, "y1": 392.6, "innehåll": "Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt SS-EN 13126-5 eller SS-EN 16281."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 65.8, "y0": 397.1, "x1": 511.7, "y1": 445.9, "innehåll": "8:232 Trappor, ramper och balkonger Trappor och ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 122.5, "y0": 442.4, "x1": 525.0, "y1": 520.9, "innehåll": "Allmänt råd För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hänsyn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Där det inte går att undvika bör trappstegen tydligt markeras. Stegdjupet i trappor bör vara minst 0,25 meter, mätt i gånglinjen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 122.5, "y0": 511.4, "x1": 528.9, "y1": 601.5, "innehåll": "För utformning av ramper se avsnitt 3:1422. Trappor som är bredare än 2,5 meter bör delas i två eller flera lopp med räcken eller ledstänger. Trappor, utom i småhus och inom enskilda bostadslägenheter i flerbostadshus, bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 122.5, "y0": 85.4, "x1": 523.4, "y1": 283.1, "innehåll": "Figur 8:232 Kontrastmarkering av trappa  Trapplanen bör ha minst samma bredd som trappan. Dörrar på trapplan bör placeras så att det inte blir svårt att passera. I flerbostadshus bör trapplan vara minst 1,5 meter djupa. Inom enskilda bostadslägenheter bör trapplan vara minst 1,3 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 122.5, "y0": 273.5, "x1": 521.4, "y1": 317.5, "innehåll": "Vangstycken, socklar, räcken, ledstänger och dylikt bör inte på någon sida inkräkta mer än högst 100 mm på trapploppens bredd. Avståndet mellan begränsningsväggarna och trapploppens sidor bör vara högst 50 mm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 65.8, "y0": 320.5, "x1": 524.1, "y1": 368.0, "innehåll": "Trappor och ramper från bostadslägenheter och övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas så att transport av sjukbår blir säker. Detta gäller dock inte om transporten kan ske med hiss eller någon annan lyftanordning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 122.5, "y0": 364.7, "x1": 515.4, "y1": 420.1, "innehåll": "Allmänt råd Raka trappor, som leder till fler än två bostadslägenheter, uppfyller föreskriftens krav på säker transport av sjukbår om trapploppen har en minsta bredd på 1,20 meter. Vinklade eller svängda trappor kan behöva större svängradie."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 65.8, "y0": 423.1, "x1": 531.2, "y1": 458.0, "innehåll": "Trappor, ramper, balkonger och dylikt i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att risken för barnolycksfall begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 122.5, "y0": 454.6, "x1": 377.8, "y1": 487.1, "innehåll": "Allmänt råd öppningar mellan plansteg i trappor bör vara högst 100 mm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 122.5, "y0": 477.6, "x1": 524.6, "y1": 510.1, "innehåll": "I bostadslägenheter bör trappor vara utformade så att grindar kan monteras i trappans övre och nedre del."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 65.8, "y0": 514.6, "x1": 532.0, "y1": 575.3, "innehåll": "8:2321 Räcken Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 122.5, "y0": 571.8, "x1": 529.6, "y1": 627.4, "innehåll": "Allmänt råd Räcken i trapplopp bör vara minst 0,9 meter höga. Om en öppning vid sidan av ett trapplopp är större än 0,4 meter i båda längdriktningarna och våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 122.5, "y0": 617.9, "x1": 517.8, "y1": 673.4, "innehåll": "Räcken på trapplan inom den enskilda bostadslägenheten bör vara minst 0,9 meter höga. Om våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter. Räcken på trapplan utanför den enskilda bostadslägenheten samt räcken på balkonger och loftgångar bör vara minst 1,1 meter höga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 65.8, "y0": 663.9, "x1": 517.3, "y1": 734.8, "innehåll": "Regler om glasräcken finns i avsnitt 8:35.  Räcken i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 524.5, "y1": 129.7, "innehåll": "Allmänt råd Räcken på balkonger, trapplan och trapplopp bör, upp till en höjd av 0,8 meter, utformas så att de inte går att klättra på. Vertikala öppningar bör vara högst 100 mm breda."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 120.2, "x1": 499.6, "y1": 164.3, "innehåll": "Fritt mått mellan balkongräckes underkant och balkonggolv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos, bör vara högst 50 mm. Fritt mått i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv bör vara högst 100 mm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 154.6, "x1": 504.8, "y1": 187.2, "innehåll": "Horisontella öppningar ovanför balkongfront bör utformas så att barn inte kan fastna med huvudet. öppningar i intervallet 110–230 mm bör undvikas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 65.8, "y0": 191.6, "x1": 524.5, "y1": 227.1, "innehåll": "8:2322 Ledstänger Ramper och trappor ska ha balansstöd i form av ledstänger. Ledstängerna ska vara lätta att gripa om."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 223.6, "x1": 530.0, "y1": 302.3, "innehåll": "Allmänt råd Ramper och trappor i publika lokaler bör ha ledstänger på båda sidor. Andra ramper och trappor som har fler än tre steg, bör ha ledstänger på båda sidor. Lägre ramper och trappor bör ha minst en ledstång. Inom en bostadslägenhet får vinklade och svängda trappor, som är högst 0,9 meter breda, anordnas utan inre ledstång, om det i stället finns en spaljé, mittstolpe eller dylikt som går lätt att gripa om."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 292.7, "x1": 516.9, "y1": 325.2, "innehåll": "Ledstänger bör sitta på 0,9 meters höjd. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningen. De bör löpa förbi trappan eller rampens början och slut med minst 30 cm."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 315.7, "x1": 496.8, "y1": 348.2, "innehåll": "Ledstänger i publika lokaler och trapphus i flerbostadshus bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 338.7, "x1": 519.0, "y1": 371.2, "innehåll": "Där en kontinuerlig ledstång inte fungerar på grund av utrymmets särskilda användning, t.ex. läktare, kan en alternativ utformning av balansstödet göras som motsvarar ledstångens funktion."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 65.8, "y0": 375.6, "x1": 523.0, "y1": 449.6, "innehåll": "8:233 Skydd vid öppningar i byggnader Om det finns öppningar i ytor som är avsedda att gå på ska dessa vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken eller dylikt. I utrymmen där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och dylikt utformas så att de inte kan lyftas av barn och så att risken för personskador begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 65.8, "y0": 454.3, "x1": 426.8, "y1": 505.5, "innehåll": "8:24 Taksäkerhet Allmänt råd Regler om driftutrymmen och tillträdesvägar till dessa finns i avsnitt 3:4."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 65.8, "y0": 509.9, "x1": 510.3, "y1": 609.1, "innehåll": "8:241 Allmänt Byggnader ska förses med – tillträdesanordningar till tak, – fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och – skyddsanordningar mot fall från tak om det inte är uppenbart onödigt med hänsyn till personsäkerheten vid byggnadens användning eller drift. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 605.8, "x1": 510.0, "y1": 684.3, "innehåll": "Allmänt råd Det kan anses som uppenbart onödigt med särskilda anordningar för tillträde till tak, fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall om – taket saknar fast arbetsställe och – det inte finns något annat särskilt skäl att anta att taket behöver beträdas för byggnadens användning eller drift."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 674.7, "x1": 520.2, "y1": 718.7, "innehåll": "Det kan anses som uppenbart onödigt med fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall om taket har låga lutningar och det arbete som behöver utföras för byggnadens användning eller drift utförs på betryggande avstånd från takets kant."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 122.5, "y0": 709.2, "x1": 489.8, "y1": 741.8, "innehåll": "Exempel på fasta arbetsställen är skorstenar, ventilationsanläggningar, solfångare och vattengångar som måste nås genom att beträda taket. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 65.8, "y0": 98.2, "x1": 515.9, "y1": 145.6, "innehåll": "Fasta tillträdes- och skyddsanordningar ska ha tillräcklig hållfasthet och styvhet samt utföras av beständigt material. Installationer avsedda för säkerhetslinor ska ha sådan hållfasthet att de kan garantera säkerheten vid fall. Kravet på hållfasthet gäller även infästningar av sådana installationer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 142.3, "x1": 530.0, "y1": 197.7, "innehåll": "Allmänt råd Fasta anordningar för tillträde till tak bör vara utförda med en korrosionsbeständighet motsvarande den hos varmgalvaniserat stål med ett skyddande lager om minst 50 µm. Specifikationer och provningsmetoder finns i SS-EN ISO 1461."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 188.2, "x1": 498.6, "y1": 220.8, "innehåll": "Anordningar avsedda för infästning av säkerhetslinor bör dessutom klara det dynamiska livlinerycket beskrivet i SS-EN 516. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 65.8, "y0": 223.7, "x1": 503.4, "y1": 258.7, "innehåll": "Yttertak som kan beträdas ska ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken för att trampa igenom takytan begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 255.2, "x1": 419.4, "y1": 287.8, "innehåll": "Allmänt råd Regler för yrkesmässigt beträdande av tak ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 65.8, "y0": 292.2, "x1": 379.4, "y1": 312.7, "innehåll": "8:242 Tillträdesanordningar, fast säkerhetsutrustning och fasta arbetsställen"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 65.8, "y0": 317.0, "x1": 513.7, "y1": 365.3, "innehåll": "8:2421 Tillträdesvägar till tak Byggnader ska förses med fasta tillträdesanordningar i den omfattning som behövs för att tillträdesvägarna ska bli säkra. Lösa anordningar får användas om risken för personskador är liten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 77.7, "y0": 355.7, "x1": 523.4, "y1": 377.9, "innehåll": "Tillträdesvägarna ska även fungera för transporter av arbetsmaterial och utrustning. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 374.4, "x1": 528.9, "y1": 487.5, "innehåll": "Allmänt råd Om en byggnads fasadhöjd vid uppstigningsstället till taket är – 4 meter eller lägre kan en lös stege användas, om det finns en anordning vid takfoten som hindrar stegen från att glida, – högre än 4 meter, men lägre än 8 meter, bör tillträde till taket ordnas antingen invändigt eller utvändigt via en fast monterad eller fällbar väggstege med fallskydd, – 8 meter eller högre bör tillträde till taket ordnas via en invändig uppstigningsanordning. Om tillträde till taket ordnas via en invändig uppstigningsanordning bör uppstigningsöppningarna förses med räcken så att risken för fall begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 478.0, "x1": 504.9, "y1": 510.5, "innehåll": "Takluckor för uppstigning på taket bör ha dagermått om minst 0,6 x 0,9 meter (b x h) och väggluckor dagermått om minst 0,6 x 1,2 meter (b x h)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 500.9, "x1": 507.4, "y1": 533.4, "innehåll": "Om nivåskillnaden mellan vånings- eller vindsplan och tak- eller vägglucka överstiger 1,2 meter, bör en fast eller fällbar stege finnas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 77.7, "y0": 536.5, "x1": 471.4, "y1": 600.4, "innehåll": "Fasta stegar ska avslutas nedtill så att barn inte utan hjälpmedel kan klättra upp i dem. Tak- och väggluckor, som inte är en del av en utrymningsväg, ska kunna låsas. Allmänt råd Regler om utrymningsvägar finns i avsnitt 5:3."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 65.8, "y0": 604.8, "x1": 509.5, "y1": 678.3, "innehåll": "8:2422 Fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak Mellan uppstigningsställen till taket och fasta arbetsställen ska det finnas fasta takstegar och gångbryggor, eller andra motsvarande anordningar, i sådan omfattning att risken för personskador begränsas vid förflyttning på taket. Vilplan ska anordnas om det behövs för att transportera arbetsmaterial och utrustning till arbetsstället . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 674.8, "x1": 512.2, "y1": 707.3, "innehåll": "Allmänt råd Fasta takstegar och gångbryggor bör finnas där byggnadens taklutning är större än 1:10 (≈ 6º)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 122.5, "y0": 697.8, "x1": 520.8, "y1": 741.9, "innehåll": "En gångbrygga bör finnas vid taknocken om byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter. Skorstenar bör förses med en uppstigningsanordning om höjden från arbetsstället på taket till skorstenens krön är större än 1,2 meter. Uppstigningsanordningen bör förses med skydd mot fall"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 519.0, "y1": 118.2, "innehåll": "om höjden är högre än 4 meter från arbetsstället till underliggande plan som hindrar fortsatt fall. Skyddet bör utformas så att det inte försvårar transporter av arbetsmaterial och utrustning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 494.9, "y1": 141.2, "innehåll": "Om bärläktsteg används som fast takstege bör den kompletteras med tydligt markerade infästningsanordningar för säkerhetslina. (BFS 2014:3) ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 65.8, "y0": 145.6, "x1": 517.2, "y1": 193.8, "innehåll": "8:2423 Fasta arbetsställen Fasta arbetsställen ska utformas med hänsyn till den totala fallhöjden, arbetets art och de risker som finns där arbetet ska utföras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 190.4, "x1": 529.7, "y1": 257.4, "innehåll": "Allmänt råd Fasta arbetsställen som fordrar regelbundet underhåll bör ha en tillgänglig yta på minst 0,30 x 0,60 meter. Det kan vara en horisontell yta på skorstenens krön eller en plattform som ligger högst 0,5 meter under krönet. Skyddsräcken bör vara minst 1,0 meter höga och ha handledare vid överkanten och på halva räckeshöjden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 65.8, "y0": 261.9, "x1": 502.0, "y1": 334.9, "innehåll": "8:243 Skyddsanordningar 8:2431 Fästanordningar för linor till säkerhetsselar Fästanordningar för linor till säkerhetsselar ska finnas i den omfattning som är nödvändig för att säkerställa personsäkerheten vid byggnadens användning eller drift. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 331.4, "x1": 531.3, "y1": 398.4, "innehåll": "Allmänt råd Om fasadhöjden är större än 3 meter bör det, oavsett taklutning, finnas fästanordningar för linor till säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av taket. Om det är nödvändigt för att man ska kunna röra sig säkert på taket bör sådana fästanordningar även finnas på andra delar av taket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 388.9, "x1": 518.3, "y1": 433.0, "innehåll": "Fästanordningar kan utgöras av lämpligt utformade nockräcken, takstegar eller gångbryggor. På tak som lutar högst 1:10 (≈ 6º) där takarbeten behöver utföras närmare än 10 meter från takfoten kan fästanordningar utgöras av fästöglor med högst 5 meters inbördes avstånd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 423.5, "x1": 506.7, "y1": 455.9, "innehåll": "Fästanordningar behövs normalt inte på tak som lutar högst 1:10 (≈ 6º) där takarbeten inte behöver utföras närmare än 10 meter från takfoten. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 65.8, "y0": 460.3, "x1": 530.4, "y1": 508.6, "innehåll": "8:2432 Fotstöd vid takfot och takbrott Vid takfot och takbrott ska det, om fallhöjden och takutformningen så kräver, finnas stadiga fotfästen i sådan omfattning att personsäkerheten kan säkerställas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 505.1, "x1": 508.3, "y1": 549.1, "innehåll": "Allmänt råd Stadiga fotfästen bör finnas då byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter och taklutningen är större än 1:3 (≈ 18º)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 65.8, "y0": 553.6, "x1": 518.5, "y1": 601.7, "innehåll": "8:2433 Skyddsanordningar för att undvika genomtrampning Ytor och fasta anordningar som av misstag kan komma att beträdas och inte kan bära en person, ska förses med skydd mot att trampa igenom eller falla ner."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 122.5, "y0": 598.2, "x1": 519.8, "y1": 653.8, "innehåll": "Allmänt råd Ett räcke som är minst 0,5 meter högt eller ett galler på undersidan av öppningen minskar risken för att trampa igenom eller falla ner. Takfönster som lutar mer än 60º eller är upphöjda minst 0,35 meter över takytan behöver inte förses med skyddsanordningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 65.8, "y0": 658.2, "x1": 519.0, "y1": 706.4, "innehåll": "8:2434 Skyddsanordningar mot fallande is och snö Skyddsanordningar mot fallande is och snö ska finnas vid byggnaders entréer om det finns särskilda risker för personskador till följd av fallande is och snö från taket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 406.2, "y1": 152.6, "innehåll": "Allmänt råd Vid byggnaders entréer kan särskilda risker för personskador finnas – när byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter- eller – när byggnadens taklutning är större än 1:3 (≈ 18º). Exempel på utformning av snörasskydd finns i SS 831335."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 65.8, "y0": 157.1, "x1": 493.5, "y1": 246.8, "innehåll": "8:3 Skydd mot sammanstötning och klämning 8:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 243.4, "x1": 518.8, "y1": 298.9, "innehåll": "Allmänt råd Delar av byggnader och andra fasta anordningar, placerade på mindre höjd än 2,20 meter över gångbana, bör byggas in eller utmärkas särskilt så att de inte utgör risk för personer med nedsatt synförmåga."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 134.5, "y0": 289.4, "x1": 457.4, "y1": 322.0, "innehåll": "Pendeldörrar bör utformas så att det går att se igenom dem. Dörrar i skolor och förskolor samt entrédörrar till bostäder bör ha klämskydd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 65.8, "y0": 326.5, "x1": 515.1, "y1": 440.0, "innehåll": "8:32 Fast inredning och utrustning I utrymmen där barn kan vistas ska både fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för barn utformas så att barn inte kan komma till skada till följd av att – den fasta inredningen eller utrustningen kan välta, – barn kan öppna lådor eller luckor avsedda för säker förvaring, – barn kan klättra på lådor eller ugnsluckor, – barn kan fastna i snören, kedjor, band eller andra anordningar för manövrering av fast monterade gardiner, persienner eller annan fast inredning och utrustning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 449.3, "x1": 511.7, "y1": 493.2, "innehåll": "Allmänt råd För förvaring av vassa hushållsredskap bör det finnas en låda med säkerhetsbeslag eller någon annan säker anordning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 483.7, "x1": 513.9, "y1": 527.8, "innehåll": "Spis bör vara försedd med tippskydd. För att undvika att barn får skållnings- eller brännskador genom att klättra bör lådhurts eller öppna hyllor inte placeras intill spisen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 518.3, "x1": 520.3, "y1": 562.2, "innehåll": "Fast monterade gardinbeslag, persienner och liknande bör utföras och monteras enligt SS-EN 13120 för att uppfylla föreskriftens krav på att barn inte ska fastna i lösa snören, kedjor och band . (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 65.8, "y0": 566.8, "x1": 520.0, "y1": 629.8, "innehåll": "8:33 Skydd mot olyckor vid rörliga anordningar Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar som öppnas av en motor och stängs av upplagrad energi eller omvänt, ska utformas så att risken för personskador begränsas. Detta gäller även för motordrivna bommar som både öppnas och stängs av en motor samt för manuella vipportar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 626.4, "x1": 507.7, "y1": 681.9, "innehåll": "Allmänt råd Manuella vipportar bör fästas med genomgående skruv med mutter eller motsvarande i byggnadsdelar som har tillräcklig bärförmåga. Infästning med s.k. fransk skruv uppfyller inte föreskriftens krav på begränsning av risken för personskador."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 672.4, "x1": 529.2, "y1": 704.9, "innehåll": "Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar utförda och installerade enligt SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 uppfyller föreskriftens krav."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 122.5, "y0": 695.4, "x1": 524.8, "y1": 750.9, "innehåll": "Energi kan t.ex. lagras genom fjädrar, gummiband eller genom portens höjdläge. Bestämmelser om hissar, rulltrappor, rullramper samt dörrar, portar, väggar, galler och grindar som både öppnas och stängs av en motor finns i 5 kap. PBF och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 507.1, "y1": 136.0, "innehåll": "8:34 Fri höjd Den fria höjden i utrymningsvägar, trappor, dörrar och andra kommunikationsutrymmen ska vara minst 2,00 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 65.8, "y0": 140.7, "x1": 529.9, "y1": 203.7, "innehåll": "8:35 Glas i byggnader Glasytor som är oskyddade och så placerade att personer kan komma i kontakt med dem, ska utformas så att risken för personskador begränsas. Glasytor och infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 122.5, "y0": 200.2, "x1": 474.5, "y1": 232.8, "innehåll": "Allmänt råd Provningsmetod för motstånd mot tung stöt och klassindelning finns i SS-EN 12600."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 65.8, "y0": 237.3, "x1": 511.9, "y1": 286.0, "innehåll": "8:351 Skydd mot sammanstötning Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska vara tydligt markerade."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 122.5, "y0": 282.5, "x1": 493.4, "y1": 326.5, "innehåll": "Allmänt råd Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och vara synliga för både stående och sittande personer."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 65.8, "y0": 331.0, "x1": 414.9, "y1": 367.1, "innehåll": "8:352 Skydd mot fall genom glas Glasytor ska utformas så att risken för att falla ut genom glasytan begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 122.5, "y0": 363.6, "x1": 522.1, "y1": 430.6, "innehåll": "Allmänt råd Risk för fall kan anses föreligga då – fallhöjden är mer än 2,0 meter till underliggande mark eller golv och – avståndet mellan glasytans underkant och golvet är mindre än 0,6 meter. Laminerat säkerhetsglas enligt avsnitt 8:353, räcke eller motsvarande kan fungera som skydd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 65.8, "y0": 435.0, "x1": 345.9, "y1": 471.1, "innehåll": "8:353 Skydd mot skärskador Glasytor ska utformas så att risken för skärskador begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 122.5, "y0": 467.6, "x1": 530.1, "y1": 615.1, "innehåll": "Allmänt råd Termiskt härdat säkerhetsglas enligt SS-EN 12150-2, som klarar lägst klass 1(C)3 eller laminerat säkerhetsglas enligt SS-EN 14449 som klarar lägst klass 2(B)2 enligt SS-EN 12600 bör användas i – glasräcken, – glasytor i entréer och kommunikationsutrymmen om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter, – glasytor i enskilda bostadslägenheter om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,6 meter, – glasytor i andra utrymmen där barn kan vistas än bostäder om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,8 meter. Glasytor i dörrar i skolor och förskolor bör dock ha härdat eller laminerat glas om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 122.5, "y0": 605.6, "x1": 527.7, "y1": 638.2, "innehåll": "I de fall en dörr eller ett parti glasas med små rutor kan glas som inte klassas som säkerhetsglas användas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 65.8, "y0": 642.7, "x1": 470.6, "y1": 680.4, "innehåll": "8:4 Skydd mot brännskador Byggnader och deras installationer ska utformas så att risken för brännskador begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 65.8, "y0": 685.0, "x1": 528.8, "y1": 748.0, "innehåll": "8:41 Värmeinstallationer Lätt åtkomliga delar av värmeinstallationer ska förses med skydd mot ofrivillig beröring, om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan orsaka brännskador. I utrymmen där barn kan vistas ska risken för barnolycksfall särskilt beaktas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 522.1, "y1": 141.2, "innehåll": "Allmänt råd Skydd mot ofrivillig beröring bör finnas om yttemperaturen överstiger 90 ºC. I hygienrum samt i förskolor och fritidshem bör lätt åtkomliga delar förses med skydd mot ofrivillig beröring om yttemperaturen överstiger 60 ºC."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 131.6, "x1": 530.0, "y1": 175.7, "innehåll": "De angivna yttemperaturerna avser lackerade eller omålade metallytor. Metoder för bestämning av yttemperaturer för andra material, som ur brännskadesynpunkt motsvarar yttemperaturen för metall, beskrivs i SS-EN ISO 13732-1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 65.8, "y0": 178.6, "x1": 506.6, "y1": 213.6, "innehåll": "Fast monterade värmestrålningskällor får inte utformas så att personer som befinner sig i deras närhet kan få brännskador eller obehag."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 210.1, "x1": 472.1, "y1": 254.1, "innehåll": "Allmänt råd Regler om säkerhet för elektriska värmestrålningskällor ges ut av Elsäkerhetsverket. För varmvattentemperatur, se avsnitt 6:621."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 65.8, "y0": 258.7, "x1": 480.1, "y1": 309.0, "innehåll": "8:42 Spisar, ugnar och dylikt Lätt åtkomliga ytor på spisar, ugnar och dylikt ska ha skydd mot beröring om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan orsaka brännskador."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 305.5, "x1": 527.2, "y1": 361.1, "innehåll": "Allmänt råd Spisar bör ha hällskydd som når minst 0,1 meter över spishällen och täcker spisens framkant och dess sidor till 0,2 meter från framkanten. Om spisen är åtkomlig från sidan bör hela den åtkomliga sidan täckas av hällskyddet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 351.6, "x1": 528.0, "y1": 395.5, "innehåll": "Ugnsluckor placerade lägre än 0,8 meter över golvet bör ha säkerhetsbeslag. Yttertemperaturen på glasluckor på ugnar och på ytor på handtag, vred, knoppar och liknande av metall som man håller i en kort stund, bör inte överstiga 60 ºC."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 386.0, "x1": 524.1, "y1": 441.6, "innehåll": "åtkomliga metallytor på spisar, ugnar och dylikt på lägre höjd än 0,8 meter över golvet bör ha en yttemperatur som inte överstiger 60 ºC under normal drift. Metoder för bestämning av yttemperaturer för andra material, som ur brännskadesynpunkt motsvarar yttemperaturen för metall, beskrivs i SS-EN ISO 13732-1."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 65.8, "y0": 446.1, "x1": 384.4, "y1": 483.9, "innehåll": "8:43 Skydd mot skållningsskador Utslagsvask ska placeras så att risken för skållningsskador begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 480.4, "x1": 386.6, "y1": 512.9, "innehåll": "Allmänt råd Utslagsvask bör placeras i samma inredningslängd som spisen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 65.8, "y0": 517.4, "x1": 531.0, "y1": 606.6, "innehåll": "8:5 Skydd mot explosioner 8:51 Allmänt Allmänt råd Regler om hantering av brandfarliga och explosiva varor ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 597.1, "x1": 521.9, "y1": 641.2, "innehåll": "Högtryckspannor med högre drifttryck än 1 MPa och som har vatten- och ångrum på sammanlagt mer än 0,5 m 3 bör placeras i en särskild byggnad. Detta gäller också större tryckkärl av annat slag, t.ex. ångackumulatorer, kokare och gasbehållare. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 65.8, "y0": 645.7, "x1": 524.6, "y1": 708.8, "innehåll": "8:52 Värmeinstallationer m.m. Pannanläggningar och andra installationer för värmning av vatten samt övriga tryckbärande anordningar ska förses med säkerhetsanordningar som begränsar risken för personskador vid för högt tryck eller för hög temperatur i anläggningen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 122.5, "y0": 705.3, "x1": 526.5, "y1": 749.3, "innehåll": "Allmänt råd Arbetsmiljöverket ger ut regler om tryckbärande anordningar samt om besiktning och användning av trycksatta anordningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 529.3, "y1": 118.2, "innehåll": "En sluten pannanläggning bör förses med expansionskärl. Ett slutet expansionskärl bör placeras så att uppvärmning av kärlet till följd av egencirkulation, konvektion och strålning undviks."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 523.1, "y1": 187.2, "innehåll": "Pannanläggningar och andra installationer för värmning av vatten bör förses med säkerhetsventil som förhindrar att för högt tryck uppstår. En pannanläggning för drift med fast bränsle bör dessutom förses med termisk säkerhetsanordning som hindrar att högsta tillåtna vattentemperatur överskrids. När en panna förses med en termisk säkerhetsanordning som kräver kylning med vatten, bör installationen vara ansluten till en allmän va-anläggning. Alternativt kan den vara ansluten till en enskild va-anläggning som ger betryggande tillgång till vatten."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 65.8, "y0": 191.7, "x1": 529.1, "y1": 254.7, "innehåll": "8:6 Skydd mot instängning Dörrar till hygienrum, bastu och andra utrymmen där någon kan bli oförutsett instängd, ska ha en sådan stängningsanordning att en reglad eller låst dörr kan öppnas både inifrån och utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 65.8, "y0": 245.2, "x1": 490.8, "y1": 292.7, "innehåll": "En bastu ska utformas så att den snabbt kan utrymmas. Dörren ska vara utåtgående eller av pendeltyp. Dörren får inte ha lås och dörrbladet ska inte kunna fastna i karmen till följd av värmeutvidgning eller påverkan av fukt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 65.8, "y0": 283.2, "x1": 448.2, "y1": 318.0, "innehåll": "I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar till driftutrymmen förses med en sådan stängningsanordning att de kan öppnas inifrån utan nyckel."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 65.8, "y0": 308.5, "x1": 523.8, "y1": 355.9, "innehåll": "I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar eller lock till frys-, kyl- och svalskåp och dylikt som är lätt åtkomliga för barn, ha sådana stängningsanordningar att dörren eller locket kan öppnas inifrån av ett barn."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 122.5, "y0": 352.5, "x1": 501.1, "y1": 396.5, "innehåll": "Allmänt råd Lämplig utformning av dörrar eller lock som kan öppnas inifrån finns i SS-EN 60335-2-24. Regler om skydd mot instängning ges också ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 65.8, "y0": 401.0, "x1": 501.6, "y1": 464.0, "innehåll": "8:7 Skydd mot förgiftning Förbindelser mellan lokaler där giftiga gaser förekommer och lokaler där personer vistas mer än tillfälligt får endast anordnas, om betryggande åtgärder vidtagits för att begränsa risken för personskador till följd av förgiftning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 122.5, "y0": 460.6, "x1": 531.1, "y1": 504.6, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på lokaler där giftiga gaser kan förekomma är garage i flerbostadshus och förråd för vissa bränslen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 122.5, "y0": 495.1, "x1": 458.3, "y1": 539.2, "innehåll": "Förbindelsen bör vara tät och förses med dörrstängare. Regler om avskiljning i vissa fall av lokaler med farliga ämnen ges även ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 65.8, "y0": 542.2, "x1": 505.4, "y1": 577.0, "innehåll": "I bostadslägenheter och andra likvärdiga utrymmen där barn kan vistas, ska säker förvaring av kemisk-tekniska preparat, medicin och dylikt finnas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 122.5, "y0": 573.6, "x1": 520.5, "y1": 663.7, "innehåll": "Allmänt råd Utrymmena bör vara försedda med säkerhetsbeslag eller på annat sätt göras svåråtkomliga för barn. För förvaring av medicin och hälsofarliga kemisk-tekniska preparat, såsom maskindiskmedel, grovrengöringsmedel och petroleumprodukter, bör det finnas ett låsbart utrymme, beläget exempelvis högt i ett städskåp. För förvaring av mindre hälsofarliga preparat, såsom milda disk- och tvättmedel, bör det finnas ett bänkskåp med säkerhetsbeslag eller ett skåp som är placerat minst 1,4 meter över golvet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 65.8, "y0": 666.3, "x1": 525.6, "y1": 701.4, "innehåll": "I ett garage med mer än 50 m 2 nettoarea ska det finnas väl synliga skyltar som varnar för risken för koloxidförgiftning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 122.5, "y0": 698.1, "x1": 400.6, "y1": 730.5, "innehåll": "Allmänt råd På skylten bör det stå att det är förbjudet att tomgångsköra fordon."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 65.8, "y0": 85.7, "x1": 518.2, "y1": 152.5, "innehåll": "8:8 Skydd mot elstötar och elchocker Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av elstötar och elchocker begränsas. Allmänt råd Elsäkerhetsföreskrifter ges ut av Elsäkerhetsverket."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 65.8, "y0": 157.0, "x1": 520.0, "y1": 234.0, "innehåll": "8:9 Skydd mot olyckor på tomter 8:91 Skydd mot fall på tomter Trappor och ramper i gångvägar mellan en byggnads tillgängliga entréer enligt avsnitt 3:132 och parkeringsplatser och angöringsplatser för bilar, ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 122.5, "y0": 230.5, "x1": 495.5, "y1": 263.0, "innehåll": "Allmänt råd Trappor och ramper bör ha ledstång på ena sidan. Ledstången bör sitta på 0,9 meters höjd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 122.5, "y0": 253.5, "x1": 526.3, "y1": 320.5, "innehåll": "För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hänsyn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Trappstegens djup i en trappa bör vara minst 0,30 meter, mätt i gånglinjen. För att minimera risken att någon snubblar bör en trappa ha fler än två steg."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 122.5, "y0": 311.0, "x1": 530.9, "y1": 378.1, "innehåll": "För utformning av ramper se avsnitt 3:1222. Trappor, utom för småhus, bör förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 65.8, "y0": 382.7, "x1": 530.6, "y1": 470.9, "innehåll": "8:92 Skydd av öppningar i marken och av inkast Om det finns öppningar eller inkast för t.ex. avfall, i eller vid ytor som är avsedda att gå på, ska öppningarna vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. öppningarna kan också avgränsas med skyddsräcken eller liknande. Utanför byggnader där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och liknande utformas så att de inte kan lyftas eller öppnas av barn och så att risken för personskador begränsas. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 122.5, "y0": 467.5, "x1": 398.9, "y1": 499.9, "innehåll": "Allmänt råd Regler om avfallsanordningar finns i avsnitt 3:422. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 65.8, "y0": 504.5, "x1": 520.2, "y1": 567.5, "innehåll": "8:93 Skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på tomter Fasta lekredskap ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och dylika lekredskap ska vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador vid en olycka begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 122.5, "y0": 564.0, "x1": 528.1, "y1": 608.1, "innehåll": "Allmänt råd Exempel på hur fasta lekredskap kan utformas finns i SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7. Exempel på stötdämpande underlag och provningsmetoder för stötdämpande underlag finns i SS-EN 1177."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 65.8, "y0": 612.6, "x1": 520.0, "y1": 675.6, "innehåll": "8:94 Skydd mot olyckor vid rörliga anordningar på tomter Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar som öppnas av en motor och stängs av upplagrad energi eller omvänt, ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Detta gäller även för motordrivna bommar som både öppnas och stängs av en motor samt för manuella vipportar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 122.5, "y0": 672.1, "x1": 507.7, "y1": 727.7, "innehåll": "Allmänt råd Manuella vipportar bör fästas med genomgående skruv med mutter eller motsvarande i byggnadsdelar som har tillräcklig bärförmåga. Infästning med s.k. fransk skruv uppfyller inte föreskriftens krav på begränsning av risken för personskador."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 122.5, "y0": 718.2, "x1": 529.2, "y1": 750.7, "innehåll": "Dörrar, portar, väggar, galler, grindar och bommar utförda och installerade enligt SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 uppfyller föreskriftens krav."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 134.5, "y0": 85.6, "x1": 515.8, "y1": 118.2, "innehåll": "Energi kan t.ex. lagras genom fjädrar, gummiband eller genom portens höjdläge. Dörrar, portar, väggar, galler och grindar som både öppnas och stängs av en motor regleras i"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 122.5, "y0": 108.7, "x1": 493.1, "y1": 141.2, "innehåll": "Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 65.8, "y0": 145.7, "x1": 529.2, "y1": 219.8, "innehåll": "8:95 Skydd mot drunkning på tomter Allmänt råd Av 3 kap. 5 § ordningslagen (1993:1617) framgår att brunnar, bassänger och liknande anläggningar ska ha de säkerhetsanordningar som behövs, beroende på var anläggningen finns och hur anläggningen är utformad. Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 65.8, "y0": 224.3, "x1": 517.2, "y1": 273.0, "innehåll": "8:951 Fasta bassänger avsedda för bad eller simning Fasta bassänger på tomter ska ha ett tillfredsställande skydd mot barnolycksfall. En fast plaskdamm eller motsvarande med maximalt 0,2 meters vattendjup behöver dock inte ha något särskilt skydd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 77.7, "y0": 263.5, "x1": 445.5, "y1": 285.7, "innehåll": "Bassängernas utloppsöppningar ska utformas så att risken för olyckor begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 122.5, "y0": 282.2, "x1": 522.9, "y1": 349.2, "innehåll": "Allmänt råd Lämpliga skyddsanordningar för bassänger som är avsedda för bad eller simning kan t.ex. vara följande: – Ett staket som är minst 0,9 meter högt och som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 122.5, "y0": 339.7, "x1": 523.1, "y1": 372.2, "innehåll": "– En skyddstäckning eller ett skyddsnät. Dessa ska vara avsedda för ändamålet och bör ha ett sådant utförande att risken för olyckor begränsas. Skyddsnät bör ha högst 50 mm maskvidd."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 122.5, "y0": 362.7, "x1": 518.6, "y1": 395.3, "innehåll": "Där hastighets- och flödesdimensionering inte kan ge tillfredsställande säkerhet mot olyckor, bör utloppsöppningarna förses med galler eller dylikt. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 65.8, "y0": 399.8, "x1": 519.1, "y1": 448.4, "innehåll": "8:952 Dammar, fasta brunnar och fasta behållare Dammar, fasta brunnar och fasta behållare som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras, ska ha skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 122.5, "y0": 444.9, "x1": 510.9, "y1": 500.5, "innehåll": "Allmänt råd Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder eller ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 65.8, "y0": 490.9, "x1": 518.2, "y1": 538.3, "innehåll": "Lock och galler på brunnar ska ha betryggande hållfasthet. Utformningen ska begränsa risken för barnolycksfall."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 122.5, "y0": 535.0, "x1": 396.6, "y1": 567.4, "innehåll": "Allmänt råd Brunnslock bör ha en låsanordning, som inte kan öppnas av barn."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 65.8, "y0": 571.9, "x1": 476.9, "y1": 649.0, "innehåll": "8:10 Krav på säkerhet vid användning vid ändring av byggnader 8:10:1 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explosioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 77.7, "y0": 639.4, "x1": 514.0, "y1": 661.6, "innehåll": "Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på säkerhet vid användning som anges i avsnitt 8:2–"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 65.8, "y0": 652.1, "x1": 513.0, "y1": 686.9, "innehåll": "8:8. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande säkerhetsnivå ändå uppnås."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 65.8, "y0": 677.4, "x1": 522.4, "y1": 737.8, "innehåll": "Avsteg från säkerhetsnivån får dock göras med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22. Avsteg får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 499.8, "y1": 141.2, "innehåll": "Allmänt råd Vid ändringar bör man eftersträva samma nivå på säkerheten som vid uppförande av nya byggnader. Faktorer som kan motivera en annan säkerhetsnivå kan vara att åtgärden skadar byggnadens kulturvärden eller byggnadens arkitektoniska och estetiska värden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 131.6, "x1": 531.4, "y1": 187.2, "innehåll": "Att säkerhetsnivån blir godtagbar kan verifieras genom en riskbedömning. Av bedömningen bör det framgå varför en lägre säkerhetsnivå valts, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att minimera dessa. I bedömningen kan den tänkta användningen och vilka som har tillträde till ett visst utrymme vägas in."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 177.7, "x1": 525.7, "y1": 244.7, "innehåll": "Vid ändringar av en byggnad kan kraven inte bli lägre än vad som gällde då byggnaden uppfördes. För att verifiera att byggnaden uppfyller denna säkerhetsnivå bör man gå igenom befintliga säkerhetsanordningar för att säkerställa att de i huvudsak har bibehållit sin ursprungliga funktion. Speciellt bör infästningar av räcken och andra skyddsanordningar kontrolleras så att de inte har försvagats genom t.ex. korrosion, slitage eller sprickbildningar."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 235.1, "x1": 528.0, "y1": 279.1, "innehåll": "Ytterligare regler om säkerhet vid användning finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder, till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 269.6, "x1": 524.8, "y1": 313.7, "innehåll": "Regler om ändring av hissar, rulltrappor, soptransportanordningar, motordrivna portar, skidliftar med mera finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 304.2, "x1": 524.3, "y1": 348.1, "innehåll": "I äldre byggnader kan det krävas att man förbättrar takskyddsanordningar, motordrivna portar, anordningar för avfallshantering, hissar och linbaneanläggningar oavsett vilka ändringar som är planerade."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 338.6, "x1": 523.1, "y1": 371.2, "innehåll": "Regler om elinstallationer ges ut av Elsäkerhetsverket. De innehåller även krav vid ändring av byggnader. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 65.8, "y0": 375.6, "x1": 504.9, "y1": 448.1, "innehåll": "8:10:11 Skydd mot fall Allmänt råd Byggnadsdelar såsom trösklar, stödhandtag i duschutrymmen, kontrastmarkering av trappor, golvytor, räcken, ledstänger och motsvarande anordningar bör utformas så att risken för fallolyckor begränsas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 438.6, "x1": 530.7, "y1": 494.1, "innehåll": "Trapphusen utgör ofta en väsentlig del av byggnadens kulturhistoriska värde. Vid ändringar kan de befintliga trapporna godtas om inga andra ändringar görs i trapphuset. De befintliga trappräckena kan också godtas, eventuellt med kompletteringar, om säkerheten bedöms bli godtagbar. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 65.8, "y0": 498.5, "x1": 504.3, "y1": 559.9, "innehåll": "8:10:12 öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt I utrymmen där barn kan förväntas vistas utan ständig tillsyn av vuxna ska öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt förses med säkerhetsanordningar enligt avsnitt 8:231, om det inte finns synnerliga skäl. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 122.5, "y0": 556.4, "x1": 478.7, "y1": 600.5, "innehåll": "Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara att åtgärden påtagligt skulle skada byggnadens kulturvärden. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 65.8, "y0": 85.8, "x1": 530.1, "y1": 141.4, "innehåll": "9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 § PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 65.8, "y0": 146.0, "x1": 520.9, "y1": 196.4, "innehåll": "9:1 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 122.5, "y0": 192.9, "x1": 529.2, "y1": 236.9, "innehåll": "Allmänt råd Regler om ventilation finns i avsnitt 6:25, om ljusförhållanden i avsnitt 6:32, om termisk komfort i avsnitt 6:42, om fuktsäkerhet i avsnitt 6:53 och om tappvarmvatten i avsnitt 6:62."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 134.5, "y0": 227.3, "x1": 511.2, "y1": 259.9, "innehåll": "Regler om utredning om alternativa energiförsörjningssystem finns i Boverkets föreskrifter (2013:8) om utredning om alternativa energiförsörjningssystem, ALT. (BFS 2014:3)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 65.8, "y0": 264.5, "x1": 528.4, "y1": 416.0, "innehåll": "9:11 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller för alla byggnader med undantag för – växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas för sitt ändamål om dessa krav behövde uppfyllas, – bostadshus som används eller är avsedda för användning antingen mindre än fyra månader per år eller under en begränsad del av året motsvarande en energianvändning som beräknas vara mindre än 25 procent av vad som skulle vara fallet vid helårsanvändning, – byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året, och – byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 ºC och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 65.8, "y0": 406.4, "x1": 515.0, "y1": 454.0, "innehåll": "Kraven i avsnitten 9:2 behöver inte uppfyllas för byggnader där värmetillskottet från industriella processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Detta ska visas genom särskild utredning. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 63.3, "y0": 475.1, "x1": 520.7, "y1": 510.4, "innehåll": "A_f: Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m 2 ), beräknad med karmyttermått."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 63.3, "y0": 503.4, "x1": 531.1, "y1": 563.8, "innehåll": "A_i: Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas A i med karmyttermått. Byggnadens hela invändiga höjd används vid beräkningarna, dvs. från överkant bottenbjälklag till underkant vindsbjälklag."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 63.3, "y0": 556.8, "x1": 528.6, "y1": 617.2, "innehåll": "A_om: Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 63.3, "y0": 610.2, "x1": 528.8, "y1": 683.2, "innehåll": "A temp: Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperatur- reglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 63.3, "y0": 86.9, "x1": 533.5, "y1": 210.3, "innehåll": "Byggnadens energianvändning, E_bea: Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning ( E uppv ), komfortkyla ( E kyl ), tappvarmvatten ( E tvv ) och byggnadens fastighetsenergi ( E f ). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 63.3, "y0": 229.3, "x1": 529.9, "y1": 378.1, "innehåll": " Byggnadens fastighetsenergi E_f: Fastighetsenergi, kWh/år. Den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I fastighetsenergin ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Med fastighetsel menas den del av fastighetsenergin som är elbaserad."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 63.3, "y0": 371.3, "x1": 518.0, "y1": 444.2, "innehåll": " Byggnadens installationssystem: Teknisk utrustning för uppvärmning, komfortkyla, ventilation, tappvarmvatten, fast installerad belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, elproduktion i byggnaden eller på dess tomt och tillhörande reglering, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 63.3, "y0": 437.3, "x1": 533.6, "y1": 523.0, "innehåll": " Byggnadens primärenergital (EP_pet): Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor ( F geo ), multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på A temp (kWh/m 2 och år). Primärenergitalet ( EP pet ) beräknas enligt nedanstående formel"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 63.3, "y0": 582.0, "x1": 533.7, "y1": 680.3, "innehåll": "\\\"Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i \\\" n -day mean air temperature\\\" enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde ( n - day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning.\\\""}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 63.3, "y0": 673.4, "x1": 517.0, "y1": 749.2, "innehåll": "Energi för komfortkyla E_kyl: Energi till komfortkyla, kWh/år. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens innetemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. E_tvv: Energi till tappvarmvatten, kWh/år"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 86.9, "x1": 336.6, "y1": 124.7, "innehåll": "E_uppv: Energi till uppvärmning, kWh/år F_geo: Geografisk justeringsfaktor, -"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 117.7, "x1": 530.5, "y1": 165.6, "innehåll": "Genomsnittlig värmegenomgångs- koefficient, U_m: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m 2 K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2017 och SS 24230 (2) samt beräknad enligt nedanstående formel,"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 209.5, "x1": 512.1, "y1": 269.8, "innehåll": "Hushållsenergi Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 262.9, "x1": 480.5, "y1": 285.2, "innehåll": "Innetemperatur: Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 278.4, "x1": 528.3, "y1": 364.0, "innehåll": "Installerad eleffekt för uppvärmning: Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kW per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 357.0, "x1": 488.2, "y1": 407.5, "innehåll": "l_k: Längden av den linjära köldbryggan k (m). Normalår: Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 400.6, "x1": 509.2, "y1": 460.9, "innehåll": " Normalårskorrigering: Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 454.0, "x1": 523.0, "y1": 504.6, "innehåll": "Specifik fläkteffekt, (SFP): Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kW/(m 3 /s). U_i: Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m 2 K)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 497.6, "x1": 530.3, "y1": 557.9, "innehåll": "Verksamhetsenergi: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 551.0, "x1": 504.8, "y1": 598.6, "innehåll": "Viktningsfaktor, VF i  Viktningsfaktor för respektive energibärare som multipliceras med den energi som levereras till en byggnad vid beräkning av byggnadens primärenergital."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 591.8, "x1": 531.3, "y1": 614.1, "innehåll": "χ_j: Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 63.3, "y0": 607.1, "x1": 510.4, "y1": 629.6, "innehåll": "ψ_k: Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 65.8, "y0": 664.8, "x1": 312.7, "y1": 740.4, "innehåll": "9:2 Bostäder och lokaler Bostäder och lokaler ska vara utformade så att – primärenergitalet ( EP pet ), – installerad eleffekt för uppvärmning, – klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och – genomsnittlig värmegenomgångskoefficient ( U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A_om), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a. Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till viktningsfaktorer per energibärare enligt tabell 9:2b och geografiskt läge enligt tabell 9:2c."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 77.7, "y0": 148.7, "x1": 472.6, "y1": 196.3, "innehåll": "Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2a kan godtas – för lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär, eller – i andra fall om särskilda förhållanden föreligger. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 122.5, "y0": 192.8, "x1": 526.7, "y1": 236.9, "innehåll": "Allmänt råd Med verksamhet av tillfällig karaktär avses som utgångspunkt verksamhet som pågår i två år eller kortare tid."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 122.5, "y0": 227.3, "x1": 513.8, "y1": 282.8, "innehåll": "Med särskilda förhållanden avses till exempel när alternativ till el för uppvärmning och tappvarmvatten inte finns och värmepump inte kan användas. Hur mycket högsta tillåtna primärenergital och eleffekt enligt tabell 9:2a behöver överskridas som en följd av de särskilda förhållandena bör visas i en särskild utredning. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 65.8, "y0": 285.9, "x1": 507.4, "y1": 358.7, "innehåll": "Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 65.8, "y0": 349.2, "x1": 524.5, "y1": 396.8, "innehåll": "För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient ( U m ), primärenergital ( EP pet ) och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean ( A temp ). (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 122.5, "y0": 393.2, "x1": 521.2, "y1": 448.7, "innehåll": "Allmänt råd Hantering av energi från sol, vind, mark, luft eller vatten regleras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 65.8, "y0": 449.1, "x1": 501.2, "y1": 489.9, "innehåll": "Tabell 9:2a Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 63.3, "y0": 486.0, "x1": 232.7, "y1": 571.3, "innehåll": "Energi- prestanda uttryckt som primärenergi- tal ( EP pet ) [kWh/m 2  A temp  och år]"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 229.9, "y0": 489.2, "x1": 375.6, "y1": 550.7, "innehåll": "Installerad eleffekt för uppvärmning (kW) Genomsnittlig värmegenom- gångskoeffi- cient ( U m ) [W/m 2 K]"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 368.1, "y0": 489.2, "x1": 444.7, "y1": 571.3, "innehåll": "Klimatskärmen s genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad (l/s m 2 )"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 63.3, "y0": 87.3, "x1": 232.7, "y1": 169.5, "innehåll": "  Energiprestanda uttryckt som primärenergital ( EP pet ) [kWh/m 2  A temp  och år]"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 229.9, "y0": 87.3, "x1": 375.6, "y1": 148.8, "innehåll": "Installerad eleffekt för uppvärmning (kW) Genomsnittlig värmegenom- gångskoeffi- cient ( U m ) [W/m 2 K]"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 368.1, "y0": 87.3, "x1": 444.7, "y1": 169.5, "innehåll": "Klimatskärmen s genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad (l/s m 2 )"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 63.3, "y0": 176.4, "x1": 440.0, "y1": 215.7, "innehåll": " 1) Tillägg får göras med (0,025 + 0,02 x ( F geo -1)) x ( A temp – 130) då A temp är större än 130 m2. Om den geografiska justeringsfaktorn F geo är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 67.1, "y0": 205.8, "x1": 441.5, "y1": 254.9, "innehåll": "2) Tillägg får göras med 40 x ( q medel – 0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 , där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/s per m 2 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 67.1, "y0": 244.9, "x1": 445.3, "y1": 294.0, "innehåll": "3) Tillägg får göras med (0,022 + 0,02 x ( F geo -1)) x ( q – 0,35) A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Om den geografiska justeringsfaktorn F geo är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 67.1, "y0": 283.9, "x1": 437.4, "y1": 342.9, "innehåll": "4) Tillägg får göras med 40 x ( q medel – 0,35) i flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp ) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera och q medel är uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen överstiger 0,35 l/s per m 2 . Tillägget kan enbart användas på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök och får högst tillgodoräknas upp till 0,6 l/s per m 2 ."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 67.1, "y0": 332.9, "x1": 445.5, "y1": 401.9, "innehåll": "5) Tillägg får göras med (0,022 + 0,02 x ( F geo -1)) x ( q – 0,35) A temp i flerbostadshus där A temp är 50 m2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp ) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera. Tillägget kan enbart användas då det maximala uteluftsflödet vid DVUT i temperaturreglerade utrymmen q överstiger 0,35 l/s per m 2 på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök. Om den geografiska justeringsfaktorn F geo är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 65.8, "y0": 417.0, "x1": 416.9, "y1": 537.3, "innehåll": "Tabell 9:2b Viktningsfaktorer: Energibärare / Viktningsfaktor (VF_i): El ( VF el ) / 1,8. Fjärrvärme ( VF fjv ) / 0,7. Fjärrkyla ( VF fjk ) / 0,6. Fasta, flytande och gasformiga biobränslen ( VF bio ) / 0,6. Fossil olja ( VF olja ) / 1,8. Fossil gas ( VF gas ) / 1,8"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 65.8, "y0": 552.7, "x1": 442.9, "y1": 743.0, "innehåll": "Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer: Län / Geografiskt läge Kommun / Geografisk justeringsfaktor (F_geo): Blekinge / Samtliga kommuner / 0,9. Dalarna / Avesta, Hedemora och Säter / 1,1. Dalarna / Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro / 1,2. Dalarna / Malung-Sälen och älvdalen / 1,4. Gotland / Gotland / 0,9. Gävleborg / Gävle, Ockelbo och Sandviken / 1,1. Gävleborg / Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn / 1,2. Gävleborg / Ljusdal och Ovanåker / 1,3. Halland / Samtliga utom Hylte / 0,9. Halland / Hylte / 1,0"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 63.3, "y0": 85.4, "x1": 442.9, "y1": 727.2, "innehåll": "Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer: Län / Geografiskt läge Kommun / Geografisk justeringsfaktor (F_geo): Jämtland / Berg, Bräcke, Ragunda och östersund / 1,4. Jämtland / Härjedalen, Krokom och Strömsund / 1,5. Jämtland / åre / 1,6. Jönköping / Aneby, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo / 1,0. Jönköping / Eksjö, Nässjö och Sävsjö / 1,1. Kalmar / Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Västervik / 0,9. Kalmar / Hultsfred, Högsby och Vimmerby / 1,0. Kronoberg / Samtliga kommuner / 1,0. Norrbotten / Piteå / 1,4. Norrbotten / Boden, Haparanda, Kalix, Luleå och älvsbyn / 1,5. Norrbotten / Arvidsjaur, överkalix och övertorneå / 1,6. Norrbotten / Arjeplog och Pajala / 1,7. Norrbotten / Jokkmokk / 1,8. Norrbotten / Gällivare och Kiruna / 1,9. Skåne / Höganäs, Landskrona, Lomma, Malmö och Vellinge / 0,8. Skåne / Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, åstorp, ängelholm och östra Göinge / 0,9. Skåne / Osby och örkelljunga / 1,0. Stockholm / Samtliga kommuner / 1,0. Södermanland / Samtliga kommuner / 1,0. Uppsala / Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala / 1,0. Uppsala / Heby, Tierp, älvkarleby och östhammar / 1,1. Värmland / Grums och Säffle / 1,0. Värmland / Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne och årjäng / 1,1. Värmland / Hagfors och Torsby / 1,2. Västerbotten / Nordmaling och Umeå / 1,3. Västerbotten / Bjurholm, Robertsfors, Skellefteå och Vännäs / 1,4. Västerbotten / Dorotea, Lycksele, Vindeln och åsele / 1,5. Västerbotten / Malå, Norsjö och Vilhelmina / 1,6. Västerbotten / Sorsele / 1,7. Västerbotten / Storuman / 1,8. Västernorrland / Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå och örnsköldsvik / 1,3. Västernorrland / Sollefteå och ånge / 1,4. Västmanland / Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Surahammar och Västerås / 1,0. Västmanland / Fagersta, Norberg, Sala och Skinnskatteberg / 1,1. Västra Götaland / Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och öckerö / 0,9"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 63.3, "y0": 85.4, "x1": 442.9, "y1": 271.9, "innehåll": " Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer: Län / Geografiskt läge Kommun / Geografisk justeringsfaktor (F_geo): Västra Götaland / Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Dals- Ed, Essunga, Falköping, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Götene, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mark, Mellerud, Munkedal, Skara, Skövde, Svenljunga, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Vara, Vårgårda, Vänersborg och åmål / 1,0. Västra Götaland / Tranemo och Ulricehamn / 1,1. örebro / Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och örebro / 1,0. örebro / Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg och Nora / 1,1. örebro / Ljusnarberg / 1,2. östergötland / Samtliga kommuner / 1,0"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 65.8, "y0": 412.7, "x1": 527.6, "y1": 488.4, "innehåll": "9:25 Krav på verifiering Byggnadens primärenergital ska verifieras. Vid verifiering av byggnadens primärenergital ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 122.5, "y0": 484.9, "x1": 505.1, "y1": 529.0, "innehåll": "Allmänt råd Vid projekteringen bör byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och primärenergital beräknas som en del i verifieringen av att byggnaden uppfyller kraven i 9:2."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 122.5, "y0": 519.4, "x1": 510.5, "y1": 551.9, "innehåll": "Installerad eleffekt för uppvärmning bör beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad genom summering av märkeffekter."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 122.5, "y0": 542.4, "x1": 531.2, "y1": 609.4, "innehåll": "Verifiering av att en byggnad uppfyller kraven på primärenergital i 9:2 bör göras utifrån mätning i den färdiga byggnaden. Byggnadens energianvändning fastställs utifrån att den uppmätta energianvändningen korrigeras så att energianvändningen avspeglar ett normalt brukande enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 122.5, "y0": 599.9, "x1": 522.7, "y1": 655.5, "innehåll": "Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:7. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. En energideklaration som upprättas enligt lagen (2006:985) om energideklaration kan användas vid verifiering genom mätning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 122.5, "y0": 646.0, "x1": 521.9, "y1": 689.9, "innehåll": "Verifiering av att en byggnad uppfyller kraven på primärenergital i 9:2 kan även göras genom beräkning enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 65.8, "y0": 695.7, "x1": 508.0, "y1": 746.0, "innehåll": "9:26 Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att kraven på byggnadens primärenergital och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 85.6, "x1": 525.7, "y1": 141.2, "innehåll": "Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning finns i avsnitt 5 Brandskydd. (BFS 2016:13)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 65.8, "y0": 225.7, "x1": 505.2, "y1": 302.6, "innehåll": "9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer 9:51 Värme- och kylinstallationer Installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 299.3, "x1": 522.9, "y1": 343.2, "innehåll": "Allmänt råd Installationerna bör utformas på sådant sätt att injustering, provning, kontroll, tillsyn, service och utbyte lätt kan ske och att god verkningsgrad kan upprätthållas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 333.7, "x1": 527.6, "y1": 366.2, "innehåll": "Värme- och kylinstallationer samt installationer för tappvarmvattenberedning bör utformas och isoleras så att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:62."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 356.7, "x1": 501.8, "y1": 389.2, "innehåll": "Luftbehandlingsinstallationer bör utformas, isoleras och vara så täta att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:255. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 77.7, "y0": 392.3, "x1": 459.9, "y1": 414.5, "innehåll": "Behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 411.0, "x1": 519.4, "y1": 478.0, "innehåll": "Allmänt råd För att minska behovet av kylning i byggnaden bör man pröva åtgärder så som val av fönsterstorlek och placering av fönster, solavskärmning, solskyddande glas, eleffektiv belysning och utrustning för att minska interna värmelaster, nattkyla och kylackumulering i byggnadsstommen. Se även avsnitt 6:43."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 65.8, "y0": 482.5, "x1": 528.0, "y1": 558.3, "innehåll": "9:52 Styr- och reglersystem Byggnaden ska ha styr- och reglersystem för att kunna upprätthålla god energieffektivitet och termisk komfort enligt avsnitt 6:42. Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer ska förses med automatiskt verkande reglerutrustning så att tillförsel av värme- och kyla regleras efter effektbehov i förhållande till ute- och inneklimatet samt byggnadens avsedda användning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 554.8, "x1": 507.2, "y1": 598.8, "innehåll": "Allmänt råd Byggnaden bör, vad avser reglering av tillförsel av värme och kyla, delas in i zoner bl.a. med hänsyn till användning, orientering och planlösning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 589.2, "x1": 501.1, "y1": 633.3, "innehåll": "Värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder bör förses med anordningar för automatisk styrning av värmeavgivningen i varje bostadsrum. Samtidig värmning och kylning av utrymmen bör undvikas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 65.8, "y0": 637.8, "x1": 518.4, "y1": 700.8, "innehåll": "9:6 Effektiv elanvändning Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 122.5, "y0": 697.3, "x1": 510.1, "y1": 741.4, "innehåll": "Allmänt råd Ventilationssystems eleffektivitet bör, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på specifik fläkteffekt (SFP):"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 63.3, "y0": 86.5, "x1": 418.8, "y1": 133.2, "innehåll": "  SFP, kW/(m 3 /s)  Från- och tilluft med värmeåtervinning: 1,5  Från- och tilluft utan värmeåtervinning: 1,1"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 63.3, "y0": 126.3, "x1": 406.6, "y1": 172.6, "innehåll": " Från- och tilluft med värmeåtervinning och kyla: 1,6  Frånluft med återvinning: 0,75  Frånluft: 0,5"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 175.7, "x1": 524.9, "y1": 208.7, "innehåll": "För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m 3 /s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 199.0, "x1": 529.7, "y1": 254.6, "innehåll": "Fast installerade armaturer i kök och badrum bör förses med effektiva ljuskällor. Armaturer för utebelysning bör förses med effektiva ljuskällor, reflektorer och optik samt styras av skymningsrelä, rörelsedetektor eller dylikt. Fast installerade armaturer för belysning av lokaler bör förses med närvaro- eller dagsljusstyrning där så är lämpligt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 245.1, "x1": 511.6, "y1": 277.7, "innehåll": "Elektriska handdukstorkar och komfortgolvelvärme bör förses med t.ex. timerstyrning eller annan reglerutrustning."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 268.1, "x1": 526.1, "y1": 300.6, "innehåll": "Cirkulationspumpar, utom för tappvarmvatteninstallation, bör vara så utformade att de normalt är avstängda när inget behov av flöde finns. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 65.8, "y0": 305.1, "x1": 525.5, "y1": 368.2, "innehåll": "9:7 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan fastställas. (BFS 2016:13)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 364.7, "x1": 531.6, "y1": 408.7, "innehåll": "Allmänt råd Vid uppförande av ny byggnad av flerbostadshus och lokaler bör energianvändningen för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi kunna mätas separat."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 399.2, "x1": 527.8, "y1": 443.2, "innehåll": "För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. I byggnad som huvudsakligen använder elenergi för uppvärmning, kylning och tappvarmvatten för både hushållsenergi och verksamhetsenergi, bör det vara möjligt att avläsa separat."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 433.7, "x1": 512.6, "y1": 466.2, "innehåll": "Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. (BFS 2020:4)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 65.8, "y0": 524.0, "x1": 520.8, "y1": 613.7, "innehåll": "9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader 9:91 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 65.8, "y0": 604.2, "x1": 505.9, "y1": 651.6, "innehåll": "Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 65.8, "y0": 642.1, "x1": 531.1, "y1": 689.7, "innehåll": "Vid verifiering av kraven i 9:2 ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. (BFS 2016:13)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 122.5, "y0": 686.2, "x1": 527.3, "y1": 741.7, "innehåll": "Allmänt råd För att verifiera kravet på energihushållning kan, om inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på byggnadens primärenergital är uppfyllda, en genomgång behöva göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska byggnadens energianvändning. Har en energideklaration upprättats i enlighet med lagen (2006:985) om energideklarationer kan det där finnas förslag på åtgärder för att förbättra byggnadens primärenergital. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 65.8, "y0": 121.1, "x1": 517.7, "y1": 168.7, "innehåll": "ändring av byggnader får inte medföra att energieffektiviteten försämras, om det inte finns synnerliga skäl. Dock får energieffektiviteten försämras om byggnaden efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 9:2–9:6. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 122.5, "y0": 165.2, "x1": 530.3, "y1": 209.3, "innehåll": "Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara när det krävs för att tillgodose andra tekniska egenskapskrav, till exempel en god inomhusmiljö. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 65.8, "y0": 213.7, "x1": 519.7, "y1": 274.7, "innehåll": "9:911 Samordning av åtgärder. Allmänt råd För att tillgodose kravet på energihushållning behöver en samordning ske då flera olika åtgärder samtidigt vidtas i en byggnad."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 122.5, "y0": 265.2, "x1": 510.0, "y1": 309.2, "innehåll": "Efter genomförda åtgärder bör relevanta tekniska system injusteras och driftoptimeras. Till exempel bör man vid fönsterbyte normalt justera in värme- eller ventilationssystem. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 65.8, "y0": 313.8, "x1": 509.6, "y1": 364.1, "innehåll": "9:92 Klimatskärm Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på primärenergital, ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. (BFS 2017:5)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 65.8, "y0": 363.5, "x1": 500.2, "y1": 393.8, "innehåll": "Tabell 9:92 Värmegenomgångskoefficient som ska eftersträvas för enskilda byggnadsdelar U i  [W/m 2 K]"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 122.5, "y0": 493.1, "x1": 524.5, "y1": 537.0, "innehåll": "Allmänt råd Enkla åtgärder för att förbättra byggnadens energieffektivitet kan vara tätning eller komplettering av fönster och dörrar och tilläggsisolering av vindsbjälklag."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 122.5, "y0": 527.5, "x1": 509.8, "y1": 571.6, "innehåll": "Om klimatskärmen tätas, bör uteluftstillförseln säkerställas. Vid tilläggsisolering förändras kondensationspunkten i konstruktionen. Regler om hur detta ska beaktas finns i avsnitt 6:92 respektive 6:95."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 122.5, "y0": 562.1, "x1": 520.0, "y1": 663.5, "innehåll": "Yttervägg : Skäl för att medge ett högre U-värde kan vara om t.ex. – endast en del av en yttervägg berörs eller – det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner. Vid utvändig tilläggsisolering bör det övervägas hur detta påverkar byggnadens karaktär, detaljer såsom dörr- och fönsteromfattningar, samt relationen mellan fasad och takfot respektive sockel. T.ex. kan fönstren behöva flyttas ut för att bibehålla husets karaktär. Vid invändig tilläggsisolering behöver konsekvenserna för byggnadens invändiga kulturvärden klarläggas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 134.5, "y0": 654.0, "x1": 518.7, "y1": 675.1, "innehåll": "Fönster : Fönstren är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 122.5, "y0": 665.5, "x1": 531.5, "y1": 744.1, "innehåll": "Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om fönstren tillverkats speciellt för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga fönster bör endast bytas om de kan ersättas av fönster som med avseende på material, proportioner, indelning och profilering är väl anpassade till husets karaktär. Fönster kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 134.5, "y0": 85.6, "x1": 516.4, "y1": 106.7, "innehåll": "Ytterdörr : Dörrar är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 122.5, "y0": 97.1, "x1": 525.8, "y1": 175.7, "innehåll": "Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om dörren har tillverkats för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga dörrar bör endast bytas om de kan ersättas av sådana som är väl anpassade till husets karaktär. Dörrar kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. De kan t.ex. vara hantverksmässigt utförda eller vara speciellt ritade för en viss byggnad. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 122.5, "y0": 166.1, "x1": 518.8, "y1": 233.3, "innehåll": "Tak : Om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget. Vid tilläggsisolering av vind ska risken för fuktskador beaktas. Regler om detta finns i avsnitt 6. Skäl för avsteg från U-värdeskraven kan vara om inte fuktproblematiken kan hanteras på ett betryggande sätt, eller om kravet påtagligt försämrar användbarheten av vindsutrymmet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 65.8, "y0": 237.8, "x1": 507.3, "y1": 288.1, "innehåll": "9:93 Ventilationssystem Luftbehandlingsinstallationer ska utformas, isoleras och vara så täta att energiförluster begränsas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 122.5, "y0": 284.6, "x1": 522.9, "y1": 340.2, "innehåll": "Allmänt råd Vid ändringar som förändrar tryckfördelningen i byggnaden t.ex. vid byte av uppvärmningsanordning bör man undersöka möjligheterna att åstadkomma en energieffektiv och ventilationseffektiv lösning genom förändring eller intrimning av ventilationssystemet."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 122.5, "y0": 330.7, "x1": 491.3, "y1": 363.1, "innehåll": "Förslag till energieffektiviseringsåtgärder kan finnas i protokoll från den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 65.8, "y0": 367.7, "x1": 514.0, "y1": 418.1, "innehåll": "9:94 Värme- och kylinstallationer Värmeinstallationen ska väljas, utformas, isoleras, justeras och trimmas in så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses på ett energieffektivt sätt. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 77.7, "y0": 414.6, "x1": 522.7, "y1": 528.7, "innehåll": "Allmänt råd Möjligheterna att åstadkomma en energieffektivisering genom förändring eller intrimning av uppvärmningssystemet bör alltid undersökas. Styr- och reglersystem bör vid behov kompletteras så att reglering av värmetillförseln kan ske med hänsyn till bland annat användningssätt och eventuella värmetillskott. Vid installation, utbyte eller ändring av uppvärmnings- eller kylsystem bör samma nivå beträffande energihushållning som anges i avsnitt 9:5 eftersträvas vad avser värme- och kylproduktion samt styr- och reglersystem. (BFS 2011:26). Byggnadens behov av komfortkyla ska minimeras. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 122.5, "y0": 525.2, "x1": 521.8, "y1": 580.8, "innehåll": "Allmänt råd I stället för att installera kylsystem bör man om möjligt välja andra åtgärder som t.ex. solavskärmning och minska de interna värmelasterna genom eleffektiv belysning och utrustning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 65.8, "y0": 585.4, "x1": 507.5, "y1": 648.3, "innehåll": "9:95 Effektiv elanvändning Installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 65.8, "y0": 638.8, "x1": 514.6, "y1": 699.1, "innehåll": "Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider SFP-värden enligt tabell 9:95. Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att de i tabellen angivna SFPv-värdena inte överskrids. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 65.8, "y0": 85.4, "x1": 511.7, "y1": 202.3, "innehåll": "Tabell 9:95 Värden som ska eftersträvas på SFP (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem) respektive SFPv (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat). SFP, [kW/(m 3 /s)] SFPv [kW/(m 3 /s)]. Från- och tilluft med värmeåtervinning 1,5 1,5. Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,1 1,1. Från- och tilluft med värmeåtervinning och kyla 1,6 1,6. Frånluft med återvinning 0,75 0,75. Frånluft 0,5 0,5"}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 122.5, "y0": 213.9, "x1": 512.9, "y1": 257.9, "innehåll": "Allmänt råd För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m 3 /s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 122.5, "y0": 248.3, "x1": 531.1, "y1": 304.0, "innehåll": "Vid ändring bör möjligheterna att åstadkomma en effektivare elanvändning genom utbyte eller komplettering av sådana installationer som använder elenergi alltid prövas. Det kan avse ventilation, fast belysning, elvärmare och motorer samt utrustning så som kyl/frys, tvättmaskin och torkutrustning. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 65.8, "y0": 308.5, "x1": 527.2, "y1": 371.5, "innehåll": "9:96 Mätsystem för energianvändning Byggnadens energianvändning ska om det inte finns synnerliga skäl kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. (BFS 2011:26)."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 122.5, "y0": 368.0, "x1": 531.0, "y1": 423.5, "innehåll": "Allmänt råd Uppfyller byggnaden inte motsvarande krav som i avsnitt 9:7 bör man vid ändring av installationer av betydelse för byggnadens energianvändning eftersträva att deras energianvändning kontinuerligt kan följas."}
{"titel": "BBR - BFS 2011:6", "filnamn": "bbr_2011-6.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 134.5, "y0": 414.0, "x1": 526.0, "y1": 435.0, "innehåll": "Hur mätning av byggnadens energianvändning kan göras anges i allmänt råd under avsnitt 9:7."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 131.5, "x1": 502.6, "y1": 188.7, "innehåll": "1 kap. Lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner Lagens innehåll"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 186.7, "x1": 479.8, "y1": 613.8, "innehåll": "1 § Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande: - lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner (1 kap.), - blandad upphandling (2 kap.), - undantag från lagens tillämpningsområde (3 kap.), - allmänna bestämmelser (4 kap.), - tröskelvärden (5 kap.), - upphandlingsförfaranden (6 kap.), - ramavtal, inköpscentraler och annan samordnad upphandling (7 kap.), - elektroniska metoder för upphandling (8 kap.), - tekniska krav (9 kap.), - annonsering av upphandling och inbjudan till anbudssökande (10 kap.), - tidsfrister för anbudsansökningar och anbud (11 kap.), - kommunikation, information till leverantörer och dokumentation (12 kap.), - uteslutning av leverantörer (13 kap.), - kvalificering (14 kap.), - egen försäkran och utredning om leverantörer (15 kap.), - utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt (16 kap.), - fullgörande av kontrakt (17 kap.), - projekttävlingar (18 kap.), - annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och annonspliktiga upphandlingar av tjänster enligt bilaga 2 (19 kap.), - direktupphandling (19 a kap.), - avtalsspärr, överprövning och skadestånd (20 kap.), - upphandlingsskadeavgift (21 kap.), och - tillsyn (22 kap.)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 618.1, "x1": 494.5, "y1": 709.0, "innehåll": "Till lagen hör följande bilagor: - Förteckning över byggentreprenadkontrakt (bilaga 1), - Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda tjänster (bilaga 2), och - Definitioner av vissa tekniska specifikationer (bilaga 3). Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 712.8, "x1": 517.0, "y1": 809.6, "innehåll": "Offentlig upphandling 2 § Denna lag gäller för upphandling som genomförs av en upphandlande myndighet (offentlig upphandling). Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Lagen gäller även när en upphandlande myndighet anordnar en projekttävling. Vad som avses med projekttävling anges i 1 kap. 19 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 64.5, "x1": 519.7, "y1": 144.8, "innehåll": "Andra lagar om upphandling 3 § Bestämmelser om upphandling finns även i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 148.6, "x1": 505.9, "y1": 228.9, "innehåll": "Undantag från förvaltningslagen 3 a § Om förvaltningslagen (2017:900) är tillämplig i ett ärende om upphandling, ska den upphandlande myndigheten inte tillämpa 10 och 25 §§ i den lagen. Lag (2018:859) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 232.6, "x1": 461.8, "y1": 296.4, "innehåll": "Tröskelvärden och beräkning av värdet av en upphandling 4 § Värdet av en upphandling eller en projekttävling ska beräknas enligt bestämmelserna i 5 kap."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 516.5, "y1": 375.2, "innehåll": "Om det beräknade värdet av en upphandling eller en projekttävling uppgår till minst det tröskelvärde som gäller enligt 5 kap. 1 § och upphandlingen eller projekttävlingen inte avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2, ska den genomföras med tillämpning av denna lag utom 19 kap. och 19 a kap."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 379.6, "x1": 524.5, "y1": 482.1, "innehåll": "Om det beräknade värdet av en upphandling eller en projekttävling understiger tröskelvärdet eller om upphandlingen eller projekttävlingen avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2, ska den genomföras med tillämpning av 19 kap. eller 19 a kap. Lag (2021:1110) . Tillämpningsområdet i särskilda situationer"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 486.2, "x1": 503.8, "y1": 600.3, "innehåll": "Upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster 5 § Denna lag gäller för upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster som omfattas av CPV-koderna 73000000-2 till 73120000-9, 73300000-5, 73420000-2 eller 73430000-5, om 1. resultaten uteslutande tillkommer den upphandlande myndigheten i den egna verksamheten, och 2. den tillhandahållna tjänsten betalas helt av den upphandlande myndigheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 604.0, "x1": 527.3, "y1": 646.4, "innehåll": "Kontrakt som subventioneras med mer än hälften av en upphandlande myndighet"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 644.4, "x1": 521.2, "y1": 802.9, "innehåll": "6 § Denna lag ska tillämpas på kontrakt som upphandlas av någon annan än en upphandlande myndighet eller av en upphandlande myndighet för någon annans räkning, om 1. mer än hälften av kostnaden för kontraktet täcks av direkta bidrag från en upphandlande myndighet, 2. kontraktets värde beräknas uppgå till minst de tröskelvärden som avses i 5 kap. 2 §, och 3. kontraktet avser a) en byggentreprenad som avser sådana anläggningsarbeten som anges i bilaga 1, b) en byggentreprenad som avser uppförande av sjukhus, anläggningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller universitetsbyggnader eller byggnader för administrationsändamål, eller c) tjänster som har samband med ett byggentreprenadkontrakt som avses i a eller b."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 523.9, "y1": 189.1, "innehåll": "En upphandlande myndighet som lämnar ett sådant bidrag ska se till att bestämmelserna i denna lag tillämpas om kontraktet upphandlas av någon annan än myndigheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 524.6, "y1": 261.9, "innehåll": "Var finns definitioner och förklaringar? 7 § I detta kapitel finns definitioner av begrepp som används i lagen. I bilaga 3 finns definitioner av vissa tekniska specifikationer."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 523.2, "y1": 592.8, "innehåll": "Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: - anbudsinfordran i 10 kap. 1 §, - blandade kontrakt i 2 kap. 1 §, - CPV-nomenklaturen i 4 kap. 19 §, - direktupphandling i 19 a kap. 1 §, - dynamiskt inköpssystem i 8 kap. 1 §, - elektronisk auktion i 8 kap. 15 §, - elektronisk katalog i 8 kap. 28 §, - förfarande för inrättande av innovationspartnerskap i 6 kap. 30 och 31 §§, - förhandlat förfarande med föregående annonsering i 6 kap. 4-6 §§, - förhandlat förfarande utan föregående annonsering i 6 kap. 12-19 §§, - intern upphandling i 3 kap. 11-16 §§, - konkurrenspräglad dialog i 6 kap. 20 och 21 §§, - leverantör av medietjänster i 3 kap. 20 §, - märkning i 9 kap. 12 §, - selektivt förfarande i 6 kap. 3 §, och - öppet förfarande i 6 kap. 2 §. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 596.5, "x1": 496.5, "y1": 660.3, "innehåll": "Definitioner 8 § Med anbudssökande avses den som har ansökt om att få eller inbjudits att delta i ett förfarande som genomförs i fler än ett steg. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 520.5, "y1": 788.6, "innehåll": "9 § Med byggentreprenadkontrakt avses ett kontrakt som 1. avser utförande eller både projektering och utförande av arbete som är hänförligt till en verksamhet som anges i bilaga 1, 2. avser utförande eller både projektering och utförande av ett byggnadsverk, eller 3. innebär att ett byggnadsverk realiseras, enligt krav som ställs upp av en upphandlande myndighet som utövar ett avgörande inflytande över typen av byggnadsverk eller över projekteringen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 498.5, "y1": 77.3, "innehåll": "10 § Med byggnadsverk avses det samlade resultatet av bygg- och anläggningsarbeten, om resultatet självständigt fyller en teknisk eller ekonomisk funktion."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 492.5, "y1": 122.3, "innehåll": "11 § Med central upphandlande myndighet avses en statlig myndighet och en sådan upphandlande myndighet som anges i bilaga I till direktiv 2014/24/EU."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 520.3, "y1": 200.4, "innehåll": "11 a § Med CPV-kod avses sådana referensnummer som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV), i lydelsen enligt Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 213/2008. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 514.4, "y1": 261.9, "innehåll": "12 § Med direktiv 2014/24/EU avses Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i den ursprungliga lydelsen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 519.8, "y1": 323.4, "innehåll": "13 § Med elektroniska medel avses elektronisk utrustning för behandling och lagring av data som sänds, överförs eller tas emot via kabel eller radiovågor eller på optisk eller annan elektromagnetisk väg."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 499.9, "y1": 436.0, "innehåll": "14 § Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som stadigvarande tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet i form av 1. anskaffning av varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter, eller 2. tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader som är avsedda för upphandlande myndigheter."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 475.8, "y1": 531.2, "innehåll": "15 § Med kontrakt avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, och 2. avser leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 486.5, "y1": 604.0, "innehåll": "16 § Med leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader. Med leverantör avses också grupper av leverantörer."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 523.7, "y1": 682.8, "innehåll": "17 § Med livscykel avses samtliga skeden, inklusive forskning och utveckling, som en vara, tjänst eller ett byggnadsverk genomgår från råvaruanskaffning eller generering av resurser till bortskaffande, sanering och tjänstens eller användningens slut."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 687.2, "x1": 513.2, "y1": 811.1, "innehåll": "18 § Med offentligt styrt organ avses en sådan juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och 1. som till största delen är finansierad av staten, en kommun, en region eller en upphandlande myndighet, 2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, en region eller en upphandlande myndighet, eller 3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, en region eller en upphandlande myndighet. Lag (2019:970) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 513.2, "y1": 138.8, "innehåll": "19 § Med projekttävling avses en tävling som är öppen för alla och som anordnas av en upphandlande myndighet i syfte att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 506.5, "y1": 200.4, "innehåll": "20 § Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 512.5, "y1": 245.4, "innehåll": "21 § Med tjänstekontrakt avses ett kontrakt som gäller tillhandahållande av andra tjänster än de som avses i 9 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 502.5, "y1": 273.2, "innehåll": "22 § Med upphandlande myndighet avses en statlig eller kommunal myndighet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 517.1, "y1": 402.2, "innehåll": "Vid tillämpning av denna lag ska med myndighet jämställas 1. beslutande församling i en kommun eller en region, 2. offentligt styrt organ som avses i 18 §, och 3. sammanslutning av a) en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1, eller b) ett eller flera organ enligt 2. Lag (2019:970) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 501.2, "y1": 447.2, "innehåll": "23 § Med upphandlingsdokument avses varje dokument som en upphandlande myndighet använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 519.8, "y1": 508.8, "innehåll": "24 § Med varukontrakt avses ett kontrakt som gäller köp, leasing, hyra eller hyrköp av en vara. Ett varukontrakt kan som ett underordnat inslag omfatta kompletterande monterings- och installationsarbeten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 541.2, "x1": 510.5, "y1": 686.6, "innehåll": "2 kap. Blandad upphandling Blandade kontrakt 1 § Med ett blandat kontrakt avses 1. ett kontrakt som avser flera olika slag av upphandling (varor, tjänster eller byggentreprenader eller olika slag av tjänster) som alla regleras i denna lag, eller 2. ett kontrakt som avser dels upphandling som regleras i denna lag, dels annan upphandling."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 691.7, "x1": 522.5, "y1": 731.6, "innehåll": "Kontrakt enligt första stycket 1 regleras i 2 §. Kontrakt enligt första stycket 2 regleras i 3-12 §§. Lag (2018:1159) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 735.4, "x1": 522.1, "y1": 778.4, "innehåll": "Blandade kontrakt som avser flera olika slag av upphandling som alla regleras i denna lag"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 77.3, "innehåll": "2 § Om ett blandat kontrakt avser flera olika slag av upphandling som alla regleras i denna lag ska upphandlingen genomföras i enlighet med bestämmelserna för det slag av upphandling som är huvudföremålet för kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 491.1, "y1": 138.8, "innehåll": "För ett blandat kontrakt som avser både varor och tjänster ska huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för varorna eller tjänsterna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 499.8, "y1": 217.6, "innehåll": "För ett blandat kontrakt som avser både tjänster som anges i bilaga 2 och andra tjänster ska huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 483.1, "y1": 263.7, "innehåll": "Blandade kontrakt som regleras såväl i denna lag som av andra bestämmelser"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 267.9, "x1": 473.3, "y1": 310.3, "innehåll": "Blandade kontrakt med inslag av upphandling enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 308.3, "x1": 515.2, "y1": 381.9, "innehåll": "3 § Om ett blandat kontrakt avser både upphandling som regleras i denna lag och upphandling som regleras i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, avgör 2 kap. 11-27 §§ i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna vilka bestämmelser som ska tillämpas för kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 386.4, "x1": 523.9, "y1": 449.5, "innehåll": "Delbara och odelbara blandade kontrakt 4 § Ett delbart blandat kontrakt är ett kontrakt där det ingår delar som kan särskiljas objektivt. Sådana kontrakt behandlas i 5-11 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 454.6, "x1": 473.8, "y1": 494.5, "innehåll": "Ett odelbart blandat kontrakt är ett kontrakt där det ingår delar som inte kan särskiljas objektivt. Sådana kontrakt behandlas i 12 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 498.2, "x1": 513.2, "y1": 595.8, "innehåll": "Tilldelning av delbara blandade kontrakt 5 § Om ett delbart blandat kontrakt avser både upphandling som regleras i denna lag och upphandling som inte regleras i denna lag, får den upphandlande myndigheten tilldela separata kontrakt för de olika delarna. Myndigheten får också tilldela ett enda kontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 599.5, "x1": 508.5, "y1": 679.8, "innehåll": "Tilldelning av ett delbart blandat kontrakt som separata kontrakt 6 § Om den upphandlande myndigheten tilldelar ett delbart blandat kontrakt som separata kontrakt, ska de bestämmelser som gäller för varje separat kontrakt tillämpas för det kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 684.3, "x1": 511.2, "y1": 763.9, "innehåll": "Tilldelning av ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt 7 § Om den upphandlande myndigheten tilldelar ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt, ska denna lag tillämpas på kontraktet, om inte något annat följer av 8-11 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 768.4, "x1": 507.6, "y1": 810.7, "innehåll": "Tilldelning av ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt när det ingår koncessioner"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 261.9, "innehåll": "8 § Om den upphandlande myndigheten tilldelar ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt och kontraktet avser dels upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader som regleras i denna lag, dels upphandling som regleras i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner ska kontraktet tilldelas med tillämpning av 1. bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena i denna lag, om värdet av den del av kontraktet som regleras i denna lag beräknas uppgå till minst det tröskelvärde som ska tillämpas enligt 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 §, eller 2. bestämmelserna i 19 kap. eller 19 a kap. i denna lag, om värdet av den del av kontraktet som regleras i denna lag beräknas understiga det tröskelvärde som ska tillämpas enligt 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 § och värdet av den del som avser koncessioner beräknas understiga det tröskelvärde som ska tillämpas enligt lagen om upphandling av koncessioner. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 265.6, "x1": 507.6, "y1": 308.7, "innehåll": "Tilldelning av ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt när det ingår försvars- eller säkerhetsaspekter"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 306.8, "x1": 516.5, "y1": 397.7, "innehåll": "9 § Om den upphandlande myndigheten tilldelar ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt får kontraktet tilldelas utan tillämpning av denna lag om kontraktet till en del omfattas av artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Detta gäller även om kontraktet också avser upphandling som regleras i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 402.1, "x1": 515.2, "y1": 493.0, "innehåll": "10 § Om den upphandlande myndigheten tilldelar ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt och det till en del avser upphandling som regleras i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, får myndigheten välja att tilldela kontraktet med tillämpning av bestämmelserna i antingen lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller denna lag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 497.3, "x1": 522.5, "y1": 537.3, "innehåll": "Första stycket påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna om tröskelvärden och undantag i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 542.4, "x1": 512.5, "y1": 616.0, "innehåll": "11 § Bestämmelserna i 9 och 10 §§ gäller endast om beslutet att tilldela ett enda kontrakt fattas på objektiva grunder och inte i syfte att undvika att bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena i antingen denna lag eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet blir tillämpliga."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 619.8, "x1": 523.0, "y1": 683.6, "innehåll": "Tilldelning av odelbara blandade kontrakt 12 § Vid tilldelning av ett odelbart blandat kontrakt ska de bestämmelser som gäller för kontraktets huvudföremål tillämpas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 687.9, "x1": 519.0, "y1": 795.4, "innehåll": "Om ett sådant kontrakt till en del omfattas av artikel 346 i EUF-fördraget, får den upphandlande myndigheten tilldela kontraktet utan tillämpning av denna lag. Om kontraktet i stället till en del avser upphandling som regleras i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, får myndigheten tilldela kontraktet med tillämpning av bestämmelserna i antingen lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller denna lag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 47.4, "x1": 421.7, "y1": 104.6, "innehåll": "3 kap. Undantag från lagens tillämpningsområde Upphandling inom försörjningssektorerna"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 102.7, "x1": 503.6, "y1": 193.6, "innehåll": "1 § Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som 1. omfattas av lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, eller 2. är undantagen enligt 3 kap. 4, 10 eller 24 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 197.4, "x1": 521.9, "y1": 429.2, "innehåll": "Vissa tjänster som är posttjänster närstående 2 § Denna lag gäller inte för en upphandling som genomförs av en upphandlande myndighet som tillhandahåller posttjänster enligt 2 kap. 6 § lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, om kontraktet avser 1. adresshanteringstjänster, överföring av registrerad e-post, säker elektronisk överföring av kodade dokument eller liknande tjänster, om tjänsterna har anknytning till och utförs helt med elektroniska medel, 2. tjänster som avser postanvisningar, girobetalningar eller finansiella tjänster som omfattas av CPV-koderna 66100000-1 till 66720000-3, eller av 3 kap. 30 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, 3. filatelitjänster, eller 4. tjänster där fysisk leverans eller magasinering kombineras med andra tjänster som inte är posttjänster (logistiktjänster)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 433.0, "x1": 521.2, "y1": 547.0, "innehåll": "Upphandling som rör försvar eller säkerhet 3 § Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som 1. omfattas av lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, eller 2. är undantagen enligt 1 kap. 7, 8, 9 eller 10 § lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 551.4, "x1": 509.9, "y1": 676.1, "innehåll": "4 § även om en upphandling eller en projekttävling inte är undantagen enligt 3 §, ska denna lag inte gälla för upphandlingen eller projekttävlingen, om 1. skyddet av Sveriges väsentliga säkerhetsintressen inte kan säkerställas om upphandlingen eller projekttävlingen genomförs enligt denna lag, eller 2. en tillämpning av denna lag skulle kräva att en upphandlande myndighet tillhandahåller information vars avslöjande strider mot Sveriges väsentliga säkerhetsintressen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 680.4, "x1": 505.8, "y1": 754.1, "innehåll": "5 § Denna lag gäller inte när upphandlingen och fullgörandet av kontraktet eller projekttävlingen omfattas av sekretess eller rör Sveriges väsentliga intressen, om det skydd som behövs inte kan säkerställas vid en upphandling eller en projekttävling enligt denna lag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 757.9, "x1": 438.0, "y1": 801.0, "innehåll": "Allmänt elektroniskt kommunikationsnät och elektronisk kommunikationstjänst"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 482.4, "y1": 93.8, "innehåll": "6 § Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att 1. tillhandahålla eller driva ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, eller 2. för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 508.4, "y1": 155.3, "innehåll": "Allmänt elektroniskt kommunikationsnät och elektronisk kommunikationstjänst har samma betydelse som i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation. Lag (2022:505) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 516.5, "y1": 374.4, "innehåll": "Upphandling enligt vissa internationella regler 7 § Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som berör försvars- eller säkerhetsintressen och som en upphandlande myndighet är skyldig att genomföra enligt andra bestämmelser om upphandlingsförfaranden, om bestämmelserna har fastställts 1. genom ett internationellt avtal eller arrangemang som har ingåtts mellan någon av staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och någon annan stat, eller del av sådan, för ett projekt som är gemensamt för de avtalsslutande parterna, 2. genom ett internationellt avtal eller arrangemang som avser stationering av militär personal och som rör en stats åtaganden, eller 3. av en internationell organisation."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 510.5, "y1": 520.0, "innehåll": "8 § Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som en upphandlande myndighet är skyldig att genomföra enligt andra bestämmelser om upphandlingsförfaranden, om bestämmelserna har fastställts 1. genom ett rättsligt instrument som medför internationella rättsliga skyldigheter och som har ingåtts mellan någon av staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och någon annan stat, eller del av sådan, för ett projekt som är gemensamt för de avtalsslutande parterna, eller 2. av en internationell organisation."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 523.8, "x1": 492.1, "y1": 566.9, "innehåll": "Upphandling som helt eller delvis finansieras av en internationell organisation eller ett internationellt finansinstitut"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 564.9, "x1": 518.5, "y1": 638.6, "innehåll": "9 § Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som en upphandlande myndighet genomför enligt upphandlingsregler som har fastställts av en internationell organisation eller ett internationellt finansinstitut när upphandlingen eller projekttävlingen helt finansieras av den organisationen eller det institutet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 642.9, "x1": 515.2, "y1": 700.1, "innehåll": "Om upphandlingen eller projekttävlingen till största delen finansieras av en internationell organisation eller ett internationellt finansinstitut, ska parterna komma överens om vilka regler som ska tillämpas för förfarandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 704.6, "x1": 514.5, "y1": 813.7, "innehåll": "Tjänstekontrakt som tilldelas på grund av ensamrätt 10 § Denna lag gäller inte för ett tjänstekontrakt som en upphandlande myndighet tilldelar en annan upphandlande myndighet som på grund av lag eller annan författning har ensamrätt att utföra tjänsten. Intern upphandling"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 502.5, "y1": 77.3, "innehåll": "11 § Denna lag gäller inte när den upphandlande myndighetens motpart är en juridisk person eller en gemensam nämnd enligt kommunallagen (2017:725), om upphandlingen är en intern upphandling enligt 12-16 §§. Lag (2017:770) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 509.2, "y1": 206.4, "innehåll": "12 § En upphandling ska anses vara en intern upphandling, om 1. den upphandlande myndigheten utövar kontroll över motparten motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning, 2. motparten utför mer än 80 procent av sin verksamhet, bestämt enligt 16 §, för myndighetens räkning eller för andra sådana juridiska personer eller organ som avses i 11 § och som myndigheten utövar kontroll över, och 3. det inte finns något direkt privat ägarintresse i motparten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 519.2, "y1": 300.9, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska anses utöva kontroll enligt första stycket 1 om den har ett avgörande inflytande över motpartens strategiska mål och viktiga beslut. Kontrollen kan också utövas av en annan juridisk person eller gemensam nämnd enligt kommunallagen (2017:725) som själv kontrolleras på samma sätt av myndigheten. Lag (2017:770) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 509.2, "y1": 447.2, "innehåll": "13 § En upphandling ska anses vara en intern upphandling, om 1. den upphandlande myndigheten gemensamt med andra upphandlande myndigheter utövar kontroll över motparten motsvarande den som myndigheterna utövar över sina egna förvaltningar, 2. motparten utför mer än 80 procent av sin verksamhet, bestämt enligt 16 §, för myndigheternas räkning eller för andra sådana juridiska personer eller organ som avses i 11 § och som myndigheterna utövar kontroll över, och 3. det inte finns något direkt privat ägarintresse i motparten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 519.8, "y1": 575.5, "innehåll": "Upphandlande myndigheter ska anses utöva sådan gemensam kontroll som avses i första stycket 1, om 1. motpartens beslutsorgan består av representanter från samtliga myndigheter, 2. myndigheterna tillsammans har ett avgörande inflytande över motpartens strategiska mål och viktiga beslut, och 3. motparten inte har något eget intresse som strider mot myndigheternas intressen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 524.5, "y1": 721.1, "innehåll": "14 § En upphandling ska anses vara en intern upphandling, om 1. den upphandlande myndigheten står under en kontroll av motparten som motsvarar den som motparten utövar över sin egen förvaltning, 2. myndigheten utför mer än 80 procent av sin verksamhet, bestämt enligt 16 §, för den kontrollerande motpartens räkning eller för andra sådana juridiska personer eller organ som avses i 11 § och som den kontrollerande motparten utövar kontroll över, och 3. det inte finns något direkt privat ägarintresse i motparten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 519.9, "y1": 816.3, "innehåll": "En motpart ska anses utöva sådan kontroll som avses i första stycket 1, om den har ett avgörande inflytande över den upphandlande myndighetens strategiska mål och viktiga beslut. Kontrollen kan också utövas av en annan juridisk person eller gemensam nämnd enligt kommunallagen (2017:725) som själv kontrolleras på samma sätt av motparten. Lag (2017:770) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 177.8, "innehåll": "15 § En upphandling ska anses vara en intern upphandling, om 1. den upphandlande myndigheten står under en kontroll som motsvarar den som den kontrollerande personen utövar över sin egen förvaltning och den kontrollerande personen dessutom utövar sådan kontroll över motparten, 2. myndigheten utför mer än 80 procent av sin verksamhet, bestämt enligt 16 §, för den kontrollerande personens räkning eller för andra sådana juridiska personer eller organ som avses i 11 § och som den kontrollerande personen utövar kontroll över, och 3. det inte finns något direkt privat ägarintresse i motparten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 498.5, "y1": 289.6, "innehåll": "Den kontrollerande personen ska anses utöva sådan kontroll som avses i första stycket 1, om den har ett avgörande inflytande över den upphandlande myndighetens och motpartens strategiska mål och viktiga beslut. Kontrollen kan också utövas av en annan juridisk person eller gemensam nämnd enligt kommunallagen (2017:725) som själv kontrolleras på samma sätt av den kontrollerande personen. Lag (2017:770) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 520.5, "y1": 384.9, "innehåll": "16 § Verksamhetsandelen enligt 12 § första stycket 2, 13 § första stycket 2, 14 § första stycket 2 och 15 § första stycket 2 ska bestämmas på grundval av den genomsnittliga totala omsättningen i fråga om varor, tjänster och byggentreprenader under de tre år som föregår tilldelningen eller på grundval av ett annat lämpligt verksamhetsbaserat mått grundat på uppgifter under samma tidsperiod."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 504.5, "y1": 447.2, "innehåll": "Om uppgifterna inte längre är relevanta eller inte är tillgängliga, får verksamhetsandelen bestämmas på grundval av något annat lämpligt kvantitativt eller kvalitativt verksamhetsmått."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 451.0, "x1": 521.8, "y1": 649.1, "innehåll": "Upphandling mellan upphandlande myndigheter 17 § Denna lag gäller inte för upphandling mellan två eller flera upphandlande myndigheter, om 1. upphandlingen syftar till att upprätta eller reglera formerna för ett samarbete mellan myndigheterna som ska säkerställa att de offentliga tjänster som myndigheterna ska utföra tillhandahålls för att uppnå myndigheternas gemensamma mål, 2. samarbetet styrs endast av överväganden som hänger samman med allmänintresset, och 3. myndigheterna på den öppna marknaden utövar mindre än 20 procent av den verksamhet som berörs av samarbetet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 522.5, "y1": 760.8, "innehåll": "18 § Verksamhetsandelen enligt 17 § 3 ska bestämmas på grundval av den upphandlande myndighetens sammanlagda genomsnittliga omsättning i fråga om varor, tjänster och byggentreprenader avseende de verksamheter som har omfattats av samarbetet under de tre åren som föregår tilldelningen eller på grundval av ett annat lämpligt verksamhetsbaserat mått grundat på uppgifter under samma tidsperiod."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.5, "y1": 106.1, "innehåll": "Om uppgifterna inte längre är relevanta eller inte är tillgängliga, får verksamhetsandelen bestämmas på grundval av något annat lämpligt kvantitativt eller kvalitativt verksamhetsmått. Särskilda undantag från tillämpningsområdet"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 110.3, "x1": 513.8, "y1": 173.4, "innehåll": "Förvärv av fastighet m.m. 19 § Denna lag gäller inte för kontrakt som avser förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller någon annan rätt till fastighet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 177.7, "x1": 522.5, "y1": 252.1, "innehåll": "Med fastighet avses här det som enligt jordabalken utgör eller tillhör en fastighet. Det som gäller för fastighet gäller också för befintlig byggnad som tillhör någon annan än ägaren till jorden liksom sådana tillbehör till byggnaden som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 255.9, "x1": 508.9, "y1": 386.4, "innehåll": "Radio- och tv-området 20 § Denna lag gäller inte för upphandling 1. som ska genomföras av en leverantör av medietjänster och som avser anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för medietjänster, eller 2. som avser sändningstid eller program inom radio- och tv-området som ska tillhandahållas av en leverantör av medietjänster."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 391.5, "x1": 476.4, "y1": 431.5, "innehåll": "Leverantör av medietjänster har samma betydelse som i radio- och tv-lagen (2010:696)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 435.2, "x1": 459.8, "y1": 499.0, "innehåll": "Skiljemanna- och förlikningsuppdrag 21 § Denna lag gäller inte för upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 502.8, "x1": 517.2, "y1": 650.6, "innehåll": "Vissa juridiska tjänster 22 § Denna lag gäller inte för upphandling som avser biträde till en klient av en advokat 1. i ett skiljemanna- eller förlikningsförfarande, 2. vid ett rättsligt förfarande inför en svensk domstol eller hos en svensk myndighet, eller 3. vid ett nationellt eller internationellt rättsligt förfarande inför en domstol, tribunal eller vid myndighet eller institution."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 654.9, "x1": 510.5, "y1": 728.6, "innehåll": "Undantagen gäller även för juridisk rådgivning som ges av en advokat inför ett sådant förfarande, eller när det finns en påtaglig indikation för och är mycket sannolikt att den sak som rådgivningen gäller kommer att bli föremål för ett sådant förfarande."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 733.7, "x1": 506.5, "y1": 807.4, "innehåll": "23 § Denna lag gäller inte för upphandling som avser 1. tjänster som avser certifiering och autentisering av dokument och som måste tillhandahållas av notarius publicus, 2. juridiska tjänster som tillhandahålls av förmyndare, förvaltare eller god man, 3. juridiska tjänster som tillhandahålls av någon som är utsedd av domstol eller som enligt lag har till uppgift att utföra särskilda uppdrag under överinseende av domstol, eller 4. juridiska tjänster som är förenade med offentlig maktutövning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 502.4, "y1": 279.1, "innehåll": "Vissa finansiella tjänster 24 § Denna lag gäller inte för upphandling som avser 1. finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument, 2. verksamhet som rör förvaltning av statsskulden eller som avser tjänster som utförs av en centralbank, 3. insatser som genomförs tillsammans med Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen, eller 4. lån, även i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 455.8, "y1": 324.2, "innehåll": "Finansiella instrument har samma betydelse som i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 327.9, "x1": 414.5, "y1": 374.5, "innehåll": "Anställningskontrakt 25 § Denna lag gäller inte för kontrakt som avser anställningar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 378.9, "x1": 486.6, "y1": 421.3, "innehåll": "Vissa tjänster inom områdena civilt försvar, räddningstjänst och förebyggande av fara"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 419.3, "x1": 515.3, "y1": 526.8, "innehåll": "26 § Denna lag gäller inte för upphandling av tjänster som avser civilt försvar, räddningstjänst eller förebyggande av fara, om tjänsterna 1. tillhandahålls av icke vinstdrivande organisationer eller sammanslutningar, och 2. omfattas av CPV-koderna 75250000-3, 75251000-0, 75251100-1, 75251110-4, 75251120-7, 75252000-7, 75222000-8, 98113100-9 eller 85143000-3, utom ambulanstjänster för transport av patienter."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 530.5, "x1": 492.7, "y1": 610.8, "innehåll": "Politiska kampanjer 27 § Denna lag gäller inte för upphandling av tjänster som avser politiska kampanjer och som omfattas av CPV-koderna 79341400-0, 92111230-3 eller 92111240-6, om de tilldelas av ett politiskt parti i samband med en valkampanj."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 615.3, "x1": 501.8, "y1": 695.6, "innehåll": "Vissa kollektivtrafiktjänster 28 § Denna lag gäller inte för kontrakt som avser kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana eller på vatten. Lag (2016:1209) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 499.1, "y1": 93.8, "innehåll": "1 § Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 521.2, "y1": 155.3, "innehåll": "2 § En upphandling får inte utformas i syfte att undanta den från lagens tillämpningsområde och får inte heller utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 503.6, "y1": 217.6, "innehåll": "3 § En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 507.9, "y1": 318.2, "innehåll": "Rätten att få delta i en offentlig upphandling 4 § En leverantör, som enligt bestämmelser i den stat i vilken leverantörens verksamhet är etablerad har rätt att leverera den tjänst som upphandlingen avser, får inte uteslutas från att delta i en upphandling endast på grund av krav på att leverantören ska vara en fysisk eller en juridisk person."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 522.5, "y1": 396.9, "innehåll": "När det gäller tjänstekontrakt, byggentreprenadkontrakt eller sådant varukontrakt som också omfattar tjänster eller monterings- och installationsarbeten, får en juridisk person åläggas att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn på de personer som ska utföra tjänsterna och deras yrkeskvalifikationer."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 522.5, "y1": 508.7, "innehåll": "5 § En grupp av leverantörer får delta i en upphandling. En upphandlande myndighet får inte ställa upp villkor om att en sådan grupp ska ha en viss juridisk form för att få lämna en anbudsansökan eller ett anbud. Myndigheten får dock begära att en sådan grupp ska ha en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 513.8, "x1": 517.2, "y1": 587.5, "innehåll": "Myndigheten får ange i något av upphandlingsdokumenten hur en grupp av leverantörer ska uppfylla kraven på ekonomisk och finansiell ställning enligt 14 kap. 3 och 4 §§ eller teknisk kunskap och yrkeskunskap enligt 14 kap. 5 § om det är berättigat av objektiva skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 497.1, "y1": 631.8, "innehåll": "Myndigheten får ställa upp särskilda villkor om hur en grupp av leverantörer ska fullgöra kontraktet om det är berättigat av objektiva skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 523.2, "y1": 733.1, "innehåll": "Begränsning av antalet anbudssökande som får lämna anbud 6 § När en upphandlande myndighet använder ett selektivt förfarande, ett förhandlat förfarande med föregående annonsering, en konkurrenspräglad dialog eller ett förfarande för inrättande av innovationspartnerskap får den begränsa antalet anbudssökande som får lämna anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 738.2, "x1": 520.5, "y1": 794.6, "innehåll": "Den upphandlande myndigheten ska i annonsen eller inbjudan att bekräfta intresse ange 1. de kriterier och regler som den kommer att tillämpa vid valet av anbudssökande som ska få lämna anbud, och 2. det lägsta antal anbudssökande som kommer att få lämna anbud och, i förekommande fall, det högsta antal som kommer att bjudas in."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 518.5, "y1": 172.6, "innehåll": "7 § En upphandlande myndighet ska bjuda in åtminstone så många anbudssökande som angetts i annonsen eller inbjudan att bekräfta intresse. Om antalet anbudssökande som uppfyller de angivna kriterierna är lägre än det angivna lägsta antalet, får den upphandlande myndigheten fortsätta förfarandet genom att bjuda in de kvalificerade anbudssökande som har begärt att få delta."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 512.1, "y1": 250.6, "innehåll": "Antalet som bjuds in ska alltid vara så stort att effektiv konkurrens kan uppnås. Vid selektivt förfarande får antalet inte vara mindre än fem. Vid förhandlat förfarande med föregående annonsering, konkurrenspräglad dialog och förfarande för inrättande av innovationspartnerskap får antalet inte vara mindre än tre."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 255.1, "x1": 515.9, "y1": 369.2, "innehåll": "Om en anbudssökande eller anbudsgivare har deltagit i förberedelserna 8 § Om en anbudssökande eller anbudsgivare har deltagit i förberedelserna av en upphandling, ska de andra anbudssökandena eller anbudsgivarna informeras om vilka upplysningar av relevans för upphandlingen som har lämnats i det sammanhanget."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 374.3, "x1": 515.9, "y1": 481.7, "innehåll": "En anbudssökande eller anbudsgivare som har deltagit i förberedelserna av upphandlingen får uteslutas från förfarandet endast om det inte finns något annat sätt att säkerställa att principen om likabehandling följs. Innan anbudssökande eller anbudsgivare utesluts från förfarandet ska de få möjlighet att lägga fram utredning om att deras deltagande i förberedelserna inte kan leda till en snedvridning av konkurrensen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 485.5, "x1": 513.2, "y1": 582.3, "innehåll": "Rättelse av fel, förtydligande och komplettering 9 § En upphandlande myndighet får tillåta eller begära att en leverantör rättar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som har getts in av leverantören. Myndigheten får också tillåta eller begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar en sådan handling."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 587.4, "x1": 513.8, "y1": 627.3, "innehåll": "En åtgärd enligt första stycket ska vara förenlig med principerna om likabehandling och öppenhet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 631.8, "x1": 513.2, "y1": 694.8, "innehåll": "Val av anbud 10 § En upphandlande myndighet ska tilldela kontrakt enligt bestämmelserna i 16 kap."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 699.9, "x1": 420.2, "y1": 773.6, "innehåll": "Myndigheten ska innan den tilldelar ett kontrakt kontrollera 1. att anbudet uppfyller de krav, villkor och kriterier som anges i upphandlingsdokumenten, 2. om leverantören ska uteslutas med stöd av 13 kap., och 3. att leverantören uppfyller de kriterier som myndigheten har angett att den kommer att tillämpa enligt 6 § och de krav som myndigheten har ställt enligt 14 kap. 1-5 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 514.3, "y1": 166.6, "innehåll": "Vid en kontroll ska myndigheten tillämpa 15 kap. 11 § När en leverantör åberopar ett annat företags kapacitet enligt 14 kap. 6 § för att uppfylla något kvalificeringskrav, ska detta företag kontrolleras enligt 10 § andra stycket 2 och 3."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 495.9, "y1": 228.9, "innehåll": "12 § När myndigheten använder ett öppet förfarande vid upphandlingen, får myndigheten utvärdera anbuden innan den kontrollerar leverantören enligt 10 § andra stycket 2 och 3."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 232.6, "x1": 521.2, "y1": 312.9, "innehåll": "Tilldelning av ett kontrakt i separata delar 13 § En upphandlande myndighet får besluta att ett kontrakt ska tilldelas i separata delar. Myndigheten får då också fastställa storleken på och föremålet för dessa delar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 316.7, "x1": 495.9, "y1": 359.8, "innehåll": "Skyldighet att motivera att ett kontrakt inte ska tilldelas i separata delar"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 357.8, "x1": 523.9, "y1": 431.5, "innehåll": "14 § Om en upphandlande myndighet beslutar att inte tilldela ett kontrakt i separata delar, ska skälen för detta anges. Skälen ska lämnas i något av upphandlingsdokumenten eller i en sådan individuell rapport som avses i 12 kap. 15 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 435.2, "x1": 515.2, "y1": 515.5, "innehåll": "Anbud på ett kontrakt som ska tilldelas i delar 15 § En upphandlande myndighet som enligt 13 § beslutar att ett kontrakt ska tilldelas i delar, ska bestämma om leverantörerna får lämna anbud på en, flera eller alla delar av kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 520.6, "x1": 521.2, "y1": 628.0, "innehåll": "Om anbud får lämnas på flera eller alla delar av ett kontrakt enligt första stycket, får myndigheten begränsa det antal delar av kontraktet som myndigheten kan komma att tilldela en och samma leverantör. När myndigheten beslutar om en sådan begränsning, ska den också fastställa den ordning som ska gälla när en och samma leverantör vid en tillämpning av tilldelningskriterierna ska tilldelas fler delar av kontraktet än vad begränsningen medger."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 631.8, "x1": 520.6, "y1": 728.6, "innehåll": "Tilldelning av kombinerade delar av ett kontrakt som har delats upp 16 § En upphandlande myndighet som delar upp ett kontrakt i delar enligt 13 § och bestämmer att anbud får lämnas på flera eller alla delar av kontraktet enligt 15 §, får bestämma att flera eller alla delar ska kunna tilldelas en och samma leverantör som kombinerade delar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 733.7, "x1": 482.5, "y1": 790.1, "innehåll": "Om myndigheten har beslutat att ett uppdelat kontrakt ska kunna tilldelas i kombinerade delar enligt första stycket, får den tilldela flera eller alla delar av kontraktet till den leverantör vars anbud sammantaget bäst uppfyller tilldelningskriterierna. En sådan tilldelning omfattas inte av några begränsningar enligt 15 § andra stycket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 507.2, "y1": 138.8, "innehåll": "När myndigheten bestämmer att ett uppdelat kontrakt ska kunna tilldelas i kombinerade delar enligt första stycket, ska den också fastställa den ordning som ska tillämpas för att bedöma dels vilken eller vilka leverantörer som ska tilldelas kontraktet, dels om kontraktet ska tilldelas i delar eller kombinerade delar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 517.2, "y1": 222.9, "innehåll": "Annonsering och offentliggörande i övrigt 17 § En upphandlande myndighet som tilldelar ett kontrakt i delar enligt 13 §, ska i annonsen eller i inbjudan att bekräfta intresse ange om anbud får lämnas för en, flera eller alla delar av kontraktet enligt 15 § första stycket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 524.6, "y1": 351.9, "innehåll": "Om myndigheten avser att begränsa antalet delar av ett kontrakt som kan komma att tilldelas en leverantör enligt 15 § andra stycket, ska myndigheten 1. i annonsen eller inbjudan ange det största antalet delar av kontraktet som får tilldelas en och samma leverantör, och 2. i något av upphandlingsdokumenten ange den ordning som ska gälla när en och samma leverantör vid en tillämpning av tilldelningskriterierna ska tilldelas fler delar av kontraktet än vad begränsningen medger."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 518.5, "y1": 447.2, "innehåll": "Om myndigheten avser att tilldela kombinerade delar av ett kontrakt enligt 16 §, ska myndigheten i annonsen eller inbjudan ange 1. att ett uppdelat kontrakt kan komma att tilldelas i kombinerade delar enligt 16 § första stycket, och 2. den ordning som ska tillämpas enligt 16 § tredje stycket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 451.0, "x1": 514.5, "y1": 598.8, "innehåll": "Reserverad upphandling 18 § En upphandlande myndighet får för en upphandling 1. reservera deltagandet för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eller 2. föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 515.2, "y1": 694.1, "innehåll": "En förutsättning för att en leverantör ska få delta i en upphandling enligt första stycket är att minst 30 procent av dem som sysselsätts i den skyddade verkstaden, hos leverantören eller i programmet för skyddad anställning är personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 697.8, "x1": 521.2, "y1": 811.9, "innehåll": "CPV-nomenklaturen 19 § Alla hänvisningar till nomenklatur inom ramen för en upphandling enligt denna lag ska göras genom användning av den terminologi som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV), i lydelsen enligt Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 213/2008."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 475.8, "y1": 60.1, "innehåll": "Regeringen tillkännager i Svensk författningssamling CPV-koder för sådana byggentreprenadkontrakt som anges i bilaga 1."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 92.5, "x1": 513.8, "y1": 221.4, "innehåll": "5 kap. Tröskelvärden Tillämpliga tröskelvärden 1 § De tröskelvärden som ska tillämpas enligt 1 kap. 4 § anges i artikel 4 i direktiv 2014/24/EU eller i beslut eller meddelanden av Europeiska kommissionen enligt artikel 6 i direktivet. Det som anges i direktivet om centrala statliga myndigheter gäller för en central upphandlande myndighet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 226.5, "x1": 495.8, "y1": 282.9, "innehåll": "Regeringen tillkännager i Svensk författningssamling tröskelvärdena i euro och svenska kronor samt en förteckning över de försvarsprodukter som omfattas av bilaga III till direktiv 2014/24/EU."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 288.0, "x1": 520.5, "y1": 345.2, "innehåll": "2 § De tröskelvärden som ska tillämpas enligt 1 kap. 6 § anges i artikel 13 i direktiv 2014/24/EU eller i beslut eller meddelanden av Europeiska kommissionen enligt artikel 6 i direktivet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 349.5, "x1": 492.5, "y1": 389.5, "innehåll": "Regeringen tillkännager i Svensk författningssamling tröskelvärdena i euro och svenska kronor."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 393.9, "x1": 517.2, "y1": 541.0, "innehåll": "Värdet av en upphandling 3 § Värdet av en upphandling är det totala belopp som, enligt den upphandlande myndighetens uppskattning, ska betalas enligt de varukontrakt, tjänstekontrakt eller byggentreprenadkontrakt som ingår i upphandlingen. När värdet bestäms ska options- och förlängningsklausuler som anges i något av upphandlingsdokumenten inbegripas som om de hade utnyttjats. Vidare ska de premier och ersättningar som den upphandlande myndigheten planerar att betala till anbudssökande eller anbudsgivare räknas in i värdet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 546.1, "x1": 519.9, "y1": 647.6, "innehåll": "Värdet ska bestämmas exklusive mervärdesskatt. 4 § Om en upphandlande myndighet består av separata operativa enheter, ska värdet av en upphandling uppskattas till det samlade värdet för alla sådana enheter. Värdet får dock uppskattas särskilt för en sådan enhet, om den ansvarar självständigt för sin upphandling eller för vissa kategorier av upphandlingar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 652.1, "x1": 517.2, "y1": 732.4, "innehåll": "Värdetidpunkten 5 § Uppskattningen av en upphandlings värde ska avse värdet vid den tidpunkt då anbudsinfordran skickas ut eller, om en sådan inte krävs, vid den tidpunkt då den upphandlande myndigheten påbörjar upphandlingsförfarandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 736.1, "x1": 501.8, "y1": 799.1, "innehåll": "Förbud mot kringgående 6 § Metoden för att uppskatta en upphandlings värde får inte väljas i avsikt att undvika att bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena blir tillämpliga."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 77.3, "innehåll": "7 § En upphandling får delas upp så att bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena inte blir tillämpliga endast om en sådan uppdelning är berättigad av objektiva skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 504.5, "y1": 122.3, "innehåll": "7 a § En upphandling får inte delas upp i avsikt att kringgå bestämmelserna i 19 kap. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 524.5, "y1": 306.9, "innehåll": "Upphandling av delkontrakt 8 § Om en planerad byggentreprenad eller anskaffning av tjänster respektive anskaffning av likartade varor kan innebära att flera kontrakt upphandlas i form av delkontrakt, ska det sammanlagda värdet av delkontrakten beaktas när det avgörs om upphandlingens värde uppgår till tröskelvärdet enligt 1 §. Om tröskelvärdet överskrids, ska varje delkontrakt upphandlas enligt bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdet. Detta gäller dock inte för ett enskilt delkontrakt vars värde är lägre än 1. 80 000 euro när det gäller varor eller tjänster, eller 2. 1 000 000 euro när det gäller byggentreprenader."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 523.8, "y1": 385.7, "innehåll": "Finns det flera delkontrakt av sådant slag som anges i första stycket, ska vart och ett av dem upphandlas enligt bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdet, om det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 524.2, "y1": 430.7, "innehåll": "För sådana delkontrakt som enligt denna paragraf undantas från bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdet tillämpas 19 kap. eller 19 a kap. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 434.5, "x1": 524.5, "y1": 531.3, "innehåll": "Byggentreprenad 9 § I värdet av en upphandling av en byggentreprenad ska det ingå, utöver det belopp som ska betalas för entreprenaden, värdet av varor och tjänster som den upphandlande myndigheten tillhandahåller entreprenören och som är nödvändiga för att entreprenaden ska kunna fullgöras."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 535.8, "x1": 520.5, "y1": 616.1, "innehåll": "Leasing, hyra och hyrköp av varor 10 § Värdet av en upphandling som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor på en bestämd tid om högst tolv månader ska uppskattas till den totala kostnaden under löptiden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 473.2, "y1": 660.3, "innehåll": "Om löptiden är längre än tolv månader, ska värdet uppskattas till den totala kostnaden, inklusive varans restvärde."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 665.4, "x1": 507.2, "y1": 705.4, "innehåll": "Om löptiden är obestämd eller inte kan fastställas vid värdetidpunkten, ska värdet uppskattas till månadsvärdet multiplicerat med 48."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 709.8, "x1": 523.6, "y1": 752.2, "innehåll": "Varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som ska förnyas"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 750.2, "x1": 499.8, "y1": 807.4, "innehåll": "11 § Värdet av ett varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som ska förnyas inom en viss tid, ska uppskattas med ledning av 1. det verkliga totala värdet av en följd av liknande kontrakt som upphandlats under den föregående tolvmånadersperioden eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt justerat med hänsyn till förutsebara ändringar i kvantitet eller värde under den tolvmånadersperiod som följer efter det första kontraktet, eller 2. det uppskattade totala värdet av en följd av kontrakt som kommer att upphandlas under den tolvmånadersperiod som följer på den första leveransen eller, om räkenskapsåret är längre än tolv månader, under räkenskapsåret."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 493.2, "y1": 195.1, "innehåll": "Vissa tjänster 12 § Hur värdet av vissa upphandlingar av tjänster ska uppskattas framgår av följande uppställning:"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 65.5, "y0": 202.8, "x1": 493.3, "y1": 263.8, "innehåll": "När upphandlingen avser        ska värdet uppskattas till 1. försäkringstjänster        den premie som ska betalas och andra ersättningar för"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 261.3, "x1": 478.9, "y1": 340.3, "innehåll": "tjänsten 2. banktjänster och andra finansiella tjänster        arvoden, provisioner, ränta och andra ersättningar för"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 415.9, "x1": 523.2, "y1": 526.7, "innehåll": "projekteringen. 13 § Om en tjänst upphandlas utan att det totala belopp som ska betalas för tjänsten anges, ska värdet av upphandlingen vara det som ska betalas för tjänsten under kontraktets löptid, om denna är högst 48 månader. Om löptiden är längre eller om den är obestämd, ska värdet uppskattas till månadsvärdet multiplicerat med 48."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 530.5, "x1": 519.8, "y1": 610.8, "innehåll": "Ramavtal och dynamiska inköpssystem 14 § Värdet av ett ramavtal eller ett dynamiskt inköpssystem ska uppskattas till det högsta sammanlagda värdet av samtliga kontrakt som planeras inom ramen för ramavtalet eller det dynamiska inköpssystemet under löptiden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 614.6, "x1": 523.8, "y1": 728.6, "innehåll": "Innovationspartnerskap 15 § Värdet av ett innovationspartnerskap ska uppskattas till det högsta sammanlagda värdet av de forsknings- och utvecklingsinsatser som ska genomföras under alla stadier av det planerade partnerskapet samt de varor, tjänster och byggentreprenader som ska utvecklas och som ska anskaffas i slutet av partnerskapet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 732.4, "x1": 523.2, "y1": 812.7, "innehåll": "Projekttävlingar 16 § Värdet av en projekttävling ska uppskattas till summan av sådana ersättningar och tävlingspriser som kan komma att tilldelas deltagarna samt det beräknade värdet av de tjänstekontrakt som kan komma att tilldelas vinnaren eller vinnarna i tävlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 75.9, "x1": 491.5, "y1": 271.6, "innehåll": "6 kap. Upphandlingsförfaranden Upphandlingsförfarandena 1 § Vid offentlig upphandling får, under de förutsättningar och på det sätt som anges i denna lag, följande upphandlingsförfaranden användas: 1. öppet förfarande, 2. selektivt förfarande, 3. förhandlat förfarande med föregående annonsering, 4. förhandlat förfarande utan föregående annonsering, 5. konkurrenspräglad dialog, eller 6. förfarande för inrättande av innovationspartnerskap."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 276.1, "x1": 450.3, "y1": 339.2, "innehåll": "öppet förfarande 2 § Vid ett öppet förfarande får alla leverantörer lämna anbud efter en anbudsinfordran enligt 10 kap. 1 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 343.7, "x1": 513.0, "y1": 440.5, "innehåll": "Selektivt förfarande 3 § Vid ett selektivt förfarande får alla leverantörer efter en anbudsinfordran enligt 10 kap. 1 § ansöka om att få delta genom att lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt för urvalet. De anbudssökande som myndigheten bjuder in får lämna anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 444.2, "x1": 517.0, "y1": 558.3, "innehåll": "Förhandlat förfarande med föregående annonsering 4 § Vid ett förhandlat förfarande med föregående annonsering får alla leverantörer efter en anbudsinfordran enligt 10 kap. 1 § ansöka om att få delta genom att lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt för urvalet. De anbudssökande som myndigheten bjuder in får lämna anbud. Dessa anbud ska ligga till grund för efterföljande förhandlingar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 562.8, "x1": 524.6, "y1": 777.4, "innehåll": "När förfarandet får användas 5 § Ett förhandlat förfarande med föregående annonsering får användas, om 1. den upphandlande myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar, 2. upphandlingen inbegriper formgivning eller innovativa lösningar, 3. kontraktet inte kan tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter som avser arten, komplexiteten eller den rättsliga och ekonomiska utformningen av det som ska anskaffas eller på grund av riskerna i anslutning till dessa omständigheter, eller 4. den upphandlande myndigheten inte med tillräcklig precision kan utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.6, "y1": 77.3, "innehåll": "6 § Ett förhandlat förfarande med föregående annonsering får också användas om de anbud som lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande är ogiltiga eller inte acceptabla."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 519.8, "y1": 228.9, "innehåll": "Upphandlingsdokumenten 7 § Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten 1. fastställa föremålet för upphandlingen genom att beskriva myndighetens behov och vad som krävs i fråga om egenskaper hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som ska anskaffas, 2. ange vad i beskrivningen som utgör de minimikrav som alla anbud ska uppfylla, och 3. ange kriterierna för tilldelning av kontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 523.2, "y1": 290.4, "innehåll": "Den information som lämnas i upphandlingsdokumenten ska vara tillräcklig för att en leverantör ska kunna bedöma upphandlingens art och omfattning och därmed kunna ta ställning till om den ska ansöka om att få delta i förfarandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 294.2, "x1": 479.2, "y1": 374.4, "innehåll": "Förhandlingarna 8 § Den upphandlande myndigheten ska förhandla med anbudsgivarna om förbättringar i deras anbud. Förhandlingarna får inte avse minimikraven eller tilldelningskriterierna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 379.5, "x1": 515.9, "y1": 453.2, "innehåll": "Den upphandlande myndigheten får utan förhandlingar tilldela kontrakt utifrån ett ursprungligt anbud om den i annonsen om upphandlingen enligt 10 kap. 1 § eller i inbjudan att bekräfta intresse enligt 10 kap. 8 § har meddelat att den förbehåller sig den rätten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 517.8, "y1": 514.8, "innehåll": "9 § Om ändringar sker i upphandlingsdokumenten under förhandlingarna, ska den upphandlande myndigheten skriftligen informera alla kvarvarande anbudsgivare om detta och ge dem skälig tid att ändra sina anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 521.9, "y1": 610.0, "innehåll": "10 § Förhandlingarna får delas upp i successiva steg för att minska antalet anbud om det har angetts i något av upphandlingsdokumenten. Den upphandlande myndigheten får efter varje steg välja ut de anbud som myndigheten ska fortsätta att förhandla om. Valet ska göras med användning av de tilldelningskriterier som har angetts i upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 507.2, "y1": 655.1, "innehåll": "Det slutliga antalet anbud ska vara så stort att effektiv konkurrens uppnås, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal anbud eller lämpliga anbudssökande."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 521.9, "y1": 733.1, "innehåll": "11 § När den upphandlande myndigheten har för avsikt att avsluta förhandlingarna, ska myndigheten informera de anbudsgivare som fortfarande deltar i förhandlingarna om detta och ange en gemensam tidsfrist för dem att lämna slutliga anbud som inte får vara föremål för förhandling."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 737.6, "x1": 408.7, "y1": 791.2, "innehåll": "Förhandlat förfarande utan föregående annonsering Inga lämpliga anbudsansökningar eller anbud"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 111.1, "innehåll": "12 § En upphandlande myndighet får använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering, om det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte har lämnats några lämpliga anbudsansökningar eller anbud och de villkor som har angetts i de ursprungliga upphandlingsdokumenten inte har ändrats väsentligt. En rapport om detta ska lämnas till Europeiska kommissionen om den begär det."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 523.2, "y1": 172.6, "innehåll": "13 § En anbudsansökan ska anses vara olämplig om den berörda leverantören ska eller kan uteslutas enligt 13 kap. eller inte uppfyller de kvalificeringskrav som den upphandlande myndigheten har fastställt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 499.2, "y1": 234.1, "innehåll": "Ett anbud ska anses vara olämpligt om det är irrelevant för kontraktet och därför uppenbart inte utan väsentliga ändringar kan tillgodose den upphandlande myndighetens krav enligt upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 237.9, "x1": 517.2, "y1": 402.2, "innehåll": "Konstnärlig prestation, tekniska skäl eller skydd av ensamrätt 14 § En upphandlande myndighet får använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering om det som ska upphandlas kan tillhandahållas endast av en viss leverantör därför att 1. syftet med upphandlingen är att skapa eller förvärva ett unikt konstverk eller en unik konstnärlig prestation, 2. det av tekniska skäl inte finns någon konkurrens, eller 3. det som ska anskaffas skyddas av ensamrätt och därför endast kan tillhandahållas av en viss leverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 523.9, "y1": 463.7, "innehåll": "Ett sådant förfarande får i fall som avses i första stycket 2 och 3 användas endast om det inte finns något rimligt alternativ och avsaknaden av konkurrens inte beror på en konstruerad avgränsning av förutsättningarna för upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 523.8, "y1": 598.8, "innehåll": "Synnerlig brådska 15 § En upphandlande myndighet får använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering om det, på grund av synnerlig brådska som beror på omständigheter som inte kan tillskrivas och inte har kunnat förutses av myndigheten, är omöjligt att hålla de tidsfrister som gäller vid öppet och selektivt förfarande eller vid förhandlat förfarande med föregående annonsering, och anskaffningen är absolut nödvändig."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 602.5, "x1": 514.5, "y1": 813.0, "innehåll": "Ogiltiga eller oacceptabla anbud 16 § En upphandlande myndighet får i de fall som avses i 6 § avstå från att annonsera upphandlingen på nytt om den i förfarandet tar med endast de anbudsgivare som 1. inte ska uteslutas enligt bestämmelserna i 13 kap., 2. uppfyller de krav som anges i 14 kap. och de kriterier eller regler som myndigheten har angett att den kommer att tillämpa vid urvalet av anbudssökande, och 3. har lämnat anbud som uppfyller de formella kraven för anbudsförfarandet i det föregående öppna eller selektiva förfarandet. Upphandling av varor i vissa fall"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.1, "y1": 345.9, "innehåll": "17 § En upphandlande myndighet får använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering för upphandling av varor, om 1. kontraktet gäller varor som framställs endast för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål under förutsättning att a) kontraktet inte omfattar tillverkning i kvantiteter som är ägnade att åstadkomma lönsamhet eller att täcka forsknings- och utvecklingskostnader, och b) tilldelningen av kontraktet inte påverkar efterföljande konkurrensutsatt upphandling avsedd särskilt för sådana ändamål, 2. kontraktet gäller kompletterande leveranser från den ursprungliga varuleverantören under förutsättning att a) leveransen antingen syftar till att delvis ersätta varuleveranser eller anläggningar, eller till att utöka befintliga varuleveranser eller anläggningar, och b) ett byte av leverantör skulle medföra att den upphandlande myndigheten tvingades anskaffa varor som skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll, 3. kontraktet gäller varor som är noterade och omsätts på en råvarumarknad, eller 4. det är möjligt att anskaffa varor eller tjänster på särskilt förmånliga villkor i samband med att en leverantör upphör med sin verksamhet eller har gått i likvidation, försatts i konkurs eller är föremål för motsvarande förfarande."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 350.3, "x1": 497.2, "y1": 390.9, "innehåll": "Ett kontrakt om kompletterande leveranser enligt första stycket 2 får gälla under längre tid än tre år endast om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 394.7, "x1": 519.2, "y1": 676.8, "innehåll": "Tidigare tjänster eller byggentreprenader 18 § En upphandlande myndighet får använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering om det gäller en ny tjänst eller byggentreprenad som är en upprepning av tidigare tjänster eller byggentreprenader under förutsättning att 1. de nya arbetena ingår i ett projekt som tidigare varit föremål för ett upphandlingsförfarande, 2. arbetena tilldelas samma leverantör, 3. de nya tjänsterna eller byggentreprenaderna är i överensstämmelse med det ursprungliga projektet, 4. omfattningen av möjliga tillkommande tjänster eller byggentreprenader och villkoren för tilldelningen av dem har angetts i upphandlingsdokumenten för den ursprungliga upphandlingen, 5. värdet av det nya kontraktet har ingått i uppskattningen av värdet av den ursprungliga upphandlingen, och 6. det i samband med den ursprungliga upphandlingen har angetts att det nu avsedda förfarandet kunde komma att användas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 681.2, "x1": 498.6, "y1": 721.8, "innehåll": "Ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt denna paragraf får användas under högst tre år efter det att det ursprungliga kontraktet ingicks."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 725.6, "x1": 521.9, "y1": 805.9, "innehåll": "Upphandling av tjänst som följer på en projekttävling 19 § En upphandlande myndighet får använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering för upphandling av en tjänst som följer på en projekttävling, om kontraktet enligt tävlingsreglerna ska tilldelas vinnaren eller en av vinnarna av tävlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 492.5, "y1": 88.6, "innehåll": "Om en tävling har avslutats med att fler än en vinnare har utsetts, ska samtliga vinnare inbjudas att delta i förhandlingar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 92.3, "x1": 521.0, "y1": 189.1, "innehåll": "Konkurrenspräglad dialog 20 § Vid en konkurrenspräglad dialog får alla leverantörer efter en anbudsinfordran enligt 10 kap. 1 § ansöka om att få delta genom att lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt för urvalet. De anbudssökande som myndigheten bjuder in får delta i dialogen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 193.6, "x1": 523.2, "y1": 256.6, "innehåll": "När förfarandet får användas 21 § En upphandlande myndighet får använda sig av en konkurrenspräglad dialog i de fall som anges i 5 och 6 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 261.7, "x1": 453.8, "y1": 301.7, "innehåll": "Dialogens syfte ska vara att identifiera och ange hur den upphandlande myndighetens behov bäst kan tillgodoses."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 306.2, "x1": 506.3, "y1": 386.5, "innehåll": "Upphandlingsdokumenten 22 § Den upphandlande myndigheten ska i något av upphandlingsdokumenten ange sina behov och krav, ange tilldelningskriterierna och förklara deras innebörd samt ange en preliminär tidsplan."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 390.2, "x1": 521.6, "y1": 504.2, "innehåll": "Genomförandet av dialogen 23 § Dialogen får genomföras i successiva steg för att begränsa antalet lösningar om det har angetts i något av upphandlingsdokumenten. Den upphandlande myndigheten får efter varje steg välja ut de lösningar som myndigheten ska fortsätta att diskutera. Valet ska göras med användning av de tilldelningskriterier som angetts i något av upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 508.6, "x1": 517.6, "y1": 548.5, "innehåll": "Det slutliga antalet lösningar ska vara så stort att effektiv konkurrens uppnås, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lösningar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 553.6, "x1": 515.7, "y1": 627.3, "innehåll": "24 § Den upphandlande myndigheten ska fortsätta dialogen fram till dess att myndigheten har funnit den eller de lösningar som tillgodoser myndighetens behov. Dialogen ska därefter förklaras avslutad och de deltagande anbudssökandena ska snarast möjligt skriftligen underrättas om detta."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 631.1, "x1": 524.6, "y1": 728.6, "innehåll": "Uppmaning att lämna anbud 25 § När en underrättelse har lämnats enligt 24 §, ska den upphandlande myndigheten uppmana de deltagande anbudssökandena att lämna slutliga anbud på grundval av den eller de lösningar som har lagts fram och preciserats under dialogen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 732.4, "x1": 523.9, "y1": 796.1, "innehåll": "Klarläggande, precisering och optimering av anbud 26 § Den upphandlande myndigheten får uppmana en deltagande anbudsgivare att klarlägga, precisera och optimera sitt anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 111.1, "innehåll": "Klarlägganden, preciseringar, optimeringar och kompletterande upplysningar får dock inte omfatta ändringar av väsentliga aspekter av anbudet eller upphandlingen, däribland det behov myndigheten avser att tillgodose med upphandlingen och de krav som har ställts upp i annonsen, om ändringarna riskerar att snedvrida konkurrensen eller leda till diskriminering."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 488.5, "y1": 177.9, "innehåll": "Utvärdering av anbud 27 § Den enda grunden för utvärdering av anbud ska vara bästa förhållandet mellan pris och kvalitet enligt 16 kap. 1 § andra stycket 1."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 182.4, "x1": 524.6, "y1": 346.7, "innehåll": "Förhandlingar i syfte att bekräfta villkor 28 § Den upphandlande myndigheten får förhandla med den anbudsgivare som har lämnat det anbud som har det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet för att bekräfta de finansiella åtagandena eller andra villkor som anges i anbudet och slutligt fastställa kontraktsvillkoren. Detta gäller under förutsättning att förhandlingarna 1. inte leder till att väsentliga aspekter i anbudet eller upphandlingen ändras i sak, och 2. inte riskerar att snedvrida konkurrensen eller orsaka diskriminering."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 350.4, "x1": 497.8, "y1": 414.2, "innehåll": "Ersättning för deltagande i dialogen 29 § Den upphandlande myndigheten får besluta om tävlingspriser eller annan ersättning för deltagande i dialogen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 418.0, "x1": 524.3, "y1": 514.8, "innehåll": "Innovationspartnerskap 30 § Vid ett förfarande för inrättande av innovationspartnerskap får alla leverantörer efter en anbudsinfordran enligt 10 kap. 1 § ansöka om att få delta genom att lämna de uppgifter som den upphandlande myndigheten begärt för urvalet. De anbudssökande som myndigheten bjuder in får delta i förfarandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 519.3, "x1": 518.5, "y1": 616.1, "innehåll": "När förfarandet får användas 31 § En upphandlande myndighet får använda ett förfarande för inrättande av innovationspartnerskap för att anskaffa en vara, tjänst eller byggentreprenad för att tillgodose behov som den upphandlande myndigheten bedömer inte kan tillgodoses genom lösningar som finns på marknaden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 517.9, "y1": 711.3, "innehåll": "Innovationspartnerskapet ska syfta till utveckling och därpå följande anskaffning av den vara, tjänst eller byggentreprenad som myndigheten har behov av. En sådan anskaffning förutsätter att varan, tjänsten eller byggentreprenaden motsvarar de prestandanivåer och maximala kostnader som den upphandlande myndigheten och deltagarna har kommit överens om."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 715.1, "x1": 494.4, "y1": 795.4, "innehåll": "Krav på anbudssökande 32 § Vid urvalet av anbudssökande ska en upphandlande myndighet särskilt tillämpa krav som avser leverantörers kapacitet inom området för forskning och utveckling och kapacitet att utveckla och genomföra innovativa lösningar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 515.1, "y1": 150.1, "innehåll": "Upphandlingsdokumenten 33 § Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange 1. det behov av en vara, tjänst eller byggentreprenad som myndigheten inte kan tillgodose genom lösningar som finns på marknaden, 2. de delar av beskrivningen som är sådana minimikrav som ska uppfyllas av alla anbud, och 3. vad som ska gälla i fråga om immateriella rättigheter."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 154.4, "x1": 523.2, "y1": 211.6, "innehåll": "Den information som lämnas i upphandlingsdokumenten ska vara tillräcklig för att en leverantör ska kunna bedöma upphandlingens art och omfattning och därmed kunna ta ställning till om den ska ansöka om att få delta i upphandlingsförfarandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 216.1, "x1": 490.5, "y1": 296.4, "innehåll": "Förhandlingar 34 § Den upphandlande myndigheten ska förhandla med anbudsgivarna om förbättringar i deras anbud. Förhandlingarna får inte avse minimikraven eller tilldelningskriterierna. De slutliga anbuden får inte vara föremål för förhandling."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 523.9, "y1": 357.9, "innehåll": "35 § Om ändringar sker i upphandlingsdokumenten under förhandlingarna, ska den upphandlande myndigheten skriftligen informera alla kvarvarande anbudsgivare om detta och ge dem skälig tid för att ändra sina anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 515.7, "y1": 453.2, "innehåll": "36 § Förhandlingarna får delas upp i successiva steg för att minska antalet anbud om den upphandlande myndigheten har angett detta i något av upphandlingsdokumenten. Myndigheten får efter varje steg välja ut de anbud som myndigheten ska fortsätta att förhandla om. Valet ska göras med användning av de tilldelningskriterier som har angetts i upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 457.0, "x1": 510.5, "y1": 520.8, "innehåll": "Krav för att få inrätta ett innovationspartnerskap 37 § En upphandlande myndighet får inrätta innovationspartnerskap endast med sådana leverantörer som bedriver separat forsknings- och utvecklingsverksamhet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 524.5, "x1": 488.5, "y1": 588.3, "innehåll": "Utvärdering av anbud 38 § Den enda grunden för utvärdering av anbud ska vara bästa förhållandet mellan pris och kvalitet enligt 16 kap. 1 § andra stycket 1."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 592.0, "x1": 524.5, "y1": 672.3, "innehåll": "Genomförandet av partnerskapet 39 § Ett innovationspartnerskap ska delas upp i etapper som följer stegen i forsknings- och innovationsprocessen. Etapperna får också inkludera tillverkningen av varorna, tillhandahållandet av tjänsterna eller utförandet av byggentreprenaderna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 676.7, "x1": 499.8, "y1": 717.4, "innehåll": "40 § Ett innovationspartnerskap ska slå fast delmål som partnerna ska uppfylla samt reglera ersättningen i lämpliga delbetalningar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 721.7, "x1": 519.2, "y1": 812.6, "innehåll": "Med utgångspunkt i delmålen får den upphandlande myndigheten efter varje etapp avsluta innovationspartnerskapet eller, om innovationspartnerskapet omfattar flera leverantörer, minska antalet sådana genom att avsluta enskilda kontrakt. Sådana åtgärder förutsätter att myndigheten i något av upphandlingsdokumenten har angett att dessa möjligheter finns och på vilka villkor de kan användas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 144.1, "innehåll": "41 § Den upphandlande myndigheten ska se till att innovationspartnerskapets struktur, särskilt varaktigheten av och värdet på de olika etapperna, avspeglar graden av innovation hos den föreslagna lösningen och de forsknings- och innovationsverksamheter som krävs för att utveckla en lösning som ännu inte finns tillgänglig på marknaden. Det uppskattade värdet av varor, tjänster eller byggentreprenader får inte vara oproportionerligt i förhållande till de investeringar som krävs för att ta fram dem."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 176.5, "x1": 472.6, "y1": 251.7, "innehåll": "7 kap. Ramavtal, inköpscentraler och annan samordnad upphandling Ramavtal"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 255.1, "x1": 493.2, "y1": 318.9, "innehåll": "Tillämpliga bestämmelser 1 § En upphandlande myndighet får ingå ramavtal om den använder något av upphandlingsförfarandena i denna lag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 322.7, "x1": 508.5, "y1": 386.5, "innehåll": "Ramavtalets löptid 2 § Ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 390.2, "x1": 508.5, "y1": 487.0, "innehåll": "Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal 3 § Kontrakt som grundar sig på ett ramavtal får ingås endast mellan en upphandlande myndighet som har identifierats för detta syfte antingen i anbudsinfordran som avser ramavtalet eller i inbjudan att bekräfta intresse och en leverantör som är part i ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 492.1, "x1": 516.9, "y1": 532.0, "innehåll": "Villkoren i ett kontrakt som grundar sig på ett ramavtal får inte avvika väsentligt från villkoren i ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 536.5, "x1": 492.6, "y1": 578.9, "innehåll": "Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal med en enda leverantör"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 576.9, "x1": 519.9, "y1": 617.6, "innehåll": "4 § Om ett ramavtal har ingåtts med en enda leverantör, ska kontrakt som grundas på detta ramavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 621.9, "x1": 516.6, "y1": 679.1, "innehåll": "Inför tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten skriftligen samråda med leverantören och vid behov uppmana denne att komplettera sitt anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 682.8, "x1": 470.1, "y1": 725.2, "innehåll": "Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal med flera leverantörer"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 724.0, "x1": 517.8, "y1": 780.4, "innehåll": "5 § När ett ramavtal som har ingåtts med flera leverantörer har samtliga villkor fastställda för tillhandahållandet av de varor, tjänster eller byggentreprenader som ramavtalet avser, ska kontrakt som grundas på ramavtalet tilldelas enligt 6 eller 7 §. När ramavtalet inte har samtliga sådana villkor fastställda, ska tilldelning ske enligt 8 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 393.7, "y1": 117.4, "innehåll": "Första och andra styckena gäller även delar av ett ramavtal. Tilldelning utan en förnyad konkurrensutsättning"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 515.2, "y1": 172.6, "innehåll": "6 § En upphandlande myndighet får tilldela kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som avses i 5 § första stycket utan en förnyad konkurrensutsättning enligt villkoren i ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 499.8, "y1": 234.1, "innehåll": "Myndigheten ska tillämpa objektiva villkor för att avgöra vilken av leverantörerna som ska tilldelas kontraktet. De objektiva villkoren ska anges i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 238.6, "x1": 521.9, "y1": 335.4, "innehåll": "Tilldelning delvis efter en förnyad konkurrensutsättning 7 § En upphandlande myndighet får tilldela kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som avses i 5 § första stycket delvis efter en förnyad konkurrensutsättning på det sätt som anges i 9 §, om det har angetts i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet att den upphandlande myndigheten ska ha den möjligheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 522.5, "y1": 430.7, "innehåll": "I upphandlingsdokumentet ska i sådana fall också anges 1. de av ramavtalets villkor för tillhandahållande som kan bli föremål för en förnyad konkurrensutsättning, och 2. de objektiva villkor som myndigheten ska använda när den avgör om tilldelning ska ske utan eller efter en förnyad konkurrensutsättning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 434.5, "x1": 518.5, "y1": 514.8, "innehåll": "Tilldelning efter en förnyad konkurrensutsättning 8 § En upphandlande myndighet ska tilldela kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som avses i 5 § andra stycket efter en förnyad konkurrensutsättning för de leverantörer som är parter i ramavtalet på sätt som anges i 9 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 519.3, "x1": 523.9, "y1": 632.6, "innehåll": "Förfarandet vid en förnyad konkurrensutsättning 9 § Vid en förnyad konkurrensutsättning ska de leverantörer som är parter i ramavtalet inbjudas att på nytt lämna anbud i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet. Dessa villkor får, om det är nödvändigt, preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som har angetts i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 637.7, "x1": 517.2, "y1": 778.1, "innehåll": "Vid tillämpning av första stycket ska 1. den upphandlande myndigheten för varje kontrakt som ska tilldelas skriftligen samråda med de leverantörer som kan genomföra kontraktet, 2. den upphandlande myndigheten ange en tidsfrist som är tillräcklig för att lämna anbud för varje särskilt kontrakt, med hänsyn tagen till upphandlingens art och omfattning, 3. anbuden lämnas skriftligen och den upphandlande myndigheten inte ta del av innehållet i anbuden innan den angivna svarstiden har löpt ut, och 4. den upphandlande myndigheten tilldela kontraktet till den anbudsgivare som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt tilldelningskriterierna för ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 503.9, "y1": 173.4, "innehåll": "Inköpscentraler Anlitande av en inköpscentral 10 § En upphandlande myndighet får anlita en inköpscentral utan att upphandla tjänsten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 177.7, "x1": 521.2, "y1": 218.4, "innehåll": "Om en upphandlande myndighet anlitar en inköpscentral enligt första stycket, får tjänsten som inköpscentralen tillhandahåller även omfatta stödverksamhet för inköp."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 222.1, "x1": 466.3, "y1": 285.9, "innehåll": "Anskaffning från en inköpscentral 11 § En upphandlande myndighet får anskaffa varor eller tjänster från en inköpscentral."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 289.7, "x1": 428.9, "y1": 403.7, "innehåll": "Anskaffning genom en inköpscentral 12 § En upphandlande myndighet får anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom 1. kontrakt som tilldelas av en inköpscentral, 2. dynamiska inköpssystem som drivs av en inköpscentral, eller 3. ramavtal som ingås av en inköpscentral."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 407.5, "x1": 522.6, "y1": 487.7, "innehåll": "Den upphandlande myndighetens ansvar 13 § En upphandlande myndighet ska anses fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag när den anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader från eller genom en inköpscentral enligt 11 eller 12 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 492.8, "x1": 490.5, "y1": 532.8, "innehåll": "Den upphandlande myndigheten ansvarar dock för att fullgöra skyldigheterna i denna lag när det gäller de delar av ett förfarande som den själv genomför."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 536.5, "x1": 517.2, "y1": 616.8, "innehåll": "Gemensam upphandling med myndighet från annan medlemsstat 14 § En upphandlande myndighet får genomföra en upphandling gemensamt med en upphandlande myndighet från en annan medlemsstat med användning av upphandlingsåtgärder enligt 15-23 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 621.9, "x1": 482.5, "y1": 661.8, "innehåll": "En viss upphandlingsåtgärd får inte väljas i syfte att undvika tillämpningen av tvingande föreskrifter som är förenliga med EU-rätten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 665.6, "x1": 499.8, "y1": 729.4, "innehåll": "Inköpscentral i annan medlemsstat 15 § En upphandlande myndighet får använda centraliserad inköpsverksamhet som erbjuds av en inköpscentral i en annan medlemsstat i Europeiska unionen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 733.7, "x1": 487.6, "y1": 774.4, "innehåll": "16 § Vid gemensam upphandling enligt 15 § tillämpas bestämmelserna i den medlemsstat där inköpscentralen är belägen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 161.3, "innehåll": "De bestämmelser som är tillämpliga enligt första stycket ska också tillämpas om en upphandlande myndighet 1. tilldelar ett kontrakt inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem som drivs av en inköpscentral enligt första stycket, 2. genomför en förnyad konkurrensutsättning enligt ett ramavtal som har ingåtts av en inköpscentral enligt första stycket, eller 3. enligt 6 och 7 §§ beslutar vilken leverantör som ska tilldelas kontraktet inom ramen för ett ramavtal som har ingåtts av en inköpscentral enligt första stycket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 165.1, "x1": 519.9, "y1": 279.1, "innehåll": "Gemensamma upphandlingsåtgärder 17 § En upphandlande myndighet får gemensamt med upphandlande myndigheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen vidta upphandlingsåtgärder genom att 1. tilldela ett kontrakt, 2. ingå ett ramavtal, eller 3. inrätta ett dynamiskt inköpssystem."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 515.2, "y1": 340.7, "innehåll": "En upphandlande myndighet som har ingått ett ramavtal enligt första stycket 2 eller inrättat ett dynamiskt inköpssystem enligt första stycket 3, får tilldela kontrakt inom ramen för ramavtalet eller inköpssystemet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 474.9, "y1": 385.7, "innehåll": "18 § Vid gemensamma upphandlingsåtgärder enligt 17 § ska delar som är nödvändiga för samarbetet följa av en överenskommelse."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 511.2, "y1": 514.7, "innehåll": "19 § Om en överenskommelse enligt 18 § träffas mellan de deltagande myndigheterna, ska myndigheterna i överenskommelsen fastställa 1. myndigheternas ansvarsområden och relevanta nationella bestämmelser som ska vara tillämpliga, och 2. sättet att organisera upphandlingsförfarandet, innefattande ledning, fördelning av varor, tjänster eller byggentreprenader som ska upphandlas och ingående av kontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 498.4, "y1": 609.3, "innehåll": "När myndigheterna fastställer ansvarsområden och relevanta nationella bestämmelser som ska vara tillämpliga enligt första stycket 1, kan 1. ansvarsområdena fördelas till en eller flera av dem, eller 2. som tillämpliga bestämmelser fastställas den medlemsstats bestämmelser i vilken minst en av myndigheterna har sin hemvist."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 497.2, "y1": 671.6, "innehåll": "20 § Fördelningen av ansvarsområden mellan upphandlande myndigheter och tillämpliga nationella bestämmelser enligt 18 och 19 §§ ska anges i något av upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 505.8, "y1": 795.7, "innehåll": "21 § En myndighet som deltar i en upphandling enligt 17 § och som anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader från en annan deltagande myndighet ska anses uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag, om någon annan deltagande myndighet uppfyller de skyldigheter som föreskrivs i den lag som ska tillämpas till följd av en överenskommelse enligt 18 och 19 §§. Upphandling med en gemensam enhet"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 500.5, "y1": 60.1, "innehåll": "22 § En gemensam enhet som har inrättats av upphandlande myndigheter från olika medlemsstater får genomföra upphandlingar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 518.5, "y1": 155.3, "innehåll": "En europeisk gruppering för territoriellt samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013, eller någon annan enhet som har bildats enligt EU- rätten ska anses vara en gemensam enhet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 493.0, "y1": 200.4, "innehåll": "23 § Vid gemensam upphandling enligt 22 § ska den gemensamma enhetens behöriga organ besluta om tillämpliga nationella bestämmelser."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 520.7, "y1": 261.9, "innehåll": "Tillämpliga nationella bestämmelser ska vara bestämmelserna i en medlemsstat där den gemensamma enheten antingen har sitt registrerade säte eller bedriver verksamhet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 515.9, "y1": 323.4, "innehåll": "Ett sådant beslut får antingen gälla tills vidare, om det fattas när den gemensamma enheten inrättas, eller begränsas till en viss tidsperiod, till vissa typer av kontrakt eller till en eller flera enskilda tilldelningar av kontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 416.5, "x1": 524.3, "y1": 514.0, "innehåll": "Tillämpningsområdet 1 § En upphandlande myndighet får använda ett dynamiskt inköpssystem för återkommande anskaffning av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 518.4, "x1": 515.8, "y1": 575.5, "innehåll": "Ett dynamiskt inköpssystem ska drivas som en helt elektronisk process. Det ska ha en bestämd giltighetstid och under den tiden vara öppet för varje leverantör som uppfyller kvalificeringskraven enligt 14 kap. 1-5 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 579.9, "x1": 492.5, "y1": 653.6, "innehåll": "2 § Ett dynamiskt inköpssystem får delas in i kategorier av varor, tjänster eller byggentreprenader. Kategorierna ska bestämmas objektivt med hänsyn till egenskaperna hos den upphandling som ska genomföras inom den berörda kategorin."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 658.1, "x1": 478.9, "y1": 738.4, "innehåll": "Inrättandet av ett dynamiskt inköpssystem 3 § Vid upphandlingar i ett dynamiskt inköpssystem ska den upphandlande myndigheten tillämpa bestämmelserna för selektivt förfarande. Antalet anbudssökande som får delta i systemet får dock inte begränsas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 742.7, "x1": 461.1, "y1": 783.4, "innehåll": "Om myndigheten har delat in systemet i kategorier av varor, tjänster eller byggentreprenader, ska kvalificeringskrav specificeras för varje kategori."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.9, "y1": 77.3, "innehåll": "4 § En upphandlande myndighet som inrättar ett dynamiskt inköpssystem ska informera om detta genom en anbudsinfordran och ange att den avser ett sådant system. I anbudsinfordran ska systemets giltighetstid anges."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 496.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Om ett dynamiskt inköpssystem delats in i kategorier av varor, tjänster eller byggentreprenader, ska dessa och vad som karakteriserar kategorierna anges i annonsen om upphandling eller i inbjudan att bekräfta intresse."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 507.8, "y1": 183.9, "innehåll": "Om det dynamiska inköpssystemet drivs av en inköpscentral och får användas av andra upphandlande myndigheter, ska detta anges i anbudsinfordran."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 187.6, "x1": 498.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Upphandlingsdokumenten 5 § Av upphandlingsdokumenten ska det framgå 1. de anskaffningar och de kvantiteter som systemet avser, och 2. nödvändig information om inköpssystemet, den elektroniska utrustning som används samt tekniska arrangemang och specifikationer för anslutning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 515.9, "y1": 329.4, "innehåll": "Den upphandlande myndigheten ska ge tillgång till upphandlingsdokumenten enligt 10 kap. 7 § första stycket under systemets hela giltighetstid."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 333.9, "x1": 490.5, "y1": 397.0, "innehåll": "ändringar i giltighetstiden 6 § Den upphandlande myndigheten ska anmäla ändringar av det dynamiska inköpssystemets giltighetstid till Europeiska kommissionen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 401.5, "x1": 509.2, "y1": 481.0, "innehåll": "Ansökan om att få delta i ett dynamiskt inköpssystem 7 § En upphandlande myndighet ska under det dynamiska inköpssystemets hela giltighetstid ge leverantörer möjlighet att ansöka om att få delta i systemet på de villkor som anges i 3 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 486.1, "x1": 522.5, "y1": 543.3, "innehåll": "Myndigheten ska utvärdera en anbudsansökan med tillämpning av kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1-5 §§ inom 10 arbetsdagar från mottagandet. När det finns skäl till det får tidsfristen förlängas till 15 arbetsdagar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 547.6, "x1": 514.5, "y1": 621.3, "innehåll": "Myndigheten får förlänga utvärderingsperioden om ingen inbjudan att lämna anbud ännu har utfärdats i det dynamiska inköpssystemet. Ingen inbjudan får utfärdas under utvärderingsperiodens förlängning. Myndigheten ska i något av upphandlingsdokumenten ange den förlängda period som den avser att tillämpa."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 625.8, "x1": 511.9, "y1": 706.1, "innehåll": "Tidsfrist för anbudsansökningar 8 § Tidsfristen för att komma in med en anbudsansökan ska vara minst 30 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för publicering eller från den dag då inbjudan att bekräfta intresse skickades till anbudssökandena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 520.6, "y1": 796.5, "innehåll": "Inga ytterligare tidsfrister ska gälla för anbudsansökningar efter det att inbjudan att lämna anbud för den första upphandlingen enligt det dynamiska inköpssystemet har skickats. Underrättelse om beslut om deltagande i ett dynamiskt inköpssystem"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 93.8, "innehåll": "9 § En upphandlande myndighet ska snarast möjligt underrätta en leverantör om det beslut som har fattats om leverantörens deltagande i det dynamiska inköpssystemet. Ett beslut att inte godkänna en leverantör som deltagare ska motiveras."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 520.5, "y1": 177.9, "innehåll": "Inbjudan att lämna anbud 10 § Den upphandlande myndigheten ska för varje kontrakt som ska tilldelas bjuda in alla leverantörer som godkänts som deltagare i det dynamiska inköpssystemet att lämna anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 511.9, "y1": 256.6, "innehåll": "Om det dynamiska inköpssystemet har delats in i kategorier av varor, tjänster eller byggentreprenader, ska myndigheten bjuda in samtliga leverantörer som godkänts som deltagare inom den kategori som motsvarar berörd upphandling att lämna anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 260.4, "x1": 517.2, "y1": 324.2, "innehåll": "Tidsfrist för anbud 11 § Tidsfristen för att komma in med anbud ska vara minst 10 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud enligt 10 § skickades till berörda leverantörer."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 517.6, "y1": 385.7, "innehåll": "En upphandlande myndighet som inte är en central upphandlande myndighet får tillämpa bestämmelserna i 11 kap. 7 § om tidsfrist för att komma in med anbud efter överenskommelse."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 390.8, "x1": 514.3, "y1": 414.2, "innehåll": "Bestämmelserna om förkortning av tidsfrister i 11 kap. 5 och 6 §§ får inte tillämpas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 418.0, "x1": 503.2, "y1": 498.2, "innehåll": "Tilldelning av kontrakt 12 § Den upphandlande myndigheten ska tilldela den leverantör kontraktet vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga på grundval av de tilldelningskriterier som anges i annonsen om upphandling eller i inbjudan att bekräfta intresse."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 466.0, "y1": 526.0, "innehåll": "Tilldelningskriterierna får vid behov preciseras i inbjudan att lämna anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 530.5, "x1": 520.5, "y1": 643.8, "innehåll": "Egen försäkran av leverantörer 13 § En upphandlande myndighet får när som helst under det dynamiska inköpssystemets giltighetstid begära att leverantörer som godkänts som deltagare i systemet, inom fem arbetsdagar från den dag då begäran skickades, lämnar in en ny och uppdaterad version av en sådan egen försäkran som avses i 15 kap. 1 och 2 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 648.9, "x1": 516.5, "y1": 688.8, "innehåll": "Bestämmelserna i 15 kap. 3-5 §§ gäller under det dynamiska inköpssystemets hela giltighetstid. Lag (2017:347) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 693.3, "x1": 520.6, "y1": 785.2, "innehåll": "Administrativ avgift 14 § Den upphandlande myndigheten får inte ta ut någon administrativ avgift av en leverantör som deltar eller vill delta i systemet. Elektroniska auktioner"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 481.2, "y1": 60.1, "innehåll": "15 § En upphandlande myndighet får använda en elektronisk auktion för att presentera nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 513.2, "y1": 105.1, "innehåll": "Myndigheten ska utforma den elektroniska auktionen som en upprepad elektronisk process."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 501.9, "y1": 250.6, "innehåll": "16 § En upphandlande myndighet får genomföra en elektronisk auktion som en avslutande del, om innehållet i upphandlingsdokumenten kan fastställas med tillräcklig grad av exakthet. Detta gäller vid 1. öppet förfarande, 2. selektivt förfarande, 3. förhandlat förfarande med föregående annonsering, 4. förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. 7 och 8 §§, och 5. inbjudan att lämna anbud inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 255.1, "x1": 495.2, "y1": 385.7, "innehåll": "Genomförandet av en elektronisk auktion 17 § En elektronisk auktion ska möjliggöra en rangordning utifrån automatiska utvärderingsmetoder och ska grundas på 1. priser eller nya värden på de delar av anbuden som angetts i upphandlingsdokumenten, när anbuden ska utvärderas på grundval av bästa förhållandet mellan pris och kvalitet eller kostnad, eller 2. priser, när anbuden ska utvärderas enbart på grundval av priset."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 516.5, "y1": 497.5, "innehåll": "Anbuden ska rangordnas med användning av en matematisk formel. När anbuden ska rangordnas med hänsyn till bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, ska den matematiska formeln beakta viktningen av de kriterier som fastställts för att bestämma vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Om viktningen av kriterierna har angetts i intervall, ska dessa fastställas till ett bestämt värde. Om alternativa anbud är tillåtna, ska separata formler användas för varje anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 441.8, "y1": 554.9, "innehåll": "En elektronisk auktion får genomföras i på varandra följande etapper. Upphandlingsdokumenten"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 493.8, "y1": 610.1, "innehåll": "18 § Om en elektronisk auktion kommer att användas, ska den upphandlande myndigheten ange det i annonsen om upphandling eller i inbjudan att bekräfta intresse."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 522.5, "y1": 805.9, "innehåll": "19 § I upphandlingsdokumenten ska följande uppgifter lämnas om den elektroniska auktionen: 1. de delar av anbuden som kommer att vara föremål för den elektroniska auktionen, 2. eventuella gränser för de värden som kan presenteras, baserade på en bedömning av specifikationerna för det som ska anskaffas, 3. de uppgifter som kommer att göras tillgängliga för anbudsgivarna under den elektroniska auktionen och när detta kommer att ske, 4. nödvändiga uppgifter om genomförandet av den elektroniska auktionen, 5. de villkor på vilka anbudsgivarna kan lämna anbud, däribland de minsta skillnaderna mellan anbuden som kan ha bestämts, 6. nödvändiga uppgifter om den elektroniska utrustning som ska användas och om anslutningen till denna utrustning, och 7. tidpunkten då den elektroniska auktionen ska avslutas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 518.5, "y1": 161.3, "innehåll": "Första utvärdering av anbud 20 § Innan en upphandlande myndighet inleder en elektronisk auktion, ska myndigheten utvärdera anbuden i enlighet med tilldelningskriterierna och viktningen av dessa."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 165.1, "x1": 523.9, "y1": 245.4, "innehåll": "Inbjudan att lämna nya priser eller värden 21 § En anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud ska bjudas in att delta i den elektroniska auktionen genom att från en viss tidpunkt använda de anslutningssätt som anges i inbjudan."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 521.2, "y1": 351.9, "innehåll": "Ett anbud är godtagbart om det stämmer överens med de tekniska specifikationerna och inte är ogiltigt, oacceptabelt eller olämpligt och om det har lämnats av en anbudsgivare som uppfyller kvalificeringskraven och inte har uteslutits från anbudsförfarandet. Vad som avses med ett olämpligt anbud framgår av 6 kap. 13 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 357.0, "x1": 507.9, "y1": 397.0, "innehåll": "22 § I inbjudan ska den upphandlande myndigheten informera om utvärderingen enligt 20 § av anbudsgivarens anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 402.1, "x1": 511.8, "y1": 458.5, "innehåll": "23 § Inbjudan ska innehålla information om den matematiska formel som avses i 17 § andra stycket och som ska användas för att bestämma rangordningen mellan anbuden med hänsyn till de nya priser eller värden som lämnas under auktionen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 507.9, "y1": 503.5, "innehåll": "24 § Den elektroniska auktionen får inte inledas tidigare än två arbetsdagar efter det att inbjudan har skickats ut."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 507.3, "x1": 516.5, "y1": 587.5, "innehåll": "Upplysningar till anbudsgivarna 25 § Under en elektronisk auktion ska den upphandlande myndigheten lämna alla anbudsgivare tillräckliga upplysningar för att de vid varje tidpunkt ska ha kännedom om sin plats i rangordningen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 592.6, "x1": 490.5, "y1": 632.6, "innehåll": "Myndigheten får också lämna andra upplysningar om priser eller värden under förutsättning att detta har angetts i upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 637.7, "x1": 477.8, "y1": 677.6, "innehåll": "Myndigheten får lämna upplysningar om antalet deltagare i den elektroniska auktionen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 681.3, "x1": 498.5, "y1": 811.9, "innehåll": "Avslutande av en elektronisk auktion 26 § En elektronisk auktion ska avslutas av den upphandlande myndigheten 1. vid den tidpunkt som angetts i upphandlingsdokumenten, 2. när det inte längre lämnas några nya priser eller nya värden som motsvarar angivna krav på minsta skillnader, eller 3. när det antal auktionsetapper som angetts i upphandlingsdokumenten har genomförts."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 77.3, "innehåll": "I det fall som avses i första stycket 2 ska myndigheten i upphandlingsdokumenten ha angett hur långt efter det att den har tagit emot det sista priset eller värdet som den kommer att avsluta auktionen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 514.5, "y1": 122.3, "innehåll": "I det fall som avses i första stycket 3 ska tidsplanen för varje auktionsetapp anges i inbjudan att delta i auktionen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 473.2, "y1": 166.6, "innehåll": "27 § När den elektroniska auktionen har avslutats, ska den upphandlande myndigheten tilldela kontraktet på grundval av resultaten av auktionen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 171.1, "x1": 524.6, "y1": 296.4, "innehåll": "Elektroniska kataloger Tillämpningsområdet 28 § En upphandlande myndighet får begära att anbud med elektroniska medel ska lämnas i ett format för att presentera och strukturera information som är gemensamt för alla deltagande anbudsgivare och som lämpar sig för elektronisk behandling (elektronisk katalog)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 301.5, "x1": 496.5, "y1": 341.4, "innehåll": "Anbud som lämnas i form av en elektronisk katalog får kompletteras med andra handlingar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 345.9, "x1": 491.6, "y1": 442.7, "innehåll": "Upphandlingsdokumenten 29 § Av annonsen om upphandling eller inbjudan att bekräfta intresse ska det framgå om anbud ska eller får 1. lämnas i form av en elektronisk katalog, eller 2. innehålla en elektronisk katalog."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 447.1, "x1": 521.2, "y1": 520.8, "innehåll": "Något av upphandlingsdokumenten ska innehålla nödvändiga uppgifter om 1. den elektroniska utrustning som används och anslutningen till denna utrustning, samt 2. format och specifikationer för den elektroniska katalogen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 525.3, "x1": 523.2, "y1": 622.1, "innehåll": "Upprättandet av en elektronisk katalog 30 § En elektronisk katalog ska upprättas av en anbudssökande eller anbudsgivare enligt specifikationer och format som har fastställts av den upphandlande myndigheten. Om en katalog ska uppdateras enligt 31 § eller 34 § andra stycket, ska dess format tillåta en sådan uppdatering."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 626.6, "x1": 521.2, "y1": 723.4, "innehåll": "Uppdatering av en elektronisk katalog 31 § Om ett ramavtal har slutits efter det att anbud har lämnats i form av en elektronisk katalog eller har innehållit en sådan, får den upphandlande myndigheten besluta att en förnyad konkurrensutsättning enligt 7 kap. 7 och 8 §§ ska genomföras med användning av en elektronisk katalog som uppdateras enligt 32 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 727.7, "x1": 516.6, "y1": 801.4, "innehåll": "32 § För att uppdatera en elektronisk katalog ska den upphandlande myndigheten antingen 1. uppmana varje anbudsgivare att lämna in en uppdaterad katalog som har anpassats till kraven i det berörda kontraktet, eller 2. meddela varje anbudsgivare att myndigheten avser att samla in uppgifter från den redan inlämnade katalogen för att anpassa den till kraven i det berörda kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 500.5, "y1": 122.3, "innehåll": "En katalog får uppdateras enligt första stycket 2, om detta har angetts i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 517.2, "y1": 217.6, "innehåll": "33 § I ett meddelande enligt 32 § första stycket 2 ska den upphandlande myndigheten informera varje anbudsgivare om när den avser att samla in uppgifter för en uppdaterad elektronisk katalog och ge anbudsgivaren möjlighet att avböja en sådan uppgiftsinsamling. Meddelandet ska lämnas så lång tid före den planerade uppgiftsinsamlingen att anbudsgivaren får skälig tid för att ta ställning till den."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 522.5, "y1": 279.1, "innehåll": "Innan myndigheten tilldelar ett kontrakt med utgångspunkt i uppgifter i en elektronisk katalog som myndigheten har uppdaterat, ska den ge varje anbudsgivare möjlighet att kontrollera att det på så sätt upprättade anbudet inte innehåller några fel."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 282.9, "x1": 489.2, "y1": 363.2, "innehåll": "Elektroniska kataloger vid dynamiska inköpssystem 34 § Vid upphandling inom ett dynamiskt inköpssystem ska en leverantör på begäran av den upphandlande myndigheten lämna anbud som har form av en elektronisk katalog eller innehåller en sådan."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 521.9, "y1": 442.0, "innehåll": "Myndigheten får, om den har begärt att leverantörer till ansökan om att få delta i det dynamiska inköpssystemet bifogar en elektronisk katalog, besluta att upphandlingen ska genomföras med användning av elektroniska kataloger som uppdateras med tillämpning av bestämmelserna i 32 § första stycket 2 och andra stycket samt 33 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 534.3, "x1": 513.9, "y1": 631.8, "innehåll": "Vad som anges i de tekniska specifikationerna 1 § De tekniska egenskaper som varan, tjänsten eller byggentreprenaden ska ha ska anges som tekniska specifikationer. Specifikationerna ska ingå i något av upphandlingsdokumenten. De ska vara utformade på något av de sätt som anges i 3-5 §§ förutsatt att det inte står i strid med tvingande tekniska regler."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 636.2, "x1": 521.2, "y1": 727.1, "innehåll": "De egenskaper som specificeras får också avse 1. processen eller metoden för att producera eller tillhandahålla varan, tjänsten eller byggentreprenaden, eller 2. en process som avser ett annat skede i varans, tjänstens eller byggnadsverkets livscykel."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 731.5, "x1": 514.5, "y1": 788.6, "innehåll": "Andra stycket gäller också när de egenskaper som avses inte är egenskaper hos den berörda varan, tjänsten, byggentreprenaden eller det berörda byggnadsverket. Egenskaperna måste dock ha anknytning till det som ska anskaffas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.1, "y1": 60.1, "innehåll": "I de tekniska specifikationerna får det också anges om överlåtelse av immateriella rättigheter kommer att krävas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 64.5, "x1": 491.6, "y1": 172.6, "innehåll": "När det som anskaffas ska användas av fysiska personer 2 § När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Undantag får göras endast om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 515.9, "y1": 234.1, "innehåll": "Om Europeiska unionen i en rättsakt har antagit obligatoriska krav på tillgänglighet, ska de tekniska specifikationer som avses i första stycket bestämmas med hänvisning till den rättsakten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 238.6, "x1": 515.6, "y1": 318.9, "innehåll": "Tekniska specifikationer i form av prestanda- eller funktionskrav 3 § En upphandlande myndighet får ange de tekniska specifikationerna som prestanda- eller funktionskrav. I prestanda- eller funktionskrav kan miljöegenskaper ingå. Kraven ska vara utformade så att det klart framgår vad som ska anskaffas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 521.2, "y1": 380.4, "innehåll": "En upphandlande myndighet får tillåta att en leverantör åberopar sådana standarder och bedömningar som avses i 4 § för att visa att kraven enligt första stycket är uppfyllda."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 384.2, "x1": 499.4, "y1": 427.3, "innehåll": "Tekniska specifikationer i form av hänvisningar till standarder och bedömningar"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 425.3, "x1": 491.9, "y1": 633.3, "innehåll": "4 § Om de tekniska specifikationerna inte anges som prestanda- eller funktionskrav, ska de hänvisa till standarder och bedömningar, och i fallande prioritetsordning till 1. svensk standard som stämmer överens med europeisk standard, 2. europeisk teknisk bedömning, 3. gemensam teknisk specifikation, 4. internationell standard, 5. annat tekniskt referenssystem som utarbetats av europeiska standardiseringsorgan, eller 6. annan svensk standard, svenskt tekniskt godkännande eller, i fråga om en byggentreprenad eller användning av en vara, svensk teknisk specifikation för projektering, beräkning och utförande."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 637.7, "x1": 492.1, "y1": 661.1, "innehåll": "\\\"Varje hänvisning som avses i första stycket ska följas av orden \\\"eller likvärdig\\\".\\\""}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 665.6, "x1": 440.1, "y1": 707.9, "innehåll": "Tekniska specifikationer som kombinerar prestanda- och funktionskrav med standarder och bedömningar"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 706.0, "x1": 515.3, "y1": 763.1, "innehåll": "5 § En upphandlande myndighet får ange de tekniska specifikationerna som prestanda- eller funktionskrav enligt 3 § i fråga om vissa egenskaper och med hänvisning till standarder och bedömningar enligt 4 § i fråga om andra egenskaper."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 766.9, "x1": 526.6, "y1": 792.0, "innehåll": "Uppgifter och hänvisningar som inte får ingå i tekniska specifikationer"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 144.1, "innehåll": "6 § Om det leder till att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas, får de tekniska specifikationerna inte innehålla hänvisningar till 1. ett fabrikat, ett ursprung eller ett framställningssätt som karakteriserar varor eller tjänster som tillhandahålls av en viss leverantör, 2. varumärke, patent eller typ, 3. ursprung, eller 4. tillverkning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 476.5, "y1": 206.4, "innehåll": "\\\"Sådana hänvisningar får dock förekomma om det motiveras av det som ska anskaffas eller det annars inte är möjligt att beskriva det som ska anskaffas tillräckligt tydligt. En sådan hänvisning ska följas av orden \\\"eller likvärdigt\\\".\\\""}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 517.2, "y1": 324.2, "innehåll": "Likvärdiga lösningar 7 § En upphandlande myndighet som i enlighet med 3 § anger de tekniska specifikationerna som prestanda- eller funktionskrav får inte förkasta ett anbud som avser en vara, tjänst eller byggentreprenad som motsvarar de standarder eller bedömningar som anges i 4 § första stycket 1-5 eller likvärdiga standarder eller bedömningar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 503.2, "y1": 419.5, "innehåll": "Första stycket gäller endast om 1. den åberopade standarden eller bedömningen avser de prestanda- eller funktionskrav som myndigheten har angett, och 2. anbudsgivaren visar att varan, tjänsten eller byggentreprenaden uppfyller de angivna kraven."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 519.9, "y1": 514.7, "innehåll": "8 § Om en upphandlande myndighet ställer krav genom att hänvisa till en standard eller bedömning enligt 4 §, får den inte förkasta ett anbud endast på grund av att en vara, tjänst eller byggentreprenad inte motsvarar denna standard eller bedömning om det i anbudet visas att de föreslagna lösningarna uppfyller kraven på ett likvärdigt sätt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 518.5, "x1": 522.5, "y1": 699.3, "innehåll": "Utredning om överensstämmelse 9 § En upphandlande myndighet får som bevis för överensstämmelse med kraven i de tekniska specifikationerna, tilldelningskriterierna enligt 16 kap. eller villkoren för fullgörande av kontraktet enligt 17 kap., kräva att leverantören ska uppvisa en provningsrapport eller ett intyg från ett organ för bedömning av överensstämmelse. Detta organ ska vara ackrediterat för denna uppgift i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020. Lag (2022:1138) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 704.4, "x1": 509.8, "y1": 760.9, "innehåll": "10 § Om en upphandlande myndighet kräver en provningsrapport eller ett intyg som ska vara utfärdat av ett visst organ för bedömning av överensstämmelse, ska den också godta en provningsrapport eller ett intyg från ett likvärdigt organ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.9, "y1": 127.6, "innehåll": "11 § När en leverantör inte inom den angivna tidsfristen kan få tillgång till en provningsrapport eller ett intyg som avses i 9 eller 10 § och detta inte beror på leverantören eller något förhållande på leverantörens sida, ska den upphandlande myndigheten godta annan lämplig utredning. Denna utredning ska visa att varan, tjänsten eller byggentreprenaden uppfyller kraven i de tekniska specifikationerna, tilldelningskriterierna eller villkoren för fullgörande av kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 521.2, "y1": 211.6, "innehåll": "Märkning 12 § Med märkning avses alla dokument, certifikat eller intyg som bekräftar att varor, tjänster, byggentreprenader eller processer eller berörda förfaranden uppfyller vissa krav."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 518.5, "y1": 475.0, "innehåll": "13 § En upphandlande myndighet får i de tekniska specifikationerna, tilldelningskriterierna eller villkoren för fullgörande av kontraktet kräva en viss märkning som bevis för att varan, tjänsten eller byggentreprenaden motsvarar de egenskaper som krävs, om 1. kraven för märkningen endast rör kriterier som har anknytning till det som ska anskaffas, 2. kraven för märkningen är lämpliga för att definiera egenskaperna hos den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas, 3. kraven för märkningen grundas på objektivt kontrollerbara och icke- diskriminerande kriterier, 4. märkningen har antagits genom ett öppet och transparent förfarande i vilket samtliga berörda kan delta, 5. märkningen är tillgänglig för alla berörda, och 6. kraven för märkningen fastställs av ett organ som den som ansöker om märkningen inte har ett avgörande inflytande över."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 522.5, "y1": 536.5, "innehåll": "Om en upphandlande myndighet inte kräver att det som ska anskaffas har alla egenskaper som krävs av en märkning, ska den ange vilka krav för märkningen som ska uppfyllas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 513.2, "y1": 649.0, "innehåll": "Om en märkning uppfyller villkoren i första stycket 3-6, men kraven för märkningen även rör kriterier som inte har anknytning till det som ska anskaffas, får den upphandlande myndigheten inte kräva märkningen för varan, tjänsten eller byggentreprenaden. Myndigheten får dock fastställa de tekniska specifikationerna genom hänvisningar till sådana detaljerade specifikationer för märkningen som har anknytning till det som ska anskaffas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 511.2, "y1": 710.6, "innehåll": "14 § En upphandlande myndighet som kräver en viss märkning enligt 13 § ska godta en annan märkning om kraven för den märkningen är likvärdiga med kraven för den angivna märkningen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 714.9, "x1": 522.5, "y1": 788.6, "innehåll": "15 § När en leverantör inte inom den angivna tidsfristen haft möjlighet att få tillgång till den märkning som den upphandlande myndigheten kräver eller en likvärdig märkning och detta inte beror på leverantören eller något förhållande på leverantörens sida, ska den upphandlande myndigheten godta annan lämplig utredning. Denna utredning ska visa att varan, tjänsten eller byggentreprenaden uppfyller kraven för den angivna märkningen eller, i de fall som anges i 13 § andra stycket, de särskilt angivna kraven för märkningen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 500.5, "y1": 177.9, "innehåll": "Anbud med alternativa utföranden 16 § En upphandlande myndighet får tillåta eller kräva att anbudsgivare lämnar anbud med utföranden som avviker från dem som myndigheten har angett. Ett sådant anbud med alternativt utförande får beaktas endast om myndigheten i annonsen angett om den tillåter eller kräver sådana anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 515.2, "y1": 290.4, "innehåll": "17 § En upphandlande myndighet som tillåter eller kräver anbud som avses i 16 § ska i upphandlingsdokumenten ange 1. vilka minimikrav som gäller för sådana anbud, 2. vilka särskilda villkor som gäller redovisningen av anbuden, och 3. om anbud med ett alternativt utförande får lämnas endast tillsammans med ett anbud som utgår från samma utförande som myndigheten har angett."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 294.7, "x1": 520.5, "y1": 318.2, "innehåll": "Anbud med alternativa utföranden får beaktas endast om de uppfyller minimikraven."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 516.5, "y1": 396.9, "innehåll": "18 § Vid tilldelning av varu- eller tjänstekontrakt får en upphandlande myndighet som har tillåtit eller krävt anbud med alternativa utföranden inte förkasta ett sådant anbud enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett tjänstekontrakt i stället för ett varukontrakt eller ett varukontrakt i stället för ett tjänstekontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 429.4, "x1": 456.1, "y1": 503.8, "innehåll": "10 kap. Annonsering av upphandling och inbjudan till anbudssökande Annonsering"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 508.0, "x1": 515.9, "y1": 571.0, "innehåll": "Anbudsinfordran 1 § En upphandlande myndighet ska genom en anbudsinfordran informera om sin avsikt att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 576.1, "x1": 519.3, "y1": 616.1, "innehåll": "En anbudsinfordran ska göras genom en annons om upphandling eller, i de fall som regleras i 2 §, en förhandsannons."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 511.9, "y1": 661.1, "innehåll": "Särskilda regler om upphandling utan föregående annonsering finns i 6 kap. 12-19 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 664.8, "x1": 511.2, "y1": 791.2, "innehåll": "Förhandsannons som anbudsinfordran 2 § En upphandlande myndighet som inte är en central upphandlande myndighet får använda en förhandsannons som anbudsinfordran när upphandling ska genomföras med selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående annonsering. Lag (2021:1110) . Förhandsannons för att informera om planerade upphandlingar"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.6, "y1": 60.1, "innehåll": "3 § En upphandlande myndighet får i en förhandsannons informera om planerade upphandlingar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 511.8, "y1": 105.1, "innehåll": "Bestämmelser om förkortade tidsfrister efter en sådan förhandsannonsering finns i 11 kap. 5 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 109.6, "x1": 523.9, "y1": 222.9, "innehåll": "Efterannons om resultatet av en upphandling 4 § En upphandlande myndighet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal ska skicka en efterannons om upphandlingsresultatet senast 30 dagar efter det att avtalet eller ramavtalet ingicks. En myndighet som tilldelat kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem ska skicka en efterannons senast 30 dagar efter tilldelningen av varje kontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 505.4, "y1": 284.4, "innehåll": "Trots första stycket får myndigheten vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem samla efterannonserna kvartalsvis. I sådana fall ska de samlade annonserna skickas senast 30 dagar efter utgången av varje kvartal."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 475.8, "y1": 329.4, "innehåll": "Första stycket gäller inte för tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal som ingåtts i enlighet med denna lag. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 333.9, "x1": 486.0, "y1": 414.2, "innehåll": "Annons om tilldelning av kontrakt utan föregående annonsering 5 § En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett kontrakt genom förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt 6 kap. 12-19 §§ får informera om sin avsikt genom en annons."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 418.0, "x1": 490.5, "y1": 481.0, "innehåll": "Publicering av annonser 5 a § Annonser enligt detta kapitel ska publiceras i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik. Lag (2019:670) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 485.5, "x1": 502.3, "y1": 548.5, "innehåll": "Bemyndigande 6 § Regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av annonser enligt detta kapitel."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 553.0, "x1": 520.5, "y1": 666.3, "innehåll": "Elektronisk tillgång till upphandlingsdokumenten 7 § Den upphandlande myndigheten ska vid annonsering om upphandling, förhandsannonsering och annonsering om projekttävling med elektroniska medel ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten från den dag då annonsen publiceras. Den internetadress där dokumenten finns tillgängliga ska anges i annonsen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 671.4, "x1": 515.2, "y1": 728.6, "innehåll": "Om myndigheten inte kan ge tillgång till något upphandlingsdokument enligt första stycket, ska myndigheten i annonsen upplysa om hur leverantörerna kan få tillgång till dokumentet på något annat sätt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 732.4, "x1": 492.8, "y1": 786.0, "innehåll": "Inbjudan till anbudssökande Skriftlig inbjudan att bekräfta intresse efter förhandsannonsering"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.8, "y1": 111.1, "innehåll": "8 § Om en förhandsannons har använts som anbudsinfordran, ska den upphandlande myndigheten vid ett och samma tillfälle skicka en skriftlig inbjudan till samtliga anbudssökande att bekräfta sitt intresse. Först när myndigheten har fått veta vilka anbudssökande som fortfarande är intresserade, får den ange vilka leverantörer som ska få lämna anbud eller delta i förhandlingar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 518.5, "y1": 222.9, "innehåll": "Den upphandlande myndigheten ska med elektroniska medel ge anbudssökandena fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten. Den internetadress där dokumenten finns tillgängliga ska anges i inbjudan att bekräfta intresse. Om myndigheten inte kan göra ett upphandlingsdokument tillgängligt med elektroniska medel och dokumentet inte heller har gjorts tillgängligt på något annat sätt, ska det bifogas inbjudan."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 524.5, "y1": 520.0, "innehåll": "En inbjudan ska dessutom innehålla 1. uppgift om art och mängd av det som ska upphandlas, option på ytterligare avtal och om möjligt beräknad tidsfrist för optionen samt, när det gäller avtal som kan förnyas, art och mängd och, om möjligt, beräknad tidpunkt för kommande annonser om upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader, 2. uppgift om huruvida selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående annonsering ska användas, 3. uppgift om dag för leverans av varor eller för påbörjande eller avslutande av tjänsterna eller byggentreprenaderna, 4. uppgift om adress till den upphandlande myndigheten, 5. uppgift om ekonomiska eller tekniska krav, ekonomiska garantier och upplysningar som krävs från leverantörer, 6. uppgift om huruvida ett varukontrakt avser köp, leasing, hyra eller hyrköp eller en kombination av dessa, 7. uppgift om tilldelningskriterier samt kriteriernas inbördes vikt eller prioritetsordning, om detta inte redovisas i något annat upphandlingsdokument, och 8. övriga uppgifter av betydelse för upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 523.8, "x1": 507.8, "y1": 637.8, "innehåll": "Skriftlig inbjudan att lämna anbud eller att delta i dialog 9 § Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande med föregående annonsering, konkurrenspräglad dialog och förfarande för inrättande av innovationspartnerskap ska den upphandlande myndigheten vid ett och samma tillfälle skicka en skriftlig inbjudan till samtliga utvalda anbudssökande att lämna anbud eller, vid konkurrenspräglad dialog, att delta i dialogen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 642.2, "x1": 521.2, "y1": 749.6, "innehåll": "Den upphandlande myndigheten ska med elektroniska medel ge de utvalda anbudssökandena fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten. Den internetadress där dokumenten finns tillgängliga ska anges i inbjudan att lämna anbud eller att delta i dialog. Om myndigheten inte kan göra ett upphandlingsdokument tillgängligt med elektroniska medel och dokumentet inte heller har gjorts tillgängligt på något annat sätt, ska det bifogas inbjudan."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 754.0, "x1": 515.9, "y1": 811.1, "innehåll": "En inbjudan ska dessutom innehålla 1. uppgift om tidsfristen för att begära kompletterande upplysningar enligt 12 kap. 11 §, 2. uppgift om sista dag för att ta emot anbud samt till vilken adress anbudet ska skickas och på vilket eller vilka språk det ska skrivas, eller, vid konkurrenspräglad dialog, uppgift om dag och plats för dialogens början samt om det eller de språk som ska användas, 3. en hänvisning till annonsen om upphandling eller till förhandsannonsen, om en sådan annons har använts som anbudsinfordran, 4. uppgift om de handlingar som ska bifogas, 5. uppgift om tilldelningskriterier samt kriteriernas inbördes vikt eller prioritetsordning, om detta inte redovisas i något annat upphandlingsdokument, och 6. övriga uppgifter av betydelse för upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 198.9, "x1": 515.1, "y1": 345.9, "innehåll": "Anbudets giltighetstid 10 § En upphandlande myndighet ska vid öppet förfarande i annonsen om upphandling ange den tid som en anbudsgivare ska vara bunden av sitt anbud. Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande med föregående annonsering, konkurrenspräglad dialog och förfarande för inrättande av innovationspartnerskap ska myndigheten ange denna uppgift i en annons om upphandling, i en förhandsannons som används som anbudsinfordran, i en inbjudan att bekräfta intresse eller i en inbjudan att lämna anbud eller att delta i dialog."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 510.5, "y1": 390.9, "innehåll": "En underrättelse enligt 12 kap. 12 § första stycket eller upplysningar enligt 12 kap. 13 § innebär inte att ett anbud förfaller."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 423.4, "x1": 453.1, "y1": 480.6, "innehåll": "11 kap. Tidsfrister för anbudsansökningar och anbud Förhållanden som ska beaktas när tidsfrister bestäms"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 478.6, "x1": 521.2, "y1": 586.0, "innehåll": "1 § När tidsfrister för att komma in med anbudsansökningar och anbud bestäms av den upphandlande myndigheten, ska särskild hänsyn tas till hur komplicerad upphandlingen är och hur lång tid leverantörerna kan antas behöva för att utarbeta anbudsansökningarna eller anbuden. Om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats, ska tiden vara så lång att alla leverantörer kan få kännedom om all information som behövs för att utarbeta ett anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 590.4, "x1": 510.3, "y1": 631.1, "innehåll": "Vid bestämning av tidsfrister enligt första stycket ska dock bestämmelserna i detta kapitel iakttas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 634.8, "x1": 515.0, "y1": 698.6, "innehåll": "Tidsfrist vid öppet förfarande 2 § Vid öppet förfarande ska tidsfristen för att komma in med anbud vara minst 35 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för publicering."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 702.9, "x1": 525.8, "y1": 790.5, "innehåll": "Första stycket gäller om inte något annat följer av 5-10 §§. Tidsfrister vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande med föregående annonsering, konkurrenspräglad dialog och förfarande för inrättande av innovationspartnerskap"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 144.1, "innehåll": "3 § Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande med föregående annonsering, konkurrenspräglad dialog och förfarande för inrättande av innovationspartnerskap ska tidsfristen för att komma in med anbudsansökningar vara minst 30 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för publicering eller, när en förhandsannons har använts som anbudsinfordran, från den dag då inbjudan att bekräfta intresse skickades till anbudssökandena. Detta gäller om inte något annat följer av 10 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 524.5, "y1": 222.9, "innehåll": "Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående annonsering ska tidsfristen för att komma in med anbud vara minst 30 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades till utvalda anbudssökande. Detta gäller om inte något annat följer av 5-10 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 226.6, "x1": 511.0, "y1": 290.4, "innehåll": "Tidsfrister vid upphandling enligt ett dynamiskt inköpssystem 4 § I 8 kap. 8 och 11 §§ finns bestämmelser om tidsfrister för anbudsansökningar och anbud vid upphandling enligt ett dynamiskt inköpssystem."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 294.2, "x1": 517.2, "y1": 442.0, "innehåll": "Förkortade tidsfrister efter förhandsannonsering 5 § Om den upphandlande myndigheten har förhandsannonserat utan att annonsen använts som anbudsinfordran, får tidsfristen för att komma in med anbud 1. vid öppet förfarande bestämmas till minst 15 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för publicering, och 2. vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående annonsering bestämmas till minst 10 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades till utvalda anbudssökande."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 522.5, "y1": 537.3, "innehåll": "En tidsfrist får förkortas enligt första stycket endast om förhandsannonsen 1. innehöll de uppgifter som anges i bilaga V del B avsnitt I till direktiv 2014/24/EU, i den mån uppgifterna fanns att tillgå när förhandsannonsen publicerades, och 2. skickades för publicering minst 35 dagar men högst 12 månader före den dag då annonsen om upphandling skickades för publicering."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 541.0, "x1": 520.5, "y1": 655.1, "innehåll": "Förkortade tidsfrister vid elektroniska anbud 6 § Om den upphandlande myndigheten tillåter att anbuden skickas in elektroniskt, får tidsfristen 1. vid öppet förfarande enligt 2 § bestämmas till minst 30 dagar, och 2. vid selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt 3 § andra stycket bestämmas till minst 25 dagar."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 658.8, "x1": 521.0, "y1": 755.6, "innehåll": "Tidsfrist för anbud efter överenskommelse 7 § Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående annonsering får en upphandlande myndighet som inte är en central upphandlande myndighet bestämma tidsfristen för att komma in med anbud till en gemensam tid som har överenskommits med de utvalda anbudssökandena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 760.7, "x1": 506.5, "y1": 800.6, "innehåll": "Om en sådan överenskommelse inte nås, ska tidsfristen vara minst 10 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades till anbudssökandena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 505.8, "y1": 150.1, "innehåll": "Förlängning av tidsfristen för anbud 8 § Tidsfristen för att komma in med anbud ska förlängas så att alla leverantörer ska kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud, om 1. kompletterande upplysningar inte lämnas inom de tidsfrister som anges i 12 kap. 11 §, eller 2. väsentliga ändringar görs i upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 154.4, "x1": 523.9, "y1": 279.1, "innehåll": "9 § Tidsfristen för att komma in med anbud ska förlängas med fem dagar, om den upphandlande myndigheten inte med elektroniska medel ger fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten 1. från den dag då en annons om upphandling eller en förhandsannons publiceras, eller 2. från och med den dag då en inbjudan att bekräfta intresse skickas till anbudssökandena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 512.5, "y1": 324.2, "innehåll": "Första stycket gäller inte om tidsfristen anges efter en överenskommelse enligt 7 § första stycket eller förkortas vid ett påskyndat förfarande enligt 10 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 327.9, "x1": 524.5, "y1": 526.0, "innehåll": "Påskyndat förfarande 10 § Om det på grund av tidsbrist inte är möjligt att tillämpa de tidsfrister som anges i detta kapitel, får 1. vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående annonsering tidsfristen för att komma in med anbudsansökningar bestämmas till minst 15 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för publicering, 2. vid öppet förfarande tidsfristen för att komma in med anbud bestämmas till minst 15 dagar från den dag då annonsen om upphandling skickades för publicering, och 3. vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående annonsering tidsfristen för att komma in med anbud bestämmas till minst 10 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud skickades till utvalda anbudssökande."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 557.7, "x1": 477.6, "y1": 602.4, "innehåll": "12 kap. Kommunikation, information till leverantörer och dokumentation"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 607.8, "x1": 459.8, "y1": 662.2, "innehåll": "Kommunikation Kommunikation med allmänt tillgängliga elektroniska medel"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 660.2, "x1": 518.5, "y1": 717.4, "innehåll": "1 § En upphandlande myndighet och en leverantör ska använda elektroniska medel när de kommunicerar med varandra under en upphandling. Myndigheten ska anvisa de elektroniska medel som ska användas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 721.7, "x1": 508.5, "y1": 778.9, "innehåll": "Elektroniska medel som avses i första stycket ska vara icke-diskriminerande och allmänt tillgängliga. Medlen ska vara möjliga att använda tillsammans med sådan maskin- och programvara samt sådan annan utrustning som används i allmänhet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 60.1, "innehåll": "I 2-5 §§ finns bestämmelser om undantag från skyldigheten att kommunicera med allmänt tillgängliga elektroniska medel."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 64.6, "x1": 518.5, "y1": 161.3, "innehåll": "Kommunikation med andra medel 2 § En upphandlande myndighet får vid behov anvisa leverantörerna ett lämpligt elektroniskt medel för kommunikation trots att medlet inte uppfyller kraven enligt 1 § andra stycket. Myndigheten ska i sådana fall erbjuda kostnadsfri tillgång till det elektroniska medlet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 508.4, "y1": 222.9, "innehåll": "3 § Om det på grund av upphandlingens beskaffenhet inte är möjligt att använda något elektroniskt medel som uppfyller kraven enligt 1 § andra stycket, får en upphandlande myndighet använda eller anvisa andra medel för kommunikation."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 497.2, "y1": 284.4, "innehåll": "Om förutsättningen enligt första stycket gäller en del av upphandlingen, får myndigheten använda eller anvisa andra medel för kommunikation endast i den delen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 522.5, "y1": 396.9, "innehåll": "4 § En upphandlande myndighet får använda eller anvisa andra medel för kommunikation än sådana elektroniska medel som avses i 1 § i den utsträckning det är nödvändigt på grund av 1. säkerhetsbrister i allmänt tillgängliga tjänster för elektronisk kommunikation, 2. brister i informationssäkerheten hos myndigheten, eller 3. den särskilt känsliga karaktären hos de uppgifter som ska lämnas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 521.9, "y1": 458.5, "innehåll": "Möjligheten att använda eller anvisa andra medel för kommunikation än elektroniska gäller endast om ett tillräckligt skydd för uppgifterna inte kan ges genom användning av elektroniska medel som avses i 2 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 514.5, "y1": 553.8, "innehåll": "5 § Muntlig kommunikation får användas under en upphandling, om kommunikationen inte avser de väsentliga delarna av upphandlingen och den upphandlande myndigheten dokumenterar sådana uppgifter från kommunikationen som är av betydelse för upphandlingen. Muntlig kommunikation får dock inte användas vid upphandling enligt ett dynamiskt inköpssystem."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 557.5, "x1": 503.2, "y1": 637.8, "innehåll": "Information om användning av elektroniska medel 6 § En upphandlande myndighet ska se till att information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbudsansökningar och anbud, inbegripet kryptering och tidsstämpling, finns tillgänglig för alla berörda."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 642.3, "x1": 519.2, "y1": 801.7, "innehåll": "Avancerad elektronisk underskrift 7 § En upphandlande myndighet får kräva att elektroniska anbudsansökningar och anbud ska vara försedda med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Säkerhet vid elektronisk kommunikation"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.8, "y1": 77.3, "innehåll": "8 § En upphandlande myndighet ska se till att kommunikation med elektroniska medel under en upphandling sker på ett säkert sätt med hänsyn till de risker som är förknippade med olika skeden av upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 519.9, "y1": 222.9, "innehåll": "Myndigheten ska ha sådan utrustning att den på ett säkert sätt elektroniskt kan ta emot och fastställa exakt tidpunkt för mottagande av anbudsansökningar och anbud samt ritningar och planer i projekttävlingar. Utrustningen ska vara försedd med sådana säkerhetsanordningar att det inom rimliga gränser kan säkerställas att 1. ingen har tillträde till de uppgifter som överförts elektroniskt före utgången av den fastställda tidsfristen, 2. bara behöriga personer därefter kan få tillgång till uppgifterna, och 3. det går att spåra om någon obehörig har tagit del av uppgifterna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 472.5, "y1": 267.9, "innehåll": "Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om säkerhetsanordningarna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 271.6, "x1": 524.6, "y1": 335.4, "innehåll": "Hantering av uppgifter i ett upphandlingsärende 9 § Kommunikation och lagring av uppgifter i ett upphandlingsärende ska ske på ett sådant sätt att uppgifterna inte förvanskas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 339.2, "x1": 480.5, "y1": 419.5, "innehåll": "öppnande av anbudsansökningar och anbud 10 § En upphandlande myndighet får inte ta del av innehållet i anbudsansökningarna och anbuden förrän tidsfristen för anbudsansökningar respektive anbud har gått ut."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 523.9, "y1": 531.3, "innehåll": "Anbud ska öppnas samtidigt och så snart som möjligt efter anbudstidens utgång vid en förrättning där minst två personer som utsetts av den upphandlande myndigheten ska delta. Anbuden ska föras upp i en förteckning, som ska bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare ska dessutom en person som är utsedd av en handelskammare närvara. Kostnaderna för detta ska betalas av den som framställt begäran."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 535.8, "x1": 508.5, "y1": 678.3, "innehåll": "Information till leverantörer Kompletterande upplysningar 11 § En upphandlande myndighet ska på begäran av en leverantör lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten senast sex dagar före angiven sista dag för anbud, förutsatt att upplysningarna har begärts i god tid. Upplysningarna ska lämnas skriftligen till alla leverantörer som deltar i upphandlingsförfarandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 682.7, "x1": 504.8, "y1": 723.3, "innehåll": "Vid ett påskyndat förfarande enligt 11 kap. 10 § ska kompletterande upplysningar lämnas senast fyra dagar före angiven sista dag för anbud."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 727.1, "x1": 523.2, "y1": 807.4, "innehåll": "Underrättelse om beslut 12 § En upphandlande myndighet ska snarast möjligt skriftligen underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som har fattats om att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet och uppgift om den period under vilken avtal enligt 20 kap. 1 § inte får ingås (avtalsspärr)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 506.5, "y1": 138.8, "innehåll": "En skriftlig underrättelse ska snarast möjligt lämnas till anbudssökandena och anbudsgivarna även när myndigheten beslutar att avbryta en upphandling efter anbudsinfordran samt vid beslut att göra om en upphandling. I underrättelsen ska skälen för beslutet anges."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 510.5, "y1": 222.9, "innehåll": "Upplysningar på begäran av en leverantör 13 § En upphandlande myndighet ska till den anbudssökande eller anbudsgivare som begär det lämna upplysningar om skälen för att leverantörens ansökan har avslagits eller anbud förkastats."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 524.6, "y1": 335.4, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska på begäran av en anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud lämna upplysningar om 1. utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet, och 2. i förekommande fall hur förhandlingarna eller dialogen med anbudsgivarna har fortlöpt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 523.8, "y1": 379.7, "innehåll": "Upplysningar enligt första och andra styckena ska lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att en skriftlig begäran kom in."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 384.2, "x1": 500.5, "y1": 493.0, "innehåll": "Dokumentation Dokumentationsplikt 14 § En upphandlande myndighet ska dokumentera genomförandet av en upphandling. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att motivera myndighetens beslut under upphandlingens samtliga skeden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 496.7, "x1": 491.2, "y1": 577.0, "innehåll": "Individuella rapporter 15 § En upphandlande myndighet ska upprätta en individuell rapport för varje kontrakt som tilldelas, ramavtal som ingås och dynamiskt inköpssystem som inrättas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 582.1, "x1": 517.8, "y1": 622.1, "innehåll": "Detta gäller inte för kontrakt som tilldelas på grundval av ett ramavtal enligt 7 kap. 4 eller 6 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 627.2, "x1": 515.2, "y1": 817.9, "innehåll": "16 § Av en individuell rapport ska följande framgå: 1. skäl till att ett anbud som har förkastats har ansetts vara onormalt lågt, 2. skäl till att ett kontrakt eller ramavtal inte har tilldelats en leverantör, 3. skäl till att en leverantör inte har godkänts som deltagare i ett dynamiskt inköpssystem, 4. skäl till att förhandlat förfarande med föregående annonsering, förhandlat förfarande utan föregående annonsering eller konkurrenspräglad dialog har tillämpats, 5. skäl till att inlämning av anbud med andra medel än elektroniska har godkänts, och 6. intressekonflikter och åtgärder som vidtagits till följd av dem."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 491.8, "y1": 60.1, "innehåll": "Den individuella rapporten eller huvuddragen i den ska på begäran skickas till Europeiska kommissionen eller den tillsynsmyndighet som avses i 22 kap. 1 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 472.5, "y1": 105.1, "innehåll": "Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter en individuell rapport ska innehålla."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 109.6, "x1": 523.6, "y1": 189.1, "innehåll": "Bevarande av handlingar 17 § I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs arkiv. För en upphandlande myndighet som inte omfattas av arkivlagen gäller andra och tredje styckena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 516.5, "y1": 284.4, "innehåll": "När en upphandling har avslutats ska en upphandlande myndighet på betryggande sätt förvara anbudsansökningar och anbud med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar, sådana dokument som avses i 14 §, den individuella rapporten enligt 15 § och liknande handlingar. Handlingarna ska bevaras minst fyra år från den dag då kontraktet tilldelades."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 506.5, "y1": 346.7, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska även bevara det kontrakt eller det ramavtal som har ingåtts efter upphandling enligt denna lag. Kontraktet eller ramavtalet ska bevaras åtminstone under sin löptid."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 350.4, "x1": 521.2, "y1": 430.7, "innehåll": "Tillgång till kontrakt 18 § I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. För en upphandlande myndighet som inte ska tillämpa de bestämmelserna gäller 19-25 §§. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 523.9, "y1": 526.0, "innehåll": "19 § En upphandlande myndighet ska på begäran av en berörd leverantör lämna ut en kopia eller en utskrift av ett kontrakt som bevaras enligt 17 § tredje stycket och som ingåtts till ett värde av minst 1. 1 000 000 euro för varu- eller tjänstekontrakt, och 2. 10 000 000 euro för byggentreprenadkontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 524.5, "y1": 587.5, "innehåll": "20 § En uppgift i ett kontrakt om affärs- eller driftförhållanden i leverantörens eller den upphandlande myndighetens rörelse som hålls hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för någon av dem i konkurrenshänseende, får inte lämnas ut."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 513.8, "y1": 649.1, "innehåll": "En uppgift i ett kontrakt som lämnar eller kan bidra till upplysning om en säkerhets- eller bevakningsåtgärd hos den upphandlande myndigheten får inte lämnas ut, om det kan antas innebära att syftet med åtgärden motverkas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 483.8, "y1": 677.6, "innehåll": "21 § En begäran om att få tillgång till ett kontrakt ska behandlas skyndsamt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 512.5, "y1": 755.6, "innehåll": "Vid handläggningen av ett ärende om att lämna ut ett kontrakt, ska den upphandlande myndigheten tillämpa bestämmelserna om motivering av beslut och om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till i 32-34 §§ förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:859) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.7, "y0": 760.7, "x1": 521.9, "y1": 817.1, "innehåll": "22 § En upphandlande myndighet får inte ta betalt för att lämna ut en kopia eller en utskrift av ett kontrakt, om kopian eller utskriften omfattar färre än tio sidor. För en kopia eller en utskrift som omfattar tio sidor får myndigheten ta högst 50 kronor. För varje sida därutöver får myndigheten ta högst 2 kronor."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 523.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Om myndigheten får ta betalt för en kopia eller en utskrift enligt första stycket, får myndigheten även ta ut ersättning för 1. portokostnad om försändelsen väger mer än 50 gram, och 2. postförskottsavgift eller annan särskild kostnad för att med post, bud eller annan liknande förmedling sända kopian eller utskriften till mottagaren."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 512.5, "y1": 200.4, "innehåll": "23 § Ett beslut att inte lämna ut ett kontrakt eller uppgifter i ett kontrakt får överklagas till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 516.5, "y1": 290.4, "innehåll": "Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 24 § Om ett beslut att inte lämna ut ett kontrakt eller uppgifter i ett kontrakt överklagas, ska den upphandlande myndigheten vara den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 475.1, "y1": 334.7, "innehåll": "25 § Mål om att lämna ut kontrakt eller uppgifter i kontrakt ska handläggas skyndsamt. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 367.1, "x1": 519.2, "y1": 815.6, "innehåll": "13 kap. Uteslutning av leverantörer Brott 1 § En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar 1. sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet, 2. bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser, 3. bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, 4. penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga lydelsen, 5. terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och 5-12 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, i den ursprungliga lydelsen, eller anstiftan, medhjälp och försök att begå brott i den mening som avses i artikel 14 i det direktivet, eller 6. människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 521.1, "y1": 256.6, "innehåll": "är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören. Lag (2018:1317) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 523.2, "y1": 318.2, "innehåll": "1 a § En upphandlande myndighet får inte låta en dom som meddelades för mer än fem år sedan ligga till grund för ett beslut om uteslutning av en leverantör enligt 1 §. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 321.9, "x1": 523.2, "y1": 452.5, "innehåll": "Obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter 2 § En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, och detta har fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 517.9, "y1": 514.7, "innehåll": "En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten på ett annat lämpligt sätt kan visa att de skyldigheter som avses i första stycket inte har fullgjorts."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 518.5, "x1": 517.2, "y1": 817.1, "innehåll": "Missförhållanden i övrigt i fråga om en leverantörs verksamhet 3 § En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om 1. myndigheten kan visa att leverantören har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter, 2. leverantören a) är i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden, b) är föremål för tvångsförvaltning, c) har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, eller d) har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett förfarande enligt nationella lagar och andra författningar som liknar dem som avses i a-c, 3. myndigheten kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas, 4. myndigheten har tillräckligt sannolika indikationer på att leverantören har ingått överenskommelser med andra leverantörer som syftar till att snedvrida konkurrensen,"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 463.7, "innehåll": "5. leverantören har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt enligt denna lag, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, och detta har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder, 6. myndigheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören, 7. myndigheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 8 §, 8. leverantören i allvarlig omfattning a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt detta kapitel eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1-5 §§, b) har undanhållit sådan information, eller c) inte har lämnat de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 3-5 §§, eller 9. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, urval av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 468.0, "x1": 516.4, "y1": 525.2, "innehåll": "3 a § En upphandlande myndighet får inte låta en händelse som inträffade för mer än tre år sedan ligga till grund för ett beslut om uteslutning av en leverantör enligt 3 §. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 529.0, "x1": 523.8, "y1": 609.3, "innehåll": "Utredning 4 § En upphandlande myndighet ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 613.8, "x1": 511.8, "y1": 778.1, "innehåll": "Undantag från uteslutning i vissa fall 5 § En leverantör som omfattas av någon uteslutningsgrund enligt 1 eller 3 § ska inte uteslutas, om leverantören visar att den är tillförlitlig genom att den har 1. ersatt eller åtagit sig att ersätta skador som har orsakats av brottet eller missförhållandet, 2. klargjort förhållanden och omständigheter på ett uttömmande sätt genom att aktivt samarbeta med de utredande myndigheterna, och 3. vidtagit konkreta tekniska, organisatoriska och personalmässiga åtgärder som är ägnade att förhindra brott eller missförhållanden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.5, "y1": 60.1, "innehåll": "De åtgärder som leverantören har vidtagit ska bedömas med beaktande av brottets eller missförhållandets allvar och de särskilda omständigheterna kring dessa."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 523.8, "y1": 138.8, "innehåll": "En leverantör som har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter, inklusive ränta och sanktionsavgifter, eller ingått en bindande överenskommelse om betalning eller motsvarande ska inte uteslutas enligt 2 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 503.9, "y1": 183.9, "innehåll": "6 § En upphandlande myndighet får låta bli att följa en skyldighet att utesluta en leverantör, om det är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 187.6, "x1": 517.2, "y1": 267.9, "innehåll": "Beslut om uteslutning 7 § En upphandlande myndighet kan när som helst under en upphandling utesluta en leverantör från att delta i upphandlingen, om det visar sig finnas grund för uteslutning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 497.8, "y1": 312.9, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska snarast underrätta en leverantör skriftligen om beslutet och skälen för det."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 345.3, "x1": 499.8, "y1": 490.7, "innehåll": "14 kap. Kvalificering Kvalificeringskrav 1 § En upphandlande myndighet får i upphandlingen ställa krav på att leverantörerna ska vara kvalificerade i vissa avseenden. Kraven får avse endast 1. behörighet att utöva yrkesverksamhet enligt 2 §, 2. ekonomisk och finansiell ställning enligt 3 och 4 §§, eller 3. teknisk och yrkesmässig kapacitet enligt 5 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 495.1, "x1": 509.1, "y1": 586.0, "innehåll": "De krav som myndigheten ställer ska vara lämpliga för att säkerställa att leverantören har den rättsliga och finansiella förmåga och den tekniska och yrkesmässiga kapacitet som krävs för att utföra det kontrakt som ska tilldelas. Alla krav ska ha anknytning till det som ska anskaffas och stå i proportion till detta. Kraven kan uttryckas som minimikrav på förmåga."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 590.4, "x1": 491.2, "y1": 647.6, "innehåll": "Myndigheten ska i annonsen eller i en inbjudan att bekräfta intresse ange vilka kvalificeringskrav som ska tillämpas i upphandlingen och vilken utredning leverantörerna bör lämna in."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 652.1, "x1": 521.8, "y1": 799.1, "innehåll": "Behörighet att utöva yrkesverksamhet 2 § Ett krav enligt 1 § första stycket 1 får innebära att leverantören ska 1. vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad, eller 2. ha ett sådant tillstånd eller vara medlem i en sådan organisation som, när upphandlingen avser en tjänst, krävs för att leverantören ska kunna tillhandahålla tjänsten i den stat där leverantören är etablerad. Lag (2017:347) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 515.8, "y1": 133.6, "innehåll": "Ekonomisk och finansiell ställning 3 § Ett krav enligt 1 § första stycket 2 får innebära att leverantören ska ha 1. en viss minsta årsomsättning eller en minsta omsättning inom det område som omfattas av kontraktet, 2. en viss kvot mellan tillgångar och skulder, eller 3. en lämplig ansvarsförsäkring."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 521.8, "y1": 261.9, "innehåll": "4 § Ett krav på minsta omsättning enligt 3 § andra stycket 1 får inte bestämmas till ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till byggentreprenadernas, tjänsternas eller varornas art, får omsättningskravet bestämmas till ett högre belopp. Den upphandlande myndigheten ska i något av upphandlingsdokumenten eller i en individuell rapport enligt 12 kap. 15 och 16 §§ ange vilka omständigheter som utgör eller har utgjort sådana särskilda skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 511.8, "y1": 324.2, "innehåll": "Ett krav enligt 3 § andra stycket 2 på en viss kvot mellan tillgångar och skulder får ställas endast om metoderna och kriterierna för beräkning av kvoten anges i något av upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 517.8, "y1": 419.4, "innehåll": "När ett kontrakt ska tilldelas i delar, gäller första stycket för varje enskild del. Om myndigheten kan komma att tilldela en och samma leverantör flera delar av ett uppdelat kontrakt och dessa ska utföras samtidigt, får kravet enligt första stycket på en minsta omsättning bestämmas till ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet för de delar som kan komma att omfattas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 512.5, "y1": 514.7, "innehåll": "Om ett kontrakt som grundas på ett ramavtal ska tilldelas efter en förnyad konkurrensutsättning, ska det uppskattade värdet enligt första stycket beräknas på grundval av den förväntade största storleken på de kontrakt som ska fullgöras samtidigt eller, om den uppgiften inte är känd, på grundval av ramavtalets uppskattade värde."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 501.8, "y1": 576.3, "innehåll": "Om ett kontrakt ska tilldelas inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem, ska det uppskattade värdet enligt första stycket beräknas på grundval av den förväntade största storleken på de kontrakt som kommer tilldelas inom ramen för systemet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 580.0, "x1": 521.9, "y1": 676.8, "innehåll": "Teknisk och yrkesmässig kapacitet 5 § Ett krav enligt 1 § första stycket 3 får innebära att leverantören ska förfoga över nödvändiga personalresurser och tekniska resurser samt ha sådan erfarenhet som behövs för att kontraktet ska kunna fullgöras enligt en ändamålsenlig kvalitetsstandard."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 681.3, "x1": 511.2, "y1": 778.1, "innehåll": "Leverantörers åberopande av andra företags kapacitet 6 § En leverantör får för ett visst kontrakt åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla krav som avser ekonomisk och finansiell ställning eller teknisk och yrkesmässig kapacitet enligt 1 § första stycket 2 och 3. När kapaciteten gäller sådana utbildnings- och yrkeskvalifikationer som avses i 15 kap. 11 § 7 får"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 495.9, "y1": 77.3, "innehåll": "leverantören dock endast åberopa ett annat företags kapacitet om det företaget också kommer att utföra den tjänst eller byggentreprenad för vilken kapaciteten krävs."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 503.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Första stycket gäller oavsett den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och företagen. Det är leverantören som ska visa att den kommer att kunna förfoga över de nödvändiga resurserna när kontraktet ska fullgöras."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 518.4, "y1": 234.1, "innehåll": "7 § En upphandlande myndighet som vid en kontroll enligt 4 kap. 11 § finner att ett företag som åberopas av en leverantör inte uppfyller de krav företaget åberopas för eller att företagets förhållanden är skäl för uteslutning enligt 13 kap. 1 § eller 2 § första stycket, ska begära att leverantören ska byta ut företaget mot ett annat företag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 494.5, "y1": 279.1, "innehåll": "Myndigheten får begära byte om det finns skäl för uteslutning enligt 13 kap. 2 § andra stycket eller 3 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 520.5, "y1": 357.2, "innehåll": "8 § Den upphandlande myndigheten får kräva att det företag vars kapacitet leverantören åberopar åtar sig ett solidariskt ansvar för leverantörens fullgörande av kontraktet, om den kapacitet som åberopas avser ekonomisk och finansiell ställning enligt 1 § första stycket 2."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 508.3, "y1": 436.0, "innehåll": "Myndigheten får kräva att vissa uppgifter som är avgörande för anskaffningen ska utföras direkt av leverantören själv, om kontraktet avser en tjänst, en byggentreprenad eller ett monterings- eller installationsarbete inom ramen för en upphandling av en vara."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 468.4, "x1": 524.5, "y1": 664.1, "innehåll": "15 kap. Egen försäkran och utredning om leverantörer Egen försäkran 1 § En leverantör som lämnar ett anbud eller en anbudsansökan får också lämna en egen försäkran om 1. att det inte finns grund enligt 13 kap. 1-3 §§ för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen, 2. att leverantören uppfyller de krav som den upphandlande myndigheten har ställt enligt 14 kap. 1-5 §§, och 3. att leverantören uppfyller de kriterier som myndigheten i förekommande fall ställt upp enligt 4 kap. 6 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 669.2, "x1": 485.1, "y1": 725.6, "innehåll": "Om leverantören åberopar andra företags kapacitet enligt 14 kap. 6 §, ska leverantörens försäkran åtföljas av en särskild försäkran för vart och ett av de företag vars kapacitet åberopas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 730.7, "x1": 519.1, "y1": 770.6, "innehåll": "En försäkran enligt första eller andra stycket ska lämnas i det standardformulär som Europeiska kommissionen har fastställt enligt artikel 59.2 i direktiv 2014/24/EU."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.9, "y1": 77.3, "innehåll": "2 § Den upphandlande myndigheten ska preliminärt godta en försäkran enligt 1 § som bevis för att leverantören inte ska uteslutas och uppfyller de krav och kriterier som myndigheten har ställt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 520.5, "y1": 122.3, "innehåll": "En försäkran som har lämnats i en tidigare upphandling ska godtas om leverantören bekräftar att den fortfarande är korrekt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 512.5, "y1": 240.1, "innehåll": "Kompletterande dokument 3 § En leverantör som har lämnat in en försäkran enligt 1 § ska på begäran av en upphandlande myndighet komplettera sin försäkran med ett eller flera av de intyg som omfattas av den. En sådan begäran får göras när som helst under ett upphandlingsförfarande om myndigheten anser det vara nödvändigt för att upphandlingen ska kunna genomföras korrekt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 507.2, "y1": 335.4, "innehåll": "4 § På begäran av den upphandlande myndigheten ska den leverantör som myndigheten avser att tilldela kontraktet lämna sådana kompletterande dokument enligt 6-13 §§, och i förekommande fall enligt 14 och 15 §§, som visar aktuella förhållanden. En sådan begäran ska göras innan myndigheten beslutar om att tilldela ett kontrakt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 505.1, "y1": 379.7, "innehåll": "Detta gäller inte för kontrakt som grundar sig på ramavtal som har ingåtts enligt 7 kap. 4 och 6 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 480.5, "y1": 424.7, "innehåll": "Leverantören ska på begäran av myndigheten komplettera eller förtydliga de dokument som myndigheten har begärt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 517.2, "y1": 520.0, "innehåll": "5 § En leverantör är inte skyldig att lämna in kompletterande dokument eller andra skriftliga bevis, om den upphandlande myndigheten 1. redan har tillgång till materialet, eller 2. själv har möjlighet att kostnadsfritt få tillgång till intyg eller relevant information direkt med hjälp av elektroniska medel."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 524.5, "x1": 519.8, "y1": 671.6, "innehåll": "Utredning som får begäras in från leverantör 6 § Den utredning en upphandlande myndighet får begära att leverantörer ska lämna in till myndigheten anges i 7-15 §§ och ska visa 1. att det inte finns grund enligt 13 kap. för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen, 2. att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1-5 §§, och 3. att företag vars kapacitet leverantören åberopar enligt 14 kap. 6 § inte omfattas av någon uteslutningsgrund och uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 675.3, "x1": 510.1, "y1": 718.4, "innehåll": "Utredning om skäl för uteslutning av en leverantör från att delta i en upphandling"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 716.5, "x1": 523.2, "y1": 806.6, "innehåll": "7 § En upphandlande myndighet får begära att en leverantör lämnar in ett utdrag ur ett brottsregister eller en likvärdig handling som har utfärdats av en behörig myndighet i ursprungsstaten eller den stat där leverantören är etablerad och som visar att det inte finns omständigheter som enligt 13 kap. 1 § utgör skäl för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.0, "y1": 93.8, "innehåll": "Visar inte den begärda utredningen att leverantören enligt en dom som fått laga kraft har dömts för något sådant brott som avses i 13 kap. 1 §, ska leverantören inte med stöd av den bestämmelsen uteslutas från att delta i upphandlingen, om inte något annat framgår av utredningen i övrigt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 507.2, "y1": 172.6, "innehåll": "8 § En upphandlande myndighet får begära att en leverantör lämnar in ett intyg som har utfärdats av en behörig myndighet i den berörda staten och som visar att det inte finns omständigheter som enligt 13 kap. 2 § eller 3 § 2 utgör skäl för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 513.2, "y1": 267.9, "innehåll": "Visar inte den begärda utredningen att leverantören har brustit i sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter enligt 13 kap. 2 § eller befinner sig i någon av de situationer som avses i 13 kap. 3 § 2, ska leverantören inte med stöd av de bestämmelserna uteslutas från att delta i upphandlingen, om inte något annat framgår av utredningen i övrigt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 516.5, "y1": 345.9, "innehåll": "9 § Om sådana dokument som avses i 7 eller 8 § inte utfärdas i staten i fråga eller om de inte omfattar alla situationer enligt 13 kap. 1 och 2 §§ samt 3 § 2, får dokumenten ersättas av en utsaga som leverantören har lämnat på heder och samvete inför ett behörigt organ eller av en liknande försäkran."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 350.4, "x1": 523.9, "y1": 531.3, "innehåll": "Utredning om en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning 10 § En upphandlande myndighet får begära utredning av en leverantörs ekonomiska och finansiella ställning i första hand i form av 1. lämpliga intyg från banker eller, i förekommande fall, bevis om lämplig ansvarsförsäkring, 2. årsredovisningar eller utdrag ur dem, om offentliggörande av årsredovisningar krävs enligt lagstiftningen i det land där leverantören är etablerad, eller 3. uppgift om företagets samlade omsättning och, i förekommande fall, omsättningen för det verksamhetsområde som upphandlingen gäller, för högst de tre senaste verksamhetsåren, om uppgifter om denna omsättning är tillgängliga."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 521.2, "y1": 592.8, "innehåll": "Om en leverantör har godtagbara skäl för att inte lämna in sådan utredning som den upphandlande myndigheten begär, får leverantören i stället åberopa annan utredning som myndigheten finner lämplig."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 596.5, "x1": 524.6, "y1": 811.9, "innehåll": "Utredning om en leverantörs tekniska och yrkesmässiga kapacitet 11 § En upphandlande myndighet får begära utredning av en leverantörs tekniska kapacitet i form av 1. en förteckning över genomförda byggentreprenader under högst de fem senaste åren, åtföljd av intyg om att de viktigaste byggentreprenaderna har utförts på ett tillfredsställande sätt, 2. en förteckning över de viktigaste varuleveranser eller tjänster som har utförts under högst de tre senaste åren, med angivande av värde, tidpunkt och privata eller offentliga mottagare, 3. uppgifter om teknisk personal och tekniska organ, vare sig de tillhör leverantören eller inte, i synnerhet om dem som ansvarar för kvalitetskontrollen och, i fråga om offentliga byggentreprenader, uppgifter om teknisk personal och tekniska"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 513.9, "innehåll": "organ som entreprenören kan förfoga över för att genomföra entreprenaden, 4. en beskrivning av leverantörens tekniska utrustning och av de metoder som leverantören använder för att säkra kvaliteten samt av leverantörens undersöknings- och forskningsresurser, 5. information om de system för hantering av leveranskedjan och spårningssystem som leverantören kan komma att tillämpa vid fullgörandet av kontraktet, 6. uppgifter om en sådan kontroll som ska utföras av den upphandlande myndigheten själv eller på myndighetens vägnar av ett behörigt organ i varuleverantörens eller tjänsteleverantörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke, och som krävs för att de aktuella varorna eller tjänsterna är komplexa eller i undantagsfall är avsedda för ett särskilt ändamål, 7. information om tjänsteleverantörens eller byggentreprenörens utbildnings- och yrkeskvalifikationer eller motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget, förutsatt att kvalifikationerna inte ska utvärderas som tilldelningskriterium, 8. information om de miljöskyddsåtgärder leverantören kan komma att vidta vid fullgörandet av kontraktet, 9. uppgifter om antal anställda i medeltal per år hos tjänsteleverantören eller byggentreprenören och antal anställda med ledningsfunktion under de tre senaste åren, 10. uppgifter om vilka verktyg, maskiner och teknisk utrustning som tjänsteleverantören eller entreprenören förfogar över för att fullgöra kontraktet, 11. information om hur stor del av kontraktet som leverantören eventuellt kommer att lägga ut på underleverantörer, eller 12. dokument, när det gäller de varor som ska levereras, som utgörs av dels prover, beskrivningar eller fotografier, vars äkthet ska styrkas om den upphandlande myndigheten begär det, dels intyg som har upprättats av officiella institutioner för kvalitetskontroll eller enheter för sådan kontroll av erkänd kompetens och av vilka det ska framgå att varor som är klart identifierade genom referenser stämmer överens med vissa tekniska specifikationer eller standarder."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 518.3, "x1": 521.9, "y1": 592.7, "innehåll": "12 § Om det är nödvändigt för att en effektiv konkurrens ska säkerställas, får en upphandlande myndighet begära att en leverantör ska lämna en utredning till myndigheten om relevanta varuleveranser, tjänster eller byggentreprenader som har utförts tidigare än vad som anges i 11 § 1 och 2."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 523.0, "y1": 654.3, "innehåll": "13 § En kontroll enligt 11 § 6 ska avse varuleverantörens tillverkningskapacitet eller tjänsteleverantörens tekniska kapacitet och om nödvändigt leverantörens undersöknings- och forskningsresurser samt resurser för kvalitetskontroll."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 658.1, "x1": 379.5, "y1": 711.7, "innehåll": "Kvalitetssäkrings- och miljöledningsstandarder Kvalitetssäkringsstandarder"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 515.2, "y1": 817.9, "innehåll": "14 § Om den upphandlande myndigheten kräver att leverantörerna visar upp ett intyg, utfärdat av ett oberoende organ, om att leverantören följer vissa kvalitetssäkringsstandarder, inklusive standarder för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, ska myndigheten precisera kraven genom att hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standardserier och är certifierade av organ som har ackrediterats för uppgiften."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.9, "y1": 60.1, "innehåll": "Myndigheten ska godta ett likvärdigt intyg från något annat organ som är etablerat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 514.5, "y1": 155.3, "innehåll": "När en leverantör inte kan få tillgång till intyget inom den angivna tidsfristen och detta inte beror på leverantören eller något förhållande på leverantörens sida, ska myndigheten godta även andra bevis om att leverantören har vidtagit åtgärder som leder till likvärdig kvalitetssäkring, om leverantören visar att åtgärderna stämmer överens med de kvalitetssäkringsstandarder som myndigheten har krävt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 511.1, "y1": 408.2, "innehåll": "Miljöledningsstandarder 15 § Om den upphandlande myndigheten kräver att leverantörerna visar upp ett intyg, utfärdat av ett oberoende organ, om att leverantören följer vissa miljöledningssystem eller miljöledningsstandarder, ska myndigheten precisera kraven genom att hänvisa till 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013, 2. andra miljöledningssystem som erkänns i enlighet med artikel 45 i samma förordning, eller 3. andra miljöledningssystem som bygger på miljöledningsstandarder som grundas på berörda europeiska eller internationella standarder och är certifierade från organ som har ackrediterats för uppgiften."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 509.9, "y1": 452.5, "innehåll": "Myndigheten ska godta ett likvärdigt intyg från något annat organ som är etablerat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 507.9, "y1": 565.0, "innehåll": "När en leverantör inte kan få tillgång till intyget inom den angivna tidsfristen och detta inte beror på leverantören eller något förhållande på leverantörens sida, ska myndigheten godta även andra bevis om att leverantören har vidtagit miljöledningsåtgärder, om leverantören kan visa att åtgärderna är likvärdiga med dem som erfordras i det miljöledningssystem eller den miljöledningsstandard som myndigheten har krävt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 568.8, "x1": 512.5, "y1": 699.3, "innehåll": "Officiella förteckningar och certifieringar genom certifieringsorgan 16 § När en leverantör är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller är certifierad av ett certifieringsorgan som uppfyller europeiska certifieringsstandarder, ska det anses att leverantören i fråga om de förhållanden som omfattas av förteckningen eller certifieringen uppfyller de förutsättningar och krav som anges i 13 kap. 1-3 §§ och 14 kap. 1 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 731.7, "x1": 474.2, "y1": 817.5, "innehåll": "16 kap. Utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt Utvärdering och tilldelning Tilldelning av kontrakt och grunder för utvärdering"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 60.1, "innehåll": "1 § En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 505.0, "y1": 155.3, "innehåll": "Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på någon av följande grunder: 1. bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, 2. kostnad, eller 3. pris."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 466.5, "y1": 200.4, "innehåll": "Myndigheten ska i något av upphandlingsdokumenten ange den grund för utvärdering av anbud som den avser att använda."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 507.1, "y1": 284.4, "innehåll": "Tilldelningskriterier 2 § När en upphandlande myndighet utvärderar ett anbud på grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet ska den bedöma anbudet utifrån kriterier som har anknytning till det som ska anskaffas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 498.5, "y1": 346.7, "innehåll": "Ett tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst eller till byggnadsverket under något skede av livscykeln."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 515.2, "y1": 442.0, "innehåll": "Tilldelningskriterierna ska säkerställa en effektiv konkurrens och får inte ge den upphandlande myndigheten en obegränsad valfrihet. De ska presenteras så att det utifrån leverantörens uppgifter går att kontrollera hur väl ett anbud uppfyller kriterierna. Om det finns anledning ska myndigheten kontrollera att leverantörens uppgifter är riktiga."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 521.9, "y1": 503.5, "innehåll": "3 § När en upphandlande myndighet utvärderar ett anbud på grunden kostnad, ska myndigheten bedöma anbudets effekter i fråga om kostnadseffektivitet, såsom en analys av kostnaderna under livscykeln för varan, tjänsten eller byggnadsverket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 507.3, "x1": 520.5, "y1": 587.5, "innehåll": "Livscykelkostnader 4 § När en upphandlande myndighet utvärderar ett anbud enligt 2 och 3 §§ får bedömningen utgå från en analys av kostnaderna under livscykeln för den vara eller tjänst eller det byggnadsverk som ska anskaffas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 524.8, "y1": 649.1, "innehåll": "Livscykelkostnader får omfatta kostnader för externa miljöeffekter som har anknytning till det som ska anskaffas, om miljöeffekterna kan fastställas till ett belopp i pengar som kan kontrolleras."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 513.8, "y1": 727.9, "innehåll": "Om myndigheten avser att beakta livscykelkostnader vid utvärderingen, ska den i upphandlingsdokumenten ange vilka uppgifter som leverantörerna ska lämna för detta ändamål och vilken metod myndigheten kommer att använda för att fastställa livscykelkostnaderna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 515.2, "y1": 805.9, "innehåll": "5 § Den upphandlande myndighetens metod för att bedöma kostnader för externa miljöeffekter enligt 4 § andra stycket ska grundas på objektivt verifierbara och icke- diskriminerande kriterier. De får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna vissa av leverantörerna. Metoden ska vara tillgänglig för leverantörerna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 60.1, "innehåll": "Metoden ska utformas så att de uppgifter som krävs med rimliga ansträngningar ska kunna tillhandahållas av en omdömesgill leverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 64.5, "x1": 507.8, "y1": 144.8, "innehåll": "Viktning av tilldelningskriterier 6 § När grunden för utvärdering av anbud är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet eller kostnad, ska tilldelningskriterierna viktas inbördes. De får viktas inom intervall med en lämplig största tillåtna spridning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 450.4, "y1": 189.1, "innehåll": "Om kriterierna inte kan viktas, ska myndigheten beakta dem genom en prioritetsordning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 491.2, "y1": 234.1, "innehåll": "Myndigheten ska i något av upphandlingsdokumenten ange hur kriterierna ska viktas eller vilken prioritetsordning som ska tillämpas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 238.6, "x1": 524.5, "y1": 486.2, "innehåll": "Onormalt låga anbud 7 § Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten begära att leverantören förklarar det låga priset eller kostnaden. En sådan begäran om förklaring kan gälla 1. om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet, 2. om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet, 3. egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören, 4. hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter, 5. om leverantören kan få statligt stöd, eller 6. skyldigheterna som avses i 17 kap. 6 eller 7 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 491.3, "x1": 516.5, "y1": 531.2, "innehåll": "Myndigheten ska förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 536.3, "x1": 523.2, "y1": 592.8, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. Lag (2017:347) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 517.8, "y1": 671.6, "innehåll": "8 § Om en upphandlande myndighet finner att ett anbud är onormalt lågt på grund av att leverantören fått ett statligt stöd, ska myndigheten ge leverantören en möjlighet att inom skälig tid visa att stödet är förenligt med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 489.8, "y1": 716.6, "innehåll": "Om leverantören efter en sådan åtgärd som avses i första stycket inte visat att stödet i fråga är förenligt med EUF-fördraget, ska anbudet förkastas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 522.5, "y1": 790.5, "innehåll": "En upphandlande myndighet som förkastar ett anbud med stöd av andra stycket ska underrätta Europeiska kommissionen om det. Beslut att inte tilldela kontrakt i vissa fall"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 77.3, "innehåll": "9 § Om en leverantörs anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter, får myndigheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 109.7, "x1": 353.2, "y1": 166.2, "innehåll": "17 kap. Fullgörande av kontrakt Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 164.2, "x1": 473.8, "y1": 204.9, "innehåll": "1 § En upphandlande myndighet får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 209.2, "x1": 521.6, "y1": 266.4, "innehåll": "Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska ha anknytning till det som anskaffas i den mening som avses i 16 kap. 2 § andra stycket och anges i upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 270.1, "x1": 507.9, "y1": 350.4, "innehåll": "Särskilda arbetsrättsliga villkor 2 § En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 355.5, "x1": 517.8, "y1": 412.7, "innehåll": "Myndigheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket. Lag (2017:347) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 417.1, "x1": 522.9, "y1": 490.7, "innehåll": "3 § Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 495.1, "x1": 513.8, "y1": 569.5, "innehåll": "När en upphandlande myndighet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 573.9, "x1": 523.9, "y1": 613.8, "innehåll": "Om det saknas förutsättningar för myndigheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret. Lag (2017:347) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 618.3, "x1": 512.3, "y1": 643.4, "innehåll": "Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk arbetsrätt"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 641.4, "x1": 513.2, "y1": 698.6, "innehåll": "4 § En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 702.9, "x1": 517.8, "y1": 760.1, "innehåll": "Myndigheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 764.5, "x1": 512.3, "y1": 805.1, "innehåll": "Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas. Lag (2017:347) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 503.1, "y1": 116.3, "innehåll": "Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren 5 § även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 501.8, "y1": 211.6, "innehåll": "Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om den är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag. Lag (2017:347) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 216.1, "x1": 522.1, "y1": 241.2, "innehåll": "När en leverantör anlitar underleverantörer för att fullgöra ett kontrakt"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 244.6, "x1": 523.2, "y1": 375.2, "innehåll": "Uppgifter om planerade underleverantörer 6 § En upphandlande myndighet får begära att en leverantör ska lämna in uppgifter om 1. huruvida och i så fall hur stor del av kontraktet som leverantören kan komma att fullgöra genom att lägga ut på någon annan än leverantören, och 2. vilka underleverantörer som leverantören avser att anlita för att fullgöra kontraktet i den delen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 380.3, "x1": 458.5, "y1": 420.2, "innehåll": "Myndigheten ska i något av upphandlingsdokumenten ange de uppgifter leverantören ska lämna in."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 424.0, "x1": 520.6, "y1": 554.5, "innehåll": "Uppgifter som ska lämnas innan fullgörandet av ett kontrakt påbörjas 7 § En upphandlande myndighet ska ställa krav på att den leverantör som har tilldelats ett kontrakt som avser en byggentreprenad eller som avser en tjänst som ska tillhandahållas vid en anläggning under direkt tillsyn av myndigheten, ska ange namn på och kontaktuppgifter för de underleverantörer som anlitas och för underleverantörernas legala ställföreträdare. Uppgifterna ska lämnas innan leverantören påbörjar fullgörandet av kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 559.6, "x1": 513.2, "y1": 599.5, "innehåll": "Myndigheten ska också ställa krav på att leverantören ska underrätta myndigheten om varje ändring av namn och kontaktuppgifter som görs under kontraktets löptid."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 604.6, "x1": 505.9, "y1": 628.1, "innehåll": "Första och andra styckena gäller inte om underleverantören är en varuleverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 631.8, "x1": 346.4, "y1": 685.4, "innehåll": "ändringar av kontrakt och ramavtal ändringar utan krav på en ny upphandling"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 684.2, "x1": 519.9, "y1": 724.1, "innehåll": "8 § Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling, om ändringen görs med stöd av någon bestämmelse i 9-14 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 727.8, "x1": 508.5, "y1": 808.1, "innehåll": "ändringar av mindre värde 9 § Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling, om kontraktets eller ramavtalets övergripande karaktär inte ändras och ökningen eller minskningen av kontraktets eller ramavtalets värde är lägre än 1. det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 §, och 2. 10 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, om det är fråga om varuupphandling eller upphandling av tjänst, eller 15 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, om det är fråga om upphandling av byggentreprenad."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 479.1, "y1": 138.8, "innehåll": "När värdet av ändringen uppskattas ska samma principer användas som vid uppskattning av värdet av en upphandling enligt 5 kap."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 520.5, "y1": 183.9, "innehåll": "Om flera ändringar görs efter varandra, ska det samlade nettovärdet av ändringarna jämföras med de värden som anges i första stycket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 187.6, "x1": 517.8, "y1": 351.9, "innehåll": "ändrings- eller optionsklausuler 10 § Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras i enlighet med en ändrings- eller optionsklausul utan att en ny upphandling måste genomföras, om kontraktets eller ramavtalets övergripande karaktär inte ändras och klausulen 1. har angetts i något av upphandlingsdokumenten i den ursprungliga upphandlingen, 2. klart, exakt och entydigt beskriver under vilka förutsättningar den kan tillämpas, och 3. anger omfattningen och arten av ändringarna som kan komma att göras."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 355.7, "x1": 516.5, "y1": 520.0, "innehåll": "Kompletterande beställningar 11 § En kompletterande beställning av varor, tjänster eller byggentreprenader får göras från den leverantör som har tilldelats kontraktet utan att en ny upphandling måste genomföras, om beställningen inte innebär att värdet av kontraktet ökar med mer än 50 procent och under förutsättning att 1. beställningen har blivit nödvändig, 2. leverantören av ekonomiska eller tekniska skäl inte kan bytas, och 3. ett byte av leverantör skulle medföra betydande olägenheter eller betydligt större omkostnader för den upphandlande myndigheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 497.2, "y1": 565.0, "innehåll": "Om flera kompletterande beställningar görs efter varandra, ska begränsningen i fråga om ökningen av värdet tillämpas på varje enskild beställning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 568.8, "x1": 518.5, "y1": 700.1, "innehåll": "Oförutsebara omständigheter 12 § Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling, om behovet av ändringen beror på omständigheter som den upphandlande myndigheten varken förutsåg eller borde ha förutsett vid beslutet att tilldela kontraktet eller att ingå ramavtalet. En sådan ändring får dock inte 1. medföra att kontraktets eller ramavtalets övergripande karaktär ändras, eller 2. innebära att värdet av kontraktet eller ramavtalet ökar med mer än 50 procent."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 704.4, "x1": 512.5, "y1": 774.0, "innehåll": "Om flera på varandra följande ändringar genomförs, ska begränsningen i fråga om ökningen av värdet tillämpas på varje enskild ändring. Byte av leverantör"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.5, "y1": 161.3, "innehåll": "13 § Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras genom att en leverantör byts ut mot en annan leverantör utan en ny upphandling, om 1. den nya leverantören helt eller delvis inträder i den ursprungliga leverantörens ställe till följd av företagsomstruktureringar, inklusive uppköp, sammanslagningar, förvärv eller insolvens, och 2. det förhållandet att en ny leverantör helt eller delvis inträder i den ursprungliga leverantörens ställe inte medför andra väsentliga ändringar av kontraktet eller ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 523.2, "y1": 239.4, "innehåll": "Ett byte av leverantör enligt första stycket förutsätter att den nya leverantören inte ska uteslutas enligt 13 kap. 1 § eller 2 § första stycket och att den uppfyller de kvalificeringskrav som har ställts i den ursprungliga upphandlingen enligt 14 kap. 1-5 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 487.8, "y1": 300.9, "innehåll": "En underleverantör till leverantören får utan en ny upphandling också inträda i leverantörens ställe till följd av en överenskommelse mellan leverantören, myndigheten och underleverantören."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 305.4, "x1": 489.8, "y1": 385.7, "innehåll": "ändringar som inte är väsentliga 14 § Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling trots att ändringen inte omfattas av bestämmelserna i 9-13 §§, om ändringen inte är väsentlig."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 511.8, "y1": 547.8, "innehåll": "En ändring ska anses vara väsentlig, bl.a. om den 1. inför nya villkor som, om de hade ingått i den ursprungliga upphandlingen, skulle ha medfört att andra anbudssökande bjudits in att lämna anbud, att andra anbud skulle ha ingått i utvärderingen eller att ytterligare leverantörer skulle ha deltagit i upphandlingen, 2. innebär att kontraktets eller ramavtalets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för den leverantör som har tilldelats kontraktet eller är part i ramavtalet, 3. medför att kontraktets eller ramavtalets omfattning utvidgas betydligt, eller 4. innebär byte av leverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 552.3, "x1": 520.1, "y1": 632.6, "innehåll": "Beräkning av kontraktets eller ramavtalets värde före en ändring 15 § Vid tillämpning av 9, 11 och 12 §§ ska kontraktets eller ramavtalets värde före ändringen beräknas i enlighet med en indexeringsklausul, om en sådan ingår i kontraktet eller ramavtalet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 499.9, "y1": 700.1, "innehåll": "Annonsering om ändring av kontrakt eller ramavtal 16 § En upphandlande myndighet som har ändrat ett kontrakt eller ett ramavtal med stöd av 11 eller 12 § ska upplysa om detta i en annons."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 704.4, "x1": 521.2, "y1": 744.4, "innehåll": "En annons enligt detta kapitel ska publiceras i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 749.5, "x1": 475.6, "y1": 818.2, "innehåll": "Regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av annonsen. Lag (2019:670) . Avslutande av kontrakt och ramavtal"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 245.4, "innehåll": "17 § En upphandlande myndighet ska se till att kontrakt och ramavtal som ingås efter upphandling enligt denna lag innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta kontraktet eller ramavtalet, om 1. det har varit föremål för en ändring som inte är tillåten enligt 9-14 §§, 2. leverantören vid tidpunkten för beslutet att tilldela kontraktet eller att ingå ramavtalet befann sig i någon av de situationer som avses i 13 kap. 1 § och borde ha uteslutits från upphandlingen enligt den bestämmelsen, eller 3. Europeiska unionens domstol i ett förfarande enligt artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) finner att Sverige, genom att låta den upphandlande myndigheten ingå kontraktet eller ramavtalet, allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt fördraget avseende Europeiska unionen, EUF- fördraget eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 450.9, "y1": 289.6, "innehåll": "Villkoren för att avsluta kontraktet eller ramavtalet ska anges i något av upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 322.1, "x1": 392.4, "y1": 434.5, "innehåll": "18 kap. Projekttävlingar Tillämpningsområdet 1 § Detta kapitel gäller projekttävlingar som 1. ingår i en upphandling av en tjänst, eller 2. innefattar ersättningar till deltagarna eller tävlingspriser."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 438.2, "x1": 521.9, "y1": 568.8, "innehåll": "Annonsering 2 § En upphandlande myndighet som avser att anordna en projekttävling ska informera om tävlingen genom en annons. Om myndigheten har för avsikt att därefter genomföra en upphandling enligt bestämmelserna om förhandlat förfarande utan föregående annonsering, ska det anges i annonsen om tävlingen. Myndigheten ska i annonsen ange de kriterier för bedömning av tävlingsbidragen som den avser att använda."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 573.9, "x1": 517.2, "y1": 613.8, "innehåll": "Myndigheten ska skicka en efterannons om resultatet av projekttävlingen senast 30 dagar efter det att tävlingen avslutats."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 618.9, "x1": 515.2, "y1": 658.8, "innehåll": "Annonser enligt detta kapitel ska publiceras i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 663.2, "x1": 475.6, "y1": 720.3, "innehåll": "Regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av annonser enligt detta kapitel. Lag (2019:670) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 724.8, "x1": 523.2, "y1": 804.4, "innehåll": "Urval av deltagare 3 § En projekttävling får begränsas till ett visst antal tävlingsdeltagare. Den upphandlande myndigheten ska i annonsen ange kriterierna för urvalet av deltagare. Antalet tävlingsdeltagare som bjuds in ska vara så stort att effektiv konkurrens uppnås."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 523.8, "y1": 105.1, "innehåll": "Rätten att delta i en projekttävling får inte begränsas till enbart fysiska eller juridiska personer med hänvisning till att lagstiftningen i den medlemsstat där projekttävlingen anordnas skulle kräva det."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 109.6, "x1": 524.5, "y1": 206.4, "innehåll": "Juryn och dess sammansättning 4 § En jury ska utse vinnande bidrag i en projekttävling. Juryn ska bestå av fysiska personer som är opartiska och oberoende i förhållande till deltagarna i tävlingen. Om det krävs särskilda yrkesmässiga kvalifikationer för att få delta i en projekttävling, ska minst en tredjedel av ledamöterna i juryn ha motsvarande kvalifikationer."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 503.2, "y1": 290.4, "innehåll": "Förfarandet i juryn 5 § När ett tävlingsbidrag presenteras för juryn får det inte framgå vem som har lämnat det. Anonymiteten ska gälla fram till dess att juryn har lämnat sitt yttrande eller meddelat sitt beslut."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 295.5, "x1": 448.9, "y1": 335.4, "innehåll": "Vid granskningen får juryn endast beakta de kriterier för bedömning av tävlingsbidragen som angetts i annonsen om projekttävlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 515.2, "y1": 397.0, "innehåll": "Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas av juryn att besvara frågor i syfte att klargöra projektets alla aspekter. Fullständiga protokoll ska upprättas över dialogen mellan ledamöterna i juryn och tävlingsdeltagarna."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 401.5, "x1": 517.8, "y1": 498.3, "innehåll": "Juryns beslut 6 § Juryn ska vara självständig i sina beslut och yttranden. Den ska rangordna tävlingsbidragen i en rapport som undertecknas av samtliga jurymedlemmar. Rapporten ska innehålla en motivering till rangordningen samt de kommentarer och klargöranden som det kan finnas behov av att göra."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 530.7, "x1": 503.4, "y1": 575.4, "innehåll": "19 kap. Annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och annonspliktiga upphandlingar av tjänster enligt bilaga 2"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 580.0, "x1": 523.9, "y1": 694.1, "innehåll": "Tillämpningsområdet 1 § Detta kapitel gäller för 1. upphandling eller projekttävling vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 eller 2 §, och 2. upphandling eller projekttävling av en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 507.0, "y1": 739.1, "innehåll": "Vid upphandling enligt detta kapitel gäller även bestämmelserna i 1-3 kap., 5 kap. och 20-22 kap."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 519.9, "y1": 813.0, "innehåll": "Om direktupphandling får användas enligt 19 a kap. gäller endast bestämmelserna i det kapitlet. Lag (2021:1110) . Principer för offentlig upphandling"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.2, "y1": 93.8, "innehåll": "2 § En upphandlande myndighet ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 497.5, "y1": 138.8, "innehåll": "3 § En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn samt sociala och arbetsrättsliga hänsyn om upphandlingens art motiverar detta. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 519.2, "y1": 273.1, "innehåll": "Anbud i grupp 4 § En grupp av leverantörer får delta i en upphandling. En upphandlande myndighet får inte ställa upp villkor om att en sådan grupp ska ha en viss juridisk form för att få lämna en anbudsansökan eller ett anbud. Myndigheten får dock begära att gruppen ska ha en viss juridisk form när den har blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 277.6, "x1": 505.9, "y1": 386.8, "innehåll": "Tillgång till andra företags kapacitet 5 § En leverantör får när det gäller ett visst kontrakt vid behov åberopa ett annat företags kapacitet. Leverantören ska i sådant fall visa att den kommer att förfoga över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras. Lag (2021:1110) . Annonsering"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 391.0, "x1": 515.9, "y1": 470.5, "innehåll": "Anbudsinfordran genom annons 6 § En upphandlande myndighet ska genom en anbudsinfordran informera om sin avsikt att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal. En anbudsinfordran ska göras genom en annons om upphandling eller en förhandsannons. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 475.0, "x1": 519.9, "y1": 555.3, "innehåll": "Efterannonsering av upphandlingsresultatet 7 § En upphandlande myndighet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal ska genom en efterannons informera om upphandlingsresultatet senast 30 dagar efter det att avtalet eller ramavtalet ingicks."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 559.6, "x1": 521.1, "y1": 633.3, "innehåll": "Trots första stycket får myndigheten vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem eller av kontrakt som avser tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 samla efterannonserna kvartalsvis. I sådana fall ska de samlade annonserna skickas för publicering senast 30 dagar efter utgången av varje kvartal."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 638.4, "x1": 510.5, "y1": 678.3, "innehåll": "Myndigheten behöver inte efterannonsera vid tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 682.8, "x1": 489.5, "y1": 774.7, "innehåll": "Annonsering i registrerade annonsdatabaser 8 § Annonser enligt detta kapitel ska publiceras i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik. Lag (2021:1110) . Upphandlingsdokumenten"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 177.8, "innehåll": "9 § Upphandlingsdokumenten ska innehålla uppgifter om 1. hur förfarandet ska genomföras, 2. vilka krav som en anbudssökande eller anbudsgivare ska uppfylla för att få delta i upphandlingen, 3. vilka minimikrav som ett anbud ska uppfylla, 4. vilka tilldelningskriterier som ska användas och deras viktning eller prioritetsordning, och 5. vilka kommersiella villkor och andra särskilda villkor som ska gälla vid fullgörande av kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 518.5, "y1": 222.9, "innehåll": "Upphandlingsdokumenten ska även innehålla de uppgifter i övrigt som är relevanta. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 226.6, "x1": 512.0, "y1": 324.2, "innehåll": "Tillgång till upphandlingsdokumenten 10 § En upphandlande myndighet ska ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten från den dag då annonsen publicerades eller, om dokumenten tillkommer i ett senare skede i upphandlingsprocessen, så snart som möjligt. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 327.9, "x1": 484.5, "y1": 391.7, "innehåll": "Tid för att komma in med anbud 11 § Anbudssökande och anbudsgivare ska ges skälig tid att komma in med anbudsansökningar eller anbud. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 395.5, "x1": 522.8, "y1": 492.3, "innehåll": "Kommunikation vid en upphandling 12 § Förfarandet vid en upphandling är skriftligt. Muntlig kommunikation får användas som ett komplement om den upphandlande myndigheten bedömer att det är lämpligt. Om muntlig kommunikation används ska myndigheten dokumentera alla muntligt lämnade uppgifter som är av betydelse för upphandlingen. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 496.7, "x1": 508.5, "y1": 577.0, "innehåll": "Kompletterande information om upphandlingsdokumenten 13 § En upphandlande myndighet ska på begäran av en leverantör lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten senast sex dagar före angiven sista dag för anbud, förutsatt att upplysningarna har begärts i god tid."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 581.4, "x1": 505.1, "y1": 621.3, "innehåll": "Samma tidsfrist gäller om myndigheten på eget initiativ vill lämna kompletterande upplysningar om innehållet i upphandlingsdokumenten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 626.4, "x1": 521.8, "y1": 700.1, "innehåll": "Upplysningarna enligt första och andra styckena ska lämnas skriftligen på ett sådant sätt att alla leverantörer som deltar eller önskar delta i upphandlingen kan få del av dem. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 703.8, "x1": 509.2, "y1": 801.4, "innehåll": "Förlängning av tiden för att komma in med anbud 14 § Tiden för att komma in med anbud ska förlängas så att alla leverantörer ska kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud, om 1. kompletterande upplysningar inte lämnas inom den tidsfrist som anges i 13 §, eller 2. väsentliga ändringar görs i upphandlingsdokumenten. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 516.5, "y1": 161.3, "innehåll": "Dialog i en upphandling 15 § En upphandlande myndighet får ha en dialog med en eller flera leverantörer i en pågående upphandling. Med dialog avses ett informationsutbyte mellan en upphandlande myndighet och en leverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 519.8, "y1": 240.1, "innehåll": "En dialog får omfatta rättelser av fel samt förtydliganden och kompletteringar av anbudet eller andra handlingar som leverantören har lämnat in. Om myndigheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera ska övriga leverantörer ges motsvarande möjlighet. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 243.9, "x1": 469.1, "y1": 357.9, "innehåll": "Förhandling i en upphandling 16 § En upphandlande myndighet får förhandla med en leverantör om 1. alla aspekter av upphandlingsdokumenten, förutom minimikrav och tilldelningskriterier, och 2. alla aspekter av anbudet eller andra handlingar som har lämnats in av leverantören. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 361.7, "x1": 515.2, "y1": 458.5, "innehåll": "Uteslutning av leverantörer 17 § En leverantör får uteslutas från att delta i en upphandling i enlighet med det som föreskrivs i 13 kap. 1, 2 och 3 §§. En leverantör får också uteslutas om den på andra grunder som anges i upphandlingsdokumenten är olämplig att delta i upphandlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 509.9, "y1": 520.8, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 524.5, "x1": 517.9, "y1": 633.6, "innehåll": "Onormalt låga anbud 18 § En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud om den finner att anbudet är onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten begärt en förklaring och inte fått tillfredsställande svar. Lag (2021:1110) . Information om beslut"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 637.8, "x1": 523.2, "y1": 751.1, "innehåll": "Skriftlig underrättelse om beslut 19 § En upphandlande myndighet ska snarast möjligt underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som har fattats om att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska vara skriftlig och innehålla skälen för beslutet och en uppgift om den period under vilken avtal enligt 20 kap. 1 § inte får ingås (avtalsspärr)."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 756.2, "x1": 483.8, "y1": 813.4, "innehåll": "Om myndigheten använder sig av ett ramavtal eller någon annan metod för upphandling som innebär löpande tilldelning av kontrakt, ska anbudsgivarna skriftligen underrättas om ett beslut om tilldelning av kontrakt när beslutet har föregåtts av en förnyad konkurrensutsättning eller annan anbudsgivning i konkurrens. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet. Om myndigheten väljer att iaktta en avtalsspärr enligt 20 kap. 1 §, ska underrättelsen innehålla uppgift om det och om avtalsspärrens längd."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 511.2, "y1": 138.8, "innehåll": "En underrättelse enligt första eller andra stycket innebär inte att ett anbud förfaller. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 515.9, "y1": 256.6, "innehåll": "Upplysningar om skälen för beslut på begäran av leverantör 20 § En upphandlande myndighet ska till den anbudssökande eller anbudsgivare som begär det lämna upplysningar om skälen för att dennes ansökan har avslagits eller anbud har förkastats. Myndigheten ska vidare på begäran av en anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud lämna upplysningar om de relativa fördelarna med det valda anbudet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 521.8, "y1": 301.7, "innehåll": "Upplysningarna ska lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att en skriftlig begäran kom in till myndigheten. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 305.4, "x1": 523.2, "y1": 403.0, "innehåll": "Underrättelse om att upphandlingen avbryts eller görs om 21 § En upphandlande myndighet ska snarast möjligt underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om myndigheten beslutar att avbryta upphandlingen efter anbudsinfordran samt vid beslut att göra om upphandlingen. Underrättelsen ska vara skriftlig och innehålla skälen för beslutet. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 406.7, "x1": 503.2, "y1": 515.5, "innehåll": "Dokumentation Dokumentation av genomförandet av en upphandling 22 § En upphandlande myndighet ska dokumentera genomförandet av en upphandling. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att myndigheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 520.6, "x1": 511.2, "y1": 577.0, "innehåll": "Vid upphandling av en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2 ska en upphandlande myndighet dokumentera upphandlingen med tillämpning av 12 kap. 15 och 16 §§ om individuella rapporter. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 581.5, "x1": 523.6, "y1": 661.8, "innehåll": "Bevarande av handlingar 23 § I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs arkiv. För en upphandlande myndighet som inte omfattas av arkivlagen gäller andra och tredje styckena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.7, "y0": 666.2, "x1": 520.5, "y1": 757.1, "innehåll": "När en upphandling har avslutats eller ett ramavtal har ingåtts ska en upphandlande myndighet på ett betryggande sätt förvara anbudsansökningar och anbud med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar, sådana dokument som avses i 22 § och liknande handlingar. Handlingarna ska bevaras minst fyra år från den dag då kontraktet tilldelades."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.7, "y0": 761.5, "x1": 520.5, "y1": 818.6, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska även bevara det kontrakt eller det ramavtal som har ingåtts efter en upphandling. Kontraktet eller ramavtalet ska bevaras åtminstone under sin löptid."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 47.3, "x1": 521.2, "y1": 127.6, "innehåll": "Tillgång till kontrakt 24 § I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. För en upphandlande myndighet som inte ska tillämpa de bestämmelserna gäller andra och tredje styckena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 519.8, "y1": 206.4, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska på begäran av en berörd leverantör lämna ut en kopia eller en utskrift av ett kontrakt som avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2 och som bevaras enligt 23 § tredje stycket, om kontraktet ingåtts till ett värde av minst 1 000 000 euro."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 509.2, "y1": 234.1, "innehåll": "I fråga om utlämnande av ett kontrakt tillämpas 12 kap. 20-25 §§. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 238.6, "x1": 518.5, "y1": 497.5, "innehåll": "Reserverad upphandling för vissa tjänster enligt bilaga 2 25 § En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i en upphandling av tjänster som anges i bilaga 2 och som omfattas av CPV-koderna 79622000-0, 79624000-4, 79625000-1, 85000000-9 till 85323000-9, 98133000-4, 75121000-0, 75122000-7, 80110000-8, 80300000-7, 80420000-4, 80430000-7, 80511000-9, 80520000-5, 80590000-6, 92500000-6, 92600000-7, 98133110-8 och 75123000-4, för sådana organisationer som 1. har till syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till att tillhandahålla sådana tjänster, 2. återinvesterar eventuell vinst för att uppnå syftet enligt 1, och 3. har en lednings- och ägarstruktur som grundar sig på personalens ägande eller deltagande eller som kräver aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. Löptiden för kontraktet får inte överstiga tre år."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 513.8, "y1": 576.3, "innehåll": "Om en upphandlande myndighet med tillämpning av första stycket har tilldelat en organisation ett kontrakt för en viss tjänst under de senaste tre åren, får myndigheten inte med stöd av samma stycke tilldela den organisationen ytterligare ett kontrakt för den berörda tjänsten. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 523.2, "y1": 721.8, "innehåll": "25 a §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i en upphandling av tjänster som avses i bilaga 2 och som omfattar CPV-koderna 75200000-8, 75231200-6, 75231240-8, 79611000-0, 79622000-0, 79624000-4, 79625000-1, från 85000000-9 till 85323000-9, 98133100-5, 98133000- 4, 98200000-5, 98500000-8, från 98513000-2 till 98514000-9, 75000000-6, 75121000-0, 75122000-7, från 80000000-4 till 80660000-8 för idéburna organisationer vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppnå ändamålet med den tjänst som ska tillhandahållas."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 726.9, "x1": 515.2, "y1": 817.1, "innehåll": "För att kunna delta i en reserverad upphandling får den idéburna organisationen endast göra sådana värdeöverföringar som är tillåtna enligt 8 § första stycket lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer. Vidare får staten, en region eller en kommun inte ha ett rättsligt bestämmande inflytande över den idéburna organisationen. Lag (2022:902) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 513.2, "y1": 83.3, "innehåll": "Särskilda bestämmelser om projekttävlingar 26 § Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 3-6 §§ gäller även för projekttävlingar enligt detta kapitel."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 87.7, "x1": 457.1, "y1": 127.6, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska informera om sin avsikt att anordna en projekttävling genom en annons."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 521.8, "y1": 206.4, "innehåll": "Om ett kontrakt enligt tävlingsreglerna ska tilldelas vinnaren eller en av vinnarna ska det anges i annonsen om tävlingen. Myndigheten ska i sådant fall också bjuda in vinnaren eller vinnarna att delta i förhandlingar när projekttävlingen är avslutad. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 509.0, "y1": 290.4, "innehåll": "Bemyndigande 27 § Regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av annonser enligt detta kapitel. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 322.8, "x1": 515.9, "y1": 451.7, "innehåll": "19 a kap. Direktupphandling Tillämpningsområdet 1 § Detta kapitel gäller vid direktupphandling. Med direktupphandling avses ett förfarande för tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal utan krav på att den upphandlande myndigheten först ska informera om sin avsikt att upphandla genom en annons om anbudsinfordran."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 456.1, "x1": 514.0, "y1": 479.5, "innehåll": "Vid direktupphandling gäller även 1-3 kap., 5 kap. och 20-22 kap. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 484.0, "x1": 523.9, "y1": 598.0, "innehåll": "Direktupphandling under vissa belopp 2 § Direktupphandling får användas om värdet av upphandlingen beräknas understiga 700 000 kronor. När upphandlingen avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2 får direktupphandling användas om upphandlingens värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 §. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 601.8, "x1": 495.1, "y1": 644.1, "innehåll": "Direktupphandling till följd av olämpliga anbudsansökningar eller anbud"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 642.2, "x1": 512.6, "y1": 699.3, "innehåll": "3 § Direktupphandling får användas om det vid en upphandling enligt 19 kap. inte har lämnats några lämpliga anbudsansökningar eller anbud och de villkor som har angetts i de ursprungliga upphandlingsdokumenten inte har ändrats väsentligt."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 704.4, "x1": 524.5, "y1": 811.9, "innehåll": "En anbudsansökan ska anses vara olämplig om den berörda leverantören får uteslutas enligt 19 kap. 17 § eller inte uppfyller de kvalificeringskrav som den upphandlande myndigheten har fastställt. Ett anbud ska anses vara olämpligt om det är irrelevant för kontraktet och därför uppenbart inte utan väsentliga ändringar kan tillgodose den upphandlande myndighetens krav enligt upphandlingsdokumenten. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 515.8, "y1": 200.4, "innehåll": "Direktupphandling till följd av ogiltiga eller oacceptabla anbud 4 § Direktupphandling får användas om det vid en upphandling enligt 19 kap. endast har lämnats in anbud som är ogiltiga eller oacceptabla. Detta gäller under förutsättning att den upphandlande myndigheten i förfarandet endast tar med de anbudsgivare som i det ursprungliga förfarandet 1. inte har uteslutits på grund av bristande lämplighet, 2. uppfyller de krav på kapacitet och de kriterier eller regler som myndigheten har angett att den kommer att tillämpa vid urvalet av anbudssökande, och 3. har lämnat anbud som uppfyller de formella kraven. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 511.2, "y1": 385.7, "innehåll": "Direktupphandling vid synnerlig brådska och i vissa andra fall 5 § Direktupphandling får användas om 1. det på grund av synnerlig brådska, som beror på omständigheter som varken kan tillskrivas eller har kunnat förutses av den upphandlande myndigheten, inte är möjligt att genomföra upphandlingen enligt 19 kap. och anskaffningen är absolut nödvändig, 2. förhållandena motsvarar de förhållanden som enligt 6 kap. 14 § eller 17-19 §§ gör det tillåtet att använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering, eller 3. det finns synnerliga skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 513.2, "y1": 463.7, "innehåll": "Direktupphandling enligt första stycket får endast användas om värdet av upphandlingen beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 eller 2 § eller om upphandlingen avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 503.8, "y1": 632.6, "innehåll": "Direktupphandling i samband med överprövning 6 § Direktupphandling får användas vid en anskaffning som är nödvändig för att tillgodose ett angeläget behov som har uppstått till följd av att en allmän förvaltningsdomstol 1. handlägger eller har avgjort ett mål om överprövning av en upphandling och avtal inte får ingås, 2. har beslutat att en upphandling ska göras om eller rättas, eller 3. handlägger ett mål om överprövning av ett avtals giltighet och avtalet inte får fullgöras. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 515.2, "y1": 694.1, "innehåll": "7 § Ett kontrakt som tilldelas genom direktupphandling enligt 6 § får inte ha längre löptid eller vara mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till upphandlingens syfte."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 511.2, "y1": 801.7, "innehåll": "Direktupphandling enligt 6 § får endast användas om upphandlingens värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 eller 2 § eller om upphandlingen avser ett sådant delkontrakt som enligt 5 kap. 8 § får tilldelas enligt 19 kap. Lag (2021:1110) . Principer för direktupphandling"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 506.5, "y1": 111.1, "innehåll": "8 § Vid direktupphandling ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingen på ett öppet sätt. Upphandlingen ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 511.8, "y1": 211.6, "innehåll": "Annons om avsikt att direktupphandla 9 § En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal genom direktupphandling får informera om sin avsikt genom att publicera en annons om upphandlingen i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 496.5, "y1": 256.6, "innehåll": "I 20 kap. 3 § finns en bestämmelse om avtalsspärr vid annonsering enligt första stycket. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 260.4, "x1": 501.8, "y1": 357.9, "innehåll": "Skriftlig underrättelse om beslut 10 § En upphandlande myndighet som har begärt in anbud från fler än en leverantör ska snarast möjligt underrätta de leverantörer som har lämnat anbud i direktupphandlingen om sitt beslut att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska vara skriftlig."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 505.5, "y1": 385.7, "innehåll": "Underrättelsen utlöser inte någon avtalsspärr enligt 20 kap. 1 §. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 390.2, "x1": 505.8, "y1": 515.5, "innehåll": "Dokumentation Dokumentation av en direktupphandling 11 § En upphandlande myndighet ska dokumentera genomförandet av en direktupphandling om upphandlingens värde uppgår till minst 100 000 kronor. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att myndigheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 520.0, "x1": 523.6, "y1": 600.3, "innehåll": "Bevarande av handlingar 12 § I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs arkiv. För en upphandlande myndighet som inte omfattas av arkivlagen gäller andra och tredje styckena."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 604.7, "x1": 520.5, "y1": 695.6, "innehåll": "När en upphandling har avslutats eller ett ramavtal har ingåtts ska en upphandlande myndighet på ett betryggande sätt förvara anbudsansökningar och anbud med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar, sådana dokument som avses i 11 § och liknande handlingar. Handlingarna ska bevaras minst fyra år från den dag då kontraktet tilldelades."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 699.9, "x1": 506.5, "y1": 757.1, "innehåll": "En upphandlande myndighet ska även bevara det kontrakt eller det ramavtal som har ingåtts genom en direktupphandling. Kontraktet eller ramavtalet ska bevaras åtminstone under sin löptid. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.9, "y1": 77.3, "innehåll": "13 § En upphandlande myndighet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal ska genom en efterannons informera om upphandlingsresultatet senast 30 dagar efter det att avtalet eller ramavtalet ingicks."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.1, "y1": 155.3, "innehåll": "Trots första stycket får myndigheten vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem eller av kontrakt som avser tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 samla efterannonserna kvartalsvis. I sådana fall ska de samlade annonserna skickas för publicering senast 30 dagar efter utgången av varje kvartal."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 521.3, "y1": 217.6, "innehåll": "Myndigheten behöver inte efterannonsera vid tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal eller när upphandlingens värde understiger 700 000 kronor. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 489.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Annonsering i registrerade annonsdatabaser 14 § En efterannons enligt 13 § ska publiceras i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 288.9, "x1": 508.5, "y1": 351.9, "innehåll": "Riktlinjer för direktupphandling 15 § En upphandlande myndighet ska besluta om riktlinjer för direktupphandling. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 356.4, "x1": 509.0, "y1": 436.7, "innehåll": "Bemyndigande 16 § Regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av annonser enligt detta kapitel. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 529.8, "x1": 507.8, "y1": 643.1, "innehåll": "Allmänna bestämmelser om avtalsspärr 1 § Om en upphandlande myndighet är skyldig att skicka en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 12 kap. 12 § första stycket eller 19 kap. 19 § första stycket och underrättelsen har skickats med ett elektroniskt medel, får den upphandlande myndigheten inte ingå avtal (avtalsspärr) förrän 10 dagar har gått från det att underrättelsen skickades."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 507.9, "y1": 704.6, "innehåll": "Om underrättelsen har skickats på annat sätt än med ett elektroniskt medel till någon anbudssökande eller anbudsgivare, får avtal inte ingås förrän 15 dagar har gått från utskickandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 524.5, "y1": 812.2, "innehåll": "Om en upphandlande myndighet i underrättelsen har angett en längre avtalsspärr än den föreskrivna minimifristen, får avtal inte ingås förrän efter utgången av den angivna perioden. Lag (2021:1110) . Undantag från avtalsspärr"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.9, "y1": 144.1, "innehåll": "2 § Avtalsspärr gäller inte 1. vid tilldelning av kontrakt efter upphandling utan föregående annonsering med stöd av 6 kap. 12-19 §§, 2. vid tilldelning av kontrakt med förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. 7 och 8 §§, eller 3. vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem som har inrättats enligt 8 kap. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 148.6, "x1": 522.4, "y1": 190.9, "innehåll": "Avtalsspärr vid annons om avsikt att tilldela kontrakt utan föregående annonsering"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 189.0, "x1": 501.7, "y1": 275.0, "innehåll": "3 § Vid annonsering enligt 10 kap. 5 § eller 19 a kap. 9 § får den upphandlande myndigheten inte ingå avtal förrän 10 dagar har gått från det att annonsen publicerats. Lag (2021:1110) . överprövning"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 279.2, "x1": 524.5, "y1": 393.2, "innehåll": "Allmänna bestämmelser om överprövning 4 § Efter ansökan av en leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada får allmän förvaltningsdomstol överpröva 1. en upphandling, och 2. giltigheten av ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 397.0, "x1": 473.1, "y1": 460.0, "innehåll": "Behörig domstol 5 § En ansökan om överprövning ska göras hos den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 465.1, "x1": 390.3, "y1": 517.3, "innehåll": "Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Handläggningen i domstol"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 515.4, "x1": 485.2, "y1": 556.0, "innehåll": "5 a § Mål om överprövning av en upphandling eller av ett avtals giltighet ska handläggas skyndsamt. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 560.4, "x1": 523.9, "y1": 651.3, "innehåll": "5 b § En omständighet som den sökande leverantören åberopar till grund för sin talan senare än tre veckor från den dag då ansökan om överprövning kom in till förvaltningsrätten får beaktas av rätten endast om leverantören gör sannolikt att den inte har kunnat åberopa omständigheten tidigare eller annars har haft giltig ursäkt att inte göra det. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 655.7, "x1": 522.5, "y1": 729.4, "innehåll": "5 c § En omständighet som en part åberopar till grund för sin talan först i kammarrätten får beaktas av rätten endast om parten gör sannolikt att den inte har kunnat åberopa omständigheten i förvaltningsrätten eller annars har haft giltig ursäkt att inte göra det."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 734.5, "x1": 514.5, "y1": 774.4, "innehåll": "Rätten får dock alltid beakta sådana omständigheter som åberopas till grund för att ett avtal ska få bestå vid en prövning enligt 14 §. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.8, "y1": 60.1, "innehåll": "5 d § Bestämmelserna i 5 b och 5 c §§ gäller inte vid en överprövning av ett avtals giltighet på yrkande av en leverantör enligt 7 §. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 64.5, "x1": 523.9, "y1": 161.3, "innehåll": "överprövning av en upphandling 6 § Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 470.5, "y1": 222.9, "innehåll": "En upphandling får inte överprövas efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 518.6, "y1": 284.4, "innehåll": "7 § Om den upphandlande myndigheten under pågående överprövning av en upphandling ingår ett avtal i strid med 1, 3, 8, 9 eller 10 §, ska rätten, på yrkande av leverantören, överpröva avtalets giltighet i enlighet med 13-15 §§."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 288.9, "x1": 491.2, "y1": 397.0, "innehåll": "Förlängd avtalsspärr 8 § Om en ansökan om överprövning av en upphandling har gjorts, fortsätter avtalsspärr enligt 1 eller 3 § att gälla under handläggningen i förvaltningsrätten (förlängd avtalsspärr). Rätten får besluta att någon förlängd avtalsspärr inte ska gälla."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 401.4, "x1": 493.2, "y1": 464.5, "innehåll": "Interimistiskt beslut vid överprövning av en upphandling 9 § När avtalsspärr enligt 1, 3 eller 8 § inte gäller, får rätten besluta att den upphandlande myndigheten inte får ingå avtal innan något annat har bestämts."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 513.2, "y1": 526.0, "innehåll": "Rätten ska avstå från att fatta ett sådant beslut, om den skada eller olägenhet som beslutet skulle kunna medföra är större än den skada som skulle kunna drabba leverantören."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 531.1, "x1": 502.5, "y1": 571.0, "innehåll": "Rätten ska vid bedömningen ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 574.8, "x1": 506.5, "y1": 655.1, "innehåll": "Tiodagarsfrist 10 § När en förlängd avtalsspärr gäller enligt 8 §, får den upphandlande myndigheten inte ingå avtal förrän 10 dagar har gått från det att förvaltningsrätten har avgjort målet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 660.2, "x1": 523.8, "y1": 750.4, "innehåll": "När en förvaltningsrätt eller en kammarrätt har fattat ett beslut enligt 9 §, får avtal inte ingås förrän 10 dagar har gått från det att domstolen har avgjort målet eller upphävt beslutet. När Högsta förvaltningsdomstolen har fattat ett beslut enligt 9 § och beslutat att återförvisa målet till lägre instans, får avtal inte ingås förrän 10 dagar har gått från beslutet om återförvisning."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 755.5, "x1": 458.0, "y1": 807.7, "innehåll": "Rätten får besluta att någon tiodagarsfrist inte ska gälla. Tidsfrister för ansökan om överprövning av en upphandling"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 501.2, "y1": 60.1, "innehåll": "11 § En ansökan om överprövning av en upphandling ska ha kommit in till förvaltningsrätten före utgången av en sådan avtalsspärr som avses i 1 eller 3 §."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 517.2, "y1": 138.8, "innehåll": "12 § En ansökan om överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling ska ha kommit in till förvaltningsrätten innan 10 dagar har gått från det att den upphandlande myndigheten med ett elektroniskt medel har skickat en underrättelse om beslutet och angett skälen för beslutet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 513.8, "y1": 217.6, "innehåll": "Om underrättelsen har skickats på annat sätt än med ett elektroniskt medel till en eller flera anbudssökande eller anbudsgivare, ska en ansökan om överprövning ha kommit in till förvaltningsrätten innan 15 dagar har gått från det att underrättelsen skickades ut."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 523.2, "y1": 469.7, "innehåll": "överprövning av ett avtals giltighet 13 § Rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör är ogiltigt, om avtalet har slutits 1. utan föregående annonsering enligt 10 kap. 1, 2 eller 3 § eller 18 kap. 2 § när det inte har varit tillåtet att använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt 6 kap. 12-19 §§, 2. efter en förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. 7 eller 8 § samt 9 § utan att de villkor har följts som framgår av de paragraferna eller av det ramavtal som ligger till grund för konkurrensutsättningen och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, eller 3. enligt ett dynamiskt inköpssystem utan att de villkor som anges i 8 kap. 10 eller 12 § har följts och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 517.9, "y1": 665.5, "innehåll": "13 a § Rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör är ogiltigt, om avtalet har slutits 1. utan föregående annonsering enligt 19 kap. 6 § när direktupphandling enligt 19 a kap. inte har fått användas, eller 2. efter att myndigheten har tilldelat kontrakt enligt 19 kap. med användning av ett ramavtal eller någon annan metod för upphandling som innebär löpande tilldelning av kontrakt, om a) kontraktstilldelningen har föregåtts av en förnyad konkurrensutsättning eller annan anbudsgivning i konkurrens, och b) föreskrivna villkor för metoden inte har följts och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 521.9, "y1": 777.3, "innehåll": "13 b § Rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör är ogiltigt, om det har slutits 1. i strid med bestämmelserna om avtalsspärr i 1, 3 eller 8 §, ett interimistiskt beslut enligt 9 § eller tiodagarsfristen i 10 §, eller 2. före en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 12 kap. 12 § första stycket eller 19 kap. 19 § första stycket."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 77.3, "innehåll": "För ogiltighet i dessa fall krävs dessutom att någon annan bestämmelse i denna lag har överträtts och att detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 503.2, "y1": 138.8, "innehåll": "14 § Om det motiveras av tvingande hänsyn till ett allmänintresse, ska rätten besluta att avtalet får bestå trots att förutsättningarna för ogiltighet enligt 13, 13 a eller 13 b § är uppfyllda. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 523.2, "y1": 486.2, "innehåll": "15 § Bestämmelserna om ogiltighet i 13 och 13 a §§ ska inte tillämpas 1. på avtal som har slutits av en upphandlande myndighet efter en förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. 7 eller 8 §, om den upphandlande myndigheten skickat en underrättelse om tilldelningsbeslutet enligt 12 kap. 12 § första stycket samt iakttagit en avtalsspärr enligt 1 §, 2. på avtal som har slutits av en upphandlande myndighet enligt ett dynamiskt inköpssystem som har inrättats enligt 8 kap., om den upphandlande myndigheten har a) skickat en underrättelse om tilldelningsbeslutet enligt 12 kap. 12 § första stycket, och b) iakttagit en avtalsspärr enligt 1 §, 3. på avtal som har slutits av en upphandlande myndighet enligt 19 kap. efter användning av ett ramavtal eller någon annan metod för upphandling som innebär löpande tilldelning av kontrakt, om myndigheten har a) skickat ut en underrättelse om tilldelningsbeslutet enligt 19 kap. 19 § andra stycket, och b) iakttagit en avtalsspärr enligt 1 §, eller 4. om en upphandlande myndighet genom annons enligt 10 kap. 5 § eller 19 a kap. 9 § har meddelat sin avsikt att upphandla och har iakttagit avtalsspärren enligt 3 §. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 490.0, "x1": 473.9, "y1": 553.8, "innehåll": "Interimistiskt beslut vid överprövning av ett avtals giltighet 16 § Rätten får besluta att ett avtal inte får fullgöras innan något annat har bestämts."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 513.2, "y1": 631.8, "innehåll": "Rätten ska avstå från att fatta ett sådant beslut, om den skada eller olägenhet som beslutet skulle kunna medföra är större än den skada som skulle kunna drabba leverantören. Rätten ska vid bedömningen ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 523.2, "y1": 716.6, "innehåll": "Tidsfrister för ansökan om överprövning av ett avtals giltighet 17 § En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet ska, om inte annat följer av andra stycket, ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från den dag då avtalet slöts."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 521.9, "y1": 811.9, "innehåll": "Ansökan ska dock ha kommit in till förvaltningsrätten innan 30 dagar har gått från det att 1. Europeiska kommissionen har publicerat en annons enligt 10 kap. 4 §, 2. en annons enligt 19 kap. 7 § eller 19 a kap. 13 § har publicerats i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik, eller 3. den upphandlande myndigheten skriftligen har underrättat anbudssökandena och anbudsgivarna om att avtalet har slutits samt har lämnat en sammanfattning av sådana upplysningar som avses i 12 kap. 13 §. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 521.8, "y1": 195.1, "innehåll": "Beräkning av vissa tider 18 § Vid beräkningen av längden av en avtalsspärr samt av treveckorsfrister enligt 5 b §, tiodagarsfrister enligt 10 § och tidsfrister för ansökan om överprövning ska 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid tillämpas. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 198.9, "x1": 507.8, "y1": 279.2, "innehåll": "Förbud mot överklagande 19 § Ett beslut som denna lag är tillämplig på får inte överklagas med stöd av 13 kap. kommunallagen (2017:725). Lag (2017:770) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 283.6, "x1": 506.5, "y1": 346.7, "innehåll": "Skadestånd 20 § En upphandlande myndighet som inte har följt bestämmelserna i denna lag ska ersätta den skada som därigenom har uppkommit för en leverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 351.8, "x1": 503.2, "y1": 425.5, "innehåll": "Rätten till skadestånd inbegriper ersättning till en leverantör som har deltagit i en upphandling för kostnader den har haft för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat leverantörens möjligheter att tilldelas kontraktet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 520.5, "y1": 487.0, "innehåll": "21 § En talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 491.4, "x1": 524.5, "y1": 548.5, "innehåll": "Om en allmän förvaltningsdomstol har bedömt att förutsättningarna för ogiltighet enligt 13-13 b §§ är uppfyllda, får dock en talan om skadestånd alltid väckas inom ett år från den dag då avgörandet fick laga kraft."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 380.4, "y1": 593.5, "innehåll": "Om talan inte väcks i tid, är rätten till skadestånd förlorad. Lag (2022:778) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 625.9, "x1": 420.8, "y1": 682.4, "innehåll": "21 kap. Upphandlingsskadeavgift Allmänna bestämmelser om upphandlingsskadeavgift"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 680.4, "x1": 523.2, "y1": 805.1, "innehåll": "1 § Allmän förvaltningsdomstol får besluta att en upphandlande myndighet ska betala en särskild avgift (upphandlingsskadeavgift), om 1. allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som fått laga kraft har fastställt att ett avtal får bestå, trots att det har slutits i strid med bestämmelserna om avtalsspärr i 20 kap. 1, 3 eller 8 §, 2. allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som fått laga kraft har fastställt att ett avtal får bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse enligt 20 kap. 14 §, eller 3. myndigheten har slutit avtal med en leverantör utan föregående annonsering enligt 10 kap. 1, 2 eller 3 §, 18 kap. 2 § eller 19 kap. 6 §. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 522.6, "y1": 138.8, "innehåll": "2 § Tillsynsmyndigheten ska hos allmän förvaltningsdomstol ansöka om att en upphandlande myndighet ska betala upphandlingsskadeavgift i de fall som anges i 1 § 1 och 2."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 521.2, "y1": 200.4, "innehåll": "Tillsynsmyndigheten får hos allmän förvaltningsdomstol ansöka om att en upphandlande myndighet ska betala upphandlingsskadeavgift i de fall som avses i 1 § 3."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 498.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Behörig domstol 3 § En ansökan om att en upphandlande myndighet ska betala upphandlingsskadeavgift ska göras hos den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 390.3, "y1": 341.7, "innehåll": "Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Avgiftens storlek"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 523.9, "y1": 414.2, "innehåll": "4 § Upphandlingsskadeavgiften ska uppgå till lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av upphandlingens värde enligt 5 kap. Lag (2021:1110) ."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 507.0, "y1": 458.5, "innehåll": "5 § Vid fastställande av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 473.6, "y1": 503.5, "innehåll": "I ringa fall ska någon avgift inte beslutas. Avgiften får efterges, om det finns synnerliga skäl."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 507.2, "x1": 511.9, "y1": 587.5, "innehåll": "Tidsfrister för ansökan om avgift 6 § En ansökan om upphandlingsskadeavgift enligt 1 § 1 eller 2 ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från den tidpunkt då det avgörande som ansökan grundas på har fått laga kraft."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 592.6, "x1": 523.9, "y1": 700.1, "innehåll": "7 § När en ansökan om upphandlingsskadeavgift grundas på 1 § 3 och en eller flera leverantörer har ansökt om överprövning av avtalets giltighet inom de tidsfrister som anges i 20 kap. 17 §, får ansökan inte göras förrän fristen har löpt ut och samtliga beslut med anledning av överprövningen har fått laga kraft. Ansökan ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från den tidpunkt då samtliga beslut med anledning av överprövningen har fått laga kraft."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 704.4, "x1": 516.5, "y1": 761.6, "innehåll": "Om ingen leverantör har ansökt om överprövning av avtalets giltighet inom de tidsfrister som anges i 20 kap. 17 §, ska ansökan ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.9, "y1": 77.3, "innehåll": "9 § Upphandlingsskadeavgift ska betalas till tillsynsmyndigheten inom 30 dagar från det att avgörandet om avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i avgörandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 518.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Om avgiften inte betalas i tid, ska tillsynsmyndigheten lämna den obetalda avgiften till indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 517.2, "y1": 200.4, "innehåll": "10 § En beslutad upphandlingsskadeavgift faller bort, om avgörandet beträffande avgiften inte har kunnat verkställas inom fem år från det att avgörandet har fått laga kraft."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 232.8, "x1": 449.8, "y1": 311.4, "innehåll": "22 kap. Tillsyn Allmänna bestämmelser om tillsyn 1 § En myndighet ska utöva tillsyn över upphandling enligt denna lag."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 315.8, "x1": 519.2, "y1": 406.7, "innehåll": "2 § Tillsynsmyndigheten får från en upphandlande myndighet eller från den som tillsynsmyndigheten bedömer vara en upphandlande myndighet inhämta upplysningar som är nödvändiga för tillsynsverksamheten. Om det behövs på grund av brådska, materialets omfång eller något annat förhållande, får upplysningarna inhämtas genom besök hos den upphandlande myndigheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 411.1, "x1": 512.5, "y1": 468.2, "innehåll": "3 § En upphandlande myndighet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som tillsynsmyndigheten begär för sin tillsyn. Detsamma gäller den som tillsynsmyndigheten bedömer vara en upphandlande myndighet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 472.0, "x1": 517.3, "y1": 569.5, "innehåll": "Föreläggande 4 § Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva sin tillsyn enligt denna lag, får myndigheten förelägga en upphandlande myndighet eller den som tillsynsmyndigheten bedömer vara en upphandlande myndighet att lämna uppgifter, visa upp en handling eller lämna över en kopia av handlingen."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 573.9, "x1": 519.8, "y1": 658.8, "innehåll": "5 § Tillsynsmyndighetens föreläggande får överklagas till den förvaltningsrätt i vars domkrets den som föreläggandet riktar sig till har sin hemvist. När ett föreläggande överklagas, är tillsynsmyndigheten motpart i domstolen. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 691.2, "x1": 504.9, "y1": 802.1, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2016:1145 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2. Bestämmelserna i 3 kap. 11-18 §§ tillämpas även på förhållanden som avser tiden före ikraftträdandet. 3. Genom lagen upphävs lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. 4. Den upphävda lagen gäller dock för sådan upphandling som har påbörjats före ikraftträdandet. 2017:347 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017. 2. Bestämmelserna i 17 kap. 2-5 §§ tillämpas på upphandlingar som påbörjas efter ikraftträdandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 152.9, "x1": 500.5, "y1": 226.6, "innehåll": "2018:1159 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. äldre bestämmelser gäller för sådana upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 231.0, "x1": 485.1, "y1": 304.7, "innehåll": "2021:1110 1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2022. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för sådana upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 309.8, "x1": 519.8, "y1": 498.1, "innehåll": "2022:778 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. De nya bestämmelserna i 13 kap. 1 a och 3 a §§ och 20 kap. 5 b-5 d §§ tillämpas inte på upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet. 3. För upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 20 kap. 17 och 18 §§ i den äldre lydelsen. 4. Bestämmelserna i 20 kap. 21 § i den nya lydelsen tillämpas även på fordringar som har uppkommit före ikraftträdandet, om rätten till skade-stånd inte dessförinnan har gått förlorad enligt äldre föreskrifter. Bilaga 1 /Bilagan är inte med här/"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 503.6, "x1": 469.6, "y1": 560.9, "innehåll": "Bilaga 2 Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda tjänster"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 568.2, "x1": 378.1, "y1": 647.2, "innehåll": "Beskrivning            CPV-kod Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster          75200000-8 75231200-6"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 65.5, "y0": 683.7, "x1": 522.1, "y1": 764.3, "innehåll": "79622000-0 (Tillhandahållande av hemtjänstpersonal) 79624000-4 (Förmedling av vårdpersonal)"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 65.5, "y0": 23.4, "x1": 536.5, "y1": 123.5, "innehåll": "Från 85000000-9 till 85323000-9 98133100-5 98133000-4 98200000-5 98500000-8 (Privata hushåll med"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 65.5, "y0": 121.0, "x1": 536.5, "y1": 201.5, "innehåll": "anställd personal) Från 98513000-2 till 98514000-9 (Arbetskrafttjänster för hushåll, Bemanningstjänster för"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 257.6, "x1": 515.1, "y1": 335.1, "innehåll": "och Hemtjänst) Administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration, hälsovårdsförvaltning och administration avseende kultur 85321000-5 85322000-2"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 65.5, "y0": 527.7, "x1": 529.3, "y1": 608.2, "innehåll": "79950000-8 (Tjänster för organisering av utställningar, mässor och kongresser) 79951000-5 (Organisering av"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 65.5, "y0": 605.7, "x1": 493.3, "y1": 686.2, "innehåll": "seminarier) 79952000-2 (Evenemang) 79952100-3 (Anordnande av kulturevenemang)"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 65.5, "y0": 683.7, "x1": 536.5, "y1": 764.3, "innehåll": "79953000-9 (Festivalarrangemang) 79954000-6 (Festarrangemang) 79955000-3 (Anordnande av modevisningar)"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 65.5, "y0": 23.5, "x1": 399.7, "y1": 84.5, "innehåll": "Obligatorisk socialförsäkring    75300000-9 Bidragstjänster                    75310000-2 75311000-9"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 121.0, "x1": 524.6, "y1": 294.6, "innehåll": "75313100-4 75314000-0 75320000-5 75330000-8 75340000-1 Andra samhälleliga och personliga tjänster, inklusive fackföreningstjänster, tjänster utförda av politiska organisationer, tjänster tillhandahållna av ungdomsorganisationer och andra medlemsorganisationstjänster    98000000-3"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 350.6, "x1": 543.7, "y1": 429.6, "innehåll": "98130000-3 Tjänster i samband med religionsutövande            98131000-0 Hotell- och restaurangtjänster    Från 55100000-1 till 55410000-7"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 65.5, "y0": 505.1, "x1": 529.3, "y1": 605.2, "innehåll": "Måltidsleveranser) 55520000-1 Catering 55522000-5 Catering för transportföretag 55523000-2 Catering för övriga"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 65.5, "y0": 641.7, "x1": 529.3, "y1": 722.2, "innehåll": "55524000-9 Skolbespisning 55510000-8 Matsalstjänster 55511000-5 Matsalstjänster och övrig kafeteriaverksamhet för"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 719.7, "x1": 493.3, "y1": 818.6, "innehåll": "särskild kundgrupp 55512000-2 Drift av matsal 55523100-3 Servering av skolmåltider Juridiska tjänster, i den mån de inte är undantagna enligt"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 23.5, "x1": 536.5, "y1": 83.3, "innehåll": "3 kap. 22 och 23 §§ denna lag    Från 79100000-5 till 79140000-7 75231100-5 övrig statsförvaltning och"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 65.5, "y0": 119.5, "x1": 529.3, "y1": 161.0, "innehåll": "Från 75125000-8 till 75131000-3 Samhällstjänster            Från 75200000-8 till 75231000-4"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 155.9, "x1": 529.3, "y1": 216.5, "innehåll": "Fängelserelaterade tjänster, tjänster för allmän säkerhet och räddningstjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 26 § denna lag    Från 75231210-9 till 75231230-5"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 253.0, "x1": 514.9, "y1": 332.1, "innehåll": "98113100-9 Undersöknings- och säkerhetstjänster            Från 79700000-1 till 79721000-4 (Undersöknings- och"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 65.5, "y0": 524.6, "x1": 493.3, "y1": 585.7, "innehåll": "79723000-8 (Avfallsanalys) Internationella tjänster    98900000-2 (Tjänster tillhandahållna av"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 65.5, "y0": 602.7, "x1": 529.3, "y1": 683.2, "innehåll": "och organ) 98910000-5 (Särskilda tjänster för internationella organisationer och organ)"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 65.5, "y0": 680.7, "x1": 500.5, "y1": 741.7, "innehåll": "Posttjänster                    64000000-6 (Post- och telekommunikationstjänster) 64100000-7 (Post- och"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 65.5, "y0": 23.5, "x1": 514.9, "y1": 123.5, "innehåll": "tidningar och tidskrifter) 64112000-4 (Posttjänster för brev) 64113000-1 (Posttjänster för paket)"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 65.5, "y0": 121.0, "x1": 536.5, "y1": 221.0, "innehåll": "64114000-8 (Postkassörstjänster) 64115000-5 (Förhyrning av postbox) 64116000-2 (Poste restantetjänster)"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 91, "x0": 64.8, "y0": 330.3, "x1": 523.8, "y1": 811.8, "innehåll": "Bilaga 3 Definitioner av vissa tekniska specifikationer I lagen gäller följande definitioner: 1. Tekniska specifikationer i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande myndigheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar. 2. Teknisk specifikation i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 111.1, "innehåll": "produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse 3. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande:"}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 441.8, "y1": 155.3, "innehåll": "internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 409.8, "y1": 200.4, "innehåll": "europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten."}
{"titel": "LOU 2016 1145", "filnamn": "lou-2016_1145.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 92, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 517.2, "y1": 463.7, "innehåll": "nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. 4. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. 5. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen. 6. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 500.5, "y1": 598.1, "innehåll": "2 § En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 603.2, "x1": 513.8, "y1": 660.3, "innehåll": "En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 513.2, "y1": 721.9, "innehåll": "Läkare ska till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbete och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt samt lämna verket upplysningar och biträde. Förordning (2015:16)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 127.6, "innehåll": "skall av arbetsgivare eller den, som yrkesmässigt driver verksamhet utan anställd, hållas tillgängliga under minst fem år räknat från den dag då handlingen utfärdades. Register som avses i 4 kap. 7 § och 5 kap. 4 § arbetsmiljölagen skall av arbetsgivare förvaras under minst tio år räknat från den dag då den sista anteckningen gjordes i registret. Register som avses i 4 kap. 3 § första stycket 2 skall av arbetsgivaren förvaras under minst fyrtio år räknat från den dag då expositionen upphörde."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 521.1, "y1": 172.6, "innehåll": "Om verksamheten överlåtes, skall handlingar som avses i första stycket överlämnas till den nya innehavaren."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 513.1, "y1": 217.6, "innehåll": "Arbetsmiljöverket kan enligt 18 § första stycket 3 föreskriva om annan förvaringstid och om förvaringsplats. Förordning (2000:957)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 515.6, "y1": 318.2, "innehåll": "Gemensamt arbetsställe 4 § Den som enligt 3 kap. 7 d § eller 7 kap. 6 § första eller andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) är ansvarig för samordning av skyddsåtgärder ska på det gemensamma arbetsstället sätta upp anslag med uppgift om detta. Förordning (2008:1282)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 322.7, "x1": 524.3, "y1": 419.5, "innehåll": "Tillgängliga författningar 5 § Arbetsgivaren skall se till att arbetsmiljölagen (1977:1160) och denna förordning finns tillgängliga för arbetstagarna. Detsamma gäller de författningar som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen och som avser arbetsgivarens verksamhet."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 511.9, "y1": 464.5, "innehåll": "Bestämmelser om vilka författningar som skall finnas tillgängliga ombord på fartyg finns i 5 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Förordning (2003:442)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 520.5, "y1": 532.0, "innehåll": "Lokal skyddsverksamhet 6 § Skyddsombud och ersättare för skyddsombud utses för en tid av tre år, om inte anställningsförhållandena eller omständigheterna i övrigt påkallar undantag."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 510.7, "y1": 593.5, "innehåll": "Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 521.6, "y1": 739.1, "innehåll": "Antalet skyddsombud bestämmes efter arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena. Råder bland arbetstagarna tvekan om vilket antal skyddsombud som bör utses vid ett arbetsställe, eller om arbetsställets indelning i skyddsområden, bör före valet samråd ske med arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket. Vid arbetsställe med flera avdelningar bör skyddsombud utses för varje avdelning eller grupp av avdelningar med likartat arbete. Där arbete bedrives på skift, bör för skiftlag med flera arbetstagare skyddsombud finnas bland arbetstagarna på varje skift."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 509.2, "y1": 784.1, "innehåll": "Skyddsombud kan skiljas från sitt uppdrag genom beslut av den organisation eller de arbetstagare som har utsett ombudet."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.8, "y1": 60.1, "innehåll": "I fråga om skyddsombud på fartyg gäller 5 kap. 3 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Förordning (2003:442)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 508.5, "y1": 206.4, "innehåll": "6 a § För varje årskurs 7-9 i grundskolan och 7-10 i specialskolan samt för varje nationellt program i gymnasieskolan ska två företrädare för eleverna utses att medverka som elevskyddsombud i skolans arbetsmiljöarbete enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160). På introduktionsprogram i gymnasieskolan och på utbildningsområdet i övrigt bestäms antalet elevskyddsombud och studerandeskyddsombud med hänsyn till elevernas och de studerandes antal och arbetsförhållanden. Förordning (2011:528)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 478.9, "y1": 234.1, "innehåll": "7 § Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 505.6, "y1": 279.1, "innehåll": "Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska de ges möjlighet att delta vid skyddsronden. Förordning (2009:1164)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 495.1, "y1": 374.4, "innehåll": "8 § Antalet ledamöter i en skyddskommitté bestämmes med hänsyn till antalet arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena. Av ledamöterna skall om möjligt en vara i företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I kommittén bör också ingå en ledamot som tillhör styrelsen för lokal organisation av arbetstagare. Vidare skall i kommittén ingå skyddsombud."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 494.5, "y1": 418.7, "innehåll": "Ordföranden och sekreterare i skyddskommitté utses av arbetsgivaren, om inte annat överenskommes."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 515.8, "y1": 463.7, "innehåll": "I fråga om skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 6 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Förordning (2003:442)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 488.5, "y1": 492.2, "innehåll": "8 a § En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 518.9, "y1": 536.5, "innehåll": "Vid skyddskommitténs sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården vara närvarande."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 522.4, "y1": 649.1, "innehåll": "Två av de elevskyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) får medverka vid skyddskommitténs sammanträden. Elevskyddsombuden har dock inte rätt att ensamma hindra övriga deltagare från att fatta beslut i skyddskommittén. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilket eller vilka ombud som ska företräda dem vid sammanträdet."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 653.4, "x1": 503.6, "y1": 694.1, "innehåll": "Av 6 kap. 8 § arbetsmiljölagen framgår att studerandeskyddsombuden ingår som ledamöter i skyddskommittén. Förordning (2009:1164)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 495.8, "y1": 772.1, "innehåll": "9 § Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare eller studerandeskyddsombud inte kan ena sig om beslut i skyddskommittén, ska på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom området för verkets befogenhet."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 776.5, "x1": 472.5, "y1": 817.1, "innehåll": "I beslut av skyddskommitté bör anges den tid inom vilken beslutet ska vara verkställt. Förordning (2009:1164)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 111.1, "innehåll": "10 § Uppgift om skyddsombuds namn och adress, dennes skyddsområde och den tid för vilken ombudet har utsetts, ska snarast möjligt efter förrättat val skriftligen lämnas till arbetsgivaren av den organisation eller de arbetstagare som har förrättat valet. Om ett skyddsombud ersätts, ska anges vilken person det nya skyddsombudet ersätter."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 483.8, "y1": 155.3, "innehåll": "Arbetsgivare ska på arbetsstället sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 499.2, "y1": 217.6, "innehåll": "I fråga om skyddsombud eller skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 7 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Förordning (2008:82)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 523.8, "y1": 312.2, "innehåll": "11 § Arbetsgivaren skall underrätta huvudskyddsombudet eller, om ett sådant ombud inte finns, annat skyddsombud om beslut i ett ärende om bygglov som avser en arbetslokal eller ett personalrum. Finns det inte något skyddsombud skall underrättelsen lämnas till den organisation som företräder arbetstagarna. Förordning (1995:482)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 509.1, "y1": 407.4, "innehåll": "12 § Arbetsgivare ska underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagarorganisation om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller anmälan om sådan verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (2013:257)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 509.8, "y1": 486.2, "innehåll": "12 a § Kraven i de bestämmelser som anges i 17 § 1-9 ska omfattas av arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete enligt 3 kap. 2 a § första och andra styckena arbetsmiljölagen (1977:1160) i den utsträckning som bestämmelserna är tillämpliga på arbetsstället. Förordning (2011:14)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 523.8, "y1": 547.8, "innehåll": "13 § Skyddsombud skall under minst två år behålla avskrift av skriftligt meddelande som ombudet fått av tillsynsmyndighet. Avgår skyddsombudet, skall avskriften överlämnas till efterträdaren."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 489.8, "y1": 609.3, "innehåll": "På fartyg gäller 5 kap. 9 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Förordning (2003:442)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 522.3, "y1": 688.1, "innehåll": "14 § Vid övning som leds av Försvarsmakten och vid sådan övning med kommunal organisation för räddningstjänst som avser verksamhet under höjd beredskap gäller inte 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Förordning (2003:791)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 516.3, "y1": 817.1, "innehåll": "14 a § Kommer riket i krig skall bestämmelserna i 2 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) tillämpas med beaktande även av totalförsvarets behov. Vidare får avsteg göras från bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3 §§ arbetsmiljölagen samt från föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, om det är nödvändigt med hänsyn till totalförsvarets behov. Innan ett sådant avsteg görs skall arbetsgivaren om möjligt samråda med berört skyddsombud. Arbetsmiljöverket skall underrättas om avsteget så snart det kan ske."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 93.8, "innehåll": "Om riket kommer i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i gäller efter regeringens förordnande bestämmelserna i första stycket från den tidpunkt som regeringen bestämmer. Förordning (2000:957)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 522.3, "y1": 195.1, "innehåll": "Tillsyn 15 § Tillsynsmyndigheten ska genom åtgärder som avses i 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Tillsynen ska inriktas på att bevaka att arbetsgivarna planerar och bedriver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven tillgodoses. Vid tillsynen ska en helhetsbedömning eftersträvas."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 199.5, "x1": 523.4, "y1": 256.6, "innehåll": "Tillsynsmyndigheten ska göra anmälan till Konsumentombudsmannen om den finner att det finns skäl för ingripande enligt marknadsföringslagen (2008:486) mot marknadsföring som riktas till arbetsgivare."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 522.6, "y1": 351.9, "innehåll": "I fråga om arbete som utförs i hemmet ska inspektionsbesök ske endast på begäran av den arbetsgivare eller arbetstagare som berörs, eller om det finns någon annan särskild anledning till det. Motsvarande ska gälla för arbete som utförs av den som driver verksamhet utan arbetstagare eller utan att ha annan arbetstagare anställd än familjemedlem."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 511.8, "y1": 413.5, "innehåll": "I fråga om tillsyn på fartyg gäller bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och med stöd av lagen meddelade föreskrifter i stället för vad som sägs i denna förordning. Förordning (2008:514)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 493.8, "y1": 475.0, "innehåll": "16 § Vid en förrättning på ett arbetsställe ska tillsynsmyndigheten eller ett besiktningsorgan, som verkställer kontroll enligt tillsynsmyndighetens föreskrift, kontakta skyddsombud som kan anträffas på arbetsstället."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 505.6, "y1": 537.3, "innehåll": "Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska även något av dessa kontaktas. Förordning (2009:1164)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 517.2, "y1": 817.1, "innehåll": "17 § Arbetsmiljöverket ska i fråga om Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG ansvara för tillsynen i arbetsmiljöfrågor enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) när det gäller 1. artikel 14.6 i fråga om registranters identifiering av egna riskhanteringsåtgärder och tillämpning av sådana åtgärder, 2. artikel 34 b i fråga om skyldigheten för nedströmsanvändare att när det gäller egen användning vidarebefordra information som kan ge anledning att ifrågasätta om riskhanteringsåtgärder i säkerhetsdatabladet är lämpliga, 3. artikel 35 i fråga om skyldigheten för arbetsgivare att göra information om ämnen och beredningar tillgänglig, 4. artikel 37.4 i fråga om skyldigheten för nedströmsanvändare att utarbeta en"}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 211.6, "innehåll": "kemikaliesäkerhetsrapport när användningen av ämnet inte leder till att ämnet, som sådant eller i en beredning, släpps ut på marknaden, 5. artikel 37.5 i fråga om nedströmsanvändares identifiering av egna riskhanteringsåtgärder och tillämpning av sådana åtgärder, 6. artikel 38 i fråga om skyldigheten att delge information, 7. artikel 60.9 d i fråga om tillämpning av tillståndsvillkor, 8. artikel 60.10 i fråga om skyldigheten för tillståndshavare att se till att exponeringen minskas, och 9. artikel 67.1 i fråga om tillämpning av villkor för begränsningar enligt bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. Förordning (2011:14)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 216.0, "x1": 506.5, "y1": 256.6, "innehåll": "17 a § När Arbetsmiljöverket utövar tillsyn enligt 17 § ska verket vid behov samverka med Kemikalieinspektionen samt berörda länsstyrelser och kommuner."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 515.8, "y1": 351.9, "innehåll": "Om Arbetsmiljöverket i sin tillsyn enligt 17 § uppmärksammar att förordning (EG) nr 1907/2006 inte följs på ett område som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) omfattas av en annan myndighets tillsynsansvar, ska Arbetsmiljöverket underrätta den ansvariga myndigheten om bristerna. Förordning (2018:938)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 355.7, "x1": 519.2, "y1": 570.3, "innehåll": "Bemyndiganden 18 § Arbetsmiljöverket bemyndigas att 1. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 1-7 §§ samt 5 kap. 2 § tredje och fjärde styckena, 3 § andra stycket, 4 och 5 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), 2. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen i andra fall än som avses i 3 § denna förordning, 3. i fråga om handlingar, som avses i 3 §, meddela föreskrifter om annan förvaringstid än där sägs och om förvaringsplats, 4. meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen, 5. meddela närmare föreskrifter om läkares anmälningsskyldighet enligt 2 §, 6. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen, 7. meddela ytterligare föreskrifter för verkställighet av arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 574.6, "x1": 521.1, "y1": 615.3, "innehåll": "För planering och kontroll av arbetsmiljön kan Arbetsmiljöverket meddela föreskrifter om gränsvärden."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 475.8, "y1": 660.3, "innehåll": "Föreskrifter som rör även annan myndighets verksamhetsområde meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med den myndigheten."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 473.8, "y1": 704.6, "innehåll": "Arbetsmiljöverket får även medge undantag från föreskrifter som verket har meddelat. Förordning (2014:365)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 503.8, "y1": 783.4, "innehåll": "18 a § Föreskrifter om ledighet för att fullgöra uppdraget som elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i 4 kap. 11 § skollagen (2010:800). Förordning (2014:365)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.9, "y1": 93.8, "innehåll": "18 b § Statens skolverk, universitet och högskolor samt Myndigheten för yrkeshögskolan får för sina verksamhetsområden meddela föreskrifter för verkställigheten av 6 kap. 17 § och 18 § andra och tredje styckena arbetsmiljölagen (1977:1160). Förordning (2009:1164)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 514.5, "y1": 240.1, "innehåll": "övriga bestämmelser 20 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) eller med stöd därav meddelande föreskrifter sänds till Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller i mål om ansvar enligt 3 kap. 7--10 §§ brottsbalken, när målet rör arbetsgivares eller arbetstagares ansvar för att ha vållat skada eller ha framkallat fara för anställd. Förordning (2000:957)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 514.5, "y1": 284.4, "innehåll": "21 § Det som sägs i denna förordning om Arbetsmiljöverket ska i fråga om fartyg i stället gälla Transportstyrelsen med de undantag som följer av denna paragraf."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 523.2, "y1": 396.9, "innehåll": "I frågor som avser skydd mot ohälsa och olycksfall på fartyg ska Transportstyrelsen i den omfattning som behövs samråda med Arbetsmiljöverket. I fråga om fartyg som har tagits in på varv i Sverige meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med Transportstyrelsen de föreskrifter som behövs i fråga om samordning av skyddsåtgärder. Detsamma gäller i fråga om ett fartyg i svensk hamn som är gemensamt arbetsställe till följd av att fartyget är under lastning eller lossning."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 507.0, "y1": 442.0, "innehåll": "Bestämmelserna i 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska inte tillämpas på örlogsfartyg. Förordning (2014:365)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 521.1, "y1": 503.5, "innehåll": "22 § Den vars verksamhet har varit föremål för tillsyn enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160), skall ersätta tillsynsmyndigheterna för sådana kostnader för undersökning av prov som har varit skäligen påkallade."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 522.5, "y1": 581.5, "innehåll": "För sådan granskning av maskiner, redskap, skyddsutrustningar eller andra tekniska anordningar, som utförs av Arbetsmiljöverket på uppdrag av den som avser att överlåta eller upplåta anordningen eller i övrigt för dennes räkning, betalas en avgift som bestäms av verket. Förordning (2000:957)."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 613.9, "x1": 523.2, "y1": 788.6, "innehåll": "övergångsbestämmelser 1977:1166 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1978. Genom förordningen upphäves arbetarskyddskungörelsen (1949:208), kungörelsen (1937:816) om skyddsåtgärder, som vid lastning och lossning av fartyg ankomma på arbetsgivaren m. fl., kungörelsen (1948:824) angående specialinspektör inom Y rkesinspektionen för tillsyn å framställning, handhavande och förvaring av explosiva och särskilt eldfarliga ämnen, kungörelse n (1948:825) angående specialinspektörer inom Yrkesinspektionen för tillsyn å elektriska starkströmsanläggningar, kungörelsen"}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.8, "y1": 77.3, "innehåll": "(1949:213) om läkarundersökning och läkarbesiktning av minderåriga arbetstagare samt kungörelsen (1963:662) om tillämpning av arbetarskyddslagen å arbete vid vissa undervisnings- och utbildningsanstalter."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.2, "y1": 189.1, "innehåll": "Vid ikraftträdandet gällande föreskrift eller villkor, som Arbetarskyddsstyrelse n har meddelat med stöd av arbetarskyddskungörelsen eller kungörelsen om skyddsåtgärder, som vid lastning och lossning av fartyg ankomma på arbetsgivaren m.fl., äger fortsatt giltighet inom sitt tidigare tillämpningsområde och skall vid tillämpningen av arbetsmiljölagen (1977:1160) anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelse i samma lag."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 501.8, "y1": 250.6, "innehåll": "Vad som sägs i andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om föreskrift eller villkor, som där nämns men avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller senare."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 501.8, "y1": 329.4, "innehåll": "Arbetarskyddsstyrelsen får, till dess regeringen förordnar annat, på motsvarande sätt, som tidigare har kunnat ske enligt 31 § andra stycket arbetarskyddskungörelsen, meddela föreskrifter om villkor för behörighet såsom besiktningsman."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 519.8, "y1": 390.9, "innehåll": "Förekommer i lag eller annan för fattning hänvisning till eller avses eljest däri föreskrift, som har ersatts genom bestämmelse i arbetsmiljöförordningen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 519.0, "y1": 469.7, "innehåll": "2011:528 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. 2. För elever i gymnasieskolan som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 ska äldre bestämmelser gälla."}
{"titel": "Arbetsmiljöförordningen 1977 1166", "filnamn": "arbetsmiljoforordning-1977_1166.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 470.4, "y1": 547.8, "innehåll": "2014:365 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 645.2, "x1": 520.5, "y1": 736.1, "innehåll": "1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.3, "y1": 111.1, "innehåll": "2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 511.2, "y1": 177.9, "innehåll": "3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 182.4, "x1": 520.5, "y1": 766.8, "innehåll": "Diskriminering 4 § I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 770.6, "x1": 492.8, "y1": 813.0, "innehåll": "Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 228.1, "innehåll": "5 § I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 486.5, "y1": 289.6, "innehåll": "även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Lag (2014:958) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 382.7, "x1": 482.5, "y1": 513.3, "innehåll": "Diskrimineringsförbud 1 § En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren 1. är arbetstagare, 2. gör en förfrågan om eller söker arbete, 3. söker eller fullgör praktik, eller 4. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 518.4, "x1": 507.8, "y1": 558.3, "innehåll": "Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte i fråga om den som gör en förfrågan om arbete."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 563.4, "x1": 524.5, "y1": 603.3, "innehåll": "Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första stycket ska likställas med arbetsgivaren. Lag (2014:958) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 607.7, "x1": 523.8, "y1": 816.4, "innehåll": "2 § Förbudet i 1 § hindrar inte 1. särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet, 2. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor, 3. tillämpning av åldersgränser för rätt till pensions-, efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller 4. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 524.5, "y1": 133.6, "innehåll": "Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 3 § Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 509.1, "y1": 177.9, "innehåll": "Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 182.4, "x1": 521.8, "y1": 296.4, "innehåll": "Uppgift om meriter 4 § Om en arbetssökande inte har anställts eller tagits ut till anställningsintervju, eller om en arbetstagare inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den hade som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet eller utbildningsplatsen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 300.2, "x1": 519.2, "y1": 459.2, "innehåll": "Utbildning Diskrimineringsförbud 5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Lag (2014:958) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 464.3, "x1": 523.2, "y1": 622.0, "innehåll": "6 § Förbudet i 5 § hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 626.4, "x1": 521.9, "y1": 700.8, "innehåll": "Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lag (2010:861) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 704.6, "x1": 523.7, "y1": 784.9, "innehåll": "Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 523.2, "y1": 195.1, "innehåll": "Uppgift om meriter 8 § Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 198.9, "x1": 481.6, "y1": 242.0, "innehåll": "Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 240.0, "x1": 504.3, "y1": 279.9, "innehåll": "9 § Diskriminering av arbetssökande eller arbetstagare är förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 285.0, "x1": 511.8, "y1": 375.2, "innehåll": "Förbudet hindrar dock inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, eller 2. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 379.7, "x1": 517.2, "y1": 493.0, "innehåll": "Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet 10 § Diskriminering är förbjuden i fråga om 1. ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet, och 2. behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna utöva ett visst yrke."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 498.1, "x1": 506.5, "y1": 538.0, "innehåll": "Förbuden hindrar inte särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 542.4, "x1": 521.8, "y1": 599.5, "innehåll": "Förbudet i första stycket 1 hindrar inte heller åtgärder i fråga om stöd som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 604.0, "x1": 465.8, "y1": 700.8, "innehåll": "Medlemskap i vissa organisationer 11 § Diskriminering är förbjuden i fråga om 1. medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och 2. förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 705.2, "x1": 521.8, "y1": 774.7, "innehåll": "Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Varor, tjänster och bostäder m.m."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 498.5, "y1": 93.8, "innehåll": "12 § Diskriminering är förbjuden för den som 1. utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, eller 2. anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 516.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Den som i förhållande till allmänheten företräder den som avses i första stycket ska likställas med denne. Lag (2012:483) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 524.5, "y1": 217.6, "innehåll": "12 a § Förbudet mot diskriminering i 12 § som har samband med kön hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika i fråga om tjänster eller bostäder, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 514.5, "y1": 312.2, "innehåll": "För försäkringstjänster gäller dock att enskilda personers försäkringspremier eller försäkringsersättningar inte får skilja sig åt mellan kvinnor och män utifrån beräkningar baserade på kön. Trots detta får, om villkoren i första stycket är uppfyllda, en persons könstillhörighet påverka bedömningen av andra faktorer som beräkningar av försäkringspremier baseras på. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 515.2, "y1": 491.5, "innehåll": "12 b § Förbudet mot diskriminering i 12 § som har samband med ålder 1. hindrar inte tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, 2. gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster, 3. hindrar inte tillämpning av nedre åldersgränser för tillträde till serveringsställen för yrkesmässigt bedriven servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker för vilka näringsidkaren har serveringstillstånd, och 4. hindrar inte heller annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 519.2, "y1": 670.8, "innehåll": "12 c § Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet i 12 § första stycket 1 gäller inte 1. i fråga om bostäder, 2. för privatpersoner, och 3. om det i fråga om tillhandahållande av varor och tjänster krävs åtgärder i fråga om fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket enligt plan- och bygglagen (2010:900) eller äldre motsvarande bestämmelser och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Lag (2017:1081) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 675.3, "x1": 512.5, "y1": 788.6, "innehåll": "Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m. 13 § Diskriminering är förbjuden i fråga om 1. hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, 2. verksamhet inom socialtjänsten, och 3. stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.2, "y1": 93.8, "innehåll": "13 a § Förbudet mot diskriminering i 13 § 1 och 2 som har samband med kön hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 519.8, "y1": 189.1, "innehåll": "13 b § Förbudet mot diskriminering i 13 § som har samband med ålder hindrar inte 1. tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, eller 2. annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 193.6, "x1": 523.6, "y1": 306.9, "innehåll": "Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd 14 § Diskriminering är förbjuden i fråga om 1. socialförsäkringen och anslutande bidragssystem, 2. arbetslöshetsförsäkringen, och 3. statligt studiestöd. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 521.8, "y1": 368.4, "innehåll": "14 a § Förbudet mot diskriminering i 14 § 1 som har samband med kön hindrar inte tillämpning av bestämmelser i lag om änkepension eller utbetalning av barnbidrag. Lag (2017:1128) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 519.8, "y1": 463.7, "innehåll": "14 b § Förbudet mot diskriminering i 14 § som har samband med ålder hindrar inte 1. tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, eller 2. annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 498.1, "y1": 539.8, "innehåll": "Värnplikt och civilplikt Värnplikt och civilplikt samt annan motsvarande militär utbildning inom Försvarsmakten"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 537.9, "x1": 523.2, "y1": 673.1, "innehåll": "15 § Diskriminering är förbjuden 1. vid mönstring eller annan utredning om personliga förhållanden enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt vid inskrivning för och under fullgörande av värnplikt eller civilplikt, samt 2. vid antagningsprövning till samt under fullgörande av annan motsvarande militär utbildning inom Försvarsmakten. Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 677.4, "x1": 523.1, "y1": 780.7, "innehåll": "Förbudet hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon hänvisar till sin anslutning till visst religiöst samfund. Lag (2010:464) . Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.8, "y1": 144.1, "innehåll": "16 § Om en myndighet eller en organisation som omfattas av förbudet i 15 § får kännedom om att en person som söker till eller deltar i utbildning eller annan verksamhet som anges i bestämmelsen anser sig i samband därmed ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är myndigheten eller organisationen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 481.8, "y1": 189.1, "innehåll": "Första stycket gäller dock inte trakasserier som har samband med ålder. Lag (2010:464) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 193.6, "x1": 523.8, "y1": 306.9, "innehåll": "Offentlig anställning 17 § Diskriminering är förbjuden även i andra fall än som avses i 5 eller 9-15 §§ när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning 1. bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller 2. på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Lag (2012:673) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 311.4, "x1": 509.2, "y1": 424.7, "innehåll": "Förbud mot repressalier 18 § En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren 1. anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen, 2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller 3. avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 482.5, "y1": 520.0, "innehåll": "Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren 1. gör en förfrågan om eller söker arbete, 2. söker eller fullgör praktik, eller 3. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 524.5, "y1": 565.0, "innehåll": "Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första eller andra stycket ska likställas med arbetsgivaren."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 521.0, "y1": 710.6, "innehåll": "19 § Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 2 kap. 5, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16 eller 17 § eller 3 kap. 16, 17, 18 eller 20 § får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon 1. anmält eller påtalat ett sådant handlande, 2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller 3. avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.1, "y1": 127.6, "innehåll": "1 § Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 524.6, "y1": 306.9, "innehåll": "Arbetet med aktiva åtgärder 2 § Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828) . 3 § Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 501.9, "y1": 335.4, "innehåll": "åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 339.2, "x1": 523.2, "y1": 431.5, "innehåll": "Arbetslivet Arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder 4 § Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3 §§. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 435.8, "x1": 438.4, "y1": 560.5, "innehåll": "5 § Arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder ska omfatta 1. arbetsförhållanden, 2. bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, 3. rekrytering och befordran, 4. utbildning och övrig kompetensutveckling, och 5. möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 564.9, "x1": 517.8, "y1": 604.8, "innehåll": "6 § Arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och sådana repressalier som avses i 2 kap. 18 §."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 609.9, "x1": 504.5, "y1": 649.8, "innehåll": "Arbetsgivaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 654.9, "x1": 522.5, "y1": 711.3, "innehåll": "7 § Arbetsgivaren ska genom utbildning, annan kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 716.4, "x1": 487.1, "y1": 786.0, "innehåll": "Arbetsgivaren ska följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas enligt första stycket. Lag (2016:828) . Arbetsgivarens arbete med lönekartläggning"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 144.1, "innehåll": "8 § I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren varje år kartlägga och analysera 1. bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och 2. löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 513.2, "y1": 340.6, "innehåll": "9 § Arbetsgivaren ska analysera om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Analysen ska särskilt avse skillnader mellan 1. kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, 2. en grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och en grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat, och 3. en grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och en grupp med arbetstagare som utför arbete som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat men ger högre lön trots att kraven i arbetet bedömts vara lägre. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 521.9, "y1": 469.0, "innehåll": "10 § Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer och dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter samt ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 473.5, "x1": 504.5, "y1": 536.5, "innehåll": "Samverkan 11 § I arbetet med aktiva åtgärder ska arbetsgivare och arbetstagare samverka. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 541.0, "x1": 513.8, "y1": 621.3, "innehåll": "Information som behövs för samverkan 12 § Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka i arbetet med aktiva åtgärder."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 625.7, "x1": 508.5, "y1": 733.1, "innehåll": "Om informationen avser uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare, gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet gäller i stället 10 kap. 11-14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 736.9, "x1": 501.2, "y1": 817.1, "innehåll": "Dokumentation 13 § En arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte 25 eller fler arbetstagare ska under året skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 4-10 §§."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.1, "y1": 278.4, "innehåll": "Dokumentationen ska innehålla 1. en redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 §§ och som avser de områden som anges i 5 §, 2. en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 6 och 7 §§, 3. en redovisning av resultatet av kartläggningen och analysen enligt 8-10 §§, 4. en redovisning av vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att åtgärda förekommande löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön, 5. en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behöver vidtas ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år, 6. en redovisning och utvärdering av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts, och 7. en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 11 § fullgörs. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 516.5, "y1": 340.6, "innehåll": "14 § En arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte mellan 10 och 24 arbetstagare ska under året skriftligen dokumentera arbetet med lönekartläggningen enligt 8-10 §§."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 508.3, "y1": 418.7, "innehåll": "Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som framgår av 13 § 3-6 och en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 11 § fullgörs i fråga om arbetet med lönekartläggningen. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 423.2, "x1": 519.2, "y1": 582.3, "innehåll": "Utbildning Utbildningsanordnare 15 § Med utbildningsanordnare avses i detta kapitel den som bedriver 1. utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), 2. utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), eller 3. utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 586.0, "x1": 515.8, "y1": 649.8, "innehåll": "Utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder 16 § Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3 §§. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 513.9, "y1": 795.4, "innehåll": "17 § Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 § 2 och 3 ska omfatta 1. antagnings- och rekryteringsförfarande, 2. undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3. examinationer och bedömningar av studenternas prestationer, 4. studiemiljö, och 5. möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.8, "y1": 60.1, "innehåll": "18 § Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 519.2, "y1": 122.3, "innehåll": "Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 514.5, "y1": 206.4, "innehåll": "Samverkan 19 § I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 15 § och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 523.8, "y1": 290.4, "innehåll": "Dokumentation 20 § Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18 §§. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 § 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17 §."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 295.5, "x1": 478.5, "y1": 385.7, "innehåll": "Dokumentationen ska innehålla 1. en redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 §§, 2. en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18 §, och 3. en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 § fullgörs. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 478.7, "x1": 518.5, "y1": 559.0, "innehåll": "Diskrimineringsombudsmannens uppgifter 1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 563.4, "x1": 500.5, "y1": 604.0, "innehåll": "Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 517.1, "y1": 665.6, "innehåll": "1 a § Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av denna lag. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 480.2, "y1": 710.6, "innehåll": "2 § Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i domstol för en enskild som medger det."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 714.3, "x1": 518.5, "y1": 811.1, "innehåll": "Uppgiftsskyldighet 3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannen"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.9, "y1": 144.1, "innehåll": "1. lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen, 2. lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §, 3. ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, och 4. komma till överläggningar med ombudsmannen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 500.5, "y1": 189.1, "innehåll": "Skyldigheten enligt 1-3 gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som talar däremot."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 193.6, "x1": 499.1, "y1": 273.2, "innehåll": "Vite 4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 357.7, "y1": 318.2, "innehåll": "Ett vitesföreläggande enligt första stycket ska delges. Lag (2010:1979) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 523.9, "y1": 447.2, "innehåll": "5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 16, 17 eller 18 §, lämna information enligt 3 kap. 12 § eller dokumentera enligt 3 kap. 13, 14 eller 20 § får föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande ska förenas med vite och meddelas av Nämnden mot diskriminering efter framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet får riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 499.1, "y1": 526.0, "innehåll": "Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4-9 och 12-14 §§."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 511.8, "y1": 587.5, "innehåll": "I framställningen ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts. Lag (2016:828) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 591.3, "x1": 515.8, "y1": 655.1, "innehåll": "överklagandeförbud 6 § Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna lag än beslut om vitesförelägganden enligt 4 § får inte överklagas."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 658.8, "x1": 498.5, "y1": 797.2, "innehåll": "Nämnden mot diskriminering Nämndens uppgifter 7 § Nämnden mot diskriminering prövar framställningar om vitesförelägganden enligt 5 § och överklaganden av beslut om vitesförelägganden enligt 4 §. Vid handläggningen av ärenden tillämpas 8-15 a §. Lag (2010:1979) . Handläggningen av en framställning om vitesföreläggande"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.2, "y1": 93.8, "innehåll": "8 § Den som en framställning om vitesföreläggande riktas mot ska föreläggas att inom en viss tid yttra sig över framställningen och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som Nämnden mot diskriminering behöver för sin prövning."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 373.7, "y1": 138.8, "innehåll": "När en arbetstagarorganisation gjort framställningen ska Diskrimineringsombudsmannen ges tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 519.8, "y1": 200.4, "innehåll": "9 § Nämnden mot diskriminering ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. När det behövs ska nämnden låta komplettera utredningen. överflödig utredning får avvisas."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 513.8, "y1": 245.4, "innehåll": "10 § ärendena hos Nämnden mot diskriminering avgörs efter muntlig förhandling, utom när nämnden anser att någon sådan förhandling inte behövs."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 490.5, "y1": 306.9, "innehåll": "11 § Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som gjort framställningen hos nämnden och den som framställningen riktas mot. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 496.5, "y1": 351.9, "innehåll": "Nämnden får vid vite förelägga den som framställningen riktas mot eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 501.1, "y1": 413.5, "innehåll": "12 § Ett ärende om vitesföreläggande får avgöras, även om den som framställningen riktas mot inte yttrar sig i ärendet, inte medverkar till utredningen eller uteblir från en muntlig förhandling."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 417.8, "x1": 497.1, "y1": 475.0, "innehåll": "Om Diskrimineringsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som gjort framställningen om vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller framställningen om vitesföreläggande."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 511.2, "y1": 553.8, "innehåll": "13 § Nämnden mot diskriminering får vid avgörandet av ett ärende om vitesföreläggande ålägga den som framställningen riktas mot att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i framställningen, om de andra åtgärderna inte är uppenbart mera betungande för denne."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 510.5, "y1": 598.8, "innehåll": "I beslutet ska nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna ska påbörjas eller genomföras."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 603.1, "x1": 515.1, "y1": 626.6, "innehåll": "Nämndens beslut ska vara skriftligt och delges den som framställningen riktas mot."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 630.3, "x1": 519.7, "y1": 694.1, "innehåll": "Handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande 14 § Vid handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande tillämpas 9 och 10 §§."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 513.8, "y1": 755.6, "innehåll": "15 § Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som har överklagat beslutet om vitesföreläggande och Diskrimineringsombudsmannen. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 760.0, "x1": 481.2, "y1": 800.6, "innehåll": "Nämnden får vid vite förelägga den som har överklagat beslutet eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 499.8, "y1": 99.8, "innehåll": "Delgivning av handlingar 15 a § Föreläggande enligt 8 §, kallelse till förhandling enligt 11 eller 15 § och andra handlingar som en arbetsgivare eller någon annan ska tillhandahållas ska delges. Lag (2010:1979) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 103.6, "x1": 506.5, "y1": 150.1, "innehåll": "överklagandeförbud 16 § Beslut enligt denna lag av Nämnden mot diskriminering får inte överklagas."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 154.6, "x1": 484.3, "y1": 217.6, "innehåll": "Utdömande av vite 17 § Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av Diskrimineringsombudsmannen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 222.7, "x1": 467.8, "y1": 246.1, "innehåll": "I mål om utdömande av vite får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 249.9, "x1": 517.2, "y1": 498.2, "innehåll": "överklagandenämnden för högskolan 18 § Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten som huvudman får, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot 1. diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 §, om beslutet avser a. tillträde till utbildning, b. tillgodoräknande av utbildning, c. anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll, d. byte av handledare, e. indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskarnivå, eller f. en ingripande åtgärd mot en student, 2. diskrimineringsförbudet i 1 kap. 4 § 3, eller 3. förbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 513.2, "y1": 577.0, "innehåll": "Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 581.4, "x1": 521.2, "y1": 621.3, "innehåll": "Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den ordning som föreskrivs där i stället för enligt första stycket. Lag (2017:282) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 626.4, "x1": 489.2, "y1": 666.3, "innehåll": "19 § Beslut enligt denna lag av överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 698.7, "x1": 507.8, "y1": 811.1, "innehåll": "5 kap. Ersättning och ogiltighet Ersättning 1 § Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.8, "y1": 172.6, "innehåll": "En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 § första stycket eller 18 § ska också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran. Det gäller inte heller förlust som uppkommer med anledning av diskriminering i form av bristande tillgänglighet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 478.5, "y1": 217.6, "innehåll": "Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis. Lag (2014:958) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 517.7, "y1": 312.2, "innehåll": "2 § Om en arbetstagare i verksamhet som avses i 2 kap. 9, 10, 11, 13, 14, 15 eller 17 § diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier ska diskrimineringsersättningen betalas av arbetsgivaren. Den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem i ett anställningsförhållande ska likställas med arbetstagare."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 487.2, "y1": 357.2, "innehåll": "Om en utbildningsanordnare bryter mot 2 kap. 5, 7 eller 19 § ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 361.7, "x1": 522.5, "y1": 492.2, "innehåll": "Ogiltighet 3 § Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag, ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 521.1, "y1": 553.8, "innehåll": "Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 519.8, "y1": 615.3, "innehåll": "Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 619.1, "x1": 521.9, "y1": 699.3, "innehåll": "Vägran att rätta sig efter en dom 3 a § Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom som innebär att en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande enligt denna lag, ska anställningsförhållandet anses som upplöst."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 704.5, "x1": 524.5, "y1": 794.6, "innehåll": "Arbetsgivaren ska för sin vägran betala ersättning till arbetstagaren med ett belopp som är skäligt med beaktande av arbetstagarens lön och sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses. Ersättningen ska inte bestämmas till ett lägre belopp än vad som följer av 39 § andra och tredje styckena lagen (1982:80) om anställningsskydd. Lag (2011:742) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 47.4, "x1": 524.5, "y1": 227.4, "innehåll": "6 kap. Rättegången Tillämpliga regler 1 § Mål om tillämpningen av 2 kap. 1, 2, 3 eller 18 § ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller arbetet utförs eller skulle ha utförts ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 231.7, "x1": 522.4, "y1": 305.4, "innehåll": "Mål om tillämpningen av 2 kap. 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 12 b, 12 c, 13, 13 a, 13 b, 14, 14 a, 14 b, 15, 16, 17 eller 19 § ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. Lag (2014:958) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 309.9, "x1": 520.5, "y1": 490.7, "innehåll": "Rätt att föra talan 2 § Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild som medger det. När ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål enligt 1 § första stycket förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 495.1, "x1": 518.5, "y1": 552.3, "innehåll": "För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 556.6, "x1": 517.9, "y1": 613.8, "innehåll": "När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 618.3, "x1": 515.2, "y1": 743.9, "innehåll": "Bevisbörda 3 § Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit. Preskription"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 487.1, "y1": 111.1, "innehåll": "4 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas: - 40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring, - 41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och - 42 § om förlorad talerätt på grund av preskription."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 520.5, "y1": 273.1, "innehåll": "Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas: - 64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling, - 65 § om tidsfrist för väckande av talan, - 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två månader, och - 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 277.5, "x1": 516.5, "y1": 334.7, "innehåll": "Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 516.5, "y1": 429.9, "innehåll": "5 § I mål enligt 1 § första stycket kan Diskrimineringsombudsmannen avbryta preskription, utom i fall som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid enligt 4 § från dagen för avbrottet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 435.0, "x1": 509.9, "y1": 542.5, "innehåll": "Preskription kan inte avbrytas mer än en gång. Andra samhällsområden 6 § Annan talan än som avses i 4 § ska väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 503.1, "y1": 604.0, "innehåll": "Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen enligt första stycket från den dag då personen fyllde 18 år."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 607.8, "x1": 517.2, "y1": 721.9, "innehåll": "Rättegångskostnader 7 § I mål enligt 1 § andra stycket kan det förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan för en enskild enligt 2 §."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 727.0, "x1": 470.5, "y1": 795.7, "innehåll": "I mål enligt 1 § första stycket gäller i stället 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. övriga bestämmelser"}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.5, "y1": 161.3, "innehåll": "8 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas: - 34 § om en uppsägnings giltighet m.m., - 35 § om ett avskedandes giltighet m.m., - 37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklarats, och - 43 § första stycket andra meningen om skyndsam handläggning. Lag (2022:848) ."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 483.6, "y1": 222.9, "innehåll": "9 § Talan om ersättning med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit laga kraft."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 511.8, "y1": 300.9, "innehåll": "10 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan enligt denna lag såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 517.8, "y1": 345.9, "innehåll": "När en enskild för talan enligt denna lag får Diskrimineringsombudsmannen eller en förening inte väcka talan för den enskilde om samma sak."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 489.1, "y1": 407.4, "innehåll": "11 § Rättens avgörande i ett mål där Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskild får överklagas av den enskilde, om det får överklagas av ombudsmannen eller föreningen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 506.5, "y1": 469.7, "innehåll": "När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig den enskilde eller Diskrimineringsombudsmannen eller föreningen."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 501.4, "x1": 526.5, "y1": 309.2, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2008:567 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. 2. Genom lagen upphävs - jämställdhetslagen (1991:433), - lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, - lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, - lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, - lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, - lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och - lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 3. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om diskriminering och repressalier som ägt rum före ikraftträdandet. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på en ombudsman ska efter ikraftträdandet fullgöras av Diskrimineringsombudsmannen. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på Jämställdhetsnämnden eller Nämnden mot diskriminering ska efter ikraftträdandet fullgöras av Nämnden mot diskriminering. 4. Arbetsgivarens skyldighet enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras första gången 2009 eller det år då bestämmelsen första gången blir tillämplig. 5. Arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 11 och 13 §§ ska fullgöras första gången året närmast efter det kalenderårsskifte då arbetsgivaren sysselsatte minst 25 arbetstagare eller året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året. 2010:861 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande för kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare till utgången av juni 2012."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 313.5, "x1": 506.3, "y1": 404.4, "innehåll": "2010:1979 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. 2. äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 408.8, "x1": 510.5, "y1": 482.5, "innehåll": "2011:742 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011. 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas endast vid bestämmande av ersättning med anledning av en dom som har meddelats efter den 31 juli 2011."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 486.8, "x1": 504.5, "y1": 577.8, "innehåll": "2012:483 1. Denna lag träder i kraft den 21 december 2012. 2. För försäkringsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Om ett försäkringsavtal som ingåtts före ikraftträdandet till följd av avtalet förlängs efter ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 582.1, "x1": 508.4, "y1": 656.5, "innehåll": "2014:958 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om diskriminering som ägt rum före ikraftträdandet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 660.9, "x1": 492.5, "y1": 734.6, "innehåll": "2016:828 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om aktiva åtgärder som har eller skulle ha vidtagits före ikraftträdandet."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 739.7, "x1": 502.5, "y1": 813.4, "innehåll": "2017:282 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast den 30 juni 2022."}
{"titel": "Diskrimineringslagen 2008 567", "filnamn": "diskrimineringslag-2008_567.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 371.0, "y1": 93.8, "innehåll": "2022:848 1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022. 2. Lagen tillämpas första gången den 1 oktober 2022. 3. äldre föreskrifter gäller fram till den 1 oktober 2022."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 108.4, "y0": 275.7, "x1": 454.1, "y1": 387.2, "innehåll": "Det sker i genomsnitt 100-110 dödsbränder per år i Sverige och cirka 90 procent av dem inträffar i bostäder. Personer i åldersgruppen 65 år eller äldre är överrepresenterade i dödsbränder och det är vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. Rökning orsakar nästan en tredjedel av dödsbränderna. En annan vanlig orsak är att branden uppkommer i anslutning till spisen. Vid en majoritet av dödsbränderna saknas fungerande brandvarnare. 1"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 108.4, "y0": 383.2, "x1": 459.1, "y1": 567.2, "innehåll": "För att kunna stödja enskilda och erbjuda en inventering och individanpassning av brandskyddet behövs någon form av kontaktyta mellan kommunen och den enskilde. Insatserna riktats lämpligen främst mot personer som av olika anledningar är mer utsatta för och vid bränder. I denna vägledning ges exempel på grupper som det är lämpligt att fokusera på. Det ges även exempel på aktörer i kommunen som på olika sätt kommer i kontakt med personerna och som därmed kan utgöra en viktig roll i arbetet med att individanpassa brandskyddet. Med konkreta exempel från några kommuner beskriver vägledningen olika arbetsmetoder och förutsättningar att ta hänsyn till för att underlätta planering, genomförande och uppföljning av ett arbetssätt som syftar till att åstadkomma brandsäkra bostäder för alla i samhället."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 108.4, "y0": 507.3, "x1": 458.9, "y1": 662.2, "innehåll": "Det sker i genomsnitt 100-110 dödsbränder per år i Sverige och cirka 90 procent av dem inträffar i bostäder. Personer i åldersgruppen 65 år eller äldre är överrepresenterade i dödsbränder och det är även vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. I åldersgruppen 20- 64 år har fler än hälften av de omkomna konsumerat alkohol före olyckan. Rökning orsakar nästan en tredjedel av dödsbränderna, och en annan vanlig orsak är att branden uppkommer i anslutning till spisen. Vid en majoritet av dödsbränderna saknas fungerande brandvarnare. Mer statistik och information om påverkande faktorer finns att ta del av i IDA 2 och Säkerhetens bestämningsfaktorer 3 ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 460.4, "y1": 292.8, "innehåll": "Om utvecklingen fortsätter och inga särskilda åtgärder vidtas visar trenden att bostadsbränderna kommer att bli fler och att antalet döda i bostadsbränder riskerar att öka med drygt en tredjedel till år 2050. 4  Bedömningen grundar sig på SCB:s befolkningsprognos avseende ökningen av antalet äldre och en oförändrad risk för dödsbränder. Den politiska inriktningen är att äldre personer och personer med vissa funktionsnedsättningar ska kunna bo kvar i sin bostad så länge som möjligt och få individuellt anpassat stöd i form av vård, omsorg, hjälpmedel och anpassning av bostaden. Eftersom det brandskydd som bygglagstiftningen ställer krav på i ordinärt boende förutsätter att den boende själv kan agera och sätta sig i säkerhet i händelse av brand innebär det att det finns ett behov av att även anpassa brandskyddet efter individens förutsättningar."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 108.4, "y0": 315.4, "x1": 454.3, "y1": 441.3, "innehåll": "I november 2009 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag av regeringen att, i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, ta fram en nationell strategi 5 för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Kort därefter, i april 2010, fick MSB i uppdrag att utreda vad som är ett rimligt brandskydd i olika boendemiljöer 6 . I den senare rapporten presenteras den problembild som behöver hanteras, bland annat med hjälp av arbetssätt som beskrivs i denna vägledning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 108.4, "y0": 437.3, "x1": 449.8, "y1": 534.3, "innehåll": "Det finns ett behov av att individanpassa brandskyddet i bostäder för personer som bedöms vara särskilt utsatta för och vid bränder. Den nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor har därför tagit initiativ till att utarbeta en vägledning till stöd för landets kommuner. Samverkansgruppen bildades för att samordna, långsiktigt förvalta och vid behov utveckla den nationella strategin."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 108.4, "y0": 530.3, "x1": 460.8, "y1": 641.8, "innehåll": "Den arbetsgrupp som utarbetat vägledningen består av representanter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, örebro kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Linköpings kommun, Räddningstjänsten Syd samt Brandskyddsföreningen Sverige. Arbetsgruppen har bidragit med erfarenheter, underlag och idéer till vägledningens innehåll, och MSB har sammanställt dokumentet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 108.4, "y0": 120.8, "x1": 457.6, "y1": 298.2, "innehåll": "\\\"En vision och tydliga mål är några av förutsättningarna för att lyckas i arbetet med att stärka den enskildes brandskydd. Visionen som formulerats i den nationella strategin är:  \\\"Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand\\\" . Visionen ska genomsyra det arbete som genomförs för att nå målen som formulerats i strategin. De mål som formulerats i den nationella strategin är följande: • Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020. • Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. • Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 108.4, "y0": 294.1, "x1": 439.4, "y1": 333.2, "innehåll": "De arbetssätt som presenteras i denna vägledning är ett av verktygen som kan användas för att nå de formulerade målen och visionen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 108.4, "y0": 352.2, "x1": 449.5, "y1": 466.8, "innehåll": "Vägledningens syfte är att inspirera och stödja kommuner att påbörja och införa ett systematiskt arbetssätt för att • identifiera personer som på grund av ett riskbeteende har en ökad risk att drabbas av en brand i bostaden, • identifiera personer med begränsad förmåga att själva agera i samband med en brand, samt • föreslå och erbjuda individanpassade riskreducerande åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 108.4, "y0": 462.8, "x1": 456.1, "y1": 516.3, "innehåll": "Vägledningen innehåller exempel på arbetssätt från några av de kommuner som kommit en bit på vägen med ett sådant arbete. Tanken med dessa exempel är att inspirera och visa hur arbetet kan genomföras."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 108.4, "y0": 535.4, "x1": 458.2, "y1": 661.3, "innehåll": "Målgruppen för vägledningen är i första hand förtroendevalda, beslutsfattare och handläggare i kommuner som i sitt arbete på olika sätt kan påverka och initiera ett systematiskt arbete som syftar till ett stärkt individanpassat brandskydd för enskilda. Både kommunens egna verksamheter och privata aktörer som bedriver verksamhet på kommunens uppdrag innefattas i målgruppen. Privata aktörer som bedriver verksamhet på kommunens uppdrag innefattas fortsättningsvis i vägledningen under benämningen kommunen ."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 108.4, "y0": 657.3, "x1": 445.2, "y1": 725.4, "innehåll": "En aktör som kan utgöra en viktig samverkanspart är den kommunala räddningstjänsten. Räddningstjänsten kan stötta och bidra med sin sakkunskap inom brandskyddsområdet i både uppstart och genomförande."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 108.4, "y0": 482.9, "x1": 448.5, "y1": 551.2, "innehåll": "Ett systematiskt säkerhetsarbete 7 är en kontinuerlig process utan slut. Arbetet startar med en kartläggning av riskbilden, fortsätter med planering, genomförande, uppföljning/utvärdering och förbättring, för att sedan börja om igen i en ständigt pågående process."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 108.4, "y0": 546.9, "x1": 453.8, "y1": 629.5, "innehåll": "Om nya uppgifter införs behöver dessa förankras i organisationen, såväl hos politiker som hos chefer för kommunala förvaltningar och privata verksamheter. Uppgifterna behöver även definieras och kommuniceras till alla berörda. Det här avsnittet belyser sådant som är bra att tänka på och ger exempel på aktiviteter som kan vara lämpliga att börja med."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 108.4, "y0": 342.3, "x1": 453.2, "y1": 393.7, "innehåll": "Figur 1. Modell att använda för systematiskt säkerhetsarbete, illustrerad med PDCA- cykeln. PDCA-cykelns olika faser: planera, genomföra, följa upp/utvärdera och förbättra (plan, do, check, act)."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 108.4, "y0": 410.3, "x1": 460.6, "y1": 536.3, "innehåll": "Ett systematiskt arbete har inget slut, men väl en början. Det är inte helt ovanligt att nya arbetsuppgifter inledningsvis planeras och drivs i någon form av projektorganisation. Arbetsuppgifter och arbetssätt behöver därefter implementeras i den ordinarie verksamheten för att fortsättningsvis kunna drivas kontinuerligt och systematiskt. övergången mellan projektorganisation och förvaltningsskede underlättas av hög personkontinuitet. Med alltför stor omsättning av personal riskerar arbetet att tappa fart och förlora värdefull kunskap."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 108.4, "y0": 558.9, "x1": 456.9, "y1": 670.4, "innehåll": "All kommunal verksamhet är politiskt styrd. Det är därför viktigt att redan inledningsvis involvera politikerna i berörda nämnder så att planerna på utvecklingsarbetet förankras i enlighet med de rutiner som finns i respektive kommun. Eftersom konkreta förslag och idéer ofta är lättare att ta ställning till kan ett inledande informationsmöte förslagsvis innehålla en presentation av problembilden kompletterad med lokal statistik och ett utkast till arbetsplan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 108.4, "y0": 666.4, "x1": 459.7, "y1": 734.4, "innehåll": "Den politiska förankringen är också en förutsättning för att projektet ska få ett tydligt uppdrag, rätt mandat och tillräckliga resurser så att det efter hand även kan bli en naturlig del av kommunens breda systematiska säkerhetsarbete."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 432.9, "y1": 249.3, "innehåll": "I Uppsala kommun informerades både äldrenämnden och Räddningsnämnden tidigt om projektet. Politikerna anser att uppgifterna är prioriterade och behöver genomföras av samtliga utförare av hemvård i kommunen. Därför har äldrenämnden beslutat att ändra sitt förfrågningsunderlag för lagen om valfrihetssystem (LOV) 8 . Förändringen i förfrågningsunderlaget tydliggör utförarnas ansvar gällande det brandförebyggande arbetet med att göra riskanalyser på individnivå. Tidigare ingick enbart ett ansvar att göra en riskanalys för verksamheten som helhet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 136.7, "y0": 265.8, "x1": 429.1, "y1": 377.3, "innehåll": "I örebro kommun förankrades de inledande pilotförsöken med det ansvariga kommunalrådet. Försöken innebar att tre mobila sprinklersystem installerades hos enskilda. De berörda driftsnämnderna informerades. Responsen för att genomföra försöken var mycket positiv. Vidare inköp av fler system har sedan beslutats och finansierats av respektive verksamhet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 108.4, "y0": 393.9, "x1": 454.6, "y1": 461.8, "innehåll": "Så långt det är möjligt är det bra att försöka anpassa planeringen av de nya arbetsuppgifterna till kommunens årliga budgetplanering och på ett tidigt stadium besluta om att infoga arbetsuppgifterna i berörda verksamhetsplaner."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 136.7, "y0": 478.4, "x1": 427.4, "y1": 618.9, "innehåll": "Räddningstjänsten Syd valde att i ett tidigt skede informera sin direktion om det planerade arbetet och göra dem delaktiga. Då arbetet kräver samverkan och delaktighet av andra förvaltningar i kommunen skickades en förfrågan till Malmö Stad och Kävlinge kommun om att medverka i ett pilotprojekt för att stärka brandskyddet för äldre som bor kvar hemma. Förfrågan till kommunerna gjordes av räddningstjänstens direktion, vilket signalerar att arbetet är prioriterat och förankrat i organisationen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 108.4, "y0": 635.3, "x1": 460.8, "y1": 688.9, "innehåll": "En kommun ska enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. I programmet ska målet för kommunens verksamhet anges samt hur den förebyggande"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 457.0, "y1": 234.9, "innehåll": "verksamheten är ordnad och planerad. även de risker för olyckor som finns och som kan leda till räddningsinsatser ska anges. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod, och innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Alla berörda förvaltningar i kommunen bör vara delaktiga i framtagandet. Handlingsprogrammet ska omfatta hela kommunens säkerhetsarbete inom området skydd mot olyckor och är ett bra tillfälle att brett förankra arbetsmetoder likt de som presenteras i den här vägledningen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 108.4, "y0": 482.9, "x1": 454.1, "y1": 594.4, "innehåll": "En av de första uppgifterna är att definiera mål och ramarna för arbetet. Som nämns i inledningen visar den nationella statistiken, som sammanställs utifrån räddningstjänsternas insatsrapporter samt olycksutredningar, att individer med en ökad riskbild ofta återfinns i äldre åldersgrupper samt bland personer med någon form av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Alkohol, mediciner eller droger utgör ofta en riskfaktor."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 108.4, "y0": 590.4, "x1": 457.7, "y1": 731.0, "innehåll": "Analysen av den nationella statistiken kan med fördel kompletteras med lokal statistik. Allt går dock inte att utläsa ur statistikdatabaser, vilket innebär att vissa antaganden även behöver baseras på informell kunskap inom kommunen. En god kommunikation mellan förvaltningarna är nödvändig för att få en gemensam bild av situationen i kommunen. även forskning, litteratur och andra underlag kan fungera som stöd i arbetet. Aktiviteter för att få till en bred samverkan där olika förvaltningars kunskaper och erfarenheter tas tillvara är därför en viktig arbetsuppgift i den här fasen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 108.4, "y0": 726.9, "x1": 451.4, "y1": 765.9, "innehåll": "Det är viktigt att både riskinventering och det stöd som kommunen kan ge i form av råd och förstärkning av brandskyddet har formen av ett"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 460.8, "y1": 220.3, "innehåll": "erbjudande som den enskilde kan ta ställning till, och som bygger på acceptans och delaktighet. Socialtjänstlagen hänvisar till varje individs självbestämmande, integritet och egna ansvar. Lagen om skydd mot olyckor anger att det primära ansvaret att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand vilar på den enskilde. även kommunen har ett ansvar att förebygga bränder, men det innebär inte att kommunen tvångsmässigt kan vidta åtgärder i den enskildes bostad utan direkt lagstöd. Mer information om juridiska aspekter finns i bilaga 1."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 108.4, "y0": 242.7, "x1": 456.6, "y1": 352.8, "innehåll": "För att identifiera vilka personer som berörs av arbetet kan man som utgångspunkt börja med att leta efter de individer som stämmer in på en eller flera av följande beskrivningar; • personen har ett beteende som medför ökad brandrisk • personen har begränsad förmåga att uppmärksamma en brand • personen har begränsad förmåga att själv agera i samband med en brand"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 135.4, "y0": 362.4, "x1": 430.4, "y1": 413.4, "innehåll": "I örebro kommun lämnades följande beskrivning av problembilden till berörda enhetschefer inför inventeringen:"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 135.4, "y0": 410.3, "x1": 429.5, "y1": 492.8, "innehåll": "\\\"Personerna som vi försöker rin ga in är de som har ett eget boende och som samtidigt har ett beteende som innebär en förhöjd risk för brand i bostaden, och i den mån brand skulle uppstå skulle ha svårt att uppfatta faran och ha svårighet att utrymma.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 135.4, "y0": 488.8, "x1": 432.4, "y1": 658.3, "innehåll": "Detta beteende kan vara orsakat av en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, ålderdom, sjukdom, missbruk m.m. Beteendet kan exempelvis innebära att man tenderar att glömma bort tända ljus eller mat på spisen. En annan vanlig faktor som påverkar risken för brand i bostaden är rökning och en felaktig hantering av cigaretter, tändare och tändstickor. Tidigare nämnda faktorer kan också innebära att man har svårt att uppfatta brand eller att man kan ha svårigheter att utrymma innan kritiska förhållanden uppstår. Vid en vanlig bostadsbrand uppstår dessa kritiska förhållanden vanligtvis inom 2-3 minuter."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 135.4, "y0": 654.3, "x1": 430.2, "y1": 722.3, "innehåll": "\\\"Vanliga signaler som vi kan se hemma hos dessa brukare kan vara brännmärken på kläder, sängkläder, möbler och golv. även att det finns mycket brännbart på eller i anslutning till spisen är signa ler vi ska vara vaksamma på.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 460.1, "y1": 176.8, "innehåll": "Om det inledningsvis råder osäkerhet beträffande vad som är möjligt att åstadkomma kan det vara enklare att börja mer begränsat och sedan bredda uppdraget efter hand. Börja till exempel med de personer som kommunen redan har kännedom om, exempelvis personer som får insatser i form av hemtjänst, personlig assistans eller bostadsanpassning."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 108.4, "y0": 172.8, "x1": 457.0, "y1": 284.3, "innehåll": "Personerna som stämmer in på beskrivningen ovan har olika kontaktpunkter med kommunen  och det kan därmed underlätta för det framtida arbetet om de delas in i olika grupper. De grupper som nämns i denna vägledning är identifierade av arbetsgruppen och ska ses som exempel. Med utgångspunkt från lokal erfarenhet och statistik gör varje kommun själv en bedömning av vilka grupper som är mest angelägna att inrikta ett arbete mot."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 108.4, "y0": 280.3, "x1": 439.5, "y1": 386.2, "innehåll": "Definierade grupper: • Personer som bor i särskilt boende • Personer med behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende • Personer utan behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende 9 • Personer med missbruks-, beroende- eller psykiska problem"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 108.4, "y0": 382.1, "x1": 456.3, "y1": 450.2, "innehåll": "De boendeformer som i denna vägledning benämns ordinärt boende och särskilt boende motsvarar verksamhetsklasserna 3 respektive 5B i Boverkets byggregler (BBR19). Boverkets byggregler reglerar dagens nybyggnadskrav för olika byggnads- och verksamhetstyper."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 108.4, "y0": 472.6, "x1": 454.2, "y1": 569.6, "innehåll": "När arbetets inriktning är klar är nästa steg att identifiera vilka aktörer i kommunen som ska vara delaktiga i arbetet. Lämpligen är det aktörer som i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med personerna i fråga. Vilka yrkesgrupper det rör sig om beror på vilken grupp man valt att vända sig till. Liksom i allt förändringsarbete är det en fördel om man kan integrera de nya arbetsmetoderna i redan befintliga rutiner."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 136.7, "y0": 586.1, "x1": 424.4, "y1": 683.1, "innehåll": "Räddningstjänsten Syd inledde sitt arbete med att bjuda in till en workshop där personal från Vård- och omsorgsförvaltningarna i Kävlinge kommun och i tre av Malmös stadsdelar deltog. Syftet med workshopen var att identifiera personer eller funktioner i den dagliga verksamheten i kommunen som kommer i kontakt med de"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 429.4, "y1": 176.8, "innehåll": "särskilt riskutsatta, i detta fall äldre personer. För att arbetet ska kunna genomföras löpande och kontinuerligt ville räddningstjänstförbundet och kommunen gemensamt hitta forum där kommunens personal kan integrera arbetssättet i redan befintliga rutiner."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 172.8, "x1": 429.1, "y1": 313.4, "innehåll": "\\\"Identifieringsarbetet utgick från tre \\\"grupper\\\" av äldre. De som redan får någon form av stöd från kommunen (till exempel genom hemtjänst), de som ska börja få stöd från kommunen (exempelvis då personer kommer tillbaka hem efter en sjukhusvistelse) samt de som inte har något identifierat hjälpbehov i dagsläget och därmed inte får något speciellt stöd från kommunen. Inom respektive grupp listades vilken personalkategori från kommunen som kom i kontakt med de äldre och i vilka sammanhang.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 136.7, "y0": 309.4, "x1": 427.6, "y1": 493.4, "innehåll": "Respektive stadsdel/kommun har sedan i samråd med sin vård- och omsorgschef beslutat om vilken grupp de vill testa att arbeta med samt vilka i personalen som ska utbildas för att genomföra arbetsuppgifterna. Exempel på detta är att hemtjänstpersonal i en stadsdel i Malmö arbetar med brandskyddsfrågorna i samband med välkomstsamtal för nya brukare och följer upp arbetet genom kontaktmannaskap. Ett annat exempel är att Kävlinge kommun valt att arbeta med den kontakt som hemrehabgruppen har med enskilda och ger arbetsterapeuter uppgiften att genomföra en kontroll av brandskyddet efter exempelvis en sjukhusvistelse."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 108.4, "y0": 509.8, "x1": 452.4, "y1": 621.3, "innehåll": "Exempel på funktioner inom kommunen som skulle kunna vara aktiva i arbetet är fixartjänster, socialsekreterare, biståndshandläggare, bostadsanpassningshandläggare, vårdplanerare, hemtjänstpersonal, personliga assistenter, boendestödjare samt personal i särskilt boende. Distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter är andra exempel på yrkeskategorier som möter de identifierade målgrupperna i deras bostad."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 108.4, "y0": 617.3, "x1": 460.6, "y1": 714.3, "innehåll": "I vissa kommuner genomförs uppsökande hembesök hos äldre personer som inte har några insatser från kommunen. åldersgränsen varierar från kommun till kommun, men syftet är vanligtvis detsamma nämligen att de enskilda ska få nödvändig information om socialtjänstens verksamhet. Personalen som genomför dessa hembesök kan även informera om brandrisker och brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 108.4, "y0": 710.3, "x1": 458.0, "y1": 763.9, "innehåll": "Det kan vara en bra idé att undersöka om det finns planer på andra övergripande insatser i kommunen som omfattar de tilltänkta grupperna och om det i så fall finns fördelar med att koordinera de olika insatserna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 428.7, "y1": 263.8, "innehåll": "Då arbetet påbörjades i Varbergs kommun sökte arbetsgruppen i projektet, som kallas BoBRA, en grupp att inledningsvis inrikta arbetet mot. Det framkom då att larmpatrullerna för trygghetslarmen skulle göra hembesök hos alla trygghetslarmskunder. Detta på grund av att alla trygghetslarm i kommunen skulle bytas ut vid den tidpunkten. De kontaktvägar mot enskilda som redan fanns kunde därmed användas och arbetet kom på så vis igång relativt snabbt. Larmpatrullerna fick alltså i uppgift att inventera och informera om brandskydd när de ändå var ute hos trygghetslarmskunderna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 108.4, "y0": 280.3, "x1": 428.9, "y1": 391.8, "innehåll": "En aktör som är viktig att samverka med är fastighetsägaren. Den aktör som identifierar ett behov av ett ökat individanpassat brandskydd hos en enskild kan ha mycket att vinna på att informera fastighetsägaren (givetvis med den enskildes samtycke). Ju tidigare kontakt som tas desto bättre. Det kan då föras en diskussion om fördelning av ansvar och kostnader etc., vilket även kan underlätta genomförandet av vissa åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 108.4, "y0": 387.9, "x1": 429.8, "y1": 528.3, "innehåll": "Fastighetsägaren har i många fall en naturlig roll när det gäller brandskyddet, vare sig det handlar om ett ordinärt boende eller ett särskilt boende. I det systematiska brandskyddsarbetet som i många fall behöver bedrivas för att leva upp till skyldigheterna i LSO ingår till exempel att fördela och koordinera ansvaret för brandskyddet mellan ägare och nyttjanderättshavare (i ordinärt boende den boende och i särskilt boende verksamhetsutövaren). Ansvarsfrågan kan lämpligen klargöras i exempelvis hyreskontrakt eller en särskild gränsdragningslista."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 108.4, "y0": 524.3, "x1": 458.1, "y1": 592.4, "innehåll": "Ytterligare aktörer är pensionärsorganisationer och andra frivilliga organisationer, till exempel stadsmissionen. De träffar personer som kan vara i behov av ett individanpassat brandskydd och kan då informera om brandrisker och brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 108.4, "y0": 614.8, "x1": 459.3, "y1": 711.9, "innehåll": "När man inför nya arbetsuppgifter i en verksamhet har man en målbild och förhoppning om vilken effekt som uppgifterna förväntas ge. För att kunna avgöra om de önskade effekterna sedan har uppnåtts behöver arbetet göras uppföljnings- och utvärderingsbart. Det är därför viktigt att tidigt i arbetsprocessen fundera över vad som är intressant att följa upp och att förbereda för utvärdering."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 368.7, "y1": 176.3, "innehåll": "Några viktiga begrepp i utvärderingssammanhang är: • Nollmätning • Målformulering • åtgärder • Effektmätning"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 108.4, "y0": 185.9, "x1": 460.5, "y1": 330.6, "innehåll": "Nollmätning För att det ska vara möjligt att utvärdera om arbetet har gett önskad effekt behövs en nollmätning. Med det menas att det behöver noteras hur situationen ser ut innan åtgärder sätts in. Under uppföljning och utvärdering används sedan dessa uppgifter som jämförelseunderlag. Exempelvis kan räddningstjänstens statistik över tillbud, olyckor, brandorsaker etc. användas. Genom attityd- och upplevelseundersökningar innan arbetet startar kan exempelvis känslor av otrygghet, oro hos personal och enskilda fångas upp."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 108.4, "y0": 328.3, "x1": 459.3, "y1": 475.9, "innehåll": "\\\"Målformulering För att kunna följa upp om målen uppnåtts behöver målen vara mätbara. Det kan vara bra att formulera både effektmål och prestationsmål . Effektmålen uttrycker de effekter som man vill uppnå med arbetet, exempelvis \\\"Antalet dödsbränder i h emmen ska minska med X % till år 20xx\\\". Prestationsmålen uttrycker de uppgifter som verksamheten ska genomföra för att nå effektmålen, exem pelvis \\\"Alla utförare av hemtjänst  ska erbjuda brukarna en genomgång av brandskyddet i hemmet minst en gång per år\\\". \\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 108.4, "y0": 465.2, "x1": 458.4, "y1": 574.7, "innehåll": "Valet av åtgärder och arbetssätt är nära förknippat med målen för arbetet. Det handlar om att välja åtgärder som ger önskad effekt och som i förhållande till kostnaden är mest effektiva. åtgärder och arbetssätt behöver också väljas utifrån den kunskap som verksamheterna har då arbetet inleds och behöver kontinuerligt följas upp."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 108.4, "y0": 574.8, "x1": 459.0, "y1": 690.7, "innehåll": "Effektmätning Efter några år bör effekter av åtgärderna märkas. För att veta i vilken mån åtgärderna varit effektiva behöver de utvärderas. Då måste ny statistik samlas in och jämföras med den från nollmätningen. även nya attityd- och upplevelseundersökningar kan genomföras hos enskilda, och jämföras med tidigare resultat. Först då går det att dra några egentliga slutsatser om åtgärdernas effekt och om målen för arbetet uppnåtts."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 108.4, "y0": 470.0, "x1": 406.1, "y1": 560.7, "innehåll": "Genomförande När arbetet är planerat och grundförutsättningar skapade ska arbetsuppgifterna genomföras och implementeras i berörda verksamheter."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 108.4, "y0": 585.8, "x1": 455.5, "y1": 740.7, "innehåll": "En viktig förutsättning för att driva ett projekt och därefter åstadkomma ett systematiskt och långsiktigt arbete med individanpassat brandskydd är att det finns en tydlig ansvarsfördelning. Vem ansvaret bör läggas på beror på hur kommunen är organiserad samt vilken grupp av personer som kommunen väljer att fokusera på inledningsvis. Allt arbete som beskrivs i vägledningen kräver samverkan mellan flera kommunala förvaltningar samt andra aktörer som exempelvis fastighetsägare. Det kan underlätta om det finns en överenskommelse mellan inblandade aktörer vem som har vilket ansvar och vem som ska stå för kostnader som kan uppkomma."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 432.8, "y1": 321.9, "innehåll": "Under 2010 startade brandförsvaret i Uppsala kommun ett projekt med målet att öka säkerheten för personer med behov av hjälpinsatser i eget boende och på omvårdnadsboenden i kommunen. Projektet syftade till att förbättra brandskyddet för dessa grupper samt till att minska risken och konsekvenserna av en eventuell brand. Efter projektets start insåg Uppsala Brandförsvar att de behövde ha stöd i sitt arbete från de i kommunen som i sin dagliga verksamhet hanterar dessa målgruppers behov. Det ledde till ett samarbetsprojekt mellan Kontoret för hälsa, vård och omsorg och Uppsala Brandförsvar. Efter projekttiden övergick arbetet till att ingå i den ordinarie verksamheten. Ansvaret för det löpande arbetet ligger på Kontoret för hälsa, vård och omsorg och brandförsvaret har en stödjande roll som sakkunnig i brandskyddsfrågor."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 136.7, "y0": 338.3, "x1": 415.6, "y1": 493.4, "innehåll": "I Linköpings kommun startade arbetet med att inventera behovet av stärkt brandskydd i särskilda boenden som ett gemensamt initiativ från äldrenämnden och avdelningen Säkerhet och Juridik inom Kommunledningskontoret. Därefter ansvarar verksamhetscheferna inom både de kommunala och privata omsorgsverksamheterna i kommunen för att det löpande arbetet med att identifiera personer med behov av stärkt brandskydd genomförs. Avdelningen Säkerhet och Juridik är fortsatt delaktig och stödjande i riskvärderingsarbetet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 108.4, "y0": 509.8, "x1": 461.0, "y1": 621.3, "innehåll": "Tidigt i arbetet kan det vara bra att ta fram en processbeskrivning. Den är ett bra hjälpmedel för att få en överblick över vilka delmoment som behöver ingå för att få ett bra flöde i arbetsgången. De olika delmomentens inbördes förhållande kan åskådliggöras så att alla inblandade kan se sin egen roll och processbeskrivningen kan användas för att informera samtliga berörda om hur arbetet är tänkt att ske. Nedan ges två exempel på processbeskrivningar."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 108.4, "y0": 270.8, "x1": 449.2, "y1": 522.7, "innehåll": "1. Kontakt mellan kommun och brukare kan ske på flera sätt, till exempel via hemvårdsinsatser, hemrehab eller biståndsprövning. 2. Genomförandet sker i dialog med individen och utgår från checklistan framtagen av Räddningstjänsten Syd. 3. Utifrån resultatet från genomgången görs en bedömning av behovet av förstärkt brandskydd. 4. Inget behov av åtgärder kan identifieras, gå vidare till steg 8. 5. Vid genomgången görs bedömningen att individen behöver ett förstärkt brandskydd i form av direkta åtgärder, till exempel byte av batteri i brandvarnare, information, inköp av brandfilt med mera. Exempel på enklare åtgärder går att finna i checklistan. 6. Vid genomgången görs bedömningen att enklare åtgärder inte är tillräckliga. I detta läge är det viktigt att involvera anhöriga om möjligt och/eller fastighetsägaren samt diskutera ärendet i lämpligt internt forum. Räddningstjänsten kan vara ett stöd här. 7. Identifierade åtgärder i steg 5 och 6 genomförs. 8. Checklistan, beslut och eventuella åtgärder dokumenteras i eget internt system för uppföljning. 9. Arbetet med att undersöka behov av förstärkt brandskydd bör ske kontinuerligt. Uppföljning rekommenderas en gång om året."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 431.2, "y1": 162.3, "innehåll": "I Uppsala, Kävlinge och Malmö finns särskilda grupper med uppgift att hantera ärenden där åtgärderna är av mer omfattande karaktär som inte kan åtgärdas direkt av personalen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 136.7, "y0": 160.8, "x1": 431.6, "y1": 243.3, "innehåll": "I grupperna i Kävlinge och Malmö ingår representanter från bland annat kommunens hemtjänstverksamhet, Rehab och biståndshandläggare. I grupperna ingår exempelvis funktioner som har förskrivningsrätt och befogenhet att fatta beslut om bostadsanpassningsbidrag."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 136.7, "y0": 241.8, "x1": 431.9, "y1": 353.3, "innehåll": "I Uppsala kommun kallas funktionen Remissgrupp och i den ingår representanter för Kontoret för hälsa, vård och omsorg och Uppsala Brandförsvar. Remissgruppen har bland annat till uppgift att vara huvudkontakten mellan utförarna (det vill säga verksamheterna som erbjuder exempelvis hemtjänst till enskilda) och beställare (det vill säga kommunen) gällande det förebyggande arbetet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 108.4, "y0": 401.3, "x1": 455.8, "y1": 498.3, "innehåll": "Arbetet som beskrivs i den här vägledningen bygger på delaktighet och samtycke från den enskilde och det är viktigt att den enskildes självbestämmanderätt och integritet respekteras. Detta avsnitt beskriver de reglerade möjligheter till stöd från samhället som den enskilde kan få med grund i Socialtjänstlagen. I bilaga 1 redovisas fler möjligheter till stöd samt andra juridiska principer som på olika sätt påverkar arbetet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 108.4, "y0": 494.3, "x1": 457.7, "y1": 605.8, "innehåll": "Socialtjänstlagen (2001:453) ger kommunerna möjlighet att utforma socialtjänsten utifrån kommunens egna behov och förutsättningar samt förändringar i samhällsutvecklingen. Lagen hänvisar till varje individs självbestämmande, integritet och egna ansvar. Det innebär att kommunen inte kan tvinga den enskilde att ta emot hjälp eller stöd som den enskilde själv inte önskar. Kommunen har även det yttersta ansvaret för att kommuninvånarna får det stöd och den hjälp de behöver."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 108.4, "y0": 601.8, "x1": 457.0, "y1": 742.4, "innehåll": "Enskilda har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Livsföring i övrigt är inte specificerat i lagen, men vissa insatser som en kommun bör erbjuda finns uppräknade. De uppräknade insatserna är till för att underlätta för en enskild att bo kvar hemma och innefattar bland annat hemtjänst. Bistånd kan beviljas för att den enskilde ska kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Kommunerna har även möjlighet att i enskilda fall bevilja bistånd utöver skälig levnadsnivå. Varje kommun bör fundera över i vilka fall den möjligheten ska användas."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 448.1, "y1": 176.8, "innehåll": "I biståndsbedömningen ska handläggaren ta hänsyn till den enskilda personens egna förutsättningar och möjligheter. Handläggningen ska grundas på den enskildes ansökan eller uttryck om behov av hjälp. När handläggaren ser ett behov ska den påtala det för den enskilde och berätta vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 108.4, "y0": 172.8, "x1": 446.1, "y1": 240.9, "innehåll": "Handläggningen omgärdas av sekretess, men om den enskilde lämnar sitt medgivande faller sekretessen för den hantering som medgivandet gäller. Mer information om de sekretessbestämmelser som råder samt bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i bilaga 1."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 108.4, "y0": 263.3, "x1": 454.7, "y1": 374.8, "innehåll": "Som tidigare nämnts krävs beslut från både politisk ledning och förvaltningsledning för att nya arbetsuppgifter slutligen ska bli en del av den ordinarie verksamheten. Att utbilda ledamöter i berörda nämnder och tjänstemän i förvaltningar om hur problembilden ser ut och grunderna kring brand och brandskydd kan vara ett sätt att bereda väg för beslutsprocessen. Förankring och förståelse för arbetsuppgifterna behövs i alla delar av en organisation."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 108.4, "y0": 370.8, "x1": 458.8, "y1": 525.9, "innehåll": "Den personal som ska erbjuda sig att göra bedömningar av brandskyddet hos enskilda behöver ha viss kunskap om bränder och brandskydd 10 . Många yrkesgrupper har förmodligen redan fått någon form av grundläggande brandkunskapsutbildning. Utbildningen som avses i denna vägledning lägger dock större fokus på förmågan att se risker och riskbeteenden samt att veta hur olika risker kan förebyggas, snarare än förmågan att hantera en uppkommen brand. Sannolikheten för att personal finns på plats hos den enskilde precis då en brand uppkommer är ytterst liten. Enbart i särskilt boende finns personal på plats dygnet runt."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 136.7, "y0": 542.3, "x1": 431.0, "y1": 653.8, "innehåll": "Både Räddningstjänsten Syd och brandförsvaret i Uppsala kommun erbjöd kostnadsfria brandförebyggande utbildningar för alla utförare av hemvård i kommunerna. Under utbildningarna lades mycket fokus på den checklista som personalen använder som arbetsmaterial då de erbjuder enskilda riskinventeringar i deras bostad. Innehållet i checklistan förklarades, bland annat med konkreta exempel."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 418.3, "y1": 162.3, "innehåll": "Under utbildningarna informerade de även om att det brandförebyggande arbetet med hjälp av checklistorna kommer att fortgå framöver och därmed bli en permanent del i den ordinarie verksamheten."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 108.4, "y0": 178.8, "x1": 453.9, "y1": 261.3, "innehåll": "En viktig del i utbildningen av personalen som ska utföra arbetsuppgifterna är att klargöra att även om uppgiften att erbjuda en riskinventering hos enskilda är obligatorisk så innebär det inte ett tvång för den enskilde att ta emot erbjudandet. Den enskilde har alltid möjlighet att tacka nej till erbjudandet och då ska det respekteras."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 108.4, "y0": 259.8, "x1": 453.6, "y1": 342.3, "innehåll": "Utbildningar för personalen behöver genomföras med viss regelbundenhet. Hur ofta det behövs beror bland annat på verksamhetens personalomsättning. Det viktiga är att se till att kunskap och erfarenhet av det brandförebyggande arbetet upprätthålls i verksamheten."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 108.4, "y0": 367.3, "x1": 459.6, "y1": 464.3, "innehåll": "Gemensamt för arbetssätten som presenteras nedan är att det behövs tydliga metoder och rutiner för hur den som identifierar risker hos enskilda ska gå till väga för att åtgärda problemet. I många fall är det inte helt enkelt att avgöra var gränsen för kommunens ansvar går i förhållande till den enskildes eget ansvar. Ett resonemang om detta finns att läsa i bilaga 1."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 108.4, "y0": 483.4, "x1": 461.0, "y1": 623.8, "innehåll": "I särskilt boende är brandskyddet till stor del redan reglerat, och kommunen har ett tydligt ansvar för de boendes säkerhet. Trots att brandskyddet är högre än i ordinärt boende, med exempelvis automatiskt brand- och utrymningslarm, personal som kan ingripa och i vissa fall automatisk vattensprinkleranläggning, kan det finnas personer som har ett riskbeteende som innebär att brandskyddet ändå inte är tillräckligt. Därför bör fokus för det arbete som beskrivs i den här vägledningen i särskilt boende handla om att identifiera de personer som har behov av ytterligare brandskyddsåtgärder utöver det generella brandskyddet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 108.4, "y0": 622.4, "x1": 457.1, "y1": 704.9, "innehåll": "Genom att ta upp brandsäkerhetsaspekter i förfrågningsunderlag när kommunerna gör upphandling av vård- och omsorgstjänster kan krav på systematiskt säkerhetsarbete skrivas in i de avtal som upprättas. Det är här grunden läggs för möjligheten att följa upp verksamheternas systematiska säkerhetsarbete."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 108.4, "y0": 703.4, "x1": 447.1, "y1": 756.9, "innehåll": "Verksamhetens personal är en viktig resurs i det förebyggande arbetet och behöver utbildas i systematiskt säkerhetsarbete. Ofta känner personalen redan till vilka personer som är särskilt riskutsatta och kan"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 452.5, "y1": 133.3, "innehåll": "därför relativt enkelt göra en bedömning av hur många som kan behöva någon form av utökat brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 149.7, "x1": 428.8, "y1": 261.3, "innehåll": "I örebro kommun genomfördes, på initiativ från kommunledningskontorets säkerhetsenhet, inledningsvis en inventering i syfte att få en uppfattning om problemets storlek. Undersökningen genomfördes med stöd av en webbenkät riktad till enhetschefer inom förvaltningen för funktionsnedsatta, vård- och omsorgsförvaltningarna samt socialförvaltningarna. Enkäten innehöll tre delar."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 154.6, "y0": 254.7, "x1": 426.1, "y1": 347.9, "innehåll": "1. Frågor om organisatoriska uppgifter samt uppgifter om totalt antal brukare inom respektive verksamhet. 2. Frågor där enhetscheferna skulle uppskatta antalet brukare som stämmer in på den problembild som definierats och beskrivits i enkäten. 3. Frågor om befintligt brandskydd i aktuella bostäder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 368.7, "x1": 430.5, "y1": 494.7, "innehåll": "Linköpings kommun valde att inledningsvis fokusera på  de  personer som bor i behovsprövade boenden. Under sommaren 2010 skrevs en rapport som ett inledande steg för arbetet i syfte att få en uppfattning om hur det förebyggande brandskyddet på kommunens särskilda boenden såg ut. Det framkom då att det finns ett behov av förstärkt brandskydd hos vissa personer på grund av olika sammanfallande faktorer som bidrar till en ökad risk för brand."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 490.6, "x1": 414.6, "y1": 544.1, "innehåll": "Under våren 2011 identifierade Säkerhet och Juridik i samverkan med Omsorgskontoret ett antal kriterier för bedömning av en persons behov av förstärkt brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 540.2, "x1": 348.2, "y1": 699.3, "innehåll": "Kriterierna för prioritering är: • Missbruk och beroende • Demenssjukdom • Psykisk sjukdom/psykisk störning • Fysiska funktionsnedsättningar • Ensamboende • Rökning • Samlarbeteende • Tidigare inträffade tillbud • Pyromani • Självmordsbenägenhet"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 136.7, "y0": 695.2, "x1": 425.0, "y1": 748.8, "innehåll": "Ju fler av kriterierna som föreligger i ett individuellt ärende desto högre prioritet får det. Kriterierna bedöms efter sannolikhet och konsekvens och sammanställs i en"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 402.5, "y1": 133.3, "innehåll": "riskmatris, som sedan används vid bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 136.7, "y0": 129.3, "x1": 428.9, "y1": 211.8, "innehåll": "Omsorgskontoret har med stöd av Säkerhet och Juridiks inventering sammanställt ett styrdokument för hur prioritering ska gå till fortsättningsvis. Ansvaret att göra bedömningar och genomföra åtgärder ligger fortsättningsvis på den berörda förvaltningen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 108.4, "y0": 251.3, "x1": 460.5, "y1": 391.8, "innehåll": "En stor andel av de personer som bedöms som särskilt riskutsatta bor i ordinärt boende. De personer som har behov av det får stödjande insatser från kommunen, exempelvis i form av hemtjänst och trygghetslarm. Om det befintliga brandskyddet bedöms vara otillräckligt kan det behövas ett individanpassat brandskydd. En bedömning av brandskyddet kan exempelvis göras tillsammans med den enskilde i samband med att genomförandeplanen för bistånd upprättas. En genomförandeplan upprättas av utförare av hemtjänst i samband med att bistånd beviljas, och följs upp årligen eller vid förändring."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 108.4, "y0": 390.4, "x1": 459.4, "y1": 559.9, "innehåll": "Arbetet med att uppmärksamma risker och riskbeteenden kan med fördel göras av den personal som exempelvis utför hemtjänstinsatser i den enskildes hem. Personalen har möjlighet att observera om det finns brännmärken i möbler, kläder och golv, om det förvaras mycket brännbart på eller i närheten av spisen osv. Som hjälp i arbetet med att identifiera brandrisker i bostaden kan personalen använda en checklista som de går igenom tillsammans med den enskilde. Ett exempel på en sådan checklista finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns ett exempel på ett informationsblad som kan lämnas till den enskilde efter en genomgång av brandskyddet. Informationsbladet kan fungera som en minneslista för den enskilde och som en information till exempelvis anhöriga."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 136.7, "y0": 581.3, "x1": 432.6, "y1": 765.3, "innehåll": "I Uppsala kommun har en checklista tagits fram som hemtjänstutförare tillsammans med den enskilde i möjligaste mån ska fylla i vid hembesök. En gång om året ska det göras en uppföljning av brandskyddet med hjälp av checklistan. Svaren sparas i personens akt som upprättas inom socialtjänsten. Då checklistan gås igenom tillsammans med den enskilde ska det tydligt framgå att det är något som kommunen erbjuder som stöd och inget tvång. Den enskilde ombeds skriva under checklistan för att intyga att de förstått vad som gäller och att de frivilligt går med på riskinventeringen samt samtycker till hanteringen av personuppgifterna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 457.6, "y1": 162.3, "innehåll": "Det kan tyckas svårare att få in ett arbetssätt som exemplet ovan hos de privatägda hemtjänstutförarna än hos de kommunala eftersom verksamhetens innehåll inte kan påverkas på samma sätt. Det finns dock sätt att hantera detta."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 136.7, "y0": 183.8, "x1": 428.3, "y1": 280.8, "innehåll": "I Uppsala kommun används en modell som består av beställare och utförare för hemvården. Kommunen, som har rollen av beställare, har infört krav i underlaget för upphandling. På så vis regleras utförarnas avtal så att uppgiften att systematiskt erbjuda inventering och behovsanpassning av brandskyddet hos den enskilde utförs."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 108.4, "y0": 302.3, "x1": 452.2, "y1": 355.8, "innehåll": "Under arbetets gång kan det även uppkomma andra typer av oklarheter som riskerar att bli ett hinder i arbetsprocessen. Nedan ges två exempel på frågor som hanterades i Uppsala kommun."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 136.7, "y0": 374.8, "x1": 430.0, "y1": 515.3, "innehåll": "En av uppgifterna i arbetet med att stärka brandskyddet hos den enskilde var att hjälpa till att kontrollera batteriet i brandvarnaren. Det framkom att hemtjänstpersonalen av arbetsmiljöskäl har riktlinjer som säger att de inte får klättra upp på en stol, vilket gör det svårt att nå brandvarnaren. Kommunen valde då att köpa in ett verktyg till varje utförare av hemvård så att de stående på golvet enkelt ska kunna testa brandvarnaren hemma hos den enskilde. Därmed utgjorde detta inget hinder för personalen i deras arbete."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 136.7, "y0": 511.4, "x1": 425.9, "y1": 651.9, "innehåll": "I diskussioner med personalen framkom att det fanns en ängslan för att missa något viktigt och ställas till svars ifall skada eller dödsfall skulle inträffa. När de farhågorna uppdagades blev det tydligt att det är viktigt att informera personalen om vilken roll de har och att de inte kan göra något fel som de kan ställas till svars för i detta arbete. Istället poängterades och diskuterades den möjlighet de har att minska antalet olyckor med konsekvensen att enskilda skadas eller omkommer i sitt hem till följd av brand."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 108.4, "y0": 691.4, "x1": 454.7, "y1": 744.9, "innehåll": "De flesta personer som bor i vanligt boende har ingen regelbunden kontakt med kommunens socialtjänst. Det innebär dock inte att där inte finns personer som kan ha behov av att erbjudas extra stöd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 454.3, "y1": 191.3, "innehåll": "Exempel på kontaktpunkter med denna målgrupp är de förebyggande hembesök hos äldre personer som många kommuner genomför. Vid dessa hembesök kan frågor om brandsäkerhet ingå. Detsamma gäller de fixartjänster som finns i många kommuner. Genom att utbilda berörd personal om risker, riskbeteenden och åtgärder för att minska riskerna kan kunskap spridas och bränder förebyggas."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 136.7, "y0": 212.7, "x1": 428.9, "y1": 353.3, "innehåll": "Räddningstjänsten Syd genomför regelbundet hembesök i vanliga bostäder för att kontrollera och informera om brandskydd. Med anledning av den problematik och riskbild som finns för äldre har en del av hembesöken utvecklats och riktar sig speciellt till seniorer som bor samlat i särskilda bostäder för personer som är 65 år eller äldre. Räddningstjänsten och övriga förvaltningar i kommunerna använder samma checklista för att underlätta uppföljning och kommunikation."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 136.7, "y0": 349.3, "x1": 423.2, "y1": 489.9, "innehåll": "Deltagarna i de grupper som genomför de riktade hembesöken är speciellt utbildade i äldresäkerhet och checklistans användning och tolkning. Grupperna ansvarar bland annat för planeringen av hembesöken och kontakt med berörda aktörer, såsom kommunala representanter, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar etc. Den nära samverkan med den kommunala vård- och omsorgsorganisationen är viktig då behovet av insatser i vissa fall faller inom deras ansvarsområde."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 136.7, "y0": 485.8, "x1": 428.4, "y1": 539.3, "innehåll": "Utifrån hembesöken sammanställs ett statistikunderlag som sedan används vid uppföljningsmöten för att diskutera vidare arbete och åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 108.4, "y0": 593.3, "x1": 455.7, "y1": 762.9, "innehåll": "Personer som har missbruks-, beroende- eller psykiska problem kan ha svårt att upptäcka en uppkommen brand och det finns även en ökad risk att deras beteende orsakar en brand. Om de av olika skäl har svårt att få en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden, finns det möjlighet att få stöd från kommunen med en bostad på den sekundära bostadsmarknaden. Dessa bostäder har olika benämningar i olika kommuner. De kan exempelvis benämnas försökslägenheter, träningslägenheter, sociala bostäder eller bostadssociala kontrakt. Gemensamt är att någon av kommunens förvaltningar står som förstahandshyresgäst och att de i sin tur hyr ut lägenheten till den enskilde."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 427.3, "y1": 176.8, "innehåll": "Till exempel kan det se ut som i örebro kommun där de aktuella fastigheterna främst ägs av örebros kommunala bostadsföretag, öBO, men även av privata fastighetsägare, och där kommunen har förstahandskontrakten. Kommunen hyr i sin tur ut till den enskilde."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 108.4, "y0": 193.3, "x1": 459.5, "y1": 294.3, "innehåll": "Dessa bostadslösningar kan ges som bistånd enligt socialtjänstlagen till vuxna personer med missbruks-, psykiska eller allvarliga sociala problem • som saknar bostad, eller • som riskerar att stå utan bostad på grund av uppsägning eller avhysning, och • som inte själva kan tillgodose sitt behov av bostad."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 108.4, "y0": 292.0, "x1": 452.1, "y1": 476.0, "innehåll": "Boendeformen är att betrakta som ett ordinärt boende, med enda skillnaden att personerna inte har ett förstahandskontrakt. Eftersom de boendes problem är kända kan det vara på sin plats att kommunen och fastighetsägaren tar ett större ansvar än normalt för brandsäkerheten i dessa fastigheter. Det kan vara av värde både ur säkerhetssynpunkt för den enskilde, boende runtomkring, och från ekonomisk synpunkt för kommunen och fastighetsägaren. Då kommunen står som hyresvärd finns exempelvis möjlighet att redan från början utrusta lägenheterna med ett utökat brandskydd (släckutrustning, spisvakt osv.). Vilka åtgärder som sätts in kan variera beroende på den enskildes beteende och eventuell risk för vandalisering och stöld. Möjligheten att skriva in generella krav om brandskyddet i hyreskontrakten finns också."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 108.4, "y0": 474.5, "x1": 454.4, "y1": 586.0, "innehåll": "Kontaktvägen mellan kommunen och personerna i denna målgrupp kan vara den funktion i kommunen som beslutar om sociala hyreskontrakt. Socialsekreterare kan utbildas i riskbedömning så att de tillsammans med den enskilde kan bedöma behovet av ett stärkt brandskydd. En checklista med exempel på risker, riskbeteenden och förslag på åtgärder kan vara ett bra hjälpmedel. Ett exempel på en sådan checklista finns i bilaga 2."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 108.4, "y0": 507.3, "x1": 453.7, "y1": 647.7, "innehåll": "En viktig del i det systematiska säkerhetsarbetet är uppföljningen. Uppföljning behöver göras av olika anledningar, till exempel för att ta reda på om de planerade åtgärderna/arbetsuppgifterna har genomförts, om arbetet utförs på ett verksamhetsanpassat sätt och om rätt förutsättningar finns för att nå uppsatta mål. Det är även viktigt att kontinuerligt under arbetets gång sammanställa data och erfarenheter och dra lärdom av det arbete som utförs. För att det ska vara möjligt att göra uppföljningar behövs tydliga och mätbara mål för arbetet och ett system för insamling av data."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 108.4, "y0": 643.7, "x1": 452.1, "y1": 740.7, "innehåll": "Beslutet att genomföra arbetsuppgifterna och att arbeta efter de arbetssätt som exemplifieras i den här vägledningen har tagits antingen politiskt eller på ledningsnivå inom olika förvaltningar. Ett av syftena med att följa upp och utvärdera arbetsinsatserna är att återföra erfarenheter till beslutsfattarna. Man kan även behöva utvärdera hur arbetet fungerar och om något i arbetsprocessen behöver justeras."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 450.4, "y1": 162.3, "innehåll": "Det är inte bara beslutsfattarna som har behov av att få återkoppling. Alla som på något sätt är inblandade har intresse av att se effekterna av arbetet. Effekten kan mätas både avseende stärkt brandskydd och höjd riskmedvetenhet hos enskilda, och personalens psykiska arbetsmiljö."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 108.4, "y0": 158.3, "x1": 459.3, "y1": 255.3, "innehåll": "Ett gemensamt kommunövergripande system för inrapportering av tillbud är värdefullt för att kunna få en bredare överblick över kommunens totala arbetsinsatser. Med hjälp av en gemensam sammanställning har man möjlighet att uppmärksamma trender och mönster som skulle kunna gå obemärkt förbi om varje enhet/verksamhet skötte uppföljningen själva."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 136.7, "y0": 271.8, "x1": 432.3, "y1": 426.9, "innehåll": "Varbergs kommun har tagit fram olika dokument som ska användas under arbetet. Man har även beskrivit de olika dokumentens användningssätt för att tydliggöra deras syfte i arbetsprocessen. Ett av dokumenten, Checklistan , utgör först och främst ett statistiskt underlag för att ge en bild av hur brandskyddet och säkerheten ser ut hos enskilda respektive berörda organisationer. På sikt kan denna statistik utgöra en del av underlaget för uppföljning av arbetet inom projektet BoBRA. En mall för hantering av uppgifter/statistik från checklistan finns också att använda."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 108.4, "y0": 487.8, "x1": 456.5, "y1": 715.4, "innehåll": "Omfattningen av de åtgärder som genomförs till följd av ett systematiskt arbete kan variera. Det kan handla om allt från att informera om risker, prova och/eller byta batteri i brandvarnare och ta bort brännbart material från spisen, till att sätta upp fler brandvarnare, komplettera med ett automatiskt larmsystem, installera spisvakt eller en mobil sprinkleranläggning. Listan kan göras lång, och även en till synes liten åtgärd kan ha stor betydelse för den enskilde. Det är lätt att föreställa sig stora kostnader till följd av ett systematiskt brandförebyggande arbete, men så behöver det nödvändigtvis inte bli. Flertalet av de personer som omfattas av arbetet kommer förmodligen enbart att behöva information, några tips på vägen och en och annan mindre åtgärd som till exempel batteribyte i brandvarnaren. För ett mindre antal personer kommer behovet av åtgärder kanske att vara mer långtgående och mer kostsamma, men i gengäld kan kostnaderna för åtgärderna i dessa fall sannolikt uppvägas av värdet av räddat liv och egendom."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 423.6, "y1": 220.3, "innehåll": "Som ett resultat av tidigare beskrivna inventering i Linköpings kommun införskaffade äldrenämnden 20 stycken mobila sprinkleranläggningar, som placerades hos personer med förhöjd risk för brand i särskilt boende. I och med inventeringen har frågan om brandskydd uppmärksammats och medvetenhet ökat om behovet av att genomföra riskanalyser och hantera risker genom brandförebyggande åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 136.7, "y0": 216.3, "x1": 414.3, "y1": 342.3, "innehåll": "Efter påbörjad installation av dessa 20 mobila sprinkleranläggningar har fyra utlöst. Tre av fallen var på grund av brandtillbud, såsom torrkokning på spis och felaktigt användande av mikrovågsugn som ledde till rökutveckling. Vid dessa tillbud förhindrades brand. Spridningen av vattendimma kunde dessutom snabbt avbrytas efter kontroll och åtgärd av personal, och konsekvensen blev därmed väldigt liten."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 136.7, "y0": 338.3, "x1": 424.4, "y1": 420.9, "innehåll": "I ett fall utlöste sprinklern efter att en persons kläder börjat brinna. Tack vare den mobila sprinklerns funktion och god insats av verksamhetens personal kunde en allvarlig brand förhindras. Den berörda hyresgästen kunde efter ett dygn flytta tillbaka till sin bostad med återställt brandskydd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 136.7, "y0": 437.3, "x1": 427.4, "y1": 577.9, "innehåll": "Under den inledande inventeringen som gjordes i örebro kommun bedömdes 48 individer av drygt 1700 vara riskutsatta enligt framtagna kriterier. Många av dessa 48 individer bodde i ordinärt boende utan speciella brandskyddslösningar. I dag har kommunen installerat 12 stycken mobila sprinklersystem som täcker 16 lägenheter. Lägenheterna har brandvarnare och många har spisvakt. De som finns i kommunala boenden har dessutom automatiska brandlarm."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 108.4, "y0": 594.4, "x1": 458.9, "y1": 749.4, "innehåll": "Då arbetssättet är relativt nytt i kommunerna kan det vara svårt att se tydliga effekter i form av minskat antal brandtillbud och snabbt avbrutna brandförlopp. Istället kan arbetsåtgärdernas effekt mätas i form av positiva reaktioner från personal och ökad trygghetskänsla hos enskilda, både för de boende och för personer i deras omgivning, exempelvis anhöriga och grannar. Det går även att göra uppskattningar av till exempel hur många gånger som personal städat bort brännbart material som ligger på eller intill spisar, hur enskilda tar emot budskap, förändrade beteenden när det gäller hantering av levande ljus och cigaretter med mera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 136.7, "y0": 94.3, "x1": 432.6, "y1": 249.3, "innehåll": "I Varbergs kommun är den största effekten av arbetet än så länge att barriärer mellan förvaltningarna börjar brytas så att den gemensamma inställningen är att brand- och olycksförebyggande arbete inte enbart är räddningstjänstens ansvar. Exempelvis åtgärdar personal som i det dagliga arbetet är ute hos enskilda de mest lättavhjälpta olycksriskerna, exempelvis genom att städa upp runt spisen. Ett enkelt sätt att registrera och rapportera dessa åtgärder saknas vilket har viss negativ påverkan för möjligheten att följa upp och utvärdera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 108.4, "y0": 292.3, "x1": 457.8, "y1": 374.8, "innehåll": "Syftet med vägledningen är att inspirera och underlätta det systematiska arbetet för ett individanpassat brandskydd. Det som utgör kärnan i vägledningen är de goda exempel som de deltagande kommunerna i arbetsgruppen bidragit med. I det här avsnittet redovisas några sammanfattande erfarenheter och framgångsfaktorer från kommunerna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 108.4, "y0": 393.9, "x1": 455.7, "y1": 505.4, "innehåll": "När projektet startade togs tidiga kontakter med berörda förvaltningar. Det avsattes personal från både Kontoret för hälsa, vård och omsorg och Brandförsvaret för att arbeta med projektet. Man satte också ett slutdatum för projektet då arbetsuppgifterna istället skulle övergå till att bli en del i det ordinarie arbetet. Inställningen var från början att undvika problematisering, och istället ta itu med problemen vartefter de uppstod."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 108.4, "y0": 501.4, "x1": 453.8, "y1": 569.3, "innehåll": "Under projektet skapades en remissgrupp som har till uppgift att hjälpa utförarna vid åtgärder som de själva inte kan avhjälpa. Gruppen har fått positiv respons och utförarna känner att de har någon att vända sig till vid problem."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 108.4, "y0": 565.4, "x1": 454.2, "y1": 647.8, "innehåll": "Utförarna av hemvård har tagit till sig det brandförebyggande arbetssättet, och arbetar aktivt för att kontinuerligt förebygga brand hos enskilda. Denna framgång beror till stor del på de kompletteringar och förtydliganden av förfrågningsunderlaget som införts, om utförarnas brandförebyggande uppdrag."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 108.4, "y0": 643.8, "x1": 455.6, "y1": 711.9, "innehåll": "Att via brandförsvaret erbjuda en kostnadsfri utbildning till alla utförare av hemvård var ett bra sätt att nå ut med kunskap om brandförebyggande åtgärder, vilket i sin tur lett till ökad medvetenhet om risker hemma hos enskilda."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 108.4, "y0": 707.8, "x1": 449.7, "y1": 746.9, "innehåll": "Ett förslag på tillägg i avtal för trygghetslarm togs fram under projektet för att enskilda ska kunna få möjligheten att koppla brandvarnaren till"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 458.6, "y1": 133.3, "innehåll": "trygghetslarmet. Förslaget har godtagits och finns idag med som begäran inför upphandling av trygghetslarm."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 129.3, "x1": 433.1, "y1": 197.3, "innehåll": "För att förtydliga utförarnas uppdrag gjorde projektledaren en processbeskrivning utifrån den information och de synpunkter som framkommit under projektets gång. Denna är en viktig del i presentationen av utförarnas nya del i uppdraget."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 216.3, "x1": 448.9, "y1": 342.3, "innehåll": "Förstärkt brandskydd för äldre som bor kvar hemma är ett utvecklingsuppdrag inom Räddningstjänsten Syd som finns i verksamhetsplanen. Det innebär att det är ett prioriterat uppdrag som följs upp regelbundet. Projektet är politiskt förankrat i direktionen och det är genom direktionen som förfrågan gått via kommunstyrelsen till kommunerna om att delta i projektet. Uppdraget är även förankrat hos vård- och omsorgscheferna i kommunerna som deltar i pilotprojektet vilket gör att de är väl insatta i problematik och arbetsgång."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 338.3, "x1": 461.0, "y1": 406.4, "innehåll": "Kommunens personal har varit delaktig när de själva valt personalkategorier som ska arbeta med brandskyddsfrågorna samt i vilka forum detta ska ske. De har även varit med vid framtagandet av checklistans utformning och innehåll."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 402.4, "x1": 456.0, "y1": 470.3, "innehåll": "I de stadsdelar och kommuner som deltar i projektet finns redan väl fungerande rutiner och träffpunkter för personalen där de följer upp och diskuterar sina brukare. Det underlättar arbetet med att följa upp och åtgärda de risker som identifieras vid användningen av checklistan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 466.4, "x1": 456.5, "y1": 534.3, "innehåll": "Samtlig personal som arbetar med identifieringen samt arbetsterapeuter och biståndshandläggare har fått en utbildning i hur checklistan ska användas och tolkas, vilka åtgärder som kan vara aktuella samt hur uppföljning är tänkt att ske ute i arbetsgrupperna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 530.3, "x1": 455.3, "y1": 612.9, "innehåll": "Personalen som deltar i projektet har god förståelse för problematik och bakgrund genom till exempel statistik. De känner också igen sig i många av de situationer som räddningstjänsten beskriver gällande möjliga brandrisker i beteende och hemmiljö. Detta gör att de är positivt inställda och motiverade att arbeta med de nya uppgifterna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 108.4, "y0": 631.8, "x1": 460.4, "y1": 772.4, "innehåll": "I Varbergs kommun ser man att det är viktigt att få förståelse från Socialförvaltningens personal och att detta inte enbart är en fråga för räddningstjänsten utan att den berör hela kommunen och dess förvaltningar. Varbergs kommun har uppnått detta inom organisationen för trygghetslarm, men än så länge mindre bra hos handläggarna i andra organisationer inom Socialförvaltningen. Det kan dock märkas att barriärer mellan förvaltningar börjar brytas så att problem kan lösas med gemensam kraft. Den främsta framgångsfaktorn med arbetet består av den utbildning som trygghetslarmspersonalen fått där problemen"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 108.4, "y0": 94.3, "x1": 456.0, "y1": 147.9, "innehåll": "konkretiseras och visas ur deras perspektiv och hur de kan hjälpa till. Personalens tidigare frustration att se problem, men inte veta hur de ska agera, har därmed minskat."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 108.4, "y0": 166.8, "x1": 460.8, "y1": 321.9, "innehåll": "\\\"K ommunens avdelning \\\"Statistik och Utredningar\\\" tog fram en webbenkät som innehöll ett antal frågor om befintligt brandskydd, bemanning på olika avdelningar, brand/utrymningslarm etc. Enkäten skickades till verksamhetsansvariga och fastighetsägare för vårdbostäder, serviceboenden/stödboenden/kopplade boenden, gruppbostäder samt servicelägenheter. Enkäten blev en väckarklocka för många och väckte ett engagemang för förebyggande brandskydd. Man började diskutera gränsdragning mellan fastighetsägare och hyresgäst, tekniska lösningar med spisvakter, utrymningslarm, checklistor för olycksförebyggande hembesök, brandövningar med mera.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 108.4, "y0": 317.8, "x1": 457.6, "y1": 414.9, "innehåll": "Efter undersökningen genomförde verksamhetscheferna tillsammans med personalen en riskanalys och identifierade riskpersoner som var i behov av en mobil sprinkler i bostaden. Under tiden 2011-2012 löste fyra av 20 installerade sprinkleranläggningar ut varav tre räddade både liv och egendom. Detta tyder på att förarbetet med att hitta personer i riskzonen fungerade."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 108.4, "y0": 433.8, "x1": 437.6, "y1": 487.4, "innehåll": "Den inledande inventeringen av antalet riskutsatta som tydliggjorde behovet var viktig för att få en överblick och för att kunna identifiera behov och prioritera åtgärder."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 108.4, "y0": 483.4, "x1": 443.6, "y1": 551.3, "innehåll": "Pilotförsöket med tre mobila sprinklersystem som installerades hos enskilda var lyckat. Det tog inte lång tid innan systemen utlöste och räddade liv. Det var ett kvitto på att identifieringen och åtgärden varit effektiv, och uppmuntrade till fortsatt arbete."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 108.4, "y0": 547.4, "x1": 437.8, "y1": 600.9, "innehåll": "Engagerade personer internt i organisationen och i samverkande organisationer var en viktig faktor för arbetet. Likaså att samarbetet mellan alla inblandade i kommunen var mycket bra och prestigelöst."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 108.4, "y0": 467.9, "x1": 486.8, "y1": 550.4, "innehåll": "Arbetet som beskrivs i den här vägledningen bygger på delaktighet och samtycke från den enskilde och det är viktigt att den enskildes självbestämmanderätt och integritet respekteras. Detta avsnitt beskriver några juridiska principer som på olika vis påverkar arbetet. Delar av socialtjänstlagen har beskrivits tidigare i vägledningen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 108.4, "y0": 572.9, "x1": 477.3, "y1": 626.3, "innehåll": "Det primära ansvaret att förebygga bränder och begränsa skador på liv, hälsa och egendom till följd av bränder åligger den enskilde. Detta uttrycks i 2 kapitlet 2 § i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, enligt följande:"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 108.4, "y0": 624.0, "x1": 479.0, "y1": 704.1, "innehåll": "\\\"ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 108.4, "y0": 700.9, "x1": 464.2, "y1": 768.9, "innehåll": "LSO uttrycker ett delat ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare till byggnader. Då fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren inte är samma (juridiska) person gäller resonemanget att den som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta en åtgärd också är den som har ansvaret."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 108.4, "y0": 103.5, "x1": 484.4, "y1": 374.6, "innehåll": "Brandskyddsåtgärder som är förknippade med byggnaden och dess fasta tillbehör är primärt fastighetsägarens ansvar, medan nyttjanderättshavaren ansvarar för användandet av byggnaden och den lösa egendom som finns där. Som ett exempel kan nämnas att ägaren normalt ansvarar för uppsättning av brandvarnare medan den boende ansvarar för att underhålla brandvarnaren genom batteribyte. Den boende är också i övrigt ansvarig till många andra åtgärder kopplade till bostadens användande för att förhindra och reducera skador till följd av brand i den egna bostaden. Ansvaret är dock begränsat till vad som kan anses skäligt att vidta i varje enskilt fall. I denna skälighetsbedömning finns en rad faktorer att ta hänsyn till. Den enskildes integritet och rätt att bestämma över sitt eget leverne väger tungt i skälighetsbedömningen. Detta innebär att även om den enskilde på grund av funktionsnedsättning eller av annan anledning har en sämre förmåga att agera i händelse av brand bör samhället inte ställa högre krav på personen än vad hon/han faktiskt klarar av. Man får som utgångspunkt acceptera den enskilde som hon/han är. Om en person brister i sin förmåga att skydda sig själv är det snarare samhällets ansvar att kompensera för detta, till exempel via social omsorg eller dylikt."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 108.4, "y0": 370.6, "x1": 486.8, "y1": 511.1, "innehåll": "Enligt LSO har kommunen en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder så att människors liv och hälsa skyddas (LSO 3 kap. 1 §). Kommunen behöver därmed arbeta proaktivt, exempelvis genom arbetssätt som beskrivs i denna vägledning, och hjälpa de personer som själva inte kan ordna ett tillräckligt gott brandskydd. Det ligger i kommunens intresse att bränder inte uppstår och att kommuninvånarna har ett tryggt boende. Det är dock en viktig princip att de insatser som kommunen erbjuder bygger på frivillighet. Det allmänna kan inte tvångsmässigt vidta en åtgärd i den enskildes bostad utan direkt lagstöd."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 108.4, "y0": 533.6, "x1": 487.9, "y1": 630.5, "innehåll": "Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Bidrag lämnas för anpassning av bostadens fasta funktioner och endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för personen med funktionsnedsättning. Att ha en funktionsnedsättning innebär en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 108.4, "y0": 629.1, "x1": 488.2, "y1": 769.7, "innehåll": "Regeringsrätten har i en dom (mål nr 3810-09) fastslagit att installation av spisvakt kan vara att betrakta som en åtgärd som ryms inom lagens kriterier. Bidraget söks hos kommunen, som beviljar åtgärden efter en prövning av om förutsättningarna är uppfyllda. Ansökan om bostadsanpassningsbidrag ska göras av den enskilde, men kommunens personal kan som en service informera den enskilde om möjligheten samt hjälpa till att praktiskt genomföra ansökan. Den som ansöker om bostadsanpassningsbidrag behöver oftast också ett intyg som styrker nödvändigheten av de sökta åtgärderna. Det utfärdas av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig. När kommunen har fattat sitt"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 108.4, "y0": 103.5, "x1": 488.4, "y1": 157.1, "innehåll": "beslut ska den även ange skälen för beslutet. Den som får avslag på sin ansökan kan få saken prövad på nytt. Boverket har ansvar för tillsynen av kommunernas bidragsverksamhet."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 108.4, "y0": 155.5, "x1": 488.5, "y1": 368.6, "innehåll": "Ett intyg från fastighetsägaren om att åtgärderna får utföras är nödvändigt, vilket även kan vara aktuellt vid andra installationer som påverkar byggnaden. Det kan vara klokt att redan från början diskutera och klargöra ansvarsfördelningen mellan kommun och fastighetsägare gällande beviljade bostadsanpassningsåtgärder. Exempelvis kan ansvarsfördelningen formuleras i ett avtal parterna emellan. ägare av bostadshus har rätt till bidrag för återställande av åtgärder om vissa förutsättningar uppfylls. Förutsättningarna finns att läsa i 11-13 §§ i lagen om bostadsanpassningsbidrag. Ansvarsfrågan för eventuella kontroller och underhåll av installationer behöver också redas ut. Den installerade åtgärden ägs inte av fastighetsägaren och ingår därmed inte automatiskt i fastighetsägarens underhållsansvar. Det kan behöva klargöras redan från början hur återställandet av anpassningsåtgärden ska hanteras då den enskilde flyttar från bostaden, så att fastighetsägaren inte står med ansvaret."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 108.4, "y0": 367.1, "x1": 486.3, "y1": 536.6, "innehåll": "Boverket fick i mars 2013 i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag 11 . Utredningen ska bland annat undersöka om nya regler kan utarbetas som medger att flera brandskyddslösningar, exempelvis mobila sprinkleranläggningar, omfattas av lagstiftningen. Vidare ska utredningen undersöka om ägare av hyres- och bostadsrättshus i vissa fall ska kunna ansöka om bostadsanpassningsbidrag. Fastighetsägaren skulle då också bli ägare av anpassningsåtgärden. Detta skulle kunna lösa en del av de otydligheter som finns idag om äganderätt till anpassningen, om underhållsansvar för anpassningar i gemensamhetsutrymmen med mera. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2014."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 108.4, "y0": 561.6, "x1": 480.9, "y1": 687.6, "innehåll": "Att tillhandahålla hjälpmedel till personer med olika typer av funktionsnedsättning är en hälso- och sjukvårdsuppgift som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Av lagen framgår att landstingen ska tillhandahålla habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret innebär att kommunerna ska erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser till de personer som bor i särskilda boendeformer eller i bostäder med särskild service samt för dem som deltar i kommunala dagverksamheter. Drygt hälften av landets kommuner har därutöver, genom"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 108.4, "y0": 103.5, "x1": 487.0, "y1": 142.6, "innehåll": "avtal, tagit över ansvaret för hemsjukvården från landstinget och därmed också ansvaret för förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 108.4, "y0": 141.0, "x1": 487.8, "y1": 194.5, "innehåll": "I förarbeten 12 till lagen framgår bland annat att med hjälpmedel för den dagliga livsföringen menas de hjälpmedel som behövs för att personen själv eller med hjälp av någon annan ska kunna:"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 119.0, "y0": 191.5, "x1": 479.7, "y1": 374.3, "innehåll": "• Tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin personliga hygien med mera) • Förflytta sig • Kommunicera med omvärlden • Fungera i hemmet och dess närmiljö • Orientera sig • Sköta vardagslivets rutiner i hemmet • Gå i skolan • Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter • Hjälpmedel för vård och behandling (hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel eller en kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats)"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 108.4, "y0": 372.0, "x1": 486.4, "y1": 498.1, "innehåll": "Eftersom HSL är en ramlag kan varje sjukvårdshuvudman skapa sin egen policy med kompletterande regelverk kring hjälpmedel. Där anges vem som får förskriva ett visst hjälpmedel, på vilka grunder det kan förskrivas, vilka produkter som omfattas och om eventuella avgifter för hjälpmedel ska tas ut. De flesta hjälpmedel förskrivs inom primärvård eller kommunal hälso- och sjukvård av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och distriktssköterskor. Förutom att bedöma behov av insatser ska förskrivaren prova ut, anpassa och välja lämplig produkt, instruera, träna, följa upp och utvärdera funktion och nytta."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 108.4, "y0": 496.6, "x1": 465.5, "y1": 593.6, "innehåll": "Möjligheten att få tillgång till ett visst hjälpmedel kan variera mellan landstingen. Och även om sjukvårdshuvudmannen har skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel innebär det ingen rättighet för den enskilde. Det innebär i sin tur att beslut om hjälpmedel inte kan överklagas. Den som är missnöjd med sitt beslut kan vända sig till Patientnämnden som är en fristående och opartisk instans som finns i varje landsting/region."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 108.4, "y0": 592.1, "x1": 482.6, "y1": 645.5, "innehåll": "Personer som är hörselskadade, döva eller dövblinda och därför inte uppfattar signaler från exempelvis brandvarnare kan ordineras olika typer av varseblivningshjälpmedel. Det kan handla om"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 118.7, "y0": 644.1, "x1": 465.2, "y1": 697.7, "innehåll": "• akustiska signalhjälpmedel som är avsedda för personer med lätt till måttlig hörselnedsättning, som inte uppfattar ett brandlarm som en normalhörande kan uppfatta utan svårighet"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 118.7, "y0": 103.5, "x1": 481.6, "y1": 171.5, "innehåll": "• optiska hjälpmedel som är avsedda för måttligt till gravt hörselskadade och döva personer i de fall man inte kan använda akustiska signaler på grund av störningsrisk eller till personer som inte uppfattar signalen ens med hörapparat"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 118.7, "y0": 170.0, "x1": 480.4, "y1": 223.6, "innehåll": "• taktila hjälpmedel samt väckningsanordning som är avsedda för personer som på grund av hörselnedsättning inte vaknar vid en akustisk signal."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 108.4, "y0": 222.0, "x1": 480.9, "y1": 290.1, "innehåll": "Audionomer har behörighet att förskriva dessa hjälpmedel. De arbetar ofta på hörselkliniker eller hörcentraler. För att ansöka om blixtljus eller vibrator kopplad till brandvarnare behöver personen en remiss till audionom. Husläkaren kan utfärda remiss."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 108.4, "y0": 315.0, "x1": 475.2, "y1": 383.1, "innehåll": "Den dokumentation, exempelvis i form av en ifylld checklista, som upprättas vid brandriskinventeringar hos enskilda förvaras hos den förvaltning som genomför uppgiften. Uppgifter om personliga förhållanden omfattas av sekretess och får inte lämnas ut utan den enskildes samtycke."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 108.4, "y0": 379.1, "x1": 478.9, "y1": 447.0, "innehåll": "\\\"I 26 kapitlet 1 § 1 stycket i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, anges att   Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.\\\""}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 108.4, "y0": 443.1, "x1": 481.2, "y1": 525.5, "innehåll": "Sekretessen gäller såväl mot externa aktörer, exempelvis fastighetsägare, som mellan förvaltningar inom kommunen. Samtycke från den person som uppgifterna rör medför att sekretesskyddade uppgifter kan lämnas ut. Sekretessbrytande bestämmelse som grundar sig i samtycke från den enskilde återfinns i 10 kapitlet 1 § i OSL."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 108.4, "y0": 548.1, "x1": 475.6, "y1": 630.5, "innehåll": "Personuppgiftslagen (1998:204), PUL, gäller när behandlingen av personuppgifter är helt eller delvis automatiserad. Lagen gäller även för manuell behandling om uppgifterna ingår i, eller är avsedda att ingå i, en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 108.4, "y0": 626.6, "x1": 478.3, "y1": 694.7, "innehåll": "I PUL regleras under vilka förutsättningar det är tillåtet att behandla personuppgifter. Utgångspunkten är att behandling är tillåten endast om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Det är viktigt att den registrerade informeras om de behandlingar av personuppgifter som utförs."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 108.4, "y0": 690.7, "x1": 482.3, "y1": 758.6, "innehåll": "Det finns inga krav på att samtycket ska vara skriftligt eller att det ska dokumenteras. Det kan räcka med ett muntligt samtycke, men eftersom det är den personuppgiftsansvarige, det vill säga den som behandlar personuppgifterna, som har bevisbördan för att samtycke verkligen finns kan"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 108.4, "y0": 103.5, "x1": 480.9, "y1": 273.0, "innehåll": "det vara lämpligt att på något sätt dokumentera det lämnade samtycket. Det kan ske på olika sätt men det kan vara bra att utarbeta en blankett eller standardskrivelse som bör innehålla information om den tilltänkta behandlingen. Ett exempel på en sådan formulering anges nedan. Vidare bör det i anslutning till utrymmet för den enskildes underskrift anges att han eller hon tagit del av informationen och samtycker till behandlingen av personuppgifterna. Intygandet om samtycke till att bryta sekretessen enligt OSL kan lämpligen även omfattas av skrivelsen. Om skriftlig information ges separat är det lämpligt att ett exemplar av den informationen förvaras i anslutning till samtycket så att det i efterhand kan konstateras vad samtycket omfattat."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 136.7, "y0": 288.7, "x1": 423.3, "y1": 325.1, "innehåll": "Exempelformulering för intygande av samtycke att använda på exempelvis en checklista"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 136.7, "y0": 322.0, "x1": 428.9, "y1": 448.0, "innehåll": "När du lämnar uppgifter till blanketten samtycker du till att [ förvaltningens namn ] behandlar dina uppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL). Enligt PUL har du rätt att, på skriftlig begäran, få information om och rättelse av de uppgifter som behandlas. Uppgifterna du lämnar kommer att användas för att identifiera eventuella brandrisker och öka din brandsäkerhet i hemmet, och kan komma att delges exempelvis berörda förvaltningar i kommunen samt fastighetsägaren."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 108.4, "y0": 464.6, "x1": 489.0, "y1": 634.0, "innehåll": "Enligt PUL är det den registrerade, det vill säga den som personuppgifterna avser, som kan samtycka till behandling av personuppgifterna. För att ett giltigt samtycke ska kunna ges krävs att den registrerade är kapabel att förstå innebörden av samtycket. I fråga om vuxna personer är det kravet vanligtvis uppfyllt, men även vuxna personer kan dock sakna förmåga att förstå innebörden av ett samtycke. De kan till exempel vara psykiskt sjuka eller dementa. Om så är fallet kan en eventuell behandling av personuppgifter inte heller grundas på samtycke från till exempel en anhörig. Om det inte är möjligt att erhålla ett samtycke från den enskilde får den personuppgiftsansvarige avstå från behandling av personuppgifterna, vilket i praktiken innebär att brandskyddet inte diskuteras med den enskilde och att checklistan inte fylls i."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 108.4, "y0": 630.0, "x1": 481.9, "y1": 683.6, "innehåll": "Inom ramen för målsättningen att identifiera riskutsatta i ett brandskyddsperspektiv är det viktigt att den information som behandlas inte innehåller hälsouppgifter utan enbart tar fasta på riskfaktorer i boendemiljön."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 108.4, "y0": 478.4, "x1": 492.9, "y1": 561.4, "innehåll": "Bilaga 2 – Exempel på checklista att använda vid riskinventering hos enskilda"}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 108.4, "y0": 587.2, "x1": 477.2, "y1": 640.7, "innehåll": "Här ges ett exempel på en checklista som kan användas vid riskinventeringar hos enskilda. Checklistan kan justeras eller kompletteras så att den överensstämmer med de rutiner som finns i den egna kommunen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 108.4, "y0": 520.5, "x1": 485.5, "y1": 617.5, "innehåll": "Detta informationsblad är en sammanfattning av vad som tas upp i checklistan i bilaga 2. Informationsbladet kan exempelvis lämnas till den enskilde efter samtalet om brandsäkerheten i bostaden och är tänkt att fungera som en kom- ihåg-lista över vad som diskuterats. Den enskilde kan använda listan som stöd vid eventuella samtal med anhöriga eller andra i sin närhet om brandskyddsgenomgången som genomförts."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 108.4, "y0": 616.0, "x1": 459.0, "y1": 655.0, "innehåll": "Listan kan justeras eller kompletteras så att den överensstämmer med de rutiner som finns i den egna kommunen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 57.0, "y0": 66.1, "x1": 521.8, "y1": 145.8, "innehåll": "Tidig varning vid brand • Det behöver finnas fungerande brandvarnare i bostaden för att man ska få en tidig varning om det börjar brinna. Minst en brandvarnare per våningsplan. Kontrollera funktionen en gång per månad genom att trycka in testknappen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 146.1, "x1": 530.5, "y1": 194.4, "innehåll": "• Om det finns svårigheter att uppfatta brandvarnarens signal finns det möjlighet att komplettera brandvarnarens varningssystem med blixtljus eller vibration. I vissa kommuner finns det även möjlighet att koppla brandvarnaren till eventuellt trygghetslarm."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 57.0, "y0": 205.4, "x1": 529.6, "y1": 285.1, "innehåll": "Agera rätt om det börjar brinna • Om man inte kan hantera branden själv ska man så fort som möjligt ringa 112. Har man svårt att komma ihåg numret och sin adress kan det vara bra att ha den informationen på en lapp i anslutning till telefonen."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 285.4, "x1": 518.1, "y1": 333.8, "innehåll": "• Om man upptäcker branden tidigt kan man försöka släcka branden själv. Om man kan hantera en brandfilt och/eller en handbrandsläckare kan dessa vara bra hjälpmedel att ha hemma."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 334.1, "x1": 517.9, "y1": 370.5, "innehåll": "• Om man inte kan släcka branden själv ska man så fort som möjligt lämna bostaden. Då är det viktigt att stänga innerdörrar och ytterdörren så att branden får svårare att sprida sig."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 370.8, "x1": 529.8, "y1": 407.2, "innehåll": "• Om man bor i ett flerbostadshus och det brinner i någon grannes lägenhet och trapphuset är rökfyllt ska man stanna kvar i sin lägenhet. Ring 112 och berätta vad som hänt."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 57.0, "y0": 418.1, "x1": 529.0, "y1": 521.7, "innehåll": "Förebygg bränder • Om man röker mycket kan det vara bra att fundera på var och när man röker. Undvik att röka i sängen eller stoppade möbler där det finns risk att somna. Om du ofta tappar aska eller hela cigaretten kan det vara bra att ha ett rökförkläde eller en plåtbricka under som askan/cigaretten kan landa på. Det kan även vara bra att ha ett glas eller en sprayflaska med vatten nära till hands om kläder eller möbler ändå skulle börja brinna."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 522.0, "x1": 529.3, "y1": 582.3, "innehåll": "• Spisen är en vanlig källa till brand. Förvara inget brännbart på eller precis intill spisen som kan riskera att antändas av en varm spisplatta. Ha alltid full koll på mat som tillagas på spisen så att den inte börjar brinna. Om risken är stor att kastruller med mera glöms bort på spisen finns det hjälpmedel i form av spisvakt att installera."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 582.6, "x1": 515.5, "y1": 631.0, "innehåll": "• Elektriska produkter som blir varma, till exempel lampor, värmeelement och värmefiltar, ska inte täckas över. Se även till att lampor är placerade eller ordentligt fastsatta så att de inte riskerar att trilla ner i sängen eller stoppade möbler och orsaka en brand."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 631.2, "x1": 518.6, "y1": 691.5, "innehåll": "• Levande ljus ska alltid vara under uppsikt. Var noga med att placera ljusstakar stadigt och på säkert avstånd från gardiner och annat brännbart. Välj helst ljusstakar av obrännbart material, exempelvis metall. Var även försiktig så att inte kläderna, exempelvis långa vida ärmar, kommer för nära ljusen och antänds."}
{"titel": "Brandsäker bostad för alla - MSB", "filnamn": "brandsaker-bostad-for-alla-msb.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 75.1, "y0": 691.9, "x1": 520.2, "y1": 740.3, "innehåll": "• öppna spisar/kakelugnar ska inte användas mer än vad produktbeskrivningen anger. Var försiktig då brasan tänds. Efteråt läggs askan säkrast i en obrännbar behållare, exempelvis en plåthink, så att varm aska inte riskerar att orsaka en brand."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 211.5, "x1": 530.0, "y1": 304.4, "innehåll": "Trafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställer även krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 301.1, "x1": 514.3, "y1": 339.7, "innehåll": "Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 336.4, "x1": 543.6, "y1": 388.7, "innehåll": "Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 385.4, "x1": 533.3, "y1": 451.3, "innehåll": "Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektive författning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 448.0, "x1": 522.5, "y1": 513.9, "innehåll": "\\\"Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare \\\"gäller-från- datum\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 510.7, "x1": 546.3, "y1": 658.3, "innehåll": "Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggnings utformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 655.4, "x1": 520.3, "y1": 693.6, "innehåll": "\\\"Krav och råd redovisas i separata dokument märkta \\\"KRAV\\\" respektive \\\"RåD\\\". Dokumenten har korresponderande DokumentID.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 150.9, "y0": 693.7, "x1": 528.2, "y1": 760.9, "innehåll": "Disposition av regelverket Regelverkets huvudindelning utgår från teknikområde. Regelverkets indelning och samtliga dokument kan återfinnas på www.Trafikverket.se."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 104.4, "x1": 543.1, "y1": 212.6, "innehåll": "Användare och tillämpning Användare av regelverken är såväl Trafikverkets egen organisation som externa leverantörer av projekteringstjänster, bygg-, drift- och underhållsentreprenader samt material. För användning krävs fackkunskap om det teknikområde som behandlas, om den anläggningstyp som objektet avser och om byggprocessens skeden och villkor, inklusive uppbyggnaden av branschens kontrakt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 209.3, "x1": 530.0, "y1": 316.0, "innehåll": "Handlingarna i ett kontrakt kompletterar varandra. Regelverket innehåller allmänt giltiga krav. För ett specifikt objekt är regelverkskraven i stort sett alltid kompletterade med objektsspecifika förutsättningar och krav som framgår av kontraktet som helhet. Denna kompletta kravbild måste beaktas vid val av lösning. Objektspecifika förutsättningar och kompletterande krav i kontraktet kan ge en sammantagen kravbild som medför att de råd som redovisas i rådsdokument inte är relevanta för det aktuella objektet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 316.1, "x1": 544.4, "y1": 438.0, "innehåll": "Förutsättningstexter Kravdokument kan förutom krav även innehålla beskrivningar av förutsättningar skrivna med kursiv text. Dessa så kallade förutsättningstexter anger förhållanden som den som ska uppfylla kraven i det aktuella dokumentet eller avsnittet har rätt att räkna med. Texterna kan t ex avse utgångspunkter för arbetet, avgränsningar eller gränssnitt. Förutsättningstexternas syfte är att beskriva helheten där den kravställda funktionen eller lösningen utgör en del."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 150.9, "y0": 434.7, "x1": 532.0, "y1": 486.9, "innehåll": "Förutsättningstexten i sig uttrycker alltså inte någon begäran att något ska uppfyllas eller tillhandahållas. Notera dock att det förhållande som uttrycks som förutsättningstext i kursiv stil kan vara kravställd på annan plats i regelverket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 103.9, "x1": 539.4, "y1": 241.8, "innehåll": "Regelverket för VGU, Vägars och gators utformning Regelverket för VGU, Vägars och gators utformning, gäller vid projektering av statliga vägar och består av separata krav- och rådsdokument. På det statliga vägnätet är reglerna obligatoriska vid nybyggnad och större ombyggnationer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 238.9, "x1": 543.5, "y1": 290.8, "innehåll": "För övriga ombyggnadsåtgärder ska VGU tillämpas i normalfallet. Beställaren kan för dessa åtgärder besluta om avsteg från VGUs krav i det aktuella projektet, när kravet inte anses samhällsekonomiskt lönsamt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 287.8, "x1": 513.0, "y1": 326.0, "innehåll": "Kraven är inte avsedda för underhållsåtgärder. Vid små förbättringsåtgärder får tillämpning av VGU avgöras från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 323.1, "x1": 542.3, "y1": 375.0, "innehåll": "För övriga väghållare är VGU enbart vägledande och inte kravställande. VGU får dock tillämpas som kravdokument vid upphandling av projektering avseende annat än statliga vägar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 372.1, "x1": 522.2, "y1": 410.3, "innehåll": "Regelverket kan åberopas av andra väghållare för annat vägnät än det statliga, till exempel av kommuner och fastighetsägare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 407.4, "x1": 543.6, "y1": 486.6, "innehåll": "Spårväg i VGU avser endast utformning av väg eller gata där spårväg går i blandtrafik med övrig trafik, eller där väg eller gata berörs av spårväg på annat sätt. VGU avser därför inte utformning av spårväg på särskild banvall eller spårväg i reserverat utrymme (dock avser VGU utformning av körfält för kollektivtrafik (spårvagn och buss) i reserverat utrymme)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 483.3, "x1": 544.3, "y1": 549.3, "innehåll": "Utformning av spårväg ska alltid i första hand utföras efter spårinnehavarens regelverk. VGU kan användas som komplement för spårinnehavarens regler där regler saknas. Utformning enligt VGU innebär inte att lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt de föreskrifter som Transportstyrelsen tagit fram uppfylls."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 546.0, "x1": 517.1, "y1": 619.8, "innehåll": "\\\"I Vägars och gators utformning, VGU, ingår förutom krav och råd även begrepp/termer, förkortningar och grundvärden samt vägmarkeringsritningar (se www.trafikverket.se). Dokument: Krav, TRV 2022:001 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 638.5, "x1": 520.3, "y1": 685.0, "innehåll": "\\\"Råd, TRV 2022:003 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\" Som plattform för kraven i VGU ligger Trafikverkets interna övergripande krav.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 681.7, "x1": 541.9, "y1": 733.9, "innehåll": "Metodbeskrivningar, arbetsmetodik och bakgrundskunskap har begränsats i VGU. Delar av detta material kan återfinnas i VGU-guiden. Krav på leverans eller arbetssätt hanteras projektspecifikt och regleras ej i VGU."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 150.9, "y0": 730.6, "x1": 529.3, "y1": 769.2, "innehåll": "De krav som anges i VGU är anpassade för normala förhållande vad gäller kostnad och intrång. Det innebär att i vissa fall kan avsteg från VGU vara motiverat."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 517.4, "y1": 143.9, "innehåll": "För avsteg från krav gäller en särskild dispensrutin. Det som anges som ska, kan normalt inte frångås i det enskilda projektet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 534.7, "y1": 192.8, "innehåll": "\\\"I vissa fall anges i regelverket \\\"Undantag … efter motivering och Beställarens godkännande\\\", eller en motsvarande formulering. Denna typ av avsteg beslutas i det enskilda projektet, normalt av projektledaren.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 500.3, "y1": 284.1, "innehåll": "\\\"Detta råddokument baseras på dokumentet enligt punkten nedan och ersätter motsvarande rådsdokument: • Krav, TRV 2021:001 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\" • Krav, TRV 2021:002 \\\"VGU, Begrepp och grundvärden\\\" • Råd, TRV 2021:003 \\\"VGU, Vägars och gators utformning\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 313.4, "x1": 539.8, "y1": 365.6, "innehåll": "Kraven i VGU är inte formulerade för att täcka varje tänkbar situation och kan i vissa fall tolkas motstridiga. I de fall kraven tolkas motstridigt ska Beställaren tillfrågas för beslut. Vidare gäller att krav angivna i text har företräde framför figurer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 362.3, "x1": 509.6, "y1": 414.6, "innehåll": "Indelningen i rubriker är samma i Krav (TRV 2022:001) som för Råd (TRV 2022:003). Det kan därför saknas innehåll under rubriker i antingen krav- eller rådsdokumentet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 411.3, "x1": 540.5, "y1": 518.3, "innehåll": "\\\"Kapitel 5 \\\"Trafikteknisk standard\\\" riktar sig till Trafikverkets process för genomförande av åtgärder, inklusive planläggning, vars val av standard är ingången till projekteringens detaljutformning i kapitel 6-16. Kapitel 5 ska därför inte tillämpas för projektering av förfrågningsunderlag till entreprenader eller för projektering av bygghandlingar i entreprenader. Vid val av trafikteknisk standard i tätort med annan väghållare eller spårinnehavare än Trafikverket, är alltid dennes krav på trafikteknisk standard överordnad VGU.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 515.0, "x1": 543.9, "y1": 635.3, "innehåll": "\\\"Kapitel 6 \\\"Gemensamma krav\\\" respektive \\\"Gemensamma råd\\\" anger sådant som gäller för vägars utformning generellt, inte bara för särskilda delar såsom korsningar, linjeföring etc. övriga krav och råd finns i kapitel 7-16 sorterade efter Sektion, Linjeföring, Korsningar, Hållplatser, Rast/Parkering/Information/Vänd-platser, Ledning/Styrning/Reglering, Belysning, Miljöåtgärder samt Kontroll/Skötsel/Räddning. Underliggande indelning är landsbygd och tätort. Vid val av trafikteknisk standard i tätort med annan väg- och spårinnehavare än trafikverket är alltid dennes krav på trafikteknisk standard överordnad VGU.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 632.0, "x1": 544.7, "y1": 670.6, "innehåll": "Bilaga 1 och 2 återfinns i slutet av Krav (TRV 2022:001) och redovisar utmärkning av driftvändplatser m.m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 667.3, "x1": 536.1, "y1": 705.8, "innehåll": "\\\"I särskilt dokument finns, Krav (TRV 2022:002) \\\"VGU, Begrepp och grundvärden\\\". Där redovisas begrepp/termer, förkortningar och grundvärden.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 702.9, "x1": 518.8, "y1": 741.1, "innehåll": "Förkortningarna finns dels samlade i bokstavsordning, dels redovisade i separata tabeller avseende DTS, LHOVRA och belysning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 150.9, "y0": 738.2, "x1": 527.2, "y1": 776.4, "innehåll": "Grundvärden beskriver de många faktorer och egenskaper som påverkar och styr utformning av väganläggningar. De indelas i grundvärden för trafikmiljön, fordon,"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 545.9, "y1": 184.5, "innehåll": "förare och passagerare, gående, cyklister och moped klass II. Där finns samlat diagram för motorfordons retardation, acceleration och hastighet i kurva. Där finns också redovisat fordons- och trafikantmått och förmågor hos både fordon och trafikanter som ska vara dimensionerande, liksom måtten för dimensionering med hjälp av DTS (dimensionerande trafiksituation)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 150.9, "y0": 206.3, "x1": 425.7, "y1": 303.0, "innehåll": "Ansvar och förvaltning Ansvarig myndighet är Trafikverket ägare är verksamhetsområde Planering. Förvaltare är enhet Nationell Planering, Samhällsplanering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 16, "x0": 150.9, "y0": 300.0, "x1": 530.7, "y1": 338.3, "innehåll": "Teknisk förvaltare är verksamhetsområde Investering, avdelning Teknik, Miljö och Markförhandling."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 17, "x0": 150.9, "y0": 103.9, "x1": 513.4, "y1": 187.8, "innehåll": "Termer och definitioner Termer med definitioner för teknikområdet redovisas i dokumentet Krav (TRV 2022:002) VGU, Begrepp och grundvärden . Termerna ska inom teknikområdet användas med angiven definition."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 18, "x0": 150.9, "y0": 135.5, "x1": 538.5, "y1": 174.1, "innehåll": "Förkortningar för teknikområdet redovisas i dokumentet Krav (TRV 2022:002) VGU, Begrepp och grundvärden ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 103.9, "x1": 526.0, "y1": 276.3, "innehåll": "Trafikteknisk standard Avgränsning, åtgärdstyp och svårighetsgrad Syfte och målsättning med åtgärden behöver klarläggas. En åtgärd kan utgöras av: • Nybyggnad/komplettering. • Generell uppgradering/anpassning av funktion. • Förbättring motiverad av objektspecifika problem."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 273.0, "x1": 517.3, "y1": 325.3, "innehåll": "Nybyggnad/ komplettering utgörs av nya eller tillkommande anläggningsdelar, exempelvis väg i ny sträckning, en tillkommande korsning eller en ny gång- och cykelbana längs en befintlig väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 322.0, "x1": 543.9, "y1": 374.2, "innehåll": "Generell uppgradering/anpassning av funktion är fall då vägens nuvarande utformning inte är anpassad till dess funktion. Det handlar i första hand om för låg framkomlighet på grund av för låg hastighetsgräns."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 371.0, "x1": 536.7, "y1": 436.9, "innehåll": "I fall med förbättring motiverade av objektspecifika problem har vägen en godtagbar funktion men brister som leder till för låg prestanda, exempelvis för dålig säkerhet eller kapacitet. Det kan också handla om omgivningsskydd. Ofta kan det vara fråga om en kombination av åtgärder enligt ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 433.6, "x1": 527.0, "y1": 499.5, "innehåll": "åtgärdstyp behöver vägas in vid val av trafikteknisk standard. Exempelvis bör referenshastighet vid större nybyggnad följa det nya hastighetssystemet medan vid förstärkning och punktåtgärd kan det finnas skäl att bibehålla nuvarande hastighetssystem även om det inte följer jämna hastighetssteg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 496.2, "x1": 540.0, "y1": 562.2, "innehåll": "Inriktningen för trafikteknisk standard behöver också rimlighetsbedömas med hänsyn till objektspecifika förutsättningar. Kostnader högre än normalt eller ökat behov av omgivningshänsyn kan vara motiv för lägre standard eller ambitionsnivå för att sammantaget nå en så bra måluppfyllelse som möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 558.9, "x1": 529.0, "y1": 611.1, "innehåll": "VGU skiljer mellan landsbygd och tätort, men utan att på tydligt sätt ange vad som definieras som landsbygd respektive tätort. Begreppet tätort ska inte förväxlas med tättbebyggt område."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 607.8, "x1": 538.2, "y1": 714.5, "innehåll": "\\\"Ofta är det fråga om en stegvis övergång från renodlad landsbygd, via enstaka bebyggelse invid vägen, mer sammanhållen randbebyggelse, mindre samhällen till utpräglade tätortsmiljöer. Svårigheterna handlar om att kunna hantera både genomfartstrafikens och tätortens/den lokala miljöns behov. Ett ytterligare fall är infarten mot den större staden där man övergår från att vara en \\\"genomfartstrafikant\\\" till en \\\"lokal\\\" trafikant. Vägen övergår i stadens gatunät och man blir en del i den lokala trafiken.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 19, "x0": 150.9, "y0": 711.5, "x1": 545.3, "y1": 763.4, "innehåll": "De flesta projekt innebär ombyggnad eller komplettering av den befintliga väganläggningen och då behöver åtgärdernas omfattning avgränsas. Det handlar om att bestämma vad som behöver åtgärdas och vad som kan bibehållas utan åtgärd för att"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 545.4, "y1": 239.3, "innehåll": "uppnå syfte och mål med åtgärden. VGU kan fungera som stöd vid utvärdering men att något inte uppfyller VGU behöver i sig inte vara motiv för ombyggnad. Lösningarna i VGU är värderade utifrån ett nybyggnadsperspektiv. Bygger man nytt är lösningarna i normala fall lönsamma men om det redan finns en väganordning av något slag behöver kostnaden vägas mot nyttan av en ombyggnad. Det handlar då om mellanskillnaden mellan nuvarande utformning och VGU-standarden. Samtidigt måste också jämnhet i standard beaktas så att vägen får en jämn och förutsägbar standard, exempelvis om man bygger om en väg där det både handlar om upprustning av befintlig väg och av nya vägavsnitt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 236.0, "x1": 538.6, "y1": 329.3, "innehåll": "En svårighet kan vara att bedöma åtgärdsbehov då man samtidigt planerar en höjning av hastighetsgränsen eller gör andra åtgärder som riskerar medföra en försämring jämfört med dagens situation ur någon eller några aspekter. I VGU redovisas i vissa fall en lägsta godtagbara nivå för att kunna behålla befintligt, exempelvis vid en hastighetshöjning. Men även i dessa fall behöver nyttan av åtgärder ställas mot kostnader och andra konsekvenser och avsteg från VGU kan vara motiverat."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 326.0, "x1": 529.3, "y1": 350.9, "innehåll": "Omfattningen av projekt bör alltid preciseras och de olika delåtgärderna motiveras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 350.7, "x1": 541.7, "y1": 440.1, "innehåll": "Trafikteknisk livslängd och servicenivå Dimensionerande timme (DH-Dim) bör motsvara den 200:e mest trafikerade timmen under året. Dimensionerande maxtimme (DH-Max) bör motsvara den 30:e mest belastade timmen under året. Undantag från ovan kan gälla för exempelvis turistvägar där dimensionerande trafik får avgöras från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 441.2, "x1": 544.4, "y1": 520.4, "innehåll": "Möjlighet att anordna omkörningssträckor längs tvåfältsvägar är beroende av landskapets förutsättningar. Stigningsfält kan vara ett alternativ till omkörningssikt. Ju högre trafikflöde ju oftare kommer omkörning i motriktat körfält inte kunna ske på grund av mötande trafik. Inriktning för efterliggandetid utgår från att det är fråga om vägar med låga eller måttliga trafikflöden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 520.6, "x1": 450.4, "y1": 603.9, "innehåll": "Dimensionerande trafikslag Referenshastighet och högsta tillåten hastighetsgräns"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 601.0, "x1": 530.0, "y1": 688.2, "innehåll": "Referenshastighet vid bashastighet 70 km/h Vid ombyggnads- eller förbättringsåtgärder, och kortare nya vägsträckningar på 70- vägnätet som inte syftar till en generellt höjd färdhastighet bör en jämn hastighetsstandard eftersträvas, det vill säga en likvärdig linjeföring jämfört med intilliggande vägavsnitt, även om denna kan vara lägre än 70 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 20, "x0": 150.9, "y0": 685.3, "x1": 523.2, "y1": 737.2, "innehåll": "På sträckor med risk för högre hastighet än vald utformningshastighet bör säkerhetsstandard (t ex sidoområdesstandard) väljas för förväntad hastighet (dock högst skyltad hastighet)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 133.0, "x1": 461.4, "y1": 433.5, "innehåll": "Inriktning för val av vägtyp på landsbygd sammanfattas i Figur 5.1. Figur 5.1 Val av vägtyp på landsbygd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 472.1, "x1": 544.6, "y1": 551.7, "innehåll": "För bestämning av vilken kapacitet anläggningen behöver utformas för måste åtgärdens livslängd för den trafiktekniska funktionen fastläggas. Vid nybyggnad bör det inom korridoren vara möjligt att öka kapaciteten och därmed kunna hantera även en längre tidshorisont. Exempel på dimensionerande flöden för olika vägtyper framgår nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 548.5, "x1": 534.0, "y1": 587.0, "innehåll": "Samband mellan hastighet och flöde för olika vägtyper ges i gällande Effektkatalog. Följande enkelriktade trafikflöden (f/tim) ger belastningsgrad 0,8."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 600.0, "x1": 510.9, "y1": 653.2, "innehåll": "Tabell 5.1 Exempel på dimensionerande flöden Siktklass 1 Siktklass 2 Siktklass 3 Tvåfältsväg ≥ 70 km/h 1440 1360 1320"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 156.6, "y0": 644.8, "x1": 396.7, "y1": 708.6, "innehåll": "Mötefri väg 2+1 1240 Fyrfältsväg 3328 3216 Motorväg 4 körfält 3328 3216 Motorväg 6 körfält 4640"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 21, "x0": 150.9, "y0": 713.3, "x1": 545.8, "y1": 765.6, "innehåll": "Med riktningsfördelning 55/45 och 10 % i dimensionerande timme ger detta högsta trafikflöden (åDT) enligt Tabell 5.2. Observera att detta gäller länk, dvs. ingen hänsyn är tagen till korsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 121.6, "x1": 510.8, "y1": 160.4, "innehåll": "Tabell 5.2 Exempel på dimensionerande flöden Siktklass 1 Siktklass 2 Siktklass 3"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 156.6, "y0": 152.4, "x1": 491.7, "y1": 202.5, "innehåll": "Tvåfältsväg ≥ 70 km/h 26 000 25 000 24 000 Mötefri väg 2+1 22 500 Fyrfältsväg 60 000"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 243.9, "x1": 534.9, "y1": 308.0, "innehåll": "Effekter och anläggningskostnader I de fall valet inte entydigt pekar mot en viss vägtyp (och referenshastighet) behöver kostnader, effekter och övriga konsekvenser jämföras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 305.1, "x1": 512.5, "y1": 379.7, "innehåll": "Valen kan gälla: Tvåfältsväg VR 80 eller mötesfri väg VR 100 (2+1). Mötesfri väg 2+1eller 2+2. Mötesfri väg 2+2 VR 100 eller motorväg VR 110 (eller VR 120 km/h)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 393.3, "x1": 544.9, "y1": 431.9, "innehåll": "Trafiksäkerhetsnivåer framgår av Effektkatalog. Följande exempel ger för tre vägtyper dödskvot, svårt skadad-kvot etc.(gäller för år 2010)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 437.0, "x1": 531.6, "y1": 500.9, "innehåll": "Tabell 5.3 Dödskvot för tre vägtyper Dk SSk LSk MASk Ask Tvåfältsväg 80 km/h 0,004 0,023 0,11 0,0043 0,022 Mötesfri landsväg 100 km/h 0,001 0,009 0,08 0,0023 0,013"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 514.7, "x1": 540.4, "y1": 579.3, "innehåll": "\\\"Exempel: Antalet svårt skadade (\\\"normalvärde\\\") på en tvåfältsväg med 80 km/h med 6000 f/d som är 10 km lång: Trafikarbete per år 6000 f/d * 365 dagar * 10 km * 1,1 schablon till axelpar / 10^6 = ca 24 Miljoner axelparkilometer. Antalet svårt skadade per år: 24*0,023 = ca 0,6\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 593.4, "x1": 530.6, "y1": 666.1, "innehåll": "Nedan definieras de vanligaste begreppen som gäller för risk och konsekvens. POk: Personskadeolyckskvot. Antalpolisrapporterade personskadeolyckor per miljoner axelparkilometer (Mapkm) Dk: Dödskvot, antal dödade per Mapkm SSk: Svårt skadad kvot, antal svårt skadade per Mapkm"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 22, "x0": 150.9, "y0": 657.4, "x1": 499.9, "y1": 759.7, "innehåll": "DSSk: Döds- och svårt skadadkvot, antal dödade och svårt skadade per Mapkm LSk: Lindrigt skadad kvot, antal lindrigt skadade per Mapkm Sk: Skadekvot, antal dödade och skadade per Mapkm EGk: egendomsskadekvot, antal egendomskador per Mapkm MASk: mycket allvarligt skadadkvot, antal mycket allvarligt skadade per Mapkm ASk: allvarligt skadadkvot, antal allvarligt skadade per Mapkm EASk: Ej allvarligt skadadkvot, antalet ej allvarligt skadade per Mapkm"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 542.2, "y1": 165.5, "innehåll": "I avsnitten nedan ges översiktligt underlag för val med hänsyn till samhällsekonomisk effektivitet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 183.8, "x1": 536.7, "y1": 236.0, "innehåll": "För tvåfältsväg 80 km/h respektive 90 km/h gäller följande ungefärliga samband mellan investeringskostnad, NNK och trafikflöden. Effekter ska dock alltid beräknas objektspecifikt med hjälp av EVA."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 476.2, "x1": 543.9, "y1": 590.1, "innehåll": "\\\"Figur 5.2 Största investeringskostnad för tvåfältsvägar Exempel: Ombyggnad av en befintlig 2-fältsväg med 80 km/h \\\"tål\\\" en investeringskostnad på cirka 10 Mkr/km med NNK-krav 0,5. ökad lastbilsandel från 8 (4/4) till 14 % (6/8), högre trafikökning från 1 till 2 % och kombination ökad lastbilsandel och större trafikökning ger cirka 10 %, 20 % och 30 % högre nuvärdevinster.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 23, "x0": 150.9, "y0": 587.0, "x1": 543.2, "y1": 647.1, "innehåll": "MLV 100 eller MV 110 Följande samband erhålls mellan investeringskostnad, NNK och trafikflöden. Effekter ska dock alltid beräknas objektspecifikt med hjälp av EVA."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 353.1, "x1": 527.7, "y1": 434.6, "innehåll": "\\\"Figur 5.3 Samband mellan investeringskostnad, NNK och trafikflöden Exempel: Ombyggnad av en befintligmötesfri väg med 100 km/h med 14000 f/d till motorväg 110 21,5 m \\\"tål\\\" en investeringskostnad på cirka 20 Mkr/km med NNK- krav 0,5.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 445.1, "x1": 543.8, "y1": 560.0, "innehåll": "MV 110 eller MV 120 De samhällsekonomiska kostnaderna är i stort sett lika för MV 110 och MV 120. Lägre restidskostnader vid 120 vägs till största delen upp av ökade olycks-, miljö och fordonskostnader. Det betyder i sin tur att om anläggningskostnaden för 120 är högre än för 110 är lönsamheten sämre med 120 jämfört 110. Val av 120 behöver därför ske av andra skäl och gälla vägavsnitt med extra höga framkomlighetskrav. I nuläget finns inget sådant vägnät utpekat och 110 bör därför normalt väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 556.7, "x1": 525.1, "y1": 595.3, "innehåll": "Av miljöskäl bör trafikflödet om 120 km/h väljs inte överstiga 20 000 - 25 000 f/d (åDT)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 595.6, "x1": 542.8, "y1": 673.8, "innehåll": "Omgivningspåverkan Alla vägar påverkar omgivningen men skillnaderna är stora mellan olika vägtyper och hur stora trafikflöden det är fråga om. De direkta intrången skiljer sig också och förutsättningarna för att få en väg att smälta in i omgivningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 24, "x0": 150.9, "y0": 670.5, "x1": 540.1, "y1": 749.7, "innehåll": "Vid nybyggnad innebär en ny vägsträckning ett stort ingrepp oavsett vägtyp. Skillnaderna mellan olika vägtyper kan vara lokala genom olika grad av barriäreffekter, störningar och skillnader i intrång, dels sett ur ett bredare perspektiv påverkan på grund av skillnader i hastigheter (exempelvis ökning av CO2) samt olika materialåtgång."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 533.8, "y1": 157.2, "innehåll": "Omgivningspåverkan gäller även vägar och gator inom tätort, men vad omgivningspåverkan kan bestå av i och utanför tätort skiljer sig åt. Inom tätort finns andra värden att ta hänsyn till vid nybyggnad och större ombyggnader."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 543.6, "y1": 260.9, "innehåll": "Exempelvis skiljer sig en tvåfältsväg från en mötesfri väg utseendemässigt, där den mötesfria vägen har, förutom en bredare sektion även tillkommande räcken och tydligare linjer som sammantaget framhäver vägens trafiktekniska funktion, jämfört med den mer nedtonade tvåfältsvägen. Det krävs ofta stora insatser för att inordna eller få den mötesfria vägen att smälta in i landskapet på det sätt som är lättare med en tvåfältsväg. Ombyggnad till mötesfri väg kan därför också medföra vägens utseendemässiga kvaliteter försämras eller går förlorade."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 257.6, "x1": 539.7, "y1": 337.2, "innehåll": "En viktig del för att lyckas med en god landskapsanpassning utgör val av lokalisering av vägen i landskapet och utformning av väglinje i plan och profil. Olika slags väg- och gatutyper kan förstås medföra olika slags omgivningspåverkan, men omgivningspåverkan är i högre grad beroende på hur vägarna lokaliseras och utformas, samt på omgivningens karaktär och komplexitet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 382.5, "x1": 533.6, "y1": 461.7, "innehåll": "Mötesfria vägar är de säkraste vägarna. Mötesolyckor är den vanligaste olyckstypen för de allvarligaste olyckorna. även de allra modernaste fordonen klarar inte att hantera möteskollisioner där hastigheten är över 80 km/h och det är då endast mötet mellan två moderna personbilar som med hjälp av både aktiva system och passiva energiupptagare som kan reducera krockvåldet till nivåer där man kan överleva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 25, "x0": 150.9, "y0": 458.8, "x1": 534.4, "y1": 524.4, "innehåll": "Inriktning är att hastigheten under högtrafik inte ska sjunka med mer än ungefär 10 km/h under referenshastighet. Det innebär exempelvis att vid ett enkelriktat flöde på 600 f/tim behövs i storleksordningen runt 30 % omkörningsbar längd för att upprätthålla VR-10 km/h (100 -10 = 90 km/h) under högtrafik, se Figur 5.4."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 337.2, "x1": 542.9, "y1": 438.0, "innehåll": "Figur 5.4 Samband mellan hastighet och enkelriktat flöde, MLV Observera att grafen ovan ger en ungefärlig bild och inte ska tolkas alltför exakt. Samband mellan investeringskostnad, NNK och trafikflöden kan bedömas med hjälp av Figur 5.5 Samband mellan NNK, investeringskostnad och trafikflöde. som ger stöd för vad en ökning får kosta givet visst avkastningskrav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 26, "x0": 150.9, "y0": 687.5, "x1": 535.1, "y1": 752.5, "innehåll": "\\\"Figur 5.5 Samband mellan NNK, investeringskostnad och trafikflöde. Exempel: ökning från 20 till 30 % omkörbar längd på en mötesfri 100 med 8000 f/d \\\"tål\\\" en investeringskostnad på cirka 2 Mkr/km med NNK-krav 0,5.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 104.8, "x1": 539.2, "y1": 238.5, "innehåll": "Sikt och linjeföring Landskapanpassning Utformning bör ske med utgångspunkt i de nationella miljömålen, Trafikverkets krav och mål för miljö och hälsa och med anpassning till landskapets karaktär och funktioner."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 235.6, "x1": 536.1, "y1": 287.5, "innehåll": "Landskapsanpassning kan innebära en anpassning av anläggningen till omgivande terräng, men kan också vara en anpassning till kulturlandskapet eller en anpassning i syfte att tillgodose spridningsmöjligheterna för flora och fauna i berört område."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 284.6, "x1": 530.4, "y1": 363.8, "innehåll": "Underlag för en landskapsanpassad vägutformning är landskapsanalys enligt ILKA- metoden ( Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar Integrerad landskapskaraktärsanalys ILKA- en handledning Publikationsnummer 2020:072) , kulturarvsanalys, passageplan samt övriga underlag för miljöbedömning eller miljöbeskrivning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 360.9, "x1": 542.9, "y1": 467.5, "innehåll": "ILKA:n är ett av de kunskapsunderlag som behövs för att skapa en samlad bild och en förståelse för landskapet som en helhet. För att kunna bedöma landskapets känslighet för den planerade anläggningen eller förändringen är landskapsperspektivet utgångspunkten. Landskaps- och miljökvaliteter kan också skapas och främjas i anläggningen genom anpassning till landskapets konstaterade behov och brister. Landskapet kan ha en potential som kan tas tillvara i samband med en planerad infrastrukturåtgärd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 488.9, "x1": 524.0, "y1": 570.1, "innehåll": "Korsningstäthet och placering Om det är en tvåfältsväg måste hänsyn tas till eventuella framtida möjligheter att bygga ut till fler körfält eller mittseparering eftersom en korsning då kan ställa till problem på ett helt annat sätt jämfört med så länge vägen är en tvåfältsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 566.8, "x1": 541.2, "y1": 632.4, "innehåll": "Man behöver också ta hänsyn till gång- och cykeltrafik och de behov att korsa vägen som finns eller uppkommer. Säkerhet och trygghet kan komma att ställa krav på lokal hastighetsbegränsning eller andra åtgärder som också kan påverka framkomligheten längs primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 629.5, "x1": 406.0, "y1": 675.9, "innehåll": "Det är också viktigt att analysera framtida trafikflöden. Mötesfria vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 672.6, "x1": 473.7, "y1": 719.1, "innehåll": "Normalt placeras mer trafikerade korsningar i plan längs 1+1 sträckor. Tvåfältsväg med referenshastighet 80 km/h eller högre"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 27, "x0": 150.9, "y0": 715.8, "x1": 543.9, "y1": 768.1, "innehåll": "Hänsyn bör tas till om en eventuell framtida ombyggnader, exempelvis till mötesfri väg, kan bli aktuell. Dels med hänsyn till ökad hastighet, dels eftersom korsningar kan försvåra utplacering av omkörningssträckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 158.6, "x1": 507.7, "y1": 246.1, "innehåll": "Mindre korsningar på mötesfria vägar En överslagsmässig bedömning av möjligheterna att välja någon av de mindre korsningstyperna (A-C) kan göras med stöd av Figur 5.6 nedan. Noggrannare beräkning kan ske med hjälp av Capcal. Observera att hänsyn inte är taget till korsande gång- och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 242.8, "x1": 538.6, "y1": 281.4, "innehåll": "Med korsningstyp A-C menas här korsningar i samma plan som är godtagna längs en mötesfri väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 28, "x0": 150.9, "y0": 278.1, "x1": 532.8, "y1": 617.1, "innehåll": "Korsningar med endast medlöpande högersväng kan godtas vid högre flöden än vad som anges för A och B. En korsning typ B kan exempelvis ingå i en planskild korsning typ F. Figur 5.6 3-vägskorsningar på mötesfria vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 525.9, "y1": 214.4, "innehåll": "Mindre korsningar på tvåfältsvägar 60 och 80 km/h En överslagsmässig bedömning av möjligheterna att välja någon av de mindre korsningstyperna (A-C) 3-vägskorsningar kan göras med stöd av Figur 5.7. Noggrannare beräkning kan ske med hjälp av Capcal. Observera att hänsyn inte är taget till korsande gång- och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 222.7, "x1": 533.2, "y1": 288.6, "innehåll": "\\\"Stöd för val mellan korsningstyperna A/B respektive C i figur nedan, ger att korsningstyp C har en högre trafiksäkerhet än A/B. Vänstersvängsficka kan också väljas för att minska störningar längs primärvägen. Observera att en C-korsning kan komma att \\\"förstöra\\\" en omkörningssträcka.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 29, "x0": 150.9, "y0": 285.3, "x1": 539.5, "y1": 652.7, "innehåll": "Väljs vänstersvängskörfält bör antalet vänstersvängande från primärvägen vara större än antalet vänstersvängande från sekundärvägen. Det bör åtminstone inte vara så att den dominerande strömmen gör vänstersväng ut från sekundärvägen. Figur 5.7 3-vägskorsningar på tvåfältsvägar 60 km/h"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 391.2, "x1": 418.1, "y1": 450.6, "innehåll": "Figur 5.8 3-vägskorsningar på tvåfältsvägar 80 km/h Korsning med spårväg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 447.3, "x1": 538.6, "y1": 513.2, "innehåll": "Större korsningstyper ska övervägas om sekundärvägstrafik är av samma storleksordning som primärvägstrafik och/eller om en mindre korsningstyp inte ger acceptabla riksnivåer för spårvägstrafiken och övrig trafik. Detta innebär vanligen att korsningar görs signalreglerade eller planfria."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 529.9, "x1": 545.2, "y1": 624.5, "innehåll": "Korsningsutformning Signalreglerade korsningar (i tätort) bör dimensioneras för Lbn utrymmesklass A och Lps utrymmesklass B i samtliga trafikrörelser. Vid separatreglering av vänstersvängande trafik bör typfordonen P och Lps samtidigt kunna göra vänstersväng i motriktade tillfarter i primärväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 621.2, "x1": 540.8, "y1": 673.4, "innehåll": "För att uppnå god kördynamik bör dimensionerande grundvärden för sidoacceleration och ryck i sidled inte överskridas. Rattvridningshastighet bör samtidigt inte överstiga 11,5 º/sekund."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 30, "x0": 150.9, "y0": 670.1, "x1": 537.8, "y1": 737.9, "innehåll": "I överkörningsbara cirkulationsplatser som trafikeras av buss i linjetrafik bör bussar kunna passera utan att behöva trafikera den förhöjda delen. I korsningar med lokal hastighetsbegränsning, där huvudsyftet är höjd trafiksäkerhet, bör man överväga att ge korsningen en hastighetsdämpande utformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 136.1, "x1": 447.6, "y1": 231.6, "innehåll": "Skyddsanordningar Suicidprevention Plankorsning mellan väg och järnväg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 231.9, "x1": 536.3, "y1": 342.2, "innehåll": "Hänsyn till GCM-trafik Tabellen nedan ger ett stöd för bedömning av förväntade cykelflöden på landbygd (åDT) kopplat till folkmängd i närmaste tätort samt avstånd till centrum. Tabell 5.4. Schabloner för cykling i landbygd (åDT) pga folkmängd närmaste tätort samt avstånd från närmaste centrum. Qc, Avstånd tätort"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 156.6, "y0": 337.0, "x1": 339.4, "y1": 409.8, "innehåll": "Tätort storlek 0-3 km 3-9 km 9-15 km Under 1000 15 10 2 1000-5000 30 15 3 5000-10000 50 25 5"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 429.1, "x1": 542.7, "y1": 573.3, "innehåll": "Kollektivtrafik Rastmöjligheter Omledningsvägar De utpekad omledningsvägarna syftar till att användas för omledning av trafik vid en oplanerad störning. Vilka vägar det gäller framgår av nationella vägdatabasen NVDB. Det utpekade vägnätet kan variera över tid."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 31, "x0": 150.9, "y0": 570.0, "x1": 542.7, "y1": 653.9, "innehåll": "Vid nybyggnad och ombyggnad bör åtgärder väljas som bibehåller eller förbättrar vägens framkomlighet och kapacitet. Fysiska trafiksäkerhetshöjande åtgärder bör vara av karaktären att de lätt kan demonteras vid behov. Nöduppställning och serviceplatser"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 130.3, "x1": 493.6, "y1": 172.0, "innehåll": "Förutsättning  Råden i Råd 2022:003 VGU har följande möjliga kopplingar till krav:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 165.3, "y0": 163.8, "x1": 540.3, "y1": 202.2, "innehåll": "-kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU under motsvarande rubriknivå som rådet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 194.0, "x1": 515.6, "y1": 284.6, "innehåll": "-kopplade till krav under kapitel 6 Gemensamma krav i Krav 2022:001 VGU. -kopplade till externa krav såsom föreskrifter från Boverket, Transportstyrelsen, etc. Väg bör inte inbjuda till högre hastighet än vald referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 281.3, "x1": 546.0, "y1": 341.5, "innehåll": "En jämn utformning anpassad till avsedd hastighet bör eftersträvas, bland annat genom en konsekvent och rytmisk linjeföring. Konstbyggnads läge bör vara anpassat till platsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 338.2, "x1": 542.1, "y1": 376.8, "innehåll": "För val gällande konstbyggnad respektive val av utrustning och material är målen hög hållbarhet, god funktion och skönhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 373.5, "x1": 529.0, "y1": 491.6, "innehåll": "Förutsättningar bör finnas för så kallad sparsam körning. Detta kan exempelvis ske genom • goda siktförhållanden som medger möjlighet att planera körningen, • att korsningspunkter är anlagda så att retardation sker i motlut och acceleration i medlut, • att höjning av högsta tillåtna hastighet sker på plats med medlut och att sänkning sker i motlut."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 520.4, "x1": 526.2, "y1": 558.9, "innehåll": "Väg utformas för att vara tillgänglig för de trafikanter och typfordon som vägen är avsedd för."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 614.3, "x1": 524.2, "y1": 674.5, "innehåll": "Fri höjd är vald med hänsyn till 4,5 m höga dimensionerande fordon. Fri höjd är vald med hänsyn till snö, is och tjällyftning upp till och med 0,1 m. Fri höjd kan höjas om dessa är större än 0,1 m med motsvarande storlek."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 32, "x0": 150.9, "y0": 671.6, "x1": 527.7, "y1": 723.5, "innehåll": "I små konkava vertikalkurvor görs tillägget med hänsyn till kurvans pilhöjd för dimensionerande typfordons (normalt LBn eller Lps) hjulbas. Figur 6.1 förtydligar fallet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 212.3, "x1": 510.7, "y1": 272.0, "innehåll": "Figur 6.1 Höjdtillägg krävs vid små konkava vertikalkurvor Vid ridvägar, gångbanor och cykelbanor görs kontroller av erforderlig höjd för brandfordon och fordon för drift och underhåll."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 297.9, "x1": 533.6, "y1": 336.5, "innehåll": "Frigångshöjd 0,2 m avser höjd mellan underredets lägsta punkt och vägbana på plan mark."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 362.7, "x1": 504.5, "y1": 401.3, "innehåll": "Avsteg från kraven kan motiveras med att syftet med åtgärden är att begränsa framkomligheten, exempelvis hastighetsdämpande åtgärder i tätort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 427.5, "x1": 497.9, "y1": 465.7, "innehåll": "Dimensionerande typfordon för korsningar på statliga vägar som inte tillhör funktionella förbindelser bestäms från fall till fall av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 503.6, "x1": 525.8, "y1": 528.7, "innehåll": "Råden är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 6.1.2 Korsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 525.4, "x1": 536.1, "y1": 564.0, "innehåll": "I cirkulationsplatser med delvis överkörningsbar rondell och som trafikeras av buss i linjetrafik bör bussar kunna passera utan att behöva trafikera den förhöjda delen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 589.8, "x1": 535.4, "y1": 655.8, "innehåll": "Signalreglerade korsningar bör dimensioneras för Lbn utrymmesklass A och Lps utrymmesklass B i samtliga trafikrörelser. Vid separatreglering av vänstersvängande trafik bör typfordonen P och Lps samtidigt kunna göra vänstersväng i motriktade tillfarter i primärväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 652.5, "x1": 536.1, "y1": 691.1, "innehåll": "I cirkulationsplatser med delvis överkörningsbar rondell och som trafikeras av buss i linjetrafik bör bussar kunna passera utan att behöva trafikera den förhöjda delen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 33, "x0": 150.9, "y0": 687.8, "x1": 544.1, "y1": 753.7, "innehåll": "Vid dimensionering av korsningar behöver stora fordons krav på framkomlighet vägas mot cyklisters, gåendes och särskilt personer med funktionsnedsättning krav på säkerhet och framkomlighet där personer med funktionsnedsättnings behov väger tyngre."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 127.7, "x1": 488.3, "y1": 183.1, "innehåll": "Förutsättning  Råden är kopplade till tredje kravet i Krav 2022:001 VGU, kapitel 6 Gemensamma krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 180.2, "x1": 542.7, "y1": 553.2, "innehåll": "\\\"Otrygghet bör aldrig användas som ett verktyg i trafikplaneringen. Man bör eftersträva att öka tryggheten genom att • skapa offentliga rum som är tilltalande, roliga, trygga och attraktiva att vistas i för alla människor, • skapa överblickbarhet och möjlighet att orientera sig, till exempel genom att - eliminera nischer och skymmande buskar, - göra eventuella gångtunnlar raka och breda, - göra parkeringar synliga från fönster, - tydlig planstruktur, - logisk namngivning av gator - infoga \\\"landmärken\\\" - skapa tillräcklig belysning. • utforma planskilda GCM-passager med fri sikt, • utforma rummet för att ge goda förutsättningar för drift och underhåll, • ge förutsättningar för befolkade uterum, till exempel genom att - försöka koncentrera och samla olika trafikslag så att närvaron av människor i utemiljön ökar och därmed skapar en grund för social trygghet - ansluta kommunikationsstråken till bebyggelsen eftersom GCM-vägar i anslutning till bilvägar upplevs som tryggare på kvällen, liksom entréer, människor som rör sig i området samt när det lyser i fönstren. • sänka hastigheten och varna motortrafikanter för gående och cyklister med stöd av ITS-baserade system, • skapa god belysning i lagom höjd som inte bländar, vilket ökar överblicken och förmågan till igenkänning av människor.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 581.9, "x1": 506.9, "y1": 620.5, "innehåll": "Gestaltningsarbetet bedrivs enligt handboken {TRV 2014/78881 Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 34, "x0": 150.9, "y0": 649.2, "x1": 544.9, "y1": 701.1, "innehåll": "\\\"Målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av olyckor i vägtrafiken. Vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av nollvisionen\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 543.2, "y1": 198.6, "innehåll": "Säkra sidoområden Säkra sidoområden skapas genom sidoområden fria från oeftergivliga hinder, stup och djupt vatten eller så kan sidoområdet förses med skyddsanordning ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 195.3, "x1": 538.8, "y1": 233.9, "innehåll": "Säkra sidoområden är oftast bättre på att hantera olika fordonstyper. Säkerhetszonens storlek är beroende av hastighet. Se avsnitt 7.1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 234.1, "x1": 539.9, "y1": 339.3, "innehåll": "Säkra korsningar Korsningar utgör alltid en ökad olycksrisk. Därför bör antalet korsningar begränsas och de bör utformas så att konflikter som kan skapa de allvarligaste olyckskonsekvenserna minimeras. Trafikplatser är de säkraste. Cirkulationsplatser utformade för hastigheter under 40 km/h och utan oeftergivliga föremål i rondellen är också säkra."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 336.1, "x1": 534.0, "y1": 374.6, "innehåll": "Trevägskorsningar är att föredra framför korsningar med fyra eller fler anslutningar. Två trevägskorsningar är bättre än en fyrvägskorsning ur trafiksäkerhetssynpunkt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 371.3, "x1": 532.1, "y1": 409.9, "innehåll": "En förutsättning för säkra korsningar är att hastigheten inte överskrider 70 km/h vid risk för sidokollision."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 406.6, "x1": 539.5, "y1": 445.2, "innehåll": "Lokala hastighetssänkningar i korsningar bör stödjas av hastighetsdämpande åtgärder eftersom efterlevnaden av lokala hastighetssänkningar annars är låg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 445.8, "x1": 545.8, "y1": 551.0, "innehåll": "Separering eller integrering av GCM-trafik längs vägen På höghastighetsvägar det vill säga vägar med VR över 80 bör GCM trafikanter separeras. Separeringen kan ske genom särskild GCM-bana eller genom hänvisning till ett lågtrafikerat alternativt vägnät. Detta vägnät kan vara en kombination av separat GCM-bana, parallellvägnät, eller andra lämpliga vägar. En tydlig vägvisning är viktig för att detta vägnät skall eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 551.3, "x1": 524.8, "y1": 642.8, "innehåll": "Separering eller integrering av GCM-trafik tvärs vägen En planskild passage är det säkraste alternativet att korsa vägar med mycket trafik och/ eller höga hastigheter. En viktig förutsättning är dock att dessa verkligen används. Om planskildheten antingen innebär en omväg eller upplevs otrygga är risken stor att dessa inte används när de behövs som bäst."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 639.5, "x1": 545.5, "y1": 705.5, "innehåll": "Där planskildhet inte är möjligt att åstadkomma måste passagen ske genom integration som bygger på ett samspel mellan motorfordonstrafik och GCM-trafiken. För att samspel ska kunna genomföras på ett säkert sätt krävs att hastigheten säkras till 40 km/h så GCM-trafikens samspel med övrig motorfordonstrafik kan fungera."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 35, "x0": 150.9, "y0": 702.2, "x1": 546.3, "y1": 740.7, "innehåll": "Passage i plan bör vara så kort som möjligt. Fler körfält skapar en svårare och osäkrare passage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 521.3, "y1": 157.2, "innehåll": "Där passage av vägen inte skall förekomma, som till exempel vid hållplatser på höghastighetsvägar bör passage över väg hindras. Detta kan ske med till exempel stängsel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 157.8, "x1": 388.2, "y1": 208.3, "innehåll": "Hastighetssäkring av passager övergångsställen bör hastighetssäkras till 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 208.2, "x1": 502.0, "y1": 255.5, "innehåll": "Vägkorsningar med spårväg i blandtrafik eller med spårväg i reserverat utrymme"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 251.8, "x1": 541.7, "y1": 424.7, "innehåll": "Korsning mellan väg och spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme kan lösas på något av följande sätt. • Väjnings- eller stopplikt, bör endast användas vid låga trafikflöden och VR och STH är 40 km/h eller lägre och det i övrigt är gynnsamma förhållanden för en säker trafiksituation. • Signaler för påkallande av särskild försiktighet (gulblink), bör endast användas vid låga trafikflöden och VR/STH 40 km/h eller lägre eller där trafiksituationen är hastighetssäkrad på annan sätt och det i övrigt är gynnsamma förhållanden för en säker trafiksituation. • Trafiksignaler, är det som normalt används vid måttliga och stora trafikflöden och där det är högre referenshastighet än VR 40."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 421.4, "x1": 543.5, "y1": 487.3, "innehåll": "Vid korsningar mellan GCM-väg och spårväg kan signaler för påkallande av särskild försiktighet sättas upp som trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Vilket av dessa som väljs bör för att få trafiklösningen godkänd ansluta till hur spårinnehavaren generellt har sin strategi kring korsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 487.6, "x1": 430.5, "y1": 546.4, "innehåll": "Skyddsavstånd mellan väg och järnväg Skyddsavstånd mellan väg och spårväg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 605.0, "x1": 540.0, "y1": 683.1, "innehåll": "Spårväg på särskild banvall Spår på särskild banvall bör byggas utan plankorsningar. På landsbygd med förhållandevis låg turtäthet och måttlig trafik på korsande vägar, kan det ändå vara en acceptabel lösning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 36, "x0": 150.9, "y0": 679.8, "x1": 545.0, "y1": 745.8, "innehåll": "Enligt 2007:90 (Vägmärkesförordningen) med lydelse till och med 2017:923 (giltighet från 2017-12-01) så beslutar Trafikverket om märke A39 (Plankorsning) ska sättas upp vid järnväg och kommunen beslutar vid spårväg. Myndighetsbeslut för plankorsningsfrågor ligger hos kommunen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 535.8, "y1": 170.9, "innehåll": "Man kan kort avbryta den särskilda banvallen genom en korsning. Detta bör dock undvikas. Då ska inte märke A39 sättas upp och plankorsningsutrustning får inte användas. Se vidare avsnitt 6.4.7 Vägkorsningar med spårväg i blandtrafik eller med spårväg i reserverat utrymme."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 171.5, "x1": 536.5, "y1": 304.1, "innehåll": "Separering av spårvägstrafik från övrig trafik Spårväg på särskild banvall i tätort bör utföras så att separeringsformen blir genomgående på ett längre banavsnitt med stängsling och planfria korningar, i undantagsfall med plankorsningar för gata. Där spårvägen ligger i samma gaturum som gata med återkommande korsningar bör separeringsformen vara i reserverat utrymme och inte särskild banvall. Det vill säga att körning sker på sikt i gemensamt gaturum med gata och inte med omväxlande siktkörning och signalkörning på korta sträckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 304.3, "x1": 544.0, "y1": 453.1, "innehåll": "Spårväg i blandtrafik Spårväg i blandtrafik bör inte tillämpas annat än under följande förutsättningar: • Tvåfältsgata med separerade hållplatser, vid åDT ≤ 5000 fordon och Dh-Dim kollektivtrafik ≤60 f/h. • Fyrfältsgata med separerade hållplatser, vid åDT ≤10 000 fordon och Dh-Dim kollektivtrafik ≤60 f/h. • Tvåfältsgata med stopphållplatser, vid åDT åDT≤3000 fordon, Dh-Dim kollektivtrafik ≤ 16 f/h och VR≤40 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 453.7, "x1": 505.2, "y1": 517.9, "innehåll": "Spårväg i reserverat utrymme Spår i reserverat utrymme bör ofta ha någon form av stängslig för att undvika spårspring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 518.2, "x1": 541.8, "y1": 650.8, "innehåll": "Spårväg på särskild banvall Syftet med spårväg på särskild banvall är att få spårväg med god framkomlighet och trafiksäkerhet genom att trafiken separeras från övrigt trafik vilket gör att spårvägstrafiken bl.a.  inte behöver behöver stanna i korsningar med för annan trafik genom att dessa görs planskilda eller genom att plankorsningar anläggs. Detta ger förbättrad restid tack vare färre stopp och mindre risk för störningar från övrig trafik samt möjliggör ofta en högre största tillåtna hastighet (STH) jämfört med annan separeringsform."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 647.5, "x1": 484.0, "y1": 672.3, "innehåll": "Spårväg på landsbygd på särskild banvall byggs normalt utan stängsling."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 37, "x0": 150.9, "y0": 669.4, "x1": 527.5, "y1": 737.6, "innehåll": "Spår på särskild banvall i tätort bör ofta ha någon form av stängslig för att undvika spårspring. Spårvägstrafik på bro"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 523.6, "y1": 169.1, "innehåll": "Utrymning av kollektivtrafikfordon Spårinnehavaren kan ändra så att utrymningsbredden ska placeras mellan spåren i stället då vagnar kan öppnas på båda sidor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 169.3, "x1": 545.0, "y1": 233.9, "innehåll": "Framkomlighet för utryckningsfordon Kan tillgodoses med omkörning i motsatt körfält om trafiksituationen tillåter eller med längsgående utrymme exempelvis GC-bana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 230.6, "x1": 530.1, "y1": 269.1, "innehåll": "Motriktat körfält får användas för framkomlighet för räddningsfordon om det anses lämpligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 269.4, "x1": 544.8, "y1": 374.6, "innehåll": "Vändmöjligheter för utryckningsfordon Vändmöjlighet för utryckningsfordon och underhållsfordon skall beaktas. Normalt bör dessa vändmöjligheter ske i trafikplatser eller korsningar. Om korsningsavståndet är mycket långt kan särskilda vändmöjligheter anordnas, om de placeras så vändning kan ske på ett trafiksäkert sätt och att dessa utformas så inte övrig trafik lockas att använda dessa. Placering av dessa bestäms i samråd med Räddningstjänsten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 400.8, "x1": 487.6, "y1": 425.7, "innehåll": "MV och MVL bör förberedas för överledning vid större underhållsarbete."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 425.5, "x1": 512.8, "y1": 506.4, "innehåll": "Landskapsanpassning I vissa särskilda fall kan avvikelser från teknisk standard behöva göras, t ex vid anpassning till skyddade eller utpekade områden eller i känsliga miljöer ur landskapssynpunkt. En sådan avvikelse kräver dispensförfarande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 38, "x0": 150.9, "y0": 507.0, "x1": 541.6, "y1": 771.7, "innehåll": "Passagemöjligheter för djur Detta innebär att: 1. Kunskap om allvarliga konflikter mellan infrastruktur och djur bör finnas. 2. Vid nybyggnad av broar över vattendrag för väg med åDT över 400 och hastighet över 60 km/h, bör strandpassage för medelstora däggdjur finnas. 3. Vid ombyggnad av broar över vattendrag samt för parallella trummor med en sammanlagd diameter över 2 meter för väg med åDT över 1000 och hastighet över 60 km/h, bör passage för medelstora däggdjur finnas. 4. Utöver punkt 2 och 3 bör planskilda passager för medelstora däggdjur finnas enligt behov från landskapsanalys eller annat underlag. 5. Vid ny- och ombyggnad av väg bör passage för stora däggdjur längs dalgångar alltid finnas. 6. Vid ny- och ombyggnad av broar över vattendrag bör passage för stora däggdjur finnas om: a. Väg med åDT över 4000 och hastighet över 80 km/h. b. Vägar är stängslade. 7. Vid ny- och ombyggnad av vägar bör passage för stora däggdjur finnas om: a. Väg med åDT över 4000 och hastighet över 80 km/h. b. Vägar är stängslade."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 121.8, "x1": 543.0, "y1": 201.5, "innehåll": "\\\"Beroende på passagens effektivitet för djur kan avståndet mellan passager variera från riktvärdet 4 km till gränsvärdet 6 km. (Se Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur – en metodrapport\\\". Trafikverkets publikation 2015:254 och \\\"Ekologisk uppföljning av planskilda passager för landlevande däggdjur - principer och metoder för väg och järnväg\\\". Trafikverkets publikation 2015:173)\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 168.9, "y0": 350.4, "x1": 536.6, "y1": 426.8, "innehåll": "8. När vägar korsar vattendrag bör passage för vattenlevande djur finnas. 9. Vid ny- och ombyggnad av vägar bör passage för grod- och kräldjur finnas vid identifierade konfliktsträckor. 10. Anläggningen bör vara utformad så att djur inte riskerar strömgenomledning, kollisioner med ledningar/skärmar eller att fångas i fällor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 39, "x0": 150.9, "y0": 427.1, "x1": 525.6, "y1": 552.9, "innehåll": "Kulturarv och kulturmiljöer Särskild hänsyn innebär att, när intrång är oundvikligt, ska vägens utformning och arkitektur ska samspela med omgivande kulturmiljö. Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 545.4, "y1": 192.8, "innehåll": "Tabell 6.1 är en konkretisering av vad Trafikverket anser vara en god eller i vissa fall godtagbar miljö. Värdena ska utgöra ett stöd vid Trafikverkets bedömningar om behov av utredningar och genomförande av skyddsåtgärder mot höga buller- och vibrationsnivåer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 40, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 517.8, "y1": 241.8, "innehåll": "I Handledning {TDOK 2016:0246 Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg} finns råd för hur Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer ska tillämpas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 41, "x0": 150.9, "y0": 126.6, "x1": 517.9, "y1": 164.6, "innehåll": "Tabell 6.1 Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer från väg- och spårtrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 103.9, "x1": 533.7, "y1": 264.8, "innehåll": "Sektion landsbygd Typsektioner för vägar Motorväg VR 110/120 Intilliggande väg till motorväg kan innebära bländningsrisk och vilseledande visuell ledning från båda håll. Detta bör minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 265.1, "x1": 545.0, "y1": 342.9, "innehåll": "Vägbanor och mittremsor Av trafiksäkerhetsskäl kan det vara fördelaktigt med en bro för båda vägbanorna jämfört med två separata broar. Risken minskar då för att fordon forcerar broräcke och faller ner."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 339.6, "x1": 539.1, "y1": 378.2, "innehåll": "Om räfflig medför att riktvärde för maximal ljudnivå överskrids bör nyttan av räfflingen vägas mot överskridandets storlek och kostnaden för bullerskyddsåtgärder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 374.9, "x1": 536.2, "y1": 413.5, "innehåll": "För omhändertagande av vatten från mittremsan se {TRVINFRA-00231 Avvattning, Dimensionering och utformning}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 443.3, "x1": 545.5, "y1": 507.5, "innehåll": "Sidoområdesutformning Undantag angående största bankhöjd och största dikesdjup utan räcke kan t.ex. vara att hänsyn behöver tas till lokala svackor i terrängen eller dränering av överbyggnad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 504.5, "x1": 537.5, "y1": 570.1, "innehåll": "Motorvägar med VR110 bör förses med sidoräcken, med undantag av bankar med höjd <2,0 m i öppet landskap utan sidohinder. Undantag kan även gälla vid jordskärningar ej brantare än 1:4 och dikesdjup på maximalt 0,3 m under terrassnivå, dock inte i ytterkurvor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 567.2, "x1": 542.5, "y1": 605.4, "innehåll": "Kravet på lutning från vägbanekant fram till räcke gäller sidoplacerat räcke, alltså inte slänträcke ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 602.5, "x1": 536.7, "y1": 676.3, "innehåll": "Angående slänt på anslutande väg, se 10.2.2.8 Sidoområden. Där vägen går genom bergskärningar i välbesökta strövområden eller dylikt och som inte är försedda med viltstängsel/faunastängsel bör dessa bergskärningar förses med fallskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 42, "x0": 150.9, "y0": 673.0, "x1": 537.8, "y1": 752.3, "innehåll": "Vilt- och faunastängsel placeras normalt utanför säkerhetszonen. Om säkerhetszonen sträcker sig utanför den del av vägområdet som utgörs av slänter eller på annat utgör en anlagd del av vägen och den delen utgörs av öppet landskap, exempelvis jordbruksmark, som kan bedömas vara likvärdigt med de krav som ställs för säkerhetszon, ska stängslet istället placeras i anslutning till vägslänten. Vid"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 527.2, "y1": 143.9, "innehåll": "bestämning av minsta avstånd till vägbanan ska hänsyn tas till plats för snöupplag, trafiksäkerhet, risk för skador på stängslet mm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 544.0, "y1": 219.8, "innehåll": "Naturlig och låg vegetation, anpassad till för omgivningens rådande geologiska och ekologiska förutsättningar åstadkoms genom att översta jordlagret utgörs av jord av samma sammansättning och typ som förekommer naturligt i området. Grovt bergkrossmaterial och annat material olämpligt för naturlig och lågväxande vegetation bör vara övertäckt av material enligt ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 246.0, "x1": 469.3, "y1": 270.9, "innehåll": "Stolpe för bl.a. vägmärken eller belysning bör undvikas i ytterkurvor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 267.6, "x1": 529.4, "y1": 306.2, "innehåll": "Angående krav för att begränsa skaderisken: dessa krav syftar till att inte orsaka att avkörande fordon kan välta, volta eller stanna tvärt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 328.5, "x1": 522.3, "y1": 378.9, "innehåll": "Mötesfri väg VR 110/100 Beträffande gångpassage hänvisas till 10.3.7 övergångsställen och gångpassager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 405.2, "x1": 543.4, "y1": 471.1, "innehåll": "En mötesfri väg bör utformas med omväxlande ett och två körfält. Den ena ytterligheten är långt mellan omkörningsmöjligheterna och den andra ytterligheten två körfält kontinuerligt. Andelen omkörningsbar längd bör normalt vara mellan 15 och 40 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 43, "x0": 150.9, "y0": 471.4, "x1": 545.4, "y1": 590.3, "innehåll": "Vägbanor och mittremsor I Tabell 7.1 anges förslag till sektionsindelning för nybyggnad samt för ombyggnad av befintliga 13,0 m och 9,0 m breda vägar. Vid ombyggnad av en befintlig 9,0 m väg alternativt nybyggnad eller breddning till 10,0 m bör 2+1 sträckor utformas enligt sektion för 13,0 m väg. Om så behövs med hänsyn till linjeföring kan den alternativa sektionsutformningen som redovisas i Tabell 7.1 användas. Dock bör en asymmetrisk placering i första hand väljas. Måtten förutsätter att mitträckets egen bredd är ≤ 0,3 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 119.1, "x1": 498.5, "y1": 396.5, "innehåll": "Tabell 7.1 Förslag till sektionsindelning för mötesfri väg *) Kan användas som alternativ för att få motsvarande sektion som vid 1+1-sträckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 392.6, "x1": 533.1, "y1": 444.8, "innehåll": "Kort avsnitt med 1+1 kan vara tillämpligt om avståndet mellan två korsningar är för kort för att inrymma en omkörningssträcka eller för att exempelvis förbättra förhållandena för gående och cyklister."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 441.5, "x1": 539.2, "y1": 507.5, "innehåll": "1+1-sträckor på väg med kontinuerlig 13,0 el 14,0 m bredd bör utformas så att omkörningar undviks. Körfältsbredd bör vara ≤  3,75 m. Vägren > 1,0 m bör avskiljas med heldragen räfflad kantlinje. Mittremsans bredd inklusive inre vägrenar bör vara inom intervallet 1,75 m - 3,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 44, "x0": 150.9, "y0": 504.2, "x1": 546.0, "y1": 581.1, "innehåll": "På längre 1+1-sträckor, d.v.s. väg med andel omkörningsbar längd mindre än 30 % per riktning, bör sektion utformas enligt Tabell 7.2 Tabell 7.2 Sektionsindelning för mötesfri väg med längre 1+1-sträckor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 196.0, "x1": 484.4, "y1": 259.6, "innehåll": "Vid 2+2-sträckor bör den tvåfältiga sektionen utformas enligt Tabell 7.3. Tabell 7.3 Förslag till sektionsindelning 2+2 sträckor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 357.3, "x1": 518.9, "y1": 382.2, "innehåll": "Omkörningssträckorna bör vara minst 1 km och högst 2,5 km långa, se Figur 7.1"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 45, "x0": 150.9, "y0": 490.6, "x1": 499.5, "y1": 588.7, "innehåll": "Figur 7.1 Omkörningssträckans längd. Mått enligt Tabell 7.4 bör eftersträvas. Större skillnader i längd mellan olika omkörningssträckor bör inte förekomma. Tabell 7.4 önskvärda längder för omkörningssträckor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 517.9, "y1": 170.9, "innehåll": "Tabell 7.4 visar optimal längdintervall för en förutbestämd andel omkörningsbar längd. Om exempelvis en väg ska ha 20 % omkörningsbar längd bör omkörningssträckorna vara 1200 m långa (med variation enligt tabellens högra kolumn)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 167.9, "x1": 524.9, "y1": 228.1, "innehåll": "Antalet permanenta öppningar i räcket bör minimeras. Vid dubbelsidigt tvärfall och skevningsövergångar bör beläggningsrygg placeras i mitträckeslinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 228.4, "x1": 518.9, "y1": 306.2, "innehåll": "Vägrensseparering Vägren kan breddas lokalt för att ge bättre plats för gående, exempelvis från en anslutande väg fram till en busshållplats. Vägrenen bör då vara 2,0 – 2,5 m bred. Bredden 1,5 m bör inte underskridas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 319.6, "x1": 535.6, "y1": 357.5, "innehåll": "Tabell 7.5 Förslag till sektionsindelning för mötesfri väg på 2+1 sträckor med vägrensseparering av GCM-trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 591.9, "x1": 498.6, "y1": 614.3, "innehåll": "*) Kan användas som alternativ för att få motsvarande sektion som vid 1+1-sträckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 46, "x0": 150.9, "y0": 622.4, "x1": 535.6, "y1": 660.7, "innehåll": "Tabell 7.6 Förslag till sektionsindelning för mötesfri väg på 1+1 sträckor med vägrensseparering av GCM-trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 539.7, "y1": 225.6, "innehåll": "Sidoområdesutformning Minskning av säkerhetszonens bredd till som minst 5,0 m enligt text i Krav 2022:001 VGU, Figur 7.8 avser exempelvis vid etappvis utbyggnad där sidoområdesåtgärder utförs i ett senare skede, eller lokalt vid passager där en utformning med fullgod säkerhetszon eller räcke inte är möjlig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 222.7, "x1": 533.5, "y1": 261.2, "innehåll": "Vid undantag för räcke bör hänsyn tas till placering (exempelvis om det är fråga om inner- eller ytterkurva) samt övriga omständigheter som kan påverka säkerheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 257.9, "x1": 535.7, "y1": 310.2, "innehåll": "Där vägen går genom bergskärningar i välbesökta strövområden o.d. och som inte är försedda med viltstängsel/faunastängsel bör dessa bergskärningar förses med fallskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 306.9, "x1": 544.0, "y1": 386.2, "innehåll": "Naturlig och låg vegetation, anpassad till för omgivningens rådande geologiska och ekologiska förutsättningar åstadkoms genom att översta jordlagret utgörs av jord av samma sammansättning och typ som förekommer naturligt i området. Grovt bergkrossmaterial och annat material olämpligt för naturlig och lågväxande vegetation bör vara övertäckt av material enligt ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 412.4, "x1": 448.8, "y1": 517.5, "innehåll": "Stolpar (vägmärken, belysning m.m.) bör undvikas i ytterkurvor. Tvåfältsväg VR 80/ (VR100) Vanligtvis används intermittent mittlinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 543.8, "x1": 518.9, "y1": 596.0, "innehåll": "Vägren kan breddas lokalt för att ge bättre plats för gående, exempelvis från en anslutande väg fram till en busshållplats. Vägrenen bör då vara 2,0 – 2,5 m bred. Bredden 1,5 m bör inte underskridas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 625.8, "x1": 511.2, "y1": 690.0, "innehåll": "Sidoområdesutformning Om inte skäl för räcken enl. Krav 2022:001 VGU, kap 7.1.3.3.1 föreligger, bör tvåfältsvägar med VR 80 km/h utformas utan sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 686.7, "x1": 546.2, "y1": 725.3, "innehåll": "Vid beslut om att avstå från räcke bör hänsyn tas till hindrets utformning och placering (exempelvis inner- eller ytterkurva)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 47, "x0": 150.9, "y0": 722.0, "x1": 517.9, "y1": 760.5, "innehåll": "Förkommer gående och cykeltrafik och vägrenen är 0,75-1,0 meter bred bör sidoräcken (med undantag för högkapacitetsräcken) utformas som sidoplacerade"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 510.8, "y1": 143.9, "innehåll": "räcken eller slänträcken. Slänträcke bör dock i första hand endast användas vid ombyggnad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 532.1, "y1": 192.8, "innehåll": "Vid val av lägsta godtagbar sidoområdesutformning bör hänsyn tas till placering (exempelvis om det är fråga om inner- eller ytterkurva) samt övriga omständigheter som kan påverka säkerheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 535.7, "y1": 241.8, "innehåll": "Där vägen går genom bergskärningar i välbesökta strövområden o.d. och som inte är försedda med viltstängsel/faunastängsel bör dessa bergskärningar förses med fallskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 238.5, "x1": 544.0, "y1": 317.7, "innehåll": "Naturlig och låg vegetation, anpassad till för omgivningens rådande geologiska och ekologiska förutsättningar åstadkoms genom att översta jordlagret utgörs av jord av samma sammansättning och typ som förekommer naturligt i området. Grovt bergkrossmaterial och annat material olämpligt för naturlig och lågväxande vegetation bör vara övertäckt av material enligt ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 344.0, "x1": 540.0, "y1": 404.1, "innehåll": "Trumändar bör utformas snedskurna till samma lutning som slänten alternativt ges en flack fyllning. Trumöppningen bör förses med ett galler. Stolpar (vägmärken, belysning m.m.) bör undvikas i ytterkurvor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 404.4, "x1": 474.3, "y1": 480.5, "innehåll": "Tvåfältsväg VR 60 Förutsättning  Råden är kopplade till krav under Krav 2022:001 VGU, kapitel 6 Gemensamma krav ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 506.7, "x1": 484.7, "y1": 531.6, "innehåll": "Tvåfältsväg med motriktad trafik bör förses med räfflor under mittlinjen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 557.8, "x1": 518.9, "y1": 610.1, "innehåll": "Vägren kan breddas lokalt för att ge bättre plats för gående, exempelvis från en anslutande väg fram till en busshållplats. Vägrenen bör då vara 2,0 – 2,5 m bred. Bredden 1,5 m bör inte underskridas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 639.5, "x1": 480.5, "y1": 690.3, "innehåll": "Sidoområdesutformning Tvåfältsvägar med VR60 bör så långt möjligt utformas utan sidoräcken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 48, "x0": 150.9, "y0": 687.0, "x1": 517.9, "y1": 753.0, "innehåll": "Förkommer gående och cykeltrafik och vägrenen är 0,75-1,0 meter bred bör sidoräcken (med undantag för högkapacitetsräcken) utformas som sidoplacerade räcken eller slänträcken. Slänträcke bör dock i första hand endast användas vid ombyggnad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 535.7, "y1": 157.2, "innehåll": "Där vägen går genom bergskärningar i välbesökta strövområden o.d. och som inte är försedda med viltstängsel/faunastängsel bör dessa bergskärningar förses med fallskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 544.0, "y1": 233.5, "innehåll": "Naturlig och låg vegetation, anpassad till för omgivningens rådande geologiska och ekologiska förutsättningar åstadkoms genom att översta jordlagret utgörs av jord av samma sammansättning och typ som förekommer naturligt i området. Grovt bergkrossmaterial och annat material olämpligt för naturlig och lågväxande vegetation bör vara övertäckt av material enligt ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 259.7, "x1": 540.0, "y1": 319.9, "innehåll": "Trumändar bör utformas snedskurna till samma lutning som slänten alternativt ges en flack fyllning. Trumöppningen bör förses med ett galler. Stolpar (vägmärken, belysning m.m.) bör undvikas i ytterkurvor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 320.2, "x1": 474.7, "y1": 379.0, "innehåll": "Enfältsväg (med dubbelriktad trafik) Enfältsväg VR 60 utan särskild åtgärd för GCM"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 404.8, "x1": 524.4, "y1": 465.0, "innehåll": "Då VR ≥60 km/h bör hastighetssäkring/hastighetsdämpande åtgärder användas på sträckor med högre hastighetsanspåk. Mötesplatser bör placeras på ett synbart avstånd mellan varandra."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 516.0, "x1": 478.6, "y1": 584.5, "innehåll": "Enfältsväg VR 60 med särskild åtgärd för GCM - Bygdeväg Bygdeväg bör främst tillämpas om:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 602.8, "x1": 444.4, "y1": 649.3, "innehåll": "Vägbanebredd är ≥5,0 m och ≤7,0m. Exempel på skyltning vid bygdeväg, se Figur 7.2 och Figur 7.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 49, "x0": 150.9, "y0": 646.0, "x1": 536.2, "y1": 692.0, "innehåll": "Hastighetsdämpande åtgärder bör användas på sträckor med högre hastighetsanspåk. Vid avsmalningar/timglas kan väjningspliktsmärken B6 och B7 användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 202.6, "x1": 428.0, "y1": 352.1, "innehåll": "Figur 7.2 Exempel på skyltning för bygdeväg Figur 7.3 Exempel på skyltning vid avsmalning/timglas"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 391.8, "x1": 534.8, "y1": 452.0, "innehåll": "Körfältet bör vara ≥3,0 m. Vid frekvent och mer omfattande tung trafik bör körfältet ökas till 3,25 m eller 3,50 m beroende på mängden tunga fordon. Körfält bör inte vara bredare än 3,5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 449.1, "x1": 505.4, "y1": 509.3, "innehåll": "Breddökning i kurvor bör undvikas. Vägrensbredden bör vara minst ≥1,0 m. Där vägbanan är tillräckligt bred, bör vägrensbredd på minst 1,5 m eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 535.1, "x1": 519.2, "y1": 573.7, "innehåll": "Bygdeväg är primärt en trimningsåtgärd på befintlig väg och därav bibehålls den befintliga vägens sidoområden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 573.6, "x1": 498.2, "y1": 702.9, "innehåll": "Enfältsväg VR 30/40 med särskild åtgärd för GCM - Bygdeväg Bygdeväg bör främst tillämpas om: • åDT ≤  2000 • Vägbanebredd är ≥ 5,0 m och ≤ 7,0m. Exempel på skyltning vid bygdeväg, se Figur 7.2 och Figur 7.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 50, "x0": 150.9, "y0": 700.0, "x1": 524.4, "y1": 760.2, "innehåll": "I bymiljö kan hastighetsdämpande åtgärder såsom avsmalningar i form av timglas eller sidoförflyttningar övervägas. Vid avsmalningar/timglas kan väjningspliktsmärken B6 och B7 användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 130.5, "x1": 532.3, "y1": 190.7, "innehåll": "Körfältet bör vara ≥3,0m. Vid frekvent och mer omfattande tung trafik bör körfältet ökas till 3,25 eller 3,5m beroende på mängden tunga fordon. Körfält bör inte vara bredare än 3,5m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 209.3, "x1": 539.9, "y1": 247.5, "innehåll": "Vägrensbredden bör vara ≥1,0 m. Där vägbanan är tillräckligt bred, bör vägrensbredd på minst 1,75 m eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 273.8, "x1": 519.2, "y1": 312.3, "innehåll": "Bygdeväg är primärt en trimningsåtgärd på befintlig väg och därav bibehålls den befintliga vägens sidoområden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 312.6, "x1": 455.3, "y1": 371.5, "innehåll": "Kompletterande råd för vägar på landsbygd Hänsyn till natur- och kulturmiljöer"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 397.2, "x1": 545.8, "y1": 449.5, "innehåll": "Anpassning vid natur- och kulturmiljöområden kan även innebära att vägområdet minimeras så långt möjligt. Vägområdet kan minimeras genom att använda sidoräcke i stället för bred säkerhetszon vid passage av värdefulla naturtyper, stora träd m.m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 470.7, "x1": 534.7, "y1": 509.3, "innehåll": "Vid uppsättning i befintlig allémiljö och vid befintlig solitära träd bör fundament till räcken placeras så att risk för skador på rötter, stam och grenar undviks."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 535.1, "x1": 525.1, "y1": 573.7, "innehåll": "Bullerskydd av genomsiktligt material bör utformas enligt Trafikverkets temablad {Natur – Fåglar och genomsiktliga skärmar, beställningsnummer 100838}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 570.4, "x1": 502.3, "y1": 595.3, "innehåll": "Bullerskyddsskärm som lätt kan användas som klotterytor bör inte användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 595.9, "x1": 533.8, "y1": 671.7, "innehåll": "Terränganpassning i landsbygdsmiljö Förutsättning  Råden är kopplade till krav under motsvarande avsnitt i Krav 2022:001 VGU och under 5 Gemensamma krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 51, "x0": 150.9, "y0": 668.7, "x1": 524.2, "y1": 751.9, "innehåll": "Vid utformning av sidoområdet finns två principiella möjligheter: • Sidoområdet anpassas till omgivande landskap. Vägen upplevs därigenom mindre dominerande och dess kontrastverkan minskar. Om delar av sidoområdet kan återföras till ursprunglig markanvändning kan också den areal som väghållaren får skötselansvar för minska."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 168.9, "y0": 106.0, "x1": 514.5, "y1": 144.6, "innehåll": "• Sidoområdet ges en form som gör att den blir en del av byggnadsverket, vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 141.3, "x1": 505.0, "y1": 179.9, "innehåll": "Man bör alltid utvärdera om det finns motiv för att låta vägen fungera som ett dominerande element i landskapet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 176.6, "x1": 540.1, "y1": 228.8, "innehåll": "Diken och slänter bör behandlas så att övergången till omgivande, opåverkad mark så snart som möjligt är utsuddad. Det kan uppnås genom att jordmånen är lik den befintliga och att arter lika de som finns i omgivningen väljs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 225.5, "x1": 539.1, "y1": 277.8, "innehåll": "I odlingsbygder bör sidoområdet anpassas till omgivningen genom att stor hänsyn tas till befintlig ängsvegetation som sparas, återetableras eller aktivt nyetableras. I odlingsbygder är vägslänten många gånger en fristad för ängsväxter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 278.1, "x1": 489.3, "y1": 328.9, "innehåll": "Släntavrundning i skärning Släntavrundning i jordskärning bör utformas enligt principerna i Figur 7.4"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 423.6, "x1": 533.9, "y1": 483.0, "innehåll": "Figur 7.4 Släntavrundning, principfigur Där terrängen fortsätter uppåt från vägen kan större radie behövas än i Figur 7.4, för att inte slänten bör upplevas kantig (vilket inträffar vid kort längd på radien)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 483.3, "x1": 472.5, "y1": 555.7, "innehåll": "Utformning av bankslänt Bankslänt med räcke och utan bankdike bör utformas enligt Figur 7.5. Släntavrundningens storlek bestäms från fall till fall."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 668.8, "x1": 406.0, "y1": 722.8, "innehåll": "Figur 7.5 Bankslänt med räcke, principfigur övergång mellan skärning och bank"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 52, "x0": 150.9, "y0": 719.4, "x1": 537.4, "y1": 757.7, "innehåll": "Vid övergång från skärning till bank bör propellerutformning tillämpas för att mildra ingreppet, se principerna i Figur 7.6."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 150.9, "y0": 426.9, "x1": 446.5, "y1": 494.2, "innehåll": "Figur 7.6 övergång mellan bank och skärning, principfigur övergång mellan jord- och bergskärning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 53, "x0": 150.9, "y0": 490.8, "x1": 543.2, "y1": 760.4, "innehåll": "Låga, korta bergskärningar bör läggas i jordsläntlutning och förses med liknande material som omgivande jordslänter. Höga och långa bergskärningar bör utföras med successiv övergång från jordslänt till brantare berglutning, se Figur 7.7. Utformningen bör anpassas till naturliga slag. Taggiga partier bör sprängas bort eller avfasas. Figur 7.7 övergång mellan jord- och bergskärning, principfigur"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 130.5, "x1": 540.0, "y1": 169.1, "innehåll": "Bedömningen av lämpliga släntlutningar bör göras av bergsakkunnig. Bergytan bör inte utföras brantare än 5:1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 544.5, "y1": 190.7, "innehåll": "Mycket höga bergskärningar (h >35,0 m) bör utformas med hylla för underhållsfordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 187.4, "x1": 540.2, "y1": 278.1, "innehåll": "Skärning i berg bör behandlas utifrån vilken anslutning vägen har till berget, se Figur 7.8: • skilj på stöt- och läsida, • studera var de tåligaste respektive känsligaste partierna för vägingreppet finns, • sträva efter att bevara avrundade släntanslutningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 275.2, "x1": 543.2, "y1": 313.8, "innehåll": "Vid höga och långa bergskärningar bör alternativet med tunnel övervägas. Det kan t.ex. tjäna som en utmärkt viltövergång, en så kallad naturlig ekodukt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 474.8, "x1": 469.1, "y1": 542.1, "innehåll": "Figur 7.8 Utformningsförslag vid bergskärnings stöt- och läsida Masshantering för utformning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 538.7, "x1": 539.4, "y1": 590.6, "innehåll": "Aktiv masshantering bör gälla, bl.a. genom att använda överskottsmassor i projektet. Då kan marken närmast vägen formges så att vägen förankras bättre i den omgivande terrängen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 54, "x0": 150.9, "y0": 587.7, "x1": 522.4, "y1": 695.7, "innehåll": "Exempel på aktiv masshantering är: • terrängmodellering, • bullerskyddsvallar, • flackare slänter, som i sin tur kan minska behov av räcke, • formgivning av trafikplatsernas vegetationsytor så att de inte upplevs som restytor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 540.7, "y1": 198.6, "innehåll": "Körfältsbredder allmänt Med hänsyn till spårbildning bör körfältsbredder <3,5 m undvikas på vägar med stora trafikflöden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 224.4, "x1": 517.2, "y1": 276.7, "innehåll": "Angående användning av stigningsfält samt utformning av inlednings- och avslutningssträckor, se kapitel 9 Linjeföring. Stigningsfält utformas i övrigt som omkörningsfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 277.0, "x1": 410.2, "y1": 327.8, "innehåll": "Reversibla körfält Reversibelt körfält bör endast etableras vid ombyggnad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 324.5, "x1": 502.3, "y1": 402.6, "innehåll": "Om ett reversibelt körfält trafikeras av buss bör körfältsbredden vara ≥3,5 m. Typsektioner för GCM-trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 429.3, "x1": 520.8, "y1": 467.5, "innehåll": "Cykelfält är avsett för enkelriktad cykeltrafik och bör därför normalt anordnas på vägens båda sidor om denna separeringsform väljs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 468.1, "x1": 527.6, "y1": 543.9, "innehåll": "GCM-bana samt GCM-väg som del av intilliggande väg Förutsättning  Typsektioner i detta avsnitt ska ses som komplettering till någon av sektionerna för bilväg i avsnitt 7.1 ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 540.9, "x1": 533.9, "y1": 606.5, "innehåll": "GCM-bana/-väg med högt flöde av GCM-trafikanter, bör ha bredd ≥ 3,5 – 4,0 m, varvid gående bör separeras från cykeltrafik med vit linje eller dylikt. Breddbehovet kan utredas med hjälp av dimensionerande trafiksituation, DTS, i Krav 2022:002 VGU."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 603.5, "x1": 535.4, "y1": 669.1, "innehåll": "Cykeldelen av GCM-väg/-bana som är ett regionalt cykelstråk avsett att öka andelen arbetspendling med cykel bör ha en bredd på minst 2,5 meter. Detta gäller dock inte nödvändigtvis i perifera lägen med låga flöden. Därtill kommer utrymme för gående (gångdelen) på minst 1,8 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 55, "x0": 150.9, "y0": 695.3, "x1": 539.4, "y1": 761.3, "innehåll": "För underlag på skyddsremsa så innebär det att inga uppstickande föremål som kan förorsaka omkullkörning får finnas. Skyddsremsa som ej vetter mot vägbana behöver inte vara hårdgjord, utan kan vara beklädd med gräs, packat grus avsett för stödremsa eller dylikt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 160.0, "x1": 528.8, "y1": 198.6, "innehåll": "GCM-trafik bör i första hand vara separerad från biltrafik genom GCM-väg som är åtskild från vägen med sidoremsa."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 195.3, "x1": 534.6, "y1": 247.5, "innehåll": "Vid smalare sidoremsa än de som anges i Krav 2022:001 VGU, Tabell 7.4 kompletteras separeringen med räcke. Om sidoremsa är kompletterad med räcke bör sidoremsan ändå vara så bred som det är möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 244.2, "x1": 525.9, "y1": 290.7, "innehåll": "Sidoremsa mellan väg och GCM-väg bör vara täckt av gräs eller annan växtlighet. Sidoremsa av grus bör undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 287.4, "x1": 531.9, "y1": 326.0, "innehåll": "Separering av GCM-bana med kantstöd, GCM-stöd eller räcke bör endast användas om vägen är försedd med vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 322.7, "x1": 523.0, "y1": 361.3, "innehåll": "VR >60 bör separering med kantstöd (förhöjd GCM-bana) vara kompletterat med eftergivligt räcke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 358.0, "x1": 522.7, "y1": 396.6, "innehåll": "Eftergivligt räckes funktion är att hindra att cyklar kommer ut i körbanan samt att tydliggöra GCM-banan för bilförare i högre farter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 393.3, "x1": 543.9, "y1": 445.5, "innehåll": "Separering med GCM-stöd bör ses som ett tillåtet men provisoriskt alternativ för att avskilja en del av befintlig väg till att bli GCM-bana. GCM-stöd bör inte användas vid nyanläggning av väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 442.2, "x1": 535.0, "y1": 480.8, "innehåll": "På GCM-bana som skiljs från körbana med kantstöd bör skyddsremsa mot körbanan vara markerad med vit 0,10 m linje eller med avvikande beläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 477.5, "x1": 495.9, "y1": 502.4, "innehåll": "GCM-stöd bör vara försett med reflexstolpar på exempelvis var 20:e meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 499.1, "x1": 531.8, "y1": 537.7, "innehåll": "Start och eventuellt avbrott i räcke, kantstöd eller GCM-stöd bör vara utformat med beaktande av skaderisk för alla trafikantgrupper."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 534.7, "x1": 524.8, "y1": 573.0, "innehåll": "Där det i närheten av GCM-väg/-bana förekommer stup bör detta vara försett med fallskydd om GCM-vägen/-banan inte är försedd med räcke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 573.6, "x1": 540.0, "y1": 637.8, "innehåll": "Friliggande GCM-väg Breddbehovet kan utredas med hjälp av dimensionerande trafiksituation, DTS, i Krav 2022:002 VGU."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 634.5, "x1": 535.5, "y1": 686.7, "innehåll": "Vid planering av mötesfri väg som inte är motorväg eller motortrafikkled bör Beställaren låta utreda möjligheterna att hänvisa cykeltrafiken till annan närliggande förbindelse."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 56, "x0": 150.9, "y0": 683.4, "x1": 503.1, "y1": 735.7, "innehåll": "Utmed mötesfri väg som inte är motorväg eller motortrafikled, kan GCM-väg utformas som sommarcykelväg vid låga GC-flöden (under 20 åDT maxmånadsvardagsdygn)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 494.9, "y1": 260.5, "innehåll": "\\\"Sommarcykelväg bör vara utformad enligt följande: • Bredden bör vara 2,0 – 2,5 m. • Bör ha en hårdgjord yta, men bör ej beläggas med asfalt. • Linjeföringen i plan och profil bör anpassas till befintligt landskap . • Bör skyltas med \\\"Väg underhålls ej vintertid \\\" • Ej krav på belysning. Se vidare VV Publikation 2008-76 Sommarcykelvägar.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 260.8, "x1": 455.3, "y1": 343.2, "innehåll": "Kompletterande råd för vägar på landsbygd Se avsnitt 7.1.6 Kompletterande råd för vägar på landsbygd. Skyddsanordningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 364.5, "x1": 527.5, "y1": 490.2, "innehåll": "Skyddsanordningar används för att • mildra skadeföljderna för åkande i avkörande fordon, • hindra trafikanter från att falla nerför stup, i djupt vatten etc., • hindra trafikanter från att komma in på andra körbanor och vägar, • hindra att avkörande fordon orsakar skada på anläggningar och verksamhet utanför vägen, • hindra att snö eller föremål faller ner på en underliggande väg e.d."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 487.2, "x1": 546.4, "y1": 539.1, "innehåll": "Till skyddsanordningar räknas i detta sammanhang väg- och broräcke, gång- och cykelbroräcke, gång- och cykelbaneräcke, övergång mellan räcken, vägräckesände och krockdämpare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 536.2, "x1": 522.0, "y1": 574.4, "innehåll": "Placering av tätskiktet för grundvattenskydd ska anpassas till krav på det djup för räckesståndare som krävs för att erhålla fullgod räckesfunktion."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 571.5, "x1": 541.3, "y1": 623.4, "innehåll": "I vissa fall kan det vara lämpligt att använda grundläggningsmetoder eller räckestyper som inte kräver nedslagning av räckesståndare, exempelvis räcken placerade på markytan enligt avsnitt 7.3.2.2.5 Räcken placerade på markytan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 620.5, "x1": 494.1, "y1": 645.4, "innehåll": "Nya vägar bör i första hand utformas så att skyddsanordningar inte behövs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 642.1, "x1": 533.1, "y1": 694.0, "innehåll": "Vid ombyggnad och förbättring av befintliga vägar bör farliga föremål inom vägens säkerhetszon antingen tas bort eller flyttas eller så kan skyddsanordningar användas för att öka trafiksäkerheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 691.0, "x1": 507.6, "y1": 729.6, "innehåll": "Vid uppsättning av skyddsanordningar utmed en befintlig väg bör placeringen anpassas till förhållandena på platsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 57, "x0": 150.9, "y0": 726.3, "x1": 542.7, "y1": 764.9, "innehåll": "Undvik att använda skyddsanordningar i eller i anslutning till korsningar utan utforma i första hand vägen och dess sidoområden så att skyddsanordningar inte behövs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 544.5, "y1": 173.5, "innehåll": "Notera att ett räckes baksida betraktas som oeftergivligt föremål om inte aktuellt räcke har funktion från båda sidor. Placering av räcken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 199.2, "x1": 546.0, "y1": 251.5, "innehåll": "I korsningar är det i vissa fall fördelaktigt att placera räcket på visst avstånd från vägbanekanten, eftersom detta dels förbättras siktförhållandena, dels minskar skadorna som orsakas av svepande lastbilssläp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 248.2, "x1": 545.2, "y1": 354.8, "innehåll": "Vid uppsättning av räcke på befintlig väg kan stödremsa och slänt behöva justeras för att räcket ska fungera som avsett eller för att vägen inte ska upplevas för smal med hänsyn till vägens funktion. Om ett räcke placeras nära trafiken kan det innebära att räcket oftare blir påkört. Det innebär att placeringen av ett räcke kan påverka valet av räckestyp. Skyddsanordningar placerade i eller i anslutning till korsningar bör placeras på visst avstånd från körbana för att undvika skador av svängande fordon. Beakta att ytan fram till räcket ska vara körbart men inte innebära att grus dras in på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 351.9, "x1": 533.5, "y1": 390.1, "innehåll": "För att undvika skador på räcken på grund avsvängande fordon kan räfflor, valmade plattor eller liknande användas. Se även kapitel 10 om korsningsutformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 387.2, "x1": 539.1, "y1": 466.5, "innehåll": "I och i anslutning till korsningar och trafikplatser finns platser där räcken riskerar att köras på i mycket stor vinkel, vilket de inte är avsedda för. Undvik att utforma väg så att denna typ av platser bildas. Exempel på sådana platser är trafikplatser med överliggande cirkulationsplatser där räcket i innercirkeln samt utfarterna ur cirkulationsplatsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 463.2, "x1": 540.1, "y1": 542.8, "innehåll": "Undvik att placera sidoanläggning på sträcka där det krävs räcke. Om sidoanläggning placeras på sträcka med sidoräcke bör sidoanläggningen anpassas så att räckets funktion inte försämras i anslutning till sidoanläggningen. Exempelvis kan en parkeringsficka/bussficka utformas med längre utspetsning än normalt för att minska risken för att räcket körs på i stor vinkel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 539.5, "x1": 517.1, "y1": 578.1, "innehåll": "Då räcke måste användas förbi busshållplats bör hänsyn tas till bussresenärernas säkerhet både vid busshållplatsen och längs vägen dit."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 574.8, "x1": 520.7, "y1": 613.3, "innehåll": "Ett räcke vid serviceficka bör placeras så att ett servicefordon kan köra in på serviceficka och backa in i skydd av räcke utan att behöva backa på huvudvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 610.0, "x1": 539.8, "y1": 634.9, "innehåll": "Ett räcke vid serviceficka bör placeras så att räcket har funktion förbi hela arbetsytan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 58, "x0": 150.9, "y0": 632.0, "x1": 446.9, "y1": 670.2, "innehåll": "Med sidoanläggning avses exempelvis bussficka, driftvändplats, nöduppställningsplats, serviceficka och parkeringsficka"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 189.2, "x1": 545.9, "y1": 214.1, "innehåll": "Bredare stödremsa än 0,50 m kan behövas enligt leverantörens monteringsanvisningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 502.3, "y1": 236.0, "innehåll": "Om större sidoplacering än 0,75 m önskas, bör istället vägrenens bredd ökas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 236.3, "x1": 513.3, "y1": 382.5, "innehåll": "Räcken i mittremsa Räcken i sidoremsa Räcken placerade på markytan Slänträcken bör endast användas i samband med ombyggnad och förbättring av befintliga vägar där befintlig släntlutning behålls."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 378.2, "x1": 474.6, "y1": 403.1, "innehåll": "Slänträcken bör inte användas där det är viktigt att fånga tunga fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 400.1, "x1": 545.5, "y1": 452.4, "innehåll": "Slänträcken är avsedda att placeras 0,75 m utanför släntkrön i innerslänter med lutning 1:3 men kan användas i slänter med lutning mellan 1:2 och 1:4 under förutsättning att sidoläget ändras så att höjden över markytan bibehålls."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 452.7, "x1": 411.6, "y1": 503.1, "innehåll": "Förskjutning av räcken i sidled Sidoförskjutning av räcke kan utformas enligt Figur 7.9."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 59, "x0": 150.9, "y0": 584.9, "x1": 518.6, "y1": 644.3, "innehåll": "Figur 7.9 Sidoförskjutning av räcke Sidoförskjutning, i skiljeremsa, med övergång mellan dubbelsidigt räcke och två enkelsidiga räcken placerat i vägbanekant kan utformas enligt Figur 7.10."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 244.4, "x1": 501.4, "y1": 282.3, "innehåll": "Figur 7.10 Sidoförskjutning av räcke vid övergång mellan dubbel- och enkelsidiga räcken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 281.7, "x1": 537.6, "y1": 345.8, "innehåll": "Räcken i snäv radie Utböjningen vid en eventuell påkörning på räcke med liten radie är normalt betydligt större än för räcke monterade på raksträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 342.9, "x1": 516.9, "y1": 381.1, "innehåll": "Området bakom räcken i snäv radie bör vara utformat med plan yta eller med en lutning som inte är brantare än 1:6."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 378.2, "x1": 543.6, "y1": 416.4, "innehåll": "För att minska risken för påkörning med stor påkörningsvinkel bör ett räcke sättas upp före korsningen/anslutningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 413.5, "x1": 514.4, "y1": 451.7, "innehåll": "För att minska risken för påkörning med stor påkörningsvinkel bör räcke i radie kombineras med en utvinkling av räcket på primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 448.8, "x1": 543.8, "y1": 500.7, "innehåll": "På vägar med VR80 eller högre bör räcken som används i snäva radier vara utformade med en minst 0,3 m hög navföljare eller motsvarande samt ha ett ståndaravstånd som inte överstiger 2,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 497.7, "x1": 540.3, "y1": 563.3, "innehåll": "Räcken placerade i radier har inte samma egenskaper som räcken monterade på raksträcka. Egenskaperna varierar mellan olika typer av räcken och vissa är mindre lämpliga än andra att använda i radier. Val av räckestyp påverkas av vilken radie som räcket ska sättas i."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 560.4, "x1": 542.2, "y1": 633.9, "innehåll": "Förspända räcken med radie < 300m bör undvikas. Räcken med mycket små radier (< 10m) bör undvikas helt eftersom dessa kan innebär stor risk för påkörande fordon. En alternativ lösning kan vara att använda krockdämpare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 630.9, "x1": 526.7, "y1": 682.8, "innehåll": "Beakta att räcken som monteras i radier som innebär att förbockning krävs ofta tar längre tid att återställa efter påkörning pga längre leveranstider. Det påverkar även investeringskostnader och underhållskostnader."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 60, "x0": 150.9, "y0": 709.0, "x1": 544.6, "y1": 761.3, "innehåll": "Broräcket kan över rörbroar ersättas av anslutande vägräcke om nivåskillnaden mellan brons kant och underliggande markyta understiger 3,0 m och om vattendjupet vid medelvattenstånd understiger 0,50 m"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 215.1, "x1": 531.1, "y1": 240.0, "innehåll": "Med utsträckt hinder i sidled från väg avses exempelvis brant slänt, sjö eller rörbro."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 236.7, "x1": 532.2, "y1": 275.3, "innehåll": "Räcken för gång- och cykeltrafikanter bör ha en längd som innebär att cyklister inte kör på det föremål som räcket är avsett att skydda."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 272.0, "x1": 508.5, "y1": 324.2, "innehåll": "öppningar i mitträcke bör göras så korta som möjligt. Räcken vid öppningar i mittremsa bör förskjutas i sidled så att möjligheten att köra igenom av misstag minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 320.9, "x1": 535.1, "y1": 359.5, "innehåll": "Beakta att krav på räckeslängd kan påverka utformning och placering av korsningar, trafikplatser, sidoanläggningar, broar mm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 359.4, "x1": 544.0, "y1": 463.9, "innehåll": "Räckeslängd för del av räcke med kapacitetsklass H2 eller högre Räcke med kapacitetsklass H2 kan via övergång som uppfyller Krav 2022:001 VGU enligt avsnitt 7.3.8 sammankopplas med räcke i lägre kapacitetsklass i enlighet med sträckans övriga vägräcken för att uppfylla Krav 2022:001 VGU på räckeslängd enligt avsnitt 7.3.3.1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 472.1, "x1": 536.6, "y1": 554.0, "innehåll": "Räcke med kapacitetsklass H2 eller högre kan efter beslut från väghållaren användas hela sträckan H samt även angivna längder efter hinder enligt Krav 2022:001 VGU figur 7.37. Räckens egenskaper"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 579.8, "x1": 534.7, "y1": 648.0, "innehåll": "För att uppfylla både krav på säkert sidoområde och krav på sikt i korsningar kan ett räcke med god genomsikt och/eller viss högsta höjd behöva användas. Kapacitetsklass"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 674.1, "x1": 543.9, "y1": 726.0, "innehåll": "Faktorer som påverkar den möjliga kollisionsenergin är bland annat ett avkörande fordons vikt, hastighet och avkörningsvinkel. Den möjliga avkörningsvinkeln ökar när avståndet till räcket är stort (stor vägbanebredd) och vid små kurvradier."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 723.1, "x1": 542.3, "y1": 747.9, "innehåll": "Vid höga lastbilsflöden bör räcke med högre kapacitetsklass än de angivna övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 61, "x0": 150.9, "y0": 744.7, "x1": 483.3, "y1": 769.5, "innehåll": "Med flöde avses flödet i vägens båda riktningar 20 år efter öppningsåret."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 524.8, "y1": 157.2, "innehåll": "För räcken i kurvor med liten radie, nedanför branta backar och på vägar där höga hastigheter hos dimensionerande fordon kan förväntas bör högre kapacitetsklass övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 533.9, "y1": 206.2, "innehåll": "En riskanalys bör behandla bland annat flödet av tunga fordon, antalet fordon med farligt gods, hastighet hos tunga fordon, sannolik avkörningsvinkel, linjeföring samt konsekvenserna av en eventuell olycka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 203.2, "x1": 531.3, "y1": 241.8, "innehåll": "Med stor risk för samtidig skada på många trafikanter avses exempelvis buss nerför stup, i djupt vatten, mot brostöd eller tunnelportal."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 238.5, "x1": 532.9, "y1": 290.4, "innehåll": "Med stor risk på skada på tredje man eller tredje mans anläggning avses exempelvis omedelbar utslagning av ett samhälles enda vattentäkt, tungt fordon på väg till anslutning till järnväg för höghastighetståg eller på motorväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 287.5, "x1": 530.9, "y1": 326.0, "innehåll": "Där riskanalys visar på behovet av en riskreducerande åtgärd i form av räcke för att hålla tillbaka tyngre fordon bör räcke med kapacitetsklass H4a eller H4b användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 322.8, "x1": 506.2, "y1": 361.3, "innehåll": "Skyddsobjektet järnväg begränsas av normalsektionen för det fria rummet vid järnvägsspår."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 358.0, "x1": 526.8, "y1": 410.3, "innehåll": "Hänvisning till skyddsavstånd mellan väg och järnväg görs för att finna lämpligt avstånd, större än vägens säkerhetszon, som ytterligare minskar risken för konflikt mellan motorväg och höghastighetsjärnväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 439.7, "x1": 522.9, "y1": 526.6, "innehåll": "Räcke i skiljeremsa På vägar med höga flöden av lastbilar med släp kombinerat med höga krav på framkomlighet bör mitträcke med högre kapacitetsklass än de angivna övervägas. Räcke på vägbro"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 585.5, "x1": 498.8, "y1": 665.9, "innehåll": "Arbetsbredd och fordonsinträngning Den fara som räcket ska skydda mot är exempelvis ett oeftergivligt föremål."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 662.6, "x1": 515.8, "y1": 701.1, "innehåll": "Med annan anordning avses exempelvis eftergivlig belysningsstolpe, eftergivlig vägmärkesstolpe eller bullerskyddsskärm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 62, "x0": 150.9, "y0": 697.8, "x1": 532.9, "y1": 763.4, "innehåll": "När räcken med kapacitetsklass N2 används på vägar där kravet är N1 får, efter Beställarens godkännande, en mindre arbetsbredd beräknas som summan av räckets egenbredd och den dynamiska utböjningen uppmätt vid krockprov TB11 enligt {SS- EN 1317-2}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 104.5, "x1": 514.3, "y1": 198.3, "innehåll": "Arbetsbredd för räcken med kapacitetsklass N2 eller lägre Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcken med kapacitetsklass H1 eller högre"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 197.8, "x1": 514.2, "y1": 245.1, "innehåll": "Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcken med kapacitetsklass H1 eller högre och fast infästning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 244.6, "x1": 528.9, "y1": 291.5, "innehåll": "Fordonsinträngning vid styva skyddsanordningar utan deformationsmöjligheter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 288.2, "x1": 538.0, "y1": 354.1, "innehåll": "Kravet tar inte hänsyn till om återfyllnad bakom räcket tillåts eller ej, det är produktberoende. återfyllnad bör aldrig ske upp till en nivå högre än ca 10 cm under räckets överkant för att kunna tillåta tillräcklig avvattning, samtidigt bör återfyllnadsmassor erbjuda väldränerande egenskaper."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 354.0, "x1": 539.2, "y1": 436.2, "innehåll": "Arbetsbredd och fordonsinträngning för räcke i skiljeremsa Vid högtrafikerad tätortsmiljö bör arbetsbredden för räcke mellan vägbana och GCM- bana inte inkräkta på GCM-banan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 462.0, "x1": 536.3, "y1": 588.1, "innehåll": "Datorsimulering godtas för verifiering av skaderiskklass C. Exempel på tillfällen då skaderiskklass C undantagsvis kan användas är: • räcke i tunnel, • räcke (väg- eller bro-) som skyddar tredje man eller tredje mans anläggning och där konsekvenserna för samhället av en genomkörning bedöms överstiga konsekvenserna för enskilda som kör på skyddsanordningen, • räcke i mittremsa på motorväg i tätort med VR ≤ 100 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 588.7, "x1": 543.9, "y1": 666.6, "innehåll": "Motståndsförmåga mot snöplogning I snörika trakter, i första hand inom region Norr och Mitt samt S-län, bör ett räckes tålighet mot snöplogning inte understiga klass 3 där avståndet mellan körbanekant och räckets trafiksida understiger 1,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 63, "x0": 150.9, "y0": 663.3, "x1": 532.3, "y1": 701.9, "innehåll": "Räcken som uppfyller höga krav på tålighet mot snöplogning kan även förväntas ha bättre motståndskraft mot mindre räckeskollisioner."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 160.0, "x1": 470.7, "y1": 206.5, "innehåll": "På bro över enskild väg med liten trafikmängd får skyddsnätet slopas. Med upphöjd konstruktion avses exempelvis bro eller stödmur."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 206.8, "x1": 527.6, "y1": 284.6, "innehåll": "Fallskydd och skyddsräcke Beställaren kan ange att fallskydd ska förses med nät. Nätet bör i detta fall ha en maximal maskvidd på 50 mm. Beställaren kan också välja bort fallskydd på vägar i landsbygd vid åDT < 1000 fordon om hindret ligger utanför säkerhetszonen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 285.3, "x1": 510.3, "y1": 349.4, "innehåll": "Gång-, cykel och mopedbaneräcke Ett räcke för gåendes säkerhet uppnås med en eller två mellanföljare där lägsta mellanföljaren placeras högst 0,30 m över omgivande mark."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 346.1, "x1": 531.9, "y1": 398.4, "innehåll": "Alternativ utformning är att räcke monteras på exempelvis ett mittkantstöd så att en upphöjd kant skapas. Kanten bildar då ett naturligt ledstråk och en möjlighet att upptäcka räcket med käppen om en person går rakt mot räcket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 395.1, "x1": 535.6, "y1": 447.3, "innehåll": "Tillskapas inte möjligheten att upptäcka räcket i tid kan detta orsaka olyckor, exempelvis genom att en person hamnar med teknikkäppen ute i cykelbanan eller att en bil eller buss kör på teknikkäppen som då kan gå av."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 444.0, "x1": 536.8, "y1": 482.6, "innehåll": "Vid stup mer än 1,50 m från GCM-banans kant nedanför en slänt flackare än 1:2 kan ett fallskydd placerat vid stupet ersätta kravet på räckeshöjd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 65.9, "y0": 482.9, "x1": 428.7, "y1": 541.8, "innehåll": "7.3.4.6.4 Vägräcke 7.3.4.6.4.1 På bank samt vid stup eller djupt vatten"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 65.9, "y0": 541.9, "x1": 517.9, "y1": 606.1, "innehåll": "7.3.4.6.4.2 I skiljeremsa mellan gång-/cykelbana och vägbana Räcke mellan vägbana och gång-/cykelbana kan vara högt eller lågt beroende på avsikten med räcket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 602.8, "x1": 498.7, "y1": 641.4, "innehåll": "Räcke som är placerat i en smal skiljeremsa mellan en vägbana och en gång- /cykelbana bör minst ha höjden 1,10 m över gång-/cykelbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 150.9, "y0": 638.1, "x1": 532.6, "y1": 690.3, "innehåll": "När räcket placeras på förhöjd gång-/cykelbana kan höjden hos räckets fordonsåterhållande delar, t. ex. navföljare, styras av avstånd till kantstöd, se avsnitt 7.3.4.6.4.4I kombination med I kombination med kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 64, "x0": 65.9, "y0": 690.6, "x1": 524.3, "y1": 755.1, "innehåll": "7.3.4.6.4.3 I mittremsa på mötesfri landsväg Beställaren kan besluta att ett mitträckes höjd över vägbanan exklusive eventuella tillsatser inte får överstiga 0,80 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 350.9, "y1": 155.4, "innehåll": "7.3.4.6.4.4 I kombination med kantstöd Räcke bör inte kombineras med kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 152.1, "x1": 531.0, "y1": 204.3, "innehåll": "Räcke i kombination med kantstöd bör endast användas vid VR ≤80. Undantag kan gälla vid exempelvis vattenskyddsområde. Undantag gäller även för broar (dvs. kantbalkar)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 201.0, "x1": 541.5, "y1": 261.2, "innehåll": "Ur underhållssynpunkt är placering av räcket invid kantstöden att föredra med hänsyn till risk för plogskador på kantstöden. Kantstödens kant bör vara fasad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 258.3, "x1": 539.0, "y1": 296.5, "innehåll": "Vid placering av räcke mellan 0,05 och 0,50 m från kantstödens framkant bör räckets höjd mätas från vägbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 293.6, "x1": 527.4, "y1": 331.8, "innehåll": "Vid placering av räcke ≥ 0,50 m bakom kantstöds framkant bör räckets höjd mätas från den förhöjda ytan enligt Figur 7.11."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 413.9, "x1": 526.9, "y1": 540.3, "innehåll": "Figur 7.11 Räcke ≥  0,5 m bakom kantstöd. Med broräcke avses även räcke med motsvarande egenskaper placerat på stödmur. Gång- och cykelbroräcke"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 595.6, "x1": 510.0, "y1": 634.2, "innehåll": "Om ett broräcke inte uppfyller krav på täthet kan det förses med mellanföljare, skyddsnät, spjälgrind eller stänkskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 630.9, "x1": 545.7, "y1": 683.1, "innehåll": "Skyddsnät kan även erfordras inom övriga områden där det finns risk för personskador orsakade av nedfallande föremål. Exempel på sådana områden är campingplatser, parkeringar och rekreationsområden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 65, "x0": 150.9, "y0": 683.4, "x1": 499.1, "y1": 763.4, "innehåll": "Räcken utan räckesfyllnad Räcken med räckesfyllnad Med räckesfyllnad avses exempelvis skyddsnät, spjälgrind eller stänkskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 526.7, "y1": 179.1, "innehåll": "öppningsmått definieras som mått Ds enligt {SIS-CEN/TR 16949:2016}. Med öppningar med öppningsmått i intervallet 110 – 230 mm avses öppningar i räckesfyllnad, öppningar mellan räckesfyllnad och övriga räckesdelar samt mellan räckesfyllnad och underlag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 208.6, "x1": 529.3, "y1": 316.4, "innehåll": "Skydd mot underglidning Ett räcke som är utformad med helt slät sida mot trafiken och uppåt samt är fri från utskjutande delar och skarpa kanter, exempelvis räcken utan ståndare, godtas som skydd mot underglidning/skydd av räckesståndare. Räckesavslutningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 342.2, "x1": 534.0, "y1": 380.7, "innehåll": "Räckets utböjning vid påkörning av utvinklat räcke är normalt större än för ett räcke monterat på raksträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 377.4, "x1": 537.4, "y1": 416.0, "innehåll": "Området bakom utvinklade räcken bör vara fritt från oeftergivliga hinder minst inom räckets arbetsbredd multiplicerad med 2."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 412.7, "x1": 546.4, "y1": 451.3, "innehåll": "Vid enkelriktad väg eller om mitträcke med tillräcklig kapacitet finns kan ett sidoräcke avslutas i kurva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 448.0, "x1": 524.3, "y1": 500.3, "innehåll": "Vägräcke bör inte påbörjas eller avslutas i ytterkurva med radie understigande 1,5 gånger minsta godtagbara horisontalradie för vägens referenshastighet, se avsnitt 9.1.6.2.2 Horisontalkurva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 500.5, "x1": 515.5, "y1": 562.9, "innehåll": "Vägräckesavslutning i lågfartsmiljö Förutsättning  Råden är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU, 5 Gemensamma krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 559.6, "x1": 375.4, "y1": 636.7, "innehåll": "Räckesavslutning i stadsmiljö med VR ≤40 bör: • fungera som förankring av räcke, • inte vara penetrerande, • inte vara tvärt avslutade."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 633.8, "x1": 543.6, "y1": 686.0, "innehåll": "Räckesavslutningar i trafikmiljöer med blandade trafikantkategorier bör inte utgöra en fara för oskyddade trafikanter med t.ex. snubbelrisk eller utstickande, vassa kanter eller vara svåra att upptäcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 66, "x0": 150.9, "y0": 682.7, "x1": 487.4, "y1": 721.3, "innehåll": "Ett gång- och cykelbaneräcke bör avslutas så att säkerheten för gång- och cykeltrafikanter beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 514.6, "y1": 169.1, "innehåll": "Vägräckesavslutning med stor utvinkling Stor utvinkling kan även utformas med stor radie och utformas då enligt samma principer och längder som framgår i Krav 2022:001 VGU, Tabell 7.10."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 543.8, "y1": 330.4, "innehåll": "Räckesavslutning med stor utvinkling bör inte utföras i slänt brantare än 1:3 eftersom risken är stor att fordon kör eller flyger över räckesavslutningen. Vid förbättring av befintlig väg där slänten är brantare än 1:3 behöver släntlutningen justeras så att det går att använda stor utvinkling eller så måste annan typ av räckesavslutning väljas. Räckesavslutning med stor utvinkling bör anpassas så att den avslutas i lämplig ytterslänt. Det innebär att längden på räckesavslutning med stor utvinkling kan variera i längd beroende på platsens förutsättningar, såsom dikesdjup, släntlutning och yttersläntens utformning och läge. Räcke får inte avslutas i dikesbotten. Räcke med kapacitetsklass H2 eller högre som ska avslutas med stor utvinkling kan i aktuell ände förses med minst 10 m räcke med samma kapacitet som längs vägen i övrigt, placerat längs vägbanekant och därefter avslutas med räckesavslutning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 330.6, "x1": 540.7, "y1": 403.4, "innehåll": "Vägräckesavslutning med liten utvinkling Räcke med kapacitetsklass H2 eller högre som ska avslutas med liten utvinkling kan i aktuell ände förses med minst 10 m räcke med samma kapacitet som längs vägen i övrigt, placerat längs vägbanekant och därefter avslutas med räckesavslutning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 404.1, "x1": 532.8, "y1": 511.5, "innehåll": "Neddoppad vägräckesavslutning Neddoppad vägräckesavslutning med propellervridning av navföljare, eller motsvarande, bör vara utformad med vridningen i rikning så att fordon som kör upp med ett hjul på änden förs tillbaka till ursprunglig del av vägbana. Energiupptagande vägräckesavslutning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 537.3, "x1": 521.6, "y1": 589.5, "innehåll": "Under och bakom en energiupptagande vägräckesände bör ett plan med bredd motsvarande utböjningsklassen Dd/2 och en längd motsvarande vägräckesändens längd finnas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 619.3, "x1": 540.6, "y1": 724.5, "innehåll": "Hastighetsklass Energiupptagande vägräckesändar används för att öka säkerheten vid påkörning för åkande i lättare fordon, främst personbilar. Till skillnad mot vägräcken saknas klasser för tyngre fordon. Energiupptagande vägräckesändar som uppfyller krav för hög hastighetsklass har dock viss förmåga att minska hastigheten hos påkörande tyngre fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 67, "x0": 150.9, "y0": 721.3, "x1": 496.7, "y1": 759.8, "innehåll": "Vid stora trafikmängder och hög andel tung trafik bör högre hastighetsklass övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 539.3, "y1": 169.1, "innehåll": "Utböjningsklass Vid placering av energiupptagande vägräckesände vid sidan av vägen är i första hand deformationerna på trafiksidan (Da) dimensionerande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 516.0, "y1": 204.3, "innehåll": "Vid placering i mittremsa, rampnos eller vid GCM-bana bör hänsyn även tas till deformationerna på baksidan (Dd)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 204.6, "x1": 471.4, "y1": 293.0, "innehåll": "Fordonsrörelseklass Energiupptagande vägräckesände i mittremsa Förankring av räcken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 289.2, "x1": 510.1, "y1": 327.8, "innehåll": "Förspända räcken, t.ex. stållineräcken, bör förses med mellanförankringar med lämpligt avstånd, se även leverantörens anvisningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 324.5, "x1": 501.3, "y1": 349.4, "innehåll": "Avståndet mellan förankringar vid förspända räcken bör inte överstiga 3 km."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 346.1, "x1": 541.4, "y1": 384.7, "innehåll": "Ett räcke med högre kapacitetsklass får utgöra förankring av ett anslutande räcke med lägre kapacitetsklass. Detta gäller dock inte för förspända räcken, t.ex. stållineräcken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 381.4, "x1": 538.3, "y1": 433.6, "innehåll": "Krockdämpare godtas som förankring av icke förspänt vägräcke i kapacitetsklass N2 eller lägre enligt {SS-EN 1317-2} om krockdämparen kan överföra dimensionerande krafter till grundläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 489.4, "x1": 520.0, "y1": 527.6, "innehåll": "Under och bakom en krockdämpare bör ett plan med bredd motsvarande utböjningsklassen Dd/2 och en längd motsvarande krockdämparens längd finnas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 524.7, "x1": 533.9, "y1": 576.6, "innehåll": "Om en krockdämpare måste monteras på ytor avgränsade med kantstöd eller på ytor som av annan anledning är upphöjda över angränsande vägyta bör samråd ske med leverantören."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 573.7, "x1": 544.9, "y1": 611.9, "innehåll": "Vid placering av en krockdämpare på i sidled lutande underlag eller där underlaget har olika höjd på olika sidor av konstruktionen bör samråd ske med leverantören."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 641.7, "x1": 517.6, "y1": 733.2, "innehåll": "Hastighetsklass Krockdämpare används för att öka säkerheten vid påkörning för åkande i lättare fordon, främst personbilar. Till skillnad mot vägräcken saknas klasser för tyngre fordon. Krockdämpare som uppfyller krav för hög hastighetsklass har dock viss förmåga att minska hastigheten hos påkörande tyngre fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 68, "x0": 150.9, "y0": 730.3, "x1": 496.7, "y1": 768.8, "innehåll": "Vid stora trafikmängder och hög andel tung trafik bör högre hastighetsklass övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 218.7, "x1": 534.3, "y1": 257.3, "innehåll": "övergång mellan räcken med olika egenskaper bör endast göras på raksträcka eller i kurva med stor radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 254.0, "x1": 544.5, "y1": 292.5, "innehåll": "övergång mellan räcken med olika egenskaper bör inte placeras nära räckesavslutning eller räcke i snäv radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 289.2, "x1": 523.6, "y1": 327.8, "innehåll": "Principerna enligt Figur 7.12 bör användas vid övergång mellan räcken med olika egenskaper."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 372.9, "x1": 546.2, "y1": 500.6, "innehåll": "Figur 7.12 Räckesövergång, princip Med samma funktionssätt och likartade deformationsegenskaper kan menas exempelvis balk- och rörräcken på ståndare i mark där längsgående följare och ståndare är avsedda att separeras från varandra vid påkörning. Funktionen hos en fast inspänd ståndare skiljer sig i det fallet. Stållineräcken av olika modell har generellt sett samma funktionssätt och likartade deformationsegenskaper. Exempelvis betongräcke utformat för att glida på marken har inte samma funktionssätt som betongräcke med dynamisk utböjning = 0."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 69, "x0": 150.9, "y0": 673.4, "x1": 539.3, "y1": 739.3, "innehåll": "\\\"Korta räckesövergångar kan i många fall behöva utföras relativt styva för att uppfylla våra krav i övrigt och skapa en säker övergång där exempelvis risk för \\\"pocketing\\\" behandlats med extra stor hänsyn. I dessa fall kan resultatet bli att skaderiskklass B inte går att nå, det kan då vara rimligt med klass C.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 508.9, "y1": 210.2, "innehåll": "Räckesövergång enligt SS-ENV 1317-4 Räckesövergång utformad med utjämnad dynamisk utböjning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 206.8, "x1": 532.2, "y1": 231.7, "innehåll": "Datorsimulering godtas för verifiering av övergångssträckans dynamiska utböjning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 232.0, "x1": 466.1, "y1": 320.0, "innehåll": "Räckesövergång utformad med överlappning Kopplingselement öppningsbara räckesdelar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 345.8, "x1": 542.1, "y1": 398.0, "innehåll": "öppningsbara räckesdelar bör användas på platser där det finns behov av att leda över trafiken, t.ex. före och efter en tunnel, eller det finns behov för utryckningsfordon att vända samt på andra platser efter beslut av Beställaren."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 394.7, "x1": 537.2, "y1": 419.6, "innehåll": "öppningsbar räckesdel bör endast placeras på raksträcka eller i kurva med stor radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 416.3, "x1": 530.1, "y1": 484.5, "innehåll": "öppningsbar räckesdel bör ha samma utseende, höjd och utförande som anslutande räcke. Kapacitetsklass"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 543.4, "x1": 537.0, "y1": 650.7, "innehåll": "Tillsatser och kombinerade anordningar En tillsats till en skyddsanordning ökar säkerheten genom att minska skaderisken för trafikanter eller tredje man, alternativt genom att öka anordningens synbarhet eller förbättra den optiska ledningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 647.4, "x1": 449.1, "y1": 686.0, "innehåll": "Med tillsats avses exempelvis stänkskydd, skyddsnät, spjälgrind, räckesretroreflektorer samt extra följare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 682.7, "x1": 500.4, "y1": 735.0, "innehåll": "En kombinerad anordning är en skyddsanordning kombinerad med en annan byggprodukt. Med annan byggprodukt avses exempelvis bullerskydd, belysningsstolpe, vägmärke eller kantstolpe."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 70, "x0": 150.9, "y0": 731.7, "x1": 534.0, "y1": 770.3, "innehåll": "Med annan anordning eller konstruktion avses exempelvis bropelare, portalben eller motsvarande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 510.3, "y1": 239.7, "innehåll": "Kombinerad anordningar Råden under detta avsnitt är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU på motsvarande nivå respektive till krav i 6.4 Trafiksäkerhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 236.3, "x1": 542.4, "y1": 301.9, "innehåll": "Vid vattenskyddsområde och skyddsvärda vattentillgångar behöver en analys göras avseende val av räcke och risken att räcket skadar tunga fordons bränsletankar vid en påkörning, med risk för utsläpp som följd. Stållineräcke bedöms generellt som olämpligt på dessa platser då ståndarna riskerar att skada bränsletankar vid påkörning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 328.1, "x1": 539.2, "y1": 593.5, "innehåll": "Vid val av räckestyp bör även hänsyn tas till bl.a. följande: • estetik, • siktpåverkan, • väggeffekt, • driftegenskaper, • snödrevspåverkan, • räckestyp på anslutande eller näraliggande vägdelar, • möjlighet att öppna räcken i mittremsa vid exempelvis beläggningsunderhåll, räddningsinsats eller överledning av trafik, • miljöpåverkan, t.ex. särskilda krav vid vattenskyddsområde, • placering, t.ex. möjlighet att sätta räcke med stor utvinkling eller i små radier, • oskyddade trafikanter, • vägtyp, • trafikmängd, • hastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 590.2, "x1": 525.4, "y1": 650.4, "innehåll": "Med räckestyp avses i detta avsnitt stålbalkräcke, stålrörräcke, stållineräcke, betongräcke (prefabricerat eller platsgjutet) eller träräcke (stålräcke klätt med trä). Ett räckes egenbredd kan innebära att typsektionen på vägen påverkas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 647.1, "x1": 530.2, "y1": 685.6, "innehåll": "Räcken inom vattenskyddsobjekt ska uppfylla krav på släthet enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 7.3.4.8. Släthet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 682.3, "x1": 499.1, "y1": 720.9, "innehåll": "Till vattenskyddsobjekt räknas grundvattenförekomst och skyddsområde för vattentäkt. även andra vattenskyddsobjekt kan förekomma."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 71, "x0": 150.9, "y0": 717.6, "x1": 521.8, "y1": 756.2, "innehåll": "Stålbalkräcke med navföljarbalk tillverkad av material med nominell plåttjocklek understigande 3 mm bör inte användas på vägar med VR ≥100."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 530.2, "y1": 182.7, "innehåll": "Räcken i mittremsa I mittremsa på motorväg bör stålbalkräcke användas. Betongräcke bör användas på sträckor med mycket trafik och många förväntade räckespåkörningar. Stållineräcke bör användas på sträckor med få förväntade räckespåkörningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 530.2, "y1": 231.7, "innehåll": "I mittremsa på mötesfri väg bör balkräcke användas. Betongräcke bör användas på sträckor med mycket trafik och många förväntade räckespåkörningar. Stållineräcke bör användas på sträckor med få förväntade räckespåkörningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 257.9, "x1": 520.1, "y1": 323.5, "innehåll": "Som sidoräcke på motorväg bör stålbalkräcke eller stållineräcke användas. Stållineräcke bör användas på sträckor med få förväntade räckespåkörningar. Stålbalkräcke bör användas på sträckor med mycket trafik och många förväntade räckespåkörningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 320.6, "x1": 537.8, "y1": 386.2, "innehåll": "Som sidoräcke på mötesfri väg bör stålbalkräcke användas på sträckor med mycket trafik och många förväntade räckespåkörningar. Stålbalkräcke bör även användas på sträckor i snörika trakter samt på sträckor med många anslutningar. Stållineräcke bör användas på sträckor med få förväntade räckespåkörningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 383.2, "x1": 537.8, "y1": 448.8, "innehåll": "Som sidoräcke på tvåfältsväg bör stålbalkräcke användas på sträckor med mycket trafik och många förväntade räckespåkörningar. Stålbalkräcke bör även användas på sträckor i snörika trakter samt på sträckor med många anslutningar. Stållineräcke bör användas på sträckor med få förväntade räckespåkörningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 445.5, "x1": 531.8, "y1": 484.1, "innehåll": "Träräcke kan användas på platser där den faktiska hastigheten är högst 70 km/h och där mycket höga krav på anpassning till natur- eller kulturmiljö eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 510.3, "x1": 531.1, "y1": 607.8, "innehåll": "Som slänträcke på mötesfri väg och tvåfältsväg bör stållineräcke eller stålbalkräcke användas. Stålbalkräcke bör användas på sträckor med många anslutningar. Stållineräcke bör användas på sträckor med långa sammanhängande räcken med få räckesavslutningar. Eftergivlig väg- och gatuutrustning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 634.1, "x1": 529.9, "y1": 672.7, "innehåll": "För skyddsanordningar såsom vägräcken, vägräckesändar och krockdämpare gäller särskilda krav, vilka framgår av avsnitt 7.3 Skyddsanordningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 72, "x0": 150.9, "y0": 669.4, "x1": 529.2, "y1": 735.3, "innehåll": "Beteckningar avseende eftergivlighet enligt gällande standard {SS-EN 12767:2019 Vägutrustning - Eftergivlighet hos bärare av vägutrustning - Krav och provningsmetoder}. Beteckningar enligt SS-EN 12767:2007 godtages också i förekommande fall."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 542.1, "y1": 264.5, "innehåll": "\\\"Klassificering av eftergivlighet Funktionen hos eftergivliga bärare av vägutrustning vid provning enligt standarden anges med hjälp av ett uttryck som ger information om deklarerade egenskaper i form av klasser inkl. bland annat hastighetsklass, typ av energiabsorption och skaderiskklass, exempelvis 100-LE-C-NR-NR-NR-NR (stolpe tillhörande hastighetsklass 100, av typen Low Energy absorbing och av skaderiskklass C samt \\\"No Requirement\\\" gällande  nyinförda klasser \\\"Backfill type\\\", \\\"Collapse mode\\\", \\\"Direction class\\\" och \\\"Risk of roof indentation\\\". Enligt föregående EN 12767:2007 skulle samma stolpe uttryckas som 100LE3 (stolpe tillhörande hastighetsklass 100, av typen Low Energy absorbing och av skaderiskklass 3).\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 261.6, "x1": 523.4, "y1": 392.4, "innehåll": "En produkt som uppfyller kraven i en hastighetsklass för en viss typ av energiabsorption, exempelvis 100-NE, anses även uppfylla kraven för lägre hastighetsklasser med samma energiabsorbtion, exempelvis 70-NE förutsatt att produkten uppfyller krav ställda på övriga klasser. Motsvarande tolkning görs vid deklaration enligt tidigare EN 12767:2007. Val av bärare av vägutrustning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 418.1, "x1": 543.4, "y1": 456.7, "innehåll": "Exempel på platser där stolpe av fackverkstyp behöver förses med klättringsskydd är i närheten av busshållplatser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 453.4, "x1": 541.5, "y1": 532.7, "innehåll": "Vid val av stolptyp bör hänsyn tas till förväntade underhållskostnader samt till möjligheten att utföra underhåll. På platser där uppställning av fordon som krävs för underhållsarbeten kräver särskilda trafikanordningar eller skyddsåtgärder, exempelvis längs motorvägar och övriga mötesfria vägar, bör konstruktioner med låg förväntad underhållsfrekvens väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 529.7, "x1": 534.6, "y1": 595.3, "innehåll": "\\\"För stolpar med avskjuvningsbar led (\\\"Slip Base\\\") är det stor risk att leden inte fungerar på avsett sätt om stolpen placeras olämpligt. Exempel på sådana platser vid VR70 eller högre är slänter med lutning 1:3 eller brantare och upphöjda ytor avgränsade med kantstöd. även höga snövallar kan leda till högre träffpunkt.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 592.4, "x1": 540.6, "y1": 630.6, "innehåll": "Montering av stora vägmärken/skyltar på flera mindre stolpar istället för på en kraftig kan öka säkerheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 73, "x0": 150.9, "y0": 631.2, "x1": 542.8, "y1": 725.0, "innehåll": "Hastighetsklass Stolpar som endast uppfyller kraven för hastighetsklass 50 km/h bör inte användas, då allvarliga olyckor i 50-miljö ofta sker i högre hastighet. Energiabsorption"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 130.5, "x1": 540.5, "y1": 262.3, "innehåll": "Uppfångande stolpar (HE och LE) kan användas utan restriktioner. De bör användas där det är speciellt viktigt att fånga upp olycksfordon för att minska riskerna för: • sekundärkollisioner med andra föremål inom sidoområdet, exempelvis träd, bergskärningar och betongfundament, • kollisioner med andra fordon, exempelvis vid placering i mittremsa utan räcke, • skador på gående och cyklister, exempelvis på vägar med mycket GCM-trafik eller där det finns gång- och cykelstråk i anslutning till vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 259.0, "x1": 533.6, "y1": 297.6, "innehåll": "Icke uppfångande stolpar (NE) kan användas på övriga platser, se dock avsnitt 7.4.2 Klassificering av eftergivlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 297.9, "x1": 530.9, "y1": 362.4, "innehåll": "Belysningsstolpar, matning med luftledning Infästningsanordningen till stolpen bör vara konstruerad så att den släpper taget om stolpen på ett förutsägbart sätt vid påkörning av stolpen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 388.6, "x1": 543.5, "y1": 413.5, "innehåll": "Med bättre skaderiskklass menas skaderiskklass som orsakar mindre skador/påverkan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 410.2, "x1": 539.4, "y1": 511.4, "innehåll": "Skaderiskklass E vid energiabsorbtionsklass HE samt LE respektive skaderiskklass E och D vid energiabsorbtionsklass NE kan ge relativt omfattande skador på påkörande fordon, bättre skaderiskklass bör eftersträvas. Dessa klasser motsvarar skaderiskklass 1 enligt föregående standard EN 12767:2007, även vid deklaration enligt denna standard bör bättre skaderiskklass eftersträvas. Beställare kan besluta om att bättre skaderiskklass ska användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 511.7, "x1": 545.1, "y1": 589.5, "innehåll": "Ofarliga produkter Om kantstolpar: I angiven vikt ingår inte fundament med höjd understigande 0,1 m över markytan eller delar av kantstolpe som i bruksskedet befinner sig under markytan eller i fundament."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 586.2, "x1": 542.9, "y1": 654.4, "innehåll": "Provning av eftergivlighet hos kantstolpar framgår av {SS-EN 12899-3 Vägutrustning - Permanenta vägmärken - Del 3: Kantstolpar och retroreflektorer}. Provning och utvärdering av eftergivlighet"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 74, "x0": 150.9, "y0": 680.6, "x1": 535.4, "y1": 746.1, "innehåll": "Provningsförfarandet i standarden {SS-EN 12767} avser bestämmande om eftergivlighet och ofarlighet hos annan utrustning, exempelvis telefonstolpe, pollare, markeringsstolpe, stolpe för väderinformationsutrustning, gångbaneräcke och postlådor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 540.3, "y1": 196.4, "innehåll": "Energiabsorption Icke uppfångade bärare av vägutrustning (NE) har en brottled som kan skjuvas av vid påkörning eller är konstruerade så att de krossas vid påkörningspunkten. Stolpar med brottled fungerar ibland bara i en eller två förutbestämda riktningar, men även helt riktningsoberoende brottleder förekommer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 193.1, "x1": 542.1, "y1": 272.7, "innehåll": "Uppfångande bärare av vägutrustning (HE och LE) fungerar så att de vid påkörning sitter fast i fundamentet och upptar rörelseenergi genom att deformeras. De har en uppbyggnad som kollapsar och plattas till framför fordonet, exempelvis fackverk med tunna stänger eller konstruktioner av tunn stålplåt eller lättmetall med längsgående brottanvisningar och förstärkningsstänger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 269.5, "x1": 541.5, "y1": 308.0, "innehåll": "LE-stolpar kan efter viss deformation släppa från fundamentet eller vara kortare så att de inte förmår absorbera all rörelseenergin."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 304.7, "x1": 524.0, "y1": 329.6, "innehåll": "Funktionen hos uppfångande stolpar är oftast oberoende av påkörningsriktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 359.4, "x1": 492.8, "y1": 423.6, "innehåll": "Produktfamiljer En stolpe som finns i olika storlekar med samma utförande sägs tillhöra en produktfamilj."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 75, "x0": 150.9, "y0": 420.3, "x1": 543.7, "y1": 445.2, "innehåll": "I standarden {SS-EN 12767} finns beskrivet hur produktfamiljer kan vara uppbyggda."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 103.9, "x1": 538.5, "y1": 205.8, "innehåll": "Sektion tätort – gaturum Gaturumsbeskrivning Gaturumsbeskrivning bör finnas framtagen som underlag för principutformning resp. detaljutformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 202.9, "x1": 536.4, "y1": 282.1, "innehåll": "Gaturumsbeskrivningen bör innehålla information om dels den planerade fysiska förändringen, dels vilka effekter och konsekvenser denna förändring för med sig och på vilket sätt man ska beaktar dessa konsekvenser. I gaturumsbeskrivningen anges nuläge och önskat tillstånd för gaturummets anspråk, trafikens anspråk, hänsyn till viktiga egenskaper och villkor som ska uppfyllas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 278.8, "x1": 538.5, "y1": 335.7, "innehåll": "Se utförligare beskrivning i VGU-Guiden, Utformningsprocess, publ.nr. 2021:107. Separering av GCM-trafik från övrig fordonstrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 362.0, "x1": 534.4, "y1": 400.2, "innehåll": "\\\"Konfliktzoner bör utformas så att ett bra \\\"samspel\\\" uppnås mellan gående, cyklande och övriga fordonsförare.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 397.3, "x1": 519.4, "y1": 435.5, "innehåll": "Särskild hänsyn bör tas till barn och personer med synnedsättningar/blindhet och kognitiva funktionsnedsättningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 432.5, "x1": 537.6, "y1": 471.1, "innehåll": "Vid val av separationsform bör hänsyn tas till gaturummets nuvarande och planerade karaktär."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 471.4, "x1": 490.2, "y1": 522.5, "innehåll": "GCM-separering för olika hastigheter och flöden. GCM-trafik bör separeras från övrig fordonstrafik enligt Tabell 8.1 ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 150.9, "y0": 527.0, "x1": 497.2, "y1": 566.1, "innehåll": "Tabell 8.1 GCM separering för olika VR. Längsgående GCM-trafik Korsande GCM-trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 156.6, "y0": 577.9, "x1": 382.8, "y1": 620.8, "innehåll": "Gångfartsområde Separation/ledstråk för synskadade, i övrigt ingen separation"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 156.6, "y0": 615.3, "x1": 531.4, "y1": 648.1, "innehåll": "VR30 åDT < 500 f/d Gångbana på minst en sida Gångpassager där så behövs, exempelvis vid anslutande gator"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 156.6, "y0": 642.3, "x1": 531.4, "y1": 675.1, "innehåll": "VR30 åDT > 500 f/d Gångbanor på båda sidor Gångpassager där så behövs, exempelvis vid anslutande gator"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 156.6, "y0": 669.7, "x1": 534.9, "y1": 692.1, "innehåll": "VR40 åDT < 2000 f/d Gångbanor på båda sidor Gångpassager, övergångsställen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 156.6, "y0": 686.6, "x1": 383.9, "y1": 743.2, "innehåll": "VR40 åDT > 2000 f/d Gångbanor på båda sidor. Cykeltrafik separerad (kan vara GCM-väg eller GCM- bana eller cykelfält)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 76, "x0": 156.6, "y0": 686.6, "x1": 537.4, "y1": 770.2, "innehåll": "Gångpassager, övergångsställen, cykelpassager/cykelöverfarter VR60 Gående och cykeltrafik separerad (kan vara GCM- Korsande i plan (gångpassager/cykelpassager,"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 266.1, "y0": 108.8, "x1": 531.8, "y1": 156.0, "innehåll": "Längsgående GCM-trafik Korsande GCM-trafik väg eller GCM-bana eller heldragen linje). övergångsställen/cykelöverfarter eller planskilt)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 156.6, "y0": 150.2, "x1": 527.9, "y1": 183.0, "innehåll": "VR80 GCM < 50 per dygn Cykeltrafik separerad (kan vara cykelfält eller vägren). Korsande i plan (gångpassage) eller planskilt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 156.7, "y0": 177.6, "x1": 512.3, "y1": 220.5, "innehåll": "VR80 GCM > 50 per dygn Gående och cykeltrafik separerad (kan vara GCM- väg eller GCM-bana). Planskilda GCM-korsningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 219.4, "x1": 545.9, "y1": 258.0, "innehåll": "Dygnstrafik för gående och cykeltrafik bör avse vardagsmedeldygn under max-månad, vanligen 15/5 – 15/6 eller 15/8 – 15/9."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 254.7, "x1": 544.2, "y1": 293.3, "innehåll": "Cykeltrafiken varierar under året mycket kraftigare än biltrafiken. Dimensionering bör utgå från högtrafikperioderna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 293.1, "x1": 534.6, "y1": 374.3, "innehåll": "Integrering av gående och fordon Personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med kognitiva nedsättningar, bör särskilt beaktas vid utformning på ytor där gående integreras med fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 371.0, "x1": 542.2, "y1": 423.2, "innehåll": "En gångyta bör ha en jämn och ljus yta med god friktion och i en skala som knyter an till gångtrafik och därmed inbjuder till att gå på och ger övriga trafikanter information om att ytan är till för gående."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 419.9, "x1": 536.2, "y1": 458.5, "innehåll": "Breddbehov för spårvagnar bör markeras för att upplysa spårvagnsförare och gående om det finns GCM-trafikanter inom spårvagnens svepyta, se Figur 8.1"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 608.0, "x1": 538.5, "y1": 696.8, "innehåll": "Figur 8.1 Svepyta spårvagn Tillgängligheten på ytan stöds av ett väl anpassat ytskikt, det vill säga ett ytskikt som uppfyller ställda krav på form och funktion."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 693.5, "x1": 523.4, "y1": 732.1, "innehåll": "Fordons hastighet påverkas av att infarter hastighetssäkras och att ytan möbleras i zoner så att bilförares möjlighet att gena begränsas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 77, "x0": 150.9, "y0": 728.8, "x1": 531.3, "y1": 767.4, "innehåll": "Gångstråk bör omfatta naturliga och/eller konstgjorda ledstråk för att ge ledning till personer med funktionsnedsättning och skapa en enkel kommunikation för alla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 521.1, "y1": 174.1, "innehåll": "Gångstråk bör anslutas till gångnät och göras tillgängliga genom att hantera nivåskillnader och lutningar. För att ge ledning och varning till personer med orienteringssvårigheter utformas gångstråk på torgytor med ledstråk och främst naturliga ledytor där det är möjlig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 170.8, "x1": 538.5, "y1": 236.7, "innehåll": "Gångstråk med hänsyn tagen till personer med synnedsättning och blindhet bör utformas så, att ledstråk leder fram till de viktigaste målpunkterna på och runt torget, utformade så logiska, gena och enkla som möjligt för att det inte ska bli svårt eller ge en onödig omväg när man går på eller via torget."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 233.4, "x1": 539.8, "y1": 312.7, "innehåll": "Med logiska och enkla menas att ledstråken är lätta att känna, förstå och minnas, t.ex. med få vinkeländringar d.v.s., när det gäller konstgjorda ledstråk, få valytor och rätt struktur och storlek på ledytan i kombination med slät yta bredvid. Läs vidare om ledstråk och orienterbarhet i avsnitt 8.6.45 Orienterbarhet och 8.6.56 Ledstråk, naturliga eller konstgjorda."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 313.3, "x1": 523.4, "y1": 377.5, "innehåll": "Gångfartsområde Fordons hastighet påverkas av att infarter hastighetssäkras och att ytan möbleras i zoner så att bilförares möjlighet att gena begränsas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 374.2, "x1": 490.1, "y1": 412.8, "innehåll": "Ledstråk bör anslutas till gångnät och göras tillgängliga genom att hantera nivåskillnader och lutningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 409.5, "x1": 532.8, "y1": 448.1, "innehåll": "Markering av parkeringsplatser kan vara av avvikande material. Parkeringsplats bör vara tydligt skyltad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 444.8, "x1": 542.8, "y1": 483.3, "innehåll": "Fredad zon är särskilt viktig för personer med funktionsnedsättning men även för t.ex. barn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 483.5, "x1": 541.2, "y1": 643.9, "innehåll": "\\\"Fordonstrafikbanor Generellt gäller att tillåten hastighet bör avspeglas i sektionsbredden. Dimensionering av fordonstrafikbanor delas in i: • vägbanor för huvudnät och lokalnät efter fordonstrafikens huvudnät och lokalnät. Dessa vägbanor kan samtidigt ingå i nät för andra trafikslag, t.ex. kollektivtrafik samt för gående och cykeltrafik vid separeringsformerna \\\"Blandtrafik\\\", \\\"Cykelfält\\\" och \\\"Vägren\\\", • bussgator, • GCM-banor/vägar.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 78, "x0": 150.9, "y0": 640.6, "x1": 536.1, "y1": 776.4, "innehåll": "\\\"Väg i tunnel har som grundprincip samma vägbanebredd och friområde som motsvarande väg i ytläge med eventuella tillägg för väggeffekt. Vägrensbredden kan ökas eller minskas beroende på: • tunnellängd och trafikmängd, • trafikövervakningssystem, • uppställningsfickor som alternativ till bred vägren. • Regler som tar hänsyn till tunnellängd och trafikmängd ges i \\\"TRVK Tunnel 11\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 106.0, "x1": 526.9, "y1": 195.7, "innehåll": "• Beslut om ändrad typsektion eller införande av uppställningsfickor tas från fall till fall och fattas av Beställaren. Dagvatten bör omhändertas i sidoområdet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 225.1, "x1": 521.1, "y1": 359.1, "innehåll": "övriga flerfältsgator/-vägar Kravet bör verifieras genom att valet motiveras och påverkande faktorer bör vara minst: • önskvärd kapacitet • belastningsgrad • kapacitet i korsningar • korsningsavstånd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 356.2, "x1": 519.3, "y1": 394.8, "innehåll": "GCM-trafiken bör vara separerad till GCM-bana vid flerfältsvägar eller vid höga trafikflöden av motorfordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 391.5, "x1": 544.8, "y1": 470.7, "innehåll": "På fyrfältig huvudnätsväg i det övergripande huvudvägnätet bör vägbanan för vardera körriktningen dimensioneras för normal DTS, (L+L)A = omkörning mellan lastbilar/bussar med god standard - och exceptionell DTS, (l+L+P)B = samtidig passage av stillastående/havererad buss/lastbil för lastbil/buss och personbil med sänkt hastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 467.8, "x1": 540.5, "y1": 506.0, "innehåll": "En övergripande huvudnätsgata/tätortsgenomfart bör dimensioneras enligt Tabell 8.2. Vid blandtrafik behövs tillägg för GCM-trafikanter enligt särskild utredning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 503.1, "x1": 541.7, "y1": 555.0, "innehåll": "Tabell 8.2 avser väg med separerad GCM-trafik. Se förklaringar DTS i Krav Begrepp och Grundvärden 2022:002 VGU, kap 5.2.2. Valda sektioner är gjorda för att klara en exceptionell trafiksituation (I+L+P)B , i lägre hastighet 30-40 km/tim."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 546.8, "x1": 535.0, "y1": 572.1, "innehåll": "Tabell 8.2 Dimensionering av övergripande huvudnätsgata/tätortsgenomfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 156.6, "y0": 563.2, "x1": 474.9, "y1": 606.4, "innehåll": "VR åDT-Dim Antal körfält Mittseparering Normal dimensionerande trafiksituation (DTS) för en vägbana"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 156.6, "y0": 563.2, "x1": 548.4, "y1": 682.0, "innehåll": "Förslag till vägbanebredd 80 4 Mittremsa med räcke/barrär L + L (A) 16,5 m 60 < 30 000 4 Dubbel heldragen mittlinje eller Mittremsa"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 156.6, "y0": 628.3, "x1": 516.5, "y1": 709.0, "innehåll": "L + L (A) 15,5 m 60 ≥ 30 000 4 Mittremsa med räcke/barriär L + L (A) 16,5 m"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 79, "x0": 150.9, "y0": 707.9, "x1": 539.4, "y1": 746.5, "innehåll": "Beakta även att hinderfri bredd samt framkomlighet för dispenstrafik kan medföra att större mått behövs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 537.5, "y1": 170.9, "innehåll": "Förslag till sektionsindelning är endast förslag och utifrån referenshastighet och dimensionerande trafiksituation tas beslut om sektionsindelningen. Som underlag för bestämning av breddmått bör sidoavståndsmått användas enligt avsnitt 5.2.2, Dimensionerande trafiksituation för motorfordon, i Krav 2022:002 VGU."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 401.0, "x1": 510.7, "y1": 438.9, "innehåll": "Figur 8.2 Exempel på sektion för övergripande huvudnätsgata med fyra körfält, referenshastighet 80 km/tim och separerad GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 80, "x0": 150.9, "y0": 663.4, "x1": 542.6, "y1": 701.3, "innehåll": "Figur 8.3 Exempel på sektion för övergripande huvudnätsgata med fyra körfält, referenshastighet 60 km/tim, < 30 000 åDT och separerad GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 325.0, "x1": 542.6, "y1": 362.9, "innehåll": "Figur 8.4 Exempel på sektion för övergripande huvudnätsgata med fyra körfält, referenshastighet 60 km/tim, > 30 000 åDT och separerad GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 375.6, "x1": 475.0, "y1": 426.5, "innehåll": "Tvåfältiga huvudnätsgator/ -vägar Körbanan är så bred att bussar och lastbilar kan mötas på de två fälten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 423.2, "x1": 519.2, "y1": 461.7, "innehåll": "GCM-trafik kan förekomma i samtliga separeringsformer – egen bana, cykelfält, vägren (i vägrum) och blandtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 458.4, "x1": 544.3, "y1": 524.4, "innehåll": "Vägbanebredden ligger i intervallet 5,8 -11,0 m beroende på referenshastighet VR, separeringsform samt dimensionerande trafiksituation. Referenshastigheten är normalt 40-60 km/h i gaturum och 60-80 km/h i urbana vägrum i det övergripande huvudnätet. I de övriga näten kan även 50/30 och 70/50 förekomma."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 81, "x0": 150.9, "y0": 521.1, "x1": 540.0, "y1": 746.1, "innehåll": "Kraven kan uppfyllas genom följande åtgärder: • GCM-trafiken separeras från övrig fordonstrafik. • Gatuutformningen tvingar motorfordonsförare till låg hastighet där gående korsar gatan. I det övergripande huvudvägnätet eftersträvas dock så långt som möjligt god framkomlighet för motorfordonstrafik. • Biluppställning längs vägbanekanten tillåts bara där vägbanebredden dimensionerats med hänsyn till detta. Normalt bör biluppställning inte tillåtas i det övergripande huvudvägnätet. • Bussfält anordnas där bussarna annars får låg framkomlighet. • Fri- och sidoområden utformas så att trafikens störning av omgivningen minimeras. • Skilje- och sidoremsor samt sidoområden används för planteringar, träd, gatumöbler etc. som tillsammans med omgivande byggnadsfasader ger gaturummet fasta och välproportionerade rumsformer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 168.9, "y0": 106.0, "x1": 533.4, "y1": 158.3, "innehåll": "• Snö röjs och magasineras på ett sådant sätt att separeringen av olika trafikantgrupper bibehålles och så att framkomligheten inte påverkas i större utsträckning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 155.0, "x1": 539.5, "y1": 220.9, "innehåll": "En övergripande huvudväg/tätortsgenomfart bör dimensioneras enligt Tabell 8.3. Vid blandtrafik behövs tillägg för GCM-trafikanter enligt särskild utredning. Beakta även att hinderfri bredd samt framkomlighet för dispenstrafik kan medföra att större mått behövs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 217.4, "x1": 539.6, "y1": 256.4, "innehåll": "Tabell 8.3 Dimensionering av huvudväg/tätortsgenomfart. Tabellen avser väg med separerad GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 156.6, "y0": 251.4, "x1": 385.2, "y1": 315.6, "innehåll": "VR Antal körfält Mittseparering Normal dimensionerande trafiksituation (DTS) för en vägbana"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 156.6, "y0": 251.4, "x1": 468.5, "y1": 366.3, "innehåll": "Förslag till vägbanebredd 80 2 Mittlinje L + L (A) 8,0 m * ) 60 2 Mittlinje L + L (A) 7,0-7,5 m ** ) 40 2 Ev mittlinje L + L (B) 6,0-6,5 m"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 364.9, "x1": 540.6, "y1": 413.6, "innehåll": "*) Vald sektion är gjord för att klara en exceptionell trafiksituation (I+L+P)B , i lägre hastighet 30-40 km/tim. **) Vid 7,0 m vägbanebredd förutsätts att gatan inte trafikeras av buss i linjetrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 432.2, "x1": 538.6, "y1": 497.7, "innehåll": "Förslag till sektionsindelning är endast förslag och utifrån referenshastighet och dimensionerande trafiksituation tas beslut om sektionsindelningen. Som underlag för bestämning av breddmått bör sidoavståndsmått enligt avsnitt 5.2.2, Dimensionerande trafiksituation för motorfordon, i Krav 2022:002"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 82, "x0": 150.9, "y0": 716.0, "x1": 525.4, "y1": 753.9, "innehåll": "Figur 8.5 Exempel på sektion för huvudnätsgata med referenshastighet 80 km/tim och separerad GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 330.0, "x1": 525.4, "y1": 388.7, "innehåll": "Figur 8.6 Exempel på sektion för huvudnätsgata med referenshastighet 60 km/tim och separerad GCM-trafik. Om andelen tung trafik är hög bör en vägbana på 7,5 meter väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 632.4, "x1": 525.4, "y1": 690.7, "innehåll": "Figur 8.7 Exempel på sektion för huvudnätsgata med referenshastighet 40 km/tim och separerad GCM-trafik. Om andelen tung trafik är hög bör en vägbana på 7,0 meter väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 83, "x0": 150.9, "y0": 691.0, "x1": 536.5, "y1": 769.2, "innehåll": "Enfältiga huvudnätsgator/-vägar Se avsnitt 7.1.5.2 Enfältsväg VR 60 med särskild åtgärd för GCM - Bygdeväg (med breda vägrenar, mellan byar), samt avsnitt 7.1.5.3 Enfältsväg VR 30/40 med särskild åtgärd för GCM - Bygdeväg (med breda vägrenar i bymiljö)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 535.1, "y1": 196.4, "innehåll": "En- och tvåfältiga lokalnätsgator Rekommendationerna om dimensionering av lokalnätsgators vägbanor bygger på att vägbanan ska rymma vanligt förekommande trafiksituationer och dessutom andra funktioner som kan vara nödvändiga, t.ex. för lastning och lossning av gods, bilparkering etc."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 193.1, "x1": 537.0, "y1": 245.4, "innehåll": "Exceptionell trafiksituation kan t.ex. vara att en buss ska kunna passera en stillastående lastbil – då med lägre hastighet än VR och med mindre bekvämt körsätt än vid vanligt förekommande trafiksituationer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 242.1, "x1": 536.3, "y1": 412.4, "innehåll": "Kraven kan uppfyllas genom följande konkreta åtgärder: • GCM-trafiken separeras vid behov från motorfordonstrafiken. • Gatuutformningen tvingar motorfordonsförare till låg hastighet där gående korsar gatan. • Körbanebredden väljs så att vanliga mötessituationer kräver låg hastighet. • Snö röjs och magasineras på ett sådant sätt att gatans funktion inte äventyras. • Körmöjligheter ordnas till entréer etc. för utryckningsfordon m.fl. transporttyper med särskilda behov av åtkomlighet. • Gestaltningen av gatan överensstämmer med omgivningens karaktär och stödjer låga hastigheter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 431.1, "x1": 497.2, "y1": 469.7, "innehåll": "I Tabell 8.4 visas för olika gatutyper exempel på val av DTS och förslag till vägbanebredd med hänsyn till gatans trafikuppgift."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 84, "x0": 150.9, "y0": 474.8, "x1": 513.5, "y1": 539.1, "innehåll": "Tabell 8.4 Exempel på dimensionerande trafiksituationer (DTS) på lokalnätsgator. Cykeltrafik är inte separerad från motorfordonstrafik. Om gångbana saknas använder även gående vägbanan Gatutyp VR Normal DTS Vägbanebredd m"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 177.6, "x1": 452.2, "y1": 245.4, "innehåll": "(LBn+LBn+C)B 7,5 Vissa transporttyper måste kunna komma nära entréer. Fordonstyper som sällan förekommer kan ges låg framkomlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 425.1, "x1": 518.0, "y1": 463.0, "innehåll": "Figur 8.8 Exempel på sektion för lokalnätsgata med referenshastighet 30 km/tim och DTS (P+P+C)A."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 85, "x0": 150.9, "y0": 700.8, "x1": 518.0, "y1": 738.8, "innehåll": "Figur 8.9 Exempel på sektion för lokalnätsgata med referenshastighet 40 km/tim och DTS (P+LBn+C)B."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 125.2, "x1": 529.8, "y1": 180.6, "innehåll": "Förutsättning  Bussfält är ett körfält endast upplåtet för fordon i linjetrafik m.fl. där, om inte annat anges, även cykeltrafik får förekomma."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 177.7, "x1": 535.8, "y1": 243.2, "innehåll": "Bussfält bör anläggas för att separera bussar i linjetrafik från övrig biltrafik på gator där trafiken har framkomlighetsproblem, därigenom kan bussarnas framkomlighet säkerställas vilket förbättrar tidshållningen. Bussfält kan dessutom användas för att möjliggöra dubbelriktad busstrafik på en gata med i övrigt enkelriktad fordonstrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 240.3, "x1": 536.7, "y1": 278.5, "innehåll": "Bussfälten bör inte ta så mycket utrymme från övrig biltrafik att kö bildas uppströms som hindrar bussarna att nå bussfälten. Då kan tidsvinsten utebli."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 86, "x0": 150.9, "y0": 275.6, "x1": 534.0, "y1": 686.9, "innehåll": "Om hållplatser ska ordnas på sträcka med bussfält i körbanemitt krävs normalt extra utrymme för hållplatsplattformar. Figur 8.10 Olika varianter av körbanor med bussfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 532.7, "y1": 159.5, "innehåll": "Exempel på breddbehov för bussfält och angränsande körfält visas i Tabell 8.5. Tabell 8.5 Exempel på bredder och körfältsindelningar på tvåfältsvägar med bussfält vid olika dimensioneringsförutsättningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 462.0, "x1": 528.5, "y1": 500.3, "innehåll": "Vid placering av cykelfält utanför längsparkerade bilar bör mått väljas med hänsyn tagen till risken för uppslängande bildörrar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 497.3, "x1": 538.3, "y1": 549.2, "innehåll": "Cykelfält får inte markeras utanför parkering med tväruppställning enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 8.4.7, eftersom förare inte kan se cyklar när de backar ut från tväruppställning p.g.a. att intill stående bil skymmer sikten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 546.3, "x1": 512.4, "y1": 571.2, "innehåll": "Cykelfält som inte ligger utmed kantstöd bör om möjligt vara 1,8 – 2,0 m brett."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 567.9, "x1": 534.6, "y1": 606.5, "innehåll": "Exempel på cykelfält, i samband med gatukorsning, se Figur 10.50 i avsnitt 10.3.1.2 Gatukorsningar med övergångsställen/gångpassager samt cyklar i blandtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 603.2, "x1": 527.4, "y1": 641.7, "innehåll": "Cykelfält som inte ligger utmed kantstöd bör inte vara bredare än 2,0 m för att inte förväxlas med körfält för biltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 638.5, "x1": 540.4, "y1": 690.7, "innehåll": "Cykelfält kan även markeras genom korsning, som sammanbindning mellan cykelfält före och efter korsningen. Detta kan vara särskilt lämpligt då cykeltrafikens läge förskjuts i sidled genom korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 687.4, "x1": 515.7, "y1": 712.3, "innehåll": "Beläggning i cykelfält kan ges avvikande färg för att öka cykelfältets synbarhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 709.0, "x1": 498.4, "y1": 733.9, "innehåll": "Om beläggning i cykelfält ges avvikande färg bör en rödbrun färgton väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 87, "x0": 150.9, "y0": 730.6, "x1": 539.9, "y1": 769.2, "innehåll": "Beläggning med avvikande färg är särskilt motiverat där cykelfält ofta korsas av bilar exempelvis i tillfart till korsning samt på cykelfält genom korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 536.9, "y1": 143.9, "innehåll": "Cykelfält förbi busshållplats kan utformas på olika sätt beroende på tillgänglig bredd mellan kantstöd (plattform) och närmaste körfält, se exempel Figur 8.11."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 530.1, "y1": 179.1, "innehåll": "I första hand bör alternativet med cykelfältet utanför busshållplatsen väljas, särskilt vid höga flöden av cyklister och bussar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 88, "x0": 150.9, "y0": 477.6, "x1": 510.3, "y1": 625.2, "innehåll": "Figur 8.11 Exempel på utformning av cykelfält förbi busshållplats Förutsättning  I detta avsnitt ges exempel på utformning av spårväg i tätort. Råden under detta avsnitt är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU på motsvarande nivå respektive till krav i 6 Gemensamma råd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 244.0, "x1": 499.0, "y1": 519.2, "innehåll": "Figur 8.12 4-fältsgata med mittplacerad kollektivtrafik Spårväg i fullt integrerat blandtrafik (helintegrerad gatumiljö) Figur 8.13 2-fältsgata med fullt integrerad blandtrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 89, "x0": 150.9, "y0": 687.9, "x1": 521.2, "y1": 725.8, "innehåll": "Figur 8.14 4-fältsgata med fullt integrerad kollektivtrafik med mittplacerad spårväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 531.4, "y1": 329.8, "innehåll": "Kollektivtrafik i reserverat utrymme Figur 8.15 4-fältsgata med mittplacerad kollektivtrafik i reserverat utrymme, VR/STH ≤ 60 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 90, "x0": 150.9, "y0": 509.3, "x1": 531.4, "y1": 719.0, "innehåll": "Figur 8.16 2-fältsgata med mittplacerad kollektivtrafik i reserverat utrymme. Figur 8.17 4-fältsgata med mittplacerad spårväg i reserverat utrymme."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 267.8, "x1": 542.7, "y1": 434.4, "innehåll": "Figur 8.18 2-fältsgata med sidoplacerad spårväg i reserverat utrymme. Observera krav på skyddsavstånd på motsvarande sätt som i Figur 8.18 även gäller Figur 8.16 och Figur 8.17 ovan. För gator med mittplacerade avskilda kollektivtrafikutrymmen och enbart ett körfält i varje riktning för övrig fordonstrafik ska beaktas att framkomlighetsproblem kan att uppstå som riskerar sänka hastigheterna eller att blockera trafiken helt, t.ex. av långsamtgående fordon och vid fordonshaverier. åtgärder bör normalt vidtas för att ta hänsyn till detta, genom att det finns plats för detta i den dimensionerande trafiksituationen (DTS) och/eller att det finnas omledningsmöjligheter på övrigt gatunät eller på annat sätt t.ex. med överkörningsbara ytor vid sidan av vägbanorna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 460.6, "x1": 544.0, "y1": 540.2, "innehåll": "Utformningen av sidoområdet har stor betydelse för upplevelsen av gaturummets karaktär. I vägrum finns vanligen plats för sidoområden utformade med säkerhetszon och flacka slänter. När man närmar sig tättbebyggt område ökar behovet av separering av olika trafikantgrupper. Gaturummet blir trängre och utrymme för säkerhetszon minskar ju tätare bebyggelsen blir."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 536.9, "x1": 538.9, "y1": 602.9, "innehåll": "övergången mellan stad och landsbygd är oftast glidande. Förändringen av sidoområdets utformning är en viktig parameter vid avläsningen av denna övergång. En tydlig markering av att man befinner sig i tättbebyggt område är att körbanor med kantstöd avgränsas mot gång- och cykelbanor eller skiljeremsor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 599.6, "x1": 528.4, "y1": 638.1, "innehåll": "Anordningar försedda med styva stag, strävor eller överliggare i vägriktningen kan anses vara penetrerande och bör inte förekomma i säkerhetszonen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 91, "x0": 150.9, "y0": 634.8, "x1": 545.1, "y1": 714.5, "innehåll": "\\\"I tättbebyggt område där det inte finns plats eller av andra skäl inte är aktuellt med säkerhetszon är det viktigt att placering av oeftergivliga föremål längs gator sker på ett genomtänkt sätt. Exempelvis är placering av stolpar och träd i innerkurva en \\\"säkrare\\\" plats än i ytterkurva. Vad gäller belysningsstolpar så innebär placering i mittremsa att antalet stolpar kan halveras. Vid VR50 eller högre bör eftergivliga stolpar användas.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 524.8, "y1": 239.3, "innehåll": "Sidoområden motorväg Sidoområden övriga gator/vägar Kantstöd kan vid låga hastigheter utgöra ett visst skydd mot påkörning av GCM- trafikanter på intilliggande gång- och/eller cykelbanor, särskilt i kombination med skyddsremsa. Bättre skydd kan upphöjda planteringar ge där själva upphöjningen utformas enligt de principer vad gäller höjd, släthet och lutningar som gäller för mittbarriärer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 236.3, "x1": 528.3, "y1": 261.2, "innehåll": "Räcken passar sällan in i VR60-miljöer, men kan fungera estetiskt i VR80-miljöer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 261.5, "x1": 545.3, "y1": 383.1, "innehåll": "Gator och vägar med referenshastigheten 80 km/h Längs dessa vägar utgör fasta hinder ett påtagligt faromoment. Vid nybyggnad bör hög trafiksäkerhetsstandard eftersträva. Vid förbättring bör också hög standard eftersträvas. Lägre standard kan väljas vid förbättringsarbeten med stora intrång och höga kostnader och vid nybyggnad med stora intrång eller kostnader. Stora intrång kan t ex vara värdefulla alléer eller vägträd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 383.5, "x1": 541.2, "y1": 475.4, "innehåll": "Gator och vägar med referenshastigheten 60 km/h Längs dessa vägar utgör fasta hinder ett påtagligt faromoment. Vid nybyggnad bör hög trafiksäkerhetsstandard eftersträvas. Vid förbättring bör också hög standard eftersträvas om intrång och kostnader är små eller om andra motstående intressen inte finns."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 472.1, "x1": 541.5, "y1": 524.4, "innehåll": "Lägre standard kan väljas vid förbättringsarbeten med stora intrång och höga kostnader och vid nybyggnad med stora intrång eller kostnader. Stora intrång kan t ex vara värdefulla alléer eller vägträd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 524.7, "x1": 537.6, "y1": 616.2, "innehåll": "Gator med referenshastigheten 40km/h Dessa gator kan vara av mycket olika karaktär och utformningen leder till varierande verkliga hastigheter. För att uppnå en tillräckligt god trafiksäkerhet måste säkerhetszonen anpassas efter förväntade hastigheter och risken i övrigt för påkörningar – bl.a. trafikflödet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 616.5, "x1": 541.9, "y1": 694.7, "innehåll": "Gator med referenshastigheten 30 km/h Om gatan är så utformad att huvuddelen av trafikanterna inte förväntas överskrida 30 km/h behöver inga krav ställas på eftergivliga föremål eller eftergivlig gatuutrustning. För detta krävs korta länklängder, smala gator och/eller fartdämpande åtgärder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 92, "x0": 150.9, "y0": 720.9, "x1": 506.8, "y1": 759.1, "innehåll": "Skiljeremsornas utformning har stor betydelse för upplevelse av hastighet och gaturummets karaktär."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 528.1, "y1": 193.5, "innehåll": "Vid utformning av skiljeremsa bör utrymme för följande beaktas: 1. lagring av snö, 2. bullerskydd, 3. gräs- och buskvegetation, trädplantering m.m. (inkl. skötsel av planteringar etc.),"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 168.9, "y0": 185.6, "x1": 395.3, "y1": 243.6, "innehåll": "4. trafikanordningar (inkl. drift- och underhåll), 5. möblering av väg- och gaturummet, 6. räcken och stängsel,"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 240.3, "x1": 538.4, "y1": 344.7, "innehåll": "Vid dimensionering och utformning av skiljeremsor bör bland annat följande beaktas med hänsyn till drift och underhåll: • bredden på gräsbevuxna skiljeremsor bör vara minst 2,0 m • sidolutningen på gräsbevuxna skiljeremsor bör vara högst 1:3 • stängsel o.d. bör ha minst 0,2 m fri höjd över markytan för att underlätta för renhållning, gräsklippning etc."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 341.8, "x1": 543.2, "y1": 452.7, "innehåll": "För att förhindra att träd i gräsytor skadas vid gräsklippning bör de planteras i yta med marktäckande växter eller grus alternativt förses med trädskydd. Mittremsa kan utformas enligt exempel i Figur 8.19"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 609.4, "x1": 506.1, "y1": 711.9, "innehåll": "Figur 8.19 Mittremsor på motorväg och flerfältsväg >VR80 i tätort. Sidoremsa mellan vägbana och GCM-bana dimensioneras primärt för GCM- trafikanternas säkerhet, hälsa och trevnad. Sidoremsa är även ofta ett lämpligt utrymme för snöupplag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 93, "x0": 150.9, "y0": 708.6, "x1": 541.1, "y1": 747.2, "innehåll": "För att minska störningar på omgivningen från trafikbuller kan bullerskydd anläggas i sidoremsan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 524.2, "y1": 170.9, "innehåll": "Smal sidoremsa (<0,5 m) med kantstöd ger i tätort god standard vid VR50 och för VR70 med låga fordonsflöden. För VR70 med större fordonsflöden än åDT 3000 behövs bredare sidoremsa, med eller utan kantstöd, och ibland även räcke för god standard."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 356.0, "x1": 532.5, "y1": 393.9, "innehåll": "Figur 8.20 Bredd på sidoremsa utan räcke vid olika fordon- respektive GCM- trafikflöden vid VR70"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 94, "x0": 150.9, "y0": 392.9, "x1": 382.8, "y1": 762.9, "innehåll": "Dimensionering för drift Snöröjningsstrategier bör väljas enligt Figur 8.21. Figur 8.21 Strategier för snöröjning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 487.9, "y1": 165.5, "innehåll": "Strategi A kan användas i tätorter som normalt har milda vintrar med små snömängder. Strategi B kan användas i stor utsträckning över hela landet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 162.2, "x1": 460.6, "y1": 200.7, "innehåll": "Val av snöröjningsstrategi på ny väg eller gata bör utredas redan på projekteringsstadiet för att dimensionera sektionen rätt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 197.4, "x1": 539.9, "y1": 408.8, "innehåll": "\\\"När valet av strategi är fritt bör följande beaktas: • Problem avseende tillgänglighet och orientering för cyklister och gående, särskilt för personer med funktionsnedsättning och äldre pga. snövallar. • Olägenheter för olika trafikantkategorier och omgivning på grund av smältande snövallar, främst under senvinter och stort vattenflöde på våren över trafikeringsområdet med risk för bl.a. halka, vattenplaning och nedsmutsning. • Drift- och underhållsbehov på skiljeremsor och sidoområden som används för snömagasinering. • Reningskrav på smältvatten från \\\"gammal\\\", smutsig snö. • Behov att bredda väg eller gatuområdet för att magasinera snö. • Problem på grund av siktskymmande snövallar särskilt i anslutning till korsningar, utfarter, passager, hållplatser m.m.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 405.5, "x1": 510.9, "y1": 457.8, "innehåll": "Kostnader och miljöbelastning för borttransportering och tippning av snön bör kalkyleras och vägas mot kostnader för anläggande samt drift och underhåll av snömagasin."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 454.5, "x1": 527.8, "y1": 506.7, "innehåll": "Vid dimensionering av utrymmen för magasinering av snö inom eller utanför trafikeringsområdet blir utrymmesbehovet beroende av vilken snöröjningsstandard som valts."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 95, "x0": 150.9, "y0": 503.4, "x1": 530.3, "y1": 764.0, "innehåll": "Erforderliga breddutrymmen för snövallar bestäms ur Figur 8.22 för strategi A. För strategi B beräknas vallbredden för kurvor med 0,10–0,20 m lägre snödjup än för strategi A. Figur 8.22 Erforderligt breddutrymme för snövallar, strategi A"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 447.1, "y1": 452.9, "innehåll": "Snözonskartan används när lokal snöstatistik saknas, Figur 8.23. Figur 8.23 Snözonsindelning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 465.5, "x1": 531.1, "y1": 532.7, "innehåll": "Banor för gående och cykeltrafik Bana för gående och cykeltrafik kan utformas integrerad eller separerad från övriga trafikanter och separerade mellan gående och cykel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 529.4, "x1": 491.4, "y1": 589.5, "innehåll": "Exempel på gångytor kan vara gångvägar, gångbanor, ramper, trappor och kommunikationsytor på lekplatser. Exempel på öppna ytor kan vara torg och parkeringsplatser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 619.3, "x1": 534.3, "y1": 683.5, "innehåll": "Principutformning När man väljer dimensionerande trafiksituation bör man se efter vilken trafikuppgift gångytan har genom att lokalisera vilka målpunkter som finns inom gångavstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 680.6, "x1": 522.0, "y1": 732.5, "innehåll": "Vändning med rollator eller rullstol kan ske på gåytor eller andra ytor som inte är avsedda för andra trafikanter. Möbleringszonen kan vara en sådan yta. Lämpligt avstånd mellan vändytor är en kvarterslängd, ca 50-80 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 96, "x0": 150.9, "y0": 729.5, "x1": 518.9, "y1": 767.8, "innehåll": "Gångtrafikens kapacitetsbehov kan lättast fångas genom att se hur stort utrymme gångtrafiken i samma storleksordning behöver på likartade platser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 534.9, "y1": 200.8, "innehåll": "Kapaciteten på gångbanor är beroende på en rad faktorer, som väg- och gatumiljö, gåendes förutsättningar, m.m. Här sätts gränsvärdet till 20 gående/minut/breddmeter då det motsvarar det utrymme (4 kvm per gående) som krävs för att hålla en gånghastighet på 1,4 m/s. Detaljutformning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 208.8, "x1": 544.6, "y1": 233.9, "innehåll": "Råden i detta avsnitt är kopplade till {Boverkets föreskrift ALM 2, BFS 2011:5}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 252.2, "x1": 541.9, "y1": 290.7, "innehåll": "Ett samlat mått för de gåendes breddanspråk bör alltid underbyggas med en detaljerad beräkning av anspråket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 287.4, "x1": 539.3, "y1": 312.3, "innehåll": "I {Boverkets föreskrift ALM 2, BFS 2011:5} anges krav på minsta bredd på gångyta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 330.6, "x1": 526.7, "y1": 369.2, "innehåll": "En kort inskränkning av bredden kan vara 0,2 meter lång och rymma ett vägmärke eller en belysningsstolpe."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 365.9, "x1": 530.1, "y1": 404.5, "innehåll": "Den kvarvarande bredden bör vara minst 1,4 meter förbi hindret. Då kan en gående med ledarhund passera hindret."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 422.8, "x1": 544.6, "y1": 475.0, "innehåll": "Kravet på jämn yta med god friktion kan uppnås genom att medvetet välja ytskikt med jämn och bra friktion samt att ställa höga beständighetskrav på utförande och grundläggning så att ytskikten består över den tid som gångytan beräknas finnas kvar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 475.3, "x1": 536.1, "y1": 583.0, "innehåll": "Cykelbanor, GCM-banor och GCM-vägar Följande tabell kan ge riktlinjer för förväntade cykelflöden utifrån tätorts storlek och avstånd till centrumkärna. Tabell 8.6 Schabloner för cykling i tätort (åDT) pga folkmängd i tätort samt avstånd från centrum Qc, Avstånd centrum"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 153.8, "y0": 577.6, "x1": 362.6, "y1": 671.2, "innehåll": "0-2 km (antal) 2-4 km (antal) 4-6 km (antal) 10 000-30 000 250 175 75 30 000-60 000 500 350 150 60 000-90 000 800 560 240"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 97, "x0": 150.9, "y0": 690.6, "x1": 515.7, "y1": 741.5, "innehåll": "Separering av gående från cykeltrafik åtskillnad kan vara utformad med vägmarkering, skiljeremsa eller nivåskillnad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 500.0, "y1": 165.5, "innehåll": "åtskillnad behöver vara både väl synlig (ljushetskontrast) och kännbar (med teknikkäpp). åtskillnad med vägmarkering bör vara utförd med heldragen linje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 162.2, "x1": 532.2, "y1": 214.4, "innehåll": "åtskillnad mellan gående och cyklister bör förtydligas med återkommande cykelsymboler (M26) och eventuellt gångsymboler (M27) målade på beläggningen, exempelvis var 50:e m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 537.9, "y1": 249.7, "innehåll": "För att åtskillnad med vägmarkering bör vara tydlig för personer med synnedsättning bör den vara kompletterad med något kännbart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 246.4, "x1": 541.1, "y1": 298.6, "innehåll": "I centrummiljö bör separering av gående från cykeltrafik i första hand vara utförd med skiljeremsa. åtskillnad med skiljeremsa kan exempelvis vara utformad med en eller flera rader storgatsten, betongplattor el.dyl."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 295.4, "x1": 540.5, "y1": 333.9, "innehåll": "Skiljeremsa bör i första hand vara bred (exempelvis minst 3 rader storgatsten) som då kan vara skålad (lättare kännbar)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 330.6, "x1": 536.4, "y1": 382.9, "innehåll": "En skålad skiljeremsa kan också fungera som ränna för avvattning, exempel se Figur 8.24. Observera att rullstol kan ha svårt att vända om den skålade ränndalen behöver utnyttjas. Vid skålad skiljeremsa bör således gångdelen vara minst 2,0 m bred."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 529.1, "x1": 530.2, "y1": 567.1, "innehåll": "Figur 8.24 Exempel på åtskillnad mellan gående och cykeltrafik, som också har funktionen av ränndal"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 576.5, "x1": 540.8, "y1": 614.7, "innehåll": "åtskillnad med nivåskillnad kan vara utformad med kantstöd som då bör vara ca 0,06 m högt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 611.8, "x1": 525.6, "y1": 677.4, "innehåll": "\\\"Kantstödshöjden 0,06 m är en avvägning mellan att cyklisternas pedaler inte ska riskera att slå i det och att det ska vara tillräckligt synligt. Nivåskillnad försvårar sopning samt plogning av snö, innebär en viss \\\"snubbelrisk\\\" för cyklister men gör åtskillnaden tydlig.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 674.5, "x1": 394.4, "y1": 721.0, "innehåll": "Kantstöd bör kontrastera i ljushet. Kantstöd bör vara väl belyst för att undvika olyckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 98, "x0": 150.9, "y0": 717.7, "x1": 542.3, "y1": 756.2, "innehåll": "Möjlighet för personer med rullstol att passera kantstöd bör vara anordnat på lämpliga ställen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 509.2, "y1": 143.9, "innehåll": "På GCM-bana omedelbart intill körbana bör cykeldelen vara placerad närmare körbanan än gångdelen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 522.0, "y1": 192.8, "innehåll": "Vändning med rollator eller rullstol kan ske på gåytor eller andra ytor som inte är avsedda för andra trafikanter. Möbleringszonen kan vara en sådan yta. Lämpligt avstånd mellan vändytor är en kvarterslängd, ca 50-80 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 222.3, "x1": 543.2, "y1": 300.5, "innehåll": "Bredd och indelning Enkelriktad cykelbana bör vara minst 2,0 m bred för att möjliggöra omkörning mellan cyklister, exklusive skyddsremsa och eventuellt tillägg för intilliggande förhöjd gångbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 297.2, "x1": 543.7, "y1": 335.7, "innehåll": "Dubbelriktad cykelbana bör om möjligt vara minst 2,2 m bred, exklusive skyddsremsa och eventuellt tillägg för intilliggande förhöjd gångbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 332.4, "x1": 528.3, "y1": 384.7, "innehåll": "Dubbelriktad cykelbana bör vid cykelflöden ≥ 4.000 cyklar/dygn (totalt i båda riktningar) vara minst 3,0 m bred, exklusive skyddsremsa och eventuellt tillägg för intilliggande förhöjd gångbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 381.4, "x1": 528.3, "y1": 433.7, "innehåll": "Dubbelriktad cykelbana bör vid cykelflöden ≥ 15.000 cyklar/dygn (totalt i båda riktningar) vara minst 4,2 m bred, exklusive skyddsremsa och eventuellt tillägg för intilliggande förhöjd gångbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 430.4, "x1": 544.2, "y1": 482.6, "innehåll": "Cykeltrafiken varierar mycket kraftigare under året än biltrafiken. Dimensionering bör utgå från högtrafikperioderna. Som dimensionerande dygn bör användas maxmånadsvardagsdygn, vanligtvis under tiden 15/5 – 15/6 eller 15/8 – 15/9."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 479.3, "x1": 507.3, "y1": 517.9, "innehåll": "På cykeldelen av Dubbelriktad cykelbana bör trafikriktningarna skiljas åt med streckad mittlinje om cykeldelen är minst 2,5 m bred, se Figur 8.25."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 619.5, "x1": 543.2, "y1": 706.2, "innehåll": "Figur 8.25 Exempel på delning av cykelbana med mittlinje Gångyta av GCM-bana/-väg bör vara minst 1,8 m bred (enligt Krav 2022:001 VGU avsnitt 8.5.2.2.1). Undantag kan vara motiverat där alternativ bredare gångbana finns i närheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 99, "x0": 150.9, "y0": 702.9, "x1": 526.8, "y1": 727.8, "innehåll": "På GCM-väg i huvudnät med litet flöde av gående kan bredden minskas till 3,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 536.3, "y1": 196.1, "innehåll": "Vändmöjligheter på 2,0 m bredd bör finnas för personer med rörelsenedsättning som använder rullstol, med regelbundna mellanrum (ca 50-100 m). Exempel på sådana miljöer kan vara • perifera verksamhetsområden, • perifera trafikleder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 219.0, "x1": 540.1, "y1": 310.5, "innehåll": "Skyddsremsa för cykelbana/GCM-bana/GCM-väg Skyddsremsa invid cykelbana/cykeldel mot längsgående hinder (stängsel, häck, stödmur m.m.) ger möjlighet till undanmanöver i kritiska situationer, för både gående och cyklister. Som exempel kan det finns barn på cykelbanan som gör en oväntad rörelse och cyklisten blir tvingad att väja i sidled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 307.6, "x1": 532.3, "y1": 345.8, "innehåll": "Kravet på skyddsremsans yta innebär att inga uppstickande föremål som kan orsaka omkullkörning får finnas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 342.9, "x1": 536.9, "y1": 381.1, "innehåll": "Skyddsremsa bör vara hårdgjord på den sida av GCM-banan som vetter mot körbana men kan på den sida som inte vetter åt körbana bestå av (jämn) gräsyta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 378.2, "x1": 519.3, "y1": 465.0, "innehåll": "Skyddsremsa bör på den sida som vetter mot körbana markeras med avvikande beläggning exempelvis gatsten eller betongplattor: • på enkelriktad cykelbana/cykeldel på gatuavsnitt där fordonsuppställning förekommer, till skydd mot uppslängande bildörrar, • på dubbelriktad cykelbana/cykeldel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 470.4, "x1": 542.4, "y1": 508.9, "innehåll": "Gränsen mellan yta där cykeltrafik förekommer och skyddsremsa bör på den sida som vetter mot körbana minst markeras med vit linje om hela ytan har samma beläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 506.0, "x1": 527.2, "y1": 571.6, "innehåll": "Skyddsremsa för enkelriktad cykelbana/cykeldel, som gränsar till körbana där fordonsuppställning normalt inte förekommer, behöver inte vara markerad med avvikande beläggning utan kan ha samma beläggning som cykelbanan/cykeldelen. Gränsen mellan cykelbana och skyddsremsa bör då vara markerad med vit linje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 568.7, "x1": 523.0, "y1": 606.9, "innehåll": "Skyddsremsa som inte kräver hårdgjord yta kan vara beklädd med gräs, grus eller dylikt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 607.5, "x1": 546.5, "y1": 680.3, "innehåll": "Säkerhetszon för cykeltrafik Säkerhetszon i sidoområde för cykeltrafik är avsedd att ge visst marginalutrymme då cyklist väjer undan i en konfliktsituation eller av misstag avviker från sitt körspår, utan att cyklisten ska behöva skadas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 100, "x0": 150.9, "y0": 706.5, "x1": 536.9, "y1": 745.1, "innehåll": "Friliggande GCM-väg bör på vardera sidan ha en trygghetszon som är 5,0 m bred, se Figur 8.26."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 300.9, "x1": 534.3, "y1": 395.5, "innehåll": "Figur 8.26 Trygghetszon, princip Inom trygghetszon vid GCM-väg bör inte kompakt föremål eller vegetation finnas som är högre än 0,7 m för att inte skapa otrygghet vid mörker. Långsträckt häck kan vara högre, förutom inom 5,0 meter från häckavslutning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 392.6, "x1": 542.1, "y1": 430.8, "innehåll": "Vegetationens höjd bör helst inte vara högre än 0,5 m. Enstaka uppstammade träd kan dock finnas i trygghetszonen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 427.9, "x1": 541.9, "y1": 507.1, "innehåll": "Vegetation bör – även utanför trygghetszonen – om möjligt formas och placeras så att den som rör sig längs GCM-vägen hela tiden har visuell kontakt med någon del av omgivningen där människor sannolikt vistas eller rör sig. Exempelvis bör, om närliggande bilväg erbjuder den enda möjliga kontakten med andra människor, den visuella kontakten mellan GCM-väg och bilväg inte hindras av en vegetationsridå."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 504.2, "x1": 524.8, "y1": 542.4, "innehåll": "Väghållaren bör skaffa sig rådighet över marken inom trygghetszon så att den kan vidmakthållas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 101, "x0": 150.9, "y0": 564.6, "x1": 539.4, "y1": 656.1, "innehåll": "Utformning vid gångpassage/övergångsställe Cykeltrafikens passage förbi korsande övergångsställe/gångpassage kräver omtanke för att minimera konflikter med gående. Val av lösning styrs av tillgängligt utrymme, om cykelbana är enkelriktad eller dubbelriktad och om övergångsstället är signalreglerat eller inte."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 361.4, "x1": 521.9, "y1": 399.3, "innehåll": "Figur 8.27 Förslag på höjdsättning vid övergångsställe som passerar över körbana med intilliggande nedsänkt cykelbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 607.6, "x1": 525.1, "y1": 645.5, "innehåll": "Figur 8.28 övergångsställe, ej signalreglerat övergångsställe – enkelriktad cykelbana – angöring längs kantstöden medger utbyggd klack."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 654.7, "x1": 544.4, "y1": 693.2, "innehåll": "Om det finns utrymme bör ett öra byggas ut vid övergångsstället. Det förbättrar sikten mellan gående och biltrafik, kortar konflikttiden och dämpar hastigheten hos bilförare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 102, "x0": 150.9, "y0": 689.9, "x1": 498.8, "y1": 736.4, "innehåll": "I första hand bör den dubbelriktade cykelbanan dras förbi signalregleringen. Väntutrymmet för gående bör vara minst 1,7 m men helst mer än 2,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 217.4, "x1": 517.1, "y1": 255.3, "innehåll": "Figur 8.29 övergångsställe signalreglerat övergångsställe – dubbelriktad cykelbana utanför signal – ingen angöring längs kantstöden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 284.9, "x1": 529.0, "y1": 362.7, "innehåll": "Utformning vid kollektivtrafikhållplats Det finns risk att gående som korsar cykelbanan skyms av väderskydd eller andra föremål. Räcke monterat på ömse sidor om det siktskymmande föremålet kan styra gående till en plats med tillräcklig sikt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 453.5, "x1": 543.2, "y1": 526.5, "innehåll": "Figur 8.30 Cykelbana vid busshållplats. Vid stort antal resenärer kan övergångsställen över cykelbanan markeras, om sikten är tillräcklig. Placera övergångsstället så att passagen upplevs gen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 103, "x0": 150.9, "y0": 616.2, "x1": 544.3, "y1": 716.6, "innehåll": "Figur 8.31 Cykelbana med övergångsställen vid busshållplats. Om det saknas utrymme att dra cykelbanan bakom väderskyddet och antalet cyklister och bussresenärer är litet kan cykelbanan placeras mellan väderskydd och körbana. En plattsatt yta markerar hållplatsen. Viktigt med god sikt för cyklisterna. Alternativ lösning bör sökas i första hand, t ex timglashållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 176.3, "x1": 482.2, "y1": 244.0, "innehåll": "Figur 8.32 Busshållplats vid trångt läge och få resenärer/cyklister. Utformning vid planskild GCM-korsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 235.0, "x1": 538.0, "y1": 290.4, "innehåll": "Förutsättning:  Planskild GCM-passage i detta avsnitt avser passage som löper under andra väganläggningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 287.5, "x1": 507.8, "y1": 339.3, "innehåll": "Vid korsande planskild GCM-passage bör GCM-bana läggas omedelbart intill körbanan, d.v.s. ovanpå bron enligt princip i Figur 8.33 för att GCM-banans profilstandard inte ska bli väsentligt sämre än körbanans."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 508.2, "x1": 527.9, "y1": 614.4, "innehåll": "Figur 8.33 Exempel på förläggning av GCM-bana på bro Anläggningsdetaljer beträffande gångytor, gångbanor, cykelbanor och friliggande GCM-vägar Beläggningsmaterial"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 611.1, "x1": 422.9, "y1": 705.4, "innehåll": "Vid val av beläggningsmaterial bör hänsyn tas till: • barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, • gatans karaktär, • beständighet, • drift och underhåll."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 104, "x0": 150.9, "y0": 702.5, "x1": 484.0, "y1": 741.1, "innehåll": "Val av beläggningsmaterial bör göras så att de stödjer den arkitektoniska gestaltningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 539.2, "y1": 170.9, "innehåll": "En blandning av olika material och färger kan ge ett oroligt intryck, men kan, om det görs på rätt sätt, vara ett sätt att markera olika zoner. Det är en fördel om struktur och ljushet kan varieras så att hinder lättare uppmärksammas och orienteringen underlättas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 167.9, "x1": 537.8, "y1": 219.8, "innehåll": "Vid gestaltning av gaturummet bör hänsyn till alla trafikantgrupper finnas med redan från början, så att inte ledning för synsvaga kommer till efteråt och förstör helheten i gestaltningen utan istället blir en del av den."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 216.9, "x1": 538.5, "y1": 255.1, "innehåll": "På gångytor är lämpliga material exempelvis asfalt, betongplattor och släta stenhällar med god friktion. Natursten blir ofta hal vid regn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 252.2, "x1": 544.0, "y1": 304.1, "innehåll": "I känsliga parkmiljöer kan beläggningen vara grus som tätas med exempelvis stenmjöl och vattnas för att bli hårt. I grusytor kan fasta gångytor iordningställas genom ytbehandling."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 301.2, "x1": 541.3, "y1": 339.4, "innehåll": "Gatsten har visuella kvaliteter och en ojämn yta som kan vara lämplig att använda när man vill skilja trafikantgrupper eller väcka uppmärksamhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 336.5, "x1": 543.2, "y1": 388.4, "innehåll": "Gatsten är inte lämpligt som ytskikt på gångyta. Gatsten ger inte en tillräckligt slät yta även om den slipas eftersom skarvarna kvarstår och förhindrar hjul på rollatorer och rullstolar att rulla lätt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 385.4, "x1": 542.9, "y1": 492.1, "innehåll": "åtskillnad mellan gående och cykeltrafik bör i centrummiljö förstärkas genom skilda material vad gäller såväl färg som struktur, exempelvis asfalt på cykelbana och plattor på gångbana/gångyta. Beläggningar med samma struktur men olika färg, exempelvis svarta plattor på cykelbana och grå plattor på gångbana/gångyta, bör undvikas. Skillnaden mellan plattor av olika färg blir inte tillräcklig. Svarta plattor antar en mer grå nyans efter första vinterns nedsmutsning, då ytans porer fylls med finkornigt material som minskar svärtan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 488.8, "x1": 530.5, "y1": 527.3, "innehåll": "På friliggande GCM-väg kan beläggningen exempelvis vara asfalt. Asfalt uppfyller kraven på jämnhet och fasthet och är också möjlig att måla linjer och symboler på."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 567.6, "x1": 536.8, "y1": 605.8, "innehåll": "Rännstensbrunn bör inte vara placerad i gångbana, cykelbana eller cykelfält annat än omedelbart intill kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 602.9, "x1": 476.5, "y1": 641.4, "innehåll": "Rännstensbrunn i körbana bör inte vara placerad i övergångsställe eller cykelpassager/-överfart, men gärna omedelbart uppströms."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 638.2, "x1": 545.4, "y1": 690.4, "innehåll": "Brunnsgaller i körbana, cykelbana och GCM-bana bör inte ha större springor än 0,01 m för att inte cykelhjul, rullstolshjul, kryckor, klackar etc. ska fastna i gallret. Springor bör vara vinklade i förhållande till cykeltrafikens färdriktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 105, "x0": 150.9, "y0": 687.1, "x1": 508.8, "y1": 712.0, "innehåll": "Rännstensbrunn i körbana bör inte placeras indragen i ficka i gångbanekanten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 542.8, "y1": 206.1, "innehåll": "Dagvatten från stuprör på byggnad bör helst tas om hand genom att stupröret förs direkt ner i mark och där ansluts till kommunens ledningsnät. Dagvatten från byggnad som släpps ut på gångbana kommer via ränndal att nå rännstensbrunn i körbana och därmed belasta kommunens ledningsnät för dagvatten. Det finns således inget att vinna på att inte ta hand om dagvattnet direkt vid fasad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 203.2, "x1": 528.1, "y1": 241.8, "innehåll": "öppen ränndal bör undvikas på gångbana för att inte utgöra hinder för gående med rullator, rullstolsburna med flera. På cykelbana bör öppen ränndal undvikas helt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 238.5, "x1": 520.7, "y1": 290.4, "innehåll": "Om öppen ränndal ändå används kan den på gångbana göras flack, se Figur 8.34. Flack ränndal bör inte användas på cykelbana eftersom hjulen når längre ner i en sådan än i en traditionell smal ränndal."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 106, "x0": 150.9, "y0": 465.4, "x1": 537.2, "y1": 719.7, "innehåll": "Figur 8.34 Flack ränndal Med hänsyn till gående respektive cyklister bör ränndal vara täckt eller försedd med galler, se Figur 8.35. Täckt ränndal kan dock ge större driftkostnad om den sätts igen av löv m.m. Figur 8.35 Täckt ränndal, princip"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 392.3, "y1": 236.7, "innehåll": "Utformning med avseende på drift Snöröjningsstrategier att välja är: •  A: Snön plogas till vallar som får ligga kvar tills de smälter. •  B: Snön plogas till vallar som regelmässigt körs bort inom några dagar efter varje snöfall."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 245.3, "x1": 487.9, "y1": 305.5, "innehåll": "Strategi A kan användas i tätorter som normalt har milda vintrar med små snömängder. Strategi B används i stor utsträckning över hela landet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 302.2, "x1": 493.0, "y1": 340.8, "innehåll": "Val av snöröjningsstrategi på ny bana för GCM-trafik bör utredas redan på projekteringsstadiet för att dimensionera sektionen rätt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 354.0, "x1": 539.9, "y1": 565.8, "innehåll": "\\\"När valet av strategi är fritt bör man tänka på följande: • Problem avseende tillgänglighet och orientering för cyklister och gående, särskilt för personer med funktionsnedsättning och äldre pga. snövallar. • Olägenheter för olika trafikantkategorier och omgivning på grund av smältande snövallar, främst under senvinter och stort vattenflöde på våren över trafikeringsområdet med risk för bl.a. halka, vattenplaning och nedsmutsning. • Drift- och underhållsbehov på skiljeremsor och sidoområden som används för snömagasinering. • Reningskrav på smältvatten från \\\"gammal\\\", smutsig snö. • Behov att bredda väg eller gatuområdet för att magasinera snö. • Problem på grund av siktskymmande snövallar särskilt i anslutning till korsningar, utfarter, passager, hållplatser m.m.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 562.5, "x1": 539.1, "y1": 601.1, "innehåll": "Kostnader och miljöbelastning för borttransportering och tippning av snön kalkyleras och vägs mot anläggande samt drift och underhåll av snömagasin."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 597.8, "x1": 527.8, "y1": 650.0, "innehåll": "Vid dimensionering av utrymmen för magasinering av snö inom eller utanför trafikeringsområdet blir utrymmesbehovet beroende av vilken snöröjningsstandard som valts."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 107, "x0": 150.9, "y0": 646.7, "x1": 530.3, "y1": 699.0, "innehåll": "Erforderliga breddutrymmen för snövallar bestäms ur Figur 8.36 för strategi A. För strategi B beräknas vallbredden för kurvor med 0,10–0,20 m lägre snödjup än för strategi A."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 108, "x0": 150.9, "y0": 281.1, "x1": 459.7, "y1": 692.7, "innehåll": "Figur 8.36 Erforderligt breddutrymme för snövallar, strategi A Snözonskartan används när lokal snöstatistik saknas , Figur 8.37. Figur 8.37 Snözonsindelning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 134.1, "x1": 473.5, "y1": 246.2, "innehåll": "Friliggande GCM-vägar Gaturummets gestaltning och möblering Karaktär och gestaltning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 242.8, "x1": 545.4, "y1": 281.4, "innehåll": "Med karaktär avses befintliga egenskaper som kännetecknar stadsrummet, till exempel geografiska förutsättningar, historia, bebyggelse, struktur, utformning och stadsliv."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 278.1, "x1": 538.3, "y1": 344.0, "innehåll": "Lokalisering av gatuutrustning till en möbleringszon är särskilt viktig för synskadade som behöver en zon fri från hindrande föremål för att inte tappa orienteringen. Samordning av gatuutrustning kan också innebära att antalet element minimeras t.ex. genom att vägmärken placeras på belysningsstolpar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 344.3, "x1": 531.5, "y1": 451.7, "innehåll": "Hänsyn till natur- och kulturmiljöer Gatuträd och annan vegetation Växtbäddars uppbyggnad och jordvolym väljs utifrån respektive arts behov. Större jordvolymer ger bättre växtförutsättningar. Sammanhängande växtbäddar ger bättre överlevnadsmöjligheter för växterna än enskilda planteringsgropar för varje växt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 448.4, "x1": 540.4, "y1": 514.3, "innehåll": "Vegetation kan ha en god inverkan på luftkvaliteten, genom att verka som barriär mellan trafik och människor. Dock kan växlighet ge motsatt effekt i trånga utrymmen genom att kapsla in luftföroreningar och bör således inte anläggas i slutna gaturum eller i täta stadsmiljöer med redan känd eller misstänkt luftproblematik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 511.0, "x1": 534.5, "y1": 576.9, "innehåll": "För att få plats med träd i gaturummet bör de tas med i planeringen från början. Alla gaturum lämpar sig inte för trädplanteringar. Finns inte plats att ge träden goda förutsättningar för att växa är det bättre att avstå från träd och i stället arbeta med annan vegetation, material, belysning och övrig utrustning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 573.6, "x1": 545.8, "y1": 654.0, "innehåll": "Arter bör väljas med utgångspunkt från gaturummets mått och skala, med hänsyn till regionala särdrag. Vid val bör även hänsyn tas till proveniens, skötsel och underhåll. Stöd för bedömning om en art kan utgöra risk att vara invasiv finns i. Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige. – ArtDatabankens risklista. ArtDatabanken Rapporterar 21."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 109, "x0": 150.9, "y0": 649.6, "x1": 536.9, "y1": 737.5, "innehåll": "Träd bör inte placeras för nära fasad eller kantstöd. I smala gaturum bör smalkroniga träd användas. Träd bär inte planteras närmare fasad än 7,0 m (5,5 m om man räknar med återkommande beskärningar). Smalkroniga träd bör inte placeras närmare fasad än 4,0 m (3,0 m om man räknar med återkommande beskärningar). Gatuträd bör skyddas från skador från underhållsfordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 546.3, "y1": 157.2, "innehåll": "Träd bör placeras på ett sådant avstånd från kantstöd att snöupplag får plats. På gator som saltas bör inte träd placeras närmare kantstöd än 2,0 m. övrig möblering som t.ex. belysningsstolpar inordnas i samma zon som träden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 528.6, "y1": 206.2, "innehåll": "För tekniskt utförande används {Mark AMA}, {Växtbäddar i Stockholms stad, en Handbok 2009-02-23} samt {Träd i stadsmiljö - goda exempel för fler och friskare träd i våra tätorter, Kommunförbundet, januari 2003}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 232.4, "x1": 545.7, "y1": 270.9, "innehåll": "Särskilt viktiga grupper som hänsyn tas till i val av lösningar är barn och personer med orienteringssvårigheter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 267.6, "x1": 535.1, "y1": 426.8, "innehåll": "I korsningspunkter är riktningsgivning särskilt viktig för personer med orienteringssvårigheter. Det finns olika sätt att anordna stöd till riktningsgivning, till exempel • vinkelrät kantstöd mot gångriktning, • riktningsvisare, pil och/eller taktil karta på pollare, vägmärkesstolpe eller signalstolpe, • räcke i gångbanan, parallellt med gångriktningen över gatan. Ett rätt utfört räcke kan även fungera som vilostöd. Räcke kan också anordnas i mittrefug, vilket är särskilt viktigt om gångriktningen förändras, exempelvis i en trekantsrefug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 427.1, "x1": 488.9, "y1": 519.0, "innehåll": "Ledstråk, naturliga eller konstgjorda Ledstråk består av flera sammanhängande element, olika ytor eller orienteringspunkter. Dessa är sammankopplade till ett nät. Flera ytor eller orienteringspunkter bildar ett sammanhängande ledstråk. Dessa ytor eller orienteringspunkter ger information om ledning, varning eller val."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 515.7, "x1": 546.0, "y1": 581.3, "innehåll": "Ledstråk behöver vara utformade på ett logiskt och konsekvent sätt så att de stödjer hur personer med synnedsättning lär sig att orientera sig. Det underlättar t.ex. om inte ledstråket ändrar typ, t.ex. växlar mellan naturliga och konstgjorda och tillbaka igen på korta sträckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 578.3, "x1": 538.8, "y1": 630.2, "innehåll": "Ledytor behöver vara utformade så att de kan följas taktilt med teknikkäpp. Det innebär t.ex. att strukturen är framträdande och att konstgjorda ledstråks förändringar inte görs småskaligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 627.3, "x1": 544.1, "y1": 736.8, "innehåll": "Platser där det uppstår glapp i ledningen med naturliga ledytor kan exempelvis vara vid indragna fasader, korsande gångvägar eller vid andra öppna ytor. Naturliga ledytor består av de element som miljön skapas av samt element som kan infogas i den på ett naturligt sätt. Exempel på naturliga ledytor, element i miljön, är fasad, upphöjd eller nedsänkt kant, plantering, mur, samt olika ytbeläggningar som gräs mot asfalt, grus mot plattor med mera. Naturliga ledytors taktila skillnader skapas framför allt genom ytstrukturer eller nivåskillnader."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 110, "x0": 150.9, "y0": 728.8, "x1": 523.4, "y1": 767.4, "innehåll": "Kontrast mot omgivningen kan exempelvis åstadkommas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen, t.ex. tydligt kännbara"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 545.6, "y1": 143.9, "innehåll": "plattor i asfaltsytor. Smågatsten mot asfalt ger inte tillräcklig taktil kontrast för att vara godtagbar naturlig ledyta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 534.3, "y1": 179.1, "innehåll": "För att uppfylla kravet om beständighet vid val av beläggningsmaterial är det viktigt att tänka på hur ljushetsvärdet påverkas av väta och slitage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 546.5, "y1": 268.8, "innehåll": "En naturlig avgränsning är utformad på ett sådant sätt att den är upptäckbar med käpp. Exempelvis kan det vara en längsgående tvärslå högst 300 mm över marken på ett räcke. Det kan också vara en upptäckbar sittbänk placerad under en trappa som hindrar gående att slå huvudet i trappan. Ytterligare ett exempel på lösning är att gående leds förbi hindret med ett kantstöd, se Figur 8.38."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 449.2, "x1": 517.9, "y1": 474.5, "innehåll": "Figur 8.38 Exempel på ett hinder där gående leds förbi med ett kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 487.2, "x1": 527.7, "y1": 580.9, "innehåll": "Konstgjorda ledytor Konstgjorda varningsytor Varningsytor kan användas där en varning är lämplig även vid andra platser än där gångstråk avbryts av en köryta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 577.6, "x1": 534.7, "y1": 616.2, "innehåll": "Större nivåskillnader, t.ex. på torgytor, som är orimliga att bygga bort kan märkas ut med varningsmarkering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 612.9, "x1": 516.3, "y1": 651.5, "innehåll": "Skurna kupoler gör att teknikkäppen hakar tag i ytan och ger en distinkt känsla i handen och därmed blir lättar att upptäcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 111, "x0": 150.9, "y0": 648.2, "x1": 524.8, "y1": 686.7, "innehåll": "Skurna kupoler gör att den taktila informationen som varningsytan ger via käppen skiljer sig från de signaler som en sinusyta ger till handen via käppen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 536.1, "y1": 225.6, "innehåll": "Konstgjorda valytor Eftersom möjligheten att upptäcka ledytan med käpp beror av taktil kontrastverkan mellan ytor så behöver de omgivande ytorna till konstgjorda ledytor alltid vara släta. Upptäckbarheten kan även påverkas av exempelvis om det finns brunnslock i och direkt bredvid ledstråket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 222.7, "x1": 538.0, "y1": 274.6, "innehåll": "Eftersom varningsytor främst används i korsningspunkter behöver den släta ytan anpassas till korsningens utformning. Därför kan det vara svårt att alltid åstadkomma en slät yta på 0,60 m bredvid varningsytan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 330.3, "x1": 538.3, "y1": 368.9, "innehåll": "Möblering av gaturummet bör ske i möbleringszon tydligt avskild från gångbana och cykelbana med exempelvis avvikande beläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 365.6, "x1": 524.8, "y1": 404.1, "innehåll": "Möbleringszonens uppgift är att ge plats för gatuutrustning som inte är lämplig att placera i andra ytor där den skulle utgöra ett hinder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 400.8, "x1": 538.3, "y1": 439.4, "innehåll": "Lokalisering av gatuutrustning till en möbleringszon är särskilt viktig för synskadade som behöver en zon fri från hindrande föremål för att inte tappa orienteringen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 436.1, "x1": 537.0, "y1": 474.7, "innehåll": "Möbleringszon kan ha olika bredd beroende på gatans karaktär och vad som behöver placeras där, exempel se Figur 8.39."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 196.2, "y0": 575.6, "x1": 518.0, "y1": 610.1, "innehåll": "* Måttet 1,2 m avser smal stolpe (diameter 60 mm). Vid kraftigare stolpe ökas måttet i motsvarande grad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 112, "x0": 150.9, "y0": 609.4, "x1": 533.9, "y1": 668.7, "innehåll": "Figur 8.39 Möbleringszon, exempel. Vid stor tillgänglig bredd kan möbleringszon med exempelvis trädrad läggas mellan gångbana och cykelbana vilket ger god åtskillnad mellan gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 542.2, "y1": 182.7, "innehåll": "Placering av träd, belysning, stolpar för vägmärken m.m. Träd bör inte stå för nära vare sig fasader eller kantstöd. Ett vanligt träd bör om möjligt inte placeras närmare fasad än 7,0 m (5,5 m om man räknar med återkommande beskärning). I smala gaturum används smalkroniga träd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 534.7, "y1": 231.7, "innehåll": "Smalkroniga träd bör inte stå närmare fasad än 4,0 m då fasaden har fönster till bostäder eller arbetslokaler. Man bör då också räkna med återkommande beskärning för att säkra rimligt ljusinfall genom fönstren."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 228.4, "x1": 498.0, "y1": 253.3, "innehåll": "Träd bör placeras på ett sådant avstånd från kantstöd att snöupplag får plats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 250.0, "x1": 535.6, "y1": 310.2, "innehåll": "På gata som saltas bör träd inte stå närmare kantstöd än 2,0 m. övrig möblering som t.ex. belysningsstolpe inordnas i samma zon som träd. Belysningsstolpar bör stå på samma linje så långt det är möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 307.2, "x1": 536.9, "y1": 359.1, "innehåll": "Vid trädrad bör det inbördes avståndet mellan belysningsstolpar anpassas till det inbördes avståndet mellan träden och belysningsstolpar placeras mitt emellan träden, se exempel Figur 8.40."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 418.2, "x1": 532.7, "y1": 456.2, "innehåll": "Figur 8.40 Exempel på samordnad placering i längsled av belysningsstolpar och träd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 465.7, "x1": 545.4, "y1": 503.9, "innehåll": "Träd och belysningsstolpar på samma sida av gata/GCM-väg bör helst vara placerade i samma linje. Armaturer bör då sitta på arm för att nå utanför trädkronors skuggverkan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 500.9, "x1": 529.6, "y1": 539.2, "innehåll": "Belysningsarmatur kan också monteras på linspänn för att helt undvika trädkronors skuggverkan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 536.2, "x1": 540.1, "y1": 574.4, "innehåll": "Vägmärke bör i första hand placeras på befintlig stolpe, exempelvis belysningsstolpe. Belysningsstolpe måste i så fall vara testad som bärare av vägmärke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 571.5, "x1": 544.1, "y1": 610.1, "innehåll": "Vid behov av att placera stolpe så nära fasad som möjligt bör prövas som alternativ att fästa vägmärke, armatur eller dylikt direkt på fasaden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 113, "x0": 150.9, "y0": 606.8, "x1": 539.6, "y1": 658.7, "innehåll": "\\\"Vid övergångsställe intill cykelbana, där vägmärke \\\"övergångsställe\\\" bör vara placerat nära körbanekant, kan utrymme för stolpe skapas genom utbyggnad av klack eller med annan förändring av linjeföringen, se exempel Figur 8.41\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 229.2, "x1": 530.5, "y1": 267.2, "innehåll": "Figur 8.41 Exempel på anpassning av utformning så att stolpe för vägmärke övergångsställe inte behöver ställas i cykelbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 262.6, "x1": 526.5, "y1": 314.9, "innehåll": "Vid placering av träd intill spårväg behövs ett stort avstånd till bana och kontaktledning på grund av risk för rotinväxt i spårområde, lövhalka, bladlusdagg, beläggning som lägger sig på isolatorerna (elfara) m.m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 311.6, "x1": 542.3, "y1": 484.4, "innehåll": "Då träd och belysning planeras samtidigt vid GCM-väg kan det ske enligt någon av följande principer: • Träd och belysningsstolpar placeras på varsin sida av GCM-vägen, Figur 8.45. • Träd placeras mindre än 2,0 m från GCM-vägen. Belysningsstolpar placeras i samma rad som träden, Figur 8.46. Stolpe förses då med arm som lyfter ut armaturen ca 1,5 m för att blivande trädkronor inte ska skymma. Belysningen bör sitta så lågt att den kommer under framtida trädkrona efter uppstamning av träden. • Träd placeras på avståndet ≥  3,0 m från GCM-vägen. Belysningsstolpar placeras på normalavstånd från GCM-vägen, Figur 8.47."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 114, "x0": 150.9, "y0": 585.6, "x1": 540.6, "y1": 748.1, "innehåll": "Figur 8.42 Belysningsstolpar och träd på var sin sida om GCM-väg. Figur 8.43 Belysningsstolpar i samma linje som träd. Belysningsstolpar förses med arm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 201.2, "x1": 468.1, "y1": 268.4, "innehåll": "Figur 8.44 Belysningsstolpar på normalavstånd från GCM-väg. Vid val mellan ovanstående principer bör beaktas:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 265.1, "x1": 528.5, "y1": 303.7, "innehåll": "a) att när trädet växer kommer dess rötter att successivt skada GCM-väg som ligger för nära,"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 300.8, "x1": 514.1, "y1": 339.0, "innehåll": "b) att nya träd därför bör vara placerade minst 3,0 m från friliggande GCM-vägs beläggningskant,"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 360.2, "x1": 545.8, "y1": 439.8, "innehåll": "Vid uteservering behövs en fast avgränsning för att en person med synnedsättning som använder käpp ska ges möjlighet att upptäcka hindret. En kant eller tvärslå parallellt längs med marken gör så att en person kan upptäcka hindret med käppen i tid. Om tvärslån försetts med horisonella ribbor som sträcker sig längre ner än tvärslån fastnar teknikkäppen i dessa och försvårar gåendet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 440.1, "x1": 539.3, "y1": 504.6, "innehåll": "Varningsmarkering av möbler, nivåskillnader och hinder För exempel på avgränsning som varningsmarkering, se avsnitt 8.6.56 Ledstråk, naturliga eller konstgjorda."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 504.9, "x1": 543.8, "y1": 569.0, "innehåll": "Trappa, ramp och hiss När ramp anordnas som alternativ väg bör lutning på ramp samt antal vilplan anpassas så att inte onödigt långa omvägar skapas mellan målpunkter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 590.2, "x1": 522.7, "y1": 628.8, "innehåll": "För personer med rullator eller rullstol är vilplan viktiga för att hastigheten nerför rampen inte ska bli för stor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 625.5, "x1": 525.8, "y1": 677.7, "innehåll": "För personer med nedsatt rörelseförmåga kan det vara svårt att använda fler än två ramper efter varandra. Där fler ramper efter varandra krävs bör åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder är bänkar och längre vilplan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 674.4, "x1": 534.6, "y1": 713.0, "innehåll": "Om avåkningsskydd (kantstöd) saknas bör ramp förses med ett räcke 0,1-0,3 m över mark då risk annars finns att synskadade kan gå in i räcket, eller inte känna kanten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 115, "x0": 150.9, "y0": 709.7, "x1": 488.7, "y1": 734.6, "innehåll": "Vilplan bör förses med bänk, som placeras så att den inte utgör ett hinder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 130.5, "x1": 498.0, "y1": 155.4, "innehåll": "Antalet steg mellan vilplan bör vara högst 8, så att trappan inte blir för lång."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 152.1, "x1": 543.6, "y1": 190.7, "innehåll": "För att en trappa ska vara bekväm att gå så behöver förhållandena mellan plansteg och sättsteg följa trappformeln. Förklaring till sättsteg och plansteg anges i Figur 8.45."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 270.6, "x1": 485.1, "y1": 330.3, "innehåll": "Figur 8.45 Lämpligt stegutförande mellan sättsteg och plansteg Gångriktningen i trappan är bra att bryta, så att varje trapplopp är tydligt. Gångriktningen bryts effektivt genom att den parallellförskjuts."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 327.0, "x1": 535.9, "y1": 365.6, "innehåll": "Trapporna bör vara slutna (inte genomsiktliga) så att ledarhundar inte kan se igenom trappan och oroas av rörelse och annat under denna. Därför används sättsteg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 362.3, "x1": 530.4, "y1": 387.2, "innehåll": "Trappsteg med nos medför risk för att häkta tag och snava och bör därför undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 383.9, "x1": 545.9, "y1": 422.5, "innehåll": "Trappbredden bör vara minst 1,5 m, observera att detta skiljer sig från måttkrav i stationsmiljö, En trappa som är bredare än 2,5 m bör delas med en handledare i mitten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 419.2, "x1": 488.7, "y1": 444.1, "innehåll": "Vilplan bör förses med bänk, som placeras så att den inte utgör ett hinder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 444.4, "x1": 530.3, "y1": 522.6, "innehåll": "Varningsmarkering i trappa Kontrastmarkering på trappor utomhus görs med fördel med prickar. Kontrastmarkering med ett 50 mm brett streck kan utomhus förväxlas med skuggor om de inte görs i vitt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 519.3, "x1": 514.0, "y1": 544.2, "innehåll": "Kontrastmarkering av trappor bör göras på ett konsekvent sätt inom ett område."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 116, "x0": 150.9, "y0": 544.5, "x1": 539.8, "y1": 643.9, "innehåll": "Ledstång i trappa och ramp Ledstång utformas ergonomiskt så att den är lätt att greppa om. Det innebär att ledstångens detaljutformning gör det lätt att greppa och hålla om stången. En platt ledstång är exempel på en dåligt utformad ledstång då den inte blir lätt att greppa om. Ledstångsutformning kan göras enligt Figur 8.46"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 245.4, "x1": 546.4, "y1": 391.9, "innehåll": "Figur 8.46 Exempel på ledstångsutformning Ytterligare krav på hissar som är avsedda för transport av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, {BFS 2011:12} med ändringar, bilaga 5:1, avsnitten 1.2 och 1.6.1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 388.6, "x1": 502.8, "y1": 413.5, "innehåll": "I {SS-EN 81-70} finns även exempel på lämpliga manöver- och signalorgan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 461.3, "x1": 542.3, "y1": 499.9, "innehåll": "Sittplatser bör finnas på torg, vid hållplatser, på perronger, vid trappor och med jämna mellanrum längs gångvägar och i parker."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 496.6, "x1": 525.1, "y1": 576.2, "innehåll": "Bänkars utformning stödjer med fördel rörelsen upp från sittande. En fri yta under sittytan är viktig för att kunna placera benen under bänken då en person reser sig. Tillgängliga sittplatser bör därför ha en framkant som skjuter ut minst 100 mm i jämförelse med begränsningen vid marken. Möjligheten att resa sig begränsas om sittplatsen har en rak vertikal framsida."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 572.9, "x1": 546.7, "y1": 640.7, "innehåll": "Vilplatser kan vid knappa utrymmen ordnas med ett sittstöd i form av en sittbräda eller annat lämpligt stöd. En ledstång har en dubbel funktion, den ger stöd då en person går i en lutning, men ger också stöd att stå och vila en stund."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 117, "x0": 150.9, "y0": 636.7, "x1": 544.5, "y1": 674.9, "innehåll": "Där lutningskrav är omöjliga att följa på grund av topografins förutsättningar bör bänk eller viloplats finnas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 104.8, "x1": 530.2, "y1": 171.6, "innehåll": "Detaljutformning av hastighetssäkring En analys av faktisk hastighet, människors beteende och gaturummets form påvisar den samspelssituation som gaturummets roll i stadsbyggandet avser att uppfylla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 168.3, "x1": 514.3, "y1": 308.7, "innehåll": "Tänk på att: • Sidoförskjutningar och avsmalnande passage av olika slag kan innebära problem för lastbilar utrustade för vinterväghållning. • extraresurser kan bli nödvändiga för att kunna snöröja i och vid trånga hastighetssäkrande hinder, • utformning med gupp kan orsaka ansamling av snö som skakar loss från fordon och kan leda till extra insatser med snöbortforsling, • kantstöd i trånga passager är utsatta för påkörning. Risken är stor att, framförallt kantstöd av betong, plogas sönder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 305.4, "x1": 523.0, "y1": 344.0, "innehåll": "Anordningar som används för att utmärka farthinder utformas så att de enkelt kan bytas ut efter påkörning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 118, "x0": 150.9, "y0": 344.3, "x1": 542.5, "y1": 733.6, "innehåll": "Hastighetssäkrande åtgärder – allmänt • Hastighetssäkring kan användas för att dels dämpa hastigheten vid övergång till en lägre hastighetsnivå, t.ex. vid övergång från landsbygds- till tätortsmiljö eller från huvudnät till lokalnät för biltrafik, dels säkra hastigheten till en viss nivå på enstaka platser eller för att begränsa länklängden till gatans funktion och tillåtna hastighetsgräns. • Hastighetssäkring görs gärna vid korsningar där riskerna ofta är större än på sträcka. Två huvudtyper är vanliga; cirkulationsplats och upphöjd körbane- eller GCM-korsning. På gator med busstrafik bör åtgärder för hastighetssäkring om möjligt läggas i anslutning till busshållplats för att dels öka trafiksäkerheten där, dels minska påfrestningar av stötar för bussförare och passagerare. • åtgärder som påverkar rumsuppfattningen, som t.ex. smal körbana, planteringar och utrustning i gaturummet samt skilda ytmaterial för olika funktioner är positiva från upplevelsesynpunkt och kan bidra till lägre hastighet. • Gupp ger oftast effektivare hastighetssäkring än sidoförskjutningar och avsmalningar men medför vissa problem för kollektivtrafik, utryckningsfordon och färdtjänst. Cirkelgupp bör i första hand användas på lokalnätet där andelen tung trafik är låg. Bör undvikas på gator med busstrafik. • När avsmalningar utformas för att rymma lastbilar och bussar med rimlig framkomlighet blir utrymmet för stort för att i tillräcklig grad påverka personbilsförarnas val av hastighet. Detta kan dock uppnås genom att vanliga asfalterade körytor utformas så att personbilar får önskvärt körspår och erforderliga ytor för stora fordon skapas genom överkörningsbara ytor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 536.7, "y1": 157.2, "innehåll": "Fartdämpande åtgärder i form av portar, gupp, sidoförskjutningar och asymmetriska avsmalningar kan få negativa konsekvenser för upplevelsen av gaturummet eftersom rummets symmetriska uppbyggnad störs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 195.1, "x1": 498.8, "y1": 233.9, "innehåll": "Råd i detta avsnitt är kopplade till krav under Gemensamma krav 6.4 Trafiksäkerhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 230.6, "x1": 544.0, "y1": 282.5, "innehåll": "En port kan utformas för att ge hastighetssäkring genom fysisk åtgärd och/eller visuell påverkan med hjälp av t.ex. planteringar, skiftande beläggning, portaler, belysning etc., se Figur 8.47 och Figur 8.48."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 279.5, "x1": 540.2, "y1": 318.1, "innehåll": "Port med fysisk åtgärd kan utformas som förskjutning, förträngning, cirkulationsplats eller gupp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 314.8, "x1": 534.2, "y1": 353.4, "innehåll": "Träd utgör fast hinder. Där hastigheten är 60 km/h eller högre bör de därför placeras eller skyddas så att de inte kan påköras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 495.3, "x1": 540.0, "y1": 520.6, "innehåll": "Figur 8.47 Perspektiv: Exempel på port vid övergång från landsbygd till tätort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 119, "x0": 150.9, "y0": 725.3, "x1": 510.9, "y1": 750.7, "innehåll": "Figur 8.48 Plan: Exempel på port vid övergång från landsbygd till tätort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 534.6, "y1": 143.9, "innehåll": "Träden måste ges möjlighet att utveckla rotsystem, vid placering nära vägen innebär det normalt att skelettjord behöver användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 237.9, "x1": 522.1, "y1": 263.2, "innehåll": "Figur 8.49 Exempel på enkelsidig sidoförskjutning med förlängd mittrefug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 272.3, "x1": 533.1, "y1": 324.6, "innehåll": "Figur 8.49 visar exempel på enkelsidig sidoförskjutning med förlängd mittrefug, för att minska risken för körning på fel sida om mittrefugen. Vid behov kan del av mittrefug göras överkörningsbar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 321.3, "x1": 540.3, "y1": 414.2, "innehåll": "Ett exempel på en hastighetssäkrande portutformning är en symmetrisk eller icke- symmetrisk åtgärd av cirkulationsplatstyp utan anslutande sekundärvägsben. även en vanlig cirkulationsplats kan verka som port, om anslutande väg finns. Porten kan också ges en trapetsoid form, se Figur 8.50. Hastighetssäkringen åstadkoms som i en cirkulationsplats genom att anpassa största radier R1, R2 och R3 för genaste personbilskörspår med bredd ca 2,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 411.3, "x1": 528.3, "y1": 449.5, "innehåll": "Beakta utformningen av sidoförskjutningen, så trafiken som ska hastighetsdämpas, inte lockas att passera till vänster om refugen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 446.6, "x1": 542.8, "y1": 498.5, "innehåll": "Grundprincipen är som i cirkulationsplats att R1≤ R2≤  R3. R3<30,0 m ger hastigheter kring 30 km/h och R3<60,0 m 40 km/h, R3< 90,0 m 50 km/h och R3< 140,0 m 60 km/h. Värdena förutsätter att skevningen är obetydlig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 120, "x0": 150.9, "y0": 495.6, "x1": 519.3, "y1": 738.1, "innehåll": "GCM-trafik bör i anslutning till porten, p.g.a. klämrisk, vara separerad med egna banor avskilda med skiljeremsa från körbanan. Figur 8.50 Exempel på utformning av port med refug"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 540.5, "y1": 196.4, "innehåll": "Sidoförskjutning Sidoförskjutning kan utformas med eller utan avsmalning. Sidoförskjutningar kan bli en naturlig del av stadsbilden om de kombineras med en vanlig gatuföreteelse som en möbleringszon. Möbleringszonen kan rymma parkering, träd, eller andra gatumöbler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 193.1, "x1": 543.0, "y1": 245.4, "innehåll": "Förskjutningsklackar bör utformas med hörn som är mjukt avrundade med små radier, ca 5 m, dock inte mindre för att underlätta drift och underhåll av anläggningen samt trafikering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 245.7, "x1": 523.5, "y1": 348.7, "innehåll": "Sidoförskjutning med avsmalning Möjlig utformningshastighet och DTS i förskjutning med avsmalning bestäms av: • infartsbredd, b • öppning, a • längd, l."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 590.0, "x1": 490.3, "y1": 627.9, "innehåll": "Figur 8.51 Förskjutning med avsmalning: infartsbredd b, öppning a, förskjutningslängder l."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 623.7, "x1": 476.9, "y1": 648.6, "innehåll": "Sidohindren bör placeras först höger och sedan vänster i körriktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 645.3, "x1": 529.8, "y1": 683.9, "innehåll": "Möjliga hastigheter för personbilar kan kontrolleras genom att lägga in körspår och kontrollera radierna R1, R2 och R3 enligt samma princip som beskrivs för portar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 121, "x0": 150.9, "y0": 680.6, "x1": 544.6, "y1": 760.2, "innehåll": "Utformning enligt Tabell 8.7 för kolumnerna LBn respektive P ger utformningshastighet ca 5 km/h för respektive fordonstyp. Utformning för LBn tillåter lastbilar utan släpvagn och bussar att passera med mycket låg hastighet (0-5 km/h) men medger en betydligt högre utformningshastighet för personbil. Lastbilar med påhängsvagn, boggibussar m.m. klarar inte utformningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 544.7, "y1": 143.0, "innehåll": "Tabell 8.7 Utformningshastighet Vu< 5 km/h för LBn respektive P: infartsbredd b, förskjutningslängd l och öppning a. Förutsättning låga hinder för fri svepyta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 154.8, "y0": 151.0, "x1": 533.8, "y1": 208.3, "innehåll": "Infartsbredd b 2,75 m 3,00 m 3,25 m 3,50 m 3,75 m 4,0 m Typfordon LBn P LBn P LBn P LBn P LBn P LBn P öppning a l (m) l (m) l (m) l (m) l (m) l (m)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 154.8, "y0": 203.8, "x1": 540.6, "y1": 243.5, "innehåll": "-1,0 m - 7,5 20,0 7,0 18,0 6,5 15,5 6,0 13,0 5,5 12,5 5,0 -0,5 m - 7,0 19,5 6,5 16,5 6,0 14,5 5,5 12,0 5,0 11,0 4,5"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 154.8, "y0": 238.8, "x1": 540.6, "y1": 278.8, "innehåll": "0,0 m - 6,5 18,0 6,0 15,0 5,0 13,0 5,0 11,0 4,5 10,0 4,0 0,5 m - 5,5 16,0 5,0 13,0 4,5 11,5 4,0 9,5 4,0 9,0 3,5"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 154.8, "y0": 274.0, "x1": 540.6, "y1": 331.3, "innehåll": "1,0 m - 4,5 15,0 4,0 11,0 3,5 9,5 3,0 8,5 3,0 8,0 3,0 1,5 m - 3,0 12,5 2,5 9,0 2,5 8,0 2,5 7,5 2,0 7,5 2,0 2,0 m - 1,0 10,0 1,0 7,0 1,0 7,0 1,0 7,0 1,0 6,5 1,0"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 348.3, "x1": 538.2, "y1": 482.3, "innehåll": "Sidoförskjutning utan avsmalning Områdesbehovet för en förskjutning utan avsmalning kan beskrivas enligt Figur 8.52 där: • b är körfältsbredd • a är öppning • l är förskjutningssträckans längd • k är förskjutningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 122, "x0": 150.9, "y0": 694.4, "x1": 496.1, "y1": 732.7, "innehåll": "Figur 8.52 Förskjutning utan avsmalning: körfältsbredd b, öppning a, förskjutningslängder l och k."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 545.4, "y1": 143.9, "innehåll": "Utformningsmått för typfordon P vid olika utformningshastigheter ges i Tabell 8.8 och för typfordon LBn/Lps Tabell 8.9 ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 156.9, "x1": 469.4, "y1": 208.6, "innehåll": "Tabell 8.8 Utformning av förskjutning utan avsmalning vid olika utformningshastigheter för typfordon P Utformningshastighet 30 km/h 40 km/h"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 350.9, "x1": 469.4, "y1": 402.3, "innehåll": "Tabell 8.9 Utformning av förskjutning utan avsmalning vid olika utformningshastigheter för typfordon LBn/Lps Utformningshastighet 30 km/h 40 km/h"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 154.8, "y0": 396.8, "x1": 397.1, "y1": 436.2, "innehåll": "Minsta körfältsbredd, b 3,00 m 3,50 m öppning a l (m) k (m) l (m) k (m)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 553.1, "x1": 546.4, "y1": 605.4, "innehåll": "I utformning enligt Tabell 8.8 kan långa fordon framföras med låg hastighet. Utformning för långa fordon innebär att personbilar kan passera med högre hastigheter än LBn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 602.5, "x1": 541.4, "y1": 640.7, "innehåll": "För att förstärka det visuella intrycket kan den hastighetssäkrande åtgärden i vissa fall förstärkas med hjälp av sidohinder, t.ex. buskar eller mindre träd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 637.7, "x1": 541.9, "y1": 703.3, "innehåll": "Bredden b svarar till de angivna l- och k-värdena med ett nödvändigt minimum, minst 10,0 meter efter förskjutningen, dvs. bredden b bör bevaras minst 10,0 m efter förskjutningen för att erhålla den beräknade hastighetssäkringen. Bredden genom förskjutning utförs med samma bredd som körfältsbredden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 123, "x0": 150.9, "y0": 700.4, "x1": 534.7, "y1": 752.3, "innehåll": "Hastighetssäkring för både personbil P och lastbil LBn/Lps kan erhållas genom att kombinera utformningsmåtten i Tabell 8.8 och Tabell 8.9. Först dimensioneras förskjutningen för LBn/Lps, sedan görs motsvarande dimensionering för P. Den yta,"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 528.1, "y1": 143.9, "innehåll": "merutrymmet, som skiljer P och LBn/Lps beläggs med ett avvikande material eller beläggningstyp, se Figur 8.53."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 543.5, "y1": 219.8, "innehåll": "Cykeltrafik, motorredskap m.m. kan medföra att bredare kanaler erfordras. Den bredare kanalen kan med fördel göras med ett ojämnare ytskikt. Det dämpar personbilarnas hastighet med 2-3 km/h , ungefär lika mycket som breddökningen ökar hastigheten, ett nollsummespel med andra ord. Dessa ytor kan då t.ex. utföras i avvikande ytmaterial för att om möjligt medverka till den fysiska hastighetssäkringen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 401.3, "x1": 412.4, "y1": 469.0, "innehåll": "Figur 8.53 Kombination av mittrefug och sidohinder Avsmalning av körbanebredden"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 150.9, "y0": 465.3, "x1": 535.1, "y1": 616.2, "innehåll": "Avsmalning bör vara kombinerad med ytterligare en hastighetssäkrande åtgärd, t.ex. gupp eller sidoförskjutning för att ge tillräckligt hastighetssäkrande effekt. Då avsmalningen kombinerats med gupp har den effekt såväl vid enkelriktad som vid dubbelriktad trafik. Tabell 8.10 Breddbehov mellan kantstöd vid referenshastighet VR30 och VR50 med utrymmesklass A, B och C för olika dimensionerande trafiksituationer - DTS; möte lastbil/buss med cykel =(L+C), personbil med personbil =(P+P), lastbil med personbil =(L+P) och lastbil med lastbil =(L+L) DTS (L+C) DTS (P+P) DTS (L+P) DTS (L+L)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 152.7, "y0": 641.2, "x1": 505.4, "y1": 697.5, "innehåll": "30C 3,85 30C 4,15 30C 4,95 30C 5,8 30B 3,95 30B 4,15 30B 4,95 30B 5,9 30A 4,35 30A 4,35 30A 5,15 30A 6,3"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 124, "x0": 152.7, "y0": 692.0, "x1": 497.8, "y1": 747.9, "innehåll": "40C 3,85 40C 4,15 40C 4,95 40B 4,20 40B 4,35 40B 5,30 40A 4,60 40A 4,75 40A 5,55 ¤"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 104.5, "x1": 541.3, "y1": 200.0, "innehåll": "Enfältig körbana Hastighetssäkrande åtgärd i form av smal, enfältig, dubbelriktad körbana innebär nedsatt kapacitet. Följande tumregler kan vara användbara: • vid VR30 och Dh< 300 fordon/h kan körbanan avsmalnas till ett körfält för de båda körriktningarna utan större framkomlighetsproblem, se Tabell 8.11"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 205.5, "x1": 522.1, "y1": 256.9, "innehåll": "Tabell 8.11 Maximal längd mellan mötesfickor på enfältig gata med trafik i båda riktningarna Förväntad Trafikmängd Dh"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 154.8, "y0": 268.6, "x1": 514.9, "y1": 354.8, "innehåll": "30 km/h 300 m 150 m 100 m 10-20 km/h 100 m 50 m 30 m • vid VR >30 och vid Dh större än 300 fordon/h bör det vara samma antal körfält i avsmalningen som på den fria sträckan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 355.1, "x1": 514.1, "y1": 405.9, "innehåll": "Enkel- eller dubbelsidig avsmalning Avsmalningar väljs för att reducera hastigheten i en eller båda färdriktningarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 402.6, "x1": 544.6, "y1": 441.2, "innehåll": "En enkelsidig avsmalning är lämplig då hastigheten ska reduceras i en riktning, och en dubbelsidig vid en dubbelsidig reducering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 437.9, "x1": 531.6, "y1": 476.5, "innehåll": "Avsikten med reduceringen bör styra. Om avsmalningen ska användas som passage för GCM-trafikanter bör den reducera hastigheten på biltrafiken i båda riktningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 125, "x0": 150.9, "y0": 473.2, "x1": 522.6, "y1": 737.7, "innehåll": "åtgärden kan väljas både för upprepning längs en hastighetssäkrad gata eller som punktåtgärd, se Figur 8.54. Figur 8.54 Exempel på avsmalningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 185.3, "x1": 490.9, "y1": 223.6, "innehåll": "Figur 8.55 Exempel på dubbelsidig avsmalning med sidohinder och mittrefuger"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 219.0, "x1": 530.8, "y1": 271.3, "innehåll": "Dimensionerande trafiksituation väljs med hänsyn till dimensionerande fordonstyp, hastighet och utrymmesklasser samt utifrån hur stor hastighetsdämpning man vill åstadkomma."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 268.0, "x1": 530.9, "y1": 372.5, "innehåll": "Avsmalning av gator brukar ofta gestaltas med olika material och utrustning. Från gestaltningssynpunkt bör särskild uppmärksamhet riktas mot: • vägmärkesbehov, så få som möjligt (se avsnitt 13.1.20.2 Avsmalning), • material, undvik att använda många olika material, • utrustning, var försiktig med att använda utrustning av olika slag, t.ex. olika slags pollare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 427.8, "x1": 541.4, "y1": 480.1, "innehåll": "Guppens utformning bestäms vanligtvis av vald utformningshastighet Vu för personbilar. Tunga fordon bör kunna passera med Vu>15 km/h. Guppen behöver vara utformade så att vertikalaccelerationen ökar med stigande passagehastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 476.8, "x1": 531.3, "y1": 542.7, "innehåll": "Den fysiska utformningens beständighet är avgörande för funktion och acceptans. Därför måste kvalitén som regel vara högre på guppet än på kringliggande gatukonstruktion då guppet utsätts för högre påfrestningar. Platsgjuten betong är ett exempel på högre kvalitet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 539.4, "x1": 472.6, "y1": 564.3, "innehåll": "Guppen bör inspekteras tillräckligt ofta för att säkerställa deras effekt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 561.0, "x1": 538.1, "y1": 627.0, "innehåll": "Hastighetssäkring med gupp eller kudde bör utformas eller placeras så att en förbikörning i motriktat körfält, eller på annat sätt, inte är möjlig utan att passera en hastighetssäkrande åtgärd. Detta råd gäller generellt men avser särskilt punktåtgärder med kuddar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 623.7, "x1": 541.8, "y1": 675.9, "innehåll": "Hastighetssäkring vid passage bör placeras på ett avstånd av 10,0 meter före passagen för att ge de GCM-trafikanterna besked i tid om att fordonen kommer att lämna företräde."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 126, "x0": 150.9, "y0": 718.7, "x1": 544.6, "y1": 771.0, "innehåll": "Platågupp kan anläggas som hastighetssäkrande åtgärd för gångpassage/cykelpassage och också som upphöjd korsning, se Figur 8.56. Det är viktigt med detaljutformningen av avgränsningen mellan gångbanan och platåguppet så att det är tydligt för alla och"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 533.9, "y1": 143.9, "innehåll": "särskilt för personer med synnedsättning eller med kognitiva funktionsnedsättningar var de går ut på respektive lämnar körbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 535.9, "y1": 192.8, "innehåll": "Vid skilda körfält (refug eller mittremsa) kan nedfartsrampen från platån slopas eller utföras med svag lutning (halvt platågupp). Man bör dock observera att hastighetssäkringen är under kortare sträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 341.5, "x1": 540.6, "y1": 410.8, "innehåll": "Guppet kan utföras av prefabricerade betongelement och asfaltramper. Guppet kan även utföras helt i asfalt, men måste då läggas med stor omsorg så att rätt form och höjd erhålls Figur 8.56 Förhöjd GCM-passage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 406.6, "x1": 528.9, "y1": 458.9, "innehåll": "Guppet kan utföras av prefabricerade betongelement och asfaltramper. Guppet kan även utföras helt i asfalt, men måste då läggas med stor omsorg så att rätt form och höjd erhålls"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 127, "x0": 150.9, "y0": 455.6, "x1": 545.5, "y1": 762.2, "innehåll": "Den vänstra bilden visar en gatukorsning med genomgående förhöjda cykelbanor. Den högra bilden visar en cykelväg som korsas av en bilväg. Figur 8.57 Exempel på platågupp med platålängd 7,5m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 525.2, "y1": 143.9, "innehåll": "Tabell 8.12 visar bedömda hastighetseffekter vid utformning av platågupp med en höjd på 0,10 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 156.9, "x1": 543.2, "y1": 229.2, "innehåll": "Tabell 8.12 Ramplängder och lutningar för platågupp vid en höjd på guppet av 0,10 m och bedömda hastigheter med platålängderna 4,0 respektive 7,5 m. Resul- terande lutning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 253.8, "y0": 186.3, "x1": 537.3, "y1": 236.0, "innehåll": "Bedömd hastighetsanpassning Personbil Lastbil Normal- buss Boggiebuss Ledbuss"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 156.6, "y0": 233.0, "x1": 539.2, "y1": 283.1, "innehåll": "4 m 7,5 m 4 m 7,5 m 4 m 7,5 m 4 m 7,5 m 4 m 7,5 m 1,0 16 10,0 30 40 10 25 20 25 20 15 15"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 332.4, "x1": 513.5, "y1": 357.3, "innehåll": "Vid kombinerat övergångsställe-cykelpassage bör platålängden vara minst 5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 354.4, "x1": 531.4, "y1": 392.6, "innehåll": "Om platågupp förekommer på gator med busstrafik bör platålängden vara minst 7,5 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 389.7, "x1": 504.5, "y1": 414.6, "innehåll": "Ska undvikas på gator med stor busstrafik på grund av för hög stötbelastning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 128, "x0": 150.9, "y0": 685.0, "x1": 481.2, "y1": 777.0, "innehåll": "Figur 8.58 Vägkudde 16 Ska undvikas på gator med stor busstrafik på grund av för hög stötbelastning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 498.5, "y1": 143.9, "innehåll": "Vägkudden är lämplig att användas på gator där man önskar ungefär samma hastighetssäkring för personbilar som för bussar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 540.7, "y1": 192.8, "innehåll": "Det är viktigt att bussarna kan köra rakt i vägkuddens längdriktning. Vid planering av vägkuddar bör därför hänsyn tas till eventuella uppställda fordon och exempelvis cirkulationsplatser och hållplatser i direkt anslutning till vägkuddarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 536.2, "y1": 276.3, "innehåll": "Om man eftersträvar att ca 85 % av personbilar respektive bussar ska hålla lägre hastighet än 30 km/h behöver kudden utformas med följande mått: • Tvärled: platå 1200 mm, 80 mm över gatuplanet och lutning 1:5 åt sidorna. • Längsled: platån 2000 mm, 80 mm över gatuplanet och lutning 1:10 före och efter platån i körriktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 324.2, "x1": 524.3, "y1": 376.4, "innehåll": "Cirkelgupp är lämpliga att använda på sträcka där hastighetssäkring behövs. Cirkelgupp bör i första hand användas på lokalnätet där andelen tung trafik är låg. Cirkelgupp bör undvikas på gator med busstrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 373.1, "x1": 543.9, "y1": 411.7, "innehåll": "Längdprofil för cirkelgupp med 0,10 m höjd bör utformas enligt Tabell 8.13 och Figur 8.59 Konvext gupp med cirkulär överyta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 478.7, "x1": 471.2, "y1": 546.2, "innehåll": "Figur 8.59 Konvext gupp med cirkulär överyta Tabell 8.13 Utformning av cirkelgupp med höjd 0,10 m vid olika utformningshastighet"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 156.6, "y0": 537.6, "x1": 520.1, "y1": 576.6, "innehåll": "Längd Radie Bedömd hastighetsanpassning (km/h ) m m Personbil Lastbil Normalbuss Boggiebuss Ledbuss"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 156.6, "y0": 571.1, "x1": 493.5, "y1": 644.2, "innehåll": "3 11 25 5 15 15 15 3,7 17 30 15 15 20 15 4,2 22 35 20 20 20 15 6,5 53 45 25 30 30 20"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 643.1, "x1": 539.4, "y1": 681.7, "innehåll": "På gator med busstrafik bör kordalängden vara anpassad till dimensionerande fordon, för att begränsa bussens vippande rörelser till en acceptabel nivå."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 129, "x0": 150.9, "y0": 682.3, "x1": 529.7, "y1": 746.5, "innehåll": "Modifierat cirkelgupp Modifierat cirkelgupp kan användas för att reducera stötar i bussar och andra tunga fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 130, "x0": 150.9, "y0": 104.4, "x1": 383.5, "y1": 211.5, "innehåll": "Skyddsanordningar Se avsnitt 7.3 Skyddsanordningar. Eftergivlig vägutrustning Se avsnitt 7.4 Eftergivlig väg- och gatuutrustning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 138.6, "x1": 532.8, "y1": 262.7, "innehåll": "Linjeföring för vägar med biltrafik Projektionerna plan, profil och tvärsnitt ger var och en för sig ingen information om hur vägen kommer te sig ur ett trafikantperspektiv utan måste ses och läsas tillsammans. De hjälpmedel som finns i form av perspektiv, VR-modeller m.m. bör alltid användas för att kontrollera slutresultatet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 259.4, "x1": 513.5, "y1": 339.0, "innehåll": "\\\"De linjeföringsprinciper som redovisas i avsnitten \\\"Linjeföring med hänsyn till vägtyp\\\", \\\"Samspel mellan plan- och profilgeometri\\\" och \\\"Vägens inpassning i landskapet\\\" nedan är i huvudsak generella men ändå med inriktning på landsbygdsförhållanden. Inom tätort kan delvis andra linjeföringsprinciper vara lämpliga, vilket får avgöras från fall till fall.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 335.7, "x1": 524.1, "y1": 374.3, "innehåll": "Lokalnätsgator bör ges låg framkomlighet för biltrafik och en utformning som ger GCM-trafikanter hög säkerhet samt boende och verksamma god miljö."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 371.0, "x1": 543.7, "y1": 423.2, "innehåll": "I lokalnät bör gatan och dess omgivning medvetet utformas för hastighetsbegränsning. Se avsnitt 8.6 Gaturummets gestaltning och möblering och avsnitt 8.7 Detaljutformning av hastighetssäkring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 419.9, "x1": 516.6, "y1": 458.5, "innehåll": "Utformning för hastighetsbegränsning är särskilt viktigt vid längre länklängder i lokalnätet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 455.2, "x1": 543.5, "y1": 507.5, "innehåll": "Utöver vad som anges i detta kapitel gäller särskilda krav för linjeföring och sikt i anslutning till och i trafikplatser, korsningar och vissa sidoanläggningar, se kapitel 10, 11 och 12."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 504.2, "x1": 509.3, "y1": 542.7, "innehåll": "Med harmonisk linjeföring menas att vägen/körfältets linjeföring inte uppvisar visuella knyck eller andra liknande överraskningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 539.4, "x1": 527.1, "y1": 605.4, "innehåll": "Breddning som ger samtidig förbättring av befintlig horisontalgeometri, ökning av kurvradien och införande av saknade klotoider, utförs genom breddning i den skarpaste innerkurvan kombinerat med breddning på motsatt sida av vägen på intilliggande raksträckor eller större radier."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 602.1, "x1": 509.5, "y1": 670.3, "innehåll": "Huvudnätets uppgift är att locka till sig trafik från grannskap, extern trafik och genomfartstrafik från lokalnätet. Linjeföring med hänsyn till vägtyp"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 131, "x0": 150.9, "y0": 725.6, "x1": 497.6, "y1": 763.8, "innehåll": "Motorväg bör där så är möjligt utformas med mjuk flytande linjeföring med horisontalkurvor sammanlänkade med övergångskurvor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 542.7, "y1": 173.4, "innehåll": "Längre raklinjer bör i normalfallet undvikas. Längdandel cirkelbågar/övergångskurvor bör om möjligt vara i storleksordningen 2/1. Staklinje bör placeras i mittremsans mitt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 191.7, "x1": 532.1, "y1": 230.2, "innehåll": "Effektiv vattenavrinning uppnås inte om skevningsövergång är placerad på sträckor där längslutning är mindre än 0,5 % eller större än 3,0 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 226.9, "x1": 532.0, "y1": 265.5, "innehåll": "I ramper bör staklinje placeras i höger körbanekant sett i körriktningen och anslutas till primärvägens vägrensremsekant (utanför högerkant på K1)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 291.8, "x1": 545.7, "y1": 371.4, "innehåll": "Räcken och vägmarkering förstärker linjeföringen på en mötesfri väg. Det medför i sin tur att brister i rymdkurvan riskerar att förstärkas ytterligare. Avvikelser från den genomgående geometrin kommer också förstärkas. Förändring i vägbredd, sidoanläggningar m.m. måste därför studeras noga. Helst bör breddökningar ta stöd i vägens övergripande kurvatur."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 368.1, "x1": 539.8, "y1": 447.4, "innehåll": "Vid övergång från ett körfält till två körfält på raksträcka görs breddningen med två motriktade kurvor på övergångens vänstra körfältslinje. En raklinje bör läggas in mellan kurvorna, Utseendet beror då av radiernas längd och storlek och om de har en raksträcka mellan sig, och av dennas längd. Alternativt utformas övergångens vänstra körfältslinje med fyra klotoider enligt avsnittet om sidoförflyttning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 444.4, "x1": 537.5, "y1": 568.7, "innehåll": "Vid övergång från ett körfält till två körfält i kurva görs breddningen med två medriktade kurvor på övergångens vänstra körfältslinje. Utseendet på övergången beror då av radiernas inbördes skillnad och dessas båglängd: • Vänsterkurva: Den första kurvan har mindre radie än vägens ursprungsradie och den andra kurvan har större radie än vägens ursprungsradie. • Högerkurva: Den första kurvan har större radie än vägens ursprungsradie och den andra kurvan har mindre radie än vägens ursprungsradie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 565.4, "x1": 533.8, "y1": 625.6, "innehåll": "övergång från ett körfält till två körfält i kurva är inte möjlig att utföra med en enda avvikande radie om vägens genomgående ursprungsradie är konstant. övergången bör inte göras med kontrakurvor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 622.3, "x1": 515.4, "y1": 647.1, "innehåll": "övergången bör inte heller göras med en raklinje mellan två medriktade kurvor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 643.9, "x1": 545.1, "y1": 682.4, "innehåll": "I samband med övergångssträckor från två till ett körfält bör sikten minst motsvara 1,5 gånger stoppsikten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 132, "x0": 150.9, "y0": 679.5, "x1": 543.2, "y1": 758.8, "innehåll": "Vid utbyggnad av omkörningsfält på befintlig väg kan en breddning på motstående sida av vägen i vissa fall vara lämplig för att förbättra förutsättningarna för att förtydliga att det genomgående körfältet är genomgående och att omkörningsfältet avslutas, se övre figuren i Figur 9.1 Omkörningsfält på mötesfria vägar.. Det kan dock medföra att beläggningsryggen behöver flyttas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 544.5, "y1": 157.2, "innehåll": "Utformning enligt den nedersta figuren i Figur 9.1 Omkörningsfält på mötesfria vägar. riskerar att ge intrycket av att det är omkörningsfältet som är genomgående och denna utformning bör därför undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 539.2, "y1": 192.8, "innehåll": "För att förtydliga avslutningen av ett omkörningsfält bör detta utformas med spärrfält enligt detaljen nederst i Figur 9.1 Omkörningsfält på mötesfria vägar.."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 545.1, "y1": 241.8, "innehåll": "För att bibehålla funktionen på vanligt förekommande räckestyper bör mitträcke utformas med horisontalradie > 300 m (helst > 500 m) vid förspända räcken och > 200 m vid ej förspända räcken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 133, "x0": 150.9, "y0": 460.0, "x1": 541.2, "y1": 723.8, "innehåll": "Figur 9.1 Omkörningsfält på mötesfria vägar. Vid placering av delsträckor beaktas följande: • Korsningar med större sekundärvägsflöden bör normalt placeras på enfältssträckor/övergångssträckor (med undantag för korsningar med enbart medlöpande högersväng, exempelvis typ F). • Omkörningssträckor bör placeras efter korsningar och avslutas i god tid före en korsning. • Enfältssträckor bör placeras så att fordonshastigheterna för tung trafik (Lps) på dessa sträckor, på grund av vägens längslutning inte sjunker under 65 km/h (60 km/h vid VR ≤80) på en sträcka längre än 400 m. • Tvåfältssträckor bör om möjligt placeras i motlut för att fungera som stigningsfält. • Hänsyn bör tas till eventuella framtida förlängningar eller kompletteringar av omkörningssträckor. Staklinje och profilplan bör placeras i mitträckeslinjen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 546.6, "y1": 169.1, "innehåll": "Tvåfältsvägar där omkörning sker i motriktat körfält Tvåfältsväg med VR ≥80 bör utformas så att sikten endera begränsas till nära stoppsikt eller att omkörningssikt erhålls."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 534.7, "y1": 204.3, "innehåll": "Så kallade dilemmazoner bör undvikas, exempelvis sträckor med siktlängder mellan ca 300 och 450 m vid VR80 och ca 375–550 m vid VR100."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 201.0, "x1": 536.4, "y1": 261.2, "innehåll": "Vid VR100 bör medelefterliggningstiden (tid från upphinnande av bil till omkörning av bil) under Dh-dim inte överstiga ca 5 min. Staklinje och profilplan bör vid tvåfältsväg placeras i vägbanemitt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 261.5, "x1": 539.2, "y1": 337.6, "innehåll": "Väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss Enfältiga vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 337.8, "x1": 542.8, "y1": 415.7, "innehåll": "övergång mellan olika vägtyper övergång mellan olika vägtyper inkluderar även övergång mellan olika standard, t.ex. när en ny vägsträckning ansluter till en befintlig med lägre standard eller vid förändring av separeringsform för kollektivtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 412.7, "x1": 543.1, "y1": 464.6, "innehåll": "övergång från tvåfältsväg till motorväg bör ske i vänsterkurva, särskilt om övergången sker i anslutning till en trafikplats för att undvika att fordon kommer in på fel sida av mittremsan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 461.7, "x1": 535.7, "y1": 513.6, "innehåll": "övergång mellan tvåfältsväg och mötesfri väg bör placeras i samband med korsning och utföras så att tvåfältighet börjar efter korsningen. Om korsningen har vänstersvängkörfält i motriktad körriktning inleds tvåfältighet efter passage av detta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 510.7, "x1": 493.6, "y1": 548.9, "innehåll": "Om övergången sker på sträcka finns risk att en omkörning i anslutning till övergången medför att omkörande fordon hamnar på fel sida av mitträcke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 546.0, "x1": 540.3, "y1": 584.2, "innehåll": "Vid övergång från motorväg till mötesfri väg bör den mötesfria vägen inledas med en enfältssträcka i körriktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 134, "x0": 150.9, "y0": 716.0, "x1": 495.7, "y1": 753.9, "innehåll": "Figur 9.2 Olämplig övergång från tvåfältsväg till väg med mittremsa i högerkurva i kombination med avfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 527.1, "y1": 169.1, "innehåll": "övergång mellan olika referenshastigheter Placering av vägmärke för förändring av högsta tillåten hastighet bör ske så att vid retardation nyttjas motlut och vid acceleration nyttjas medlut."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 509.9, "y1": 218.0, "innehåll": "Vid sänkning av skyltad hastighet bör sådan sikt eftersträvas att trafikanter ges möjlighet att retardera med mjuk retardation från där vägmärke för hastighetsbegränsning blir synligt fram till märket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 214.7, "x1": 503.3, "y1": 239.6, "innehåll": "Att avisera hastighetssänkning med tilläggstavla kan annars vara nödvändigt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 239.9, "x1": 397.5, "y1": 290.7, "innehåll": "övergång mellan olika antal körfält Sikt bör vara minst 1,5 gånger stoppsikten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 135, "x0": 150.9, "y0": 287.4, "x1": 515.7, "y1": 342.0, "innehåll": "Hopvävning av ett omkörningsfält med genomgående fält bör utformas distinkt. Sampel mellan plan- och profilgeometri"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 130.5, "x1": 540.1, "y1": 222.0, "innehåll": "Samordning av plan- och profilgeometrin Samordning av plan och profil innebär att vändpunkter (vändområden) i plan och profil på ett ungefär sammanfaller och att antalet vändpunkter i plan och profil är lika (se plandata a i Figur 9.4). I vissa fall kan dock en horisontalkurva sträcka sig förbi mer än en vertikalkurva, (se plandata b i Figur 9.4)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 338.0, "x1": 543.5, "y1": 424.7, "innehåll": "Figur 9.4 Samspel mellan plan- och profilgeometri Samordning av linjeföring enligt principerna ovan ger vägen en tydlig och förutsägbar sträckning. Rätt förhållande mellan plan- och profilgeometrin ger en balanserad rymdkurva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 424.9, "x1": 541.5, "y1": 516.8, "innehåll": "Tydliga riktningsförändringar i plangeometrin Riktningsförändring behöver vara >3,5 gon för att trafikanter ska kunna uppmärksamma den och den behöver därför vara synlig utanför de avstånd före kurvans början som framgår i Krav 2022:001 VGU, Tabell 9.1 avsnitt 9.1.3.3 Tydliga riktningsförändringar i plangeometri."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 136, "x0": 150.9, "y0": 543.0, "x1": 543.4, "y1": 703.1, "innehåll": "Vägen bör utformas så att det inte uppstår några siktsvackor djupare än 0,6 m (om möjligt 0 m) inom ett avstånd av 600 m från ögonpunkt. ögonhöjd 1,1 m, se Figur 9.5 Figur 9.5 Siktsvacka"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 493.0, "y1": 185.8, "innehåll": "Enskilda utformningselement och kombinationer Horisontalkurvas båglängd bör som minst uppfylla längd enligt Tabell 9.1. Båglängden bör om möjligt vara mellan R/9 och R. Tabell 9.1 Horisontalkurvors båglängd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 293.2, "x1": 535.1, "y1": 332.1, "innehåll": "\\\"Vid mindre riktningsförändringar är det särskilt viktigt att korta båglängder undviks, se Figur 9.6. För korta båglängder ger en \\\"knyckig\\\" linjeföring.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 328.8, "x1": 545.2, "y1": 389.0, "innehåll": "Vid exempelvis horisontalkurvor med riktningsförändring ≤5 gon bör båglängden vara ≥30 gånger vägbredden. Båglängden bör motsvara minst 5 sekunders körning med VR."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 137, "x0": 150.9, "y0": 597.2, "x1": 543.3, "y1": 709.4, "innehåll": "Figur 9.6 Utformning med kort respektive lång horisontalkurva (anm: exemplet visar en utformning utan övergångskurvor för att förtydliga problemet med korta kurvor) Det räcker alltså inte att uppfylla en viss radiestorlek utan hänsyn måste också tas till kurvans längd. Det innebär i sin tur att ju mindre lutningsdifferens desto större radiestorlek behövs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.3, "y1": 178.4, "innehåll": "Förhållandet mellan horisontalkurvor och vertikalkurvor, Rh/Rv, bör vara så litet som möjligt: • Rv bör vara minst 10 × Rh vid konvexa kurvor. • Rv bör vara minst 5 × Rh vid konvexa kurvor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 175.5, "x1": 534.5, "y1": 214.1, "innehåll": "För liten konkav vertikalkurva i förhållande till horisontalkurvan ger intrycket av att vägen satt sig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 403.8, "x1": 483.6, "y1": 463.5, "innehåll": "Figur 9.7 Utformning med kort respektive lång vertikalkurva Kurvor åt samma håll med mellanliggande raklinje bör undvikas i profil."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 460.2, "x1": 535.8, "y1": 485.1, "innehåll": "Kurvor åt samma håll med mellanliggande raklinje bör undvikas i plan, se Figur 9.8."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 481.8, "x1": 540.1, "y1": 534.1, "innehåll": "Beakta även eventuella skevningsövergångar och skevningsutjämningar om kort mellanliggande raklinje finns, eftersom det finns risk att vägen ger ett ojämnt intryck, som om vägen satt sig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 138, "x0": 150.9, "y0": 530.8, "x1": 544.4, "y1": 569.4, "innehåll": "Om kurvorna inte kan ersättas med en genomgående kurva enligt nedre illustrationen i Figur 9.8 bör raklinjen istället ersättas med en kurva med stor radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 475.5, "x1": 531.4, "y1": 526.0, "innehåll": "Figur 9.8 Utformning med två respektive en horisontalkurva (anm: exemplet visar en utformning utan övergångskurvor för att förtydliga problemet med korta kurvor)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 538.7, "x1": 522.4, "y1": 603.2, "innehåll": "Anpassning till broar Broar bör normalt inordnas i vägens linjeföring. Broar bör därmed inte utformas i raklinje om vägen i övrigt läggs i kurva, Detta gäller både i plan- och profil."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 599.9, "x1": 532.2, "y1": 638.5, "innehåll": "Beakta även eventuella skevningsutjämningar invid broar eftersom det finns risk att vägen ger ett ojämnt intryck, som om bron satt sig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 139, "x0": 150.9, "y0": 635.2, "x1": 509.8, "y1": 673.8, "innehåll": "Större broar exempelvis över vattendrag bör utformas så att bron och passagen tydliggörs, se Figur 9.9."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 203.3, "x1": 479.8, "y1": 271.0, "innehåll": "Figur 9.9 Exempel på utformning vid passage över ett vattendrag Vägens inpassning i landskapet"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 263.4, "x1": 516.5, "y1": 287.0, "innehåll": "Följande råd är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU, 5 Gemensamma krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 283.8, "x1": 541.1, "y1": 322.4, "innehåll": "Vägens linjeföring bör, i samverkan med dess sektion och terrängen, skapa variation i utblickar och på så sätt ge trafikanter en upplevelse av landskapet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 319.5, "x1": 539.6, "y1": 371.4, "innehåll": "Utblickar mot omgivningen bör tidsmässigt vara så långa att trafikanter har möjlighet att uppfatta dem i den hastighet de färdas. Siktöppningar bör därför ha minst lika stor längd i meter som hastigheten uttryckt i km/h ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 368.5, "x1": 545.0, "y1": 469.3, "innehåll": "En väg bör både ha en inre och en yttre harmoni. Den inre harmonin innebär att väglinjen har en tillfredsställande, lugn och behaglig geometrisk form sedd enbart som rymdkurva utan terräng. Den yttre harmonin innebär att rymdkurvan inplacerad i sitt landskap är i samklang med terrängen och i harmoni med landskapet. Se även VGU-guide, {Vägars och gators utformning, Stödjande kunskap, Publ. 2016:083}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 495.5, "x1": 544.8, "y1": 561.5, "innehåll": "Vid en god landskapsanpassning är vägens geometri och placering anpassad till befintliga terräng- och naturformer och marknivåer. I samband med vägens inpassning i landskapet behöver bland annat bankhöjder, skärningsdjup, släntlutningar, släntavrundningar, terrängmodellering och masshantering studeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 558.2, "x1": 540.1, "y1": 596.7, "innehåll": "En landskapsanalys bör omfatta en beskrivning av sociala betydelse och beskriva påverkan och förutsättningarna för personer i vardagen i förhållande till vägprojektet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 597.0, "x1": 515.5, "y1": 688.5, "innehåll": "Natur- och kulturmiljö Påverkan av väg på natur- eller kulturvärden bör i första hand undvikas. För att ändamålet med vägen och krav på linjeföring ska uppfyllas blir ibland påverkan oundviklig. En avvägning mellan nyttan av vägen och förlust av natur- eller kulturvärden görs i så fall under planläggningsprocessen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 140, "x0": 150.9, "y0": 685.6, "x1": 537.5, "y1": 745.8, "innehåll": "Kvaliteten på naturvärden kan variera inom utpekade naturområden och det är därför inte enbart den areella förlusten som är avgörande. Fragmentering av landskapet bör minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 539.4, "y1": 157.2, "innehåll": "Samband som är viktiga ur natur- och kulturmiljösynpunkt behålls så långt möjligt. Vägens höjdläge kan anpassas för att begränsa avbrott i visuella och fysiska samband tvärs vägen eller för att möjliggöra nya planskilda passager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 515.5, "y1": 192.8, "innehåll": "Barriäreffekter för vilda djur utreds. Placering och utformning av faunapassager beskrivs i avsnitt 15.3.2. Faunapassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 542.2, "y1": 228.1, "innehåll": "Om skyddade naturområden, arter eller kulturmiljöer berörs kan dispens eller tillstånd enligt gällande lagstiftning krävas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 224.8, "x1": 505.6, "y1": 249.7, "innehåll": "Arbeten i vatten medför i normalfallet krav på prövning av vattenverksamhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 270.9, "x1": 545.9, "y1": 448.8, "innehåll": "Linjen bör inte förläggas så att skadlig grundvattennivåförändring uppkommer. Grundvattennivåsänkning uppkommer vid dränerande förläggning under grundvattennivån. även skadlig dämning bör undvikas, genom att säkerställa fortsatt vattenflöde. Grundvattentillgången får inte heller skadligt reducerats i betydande grad, liksom att grundvattenkvalitén får inte ha skadligt förändrats i betydande grad. Särskilt bör torvmarkspassager uppmärksammas. Om vatten tas bort förändras torvbildningen; torven bryts ner och kompakteras, vattenkemin ändras och den ekologiska miljön förändras. Torvmarkerna är i flera fall skyddsvärda, men olika känsliga och olika värdefulla, och därmed är yttre hydraulisk påverkan också av mer eller mindre betydelse. även linje och anläggningsdelar som skadligt kan beröra vattenresurs eller annat i övrigt skyddsvärt vatten, bör åtgärdas så att skada inte uppkommer. Råd angående utformning av åtgärder beskrivs i avsnitt 15.2. Vatten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 449.1, "x1": 541.1, "y1": 567.9, "innehåll": "Energianvändning och klimatpåverkan Vägens inpassning i landskapet påverkar genom val av linjeföring trafikens energianvändning och klimatpåverkan, men kan också påverka energianvändning och klimatpåverkan i bygg-, underhålls- och driftskedet. Masshanteringen under byggskedet bör optimeras för att minimera påverkan. Vid val av vägens inpassning i landskapet bör hänsyn tas till energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 656.4, "x1": 531.4, "y1": 734.6, "innehåll": "ögon- och hinderpunkter Räcken kan ofta vara siktskymmande. Mitträcken har en så viktig säkerhetshöjande funktion samtidigt som linjeföringskraven skulle behöva höjas avsevärt, alternativt siktbreddning, om stoppsikt till lågt hinder ska uppnås."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 141, "x0": 150.9, "y0": 731.3, "x1": 529.2, "y1": 769.9, "innehåll": "Ett alternativ till att använda hinderhöjd 1,2 m vid räcke i mittremsan är att göra en siktbreddning. Det uppfattas dock som en dyr lösning för en risk som är mycket"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 542.1, "y1": 143.9, "innehåll": "ovanlig, d.v.s. att hinder som är lägre än 1,2 meter finns på vänstra körfältet och utgör skaderisk."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 537.6, "y1": 214.4, "innehåll": "Kraven i VGU utgör en avvägning genom att siktkraven vid mitträcke justerats så att högt placerat bromsljus är dimensionerande, för att hålla nere risken för upphinnandeolyckor. För sidoräcken gäller fortsatt den lägre hinderhöjden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 513.0, "y1": 271.3, "innehåll": "Om sidoräcken är siktskymmande bör möjligheterna att ersätta räcke med flack slänt/säkerhetszon prövas. Om räcke behövs bör eventuellt behov av siktbreddning bedömas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 268.0, "x1": 491.7, "y1": 336.2, "innehåll": "Om siktbreddning medför betydande kostnadsökningar eller andra, mer än oväsentliga, nackdelar såsom intrång bör dispens från VGU prövas. Synlig del av hinder"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 356.9, "x1": 513.5, "y1": 394.8, "innehåll": "Höjdtillägg för vegetation görs med hänsyn till den vegetation som planeras för sidoområdet. Se Figur 9.10."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 637.5, "x1": 481.3, "y1": 704.8, "innehåll": "Figur 9.10 ögon- och hinderpunkter för bestämning av mötessikt. Stoppsikt för personbil"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 142, "x0": 150.9, "y0": 701.4, "x1": 535.1, "y1": 740.0, "innehåll": "Stoppsikt bör uppfylla riktvärden enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 9.1.5.1.5 Stoppsikt för personbil om det kan uppnås utan eller med marginell kostnadsökning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 356.4, "y1": 192.9, "innehåll": "Stoppsikt för buss Stoppsikt för spårvagn Dubbel stoppsikt (Mötessikt)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 218.7, "x1": 541.2, "y1": 284.6, "innehåll": "Siktkrav för omkörningssträckor bör uppfyllas i minst 2 sekunders färdtid per omkörningssträcka. 2 sek är tiden mellan att upptäcka omkörningsmöjligheten och att börja accelerera. Den tillräckliga fria siktlängden får alltså inte hinna försvinna innan man bestämt sig för att köra om."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 281.0, "x1": 543.0, "y1": 330.9, "innehåll": "Omkörningssiktprofil är en beskrivning av tillgängliga omkörningssikter utefter en väglinje och används för att kunna bedöma framkomlighetsstandard och behov av linjeföringsändringar eller stigningsfält ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 327.8, "x1": 534.7, "y1": 396.0, "innehåll": "Måttet D exemplifierar val av avstånd till framförvarande fordon. D=20,0 m ger i de flesta fall sämre siktmöjlighet än D=40,0 m. Utformningselement"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 416.5, "x1": 532.7, "y1": 625.2, "innehåll": "Förutsättning  Gränsvärden i form av minimiradier, största lutningar etc. som anges nedan ska ses just som gränsvärden som inte får under- eller överskridas av bland annat säkerhets- och framkomlighetsskäl. Andra krav, exempelvis på sikt, samspel mellan plan- och profilutformning, estetik och miljöanpassning, kan medföra att högre standard krävs. Anpassning till terräng och omgivningens skala innebär i normalfallet dessutom att en högre standard, på åtminstone huvuddelen av ett nybyggnadsobjekt, både kan och bör väljas utan att det medför någon högre anläggningskostnad. VGU innehåller utformningsstandard i form av gränsvärden för både nybyggnad och ombyggnad. Vid ombyggnadsobjekt och vid svåra nybyggnadsförhållanden behöver dock nyttan av att tillämpa standard enligt VGU vägas mot kostnader och andra objektspecifika effekter och konsekvenser för att ett välgrundat val ska kunna göras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 621.9, "x1": 478.6, "y1": 660.5, "innehåll": "Om motiv finns bör avsteg prövas vid ombyggnadsobjekt och vid svåra nybyggnadsförhållanden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 143, "x0": 150.9, "y0": 660.7, "x1": 545.5, "y1": 725.3, "innehåll": "Horisontalgeometri Jämn standard utan alltför stora radiesprång eller för tvär övergång mellan raklinje och kurva bör eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 130.5, "x1": 538.8, "y1": 169.1, "innehåll": "Längre raksträckor bör undvikas i landsbygdsmiljö. I landsbygdsmiljö innebär längre raksträckor ofta ett främmande inslag i landskapet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 169.3, "x1": 543.2, "y1": 220.2, "innehåll": "Horisontalkurva Angående val av skevning i horisontalkurvor, se avsnitt 9.1.6.6 Tvärfall och skevning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 65.9, "y0": 220.5, "x1": 530.8, "y1": 284.6, "innehåll": "9.1.6.2.2.1 Horisontalkurva för väg Mellan medriktade kurvor behövs i många fall övergångskurvor, se avsnitt 9.1.6.2.3 övergångskurva. Medriktade kurvor utan klotoider är s.k. korgbågar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 281.7, "x1": 542.1, "y1": 333.6, "innehåll": "Definition av kurva med stor radie är normalt radie > 1000 m men är mindre vid lägre hastigheter, se  Krav 2022:001 VGU, Tabell 9.12 Minsta resulterande radie utan övergångskurva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 65.9, "y0": 333.9, "x1": 535.9, "y1": 380.8, "innehåll": "9.1.6.2.2.2 Horisontalkurva för väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 406.6, "x1": 536.2, "y1": 458.9, "innehåll": "I VGU används övergångskurvor i form av klotoider som ger god överensstämmelse med verkliga körspår. Riktlinjer som ges i VGU för när övergångskurvor ska användas utgår från kördynamik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 65.9, "y0": 459.1, "x1": 519.5, "y1": 564.3, "innehåll": "9.1.6.2.3.1 övergångskurva för väg Behovet av övergångskurvor med hänsyn till kördynamik ökar med avtagande vägbredd och kurvradie samt med ökande hastighet. Ju smalare vägen är och ju mindre radierna är, desto viktigare är det att använda klotoider för att både få en körfältsform som trafikanterna kommer att följa och en vacker vägform med god anpassning till terrängen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 561.1, "x1": 534.7, "y1": 599.6, "innehåll": "Av estetiska skäl bör övergångskurva även användas vid större resulterande radie än vad som anges i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 9.1.6.2.3.1 övergångskurva för väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 596.7, "x1": 537.5, "y1": 662.3, "innehåll": "övergångskurva ger en utseendemässigt mjukare övergång mellan en raklinje och en kurva men innebär samtidigt att det kan vara svårare att bedöma hur skarp kurvan är om klotoiden är lång. Det är därför viktigt att en tillräckligt stor del av den cirkulära kurvan är synlig för att trafikanter ska kunna göra rätt bedömning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 659.0, "x1": 543.9, "y1": 697.6, "innehåll": "Vid användning av formeln i Krav 2022:001 VGU, R/3 < A < R, blir resultatet bra om A väljs nära R/3 vid stora radier och A väljs nära R vid små radier."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 144, "x0": 150.9, "y0": 694.3, "x1": 532.7, "y1": 760.2, "innehåll": "Måttskillnaden mellan cirkelbågen och raklinje vid klotoidkoppling i stället för direktkoppling av cirkelbågen till raklinjen benämns ΔR. Klotoidens inryckning ΔR från raklinjen bör av estetiska skäl vid små parametrar vara minst 0,25–0,30 m. Mindre inryckning ger en knyckig väglinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 259.5, "x1": 540.4, "y1": 348.2, "innehåll": "Figur 9.11 Enkel klotoid Inom intervallet R 5000 – R 300 bör klotoidparametern vara inom intervallet R/3 till R/2. Vid R 300 – R 120 bör klotoidparametern vara inom intervallet R/2 till 2R/3 och då R<120 bör klotoidparametern vara inom intervallet till 2R/3 till √ 2 R"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 145, "x0": 150.9, "y0": 344.7, "x1": 541.6, "y1": 733.0, "innehåll": "Det är viktigt att linjeföringen inte blir vilseledande utan att storleken på efterföljande horisontalkurva tydligt framgår för trafikanter. Figur 9.12 Jämförelse utan respektive med övergångskurva"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 538.8, "y1": 157.2, "innehåll": "Vid ombyggnad av vägar som inte ursprungligen är byggda med övergångskurvor måste ombyggnadsbehov bedömas från fall till fall där nyttan vägs mot vilka effekter som skulle kunna uppnås."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 544.8, "y1": 219.8, "innehåll": "Om väg ska breddas är det möjligt att tillföra klotoider: Genom att bredda i innerkurva och bredda anslutande raklinjer på motsatt sida, ryms klotoider där sådana saknas. På samma sätt kan klotoider införas vid stora radiesprång: breddning i innerkurva på den mindre radien och breddning i ytterkurva på den större radien."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 216.9, "x1": 541.1, "y1": 309.9, "innehåll": "Beräkningsgrund för övergångskurvor utgår från ett 3,0 m brett körfält. Bredare körfält minskar därmed behovet av övergångskurvor för att fordonen ska klara övergången inom eget körfält. För skevningsövergång mellan raklinje och kurva är dock övergångskurvan den bästa lösningen eftersom skevningsövergången inte ska förläggas i cirkulärkurvan och är mindre lämplig att placera på raklinje, speciellt efter utgång ur kurva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 65.9, "y0": 331.7, "x1": 519.0, "y1": 378.7, "innehåll": "9.1.6.2.3.2 övergångskurvor för vägar med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 400.1, "x1": 481.6, "y1": 472.5, "innehåll": "Breddökning i horisontalkurvor med små radier Breddökning bör utspetsas längs hela övergångskurvan enligt: bx=b/L 3 *Lx 3 (Se Figur 9.13)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 146, "x0": 150.9, "y0": 672.8, "x1": 446.2, "y1": 718.4, "innehåll": "Figur 9.13 Utformning av breddökning längs en klotoid. Alternativt kan breddökningen utformas med en separat klotoid."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 522.3, "y1": 143.9, "innehåll": "Vid övergång mellan raklinje och kurva utan mellanliggande övergångskurva bör breddökningen utföras med klotoid. Klotoidens längd kan bestämmas enligt:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 142.5, "x1": 394.5, "y1": 211.9, "innehåll": "L = (24Ri  +  6b) b där: L = klotoidens längd (m) Ri = innerradie (dvs. innerkurvans körbanekant) (m)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 209.0, "x1": 543.1, "y1": 309.8, "innehåll": "b = breddökning (m) Detta utförande kan även tillämpas vid ombyggnad/breddning av befintliga vägar som inte ursprungligen är byggda med klotoider. Om breddning i kurvan görs i innerkurvan och på motsatt sida av vägen på intilliggande raksträcka erhålls utrymme för klotoiden. Vid liksidig breddning, eller breddning genomgående på samma sida, erhålls inget utrymme för komplettering med klotoid."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 331.7, "x1": 537.4, "y1": 378.7, "innehåll": "Breddökning i horisontalkurvor för spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 378.9, "x1": 446.9, "y1": 429.3, "innehåll": "Sidoförflyttning Sidoförflyttning kan utformas med 4 klotoider enligt Figur 9.14."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 533.4, "x1": 541.9, "y1": 592.8, "innehåll": "Figur 9.14 Exempel på utformning av sidoförflyttning Längder för sidoförflyttning kan användas för beräkning av utrymme för körfältsbyte, omkörning av stillastående fordon, passage av hinder m.m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 589.5, "x1": 535.0, "y1": 614.4, "innehåll": "Vid hastigheter större än 70 km/h bör sidoförflyttning utformas för VR=V+10 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 614.7, "x1": 491.2, "y1": 695.0, "innehåll": "Tvärfall och skevning Tvärfall och skevning för väg Där tvärfallet understiger 2,5 % bör vägens längslutning vara minst 0,5 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 147, "x0": 150.9, "y0": 691.7, "x1": 545.4, "y1": 771.0, "innehåll": "Dubbelsidigt tvärfall i kurva kan, särskilt på bank och bro, ge intrycket av att den yttre väghalvan satt sig, skevning kan därför vara lämpligt även vid större kurvradier än vad som anges i VGU. De gränsvärden som anges i VGU baseras på frihandsstyrning, skevning vid alltför stora radier utöver i VGU angivna kommer därför ge effekten att en bil tenderar att styra inåt i kurvan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.8, "y1": 184.5, "innehåll": "Vid VR ≥80 väljs normalt det högsta skevningsvärdet eftersom det är mest gynnsamt ur kördynamisk synpunkt och med hänsyn till stora fordon med hög tyngdpunkt. Kan exempelvis tillämpas vid radiekombinationer där en större cirkelbåge är förlagd mellan två cirkelbågar med mindre radie, där de två mindre fordrar skevning men inte den mellanliggande större radien."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 181.6, "x1": 541.6, "y1": 247.2, "innehåll": "Skevningens storlek har viss kördynamisk betydelse, men även andra aspekter som kan väga tyngre, behöver beaktas. Särskilt skäl, då lägre värde kan väljas, kan vara då hänsyn behöver tas, exempelvis vid korsningar, busshållplatser, avvattning och avseende gångtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 243.9, "x1": 545.7, "y1": 337.2, "innehåll": "\\\"Vid korsningar bör primärvägens skevning vara högst 2,5 % och i varje fall inte över 4 % med hänsyn till den \\\"felskevning\\\" som uppstår vid vissa svängningsrörelser. Avvattning i korsningen förbättras om det är dubbelsidigt tvärfall. Vid busshållplatser behöver resulterande lutning beaktas med hänsyn till start vid vinterväglag. Längs vägavsnitt som frekvent används av gående, exempelvis mindre vägar eller från och till busshållplatser, finns också skäl att hålla nere skevningens storlek.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 333.9, "x1": 544.7, "y1": 476.2, "innehåll": "Två horisontalkurvor åt samma håll bör inte sammanlänkas med en raklinje (se avsnitt 9.1.6.2.2.1 Horisontalkurva för väg) men om det istället är en kurva med stor radiestorlek kan det vara en fördel med genomgående skevning även om mellanliggande kurva i sig inte fordrar skevning. Man undviker då skevningsövergångar som i sig påverkar utseende negativt och effekten av att ytterkanten verkar ha satt sig. Mellanliggande kurva med stor radiestorlek kan dock av kördynamiska skäl ges en mindre skevning än de omgivande kurvorna, enligt  Krav 2022:001 VGU, avsnitt 9.1.6.6.1 Tvärfall och skevning för väg, dock minst 2,5 %. Väg med VR ≤40 behöver inte skevas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 476.1, "x1": 532.2, "y1": 523.0, "innehåll": "Tvärfall och skevning för väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 519.6, "x1": 531.2, "y1": 585.2, "innehåll": "Eftersom spårväg inte tillämpar rälsförhöjning på rakspår krävs andra avvattningslösningar än på väg utan spårväg. Vid bombering mellan rälerna bör höjningen över RöK tas i beaktande så det inte uppstår framkomlighetsproblem för spårvagnar eller underhållsfordon"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 585.9, "x1": 533.6, "y1": 657.9, "innehåll": "Skevningsutjämning för väg För vald rotationsbredd Br kan utjämningssträckans minsta längd bestämmas enligt: U = ∆E / ω * (VR+10)/360 dock är U alltid ≥ 6 * ∆E"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 676.6, "x1": 335.3, "y1": 728.5, "innehåll": "U = Skevningsutjämningssträcka (m) ∆E % = Tvärfallsdifferens (%-enheter) VR = Referenshastighet (km/h)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 148, "x0": 150.9, "y0": 725.6, "x1": 447.9, "y1": 772.1, "innehåll": "ω = ändring av rotationsvinkel per tidsenhet, bestäms enligt: ω = 0.17/(Br-0.1) dock gäller att ω alltid bör vara ≤  0,038"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 537.1, "y1": 157.2, "innehåll": "\\\"Utformning enligt \\\"propeller\\\", se figur i Krav 2022:001 VGU avsnitt 9.1.6.7 Skevningsutjämning för väg, utförs på enkelriktad vägbana med ett eller flera körfält för att undgå ett kort stycke med bombering.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 532.6, "y1": 192.8, "innehåll": "För dubbelriktade körbanor bör val mellan förskjutna nollpunkter och propellerutformning ske med beaktande av vattenavrinning, körkomfort och estetik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 545.0, "y1": 241.8, "innehåll": "Propellerutformning är bäst med hänsyn till kördynamik men kan ge ett oroligt intryck när hela vägbanans lutning byter riktning. Förskjutna nollpunkter ger bättre avvattning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 238.5, "x1": 517.5, "y1": 277.1, "innehåll": "Profiler bör upprättas för skevningsövergångar och de bör inarbetas och ta stöd i vägens övergripande linjeföring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 273.8, "x1": 545.7, "y1": 353.0, "innehåll": "Skevningsutjämning > 5 % kan delas upp i två rätlinjiga delar, varvid övergång mellan -2.5 % och +2.5 % utjämnas enligt U (för 5 %) och resterande skevningsdifferens utjämnas över längre sträcka (näst översta illustrationen i Krav 2022:001 VGU, Figur 9.19 Utformning av skevningsövergångar). Detta minskar, vid liten längslutning, ytan med liten resulterande lutning och ger ett bättre estetiskt intryck."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 350.1, "x1": 512.7, "y1": 388.3, "innehåll": "Se även VGU-guide, {Vägars och gators utformning, Stödjande kunskap, Publ. 2016:083}, Skevningsutformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 388.6, "x1": 539.2, "y1": 457.1, "innehåll": "Skevningsutjämning för vägar med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss Felaktig ramp är en urspårningsrisk, särskilt i fallande ramp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 483.8, "x1": 362.1, "y1": 533.0, "innehåll": "Tabell 9.2 Ramplutning för spårvägsspår VR (km/h) Riktvärde för ramptal"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 150.9, "y0": 586.2, "x1": 544.0, "y1": 693.6, "innehåll": "Vertikalgeometri På avsnitt med kantstöd bör konkava vertikalkurvor utformas med så liten radiestorlek som möjligt på delen där lutningen är nära noll för att minimera sträckor med liten längslutning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 149, "x0": 65.9, "y0": 694.2, "x1": 533.1, "y1": 772.1, "innehåll": "9.1.6.8.1.1 Vertikalkurvor för väg Vertikalradiens storlek bör som minst uppgå till riktvärden för minsta radiestorlekar enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 9.1.6.8.1.1 Vertikalkurvor för väg, om det kan uppnås utan eller med marginell kostnadsökning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 539.8, "y1": 143.9, "innehåll": "Kraven för vertikalradiestorlek utgår från stoppsikt respektive vertikalacceleration, så att krav för båda dessa uppfylls."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 545.0, "y1": 233.5, "innehåll": "Värden för kort båglängd är dimensionerade med hänsyn till vertikalacceleration. För att tillämpa värden för kort båglängd behöver en konvex kurva vara så kort att den inte är siktskymmande. Det är ett relativt ovanligt fall och en så kort kurva bör i normalfallet dessutom undvikas ur utseendesynpunkt. För att tillämpa kort båglängd vid konkava kurvor behöver vägen förses med vägbelysning. även i dessa fall kan större kurvradie behövas med hänsyn till utseende."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 230.6, "x1": 544.2, "y1": 350.9, "innehåll": "Värden för lång båglängd är dimensionerade med hänsyn till stoppsikt och utgår från att båglängd är minst lika lång som stoppsträcka. Om båglängden för en konvex kurva är kortare än stoppsträckan kan kurvradien minskas. Vid beräkning av de radier som anges i VGU har hänsyn tagits till den successiva lutningsförändringen som sker längs kurvan. Lutningen i slutet av stoppsträckan är då satt till – 5 %. Om båglängd är kortare än stoppsträcka och motiv finns att välja en mindre radiestorlek än vad VGU anger kan siktkontroll ske genom att välja stoppsträcka motsvarande aktuell lutning vid stoppsträckans slut (i vardera riktningen)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 65.9, "y0": 350.8, "x1": 523.9, "y1": 397.7, "innehåll": "9.1.6.8.1.2 Vertikalkurvor för väg med spårväg i blandtrafik eller i reserverat utrymme tillsammans med buss"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 394.4, "x1": 545.7, "y1": 460.3, "innehåll": "Om konstruktionsritningar ännu ej har tagits fram kan korsningar anses sluta 2,5 meter efter punkten där rälerna korsar varandra. Längden på en växel med horisontalradie 50 meter kan antas vara 7,0 meter mätt från en punkt 1,0 meter innan spåren avviker från varandra. Motsvarande mått för en växel med horisontalradie 100 meter är 9,0 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 150, "x0": 150.9, "y0": 486.2, "x1": 546.0, "y1": 552.1, "innehåll": "Riktlinjer för väg ovan jord utgår från möjligheterna för ett tungt fordon att kunna starta vid vinterväglag. Normalt bör betydligt mindre lutning eftersträvas och största godtagbara lutning bör bestämmas från fall till fall med hänsyn till anläggningskostnad, miljö/intrång och energieffektivitet (byggande/ DoU/ trafikering)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 104.4, "x1": 488.7, "y1": 177.7, "innehåll": "Linjeföring för gångbanor och cykelbanor/cykelvägar Cykelbana/cykelväg som tillhör huvudnät bör dimensioneras för 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 174.4, "x1": 483.3, "y1": 199.3, "innehåll": "Cykelbana/cykelväg som tillhör lokalnät bör dimensioneras för 20 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 220.3, "x1": 545.0, "y1": 563.7, "innehåll": "\\\"Förutsättning  Boverkets \\\"Föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader\\\", BFS 2011:5 ALM 2, är utgivna med stöd av 8 kap., paragraf 12 första stycket plan- och bygglagen (2010:900, PBL). Allmän plats är t.ex. gata, väg, en park, ett torg. Boverkets föreskrifter ALM 2 anger bland annat följande: \\\"Allmänna platser och områden ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De ska vara användbara såväl för personer med större utomhusrullstol, med manuell rullstol eller med rollator för utomhusanvändning som för personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga.\\\" I ALM 2 finns följande undantag: \\\"Föreskrifterna och de allmänna råden gäller om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt. Som Allmänt råd sägs följande: \\\"Bergiga partier med stora höjdskillnader kan vara exempel på delar av platser och områden där det med hänsyn till terrängen är orimligt att föreskrifterna gäller fullt ut.\\\" Den citerade texten bör tolkas så att undantag också kan gälla exempelvis  vid ombyggnad av befintlig gata/väg som har lutning >2 %,   då gångbana eller GCM-bana som är del av gata/väg med lutning >2% och som begränsas mot körbanan av kantstöd inte kan avskiljas med sidoremsa,   då friliggande GCM-väg inte kan delas upp på skilda banor för gående respektive cykeltrafik och vägen inte kan ges lutning <2 %.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 560.7, "x1": 544.8, "y1": 598.9, "innehåll": "Friliggande GCM-vägs linjeföring bör undvika svackor och höjdpartier så att den är så horisontell som möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 596.0, "x1": 509.7, "y1": 634.2, "innehåll": "Friliggande GCM-väg med egen linjeföring bör ha en linjeföring som är mjukt böljande, se Figur 9.15."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 151, "x0": 150.9, "y0": 685.0, "x1": 542.7, "y1": 744.3, "innehåll": "Figur 9.15 Exempel på linjeföring för friliggande GCM-väg. I stadsliknande miljö kan dock en rak linjeföring vara att föredra vid en genomarbetad helhet med exempelvis allé eller ett starkt motiv i fonden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 535.2, "y1": 169.1, "innehåll": "Horisontalkurvor för cykelbanor/GCM-vägar Horisontalradie i korsning = 5,0 m medger en hastighet på ca 10 km/h för cykel som svänger 90°."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 169.3, "x1": 438.1, "y1": 220.2, "innehåll": "Vertikalkurvor för cykelbanor/GCM-vägar Konkava vertikalkurvor blir aldrig siktskymmande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 216.9, "x1": 508.1, "y1": 269.1, "innehåll": "Med kort konvex vertikalkurva menas att den har så kort båglängd att den inte påverkar sikten, d.v.s. man ser alltid över krönet. Då bestäms minimiradien av dimensionerande vertikalacceleration."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 265.8, "x1": 530.9, "y1": 304.4, "innehåll": "En lång konvex vertikalkurva har ett krön som bryter siktlinjen. Därmed blir radien dimensionerande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 304.7, "x1": 542.4, "y1": 382.5, "innehåll": "Längslutning på gångbanor/-ytor och gångvägar Vid lutning > 2 % kan framkomligheten för exempelvis rullstol förbättras med hjälp av vilplan. Vilplan är viktiga för att en rullstolsburen person dels ska orka förflytta sig uppåt, dels ska kunna förflytta sig säkert nedåt utan att rullstolen får för hög fart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 379.6, "x1": 518.5, "y1": 417.8, "innehåll": "Vid lutning > 2 % bör åtgärder vara utförda exempelvis i form av ledstänger och sittmöjligheter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 418.5, "x1": 492.9, "y1": 468.9, "innehåll": "Längslutning på cykelbanor/GCM-vägar Cykelbanas och GCM-vägs lutning bör om möjligt inte vara större än 3 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 465.6, "x1": 545.9, "y1": 504.2, "innehåll": "På GCM-väg med lutning > 2 % bör åtgärder för personer med rörelsenedsättning vara utförda exempelvis i form av ledstänger och sittmöjligheter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 500.9, "x1": 507.1, "y1": 539.5, "innehåll": "Medlut medför högre hastighet för cyklande, vilket leder till att stoppsträckor, cykelbanebredd samt separering från gående bör ses över."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 540.1, "x1": 534.9, "y1": 604.3, "innehåll": "Tvärfall på gångbanor/-ytor, cykelbanor och GCM-vägar God vattenavrinning bör vara säkerställd. Detta är särskilt viktigt då längslutning understiger 2 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 601.0, "x1": 541.5, "y1": 653.3, "innehåll": "Tvärfall < 1 % innebär stor risk för vattensamling vid minsta felbyggnation eller sättning. För personer med rollator och rullstol är tvärlutningar >2 % mycket svåra att klara av."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 650.0, "x1": 532.8, "y1": 688.5, "innehåll": "På GCM-väg i flack terräng med svackor bör ytvatten dräneras bort. Alternativt kan vattenansamlingar undvikas genom att GCM-vägen läggs på låg bank."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 152, "x0": 150.9, "y0": 685.2, "x1": 533.9, "y1": 745.4, "innehåll": "En väderskyddad yta som inte är skyddad från tillrinning, bör vara utformad med en viss lutning. Horisontalkurva på GCM-väg behöver normalt inte skevas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 104.5, "x1": 497.2, "y1": 151.5, "innehåll": "Resulterande lutning (snedlutning) på gångbanor, cykelbanor och GCM-vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 148.1, "x1": 514.3, "y1": 186.3, "innehåll": "Vid kraftig längslutning kan i vissa fall bana vara utförd utan tvärfall på kortare sträcka för att undvika problem med stor snedlutning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 216.1, "x1": 542.8, "y1": 294.0, "innehåll": "Stoppsikt för cykel Värdena i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 9.2.2.1, Tabell 9.29 Stoppsikt för cykel, är baserade på 2 s reaktionstid (1,5 s för gränsvärde) samt dimensionerande retardation 2 m/s 2 (uppmätta bromssträckor för gränsvärde)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 294.6, "x1": 538.8, "y1": 358.8, "innehåll": "Siktområde i kurva på sträcka Väghållarens rådighet över marken inom siktområdet bör vara säkrad så att sikt inom siktområdet kan vidmakthållas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 355.5, "x1": 536.8, "y1": 415.6, "innehåll": "Värdet 0,7 m som gräns på siktskymmande faktorer är medelvärdet mellan ögonhöjd 1,0 m och siktobjekts höjd 0,4 m. Exempel på siktområde i kurva, se Figur 9.16."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 545.3, "x1": 544.7, "y1": 618.3, "innehåll": "Figur 9.16 Exempel på siktområde vid radie 25 och siktsträcka 35,0 m. Om det är svårt att ta bort siktskymmande föremål inom siktområde (exempelvis berg) kan istället linjeföringen ändras så att man håller ut från föremålet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 153, "x0": 150.9, "y0": 615.1, "x1": 529.8, "y1": 667.3, "innehåll": "Tomtgräns bör alltid betraktas som siktskymmande då väghållaren normalt inte har rådighet över vad som händer på tomtmark, exempelvis uppförande av siktskymmande plank."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 103.9, "x1": 542.5, "y1": 205.8, "innehåll": "Korsningspunkter Gemensamma förutsättningar Indelningen i primärväg respektive sekundärväg bör baseras på vägarnas funktion och trafikmängd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 202.9, "x1": 536.8, "y1": 254.8, "innehåll": "Större korsningar karaktäriseras av att åtgärder vidtagits för att öka framkomligheten för biltrafik från sekundärvägen. Dessa åtgärder innebär också en väsentligt förhöjd trafiksäkerhetsnivå."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 251.8, "x1": 524.8, "y1": 303.7, "innehåll": "Vid det slutliga valet av dimensionerande trafiksituation bör stora fordons krav på framkomlighet vägas mot GCM-trafikanters och särskilt personer med funktionsnedsättnings krav på säkerhet och framkomlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 300.8, "x1": 536.0, "y1": 352.7, "innehåll": "Ju större fordon dimensionering sker för, desto större blir korsningsytan. Detta ger längre GCM överfarter och risk för högre hastigheter för svängande personbilar med högre risker för korsande gående och cyklister som följd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 349.8, "x1": 514.9, "y1": 388.0, "innehåll": "Specialtransportanalysen kan innebära att korsning bör dimensioneras för större fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 388.6, "x1": 527.9, "y1": 468.6, "innehåll": "Utformningskriterier Korsningsvinkel Korsningsvinkeln mellan en primärväg och en sekundärväg bör vara nära 100 gon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 618.8, "x1": 485.5, "y1": 707.6, "innehåll": "Figur 10.1 Korsningsvinkel, principfigur Den resulterande lutningen (snedlutningen) i en korsning bör vara ≤ 5 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 154, "x0": 150.9, "y0": 704.3, "x1": 529.3, "y1": 742.9, "innehåll": "Korsningar bör om möjligt placeras där primärvägen är utformad med dubbelsidigt tvärfall alternativt med skevning ≤ 2,5 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 525.4, "y1": 143.9, "innehåll": "Vid enskilda anslutningar typ A2–A5 bör primärvägens lutning inte överstiga 5 % inom 100 från anslutningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 544.1, "y1": 206.1, "innehåll": "För anslutning A2–A5 gäller att om sekundärvägen lutar mot korsningen bör en utformning med svacka övervägas för att begränsa att vatten rinner in på primärvägen. Detta gäller särskilt om primärvägen är skevad och sekundärvägen ansluter i ytterkurva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 203.2, "x1": 526.8, "y1": 241.8, "innehåll": "Beläggningsryggar med större vinkeländringar än 8 % bör undvikas för anslutning A2–A5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 238.5, "x1": 533.6, "y1": 277.1, "innehåll": "För anslutning A2–A5 bör större vinkeländringar överbryggas med extra vilplan 5,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 273.8, "x1": 532.8, "y1": 312.3, "innehåll": "Om anslutande grusväg lutar mot primärvägen bör den beläggas minst 5,0 m in från vägbanekanten för att undvika att grus rinner in på körbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 309.0, "x1": 535.9, "y1": 347.6, "innehåll": "Anslutande grusväg som lutar från primärvägen bör beläggas med asfalt minst 1,0 m in från primärvägens vägbanekant."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 347.9, "x1": 528.7, "y1": 412.1, "innehåll": "Horisontalgeometri I 4-vägskorsningar på mötesfria vägar och där primärvägen är förlagd i kurva förbi korsningen bör horisontalkurvans radiestorlek vara ≥ 1200 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 412.7, "x1": 535.1, "y1": 490.5, "innehåll": "Körfälts- och kanalbredder Vid landsbygdsförhållanden bör körfältsbredden för genomgående körfält i en korsning vara minst 3,25 m. Ur driftsynpunkt bör minsta bredd mellan kantstöd vara minst 3,75 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 487.2, "x1": 527.8, "y1": 555.2, "innehåll": "Kanalbredden (körvidd + körmån) för tvåfältiga till- och frånfarter kan översiktligt bestämmas enligt Tabell 10.1. Tabell 10.1 Bredd på tvåfältiga till och frånfarter. Rm avser kanalens innerradie"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 156.6, "y0": 546.6, "x1": 524.1, "y1": 602.8, "innehåll": "Dimensionering Andel tung Tillfart vid Rm Frånfart vid Rm Typfordon trafik 10-14 m 15-25 m 100-150 m > 150 m P+LBn Liten 7,5 7,0 8,0 7,0"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 652.5, "x1": 542.5, "y1": 704.7, "innehåll": "I körfält med höga trafikflöden (B > 0,7) bör minsta bredd mellan längre sträckor med kantstöd väljas med hänsyn till möjlighet att passera ett stillastående fordon, normalt 5,0 – 5,5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 155, "x0": 150.9, "y0": 701.4, "x1": 528.3, "y1": 753.7, "innehåll": "Förekommer jordbruksredskap bör bredden mellan kantstöd vara minst 4,2 m. Vid mindre mått, exempelvis vid passage av övergångsställe, kan en utformning där ett jordbruksredskap kan trafikera ena kanten (över fasad kantstöd) övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 517.8, "y1": 143.9, "innehåll": "Utöver ovan angivna mått kan breddökning behövas i horisontalkurvor med små radier."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 530.6, "y1": 179.1, "innehåll": "Beakta även att krav avseende hinderfri bredd uppfylls. Ytorna som behövs då, kan göras överkörningsbara."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 536.9, "y1": 214.4, "innehåll": "överkörningsbar yta kan utföras förhöjd över körbanan. Kantstöd mot en förhöjd yta bör ha en höjd av 40 mm och vara fasade."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 240.6, "x1": 538.2, "y1": 278.9, "innehåll": "Utrymmesklass A–C beskriver service-, trygghets- och komfortnivån för trafikanter i trafiksituationer som sväng i korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 275.9, "x1": 510.0, "y1": 345.0, "innehåll": "Minsta radie samt största rattutslag för dragfordonets bakaxelmittpunkt för utrymmesklass A, typfordon och riktningar vid sväng med 100g vinkeländring redovisas i Tabell 10.2. Tabell 10.2 Minsta svängradie för utrymmesklass A"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 156.6, "y0": 349.7, "x1": 536.7, "y1": 440.4, "innehåll": "Typkorsning A,B och C P LB m LBn+Bl 1) Bb Lps Lsko g Lmo d Lspe c Högersväng 90 ˚  Minradie (m) 6,0 8,0 12,0 15,0 9,5 14,5 14,5 10 % av max hjulutslag 62, 5 62, 5 62,5 62,5 50 50 50 50"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 156.6, "y0": 435.0, "x1": 532.8, "y1": 522.1, "innehåll": "Vänstersvän g 90 ˚  Minradie (m) 5,5 7,0 11,0 13,0 8,0 11,5 11,5 8,0 % av max hjulutslag 69 69 69 69 62,5 62,5 62,5 62,5 Typkorsning D P LB m LBn+Bl 1"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 156.6, "y0": 489.3, "x1": 540.2, "y1": 549.1, "innehåll": ") Bb Lps Lsko g Lmo d Lspec Högersväng 90 ˚  Minradie (m) 6,0 8,0 12,0 15,0 9,5 14,5 14,5 10,0"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 156.6, "y0": 543.7, "x1": 532.8, "y1": 603.5, "innehåll": "% av max hjulutslag 62, 5 62, 5 62,5 62,5 50 50 50 50 Vänstersvän g 90 ˚  Minradie (m) 5,5 7,0 11,0 13,0 9,5 14,5 14,5 10,0"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 598.0, "x1": 525.2, "y1": 645.2, "innehåll": "% av max hjulutslag 69 69 69 69 50 50 50 50 1) Ledbuss ryms normalt inom samma utrymme som LBn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 156, "x0": 150.9, "y0": 641.7, "x1": 509.1, "y1": 693.9, "innehåll": "Minsta radie samt största rattutslag för dragfordonets bakaxelmittpunkt för utrymmesklass B, typfordon och riktningar vid sväng med 100g vinkeländring redovisas i Tabell 10.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 413.2, "y1": 171.5, "innehåll": "Tabell 10.3 Minsta svängradie för utrymmesklass B Typkorsning A,B och C P LB m LBn+Bl 1"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 138.7, "x1": 540.2, "y1": 196.0, "innehåll": ") Bb Lps Lsko g Lmo d Lspec Högersväng 90 ˚  Minradie (m) 5,5 7,0 11,0 13,0 7,5 11,5 11,5 8,0"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 191.0, "x1": 529.9, "y1": 270.9, "innehåll": "% av max hjulutslag 69 69 69 69 62,5 62,5 62,5 62,5 Vänstersväng 90 ˚  Minradie (m) 5,0 6,0 10,0 12,0 6,0 9,0 9,0 6,0 % av max hjulutslag 75 75 75 75 75 75 75 75"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 290.3, "x1": 529.9, "y1": 345.4, "innehåll": "Högersväng 90 ˚  Minradie (m) 5,5 7,0 11,0 13,0 7,5 11,5 11,5 8,0 % av max hjulutslag 69 69 69 69 62,5 62,5 62,5 62,5"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 340.4, "x1": 529.9, "y1": 395.4, "innehåll": "Vänstersväng 90 ˚  Minradie (m) 5,0 6,0 10,0 12,0 7,5 11,5 11,5 8,0 % av max hjulutslag 75 75 75 75 62,5 62,5 62,5 62,5"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 150.9, "y0": 395.9, "x1": 509.1, "y1": 508.5, "innehåll": "1) Ledbuss ryms normalt inom samma utrymme som LBn. Minsta radie samt största rattutslag för dragfordonets bakaxelmittpunkt för utrymmesklass C, typfordon och riktningar vid sväng med 100g vinkeländring definieras i Tabell 10.4. Tabell 10.4 Minsta svängradie för utrymmesklass C Typkorsning A,B och C Typfordon"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 489.7, "x1": 540.2, "y1": 572.2, "innehåll": ") Bb Lps Lsko g Lmo d Lspec Högersväng 90 ˚  Minradie (m) 5,0 6,0 10,0 12,0 6,0 9,0 9,0 6,0 % av max hjulutslag 75 75 75 75 75 75 75 75"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 566.8, "x1": 525.6, "y1": 621.9, "innehåll": "Vänstersväng 90 ˚  Minradie (m) 5,0 6,0 10,0 12,0 6,0 9,0 9,0 6,0 % av max hjulutslag 75 75 75 75 75 75 75 75"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 616.8, "x1": 536.2, "y1": 671.9, "innehåll": "Typkorsning D P LB m LBn+Bl 1)  Bb  Lps Lskog Lmod Lspec Högersväng 90 ˚  Minradie (m) 5,0 6,0 10,0 12,0 6,0 9,0 9,0 6,0"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 157, "x0": 156.6, "y0": 666.5, "x1": 529.9, "y1": 746.4, "innehåll": "% av max hjulutslag 75 75 75 75 75 75 75 75 Vänstersväng 90 ˚  Minradie (m) 4,0 5,0 8,0 9,5 9,5 14,5 14,5 10,0 % av max hjulutslag 90 90 90 90 66 66 66 66"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 478.0, "y1": 143.9, "innehåll": "Utrymmesbehovet kan och bör kontrolleras med hjälp av olika typer av körspårsprogram."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 65.9, "y0": 144.1, "x1": 529.8, "y1": 208.3, "innehåll": "10.1.1.6 Korsningskurvor Korsningskurvor på primärvägen bör endast förses med kantstöd om hastigheten är högst 80 km/h och korsningen är försedd med vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 205.0, "x1": 533.9, "y1": 243.6, "innehåll": "Korsningskurvor med kantstöd bör utformas med radier motsvarande standardradier på kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 240.7, "x1": 542.1, "y1": 300.8, "innehåll": "Korsningskurvor med vägräcken bör utformas med radier motsvarande standardradier på kantstöd. Undvik linjer sammansatta av många korta element."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 65.9, "y0": 301.1, "x1": 536.2, "y1": 417.5, "innehåll": "10.1.1.7 Trafiköar och refuger Trafikön utgör en yta avgränsad av omgivande körfälts kantlinjer. Trafikströmmarna kan vara motriktade eller likriktade. Trafiköns synbarhet kan ökas genom: • vägmärken i ändpunkter • vägbaneretroreflektorer i kantlinjerna • kantstolpar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 414.5, "x1": 544.8, "y1": 466.4, "innehåll": "Trafikön fylls vanligen med spärrmarkering men kan helt eller delvis fyllas med refug. För att öka synbarheten kan refuger utformas med material som ger kontrast till vägbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 463.5, "x1": 532.9, "y1": 515.4, "innehåll": "Trafiköar på primärvägen bör endast förses med refug (dvs. en med kantstöd eller annan fysiskt avgränsad yta) om hastigheten är <80 km/h och korsningen är försedd med vägbelysning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 512.5, "x1": 474.3, "y1": 537.4, "innehåll": "Vid VR ≤60 inom tätort kan en trafikö i sin helhet utgöras av en refug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 534.1, "x1": 536.5, "y1": 586.3, "innehåll": "Trafikön på en sekundärväg bör förses med vägmärke D2 Påbjuden körbana. På primärvägen bör trafikön förses med trafikdelartavla om trafiköns syfte är att skydda gående och cyklister som korsar primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 583.0, "x1": 507.5, "y1": 607.9, "innehåll": "Trafikdelartavlor bör även användas för att förhindra omkörning i korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 604.6, "x1": 526.2, "y1": 629.5, "innehåll": "Av trafiksäkerhetsskäl bör obelysta refuger undvikas vid kanalisering i primärväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 626.2, "x1": 486.8, "y1": 651.1, "innehåll": "Primärvägen kan förses med trafikö för att underlätta passage för gående."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 158, "x0": 150.9, "y0": 647.8, "x1": 525.7, "y1": 672.7, "innehåll": "Trafikö med refug på primärvägen kan behövas om korsningen ska signalregleras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 292.2, "x1": 540.5, "y1": 392.6, "innehåll": "Figur 10.2 Trafikö på sekundärväg (korsningstyp B), principfigur Vid en gångpassage eller cykelpassage/överfart bör refugens bredd vara minst 2,0 m. Vid obevakade övergångsställe kan i vissa fall en smalare refug, 1,2 m, godtas eftersom ingen antas bli stående där. Om korsningen signalregleras bör hänsyn tas till signalstoplens placering och antal lyktor för att säkerställa att refugen har tillräcklig bredd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 389.3, "x1": 541.2, "y1": 427.9, "innehåll": "Kravet på förhållande mellan längd och bredd (A och B) för triangelrefug är för att ge högersvängande fordon tillfredsställande sikt vid väjningslinjen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 424.6, "x1": 545.1, "y1": 484.8, "innehåll": "För utformning av triangelrefug vid signalreglerad korsning hänvisas till avsnitt 10.3.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E). Undvik refuglinjer som är sammansatta av många små element."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 503.1, "x1": 489.0, "y1": 528.0, "innehåll": "Refuger bör utformas med radier motsvarande standardradier på kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 525.0, "x1": 516.0, "y1": 549.9, "innehåll": "Refughörn bör avjämnas med radie motsvarande standardutförande på kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 65.9, "y0": 546.6, "x1": 526.8, "y1": 614.8, "innehåll": "Kantstödstillägg mäts mellan kantstöd och vägmarkering, se Figur 13.205 i avsnitt 13.2.1.3.9 M9 Spärrområde. 10.1.1.8 Sikt vid färd mot korsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 622.8, "x1": 527.5, "y1": 696.8, "innehåll": "Råden i detta avsnitt är kopplade till 6.4 Trafiksäkerhet. För att trafikanter som färdas mot en korsning där de har väjningsplikt, ska kunna upptäcka korsningen i tid och undvika kraftig retardation, bör en tillgänglig sikt på minst 1,5 * stoppsikt eftersträvas, se Figur 10.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 159, "x0": 150.9, "y0": 693.5, "x1": 505.5, "y1": 732.1, "innehåll": "Om detta inte uppnås kan förberedande skyltning i form av väjningsplikt med tilläggstavla med avståndsangivelse användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 65.9, "y0": 308.4, "x1": 355.4, "y1": 391.6, "innehåll": "Figur 10.3 Sikt vid färd mot en korsning 10.1.1.9 Sikt i korsning 10.1.1.9.1 Gemensamt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 388.2, "x1": 531.8, "y1": 494.9, "innehåll": "För att trafikanterna säkert och smidigt ska kunna passera en korsning bör siktförhållanden, vägens linjeföring och trafikanordningar samverka till att i god tid före korsningen ge information om regleringsform, kanalisering och utformning. Denna samverkan är särskilt viktig i korsningar där den genomgående trafikens framkomlighet begränsas på ett sätt som med hänsyn till vägens funktion kan uppfattas som oväntat, t.ex. vid signalreglering eller cirkulationsplats, på stora trafikleder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 491.6, "x1": 531.3, "y1": 530.1, "innehåll": "Siktområdets utsträckning bestäms av korsningens regleringsform, separeringsform och primärvägens referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 526.9, "x1": 544.3, "y1": 592.8, "innehåll": "Inom siktområdet bör för bilar överallt finnas sikt från dimensionerande ögonhöjd (för personbil 1,1 m) till vägytan, definierad som dimensionerande hinderhöjd 0,2 m, men minst till dimensionerande strålkastarhöjd 0,6 m på väg och 0,4 m på GCM-väg. För gående och cyklister bör motsvarande sikt finnas från ögonhöjden 1,5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 160, "x0": 150.9, "y0": 589.5, "x1": 541.8, "y1": 641.7, "innehåll": "I fyrvägskorsning typ C med körfält för vänstersvängande från båda riktningarna eller i korsning med avfart skyms sikten mer eller mindre av svängande fordon, se Figur 10.4. Liknande siktproblem kan också uppstå i korsning med flerfältiga vägar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 150.9, "y0": 213.8, "x1": 537.2, "y1": 273.5, "innehåll": "Figur 10.4 Exempel på siktskugga Behov av val av åtgärd för att undvika sådan siktskugga bör utredas för varje särskilt fall."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 65.9, "y0": 273.7, "x1": 482.2, "y1": 349.8, "innehåll": "10.1.1.9.2 Sikt i korsning på mötesfri väg Förutsättning  Följande råd hör till krav under 10.1.1.9 Sikt i korsning, 10.1.1.9.1 Gemensamt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 150.9, "y0": 346.5, "x1": 539.4, "y1": 398.7, "innehåll": "Vid risk för siktproblem i korsningstyp C bör övervägas att utforma korsningen så att den kan passeras av personbil (P) i två steg, se Figur 10.5 (nedre figuren) eller att utforma den med vänsterpåsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 150.9, "y0": 608.7, "x1": 532.1, "y1": 668.0, "innehåll": "Figur 10.5 Sikt, korsningstyp C på mötesfri väg Mitträcket bör vara högst 0,7 m högt och vara genomsiktligt. Uppstickande reflexer m.m. bör undvikas längs en sträcka motsvarande Lp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 161, "x0": 65.9, "y0": 668.3, "x1": 534.6, "y1": 755.1, "innehåll": "10.1.1.10 Korsning med hastighetsdämpande utformning En hastighetsdämpande utformning kan åstadkommas genom att kurvatur i plan anpassas efter den hastighetsdämning och de färdhastigheter som önskas. Figur 10.6 visar empiriska samband mellan ett körspårs radiestorlek och färdhastighet och kan användas som stöd för val av geometrisk utformning i plan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 522.1, "y1": 157.2, "innehåll": "De radiestorlekar som figuren anger gäller ett fordons möjliga körspår. Vald utformning kontrolleras så att ett fordons inte kan passera i ett körspår med större radiestorlek än den storlek som motsvarar önskad högsta hastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 371.4, "x1": 506.1, "y1": 409.4, "innehåll": "Figur 10.6 Körspårs radiestorlek och färdhastighet, som stöd för val av geometrisk utformning i plan"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 421.4, "x1": 545.6, "y1": 531.2, "innehåll": "Figur 10.7 visar ett exempel på hastighetsdämpande utformning i syfte att dämpa hastigheten till 40 km/h inför en korsning i högfartsmiljö. Exempelvis en cirkulationsplats eller en vanlig tre- eller fyrvägskorsning. Figuren visar geometrisk utformning för hastighetsdämpning och förslag till placering 100 m före korsningspunkten. Breddökning behövs normalt med mellan 0,5 och 0,75 m. Beakta risk för att trafikanter kan komma att kör förbi dämpningen i motriktat körfält. åtgärder kan behövas för att motverka detta, exempelvis en refug fram till korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 162, "x0": 150.9, "y0": 665.9, "x1": 519.1, "y1": 703.9, "innehåll": "Figur 10.7 Exempel på hastighetsdämpande utformning i syfte att dämpa hastigheten till 40 km/h inför en korsning i högfartsmiljö."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 65.9, "y0": 104.4, "x1": 498.1, "y1": 165.9, "innehåll": "10.2 Korsningar utan särskilda åtgärder för GCM 10.2.1 Mindre korsningar (Typ A-C)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 65.9, "y0": 166.1, "x1": 543.4, "y1": 230.3, "innehåll": "10.2.1.1 3-vägskorsning och 4-vägskorsning Korsning utan trafiköar (A) har normalt ett körfält i varje tillfart, se Figur 10.8. I tätort kan flerfältig primärgata förekomma."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 340.5, "x1": 512.7, "y1": 400.2, "innehåll": "Figur 10.8 Exempel på utformning av korsningstyp A En 4-vägs A-korsning bör av trafiksäkerhetsskäl utformas som två förskjutna 3- vägskorsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 396.9, "x1": 545.4, "y1": 489.8, "innehåll": "Typ A ger mycket god framkomlighet, särskilt för stora ledade fordon genom att korsningen dimensioneras för (Lps)A. Om korsningsvinkeln är mindre än 90 grader behöver typfordon Lps, som svänger till vänster från primärvägen, gena över motriktat körfält. I ogynnsamma fall kan därför ett väntande fordon vid stopp/väjningslinjen hindra ett svängande typfordon Lps. Om en sådan situation inte kan accepteras måste korsningsvinkeln ändras eller korsningen utformas som typ B."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 618.0, "x1": 530.3, "y1": 704.7, "innehåll": "Figur 10.9 Exempel på utformning av korsningstyp B Typ B, är vid landsbygdsförhållanden kanaliserad med trafikö i sekundärvägen och vanligen reglerad med väjningsplikt, med eller utan stoppskyldighet. Till- och frånfarter är normalt enfältiga. I tätort kan trafikö på primärväg förekomma för att underlätta passage för gående och cyklister, se avsnitt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 163, "x0": 150.9, "y0": 701.5, "x1": 541.9, "y1": 767.4, "innehåll": "Korsningen kan utformas som 3- eller 4-vägskorsning, alternativt två förskjutna 3- vägskorsningar. Avståndet mellan anslutningarna bör vara minst 50,0 m för att medge s-sväng med stora ledande fordon. Utformningen medger utrymmesklass A för typfordon Lps."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 519.6, "y1": 143.9, "innehåll": "3-vägskorsning typ B kan förses med högeravsvängs- eller högerpåsvängskörfält till/från primärvägen. Hänsyn till siktkrav är viktiga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 546.3, "y1": 219.8, "innehåll": "Trafiköns uppgift är att hindra genande svängar, öka korsningens synbarhet från sekundärvägen och att ge gående och cyklister möjlighet att korsa sekundärvägen och/eller primärvägen i två etapper. I det senare fallet bör trafikön utformas med refug. Kanaliseringen innebär dock en viss begränsning av stora ledande fordons framkomlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 216.9, "x1": 520.2, "y1": 282.5, "innehåll": "Trafiköns standardform har bestämts både med hänsyn till svängande fordons utrymmesbehov, (Lps)A, och synbarhet från sekundärvägen. Trafikkön bör alltid förses med trafikledarmärke och kan även förses med refug. Refugens form och storlek beror på syftet med refugen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 279.6, "x1": 532.5, "y1": 358.8, "innehåll": "Korsning med vänstersvängskörfält på primärväg (C), se Figur 10.10, har vänstersvängskörfält på primärvägen kanaliserat med trafikö för att minska riskerna för påkörning bakifrån och för att öka framkomligheten på primärvägen. Refug kan förekomma för att underlätta för gående att korsa, se avsnitt… Korsningstyp C har i övrigt normalt inga extra körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 505.4, "x1": 546.3, "y1": 619.4, "innehåll": "Figur 10.10 Exempel på utformning av korsningstyp C Trafiköns uppgift är att hindra genande svängar, öka korsningens synbarhet från sekundärvägen och att ge gående och cyklister möjlighet att korsa sekundärvägen och/eller primärvägen i två etapper. I det senare fallet bör trafikön utformas med refug. Kanaliseringen innebär dock en viss begränsning av stora ledande fordons framkomlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 616.5, "x1": 520.2, "y1": 682.1, "innehåll": "Trafiköns standardform har bestämts både med hänsyn till svängande fordons utrymmesbehov, (Lps)A, och synbarhet från sekundärvägen. Trafikkön bör alltid förses med trafikledarmärke och kan även förses med refug. Refugens form och storlek beror på syftet med refugen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 164, "x0": 150.9, "y0": 678.8, "x1": 536.2, "y1": 717.4, "innehåll": "Typ C kan förses med högeravsvängskörfält från primärvägen. Den kan också förses med högerpåsvängskörfält från sekundärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 284.3, "x1": 526.2, "y1": 357.3, "innehåll": "Figur 10.11 Typ C med högeravsvängs- eller högerpåsvängskörfält Primärvägen som ligger horisontalkurva kan möjliggöra vägbanebreddningen som utformas på ett estetiskt tilltalande sätt. Kontrakurvor kan då undvikas i de genomgående körfältens linjeföring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 354.4, "x1": 542.6, "y1": 406.3, "innehåll": "Primärvägens tvärfall bestäms av horisontell linjeföring för genomgående körfält. Vid breddning på raklinje bör väljas radier, minst 500 m vid VR70 och minst 1000 m vid VR90, för att kunna ha dubbelsidigt tvärfall."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 403.4, "x1": 545.5, "y1": 482.6, "innehåll": "Genomgående körfält i primärvägen bör utformas med oförändrad bredd och var för sig med mjuk linjeföring. Kanalbredd bestäms av möjligheten att passera andra fordon längs kanaliserade avsnitt i korsningen. För att en buss/lastbil ska kunna passera en cyklist behövs 4,5–5,0 m och för att en personbil ska kunna passera ett långsamgående fordon behövs 4,5–5,5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 479.7, "x1": 532.8, "y1": 531.6, "innehåll": "Breda kanaler bör undvikas. De ökar korsningens yta och gör korsningen svår att överblicka för svängande och korsande fordon. Största kanalbredd på 9,0 m väg bör vara högst 4,5 m och på 13,0 m väg 5,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 528.3, "x1": 540.9, "y1": 594.3, "innehåll": "Vägrenars bredd bestäms av kanalbredd, genomgående körfälts bredd, vägmarkeringsklass och separeringsform. även om en vägren lokalt kan göras smal i avsnitt med vänstersvängskörfält bör vägrensbredden av estetiska skäl hållas konstant genom korsningen och utjämnas mjukt till vägrensbredd enligt vägens typsektion."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 591.0, "x1": 545.1, "y1": 643.2, "innehåll": "Trafiköarna bör utföras som spärrområden. Minimibredd är vid normal utformning 0,1 m, 0,2 m eller 0,4 m. Utformningen styr genomgående trafik till genomgående körfält och bör ge god ledning och bekvämt körsätt för vänstersvängande trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 165, "x0": 150.9, "y0": 639.9, "x1": 543.7, "y1": 678.5, "innehåll": "Eventuell refug bör göras kort enligt Figur 10.12. Refuger är nödvändiga om korsande GCM-trafikanter behöver väntutrymme, se avsnitt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 166, "x0": 150.9, "y0": 285.0, "x1": 543.4, "y1": 358.1, "innehåll": "Figur 10.12 Exempel på kanalisering Spärrmarkeringar kan förses med trafikdelartavlor och vägbaneretroreflektorer för att öka synbarheten. Ett kraftfullt sätt att öka synbarheten av alla typer av C korsningar är att sätta upp vägvisningen i portal, se Figur 10.13."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 166, "x0": 150.9, "y0": 520.8, "x1": 535.9, "y1": 546.2, "innehåll": "Figur 10.13 Exempel på kanalisering med spärrområde och portalvägvisning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 166, "x0": 150.9, "y0": 541.6, "x1": 495.7, "y1": 566.5, "innehåll": "Vid övergång från två till ett körfält bör hopvävningen ske före korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 166, "x0": 150.9, "y0": 563.2, "x1": 483.3, "y1": 588.1, "innehåll": "Mitträcket på mötesfri väg bör utformas enligt principerna i Figur 10.14."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 166, "x0": 150.9, "y0": 584.8, "x1": 523.8, "y1": 637.1, "innehåll": "I ytterkurva monteras det extra räcket längs vänstersvängskörfältet enligt nedersta bilden i Figur 10.14. Räcket bör ges tillräcklig längd enligt Krav 2022:001 VGU, Tabell 7.10 så att dess funktion säkerställs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 416.4, "x1": 521.0, "y1": 441.8, "innehåll": "Figur 10.14 Räckesplacering i korsning typ C på mötesfri väg, principfigur"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 449.8, "x1": 493.0, "y1": 474.7, "innehåll": "övergång från ett till två körfält kan göras enligt övre bilden i Figur 10.15."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 150.9, "y0": 622.4, "x1": 490.1, "y1": 668.0, "innehåll": "Figur 10.15 Korsningstyp C på mötesfri väg (räcken ej illustrerade). Hopvävning kan utformas enligt Figur 10.15, nedre bilden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 167, "x0": 65.9, "y0": 668.7, "x1": 539.0, "y1": 760.2, "innehåll": "10.2.1.2 4-vägskorsning eller förskjutna 3-vägskorsningar A korsningar bör av trafiksäkerhetsskäl alltid vara förskjutna. En 4-vägskorsning av typen B eller C och med mer än 100 inkommande fordon (åDT-Dim) på minst belastade sekundärväg bör av trafiksäkerhetsskäl normalt delas upp i två förskjutna 3- vägskorsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 507.5, "y1": 143.9, "innehåll": "Vid korsningstyp A och B bör vänster/högerförskjutning eftersträvas eftersom oskyddad vänstersväng från primärväg då undviks."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 528.3, "y1": 179.1, "innehåll": "Vid korsningstyp C bör höger/vänsterförskjutning eftersträvas varvid vänstersväng från sekundärväg undviks för korsande trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 543.0, "y1": 214.4, "innehåll": "Vänstersväng från primärväg utan vänstersvängsfält bedöms farligare än vänstersväng från sekundärväg. Vänstersväng från sekundärväg bedöms farligare än högersväng."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 291.2, "x1": 506.3, "y1": 337.2, "innehåll": "Figur 10.16 Förskjuten korsning, alternativa placeringar Trafikön kan förses med refug för att underlätta passage för GCM-trafikanter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 333.9, "x1": 539.6, "y1": 386.1, "innehåll": "Eventuell refug bör göras kort i vägens längsled. Undantag kan exempelvis gälla om primärvägen är förlagd i kurva och refugens syfte är att samla upp dagvatten eller om refugen ska förses med växtlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 65.9, "y0": 386.4, "x1": 539.3, "y1": 505.3, "innehåll": "10.2.1.3 Vänstersväng utan särskilt vänstersvängskörfält För att öka framkomligheten på tvåfältsvägar med VR ≤80 kan i vissa fall en lokal vägbreddning på den korsningsfria sidan i trevägskorsningar, som gör det möjligt för genomgående fordon att passera ett vänstersvängande fordon, ersätta korsningstyp C, se Figur 10.17. Bredd mellan mittlinje och körytekant (B enligt figur nedan) bör vara minst 5,5 m. Breddökningen kan dimensioneras för en passagehastighet på mellan 10 och 40 km/h, se Figur 10.17."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 65.9, "y0": 627.4, "x1": 372.0, "y1": 694.8, "innehåll": "Figur 10.17 Fattigmanslösning, principfigur 10.2.1.4 Vänstersvängskörfält"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 168, "x0": 150.9, "y0": 686.1, "x1": 533.2, "y1": 755.2, "innehåll": "Förutsättning  Utformningsråden gäller för vänstersvängskörfält i primärväg/-gata. De kan i tillämpliga delar även användas för vänstersvängskörfält från sekundärväg/- gata."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 169, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.6, "y1": 170.9, "innehåll": "Vid signalreglering kan lång mittrefug erfordras för att undvika att genomgående trafik genar över detektorer i vänstersvängskörfältet. Ibland kan en kort riktningsgivande refug behövas mellan vänstersvängskörfält och genomgående körfält för att förhindra felanmälan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 169, "x0": 150.9, "y0": 167.9, "x1": 537.6, "y1": 206.2, "innehåll": "Magasinets längd i meter beräknas med hänsyn till trafiksammansättning, såväl antal fordon som dimensionerande fordonstyper, under dimensionerande timme."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 169, "x0": 150.9, "y0": 203.2, "x1": 529.7, "y1": 241.8, "innehåll": "Inledningssträckan behöver vara minst 40,0 m för att typfordon Lps eller större ska kunna följa en mjuk utformning med låg hastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 169, "x0": 150.9, "y0": 238.5, "x1": 525.0, "y1": 317.8, "innehåll": "Fordon som ska svänga bromsar i genomgående körfält och kan särskilt vid smala kanaler hindra dem som kör rakt fram. För att minska störningen kan vänstersvängsfältet förlängas utöver vad Lkö och Lin kräver så att hastighetsskillnaden mellan vänstersvängande och genomgående bilströmmar i genomgående körfält minskar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 169, "x0": 150.9, "y0": 314.8, "x1": 534.2, "y1": 353.1, "innehåll": "Förväntad kölängd kan bedömas med hjälp av Figur 10.18, Figur 10.19, Figur 10.20 och Figur 10.21."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 303.1, "x1": 535.6, "y1": 418.2, "innehåll": "0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Figur 10.21 Kölängd VR110 Figurerna redovisar kölängd som funktion av överordnat flöde (Qö) för fyra olika underordnade flöden (Qu), dvs. vänstersvängsflöden från primärväg till sekundärväg. Mellan dessa fyra kurvor kan approximation göras. Samtliga kölängder avser sannolikheten 90 % att kön inte blir längre, dvs. i 10 % av fallen kan kölängden bli längre än den beräknade i diagrammen ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 414.9, "x1": 512.5, "y1": 453.5, "innehåll": "För att minska störningar för genomgående trafik kan vänstersvängsmagasinets och/eller inledningssträckas längd förlängas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 65.9, "y0": 453.7, "x1": 545.9, "y1": 518.3, "innehåll": "10.2.1.5 Vänstersvängskörfält typ ögla öglan är ett alternativ som ger vänstersvängande möjlighet att skild från genomgående trafik avvakta lämplig lucka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 171, "x0": 150.9, "y0": 725.7, "x1": 533.9, "y1": 763.6, "innehåll": "Figur 10.22 ögla för vänstersvängande fordon och särskild orienteringstavla och högervisande vägvisare"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.1, "y1": 130.2, "innehåll": "Breddning får göras inom befintlig vägbredd genom en lokal avsmalning av körfälten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 494.7, "y1": 179.1, "innehåll": "\\\"På platser där vänstersvängsförbud behövs, men där inte särskild väg för vänstersvängande trafik kan anordnas i ögla, kan i undantagsfall i stället en \\\"väntficka\\\" till höger byggas.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 65.9, "y0": 179.4, "x1": 524.4, "y1": 252.2, "innehåll": "10.2.1.6 Vänsterpåsvängskörfält Vid hastighetsgräns under 70 km/h bör vänsterpåsvängskörfältet utformas med en längd så att en dimensionerande personbil (Pb) når upp till aktuell hastighetsgräns innan växlingssträckan påbörjas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 244.3, "x1": 541.9, "y1": 282.5, "innehåll": "Det behövs god marginal mellan svängande dimensionerande fordons svepyta och det genomgående körfältet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 274.5, "x1": 495.5, "y1": 299.4, "innehåll": "Vänsterpåsvängskörfält och genomgående körfält kan separeras med räcke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 65.9, "y0": 299.7, "x1": 518.9, "y1": 363.8, "innehåll": "10.2.1.7 Högersvängskörfält En korsning bör inte förses med både högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält. Undantag gäller för korsningar utan vänstersväng från sekundärväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 65.9, "y0": 364.5, "x1": 526.0, "y1": 442.3, "innehåll": "10.2.1.7.1 Högeravsvängskörfält Framkomligheten ökas inte bara för högersvängande utan även för övrig trafik om högeravsvängskörfält från primärväg anordnas. Dessutom minskas antalet upphinnandesituationer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 439.0, "x1": 540.4, "y1": 499.2, "innehåll": "Med fri högersväng ges möjlighet att låta dessa randströmmar gå utanför en eventuell signalreglering. Körfältet kan även utformas parallellt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 172, "x0": 150.9, "y0": 495.9, "x1": 527.8, "y1": 548.1, "innehåll": "Användande av högeravsvängskörfält på mötesfria vägar (MLV) bör ske i enlighet med vad som framgår av Figur 10.23 under förutsättning att GCM-trafiken är separerad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 121.4, "y0": 110.1, "x1": 567.7, "y1": 358.9, "innehåll": "Högeravsvängande trafik (Dim-dh) 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Genomgående trafik (Dim-dh)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 354.5, "x1": 471.0, "y1": 400.2, "innehåll": "Figur 10.23 Bedömning av behov av högeravsvängskörfält Minsta radie (Rmin) och kanalbredd (K) bör väljas enligt Tabell 10.8."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 396.9, "x1": 538.7, "y1": 473.8, "innehåll": "Om gående och cykeltrafik behöver korsa avfarten på kanalsträckan bör Rmin ≤  30,0 m väljas. Detta gäller också om avfarten följs av väjnings- eller stoppreglering. Tabell 10.5 Rmin och Kanalbredd K (vid 90-100 gon)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 65.9, "y0": 540.9, "x1": 528.8, "y1": 605.4, "innehåll": "10.2.1.7.2 Högerpåsvängskörfält Högerpåsvängskörfält från sekundärväg kan övervägas för att öka smidigheten och minska fördröjningarna för all trafik i korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 602.1, "x1": 538.6, "y1": 640.7, "innehåll": "Vid fri högersväng från sekundärväg med GCM-överfart bör körfältet utformas så att högersvängande trafikanters hastighet är låg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 173, "x0": 150.9, "y0": 637.4, "x1": 510.7, "y1": 692.5, "innehåll": "Den högersvängande trafiken bör ha väjningsplikt. Om körfältslängd enligt Krav 2022:001 VGU, Tabell 10.5 inte kan uppnås kan högerpåsvängskörfält inte användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 544.7, "y1": 200.0, "innehåll": "10.2.1.8 Sidoområden i korsningar A-C och i enskilda anslutningar Det är viktigt att lägga stor omsorg vid markmoduleringen av de kringliggande ytorna. Dessa ytor kan obearbetade se ut som ett restupplag istället för att bidra till en väl gestaltad vägmiljö."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 196.7, "x1": 545.5, "y1": 249.0, "innehåll": "Genom att ta vara på landskapets topografiska och visuella förutsättningar kan orienterbarheten i korsningen stödjas och förstärkas. Tänk på att alla ytor i en korsning tillsammans bidrar till helhetsintrycket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 65.9, "y0": 249.3, "x1": 540.0, "y1": 411.4, "innehåll": "10.2.2 Cirkulationsplats (typ D) 10.2.2.1 Allmänt Korsningstyp D – cirkulationsplats är kanaliserad med en rondell, som skapar enkelriktad körning i en cirkulation. Alla inkommande fordon har väjningsplikt mot cirkulerande fordon. Genom sin utformning, som ger körspår med små radier, måste biltrafikanterna hålla en låg hastighet genom cirkulationsplatsen. Vinkeln mellan inkommande fordon och fordon i cirkulationen blir, med rätt utformning, spetsig. Det gör att cirkulationsplatsen har stora trafiksäkerhetsfördelar i jämfört med andra korsningstyper genom att skadeföljden i inträffade olyckor oftast blir lindrig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 408.1, "x1": 537.6, "y1": 516.5, "innehåll": "Grundutformning av cirkulationsplats väljs dels med utgångspunkt i gestaltning, dels med utgångspunkt i: •  rondellutformning •  utformning av till- och frånfarter •  antal körfält i till- och frånfarter och cirkulation •  utformning för gående och cyklister"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 513.2, "x1": 495.1, "y1": 614.0, "innehåll": "Rondellens storlek väljs i första hand med utgångspunkt i: •  Vilket tillgängligt utrymme som finns med hänsyn till angränsande bebyggelse och miljö •  Den trafiksituation som cirkulationsplatsen avses utformas för (dimensionerande fordon, utformningsklass, kapacitetsbehov, utformningshastighet.)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 610.7, "x1": 531.7, "y1": 635.6, "innehåll": "En rondellradie mellan 11,0 och 20,0 m bör eftersträvas ur trafiksäkerhetssynpunkt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 632.3, "x1": 505.5, "y1": 670.9, "innehåll": "Vid landsbygdsförhållanden med endast låga gång- och cykelflöden kan dock rondellradier upp till 35,0 m väljas ur utsläpps- och framkomlighetssynpunkt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 667.6, "x1": 521.6, "y1": 706.2, "innehåll": "För att förstärka det visuella intrycket av en cirkulationsplats och åstadkomma en större hastighetsreduktion bör en utformning med böjda tillfarter väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 174, "x0": 150.9, "y0": 702.9, "x1": 531.3, "y1": 741.5, "innehåll": "I tätortsmiljöer med VR ≤60 kan man av stadsmässiga skäl välja cirkulationsplatser med symmetriska till- och frånfarter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 417.0, "y1": 155.4, "innehåll": "10.2.2.2 Antal anslutningar Antalet anslutningar(ben) kan vara fler eller färre än fyra."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 152.1, "x1": 536.0, "y1": 190.7, "innehåll": "Om cirkulationsplats med tre anslutande vägar/gator övervägs i befintlig miljö är det vanligt att en väg/gata är genomgående."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 187.4, "x1": 535.5, "y1": 225.9, "innehåll": "I befintlig vägmiljö innebär T-formen ofta mindre anläggningskostnad än Y-formen. Nackdelen är att T-formen kan innebära att resultatet blir som ett otydligt Y, se"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 223.0, "x1": 539.3, "y1": 261.2, "innehåll": "Figur 10.26 Y-form kan vid dålig utformning som i figuren medföra höga hastigheter och dålig efterlevnad av väjningsplikten i ett av körspåren"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 279.9, "x1": 543.6, "y1": 393.3, "innehåll": "Vid tre anslutningar bör följande beaktas: •  Cirkulationsplatsen kan övervägas ha T-form, dvs. rondellen lokaliseras till befintliga vägars/gators skärningspunkt eller ha Y-form, dvs. samma vinkel mellan väganslutningarna, se Figur 10.24 och Figur 10.25. •  För Y-formen är det viktigt att den blir tydlig. Annars kan ett av körspåren för personbil bli alltför rakt, med alltför höga hastigheter och dålig efterlevnad av väjningsplikten som följd, se Figur 10.26 ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 390.0, "x1": 543.8, "y1": 414.9, "innehåll": "Om något eller flera körspår blir alltför raka bör hastighetssäkring av dessa övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 175, "x0": 150.9, "y0": 550.4, "x1": 429.3, "y1": 728.0, "innehåll": "Figur 10.24 Trevägscirkulation med vägbenen i T-form Figur 10.25 Trevägscirkulation med vägbenen i Y-form"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 176, "x0": 150.9, "y0": 228.9, "x1": 511.9, "y1": 266.8, "innehåll": "Figur 10.26 Y-form kan vid dålig utformning som i figuren medföra höga hastigheter och dålig efterlevnad av väjningsplikten i ett av körspåren"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 176, "x0": 150.9, "y0": 271.2, "x1": 533.2, "y1": 345.1, "innehåll": "Med fem anslutande vägar kan en rondell med äggform vara lämplig. Vid cirkulär, ej överkörbar rondell och Lps utrymmesklass A, kan även rondell med minst 20,0 meters radie övervägas. Eftersträva att åstadkomma lika stora vinklar mellan anslutande vägar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 176, "x0": 150.9, "y0": 341.8, "x1": 538.6, "y1": 380.4, "innehåll": "Den lämpligaste övergångskurvan vid stor skillnad i radiestorlek mellan angränsande cirkelbågar är en klotoid, om den minsta radien är större än 15,0 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 176, "x0": 150.9, "y0": 377.1, "x1": 543.3, "y1": 429.3, "innehåll": "Om övergångskurvan som används vid stor skillnad i radiestorlek mellan angränsande cirkelbågar är en radie, bör den ha storlek ungefär mittemellan de båda intilliggande radierna, se Figur 10.27."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 176, "x0": 150.9, "y0": 617.3, "x1": 529.9, "y1": 676.7, "innehåll": "Figur 10.27 Oval respektive äggform på rondell Den ovala formen på rondellen är avsedd för fyra osymmetriskt placerade ben eller fler än fyra ben. Den äggformade är avsedd att användas vid fem anslutande ben."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 176, "x0": 150.9, "y0": 673.4, "x1": 512.1, "y1": 711.9, "innehåll": "Noggrann kontroll av körareorna bör göras då breddbehovet varierar med olika rondellradie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 532.2, "y1": 151.5, "innehåll": "10.2.2.3 Sikt i cirkulationsplats och sekundärvägskorsning med dropprefug"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 148.1, "x1": 540.5, "y1": 173.0, "innehåll": "Om siktområdet når utanför vägområdet bör markåtkomst för siktröjning säkerställas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 65.9, "y0": 173.3, "x1": 514.8, "y1": 237.5, "innehåll": "10.2.2.4 Hastighetsdämpning För att uppnå vald utformningshastighet bör radiekombinationen R1≤R2≤R3 på körspåret för personbil enligt Figur 10.28 gälla vid utformningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 234.2, "x1": 546.0, "y1": 300.1, "innehåll": "Grundprincipen är att skapa en utformning av till- och frånfarter i kombination med rondellen som innebär att möjliga körspår för personbilar har mindre radier än ca 90 m vid utformning för högst 50 km/h och att körspåret får sin minimiradie i tillfart och sedan växande eller konstant radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 296.8, "x1": 539.0, "y1": 349.1, "innehåll": "\\\"Av vikt är att radieelementen för test är 1,8 m breda, dimensionerande bredd för P, samt att de placeras så att ett tänkt \\\"genande\\\" körspår åstadkoms (observera att det är radien på körspåret och inte vägens/korsningens geometri som anges).\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 65.9, "y0": 531.6, "x1": 379.0, "y1": 585.3, "innehåll": "Figur 10.28 Körspår genom cirkulationsplats 10.2.2.5 Till- och frånfarter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 581.9, "x1": 539.3, "y1": 620.5, "innehåll": "Körfältsanalys påvisar behovet av antal körfält i tillfart, antal körfält i cirkulation och antal körfält i frånfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 617.2, "x1": 531.1, "y1": 655.8, "innehåll": "Antal körfält bör väljas så att belastningsgraden under dimensionerande timme (Dh- DIM) uppfyller servicenivå enligt tabellen nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 652.5, "x1": 495.1, "y1": 677.4, "innehåll": "Observera att ett körfält ger högre trafiksäkerhetsstandard än två eller flera."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 177, "x0": 150.9, "y0": 669.2, "x1": 538.2, "y1": 708.0, "innehåll": "Tabell 10.6 Standardnivåer för framkomlighet under dimensionerande timme. Standard Belastningsgrad"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 104.9, "x1": 541.2, "y1": 143.9, "innehåll": "Belastningsgrad, andel stopp, fördröjning och kölängder bör beräknas för varje tillfart med exempelvis CAPCAL."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 366.0, "x1": 545.1, "y1": 425.7, "innehåll": "Figur 10.29 översiktlig bedömning av antalet körfält i tillfart Belastningsgraden för frånfarter kan bestämmas som kvoten av aktuellt flöde dividerat med praktisk kapacitet som är 1500 f/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 422.4, "x1": 544.5, "y1": 461.0, "innehåll": "En alternativ lösning för att minska belastningen i tillfart och undvika två cirkulerande körfält kan vara att ordna fri högersväng."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 457.7, "x1": 542.9, "y1": 523.7, "innehåll": "I sammanhanget är det viktigt att beakta såväl morgonens som eftermiddagens trafiksituation, eftersom trafikbelastningen kan vara helt olika. Där trafikbelastningen är hög rekommenderas därför körfältsanalys för såväl morgonens som eftermiddagens dimensionerande timtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 520.4, "x1": 541.7, "y1": 572.6, "innehåll": "Om cirkulationen har två körfält bör även frånfarternas belastning kontrolleras genom att jämföra aktuellt flöde med praktiskt maxflöde för ett körfält, ca 1500 f/h. Högst samma belastningsgrad som för tillfart bör gälla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 150.9, "y0": 569.3, "x1": 513.0, "y1": 607.9, "innehåll": "Utformningen av cirkulationen bör utformas så att risken för trängningsolyckor undviks."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 178, "x0": 65.9, "y0": 608.2, "x1": 543.2, "y1": 699.7, "innehåll": "10.2.2.5.1 Enfältiga till- och frånfarter Kanalbredden allra närmast cirkulationen, exklusive körmån, för enfältiga till- och frånfarter i cirkulationsplats kan preliminärt bestämmas enligt Figur 10.30. Tillägg för körmån görs enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.2.2.5.1 Enfältiga till- och frånfarter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 150.9, "y0": 422.6, "x1": 505.0, "y1": 460.5, "innehåll": "Figur 10.30 Samband mellan kanalens innerradie (Rm) och erforderlig kanalbredd exklusive körmån."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 179, "x0": 65.9, "y0": 459.5, "x1": 542.1, "y1": 753.9, "innehåll": "10.2.2.5.2 Tvåfältiga till- och frånfarter Om GCM-trafikanter är separerade från biltrafiken i cirkulationen kan den förses med särskilt körfält för högersvängande trafik enligt principerna i Figur 10.31. Figur 10.31 Högersvängskörfält, principfigur."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 542.1, "y1": 252.9, "innehåll": "10.2.2.5.3 Vilplan 10.2.2.6 Utformning av cirkulation Värdet för körmån är en sammanslagning av körmånen på båda sidor om fordonet. Breddningen kan göras antingen uppdelat på båda sidor eller bara i ytterkant på cirkulationen utan att medföra ytterligare ändringar. Görs breddningen istället endast in mot rondellen, d.v.s. en minskning av rondellradien, innebär det att stora fordon behöver bredare körarea än vad som först beräknats eftersom de då kommer köra med en mindre radie på körspåret."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 250.0, "x1": 545.5, "y1": 329.3, "innehåll": "Lspec förväntas utnyttja hela körfältsbredden samt också delar av rondellytan och ytor utanför cirkulationen. Dessa ytor behöver därför vara fria från föremål, exempelvis belysningsstolpar, kantstolpar, utsmyckningar etc., samt ha en stödkant (och eventuellt ytterligare yta). Vid räcke i yttre beläggningskant är det viktigt att desto mer utrymme finns i rondellytan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 326.0, "x1": 532.8, "y1": 364.6, "innehåll": "Vid stora flöden av tung trafik kan LBn+LBn alternativt Lps+Lps utrymmesklass A eller B väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 361.3, "x1": 541.7, "y1": 399.8, "innehåll": "I cirkulation med körfältslinjer bör de normalt förekommande fordonen rymmas inom sina respektive körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 396.5, "x1": 541.0, "y1": 470.4, "innehåll": "En cirkulation bör utformas med tvärfall från centrum, vilket bidrar till att öka cirkulationens synbarhet och minska fordonshastigheterna, samt minska stora fordons krängningar i in och utfarter. Avvattningen kan också bli enklare med tvärfall från centrum."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 467.5, "x1": 484.9, "y1": 505.7, "innehåll": "Den resulterande lutningen (snedlutningen) i en cirkulationsplats eller en sekundärvägskorsning med dropprefug bör vara ≤ 3,5 %."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 180, "x0": 150.9, "y0": 671.3, "x1": 545.3, "y1": 758.4, "innehåll": "Figur 10.32 Frigång vid överkörningsbar yta För att minska risker för däckskador samt för att undvika att personbilar genar förses vägbanekanterna med fasade kantstöd med en höjd av 40 mm mot en förhöjd yta, både till höger och till vänster om körytan. Fasningen av eventuell kantstöd minskar olycksrisken för motorcyklister."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 246.9, "x1": 532.7, "y1": 284.8, "innehåll": "Figur 10.33 Vägbanekanterna i korsningskurvor och rondell bör utföras med kantstöd. I korsningskurvan kan även valmade plattor användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 280.3, "x1": 542.7, "y1": 319.2, "innehåll": "Fordon som genar över vägbanekanter bryter sönder beläggningskanten och sprider ut grus på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 315.9, "x1": 544.5, "y1": 354.5, "innehåll": "överkörbara ytor erfordrar minst 0,04 meters höjd för att personbilsförare ska undvika att gena."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 65.9, "y0": 354.7, "x1": 416.9, "y1": 405.2, "innehåll": "10.2.2.7 Korsningskurvor Korsningskurvorna bör tangera cirkulationens yttercirkel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 402.3, "x1": 522.9, "y1": 454.2, "innehåll": "I cirkulationsplatser utan korsande gående och cykeltrafik, d.v.s. där hastighetsdämpning inte behövs i frånfart, bör kontrakurvor normalt undvikas. Se Figur 10.34."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 181, "x0": 150.9, "y0": 692.9, "x1": 503.8, "y1": 773.9, "innehåll": "Figur 10.34 Korsningskurvor, principfigur Normalt används utformning med standardkurvor, men Rm bör vara i samma storleksordning som Rr. Undvik linjer sammansatta av en stor mängd element."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 538.8, "y1": 157.2, "innehåll": "Korsningskurvor med kantstöd bör utformas med radier motsvarande standardradier på kantstöd. Detsamma gäller korsningskurvor vid vägräcken. Staklinjer bör placeras enligt Figur 10.34."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 532.4, "y1": 192.8, "innehåll": "även vägbanekanterna kan göras förhöjda och överkörbara, t.ex. för att tvinga fram små radier för personbils körspår."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 347.3, "x1": 520.1, "y1": 385.3, "innehåll": "Figur 10.35 Vägbanekanterna i korsningskurvornas innerradier kan göras förhöjda och överkörbara"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 380.7, "x1": 542.3, "y1": 419.3, "innehåll": "Den överkörbara ytan bör utföras förhöjd över eller i lutning mot angränsande körfält, samt i ett avvikande material för att cirkulationen ska bli tydlig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 65.9, "y0": 419.9, "x1": 486.5, "y1": 513.6, "innehåll": "10.2.2.8 Sidoområden 10.2.2.9 Utformning av rondell Konstnärliga arbeten bör samordnas med övriga insatser i vägbyggandets projekterings- och byggfaser och integreras i platsens helhetsmiljö."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 510.3, "x1": 541.4, "y1": 548.9, "innehåll": "Konstverk i redan byggda väganläggningar kan vara svåra att integrera och bör därför undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 545.6, "x1": 544.3, "y1": 652.2, "innehåll": "Området där oeftergivliga föremål tillåts enligt figur i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.2.2.9 Utformning av rondell, bestäms genom att använda sig av ett tänkt körspår med bredden 1,8 m. Körspårets högra sida placeras så att den tangera korsningskurvan och dess vänstra sida tangera avslutande refugspets. är refugen så liten att det inte finns möjlighet att tangera korsningskurvan görs körspåret rakt och tangerar endast avslutande refugspets. När detta har gjorts för samtliga tillfarter skapas ett område skyddat av refuger där oeftergivliga föremål får placeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 182, "x0": 150.9, "y0": 649.3, "x1": 537.3, "y1": 687.5, "innehåll": "Naturlig vegetation anpassad efter omgivningens rådande geologiska och ekologiska förutsättningar bör användas. Plast eller annat oljebaserat material bör inte användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 527.8, "y1": 180.6, "innehåll": "10.2.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E) Förutsättning  Råd i avsnitt 10.3.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E) gäller även avsnitt 10.2.3 förutom de råd som avser gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 65.9, "y0": 181.2, "x1": 416.7, "y1": 231.7, "innehåll": "10.2.4 Planskild korsning (F), ej trafikplats Planskild korsning (typ F) är inte en trafikplats, se nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 228.4, "x1": 310.2, "y1": 288.2, "innehåll": "Planskild korsning indelas i: • delvis planskild korsning. • helt planskild korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 284.9, "x1": 526.6, "y1": 323.5, "innehåll": "En planskild korsning syftar till att separera korsande sekundärvägstrafik och/eller reducera eller helt undvika vänstersvängar från och till primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 320.2, "x1": 536.3, "y1": 386.1, "innehåll": "Förbindelsevägarna kan utformas med förhållandevis enkel standard dock inte som inverkar negativt på trafiksäkerheten. Planskilda korsningar bör inte kunna förväxlas av trafikanten med trafikplatser som har högre krav på ramputformning och där det måste finnas av- och påfarter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 65.9, "y0": 386.4, "x1": 545.5, "y1": 451.6, "innehåll": "10.2.4.1 Delvis planskild korsning Delvis planskild korsning typ F bör placeras med hänsyn till trafikförutsättningarna, se Figur 10.36 ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 582.0, "x1": 510.9, "y1": 655.1, "innehåll": "Figur 10.36 Delvis planskild korsning, principfigur Alternativ A i Figur 10.36 medför att det dominerande svängande flödet från primärväg till sekundärväg får vänstersväng från primärvägen. Flödet i motsatt riktning får vänstersväng från sekundärvägen. övriga svängar är åt höger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 652.1, "x1": 527.9, "y1": 704.0, "innehåll": "Alternativ B i Figur 10.36 medför att det dominerande svängande flödet från primärvägen får högersvängar. Flödet i motsatt riktning får vänstersväng både från sekundärvägen och ut på primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 701.1, "x1": 539.9, "y1": 739.3, "innehåll": "Vänstersväng från förbindelseväg rekommenderas före vänstersväng från primärväg, d.v.s. Alternativ B i Figur 10.36 är bäst vid visad dominerande svängande trafikström."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 183, "x0": 150.9, "y0": 736.4, "x1": 544.1, "y1": 774.6, "innehåll": "Alternativ B ger kortare resväg för det dominerande svängande flödet än alternativ A i Figur 10.36."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 544.6, "y1": 169.1, "innehåll": "10.2.4.2 Helt planskild korsning Med undantag från motortrafikled bör förbindelseväg vara ansluten till primärväg med korsningstyp B med triangelrefug som endast möjliggör högersväng."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 537.1, "y1": 245.4, "innehåll": "Det högra alternativet i Figur 10.37 ger högersvängar från och till sekundärvägen för den dominerande svängande trafikström i exemplet. Det vänstra alternativet (bilden i mitten) ger vänstersväng från och till sekundärvägen i dominerande svängande trafikström och är ej att föredra om korsningstyperna på sekundärvägen är A, B eller C."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 378.6, "x1": 533.8, "y1": 416.6, "innehåll": "Figur 10.37 Diagonalt placerade ramper. Utförande enligt högra bilden är att föredra när dominerande trafikström är enligt den tjocka pilen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 412.0, "x1": 515.2, "y1": 464.3, "innehåll": "Om sekundärvägskorsningarna är utförda som droppe eller cirkulationsplats ger utförande förbättras situationen betydligt för vänstersvängande trafik. Samtidigt försämras den för genomgående trafik på sekundärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 461.0, "x1": 541.0, "y1": 526.9, "innehåll": "Utförande enligt Figur 10.38 ger vardera en högersväng och en vänstersväng i dominerande trafikriktning. Det högra alternativet innebär vänstersväng från sekundärvägen medan det vänstra alternativet innebär vänstersväng från rampvägen. Beroende på vilken korsningstyp som väljs på sekundärvägen innebär det olika saker."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 662.3, "x1": 522.7, "y1": 721.7, "innehåll": "Figur 10.38 Ramper på samma sida om sekundärvägen. Båda alternativen i Figur 10.38 är bättre för visad dominerande trafikström än det vänstra alternativet i Figur 10.37."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 184, "x0": 150.9, "y0": 718.7, "x1": 544.4, "y1": 770.6, "innehåll": "Om sekundärvägskorsningarna är utförda som droppe eller cirkulationsplats ger båda utföranden enligt Figur 10.38 högersväng respektive vänstersväng ¾ varv i cirkulation eller vid dropprefugen till den dominerande svängande trafikströmmen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 480.1, "y1": 130.2, "innehåll": "Utförande enligt höger alternativ i Figur 10.38 ger något kortare resväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 265.6, "x1": 540.3, "y1": 303.5, "innehåll": "Figur 10.39 Dessa utföranden ger inte möjlighet till förbindelse i alla riktningar om anslutningar till primärvägen utförs med triangelrefug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 65.9, "y0": 302.5, "x1": 535.0, "y1": 380.7, "innehåll": "10.2.5 Sekundärvägskorsning med dropprefug Korsning med dropprefug utgör en alternativ korsningsutformning vid anslutning av ramper i planskilda korsningar eller trafikplatser av typ ruterkorsning. Observera att detta inte är en cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 377.4, "x1": 544.8, "y1": 429.7, "innehåll": "För att uppnå vald utformningshastighet bör radiekombinationen R1≤R2≤R3 för körspår enligt Figur 10.40 gälla vid utformningen varvid R3 bör vara ≤ 100 m (≤ 50 m för att erhålla ca 30 km/h)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 636.8, "x1": 544.9, "y1": 709.8, "innehåll": "\\\"Figur 10.40 Körspår genom sekundärvägskorsning med dropprefug. Radieelementen för test bör vara 1,8 m breda, dimensionerande bredd för P, samt att de placeras så att ett tänkt \\\"genande\\\" körspår åstadkoms (observera att det är radien på körspåret och inte vägens/korsningens geometri).\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 185, "x0": 150.9, "y0": 706.5, "x1": 546.8, "y1": 772.4, "innehåll": "Ri < 11,0 m bör undvikas. Om ändå Ri < 11,0 m behöver en del av dropprefugen göras överkörningsbar och den överkörningsbara delen ges då samma utformning som vid cirkulationsplats för att bussar ska kunna runda dropprefugen utan att få obekväma rörelser i bussen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 496.6, "y1": 198.6, "innehåll": "10.2.6 Korsning av typ enskild anslutning 10.2.6.1 Allmänt Korsning typ enskild anslutning bör utformas enligt någon av nedanstående anslutningstyper A1–A5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 203.7, "x1": 498.0, "y1": 252.9, "innehåll": "Tabell 10.7 Enskilda anslutningar Korsning typ enskild anslutning Dimensionerande fordon och utrymmesklass"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 156.6, "y0": 247.8, "x1": 485.2, "y1": 314.4, "innehåll": "A1 Anslutning med åDT-Dim > 100 f/d. Enligt Korsning typ A eller B A2 Anslutning av ägoväg för traktortrafik Skördetröska/ C A3 Anslutning till högst 5 enskilda bostadsfastigheter Los/ C"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 156.6, "y0": 308.6, "x1": 400.5, "y1": 341.4, "innehåll": "A4 Anslutning till mer än 5 enskilda bostadsfastigheter, dock åTD-Dim<100 LBn/ B"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 336.0, "x1": 461.2, "y1": 392.3, "innehåll": "A5 Anslutning med utrymmeskrävande fordon, exempelvis skogsbilväg Ls/ A på primärväg Anslutningstyperna A2, A3 och A4 bör utformas enligt Figur 10.41"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 566.9, "x1": 524.5, "y1": 617.8, "innehåll": "Figur 10.41 Utformning av anslutningstyp A2, A3 och A4 (Figuren behöver justeras och några av siffrorna ändras – efter körspårskontroll.b A4 måste rättas.)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 613.2, "x1": 519.6, "y1": 665.5, "innehåll": "Anslutning av typ A2, A3 och A4 bör beläggas minst 5,0 m in från den allmänna vägen, om denna är belagd, för att förhindra att grus med mera dras in på den allmänna vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 186, "x0": 150.9, "y0": 662.2, "x1": 522.5, "y1": 714.5, "innehåll": "Anslutning av virkesavlägg (dvs. en kort vägstump vid vilken virke omlastas från traktor till bil) till allmän väg med VR ≤70 och åDT-0 ˂ 500 bör utformas enligt Figur 10.42."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 187, "x0": 150.9, "y0": 307.0, "x1": 531.1, "y1": 759.7, "innehåll": "Figur 10.42 Utformning av virkesavlägg Anslutning av typ 5, skogsbilväg, bör utformas enligt Figur 10.43 om den allmänna vägen är 4,0 m eller beredare. Vid smalare väg än 4,0 m bör skogsstyrelsens anvisningar tillämpas. Figur 10.43 Utformning av anslutningstyp A5"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.4, "y1": 143.9, "innehåll": "Anslutning av typ A5 bör beläggas minst 1,0 m in från den allmänna vägen, om denna är belagd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 526.1, "y1": 179.1, "innehåll": "Om anslutning av typ A5 lutar mot den allmänna vägen bör anslutningen beläggas 10,0 m in från den allmänna vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 65.9, "y0": 179.4, "x1": 535.1, "y1": 229.9, "innehåll": "10.2.6.2 Enskilda anslutningar på mötesfria vägar Korsningstyp A4 bör placeras och utformas på motsvarande sätt som för korsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 227.0, "x1": 520.9, "y1": 278.9, "innehåll": "Vid endast högersväng för enskilda anslutningar typ A2, A3 och A5 på mötesfria vägar bör vändmöjligheter vara anlagda vid intilliggande korsningar och vägförlängningen som mest bli 3 km vid enkel resa, se nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 384.4, "x1": 543.5, "y1": 430.1, "innehåll": "Figur 10.44 Vägförlängning mötesfri väg, principfigur Vägförlängning från anslutningen för färd mot höger i Figur 10.44 Figur 10.44är 2xD."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 427.1, "x1": 544.4, "y1": 487.3, "innehåll": "Vägförlängning från vänster i Figur 10.44 för färd till anslutningen är (L-D) + (L-D) = 2x (L-D). Anslutningar med endast högersväng bör utformas enligt Figur 10.45."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 662.7, "x1": 541.2, "y1": 722.0, "innehåll": "Figur 10.45 Anslutningar med endast högersväng, principfigur. Utmärkning är mer angeläget vid anslutning till dubbla körfält än till enkla med tanke på risk för felbedömning av situationen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 188, "x0": 150.9, "y0": 719.1, "x1": 543.0, "y1": 757.7, "innehåll": "Hänsyn bör tas till att risken för felkörning är större vid anslutning mot tvåfältssträcka jämfört med enfältssträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.9, "y1": 184.5, "innehåll": "I de fall en anslutning med öppning i mitträcket godtas ger en väntficka svängande trafikanter en möjlighet att släppa förbi bakomvarande trafik och vänta tills det är fritt att genomföra en vänstersväng. Detta som ett alternativ till att fortsätta rakt och vända längre fram om trafiksituationen är sådan att en vänstersväng inte får eller kan genomföras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 176.6, "x1": 541.4, "y1": 299.8, "innehåll": "Inför en vänstersväng med bil ska fordonet placeras till vänster mot vägmitt. En vänstersväng får inte ske direkt från vägens högra sida och därför inte direkt från väntfickan. Väntfickan bör därför placeras före anslutningen, måttet L i figuren nedan som bör vara inom intervallet 15 - 50 m. Från väntfickan ska det finnas god bakåtsikt via backspegel. Väntfickans storlek anpassas med hänsyn till de fordonstyper som förväntas att trafikera fickan. För att också kunna användas vid exempelvis nöduppställning bör dock fickans storlek uppfylla mått enligt figuren nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 430.5, "x1": 492.8, "y1": 525.5, "innehåll": "Figur 10.46 Väntficka. Anslutning med öppning i mitträcket och väntficka bör inte märkas ut med vägvisning. Anslutningar för traktoröverfart bör inte märkas ut med vägvisning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 65.9, "y0": 525.7, "x1": 454.7, "y1": 584.2, "innehåll": "10.2.6.3 Enskilda anslutningar på ej mötesfria vägar 10.2.7 överfarter för skoter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 65.9, "y0": 584.4, "x1": 535.9, "y1": 683.9, "innehåll": "10.2.7.1 Linjeföring Vilplan behövs för att förare av skoter med lastad kälke utan svårigheter ska kunna komma iväg efter att ha stannat och kontrollerat att det inte kommer något fordon på vägen. överfart bör utformas enligt principerna i Figur 10.47 nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 189, "x0": 150.9, "y0": 680.9, "x1": 477.1, "y1": 727.4, "innehåll": "överfartens resterande längslutning bör vara inom intervallet 1:3 – 1:6. överfartens sidoslänter bör luta minst 1:4."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 190, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 536.5, "y1": 169.1, "innehåll": "10.2.7.2 Grind och Portal Grindens nederkant bör förses med gummiduk som sluter tätt till marken. Duken ska då bestå av material som inte fryser fast."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 190, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 526.6, "y1": 225.9, "innehåll": "Exempel på material som med låg risk inte fryser fast är exempelvis vissa typer av gummi och vinyl. Tyngre material kan exempelvis vara järn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 190, "x0": 65.9, "y0": 582.8, "x1": 497.4, "y1": 715.3, "innehåll": "Figur 10.47 Exempel överfart för skoter 10.3 Korsningar med särskilda åtgärder för GCM 10.3.1 Gatukorsningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 537.4, "y1": 256.2, "innehåll": "10.3.1.1 Allmänt Gatukorsning bör utformas enligt följande: •  Korsningen är lätt att se och förstå för alla inklusive barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. •  Synbarheten är god även vid mörker, regn och vinterförhållanden. •  Detaljutformningen ger alla erforderlig orienteringshjälp. •  Korsningen är tillgänglig för alla. •  Konfliktzoner mellan olika trafikantgrupper är små och tydliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 253.2, "x1": 546.4, "y1": 305.1, "innehåll": "I gatukorsning behövs en tydligt kännbar och synlig gräns mellan gångyta och körbana och cykelbana för att underlätta orienteringen för blinda och personer med nedsatt syn. Gångytor behöver vara väl åtskilda från cykelbana och från körbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 302.2, "x1": 506.8, "y1": 340.4, "innehåll": "Vid utformning av gatukorsning bör beaktas möjligheten för cyklister att göra vänstersväng enligt både Stora och Lilla svängen se Figur 10.48."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 191, "x0": 150.9, "y0": 541.0, "x1": 512.6, "y1": 600.3, "innehåll": "Figur 10.48 Stora och Lilla svängen På gata med parallell GCM-bana/-väg bör längsgående parkering inte anordnas närmare GCMkorsande körbanas kant än 20 m, enligt Figur 10.49."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 150.9, "y0": 332.9, "x1": 527.1, "y1": 371.2, "innehåll": "Figur 10.49 Minsta rekommenderat avstånd mellan längsgående parkering och korsande körbana då det finns parallell cykelbana"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 150.9, "y0": 366.6, "x1": 541.5, "y1": 446.3, "innehåll": "Bilförare som avser att svänga höger eller vänster i korsning behöver en viss sträcka utan siktskymmande fordon för att kunna upptäcka cyklist på intilliggande cykelbana. Måttet 20,0 m är en kompromiss mellan trafiksäkerhet (sikt) och parkeringsbehov. Jämför med Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.3.1.3.2 Sikt mellan svängande bil och rakt-fram-gående cykel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 65.9, "y0": 489.4, "x1": 519.7, "y1": 536.3, "innehåll": "10.3.1.2 Gatukorsningar med övergångsställen/gångpassager samt cyklar i blandtrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 192, "x0": 150.9, "y0": 533.0, "x1": 507.7, "y1": 557.9, "innehåll": "Exempel på korsning med övergångsställen samt cykelfält visas i Figur 10.50."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 380.8, "x1": 540.4, "y1": 418.7, "innehåll": "Figur 10.50 Exempel på korsning med övergångsställen, utan cykelpassager/- överfarter. Exempel på utformningar av cykelfält (cyklar i blandtrafik)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 414.2, "x1": 529.2, "y1": 452.7, "innehåll": "Separat högersvängfält för bilar bör endast användas om cykeltrafiken är separerad längs gatan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 449.8, "x1": 521.6, "y1": 488.0, "innehåll": "Om separat högersvängsfält anordnas bör övervägas att anordna cykelfält utanför högersvängsfältet, exempelvis som i den norra tillfarten i Figur 10.50 ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 485.1, "x1": 526.7, "y1": 523.3, "innehåll": "Cykelbox anordnas endast vid signalreglerad korsning, se vidare avsnitt 10.3.3.4.1 Cykelbox."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 65.9, "y0": 523.9, "x1": 523.1, "y1": 601.8, "innehåll": "10.3.1.2.1 Placering av övergångsställen/gångpassager övergångsställe i gatukorsning bör placeras indraget 6,0-8,0 m från primärgatas körbanekant för att rymma en högerinsvängande personbil mellan primärgata och övergångsställe."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 150.9, "y0": 598.5, "x1": 527.9, "y1": 623.4, "innehåll": "För detaljerad utformning se avsnitt 10.3.7.2 Nivåutjämningar och riktningsgivare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 65.9, "y0": 623.7, "x1": 379.8, "y1": 682.5, "innehåll": "10.3.1.2.2 Sikt mellan bil och gående 10.3.1.3 Gatukorsningar med cykelbanor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 193, "x0": 65.9, "y0": 682.7, "x1": 540.3, "y1": 746.9, "innehåll": "10.3.1.3.1 Cykelpassagers/cykelöverfarters placering i sida Cykelpassage bör antingen placeras nära parallell körbanekant, eller med minst 6,0 m indrag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 540.1, "y1": 198.2, "innehåll": "Konflikten mellan högersvängande bil och rakt-fram-gående cykel förorsakar återkommande dödsolyckor. Det beror på att fordonsförare inte kan se en cykel i varken inre eller yttre backspegel när svängen har påbörjats men inte kommit så långt att föraren kan se cykelbanan genom sidorutan. Risken att inte se en cykel är störst beträffande lastbilar och skåpbilar eftersom föraren där inte kan se snett bakåt genom förarhytten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 194.9, "x1": 540.3, "y1": 233.5, "innehåll": "Typfall 1. Rak cykelpassage placerad högst 1,0 m från parallell körbanekant, se Figur 10.51."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 230.6, "x1": 537.5, "y1": 282.5, "innehåll": "Denna utformning ger goda möjligheter till samspel mellan bilförare och cyklister i tillfarterna. Risker för olyckor mellan högersvängande fordon och rakt-fram-körande cyklister bedöms vara minst med denna utformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 436.6, "x1": 523.9, "y1": 461.9, "innehåll": "Figur 10.51 Cykelpassage placerad högst 1,0 m från parallell körbanekant"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 194, "x0": 150.9, "y0": 493.0, "x1": 543.6, "y1": 654.4, "innehåll": "Typfall 2. Cykelpassage indragen minst 6,0 m från parallell körbanekant, se Figur 10.52. Principen kan användas för både enkel- och dubbelriktad cykelbana. Med cykelpassagen indragen 6,0-8,0 m elimineras nackdelarna med 1,0 m indragning genom att en personbil kan vänta mellan passagen och primärgatans körbana. Bilförare får dessutom en bättre korsningsvinkel med cykelkorsningen, vilket gör det lättare att observera cyklisterna än om indragningen bara är 3,0-4,0 m. Utformningen medger/erfordrar stora svängen för cyklisterna och ger tillräckligt utrymme för signalstolpar samt väntande gående och cyklister. Nackdelar blir högre fordonshastigheter (indragningen minst 6,0 meter möjliggör större radie), omvägar för cyklisterna (stora svängen) och sämre kontakt mellan högersvängande motorfordon och rakt-fram-gående cyklar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 65.9, "y0": 257.3, "x1": 522.2, "y1": 325.0, "innehåll": "Figur 10.52 Cykelpassage minst 6,0 m från parallell körbanekant 10.3.1.3.2 Sikt mellan svängande bil och rakt-fram-gående cykel"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 321.3, "x1": 516.4, "y1": 395.1, "innehåll": "Måttet 25,0 m i kravet om sikt ger rimlig möjlighet för bilförare som är under inbromsning inför högersväng att, utöver olika trafikrörelser i korsningen, hinna observera att det finns en cykelbana och på den en medlöpande cyklist. Måttet 15,0 m gäller motsvarande för vänstersvängande bilförare ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 65.9, "y0": 395.4, "x1": 507.4, "y1": 459.9, "innehåll": "10.3.1.3.3 Gatukorsningar med enkelriktade cykelbanor Avståndet mellan cykelbana och körbana bör i gatukorsning med enkelriktade cykelbanor vara så litet som möjligt, se exempel Figur 10.53."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 150.9, "y0": 559.0, "x1": 532.0, "y1": 596.9, "innehåll": "Figur 10.53 Exempel på gatukorsning med enkelriktade cykelbanor belägna omedelbart invid körbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 195, "x0": 65.9, "y0": 609.6, "x1": 543.1, "y1": 674.1, "innehåll": "10.3.1.3.4 Gatukorsningar med dubbelriktade cykelbanor Vid dubbelriktad cykelbana bör cykelöverfarten dras in minst 6,0 m från primärgatans kant, se vidare avsnitt 10.3.1.3.1. Exempel visas i Figur 10.54."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 299.8, "x1": 506.1, "y1": 337.7, "innehåll": "Figur 10.54 Exempel på signalreglerad gatukorsning med dubbelriktad cykelpassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 333.2, "x1": 533.3, "y1": 385.8, "innehåll": "I korsning med dubbelriktad cykelbana, mindre trafikmängder och mindre krävande trafikmiljö kan cykelbana också läggas direkt invid körbanan i princip som i Figur 10.54 ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 382.5, "x1": 538.9, "y1": 434.4, "innehåll": "I korsning med dubbelriktad cykelbana utmed primär väg bör särskild vikt läggas vid sikt mellan anslutande gata (sekundär gata) och den cykeltrafik som kan komma på GCM-banan från höger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 65.9, "y0": 435.0, "x1": 536.8, "y1": 540.2, "innehåll": "10.3.1.3.5 Gatukorsningar på huvudled, med cykelbanor Om cykelbanor ingår i huvudled bör utmärkningen göras så att det framgår att gatan/vägen i sin helhet inklusive cykelbanor är huvudled. Detsamma gäller utmärkning och markering av väjningsplikt för korsande trafik. Utmärkning och markering av väjningsplikt bör upprepas före nästa bana om den inte ligger intill den första banan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 65.9, "y0": 540.5, "x1": 459.7, "y1": 605.0, "innehåll": "10.3.2 Cirkulationsplats Där så är möjligt bör planskild korsning anordnas för personer med funktionsnedsättning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 601.7, "x1": 542.3, "y1": 741.1, "innehåll": "Om planskild korsning inte är möjlig bör: •  enfältiga till- och frånfarter eftersträvas. •  cirkulationsplatsen dimensioneras för 30 km/h. •  gångpassagerna göras korta. •  kanten mot körbanan markeras med låg kantstöd, vinkelrätt mot gångpassagen. •  ge ledning fram till gångpassagen genom naturliga eller konstgjorda ledytor akustisk ledfyr (se vidare avsnitt 8.6.56 Ledstråk, naturliga eller konstgjorda)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 196, "x0": 150.9, "y0": 737.8, "x1": 482.7, "y1": 776.4, "innehåll": "Körfälten bör inte göras bredare än vad som erfordras för de fordon man dimensionerar för."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 493.0, "y1": 143.9, "innehåll": "Generellt bör även eftersträvas att anlägga mittrefuger så att man kan klara gångpassagen i två etapper."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 545.5, "y1": 192.8, "innehåll": "Cirkulationsplatser med små radier i till- och frånfart kan ge större hastighetsreduktion och bör användas vid gång- och cykelpassager. Detta kan även ge arkitektoniska fördelar i stadsmässiga tätortsmiljöer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 496.1, "y1": 228.1, "innehåll": "Tänk på att små radier ger stora körbanebredder och att cirkulationen måste kontrolleras med körspårsprogram för dimensionerande fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 224.8, "x1": 543.7, "y1": 304.1, "innehåll": "Utformning för gående och cyklister i cirkulationsplats är beroende av mängden inkommande motorfordon och cyklar samt hur GCM-trafiken har separerats längs inkommande vägar/gator. Där gående/cyklister korsar i plan förutsätts dimensionering till 30 km/h . Rätt utformad cirkulationsplats enligt denna princip bör inte behöva ytterligare fartdämpande åtgärder som gupp eller upphöjningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 301.1, "x1": 538.5, "y1": 366.7, "innehåll": "Exempelvis längs genomfart/infart eller i andra höghastighetsmiljöer där anslutande sidogator har GCM-trafik över tillfarten kan kombinationslösningar av olika tillfarter övervägas. Sidogatornas frånfarter kan anordnas så att körspåret för personbil anpassas till 30 km/h ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 363.8, "x1": 536.9, "y1": 402.0, "innehåll": "Primärvägsanslutningarna bör anpassas till låg hastighet i tillfart, men kan ha relativt rakt körspår i frånfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 627.8, "x1": 539.2, "y1": 739.3, "innehåll": "Figur 10.55 Exempel på kombinationslösning Separeringsform för gående och cyklister kan väljas enligt följande tre alternativ som kan förekomma längs anslutande väg/gata: • GCM-bana • Cyklister i cykelfält / vägren / blandtrafik och gående på gångbana • Cyklist och gående i blandtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 197, "x0": 150.9, "y0": 736.4, "x1": 504.9, "y1": 774.9, "innehåll": "Det är vanligt att separeringsformen varierar mellan anslutande ben. Följande principer kan då tillämpas:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 247.6, "x1": 481.4, "y1": 285.5, "innehåll": "Figur 10.56 Olika principlösningar för cykeltrafiken då den leds till cirkulationen. Se ovan när cykeltrafik kan ledas i cirkulationen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 446.0, "x1": 515.8, "y1": 483.9, "innehåll": "Figur 10.57 Olika principlösningar för cykeltrafiken vid större trafikflöden. Beakta även separeringsform över anslutande vägben."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 479.3, "x1": 536.4, "y1": 531.6, "innehåll": "God detaljutformning som ger en låg hastighet för bilarna samt tydliga gränsmarkeringar och riktningsgivare för personer med synnedsättning är viktiga för att de ska kunna orientera sig, känna trygghet och kunna korsa körbanan säkert."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 528.7, "x1": 527.4, "y1": 588.8, "innehåll": "Sedan principiell GCM-lösning valts enligt ovan görs detaljlösning för gående och cykeltrafik. GCM-passage kan ha passagen placerad enligt Figur 10.58."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 198, "x0": 150.9, "y0": 736.1, "x1": 529.8, "y1": 761.5, "innehåll": "Figur 10.58 Väjningslinje efter resp. före övergångsställe och cykelpassage"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 532.8, "y1": 165.5, "innehåll": "Blandtrafik förekommer normalt även genom cirkulationsplatsen. Vägrensbredden bör minskas, så att inte cyklister kan köras om av stora fordon, den bör dock vara så bred så att gående kan färdas där."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 303.8, "x1": 500.7, "y1": 363.5, "innehåll": "Figur 10.59 Vägrenen minskar i bredd För detaljutformning av GCM-passager, se avsnitt 10.3.8 Cykelpassager och cykelöverfarter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 65.9, "y0": 363.7, "x1": 540.0, "y1": 482.6, "innehåll": "10.3.2.1 Hastighetsdämpning För att uppnå vald utformningshastighet bör radiekombinationen R1≤R2≤R3 på körspåret för personbil enligt Figur 10.60 gälla vid utformningen. Grundprincipen är att skapa en utformning av till- och frånfarter i kombination med rondellen som innebär att möjliga körspår för personbilar har mindre radier än ca 30,0 m vid utformning för högst 30 km/h och att körspåret får sin minimiradie i tillfart och sedan växande eller konstant radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 479.3, "x1": 505.2, "y1": 504.2, "innehåll": "Vid övergångsställe/passage tillämpas även begränsande radie (R3) i frånfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 199, "x0": 150.9, "y0": 500.9, "x1": 538.9, "y1": 762.2, "innehåll": "\\\"Av vikt är att radieelementen för test är 1,8 m breda, dimensionerande bredd för P, samt att de placeras så att ett tänkt \\\"genande\\\" körspår åstadkoms (observera att det är radien på körspåret och inte vägens/korsningens geometri som anges). Figur 10.60 Körspår genom cirkulationsplats\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 530.1, "y1": 169.1, "innehåll": "10.3.2.2 Till- och frånfarter Antal körfält i till- och frånfarter bör vara så få som möjligt med hänsyn till gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 528.9, "y1": 231.7, "innehåll": "Antal körfält bör väljas så att belastningsgraden inte blir för hög. Cirkulationsplats med ett körfält och ej överkörbar rondell klarar normalt trafikflöden upp till ca 20– 25000 inkommande fordon per dygn, vid jämnt fördelade flöden mellan anslutningarna och vid inte allt för stor andel trafik under maxtimmen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 228.4, "x1": 534.0, "y1": 280.7, "innehåll": "Cirkulationsplatser med två körfält bör inte väljas annat än i de fall där kapaciteten i en enfältig blir otillräcklig eftersom två körfält ger ca 20 % högre olyckskvot än ett körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 277.4, "x1": 536.8, "y1": 315.9, "innehåll": "Körfältsskiljande refug för gående och/eller cyklister,se 10.3.7 övergångsställen och gångpassager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 312.6, "x1": 538.4, "y1": 378.6, "innehåll": "Om inte kravet på refug mellan körfälten i tillfart och/eller frånfart är möjligt att uppfylla bör annan korsningstyp övervägas. Alternativt kan förskjuten GCM-passage (förskjuten ca 50,0 m ut på länk) med signalreglering övervägas eller att helt signalreglerad korsning typ E väljs istället."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 65.9, "y0": 378.9, "x1": 521.4, "y1": 472.5, "innehåll": "10.3.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E) 10.3.3.1 Allmänt Utformning av signalanläggning görs med kapacitet, framkomlighet, säkerhet, miljöaspekter, kostnader, byggtekniska möjligheter och tillgänglighet som grund."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 469.2, "x1": 517.8, "y1": 507.8, "innehåll": "Utformning och styrsätt bör ske med hänsyn till lokala förhållanden, exempelvis avstånd till näraliggande korsningar och lutning på vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 504.5, "x1": 541.1, "y1": 564.7, "innehåll": "Slussning via mittrefug bör undvikas. Vid triangelrefug blir slussning i någon relation nödvändig om alla övergångsställen är signalreglerade. Relevant influensområde för objektet beaktas vid kapacitetsberäkning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 561.8, "x1": 427.8, "y1": 608.2, "innehåll": "Vägutformning anpassas efter detekteringsbehovet. Korsningsutformning anpassas efter tillgänglighetsaspekter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 605.0, "x1": 542.7, "y1": 651.4, "innehåll": "Stolpplacering, utrustning och detaljutformning anpassas efter tillgänglighetsaspekter. Stolpplacering anpassas efter svepvidd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 669.7, "x1": 516.8, "y1": 694.6, "innehåll": "Storlek på refuger anpassas efter antal lyktor med eventuella bakgrundsskärmar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 691.3, "x1": 541.8, "y1": 729.9, "innehåll": "Tryckknappsdetektor bör placeras tillgänglighetsanpassat, så att den nås bekvämt från gång-/GCMbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 200, "x0": 150.9, "y0": 727.0, "x1": 544.0, "y1": 765.2, "innehåll": "Stolpe som bär tryckknappsdetektor för cykel bör vara indragen från körbanans kant > 1,2 m, där det är möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 537.4, "y1": 143.9, "innehåll": "Tryckknappsdetektor för cyklister bör vara indragen från körbanans kant >1,2 m, där det är möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 516.1, "y1": 165.5, "innehåll": "Delar av LHOVRA-funktionerna bör användas, om det inte finns skäl för annat."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 65.9, "y0": 165.7, "x1": 529.2, "y1": 243.6, "innehåll": "10.3.3.2 Grundutformning Arbetet med detaljutformning av en trafiksignalanläggning utförs iterativt med avseende på tänkt funktion, signalgrupper, fasbilder, placering av signalstolpar och detektorer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 240.7, "x1": 543.3, "y1": 292.6, "innehåll": "Anläggningens framkomlighet bör beräknas med CAPCAL eller likvärdig programvara. Korsning utformas så att belastningsgraden under en normal maxtimme, prognosticerad trafik, i det mest belastade körfältet inte överstiger 0,8."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 289.6, "x1": 532.7, "y1": 327.8, "innehåll": "Körspårsprogram eller annan form av körspårskontroll bör användas för att tillse att geometrin uppfyller önskade och dimensionerande krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 65.9, "y0": 328.5, "x1": 543.7, "y1": 406.3, "innehåll": "10.3.3.3 Utformning av tillfarter för fordonstrafik Utformningen av tillfarter baseras på hur anläggningen ska fungera. Det finns ett antal rekommenderade utformningar vid olika trafikförhållanden och geometriska begränsningar. Dessa redovisas i nedanstående avsnitt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 403.0, "x1": 538.0, "y1": 441.6, "innehåll": "\\\"Utöver detta kan högersvängande trafik få gå utanför signalregleringen, så kallad \\\"fri högersväng\\\". \\\"Fri högersväng\\\" är undantagen signalreglering.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 65.9, "y0": 441.9, "x1": 527.2, "y1": 520.1, "innehåll": "10.3.3.3.1 Extra körfält för genomgående trafik På tvåfältiga gator kan ibland övervägas att öka antalet körfält i till- och frånfarter. Detta görs för att minska omloppstiden i korsningar som är kraftigt belastade. Tillfartens gröntidsbehov kan minskas till nytta för alla trafikanter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 150.9, "y0": 516.8, "x1": 505.4, "y1": 642.5, "innehåll": "Vid samordnad styrning kan en jämnare belastning fås genom de samordnade korsningarna. Nackdelen är bl.a. •  längre utrymningssträckor, •  längre utrymningstider, •  större markanspråk, •  längre passage för oskyddade trafikanter •  att korsningen blir svårare att överblicka och förstå."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 201, "x0": 65.9, "y0": 642.7, "x1": 532.1, "y1": 747.9, "innehåll": "10.3.3.3.2 Blandkörfält höger och rakt fram Lösningen tillåter konflikt mellan högersvängande fordon och korsande gående och cykeltrafik. Fasbilden är därför blandfas och trafikanterna ges signal med cirkulärt ljus. Denna lösning innebär vissa risker för oskyddade trafikanter p.g.a. sekundär konflikt men kan ändå behövas då t.ex. allgångfas skulle sänka kapaciteten för mycket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 65.9, "y0": 235.0, "x1": 393.0, "y1": 302.4, "innehåll": "Figur 10.61 Blandkörfält höger och rakt fram 10.3.3.3.3 Blandkörfält vänster och rakt fram"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 299.0, "x1": 539.3, "y1": 350.9, "innehåll": "Körfältsindelningen förutsätter blandfasreglering. Den har hög kapacitet men innebär nackdelar sett ur trafiksäkerhetspunkt, och bör undvikas vid stor andel vänstersvängande fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 65.9, "y0": 483.4, "x1": 416.0, "y1": 550.8, "innehåll": "Figur 10.62 Trafikanten ges signal med cirkulärt ljus 10.3.3.3.4 Separat körfält för högersväng"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 202, "x0": 150.9, "y0": 547.4, "x1": 542.1, "y1": 742.0, "innehåll": "Utformningen tillåter normalt konflikt mellan högersvängande fordon och gående och cykeltrafik. Fasbilden är blandfas och trafikanterna ges signal med cirkulärt ljus. Figur 10.63 Separat körfält med högersväng"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 529.7, "y1": 170.9, "innehåll": "Eventuellt kan högersvängande regleras med extrasignal, s.k. undantagssignal med pilsymbol, förutsatt att vänstersvängande komplementström är separatreglerad. Användningen av denna lösning bör vara restriktiv, i synnerhet om övergångsställe passeras vid högersväng."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 65.9, "y0": 188.1, "x1": 537.2, "y1": 252.2, "innehåll": "10.3.3.3.5 Två körfält för högersväng Lösningen förutsätter separatreglering, vilket kräver fientlighet gentemot gående och cykeltrafik. Högersvängande trafik ges signal med pilsymbol."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 65.9, "y0": 384.8, "x1": 379.6, "y1": 438.4, "innehåll": "Figur 10.64 Två körfält för högersväng 10.3.3.3.6 Separat körfält för vänstersväng"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 435.0, "x1": 538.2, "y1": 473.6, "innehåll": "Denna körfältsindelning är ett alternativ till blandkörfält och är normalt att föredra ur trafiksäkerhetssynpunkt. Körfältet kan blandfasregleras med cirkulärt ljus."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 622.4, "x1": 530.6, "y1": 695.4, "innehåll": "Figur 10.65 Separat körfält för vänstersväng Vänstersvängen kan även separatregleras med pilsymboler. Regleringen innebär att vänstersvängande trafik är fientlig mot mötande trafik rakt fram och GCM-trafik parallellt med denna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 692.5, "x1": 487.7, "y1": 717.3, "innehåll": "Utformningen tillämpas även för att minska antalet avsvängningsolyckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 203, "x0": 150.9, "y0": 714.1, "x1": 545.2, "y1": 738.9, "innehåll": "Regleringen innebär att vänstersvängande trafik i motsatt tillfart måste separatregleras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 358.1, "y1": 308.2, "innehåll": "10.3.3.3.7 Två körfält för vänstersväng Figur 10.66 Två körfält för vänstersväng"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 303.7, "x1": 522.8, "y1": 383.3, "innehåll": "Denna utformning förutsätter separatreglering av vänstersvängande oberoende av tillåten hastighet. Detta innebär fientlighet gentemot mötande trafik rakt fram och GCM-trafik parallellt med denna. Regleringen innebär även att vänstersvängande trafik i motsatt tillfart måste separatregleras oberoende av antal körfält. Vänstersvängande trafik ges signal med pilsymbol."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 65.9, "y0": 383.2, "x1": 534.9, "y1": 430.1, "innehåll": "10.3.3.3.8 Separat körfält för vänstersväng kombinerat med ett för vänster/blandtrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 568.4, "x1": 475.8, "y1": 606.3, "innehåll": "Figur 10.67 Separat körfält för vänstersväng kombinerat med ett vänster/blandtrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 150.9, "y0": 601.7, "x1": 546.0, "y1": 667.7, "innehåll": "\\\"Lösningen innebär dels fientlighet mot mötande trafik rakt fram, höger och vänster, dels mot gående och cykeltrafik på GCM-bana som korsas vid vänstersväng. Tillfarten regleras för sig, dvs. fasbilden blir \\\"särskild fas per tillfart\\\". Trafikanterna ges cirkulärt ljus.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 204, "x0": 65.9, "y0": 667.9, "x1": 542.3, "y1": 759.5, "innehåll": "10.3.3.3.9 Sekundärtillfart i 3-vägskäl Tillfarten kan utformas med ett kombinerat körfält för såväl höger- som vänstersvängande trafik. Utformningen kan även utföras med separata körfält för höger- respektive vänstersvängande trafik. Fasbilden är blandfas och trafikanterna ges signal med cirkulärt ljus."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.7, "y1": 143.9, "innehåll": "även vid trevägskäl kan högersvängande trafik undantas från signalregleringen i en så kallad fri högersväng."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 205, "x0": 150.9, "y0": 360.3, "x1": 540.7, "y1": 749.2, "innehåll": "Figur 10.68 Sekundärtillfart i 3-vägsskäl Eventuellt kan högersvängande trafik ges signal via 2-ljus extrasignal med pilsymbol, se Figur 10.69. Detta förutsätter ett eget körfält för högersvängande samt att vänstersvängande på huvudvägen är separatreglerad. Denna lösning bör användas restriktivt om övergångsställe passeras vid högersväng både med hänsyn till säkerheten för gående och cykeltrafik och av styrtekniska skäl. Figur 10.69 2-ljus extrasignal"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 540.3, "y1": 169.1, "innehåll": "10.3.3.4 Utformning av tillfarter för cykeltrafik Cykelbana vid stopplinje bör utformas så att cykeltrafik på cykelbana i tvärriktningen inte blockeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 65.9, "y0": 169.3, "x1": 532.5, "y1": 274.5, "innehåll": "10.3.3.4.1 Cykelbox I tillfart till signalreglerad gatukorsning där cykeltrafiken ligger i körbanan kan cykelbox markeras genom att stopplinjen läggs ca 5,0 m före markering för övergångsställe och på sådant sätt att cyklist får passera stopplinjen, se Figur 10.70 - Figur 10.74. Cyklister som anländer när trafiksignalen visar rött kan då ställa upp framför köande bilar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 206, "x0": 150.9, "y0": 461.8, "x1": 511.6, "y1": 723.7, "innehåll": "Figur 10.70 Exempel på cykelbox vid cykelfält mellan körfält för biltrafik. Figur 10.71 Exempel på cykelbox där cykelfält inte finns."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 254.4, "x1": 463.5, "y1": 465.5, "innehåll": "Figur 10.72 Exempel på cykelbox på smal gata utan cykelfält. Figur 10.73 Exempel på cykelbox vid cykelfält längs kantstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 681.4, "x1": 516.8, "y1": 719.3, "innehåll": "Figur 10.74 Exempel på cykelbox vid cykelfält längs kantstöd och mellan körfält för biltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 207, "x0": 150.9, "y0": 714.8, "x1": 493.1, "y1": 739.7, "innehåll": "Vid tillbakadragen stopplinje, s.k. cykelbox, anpassas detektorplaceringen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 414.6, "y1": 163.4, "innehåll": "10.3.3.5 Utformning av tillgänglighetsåtgärder 10.3.3.6 Signalplacering"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 160.0, "x1": 531.1, "y1": 239.3, "innehåll": "Signaler bör placeras nära sina körfält. Korsningskurvorna bör ha liten minsta radie (ca 12 m) så att rätvinklighet i tillfarter åstadkoms. Vägren bör undvikas. Om stopplinjen kan placeras långt fram i tillfarten med bibehållen god observans kan växlingstider hållas korta så att onödiga tidsförluster reduceras. En kompakt anläggning eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 236.3, "x1": 544.2, "y1": 343.0, "innehåll": "Primärtillfarter på vägar av landsbygdskaraktär med skyltad hastighet 70 km/h förses med dubblerade signaler för bästa observans. Eventuellt kan portal användas. Portal är ofta att föredra ur observanssynpunkt men är ofta dyrare både ifråga om investering och drift. Vid portalplacering behöver hänsyn tas till bestämmelser för räckesskydd. Det finns alltid risk för påkörning av signalstolpar. Stolpplaceringar rakt framför tillfarters svängande körfält bör undvikas för att minimera risk för påkörning vid halka. Typritning för detta bör upprättas och bifogas bygghandling."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 339.7, "x1": 545.5, "y1": 391.9, "innehåll": "Normalt krävs två signaler per signalgrupp. Minst en av signalerna behöv vara synlig för en fordonsförare som kört fram till stopplinjen. För möjliga placering av signalerna se Figur 10.75."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 150.9, "y0": 546.4, "x1": 401.6, "y1": 592.1, "innehåll": "Figur 10.75 Placering av signaler Signalplacering i Figur 10.75 visar på placering (1-4):"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 186.5, "y0": 584.1, "x1": 539.1, "y1": 609.0, "innehåll": "Bra vid samtliga fall utom vid bred tillfart eller separatreglerad vänstersväng."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 186.5, "y0": 600.6, "x1": 536.7, "y1": 639.2, "innehåll": "Bra vid separat vänstersväng. Ofta god synbarhet. Vid blandfas förhindrar placeringen O-funktion i LHOVRA-tekniken och eftergrönt i motsatt tillfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 186.5, "y0": 630.9, "x1": 521.1, "y1": 686.0, "innehåll": "Fungerar vid smal gata utan refug men placeringen gör att det inte går att använda O-funktion, eftergrönt, i motsatt tillfart. Fungerar vid smal gata utan refug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 208, "x0": 186.5, "y0": 678.0, "x1": 542.2, "y1": 716.3, "innehåll": "Vid separatreglering av vänstersvängande trafik kan signalerna placeras som i Figur 10.76, antingen vid tillfart eller i frånfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 209, "x0": 150.9, "y0": 332.6, "x1": 433.3, "y1": 601.6, "innehåll": "Figur 10.76 Alternativa placeringar av sekundärsignaler Figur 10.77 Korsning med trafiksignaler"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 209, "x0": 150.9, "y0": 610.7, "x1": 539.0, "y1": 663.0, "innehåll": "Fordons- och gångsignaler bör placeras enligt Figur 10.78 Samband mellan placering av signaler, stolpar, övergångsställen och stopplinje. Figuren visar det inbördes förhållandet mellan signaler, övergångsställe och stopplinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 281.8, "x1": 537.5, "y1": 319.7, "innehåll": "Figur 10.78 Samband mellan placering av signaler, stolpar, övergångsställen och stopplinje"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 315.2, "x1": 486.5, "y1": 353.7, "innehåll": "Placeringen av stolpar, tryckknappar och signaler bör vara konsekvent då anläggningar ligger i samma närområde."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 350.8, "x1": 543.6, "y1": 416.4, "innehåll": "Den bästa placeringen för synbarheten, men ofta den dyraste, är på en portal över körfälten. Signalerna kan då förses med speciella bakgrundsskärmar med pilsymboler. Vid användning av portal behöver gällande bestämmelser för portalbens avstånd till vägbana, skydd med räcke etc. beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 413.5, "x1": 487.3, "y1": 438.4, "innehåll": "Cykelsignaler kan placeras både hängande (låg höjd) och på normal höjd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 435.1, "x1": 522.0, "y1": 473.6, "innehåll": "Primärsignal bör placeras lågt vilket ger bra synbarhet medan sekundärsignal kan placeras på normal höjd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 150.9, "y0": 470.3, "x1": 542.3, "y1": 535.9, "innehåll": "Användning av enbart primär cykelsignal utan sekundär signal bör undvikas av trafiksäkerhetsskäl eftersom cyklisten oftast har sin naturliga placering vid stolpen för primärsignalen och därför inte kan se den lyktan.  En sekundärsignal gör att man ändå kan se när det blir grönt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 210, "x0": 65.9, "y0": 536.5, "x1": 524.8, "y1": 761.1, "innehåll": "10.3.3.6.1 Signalplacering vid friliggande GCM-anläggning Samma principer gäller för placering av signaler och stolpar vid friliggande GCM- signal som i signalreglerad korsning, se Figur 10.79. Figur 10.79 Kombinerad GCM-passage, exempel på placering"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 540.5, "y1": 143.9, "innehåll": "I Figur 10.80 ges olika exempel på utformningar. Huvudsignalerna kan placeras olika beroende på val av utformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 302.7, "x1": 508.7, "y1": 362.0, "innehåll": "Figur 10.80 Exempel på signalplacering vid övergångsställe på sträcka Särskilt viktig är utformningen av GCM-signalanläggning vid VR >50. Denna behöver vara utrustad med högstolpar och dubblerade signaler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 65.9, "y0": 362.7, "x1": 372.0, "y1": 421.2, "innehåll": "10.3.3.7 Placering av fordonsdetektorer 10.3.3.7.1 Detektorer för biltrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 417.8, "x1": 540.0, "y1": 483.3, "innehåll": "När geometrisk grundutformning valts, placeras styrfunktionerna detaljutformas och detektorer i anläggningens tillfarter. Detektorbestyckningen påverkar och/eller påverkas av den utformning som initialt är bestämd utifrån fysiska begränsningar och krav på framkomlighet etc."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 480.4, "x1": 542.1, "y1": 519.0, "innehåll": "I detta avsnitt behandlas främst slingdetektorer. Då andra detektortyper används krävs metodanpassade tillämpningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 515.7, "x1": 530.0, "y1": 567.6, "innehåll": "Den standardiserade detektorbestyckningen från LHOVRA-metodiken ses över vid projektering med avseende på placeringar samt detektorernas funktioner och intervalltider då varje korsning är unik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 564.7, "x1": 545.3, "y1": 616.6, "innehåll": "Placering av induktiva detektorslingor behöver utföras med tanke på den/de funktioner som detektorerna får i anläggningen. Aktuella funktioner från LHOVRA-metodiken beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 613.6, "x1": 507.4, "y1": 638.5, "innehåll": "Vidare behöver detektorerna placeras så att risk för feldetektering minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 635.2, "x1": 531.4, "y1": 687.5, "innehåll": "För genomgående körfält i landsbygdsmiljö fås normalt endast mindre avvikelser i placeringen. I stads- eller tätortsmiljö anpassas dock ofta utförande och funktioner i hög grad efter lokala förutsättningar och enligt Beställarens policy."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 684.2, "x1": 513.4, "y1": 722.8, "innehåll": "Detektorbestyckningen består dock oftast av minst tre detektorer i primärtillfart respektive två i sekundärtillfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 211, "x0": 150.9, "y0": 719.5, "x1": 540.2, "y1": 758.0, "innehåll": "Detektorerna behöver rymmas i tillfarten vilket ställer krav på utformningen. Omvänt så är körfält som måste begränsas i längd det som påverkar detektorsystemets"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 212, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 493.2, "y1": 143.9, "innehåll": "utformning mest, oavsett korsningsmiljö. Detta gäller normalt vänster- och högersvängskörfält vid breddökning i tillfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 212, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 525.5, "y1": 219.8, "innehåll": "\\\"Vänstersvängs- och högersvängskörfält bör om möjligt hålla full bredd så tidigt i tillfarten att normalt körfältsbyte i inledningen till breddökning inte medför detektering mot fel signalgrupp. Om inte detta är möjligt kan problemet eventuellt minskas något genom att detekteringen utförs utan anmälandefunktion eller med funktionen \\\"anmälan utan minne\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 212, "x0": 150.9, "y0": 216.9, "x1": 545.4, "y1": 268.8, "innehåll": "Vid fri högersväng bör körfältet hålla full bredd förbi detektorerna närmast stopplinjen i det närliggande körfältet för trafik rakt fram. Vid stora högersvängande flöden kan övervägas att körfältet byggs förbi ytterligare ett uppströms detektorläge."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 212, "x0": 150.9, "y0": 265.9, "x1": 546.0, "y1": 331.4, "innehåll": "\\\"Längden på körfälten för signalreglerad vänster- eller högersväng bestäms normalt av \\\"egna\\\" detektorer eller av krav på kapacitet. Full körfältsbredd bör härvid byggas förbi yttersta detektorn. Längden kan om möjligt ökas ytterligare om ofördelaktig detektering riskeras i angränsande körfält.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 212, "x0": 150.9, "y0": 328.5, "x1": 538.9, "y1": 366.7, "innehåll": "\\\"För att fordon i angränsande körfält inte ska detekteras behövs ett avstånd på ca 0,5 – 0,6 m mellan körfältsmålningen och kort detektor eller \\\"vinge\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 212, "x0": 150.9, "y0": 363.8, "x1": 531.0, "y1": 456.8, "innehåll": "Vid utformningen tillses att trafikanter rakt fram inte genar över detektorerna i vänstersvängsfältet (gäller separatreglerat vänsterfält). Ofta uppstår felaktiga anmälningar vilka förorsakar onödiga fördröjningar samt ökad stoppandel för övrig trafik. Vid signalreglering erfordras normalt lång mittrefug för att undvika detta. Ibland kan en kort riktningsgivande refug behövas mellan vänstersvängskörfält och genomgående körfält för att förhindra felanmälan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 213, "x0": 150.9, "y0": 437.3, "x1": 537.7, "y1": 753.2, "innehåll": "Figur 10.81 Exempel på hur felaktig anmälan kan undvikas med refug (nedre bilden) Figur 10.82 översikt över LHOVRA-tekniken med tillfart med 70 km/h"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 65.9, "y0": 289.0, "x1": 501.2, "y1": 356.4, "innehåll": "Figur 10.83 översikt över LHOVRA-tekniken med tillfart med 50 km/h 10.3.3.7.2 Detektorer för cykeltrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 353.0, "x1": 545.3, "y1": 391.5, "innehåll": "Cyklar bör detekteras automatiskt där det är möjligt, dvs. via induktiva detektorer eller eventuellt annan typ av detektor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 388.2, "x1": 527.4, "y1": 426.8, "innehåll": "Vid utformning av cykelbana bör tillses att detektorer får plats på lämpligt avstånd från stopplinjen för cyklarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 65.9, "y0": 427.1, "x1": 534.3, "y1": 491.3, "innehåll": "10.3.3.8 Triangelrefuger vid fri högersväng Triangelrefug vid fri högersväng med cykelpassage förutsätter liten cykeltrafik samt sådan storlek att cyklisten cyklar minst 10,0 m på refugen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 488.3, "x1": 499.5, "y1": 513.2, "innehåll": "Cykelpassagen bör utföras vinkelrätt över högersvängsfältet, se Figur 10.84."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 668.1, "x1": 538.4, "y1": 706.0, "innehåll": "Figur 10.84 Fri högersväng i signalkorsning med cykelpassage, principfigurer utan och med hastighetsdämpning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 701.5, "x1": 530.5, "y1": 740.0, "innehåll": "Exemplet till höger är på utformning av fri högersväng som dämpar hastigheten för personbilar och samtidigt ger utrymme för 24-m-fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 214, "x0": 150.9, "y0": 736.7, "x1": 512.2, "y1": 775.3, "innehåll": "Fri högersväng utan signalreglering minskar normalt omloppstiden och ökar kapaciteten. Den signalreglerade delen av anläggningen blir fysiskt mindre och"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 533.6, "y1": 143.9, "innehåll": "därmed åstadkoms snabbare växlingar och kortare helrödtider. Den högersvängande trafiken ska ha väjningsplikt eller ansluta i ett additionskörfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 528.5, "y1": 179.1, "innehåll": "Vid fri högersväng som korsas av GCM-passage bör hastigheten säkras till max 30 km/h inför den oreglerade GCM-passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 544.1, "y1": 296.1, "innehåll": "\\\"Om GCM-trafik finns i anläggningen behöver försiktighet iakttas vid införande av fri högersväng. Om fri högersväng ändå anläggs bör triangelrefugen ha en \\\"betydande storlek\\\". Cyklisten bör därvid färdas en sträcka av minst 10,0 m längd på refugen. Härigenom ges betänke- och reaktionstid för att uppfatta den nya regleringsformen och minimerar risken för missuppfattning vilken passagesignalen avser. Cykel- och gångpassagen över den fria högersvängen bör inte ligga i linje med den i övrigt signalreglerade passagen av tillfarten, för att undvika missförstånd. Det är även viktigt att utforma högersvängen så att bilföraren förstår att det är en annan regleringsform.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 65.9, "y0": 296.4, "x1": 541.9, "y1": 374.6, "innehåll": "10.3.3.9 Prioritering Med prioritering i trafiksignal menas att ge en eller flera trafikantgrupper en ökad framkomlighet eller säkerhet, ofta på bekostnad av övriga trafikanters framkomlighet. Detta kan åstadkommas med signaltekniska och/eller fysiska åtgärder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 371.3, "x1": 535.1, "y1": 423.6, "innehåll": "Prioritering kan ske i trafiksignalanläggningar vid händelser eller för olika trafikslag (särskilda fordon). För nedanstående händelser och trafikslag kan prioritering övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 420.3, "x1": 366.3, "y1": 514.6, "innehåll": "Särskilda händelser: •  utryckningsfordon, •  tågöverföring, •  broöppning, •  köbildning, trafikströmmar, kolonner."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 511.7, "x1": 292.9, "y1": 623.7, "innehåll": "Särskilda fordon •  utryckningsfordon, •  kollektivtrafik, •  tung trafik, •  långsamma fordon, •  gående och cyklister."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 620.4, "x1": 530.6, "y1": 672.7, "innehåll": "Prioritering genom fysisk utformning bör dock alltid övervägas och kan med fördel kombineras med signalteknisk prioritering exempelvis bussfält kombinerat med signalprioritering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 65.9, "y0": 673.0, "x1": 455.2, "y1": 723.8, "innehåll": "10.3.3.9.1 Utformning vid plankorsning Fall A: Spåren korsar en mynning nedströms tillfartens stopplinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 215, "x0": 150.9, "y0": 720.5, "x1": 540.6, "y1": 759.1, "innehåll": "I detta fall bör avståndet mellan järnväg och korsning vara så litet som möjligt. Det är en fördel om särskilda körfält för höger- respektive vänstersvängande byggs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 263.4, "x1": 455.2, "y1": 309.1, "innehåll": "Figur 10.85 Plankorsning nedströms Fall A Fall B: Spåren korsar en mynning uppströms tillfartens stopplinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 459.3, "x1": 538.5, "y1": 518.6, "innehåll": "Figur 10.86 Spårkorsning nedströms Fall B I detta fall bör avståndet mellan järnväg och korsning (stopplinje) helst vara större än 25,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 65.9, "y0": 518.9, "x1": 530.8, "y1": 583.4, "innehåll": "10.3.4 Planskild korsning (F), ej trafikplats Korsningen med primärvägen bör inte förses med högeravsvängskörfält om gående och cykeltrafik förekommer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 580.1, "x1": 528.5, "y1": 618.7, "innehåll": "Högeravsvängs- och/eller högerpåsvängskörfält bör inte utföras om den svängande trafiken är stor och samtidigt flödet av gående och cykeltrafik är högt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 216, "x0": 150.9, "y0": 615.4, "x1": 468.1, "y1": 640.3, "innehåll": "För övriga råd, se avsnitt 10.2.4 Planskild korsning (F), ej trafikplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 535.0, "y1": 182.7, "innehåll": "10.3.5 Sekundärvägskorsning med dropprefug Korsning med dropprefug utgör en alternativ korsningsutformning vid anslutning av ramper i planskilda korsningar eller trafikplatser av typ ruterkorsning. Observera att detta inte är en cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 544.8, "y1": 231.7, "innehåll": "För att uppnå vald utformningshastighet bör radiekombinationen R1≤R2≤R3 för körspår enligt Figur 10.87 gälla vid utformningen varvid R3 bör vara ≤ 100 m (≤ 50 m för att erhålla ca 30 km/h)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 450.6, "x1": 544.9, "y1": 523.7, "innehåll": "\\\"Figur 10.87 Körspår genom sekundärvägskorsning med dropprefug. Radieelementen för test bör vara 1,8 m breda, dimensionerande bredd för P, samt att de placeras så att ett tänkt \\\"genande\\\" körspår åstadkoms (observera att det är radien på körspåret och inte vägens/korsningens geometri).\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 150.9, "y0": 515.7, "x1": 546.8, "y1": 581.3, "innehåll": "Ri < 11,0 m bör undvikas. Om ändå Ri < 11,0 m behöver en del av dropprefugen göras överkörningsbar och den överkörningsbara delen ges då samma utformning som vid cirkulationsplats för att bussar ska kunna runda dropprefugen utan att få obekväma rörelser i bussen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 65.9, "y0": 598.5, "x1": 310.5, "y1": 678.5, "innehåll": "10.3.6 Enskilda anslutningar 10.3.6.1 Allmänt Se avsnitt 10.2.6.1 Allmänt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 217, "x0": 65.9, "y0": 678.7, "x1": 438.7, "y1": 729.6, "innehåll": "10.3.6.2 Enskilda anslutningar på mötesfria vägar Se avsnitt 10.2.6.2 Enskilda anslutningar på mötesfria vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 454.6, "y1": 155.4, "innehåll": "10.3.6.3 Enskilda anslutningar på ej mötesfria vägar Se avsnitt 10.2.6.3 Enskilda anslutningar på ej mötesfria vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 65.9, "y0": 155.7, "x1": 475.5, "y1": 236.0, "innehåll": "10.3.7 övergångsställen och gångpassager 10.3.7.1 Allmänt övergångsställe anges med vägmarkering och utmärks med vägmärke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 232.7, "x1": 532.6, "y1": 257.6, "innehåll": "Vid obevakat övergångsställe bör körbanan ha högst ett körfält i vardera riktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 254.3, "x1": 539.8, "y1": 319.9, "innehåll": "Måttet 4,0 m på körbanans bredd vid gångpassage är satt för att rymmas med passage med en personbil av en cykel. Vid övergångsställe ges ett smalare mått för att inte inbjuda till ett olagligt beteende (omkörning på övergångsställe, cykelöverfart eller cykelpassage)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 317.0, "x1": 486.1, "y1": 341.9, "innehåll": "På övergångsställe bör fordonshastigheten vara säkrad till högst 30 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 347.0, "x1": 531.3, "y1": 402.4, "innehåll": "Förutsättning  Följande råd om körfältsskiljande refug är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 6.4.2.1 Passager"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 399.1, "x1": 518.7, "y1": 437.6, "innehåll": "Om det finns två körfält för trafik i samma riktning bör övervägas att lägga in en /körfälts-/ skiljande refug mellan körfälten, se exempel Figur 10.88."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 596.8, "x1": 485.3, "y1": 634.7, "innehåll": "Figur 10.88 Exempel på körfältsskiljande refuger framför obevakat övergångsställe"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 630.2, "x1": 546.3, "y1": 696.1, "innehåll": "Körfältsskiljande refug bör utformas med båda ändar rundade (inte avkapade) och läggas på minst 3,0 m avstånd från övergångsställe, för att inte förväxlas med en riktningsskiljande refug. (Jämför utformning och placering av refug för signalstolpe i signalreglerad korsning som skiljer vänstersvängkörfält från rakt-fram-gående körfält.)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 218, "x0": 150.9, "y0": 692.8, "x1": 518.7, "y1": 731.4, "innehåll": "Beträffande placering av övergångsställe/passage i korsning se avsnitt 10.3.1.2.1 Placering av övergångsställen/gångpassager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 538.4, "y1": 251.2, "innehåll": "10.3.7.2 Nivåutjämningar och riktningsgivare Nivåutjämning till 0-nivå ska göras för att underlätta för personer med rörelsenedsättning m.m. (enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.3.7.2 Nivåutjämningar och riktningsgivare). Vid övergångsställe bör vid sidan av utjämningen till 0-nivå finnas ett kantstöd i körbanans kant, vinkelrät mot gångriktningen, för att underlätta för personer med nedsatt syn att finna gränsen till körbanan och att ta ut riktningen. Kantstödet bör vara ca 0,06 m högt och tydliggöras med kontrasterande beläggning exempelvis vita plattor. Nivåutjämningen kan på ena sidan stödjas av ett tvärställt kantstöd som riktas parallellt med övergångsstället."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 247.9, "x1": 501.3, "y1": 272.7, "innehåll": "Exempel på utformning av kantstöd och nivåutjämning visas på Figur 10.89."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 375.0, "x1": 543.9, "y1": 413.0, "innehåll": "Figur 10.89 Exempel på utformning av övergångsställe med tvärställt kantstöd och nivåutjämning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 422.1, "x1": 480.2, "y1": 447.0, "innehåll": "Vid övergångsställe bör kantstödet vara vinkelrätt mot övergångsstället."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 443.7, "x1": 514.9, "y1": 482.3, "innehåll": "Ledstråk bör finnas fram till övergångsställe. Se vidare avsnitt 8.6.5.6 Ledstråk, naturliga eller konstgjorda."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 219, "x0": 150.9, "y0": 479.0, "x1": 539.4, "y1": 628.4, "innehåll": "Vid övergångsställe kan utformningen kombineras med följande anordningar för att ytterligare underlätta för synskadade: •  Riktningsvisare, pil och/eller taktil karta på pollare, vägmärkesstolpe eller signalstolpe. •  Räcke i gångbana, parallellt med gångriktningen över gatan. •  Räcke i mittrefug, vilket är särskilt viktigt om gångriktningen förändras, exempelvis i en trekantsrefug. •  Exempel på hur utformningen av övergångsställe bör se ut vid korsningshörn visas i Figur 10.90."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 280.0, "x1": 543.6, "y1": 305.3, "innehåll": "Figur 10.90 Exempel på kantstödsteknik vid övergångsställen i korsningshörn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 65.9, "y0": 318.4, "x1": 541.1, "y1": 431.5, "innehåll": "10.3.7.3 Mittrefuger övergångsställe bör förses med mittrefug. En mittrefug medför att gående kan ta ett övergångsställe/gångpassage i två etapper. I vardera etappen är fordonsflödet bara hälften så stort som om mittrefug inte finns. Gående behöver bara ta hänsyn till en riktning i taget vilket gör det enklare att överblicka och förstå trafiksituationen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 428.2, "x1": 542.1, "y1": 480.5, "innehåll": "Mittrefug ökar i praktiken framkomligheten för gående därigenom att fordonsförare som kommer att korsa övergångsställets andra etapp stannar när de ser en gående som redan gått ut i körbanan på övergångsställets första etapp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 477.2, "x1": 539.0, "y1": 551.0, "innehåll": "Mittrefug vid övergångsställe/gångpassage bör ha en bredd ≥  2,0 m bred. På tvåfältig gata/väg kan bredden minskas till 1,2 m vid obevakat övergångsställe och 1,5 m vid signalreglerat övergångsställe. Minskningen bör då motiveras i trafikteknisk PM. Mittrefug vid cykelpassage bör vara minst 2,25 m bred."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 220, "x0": 150.9, "y0": 547.7, "x1": 546.0, "y1": 728.0, "innehåll": "Mellan mittrefuger med bredd ≥  2,0 m bör del av mittutrymmet vara förhöjt, begränsat av kantstöd, på den del av övergångsstället som har kantstöd också vid körbanans yttre kanter, exempel se Figur 10.91. Figur 10.91 Exempel på mittrefug med del av mittutrymmet förhöjt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 532.5, "y1": 157.2, "innehåll": "Kantstöd runt förhöjt mittutrymme mellan mittrefuger bör vara ca 0,06 m högt. Förhöjning utförs inte på den del av övergångställe som har nivåutjämning till 0 vid körbanans yttre kanter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 491.5, "y1": 179.1, "innehåll": "Förhöjd del mellan mittrefuger bör ha ett från körbanan avvikande ytskikt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 175.9, "x1": 520.9, "y1": 228.1, "innehåll": "Då mittrefugers bredd är mindre än 2,0 m kan ett alternativ till förhöjning mellan mittrefugerna vara att lägga exempelvis kupolplattor, dock inte på den del som motsvarar nivåutjämningen till 0."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 224.8, "x1": 544.3, "y1": 290.4, "innehåll": "Förhöjning med kantstöd av mittutrymme mellan mittrefuger försvårar driften, särskilt vinterdriften. Delen utan förhöjning blir normalt bara 0,9-1,0 m bred. Med hänsyn till vinterdriften kan övervägas att öka detta mått genom att flytta isär refugerna, se Figur 10.92."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 391.6, "x1": 544.2, "y1": 457.8, "innehåll": "Figur 10.92 Exempel på mittrefuger som dragits isär för att underlätta vinterdrift. Mittrefug och mittskiljeremsa bör av trafiksäkerhetsskäl inte förses med växtlighet. Se vidare i avsnitt 10.3.11.2.2 Siktområde vid korsande GCM-vägar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 150.9, "y0": 454.5, "x1": 502.7, "y1": 479.4, "innehåll": "Vägmärke på mittrefug bör vara placerad på sådant sätt att sikten inte skyms."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 65.9, "y0": 479.7, "x1": 484.8, "y1": 530.5, "innehåll": "10.3.7.4 Belysning övergångsställe bör belysas, se vidare avsnitt 14.1.2.4 övergångsställen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 221, "x0": 65.9, "y0": 530.8, "x1": 532.2, "y1": 753.5, "innehåll": "10.3.7.5 övergångsställen vid cykelfält och cykelbana Ej signalreglerat övergångsställe över körbana med omedelbart intill liggande cykelbana ska även omfatta cykelbanan enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.3.7.5 övergångsställen vid cykelbana, se exempel Figur 10.93. Figur 10.93 Exempel på övergångsställe som också innefattar cykelbana"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 448.7, "y1": 166.9, "innehåll": "10.3.7.6 Utbyggda klackar Förutsättning  Råden är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU, kapitel 5"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 164.0, "x1": 522.1, "y1": 215.9, "innehåll": "De gåendes sträcka över vägbanan bör vara så kort som möjligt. Där längsgående parkering är tillåten utmed gatan bör om möjligt en klack byggas ut vid övergångsstället, se exempel Figur 10.94."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 374.3, "x1": 523.0, "y1": 412.3, "innehåll": "Figur 10.94 Exempel på övergångsställe med utbyggd klack, på gata med längsparkering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 407.7, "x1": 534.7, "y1": 446.6, "innehåll": "En utbyggd klack gör att fordonsförare och gående får mycket lättare att se varandra eftersom parkerade bilar då inte skymmer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 443.3, "x1": 537.5, "y1": 509.3, "innehåll": "Vid gångpassager med mittrefug och VR ≥50 får inte avståndet mellan mittrefug och körbanekant vara mindre än 4,0 m om cyklar går i blandtrafik enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.3.7.1 Allmänt. Vid VR ≥50 och avstånd mindre än 4,0 m mellan mittrefug och klack måste därför cykeltrafiken vara separerad från biltrafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 65.9, "y0": 509.5, "x1": 505.0, "y1": 587.4, "innehåll": "10.3.7.7 Gångpassager Gångpassage utformas i princip på samma sätt som övergångsställe, med nivåutjämning enligt 10.3.7.2 Nivåutjämningar och riktningsgivare, men utan vägmarkering och utmärkning med vägmärke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 222, "x0": 150.9, "y0": 584.1, "x1": 543.6, "y1": 691.1, "innehåll": "På gångbana vars bredd är ≤2,5 m bör nivåutjämning till 0-nivå inte kompletteras med tvärställd kantstöd, bl.a. med hänsyn till vinterdrift. Utjämning av kantstödet till 0- nivå bör dock alltid utföras, med en bredd av 0,9-1,0 m. Gångbanans tvärlutning i samband med nivåutjämningen bör inte överstiga 1:12. I korsning med små radier bör nivåutjämningen läggas utanför radien. Vid större radie kan nivåutjämningen behöva läggas i radien, för att inte orsaka gående alltför stor omväg. Exempel på placering av nivåutjämning i gatukorsning med smala gångbanor, se Figur 10.95."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 323.9, "x1": 508.8, "y1": 383.6, "innehåll": "Figur 10.95 Gångpassage Exempel på placering av nivåutjämning till nollnivå i gatukorsning med smala gångbanor, vid små respektive något större radier."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 380.3, "x1": 539.1, "y1": 432.6, "innehåll": "Gångpassage på väg/gata med VR ≥60 ska vara försedd med mittrefuger (enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.3.7.7 Gångpassager). Exempel på gångpassage med mittrefug, se Figur 10.96."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 150.9, "y0": 587.1, "x1": 420.1, "y1": 646.4, "innehåll": "Figur 10.96 Exempel på gångpassage med mittrefug Mittrefug bör ha en bredd ≥ 2,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 223, "x0": 65.9, "y0": 668.3, "x1": 533.5, "y1": 732.8, "innehåll": "10.3.7.8 övergångsställen i kombination med cykelpassage övergångsställe kan kombineras med cykelpassage, se avsnitt 10.3.8 Cykelpassager och cykelöverfarter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 520.7, "y1": 220.2, "innehåll": "10.3.8 Cykelpassager och cykelöverfarter 10.3.8.1 Cykelpassager Cykelpassage anordnas för att ange var det är lämpligt för cyklister och förare av moped klass II att korsa körbana. Cykelpassager markeras med vägmarkering för cykelpassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 281.7, "x1": 542.9, "y1": 342.2, "innehåll": "Cykelpassager bör hastighetssäkras till 40 km/h på vägar med högsta tillåtna hastighet 60 km/tim. Nivåutjämning till 0-nivå bör vara utförd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 65.9, "y0": 342.5, "x1": 523.6, "y1": 418.2, "innehåll": "10.3.8.2 Cykelpassager i kombination med övergångsställen Förutsättning  Råden är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU, kapitel 6 Gemensamma krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 415.3, "x1": 536.9, "y1": 467.1, "innehåll": "Cykelpassage kombineras ofta med övergångsställe. övergångsstället utformas då så att delen med 0-nivå gränsar direkt mot cykelpassagen, exempel se Figur 10.97 och Figur 10.101."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 464.2, "x1": 533.1, "y1": 516.1, "innehåll": "Kombination med övergångsställe medför att förare av motorfordon ofta stannar för cyklist likasom för gående. Kombinationen tenderar därför att öka cykeltrafikens framkomlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 224, "x0": 150.9, "y0": 725.3, "x1": 488.2, "y1": 763.3, "innehåll": "Figur 10.97 Exempel på utformning av kombinerat övergångsställe- cykelpassage"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 329.0, "x1": 496.9, "y1": 366.9, "innehåll": "Figur 10.98 Exempel på utformning av kombinerat övergångsställe – cykelpassage i korsningshörn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 376.4, "x1": 537.0, "y1": 441.9, "innehåll": "Normalbredd på kombinerat övergångsställe-cykelpassage i centralare delar av tätort bör vara 2,5 + 2,5 = 5,0 m. Vid brist på utrymme samt i delar av tätort där gång- och cykelflödet är litet, t.ex. i en del ytterområden, kan bredden minskas till 4,0 m, varav övergångsstället minst 2,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 439.0, "x1": 538.5, "y1": 477.2, "innehåll": "Beträffande placering av cykelpassage i korsning se avsnitt 10.3.1.2.2 Sikt mellan bil och gående."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 65.9, "y0": 477.9, "x1": 536.9, "y1": 602.5, "innehåll": "10.3.8.3 Cykelöverfarter Cykelöverfart utformas på samma sätt som cykelpassage, med den skillnaden att den hastighetssäkras till 30 km/h genom förhöjning el.dyl. Se avsnitt 6.4.6 Krav publ. 2022:001 VGU. Förutsättning  Råd kopplade till {Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner} och {Vägmärkesförordning (2007:90)}:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 225, "x0": 150.9, "y0": 599.6, "x1": 533.7, "y1": 724.9, "innehåll": "För cykelöverfart gäller bl.a. följande: •  Fordon i körbanan har väjningsplikt mot cyklist som står i begrepp att korsa körbanan. •  Lokal trafikföreskrift krävs. •  Väjningslinje för biltrafiken markeras i körbanan. •  Utmärkning görs med vägmärke B8. •  Markering görs med vägmarkering M16 och M14."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 351.6, "x1": 511.5, "y1": 389.6, "innehåll": "Figur 10.99 Exempel på utformning av cykelöverfart, i kombination med övergångsställe"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 385.0, "x1": 537.6, "y1": 437.3, "innehåll": "Cykelöverfart kan kombineras med övergångsställe, i princip på samma sätt som cykelpassage förutom att M16 ska omge cykelöverfarten på båda sidor, se Figur 10.99. Se vidare avsnitt 10.3.8.2 Cykelpassager i kombination med övergångsställen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 65.9, "y0": 459.5, "x1": 523.6, "y1": 535.2, "innehåll": "10.3.9 Gångpassager på mötesfri väg Förutsättning  Råden är kopplade till krav i Krav 2022:001 VGU, kapitel 5 Gemensamma krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 226, "x0": 150.9, "y0": 532.3, "x1": 522.7, "y1": 570.5, "innehåll": "Gångpassage vid exempelvis busshållplats bör förläggas så att passage sker av ett körfält i taget, se exempel på utformning i Figur 10.100."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 65.9, "y0": 406.0, "x1": 524.4, "y1": 473.4, "innehåll": "Figur 10.100 Gångpassage på mötesfri väg, exempel på utformning 10.3.10 GCM-vägars anslutning till gata/väg (GCM-anslutning)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 150.9, "y0": 470.0, "x1": 506.6, "y1": 508.5, "innehåll": "Utformning då GCM-vägen fortsätter på andra sidan, se avsnitt 10.3.11 GCM- korsningar på sträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 65.9, "y0": 508.8, "x1": 532.2, "y1": 573.0, "innehåll": "10.3.10.1 Nivåutjämning till 0 På cykeldelen där det är kombinerat med övergångsställe bör nivåutjämning utföras till noll av anslutande GCM-väg/bana mot vägbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 227, "x0": 150.9, "y0": 569.7, "x1": 536.2, "y1": 608.3, "innehåll": "Där intilliggande övergångsställe är försett med mittrefuger bör dessa vara placerade så att cykeltrafik får ett utrymme vid sidan av övergångsstället, inom refugerna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 275.3, "x1": 544.6, "y1": 313.3, "innehåll": "Figur 10.101 Princip för placering av mittrefugs båda delar vid övergångsställe med nivåutjämning för cykeltrafik vid sidan om."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 309.0, "x1": 505.0, "y1": 347.6, "innehåll": "Utformning av övergångsställe, se vidare avsnitt 10.3.7 övergångsställen och gångpassager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 65.9, "y0": 347.9, "x1": 526.7, "y1": 412.1, "innehåll": "10.3.10.2 Siktområde Råd angående siktområde ges i avsnitt 10.3.11.2.2 Siktområde vid korsande GCM- vägar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 65.9, "y0": 412.7, "x1": 526.5, "y1": 498.5, "innehåll": "10.3.10.3 Skydd mot hastig utkörning (cykelfålla) Cykelfålla anläggs vid GCM-vägs anslutning om sikt och/eller lutning är sådan att cyklisters hastighet måste bromsas upp för en säker utfart. Cykelfålla bör undvikas i största möjliga utsträckning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 495.2, "x1": 493.4, "y1": 533.7, "innehåll": "Cykelfålla bör vara öppningsbar (grind/grindar) för snöröjnings- och andra underhållsfordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 530.4, "x1": 539.6, "y1": 582.7, "innehåll": "Cykelfålla bör vara 0,9 m hög över markytan och försedd med en markföljare 0,1-0,3 m över mark då risk annars finns att synskadade kan gå in i cykelgrinden. Banan bör luta så lite som möjligt vid fållan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 579.4, "x1": 523.0, "y1": 618.0, "innehåll": "Om inte god belysning finns bör grinden fyllas med reflekterande plåtar för att ge tillräcklig synbarhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 228, "x0": 150.9, "y0": 614.7, "x1": 544.3, "y1": 680.6, "innehåll": "Cykelfålla bör vara utformad så att cyklist vid utpassage är vänd mot ankommande trafik i den närmaste delen av körbanan. Detta medför alternativa utformningar beroende på om korsande gata/väg har dubbelriktad trafik alternativt enkelriktad trafik från vänster eller om den har enkelriktad trafik från höger, se Figur 10.102."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 257.3, "x1": 500.2, "y1": 295.3, "innehåll": "Figur 10.102 Princip för cykelfållas utformning beroende på korsande gata/vägs trafikriktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 304.4, "x1": 544.9, "y1": 370.3, "innehåll": "Cykelfållans uppbyggnad visas i Figur 10.103. öppningen b bör minst vara 1,4 m för att rymma en lastcykel. Om behov finns kan cykelbanan göras bredare vid cykelfållan. Bommarnas överlapp a bör vara 0,5 m. Om 0,5 m överlapp a minskas, resulterar det i mindre inbromsning och mindre riktningsändring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 488.4, "x1": 542.2, "y1": 539.0, "innehåll": "Figur 10.103 Måttangivelser för cykelfålla där B är banbredd, a är bommarnas överlapp, b är bredden på öppningen vid respektive bom och l är avståndet mellan bommarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 548.5, "x1": 542.1, "y1": 600.3, "innehåll": "Cykelfålla bör dimensioneras utifrån möjlighet att passera med tvåhjulig lastcykel, vilket är den cykeltyp som kräver störst utrymme i anspråk. En tvåhjulig lastcykel bör kunna ledas genom cykelfållan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 229, "x0": 150.9, "y0": 597.4, "x1": 537.7, "y1": 684.5, "innehåll": "I Figur 10.104 har följande egenskaper för dimensionerande cyklar använts: • Tvåhjulig Lastcykel, 2,60 m lång, 0,90 m bred och har 20,4 graders maximalt styrutslag. • Vanlig cykel, 1,8 m lång, 0,75 m bred och har 44,5 graders maximalt styrutslag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 347.7, "x1": 542.9, "y1": 398.2, "innehåll": "Figur 10.104 Förväntad hastighet på cyklar genom cykelfållor med bommar som överlappar 0,5 m, beroende på banbredden vid cykelfållan och avståndet l mellan bommarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 393.7, "x1": 542.9, "y1": 445.9, "innehåll": "Om väghållningsfordon är bredare än öppningens bredd b behöver fållan i många fall bestå av två öppningsbara grindar. Om banbredden ökas kan det räcka med att bara en grind är öppningsbar vilket underlättar i driftskedet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 65.9, "y0": 463.1, "x1": 473.5, "y1": 513.6, "innehåll": "10.3.10.4 Hinder för motorfordon (bilhinder) Bilhinder kan anläggas för att förhindra olovlig biltrafik på GCM-väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 510.3, "x1": 529.2, "y1": 562.5, "innehåll": "Bilhinder ska vara väl synligt under mörker enligt Krav 2022:001 VGU, avsnitt 10.3.10.4 Hinder för motorfordon (bilhinder), för att undvika olyckor. Om inte god belysning finns bör det förses med reflekterande plåtar för att ge god synbarhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 559.2, "x1": 516.4, "y1": 597.8, "innehåll": "Bilhinder bör undvikas i görligaste mån. Om bilhinder anläggs bör behovet vara väldokumenterat."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 594.5, "x1": 514.1, "y1": 646.8, "innehåll": "Bilhinder bör om möjligt inte begränsa cykeltrafikens framkomlighet (inte ha hastighetsnedsättande effekt) och bör genom sin utformning inte utgöra fara för cyklister."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 643.5, "x1": 522.9, "y1": 682.0, "innehåll": "Om bilhinder utformas som cykelfålla enligt Figur 10.103, så bör lastcykel kunna framföras i minst 8 km/h enligt Figur 10.104."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 230, "x0": 150.9, "y0": 678.8, "x1": 535.7, "y1": 717.3, "innehåll": "Bilhinder kan vara en öppningsbar grind av samma typ som vid cykelfålla, men utan slalomfunktion, exempel se Figur 10.105."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 254.4, "x1": 525.5, "y1": 314.1, "innehåll": "Figur 10.105 Exempel på bilhinder Bilhinder kan vara en anordning som fälls eller sänks ner i marken för fordon som tillåts passera."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 65.9, "y0": 314.4, "x1": 544.8, "y1": 553.5, "innehåll": "10.3.11 GCM-korsningar på sträcka 10.3.11.1 Allmänt Vid lokalisering och utformning av GCM-korsning bör eftersträvas följande: •  Korsningen lokaliseras så att gång- och/eller cykeltrafikanter får gena och attraktiva färdvägar. •  Korsningen är lätt att se och förstå för alla inklusive barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.. •  Synbarheten är god även vid mörker, regn och vinterförhållanden. •  Detaljutformningen ger erforderlig orienteringshjälp och tillgänglighet för alla trafikanter. •  Avgränsning mellan ytor för gående, cykeltrafik och biltrafik är tydlig för alla trafikanter. •  Konfliktzoner mellan olika trafikantgrupper är små och tydliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 231, "x0": 150.9, "y0": 563.9, "x1": 506.8, "y1": 588.8, "innehåll": "GCM-korsning kan utföras enligt någon av typutformningarna i Figur 10.106."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 65.9, "y0": 406.7, "x1": 498.7, "y1": 474.4, "innehåll": "Figur 10.106 Olika typutformningar av GCM-korsning 10.3.11.2 GCM-korsning utan trafiksäkerhetshöjande åtgärd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 470.7, "x1": 529.2, "y1": 509.3, "innehåll": "GCM-korsning typ I enligt Figur 10.106 kan utformas med eller utan markering av övergångsställe respektive cykelpassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 65.9, "y0": 509.5, "x1": 477.9, "y1": 603.2, "innehåll": "10.3.11.2.1 Nivåutjämning till 0 10.3.11.2.2 Siktområde Inom siktområde bör siktskymmande föremål, vegetation och eventuell markförhöjning vara så nära noll som möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 65.9, "y0": 603.9, "x1": 522.4, "y1": 668.0, "innehåll": "10.3.11.2.3 Skydd mot hastig utkörning (cykelfålla) Vid behov bör skydd mot hastig utkörning (cykelfålla) anläggas, se vidare avsnitt 10.3.10.3 Skydd mot hastig utkörning (cykelfålla)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 150.9, "y0": 664.7, "x1": 526.7, "y1": 703.3, "innehåll": "Särskilt på viktiga cykelstråk bör siktförhållandena göras sådana att cykelfålla inte behövs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 232, "x0": 65.9, "y0": 703.6, "x1": 543.2, "y1": 768.1, "innehåll": "10.3.11.3 Hinder för motorfordon Vid behov bör hinder för motorfordon anläggas, se vidare avsnitt 10.3.10.4 Hinder för motorfordon (bilhinder)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 538.0, "y1": 169.1, "innehåll": "10.3.11.4 GCM-korsning med trafiksäkerhetshöjande åtgärder GCM-korsning på sträcka bör utföras med hastighetsreducerande åtgärder för att öka trafiksäkerheten för GCM-trafikanter. För exempel på utformning se Figur 10.107."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 150.9, "y0": 333.6, "x1": 537.0, "y1": 371.6, "innehåll": "Figur 10.107 Exempel på hastighetsreducerande åtgärder vid GCM-korsning på sträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 65.9, "y0": 384.6, "x1": 527.9, "y1": 462.5, "innehåll": "10.3.11.4.1 Tillgänglighet Personer med synnedsättning kan ha svårt att hitta en passage på en sträcka om det inte finns tydliga valpunkter med ledstråk som leder till passagen. Därför behövs ledning i form av naturliga eller konstgjorda ledstråk."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 65.9, "y0": 462.7, "x1": 544.8, "y1": 527.3, "innehåll": "10.3.11.4.2 Trygghet Stor noggrannhet behöver läggas på utformningen för att inte invagga GCM- trafikanterna i en falsk trygghet. Korsningar på sträcka kan annars bli en säkerhetsrisk."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 150.9, "y0": 524.0, "x1": 535.6, "y1": 562.5, "innehåll": "övergångsställe bör väljas ur framkomlighetssynpunkt och kan även accepteras som en trygghetsåtgärd vid passager som är hastighetssäkrade till 30 km/h ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 65.9, "y0": 562.8, "x1": 533.2, "y1": 657.0, "innehåll": "10.3.11.4.3 Trafiksäkerhet Passagen behöver utformas väl synlig, säker och tillgänglig för att samspelet mellan fordonstrafikanter och GCM-trafikanter ska fungera väl. 10.3.11.5 Signalreglerade GCM-korsningar och cykelpassager"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 150.9, "y0": 664.9, "x1": 540.3, "y1": 703.3, "innehåll": "Råd i avsnitt 10.3.3 Trafiksignalreglerade korsningar (E) gäller i tillämpliga fall även avsnitt 10.3.11.5 Signalreglerade GCM-korsningar och cykelpassager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 150.9, "y0": 700.4, "x1": 521.8, "y1": 738.9, "innehåll": "Räcke är bra att hålla sig i för cyklisten under väntan framför röd signal. En extra följare på räcket kan fungera som fotstöd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 233, "x0": 150.9, "y0": 735.7, "x1": 543.4, "y1": 774.2, "innehåll": "Om detektering av cyklar med slingdetektorer kommer att ske behöver detta klarläggas tidigt i projekteringen så att korsningen kan utformas för sådan detektering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 544.4, "y1": 194.3, "innehåll": "10.3.11.6 Planskild GCM-passage Förutsättning  Planskilda GCM-passager i kapitel 10.3.11.6 avser korsning där GCM- väg/bana passerar under bro, vars syfte är att tillåta GCM-trafik korsa planskilt från annan väg- eller järnvägsanläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 191.3, "x1": 512.3, "y1": 229.5, "innehåll": "För utformning av GCM-bana vid korsande planskild GCM-passage, se 8.5.2.5 Utformning vid planskild GCM-passage under väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 226.6, "x1": 545.4, "y1": 278.5, "innehåll": "För att en planskild GCM-passage ska bli nyttjad behöver den vara rätt lokaliserad och utformad samt om möjligt för gående och cyklister bekvämare att använda än att korsa gatan i plan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 275.6, "x1": 507.6, "y1": 313.8, "innehåll": "Vid utformning av planskild GCM-passage jämte anslutande GCM-vägar, bör gestaltning och gåendes och cyklisters trygghet ägnas särskild omsorg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 310.9, "x1": 533.6, "y1": 349.1, "innehåll": "Planskild GCM-passage bör vara genomsiktlig, bred och ljus så att den blir attraktiv att använda även under mörker. Detta är särskilt viktigt vid långsträckta passager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 346.2, "x1": 533.3, "y1": 384.7, "innehåll": "Ur säkerhets- och underhållssynpunkt är idealet en bred, rak passage utan invändiga prång och rena, öppna entréer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 381.4, "x1": 512.4, "y1": 420.0, "innehåll": "GCM-passage under väg bör utformas med plant golv i hela sin bredd, se Figur 10.108."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 586.0, "x1": 536.8, "y1": 645.3, "innehåll": "Figur 10.108 Exempel på planskild GCM-passage med plant golv I en planskild GCM-passage bör hela passagens bredd – åtminstone upp till en bredd av 6,0 m – kunna utnyttjas av gående och cyklister."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 642.4, "x1": 545.2, "y1": 708.0, "innehåll": "Dagtid, särskilt vid starkt solljus, är det jämförelsevis mörkt i GCM-passager under väg, särskilt då ordentlig dagbelysning inte finns. Behovet av avstånd mellan gående och cykeltrafik, liksom mellan mötande cyklister inbördes, är därför större i planskilda GCM-passager än på GCM-väg i övrigt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 234, "x0": 150.9, "y0": 705.1, "x1": 537.7, "y1": 770.6, "innehåll": "\\\"Vid anslutande GCM-väg med bredd gångdel ≥ 1,8 m och bredd cykeldel ≥ 1,8 m samt skyddsremsa på vardera sidan med bredd = 1,2 m blir totalt breddbehov i GCM- passage under väg =≥ 6,0 m, vilket kan ses som en \\\"normalbredd\\\" om inga särskilda förhållanden (dålig genomsiktlighet, stora flöden el.dyl. motiverar större bredd.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.8, "y1": 130.2, "innehåll": "Belysning i planskild GCM-passage bör vara bländfri. Ljuskällan bör vara avskärmad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 541.3, "y1": 192.8, "innehåll": "Belysning i GCM-passage bör vara jämn och anordnad så att även synsvaga, personer med andra orienteringssvårigheter och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 543.2, "y1": 255.1, "innehåll": "Angående undantag från avstånd för anslutande gångförbindelse utanför passagemynning så skymmer rambenet i normalfallet sikten mellan gående och cyklar inifrån passagen. När gångvägen ansluter i ytterkurva kan det dock medföra bra sikt även på 5,0 meters avstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 252.2, "x1": 541.0, "y1": 317.8, "innehåll": "En 2,0 m lång yta invid trappfot ger möjlighet för gående som kommit nedför trappan att stanna till vid sidan av korsande GCM-väg för att ge akt på eventuell cykeltrafik i tunneln. Möjligheten behövs särskilt för personer med nedsatt rörelse- eller kognitiv förmåga samt personer med barnvagn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 314.8, "x1": 538.6, "y1": 394.1, "innehåll": "Lutning i tillfart till planskild GCM-passage bör vara ≤5 % och helst ≤3 %. Se vidare Krav 9.2.1.3 och 9.2.1.4. Stor lutning på nedfart till planskild GCM-passage innebär att genomsiktligheten minskar eller går om intet, vilket är en stor nackdel från trygghetssynpunkt under mörker. Stor lutning minskar också tunnels attraktivitet och lockar till annat vägval."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 390.8, "x1": 513.4, "y1": 484.1, "innehåll": "Vid planskild GCM-passages mynning bör slänter inte täckas med skymmande buskar. Om jordkon måste täckas med vegetation bör växtmaterialet vara rent marktäckande och inte högre än 0,3 m. Detsamma gäller för tillfart som ligger i skärning. Skymmande buskar invid nedfart till planskild GCM-passage medför otrygghet för gående under mörker. Se vidare avsnitt 8.5 Banor för gående och cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 480.8, "x1": 519.4, "y1": 519.4, "innehåll": "Fri höjd i planskild GCM-passage bör bestämmas med hänsyn till de fordon som används för drift och underhåll."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 516.1, "x1": 522.0, "y1": 568.3, "innehåll": "Planteringar vid passagemynning och i tillfart bör utföras så att de inte hindrar överblick och skapar otrygghet. Siktskymmande buskage och liknande bör därför undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 65.9, "y0": 568.6, "x1": 428.6, "y1": 627.4, "innehåll": "10.3.12 Korsning mellan friliggande GCM-vägar 10.3.12.1 Siktområde vid korsande GCM-vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 623.7, "x1": 534.0, "y1": 662.3, "innehåll": "Avståndet Lö i figuren i Krav 2022:001 VGU, 10.3.10.2 Siktområde, bör vara minst 20,0 m vid längre eller kraftigare lut längs länk i övergripande nät."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 659.0, "x1": 532.0, "y1": 697.5, "innehåll": "Om korsning ligger i skärning, exempelvis nära mynning till planskild passage, kan siktschakt vara nödvändig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 235, "x0": 150.9, "y0": 694.2, "x1": 538.8, "y1": 732.8, "innehåll": "Väghållarens rådighet över marken inom siktområdet bör vara säkrad så att sikt inom siktområdet kan vidmakthållas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 529.3, "y1": 169.1, "innehåll": "10.3.12.2 Utformning i plan I korsning mellan friliggande GCM-vägar bör radie i ytterkant vara minst 4,0 m, se Figur 10.109. 4,0 m radie i ytterkant medger körspår med minst 5,0 m radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 311.3, "x1": 531.6, "y1": 336.7, "innehåll": "Figur 10.109 Exempel på utformning av fyrvägskorsning mellan GCM-vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 332.1, "x1": 503.4, "y1": 370.7, "innehåll": "Fyrvägskorsning mellan länkar i övergripande nät kan behöva delas upp i två trevägskorsningar där siktförhållandena är dåliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 367.4, "x1": 541.5, "y1": 405.9, "innehåll": "Trevägskorsning mellan GCM-vägar bör utformas med större radier och triangelrefug där det svängande cykelflödet är stort, exempel se Figur 10.110."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 520.5, "x1": 506.7, "y1": 566.1, "innehåll": "Figur 10.110 Exempel på utformning av triangelrefug i trevägskorsning Triangelrefug bör utformas med minst 12,0 m sida, helst mer än 20,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 562.8, "x1": 527.2, "y1": 601.4, "innehåll": "I trevägskorsningar där anslutande GCM-väg har nedförslut bör korsning utformas med större radier och triangelrefug, exempel se Figur 10.111."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 236, "x0": 150.9, "y0": 598.1, "x1": 531.1, "y1": 636.7, "innehåll": "Utformning med triangelrefug medför att cyklister slipper bromsa bort den erhållna rörelseenergin. Utformningen förutsätter goda siktförhållanden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 322.1, "x1": 542.7, "y1": 360.1, "innehåll": "Figur 10.111 Exempel där utformning av trevägskorsning med triangelrefug är lämpligt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 65.9, "y0": 372.7, "x1": 539.7, "y1": 437.3, "innehåll": "10.3.13 Utrymme för driftfordon Utrymmet bör dimensioneras efter vinterväghållningen med en fri bredd på 2,5 meter och en fri höjd på 2,7 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 434.0, "x1": 508.6, "y1": 472.5, "innehåll": "Personal med GCM-erfarenhet bör medverka vid projektering av och drift och underhåll av GCM-vägar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 469.2, "x1": 509.8, "y1": 507.8, "innehåll": "Det bör klargöras om och hur tunga fordon för t.ex. vinterväghållning eller om räddningstjänst ska kunna använda en GCM-väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 504.5, "x1": 542.9, "y1": 543.1, "innehåll": "Personer med funktionsnedsättning är extra beroende av att korsning kan snöröjas och halkbekämpas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 65.9, "y0": 539.8, "x1": 538.3, "y1": 610.0, "innehåll": "Möjlighet för GCM-trafik att kunna ta ut riktningar, känna kanter, färdas på ett jämnt underlag etc. är viktigt att tillgodose även under vintertid. 10.4 Trafikplatser"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 65.9, "y0": 610.7, "x1": 440.6, "y1": 669.2, "innehåll": "10.4.1 Avstånd mellan trafikplatser på motorväg 10.4.1.1 Trafikplatsavstånd på landsbygd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 65.9, "y0": 669.4, "x1": 483.1, "y1": 733.5, "innehåll": "10.4.1.2 Trafikplatsavstånd i tätort Växlingssträckor minsta längd avser vid lågtrafik. Av kapacitetsskäl kan växlingssträckorna behöva vara längre."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 237, "x0": 150.9, "y0": 730.6, "x1": 541.3, "y1": 768.8, "innehåll": "Om normal standard underskrids på två sträckor efter varandra (d v s mellan minst tre trafikplatser efter varandra) bör en lägre hastighetsgräns övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 528.0, "y1": 169.1, "innehåll": "10.4.2 Trafikplatsutformning allmänt Ramper är enkelriktade och separerade om de, när de ligger intill varandra, åtskiljs med skiljeremsa, t.ex. refug, räcke eller dike."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 542.8, "y1": 218.0, "innehåll": "God kördynamik kännetecknas av att förarens förväntade hastighetsval inte ger större ryck i sidled eller inbromsningar än vad som är behagligt. Grundvärden för detta finns i Krav 2022:002 VGU  ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 65.9, "y0": 218.3, "x1": 434.4, "y1": 277.2, "innehåll": "10.4.3 Referenshastighet och skyltad hastighet 10.4.3.1 Referenshastighet"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 273.4, "x1": 472.5, "y1": 298.3, "innehåll": "Hastigheten enligt hastighetsprofilen utgör rampens referenshastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 295.4, "x1": 531.4, "y1": 347.3, "innehåll": "Minsta radiestorlek på rampers horisontalkurvor (med hänsyn till hastigheten enligt hastighetsprofilen) kan bestämmas enligt Figur 10.112 och avsnitt 5.3.1 i Krav 2022:002 VGU."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 522.3, "x1": 512.9, "y1": 547.6, "innehåll": "Figur 10.112 Principfigur för hastighetsprofil (exempel för parallellavfart)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 543.1, "x1": 513.0, "y1": 582.0, "innehåll": "Köbildning i avfartsramp kan ge upphov till upphinnandeolyckor. Kölängd och retardationer bör beräknas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 65.9, "y0": 582.3, "x1": 533.2, "y1": 660.1, "innehåll": "10.4.3.2 Hastighetsgräns Påfartsramp som utgår från en sekundärvägskorsning och där ramp och påfart är väl synliga från korsningen bör ges samma högsta tillåtna hastighetsgräns som primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 656.8, "x1": 540.9, "y1": 695.4, "innehåll": "Avfartsramp som slutar i sekundärvägskorsning och där ramp och korsning är väl synliga från avfarten bör ges samma högsta tillåtna hastighetsgräns som primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 238, "x0": 150.9, "y0": 692.1, "x1": 540.5, "y1": 744.3, "innehåll": "I avfartsramp där ramp och korsning inte är väl synliga, exempelvis klöverbladsramp, bör högsta hastighetsgräns sänkas till en hastighet anpassad till rampens Vmin (normalt 40, 60 eller 80)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 535.0, "y1": 143.9, "innehåll": "Om sekundärvägskorsning är en cirkulationsplats bör den högsta tillåtna hastigheten vara ≤ 80 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 65.9, "y0": 144.1, "x1": 519.5, "y1": 208.3, "innehåll": "10.4.4 Samspel mellan plan- och profilgeometri för ramper Enskilda linjeföringselement och kombinationen av element bör ge en tydlig och harmonisk linjeföring med god estetik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 205.0, "x1": 534.0, "y1": 243.6, "innehåll": "Vertikal- och horisontalkurvor i ramper av rutertyp bör vara så stora som möjligt, se kapitel 9 Linjeföring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 240.7, "x1": 421.9, "y1": 287.1, "innehåll": "Vertikalkurva bör normalt börja omedelbart efter byggnos. Antalet element bör begränsas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 283.8, "x1": 512.1, "y1": 322.4, "innehåll": "För både plan och profil bör kurvor åt samma håll med mellanliggande raklinje undvikas, se kapitel 9 Linjeföring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 429.4, "x1": 534.9, "y1": 479.9, "innehåll": "Figur 10.113 Högerkurva – Raklinje – Högerkurva i kombination med en kort konkav vertikalkurva resulterar i en linjeföring som blir iögonfallande knyckig och kan upplevas oestetisk."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 65.9, "y0": 493.0, "x1": 538.6, "y1": 606.1, "innehåll": "10.4.5 Avfarter och avfartsramper på motorväg 10.4.5.1 Kilavfarter Förutsättning  De bromskurvor som redovisas för kilavfarter nedan är avsedda för VR ≤ 110. Inledningssträcka bör utformas med klotoider."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 602.8, "x1": 532.8, "y1": 641.4, "innehåll": "I innerkurva och i ytterkurva med liten radie på primärvägen bör inledningssträckan utformas som ägglinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 239, "x0": 150.9, "y0": 638.4, "x1": 525.7, "y1": 676.7, "innehåll": "I ytterkurva med stor radie på primärvägen bör inledningssträckan utformas som s- kurva (med vändklotoider) se nedersta bilden i Figur 10.114."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 240, "x0": 150.9, "y0": 336.5, "x1": 534.0, "y1": 452.2, "innehåll": "Figur 10.114 Inledningssträcka, principfigur Förslag på utformning vid olika linjeföring på primärvägen ges i Tabell 10.8, Tabell 10.9 Tabell 10.10. Tabell 10.8 Inledningssträcka. Val av A1"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 241, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 365.1, "y1": 130.4, "innehåll": "Tabell 10.9 Inledningssträcka, Innerkurva"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 468.9, "y1": 604.7, "innehåll": "Tabell 10.10 Inledningssträcka. Ytterkurva (A2 vid S-kurva) Längre inledningssträcka kan behövas för att öka avfartens synlighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 601.4, "x1": 546.5, "y1": 680.6, "innehåll": "Måttet Br bör vara tillräckligt stort för att kunna anordna slänter och avvattning mellan primärväg och ramp. Plats bör dessutom finnas för avfartsskärm och eventuella övriga trafikanordningar, såsom räcken. För avfartsskärm med bredden 1,2 m (finns även i 0,6 och 1,8 m) bör Br vara minst 2,2 m för att minska risken för påkörning med vinterväghållningsutrustning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 242, "x0": 150.9, "y0": 677.7, "x1": 531.5, "y1": 751.2, "innehåll": "övergångssträcka och retardationssträcka kan vara identiska. Om Rmin är mindre eller lika med radiestorlekar som anges i Tabell 10.11 bör retardationssträckan Lr utformas som en bromskurva med två klotoider enligt Figur 10.115."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 531.0, "y1": 143.9, "innehåll": "Parametrar och övergångsradie Rö bör väljas enligt. Tabell 10.12, Tabell 10.13 och Tabell 10.14."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 533.8, "y1": 231.2, "innehåll": "Om Rmin är större än värden enligt Tabell 10.12 , Tabell 10.13 och får bromskurvan ersättas med en enkel klotoid med längd bestämd av erforderlig retardation med hänsyn till start- och slutradie. Tabell 10.11 gränsvärde för Rmin när bromskurva bör användas"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 243, "x0": 150.9, "y0": 433.4, "x1": 404.1, "y1": 501.5, "innehåll": "Figur 10.115 Bromskurva (Rb=Rmin), principfigur Tabell 10.12 Bromskurvor för VR110/100"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 65.9, "y0": 414.3, "x1": 370.6, "y1": 519.7, "innehåll": "Figur 10.116 Kilavfart, principfigur 10.4.5.2 Parallellavfarter Förhållandet mellan Ls och Lp bör vara ca 1/3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 150.9, "y0": 516.8, "x1": 510.3, "y1": 555.0, "innehåll": "Om Lp dimensioneras för medelretardation bör avfartssträcka och spärrsträcka minskas proportionellt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 150.9, "y0": 552.1, "x1": 546.5, "y1": 631.3, "innehåll": "Måttet Br bör vara tillräckligt stort för att kunna anordna slänter och avvattning mellan primärväg och ramp. Plats bör dessutom finnas för avfartsskärm och eventuella övriga trafikanordningar, såsom räcken. För avfartsskärm med bredden 1,2 m (finns även i 0,6 och 1,8 m) bör Br vara minst 2,2 m för att minska risken för påkörning med vinterväghållningsutrustning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 150.9, "y0": 628.0, "x1": 523.0, "y1": 666.6, "innehåll": "övergångssträckan fram till Rmin bör utformas som en bromskurva vid Vav ≥ 50 km/h."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 245, "x0": 150.9, "y0": 663.7, "x1": 386.3, "y1": 701.9, "innehåll": "Bromskurvor, enligt Tabell 10.15 för Vav 70 och i Tabell 10.16 för Vav 50, bör användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 342.8, "y1": 307.9, "innehåll": "Tabell 10.15 Bromskurvor för Vav 70 Tabell 10.16 Bromskurvor för Vav 50"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 494.1, "x1": 501.4, "y1": 532.3, "innehåll": "Vid Vav 30 km/h bör övergångssträckan utformas med en enkel klotoid med parameter A25."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 529.4, "x1": 522.9, "y1": 581.3, "innehåll": "Om Rmin är större än värden enligt tabell bör bromskurvan ersättas med en enkel klotoid med längd bestämd av erforderlig retardation med hänsyn till start- och slutradie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 578.3, "x1": 545.7, "y1": 616.6, "innehåll": "\\\"På raksträcka kan inledningssträckan till en parallellavfart utformas med fyra klotoider enligt \\\"Linjeföring – sidoförflyttning\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 65.9, "y0": 617.2, "x1": 521.4, "y1": 695.0, "innehåll": "10.4.5.3 Avfartsramper Avfartsramp som slutar i en korsning med väjningsplikt eller stopplikt vid sekundärvägen och där ramp och korsning är väl synliga från avfarten bör inte ha någon Vmin punkt som begränsar normalt retardationsförlopp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 246, "x0": 150.9, "y0": 691.7, "x1": 526.4, "y1": 716.6, "innehåll": "Längre direktramper med Vmin > 35 bör utformas för hastigheten V=(Vin+Vut)/2"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 526.4, "y1": 184.9, "innehåll": "10.4.6 Påfartsramper och påfarter på motorväg 10.4.6.1 Påfartsramper Längre direktramper med Vmin > 35 bör utformas för hastigheten V=(Vin+Vut)/2"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 65.9, "y0": 185.2, "x1": 530.8, "y1": 288.1, "innehåll": "10.4.6.2 Påfarter Vid primärväg i innerkurva bör observationssträckan utformas med klotoider enligt Tabell 10.17 och Figur 10.117. Tabell 10.17 Observationssträcka (innerkurva)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 566.2, "x1": 546.5, "y1": 680.3, "innehåll": "Figur 10.117 Observationssträcka innerkurva Måttet Br bör vara tillräckligt stort för att kunna anordna slänter och avvattning mellan primärväg och ramp. Plats bör dessutom finnas för avfartsskärm och eventuella övriga trafikanordningar, såsom räcken. För avfartsskärm med bredden 1,2 m (finns även i 0,6 och 1,8 m) bör Br vara minst 2,2 m för att minska risken för påkörning med vinterväghållningsutrustning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 247, "x0": 150.9, "y0": 677.0, "x1": 528.2, "y1": 715.5, "innehåll": "Vid primärväg i ytterkurva bör observationssträckan utformas med klotoider enligt Tabell 10.22 och Figur 10.118."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 386.2, "y1": 559.1, "innehåll": "Tabell 10.22 Observationssträcka (ytterkurva) Figur 10.118 Observationssträcka ytterkurva"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 568.3, "x1": 543.2, "y1": 620.5, "innehåll": "Om rampens radie är större än värdena för R2 bör rampradien ersätta R2 om klotoidlängden minskar med högst 20 %. I annat fall ersätts A200 med en klotoid med minst 100 m längd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 617.2, "x1": 535.6, "y1": 655.8, "innehåll": "Om rampradien är mindre än värdena för R2 bör ytterligare en klotoid placeras, med längd ≥  40 m, mellan rampradien och R2."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 248, "x0": 150.9, "y0": 652.5, "x1": 524.9, "y1": 691.1, "innehåll": "Sikten vid en påfart bör uppfylla ett siktområde enligt Figur 10.119. Undantag vid påfart i tunnel där måttet 50,0 m enligt figuren då sätts till 0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 222.0, "x1": 482.5, "y1": 281.4, "innehåll": "Figur 10.119 Siktområde vid påfart. Vid stora trafikflöden kan anpassningssträckans längd behöva förlängas ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 278.1, "x1": 507.0, "y1": 316.7, "innehåll": "\\\"På raksträcka kan utspetsning utformas med fyra klotoider enligt \\\"Linjeföring- sidoförflyttning\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 65.9, "y0": 316.6, "x1": 543.7, "y1": 398.7, "innehåll": "10.4.7 Rampsystem: Anslutningar, avgreningar och körfältsbalans Anslutningar bör utformas så att trafikanter kan hålla likvärdig hastighet till den punkt där körfälten inte är åtskilda."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 395.4, "x1": 533.2, "y1": 455.6, "innehåll": "Avgreningar bör utformas så att trafikanter kan hålla samma hastighet till den punkt där körfälten skiljs åt. Med låg trafikbelastning menas att belastningsgraden är låg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 452.3, "x1": 480.1, "y1": 477.2, "innehåll": "Erforderliga längder bör beräknas utifrån dimensionerande trafikflöden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 65.9, "y0": 477.9, "x1": 435.0, "y1": 557.9, "innehåll": "10.4.8 Lokalisering vid tunnel 10.4.9 Sekundärvägskorsningar Med hög trafikbelastning menas att belastningsgraden är hög."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 554.6, "x1": 522.4, "y1": 614.7, "innehåll": "Avstånd mellan en avfartsramp och en intilliggande korsning bör vara så långt att vägvisning kan ske på tydligt sätt så att felkörning undviks, se Figur 10.120 Avfartsramp utformas så att risken för felkörning minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 249, "x0": 150.9, "y0": 611.4, "x1": 543.2, "y1": 650.0, "innehåll": "\\\"Där geometrin ger utrymme för feltolkning bör en \\\"felkörningsport\\\" på avfartsrampen vara utförd med förstärkt skyltning och vägmarkering.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 227.8, "x1": 532.5, "y1": 300.8, "innehåll": "Figur 10.120 Avstånd mellan trafikplats och anslutande väg Måttet L mellan närmaste påfartsramp och intilliggande korsning på sekundärvägen bör vara minst 50,0 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 65.9, "y0": 301.5, "x1": 501.9, "y1": 365.6, "innehåll": "10.4.10 Sidoområden Exempel på utformning med hänsyn till motorcyklister är flacka slänter samt undvikande av stolpar i ytterkurva."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 362.3, "x1": 519.0, "y1": 387.2, "innehåll": "Gestaltningen bör bidra till att underlätta/tydliggöra orienteringen i trafikplatsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 65.9, "y0": 387.0, "x1": 534.4, "y1": 466.1, "innehåll": "10.5 Plankorsningar Förutsättning  Följande råd är kopplat till krav i kapitel 6.4.10.2 Spårväg på särskild banvall VGU 2022:001."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 462.8, "x1": 542.1, "y1": 546.3, "innehåll": "En bansträcka bör vara fri från spårvägskorsningar i plan om något av följande villkor är uppfyllda: • höga trafikflöden, åDT>5000 • vägens hastighet är VR >60 km/h"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 65.9, "y0": 546.6, "x1": 316.7, "y1": 634.6, "innehåll": "10.5.1 Vägteknisk utformning 10.5.1.1 Vägens typsektion 10.5.1.2 Vägens linjeföring"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 631.2, "x1": 513.8, "y1": 691.4, "innehåll": "Vid plankorsning bör vägens plangeometri eftersträva att vara utformad som en raklinje minst 30 m ut åt varje håll från spårmitt för det närmsta spåret. Eftersträva en korsningsvinkel nära 100 gon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 250, "x0": 150.9, "y0": 688.1, "x1": 534.7, "y1": 713.0, "innehåll": "Placera plankorsning i första hand där spåret är förlagt i raklinje utan rälsförhöjning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 530.7, "y1": 169.1, "innehåll": "10.5.1.3 Avstånd mellan plankorsning och vägkorsning Avstånd mellan plankorsning utan signalanläggning och vägkorsning bör uppgå till minst 100 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 544.5, "y1": 239.6, "innehåll": "Biltrafiken kan regleras med trafiksignal som är kopplat till järnvägens vägskydd. I annat fall kan väjningsregleringen behöva vara sådan att trafik från sekundärvägen ges företräde. Sekundärvägen bör förses med mittrefug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 65.9, "y0": 239.9, "x1": 545.6, "y1": 318.1, "innehåll": "10.5.1.4 Fritt utrymme Krav på fritt utrymme för spårväg framgår av lokala föreskrifter. Trafikverkets krav på spåranläggningar återfinns i {TRVINFRA-00004 Krav – Ban- och stationsutformning - Infrastrukturprofiler}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 251, "x0": 65.9, "y0": 318.4, "x1": 477.1, "y1": 463.2, "innehåll": "10.5.2 Gång- och cykelfållor 10.5.2.1 Generella krav Asfalt, jämna betongmarkplattor, marksten utan fasade kanter och släta naturstenshällar är exempel på lämpliga material. De två typerna i Figur 10.121 och Figur 10.122 kan användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 312.8, "x1": 530.7, "y1": 394.1, "innehåll": "Figur 10.122 Gång- och cykelfållor typ 2 Korsningsvinkel mellan gång- och cykelfålla och järnvägsspår bör vara så nära 100 gon som möjligt. Gång- och cykelfållor får förses med öppningsbara grindar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 390.8, "x1": 521.2, "y1": 415.6, "innehåll": "Vändzonens dimensioner är med tanke på personer med större utomhusrullstolar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 65.9, "y0": 415.9, "x1": 500.3, "y1": 480.5, "innehåll": "10.5.2.3 Längdprofil Ojämnheter i längdprofilen kan göra så att exempelvis en snöplog kan skada spårkonstruktionen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 65.9, "y0": 480.7, "x1": 425.3, "y1": 560.7, "innehåll": "10.5.2.4 Varningsyta 10.5.2.5 Räcken, stängsel och grind Gång- och cykelfållor får förses med öppningsbara grindar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 557.4, "x1": 544.4, "y1": 596.0, "innehåll": "Krav angående ramp och ledstänger finns i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 8.6.8 Trappa, ramp och hiss."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 150.9, "y0": 592.7, "x1": 543.5, "y1": 645.0, "innehåll": "Samtliga räcken och stängsel vid spåret behöver ha god elektrisk kontakt mellan samtliga delar för att skyddsjordnings- och potentialanslutningarna ska behöva utföras på så få ställen som möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 252, "x0": 65.9, "y0": 645.3, "x1": 538.5, "y1": 709.8, "innehåll": "10.5.2.6 Belysning och kontraster God ljusstyrka för belysning av gångytor samt belysning vid viktiga målpunkter ökar tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 436.3, "y1": 184.9, "innehåll": "10.5.3 Signalering mot vägen 10.5.3.1 Kryssmärken Krav finns i {TDOK 2014:0499, } och i {TDOK 2014:0502}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 65.9, "y0": 185.2, "x1": 441.8, "y1": 275.2, "innehåll": "10.5.3.2 Skyltar 10.5.4 Oeftergivliga föremål och skyddsjordning 10.6 Korsning med spårväg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 267.1, "x1": 540.3, "y1": 336.1, "innehåll": "Förutsättning  Avsnittet avser vägkorsningar med spårväg i blandtrafik, i kollektivtrafikkörfält eller i reserverat utrymme. Korsningar mellan spårväg på särskild banvall och väg utformas som plankorsning enligt kapitel 10.5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 332.8, "x1": 530.1, "y1": 398.7, "innehåll": "Vid korsningspunkter mellan spårvagn och fordonstrafik fordras tydliga och konsekventa lösningar. Utformningen bör tydliggöra spårvagnens förkörsrätt om denna inte är undantagen med stöd av lokal trafikföreskrift som skyltsatts och är utförd så att fordonsförare sänker sin hastighet. Detta minskar risken för konflikter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 150.9, "y0": 424.6, "x1": 488.0, "y1": 449.5, "innehåll": "Korsning bör vara utformad så att spårvagnstrafiken inte fastnar i bilköer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 65.9, "y0": 450.1, "x1": 534.9, "y1": 528.0, "innehåll": "10.6.2 Mindre korsningar Vid mindre, ej trafiksignalreglerade, korsningar med spårvägstrafik i blandtrafik bör vänstersväng för biltrafiken undvikas om inte vänstersväng är möjlig från samma körfält som spårvägen trafikerar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 65.9, "y0": 528.3, "x1": 323.6, "y1": 630.2, "innehåll": "10.6.2.1 Sikt i korsning Se avsnitt 10.1.1.9 Sikt i korsning. 10.6.2.2 Korsningsvinkel Se avsnitt 10.1.1.1 Korsningsvinkel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 65.9, "y0": 630.5, "x1": 517.4, "y1": 694.7, "innehåll": "10.6.2.3 Lutning Se avsnitt 10.1.1.2 Lutning för biltrafik och avsnitt 9.1.6.8 Vertikalgeometri och 9.1.6.9 Lutning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 253, "x0": 65.9, "y0": 694.9, "x1": 369.5, "y1": 745.8, "innehåll": "10.6.2.4 Körfälts- och kanalbredder Se avsnitt 10.1.1.4 Körfälts- och kanalbredder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 345.8, "y1": 206.5, "innehåll": "10.6.2.5 Korsningskurvor Se avsnitt 10.1.1.6 Korsningskurvor. 10.6.2.6 Trafiköar och refuger Se avsnitt 10.1.1.7 Trafiköar och refuger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 65.9, "y0": 206.8, "x1": 344.2, "y1": 257.6, "innehåll": "10.6.2.7 Vänstersvängskörfält Se avsnitt 10.2.1.4 Vänstersvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 65.9, "y0": 257.9, "x1": 354.7, "y1": 308.4, "innehåll": "10.6.2.8 Vänsterpåsvängskörfält Se avsnitt 10.2.1.6 Vänsterpåsvängskörfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 65.9, "y0": 309.0, "x1": 338.8, "y1": 389.1, "innehåll": "10.6.2.9 Högersvängskörfält Se avsnitt 10.2.1.7 Högersvängskörfält. 10.6.2.10 Sidoområden i korsningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 385.7, "x1": 507.8, "y1": 410.6, "innehåll": "Se avsnitt 10.2.1.8 Sidoområden i korsningar A-C och i enskilda anslutningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 65.9, "y0": 410.9, "x1": 535.0, "y1": 488.7, "innehåll": "10.6.3 Cirkulationsplatser Cirkulationsplats kan anläggas utmed spårvägen, under förutsättning att spårväg kan passera rakt igenom. Vanligen krävs någon form av signalreglering för att ge spårvagnar fri väg genom cirkulationsplatsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 254, "x0": 150.9, "y0": 485.8, "x1": 534.9, "y1": 565.1, "innehåll": "Om spårvagn ges företräde gentemot annan trafik i en cirkulationsplats måste detta regleras i en LTF (Lokal trafikföreskrift). Ett sätt att förenkla trafiksituationen är att införa en trafiksignal som aktiveras när spårvagn närmar sig cirkulationsplatsen. För att underlätta trafiksituationen ytterligare bör det endast finnas ett körfält i varje riktning i utöver körfälten för spårvägen genom en cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 348.8, "x1": 505.3, "y1": 387.1, "innehåll": "Figur 10.123 Principuformning av cirkulationsplats med genomgående spårväg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 382.5, "x1": 535.7, "y1": 407.4, "innehåll": "I övrigt, se råd i avsnitt 10.2.2 Cirkulationsplats (typ D) och 10.3.2 Cirkulationsplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 65.9, "y0": 429.3, "x1": 383.1, "y1": 517.6, "innehåll": "10.6.4 Trafiksignalreglerade korsningar 10.6.5 Planskilda korsningar 10.6.6 Gång- och/eller cykelkorsningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 513.9, "x1": 534.0, "y1": 607.2, "innehåll": "För att förhindra passage eller korsningsrörelser utanför gångpassager kan fysiska åtgärder såsom pollare, räcken, växlighet, nivåskillnader etc. användas, dessa bör då inte vara klättervänliga. Markering på gatan, vägmärken, varningslampor och ljudsignaler kan även användas för att höja uppmärksamheten för den gående. De gående kan också ges stöd i att uppfatta gångpassagen av spårområdet om det avgränsas av pollare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 255, "x0": 150.9, "y0": 603.9, "x1": 542.7, "y1": 656.1, "innehåll": "Utformning av passage och korsning bör vara sådan att cyklister kan cykla i rät vinkel över spåren för att undvika att cykla omkull. Samma trafiksäkerhetsnivå gäller för cyklister som för gående."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 518.4, "y1": 366.5, "innehåll": "10.6.6.1 Signalreglerade korsningar 10.6.6.2 Korsningar utan signalreglering Figur 10.124 Exempel på gångpassage utan signalreglering för passage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 664.5, "x1": 449.5, "y1": 723.8, "innehåll": "Figur 10.125 Separat GCM-passage över väg och spårväg Se avsnitt 10.2.2 Cirkulationsplats (typ D)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 256, "x0": 150.9, "y0": 720.5, "x1": 447.9, "y1": 759.1, "innehåll": "Se avsnitt 10.2.4 Planskild korsning (F), ej trafikplats och 10.2.5 Sekundärvägskorsning med dropprefug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 65.9, "y0": 138.6, "x1": 535.8, "y1": 227.7, "innehåll": "11.1 Busshållplatser Hållplats placeras med utgångspunkt från bussresenärernas behov och möjligheterna att skapa användbara gång- och cykelförbindelser till och från hållplatserna. Trafiksäkerheten i anslutning till hållplatser bör särskilt beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 65.9, "y0": 228.0, "x1": 508.7, "y1": 321.7, "innehåll": "11.1.1 Hållplatstyper i tätort 11.1.1.1 Dubbel stopphållplats (timglashållplats) Dubbel stopphållplats bör väljas där kollektivtrafik och trafiksäkerhet behöver prioriteras högre än framkomlighet för bilar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 318.4, "x1": 529.9, "y1": 378.6, "innehåll": "Dubbel stopphållplats är lämplig där många resenärer förekommer, särskilt vid stor andel barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Undvik dubbel stopphållplats på leder med högt biltrafikflöde."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 375.3, "x1": 530.5, "y1": 435.4, "innehåll": "Undvik dubbel stopphållplats där cykeltrafiken på körbanan är omfattande eller där bussen väntar in tid eller står länge på hållplatsen. Dubbel stopphållplats illustreras i Figur 11.1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 609.0, "x1": 511.7, "y1": 634.4, "innehåll": "Figur 11.1 Principutformning av dubbel stopphållplats (timglashållplats)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 65.9, "y0": 633.4, "x1": 522.7, "y1": 697.9, "innehåll": "11.1.1.2 Enkel stopphållplats Enkel stopphållplats bör väljas där kollektivtrafiken och trafiksäkerheten behöver prioriteras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 694.6, "x1": 534.7, "y1": 719.5, "innehåll": "Enkel stopphållplats kan väljas vid högre biltrafikflöde än vid dubbel stopphållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 257, "x0": 150.9, "y0": 716.2, "x1": 517.6, "y1": 762.7, "innehåll": "Enkel stopphållplats illustreras i Figur 11.2. Motriktat fordonsflöde bör vara hastighetssäkra för att uppnå god trafiksäkerhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 520.3, "y1": 143.9, "innehåll": "För att undvika att fordon kör om och ökar riskerna för gående som korsar gatan, anläggs en lång refug mellan körriktningarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 65.9, "y0": 328.6, "x1": 419.5, "y1": 382.3, "innehåll": "Figur 11.2 Principutformning av enkel stopphållplats. 11.1.1.3 Klackhållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 378.9, "x1": 520.8, "y1": 439.1, "innehåll": "På gator med tillåten längsgående parkering och där busstrafiken prioriteras väljs klackhållplats. Klackhållplats illustreras i Figur 11.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 436.1, "x1": 543.9, "y1": 474.3, "innehåll": "Separat cykelbana bör anordnas bakom väderskyddet, annars finns en risk att cyklister väljer motsatt körfält när de ska passera bussen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 258, "x0": 150.9, "y0": 471.4, "x1": 544.0, "y1": 696.7, "innehåll": "Klackhållplats undviks vid långa hållplatsuppehåll och om fordonstrafikflödet är högt. Figur 11.3 Principutformning av klackhållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 524.8, "y1": 182.7, "innehåll": "11.1.1.4 Glugghållplats Glugghållplats väljs endast där klackhållplats inte kan användas, eftersom den ger begränsat utrymme för väntande passagerare och för bilparkering, samt medför svårigheter att ställa bussen intill kantstöden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 65.9, "y0": 183.0, "x1": 537.8, "y1": 247.5, "innehåll": "11.1.1.5 Körbanehållplats Körbanehållplats kan väljas på gata med begränsat trafikflöde eller där antalet bussar som angör hållplatsen är begränsat."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 65.9, "y0": 247.8, "x1": 543.5, "y1": 360.9, "innehåll": "11.1.1.6 Fickhållplats Fickhållplats bör undvikas med tanke på att framkomligheten för busstrafiken är sämre än vid stopp- och klackhållplats, eftersom bussen måste ändra sidoplacering vid angöring och för att det behövs en anpassning till passerande trafik då bussen lämnar hållplatsen. Fickhållplats illustreras i Figur 11.4."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 65.9, "y0": 583.5, "x1": 379.9, "y1": 651.2, "innehåll": "Figur 11.4 Principutformning av fickhållplats. 11.1.1.7 Avskild hållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 259, "x0": 150.9, "y0": 647.4, "x1": 538.7, "y1": 707.6, "innehåll": "Avskild hållplats kan vara nödvändig eller väl motiverad vid stora trafikleder eller på tvåfältsvägar där barn använder hållplatsen i stor utsträckning. Avskild hållplats illustreras i Figur 11.5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 65.9, "y0": 318.9, "x1": 402.9, "y1": 372.6, "innehåll": "Figur 11.5 Principutformning av avskild hållplats. 11.1.2 Placering av hållplats i tätort"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 369.2, "x1": 480.4, "y1": 394.1, "innehåll": "Hållplats kan placeras före eller efter en korsning men också på sträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 150.9, "y0": 601.5, "x1": 541.4, "y1": 674.9, "innehåll": "Figur 11.6 Placering av hållplats i tätort. Hållplats placeras i första hand efter korsningen eftersom det minimerar siktproblem i korsningen, ger kort avstånd till gångpassage, underlättar bussprioritering i trafiksignal samt underlättar om bussen ska göra en vänstersväng i nästa korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 260, "x0": 65.9, "y0": 675.1, "x1": 540.6, "y1": 768.8, "innehåll": "11.1.3 Hållplatstyper på landsbygd 11.1.3.1 Körbanehållplats Körbanehållplats kan användas längs tvåfältsvägar på landsbygd där busstrafiken, biltrafiken och cykeltrafiken är av liten eller måttlig omfattning. Där körbanehållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 523.9, "y1": 143.9, "innehåll": "tillämpas bör biltrafiken inte överstiga flöden på åDT 2000 och antalet stannande bussar bör inte överstiga 2 per timme vid maxtimmarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 65.9, "y0": 144.1, "x1": 307.6, "y1": 224.1, "innehåll": "11.1.3.2 Vägrenshållplats 11.1.3.3 Fickhållplats Se avsnitt 11.1.1.6 Fickhållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 65.9, "y0": 224.4, "x1": 402.4, "y1": 304.9, "innehåll": "11.1.3.4 Avskild hållplats Se avsnitt 11.1.1.7 Avskild hållplats. 11.1.4 Placering av hållplats på landsbygd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 65.9, "y0": 304.7, "x1": 384.4, "y1": 355.5, "innehåll": "11.1.4.1 På sträcka längs tvåfältvägar Placering av hållplats i motlut ≥3 % bör undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 352.2, "x1": 520.8, "y1": 404.5, "innehåll": "Hållplats bör vara väl synlig inom 1,5 x stoppsikt för personbil på ömse sidor om hållplatsen enligt Figur 11.7, vilket kontrolleras från 2,0 m från körytekant för ögonhöjd 1,1 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 481.6, "x1": 539.0, "y1": 540.9, "innehåll": "Figur 11.7 Sikt vid hållplats. Hållplatspar på väg utan mittremsa eller utan lång mittrefug bör förskjutas med minst 15,0 m med inbördes placering enligt Figur 11.8."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 629.6, "x1": 536.0, "y1": 688.9, "innehåll": "Figur 11.8 Placering av hållplatser. Omstigning mellan busslinjer bör så långt möjligt kunna ske utan att körbana korsas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 685.6, "x1": 543.8, "y1": 724.2, "innehåll": "\\\"Hållplats vid planskild passage bör i första hand placeras före passagen så att föraren kan se trafikanter på väg mot hållplatsen och trafikanterna \\\"möter\\\" ankommande buss.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 261, "x0": 150.9, "y0": 720.9, "x1": 538.5, "y1": 773.1, "innehåll": "Olika alternativ till placering av hållplatserna, i relation till en planskild passage, bör övervägas om det finns en risk att personer skulle gena över vägen utan att nyttja den planskilda passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 191.4, "x1": 532.6, "y1": 216.8, "innehåll": "Figur 11.9 Exempel på placering av hållplats vid planskild GCM-förbindelse."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 65.9, "y0": 215.8, "x1": 534.7, "y1": 321.3, "innehåll": "11.1.4.2 Vid utfarter och mindre korsningar Hållplats i utfart eller i mindre korsning längs en- och tvåfältsväg kan likställas med en körebanehållplats, eftersom bussen i praktiken ofta blir stående helt eller delvis i körfältet. Därför gäller samma krav som för körfältshållplats enligt kapitel 11.1.3.1 i VGU Krav 2022:001. I övrigt gäller även krav för sikt i kapitel 11.1.4 i VGU Krav 2022:001."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 65.9, "y0": 321.6, "x1": 487.0, "y1": 372.1, "innehåll": "11.1.4.3 Vid korsning längs tvåfältvägar Hållplats bör placeras efter korsning när bussen ankommer på primärväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 369.2, "x1": 531.9, "y1": 434.7, "innehåll": "Hållplats för bussar på primärvägen bör placeras i första hand efter korsningen eftersom det minimerar siktproblem i korsningen, ger kort avstånd till gångpassage, underlättar bussprioritering i trafiksignal samt underlättar om bussen ska göra en vänstersväng i nästa korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 431.5, "x1": 535.9, "y1": 483.7, "innehåll": "När bussen trafikerar sekundärvägen kan busshållplatsen placeras antingen före eller efter korsningen. De principer som redovisas för placering av hållplats på sträcka enligt avsnitt 11.1.4.1 bör följas även för placering vid korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 65.9, "y0": 484.0, "x1": 451.8, "y1": 556.4, "innehåll": "11.1.4.4 Placering av fickhållplats på mötesfri väg Placering av hållplats efter korsning motiveras främst av siktskäl. Fickhållplatsen bör vid behov förses med accelerationsfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 65.9, "y0": 556.3, "x1": 540.5, "y1": 603.7, "innehåll": "11.1.4.5 Placering av fickhållplats vid planskild trafikplats och på ramper"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 262, "x0": 150.9, "y0": 599.9, "x1": 538.4, "y1": 638.5, "innehåll": "Fickhållplats på ramp bör i första hand placeras där bäst anslutning till gångväg finns och i andra hand nära rampens anslutning till sekundärvägen, Figur 11.10."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 436.6, "x1": 544.6, "y1": 482.3, "innehåll": "Figur 11.10 Fickhållplats på ramp, exempel. Busshållplats bör placeras så att gående inte lockas att korsa vägen på olämpligt ställe."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 65.9, "y0": 482.9, "x1": 537.5, "y1": 560.7, "innehåll": "11.1.4.6 Placering av hållplats längs motorväg Busshållplatser längs motorvägar bör inte placeras mitt emot varandra. Om detta inte kan undvikas bör åtgärder vidtas, exempelvis stängsling, som förhindrar att gående genar över vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 557.4, "x1": 531.1, "y1": 582.3, "innehåll": "Beakta att motorvägens mittremsa kan behöva breddas för att inrymma ett stängsel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 150.9, "y0": 579.0, "x1": 542.1, "y1": 617.6, "innehåll": "Ett stängsel bör ha en sådan längd och placeras så att den planskilda gångförbindelsen över eller under motorvägen uppfattas som genare jämfört med att korsa vägen i plan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 65.9, "y0": 617.9, "x1": 487.2, "y1": 668.7, "innehåll": "11.1.5 Detaljutformning av hållplatser Detaljutformning av busshållplatser bör vara enligt följande underavsnitt:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 263, "x0": 65.9, "y0": 669.0, "x1": 533.6, "y1": 746.9, "innehåll": "11.1.5.1 Dubbel stopphållplats (timglashållplats) Körfältets bredd bör vara 3,25 m, för att undvika att cyklister tränger sig förbi stillastående buss på ett trafikfarligt sätt samt möjliggör möten mellan personbil och cyklist men förhindrar möten mellan personbilar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 535.1, "y1": 143.9, "innehåll": "Gångpassage anläggs med ett avstånd som bör vara minst 3,0 m till buss som står på hållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 65.9, "y0": 249.0, "x1": 483.1, "y1": 303.1, "innehåll": "Figur 11.11 Utformning av dubbel stopphållplats (timglashållplats) 11.1.5.2 Enkel stopphållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 299.7, "x1": 545.7, "y1": 351.6, "innehåll": "Körfältets bredd bör vara 3,25 m när hållplatserna placeras mitt för varandra, för att undvika att cyklister tränger sig förbi stillastående buss på ett trafikfarligt sätt, se Figur 11.12."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 461.8, "x1": 536.2, "y1": 521.1, "innehåll": "Figur 11.12 Utformning av enkel stopphållplats Körfältets bredd bör vara 4,0 m när cyklister ska kunna passera stillastående buss, se Figur 11.13."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 517.8, "x1": 535.1, "y1": 556.4, "innehåll": "Gångpassage anläggs med ett avstånd som bör vara minst 3,0 m till buss som står på hållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 264, "x0": 150.9, "y0": 553.1, "x1": 497.3, "y1": 725.5, "innehåll": "Båda hållplatserna läggs efter gångpassagen om cyklister ska kunna passera stillastående buss vid dubbelsidig hållplats, se Figur 11.13. Figur 11.13 Utformning av alternativ enkel stopphållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 491.3, "y1": 169.1, "innehåll": "11.1.5.3 Klackhållplats Räcke kan placeras längs kantstödet framför bussen för att förhindra farlig gångpassage enligt Figur 11.14."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 533.7, "y1": 204.3, "innehåll": "A i Figur 11.14 bör vara minst 5,5 m om kravet finns att buss på hållplats ska kunna passeras av annan trafik utan att denna ska komma över i motsatt körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 297.3, "x1": 546.1, "y1": 357.0, "innehåll": "Figur 11.14 Utformning av klackhållplats. Klackhållplatser bör placeras minst 5,0 m efter gångpassage om klackhållplatser utförs på båda sidor av gatan ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 65.9, "y0": 460.7, "x1": 418.2, "y1": 528.4, "innehåll": "Figur 11.15 Utformning av dubbelsidig klackhållplats 11.1.5.4 Glugghållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 524.7, "x1": 491.3, "y1": 563.3, "innehåll": "Räcke kan placeras längs kantstödet framför bussen för att förhindra farlig gångpassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 265, "x0": 150.9, "y0": 656.9, "x1": 520.9, "y1": 724.9, "innehåll": "Figur 11.16 Utformning av glugghållplats. Där glugghållplats behöver dimensioneras för ledbuss så behöver utrymme innan hållplatsen utökas från ≥14 meter till ≥26 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 521.0, "y1": 169.1, "innehåll": "11.1.5.5 Körbanehållplats I tätortsmiljö kan räcke placeras längs kantstödet framför bussen för att förhindra farlig gångpassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 237.2, "x1": 452.7, "y1": 282.8, "innehåll": "Figur 11.17 Utformning av körbanehållplats i tätortsmiljö. Detaljutformning av körbanehållplats bör vara enligt Figur 11.18."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 65.9, "y0": 357.0, "x1": 464.5, "y1": 432.2, "innehåll": "Figur 11.18 Utformning av körbanehållplats i landsbygdsmiljö. 11.1.5.6 Vägrenshållplats Detaljutformning av vägrenshållplats bör vara enligt Figur 11.19."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 65.9, "y0": 512.2, "x1": 463.7, "y1": 587.5, "innehåll": "Figur 11.19 Utformning av vägrenshållplats i landsbygdsmiljö. 11.1.5.7 Fickhållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 584.1, "x1": 534.8, "y1": 622.7, "innehåll": "Fickans bredd, som bland annat påverkar in- och utfartssträckornas längd, bör väljas med hänsyn till gatubredd/vägbredd och andra lokala förhållanden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 266, "x0": 150.9, "y0": 619.4, "x1": 532.0, "y1": 671.6, "innehåll": "Inom tätort utformas fickan med en bredd på minst 3 m, som kan minskas till 2,5 m om det finns ett behov att minska längden på in- och utfartssträckorna, förutsatt att gatubredden är minst 7,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 209.4, "x1": 507.0, "y1": 255.1, "innehåll": "Figur 11.20 Utformning av fickhållplats vid VR30-VR60 i tätortsmiljö I landsbygdsmiljö kan infartssträckan förlängas för att ge en mjukare körning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 252.2, "x1": 520.5, "y1": 290.4, "innehåll": "Fickhållplats på mötesfri väg kan utföras utan särskilt accelerationsfält om vägen består av två körfält på samma sida som hållplatsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 287.5, "x1": 541.6, "y1": 413.5, "innehåll": "Accelerationsfält utförs vid utfart till ett körfält på mötesfri väg om •  mer än 10 bussar per dygn stannar vid hållplatsen, •  minst 2-10 bussar per dygn stannar vid hållplatsen och dimensionerande trafik (åDT-DIM) är ≥8 000 fordon per dygn, eller •  vid en stannande buss per dygn och dimensionerande trafik (åDT-DIM) är ≥10 000 fordon per dygn. Accelerationsfält utförs i princip som för avskild hållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 499.6, "x1": 517.1, "y1": 524.9, "innehåll": "Figur 11.21 Utformning av fickhållplats vid VR60-VR70 i landsbygdsmiljö"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 267, "x0": 150.9, "y0": 614.1, "x1": 523.2, "y1": 639.4, "innehåll": "Figur 11.22 Utformning av fickhållplats vid VR80-VR100 i landsbygdsmiljö"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 365.2, "y1": 155.4, "innehåll": "11.1.5.8 Avskild hållplats Avskild hållplats utformas enligt Figur 11.23."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 65.9, "y0": 583.5, "x1": 374.5, "y1": 637.2, "innehåll": "Figur 11.23 Utformning av avskild hållplats. 11.1.6 Utformning av plattformar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 65.9, "y0": 637.3, "x1": 532.0, "y1": 701.5, "innehåll": "11.1.6.1 Allmänt Storlek på hållplatsens plattform och väderskydd utformas med hänsyn till det antal bussar och bussresenärer som använder hållplatsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 698.6, "x1": 536.3, "y1": 736.8, "innehåll": "Undantag från att ha plattform kan i vissa fall göras om hållplatsen i snitt har mindre än en påstigande per dag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 268, "x0": 150.9, "y0": 733.9, "x1": 464.9, "y1": 758.8, "innehåll": "Flyttbar plattform kan med fördel användas när behovet är tillfälligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 483.3, "y1": 143.9, "innehåll": "Samråd om plattformens detaljutformning genomförs med den regionala kollektivtrafikmyndigheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 527.1, "y1": 179.1, "innehåll": "Behovet av cykelparkering bedöms och anordnas på eller bredvid plattform såväl i tätort som på landsbygd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 533.2, "y1": 214.4, "innehåll": "Beakta att hållplatser med få påstigande men med många avstigande har stort behov av plattform, ledstråk, bra gånganslutningar och belysning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 537.4, "y1": 263.4, "innehåll": "Information om tidtabeller och busslinjer behöver göras tillgänglig för alla resenärer, såväl stående, i rullstol sittande eller om den har nedsatt synförmåga (tydlig text liksom i punktskrift)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 260.1, "x1": 535.8, "y1": 312.3, "innehåll": "De för personer med funktionsnedsättning viktigaste utformningselementen bör vara så långt möjligt enhetliga, vilket är av särskild betydelse för personer med kognitiv funktionsnedsättning och blinda, men även för många andra."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 65.9, "y0": 312.6, "x1": 382.9, "y1": 371.1, "innehåll": "11.1.6.2 Detaljutformning av plattformar 11.1.6.2.1 Plattform för busshållplats, typ 1"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 367.7, "x1": 495.5, "y1": 392.6, "innehåll": "Plattformstyp 1 bör väljas vid stor bytespunkt och stor påstigningshållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 389.3, "x1": 537.9, "y1": 441.6, "innehåll": "Plattform bör förses med information om telefonnummer för upplysning och störningsinformation som är tillgänglig för alla resenärer, såväl stående som i rullstol sittande, samt den med nedsatt synförmåga (tydlig text liksom i punktskrift)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 438.3, "x1": 538.0, "y1": 601.1, "innehåll": "Följande rekommenderas för hållplatsskylt (se krav hos kollektivtrafikmyndigheten): • För att möjliggöra en effektiv vinterväghållning placeras hållplatsskylten på väderskyddet, förutsatt att taktila plattor, kontrasterande i ljushet, markerar påstigningsplatsen. • Där väderskydd saknas placeras hållplatsstolpe med hållplatsskylt i höjd med bussens framkant, det vill säga strax efter påstigningspunkten sett i bussens färdriktning. • Hållplatsstolpen bör i tvärled placeras 0,8 m från plattformskanten . • Om gångbanebredden är mindre än 3,0 m bör stolpen placeras 0,6 m från den bakre gångbanekanten (fasad, staket m.m.)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 65.9, "y0": 601.7, "x1": 491.3, "y1": 673.8, "innehåll": "11.1.6.2.2 Plattform för busshållplats, typ 2 Plattformstyp 2 bör väljas vid hållplats med mer än 20 påstigande per dag. Plattform bör utrustas med väderskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 269, "x0": 150.9, "y0": 670.8, "x1": 537.9, "y1": 722.7, "innehåll": "Plattform bör förses med information om telefonnummer för upplysning och störningsinformation som är tillgänglig för alla resenärer, såväl stående som i rullstol sittande, samt den med nedsatt synförmåga (tydlig text liksom i punktskrift)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 538.5, "y1": 268.1, "innehåll": "Följande rekommenderas för hållplatsskylt (se krav hos kollektivtrafikmyndigheten): • För att möjliggöra en effektiv vinterväghållning bör hållplatsskylten placeras på väderskyddet förutsatt att taktila plattor, kontrasterande i ljushet, markerar påstigningsplatsen. • Där väderskydd saknas placeras hållplatsstolpe med hållplatsskylt i höjd med bussens framkant, det vill säga strax efter påstigningspunkten sett i bussens färdriktning. • I tvärled bör hållplatsstolpen placeras 0,8 m från plattformskanten • Om gångbanebredden är mindre än 3,0 m bör stolpen placeras 0,6 m från den bakre gångbanekanten (fasad, staket m.m.)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 264.8, "x1": 543.2, "y1": 303.3, "innehåll": "Belyst tidtabellsinformation bör finnas och placeras med skyltens underkant 1000 mm över mark."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 300.0, "x1": 519.0, "y1": 338.6, "innehåll": "Telefonnummer för upplysning och störningsinformation, även i punktskrift, bör finnas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 65.9, "y0": 338.9, "x1": 499.2, "y1": 389.7, "innehåll": "11.1.6.2.3 Plattform för busshållplats, typ 3 Plattformstyp 3 bör väljas vid hållplats i tätort med 1-20 påstigande per dag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 386.4, "x1": 540.0, "y1": 452.4, "innehåll": "Plattformstyp 3 bör väljs endast om undantag godkänns av den regionala kollektivtrafikmyndigheten från kravet på tillgänglighet för personer med rullstol, det vill säga ≥  1,5 m hinderfritt mått från plattformskant och ≥  2,8 m hinderfritt mått från plattformskant vid bussens samtliga dörrar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 449.1, "x1": 537.9, "y1": 501.3, "innehåll": "Plattform bör förses med information om telefonnummer för upplysning och störningsinformation som är tillgänglig för alla resenärer, såväl stående som i rullstol sittande, samt den med nedsatt synförmåga (tydlig text liksom i punktskrift)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 498.0, "x1": 540.0, "y1": 660.8, "innehåll": "Följande rekommenderas för hållplatsskylt (se krav hos kollektivtrafikmyndigheten): • För att möjliggöra en effektiv vinterväghållning bör hållplatsskylten placeras på väderskyddet, förutsatt att taktila plattor, kontrasterande i ljushet, markerar påstigningsplatsen. • Där väderskydd saknas placeras hållplatsstolpe med hållplatsskylt i höjd med bussens framkant, det vill säga strax efter påstigningspunkten sett i bussens färdriktning. • I tvärled bör hållplatsstolpen placeras 0,8 m från plattformskanten • Om gångbanebredden är mindre än 3,0 m placeras stolpen 0,6 m från den bakre gångbanekanten (fasad, staket m.m.)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 657.5, "x1": 545.4, "y1": 682.4, "innehåll": "Belyst tidtabellsinformation bör placeras med skyltens underkant 1000 mm över mark."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 65.9, "y0": 683.1, "x1": 528.3, "y1": 733.5, "innehåll": "11.1.6.2.4 Plattform för busshållplats, typ 4 Plattformstyp 4 bör väljas vid hållplats på landsbygd med 1-20 påstigande per dag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 270, "x0": 150.9, "y0": 730.2, "x1": 513.9, "y1": 755.1, "innehåll": "Flyttbar plattform kan vara ett alternativ om behovet av hållplatsen är tillfälligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 540.0, "y1": 170.9, "innehåll": "Plattformstyp 4 bör väljas endast om undantag godkänns av den regionala kollektivtrafikmyndigheten från kravet på tillgänglighet för personer med rullstol, det vill säga ≥  1,5 m hinderfritt mått från plattformskant och ≥  2,8 m hinderfritt mått från plattformskant vid bussens samtliga dörrar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 167.9, "x1": 541.9, "y1": 393.4, "innehåll": "Plattform bör förses med information om telefonnummer för upplysning och störningsinformation som är tillgänglig för alla resenärer, såväl stående som i rullstol sittande, samt den med nedsatt synförmåga (tydlig text liksom i punktskrift). Följande rekommenderas för hållplatsskylt (se krav hos kollektivtrafikmyndigheten): • För att möjliggöra en effektiv vinterväghållning bör hållplatsskylten placeras på väderskyddet förutsatt att taktila plattor, kontrasterande i ljushet, markerar påstigningsplatsen. • Där väderskydd saknas placeras hållplatsstolpe med hållplatsskylt i höjd med bussens framkant, det vill säga strax efter påstigningspunkten sett i bussens färdriktning. • Hållplatsstolpen bör i tvärled placeras 0,8 m från plattformskanten. • Om gångbanebredden är mindre än 3,0 m bör stolpen placeras 0,6 m från den bakre gångbanekanten (fasad, staket m.m.). Plattform bör utrustas med bänk."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 65.9, "y0": 393.6, "x1": 537.2, "y1": 471.5, "innehåll": "11.1.6.3 övrigt Kantstöd och anslutande köryta bör vara av prefabricerad betong och utformas enligt Figur 11.24. Om granitkantstöd används vid plattform bör kantstöden vara slät och avfasad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 150.9, "y0": 613.7, "x1": 538.1, "y1": 686.7, "innehåll": "Figur 11.24 Utformning av kantstöd. För de hållplatstyper som medför att bussen alltid angör hållplatsen utan att bussens överhäng går in över själva plattformen kan plattformen göras något högre än 0,16 m om bussarnas dörröppningskonstruktion medger detta, men högst 0,17 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 271, "x0": 65.9, "y0": 687.4, "x1": 541.3, "y1": 751.5, "innehåll": "11.1.6.4 Flyttbar plattform Längs vägar på landsbygd kan flyttbara plattformar användas vid såväl befintliga som nya hållplatser där behovet är tidsbegränsat."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 65.9, "y0": 104.4, "x1": 523.6, "y1": 183.1, "innehåll": "11.2 Spårvägshållplatser Förutsättning  Detta avsnitt avser även kollektivtrafikhållplatser med buss och spårvagn i blandtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 65.9, "y0": 183.7, "x1": 542.8, "y1": 318.1, "innehåll": "11.2.1 Hållplatstyper 11.2.1.1 Stopphållplats på gata i blandtrafik Stopphållplats på gata i blandtrafik motsvarar enkel stopphållplats för buss (enligt avsnitt 11.1.1.2 Enkel stopphållplats) och bör användas där kollektivtrafik och säkerhet prioriteras. Hållplatstypen medför stopp för bil- och cykeltrafik i ena riktningen då hållplatsen används och bör endast användas på lokalnätsgator med låga biltrafikflöden eller där man avser att sänka kapaciteten för biltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 65.9, "y0": 318.7, "x1": 538.9, "y1": 396.6, "innehåll": "11.2.1.2 Separerad hållplats på gata i blandtrafik Hållplatstypen används för att kunna öka kapaciteten på gatan, då biltrafik leds vid sidan om kollektivtrafikhållplats. Lösningen leder till högre hastigheter på biltrafiken vilket kan skapa trafiksäkerhetsproblematik för korsande GCM-trafikanter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 65.9, "y0": 396.5, "x1": 511.4, "y1": 443.5, "innehåll": "11.2.1.3 Hållplats på gata med kollektivtrafikkörfält eller med kollektivtrafik i reserverat utrymme"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 150.9, "y0": 440.1, "x1": 538.2, "y1": 492.3, "innehåll": "Hållplatstypen används för att ytterligare öka kapaciteten på gatan och för att öka trafiksäkerheten, då konflikten mellan bil och kollektivtrafik minskas. Problematiken med korsande GCM-trafikanter kvarstår."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 65.9, "y0": 492.6, "x1": 545.0, "y1": 592.1, "innehåll": "11.2.2 Placering av hållplats Hållplats bör placeras på raksträcka. Hållplats kan placeras före eller efter en korsning men också på sträcka. Vid hållplats i anslutning till korsning bör hållplatsen placeras efter korsningen eftersom det minimerar siktproblem i korsningen, och underlättar prioritering i trafiksignal."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 150.9, "y0": 589.1, "x1": 540.3, "y1": 654.7, "innehåll": "Där utrymme finns bör saxade hållplatslägen användas med gångpassage i mitten och plattformarna förskjutna så att spårvagnen stannar före gångpassagen. Denna utformning medför i allmänhet högre trafiksäkerhet för GCM-trafikanter då kollektivtrafikfordonen håller en lägre hastighet över passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 272, "x0": 65.9, "y0": 655.3, "x1": 538.6, "y1": 719.5, "innehåll": "11.2.3 Principutformning av hållplatser Hållplatser kan utformas med parallella eller saxade hållplatslägen enligt Figur 11.25 och Figur 11.26."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 190.0, "x1": 493.3, "y1": 347.1, "innehåll": "Figur 11.25 Principskiss över hållplats med saxade hållplatslägen Figur 11.26 Principskiss över hållplats med parallella hållplatslägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 342.5, "x1": 534.5, "y1": 381.1, "innehåll": "För utformning av passage över spårvägsspår se avsnitt 10.3.11 GCM-korsningar på sträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 65.9, "y0": 381.4, "x1": 534.9, "y1": 459.6, "innehåll": "11.2.3.1 Stopphållplats på gata i blandtrafik Stopphållplatsen kan utformas med eller utan mittrefug. Mittrefug bör övervägas för att undvika omkörning vid hållplatslägena. Om riskanalys visar att räcke behövs mellan körriktningarna bör detta placeras på mittrefug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 617.3, "x1": 479.1, "y1": 675.9, "innehåll": "Figur 11.27 Stopphållplats med och utan mittrefug med parallella hållplatslägen. Stopphållplatser kan även utformas med saxade hållplatslägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 65.9, "y0": 676.2, "x1": 430.5, "y1": 727.1, "innehåll": "11.2.3.2 Separerad hållplats på gata i blandtrafik Hållplatsen kan även utformas med saxade hållplatslägen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 273, "x0": 150.9, "y0": 723.8, "x1": 523.3, "y1": 762.3, "innehåll": "Om riskanalys visar att räcke behövs mellan körriktningarna bör detta placeras på mittrefug."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 155.4, "x1": 488.0, "y1": 193.4, "innehåll": "Figur 11.28 Separerad hållplats på gata i blandtrafik med parallella hållplatslägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 188.8, "x1": 543.8, "y1": 213.7, "innehåll": "Separerad hållplats på gata i blandtrafik kan även utformas med saxade hållplatslägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 65.9, "y0": 214.0, "x1": 511.4, "y1": 260.9, "innehåll": "11.2.3.3 Hållplats på gata med kollektivtrafikkörfält eller med kollektivtrafik i reserverat utrymme"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 257.6, "x1": 523.3, "y1": 397.5, "innehåll": "Om riskanalys visar att räcke behövs mellan körriktningarna bör detta placeras på mittrefug. Figur 11.29 Hållplats på gata med saxade hållplatslägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 505.4, "x1": 524.5, "y1": 613.1, "innehåll": "Figur 11.30 Hållplats på gata med parallella hållplatslägen. Figur 11.31 Hållplats på gata med mittplattform. (för trafik med spårvagnar med dörrar även på vänster sida)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 274, "x0": 150.9, "y0": 660.9, "x1": 524.0, "y1": 698.8, "innehåll": "Figur 11.32 Hållplats på gata med mittplattform (vänstertrafik vid hållplatsläget, för trafik med spårvagnar med dörrar enbart på höger sida)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 65.9, "y0": 341.6, "x1": 517.8, "y1": 395.2, "innehåll": "Figur 11.33 Hållplats i anslutning till korsning med saxade hållplatslägen. 11.2.4 Utformning av plattform"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 65.9, "y0": 395.4, "x1": 540.6, "y1": 473.3, "innehåll": "11.2.4.1 Allmänt Längden på hållplatser anpassas så den täcker hela vagnen. Detta för att inte på- och avstigning av spårvagnar ska ta onödigt lång tid p.g.a. att resenärer måste förflytta sig i vagnen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 150.9, "y0": 470.0, "x1": 520.7, "y1": 494.9, "innehåll": "Behovet av cykelparkering bör bedömas och anordnas på eller bredvid plattform."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 275, "x0": 65.9, "y0": 495.1, "x1": 539.9, "y1": 718.8, "innehåll": "11.2.4.2 Detaljutformning av plattform Förklaring till lista i krav: • Bredden på plattformen ska göra det möjligt att snöröja. • En för smal hållplats riskerar att tvinga ut personer i gatan eller spåren. • Lutningen på plattformen är till för vattenavrinning av vatten. Lutningshållet är så inte barnvagnar eller annat ska rulla ner i spårområdet. • Kravet för att minimera höjdskillnaden mellan vagn och plattform är för att det enkelt ska gå att köra in med rullstol och barnvagnar. • Kravet för att minimera avståndet mellan vagn och plattform är för att det enkelt ska gå att köra in med rullstol och barnvagnar samt att ingen ska kunna trampa ner emellan vagn och plattform och fastna. • En rad med vita plattor läggs för att upplysa om förändring och att man inte ska stå för nära spåret när vagnar passerar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 276, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 536.8, "y1": 182.7, "innehåll": "11.2.4.3 Detaljutformning av anslutningsväg och övergångställe Anslutningsväg/gångbana som finns i anslutning till hållplatsen bör vara så bred att rullstol och barnvagn kan mötas på anslutningsväg/gångbana och enkelt kan rulla till hållplatsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 276, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 545.5, "y1": 218.0, "innehåll": "Manöverutrymme vid övergångställen behövs för att rullstolar och barnvagnar inte ska komma utanför den hårdgjorda ytan och fastna i spåren."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 276, "x0": 65.9, "y0": 218.3, "x1": 542.8, "y1": 479.0, "innehåll": "11.2.4.4 Hållplatsutrustning Förklaring till krav: • Det ska vara enkelt för alla att orientera sig från hållplatsens sittplatser och väder skydd till trolig placering för dörrarna. • Antal sittplatser på en hållplats ska dimensioneras så att knäsvaga har möjlighet vila sig. Vid vissa platser så som sjukhus och äldreboenden kan det behövas fler än en bänk. • Alla objekt skyddsjordas så om utrustningen blir spänningssatt med 750 V DC så hittar strömmen enkelt till rälen och då bryts, så att det inte uppstår farlig elektrisk situation på hållplatser. Går man ifrån detta så ska anledningen dokumenteras och vem som tagit beslutet. • Exempel på elektrisksammanhållande objekt kan vara att båda benen på en bänk ska svetsas ihop med ett metallstycke under sittbrädan. • Elektrisk utrustning på hållplatser ska utredas om de behöver vara dubbelisolerade för att undvika onödigt stora skador vid kontaktlednings nerrivning eller om det räcker med att använda genomslagssäkringar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 276, "x0": 150.9, "y0": 492.7, "x1": 536.0, "y1": 631.7, "innehåll": "Följande utformas i samråd med kollektivtrafikansvarig: • Hållplatsnamn på väderskydd alt hållplatsskylt vid eller mitt för påstigningsplatsen • Väderskydd och bänk med armstöd för både höger och vänster hand. • Belyst tidtabellsinformation (även för synsvaga och rullstolsburna avseende placering) • Telefonnummer för upplysning och störningsinformation (även i punktskrift) • Papperskorgar bör finnas på plattformen eller i dess närhet"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 65.9, "y0": 103.9, "x1": 527.5, "y1": 192.5, "innehåll": "12 Rast, information, parkering och vändning 12.1 Rastanläggningar Anläggningarna bör vara attraktiva och erbjuda möjlighet till rast och vila."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 189.2, "x1": 541.7, "y1": 254.7, "innehåll": "Anläggningarna bör ha sådana egenskaper att de uppmuntrar trafikanterna att söka sig dit i stället för till godtyckligt valda platser längs vägen där trafiksäkerhetskraven kan vara mindre väl tillgodosedda. De utrustas för att kunna uppfylla sin funktion enligt ovan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 251.8, "x1": 530.6, "y1": 339.0, "innehåll": "\\\"Kraven i Väglagen (SFS 1971:948) 26 § behöver beaktas om att mark till vilken allmänheten har tillträde ska \\\"hållas i sådant skick att skälig sanitär hänsyn och trevnadshänsyn blir tillgodosedda till en bredd av 25,0 m intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning\\\". Rastanläggning kombineras med fördel med annan sidoanläggning.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 365.2, "x1": 534.7, "y1": 439.1, "innehåll": "Med hänsyn till trafikanternas trevnad, särskilt i samband med förtäring, bör sopkärl placeras med hänsyn till förhärskande vindriktning och synlighet så att lukt etc. inte blir störande. Rastanläggning bör placeras på vägavsnitt med god linjeföring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 435.8, "x1": 512.9, "y1": 488.0, "innehåll": "Avståndet från in- eller utfart till närmaste korsning bör vara minst 50,0 m. Vid utformning med vänstersvängsfält behövs längre avstånd, beroende av vänstersvängfältets längd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 65.9, "y0": 488.3, "x1": 533.1, "y1": 574.4, "innehåll": "12.1.2 Placering av rastficka Rastficka/parkeringsficka kan utföras utefter alla typer av vägar utom motorväg och motortrafikled. Rastfickor bör placeras parvis, en på var sida av vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 277, "x0": 150.9, "y0": 571.1, "x1": 529.8, "y1": 740.9, "innehåll": "För väg utan mittremsa bör motstående rastfickor placeras med minst 10,0 m förskjutning så att trafikanterna först möter rastfickan på högersidan, se Figur 12.1. Figur 12.1 Placering av rastfickor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 534.0, "y1": 157.2, "innehåll": "Arrangemanget avser att minimera korsande trafik på vägen. Genom att placera rastfickorna nära varandra kommer eventuell gångtrafik mellan dem att ske inom ett begränsat område."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 543.1, "y1": 206.2, "innehåll": "För vägar med liten trafik där rastfickorna kan utnyttjas för trafik i båda riktningarna bör de så långt det i övrigt är lämpligt förläggas så att de ligger växelvis på ena och på andra sidan av vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 65.9, "y0": 206.8, "x1": 518.8, "y1": 270.9, "innehåll": "12.1.3 Utformning av rastficka Rastfickan kan avskiljas från vägbanan med en skiljeremsa och förses med bord, sittplatser, soptunna med mera."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 267.6, "x1": 536.4, "y1": 292.5, "innehåll": "Vägslingor eller dylikt som är tagna ur bruk, kan vara möjliga att nyttja till rastficka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 150.9, "y0": 289.6, "x1": 533.1, "y1": 327.8, "innehåll": "Rastficka/parkeringsficka kan utföras utefter alla typer av vägar utom motorväg och motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 278, "x0": 65.9, "y0": 328.5, "x1": 537.6, "y1": 586.7, "innehåll": "12.1.4 Placering av rastplats Vid nyanläggning av en rastplats bör följande beaktas: • att rastplatsen inte placeras för långt från vägen utan är synlig från vägen. • att om det går att kombinera med ovanstående punkt, rastplatsen avskärmas såväl visuellt som ljudmässigt från trafiken på vägen (önskvärt från de rastandes synpunkt). • att äldre, ur bruk tagna, vägslingor eller dylikt är möjliga att nyttja nyttjas om ovanstående klaras. • att rastplats längs motorväg, motortrafikled eller väg av liknande karaktär samordnas med trafikplats och ges tillfarter från ramperna, där så är lämpligt. • att naturliga förutsättningar i form av natursköna platser och sevärdheter tillvaratas. • att samspel finns med identifierade natur- och kulturvärden. • att rastplatsen anpassas till omgivande terräng. • att rastplatsen anpassas till eventuell omgivande bebyggelse."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 541.6, "y1": 470.0, "innehåll": "12.1.5 Utformning av rastplats Vid nyanläggning av en rastplats bör följande beaktas: • att rastplatsens utformning bidrar till god säkerhet för besökare och uppställda fordon. • Visuell och ljudmässig avskärmning bör vara gjord så att trafikanter som ska rasta hinner uppmärksamma rastplatsen i god tid. • att inom uppställningsytan utförs personbilsuppställningen med antingen sned- eller längsuppställning och förläggas närmast rastytan. • att några parkeringsplatser ligger i skugga. • att sittgrupper placeras på sådant avstånd från uppställningsytan att de är avskärmade utan att de är besvärliga att nå. • att det är tryggt att kunna se den egna bilen från sittgruppen. • att sittmöblerna placeras så att det finns samtidig möjlighet att välja lä, sol eller skugga. • att valet av möbler och material anpassas efter platsen (stad eller land, lokala traditioner, etc.). • att det kan finnas behov av vindskyddande växtlighet eller växtlighet för att skapa skugga. • att bord och sittplatser med fördel kan vara försedda med väderskyddande tak. • att informationstavlor med fördel kan vara försedda med väderskyddande tak som är så utformat att personer som läser på tavlan skyddas från regn och takdropp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 467.1, "x1": 531.4, "y1": 532.7, "innehåll": "Se även i {En plats som berikar resan - gestaltning av rastplatser, dokumentbeteckning. 100759}, och {Exempelkatalog för enkelt avhjälpta hinder - utformning av statens allmänna vägar med hänsyn till HIN 3, dokumentbeteckning: 2015:101}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 529.4, "x1": 519.6, "y1": 582.9, "innehåll": "Där så är lämpligt bör rastplats förses med information om de natur- och kulturmiljövärden som finns i anslutning till vägen samt även lokal information i samråd med lokala intressenter ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 65.9, "y0": 583.3, "x1": 545.0, "y1": 647.5, "innehåll": "12.1.6 Placering av uppställningsplats för tung trafik Uppställningsplats för tung trafik avser plats för yrkesfordon som måste ha tillgång till uppställningsplats när deras vilotider kräver det."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 279, "x0": 150.9, "y0": 644.2, "x1": 541.9, "y1": 776.0, "innehåll": "Vid nyanläggning av uppställningsplats bör följande beaktas: • Att uppställningsplatsen inte bör placeras för långt från vägen utan vara synlig från vägen. • äldre, ur bruk tagna, vägslingor eller dylikt är möjliga att nyttja om ovanstående klaras. • Uppställningsplats längs motorväg, motortrafikled eller väg av liknande karaktär kan, där så är lämpligt, samordnas med trafikplats och ges tillfarter från ramperna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 505.6, "y1": 143.9, "innehåll": "Uppställningsplatsen bör vara placerad på sådant sätt att eventuell omgivande bebyggelse inte påverkas negativt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 65.9, "y0": 144.1, "x1": 541.2, "y1": 367.4, "innehåll": "12.1.7 Utformning av uppställningplats för tung trafik Vid nyanläggning av uppställningsplats för tung trafik bör följande beaktas: • att uppställningsplatsens utformning bidrar till god säkerhet för besökare och uppställda fordon. • Visuell och ljudmässig avskärmning bör vara gjord så att trafikanter som ska rasta hinner uppmärksamma uppställningsplatsen i god tid. • Sittmöblerna bör placeras så att det finns samtidig möjlighet att välja lä, sol eller skugga. • Valet av möbler och material bör anpassas efter platsen (stad eller land, lokala traditioner, etc.) • Det kan finnas behov av vindskyddande växtlighet eller växtlighet för att skapa skugga. • Bord och sittplatser kan med fördel vara försedda med väderskyddande tak."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 65.9, "y0": 367.6, "x1": 472.5, "y1": 456.3, "innehåll": "12.2 Nöduppställningsplats Nöduppställningsplatser kan samordnas med eventuella väntfickor för vänstersvängande. Möjligheter att samutnyttja sidoanläggningar bör prövas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 65.9, "y0": 453.0, "x1": 525.3, "y1": 523.6, "innehåll": "För utmärkning av nöduppställningsplats, se Krav 2022:001 VGU, avsnitt 13.1.22 Utmärkning av nöduppställningsplatser. 12.3 Serviceanläggning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 65.9, "y0": 523.9, "x1": 536.1, "y1": 601.8, "innehåll": "12.3.1 Placering av serviceanläggning Vid framtagande av landskapsanalys används {Landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar: ILKA (Integrerad landskapskaraktärsanalys) - En handledning. Trafikverkets publikation 2020:072}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 598.9, "x1": 545.5, "y1": 650.8, "innehåll": "Serviceanläggning bör förläggas så att den om möjligt utnyttjar redan existerande anslutningar till allmän väg, under förutsättning att dessa medger den ökade belastning som anläggningen medför."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 647.8, "x1": 535.6, "y1": 699.7, "innehåll": "Om serviceanläggning kombineras med rastanläggning bör en klar uppdelning göras mellan den del som ska tillhöra serviceanläggningen och den del som ska tillhöra allmän väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 696.8, "x1": 509.7, "y1": 735.0, "innehåll": "Om köbildning uppstår på vägen eller avfartsrampen medför det att nödvändig bromssträcka inte uppnås för vald avfartstyp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 280, "x0": 150.9, "y0": 732.1, "x1": 529.6, "y1": 770.3, "innehåll": "Om serviceanläggningen placeras så att den lätt kan upptäckas av trafikanterna kan överraskande trafikrörelser på vägen undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 479.4, "y1": 143.9, "innehåll": "In- och utfart bör ske via sekundärvägen för att så lite som möjligt störa primärvägstrafiken, se Figur 12.2."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 65.9, "y0": 396.6, "x1": 386.8, "y1": 450.3, "innehåll": "Figur 12.2 Placering av serviceanläggningar 12.3.2 Utformning av serviceanläggning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 446.9, "x1": 541.8, "y1": 498.8, "innehåll": "Vi framtagande av gestaltningsprogram används {Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt, DNR:2014/78881} samt {Vägen – en bok om vägarkitektur, Benny Birgersson Vägverkets publikation 2006:28}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 495.9, "x1": 522.2, "y1": 547.8, "innehåll": "Direkt anslutning av in- och utfarterna till primärvägen kan förekomma om förhållandena är sådana att trafiken till och från serviceanläggningen inte bedöms medföra någon försämring av trafiksäkerheten eller framkomligheten på vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 281, "x0": 150.9, "y0": 544.9, "x1": 540.3, "y1": 719.3, "innehåll": "Vid större trafikflöden på primärvägen bör serviceanläggning utföras dubbelsidig och ges planskild gångförbindelse om de båda delarna inte har samma serviceutbud, se Figur 12.3. Figur 12.3 Direkt anslutning av in- och utfarterna till primärvägen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 65.9, "y0": 104.4, "x1": 527.5, "y1": 185.3, "innehåll": "12.4 Informationsplats Med informationsplats avses sidoanläggning som möjliggör för trafikant att stanna utanför vägbanan för att inhämta sådan information om sitt vägval som inte ges av normal vägvisning, huvudsakligen i anslutning till tätort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 65.9, "y0": 185.5, "x1": 536.9, "y1": 250.1, "innehåll": "12.4.1 Placering av informationsplats Läget bör väljas med hänsyn till sikt och trafiksäkerhetsförhållanden samt eventuella möjligheter till samordning med annan befintlig eller planerad sidoanläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 246.8, "x1": 544.8, "y1": 285.3, "innehåll": "Placeringen före det område som informationen omfattar gör att tillbakakörning för att nå målet undviks."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 65.9, "y0": 285.6, "x1": 381.2, "y1": 376.2, "innehåll": "12.4.2 Utformning av informationsplats 12.5 Parkeringar 12.5.1 Bilparkering"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 372.4, "x1": 531.1, "y1": 424.7, "innehåll": "Parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning med särskilt tillstånd anordnas i den omfattning som efterfrågan anger. Normalt kan 2 – 5 % av platserna behöva reserveras och anpassas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 65.9, "y0": 424.9, "x1": 515.5, "y1": 489.5, "innehåll": "12.5.1.1 Placering (inkl. parkeringsplats för rörelsehindrade) Uppställningsplats kan utgöras av en avskild sidoanläggning med anslutning till vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 486.2, "x1": 521.1, "y1": 524.7, "innehåll": "Uppställningsfält är inte önskvärda på gator där VR>60km/h om samtidigt antalet cyklister i blandtrafik är > 200 c/dygn eller åDT> 5000."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 521.4, "x1": 539.1, "y1": 546.3, "innehåll": "Uppställningen bör ordnas så att behov av backning i angränsande körfält minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 65.9, "y0": 546.6, "x1": 522.3, "y1": 611.1, "innehåll": "12.5.1.2 Utformning (inkl. parkeringsplats för rörelsehindrade) I parkeringshus kan platserna med fördel vara plana. Resulterande lutning bör minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 607.8, "x1": 537.2, "y1": 687.5, "innehåll": "Parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning med särskilt tillstånd har en bredd som medger att rullstolen tas in från sidan, normalt 5,0 m, breddmåttet kan minskas om ytan bredvid kan tas i anspråk för manövrering av rullstolen. Parkeringsytan och anslutande yta bör inte innehålla några fasta hinder, t.ex. stolpar, parkeringsautomater eller träd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 684.2, "x1": 517.0, "y1": 722.7, "innehåll": "När dimensionerande fordon valts kan sektionen och p-platsens bredd och längd bestämmas, med stöd av DTS, dimensionerande trafiksituation."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 282, "x0": 150.9, "y0": 719.4, "x1": 501.5, "y1": 758.0, "innehåll": "Utrymme för uppställning av bilar i anslutning till körbana kan ske i form av uppställningsfält som redovisas i Figur 12.4."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 244.7, "x1": 506.2, "y1": 270.1, "innehåll": "Figur 12.4 Exempel på uppställningsplats för personbil längs väg/gata."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 279.2, "x1": 545.5, "y1": 333.4, "innehåll": "Tabell 12.1 anger lämpliga minimimått för vanliga uppställningsändamål. Tabell 12.1 Exempel på bredd och fältindelning på vägar med uppställningsfält vid olika dimensioneringsförutsättningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 437.9, "x1": 541.7, "y1": 476.5, "innehåll": "Ju större bilflöde gatan har och ju högre angöringsfrekvens i uppställningsfältet, desto rymligare bör utrymmet vara mellan uppställda och passerande fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 65.9, "y0": 476.8, "x1": 542.8, "y1": 595.7, "innehåll": "12.5.1.3 Tvärställd parkering Tvärställd parkering i omedelbar anslutning till körbana förutsätter för god trafiksäkerhet och framkomlighet att trafiken på körbanan är av lokal karaktär. Vid VR30 bör bilflödet högst vara 200 b/tim och vid VR40 högst 100 b/tim. Om tvärställd parkering används vid mer trafikerade gator än ovan eller med VR ≥40 bör de utformas med ett manöverfält utanför genomgående körfält så att bilar på väg ut eller in i bilplatser inte inkräktar på den genomgående trafikens utrymme."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 592.4, "x1": 539.4, "y1": 630.9, "innehåll": "P-skyltens tilläggstavla bör visa i vilken vinkel den tvärställda parkeringen är avsedda att ske."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 283, "x0": 150.9, "y0": 627.7, "x1": 527.7, "y1": 693.6, "innehåll": "Angivna måttet i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 12.5.1.3 säkerställer funktionen för vändning för person med hjälpmedel intill fordonet. Om stor elektrisk rullstol är dimensionerande bör måttet anpassas till det. Måtten avser mått till hinder lägre än 0,20 m intill parkering och parkeringsgata, för högre hinder krävs tillägg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 531.5, "y1": 304.8, "innehåll": "12.5.2 Parkering för motorcykel Motorcykel- och mopedparkeringens attraktion påverkas av flera faktorer. Följande checklista ger stöd för att skapa attraktiv cykelparkering: • Placeras i närhet till målpunkten • Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning • Stöldsäkert (t.ex. möjligt att låsa fast cykelns ram, eller i låsbart/bevakat garage) • Funktionella cykelställ som passar de flesta cykelmodeller • Väderskyddat • Kapacitet (alltid finnas lediga platser) • Upplevd trygghet, särskilt när det är mörkt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 65.9, "y0": 305.1, "x1": 468.1, "y1": 355.9, "innehåll": "12.5.2.1 Placering Avståndet till målpunkten bör vara kort, för att locka till användning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 352.6, "x1": 525.3, "y1": 391.2, "innehåll": "Motorcykelparkeringar kan anläggas på döda ytor som inte kan användas av övrig trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 150.9, "y0": 387.9, "x1": 534.4, "y1": 440.1, "innehåll": "Motorcykelparkering i anslutning till gångyta bör avskärmas med kant, olika ytskikt eller med varning i markytan så att personer med synnedsättning kan uppfatta skillnaden om de kommer nära."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 65.9, "y0": 440.4, "x1": 424.6, "y1": 508.0, "innehåll": "12.5.2.2 Utformning Motorcykelparkering bör dimensioneras enligt Tabell 12.2. Tabell 12.2 Dimensionering av motorcykelparkering"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 284, "x0": 65.9, "y0": 563.2, "x1": 515.0, "y1": 763.4, "innehåll": "12.5.3 Cykel- och mopedparkering Cykel- och mopedparkeringens attraktion påverkas av flera faktorer. Följande checklista ger stöd för att skapa attraktiv cykelparkering: • Placeras i närhet till målpunkten • Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning • Stöldsäkert (t.ex. möjligt att låsa fast cykelns ram, eller i låsbart/bevakat garage) • Funktionella cykelställ som passar de flesta cykelmodeller • Väderskyddat • Kapacitet (alltid finnas lediga platser) • Upplevd trygghet, särskilt när det är mörkt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 538.1, "y1": 182.7, "innehåll": "12.5.3.1 Placering Avståndet till målpunkten bör vara kort, för att locka till användning. Cykel- /mopedställ för korta ärendet bör ligga nära målet, gärna inom 25,0 meter. För längre uppställningstid, vid boende och arbete kan längre avstånd ofta accepteras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 537.4, "y1": 218.0, "innehåll": "Cyklistens cykelväg till och från cykel-/mopedställ bör analyseras, så att den inte ger konflikter på de gåendes anspråk på trygga ytor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 214.7, "x1": 544.6, "y1": 267.0, "innehåll": "Cykel-/mopedställ i anslutning till gångyta bör avskärmas med kant, olika ytskikt eller med varning i markytan så att personer med synnedsättning kan uppfatta skillnaden om de kommer nära."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 65.9, "y0": 267.3, "x1": 542.4, "y1": 442.3, "innehåll": "12.5.3.2 Utformning Utformningen av cykel- och mopedparkering kan delas i fyra standardnivåer: • Vid korttidsparkering under 30 minuter bör cykeln kunna ställas på stöd eller i ställ nära entrén. Låsning av cykeln i stället är inte nödvändigt. • Vid parkering upp till 4 timmar bör cykeln kunna låsas fast i stället (i alla fall framhjulet) och tak bör diskuteras. • Dagsparkering vid arbetsplatser, skolor, terminaler och bytespunkter bör ha tak och möjlighet att låsa fast cykeln i ramen. övervakning bör diskuteras. • Nattparkering vid bostäder och stationer bör vara med tak och gärna i låsta rum."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 285, "x0": 150.9, "y0": 439.0, "x1": 533.7, "y1": 761.8, "innehåll": "För uppställning av cyklar utformas traditionella hjulhållande cykelställ med helst > 0,8 m c/c avstånd dock minst 0,6 m. För mopeder behövs ca 1,0 m. Cykelställ kan också utformas ramhållande. Se Figur 12.5. Figur 12.5 Principer för cykelställ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 65.9, "y0": 104.4, "x1": 380.4, "y1": 291.8, "innehåll": "12.6 Vändplatser 12.6.1 Vändplats vid återvändsgata Backning och vändning påverkas bland annat av: • Backningslängd • Kurvatur • Sikt • Gatubredd • Längdprofil • Hastighet"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 288.9, "x1": 476.0, "y1": 453.1, "innehåll": "Exempel på fordon som kan behöva komma fram i bostadsområden är: • Pelletsfordon • Sopbilar • Sopsug • Flyttransporter • Anläggningsfordon • Varuleveranser (möbler, Posten, Internethandel) • Flexlinjebuss • Räddningstjänstfordon"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 466.3, "x1": 535.0, "y1": 662.6, "innehåll": "\\\"Standarder kan delas in i två nivåer • Hög standard - rundkörning Hög standard innebär rundkörning på gatunätet. Stickgator längre än 50,0 meter och backningsmanövrar för stora fordon (12-meters boggie) undviks i möjligaste mån. 12-meters boggiefordon (typfordon LBN) kan i princip nå fram till samtliga fastigheter och sopbilar (typfordon LOS) kan vända i alla gatukorsningar. Ibland kan viss perifer backning vara nödvändig. • Låg standard - trädprincip 12-meters boggiefordon (typfordon LBN) kan hänvisas till periferin för vändning. Gatunätet omfattar vändplatser för sopbilar (typfordon LOS), men inte nödvändigtvis på alla gator. LOS-fordon behöver kunna vända i alla korsning samt i periferin. I undantagsfall kan 12-metersfordon (typfordon LBN) tvingas backvända vid \\\"stammen\\\" och backa till periferin.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 286, "x0": 150.9, "y0": 676.3, "x1": 533.1, "y1": 736.4, "innehåll": "Utformning av vändplats för sopbilar Utformningen beror av val av dimensionerande fordon och utrymmesklass, se Figur 12.6."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 287, "x0": 168.5, "y0": 125.1, "x1": 483.4, "y1": 365.5, "innehåll": "Typ 1 Typfordon P vänder utan backning, LBm med backning Typ 2 Backvändning för typfordon LBm Typ 3 Typfordon LBm vänder utan backning, LBn med backning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 341.1, "x1": 539.7, "y1": 406.7, "innehåll": "De är därför ofta dimensionerande för gatans bredd och till viss del även lutning. Det är viktigt att backning endast sker i absolut undantagsfall och aldrig på GCM-vägar, i bilfria områden, intill lekplatser och vid bostadsentréer eller i anslutning till skolor, förskolor och äldreboende. Vändplatser måste då anläggas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 403.7, "x1": 514.0, "y1": 441.9, "innehåll": "Det finns även arbetsmiljökrav på mått för vändning, bredder på gångvägar och avstånd mellan angöring och sopnedkast som behöver beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 439.0, "x1": 531.5, "y1": 504.6, "innehåll": "Godstrafik påverkas främst av körutrymme och åtkomlighet till viktiga målpunkter, vilket inkluderar såväl strategisk placering i förhållande till transportstråk och lastzoner som trafikregleringar, i form av förbud mot tung trafik, samt eventuella miljözoner. Vändplatser bör dessutom anläggas där det finns behov för det."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 65.9, "y0": 504.9, "x1": 432.1, "y1": 555.7, "innehåll": "12.6.2 Vändslinga för buss Förutom vändslinga erfordras normalt utrymme för hållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 288, "x0": 150.9, "y0": 552.4, "x1": 519.8, "y1": 725.1, "innehåll": "Vändplats bör i regel ligga till höger om gatan/vägen i den ankommande bussens körriktning. Detta för att, av trafiksäkerhetsskäl, undvika vänstersväng från gatan/vägen. Figur 12.7 Utformning av vändslinga med enkel hållplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 186.8, "x1": 537.5, "y1": 259.8, "innehåll": "Figur 12.8 Utformning av vändslinga med dubbel hållplats Vändplats i vänsterläge bör endast utföras av utrymmesskäl eller om en övervägande del av bebyggelsen eller till exempel en skola ligger på den sidan. Färre passagerare måste då korsa gatan/vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 256.5, "x1": 502.6, "y1": 295.1, "innehåll": "Det kan också vara lämpligt att placera påstigningshållplatsen på andra sidan gatan/vägen. Se Figur 12.9."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 413.9, "x1": 519.0, "y1": 452.2, "innehåll": "Figur 12.9 Utformning av vändslinga med av- och påstigningshållplats på ömse sidor om vägen/gatan"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 447.6, "x1": 541.4, "y1": 513.6, "innehåll": "När endast vissa busslinjer passerar vändplatsen och/eller om målpunkterna huvudsakligen ligger före vändslingan bör hållplatsen läggas före slingan. Se Figur 12.10. Kan även vara en bra lösning om utrymme för vändplats ligger bortom optimal placering av ändhållplatsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 289, "x0": 150.9, "y0": 610.8, "x1": 531.5, "y1": 683.9, "innehåll": "Figur 12.10 Utformning då vissa linjer passerar vändslinga för buss Vändslinga i högerläge bör utformas enligt Figur 12.11, förutsätter att inget behov finns för förbikörning i slingan. Slingan är dimensionerad för körspårsradie 10,0 m. För vändslinga i vänsterläge bör längden A ökas med 5,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 290, "x0": 150.9, "y0": 221.7, "x1": 537.1, "y1": 295.1, "innehåll": "Figur 12.11 Måttsättning av vändslinga för buss Det kan ibland finnas behov av att passera buss vid hållplats i slinga. Då testas utrymmesbehovet med körspår. Hållplatsen kan även göras som en fickhållplats men helst med direkt inkörning (bred infart från gatan) för att undvika krängningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 65.9, "y0": 103.9, "x1": 431.0, "y1": 170.4, "innehåll": "13 Ledning styrning och reglering 13.1 Vägmärken och andra anordningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 150.9, "y0": 162.3, "x1": 544.8, "y1": 368.2, "innehåll": "Förutsättningar  I avsnitt 13.1 Vägmärken, finns råd om hur vägmärken används. I den här versionen av Råd 2022:003 VGU, avsnitt 13.1 Vägmärken, finns råd märke för märke. Det finns inte råd för inte alla Väjningspliktsmärken, Påbudsmärken och Anvisningsmärken. Vägmärkenas utformning och innebörd samt trafikregler som är kopplade till vägmärkena finns i Svensk Författningssamling, SFS och i Transportstyrelsens författningar, TSFS, som utfärdats med stöd av bestämmelser i SFS. Bland de författningar som ger de grundläggande bestämmelserna för vägmärken och deras användning är: • Vägmärkesförordningen VMF • Trafikförordningen TrF • Transportstyrelsens författningssamling, TSFS"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 65.9, "y0": 360.0, "x1": 526.1, "y1": 442.0, "innehåll": "När kravtext återfinns i detta avsnitt är de återgivna från ovanstående författningar. Råden som saknar krav i Krav 2022:001 VGU är kopplade till dessa externa krav. 13.1.1 Vägutrustningsplaner med tillhörande dokument"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 150.9, "y0": 569.4, "x1": 481.4, "y1": 607.7, "innehåll": "Figur 13.1 Exempel på markering av vägmärken som kräver lokal trafikföreskrift"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 150.9, "y0": 603.2, "x1": 534.6, "y1": 655.4, "innehåll": "Det bör framgå att vägutrustningsplanen inte anger exakta lägen för vägmärken utan att dessa kan behöva justeras med hänsyn till lokala förutsättningar som träd, andra skyltar o.s.v."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 65.9, "y0": 655.7, "x1": 445.2, "y1": 714.6, "innehåll": "13.1.2 Placering av samt storlekar på vägmärken 13.1.2.1 Placering av vägmärken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 291, "x0": 150.9, "y0": 710.8, "x1": 543.5, "y1": 763.1, "innehåll": "I TSFS 2019:74 finns föreskrifter om placering, inbördes placering m.m. I allmänhet ska märken ur olika vägmärkesgrupper inte kombineras i samma uppsättning eftersom ett påbud innebär förbud mot t.ex. andra trafikantkategorier."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 537.6, "y1": 219.8, "innehåll": "I vissa lokala trafikföreskrifter anges var märkena som utmärker föreskriften ska placeras. Läget i längdled är då i stort sett låst, det kan möjligen variera någon meter beroende på markförhållanden där märket placeras. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och läsbarhet, särskilt om läget i längdled inte kan varieras. Ibland kan föreskriften behöva ändras med hänsyn till fysisk placeringsmöjlighet. Detta måste ske före ikraftträdandet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 150.9, "y0": 216.9, "x1": 528.3, "y1": 255.1, "innehåll": "Märken bör inte placeras så lågt att de riskerar skymmas av till exempel uppställda fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 292, "x0": 150.9, "y0": 456.0, "x1": 526.1, "y1": 711.1, "innehåll": "Figur 13.2 Mått vid placering av vägmärke vid/på gångbana och gång- och cykelbana (GCM-bana). Figur 13.3 Mått vid placering av vägmärke vid körbana"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 492.1, "y1": 292.0, "innehåll": "Exempel på vanliga kombinationer av olika märkestyper: Figur 13.4 Exempel på vanliga kombinationer av olika märkerstyper"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 287.5, "x1": 511.3, "y1": 339.7, "innehåll": "Det är olämpligt att kombinera varnings-, förbuds- och påbudsmärken i samma uppsättning. I vissa fall kan det ändå vara motiverat att varna för farans art och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 65.9, "y0": 340.0, "x1": 537.2, "y1": 433.7, "innehåll": "13.1.2.2 Generella aspekter 13.1.2.3 Storlek på vägmärken Märken i mycket liten storlek bör användas på GCM-vägar där märken i liten storlek lämpligen inte kan användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 430.7, "x1": 541.8, "y1": 468.9, "innehåll": "Märken i mycket stor storlek bör användas på vägar där hastigheterna är höga och där märken i stor storlek inte bedöms kunna ge tillräckligt långt läsavstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 466.0, "x1": 536.4, "y1": 531.6, "innehåll": "Undantag från krav på stor storlek kan göras på vägar som är mindre än 13,0 meter breda om särskilda skäl finns och där hastighetsgränsen är 100 kilometer i timmen eller lägre. Ett särskilt skäl kan vara vägar med lågt åDT. Undantag kan också göras på- och avfarter i trafikplatser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 65.9, "y0": 532.2, "x1": 480.7, "y1": 590.7, "innehåll": "13.1.2.3.1 Andra vägmärken än lokaliseringsmärken 13.1.2.3.2 Lokaliseringsmärken och upplysningsmärke J2"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 65.9, "y0": 590.9, "x1": 546.6, "y1": 649.4, "innehåll": "13.1.3 Retroreflexmaterial till vägmärken och andra anordningar 13.1.3.1 Reflekterande material till vägmärken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 293, "x0": 150.9, "y0": 640.7, "x1": 533.2, "y1": 709.8, "innehåll": "Förutsättning  Krav på reflekterande material till temporära vägmärken för utmärkning av vägarbeten och av tillfällig omledning framgår av Trafikverkets tekniska krav för {Arbete på väg, TDOK 2012:86}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 537.3, "y1": 209.7, "innehåll": "Fluorescerande gul bottenfärg, för närvarande endast som mikroprismatiskt material, bör endast användas där det finns särskilda skäl att höja uppmärksamheten under dagsljusförhållanden, t. ex: • märke X1 i kurvor med radie understigande 1,5 ggr normal minimiradie • märke X2 och X3 vid portar och broar • märke C16 och C17 för portar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 65.9, "y0": 210.0, "x1": 544.4, "y1": 296.1, "innehåll": "13.1.3.2 Reflexer till andra anordningar För att göra baksidan på ett påbudsmärke synligt i mörker kan en baksidesreflex enligt Figur 13.5 användas. Mått: normal 120 mm x 200 mm, stor 170 mm x 300 mm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 412.8, "x1": 480.8, "y1": 467.5, "innehåll": "Figur 13.5 Exempel på baksidereflex till vägmärke Märken som sätts upp på en vägbana bör förses med reflex på baksidan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 65.9, "y0": 467.8, "x1": 536.9, "y1": 559.3, "innehåll": "13.1.4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Placeringen av vägmärket är starkt situationsanpassad. En rekommendation är att studera alternativa placeringar i väg- eller gaturummet med hjälp av perspektiv i bild alternativt fotomontage. Skalan beskriver en storleksanpassning till den skyltade hastigheten på gatan eller vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 556.4, "x1": 544.8, "y1": 622.0, "innehåll": "Material och färgval på annat än själva vägmärket kan anpassas till miljön. I historiska stadsmiljöer kan galvaniserade stolpar vara ett mycket störande inslag. Infästningen och baksidans färgnyans är en viktig del av vägmärket och bör också beröras i gestaltningsprogrammet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 294, "x0": 150.9, "y0": 618.7, "x1": 476.3, "y1": 657.2, "innehåll": "Portaler är svåra att inpassa i visuellt känsliga miljöer, där silhuetter av profilbyggnader eller andra värden helt kan förtas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 465.8, "x1": 530.5, "y1": 516.7, "innehåll": "Figur 13.6 Vägmärkenas placering i vägrummet kan påtagligt förstärka eller minska deras visuella dominans, men ändå klara att förmedla nödvändig information."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 512.1, "x1": 540.8, "y1": 564.3, "innehåll": "Vägmärkesbågar får användas i miljöer där det ställs stora krav på gestaltning och det därmed kan finnas särskilda skäl att frångå angivna mått för avståndet till märkets underkant."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 295, "x0": 150.9, "y0": 561.0, "x1": 531.8, "y1": 627.0, "innehåll": "En strävan att reducera vägmiljöns visuella intrång handlar om att inte störa viktiga utblickar. En generell kvalitet är upplevelsen av vägens egenvärde, dess linjeföring, broar med mera. Ett generellt råd är därför att om möjligt undvika att placera vägmärken i innerkurvor, på krön och i samband med broar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 249.8, "x1": 541.6, "y1": 288.1, "innehåll": "Figur 13.7 Vägmärken i landsbygdsmiljö – landskapets innehåll, topografi och skala avgör hur väl det framträder"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 150.9, "y0": 415.7, "x1": 481.5, "y1": 453.7, "innehåll": "\\\"Figur 13.8 Vägmärkets placering kan ordnas så att det \\\"tar stöd\\\" i vegetationen och frigör utblickarna\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 65.9, "y0": 452.7, "x1": 386.6, "y1": 503.5, "innehåll": "13.1.5 Varningsmärken Det fullständiga regelverket finns i TSFS 2019:74."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 65.9, "y0": 503.8, "x1": 534.0, "y1": 568.3, "innehåll": "13.1.5.1 Placering av varningsmärken Varningsmärken placerade över körbanan gäller alla körfält i färdriktningen om inte annat anges på tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 296, "x0": 65.9, "y0": 568.6, "x1": 537.8, "y1": 660.1, "innehåll": "\\\"13.1.5.2 Siktavstånd Avgörande för behovet av att använda ett varningsmärke är ofta om platsen där faran finns eller kan finnas är synlig på tillräckligt avstånd. För bedömning av erforderliga siktavstånd kan VGU-avsnitten \\\"Sikt i korsning\\\" (Korsningspunkter) och \\\"Sikt\\\" (Linjeföring) användas som hjälpmedel.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 349.0, "y1": 294.7, "innehåll": "13.1.5.3 Tilläggstavlor Följande tilläggstavlor kan användas: • T1 Vägsträckas längd • T2 Avstånd. • T9 Nedsatt syn • T10 Nedsatt hörsel • T12 Riktning • T22 Text • T4 Fri bredd • T15 Vägars fortsättning i korsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 65.9, "y0": 295.3, "x1": 544.9, "y1": 400.5, "innehåll": "13.1.5.4 övrigt Avser ett varningsmärke en vägsträcka vars längd är 500 meter eller längre bör längden vara angiven på tilläggstavla T1 Vägsträckas längd. Om vägsträckan är längre än 1 km bör varningsmärket vara upprepat och den återstående längden vara angiven på tilläggstavla T1 Vägsträckas längd. Tilläggstavlans första angivelse är på upprepningsmärket 0–XXX m eller 0–X,X km."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 150.9, "y0": 653.3, "x1": 539.8, "y1": 691.3, "innehåll": "\\\"Figur 13.9 Exempel på utmärkning med varningsmärke med tilläggstavla (T1) \\\"0,2-1.2\\\" km som upprepas efter halva sträckan.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 297, "x0": 150.9, "y0": 686.7, "x1": 531.6, "y1": 725.3, "innehåll": "Ett varningsmärke kan sättas upp för att ange fara på korsande eller anslutande väg. Ett sådant varningsmärke förses med tilläggstavla T12 Riktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 147.2, "x1": 502.1, "y1": 374.8, "innehåll": "Cykelväg / cykelled Figur 13.10 Exempel på fara på korsande väg, med T12 vid korsande cykeltrafik på anslutande väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 65.9, "y0": 370.3, "x1": 535.4, "y1": 438.8, "innehåll": "Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken. Ett undantag är hastighetsbegränsning eller rekommenderad lägre hastighet. 13.1.5.5 Enskilda varningsmärken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 530.4, "x1": 541.2, "y1": 604.3, "innehåll": "Märket finns med fler alternativa symboler. Märket sätts endast upp när det inte av vägförhållandena före eller i kurvan tydligt framgår att ett fordon måste föras med lägre hastighet än den för vägen högsta tillåtna hastigheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 601.0, "x1": 535.2, "y1": 653.3, "innehåll": "I vissa fall kan X1 Markeringspil användas för att förstärka den visuella ledningen. Andra anordningar som kan användas i samma syfte är vägmarkeringar, kantstolpar, belysning och vägräcken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 298, "x0": 150.9, "y0": 650.0, "x1": 541.8, "y1": 688.5, "innehåll": "Vid kurva där radien minskar gradvis kan det vara lämpligt att ange en lägre hastighet än den högsta tillåtna med märke E11, Rekommenderad lägre hastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 360.2, "y1": 217.3, "innehåll": "A2 Varning för flera farliga kurvor Märket finns med flera alternativa symboler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 214.0, "x1": 541.3, "y1": 266.3, "innehåll": "Märket sätts upp när det inte av vägförhållandena före eller i kurvorna tydligt framgår att ett fordon måste föras med lägre hastighet än den för vägen högsta tillåtna hastigheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 263.0, "x1": 527.6, "y1": 287.8, "innehåll": "I vissa fall kan X1 markeringspil användas för att förstärka den visuella ledningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 522.3, "x1": 532.4, "y1": 589.8, "innehåll": "Figur 13.11 Exempel på utmärkning med märke A2 tillsammans med märke X1, Markeringspil, för att förstärka den visuella ledningen. A3 Varning för nedförslutning och A4 Varning för stigning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 651.0, "x1": 521.4, "y1": 675.9, "innehåll": "Märket används för att varna för lutningar som bedöms vara särskilt trafikfarliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 299, "x0": 150.9, "y0": 672.6, "x1": 536.2, "y1": 724.9, "innehåll": "Märket bör sättas upp endast om lutningen överstiger 6 % och den lutande sträckans längd samt förhållandena i övrigt medför särskild fara för i första hand tunga fordon. Lutningen anges med hela procenttal."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 360.2, "y1": 218.4, "innehåll": "A5 Varning för avsmalnande väg Märket finns med flera alternativa symboler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 215.1, "x1": 534.7, "y1": 267.3, "innehåll": "Märket sätts upp vid väsentlig avsmalning på en väg med tät och snabb trafik. På övriga vägar ska märket sättas upp om avsmalningen inte är väl synlig på tillräckligt avstånd för dem som färdas på vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 264.0, "x1": 545.8, "y1": 330.0, "innehåll": "För att ytterligare uppmärksamma trafikanterna på den plats där vägbredden minskar kan det i vissa fall vara lämpligt att utmärka platsen med X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder m.m. som ett komplement till utmärkningen med varningsmärke A5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 326.7, "x1": 529.6, "y1": 396.2, "innehåll": "Vid förändring av antalet körfält, exempelvis där omkörningsfält upphör, används upplysningsmärke F17 Minskning av antalet körfält i stället för varningsmärke A5. A6 Varning för bro"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 457.0, "x1": 490.8, "y1": 481.9, "innehåll": "Märket sätts normalt upp vid öppningsbar bro utanför tättbebyggt område."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 479.0, "x1": 539.6, "y1": 517.2, "innehåll": "Inom tättbebyggt område kan märket utelämnas om bron och signalanläggningen kan ses på tillräckligt avstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 300, "x0": 150.9, "y0": 514.3, "x1": 527.3, "y1": 583.7, "innehåll": "Märket kan vid behov kompletteras med signalanläggning (gult blinkande ljus) för påkallande av särskild försiktighet. A7 Varning för kaj"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 536.7, "y1": 242.5, "innehåll": "A8 Varning för ojämn väg Märket sätts normalt upp när det inte av förhållandena framgår att fordon, eller vissa slag av fordon såsom lastbilar och bussar, måste föras med lägre hastighet än den för vägen högsta tillåtna hastigheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 239.2, "x1": 500.9, "y1": 277.8, "innehåll": "Märket kan kompletteras med tilläggstavla T22 Text om det behövs närmare upplysning om orsakerna till varningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 274.9, "x1": 386.4, "y1": 417.8, "innehåll": "Lämplig text på tilläggstavla kan exempelvis vara: • Tjälskador • Svallis • Färist • Vägskada • Broskarv A9 Varning för farthinder"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 477.9, "x1": 360.2, "y1": 533.7, "innehåll": "Märket finns med flera alternativa symboler. A10 Varning för slirig väg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 594.5, "x1": 545.0, "y1": 633.1, "innehåll": "Märket sätts normalt upp när vägbanan är hal eller slirig på grund av förhållanden som trafikanten inte kan förutse."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 301, "x0": 150.9, "y0": 629.8, "x1": 542.8, "y1": 668.4, "innehåll": "\\\"Används märket som varning för halka enbart i samband med nederbörd bör texten på tilläggstavlan vara \\\"Vid våt vägbana\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 509.9, "y1": 261.9, "innehåll": "Om det behövs närmare upplysning om orsakerna till varningen anges detta på tilläggstavla T22 Text. Lämplig text på tilläggstavla T22 kan exempelvis vara: • Löst grus • Olja sprids • Blödande asfalt • Spårbildning • Vid våt vägbana A11 Varning för stenskott"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 323.1, "x1": 537.1, "y1": 406.2, "innehåll": "Märket sätts upp när det inte av vägförhållandena framgår att det är risk för stenskott eller när risken för stenskott tillfälligt är förhöjd på en väg, t.ex. i samband med skador, ny beläggning eller motsvarande. A12 Varning för stenras"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 467.1, "x1": 360.2, "y1": 522.9, "innehåll": "Märket finns med flera alternativa symboler. A13 Varning för övergångsställe"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 584.1, "x1": 543.8, "y1": 636.0, "innehåll": "Om det finns skäl för att varna för ett övergångsställe bör lämpligheten av att det finns ett övergångsställe på den aktuella platsen ifrågasättas. överväg i stället en särskilt anordnad gångpassage eller planskild gångpassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 302, "x0": 150.9, "y0": 633.1, "x1": 534.9, "y1": 685.0, "innehåll": "Sätts märket upp vid övergångsställe där det finns ett stort inslag av gående med nedsatt syn eller hörsel kan detta utmärkas med tilläggstavlorna T9 Nedsatt syn eller T10 Nedsatt hörsel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 528.0, "y1": 228.8, "innehåll": "A14 Varning för gående Märket kan inom tättbebyggt område användas för att varna för gående som korsar vägen vid särskilt anordnade gångpassager eller liknande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 225.9, "x1": 534.1, "y1": 309.0, "innehåll": "Utom tättbebyggt område kan märket, förutom vid särskilt anordnade gångpassager, användas vid idrottsplatser, festplatser, badplatser, busshållplatser och liknande miljöer där gående ofta korsar eller uppehåller sig på eller vid vägen. A15 Varning för barn"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 369.9, "x1": 545.9, "y1": 439.4, "innehåll": "Exempel på platser där barn ofta korsar eller uppehåller sig på eller vid vägen kan vara skolor, lekplatser eller liknande. A16 Varning för cyklande och mopedförare"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 303, "x0": 150.9, "y0": 500.6, "x1": 539.4, "y1": 597.4, "innehåll": "Exempel på platser där cyklande eller mopedförare ofta korsar eller kör in på vägen och där varning kan behövas är utanför tättbebyggt område där en friliggande cykelpassage anlagts eller där cyklister och mopedförare i större omfattning kör in på körbanan på annan plats än i korsning, exempelvis där cykelväg upphör. A17 Varning för skidåkare"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 544.4, "y1": 242.5, "innehåll": "A18 Varning för ridande Exempel på platser där ridande korsar eller uppehåller sig på vägen kan vara vid ridskola, vid särskilt anlagd ridväg eller liknande. Enbart att det finns hästar i närheten är inte ett skäl att sätta upp märket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 239.2, "x1": 533.3, "y1": 264.1, "innehåll": "Varning för ridande som uppehåller sig på vägen bör endast avse en kortare sträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 261.2, "x1": 534.2, "y1": 299.4, "innehåll": "Används märket vid ridskola eller motsvarande kan detta anges med en tilläggstavla T22 Text med texten Ridskola."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 296.5, "x1": 497.2, "y1": 365.9, "innehåll": "Observera att det alltid gäller att man inte ska se ryttarna före märket om ett varningsmärke ska sättas upp. A19 Varning för djur"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 426.8, "x1": 524.8, "y1": 486.9, "innehåll": "\\\"Märket finns med flera alternativa symboler. Varning som avser plats där viltstängsel/ faunastängsel upphör, bör detta anges på tilläggstavla med text, \\\"Viltstängsel upphör\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 483.6, "x1": 538.7, "y1": 566.8, "innehåll": "\\\"Varning som avser en faunapassage i plan, bör detta anges på tilläggstavla med text, \\\"Viltpassage\\\". Märket bör användas mycket restriktivt eftersom det finns mycket vilt över hela landet. A22 Varning för flerfärgssignal\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 304, "x0": 150.9, "y0": 626.9, "x1": 533.7, "y1": 682.7, "innehåll": "Märket kan vara placerat även på vänster sida av vägen vid tillfällig signalreglering. A23 Varning för lågt flygande flygplan"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 305, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 538.2, "y1": 174.8, "innehåll": "Märket bör sättas upp om flygplan vid start eller landning passerar över väg på sådan höjd att vägtrafikanter kan överraskas. A24 Varning för sidvind"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 305, "x0": 150.9, "y0": 235.6, "x1": 544.2, "y1": 327.0, "innehåll": "Märket finns med flera alternativa symboler. Märket bör endast sättas upp på platser där det förekommer stark sidvind eller kraftiga vindstötar. Sådana platser kan exempelvis vara på broar. A25 Varning för mötande trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 305, "x0": 150.9, "y0": 493.5, "x1": 540.3, "y1": 675.2, "innehåll": "A27 Varning för svag vägkant eller hög körbanekant Märket används t.ex. när stödremsa saknas utanför beläggningskanten eller vid höjdskillnader vid längsgående skarv vid beläggningsarbete. Det kan också ersätta märke A20 Varning för vägarbete, när endast arbete med att lägga stödremsa kvarstår vid ett beläggningsarbete. A28 Varning för vägkorsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 305, "x0": 150.9, "y0": 736.0, "x1": 501.4, "y1": 774.6, "innehåll": "Märket används för att varna för vägkorsning p.g.a. siktförhållanden, otydlig trafikmiljö eller av annat skäl."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.6, "y1": 151.8, "innehåll": "Märket kan även användas före trevägskorsning. Inom tättbebyggt område bör märket användas endast om särskilda skäl motiverar det."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 158.7, "x1": 533.6, "y1": 195.6, "innehåll": "A29 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 257.2, "x1": 360.2, "y1": 313.0, "innehåll": "Märket finns med flera alternativa symboler. A30 Varning för cirkulationsplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 373.8, "x1": 518.4, "y1": 412.4, "innehåll": "Märket används för att varna för cirkulationsplats som är svår att upptäcka p.g.a. siktförhållanden eller av annat skäl."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 409.1, "x1": 544.3, "y1": 478.6, "innehåll": "Inom tättbebyggt område bör märket endast sättas upp vid vägar med tillåten hastighet 70 kilometer i timmen eller högre. A31 Varning för långsamtgående fordon"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 550.0, "x1": 366.6, "y1": 659.7, "innehåll": "A32 Varning för fordon med förspänt dragdjur Märket finns med flera alternativa symboler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 656.4, "x1": 540.2, "y1": 708.7, "innehåll": "Märket kan sättas upp utanför tättbebyggt område vid plats – eller på ömse sidor om en kortare vägsträcka – där fordon med förspänt dragdjur korsar vägen eller kör längs vägen i större omfattning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 306, "x0": 150.9, "y0": 705.4, "x1": 534.7, "y1": 744.0, "innehåll": "Exempel på platser där hundspann ofta korsar eller uppehåller sig på vägen kan vara där särskilt anordnade leder korsar vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.6, "y1": 174.8, "innehåll": "Utmärkning med vägmärket bör övervägas även om siktförhållandena är relativt goda eftersom föraren inte sitter längst fram. A33 Varning för terrängskotertrafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 235.6, "x1": 527.4, "y1": 305.1, "innehåll": "Exempel på platser där terrängskotrar ofta korsar eller uppehåller sig på vägen kan vara där särskilt anordnade skoterleder korsar vägen. A34 Varning för kö"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 366.3, "x1": 497.0, "y1": 404.9, "innehåll": "Märket kan sättas upp där det förekommer så tät trafik att hastigheten sänks regelbundet. Det är då lämpligt att använda omställbara vägmärken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 401.6, "x1": 544.1, "y1": 440.1, "innehåll": "Andra exempel när märket kan sättas upp är när det finns en tillfällig trafiksignal, vakt vid vägarbete eller i samband med större tillfälliga arrangemang."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 307, "x0": 150.9, "y0": 436.8, "x1": 493.9, "y1": 506.3, "innehåll": "Om köns längd varierar starkt beroende på trafikmängden under dagen kan tilläggstavla med T1 Vägsträckas längd sättas upp. A38 Avstånd till plankorsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 279.9, "x1": 542.3, "y1": 318.5, "innehåll": "Märket bör placeras så att dess centrum befinner sig ca 2,5 meter eller, om signal Rött blinkande ljus är uppsatt på samma stolpe, ca 3 meter över körbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 315.2, "x1": 542.8, "y1": 433.6, "innehåll": "Märket kan sättas upp som varning för en plankorsning eller annan korsning med järnväg eller spårväg på en enskild väg med relativt omfattande främmande trafik under hela eller del av året eller där järnvägen inte är synlig på tillräckligt avstånd och inslaget av främmande trafik på den enskilda vägen är mer än sporadiskt. A40 Varning för annan fara"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 494.8, "x1": 458.0, "y1": 588.9, "innehåll": "Följande tilläggstavlor kan användas tillsammans med märke A40: • T9 Nedsatt syn • T10 Nedsatt hörsel • T22 Text. •"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 308, "x0": 150.9, "y0": 586.2, "x1": 290.3, "y1": 768.1, "innehåll": "Lämpliga texter kan då vara: • Byggtrafik • Dressin • Gårdsplan • Snödrev • Spår • Spårbildning • Spårområde • Svallis • Utfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 150.9, "y0": 106.0, "x1": 539.3, "y1": 218.4, "innehåll": "\\\"•  Utryckning •  Utryckning Signal •  Vakt •  översvämning Märke A40 med tilläggstavla \\\"Spår\\\" används istället för märke A36 när tågtrafik inte förekommer på spåret.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 65.9, "y0": 218.7, "x1": 523.3, "y1": 355.1, "innehåll": "13.1.6 Väjningspliktsmärken 13.1.6.1 Enskilda väjningspliktsmärken Förutsättning  Beslut om lokala trafikföreskrifter behövs för dessa märken. Undantag när beslut inte krävs framgår i föreskrift. B1 Väjningsplikt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 150.9, "y0": 422.8, "x1": 522.6, "y1": 575.5, "innehåll": "Väjningsplikt kan övervägas: •  om högerregeln fungerar otillfredsställande eller är svår att tillämpa, t.ex. beroende på lokala förhållanden såsom sikt och/eller utformning, •  där framkomligheten prioriteras på en väg eller sträcka, t.ex. kollektivtrafikstråk, men villkor för huvudled inte uppfylls, •  när det finns risk att fordon blir stillastående i en farlig situation, t.ex. i plankorsning, bakom kurva eller backkrön när högerregeln tillämpas, •  där det är stor skillnad i trafikmängder på korsande vägar, •  där förhållanden avviker från det normala och/eller olyckor förekommer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 150.9, "y0": 572.6, "x1": 486.7, "y1": 663.3, "innehåll": "Väjningsplikt bör inte användas: •  om det finns behov av att reglera flera vägkorsningar på väg med genomgående trafik, då istället huvudled bör övervägas, •  för sammanvävning enligt bestämmelserna i {3 kap. 44 § TrF}, •  för fordon i accelerationsfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 309, "x0": 150.9, "y0": 660.0, "x1": 521.1, "y1": 698.6, "innehåll": "Om tillgänglig sikt på minst 1,5 x stoppsträcka inte kan uppnås kan förberedande skyltning i form av B1 väjningsplikt med tilläggstavla T2 användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 310, "x0": 150.9, "y0": 212.2, "x1": 512.1, "y1": 250.8, "innehåll": "Stopplikt kan användas både vid anslutande väg mot huvudled och som separat reglering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 310, "x0": 150.9, "y0": 247.5, "x1": 545.7, "y1": 299.7, "innehåll": "Stopplikt kan övervägas om väjningsplikt fungerar otillfredsställande i en korsning. Detta kan bero på lokala förhållanden såsom dålig sikt, utformning eller kännedom om tillbud på platsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 310, "x0": 150.9, "y0": 296.4, "x1": 543.2, "y1": 348.7, "innehåll": "Stopplikt kan även övervägas när en korsning är svår att överblicka. även om sikt och övriga förhållanden är fullgoda i en korsning kan den upplevas som svår att överblicka, t.ex. genom att korsande vägar är svåra att uppfatta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 310, "x0": 150.9, "y0": 354.1, "x1": 521.1, "y1": 392.6, "innehåll": "Om tillgänglig sikt på minst 1,5 x stoppsträcka inte kan uppnås kan förberedande skyltning i form av B1väjningsplikt med tilläggstavla T3 användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 310, "x0": 150.9, "y0": 501.6, "x1": 537.8, "y1": 606.1, "innehåll": "Huvudled kan övervägas i följande fall på vägar och sträckor som inte är funktionellt prioriterade stråk: • där högsta tillåtna hastighet är ≥80 km/h, • där det finns behov av framkomlighet på vägen enligt bedömning utifrån lokalkännedom, och verksamheter, • när någon trafikström ska prioriteras, till exempel kollektivtrafikstråk."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 310, "x0": 150.9, "y0": 602.8, "x1": 502.9, "y1": 641.4, "innehåll": "Svängande huvudled bör användas restriktivt. För exempel på utmärkning av svängande huvudled, se Figur 13.13."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 374.7, "x1": 460.0, "y1": 476.8, "innehåll": "Figur 13.13 Exempel på utmärkning av svängande huvudled. B5 Huvudled upphör"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 553.5, "x1": 514.1, "y1": 592.4, "innehåll": "Märket behöver inte användas där huvudleden upphör genom att väjnings- eller stopplikt märks ut."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 311, "x0": 150.9, "y0": 599.4, "x1": 497.6, "y1": 623.3, "innehåll": "B6 Väjningsplikt mot mötande trafik och B7 Mötande trafik har väjningsplikt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 379.4, "x1": 525.6, "y1": 417.3, "innehåll": "Figur 13.14 Exemplet visar utmärkning där det finns särskilt skäl att frångå grundbestämmelsen i trafikförordningen om möte vid hinder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 65.9, "y0": 430.3, "x1": 523.3, "y1": 565.8, "innehåll": "13.1.7 Förbudsmärken 13.1.7.1 Tillämpning Förutsättning  Utgångspunkten är att på allmänna vägar ska man vara restriktiv med att förbjuda eller inskränka viss trafik. Beslut om lokala trafikföreskrifter behövs för dessa märken. Undantag när beslut inte krävs framgår i föreskrift."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 65.9, "y0": 583.0, "x1": 533.7, "y1": 658.7, "innehåll": "13.1.7.1.1 Placering av förbudsmärken Förutsättning  Placering i längsled av förbudsmärken bestäms av de föreskrifter som ligger till grund för regleringen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 312, "x0": 150.9, "y0": 655.7, "x1": 532.6, "y1": 748.7, "innehåll": "Vid placering av förbudsmärken i trånga vägmiljöer, till exempel i tunnlar, ska särskild hänsyn tas till hur förankring av skyltbärare i vägg eller sidoområde kan göras, utan att märkena inkräktar på körbanan, hindrar sikt eller blir störande för trafikanten. Utsträckningen av ett förbud kan behöva justeras för att utmärkning ska kunna ske på tillfredställande sätt. Observera att märken även kan placeras över körbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 425.6, "y1": 176.1, "innehåll": "13.1.7.2 Tilläggstavlor Följande tilläggstavlor kan användas under förbudsmärken: Tabell 13.1 Tilläggstavlor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 65.9, "y0": 379.2, "x1": 422.1, "y1": 430.1, "innehåll": "13.1.7.2.1 Placering av tilläggstavlor Tilläggstavlornas placering avgör vilka märken som avses."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 426.8, "x1": 524.8, "y1": 451.7, "innehåll": "En tilläggstavla ska vara uppsatt omedelbart under det eller de märken den tillhör."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 271.8, "y0": 565.4, "x1": 478.0, "y1": 597.7, "innehåll": "Tilläggstavla som avser det övre vänstra märket. Tilläggstavla som avser samtliga märken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 313, "x0": 150.9, "y0": 703.6, "x1": 391.0, "y1": 761.1, "innehåll": "Tilläggstavla som avser de båda översta märkena. Figur 13.15 Inbördes placering av tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 211.5, "x1": 543.3, "y1": 291.1, "innehåll": "Märket kan användas för att öka säkerheten i korsning där dålig sikt eller andra omständigheter gör infart olämplig, eller för att på lämpligt sätt kanalisera trafik till och från exempelvis en parkeringsplats. I de fall enligt ovan där märket använts för att upplysa om förbud mot infart vid en avfartsväg från en motorväg kan förstärkningar av förbudet göras genom vägmarkering M19 Körfältspilar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 521.9, "x1": 525.6, "y1": 559.9, "innehåll": "Figur 13.16 Exempel på utmärkning med märke C1 som följd av beslut om enkelriktad trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 569.0, "x1": 535.7, "y1": 656.1, "innehåll": "Uppsättning av märke C1kräver inte LTF i följande fall: • för att upplysa om förbud mot infart vid slutpunkten för avfartsväg från motorväg eller motortrafikled, om avfartsvägen ingår i beslutet om motorväg eller motortrafikled. • till följd av annat beslut om enkelriktad trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 314, "x0": 150.9, "y0": 652.9, "x1": 496.9, "y1": 677.7, "innehåll": "Observera att LTF krävs vid förbjuden infart på särskild vänstersvängsögla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 534.1, "y1": 242.5, "innehåll": "C2 Förbud mot trafik med fordon Märket används i första hand vid tillfälliga avstängningar i samband med vägarbete, olyckor, arrangemang eller liknande. I samband med detta ska även avstängningsanordningar användas. Annan användning bör ske mycket restriktivt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 239.2, "x1": 527.4, "y1": 313.1, "innehåll": "Har förbud mot trafik med fordon meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg. Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 310.1, "x1": 531.5, "y1": 400.9, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2 och T22. Texter på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 397.6, "x1": 542.8, "y1": 480.8, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C3 Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 541.6, "x1": 538.6, "y1": 593.9, "innehåll": "Märket används mer på det kommunala gatunätet än på de allmänna vägarna. Det krävs mycket starka skäl om man ska stänga av en allmän väg för motordrivet fordon eftersom allmänna vägar ska vara öppna för allmän samfärdsel enligt Väglagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 590.6, "x1": 540.7, "y1": 724.9, "innehåll": "Förbud mot trafik med motordrivet fordon kan användas på det kommunala eller enskilda vägnätet där det behövs utifrån trafiksäkerhets- eller framkomlighetssynpunkt. Förbudet kan då gälla kortare eller längre del av gata eller endast som in- eller utfartsförbud. Det kan även användas för att minska störningar från trafik nattetid på gata i bostadsområde eller där man på grund av nödvändiga transporter inte vill förbjuda trafik med motordrivet fordon hela dygnet. Förbudet kan också avse genomfart och användas för att komma till rätta med motorfordonsförare som exempelvis använder gata i bostadsområde i stället för trafikleder avsedda för genomfartstrafik. Förbudet kan då avse endast en riktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 315, "x0": 150.9, "y0": 721.6, "x1": 545.1, "y1": 760.2, "innehåll": "Med hänsyn till svårigheten att effektivt övervaka genomfartsförbud är det lämpligt att i första hand överväga andra åtgärder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.1, "y1": 157.2, "innehåll": "Enligt TrF är moped ett motordrivet fordon. Vägmärke C3 gäller emellertid inte trafik med moped klass II. Om även moped klass II skall innefattas i förbudet anges detta på tilläggstavla T22."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 527.4, "y1": 206.2, "innehåll": "Har förbud mot trafik med fordon meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 203.2, "x1": 532.5, "y1": 346.2, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Texter på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" • \\\"Gäller ej buss i linjetrafik\\\" • \\\"Gäller ej taxi\\\" • \\\"Gäller även moped klass II\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 342.9, "x1": 542.8, "y1": 426.0, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C4 Förbud mot trafik med motordrivet fordon med fler än två hjul\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 487.2, "x1": 491.0, "y1": 525.8, "innehåll": "Märket är ovanligt, då LTF som förbjuder att annan motorfordonstrafik än motorcyklar och moped sällan förekommer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 522.5, "x1": 546.1, "y1": 561.1, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 557.8, "x1": 545.2, "y1": 596.4, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 593.1, "x1": 532.5, "y1": 718.8, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Texter på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" • \\\"Gäller ej buss i linjetrafik\\\" • \\\"Gäller ej taxi\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 316, "x0": 150.9, "y0": 715.5, "x1": 542.8, "y1": 767.7, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 531.0, "y1": 228.8, "innehåll": "C5 Förbud mot trafik med motorcykel och moped klass I Märket är ovanligt, då LTF som enbart förbjuder trafik med motorcykel och moped klass I sällan förekommer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 225.9, "x1": 546.1, "y1": 264.1, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 261.2, "x1": 545.2, "y1": 299.4, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 296.5, "x1": 532.5, "y1": 387.2, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Texter på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 384.0, "x1": 542.8, "y1": 467.1, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C6 Förbud mot trafik med motordrivet fordon med tillkopplad släpvagn\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 528.3, "x1": 544.2, "y1": 607.5, "innehåll": "Behov av förbudet aktualiseras ofta av att långa fordonskombinationer inte kan tillåtas på trånga gator eller i trånga områden. Eftersom förbudet inte avser bil med tillkopplad påhängsvagn och släpkärra kan problemen ändå kvarstå trots förbudet. är avsikten med förbudet att även dessa fordonskategorier skall omfattas kan detta anges på tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 604.3, "x1": 511.1, "y1": 642.8, "innehåll": "Ett annat sätt att komma tillrätta med dessa problem kan vara att i stället införa begränsning av längden på fordon och fordonståg (se C18)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 639.5, "x1": 546.1, "y1": 678.1, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 317, "x0": 150.9, "y0": 674.8, "x1": 545.2, "y1": 713.4, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 532.5, "y1": 261.9, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Texter på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller genomfart\\\" •  \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" •  \\\"Gäller även påhängsvagn\\\" •  \\\"Gäller även släpkärra\\\" •  \\\"Gäller även påhängsvagn och släpkärra\\\". C7 Förbud mot trafik med tung lastbil\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 323.1, "x1": 541.2, "y1": 375.0, "innehåll": "Det krävs mycket starka skäl om man ska stänga av en allmän väg för trafik med tung lastbil av annat skäl än vägens bärighet, eftersom allmänna vägar ska vara öppna för allmän samfärdsel enligt Väglagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 372.1, "x1": 526.9, "y1": 424.0, "innehåll": "Om förbud mot trafik med tung lastbil övervägs enbart på grund av att trafiken belastar väg- och gatunätet på ett icke önskvärt sätt bör man istället välja att införa begränsning av bruttovikten eller axel- eller boggitryck (se C20-C24)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 421.0, "x1": 545.9, "y1": 472.9, "innehåll": "Förbudet är tillämpbart om avsikten är att förbjuda trafik med tung lastbil, men samtidigt tillåta trafik med till exempel tung buss. Om också tung buss avses förbjudas på platsen måste detta anges särskilt i LTF:en samt på tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 469.6, "x1": 546.1, "y1": 508.2, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 505.3, "x1": 545.2, "y1": 543.5, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 540.6, "x1": 535.0, "y1": 665.9, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T5, T6, T12 och T22. Texter på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller genomfart\\\" •  \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" •  \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" •  \\\"Gäller även lätt lastbil\\\" •  \\\"Gäller även tung buss\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 318, "x0": 150.9, "y0": 663.0, "x1": 542.8, "y1": 715.2, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 541.7, "y1": 269.9, "innehåll": "C8 Förbud mot trafik med traktor och motorredskap klass II Genom förbud mot trafik med traktor och motorredskap klass II kan långsamtgående trafik skiljas från övrig trafik, vilket kan vara till fördel för såväl trafiksäkerheten som framkomligheten. Exempel på vägtyper där ett sådant förbud kan vara aktuellt är mötesfria vägar, som inte är motorvägar eller motortrafikleder, men där hastigheterna kan vara höga, och där alternativa vägar finns."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 266.6, "x1": 543.2, "y1": 346.2, "innehåll": "\\\"Beakta i bedömningen att vissa jordbruksfastigheter och dylikt kan vara belägna så att inga alternativa vägar finns. I dessa fall är det bättre att undanta förbudet från de vägsegment där fordonen blir tvungna att föras, hellre än att komplettera med tilläggstavla T22 \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\". Detta för att uppmärksamma övriga trafikanter om att sådana fordon kan förekomma på sträckan.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 342.9, "x1": 546.1, "y1": 381.5, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 378.2, "x1": 545.2, "y1": 416.7, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 413.5, "x1": 532.5, "y1": 568.6, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Texter på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller även motorredskap klass I\\\" • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\". C9 Förbud mot trafik med fordon lastat med farligt gods\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 629.8, "x1": 522.8, "y1": 681.7, "innehåll": "I vissa fall kan det vara lämpligt att märka ut ett förbud och då tillsammans med rekommenderad färdväg med märke F32 Farligt gods alternativt med märke D12, Påbjuden körriktning för fordon lastat med farligt gods."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 319, "x0": 150.9, "y0": 678.8, "x1": 543.5, "y1": 771.7, "innehåll": "Bestämmelser om indelning av vägtunnlar i tunnelkategorierna A, B, C, D och E finns i TrF. Indelningen i tunnelkategorierna grundas på tunnlarnas känslighet för olyckor vid transport av farligt gods genom tunneln. I allmänhet tillhör en vägtunnel kategori A och märks då inte ut med ett vägmärke. Tillhör en vägtunnel kategori A gäller inga tunnelrestriktioner. För vägtunnlar som tillhör tunnelkategori B-E gäller olika tunnelrestriktioner för transport av farligt gods. Tunnelkategorin B är den"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 544.8, "y1": 143.9, "innehåll": "tunnelkategori som har det minst stränga förbudet mot fordon som transporterar farligt gods, medan tunnelkategori E är den kategori som har det strängaste förbudet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 531.4, "y1": 206.1, "innehåll": "Om förbudet märks ut med märke D12 Påbjuden körriktning för fordon lastat med farligt gods kan detta också förses med infälld tunnelkategori. Bokstaven på märket anger att påbudet endast avser sådana fordon som inte får framföras i en vägtunnel som tillhör den tunnelkategori som motsvarar bokstaven."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 203.2, "x1": 518.4, "y1": 255.1, "innehåll": "Observera att inskränkningar avseende trafik med farligt gods ska framgå i Länsstyrelsernas Sammanställning över vägar, samt i Väginformationskartan för respektive län."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 252.2, "x1": 546.1, "y1": 290.4, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 287.5, "x1": 545.2, "y1": 326.0, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 322.8, "x1": 540.7, "y1": 413.5, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12, T22 och T23. Texter på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 410.2, "x1": 542.8, "y1": 493.4, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C10 Förbud mot trafik med cykel och moped klass II\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 554.6, "x1": 540.9, "y1": 620.1, "innehåll": "Exempel på vägtyper där ett förbud mot trafik med cykel och moped klass II kan vara aktuellt är mötesfria vägar, som inte är motorvägar eller motortrafikleder, men där hastigheterna kan vara höga, och där alternativa vägar finns. Andra exempel kan vara kollektivtrafikkörfält och sträckor med spårvagnsspår med tanke på trafiksäkerheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 617.2, "x1": 528.1, "y1": 669.1, "innehåll": "Observera att enskild vägs ägare kan besluta om inskränkningar av motorfordonstrafik, och därmed förbjuda trafik med moped klass II med vägmärke C11. Enskild vägs ägare kan dock inte inskränka trafik med cykel."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 666.2, "x1": 545.2, "y1": 704.4, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 320, "x0": 150.9, "y0": 701.5, "x1": 524.0, "y1": 757.3, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller även moped klass I\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 533.4, "y1": 242.5, "innehåll": "C11 Förbud mot trafik med moped klass II Exempel på vägtyper där ett sådant förbud kan vara aktuellt är mötesfria vägar, som inte är motorvägar eller motortrafikleder, men där hastigheterna kan vara höga, och där alternativa vägar finns."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 239.2, "x1": 540.3, "y1": 291.5, "innehåll": "\\\"Om förbud mot motordrivna fordon meddelas och förbudet även skall omfatta moped klass II anges detta med märke C3 och tilläggstavla med text \\\"Gäller även moped klass II\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 288.2, "x1": 539.3, "y1": 340.4, "innehåll": "\\\"Tillåts inte trafik med moped klass II på cykelbana kan det vara lämpligare att istället för förbudsmärket använda tilläggstavla med text \\\"Ej moped\\\" till något av märkena D4, D6 eller D7.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 337.1, "x1": 545.2, "y1": 375.7, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 372.4, "x1": 524.0, "y1": 459.5, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller även moped klass I\\\". C12 Förbud mot trafik med fordon förspänt med dragdjur\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 520.7, "x1": 529.6, "y1": 572.6, "innehåll": "Observera att vägmärke C12 aldrig ska kombineras med vägmärke D4-D7. Dessa märken om påbjuden gång- respektive cykelbana innebär redan ett generellt förbud mot fordonstrafik eller ridande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 569.3, "x1": 545.2, "y1": 607.9, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 605.0, "x1": 524.0, "y1": 695.4, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller genomfart\\\" •  \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\" •  \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 321, "x0": 150.9, "y0": 692.5, "x1": 542.8, "y1": 744.7, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 531.1, "y1": 228.8, "innehåll": "C13 Förbud mot trafik med terrängmotorfordon och terrängsläp Terrängmotorfordon är inte tillåtet att föra på allmän väg för annat än att korsa den. Då får man föra fordonet kortast lämpliga sträcka på vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 225.9, "x1": 545.7, "y1": 318.8, "innehåll": "Märket kan användas för att utmärka förbud i terräng. Detta kan bli aktuellt i anslutning till vintersportanläggningar med stor andel främmande trafik på platser där det finns risk för att snöskoterfärder i annat fall skulle starta. Om allmän skoterled är utmärkt med vägmärke D9 Påbjuden led för terrängmotorfordon och terrängsläp, råder generellt förbud mot trafik med sådana fordon utanför leden. I detta fall behöver förbudet inte märkas ut med märke C13."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 315.5, "x1": 545.2, "y1": 354.1, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 350.8, "x1": 514.2, "y1": 424.2, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller ej terrängvagn\\\". C14 Förbud mot ridning\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 485.1, "x1": 529.6, "y1": 537.3, "innehåll": "Observera att vägmärke C14 aldrig ska kombineras med vägmärke D4-D7. Dessa märken om påbjuden gång- respektive cykelbana innebär redan ett generellt förbud mot ridande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 534.0, "x1": 545.2, "y1": 572.6, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 569.3, "x1": 514.2, "y1": 642.8, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller även ledande av riddjur\\\". C15 Förbud mot gångtrafik\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 322, "x0": 150.9, "y0": 704.0, "x1": 536.8, "y1": 769.5, "innehåll": "Förbud mot gångtrafik kan behövas för att förhindra olämplig gångtrafik på till exempel av- och påfartsvägar till motorväg eller motortrafikled där dessa av någon anledning inte ingår i motorvägen eller motortrafikleden. I dessa fall behövs dock LTF. I de fall förbud mot gångtrafik förekommer på sträcka kan det i förekommande"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 510.5, "y1": 143.9, "innehåll": "fall också vara aktuellt att införa motsvarande förbud mellan sträckan och sista vägvalspunkten innan denna. Också i detta fall krävs LTF."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 542.8, "y1": 179.1, "innehåll": "Märket kan även användas på annan väg, eller tunnel, där det av trafiksäkerhetsskäl är olämpligt med gående och där det finns alternativa gångvägar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 512.0, "y1": 245.3, "innehåll": "Då gående enligt TrF ska gå på vänster sida kan det finnas skäl till att sätta upp vägmärket på båda sidor. C16 Begränsad fordonsbredd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 306.2, "x1": 536.3, "y1": 372.1, "innehåll": "Märket är mycket ovanligt och används på platser där bredden på körfältet, eller i förekommande fall körbanan, underskrider den fria bredden 2,6 meter. Främsta användningsområdet för märket är annars vid vägarbete i syfte att tillfälligt begränsa fordonsbredden på ett körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 390.4, "x1": 540.0, "y1": 497.4, "innehåll": "Det är inte lämpligt att föreskriva om permanent begränsad fordonsbredd i annat fall än då framkomligheten är begränsad genom sidohinder, exempelvis en smal bro, passage under bro eller liknande. I fallet med smala broar där breda fordon inte kan mötas, men där brons fria bredd överstiger 2,6 meter, kan det istället vara lämpligt att sätta upp vägmärke B6 Väjningsplikt mot mötande trafik kombinerat med B7 Mötande trafik har väjningsplikt från motsatt körriktning. Observera att utmärkning med varningsmärke A5 också rekommenderas på sådana platser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 494.1, "x1": 546.1, "y1": 532.7, "innehåll": "Har förbud meddelats på genomgående väg, exempelvis i samband med vägarbete, bör förberedande upplysning om detta ges inför närmaste lämpliga omledningsväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 529.4, "x1": 545.8, "y1": 633.8, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart till ... A-gatan\\\". C17 Begränsad fordonshöjd\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 323, "x0": 150.9, "y0": 695.0, "x1": 532.5, "y1": 733.2, "innehåll": "Normalt är det inte lämpligt att begränsa den fria höjden på grund av trädgrenar och liknande. Sådana hinder bör i stället avlägsnas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 509.9, "y1": 157.2, "innehåll": "I samband med förberedande upplysning om begränsad fordonshöjd kan detekteringssystem, med signal med gult blinkande ljus för att uppmärksamma höjdhindret, övervägas som en extra säkerhetsåtgärd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 540.5, "y1": 228.1, "innehåll": "LTF eller annan föreskrift krävs inte. Märket används med en marginal på 0,2 meter, d.v.s. där fria höjden 4,5 meter garanteras gentemot trafikanten är den verkliga höjden ≥4,7 m för att ha plats för snö, is, tjällyftning och underhållsbeläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 224.8, "x1": 539.5, "y1": 390.4, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T12 och T22. är märket också uppsatt på båda sidor om vägen skall den lägsta fria höjden anges på märket och på tilläggstavla T22, Text, att den fria höjden är högre i ett visst körfält. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Vänster körfält 4,3 m\\\" • \\\"Gäller höger körfält\\\" • \\\"Gäller vägren\\\". C18 Begränsad fordonslängd\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 451.6, "x1": 536.4, "y1": 544.5, "innehåll": "Märket är mer vanligt på det kommunala än på det statliga vägnätet och används företrädelsevis i trånga vägmiljöer inne i tätort, där smala gator och korsningar utgör ett framkomlighetsproblem. Det kan även användas för att begränsa andelen långa fordon i sådana miljöer. Observera att på allmän väg bör förbud av detta slag endast användas där enbart fysiska begränsningar föreligger, och inte som en styrning av trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 541.6, "x1": 544.4, "y1": 607.2, "innehåll": "Används förbudet för att begränsa andelen stora fordon inom en tätort är det viktigt att välja lämplig längdgräns för fordon och omfattning av området. I annat fall kan behovet av dispenser bli stort. Det är även viktigt att tillräckliga uppställningsutrymmen finns i anslutning till området."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 603.9, "x1": 545.2, "y1": 642.5, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 639.6, "x1": 524.0, "y1": 730.0, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T6, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller genomfart\\\" • \\\"Gäller genomfart… till A-gatan\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 324, "x0": 150.9, "y0": 727.0, "x1": 530.1, "y1": 765.6, "innehåll": "Man kan även undanta vissa fordon, visst slag av fordon eller viss grupp av fordon. Det anges då på tilläggstavla T22 med lämplig text."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 542.8, "y1": 188.4, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C19 Minsta avstånd\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 249.3, "x1": 545.2, "y1": 315.2, "innehåll": "Exempel på vägtyper där förbudsmärke om minsta avstånd mellan motordrivna fordon kan användas är i tunnlar där begränsade siktförhållanden kan råda eller risk för koloxidförgiftning kan föreligga. Märket kan också användas på broar, vintervägar över istäckt vatten eller på annan väg med dålig bärighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 311.9, "x1": 545.2, "y1": 372.1, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler. Märket bör inte användas med tilläggstavla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 464.2, "x1": 537.7, "y1": 543.5, "innehåll": "Begränsad bruttovikt på fordon kan föreskrivas för vägar, vägsträckor, eller områden där vägen eller broar på vägen inte tål de vikter som följer av TrF. Om bruttoviktsbegränsningen istället ska avse hela fordonståg används vägmärke C21. Observera att på allmän väg bör förbud av detta slag endast användas där enbart fysiska begränsningar föreligger, och inte som en styrning av trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 540.5, "x1": 516.3, "y1": 578.8, "innehåll": "Förberedande upplysning kan, förutom avståndet till platsen för förbudet, även i förekommande fall innehålla namn på denna plats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 575.8, "x1": 545.8, "y1": 666.6, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller på C-bron\\\" •  \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" •  \\\"Gäller höger körfält\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 325, "x0": 150.9, "y0": 663.3, "x1": 542.8, "y1": 715.6, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 537.7, "y1": 270.9, "innehåll": "C21 Begränsad bruttovikt på fordon och fordonståg Begränsad bruttovikt på fordon kan föreskrivas för vägar, vägsträckor, eller områden där vägen eller broar på vägen inte tål de vikter som följer av TrF. Till skillnad från vägmärke C20 avser vägmärke C21 den samlade bruttovikten på hela ekipaget. Bruttoviktsbegränsningar på vägmärke C21 är generellt sett därför högre än begränsningar på vägmärke C20."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 267.7, "x1": 516.3, "y1": 306.2, "innehåll": "Förberedande upplysning kan, förutom avståndet till platsen för förbudet, även i förekommande fall innehålla namn på denna plats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 302.9, "x1": 545.2, "y1": 341.5, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 338.2, "x1": 545.8, "y1": 411.7, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller på C-bron\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 408.4, "x1": 542.8, "y1": 513.2, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C22 Bärighetsklass\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 574.4, "x1": 540.3, "y1": 626.6, "innehåll": "Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser.Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda tillhör bärighetsklass 2 (BK2)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 326, "x0": 150.9, "y0": 623.3, "x1": 516.3, "y1": 683.5, "innehåll": "Förberedande upplysning kan, förutom avståndet till platsen för förbudet, även i förekommande fall innehålla namn på denna plats. Märket kan användas med tilläggstavla T2, T12 och T22."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 526.7, "y1": 269.9, "innehåll": "C23 Begränsat axeltryck Tillfälliga föreskrifter om begränsning av axeltryck på fordon meddelas ibland vid tjällossning eller liknande förhållanden med risk för skador på vägen, då oftast tillsammans med märke C24 Begränsat boggitryck. är vissa fordon, visst slag av fordon eller viss grupp av fordon undantagna från förbudet anges undantaget på tilläggstavla T22 med lämplig text."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 266.6, "x1": 516.3, "y1": 305.1, "innehåll": "Förberedande upplysning kan, förutom avståndet till platsen för förbudet, även i förekommande fall innehålla namn på denna plats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 301.9, "x1": 545.2, "y1": 340.4, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 337.1, "x1": 545.8, "y1": 427.9, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller på C-bron\\\" •  \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" •  \\\"Gäller ej buss\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 425.0, "x1": 542.8, "y1": 508.1, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C24 Begränsat boggitryck\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 569.0, "x1": 545.2, "y1": 607.5, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 604.2, "x1": 545.8, "y1": 695.0, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T2, T12 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller på C-bron\\\" •  \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" •  \\\"Gäller ej buss\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 327, "x0": 150.9, "y0": 692.1, "x1": 542.8, "y1": 744.0, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 546.2, "y1": 312.3, "innehåll": "C25 Förbud mot sväng i korsning LTF krävs när det inte finns någon annan trafikregel som gör att man inte får svänga åt ett visst håll. Exempel på andra trafikregler är: • Enkelriktad gata • Förbud mot infart med fordon • Motorvägsavfarter • Att utformningen är sådan att infart endast kan ske i den motsatta körriktningen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 309.0, "x1": 514.4, "y1": 347.6, "innehåll": "I vissa fall kan det vara lämpligt att i stället för förbud mot sväng föreskriva om påbjuden färdriktning med något av märkena D1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 344.3, "x1": 541.0, "y1": 493.4, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T1, T2 och T22. Observera att kombinationen mellan vägmärke C25 och tilläggstavla T2 Vägsträckans längd, trots vad som sägs i VMF, bör användas restriktivt och företrädelsevis på sträckor med täta fastighetsinfarter eller mindre gator. I annat fall bör märket av trafiksäkerhetsskäl sättas upp vid varje väg där förbudet gäller. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller ej buss\\\" • \\\"Gäller ej taxi\\\" • \\\"Gäller ej cykel\\\" • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 490.5, "x1": 532.1, "y1": 560.0, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. C26 Förbud mot U-sväng\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 612.9, "x1": 526.0, "y1": 651.5, "innehåll": "I vissa fall kan det vara lämpligt att i stället för förbud mot U-sväng föreskriva om påbjuden färdriktning med något av märkena D1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 648.5, "x1": 544.6, "y1": 686.7, "innehåll": "Då märket oftast sätts upp av trafiksäkerhetsskäl är det olämpligt att i föreskrifter ange särskilda undantag från förbudet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 683.8, "x1": 545.2, "y1": 722.0, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 328, "x0": 150.9, "y0": 719.1, "x1": 532.5, "y1": 771.0, "innehåll": "Märket kan användas med tilläggstavla T1 och T2. Observera att kombinationen mellan vägmärke C26 och tilläggstavla T2 Vägsträckans längd, trots vad som sägs i VMF, bör användas restriktivt och företrädelsevis på sträckor med mycket täta"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 530.3, "y1": 174.8, "innehåll": "korsningspunkter. I annat fall bör märket av trafiksäkerhetsskäl sättas upp vid varje väg där förbudet gäller. C27 Förbud mot omkörning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 247.8, "x1": 543.1, "y1": 341.5, "innehåll": "Märket används där omkörning av fordon är olämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt, där dolda omständigheter till exempel svackor finns, som gör att de generella regler om omkörningsförbud som anges i TrF inte är tillämpliga. Observera att föreskrifter om förbud mot omkörning förbi vägkorsning även innebär att förbudet omfattar fordon som förbereder sväng. Det innebär att till exempel omkörning av högersvängande fordon förbjuds."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 338.2, "x1": 545.2, "y1": 398.4, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler. Märket kan användas med tilläggstavla T1 och T22."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 395.1, "x1": 540.0, "y1": 509.2, "innehåll": "\\\"Normalt bör inte undantag medges från förbud mot omkörning, men om förbud meddelas för en längre vägsträcka kan det ändå vara lämpligt att tillåta omkörning av traktor och motorredskap. Undantaget anges då på tilläggstavla T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Traktor och motorredskap får omköras\\\". C28 Slut på förbud mot omkörning\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 329, "x0": 150.9, "y0": 580.6, "x1": 543.1, "y1": 772.4, "innehåll": "C29 Förbud mot omkörning med tung lastbil Märket används där omkörning av fordon är olämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt, där dolda omständigheter som till exempel svackor finns, som gör att de generella regler om omkörningsförbud som anges i TrF inte är tillämpbara. Exempel på vägtyper där förbud mot omkörning med tung lastbil kan vara aktuellt är flerfältsvägar med höga trafikflöden och uppförslut (stigningsfält), där tunga fordon kan tendera att sacka och därmed utgöra ett större hinder för framkomligheten. Observera att föreskrifter om förbud mot omkörning förbi vägkorsning även innebär att förbudet omfattar fordon"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 523.1, "y1": 143.9, "innehåll": "som förbereder sväng. Det innebär att till exempel omkörning av högersvängande fordon också förbjuds."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 545.2, "y1": 200.7, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud enligt LTF. Märket används inte för att märka ut förbud som följer av andra trafikregler. Märket kan användas med tilläggstavla T1 och T22."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 197.4, "x1": 542.9, "y1": 290.4, "innehåll": "Observera att förbud mot omkörning med tung lastbil inte innebär förbud mot omkörning med tung buss. Syftet med att inskränka omkörningsmöjligheterna också för denna fordonsgrupp kan vara att dessa, liksom tunga lastbilar med och utan släp, har särskilda hastighetsbegränsningar som hindrar dem från att färdas i den på platsen högsta tillåtna, och därmed kan utgöra ett hinder för framkomligheten. Om också tung buss avses med förbudet anges detta på tilläggstavla T22."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 287.5, "x1": 540.0, "y1": 419.2, "innehåll": "\\\"Normalt bör inte undantag medges från förbud mot omkörning, men om förbud meddelas för en längre vägsträcka kan det ändå vara lämpligt att tillåta omkörning av traktor och motorredskap. Undantaget anges då på tilläggstavla T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Traktor och motorredskap får omköras\\\" • \\\"Gäller även tung buss\\\". C30 Slut på förbud mot omkörning med tung lastbil\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 490.3, "x1": 543.6, "y1": 613.7, "innehåll": "C31 Hastighetsbegränsning Vägmärke C31 får återges på körbanan som vägmarkering M29.Denna ersätter då inte utan förtydligar C31."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 610.4, "x1": 540.9, "y1": 676.3, "innehåll": "Märket kan användas med tilläggstavla T2 och T6. Förklarande texter på tilläggstavla T22 bör inte användas. Om hastighetsbegränsningen endast är föreskriven under en del av året bör märket istället plockas ner under de tidpunkter på året då förbudet inte är tillämpbart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 673.0, "x1": 522.5, "y1": 711.6, "innehåll": "Har vägen eller körbanan mer än ett körfält i färdriktningen ska den förberedande upplysningen ges på båda sidor om vägen eller körbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 330, "x0": 150.9, "y0": 708.3, "x1": 531.5, "y1": 733.2, "innehåll": "Märket kan sättas upp över vägen och behöver då inte sättas upp på sidan av vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 331, "x0": 150.9, "y0": 217.0, "x1": 514.6, "y1": 577.5, "innehåll": "Figur 13.17 Utmärkning av hastighetsbegränsning utmed vanlig väg. Figur 13.18 Utmärkning av hastighetsbegränsning vid motorvägs början ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 339.0, "x1": 532.7, "y1": 701.0, "innehåll": "Figur 13.19 Utmärkning av hastighetsbegränsning vid motorvägs slut. Figur 13.20 Tre alternativ till minskning av högsta tillåtna hastighet med mer än 20 kilometer i timmen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 332, "x0": 150.9, "y0": 696.4, "x1": 546.3, "y1": 776.0, "innehåll": "Alternativ 1 bör i första hand väljas utanför tättbebyggt område. Om märke E5 Tättbebyggt område är uppsatt måste märke C31 sättas upp tillsammans med E5 om hastigheten ändras vid gränsen för tättbebyggt område. Avståndet mellan förberedande utmärkning och gräns för hastighet är beroende av hastigheten. Avståendet kan vara mellan 150 och 400 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.2, "y1": 157.2, "innehåll": "Alternativ 2 kan väljas inom tättbebyggt område. Dessutom kan alternativ 2 vara det lämpligaste alternativet för avfart från motorväg. Observera att märke i normalstorlek kan användas oavsett storleken på märket på motorvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 504.1, "y1": 193.5, "innehåll": "OBS! Alternativ 3 märks ut enligt beslut om lokala trafikföreskrifter. Det ska användas restriktivt ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 475.1, "x1": 541.5, "y1": 534.5, "innehåll": "Figur 13.21 Upprepning av hastighetsbegränsning i korsning. Upprepning av hastighetsbegränsning behöver endast ske om avståndet efter korsning till gräns för annan hastighet är större än 200 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 531.5, "x1": 545.7, "y1": 597.1, "innehåll": "Upprepningsmärken bör inte placeras omedelbart före vägkorsning, skarp kurva eller i anslutning till gårdsbildningar eller liknande platser där de normala varsamhetsreglerna kan kräva att fordonsföraren håller betydligt lägre hastighet än den för vägen högsta tillåtna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 594.2, "x1": 525.4, "y1": 632.4, "innehåll": "Upprepningsmärken som inte placeras närmare vägkorsning än 100 meter får vara placerade endast på vänster sida av körbanan eller körfältet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 629.5, "x1": 528.1, "y1": 681.4, "innehåll": "Om skiljeremsan inte är bredare än att upprepningsmärket kan avläsas i båda färdriktningarna på en motorväg eller annan väg med motsvarande utformning kan man sätta upp upprepningen endast i skiljeremsa."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 333, "x0": 150.9, "y0": 678.4, "x1": 543.0, "y1": 757.7, "innehåll": "För varierande högsta tillåtna hastighet gäller att man i de flesta fall kan behöva göra särskilda beräkningar för retardations- och stoppsträckor för att bestämma den exakta placeringen av märken för varierande högsta hastigheter i korsning där olika hastighetsbegränsningar ska kunna visas beroende på förekomsten av korsande eller svängande trafik. Förfarandet beskrivs i Krav 2022:001 VGU, avsnitt 13.4 Varierande"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 497.3, "y1": 174.8, "innehåll": "hastighet (VH) i korsningar. Märket bör dock placeras minst 100 meter före korsningen/passagen/vävningspunkten. C32 Tillfällig hastighetsbegränsning upphör"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 362.8, "x1": 452.7, "y1": 523.6, "innehåll": "\\\"C34 Stopp av angiven anledning Andra texter på märket kan vara \\\"Vakt\\\", \\\"Färja\\\" eller \\\"Kontroll\\\". C35 Förbud mot att parkera fordon\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 584.8, "x1": 544.2, "y1": 677.7, "innehåll": "Märket anger förbud mot att parkera fordon används framförallt på platser där parkerade fordon utgör ett hinder för trafiken och där dessa är en trafiksäkerhetsrisk, till exempel på smala vägbanor, på vägar med höga trafikflöden samt i områden med en hög andel besökare där särskilt anordnade parkeringsplatser i regel finns. Märket är mer vanligt utmed det kommunala vägnätet, där parkeringsbestämmelser av varierande slag vanligen finns på en stor andel av det totala vägnätet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 674.8, "x1": 534.7, "y1": 713.0, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud att parkera enligt LTF. Märket används inte för att märka ut parkeringsförbud som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 334, "x0": 150.9, "y0": 710.1, "x1": 527.9, "y1": 748.3, "innehåll": "Märket kan användas med tilläggstavla T1, T6, T8 med symbolerna S1-S7 och S9, T11, T12 och T22."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 340.0, "y1": 164.7, "innehåll": "\\\"Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" •  \\\"Sista fredagen varje månad\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 161.8, "x1": 542.8, "y1": 245.0, "innehåll": "\\\"Texten \\\"Gäller ej behörig trafik\\\" är olämplig eftersom det inte framgår vilken trafik som är behörig. När texten \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" används ska vilka som har tillstånd specificeras i den lokala trafikföreskriften. C36 Förbud mot att parkera fordon på dag med udda datum\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 305.8, "x1": 535.7, "y1": 371.7, "innehåll": "Märket anger förbud mot att parkera på den sida av gatan där märket är uppsatt på udda datum. Premisserna för att sätta upp märket är snarlika dem för vägmärke C35, men med starkare betoning på smala gator där dubbla rader med parkerade bilar kan försvåra framkomligheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 368.4, "x1": 539.3, "y1": 407.0, "innehåll": "I likhet med vägmärke C35 sätts vägmärke C36 upp för att markera parkeringsförbud enligt LTF."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 403.7, "x1": 528.9, "y1": 442.3, "innehåll": "Vägmärke C36 används framförallt utmed det kommunala vägnätet, och är mycket ovanligt utmed det statliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 439.0, "x1": 446.4, "y1": 499.2, "innehåll": "Märke C36 får fogas in i områdesmärke E20 där föreskrifter om områdesbestämmelser för parkering finns. Området ska slutmärkas med vägmärke E21."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 495.9, "x1": 527.9, "y1": 600.3, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T1, T6, T8 med symbolerna S1-S7 och S9, T11 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: •  \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" •  \\\"Sista fredagen varje månad\\\". C37 Förbud mot att parkera fordon på dag med jämnt datum\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 661.5, "x1": 539.3, "y1": 699.7, "innehåll": "I likhet med vägmärke C35 sätts vägmärke C37 upp för att markera parkeringsförbud enligt LTF."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 335, "x0": 150.9, "y0": 696.8, "x1": 541.2, "y1": 762.4, "innehåll": "Märket anger förbud mot att parkera på den sida av gatan där märket är uppsatt på jämna datum. Premisserna för att sätta upp märket är snarlika dem för vägmärke C35, men med starkare betoning på smala gator där dubbla rader med parkerade bilar, kan försvåra framkomligheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 528.9, "y1": 143.9, "innehåll": "Vägmärke C37 används framförallt utmed det kommunala vägnätet, och är mycket ovanligt utmed det statliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 446.4, "y1": 200.7, "innehåll": "Märke C37 får fogas in i områdesmärke E20 där föreskrifter om områdesbestämmelser för parkering finns. Området ska slutmärkas med vägmärke E21."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 197.4, "x1": 545.6, "y1": 301.8, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T1, T6,T8 med symbolerna S1-S7 och S9, T11 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" • \\\"Sista fredagen varje månad\\\". C38 Datumparkering\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 362.7, "x1": 542.7, "y1": 428.6, "innehåll": "Vägmärket används på vägar där datumparkering tillämpas, i syfte att få parkerade fordon att alternera sida på gatan där de tillåts parkera. Anledningen till detta kan vara att undvika längre parkeringstider för fordon, genom att tvinga dem att dagligen byta sida på gatan, och på så sätt möjliggöra renhållning, sophämtning och så vidare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 425.3, "x1": 490.1, "y1": 485.5, "innehåll": "Märket förekommer framförallt infogat i områdesmärke E20 som generell områdesbestämmelse i hela eller delar av en tätort. Området ska slutmärkas med vägmärke E21."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 482.2, "x1": 527.9, "y1": 586.6, "innehåll": "\\\"Märket kan användas med tilläggstavla T1, T6, T8 med symbolerna S1-S7 och S9, T11 och T22. Text på T22 kan till exempel vara: • \\\"Gäller ej fordon med tillstånd\\\" • \\\"Sista fredagen varje månad\\\". C39 förbud mot att stanna och parkera fordon\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 649.6, "x1": 546.3, "y1": 701.9, "innehåll": "Märket sätts upp för att märka ut förbud mot att stanna och parkera enligt LTF. Märket används inte för att märka ut de förbud att stanna och parkera som följer av andra trafikregler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 336, "x0": 150.9, "y0": 698.6, "x1": 541.6, "y1": 764.5, "innehåll": "Vägmärke C39 används framförallt på platser där det av framkomlighets- eller trafiksäkerhetsskäl inte bara är olämpligt att parkera fordon, utan även att stanna dem. Exempel på vägtyper där märket kan användas är på smala vägar, vägar med höga flöden eller där begränsade siktförhållanden råder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 538.0, "y1": 170.9, "innehåll": "Förbudet kan föreskrivas för vissa fordon eller fordonskategorier, men bör i detta sammanhang användas restriktivt, då märket indikerar för övriga trafikanter att stillastående fordon normalt sett inte är att vänta på sträckan. Av samma skäl är olika former av undantagsbestämmelser för fordon med tillstånd ofta olämpligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 167.9, "x1": 545.6, "y1": 237.4, "innehåll": "Märket kan användas med tilläggstavla T1,T6, T8 med symbolerna S1-S7 och S9, T11 och T12. C40 ändamålsplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 337, "x0": 150.9, "y0": 326.7, "x1": 461.6, "y1": 404.4, "innehåll": "Av vägmärket följer förbud för andra fordon att stanna och parkera. Märket kan användas med tilläggstavla T1 och T6 C41 Slut på ändamålsplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 541.0, "y1": 129.4, "innehåll": "C44 Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon med dubbdäck än moped klass II"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 190.2, "x1": 540.1, "y1": 264.1, "innehåll": "Enligt TrF får förbud mot fordon med dubbdäck gälla för en viss väg, viss vägsträcka eller för samtliga vägar in om ett visst område. Förbudet får inrättas på samma vägar där en kommun har rätt att meddela föreskrifter om förbud mot trafik med fordon. Märket kan användas med tilläggstavla .T1, T2, T6, T11, T12 och T22."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 65.9, "y0": 264.4, "x1": 404.7, "y1": 352.4, "innehåll": "13.1.8 Anvisningsmärken 13.1.9 Lokaliseringsmärken för vägvisning 13.1.9.1 Planering"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 338, "x0": 150.9, "y0": 348.6, "x1": 518.3, "y1": 776.6, "innehåll": "\\\"Ett exempel på en vägvisningsplan kan vara en stam-/grenplan Figur 13.23 är ett exempel, baserat på stiliserad karta Figur 13.22. Figur 13.22 Förenklad \\\"karta\\\" över en ort.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 547.5, "x1": 536.5, "y1": 661.6, "innehåll": "Figur 13.23 Del av stam-/ grenplan för tätorten Utformningen av lokaliseringsmärken bygger till stor del på att angivelser ska kunna presenteras på samma sätt i olika märken. Vissa avsteg måste dock accepteras, till exempel placering av vägnummer vid långa ortsnamn. I sådana fall kan vägnumren placeras på egen rad i nummerordning. Ortsnamnen som hör till respektive vägnummer placeras i samma ordning. Dessa förhållanden gäller främst orienteringstavlor och körfältsvägvisare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 339, "x0": 150.9, "y0": 658.3, "x1": 546.1, "y1": 764.9, "innehåll": "För att informationen ska bli lättillgänglig krävs att den inte är för omfattande. Det kan i många fall innebära att man tvingas göra ett urval mellan angivelserna så att de inte blir för många. I varje tillfart till en korsning bör det vara en strävan att antalet angivelser inte blir flera än två eller möjligen tre för varje riktning. I första hand tillses att angivelser som är av betydelse för främmande trafikanters orientering kommer med. Det betyder att geografisk vägvisning normalt måste ges högre prioritet än till exempel vägvisning till inrättningar eller serviceanläggningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 515.2, "y1": 169.1, "innehåll": "13.1.9.2 Vägvisningsprinciper Vid påfarten i en trafikplats till t.ex. motorväg kan det räcka med att vägvisa till fjärrorten och inte till närorten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 543.6, "y1": 245.4, "innehåll": "Vägvisningssystemet innefattar också möjligheten att kombinera olika slags vägvisningsmål i samma märke. Ett lokaliseringsmärke, t.ex. en orienteringstavla, kan förutom geografiska mål också innehålla vägvisning till inrättningar och symboler för serviceanläggningar. Dessutom förekommer infällda varnings- eller förbudsmärken m.m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 242.1, "x1": 528.7, "y1": 280.7, "innehåll": "Om flera väghållare är berörda av vägvisning till ett mål är det viktigt att involvera samtliga i besluten så att en obruten kedja uppnås."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 65.9, "y0": 280.9, "x1": 510.6, "y1": 345.5, "innehåll": "13.1.9.3 Placering av lokaliseringsmärken Placering av lokaliseringsmärken i sida, höjd och längsled ska ske enligt TSFS 2019:74."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 342.2, "x1": 544.1, "y1": 421.4, "innehåll": "Lokaliseringsmärken bör placeras så att de är väl synliga för trafikanterna, dvs. så centralt som möjligt i trafikanternas synfält. Det påverkas av terrängförhållanden, linjeföring, snöförhållanden och belysning. Samtidigt utgör stora lokaliseringsmärken i sig sikthinder, särskilt inom siktområdet vid korsningar och för stopp- eller omkörningssikt på sträcka. Vägmärken och stolpar utgör också risker vid avkörningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 340, "x0": 150.9, "y0": 418.5, "x1": 456.4, "y1": 639.1, "innehåll": "I Figur 13.24- Figur 13.26 ges exempel på lämpliga placeringar av lokaliseringsmärken i sid- och höjdled. Figur 13.24 Exempel på placering av lokaliseringsmärke"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 507.1, "y1": 130.4, "innehåll": "Tabell 13.2 Mått för placering av lokaliseringsmärken i sid- och höjdled"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 247.0, "x1": 532.0, "y1": 291.7, "innehåll": "*) Märkena sätts upp 3,0 m från vägbanekant, eller i bakslänt, med märkets underkant minst 0,8 m ovan mark i bakslänt. Sidomåttet kan utökas till 6,0 m om märket annars blir siktskymmande liksom att höjderna kan ökas något (VVFS 2007:305 § 8)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 386.9, "x1": 513.3, "y1": 425.2, "innehåll": "Figur 13.25 Vägvisare placeras 1,2 m över körbanan vid uppsättning i T- korsning. Vägvisare kan även placeras ovanpå varandra."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 521.9, "x1": 539.5, "y1": 559.9, "innehåll": "Figur 13.26 Vägvisare sätts upp med en jämn kant mot vägen. Vägvisare kan göras lika långa om skillnaden i textlängd är mindre än 0,5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 341, "x0": 150.9, "y0": 555.6, "x1": 545.1, "y1": 689.6, "innehåll": "Märket vrids ca 5 grader från vägen på raksträcka. Vid vänsterkurvor med stor radie kan märket sättas i 90 grader mot kurvans tangent. Vid vänsterkurvor med liten radie kan märket i vissa fall vridas något mot vägen. Hur många grader ett märke ska vridas från vägen eller mot vägen kan bara avgöras på plats vid utsättningen. Ska märket stå i början av högerkurvan kan raksträckan förlängas och märket placeras i 90 grader mot den teoretiska förlängningen av raksträckan. Enklast är att stå där märket ska placeras och sätta ut vägmärkesvinkeln så att spegelreflektion inte kan uppstå när man är inom läsbarhetsavståndet. Riktvärdet att märket ska vridas 5 grader från vägen bör uppnås. Se Figur 13.27."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 65.9, "y0": 373.2, "x1": 399.2, "y1": 470.1, "innehåll": "Figur 13.27 Utvinkling av vägmärken. 13.1.9.4 Utformning av lokaliseringsmärken 13.1.9.4.1 Teckensnitt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 65.9, "y0": 470.3, "x1": 539.5, "y1": 575.5, "innehåll": "13.1.9.4.2 Utseende, språkbruk och förkortningar I flerordiga namn är det normalt bara det första ordet som i sig är ett egennamn och som därför skrivs med stor bokstav: Kratte masugn, Mariedals slott. Däremot är Upplands Väsby, Stora åkerhult etc. korrekta skrivningar, då även Väsby och åkerhult själva är egennamn. Vid skyltning av annan information ska ord som inte är namn stavas i enlighet med Svenska Akademiens ordlista."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 572.2, "x1": 535.1, "y1": 624.5, "innehåll": "Sammansatta ortnamn som slutar på konsonant (utom s, x och z) ska nästan alltid ha ett binde-s när de i sin tur ingår i en sammansättning: Nytorp: Nytorpsskolan, Alvik: Alvikshemmet, Perstorp: Perstorpsvallen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 342, "x0": 150.9, "y0": 621.2, "x1": 545.3, "y1": 659.7, "innehåll": "Följande rekommendationer gäller för förkortningar som i förekommande fall används på lokaliseringsmärken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 105.0, "x1": 515.8, "y1": 369.2, "innehåll": "Tabell 13.3 Rekommendationer om förkortningar på lokaliseringsmärken Om förkortningen står på ett märke med versal text ska även förkortningen vara versal."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 150.9, "y0": 365.9, "x1": 542.7, "y1": 418.2, "innehåll": "Förutom ovan angivna förkortningar kan i vägvisningen även användas allmänt kända förkortningar t.ex. vid vägvisning till militära anläggningar eller större tävlingar (P10, F4, EM, SM)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 65.9, "y0": 418.5, "x1": 510.1, "y1": 512.1, "innehåll": "13.1.9.4.3 Vägvisning till områden 13.1.9.4.4 Symboler Symboler som används för vägvisning framgår av VMF och kan vara antingen fristående eller infogade i andra lokaliseringsmärken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 343, "x0": 65.9, "y0": 512.8, "x1": 543.6, "y1": 658.7, "innehåll": "13.1.9.4.5 Riktningspilar Den så kallade uppfällningsmetoden innebär att varje riktningsgivande anordning som placeras före ett vägval är avsedd att schematiskt illustrera framförvarande vägavsnitt. Riktningspilen illustrerar att ytterligare ett stycke av körning rakt fram återstår. Märken som anger en framförvarande plats för avsväng ska, i fråga om placering, noga skiljas från märken som anger platsen för avsväng. I anslutning till tillfart till korsning finns därför en zon där märken inte ska sättas upp därför att de kan missuppfattas. Längden och läget for denna zon kan inte alltid klart anges men måtten är hastighetsberoende."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 65.9, "y0": 290.8, "x1": 526.4, "y1": 379.7, "innehåll": "Figur 13.28 Riktningsangivelse före avfart 13.1.9.5 Färgsättning Färgsättning av lokaliseringsmärken för vägvisning ska ske enligt VMF och TSFS 2019:74."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 65.9, "y0": 379.9, "x1": 522.1, "y1": 471.8, "innehåll": "13.1.9.5.1 Tillämpning I Figur 13.29 - Figur 13.43 ges ett antal exempel på färgsättning av lokaliseringsmärken i olika situationer. Observera att exemplen inte avser att visa vilka märken som ska användas i de olika situationerna utan endast vilka färger märken och eventuella infällda plattor ska ha."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 344, "x0": 150.9, "y0": 638.9, "x1": 546.1, "y1": 676.9, "innehåll": "Figur 13.29 Normal färgsättning med blå bottenfärg på lokaliseringsmärken vid korsning mellan allmänna vägar som inte är motorväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 280.7, "x1": 524.6, "y1": 306.1, "innehåll": "Figur 13.30 Vägvisning från allmän väg till lokalt mål i tätort utmed en gata"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 499.6, "x1": 526.3, "y1": 537.5, "innehåll": "Figur 13.31 Vägvisning till ort och stadsdel belägna längs gata eller allmän väg med nummer över 499."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 345, "x0": 150.9, "y0": 533.0, "x1": 527.7, "y1": 585.2, "innehåll": "Vägvisning rakt fram till stadsdel sker med svart pil på vit botten vare sig vägen är allmän väg eller gata såvida den inte är riksväg eller väg med nummer 100-499 då bottenfärgen i dessa fall ska vara blå även inom tätort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 150.9, "y0": 327.5, "x1": 539.8, "y1": 365.5, "innehåll": "Figur 13.32 Vägvisning till stadsdel där vägen/ gatan också vägvisas för trafik till numrerad väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 150.9, "y0": 361.2, "x1": 539.0, "y1": 427.2, "innehåll": "Inom tätort ska bottenfärgen på lokaliseringsmärken för vägvisning vara vit även i de fall då annat mål än lokala mål märks ut. På genomgående allmän väg ska dock bottenfärgen vara blå eller grön. Blåa, gröna och brunvita mål sätts inte på vit botten på F5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 346, "x0": 150.9, "y0": 648.6, "x1": 526.0, "y1": 706.9, "innehåll": "Figur 13.33 Vägvisning inom tätort till ort belägen längs allmän väg utanför tätorten. Blåa, gröna och bruna mål sätts inte på vit botten på F5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 214.9, "x1": 438.6, "y1": 334.9, "innehåll": "Allmän väg eller gata Figur 13.34 Vägvisning till ort belägen längs enskild väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 330.6, "x1": 520.8, "y1": 369.2, "innehåll": "Fallet avser vägvisning till mål längs enskild väg från en väg/gata som enbart har lokalt mål i tätort som angivelse."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 347, "x0": 150.9, "y0": 568.0, "x1": 540.6, "y1": 655.1, "innehåll": "\\\"Figur 13.35 Vägvisning längs allmän väg som övergår i enskild väg. Exemplet avser ett fall då det inte finns något vägvisningsmål längs den del av den anslutande vägen som är allmän väg. Det \\\"enskilda målet\\\" bör läggas på en blå bakgrund för att informera om att den anslutande vägen är allmän men inte ända fram till det angivna målet.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 150.9, "y0": 126.9, "x1": 351.0, "y1": 338.8, "innehåll": "Allmän väg, gata eller enskild väg Figur 13.36 Vägvisning till turistmål."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 150.9, "y0": 334.6, "x1": 540.8, "y1": 386.9, "innehåll": "Exemplet visar ett fall då det turistiskt intressanta målet är det enda mål som vägvisas längs den anslutande vägen. Bottenfärgen blir då brun oavsett om den anslutande vägen är allmän väg, gata eller enskild väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 348, "x0": 150.9, "y0": 601.5, "x1": 530.1, "y1": 661.2, "innehåll": "Figur 13.37 Vägvisning till ort och turistmål längs enskild väg. På tabellvägvisare och orienteringstavla bör turistmålet läggas på brun platta för att informera om att vägen är enskild."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 150.9, "y0": 294.0, "x1": 532.8, "y1": 411.9, "innehåll": "Figur 13.38 Vägvisning till inrättning. Exemplet visar ett fall då inrättningen är det enda mål som vägvisas längs den anslutande vägen. Färgen blir då vit/svart oberoende av om den anslutande vägen är allmän väg, gata eller enskild väg. Annan allmän väg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 150.9, "y0": 676.4, "x1": 427.9, "y1": 714.3, "innehåll": "Figur 13.39 Normal färgsättning vid avfartsvisning från motorväg/motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 349, "x0": 150.9, "y0": 710.1, "x1": 542.6, "y1": 762.3, "innehåll": "Blå färgsättningen används vid avfartsvisning till allmän väg, se Figur 13.39. Endast om avfarten endast leder till annan motorväg eller motortrafikled ska avfartsvisningen vara med grön bottenfärg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 150.9, "y0": 407.8, "x1": 531.2, "y1": 445.7, "innehåll": "Figur 13.40 Vägvisning från motorväg/motortrafikled till lokalt mål i tätort via gata."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 350, "x0": 150.9, "y0": 731.8, "x1": 518.2, "y1": 757.1, "innehåll": "Figur 13.41 Vägvisning till ort och inrättning från motorväg/motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 533.2, "y1": 170.9, "innehåll": "Exemplet i Figur 13.41 avser fall då det finns geografisk vägvisning och vägvisning till inrättning. Den del som avser inrättning ska då fällas in på vit platta på avfartsvisningen. Leder avfarten till annan motorväg eller motortrafikled blir bottenfärgen grön."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 351, "x0": 150.9, "y0": 589.6, "x1": 545.6, "y1": 676.3, "innehåll": "Figur 13.42 Vägvisning från motorväg/motortrafikled till inrättning. Exemplet avser fall då avfarten enbart leder till en inrättning, i detta fall en rastplats. Den del som avser rastplatsen blir vit med svarta tecken. Märket H23 förberedande upplysning om vägnära service ska ha grön botten eftersom märket anger en sträcka (2 km) längs motorvägen innan avfarten nås."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 352, "x0": 150.9, "y0": 381.5, "x1": 540.8, "y1": 468.6, "innehåll": "Figur 13.43 Vägvisning från motorväg/motortrafikled till turistmål. Exemplet visar ett fall då det turistiskt intressanta målet är det enda mål som vägvisas längs den anslutande vägen. Bottenfärgen blir då brun oavsett om den anslutande vägen är motorväg eller motortrafikled allmän väg, gata eller enskild väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 352, "x0": 65.9, "y0": 468.9, "x1": 459.0, "y1": 533.0, "innehåll": "13.1.9.5.2 Vägvisning till serviceanläggningar I Figur 13.44 - Figur 13.50 ges ett antal exempel på färgsättning av lokaliseringsmärken till serviceanläggningar i olika situationer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 352, "x0": 150.9, "y0": 714.2, "x1": 519.2, "y1": 752.1, "innehåll": "Figur 13.44 Vägvisning från allmän väg till serviceanläggning som ligger i anslutning till annan allmän väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 308.8, "x1": 519.2, "y1": 347.1, "innehåll": "Figur 13.45 Vägvisning från allmän väg till serviceanläggning som ligger i anslutning till enskild väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 508.2, "x1": 481.4, "y1": 546.5, "innehåll": "Figur 13.46 Vägvisning från allmän väg till två geografiskt skilda serviceanläggningar som ligger i anslutning till annan allmän väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 353, "x0": 150.9, "y0": 705.2, "x1": 474.0, "y1": 743.1, "innehåll": "Figur 13.47 Vägvisning från allmän väg till två geografiskt skilda serviceanläggningar som ligger i anslutning till enskild väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 321.0, "x1": 542.5, "y1": 359.0, "innehåll": "Figur 13.48 Vägvisning från allmän väg via annan allmän väg och vidare in på enskild väg till serviceanläggning som inte märks ut med namn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 368.1, "x1": 541.5, "y1": 406.7, "innehåll": "Där anläggningen ligger väl synlig från den enskilda vägen behövs ingen vägvisare in vid anslutningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 654.8, "x1": 542.5, "y1": 692.7, "innehåll": "Figur 13.49 Vägvisning från allmän väg via annan allmän väg och vidare in på enskild väg till serviceanläggning som märks ut med namn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 354, "x0": 150.9, "y0": 688.1, "x1": 541.5, "y1": 727.1, "innehåll": "Där anläggningen ligger väl synlig från den enskilda vägen behövs ingen vägvisare in vid anslutningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 332.9, "x1": 542.5, "y1": 370.9, "innehåll": "Figur 13.50 Vägvisning från allmän väg via annan allmän väg och vidare in på enskild väg till serviceanläggning som märks ut med namn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 150.9, "y0": 366.3, "x1": 522.5, "y1": 418.5, "innehåll": "Inget geografiskt namn finns för den allmänna vägen utan enbart för den enskilda vägen. Där anläggningen ligger väl synlig från den enskilda vägen behövs ingen vägvisare in vid anslutningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 355, "x0": 65.9, "y0": 419.2, "x1": 539.9, "y1": 504.9, "innehåll": "13.1.9.5.3 Infogade plattor I TSFS regleras vilka kombinationer av bottenfärg och färger på infogade plattor som är tillåtna. I matris i Figur 13.51 illustreras de tillåtna kombinationerna"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 391.2, "x1": 511.2, "y1": 612.6, "innehåll": "Figur 13.51 Färgsättning på infogade plattor De färgade plattorna i matrisen i Figur 13.51 illustrerar följande: • Grön platta; vägvisning till geografiska mål som nås via motorväg eller motortrafikled. • Blå platta; vägvisning till geografiska mål som nås via allmän väg. • Gul platta; vägvisning till geografiska mål som nås via enskild väg • Vit platta; vägvisning till lokala mål i tätorter och till inrättningar eller anläggningar. • Brun platta; vägvisning till mål av stort turistiskt intresse. • Orange platta; vägvisning till mål vid tillfällig trafikomläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 609.3, "x1": 543.1, "y1": 675.2, "innehåll": "Vägnummermärken är inte plattor och kan vara infällda vid vägvisning längs samtliga vägtyper och till samtliga typer av vägvisningsmål förutom vid brunvit vägvisning. Vägnummermärken behåller alltid färger (blå eller grön) och bårdtyper (heldragen eller streckad) enligt VMF."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 356, "x0": 150.9, "y0": 671.9, "x1": 535.8, "y1": 696.8, "innehåll": "Figur 13.52 - Figur 13.64 visar plattor infogade i olika typer av lokaliseringsmärken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 241.5, "x1": 538.8, "y1": 300.8, "innehåll": "Figur 13.52 Orienteringstavla med infälld vit platta. Det lokala målet och inrättningen är på en och samma platta trots att de är olika typer av destination."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 426.5, "x1": 545.9, "y1": 464.5, "innehåll": "Figur 13.53 Orienteringstavla med infälld grön platta för vägvisning till mål som nås via motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 460.2, "x1": 527.5, "y1": 498.8, "innehåll": "Symbolen för motortrafikled skall endast finnas med vid sista vägvalspunkten före motortrafikledens början."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 357, "x0": 150.9, "y0": 623.1, "x1": 544.5, "y1": 696.1, "innehåll": "Figur 13.54 Alternativ utformning. Normalt placeras symbolen för motortrafikled närmast det geografiska namnet men då symbolen avser båda destinationerna kan den centreras mellan destinationerna enligt figuren."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 228.5, "x1": 501.3, "y1": 288.2, "innehåll": "Figur 13.55 Alternativ utformning. Om både vägnummer och symbol för motortrafikled är gemensamma för två destinationer kan dessa centreras mellan destinationerna enligt figuren."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 453.2, "x1": 511.3, "y1": 491.1, "innehåll": "Figur 13.56 Tabellvägvisare med infällda gröna plattor för vägvisning till motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 486.9, "x1": 524.3, "y1": 539.1, "innehåll": "De gröna plattorna innehåller inte symbol för motorväg eller motortrafikled vilket betyder att det längre fram finns ett vägval för de som inte får eller vill använda motorvägen eller motortrafikleden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 358, "x0": 150.9, "y0": 692.9, "x1": 522.5, "y1": 730.9, "innehåll": "Figur 13.57 Avfartsorienteringstavla med infälld vit platta för vägvisning till lokala mål och inrättningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 359, "x0": 150.9, "y0": 266.3, "x1": 545.0, "y1": 304.3, "innehåll": "Figur 13.58 Orienteringstavla med infällda vita och bruna plattor för vägvisning till lokala mål och till världsarv."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 359, "x0": 150.9, "y0": 472.2, "x1": 532.0, "y1": 510.2, "innehåll": "Figur 13.59 Tabellvägvisare med brun platta för vägvisning till världsarv och vita plattor för vägvisning till inrättningar och serviceanläggningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 359, "x0": 150.9, "y0": 676.7, "x1": 508.4, "y1": 715.0, "innehåll": "Figur 13.60 Avfartsorienteringstavla med infälld platta för vägvisning till inrättning där även serviceanläggningar finns."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 360, "x0": 150.9, "y0": 213.8, "x1": 523.1, "y1": 251.7, "innehåll": "Figur 13.61 Orienteringstavla vid förskjuten korsning med gröna plattor för vägvisning till mål som nås via motorväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 360, "x0": 150.9, "y0": 247.1, "x1": 535.5, "y1": 285.7, "innehåll": "Motorvägssymbol visas eftersom båda anslutningarna leder direkt till motorväg utan alternativt vägval innan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 360, "x0": 150.9, "y0": 372.9, "x1": 543.5, "y1": 410.8, "innehåll": "Figur 13.62 Körfältsvägvisare med vita plattor för vägvisning till lokala mål och inrättningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 360, "x0": 150.9, "y0": 492.4, "x1": 546.0, "y1": 530.4, "innehåll": "Figur 13.63 Körfältsvägvisare med gröna plattor för vägvisning till mål som nås via motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 360, "x0": 150.9, "y0": 525.8, "x1": 545.5, "y1": 564.4, "innehåll": "Eftersom plattorna inte innehåller symboler för motorväg eller motortrafikled finns det alternativa vägval för trafik som inte får använda motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 360, "x0": 150.9, "y0": 654.1, "x1": 510.7, "y1": 692.0, "innehåll": "Figur 13.64 Körfältsvägvisare med platta för vägvisning till sjukhus med akutmottagning och med vägvisning till ett antal serviceanläggningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 360, "x0": 150.9, "y0": 687.4, "x1": 529.0, "y1": 726.0, "innehåll": "Hela vänstervisande delen är vit eftersom inga andra mål än serviceanläggningarna anges för den riktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 361, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 541.2, "y1": 223.8, "innehåll": "13.1.9.6 Tätort I exemplen i Figur 13.65 - visas en schematisk bild av ett vägnät i och i anslutning till tätorten ASTAD. Den gröna streckade linjen illustrerar gränsen för tätorten där platsmärke med ortens namn satts upp. Det betyder att mål belägna innanför gränsen är att betrakta som lokala mål i tätort. Vägarna innanför den gröna gränsmarkeringen är inte allmänna vägar förutom väg 75, väg 200 och väg 330. Dessa vägar - riksväg och primära länsvägar - är allmänna vägar även inom tätorten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 361, "x0": 150.9, "y0": 220.5, "x1": 545.8, "y1": 272.7, "innehåll": "Inom tätorter ska vägvisning längs riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100–499 vara utförd med blå (eller grön) bottenfärg oavsett om de går igenom tätorten eller startar i tätorten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 361, "x0": 150.9, "y0": 269.5, "x1": 542.5, "y1": 321.7, "innehåll": "Inom mindre tätorter som inte har vägvisning till lokala mål i vitsvart färg ska vägvisning inom tätorten till geografiska mål belägna utanför tätorten vara utförd med blå (eller grön) bottenfärg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 361, "x0": 150.9, "y0": 318.4, "x1": 539.2, "y1": 384.3, "innehåll": "Vissa av korsningarna i skissen har markerats med nummer. Hur färgsättningen av vägvisningen i dessa korsningar ska göras visas för respektive korsning. Bilderna avser inte att visa vilka typer av lokaliseringsmärken som ska eller bör användas utan enbart färgsättningen av visningen till de olika målen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 361, "x0": 150.9, "y0": 381.1, "x1": 523.9, "y1": 419.6, "innehåll": "S-MALM m.fl. ligger inom tätortsgränsen för ASTAD (grön punktstreckad linje i figurerna)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 361, "x0": 150.9, "y0": 635.3, "x1": 529.5, "y1": 694.7, "innehåll": "Figur 13.65 Punkt 1 Korsning mellan två allmänna vägar med nummer över 499 och som ligger utanför tätorten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 361, "x0": 150.9, "y0": 691.4, "x1": 534.6, "y1": 757.3, "innehåll": "Riktning rakt fram visar orten ASTAD och ASTAD centrum. Observara att utanför tätortsgränsen anges centrum med C. Mot vänster visas ESTAD med intermittent vägnummer 200 samt DBY. ESTAD visas i denna korsning för att undvika att trafik mot ESTAD kör in i tätorten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 362, "x0": 150.9, "y0": 325.4, "x1": 528.8, "y1": 406.7, "innehåll": "\\\"Figur 13.66 Punkt 2 Korsning med två gator i ASTAD. Vid sista korsningspunkten i västlig riktning, innan vägen/gatan övergår till allmän väg, ska bottenfärgen vara blå. Gäller trots att märket står på \\\"vit\\\" väg/gata.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 362, "x0": 150.9, "y0": 626.3, "x1": 544.0, "y1": 726.7, "innehåll": "\\\"Figur 13.67 Punkt 3 Bottenfärgen är blå på märken inom tätort som visar längs riksväg. Märken som visar in på \\\"vit\\\" väg/gata har vit bottenfärg med ev allmänt mål på blå platta. Märken som står på gator som ansluter till riksvägen har blå bottenfärg för riktningar som visar mål längs riksvägen. Väg 200 visas intermittent fram till korsningen mellan väg 75 och väg 200.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 363, "x0": 150.9, "y0": 307.7, "x1": 541.3, "y1": 365.9, "innehåll": "Figur 13.68 Punkt 4 Samtliga tillfarter i korsningen är gator i tätort och bottenfärgen således vit. även märken som innehåller intermittent vägnummer eller geografiskt mål har vit botten med infälld blå platta ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 363, "x0": 150.9, "y0": 569.4, "x1": 535.3, "y1": 669.8, "innehåll": "Figur 13.69 Punkt 5 Vägvisning mot CENTRUM har vit bottenfärg trots att märket står vid allmän väg eftersom det är sista korsningspunkten innan den allmänna vägen övergår i gata. Det sker ingen vägvisning i västlig riktning då väg 330 inte har någon ortsangivelse eftersom fjärrorten är ASTAD och man har valt att vägvisa väg 75 intermittent en annan sträckning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 364, "x0": 150.9, "y0": 380.1, "x1": 534.8, "y1": 439.4, "innehåll": "Figur 13.70 Punkt 6 Väg 330 är länsväg i nummerserien 100-499 och vägvisas därför med blå bottenfärg även inom tätorten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 364, "x0": 150.9, "y0": 650.1, "x1": 527.5, "y1": 709.8, "innehåll": "Figur 13.71 Punkt 7 Målet, industriområdet LUGNET, vägvisas som lokalt mål i tätort även då märket, som här, är placerat utanför tätortsgränsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 365, "x0": 65.9, "y0": 308.8, "x1": 543.3, "y1": 439.2, "innehåll": "Figur 13.72 Punkt 8 Väg 200 är en primär länsväg som startar eller slutar inne i tätorten, vid korsningen med riksväg 75. Bakgrundsfärgen på vägvisning längs väg 200 är därför blå även i gatunätet inne i tätorten. Väg 200 har ASTAD som fjärrort men i korsning 8 har platsmärket för ASTAD passerats och vägvisningen i östlig riktning blir därför väg 75 intermittent och CENTRUM. 13.1.10 Enskilda lokaliseringsmärken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 365, "x0": 150.9, "y0": 526.1, "x1": 525.4, "y1": 605.7, "innehåll": "Där siktförhållandena är dåliga i förhållande till högsta tillåten hastighet eller före komplicerade korsningar utmed andra vägar är det ofta lämpligt att sätta upp en orienteringstavla för att upplysa om korsningen. Före en T-korsning kan det också vara lämpligt att sätta upp en orienteringstavla för att upplysa om att vägen inte fortsätter rakt fram efter korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 365, "x0": 150.9, "y0": 602.5, "x1": 545.0, "y1": 682.1, "innehåll": "På orienteringstavla anges normalt de vägvisningsmål som finns för den svängande trafiken i korsningen. För trafik rakt fram anges normalt endast fjärrorten och i förekommande fall vägnummer. Om det bedöms lämpligt kan enbart vägnummer anges för riktning rakt fram. För svängande riktningar anges fjärrorter och, om det inte blir för många angivelser, knutpunkter och närorter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 365, "x0": 150.9, "y0": 678.8, "x1": 486.6, "y1": 703.7, "innehåll": "Mål utöver de som finns på orienteringstavlan bör undvikas i korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 365, "x0": 150.9, "y0": 700.4, "x1": 539.0, "y1": 738.9, "innehåll": "I trånga miljöer eller på det mindre vägnätet där förberedande vägvisning behövs kan F3 Tabellorienteringstavla användas i stället för F1 Orienteringstavla."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 365, "x0": 150.9, "y0": 735.6, "x1": 538.7, "y1": 774.2, "innehåll": "Två på varandra följande korsningar visas endast i de fall avståndet mellan korsningarna inte medger att två tavlor sätts upp, vanligen mindre än 200 m. I sådana"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 366, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 540.4, "y1": 143.9, "innehåll": "fall är det viktigt att vägvisningen i respektive korsning arrangeras så att missförstånd minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 366, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 545.0, "y1": 237.4, "innehåll": "För att undvika missförstånd kan det i vissa fall vara lämpligt att på tavlan indikera korsning som ligger mellan tavlan och den korsning som tavlan avser även om det inte finns vägvisningsmål för den första korsningen. Denna angivelse sker då med enbart pilskaft utan pilhuvud. F2 Orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 366, "x0": 150.9, "y0": 305.4, "x1": 543.3, "y1": 385.1, "innehåll": "\\\"I de varianter där \\\"förvarning\\\" inte kan ges med märke F2 kan det i vissa fall vara lämpligt att sätta upp märke C25 Förbud mot sväng i korsning, vänstersväng ca 300 m före korsningen. Märke C25 ska då ha tilläggstavla T2 med avståndet till korsningen. Detta bör framför allt övervägas på tvåfältsdel av 2+1 vägar och på platser med begränsad sikt.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 366, "x0": 150.9, "y0": 381.8, "x1": 513.5, "y1": 451.2, "innehåll": "\\\"Väntficka\\\" (som görs på platser där vänstersvängsförbud behövs, men där inte särskild väg för vänstersvängande trafik kan anordnas) ska inte vägvisas. F3 Tabellorienteringstavla\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 366, "x0": 150.9, "y0": 519.6, "x1": 543.7, "y1": 630.2, "innehåll": "Märke F3 används som alternativ till märke F1 Orienteringstavla på platser där trafikmängderna är måttliga, särskilt den svängande trafiken. Märke F3 används också på platser där det kan vara olämpligt att använda märke F1 exempelvis av siktskäl, gestaltning eller brist på utrymme. Märke F1 är dock som regel ett bättre alternativ eftersom märkesbilden ger bättre upplysning om korsningens utformning. F4 Avfartsorienteringstavla"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 366, "x0": 150.9, "y0": 709.4, "x1": 544.8, "y1": 775.3, "innehåll": "På vägar som inte är motorväg eller motortrafikled kan det vara svårt att avgöra om ett särskilt avsvängskörfält är att betrakta som avfart eller inte. Vid bedömningen av detta kan det vara lämpligt att använda sig av de definitioner och utformningsråd som finns i VGU avsnitt 10.4.5 Avfarter och avfartsramper på motorväg, om kilavfart och"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 531.2, "y1": 143.9, "innehåll": "parallellavfart. är inte korsning/avfart utformad på det sättet ska den inte märkas ut med märkena F4 och F7."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 531.7, "y1": 179.1, "innehåll": "På märke F4 avfartsorienteringstavla får två på varandra följande avfarter anges om avståndet mellan dem är kort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 522.2, "y1": 200.7, "innehåll": "Nedan ges exempel på användning av märke F4 vid olika utformningssituationer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 197.4, "x1": 485.4, "y1": 222.3, "innehåll": "Normalt sätts F4 upp 1000 m och 500 m före inledningssträckans början."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 219.0, "x1": 521.2, "y1": 257.6, "innehåll": "Om förhållandena på platsen inte medger två upplysningar kan det räcka med en. Denna bör då sättas upp 300-500 m före inledningssträckans början."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 399.2, "x1": 542.0, "y1": 472.2, "innehåll": "Figur 13.73 Normal markplacerad avfartsvägvisning på landsbygd. Vid korta avstånd mellan trafikplatser kan avstånden minskas till L1=L2=300 m och L3>100 m. är L1+L2+L3 mindre än 700 m kan det räcka med att enbart ett märke F4 sätts upp. Minimiutformningen blir då L1=300 m och L3=100 m enligt figur nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 617.0, "x1": 541.3, "y1": 654.9, "innehåll": "Figur 13.74 Minimistandard vid markplacerad avfartsvägvisning i trånga lägen och liten trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 650.3, "x1": 526.0, "y1": 688.9, "innehåll": "Vid korta avstånd mellan på- och avfarter och större trafikmängder bör märken F8 Körfältsvägvisare i stället användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 367, "x0": 150.9, "y0": 685.6, "x1": 510.2, "y1": 737.9, "innehåll": "Anges två på varandra följande avfarter på samma märke bör avståndet mellan avfarterna vara mindre än 500 m. I sådana fall måste särskild vikt läggas vid utformning och placering av avfartsvisarna för att undvika missförstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 368, "x0": 150.9, "y0": 229.2, "x1": 538.0, "y1": 267.5, "innehåll": "Figur 13.75 Exempel på utformning av märke F4 vid två på varandra följande avfarter med kort avstånd emellan ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 368, "x0": 150.9, "y0": 263.0, "x1": 546.0, "y1": 315.2, "innehåll": "Har förberedande upplysning getts med märke F4 Avfartsorienteringstavla ska samma mål anges på märke F7 Avfartsvisare. Detta gäller såväl allmänna vägvisningsmål som inrättningar och anläggningar som angetts på märke F4."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 368, "x0": 150.9, "y0": 311.9, "x1": 539.6, "y1": 418.9, "innehåll": "\\\"F4 kan sättas upp som omställbart märke för att förbereda för omledning. Märket kan placeras fristående mellan de ordinarie avfartsorienteringstavlorna, som normalt är uppsatta 1000 m och 500 m före avfarten. På sträckor med stora trafikflöden kan ytterligare en avfartsorienteringstavla för omledning behövas ca 300 m före avfarten. Märkena kan också vara utförda som \\\"rullgardiner\\\" monterade på ordinarie avfartsorienteringstavlor. Samma avstånd som på de ordinarie tavlorna ska då anges på de tillfälliga.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 368, "x0": 150.9, "y0": 460.7, "x1": 514.8, "y1": 486.1, "innehåll": "Figur 13.76 Exempel på avfartsorienteringstavla vid avfart för omledning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 368, "x0": 150.9, "y0": 558.3, "x1": 508.7, "y1": 596.2, "innehåll": "Figur 13.77 Exempel på alternativ avfartsorienteringstavla vid avfart för omledning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 368, "x0": 150.9, "y0": 653.9, "x1": 509.6, "y1": 692.5, "innehåll": "Vägvisarens placering i korsning innebär ofta att den kan komma att utgöra ett sikthinder. Vid uppsättningen måste detta särskilt beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 368, "x0": 150.9, "y0": 689.2, "x1": 530.6, "y1": 755.1, "innehåll": "Det bör eftersträvas att vägvisare placeras till höger i färdriktningen. Om det är lämpligare med hänsyn till sikt eller utrymme eller för att begränsa stolpantalet kan vägvisarna som visar in på anslutningsvägen placeras på samma stolpe mitt emot anslutningsvägen om huvudvägens bredd är 8,0 m eller mindre."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 369, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 502.3, "y1": 161.1, "innehåll": "Vägvisare kan göras lika långa om skillnaden i textlängd är mindre än 0,5 m. F6 Tabellvägvisare"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 369, "x0": 150.9, "y0": 227.0, "x1": 538.6, "y1": 319.9, "innehåll": "Vägmärket kan användas i stället för F5 Vägvisare i korsningar där det är svårt att placera vägvisare på grund av utrymmesbrist i korsningen, siktproblem eller problem med mycket annan information i korsningen, som exempelvis trafiksignaler, väjningspliktsmärken, förbudsmärken m.m. Genom att tabellvägvisaren kan placeras upp till 50,0 m före korsningen kan en del av informationsmängden spridas ut från korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 369, "x0": 150.9, "y0": 317.0, "x1": 546.2, "y1": 382.6, "innehåll": "I korsningar där någon riktning inte har något vägvisningsmål, vilket kan vara vanligt i tätortskorsningar, behöver denna riktning inte visas på märket. Om detta kan leda till osäkerhet hos trafikanterna kan ändå ett band med den aktuella riktningen tas med utan att något vägvisningsmål anges."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 369, "x0": 150.9, "y0": 520.5, "x1": 536.1, "y1": 558.8, "innehåll": "Figur 13.78 Exempel på tätortskorsning där riktning till vänster inte har något vägvisningsmål och där riktningen utelämnats på märket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 369, "x0": 150.9, "y0": 699.0, "x1": 536.1, "y1": 737.0, "innehåll": "Figur 13.79 Exempel på tätortskorsning där riktning till vänster inte har något vägvisningsmål och men där riktningen ändå visas på märket ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 370, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 516.8, "y1": 157.2, "innehåll": "I landsbygdskorsningar kan på motsvarande sätt riktning rakt fram utelämnas på märke F6 om det bedöms att detta inte kommer att leda till missförstånd eller osäkerhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 370, "x0": 150.9, "y0": 313.1, "x1": 543.2, "y1": 351.1, "innehåll": "Figur 13.80 Exempel på vanlig utmärkning av landsbygdskorsning med märke F6."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 370, "x0": 150.9, "y0": 495.6, "x1": 546.0, "y1": 533.9, "innehåll": "Figur 13.81 Exempel på utmärkning av landsbygdskorsning med märke F6 där riktning rakt fram inte anges på märket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 370, "x0": 150.9, "y0": 639.6, "x1": 493.1, "y1": 677.6, "innehåll": "Figur 13.82 Exempel på tabellvägvisare med geografiska namn och servicesymboler."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 370, "x0": 150.9, "y0": 673.4, "x1": 543.9, "y1": 739.3, "innehåll": "På tabellvägvisare bör helst inte fler än två vägvisningsmål, vägnummer och symboler oräknat, anges för varje riktning. Om det inte går att undvika flera mål, och det totala antalet mål på märket är fler än sex, bör en uppdelning (två märkesuppsättningar) ske. I sådana fall delas märket så att alla mål i samma riktning visas på samma märke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 371, "x0": 150.9, "y0": 287.6, "x1": 508.5, "y1": 519.9, "innehåll": "Figur 13.83 Exempel på uppdelad tabellvägvisare. Figur 13.84 Exempel på uppdelad tabellvägvisare där flest mål visas åt vänster."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 371, "x0": 150.9, "y0": 515.3, "x1": 514.9, "y1": 553.9, "innehåll": "Kommentar: I detta fall görs undantag från den normala pilordningen rakt fram, vänster och höger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 371, "x0": 150.9, "y0": 550.6, "x1": 530.5, "y1": 602.9, "innehåll": "I cirkulationsplatser kan vägvisare som placeras på refug vara siktskymmande för trafik på väg in i cirkulationsplatsen. Det är därför en fördel att sätta F6 vid frånfart nära cirkulationsplatsen enligt Figur 13.85."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 372, "x0": 150.9, "y0": 332.9, "x1": 542.7, "y1": 400.5, "innehåll": "Figur 13.85 Exempel på utmärkning med märke F6 i tillfart och frånfart från en cirkulationsplats F7 Avfartsvisare"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 372, "x0": 156.3, "y0": 472.5, "x1": 508.6, "y1": 524.7, "innehåll": "\\\"Om avfartsvisare för omledning sätts fristående bör den placeras före den ordinarie avfartsvisaren. Om den är utförd som \\\"rullgardin\\\" får den monteras på den ordinarie avfartsvisaren.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 372, "x0": 150.9, "y0": 588.9, "x1": 436.5, "y1": 643.8, "innehåll": "Figur 13.86 Exempel på avfartsvägvisare för omledning. F8 Körfältsvägvisare"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 372, "x0": 150.9, "y0": 681.3, "x1": 533.9, "y1": 741.5, "innehåll": "Märket används för ett eller flera körfält. Vägmärkespaketen monteras på överliggaren så centriskt som möjligt i höjdled men med jämn underkant."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 373, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.1, "y1": 184.6, "innehåll": "Normalt sätts tre körfältsvägvisare upp med 500 meters mellanrum. Märket närmast korsningen placeras i höjd med avfartens spärrområdesnos. De två förberedande upplysningarna placeras med 500 m mellan varje. Om förhållandena på platsen inte medger två förberedande upplysningar kan det räcka med en. Denna bör då sättas upp 200-500 m före inledningssträckans början."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 373, "x0": 150.9, "y0": 181.6, "x1": 539.3, "y1": 233.5, "innehåll": "Placeringen av text, symboler och vägnummer är relativt fri varmed märkesytan kan tillvaratas väl. Vissa regler bör dock följas, främst för att missförstånd kan uppstå om symbol som hör till viss text placeras på samma rad som annan text."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 373, "x0": 150.9, "y0": 230.6, "x1": 546.1, "y1": 367.6, "innehåll": "\\\"Enfältig utformning: Riktningspilen placeras i fråga om sväng i den del av märket som är \\\"den motsatta mot svängriktningen\\\". I fråga om angivelse för körning rakt fram placeras normalt pilen till vänster. Figur 13.87 Grundformer för körfältsvägvisare, enfältig utformning\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 373, "x0": 150.9, "y0": 502.9, "x1": 523.1, "y1": 575.9, "innehåll": "Figur 13.88 Varianter av körfältsvägvisare, enfältig utformning Körfältsvägvisare vid kombinerat körfält bör utformas enligt figur nedan. Kombination rakt fram + höger innebär vänsterplacering av rakt fram visande pil. Kombination rakt fram + vänster innebär högerplacering av rakt fram visande pil."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 373, "x0": 150.9, "y0": 636.8, "x1": 540.1, "y1": 695.1, "innehåll": "Figur 13.89 Utformning av körfältsvägvisare vid kombinerat körfält vid enfältig utformning Avståndet mellan märken bör dock inte understiga 0,5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 373, "x0": 150.9, "y0": 692.1, "x1": 546.3, "y1": 752.3, "innehåll": "\\\"Två- och trefältig utformning: Dessa märkestyper bör endast användas i fråga om situationer där körfälten har \\\"samma värde\\\". Här avses det förhållandet att det inte spelar någon roll om fordon förs\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 528.9, "y1": 143.9, "innehåll": "i det ena eller andra (eller tredje körfältet). Härav följer att om två vägval följer tätt efter varandra kan det vara direkt felaktigt att använda s.k. flerfältiga märken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 509.3, "y1": 165.5, "innehåll": "Riktningspilarna placeras i första hand över körfältens teoretiska centrumlinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 162.2, "x1": 502.7, "y1": 187.1, "innehåll": "Följande grundformer för körfältsvägvisare finns för tvåfältiga utformningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 241.5, "x1": 513.5, "y1": 287.1, "innehåll": "Figur 13.90 Grundformer för körfältsvägvisare, tvåfältig utformning Varianter med kombinationspilar för körfältsvägvisare för tvåfältig utformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 322.5, "x1": 526.1, "y1": 360.4, "innehåll": "Figur 13.91 Varianter med kombinationspilar för körfältsvägvisare, tvåfältig utformning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 355.8, "x1": 527.3, "y1": 394.8, "innehåll": "Varianter på körfältsvägvisare med olika textstorlekar (normalt endast vägnummer eller symbol)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 430.1, "x1": 540.3, "y1": 489.5, "innehåll": "\\\"Figur 13.92 Varianter på körfältsvägvisare med olika textstorleka r I första hand bör \\\"den tvåfältiga delen\\\" av märket centreras över körfältslinjen mellan de två körfält som löper parallellt genom korsningen (motsv.).\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 486.2, "x1": 546.4, "y1": 552.1, "innehåll": "Följande grundformer för körfältsvägvisare finns för trefältiga utformningar. Riktningspilar placeras på sätt som gäller för tvåfältig utformning, dock att mittenpilen i första hand placeras centriskt ovanför mittkörfältet. Samma vägnummer kan lämpligen anges på båda sidor om mittenpilen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 374, "x0": 150.9, "y0": 611.2, "x1": 511.7, "y1": 656.9, "innehåll": "Figur 13.93 Grundformer för körfältsvägvisare, trefältig utformning Varianter med kombinationspilar för körfältsvägvisare för trefältig utformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 375, "x0": 150.9, "y0": 173.4, "x1": 523.9, "y1": 211.7, "innehåll": "Figur 13.94 Varianter med kombinationspilar för körfältsvägvisare, trefältig utformning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 375, "x0": 150.9, "y0": 207.2, "x1": 523.0, "y1": 259.4, "innehåll": "Varianter på körfältsvägvisare med olika textstorlekar (normalt endast vägnr eller symbol). I första hand centreras den trefältiga delen av märket över det mittre körfältets centrumlinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 375, "x0": 150.9, "y0": 324.3, "x1": 542.5, "y1": 397.3, "innehåll": "Figur 13.95 Varianter på körfältsvägvisare med olika textstorlekar Missförstånd kan uppstå om symbol som hör till viss text placeras på samma rad som annan text. I nedanstående exempel är serveringen belägen på åstol, campingplatsen i Skärhamn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 375, "x0": 150.9, "y0": 474.4, "x1": 437.2, "y1": 543.0, "innehåll": "Figur 13.96 Exempel på kombination av text och symbol F9 Samlingsmärke för vägvisning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 375, "x0": 150.9, "y0": 629.4, "x1": 525.3, "y1": 667.7, "innehåll": "På märke F9 Samlingsmärke för vägvisning anges mål som nås via ett gemensamt vägval inom klammern. Under klammerns spets anges det gemensamma vägvalet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 375, "x0": 150.9, "y0": 664.7, "x1": 543.0, "y1": 730.3, "innehåll": "Vid överväganden om märke F9 ska användas är det viktigt att först pröva vägvisningen utifrån de normala kriterier som gäller för aktuell vägvisning. Om målet uppfyller dessa kriterier och vägvisning beviljas kan sedan märke F9 användas om det är lämpligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 375, "x0": 150.9, "y0": 727.4, "x1": 516.3, "y1": 765.6, "innehåll": "Många vägkorsningar och trafikplatser innehåller mycket information som trafikanterna ska hinna uppfatta för att kunna fatta riktiga och trafiksäkra beslut."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 536.9, "y1": 170.9, "innehåll": "\\\"Många gånger kan behov och önskemål om vägvisning inte tillmötesgås för att korsningen eller trafikplatsen redan är \\\"fylld\\\" med vägvisning. På sådana platser kan användning av F9 Samlingsmärke för vägvisning vara ett sätt att ändå kunna vägvisa till mål som det annars inte finns utrymme för.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 167.9, "x1": 541.4, "y1": 247.2, "innehåll": "Många trafikanter kan ha svårigheter att förstå innebörden av märket. Då är det särskilt viktigt att utformningen och användningen av märket är enhetligt och konsekvent. Det får inte vara för mycket information på märket, och utmärkningen av det gemensamma vägvalet måste vara tydlig för att det inte ska uppstå tveksamheter och osäkerhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 243.9, "x1": 532.4, "y1": 282.5, "innehåll": "Mål som anges inom klammern kan förutom geografiska mål även vara inrättningar och anläggningar (såväl vit/svarta som brun/vita)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 279.6, "x1": 532.4, "y1": 331.4, "innehåll": "Märke F9 kan användas på alla vägtyper. Det kan också användas på gator i tätorter förutsatt att det finns utmärkning eller vägvisning som överensstämmer med angivelserna på märke F9."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 328.5, "x1": 536.7, "y1": 394.1, "innehåll": "På märke F9 Samlingsmärke för vägvisning får gemensamt vägval anges med namn, vägnummer eller trafikplatsnummer. Om märke F9 sätts upp på väg som inte har numrerade trafikplatser anges det gemensamma vägvalet med enbart namn och/eller vägnummer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 493.5, "x1": 506.7, "y1": 531.8, "innehåll": "Figur 13.97 Exempel på utformning av märke F9 med vägnummer och ortnamn som gemensamt vägval."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 527.2, "x1": 538.3, "y1": 606.8, "innehåll": "Antalet angivelser inom klammer måste begränsas för att märket ska vara läsbart och lätt att uppfatta. Det bör inte förekomma flera än fyra mål. Om det finns behov av att ange flera än fyra mål kan ytterligare ett märke F9 sättas upp. I sådana fall bör avståndet mellan de båda märkena vara ca 50,0 m inom tättbebyggt område och ca 200 m utom tättbebyggt område."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 376, "x0": 150.9, "y0": 603.5, "x1": 532.2, "y1": 669.1, "innehåll": "Märkets grundfärg bestäms även på detta märke av vilken vägtyp märket sätts upp utmed. Färg på angivelser inom klammern ska överensstämma med färg på efterföljande vägvisning till de angivna målen. Nedan följer ett urval av exempel på märken med infogade plattor i olika färger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 377, "x0": 150.9, "y0": 204.0, "x1": 480.1, "y1": 263.4, "innehåll": "Figur 13.98 Märke uppsatt på motorväg eller motortrafikled. Mål inom klammer vägvisas från allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 377, "x0": 150.9, "y0": 358.1, "x1": 493.8, "y1": 396.4, "innehåll": "Figur 13.99 Märke uppsatt på allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 377, "x0": 150.9, "y0": 391.8, "x1": 523.4, "y1": 430.4, "innehåll": "Mål inom klammer är turistiskt intressant mål som nås via allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 377, "x0": 150.9, "y0": 523.0, "x1": 500.0, "y1": 560.9, "innehåll": "Figur 13.100 Märke uppsatt på allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 377, "x0": 150.9, "y0": 556.4, "x1": 534.6, "y1": 594.9, "innehåll": "Mål inom klammer nås via motorväg eller motortrafikled men först efter allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 377, "x0": 150.9, "y0": 688.6, "x1": 500.0, "y1": 726.5, "innehåll": "Figur 13.101 Märke uppsatt på allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 377, "x0": 150.9, "y0": 722.0, "x1": 542.5, "y1": 760.5, "innehåll": "Mål inom klammer är lokalt mål, inrättning eller serviceanläggning som vägvisas från väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 378, "x0": 150.9, "y0": 212.3, "x1": 542.5, "y1": 271.7, "innehåll": "Figur 13.102 Märke uppsatt på motorväg eller motortrafikled. Mål inom klammer är lokalt mål, inrättning eller serviceanläggning som vägvisas från allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 378, "x0": 150.9, "y0": 377.6, "x1": 500.0, "y1": 415.5, "innehåll": "Figur 13.103 Märke uppsatt på allmän väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 378, "x0": 150.9, "y0": 410.9, "x1": 495.0, "y1": 449.5, "innehåll": "Mål inom klammer är serviceanläggningar som ligger längs enskild väg till Fiskekroken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 378, "x0": 150.9, "y0": 446.2, "x1": 538.3, "y1": 525.8, "innehåll": "Då märket sätts upp på vägar med numrerade trafikplatser kan märke F27 Trafikplatsnummer med aktuellt trafikplatsnummer användas under klammern för att ange det gemensamma vägvalet. Om trafikplatsnumret anges ska inte någon geografisk angivelse finnas med. Däremot måste vägvisningen återfinnas direkt vid avfartens slut."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 378, "x0": 150.9, "y0": 616.2, "x1": 544.4, "y1": 654.2, "innehåll": "Figur 13.104 Exempel på utformning av märke F9 med trafikplatsnummer som gemensamt vägval."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 379, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 501.6, "y1": 143.9, "innehåll": "Om märke F9 innehåller enbart servicesymboler innanför klammern, infogas servicemärken på egna vita plattor och inte på en gemensam vit platta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 379, "x0": 150.9, "y0": 249.0, "x1": 539.9, "y1": 287.3, "innehåll": "Figur 13.105 Exempel på utformning av märke F9 med servicesymboler inom klammern samt trafikplatsnummer som gemensamt vägval."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 379, "x0": 150.9, "y0": 282.8, "x1": 533.7, "y1": 348.7, "innehåll": "Märket bör inom tättbebyggt område sättas upp minst 50,0 meter före lokaliseringsmärke som anger det gemensamma vägvalet. Utom tättbebyggt område bör märket sättas upp minst 200 meter före lokaliseringsmärke som anger det ge- mensamma vägvalet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 379, "x0": 150.9, "y0": 345.4, "x1": 508.5, "y1": 384.2, "innehåll": "Nedanstående figurer illustrerar placering och användning av märke F9 i olika situationer ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 379, "x0": 150.9, "y0": 736.5, "x1": 521.5, "y1": 761.8, "innehåll": "Figur 13.106 Exempel på användning av märke F9 för att vägvisa till orter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 380, "x0": 150.9, "y0": 359.9, "x1": 543.4, "y1": 397.9, "innehåll": "Figur 13.107 Exempel på användning av märke F9 för att vägvisa till turistmål, serviceanläggning och plats som visas med vägvisare för enskild väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 380, "x0": 150.9, "y0": 578.1, "x1": 525.0, "y1": 616.0, "innehåll": "Figur 13.108 Normal placering av märke F9 samlingsmärke för vägvisning utom tättbebyggt område på väg som inte är motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 380, "x0": 150.9, "y0": 611.5, "x1": 544.3, "y1": 704.7, "innehåll": "På motorväg, motortrafikled eller annan väg med avfarter där två märken F4 Avfartsorienteringstavla satts upp, sätts märke F9 normalt ca 200 m före det andra märket F4. Om mål inom klammern bedöms särskilt viktiga eller alstrar stor trafik bör märket även sättas ca 200 m före första avfartsorienteringstavlan. Om placeringen av märke F9 kommer i konflikt med uppsatta märken med trafikplatsnamn kan avstånden justeras så att märke F9 sätts ca 100 m före trafikplatsnamnet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 381, "x0": 150.9, "y0": 238.2, "x1": 541.4, "y1": 276.5, "innehåll": "Figur 13.109 Normal placering av märke F9 Samlingsmärke för vägvisning på motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 381, "x0": 150.9, "y0": 369.3, "x1": 535.2, "y1": 420.2, "innehåll": "Figur 13.110 Placering av märken F9 Samlingsmärke för vägvisning på motorväg eller motortrafikled där mål inom klammern bedöms särskilt viktiga eller alstrar stor trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 381, "x0": 150.9, "y0": 483.3, "x1": 540.6, "y1": 535.2, "innehåll": "Platsmärke används för att kvittera geografisk vägvisning Platsmärke kan också användas för att förbättra möjligheterna att lokalisera sig längs en väg. Detta kan vara särskilt aktuellt i glesbygdsområden där avståndet mellan orter kan vara stort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 381, "x0": 150.9, "y0": 532.3, "x1": 543.9, "y1": 584.2, "innehåll": "Platsmärket kan också användas för att märka ut läns- och kommungränser. Platsmärken med kommun- och länsgräns sätts normalt upp på vägar med vägnummer mindre än 500."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 381, "x0": 150.9, "y0": 581.2, "x1": 544.3, "y1": 686.2, "innehåll": "Kommun-, stads- eller länsvapen kan vara infogat i märket. Respektive myndighet bör tillfrågas och själva få avgöra om vapnet ska finnas på märket. Vapnet ska vara registrerat hos riksheraldikern. Figur 13.111 Exempel på F10 Platsmärke med infogat stadsvapen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 382, "x0": 150.9, "y0": 125.8, "x1": 537.4, "y1": 178.1, "innehåll": "I de områden där minoritetsspråk talas aktivt och det finns ett dokumenterat namn på platsen enligt god ortnamnssed kan namnet även märkas ut på minoritetsspråket på platsmärket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 382, "x0": 150.9, "y0": 222.0, "x1": 542.5, "y1": 377.2, "innehåll": "Figur 13.112 Exempel på utmärkning på minoritetsspråk Beträffande utmärkning av lokala mål som det vägvisas till behöver inte platsmärke sättas upp för att märka ut en orts centrum. Vid utmärkning av lokalt mål med platsmärke bör följande iakttas. Lokalt mål är vägvisningsmål beläget i tätort innanför de platsmärken som anger tätortens namn. Lokalt mål kan vara en stadsdel, ett industriområde, handelsområde eller annan plats av betydelse för orienteringen. Symbolen för märke G5 Industriområde respektive G10 Handelsområde kan i förekommande fall visas före namnet på området. Sammanfaller gränsen för lokalt mål med tätortsgränsen kan det lokala målet infogas i platsmärket för tätorten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 382, "x0": 150.9, "y0": 425.1, "x1": 540.9, "y1": 539.2, "innehåll": "\\\"Figur 13.113 Exempel på lokalt mål som infogats i platsmärke. Platsmärket kan användas för att ange namn på trafikplatser. Märket innehåller då ordet \\\"TRAFIKPLATS\\\" och namnet på trafikplatsen. Namnet på trafikplatsen anges med den textstorlek som gäller för den vägtyp och plats där märket är uppsatt och ordet TRAFIKPLATS i en textstorlek mindre. Alternativt kan trafikplatsen benämnas XXMOTET. I det fallet ska inte ordet TRAFIKPLATS användas.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 382, "x0": 150.9, "y0": 535.9, "x1": 534.5, "y1": 601.8, "innehåll": "Märket placeras normalt mellan första och andra märke F4 Avfartsorienteringstavla. Om första märke F4 Avfartsorienteringstavla utelämnats, placeras platsmärket med trafikplatsnamnet mellan märke F4 Avfartsorienteringstavla och F7 Avfartsvisare enligt placering 2 i Figur 13.114."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 383, "x0": 150.9, "y0": 373.6, "x1": 537.5, "y1": 460.3, "innehåll": "Figur 13.114 Exempel på placering av platsmärke med trafikplatsnamn. Platsmärke kan användas för att märka ut namnsatta cirkulationsplatser. Särskilt i tätorter kan namnsatta cirkulationsplatser vara till hjälp vid orienteringen. Namnsatta cirkulationsplatser kan märkas ut med platsmärke även utanför tätorter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 383, "x0": 150.9, "y0": 457.4, "x1": 537.8, "y1": 536.6, "innehåll": "\\\"Vanligtvis är cirkulationsplatser benämnda med namn och tillägget \\\"RONDELLEN\\\" exempelvis åBYRONDELLEN. På platsmärket ska normalt tillägget …RONDELLEN användas för undvika att angivelsen på märket blandas ihop med annat platsnamn. Om namnet på en cirkulationsplats är detsamma som namnet på platsen, exempelvis NORRPLAN behöver inte tillägget \\\"rondellen\\\" anges.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 383, "x0": 150.9, "y0": 533.3, "x1": 544.2, "y1": 613.0, "innehåll": "Placeringen av märket måste avgöras från plats till plats. Märket bör dock alltid placeras åtskilt från eventuell vägvisning i cirkulationsplatsen. Om en minicirkulationsplats märks ut kan märket antingen sättas upp på höger sida av tillfart eller, om det finns plats, på rondellen. Vid större cirkulationsplatser, som oftast har vägvisning, kan märket sättas i rondellen. Det riktas då mot den inkommande trafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 384, "x0": 150.9, "y0": 352.7, "x1": 523.1, "y1": 378.1, "innehåll": "Figur 13.115 Exempel på platsmärken vid utmärkning av cirkulationsplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 384, "x0": 150.9, "y0": 373.5, "x1": 527.0, "y1": 425.7, "innehåll": "Platsmärken kan vid utmärkning av cirkulationsplats placeras ca 25 meter före cirkulationen enligt alt.1. Vid utrymmesbrist kan märket placeras i rondellen som i alt.2"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 384, "x0": 150.9, "y0": 422.5, "x1": 535.0, "y1": 474.7, "innehåll": "Vilken placering som än väljs är det viktigt att kontrollera att platsmärket inte blir siktskymmande för trafik i, på väg in mot eller ut ur cirkulationsplatsen. Placeringen kan ha betydelse för oskyddade trafikanter också."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 384, "x0": 150.9, "y0": 532.2, "x1": 544.5, "y1": 584.5, "innehåll": "Märke F11 anger namn på en viss väg eller led. Detta betyder att märket kan användas på en namnsatt väg men också på en namnsatt led som kan bestå av vägar med olika nummer och även gator."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 384, "x0": 150.9, "y0": 581.2, "x1": 538.6, "y1": 633.5, "innehåll": "Märke F11 sätts normalt upp efter korsningar som bekräftelse på den namnsatta vägens fortsättning. Om det kan råda tveksamhet om den namnsatta vägens riktning i korsning kan märket i undantagsfall sättas före korsningen med tilläggstavla T12."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 384, "x0": 150.9, "y0": 630.2, "x1": 518.5, "y1": 668.7, "innehåll": "Man ska vara observant på att användningen av märke F11 kan komma att utöka informationsmängden på ett negativt sätt i vissa korsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 385, "x0": 150.9, "y0": 164.7, "x1": 543.0, "y1": 189.6, "innehåll": "Märke F12 placeras där det är lämpligast med hänsyn till läsbarhet och orienterbarhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 385, "x0": 150.9, "y0": 186.3, "x1": 545.5, "y1": 238.5, "innehåll": "Om märket anger vattendrag som korsas av en bro som är kortare än ca 50,0 m kan det placeras vid ena änden av bron. Märket kan då vara dubbelsidigt. Vid broar med längd överstigande ca 50,0 m sätts märket upp vid brons början från vardera hållet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 385, "x0": 150.9, "y0": 235.2, "x1": 541.9, "y1": 345.8, "innehåll": "Märke F12 Vattendrag kan sättas upp för att informera om namn på vattendrag intill vägen eller som vägen korsar. Vattendrag som utmärks med märket bör vara väl synligt för trafikanterna vilket innebär att korsande vattendrag bör vara så brett att man hinner uppfatta att man korsar det. Sjöar som märks ut bör också vara så stora att man uppfattar dem som sjöar. F13 Avståndstavla"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 385, "x0": 150.9, "y0": 390.0, "x1": 544.3, "y1": 637.6, "innehåll": "Utanför tättbebyggt område sätts märke F13 upp 200–400 m efter korsning. Om det är flera korsningar nära varandra sätts märket upp efter sista korsningen. Figur 13.116 Placering av märke F13 avståndstavla efter korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 386, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 530.3, "y1": 144.1, "innehåll": "På motorväg och andra vägar med accelerationsfält sätts märke F13 upp cirka 1000 meter efter slutet av accelerationssträckan ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 386, "x0": 150.9, "y0": 302.0, "x1": 522.7, "y1": 327.3, "innehåll": "Figur 13.117 Placering av märke F13 avståndstavla efter accelerationsfält"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 386, "x0": 150.9, "y0": 336.4, "x1": 543.1, "y1": 375.0, "innehåll": "Vägnummer kan infogas i avståndstavla. Detta bör göras om vägar med olika nummer leder till de orter som finns upptagna på avståndstavlan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 386, "x0": 150.9, "y0": 425.1, "x1": 545.5, "y1": 763.6, "innehåll": "Figur 13.118 Avståndstavla med vägnummer Om två avståndstavlor sätts upp på grund av ett stort antal angivelser bör fördelningen av vägvisningsmål ske i vägnummerordning och märket med de lägsta numren komma först i körriktningen. Europavägnummer sätts alltid först oavsett vägnummer. Avståndet mellan märkena bör inte vara större än att de samtidigt kan ses men tillräckligt stort för att tavlorna kan läsas utan att störas av varandra. Ett lämpligt avstånd utanför tätorter kan vara mellan 100 och 200 m. Figur 13.119 Exempel på uppdelning på två avståndstavlor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 170.8, "x1": 532.7, "y1": 209.4, "innehåll": "Efter fjärrortens platsmärke behöver inte vägvisningen innehålla vägnummermärke. Vägvisning kan istället ske till exempelvis CENTRUM."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 206.1, "x1": 529.1, "y1": 244.7, "innehåll": "Vägnummer bör endast infogas i F5 Vägvisare när speciella omständigheter kräver detta. I de fallen anges inte avstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 241.4, "x1": 535.9, "y1": 279.9, "innehåll": "Efter korsning med allmän väg bör ett märke med enbart vägnummer sättas upp som kvitto på vilken väg det är om det inte är infogat i avståndstavlan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 277.0, "x1": 543.1, "y1": 328.9, "innehåll": "Märkena kan kompletteras med väderstreck där detta bedöms lämpligt. Detta kan vara fallet i en tätort där utrymmet i lokaliseringsmärkena är begränsat samtidigt som det finns anledning att skilja de olika riktningarna för en viss väg åt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 399.0, "x1": 504.9, "y1": 423.9, "innehåll": "Märke F15 bör inte sättas upp tillsammans med annan permanent vägvisning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 420.6, "x1": 542.4, "y1": 459.2, "innehåll": "På märke F15 bör respektive riktning anges på märket genom att lägga till bokstav för väderstreck."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 456.3, "x1": 505.9, "y1": 494.5, "innehåll": "Märket placeras 100-400 meter före korsning med tilläggstavla T12 Riktning. Alternativt vid god sikt kan märket placeras 50-100 meter efter korsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 387, "x0": 150.9, "y0": 584.9, "x1": 529.1, "y1": 674.9, "innehåll": "Figur 13.120 Exempel på permanent uppsatta märken F15 Omledningsväg med väderstreck och riktningsangivelse Symboler för fordonsslag och vägnummer kan vara infogade i märket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 388, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 446.9, "y1": 151.4, "innehåll": "I figurerna nedan visas några variationer på märkets utformning. F16 ökning av antal körfält"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 388, "x0": 150.9, "y0": 249.0, "x1": 532.7, "y1": 287.0, "innehåll": "Figur 13.121 Tillkommande körfält till vänster. Mötande trafik är avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 388, "x0": 150.9, "y0": 385.1, "x1": 524.8, "y1": 423.1, "innehåll": "Figur 13.122 Tillkommande körfält till höger. Mötande trafik är avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 388, "x0": 150.9, "y0": 522.3, "x1": 528.7, "y1": 560.2, "innehåll": "Figur 13.123 Tillkommande körfält till vänster. Mötande trafik är inte avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 388, "x0": 150.9, "y0": 659.1, "x1": 531.8, "y1": 709.6, "innehåll": "Figur 13.124 Tillkommande körfält till vänster där trafik med tung lastbil är förbjuden. Mötande trafik är avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 388, "x0": 150.9, "y0": 705.4, "x1": 538.5, "y1": 757.7, "innehåll": "\\\"Förbudet mot trafik med tung lastbil kräver att lokal trafikföreskrift utfärdats och märke C7 Förbud mot trafik med tung lastbil sätts upp där förbudet börjar. Märke C7 ska ha tilläggstavla T22 med text \\\"Gäller vänster körfält\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 389, "x0": 150.9, "y0": 204.0, "x1": 521.9, "y1": 254.6, "innehåll": "Figur 13.125 Tillkommande körfält till höger där trafik med tung lastbil rekommenderas. Mötande trafik är inte avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 389, "x0": 150.9, "y0": 250.0, "x1": 544.8, "y1": 401.6, "innehåll": "Utmärkningen innebär inte att det är förbjudet för trafik med tung lastbil att använda det vänstra körfältet. Det behövs inte någon lokal trafikföreskrift för att sätta upp märket. En viss försiktighet bör iakttas då det gäller att ge förberedande upplysning om ökning av antalet körfält. Om tilläggstavlan av någon anledning inte syns tydligt kan utmärkningen uppfattas som att antalet körfält ökar där den förberedande upplysningen är placerad. Detta skulle kunna leda till riskabla manövrar, särskilt om mötande trafik förekommer. F17 Minskning av antalet körfält:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 389, "x0": 150.9, "y0": 495.3, "x1": 540.7, "y1": 533.2, "innehåll": "Figur 13.126 Vänster körfält upphör. Mötande trafik är avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 389, "x0": 150.9, "y0": 644.3, "x1": 528.7, "y1": 682.3, "innehåll": "Figur 13.127 Det yttersta vänstra körfältet upphör. Mötande trafik är avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 390, "x0": 150.9, "y0": 204.0, "x1": 507.4, "y1": 242.0, "innehåll": "Figur 13.128 Vänster körfält upphör. Mötande trafik är inte avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 390, "x0": 150.9, "y0": 386.2, "x1": 545.7, "y1": 458.1, "innehåll": "Figur 13.129 Förberedande upplysning om att vänster körfält upphör. Mötande trafik är avskild med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning. Exempel på utmärkning:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 390, "x0": 150.9, "y0": 683.2, "x1": 538.2, "y1": 721.1, "innehåll": "Figur 13.130 Exempel på utmärkning av slutet på omkörningsfält på väg som inte är mötesseparerad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 391, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 545.0, "y1": 252.4, "innehåll": "F18 Körfältsindelning på sträcka: Figur 13.131 Två körfält i färdriktningen. Ett mötande körfält som inte är avskilt med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 391, "x0": 150.9, "y0": 374.0, "x1": 526.4, "y1": 424.9, "innehåll": "Figur 13.132 Upprepning på sträcka med ett mötande körfält som inte är avskilt med mittremsa, räcke eller annan fysisk anordning. Tilläggstavla T1 Vägsträckas längd ska användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 391, "x0": 150.9, "y0": 561.2, "x1": 538.0, "y1": 611.7, "innehåll": "Figur 13.133 Förberedande upplysning om att körfälten åtskiljs med fysisk avgränsning. Märket ska alltid sättas minst 200 m före avgränsningen och ha tilläggstavla med avstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 392, "x0": 150.9, "y0": 351.6, "x1": 527.1, "y1": 402.2, "innehåll": "Figur 13.134 Utmärkning av exempelvis en bro där bredden på de vänstra körfälten inte medger större fordonsbredd än 2,2 m, varför trafik med buss, lastbil och husvagn hänvisas till höger körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 392, "x0": 150.9, "y0": 613.7, "x1": 541.2, "y1": 651.7, "innehåll": "Figur 13.135 Utmärkning av väg där motriktad trafik förekommer enbart i form av cykeltrafik som inte är avskild med fysisk anordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 392, "x0": 150.9, "y0": 679.3, "x1": 544.0, "y1": 752.3, "innehåll": "F19 Väganslutning med accelerationsfält Märkena i Figur 13.136 och Figur 13.137 behövs normalt endast i de fall då siktförhållandena är dåliga så att anslutningen kan vara svår att upptäcka i tid. Märkena kan sättas på huvudvägen eller den anslutande vägen oberoende av varandra."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 393, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 542.5, "y1": 143.9, "innehåll": "Om vägen ansluter från vänster ska märket sättas upp både på huvudvägen och på den anslutande vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 393, "x0": 150.9, "y0": 265.6, "x1": 481.9, "y1": 303.5, "innehåll": "Figur 13.136 Upplysning på huvudvägen om anslutande väg med accelerationsfält på höger sida."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 393, "x0": 150.9, "y0": 438.0, "x1": 486.8, "y1": 476.0, "innehåll": "Figur 13.137 Upplysning på anslutande väg om att den ansluter till huvudvägens högra körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 393, "x0": 150.9, "y0": 610.5, "x1": 481.9, "y1": 648.8, "innehåll": "Figur 13.138 Upplysning på huvudvägen om anslutande väg med accelerationsfält på vänster sida."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 394, "x0": 150.9, "y0": 226.4, "x1": 486.8, "y1": 264.3, "innehåll": "Figur 13.139 Upplysning på anslutande väg om att den ansluter till huvudvägens vänstra körfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 394, "x0": 150.9, "y0": 268.7, "x1": 474.4, "y1": 293.6, "innehåll": "Märke i Figur 13.140 ska alltid sättas upp då väg ansluter från vänster."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 394, "x0": 150.9, "y0": 440.9, "x1": 527.8, "y1": 521.1, "innehåll": "Figur 13.140 Förberedande upplysning på huvudvägen om anslutande väg med accelerationsfält på vänster sida. Exempel på utmärkning:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 395, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 532.4, "y1": 192.1, "innehåll": "F20 väganslutning med separat körfält Märkena i Figur 13.142 och Figur 13.143 behövs normalt endast i de fall då siktförhållandena är dåliga så att anslutningen kan vara svår att upptäcka i tid. Observera att om märket i Figur 13.142 satts upp på huvudvägen ska märket i Figur 13.143 sättas upp på den anslutande vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 395, "x0": 150.9, "y0": 271.4, "x1": 533.3, "y1": 309.3, "innehåll": "Figur 13.142 Upplysning på huvudvägen om anslutande väg som fortsätter i eget körfält på höger sida."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 395, "x0": 150.9, "y0": 409.2, "x1": 540.6, "y1": 490.8, "innehåll": "Figur 13.143 Upplysning på anslutande väg att den fortsätter i eget körfält på höger sida om huvudvägen. F21 Körfältsindelning före korsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 395, "x0": 150.9, "y0": 707.7, "x1": 544.3, "y1": 765.9, "innehåll": "Figur 13.144 Exempel på utmärkning med märke F6 Tabellvägvisare och märke F21 Körfältsindelning före korsning med separat körfält för högersväng. Notera den inbördes ordningen mellan märkena F6 och F21"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 396, "x0": 150.9, "y0": 202.1, "x1": 539.9, "y1": 240.7, "innehåll": "\\\"Det är lämpligt att väghållningsmyndigheterna på respektive sida av gränsen kommer överens om vem som bekostar och sätter upp märket på \\\"sin\\\" sida om gränsen.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 396, "x0": 150.9, "y0": 259.0, "x1": 527.8, "y1": 528.2, "innehåll": "Då det inte är rimligt att begära att norska myndigheter beslutar om uppsättning av riksmärke för EU-land, bör märket sättas upp på den svenska sidan av gränsen av respektive svenska väghållningsmyndigheter som också bekostar märket och uppsättningen. Figur 13.145 Exempel på utmärkning av gräns mellan Sverige och Norge."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 396, "x0": 150.9, "y0": 712.4, "x1": 527.9, "y1": 737.7, "innehåll": "Figur 13.146 Exempel på utmärkning av gräns mellan Sverige och Finland ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 397, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 493.3, "y1": 151.4, "innehåll": "Informationstavla vid riksgräns: Formellt är informationstavlan inte ett vägmärke utan en reklamanordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 397, "x0": 150.9, "y0": 148.1, "x1": 543.6, "y1": 200.4, "innehåll": "För information om vissa av de trafikregler som gäller i Sverige kan informationstavla sättas upp efter passage av gräns mot Sverige. Tavlan kan också sättas upp vid färjelägen där internationell trafik kommer till Sverige."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 397, "x0": 150.9, "y0": 450.5, "x1": 529.6, "y1": 488.7, "innehåll": "En trafikplats kan märkas ut med F27 Trafikplatsnummer och/eller F10 Platsmärke med trafikplatsnamn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 397, "x0": 150.9, "y0": 715.2, "x1": 497.0, "y1": 753.2, "innehåll": "Figur 13.148 Exempel på hur F27 Trafikplatsnummer infogas i andra lokaliseringsmärken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 398, "x0": 150.9, "y0": 105.4, "x1": 528.7, "y1": 200.4, "innehåll": "F30 Lokal slinga En lokal slinga kan användas i en tätort för att minska behovet av vägvisning. Om vägvisningen utgår från slingan kan trafikanten hänvisas till att följa slingan och få vägvisningen till lokala mål därifrån. Slingan kan vara en ringlinje eller en öppen slinga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 398, "x0": 65.9, "y0": 445.2, "x1": 344.3, "y1": 528.4, "innehåll": "Figur 13.149 Exempel på lokal slinga 13.1.11 Cykelvägvisning 13.1.11.1 Enskilda märken"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 398, "x0": 150.9, "y0": 525.0, "x1": 544.7, "y1": 585.2, "innehåll": "All cykelvägvisning har blå grundfärg enligt Vägmärkesförordningen, men kan utefter en cykelled kan utformas med ledens färg. På snabba cykelstråk föreslås vägvisningen ha färgen lila."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 398, "x0": 150.9, "y0": 741.8, "x1": 535.8, "y1": 766.7, "innehåll": "Märket behövs ofta där motorfordonstrafiken leds via motorväg eller motortrafikled."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 399, "x0": 150.9, "y0": 222.6, "x1": 413.7, "y1": 269.5, "innehåll": "Cykelledsmärket används på särskild anordnad cykelled. Märket får utföras i andra färger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 399, "x0": 65.9, "y0": 269.8, "x1": 540.7, "y1": 333.9, "innehåll": "13.1.11.2 Turist- och rekreationscykling En turistcykelled vägvisas i första hand med F38 Cykelled. En nationell eller regional cykelled har ett nummer som anges på märket. En lokal cykelled har enbart ett namn."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 399, "x0": 156.3, "y0": 435.9, "x1": 513.9, "y1": 524.6, "innehåll": "Figur Figur Figur 13.150 13.151 13.152 Exempel på nationell turistcykel- led Exempel på regional turistcykel- led"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 399, "x0": 150.9, "y0": 616.6, "x1": 543.4, "y1": 690.0, "innehåll": "Figur 13.153 Exempel på turistcykelled med två mål F34 Vägvisare kan användas i några utvalda korsningar där allmän cykelvägvisning till orter saknas eller där trafiksituationen är svårförståelig. Då är textstorleken stor för ledens namn och normal för målen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 399, "x0": 65.9, "y0": 690.3, "x1": 418.5, "y1": 740.7, "innehåll": "13.1.12 Utmärkning av omledning Utmärkning av omledning ska ske enligt VMF och TSFS."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 400, "x0": 150.9, "y0": 574.5, "x1": 512.2, "y1": 612.4, "innehåll": "Figur 13.154 Exempel på omledningsväg på landsbygd med permanent uppsatta märken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 400, "x0": 150.9, "y0": 616.5, "x1": 533.7, "y1": 666.6, "innehåll": "I figuren redovisas inte den ordinarie vägvisningen förutom tillvägvisningen till väg E20 med intermittenta vägnummer. Inringade märken kan vara uppsatta och visas permanent, övriga märken ska endast vara uppsatta eller visas när omledning utförs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 400, "x0": 150.9, "y0": 662.2, "x1": 544.2, "y1": 714.8, "innehåll": "Om omledningen gäller längre sträcka än mellan två trafikplatser bör detta framgå genom att märken F15 och eventuella märken F14 med intermittent bård täcks över på berörda platser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 401, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 543.9, "y1": 348.5, "innehåll": "13.1.12.1.2 Allmänna vägar genom tätort Figur 13.155 Exempel på plan för omledning i tätort, östlig riktning. De märken som visas är de som kan användas, inte i den ordning de ska sättas upp ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 401, "x0": 150.9, "y0": 532.4, "x1": 534.5, "y1": 582.9, "innehåll": "Figur 13.156 Exempel på plan för omledning i tätort, västlig riktning. De märken som visas är de som kan användas, inte i den ordning de ska sättas upp"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 401, "x0": 65.9, "y0": 582.3, "x1": 442.8, "y1": 628.9, "innehåll": "13.1.13 Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 401, "x0": 65.9, "y0": 628.7, "x1": 515.2, "y1": 675.7, "innehåll": "13.1.13.1 Exempel på vägvisning till allmänna inrättningar och serviceanläggningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 401, "x0": 150.9, "y0": 672.3, "x1": 541.5, "y1": 724.2, "innehåll": "\\\"Märke H1, informationsplats eller H13, rastplats kan användas tillsmmans med namn som \\\"rubrik\\\" i märket. övriga tillåtna serviceanläggningar används tillsammans med logotype om det finns, annars namn.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 402, "x0": 150.9, "y0": 344.8, "x1": 511.4, "y1": 382.7, "innehåll": "Figur 13.157.Exempel: Utmärkning av rastplats Blåsjön där det finns en bensinstaion vid namn Macken och en restaurang vid namn Syltan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 402, "x0": 150.9, "y0": 378.5, "x1": 531.4, "y1": 591.5, "innehåll": "Man kan visa hur långt det är till den rastplats som kommer efter den närmaste. Det hjäper trafikanten att planera sina pauser. Det är bara märket före den närmaste rastplatsen som kan innehålla logotype eller namn. Figur 13.158 Utmärkning av två på varandra följande rastplatser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 403, "x0": 150.9, "y0": 378.6, "x1": 533.8, "y1": 416.6, "innehåll": "Figur 13.159 Utmärkning av vägnära serviceanläggning som inte är belägen vid den väg där märke H23 satts upp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 403, "x0": 150.9, "y0": 590.7, "x1": 536.4, "y1": 628.6, "innehåll": "Figur 13.160 Utmärkning av serviceanläggningar med företagsemblem och där anläggningarna efter avfarten är belägna åt olika håll på sekundärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 403, "x0": 65.9, "y0": 627.6, "x1": 416.2, "y1": 730.7, "innehåll": "\\\"13.1.14 Andra anordningar Riktlinjer för användning av markeringsskärmar i kurva: • X1 med en gul pil används vid \\\"mjuka\\\" radier • X1 med två gula pilar används vid mindre radier • X1 med fyra gula pilar används vid skarpa kurvor\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 404, "x0": 150.9, "y0": 433.4, "x1": 528.5, "y1": 501.3, "innehåll": "Figur 13.161 Exempel på vinkelrätt placering av enkla markeringspilar i en kurva och placering så att fordonsförare i motsatt färdriktning inte vilseleds. X10 Stolpmarkeringsanordning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 405, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 536.5, "y1": 252.9, "innehåll": "13.1.15 Utmärkning av korsningar 13.1.15.1 Allmänt Omfattningen av utmärkning i väg- och gatukorsningar är relaterad till korsningstyp, dimensionerande hastighet, trafikmängder m.m. Generellt kan sägas att ju mera komplicerad en korsning är desto mera vägmärken behövs för att informera och leda trafikanterna genom korsningen. En svårighet är att bedöma hur mycket information som kan ges utan att överskrida trafikanternas möjlighet att tillgodogöra sig informationen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 405, "x0": 150.9, "y0": 250.0, "x1": 536.5, "y1": 301.9, "innehåll": "Så långt som möjligt bör vägmärkena spridas för att undvika koncentrationer i själva korsningen där trafikanternas uppmärksamhet behöver vara riktad mot andra trafikanter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 405, "x0": 150.9, "y0": 299.0, "x1": 517.7, "y1": 364.6, "innehåll": "Användning av orienteringstavlor och tabellorienteringstavlor är ett sätt att ge information om vägval före korsningen, vilket för trafikanten kan innebära att vägvisningen i anslutning till korsningen blir mera en bekräftelse av beslutet om vägval."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 405, "x0": 150.9, "y0": 361.3, "x1": 541.1, "y1": 399.8, "innehåll": "Vissa märken måste vara placerade nära korsningar av formella skäl, t.ex. stopp- eller väjningsplikt, stannande- och parkeringsförbud, trafikdelare m.m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 405, "x0": 150.9, "y0": 396.6, "x1": 540.9, "y1": 435.1, "innehåll": "Om man behöver öka synbarheten på någon stolpe i en korsning genom en stolpmarkeringsanordning bör samtliga stolpar förses med stolpmarkeringsanordning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 405, "x0": 65.9, "y0": 457.3, "x1": 540.5, "y1": 548.9, "innehåll": "13.1.15.2 Exempel på utmärkning av korsningar Figur 13.163 - Figur 13.172 visar exempel på användning av vägmärken i några olika korsningstyper. Exemplen ska betraktas som typexempel som kan användas i normalfall. Beroende på förhållanden på platsen kan utmärkningen behöva utökas eller minskas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 405, "x0": 150.9, "y0": 545.6, "x1": 540.8, "y1": 597.8, "innehåll": "I några fall visas även vägmarkeringar eller antydan till sådana men detta är då enbart för att visa koppling mellan vägmärken och markering, exempelvis vägmärke och vägmarkering för väjningsplikt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 406, "x0": 150.9, "y0": 371.8, "x1": 492.2, "y1": 409.7, "innehåll": "Figur 13.163 Exempel på placering av vägvisare vid uppsättning i 3- vägskorsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 406, "x0": 150.9, "y0": 405.5, "x1": 517.8, "y1": 471.5, "innehåll": "Om det är lämpligare med hänsyn till sikt eller utrymme eller för att begränsa stolpantalet kan vägvisarna som visar in på anslutningsvägen placeras på samma stolpe mitt emot anslutningsvägen om huvudvägens bredd är 8,0 m eller mindre. Vägvisare placeras mitt för anslutande väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 407, "x0": 150.9, "y0": 573.0, "x1": 539.5, "y1": 611.0, "innehåll": "Figur 13.164 Exempel på utmärkning av korsningstyp A med VR60 till VR100 samt måttlig till stor trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 408, "x0": 150.9, "y0": 542.4, "x1": 539.8, "y1": 580.4, "innehåll": "Figur 13.165 Exempel på utmärkning av korsningstyp C med VR60 till VR100 samt måttlig till stor svängande trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 408, "x0": 150.9, "y0": 589.5, "x1": 506.1, "y1": 641.7, "innehåll": "I stället för tabellvägvisaren vid körfältet för vänstersvängande trafik kan portalvägvisning vara lämplig om andelen vänstersvängande trafik är stor och vänstersvängsfältet är tillräckligt långt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 409, "x0": 150.9, "y0": 273.2, "x1": 482.1, "y1": 311.1, "innehåll": "Figur 13.166 Exempel på placering av vägvisare vid uppsättning i fyrvägskorsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 409, "x0": 150.9, "y0": 633.2, "x1": 546.2, "y1": 671.5, "innehåll": "Figur 13.167 Exempel på utmärkning av korsningstyp A ≤ 60 km/h samt liten till måttlig trafik eller där det inte är lämpligt med F5 Vägvisare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 410, "x0": 150.9, "y0": 491.3, "x1": 539.8, "y1": 529.6, "innehåll": "Figur 13.168 Exempel på utmärkning av korsningstyp C med VR60 till VR100 samt stor svängande trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 410, "x0": 150.9, "y0": 537.6, "x1": 544.6, "y1": 576.2, "innehåll": "Körfältsvägvisare (portalvägvisning) kan behövas vid stor andel svängande trafik eller om sikten mot markplacerade vägmärken är begränsad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 411, "x0": 150.9, "y0": 596.4, "x1": 454.0, "y1": 621.8, "innehåll": "Figur 13.169 Exempel på utmärkning av förskjuten korsning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 412, "x0": 150.9, "y0": 486.3, "x1": 541.2, "y1": 580.9, "innehåll": "Figur 13.170 Exempel på utmärkning av liten cirkulationsplats I huvudsak anordnas dessa korsningar inom tättbebyggt område där vägvisning inte behövs. Om vägvisning ändå anses behövas är det lämpligt att placera tabellvägvisare 10,0–50,0 m före korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 413, "x0": 150.9, "y0": 498.2, "x1": 525.2, "y1": 523.5, "innehåll": "Figur 13.171 Exempel på utmärkning av korsningstyp D – cirkulationsplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 413, "x0": 150.9, "y0": 532.6, "x1": 541.2, "y1": 612.2, "innehåll": "Exemplet visar placering av tabellvägvisare med enbart riktning rakt fram på höger sida av frånfarterna (inringade). Placeringen av F6 beror på siktförhållanden och synbarhet. Man kan i stället för de inringade tabellvägvisarna sätta upp F5 Vägvisare på refugerna. Då är risken större att de är siktskymmande och då är det ännu viktigare att bestämma den exakta höjden och placeringen på plats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 414, "x0": 150.9, "y0": 498.9, "x1": 536.8, "y1": 571.9, "innehåll": "Figur 13.172 Exempel på utmärkning av korsningstyp A inom tätort Exemplet visar vägvisning till numrerad väg inifrån tätort. Om olika gator/vägar bör användas för trafik till den numrerade vägen kan väderstreck anges tillsammans med vägnumret."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 414, "x0": 65.9, "y0": 572.2, "x1": 542.2, "y1": 663.7, "innehåll": "13.1.16 Utmärkning av trafikplatser Portalmonterad vägvisning är mera högklassig än markmonterad och används där väg- och trafikförhållandena så kräver. Därför kan vägvisningen i en tillfart gå från markmonterad till portalmonterad i syfte att förtydliga vägvisningen ju närmare vägvalspunkten man kommer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 414, "x0": 150.9, "y0": 660.8, "x1": 546.3, "y1": 726.4, "innehåll": "Vid landsbygdsförhållanden bör i normalfallet markplacerad vägvisning väljas. Vid inledningssträckans början (där primärvägens kantlinje övergår i körfältslinje) placeras märke F7 Avfartsvisare. Avfartsvisaren bör föregås av två märke F4 Avfartsorienteringstavla med avstånd L1=L2=500 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 415, "x0": 150.9, "y0": 226.4, "x1": 535.7, "y1": 299.4, "innehåll": "Figur 13.173 Normal markbunden avfartsvägvisning på landsbygd Vid korta avstånd mellan trafikplatser kan avstånden minskas till L1=L2=300 m och L3>100 m. är L1+L2+L3 mindre än 700 m kan den första förvarningen utelämnas. Minimiutformningen blir då L1=300 m och L3=100 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 415, "x0": 150.9, "y0": 431.2, "x1": 522.6, "y1": 469.1, "innehåll": "Figur 13.174 Minimistandard vid markmonterad avfartsvägvisning i trånga lägen och liten trafik"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 415, "x0": 150.9, "y0": 478.3, "x1": 544.0, "y1": 585.2, "innehåll": "Vid korta avstånd, särskilt vid extra körfält mellan påfart och avfart (ofta kallat additionskörfält), rekommenderas körfältsvägvisning i portaler, se figur nedan. Den sista körfältsvägvisaren bör placeras i höjd med avfartens spärrområdesnos. Avståndet L1 till den förberedande avfartsvägvisningen bör vara minst 300 m. Avståndet L3 från den förberedande avfartsvägvisaren till slutpunkten på påfartens observationssträcka bör vara minst 100 m. Vid ännu kortare avstånd bör förberedande vägvisning göras separat på ramp och huvudväg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 416, "x0": 150.9, "y0": 294.4, "x1": 525.5, "y1": 332.3, "innehåll": "Figur 13.175 Minimistandard vid portalmonterad avfartsvägvisning i trånga lägen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 416, "x0": 65.9, "y0": 331.3, "x1": 531.0, "y1": 395.9, "innehåll": "13.1.16.1 Sekundärvägsanslutningar till trafikplatser Vid en avfartsväg från motorväg eller motsvarande är grundkravet utmärkning med märke C1 på höger sida."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 416, "x0": 150.9, "y0": 392.6, "x1": 531.5, "y1": 458.5, "innehåll": "Det är dock lämpligt att förstärka med ett märke på vänster sida. Vid särskilt svåröverskådliga korsningar kan förstärkningsutmärkning genom dubblering av uppsättningen göras. Avståndet mellan uppsättningarna kan vara 30-50 meter. Förstärkning kan också göras genom vägmarkering M19 Körfältspilar på körbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 416, "x0": 150.9, "y0": 686.8, "x1": 527.2, "y1": 724.7, "innehåll": "Figur 13.176 Exempel på utmärkning med märke C1 vid en avfartsväg från motorväg eller motsvarande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 416, "x0": 150.9, "y0": 720.5, "x1": 529.8, "y1": 772.8, "innehåll": "Figur 13.177 till Figur 13.180 visar exempel på hur sekundärvägar kan utmärkas. Exemplen visar också hur färgdifferentieringen bör tillämpas och hur symbolen för motorväg används vid olika korsningspunkter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 417, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.6, "y1": 143.9, "innehåll": "Exemplen visar normalt endast ena tillfartsriktningen komplett. De andra riktningarna utmärks på motsvarande sätt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 417, "x0": 150.9, "y0": 475.1, "x1": 544.6, "y1": 513.1, "innehåll": "Figur 13.177 Exempel på utmärkning av sekundärvägstillfarter till trafikplats av rutertyp"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 417, "x0": 150.9, "y0": 508.5, "x1": 539.6, "y1": 560.7, "innehåll": "Tabellorienteringstavla kan inte användas som alternativ till orienteringstavla vid förskjuten korsning. Det är inte heller lämpligt här eftersom det för riktning rakt fram endast får visa pil och ev. vägnummer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 418, "x0": 150.9, "y0": 362.1, "x1": 544.6, "y1": 400.0, "innehåll": "Figur 13.178 Exempel på utmärkning av sekundärvägstillfarter till trafikplats av klöverbladstyp. Observera att endast halva trafikplatsen visas"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 418, "x0": 150.9, "y0": 395.5, "x1": 496.8, "y1": 434.0, "innehåll": "Symbolen för motorväg på vägvisare används endast i sista vägvalspunkten (påfartsvägen)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 418, "x0": 150.9, "y0": 430.7, "x1": 528.6, "y1": 469.3, "innehåll": "Märket för påbjuden körriktning används om det bedöms finnas risk för felkörning mot trafikriktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 419, "x0": 150.9, "y0": 402.0, "x1": 544.6, "y1": 440.0, "innehåll": "Figur 13.179 Exempel på utmärkning av sekundärvägstillfarter till trafikplats av halv klöverbladstyp"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 419, "x0": 150.9, "y0": 435.4, "x1": 496.8, "y1": 474.0, "innehåll": "Symbolen för motorväg på vägvisare används endast i sista vägvalspunkten (påfartsvägen)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 419, "x0": 150.9, "y0": 470.7, "x1": 543.9, "y1": 599.3, "innehåll": "\\\"Utformningen med av- och påfartsvägar placerade intill varandra kan innebära risk för felkörning, dvs. att någon av misstag kör in på avfartsvägen och kommer i fel riktning på rampen och även på huvudvägen. Det är därför viktigt att göra utmärkningen så tydlig som möjligt för att förhindra sådana felkörningar. Märke C1 Förbud mot infart med fordon kan exempelvis sättas på båda sidor om avfartsvägen vid anslutningen till sekundärvägen för att skapa \\\"portkaraktär\\\". Som ytterligare åtgärd kan M19 Körfältspilar som visar tillåten färdriktning markeras på avfartsvägen. Figur 13.180 visar exempel på hur droppe kan utmärkas.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 420, "x0": 150.9, "y0": 357.0, "x1": 516.5, "y1": 420.5, "innehåll": "Figur 13.180 Exempel på utmärkning av droppe vid rampanslutning till sekundärväg. Observera att det är exempel på vilka vägmärken som bör användas och att bilden inte visar andra märken som exempelvis förbudsmärken, anvisningsmärken, m.fl."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 420, "x0": 150.9, "y0": 416.0, "x1": 536.0, "y1": 454.5, "innehåll": "För att minska risken för att trafikanter som kommer från avfartsvägen ska svänga åt vänster i droppen bör märke D1-1 Påbjuden körriktning Höger sättas upp."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 420, "x0": 150.9, "y0": 451.2, "x1": 527.4, "y1": 503.5, "innehåll": "\\\"Droppen ska inte märkas ut som cirkulationsplats eftersom \\\"rundkörning\\\" inte kan göras. Däremot ska tillfarterna regleras med väjningsplikt eller – i undantagsfall – stopplikt.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 420, "x0": 65.9, "y0": 503.8, "x1": 526.0, "y1": 582.0, "innehåll": "13.1.16.2 Hastighetsbegränsning i av- och påfartsvägar Figur 13.181 och Figur 13.182 visar lämpliga placeringar av märken för hastighetsbegränsning av ramper. Observera att placeringen av vägmärket styrs av föreskrifter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 421, "x0": 150.9, "y0": 388.4, "x1": 531.3, "y1": 451.5, "innehåll": "Figur 13.181 Exempel på normala hastighetsbegränsningar vid påfarts- och avfartsvägar med överblickbar geometri utan tvångspunkter. (Observera att bilden inte visar andra märken som exempelvis stopp- eller väjningsplikt, påbudsmärken, märken för vägvisning, m.m.)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 421, "x0": 150.9, "y0": 703.0, "x1": 541.1, "y1": 753.5, "innehåll": "Figur 13.182 Exempel på hastighetsbegränsningar vid droppe. (Observera att bilden inte visar andra märken som exempelvis stopp- eller väjningsplikt, påbudsmärken, märken för vägvisning, m.m.)"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 422, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 503.3, "y1": 169.1, "innehåll": "13.1.16.3 Portal- respektive markbaserad vägvisning Figurerna nedan visar vilka alternativ som finns för portal- eller markbaserad vägvisning i olika typer av trafikplatser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 422, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 544.6, "y1": 689.8, "innehåll": "Observera att figurerna är schematiska. Måttkedjan börjar vid heldragen linje. Detaljer finns beskrivna vid respektive märke i Krav 2022:001 VGU avsnitt 13.1.10 Enskilda lokaliseringsmärken. Figur 13.183 Två körfält i färdriktningen med enfältig avfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 423, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 523.7, "y1": 146.9, "innehåll": "Fem alternativ finns: Tabell 13.3 Möjliga kombinationer av mark- och portalbaserad vägvisning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 423, "x0": 150.9, "y0": 254.3, "x1": 347.7, "y1": 331.4, "innehåll": "Portalalternativen 2-5 bör användas: • då synbarheten behöver förstärkas • vid stora trafikmängder • vid korta trafikplatsavstånd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 424, "x0": 150.9, "y0": 571.2, "x1": 533.8, "y1": 609.2, "innehåll": "Figur 13.184 Två körfält i färdriktningen som delar sig i ett körfält för vardera riktningen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 424, "x0": 150.9, "y0": 612.5, "x1": 429.6, "y1": 664.3, "innehåll": "Två alternativ finns, se Tabell 13.4. Tabell 13.4 Möjliga kombinationer vid avgående körfält"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 425, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 519.0, "y1": 165.5, "innehåll": "Alternativ 1: Normalfall Alternativ 2: bör användas om liten andel av trafiken använder höger körfält, vid dåliga siktförhållanden eller ofördelaktig plan- eller profilutformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 425, "x0": 150.9, "y0": 593.2, "x1": 451.1, "y1": 656.0, "innehåll": "Figur 13.185 Två körfält i färdriktningen med tvåfältig avfart Fyra alternativ finns, se Tabell 13.5. Tabell 13.5 Möjliga kombinationer vid tvåfältig avfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 426, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 505.9, "y1": 633.7, "innehåll": "Portalalternativen 2-4 bör användas: • då synbarheten behöver förstärkas • vid stora trafikmängder • vid korta trafikplatsavstånd • I alternativ 3 och 4 kan portal P3 slopas om siktförhållandena är goda. Figur 13.186 Tre körfält i färdriktningen med enfältig avfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 427, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 490.1, "y1": 160.6, "innehåll": "Två alternativ finns, se Tabell 13.6. Tabell 13.6 Möjliga kombinationer för tre körfält med enfältig avfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 427, "x0": 150.9, "y0": 215.1, "x1": 464.5, "y1": 716.1, "innehåll": "I normalfall används alternativ 1. Vid korta avstånd mellan av- och påfarter kan alternativ 2 användas. Figur 13.187 Ett körfält i färdriktningen med enfältig avfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 428, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 493.7, "y1": 146.9, "innehåll": "Fyra alternativ finns, se Tabell 13.7. Tabell 13.7  Möjliga kombinationer vid ett körfält med enfältig avfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 428, "x0": 150.9, "y0": 235.2, "x1": 347.7, "y1": 312.3, "innehåll": "Portalalternativen 2-4 bör användas: • då synbarheten behöver förstärkas • vid stora trafikmängder • vid korta trafikplatsavstånd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 428, "x0": 65.9, "y0": 313.0, "x1": 512.8, "y1": 371.5, "innehåll": "13.1.17 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 13.1.17.1 övergång från två till ett körfält"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 428, "x0": 65.9, "y0": 371.7, "x1": 527.4, "y1": 476.9, "innehåll": "13.1.17.2 Långa delsträckor Information om delsträckans längd kan ges med märke F18 Körfältsindelning på tvåfältssträcka med tilläggstavla T1 Vägsträckas längd med början vid märket. Tilläggstavlan bör bara användas om särskilda skäl föreligger som till exempel vid ovanligt lång delsträcka. Märkena bör stå enkelsidigt cirka 100 m nedströms övergångssträckans slut."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 428, "x0": 150.9, "y0": 633.9, "x1": 489.0, "y1": 671.8, "innehåll": "Figur 13.188 Utmärkning vid långa delsträckor med information om delsträckelängd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 428, "x0": 65.9, "y0": 671.2, "x1": 546.7, "y1": 717.8, "innehåll": "13.1.17.3 Utmärkning med vägmärken av övergång mellan mötesfri väg och vanlig tvåfältsväg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 428, "x0": 150.9, "y0": 714.4, "x1": 522.1, "y1": 753.0, "innehåll": "Utmärkningen bör göras tydligare än exempelvis vid slutet av ett omkörningsfält. Detta uppnås med märke A25 och D2 i en större storlek."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 429, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 539.0, "y1": 170.9, "innehåll": "Märkena som placeras i mittremsan kan i vissa fall inte utföras i stor storlek på grund av begränsat utrymme. Varnings-, förbuds- och påbudsmärken kan då vara i normalstorlek i mittremsan. Märkena för upplysning om körfält i bredd anpassas likaså till tillgängligt utrymme."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 429, "x0": 65.9, "y0": 171.5, "x1": 542.7, "y1": 249.3, "innehåll": "13.1.17.4 Korsningar i anslutning till mötesfri väg Vid övergång från tvåfältsväg till mötesfri 2+1-väg i korsning typ C bör övergångsutmärkningen kombineras med normal korsningsutmärkning enligt följande principer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 429, "x0": 150.9, "y0": 246.0, "x1": 542.1, "y1": 364.2, "innehåll": "I riktning från tvåfältsväg mot korsningen: • Vägvisning för svängkörfält bör ske med F1 Orienteringstavla och F6 Tabellvägvisare. • Upplysningen om 2+1-vägen med märke F18 Körfältsindelning på sträcka bör placeras före vägvisningen. • Märken för eventuell hastighetsbegränsning bör placeras mittemellan körfältsindelningstavlan och orienteringstavlan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 429, "x0": 150.9, "y0": 360.9, "x1": 516.6, "y1": 417.1, "innehåll": "I riktning från 2+1-väg mot korsningen: • Märke F1 Orienteringstavla bör placeras 300-400 m före korsningen och märke F5 Vägvisare i korsningen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 429, "x0": 150.9, "y0": 635.7, "x1": 538.6, "y1": 686.2, "innehåll": "Figur 13.189 Exempel på utmärkning vid övergång mellan mötesfri 2+1-väg och tvåfältsväg i korsningstyp C med vänstersvängskörfält före den mötesfria vägen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 430, "x0": 150.9, "y0": 307.7, "x1": 543.8, "y1": 371.2, "innehåll": "Figur 13.190 Exempel på utmärkning vid övergång från tvåfältssträcka mellan mötesfri 2+1-väg och tvåfältsväg vid korsningstyp C med vänstersvängskörfält före den mötesfria vägen med lokal hastighetsbegränsning och vändplatsutmärkning. Alla vägmärken för hastighet är inte med"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 430, "x0": 150.9, "y0": 380.3, "x1": 542.5, "y1": 418.9, "innehåll": "Om busshållplatser anordnas i anslutning till korsning på 2+1-väg bör utformning och utmärkning ske enligt Figur 13.191."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 430, "x0": 150.9, "y0": 596.4, "x1": 530.9, "y1": 647.0, "innehåll": "Figur 13.191 Exempel på utmärkning vid övergång mellan mötesfri 2+1-väg och tvåfältsväg i korsningstyp C med hållplatser, vändplats och passage för gående. Alla vägmärken för hastighet är inte med."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 431, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 540.8, "y1": 143.9, "innehåll": "\\\"Har särskild \\\"ögla\\\" för vänstersvängande trafik anordnats på 2+1-väg bör utmärkning ske enligt Figur 13.192.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 431, "x0": 150.9, "y0": 411.4, "x1": 463.3, "y1": 469.7, "innehåll": "Figur 13.192 Exempel på utmärkning av anslutning med ögla. Utmärkning av enkelsidig vändplats bör ske enligt Figur 13.193."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 431, "x0": 150.9, "y0": 626.3, "x1": 520.8, "y1": 664.3, "innehåll": "Figur 13.193 Exempel på utmärkning av enkelsidig vändplats. Märke C25 Förbjuden vänstersväng kan också placeras mellan motriktade körfält"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 432, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 547.1, "y1": 357.9, "innehåll": "13.1.18 Utmärkning av övergång mellan motorväg och annan väg Figur 13.194 Exempel på utmärkning av inledning och avslutning av motorväg och mötesfri motortrafikled vid trafikplats. Om vägen inte är motortrafikled ersätts vägmärket E3 Motortrafikled med E2 Motorväg upphör"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 432, "x0": 150.9, "y0": 353.3, "x1": 543.9, "y1": 391.9, "innehåll": "Utmärkning av övergång mellan mötesfri motortrafikled och motorväg på sträcka sker på motsvarande sätt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 432, "x0": 150.9, "y0": 527.0, "x1": 544.0, "y1": 577.5, "innehåll": "Figur 13.195 Exempel på utmärkning av inledning och avslutning av motorväg och mötesfri motortrafikled på sträcka. Om vägen inte är motortrafikled ersätts vägmärket E3 Motortrafikled med E2 Motorväg upphör."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 432, "x0": 65.9, "y0": 589.5, "x1": 483.4, "y1": 648.3, "innehåll": "13.1.19 Utmärkning av fyrfältsväg som inte är motorväg 13.1.19.1 Primärvägsanslutning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 432, "x0": 150.9, "y0": 644.6, "x1": 535.2, "y1": 683.1, "innehåll": "Refugspetsen kan utmärkas med påbudsmärke D2-1 Påbjuden körbana. Det placeras så nära refugspets som praktiskt möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 433, "x0": 150.9, "y0": 304.5, "x1": 526.2, "y1": 342.4, "innehåll": "Figur 13.196 Vägvisning vid enkel trafikplats och utmärkning av refugspets med normal utformning utan högeravsvängskörfält, typ F."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 433, "x0": 150.9, "y0": 337.9, "x1": 538.7, "y1": 403.8, "innehåll": "Vid högeravsvängkörfält kan övervägas att utföra vägvisning med F4 Avfartsorienteringstavla och med F7 Avfartsvisare som då placeras vid högeravsvängkörfältets början, se Figur 13.197. Refugspets kan då utmärkas med X4 Avfartsskärm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 433, "x0": 150.9, "y0": 557.9, "x1": 529.3, "y1": 596.2, "innehåll": "Figur 13.197 Vägvisning och utmärkning av refugspets vid enkel trafikplats, typ F med högeravsvängkörfält"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 433, "x0": 150.9, "y0": 591.6, "x1": 529.3, "y1": 643.9, "innehåll": "Det bedöms vara en nackdel att ge ett högeravsvängkörfält hög vägmärkesstandard med hänsyn till målet om ett stramt formspråk. Hög vägmärkesstandard bör endast användas då risken för sidokollision bedöms vara liten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 433, "x0": 150.9, "y0": 640.6, "x1": 525.3, "y1": 692.9, "innehåll": "Vid utformning utan högerpåsvängkörfält bör övervägas att stoppreglera högerpåsvängen. Man kan också förstärka utmärkningen med märke D1 Påbjuden körriktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 433, "x0": 65.9, "y0": 693.1, "x1": 509.2, "y1": 757.3, "innehåll": "13.1.19.2 Förbud mot långsamtgående trafik Om långsamtgående trafik förbjuds bör vägvisning sättas upp för de förbjudna trafikantslagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 505.6, "y1": 239.3, "innehåll": "13.1.20 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 13.1.20.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar m.m. för att komplettera utmärkning med vägmärken och vägmarkeringar. Olika färger och material ger dock inte trafikanterna några anvisningar som de är skyldiga att följa. Den verkan har endast vägmärken, vägmarkeringar och andra anordningar enligt VMF."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 236.3, "x1": 527.3, "y1": 274.6, "innehåll": "Observera att vägmarkeringar inte juridiskt kan ersättas med skilda ytmaterial som t.ex. storgatsten mellan körriktningar eller markplattor vid övergångsställe."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 271.6, "x1": 515.8, "y1": 310.2, "innehåll": "Om ett farthinder är utformat för den gällande högsta tillåtna hastigheten på den aktuella sträckan behövs normalt inte förvarning om farthinder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 306.9, "x1": 535.4, "y1": 399.8, "innehåll": "Vid enstaka gupp eller förskjutning ska i normalfallet alltid särskild utmärkning ske, t.ex. med varningsmärke A9 Varning för farthinder, X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder m.m. eller likvärdig anordning samt vägmarkering M17 Farthinder på guppet. Skälen för utmärkning är att varna och upplysa trafikanter och driftfordon om åtgärderna i dagsljus såväl som i mörker. Behovet bedöms vara större vid gupp än vid förskjutning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 396.6, "x1": 501.7, "y1": 421.4, "innehåll": "Anordning vid sida av gupp bör förses med markeringsskärm för sidohinder."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 418.5, "x1": 542.6, "y1": 478.7, "innehåll": "Inom tätort kan sidomarkeringsskärm monteras i båge. Anpassning av placering av märken i sid- och höjdled kan ske, men hänsyn bör tas till snöröjning, utstickande backspeglar, o.d."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 65.9, "y0": 478.9, "x1": 521.3, "y1": 529.4, "innehåll": "13.1.20.2 Avsmalning Vid långa utspetsningar kan det behövas flera markeringsskärmar vid tillfarterna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 526.5, "x1": 540.5, "y1": 627.0, "innehåll": "Avsmalningen kan vara enkel- eller dubbelsidig. Följande vägmärken och vägmarkeringar kan vara aktuella, se även figurer nedan: • Märke A5 Varning för avsmalnande väg kan användas vid behov för att upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen. • Märke X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder m.m. kan användas vid behov för att upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 623.7, "x1": 526.0, "y1": 689.6, "innehåll": "Varningsmärke om avsmalnande väg och sidomarkeringsskärm är normalt inte nödvändigt på gata med VR30 eller VR40. Vid VR60 bör övervägas om varningsmärken krävs eller om övriga åtgärder som möblering, ytmaterial m.m. är tillräckliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 434, "x0": 150.9, "y0": 686.3, "x1": 495.1, "y1": 711.2, "innehåll": "Vid avsmalningar kan i undantagsfall finnas behov av att vägleda cyklister."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 435, "x0": 150.9, "y0": 242.2, "x1": 479.0, "y1": 450.1, "innehåll": "Figur 13.198 Exempel på vägmärken vid enkelsidig avsmalning Figur 13.199 Exempel på vägmärken vid dubbelsidig avsmalning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 435, "x0": 150.9, "y0": 717.0, "x1": 530.9, "y1": 755.0, "innehåll": "Figur 13.200 Hastighetsdämpande åtgärd – sidoavståndet mellan båge och körbar yta bör vara minst 0,5 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 539.0, "y1": 196.4, "innehåll": "13.1.20.3 Anordnad gångpassage För att underlätta för gående att korsa en gata kan gatan utformas med mittrefug och/eller fartdämpande åtgärd som gupp, avsmalning, eller sidoförskjutning. Varning för gående kan ske genom märke A14. Vid utmärkning med märke A9 Varning för farthinder kan den även förses med tilläggstavla T22 med texten Gångpassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 65.9, "y0": 196.7, "x1": 486.1, "y1": 247.5, "innehåll": "13.1.21 Utmärkning av GCM-vägar Om man vill separera gående och cyklister görs detta med vägmarkering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 65.9, "y0": 247.8, "x1": 439.7, "y1": 298.3, "innehåll": "13.1.21.1 Cykelpassage och cykelöverfart Det finns två sätt att anordna en cykelbanas korsning med väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 150.9, "y0": 295.4, "x1": 519.9, "y1": 333.6, "innehåll": "På en cykelpassage har cyklande eller förare av moped klass II väjningsplikt mot trafiken på korsande gata."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 150.9, "y0": 330.7, "x1": 533.6, "y1": 382.6, "innehåll": "Cykelpassagen anges med vägmarkering M16 Cykelöverfart eller cykelpassage. Vägmarkeringen kan kombineras med färgad asfalt, annat material eller något annat som markerar passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 150.9, "y0": 379.6, "x1": 541.0, "y1": 417.8, "innehåll": "På en cykelöverfart har trafiken på den korsande gatan väjningsplikt. Cykelöverfarten kräver en LTF."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 65.9, "y0": 418.5, "x1": 533.5, "y1": 496.3, "innehåll": "13.1.22 Utmärkning av nöduppställningsplatser I normalfallet bör förberedande upplysning ges mellan 300-500 m före nöduppställningsplatsen. Figuren visar exempel på hur en nöduppställningsplats bör vara utmärkt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 150.9, "y0": 493.0, "x1": 545.2, "y1": 531.6, "innehåll": "Vägmarkeringen kan vara intermittent förbi nöduppställningsplatsen men ska då också vara intermittent på märket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 150.9, "y0": 673.1, "x1": 517.3, "y1": 711.1, "innehåll": "Figur 13.201 Utmärkning av nöduppställningsplats på 2+1 väg. Linjen på märket E27 anpassas till förhållandena på platsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 436, "x0": 65.9, "y0": 710.4, "x1": 541.2, "y1": 774.6, "innehåll": "13.1.23 Vägmärkesbelysning Numera klaras synlighetskraveni mörker med de retroreflexmaterial som är godkända för användning på vägmärken. Genom att använda retroreflexmaterial med högre"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 534.7, "y1": 143.9, "innehåll": "reflexvärden kan separat belysning av vägmärken med ogynnsam placering från syn- och läsbarhetssynpunkt oftast undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 533.7, "y1": 192.8, "innehåll": "I tätortsmiljö kan dock separat belysning av vägmärken behövas om den omgivande miljön innehåller mycket bakgrundsbelysning i form av vägbelysning och reklamskyltar. Detta gäller särskilt portalplacerade märken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 65.9, "y0": 193.1, "x1": 536.1, "y1": 286.8, "innehåll": "13.1.24 Vägmärken och skyltar i tunnel 13.1.24.1 Allmänt Se Boverkets föreskrift och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar, {BFS 2007:11, 2 kap, 24§}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 150.9, "y0": 283.5, "x1": 544.8, "y1": 384.7, "innehåll": "\\\"I {\\\"Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet\\\"} ges bland annat direktiv för vilka vägmärken och informationsskyltar som ska finnas i tunnlar som är 500 m långa eller längre. Direktivet omfattar endast vägar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (TEN-T). Skyltbelysning kravställs i {TRVK Tunnel 11, G.3.2.4}.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 150.9, "y0": 381.4, "x1": 535.1, "y1": 433.7, "innehåll": "För att få uniformitet i utmärkningen med vägmärken och andra skyltar bör samtliga tunnlar vars längd är 500 m eller mer märkas ut i enlighet med vad som anges i 13.1.24.2 Informationsskyltar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 150.9, "y0": 430.4, "x1": 526.6, "y1": 468.9, "innehåll": "I vissa fall, i t.ex. tunnlar med mycket trafik, bör utmärkningen utföras på sätt som anges i 13.1.24.2 Informationsskyltar, även om tunneln är kortare än 500 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 65.9, "y0": 469.2, "x1": 447.0, "y1": 541.7, "innehåll": "13.1.24.2 Informationsskyltar Skyltens höjd regleras av BFS 2007:11. Informationsskylten bör placeras parallellt med trafikriktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 437, "x0": 150.9, "y0": 695.8, "x1": 537.4, "y1": 755.1, "innehåll": "Figur 13.202 Informationsskylt vid räddningsstation Texten bör vara på svenska och engelska. Om det bedöms nödvändigt kan även skylt med andra språk användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 438, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 532.2, "y1": 165.5, "innehåll": "Om flera än två språk används bör skyltar på andra språk än svenska och engelska sättas i egen uppsättning för att textmassan ska begränsas på varje skyltuppsättning. Texthöjden bör vara minst 60/44 mm (versal/gemen)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 438, "x0": 65.9, "y0": 165.3, "x1": 526.1, "y1": 288.3, "innehåll": "13.2 Vägmarkering och vägkantsutmärkning Förutsättningar Avsnitt 13.2 Vägmarkering och vägkantsutmärkning grundar sig på VMF 2007:90 och TSFS 2010:171. När kravtext återfinns i detta avsnitt är de återgivna från ovanstående författningar. Råden som saknar krav i Krav 2022:001 VGU är kopplade till dessa externa krav."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 438, "x0": 65.9, "y0": 288.5, "x1": 493.4, "y1": 366.3, "innehåll": "13.2.1 Vägmarkering När vägmarkeringar utförs på cykelbana eller GCM-bana får storleken på vägmarkeringarna vara ned till hälften av de mått som anges för respektive vägmarkering i dessa föreskrifter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 438, "x0": 65.9, "y0": 367.0, "x1": 306.4, "y1": 484.2, "innehåll": "13.2.1.1 Landsbygd 13.2.1.1.1 Motorväg/Fyrfältsväg 13.2.1.1.2 Mötesfri väg 13.2.1.1.3 Tvåfältsvägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 438, "x0": 65.9, "y0": 484.4, "x1": 356.7, "y1": 572.4, "innehåll": "13.2.1.2 Tättbebyggt område 13.2.1.3 Längsgående markeringar 13.2.1.3.1 M1 Mittlinje eller körfältslinje"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 438, "x0": 150.9, "y0": 569.0, "x1": 542.3, "y1": 642.8, "innehåll": "En heldragen körfältslinje kan ensam eller i kombination med en intermittent körfältslinje användas för att förhindra körfältsbyte på vägar med minst två (2) körfält i varje riktning. Detta gäller t.ex. vid avfarter eller påfarter på motorväg. Samråd med trafikingenjör bör ske innan detta utförs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 438, "x0": 65.9, "y0": 643.1, "x1": 537.6, "y1": 728.9, "innehåll": "13.2.1.3.2 M2 Kantlinje Kantlinje bör utföras utmed kantstöd för att undvika påkörning. Kantlinje bör utföras på båda sidor av körbanan om behov finns att ha det på ena sidan. Heldragen kantlinje kan också användas för att öka synbarheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 502.5, "y1": 198.6, "innehåll": "13.2.1.3.3 M3 Varningslinje 13.2.1.3.4 M4 Ledlinje Oftast används ledlinje i korsningar som har refuger och där det finns risk att svängande trafik hamnar i fel körriktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 65.9, "y0": 198.9, "x1": 516.3, "y1": 263.0, "innehåll": "13.2.1.3.5 M5 Cykelfältslinje Om beläggningen på ett cykelfält ska ges en avvikande färg bör rödbrun färgton användas för att få en enhetlig användning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 65.9, "y0": 263.7, "x1": 534.7, "y1": 341.5, "innehåll": "13.2.1.3.6 M6 Linje för fordon i linjetrafik m.fl. Markeringen ska vara minst lika bred som markering M1 Mittlinje eller körfältslinje på samma vägsträcka. Markeringen får endast utföras om körfältet för fordon i linjetrafik m.fl. är sådant utan tidsbegränsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 150.9, "y0": 338.2, "x1": 530.5, "y1": 390.5, "innehåll": "Vinkeln på inlednings- och avslutningslinjen, d.v.s. antalet dellinjer som behövs, är olika beroende på hastigheten. För ≤50 km/h kan det vara lämpligt med cirka sex meter lång inledningssträcka, se figuren i Krav 2022:001 VGU."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 150.9, "y0": 387.2, "x1": 517.7, "y1": 425.7, "innehåll": "Markering M28 BUSS bör markeras där körfältet börjar och sedan med 300-500 meters avstånd beroende på siktförhållanden på den aktuella platsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 150.9, "y0": 422.4, "x1": 522.6, "y1": 461.0, "innehåll": "Texten BUSS får endast utföras där ett körfält för fordon i linjetrafik m.fl. är utan tidsbegränsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 65.9, "y0": 461.3, "x1": 542.7, "y1": 525.8, "innehåll": "13.2.1.3.7 M7 Reversibelt körfält Markeringen kan användas där det inte finns utrymme att anlägga två körfält i vardera riktningen och där det finns en stor riktningsskillnad på trafiken morgon och kväll."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 65.9, "y0": 526.1, "x1": 541.3, "y1": 625.5, "innehåll": "13.2.1.3.8 M8 Heldragen linje Heldragen körfältslinje kan användas för att förhindra körfältsväxlingar t.ex. vid påfarter eller avfarter på motorväg. Heldragen körfältslinje kan användas enkel eller i kombination med körfältslinje eller varningslinje. Samråd bör ske med trafikingenjör. Heldragen kantlinje kan användas för att öka synbarheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 439, "x0": 150.9, "y0": 622.6, "x1": 524.8, "y1": 660.8, "innehåll": "\\\"Vid in- och utfarter där det förekommer \\\"daglig trafik\\\" utförs öppning i heldragen linje och spärrområde.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 524.3, "y1": 162.9, "innehåll": "13.2.1.3.9 M9 Spärrområde Vid hastighet <60 km/h inom tätort kan en trafikö i sin helhet utgöras av en refug. Avståndet räknas från refugen till utsidan av kantlinjen, se Figur 13.203"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 65.9, "y0": 233.6, "x1": 328.8, "y1": 317.1, "innehåll": "Figur 13.203 Kantstenstillägg 13.2.1.3.10 M10-M12 13.2.1.4 Tvärgående markeringar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 65.9, "y0": 316.9, "x1": 542.2, "y1": 394.8, "innehåll": "13.2.1.4.1 M13 Stopplinje Avståndet mellan den korsande vägens beläggningskant och stopplinjen bör vara minst 1,0 meter. Fordonet får inte med någon del inkräkta på vägbanan som är avsedd för korsande trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 150.9, "y0": 391.9, "x1": 509.5, "y1": 430.4, "innehåll": "I signalreglerad korsning bör avståndet mellan stopplinje och övergångsställe/gångpassage/cykelpassage/cykelöverfart vara minst 2,0 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 65.9, "y0": 430.7, "x1": 400.3, "y1": 481.2, "innehåll": "13.2.1.4.2 M14 Väjningslinje Utformning av väjningslinje görs enligt Figur 13.204."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 150.9, "y0": 567.3, "x1": 532.9, "y1": 626.6, "innehåll": "Figur 13.204 Utformning av väjningslinje Avståndet mellan den korsande vägens beläggningskant och väjningslinjen bör vara minst 1,0 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 150.9, "y0": 686.4, "x1": 516.1, "y1": 724.4, "innehåll": "Figur 13.205 Avstånd mellan den korsande vägens beläggningskant och väjningslinje"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 440, "x0": 150.9, "y0": 719.8, "x1": 535.0, "y1": 758.7, "innehåll": "Avståndet mellan väjnings-/stopplinjen och GCM-passage bör vara minst 5,0 meter för att inrymma ett fordon däremellan, se Figur 13.206. Om det inte finns tillräckligt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 441, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 536.8, "y1": 143.9, "innehåll": "med utrymme för ett fordon mellan GCM-överfart och väjnings-/stopplinjen kan den placeras före övergångsstället."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 441, "x0": 65.9, "y0": 322.8, "x1": 460.0, "y1": 390.2, "innehåll": "Figur 13.206 Avstånd mellan väjningslinje och cykelpassage. 13.2.1.4.3 M15 övergångsställe"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 441, "x0": 150.9, "y0": 386.8, "x1": 503.1, "y1": 425.0, "innehåll": "Markeringens längd ska vara minst 2,5 meter. Om markeringen är placerad tillsammans med en cykelöverfart får övergångsställets bredd vara 2,0 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 441, "x0": 150.9, "y0": 422.1, "x1": 493.9, "y1": 460.3, "innehåll": "övergångsställe får utgöra ena begränsningslinjen av en cykelpassage eller cykelöverfart."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 441, "x0": 65.9, "y0": 460.9, "x1": 437.5, "y1": 674.3, "innehåll": "13.2.1.4.4 M16 Cykelpassage eller cykelöverfart Cykelpassage och cykelöverfart markeras enligt Figur 13.207. Figur 13.207 M16 Cykelpassage eller cykelöverfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 442, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 480.6, "y1": 155.4, "innehåll": "13.2.1.4.5 M17 Farthinder Eftersträva udda antal rutor så att de båda yttre nedersta kan vara fyllda."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 442, "x0": 65.9, "y0": 390.2, "x1": 544.9, "y1": 717.2, "innehåll": "Figur 13.208 M17 farthinder. 13.2.1.4.6 M17a Cykelbox Markeringen M17a anger lämplig placering för cyklande och förare av moped klass II. Markeringen får anpassas efter förhållandena på platsen. Används ofta i signalreglerade korsningar. Figur 13.209 M17a Cykelbox"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 443, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 515.1, "y1": 181.0, "innehåll": "13.2.1.5 övriga markeringar 13.2.1.5.1 M18 Förberedande upplysning om väjningsplikt eller stopplikt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 443, "x0": 150.9, "y0": 177.3, "x1": 535.5, "y1": 243.2, "innehåll": "Markeringen bör placeras 100-200 meter före väjnings- eller stopplinje, beroende på tillåten hastighet på vägen m.m.. Markeringen används exempelvis när företrädesreglerna har ändrats i en korsning, där sikten fram mot en korsning är begränsad eller om det på annat sätt är svårt att observera korsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 443, "x0": 65.9, "y0": 477.6, "x1": 490.9, "y1": 531.3, "innehåll": "Figur 13.210 Vid hastighet > 60 km/h används den större symbolen 13.2.1.5.2 M19 Körfältspilar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 443, "x0": 150.9, "y0": 527.9, "x1": 525.0, "y1": 552.8, "innehåll": "M19 bör användas på avfartsramp för att minska risken för så kallad spökkörning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 443, "x0": 150.9, "y0": 549.5, "x1": 527.5, "y1": 574.4, "innehåll": "För att förtydliga exempelvis förbud mot vänstersväng kan rakt fram-pil användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 443, "x0": 65.9, "y0": 574.7, "x1": 529.6, "y1": 639.2, "innehåll": "13.2.1.5.3 M20 Körfältsbyte Markeringen bör användas i mittlinjen på tvåfältsväg för att förvarna om heldragen linje eller spärrområde."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 529.0, "y1": 210.2, "innehåll": "13.2.1.5.4 M20a Förberedande upplysning om heldragen mittlinje m.m. 13.2.1.5.5 M21 Förbud mot att stanna och parkera 13.2.1.5.6 M22 Förbud mot att parkera"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 210.4, "x1": 535.1, "y1": 290.4, "innehåll": "13.2.1.5.7 M23 Förbud mot att stanna och parkera eller att parkera 13.2.1.5.8 M24 Uppställningsplats Markeringen anger gränsen för uppställningsplats för fordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 290.7, "x1": 545.0, "y1": 354.8, "innehåll": "13.2.1.5.9 M25 Gång- och cykelpil Gång- och cykelpil kan användas där det finns ett stort antal gående/cyklande och man vill särskilja riktningarna för att underlätta för trafikanterna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 355.5, "x1": 533.7, "y1": 419.6, "innehåll": "13.2.1.5.10 M26 Cykel Markeringen bör användas, där det finns ett stort antal cyklande eller mopedåkande. Markeringen anger vilken yta trafikanten ska åka på."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 419.9, "x1": 539.8, "y1": 484.4, "innehåll": "13.2.1.5.11 M27 Gående Markeringen bör användas där det finns ett stort antal gångtrafikanter och där det kan vara svårt att veta vilken yta som är avsedd för gående."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 484.7, "x1": 530.3, "y1": 548.9, "innehåll": "13.2.1.5.12 M28 Buss Markering M28 BUSS bör markeras där körfältet börjar och sedan med ca 300-500 meters avstånd beroende på siktförhållandena på platsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 549.5, "x1": 441.5, "y1": 600.0, "innehåll": "13.2.1.5.13 M29 Hastighet Markeringen förstärker vägmärket C31 Hastighetsbegränsning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 150.9, "y0": 596.7, "x1": 499.3, "y1": 635.3, "innehåll": "Markeringen bör användas främst där hastigheten är låg, som vid skolor och fritidshem och där man vill förstärka hastighetsbegränsningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 444, "x0": 65.9, "y0": 635.5, "x1": 537.4, "y1": 713.7, "innehåll": "13.2.1.5.14 M30 Vägnummer Markeringen bör främst användas i komplicerade korsningar, där det är svårt att samtidigt hinna läsa vägvisningstavlor och det underlättar för trafikanten att göra rätt vägval."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 518.8, "y1": 184.9, "innehåll": "13.2.1.5.15 M31 ändamålsplats 13.2.1.5.16 M32 Stopp Markeringen används tillsammans med märke B2 Stopplikt och M13 Stopplinje."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 150.9, "y0": 181.6, "x1": 530.8, "y1": 220.2, "innehåll": "Markeringen bör användas där det av olika anledningar kan vara svårt att observera stoppmärket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 65.9, "y0": 220.5, "x1": 531.4, "y1": 327.8, "innehåll": "13.2.1.5.17 M33 Rörelsehindrad 13.2.1.5.18 M34 Information Markeringen ger möjlighet att varna, upplysa och vägleda trafikanter. Används ofta tillsammans med vägmärke, för att förstärka budskapet. Används främst där hastigheten är låg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 65.9, "y0": 328.1, "x1": 323.4, "y1": 445.6, "innehåll": "13.2.1.6 Vägmarkeringsritningar 13.2.1.7 Räfflor 13.2.1.7.1 Allmänt 13.2.1.7.2 Motorväg"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 65.9, "y0": 445.8, "x1": 527.0, "y1": 539.5, "innehåll": "13.2.1.7.3 Mötesfri väg 13.2.1.7.4 Tvåfältsväg Vägrensräfflor bör utföras på tvåfältsvägar med hastighet > 60 km/h om gång- och cykeltrafiken är separerad på egen GCM-bana samt att vägrenen är ≥  0,5 m bred."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 65.9, "y0": 539.8, "x1": 477.8, "y1": 603.9, "innehåll": "13.2.1.8 Bullerremsor Beställaren kan ange att bullerremsor ska utföras på platser där särskild uppmärksamhet krävs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 150.9, "y0": 600.6, "x1": 539.7, "y1": 652.9, "innehåll": "Ju fler remsor per grupp desto större blir effekten. Genom att efterhand minska avståndet mellan remsorna och grupperna, åstadkommer man en känsla av fartökning trots konstant hastighet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 445, "x0": 150.9, "y0": 649.6, "x1": 540.0, "y1": 701.9, "innehåll": "Bullerremsor kan utföras upphöjda med vägmarkeringsmassa eller nedfrästa i beläggningen. Om vägmarkeringsmassa används bör höjden vara ca 4 mm. Vid frästa bullerremsor bör djupet vara mellan 4 och 7 mm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 446, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 470.7, "y1": 163.4, "innehåll": "13.2.1.9 Vägbaneretroreflektorer och LED-markeringar 13.2.1.9.1 Allmänt"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 446, "x0": 150.9, "y0": 160.0, "x1": 531.0, "y1": 198.6, "innehåll": "Vägbaneretroreflektorer eller LED-markering används för att förstärka den visuella ledningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 446, "x0": 150.9, "y0": 195.3, "x1": 496.8, "y1": 272.4, "innehåll": "Vägbanereflektorer och LED-markeringar bör användas för att bland annat: • förtydliga vägens linjeföring t.ex. vid skarpa kurvor, • förstärka synbarheten hos spärrområden och refuger, • förstärka avsmalnande körfält och 2+1 övergångar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 446, "x0": 65.9, "y0": 272.7, "x1": 544.8, "y1": 459.4, "innehåll": "13.2.1.9.2 Placering I normalfallet bör avståndet mellan vägbanereflektorerna/LED-markeringarna vara 24,0 meter alternativt 36,0 meter beroende på tillåten hastighet. Då reflektorer/LED monteras längs båda kantlinjerna och mittlinje/körfältslinje kan det finnas en fördel med att förskjuta enheterna i mitten relativt enheterna längs kantlinjerna. Vid tillåten hastighet upp t.o.m. 90 km/h innebär detta en förskjutning på 12,0 meter i normalfallet och 6,0 meter förskjutning i horisontalkurva med radie ≤700 meter. Om tillåten hastighet är 100 km/h eller mer blir förskjutningen 18 meter i normalfallet och 9,0 meter i horisontalkurva med radie ≤700 meter. Tabell 13.8 Användning av LED-markering"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 446, "x0": 131.1, "y0": 688.8, "x1": 474.2, "y1": 711.1, "innehåll": "1) Vid spärrområden över 100 meters längd kan c/c-avståndet ökas till 12,0 meter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 446, "x0": 131.1, "y0": 701.0, "x1": 505.5, "y1": 723.4, "innehåll": "2) Om avsmalning sker längs en sträcka över x meter kan c/c-avstånd ökas till 12,0 meter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 447, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 545.6, "y1": 209.0, "innehåll": "13.2.2 Vägkantsutmärkningar 13.2.2.1 Kantstolpar 13.2.2.1.1 Allmänt För kantstolpe på räcke se även avsnitt 7.3.11 Tillsatser och kombinerade anordningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 447, "x0": 65.9, "y0": 209.7, "x1": 524.8, "y1": 273.8, "innehåll": "13.2.2.1.2 Placering Om olika sidoavstånd måste användas bör skillnaden mellan dessa utjämnas längs minst tre stolpavstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 447, "x0": 65.9, "y0": 274.1, "x1": 373.5, "y1": 383.6, "innehåll": "13.2.2.1.3 Placering i korsning 13.2.2.2 Räckesretroreflektorer 13.2.2.3 Markeringsstolpar Markeringsstolpar kan även användas i refuger."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 447, "x0": 65.9, "y0": 415.9, "x1": 545.2, "y1": 509.3, "innehåll": "13.3.1 Allmänt trafiksignaler 13.3.1.1 Signaler vid korsning med järnväg, spårväg, öppningsbar bro, utryckningsstation, flygfält, tunnel eller påkallande av särskild försiktighet"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 447, "x0": 65.9, "y0": 500.6, "x1": 530.4, "y1": 624.4, "innehåll": "Signaler med röda eller gula ljusöppningar används i en mängd olika applikationer. Permanenta anläggningar är: • vid plankorsning för järnväg och spårväg, rött sken, • öppningsbar bro, utryckningsstation, flygfält, tunnel eller liknande, • för påkallande av särskild försiktighet, gult sken. 13.4 Varierande hastighet (VH) i korsningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 448, "x0": 65.9, "y0": 103.9, "x1": 545.6, "y1": 368.6, "innehåll": "14 Väg- och gatubelysning 14.1 Val av belysningsklass Förutsättning  Förändring eller uppförande av belysningsanläggning längs allmän väg får inte göras utan väghållarens tillstånd. Detta gäller vid åtgärder som förändrar förhållanden när vägen används till exempel armaturbyten, ombyggnationer och andra förändringar i anläggningen. Byte av ljuskälla i armatur räknas inte som förändring. Byte av armatur räknas som förändring även vid demontering och borttagning av anläggning eller anläggningsdelar ska tillstånd erhållas innan åtgärd får påbörjas. Ytterligare information finns på Trafikverkets hemsida, förändringar hanteras som ledningsärende. 14.1.1 Belysning på landsbygd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 448, "x0": 150.9, "y0": 394.4, "x1": 524.1, "y1": 419.3, "innehåll": "Behovet av belysning beror främst av vägens karaktär och omgivande trafikmiljö."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 448, "x0": 150.9, "y0": 416.0, "x1": 532.8, "y1": 468.2, "innehåll": "Vägbelysning utanför tätort kan övervägas i de fall då det finns risk för köbildning, mörkerolyckor, störande eller missledande ljus samt frekvent användning av vägren för gående, cykel- och mopedtrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 448, "x0": 150.9, "y0": 464.9, "x1": 539.6, "y1": 530.9, "innehåll": "På vägsträckor där man har bedömt att synförhållandena är sådana att de på ett betydande sätt har bidragit till att mörkerolyckor inträffat, bör belysning övervägas. Om olyckorna bedöms bero på bristande visuell ledning bör synförhållandena i första hand förbättras med hjälp av kantstolpar, heldragen kantlinje och vägmärken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 448, "x0": 150.9, "y0": 527.6, "x1": 543.1, "y1": 606.8, "innehåll": "Där det förekommer ljusstarka objekt, till exempel skyltfönster, reklamskyltar eller belysning vid industrier, större idrottsplatser eller annan kommersiell verksamhet nära vägen, kan det medföra att en obelyst vägyta upplevs som mycket mörk och svår att se. I sådana situationer kan det vara nödvändigt att belysa vägen för att skapa acceptabla synbarhetsförhållanden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 448, "x0": 150.9, "y0": 603.9, "x1": 543.0, "y1": 642.1, "innehåll": "När behov av belysning på grund av förekomst av gång-, cykel och mopedtrafik finns, bör belysningen arrangeras så att även området närmast vägen blir belyst."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 448, "x0": 150.9, "y0": 639.2, "x1": 537.4, "y1": 718.4, "innehåll": "\\\"ULR (Upward Light Ratio), \\\"uppljus förhållande\\\" som är en parameter som används för begränsning av uppåtljus, och därmed för begränsning av ljusförorening, Det är ljusflödet från en armatur eller av samtliga armaturer av en installation i förhållande till hur mycket ljusflöde ovanför horisontellaxeln i installationen. ULR bör hållas så nära 0% som möjligt.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 511.2, "y1": 169.1, "innehåll": "14.1.1.1.1 Trafikmiljöns svårighetsgrad Trafikmiljöns svårighetsgrad är ett sammanfattande begrepp som beskriver hur besvärlig och krävande den aktuella trafikmiljön är under mörker."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 544.1, "y1": 218.0, "innehåll": "Tabellerna 14.2 och 14.3 i Krav 2022:001 VGU innehåller fall som inte förkommer om man följer kraven på när det ska vara belyst. Det är för att tabellerna ska kunna användas för att välja belysningsklass även på sträckor som normalt ska vara obelysta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 150.9, "y0": 214.7, "x1": 545.0, "y1": 280.7, "innehåll": "\\\"Trafikverket uppför inte belysning om inte kriterier för att ordna belysning enligt VGU är uppfyllda. För annan part som önskar uppföra belysning längs med statlig väg av annan anledning, ska trafikmiljöns svårighetsgrad väljas som \\\"Liten\\\" enligt Tabell 14.2 i Krav 2022:001 VGU.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 65.9, "y0": 280.9, "x1": 491.4, "y1": 374.6, "innehåll": "14.1.1.2 Korsningar och trafikplatser 14.1.1.2.1 Korsningar Korsningar med ett litet antal svängande, samt korsningar med låg grad av komplexitet behöver inte belysas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 150.9, "y0": 371.3, "x1": 544.7, "y1": 409.9, "innehåll": "Vid korsningar på belysta vägar ska man normalt använda samma anläggningstyp som på primärvägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 150.9, "y0": 406.6, "x1": 540.1, "y1": 458.9, "innehåll": "Om korsning vid obelysta anslutande primärvägar ska belysas bör belysningsanläggningen utföras så att trafikanter på primärvägen får tillfredsställande synbetingelser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 150.9, "y0": 455.6, "x1": 539.8, "y1": 524.4, "innehåll": "Stor komplexitet som nämns i kraven kan vara: a) Högt trafikflöde med stor andel svängande. Med mer trafik, desto mer komplex tenderar trafiksituationen att bli. Både flödet på primärvägen och på sekundärvägen är relevant vid bedömningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 168.9, "y0": 516.4, "x1": 545.0, "y1": 694.3, "innehåll": "\\\"b) En korsning, som trots adekvat markering med vägmärken och vägmarkeringar, är svår att upptäcka, förstå eller överblicka i mörker, eller om den är olycksdrabbad i mörker. c) Korsningar med flera körfält. När någon av de anslutande vägarna har mer än två körfält vid själva korsningspunkten kan belysning göra att trafikanterna lättare kan överblicka situationen och planera sin körning. Till den här kategorin räknas i första hand korsningar av C-typ, där det finns separata körfält för vänstersvängande fordon. även vid korsningar av typen \\\"ögla\\\" (spansk sväng) där vänstersvängande fordon leds in på en separat väg kan belysning fylla en funktion, åtminstone om antalet svängande är stort. De visuella förhållandena och trafikflödet bör vägas in i bedömningen av huruvida en korsning med flera körfält ska belysas.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 449, "x0": 150.9, "y0": 691.0, "x1": 520.3, "y1": 743.3, "innehåll": "Om siktförhållandena vid korsningen är dåliga kan ett alternativ vara att använda högmastbelysning för att trafikanterna lättare ska uppmärksamma korsningen. Högmastbelysning förutsätter dock beaktande av underhållsaspekter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 545.1, "y1": 157.2, "innehåll": "Vad som ska betraktas som dåliga siktförhållanden måste avgöras från fall till fall, men en ungefärlig rekommendation är högmastbelysning är lämplig att använda då det är svårt att uppfatta att det är en korsning på dubbla stoppsiktsavståndet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 65.9, "y0": 157.8, "x1": 507.3, "y1": 235.7, "innehåll": "14.1.1.2.2 Trafikplatser Trafikplatser bör belysas efter samma principer vad gäller anläggningstyp och anläggningsgeometri, som gäller för i trafikplatsen ingående vägsträckor och korsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 232.4, "x1": 545.0, "y1": 298.3, "innehåll": "Belysningsanläggning för avfartsramper och påfartsramper bör inom samma trafikplats utformas på likartat sätt. För att särskilja ramper, speciellt avfarter, kan man välja att använda en lägre stolpe för att tydliggöra förändringen i trafiksituationen. En lägre stolpe ger känslan av ett mindre vägrum där hastigheterna är lägre."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 295.0, "x1": 534.7, "y1": 347.3, "innehåll": "Vid trafikplatser där ljuspunkter och stolpar bedöms medföra en missvisande visuell ledning kan högmastbelysning övervägas. En sådan belysning skapar ofta en god visuell förvarning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 344.0, "x1": 534.3, "y1": 396.2, "innehåll": "Att använda lågt placerade ljuspunkter, så kallat ledljus eller positionsljus, för att ge visuell ledning rekommenderas inte. Dels är det olämpligt av drifttekniska skäl, dels kan sådan belysning ge problem med bländning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 392.9, "x1": 541.5, "y1": 607.2, "innehåll": "Om primärvägen är obelyst behöver trafikplatsens ramper inte belysas, såvida det råder stor komplexitet som t.ex.: a) Högt trafikflöde med stor andel avfart-/påfartstrafik: Ju mer trafik, desto mer komplex tenderar trafiksituationen att bli. Både flödet på primärvägen och på sekundärvägen är relevant vid bedömningen. b) Trafikplatser med svåra visuella förhållanden: Om en trafikplats, trots adekvat markering med vägmärken och vägmarkeringar, är svår att upptäcka, förstå eller överblicka i mörker, eller om den är olycksdrabbad i mörker, bör belysning övervägas. c) Risk för köbildning på ramperna: Om det finns risk för köbildning eller stillastående trafik på ramperna, till exempel beroende på trafiksignaler i anslutning till sekundärvägen, kan det vara lämpligt att belysa trafikplatsen. d) Trafikplats med stor andel anslutande, avvikande, stillastående och växlande trafik i mörker samt där bilförarna utsätts för störande ljus i stor omfattning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 604.3, "x1": 542.8, "y1": 642.5, "innehåll": "Om man väljer att ha belysning är det lämpligt att belysa påfarter/avfarter, ramper och korsningar med sekundärvägen. Primärvägen behöver inte belysas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 639.6, "x1": 515.2, "y1": 677.8, "innehåll": "Korsningar där ramperna ansluter till sekundärvägen bör belysas om de visuella förhållandena är dåliga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 450, "x0": 150.9, "y0": 674.9, "x1": 539.6, "y1": 740.4, "innehåll": "Om man vid påfarter/avfarter på obelysta vägar väljer att belysa påfarter/avfarter, bör hela påfarten/avfarten belysas. Att belysa en påfart/avfart med enstaka stolpar rekommenderas inte, eftersom vägen bakom den belysta ytan – där det ofta är en kurva – blir mörk och syns dåligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 507.4, "y1": 169.1, "innehåll": "14.1.1.2.3 Cirkulationsplatser Stolpar inom cirkulationsplatser blir ofta påkörda varför man måste vara extra noggrann vid val av placering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 541.9, "y1": 259.1, "innehåll": "Vid obelyst väg ska belysningen i cirkulationsplatsen synliggöra till- och frånfarter. Hur lång sträcka av de anslutande vägarna som ska belysas måste avgöras från fall till fall. Vid höga trafikflöden, framför allt på vägar med högre hastigheter, kan det vara lämpligt att belysa några hundra meter av de anslutande vägarna, för att förbättra synförhållandena vid köbildning. I annat fall kan det vara tillräckligt med några få stolpar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 150.9, "y0": 255.8, "x1": 545.1, "y1": 349.1, "innehåll": "Effektbelysning av rondellen kan, förutom att fungera som utsmyckning, bidra till att cirkulationsplatsen synliggörs på ett bättre sätt i mörker. Vid planering och anläggning av effektbelysning är det viktigt att beakta bländningsaspekter samt risken för att belysningen blir missledande eller kan förväxlas med fordonsbelysning. Stor omsorg behövs vid planering av ljusriktningar och avskärmning för att undvika bländning av trafikanter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 65.9, "y0": 349.3, "x1": 537.4, "y1": 470.4, "innehåll": "14.1.1.3 Sidoanläggningar 14.1.1.3.1 Busshållplatser Belysning för busshållplats bör utformas med beaktande av busstrafikanternas och busschaufförernas behov. Detta innebär bl.a. att belysningen bör vara utformad så att uppställda bussar inte orsakar störande skuggor för busstrafikanterna vid av- och påstigning. Belysning bör vara tillräcklig för att kunna läsa tidtabell."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 150.9, "y0": 467.1, "x1": 532.7, "y1": 505.7, "innehåll": "För belysningskrav för spårvagnshållplats hänvisas till {SS-EN 12464-2:2007 (Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2 Arbetsplatser utomhus)}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 65.9, "y0": 505.9, "x1": 522.4, "y1": 583.8, "innehåll": "14.1.1.3.2 Parkeringsplatser även vid obelysta vägar kan det finnas anledning att belysa parkeringsplatser, till exempel för infartsparkeringar vid bussbytesplatser. Armaturerna bör då ha minst avskärmningsklass G*6."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 65.9, "y0": 584.1, "x1": 518.2, "y1": 634.9, "innehåll": "14.1.1.3.3 Vändplatser Om vändplatser på obelysta vägar belyses separat bör belysningsklass C5 väljas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 451, "x0": 65.9, "y0": 635.2, "x1": 327.5, "y1": 744.7, "innehåll": "14.1.1.3.4 Rastanläggningar 14.1.1.3.5 Kontrollplats 14.1.1.4 övergångsställen Se avsnitt 14.1.2.4 övergångsställen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 533.6, "y1": 212.3, "innehåll": "14.1.1.5 övriga anläggningar 14.1.1.5.1 Broar och öppningsbara broar Vid placering av stolpar bör, i förekommande fall, hänsyn tas till trafik på underliggande väg så att störning av den visuella ledningen undviks. även för trafik som passerar under bron bör estetiska synpunkter beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 209.0, "x1": 538.9, "y1": 247.5, "innehåll": "Vid placering av ljuspunkter bör det beaktas att störande skuggor eller bländning inte uppkommer för eventuell väg-, sjöfarts-, järnvägs- eller spårvägstrafik under bron."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 244.2, "x1": 530.0, "y1": 296.5, "innehåll": "Stolpar bör placeras på land eller på intilliggande fasta brodelar. På svängbroar och lyftbroar kan stolpar normalt anordnas. Vägbelysning på bro vid långa klaff- och rullbroar kan t.ex. anordnas genom högmastbelysning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 65.9, "y0": 296.8, "x1": 541.4, "y1": 417.8, "innehåll": "14.1.1.5.2 Bryggor och färjelägen 14.1.2 Belysning tätort Utformningen av belysningsanläggningen anpassas till gatans karaktär. Lågt placerad belysning används för gående, belysning för biltrafik placeras högre. Belysningen bör göra stadsrummet överskådligt och behagligt att vistas i. Rumsupplevelsen blir tydligare om uterummets väggar är belysta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 414.5, "x1": 525.2, "y1": 453.1, "innehåll": "även om det finns ett generellt krav på att vägar och gator i tätort ska vara belysta finns ibland anledning att överväga att inte belysa."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 449.8, "x1": 528.4, "y1": 474.7, "innehåll": "Utformning av belysningsanläggning anpassas till aktuell trafiksituation och miljö."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 471.4, "x1": 510.2, "y1": 510.0, "innehåll": "Detta gäller även exempelvis övergångszoner med randbebyggelse och mindre bebyggelsegrupper/ bybildningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 506.7, "x1": 539.5, "y1": 572.6, "innehåll": "Vägar i tätort som inte har blandtrafik och/eller oskyddade trafikanter bedöms enligt förutsättningar i avsnitt 14.1.1 Belysning på landsbygd. Typ av väg som är aktuellt är exempel genomfartsväg med högre hastighet där det inte förekommer gång eller cykeltrafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 569.3, "x1": 536.3, "y1": 621.6, "innehåll": "En annan orsak till att inte bygga vägbelysning kan vara av hänsyn till naturreservat, negativ påverkan på speciella habitat, observatorier eller speciella verksamheter som kräver ostört mörker."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 452, "x0": 150.9, "y0": 618.3, "x1": 534.4, "y1": 643.2, "innehåll": "Beslut att inte bygga vägbelysning i tätort hanteras enligt rutin för avsteg från VGU."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 397.0, "y1": 222.1, "innehåll": "14.1.2.1 Vägar och gator 14.1.2.1.1 Trafikmiljöns svårighetsgrad 14.1.2.2 Korsningar och cirkulationsplatser 14.1.2.2.1 Korsningar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 65.9, "y0": 251.8, "x1": 512.5, "y1": 315.9, "innehåll": "14.1.2.2.3 Cirkulationsplatser Stolpar inom cirkulationsplatser blir ofta påkörda. Därför måste man vara extra noggrann vid val av placering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 150.9, "y0": 312.6, "x1": 545.1, "y1": 405.9, "innehåll": "Effektbelysning av rondellen kan, förutom att fungera som utsmyckning, bidra till att cirkulationsplatsen synliggörs på ett bättre sätt i mörker. Vid planering och anläggning av effektbelysning är det viktigt att beakta bländningsaspekter samt risken för att belysningen blir missledande eller kan förväxlas med fordonsbelysning. Stor omsorg behövs vid planering av ljusriktningar och avskärmning för att undvika bländning av trafikanter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 150.9, "y0": 402.7, "x1": 536.1, "y1": 441.2, "innehåll": "Vid planering av belysning bör helhetsintrycket av stolpar och master från belysning och vägmärken beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 65.9, "y0": 441.5, "x1": 402.5, "y1": 529.5, "innehåll": "14.1.2.3 öppna platser 14.1.2.3.1 Torg 14.1.2.3.2 Bussterminaler och busshållplatser"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 65.9, "y0": 529.7, "x1": 542.5, "y1": 637.1, "innehåll": "14.1.2.3.3 Parkeringsplatser 14.1.2.4 övergångsställen Den högre belysningsklassen bör omfatta en sträcka av 50 m före och 50 m efter det markerade övergångsstället samt en bredd av minst 5,0 m av intilliggande sidoområde på vardera sidan av körbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 150.9, "y0": 633.8, "x1": 531.4, "y1": 672.3, "innehåll": "Vid hög vägyteluminans är det möjligt att åstadkomma en god negativ kontrast mot bakgrunden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 150.9, "y0": 669.0, "x1": 534.0, "y1": 735.0, "innehåll": "Om inte en god negativ kontrast uppnås genom ordinarie vägbelysning kan separatbelysning ordnas. Separatbelysningens syfte är att skapa positiv kontrast av passerande genom att med hjälp av vertikal belysning belysa den sida på passerande som är vänd mot trafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 453, "x0": 150.9, "y0": 731.7, "x1": 515.3, "y1": 770.3, "innehåll": "Positiv kontrast uppnås genom att ordna vertikal belysning, eller genom att den vertikala belysningsstyrkan ökas, med hjälp av separat belysning för ändamålet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 527.9, "y1": 157.2, "innehåll": "På ett 2m högt vertikalt plan mitt på övergångsstället bör den vertikala belysningsstyrkan inte understiga 20 lux. Den vertikala belysningsstyrkan bör vara högre än den horisontella på övergångsstället."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 536.8, "y1": 192.8, "innehåll": "Vid utformning av separatbelysning är dess position och orientering i förhållande till övergångsstället viktigt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 150.9, "y0": 189.5, "x1": 537.5, "y1": 241.8, "innehåll": "Anpassning av den vertikala belysningsstyrkan i förhållande till övrig belysning behöver göras. Den vertikala belysningsstyrkan får inte vara för hög i förhållande till den horisontella belysningsstyrkan och den får inte blända förare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 65.9, "y0": 242.1, "x1": 533.8, "y1": 475.7, "innehåll": "14.1.3 Belysning av GCM-vägar 14.1.3.1 Allmänt GCM-vägar kan delas in i fyra olika huvudtyper enligt nedan: • Cykelvägar i regionala huvudstråk. Belysning av dessa stråk prioriteras framför belysning av övriga GCM-vägar. • övriga regionala stråk för vardagscykling. • Rekreationsstråk. • Skolpendlingsväg/viktiga målpunkter för aktivitet under den mörka tiden på dygnet (idrottshall, station, kaféer, m.m.). Dessa typer ingår inte alltid i regionala huvudstråk, men belysning av dessa bör ske även utanför tättbebyggt område. • Samordning av belysningsstolpars placering och trädplacering bör ske enligt avsnitt 8.6.6.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 150.9, "y0": 473.2, "x1": 541.3, "y1": 622.3, "innehåll": "Omgivningsljuset delas in i fyra olika miljözoner enligt nedan ({SS-EN 12464-2}): • E1 utgörs av mörka områden, som landsbygdsområde eller nationalparker och andra skyddade områden med inget eller väldigt svagt omgivningsljus • E2 utgörs av områden med allmänt svagt omgivningsljus, såsom industri-eller bostadsområden på landsbygden • E3 utgörs av områden med medelstarkt omgivningsljus, till exempel samhällen, industri-eller bostadsområden i förorter • E4 utgörs av områden med starkt omgivningsljus, såsom stadskärnor och handelsområden"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 65.9, "y0": 622.9, "x1": 510.1, "y1": 687.1, "innehåll": "14.1.3.2 GCM-vägar Om en GCM-väg är skild från körbanan genom t.ex. vegetation eller om det är önskvärt med hänsyn till miljön, kan GCM-vägen belysas separat."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 150.9, "y0": 683.8, "x1": 524.6, "y1": 722.4, "innehåll": "GCM-vägar bör ha ett omgivningsljus som sträcker sig minst 2,0 m utanför GCM- vägen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 454, "x0": 150.9, "y0": 719.1, "x1": 534.7, "y1": 757.7, "innehåll": "Belysningen vid olika typer av hinder och där vägen ändrar karaktär bör utformas så att hinder framträder tydligt. Exempel på hinder och förändringar är vid trappor, där"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.4, "y1": 143.9, "innehåll": "vägen ändrar riktning kraftigt, vid korsningar, vid passage och i anslutning till tunnlar för GCM-trafik."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 65.9, "y0": 144.1, "x1": 543.9, "y1": 237.8, "innehåll": "14.1.3.2.1 GCM-väg intill körbana 14.1.3.2.2 Karaktär och orientering Genom att stolparna så långt det är möjlig placeras på samma sida av GCM-vägen blir riktning och utsträckning tydligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 234.5, "x1": 537.5, "y1": 286.8, "innehåll": "Ett avsteg från detta kan göras när det finns ytor som bildar speciella platser. Dessa platser kan ges en karaktär som bryter stråket och kan förknippas med platsen. Syftet är att öka orienterbarheten och vara en trygghetsskapande faktor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 65.9, "y0": 287.1, "x1": 525.5, "y1": 351.2, "innehåll": "14.1.3.3 Belysning av GCM-vägar under bro Med nattbelysning avses belysning som följer tänd och släcktider för belysning på anslutande GCM-väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 348.3, "x1": 541.5, "y1": 386.5, "innehåll": "Med dagbelysning avses belysning som tänder när belysning på anslutande GCM-väg släcker och omvänt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 383.6, "x1": 530.5, "y1": 422.2, "innehåll": "För dagbelysning bör medelbelysningsstyrkan på väggen från 1,2 m och uppåt vara minst 250 lux."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 418.9, "x1": 533.5, "y1": 457.4, "innehåll": "Det är lämpligt att använda armaturer som är avskärmade i blickriktningen men ger ljus på väggar och tak."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 454.1, "x1": 545.7, "y1": 479.0, "innehåll": "Genom att lysa upp passagens väggar så minskar kontrasten mellan vägg och vingmur."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 475.7, "x1": 546.4, "y1": 568.7, "innehåll": "Avgörande för trygghetskänslan på en GCM-väg under bro är möjligheten till genomsikt. För att inte motverka genomsikten är det viktigt att armaturerna är väl avbländade i blickriktningen in genom passagen. Armaturerna bör placeras i taket eller högt upp på väggen. Genom att lysa upp väggar och tak så minskar kontrasten mot synliga ljuspunkter. Ytorna direkt utanför mynningen är ofta dåligt belysta i kontrast till innebelysningen. är det ljust ute behövs mer ljus i passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 565.7, "x1": 528.6, "y1": 604.3, "innehåll": "För mycket ljus i passagen nattetid fördunklar omgivningen och gör det svårt att se bortom ingången."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 601.0, "x1": 541.6, "y1": 680.3, "innehåll": "Idealet ur säkerhets- och underhållssynpunkt är en bred rak passage utan invändiga prång och rena öppna entréer. En regelbunden tillsyn av installationen krävs för att minimera effekterna av vandalisering och förstörelse. Armaturerna bör vara slagtåliga och enkla att tvätta. Blir glas eller kupa sönderslaget bör det inte finnas lätt åtkomliga spänningsförande delar bakom."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 455, "x0": 150.9, "y0": 677.4, "x1": 541.9, "y1": 742.9, "innehåll": "Tunnlar med dagbelysning bör dämpas under natten, dels för att spara energi och dels för att balansera ljusnivån i och utanför tunneln.Belysning i tunnlar med få GCM- trafikanter bör också närvarostyras. Styrningen bör utföras så att tunneln aldrig är helt släckt utan går från lågnivå till högnivå vid närvaro."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 456, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 536.5, "y1": 201.1, "innehåll": "14.1.3.4 Trappor 14.2 Belysningsklasser Belysningsklassernas nivåer bör inte överskrida mer än 20% av klassens minimikrav (luminansnivå och belysningsstyrka)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 456, "x0": 65.9, "y0": 201.4, "x1": 419.5, "y1": 289.4, "innehåll": "14.2.1 Belysningsklasser för vägar och gator 14.2.1.1 Belysningsklasser vid motortrafik 14.2.1.2 Belysningsklasser vid konfliktzoner"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 456, "x0": 65.9, "y0": 289.6, "x1": 452.7, "y1": 361.7, "innehåll": "14.2.1.3 Belysningsklasser för gående och cyklister Bra färgåtergivning bidrar till bättre ansiktsigenkänning. Tabellen kan även användas för moped klass II."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 456, "x0": 150.9, "y0": 358.4, "x1": 538.9, "y1": 410.6, "innehåll": "HS-klass kan användas som alternativ till P-klass när man vill ta hänsyn till markytor som har mer struktur än plan asfalt, till exempel för gågator, eller torg med stenläggning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 456, "x0": 150.9, "y0": 407.3, "x1": 453.3, "y1": 452.6, "innehåll": "Halvsfärisk belysningsstyrka ska vara enligt HS-klass Tabell 14.1 Tabell 14.1 HS-klass"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 456, "x0": 65.9, "y0": 582.6, "x1": 533.2, "y1": 647.1, "innehåll": "14.2.1.4 Tilläggskrav för vertikal belysning SC-klass kan användas som tilläggskrav på torg och gatuytor när man vill ta hänsyn till vertikal belysning på objekt som inte är plana ytor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 456, "x0": 150.9, "y0": 643.8, "x1": 531.7, "y1": 704.0, "innehåll": "Halvcylindrisk belysningsstyrka (Esc) ska mätas på ett plan minst 1,5 m över mark, med därför avsedd lins. Halvcylindrisk belysningsstyrka ska vara enligt Tabell 14.2."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 457, "x0": 150.9, "y0": 124.8, "x1": 535.8, "y1": 389.0, "innehåll": "Tabell 14.2 SC-klass för halvcylindrisk belysningsstyrka EV-klass kan användas som ett tilläggskrav för plana vertikala ytor som ska belysas, till exempel skyltytor eller fasader."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 457, "x0": 150.9, "y0": 385.7, "x1": 399.1, "y1": 430.6, "innehåll": "Vertikal belysningsstyrka ska vara enligt Tabell 14.3. Tabell 14.3 EV-klass för vertikala plana ytor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 457, "x0": 65.9, "y0": 578.7, "x1": 520.0, "y1": 625.6, "innehåll": "14.2.2 Klasser för begränsning av bländning och kontroll av störande ljus"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 457, "x0": 65.9, "y0": 625.8, "x1": 477.0, "y1": 684.3, "innehåll": "14.2.2.1 Avskärmningsklasser, (G*-klasser) 14.2.2.2 Bländningsklasser baserade på bländtalsindex"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 457, "x0": 150.9, "y0": 675.7, "x1": 542.4, "y1": 772.1, "innehåll": "Förutsättning  Bländtalsindex kan användas för att ställa krav på graden av obehagsbländning från armaturer avsedda för GC-vägar. Det beräknas som armaturens maximala ljusflöde vid 85 grader från lodlinjen i relation till projicerad area på armaturens lysande yta. Lågt ljusflöde och stor lysande yta ger ett lägre värde (högre klass)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 458, "x0": 150.9, "y0": 105.1, "x1": 488.8, "y1": 185.5, "innehåll": "Beräkningsförutsättningar finns i SS-EN 13201-2:2016. Annex A.2. Bländtalsindex enligt Tabell 14.4 tillämpas för att ställa krav på grad av obehagsbländning från armatur avsedd för GC-vägar. Tabell 14.4 Bländtalsindex"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 458, "x0": 65.9, "y0": 255.0, "x1": 446.6, "y1": 362.1, "innehåll": "14.2.2.3 Bländtal GRL 14.3 Utformning av belysningsanläggning 14.3.1 Anpassning till omgivningen"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 458, "x0": 65.9, "y0": 362.3, "x1": 540.3, "y1": 496.7, "innehåll": "14.3.1.1 Angränsande anläggningar 14.3.1.2 Angränsande miljö Utgångspunkten bör vara att belysningsanläggningen kan tillföra miljön kvalitéer och framhäva och understryka miljöns arkitektoniska utformning och särart, såväl på natten som på dagen. Effektbelysning bör vara riktad nedåt för att minimera ljusförorening. Belysningsanläggningarnas funktionella egenskaper bör dock vara oförändrade."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 458, "x0": 150.9, "y0": 493.7, "x1": 543.6, "y1": 573.0, "innehåll": "Vid större belysningsanläggningar och särskilt i känsliga miljöer bör konsekvenserna för omgivningen studeras extra noga. Man bör vara försiktig med belysning i närheten av till exempel naturreservat och astronomiska observatorier. Det finns valmöjligheter att inte sätta upp ljuspunkter alls eller att införa nattreduktion under största delen av natten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 458, "x0": 150.9, "y0": 569.7, "x1": 540.4, "y1": 649.3, "innehåll": "Andelen blått ljus (<500nm) från ljuskällor bör begränsas för att generellt reducera påverkan (på dygnsrytmen hos) av djur och på naturen. Färgtemperaturen bör därför begränsas till 3000K för alla ljuskällor utomhus och i specifika fall, exempelvis i närheten av känsliga miljöer, naturmiljöer eller vattenmiljöer, begränsas till maximalt 2000-2200K. Ljusmängden för UV-ljus och IR bör vara obefintlig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 458, "x0": 150.9, "y0": 646.0, "x1": 543.9, "y1": 725.6, "innehåll": "Ljus från elektriska ljuskällor bör begränsas i och nära akvatiska miljöer, såsom havsmiljöer, sjöar, vattendrag eller våtmarker. Många arterna i dessa miljöer är extra känsliga för elektriskt ljus i mörkerförhållanden och flertalet är även skyddade. Därför kan man vid användning av elektriskt ljus i mörker i och nära akvatiska habitat få allvarliga ekologiska konsekvenser som är oönskade"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.1, "y1": 285.3, "innehåll": "Belysningsanläggningar bör utformas: • att de framträder så litet som möjligt, både sedda både från vägen och från omgivningen i dagsljus, • att anläggningen på ett naturligt och harmoniskt sätt passar in i och är ett tillskott i miljön, • att de sedda från vägen i mörker bidrar till att ge trafikanterna en klar och entydig bild av vägmiljön och god visuell ledning, • att de ges en sådan skala och dimension så att de harmoniserar med vägen och omgivningen, och • att de sedda från omgivningen i mörker inte blir dominerande och att belysningen i övrigt inte blir störande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 150.9, "y0": 282.4, "x1": 543.0, "y1": 334.3, "innehåll": "Belysningsanläggningar på broar bör utformas så att de harmoniserar med bron. öppna platser, torg och liknande ytor bör få en anläggning som passar in i den miljön. Vid val av anläggningsdelar bör estetiska synpunkter beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 150.9, "y0": 331.4, "x1": 542.3, "y1": 422.2, "innehåll": "Vid val av armaturer bör bl.a. beaktas att storleken är anpassad till stolphöjden och att formen och ytbehandlingen är tilltalande. Vid val av stolpar bör bl.a. beaktas: • att kvoten mellan stolpars armlängd och vertikal stolpdel bör vara högst 0,25, • att stolparmar normalt bör luta 2  till max 5   över horisontalplanet, och • att även förzinkade stolpar i estetiskt känsliga miljöer kan behöva målas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 150.9, "y0": 418.9, "x1": 515.1, "y1": 471.1, "innehåll": "Vid val av elanläggning bör i vissa fall av estetiska skäl luftledning undvikas. Anläggningsdelar bör väljas så att de tillsammans ger intryck av en naturlig och harmonisk enhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 150.9, "y0": 467.8, "x1": 536.2, "y1": 533.8, "innehåll": "För vägbelysningsanläggning som ligger inom 150 m från kraftledning med systemspänning 130 kV och uppåt behövs ofta särskilda åtgärder för att motverka de risker som kraftledningen medför. Kontakt med ledningsägaren för samråd om lämpliga åtgärder bör ske så tidigt som möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 65.9, "y0": 534.0, "x1": 310.0, "y1": 651.6, "innehåll": "14.3.2 Anläggningsprinciper 14.3.2.1 Allmänt 14.3.2.2 Armaturer 14.3.2.3 Ljuskällor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 65.9, "y0": 651.8, "x1": 518.6, "y1": 715.9, "innehåll": "14.3.2.4 Styrsystem och ljusreglering Styrsystem typ 4 enligt {TDOK 2013:0580 Elkraftsanläggningar. Styrsystem för belysningsanläggningar för väg}ska inte användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 459, "x0": 150.9, "y0": 712.6, "x1": 534.8, "y1": 751.2, "innehåll": "Användning av system av typ 4 innebär i de flesta fall att komplexa funktioner och system ska hanteras. I nuläget överstiger inte nyttan med komplexiteten kostnaderna"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 484.6, "y1": 143.9, "innehåll": "för att upprätthålla funktionalitet, robusthet och säkerhet på denna typ av anläggningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 508.1, "y1": 179.1, "innehåll": "System av typ 1-3 ska användas, hänsyn ska tas till möjlighet till aktuell energibesparing, belysningsanläggnings påverkan på kringliggande miljö mm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 546.6, "y1": 214.4, "innehåll": "Nattreduktion eller närvarostyrning bör tillämpas så långt det är möjligt för att undvika ekologisk påverkan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 545.8, "y1": 263.4, "innehåll": "Nattreduktion innebär att ljusnivå minimeras till en lägsta acceptabel nivå, men inte att anläggningar släcks. Närvarostyrning kan vara ett sätt att åstadkomma nattreduktion av belysning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 260.1, "x1": 525.4, "y1": 312.3, "innehåll": "Närvarostyrning ska inte tillämpas utan att föregående utredningar av påverkan på trafiksäkerhet, eller kontroll av andra för belysningen viktiga funktionskrav, genomförs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 309.0, "x1": 521.7, "y1": 347.6, "innehåll": "\\\"I armaturer inbyggd nattsänkning ska utföras enligt figur 4 i {TRVINFRA-00145 LED-armaturer}, \\\"Preprogrammed stand-alone dimming\\\".\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 65.9, "y0": 347.9, "x1": 538.7, "y1": 547.8, "innehåll": "14.3.2.5 Ljuspunktsplacering Vid bestämning av ljuspunktshöjden, eftersträvas så låg placering som möjligt, men i det enskilda fallet bör hänsyn bland annat tas till: • behov av samordning med befintlig anläggning, • synpunkter och önskemål ifråga om utformning, • möjligheterna att fästa bärlinor och konsoler i byggnader, • förekommande stolpstandard, • föreskrifter om minimihöjd vid bärlineupphängda armaturer, • erforderlig fri höjd över vägbana, och • maximal ljuspunktshöjd vid högspänningsledning eller inflygningskorridor vid flygfält."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 65.9, "y0": 548.4, "x1": 530.7, "y1": 612.6, "innehåll": "14.3.2.6 Stolpplacering Minsta tillåtna avstånd för stolpe till vägbanekant med hänsyn till säkerhetszon och det fria rummet framgår av andra avsnitt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 609.3, "x1": 525.1, "y1": 647.9, "innehåll": "Av underhållsskäl bör minsta avstånd mellan stolpe och vägbanekant (asfaltskant) vara minst 2,0 m. Avståndet kan minskas till 1,0 m vid busshållplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 644.6, "x1": 522.2, "y1": 704.7, "innehåll": "På GCM-vägar bör stolpar placeras på minst 1,0 m fritt avstånd från vägbanekant (asfaltkant). Snöröjning bör beaktas vid placering av stolpar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 701.8, "x1": 506.0, "y1": 726.7, "innehåll": "Påkörningsrisk för oskyddade trafikanter bör beaktas vid placering av stolpar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 460, "x0": 150.9, "y0": 723.4, "x1": 520.8, "y1": 761.6, "innehåll": "I avsnitt 7.4.3 om eftergivlig utrustning finns krav och råd som påverkar stolpens placering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 520.8, "y1": 169.1, "innehåll": "14.3.2.7 Belysningsstolpar, linor och fundament I avsnitt 7.4.3 om eftergivlig utrustning finns krav och råd som påverkar stolpens utformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 545.4, "y1": 259.1, "innehåll": "Stolpar kortare än 8 m används i huvudsak för att belysa konfliktpunkter och liknande när separatbelysning ordnas, inom tätort eller längs vägar med lägre hastigheter. På landsbygd är det ofta olämpligt att använda stolpar kortare än 8 m då det innebär att det blir korta avstånd mellan stolpar och jämnhetskrav kan vara svårt att uppnå. Korta avstånd innebär även att antalet stolpar längs en sträcka blir fler till antalet och därmed att risken för en eventuell påkörning ökar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 65.9, "y0": 280.9, "x1": 545.0, "y1": 386.1, "innehåll": "14.3.2.8 Vägbeläggning Porfyr (röd färg) är slitstark och används överlag vid mycket höga trafikflöden, men det förekommer även kvartsit och granit. Porfyr finns även vid låga trafikflöden i stora delar av Dalarna på grund av tillgängligheten. Reflektionsegenskaperna kan skilja sig åt beroende på slitlagrets sammansättning och kan ändras efter omläggning av slitlager."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 65.9, "y0": 408.4, "x1": 525.2, "y1": 472.5, "innehåll": "14.3.2.9 Adaptationssträckor Anläggningsgeometrin (ljuspunktshöjd, överhäng och ljuspunktsavstånd) bör vara densamma på adaptationssträckan som på anslutande fullt belysta vägsträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 150.9, "y0": 469.2, "x1": 533.2, "y1": 507.8, "innehåll": "Medelluminans på adaptationssträckor vid olika belysningsklasser bör vara 30 % av anslutande fullt belysta vägsträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 150.9, "y0": 504.5, "x1": 508.3, "y1": 543.1, "innehåll": "För separat belysta korsningar utförda med högmaster erfordras normalt ingen adaptationssträcka."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 150.9, "y0": 539.8, "x1": 543.7, "y1": 578.4, "innehåll": "Där belysningen upphör bör reflekterande kantstolpar uppsättas på en sträcka av minst dubbla adaptationssträckan, dock minst 300 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 150.9, "y0": 575.4, "x1": 543.0, "y1": 627.3, "innehåll": "Adaptationssträckor bör anordnas på rak vägsträcka eller i horisontalkurva med radie minst 1,5 gånger minimiradien vid resp. referenshastighet se Tabell 14.5 (minimiradie för anordnande av adaptationssträcka)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 461, "x0": 150.9, "y0": 624.4, "x1": 529.1, "y1": 676.3, "innehåll": "Vid mindre radie bör adaptationssträcka i första hand avslutas efter kurvan. I andra hand bör adaptationssträckan avslutas på ett avstånd före kurvan som är minst lika med adaptationssträckans längd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 462, "x0": 65.9, "y0": 105.0, "x1": 465.4, "y1": 297.0, "innehåll": "Tabell 14.5 Minimiradie för anordnande av adaptationssträcka 14.3.2.10 Visuell ledning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 462, "x0": 150.9, "y0": 293.6, "x1": 536.8, "y1": 345.8, "innehåll": "På en väg där länkarna är obelysta kan en tidig visuell varning för annalkande korsning, cirkulationsplats eller trafikplats vara önskvärd. I sådana fall bör belysning med högmast övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 462, "x0": 65.9, "y0": 367.2, "x1": 445.6, "y1": 420.7, "innehåll": "14.4 Beräkning av prestanda Bibehållningsfaktor fås i {TRVINFRA-00145 LED-armaturer}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 462, "x0": 65.9, "y0": 501.1, "x1": 506.4, "y1": 592.2, "innehåll": "14.5 Metoder för mätning av belysningsprestanda 14.5.1 Vägbelysning 14.5.2 Tunnelbelysning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 462, "x0": 65.9, "y0": 613.5, "x1": 520.7, "y1": 749.1, "innehåll": "14.6 Belysning i vägtunnlar och på väg under bro Förutsättning  I avsnitt 14.6 så behandlas belysning i vägtunnlar och belysning på vägar under broar. Principerna för belysningsdesign är densamma för de två typerna. Fortsättningsvis i avsnittet används termen tunnel för vägtunnel respektive väg under bro."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 530.1, "y1": 157.2, "innehåll": "Hur man bör anordna och tillämpa Tunnelbelysning är omfattat beskrivet i {SS- CEN/TR 14380 Ljus och Belysning – Tunnelbelysning}, {CIE 88 Tunnel lighting} samt {SS-EN 16276 Utrymningsbelysning i vägtunnlar}. Dessa råd bör efterlevas!"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 154.3, "x1": 541.1, "y1": 233.5, "innehåll": "För att kunna dimensionera Tunnelbelysning behöver projektör ta reda på hur tunneln och armaturer tvättas samt i vilket intervall samt om vilken om tunneln t.ex. har smutsavvisande beläggning. Mer om det finns i {SIS-CEN/CR 14380 Ljus och belysning – Tunnelbelysning avsnitt 4.4.4}, {CIE 88:2004 Tunnel lighting avsnitt 9} samt i {TRVINFRA-00145 LED-armaturer avsnitt Bibehållningsfaktor}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 65.9, "y0": 234.1, "x1": 492.9, "y1": 284.6, "innehåll": "14.6.2 Tunnelbelysning Användare av detta avsnitt bör ha god kunskap om {SIS-CEN/CR 14380}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 281.3, "x1": 534.1, "y1": 341.5, "innehåll": "Innan projektering utförs bör beslut tas om behov av extra komfortbelysning behövs enligt sista stycket i {SIS CEN/CR 14380, Annex A.2.1}. En ljus väggbeklädnad med reflektionsfaktor > 0.4 bör användas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 338.2, "x1": 536.9, "y1": 363.1, "innehåll": "En ljus väggbeklädnad som ger en högre luminans hos tunnelväggarna är att föredra."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 360.2, "x1": 515.5, "y1": 398.4, "innehåll": "I tabell A5 SIS-CEN/CR 14380 bör man använda snövärden på de ytor i vägens sidoområden där snötäcke kan uppstå, men inte för vägbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 395.4, "x1": 534.4, "y1": 433.7, "innehåll": "Belysningen bör utformas så att inredning, installationer etc. inte lämnar besvärande skuggor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 430.7, "x1": 541.8, "y1": 482.6, "innehåll": "Vägledande ljus bör finnas på båda sidor då det skapar mindre vinglighet i körfält och förare får större varseblivning vid körning i tunnel. Det vägledande ljuset kan med fördel kombineras med vägledande utrymningsljus."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 479.7, "x1": 476.1, "y1": 531.6, "innehåll": "Trafikverket har ett hjälpmedel för att bestämma kriterier för tunnelbelysningsberäkning i form av en MS Excel arbetsbok som heter Tunnelbelysningsdimensionering.xls."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 528.7, "x1": 524.5, "y1": 566.9, "innehåll": "Arbetsboken bör användas för att bestämma om dagljus behövs eller inte i tunnlar under 200 m"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 564.0, "x1": 543.9, "y1": 615.9, "innehåll": "Arbetsboken bör användas i tidigt planeringen av tunnelbelysning, uppdateras varefter projekteringen fortskrider samt ligga som underlag för belysningsberäkningar från leverantör."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 612.9, "x1": 542.7, "y1": 651.5, "innehåll": "I planeringsfasen eller tidigt i byggnationsfasen kan det vara nödvändigt att bestämma L20 grovt, det bör göras med hjälp av Annex A1 tabell A4, SIS-CEN/CR 14380."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 648.2, "x1": 523.0, "y1": 686.8, "innehåll": "När tunnelmynningens utformning är fastställd bör L20 kontrolleras med hjälp av Annex A1 avsnitt A.1.10.2."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 463, "x0": 150.9, "y0": 683.5, "x1": 480.9, "y1": 722.1, "innehåll": "När tunnelmynningen är färdigbyggd bör L20 kontrolleras med hjälp av luminanskamera och digitalt analysprogram."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 464, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 524.8, "y1": 190.7, "innehåll": "14.6.3 Reservbelysning Reservbelysningen kan utgöras av nattsteget. Vid långa tunnlar bör reservbelysningens drifttid vara längre och en utredning bör göras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 464, "x0": 65.9, "y0": 190.9, "x1": 538.6, "y1": 269.1, "innehåll": "14.6.4 Utrymningsbelysning I {SS-EN 50172} Anläggningar för utrymningsbelysning finns stöd att hämta vid projektering samt för att utforma drift- och underhållsinstruktioner vid överlämnande av entreprenad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 464, "x0": 150.9, "y0": 265.8, "x1": 525.9, "y1": 304.4, "innehåll": "I VGU Krav 2022:001 Tabell 14.17, tillägg 4.3.2, ska placering så nära 1,0 m som möjligt eftersträvas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 464, "x0": 65.9, "y0": 304.7, "x1": 484.9, "y1": 410.4, "innehåll": "14.6.5 Belysning i driftutrymmen och utrymningsvägar 14.6.5.1 Allmänbelysning 14.6.5.2 Utrymningsbelysning i driftutrymmen och utrymningsvägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 464, "x0": 65.9, "y0": 439.7, "x1": 532.5, "y1": 503.9, "innehåll": "14.6.7 Materialkrav Trafikverket har en dokumentstyp som kallas SIV-dokument. I dessa dokument kan uppgifter hämtas för kravställning av upphängningsanordningar m.m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 65.9, "y0": 103.9, "x1": 539.6, "y1": 284.3, "innehåll": "15 Miljöåtgärder 15.1.1 Bullerskyddsskärmar Ekonomisk rimlighet för anläggande av bullerskyddsskärmar bedöms enligt direktiv från ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet) samt utifrån förhållande mellan kostnaden för åtgärden och fastighetens marknadsvärde. Funktionen verifieras med beräkningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 65.9, "y0": 284.5, "x1": 537.0, "y1": 349.1, "innehåll": "15.1.2 Utformning av bullerskyddsskärmar Bullerskyddsskärmar utformas så att de upplevs som naturliga delar av den miljö där de ingår."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 345.8, "x1": 529.4, "y1": 384.3, "innehåll": "\\\"{\\\"Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell\\\", (Naturvårdsverket)} används för att bestämma höjd och längd för bulleravskärmning.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 381.0, "x1": 540.1, "y1": 405.9, "innehåll": "Vid utformning av bullerskyddsskärmar beaktas skärmens påverkan på luftkvaliteten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 402.6, "x1": 543.9, "y1": 454.9, "innehåll": "Risk för fåglar att flyga in i genomsiktliga skärmar förhindras genom att göra skärmen synlig för fåglarna med markeringar, exempelvis linjer, punkter eller punktlinjer på skärmen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 451.6, "x1": 538.8, "y1": 503.8, "innehåll": "Buskar, träd eller annan högre vegetation nära en genomsiktlig skärm kan medföra risk för att fåglar flyger på skärmarna genom att vegetationen gör att fåglarna inte ser skärmarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 500.6, "x1": 506.3, "y1": 539.1, "innehåll": "Med högre vegetation menas växlighet som är högre än låg vegetationstyp (se definition i Krav 2022:002 VGU Bilaga 3, under Termer och definitioner)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 535.8, "x1": 536.2, "y1": 588.1, "innehåll": "\\\"Mer råd och fakta kring utformning av genomsiktliga bullerskyddsskärmar avseende hänsyn till fåglar finns i Trafikverkets temablad \\\"Natur - Fåglar och genomsiktliga skärmar\\\", beställningsnummer 100838.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 584.8, "x1": 540.7, "y1": 650.7, "innehåll": "Bullerskyddsskärmar utformas att samverka i funktion med viltstängsel/faunastängsel där det förekommer. Viltstängsel/faunastängsel sätts upp på motsatt sida av väg där bullerskyddsskärm påverkar fauna- eller viltstråk för att förhindra att skärmen stängslar in djur på vägområdet. Se avsnitt 15.3 Fauna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 465, "x0": 150.9, "y0": 647.4, "x1": 537.2, "y1": 699.7, "innehåll": "När man analyserar barriäreffekter och behov av passager på platsen behöver hänsyn tas till bullerskyddsskärmar och andra typer av barriärer för djurlivet. En skärm fungerar som en del i ett stängselsystem för faunan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 536.9, "y1": 187.6, "innehåll": "15.1.2.1 Akustisk utformning Verifiera att platsbyggda skärmar uppfyller krav gällande ljudnivåskillnad med hjälp av beräknade värden för vald konstruktion, både avseende ljudreduktion, DL R , och ljudabsorption, DL α ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 185.6, "x1": 545.2, "y1": 322.1, "innehåll": "Bullerskyddsskärm placeras så nära vägen som möjligt. Bullerskyddsskärm placerad nära vägen ger bättre bullerdämpning jämfört med avskärmning långt från vägen, samt att avskärmning inte behöver vara lika hög för att ge samma effektiva skärmhöjd (höjd över siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare). I vissa fall måste avskärmning göras längre för att täcka samma siktvinkel om den står nära vägen jämfört med att placera skärmen nära mottagaren. Vid avskärmning av enstaka hus kan det därför ibland vara bättre att ställa skärmen nära huset. Skärm bör inte placeras mitt emellan väg och bebyggelse."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 318.8, "x1": 500.2, "y1": 371.0, "innehåll": "Bullerskyddsskärmens placering anpassas till de topografiska förhållandena. Bullerskyddsskärmen bör vara tillräckligt hög för att bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 367.7, "x1": 544.9, "y1": 406.3, "innehåll": "I de fall bebyggelse ligger högt, och därmed är svår att skärma av, ställs skärm mycket nära vägen eller nära den bebyggelse som ska skärmas av."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 403.0, "x1": 510.0, "y1": 441.6, "innehåll": "Vid flervåningsbebyggelse är det ofta svårt eller omöjligt att avskärma de övre våningarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 438.7, "x1": 540.0, "y1": 476.9, "innehåll": "Att förbinda byggnader, alternativt förlänga byggnadernas utsträckning, med hjälp av kompletterande skärmar intill bebyggelse kan ge god effekt avseende ljudnivå."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 473.9, "x1": 480.3, "y1": 512.2, "innehåll": "Om bullerskyddsskärmen precis bryter siktlinjen ger en liten höjning av avskärmningen god effekt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 509.2, "x1": 534.2, "y1": 588.5, "innehåll": "Bullerskyddsskärmen måste täcka i stort sett hela den siktvinkel som finns mellan huset och vägen för att ge god effekt. även siktvinklarna längst ute i periferin måste skärmas av. I praktiken finns ofta annan bebyggelse eller topografi som skärmar av delar av siktvinkeln. Dessa delar behöver inte bulleravskärmas med ytterligare skärmar och/eller vallar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 585.2, "x1": 527.5, "y1": 623.8, "innehåll": "Bullerskyddsskärmens längd kan begränsas om den ställs närmare det hus som ska skyddas och dess ändar vinklas av mot bebyggelsen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 620.8, "x1": 523.1, "y1": 680.6, "innehåll": "Bullerskyddsskärmens effekt minskar om den inte står nära vägen. Bullerskyddsskärm förs ner minst ett par decimeter under markytan för att ge god tätning mot marken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 677.7, "x1": 478.0, "y1": 716.3, "innehåll": "Bullerskyddsskärm kan förses med akustisk mjukt krön för att höja den ljudavskärmande effekten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 466, "x0": 150.9, "y0": 713.0, "x1": 545.5, "y1": 765.3, "innehåll": "Den nordiska beräkningsmodellen tar inte hänsyn till effekter av alternativ utformning av skärmkrön. Detsamma gäller effekten av lutande eller svängda skärmar. Effekter av dessa åtgärder bedöms utifrån erfarenhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 545.0, "y1": 169.1, "innehåll": "15.1.2.2 Estetisk utformning Bullerskyddsskärmar anpassas till bebyggelsens material, färger och formspråk medan bullerskyddsvallar ansluts till omgivningens lutningar, höjdformer och vegetation."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 532.3, "y1": 204.3, "innehåll": "Skärm passar bättre i stadsmiljö medan jordvall med plantering kan vara lämplig på landsbygd samt i parker och grönområden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 201.0, "x1": 541.2, "y1": 253.3, "innehåll": "Skärmens höjd, färg, material och utformning kan varieras för att minska monotonin. Planteringar kan användas för att variera det intryck skärmen ger. Vallar bör utformas med utgångspunkt i kringliggande landskapsformer."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 250.0, "x1": 525.4, "y1": 274.9, "innehåll": "På sida av skärm som vetter mot bebyggelse kan variationen göras mer detaljerad."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 271.6, "x1": 476.0, "y1": 296.5, "innehåll": "Genomsiktliga skärmar är ett sätt att minska skärmens visuella intrång."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 293.6, "x1": 544.1, "y1": 353.7, "innehåll": "\\\"Kombination av vall och skärm hjälper till att bryta monotonin. I {\\\"Skönheten och oljudet\\\" (Kommunförbundet)} finns många exempel som kan tjäna som inspirationskällor.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 65.9, "y0": 354.0, "x1": 537.0, "y1": 431.9, "innehåll": "15.1.2.3 Teknisk utformning Bullerskyddsvall utförs med hänsyn till markens bärighet samt i material som tillåter den lutning som krävs för att tillgodose de akustiska kraven inom tillgängligt markområde."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 428.6, "x1": 538.8, "y1": 467.1, "innehåll": "Normalt måste bullerskyddsvall antingen byggas till högre höjd än den avsedda, eller kompletteras sedan vall och underliggande mark har satt sig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 536.0, "x1": 535.0, "y1": 561.3, "innehåll": "Figur 15.1 Exempel på mjuk, konkav släntutformning med varierande lutning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 556.7, "x1": 516.9, "y1": 617.3, "innehåll": "Bullerskyddsskärm behöver kunna klottersaneras och rengöras, exempelvis med högtryckstvätt eller starka lösningsmedel, utan att skadas. Drift och underhåll beaktas i utformning av vall eller skärm."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 65.9, "y0": 617.5, "x1": 542.6, "y1": 681.7, "innehåll": "15.1.2.4 Trafiksäkerhet Genomsiktliga bullerskyddsskärm undviks inom sikttriangeln, eftersom nedsmutsning och reflektion kan skymma sikten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 678.4, "x1": 530.2, "y1": 730.7, "innehåll": "Bullerskyddsskärmen placeras på ett avstånd från vägen som är fyra gånger så stort som avskärmningens höjd för att undvika snödrevs- och skuggeffekter. En sådan placering står i konflikt med de akustiska kraven på avskärmningens utformning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 467, "x0": 150.9, "y0": 727.4, "x1": 526.8, "y1": 752.3, "innehåll": "Med vegetation kring avskärmningen kan drivbildning och vindpåverkan minskas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 527.0, "y1": 169.1, "innehåll": "15.1.2.5 Avbrott i avskärmning Om avbrott/öppning behöver göras i bullerskyddsskärm eller –vall utförs det så att buller inte läcker in i öppningen då det försämrar effekten av bullerskyddet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 538.9, "y1": 218.0, "innehåll": "\\\"En \\\"bullersluss\\\" konstrueras genom att gångvägen dras en kort sträcka parallellt med vägen, och bulleravskärmningen dras omlott på vardera sidan av gångvägen, se Figur 15.2.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 150.9, "y0": 448.1, "x1": 537.7, "y1": 486.1, "innehåll": "Figur 15.2  Avskärmning vid busshållplats respektive vid korsande gång- och cykelstråk"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 150.9, "y0": 481.5, "x1": 544.8, "y1": 547.4, "innehåll": "Bullerskyddsskärmar görs i dessa fall absorberande och dras omlott på en sträcka som är tre gånger så lång som bredden på öppningen mellan skärmarna. Föreslagen lösning verifieras genom detaljerad beräkning med hjälp av den Nordiska beräkningsmodellen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 150.9, "y0": 544.1, "x1": 533.7, "y1": 610.1, "innehåll": "När GCM-väg, eller lokalväg, passerar planskilt under en väg som har bullerskyddsvallar är det olämpligt att låta vallen passera obruten över den korsande vägen. En skärm med motsvarande ljudavskärmande förmåga placeras på bron. Skärmen ansluts tätt till vallen på ömse sidor om bron."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 150.9, "y0": 606.8, "x1": 544.4, "y1": 672.7, "innehåll": "Om bullerskyddsskärm inte kan göras så lång som den akustiskt sett borde vara, kan ett abrupt slut på avskärmningen medföra en dramatisk ökning av ljudnivån när fordonen kommer ut på den oskärmade delen av vägen. Denna dynamik bidrar ofta till en ökad störningsupplevelse."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 150.9, "y0": 669.4, "x1": 544.4, "y1": 708.0, "innehåll": "I sådana fall kan det övervägas att trappa av skärmen successivt på en sträcka av något tiotal meter för att göra ljudnivåförändringen något långsammare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 468, "x0": 65.9, "y0": 708.3, "x1": 530.2, "y1": 772.8, "innehåll": "15.1.2.6 GCM-vägar längs bullerskyddsskärmar Från buller- och trafiksäkerhetssynpunkt är att föredra, att leda GCM-trafikanter på den tysta sidan av skärmen. Undvik att miljön på den tysta sidan blir alltför avskild"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 543.6, "y1": 143.9, "innehåll": "och undanskymd. Vid bullerskyddsskärmar där det finns bebyggelse nära vägen måste kraven på trygghet tillgodoses, även på den tysta sidan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 65.9, "y0": 175.8, "x1": 545.6, "y1": 294.7, "innehåll": "15.2.1 Utformning med hänsyn till vattenkvalitet Ett mark- eller vattenområde kan vara förklarat som vattenskyddsområde till skydd för ett grund- eller ytvattenområde som nyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Inom vattenskyddsområden finns restriktioner i form av vattenskyddsföreskrifter. Dessa kan bland annat också reglera vägars relation till mark- eller vattenområdet genom krav på anmälan, tillståndsplikt eller förbud för vissa riskfyllda företeelser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 291.8, "x1": 534.3, "y1": 330.0, "innehåll": "Ett yt- eller grundvattenområde kan vara en formell vattenförekomst, identifierad av en vattenmyndighet, eller en övrig vattentillgång."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 327.1, "x1": 541.3, "y1": 392.6, "innehåll": "Varje vattenmyndighet ska fastställa kvalitetskrav för yt- och grundvattenområden som nyttjas eller kan komma att nyttjas som vattentäkter. De är institutionaliserade tillgångar som beskrivs och kvalitetsbedöms. Det finns dock alltså såväl enskilda som allmänna vattentäkter som inte relaterar till en formell vattenförekomst."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 389.7, "x1": 532.9, "y1": 455.3, "innehåll": "Både betydande, beskrivna och bedömda vattenförekomster och mark- eller vattentillgångar som inte är beskrivna eller bedömda, men ändå värdefulla i kraft av vattentäkt, är skyddsvärda, och bör därför skyddas mot skada och olägenhet enligt miljöbalken, 2 kapitlet, §2-3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 452.0, "x1": 544.6, "y1": 490.6, "innehåll": "Dispens från vattenskyddsföreskrifter kan lämnas av länsstyrelsen eller kommunen för särskilda skäl."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 487.7, "x1": 545.0, "y1": 566.9, "innehåll": "Det är viktigt att grundvattenmätningar startar i god tid före en grundvattenpåverkande åtgärd, minst ett år, för att erhålla tillräckligt omfattande referensvärden. Precis som avseende vattnets kvalitet är införande av tillräckliga åtgärder samt underhåll, kontroll och förvaltning av vidtagna skyddsåtgärder av stor betydelse för vilka konsekvenser verksamheten får för vattnet och känsliga skadeobjekt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 563.6, "x1": 540.4, "y1": 629.6, "innehåll": "I samband med breddning av väg finns goda förutsättningar att samtidigt vidta åtgärder för skydd av yt- och grundvatten där vattenskyddsbehov föreligger. En korrekt utformad och skött stödremsa är den naturliga primära åtgärden. även tätning av nya diken, skyddsräcken och betongkantsstöd kan övervägas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 65.9, "y0": 629.8, "x1": 544.5, "y1": 729.9, "innehåll": "15.2.2 Omhändertagande av dagvatten Dagvatten från vägar innehåller bland annat partiklar, näringsämnen, tungmetaller, organiska föreningar från oljeprodukter samt vägsalt. Dagvatten kan innehålla halter och ämnen som inte förekommer naturligt i opåverkat yt- och grundvatten. Om sådant dagvatten leds oreducerat mot skyddsvärda objekt, kan det försämra betingelserna där, exempelvis försämra råvattenkvaliteten vid vattentäkt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 469, "x0": 150.9, "y0": 728.8, "x1": 543.5, "y1": 767.4, "innehåll": "Dagvatten kan, när förutsättningarna så medger, renas i skapade vattenområden såsom retentionsdammar, våtmarker och översilningsytor. Vägdagvatten kan också filtreras"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 533.1, "y1": 143.9, "innehåll": "effektivt i stödremsa och vägslänt såvida inte jordmaterialet i stödremsa och slänt är alltför grovkornigt, samt såvida vägdagvattnet inte skadar grundvattnet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 142.4, "x1": 536.5, "y1": 180.9, "innehåll": "I samband med projektering är det viktigt att säkra ett tillräckligt stort sidoområde så att erforderlig dagvattenrening möjliggörs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 179.8, "x1": 543.8, "y1": 255.5, "innehåll": "En beläggning av väg som minskar olycksrisken, medför minskad risk för miljöfarliga utsläpp i samband med olyckor. Beläggning av grusväg innebär dock ökade dagvattenmängder som i vissa fall kan behöva omhändertas. Råd angående avvattning finns även i {TDOK 2014:0046}."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 65.9, "y0": 255.7, "x1": 544.4, "y1": 361.3, "innehåll": "15.2.3 Genomledning av vattendrag I samband med vägåtgärder, exempelvis breddning eller bärighetsåtgärder, finns goda förutsättningar att justera eller vidta andra åtgärder vid fellagda trummor för att undanröja vandringshinder. Råd kring vattenfaunapassager finns i {TRVINFRA00231 Avvattning, Dimensionering och utformning} samt även i Trafikverkets temablad Natur - Ekologisk anpassning av trumma eller rörbro, beställningsnummer 10092."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 65.9, "y0": 393.6, "x1": 540.3, "y1": 498.8, "innehåll": "15.3.1 Stängselsystem Ett fungerande stängselsystem innebär olika anpassningar för att minimera risken att djur kommer ut på huvudvägen via anslutande vägar, korsningar, trafikplatser, broar m.m. samtidigt som man leder dem till ordnade passager på särskilt anlagda platser, s.k. faunapassager. Vid trafikplatser och broar är det extra viktigt att antalet öppningar i stängslet minimeras och att stora ytor där djur kan fastna inte anläggs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 495.5, "x1": 545.8, "y1": 547.8, "innehåll": "Exempel på anpassningar kan vara viltstängsel som ansluter tätt mot broar och grindar eller anordningar som färister och stängselindrag. I de fall djur ändå kommer in på huvudvägen ska djuren kunna ta sig ut genom uthopp eller andra evakueringsåtgärder.."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 544.5, "x1": 542.6, "y1": 596.7, "innehåll": "En längre bergvägg, längs vägen, med lutning 2:1 eller brantare samt en höjd av minst 4,0 m kan ersätta vilt- och faunastängsel. Andra komponenter, t.ex. en bullerskyddsskärm, kan fungera som barriär för djurens rörelser."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 593.4, "x1": 532.0, "y1": 632.0, "innehåll": "Mer stöd finns att hämta i Publikation 2006:47, Viltstängsel vid broar – en handbok för planering och montage, Vägverket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 65.9, "y0": 632.3, "x1": 495.4, "y1": 696.5, "innehåll": "15.3.1.1 Utformning av vilt- och faunastängsel Förankring av faunastängslet kan ske med hjälp av ankare som sätts mellan stängselstolparna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 693.5, "x1": 525.9, "y1": 731.7, "innehåll": "För att anpassa faunastängslet efter avsedd art genom mindre maskvidd nertill kan finmaskigare nät monteras på det befintliga stängslet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 470, "x0": 150.9, "y0": 728.8, "x1": 535.9, "y1": 767.0, "innehåll": "I anslutning till passage för medelstora däggdjur bör den del av vägbanan som ligger nära passagen förses med stängsel. Stängsel bör dock enbart användas i de fall när:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 168.9, "y0": 106.0, "x1": 527.1, "y1": 179.5, "innehåll": "• det inte redan finns vilt- eller faunastängsel på platsen, • passagen är placerad på ett sådant sätt att djuret lockas upp mot vägbanan, • det finns stor risk för att djuret genar över vägbanan trots lämplig passage i närheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 176.2, "x1": 541.7, "y1": 214.8, "innehåll": "Krav på att faunastängsel ska vara nedgrävt finns för att förhindra djur att ta sig under stängslet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 65.9, "y0": 215.1, "x1": 529.9, "y1": 279.2, "innehåll": "15.3.1.2 Placering av vilt- och faunastängsel Markytans utformning i anslutning till stängslets terrängsida bör beaktas, så att den effektiva höjden på stängslet bibehålls, se Figur 15.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 276.3, "x1": 536.3, "y1": 314.7, "innehåll": "Vinkelformade förändringar från raklinjen innebär en större risk för att djuren tar sig förbi stängslet och bör därför undvikas, se Figur 15.3 ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 443.4, "x1": 542.4, "y1": 468.8, "innehåll": "Figur 15.3 Lämpliga placeringar för att inte minska viltstängslets effektiva höjd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 464.2, "x1": 508.1, "y1": 502.8, "innehåll": "Lämpliga placeringar, för att inte minska vilt-/faunastängslets effektiva höjd, i skärning och bank med vinkelutformade förändringar från raklinjen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 499.5, "x1": 536.1, "y1": 579.1, "innehåll": "Sedan schaktnings- och terrasseringsarbeten avslutats bör slutligt val av stängslets placering bestämmas inför uppsättningen. Placeringen bör göras med hänsyn till god funktion och estetik. Stängslet bör placeras så att det följer terrängen och samspelar med väglinjen så att dess horisontella överkant och variationen i sidled inte varierar för mycket."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 575.8, "x1": 545.9, "y1": 641.7, "innehåll": "Riktningsförändringar ger ett oroligt uttryck och bör därför undvikas. Finns anslutande väg till huvudvägen bör stängslet dras bågformigt från huvudvägen eller så nära det går utifrån terräng- och snöförhållanden och anslutas så tätt som möjligt till anslutande väg vid stängselslut."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 638.5, "x1": 507.7, "y1": 690.7, "innehåll": "Där det är möjligt bör stängsel avslutas genom anslutning till naturliga hinder. Exempel på naturliga hinder är stora broar eller branta bergväggar som i sig omöjliggör passage för viltet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 687.4, "x1": 481.0, "y1": 726.0, "innehåll": "Begynnelse- och slutpunkt på vilt- och faunastängsel bör anpassas så att överraskningsmomentet mellan fordonsförare och vilt minimeras."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 471, "x0": 150.9, "y0": 722.7, "x1": 535.1, "y1": 761.3, "innehåll": "I områden med renskötsel kan det i dialog med samebyn vara aktuellt med indrag av stängsel från huvudväg längs anslutande väg på upp till 50-150 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 526.9, "y1": 169.1, "innehåll": "15.3.1.3 Grindar Gångfållor bör undvikas. Om möjligt bör grindar och eventuella fållor kombineras med färist."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 150.9, "y0": 165.8, "x1": 545.3, "y1": 204.3, "innehåll": "Grindar nära faunapassager bör undvikas. Grindar för underhåll och inspektion bör vid behov hållas låsta."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 65.9, "y0": 204.6, "x1": 538.1, "y1": 269.1, "innehåll": "15.3.1.4 Färist Sidogrind kan monteras i anslutning till färist, där frekventa passager förekommer av personer med till exempel funktionsnedsättning, eller ridande på häst."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 65.9, "y0": 269.4, "x1": 538.6, "y1": 355.5, "innehåll": "15.3.1.5 Uthopp Uthopp bör placeras:  i närheten av stängselöppningar och stängselslut. Ett lämpligt avstånd mellan ett stängselavslut och ett uthopp är 100–200 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 165.3, "y0": 352.2, "x1": 511.4, "y1": 390.8, "innehåll": " där goda förutsättningar finns i terrängen, t.ex. genom att ta till vara på höjdskillnader."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 165.3, "y0": 387.5, "x1": 538.8, "y1": 447.7, "innehåll": " där anläggningens utformning ger möjligheter för djur att oavsiktligt ta sig in på stängslad väg, t ex vid trafikplatser.  vid kända vandringsstråk och sträckor med många viltolyckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 150.9, "y0": 444.4, "x1": 546.4, "y1": 518.2, "innehåll": " vid platser där det är långt till närmaste faunapassage. Denna placering lämpar sig då det på dessa platser föreligger en större risk för att djur försöker ta sig in på vägbanan. Placering längs tvåfältsvägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 150.9, "y0": 514.9, "x1": 532.2, "y1": 575.1, "innehåll": " Vid anslutande sidoväg (trevägskorsning) bör uthopp placeras mitt emot anslutande väg, inom ett sidoavstånd på  < 20 meter från korsningspunkten. Placering längs mötesseparerade vägar"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 165.3, "y0": 571.8, "x1": 544.3, "y1": 624.1, "innehåll": " Vid anslutande sidoväg (trevägskorsning med öppning i mitträcke) bör uthopp placeras mitt emot anslutande väg, inom ett sidoavstånd på  < 20 meter från korsningspunkten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 165.3, "y0": 620.8, "x1": 530.8, "y1": 673.0, "innehåll": "\\\" Vid anslutande sidoväg (trevägskorsning med kontinuerligt mitträcke, så kallad \\\"höger-höger\\\") bör ett uthopp placeras längs huvudvägen på vardera sida om korsningen.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 150.8, "y0": 669.7, "x1": 496.7, "y1": 729.9, "innehåll": "Vid trafikplatser och motsvarande komplexa korsningsutformningar, bör en behovsanalys utgöra grund för placering av uthopp. Uthoppet bör utformas med en vertikal, slät stödkonstruktion."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 472, "x0": 150.8, "y0": 727.0, "x1": 520.8, "y1": 765.2, "innehåll": "Uthoppets utsträckning i längsled bör vara minst 4,0 m om uthoppet är rakt längs stängsellinjen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 473, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 532.0, "y1": 143.9, "innehåll": "Exempel på utformning av uthopp framgår av Figur 15.4. Den övre figuren visar en utformning med ett uppbyggt uthopp där naturliga höjdstöd saknas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 473, "x0": 150.9, "y0": 539.2, "x1": 535.5, "y1": 577.5, "innehåll": "Figur 15.4 Principskiss över konstgjort uthopp i form av uppbyggd ramp med L-stöd (rödmarkerad), sedd från sidan ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 474, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 541.2, "y1": 143.9, "innehåll": "Ett uthopp kan också placeras i en innerslänt enligt principerna i Figur 15.5. Stängslet fäst i muren så att det inte blir något mellanrum mellan stängsel och mur."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 474, "x0": 150.9, "y0": 555.0, "x1": 545.4, "y1": 637.1, "innehåll": "Figur 15.5 Principskiss över konstgjort uthopp i innerslänt Om risk finns för att större däggdjur kommer in på vägområdet via anslutande väg kan uthopp även anläggas på motsatt sida anslutande väg. Uthoppen utformas så att stängslen fångar upp djuren och leder dem till uthoppen enligt figurerna nedan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 475, "x0": 150.9, "y0": 247.6, "x1": 501.6, "y1": 285.5, "innehåll": "Figur 15.6 Principskiss över uthopp där djuren leds längs stängslet till öppningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 475, "x0": 150.9, "y0": 295.0, "x1": 543.4, "y1": 333.2, "innehåll": "Med lösningar i Figur 15.6 och Figur 15.7 leds djuren bättre fram till uthoppet jämfört med ett uthopp som inte är vinklat mot viltstängslets riktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 475, "x0": 150.9, "y0": 518.3, "x1": 535.3, "y1": 556.3, "innehåll": "Figur 15.7 Alternativ principskiss över uthopp där djuren leds längs stängslet till öppningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 475, "x0": 150.9, "y0": 551.7, "x1": 532.7, "y1": 688.9, "innehåll": "Jämfört med Figur 15.6 kan lösningen i Figur 15.7 bli billigare men samtidigt kräva något mer utrymme i sidled. Som ett komplement till uthoppen kan man på platser där det finns ökad risk att ren kommer in i vägområdet, t.ex. via en anslutningsväg utan grind, anlägga evakueringsgrindar på motstående sida. Grindarna är tänkta att kunna öppnas för att driva ut renar eller låta dem hitta ut av sig själv. För att evakueringsgrindarna ska kunna öppnas under snöförhållanden utformas de lämpligast som en slangrind där grindens ribbor kan dras åt sidorna för att öppna grinden, se Figur 15.8. Grindens bredd bör vara ca 2-3 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 476, "x0": 65.9, "y0": 255.9, "x1": 523.0, "y1": 309.6, "innehåll": "\\\"Figur 15.8 Exempel på evakueringslösning i form av så kallad \\\"Slangrind\\\". 15.3.2 Faunapassage\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 476, "x0": 65.9, "y0": 309.7, "x1": 545.2, "y1": 387.6, "innehåll": "15.3.2.1 Allmänt Flera grupper av djur med olika krav på t.ex. skydd kan förväntas använda samma passage. Faunaåtgärder bör väljas och utformas med fokus på den eller de arter, s.k. målarter, som har störst krav inom den grupp av djur som förväntas använda passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 476, "x0": 150.9, "y0": 384.7, "x1": 537.6, "y1": 436.6, "innehåll": "I de fall en stor variation av livsmiljöer och snabb etablering av ny vegetation önskas bör faunapassage i form av övergång prioriteras före passage under vägen. Behövs passager som är fuktigare och ger mer skydd rekommenderas undergångar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 476, "x0": 65.9, "y0": 437.2, "x1": 525.3, "y1": 646.8, "innehåll": "15.3.2.1.1 Placering och passagetäthet Faktorer som bör beaktas vid placering av faunapassage är • landskapets grundläggande struktur med avseende på geologi, vatten, topografi, vegetation och biotoper, • de förekommande djurarterna och hur deras rörelsemönster är kopplat till landskapet, • mänsklig aktivitet, såsom bebyggelse, vägar och odling i området som kan störa, • möjligheter till grönstruktur in mot övergången från båda sidor av vägen, • framtida byggnation eller utbyggnad som kan störa eller förstöra djurs möjligheter att vandra, • samt naturliga förändringar som förväntas i landskapet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 476, "x0": 150.9, "y0": 638.8, "x1": 538.1, "y1": 759.1, "innehåll": "I landskap med tydliga och markerade strukturer (exempelvis dalgångar i jordbruksmark, tydliga skogskorridorer i ett för övrigt öppet landskap eller tydliga korridorer med öppna marker insprängt i skogslandskap) är det fördelaktigt att använda få och relativt stora passager för att fånga upp alla de röresler som kan ske inom de livsmiljöer som faunapassagerna ansluter till. I ett mer homogent landskap, bestående av en eller flera liknande biotoper, är det fördelaktigt att anlägga fler faunapassager av en mindre dimension och av olika passagetyper, då djurens rörelser är svårare att förutspå."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 544.4, "y1": 211.9, "innehåll": "Där det finns revirhävdande arter (exempelvis rådjur) som inte gör säsongsbundna vandringar, är det fördelaktigt att anlägga flera passager utmed en given sträcka för att minska risken för att de stationära och revirhävdande djuren ska hindra andra artfränder från att komma till passagen. Med flera passager längs en sträcka har djuren flera möjligheter till passage vilket medför att de inte blir lika känsliga för om en eller flera av passagerna inte är möjlig att använda på grund av inomartskonkurrens eller revirhävdande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 65.9, "y0": 212.2, "x1": 543.8, "y1": 304.1, "innehåll": "15.3.2.2 Faunapassage för stora däggdjur Vid dimensionering (bredd och höjd) av passagen bör man utgå från Trafikverkets rapport 2015:254 Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur. Om längden på passagen görs större måste även bredden på passagen öka för att man ska få samma effektivitet på djurens förmåga att använda passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 65.9, "y0": 304.3, "x1": 378.8, "y1": 392.4, "innehåll": "15.3.2.2.1 Ekodukt 15.3.2.2.1.1 Landskapsinpassning/Placering 15.3.2.2.1.2 Utformning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 150.9, "y0": 389.0, "x1": 532.2, "y1": 440.9, "innehåll": "En ekodukt bör inte vara för högt välvd, utan integrerad i den omgivande terrängen, för att underlätta djurens uppfattning om ekodukten som en del av landskapet och därmed lättare tar sig över."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 150.9, "y0": 437.9, "x1": 546.3, "y1": 503.5, "innehåll": "Den sluttning som leder fram till en ekodukt bör ha en lutning på högst 1:20. Beroende på hur landskapet ser ut, samt vilka arter som ekodukten är avsedd för, kan en lutning på 1:10 vara tillräcklig för ekodukten. I kuperad terräng kan en större lutning, på både ekodukt och sluttningen fram till denna, accepteras jämfört med i flacka områden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 150.9, "y0": 500.6, "x1": 543.5, "y1": 538.8, "innehåll": "Förhållandet mellan bredd och längd på en ekodukt bör vara större än 0,8. Det innebär exempelvis att en övergång med längden 50,0 meter bör vara minst 40,0 meter bred."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 150.9, "y0": 535.9, "x1": 532.3, "y1": 601.5, "innehåll": "All fordonstrafik påverkar ekoduktens ekologiska funktion negativt, men en mindre väg med faunaanpassad beläggning, som inte trafikeras regelbundet kan accepteras. Det innebär enbart enstaka tillfällen under en vecka så som trafik för underhåll och liknande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 65.9, "y0": 601.7, "x1": 532.5, "y1": 679.9, "innehåll": "15.3.2.2.1.3 Avskärmning/ Skydd Avskärmningen syftar till att ge nödvändigt skydd åt de djur som är på väg upp mot ekodukten och passerar på den. Avskärmningen mot ljus avser främst ljus från personbilstrafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 150.9, "y0": 676.6, "x1": 527.1, "y1": 715.2, "innehåll": "Höjd och längd på skärmen anpassas utifrån passagens utformning och omgivande landskap så som topografi och placering."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 477, "x0": 150.9, "y0": 711.9, "x1": 543.7, "y1": 764.1, "innehåll": "Funktionen för avskärmning kan med fördel kombineras med att hindra djuren från att hoppa ned från ekodukten och kan bestå av bullerskydd, avskärmning mot ljus eller viltstängsel, om höjden minst är 2,2 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 383.0, "y1": 192.9, "innehåll": "15.3.2.2.1.4 Stängsel 15.3.2.2.2 Landskapsbro 15.3.2.2.2.1 Landskapsinpassning/ Placering"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 150.9, "y0": 184.1, "x1": 528.6, "y1": 236.4, "innehåll": "För att hindra att området under en landskapsbro används till lagring av utrustning, fylls med maskiner eller skärmas av med stängsel kan stora stenblock eller andra hinder placeras ut vid bron."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 65.9, "y0": 237.0, "x1": 540.6, "y1": 328.5, "innehåll": "15.3.2.2.2.2 Utformning En landskapsbro bör vara minst 10,0 m hög, speciellt i skogsklädda områden, för att säkerställa att växttäcket under bron får tillräckligt med solljus och vatten. Väg över naturliga översvämningsområden bör i sin helhet passera på bro. En landskapsbro bör vara så lång att landskapet under inte upplevs som uppdelat av bron."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 65.9, "y0": 328.8, "x1": 514.8, "y1": 393.0, "innehåll": "15.3.2.2.2.3 Avskärmning För att bestämma höjd och längd på avskärmning behöver bl.a.väggeometri och brohöjd beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 150.9, "y0": 390.1, "x1": 537.5, "y1": 442.0, "innehåll": "åtgärder bör vidtas utmed broräcket för att dämpa ljus och buller från landskapsbron till den omgivande och underliggande miljön. Avskärmningen mot ljus avser främst ljus från personbilstrafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 65.9, "y0": 442.6, "x1": 535.8, "y1": 579.1, "innehåll": "15.3.2.2.2.4 Stängsel 15.3.2.2.3 Faunabro 15.3.2.2.3.1 Utformning En faunabro bör inte vara för högt välvd, utan integrerad i den omgivande terrängen, för att underlätta djurens uppfattning om faunabron som en del av landskapet och därmed lättare tar sig över."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 150.9, "y0": 575.8, "x1": 536.9, "y1": 655.4, "innehåll": "Den sluttning som leder fram till en faunabro bör ha en lutning på högst 1:20. Beroende på hur landskapet ser ut, samt vilka arter som faunabron är avsedd för, kan en lutning på 1:10 vara tillräcklig för faunabron. I kuperad terräng kan en större lutning, på både faunabro och sluttningen fram till denna, accepteras jämfört med i flacka områden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 150.9, "y0": 652.1, "x1": 523.2, "y1": 690.7, "innehåll": "Förekomst av vegetation kan göra att fler olika arter använder bron. Växtbädden i passagen bör bestå av naturlig vegetation."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 478, "x0": 150.9, "y0": 687.4, "x1": 531.9, "y1": 753.3, "innehåll": "All fordonstrafik påverkar faunabrons ekologiska funktion negativt, men en mindre väg med faunaanpassad beläggning, som inte trafikeras regelbundet kan accepteras. Det innebär enbart enstaka tillfällen under en vecka så som trafik för underhåll och liknande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 542.8, "y1": 182.7, "innehåll": "15.3.2.2.3.2 Avskärmning/ Skydd En faunabro behöver ha stabila och ogenomskinliga avskärmningar för att skärma av mot buller, ljus och andra störningar från underliggande väg. Avskärmningen mot ljus avser främst ljus från personbilstrafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 543.2, "y1": 245.4, "innehåll": "I snörika områden innebär skärmar längs en smalare bro att snö ansamlas och förutsätter att bron måste dimensioneras upp mycket för att tåla lasterna. Vid låg åDT på underliggande väg minskar behovet av avskärmning, då störning från trafiken inte blir lika påtaglig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 242.1, "x1": 518.9, "y1": 267.0, "innehåll": "För att bestämma längd på skärm behöver bl.a.väggeometri och brohöjd beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 263.7, "x1": 543.7, "y1": 315.9, "innehåll": "Funktionen för avskärmning kan med fördel kombineras med att hindra djuren från att hoppa ned från ekodukten och kan bestå av bullerskydd, avskärmning mot ljus eller viltstängsel, om höjden minst är 2,2 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 65.9, "y0": 316.2, "x1": 468.8, "y1": 440.6, "innehåll": "15.3.2.2.3.3 Stängsel 15.3.2.2.4 Faunaport 15.3.2.2.4.1 Utformning Dimensionerna på en faunaport kan anges i form av relativ öppenhet: relativ öppenhet = höjd * bredd/längd"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 438.6, "x1": 546.4, "y1": 477.2, "innehåll": "Relativ öppenhet innebär att en lång passage behöver vara bredare eller högre för att få samma relativa öppenhet som en kortare passage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 473.9, "x1": 540.7, "y1": 526.2, "innehåll": "Detta är enbart ett riktvärde och bör alltid ses i kombination med kraven för höjd och bredd. För älg rekommenderas en relativ öppenhet på minst 2,3, för rådjur 1,4 och för övriga hjortdjur minst 1,5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 522.9, "x1": 537.8, "y1": 561.5, "innehåll": "En faunaport som lokaliseras i ett område där det finns risk för stora snömängder bör ha en högre höjd än vad som vanligtvis krävs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 558.2, "x1": 538.8, "y1": 624.1, "innehåll": "All fordonstrafik påverkar faunaportens ekologiska funktion negativt, men en mindre väg med faunaanpassad beläggning, som inte trafikeras regelbundet kan accepteras. Det innebär enbart enstaka tillfällen under en vecka så som trafik för underhåll och liknande."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 620.8, "x1": 531.4, "y1": 673.1, "innehåll": "Förekomst av vegetation kan göra att fler olika arter använder porten. Växtbädden i passagen bör bestå av naturlig vegetation. Om porten är lång kan det vara svårt att etablera vegetation pga. liten solinstrålning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 479, "x0": 150.9, "y0": 669.8, "x1": 492.9, "y1": 708.3, "innehåll": "Vid mycket långa faunaportar bör det finnas öppning för ljusinsläpp för att upprätthålla funktionen som passage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 535.0, "y1": 182.7, "innehåll": "15.3.2.2.4.2 Avskärmning/ Skydd Avskärmningen syftar till att ge nödvändigt skydd åt de djur som är på väg mot faunaporten och passerar genom den. Avskärmningen mot ljus avser främst ljus från personbilstrafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 521.3, "y1": 218.0, "innehåll": "För att bestämma höjd och längd på skärm behöver bl.a.väggeometri och brohöjd beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 150.9, "y0": 214.7, "x1": 543.2, "y1": 280.7, "innehåll": "I snörika områden innebär skärmar längs en smalare bro att snö ansamlas och förutsätter att bron måste dimensioneras upp mycket för att tåla lasterna. Vid låg åDT på vägen minskar behovet av avskärmning, då störning från trafiken inte blir lika påtaglig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 65.9, "y0": 280.9, "x1": 431.5, "y1": 360.9, "innehåll": "15.3.2.2.4.3 Stängsel 15.3.2.2.5 Strandpassage Strandpassager bör i första hand vara naturliga strandremsor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 150.9, "y0": 357.6, "x1": 541.1, "y1": 409.9, "innehåll": "Underlaget i en strandpassage bör i första hand vara naturligt, i annat fall av natursten och naturgrus. Endast undantagsvis får passagen utgöras av trä, plåt eller likvärdigt material."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 65.9, "y0": 410.2, "x1": 453.5, "y1": 490.5, "innehåll": "15.3.2.2.5.1 Utformning 15.3.2.2.5.2 Avskärmning Avskärmningen mot ljus avser främst ljus från personbilstrafiken."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 150.9, "y0": 487.2, "x1": 521.3, "y1": 525.8, "innehåll": "För att bestämma höjd och längd på skärm behöver bl.a.väggeometri och brohöjd beaktas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 150.9, "y0": 522.5, "x1": 543.2, "y1": 574.8, "innehåll": "I snörika områden innebär skärmar längs en smalare bro att snö ansamlas och förutsätter att bron måste dimensioneras upp mycket för att tåla lasterna. Vid låg åDT minskar behovet av avskärmning, då störning från trafiken inte blir lika påtaglig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 65.9, "y0": 575.1, "x1": 542.5, "y1": 682.4, "innehåll": "15.3.2.2.5.3 Stängsel 15.3.2.2.6 Faunapassage i plan För att minska antalet viltoyckor rekommenderas en faunapassage med ett aktivt viltvarningssystem som varnar trafikanterna när systemet detekterar djur i närheten av vägen. Trafikverket har färdiga system att beställa."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 65.9, "y0": 682.7, "x1": 452.7, "y1": 733.5, "innehåll": "15.3.2.2.6.1 Utformning En passage i plan bör placeras vid en punkt där djur ofta passerar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 480, "x0": 150.9, "y0": 730.2, "x1": 528.5, "y1": 768.8, "innehåll": "\\\"När vägmärke för viltvarning, A19 varning för djur, används vid en faunapassage i plan bör tilläggstavla med text, \\\"Viltpassage\\\" användas och vid längre öppningar i\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 504.7, "y1": 143.9, "innehåll": "\\\"stängslet bör tilläggstavla med text \\\"Viltstängsel upphör\\\" användas, se 13.1.5 Varningsmärken.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 506.0, "y1": 179.1, "innehåll": "Faunapassage i plan bör placeras där det inte finns mer än ett körfält i vardera körriktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 545.1, "y1": 214.4, "innehåll": "Faunapassage i plan bör placeras där det är lämpligt att göra uppehåll i mitträcke, samt där inget behov av sidoräcke finns."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 534.1, "y1": 249.7, "innehåll": "I Figur 15.9 visas alternativa lösningar på utformning av en passage i plan och deras egenskaper."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 246.4, "x1": 532.5, "y1": 298.6, "innehåll": "Typ A har vinkelräta ledstängsel vilka är mer effektiva än både typ B och C när det gäller att leda djuren över passagen. De vinkelräta ledstängslen är dock sämre på att fånga upp djur som rör sig på insidan av stängslet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 295.4, "x1": 543.2, "y1": 375.0, "innehåll": "Typ B har snedställda inre stängsel vilka leder passerande djur mot stängselöppningen på andra sidan vägen samtidigt som de leder ut djur som hamnat på insidan av stängslet. Luckan i viltstängslet i skarven mellan den parallella och snedställda delen av stängslet i A och B möjliggör passage av djur som av misstag kommit utanför passagen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 371.7, "x1": 524.8, "y1": 423.9, "innehåll": "Om övergången saknar inre ledstängsel kan det medföra att djur förvillar sig in på vägbanan och sedan har svårt att hitta ut igen, se alternativ C vilket inte är att rekommendera annat än i snörika områden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 584.2, "x1": 484.7, "y1": 622.1, "innehåll": "Figur 15.9 Alternativa utformningar av passage i plan. Alternativ C rekommenderas endast i snörika områden."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 65.9, "y0": 634.8, "x1": 473.7, "y1": 681.8, "innehåll": "15.3.2.2.6.2 Utformning för faunapassage i plan med aktivt viltvarningssystem"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 673.4, "x1": 527.0, "y1": 711.6, "innehåll": "En principutformning av faunapassage i plan med aktivt viltvarningssystem visas i Figur 15.10."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 481, "x0": 150.9, "y0": 703.6, "x1": 540.4, "y1": 769.5, "innehåll": "Måtten B-D kan variera beroende på förutsättningarna på platsen och avgörs vid detaljprojekteringen, liksom behov av vägräcke. För mått A, faunapassagens bredd, finns ett krav på maximal bredd eftersom djur inte kan detekteras med tillräckligt stor säkerhet om passagens bredd blir för stor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 521.8, "y1": 130.2, "innehåll": "Passage i plan med aktivt viltvarningssystem bör inte placeras vid vägkorsningar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 278.9, "x1": 502.6, "y1": 316.9, "innehåll": "Figur 15.10 Principutformning över en faunapassage i plan med aktivt viltvarningssystem."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 320.9, "x1": 528.7, "y1": 373.2, "innehåll": "Måtten i figuren ovan avser: A=Passagens bredd, B=Avstånd från vägbanekant till stängselavslut ut i terrängen, C=Avstånd mellan VMS-skylt och faunapassage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 369.9, "x1": 541.6, "y1": 408.5, "innehåll": "Passagen bör utformas så att servicefordon kan parkera i den. Funktionen som faunapassage bör dock vara överordnad och hårdgjorda ytor bör om möjligt undvikas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 405.2, "x1": 531.1, "y1": 443.7, "innehåll": "Vid larm (när varningssystemet har detekterat vilt) tänds VMS-skylt för viltvarning (A19 Varning för djur)."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 65.9, "y0": 444.0, "x1": 530.2, "y1": 522.2, "innehåll": "15.3.2.3 Faunapassage för medelstora däggdjur En faunapassage för medelstora däggdjur bör lokaliseras på ett sådant sätt att dess mynningar knyter an till omgivningens nivå. Mynningarna bör ligga på platser som inte störs av människor och som inte belyses nattetid."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 518.9, "x1": 537.8, "y1": 571.2, "innehåll": "Tunnlar för medelstora däggdjur är ändamålsenliga där vägen ligger på bank. De kan också läggas där vägen ligger i marknivå men då behövs god dränering för att hålla kulverten fri från vatten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 567.9, "x1": 511.7, "y1": 620.1, "innehåll": "Skydd för djuren i form av naturlig vegetation bör finnas i direkt anslutning till mynningarna på faunapassagen. En faunapassage för medelstora däggdjur bör anläggas intill ett vattendrag."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 65.9, "y0": 620.4, "x1": 530.2, "y1": 714.1, "innehåll": "15.3.2.3.1 Torrtrumma 15.3.2.3.1.1 Utformning Markeringsstenar i torrtrumma anpassad för medelstora däggdjur bör placeras även utanför trummans mynning för att locka djuren till trumman."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 482, "x0": 150.9, "y0": 710.8, "x1": 544.4, "y1": 763.1, "innehåll": "Längre torrtrummor (över 40 meter) behöver ha en större dimension än 60 cm för att fungera som faunapassage för medelstora däggdjur. En större dimension gör att djuren i större utsträckning vågar använda en lång trumma."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 388.6, "y1": 214.1, "innehåll": "15.3.2.3.1.2 Avskärmning 15.3.2.3.1.3 Stängsel 15.3.2.3.2 Strandpassage Strandpassage bör i första hand vara naturlig mark."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 150.9, "y0": 211.1, "x1": 537.9, "y1": 263.0, "innehåll": "En strandpassage bör anläggas på båda sidor om det aktuella vattendraget. Strandpassage i form av en konstgjord strandbrink bör ha en vertikal lutning ned mot vattnet för att den även ska fungera vid varierande vattenstånd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 150.9, "y0": 260.1, "x1": 546.2, "y1": 312.0, "innehåll": "En konstgjord strandbrink kan bestå av singel eller annat material som inte spolas bort. Förekommer sprängsten bör den täckas med singel. Betongyta under bro bör inte ha luft under sig. Betongen bör vara helgjuten alternativt snett gjuten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 150.9, "y0": 309.1, "x1": 536.4, "y1": 374.6, "innehåll": "Undantag från kravet att konstgjord strandbrink ska vara torr även vid högvatten kan göras där vattenfluktuationerna t.ex. i samband med vårflod innebär tekniskt stora svårigheter för konstruktion av ständigt torr strandpassage. Strandpassagen utformas då så att den är torr under övervägande del av året."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 150.9, "y0": 371.4, "x1": 537.5, "y1": 409.9, "innehåll": "Där strandpassage kan vara svår att anlägga, t.ex. i mindre rörbroar, kan torrtrummor vara ett alternativ."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 65.9, "y0": 410.2, "x1": 531.5, "y1": 502.1, "innehåll": "15.3.2.3.2.1 Utformning Strandpassagen bör utformas så stabilt som möjligt så att den tål stora vattenflöden och islossning. I första hand bör naturmaterial i form av block och sten användas. I vissa fall kan förankrings- eller stödkonstruktioner krävas för att hålla materialet på plats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 65.9, "y0": 502.3, "x1": 523.5, "y1": 638.9, "innehåll": "15.3.2.3.2.2 Avskärmning 15.3.2.3.2.3 Stängsel 15.3.2.3.3 Hylla Om strandpassage inte är en möjlig åtgärd kan en hylla med luft under, fästas mot broväggen. Denna hylla kan placeras under en bro alternativt i en vattenförande trumma."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 150.9, "y0": 635.9, "x1": 537.7, "y1": 701.5, "innehåll": "Det finns stora variationer i vattenflöden som kan medföra att hylla inte fungerar bra överallt. Bl.a. finns risk för igensättning av trumman och man behöver därför se över förutsättningarna på varje plats. En annan lösning så som torrtrumma kan vara mer lämplig."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 483, "x0": 65.9, "y0": 702.1, "x1": 545.5, "y1": 766.3, "innehåll": "15.3.2.3.3.1 Utformning En hylla i vägtrumma eller under bro bör vara av betong eller stål, men kan även vara av trä. Trähyllor håller däremot sämre eftersom materialet inte har lika lång hållbarhet."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 514.0, "y1": 143.9, "innehåll": "Markeringsstenar placeras på hyllan för att locka djuren att använda hyllan som passage."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 65.9, "y0": 144.1, "x1": 523.1, "y1": 224.1, "innehåll": "15.3.2.4 Grod- och kräldjursåtgärd 15.3.2.4.1 Utformning En grod- och kräldjurspassage bör placeras på samma nivå som omgivande mark."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 220.8, "x1": 530.9, "y1": 259.4, "innehåll": "Vandringsstråk för grodor förses med minst två passager, en i varje ände av stråket, för att säkerställa att groddjuren inte tar sig upp på vägbanan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 256.1, "x1": 536.9, "y1": 335.7, "innehåll": "För grod- och kräldjurstrummor gäller att om man minskar på diametern på trummorna behöver avståndet mellan dessa vara kortare. Ju mindre diameter på trummorna desto tätare behöver de sitta. även trummans längd påverkar, ingångarna bör vara tillräckligt stora för att ljus ska kunna nå igenom hela trummans längd, en lång trumma bör därför ha en större diameter på öppningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 332.4, "x1": 545.8, "y1": 371.0, "innehåll": "Vägen innerslänt kan göras brantare tillsammans med vägräcken och på så sätt göra att tunnelpassagerna kan göras kortare."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 367.7, "x1": 513.9, "y1": 420.0, "innehåll": "En liten längdslutning på grod- och kräldjurstrumman kan förhindra att vatten ansamlas i den, men lutningen får inte bli för stor så att den riskerar att försvåra groddjurens vandring."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 416.7, "x1": 542.3, "y1": 496.3, "innehåll": "För att hindra att salamandrar och groddjur tar sig upp på vägbanan bör ledarmar konstrueras så att de antingen har ett överhäng eller en takkant i nivå med markytan, se Figur 15.11. En konstruktion med L-form, med en fot vänd mot det håll varifrån de vandrande grod- och kräldjuren kommer kan användas för att hindra djuren att ta sig under ledarmarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 493.0, "x1": 544.1, "y1": 572.3, "innehåll": "Ledarmarna bör anläggas så att överkanten kommer i nivå med jordytan, annars riskerar de att bli ett hinder för de groddjur som kommit upp på vägbanan och vill ner igen. Detta skyddar också överdelen av ledarmen vid underhållsarbeten i vägområdet.. Om kant eller överhäng upptill på ledarmen saknas bör höjden på ledarmen ökas till minst 0,6 meter."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 484, "x0": 150.9, "y0": 668.1, "x1": 535.9, "y1": 706.0, "innehåll": "Figur 15.11 Lämplig utformning av ledarm med överhäng respektive takkant, sedda i tvärsnitt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 546.0, "y1": 143.9, "innehåll": "För att hindra grod- och kräldjur från att vandra bort från passagen bör avslutningen på en ledarm göras som en u-formad böj, se Figur 15.12."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 65.9, "y0": 206.6, "x1": 485.4, "y1": 274.3, "innehåll": "Figur 15.12 Principskiss över U-formade avslutningar till ledarmar. 15.3.2.4.2 Material"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 150.9, "y0": 270.5, "x1": 543.0, "y1": 309.1, "innehåll": "En grod- och kräldjurspassage kan vara av betong, icke-magnetisk plåt eller likvärdigt material."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 150.9, "y0": 305.8, "x1": 517.8, "y1": 358.1, "innehåll": "Magnetiskt material får inte användas eftersom det kan störa paddans vandring. Insidan av en grod- och kräldjurspassage bör vara slät för att groddjuren inte ska skadas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 65.9, "y0": 358.3, "x1": 543.3, "y1": 452.0, "innehåll": "15.3.2.5 Faunapassage för vattenlevande djur 15.3.2.5.1 Utformning En vägtrumma bör förses med ett för vattendraget naturligt bottensubstrat, exempelvis naturgrus och sten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 150.9, "y0": 449.1, "x1": 505.2, "y1": 501.0, "innehåll": "\\\"Råd kring vattenfaunapassager finns i {TRVINFRA00231 Avvattning, Dimensionering och utformning} samt även i Trafikverkets temablad \\\"Natur - Ekologisk anpassning av trumma eller rörbro\\\", beställningsnummer 10092.\\\""}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 65.9, "y0": 501.6, "x1": 539.9, "y1": 593.1, "innehåll": "15.3.2.5.2 Vattendjup Olika arter har olika krav på vattendjup i en trumma. Kraven varierar dessutom under arternas livscykel och vid olika tider på året. Exempelvis behöver vuxen lax ha ett vattendjup på minst 0,3 m medan öring klarar sig med ett djup på 0,1–0,15 m, beroende på fiskens storlek."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 65.9, "y0": 593.4, "x1": 545.7, "y1": 657.9, "innehåll": "15.3.2.5.3 Vattenhastighet Om det inte går att undvika en hög vattenhastighet genom en vägtrumma kan trumman förses med anordningar som bromsar vattenhastigheten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 485, "x0": 65.9, "y0": 658.2, "x1": 543.3, "y1": 749.7, "innehåll": "15.3.2.5.4 Erosionsskydd För att undvika att det med tiden uppstår ett fall precis utanför vägtrumman bör botten nedströms erosionssäkras. även stränder i anslutning till en vägtrumma bör erosionssäkras för att vattendraget inte ska ändra riktning. Erosionssäkring kan exempelvis ske genom plantering av vegetation i form av buskar."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 65.9, "y0": 103.9, "x1": 536.1, "y1": 205.8, "innehåll": "16 Kontroll, skötsel och räddning 16.1 Kontrollplats Med hänsyn till trafikanters och kontrollpersonals säkerhet bör kontroll av trafik och fordon ske vid sidan av genomgående körfält på särskilt iordningställd kontrollplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 150.9, "y0": 202.9, "x1": 523.0, "y1": 254.8, "innehåll": "Utrymmen som används endast för kontrollplats bör hållas avspärrade. Kontrollplatsers placering och utformning samordnas med motsvarande krav som ställs för rastplats."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 150.9, "y0": 251.8, "x1": 521.7, "y1": 303.7, "innehåll": "Samråd mellan kontrollerande myndighet och driftentreprenör angående vinterväghållning behöver ske i god tid. Detta eftersom området ej vinterväghålls under ordinarie drift."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 65.9, "y0": 304.3, "x1": 531.0, "y1": 368.5, "innehåll": "16.1.1 Placering av kontrollplats Vid parvis placering med en kontrollplats i vardera riktningen bör avståndet mellan platserna vara ≥  300 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 150.9, "y0": 365.2, "x1": 530.6, "y1": 417.5, "innehåll": "Efter samråd med berörd myndighet kan ytterligare krav som berör kontrollplatsers placering framkomma. Till exempel kan vissa trafikanter vid poliskontroll försöka undgå kontroll genom att välja en annan väg."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 150.9, "y0": 414.2, "x1": 536.5, "y1": 480.1, "innehåll": "Vid placering av kontrollplatser parvis i direkt anslutning till vägbanan för samtidig kontroll av trafik i båda riktningarna på en dubbelriktad väg, kan kontrollverksamheten för den ena körriktningen komma att störa trafiken i den andra riktningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 150.9, "y0": 476.8, "x1": 543.2, "y1": 529.1, "innehåll": "Trafikanordningar som föregår en kontrollplats bör inte kunna ses från föregående avfart eller korsning. Erforderlig sträcka för placering av trafikanordningar redovisas i Figur 16.1 och Figur 16.2."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 486, "x0": 150.9, "y0": 663.8, "x1": 514.7, "y1": 689.1, "innehåll": "Figur 16.1 Placering av trafikanordningar längs väg med skilda körbanor"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 487, "x0": 65.9, "y0": 223.5, "x1": 446.3, "y1": 312.3, "innehåll": "Figur 16.2 Placering av trafikanordningar längs annan väg 16.1.1.1 Kontrollplats längs motorväg Kontrollplats vid motorväg bör placeras enligt Figur 16.3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 487, "x0": 150.9, "y0": 435.9, "x1": 540.7, "y1": 473.8, "innehåll": "Figur 16.3 Kontrollplats placering vid motorväg med hänsyn till minimiavstånd till trafikplatser"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 487, "x0": 150.9, "y0": 469.3, "x1": 512.5, "y1": 507.8, "innehåll": "Kontrollplats bör placeras så nära nästkommande trafikplats som möjligt, så att sträckan för eventuell bogsering av tunga fordon på motorvägen blir kort."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 487, "x0": 65.9, "y0": 508.1, "x1": 525.3, "y1": 572.6, "innehåll": "16.1.2 Utformning av kontrollplatser Arbetsyta på kontrollplats avsedd för vägning utformas av arbetsmiljöskäl med en snedlutning så nära 0% som möjligt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 487, "x0": 65.9, "y0": 572.9, "x1": 469.2, "y1": 727.3, "innehåll": "16.1.2.1 Klass 3 Kontroll platser i klass 3 bör utfromas enligt principerna i Figur 16.4. Figur 16.4 Principutformning för kontrollplats klass 3."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 488, "x0": 65.9, "y0": 104.9, "x1": 525.9, "y1": 182.7, "innehåll": "16.1.2.2 Klass 2 Ytor i anslutning till våg och kontrollgrop, samt uppställningsplatser kan behöva anspassass till längre fordon, längs det vägnät där längre fordonskombinationer än Lmod är tillåtna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 488, "x0": 150.9, "y0": 179.4, "x1": 469.2, "y1": 204.3, "innehåll": "Kontroll platser i klass 2 bör utfromas enligt principerna i Figur 16.5."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 488, "x0": 65.9, "y0": 298.4, "x1": 420.1, "y1": 352.0, "innehåll": "Figur 16.5 Principutformning för kontrollplats klass 2. 16.1.2.3 Klass 1"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 488, "x0": 150.9, "y0": 348.6, "x1": 545.8, "y1": 400.5, "innehåll": "Ytor i anslutning till våg och kontrollgrop, samt uppställningsplatser kan behöva anpassas till längre fordon, längs det vägnät där längre fordonskombinationer än Lmod är tillåtna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 488, "x0": 150.9, "y0": 397.6, "x1": 541.8, "y1": 435.8, "innehåll": "Kontroll platser i klass 1 bör utfromas enligt någon av principerna i Figur 16.6 - Figur 16.8."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 488, "x0": 150.9, "y0": 528.0, "x1": 427.7, "y1": 666.4, "innehåll": "Figur 16.6 Principutformning för kontrollplats klass 1A. Figur 16.7 Principutformning för kontrollplats klass 1B."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 489, "x0": 65.9, "y0": 233.6, "x1": 428.2, "y1": 300.9, "innehåll": "Figur 16.8 Principutformning för kontrollplats klass 1C. 16.1.3 Trafikanordning och utrustning"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 489, "x0": 65.9, "y0": 300.6, "x1": 546.4, "y1": 395.1, "innehåll": "16.2 Driftvändplats och överledningsplats För att minimera antalet konfliktzoner bör samordning genomföras för funktionerna av driftvändplatser och väntslingor för driftfordon, katastroföverfarter för utryckningsfordon samt överledningsplatser för allmän trafik, på vägar med mittremsa med eller utan räcke."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 489, "x0": 65.9, "y0": 395.4, "x1": 538.3, "y1": 516.5, "innehåll": "16.2.1 Driftvändplats 16.2.1.1 Behov av driftvändplats Driftvändplatser bör anläggas vid behov för att väghållnings- och utryckningsfordon ska kunna vända utan att behöva åka till nästa trafikplats. Eftersom användandet i sig utgör en risk för trafiken på vägen bör driftvändplatser lokaliseras så att antalet driftvändplatser minimeras. Se avsnitt 16.2.3.1."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 489, "x0": 65.9, "y0": 516.7, "x1": 515.2, "y1": 580.9, "innehåll": "16.2.1.2 Placering av driftvändplats Driftvändplatser bör placeras med hänsyn till det område som man i första hand önskar få snöröjt."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 489, "x0": 150.9, "y0": 578.0, "x1": 481.1, "y1": 736.6, "innehåll": "Driftvändplats bör för att underlätta snöröjning placeras nära trafikplats. Figur 16.9 Exempel på snöröjningstrategi av trafikplats"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 524.7, "y1": 157.2, "innehåll": "Driftvändplatser bör lokaliseras och utformas så att de syns så lite som möjligt för trafikanterna, men så att de är tydliga för driftfordonens förare, både till läge och funktion."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 65.9, "y0": 157.8, "x1": 463.6, "y1": 208.3, "innehåll": "16.2.1.3 Utformning av driftvändplats Innerradien i vändslingor och uppställningsslingor bör vara ≥ 7,0 m."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 150.9, "y0": 205.0, "x1": 487.9, "y1": 243.6, "innehåll": "För att inte locka till obehörig användning bör vändplatser utformas så att trafikanterna om möjligt inte ser dem."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 150.9, "y0": 240.6, "x1": 491.2, "y1": 265.5, "innehåll": "Beroende på vilken bredd vägens mittremsa har finns följande utföranden:"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 65.9, "y0": 265.8, "x1": 524.4, "y1": 316.3, "innehåll": "16.2.1.3.1 Driftvändplats vid mindre än 7,0 meter bred mittremsa Av trafiksäkerhetsskäl bör uppställning i mittremsan möjliggöras Figur 16.10."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 150.9, "y0": 532.1, "x1": 462.8, "y1": 573.5, "innehåll": "Räcke, vid behov med energiupptagande ände Figur 16.10 Driftvändplats vid 5,5–7,0 meter bred mittremsa"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 150.9, "y0": 569.3, "x1": 521.7, "y1": 607.9, "innehåll": "Om uppställning i mittremsan inte är möjlig kan driftvändplats enligt Figur 16.11 anläggas."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 490, "x0": 150.9, "y0": 604.6, "x1": 540.0, "y1": 643.2, "innehåll": "Denna driftvändplats används endast om mittremsan inte kan breddas till ≥  5,5 m och åDT ≤ 15 000."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 491, "x0": 150.9, "y0": 392.2, "x1": 442.3, "y1": 448.3, "innehåll": "Räcke, vid behov med energiupptagande ände Figur 16.11 Driftvändplats vid ≤ 5,5 meter bred mittremsa"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 491, "x0": 65.9, "y0": 462.4, "x1": 513.3, "y1": 548.5, "innehåll": "16.2.1.3.2 Driftvändplats vid 7,0–12,0 meter bred mittremsa överfartsytan bör utförs med ett körbart ytskikt som visuellt sammanfaller med mittremsan. Utformning och mått framgår av Figur 16.12 och Figur 16.13."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 492, "x0": 150.9, "y0": 321.5, "x1": 495.2, "y1": 362.9, "innehåll": "Räcke, vid behov med energiupptagande räckesände Figur 16.12 Driftvändplats vid 7,0–8,0 m bred mittremsa"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 492, "x0": 150.9, "y0": 562.3, "x1": 495.2, "y1": 604.1, "innehåll": "Räcke, vid behov med energiupptagande räckesände Figur 16.13 Driftvändplats vid 8,0–12,0 m bred mittremsa"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 493, "x0": 150.9, "y0": 312.8, "x1": 538.9, "y1": 385.8, "innehåll": "Figur 16.14 Driftvändplats vid mer än 12,0 m bred mittremsa R1 bör vara ≥ 7,0 m men väljs med hänsyn till mittremsans bredd så att fordons uppställningsvinkel blir 85–100˚. Vid stor bredd på mittremsan utformas vändplatsen med en radiekombination så att rätt uppställningsvinkel uppnås."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 493, "x0": 150.9, "y0": 382.5, "x1": 518.2, "y1": 421.1, "innehåll": "överfartsytan bör utföras med ett körbart ytskikt som visuellt sammanfaller med mittremsan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 493, "x0": 65.9, "y0": 421.3, "x1": 545.0, "y1": 513.2, "innehåll": "16.2.1.4 Utmärkning av driftvändplats För att undvika obehörig körning på driftvändplatser bör beläggningsmaterial avvika från intilliggande vägs beläggning. Låga vikbara markeringsstolpar kan sättas vid infart och i mitträckesöppningen som markerar att det är icke körbart område för annat än drift- och utryckningsfordon."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 493, "x0": 65.9, "y0": 513.5, "x1": 545.4, "y1": 605.0, "innehåll": "16.2.2 Väntficka och väntslinga för driftfordon Behovet och placeringen av väntslingor och väntfickor utreds från fall till fall i samråd med drift och underhållsansvarig. Väntficka samutnyttjas så långt möjligt med vanlig rastficka och utmärks som sådan. Väntslingor anordnas endast vid vägar med stor trafikbelastning och där andra avkörningsmöjligheter saknas på längre sträckor."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 493, "x0": 65.9, "y0": 605.3, "x1": 507.7, "y1": 669.8, "innehåll": "16.2.2.1 Placering av väntslinga Väntslingor bör lokaliseras och utformas så att de syns så litet som möjligt för trafikanterna för att inte locka till obehörig användning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 493, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 538.2, "y1": 761.6, "innehåll": "16.2.2.2 Utformning av väntficka och väntslinga Väntslinga utformas som en slinga där driftfordonet avses köra av i en U-sväng på vägens högra sida och vänta uppställd utanför vägen. Den fortsatta färden sker via en ny U-sväng in på genomgående vägbana bakom den punkt där fordonet lämnade vägbanan. 16.2.1.3.3 Driftvändplats vid mer än 12,0 meter bred mittremsa"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 494, "x0": 150.9, "y0": 105.3, "x1": 521.0, "y1": 143.9, "innehåll": "Väntslingan bör utformas med ≥  7,5 m bredd. U-svängarna för av- och påfart bör utföras med ≥  7,0 m radie."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 494, "x0": 150.9, "y0": 140.6, "x1": 522.7, "y1": 179.1, "innehåll": "Dessa u-svängar bör ha asfaltbeläggning. Icke körbar yta inuti slinga fylls upp till ungefär samma nivå som slingans nivå."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 494, "x0": 150.9, "y0": 175.8, "x1": 516.0, "y1": 236.0, "innehåll": "Väntslinga kan ha slitlager av grus utom på de delar som ligger utom 5,0 m från vägbanans kant. Vegetation kan användas som bländskydd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 494, "x0": 65.9, "y0": 463.2, "x1": 362.7, "y1": 546.4, "innehåll": "Figur 16.15 Väntslinga för driftfordon 16.2.3 Katastroföverfart 16.2.3.1 Placering av katastroföverfart"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 494, "x0": 65.9, "y0": 546.3, "x1": 511.3, "y1": 610.8, "innehåll": "16.2.3.2 Utformning av katastroföverfart Beroende på vilken bredd och utformning vägens mittremsa har kan flera olika utföranden vara aktuella."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 494, "x0": 150.9, "y0": 607.5, "x1": 545.8, "y1": 646.1, "innehåll": "I fall där den totala vägbanebredden är för liten för en U-sväng, mindre än ca 20 m, kan katastroföverfarten utföras som driftvändplats enligt Figur 16.16 med enkel slinga."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 495, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 497.1, "y1": 151.5, "innehåll": "16.2.3.2.1 Katastroföverfart vid smal mittremsa, ≤ 5,5 m med mitträcke"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 495, "x0": 150.9, "y0": 236.1, "x1": 510.7, "y1": 278.0, "innehåll": "Räcke, vid behov med energiupptagande räckesände Figur 16.16 Katastroföverfart vid smal mittremsa ≤ 5,5 m med mitträcke"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 495, "x0": 65.9, "y0": 277.0, "x1": 532.2, "y1": 323.6, "innehåll": "16.2.3.2.2 Katastroföverfart vid mittremsa ≤ 7,0 m bred med räcke längs vägbanekanter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 495, "x0": 150.9, "y0": 320.2, "x1": 512.6, "y1": 358.8, "innehåll": "överfartsyta bör utföras med ett körbart ytskikt som visuellt sammanfaller med mittremsan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 495, "x0": 150.9, "y0": 463.2, "x1": 516.1, "y1": 513.8, "innehåll": "Räcke Figur 16.17 katastroföverfart vid mittremsa ≤ 7,0 m bred med räcke längs vägbanekanterna"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 495, "x0": 65.9, "y0": 526.5, "x1": 515.0, "y1": 573.4, "innehåll": "16.2.3.2.3 Katastroföverfart vid mittremsa 7,0–12,0 m bred med räcke längs vägbanekanter"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 495, "x0": 150.9, "y0": 570.0, "x1": 512.6, "y1": 608.3, "innehåll": "överfartsyta bör utföras med ett körbart ytskikt som visuellt sammanfaller med mittremsan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 496, "x0": 150.9, "y0": 223.8, "x1": 539.4, "y1": 274.4, "innehåll": "Räcke Figur 16.18 Katastroföverfart vid 7,0–12,0 m bred mittremsa med räcke längs vägbanekanterna"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 496, "x0": 65.9, "y0": 273.4, "x1": 544.5, "y1": 337.9, "innehåll": "16.2.3.2.4 Katastroföverfart vid mittremsa ≥ 12,0 m bred, utan räcke överfartsyta bör utföras med ett körbart ytskikt som visuellt sammanfaller med mittremsan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 496, "x0": 150.9, "y0": 453.9, "x1": 545.4, "y1": 513.6, "innehåll": "Figur 16.19 Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12,0 m bred Alternativt kan överfarten utformas enligt exempel för driftvändplats Figur 16.14 vänd åt ena eller båda körriktningarna."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 496, "x0": 65.9, "y0": 513.9, "x1": 541.5, "y1": 578.0, "innehåll": "16.2.4 överledningsplats överledningsplatser ordnas på vägar med mittremsa för att trafik ska kunna föras från den ena vägbanan till den andra när en vägbana tillfälligt stängs."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 496, "x0": 65.9, "y0": 578.3, "x1": 524.8, "y1": 642.8, "innehåll": "16.2.4.1 Placering av överledningsplats Inga särskilda siktkrav behöver ställas på lokaliseringen eftersom det förutsätts att reducerad hastighet gäller i samband med överledningen."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 496, "x0": 65.9, "y0": 643.1, "x1": 383.7, "y1": 693.9, "innehåll": "16.2.4.2 Utformning av överledningsplats överledningsytan bör vara belagd."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 496, "x0": 150.9, "y0": 690.6, "x1": 534.1, "y1": 715.5, "innehåll": "Ytan bör utföras med ett körbart ytskikt som visuellt sammanfaller med mittremsan."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 497, "x0": 65.9, "y0": 104.5, "x1": 540.4, "y1": 151.5, "innehåll": "16.2.4.2.1 överledningsplats vid mittremsa ≤  4,0 m bred med räcke i mitten."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 497, "x0": 150.9, "y0": 148.1, "x1": 541.8, "y1": 200.0, "innehåll": "För att möjliggöra överledning bör mitträcket göras enkelt att öppna och återmontera på en längd av 45,0 m för ett körfält, 50,0 m för två körfält och 60,0 m för tre körfält i en riktning."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 497, "x0": 150.9, "y0": 196.7, "x1": 545.4, "y1": 235.3, "innehåll": "överledningen kan användas i båda riktningarna för överledning från egen körbana till motriktad och för återledning till egen körbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 497, "x0": 150.9, "y0": 282.5, "x1": 541.0, "y1": 320.5, "innehåll": "Figur 16.20 överledningsplats vid mittremsa mindre än 4,0 m bred med räcke i mitten"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 497, "x0": 65.9, "y0": 319.5, "x1": 523.6, "y1": 387.6, "innehåll": "16.2.4.2.2 överledningsplats vid mittremsa 4,0–12,0 m bred med räcke längs vägbanekanterna. Figuren visar överledning från egen till motriktad körbana."}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 497, "x0": 150.9, "y0": 467.6, "x1": 546.4, "y1": 505.5, "innehåll": "Figur 16.21 överledningsplats i en riktning vid 4,0–12,0 m bred mittremsa med räcke längs vägbanekanterna"}
{"titel": "VGU - Råd 2022:003", "filnamn": "vgu-rad-trafikverket-2022_003.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 497, "x0": 65.9, "y0": 504.5, "x1": 545.0, "y1": 744.9, "innehåll": "16.2.4.2.3 överledningsplats vid mittremsa ≥ 12,0 m bred utan räcke överledning från egen till motsatt körbana och återledning till egen körbana kan möjliggöras enligt Figur 16.22. Figur 16.22 överledningsplats vid ≥ 12,0 m bred mittremsa utan räcke"}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 595.7, "x1": 506.5, "y1": 686.6, "innehåll": "2 § Ett färdigställandeskydd ska finnas vid en 1. nybyggnad, och 2. tillbyggnad eller åtgärd som är anmälningspliktig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900), om det finns behov av ett sådant skydd."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 690.9, "x1": 514.5, "y1": 748.1, "innehåll": "Ett färdigställandeskydd behövs dock inte, om åtgärden enligt 9 kap. 4-4 c §§ plan- och bygglagen inte kräver bygglov. Lag (2015:669) ."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 753.2, "x1": 508.5, "y1": 809.6, "innehåll": "3 § Den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen (2010:900) (byggnadsnämnden) prövar behovet av ett färdigställandeskydd enligt 2 § första stycket 2. Om ett småhus inte ska användas för permanent bruk, får nämnden trots 2 § första stycket 1 besluta att något färdigställandeskydd inte behövs."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 477.6, "y1": 122.3, "innehåll": "Vid behovsprövningen ska byggnadsnämnden särskilt beakta de beräknade kostnaderna för näringsidkarens åtaganden och kostnaderna för färdigställandeskyddet."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 515.2, "y1": 166.6, "innehåll": "4 § Konsumenten ska se till att det finns ett färdigställandeskydd, om det krävs ett sådant enligt denna lag."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 171.1, "x1": 505.2, "y1": 301.7, "innehåll": "Vad ett färdigställandeskydd ska omfatta 5 § Ett färdigställandeskydd ska omfatta skälig ersättning för 1. extra kostnader för att slutföra arbetena, 2. kostnader för att avhjälpa fel som en besiktningsman har anmärkt på vid en slutbesiktning enligt 53 § konsumenttjänstlagen (1985:716), och 3. kostnader för att avhjälpa skador på byggnaden som har orsakats av fel som avses i 2."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 523.2, "y1": 413.5, "innehåll": "Färdigställandeskyddet får, till den del det avser ersättning för kostnader enligt första stycket 1, tas i anspråk om näringsidkaren hamnar i sådant dröjsmål som ger konsumenten rätt att häva avtalet enligt 29 § konsumenttjänstlagen. Till den del färdigställandeskyddet avser ersättning enligt första stycket 2 eller 3 får det tas i anspråk om näringsidkaren har gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sitt åtagande."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 418.0, "x1": 517.8, "y1": 531.3, "innehåll": "Villkor om inskränkningar i konsumentens rätt till ersättning m.m. 6 § Ett avtal om färdigställandeskydd får inte innehålla villkor som, utöver vad som följer av 7 och 8 §§, inskränker konsumentens rätt att ta färdigställandeskyddet i anspråk. Avtalet får inte heller innehålla villkor om att konsumenten ska svara för en viss självrisk."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 508.5, "y1": 592.8, "innehåll": "7 § Ett avtal om färdigställandeskydd ska innehålla villkor som säkerställer att belopp som tas i anspråk används för att täcka sådana kostnader som avses i 5 § första stycket."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 507.8, "y1": 655.1, "innehåll": "8 § Ett färdigställandeskydd får begränsas till ett visst belopp. Det ska dock alltid motsvara minst tio procent av det avtalade priset för den åtgärd som omfattas av skyddet."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 513.8, "y1": 733.1, "innehåll": "9 § Om ett avtal om färdigställandeskydd innehåller ett villkor som innebär att en begäran om att ta skyddet i anspråk måste framställas inom en viss tid, får villkoret inte begränsa konsumentens rätt att framställa en sådan begäran mer än vad som framgår av andra stycket."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 738.2, "x1": 510.5, "y1": 794.6, "innehåll": "När det gäller ersättning enligt 5 § första stycket 1, får ett villkor som avses i första stycket innebära att begäran ska göras utan oskäligt dröjsmål efter det att konsumentens rätt att häva avtalet med näringsidkaren har uppkommit. När det gäller ersättning enligt 5 § första stycket 2 och 3, får villkoret innebära att begäran ska göras inom ett år från den dag då entreprenaden godkändes vid en slutbesiktning enligt 53 § konsumenttjänstlagen (1985:716)."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 519.9, "y1": 245.4, "innehåll": "Villkor om övertagande av rätt till ersättning 10 § Ett färdigställandeskydd ska innehålla villkor om att 1. den som svarar för färdigställandeskyddet och som har betalat ut ersättning på grund av skyddet, övertar den rätt till ersättning som konsumenten kan ha mot den som på grund av avtal eller eget vållande eller på annan grund är ersättningsskyldig med anledning av felet eller skadan, 2. konsumenten inte till nackdel för den som svarar för färdigställandeskyddet genom avtal får avsäga sig den rätt till ersättning som tillkommer honom eller henne enligt avtal eller allmänna skadeståndsrättsliga bestämmelser."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 249.1, "x1": 525.0, "y1": 346.7, "innehåll": "Förbud mot ändring av villkor 11 § Den som svarar för färdigställandeskyddet och den som har anskaffat det får, efter det att ett avtal om färdigställandeskydd har ingåtts, inte träffa avtal som medför att villkoren inte längre uppfyller kraven på ett färdigställandeskydds innehåll enligt denna lag."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 350.4, "x1": 514.5, "y1": 430.7, "innehåll": "Villkor för byggstart 12 § Att byggnadsnämnden inte får besluta om startbesked för byggnadsarbetet innan ett bevis om färdigställandeskydd har visats upp för nämnden, framgår av 10 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 434.5, "x1": 519.2, "y1": 509.5, "innehåll": "överklagande 13 § Byggnadsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos mark- och miljödomstol."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 541.9, "x1": 527.2, "y1": 688.8, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2014:227 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014. Genom lagen upphävs lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. 2. Den upphävda lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. gäller dock fortfarande för mål och ärenden om färdigställandeskydd som har påbörjats före den 1 juni 2014 och mål och ärenden som avser överklagande av"}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 683.4, "x1": 529.8, "y1": 814.9, "innehåll": "beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 3. Bestämmelserna i 2-9 §§ den upphävda lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. gäller dock fortfarande för byggfelsförsäkringar som har tecknats före den 1 juni 2014. 4. Bestämmelserna i 16-21 §§ den upphävda lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. gäller dock fortfarande för avtal om färdigställandeskydd som har ingåtts före den 1 juni 2014."}
{"titel": "Lag om färdigställandeskydd 2014 227", "filnamn": "lag-om-fardigstallandeskydd-2014_227.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.8, "y1": 93.8, "innehåll": "2015:669 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för avtal om färdigställandeskydd som har ingåtts före ikraftträdandet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 298.3, "y0": 535.6, "x1": 509.3, "y1": 712.3, "innehåll": " Ventilation – en antikvarisk angelägenhet! Ventilation har under modern tid ofta enbart setts som en teknisk funktion. Strävan att skapa det perfekta inneklimatet, som ska fungera med ett minimum av insatser ifrån brukarna, har lett till allt mer skrymmande installationer och tekniskt komplicerade system. Utnyttjandet av bygg- nadens fysiska förutsättningar, som i sig är en del av ventilationssystemet i äldre byggnader, har försummats. Det ursprungliga ventilationssystemet är inte bara en funktion utan även ett uttryck för bygg- nadens autenticitet och skyddsvärda karaktär."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 295.3, "y1": 345.3, "innehåll": "Ventilation i en byggnad är en grundläggande funktion. Att bevara en kulturhistoriskt värde- full miljö och samtidigt få en fullgod ventilation anpassad till hyresgästen kräver stor kunskap och lång erfarenhet. Denna skrift är framtagen för att sammanställa och sprida den kunskap om ventilation av äldre byggnader som idag finns inom Statens fastighetsverk. Kunskapen exem- plifieras genom allmänna kapitel som tar upp ventilationshistoria, bestämmelser och lagskydd,"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 297.8, "y1": 449.2, "innehåll": "Lokal eldning Ventilation och uppvärmning har ofta hängt samman. Eldning i spisar, kakelugnar och kaminer skapar undertryck. Ersättningsluft kommer in genom otätheter i väggar, dörrar och fönster och ger grundventilation. Eldstaden och dess rök- kanaler har därför i äldre tider räckt till för att vintertid åstadkomma den naturliga ventilation som erfordrats. Med öppna eldstäder och otäta fönster och dörrar var draget det stora problemet, inte ventilationen i sig. Om sommaren, när man upphörde att elda och de termiska stigkrafterna avtog, ökade man ventilationen med fönsterväd- ring. Under 1700- och 1800-talen försågs fönstren med fasta innerbågar på vintern. En ruta i varje rum gjordes öppningsbar, en s.  k. lättruta. När kopplade fönsterbågar kom vid 1800-talets slut utformades vanligtvis de övre bågarna för vädring."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 85.7, "y0": 712.5, "x1": 293.9, "y1": 752.1, "innehåll": "För att förbättra de termiska stigkrafterna kunde man förse skorstenen med en s. k. dansare. Den ställer sig efter vinden och skapar undertryck i kanalen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 298.3, "y0": 712.5, "x1": 511.1, "y1": 752.1, "innehåll": "Lättrutor i både yttre och inre fönsterbåge. Genom att göra en liten båge i bågen får man enkelt en vädringsmöjlighet utan att  behöva öppna hela fönstret. Oxenstiernska palatset."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 511.7, "y1": 475.2, "innehåll": "Radiatorvärme och självdrag Från 1920-talet fick nya byggnader radiatorsys- tem. Bostadshus fick dessutom badrum. även omoderna byggnader försågs med badrum och centralvärme. De flesta byggnader var vid denna tid djupa, till skillnad från de smalhus som upp- fördes senare då funktionalismen slagit  igenom. Badrummen förlades därför till bygg nadens mörka kärna. För att ventilera dessa utvecklades den s.k. Stockholmsventilationen. Principen är att badrummet har separata självdragskanaler för till- och frånluft. Tilluften tas in i marknivå på skuggsidan. Frånluften stiger  termiskt ut genom frånluftsgaller vid badrumstaket via tegelkanalen i skorstenen. På sommaren, när skorstenstoppen är varmare än luftintaget på gården, skapas under- tryck i kanalen som gör att frånluftsflödet tar fart och sval ersättningsluft sugs in i badrummet. Bostädernas kök och boningsrum hade egna frånluftskanaler och tilluftsventiler i yttervägg."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 85.7, "y0": 647.5, "x1": 294.9, "y1": 739.6, "innehåll": "Från 1920-talet ersattes lokal eldning med radiatorsystem med radiatorer under fönstren. Ytor vid yttervägg, som tidigare varit dragiga och kalla och därför använts som kommu nikationsytor, blev nu varmare och började användas som vistelsezoner. Vid tilluft via fönster bör man vid möble- ring ta hänsyn till att risk för drag alltid förekommer i zonen närmast fönstret, även om den är uppvärmd. Oxenstiernska palatset, Stockholm."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 425.9, "y0": 505.6, "x1": 508.9, "y1": 608.2, "innehåll": "Klaffventil ur Ahsell & Bernströms katalog nr 32. Denna typ av ventil placerad i yttervägg användes ofta under 1800-talet och början av 1900- talet för att ta in ute- luft."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 425.9, "y0": 647.2, "x1": 507.5, "y1": 728.8, "innehåll": "Tallriksventilen Disco ur Rylander & Asp- lunds katalog nr. 36. Vanligt förekom- mande som tillufts- ventil i s. k. Stock- holmsventilation."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 295.5, "y1": 397.2, "innehåll": "\\\"Lågtryckssystem Under 1930-talet minskades rumshöjderna sam- tidigt som fläktventilation etablerades. Dessa tidiga F-system fanns parallellt med självdrags- system fram till 1960-talet. Luften togs normalt in genom spaltventiler under fönstren. år 1931 lan- serades den så kallade överströmnings metoden, som stått sig sedan dess. Det innebär att luft ska strömma \\\"rätt väg\\\": från sov- och vardagsrum till bad, WC och kök. Därigenom fick man en mer effektiv användning av luften. Kanalerna utför- des ofta av plåt, men förekom även av murverk, betong eller asbestcement. Efter 1960-talet blev plåtkanaler helt dominerande.\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 85.7, "y0": 402.5, "x1": 293.2, "y1": 540.2, "innehåll": "Kontrollventilation äldre fläktsystem hade axialfläktar och tallriks- ventiler med låga tryckfall. I början av 1940-talet lanserade Fläktfabriken ett system med radial- fläktar med högre tryck och så kallade kontroll- ventiler som möjliggjorde högre tryckfall utan ljudproblem. Fördelen var att kanalsystemen kunde göras enklare och att man kunde injustera luftflöden med högre precision. Uteluften togs in via spaltventiler under fönstren."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 85.7, "y0": 545.5, "x1": 298.2, "y1": 709.2, "innehåll": "Till- och frånluftssystem System med både till- och frånluft utfördes på ett antal bostadshus i början av 1970-talet. Det var dock först med energibestämmelserna i SBN 75 och SBN 80, en följd av oljekriserna på 1970-talet, som det slog igenom. Genom de så kallade FTX- systemen (mekanisk till- och frånluft med värme- växling) kunde normkraven på värmeåtervinning lätt uppnås. Men redan i mitten på 1980-talet kom invändningar mot systemen (baserade på skötsel- problem och höga driftskostnader), och man började leta alternativ."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 298.3, "y0": 610.5, "x1": 513.9, "y1": 722.2, "innehåll": "återgång till frånluftssystem I slutet av 1980-talet rekommenderade de allmännyttiga bostadsbolagen att endast frånluftssystem (F-system) skulle förekomma i nybyggda bostäder. För återvinning utnyttjades en värmepump för upp- värmning av varmvatten. För att tillföra uteluft an- vändes ofta tilluftsradiatorer där luften filtrerades och förvärmdes."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 298.3, "y0": 560.1, "x1": 502.1, "y1": 589.2, "innehåll": "Kontrollventil KGD med fästram. Ur Svenska Fläktfabrikens katalog från 1963."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 501.6, "y1": 293.2, "innehåll": "Lokal eldning Kontor, skolor, sjukhus m.m. uppvärmdes och ventilerades på liknande sätt som bostäder. I fängelser och mentalsjukhus eftersträvade man tidigt centralvärmesystem eftersom man ville undvika lokal hantering av eld."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 298.3, "y0": 298.5, "x1": 510.8, "y1": 462.2, "innehåll": "Kaminventilation På 1860-talet lanserades ett system för ventila- tion, där man utnyttjade drivkraften hos eldsta- den för att få förvärmd luft och ökad ventilation. Tillverkare marknadsförde speciella kaminer och kakelugnar för ändamålet. Kall uteluft leddes fram i en isolerad kanal och släpptes in i botten på  kaminen. Luften värmdes och släpptes ut i kaminens topp. Rummets frånluftsventil, placerad vid golv, anslöts till en kanal som låg intill rök- kanalen. Frånluftskanalen blev därigenom värmd för effektivt drag."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 298.3, "y0": 467.5, "x1": 498.4, "y1": 618.2, "innehåll": "Kalorifersystem Kalorifersystem förekom från senare delen av 1800-talet fram till omkring 1910. De var både ventilations- och värmesystem och användes främst i skolbyggnader, kyrkor, kaserner och sjukhus. Uteluften togs in i en värmekammare i källaren och vidare genom separata kanaler till respektive rum. Kalorifersystemen hade ibland ett kompli cerat nätverk av murade kanaler för att möjliggöra olika driftfall. När centralvärme i form av radiatorsystem från 1920-talet blev en"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 298.3, "y0": 643.0, "x1": 507.5, "y1": 724.6, "innehåll": "Innan radiatorer i den form som vi är vana vid från 1900-talet introducerades specialritades radiatorer i olika utföranden. Här i Gamla riksarkivet på Riddarholmen är de utformade som kolonner. Vissa av dessa kolonner hade dessutom ute- luftsintag. Luft leds via bjälklaget in i radiatorn underifrån och den uppvärmda luften stiger uppåt och ut på radiatorns ovansida."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 296.4, "y1": 332.3, "innehåll": "standardlösning vid nybyggnad, försvann kalori- fersystemen med sin dubbelfunktion för uppvärm- ning och ventilation. Enstaka kalorifersystem av äldre typ förekommer fortfarande, t.ex. i Thielska galleriet på Djurgården.  Det förekommer också nykonstruk tioner av system med värmekammare för uppvärmning av tilluften, t. ex. i Ladugården på Biskops Arnö och utställningspaviljongen på Birka."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 85.7, "y0": 337.6, "x1": 287.6, "y1": 410.3, "innehåll": "Radiatorvärme och självdrag När centralvärmen slog igenom löstes frånlufts- ventilationen med hjälp av termiska stigkrafter i tegelkanaler. Tilluften togs in via klaffventiler i yttervägg och otätheter i fönster och dörrar."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 85.7, "y0": 415.6, "x1": 292.6, "y1": 540.3, "innehåll": "\\\"Lågtryckssystem och tidiga till- och frånluftssystem På 1930-talet kom system med separata till- och frånluftskanaler. Tilluftsdonen satt ofta i under- taket mitt i kontorsrummet eller i \\\"bakkant\\\" vid tak i väggen mot korridoren. Det förekom också system där luften tillfördes genom ett perforerat undertak. Från 1960-talet blev system med tilluft mycket vanliga i kontor, skolor etc.\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 85.7, "y0": 545.7, "x1": 298.1, "y1": 722.4, "innehåll": "Klimatsystem Efter 1975 blev klimatsystemen ofta försedda med komfortkyla. Systemens uppgift var att föra bort överskottsvärme. Ibland var värmesystemet integrerat i ventilationssystemet; uppvärmning skedde  med luft. Systemen blev alltmer avan- cerade. Ett system som förekom under 1960– 1970-talen var tvåkanalsystem: två tilluftssystem distribuerade luft med olika temperatur och luften blandades till lämplig inblåsningstemperatur i respektive rum. Under 1980-talet blev lågflödes- system med rumsplacerade fläktkonvektorer (fancoils) vanliga. Under 1990-talet kom kyl -"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 85.7, "y0": 712.5, "x1": 291.7, "y1": 752.1, "innehåll": "Som ett alternativ eller komplement till självdrag finns auto- matiska vädringssystem. Dessa är datorstyrda och regleras utifrån vädringsbehov. Vaxholms fästning."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 85.7, "y0": 395.0, "x1": 272.0, "y1": 424.1, "innehåll": "Kylbaffel placerad vid tak. Luften kyls och faller ned i rummet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 508.6, "y1": 293.4, "innehåll": "baffel system, först som separata kylbatterier med egenkonvektion, men ganska snart som integrerade apparater med både kylbatteri och tilluftsdon. I början av 2000-talet har intresset  för VAV-system ökat, dvs. system som utnyttjar varie- rande flöde för att styra kyleffekten."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 298.3, "y0": 298.7, "x1": 508.4, "y1": 423.4, "innehåll": "Enklare system Under slutet av 1980-talet höjdes röster som ansåg att systemen blivit alltför utrymmeskrävan- de och komplexa. En återgång till enklare system förespråkades och från slutet av 1990-talet utförs en hel del system som kombinerar självdrag och fläktventilation s.k. hybridventilation. Lösningar med automatiska fönstervädringssystem provas också."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 298.3, "y0": 211.5, "x1": 509.5, "y1": 271.1, "innehåll": "enskilda fallen måste en egen professionell be- dömning göras av vad föreskrifternas krav på luft- växling, luftkvalitet och komfort verkligen innebär i praktiken."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 298.3, "y0": 276.4, "x1": 510.0, "y1": 466.1, "innehåll": "\\\"Bygglagstiftningen Allt byggande styrs av bygglagstiftningen. För nybyggnad finns utförliga föreskrifter i Boverkets byggregler (BBR). För ändring (ombyggnad) finns inga föreskrifter. Boverkets ändringsråd (BäR) innehåller bara allmänna råd. BäR betonar en \\\"varsam helhetssyn\\\" och ger öppningar för andra ventilationslösningar än vad BBR kräver. Vid arbete med äldre byggnader är det fel att rutinmässigt följa BBR. Som komplement till reglerna finns Boverkets handbok Självdragsventilation , 1994 och Svensk byggtjänsts Byggvägledning 15, Ombyggnad , 2000 och Byggvägledning 7, Ventilation , 2008.\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 295.2, "y1": 514.2, "innehåll": "\\\"Vilka lagar gäller? Plan- och Bygglagen (PBL) och Byggnadsverks- lagen (BVL) brukar gemensamt kallas bygglag- stiftningen. De gäller allt byggande. Kraven ställs normalt på fastighetsägaren och gäller bygg- nadens tekniska egenskaper. Miljöbalken och arbetsmiljölagen ställer inte krav på själva byggnaden. Kraven ställs i stäl- let på den miljö eller arbetsmiljö, som finns i byggnaden. Krav riktas främst mot \\\"verksam- hetsutövaren\\\" respektive \\\"arbetsgivaren\\\", nor- malt hyresgästen. Vissa krav riktas dock mot fastighetsägaren. Genom lagarna ställs krav på ventilationen, men det betyder inte att man kan göra vilka in- grepp eller kompletteringar som helst. PBL kräver var samhet vid ändring i alla byggnader. Miljö- balken ställer kravet att värdefulla kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Vissa byggnader har skydd genom kulturminneslagen. I varje enskilt fall måste man därför hitta en lösning som uppfyller både kravet på ventilation och kravet på skydd av kulturvärden.\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 85.7, "y0": 519.5, "x1": 295.1, "y1": 709.2, "innehåll": "\\\"Krav eller råd? Samhället ställer krav genom lagar, förordningar och föreskrifter. Den praktiskt verksamme kom- mer främst i kontakt med föreskrifter och all- männa råd, i vilka myndigheterna har preciserat lagens krav. Föreskrifterna är tvingande, men kraven är ofta formulerade i ord som \\\"erforderlig luftväxling\\\", \\\"god luftkvalitet\\\" och \\\"tillräckligt luftflöde\\\".  Som vägledning till föreskrifterna ger därför myndig- heterna ut allmänna råd och handböcker med konkreta siffror. De allmänna råden ger rekom- mendationer om hur man kan eller bör göra, men utesluter självfallet inte andra handlingssätt. I de\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 298.3, "y1": 345.3, "innehåll": "\\\"Här finns en del riktlinjer om självdragsventilation och förstärkt självdrag. För ändring av byggnad gäller BäR. För löpande förvaltning får man gå direkt på BVL, som säger att anordningar för exempelvis ventilation ska \\\"hållas i stånd\\\". Att detta sker ska regelbundet kontrolleras genom funktionskontroll av ventila- tionssystem OVK. Den professionella bedömningen i de enskilda fallen ligger då på funktions- kontrollanten.\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 85.7, "y0": 350.6, "x1": 291.7, "y1": 397.3, "innehåll": "Funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Förordningen om funktionskontroll (1991:1273) ska tillse att alla byggnader, såväl nya som"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 508.5, "y1": 280.3, "innehåll": "gamla, har ett tillfredsställande inomhusklimat. Funktionskontroll ska ske innan ett nytt venti- lationssystem tas i bruk första gången (första besiktning). Befintliga system ska återkommande kontrolleras enligt föreskrivna tidsintervall."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 298.3, "y0": 285.6, "x1": 509.8, "y1": 397.4, "innehåll": "Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagens krav berör framför allt arbets- platser och skolor. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter och allmänna råd för att precisera kraven, och regler om ventilation finns framför allt i Arbets platsens utformning (AFS 2000:42). I dess allmänna råd finns ett flertal riktvärden för luftväxling."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 294.0, "y1": 280.3, "innehåll": "\\\"Det är ofta svårt att komplettera äldre bygg- nader med samma slag av fläktventilation som nybyggnader. Det finns därför en speciell bestäm- melse för \\\"äldre byggnader med kulturhistoriskt värde\\\" i AFS 2000:42. Den säger bland annat att:\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 94.7, "y0": 279.3, "x1": 296.6, "y1": 377.8, "innehåll": "För att undvika onödiga ingrepp i byggnaden bör vid tillämpningen av föreskrifterna särskild omsorg ägnas valet av tekniska lösningar. När åtgärder är nödvändiga för att nå en godtagbar arbetsmiljö bör sådant utförande väljas som innebär minsta möjliga skada för de kulturhisto- riska värdena."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 85.7, "y0": 376.8, "x1": 298.5, "y1": 436.3, "innehåll": "\\\"I de enskilda fallen måste därför en noggrann av- vägning göras. Som alternativ till ökat uteluftflöde nämner de allmänna råden exempelvis \\\"kortare arbetspass med mellanliggande vädring\\\".\\\""}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 85.7, "y0": 441.7, "x1": 295.0, "y1": 696.4, "innehåll": "Miljöbalken Miljöbalken gäller främst bostäder, förskolor och lokaler dit allmänheten har tillträde. Miljöbalkens krav på ventilation är främst preciserade i all- männa råd som utgivits av Socialstyrelsen. Där finns vägledande riktvärden för luftväxling (lika Arbetsmiljöverkets). Men råden betonar också vädringsmöjligheter, vistelsens längd och ruti- nerna för vädring. Socialstyrelsens allmänna råd talar om en hel- hetsbedömning av byggnadernas eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten. Socialstyrelsen nämner inget om byggnader med kulturvärden, men en av grunderna i miljöbal- ken är skydd och vård av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Från fall till fall får man bedöma hur miljöbal- kens krav på skydd och vård av värdefulla kultur- miljöer ska förenas med dess krav på innemiljö."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 298.0, "y1": 358.2, "innehåll": "Skyddsvärda byggnader och bebyggelseområden Byggnader, parker och andra anläggningar, mark- områden, stadskärnor och andra kultur miljöer som ingår i vårt svenska kulturarv skyddas genom en rad olika bestämmelser på statlig och kommu- nal nivå. De som är synner ligen märkliga kan bli byggnads minnes förklarade. även byggnader som i sig inte är så märkvärdiga kan omfattas av skydd om hela bebyggelseområdet som de ligger i klas- sas som byggnadsminne."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 511.7, "y1": 345.2, "innehåll": "Förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen mm, FSBM Regeringen beslutar om Statliga byggnads minnen, SBM, efter förslag från Riksantikvarie ämbetet (RAä) som är tillsynsmyndighet och upprättar skyddsföreskrifter. En något lägre skyddsklass är värdefull byggnad och värdefull fastighet  enligt FSBM § 12–16. även i dessa ska samråd ske med RAä vid åtgärder som kan hota det kultur- historiska värdet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 298.3, "y0": 350.5, "x1": 506.5, "y1": 488.2, "innehåll": "Lag (1988:950) om kulturminnen, Kulturminneslagen KML Enskilda byggnads minnen enligt KML kap 3 beslutas av länsstyrelserna som också upprättar skydds bestämmelser i samråd med ägaren. även ett byggnadsminne som ägs av staten är enskilt om regeringsbeslut inte tagits om SBM. KML kap 2 behandlar fasta fornlämningar. I många äldre städer är hela stadskärnan fornlämningsområde där ingrepp kan kräva tillstånd av länsstyrelsen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 298.3, "y0": 493.5, "x1": 506.5, "y1": 605.2, "innehåll": "Plan- och bygglag (1987:10), PBL Varsamhetsparagraferna i PBL kap 3 § 10–12 säger att ändring i byggnad alltid ska utföras varsamt så att t.ex. byggnadstekniska och kultur- historiska värden tas till vara. Särskilt värdefulla byggnader skyddas i detaljplaner och områdes- bestämmelser. Kommunen är tillsynsmyndighet enligt PBL."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 298.3, "y0": 610.5, "x1": 498.0, "y1": 670.2, "innehåll": "Miljöbalk (1998:808), MB Miljöbalken tar upp områden som är av riks- intresse ur kulturmiljösynpunkt. Stora åtgärder kan kräva en miljökonsekvensbeskrivning."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 298.3, "y0": 675.5, "x1": 498.7, "y1": 722.2, "innehåll": "Skyddsföreskrifter och tillstånd I skyddsföreskrifterna för statliga byggnads- minnen, som upprättas av RAä och beslutas av"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 293.7, "y1": 332.3, "innehåll": "regeringen, anges vilka delar av byggnaden som särskilt ska skyddas. För ändring i strid med skydds föreskrifterna måste tillstånd alltid sökas hos RAä och godkännande finnas innan änd- ringen påbörjas. Håltagning i väggar och bjälklag för ventilationskanaler, eller nya fläktar på tak, är exempel på tillståndspliktiga åtgärder. Tillstånd för ändring i enskilt byggnadsminne söks hos länsstyrelsen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 85.7, "y0": 337.6, "x1": 299.1, "y1": 488.3, "innehåll": "Vårdprogram SFV har beslutat att varje statligt byggnadsminne ska ha ett eget vårdprogram. I detta beskrivs byggnadens värden och SFV:s långsiktiga mål- sättning för bevarande och utveckling av byggna- den. Vårdprogramet ger rekommendationer och riktlinjer för byggnadens framtida förvaltning. Enskilda byggnadsminnen behöver inte ha vård- program. Länsstyrelsen verkar ändå för att sådana upprättas och kan lämna bidrag till fastighets- ägaren för att så ska ske."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 85.7, "y0": 493.7, "x1": 298.5, "y1": 722.4, "innehåll": "Installationsprojektering Vid installationsprojektering måste således ingrepp i skyddsvärda delar godkännas av RAä alternativt länsstyrelsen samt hänsyn tas till lag- texten i PBL som säger att ändringar ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och inte förvanskas. Att låta utföra en antikvarisk förundersökning tidigt i projekteringsskedet kan vara värdefullt. åtgärder i husgrunder, exempelvis vid ut- förandet av nya hisschakt, grundförstärkning eller dragning av nya avlopp kan i en del fall, framför allt i äldre stadskärnor, omfattas av schakttillstånd enligt bestämmelser om fornmin- nesområden som ingår i KML 2 kap. (1988:950). även schakt i mark vid exempelvis installation av radonbrunnar kan ibland kräva tillstånd."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 298.3, "y0": 718.1, "x1": 512.4, "y1": 757.8, "innehåll": "Rester av den ursprungliga anläggningen för luftuppvärmning ska lämnas orörd. Skadade träbjälkar i trossbotten  utbyts och nytt trägolv läggs in. Skridskopaviljongen, Kastellholmen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 298.3, "y0": 287.3, "x1": 508.5, "y1": 337.4, "innehåll": "Betonggjutning under dörrtröskel är inte en lösning som RAä förordar i en byggnad med träbjälklag. Utförandet krävde RAä:s tillstånd till avsteg från skyddsföreskrifterna. Skridskopaviljongen, Kastellholmen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 506.2, "y1": 436.2, "innehåll": "Självdragssystem Självdragsprincipen ventilerar byggnaden genom termisk stigkraft, dvs. varm luft är lättare än kall och stiger därför uppåt. Ju större temperatur- skillnad det är mellan luften utanför och inne i en byggnad desto effektivare blir självdraget. Uteluft tas in via springor och ventiler i fönster och  väggar. Frånluften stiger termiskt upp och ut genom frånluftskanaler. I äldre byggnader, som ursprungligen uppfördes med detta system, var kanalerna av tegel och tjänade både som frånluftskanaler och rökkanaler för eldstäderna. även byggnadens utformning, exempelvis stora rumsvolymer och öppna rumssamband, bidrar till en god luftomsättning. På sommaren, när den termiska stigkraften avtar, kan man skapa kors- drag med fönstervädring."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 298.3, "y0": 441.5, "x1": 505.9, "y1": 540.2, "innehåll": "Frånluftssystem Med hjälp av frånluftsfläktar reglerar man och säkerställer frånluftsflödet året om. I äldre bygg- nader kan ofta befintliga tegelkanaler användas för frånluft. Uteluft tas in via springor och ven- tiler i fönster och väggar, precis som vid själv- dragsventilation."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 298.3, "y0": 545.5, "x1": 510.0, "y1": 709.2, "innehåll": "Till- och frånluftssystem Dessa system har fläktar för till- och frånluft. Därmed kan mängden till- och frånluft regle- ras (balanseras) och risken för drag minskar. Systemen kräver avancerad styrutrustning. Värmeåtervinning kan anordnas med hjälp av en värmeväxlare som överför frånluftens värme till tilluften (s.k. FTX-system). Om antikvariska skäl begränsar möjligheten att dra nya plåtkanaler kan ofta befintliga tegelkanaler användas för frånluft och kanske även för tilluft. Trapphus och kor- ridorer kan ibland utnyttjas som tilluftskanaler"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 293.3, "y1": 267.3, "innehåll": "om byggnadens planlösning och öppenhet tillåter. överströmning till rum med stängda dörrar kan anordnas med överluftsdon eller urfräsning i tröskel."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 85.7, "y0": 272.6, "x1": 297.8, "y1": 514.3, "innehåll": "Kalorifer Kalorifersystemet är ett äldre system avsett både för ventilation och uppvärmning som bygger på självdragsteknik. Uteluften tas in i en värmekam- mare lågt belägen i byggnaden. Där förvärms luften vintertid. För att reglera flöde och tempe- ratur finns luckor på olika höjd till tegelkanaler genom vilka luften fördelas till de olika rummen i våningarna ovanför. Rummen har till- och från- luftsventiler på olika höjd. Vintertid tillförs luften vid tak och sugs ut vid golv. På så vis blir rummet genomvärmt. Sommartid blir frånluftskanalen uppvärmd i skorstenstoppen vilket skapar under- tryck i rummet. Frånluften sugs ut vid taket och den svala uteluften från värmekammaren tillförs vid golv. Dessa system är inte automatiserade och kräver därför mycket kunskap och engagemang av fastighetsskötaren."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 85.7, "y0": 519.7, "x1": 295.7, "y1": 709.4, "innehåll": "Hybridventilation När man kombinerar olika ventilationsprinciper och skapar en unik kombination brukar man kalla det för hybridventilation. Det är vanligt att kom- binera mekanisk ventilation och självdragsventi- lation och utnyttja det bästa av båda systemen. På sommaren när de termiska stigkrafterna är otillräckliga, används fläktar för att ventilera. När utetemperaturen sjunker kan frånluftsfläk- tarna stängas av och ventilationen fungerar med självdrag. Detta förutsätter att valda fläktar ger litet motstånd i avstängt läge. Systemet kräver en noggrann injustering. Det finns även utvecklade system med automatiskt öppnande av fönster,"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 298.3, "y0": 558.6, "x1": 504.2, "y1": 605.2, "innehåll": "styrda av rumsklimat och väderförhållanden. Här utnyttjas utetemperatur och vindförhållande för att skapa ett bra inomhusklimat."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 298.3, "y0": 235.8, "x1": 509.8, "y1": 477.5, "innehåll": "Inventering av byggnadens fysiska förut- sättningar och befintliga ventilationssystem Inventering av befintligt ventilationssystem måste göras; är det ursprungligt? Utgör byggnadens fysiska förutsättningar del av systemet? Kan systemet iordningställas? Räcker rengöring? Kan ny teknik som inte kräver synliga installationer komplettera systemet så att det fungerar bättre? Vilka krav ställer programmet? Hur trivs nu- varande hyresgästen med ventilationen? Kan ven- tilationen svara upp mot den tänkta hyresgästens programkrav? Kylbehov, forcerade luftflöden? Om det behövs, finns det möjlighet till kanaldragning och fläktrumsplacering? Byggnaden kanske redan har undertak och tillräckliga schaktytor. Antikva- rie och vårdprogram måste konsulteras för att se vad som är tillåtet. Att låta göra en antikvarisk för- undersökning kan vara till stor hjälp."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 298.3, "y0": 482.8, "x1": 511.7, "y1": 698.5, "innehåll": "Lokalisering av befintliga tegelkanaler Om byggnadens kulturvärde är så stort att möj- ligheten till kanaldragning är begränsad påverkar detta systemvalet och därmed även möjligt klimat. Om valet av system inkluderar befintliga tegel kanaler måste dessa karteras på ett tidigt stadium, kanske redan med befolkade kontors- rum. Gamla ritningar kan ibland ge anvisning om var kanalerna finns. Med ledning av dessa görs in- ventering på plats. Rökpatroner kan användas för att identifiera piporna i skorstenen. Lokalisering sker därefter vanligen med hjälp av lod. Radiosän- dare kan också användas för att hitta kanalerna i väggarna. Det är viktigt att kanalinventering utförs i ett tidigt skede för att undvika överraskningar i entreprenadskedet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 85.7, "y0": 712.5, "x1": 301.2, "y1": 752.1, "innehåll": "Ursprungsritningar utvisande kanalplaceringar är till hjälp vid lokalisering av kanalerna. Här ser vi en del av planritningen över Hårlemans tillbyggnad av Södra Banco från 1700-talet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 85.7, "y0": 463.0, "x1": 298.3, "y1": 534.1, "innehåll": "Gamla Riksarkivet i Stockholm har ett intressant ventilations- och värmesystem. Rumsluften värms genom cirkulation i värmekolonner. Luften tas in i botten och släpps uppvärmd ut i toppen. Byggnadens frånluftsventiler sitter invid golvet. På så vis vädras den svalare luften bort och varm luft invid taket sugs nedåt i rummet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 298.9, "y1": 605.2, "innehåll": "åtgärder i befintliga tegelkanaler För att bedöma kanalernas status, möjligt luft- flöde samt täthet för att upprätthålla brand- cellsindelning i byggnaden kan filmning och provtryckning bli aktuell. Kanalerna måste ofta tätas med bruk eller keramisk massa. Det finns olika typer av keramiska massor och vissa inne- håller chamotte som ballast med armering av glasfiber. Andra massor har pimpsten som ballast. Infodring med insatsrör, stela eller flexibla, kan ibland vara ett alternativ. Det finns även andra metoder att täta skorstenar. En slang tillverkad i böjligt kompositmaterial släpps ner i kanalen. Därefter formas den med tryckluft så att den fyller ut kanalen. Sedan tillförs ånga och slangen härdar på plats. Fördelen med denna metod är att trasiga kanaler blir helt täta och kan användas som rökkanaler samtidigt som maximal kanal- dimension behålls. Nackdelen är att man för in ett nytt material i byggnaden som inte är autentiskt. Att täta kanaler med bruk är helt i enlighet med ett antikvariskt tänkande. Infodring med insatsrör är en reversibel lösning. Dock måste man tänka på att kanaldimensionerna minskar. Om man förser gamla skorstenar med axialfläktar så är det viktigt  att kanalen i hela sin längd renoveras, även ovanför fläkten. Risken finns annars att vittrad fog faller ner och stoppar fläkten. Skorstenstopparna måste förses med nät för att förhindra att fåglar tar sig ner i dem."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 85.7, "y0": 610.5, "x1": 291.5, "y1": 709.2, "innehåll": "Val av konsult Konsulten måste ha förståelse för och kunskap om byggnadens karaktär och kvaliteter. Man måste ha känsla för och viljan att värna om äldre byggnader. Bestämmelser ska följas men inte övertolkas. Dessutom krävs kreativitet för att kunna ta hänsyn till byggnadens egna villkor vid"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 162.4, "y0": 90.3, "x1": 297.0, "y1": 140.4, "innehåll": "Filmning av tegelkanaler från taket på Skridskopaviljongen, Kastellholmen, inför en renovering av byggnaden och dess ventilationssystem."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 299.1, "y0": 548.1, "x1": 511.1, "y1": 598.2, "innehåll": "Renovering av tegelkanalerna gjordes bara upp i höjd med de nya axialfläktarna på Södra Banco. Skorstenspiporna uppåt lämnades orenoverade och det händer att gammalt murbruk faller ner i fläktarna då och då och orsakar driftstopp."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 502.5, "y1": 241.3, "innehåll": "val av system. Referenser från  liknande uppdrag måste kunna uppvisas."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 307.3, "y0": 246.6, "x1": 490.9, "y1": 267.5, "innehåll": "Sambandet mellan byggnadens villkor och"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 298.3, "y0": 259.6, "x1": 509.7, "y1": 410.3, "innehåll": "verksamhetens behov Tilltänkta hyresgäster ska informeras om bygg- nadens särart och del i det svenska kulturarvet. Klimatberäkning måste oftast utföras på alter- nativa system och jämföras med programkravet; ibland måste diskussion tas med hyresgästen för jämkning av kravet. Information måste ges om vad som kommer att krävas av hyresgästen för att ventilationen ska fungera bäst. Det kan till och med vara så att det klimat man kan erhålla i bygg- naden begränsar valet av verksamhet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 298.3, "y0": 415.6, "x1": 503.4, "y1": 657.4, "innehåll": "Tilluft via fönster Om mekanisk tilluft är utesluten väljs ofta tillför- sel av uteluft via spaltventiler i fönsterkarm eller båge. En enklare lösning som ger mer tilluft och ingen åverkan på fönstren är att ta bort tätnings- listen i överkant på överbågen. Den naturliga springan som ett fönster måste ha mellan båge och karm för att ha riktig gångmån ger oftast till- räckligt luftflöde. Vid val av uteluftstillförsel via fönstren måste man ta hänsyn till uteluftens ren- hetsgrad och risken för nedsmutsning. En annan princip är att utnyttja utrymmet mellan inner- och ytterbågar för intag av ersätt- ningsluft som då blir förvärmd. Detta förutsätter ett ständigt undertryck, dvs. mekanisk frånluft. Vid självdragsventilation riskerar man att luften går bakvägen ut mellan rutorna och förorsakar kondens."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 298.3, "y0": 658.9, "x1": 499.9, "y1": 730.0, "innehåll": "Genomförda flödesmätningar visar att den naturliga springan mellan överbågen och karmen ger mer tilluft än spaltventiler kan släppa igenom. Tätningslister kan sättas på övriga delar av fönstret för att reducera drag och inte släppa in mer luft än nödvändigt. (Skridskopaviljongen, Kastellholmen)."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 85.7, "y0": 378.0, "x1": 297.1, "y1": 417.6, "innehåll": "Norra Bancos fönster har inte kopplade bågar. Därför sitter spaltventilerna på de inre bågarna. De yttre bågarna har inga tätningslister."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 298.3, "y0": 293.0, "x1": 506.5, "y1": 343.1, "innehåll": "En orsak till kondens mellan bågarna kan vara att spalten mellan yttre och inre bågen målats igen. En annan orsak kan vara att rummet inte ventileras på rätt sätt utan luft sugs ut via stängda fönster."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 298.3, "y0": 590.6, "x1": 504.7, "y1": 651.2, "innehåll": "Att ta in uteluft via galler i fasaden under fönsterblecken till radiatorerna är en tekniskt bra lösning.  Luften blir förvärmd och dessutom renad om man har filter i de fällbara radia- torerna. Om lösningen är möjlig att genom föra är främst en antikvarisk fråga."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 298.3, "y0": 679.4, "x1": 503.6, "y1": 719.0, "innehåll": "Uteluftvärmare placerad i yttervägg i en undervisningssal i ladugården på Biskops Arnö. Värmaren består av ett vatten- batteri som förvärmer uteluften."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 298.8, "y1": 371.3, "innehåll": "Att inventera förekomsten av markradon och utföra åtgärder är viktigt. I byggnader med meka- nisk frånluft eller självdrag skapas ett undertryck som kan medföra att markradon sugs in via ute- luftintag och otäta grunder. För att inte tilluft via fönstren ska upplevas som obehagligt drag är det nödvändigt att informera hyresgästen om att möblering alldeles invid föns- terväggar ska undvikas. I äldre byggnader hade man ofta rum i fil med rörelsezoner invid ytter- väggar och vistelszoner inåt i rummen där kaminer och kakelugnar fanns."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 85.7, "y0": 376.6, "x1": 293.8, "y1": 527.3, "innehåll": "Tilluft via yttervägg Det är en fördel om man kan förvärma tilluften vid intaget. Ett sätt är att tillföra uteluft via en tilluftsradiator. Luften tas in genom yttervägg, filtreras och förvärms vid passagen utmed radi atorns bak sida för att strömma ut ovanför radiatorn.  Ett annat sätt är att använda en till- ufts konvektor som består av ett värmebatteri där uteluften förvärms. även denna innehåller filter. För att service ska kunna utföras måste möble- ringen anpassas för detta."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 295.0, "y1": 358.2, "innehåll": "Energihushållning Konsultgruppen måste tillse att värmebelast- ningen och energibehovet blir lägsta möjliga.  Vid frånlufts- eller självdragssystem är det ofta svårt att anordna värmeåtervinning eftersom möjlighet att överföra värmen saknas. Den värme som man kan utvinna ur frånluften är inte tillräckligt hög- tempererad för att göra nytta i radiatorsystemet. Frånluftsvärmepumpar är en tänkbar lösning men de kan vara svårplacerade i äldre byggnader. Dessutom försvårar antikvariska hänsynstagan-"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 511.1, "y1": 332.3, "innehåll": "den erforderliga rör- och kanaldragningar. Ett sätt att begränsa energibehovet är att styra drifttiden med hänsyn till arbetstiden. Man kan också be- hovsstyra luftflödena med hjälp av CO2-givare. Vid lågflödesalternativ (självdrag eller frånlufts- system) måste man tänka på att utvädring av emissioner och lukter från nya möbler och färg- skikt tar tid. En utvädringsperiod utan hyresgäster kan bli nödvändig."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 298.3, "y0": 337.7, "x1": 501.9, "y1": 397.4, "innehåll": "Klimatkyla Vi belastar byggnaderna med högre värmeavgiv- ning än förr. Orsaken är belysning, datorer och annan teknisk utrustning samt större personbe-"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 298.3, "y0": 668.5, "x1": 511.6, "y1": 718.6, "innehåll": "Istället för att installera klimatkyla kan man förhindra värme- tillskott genom yttre solavskärmning. Automatiskt styrda markiser skyddar Södra Bancos rum från solvärmen. På så vis förhindras solinstrålning även före och efter kontorstid."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 297.8, "y0": 624.6, "x1": 504.4, "y1": 664.2, "innehåll": "Vid inredning av fläktrum på vindar i äldre byggnader måste ofta speciallösningar göras som jämkar ihop krav på arbets- miljö och byggnadens fysiska förutsättningar."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 298.6, "y1": 462.3, "innehåll": "lastning än byggnaderna ursprungligen var tänkta för. Många av våra kulturhus är ju gamla bostäder avsedda för låg personbelastning. Primärt måste man arbeta med att minska värmebelastningen. Om kyla ändå krävs enligt klimatberäkningen bör solavskärmning utredas som ett alternativ; auto- matiskt styrda markiser kan ofta vara lösningen. Markiser var från 1800-talet ett vanligt hjälpmedel för att sänka innetemperaturen sommartid. Ibland kan det av olika skäl vara svårt att få gehör för tanken. Studier i arkiv av gamla foton kan ofta visa att byggnaden har haft markiser under någon tidigare period. Detta gäller särskilt byggnader i stadsmiljö. Markiser av modernt datum är dessut- om driftsäkrare än äldre fabrikat. Vid en eventuell inredning av tidigare oinredd vind bör man tänka på att i en sådan miljö krävs nästan alltid tillförd kyla vilket medför större tekniskt utrymme och ökade installations- och driftskostnader."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 85.7, "y0": 467.6, "x1": 296.7, "y1": 553.4, "innehåll": "återbruk Det kan vara svårt att hitta detaljer, ventilations- galler mm, som passar in i kulturmiljön; sådana tillverkas inte längre. Den framsynte förvaltaren kan spara på sig ett förråd av sådana detaljer från rivningar och ombyggnader för återanvändning."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 298.3, "y0": 361.8, "x1": 510.2, "y1": 411.9, "innehåll": "Entreprenören måste förstå principen för ventilationsanlägg- ningen. Om man ska ha självdrag i en kanal så måste den ligga med stigning. På bilden syns en ny självdragskanal som lagts horisontellt vilket uppmärksammades av kontrollanten."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 297.4, "y0": 432.4, "x1": 510.3, "y1": 479.0, "innehåll": "Särskilt vid installation av komplicerade ventila- tionssystem brukar sådana detaljer bli överflödiga och kastas. Det gäller att hålla ögonen öppna."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 297.4, "y0": 523.3, "x1": 505.8, "y1": 609.0, "innehåll": "Valet av entreprenör Valet av entreprenör är särskilt viktigt vid instal- lationer i skyddsvärda byggnader. Vid åtgärder i tegelkanaler, inventering, tätning mm måste man anlita entreprenörer som kan denna typ av jobb. Ventilationsentreprenörer kan ofta bara dra"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 85.7, "y0": 712.5, "x1": 286.1, "y1": 741.6, "innehåll": "Gamla ventilationsgaller från rivningar bör sparas för åter- användning."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 298.3, "y0": 235.8, "x1": 508.8, "y1": 386.5, "innehåll": "Brukarinstruktioner Brukarinstruktioner ska vara framtagna till in- flyttningen; det kan vara lätt för projektören att begripa hur tropikfläktar och tilluftsradiatorer ska fungera och samverka, men det finns exempel på att personal har suttit och svettats hela som- maren utan att förstå att det är tillåtet att öppna fönstren. Brukarinstruktionen ska anslås på lämplig plats och man bör årligen inventera att all berörd personal har kännedom om ventilations- systemet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 298.3, "y0": 391.8, "x1": 507.8, "y1": 581.5, "innehåll": "Uppföljning När man genomfört en ombyggnad av en fastig- het och hyresgästen kommit på plats och bott in sig under ett år och upplevt sommar- och vinter klimatet, då är det värdefullt att göra en uppföljning av inneklimatet. Fungerar ventila- tionssystemet som det ska? är personalen nöjd? En funktionsuppföljning och en brukarenkät ger svaret. Det finns väl inget område som kan upp- levas så olika av människor som ventilationen. I vissa fall kan lösningen bli enkel: ett rums klimat som passar en person passar inte en annan. Sådana problem kan ibland lösas genom att män- niskor byter rum med varandra."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 85.7, "y0": 469.6, "x1": 297.4, "y1": 581.1, "innehåll": "plåtkanaler och sätta ihop fläktsystem. Man får då anlita sotare och murare. Vid okonventionella ventilationssystem gäller det att välja en entrepre- nör som är van att göra annorlunda lösningar så att inte hela idén med systemet förfuskas. Ett tips är att anlita ventilationskonsulten som kontrollant eftersom det är den personen som bäst förstår systemet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 85.7, "y0": 586.4, "x1": 296.9, "y1": 711.1, "innehåll": "Dokumentation av entreprenaden Dokumentation av entreprenaden, filmning av kanaler måste göras och intyg över valda material m.m. måste finnas. Eftersom kanaldragningen i verkligheten sällan stämmer  med ritningarna så är relationsritning efter inmätning särskilt viktig. Detta glöms ofta bort eftersom det är många en- treprenader inblandade. Ventilationsanläggningen måste dokumenteras i vårdprogrammet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 85.7, "y0": 414.8, "x1": 287.1, "y1": 454.4, "innehåll": "I konferensrum i äldre byggnader räcker inte alltid ventila- tionen till för långa sittningar. Pauser, öppnande av dörrar och fönster kan behövas. Södra Banco."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 292.2, "y1": 345.3, "innehåll": "åtta byggnader inom SFVs byggnadsbestånd är här utvalda då de visar olika sätt att förbättra ventilationen i byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla. Ventilationslösningarna representerar olika principer för luftdistribution. Lösningarna har varit möjliga att genomföra med uppfyllande av antikvariska krav. Byggnadens fysiska för- utsättningar, som är en del av det ursprungliga ventilationssystemet har utnyttjats och därmed har byggnadens autenticitet bevarats."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 85.7, "y0": 349.6, "x1": 296.6, "y1": 435.8, "innehåll": "1. Amiralitetshuset sid 24–28  Amiralitetshuset ligger på Skeppsholmen i Stock- holm. Byggnaden uppfördes på 1600-talet och har under århundradena genomgått flera ombygg- nader. Vid den senaste renoveringen vid slutet av 1990-talet fick byggnaden ett nytt frånluftssystem."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 85.7, "y0": 441.0, "x1": 293.4, "y1": 552.7, "innehåll": "2. F.d sjöreservens kasern sid 29–31 På Skeppsholmen i Stockholm finns denna bygg- nad från början av 1900-talet avsedd för den s.  k. sjöreserven som ansvarade för militär skeppens förtöjning och öns brandkårsverksamhet. Bygg- naden renoverades vid slutet av 1990-talet och fick ett nytt till- och frånluftssystem till samlings- salarna. övriga rum fick ett frånluftssystem."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 85.7, "y0": 557.0, "x1": 291.1, "y1": 643.1, "innehåll": "3. Dekanhuset sid 32–35  Dekanhuset i Uppsala har anor från medeltiden. Byggnaden har byggts om och renoverats vid ett flertal tillfällen. Vid den senaste renoveringen under början av 2000-talet installerades ett nytt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 85.7, "y0": 647.8, "x1": 294.7, "y1": 733.5, "innehåll": "4. Gamla gymnasiet i Karlstad sid 36–41 Gamla Gymnasiet i Karlstad tillhör en av ett fåtal gymnasieskolor som fanns i Sverige vid mitten av 1700-talet. Byggnaden genomgick en renovering i början av 2000-talet och kompletterades med frånluftsfläktar och automatisk fönstervädring."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 298.3, "y0": 207.6, "x1": 510.5, "y1": 319.3, "innehåll": "5. Ladugården Biskops Arnö sid 42–45 ön Arnö i Mälaren var från medeltiden och framåt en strategiskt viktig plats för kyrkan och Sveriges regenter. Ladugården är från 1800-talet och den genomgick en renovering vid slutet av 1990-talet. Den inreddes för kursverksamhet och komplettera- des med frånluftsfläktar som utnyttjas sommartid. övrig del av året ventileras byggnaden med självdrag."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 298.3, "y0": 324.6, "x1": 511.7, "y1": 436.3, "innehåll": "6. Pelle Svanslös Hus sid 46–48 Idag inryms sagomuseet Pelle Svanslös Hus i en byggnad i Uppsala, ursprungligen uppförd i början av 1800-talet som gäststall för landshövdingens besökare. Byggnaden genomgick en renovering inför museiverksamheten och kompletterades med frånluftsfläktar som är i drift sommartid. övrig del av året ventileras byggnaden med självdrag."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 298.3, "y0": 441.6, "x1": 508.1, "y1": 605.3, "innehåll": "7. Södra Banco sid 49–53 Södra Bancohuset i Stockholm är Europas äldsta bankbyggnad. Här har sedan mitten av 1600-talet bedrivits kontorsverksamhet. I samband med att byggnaden behövde grundförstärkas genomför- des en invändig renovering och iordningställande av byggnadens ventilationssystem. Byggnadens ursprungliga ventilationssystem och dess fysiska förutsättningar har tillvaratagits och komplet- terats med ny teknik som inte inverkar på bygg- nadens autenticitet. Resultatet blev ett till- och frånluftssystem kombinerat med självdrag."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 298.3, "y0": 610.6, "x1": 507.2, "y1": 709.3, "innehåll": "8. Thielska galleriet sid 54–57 På Djurgårdens östra del i Stockholm lät finans- mannen Ernest Thiel uppföra ett palats. Det blev en imponerande byggnad med ett för dåtiden mo- dernt ventilationssystem. Kalorifersystemet venti- lerade inte bara byggnadens utställningsalar utan bidrog också till uppvärmningen vintertid."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 511.8, "y1": 488.2, "innehåll": "Historik Amiralitetshuset, som ligger på Skeppsholmen i Stockholm, började byggas 1647 och togs i bruk 1650. Arkitekt var sannolikt holländaren Louis Gillis. Ursprungligen inrymde huset amiralitetets kansli och sammanträdessal samt på översta våningen segelmagasin. Amiralitetshuset har genomgått flera ombyggnader men portalen i sandsten är ursprunglig. Flottan flyttade 1680 till Karlskrona och från slutet av 1600-talet började Amiralitetshuset användas som arkiv. Detta flyt- tade ut under 1750-talet och huset byggdes om till spannmålsmagasin. I samband med det förändra- des exteriören drastiskt. Från 1794 användes delar av byggnaden som kasern. åren 1844-46 gjordes en stor ombyggnad och restaurering med Fredrik Blom som arkitekt. Huset blev då helt och hållet kasern och fick sin nuvarande exteriöra utform- ning som ansluter till byggnadens ursprungliga utseende. Hörntornen är dock nytillskott. år 1952 byggdes huset om med Rudolf Cronstedt som"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 288.9, "y1": 267.3, "innehåll": "arkitekt för att tjäna som kansli för Ostkustens marindistriktsstab och blev således åter amirali- tetshus. Byggnaden är statligt byggnadsminne sedan 1935."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 85.7, "y0": 272.6, "x1": 297.9, "y1": 436.3, "innehåll": "Renovering Byggnaden hade under årens lopp haft många olika hyresgäster och stod inför en nödvändig exteriör renovering. Byggnaden behövde också en invändig renovering för att kunna hyras ut till mo- dern kontorsverksamhet. Renoveringen utfördes 1996-98 och omfattade restaurering av fasaderna till 1850-tals utseende. Invändigt kompletterades byggnaden med hiss och utrymningstrappa och moderna installationer. En ny undercentral bygg- des under mark utanför byggnadens västra sida i slänten mot vattnet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 85.7, "y0": 441.6, "x1": 298.8, "y1": 553.4, "innehåll": "Ventilationen före renoveringen Byggnaden hade ett självdragssystem med tilluft via fönstren och ventiler i ytterväggarna och från- luft via kakelugnar och frånluftsgaller till murade tegelkanaler. Under 50-talet hade byggnadens våtgrupper försetts med mekanisk frånluft. Venti- lationssystemet fungerade inte eftersom de gamla tegelkanalerna var otäta och delvis igensatta."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 85.7, "y0": 558.7, "x1": 293.3, "y1": 722.4, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationen Byggnaden har tjocka ytterväggar av sten och tegel samt generösa rumsvolymer. Detta medför att luftomsättningen kan vara låg jämfört med moderna hus som oftast har lägre takhöjder och därmed mindre rumsvolymer. Kylning är ej heller absolut nödvändig om byggnaden har tjocka ytterväggar som klarar av att jämna ut sommar- värmen över dygnet. Hus byggda med lättare ytterväggar klarar inte av att magasinera som- mardagens värme utan kan behöva kylning. Att komplettera våningsplanen med ett traditionellt"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 511.0, "y1": 280.3, "innehåll": "mekanisk till – och frånluftsystem var inte möjligt pga. byggnadens skyddsföreskrifter. Istället fanns förutsättningar att renovera de gamla rökkana- lerna och använda dem för frånluft kompletterat med en frånluftsfläkt."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 298.3, "y0": 285.6, "x1": 509.0, "y1": 501.3, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden Vid renoveringen strävade man efter att återställa byggnadens rumsvolymer och rumssamband. Många moderna lätta innerväggar, som tillförts byggnaden på 1950-talet, revs och tidigare igen- satta dörröppningar i bärande väggar togs upp. På så vis återskapade man s.k. rum i fil och detta främjar viktiga luftrörelser. Byggnadens mest skyddsvärda delar är yttermurarna, portalen, trapphuset samt golvbjälklagen plan 2 och 3. Trots att fasaden ej får röras gav RAä dispens för håltagning under fönsterblecken för tilluft. Bygg- nadens gamla rökkanaler kunde renoveras och användas för mekaniskt frånluft. Tillstånd gavs att inreda den oinredda vindsvåningen för nya sammanträdesrum."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 298.3, "y0": 506.7, "x1": 511.6, "y1": 579.4, "innehåll": "Ventilationen efter ombyggnaden Vid renoveringen kompletterades samtliga plan så att de fick mekanisk frånluft. Vindsvåningen fick dessutom ett eget system med mekanisk till- och frånluft med möjlighet till forcering av luftflödet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 298.3, "y0": 584.7, "x1": 511.1, "y1": 722.4, "innehåll": "Tilluft Bakom varje fönsterradiator är två stycken hål med en diameter på 7 cm borrade snett genom fasaden. På fasadens utsida under fönsterblecken är diskreta ventilationsgaller monterade. På så vis förvärms uteluften. Radiatorerna är försedda med filter. För byte av dessa kan man enkelt fälla ut radiatorn från väggen. Tilluftsaggregatet för vindsvåningen med sammanträdesrum är placerat i undercentralen, som ligger utanför byggnaden,"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 297.0, "y1": 241.3, "innehåll": "och den f.d. pannskorstenen används som tillufts- kanal upp till vindsvåningen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 85.7, "y0": 246.6, "x1": 294.5, "y1": 371.3, "innehåll": "Frånluft De befintliga f.d. rökkanalerna är rengjorda och tätade med putsbruk. Kontrollventiler har mon- terats i tegelkanalerna i respektive rum. Samtliga tegelkanaler är sammanbundna på nockvinden med en gemensam plåtkanal som leder luften ned till frånluftsfläkten som är placerad på vinds- våningen. Därifrån går luften ut via den befintliga skorstenen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 296.8, "y1": 384.2, "innehåll": "Erfarenheter Inventering av kanalsystemet måste göras i ett tidigt skede, helst i samband med projekteringen. Här gjordes ingen inventering, utan arbetet med de befintliga tegelkanalerna påbörjades alldeles för sent; kontorsrummen var redan färdigställda och målade. De gamla ritningarna som projek- teringen baserades på stämde inte, vilket innebar att nya håltagningar för ventiler måste göras. Ommålning av rummen tillkom således. Efter att hyresgästen flyttat in kom klagomål på drag från fönstren. Arbetsplatserna var placerade nära tilluftsradiatorerna och detta, i kombination"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 508.9, "y1": 345.3, "innehåll": "med att radiatortemperaturen av energibespa- ringsskäl hade sänkts, gjorde att den tillförda luften kändes kall. Hyresgästen stängde då til- luftsventilerna i radiatorerna vilket i sin tur gjorde att ventilationen blev otillräcklig. Dessutom hade antalet arbetsplatser i varje rum utökats mot vad som var projekterat. Med rätt information till hyresgäst och driftspersonal har dessa problem avhjälpts. Att informera hyresgästen om hur venti- lationen fungerar är nödvändigt."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 285.6, "y1": 306.2, "innehåll": "Historik Denna byggnad uppfördes 1907 på Skeppshol- mens sydöstra del som kasern åt sjöreserven. Det var sjöreserven som bl.  a. skötte militär- fartygens förtöjning och uppläggning på land samt även ansvarade för varvets eldsläcknings- beredskap."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 85.7, "y0": 311.5, "x1": 298.5, "y1": 462.2, "innehåll": "Renovering Kasernen renoverades 1997 för Statens fastig- hetsverk som sedan dess har ett av sina förvalt- ningskontor där. Byggnaden, som är av trä, hade bristfälligt isolerade ytterväggar. Bottenbjälklaget hade rötskador. Allt detta rådde man bot på vid renoveringen. Ytterväggarna tilläggsisolerades och golvbjälklagen renoverades. Byggnaden kom- pletterades med en hiss och en ny källardel som innehåller undercentral och förråd. Vindsvåningen inreddes till paus- och konferensrum."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 85.7, "y0": 467.5, "x1": 296.3, "y1": 540.2, "innehåll": "Ventilationen före ombyggnaden Byggnaden hade aldrig haft fullgod uppvärmning. Ventilationen var ett dåligt fungerande självdrags- system med tilluft via spaltventiler under fönster- bänkarna från mitten av 1930-talet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 297.0, "y1": 345.2, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationssystemet Byggnadens rum hade stora rumsvolymer och ventilationen var utformad därefter. När ny verk- samhet skulle in krävdes ny rumsindelning för att få många kontorsrum. Detta krävde större luftom- sättning. Den höga rumshöjden medgav undertak i korridorerna. I samband med tilläggsisoleringen av fasaden var det lätt att montera luftintag under fönsterblecken."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 85.7, "y0": 350.5, "x1": 289.8, "y1": 410.2, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden Hela Skeppsholmen är ett statligt byggnads- minne. F.d. Sjöreservens kasern har enbart exte- riöra skyddsförekrifter. Detta medförde att det"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 509.4, "y1": 254.3, "innehåll": "inte fanns några problem att renovera byggnaden till modern standard och installera ett nytt ventila- tionssystem."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 298.3, "y0": 259.6, "x1": 510.9, "y1": 410.4, "innehåll": "Ventilationen efter ombyggnaden Byggnaden har försetts med mekanisk frånluft och luftintag via tilluftsradiatorer. Eftersom bygg- naden har en lätt stomme av trä blev kyla nödvän- dig. Samlingssalen och sammanträdesrummet har därför mekanisk tilluft med kylning. Kontorsrum- men har försetts med kylbafflar och tropikfläktar som styrs manuellt efter behov. På sommaren hjälper tropikfläkten till att sprida kyld luft i rum- met. På vintern trycker den ner den varma luften som annars lägger sig vid taket."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 298.3, "y0": 415.7, "x1": 508.9, "y1": 592.4, "innehåll": "Tilluft Under varje fönster sitter en tilluftsradiator och bakom denna leds luften in via en slits i fasaden. På utsidan täcks slitsen av ett galler alldeles under fönsterblecket. Radiatorerna är försedda med filter. För att byta dessa kan man enkelt fälla ut radiatorn från väggen. Konferens salen på bottenvåningen och sammanträdesrummet på vindsvåningen har tilluft via ett aggregat placerat på vindsvåningen. Tilluftsaggregatet har rote- rande värmeväxlare för värmeåtervinning ur från- luften. Luftintaget är placerat på den norra gaveln för att få in så sval luft som möjligt."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 296.0, "y1": 293.2, "innehåll": "Frånluft Byggnaden har fått mekanisk frånluft via spiro- kanaler anslutna till ett aggregat placerat på vindsvåningen. Värmen i frånluften återvinns och tillförs tilluften via värmeväxlare. Luftutsläppet är placerat på den södra gaveln."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 85.7, "y0": 298.5, "x1": 296.6, "y1": 436.2, "innehåll": "Erfarenheter Radiatortemperaturen måste vara tillräckligt hög för att klara uppvärmningen av tilluften. Brukar- instruktioner är viktiga för att instruera om hur tropikfläktar, kylbafflar, fläktforcering och til- luftsradiatorer fungerar. Hyresgästerna bör även göras medvetna om att möblering intill fönstren ej är att rekommendera. Dels kan de uppleva drag och dels måste den som sköter fastigheten enkelt kunna byta filtren i radiatorerna."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 85.7, "y0": 664.3, "x1": 303.3, "y1": 724.9, "innehåll": "Kontorsrummen har försetts med s.k. tropikfläktar. Fläkten har olika varvtal och reversibel rotationsriktning. Vintertid hjälper fläkten till med att få ner den varma luftkudden invid taket. Samtliga arbetsrum och samlingsrum har kylbafflar. Sommar- tid cirkulerar tropikfläktarna den kylda luften i rummen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 510.8, "y1": 371.3, "innehåll": "till den då dittills största palatsliknande bostaden i Uppsala. Mot slutet av 1700-talet övergick fastig- heten i Uppsala Universitets ägo och kom då att användas som både hyreshus och skola. I Dekan- huset syns idag inslag från alla epoker. En del av källaren är intakt från medeltiden med sina kryss- valv av tegel. Vissa rum har alltjämt inredningar från Julinskiöldska palatset. Fasadens utformning och fönstren är från början av 1800-talet då bygg- naden omvandlades till skola. även högtidssalen i dubbel våningshöjd är från denna tid. Byggnaden är statligt byggnadsminne."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 298.3, "y0": 376.6, "x1": 509.0, "y1": 449.3, "innehåll": "Renovering När SFV:s hyresgäst Teologiska Institutionen av- flyttade blev en renovering nödvändig. Den gamla högtidssalen med dubbel rumshöjd hade tidigare byggts om till två våningsplan genom ett inlagt"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 297.8, "y1": 345.2, "innehåll": "Historik Byggnaden som kallas för Dekanhuset skänktes vid början av 1300-talet av biskopen av Skara under dennes ämbetsperiod som dekan i Uppsala till Uppsala Dekanat, idag benämnt stift. Bygg- naden tros ha förstörts i 1447-års brand men en ny byggnad uppfördes på den gamla grunden fem år senare av den dåvarande ärkebiskopen. Vid mitten av 1700-talet köptes fastigheten av akade- miräntmästare P Julinskiöld som lät bygga om den"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 295.8, "y1": 241.3, "innehåll": "bjälklag. Vid renoveringen 2004–2005 beslöts att återställa högtidssalens dubbla rumsvolym."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 85.7, "y0": 246.6, "x1": 297.0, "y1": 358.3, "innehåll": "Ventilationen före ombyggnaden Ventilationen var anpassad till kyrkans under- visningslokaler och Teologiska Institutionen. Den hade ett mekaniskt till- och frånluftsaggregat (FT-aggregat) som betjänade de stora undervis- ningssalarna. De små rummen hade ett illa funge- rande självdragssystem. Rummen mot öster var alltid mycket varma på sommaren."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 85.7, "y0": 363.6, "x1": 295.4, "y1": 540.3, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationssystemet SFV ville ha en utformning av det nya ventilations- systemet så att varje våningsplan skulle kunna avskiljas för olika hyresgäster om så behövdes. Högtidssalen som återställdes med sin dubbla våningshöjd medförde dock att plan 3 och 4 blev en brandcell. Ett modernt ventilationssystem eftersträvades som skulle anpassas till byggna- den utan att inverka på byggnadens skyddsvärda karaktär. Befintliga håltagningar för det tidigare ventilationssystemet kunde användas vid ny kanal- dragning."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 510.2, "y1": 397.2, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden Byggnadens medeltida källare, exteriör, stomme, rumsindelning och fasta interiör har skyddsföre- skrifter och måste i möjligaste mån lämnas orörda. Oundvikliga håltagningar har därför förlagts i befintliga eller sedan tidigare igensatta hål. Alla installationer har utförts på ett sådant sätt att de är reversibla och lätta att underhålla och byta ut. En större ny håltagning i bjälklaget blev nöd- vändig pga. hissinstallationen. Man passade då på att dra ett kompletterande VVS-schakt invid hissen bredvid trapphuset i den del av byggnaden som är yngst. På så vis har alla rummens volymer lämnats orörda."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 298.3, "y0": 402.5, "x1": 511.2, "y1": 579.2, "innehåll": "Ventilationen efter ombyggnaden Ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värme- återvinning (s.k. FTX-system), som anpassades så mycket som möjligt till byggnaden, valdes. Vär- men i frånluften tas tillvara via vattenbatteri vid frånluftsfläkten på vinden. Det uppvärmda vattnet leds i schakt ned till källaren och tilluftsaggre- gatet för uppvärmning av tilluften. Kylning av tilluften sker vid behov med grundvatten, s.k. frikyla. Automatik finns för att köra nattkylning under varma sommarmånader. Fancoils, dvs. fläktluftvärmare/kylare, finns på flera ställen i byggnaden placerade i kanalisationsbänkar."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 298.3, "y0": 584.5, "x1": 508.1, "y1": 722.2, "innehåll": "Tilluft Utrymmet under byggnaden består av tre delar. Det finns en ursprunglig källare från medeltiden med kryssvalv som inte får röras och en 1700-tals- källare som länge fungerat som teknikrum. Mellan dessa finns en outgrävd del. I källaren från 1700- talet placerades ett nytt tilluftsaggregat som tar in friskluft från ett nybyggt intag utanför byggnaden i marknivå. Aggregatet är även anslutet till kylning med grundvatten. Kallt vatten pumpas in via ett"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 294.9, "y1": 293.3, "innehåll": "borrhål och sedan kylan tillvaratagits pumpas det uppvärmda vattnet tillbaka i marken via två andra borrhåll. Kanalisationen för tilluften drogs upp i byggnaden via den outgrävda delen under botten våningen till ett nytt vertikalt VVS-schakt, dolt placerat invid nya toalettgrupper och förråd."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 85.7, "y0": 298.6, "x1": 298.9, "y1": 436.3, "innehåll": "Frånluft Byggnaden hade en mycket god förutsättning för dold frånluft. Samtliga rum hade separata tegel- kanaler. Dessa gick att rengöra och täta. På råvin- den kunde dessa kanaler förbindas med spirorör fram till ett frånluftsaggregat. Därifrån leds luften ut via tidigare byggda skorstenslika frånluftshuvar på taket. Frånluftsfläkten har ett vattenbatteri för värmeåtervinning som är kopplat till tilluftsaggre- gatet i källaren."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 85.7, "y0": 441.6, "x1": 293.2, "y1": 592.4, "innehåll": "Erfarenheter SFV:s önskemål att vid ombyggnaden få ett ven ti- la tionssystem som kan fungera för många olika hyres gäster har uppfyllts. Att utnyttja den out- grävda  källardelen för ny kanalisation har varit lyckosamt. Hela byggnaden har fått en mycket effektiv och estetiskt tilltalande ventilationslös- ning som erbjuder hyresgästen hög komfort och fastighetsägaren mesta möjliga flexibilitet av- seende lokaluthyrning. Den nuvarande hyresgäs- ten är mycket nöjd med systemet."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 286.2, "y1": 280.2, "innehåll": "Historik Vid mitten av 1700-talet fanns i landet endast ett fåtal gymnasieskolor. I Karlstads stift fanns en grundskola med undervisning för gymnasie- kompetens. Skolan var byggd av trä och då den"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 510.6, "y1": 410.3, "innehåll": "brann ner 1752 beslutade sig kyrkan för att låta uppföra en ny gymnasieskola med ett observa- torium på taket. Uppdraget gick till arkitekt Carl Hårleman. Han dog 1753 men lämnade efter sig sina signerade ritningar. När uppförandet av byggnaden påbörjades 1754 hade hans medar- betare och efterträdare överintendent arkitekt Carl Johan Cronstedt bearbetat ritningarna. 1759 stod byggnaden färdig. Ansvariga för uppförandet av byggnaden var  arkitekt Johan Eberhard Carl- berg tillsammans med lektor Johan Fryxell. Det är Carlberg som nämns som arkitekten som utformat Karlstads Gymnasium. De speciella trappstegs- gavlarna tillskrivs honom. Byggnaden är statligt byggnadsminne sedan 1935."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 291.7, "y1": 306.2, "innehåll": "Renoveringar och ombyggnation Byggnaden har renoverats och byggts om vid ett flertal tillfällen på grund av tidvis hårt slitage, eftersatt underhåll men även problem med för dåliga murverk. Alla större förändringar utfördes innan byggnaden blev statligt byggnadsminne. Den senaste renoveringen utfördes 2005–2006."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 85.7, "y0": 311.5, "x1": 296.7, "y1": 384.2, "innehåll": "Ventilationen före ombyggnaden Byggnaden hade ett sedvanligt självdragssystem som inte alls fungerade. Tegelkanalerna för från- luften var orensade och hade sprickor pga. sätt- skador. Vissa kanaldelar hade helt rasat samman."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 85.7, "y0": 389.5, "x1": 299.1, "y1": 579.2, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationssystemet Byggnaden uppfördes i dåtidens byggteknik med tjocka ytterväggar av sten och tegel och med stora rumsvolymer vilket ger bra förutsättningar för självdrag under den del av året som uteluften är svalare än inneluften. Under sommarmånaderna upphör den termiska stigkraften och därmed från- luften. Man ville skapa ett ventilationssystem som kunde fungera året runt. Vinden och källaren har alltid varit förrådslokaler och skulle så förbli vilket inte ställde krav på extra ventilation och kyla som annars kan bli nödvändigt för att inreda arbets- platser där."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 511.7, "y1": 540.2, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden Kulturminnesmärkningen ställer krav på att bevara alla väggar intakta. Detta medför att nya instal- lationer ej kan döljas i väggarna. De tekniska tilläggen måste då utformas så att rummen bibe- håller sitt arkitektoniska uttryck. Det beslutades på ett tidigt skede i projekteringsprocessen att byggnadens ursprungliga frånluftkanaler skulle iordningställas. Detta i kombination med att anlitad ventilationskonsult föreslog ett fönster- vädringssystem gjorde att de antikvariska ställningstagandena blev enkla. Det enda venti- lationstillägget interiört blev de motorer som styr den automatiska öppningen av vissa fönsterbågar och de synliga el- och dataledningarna fram till dessa. Motorns placering i estetiskt hänseende blev en antikvarisk fråga. Att denna teknik med fönstervädringssystem över huvud taget gick att använda berodde på att fönsterbågarna hade bytts ut på 1920-talet till kopplade bågar och lämpade sig för denna lösning. Om bågarna hade varit original från 1700-talet hade saken kommit i ett annat läge. 1700-talsbågar kan vara mycket sköra och lämpar sig inte för detta automatiserade vädringssystem."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 298.3, "y0": 545.5, "x1": 508.2, "y1": 696.2, "innehåll": "Ventilationen efter ombyggnaden Självdragsprincipen i byggnaden har behållits och utvecklats. Luften kommer fortfarande in via springor i fönstren men vissa rum på andra våningen har fått ett fönstervädringssystem. Från- luften stiger fortfarande termiskt upp genom de gamla, renoverade tegelkanalerna, vilka komplet- terats med propellerfläktar som sätts ingång då termiken under den varma delen av året upphör. På så vis får byggnaden ett fungerande frånluft- system året runt."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 85.7, "y0": 220.6, "x1": 289.7, "y1": 267.2, "innehåll": "Ersättningsluft tas in via springorna mellan över- bågarnas ovansidor och överkarmarna, där inga tätningslister finns."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 85.7, "y0": 272.5, "x1": 298.6, "y1": 644.2, "innehåll": "Frånluft Man ville behålla tegelkanalerna för frånluft. Vissa kanaler kunde man täta med keramisk massa. Andra kanaler var bitvis så raserade att en renovering av dessa behövdes. Att mura upp dem skulle bli alltför kostsamt. Därför fodrades de med plåtrör, trots att detta medför en minskning av kanalarean. Det upptäcktes vid inventeringen att många frånluftskanaler betjänar fler än ett rum, ibland även rum på andra plan. Detta pro- blem gick inte att lösa utan man fick eftersträva att mini mera antalet delade pipor samt att tillse att rum på olika plan inte betjänades av samma kanal. Brandsektionering enligt dagens krav kunde inte erhållas så hela byggnaden är därför en enda brandcell. Dessa förutsättningar med- förde att  tegelkanalerna bara räckte till ett grund- flöde. Byggnadens skorstenar kompletterades med axialfläktar (propellerfläkt) som den varmare delen av året (mars till september) ska tillse att byggnaden har ett grundflöde på frånluften. Vin- tertid är fläkten avstängd. Den ger knappt något motstånd i avstängt läge och motverkar därför inte det naturliga självdraget. De ursprungliga frånluftsgallren behölls i möjligaste mån. även ny- tillverkning av galler skedde. Bakom gallren sitter kontrollventiler som är injusterade för att ge rätt frånluftsflöde."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 509.7, "y1": 371.2, "innehåll": "Till- och frånluft via automatiskt fönstervädringssystem För att kompensera för att vissa delar av bygg- naden har ett för lågt grundflöde på frånluften för den verksamhet som där bedrivs har man instal- lerat ett fönstervädringssystem. Det fungerar så att i varje fönsterparti är en av överbågarna försedd med en motorstyrd arm som automatiskt kan öppna fönsterbågen så mycket som behövs. öppningen av fönstren (hur mycket och hur länge) är datoriserad och styrs dels av koldioxidmätare, som är zonvis placerade inne i byggnaden, och"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 295.0, "y1": 306.3, "innehåll": "dels av en väderstation som finns på taket. Väder stationen har givare för vindriktning, vindhastighet, nederbörd och ute- respektive inne temperatur. Under sommarhalvåret sker auto- matisk fönstervädring nattetid för att få nödvän- dig kylning inför kommande varma arbetsdagar. Programmering för arbetstider görs också."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 85.7, "y0": 311.6, "x1": 298.1, "y1": 566.4, "innehåll": "Erfarenheter Statens fastighetsverk hade ett intresse av att prova ett fönstervädringssystem och beslutet att göra detta har visat sig mycket lyckat. Fastig- hetens brukare är nöjda med det nya ventilations- systemet. Luften upplevs som behaglig. I de rum som har automatisk fönstervädring vet alla att lägga tyngder på sina papper så att de klarar kors- draget. Under varma sommarveckor kyler natt- vädringen ut byggnaden. Detta i kombination med byggnadens mycket tjocka ytterväggar hjälper till att få en tillfredställande temperatur  inomhus även under en extremt varm sommar. Man har för- sökt att behålla byggnadens ursprungliga ventila- tionssystem och kompletterat det med ny teknik som inte strider mot de antikvariska hän synen. Därför tar man av estetiska skäl in uteluft via naturliga springor. Inga tätningslister finns mellan överbåge och överkarm."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 509.5, "y1": 293.2, "innehåll": "Renovering När folkhögskolan under mitten av 1990-talet behövde utökas med fler kurslokaler kom den då oanvända ladugården från 1800-talet väl till pass. Här kunde man få effektiva föreläsnings- och datasalar. även fotolab och kontorsrum inrymdes."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 298.3, "y0": 298.5, "x1": 502.1, "y1": 371.2, "innehåll": "Ventilationen före ombyggnaden Före renoveringen hade ladugården inget speci- ellt ventilationssystem. Byggnaden ventilerades genom öppningar och otätheter i väggar och tak och genom korsdrag."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 298.3, "y0": 376.5, "x1": 508.8, "y1": 449.2, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationssystemet Man sökte en ventilation som skulle vara så enkel som möjligt, billig att installera, osynlig och lätt att sköta för brukaren."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 298.2, "y1": 449.2, "innehåll": "Historik Biskops-Arnö är en liten ö i Mälaren. Den ligger alldeles nära fastlandet i Håbo kommun utanför Enköping. ön har en lång historia som kulturland- skap med intressanta byggnader. På 1280-talet inköptes ön av Uppsala domkyrka som ett led i kyrkans önskan att ha förgreningar längs de viktiga vattenlederna från Uppsala ut i östersjön. 1325 påbörjades bygget av Arnöborg och här bedrevs jordbruk med en stor djurbesättning. Uppsalas biskopar fick använda ön som residens och privat sommarbostad. Utav den ståtliga borgen återstår idag endast en del av källaren med sina medeltida tegelvalv. Nya byggnader för boende och lantbruk har uppförts genom tiderna. På 1700-talet upp- fördes en ny huvudbyggnad med två flyglar som finns bevarade än idag. Odlingslandskapet med dess flora och fågelliv är unikt för Sverige."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 85.7, "y0": 377.6, "x1": 294.2, "y1": 606.3, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden Hela ön har en byggnadsminnesmärkning, så alla byggnader är viktiga att bevara. Ladugården har enbart exteriöra skyddsföreskrifter. Detta med- förde vid renoveringen att ytterväggar och tak i möjligaste mån ej skulle förändras. Befintliga luckor och dörrar har utnyttjats till uteluftsintag utan att detta syns som en förändring. I fasaden sitter tegelrör kvar som förut släppt in luft i bygg- naden. Dessa har tätats invändigt då de inte längre behövs för luftväxlingen. Byggnaden har ett ursprungligt vasstak som blivit överklätt med plåt vid mitten av 1900-talet. Eftersom vasstaket skulle bevaras kunde yttertaket inte isoleras. Istället lades takisoleringen i vindsbjälklaget. Tillstånd gavs att komplettera byggnaden med fyra frånluftshuvar i traditionell ladugårdsstil."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 85.1, "y0": 335.5, "x1": 291.3, "y1": 364.6, "innehåll": "En befintlig lucka som ställs på glänt används som luftintag till värmekammaren (kalorifer) innanför föreläsningssalen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 495.7, "y1": 254.2, "innehåll": "Ventilationen efter ombyggnaden Byggnaden fick ett självdragssystem som som- martid går att förstärka med fläkt."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 298.3, "y0": 259.5, "x1": 508.7, "y1": 358.2, "innehåll": "Tilluft Luften tas in via fasadplacerade don försedda med batterier för förvärmning. I övrigt kan kors- drag via fönstervädring lätt ordnas sommartid. Den stora föreläsningssalen har dessutom ventila- tion och uppvärmning vintertid via en värmekam- mare, s.k. kalorifer."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 298.3, "y0": 363.5, "x1": 510.2, "y1": 514.2, "innehåll": "Frånluft Luften sugs ut via tre nybyggda luftschakt; med hjälp av termisk stigkraft på vintern och fläktar på sommaren. Varje luftschakt har en axialfläkt. Fläktarna styrs via timer som brukaren själv sätter igång. I botten på varje schakt sitter en lucka som via rep kan ställas i olika lägen så att önskat flöde kan erhållas. Våtgrupperna har en egen mekanisk frånluft som ständigt är igång. Fotolabbet har också en separat frånluftsfläkt som sätts igång automatiskt vid användning."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 85.7, "y0": 426.3, "x1": 298.6, "y1": 465.9, "innehåll": "Luftschaktet sett underifrån där axialfläkten skymtar. Med ett rep kan en fallucka regleras för önskat frånluftsflöde, antingen via självdrag eller fläkt."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 85.7, "y0": 712.5, "x1": 291.8, "y1": 752.1, "innehåll": "De nya frånluftschakten såväl som vindsbjälklaget är iso- lerade. På så vis har man undvikit att isolera yttertaket som har skyddsföreskrifter och ej får förändras."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 293.4, "y1": 267.2, "innehåll": "Erfarenheter Ventilationssystemet fyller alla de funktionskrav som man har ställt. Såväl kurssamordnare som kursdeltagare är mycket nöjda med ventilationen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 294.6, "y1": 306.2, "innehåll": "Historik I början av 1800-talet uppfördes denna stallbygg- nad i Uppsala för landshövdingens besökare som kom med häst och vagn. Här fanns även plats att inrymma några kor. Från början av 1900-talet har byggnaden mestadels stått tom men också an- vänts som materialförråd."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 85.7, "y0": 311.5, "x1": 296.3, "y1": 397.2, "innehåll": "Renovering Stallet var i mycket dåligt skick före renoveringen. Det hade inte underhållits och var delvis brand- skadat. Först sedan Statens fastighetsverk hade funnit en lämplig hyresgäst påbörjades en reno- vering."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 85.7, "y0": 402.5, "x1": 281.3, "y1": 436.2, "innehåll": "Ventilationen före ombyggnaden Detta stall var precis som de flesta andra utan"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 496.4, "y1": 254.3, "innehåll": "värme och ventilationssystem. Vädring skedde via korsdrag och otätheter i väggar, dörrar och fönster."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 298.3, "y0": 259.6, "x1": 503.1, "y1": 423.3, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationssystemet Med en ny verksamhet i byggnaden blev en för- ändring av ventilationen nödvändig. För att till- godose fastighetens byggnadsminnesmärkning var ett så enkelt ventilationssystem som möjligt att föredra. Dessutom blev kostnaden låg för byggherren och hyresgästen kan enkelt själv tillse att byggnaden har en god och ändamålsen- lig luft växling. Eftersom bygg naden har en tung tegelstomme och höga tak höjder passar själv- dragsteknik bra."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 295.0, "y1": 397.2, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden När byggnaden skulle byggas om och få uppvärm- ning så uppstod problemet med att takfoten var helt tätt ihopbyggd med taket. Att ta upp hål i tak- foten gick inte pga. byggnad sminnesmärkningen. Eftersom luftning av ytter taket är absolut nödvän- dig fick problemet lösas på något annat vis. Tack vare att taket var ombyggt och omlagt i modern tid blev lösningen att lyfta hela takstolen så att man fick en springa mellan takfoten och fasaden. Byggnaden har alltid varit oinredd och den inred- ning som gjordes ut fördes på ett sådant sätt att den är reversibel. Byggnaden kan lätt anpassas till någon annan hyresgäst."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 298.3, "y0": 647.9, "x1": 511.3, "y1": 719.0, "innehåll": "Byggnaden har kvar sin ursprungliga exteriör med sin körbro på baksidan. Längst till höger syns köksfläkten som forcerar frånluften vid behov. Invid syns en av byggnadens två våt- gruppsfläktar. De ger byggnaden ett grundflöde för frånluften dygnet runt om sommaren och under museets öppettid under vintern."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 190.6, "y0": 80.4, "x1": 297.0, "y1": 172.5, "innehåll": "Fläkten kan startas av hyres- gästen när denne tycker att självdraget inte räcker, t.ex. när det är varmt ute. När man startar fläkten stängs själv- dragshuvarna automatiskt, annars dras luften in den vägen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 298.3, "y0": 390.7, "x1": 504.7, "y1": 451.3, "innehåll": "Byggnaden har två stycken självdragsskorstenar med spjäll som kan öppnas och stängas vid behov. Spjällens läge och öppettid regleras manuellt via timer av hyresgästen vid behov av extra ventilation. Spjällen stängs automatiskt när intilliggande frånluftsfläkt sätts igång."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 295.7, "y1": 280.2, "innehåll": "Ventilationen efter ombyggnaden Byggnaden ventileras via självdrag. Sommartid, när de termiska stigkrafterna är otillräckliga, kan frånluftsfläktar startas vid behov. Våtgrupper och kök har frånluftsfläktar för kontinuerlig drift."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 85.7, "y0": 285.5, "x1": 295.6, "y1": 371.2, "innehåll": "Tilluft Fönster och dörrar har spaltventiler för grund- flöde. Luft tas även in via en ventilkonvektor som ger förvärmning vintertid. All övrig tilluft får reg- leras genom att hyresgästen öppnar dörrarna och vädringsfönstren."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 85.7, "y0": 376.5, "x1": 295.5, "y1": 449.2, "innehåll": "Frånluft De två toalettgrupperna och köket har alla se- parata frånluftskanaler med tillhörande fläkt på taket för kontinuerlig drift. Byggnaden i övrigt har reglerbar frånluft som hyresgästen får sköta. På"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 508.6, "y1": 306.3, "innehåll": "taket finns två nybyggda huvar som fungerar som självdragsskorstenar med öppningsbara spjäll. Hyresgästen styr öppningen av spjällen med en timer. Dessutom finns ytterligare en huv på taket som har en frånluftsfläkt. även denna styrs via en timer. På så vis kan hyresgästen välja att forcera frånluften vid behov."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 298.3, "y0": 311.7, "x1": 506.7, "y1": 423.4, "innehåll": "Erfarenheter Ventilationssystemet är enkelt att sköta och hy- resgästen har fått muntliga såväl som skriftliga instruktioner. Varma somrar kan värmen dock bli hög. Trots att förberedelser för installation av ett kylsystem är gjorda har inte hyresgästen ansett kylning nödvändig. Ett alternativ till kylning är att sommartid ordna nattvädring med fläktforcering."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 296.7, "y1": 423.2, "innehåll": "Historik Vid mitten av 1600-talet beslutade stadens borgare och råd att en riksbank skulle uppföras invid Järntorget i Gamla stan i Stockholm. Arkitekt Nicodemus Tessin d ä fick uppdraget att ansvara för uppförandet av norra Europas första byggnad för bankändamål. Byggnaden var nästan färdig- ställd 1680 och Riksbanken flyttade in. Därefter fortlöpte färdigställande och tillbyggnad fram till 1712, under ledning av sonen Nicodemus Tessin d.  y. år 1730 fick arkitekt Carl Hårleman i uppdrag att utföra ännu en tillbyggnad som stod färdig 1737. Fastigheten sträcker sig därefter från Järn- torget ned till Skeppsbron och har alltså allt sedan begynnelsen varit byggd för och använd till kon- torslokaler."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 294.8, "y1": 332.2, "innehåll": "Grundförstärkning och renovering Under 2003–2004 genomgick Södra Bancohuset en omfattande grundförstärkning. Hyresgästen SFV fick flytta ut under tiden. För att stabilisera byggnaden krävdes stora ingrepp i grundlägg- ningen och murverken från 1600- och 1700-talen. Under 2004–2005 utfördes en omfattande reno- vering där även ventilationssystemet anpassades till dagens krav på god inomhusmiljö."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 511.6, "y1": 488.2, "innehåll": "Ventilationen före ombyggnaden Ventilationen i Bancohuset var tidigare ett s.k. självdragssystem där luften med hjälp av tempe- raturskillnaden sögs ut via ventiler eller kakel- ugnar. Ersättningsluften (uteluften) togs in genom spaltventiler i fönstren eller, oftast, genom otätheter mellan karm och båge. Detta kunde ge drag vintertid. Dessutom var det många rum som saknade ventiler eller kakelugnar och således inte hade någon frånluft. De flesta fönstren var öppningsbara vilket kunde utnyttjas sommartid, men inte överallt pga. trafikstörningar. Självdrags- systemet fungerade undermåligt eftersom de be- fintliga frånluftskanalerna av tegel var otäta med anledning av de sättskador som huset fått och bit- vis igensatta av sot och puts. Rum i soliga lägen blev mycket varma på sommaren. Våtrummen var försedda med frånluftsfläktar. Det undertryck som fläktarna skapade medförde att ersättningsluften tidvis sögs ner via självdragskanalerna, som alltså fick felvänt luftflöde."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 298.3, "y0": 493.5, "x1": 509.6, "y1": 592.2, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationssystemet Byggnaden uppfördes i dåtidens byggteknik med tjocka ytterväggar av sten och tegel och med en planlösning utformad enligt tidens arkitekturideal med öppna rumssamband och generösa rumsvo- lymer."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 298.3, "y0": 597.5, "x1": 507.6, "y1": 709.2, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden Vid installationen av det nya ventilationssyste- met togs största möjliga hänsyn till byggnadens skyddsföreskrifter och kravet att inte röra bygg- nadens stomme. Genom att iordningställa de ursprungliga tegelkanalerna kan byggnaden ven- tileras utan synliga installationer. Tillstånd gavs att montera nya ventilationsgaller i två befintliga,"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 299.1, "y1": 462.3, "innehåll": "sedan tidigare igenbyggda, fönster på innergår- darna för att ta in uteluft till nya fläktrum. Från fläktrummen förs luften in i byggnaden genom nya galler i trapphusen. Tillstånd gavs även att de- montera invändiga fönster i huvudtrapphuset för att underlätta luftföringen uppåt. Vissa rum hade igensatta frånluftsöppningar i tegelkanalerna och dessa återställdes. Tillstånd gavs för håltag- ningar i skorstenarna på vinden för att installera frånluftsfläktar. På så sätt underlättas tillgänglig- heten för service och behovet av gångbryggor och stegar på taket minimerades, samtidigt som man undvek ingrepp i byggnadens skyddade exteriör. Att förse fasaderna i söder- och västerläge med markiser var möjligt eftersom byggnaden tidigare varit försedda med sådana. Markiser var under 1800-talet ett vanligt hjälpmedel för att sänka innetemperaturen sommartid. Installation av kyla i byggnaden blev därför ej nödvändig."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 85.7, "y0": 467.6, "x1": 299.1, "y1": 618.4, "innehåll": "Ventilationen efter ombyggnaden Byggnadens samtliga plan och halva delen av den inredda vindsvåningen har ett ventilationssystem med styrd tilluft. Sommartid är frånluften meka- nisk styrd och vintertid evakueras den via den termiska stigkraften, s.k. självdrag. Den övriga delen av vindsvåningen som vetter mot söder och som sommartid kan bli mycket varm har fått ett separat mekaniskt till- och frånluftssystem med kylning och värmeåtervinning. Aggregatet är placerat i ett fläktrum på övre råvinden."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 85.7, "y0": 623.7, "x1": 297.1, "y1": 722.4, "innehåll": "Tilluft Ersättningsluften tas inte längre in via fönstren och på så vis slipper man smutsig luft, trafikbul- ler och obehagligt drag. Fönstren är naturligtvis öppningsbara om man vill ha extra fönstervädring sommartid. I källarplanet, som ligger i samma nivå som innergårdarna, har två tilluftsaggregat"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 298.3, "y0": 302.5, "x1": 507.3, "y1": 342.1, "innehåll": "Bakom det nytillverkade gallret ligger tilluftsaggregatet. Luf- ten renas och värms vintertid för att sedan blåsas ut genom gallret som finns längst ner i trapphuset."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 298.3, "y0": 712.5, "x1": 504.9, "y1": 741.6, "innehåll": "Via trapphuset stiger tilluften vidare uppåt i byggnaden och ventilerar alla rum."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 298.3, "y0": 207.8, "x1": 510.4, "y1": 384.3, "innehåll": "installerats. Dessa är placerade invid byggnadens två trapphus. Aggregaten som innehåller filter, värmebatteri och fläkt med ljuddämpare, tar sin luft från gårdarna och blåser in den i trapphusen. Luften på gårdarna är renare än på gatusidan. Eftersom huset har en ganska öppen planlösning utan stängda dörrar kan varje rum tillföras erfor- derlig luftmängd via trapphus och korridorer. De rum som ofta måste ha stängda dörrar har för- setts med överluftsspringor i dörrkarmen, alterna- tivt ljuddämpande överluftsdon. Tilluftsfläktarnas flöde styrs av tryckgivare på plan 4 för att säker- ställa undertryck i byggnaden."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 298.3, "y0": 389.6, "x1": 511.5, "y1": 722.4, "innehåll": "Frånluft Efter inventering av byggnadens 17 tegelskorste- nar (med sammanlagt 66 kanaler) konstaterades att det fanns kanaler som passerade de flesta kontorsrummen. Det fanns alltså möjlighet att förse samtliga rum med ventiler för frånluft genom att ta upp nya hål i tidigare ej utnyttjade kanaler. Alla kanaler har därefter rengjorts och tätats med keramisk massa. De frånluftsgaller som var ursprungliga har behållits och rengjorts och omlackerats. De galler som var av nyare sort i plast ersattes med nytillverkade liknande de ur- sprungliga. Några galler kommer från en tidigare ombyggnad av Manillaskolan. Sedan de befint- liga frånluftskanalerna har fått sin ursprungliga funktion kan ventilationen vintertid fungera med självdrag. För att säkerställa luftflödet sommartid försågs varje skorsten med en varvtalsstyrd fläkt, placerad på vindsplanet. Fläkten ska bara vara i drift under den varma årstiden när de termiska stigkrafterna inte räcker till och regleras så att rätt flöde erhålls. Fläkten, som är en axialfläkt, är av- stängd vintertid. Den ger knappt något motstånd i avstängt läge och motverkar därför inte det naturliga självdraget vintertid. Eftersom fläktarna"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 85.7, "y0": 207.8, "x1": 293.6, "y1": 332.3, "innehåll": "i skorstenarna är  gemensamma för alla kanaler i respektive skorsten, har alla frånluftsgaller i rummen försetts med dolda kontrollventiler för injustering av luftflödet. Våtrummen är anslutna till frånluftsfläktar som är igång dagtid året runt. Den största samlingssalen, Sessionssalen, är försedd med en frånluftsfläkt vars flöde styrs av koldioxidhalten. Koldioxidhalten mäts även konti- nuerligt centralt på plan 5."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 85.7, "y0": 337.6, "x1": 297.6, "y1": 644.4, "innehåll": "Erfarenheter Fastighetens brukare är nöjda med det nya ven- tilationssystemet. Luften upplevs som behaglig. Brukarna har inga problem med att anpassa sig till husets förutsättningar. Genom att markiserna är väderstyrda och att ventilationssystemet vid behov körs nattetid så hålls innetemperaturen ner på sommaren. I kontorsrummen är det viktigt att inte fler arbetsplatser anordnas än vad rummets ventilation är dimensionerat för. De som arbetar här måste känna till att om dörrarna till kontoret stängs så minskar flödet. Vid utnyttjandet av samlingssalarna måste man tänka på att inte ha för långa sittningar utan ta pauser ofta. Man får öppna dörrar och fönster. När man som i denna byggnad använder trapphus och korridorer för tilluft är det extra viktigt att ha effektiv och nog- grann städning så att inte damm och smuts sprids runt. När byggnadens nya ventilationssystem hade varit i gång under en tid upptäcktes att puts- bruk då och då lossnar och faller ner på skorstens- fläktar och orsakar fläktstopp. Lärdomen är att kanalerna måste tätas även ovanför fläktarna."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 213.3, "y0": 89.1, "x1": 297.2, "y1": 160.2, "innehåll": "Genom att förse bygg- nadens soliga fasader med markiser som är sol- och väderstyrda kan kylanläggning undvaras."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 296.3, "y1": 319.2, "innehåll": "Historik I Stockholm på Eols kulle, Blockhusuddens hög- sta punkt på Djurgården, lät finansmannen och konstmecenaten Ernest Thiel under åren 1904–07 uppföra ett palats till sig och sin familj. Arkitekt var Ferdinand Boberg. Thiel var en stor samlare av samtida konst och hans palats blev en av Stock- holms vackraste jugendbyggnader."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 511.6, "y1": 449.2, "innehåll": "Renovering Byggnaden genomgick en större renovering i början av 1930-talet för att bättre passa musei- verksamheten. En ny lägenhet för en intendent inreddes i byggnadens västra del. Vid 1960- talets mitt putsades fasaderna om med grå och fel- aktig puts. På 1970-talet kläddes väggarna i utställningssalarna med glasfiberväv, målades med halvblank plastfärg och lysrörsarmaturer sattes upp i taken. Byggnaden genomgick en återställande renovering 1999-2004 i olika etap- per. Fasaderna återfick en slät och vit puts och salsväggarna bredspacklades och målades i en svagt grå nyans för att påminna om det ylletyg som ursprungligen täckt väggarna. I samband med fasadrenoveringen monterades ett nytt  galler i gammal stil på entréfasaden för kylning  av Munchsalen."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 295.3, "y1": 345.2, "innehåll": "Ventilationen före renoveringen Byggnaden uppfördes ursprungligen med ett ka- lorifersystem för ventilation. Salarna ventilerades med luft som förvärmts i en värmekammare i käl- laren och som distribuerades via plåt-och tegel- kanaler. Dessa hade med tiden blivit igensatta av löv och damm. Ventilationen fungerade dåligt. Munchsalen som har ljusinsläpp via en glaslanter- nin var sommartid mycket varm beroende på att utrymmet ovan lanterninen var dåligt ventilerat."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 85.7, "y0": 350.5, "x1": 297.4, "y1": 462.2, "innehåll": "Förutsättningar för renovering av ventilationssystemet Byggnaden är unik och konsten kräver ett visst klimat för att inte ta skada. Att göra en modern och synlig ventilationsanläggning var inte möjligt. Ambitionen har varit att underhålla det gamla sys- temet och komplettera det med installationer som inte påverkar byggnadens arkitektur."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 85.7, "y0": 467.5, "x1": 297.2, "y1": 592.2, "innehåll": "Antikvariska ställningstaganden 1993 fick byggnaden skyddsföreskrifter som anger att vare sig inre eller yttre förändringar av byggnadens ursprungliga utseende får göras utan tillstånd från RAä. Vid renoveringen 1999–2004 gällde det att återställa byggnadens ytskikt såväl in- som utvändigt. Tillstånd gavs för att komplet- tera en av fasaderna med ett tillvarataget tillufts- galler i gammal stil."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 509.3, "y1": 384.6, "innehåll": "Ventilationen efter renoveringen Byggnadens kalorifersystem behölls och gavs bättre funktion genom att tilluftskanalerna rensa- des. På så vis iordningställde man ventilationens ursprungliga funktion. Trots detta var Munchsalen med sitt lanternintak alldeles för varm om som- maren. För att lösa detta problem tog man i an- språk en oanvänd tegelkanal i vilken man place- rade en kanalfläkt ansluten till en plåtkanal som mynnar i lanterninutrymmet. Ett nytt tilluftsgaller till denna fläkt monterades i museets entréfasad som vetter mot norr. På så vis leds sval luft upp till lanterninen som sedan avluftas uppåt via tak  huvar."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 298.3, "y0": 389.5, "x1": 511.7, "y1": 514.2, "innehåll": "Tilluft Byggnaden har två olika system för att tillföra ute- luft till rummen. De stora tavelsalarna har tilluft som vintertid förvärms via tegelkanaler som tillhör byggnadens kalorifersystem. Luften tillförs salar- na via högt placerade tilluftsgaller. övriga rum har ett traditionellt självdragssystem. Där tillförs luf- ten direkt utifrån via ventiler i ytterväggarna och via springor mellan fönstrens bågar och karmar."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 282.4, "y1": 267.2, "innehåll": "Frånluft Alla rummen har frånluft via självdrag i tege l- kanaler. Utrymmena ovanför de stora salarnas lanterniner avluftas via huvar."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 85.7, "y0": 272.5, "x1": 295.2, "y1": 397.2, "innehåll": "Erfarenheter Kalorifersystemet fungerar dåligt sommartid. I värmekammaren finns en håltagning tänkt att användas för installation av en propellerfläkt för sommardrift. Fläkten installerades aldrig men om man skulle göra detta nu skulle möjligen effektivare kylning av salarna erhållas. Kylning av Munchsalens lanterninutrymme har förbättrats efter utförda åtgärder."}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 85.7, "y0": 597.8, "x1": 298.5, "y1": 722.4, "innehåll": "flödet är fläktstyrt och som dessutom innehåller värmeväxlare för återvinning av värme ur från- luften Grundflöde = lägsta luftflödet i ett rum Inomhusluft = luft i rum Installationssystem = värme-, kyl- eller ventila- tionssystem Kanalsystem = sammansatt system av ventila- tionskanaler"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 511.4, "y1": 709.4, "innehåll": "Klimatiseringssystem = ventilationsanordning avsedd att hålla önskat rumsklimat Klimatskärm (klimatskal) = byggnadens ytter- väggar, fönster, dörrar, tak och golv Komfortkyla = kylanläggning som kyler rummet till en behaglig temperatur Kontrollventil = ventil i rum avsedd att justera in rätt frånluftsflöde Kylbaffel = rumsplacerat kylbatteri LCC (Life Cycle Cost) = begreppet inbegriper både investering och driftskostnader under syste- mets livslängd Nattkylning = kylning av rum nattetid med hjälp av svalare uteluft Nockvind = överdelen av vindsutrymmet OVK = obligatorisk ventilationskontroll Radialfläkt = Fläkt med hjul som roterar i en snäckformad kapsel och som suger in luften axiellt och slungar ut den radiellt, även kallad centrifugalfläkt. Radonsug = frånluftsfläkt placerad under en byggnads grundplatta avsedd att bortföra markradon Reversibel installation = installation som kan avlägsnas utan att lämna större spår i byggnadsstommen Roterande värmeväxlare = värmeväxlare be- stående av en rotor försedd med luftkanaler och som passerar ömsom från- och tillluftströmmen för att överföra värme SFP = står för specifik fläkteffekt och anges i en- heten kW/m³,s. Talet ger en uppfattning om hur eleffektiv en ventilationsanläggning är Självdragsventilation = ventilation som utnyttjar termisk stigkraft och alltså fungerar utan hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning Spirokanal = cirkulär plåtkanal Spjäll = anordning för injustering av luftflöde"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 296.7, "y1": 606.2, "innehåll": "Avluft = luft som förs till det fria Axialfläkt = propellerfläkt Behovsstyrning = systemet är i drift, automatiskt eller manuellt, när behov finns.  Cirkulationsluft = luft som cirkulerar inne i ett  rum Deplacerande ventilation = undertempererad luft tillförs rummet i golvnivå Don = ventil Drag = besvärande luftrörelser Driftstid = tid då systemet är på eller i drift  Emissioner = gaser som avges av färg, möbler etc Fancoil (fläktkonvektor) = apparat försedd med fläkt och värme- och/ eller kylbatteri avsedd att klimatisera rummet Fläktluftvärmare/kylare = batteri i ventilations- systemet avsett att värma alt kyla luft  Fläktventilation (mekanisk ventilation) = venti- lation med hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning Forcerat flöde = största luftflödet i ett rum (vid ökad värme- eller personbelastning) Frikyla = kylsystem utan kylmaskin som utnyttjar kylan i luft eller vatten Frånluft = luft som förs från rum F-system = system där frånluftsflödet är fläktstyrt FT-system = system där både från- och tillufts- flödet är fläktstyrt, kallas ofta för balanserade ventilationssystem FTX-system = system där både från- och tillufts-"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 85.7, "y0": 207.5, "x1": 298.0, "y1": 683.2, "innehåll": "Springventil/spaltventil = springformad ventil för tillförsel av uteluft Temperaturgradienter = skillnaden i temperatur mellan olika mätpunkter Termisk stigkraft = effekt av att luften när den blir varmare utvidgar sig, blir lättare, och stiger uppåt Tilluft = luft som tillförs rum (t.ex. uteluft, över- luft, återluft eller cirkulationsluft) Tilluftsradiator = radiator som förvärmer uteluften Tillsynsmyndighet = myndighet som har till uppgift att tillse att lagar och förordningar som berör myndighetens verksamhetsområde efterlevs Timer = tidur Tropikfläkt (takfläkt) = fläkt placerad vid tak avsedd att jämna ut temperaturgradienter i rummet Tvärpost = horisontell karm som avskiljer det övre ventilationsfönstret från det nedre fönstret Undercentral = utrymme för teknisk utrustning avseende uppvärmning Uteluft = luft i det fria Ventilation = utbyte av luft i ett rum eller i en byggnad Ventilationsdon = oftast den del av ventilations- systemet som syns. I donen tillför eller suger man ut luften till/från rummet Ventilationsflöden = luftmängd per tidsenhet. Mäts oftast i liter per sekund, l/s Ventilkonvektor = väggplacerad apparat för till- försel av uteluft försedd med värmebatteri Verkningsgrad = ett mått på maskiners effektivi- tet med avseende på energiförbrukning VVS = förkortning för Värme, Ventilation och Sanitet"}
{"titel": "Ventilation i äldre byggnader - SFV", "filnamn": "sfv-ventilation-i-aldre-byggnader.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 298.3, "y0": 207.5, "x1": 502.0, "y1": 371.4, "innehåll": "Vårdprogram = ett förvaltningsprogram för kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller anläggningar Värmepump = uppvärmningsanordning som utnyttjar den gratisenergi som finns i t.ex. frånluft, uteluft eller marken Värmeväxlare = anordning placerad i kana l- systemat avsedd att överföra värme mellan från- och tilluft återluft = luft som tas från rum och återförs  till detta överluft = luft som förs från ett rum till ett annat"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 68.7, "y0": 423.7, "x1": 310.7, "y1": 556.4, "innehåll": "Den här boken är en revidering och utveckling av Boverkets handbok Barnsäkerhet i byggnader från 1996. Liksom den tidigare handboken handlar denna om hur vi kan planera, utforma och underhålla bygg- nader och deras närmaste omgivningar så att barn kan leva och utvecklas utan att skadas. Boken ger exempel på hur byggnader och utemiljö kan utformas barnsäkert samtidigt som barnets rättigheter tillgodo- ses."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 318.1, "y0": 234.6, "x1": 564.6, "y1": 409.4, "innehåll": "Barnsäkerhet är en viktig fråga för många parter. Statistiskt underlag över skadade och döda barn och ungdomar har varit ett verksamt medel till förebyg- gande åtgärder. Ett gemensamt arbete och synsätt där varje myndighet och aktör verkar inom sitt område har lett till att antalet dödsolycksfall bland barn minskat väsentligt. Boverket som är en central förvaltnings- myndighet för frågor om byggd miljö och fysisk pla- nering har som uppgift inom sitt verksamhetsområde att verka för en ökad kunskap hos kommuner, statliga myndigheter och andra berörda i frågor som myndig- heten handlägger."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 318.1, "y0": 409.6, "x1": 561.9, "y1": 458.4, "innehåll": "Maria Nordström, Stockholms universitet, har skrivit kompletterande texter och tillsammans med Sofia Lin- dén, Boverket, bearbetat innehållet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 318.1, "y0": 458.7, "x1": 565.2, "y1": 521.4, "innehåll": "Ett stort tack riktas till alla som medverkat med vär- defulla synpunkter under arbetets gång. Vi hoppas att handboken ska inspirera och leda till aktivt arbete med utformning av barns miljöer."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 68.7, "y0": 234.6, "x1": 314.7, "y1": 339.4, "innehåll": "Boken vänder sig till dig som är projekterande arkitekt, byggnadsingenjör, byggare, planerare eller tjänsteman på regional eller kommunal nivå, politiker, fastig- hetsägare eller förvaltare men också till en intresserad allmänhet. Boken syftar till att vara ett praktiskt stöd vid utformningen av bostäder och byggnader inklusive utemiljön med barnsäkerhet som huvudfokus."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 68.7, "y0": 339.6, "x1": 316.1, "y1": 402.4, "innehåll": "Boken innehåller två huvuddelar. Den första delen fokuserar på vårt regelverk kring utformning av barn- säkra miljöer och den andra innehåller mer idémässiga och resonerande texter."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 68.7, "y0": 234.7, "x1": 564.5, "y1": 465.4, "innehåll": "Inledningsvis beskrivs typiska skadebilder och skade- situationer och därefter presenteras de regler som styr utformning av nya byggnader. Sedan behandlas hur äldre byggnader kan förbättras ur barnsäkerhetssyn- punkt och hur utformning av utemiljö kan göras där behovet av en säker miljö ska kombineras med barnets behov av fysiska utmaningar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 318.2, "y0": 283.7, "x1": 563.6, "y1": 360.4, "innehåll": "Del två, idéavsnittet, innehåller exempel på hur frågor kring säkerhet kan kommuniceras till barn och unga. Till slut ges exempel på några försök att förverkliga en barnpolitik som tar hänsyn till barnsäkerhet och barns inflytande i byggande och fysisk planering."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 318.2, "y0": 360.7, "x1": 561.0, "y1": 437.5, "innehåll": "Planering av trafikmiljön och utomhusmiljön tas upp utifrån de konsekvenser den har för barns möjligheter att kunna röra sig fritt utomhus i bostadens närhet. Boken behandlar inte riskerna för att barn skadas av möbler, leksaker eller andra lösa föremål i byggnader."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 68.7, "y0": 234.6, "x1": 313.2, "y1": 493.4, "innehåll": "Ett omfattande säkerhetstänkande har vuxit fram i det moderna samhället och medvetenheten om risker av olika slag ökar. Men samtidigt som vi lär oss hantera vissa risker uppstår nya. Vår livsstil ändras kontinuer- ligt och påverkar vårt sätt att leva. Nya sätt att leva på- verkar också våra risk- och säkerhetsperspektiv. Stat- liga insatser för barns säkerhet och utveckling har gett viktiga resultat – olycksfallen och skadorna bland barn har kraftigt minskat. När det gäller barnadödlighet till följd av skador är Sverige det land i världen som i dag har det lägsta antalet döda. Men skador är fortfarande den främsta dödsorsaken bland barn. Det förebyggan- de arbetet behöver därför fortsätta. Det behöver också utvecklas så att nya grupper omfattas och kan nås på alla de olika platser och miljöer, där barn och ungdo- mar i dag lever och är aktiva. Att barnet dessutom har egna rättigheter får konsekvenser för hur arbetet ska bedrivas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 318.1, "y0": 233.9, "x1": 560.6, "y1": 325.9, "innehåll": "Barn med funktionsnedsättningar För alla barn betyder vistelse och lek utomhus frihet. För barn med funktionsnedsättningar är denna frihet särskilt viktig, eftersom de vistas mycket inomhus och är beroende av vuxna för att komma ut. På lekplatsen kan de möta andra barn och få möjlighet att leka."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 318.1, "y0": 326.2, "x1": 562.4, "y1": 515.0, "innehåll": "Barn med funktionsnedsättningar har inte samma möjligheter att pröva de utmaningar som lockar andra barn men också de vill och kan pröva det okända och spännande när de leker utomhus. För att barn med funktionsnedsättningar ska kunna göra detta på ett både utmanande och tryggt sätt ställs stora krav på ut- formningen av lekplatsen och utemiljön. Det handlar om fysisk tillgänglighet men också social tillgänglighet och trygghet. Som framhålls i rapporten Mer åt fler på lekplatsen: Bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre lekplats för alla så finns det många sätt att utforma platser utomhus för funktionshindrade barns lek, även om mycket hittills är oprövat."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 68.7, "y0": 235.9, "x1": 398.6, "y1": 292.9, "innehåll": "Barn får kunskap om omgivningen när de lär sig hantera intryck från den. Den här kunskapen kan ingen ge barnen utan de måste själva tillägna sig den."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 68.7, "y0": 294.4, "x1": 407.5, "y1": 424.9, "innehåll": "Alla barn utforskar  sin fysiska omgivning. Platsen själv och utrym- met stimulerar barn till olika sorters aktiviteter. Varför är fysisk miljö – inom- och utomhus – så viktig för barn? Ett bra svar på den frågan är att barn utvecklas genom att undersöka vad som finns i deras närhet. Vi ser hur det lilla barnet stimuleras av intryck från omvärlden och lär sig känna igen dessa intryck. En kunskap byggs efter hand upp genom interaktionen med omvärlden."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 31.9, "y0": 90.0, "x1": 283.0, "y1": 220.4, "innehåll": "Barnet får kännedom om sig själv och sin egen förmåga att hantera omvärldsintryck genom att utforska. För att kunna reagera på händelser i omgivningen och exem- pelvis förstå vad risker innebär, måste barn skaffa sig erfarenhet. Men ett barn kan inte genom att skaffa sig erfarenheter klara av att göra bedömningar som ligger utanför dess egen mognadsnivå. Trafikforskningen visar tydligt att barnet behöver uppnå en viss ålder för att klara av vissa situationer."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 31.9, "y0": 220.6, "x1": 278.6, "y1": 339.4, "innehåll": "Barns beteendemönster visar att de först utforskar sin närmaste fysiska omgivning. Sedan uppmärksam- mar de platser allt längre bort. Det är många år under uppväxttiden som den fysiska miljön dominerar deras upplevande. Först i tonåren framträder ett annat, mera socialt, omvärldsintresse. Då träder samtidigt den fy- siska och sinnesorienterade hållningen till omvärlden i bakgrunden."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 31.9, "y0": 339.4, "x1": 284.3, "y1": 538.5, "innehåll": "Barns rörelsefrihet begränsas av villkor i den fysiska omgivningen liksom av de begränsningar som föräldrar och andra vuxna ålägger barnen. Barn och unga har inte obegränsad rörelsefrihet utan är beroende av familjens sätt att leva, bostadsförhållanden, miljöns kvaliteter och begränsningar samt vuxnas syn på och värderingar av barns rörelsefrihet. Dessa olika begränsningar ändras med skiftande sociala, kulturella och historiska situa- tioner. Med den stora andelen svenska barn med olika bakgrund, som finns i dag, är det viktigt att tänka på att barn – och deras föräldrar – kan ha mycket olika inställ- ningar till och värderingar av att vistas inom- och utom- hus och uppfattar inomhus- respektive utemiljö som olika stimulerande och säkra."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 31.9, "y0": 90.1, "x1": 533.2, "y1": 629.2, "innehåll": "Barn vistas inomhus I likhet med barn i många andra länder vistas barn i Sverige allt mer inomhus. Inomhusmiljön är attraktiv för många barn, därför att det finns plats för barn inom- hus och där finns leksaker, apparater och maskiner, som lockar barn att stanna inne. En del föräldrar ser barns vistelse inomhus som en trygghet och ett bra och enkelt sätt att skydda barn mot en farlig och okontrollerbar miljö utomhus. Frågan är om barn därmed begränsas i sin utveckling"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 282.7, "y0": 165.5, "x1": 535.6, "y1": 282.5, "innehåll": "En annan viktig fråga är hur de kvaliteter, som barn finner inomhus, kan jämföras med dem de upplever ut- omhus. Föräldrar väljer olika miljöerfarenheter för sina barn. En del föräldrar väljer att låta sina barn gå på för- skola med utomhusprofil; andra föräldrar väljer förskola där barnen tillbringar mesta tiden inomhus. På alla de olika platserna – inom- och utomhus – finns möjligheter till erfarenheter för barn liksom också olika slags risker."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 282.7, "y0": 295.5, "x1": 535.3, "y1": 468.2, "innehåll": "Aktiva barn på många platser Barn och unga är aktiva i många sammanhang och på många platser. Viktiga platser under barndomen är i dag förutom hemmet och den egna bostadsgården, dagis-, fritids- och skolgården också parklekar, bibliotek, fri- tidslokaler och köpcentra samt vägarna dit. Man beto- nar i dag betydelsen av att barn är fysiskt aktiva för sin hälsa, sitt välbefinnande, kreativitet och för sin sociala, fysiska och mentala utveckling. Hälsan och välbefin- nandet under barndomen är viktiga ur ett långsiktigt perspektiv, eftersom de får konsekvenser för individens hälsa som vuxen."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 282.7, "y0": 468.1, "x1": 530.1, "y1": 625.9, "innehåll": "I den täta stadsmiljö, där många barn växer upp och majoriteten av alla barn kommer att växa upp i fram- tiden, finns allt mindre plats utomhus för barn att leka och vistas på under den fria tiden efter förskola och skola. Det är inte längre självklart med skolgårdar och lekplatser i bostadens grannskap som det var i de flesta uppväxtmiljöer för barn fram till början av 2000-talet. I den pågående diskussionen om barnens plats i staden lämnar politiker och stads- och bostadsplanerare ännu frågan om barns och ungas plats utomhus i nya bo- stadsområden obesvarad."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 68.7, "y0": 235.9, "x1": 404.4, "y1": 310.9, "innehåll": "Barns undersökande och utforskande aktiviteter gentemot sin omgivning är intimt förknippade med omgivningens tillgänglig- het liksom med dess karaktär och kvalitet. Vuxnas närhet ger barn säkerhet, något som särskilt små barn behöver och tar för givet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 68.7, "y0": 307.9, "x1": 406.2, "y1": 454.9, "innehåll": "Men barn strävar efter att hantera okända situationer på egen hand. Barn, som medvetet söker utmaningar, förstår ofta att det finns risker förknippade med dessa utmaningar och de kalkylerar vanligtvis vilka risker olika utmaningar innebär. Det är viktigt att skilja mellan okalkylerade risker respektive utmaningar. Okalkyle- rade risker – sådana som barn inte förutser och har kontroll över – är farliga situationer, som barn behöver hjälp att uppmärksamma och hantera eller eliminera så att de inte drabbas av dem."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 31.9, "y0": 90.0, "x1": 271.4, "y1": 250.8, "innehåll": "Barn leker alltid och överallt. Leken är nödvändig för barnets utveckling och utvecklar barnet socialt och fysiskt. Att leka är ett sätt att utforska tillvaron och lära sig att behärska den. Lek och rörelser är intimt förknippade och nästan varje lek är rörelse. Barnets rörelseförmåga och motoriska förmåga hör ihop med och utvecklas i takt med att barnet växer. Behovet av att springa, hoppa, kasta, hänga, gunga, klättrar och rutscha ska tillgodoses nära bostaden. Hela bostaden och bostadsområdet bör vara barntillåtna och utfor- made med hänsyn till barnets lek."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 31.9, "y0": 251.1, "x1": 275.9, "y1": 383.9, "innehåll": "Barn söker sig ofta till spännande platser. De vill pröva sin förmåga i rörelse och lek och lära sig nya moment och tar då också egna risker. Det är skillnad mellan att ta en medveten risk och att utsättas för en fara som man inte uppmärksammar eller förstår. Det är omöj- ligt att bygga bort alla risker i miljön, men det gäller att bygga så att farorna signaleras och blir så tydliga att också barnen uppfattar dem och blir medvetna om riskerna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 31.9, "y0": 384.1, "x1": 271.6, "y1": 446.9, "innehåll": "Barnets aktiviteter förändras med åldern. Olycksfalls- mönstret följer barnets olika utvecklingsstadier. Vad som är säkert för det äldre förskolebarnet kan vara en risk för ettåringen."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 281.3, "y0": 90.1, "x1": 523.6, "y1": 194.9, "innehåll": "Den främsta dödsorsaken bland barn över ett år är skador på grund av olycksfall. Varje år dör ungefär 80 barn i åldern 0–14 år i Sverige efter att ha skadats i en olycka. För barn i förskoleåldern är det främst olyckor i hemmet och i fritidssituationer, ofta drunkning, som är den största orsaken till dödsolycksfall. Flertalet av de äldre barnen omkommer i trafiken."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 281.3, "y0": 195.1, "x1": 524.5, "y1": 271.9, "innehåll": "Det finns ingen heltäckande statistik över hur många barn som skadas varje år. Men en uppskattning visar att bortåt 65 000 barn i åldern 0–17 år skadade sig så svårt att de uppsökte en akutmottagning eller jourcen- tral (medelvärde åren 2003–2005)."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 281.3, "y0": 272.2, "x1": 508.3, "y1": 306.9, "innehåll": "Gruppen små barn, upp till fem år, är helt domine- rande när det gäller antalet skadefall."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 281.3, "y0": 307.2, "x1": 525.0, "y1": 439.9, "innehåll": "I olika åldergrupper förekommer delvis olika typiska olyckshändelser. Inne i bostaden skadar sig de minsta barnen (0–3 år) ofta vid fall från möbler och i trappor. Andra vanliga olycksorsaker är förgiftningar, insekts- bett och brännskador. De lite äldre barnen (4–6 år) skadar sig också ofta vid fall, nu också från lekredskap. Klämskadorna ökar i den här ålderskategorin. Barn i åldern 4–6 år är mer rörliga och vistas mera utomhus. Därför ökar andelen skador som uppstår utomhus."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 281.3, "y0": 440.2, "x1": 526.8, "y1": 545.0, "innehåll": "För barn i åldrarna 7–12 år har skolan och idrottsplat- sen tillkommit som platser för aktivitet och där, liksom på vägen till och från dessa platser, inträffar olyckor. Skadorna fördelar sig ungefär lika mellan hemmet/ bostadsområdet och idrotts- och sportplatserna. Fall- skador är vanligast bland flickor, medan kläm- och skärskador är vanligast bland pojkar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 281.3, "y0": 545.2, "x1": 519.2, "y1": 622.0, "innehåll": "Tonåringar, 13–17 år, skadar sig främst på sport- och idrottsplatser samt i trafiken i cykel- och moped- olyckor. Fall och kollisioner är vanliga olycksorsaker. I hemmen skadas de inte lika mycket som yngre skol- barn gör."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 68.7, "y0": 90.0, "x1": 312.5, "y1": 194.8, "innehåll": "Flickor och pojkar beter sig olika och uppfattar utma- ningar på olika sätt. Upp till 13 års ålder skadas pojkar generellt oftare än flickor (till följd av olycksfall men omfattningen varierar med typen av skada. Också en- ligt självrapporterade skador från 11–15 åringar skadar pojkar sig oftare än flickor. Idrottsskador är särskilt vanliga bland pojkar i 15-årsåldern."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 318.1, "y0": 90.0, "x1": 564.0, "y1": 152.8, "innehåll": "De vanligaste olyckorna, som medför skador på barn, inträffar i samband med fall, instängning, att barn skär sig, att de förgiftas, får etsskador, blir klämda, brända eller när de kommer i kontakt med elektricitet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 318.1, "y0": 165.8, "x1": 561.8, "y1": 271.8, "innehåll": "Fallskador Fallolyckor är den vanligaste typen av olycksfall bland små barn. Balkonger, fönster och fönsterdörrar utan tillräckliga säkerhetsanordningar innebär stora risker för att barn ska falla ut och skadas. Ett litet barn som lutar sig ut genom ett öppet fönster kan lätt falla, efter- som barnets huvud är tungt i förhållande till kroppen."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 318.1, "y0": 284.8, "x1": 558.5, "y1": 348.8, "innehåll": "Instängning Olyckor har inträffat när barn tagit sig in i exempelvis frys- och kylskåp, kylrum eller bastur, blivit instängda och inte kunnat öppna dörren inifrån."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 318.1, "y0": 361.8, "x1": 560.9, "y1": 439.8, "innehåll": "Skärskador Många svåra skärskador har inträffat när barn faller mot glas i dörrar eller fönster. Småbarn skär sig ibland på knivar och andra vassa föremål som förvaras lätt åtkomliga."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 318.1, "y0": 452.8, "x1": 565.5, "y1": 572.8, "innehåll": "Förgiftningar och etsskador Antalet förgiftningar som leder till dödsfall har minskat men tillbuden är många. Förgiftningarna och tillbuden är vanligast i åldern ett till två år, när barnet börjar krypa och gå och kan nå mediciner och kemiska pro- dukter, som glömts framme eller placerats oförsiktigt i kök, sovrum och badrum. Maskindiskmedel och ren- göringsmedel kan ge svåra etsskador."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 31.9, "y0": 74.4, "x1": 272.8, "y1": 166.5, "innehåll": "Klämskador Skåp, spisar, diskmaskiner och annan inredning som inte är ordentligt fastsatt kan välta och ge svåra klämskador när barnet ställer sig på luckan eller klätt- rar på skåpet. Entrédörrar, hissdörrar och innerdörrar kan ge klämskador, speciellt på fingrar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 31.9, "y0": 179.4, "x1": 278.1, "y1": 341.5, "innehåll": "Brännskador och skållningsskador Allvarliga brännskador är vanligast hos barn som är ett halvt till två år gamla. I den åldern vill de utforska och pröva allt i sin hemmiljö. De allvarligaste brännskador- na sker vid bränder men de vanligaste brännskadorna hos små barn är skållskador, som orsakas av hett vat- ten, te, kaffe eller soppor. Brännskador av heta föremål kan ge svåra vävnadsskador. Dåligt planerade kök, spi- sar och ugnar med otillräcklig säkerhet innebär risk för att barn ska bränna sig. Heta värmeradiatorer och hett vatten kan också ge brännskador."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 31.9, "y0": 354.4, "x1": 278.5, "y1": 446.5, "innehåll": "Elskador Skador av elektricitet är inte så vanliga men om barn råkar ut för dem  kan de ge upphov till allvarliga skador, bland annat brännskador och hjärn- och andra nerv- skador. Det har hänt olyckor, när barn sticker in ledan- de föremål i eluttag eller leker med trasiga sladdar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 281.3, "y0": 74.4, "x1": 525.6, "y1": 194.5, "innehåll": "Olyckor utomhus Mer än hälften av de olyckor som barn som är unge- fär fem år och äldre råkar ut för sker utomhus. Dessa olyckor ger i allmänhet svårare skador. De är ofta fall från lekredskap och träd, eller inträffar vid lek och spring, cykling, vinterlekar och bollekar. Små barn kan också drunkna i vattensamlingar och diken nära hem- met."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 281.3, "y0": 194.7, "x1": 520.8, "y1": 271.5, "innehåll": "äldre barn utökar sitt revir och söker sig längre bort från hemmet. Olycksfall inträffar ibland vid lek i grus- tag, dammar, på byggarbetsplatser, i tunnlar eller vid klättring på tågvagnar och i andra miljöer som inte är avsedda för barnen."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 281.3, "y0": 284.4, "x1": 525.9, "y1": 362.5, "innehåll": "Olyckor i trafiken Trafiken innebär en stor olycksrisk för barnen. Trafik- olyckorna ger i allmänhet svåra skador. Många olyckor och tillbud bland yngre barn händer när de leker i när- heten av hemmet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 281.3, "y0": 362.7, "x1": 527.9, "y1": 439.5, "innehåll": "En vanlig typ av olycka är att barn rusar ut i trafiken vid springlekar, bollekar och vinterlekar. En del olyckor inträffar när barn släpps ut på egen hand i trafiken på väg till exempelvis lekplatser. Bland barn i skolåldern är cykelolyckorna vanliga."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 281.3, "y0": 439.7, "x1": 522.7, "y1": 488.5, "innehåll": "Små barn är inte medvetna om riskerna med trafiken, kan inte uppfatta och förstå trafikens rörelser och kan heller inget skydda sig mot farorna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 281.3, "y0": 501.4, "x1": 526.0, "y1": 607.5, "innehåll": "Olyckor i skolan Varje år skadas många barn i skolan. Bland de yngre eleverna sker olyckorna ofta på rasterna ute på skol- gården, när barnen leker och springer. En del olyckor beror på våld mellan barnen eller att lek övergår i våld. De olyckor som ger svårast skador är fall och i situatio- ner då våld är inblandat."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 68.7, "y0": 235.9, "x1": 407.7, "y1": 382.9, "innehåll": "Någon samlad lagstiftning som reglerar barnsäkerheten i den byggda miljön och utomhusmiljön finns inte i Sverige. Flera myndigheter ansvarar för barnens miljö. Lagar och andra bestäm- melser om skydd mot olycksfall finns inom en mängd olika om- råden och avser olika risker i miljön och användningen av olika produkter. Tack vare samarbetet i dag mellan statliga myndigheter sprids kunskapen om de olika lagarna och bestämmelserna i hela samhället."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 38.1, "y0": 98.0, "x1": 274.2, "y1": 248.7, "innehåll": "De lagar och föreskrifter som främst berör barn- säkerhetsfrågorna i byggnader och på tomter är följande: • Plan- och bygglagen (2010:900), PBL • Boverkets Byggregler, BBR (BFS 2011:6) • Ordningslagen (1993:1617), OL • Produktsäkerhetslagen (2004:451), PSL • Arbetsmiljölagen (1977:1160), AML • Elsäkerhetsverkets författningssamling, ELSäK-FS (2008:1) • Miljöbalken SFS (1998:808), MB"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 281.3, "y0": 89.3, "x1": 528.0, "y1": 279.4, "innehåll": "Utformning av bostäder och byggnader För att värna om barns säkerhet och hälsa är det viktigt att bygga och förvalta bostäder och andra byggnader så att riskerna minimeras för barn att skadas. Lika vik- tigt är att ägna omsorg åt den närmsta omgivningen utanför byggnaderna. Små barn är inte medvetna om alla risker i närmiljön och kan inte uppfatta och förstå farorna. Deras förmåga att skydda sig vid olycksfall- stillbud är mycket begränsad. De allra yngsta barnen har en kroppsbyggnad och ett rörelsemönster, som gör att de är särskilt utsatta för risker. Bostaden, bostads- miljön och andra miljöer, där små barn vistas, ska där- för ägnas särskild uppmärksamhet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 281.3, "y0": 279.6, "x1": 521.4, "y1": 342.4, "innehåll": "Men ensidigt så kallat säkra miljöer är inte attraktiva eftersom de inte erbjuder de utmaningar barn söker för att utvecklas. Barnet drivs då att söka spänning på andra platser. Säkerhet och lek måste gå hand i hand!"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 281.3, "y0": 342.6, "x1": 526.2, "y1": 419.4, "innehåll": "Så för att utvecklas och tackla olika faror måste barn få möta utmaningar i sin miljö och lära sig hantera dem under vuxen vägledning i sin egen takt. Denna insikt har befästs av den forskning och beprövade erfarenhet som presenteras i denna skrift."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 281.3, "y0": 432.3, "x1": 525.4, "y1": 622.4, "innehåll": "Regelverket Bygglagstiftningen ställer krav på att byggnader och tomter ska utformas så att risken för olycksfall be- gränsas. Kraven gäller när man bygger nytt. När man bygger till befintliga byggnader, när man ändrar eller bygger om befintliga byggnader måste avvägningar göras för varje enskilt objekt avseende vilka krav som ska ställas. Det finns också krav på att byggnader och tomter ska underhållas så att de ursprungliga egenska- perna bibehålls. I Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR, finns tillämpningsföreskrifter och allmänna råd om bland annat säkerhet i nya byggnader, tillbyggna- der och på tomter."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 68.7, "y0": 92.2, "x1": 314.8, "y1": 393.0, "innehåll": "\\\"Särskilt höga krav ställs på utrymmen i en byggnad där barn kan vistas. När man i BBR använder uttrycket \\\"utrymmen där barn kan vistas\\\" menas sådana rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas  utan ständig tillsyn av vuxna. BBR innehåller också exempel på vad som menas med sådana utrym- men. Det handlar framförallt om bostäder men också om gästrum i  hotell, utrymmen i förskolor, på barna- vårdscentraler, i bibliotek, på köpcentrum och andra likande lokaler.  I BBR är kraven uttryckta som funk- tionskrav. Med funktionskrav menas att det i bindande föreskrift anges vilken egenskap som ska uppnås. Väg- ledning till hur det är lämpligt att uppfylla kravet ges i de allmänna råden. Det finns möjlighet att välja andra lösningar än de som anges i rådstexten. Om man väljer att inte göra på det sätt som anges i det allmänna rå- det ska man kunna visa att den tvingande regeln ändå uppfylls. Inom den europeiska gemenskapen pågår ett arbete med att samordna innehållet i olika standarder som används som hjälp för att visa att ett visst krav är uppfyllt.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 68.7, "y0": 393.3, "x1": 308.8, "y1": 456.1, "innehåll": "Byggherren har ansvaret för att byggnaden blir utfor- mad så att kraven på säkerhet uppfylls. Fastighetsäga- ren ansvarar för att säkerheten bibehålls under bygg- nadens brukstid. Byggnadsnämnden utövar tillsyn."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 318.1, "y0": 91.7, "x1": 565.6, "y1": 238.5, "innehåll": "Flera olika behov behöver ofta tillfredsställas samtidigt. I en del fall kan det som är bra för barnens säkerhet innebära att det blir svårt att uppnå annat som också måste tillgodoses. Till exempel kan kravet på fönster- spärrar stå i konflikt med behovet av att enkelt kunna öppna fönster som en person med nedsatt armstyrka har. Detsamma gäller utformningen av återvinnings- containrar där storleken på inkastöppningarna behö- ver vara små för att barn inte ska klättra in men stora för att göra det enkelt att slänga skräp."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 318.1, "y0": 238.8, "x1": 561.6, "y1": 301.5, "innehåll": "I viss utsträckning är det en fråga om teknisk utveck- ling att hitta lösningar men det finns också ett ansvar hos den som väljer en viss produkt att försöka se till så att den kan fylla flera olika behov."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 282.7, "y0": 90.5, "x1": 528.5, "y1": 279.3, "innehåll": "Mycket av det som är av betydelse för barnsäkerheten är detaljer som ofta inte syns på ritningar eller i be- skrivningar. Vassa kanter, ojämnheter i golvet eller de- lar som sticker ut eller är i vägen kan vara oplanerade och farliga detaljer. Vid modernt byggande används ofta förtillverkade komponenter. Stora passmåner kan ibland medföra springor och glipor mellan materialen. Detaljer som dörrfoder, golvlister, fönsterbänkar och radiatorer liksom räckenas avslutning måste ägnas stor omsorg. I utrymmen där barn vistas är det särskilt viktigt att tänka på detaljmåtten. Till exempel bör öpp- ningar i intervallet 100–230 mm undvikas, på grund av risken för att barn kan fastna med huvudet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 39.7, "y0": 118.7, "x1": 267.5, "y1": 221.7, "innehåll": "För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sam- manstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor. (3 kap. 10 § PBF (2011:338)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 38.0, "y0": 257.6, "x1": 262.2, "y1": 324.6, "innehåll": "Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explo- sioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas. (avsnitt 8:1 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 74.6, "y0": 119.7, "x1": 300.1, "y1": 174.7, "innehåll": "Belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden. (avsnitt 8:21 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 74.6, "y0": 179.7, "x1": 304.2, "y1": 234.7, "innehåll": "I bostadslägenhetens närhet ska det finnas rum för för- varing av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande. (avsnitt 3:23 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 318.1, "y0": 90.0, "x1": 549.2, "y1": 152.8, "innehåll": "Från entrén eller hallen leder ofta många dörrar till olika rum. Dörrplaceringar och dörrslagningar bör projekteras så att dörrbladen kan slås upp utan risk och så att de inte är i vägen när de står öppna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 318.1, "y0": 153.1, "x1": 564.9, "y1": 271.8, "innehåll": "I hallen i förskolan och skolan samlas många barn samtidigt. Det är viktigt att det finns svängrum, så att man slipper trängas och knuffas. Inredningen behöver vara utformad så att barnen kan hålla ordning på sina kläder, skor, sin väska och sin cykelhjälm. Fria gavlar vid till exempel kapphyllor kan vara svåra att upptäcka och kan därför behöva förses med skydd eller utformas så att man lätt uppmärksammar dem."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 318.1, "y0": 594.6, "x1": 554.1, "y1": 635.6, "innehåll": "Mycket av det som är viktigt för barnsäkerheten är detaljer som inte syns på ritningar; vassa kanter eller delar som sticker ut kan vara farliga."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 31.9, "y0": 207.3, "x1": 273.5, "y1": 256.1, "innehåll": "Trappan blir säkrare med dagsljus och bra belysning. Det är viktigt att man tydligt kan se var trappan börjar och slutar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 31.9, "y0": 256.4, "x1": 273.9, "y1": 305.1, "innehåll": "Utvändiga trappor kan lätt bli hala av regn, snö och is. Tak över trappan liksom sträv beläggning gör trappan mindre hal och ökar säkerheten."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 31.9, "y0": 305.4, "x1": 278.3, "y1": 396.1, "innehåll": "Trappans lutning, form och längd och måttförhållan- det mellan trappstegets höjd och djup i gånglinjen, det så kallade stegdjupet, är viktiga för säkerheten. Rörel- sen i gånglinjen bör vara naturlig med bekväm lutning. I en U-formad trappa eller en trappa med raka halv- plan och ett vilplan har man inte så hög fallhöjd."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 38.5, "y0": 118.8, "x1": 263.8, "y1": 197.8, "innehåll": "Trappor och ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. ... Trap- por, ramper, balkonger och dylikt i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att risken för barnolycksfall begränsas. (avsnitt 8:232 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 287.0, "y0": 120.7, "x1": 522.4, "y1": 511.6, "innehåll": "För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hän- syn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Där det inte går att undvika bör trappstegen tydligt markeras. Stegdjupet i trappor bör vara minst 0,25 meter, mätt i gånglinjen. Trappor som är bredare än 2,5 meter bör delas i två eller flera lopp med räcken eller ledstänger. Trappor, utom i småhus och inom enskilda bostadslä- genheter i flerbostadshus, bör förses med kontrastmar- keringar så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushets- kontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden. Trapplanen bör ha minst samma bredd som trappan. Dörrar på trapplan bör placeras så att det inte blir svårt att passera. I flerbostadshus bör trapplan vara minst 1,5 me- ter djupa. Inom enskilda bostadslägenheter bör trapplan vara minst 1,3 meter. Vangstycken, socklar, räcken, ledstänger och dylikt bör inte på någon sida inkräkta mer än högst 100 mm på trapploppens bredd. Avståndet mellan begränsningsväg- garna och trapploppens sidor bör vara högst 50 mm. öppningar mellan plansteg i trappor bör vara högst 100 mm. I bostadslägenheter bör trappor vara utformade så att grindar kan monteras i trappans övre och nedre del. (avsnitt 8:232 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 281.3, "y0": 604.5, "x1": 524.6, "y1": 634.4, "innehåll": "Trappans lutning, form längd och måttförhållanden är viktiga för säkerheten."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 38.8, "y0": 263.8, "x1": 269.9, "y1": 437.8, "innehåll": "Räcken i trapplopp bör vara minst 0,9 meter höga. Om en öppning vid sidan av ett trapplopp är större än 0,4 meter i båda längdriktningarna och våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter. Räcken på trapplan inom den enskilda bostadslägenhe- ten bör vara minst 0,9 meter höga. Om våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter. Räcken på trapplan utanför den enskilda bostadslägenheten samt räcken på balkonger och loft- gångar bör vara minst 1,1 meter höga. Regler om glasräcken finns i avsnitt 8:35 Glas i byggna- der. (avsnitt 8:2321 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 38.9, "y0": 119.0, "x1": 270.1, "y1": 186.0, "innehåll": "Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. (avsnitt 8:2321 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 288.6, "y0": 119.6, "x1": 510.8, "y1": 174.6, "innehåll": "Räcken i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper. (avsnitt 8:2321 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 288.6, "y0": 209.8, "x1": 522.9, "y1": 360.7, "innehåll": "Räcken på balkonger, trapplan och trapplopp bör, upp till en höjd av 0,8 meter, utformas så att de inte går att klättra på. Vertikala öppningar bör vara högst 100 mm breda. Fritt mått mellan balkongräckes underkant och balkonggolv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos, bör vara högst 50 mm. Fritt mått i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv bör vara högst 100 mm. Horisontella öppningar ovanför balkongfront bör utfor- mas så att barn inte kan fastna med huvudet. öppningar i intervallet 110-230 mm bör undvikas. (avsnitt 8:2321 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 282.9, "y0": 379.5, "x1": 526.1, "y1": 484.2, "innehåll": "Om det finns något att kliva på längst ner på räcket bör man räkna höjden 0,8 meter från detta. Om räcket inte har öppningar, horisontella stänger, stag eller an- dra anordningar blir det svårt för små barn att klättra upp på det. En slät yta på ett räcke med horisontell panel försvårar också klättring. Räckena bör inte ha detaljer som gör att man kan fastna med kläderna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 74.2, "y0": 209.9, "x1": 308.5, "y1": 408.8, "innehåll": "Ramper och trappor i publika lokaler bör ha ledstänger på båda sidor. Andra ramper och trappor som har fler än tre steg, bör ha ledstänger på båda sidor. Lägre ramper och trappor bör ha minst en ledstång. Inom en bostadslägen- het får vinklade och svängda trappor, som är högst 0,9 meter breda, anordnas utan inre ledstång, om det i stället finns en spaljé, mittstolpe eller dylikt som går lätt att gripa om. Ledstänger bör sitta på 0,9 meters höjd. De bör löpa förbi trappan eller rampens början och slut med minst 30 cm. Ledstänger i publika lokaler och trapphus i flerbostads- hus bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningen. (avsnitt 8:2322 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 74.5, "y0": 120.7, "x1": 283.6, "y1": 163.6, "innehåll": "Ramper och trappor ska ha balansstöd i form av led- stänger. Ledstängerna ska vara lätta att gripa om. (avsnitt 8:2322 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 68.6, "y0": 429.0, "x1": 311.6, "y1": 547.8, "innehåll": "Ledstänger som är runda ger ofta ett bra grepp. Om ledstängerna dras fram cirka 30 cm förbi det översta och nedersta steget, får man stöd innan man börjar gå i trappan. En extra ledstång i barnhöjd gör trappan säkrare för barnen och den skyddar också väggen. Om ledstångens avslutningar dras in mot väggen eller ut- formas på annat säkert sätt finna mindre risk att man fastnar med kläderna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 31.2, "y0": 182.9, "x1": 277.8, "y1": 413.7, "innehåll": "Under småbarnsåren är barnet ofta med vid sysslorna i köket tillsammans med sin familj, såväl med de vuxna som med eventuella äldre syskon och kamrater. Köket blir en samlingsplats i vardagen som ska rymma många olika aktiviteter och funktioner. Familjer kan ha många barn i olika åldrar och det kan också vara flera vuxna som arbetar tillsammans i köket. Familjemed- lemmarnas olika intressen präglar ofta hela miljön. Köket är en spännande plats med matlagning, bak- ning, diskning och annat praktiskt arbete i hemmet. Här finns skåp och lådor som är fulla med saker att upptäcka, undersöka och leka med liksom möjligheten att leka med vatten. Bra förvaring för material för lek och skapande behövs. Stadiga pallar och trappstegar underlättar för små barn att nå upp och delta. Golvet i köket blir en favoritlekplats. även de äldre barnen vill"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 37.8, "y0": 91.3, "x1": 514.1, "y1": 162.7, "innehåll": "Byggnader och deras installationer ska utformas så att risken för brännskador begränsas. (avsnitt 8:4 BBR) ofta hjälpa till i matlagningen och hushållsarbetet. I köket sker många olyckor, ofta i samband med mat- ning."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 281.3, "y0": 140.3, "x1": 527.8, "y1": 245.1, "innehåll": "Hemmet kan användas som familjedaghem och/el- ler skolbarnomsorg vilket innebär att små barn och skolbarn vistas i köket tillsammans med en vuxen som samtidigt ska sköta om barnen och laga mat, baka eller ägna sig åt skapande aktiviteter som att måla, skapa i lera eller läxläsning. En god genomtänkt planering är i det sammanhanget extra viktig."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 281.3, "y0": 245.3, "x1": 524.1, "y1": 392.1, "innehåll": "En del av olycksriskerna i köket kan minskas genom god planering av inredningen. Det är viktigt att man kan arbeta bekvämt och säkert. Det behövs plats att laga mat eller baka tillsammans med barnen. En stor sammanhängande arbetsyta behövs mellan spis och diskbänk. God belysning ger ökad säkerhet. Dörrar som stöter ihop med ugnsluckan eller diskmaskins- luckan är en olycksrisk. En fri golvyta som inte kolli- derar med betjäningsytor till inredning och arbetsytor ger plats för de yngsta barnens lek."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 403.2, "y0": 572.0, "x1": 521.4, "y1": 635.0, "innehåll": "Många olycksrisker i kök kan undvikas. Stadiga pallar och trappstegar underlättar för små barn att nå upp och delta."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 75.1, "y0": 229.5, "x1": 310.6, "y1": 428.5, "innehåll": "Spisar bör ha hällskydd som når minst 0,1 meter över spis- hällen och täcker spisens framkant och dess sidor till 0,2 meter från framkanten. Om spisen är åtkomlig från sidan bör hela den åtkomliga sidan täckas av hällskyddet. Ugnsluckor placerade lägre än 0,8 meter över golvet bör ha säkerhetsbeslag. Yttertemperaturen på glasluckor på ugnar och på ytor på handtag, vred, knoppar och liknande av metall som man håller i en kort stund, bör inte överstiga 60 o C. åtkomliga metallytor på spisar, ugnar och dylikt på lägre höjd än 0,8 meter över golvet bör ha en yttemperatur som inte överstiger 60 o C under normal drift. Metoder för bestämning av yttemperaturer för andra material, som ur brännskadesynpunkt motsvarar yttemperaturen för metall, beskrivs i SS-EN ISO 13732-1. (avsnitt 8:42 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 318.1, "y0": 91.4, "x1": 563.7, "y1": 196.6, "innehåll": "Heta kokplattor och kokkärl med het vätska eller mat är en vanlig orsak till barns brännskador. Det är viktigt för säkerheten att man kan ställa ifrån sig varma kast- ruller, stekpannor och bakplåtar på en tålig bänkyta in- till spisen, utom räckhåll för de små barnen. även intill inbyggda ugnar och mikrovågsugnar bör det finnas en avställningsyta."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 75.2, "y0": 604.4, "x1": 368.0, "y1": 634.4, "innehåll": "Det är viktigt att man kan förflytta kastruller med hett innehåll från spisen direkt till utslagsvasken över en bänkyta."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 74.6, "y0": 120.3, "x1": 295.4, "y1": 175.2, "innehåll": "Lätt åtkomliga ytor på spisar, ugnar och dylikt ska ha skydd mot beröring om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan orsaka brännskador. (avsnitt 8:42 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 324.8, "y0": 235.1, "x1": 548.5, "y1": 278.1, "innehåll": "Utslagsvask ska placeras så att risken för skållningsska- dor begränsas. (avsnitt 8:43 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 319.1, "y0": 292.7, "x1": 563.6, "y1": 373.5, "innehåll": " Det är viktigt för säkerheten att köket är planerat så att man kan lyfta kastruller med hett innehåll direkt från spisen till utslagsvasken över en sammanhängande bänkyta. Om man måste lyfta kastruller ut över golvet finns det risk att man skållskadar barn som leker där."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 37.5, "y0": 250.2, "x1": 268.4, "y1": 305.2, "innehåll": "För förvaring av vassa hushållsredskap bör det finnas en låda med säkerhetsbeslag eller någon annan säker anord- ning. (avsnitt 8:32 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 282.0, "y0": 91.0, "x1": 526.6, "y1": 195.7, "innehåll": "Spisen och diskmaskinen får alltså inte tippa framåt, om ett litet barn ställer sig på en öppen lucka. Spisen kan sättas fast med ett tippskydd som monteras på väggen. Diskmaskinen behöver ha säkerhetsspärr eller liknande så att barn inte kan öppna luckan och skadas av hett vatten eller ånga eller komma åt maskindisk- medel."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 38.5, "y0": 120.3, "x1": 265.8, "y1": 199.2, "innehåll": "I utrymmen där barn kan vistas ska fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för barn utformas så att den inte kan välta och så att barn inte kan komma till skada genom att öppna lådor eller luckor eller genom att klättra på dem. (avsnitt 8:32 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 75.3, "y0": 119.7, "x1": 299.7, "y1": 174.7, "innehåll": "I bostadslägenheter och andra likvärdiga utrymmen där barn kan vistas, ska säker förvaring av kemisk-tekniska preparat, medicin och dylikt finnas. (avsnitt 8:7 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 76.0, "y0": 233.7, "x1": 309.9, "y1": 360.7, "innehåll": "Utrymmena bör vara försedda med säkerhetsbeslag eller på annat sätt göras svåråtkomliga för barn. För förvaring av medicin och hälsofarliga kemisk-tekniska preparat, så- som maskindiskmedel, grovrengöringsmedel och petrole- umprodukter, bör det finnas ett låsbart utrymme, beläget exempelvis högt i ett städskåp. För förvaring av mindre hälsofarliga preparat, såsom milda disk- och tvättmedel, bör det finnas ett bänkskåp med säkerhetsbeslag eller ett skåp som är placerat minst 1,4 meter över golvet. (avsnitt 8:7 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 318.1, "y0": 75.7, "x1": 563.2, "y1": 180.5, "innehåll": "Flera hushållskemikalier säljs i barnskyddande för- packningar. Förpackningarna är tänkta att vara så svå- ra att öppna för ett barn under fyra år, att någon vuxen hinner fram i tid för att hindra en olycka. I många fall har små barn dock lyckats öppna barnskyddande för- packningar. Preparaten bör därför ändå förvaras så att barn inte kan komma åt dem."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 318.1, "y0": 180.7, "x1": 562.8, "y1": 243.5, "innehåll": "I köket används ofta maskindiskmedel och ibland ren- göringsmedel för exempelvis spis och ugn och andra hälsofarliga produkter. Det är viktigt att förvaringen av dem kan ordnas på ett säkert sätt."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 318.1, "y0": 243.8, "x1": 563.1, "y1": 446.6, "innehåll": "De flesta olyckstillbuden med kemisk-tekniska pre- parat inträffar i samband med användningen. Det är viktigt att de säkra utrymmena för förvaring finns i eller i nära anslutning till de rum där de farliga prepa- raten används. Det frätande maskindiskmedlet står ibland tillfälligt framme, lätt åtkomligt på diskbänken. I bänkskåp i toaletter och badrum förvaras ofta hårme- del och sprayer och andra kemiska preparat, som kan vara farliga för barn. Ett högt placerat badrumsskåp med säkerhetsbeslag eller lås kan minska riskerna för barnen. En del mediciner ska förvaras svalt och pla- ceras då ofta inte i medicinskåpet utan lättåtkomligt i kylskåpet. En låsbar box för medicin som placeras i kylskåpet ökar säkerheten."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 318.1, "y0": 446.8, "x1": 563.1, "y1": 509.6, "innehåll": "Fristående, flyttbara garderober och andra inrednings- skåp används ofta då man själv kompletterar sin inred- ning. Se till att skåpen är säkra till exempel genom att de förankras så att de inte kan välta."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 318.1, "y0": 509.8, "x1": 557.3, "y1": 558.6, "innehåll": "Strykbrädan med strykjärnet behöver ha en förvaring som det lilla barnet inte kommer åt. Tänk på att lägga undan tändstickorna – de är spännande!"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 31.9, "y0": 259.8, "x1": 272.5, "y1": 350.5, "innehåll": "I duschrum och tvättrum, där man är barfota och där det också ofta är vatten på golvet, finns det risk för att man ska halka. Dessa utrymmen har också ofta hårda ytor. Golvbeläggningen i sådana rum bör ha hög frik- tion eller ha skydd mot halkning. Växlingar mellan olika hala golvmaterial ska undvikas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 31.9, "y0": 350.8, "x1": 275.7, "y1": 399.5, "innehåll": "Golvbrunnar, ventiler, rör och andra detaljer som är lätt åtkomliga ska inte vara vassa, så att man kan skära sig."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 38.5, "y0": 119.7, "x1": 260.4, "y1": 234.7, "innehåll": "Gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen där lutning, väta, spill eller nedisning ökar risken för halka ska ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. Oväntade förändringar av ytmaterialens halkegenskaper ska undvikas, särskilt där gångriktningen ändras. Ytorna ska utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka. (avsnitt 8:22 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 281.3, "y0": 90.6, "x1": 514.7, "y1": 139.4, "innehåll": "Blandaren bör aldrig sättas direkt på badkaret, efter- som barn lätt kan få tandskador av den vid lek och bad, och karet bör ha halkskydd."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 281.3, "y0": 139.6, "x1": 514.8, "y1": 202.4, "innehåll": "Lätt åtkomliga delar av radiatorer och andra värme- installationer i hygienrum bör förses med skydd om yttemperaturen är högre än 60 grader C, se Värme- installationer sidan 50."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 281.3, "y0": 202.6, "x1": 526.7, "y1": 293.4, "innehåll": "I förskolor, familjedaghem och fritidshem är ofta flera barn samtidigt i tvättrummen. Dörrplaceringar och dörrslagningar är särskilt viktiga här. Det behövs plats runt tvättställen och fri golvyta. Våtrum och badrum är platser för barns experimenterande och lek med färg och vatten."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 32.0, "y0": 603.3, "x1": 268.5, "y1": 633.3, "innehåll": "Våtrum och badrum är platser för barns experimenterande och lek med färg och vatten."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 75.7, "y0": 316.5, "x1": 300.7, "y1": 359.5, "innehåll": "Regler om dricksvatten ges ut av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. (avsnitt 6:62 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 324.1, "y0": 119.5, "x1": 552.8, "y1": 186.5, "innehåll": "I bostadslägenhetens närhet ska det finnas en gemen- sam tvättstuga med möjlighet att tvätta och torka maski- nellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda bostadslägenheten. (avsnitt 3:23 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 74.6, "y0": 120.3, "x1": 306.2, "y1": 259.2, "innehåll": "Installation för tappvatten ska utformas så att tapp- vattnet, efter tappstället, är hygieniskt och säkert samt kommer i tillräcklig mängd. Tappkallvatten ska uppfylla kvalitetskraven för dricksvatten efter tappstället. Tapp- varmvatten ska vara så varmt att man kan sköta person- lig hygien och hushållssysslor. Tappvatteninstallationer ska utföras av sådana material att inte ohälsosamma kocentrationer av skadliga ämnen kan utlösas i tappvattnet. Installationerna ska inte avge lukt eller smak till tappvattnet. (avsnitt 6:62 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 318.8, "y0": 208.0, "x1": 565.4, "y1": 312.8, "innehåll": "En liten tvättstuga, som man delar med några få hus- håll och som är belägen i trapphuset eller inom nära gångavstånd på gården, kan vara en bra lösning för en barnfamilj. Barnen är ofta med i tvättstugan och det är viktigt att de kan få vara aktiva utan att riskera att ska- da sig. Det är viktigt att tvättstugan planeras så att man kan hantera tvätten och maskinerna på ett säkert sätt."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 318.8, "y0": 313.1, "x1": 562.1, "y1": 375.8, "innehåll": "Avloppsvattnet från tvättmaskinerna i den gemensam- ma tvättstugan släpps ibland ut i en låda eller öppen ränna bakom maskinerna. Tvättvattnet kan bli varmt och det är viktigt att det inte är lättåtkomligt för barn."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 318.8, "y0": 376.1, "x1": 564.7, "y1": 466.8, "innehåll": "Det är viktigt att kontrollera att utrustningen i tvätt- stugan är säker. Manglar behöver vara försedda med skyddsanordningar som hindrar klämskador. Detta innebär att man inte ska kunna komma åt rörliga delar från något håll. Det får inte heller finnas någon risk för att mangeln välter."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 318.8, "y0": 467.1, "x1": 549.8, "y1": 501.9, "innehåll": "I tvättstugan i bostaden används tvättmedel, rengö- ringsmedel och andra hälsofarliga preparat."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 42.5, "y0": 320.6, "x1": 273.7, "y1": 447.6, "innehåll": "Med säkerhetsbeslag avses här ett beslag med en spärr som fixerar t.ex. ett fönster i stängt läge. Med spärran- ordning avses en anordning med en spärr som hindrar t.ex. ett fönster från att få mer än 10 cm fri öppning. Båda dessa anordningar bör vara utförda så att spärren inte kan hävas av barn men ändå kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt SS 3587 och NT CONS 018. (avsnitt 8:231 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 281.2, "y0": 88.8, "x1": 521.8, "y1": 208.8, "innehåll": "Säkerhetsbeslag och spärranordningar Med säkerhetsbeslag menas ett öppnings- och stäng- ningsbeslag som är tänkt att inte kunna öppnas av mindre barn och som fixerar till exempel ett fönster i ett stängt läge. Säkerhetsbeslaget kan vara ett lås med löstagbar nyckel eller ett beslag, där det krävs dubbla handrörelser (till exempel vrid- och tryckrörelse) för att öppna fönstret."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 281.2, "y0": 209.1, "x1": 528.6, "y1": 257.8, "innehåll": "Med spärranordning menas en anordning som är tänkt att inte kunna öppnas av mindre barn och som hindrar fönstret från att öppnas mer än 10 cm."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 281.2, "y0": 293.1, "x1": 525.9, "y1": 369.9, "innehåll": "Det är viktigt att uppmärksamma skillnaderna mellan spärranordningar eller säkerhetsbeslag och vädrings- beslag. Ett vädringsbeslag som enbart är avsett för att ställa fönstret på glänt vid vädring kan inte hindra små barn från att öppna fönstret och falla ut."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 281.2, "y0": 370.1, "x1": 523.1, "y1": 419.3, "innehåll": "Inåtgående fönster är ur säkerhetssynpunkt bättre än utåtgående fönster och dörrar. De medför mindre risk för att barn kan falla ut."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 281.2, "y0": 419.5, "x1": 527.2, "y1": 524.3, "innehåll": "Fönstren för in sol, ljus och luft i rummen och kan ge utblickar och kontakt med världen utanför. Om fönsterbröstningarna är låga kan barn se ut utan att klättra upp på stolar och fönsterbänkar. Ett litet barn som lutar sig ut genom fönstret kan lätt falla ut. Många olyckor där barn ramlat ut genom fönster hade kunnat undvikas om fönstren haft säkerhetsanordning."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 38.5, "y0": 119.2, "x1": 268.9, "y1": 270.1, "innehåll": "I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier – t.ex. balkonginglasningar – vilkas karm- underkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha sä- kerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,6 meter ska ha säkerhets- beslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret. Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet. (avsnitt 8:231 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 288.1, "y0": 118.4, "x1": 514.6, "y1": 161.4, "innehåll": "Glasytor ska utformas så att risken för att falla ut genom glasytan begränsas. (avsnitt 8:352)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 38.1, "y0": 343.8, "x1": 258.5, "y1": 386.8, "innehåll": "Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska vara tydligt markerade. (avsnitt 8:351 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 38.4, "y0": 118.4, "x1": 261.1, "y1": 185.4, "innehåll": "Glasytor som är oskyddade och så placerade att perso- ner kan komma i kontakt med dem, ska utformas så att risken för personskador begränsas. Glasytor och infäst- ningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. (avsnitt 8:35 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 37.5, "y0": 238.1, "x1": 258.6, "y1": 281.1, "innehåll": "Provningsmetod för motstånd mot tung stöt och klass- indelning finns i SS-EN 12600. (avsnitt 8:35 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 37.0, "y0": 439.5, "x1": 263.0, "y1": 482.5, "innehåll": "Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och vara syn- liga för både stående och sittande personer. (avsnitt 8:351 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 287.3, "y0": 216.5, "x1": 509.4, "y1": 271.4, "innehåll": "- fallhöjden är mer än 2,0 meter till underliggande mark eller golv och - avståndet mellan glasytans underkant och golvet är mindre än 0,6 meter."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 287.3, "y0": 269.5, "x1": 514.2, "y1": 312.4, "innehåll": "Laminerat säkerhetsglas enligt avsnitt 8:353, räcke eller motsvarande kan fungera som skydd. (avsnitt 8:352)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 74.3, "y0": 119.6, "x1": 288.1, "y1": 162.6, "innehåll": "Glasytor ska utformas så att risken för skärskador be- gränsas. (avsnitt 8:353 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 74.4, "y0": 216.6, "x1": 308.9, "y1": 463.5, "innehåll": "Termiskt härdat säkerhetsglas enligt SS-EN 12150-2, som klarar lägst klass 1(C) 2 eller laminerat säkerhetsglas en- ligt SS-EN 14449 som klarar lägst klass 2(B)2 enligt SS-EN 12600 bör användas i: – glasräcken, – glasytor i entréer och kommunikationsutrymmen om avståndet från glasytans underkant till golvet eller mar- ken är mindre än 1,5 meter, – glasytor i enskilda bostadslägenheter om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är min- dre än 0,6 meter, – glasytor i andra utrymmen där barn kan vistas än bostä- der om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,8 meter. Glasytor i dörrar i skolor och förskolor bör dock ha härdat eller laminerat glas om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter. I de fall en dörr eller ett parti glasas med små rutor kan glas som inte klassas som säkerhetsglas användas. (avsnitt 8:353 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 67.7, "y0": 499.4, "x1": 310.5, "y1": 590.2, "innehåll": "Lågt sittande, oskyddade glasytor och andra glasytor som man lätt kan komma i kontakt med, måste utfor- mas så att risken för att man skadas blir liten. De bör vara så starka att de kan stå emot stötar och slag från en människa. Ett lågt sittande fönsterglas kan skyddas med till exempel nät, fönsterbänk eller räcken."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 318.2, "y0": 91.9, "x1": 564.6, "y1": 182.6, "innehåll": "Vanligt planglas kan vara en stor skaderisk för barn, om det används på ett felaktigt sätt. Om man slår emot eller faller igenom en vanlig glasyta kan man få allvar- liga skärskador. Synskadade barn är en särskilt utsatt grupp. äldre barn skadas ibland av glaspartier och glasdörrar i skolor och fritidshem."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 318.2, "y0": 182.9, "x1": 563.5, "y1": 245.7, "innehåll": "Det finns två olika typer av säkerhetsglas: Härdat glas och laminerat glas (lamellglas). Det finns också produkter som är kombinerade som till exempel härdat-laminerat glas ."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 318.2, "y0": 245.9, "x1": 563.4, "y1": 308.7, "innehåll": "Härdat glas tål slag och stötar bättre än vanligt planglas. Det är ungefär fem gånger starkare än vanligt planglas. Om det går sönder, faller det ur ramen och splittras i små bitar med liten risk för skador."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 318.2, "y0": 308.9, "x1": 560.3, "y1": 385.7, "innehåll": "Laminerat glas består av två eller flera planglasskivor med plastfolie emellan. När laminerat glas går sönder hänger det samman och risken för skärskador blir li- ten. Det fångar också upp människor och föremål och hindrar dem från att falla genom glaset."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 318.2, "y0": 385.9, "x1": 565.4, "y1": 462.7, "innehåll": "Härdat-laminerat glas består av härdade glasskivor som laminerats. Här får man det härdade glasets styrka och brottkaraktär, samtidigt som rutan fortfarande håller samman och hindrar att man faller igenom om den skulle krossas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 318.2, "y0": 462.9, "x1": 563.2, "y1": 581.7, "innehåll": "Glas med brottkaraktär som inte ger skärskador, när det splittras, är lämpligt att använda där det finns risk för enbart skärskador. Om glaset sitter där man kan ris- kera att både skära sig och falla ner, bör laminerat eller kombinerat härdat-laminerat glas användas. Ett glas, som sitter som skydd i ett räcke i en balustrad, trappa eller balkong, är exempel, där denna dubbla risk kan finnas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 38.5, "y0": 225.2, "x1": 272.8, "y1": 376.1, "innehåll": "Räcken på balkonger, trapplan och trapplopp bör, upp till en höjd av 0,8 meter, utformas så att de inte går att klättra på. Vertikala öppningar bör vara högst 100 mm breda. Fritt mått mellan balkongräckes underkant och balkong- golv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappste- gens stegnos, bör vara högst 50 mm. Fritt mått i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv bör vara högst 100 mm. Horisontella öppningar ovanför balkongfront bör utfor- mas så att barn inte kan fastna med huvudet. öppningar i intervallet 110–230 mm bör undvikas. (avsnitt 8:2321 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 38.5, "y0": 119.2, "x1": 260.6, "y1": 174.2, "innehåll": "Räcken i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper. (avsnitt 8:2321 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 287.8, "y0": 120.2, "x1": 511.6, "y1": 187.2, "innehåll": "Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret. (avsnitt 8:231 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 33.8, "y0": 394.3, "x1": 279.3, "y1": 499.1, "innehåll": "Balkongen är ofta en spännande plats för ett litet barn. Här har man kontakt med himlen och solen och har utblickar mot gården eller gatan och människorna där. Balkongdörren står ofta öppen för vädring. Små barn ska inte själva kunna ta sig ut på en balkong och via balkongmöblerna ta sig upp på balkongräcket eller klättra upp på skyddsräcket."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 33.8, "y0": 499.3, "x1": 276.2, "y1": 618.1, "innehåll": "Inglasade balkonger används ibland som veranda och en utvidgning av rummet. Balkongdörren används då som innerdörr utan säkerhetsanordningar och står ofta helt öppen. Det är då lätt för barn att själva ta sig ut på balkongen. Fönster i sådana inglasade balkong- rum i utrymmen, där barn kan vistas, behöver därför ha spärranordningar i samma utsträckning som fönst- ren i bostadens rum (se under Fönster )."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 281.3, "y0": 198.3, "x1": 527.7, "y1": 275.0, "innehåll": "Om det finns något att kliva på längst ner på räcket bör man räkna höjden 0,8 meter därifrån. Ett räcke utan öppningar, horisontella stänger, stag eller andra an- ordningar gör det svårt för barn att klättra upp på det. Ett räcke med horisontell panel bör ha en slät yta."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 281.3, "y0": 275.3, "x1": 525.1, "y1": 352.1, "innehåll": "Oskyddat glas i balkongräcken ska tåla slag och stötar av människor och skydda människor, föremål och glasbitar från att falla ner. Laminerat glass eller härdat- laminerat glas bör användas i oskyddade balkongräck- en av glas. Se även under Glasytor ."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 281.3, "y0": 352.3, "x1": 526.0, "y1": 429.1, "innehåll": "Räcken av plåt kan ibland ha vassa kanter och detaljer, där man kan riva sig och där kläder kan fastna. Förtill- verkade balkongräcken med stora passmåner medför ofta stora springor vid fasadlivet och vid balkongplat- tan, där barn lätt kan fastna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 281.3, "y0": 429.3, "x1": 509.0, "y1": 464.1, "innehåll": "Inåtgående balkong- och terrassdörrar, är ur säker- hetssynpunkt bättre än utåtgående."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 38.5, "y0": 119.2, "x1": 260.4, "y1": 234.2, "innehåll": "Gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen där lutning, väta, spill eller nedisning ökar risken för halka ska ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. Oväntade förändringar av ytmaterialens halkegenskaper ska undvikas, särskilt där gångriktningen ändras. Ytorna ska utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka. (avsnitt 8:22 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 37.5, "y0": 275.1, "x1": 269.8, "y1": 366.0, "innehåll": "För torra gångytor bör friktionskoefficienten vara minst 0,30, mätt enligt SS-EN 13893. Referensmetod för provning av golvprodukter med högre krav på stegsäkerhet finns i SS-EN 13845. Regler om största tillåtna golvlutning i duschutrymmen finns i avsnitt 6:5335. (avsnitt 8:22 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 281.3, "y0": 92.1, "x1": 528.7, "y1": 238.9, "innehåll": "Golvet ska alltså ha ett utförande och vara av ett mate- rial som gör att man inte riskerar att halka eller snubb- la. Enstaka trappsteg, podier och dylikt bör utformas så att de är lätta att uppmärksamma. Vid lutande golv och golv som kan bli fuktiga, våta eller isiga är risken att halka särskilt stor. Golvbeläggningen där bör ha hög friktion eller skydd mot halkning. Plötsliga växlingar i golvytan mellan golvmaterial som är olika hala bör undvikas. Lister som utjämnar höjdskillnader mellan olika golvmaterial får inte vara vassa."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 32.3, "y0": 605.3, "x1": 262.5, "y1": 635.3, "innehåll": "Golvet ska vara utformat så att man inte riskerar att halka eller snubbla."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 74.5, "y0": 119.2, "x1": 302.0, "y1": 198.2, "innehåll": "Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och ut- formade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas. (avsnitt 8:31 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 75.2, "y0": 242.3, "x1": 304.8, "y1": 357.2, "innehåll": "Delar av byggnader och andra fasta anordningar, place- rade på mindre höjd än 2,2 meter över gångbana, bör byggas in eller utmärkas särskilt så att de inte utgör risk för personer med nedsatt synförmåga. Pendeldörrar bör utformas så att det går att se igenom dem. Dörrar i skolor och förskolor samt entrédörrar till bostä- der bör ha klämskydd. (avsnitt 8:31 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 318.1, "y0": 90.0, "x1": 560.6, "y1": 166.8, "innehåll": "Det är viktigt att dörrarna placeras så att man kan röra sig naturligt mellan rummen och så att man får genomblick och dagsljus från flera håll. Det ska finnas plats så att dörren kan svänga ut och stå öppen utan att dörrbladet står rakt ut i rummet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 318.1, "y0": 167.1, "x1": 557.6, "y1": 313.8, "innehåll": "Små barn klämmer ofta fingrar och händer i dörrar. Många av olyckorna händer vid entrédörrar till bostä- der.  Man kan minska risken för att barn klämmer sig i dörrspringan genom att välja en dörr med så kallad klämfri kant. Sådana dörrar används ofta i förskolor, skolor och fritidshem eller i andra lokaler, där många barn vistas samtidigt. Entrédörrar och hissdörrar kan ge klämskador även vid anslagssidan. Handtag och detaljer bör utformas så att barn inte lätt fastnar med kapuschonger och halsdukar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 318.1, "y0": 314.1, "x1": 564.0, "y1": 376.9, "innehåll": "Ibland händer olyckor vid dörrar genom att barn snubblar eller halkar på tröskeln. Om man bygger utan trösklar i bostaden blir det bekvämare för alla som vis- tas där, inte minst för rörelsehindrade personer."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 318.1, "y0": 377.1, "x1": 554.6, "y1": 426.3, "innehåll": "Inåtgående dörrar är ur säkerhetssynpunkt bättre än utåtgående fönster och dörrar, om det finns risk att barn kan falla ut."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 318.1, "y0": 605.3, "x1": 561.9, "y1": 635.3, "innehåll": "Man kan minska risken för att klämma sig genom att välja en dörr med så kallad klämfri kant."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 38.5, "y0": 119.2, "x1": 267.9, "y1": 330.2, "innehåll": "Dörrar till hygienrum, bastu och andra utrymmen där någon kan bli oförutsett instängd, ska ha en sådan stäng- ningsanordning att en reglad eller låst dörr kan öppnas både inifrån och utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg. En bastu ska utformas så att den snabbt kan utrym- mas. Dörren ska vara utåtgående eller av pendeltyp. Dör- ren får inte ha lås och dörrbladet ska inte kunna fastna i karmen till följd av värmeutvidgning eller påverkan av fukt. I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar till driftut- rymmen förses med en sådan stängningsanordning att de kan öppnas inifrån utan nyckel. I utrymmen där barn kan vistas ska dörrar eller lock till frys-, kyl- och svalskåp och dylikt som är lätt åtkomliga för barn, ha sådana stängningsanordningar att dörren eller locket kan öppnas inifrån av ett barn. (avsnitt 8:6 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 287.0, "y0": 116.5, "x1": 512.5, "y1": 183.4, "innehåll": "Lämplig utformning av dörrar eller lock som kan öppnas inifrån finns i SS-EN 60335-2-24. Regler om skydd mot instängning ges också ut av Arbetsmiljöverket. (avsnitt 8:6 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 281.3, "y0": 196.2, "x1": 524.3, "y1": 230.9, "innehåll": "Balkongdörrar ska ha säkerhetsbeslag och spärranord- ning (se under Balkonger och Fönster )."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 74.5, "y0": 119.2, "x1": 296.0, "y1": 162.2, "innehåll": "Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av elstötar och elchocker begränsas. (avsnitt 8:8 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 324.7, "y0": 118.5, "x1": 550.6, "y1": 257.5, "innehåll": "En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el. Med god elsäkerhetsteknisk praxis avses tillämpning av dessa föreskrifter samt av den praxis i övrigt som har etablerats på elsäkerhetsområdet genom komplette- rande standarder eller andra bedömningsgrunder. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god säkerhetsteknisk praxis om inget annat visas. (2 kap. 1 § ELSäK-FS 2008:1)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 318.1, "y0": 280.7, "x1": 561.6, "y1": 413.5, "innehåll": "Vägguttag som installeras i nybyggda och ändrade hus ska enligt starkströmsföreskrifterna ha jordat utföran- de. Detta gäller alla rum i byggnaden. Då behövs ap- parater med en stickpropp som passar för jordade ut- tag. Elapparatsladdar och skarvsladdar i äldre, ojordat utförande passar inte i jordade uttag. Elinstallationer ska utföras av behörig elinstallatör. En jordfelsbrytare avsedd för personskydd ska vara märkt 0,030A eller 30mA."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 318.1, "y0": 413.7, "x1": 563.8, "y1": 462.9, "innehåll": "Elsäkerhetsverket har sammanfattat elsäkerhet för barn i bostaden i bland andra de punkter som följer på nästa sida (se vidare www.elsakerhetsverket.se)."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 318.6, "y0": 604.3, "x1": 554.8, "y1": 634.3, "innehåll": "Vägguttag som installeras i nybyggda och ändrade hus ska enligt starkströmsföreskrifterna ha jordat utförande."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 74.5, "y0": 204.1, "x1": 287.5, "y1": 235.1, "innehåll": "Elsäkerhetsföreskrifter ges ut av Elsäkerhetsverket. (avsnitt 8:8 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 68.9, "y0": 259.2, "x1": 304.1, "y1": 308.0, "innehåll": "Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara ut- förda finns i ELSäK-FS 2008:1."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 68.9, "y0": 308.3, "x1": 299.3, "y1": 357.4, "innehåll": "Det är viktigt att det finns tillräckligt många och väl placerade petsäkra eluttag så att man kan använda hushållsmaskiner på ett säkert sätt."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 31.9, "y0": 89.3, "x1": 278.9, "y1": 209.4, "innehåll": "Se till att eluttagen är petskyddade Uttagen ska ha inbyggda petskydd eller förses med täckplattor över kontakthylsorna när de inte används, så att det blir svårare att komma i beröring med ström- men. Skaffa gärna kontaktskydd som låses fast och hindrar barn att komma åt outnyttjade vägguttag. Tänk också på att kontaktskydda grenuttag och uttag på för- längningssladdar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 31.9, "y0": 222.3, "x1": 279.1, "y1": 384.8, "innehåll": "Undvik sladdhärvor på golvet Sladdar som ringlar över golvet kan bli oemotståndliga men farliga leksaker. Om isoleringen runtom sladden skadas, till exempel genom att barn klipper i den el- ler ett sällskapsdjur gnager på den förvandlas sladden snabbt från leksak till dödsfälla. En sladd som delvis slitits loss ur en stickkontakt eller apparat är också far- lig. Strykjärnssladden som hänger ned från strykbrä- dan kan vara lockande att dra i för ett litet barn. Ett sätt att undvika lösa, långa sladdar är att låta en elektriker installera fler vägguttag."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 281.3, "y0": 89.3, "x1": 527.7, "y1": 223.4, "innehåll": "Gör spisen mindre farlig Spisen, och det som sker där, brukar locka till sig små barns uppmärksamhet. De flesta modernare spisar har barnskyddsutrustning som till exempel vredspärrar (så att barnet inte kan sätta på en platta), tippskydd, spärr på ugnsluckan och kastrullskydd. Använd dessa skydd och komplettera gärna med en timer eller ett överhett- ningsskydd ifall barnet i ett obevakat ögonblick skulle lyckas sätta på spisens plattor."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 281.3, "y0": 236.3, "x1": 525.9, "y1": 300.7, "innehåll": "Undvik elapparater i barnrummet Tänk efter vad som kan vara lockande för ditt barn och var försiktig med att placera elapparater i barnrum- met."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 281.3, "y0": 313.7, "x1": 521.2, "y1": 364.1, "innehåll": "Placera sänglampan säkert Tänk på att montera sänglampor och sladdar så att barnet inte kan riva ner dem i sömnen eller under lek."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 68.7, "y0": 89.3, "x1": 314.2, "y1": 223.8, "innehåll": "Installera jordfelsbrytare Jordfelsbrytare ger ett bra extra skydd mot elolyckor. Om det uppstår ett fel på en elsladd eller apparat bry- ter den strömmen på bråkdelen av en sekund. Jordfels- brytare hjälper dock inte alltid. Om ditt barn till exem- pel skulle sticka in föremål i vägguttagets båda hål kan olyckan ändå vara framme. En portabel jordfelsbrytare är ett bra extra skydd, när man har små barn. Den fungerar även i ojordade uttag."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 68.7, "y0": 90.1, "x1": 560.1, "y1": 370.8, "innehåll": "\\\"Undvik lampor som ser ut som leksaker När du inreder barnets sovrum, undvik lampor som in- bjuder till lek, detta gäller även så kallade nattlampor som sitter direkt i eluttaget. Lampor som ser ut som sagofigurer eller djur bör stå så att barnet inte når dem. Elsäkerhetsverket framhåller att \\\"Marknaden är full med elektriska produkter med barnen som målgrupp. Det är nattlampor med roliga motiv, bords- och tak- lampor utformade som djur och leksaker eller andra leksaksliknande artiklar som har sin hemvist i framför allt köket. En del lampor (230 V) ges en leksaksliknan- de design för att tilltala barn.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 318.2, "y0": 139.1, "x1": 557.5, "y1": 243.9, "innehåll": "Lågspänningsdirektivet (LVD) har en klar ståndpunkt emot leksaksliknande lampor och en sådan lampa får ett förbud i de flesta fall. I produktstandarden (EN 60598-2-10 under avsnittet, Armaturer, Del 2–10: Sär- skilda krav, Flyttbara armaturer för barn, får en kon- struktion, som exempelvis en lampa, inte ha en spän- ning på mer än 24 V."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 318.2, "y0": 244.1, "x1": 563.4, "y1": 376.9, "innehåll": "Alla dekorativa eller leksaksliknande elprodukter behö- ver inte vara farliga för barn. Många kan vara konstru- erade så att barnet kan hänga och klänga i dem utan att någonsin komma i kontakt med beröringsbar spän- ning. Nattlampor kan locka barn till uttaget och ökar därmed risken för att ett barn utsätts för beröringsbar spänning. Om nattlampan är av dålig kvalitet kan den gå sönder och dela på sig vilket kan få katastrofala följ- der."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 318.2, "y0": 377.1, "x1": 560.8, "y1": 481.9, "innehåll": "\\\"Nattlampor som är utformade med en uppåtstick- ande del kan under ogynnsamma förhållanden ge efter när ett barn häver sig i den för att resa sig, så kall- lad hävstångseffekt. Nattlampor bör inte se ut som en leksak, en enkel rund ljusplugg är det mest säkra ur elsäkerhetssynpunkt\\\"(om elsäkra leksaker, se vidare www.elsakerhetsverket.se).\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 38.4, "y0": 119.2, "x1": 259.1, "y1": 162.2, "innehåll": "Byggnader och deras installationer ska utformas så att risken för brännskador begränsas. (avsnitt 8:4 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 38.4, "y0": 167.2, "x1": 264.8, "y1": 246.2, "innehåll": "Lätt åtkomliga delar av värmeinstallationer ska förses med skydd mot ofrivillig beröring, om de har så hög yt- temperatur att de vid beröring kan orsaka brännskador. I utrymmen där barn kan vistas ska risken för barnolycks- fall särskilt beaktas. (avsnitt 8:41 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 287.8, "y0": 183.5, "x1": 512.6, "y1": 238.5, "innehåll": "Fast monterade värmestrålningskällor får inte utformas så att personer som befinner sig i deras närhet kan få brännskador eller obehag. (avsnitt 8:41 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 38.4, "y0": 286.0, "x1": 269.7, "y1": 413.0, "innehåll": "Skydd mot ofrivillig beröring bör finnas om yttempera- turen överstiger 90 o C. I hygienrum samt i förskolor och fritidshem bör lätt åtkomliga delar förses med skydd mot ofrivillig beröring om yttemperaturen överstiger 60 o C. De angivna yttemperaturerna avser lackerade eller omålade metallytor. Metoder för bestämning av yttem- peraturer för andra material, som ur brännskadesynpunkt motsvarar yttemperaturen för metall, beskrivs i SS-EN ISO 13732-1. (avsnitt 8:41 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 287.4, "y0": 284.2, "x1": 512.2, "y1": 327.2, "innehåll": "Regler om säkerhet för elektriska värmestrålningskällor ges ut av Elsäkerhetsverket. (avsnitt 8:41 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 281.7, "y0": 341.9, "x1": 527.7, "y1": 390.7, "innehåll": "I utrymmen där barn kan vistas är det viktigt att öppna spisar, kaminer och dylikt har skydd så att barn inte kan komma åt elden eller de heta ytorna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 281.3, "y0": 90.0, "x1": 526.2, "y1": 152.8, "innehåll": "Små barn kan bli skadade vid lägre temperaturer än 60 grader C. Barn med förståndshandikapp är en särskilt utsatt grupp. För vattentemperaturer se avsnitt 6:621 BBR."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 31.4, "y0": 600.1, "x1": 260.1, "y1": 630.1, "innehåll": "Spisar och kaminer behöver skydd så att barnen inte kan komma åt elden."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 68.7, "y0": 178.5, "x1": 395.6, "y1": 289.5, "innehåll": "Huvuddelen av reglerna för att förebygga barnolycksfall infördes i bygglagstiftningen 1973. För ändringar, ombyggnader, infördes krav 1976. I byggnader som är uppförda före 1973 eller ändrade före 1976 finns ofta sämre skydd mot olycksfall. Många av bostä- derna är inte heller utformade med tillräckliga säkerhetsanord- ningar."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 31.9, "y0": 90.0, "x1": 275.2, "y1": 180.8, "innehåll": "I befintliga byggnader, där inga ändringar planeras, kan man oftast ändå med enkla åtgärder förbättra barnsäkerheten. I äldre bostäder kan man till exempel komplettera med nya anordningar eller byta ut en del utrustning och inredning för att få ett bra skydd mot barnolycksfall, jämför kapitel 3 Bygga barnsäkert ."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 31.9, "y0": 181.1, "x1": 270.1, "y1": 229.8, "innehåll": "\\\"I sin egen bostad kan man kontrollera att det är barn- säkert genom att själv göra \\\"barnsäkerhetsronder\\\" i bostaden, på tomten och på lekplatsen.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 31.9, "y0": 230.1, "x1": 274.6, "y1": 320.8, "innehåll": "Byggnader och tomter ska skötas och underhållas så att säkerheten upprätthålls. Säkerhetsanordningar ska ses över och skötas så att de fungerar enligt de ursprungliga avsikterna. Underhållet ska skötas kon- tinuerligt och göras oberoende av om byggnaden eller tomten ska genomgå någon annan förändring."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 31.9, "y0": 321.1, "x1": 276.3, "y1": 369.9, "innehåll": "Vid underhåll ansvarar fastighetsägaren för att samma nivå på barnsäkerhet uppnås som bygglagstiftningen krävde när huset byggdes."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 31.9, "y0": 90.1, "x1": 528.0, "y1": 474.9, "innehåll": "Om en byggnad ändras , byggs om, ansvarar byggher- ren för att åtgärder görs utifrån de krav på barnsäker- het som finns i bygglagstiftningen. Detta gäller oavsett om bygglov söks eller anmälan görs för ändringsåtgär- derna eller inte. Trots detta sätts exempelvis många nya fönster utan spärranordningar och säkerhetsbe- slag in i bostäder, och nya spisar byggs in utan att tipp- skyddet sätts fast och utan att hällskyddet finns med. Garderober och annan kompletterande inredning sätts ibland inte fast på ett betryggande sätt."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 281.3, "y0": 139.1, "x1": 528.2, "y1": 341.9, "innehåll": "Kravet på underhåll och skötsel gäller också tomten. Lekplatser och lekredskap ska ses över kontinuerligt och repareras eller bytas ut, så att de fungerar på ett säkert sätt. Trappor, räcken och staket liksom brunnar och bassänger ska underhållas. För brunnar, bassänger och dylikt är det ägaren till anläggningen, eller den som är i ägarens ställe, som ska se till att nödvändiga säkerhetsanordningar finns och att de fungerar. Bygg- nadsnämnden i kommunen har tillsynsansvaret. Alla ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens och tomtens förutsättningar. äldre bygg- nader har ibland detaljer som ledstänger, radiator- skydd eller högt placerade skåp, som redan innebär ett bra skydd mot olycksfall."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 68.7, "y0": 178.5, "x1": 408.0, "y1": 361.5, "innehåll": "Det är viktigt att barn och unga kan röra sig ute på egen hand och känna sig trygga och hemma i sin omgivning. Barn och deras familjer har i dag ofta en livsstil som kräver mycket persontrans- porter. Barnen får anpassa sig till denna omväxlande livsstil. Men barn behöver också, för sin egen skull, kunna röra sig fritt utomhus i sin hemmiljö och på egen hand lära sig hur omvärlden ser ut och fungerar. Det lär barn sig genom att själva utforska omvärlden, anta utmaningar och successivt utöka sin aktionsradie och själv- ständighet. Frågan om barns säkerhet utomhus är därmed också en fråga för stadsplaneringen."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 281.3, "y0": 90.0, "x1": 528.5, "y1": 334.9, "innehåll": "Viktiga platser i staden för barn är lekplatser, idrotts- platser, parker och andra platser som ger barn möj- ligheter att tryggt utforska dem. Små barn som nyli- gen lärt sig gå och springa behöver ytor att tulta och springa på så de kan lämna vagnen och tryggt utforska miljön och pendla ifrån de vuxna och tillbaka igen. Om ytorna inte är stora nog och med tydliga avgränsningar mot biltrafik så att de vuxna inte känner sig trygga med att hinna ifatt barnet tenderar de vuxna att fortsätta att skjutsa barnet i vagn långt upp i förskoleåldern vilket riskerar att försena barnets rörelseutveckling. Utrus- ningsolyckor och tillbud, där barn springer ut i trafiken vid bollek, är vanliga. Platser för bollek behöver därför vara väl avskilda från bilvägar och parkeringsplatser. Detsamma gäller naturligtvis även för järnvägsspår, byggarbetsplatser och andra delar av utemiljön som kan innebära en olycksrisk."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 31.8, "y0": 90.0, "x1": 279.3, "y1": 264.8, "innehåll": "En grönskande innergård kan vara stimulerande för barn liksom insprängda naturpartier i bostadsområdet eller i närheten av skolan. De kan uppfattas som en hel skog av ett litet barn och locka till lek. Växtligheten i utemiljön ska utformas med omsorg så att den ger års- tidsvariation i färg, form och doft och så att den hjälper barnet att känna igen sig och orientera sig i miljön och berikar intrycken för alla. Detta är inte minst viktigt för barnet med funktionsnedsättningar som kan behöva orientera sig med hjälp av alla sina fungerande sinnen. Miljön alldeles utanför den egna bostaden är lika viktig för det lilla barnet som hela staden för en tonåring."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 68.7, "y0": 89.3, "x1": 314.9, "y1": 419.4, "innehåll": "Platser för lek behövs Tillgången på bollplaner gör att parkeringsplatser och gator blir mindre attraktiva för barn att använda för bollspel. Ytorna behöver inte har reguljära spelmått för att fungera. Gräsytor och grusplaner är bra under- lag för många olika lekar. Ibland kräver leken mjukt underlag, ibland behöver man kunna rita på marken för att kunna genomföra leken. Det är också bra med asfalterade ytor för hopplekar, att köra med cyklar och kärror liksom för bollekar där bollen ska studsa som till exempel landhockey och basketboll. Ytorna måste hållas rena från grus och sand, som annars gör dem hala. För vinterlek med pulka och kälke behövs en sluttning, som inte hindras av staket, sandlådor eller planteringar och som ligger så att barnen inte kommer i kontakt med trafikytor. Barn brukar använda de flesta tillgängliga sluttningar att springa och rulla i eller som iskanor och de bör utformas med tanke på det. Höga, branta stup bör skyddas med räcken. Skyddsräcken är viktiga också som avgränsning mot öppningar i mar- ken, där barn kan skadas genom fall eller genom an- nan olyckshändelse. Skyddsräcken utformas så att de inte inbjuder till klättring."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 318.2, "y0": 90.1, "x1": 565.0, "y1": 348.9, "innehåll": "Lekplatser har hittills tillförsäkrat barn en plats ut- omhus. Men lekplatser är inte längre en självklarhet i dagens stadsplanering. I dagens situation måste lek- platser integreras med andra funktioner i staden och stadsdelen. Det finns regler om friytor för barn i plan- och bygglagen, PBL, men de säger inte att en lekplast måste anordnas där. Svensk Byggnorm garanterar barn och unga en plats i det offentliga rummet. Ibland höjs röster för att lekplatser är onödiga och att inga sär- skilda platser behöver reserveras för barn. Ofta bottnar kritiken mot lekplatser i att de är dåligt underhållna och/eller tråkigt utformade. Men i de mycket täta bo- endemiljöer, som nu uppstår i storstädernas centrala delar, är lekplatser en tillgång och en fredad vrå för barn. Uppgiften för stadsplanerare, landskapsarkitek- ter och formgivare är att hitta konkreta lösningar, som möjliggör en riktigt spännande lekplats som ändå inte innebär några större risker."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 68.7, "y0": 603.1, "x1": 312.1, "y1": 633.1, "innehåll": "Lekplatsen är en fredad vrå för barn som blir allt viktigare när boendemiljöerna i storstädernas centrala delar förtätas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 31.9, "y0": 89.3, "x1": 276.0, "y1": 209.4, "innehåll": "Barn söker spänning Barn leker överallt, om det är möjligt, både inom lekområdena och på andra ställen oavsett om dessa är planerade för lek eller inte. Därför bör gångstråk utfor- mas på ett variationsrikt sätt så att barnet kan leka sig fram medan de vuxna promenerar i jämn takt. Barn söker spännande och hemliga ställen och lekplatserna används inte alltid som planerarna tänkt sig."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 31.9, "y0": 216.6, "x1": 278.9, "y1": 433.4, "innehåll": "För att vara säkra bör lekplatser inte vara för små, de bör vara utrustade med lekredskap och de bör vara i gott skick. Inslag av berg och stenblock liksom upp- vuxna träd och lummiga buskage som tål att barn bry- ter kvistar och plockar blad och frukter är en tillgång i barns lek. Det är viktigt att platser för lek har både sol och skugga så att barnen själva kan välja var de vill vara. Dåligt skötta lekplatser och trasiga lekredskap ut- gör säkerhetsrisker för barn. Barn använder miljöer på för vuxna oväntade sätt vilket inte kan ses som felaktigt utan är ett uttryck för barnets nyfikenhet och behov av variation och experimentlusta. Lekplatser bör också vara tillräckligt lockande och utmanande för att hålla barnen borta från farligare platser, vilket framhålls i Mer åt fler på lekplatsen ."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 31.9, "y0": 440.6, "x1": 271.8, "y1": 559.4, "innehåll": "\\\"Begreppet \\\"lekplats\\\" omfattar i dag olika typer av lekområden för barn från traditionella lekplatser med viss likartad och standardiserad lekutrustning, äventyrslekplatser, som innehåller få lekredskap men material för barn att leka med, samt moderna lekplat- ser ofta uppbyggda kring ett tema och med varierade – ibland – unika lekanordningar. Hit hör exempelvis lekskulpturer och skateboardramper.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 281.3, "y0": 90.1, "x1": 527.1, "y1": 180.9, "innehåll": "\\\"Det finns också \\\"parklek\\\", med vilket menas platser, där barn kan leka på egen hand och där det finns per- sonal som kan hjälpa barnen till rätta. På skol- och för- skolegårdar finns också lekplatser. På förskolegårdarna är dessa ofta en integrerad del av utemiljön, men på skolgården är de i regel en avskild del av gården.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 281.3, "y0": 193.8, "x1": 526.7, "y1": 383.8, "innehåll": "Trafiken Trafiken är det största hotet mot barns fria rörlighet. Trafiksäkerheten är därför en förutsättning för att barn ska kunna ta sig till platser i sin närmiljö och i staden. Gång- och cykelvägar, som är separerade från biltrafik, är säkraste sättet för barn och unga att röra sig ute på egen hand. Det är bra att det finns cykel- och gång- vägar inom lekområdet och i direkt anslutning från bo- staden till förskola, skola, fritidshem och andra viktiga platser, där barnens vardagsaktiviteter äger rum. ännu i 12–13 års åldern har barn svårigheter att klara sig ute i tät stadstrafik. Det framgår av olycksstatistiken men även av vad barn själva uppger."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 281.3, "y0": 396.8, "x1": 524.3, "y1": 572.8, "innehåll": "Bestämmelser Reglerna för utformning av en barnsäker utemiljö är inte riktigt lika detaljerade som reglerna för enskilda byggnader. Regler för utemiljön finns i 8 kap. 9–12, 15–16 §§ PBL. Där anges ett allmänt krav på anord- nande av friyta för lek- och utevistelser samt kravet på att lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Dessutom anges att tomter och allmänna platser ska utformas så att de är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsför- måga."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 281.3, "y0": 580.1, "x1": 520.6, "y1": 628.8, "innehåll": "Boverkets Byggregler, BBR, avsnitt 8:9, innehåller till- lämpningsbestämmelser till PBL. Ordningslagen, OL, reglerar villkoren för förhållandena på offentlig plats."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 76.4, "y0": 117.0, "x1": 307.5, "y1": 351.9, "innehåll": "En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller land- skapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara, 2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer, 3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon, 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträck- ning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon, 5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmå- ga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och 6. risken för olycksfall begränsas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 76.4, "y0": 356.9, "x1": 303.4, "y1": 471.9, "innehåll": "Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som inne- håller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. (PBL, 8 kap. 9 §)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 76.4, "y0": 476.9, "x1": 304.6, "y1": 591.9, "innehåll": "En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så  att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen  och för trafiken inte uppkommer. Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skicka att den fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplat ser ska underhållas så att risken för olycksfall  begränsas. (PBL, ur 8 kap 15 §)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 324.3, "y0": 119.2, "x1": 554.7, "y1": 222.2, "innehåll": "Om det finns öppningar i eller vid ytor som är avsedda att gå på ska öppningarna vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar. öppning- arna kan också avgränsas med skyddsräcken eller dylikt. Utanför byggnader där barn kan vistas ska luckor, galler, trallar och dylikt utformas så att de inte kan lyftas av barn och så att risken för personskador begränsas. (avsnitt 8:92 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 324.5, "y0": 301.4, "x1": 550.6, "y1": 380.4, "innehåll": "Av 3 kap  5 § ordningslagen (1993:1617) framgår att brunnar, bassänger och liknande anläggningar ska ha de säkerhetsanordningar  som behövs, beroende på var anläggningen finns och hur anläggningen är utformad. Skyd det mot barnolycksfall är särskilt viktigt. (avsnitt  8:95 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 37.8, "y0": 151.1, "x1": 265.3, "y1": 242.1, "innehåll": "Fasta bassänger på tomter ska ha ett tillfreds ställande skydd mot barnolycksfall.  En fast plaskdamm eller mot- svarande med maximalt  0,2 meters vattendjup behöver dock inte ha något särskilt skydd. Bassängernas utloppsöppningar ska ut formas så att risken för olyckor begränsas. (avsnitt 8:951 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 287.1, "y0": 118.0, "x1": 514.2, "y1": 184.9, "innehåll": "Dammar, fasta brunnar och fasta behållare som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras, ska ha skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan. (avsnitt 8:952 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 37.7, "y0": 305.9, "x1": 272.5, "y1": 408.9, "innehåll": "Lämpliga skyddsanordningar för bassänger som är av- sedda för bad eller simning kan t.ex. vara: – Ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. – En skyddstäckning med presenning eller skyddsnät med högst 50 mm maskvidd. Skyddstäckningen bör ha ett sådant utförande att risken för olyckor begränsas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 38.0, "y0": 413.9, "x1": 260.4, "y1": 468.9, "innehåll": "Där hastighets- och flödesdimensionering inte kan ge tillfredsställande säkerhet mot olyckor, bör utloppsöpp- ningarna förses med galler eller dylikt. (avsnitt 8:951 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 282.1, "y0": 314.7, "x1": 528.8, "y1": 490.7, "innehåll": "Dammar, fasta brunnar och fasta behållare Drunkningsolyckor är den näst vanligaste dödsorsa- ken på grund av olycksfall för barn över ett års ålder. Barn kan av misstag ramla i en bassäng, om det saknas skyddsanordningar. I jämförelse med trädgårdsdam- mar, som kan vara grunda vid kanten, är poolerna med sina tvära kanter och omedelbara djup, särskilt farliga. De minsta barnen står därför i fokus för lagstiftningen och Boverkets byggregler, BBR, stäl ler krav på att poo- ler, bassänger och liknande anläggningar på tomtmark utformas med ett tillfredsställande skydd mot barn- olycksfall."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 289.0, "y0": 245.9, "x1": 522.7, "y1": 300.9, "innehåll": "Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder och nät som monteras i dammens djupaste del. (avsnitt 8:952 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 73.6, "y0": 118.0, "x1": 307.0, "y1": 161.0, "innehåll": "Lock och galler på brunnar ska ha betryggande hållfast- het. Utformningen ska begränsa risken för barnolycksfall. (avsnitt 8:952 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 72.0, "y0": 202.8, "x1": 300.7, "y1": 245.8, "innehåll": "Brunnslock bör ha en låsanordning, som inte kan öppnas av barn. (avsnitt 8:952 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 318.1, "y0": 90.0, "x1": 560.9, "y1": 180.8, "innehåll": "Byggnadslagstiftningen omfattar fasta bas sänger på tomter. Ordningslagen omfattar alla bassänger, fasta som lösa, på tomtmark och på allmän platsmark. En- ligt ordningslagen är det anläggningens ägare som an- svarar för att be stämmelserna i lagen uppfylls. Polisen utövar tillsyn över ordningslagen."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 31.9, "y0": 89.3, "x1": 275.8, "y1": 181.3, "innehåll": "Förbättring av tillgängligheten år 2001 kom ny lagstiftning i plan- och bygg lagen om förbättringsåtgärder i befintliga pu blika lokaler och på befintliga allmänna platser för att förbättra tillgänglig- heten för personer med nedsatt rörelse- eller oriente- ringsförmåga."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 37.5, "y0": 211.4, "x1": 272.9, "y1": 290.4, "innehåll": "En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (PBL 8 kap. 1 §)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 37.5, "y0": 295.4, "x1": 268.5, "y1": 422.3, "innehåll": "Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de, 1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden, 2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggna- den, och 3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad upp- fylls i fråga om ändringen."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 37.5, "y0": 418.3, "x1": 272.7, "y1": 497.3, "innehåll": "När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hän- syn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. (PBL 8 kap. 2 §)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 39.4, "y0": 544.4, "x1": 249.6, "y1": 587.4, "innehåll": "Hinder i form av brister i lekplatsens utformning ska undanröjas. (BFS 2011:13 HIN 2)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 286.6, "y0": 95.6, "x1": 519.8, "y1": 247.9, "innehåll": "Allmänna platser och andra områden Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Allmänna platser ska dock, trots första stycket ordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmå- ga kan använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Ett hinder mott tillgänglighet eller användbarhet ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt av avhjälpa. (PBL 8 kap. 12 §)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 286.0, "y0": 253.5, "x1": 518.6, "y1": 302.3, "innehåll": "Boverket gav ut tillämpningsföreskrifter till den nya lagen 2003 (BFS 2011:13 HIN 2). Lekplatser omfattas av bestämmelserna."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 286.0, "y0": 332.3, "x1": 512.6, "y1": 399.3, "innehåll": "Brister som gör det svårt för barn med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att alls använda lekplatsen samt brister som gör det svårt för föräldrar med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att vistas på lekplats tillsammans med sina barn, bör åtgärdas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 280.3, "y0": 408.8, "x1": 518.0, "y1": 458.8, "innehåll": "Nyanläggning av tomt När man gör iordning en ny tomt regleras krav på till- gänglighet i pbl och i BBR."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 286.0, "y0": 489.8, "x1": 514.7, "y1": 628.8, "innehåll": "En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller land- skapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara, 2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer, 3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 74.6, "y0": 423.2, "x1": 294.4, "y1": 514.2, "innehåll": "Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och – bostadskomplement i andra byggnader, – parkeringsplatser, – angöringsplatser för bilar, – friytor, samt – allmänna gångvägar i anslutning till tomten."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 75.3, "y0": 511.2, "x1": 297.5, "y1": 626.1, "innehåll": "Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper. Tillgängliga och användbara gångvägar ska – vara lätta att följa, – kunna särskiljas från möblerade ytor, samt – kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk. (avsnitt 3:122 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 74.4, "y0": 92.8, "x1": 314.0, "y1": 195.8, "innehåll": "4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon, 5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och 6. risken för olycksfall begränsas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 74.4, "y0": 200.8, "x1": 314.4, "y1": 303.7, "innehåll": "Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som inne- håller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. (PBL 8 kap. 9 §)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 69.3, "y0": 309.4, "x1": 319.4, "y1": 400.2, "innehåll": "Avsnitt 3 och 8 i Boverkets byggregler genomgick en större revidering under åren 2006 till 2008. De revide- rade reglerna trädde i kraft 1 juli 2008. I avsnitt 3, som omfattar till gänglighet och användbarhet, har de delar som behandlar tillgänglighet och användbarhet på tom- ter utvecklats."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 323.8, "y0": 119.0, "x1": 559.1, "y1": 294.0, "innehåll": "Exempel på friytor är lekplatser, bollplaner och gemen- samma uteplatser. En tillgänglig och användbar gångväg bör – vara så horisontell som möjligt, – inte luta mer än 1:50 i sidled, – ha en fri bredd på minst 1,5 meter alternativt minst 1,0 meter och då ha vändzoner med högst 10 meters mel- lanrum, – vid öppningar i t.ex. staket, häckar och liknande ha en fri bredd på minst 0,9 meter, – vara fri från hinder, samt – utjämnas med en 0,9–1,0 meter bred ramp till 0-nivå om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 323.8, "y0": 299.0, "x1": 556.8, "y1": 437.9, "innehåll": "Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till ett sammanhängande ledstråk. Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Regler om kontraster och markeringar på tomter finns i avsnitt 3:1223 och regler om tillgängliga och användbara entréer finns i avsnitt 3:132. (avsnitt 3:122 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 37.6, "y0": 287.9, "x1": 271.2, "y1": 354.9, "innehåll": "Exempel på hur fasta lekredskap kan utformas finns i SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176 -7.  Exempel på stötdäm- pande underlag och provningsmetoder för stötdämpande underlag finns i SS-EN 1177. (avsnitt 8:93 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 31.9, "y0": 372.6, "x1": 278.8, "y1": 505.4, "innehåll": "\\\"Olyckor med lekredskap har inträffat därför att lekred- skapen varit dåligt utformade, dåligt för ankrade, dåligt underhållna eller vandaliserade, att underlaget varit för hårt eller att redskapen använts på \\\"felaktigt\\\" sätt. En vanlig typ av olycka med lekredskap är att barn fal- ler från hög höjd mot hårt underlag och får krosskador. Småbarn är ibland utsatta för olyckor genom att äldre barn springer eller cyklar på dem, eller att de springer in framför gungor eller får slag av gungor.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 38.4, "y0": 174.5, "x1": 267.3, "y1": 253.5, "innehåll": "Fasta lekredskap ska anordnas så att risken för person- skador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och dylika lekredskap ska vara stötdämpande och i övrigt utformas så att risken för personskador vid en olycka begränsas. (avsnitt 8:93 BBR)"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 32.2, "y0": 89.3, "x1": 252.4, "y1": 139.3, "innehåll": "Lekredskap I Boverkets byggregler finns regler om skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på tomter."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 281.3, "y0": 90.0, "x1": 522.7, "y1": 222.8, "innehåll": "I skriften Regler för lekplatser och lekredskap beskrivs vilken lagstiftning som är tillämp lig för lekplatser och lekredskap. Lägg märke till att flera lagstiftningar kan vara aktuella vid utformning av lekplatser och lekred- skap. Lekredskap på offentliga lekplatser är varor som omfattas av produktsäkerhetslagen, PSL. Konsument- verket är tillsynsmyndighet över PSL och har till upp- gift att utföra kontroller så att gällande säkerhetskrav uppfylls."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 281.3, "y0": 223.1, "x1": 525.6, "y1": 299.8, "innehåll": "Skriften redogör också för de gemensamma europa- standarderna för lekredskap, som bör jade gälla 1999 och som reviderats 2008. Stan darderna innehåller minimikrav för säkerhet och kan användas vid bedöm- ning av säkerhe ten hos en produkt."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 281.3, "y0": 300.1, "x1": 525.1, "y1": 404.9, "innehåll": "Alla anordningar som bygger på klättermo ment, eller som kan användas för klättring, bör ställas på stöt- dämpande underlag. Ett bra underlag är strid sand med jämn kornstorlek. Klätterredskap bör inte stäl- las i sandlådan eftersom man där använder en typ av sand som klumpar sig (baksand)som blir hård när den packas."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 281.3, "y0": 405.1, "x1": 523.9, "y1": 481.9, "innehåll": "Lekredskap kan planeras och utformas så att de är en naturlig del av lekmiljön. Enkla klätterställen för de minsta barnen kan vara en sten eller ett räcke med låg höjd. Lekredskap för äldre barn kan utformas så att småbarn inte kan ta sig upp där."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 281.3, "y0": 482.1, "x1": 528.1, "y1": 558.9, "innehåll": "Rutschbanor kan anläggas direkt på sluttan de mark och följa terrängen av säkerhetsskäl. Rutschbanor av plåt bör inte ligga mot söder, där de lätt blir brännande heta. De bör ha till räcklig lutning för att regnvattnet ska rinna av."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 68.7, "y0": 89.3, "x1": 312.2, "y1": 209.4, "innehåll": "Underhåll och skötsel av lekplatser Kommunen är lokal tillsynsmyndig het för lekplat- serna i kommunen. Frågor om underhåll och skötsel ska man rikta till kom munen, som ska åtgärda even- tuellt eftersatt underhåll eller fel på de kommunala lekplatser na. De ska också ålägga annan fastighetsäga- re i kommu nen att åtgärda eventuella fel på lekplatser på dennes fastighet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 68.7, "y0": 209.6, "x1": 304.8, "y1": 286.4, "innehåll": "Behovet av tillsyn på lekplatser är beroende av hur mycket de används. Mer omfattande tillsyn kallas ibland funktionskontroll. Se vidare Säkra lekplatsen Olycksförebyggande utform ning av lekplatser och lek- redskap, SKL 2009."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 318.1, "y0": 457.3, "x1": 556.3, "y1": 487.3, "innehåll": "Kommunen är lokalt tillsynsmyndighet för lekplatserna och ansvarar för frågor om underhåll och skötsel."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 31.9, "y0": 90.0, "x1": 274.3, "y1": 208.8, "innehåll": "Enligt FN-konventionen om barnets rättigheter, barn- konventionen, som Sverige har antagit, är barnet en kompetent individ med egna rättigheter som har rätt till liv och utveckling men också till skydd och trygg- het. Barnet har rätt att få kunskap om sina rättig heter och att få uttrycka sin mening i de frågor som berör dem. Vuxna ska beakta deras åsikter och ta till vara de- ras erfarenheter och väga in dem i sina beslut."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 31.9, "y0": 209.1, "x1": 275.2, "y1": 383.9, "innehåll": "Hur hanterar man riskerna i miljön? Hur före bygger man dem samtidigt som man uppmunt rar barn att vara aktiva? Svaren på dessa viktiga frågor kan vi få både genom att observera och studera barns beteen- den och de skador som de drabbas av och genom att samtala med barn och be dem beskriva sin omgivning och värdera de kvaliteter som finns just där – vad de anser vara bra och dåligt, spännande och farligt. Så- dant samarbete med barn berikar vuxnas kun skaper om barns upplevelser och värderingar och är tillfreds- ställande för barn i och med att barnen deltar i diskus- sionen om sin livsmiljö."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 31.9, "y0": 384.1, "x1": 274.2, "y1": 544.9, "innehåll": "\\\"Av riksdagens handlingsplan från 1999 för att förverk- liga barnkonventionen framgår att barn är \\\"sakkun- niga informanter\\\". Barn görs också uppmärksamma på olycksrisker, när de själva ombeds rapportera om skador. Detta sker i dag i ett samarbete med FN:s världshälsoorganisa tion, WHO, där enkäter samlas in från svenska skolelever i åldern 11–15 år med frågor om såda na skador, som de fått i skolan och på fritiden och som de sökt läkar- eller sjuksköterskehjälp för. Denna statistik kompletterar skadestatisti ken från sjukhus och läkarmottagningar.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 31.9, "y0": 545.1, "x1": 274.2, "y1": 607.9, "innehåll": "Barnkonventionen fastställer att hänsyn till barns bäs- ta ska komma i första hand i alla åtgärder som påver- kar och får konsekvenser för barn. Hur ska man förstå och främja barns bästa, när det gäller barnsäkerhet?"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 281.3, "y0": 89.3, "x1": 525.0, "y1": 209.4, "innehåll": "\\\"Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län har anslutit sig till reger- ingens sex barnpolitiska mål, som upp rättats utifrån barnkonventionen. Ett av dessa mål är en trygg upp- växt, vilket beskrivs som \\\"tid med föräldrarna, trygg- het och minskade olycksfall\\\". Barns säkerhet är alltså intimt förknippad med vuxna, med tillgången och när- heten till vuxna och med vuxnas omtanke om barn.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 76, "x0": 68.7, "y0": 235.9, "x1": 406.1, "y1": 328.9, "innehåll": "En distinktion mellan hur vuxna förstår och uppfattar barns situa- tion, och hur barn själva upple ver och beskriver sin situation, är klargörande. De vuxnas pektiv uttrycker en omsorg om barns bästa, medan barnens perspektiv visar hur barn själva uppfattar och beskriver sin situation."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 31.9, "y0": 89.3, "x1": 276.2, "y1": 279.4, "innehåll": "Samtal med barn När det gäller barnsäkerhet handlar de vuxnas per- spektiv om hur lagar, regler och förordningar kan tillförsäkra barn det skydd och den säkerhet som barn inte själva kan skaffa sig. Forskning kan bidra med kunskap om barns beteenden och upplevelser. Samtal och kontakter med barn, då barn förmedlar sina erfa- renheter, upplevel ser och reflektioner, kompletterar vuxenper spektivet på situationen för barn. Barn kan på olika sätt beskriva konkreta situationer, som de har erfarenheter av, och därmed klargöra för vuxna utifrån sitt eget, barnens, perspektiv hur de uppfattar och för- står specifika risker och faror i dessa situationer."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 31.9, "y0": 279.6, "x1": 278.8, "y1": 454.4, "innehåll": "Kontakten med barn är av största betydelse för att vux- na ska förstå barn och veta hur de bäst samtalar med barn om risker och faror och hur de ska kunna väcka barns uppmärksamhet på oförutsedda farliga eller hotfulla situationer så att barnen själva tryggt kan han- tera dem, ifall de skulle uppkomma. Det krävs en insikt hos vuxna om att barn i olika åldrar, flickor och pojkar, i olika sociala och kulturella samman hang kommuni- cerar på olika sätt, att de ut trycker sig annorlunda än vuxna och förstår på olika sätt vad vuxna säger liksom att de förstår och uppfattar faror och risker på många olika sätt."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 282.5, "y0": 89.4, "x1": 527.8, "y1": 222.1, "innehåll": "Myndighetsgemensamt arbete för barnsäkerhet Allt bättre möjligheter att samla in och sprida informa- tion om barnsäkerhet finns i dag bland annat tack vare samarbetet mellan statliga myndigheter. Barnmiljö- rådet (från 1980) och Barnombudsmannen (från 1993) har haft en viktig roll genom att i samarbete med sina nät verk av myndigheter och ideella krafter befästa sambandet mellan barnets rätt till säkerhet och trygg- het och rätten till utveckling och lek."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 282.5, "y0": 222.3, "x1": 524.5, "y1": 506.4, "innehåll": "\\\"Myndigheten för samhällsskydd och bered skap, MSB, har i dag regeringens uppdrag att samordna olika myndigheters barnsäkerhets arbete. I Rådet för barn- säkerhet medverkar 13 myndigheter för utbyte om er- farenheter rörande barnsäkerhet. Dessa myndigheter är: Arbetsmiljöverket, Boverket, Barnombudsman nen (BO), Elsäkerhetsverket, Statens folkhäl soinstitut, Kon- sumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Rikspo lisstyrelsen, Skolverket, Sve- riges Lantbruksu niversitet (SLU/Movium), Socialsty- relsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I publikationen Att kommunicera barnsäkerhet (2006:1) redovisar dessa myndigheter hur de ser på frågan om att öka medvetenheten om barnsäkerhet i samhället. Rådet för barnsäker het betonar betydelsen av sam- verkan och sam ordning av myndigheternas insatser, eftersom inte en enda myndighet \\\"äger\\\" frågan om barns säkerhet. Man understryker också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera de insat ser, som görs och att man anger vad som behöver förbättras.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 78, "x0": 68.7, "y0": 89.3, "x1": 311.4, "y1": 209.4, "innehåll": "Satsa på hem och fritidsområde Socialstyrelsen framhåller exempelvis att satsningar särskilt behöver göras på hem och fritidsområdet, ef- tersom 80 procent av barno lyckorna sker där. Bara 10 procent av olyckorna inträffar på skoltid och 10 pro- cent under trans porter. Man framhåller också betydel- sen av att nå ut till barn och unga. Man vill göra barn delaktiga i arbetet om barnsäkerhet."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 78, "x0": 68.7, "y0": 209.6, "x1": 316.0, "y1": 356.4, "innehåll": "Med hjälp av informationsteknologin och tillgången till Internet kan vi informera om barnsäkerhet i vida kretsar och sprida infor mationen snabbt. Det praktiska arbetet med barnsäkerhet underlättas av de nya möj- ligheter som i dag finns att nå ut till barnen och deras familjer med information liksom att direkt kommuni- cera med barn. När barn alltmer får möjlighet att själva beskriva och visa hur de uppfattar risker och faror i olika konkreta situationer tas ett viktigt steg mot ökad säker het för barn."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 78, "x0": 318.1, "y0": 105.2, "x1": 557.9, "y1": 251.9, "innehåll": "\\\"Barnombudsmannen, BO, arbetar sedan flera år med särskilda barn- och ungdomsgrupper, \\\"kontaktklasser\\\", som återkommande tillfrågas om viktiga frågor som rör barns liv, liksom med barn- och ungdomsråd samt expertråd, som man vänder sig till för diskutera med barn och unga kring olika frågor. Här har webb- platsen en stor betydelse. BO använder sig också av Inter net för att chatta med barn, något som man på BO upplever som värdefullt och relativt enkelt i och med att barn och unga idag använder Internet flitigt.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 78, "x0": 318.1, "y0": 252.2, "x1": 565.5, "y1": 399.0, "innehåll": "Också Trafikverket har utveck lat en rad olika sam- verkansformer med barn och flera av dem sker via Internet. Trafikverket har utvecklat och genomfört en mängd barnkonsekvensbeskrivningar för att ta reda på effekterna för barn av förändringar i trafiken. Tra- fikverket har kommit mycket långt i sina strävanden att kombinera både ett barn perspektiv på väg- och trafikfrågor och ett bar nens perspektiv på dessa frågor. De understryker vikten av att ha personlig kontakt med barn."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 31.9, "y0": 89.3, "x1": 278.4, "y1": 307.4, "innehåll": "Kontakterna mellan vuxna och barn i vardagsmiljön Vuxennärvaro innebär en trygg het för små barn. Men också för äldre barn och unga innebär närheten till vuxna en möjlighet till snabb hjälp och räddande in- gripanden. Men vuxna finns inte alltid till hands och då är information riktad till barn och unga på platser, som kan med föra risker av olika slag för barn, ett sätt att få dem att uppmärk samma situationen mera nog- grant. På skyltar intill lekplatser, bollplaner, skridsko- banor, dam mar, badsjöar och längs stränder och andra platser utom- och inomhus, där barn och unga ofta vistas, kan uppgifter om exempelvis telefonnummer och kontaktadresser hjälpa barn och unga att få hjälp, om de skulle behöva det."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 31.9, "y0": 90.1, "x1": 520.6, "y1": 384.4, "innehåll": "Lika viktigt som det är att barn och unga vid behov snabbt kan kom ma i kontakt med vuxna, lika viktigt är det att vuxna tar vara på den information som barnen och de unga förmedlar för att om möjligt förebygga framtida risker och olyckor. Sådan information kan skolan ta vara på – se exemplet från Källby Gård i Gö- tene i nästa kapitel – om det är i skolan och i skolans omgivning som olyckorna inträffar eller problemen finns; det kan också vara fritids och dagis som samlar informationen eller ortens trafikmiljöansvariga."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 281.3, "y0": 167.1, "x1": 526.3, "y1": 271.9, "innehåll": "I dag finns olika typer av hjälpmedel – inte minst via elektroniska media – för att lätt samla information och att kommunicera den vidare till andra personer, insti- tutioner eller förvalt ningar, som kan bidra till att öka säkerheten och tryggheten för barn och unga inom- och utomhus – se exemplet med Barn-GIS i nästa ka- pitel."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 281.3, "y0": 272.1, "x1": 524.5, "y1": 390.9, "innehåll": "\\\"Barn och unga behöver veta att det finns ett \\\"skydds- nät\\\" omkring dem och varför att det finns till för deras skull och uttrycker vuxnas omtanke om dem. Denna omtanke ska inte bli eller uppfattas som ett hinder för barn och unga att själva utforska och undersöka sin omgivning, utan ses som ett stöd för deras aktiva ut- forskande och undersökande och en signal om att det finns risker.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 68.7, "y0": 89.3, "x1": 565.5, "y1": 251.4, "innehåll": "\\\"Barn och unga söker utmaningar och måste själva möta faror Vad som lär barn något om livet är vad de själva ser, hör och förstår på ett tryggt sätt. Den egna erfarenhe- ten ger dem den bästa, mest lärorika, informationen. Bara barns och ungas egna erfarenheter kan lära dem vad som är riskabelt och vad som är farofyllt och hur de kan klara sig undan i farans stund. De måste lära sig hur de ska möta faror. \\\"Att barn får lära sig hantera faror är nog vår viktigaste uppgift i skola och hem. Men hur gör man det? Hur gör man det om barn aldrig får möta faror?\\\", skriver skolgårdsinspiratören i Malmö kommun, Emma Pålsson, och svarar själv på sin fråga genom att citera ur Astrid Lindgrens bok Ronja Rövar- dotter : \\\"Trilla i älven skulle hon akta sig för, hade Mat- tis sagt, därför skut tade hon med liv och lust på de hala stenarna vid älvkanten, där det bru sade som allra värst. Inte kunde hon gå borta i skogen och akta sig för att trilla i älven. Skulle det vara någon nytta med det, så måste det ju ske vid forsarna och ingen annanstans.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 82, "x0": 68.7, "y0": 235.9, "x1": 405.5, "y1": 310.9, "innehåll": "Barnkonventionen framhåller det generella värdet för barn av en trygg och hälsosam omgivning och fysisk miljö. Barnkonven tionen är ännu inte inarbetad i svensk lagstiftning men svenska lagar ska beakta de värden, normer och krav som uttrycks i den."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 31.9, "y0": 89.3, "x1": 278.4, "y1": 251.4, "innehåll": "Barnkonventionen godkändes av Sverige 1990 Sedan barnkonventionen ratificerades av Sverige 1990 försö ker man på många olika håll i landet tillämpa den i samhällspla neringen. Många försök har blivit engångsförsök. I dag är intres set för barns villkor i sam- hället kanske större än tidigare och vi ser nya projekt med barnmiljöinriktning starta. På de platser, där man genomför barnkonsekvensanalyser, innan man plane- rar och genomför nya åtgärder, ser vi att man åstad- kommer föränd ringar med positiva konsekvenser för barn och unga."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 31.9, "y0": 251.6, "x1": 279.2, "y1": 356.4, "innehåll": "Det är de konkreta förbättringarna i deras vardagsmiljö som ger barn och unga livskvalitet. För att sådana för- bättringar ska få genomslag i alla kommuner återstår att integrera barnperspekti vet i den fysiska plane- ringen och göra barnkonsekvensanalyser till obliga- toriska planeringsunderlag på samma sätt som miljö- konsekvensanalyser är det i dag."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 31.9, "y0": 356.6, "x1": 275.3, "y1": 531.4, "innehåll": "Regeringen har utifrån barnkonventionen formulerat sex barnpolitiska mål, varav ett handlar om barns trygga uppväxt. Genom att konkretisera och operatio- nalisera detta och övriga barnpolitiska mål i barnkon- sekvensanalyser skulle barn och unga överallt i landet komma att beröras och kunna dra nytta av barnkon- ventionen. I exemplet nedan om Partnerskap för barn- konventionens genom förande visar de enskilda aktiva kommunerna att de haft denna insikt när de förankrat sitt arbete med barn konventionen politiskt. Både för- troendevalda och tjänstemän arbetar aktivt i partner- skapet för att man ska nå de mål man satt upp."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 31.9, "y0": 544.3, "x1": 279.1, "y1": 635.1, "innehåll": "Partnerskap för barnkonventionens genomförande Före ett av de senaste försöken att tillämpa barnkon- ventionen står en sammanslutning som kallar sig Part- nerskap för barnkonventionens genomförande , vilket är en sammanslutning av tolv kommuner."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 281.3, "y0": 209.0, "x1": 531.0, "y1": 407.7, "innehåll": "\\\"Resultat av arbetet har bland annat varit följande: – man har inrättat ett barnombud – en samarbetsorganisation för kommunens elevråd har bildats – ett ungdomsråd har startat med representan ter för alla högstadieskolor och gymnasiet; kommunalrådet har haft möten med ung domsrådet – en barnpanel har skapats \\\"som metod för ungas inflytande\\\" – barn från förskolan har fått ge sina synpunk ter på lekplatser i kommunens centrum i samband med en ombyggnad.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 281.3, "y0": 408.0, "x1": 528.4, "y1": 526.8, "innehåll": "örebro kommun, som varit drivande inom partnerskapet, gjorde en särskild studie bland skolorna, där man bland annat tog reda på vilka områ den som eleverna upplever som otrygga och vilka de uppskattar och an- vänder mest. Man analyserade samarbetet med elev- erna och konstaterade att det fanns både för- och nack- delar med samarbetet med skolorna. Det gav värdefull information men tog också mycket tid i anspråk."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 281.3, "y0": 539.8, "x1": 528.3, "y1": 631.8, "innehåll": "Kommun ordnar egna kurser för att utveckla arbetet med barnkonsekvensanalyser I Malmö kommun har anordnats kurser för tjänstemän om innebörden i barnkonventio nen och om hur man genomför barnkonsek vensanalyser. Dessa kurser har kommit till stånd på initiativ av projektanställda inom"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 68.7, "y0": 90.0, "x1": 317.8, "y1": 236.8, "innehåll": "\\\"Malmös satsning \\\"Lärande för hållbar utveckling\\\" och har väckt intresse i kommunen. Syftet har varit att höja kompetensen hos tjänste män (lokalsamordnare, planeringssekreterare, rektorer och andra) i stadsdelar- na när dessa gör beställningar från fastighetsförvaltare av exempelvis skolgårdsmiljöer. Det finns inget krav att genomföra barnkonsekvensanalyser i stads planeringen i Malmö. Förhoppningen är att kursdeltagarna ska komma att intressera sig för och sträva efter att bevaka barns och ungas intressen i planeringen.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 318.1, "y0": 89.3, "x1": 559.1, "y1": 237.4, "innehåll": "Barn-GIS – ett nytt och enkelt planeringsinstrument En svårighet i planerares samarbete med barn och unga som ofta förs fram är att detta tar lång tid i an- språk. I dag finns hjälpmedel som underlättar samar- betet mellan barn, unga och planerare och kan göra detta snabbt, smidigt och rutinmässigt. Ett hjälpme- del, som utveck lats för att underlätta samarbetet, är det som kallas för Barn-GIS. Denna planeringsme tod har utvecklats av landskapsarkitekter och forskare vid"}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 31.9, "y0": 90.0, "x1": 275.2, "y1": 166.8, "innehåll": "Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Barn- GIS utgörs av digitala kartor, som kan lagras i stadspla- nerares vanliga geografiska informationssystem, GIS. De förutsätter därför inte någon ny planeringsmetod eller nya plane ringsrutiner."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 31.9, "y0": 167.1, "x1": 278.0, "y1": 271.8, "innehåll": "Barn-GIS är utvecklat i skolmiljö för elever och lärare. Det finns Barn-GIS för barn i åldern 10–12 år och Barn-GIS för tonåringar. Barn-GIS innehåller en digital karta, på vilken barn mar kerar platser som planerare vill ha kunskap om, liksom en inbyggd enkät för even- tuellt kom pletterande information med kommentarer till markeringarna på kartan."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 31.9, "y0": 292.1, "x1": 276.1, "y1": 375.9, "innehåll": "Följande planeringssituationer föreslår landskapsarkitekterna, själva med erfarenhet från fysisk planering, för Barn-GIS: • i översiktlig planering, grönstrukturplane ring, plane- ring av skötsel och underhåll av allmänna ytor."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 31.9, "y0": 376.1, "x1": 274.2, "y1": 480.9, "innehåll": "• inom stadsplaneringen inför förtätning eller expan- sion av en stadsdel/ort • vid lösningen av särskilda problem – exempelvis trafikplanering, trygghetsproblem • inför förändringar i skolans/bostadsområ dets när- miljö."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 31.9, "y0": 481.1, "x1": 277.0, "y1": 613.9, "innehåll": "Barn-GIS har prövats i olika planeringssi tuationer, bland annat avseende trafiksäkerhet för barn på örby- hus skola i Tierps kommun. I denna trafiksäkerhetsstu- die framkom att Barn-GIS kan utgöra en del i arbetet med barnkon sekvensanalyser genom att metoden passar bra för kartläggning och tolkning av trafiksä- kerhetssituationer såsom barn uppfattar dem. Man konstaterar att det är i planeringens tidiga skede som metoden passar in och har särskilt stort värde."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 281.3, "y0": 89.3, "x1": 528.4, "y1": 363.4, "innehåll": "\\\"Viktigt att utvärdera miljöer för barn och unga och att ta vara på kunskapen I slutet av 1990-talet gjordes en utvärdering av sex nybyggda bostadsområden i Stockholm utifrån ett barnperspektiv. Kvaliteterna i utom husmiljön för barn i de nya bostadsområdena granskades. Resultatet pu- blicerades i rapporten. Kan ni gå ut och leka? Barns ut- omhusmiljö i Stockholms nybyggda innerstad . För varje bostadsområde beskrevs och sammanfattades vilka kvaliteter som är viktiga för att barn på ett tryggt och säkert sätt ska kunna vistas ute i sina bostadsområden, vad som var bra och vad som kunde bli bättre i de olika områdena. Rappor ten riktar sig till planerare och ar- kitekter med enkla och klara råd om, vad som gör en utom husmiljö bra för barn. Följande tips lämnas till planerare och arkitekter: • \\\"Barns behov och intressen ändras med deras ålder • Planera för alla åldrar.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 281.3, "y0": 398.6, "x1": 515.0, "y1": 447.4, "innehåll": "• Barn ska lätt kunna ta sig till platser. Tänk på hur deras verklighet ser ut med promenader till bland annat skola, lekplats och naturområden."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 68.7, "y0": 90.0, "x1": 309.7, "y1": 138.8, "innehåll": "• Glöm inte detaljerna och utsmyckningarna som barn kan relatera till på sin egen skala, utforska och ha som igenkänningstecken."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 68.7, "y0": 160.1, "x1": 306.1, "y1": 194.8, "innehåll": "• Skilj barn och bilar åt. Små barn har rätt till en helt trafikfri lekmiljö."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 68.7, "y0": 195.1, "x1": 293.9, "y1": 229.8, "innehåll": "• Se till att lekplatser och gångvägar inte fung erar som cykelgenomfarter."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 68.7, "y0": 230.1, "x1": 309.4, "y1": 278.8, "innehåll": "• Använd kvalitetsprogrammet till att förankra frågor om funktioner för barn som tillgänglig het, trygghet och lekmiljöer."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 68.7, "y0": 279.1, "x1": 313.1, "y1": 341.9, "innehåll": "• Kommunicera mera med de boende. Berätta hur området planerats – gör människor enga gerade i sin omgivning. Lyssna till de boendes åsikter och idéer, de känner området väl."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 68.7, "y0": 342.1, "x1": 302.4, "y1": 390.9, "innehåll": "\\\"• Följ upp projekt i praktiken. Budgetera redan från början för uppföljningar och förbättringar och låt sedan de boende vara med i processen.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 68.7, "y0": 391.1, "x1": 309.5, "y1": 551.9, "innehåll": "Genomgången av bostadsområdenas kvali teter och möjligheter är kunskap som kan tas till vara i en data- bank med ett eget utrymme för varje bostadsområde där liknande information är samlad. Denna databank skulle sedan lätt kunna anlitas, när man vill ta reda på något om bostadsområdet och/eller tillföra ny informa tion av betydelse för bostadsområdets kva- litet. Att en sammanställning av information är be- tydelsefull för beslut om åtgärder men även för kom- munikationen med berörda intressenter visar nästa exempel."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 318.1, "y0": 89.3, "x1": 565.3, "y1": 391.4, "innehåll": "\\\"Barn och vuxna samarbetar om säkerheten och tryggheten på sin skola – Källby Gård Källby Gård skola i Götene kommun har av FN:s världshälsoorganisation, WHO, som första skola i värl- den certifierats som \\\"a safe school\\\", en säker och trygg skola. I sin handbok Välkom na till Källby Gård i Götene kommun beskriver man sitt systematiska arbetsmiljö- arbete. Arbetet med säkerheten för barnen sker i fle ra steg. I alla dessa steg är barnen involverade så att frå- gan om deras säkerhet blir en sak såväl för dem själva som för skolans personal. När ett barn skadas samtalar skolsköterskan med bar net om händelsen för att få kännedom om hur skadan uppkommit och för att höra hur barnet uppfattat situationen. Skolbarnen fyller själva i en blankett, som de lämnar till skolsköterskan, där de beskriver hur de skadats. På blanketten mar- kerar de på en teckning över kroppen var på kroppen skadan skett – och de markerar på en karta över skolan var olyckan inträffade – inom- eller utomhus. Skolskö- terskan samman ställer informationen. Alla olyckor och tillbud blir registrerade.\\\""}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 318.1, "y0": 391.6, "x1": 563.2, "y1": 510.4, "innehåll": "På en karta sammanställs de farliga plat serna på sko- lan och i skolans närhet. Denna karta finns tillgänglig för alla barn och lärare på skolan att se och uppmärk- samma. Också annat material över olycksfallsplatser sam manställs och delas ut till eleverna på skolan. I ett stapeldiagram visar man exempelvis att de flesta ska- dorna sker på bollplanen, därefter på rutschkanan och linbanan."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 318.1, "y0": 510.7, "x1": 565.4, "y1": 615.4, "innehåll": "Varje månad rapporterar skolsköterskan till rektor och arbetsmiljögruppen om inträffade skador. I arbetsmil- jögruppen ingår elevskydds ombud, rektor och skolans skyddsombud. Syftet med denna satsning på kommu- nikation om skadetillfällena och skadesituationerna på skolan är att öka medvetenheten hos skolbar nen om vilka risker som finns och om hur de kan undvika dem."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 31.9, "y0": 89.3, "x1": 278.3, "y1": 251.4, "innehåll": "Vikten av att skapa lika villkor för barn och unga De finns flera exempel på strävan att följa barn- konventionens uppmaning att skapa sådana villkor i samhället att barns bästa befordras. För att dessa exempel inte ska bli engångsförsök utan förändra för- hållandena för barn långsik tigt behövs politiska beslut. Exemplet ovan om partnerskap mellan några kom- muner visar att i partnerskapet finns denna insikt. Ett politiskt beslut behövs för att alla barn ska omfattas av samma omtanke och få samma goda livsvillkor."}
{"titel": "Bygg barnsäkert i byggnader på tomter och i utemiljön - Boverket", "filnamn": "bygg-barnsakert–i-byggnader-pa-tomter-och-i-utemiljon_2011.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 31.9, "y0": 251.6, "x1": 275.9, "y1": 398.4, "innehåll": "Trygghet och säkerhet i dess många olika aspekter är grundläggande för att barn och unga ska ha det bra, växa, utvecklas och själva vilja sträva efter ett gott liv för sig och för andra i samhället. Omsorgen om barn gäller i kon kreta detaljer som hur byggnader och platser utformas, förvaltas och utrustas liksom i mera principiella sammanhang, som att lyssna till och respektera barn och deras behov och att på bästa sätt uppmärksamma och ta tillvara deras erfarenheter av att som barn och unga leva i vårt samhälle."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 706.7, "x1": 523.2, "y1": 780.4, "innehåll": "1 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Denna förordning innehåller bestämmelser om avfall, avfallets hantering och avfallsförebyggande åtgärder. För vissa avfallsslag och viss avfallshantering finns ytterligare bestämmelser i andra förordningar eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av andra förordningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 345.9, "innehåll": "Förordningen är meddelad med stöd av - 15 kap. 17 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 1-9 §§ och 9 kap. 1 § 5, - 15 kap. 18 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 10-12 §§, - 15 kap. 19 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 15 §, - 15 kap. 22 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 8 §, - 15 kap. 29 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 16 §, - 15 kap. 30 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 18 §, - 15 kap. 31 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 18 §, 4 kap. 9 §, 6 kap. 1-8, 11-16 och 18-24 §§, 7 kap. 2-10 §§ och 9 kap. 1 § 4, - 15 kap. 34 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 2 och 3 §§, - 15 kap. 38 § miljöbalken i fråga om 9 kap. 1 § 1 och 3 §, - 15 kap. 39 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 1-17 och 19 §§, 4 kap. 1, 4, 6-7 a och 10-14 §§, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § 2 och 3 och 2 §, - 15 kap. 40 § miljöbalken i fråga om 2 kap. 1-4 §§, 4 kap. 15 § och 8 kap. 7-10 §§, - 15 kap. 45 § miljöbalken i fråga om 7 kap. 1 § och 9 kap. 4-6 §§, 8 § och 10 § 2, - 15 kap. 46 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 19 §, - 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 4 kap. 17 och 18 §§ och 8 kap. 6 §, och - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 350.3, "x1": 509.1, "y1": 424.7, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Denna förordning innehåller bestämmelser om avfall, avfallets hantering och avfallsförebyggande åtgärder. För vissa avfallsslag och viss avfallshantering finns ytterligare bestämmelser i andra förordningar eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av andra förordningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 429.0, "x1": 523.9, "y1": 754.8, "innehåll": "Förordningen är meddelad med stöd av - 15 kap. 17 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 1-14 §§, - 15 kap. 19 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 15 § och 9 kap. 1 § 5, - 15 kap. 22 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 8 §, - 15 kap. 29 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 16 §, - 15 kap. 30 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 18 §, - 15 kap. 31 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 18 §, 4 kap. 9 §, 6 kap. 1-8, 11-16 och 18-24 §§, 7 kap. 2-10 §§ och 9 kap. 1 § 4, - 15 kap. 34 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 2 och 3 §§, - 15 kap. 38 § miljöbalken i fråga om 9 kap. 1 § 1 och 3 §, - 15 kap. 39 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 1-17 och 19 §§, 4 kap. 1, 4, 6-7 a och 10-14 a §§, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § 2 och 3 och 2 och 3 §§, - 15 kap. 40 § miljöbalken i fråga om 2 kap. 1-4 §§, 4 kap. 15 § och 8 kap. 7-10 §§, - 15 kap. 45 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 7 c §, 7 kap. 1 och 10 §§ och 9 kap. 4- 8 §§ och 10 § 2, - 15 kap. 46 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 19 §, - 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 4 kap. 17 och 18 §§ och 8 kap. 6 §, och - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 759.1, "x1": 509.1, "y1": 816.3, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Denna förordning innehåller bestämmelser om avfall, avfallets hantering och avfallsförebyggande åtgärder. För vissa avfallsslag och viss avfallshantering finns ytterligare bestämmelser i andra förordningar eller i"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.6, "y1": 373.7, "innehåll": "föreskrifter som har meddelats med stöd av andra förordningar. Förordningen är meddelad med stöd av - 15 kap. 17 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 1-14 §§, - 15 kap. 19 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 15 § och 9 kap. 1 § 5, - 15 kap. 22 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 8 §, - 15 kap. 29 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 16 §, - 15 kap. 30 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 18 §, - 15 kap. 31 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 18 §, 4 kap. 9 §, 6 kap. 1-8, 11-16 och 18-24 §§, 7 kap. 2-10 §§ och 9 kap. 1 § 4, - 15 kap. 34 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 2 och 3 §§, - 15 kap. 38 § miljöbalken i fråga om 9 kap. 1 § 1 och 3 §, - 15 kap. 39 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 1-17, 19 och 19 a §§, 4 kap. 1, 4, 6-7 a och 10-14 a §§, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § 2 och 3 och 2 och 3 §§, - 15 kap. 40 § miljöbalken i fråga om 2 kap. 1-4 §§, 4 kap. 15 § och 8 kap. 7-10 §§, - 15 kap. 45 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 7 c §, 7 kap. 1 och 10 §§ och 9 kap. 4- 8 §§ och 10 § 2, - 15 kap. 46 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 19 §, - 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 4 kap. 17 och 18 §§ och 8 kap. 6 §, och - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 378.2, "x1": 492.9, "y1": 441.2, "innehåll": "Ordförklaringar 2 § Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 524.6, "y1": 817.1, "innehåll": "3 §  /Upphör att gälla U:2024-01-01/ I denna förordning avses med beslut 2000/532/EG: kommissionens beslut av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, i lydelsen enligt kommissionens beslut 2014/955/EU, förordning (EG) nr 178/2002: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, förordning nr 2150/2002: Europaparlamentets och rådets förordning nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik, direktiv 2008/98/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851, förordning (EG) nr 1013/2006: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall, förordning (EG) nr 440/2008: kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach),"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 581.5, "innehåll": "förordning (EG) nr 1272/2008: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 767/2009: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG, förordning (EG) nr 1069/2009: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälso- bestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter), förordning (EU) nr 333/2011: rådets förordning (EU) nr 333/2011 av den 31 mars 2011 om kriterier för fastställande av när vissa typer av metallskrot upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, direktiv 2012/19/EU: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/849, förordning (EU) nr 1179/2012: kommissionens förordning (EU) nr 1179/2012 av den 10 december 2012 om kriterier för fastställande av när vissa typer av krossglas upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, förordning (EU) nr 715/2013: kommissionens förordning (EU) nr 715/2013 av den 25 juli 2013 om kriterier för när kopparskrot upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, förordning (EU) nr 1257/2013: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, förordning (EU) 2017/852: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008, och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 585.8, "x1": 476.5, "y1": 625.7, "innehåll": "förordning (EU) 2019/1021: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 630.8, "x1": 517.2, "y1": 805.1, "innehåll": "3 §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ I denna förordning avses med - beslut 2000/532/EG: kommissionens beslut av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, i lydelsen enligt kommissionens beslut 2014/955/EU, - förordning (EG) nr 178/2002: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet,"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 816.3, "innehåll": "- förordning nr 2150/2002: Europaparlamentets och rådets förordning nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik, - direktiv 2008/98/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851, - förordning (EG) nr 1013/2006: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall, - förordning (EG) nr 440/2008: kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), - förordning (EG) nr 1272/2008: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006, - förordning (EG) nr 767/2009: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG, - förordning (EG) nr 1069/2009: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter), - förordning (EU) nr 333/2011: rådets förordning (EU) nr 333/2011 av den 31 mars 2011 om kriterier för fastställande av när vissa typer av metallskrot upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, - direktiv 2012/19/EU: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/849, - förordning (EU) nr 1179/2012: kommissionens förordning (EU) nr 1179/2012 av den 10 december 2012 om kriterier för fastställande av när vissa typer av krossglas upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, - förordning (EU) nr 715/2013: kommissionens förordning (EU) nr 715/2013 av den 25 juli 2013 om kriterier för när kopparskrot upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, - förordning (EU) nr 1257/2013: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, - förordning (EU) nr 1143/2014: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter, - förordning (EU) 2017/852: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.6, "y1": 93.8, "innehåll": "(EG) nr 1102/2008, och - förordning (EU) 2019/1021: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 523.1, "y1": 284.4, "innehåll": "4 §  /Upphör att gälla U:2024-01-01/ I denna förordning avses med brännbart avfall: avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat, farligt avfall: avfall som i bilaga 3 beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*), icke-farligt avfall: avfall som inte är farligt avfall, livsmedelsavfall: livsmedel enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr 178/2002 som har blivit avfall, matavfall: biologiskt nedbrytbart avfall som består av livsmedel eller som uppstår i samband med hantering av livsmedel, och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 508.5, "y1": 312.2, "innehåll": "organiskt avfall: bioavfall, plastavfall och annat avfall som innehåller organiskt kol."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 509.8, "y1": 491.5, "innehåll": "4 §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ I denna förordning avses med - brännbart avfall: avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat, - farligt avfall: avfall som i bilaga 3 beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*), - icke-farligt avfall: avfall som inte är farligt avfall, - livsmedelsavfall: livsmedel enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr 178/2002 som har blivit avfall, och - organiskt avfall: bioavfall, plastavfall och annat avfall som innehåller organiskt kol. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 512.4, "y1": 631.8, "innehåll": "5 § Med bioavfall avses i denna förordning 1. biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall, 2. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från hushåll, kontor, restauranger, grossister, matsalar, catering och detaljhandelslokaler, och 3. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från livsmedelsindustrin som är jämförbart med sådant avfall som avses i 2. 6 § I denna förordning avses med"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 515.8, "y1": 693.3, "innehåll": "samla in avfall separat: samla in avfall och, i syfte att underlätta behandling av avfallet, genomföra insamlingen på ett sådant sätt att olika avfallsslag hålls åtskilda efter avfallstyp och avfallets natur, och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 521.2, "y1": 772.1, "innehåll": "återfylla: att återvinna lämpligt icke-farligt avfall genom att använda det för att återställa urschaktade områden eller vid landskapsmodellering, om avfallet som används ersätter material som inte utgör avfall och begränsas till den mängd som är nödvändig."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 776.4, "x1": 478.5, "y1": 817.1, "innehåll": "7 § Med bästa tillgängliga teknik avses i denna förordning detsamma som i industriutsläppsförordningen (2013:250)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 435.2, "y1": 71.3, "innehåll": "8 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ I denna förordning avses med handlare: den som yrkesmässigt köper och säljer avfall, och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 521.1, "y1": 245.4, "innehåll": "mäklare: den som yrkesmässigt förmedlar avfall för behandling. 8 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ I denna förordning avses med - handlare: den som yrkesmässigt köper och säljer avfall, - mäklare: den som yrkesmässigt förmedlar avfall för behandling, - serveringsställe: en inrättning där det bedrivs näringsverksamhet som består i att servera mat eller dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället, och - hushåll: en bostad som en eller flera personer använder permanent eller som fritidsboende. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 521.9, "y1": 306.9, "innehåll": "9 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Med förpackning och förpackningsavfall avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 508.5, "y1": 368.4, "innehåll": "9 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Med förpackning och förpackningsavfall avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 496.5, "y1": 458.5, "innehåll": "10 § I denna förordning avses med tidningar: tidningar, tidskrifter, direktreklam, kataloger och liknande produkter av papper, tidningspapper: papper som tidningar trycks på, och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 472.5, "y1": 531.3, "innehåll": "returpapper: kommunalt avfall som utgörs av tidningar eller tidningspapper. Förordning (2020:1302). 11 § I denna förordning avses med"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 511.8, "y1": 604.1, "innehåll": "batteri: en källa till elektrisk energi som består av en eller flera battericeller och där energin genereras genom direkt omvandling av kemisk energi, och PCB-produkt: detsamma som i 3 § förordningen (2007:19) om PCB m.m."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 521.9, "y1": 716.6, "innehåll": "12 § Med elektriska och elektroniska produkter avses i denna förordning apparater, produkter, maskiner, verktyg, instrument och annan utrustning 1. för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält, eller 2. som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att fungera korrekt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 522.5, "y1": 760.9, "innehåll": "Första stycket gäller endast utrustning som är avsedd att användas med en elektrisk spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.8, "y1": 77.3, "innehåll": "Med elektriska och elektroniska produkter avses alla komponenter, förbrukningsmaterial och andra delar som utrustningen består av när den släpps ut på marknaden."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 509.9, "y1": 138.8, "innehåll": "13 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Med elavfall och konsumentelavfall avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 523.6, "y1": 200.4, "innehåll": "13 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Med elavfall och konsumentelavfall avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 517.8, "y1": 273.2, "innehåll": "14 § I denna förordning avses med spillolja: avfall som utgörs av mineralbaserad smörjolja, syntetisk smörjolja eller olja som varit avsedd för ett industriellt ändamål, och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 503.8, "y1": 318.2, "innehåll": "regenerering av spillolja: ett materialåtervinningsförfarande där basolja framställs genom att raffinera spillolja."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 505.8, "y1": 379.7, "innehåll": "14 a §  /Träder i kraft I:2024-12-31/ Med fiskeredskap avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap. Förordning (2021:1008)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 384.2, "x1": 524.6, "y1": 817.1, "innehåll": "Tillämpningsområde 15 § Denna förordning ska inte tillämpas på 1. förorenad jord och annat naturligt material som inte har grävts ut, 2. naturligt material från jord- eller skogsbruk som används inom jord- eller skogsbruk eller för energiproduktion och där användningen inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön, 3. icke-förorenad jord och annat naturligt material som har grävts ut i samband med en byggverksamhet, om det är säkerställt att materialet kommer att användas i sitt naturliga tillstånd för byggnation på den plats där grävningen utfördes och att den användningen inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön, 4. utvinningsavfall som omfattas av förordningen (2013:319) om utvinningsavfall, 5. använt kärnbränsle eller kärnavfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller radioaktivt avfall som avses i strålskyddslagen (2018:396), 6. utrangerade explosiva varor, 7. animaliska biprodukter och produkter som framställts av dem och som a) omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009, och b) är avsedda för annat än förbränning, deponering eller biogas- eller komposteringsanläggning, 8. kroppar från djur som a) har dött på annat sätt än genom slakt eller som har avlivats för att utrota epizootiska sjukdomar, och b) bortskaffas enligt förordning (EG) nr 1069/2009, 9. koldioxid som avskiljs och transporteras för att lagras geologiskt samt koldioxid som lagras geologiskt, och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 510.5, "y1": 77.3, "innehåll": "10. ämnen som är avsedda för användning som foderråvaror enligt definitionen i artikel 3.2 g i förordning (EG) nr 767/2009 och som inte består av eller innehåller animaliska biprodukter."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 514.5, "y1": 172.6, "innehåll": "16 § Bestämmelser om när vissa typer av avfall upphör att vara avfall finns i fråga om 1. metallskrot i förordning (EU) nr 333/2011, 2. krossglas i förordning (EU) nr 1179/2012, och 3. kopparskrot i förordning (EU) nr 715/2013."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 524.3, "y1": 234.1, "innehåll": "17 § Bestämmelser om avfallshantering för avfall som består av, innehåller eller har förorenats med vissa långlivade organiska föroreningar finns i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1021."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 497.8, "y1": 279.1, "innehåll": "18 § Naturvårdsverket är behörig myndighet i enlighet med artikel 7.4 och 7.5 i förordning (EU) 2019/1021."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 519.8, "y1": 323.4, "innehåll": "19 § Bestämmelser om fartygsåtervinning finns i förordning (EU) nr 1257/2013 och i förordningen (2022:1300) om fartygsåtervinning. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 505.8, "y1": 351.9, "innehåll": "20 § Bestämmelser om bilskrotning finns i bilskrotningsförordningen (2007:186)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 384.3, "x1": 521.2, "y1": 647.6, "innehåll": "2 kap. Klassificering av avfall Klassificeringsprocess 1 § När avfall ska klassificeras ska avfallsinnehavaren bestämma den sexsiffriga avfallskod i bilaga 3 som bäst beskriver avfallet. Vid valet av avfallskod ska avfallsinnehavaren 1. bedöma om avfallet har någon farlig egenskap på det sätt som anges i 2 §, 2. identifiera den källa som gett upphov till avfallet och välja en lämplig avfallskod i kapitel 01-12 eller 17-20 som inte slutar på 99, 3. om det inte går att hitta en lämplig kod enligt 2, välja lämplig avfallskod i kapitel 13-15 som inte slutar på 99, 4. om det inte går att hitta en lämplig kod enligt 3, välja en lämplig avfallskod i kapitel 16 som inte slutar på 99, eller 5. om det inte går att hitta en lämplig kod enligt 4, välja den avfallskod i bilaga 3 som slutar på 99 och bäst beskriver avfallet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 651.3, "x1": 517.9, "y1": 765.4, "innehåll": "Bedömning av om ett avfall har farliga egenskaper 2 § För att bedöma om ett avfall har farliga egenskaper ska avfallsinnehavaren 1. tillämpa bilaga III till direktiv 2008/98/EG, eller 2. testa avfallet enligt förordning (EG) nr 440/2008 eller enligt andra internationellt erkända testmetoder och riktlinjer och, i fråga om försök på djur eller människor, med hänsyn till artikel 7 i förordning (EG) nr 1272/2008."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 769.7, "x1": 523.2, "y1": 810.4, "innehåll": "Om en bedömning har gjorts både enligt 1 och 2 ska testresultatet enligt 2 användas vid klassificeringen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 524.5, "y1": 200.4, "innehåll": "Klassificering som farligt avfall 3 § När beskrivningen av en avfallskod i bilaga 3 innehåller en hänvisning till denna paragraf ska avfallsinnehavaren klassificera avfallet som farligt avfall, om 1. innehållet av farliga ämnen i avfallet gör att det enligt 2 § har en eller flera farliga egenskaper, eller 2. avfallet innehåller polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), DDT (1,1,1-triklor-2,2-bis(4- klorfenyl)etan), klordan, hexaklorcyklohexan (inbegripet lindan), dieldrin, endrin, heptaklor, hexaklorbensen, klordekon, aldrin, pentaklorbensen, mirex, toxafen, hexabrom- bifenyl eller PCB som överskrider de koncentrationsgränser som anges i bilaga IV till förordning (EU) nr 2019/1021."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 506.5, "y1": 261.9, "innehåll": "När avfallsinnehavaren klassificerar avfallet får hänsyn tas till klassificering och märkning enligt de anmärkningar i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som anges i bilagan till beslut 2000/532/EG."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 504.9, "y1": 306.9, "innehåll": "Avfall som utgörs av metallegeringar i sin massiva form och som inte är förorenat med farliga ämnen ska vid bedömningen inte anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 509.8, "y1": 447.2, "innehåll": "4 § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att ett visst avfall som ska klassificeras som farligt avfall enligt 3 § inte är farligt avfall, om avfallsinnehavaren visar att 1. avfallet inte har någon farlig egenskap, och 2. avsaknaden av farliga egenskaper inte är en följd av att avfallet har blandats eller spätts ut i syfte att inte behöva tillämpa bestämmelserna om farligt avfall. Länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket om sådana beslut."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 479.6, "x1": 428.4, "y1": 535.0, "innehåll": "3 kap. Utsortering och separat insamling av avfall /Rubriken upphör att gälla U:2024-01-01/"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 539.5, "x1": 519.8, "y1": 670.1, "innehåll": "Matavfall /Rubriken träder i kraft I:2024-01-01/ Bioavfall 1 §  /Upphör att gälla U:2024-01-01/ Kommunen ska tillhandahålla ett system för att samla in matavfall från hushåll som hushållen har separerat från annat avfall och transportera bort matavfallet skilt från annat avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 675.2, "x1": 520.5, "y1": 815.6, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Den som har bioavfall ska sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall: 1. biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall som innehåller parkslide eller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen enligt förordningen (EU) nr 1143/2014, 2. annat biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall än sådant som avses i 1, och 3. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.2, "y1": 60.1, "innehåll": "Första stycket 3 omfattar ätlig olja eller liknande flytande ätligt fett men inte annat flytande bioavfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 512.5, "y1": 155.3, "innehåll": "Om det finns ett beslut om dispens från separat insamling enligt 13 b § av de avfallsslag som anges i första stycket eller föreskrifter om undantag från kraven på separat insamling som omfattar avfallsslagen ska utsortering i stället göras på ett sätt som möjliggör en insamling enligt beslutet eller föreskrifterna. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 520.9, "y1": 200.4, "innehåll": "1 a §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Den som samlar in bioavfall som har sorterats ut enligt 1 § ska samla in de avfallsslagen separat. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 515.2, "y1": 295.7, "innehåll": "1 b §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Kommunen ska samla in livsmedels- eller köksavfall som kommunen ansvarar för genom fastighetsnära insamling, från den fastighet där avfallet produceras eller från en plats i nära anslutning till fastigheten i de fall insamling från fastigheten inte är möjlig med hänsyn till fastighetens utformning och belägenhet, trafiksäkerhet eller andra omständigheter."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 507.8, "y1": 357.2, "innehåll": "ätlig olja eller liknande flytande ätligt fett, som inte samlas in med annat biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall, behöver inte samlas in fastighetsnära. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 517.8, "y1": 452.5, "innehåll": "1 c §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Den som behandlar bioavfall ska vid val av behandlingsmetod prioritera 1. materialåtervinning, eller 2. annan behandling än materialåtervinning som sammantaget ger likvärdiga eller bättre miljöeffekter."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 504.6, "y1": 531.2, "innehåll": "Bioavfall som innehåller parkslide eller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen enligt förordning (EU) nr 1143/2014 ska dock förbrännas eller behandlas på annat sätt som förhindrar spridning av dessa arter. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 535.0, "x1": 511.8, "y1": 615.3, "innehåll": "Returpapper 2 § Kommunen ska tillhandahålla ett system med lättillgängliga insamlingsplatser för att samla in utsorterat returpapper från den som innehar sådant. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 619.7, "x1": 518.5, "y1": 694.1, "innehåll": "3 § Den som innehar returpapper ska sortera ut det från annat avfall och lämna returpapperet till det system för insamling av utsorterat returpapper som kommunen tillhandahåller. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 697.8, "x1": 510.5, "y1": 811.9, "innehåll": "Förpackningsavfall 4 § /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1307)./ Den som har förpackningsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet från annat avfall och lämna förpackningsavfallet till 1. ett godkänt retursystem enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, om avfallet utgörs av flaskor eller burkar som retursystemet är avsett för, 2. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 43 § förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av förpackningar som insamlingssystemet är avsett för, eller 3. någon som enligt 67 § förordningen om producentansvar för förpackningar samlar in förpackningsavfallet, om avfallet har producerats i eller i samband med yrkesmässig verksamhet. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 517.8, "y1": 357.2, "innehåll": "4 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som har förpackningsavfall ska sortera ut följande material från annat avfall: 1. papper och kartong, 2. plast, 3. metall, 4. färgat glas, 5. ofärgat glas, 6. plastflaskor och metallburkar som är avsedda för ett retursystem enligt 4 kap. 3 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, 7. trä, och 8. material som inte avses i 1-7 (övrigt förpackningsmaterial)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 361.5, "x1": 515.8, "y1": 402.2, "innehåll": "Förpackningsavfall som innehåller rester av farligt avfall ska i stället sorteras ut och hanteras som farligt avfall enligt 11 a §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 406.5, "x1": 523.8, "y1": 463.7, "innehåll": "Om det finns ett beslut om dispens från separat insamling enligt 14 a § som omfattar materialen ska utsortering i stället göras på ett sätt som möjliggör en insamling enligt beslutet. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 468.1, "x1": 516.5, "y1": 592.8, "innehåll": "4 a § /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1307)./ Den som äger en bostadsfastighet ska underlätta för den som driver ett insamlingssystem att transportera bort förpackningsavfall enligt 45 § förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Fastighetsägaren får avböja borttransport från fastigheten endast om en sådan transport är olämplig med hänsyn till fastighetens utformning eller belägenhet, trafiksäkerheten eller andra omständigheter. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 597.1, "x1": 495.6, "y1": 637.8, "innehåll": "4 a §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som har en förpackning som innehåller avfall ska se till att förpackningen skiljs från innehållet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 642.1, "x1": 509.8, "y1": 699.3, "innehåll": "Första stycket gäller inte den som har en förpackning som innehåller farligt avfall eller läkemedelsavfall, om förpackningen underlättar den praktiska hanteringen av avfallet. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 703.7, "x1": 521.6, "y1": 794.6, "innehåll": "4 b §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som har förpackningsavfall i ett hushåll, ska lämna det utsorterade förpackningsavfallet till 1. ett retursystem enligt 4 kap. 3 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av plastflaskor eller metallburkar som retursystemet är avsett för, eller 2. ett insamlingssystem som kommunen tillhandahåller enligt 6 kap. förordningen om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av andra förpackningar än sådana som avses i 1. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 518.5, "y1": 323.4, "innehåll": "4 c §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som har förpackningsavfall som har producerats i samband med en verksamhet ska lämna förpackningsavfallet till 1. de kostnadsfria mottagningsplatser som tillhandahålls av en producentansvarsorganisation enligt 7 kap. 1 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, 2. ett anmält marknadsdrivet system för återanvändning eller materialåtervinning enligt 7 kap. 12 eller 14 § förordningen om producentansvar för förpackningar, 3. ett retursystem enligt 4 kap. 3 § förordningen om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av plastflaskor eller metallburkar som retursystemet är avsett för, eller 4. kommunens insamlingssystem enligt 6 kap. förordningen om producentansvar för förpackningar, om verksamheten har en avfalls-hantering som är samlokaliserad med hushållens och verksamheten har valt kommunal insamling enligt 7 kap. 10 § samma förordning. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 516.9, "y1": 435.9, "innehåll": "4 d §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som driver ett serveringsställe där det säljs mat eller dryck i förpackningar ska 1. ge den som har förpackningsavfall som producerats på serveringsstället möjlighet att sortera ut sådant avfall i de material som avses i 4 §, och 2. därefter hantera avfallet enligt 4 c §. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 522.5, "y1": 564.2, "innehåll": "4 e §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som arrangerar en offentlig tillställning utomhus som innebär att besökare producerar förpackningsavfall på tillställningen ska 1. ge besökarna möjlighet att sortera ut sådant avfall i de material som avses i 4 §, och 2. därefter hantera det insamlade avfallet enligt 4 c §. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 569.3, "x1": 515.1, "y1": 727.0, "innehåll": "4 f §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som producerar förpackningsavfall på de populära platser som avses i 6 kap. 8 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar ska sortera ut avfallet och får, i stället för att lämna avfallet i en insamling som avses i 4 b §, lämna det till ett system för insamling som avses i 6 kap. 8 § förordningen om producentansvar för förpackningar eller i ett sådant insamlingskärl som avses i 6 kap. 9 § samma förordning, om avfallet utgörs av förpackningar som insamlingssystemet eller kärlet är avsett för. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 731.4, "x1": 489.8, "y1": 805.1, "innehåll": "4 g §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ I 6 kap. 2 § och 7 kap. 3 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar finns bestämmelser om att kommunen och ansvarig producentansvarsorganisation ska samla in förpackningsavfallet separat. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 523.2, "y1": 217.6, "innehåll": "Elektriska och elektroniska produkter 5 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Den som har avfall som innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter ska sortera ut det och hantera det skilt från annat avfall på ett sätt som underlättar återvinning eller annan hantering som är godtagbar från miljösynpunkt. Därefter ska avfallsinnehavaren 1. lämna det till en producent, en kommun eller till ett sådant insamlingssystem som avses i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, om producenten, kommunen eller insamlingssystemet har en skyldighet att ta emot avfallet, eller 2. om avfallet är annat elavfall än konsumentelavfall, se till att det blir behandlat på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 524.5, "y1": 345.9, "innehåll": "Om ett batteri är inbyggt eller på annat sätt ingår i en produkt ska batteriet avlägsnas innan produkten lämnas enligt första stycket 1, om det kan avlägsnas på ett enkelt sätt. Andra bestämmelser om skyldighet för producenter att ta hand om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter finns i förordningen (2000:208) om producentansvar för glöd- lampor och vissa belysningsarmaturer, förordningen om producentansvar för elutrustning och förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 523.2, "y1": 525.2, "innehåll": "5 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som har avfall som innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter ska sortera ut det och hantera det skilt från annat avfall på ett sätt som underlättar återvinning eller annan hantering som är godtagbar från miljösynpunkt. Därefter ska avfallsinnehavaren 1. lämna det till en producent, en kommun eller till en sådan producentansvarsorganisation som avses i förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning, om producenten, kommunen eller producentansvarsorganisationen har en skyldighet att ta emot avfallet, eller 2. om avfallet är annat elavfall än konsumentelavfall, se till att det blir behandlat på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 530.3, "x1": 524.5, "y1": 654.3, "innehåll": "Om ett batteri är inbyggt eller på annat sätt ingår i en produkt ska batteriet avlägsnas innan produkten lämnas enligt första stycket 1, om det kan avlägsnas på ett enkelt sätt. Andra bestämmelser om skyldighet för producenter att ta hand om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter finns i förordningen om producentansvar för elutrustning och förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 658.1, "x1": 495.8, "y1": 749.6, "innehåll": "Spillolja 6 § Spillolja ska samlas in separat. 7 § En spillolja som är en isolerolja ska hållas åtskild från andra isoleroljor och andra spilloljor till dess att halten av PCB-produkter i isoleroljan har fastställts."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 754.7, "x1": 476.5, "y1": 811.9, "innehåll": "8 § Den som behandlar spillolja ska vid val av behandlingsmetod prioritera 1. regenerering, eller 2. annan materialåtervinning som sammantaget ger likvärdiga eller bättre miljöeffekter än regenerering."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 510.5, "y1": 155.3, "innehåll": "9 § Den som hanterar spillolja ska se till att spilloljan inte blandas med spilloljor med andra egenskaper eller med andra typer av avfall eller ämnen på ett sätt som hindrar 1. regenerering av spilloljan, eller 2. annan materialåtervinning som ger likvärdiga eller bättre miljöeffekter än regenerering."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 521.8, "y1": 340.7, "innehåll": "Bygg- och rivningsavfall 10 § Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i detta kapitel, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall: 1. trä, 2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten, 3. metall, 4. glas, 5. plast, och 6. gips."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 505.2, "y1": 413.5, "innehåll": "11 § Den som samlar in bygg- och rivningsavfall som har sorterats ut enligt 10 § ska samla in de avfallsslagen separat. /Rubriken träder i kraft I:2023-01-01/"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 418.0, "x1": 496.3, "y1": 481.0, "innehåll": "Farligt avfall 11 a §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Farligt avfall ska sorteras ut, samlas in och även i övrigt hanteras skilt från annat avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 485.4, "x1": 477.8, "y1": 542.5, "innehåll": "En förpackning som innehåller farligt avfall ska hanteras på samma sätt, om förpackningen underlättar den praktiska hanteringen av avfallet. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 547.0, "x1": 459.8, "y1": 593.6, "innehåll": "Brännbart avfall 12 § Brännbart avfall ska sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 517.8, "y1": 638.6, "innehåll": "Bestämmelser om förbud mot att deponera utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall finns i 8 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 642.9, "x1": 293.4, "y1": 695.2, "innehåll": "/Rubriken träder i kraft I:2024-12-31/ Avfall som utgörs av fiskeredskap"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 693.9, "x1": 524.1, "y1": 750.4, "innehåll": "12 a §  /Träder i kraft I:2024-12-31/ Avfall som utgörs av fiskeredskap ska samlas in separat på ett sätt som främjar återanvändning eller materialåtervinning. Förordning (2021:1008)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 755.5, "x1": 520.3, "y1": 811.9, "innehåll": "12 b §  /Träder i kraft I:2024-12-31/ Den som har avfall som utgörs av fiskeredskap ska sortera ut avfallet från annat avfall och lämna avfallet till 1. en mottagningsanordning som avses i 3 kap. 5 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, om avfallet kommer från ett fartyg som använder hamnen, 2. en producentansvarsorganisation som avses i förordningen (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap, om fiskeredskapet är avsett att användas i yrkesmässig verksamhet, eller 3. en kommun, om fiskeredskapet är kommunalt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 519.2, "y1": 206.4, "innehåll": "Om en elutrustning är inbyggd eller på annat sätt ingår i ett fiskeredskap som har blivit avfall ska elutrustningen avlägsnas innan fiskeredskapet lämnas, om den kan avlägsnas på ett enkelt sätt. Om elutrustningen inte kan avlägsnas på ett enkelt sätt ska fiskeredskapet som har blivit avfall lämnas enligt 5 §. Förordning (2021:1008)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 438.8, "y1": 284.4, "innehåll": "/Rubriken upphör att gälla U:2023-01-01/ Undantag från krav på utsortering och separat insamling /Rubriken träder i kraft I:2023-01-01/"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 288.9, "x1": 521.4, "y1": 385.7, "innehåll": "Undantag från krav på utsortering, separat insamling och särskiljning 13 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 1 och 10 §§ och 12 § första stycket i fråga om avfall där separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 390.8, "x1": 498.2, "y1": 531.3, "innehåll": "13 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från 1. kraven i 1 § på separat insamling, 2. kraven i 4 § på utsortering, 3. kraven i 4 a § på att skilja förpackningarna från sitt innehåll, 4. kraven i 4 g § på separat insamling, 5. kraven i 10 § på utsortering, och 6. kraven i 12 § första stycket på utsortering och skild förvaring."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 514.5, "y1": 576.3, "innehåll": "Sådana föreskrifter får endast avse avfall där hanteringen inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 498.2, "y1": 705.3, "innehåll": "13 §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från kraven på 1. utsortering i 1, 4 och 10 §§ och 12 § första stycket, 2. att skilja förpackningarna från deras innehåll i 4 a §, 3. separat insamling i 1 a och 4 g §§, 4. fastighetsnära insamling i 1 b §, och 5. skild förvaring i 12 § första stycket."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 469.8, "y1": 766.9, "innehåll": "Sådana föreskrifter får endast avse avfall där hanteringen annars inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.8, "y1": 93.8, "innehåll": "13 a §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Kommunen får meddela föreskrifter om 1. att biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall som avses i 1 § 2 får hanteras tillsammans med biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall, och 2. undantag från kraven på val av behandlingsmetod i 1 c § första stycket."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 469.8, "y1": 155.3, "innehåll": "Sådana föreskrifter får endast avse avfall där hanteringen annars inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 522.5, "y1": 234.1, "innehåll": "13 b §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Naturvårdsverket får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på separat insamling i 1 a § för en begränsad tid om högst två år i fråga om avfall där separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 481.1, "y1": 329.4, "innehåll": "Beslutet om dispens ska innehålla villkor om 1. hur stor andel av hushållen respektive verksamheterna som omfattas av dispens, och 2. utbyggnaden av separat insamling. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 521.2, "y1": 407.4, "innehåll": "14 § /Upphör att gälla U:2024-01-01 genom förordning (2022:1871)./ Naturvårdsverket får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på separat insamling i 1 § i fråga om avfall där separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 517.0, "y1": 520.0, "innehåll": "14 §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ En ansökan enligt 13 b § om dispens från kravet på separat insamling ska innehålla en redogörelse för hur stor andel av hushållen respektive verksamheterna i kommunen som har fastighetsnära insamling och en utbyggnadsplan som beskriver i vilken takt kommunen planerar att utöka den separata insamlingen under den period som ansökan omfattar. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 524.3, "x1": 514.3, "y1": 581.5, "innehåll": "14 a §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Naturvårdsverket får i det enskilda fallet ge en kommun eller en ansvarig producentansvarsorganisation dispens från det krav på separat insamling som avses i 4 g §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 585.9, "x1": 523.1, "y1": 643.0, "innehåll": "Dispens får ges om separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 648.1, "x1": 521.2, "y1": 721.8, "innehåll": "15 § Tillsynsmyndigheten får i fråga om bygg- och rivningsavfall i det enskilda fallet ge dispens från kraven på 1. utsortering i 10 §, och 2. att brännbart avfall ska sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall i 12 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 726.2, "x1": 511.8, "y1": 766.1, "innehåll": "Dispensen får ges i fråga om avfall där separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 771.2, "x1": 515.8, "y1": 811.1, "innehåll": "15 a §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet ge den som producerar avfall i en yrkesmässig verksamhet dispens från kravet i 4 a §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.8, "y1": 77.3, "innehåll": "Dispens får ges om det inte är genomförbart eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 § att skilja förpackningar från innehållet. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 516.9, "y1": 122.3, "innehåll": "15 b §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Tillsynsmyndigheten får i fråga om bioavfall ge dispens från kraven på utsortering i 1 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 517.8, "y1": 166.6, "innehåll": "Dispensen får ges i fråga om avfall där utsortering inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 516.5, "y1": 329.4, "innehåll": "16 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Separat insamling ska inte anses genomförbar eller inte anses ge fördelar som överväger nackdelarna, om 1. separat insamling inte är tekniskt genomförbar med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling, 2. en annan hantering ger ett återvinningsresultat som är jämförbart med det som skulle uppnås vid separat insamling, 3. separat insamling inte ger det bästa miljömässiga resultatet med hänsyn till avfallshanteringens sammanlagda miljöpåverkan, eller 4. separat insamling skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 521.2, "y1": 491.5, "innehåll": "16 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Att samla in avfall separat eller skilja förpackningarna från sitt innehåll ska inte anses genomförbart eller inte anses ge fördelar som överväger nackdelarna, om 1. det inte är tekniskt genomförbart med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling, 2. det skulle bli ett jämförbart återvinningsresultat med en annan hantering, 3. det inte ger det bästa miljömässiga resultatet med hänsyn till avfallshanteringens sammanlagda miljöpåverkan, eller 4. det skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 521.6, "y1": 654.3, "innehåll": "16 §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Att samla in avfall separat eller fastighetsnära, att skilja förpackningarna från sitt innehåll eller att sortera ut avfall ska inte anses genomförbart eller inte anses ge fördelar som överväger nackdelarna, om 1. det inte är tekniskt genomförbart med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling, 2. det skulle bli ett jämförbart återvinningsresultat med en annan hantering, 3. det inte ger det bästa miljömässiga resultatet med hänsyn till avfallshanteringens sammanlagda miljöpåverkan, eller 4. det skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 658.6, "x1": 524.5, "y1": 799.8, "innehåll": "17 § Vid bedömningen av kostnaders skälighet enligt 16 § 4 ska hänsyn tas till 1. negativa effekter på människors hälsa och miljön vid insamling och behandling av blandat avfall, 2. möjligheterna till effektivitetsförbättringar vid insamling och behandling av blandat avfall, 3. vilka intäkter som försäljning av återvunnet material kan ge, och 4. principen om att den som förorenar bör stå för de kostnader som föroreningen medför och de bestämmelser om producentansvar som ger uttryck för den principen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 77.3, "innehåll": "18 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att tillsynsmyndigheten är skyldig att lämna uppgifter om beslut om dispens enligt 15 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 514.9, "y1": 138.8, "innehåll": "18 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att tillsynsmyndigheten är skyldig att lämna uppgifter om beslut om dispens enligt 15 eller 15 a §. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 508.3, "y1": 206.4, "innehåll": "Förbud mot förbränning av separat insamlat avfall 19 § Avfall som har samlats in separat för att förberedas för återanvändning eller för att materialåtervinnas får inte förbrännas."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 481.1, "y1": 267.9, "innehåll": "Första stycket gäller inte avfall som har producerats vid behandling av avfall, inbegripet sådan beredning före behandling som avses i R 12 i bilaga 1, om förbränning är den lämpligaste behandlingen enligt 15 kap. 10 § miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 508.5, "y1": 363.2, "innehåll": "19 a §  /Träder i kraft I:2024-01-01/ Tillsynsmyndigheten får i fråga om utsorterat trädgårds- eller parkavfall ge dispens från förbudet mot förbränning av separat insamlat avfall i 19 § om förbränningen sker i samband med sådana offentliga tillställningar som avses i 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617) och görs utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 503.1, "y1": 408.2, "innehåll": "En dispens enligt första stycket ska avse en viss mängd avfall samt tid och plats. Förordning (2022:1871)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 440.6, "x1": 408.8, "y1": 497.1, "innehåll": "4 kap. övrig hantering av avfall Elektriska och elektroniska produkter samt batterier"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 495.1, "x1": 523.8, "y1": 602.5, "innehåll": "1 § Naturvårdsverket får 1. meddela föreskrifter om sådan yrkesmässig verksamhet som syftar till att genom demontering, sortering eller andra behandlingsåtgärder säkerställa att elavfall kan behandlas på ett sätt som är lämpligt från hälso- och miljösynpunkt, och 2. i fråga om behandling av elavfall, meddela de föreskrifter som behövs till följd av bilaga VII till direktiv 2012/19/EU."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 607.6, "x1": 515.8, "y1": 765.3, "innehåll": "2 § Elavfall får behandlas endast om avfallet har förbehandlats 1. i en sådan yrkesmässig verksamhet som a) syftar till att genom demontering, sortering eller andra behandlingsåtgärder säkerställa att elavfall kan behandlas på ett sätt som är lämpligt från hälso- och miljösynpunkt, och b) har personal eller system för kvalitet eller miljöledning som har certifierats av ett organ vars kompetens för uppgiften har styrkts genom ackreditering enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, eller 2. utomlands på ett sätt som motsvarar kraven i direktiv 2012/19/EU."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.2, "y1": 77.3, "innehåll": "Certifieringen enligt första stycket 1 b ska avse den kompetens eller det system för kvalitet eller miljöledning som behövs med hänsyn till verksamhetens syfte och de föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 469.8, "y1": 122.3, "innehåll": "3 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från kravet på certifiering i 2 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 517.9, "y1": 318.2, "innehåll": "4 § Den som yrkesmässigt hanterar avfall som innehåller eller utgörs av batterier ska se till att 1. avfallet i en behandlingsanläggning lagras och hanteras i lämpliga behållare eller på en plats som är försedd med en tät, hårdgjord yta och är skyddad mot nederbörd, och 2. avfallet inte bränns eller deponeras utan att a) vätskor och syror har avlägsnats från batterierna för att hanteras skilt från batteriavfallet i övrigt, och b) de åtgärder har vidtagits som är möjliga och lämpliga för att nå de mål för särskilt omhändertagande och återvinning som anges i 8 § förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 321.9, "x1": 524.7, "y1": 385.7, "innehåll": "Kvicksilveravfall 5 § Bestämmelser om bortskaffande av visst kvicksilver finns i artikel 11 i förordning (EU) 2017/852."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 518.9, "y1": 481.0, "innehåll": "6 § Avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent kvicksilver ska senast ett år från när det uppstår bortskaffas i ett djupt bergförvar, om avfallet 1. inte omfattas av de bestämmelser som avses i 5 §, eller 2. inte är slutligt deponerat i enlighet med ett tillstånd enligt miljöbalken eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 517.2, "y1": 526.0, "innehåll": "7 § Naturvårdsverket får i det enskilda fallet ge dispens från kravet i 6 §, om det är oskäligt att kräva att avfallet bortskaffas i ett djupt bergförvar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 517.1, "y1": 587.5, "innehåll": "Om avfallet innehåller mer än 1 viktprocent kvicksilver, får en sådan dispens ges endast om det finns synnerliga skäl eller om det är fråga om så små mängder avfall att det är uppenbart oskäligt att kräva ett bortskaffande i ett djupt bergförvar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 591.3, "x1": 519.9, "y1": 671.6, "innehåll": "Returpapper 7 a § Kommunen ska se till att det returpapper som har samlats in enligt 3 kap. 2 § hanteras så att det blir lätt att materialåtervinna returpapperet. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 495.1, "y1": 716.6, "innehåll": "7 b § Målet är att minst 90 viktprocent av det returpapper som produceras ska materialåtervinnas."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 510.3, "y1": 778.1, "innehåll": "Naturvårdsverket ska varje år följa upp målet och offentliggöra resultatet av denna uppföljning. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 493.8, "y1": 77.3, "innehåll": "7 c § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som kommunerna ska lämna till myndigheten för uppföljningen av målet och om hur dessa uppgifter ska lämnas. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 515.8, "y1": 261.9, "innehåll": "Avfall från fartyg i hamn 8 § Kommunen ska ansvara för att avfall transporteras bort från sådana mottagningsanordningar för avfall från fartyg som avses i förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, om avfallet 1. är oljeavfall, 2. är toalettavfall, 3. är fast avfall, eller 4. består av rester av skadliga ämnen som det är förbjudet att släppa ut enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 521.8, "y1": 324.2, "innehåll": "Första stycket gäller inte oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten som avses i 3 kap. 1 § lagen om åtgärder mot förorening från fartyg eller barlastvatten eller tankspolvätska som avses i 3 kap. 2 § samma lag."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 482.5, "y1": 368.4, "innehåll": "9 § Den som är innehavare av en hamn ska lämna uppgifter om behovet av avfallshantering enligt 8 § till kommunen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 372.9, "x1": 366.4, "y1": 469.7, "innehåll": "Farligt avfall 10 § Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med 1. andra slag av farligt avfall, 2. annat avfall, eller 3. andra ämnen eller material."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 509.8, "y1": 531.3, "innehåll": "11 § Farligt avfall som har blandats eller spätts ut i strid med 10 § ska separeras, om det är tekniskt möjligt och nödvändigt för att uppfylla kraven i 15 kap. 11 § miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 519.9, "y1": 676.8, "innehåll": "12 § Bestämmelserna om blandning av farligt avfall i 10 och 11 §§ ska inte tillämpas i fråga om sådan blandning av avfall som har gjorts eller görs 1. av någon vars hantering av avfallet omfattas av ett sådant tillstånd eller en sådan anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken, 2. på ett sätt som innebär att hanteringen uppfyller kraven i 15 kap. 11 § miljöbalken, och 3. med användning av bästa tillgängliga teknik eller den bättre teknik som följer av 2 kap. miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 517.8, "y1": 805.9, "innehåll": "13 § Bestämmelserna om blandning av farligt avfall i 10 och 11 §§ ska inte tillämpas på 1. farligt avfall som är producerat av hushåll om det farliga avfallet är blandat med annat avfall, eller 2. oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten från fartyg, om det oljehaltiga vattnet tas emot och behandlas enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg eller förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 105.1, "innehåll": "14 § Den som behandlar farligt avfall ska avlägsna farliga ämnen, blandningar och komponenter från de delar av avfallet som inte har farliga egenskaper, om det behövs för att uppfylla kraven i 15 kap. 10 och 11 §§ miljöbalken. /Rubriken träder i kraft I:2023-01-01/"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 109.6, "x1": 521.6, "y1": 206.4, "innehåll": "Lagring som en del av att samla in avfall 14 a §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som ansvarar för avfall som lagras som en del av att samla in det ska se till att avfallet blir behandlat, om det inte är motiverat att fortsätta lagra avfallet. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 509.8, "y1": 357.9, "innehåll": "Erbjuda andra att förbereda avfall för återanvändning 15 § Om någon som avser att yrkesmässigt förbereda avfall för återanvändning begär det, ska den som yrkesmässigt samlar in eller behandlar avfall 1. i rimlig utsträckning lämna information om eventuellt innehav av sådant avfall som kan förberedas för återanvändning men inte är avsett för sådan förberedelse, och 2. överväga att erbjuda avfall till den som avser att yrkes- mässigt förbereda det för återanvändning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 522.5, "y1": 402.9, "innehåll": "Första stycket gäller inte avfall som det är olämpligt att lämna ut information om eller förbereda för återanvändning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 406.7, "x1": 519.9, "y1": 571.0, "innehåll": "Dumpning 16 § Frågor om dispens från dumpningsförbud enligt 15 kap. 29 § miljöbalken prövas av 1. Havs- och vattenmyndigheten, om prövningen avser dumpning i a) Sveriges ekonomiska zon, eller b) något av två eller flera områden, om områdena inte ligger inom ett och samma län, och 2. länsstyrelsen i det län där avfallet avses att dumpas, om dispensfrågan inte ska prövas av Havs- och vattenmyndigheten enligt 1."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 507.8, "y1": 649.1, "innehåll": "Innan Havs- och vattenmyndigheten beslutar i en dispensfråga som avses i första stycket 1 b ska myndigheten ge de berörda länsstyrelserna tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsens beslut enligt första stycket 2 ska skickas till Havs- och vatten- myndigheten."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 515.8, "y1": 694.1, "innehåll": "En dispens ska avse ett visst slag och en viss mängd avfall samt tiden, platsen och sättet för dumpningen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 699.2, "x1": 516.5, "y1": 801.7, "innehåll": "17 § Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av 15 kap. 27-29 §§ miljöbalken. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten ge de berörda länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning och Tullverket tillfälle att yttra sig. Bemyndigande för Socialstyrelsen"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 60.1, "innehåll": "18 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården som behövs för verkställigheten av denna förordning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 64.6, "x1": 524.5, "y1": 161.3, "innehåll": "Bemyndigande för Försvarsmakten 19 § Försvarsmakten får meddela föreskrifter om undantag från 15 kap. miljöbalken och denna förordning när det gäller hur avfall ska hanteras inom Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt. Innan sådana föreskrifter meddelas ska Naturvårdsverket ges tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 193.8, "x1": 507.1, "y1": 440.5, "innehåll": "5 kap. Tillstånd och anmälan Tillstånd för transport av avfall 1 § Det krävs ett särskilt tillstånd för att 1. yrkesmässigt transportera avfall, eller 2. transportera avfall som har uppkommit i eller i samband med en yrkesmässig verksamhet om a) transporterna under ett kalenderår sammanlagt avser mer än 10 ton avfall eller mer än 50 kubikmeter avfall, b) transporterna under ett kalenderår sammanlagt avser mer än 100 kilogram farligt avfall eller mer än 100 liter farligt avfall, c) avfallet innehåller kvicksilver och utgörs av annat än hela lysrör eller andra ljuskällor, eller d) avfallet innehåller cyanid, kadmium eller en PCB-produkt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 444.8, "x1": 521.1, "y1": 568.8, "innehåll": "2 § Bestämmelsen om tillståndsplikt i 1 § gäller inte för 1. avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier (avfallstyp 02 01 08* i bilaga 3), 2. flygaska och pannaska från oljeförbränning (avfallstyp 10 01 04* i bilaga 3), 3. smittförande avfall (avfallstyper 18 01 03* och 18 02 02* i bilaga 3), 4. asbestinnehållande avfall (avfallstyper 06 07 01* och 17 06 01* i bilaga 3), och 5. avfall från förbränning eller pyrolys av kommunalt avfall (avfallstyper 19 01 05*, 19 01 06*, 19 01 07*, 19 01 10*, 19 01 13* och 19 01 15* i bilaga 3)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 573.9, "x1": 510.5, "y1": 664.0, "innehåll": "3 § Tillstånd enligt 1 § får ges endast om sökanden har 1. personella, tekniska och ekonomiska förutsättningar att transportera det avfall som avses med ansökan på ett tillfredsställande sätt från hälso- och miljöskyddssynpunkt, och 2. de tillstånd som krävs för verksamheten enligt annan lagstiftning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 669.1, "x1": 501.8, "y1": 709.1, "innehåll": "4 § Ett tillstånd enligt 1 § ska förenas med de villkor som behövs från miljö- och hälsoskyddssynpunkt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 714.2, "x1": 516.5, "y1": 770.6, "innehåll": "Om tillståndet avser farligt avfall, ska det ges för en viss tid som inte får vara längre än fem år. Tillståndet får avse ett visst slag av farligt avfall eller farligt avfall i allmänhet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 447.8, "y1": 77.3, "innehåll": "5 § Frågor om tillstånd enligt 1 § prövas av länsstyrelsen i det län där 1. sökandens verksamhet har sitt säte, eller 2. sökanden bedriver den huvudsakliga delen av sin verksamhet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 507.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Om sökandens verksamhet har sitt säte och sökanden bedriver den huvudsakliga delen av sin verksamhet utomlands, prövas frågan om tillstånd av länsstyrelsen i något av de län där avfallet hämtas eller lämnas. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 520.5, "y1": 183.9, "innehåll": "6 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana villkor som avses i 4 § för avfall som inte är farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 187.6, "x1": 489.1, "y1": 251.4, "innehåll": "Anmälningsplikt för transport av avfall 7 § Den som avser att transportera farligt avfall som har uppkommit i eller i samband med en yrkesmässig verksamhet ska anmäla detta till länsstyrelsen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 510.5, "y1": 295.7, "innehåll": "Första stycket gäller inte transporter som kräver tillstånd enligt 1 § eller som utförs av någon som har tillstånd enligt 1 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 521.1, "y1": 340.7, "innehåll": "För återkommande transporter som omfattas av anmälningsplikt enligt första stycket är det tillräckligt att anmälan görs vart femte år."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 437.1, "y1": 402.2, "innehåll": "7 a § En anmälan enligt 7 § ska göras till länsstyrelsen i det län där 1. sökandens verksamhet har sitt säte, eller 2. sökanden bedriver den huvudsakliga delen av sin verksamhet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 514.5, "y1": 464.5, "innehåll": "Om sökandens verksamhet har sitt säte och sökanden bedriver den huvudsakliga delen av sin verksamhet utomlands, ska anmälan göras till länsstyrelsen i något av de län där avfallet hämtas eller lämnas. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 499.1, "y1": 508.8, "innehåll": "8 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att anmälningsplikt ska gälla i stället för tillståndsplikt enligt 1 § i fråga om avfall som inte är farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 516.5, "y1": 553.8, "innehåll": "9 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsplikten enligt 7 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 518.5, "y1": 632.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte 1. yrkesmässiga transporter av avfall, eller 2. transporter av avfall inom ramen för en egen verksamhet där transport av avfall är normalt och regelbundet förekommande."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 505.1, "y1": 682.8, "innehåll": "Anmälningsplikt för annan hantering av avfall 10 § Det krävs en anmälan till länsstyrelsen för yrkesmässig insamling av avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 687.9, "x1": 449.8, "y1": 727.9, "innehåll": "Anmälningsplikten gäller insamlingsverksamheten och inte de enskilda insamlingsplatser som omfattas av insamlingsverksamheten."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 455.1, "y1": 772.9, "innehåll": "11 § Den som är handlare eller mäklare ska anmäla sin verksamhet till länsstyrelsen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.3, "y1": 177.8, "innehåll": "12 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Anmälningsplikt enligt 10 eller 11 § gäller inte verksamheter som omfattas av 1. ett tillstånd eller en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken, 2. ett tillstånd enligt 1 § eller en anmälan enligt 7 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 § denna förordning, 3. ett tillstånd eller en anmälan enligt 43 eller 67 § förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, eller 4. ett tillstånd enligt 45 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 516.5, "y1": 357.2, "innehåll": "12 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Anmälningsplikt enligt 10 eller 11 § gäller inte verksamheter som omfattas av 1. ett tillstånd eller en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken, 2. ett tillstånd enligt 1 § eller en anmälan enligt 7 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 § denna förordning, 3. ett godkännande enligt 5 kap. 20 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar eller en anmälan enligt 7 kap. 12 eller 14 § samma förordning, eller 4. ett godkännande enligt 56 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 361.5, "x1": 516.5, "y1": 570.2, "innehåll": "12 §  /Träder i kraft I:2024-12-31/ Anmälningsplikt enligt 10 eller 11 § gäller inte verksamheter som omfattas av 1. ett tillstånd eller en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken, 2. ett tillstånd enligt 1 § eller en anmälan enligt 7 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 § denna förordning, 3. ett godkännande enligt 5 kap. 20 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar eller en anmälan enligt 7 kap. 12 eller 14 § samma förordning, 4. ett godkännande enligt 56 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning, eller 5. en anmälan enligt 38 § förordningen (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap. Förordning (2022:1308)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 574.6, "x1": 487.8, "y1": 682.0, "innehåll": "13 § En anmälan enligt 10 eller 11 § ska innehålla 1. sökandens namn och adress, 2. sökandens person- eller organisationsnummer, eller om sådant inte finns, sökandens skatteregistreringsnummer, 3. en kortfattad beskrivning av verksamheten, och 4. en uppgift om var verksamheten bedrivs."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 686.4, "x1": 482.3, "y1": 743.6, "innehåll": "14 § En anmälan enligt 10 eller 11 § ska göras till länsstyrelsen i det län där 1. sökandens verksamhet har sitt säte, eller 2. sökanden bedriver den huvudsakliga delen av sin verksamhet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 748.7, "x1": 519.8, "y1": 805.1, "innehåll": "Om sökandens verksamhet har sitt säte och bedriver den huvudsakliga delen av sin verksamhet utomlands, ska anmälan göras till länsstyrelsen i något av de län där avfallet hämtas eller lämnas."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.8, "y1": 93.8, "innehåll": "15 § Om en fastighetsinnehavare avser att på fastigheten kompostera eller på annat sätt behandla avfall som inte är trädgårdsavfall och som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 § miljöbalken, ska fastighetsinnehavaren anmäla det till kommunen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 499.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Det som sägs om fastighetsinnehavare i första stycket gäller också den som har nyttjanderätt till fastigheten."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 498.5, "y1": 206.4, "innehåll": "Register över tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter 16 § Länsstyrelsen ska föra ett register över de verksamheter som har tillstånd enligt 1 § eller är anmälda enligt 7, 10 eller 11 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 522.5, "y1": 307.7, "innehåll": "Underrättelser om tillstånd och anmälningar 17 § Länsstyrelsen ska i fråga om tillstånd enligt 1 § och anmälningar enligt 7, 10 och 11 §§ underrätta den kommunala nämnd som har tillsynsansvaret över den berörda hanteringen. Underrättelserna ska lämnas på det sätt och i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till möjligheterna att utöva en ändamålsenlig tillsyn."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 311.4, "x1": 524.5, "y1": 442.0, "innehåll": "Kontroll när avfall lämnas till någon annan 18 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ För att få lämna avfall, som har hanterats i en yrkesmässig verksamhet eller producerats i eller i samband med en sådan verksamhet, till någon annan krävs att 1. den som tar emot avfallet för behandling eller annan hantering har de tillstånd eller har gjort de anmälningar som krävs för hanteringen, och 2. den som lämnar avfallet har kontrollerat att kravet i 1 är uppfyllt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 484.4, "y1": 487.0, "innehåll": "Första stycket 2 gäller inte för avfall som lämnas till kommunen eller den som kommunen har anlitat."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 491.3, "x1": 524.5, "y1": 582.3, "innehåll": "18 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som i yrkesmässig verksamhet producerar eller hanterar avfall får lämna avfallet till någon annan endast om den som tar emot avfallet har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för hanteringen. Den som lämnar avfallet ska, på ett sätt som skäligen kan begäras, ha kontrollerat att kravet är uppfyllt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 522.5, "y1": 643.8, "innehåll": "Kravet på kontroll gäller inte den som på uppdrag av någon annan lämnar avfallet till en mottagare som har anvisats av uppdragsgivaren. Då ska i stället uppdragsgivaren anses lämna avfallet till mottagaren."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 510.5, "y1": 705.3, "innehåll": "En kontroll behöver inte heller göras för avfall som lämnas till kommunen eller den som kommunen har anlitat. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 513.9, "y1": 200.4, "innehåll": "Anteckningsskyldighet för avfallsproducenter 1 § Den som producerar farligt avfall i eller i samband med en yrkesmässig verksamhet ska för varje typ av farligt avfall anteckna uppgifter om 1. var avfallet producerats, 2. datum för borttransport, 3. transportsätt, 4. vem som ska transportera bort avfallet, 5. avfallets vikt i kilogram, och 6. den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 513.2, "y1": 290.4, "innehåll": "Uppgifterna ska antecknas innan transporten påbörjas. Av 15 kap. 4 § miljöbalken framgår att med avfallsproducent avses den som ger upphov till avfall (ursprunglig avfallsproducent) och den som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 294.2, "x1": 517.2, "y1": 458.5, "innehåll": "Anteckningsskyldighet för transportörer 2 § Den som transporterar farligt avfall och är tillståndspliktig enligt 5 kap. 1 § eller anmälningspliktig enligt 5 kap. 7 eller 8 § ska för varje typ av farligt avfall som transporteras anteckna uppgifter om 1. från vem och från vilken plats avfallet ska transporteras, 2. datum för transport, 3. transportsätt, 4. avfallets vikt i kilogram, och 5. till vem och till vilken plats avfallet ska transporteras."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 515.2, "y1": 520.0, "innehåll": "Uppgifterna ska antecknas innan transporten påbörjas. Skyldigheten att anteckna gäller inte transport av avfall som utförs av den som producerat, samlat in eller behandlat avfallet och som är anteckningsskyldig enligt 1 eller 3 § eller enligt 5 § 3."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 497.1, "y1": 565.0, "innehåll": "Om avfallet transporteras av flera transportörer ska anteckningarna enligt första stycket endast omfatta transportörens del av transporten."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 568.8, "x1": 509.2, "y1": 817.1, "innehåll": "Anteckningsskyldighet för insamlare 3 § Den som yrkesmässigt samlar in farligt avfall ska för varje typ av farligt avfall 1. senast två arbetsdagar efter att avfall tas emot, anteckna uppgifter om a) vem som senast hanterade avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det och på vilken plats avfallet hanterades, b) datum för mottagandet, c) transportsätt, om avfallet transporterades av den som samlar in avfallet, d) avfallets vikt i kilogram, och e) den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att insamlaren transporterar eller lastar om det, och 2. innan avfallet transporteras bort, anteckna uppgifter om a) datum för borttransport, b) transportsätt, c) vem som ska transportera avfallet, d) avfallets vikt i kilogram, och e) den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 505.8, "y1": 211.6, "innehåll": "Anteckningsskyldighet för handlare och mäklare 4 § Den som är handlare eller mäklare ska för varje typ av farligt avfall anteckna uppgifter om 1. vem som sålde eller förmedlade avfallet, 2. datum för när avfallet såldes, förmedlades eller köptes, 3. vikten i kilogram på det avfall som såldes, förmedlades eller köptes, och 4. till vem avfallet såldes eller förmedlades."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 469.1, "y1": 256.6, "innehåll": "Uppgifterna ska antecknas senast två arbetsdagar efter att avfallet såldes, förmedlades eller köptes."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 471.1, "y1": 301.7, "innehåll": "Skyldigheten att anteckna gäller inte sådan hantering av avfall som medför anteckningsskyldighet enligt 1-3 eller 5 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 305.4, "x1": 524.6, "y1": 705.3, "innehåll": "Anteckningsskyldighet för behandlare 5 § Den som yrkesmässigt behandlar farligt avfall ska för varje typ av farligt avfall 1. senast två arbetsdagar efter att avfallet tas emot, anteckna uppgifter om a) vem som senast hanterade avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det och på vilken plats avfallet hanterades, b) datum för mottagandet, c) avfallets vikt i kilogram, och d) den plats där avfallet ska behandlas, 2. när avfallet har behandlats, anteckna uppgifter om a) avfallets vikt i kilogram, b) de behandlingsmetoder som har använts, c) vikten i kilogram på det avfall som efter behandlingen har blivit icke-farligt avfall, d) den mängd produkter och material i kilogram som har upphört att vara avfall efter att ha förberetts för återanvändning, materialåtervunnits eller återvunnits på annat sätt, och 3. innan avfallet transporteras bort, anteckna uppgifter om a) datum för borttransport, b) avfallets vikt i kilogram, c) transportsätt, om avfallet ska transporteras av den som behandlar avfallet, d) vem som ska transportera avfallet, och e) den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 510.5, "y1": 749.6, "innehåll": "Uppgifter enligt första stycket 2 ska sammanställas kvartalsvis senast den sista dagen i januari, april, juli och oktober månad för det närmast föregående kvartalet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 754.7, "x1": 509.2, "y1": 811.8, "innehåll": "Skyldigheten att anteckna enligt första stycket 3 gäller inte transport av avfall som har producerats av den som har behandlat avfallet och som är anteckningsskyldig enligt 1 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 513.2, "y1": 83.3, "innehåll": "Skyldighet att spara anteckningar 6 § Den som har antecknat enligt 1 eller 3-5 §§, ska spara anteckningarna i minst tre år."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 87.7, "x1": 505.2, "y1": 111.1, "innehåll": "Den som har antecknat enligt 2 § ska spara anteckningarna i minst tolv månader."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 495.9, "y1": 195.1, "innehåll": "Uppgiftsskyldighet 7 § Den som har antecknat enligt 1-5 §§ ska ge tidigare avfallsinnehavare och tillsynsmyndigheten möjlighet att ta del av innehållet i anteckningarna, om den tidigare innehavaren eller myndigheten begär det."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 199.6, "x1": 395.7, "y1": 262.7, "innehåll": "Bemyndigande för Naturvårdsverket 8 § Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter om anteckningsskyldigheten enligt 1-5 §§."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 267.1, "x1": 523.8, "y1": 358.7, "innehåll": "Avfallsregister Ett elektroniskt register 9 § Naturvårdsverket ska föra ett elektroniskt register över uppgifter om farligt avfall som lämnas enligt 11 § (avfallsregistret)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 363.8, "x1": 523.2, "y1": 471.2, "innehåll": "10 § Uppgifterna i avfallsregistret får användas av Naturvårdsverket för 1. tillsyn, 2. framställande av statistik, 3. rapportering till Europeiska kommissionen och annan internationell rapportering, och 4. Naturvårdsverkets verksamhet i övrigt inom avfallsområdet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 475.0, "x1": 517.1, "y1": 589.0, "innehåll": "Skyldighet att lämna uppgifter till avfallsregistret 11 § Den som är anteckningsskyldig ska lämna de uppgifter om farligt avfall som antecknats enligt 1-5 §§ till avfallsregistret. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt senast två arbetsdagar efter den tidpunkt när anteckningen ska göras eller sammanställas enligt 1-5 §§ och i enlighet med föreskrifter som har meddelats med stöd av 18 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 593.4, "x1": 503.8, "y1": 634.1, "innehåll": "12 § Den som har lämnat felaktiga uppgifter till avfallsregistret ska så snart som möjligt elektroniskt lämna korrekta uppgifter."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 637.8, "x1": 521.8, "y1": 768.4, "innehåll": "Undantag från skyldigheten att lämna uppgifter till avfallsregistret 13 § Undantag från skyldigheten att lämna uppgifter till avfallsregistret gäller i fråga om 1. säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhets- skyddslagen (2018:585), eller 2. uppgifter i övrigt om produkter för militärt bruk om ett röjande kan medföra skada för totalförsvaret."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.4, "y1": 111.1, "innehåll": "14 § Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt ska lämna de uppgifter som inte omfattas av undantaget i 13 § till Försvarsinspektören för hälsa och miljö, i stället för att lämna uppgifter till avfallsregistret. Uppgifterna ska lämnas på det sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 517.6, "y1": 189.1, "innehåll": "15 § Totalförsvarets forskningsinstitut ska lämna de uppgifter som inte omfattas av undantaget i 13 § till den myndighet som har tillsyn över verksamheten, i stället för att lämna upp- gifter till avfallsregistret. Uppgifterna ska lämnas på det sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 519.1, "y1": 267.9, "innehåll": "16 § Försvarsinspektören för hälsa och miljö och de myndigheter som har tillsyn över Totalförsvarets forskningsinstitut ska senast den 31 mars varje år till Naturvårdsverket lämna en sammanställning av de uppgifter som har lämnats enligt 14 och 15 §§."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 271.6, "x1": 496.6, "y1": 314.0, "innehåll": "Skyldighet för Naturvårdsverket att lämna ut uppgifter som finns i avfallsregistret"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 312.8, "x1": 522.5, "y1": 420.2, "innehåll": "17 § Naturvårdsverket ska på begäran lämna ut de uppgifter ur avfallsregistret som behövs för tillsyn till 1. en myndighet som ansvarar för tillsyn i fråga om avfall, 2. en myndighet som ansvarar för tillsyn av transporter av farligt gods enligt förordningen (2006:311) om transport av farligt gods, eller 3. Kemikalieinspektionen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 424.0, "x1": 489.1, "y1": 487.0, "innehåll": "Bemyndigande för Naturvårdsverket 18 § Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter till avfallsregistret."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 491.5, "x1": 513.8, "y1": 655.8, "innehåll": "Transportdokument 19 § När farligt avfall transporteras inom Sverige ska det åtföljas av ett transportdokument. Transportdokumentet ska tas fram av 1. den som i en yrkesmässig verksamhet lämnar avfallet utan att själv vara transportör (lämnaren) och den som tar emot avfallet från lämnaren för transport, 2. den som i en yrkesmässig verksamhet transporterar avfall som har lämnats av hushåll, eller 3. den som själv transporterar avfall som uppkommit i den egna yrkesmässiga verksamheten."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 660.2, "x1": 497.1, "y1": 784.1, "innehåll": "Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om 1. avfallstyp, 2. avfallets vikt i kilogram, 3. datum för transporten, 4. från vilken ursprunglig plats och till vilken slutlig plats avfallet transporteras, 5. transportör, och 6. lämnare och slutlig mottagare, om sådana finns."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 506.7, "y1": 93.8, "innehåll": "Transportdokumentet ska vara undertecknat av den som ska transportera avfallet enligt första stycket och, om sådan finns, lämnaren. Om transportdokumentet är elektroniskt, ska det skrivas under med en elektronisk underskrift. Förordning (2020:937)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 423.1, "y1": 167.7, "innehåll": "20 § Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter om hur transportdokument enligt 19 § ska utformas och hanteras. Undantag för avfall som har producerats av hushåll"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 171.9, "x1": 521.8, "y1": 336.2, "innehåll": "För hushåll 21 § I fråga om farligt avfall som har producerats av hushåll gäller bestämmelserna om anteckningsskyldighet i 1-5 §§, skyldigheten att lämna uppgifter till avfallsregistret i 11 § och skyldigheten att upprätta transportdokument i 19 § endast sådan hantering som sker efter att det farliga avfallet har 1. sorterats ut från annat avfall, och 2. tagits emot av någon som för sin hantering av avfallet har de tillstånd eller har gjort de anmälningar som krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken eller enligt denna förordning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 339.9, "x1": 516.5, "y1": 520.7, "innehåll": "För transportörer 22 § I fråga om farligt avfall som har producerats av hushåll gäller skyldigheten att anteckna i 2 § och skyldigheten att lämna uppgifter till avfallsregistret i 11 § inte en transport till en stationär bemannad insamlingsplats där avfall tas emot direkt från hushåll (återvinningscentral). Undantaget gäller endast transporter som utförs av kommunen eller någon som kommunen anlitar från 1. en obemannad insamlingsplats eller mobil bemannad insamlingsplats där kommunen eller den som kommunen anlitar tar emot avfall, eller 2. en fastighet där avfallet har producerats. Förordning (2020:937)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 525.8, "x1": 524.5, "y1": 666.3, "innehåll": "23 § I fråga om farligt avfall som har producerats av hushåll ska uppgifter enligt 2 §, i stället för den tidpunkt som anges där, antecknas senast två dagar efter att avfallet har lämnats till en behandlare. Uppgifterna får lämnas vid den senare tidpunkten endast om avfallet transporteras direkt till en behandlare från 1. en obemannad insamlingsplats eller mobil bemannad insamlingsplats där kommunen eller den som kommunen anlitar tar emot avfall, eller 2. en fastighet där avfallet har producerats. Förordning (2020:937)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 670.8, "x1": 519.2, "y1": 817.9, "innehåll": "För insamlare 24 § I fråga om farligt avfall som har producerats av hushåll gäller skyldigheten att anteckna i 3 § 1 och skyldigheten att lämna uppgifter till avfallsregistret i 11 § inte insamling på en återvinningscentral eller en obemannad eller mobil bemannad insamlingsplats. Undantaget gäller endast när kommunen eller den som kommunen anlitar tar emot avfall som lämnas 1. av hushåll, eller 2. av en transportör som transporterar avfall från a) en obemannad insamlingsplats eller mobil bemannad insamlingsplats där kommunen eller den som kommunen anlitar tar emot avfall, eller b) en fastighet där avfallet har producerats. Förordning (2020:937)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 126.2, "x1": 358.5, "y1": 183.4, "innehåll": "7 kap. Uppgifter om avfallshantering Uppgifter om insamling av kommunalt avfall"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 181.5, "x1": 503.9, "y1": 255.1, "innehåll": "1 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Kommunen ska senast den 30 juni varje år lämna uppgifter till Naturvårdsverket om det avfall som samlats in av kommunen under föregående kalenderår eller rapporterats enligt 2 §. Informationen ska innehålla uppgifter om avfallets sammansättning, ursprung och vikt i kilogram."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 259.5, "x1": 515.2, "y1": 366.9, "innehåll": "Första stycket gäller inte uppgifter om sådant avfall som kommunen har lämnat till ett insamlingssystem enligt 1. förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, 2. förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, eller 3. förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 372.0, "x1": 517.0, "y1": 445.7, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Kommunen ska senast den 30 juni varje år lämna uppgifter till Naturvårdsverket om det avfall som samlats in av kommunen under föregående kalenderår eller rapporterats enligt 2 §. Informationen ska innehålla uppgifter om avfallets sammansättning, ursprung och vikt i kilogram."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 450.1, "x1": 523.8, "y1": 574.8, "innehåll": "Första stycket gäller inte uppgifter 1. om sådant avfall som kommunen har lämnat till en producentansvarsorganisation som är godkänd enligt 56 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning, eller 2. som kommunen har lämnat till Naturvårdsverket enligt förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 579.1, "x1": 517.0, "y1": 652.8, "innehåll": "1 §  /Träder i kraft I:2024-12-31/ Kommunen ska senast den 30 juni varje år lämna uppgifter till Naturvårdsverket om det avfall som samlats in av kommunen under föregående kalenderår eller rapporterats enligt 2 §. Informationen ska innehålla uppgifter om avfallets sammansättning, ursprung och vikt i kilogram."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 657.9, "x1": 523.8, "y1": 815.6, "innehåll": "Första stycket gäller inte uppgifter 1. om sådant avfall som kommunen har lämnat till en producentansvarsorganisation a) som är godkänd enligt 56 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning, eller b) enligt förordningen (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap, eller 2. som kommunen har lämnat till Naturvårdsverket enligt förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Förordning (2022:1308)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.8, "y1": 111.1, "innehåll": "2 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Den som yrkesmässigt samlar in kommunalt avfall ska senast den 28 februari varje år lämna information till kommunen om det avfall som insamlaren har samlat in i kommunen under föregående kalenderår. Informationen ska innehålla uppgifter om avfallets sammansättning, ursprung och vikt i kilogram."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 515.2, "y1": 206.4, "innehåll": "Första stycket gäller inte uppgifter om sådant avfall som omfattas av 1. förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, 2. förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, eller 3. förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. Förordning (2020:1302)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 520.2, "y1": 300.9, "innehåll": "2 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som yrkesmässigt samlar in kommunalt avfall ska senast den 28 februari varje år lämna information till kommunen om det avfall som insamlaren har samlat in i kommunen under föregående kalenderår. Informationen ska innehålla uppgifter om avfallets sammansättning, ursprung och vikt i kilogram."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 493.8, "y1": 379.7, "innehåll": "Första stycket gäller inte uppgifter om sådant avfall som omfattas av 1. förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, eller 2. förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 520.2, "y1": 475.0, "innehåll": "2 §  /Träder i kraft I:2024-12-31/ Den som yrkesmässigt samlar in kommunalt avfall ska senast den 28 februari varje år lämna information till kommunen om det avfall som insamlaren har samlat in i kommunen under föregående kalenderår. Informationen ska innehålla uppgifter om avfallets sammansättning, ursprung och vikt i kilogram."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 479.3, "x1": 499.2, "y1": 570.3, "innehåll": "Första stycket gäller inte uppgifter om sådant avfall som omfattas av 1. förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, 2. förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning, eller 3. förordningen (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap. Förordning (2022:1308)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 574.0, "x1": 522.5, "y1": 783.4, "innehåll": "Uppgifter om transport av avfall från Sverige för behandling 3 § Den som från Sverige låter transportera spillolja för behandling ska för varje typ av avfall senast den 31 mars varje år lämna uppgifter till Naturvårdsverket om 1. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats till en behandlare i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 2. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats till en behandlare i ett land utanför EES, 3. de behandlingsmetoder som har använts, och 4. resultatet av behandlingen, om det krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 §. Uppgifterna om 1 och 2 ska avse föregående kalenderår."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 177.8, "innehåll": "4 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Den som från Sverige låter transportera kommunalt avfall eller icke-farligt bygg- och rivningsavfall som består av annat än naturligt förekommande material som omfattas av avfallstyp 17 05 04 i bilaga 3, ska senast den 31 mars varje år till Naturvårdsverket lämna uppgifter om 1. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats för behandling till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 2. vikten i kilogram på det avfall som har exporterats för behandling till ett land utanför EES, och 3. hur det avfall som avses i 1 och 2 har behandlats."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 522.5, "y1": 284.4, "innehåll": "Uppgifterna om 1 och 2 ska avse föregående kalenderår. Första stycket gäller inte avfall som omfattas av förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar eller förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 520.5, "y1": 475.0, "innehåll": "4 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som från Sverige låter transportera kommunalt avfall eller icke-farligt bygg- och rivningsavfall som består av annat än naturligt förekommande material som omfattas av avfallstyp 17 05 04 i bilaga3, ska senast den 31 mars varje år till Naturvårdsverket lämna uppgifter om 1. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats för behandling till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 2. vikten i kilogram på det avfall som har exporterats för behandling till ett land utanför EES, och 3. hur det avfall som avses i 1 och 2 har behandlats. Uppgifterna om 1 och 2 ska avse föregående kalenderår."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 479.3, "x1": 486.5, "y1": 553.7, "innehåll": "Första stycket gäller inte avfall som omfattas av förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar eller förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 557.5, "x1": 520.5, "y1": 704.6, "innehåll": "Uppgifter om behandling av elavfall 5 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Den som yrkesmässigt behandlar konsumentelavfall ska, utöver det som anges i 6 kap. 5 §, anteckna uppgifter om 1. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats för behandling till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 2. vikten i kilogram på det avfall som har exporterats för behandling till ett land utanför EES, och 3. hur det avfall som avses i 1 och 2 har behandlats."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 499.2, "y1": 778.1, "innehåll": "Uppgifterna ska vara specificerade i de kategorier elutrustning som anges i 21 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. Anteckningarna ska sparas i minst tre år."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 144.1, "innehåll": "5 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som yrkesmässigt behandlar konsumentelavfall ska, utöver det som anges i 6 kap. 5 §, anteckna uppgifter om 1. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats för behandling till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 2. vikten i kilogram på det avfall som har exporterats för behandling till ett land utanför EES, och 3. hur det avfall som avses i 1 och 2 har behandlats."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 499.2, "y1": 189.1, "innehåll": "Uppgifterna ska vara specificerade i de kategorier elutrustning som anges i 21 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 520.5, "y1": 379.7, "innehåll": "Anteckningarna ska sparas i minst tre år. Förordning (2022:1307). 6 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Den som behandlar annat elavfall än konsumentelavfall ska senast den 31 mars varje år lämna uppgifter till Naturvårdsverket om 1. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats för behandling till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 2. vikten i kilogram på det avfall som har exporterats för behandling till ett land utanför EES, och 3. uppgifterna som antecknats enligt 6 kap. 5 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 384.0, "x1": 519.2, "y1": 441.2, "innehåll": "Av uppgifterna ska vikten i kilogram framgå på det avfall som kan hänföras till var och en av de kategorier elutrustning som anges i 21 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 486.5, "y1": 520.0, "innehåll": "Uppgifter enligt första stycket ska inte avse avfall som 1. tidigare har behandlats av någon annan, och 2. har mottagits från någon som är rapporteringsskyldig enligt 31 eller 63 § i nämnda förordning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 524.3, "x1": 520.5, "y1": 665.5, "innehåll": "6 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som behandlar annat elavfall än konsumentelavfall ska senast den 31 mars varje år lämna uppgifter till Naturvårdsverket om 1. vikten i kilogram på det avfall som har transporterats för behandling till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 2. vikten i kilogram på det avfall som har exporterats för behandling till ett land utanför EES, och 3. uppgifterna som antecknats enligt 6 kap. 5 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 519.2, "y1": 727.1, "innehåll": "Av uppgifterna ska vikten i kilogram framgå på det avfall som kan hänföras till var och en av de kategorier elutrustning som anges i 21 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 731.4, "x1": 486.5, "y1": 805.8, "innehåll": "Uppgifter enligt första stycket ska inte avse avfall som 1. tidigare har behandlats av någon annan, och 2. har mottagits från någon som är rapporteringsskyldig enligt 63 eller 78 § i nämnda förordning. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 511.8, "y1": 267.9, "innehåll": "Uppgifter om behandling av icke-farligt avfall 7 § Den som yrkesmässigt behandlar icke-farligt avfall ska för varje typ av avfall 1. senast två arbetsdagar efter att avfallet tas emot, anteckna uppgifter om a) vem som senast hanterade avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det och på vilken plats avfallet hanterades, b) datum för mottagandet, och c) avfallets vikt i kilogram, och 2. när avfallet har behandlats, anteckna uppgifter om a) avfallets vikt i kilogram, b) den plats där avfallet har behandlats, c) de behandlingsmetoder som har använts, och d) den mängd produkter och material i kilogram som har upphört att vara avfall efter att ha förberetts för återanvändning, materialåtervunnits eller återvunnits på annat sätt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 510.5, "y1": 312.9, "innehåll": "Uppgifter enligt första stycket 2 ska sammanställas kvartalsvis senast den sista dagen i januari, april, juli och oktober månad för det närmast föregående kvartalet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 291.6, "y1": 369.5, "innehåll": "Anteckningarna ska sparas i minst tre år. Möjlighet att ta del av uppgifter"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 368.3, "x1": 524.6, "y1": 442.0, "innehåll": "8 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Den som har antecknat uppgifter enligt 5 § ska ge den som är skyldig att rapportera enligt 56 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning möjlighet att ta del av uppgifterna, om den rapporteringsskyldiga begär det."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 518.5, "y1": 503.5, "innehåll": "Den som har antecknat uppgifter enligt 7 § ska ge en tidigare avfallsinnehavare och tillsynsmyndigheten möjlighet att ta del av uppgifterna, om den tidigare innehavaren eller myndigheten begär det."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 507.9, "x1": 518.3, "y1": 581.5, "innehåll": "8 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Den som har antecknat uppgifter enligt 5 § ska ge den som är skyldig att rapportera enligt 63 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning möjlighet att ta del av uppgifterna, om den rapporteringsskyldiga begär det."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 518.5, "y1": 643.8, "innehåll": "Den som har antecknat uppgifter enligt 7 § ska ge en tidigare avfallsinnehavare och tillsynsmyndigheten möjlighet att ta del av uppgifterna, om den tidigare innehavaren eller myndigheten begär det. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 647.6, "x1": 522.5, "y1": 790.5, "innehåll": "Lämna uppgifter till Naturvårdsverket 9 § Den som vidtar avfallsförebyggande åtgärder och den som producerar eller på annat sätt hanterar avfall ska på Naturvårdsverkets begäran lämna de uppgifter som myndigheten behöver för att rapportera i enlighet med direktiv 2008/98/EG eller förordning 2150/2002. Uppgifterna ska lämnas inom den tid och på det sätt som Naturvårdsverket bestämmer. Bemyndigande för Naturvårdsverket"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.8, "y1": 60.1, "innehåll": "10 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas enligt 1-4 och 6 §§ och hur uppgifterna ska lämnas."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 64.5, "x1": 509.2, "y1": 144.8, "innehåll": "Rapportering till EU 11 § Naturvårdsverket ska rapportera till 1. Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 37 i direktiv 2008/98/EG, och 2. Europeiska kommissionen (Eurostat) i enlighet med förordning 2150/2002."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 501.1, "y1": 189.1, "innehåll": "12 § Regeringskansliet fullgör de skyldigheter om information till kommissionen som anges i artikel 7.2 i direktiv 2008/98/EG."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 445.7, "y1": 267.9, "innehåll": "13 § Naturvårdsverket ska fullgöra de skyldigheter om information till kommissionen som anges i 1. artikel 7.3 i direktiv 2008/98/EG, och 2. artikel 18 i förordning (EU) 2017/852."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 448.4, "y1": 312.9, "innehåll": "Innan Naturvårdsverket informerar enligt första stycket 2 ska verket ge Kemikalieinspektionen tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 522.5, "y1": 374.4, "innehåll": "14 § Naturvårdsverket ska lämna de upplysningar som avses i artikel 21 i Minamatakonventionen om kvicksilver av den 19 januari 2013 till det sekretariat som har upprättats i enlighet med konventionen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 470.4, "y1": 419.5, "innehåll": "Innan Naturvårdsverket lämnar uppgifter enligt första stycket ska verket ge Kemikalieinspektionen tillfälle att yttra sig."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 516.5, "y1": 464.5, "innehåll": "15 § Kemikalieinspektionen ska ge Naturvårdsverket det underlag som behövs för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt 13 och 14 §§."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 496.1, "x1": 329.2, "y1": 552.3, "innehåll": "8 kap. Införsel och utförsel av avfall Krav enligt förordning (EG) nr 1013/2006"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 556.6, "x1": 519.9, "y1": 647.6, "innehåll": "1 § Sådant avfall som avses i någon av bilagorna IV och IV A till förordning (EG) nr 1013/2006 får importeras eller på annat sätt föras in till Sverige endast om den som för in avfallet kan visa att avfallet kommer att tas om hand av någon som för sin hantering av avfallet har de tillstånd eller har gjort de anmälningar som krävs enligt föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 651.9, "x1": 523.2, "y1": 776.6, "innehåll": "2 § Naturvårdsverket är 1. den behöriga myndighet som avses i artikel 5 i Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall (Sö 1991:22), 2. den behöriga myndighet som avses i artikel 53 och det kontaktorgan som avses i artikel 54 i förordning (EG) nr 1013/2006, och 3. den behöriga myndighet som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2017/852."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 111.1, "innehåll": "3 § Om Naturvårdsverket i sin egenskap av behörig myndighet enligt 2 § 1 eller 2 får kännedom om eller handlägger ett ärende om en avfallstransport som omfattas av förordning (EG) nr 1013/2006, ska verket underrätta den berörda länsstyrelse och den berörda kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 465.1, "y1": 155.3, "innehåll": "Naturvårdsverket ska underrätta Kemikalieinspektionen om uppgifter som Naturvårdsverket får i sin egenskap av behörig myndighet enligt 2 § 3."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 505.1, "y1": 200.4, "innehåll": "4 § Bestämmelser om transportdokument för gränsöverskridande transporter av avfall finns i artiklarna 4 och 16 i förordning (EG) nr 1013/2006."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 475.1, "y1": 245.4, "innehåll": "5 § Naturvårdsverket får med Finland och Danmark ingå sådana bilaterala överenskommelser som avses i artikel 30 i förordning (EG) nr 1013/2006."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 524.5, "y1": 290.4, "innehåll": "6 § Naturvårdsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av en överenskommelse som avses i 5 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 294.2, "x1": 511.6, "y1": 336.5, "innehåll": "Gränsöverskridande transporter av elutrustning som kan antas vara avfall"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 335.3, "x1": 521.9, "y1": 677.5, "innehåll": "7 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Om elutrustning som avses i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning är avsedd att transporteras ut från Sverige och kan antas vara avfall med hänsyn till att den är begagnad, dess skick, hur väl den fungerar, hur den är lastad eller förpackad eller andra omständigheter, ska utrustningen anses vara avfall. Detta gäller dock inte om den som innehar utrustningen visar 1. dokument som styrker att äganderätten till utrustningen har övergått eller kommer att övergå till den som utrustningen ska transporteras till och där det anges att utrustningen är fullt fungerande och är avsedd för återanvändning, 2. dokument som styrker att utrustningens funktion har testats och att förekomsten av farliga ämnen i utrustningen har kontrollerats och utvärderats och där resultaten av testerna, kontrollen och utvärderingen framgår, 3. att de dokument som avses i 2 på ett säkert sätt är fästa på utrustningen eller på den förpackning som utrustningen finns i, 4. att utrustningen har ett ändamålsenligt skydd mot skador under transport, lastning och lossning och i övrigt är ändamålsenligt lastad, 5. dokument som styrker att den som transporten utförs för har intygat att utrustningen inte är avfall och har tagit på sig ansvaret för att transporten är förenlig med gällande regelverk, och 6. alla nödvändiga transportdokument i övrigt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 519.2, "y1": 806.6, "innehåll": "7 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Om elutrustning som avses i förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning är avsedd att transporteras ut från Sverige och kan antas vara avfall med hänsyn till att den är begagnad, dess skick, hur väl den fungerar, hur den är lastad eller förpackad eller andra omständigheter, ska utrustningen anses vara avfall. Detta gäller dock inte om den som innehar utrustningen visar 1. dokument som styrker att äganderätten till utrustningen har övergått eller kommer att övergå till den som utrustningen ska transporteras till och där det anges att utrustningen är fullt fungerande och är avsedd för återanvändning, 2. dokument som styrker att utrustningens funktion har testats och att förekomsten av farliga ämnen i utrustningen har kontrollerats och utvärderats och där resultaten av testerna, kontrollen och utvärderingen framgår, 3. att de dokument som avses i 2 på ett säkert sätt är fästa på utrustningen eller på den förpackning som utrustningen finns i, 4. att utrustningen har ett ändamålsenligt skydd mot skador under transport, lastning och lossning och i övrigt är ändamålsenligt lastad, 5. dokument som styrker att den som transporten utförs för har intygat att utrustningen inte är avfall och har tagit på sig ansvaret för att transporten är förenlig med gällande regelverk, och 6. alla nödvändiga transportdokument i övrigt. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 266.2, "x1": 524.5, "y1": 575.5, "innehåll": "8 § Kraven på dokument för att visa att elutrustning inte är avfall enligt 7 § 1-3 gäller inte om den som transporterar utrustningen visar att den transporteras inom ramen för ett avtal mellan transportens avsändare och en mottagare som tidigare har sålt eller på annat sätt har tillhandahållit utrustningen eller är någon som agerar för dennes räkning. Dessutom ska den som transporterar utrustningen visa att 1. transporten innebär att utrustningen med stöd av en garantibestämmelse eller bestämmelser i svensk rätt skickas tillbaka till mottagaren för reparation eller annan åtgärd som syftar till att den ska kunna användas igen, 2. utrustningen är avsedd för yrkesmässig användning, och a) utrustningen skickas till mottagaren för renovering eller reparation enligt avtalet med syftet att utrustningen ska användas igen, och b) mottagaren finns i ett land som omfattas av OECD-rådets beslut C(2001)107/slutligt rörande revidering av beslut C(92)39/slutligt om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning, eller 3. utrustningen är begagnad, trasig och avsedd för yrkesmässig användning, och a) utrustningen skickas till mottagaren för en analys av vad som är orsaken till att utrustningen är trasig, och b) det endast är mottagaren som kan utföra en sådan analys."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 511.9, "y1": 771.3, "innehåll": "9 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Dokumentationen av de tester och kontroller som avses i 7 § 2 ska innehålla uppgift om 1. vilken typ av elutrustning som dokumentationen avser, 2. den kategori enligt 21§ förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning som utrustningen ingår i, 3. utrustningens identifieringsnummer, om det finns, 4. utrustningens tillverkningsår, om det är känt, 5. vilka typer av tester och kontroller som har utförts, 6. datum när testerna och kontrollerna utfördes, 7. namnet på den som har utfört testerna och kontrollerna, och 8. adressen till den som har utfört testerna och kontrollerna."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.0, "y1": 228.1, "innehåll": "9 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Dokumentationen av de tester och kontroller som avses i 7 § 2 ska innehålla uppgift om 1. vilken typ av elutrustning som dokumentationen avser, 2. den kategori enligt 21 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning som utrustningen ingår i, 3. utrustningens identifieringsnummer, om det finns, 4. utrustningens tillverkningsår, om det är känt, 5. vilka typer av tester och kontroller som har utförts, 6. datum när testerna och kontrollerna utfördes, 7. namnet på den som har utfört testerna och kontrollerna, och 8. adressen till den som har utfört testerna och kontrollerna. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 508.4, "y1": 273.1, "innehåll": "10 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vilka tester och kontroller som ska ligga till grund för dokumentationen enligt 7 §."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 305.6, "x1": 420.9, "y1": 350.3, "innehåll": "9 kap. Kommunala föreskrifter, avfallsplaner och avfallsförebyggande program"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 355.7, "x1": 519.2, "y1": 603.3, "innehåll": "Bemyndigande för kommunen 1 § Kommunen får meddela föreskrifter om 1. hur utrymmen, behållare och andra anordningar för hantering av avfall ska vara beskaffade och skötas, 2. att vissa slag av avfall ska förvaras och transporteras skilt från annat avfall, 3. skyldighet att i fråga om förvaring och transport av avfall vidta andra åtgärder som är nödvändiga av återanvändnings- eller återvinningsskäl eller av andra hälso- eller miljöskäl, 4. att den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen där annat avfall än sådant avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 § miljöbalken produceras ska lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning, och 5. hur en anmälan enligt 5 kap. 15 § ska göras."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 608.4, "x1": 520.5, "y1": 665.6, "innehåll": "2 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Kommunen får meddela ytterligare föreskrifter om hanteringen av det avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 § miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 669.9, "x1": 519.2, "y1": 727.1, "innehåll": "2 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Kommunen får meddela ytterligare föreskrifter om hanteringen av det avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 och 20 a §§ miljöbalken. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 731.4, "x1": 521.2, "y1": 788.6, "innehåll": "3 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ Föreskrifter enligt 1 § 1-3 och 2 § får inte avse hantering av avfall som en producent eller producentansvarsorganisation hanterar enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 12-15 §§ miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 60.1, "innehåll": "Föreskrifter enligt 1 § 1 får inte avse hur mottagnings- och behandlingsanordningar för avfall i hamnar ska vara beskaffade och skötas. Förordning (2021:1008)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 509.8, "y1": 122.3, "innehåll": "3 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Föreskrifter enligt 1 § 1-3 och 2 § får inte avse hantering av avfall som en producent eller producentansvarsorganisation hanterar enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 12-15 §§ miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 514.5, "y1": 166.6, "innehåll": "Föreskrifter enligt 1 § 1 får inte avse hur mottagnings- och behandlingsanordningar för avfall i hamnar ska vara beskaffade och skötas."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 511.9, "y1": 329.4, "innehåll": "Föreskrifter enligt 1 § 1 får inte heller hindra en fastighetsägare från att bekosta ett dyrare system för insamling av förpackningsavfall än det som kommunen tillhandahåller, om insamlingssystemet 1. uppfyller kraven på fastighetsnära insamling i 6 kap. 3 eller 4 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, 2. leder till ett återvinningsresultat som är likvärdigt med den kommunala avfallshanteringen, och 3. inte försvårar kommunens separata insamling av förpackningsavfallet. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 333.2, "x1": 499.9, "y1": 447.2, "innehåll": "Kommunala avfallsplaner 4 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01/ En kommunal avfallsplan ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsavfall. Planen ska även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 511.8, "y1": 492.2, "innehåll": "Första stycket gäller inte sådana flaskor eller burkar som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 520.5, "y1": 570.3, "innehåll": "4 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ En kommunal avfallsplan ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsavfall. Planen ska även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall produceras och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 518.5, "y1": 631.8, "innehåll": "Planen ska dock inte omfatta sådana flaskor eller burkar som ingår i ett retursystem och omfattas av förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Förordning (2022:1307)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 511.8, "y1": 694.1, "innehåll": "5 § En kommunal avfallsplan ska innehålla ett särskilt avsnitt om returpapper och platser för insamling av returpapper. Planen ska även innehålla åtgärder för att förebygga att returpapper uppstår."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 698.4, "x1": 493.2, "y1": 789.4, "innehåll": "6 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om 1. vad den kommunala renhållningsordningens avfallsplan ska innehålla, och 2. skyldighet för kommunerna att lämna information om a) hanteringen av avfall och om innehållet i avfallsplanen, och b) avfallsförebyggande åtgärder till hushållen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 793.7, "x1": 456.4, "y1": 817.1, "innehåll": "7 § Kommunen ska skicka en kopia av sin avfallsplan till länsstyrelsen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 60.1, "innehåll": "8 § Uppgifterna i avfallsplanen ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 483.1, "y1": 105.1, "innehåll": "När avfallsplanen ändras ska kommunen genast underrätta länsstyrelsen om ändringen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 507.2, "y1": 150.1, "innehåll": "9 § Länsstyrelsen ska sammanställa de kommunala avfalls- planerna och lämna sammanställningen till Naturvårdsverket."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 154.5, "x1": 485.1, "y1": 279.1, "innehåll": "10 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om 1. hur sammanställningen enligt 9 § ska utformas samt hur och när den ska överlämnas, och 2. skyldighet för kommunerna att underrätta Naturvårdsverket om a) avfallsförebyggande åtgärder, b) den avfallshantering som bedrivs, och c) resultatet av avfallshanteringen jämfört med avfallsplanen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 282.9, "x1": 494.5, "y1": 379.7, "innehåll": "Nationell avfallsplan och nationellt avfallsförebyggande program 11 § Naturvårdsverket ska se till att det finns en nationell avfallsplan och ett nationellt avfallsförebyggande program som uppfyller kraven i artiklarna 28-30 i direktiv 2008/98/EG. Naturvårdsverket ska fortlöpande uppdatera planen och programmet för att hålla dem aktuella."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 522.5, "y1": 508.7, "innehåll": "När planen och programmet tas fram eller uppdateras ska Natur- vårdsverket 1. på lämpligt sätt ge företrädare för länsstyrelserna, kommunerna och näringslivet tillfälle att yttra sig, 2. följa direktivets krav i artikel 31 i fråga om allmänhetens medverkan, 3. följa direktivets krav i artikel 32 i fråga om samarbete med övriga berörda medlemsstater och med Europeiska kommissionen, och 4. informera kommissionen i enlighet med artikel 33 i direktivet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 513.3, "x1": 522.5, "y1": 576.3, "innehåll": "Strategiska miljöbedömningar 12 § Bestämmelser om strategiska miljöbedömningar av planer och program finns i 6 kap. miljöbalken och i miljöbedömningsförordningen (2017:966)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 608.7, "x1": 516.3, "y1": 765.4, "innehåll": "10 kap. Tillsyn och avgifter 1 § Tillsynsmyndigheten ska för verksamheter som yrkesmässigt samlar in eller transporterar avfall särskilt kontrollera 1. varifrån avfallet kommer, 2. avfallets typ och mängd, 3. var avfallet ska lämnas efter insamlingen eller transporten, och 4. att hanteringen av avfall uppfyller kraven i 15 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2022:361)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 93.8, "innehåll": "2 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken samt i 2 kap. 4, 29 och 30 §§ miljötillsynsförordningen. Förordning (2022:361)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 505.1, "y1": 155.3, "innehåll": "3 § Tillsynsmyndigheterna ska samråda med Tullverket i frågor som rör tillsynen över att förordning (EG) nr 1013/2006 följs. Förordning (2022:361)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 481.1, "y1": 217.6, "innehåll": "4 § Bestämmelser om avgifter finns i 27 kap. miljöbalken och i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Förordning (2022:361)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 277.8, "x1": 372.1, "y1": 333.2, "innehåll": "11 kap. Ytterligare bestämmelser 1 § Bestämmelser om straff finns i 29 kap. miljöbalken."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 338.3, "x1": 476.4, "y1": 378.2, "innehåll": "Bestämmelser om miljösanktionsavgifter finns i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 383.3, "x1": 487.1, "y1": 457.0, "innehåll": "Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av transporter i strid med förordning (EG) nr 1013/2006 finns i 29 kap. 12 § miljöbalken och i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Förordning (2022:361)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 461.3, "x1": 520.5, "y1": 502.0, "innehåll": "2 § Bestämmelser om överklagande finns i 19 kap. 1 § miljöbalken samt i 1 kap. 2 § och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Förordning (2022:361)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 533.7, "x1": 367.1, "y1": 608.6, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2020:614 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 603.2, "x1": 523.2, "y1": 698.6, "innehåll": "2. Genom förordningen upphävs avfallsförordningen (2011:927). 3. Bestämmelsen i 3 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om avfall som samlas in efter utgången av december 2023. Förordning (2020:817). 4. Bestämmelsen i 3 kap. 2 § tillämpas första gången i fråga om förpackningsavfall"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 693.2, "x1": 528.5, "y1": 788.6, "innehåll": "som uppkommer efter utgången av december 2022. Förordning (2020:817). 5. Bestämmelsen i 3 kap. 3 § tillämpas första gången i fråga om returpapper som uppkommer efter utgången av december 2021. 6. Bestämmelserna i 6 kap. 9-16 §§ tillämpas första gången i fråga om uppgifter om farligt avfall som antecknats efter den 31 oktober 2020. 7. Bestämmelserna i 7 kap. 1-4 §§ tillämpas första gången i fråga om uppgifter som"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 38.9, "x1": 504.5, "y1": 124.6, "innehåll": "avser kalenderåret 2021. 2020:1302 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2021 i fråga om 5 kap. 5 och 7 a §§ och i övrigt den 1 januari 2022."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 128.9, "x1": 521.8, "y1": 488.5, "innehåll": "2022:1307 1. Denna förordning träder i kraft den 8 augusti 2022 i fråga om 1 kap. 19 § och i övrigt den 1 januari 2023. 2. Bestämmelserna i 3 kap. 4 a § tillämpas första gången i fråga om avfall som produceras efter utgången av 2023. 3. Bestämmelserna i 3 kap. 4 d och 4 e §§ tillämpas första gången på förpackningsavfall som produceras på serveringsställen eller vid en offentlig tillställning efter utgången av 2023. 4. Bestämmelsen i 3 kap. 4 f § tillämpas första gången på förpackningsavfall som produceras på sådana populära platser som avses i 6 kap. 8 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar efter utgången av 2025. 5. Den som har förpackningsavfall i ett hushåll ska till utgången av 2023, i stället för att lämna det till ett insamlingssystem enligt 3 kap. 4 b § 2, lämna avfallet till ett insamlingssystem som producenterna tillhandahåller enligt punkt 14 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. 6. Den som har förpackningsavfall som har producerats i samband med en verksamhet ska till utgången av 2023, i stället för att lämna det enligt 3 kap. 4 c §, lämna avfallet till ett insamlingssystem som producenterna tillhandahåller enligt punkt 14 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 492.8, "x1": 509.9, "y1": 597.9, "innehåll": "2022:1871 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024. 2. Förordningen ska tillämpas på ansökningar om dispens enligt 3 kap. 13 b och 15 b §§ som lämnas in efter den 22 december 2022. Bilaga 1"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 603.3, "x1": 392.4, "y1": 649.8, "innehåll": "Hantering som utgör återvinning R 1 Användning främst som bränsle eller annan energikälla."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 520.5, "y1": 795.4, "innehåll": "Detta omfattar även förbränningsanläggningar som förbränner kommunalt fast avfall om anläggningens energieffektivitet uppgår till 1. minst 0,60, om anläggningen före den 1 januari 2009 har tagits i drift och omfattas av en anmälan eller ett tillstånd enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller motsvarande äldre bestämmelser, och 2. minst 0,65, om anläggningen omfattas av en anmälan som har gjorts eller ett tillstånd som har getts efter den 31 december 2008 enligt miljöprövningsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.3, "y1": 60.1, "innehåll": "En förbränningsanläggnings energieffektivitet ska beräknas med en formel enligt de anvisningar som finns efter R 13 i denna bilaga."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 505.1, "y1": 133.6, "innehåll": "R 2 återställande eller regenerering av lösningsmedel. R 3 Materialåtervinning eller återställande av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 518.5, "y1": 228.9, "innehåll": "Detta omfattar 1. förberedelse för återanvändning, 2. kompostering och andra biologiska omvandlingsprocesser, 3. förgasning och pyrolys med utnyttjande av komponenterna som kemikalier, och 4. återvinning av organiskt material för återfyllnadsändamål."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 508.5, "y1": 273.2, "innehåll": "R 4 Materialåtervinning eller återställande av metaller eller metallföreningar. Detta omfattar förberedelse för återanvändning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 278.3, "x1": 457.8, "y1": 301.7, "innehåll": "R 5 Materialåtervinning eller återställande av andra oorganiska material."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 431.8, "y1": 424.7, "innehåll": "Detta omfattar 1. förberedelse för återanvändning, 2. materialåtervinning av oorganiska byggnadsmaterial, 3. återvinning av oorganiskt material för återfyllnadsändamål, och 4. jordtvätt som resulterar i återvinning av jorden. R 6 Regenerering av syror eller baser."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 429.1, "x1": 467.2, "y1": 452.5, "innehåll": "R 7 återvinning av komponenter som används för att minska föroreningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 397.5, "y1": 508.8, "innehåll": "R 8 återvinning av katalysatorkomponenter. R 9 Omraffinering av olja eller annan återanvändning av olja."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 443.6, "y1": 537.3, "innehåll": "R 10 Markspridning med positiva effekter på jordbruket eller ekologin."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 513.6, "y1": 581.6, "innehåll": "R 11 Användning av avfall som har uppkommit genom någon sådan hantering som avses i R 1-R 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 586.7, "x1": 517.2, "y1": 626.6, "innehåll": "R 12 Utväxling av avfall som ska bli föremål för någon sådan hantering som avses i R 1-R 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 520.3, "y1": 721.9, "innehåll": "Detta omfattar - om hanteringen inte lämpligen kan hänföras till någon av R 1-R 11 - inledande hantering före återvinning, inklusive förbehandling (t.ex. demontering, sortering, krossning, komprimering, pelletering, torkning, fragmentering, konditionering, omförpackning, separering, sammansmältning eller blandning för överlämnande till någon sådan hantering som avses i R 1-R 11)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 727.0, "x1": 462.5, "y1": 750.4, "innehåll": "R 13 Lagring av avfall före någon sådan hantering som avses i R 1-R 12."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 754.7, "x1": 488.5, "y1": 794.7, "innehåll": "Detta omfattar inte tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet har uppkommit."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 513.7, "y1": 83.3, "innehåll": "Formel för beräkning av energieffektivitet enligt R 1 En förbränningsanläggnings energieffektivitet enligt R 1 ska beräknas med formeln energieffektivitet = ((Ep - (Ef + Ei)) / (0,97 * (Ew + Ef)) * CCF."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 87.7, "x1": 523.9, "y1": 161.3, "innehåll": "Beräkningen ska göras i enlighet med det som är bästa tillgängliga teknik vid förbränning av avfall. I formeln är talet 0,97 den faktor som motsvarar energiförlusterna på grund av bottenaska och strålning. För de övriga parametrarna i formeln gäller följande."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 514.5, "y1": 240.1, "innehåll": "Ep Den energi som förbränningsanläggningen årligen producerar i form av värme eller elektricitet beräknad genom att energin i form av elektricitet multipliceras med 2,6 och den värme som produceras för ett kommersiellt ändamål multipliceras med 1,1 (gigajoule/år)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 244.5, "x1": 499.2, "y1": 284.4, "innehåll": "Ef Den årliga energitillförseln till förbränningsanläggningens system från sådana bränslen som bidrar till produktionen av ånga (gigajoule/år)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 485.7, "y1": 346.7, "innehåll": "Ew Den energi som kan utvinnas från det behandlade avfallet i förbränn- ingsanläggningen under ett år beräknad utifrån avfallets effektiva värmevärde (gigajoule/år)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 476.5, "y1": 390.9, "innehåll": "Ei Den energi som tillförts anläggningen under ett år bortsett från Ew och Ef (gigajoule/år)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 396.1, "x1": 511.8, "y1": 436.0, "innehåll": "Tm Ett dygns medeltemperatur beräknad som medelvärdet av dygnets högsta och lägsta temperatur."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 516.5, "y1": 531.3, "innehåll": "HDDd Graddagsvärdet för ett enskilt dygn. Om medeltemperaturen (Tm) för dygnet är högre än 15 grader Celsius ska det dygnets graddagsvärde fastställas till 0. Om medeltemperaturen för dygnet är lägre än eller lika med 15 grader Celsius ska den dagens graddagsvärde beräknas som differensen mellan 18 grader Celsius och dygnets medeltemperatur (Tm)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 520.5, "y1": 592.8, "innehåll": "HDDå Förbränningsanläggningens årliga graddagsvärde beräknad som summan av de dagliga graddagsvärdena (HDDd) för alla dygn under ett kalenderår på den plats där anläggningen ligger."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 522.5, "y1": 688.1, "innehåll": "HDD Förbränningsanläggningens graddagsvärde för uppvärmning beräknad som ett genomsnitt av de årliga graddagsvärdena (HDDå) för anläggningen under en period om 20 kalenderår i följd före det kalenderår för vilket klimatkorrigeringsfaktorn (CCF) beräknas. Beräkningen ska grunda sig på de klimatförhållanden som råder där anläggningen finns."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 693.2, "x1": 523.8, "y1": 817.1, "innehåll": "CCF Förbränningsanläggningens klimatkorrigeringsfaktor, som 1. när beräkningen avser tid före den 1 januari 2030 och anläggningen har tagits i drift och fått tillstånd före den 1 september 2015 ska bestämmas a) till värdet 1, om värdet på HDD för anläggningen är större än eller lika med 3 350, b) till värdet 1,25 om värdet på HDD för anläggningen är mindre än eller lika med 2 150, eller c) enligt formeln CCF = - ((0,25/1 200) * HDD) + 1,698, om värdet på HDD för anläggningen är större än 2 150 och mindre än 3 350 (det beräknade värdet på CCF ska avrundas till tre decimaler), och 2. när beräkningen avser en anläggning som har tagits i drift och fått till-stånd efter den 31 augusti 2015 eller när beräkningen avser tid efter den 31 december 2029 ska bestämmas a) till värdet 1, om HDD är större än eller lika med 3 350, b) till värdet 1,12, om HDD är mindre än eller lika med 2 150, eller c) enligt formeln CCF = - ((0,12/1 200) * HDD) + 1,335, om HDD är större än 2 150 och mindre än 3 350 (det beräknade värdet på CCF ska avrundas till tre decimaler)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 215.5, "x1": 300.7, "y1": 294.2, "innehåll": "Bilaga 2 Hantering som utgör bortskaffande D 1 Deponering på eller under markytan."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 299.3, "x1": 492.5, "y1": 367.0, "innehåll": "D 2 Behandling i markbädd. Detta omfattar t.ex. biologisk nedbrytning av flytande avfall och slam i jord eller liknande."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 372.1, "x1": 509.2, "y1": 468.3, "innehåll": "D 3 Djupinjicering. Detta omfattar t.ex. insprutning av pumpbart avfall i källor, saltgruvor eller naturligt förekommande förvaringsrum och liknande. D 4 Invallning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 472.6, "x1": 503.1, "y1": 513.3, "innehåll": "Detta omfattar t.ex. placering av flytande avfall och slam i dagbrott, dammar eller laguner och liknande."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 517.6, "x1": 521.1, "y1": 613.8, "innehåll": "D 5 Särskilt utformad markdeponering. Detta omfattar t.ex. placering i inklädda, separata förvaringsutrymmen som är täckta och avskilda från varandra och från den omgivande miljön. D 6 Utsläpp till andra vatten än hav och oceaner."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 618.9, "x1": 343.0, "y1": 670.1, "innehåll": "D 7 Utsläpp till hav eller oceaner. Detta omfattar även deponering under havsbotten."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 674.5, "x1": 505.2, "y1": 731.6, "innehåll": "D 8 Biologisk behandling som inte omfattas av någon annan punkt i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av en förening eller blandning som bortskaffas med någon sådan hantering som anges i D 1-D 12."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 736.7, "x1": 514.5, "y1": 810.4, "innehåll": "D 9 Fysikalisk kemisk behandling som inte omfattas av någon annan punkt i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av en förening eller blandning som bortskaffas med någon sådan hantering som anges i D 1-D 12 (t.ex. avdunstning, torkning eller kalcinering)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 427.8, "y1": 127.6, "innehåll": "D 12 Permanent lagring. Detta omfattar t.ex. placering av behållare i en gruva och liknande."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 501.1, "y1": 156.1, "innehåll": "D 13 Sammansmältning eller blandning före en hantering som anges i D 1-D 12."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 160.5, "x1": 521.2, "y1": 234.1, "innehåll": "Detta omfattar - om hanteringen inte lämpligen kan hänföras till någon av D 1-D 12 - inledande hantering före bortskaffande, inklusive förbehandling (t.ex. sortering, krossning, komprimering, pelletering, torkning, fragmentering, konditionering eller separering för överlämnande till något sådant bortskaffande som anges i D 1-D 12)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 239.2, "x1": 480.3, "y1": 290.4, "innehåll": "D 14 Omförpackning före något sådant bortskaffande som anges i D 1-D 13. D 15 Lagring före något sådant bortskaffande som anges i D 1- D 14."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 488.5, "y1": 366.1, "innehåll": "Detta omfattar inte tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet har uppkommit. Bilaga 3"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 371.4, "x1": 519.2, "y1": 451.7, "innehåll": "Avfallstyper Denna bilaga innehåller en förteckning över olika typer av avfall. För varje avfallstyp anges en sexsiffrig avfallskod. Avfallskoder som är markerade med en asterisk (*) anger att avfallstypen är farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 456.1, "x1": 505.8, "y1": 479.5, "innehåll": "Avfallstyperna är indelade i kapitel (tvåsiffrig kod) och underkapitel (fyrsiffrig kod)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 484.6, "x1": 485.8, "y1": 553.3, "innehåll": "Olika slags avfall som uppkommer vid en och samma anläggning kan behöva identifieras i olika avfallstyper. Uttryck i bilagan"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 557.5, "x1": 497.1, "y1": 620.6, "innehåll": "I denna bilaga avses med farligt ämne: ett ämne som är klassificerat som farligt till följd av att det uppfyller kriterierna i delarna 2-5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 625.7, "x1": 515.8, "y1": 749.6, "innehåll": "tungmetall: föreningar av antimon, arsenik, kadmium, krom (VI), koppar, bly, kvicksilver, nickel, selen, tellur, tallium och tenn, samt dessa ämnen i metallisk form om de klassificerats som farliga ämnen, övergångsmetaller: föreningar av skandium, vanadin, mangan, kobolt, koppar, yttrium, niob, hafnium, volfram, titan, krom, järn, nickel, zink, zirkonium, molybden och tantal, samt dessa ämnen i metallisk form om de är klassificerade som farliga ämnen,"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 754.0, "x1": 500.4, "y1": 794.6, "innehåll": "stabilisering: process som ändrar avfallsbeståndsdelarnas farlighet, varvid farligt avfall omvandlas till icke-farligt avfall,"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 484.5, "y1": 60.1, "innehåll": "solidifiering: process där endast avfallets aggregationstillstånd ändras genom tillsatser utan att avfallets kemiska egenskaper påverkas,"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 495.1, "y1": 122.3, "innehåll": "delvis stabiliserat avfall: avfall som efter stabiliseringsprocessen fortfarande innehåller farliga beståndsdelar som inte fullständigt omvandlats till icke- farliga beståndsdelar och som kan avges till miljön på kort, medellång eller lång sikt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 485.6, "y1": 166.6, "innehåll": "01 Avfall från prospektering, ovan- och underjordsbrytning samt fysikalisk och kemisk behandling av mineral"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 359.5, "y1": 222.9, "innehåll": "01 01 Avfall från mineralbrytning: 01 01 01 Avfall från brytning av metallhaltiga material."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 470.2, "y1": 279.2, "innehåll": "01 01 02 Avfall från brytning av icke-metallhaltiga material. 01 03 Avfall från fysikalisk och kemisk behandling av metallhaltiga mineral:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 515.8, "y1": 324.2, "innehåll": "01 03 04* Syrabildande gruvavfall från bearbetning av sulfidmalm som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 509.2, "y1": 368.5, "innehåll": "01 03 05* Annat gruvavfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 373.6, "x1": 516.5, "y1": 458.5, "innehåll": "01 03 06 Annat gruvavfall än det som anges i 01 03 04 och 01 03 05. 01 03 07* Annat avfall som innehåller farliga ämnen från fysikalisk och kemisk behandling av metallhaltiga mineral och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 462.9, "x1": 476.5, "y1": 486.3, "innehåll": "01 03 08 Annat stoft- och partikelformigt avfall än det som anges i 01 03 07."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 491.4, "x1": 519.9, "y1": 514.8, "innehåll": "01 03 09 Annat rödslam från aluminiumoxidproduktion än det som anges i 01 03 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 517.2, "y1": 604.1, "innehåll": "01 03 10* Rödslam från aluminiumoxidproduktion som innehåller farliga ämnen och som inte omfattas av 01 03 07* och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 01 03 99 Annat avfall än det som anges i 01 03 04-01 03 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 498.9, "y1": 632.6, "innehåll": "01 04 Avfall från fysikalisk och kemisk behandling av icke- metallhaltiga mineral:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 637.0, "x1": 516.3, "y1": 677.6, "innehåll": "01 04 07* Avfall som innehåller farliga ämnen från fysikalisk och kemisk behandling av icke-metallhaltiga mineral och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 682.0, "x1": 523.9, "y1": 721.9, "innehåll": "01 04 08 Annat kasserat grus och krossat bergartsmaterial än det som anges i 01 04 07."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 727.0, "x1": 507.2, "y1": 795.4, "innehåll": "01 04 09 Kasserad sand och lera. 01 04 10 Annat stoft- och partikelformigt avfall än det som anges i 01 04 07-01 04 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.7, "y1": 60.1, "innehåll": "01 04 11 Annat avfall från tillverkning av pottaska och stensalt än det som anges i 01 04 07-01 04 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 511.9, "y1": 105.1, "innehåll": "01 04 12 Annat avfall från tvättning och rensning av mineral än det som anges i 01 04 07 och 01 04 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 515.3, "y1": 177.9, "innehåll": "01 04 13 Annat avfall från stenhuggning och stensågning än det som anges i 01 04 07-01 04 12. 01 04 99 Annat avfall än det som anges i 01 04 07-01 04 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 513.2, "y1": 251.4, "innehåll": "01 05 Borrslam och annat borravfall: 01 05 04 Slam och avfall från borrning efter sötvatten eller i syfte att utvinna värme ur berget."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 255.8, "x1": 513.2, "y1": 295.7, "innehåll": "01 05 05* Oljehaltigt borrslam och annat borravfall som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 524.5, "y1": 340.7, "innehåll": "01 05 06* Borrslam och annat borravfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 345.1, "x1": 520.5, "y1": 385.7, "innehåll": "01 05 07 Annat barythaltigt borrslam och borravfall än det som anges i 01 05 05 och 01 05 06."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 522.5, "y1": 458.5, "innehåll": "01 05 08 Annat kloridhaltigt borrslam och borravfall än det som anges i 01 05 05 och 01 05 06. 01 05 99 Annat borravfall än det som anges i 01 05 04-01 05 08."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 462.9, "x1": 510.9, "y1": 503.5, "innehåll": "02 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 507.9, "x1": 501.6, "y1": 531.3, "innehåll": "02 01 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 305.0, "y1": 615.3, "innehåll": "02 01 01 Slam från tvättning och rengöring. 02 01 02 Vävnadsdelar från djur. 02 01 03 Växtdelar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 516.6, "y1": 716.7, "innehåll": "02 01 04 Plastavfall (utom förpackningar). 02 01 06 Spillning och urin från djur, naturgödsel (även använd halm) samt flytande avfall som samlats upp separat och behandlats utanför produktionsstället. 02 01 07 Skogsbruksavfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 518.9, "y1": 761.7, "innehåll": "02 01 08* Avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 766.0, "x1": 513.2, "y1": 806.7, "innehåll": "02 01 09 Annat avfall som innehåller jordbrukskemikalier än det som anges i 02 01 08."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 395.8, "y1": 71.3, "innehåll": "02 01 10 Metallavfall. 02 01 99 Annat avfall än det som anges i 02 01 01-02 01 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 496.3, "y1": 116.3, "innehåll": "02 02 Avfall från bearbetning och beredning av kött, fisk och andra livsmedel av animaliskt ursprung:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 430.4, "y1": 200.4, "innehåll": "02 02 01 Slam från tvättning och rengöring. 02 02 02 Vävnadsdelar från djur. 02 02 03 Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 396.4, "y1": 256.7, "innehåll": "02 02 04 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället. 02 02 99 Annat avfall än det som anges i 02 02 01-02 02 04."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 503.0, "y1": 318.2, "innehåll": "02 03 Avfall från bearbetning och beredning av frukt, grönsaker, spannmål, ätliga oljor, kakao, kaffe och tobak; tillverkning av konserver; tillverkning av jäst och jästextrakt, bearbetning och jäsning av melass:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 498.5, "y1": 374.5, "innehåll": "02 03 01 Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering. 02 03 02 Konserveringsmedelsavfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 430.4, "y1": 458.5, "innehåll": "02 03 04 Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning. 02 03 05 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 395.8, "y1": 542.6, "innehåll": "02 03 99 Annat avfall än det som anges i 02 03 01-02 03 05. 02 04 Avfall från sockertillverkning: 02 04 01 Jord från rengöring och tvättning av betor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 547.7, "x1": 398.2, "y1": 598.9, "innehåll": "02 04 02 Kalciumkarbonat som inte uppfyller uppställda krav. 02 04 03 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 604.0, "x1": 430.4, "y1": 682.9, "innehåll": "02 04 99 Annat avfall än det som anges i 02 04 01-02 04 03. 02 05 Avfall från tillverkning av mejeriprodukter: 02 05 01 Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 417.8, "y1": 739.2, "innehåll": "02 05 02 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället. 02 05 99 Annat avfall än det som anges i 02 05 01 och 02 05 02."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 744.3, "x1": 430.4, "y1": 795.5, "innehåll": "02 06 Avfall från bagerier och konfektyrfabriker: 02 06 01 Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 396.4, "y1": 71.3, "innehåll": "02 06 02 Konserveringsmedelsavfall. 02 06 03 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 516.1, "y1": 144.8, "innehåll": "02 06 99 Annat avfall än det som anges i 02 06 01-02 06 03. 02 07 Avfall från produktion av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (utom kaffe, te och kakao):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 497.7, "y1": 200.4, "innehåll": "02 07 01 Avfall från tvättning, rengöring och mekanisk fragmentering av råvaror. 02 07 02 Avfall från spritdestillation."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 430.4, "y1": 256.7, "innehåll": "02 07 03 Avfall från kemisk behandling. 02 07 04 Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 396.4, "y1": 312.9, "innehåll": "02 07 05 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället. 02 07 99 Annat avfall än det som anges i 02 07 01-02 07 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 493.6, "y1": 358.0, "innehåll": "03 Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 425.5, "y1": 413.5, "innehåll": "03 01 Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler: 03 01 01 Bark- och korkavfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 503.2, "y1": 458.5, "innehåll": "03 01 04* Spån, spill, trä, faner och spånskivor som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 521.9, "y1": 531.3, "innehåll": "03 01 05 Annat spån, spill, trä och faner och andra spånskivor än de som anges i 03 01 04. 03 01 99 Annat avfall än det som anges i 03 01 01-03 01 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 375.1, "y1": 587.6, "innehåll": "03 02 Avfall från träskyddsbehandling: 03 02 01* Icke-halogenerade organiska träskyddsmedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 592.7, "x1": 445.8, "y1": 671.6, "innehåll": "03 02 02* Träskyddsmedel som innehåller organiska klorföreningar. 03 02 03* Träskyddsmedel som innehåller organiska metallföreningar. 03 02 04* Oorganiska träskyddsmedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 676.7, "x1": 499.9, "y1": 716.7, "innehåll": "03 02 05* Andra träskyddsmedel än de som anges i 03 02 01-03 0204 men som innehåller farliga ämnen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 52, "x0": 64.8, "y0": 721.8, "x1": 491.0, "y1": 800.7, "innehåll": "03 02 99 Andra träskyddsmedel än de som anges i 03 02 01-03 02 05. 03 03 Avfall från tillverkning och förädling av pappersmassa, papper och papp: 03 03 01 Bark- och träavfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 359.7, "y1": 71.3, "innehåll": "03 03 02 Grönlutslam (från återvinning av kokvätska). 03 03 05 Slam från avsvärtning av returpapper."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 508.5, "y1": 127.6, "innehåll": "03 03 07 Mekaniskt avskilt rejekt från tillverkning av pappersmassa från returfiber. 03 03 08 Avfall från sortering av papper och papp för återvinning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 483.1, "y1": 200.4, "innehåll": "03 03 09 Kalkslamsavfall. 03 03 10 Fiberrejekt, fiber-, fyllmedels- och ytbeläggningsslam från mekanisk avskiljning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 523.0, "y1": 245.4, "innehåll": "03 03 11 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 03 03 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 394.9, "y1": 329.5, "innehåll": "03 03 99 Annat avfall än det som anges i 03 03 01-03 03 11. 04 Avfall från läder-, päls- och textilindustri 04 01 Avfall från läder- och pälsindustri:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 334.6, "x1": 361.5, "y1": 385.7, "innehåll": "04 01 01 Avfall från skrapning och spaltning med kalk. 04 01 02 Avfall från kalkbehandling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 472.3, "y1": 413.5, "innehåll": "04 01 03* Avfettningsavfall som innehåller lösningsmedel utan flytande fas."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 474.9, "x1": 521.8, "y1": 514.8, "innehåll": "04 01 06 Slam, särskilt från avloppsbehandling på produktionsstället, som innehåller krom."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 519.2, "x1": 489.2, "y1": 559.8, "innehåll": "04 01 07 Slam, särskilt från avloppsbehandling på produktionsstället, som inte innehåller krom."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 564.2, "x1": 513.8, "y1": 632.6, "innehåll": "04 01 08 Garvat läderavfall (avskrap, avskuret material, putspulver) som innehåller krom. 04 01 09 Avfall från beredning och färdigbearbetning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 665.5, "x1": 485.8, "y1": 716.7, "innehåll": "04 02 Avfall från textilindustri: 04 02 09 Sammansatt material (impregnerade textilier, elastomer, plastomer)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 53, "x0": 64.8, "y0": 721.8, "x1": 511.6, "y1": 818.0, "innehåll": "04 02 10 Organiskt naturmaterial (t.ex. fett, vax). 04 02 14* Avfall från appretering som innehåller organiska lösningsmedel och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 04 02 15 Annat avfall från appretering än det som anges i 04 02 14."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.8, "y1": 60.1, "innehåll": "04 02 16* Färgämnen och pigment som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 515.2, "y1": 133.6, "innehåll": "04 02 17 Andra färgämnen och pigment än de som anges i 04 02 16. 04 02 19* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 523.9, "y1": 177.9, "innehåll": "04 02 20 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 04 02 19."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 295.5, "y1": 234.1, "innehåll": "04 02 21 Avfall från oförädlade textilfibrer. 04 02 22 Förädlade textilfibrer."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 239.2, "x1": 395.8, "y1": 318.2, "innehåll": "04 02 99 Annat avfall än det som anges i 04 02 09-04 02 22. 05 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och kolpyrolys 05 01 Avfall från raffinering av petroleum:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 407.4, "x1": 416.4, "y1": 458.5, "innehåll": "05 01 05* Oljespill. 05 01 06* Oljeslam från underhåll av anläggning eller utrustning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 519.2, "x1": 511.9, "y1": 559.8, "innehåll": "05 01 09* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 564.2, "x1": 523.9, "y1": 632.6, "innehåll": "05 01 10 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 05 01 09. 05 01 11* Avfall från rening av bränslen med baser."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 54, "x0": 64.8, "y0": 721.8, "x1": 383.7, "y1": 800.7, "innehåll": "05 01 15* Förbrukad filterlera. 05 01 16 Svavelhaltigt avfall från avsvavling av petroleum. 05 01 17 Bitumen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 395.8, "y1": 71.3, "innehåll": "05 01 99 Annat avfall än det som anges i 05 01 02-05 01 17. 05 06 Avfall från kolpyrolys:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 395.8, "y1": 211.6, "innehåll": "05 06 04 Avfall från kyltorn. 05 06 99 Annat avfall än det som anges i 05 06 01-05 06 04. 05 07 Avfall från rening och transport av naturgas:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 273.0, "x1": 417.8, "y1": 324.2, "innehåll": "05 07 99 Annat avfall än det som anges i 05 07 01 och 05 07 02. 06 Avfall från oorganisk-kemiska processer"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 328.6, "x1": 489.6, "y1": 352.0, "innehåll": "06 01 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av syror:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 313.7, "y1": 492.3, "innehåll": "06 01 04* Fosforsyra och fosforsyrlighet. 06 01 05* Salpetersyra och salpetersyrlighet."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 497.4, "x1": 395.8, "y1": 548.6, "innehåll": "06 01 06* Andra syror. 06 01 99 Annat avfall än det som anges i 06 01 01-06 01 06."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 492.9, "y1": 576.4, "innehåll": "06 02 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av baser:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 721.8, "x1": 491.6, "y1": 761.7, "innehåll": "06 03 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av salter, saltlösningar och metalloxider:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 55, "x0": 64.8, "y0": 766.8, "x1": 520.3, "y1": 806.7, "innehåll": "06 03 11* Salter i fast form och saltlösningar som innehåller cyanider och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.8, "y1": 60.1, "innehåll": "06 03 13* Salter i fast form och saltlösningar som innehåller tungmetaller och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 523.0, "y1": 105.1, "innehåll": "06 03 14 Andra salter i fast form och andra saltlösningar än de som anges i 06 03 11 och 06 03 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 503.8, "y1": 177.9, "innehåll": "06 03 15* Metalloxider som innehåller tungmetaller och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 06 03 16 Andra metalloxider än de som anges i 06 03 15."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 394.9, "y1": 234.1, "innehåll": "06 03 99 Annat avfall än det som anges i 06 03 11-06 03 16. 06 04 Annat metallhaltigt avfall än det som anges i 06 03:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 463.2, "y1": 374.5, "innehåll": "06 04 99 Annat metallhaltigt avfall än det som anges i 06 04 03-06 04 05. 06 05 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 515.2, "y1": 447.3, "innehåll": "06 05 02* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 06 05 03 Annat slam än det som anges i 06 05 02."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 452.4, "x1": 503.1, "y1": 508.8, "innehåll": "06 06 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av svavelhaltiga kemikalier, samt från kemiska processer där svavelföreningar ingår och avsvavlingsprocesser:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 511.6, "y1": 553.8, "innehåll": "06 06 02* Avfall som innehåller farliga sulfider och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 417.8, "y1": 610.1, "innehåll": "06 06 03 Annat sulfidhaltigt avfall än det som anges i 06 06 02. 06 06 99 Annat avfall än det som anges i 06 06 02 och 06 06 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 614.5, "x1": 513.0, "y1": 682.9, "innehåll": "06 07 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av halogener samt från kemiska processer där halogenföreningar ingår: 06 07 01* Asbesthaltigt avfall från elektrolys."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 315.6, "y1": 739.2, "innehåll": "06 07 02* Aktivt kol från klorproduktion. 06 07 03* Kvicksilverhaltigt bariumsulfatslam."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 56, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 448.5, "y1": 795.5, "innehåll": "06 07 04* Lösningar och syror, t.ex. svavelsyra från kontaktprocessen. 06 07 99 Annat avfall än det som anges i 06 07 01-06 07 04."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 506.3, "y1": 60.1, "innehåll": "06 08 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av kisel och kiselderivat:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 492.3, "y1": 105.1, "innehåll": "06 08 02* Avfall som innehåller farliga klorsilaner och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 495.8, "y1": 177.9, "innehåll": "06 08 99 Annat avfall än det som anges i 06 08 02. 06 09 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fosforhaltiga kemikalier samt från kemiska processer där fosforföreningar ingår:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 491.8, "y1": 251.4, "innehåll": "06 09 02 Fosforslagg. 06 09 03* Kalciumbaserat reaktionsavfall som innehåller eller är förorenat med farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 255.8, "x1": 477.8, "y1": 306.9, "innehåll": "06 09 04 Annat kalciumbaserat reaktionsavfall än det som anges i 06 09 03. 06 09 99 Annat avfall än det som anges i 06 09 02-06 09 04."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 520.5, "y1": 368.5, "innehåll": "06 10 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av kvävehaltiga kemikalier, samt från kemiska processer där kväveföreningar ingår och från tillverkning av gödningsmedel:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 373.6, "x1": 509.6, "y1": 413.5, "innehåll": "06 10 02* Avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 428.0, "y1": 469.8, "innehåll": "06 10 99 Annat avfall än det som anges i 06 10 02. 06 11 Avfall från tillverkning av oorganiska pigment och täckmedel:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 447.5, "y1": 497.5, "innehåll": "06 11 01 Kalciumbaserat reaktionsavfall från tillverkning av titandioxid."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 363.0, "y1": 553.8, "innehåll": "06 11 99 Annat avfall än det som anges i 06 11 01. 06 13 Annat avfall från oorganiska kemiska processer:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 481.9, "y1": 610.1, "innehåll": "06 13 01* Oorganiska växtskyddsmedel, träskyddsmedel och andra biocider. 06 13 02* Förbrukat aktivt kol (utom 06 07 02)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 699.3, "x1": 395.8, "y1": 750.4, "innehåll": "06 13 99 Annat avfall än det som anges i 06 13 01-06 13 05. 07 Avfall från organisk-kemiska processer"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 57, "x0": 64.8, "y0": 754.8, "x1": 511.6, "y1": 795.5, "innehåll": "07 01 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska baskemikalier:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 494.6, "y1": 71.3, "innehåll": "07 01 01* Tvättvatten och vattenbaserad moderlut. 07 01 03* Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 450.5, "y1": 127.6, "innehåll": "07 01 04* Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar. 07 01 07* Halogenerade destillations- och reaktionsrester."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 430.4, "y1": 211.6, "innehåll": "07 01 08* Andra destillations- och reaktionsrester. 07 01 09* Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel. 07 01 10* Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 514.3, "y1": 256.7, "innehåll": "07 01 11* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 523.9, "y1": 329.5, "innehåll": "07 01 12 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 01 11. 07 01 99 Annat avfall än det som anges i 07 01 01-07 01 12."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 334.6, "x1": 488.3, "y1": 402.2, "innehåll": "07 02 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av plast, syntetgummi och konstfibrer: 07 02 01* Tvättvatten och vattenbaserad moderlut."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 494.6, "y1": 458.5, "innehåll": "07 02 03* Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar. 07 02 04* Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 430.4, "y1": 542.6, "innehåll": "07 02 07* Halogenerade destillations- och reaktionsrester. 07 02 08* Andra destillations- och reaktionsrester. 07 02 09* Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 547.7, "x1": 514.3, "y1": 616.1, "innehåll": "07 02 10* Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel. 07 02 11* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 620.5, "x1": 523.9, "y1": 660.4, "innehåll": "07 02 12 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 02 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 665.5, "x1": 523.6, "y1": 733.9, "innehåll": "07 02 13 Plastavfall. 07 02 14* Avfall från tillsatser som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 58, "x0": 64.8, "y0": 738.3, "x1": 517.0, "y1": 806.7, "innehåll": "07 02 15 Annat avfall från tillsatser än det som anges i 07 02 14. 07 02 16* Avfall som innehåller farliga silikoner och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 470.9, "y1": 71.3, "innehåll": "07 02 17 Avfall som innehåller andra silikoner än de som anges i 07 02 16. 07 02 99 Annat avfall än det som anges i 07 02 01-07 02 17."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 511.6, "y1": 116.3, "innehåll": "07 03 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska färgämnen och pigment (utom 06 11):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 494.6, "y1": 200.4, "innehåll": "07 03 01* Tvättvatten och vattenbaserad moderlut. 07 03 03* Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar. 07 03 04* Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 383.1, "y1": 256.7, "innehåll": "07 03 07* Halogenerade destillations- och reaktionsrester. 07 03 08* Andra destillations- och reaktionsrester."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 430.4, "y1": 312.9, "innehåll": "07 03 09* Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel. 07 03 10* Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 514.3, "y1": 358.0, "innehåll": "07 03 11* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 523.9, "y1": 402.2, "innehåll": "07 03 12 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 03 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 511.6, "y1": 520.1, "innehåll": "07 03 99 Annat avfall än det som anges i 07 03 01-07 03 12. 07 04 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av organiska växtskyddsprodukter (utom 02 01 08 och 02 01 09), träskyddsprodukter (utom 03 02) och andra biocider: 07 04 01* Tvättvatten och vattenbaserad moderlut."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 525.2, "x1": 494.6, "y1": 576.3, "innehåll": "07 04 03* Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar. 07 04 04* Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 581.4, "x1": 430.4, "y1": 660.4, "innehåll": "07 04 07* Halogenerade destillations- och reaktionsrester. 07 04 08* Andra destillations- och reaktionsrester. 07 04 09* Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 665.5, "x1": 514.3, "y1": 733.9, "innehåll": "07 04 10* Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel. 07 04 11* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 59, "x0": 64.8, "y0": 738.3, "x1": 523.9, "y1": 778.2, "innehåll": "07 04 12 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 04 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 500.5, "y1": 60.1, "innehåll": "07 04 13* Fast avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 456.2, "y1": 161.4, "innehåll": "07 04 99 Annat avfall än det som anges i 07 04 01-07 04 13. 07 05 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av farmaceutiska produkter: 07 05 01* Tvättvatten och vattenbaserad moderlut."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 494.6, "y1": 189.1, "innehåll": "07 05 03* Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 450.5, "y1": 245.4, "innehåll": "07 05 04* Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar. 07 05 07* Halogenerade destillations- och reaktionsrester."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 430.4, "y1": 329.5, "innehåll": "07 05 08* Andra destillations- och reaktionsrester. 07 05 09* Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel. 07 05 10* Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 334.6, "x1": 514.3, "y1": 374.5, "innehåll": "07 05 11* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 523.9, "y1": 419.5, "innehåll": "07 05 12 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 05 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 423.9, "x1": 500.5, "y1": 492.3, "innehåll": "07 05 13* Fast avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 07 05 14 Annat fast avfall än det som anges i 07 05 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 525.2, "x1": 489.6, "y1": 565.1, "innehåll": "07 06 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av fetter, smörjmedel, såpa, rengöringsmedel, desinfektionsmedel och kosmetika:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 494.6, "y1": 649.1, "innehåll": "07 06 01* Tvättvatten och vattenbaserad moderlut. 07 06 03* Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar. 07 06 04* Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 383.1, "y1": 705.4, "innehåll": "07 06 07* Halogenerade destillations- och reaktionsrester. 07 06 08* Andra destillations- och reaktionsrester."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 430.4, "y1": 761.7, "innehåll": "07 06 09* Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel. 07 06 10* Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 60, "x0": 64.8, "y0": 766.1, "x1": 514.3, "y1": 806.7, "innehåll": "07 06 11* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 60.1, "innehåll": "07 06 12 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 06 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 456.2, "y1": 161.4, "innehåll": "07 06 99 Annat avfall än det som anges i 07 06 01-07 06 12. 07 07 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av finkemikalier och kemiska produkter, som inte anges på annan plats: 07 07 01* Tvättvatten och vattenbaserad moderlut."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 494.6, "y1": 189.1, "innehåll": "07 07 03* Halogenerade organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 450.5, "y1": 245.4, "innehåll": "07 07 04* Andra organiska lösningsmedel, tvättvätskor och moderlutar. 07 07 07* Halogenerade destillations- och reaktionsrester."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 430.4, "y1": 329.5, "innehåll": "07 07 08* Andra destillations- och reaktionsrester. 07 07 09* Halogenerade filterkakor och förbrukade absorbermedel. 07 07 10* Andra filterkakor och förbrukade absorbermedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 334.6, "x1": 514.3, "y1": 374.5, "innehåll": "07 07 11* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 523.9, "y1": 447.3, "innehåll": "07 07 12 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 07 11. 07 07 99 Annat avfall än det som anges i 07 07 01-07 07 12."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 452.4, "x1": 521.6, "y1": 492.3, "innehåll": "08 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av ytbeläggningar (färg, lack och porslinsemalj), lim, fogmassa och tryckfärg"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 523.0, "y1": 537.3, "innehåll": "08 01 Avfall från tillverkning, formulering, distribution, användning och borttagning av färg och lack:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 541.7, "x1": 509.6, "y1": 582.3, "innehåll": "08 01 11* Färg- och lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 586.7, "x1": 498.5, "y1": 682.9, "innehåll": "08 01 12 Annat färg- och lackavfall än det som anges i 08 01 11. 08 01 13* Slam från färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 08 01 14 Annat slam från färg eller lack än det som anges i 08 01 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 508.5, "y1": 744.4, "innehåll": "08 01 15* Vattenhaltigt slam innehållande färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 61, "x0": 64.8, "y0": 749.5, "x1": 519.9, "y1": 789.4, "innehåll": "08 01 16 Annat vattenhaltigt slam innehållande färg eller lack än det som anges i 08 01 15."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.5, "y1": 77.3, "innehåll": "08 01 17* Avfall från färg- och lackborttagning som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 504.6, "y1": 105.1, "innehåll": "08 01 18 Annat avfall från färg- och lackborttagning än det som anges i 08 01 17."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 517.6, "y1": 166.6, "innehåll": "08 01 19* Vattensuspensioner innehållande färg eller lack som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 511.2, "y1": 211.6, "innehåll": "08 01 20 Andra vattensuspensioner innehållande färg eller lack än de som anges i 08 01 19."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 394.9, "y1": 267.9, "innehåll": "08 01 21* Avfall från färg- och lackborttagningsmedel. 08 01 99 Annat avfall än det som anges i 08 01 11-08 01 21."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 490.3, "y1": 340.7, "innehåll": "08 02 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av andra ytbeläggningsmedel (även keramiska material): 08 02 01 Pulverlackavfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 373.6, "x1": 418.8, "y1": 424.7, "innehåll": "08 02 03 Vattensuspensioner som innehåller keramiska material. 08 02 99 Annat avfall än det som anges i 08 02 01-08 02 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 508.9, "y1": 481.0, "innehåll": "08 03 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av tryckfärg: 08 03 07 Vattenhaltigt slam som innehåller tryckfärg."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 507.2, "y1": 553.8, "innehåll": "08 03 12* Tryckfärgsavfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 504.5, "y1": 626.6, "innehåll": "08 03 13 Annat tryckfärgsavfall än det som anges i 08 03 12. 08 03 14* Tryckfärgsslam som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 394.4, "y1": 682.9, "innehåll": "08 03 15 Annat tryckfärgsslam än det som anges i 08 03 14. 08 03 16* Etsbad."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 503.6, "y1": 755.7, "innehåll": "08 03 17* Toneravfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 08 03 18 Annat toneravfall än det som anges i 08 03 17."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 62, "x0": 64.8, "y0": 760.8, "x1": 395.8, "y1": 812.0, "innehåll": "08 03 19* Dispergerad olja. 08 03 99 Annat avfall än det som anges i 08 03 07-08 03 19."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 497.6, "y1": 60.1, "innehåll": "08 04 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av lim och fogmassa (även impregneringsmedel):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 503.8, "y1": 105.1, "innehåll": "08 04 09* Lim och fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 498.2, "y1": 177.9, "innehåll": "08 04 10 Annat lim och annan fogmassa än de som anges i 08 04 09. 08 04 11* Lim- och fogmasseslam som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 501.8, "y1": 267.9, "innehåll": "08 04 12 Annat lim- och fogmasseslam än det som anges i 08 04 11. 08 04 13* Vattenhaltigt slam innehållande lim eller fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 522.5, "y1": 312.9, "innehåll": "08 04 14 Annat vattenhaltigt slam innehållande lim eller fogmassa än det som anges i 08 04 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 515.2, "y1": 374.5, "innehåll": "08 04 15* Vattenhaltigt flytande avfall innehållande lim eller fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 508.5, "y1": 447.2, "innehåll": "08 04 16 Annat vattenhaltigt flytande avfall innehållande lim eller fogmassa än det som anges i 08 04 15. 08 04 17* Hartsolja."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 367.5, "y1": 531.3, "innehåll": "08 05 Avfall som inte anges på annan plats i kapitel 08. 08 05 01* Avfall som utgörs av isocyanater."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 343.5, "y1": 615.3, "innehåll": "09 Avfall från fotografisk industri 09 01 Avfall från fotografisk industri: 09 01 01* Vattenbaserad framkallare och aktivator."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 352.0, "y1": 671.6, "innehåll": "09 01 02* Vattenbaserad framkallare för offsetplåtar. 09 01 03* Lösningsmedelsbaserad framkallare."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 732.3, "x1": 435.1, "y1": 772.9, "innehåll": "09 01 06* Silverhaltigt avfall från behandling av fotografiskt avfall på produktionsstället."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 63, "x0": 64.8, "y0": 777.3, "x1": 516.5, "y1": 800.7, "innehåll": "09 01 07 Fotografisk film och fotopapper som innehåller silver eller silverföreningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 451.1, "y1": 60.1, "innehåll": "09 01 08 Fotografisk film och fotopapper som inte innehåller silver eller silverföreningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 517.0, "y1": 133.6, "innehåll": "09 01 10 Engångskameror utan batterier. 09 01 11* Engångskameror med batterier inbegripna under 16 06 01, 16 06 02 eller 16 06 03 och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 478.3, "y1": 161.4, "innehåll": "09 01 12 Engångskameror med andra batterier än de som anges i 09 01 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 501.2, "y1": 234.1, "innehåll": "09 01 13* Annat vattenhaltigt flytande avfall från återvinning av silver än det som anges i 09 01 06. 09 01 99 Annat avfall än det som anges i 09 01 01-09 01 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 239.2, "x1": 464.3, "y1": 290.4, "innehåll": "10 Avfall från termiska processer 10 01 Avfall från kraftverk och andra förbränningsanläggningar (utom 19):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 513.2, "y1": 318.2, "innehåll": "10 01 01 Bottenaska, slagg och pannaska (utom pannaska som anges i 10 01 04)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 406.4, "y1": 402.2, "innehåll": "10 01 02 Flygaska från kolförbränning. 10 01 03 Flygaska från förbränning av torv och obehandlat trä. 10 01 04* Flygaska och pannaska från oljeförbränning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 407.4, "x1": 466.4, "y1": 430.8, "innehåll": "10 01 05 Kalciumbaserat reaktionsavfall i fast form från rökgasavsvavling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 469.1, "y1": 458.5, "innehåll": "10 01 07 Kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 463.6, "x1": 463.1, "y1": 514.8, "innehåll": "10 01 09* Svavelsyra. 10 01 13* Flygaska från emulgerade kolväten som används som bränsle."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 519.2, "x1": 495.2, "y1": 559.8, "innehåll": "10 01 14* Bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 564.2, "x1": 511.2, "y1": 604.9, "innehåll": "10 01 15 Annan bottenaska, slagg och pannaska från samförbränning än den som anges i 10 01 14."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 494.5, "y1": 649.1, "innehåll": "10 01 16* Flygaska från samförbränning som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 478.5, "y1": 677.6, "innehåll": "10 01 17 Annan flygaska från samförbränning än den som anges i 10 01 16."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 682.0, "x1": 502.9, "y1": 722.7, "innehåll": "10 01 18* Avfall från rökgasrening som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 727.0, "x1": 514.6, "y1": 766.9, "innehåll": "10 01 19 Annat avfall från rökgasrening än det som anges i 10 01 05, 10 01 07 och 10 01 18."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 64, "x0": 64.8, "y0": 772.0, "x1": 515.2, "y1": 812.0, "innehåll": "10 01 20* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 60.1, "innehåll": "10 01 21 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 10 01 20."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 516.3, "y1": 105.1, "innehåll": "10 01 22* Vattenhaltigt slam från rengöring av pannor som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 508.6, "y1": 177.9, "innehåll": "10 01 23 Annat vattenhaltigt slam från rengöring av pannor än det som anges i 10 01 22. 10 01 24 Sand från fluidiserade bäddar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 489.6, "y1": 234.1, "innehåll": "10 01 25 Avfall från lagring och bearbetning av bränsle för koleldade kraftverk. 10 01 26 Avfall från kylvattenbehandling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 239.2, "x1": 395.8, "y1": 318.2, "innehåll": "10 01 99 Annat avfall än det som anges i 10 01 01-10 01 26. 10 02 Avfall från järn- och stålindustri: 10 02 01 Avfall från slaggbehandling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 512.5, "y1": 391.0, "innehåll": "10 02 02 Obehandlad slagg. 10 02 07* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 396.1, "x1": 489.9, "y1": 447.3, "innehåll": "10 02 08 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 02 07. 10 02 10 Glödskal."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 452.4, "x1": 520.8, "y1": 492.3, "innehåll": "10 02 11* Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 477.7, "y1": 520.1, "innehåll": "10 02 12 Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 02 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 525.2, "x1": 514.5, "y1": 565.1, "innehåll": "10 02 13* Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 519.9, "y1": 637.9, "innehåll": "10 02 14 Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i 10 02 13. 10 02 15 Annat slam och andra filterkakor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 65, "x0": 64.8, "y0": 643.0, "x1": 395.8, "y1": 694.1, "innehåll": "10 02 99 Annat avfall än det som anges i 10 02 01-10 02 15. 10 03 Avfall från aluminiumsmältverk:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.8, "y1": 105.1, "innehåll": "10 03 09* Svart slagg från sekundär smältning. 10 03 15* Avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 522.3, "y1": 177.9, "innehåll": "10 03 16 Annat avdraget material än det som anges i 10 03 15. 10 03 17* Tjärhaltigt avfall från anodtillverkning som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 506.5, "y1": 206.4, "innehåll": "10 03 18 Annat kolhaltigt avfall från anodtillverkning än det som anges i 10 03 17."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 499.2, "y1": 279.2, "innehåll": "10 03 19* Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 10 03 20 Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 03 19."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 505.8, "y1": 324.2, "innehåll": "10 03 21* Annat partikelformigt material och stoft (även stoft från kulkvarnar) som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 511.8, "y1": 368.5, "innehåll": "10 03 22 Annat partikelformigt material och stoft (även stoft från kulkvarnar) än det som anges i 10 03 21."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 373.6, "x1": 512.5, "y1": 413.5, "innehåll": "10 03 23* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 489.9, "y1": 442.0, "innehåll": "10 03 24 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 03 23."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 514.5, "y1": 486.3, "innehåll": "10 03 25* Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 491.4, "x1": 519.9, "y1": 531.3, "innehåll": "10 03 26 Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i 10 03 25."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 521.7, "y1": 576.3, "innehåll": "10 03 27* Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 580.7, "x1": 478.5, "y1": 604.1, "innehåll": "10 03 28 Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 03 27."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 512.3, "y1": 649.1, "innehåll": "10 03 29* Avfall från behandling av saltslagg och svart slagg som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 522.6, "y1": 721.9, "innehåll": "10 03 30 Annat avfall från behandling av saltslagg och svart slagg än det som anges i 10 03 29. 10 03 99 Annat avfall än det som anges i 10 03 02-10 03 30."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 727.0, "x1": 355.0, "y1": 778.2, "innehåll": "10 04 Avfall från blysmältverk: 10 04 01* Slagg från primär och sekundär smältning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 66, "x0": 64.8, "y0": 783.3, "x1": 473.8, "y1": 806.7, "innehåll": "10 04 02* Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 337.0, "y1": 127.6, "innehåll": "10 04 05* Annat partikelformigt material och stoft. 10 04 06* Fast avfall från rökgasrening."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 521.7, "y1": 200.4, "innehåll": "10 04 07* Slam och filterkakor från rökgasbehandling. 10 04 09* Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 478.5, "y1": 256.7, "innehåll": "10 04 10 Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 04 09. 10 04 99 Annat avfall än det som anges i 10 04 01-10 04 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 350.4, "y1": 340.7, "innehåll": "10 05 Avfall från zinksmältverk: 10 05 01 Slagg från primär och sekundär smältning. 10 05 03* Stoft från rökgasrening."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 360.4, "y1": 424.8, "innehåll": "10 05 04 Annat partikelformigt material och stoft. 10 05 05* Fast avfall från rökgasbehandling. 10 05 06* Slam och filterkakor från rökgasbehandling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 429.9, "x1": 521.7, "y1": 469.8, "innehåll": "10 05 08* Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 474.9, "x1": 478.5, "y1": 498.3, "innehåll": "10 05 09 Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 05 08."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 502.7, "x1": 521.8, "y1": 559.8, "innehåll": "10 05 10* Slagg och avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 564.2, "x1": 500.3, "y1": 587.6, "innehåll": "10 05 11 Annan slagg och annat avdraget material än det som anges i 10 05 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 592.7, "x1": 394.9, "y1": 671.6, "innehåll": "10 05 99 Annat avfall än det som anges i 10 05 01-10 05 11. 10 06 Avfall från kopparsmältverk: 10 06 01 Slagg från primär och sekundär smältning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 676.7, "x1": 469.1, "y1": 727.9, "innehåll": "10 06 02 Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning. 10 06 03* Stoft från rökgasrening."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 67, "x0": 64.8, "y0": 733.0, "x1": 360.4, "y1": 812.0, "innehåll": "10 06 04 Annat partikelformigt material och stoft. 10 06 06* Fast avfall från rökgasbehandling. 10 06 07* Slam och filterkakor från rökgasbehandling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.7, "y1": 60.1, "innehåll": "10 06 09* Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 478.5, "y1": 116.3, "innehåll": "10 06 10 Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 06 09. 10 06 99 Annat avfall än det som anges i 10 06 01-10 06 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 350.4, "y1": 172.6, "innehåll": "10 07 Avfall från silver-, guld- och platinasmältverk: 10 07 01 Slagg från primär och sekundär smältning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 469.1, "y1": 200.4, "innehåll": "10 07 02 Slagg och avdraget material från primär och sekundär smältning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 332.3, "y1": 256.7, "innehåll": "10 07 03 Fast avfall från rökgasbehandling. 10 07 04 Annat partikelformigt material och stoft."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 521.7, "y1": 329.5, "innehåll": "10 07 05 Slam och filterkakor från rökgasbehandling. 10 07 07* Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 334.6, "x1": 478.5, "y1": 385.7, "innehåll": "10 07 08 Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 07 07. 10 07 99 Annat avfall än det som anges i 10 07 01-10 07 08."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 373.7, "y1": 469.8, "innehåll": "10 08 04 Partikelformigt material och stoft. 10 08 08* Saltslagg från primär och sekundär smältning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 474.9, "x1": 521.8, "y1": 559.8, "innehåll": "10 08 09 Annan slagg. 10 08 10* Slagg och avdraget material som är brandfarligt eller som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 564.2, "x1": 500.3, "y1": 587.6, "innehåll": "10 08 11 Annan slagg och annat avdraget material än det som anges i 10 08 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 592.7, "x1": 522.3, "y1": 632.6, "innehåll": "10 08 12* Tjärhaltigt avfall från anodtillverkning som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 637.0, "x1": 506.5, "y1": 660.4, "innehåll": "10 08 13 Annat kolhaltigt avfall från anodtillverkning än det som anges i 10 08 12."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 665.5, "x1": 499.2, "y1": 761.7, "innehåll": "10 08 14 Anodrester. 10 08 15* Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 10 08 16 Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 08 15."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 68, "x0": 64.8, "y0": 766.0, "x1": 514.5, "y1": 806.7, "innehåll": "10 08 17* Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.9, "y1": 60.1, "innehåll": "10 08 18 Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än de som anges i 10 08 17."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 521.7, "y1": 105.1, "innehåll": "10 08 19* Avfall från kylvattenbehandling som innehåller olja och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 478.5, "y1": 161.4, "innehåll": "10 08 20 Annat avfall från kylvattenbehandling än det som anges i 10 08 19. 10 08 99 Annat avfall än det som anges i 10 08 04-10 08 20."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 501.8, "y1": 262.7, "innehåll": "10 09 03 Ugnsslagg. 10 09 05* Oanvända gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 503.9, "y1": 290.4, "innehåll": "10 09 06 Andra oanvända gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 09 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 519.2, "y1": 335.4, "innehåll": "10 09 07* Använda gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 497.2, "y1": 363.2, "innehåll": "10 09 08 Andra använda gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 09 07."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 367.6, "x1": 499.2, "y1": 436.0, "innehåll": "10 09 09* Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 10 09 10 Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 09 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 522.3, "y1": 508.8, "innehåll": "10 09 11* Annat partikelformigt material som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 10 09 12 Annat partikelformigt material än det som anges i 10 09 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 521.2, "y1": 553.8, "innehåll": "10 09 13* Bindemedelsavfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 506.9, "y1": 626.6, "innehåll": "10 09 14 Annat bindemedelsavfall än det som anges i 10 09 13. 10 09 15* Avfall av sprickindikeringsvätska som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 487.8, "y1": 682.9, "innehåll": "10 09 16 Annat avfall av sprickindikeringsvätska än det som anges i 10 09 15. 10 09 99 Annat avfall än det som anges i 10 09 03-10 09 16."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 360.1, "y1": 739.2, "innehåll": "10 10 Avfall från andra metallgjuterier än järngjuterier: 10 10 03 Ugnsslagg."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 501.8, "y1": 784.2, "innehåll": "10 10 05* Oanvända gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 69, "x0": 64.8, "y0": 788.5, "x1": 503.9, "y1": 812.0, "innehåll": "10 10 06 Andra oanvända gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 10 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 496.5, "y1": 60.1, "innehåll": "10 10 07* Använda gjutkärnor och gjutformar som innehåller farliga ämnen som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 497.2, "y1": 88.6, "innehåll": "10 10 08 Andra använda gjutkärnor och gjutformar än de som anges i 10 10 07."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 92.9, "x1": 499.2, "y1": 161.4, "innehåll": "10 10 09* Stoft från rökgasrening som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 10 10 10 Annat stoft från rökgasrening än det som anges i 10 10 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 522.3, "y1": 234.1, "innehåll": "10 10 11* Annat partikelformigt material som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 10 10 12 Annat partikelformigt material än det som anges i 10 10 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 239.2, "x1": 521.2, "y1": 306.9, "innehåll": "10 10 13* Bindemedelsavfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 10 10 14 Annat bindemedelsavfall än det som anges i 10 10 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 504.9, "y1": 352.0, "innehåll": "10 10 15* Avfall av sprickindikeringsmedel som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 485.8, "y1": 379.7, "innehåll": "10 10 16 Annat avfall av sprickindikeringsmedel än det som anges i 10 10 15."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 395.8, "y1": 436.0, "innehåll": "10 10 99 Annat avfall än det som anges i 10 10 03-10 10 16. 10 11 Avfall från tillverkning av glas och glasprodukter:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 298.7, "y1": 492.3, "innehåll": "10 11 03 Glasfiberavfall. 10 11 05 Partikelformigt material och stoft."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 491.1, "y1": 537.3, "innehåll": "10 11 09* Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt och som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 541.7, "x1": 499.6, "y1": 582.3, "innehåll": "10 11 10 Annat avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt än de som anges i 10 11 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 586.7, "x1": 522.7, "y1": 626.6, "innehåll": "10 11 11* Glasavfall i form av små partiklar och glasmjöl som innehåller tungmetaller (t.ex. från katodstrålerör) och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 514.3, "y1": 700.1, "innehåll": "10 11 12 Annat glasavfall än det som anges i 10 11 11. 10 11 13* Slam från polering och slipning av glas som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 704.5, "x1": 518.8, "y1": 727.9, "innehåll": "10 11 14 Annat slam från polering och slipning av glas än det som anges i 10 11 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 732.3, "x1": 511.6, "y1": 772.9, "innehåll": "10 11 15* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 70, "x0": 64.8, "y0": 777.3, "x1": 488.1, "y1": 800.7, "innehåll": "10 11 16 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 11 15."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 513.6, "y1": 60.1, "innehåll": "10 11 17* Slam och filterkakor från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 519.0, "y1": 105.1, "innehåll": "10 11 18 Annat slam och andra filterkakor från rökgasbehandling än som anges i 10 11 17."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 505.6, "y1": 150.1, "innehåll": "10 11 19* Fast avfall från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 154.5, "x1": 512.3, "y1": 222.9, "innehåll": "10 11 20 Annat fast avfall från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 10 11 19. 10 11 99 Annat avfall än det som anges i 10 11 03-10 11 20."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 228.0, "x1": 480.9, "y1": 279.2, "innehåll": "10 12 Avfall från tillverkning av keramikvaror, tegel, klinker och byggmaterial: 10 12 01 Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 355.7, "y1": 363.2, "innehåll": "10 12 05 Slam och filterkakor från rökgasbehandling. 10 12 06 Kasserade formar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 367.6, "x1": 508.5, "y1": 391.0, "innehåll": "10 12 08 Keramikavfall, tegel, klinker och byggmaterial (efter termisk behandling)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 396.1, "x1": 512.5, "y1": 436.0, "innehåll": "10 12 09* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 489.9, "y1": 464.5, "innehåll": "10 12 10 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 12 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 468.9, "x1": 520.8, "y1": 508.8, "innehåll": "10 12 11* Avfall från glasering som innehåller tungmetaller och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 420.3, "y1": 565.1, "innehåll": "10 12 12 Annat avfall från glasering än det som anges i 10 12 11. 10 12 13 Slam från avloppsbehandling på produktionsstället."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 509.6, "y1": 637.9, "innehåll": "10 12 99 Annat avfall än det som anges i 10 12 01-10 12 13. 10 13 Avfall från tillverkning av cement, kalk och puts samt produkter baserade på dessa:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 643.0, "x1": 436.9, "y1": 694.2, "innehåll": "10 13 01 Avfall från råvarublandningar som inte behandlats termiskt. 10 13 04 Avfall från bränning och släckning av kalk."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 699.3, "x1": 460.5, "y1": 750.4, "innehåll": "10 13 06 Partikelformigt material och stoft (utom 10 13 12 och 10 13 13). 10 13 07 Slam och filterkakor från rökgasbehandling."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 71, "x0": 64.8, "y0": 754.8, "x1": 504.9, "y1": 795.5, "innehåll": "10 13 09* Avfall från tillverkning av asbestcement som innehåller asbest och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 43.6, "innehåll": "10 13 10 Annat avfall från tillverkning av asbestcement än det som anges i 10 13 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 516.3, "y1": 88.6, "innehåll": "10 13 11 Andra cementbaserade kompositmaterial än de som anges i 10 13 09 och 10 13 10."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 92.9, "x1": 512.5, "y1": 133.6, "innehåll": "10 13 12* Fast avfall från rökgasbehandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 489.9, "y1": 189.1, "innehåll": "10 13 13 Annat fast avfall från rökgasbehandling än det som anges i 10 13 12. 10 13 14 Betongavfall och betongslam."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 395.8, "y1": 245.4, "innehåll": "10 13 99 Annat avfall än det som anges i 10 13 01-10 13 14. 10 14 Avfall från krematorier:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 517.4, "y1": 318.2, "innehåll": "10 14 01* Kvicksilverhaltigt avfall från rökgasrening. 11 Avfall från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material; hydrometallurgiska processer, exklusive järnmetaller"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 486.5, "y1": 379.7, "innehåll": "11 01 Avfall från kemisk ytbehandling och ytbeläggning av metaller och andra material (t.ex. galvanisering, förzinkning, betning, etsning, fosfatering, alkalisk avfettning och eloxidering):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 327.5, "y1": 436.0, "innehåll": "11 01 05* Betningssyror. 11 01 06* Syror som inte anges på annan plats."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 518.3, "y1": 565.1, "innehåll": "11 01 09* Slam och filterkakor som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 11 01 10 Annat slam och andra filterkakor än de som anges i 11 01 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 515.8, "y1": 637.9, "innehåll": "11 01 11* Vattenbaserade sköljvätskor som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 11 01 12 Andra sköljvätskor än de som anges i 11 01 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 643.0, "x1": 509.4, "y1": 682.9, "innehåll": "11 01 13* Avfettningsavfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 72, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 520.2, "y1": 784.2, "innehåll": "11 01 14 Annat avfettningsavfall än det som anges i 11 01 13. 11 01 15* Eluat eller slam från membransystem eller jonbytessystem som innehåller farliga ämnen. 11 01 16* Mättade eller förbrukade jonbyteshartser."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.0, "y1": 60.1, "innehåll": "11 01 98* Annat avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 420.0, "y1": 116.3, "innehåll": "11 01 99 Annat avfall än det som anges i 11 01 05-11 01 98. 11 02 Avfall från hydrometallurgiska processer där järn inte ingår:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 520.3, "y1": 144.8, "innehåll": "11 02 02* Slam från zinkbaserade hydrometallurgiska processer (även jarosit, götit)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 472.1, "y1": 172.6, "innehåll": "11 02 03 Avfall från tillverkning av anoder för hydroelektrolytiska processer."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 512.7, "y1": 217.6, "innehåll": "11 02 05* Avfall från kopparbaserade hydrometallurgiska processer som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 523.0, "y1": 262.7, "innehåll": "11 02 06 Annat avfall från kopparbaserade hydrometallurgiska processer än det som anges i 11 02 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 507.0, "y1": 306.9, "innehåll": "11 02 07* Annat avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 393.1, "y1": 391.0, "innehåll": "11 02 99 Annat avfall än det som anges i 11 02 02-11 02 07. 11 03 Slam och fast avfall från härdning: 11 03 01* Cyanidhaltigt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 396.1, "x1": 348.0, "y1": 447.3, "innehåll": "11 03 02* Annat avfall än det som anges i 11 03 01. 11 05 Avfall från varmförzinkning:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 393.1, "y1": 587.6, "innehåll": "11 05 04* Förbrukat flussmedel. 11 05 99 Annat avfall än det som anges i 11 05 01-11 05 04."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 592.7, "x1": 507.6, "y1": 632.6, "innehåll": "12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 637.0, "x1": 524.3, "y1": 705.4, "innehåll": "12 01 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster: 12 01 01 Fil- och svarvspån av järnmetall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 73, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 361.7, "y1": 789.5, "innehåll": "12 01 02 Stoft och partiklar av järnmetall. 12 01 03 Fil- och svarvspån av andra metaller än järn. 12 01 04 Stoft och partiklar av andra metaller än järn."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 60.1, "innehåll": "12 01 06* Mineralbaserade halogenhaltiga bearbetningsoljor (utom emulsioner och lösningar)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 488.5, "y1": 105.1, "innehåll": "12 01 07* Mineralbaserade halogenfria bearbetningsoljor (inte emulsioner och lösningar)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 487.9, "y1": 133.6, "innehåll": "12 01 08* Halogenhaltiga bearbetningsemulsioner och bearbetningslösningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 137.9, "x1": 469.2, "y1": 189.1, "innehåll": "12 01 09* Halogenfria bearbetningsemulsioner och bearbetningslösningar. 12 01 10* Syntetiska bearbetningsoljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 512.5, "y1": 290.4, "innehåll": "12 01 14* Slam från bearbetningsprocesser som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 491.9, "y1": 318.2, "innehåll": "12 01 15 Annat slam från bearbetningsprocesser än det som anges i 12 01 14."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 519.2, "y1": 391.0, "innehåll": "12 01 16* Blästringsmaterial som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 12 01 17 Annat blästringsmaterial än det som anges i 12 01 16."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 396.1, "x1": 420.4, "y1": 447.3, "innehåll": "12 01 18* Oljehaltigt metallslam (slam från slipning och polering). 12 01 19* Biologiskt lättnedbrytbar bearbetningsolja."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 452.4, "x1": 519.8, "y1": 492.3, "innehåll": "12 01 20* Förbrukade slipkroppar och slipmaterial som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 520.5, "y1": 520.1, "innehåll": "12 01 21 Andra förbrukade slipkroppar och slipmaterial än de som anges i 12 01 20."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 525.2, "x1": 395.8, "y1": 576.3, "innehåll": "12 01 99 Annat avfall än det som anges i 12 01 01-12 01 21. 12 03 Avfall från vatten- och ångavfettning (utom 11):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 581.4, "x1": 270.8, "y1": 632.6, "innehåll": "12 03 01* Vattenbaserad tvättvätska. 12 03 02* Avfall från ångavfettning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 637.0, "x1": 518.5, "y1": 705.4, "innehåll": "13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen (utom ätliga oljor och oljor i kapitel 05, 12 och 19) 13 01 Hydrauloljeavfall:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 74, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 367.0, "y1": 789.5, "innehåll": "13 01 01* Hydrauloljor som innehåller en PCB-produkt. 13 01 04* Klorerade emulsioner. 13 01 05* Icke-klorerade emulsioner."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 365.7, "y1": 71.3, "innehåll": "13 01 10* Mineralbaserade icke-klorerade hydrauloljor. 13 01 11* Syntetiska hydrauloljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 332.4, "y1": 127.6, "innehåll": "13 01 12* Biologiskt lättnedbrytbara hydrauloljor. 13 01 13* Andra hydrauloljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 475.1, "y1": 183.9, "innehåll": "13 02 Motorolje-, transmissionsolje- och smörjoljeavfall: 13 02 04* Mineralbaserade klorerade motor-, transmissions- och smörjoljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 500.5, "y1": 211.6, "innehåll": "13 02 05* Mineralbaserade icke-klorerade motor-, transmissions- och smörjoljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 467.1, "y1": 267.9, "innehåll": "13 02 06* Syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor. 13 02 07* Biologiskt lättnedbrytbara motor-, transmissions- och smörjoljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 273.0, "x1": 363.7, "y1": 324.2, "innehåll": "13 02 08* Andra motor-, transmissions- och smörjoljor. 13 03 Avfall av isoler- och värmeöverföringsoljor:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 328.6, "x1": 481.1, "y1": 352.0, "innehåll": "13 03 01* Isoler- eller värmeöverföringsoljor som innehåller en PCB-produkt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 357.1, "x1": 517.8, "y1": 397.0, "innehåll": "13 03 06* Andra mineralbaserade klorerade isoler- och värmeöverföringsoljor än de som anges i 13 03 01."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 401.4, "x1": 477.8, "y1": 424.8, "innehåll": "13 03 07* Mineralbaserade icke-klorerade isoler- och värmeöverföringsoljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 429.9, "x1": 444.5, "y1": 481.0, "innehåll": "13 03 08* Syntetiska isoler- och värmeöverföringsoljor. 13 03 09* Biologiskt lättnedbrytbara isoler- och värmeöverföringsoljor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 486.1, "x1": 381.7, "y1": 565.1, "innehåll": "13 03 10* Andra isoler- och värmeöverföringsoljor. 13 04 Maskinrumsolja: 13 04 01* Maskinrumsolja från sjöfart på inre vattenvägar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 482.4, "y1": 621.4, "innehåll": "13 04 02* Maskinrumsolja från mottagningsanläggningar för maskinrumsolja. 13 04 03* Maskinrumsolja från annan sjöfart."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 626.5, "x1": 359.0, "y1": 705.4, "innehåll": "13 05 Material från oljeavskiljare: 13 05 01* Fast avfall från sandfång och oljeavskiljare. 13 05 02* Slam från oljeavskiljare."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 262.9, "y1": 761.7, "innehåll": "13 05 03* Slam från slamavskiljare. 13 05 06* Olja från oljeavskiljare."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 75, "x0": 64.8, "y0": 766.8, "x1": 405.1, "y1": 818.0, "innehåll": "13 05 07* Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare. 13 05 08* Blandning av avfall från sandfång och oljeavskiljare."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 328.8, "y1": 71.3, "innehåll": "13 07 Avfall av flytande bränslen och drivmedel: 13 07 01* Eldningsolja och diesel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 366.2, "y1": 211.6, "innehåll": "13 08 Annat oljeavfall: 13 08 01* Avsaltningsslam eller avsaltningsemulsioner. 13 08 02* Andra emulsioner."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.7, "y0": 216.7, "x1": 508.2, "y1": 285.2, "innehåll": "13 08 99* Annat avfall än det som anges i 13 01-13 08 02. 14 Avfall bestående av organiska lösningsmedel, köldmedier och drivmedel (utom 07 och 08)"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.7, "y0": 289.5, "x1": 508.3, "y1": 329.5, "innehåll": "14 06 Avfall bestående av organiska lösningsmedel, köldmedier och drivmedel för skum eller aerosoler:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.7, "y0": 334.6, "x1": 491.9, "y1": 413.5, "innehåll": "14 06 01* Klorfluorkarboner, HCFC, HFC. 14 06 02* Andra halogenerade lösningsmedel och lösningsmedelsblandningar. 14 06 03* Andra lösningsmedel och lösningsmedelsblandningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.7, "y0": 418.6, "x1": 475.1, "y1": 469.8, "innehåll": "14 06 04* Slam och fast avfall som innehåller halogenerade lösningsmedel. 14 06 05* Slam och fast avfall som innehåller andra lösningsmedel."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.7, "y0": 474.9, "x1": 502.5, "y1": 514.8, "innehåll": "15 Förpackningsavfall; absorbermedel, torkdukar, filtermaterial och skyddskläder som inte anges på annan plats"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.7, "y0": 519.2, "x1": 507.8, "y1": 587.6, "innehåll": "15 01 Förpackningar (även kommunalt förpackningsavfall som anges i 20 01 men som har samlats in separat): 15 01 01 Pappers- och pappförpackningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 76, "x0": 64.7, "y0": 676.7, "x1": 314.9, "y1": 727.9, "innehåll": "15 01 05 Förpackningar av kompositmaterial. 15 01 06 Blandade förpackningar."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.2, "y1": 60.1, "innehåll": "15 01 10* Förpackningar som innehåller rester av eller som är förorenade av farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 518.5, "y1": 150.1, "innehåll": "15 01 11* Metallförpackningar som innehåller en farlig, fast, porös fyllning (t.ex. asbest), även tomma tryckbehållare och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 15 02 Absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 154.5, "x1": 501.1, "y1": 211.6, "innehåll": "15 02 02* Absorbermedel, filtermaterial (även oljefilter som inte anges på annan plats), torkdukar och skyddskläder förorenade av farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 523.8, "y1": 284.4, "innehåll": "15 02 03 Andra absorbermedel, filtermaterial, torkdukar och skyddskläder än de som anges i 15 02 02. 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 519.2, "y1": 345.9, "innehåll": "16 01 Uttjänta fordon från olika transportmedel (även maskiner som inte är avsedda att användas på väg) och avfall från demontering av uttjänta fordon och från underhåll av fordon (utom 13, 14, 16 06 och 16 08):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 462.5, "y1": 475.0, "innehåll": "16 01 06 Uttjänta fordon som varken innehåller vätskor eller andra farliga komponenter. 16 01 07* Oljefilter."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 375.1, "y1": 531.3, "innehåll": "16 01 08* Komponenter som innehåller kvicksilver. 16 01 09* Komponenter som innehåller en PCB-produkt."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 513.6, "y1": 604.1, "innehåll": "16 01 10* Explosiva komponenter (t.ex. krockkuddar). 16 01 11* Bromsbelägg som innehåller asbest och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 382.9, "y1": 660.4, "innehåll": "16 01 12 Andra bromsbelägg än de som anges i 16 01 11. 16 01 13* Bromsvätskor."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 665.5, "x1": 502.5, "y1": 705.4, "innehåll": "16 01 14* Fryspunktsnedsättande vätskor som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 77, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 477.2, "y1": 733.2, "innehåll": "16 01 15 Andra fryspunktsnedsättande vätskor än de som anges i 16 01 14."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 508.4, "y1": 116.3, "innehåll": "16 01 21* Andra farliga komponenter än de som anges i 16 01 07-16 01 11, 16 01 13 och 16 01 14."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 395.8, "y1": 200.4, "innehåll": "16 01 22 Andra komponenter. 16 01 99 Annat avfall än det som anges i 16 01 03-16 01 22. 16 02 Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 510.5, "y1": 245.4, "innehåll": "16 02 09* Transformatorer och kondensatorer som innehåller en PCB-produkt och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 521.2, "y1": 306.9, "innehåll": "16 02 10* Annan kasserad utrustning än den som anges i 16 02 09 som innehåller eller som är förorenad av en PCB- produkt och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 503.6, "y1": 352.0, "innehåll": "16 02 11* Kasserad utrustning som innehåller klorfluorkarboner, HCFC eller HFC och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 356.3, "x1": 506.5, "y1": 397.0, "innehåll": "16 02 12* Kasserad utrustning som innehåller fri asbest och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 520.5, "y1": 492.3, "innehåll": "16 02 13* Kasserad utrustning som innehåller andra farliga komponenter än de som anges i 16 02 09-16 02 12 och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. Farliga komponenter från elektrisk och elektronisk utrustning kan omfatta sådana ackumulatorer och batterier som anges i 16 06 och som är märkta som farliga; kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas m.m."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 479.2, "y1": 520.0, "innehåll": "16 02 14 Annan kasserad utrustning än den som anges i 16 02 09-16 02 13."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 507.2, "y1": 565.0, "innehåll": "16 02 15* Farliga komponenter som avlägsnats från kasserad utrustning och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 491.9, "y1": 610.1, "innehåll": "16 02 16 Andra komponenter än de som anges i 16 02 15 som avlägsnats från kasserad utrustning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 519.2, "y1": 637.8, "innehåll": "16 03 Produktionsserier som inte uppfyller uppställda krav och oanvända produkter:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 642.9, "x1": 513.2, "y1": 710.6, "innehåll": "16 03 03* Oorganiskt avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 16 03 04 Annat oorganiskt avfall än det som anges i 16 03 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 715.7, "x1": 506.5, "y1": 755.6, "innehåll": "16 03 05* Organiskt avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 78, "x0": 64.8, "y0": 760.7, "x1": 397.1, "y1": 811.9, "innehåll": "16 03 06 Annat organiskt avfall än det som anges i 16 03 05. 16 03 07* Metalliskt kvicksilver."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 299.7, "y1": 127.6, "innehåll": "16 04 02* Kasserade fyrverkeripjäser. 16 04 03* Andra kasserade sprängämnen."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 498.5, "y1": 200.4, "innehåll": "16 05 Gaser i tryckbehållare och kasserade kemikalier: 16 05 04* Gaser i tryckbehållare (även haloner) som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 517.8, "y1": 290.4, "innehåll": "16 05 05 Andra gaser i tryckbehållare än de som anges i 16 05 04. 16 05 06* Laboratoriekemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen, även blandningar av laboratoriekemikalier och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 492.5, "y1": 335.4, "innehåll": "16 05 07* Kasserade oorganiska kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 521.8, "y1": 379.7, "innehåll": "16 05 08* Kasserade organiska kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 519.9, "y1": 424.7, "innehåll": "16 05 09 Andra kasserade kemikalier än de som anges i 16 05 06, 16 05 07 eller 16 05 08."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 310.3, "y1": 565.1, "innehåll": "16 06 03* Kvicksilverhaltiga batterier. 16 06 04 Alkaliska batterier (utom 16 06 03)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 450.5, "y1": 649.1, "innehåll": "16 06 05 Andra batterier och ackumulatorer. 16 06 06* Separat insamlad elektrolyt från batterier och ackumulatorer. 16 07 Avfall från rengöring av transporttankar, lagertankar och"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 79, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 417.8, "y1": 789.5, "innehåll": "16 07 09* Avfall som innehåller andra farliga ämnen. 16 07 99 Annat avfall än det som anges i 16 07 08 och 16 07 09. 16 08 Förbrukade katalysatorer:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 489.8, "y1": 60.1, "innehåll": "16 08 01 Förbrukade katalysatorer som innehåller guld, silver, renium, rodium, palladium, iridium eller platina (utom 16 08 07)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 508.5, "y1": 122.3, "innehåll": "16 08 02* Förbrukade katalysatorer som innehåller farliga övergångsmetaller eller farliga föreningar av övergångsmetaller och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 467.8, "y1": 166.6, "innehåll": "16 08 03 Förbrukade katalysatorer som innehåller övergångsmetaller eller föreningar av övergångsmetaller som inte anges på annan plats."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 515.2, "y1": 211.6, "innehåll": "16 08 04 Förbrukade katalysatorer från fluidiserad katalytisk krackning (utom 16 08 07)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 403.7, "y1": 267.9, "innehåll": "16 08 05* Förbrukade katalysatorer som innehåller fosforsyra. 16 08 06* Förbrukade vätskor använda som katalysatorer."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 505.2, "y1": 340.7, "innehåll": "16 08 07* Förbrukade katalysatorer som är förorenade av farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 16 09 Oxidationsmedel:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 373.6, "x1": 446.4, "y1": 424.7, "innehåll": "16 09 02* Kromater, t.ex. kaliumkromat, kalium- eller natriumdikromat. 16 09 03* Peroxider, t.ex. väteperoxid."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 456.9, "y1": 481.0, "innehåll": "16 09 04* Andra oxidationsmedel. 16 10 Vattenhaltigt avfall avsett att behandlas utanför produktionsstället:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 485.4, "x1": 521.0, "y1": 553.8, "innehåll": "16 10 01* Vattenhaltigt avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 16 10 02 Annat vattenhaltigt avfall än det som anges i 16 10 01."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 506.3, "y1": 626.6, "innehåll": "16 10 03* Vattenhaltiga koncentrat som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 16 10 04 Andra vattenhaltiga koncentrat än de som anges i 16 10 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 519.6, "y1": 716.7, "innehåll": "16 11 Förbrukad infodring och förbrukade eldfasta material: 16 11 01* Kolbaserad infodring och kolbaserade eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 510.3, "y1": 761.7, "innehåll": "16 11 02 Annan kolbaserad infodring och andra kolbaserade eldfasta material från metallurgiska processer än de som anges i 16 11 01."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 80, "x0": 64.8, "y0": 766.0, "x1": 517.2, "y1": 806.7, "innehåll": "16 11 03* Annan infodring och andra eldfasta material från metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.6, "y1": 60.1, "innehåll": "16 11 04 Annan infodring och andra eldfasta material från metallurgiska processer än de som anges i 16 11 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 498.2, "y1": 105.1, "innehåll": "16 11 05* Infodring och eldfasta material från icke- metallurgiska processer som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 478.9, "y1": 150.1, "innehåll": "16 11 06 Annan infodring och andra eldfasta material från icke-metallurgiska processer än de som anges i 16 11 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 154.4, "x1": 494.5, "y1": 177.9, "innehåll": "17 Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden)"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 521.2, "y1": 335.4, "innehåll": "17 01 06* Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 521.9, "y1": 379.7, "innehåll": "17 01 07 Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i 17 01 06."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 497.8, "y1": 565.1, "innehåll": "17 02 04* Glas, plast och trä som innehåller eller som är förorenade med farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 17 03 Bitumenblandningar, stenkolstjära och tjärprodukter:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 515.2, "y1": 637.9, "innehåll": "17 03 01* Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 17 03 02 Andra bitumenblandningar än de som anges i 17 03 01."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 81, "x0": 64.8, "y0": 643.0, "x1": 299.6, "y1": 694.1, "innehåll": "17 03 03* Stenkolstjära och tjärprodukter. 17 04 Metaller (även legeringar av dessa)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 509.8, "y1": 144.8, "innehåll": "17 04 07 Blandade metaller. 17 04 09* Metallavfall som är förorenat av farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 500.5, "y1": 189.1, "innehåll": "17 04 10* Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 459.8, "y1": 262.7, "innehåll": "17 04 11 Andra kablar än de som anges i 17 04 10. 17 05 Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 517.9, "y1": 306.9, "innehåll": "17 05 03* Jord och sten som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 312.0, "x1": 503.8, "y1": 379.7, "innehåll": "17 05 04 Annan jord och sten än den som anges i 17 05 03. 17 05 05* Muddermassor som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 505.8, "y1": 481.0, "innehåll": "17 05 06 Andra muddermassor än de som anges i 17 05 05. 17 05 07* Spårballast som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 17 05 08 Annan spårballast än den som anges i 17 05 07."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 515.8, "y1": 553.8, "innehåll": "17 06 01* Isolermaterial som innehåller asbest och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 520.5, "y1": 598.8, "innehåll": "17 06 03* Andra isolermaterial som består av eller som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 603.2, "x1": 458.5, "y1": 626.6, "innehåll": "17 06 04 Andra isolermaterial än de som anges i 17 06 01 och 17 06 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 323.0, "y1": 682.9, "innehåll": "17 06 05* Byggmaterial som innehåller asbest. 17 08 Gipsbaserade byggmaterial:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 82, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 503.2, "y1": 755.7, "innehåll": "17 08 01* Gipsbaserade byggmaterial som är förorenade med farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 17 08 02 Andra gipsbaserade byggmaterial än de som anges i 17 08 01."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 60.1, "innehåll": "17 09 01* Bygg- och rivningsavfall som innehåller kvicksilver och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 521.9, "y1": 122.3, "innehåll": "17 09 02* Bygg- och rivningsavfall som innehåller en PCB- produkt (t.ex. fogmassor, hartsbaserade golv, isolerrutor och kondensatorer som innehåller en PCB-produkt) och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 517.8, "y1": 166.6, "innehåll": "17 09 03* Annat bygg- och rivningsavfall (även blandat avfall) som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 171.7, "x1": 515.9, "y1": 211.6, "innehåll": "17 09 04 Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i 17 09 01-17 09 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 508.3, "y1": 256.7, "innehåll": "18 Avfall från sjukvård och veterinärverksamhet eller därmed förknippad forskning (utom köks- och restaurangavfall utan direkt anknytning till patientbehandling)"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 522.4, "y1": 301.7, "innehåll": "18 01 Avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyggande av sjukdomar hos människor:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 445.8, "y1": 357.2, "innehåll": "18 01 01 Skärande och stickande avfall (utom 18 01 03). 18 01 02 Kroppsdelar och organ (även blodpreparat) (utom 18 01 03)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 492.1, "y1": 402.2, "innehåll": "18 01 03* Avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 454.9, "y1": 463.8, "innehåll": "18 01 04 Annat avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara (t.ex. förband, gipsbandage, linne, engångskläder, blöjor)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 468.9, "x1": 496.4, "y1": 508.8, "innehåll": "18 01 06* Kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 491.1, "y1": 581.6, "innehåll": "18 01 07 Andra kemikalier än de som anges i 18 01 06. 18 01 08* Cytotoxiska läkemedel och cytostatika och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 586.7, "x1": 369.1, "y1": 637.9, "innehåll": "18 01 09 Andra läkemedel än de som anges i 18 01 08. 18 01 10* Avfall som utgörs av amalgam från tandvård."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.8, "y0": 643.0, "x1": 445.6, "y1": 710.6, "innehåll": "18 02 Avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande av djursjukdomar: 18 02 01 Skärande och stickande avfall (utom 18 02 02)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.7, "y0": 715.7, "x1": 492.1, "y1": 755.7, "innehåll": "18 02 02* Avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 83, "x0": 64.7, "y0": 760.8, "x1": 510.1, "y1": 800.7, "innehåll": "18 02 03 Avfall där det inte ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 496.5, "y1": 60.1, "innehåll": "18 02 05* Kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 503.8, "y1": 161.4, "innehåll": "18 02 06 Andra kemikalier än de som anges i 18 02 05. 18 02 07* Cytotoxiska läkemedel och cytostatika som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 18 02 08 Andra läkemedel än de som anges i 18 02 07."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 482.3, "y1": 234.1, "innehåll": "19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål 19 01 Avfall från förbränning eller pyrolys av avfall:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 239.2, "x1": 409.1, "y1": 290.4, "innehåll": "19 01 02 Järnhaltigt material som avlägsnats från bottenaskan. 19 01 05* Filterkaka från rökgasrening."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 493.0, "y1": 363.2, "innehåll": "19 01 06* Vattenhaltigt flytande avfall från rökgasrening och annat vattenhaltigt flytande avfall. 19 01 07* Fast avfall från rökgasrening."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 396.1, "x1": 517.6, "y1": 436.0, "innehåll": "19 01 11* Bottenaska och slagg som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 493.8, "y1": 508.8, "innehåll": "19 01 12 Annan bottenaska och slagg än den som anges i 19 01 11. 19 01 13* Flygaska som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 499.2, "y1": 610.1, "innehåll": "19 01 14 Annan flygaska än den som anges i 19 01 13. 19 01 15* Pannaska som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 19 01 16 Annan pannaska än den som anges i 19 01 15."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 614.5, "x1": 517.6, "y1": 682.9, "innehåll": "19 01 17* Avfall från pyrolys som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 19 01 18 Annat avfall från pyrolys än det som anges i 19 01 17."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 395.8, "y1": 739.2, "innehåll": "19 01 19 Sand från fluidiserade bäddar. 19 01 99 Annat avfall än det som anges i 19 01 02-19 01 19."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 508.9, "y1": 784.2, "innehåll": "19 02 Avfall från fysikalisk eller kemisk behandling av avfall (även avlägsnande av krom eller cyanid samt neutralisering):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 84, "x0": 64.8, "y0": 788.5, "x1": 438.9, "y1": 812.0, "innehåll": "19 02 03 Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 456.9, "y1": 43.5, "innehåll": "19 02 04* Avfall som blandats, bestående av minst en sorts farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 518.5, "y1": 88.6, "innehåll": "19 02 05* Slam från fysikalisk eller kemisk behandling som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 92.9, "x1": 509.8, "y1": 161.3, "innehåll": "19 02 06 Annat slam från fysikalisk eller kemisk behandling än det som anges i 19 02 05. 19 02 07* Olja och koncentrat från avskiljning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 509.8, "y1": 206.4, "innehåll": "19 02 08* Flytande brännbart avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 523.2, "y1": 251.4, "innehåll": "19 02 09* Fast brännbart avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 472.5, "y1": 279.2, "innehåll": "19 02 10 Annat brännbart avfall än det som anges i 19 02 08 och 19 02 09."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 507.0, "y1": 351.9, "innehåll": "19 02 11* Annat avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 19 02 99 Annat avfall än det som anges i 19 02 03-19 02 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 502.9, "y1": 436.0, "innehåll": "19 03 04* Avfall, klassificerat som farligt, som delvis stabiliserats, utom 19 03 08. 19 03 05 Annat stabiliserat avfall än det som anges i 19 03 04."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 515.6, "y1": 508.8, "innehåll": "19 03 06* Avfall, klassificerat som farligt, som solidifierats och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 19 03 07 Annat solidifierat avfall än det som anges i 19 03 06."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 333.0, "y1": 565.1, "innehåll": "19 03 08* Delvis stabiliserat kvicksilver. 19 04 Förglasat avfall och avfall från förglasning:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 365.0, "y1": 649.1, "innehåll": "19 04 01 Förglasat avfall. 19 04 02* Flygaska och annat avfall från rökgasrening. 19 04 03* Icke-förglasad fast fas."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 654.2, "x1": 441.6, "y1": 705.4, "innehåll": "19 04 04 Vattenhaltigt flytande avfall från härdning av förglasat avfall. 19 05 Avfall från aerob behandling av fast avfall:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 477.8, "y1": 733.9, "innehåll": "19 05 01 Icke-komposterad fraktion av kommunalt avfall och liknande avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 85, "x0": 64.8, "y0": 738.3, "x1": 462.4, "y1": 789.5, "innehåll": "19 05 02 Icke-komposterad fraktion av animaliskt och vegetabiliskt avfall. 19 05 03 Kompost som inte uppfyller uppställda krav."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 407.8, "y1": 71.3, "innehåll": "19 06 Avfall från anaerob behandling av avfall: 19 06 03 Vätska från anaerob behandling av kommunalt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 494.5, "y1": 127.6, "innehåll": "19 06 04 Rötrest från anaerob behandling av kommunalt avfall. 19 06 05 Vätska från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 496.5, "y1": 183.9, "innehåll": "19 06 06 Rötrest från anaerob behandling av animaliskt och vegetabiliskt avfall. 19 06 99 Annat avfall än det som anges i 19 06 03-19 06 06."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 517.2, "y1": 256.7, "innehåll": "19 07 02* Lakvatten från avfallsupplag som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 462.5, "y1": 285.2, "innehåll": "19 07 03 Annat lakvatten från avfallsupplag än det som anges i 19 07 02."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 519.0, "y1": 340.7, "innehåll": "19 08 Avfall från avloppsreningsverk som inte anges på annan plats i förteckningen: 19 08 01 Rens."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 379.1, "y1": 424.8, "innehåll": "19 08 02 Avfall från sandfång. 19 08 05 Slam från behandling av hushållsavloppsvatten. 19 08 06* Mättade eller förbrukade jonbyteshartser."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 429.9, "x1": 504.5, "y1": 498.3, "innehåll": "19 08 07* Lösningar och slam från regenerering av jonbytare. 19 08 08* Tungmetallhaltigt avfall från membransystem och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 502.7, "x1": 505.8, "y1": 542.6, "innehåll": "19 08 09 Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 547.7, "x1": 523.2, "y1": 587.6, "innehåll": "19 08 10* Andra fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare än de som anges i 19 08 09 och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 592.7, "x1": 475.8, "y1": 632.6, "innehåll": "19 08 11* Slam som innehåller farliga ämnen från biologisk behandling av industriavloppsvatten och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 637.0, "x1": 515.2, "y1": 677.6, "innehåll": "19 08 12 Annat slam från biologisk behandling av industriavloppsvatten än det som anges i 19 08 11."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 682.0, "x1": 475.8, "y1": 722.7, "innehåll": "19 08 13* Slam som innehåller farliga ämnen från annan behandling av industriavloppsvatten och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 86, "x0": 64.8, "y0": 727.0, "x1": 501.9, "y1": 795.4, "innehåll": "19 08 14 Annat slam från annan behandling av industriavloppsvatten än det som anges i 19 08 13. 19 08 99 Annat avfall än det som anges i 19 08 01-19 08 14."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 486.2, "y1": 71.3, "innehåll": "19 09 Avfall från framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål: 19 09 01 Fast avfall från primär filtrering eller rensning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 76.4, "x1": 308.3, "y1": 127.6, "innehåll": "19 09 02 Slam från klarning av dricksvatten. 19 09 03 Slam från avkalkning."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 396.4, "y1": 211.6, "innehåll": "19 09 04 Förbrukat aktivt kol. 19 09 05 Mättade eller förbrukade jonbyteshartser. 19 09 06 Lösningar och slam från regenerering av jonbytare."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 216.7, "x1": 395.8, "y1": 267.9, "innehåll": "19 09 99 Annat avfall än det som anges i 19 09 01-19 09 06. 19 10 Avfall från fragmentering av metallhaltigt avfall:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 273.0, "x1": 292.8, "y1": 324.2, "innehåll": "19 10 01 Järn- och stålavfall. 19 10 02 Avfall av andra metaller än järn."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 328.6, "x1": 493.5, "y1": 369.2, "innehåll": "\\\"19 10 03* Lättfraktioner och stoft (\\\"fluff\\\") som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall.\\\""}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 373.6, "x1": 485.2, "y1": 397.0, "innehåll": "19 10 04 Andra lättfraktioner och annat stoft än sådant som anges i 19 10 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 401.4, "x1": 508.5, "y1": 469.8, "innehåll": "19 10 05* Andra fraktioner som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 19 10 06 Andra fraktioner än de som anges i 19 10 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 363.3, "y1": 610.1, "innehåll": "19 11 03* Vattenhaltigt flytande avfall. 19 11 04* Avfall från rengöring av bränslen med baser."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 615.2, "x1": 514.3, "y1": 655.1, "innehåll": "19 11 05* Slam från avloppsbehandling på produktionsstället som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 659.5, "x1": 523.0, "y1": 727.9, "innehåll": "19 11 06 Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 19 11 05. 19 11 07* Avfall från rökgasrening."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 87, "x0": 64.8, "y0": 733.0, "x1": 499.2, "y1": 800.7, "innehåll": "19 11 99 Annat avfall än det som anges i 19 11 01-19 11 07. 19 12 Annat avfall från mekanisk behandling av avfall (t.ex. sortering, krossning, komprimering, sintring):"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 132.7, "x1": 498.5, "y1": 200.4, "innehåll": "19 12 05 Glas. 19 12 06* Trä som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 261.8, "x1": 473.1, "y1": 312.9, "innehåll": "19 12 09 Mineraler (t.ex. sand, sten). 19 12 10 Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF)."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 513.8, "y1": 374.5, "innehåll": "19 12 11* Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 508.5, "y1": 447.3, "innehåll": "19 12 12 Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall än det som anges i 19 12 11. 19 13 Avfall från efterbehandling av jord och grundvatten:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 452.4, "x1": 513.8, "y1": 492.3, "innehåll": "19 13 01* Fast avfall från efterbehandling av jord som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 517.2, "y1": 520.0, "innehåll": "19 13 02 Annat fast avfall från efterbehandling av jord än det som anges i 19 13 01."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 512.5, "y1": 565.1, "innehåll": "19 13 03* Slam från efterbehandling av jord som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 570.2, "x1": 491.9, "y1": 593.6, "innehåll": "19 13 04 Annat slam från efterbehandling av jord än det som anges i 19 13 03."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 507.2, "y1": 637.9, "innehåll": "19 13 05* Slam från efterbehandling av grundvatten som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 643.0, "x1": 515.2, "y1": 682.9, "innehåll": "19 13 06 Annat slam från efterbehandling av grundvatten än det som anges i 19 13 05."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 688.0, "x1": 524.5, "y1": 744.4, "innehåll": "19 13 07* Vattenhaltigt flytande avfall och vattenhaltiga koncentrat från efterbehandling av grundvatten som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 88, "x0": 64.8, "y0": 749.5, "x1": 511.9, "y1": 789.4, "innehåll": "19 13 08 Annat vattenhaltigt flytande avfall och andra vattenhaltiga koncentrat från efterbehandling av grundvatten än de som anges i 19 13 07."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 455.1, "y1": 60.1, "innehåll": "20 Kommunalt avfall (hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall) även separat insamlade fraktioner"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 336.3, "y1": 116.3, "innehåll": "20 01 Separat insamlade fraktioner (utom 15 01): 20 01 01 Papper och papp."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 387.1, "y1": 200.4, "innehåll": "20 01 02 Glas. 20 01 08 Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall. 20 01 10 Kläder."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 413.8, "y1": 424.8, "innehåll": "20 01 19* Bekämpningsmedel. 20 01 21* Lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall. 20 01 23* Kasserad utrustning som innehåller klorfluorkarboner."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 429.9, "x1": 503.9, "y1": 498.3, "innehåll": "20 01 25 ätlig olja och ätligt fett. 20 01 26* Annan olja och annat fett än de som anges i 20 01 25 och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 502.7, "x1": 498.4, "y1": 542.6, "innehåll": "20 01 27* Färg, tryckfärg, lim och hartser som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 547.7, "x1": 475.8, "y1": 571.1, "innehåll": "20 01 28 Annan färg, tryckfärg, lim och hartser än de som anges i 20 01 27."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 575.4, "x1": 517.8, "y1": 643.9, "innehåll": "20 01 29* Rengöringsmedel som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 20 01 30 Andra rengöringsmedel än de som anges i 20 01 29."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 491.1, "y1": 716.7, "innehåll": "20 01 31* Cytotoxiska läkemedel och cytostatika och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 20 01 32 Andra läkemedel än de som anges i 20 01 31."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 721.8, "x1": 523.2, "y1": 778.2, "innehåll": "20 01 33* Batterier och ackumulatorer inbegripna under 16 06 01, 16 06 02 eller 16 06 03 samt osorterade batterier och ackumulatorer som omfattar dessa batterier och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 89, "x0": 64.8, "y0": 783.3, "x1": 460.5, "y1": 806.7, "innehåll": "20 01 34 Andra batterier och ackumulatorer än de som anges i 20 01 33."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 127.6, "innehåll": "20 01 35* Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i 20 01 21 och 20 01 23 som innehåller farliga komponenter och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. Farliga komponenter från elektrisk och elektronisk utrustning kan omfatta sådana ackumulatorer och batterier som anges i 16 06 och som är märkta som farliga; kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas m.m."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 522.5, "y1": 172.6, "innehåll": "20 01 36 Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i 20 01 21, 20 01 23 och 20 01 35."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 498.5, "y1": 245.4, "innehåll": "20 01 37* Trä som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall. 20 01 38 Annat trä än det som anges i 20 01 37."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 444.4, "y1": 413.5, "innehåll": "20 02 Trädgårds- och parkavfall (även avfall från begravningsplatser): 20 02 01 Biologiskt nedbrytbart avfall."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 429.8, "y1": 497.5, "innehåll": "20 02 02 Jord och sten. 20 02 03 Annat avfall som inte är biologiskt nedbrytbart. 20 03 Annat kommunalt avfall än det som anges i 20 01 och 20 02:"}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 558.9, "x1": 289.4, "y1": 637.9, "innehåll": "20 03 03 Avfall från gaturenhållning. 20 03 04 Slam från septiska tankar. 20 03 06 Avfall från rengöring av avlopp."}
{"titel": "Avfallsförordningen 2020 614", "filnamn": "avfallsforordning-2020_614.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 90, "x0": 64.8, "y0": 643.0, "x1": 457.8, "y1": 694.2, "innehåll": "20 03 07 Skrymmande avfall. 20 03 99 Annat kommunalt avfall än det som anges i 20 03 01-20 03 07."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.1, "y0": 299.4, "x1": 423.7, "y1": 482.6, "innehåll": "Allmänt råd Detta är allmänna råd till – 3 kap. 8 §, plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, – avsnitt 5 i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och – avdelning C, kap. 1.1.2 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd. (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämp- ningen av föreskrifterna i ovan nämnda författningar och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktio- nella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre och indragen text."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 114.1, "y0": 509.2, "x1": 429.6, "y1": 623.5, "innehåll": "Allmänt råd De allmänna råden i denna författning kan användas för att bestämma dimensionerande brandbelastning. Brandbelastning kan bestämmas genom – förenklad dimensionering, eller – analytisk dimensionering. Förenklad dimensionering enligt BBR avsnitt 5:111 innebär att tabelldata i kapitel 2 används. Vid analytisk dimensionering enligt BBR avsnitt 5:112 bör beräkningsmetoden i kapitel 3 användas."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 168.5, "x1": 535.7, "y1": 242.6, "innehåll": "Brandbelastning [MJ/(m 2 golvarea)] = Med brandbelastning avses brandenergi per golvarea inom ett visst utrymme. Brandbelastning bestäms för den totala mängd energi som kan förbrännas vid ett fullständigt brandförlopp i förhållande till golvarean för aktuellt utrymme. Utrymmet motsvaras normalt av en brandcell."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 233.9, "x1": 534.1, "y1": 318.4, "innehåll": "Dimensionerande brand- belastning [MJ/(m 2 golvarea)] = Den brandbelastning som väljs som dimensionerande värde för att bedöma strukturpåverkan vid brandteknisk dimensionering. Värdet bör ge utrymme för osäkerheter i modellen. Dimensio- nerande brandbelastning ska motsvara 80 pro- cent percentilen ur ett representativt statistisk material."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 309.6, "x1": 537.6, "y1": 363.1, "innehåll": "Permanent brandbelastning [MJ/(m 2 golvarea)] = Brännbara byggnadsdelar som inte visar någon, eller endast försumbar variation av mängden material och dess förbränningsbeteende under byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 354.4, "x1": 531.8, "y1": 397.4, "innehåll": "Variabel brandbelastning [MJ/(m 2 golvarea)] = Brännbart material, som till mängd och förbrän- ningsbeteende, kan variera under byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 388.7, "x1": 537.7, "y1": 452.5, "innehåll": "Brandcell = Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 443.8, "x1": 540.3, "y1": 476.5, "innehåll": "Brandenergi [MJ] = Potentiell utvecklad värmeenergi under ett fullständigt brandförlopp inom ett definierat område."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 467.8, "x1": 529.9, "y1": 531.6, "innehåll": "Oskyddad brandenergi [MJ] = Oskyddad brandenergi betecknas som brännbara material som inte är skyddade av obrännbara beklädnader, ytskikt, inneslutningar eller genom särskilda lagringsförhållanden (låg temperatur eller hög luftfuktighet)."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 522.8, "x1": 537.3, "y1": 565.9, "innehåll": "Skyddad brandenergi [MJ] = Brännbara material som är skyddade mot brand- exponering, dvs. att sannolikheten för involver- ing i ett fullständigt brandförlopp är låg."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 557.2, "x1": 537.2, "y1": 589.9, "innehåll": "Fullt utvecklad brand = Tillstånd i ett brandförlopp efter att övertändning har inträffat."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 221.9, "y0": 581.2, "x1": 535.2, "y1": 634.5, "innehåll": "övertändning = Stadium av ett brandförlopp i ett slutet utrymme då branden från att ha varit lokalt begränsad inom utrymmet snabbt övergår till att omfatta hela eller största delen av utrymmet."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 78.8, "x1": 430.3, "y1": 106.8, "innehåll": "2 Bestämning av brandbelastning med förenklad dimensionering"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 100.9, "x1": 424.8, "y1": 157.7, "innehåll": "Allmänt råd Vid bestämning av brandbelastning genom förenklad dimensionering bör tabellvärdena i tabell 2 användas. Tabell 2 kan även användas för liknande verksamheter med jämnförbar brandbelastning."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 154.8, "x1": 423.1, "y1": 388.8, "innehåll": "Brandbelastning för olika verksamheter. Brandbelastning f [MJ/m 2 ] Verksamhet f ≤ 250 Betongvaruindustri och bryggeri i verksamhetsklass 1 f ≤ 800 Biograf, restaurang och teater i verksam- hetsklass 2 Kontor i verksamhetsklass 1 Lokaler i verksamhetsklass 5 Personbilsgarage* Skolor och livsmedelsbutiker i verksam- hetsklass 2A och 2B Utrymmen i verksamhetsklass 3, 4 och 5B f ≤ 1 600 Galleria och shoppingcenter i verksamhets- klass 2A och 2B f > 1 600 Arkiv* Bibliotek* Lager* Utrymmen i verksamhetsklass 6. * oberoende av verksamhetsklass."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 401.5, "x1": 426.8, "y1": 429.5, "innehåll": "3 Bestämning av brandbelastning med analytisk dimensionering"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 441.2, "x1": 421.1, "y1": 603.4, "innehåll": "3.1 Allmänt där samtliga typer av brandenergi som kan bidra till brandförloppet ingår, där M i  Mängd brännbart material [kg]. H_ui  effektivt förbränningsvärme [MJ/kg], se kapitel 4. A golvarea i det definierade utrymmet [m 2 ] m i  koefficient för förbränningsbeteende [-], se kapitel 3.6"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 604.6, "x1": 427.9, "y1": 673.9, "innehåll": "Brandenergi bör kategoriseras som permanent eller variabel brandenergi samt som skyddad eller oskyddad brandenergi. Kategoriseringen bör ske med hänsyn till den sannolika mängd material som är tillgänglig i händelse av brand och sannolikheten för dess deltagande i brandförloppet eller eventuellt dess fördröjda deltagande i brandförloppet."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 662.1, "x1": 399.9, "y1": 696.9, "innehåll": "Dimensionerande brandbelastning kan därmed räknas fram enligt följande ekvation:"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 80.1, "x1": 515.9, "y1": 173.1, "innehåll": "q d  dimensionerande brandbelastning q_ki  karakteristiskt värde för brandbelastning för de typer av brandenergi som har beaktats ψ qi  kombinationskoefficient för variabel och permanent brandenergi ψ pi  kombinationskoefficient för skyddad och oskyddad brandenergi"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 181.3, "x1": 516.3, "y1": 257.7, "innehåll": "3.2 Permanent brandbelastning. Allmänt råd Respektive materials permanenta brandbelastning införs i beräkningen genom dess förväntade (nominella) värde q ni : q ki = q ni"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 245.9, "x1": 524.2, "y1": 303.8, "innehåll": "Exempel på permanent brandenergi kan vara fast eller inbyggd brandenergi, såsom brännbart byggnadsmaterial inklusive den bärande konstruktionen, isolering, ytskikt, beklädnad och permanent installerad teknisk utrustning."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 291.9, "x1": 535.0, "y1": 326.7, "innehåll": "Om permanent brandbelastning inte är känd kan ett värde på 200 MJ/m 2 användas."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 314.9, "x1": 361.7, "y1": 349.7, "innehåll": "Följande värde bör användas ψ_qi = 1,0."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 356.5, "x1": 533.9, "y1": 433.0, "innehåll": "3.3 Variabel brandbelastning. Allmänt råd Variabel brandenergi införs generellt sett i beräkningen genom materialens karakteristiska värde q ki (som motsvarar en specifik fraktil ur ett representativt statistiskt material)."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 421.2, "x1": 517.7, "y1": 467.4, "innehåll": "Dimensionerande brandbelastning för variabel brandenergi bör med hänsyn till variationer under byggnadens livscykel inte understiga 50 MJ/m 2 ."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 455.7, "x1": 451.2, "y1": 535.3, "innehåll": "Karakteristiska värden kan specificeras som q_ki = q_ni*(1+k*V_qi) för data som representeras av en normalfördelning. q_ki = q_ni*exp(k*sqrt(ln(V2+1))) för data som representeras av en lognormalfördelning."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 536.5, "x1": 378.6, "y1": 588.3, "innehåll": "V_qi  Variationskoefficent k Fraktilfaktor q_ni  Förväntade värdet"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 589.4, "x1": 517.9, "y1": 624.2, "innehåll": "Fraktilvärden på minst 80 procent bör användas för att ta hänsyn till osäkerheterna i materialens karakteriska värden."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 612.4, "x1": 536.1, "y1": 693.2, "innehåll": "När flera typer av variabel brandenergi förekommer, som kan anses vara oberoende av varandra, kan det osannolika i flera simultant höga värden beaktas genom kombinationskoefficienten ψ qi . Då representeras den variabla brandenergins individuella bidrag till den totala brandbelastningen med ψ qi och q ki . Kombinationskoefficienten ψ qi kan härledas i likhet med hur variabla mekaniska laster beaktas."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 681.5, "x1": 509.4, "y1": 729.9, "innehåll": "ψ_qi = 0,8 bör användas vid tillfällen där flera typer av brandenergi förekommer. Formeln nedan kan då anses vara tillräckligt. ψ_ni*ψ_ki = q_ni"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 79.0, "x1": 432.6, "y1": 125.2, "innehåll": "För dominerande brandenergi med stor varians, som kan förekomma i exempelvis industrier, rekommenderas ψ qi = 1,0 för den mest ogynnsamma brandenergin."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 113.4, "x1": 404.6, "y1": 148.2, "innehåll": "Exempel på variabel brandenergi är lagervaror, flyttbar utrustning, möbler och annan lös inredning."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 136.5, "x1": 414.6, "y1": 171.3, "innehåll": "Variabel brandbelastning kan även bestämmas genom tabelldata som bygger på statistisk mätdata, se kapitel 5."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 178.0, "x1": 429.6, "y1": 277.5, "innehåll": "3.4 Skyddad brandenergi. Allmänt råd Bedömning av skyddseffekten kräver en uppskattning av sannolikheten för involvering i ett fullständigt brandförlopp, t.ex. som felfrekvens för skyddet i händelse av brand. Brandenergi bör inte betraktas som skyddad utan att detta kan visas genom stöd i relevant litteratur eller genomförda försök."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 284.4, "x1": 241.8, "y1": 349.4, "innehåll": "3.5 Oskyddad brandenergi. Allmänt råd Följande värde bör användas ψ pi =1,0."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 356.1, "x1": 412.7, "y1": 467.1, "innehåll": "3.6 Förbränningsbeteende. Allmänt råd Om förbränningsbeteende ej är känt bör följande värde användas m i = 1. Om förbränningsbeteendet är känt kan annat värde på m i användas. Förbränningsbeteendet påverkas främst av bränslets förbrännings- egenskaper, geometriska egenskaper och position i brandrummet. även ventilationsförhållandena kan påverka förbränningsbeteendet."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 479.9, "x1": 328.9, "y1": 507.8, "innehåll": "4 Underlag till bestämning av brandbelastning"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 502.0, "x1": 414.1, "y1": 570.2, "innehåll": "Allmänt råd Effektivt förbränningsvärme, H u , kan bestämmas enligt standarder, t.ex. ISO 1716:2002. Exempel på data presenteras i tabellen nedan. Data i tabell 4 gäller för välventilerade förhållanden och torra fasta material, vätskor och gaser."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 222.0, "y0": 78.8, "x1": 519.3, "y1": 392.5, "innehåll": "Tabell 4: Effektivt förbränningsvärme, H_u, för brännbara material: Fasta material MJ/kg: Cellulosamaterial annat än trä (kläder, bomull, papper, kartong, silke, halm, ull) 20. Kol (antracit, träkol) 30. Trä 18. Kemikalier MJ/kg: Alkener (etylen, propylen, buten) 45. Alkoholer (metanol, etanol, etylalkohol) 30. Aromater (benzen, toluen) 40. Bränslen (bensin, diesel) 45. Paraffiner (metan, etan, propan, butan) 50. Ren kolväteplast (polyetylen, polystyren, polypropylen) 40. Annat MJ/kg: ABS (plast) 35. Bitumen, asfalt 40. Gummidäck 32. Läder 20. Linoleum 20. Polyester (plast) 30. Polyisocyanat, polyisocyanerat och polyuretan (plast) 25. Polyvinylklorid, PVC (plast) 20"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 103.4, "x1": 327.5, "y1": 131.4, "innehåll": "5 Statistisk mätdata, variabel brandbelastning"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 125.6, "x1": 428.7, "y1": 170.8, "innehåll": "Allmänt råd Dimensionerande brandbelastning för variabel brandenergi bör med hänsyn till variationer under byggnadens livscykel inte understiga 50 MJ/m 2 ."}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.2, "y0": 167.9, "x1": 386.5, "y1": 478.3, "innehåll": "Tabell 5: Variabel brandbelastning [MJ/m 2 ] för olika verksamheter. Verksamhet 80 % fraktil: Arkiv 1 900. Bibliotek 1 800. Biltillverkning 220. Biograf 370. Bostad 750. Hotellrum 400. Keramik och glasindustri 470. Kontor 520. Lager av icke brännbart material 200. Metallförädling 210. Metallindustri 420. Parkeringshus 400. Restaurang 600. Shoppingcentrum, exkl. lagerutrymmen 750. Sjukhus (rum) 360. Skola 450. Teater 370. Tillverkning av elektroniska komponenter 330. Trä- och plastförädling 420"}
{"titel": "BBRBE - BFS 2013:11", "filnamn": "bbrbe_bfs2013-11.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 479.7, "x1": 421.3, "y1": 514.5, "innehåll": "För lagerutrymmen bör hela lagringshöjden tas med i bestämningen av brandbelastningen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 213.3, "y0": 292.6, "x1": 550.4, "y1": 665.5, "innehåll": "Avsikten med utrymningsdimensionering är att personer i en bygg- nad ska kunna lämna byggnaden vid brand utan att utsättas för kritiska förhållanden. En byggnad ska även kunna utrymmas säkert i händelse av bombhot, gasutsläpp m.m. men detta behandlas inte specifikt i rapporten. Utrymning kan också innebära att förflyttning- en sker till en så kallad säker flyktplats inom byggnaden. En utrymningssituation innebär att personerna ska uppfatta att det brinner, förstå att det brinner, kunna omformulera det till ett beslut att utrymma samt kunna ta sig ut ur byggnaden. Det betyder i sin tur att byggnaden måste vara försedd med anordningar som underlättar denna process. Personer har olika lätt att förstå en brandsituation beroende på i vilken lokal personen är i (hemma, på arbetsplatsen, i affären etc.) och i vilken roll personen är i (hemmavarande, arbets- tagare, kund etc.). Där man vistas mer sällan eller är obekant med miljön är det svårare att förstå brandsignaler och att omsätta dessa till ett beslut att utrymma. Dessutom finns det naturligtvis också variationer mellan olika personers förmåga (allmän variation, tidi- gare erfarenheter, utbildning, funktionshinder, grad av vakenhet) att hantera en brandsituation. Det är bland annat därför det ställs olika krav på olika byggnader och för olika verksamheter. Faktorer som är aktuella för att underlätta för personer att utrym- ma är dels tekniska installationer, dels sådana som är kopplade till lokalens utformning och dess verksamhet. Till de förra kan vi exem- pelvis räkna: • brandlarm för att tidigt upptäcka branden, • utrymningslarm för att underlätta förståelsen av situationen, • belysning och utrymningsskyltar för att lättare hitta vägen ut, • dörrar som är lätt identifierbara och lätt öppningsbara."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 213.3, "y0": 669.6, "x1": 531.8, "y1": 743.5, "innehåll": "Till de senare faktorerna kan vi bland annat räkna: • logisk placering av utrymningsvägarna, • goda siktförhållanden i lokalen för att få en god överblick, • närvaron av utbildad personal som kan hjälpa till med utrym-  ningen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 176.4, "y0": 87.1, "x1": 506.4, "y1": 161.0, "innehåll": "Generellt sett måste målsättningen med ett system för utrymning vara att det i så stor utsträckning som möjligt är självinstruerande. Ett logiskt system som är uppbyggt kring de normala gångvägarna i en byggnad och med genomtänkta, väl fungerande tekniska system har en god möjlighet att fungera även vid brand."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 213.3, "y0": 292.6, "x1": 552.1, "y1": 743.4, "innehåll": "Kraven enligt BBR är att byggnaden ska utformas så att tillfredsställ- ande utrymning kan ske vid brand. Det innebär att verksamheten i och utformningen av byggnaden avgör på vilken nivå brandskyddet skall vara. Verksamheter med större risk för personskada, till exem- pel samlingslokaler, hotell och vårdanläggningar, förses med ett mer omfattande skydd. Kraven i BBR innebär också att brandskyddet måste underhållas och att funktionen kontrolleras på ett tillfreds- ställande sätt. I många fall är utrymningen dessutom beroende av en fungerande organisation som bland annat övar regelbundet. Därmed inte sagt att byggnaden kan garantera en total säkerhet under alla omständigheter. Utrymning kan ske antingen direkt till en säker plats i det fria eller till en säker flyktplats inom en byggnad. Den första strategin är den klart dominerande och också den önskvärda. För att byggnaden skall kunna utrymmas måste utrymningsvägen vara säker och möjlig att använda. Det ställer krav på framkomlighet och gångavstånd i och till utrymningsvägarna. Utrymning till en så kallad säker flyktplats kan också ske. Detta är en ovanlig strategi men kan tillämpas i exem- pelvis höga hus där en utrymning till det fria kan vara alltför tidskrä- vande att genomföra. Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en byggnads utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras, till exempel genom att förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat alternativ kan vara att förse byggnaden med utrymme, foajé eller liknande inom egen brandcell, i direkt an- slutning till respektive trappa. De som har svårt att gå i trappor kan då vänta i brandcellen till dess att hjälp med förflyttning till annan våning anländer. Denna strategi är vanligt förekommande på vissa vårdanläggningar där utrymning till en intilliggande vårdavdelning kan ske. Liknande strategi kan med fördel användas även i andra verksamheter. Den intilliggande brandcellen kan vanligen inte be- traktas som en så kallad säker flyktplats, se avsnitt 3.2, utan utgör en tillfällig utrymningsplats varifrån utrymningen sedan kan fortsätta"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 176.4, "y0": 87.1, "x1": 511.6, "y1": 291.0, "innehåll": "till det fria. Det viktiga i sammanhanget är att vara medveten om att människor har olika möjligheter att sätta sig i säkerhet och att det bör beaktas vid projekteringen av brandskyddet. För att personer med funktionshinder ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer förutsätts att byggnaden är utformad så att det kan underlättas till exempel genom att: • utrymningsvägen är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och dylikt, • öppningsanordning till dörr i utrymningsväg sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol och är lätt att förstå och hantera, • larmknappar för att aktivera brandlarm och utrymningslarm sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol, • personer med funktionshinder kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 176.4, "y0": 296.5, "x1": 513.0, "y1": 448.4, "innehåll": "För att minska risken att personer blir instängda i återvändsgångar eller nischer bör sådana göras så korta som möjligt och helst undvi- kas. Trappa som passerar förbi dörr till det fria kan exempelvis förses med grind som tillsammans med tydlig markering gör personer upp- märksamma på att inte fortsätta ner i en källare. Personer som utrymmer ska skyddas från nedfallande byggnadsde- lar. Det är till exempel aktuellt i de fall där glas används som takma- terial eller fasadmaterial. även ett undertak kan utgöra en fara och dessa, inklusive infästningsdetaljerna, bör därför utformas så de inte faller ner under brandens tidiga skede, det vill säga normalt de första 10 minuterna."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 213.3, "y0": 293.1, "x1": 538.7, "y1": 387.7, "innehåll": "3.1 Utrymningsväg Med utrymningsväg avses en väg från en brandcell till det fria eller till annan säker plats. Utrymningsvägen kan utgöras av: • en utgång direkt till det fria eller till en säker flyktplats eller • en gångväg; korridorer, trapphus, loftgångar i eller utanför byggnaden som leder till det fria eller till en säker flyktplats."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 213.3, "y0": 391.8, "x1": 546.7, "y1": 621.7, "innehåll": "Inom en byggnad är därför utrymningsvägen i normala fall alltid brandtekniskt avskild från annan verksamhet. Internkorridorer inom en brandcell, på ett kontor eller en vårdav- delning, är vanligtvis inte utrymningsvägar. Det är inte kommuni- kationsytan som sådan som avgör om den behöver utformas som en utrymningsväg. Det beror helt på om utrymning kan ske innan kritiska förhållanden uppstår. Däremot är korridor i hotell en utrym- ningsväg och placeras i en egen brandcell. En loftgång är normalt en utrymningsväg men behöver inte, om den är öppen mot det fria, vara brandtekniskt avskiljd från intilliggande lägenheter. Med utrymning till det fria menas att utrymningen sker till gata eller motsvarande plats utomhus. En terrass på en byggnad eller en kringbyggd gård kan normalt inte anses vara säker plats i det fria, såvida inte gatan kan nås via en trappa, portik etc. Området omedel- bart utanför utgången till det fria ska vara fritt från hinder, buskar, snö med mera. Utrymning kan också ske till en säker flyktplats, se avsnitt 3.2."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 213.3, "y0": 631.0, "x1": 548.2, "y1": 738.6, "innehåll": "3.2 Säker flyktplats Säker flyktplats utgörs av ett brandtekniskt särskilt väl avskilt rum (eller flera), som kan motstå ett fullständigt brandförlopp. Brand- och brandgasspridning till en säker flyktplats ska förhindras. Miljön i den säkra flyktplatsen ska under detta brandförlopp vara sådan att personer ska kunna vistas där under hela förloppet och ha möjlighet till kommunikation med yttervärlden."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 213.3, "y0": 295.5, "x1": 489.5, "y1": 364.1, "innehåll": "4.1 översikt Det finns två metoder att dimensionera utrymning efter • Förenklad dimensionering • Analytisk dimensionering"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 213.3, "y0": 369.6, "x1": 547.2, "y1": 560.5, "innehåll": "Den första innebär att byggnaden följer Boverkets rekommendatio- ner. Om dessa inte uppfattas som lämpliga för det aktuella objektet kan analytisk dimensionering användas. Större krav ställs då på byggherrens verifierings- och kontrollfunktioner. Analytisk dimen- sionering kan baseras på beräkning, provning eller objektsspecifika försök, samt kombinationer av dessa. även en kvalitativ analys med ett logiskt resonemang kan ingå som en del i den analytiska dimen- sioneringen. I denna rapport ges rekommendationer till hur förenk- lad dimensionering och analytisk dimensionering genom beräkning kan användas. Rapporten ger underlag för scenariobaserade beräk- ningar. Förenklad dimensionering utgör ofta utgångspunkten vid projektering och dessa rekommendationer presenteras därför först. Mer detaljerad information som behövs för att kunna använda den analytiska metoden presenteras i kapitel 6."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 213.3, "y0": 571.2, "x1": 551.2, "y1": 743.8, "innehåll": "4.2 Verifiering och kontroll Det är vanligtvis enkelt att se om ställda krav är uppfyllda om den förenklade dimensioneringen används. Verifieringen innebär då att se till att alla relevanta krav i BBR och andra rekommendationer från Boverket är uppfyllda. Om byggherren väljer att verifiera utrymningssäkerheten med hjälp av analytiska metoder ställs det högre krav på verifieringen. I BBR 5:13 och 5:14 anges krav och råd för när analytisk dimensionering är nödvändig och hur den dimensioneringen ska gå till. Där anges också kraven för hur dimensionering med hjälp av beräkning ska kontrolleras. För de fall då verifieringen baseras på ett logiskt resonemang måste"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 176.4, "y0": 89.0, "x1": 513.6, "y1": 409.9, "innehåll": "det kunna styrkas till exempel genom tidigare utförda och dokumen- terade utredningar eller försök. Analytisk dimensionering ska användas för byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Exempel på bygg- nader eller lokaler där analytisk dimensionering bör ske är mycket stora eller öppna samlingslokaler i flera plan eller under markplanet såsom stora idrottsarenor, större affärsgallerior eller diskotek under markplanet. Andra exempel då analytisk dimensionering bör an- vändas kan vara för höga byggnader, cirka 50 meter eller fler än 16 våningar, komplexa byggnader som större sjukhus eller komplexa byggnader under mark, exempelvis undermarkstationer för järnväg. Kännetecknande för alla dessa verksamheter är att de kan vara svåra att utrymma från eller att där kan vistas ett mycket stort antal per- soner. I flertalet av dessa fall bör riskanalyser utföras för att verifiera personsäkerheten. I andra fall är det inte nödvändigt, men fullt möjligt, att använda analytisk dimensionering för att projektera utrymningssäkerheten för personerna i en byggnad. De beräkningar som görs bör redovisa hur osäkerheter hanteras till exempel i form av känslighetsanalyser. Alla beräkningar för utrym- ningssäkerhet ska dessutom underkastas en dimensioneringskon- troll. Den bör utföras av en person som tidigare inte varit inblandad i projektet. Uppgifter rörande verifiering och kontroll bör dokumente- ras i byggnadens brandskyddsdokumentation."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 213.2, "y0": 293.4, "x1": 550.4, "y1": 453.0, "innehåll": "5.1 Tillgång till utrymningsvägar (BBR 5:311) Grundkravet är att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar från lokaler där personer vistas mer än tillfälligt. Med oberoende menas att en av utrymningsvägarna ska kunna blockeras av brand utan att det hindrar de övriga från att användas. Det innebär också att skilda utrymningsvägar inte får passera genom samma utrymme på sin väg till det fria. Gemensam tvättstuga, ga- rage och liknande lokaler i flerbostadshus anses vara sådana lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt. Vissa lokaler kan vara försedda med endast en utrymningsväg, se avsnitt 5.3."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 213.2, "y0": 465.2, "x1": 550.0, "y1": 695.7, "innehåll": "Utrymning genom annan lokal En av utrymningsvägarna får utgöras av horisontell passage genom en annan lokal, utförd som egen brandcell, se figur 1. Utrymningsvä- gen och passagen dit måste alltid vara tillgänglig utan hjälp av nyck- el, kod, passerkort eller liknande. Från den angränsande lokalen ska det vidare finnas tillgång till utrymningsvägar, som leder direkt till det fria. även dessa måste då vara tillgängliga utan hjälp av nyckel, kod, passerkort eller liknande. Fönster får i detta fall inte räknas som utrymningsväg. övriga utrymningsvägar från lokalen som utryms på detta sätt får inte heller de utgöras av fönster. Exempel på när detta kan utnyttjas är i skolor och i sjukhus där ut- rymning kan ske från en vårdavdelning till en annan. Det som avgör lämpligheten är om det enkelt går att orientera sig till utrymningsvä- gen även i den angränsande lokalen. Utrymningsskyltar kan behövas för att underlätta orienteringen i den angränsande lokalen. Förhöjda krav på till exempel ytskikt, motsvarande kraven för ut- rymningsväg, ställs inte på den angränsande lokalen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 177.8, "y0": 340.4, "x1": 509.2, "y1": 479.9, "innehåll": "Gemensam del av utrymningsväg En korridor inom en egen brandcell, en loftgång eller dylikt som lig- ger i direkt anslutning till den bostad eller lokal som utnyttjar korri- doren, kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvä- gar, utom när det gäller samlingslokaler, se figur 2. Hotellrum i egen brandcell har på så sätt tillgång till två oberoende utrymningsvägar, eftersom korridoren utanför är utformad som egen brandcell och har utgångar i två olika riktningar. Om den gemensamma delen är avsedd som utrymningsväg för fler än 150 personer bör den delas upp i mindre enheter i lägst brandteknisk klass E 15-C."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 213.3, "y0": 88.6, "x1": 548.6, "y1": 317.4, "innehåll": "Flera våningsplan i samma brandcell Består bostaden eller lokalen av fler än ett våningsplan inom samma brandcell ska det finnas minst en utrymningsväg från varje vånings- plan. Entresolplan räknas i sammanhanget som våning. Ett mindre entresolplan, avskiljt med räcke eller liknande, behöver inte förses med utrymningsväg från entresolplanet om det endast utgör en mindre del av lokalens area och inte är uppdelat i flera rum.  Detta kan accepteras under förutsättning att personer på entresolplanet tidigt upptäcker att de ska utrymma, det vill säga om ett automatiskt aktiverat utrymningslarm har installerats. Utrymningslarmet förut- sätts då aktiveras om branden riskerar att spärra utrymningsvägen från entresolplanet. Det förutsätts vidare att utrymningsvägar finns via våningen nedan entresolplanet. Om förenklad dimensionering används bör gångavståndet till utrymningsvägen beräknas enligt anvisningarna för gångavstånd i tabell 2, kap. 5.6. Läktare i en sam- lingslokal behandlas i avsnitt 5.11 under rubriken Samlingslokal (BBR 5:371)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 213.3, "y0": 329.6, "x1": 548.2, "y1": 404.1, "innehåll": "Småhus I småhus ska även källaren ha tillgång till två utrymningsvägar. Den ena kan utgöras av ytterdörren till våningsplanet ovanför. Den andra består normalt av en utvändig källartrappa eller fönster med tillräck- lig storlek, se avsnitt 5.2."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 213.3, "y0": 416.3, "x1": 547.3, "y1": 477.8, "innehåll": "Utrymning via trapphus I byggnad där utrymning sker via trapphus, utformade som utrym- ningsvägar, ska trapphusen lägst utformas enligt tabell 1. Begreppen trapphus Tr1 och trapphus Tr2 definieras i avsnitt 5.4."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 213.3, "y0": 490.0, "x1": 544.2, "y1": 577.5, "innehåll": "Hiss Hiss kan inte utgöra utrymningsväg såvida den inte särskilt utfor- mats för detta. Hissen kan i så fall användas som utrymningsväg för personer som kan ha svårigheter att förflytta sig i trappor. Det är lämpligt att för varje byggnad särskilt utreda vilka konsekvenser en brandhiss medför."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 213.3, "y0": 589.7, "x1": 551.6, "y1": 742.2, "innehåll": "Lös inredning i utrymningsvägen Grundförutsättningen är att det inte bör förekomma lös inredning i en utrymningsväg eftersom den försvårar framkomligheten, kan skymma utrymningsskyltarna och kan dessutom utgöra en brand- fara i sig. Byggreglerna reglerar inte lös inredning, men kravet på fri bredd i utrymningsvägar och de stränga ytskiktskraven pekar på att det är olämpligt med lös inredning i utrymningsvägar. I arbetslokaler kräver Arbetsmiljöverket att såväl utrymningsvägar som vägarna till dessa ska hållas fria från hinder, AFS 2000:42. I vissa situationer är det dock svårt att helt undvika att möbler m.m. placeras i exempelvis en trappa som används som utrymningsväg i"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 177.1, "y0": 88.0, "x1": 507.3, "y1": 161.9, "innehåll": "ett boende för äldre. Man bör dock sträva efter att minimera mäng- den brännbart material även i detta fall till exempel genom att välja en möbel utan stoppning. I lagerlokaler kan speciella golvmarkeringar användas för att und- vika att utrymningsvägar och gångvägen till dessa blockeras."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 177.1, "y0": 170.9, "x1": 511.3, "y1": 271.4, "innehåll": "Utrymningsvägens placering Utrymningsvägarna från en lokal bör placeras så långt från varandra som möjligt. På det sättet minskas risken för att en brand blockerar flera utrymningsvägar. Byggnadens normala kommunikationsvägar bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas som utrymningsvä- gar, eftersom dessa är väl kända av de personer som vistas i byggna- den."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 177.1, "y0": 290.5, "x1": 513.1, "y1": 619.1, "innehåll": "5.2 Fönster som utrymningsväg (BBR 5:312) Det förutsätts att personer som väntar på att få utrymma via fönstret inte blir direkt utsatta för brand eller brandgas och att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Alla fönster i en lokal behöver inte utföras som utrymningsväg. Utrymningsväg via fönster är ett sämre alternativ än via en dörr. Tillfredsställande utrymning antas kunna ske under vissa förutsättningar, bland annat beroende på om rädd- ningstjänstens utrustning behövs för utrymningen. Byggnader bör i första hand kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. De fönster som används för utrymning bör vara sidohängda eller vrid- bara kring en vertikal axel och ha mått enligt BBR 5:312. Fönster får inte utgöra utrymningsväg om utrymning genom annan lokal tilläm- pas, se avsnitt 5.1 under rubriken Utrymning genom annan lokal. Utrymning via fönster uppfyller inte kravet på tillfredsställande utrymning för de lokaler som är särskilt utformade för personer med funktionshinder. Organisatoriska åtgärder och särskilda bygg- nadstekniska åtgärder som brandhiss, utökad brandcellsindelning och horisontell utrymning bör beaktas vid utformningen av dessa lokaler. Fönster i källare i småhus bör ha en minsta bredd av 0,6 m, en minsta höjd av 0,5 m och vara sidohängt. För att kunna nå fönstret bör en väggmonterad plattform eller liknande monteras på insidan. Avståndet från plattformen till fönstrets underkant bör inte överstiga 1,2 m. öppningens underkant bör vara i nivå med marken utanför."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 177.1, "y0": 628.1, "x1": 506.7, "y1": 741.6, "innehåll": "Utan hjälp av räddningstjänsten När personerna själva förväntas kunna ta sig ut genom fönsteröpp- ningar, tillåts dessa som utrymningsväg från: • bostäder (dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov), kontor, klassrum i skolor och liknande för maximalt 50 personer, om fönstrets underkant eller balkongräckets över-  kant är beläget högst 2,0 m över marken utanför. Varje fönster får räknas som utrymningsväg för 30 personer,"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 213.2, "y0": 88.0, "x1": 545.0, "y1": 148.9, "innehåll": "• bostadsrum enligt avsnitt 5:374 i BBR. Barn i en förskola förväntas inte själva kunna utrymma genom föns- ter."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 213.2, "y0": 161.1, "x1": 545.0, "y1": 274.6, "innehåll": "Med hjälp av räddningstjänsten Om räddningstjänstens utrustning är en förutsättning, får utrym- ningen ske via fönster från: • bostäder, dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov, • mindre (< 200 m 2 ) kontor eller jämförbart utrymme i egen brand-  cell, under förutsättning att högst 15 personer utrymmer denna väg."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 213.2, "y0": 278.7, "x1": 547.0, "y1": 443.6, "innehåll": "I det senare fallet förutsätts det att räddningstjänsten har normal insatstid samt utrustning och personal i tillräcklig omfattning för att fönsterutrymning ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt. Om in- satstiden är längre än 10 minuter bör utrymning ske på ett sätt som inte kräver hjälp av räddningstjänsten. Undantagsvis kan 20 minuter accepteras för friliggande trevånings bostadshus. Informa- tion om räddningstjänstens insatstid, resurser och förmåga finns i kommunernas handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Plats ska finnas för uppställning av räddningstjänstens fordon om dessa är nödvändiga för att kunna utrymma via fönster. I vissa bygg- nader är det tillfredsställande att använda bärbara stegar."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 213.2, "y0": 455.8, "x1": 550.4, "y1": 543.3, "innehåll": "Fönster i takfall Fönster i takfall eller takkupa, som ska användas som utrymningsväg men inte kan nås direkt med räddningstjänstens utrustning, bör för- ses med handledare, om avståndet mellan fönster och takkant över- stiger 0,5 m, samt fasta stegpinnar, nödbalkong eller liknande om taket nedanför lutar mer än 1:4."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 213.3, "y0": 565.6, "x1": 545.8, "y1": 738.2, "innehåll": "5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313) En dörr direkt till gata eller motsvarande, se avsnitt 3.1, kan vara enda utrymningsväg från en liten lokal som är lätt överblickbar, be- lägen i markplanet och som endast innehåller ett begränsat antal personer. Vad som avses är en lokal i ett våningsplan och belägen i en egen brandcell samt avsedd att rymma upp till 30 personer, ex- empelvis mindre butik, banklokal och frisersalong. För sådana publika lokaler bör avståndet till utgången inte överstiga 15 m. Med lätt överblickbar menas att utgången bör vara synlig från praktiskt taget alla platser i lokalen. En enda utrymningsväg är tillräcklig också från andra mindre ut- rymmen, där personer bara vistas tillfälligt. Exempel är källarförråd,"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 156.3, "y0": 87.5, "x1": 518.1, "y1": 174.4, "innehåll": "vindsförråd, fläktrum, hissmaskinrum och liknande. Gångavståndet till en utrymningsväg bör då inte överstiga 30 m. I avsnitt 5.1 anges exempel på mindre utrymmen som måste ha tillgång till minst två av varandra obero- ende utrymningsvägar. En enda utrymningsväg är också tillräcklig i vissa högre byggnader där trapphusen speciellt utformats med tanke på detta, se avsnitt 5.4."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 156.3, "y0": 196.7, "x1": 497.5, "y1": 304.3, "innehåll": "5.4 Trappor Fyra olika typer kan urskiljas med avseende på förmågan att begränsa brand- och brandgasspridning: • trapphus Tr1, • trapphus Tr2, • avskilt trapphus och • öppen interntrappa."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 156.3, "y0": 308.4, "x1": 493.2, "y1": 356.3, "innehåll": "Dessutom finns två typer av trappor som speciellt bör kommenteras: • rulltrappa och • spiraltrappa."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 156.3, "y0": 360.4, "x1": 503.6, "y1": 395.3, "innehåll": "Ytterligare krav på trappor och ramper anges i BBR 8:232. Alla trapphus som ingår i utrymningsväg ska mynna direkt i det fria."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 156.3, "y0": 407.5, "x1": 517.3, "y1": 469.0, "innehåll": "Trapphus Tr1 (BBR 5:314) Trapphus Tr1, se figur 3, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Passage in till trapphuset ska alltid ske via en brandsluss. Om fläktar och liknande an- vänds för att hindra brand- och brandgasspridningen bör dessa dimensio-"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 190.6, "y0": 84.9, "x1": 553.5, "y1": 210.8, "innehåll": "neras med analytiska metoder. Säkerheten ska i detta fall visas kunna mot- svara säkerheten i ett trapphus med öppen sluss mot det fria. Funktionen ska kunna upprätthållas även vid strömbortfall i byggnaden. Det övertryck som skapas av mekanisk ventilation får inte vara större än att dörrar kan öppnas till eller i utrymningsvägen. Källare får inte stå i förbindelse med trapphus Tr1 eller med den intillig- gande brandslussen. En vind får ansluta till trapphuset via en brandsluss. Slussen mot vindsvåningen behöver inte vara öppen mot det fria. I mark- plan ska trapphuset mynna direkt i det fria."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 190.6, "y0": 219.8, "x1": 556.7, "y1": 424.3, "innehåll": "Trapphus Tr2 (BBR 5:315) Trapphus Tr2, figur 4, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Intilliggande loka- ler skall, förutom vad som anges nedan, alltid ansluta till trapphuset via ett utrymme i egen brandcell. Det gäller även på markplanet. Utrymmet ska utgöras av en trapphall eller liknande, utan någon egentlig verksamhet. Källare får anslutas till trapphuset via en brandsluss såvida trapphuset inte utgör enda utrymningsvägen för våningar över källarplan. Brandsluss bör för att undvika spridning av brandgaser till trapphuset förses med brandgasventilation eller övertrycksventilation. Vindsutrymmen med en- bart lägenhetsförråd får anslutas direkt till trapphuset utan mellanliggande sluss om dörren utförs i lägst klass EI 2 60-C. Vindsutrymme med lägenhets- förråd behöver inte förses med annan utrymnings- eller tillträdesväg. Utgör trapphuset enda utrymningsvägen för byggnaden får det inte fin- nas någon direkt förbindelse mellan Tr 2-trapphuset och källaren. Om inte nedgång till källaren sker utifrån, kan förbindelse mellan bottenplanet och"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 142.4, "y0": 396.5, "x1": 477.2, "y1": 427.0, "innehåll": "Figur 5. Exempel på utformning av entréplan för trapphus Tr2 som utgör enda utrym- ningsväg."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 142.4, "y0": 426.9, "x1": 505.8, "y1": 501.4, "innehåll": "Avskilt trapphus Ett avskilt trapphus ansluter inte till bostad eller lokal via någon form av sluss. Trapphuset är beläget i egen brandcell och ger ett visst skydd mot spridning av brand och brandgas. Ett sådant trapphus är vanligt i exempel- vis kontors- och bostadshus."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 142.4, "y0": 510.6, "x1": 506.0, "y1": 572.1, "innehåll": "öppen interntrappa Den öppna interntrappan, utan avskiljande väggar, kan ingå i den väg som leder till en utrymningsväg. Trappan finns alltså inne i en brandcell och är ingen utrymningsväg."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 142.4, "y0": 584.3, "x1": 509.4, "y1": 671.7, "innehåll": "Rulltrappa Rulltrappor bör undvikas som del i en utrymningsväg. En rulltrappa är inte lika tillgänglig som en fast trappa på grund av underhållsarbeten m.m. vilket bör beaktas om rulltrappan ingår i den gångväg som leder till en ut- rymningsväg. Gånghastigheten i en stillastående rulltrappa är lägre jämfört med en traditionell trappa."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 142.4, "y0": 683.9, "x1": 497.6, "y1": 745.4, "innehåll": "Spiraltrappa Spiraltrappor kan vara svåra att gå i och bör därför inte användas som ut- rymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor, till ex- empel i vårdanläggningar, om inte annat kan påvisas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 190.4, "y0": 87.4, "x1": 545.2, "y1": 187.2, "innehåll": "Spiraltrappor bör också undvikas som utrymningsväg från samlingslo- kal. Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder. Den ofta lägre kapaciteten för utrymning via spiraltrappor bör beaktas. Det kan ske till exempel genom att begränsa antalet personer som utrymmer den vägen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 175.9, "y0": 88.5, "x1": 512.0, "y1": 377.7, "innehåll": "5.5  Avskiljande från andra utrymningsvägar (BBR 5:32) Utrymningsvägar i en byggnad ska normalt vara utförda som egna brandceller. När en loftgång utomhus är utrymningsväg behöver den inte avskil- jas från intilliggande lägenheter. Trapphus bör dock vara avskilt från det fria och från loftgången i lägst brandteknisk klass E 15 och E 15-C för dörrar, såvida inte loftgången är inglasad, se BBR 5:6. Dörr som förbinder två utrymningsvägar bör utföras i lägst klass E 15-C för att hindra att en brand sätter båda utrymningsvägarna ur funktion. Två utrymningsvägar från en samlingslokal får bara ha sådan förbindelse via en mellanliggande foajé eller motsvarande, avskild från utrymningsvägarna i minst brandteknisk klass EI 2 30-C. När trapphus är inbördes förbundna med varandra genom en kor- ridor eller motsvarande utrymme, utförd som egen brandcell, bör trapphusen avskiljas från korridoren, i lägst brandteknisk klass E 15-C. Detta gäller för vart och ett av trapphusen. är något av trapp- husen Tr1 eller Tr2 gäller de krav som ställs i samband med sådana trapphus. Trapphus som uppförs utöver vad som behövs ur utrymningssyn- punkt får ha öppen förbindelse med entré eller motsvarande i bot- tenvåningen."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 175.9, "y0": 389.9, "x1": 500.3, "y1": 451.4, "innehåll": "Långa korridorer Långa korridorer, vilka används som utrymningsvägar, bör delas upp med dörrar i klass E 15-C på minst var sextionde meter, för att förhindra utbredd brandgasspridning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 175.9, "y0": 473.7, "x1": 513.7, "y1": 711.3, "innehåll": "5.6 Gångavstånd till utrymningsväg (BBR 5:331) Gångavståndet i en brandcell till närmaste utrymningsväg bör inte överstiga avstånden i tabell 2 såvida inte en analytisk dimensione- ring visar annat. Under tabellen finns angivet hur gångavståndet bör beräknas, se även figur 6. I en lokal som skyddas med en automatisk vattensprinkleranlägg- ning får gångavstånden ökas med en tredjedel. Anläggningen för- utsätts vara heltäckande och dimensionerad för aktuell verksamhet samt vara utförd enligt lägst den kvalitetsnivå som beskrivs i SBF 120. Sprinklern bör ha ett RTI-värde ≤ 50 √ ms . Om utrymningsvägen utgörs av fönster minskas det tillåtna gång- avståndet i tabellen till en tredjedel. Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande: • Om den verkliga gångvägen (som kan vara beroende av möble-  ring, uppställning av maskiner eller dylikt) inte på förhand kan fastställas, bör vägen mätas genom att anta att riktningsänd-  ringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, se figur 6a."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 175.9, "y0": 707.4, "x1": 498.7, "y1": 742.3, "innehåll": "• Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemen-"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 227.4, "y0": 88.0, "x1": 526.2, "y1": 135.9, "innehåll": "samma delen motsvara dubbla sin verkliga längd. I bostäder, kontor samt garage som endast utnyttjas för uppställning av fordon, dock endast 1,5 gånger den verkliga längden."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 213.3, "y0": 130.0, "x1": 546.8, "y1": 203.9, "innehåll": "• Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal, där i stället det verkliga gång-  avståndet i trappans lutning räknas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 115.5, "y0": 281.0, "x1": 539.3, "y1": 323.0, "innehåll": "Tabell 2. Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg. Förutsättningar, Exempel & Avstånd"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 115.5, "y0": 327.0, "x1": 527.3, "y1": 392.0, "innehåll": "Om framkomlighet och överblickbarhet är Vissa lokaler inom betongvarufabriker 60 m goda och brandbelastningen högst 50MJ/m 2 , mekaniska verkstäder, samtidigt som risken för uppkomst av brand bryggerier är liten. Verksamheten får inte  medföra risk för snabb brandspridning."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 115.5, "y0": 396.0, "x1": 527.2, "y1": 449.5, "innehåll": "Om persontätheten är liten samtidigt som Bostäder, kontor och därmed jäm- 45 m berörda personer till  största delen kan förliga lokaler, garage, lager-, förväntas ha tillräcklig lokalkännedom hantverks- och industribyggnader i allmänhet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 115.5, "y0": 453.5, "x1": 527.1, "y1": 507.0, "innehåll": "Om persontätheten inte är liten,  eller Vissa samlingslokaler såsom butiker, varu- 30 m berörda personerna vårdas eller har mindre hus, restauranger, undervisningslokaler, god lokalkännedom, eller  om verksamheten teatrar och biografer, mässhallar och andra medför risk för snabb brandspridning. publika lokaler. Trä- eller plastvarufabriker. Höglager i industrin Vårdlokaler."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 115.5, "y0": 567.3, "x1": 526.4, "y1": 620.8, "innehåll": "Om det finns särskild risk för uppkomst av Lokaler med omfattande hantering 15 m brand, eller om utrymning av lokalen är av brandfarliga ämnen. Vissa  samlings- förenad med stora svårigheter. lokaler såsom danslokal och pub med alkoholservering."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 214.0, "y0": 205.2, "x1": 552.0, "y1": 266.1, "innehåll": "Motivet till den andra punkten ovan är att gynna lokaler där utrym- ningsvägarna är placerade långt från varandra, se figur 6a. Avstånden till en utrymningsväg bör mätas så att dimensioneringen utförs för det mest ogynnsamma fallet, se figur 6b."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 212.3, "y0": 87.6, "x1": 545.5, "y1": 221.2, "innehåll": "5.7 Gångavstånd inom utrymningsväg (BBR 5:332) Gångavståndet inom en utrymningsväg, till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller mot- svarande, bör inte överstiga 30 m om utrymningsmöjligheter finns i minst två riktningar. Om utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör avståndet inte överskrida värdena i tabell 3 om det inte kan påvisas på annat sätt att utrymningen kan ske på ett tillfreds- ställande sätt. Värdena anger den verkliga sträckan och behöver inte mätas enligt de råd som anges i avsnitt 5.6."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 212.3, "y0": 226.0, "x1": 546.6, "y1": 279.5, "innehåll": "Tabell 3. Gångavstånd inom utrymningsväg. Verksamhet Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 212.3, "y0": 283.5, "x1": 421.2, "y1": 325.5, "innehåll": "I trapphall, korridor eller motsvarande för bostad, 10 m skola eller kontor"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 212.3, "y0": 329.5, "x1": 421.2, "y1": 406.0, "innehåll": "I loftgång för bostad eller 15 m kontor i loftgångshus I trapphall, korridor eller motsvarande för hotell 7 m eller vårdanläggning"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 212.3, "y0": 439.0, "x1": 550.7, "y1": 741.6, "innehåll": "5.8 Passagemått i utrymningsväg (BBR 5:341) En utrymningsväg bör vara minst 0,9 m bred och 2,10 m hög. Räcken och liknande får inkräkta med högst 0,1 m på vardera sidan. Det fria passagemåttet i en dörröppning bör vara minst 0,80 m. Karmdaghöj- den bör vara minst 2,0 m. Korridorer bör av tillgänglighetsskäl vara minst 1,3 m breda, se vidare BBR kapitel 3. Utrymmesbehovet bör anpassas så att även personer med rörelsesvårigheter kan ta sig fram. I boken Bygg ikapp handikapp (2001) finns ytterligare rekommenda- tioner om utrymmesbehov för personer med funktionshinder. I brandceller för fler än 150 personer bör det fria passagemåttet i varje utrymningsväg vara minst 1,2 m. På detta mått får dörrblad inkräkta maximalt 50 mm. Den totala bredden av samtliga utrym- ningsvägar bör vara minst 1,0 m per 150 personer. Om en av utrym- ningsvägarna blockeras bör de övriga ha sådan bredd att 1,0 m mot- svarar 300 personer. För att bedöma om en brand har möjlighet att blockera två utrymningsvägar som är placerade nära varandra kan avståndet 5 m mellan dem utgöra ett riktmärke för när båda anses vara blockerade. Utrymningsvägen får inte bli smalare i utrymningsriktningen utö- ver vad som anges ovan. När två eller flera utrymningsvägar utmyn- nar i en gemensam del inne i byggnaden bör utrymningsvägen från det gemensamma utrymmet ha en bredd, eller motsvarande kapaci-"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 175.7, "y0": 88.5, "x1": 510.6, "y1": 227.4, "innehåll": "tet, som minst motsvarar summan av bredderna för de utrymnings- vägar som mynnar i det gemensamma utrymmet. Detta gäller under förutsättning att utrymningen från lokalerna sker samtidigt och då kräver en högre kapacitet jämfört med om en lokal i taget utryms. Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 m. För att minska olycksrisken för personer med funktionshinder kan ett större avstånd vara motiverat, se BBR avsnitt 3. En ramp bör vara kortare än 6 m mellan vilplanen och bör inte luta mer än 1:12. Ytterligare krav och rekommendationer rörande nödvändigt passa- geutrymme för bland annat bårtransporter anges i BBR avsnitt 8."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 175.7, "y0": 239.6, "x1": 514.2, "y1": 366.1, "innehåll": "Antal personer Dimensioneringen av utrymningsvägarnas bredd bör grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen. Erfarenheter av liknande verksamheter kan utgöra grund för bedöm- ningen. Personernas fördelning i lokalen och över tiden bör beaktas. Man bör också beakta att lokaler kan användas för andra verksam- heter än den huvudsakliga. Tabell 4 kan användas för att uppskatta maximala antalet personer i en byggnad om det inte är känt på annat sätt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 175.7, "y0": 370.9, "x1": 498.4, "y1": 389.9, "innehåll": "Tabell 4. Dimensionerande persontäthet per m 2 nettoarea för olika verksamheter."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 175.7, "y0": 648.3, "x1": 513.0, "y1": 735.8, "innehåll": "Utrymning från flera våningsplan I byggnader med flera våningsplan i olika brandceller bör gemensam utrymningsväg dimensioneras för det våningsplan som har behov av bredast utrymningsväg. Det förutsätts då att utrymningsvägen en- bart förväntas betjäna ett våningsplan i taget. Om flera våningsplan samtidigt kommer att utnyttja utrymningsvägen bör detta beaktas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 213.3, "y0": 88.5, "x1": 538.6, "y1": 123.4, "innehåll": "Har brandcellen flera våningsplan förutsätts det normalt att perso- nerna på dessa utrymmer samtidigt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 213.3, "y0": 145.7, "x1": 545.1, "y1": 331.3, "innehåll": "5.9 Dörr i utrymningsväg (BBR 5:342) Dörr, som leder till en utrymningsväg, ska utformas så att det är tyd- ligt att det är en utrymningsväg. Den bör därför avvika från omgiv- ningen till exempel vad avser färgval. Dörrar till och i utrymningsvä- gar ska vara utåtgående i utrymningsriktningen. Undantag medges för dörrar: • från bostäder och hotellrum, • från en lokal där ett måttligt antal (cirka 30) personer med kännedom om utrymningsvägarna vistas, till exempel klassrum i skolor, mindre kontor och verkstadsindustrier, samt entrédörr bostadshus, • från en mindre lokal, som butik, serveringslokal eller liknande, om dörren kan nås inom 15 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 213.3, "y0": 343.5, "x1": 547.6, "y1": 470.0, "innehåll": "Skjut- och roterdörr Skjutdörr kan användas som dörr till utrymningsväg och som dörr i utrymningsväg om den öppnar vid strömavbrott. Roterdörr bör normalt undvikas som dörr till eller i en utrymningsväg då den ut- gör ett sämre alternativ för utrymning jämfört med slagdörr. Ur till- gänglighetssynpunkt ska en roterdörr i en entré vara kompletterad med en slagdörr alldeles intill, se BBR 3:122 och 3:125. Om skjut eller roterdörrar inte kan passeras, till exempel vid strömavbrott ska den kompletteras med en slagdörr."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 213.3, "y0": 482.2, "x1": 549.0, "y1": 738.6, "innehåll": "öppningssätt Dörrar som finns i utrymningsvägen eller som leder till den ska lätt kunna öppnas. Det gäller oavsett om dörren är låst eller olåst. Det innebär också att det tydligt ska framgå hur dörren kan öppnas. Lås- ta dörrar med fördröjd öppning får inte förekomma. Dörrar bör kunna öppnas med ett trycke som trycks nedåt eller genom att dörren trycks utåt. I samlingslokaler bör panikbeslag användas eller lämpligt utformade utrymningsbeslag, om de öppnar dörren med ett (1) handgrepp. Standarderna SS-EN 179 och SS-EN 1125 redovisar exempel på utformning av öppningsbeslag. öpp- ningsbeslag bör placeras cirka 1,0 m över golv. Dörrar ska normalt kunna öppnas utan nyckel eller verktyg. Låsta dörrar, som kräver nyckel för att kunna öppnas, får användas om de bara används av ett litet antal (ca 10) personer, och om samtliga per- soner kan förväntas ha tillgång till nyckel. Detta förutsätts vara fallet i bostäder, på mindre kontor och i liknande lokaler. Vred får använ- das för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för ett måttligt antal (cirka 30) personer. Vredet bör inte vara försett med kåpa. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet)"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 176.4, "y0": 88.0, "x1": 514.0, "y1": 365.6, "innehåll": "\\\"bör undvikas då dessa är svåra att använda. Elektrisk öppning Låsta dörrar, som enbart kan öppnas med tryckknapp på elektrisk väg, bör undvikas. Sådana dörrar kan istället ha ett beslag enligt SS- EN 179. Om tryckknapp ändå utnyttjas, som det enda sättet att öpp- na dörren, bör knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och vara så stor att den omedelbart uppmärksammas som öpp- ningsknapp. öppningsknappen bör vara placerad 0,9 – 1,0 m över golvet. öppningsknappen bör vara tydligt utmärkt med en skylt, som är minst 10 cm x 15 cm, och belyst när personer väntas använda dör- ren, det vill säga även vid utrymning. Skylten bör vara försedd med lämplig figur samt texten \\\"Nödöppning\\\" eller liknande. Dörren ska kunna öppnas även vid strömavbrott. Dörr som leder från en sam- lingslokal får inte enbart ha en tryckknapp som öppningsmekanism utan bör förses med beslag enligt ovan. Skjutdörr bör inte öppnas enbart med elektrisk tryckknapp. Låsta dörrar som enbart öppnar via en signal från ett automatiskt brandlarm får inte förekomma eftersom utrymning kan bli nödvän- dig av annan anledning än brand.\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 176.4, "y0": 377.8, "x1": 511.9, "y1": 478.3, "innehåll": "Låsta dörrar I lokaler, exempelvis i kontor, butiker, samlingssalar och liknande, där dörrar avsedda för utrymning hålls låsta under vissa tider kan ha elektrisk kontroll av att samtliga dörrar är upplåsta under den tid personer vistas i lokalen. Kontrollen ska vara samordnad med någon för driften väsentlig funktion, till exempel huvudbelysningen. Ström- avbrott eller annat fel får inte sätta denna kontroll ur funktion."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 176.4, "y0": 490.5, "x1": 505.1, "y1": 552.0, "innehåll": "öppningskraft Dörrarna ska vara så utformade att berörda personer klarar av att öppna dem, se figur 7. Den högsta kraften för att öppna en dörr bör understiga 130 N, även vid ogynnsamma situationer som exempel-"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 214.0, "y0": 87.1, "x1": 546.4, "y1": 173.9, "innehåll": "vis vid övertryckssättning av trapphus. I dagligt bruk kan en kraft att trycka upp dörren runt 40-70 N anses som rimligt. Kraften som behövs för att trycka ner ett trycke bör enligt SS-EN 179 inte överstiga 70 N för utrymningsbeslag. För att personer med funktionshinder ska kunna öppna dörren kan ofta lägre kraft vara motiverad."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 214.0, "y0": 192.2, "x1": 551.4, "y1": 344.6, "innehåll": "återvändande Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i ut- rymningsvägar från hotell och vårdanläggningar samt om utrymning sker genom annan lokal, se avsnitt 5.1. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som le- der ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 214.0, "y0": 356.8, "x1": 550.4, "y1": 457.3, "innehåll": "Trösklar Trösklar bör undvikas för att underlätta utrymningen för till exempel äldre och rörelsehindrade personer. Om trösklar är nödvändiga, bör de om möjligt vara fasade och lägre än 25 mm. För att upprätthålla kravet på brandcellsindelning krävs i vissa fall att en dörröppning är försedd med tröskel alternativt att dörren är försedd med släplist, falltröskel eller motsvarande."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 214.0, "y0": 479.6, "x1": 552.2, "y1": 738.9, "innehåll": "5.10 Utrustning (BBR 5:35) Vägledande markering (BBR 5:351) Vägledande markeringar, så kallade utrymningsskyltar, ska finnas i lokaler där utrymningsvägarna inte kan förväntas vara kända. Ex- empel på sådana lokaler är hotell, samlingslokaler och vårdanlägg- ningar (utom förskola och liknande). Detta gäller även övriga publika lokaler om det inte är uppenbart obehövligt. Utrymningsskyltar ska även finnas i lokaler som saknar dagsljusinsläpp, som garage och källare, samt i lokaler inom vilka det är svårt att orientera sig. Exem- pel på sådana kan vara kontor och skolor som är svåra att överblicka. Vägledande markeringar ska normalt vara försedda med nödbelys- ning, se även avsnittet om nödbelysning nedan. Ytterligare föreskrif- ter om utrymningsskyltar i andra lokaler finns utgivna av Arbetsmil- jöverket (AFS 2000:42). Skyltarna bör placeras i lokalen så att det är tydligt var utrymnings- vägarna är placerade. Skyltar bör därför placeras högt till exempel över en dörröppning. Skyltar bör dessutom placeras vid riktnings- förändringar, förgreningar eller på andra ställen där det finns risk för"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 176.7, "y0": 86.6, "x1": 515.8, "y1": 446.5, "innehåll": "misstag, till exempel i en trappa som fortsätter förbi det våningsplan där utrymningen sker till det fria. Utrymningskyltar bör utformas enligt Rådets direktiv 92/58/EEG, och ska vara belysta eller genomlysta. Med genomlyst skylt avses här en skylt där belysningskällan är placerad i en armatur, bakom själva skylten. En belyst skylt belyses från en ljuskälla placerad framför skylten. Denna ljuskälla kan vara inbyggd i en armatur tillsammans med skylten eller vara en mot skylten riktad ljuskälla. Utrymnings- skyltar bör monteras i en armatur tillsammans med belysningskäl- lan. Skyltar som, med hjälp av till exempel lysdioder eller lysrör, bely- ses uppifrån genom en plastskiva eller liknande kan motsvaras av en genomlyst skylt. Belysningsstyrkan för en utrymningsskylt bör anpassas så att skylten är tydligt synlig i den lokal den används. Att ange en absolut miniminivå för belysningsstyrkan är svårt att göra eftersom veten- skapliga utredningar saknas i dagsläget. För genomlysta skyltar i ljusa lokaler som till exempel kontor och skolor kan 80 cd/m 2 på den sämst lysande delen av de vita ytorna utgöra en utgångspunkt vid bedömningen. Hög belysningsstyrka kan vara motiverad i loka- ler med dagsljusinsläpp. I mörkare delar av en byggnad kan lägre belysningsstyrka på skylten ändå ge motsvarande vägledning. Be- lysningen av utrymningsskyltar får dämpas till lägst 2 cd/m 2 när belysningen i lokalen är låg till exempel i en teater eller biograf under föreställning. Gränsvärdet 2 cd/m 2 gäller på hela skylten, det vill säga även den gröna ytan. Belysningsstyrkan bör återgå till normalnivån vid brandlarm och när belysningen i lokalen tänds. Skyltens höjd (gröna fältets höjd) beräknas med följande formel:"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 176.7, "y0": 489.6, "x1": 506.5, "y1": 550.5, "innehåll": "Det förutsätts då att skyltens bredd är större än höjden. Konstanten har följande värden: • Belyst skylt: 100. • Genomlyst skylt: 200."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 176.7, "y0": 554.6, "x1": 506.2, "y1": 589.5, "innehåll": "Minsta skylthöjd bör vara 0,10 m. I vissa samlingslokaler som exem- pelvis varuhus och större butiker bör minsta skylthöjd vara 0,20 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 176.7, "y0": 461.1, "x1": 512.0, "y1": 741.2, "innehåll": "Allmänbelysning (BBR 5:352) Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar. Där utrymnings- vägen mynnar i det fria bör det på utsidan finnas allmänbelysning. I trapphus i byggnader med fler än två våningsplan räcker det med att koppla två efterföljande ljuspunkter till olika gruppsäkringar. Moti- vet till detta är att ett fel inte ska orsaka att all belysning upphör att fungera. Samma resonemang kan föras gällande jordfelsbrytare. Om denna löser ut bör det inte innebära att all belysning slocknar. Elka- blar, för belysning i trapphus Tr1 eller Tr2 och i intilliggande korrido- rer och motsvarande, bör bibehålla sin funktion i minst 30 minuter [ ] [ ] Betraktningsavstånd m Höjd m Konstant ="}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 213.3, "y0": 88.0, "x1": 540.2, "y1": 148.9, "innehåll": "vid brandpåverkan eller skyddas i lägst EI 30. Detta gäller i de delar av byggnaden som betjänas av de aktuella trapphusen. Kablarna behöver inte skyddas i de delar av byggnaden som inte utryms via dessa trapphus."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 213.3, "y0": 161.1, "x1": 551.6, "y1": 300.6, "innehåll": "Nödbelysning (BBR 5:353) Nödbelysning krävs i vissa lokaler för att göra det möjligt att hitta ut om det skulle inträffa ett strömavbrott. I de trappor som omfattas av kravet bör belysningsnivån vara minst 5 lux. Strömförsörjning av nödbelysning bör ske med hjälp av batterier som kopplas in auto- matiskt. Nödbelysning bör nå 50 % av krävd belysningsstyrka inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder. Nöd- belysning kan utformas enligt SS-EN 1838. Kvaliteten på den tekniska utrustningen och rutiner för drift och underhåll bör följa rekommen- dationerna i till exempel SS-EN 50172."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 213.3, "y0": 312.8, "x1": 547.5, "y1": 465.3, "innehåll": "Automatiskt brandlarm (BBR 5:3541) Automatiskt brandlarm används för att detektera att en brand upp- stått samt att larma till exempel den kommunala räddningstjänsten. För att undvika onödiga larm till räddningstjänsten kan ett system med så kallad larmlagring användas. Larmlagring innebär att larmö- verföringen till den kommunala räddningstjänsten fördröjs så att personal på platsen kan undersöka orsaken till brandlarmets akti- vering. Larmlagring förutsätter att en fungerande larmorganisation, det vill säga utbildad personal som har kunskap om vad som ska göras, finns tillgänglig på platsen. Larmlagringstiden ska beaktas då utrymningssäkerheten dimensioneras analytiskt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 213.3, "y0": 477.5, "x1": 548.6, "y1": 740.6, "innehåll": "Utrymningslarm (BBR 5:3542) Utrymningslarmet har som syfte att informera berörda personer om att de bör utrymma. Det innebär att när utrymningslarm an- vänds kan det i de flesta fall antas att utrymningstiden förkortas. Det finns olika typer av larm vilka kan användas enskilt eller kombi- neras på olika sätt. Kombination av två typer av signaler, till exempel ljud och ljus, har visat sig vara effektivt. Därför bör två skilda signal- typer användas då utrymningslarm installeras. För bostäder räcker det normalt med den signal som en brandvarnare ger. Utrymnings- larm kan utformas enligt SS-EN 60849 eller enligt Svenska Brand- skyddsföreningens rekommendation om utrymningslarm, SBF (2003). Den senare behandlar ytterligare larmtyper än de som omfattas av SS-EN 60849. I båda skrifterna anges rekommenderade värden för larmets varak- tighet och ljudstyrka. För personer med funktionshinder kan andra former av signaler vara aktuella. Ljudstyrkan för ett utrymningslarm bör vara anpassad till den omgivande ljudnivån i lokalen. Enkel akustisk ljudsignal"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 177.1, "y0": 88.5, "x1": 511.6, "y1": 253.4, "innehåll": "Larmdonet kan bestå av en elektrisk larmklocka, summer, siren etc. Larmet kan användas där personer kan känna till innebörden av signalen eller i mindre lokaler då det är uppenbart vad signalen betyder. Problem med denna larmtyp är att signalen kan förväxlas med andra ljudsignaler. Personer med hörselskador kan ha svårt att uppfatta signalen. I lokaler med hög ljudnivå, som till exempel i fabriker, kan det också vara svårt att uppfatta signalen. Larmet bör kombineras med ett optiskt larm och en skylt som anger signalernas betydelse och förslag till lämplig åtgärd. Skylten bör vara tydligt läs- bar. Larmdon bör placeras i närheten av utrymningsväg. Signaltyp 1 (omedelbar fara) enligt SS 03 17 11 bör användas men inte vara be- gränsad till 60 sekunder."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 177.1, "y0": 265.6, "x1": 512.3, "y1": 418.1, "innehåll": "Optiskt larm I optiska larm är varningssignalen ett ljussken i form av blixt- eller blänksken. Vid denna typ av larm bör ljuset kunna ses från alla delar av en lokal. Ljusskenet kan påverkas av andra ljussignaler och olika bakgrundsljus, vilket måste beaktas. Optiskt larm kan användas som komplement till akustiskt larm i till exempel bullriga miljöer, men bör även användas i andra miljöer för att personer med hörselned- sättning ska uppfatta utrymningslarmet. Signaltyp 1 (omedelbar fara) enligt SS 03 17 11 bör användas men inte vara begränsad till 60 sekunder. Optiskt larm bör endast användas i kombination med akustiskt larm."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 177.1, "y0": 417.3, "x1": 513.3, "y1": 738.8, "innehåll": "Talat meddelande Till skillnad från det enklare akustiska larmet och optiskt larm så kan ett talat meddelande ge information om vad som har hänt och vad personerna i byggnaden förväntas göra. Ett talat meddelande kan minska osäkerheten och göra att besluts- och reaktionstiden mins- kas i förhållande till andra larmtyper, se kapitel 6.  Ett talat meddelande bör alltid kompletteras med en akustisk sig- nal som föregår meddelandet. Idag är larmsystemen uppbyggda av datorer och digitala ljud, vilket leder till större flexibilitet med möjlig- het till olika typer av meddelanden och meddelanden på olika språk. Talat meddelande kan användas i till exempel varuhus, danslokaler, biografer m.m. och på andra ställen där personer inte kan förväntas känna till utrymningsvägarnas placering. Nackdelen med ett talat meddelande är det kan vara svårt att uppfatta meddelandet om det finns störande bakgrundsljud.  Liksom för akustiska larmdon kan hörselskadade ha svårt att uppfatta ett talat meddelande. Ett annat problem som kan uppstå är vilket språk som ska användas, med tanke på att de som kan beröras av meddelandet eventuellt inte förstår svenska. Utformningen av det talade meddelandet bör vara sådant att det inleds med en tonsignal. Därefter följer ett meddelande som tydligt berättar vad som har hänt och vad personerna ska göra. Vaga besked som att utrymning ska ske på grund av ett tekniskt fel bör undvikas. Meddelandet kan i vissa fall behöva upprepas på annat språk. Det"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 213.3, "y0": 88.0, "x1": 547.7, "y1": 239.9, "innehåll": "\\\"talade meddelandet bör sedan upprepas tills dess att faran konsta- terats vara över. I annat fall kan personer som utrymt tro att det går bra att återvända in i lokalen igen. Ett förslag till meddelande kan ha följande lydelse: 1. Signalen \\\"Omedelbar fara\\\" enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 2. \\\"Viktigt meddelande. Vi har fått ett brandtillbud i byggnaden. Vi får be samtliga att omedelbart lämna lokalerna genom närmaste utgång. Följ personalens anvisningar. Fortsätt ut i det fria och var vänliga att inte blockera utgångarna.´\\\" 3. Signalen \\\"Omedelbar fara\\\" enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 4. \\\"Important message. There is a fire situation in the building.\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 213.3, "y0": 231.0, "x1": 536.8, "y1": 304.9, "innehåll": "\\\"Please leave the building through the nearest exit. Follow the instructions given by the management and proceed to the out-  side. Don’t block the exits.\\\" 5. Signalen \\\"Omedelbar fara\\\" enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 6. Meddelandet upprepas från punkt 2.\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 213.3, "y0": 317.1, "x1": 550.2, "y1": 508.6, "innehåll": "\\\"Uppfattbarhet av talade utrymningslarm Vid konstruktion och installation av ett talat utrymningslarm måste två faktorer beaktas när det gäller själva ljudet och det är hörbarhe- ten och tydligheten, så att meddelandet både kan höras och förstås. Detta kallas med ett gemensamt ord för uppfattbarhet, på engelska kallas det \\\"speech intelligibility\\\". Denna storhet kan mätas med olika typer av metoder, men de som är vanligast är \\\"Speech Transmission Index\\\" (STI) och \\\"Rapid Speech Transmission Index\\\" (RASTI) som är en enklare variant av STI, IEC (1998). Uppfattbarheten kan med dessa mätmetoder variera mellan 0 (helt ouppfattbar) och 1 (perfekt uppfattbar). För ett talat meddelande bör ett RASTI-värde på 0,5 uppnås. I viss litteratur anges också uppfattbarheten enligt den all- männa taluppfattbarhetsskalan CIS (common intelligibility scale). Ett RASTI-värde på 0,5 motsvaras av ett CIS-värde på 0,7.\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 213.3, "y0": 520.8, "x1": 551.7, "y1": 660.3, "innehåll": "Andra signaler I vissa fall kan det behövas andra typer av varningssignaler. För per- soner med hörselnedsättningar kan vibrationslarm eller tonsignaler speciellt utformade för personer med nedsatt hörsel användas. I vis- sa verksamheter kan det vara nödvändigt att det automatiska brand- larmet kombineras med en automatisk styrning av olika utrustningar som till exempel i en biograf bör filmen stängas av och ljuset tändas vid larm, i diskotek och andra lokaler där hög ljudnivå kan förväntas bör musiken eller motsvarande automatiskt stängas av och ljuset tändas och i en butik bör bakgrundsmusiken tystna."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 213.3, "y0": 672.5, "x1": 544.8, "y1": 747.0, "innehåll": "Larmlagring Larmlagring kan användas för utrymningslarm i till exempel sär- skilda boenden för personer med vårdbehov, varuhusmiljö eller i vårdanläggningar. Denna metodik är endast tillämpbar när utrym- ningslarmet aktiveras automatiskt. Larmlagring innebär att larmsig-"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 177.1, "y0": 87.6, "x1": 511.1, "y1": 252.5, "innehåll": "nal eller meddelande till exempelvis varuhuskunder fördröjs så att personal på platsen kan undersöka orsaken till brandlarmets aktive- ring. Larmlagring gör det möjligt att undvika att hela varuhuset med många personer tvingas utrymma i onödan. För att larmlagring av utrymningslarmet ska vara tillåten måste en larmorganisation, det vill säga utbildad personal som har kunskap om vad som ska göras, finns tillgänglig på platsen. Om utrymningslarmet aktiveras med hjälp av en tryckknapp bör utrymningslarmet aktiveras direkt utan att larmlagringen träder in. Konsekvenserna av att utnyttja larmlag- ring bör också utredas specifikt för varje fall. Kravet på tillfredsstäl- lande utrymning gäller fortfarande. Larmlagringstiden bör särskilt beaktas då utrymningssäkerheten dimensioneras analytiskt."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 177.1, "y0": 272.8, "x1": 508.9, "y1": 402.1, "innehåll": "5.11  Särskilda förutsättningar (BBR 5:37) Samlingslokal (BBR 5:371) Utmärkande för samlingslokaler är att ett stort antal personer vistas där samt att dessa normalt inte kan antas känna till utrymningsvä- garna. Samtliga utrymningsvägar ska leda direkt ut i det fria eller leda dit via korridorer, trappor och liknande. Spiraltrappa bör inte användas som utrymningsväg från en samlingslokal. Avskiljande mellan utrymningsvägar behandlas i avsnitt 5.5."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 177.1, "y0": 415.6, "x1": 513.5, "y1": 491.1, "innehåll": "Gångar Gångar i en samlingssal bör inte luta mer än 1:12. Längden på dessa lutande plan bör vara kortare än 6 m. Längre sträckor bör förses med horisontella vilplan. En gång med sittplatser på båda sidorna bör vara minst 1,0 m bred."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 177.1, "y0": 506.5, "x1": 512.8, "y1": 686.0, "innehåll": "Tillgång till utrymningsvägar Den lägst belägna dörren bör inte befinna sig högre än 1 m över den lägsta nivån i lokalen. Platser avsedda för rörelsehindrade bör kunna utrymmas utan nivåskillnad. Scen, som är belägen i en egen brandcell, ska ha tillgång till två utgångar till utrymningsvägar, där den ena kan bestå av den intillig- gande publika lokalens övriga utrymningsvägar. Läktare i en samlingslokal bör ha tillgång till två utgångar. Om läktaren är avsedd för fler än 150 personer bör alla utgångar leda an- tingen direkt till det fria eller till en utrymningsväg inom byggnaden. I annat fall är det tillräckligt om en utgång leder direkt ut i det fria eller till en utrymningsväg. Den andra utgången ska leda till annan utrymningsväg i lokalen men inte nödvändigtvis direkt från läktaren."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 213.3, "y0": 88.0, "x1": 549.9, "y1": 163.5, "innehåll": "Dörrar Dörrar för utrymning från samlingslokaler bör kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Denna manö- ver bör kunna ske med ett (1) handgrepp samt också innebära att båda dörrbladen öppnas om dubbelbladiga dörrar används."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 213.3, "y0": 166.0, "x1": 546.5, "y1": 319.4, "innehåll": "Utrymningslarm Utrymningslarm i en samlingslokal bör aktiveras automatiskt och vara kompletterat med knappar för manuell aktivering. Enbart ma- nuellt aktiverat utrymningslarm kan användas om det exempelvis finns utbildad och övad personal på plats som kan aktivera larmet om brand uppstår. Manuell aktivering av utrymningslarm bör då kunna ske från olika platser i lokalen. Talat meddelande bör använ- das som utrymningslarm eftersom det normalt ger en snabb initie- ring av utrymningen från byggnaden. Enklare utrymningslarm, till exempel ringklocka eller siren, kan användas i mindre samlingsloka- ler till exempel en biografsalong."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 213.3, "y0": 331.7, "x1": 549.0, "y1": 459.2, "innehåll": "Sittplatser Sittplatser i en samlingssal bör inte ordnas på golv eller avsatser som lutar mer än 1:12. En avsats, som är högre än 0,5 m, bör förses med ett räcke för att hindra fall. Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt. Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymning- en kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 177.1, "y0": 88.3, "x1": 511.2, "y1": 175.8, "innehåll": "Hotell (BBR 5:372) Utrymning från hotellrum bör endast ske genom en dörr direkt till det fria eller via utrymningsvägar i anslutande korridorer och trapp- hus i egen brandcell. Fönster bör inte betraktas som utrymningsväg. Fönster mot det fria bör finnas i hotellrum för att släppa in frisk luft vid brand och ge möjlighet att påkalla uppmärksamhet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 177.1, "y0": 178.3, "x1": 512.1, "y1": 305.8, "innehåll": "Utrymningslarm Utrymningslarm ska finnas installerat i hotell och bör aktiveras au- tomatiskt i de fall hotellet är obemannat. I vissa hotell (fler än ett våningsplan eller i annat plan än markplanet) ska utrymningslarmet kunna aktiveras automatiskt oavsett om hotellet är bemannat eller ej. I varje rum bör det finnas en skylt som beskriver innebörden av utrymningslarmet och vad hotellgästen väntas göra. Larmets ljud- nivå i sovrum bör vara minst 75 dB (A) vid den sovandes huvud. Om receptionen är obemannad bör larmet aktiveras i hela hotellet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 177.1, "y0": 296.6, "x1": 514.7, "y1": 427.9, "innehåll": "\\\"ms Larmknappar för utrymningslarm placeras lämpligen intill övriga brandredskap. Larmknapparna ska vara utformade så att de inte kan förväxlas med andra knappar. De bör vara utmärkta med en skylt och texten \\\"Aktiverar utrymningslarm\\\" eller liknande. Märkningen bör anpassas efter det aktuella systemets uppbyggnad. Larmknappar ska aktivera utrymningslarmet direkt även om larmlagring tillämpas. Hotellrum bör vara försett med brandvarnare såvida inte ett auto- matiskt aktiverat utrymningslarm är installerat som förutsätts ge motsvarande tidiga larm i det rum där branden uppstått.\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 177.1, "y0": 430.4, "x1": 514.2, "y1": 609.8, "innehåll": "Automatiskt brandlarm och vattensprinkler I de fall utrymningslarmet ska aktiveras automatiskt bör det ske med ett automatiskt brandlarm. I sådant fall bör rökdetektorer användas i gästrum, korridorer och andra utrymmen där det vistas gäster samt i obevakade utrymmen som förråd i anslutning till korridorer. Värme- detektorer kan användas där rökdetektorer av tekniska skäl inte kan användas. Det automatiska brandlarmet bör indikera i receptionen. I de fall då receptionen är obemannad bör larmet omedelbart vida- rekopplas till den kommunala räddningstjänsten. En vattensprink- leranläggning kan användas för att starta utrymningslarmet. Utrym- ningslarmet bör starta samtidigt som sprinklersystemet aktiverar. Anläggning bör vara utformad enligt rekommendationer i SBF 120 och ha sprinklerhuvuden med RTI-värde ≤ 50         ."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 214.0, "y0": 89.3, "x1": 548.8, "y1": 306.7, "innehåll": "Vårdanläggning (BBR 5:373) För vårdavdelningar får båda utrymningsvägarna utgöras av hori- sontell passage till intilliggande vårdavdelningar (inom egna brand- celler) förutsatt att övriga rekommendationer i avsnitt 5.1 under rub- riken Utrymning genom annan lokal följs. Bredden på en korridor bör vara minst 1,3 m. För avdelningar där patienter är sängliggande bör utrymning via trappa undvikas. Utrymningen bör istället ske till en annan brandcell på samma våningsplan. Rekommendationerna förutsätter att organisatoriska brandskyddsåtgärder, till exempel i form av utbildad personal, finns tillgängliga. Trösklar i dörröppningar bör göras låga, se avsnitt 5.9 Trösklar. Gångavstånd till en utrymningsväg bestäms enligt avsnitt 5.6. Spi- raltrappor bör inte användas som utrymningsväg. Ventilationssystem bör utföras så att spridning av brandgas förhin- dras mellan avdelningarna."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 214.0, "y0": 309.2, "x1": 549.4, "y1": 449.7, "innehåll": "Automatiskt brandlarm Ett automatiskt brandlarm ska finnas i vårdanläggningar (utom för- skolor och liknande) och bör vara heltäckande. Varje enskilt vård- rum, personalrum, förråd eller motsvarande samt korridor eller mot- svarande bör vara försett med rökdetektor för brand. Värmedtekto- rer kan användas där rökdetektorer av tekniska skäl inte kan använ- das. Det automatiska brandlarmet bör också aktivera ett utrynings- larm till personal på platsen, så att personalen snabbt kan påbörja utrymningen. Förskolor och liknande bör vara försedda med brand- varnare om de inte är försedda med automatiskt utrymningslarm."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 177.1, "y0": 88.6, "x1": 534.3, "y1": 267.0, "innehåll": "Bostäder (BBR 5:374) Bostad ska förses med brandvarnare eller med ett automatiskt aktiverat utrymningslarm. Enligt räddningsverkets allmänna råd (Meddelande från Räddningsverket, 2004) bör det finnas brandvarnare i alla byggnader som används för permanent eller tillfälligt boende, det vill säga även fri- tidsbostäder, övernattningsrum och liknande. Brandvarnare bör vara nätanslutna med batteribackup eller ha ett fast monterat batteri, gärna med flera års livslängd. Brandvarnare eller detek- torer bör vara placerade i anslutning till sovrum och bör finnas på varje våningsplan i bostaden. Vid trappor är det lämpligt att placera brand- varnare i hallen direkt ovanför trappan. Signal ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas stadigvarande. Ljudnivån i sovrum bör vara minst 75 dB (A) vid den sovandes huvud."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 177.1, "y0": 279.2, "x1": 534.4, "y1": 587.7, "innehåll": "Särskilda boenden för personer med vårdbehov (BBR 5:375) Varje lägenhet eller boenderum förutsätts vara utformad som en egen brandcell. Ett automatiskt brandlarm ska finnas installerat i särskilda bo- enden för personer med vårdbehov. Varje rum och gemensamhetsutrym- men förutsätts då vara försett med minst en rökdetektor. Larmet ska vara kompletterat med ett utrymningslarm, till exempel en enkel akustisk sig- nal. Ljudnivån i sovrum bör vara minst 75 dB(A) vid den sovandes huvud. I de fall brandlarmet inte aktiverar ett utrymningslarm (förutom i den lägenhet eller det rum där branden detekterats) bör det istället påkalla närvarande personals uppmärksamhet till exempel via personsökare. Det förutsätts då att personalen är så nära boendet att de direkt kan in- gripa vid brand. Utrymningslarmet bör i övrigt vara anpassat efter förut- sättningarna för personalingripanden och de boendes hälsa. Det kan till exempel innebära att vibrationslarm, ljussignaler eller sirener anpassade för personer med hörselnedsättning används. Larmlagring av larmöverföringen till räddningstjänsten kan tillämpas, se avsnitt 5.10. Det förutsätts att organisatoriska brandskyddsåtgärder till exempel i form av utbildad personal, finns tillgängliga. Om boende inte kan för- väntas få snabb hjälp med utrymning efter att utrymningslarmet startat bör ytterligare brandskyddsåtgärder vidtas. Exempel kan vara att instal- lera en automatisk vattensprinkleranläggning. En sådan anläggning kan utformas enligt SBF (2002)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 177.1, "y0": 599.9, "x1": 534.9, "y1": 739.5, "innehåll": "Avskilda mötesrum mm I ett rum inom ett kontor eller liknande lokal där personer kan vistas bakom stängda dörrar, som är beläget så att utrymningsväg endast kan nås genom passage genom korridor eller annat utrymme, finns risk att bli innestängd vid brand i utrymmet utanför. För att uppnå kravet på till- fredsställande utrymning bör automatiskt utrymningslarm som aktiveras om brandgas förekommer i vägen till utrymningsvägarna installeras om: • rummet rymmer fler en 30 personer, eller rummet rymmer fler än tio personer och gångavståndet till utrymningsväg är över 10 m."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 214.2, "y0": 293.1, "x1": 553.1, "y1": 738.7, "innehåll": "6.1 Allmänt I de fall då den förenklade dimensioneringsmetoden inte bedöms räcka till kan analytisk dimensionering användas för att verifiera sä- kerheten. Denna kan då bestå i beräkning, provning eller objektsspe- cifika försök, samt kombinationer av dessa. Endast det första alterna- tivet behandlas i denna rapport. I den analytiska dimensioneringen kan en kvalitativ analys, där ett logiskt resonemang förs, ingå. I BBR 5:13 redovisas krav och råd för den analytiska dimensioneringen. Det bör observeras att andra skyddsmål kan komma att påverkas av en analytiskt utformad utrymningsstrategi, till exempel egendoms- skydd och säkerheten för räddningstjänstens personal. All analytisk dimensionering bör vara noggrant dokumenterad avseende förut- sättningar, resultat och analys i enlighet med BBR 5:12 samt kravet på tillfredsställande säkerhet vid utrymning i 5:3. En analytisk dimensionering kan principiellt genomföras antingen som en scenarioanalys (deterministisk) eller som en mer traditionell kvantitativ riskanalys (probabilistisk). I det första fallet baseras ana- lysen på ett antal karakteristiska scenarier som bedöms vara repre- sentativa för byggnaden. Valda scenarierna bör spegla olika troliga värsta situationer snarare än värsta tänkbara fall då det skulle leda till orealistiskt dyra lösningar. Arbetet går sedan ut på att ta fram konsekvensen av dessa scena- rier och jämföra med en acceptabel nivå. I BBR uttrycks denna nivå för utrymningssäkerhet i form av kritiska förhållanden. Dimensio- neringsvillkoret är att utrymningen ska vara avslutad innan kritiska förhållanden har uppstått i den aktuella lokalen. En probabilistisk analys bygger istället på att olika scenarier be- stäms och kvantifieras med mått på både konsekvensen och frek- vensen. En sådan analys kan vara lämplig i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Ett mått på risken kan bestämmas och jämföras med en acceptabel risknivå. Information om riskanalytisk dimensionering ligger dock utanför denna rapports område."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 176.4, "y0": 88.5, "x1": 514.5, "y1": 643.4, "innehåll": "\\\"Analytisk dimensionering genom beräkning ska alltid, enligt BBR 5:14, styrkas genom en dimensioneringskontroll. Detta krav ställs för att undvika felaktiga antaganden och beräkningar, eftersom förut- sättningarna till stor del bestäms av projektören utifrån det aktu- ella fallet. All analytisk dimensionering måste utgå från de aktuella förhållandena i varje objekt. I det fall analysen görs som en scenario- analys bör värden på indata väljas så att de täcker in ett stort urval av tänkbara utfall, det vill säga befinns vara på \\\"säkra sidan\\\". Det inne- bär att värden bör väljas så att värsta troliga scenarier beaktas, till exempel julrealisationer, skolavslutningar och liknande. I många fall är det nödvändigt att strukturera sitt problem med till exempel hjälp av ett händelseträd för att få en tydligare bild av utrymningssäker- heten. Olika scenarier bör ingå i analysen för att ta hänsyn till ex- empelvis om dörrar är öppna eller inte. Det bör beaktas att tekniska system i vissa fall inte fungerar. Byggnaden ska ändå kunna uppvisa en tillfredsställande säkerhet vilket innebär att brandskyddet inte får vara beroende av endast en (1) funktion för att fungera som avsett. Vid all analytisk dimensionering måste en noggrann känslighets- analys utföras oavsett om beräkningarna sker för hand eller med nå- got datorprogram. En utförlig känslighetsanalys är en förutsättning för en kritisk granskning av den föreskrivna dimensioneringskontrol- len. Modeller som används ska vara väl dokumenterade. De delar som kan dimensioneras med beräkningar utgörs i princip av gångavståndet fram till utrymningsvägen, avståndet i densamma och bredden på utrymningsvägen. Det är dock lämpligt att begränsa de avstånd som människorna ska gå, även om beräkningen visar att detta skulle ligga inom gränsen för kritiska förhållanden. Orsaken är att beräkningsmodeller vanligen inte tar hänsyn till den upple- velse personerna i byggnaden utsätts för och till den ökade grad av oro långa gångavstånd kan medföra. Längre gångavstånd än 60 m fram till en utrymningsväg bör därför normalt undvikas för flertalet byggnader. Av samma anledning finns det skäl att undvika alltför långa köti- der för personer som tvingas vänta framför en dörr. Det finns lite information tillgänglig om hur lång tid som kan anses vara rimlig kötid med hänsyn till personers upplevelse av att inte kunna ta sig ut direkt. Resonemanget gäller främst för personer som befinner sig i brandcellen där det brinner men även för personer på andra platser i byggnaden. Där är faran dock inte lika akut. Ett rimligt antagande kan vara att begränsa kötiden för personerna i den utsatta brandcel- len till några minuter. Eftersom kunskapen inom området är liten kan någon mer precisering än några minuter för närvarande inte ges.\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 176.4, "y0": 662.5, "x1": 506.4, "y1": 731.1, "innehåll": "6.2 Utrymningsförloppet Den beräknade utrymningstiden i dimensioneringsvillkoret kan de- las upp i tre faser, som sinsemellan kräver olika lång tid: • varseblivning,"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 213.3, "y0": 87.5, "x1": 547.7, "y1": 223.9, "innehåll": "• beslut och reaktion, • förflyttning. Modellen anses idag vara fullt acceptabel för att beskriva utrym- ningsförloppet för en scenarioanalys. Summan av tiderna för var- seblivning, beslut, reaktion och förflyttning ska, i de delar av bygg- naden som omfattas av beräkningen, vara mindre än tiden för när kritiska förhållanden inträffar. Detta beskrivs normalt med uttrycket: & krit varse beslut reaktion förflyttning t t t t > + +"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 213.3, "y0": 237.5, "x1": 551.1, "y1": 475.1, "innehåll": "6.3 Kritiska förhållanden vid utrymning (BBR 5:361) Vid analytisk dimensionering kan gränsvärdet för när en utrymning inte längre kan äga rum, väljas enligt råden i BBR. Kriteriet för siktbarhet kan anses vara uppfyllt om minsta sikt- sträcka genom brandgaserna är 10 m. Detta innebär egentligen att rådet i BBR om lägsta höjd för brandgaser passerats. Detta kan accepteras under förutsättning att temperaturkriteriet på 80°C inte överskrids. Kortare siktsträcka, 5 m, kan accepteras i en känd miljö som i bostad och kontor. Dessa gränsvärden kan gälla både i den brandutsatta brandcellen och i utrymningsvägen från denna, om brandgas kan spridas dit. Detta kan vara fallet om till exempel en brandcellsskiljande dörr inte är stängd. Denna typ av variationer i förutsättningarna ingår i en känslighetsanalys för scenarioanalysen eller i den probabilistiska riskanalysen för utrymningsdimensione- ring. Om personerna som utrymmer förväntas vara exponerade för brandgaser mer än någon minut bör dessutom brandgasernas giftiga påverkan på människan beaktas, se till exempel Purser (2002)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 213.2, "y0": 494.2, "x1": 550.7, "y1": 744.8, "innehåll": "6.4 Varseblivningstid Den tid som förflyter fram till att personen upptäcker att något onor- malt inträffat beror på om personen ifråga ser branden eller inte. Tiden kan påverkas av om det finns ett automatiskt brandlarm med tillhörande utrymningslarm installerat. Om ett sådant system finns installerat kan den teoretiska aktiveringstiden för en detektor be- räknas utifrån en given brandtillväxt. Denna tid kan användas som varseblivningstid. När larmlagring används för att fördröja att ett au- tomatiskt brandlarm initierar ett utrymningslarm bör larmlagringsti- den beaktas vid val av varseblivningstid. När det inte finns något automatiskt brandlarm som talar om att en brand har utbrutit så är det svårare att uppskatta varseblivningsti- den. Den avgörs bland annat av vilka det är som vistas i byggnaden, vilken relation dessa har till varandra, hur överblickbarheten i loka- len är och av om personerna är mottagliga för den indikation som branden genererar. Varseblivningstiden kan variera mellan några få sekunder fram till flera minuter för bränder som utbryter i dolda utrymmen. Någon generell rekommendation kan därför inte ges."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 89.0, "x1": 514.3, "y1": 326.6, "innehåll": "6.5 Besluts- och reaktionstid Besluts- och reaktionstiden består av tiden som går åt för att person- en ska förstå att det brinner, lyssna på utrymningslarm, hjälpa andra att utrymma, förbereda sig, försöka bekämpa branden med mera. Ett sätt att minska denna tid är att installera utrymningslarm som tydligt hjälper personen i fråga att fatta det rätta beslutet. Av den anledningen är de talade utrymningslarmen ofta effektiva, eftersom de underlättar beslutsfattandet. Andra faktorer som bidrar till en snabbare utrymning kan vara synliga utgångar eller utrymningsskyltar som är synliga i hela lokalen och tillräcklig belysning. Detta betyder indirekt att orienterbarheten i lokalen måste vara god. Besluts- och reaktionstiden beror på om personerna är vakna och medvetna om vad som sker omkring dem. I hotell, restauranger, danslokaler eller vårdanläggningar kan personerna däremot vara sovande eller på annat sätt förhindrade att reagera snabbt. För den typen av verksamhet måste längre reaktionstider förutsättas."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 331.4, "x1": 507.3, "y1": 384.9, "innehåll": "Tabell 5. Förslag till besluts- och reaktionstider för några verksamheter. Bakgrunden till dessa redovisas i Frantzich (2001). Verksamhet Person ser branden Besluts- och reaktionstid"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 394.9, "x1": 450.4, "y1": 460.4, "innehåll": "Offentlig miljö, skola, kontor, varuhus, butik Ja 1 minut Varuhus, inget larm Nej 4 minuter Varuhus, ringklocka Nej 3,5 minuter"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 458.9, "x1": 443.1, "y1": 518.4, "innehåll": "Varuhus, enkelt talat meddelande Nej 2 minuter Varuhus, informativt talat meddelande Nej 1 minut"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 516.9, "x1": 443.1, "y1": 576.4, "innehåll": "Mindre lokal med larmdon i aktuell lokal, mindre biograf, butik, kyrka Nej 1 minut Sjukhus 1 , personal, ringklocka Nej 2 minuter"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 574.9, "x1": 462.7, "y1": 622.9, "innehåll": "Sjukhus 1 , personal, ljudsignal och textmeddelande Nej 1 minut Nattklubb, personal 2  Nej 1 – 1,5 minuter"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 644.4, "x1": 436.9, "y1": 674.9, "innehåll": "1. Avser vårdavdelning med god överblickbarhet (enkelkorridor). 2. Beroende på typ av larm och organisation."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 176.0, "y0": 676.5, "x1": 511.0, "y1": 737.4, "innehåll": "\\\"I tabellen används begreppen enkelt talat meddelande och ett infor- mativt meddelande. Exempel på det sistnämnda redovisas i avsnitt 5.10 under rubriken Utrymningslarm. Det enkla talade meddelandet är av typen \\\"Ett tekniskt fel har inträffat i lokalen. Var vänlig och läm-\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 213.9, "y0": 87.1, "x1": 549.2, "y1": 134.9, "innehåll": "\\\"na varuhuset\\\". Skillnaden jämfört med det informativa meddelandet är i vilket utsträckning den utrymmande personen får reda på vad som har hänt och vad personen förväntas göra.\\\""}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 213.9, "y0": 144.2, "x1": 551.2, "y1": 482.6, "innehåll": "6.6 Förflyttningstid Den sista av de tre tiderna i utrymningsprocessen omfattar förflytt- ningstiden ut ur lokalen. Den tid det tar att utrymma en lokal beror på hur personerna är fördelade i lokalen, vilka personer det är frågan om, deras hjälpbehov, förmåga att förflytta sig med mera. Dessutom påverkas gånghastigheten av yttre faktorer, som belysningsnivån och andra hjälpmedel, som till exempel utrymningsskyltar. Förflyttnings- tiden kan beräknas antingen för hand med enkla formler eller med hjälp av datormodeller, som är mer användbara om ett större antal personer från flera lokaler samtidigt utrymmer, och om köbildning sker på flera ställen i byggnaden. Beräkningsuttryck som kan använ- das är: l är avståndet till utgången, m (meter), v är personens aktuella gånghastigheten, m/s (meter/sekund), n är antalet personer som ska passera en dörr ( - ), b är dörrens bredd, m (meter), f är det dimensionerande personflödet genom dörren, pers/sm (personer/sekund och meter)."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 213.9, "y0": 483.5, "x1": 551.4, "y1": 609.4, "innehåll": "Förflyttningstiden består av den längsta tid det tar att gå till utrym- ningsvägen, t gång , och den tid det tar att passera ut genom dörren, t dörr . Om personerna inte är jämnt fördelade i lokalen skall förflytt- ningstiden beräknas som summan av t gång och t dörr . Det som i flera fall är styrande för förflyttningstiden från en lokal är köbildningen vid dörrar och andra trånga passager. Dimensioneringen av utrym- ningsvägarnas bredd ska grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas vara i lokalen. Personers gånghastigheter vid olika förhållanden kan väljas utifrån tabellerna 6 och 7."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 213.9, "y0": 612.7, "x1": 462.0, "y1": 631.7, "innehåll": "Tabell 6. Gånghastighet och personflöde vid låg persontäthet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 213.9, "y0": 635.7, "x1": 523.1, "y1": 666.2, "innehåll": "Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd 1  Personflöde"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 213.9, "y0": 312.1, "x1": 478.8, "y1": 723.7, "innehåll": "Horisontell 1,3 m/s 0,9 m Uppför trappa 0,6 m/s 0,9 m Nedför trappa 2  0,75 m/s 0,9 m Dörr - 0,8 m 3 gång l t v = dörr n t b f = ⋅"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 176.4, "y0": 88.4, "x1": 425.2, "y1": 107.4, "innehåll": "Tabell 7. Gånghastighet och personflöde vid hög persontäthet."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 176.4, "y0": 111.4, "x1": 485.6, "y1": 141.9, "innehåll": "Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd 1  Personflöde"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 176.4, "y0": 145.9, "x1": 484.7, "y1": 199.9, "innehåll": "Horisontell 0,6 m/s 0,9 m 1,2 pers/sm Uppför trappa 0,5 m/s 0,9 m Nedför trappa 2  0,5 m/s 0,9 m 1 pers/sm"}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 176.4, "y0": 221.4, "x1": 510.0, "y1": 297.9, "innehåll": "1. Om det är fler än 150 personer i brandcellen bör måttet 1,2 m användas. Ur tillgänglighetssynpunkt bör korridor od vara minst 1,3 m bred. Se även avsnitt 5.8 2. Flödet beräknas på effektiv bredd i trappan, dvs trappans hela bredd minskat med 0,3 m. Angivet värde avser trappor som lutar i intervallet 26°-32°. 3. Flödet kan antas vara 0,75 pers/sm för okända dörrar och 1,1 pers/sm för kända dörrar."}
{"titel": "Utrymningsdimensionering - Boverket", "filnamn": "utrymningsdimensionering boverket.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 176.4, "y0": 309.3, "x1": 513.5, "y1": 604.2, "innehåll": "Kapaciteten för dörröppningen beror till viss del på om dörren är välkänd eller inte. Från vissa försök har det konstaterats att flödet är högre om dörren är känd sedan tidigare, det vill säga man vet vad som finns bakom. Dörrar kan antas vara kända i bostäder, kontor och liknande samt normala in- och utgången från andra lokaler. För personer med rörelsehinder samt äldre och yngre personer kan gånghastigheten i flera fall vara betydligt lägre. Personer som bor i servicehus, ålderdomshem och liknande kan antas ha gånghastighe- ter ner mot 0,3–0,5 m/s jämfört med normal gånghastighet, som är kring 1,3 m/s i genomsnitt. Spiraltrappor utgör ett sämre alternativ jämfört med motsvarande raka trappor, som i övrigt har samma mått. Det beror på att gång- hastigheten och flödet nedför trappan är lägre cirka 0,5 m/s oavsett trappans bredd. Detta gäller också för ståltrappor med gallerdurk. Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg från samlings- lokal eller vårdanläggning även om analytisk dimensionering an- vänds. Datorprogram kan användas för beräkningar av byggnader med många personer. Det finns ett flertal program för detta. Dessutom finns det program som är mer specialiserade för en viss uppgift, till exempel utrymning av vårdanläggningar, fängelser och liknande, där personerna inte kan eller får utrymma på egen hand."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 133.4, "y0": 402.0, "x1": 412.6, "y1": 621.8, "innehåll": "Det finns många goda exempel som visar att man kan nå de uppsatta ljudmålen med en rimlig säkerhet, om man har tillräckliga kunskaper och arbetar strukturerat. Det är vanligt att man sätter upp mål som går utöver BBR:s föreskrift för såväl bostäder som verksarnhetslokaler, t.ex. att klara ljudklass B enligt svensk standard. Ljudkraven kan dock vara besvärliga att hantera. Orsaken är att de påverkar valet av många byggnadsdelar och konstruktioner, de berör olika aktörer i byggprocessen och de kommer in i flera skeden. Denna handbok är framtagen för att underlätta för byggbranschens aktörer att bryta ned de övergripande föreskriftskraven i BBR och ljudkraven i standarderna till mer hanterliga delmål för respektive aktör. Delmålen kan underlätta en strukturerad och effektiv hantering under planering, projektering och produktion och minska risken för fel, brister och onödiga kostnader."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 133.8, "y0": 228.2, "x1": 401.2, "y1": 331.0, "innehåll": "Boverket har i byggnadsverksförordningen bemyndigande att skriva tillämpningsföreskrifter om bl.a. bullerskydd. Med avsnitt 7 i BBR uppfyller vi detta bemyndigande. I föreskriften finns hänvisningar till två standarder om ljudklassning, SS25267 respektive SS25268. För att underlätta branschens arbete har Boverket tagit fram denna handbok för att bland annat klargöra olika aktörers ansvarområden."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 133.4, "y0": 319.2, "x1": 408.1, "y1": 565.0, "innehåll": "Handboken är indelad i avsnitt med olika inriktning och detaljeringsgrad. Avsnitt 1 ger en bakgrund till handboken. Avsnitt 2 beskriver roller och ansvarsfördelning mellan olika aktörer i byggprocessen. Avsnitt 3 beskriver hur en sakkunnig kan utforma en ljudskyddsdokumentation, som styr hanteringen av ljudfrågorna effektivt i ett projekt. I ljudskyddsdokumentationen beskrivs också hur byggnadens tekniska egenskaper ska kunna säkerställas. Dessa avsnitt 1-3 vänder sig således till alla aktörer inom byggbranschen som berörs av ljudfrågor, exempelvis byggherrar, myndigheter, projektörer, tillverkare, entreprenörer, sakkunniga och kvalitetsansvariga enligt PBL (1987: 10) m.fl. Handboken är utformad som ett komplement till standarderna för ljudklassning av bostäder (SS 25267) och lokaler (SS 25268), som specificerar olika ljudkrav som kan ställas på en byggnad i bruksskedet. Avsikten med beskrivningarna i denna handbok är inte att ändra innebörden i de standarder som den hänvisar till utan bara att förtydliga och komplettera dessa."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 133.7, "y0": 553.2, "x1": 404.4, "y1": 617.0, "innehåll": "Avsnitt 4 vänder sig i första hand till sakkunniga om ljud med direkta tekniska råd om tillämpningar av ljudklassningsstandardema. Avsnitt 5 vänder sig till tillverkare, avsnitt 6 till entreprenörer och avsnitt 7 till kontrollanter."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 59.7, "y0": 47.7, "x1": 335.3, "y1": 202.7, "innehåll": "Avsnitten 4-7 behandlar ett stort antal frågor från branschen med anknytning till BBR avsnitt 7 samt standarderna SS 25267 och SS 25268. Avsnitten täcker dock inte in alla typer av ljudfrågor och ger inte heller någon generell genomgång av akustikteori mm. För den som vill ha stöd för konstruktion och produktutveckling, hänvisas därför till några välkända böcker och en litteraturlista som återfinns i slutet av rapporten. Där finns även hänvisningar till nå gr a praktiskt inriktade rapporter, artiklar och informationsblad om byggakustik, som är läsvärda för alla aktörer inom byggbranschen som kommer i kontakt med ljudfrågor."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 59.7, "y0": 190.9, "x1": 336.0, "y1": 280.9, "innehåll": "\\\"Handboken kan också användas som komplement till Boverkets allmänna råd när det gäller lokala myndigheters handläggning av ljudfrågor i husbyggnadsprojekt, dels med \\\"Boken om lov, tillsyn och kontrolI''  1 , dels med \\\"Buller i planeringen -planera for bostäder i områden utsatta for buller från vägoch spårtrafi/f' 2 .\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 133.6, "y0": 134.4, "x1": 408.2, "y1": 263.7, "innehåll": "Det finns både ekonomiska och praktiska skäl till att arbeta strukturerat och att planera ljudfrågorna i ett byggnadsprojekt noggrant. En byggnads slutkostnad kan bli betydligt högre om man inte fastställer de korrekta förutsättningarna i ett tidigt skede. Otydliga underlag :far till följd att parterna måste göra egna tolkningar. Då ökar risken för att det uppstår missförstånd och att korrigerande åtgärder måste vidtas i sent skede. Figur 1. 1 illustrerar sambandet mellan kostnader och tidpunkt för lösningar av ett problem."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 133.8, "y0": 472.9, "x1": 408.3, "y1": 614.7, "innehåll": "\\\"Många gånger uppfattas ljudklassningsstandarderna som alltför omfattande och detaljerade. Det finns en allmän önskan om \\\"enkla regler\\\", gärna kombinerade med frihet i tillämpningen i de enskilda projekten. Standardiseringskommitten, SIS tekniska kommitte för byggnadsakustik, och Boverket har dock gjort bedömningen, att det finns starka skäl till att standarderna ska vara detaljerade, men också ge möjlighet till anpassning till rådande behov i olika projekt. BBR ger ett övergripande krav på bullerskydd i avsnitt 7 och förtydligar detta genom hänvisning till de båda standarderna i ett allmänt\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 59.9, "y0": 47.7, "x1": 335.1, "y1": 294.0, "innehåll": "\\\"råd. Genom att uppfylla ljudklass C i respektive standard kan föreskriftens krav sägas vara uppfyllt för de byggnads- och lokaltyper som omfattas av föreskrifterna. SIS tekniska kommitte för byggnadsakustik har arbetat med ljudkraven under lång tid och har kunnat föra in mycket praktisk erfarenhet i standarderna. Exempelvis har flera tillägg gjorts för att klara nya tillämpningar samt hantera specialfall som är väsentliga för att undvika att byggkostnadema ökar. I de nyare utgåvorna tillkom exempelvis \\\"begränsningsregler\\\" (se avsnitt 4.3.2 och 4.3.3) som ett resultat av att det blivit allt vanligare med stora öppna planlösningar i bostäder. De gamla ljudkraven fick en kostnadsdrivande verkan som inte svarade mot subjektiv upplevelse. Ljudstörningar vid låga frekvenser, som underskattats av äldre krav, har fått särskilda tilläggskrav som inte påverkar väl fungerande konstruktioner. Hade det \\\"enkla\\\" kravet skärpts hade det fått mer generella och fördyrande konsekvenser. Regler som förefaller enkla kan därmed få oönskade konsekvenser.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 59.4, "y0": 288.3, "x1": 267.1, "y1": 377.4, "innehåll": "Ljudkraven i standarderna 1. omfattar 6 olika tekniska egenskaper 2. berör flera typer av byggnadsdelar 3. kommer in i alla skeden av byggprocessen 4. måste hanteras av olika aktörer (discipliner)"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 60.1, "y0": 372.1, "x1": 325.9, "y1": 422.6, "innehåll": "Detta medför att det blir många frågor som måste tas upp av olika aktörer i olika skeden vilket gör hanteringen svår att överblicka, se figur 1.2 och avsnitt 2."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 133.4, "y0": 47.6, "x1": 407.9, "y1": 254.6, "innehåll": "Standarderna och denna handbok kan användas för att hantera ett stort antal avgränsningsfrågor i varje enskilt projekt. Branschens aktörer far en mer enhetlig tillämpning av ljudkraven, vilket ger förutsättningar för rationellare hantering av ljudegenskaperna och utveckling av ljudmässigt goda produkter det ger också nya akustikingenjörer en möjlighet att få stöd och hjälp i sin yrkesutövning. Förutom standarderna och detta dokument är det troligt att det kommer att utvecklas olika typer av förenklade anvisningar som inriktas på olika byggprodukter. Det är en fördel om dessa kan förankras i ett gemensamt regelverk, vilket standarderna utgör. SIS tekniska kommitte för byggnadsakustik, har också sammanställt ett antal frågor om SS 25267 och besvarat dessa, på www.sis.se (sök SS 25267, standardiseringsprojekt byggakustik)."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 133.3, "y0": 128.5, "x1": 408.5, "y1": 478.5, "innehåll": "Ett byggprojekt kan genomföras på olika sätt. I en totalentreprenad kan byggherren ställa funktionskrav på basis av standardiserade ljudegenskaper och föreskriva om samordningsansvar för entreprenören. Det är då entreprenörens ansvar att visa att man kan uppfylla funktionskraven med valda konstruktioner. I en generalentreprenad ansvarar byggherren för att ljudkraven uppfylls genom att föreskriva om konstruktioner och utförande. Valet av entreprenadform och därmed ansvar för projektering kan bero på många faktorer, exempelvis projektets grad av komplexitet, prisbilden vid tiden för upphandling eller helt enkelt vilket sätt som byggherren vill arbeta på i sitt byggprojekt. Begreppsfloran för olika skeden är också tämligen komplex. I ett försök att förenkla bilden har vi därför valt att betona funktionen hos olika aktörer oavsett vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift eller i vilket skede insatser görs under projekts gång. Exempelvis kan en projekteringsledare eller projektör ha olika uppdragsgivare efterhand som ett projekt framskrider eller så kan olika projektörer (inom samma disciplin) förekomma vid olika tidpunkter beroende på var i projektet man befinner sig och vem som just då ansvarar för projekteringen. I texten används begreppet entreprenör för den som uppför en byggnad och har produktionsansvar. För entreprenörer som genomför väsentliga delar av projekteringen eller ändrar det föreskrivna tekniska utförandet (stomsystem, stomkomplettering mm.) är avsnittet 4, om projektering relevant."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 328.2, "y1": 243.7, "innehåll": "Byggherren kan (inom detta kontrollområde) tillämpa BBR:s råd på följande sätt: • utse en sakkunnig om ljud • meddela byggnadsnämnden vem som är utsedd som sakkunnig • utforma förslag på moment som är relevanta för ljud i kontrollplanen enligt PBL (i samarbete med den sakkunnige), se BBR avsnitt 2:32 • redovisa vilken verifiering som behövs för att visa att även övriga mål har uppnåtts, som inte omfattas av krav enligt BBR • bestämma vem som ska ansvara för verifiering under projektering och utförande"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 58.1, "y0": 246.0, "x1": 330.4, "y1": 360.6, "innehåll": "Sakkunnig - Sakkunnig om ljud upprättar en ljudskydds- dokumentation enligt avsnitt 3, normalt i programskedet. Ljudskyddsdokumentationen bör kompletteras efterhand som projektet fortskrider och avslutas med ett bestyrkande av att byggnaden uppfyller uppställda krav. I denna skrift används ordet dokumentation även för sådana handlingar som ibland benämns beskrivning. Behov av verifiering med hjälp av en fristående sakkunnig kommenteras i avsnitt 7."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 59.8, "y0": 363.1, "x1": 332.4, "y1": 529.6, "innehåll": "Projektörerna - Projektörerna följer ljudskyddsdokumentatio- nen. I tidigt skede (programskedet) bör denna innehålla princi- per för (eller exempel på) tänkbara lösningar, som kan läggas till grund för skisser, kalkyler, förfrågningsunderlag mm. Under projekteringen av bygghandlingar kan emellertid andra lösningar och produktkombinationer övervägas. I sådana fall ska dessa vara väl dokumenterade med hänsyn till ljud. Det är lämpligt att föra en dialog med såväl den sakkunnige som aktuella tillverkare, så att aktuella ljudkrav kan uppfyllas med de valda lösningarna eller produkterna, se vidare i avsnitt 3. Bygghandlingarna bör hålla sådan kvalitet att entreprenören lätt kan följa dessa under utförandet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 60.0, "y0": 531.1, "x1": 328.4, "y1": 606.9, "innehåll": "Tillverkarna - Tillverkarna tillhandahåller nödvändiga mate- ria/data för sina byggprodukter för att byggnadens tekniska egenskaper ska kunna säkerställas, se BBR avsnitten 1:4, 2:1 och 2:322. Byggprodukter som ska sättas samman i en bygg- nad eller produkter som ska ingå som en viktig del i inred-"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 133.7, "y0": 48.3, "x1": 408.8, "y1": 328.5, "innehåll": "ningen kan vara verifierade genom provningar i laboratorium, genom provningar i färdig byggnad eller med teoretiska ut- redningar (SS 25267 bilaga F). Det är en stor fördel om dessa provningar/utredningar redovisas på ett standardiserat sätt, av en från produktleverantören oberoende instans. I annat fall bör hårdare krav ställas på entreprenörens ansvar och egenkon- troll. Mer detaljerad beskrivning av tillverkarens ansvar och produktredovisning ges i avsnitt 5. Slutligen kan tillverkaren genom att tillhandahålla projekt- eringsanvisningar förklara produktens avsedda funktion samt beskriva viktiga moment vid montage i särskilda monterings- anvisningar. Anvisningarna bör ge förutsättningar för att produktens egenskaper kan säkerställas vid projektering och montering. Här kan ingå: • bildexempel som förtydligar montagearbetet och visar viktiga detaljanslutningar • eventuella tilläggskrav på andra produkter som ingår i konstruktionen, t.ex. ytjämnhet, fuktkvot och eftergivlighet • dokument som visar riskmoment vid förvaring på byggplats och vid sammansättning i byggnad etc."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 133.5, "y0": 330.8, "x1": 409.9, "y1": 601.4, "innehåll": "Entreprenörerna - Rätt ljudteknisk funktion förutsätter ett korrekt utförande av ljudmässigt viktiga detaljer. Risken för fel och brister minskar om entreprenören har kunskaper om konstruktionerna, :far stöd av bygghandlingama och är noggrann vid utförandet. Beroende på entreprenadf orm kan olika förutsättningar gälla. I vissa entreprenadformer kan nya konsulter handlas upp av entreprenörerna, eller väsentliga ändringar föreslås av denne. ändringar föreslås ofta för att effektivisera bygget och hitta bättre och billigare lösningar vilket är en viktig del i byggprocessen. Det är emellertid väsentligt att föreslagna förändringar inte påverkar kvaliteten på ett oförutsett sätt. Därför bör byten av produkter som görs på initiativ av entreprenören underställas kontroll av projektör före användning i projektet. Byten ska dokumenteras och vara lätta att identifiera så att byggherrens sakkunnige kan granska dem. Då entreprenören har åtagit sig ett ansvar för granskning och kontroll under byggtiden bör detta dokumenteras i ett egen- kontrollprogram som lätt kan följas av den som byggherren har utsett (normalt den sakkunnige). Se vidare avsnitt 6."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 59.6, "y0": 48.0, "x1": 334.1, "y1": 221.2, "innehåll": "Myndigheterna - Myndigheterna kan verka för att de uppgif- ter som föreskrivs i detaljplan och bygglov är tydliga och väl förankrade hos remissinstanser i tidigt skede. Om projektör/ sakkunnig upptäcker otydligheter eller brister i besluten bör myndigheterna medverka till att förtydliga dessa så att de slut- liga förutsättningarna är beslutade i samband med byggsam- råd. Särskilt viktigt att klarlägga i tidiga skeden i projektet är • att detaljplanens ljudkrav är tydliga och korrekt beskrivna • att dimensionerande ljudnivåer utomhus och inomhus fastställs med stöd av beräkningar eller mätningar på ett sätt som medger en korrekt dimensionering av ljudisolering i yttervägg, fönster m.m. se avsnitt 3."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 59.8, "y0": 223.9, "x1": 330.8, "y1": 273.3, "innehåll": "När bygganmälan kommer till myndigheten bör denna för- säkra sig om att byggherren är införstådd med vilka krav som gäller i det aktuella fallet, till exempel vid byggsamråd."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 133.7, "y0": 132.1, "x1": 407.3, "y1": 597.3, "innehåll": "För att säkerställa tydliga avtal (kontrakt) mellan byggherren och entreprenörerna kan byggherren använda ljudskyddsdo- kumentationen som grund för dessa. Dokumentationen är en handling som följer med genom ett byggprojekt och revideras efterhand som projektet framskrider. Ljudmässigt väsentliga anvisningar bör införas i de för projektet styrande dokumen- ten, t.ex. administrativa föreskrifter (AF), rumsbeskrivningar och konstruktionshandlingar. I den mån det är möjligt kan dessa hänvisa till ljudskyddsdokumentationen. Det är lämpligt att ange vilket dokument som är styrande i händelse av mot- stridighet mellan dessa. En ljudskyddsdokumentation som upprättas enligt denna handbok uppfyller rådet om byggakustisk dokumentation i avsnitt 7:3 BBR. Byggherren bör säkerställa, att den som upprättar ljud- skyddsdokumentationen har tillräcklig kompetens. Ljud- skyddsdokumentationen bör bestå av fyra delar: • Del 1 preciserar förutsättningarna i en programhandling. Här anges vilka krav som ska gälla, normalt med hänvisning till en ljudklass (se vidare i avsnitt 4.1), eventuella avsteg eller tillägg samt motiveringar till dessa. Här anges även dimensionerande ljudnivåer utomhus (trafik m.m.) och inomhus (ljudalstrande verksamheter), samt omfattning av och ansvar för verifiering. Vidare bör en enklare riskanalys som beskriver möjligheter och risker med tänkbara konstruktioner ingå i detta skede • Del 2 ger anvisningar för projektering och förslag på tänkbara lösningar • Del 3 omfattar granskning av bygghandlingar, rumsbeskrivningar m.m. så att ljudmässigt väsentlig information är tillräcklig för att entreprenören ska kunna uppfylla kraven • Del 4 omfattar granskning av produktionen, verifiering av färdig byggnad och utfärdande av intyg för slutbevis"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 60.0, "y0": 46.3, "x1": 334.9, "y1": 424.7, "innehåll": "Del 1 - Program, förutsättningar, omfattning av verifiering a) Val av ljudklass, tillägg och avsteg Bestäm projektets programkrav, lämpligen genom att precisera ljudklass enligt standarderna SS 25267 (för bostäder) alter- nativt SS 25268 (för lokaler). Ljudklass C uppfyller samhäl- lets minimikrav på ljudförhållanden. Ljudklass A eller B kan väljas om bättre ljudförhållanden önskas. Ljudklass D kan i undantagsfall tillämpas i samband med ändringar eller tillfäl- liga verksamheter om andra väsentliga kvaliteter därigenom kan tillvaratas. Normalt krävs byggnadsnämndens tillstånd att bygga i ljudklass D. Genom att referera till ljudklassningsstan- darderna säkerställs att kraven formuleras på ett korrekt och enhetligt sätt. Om brukarnas behov är kända, så kan man värdera önske- mål om avsteg från eller tillägg till standardernas krav. Avsteg bör vara väl underbyggda och kunna motiveras. Notera att föreskriften i BBR alltid gäller, det vill säga att man måste kunna säkerställa tillfredsställande ljudförhållanden även då enskilda krav i standarderna frångås. Se avsnitt 4.4.1. I sam- band med att ljudklass och eventuella tilläggskrav fastställs, bör man också gå igenom byggherrens egna projekteringsan- visningar (om det finns sådana) samt bygglovet. Kontrollera att inget tilläggskrav strider mot BBR eller vald ljudklass. Exempel på tillfällen då konflikter mellan ljudkrav och andra egenskapskrav kan uppstå är:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 59.8, "y0": 446.4, "x1": 334.1, "y1": 496.0, "innehåll": "- byggnadens föreskrivna maxhöjd kan överskridas då valda/ önskvärda bjälklag och golvbeläggningar som måste göras tjocka för att klara ljudkraven"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 59.8, "y0": 488.6, "x1": 332.7, "y1": 538.0, "innehåll": "- överhöming mellan studie- eller arbetsplatser uppstår i öppna planlösningar där rumskiljande innerväggar inte kan användas på grund av flexibilitetskrav eller dylikt"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 59.8, "y0": 530.6, "x1": 330.9, "y1": 580.0, "innehåll": "- estetiska eller andra tekniska krav som är svåra att förena med den utformning som krävs för att uppfylla ljudkraven, t.ex. stora fönster mot en gata med tung trafik etc."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 133.7, "y0": 65.0, "x1": 407.8, "y1": 142.0, "innehåll": "Utomhus: Bestäm dimensionerande ljudnivåer utanför byggnaden när byggnadens placering på tomt, form och planlösning är kända. I denna analys ska alla dimensionerande ljudkällor beaktas, såsom"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 133.5, "y0": 166.8, "x1": 400.3, "y1": 216.1, "innehåll": "- evenemangsområden, skolgårdar, diskotek och andra platser där höga ljudnivåer kan förväntas förekomma mer än sporadiskt"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 133.7, "y0": 222.2, "x1": 408.5, "y1": 440.6, "innehåll": "Ljudnivåer anges som ekvivalenta (tidsutjämnade) och maximalaA-vägda ljudtrycksnivåer enligt SS 25267 eller SS 25268. Från dessa ljudnivåer kan ljudisolering i yttervägg, fönster m.m. bestämmas. I avsnitt 4.4.4 ges exempel på hur dimensionerande ljudnivåer utanför fasad kan redovisas. Om uppgifter saknas kan mätningar eller beräkningar be- höva göras för att fastställa dimensionerande ljudnivå. Det är också lämpligt att kontakta verksamhetsutövaren (kommun, trafikverk eller industri) för att informera sig om eventuella planerade förändringar av verksamheten. I samband med utredningen kan det visa sig vara nödvändigt att ändra utform- ningen eller placeringen av bostäder eller lokaler för att kraven i detaljplanen och BBR ( eller en högre ljudklass som bygg- herren beslutat) ska kunna uppfyllas. Exempelvis kan husens form behöva ändras för att få en bättre skärmning mot trafik- buller på den ena sidan. Se vidare i Boverkets allmänna råd 2 ."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 133.7, "y0": 430.0, "x1": 397.6, "y1": 479.7, "innehåll": "Det kan även finnas skäl att beskriva vilka ljudnivåer som förväntas i omgivningen till följd av byggaktivitetema (s.k. byggbuller)."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 133.2, "y0": 479.7, "x1": 407.8, "y1": 618.2, "innehåll": "Inomhus: Då verksamheter som kan förväntas alstra störande ljud mer än sporadiskt inryms i byggnaden, ska konstruktioner dimen- sioneras för att kunna uppfylla ljudkraven. För dimensionering måste aktuella ljudnivåer vara kända. Det kan exempelvis gälla; • restaurang, pub, diskotek m.m. med förstärkt musik • sport- och fritidsanläggningar, tex. bowling och gymnastik • småskalig industriverksamhet, t.ex. tryckeri och verkstad."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 331.9, "y1": 216.9, "innehåll": "c) Principiella lösningar som uppfyller ljudkraven Det finns normalt behov av att redovisa exempel på lösningar som uppfyller de ljudkrav som ställs, tex. för att tydliggöra förutsättningarna, få en rimlighetskontroll eller möjliggöra en första kostnadsuppskattning. Då exempel på lösningar lämnas ut i förfrågningsunderlag och liknande, är det väsentligt att beakta vilken typ av avtal som ska ingås med entreprenören, eftersom garantiåtaganden m.m. påverkas. För vissa upphand- lingsformer kan det vara lämpligt att redovisa flera alternativ eller att ange principer för lösningar. Dels betonar man då att det är en funktion som avses, dels låser man inte oavsiktligt förutsättningarna till en specifik utformning eller produkt."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 60.0, "y0": 216.6, "x1": 335.5, "y1": 463.4, "innehåll": "\\\"d) Verifiering - vad, hur, när och av vem Vissa delar av verifieringen bör inordnas i den kontrollplan som erfordras enligt PBL, i samråd mellan den som är kvali- tetsansvarig enligt PBL och den sakkunnige. En viss hjälp kan man få av \\\"checklista - ljud\\\" som kan laddas ner från fören- ingen Sveriges byggnadsinspektörers webbplats (www.fsbi.se). Andra delar kan avse moment som går utöver samhällskraven, men som är väsentliga för att nå de mervärden som byggher- ren har beställt. I denna del av ljudskyddsdokumentationen ska det tydligt framgå vad som ska granskas, hur det ska göras, när det ska göras och av vem. Verifiering kan göras ge- nom en kombination av beräkningar, erfarenhetsbedörnningar, granskning av bygghandlingar, granskning på byggplatsen och mätningar i färdig byggnad. Om nya riskkonstruktioner identi- fierats under arbetet med ljudskyddsdokumentationen kan det finnas anledning att revidera kontrollplanen innan granskning sker. Se vidare i avsnitt 4 och 7, samt i rapporten från Bover- kets byggkostnadsforum \\\"Bostäder och nya ljudkrav\\\" 3 .\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 66.0, "y0": 465.6, "x1": 325.5, "y1": 580.3, "innehåll": "\\\"Byggsamråd och avtal - Byggsamrådet och upphandlingen utgör viktiga \\\"milstolpar\\\". För att projekteringen av bygg- handlingarna ska kunna fortgå smidigt bör alla parter vara överens om förutsättningarna för dimensioneringen och hur verifiering ska utföras. Dessa beslut kan dokumenteras i samrådsprotokollet och/eller i avtalet mellan byggherren och entreprenörerna. Förändringar i senare skede kommer med stor sannolikhet att innebära ökade kostnader.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 134.0, "y0": 68.7, "x1": 406.2, "y1": 218.8, "innehåll": "I denna del utarbetas anvisningar till projektörerna, så att deras lösningar i samverkan har förutsättningar att uppfylla ljudkraven. Här bör ingå; • kompletterande anvisningar avseende konstruktioner eller detaljer som inte har behandlats i tidigare skede, • en granskning av konstruktioner och produkter som före- slås av projektörerna eller • en byggnadsdelsöversikt som redovisar översiktligt vilka konstruktioner som har fastställts och eventuellt även vilka ingångsdata som har använts för beräkningar"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 133.7, "y0": 221.4, "x1": 405.8, "y1": 445.6, "innehåll": "För att kunna ge rätt anvisningar och utvärdera föreslagna konstruktioner bör erfarenhetsmässiga bedömningar och beräkningar genomföras av kritiska konstruktioner och rums- typer i den planerade byggnaden. Dessa bedömningar och beräkningar kan omfatta: • luftljudsisolering (väggar, bjälklag och dörrar) • stegljudsisolering (bjälklag och trappor) • fasadisolering (tak, ytterväggar, bröstningar, fönster, föns- terdörrar och uteluftdon) • installationsbuller, stomljud (maskiner, inredning, kanalisa- tioner, fundament och infästningar) • rumsakustik ( efterklang, ljudabsorption och ljudutbredning i stora rum) • ljudnivåer utomhus, vid fasad samt på uteplatser ( om så- dana uppgifter har begärts)"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 330.6, "y1": 358.2, "innehåll": "\\\"I samband med att lösningar och anvisningar förs in i bygg- handlingarna kan det vara praktiskt att ha markeringar på rit- ningarna var detaljutförandet har stor betydelse för att uppnå ljudkraven. Ljud från installationer kan kräva speciell samordning eftersom dessa projekteras och levereras av olika aktörer. Det är lämpligt att byggherren anger vem som har ansvaret för att denna samordning genomförs. Principer för dimensionering och rekommenderade säkerhetsmarginaler anges i BBR avsnitt 2:3 respektive i handbokens avsnitt 4.4.2. Ingångsvärden för byggnadsdelar, se avsnitt 5. Riskmoment vid produktion, se avsnitt 6. När det gäller ändringar i befintliga bostadshus, eller vid ändrad användning av lokaler: en översikt över ett stort antal vanliga konstruktioner i den befintliga 1900-talsbebyggel- sen finns i rapport från SBUF \\\"Ljudisolering i bostadshus byggda 1880 - 2000\\\"4. Här redovisas ljudisoleringsvärden för konstruktioner i tredjedels oktavband, både i befintliga konstruktioner och med två eller tre renoveringsaltemativ till dessa konstruktioner. Många praktiska exempel och il- lustrationer redovisas också i böcker av åkerlöf 5 , Bodlund6, Björkman m.fl.7 samt i ett antal informationsblad från Formas (Byggforskningsrådet). 8\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 60.3, "y0": 436.1, "x1": 333.8, "y1": 490.1, "innehåll": "4 Ljudisolering i bostadshus byggda 1880-2000. Praktiska erfarenheter och indata för beräkningar (SBUF projekt 11254, Sveriges Byggindustrier rapport 0405). ISSN 1402-7410. Simmens, C. Beställs på www.bygg.org/publ_fou_material.asp."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 74.2, "y0": 533.3, "x1": 332.6, "y1": 619.7, "innehåll": "Björkman K, Blomquist S, Nyman H, Thorselius M. Ljudisolering i bostadshus byggda före 1930. Byggforskningsrådet T3:1999. ISBN 54058325 Ekstrand, C-G. Ljudisolering i bostadshus byggda på 1950-talet. Byggforskningsrådet T4: 1999. ISBN 54058333 Ekstrand, C-G. Ljudisolering i bostadshus byggda på 1960-talet. Formas förlag rapport T2:2002 ISBN 54058899. Blomquist S, Danielsson S."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 338.2, "y0": 257.9, "x1": 441.9, "y1": 356.7, "innehåll": "Beräkning av ljudiso- lering kan göras med beräkningsprogram som bygger på SS-EN 12354. Programmen väger sam- man ljudegenskaper för olika byggnadsdelar till ett värde som gäller för rum i byggnaden."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 133.5, "y0": 86.8, "x1": 396.8, "y1": 162.4, "innehåll": "När bygghandlingama ska fastställas så granskas att de konstruktioner, detaljer och anvisningar som beskrivs under föregående punkt blivit rätt införda. Granskningen kan göras antingen av projektörerna i sam- band med deras egenkontroller, eller av den sakkunnige."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 133.7, "y0": 210.0, "x1": 409.2, "y1": 376.0, "innehåll": "Funktioner i färdig byggnad verifieras i den omfattning som har fastställts i programskedet, med hjälp av • okulärbesiktningar, där man granskar att utförande ser ut att överensstämma med anvisningarna i bygghandlingarna, t.ex. vid anslutningar mellan olika byggnadsdelar • granskning av att anvisade produkter är rätt skyltade (t.ex. dörrar, mobilväggar, undertak, fönster och uteluftsintag) • enkla täthetsprov, som indikerar att tätningar i öppnings- bara eller flyttbara konstruktioner fungerar som avsett (t.ex. tamburdörrar och fönster) • fältmätningar av ljudisolering och ljudnivåer"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 133.7, "y0": 371.7, "x1": 407.8, "y1": 569.7, "innehåll": "Många kontroller av utförandet kan utföras av entreprenörens personal medan ljudmätningar bör utföras av ett företag med mätkompetens och vars resultat ev. granskas av den sak- kunnige. Omfattningen kan revideras under projektets gång beroende på hur processen har fungerat eller om entreprenad- formen har förändrats. Följande egenskaper kan behöva mätas i mer eller mindre omfattning: • luftljudsisolering (horisontellt, vertikalt och från trapphus) • stegljudsisolering (vertikalt och från trapphus) • fasadisolering • installationsbuller • rumsakustik, efterklangstider, inredning och ljudabsorbenter • trafikbuller utomhus (utanför fasad och på uteplatser)"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 333.8, "y1": 488.1, "innehåll": "\\\"Byggnadsnämnden inte funnit anledning att ingripa kan de utfärda ett slutbevis, naturligtvis under förutsättning att övriga tekniska egenskapskrav också är uppfyllda. Det kan även vara aktuellt att intyga att övriga krav enligt ljudskyddsdokumenta- tionens första del har uppfyllts. Den som utfärdar ett utlåtande om att byggnaden uppfyller kraven måste inte vara \\\"oberoende sakkunnig\\\". I normala fall är byggherrens sakkunnige den som är mest lämpad att vär- dera om projektet uppfyller kraven eftersom denne sannolikt har bäst kännedom om projektet. Därtill ska den sakkunnige kunna stå för det som står i utlåtandet. Det kan uppstå situationer där det är både lämpligt och nöd- vändigt att kalla in en fristående sakkunnig kontrollant/företag för att genomföra granskningar eller mätningar utan misstanke om jäv eller partsintresse. För att betraktas som fristående bör den sakkunnige kontrollanten varken ha deltagit i projektering eller utförande av byggnaden samt inneha den utbildning och erfarenhet som behövs. Byggnadsnämnden kan, om denna menar att byggherrens egenkontroll av samhällskraven av någon anledning inte är tillräcklig, kräva in intyg från fristående sakkunnig. Det finns för närvarande ingen certifieringsordning motsvarande dem som tagits fram av Boverket för energifrågor m.m. men det finns mätföretag som ackrediterats av SWEDAC för ljudmät- ningar och därmed har dokumenterat erforderlig utrustning (kalibrerad) och goda kunskaper om mätmetoderna. Bygg- nadsnämnden kan i vart enskilt fall utse en fristående sakkun- nig kontrollant. När projektet är genomfört bör ljudskyddsdokumentationen revideras med avseende på de förändringar som gjorts under projektet och resultaten av verifiering av byggnaden. Doku- mentationen är därmed komplett och kan fogas till projektets relationshandlingar.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 133.7, "y0": 134.7, "x1": 409.6, "y1": 197.2, "innehåll": "\\\"Detta avsnitt följer indelningen i de båda standarderna SS 25267 och SS 25268 9 . För kommentarer och fördjupningar till standardernas inledande avsnitt \\\"0 Orientering\\\" hänvisas dock till handbokens avsnitt 2 och 3 och till respektive standard.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 133.7, "y0": 226.9, "x1": 407.9, "y1": 536.3, "innehåll": "Standarderna klassindelar krav som kan ställas på färdigställ- da bostäder (SS 25267) och lokaler (SS 25268) vid normal användning, med inredning. De fyra klasserna A, B, C och D är valda utifrån vissa kriterier. Ljudklass C som svarar mot minimikrav enligt BBR är utformad för att ge tillfredsstäl- lande förhållanden där en stor andel (> 80 % ) av boende och brukare inte ska känna sig störda av ljud. Skillnaderna mellan ljudkraven i de olika klasserna är valda så att de ska ge en tyd- lig kvalitetsskillnad. Ljudklass C kan användas då låga direkta kostnader är prioriterade och gäller normalt som lägsta krav vid både nybyggnad och ändring av byggnad. Vid ändring av byggnad kan den sämsta klassen, ljudklass D, tillämpas i undantagsfall om andra väsentliga kvaliteter därigenom kan tillvaratas. I de fall följdkrav kan ställas är det i första hand rum för sömn och vila som bör ges god ljudisolering och låg ljudnivå. Dit hör även så kallade vardagsrum, om de kan användas för sömn och vila. Byggnadsnämnden bör godta ljudklass D endast i de fall då en särskild ljudutredning visar på ekonomiska eller tekniska faktorer som medför att ljud- klass C inte är rimlig att kräva. Vid bedömningen av vad som kan anses rimligt bör man väga in risken för att en betydande andel boende eller brukare kommer att vara missnöjda med ljudmiljön, och att hyresnedsättningar m.m. kan bli aktuella."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 333.9, "y1": 215.0, "innehåll": "\\\"Ljudklass B är idag ett vanligt mål för bostäder och lokaler. De boende (brukarna) ger normalt bra betyg på ljudmiljön i byggnader med denna klass. Ljudklass A svarar mot en myck- et hög ljudstandard, även om det fortfarande kan förekomma att enstaka personer kan känna sig störda av ljud i en bostad eller lokal i denna klass. Vid valet av ljudklass och tekniska lösningar bör man värdera boende eller brukares förväntningar på ljudmiljön. Att dimensionera för \\\"100 % nöjda\\\" är inte realistiskt i byggnader där flera personer bor eller verkar. Figuren 4.1 illustrerar ett samband mellan andelen nöjda (subjektivt om- döme) och en akustisk parameter (objektivt kriterium).\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 60.0, "y0": 334.8, "x1": 324.5, "y1": 480.9, "innehåll": "Ljudkraven i de olika klasserna är sinsemellan samordnade när det gäller de akustiska parametrarna • luftljudsisolering • stegljudsisolering • ljudtrycksnivå inomhus från tekniska installationer • isolering mot trafik och andra yttre ljudkällor • ljudtrycksnivå utanför bostad och på uteplats (från trafik, industrier m.m.) • efterklangstid och rumsakustisk utformning"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 60.0, "y0": 476.6, "x1": 332.0, "y1": 617.0, "innehåll": "\\\"Det är därför väsentligt att man inte \\\"kryssar\\\" mellan ljud- klasserna, eftersom det finns risk för att den sammanvägda subjektiva värderingen bestäms av den egenskap som har den lägsta ljudklassen. Exempelvis kan ljud från vattenspolning framträda tydligare och störa mera i en byggnad som i övrigt är tyst, än i utrymmen med flera och jämnare bakgrundsljud. De bättre ljudegenskaperna kan således inte fullt ut kompense- ra för de sämre. Underlag för val av kriterier i ljudklasser för bostäder, det vill säga koppling mellan ljudkrav och boende- omdömen, kommenteras i avsnitt 4.4.1.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 338.0, "y0": 208.1, "x1": 443.4, "y1": 347.9, "innehåll": "Figur4.1 Subjektiv värdering i relation till en akustisk parameter. När ljudklass A uppnås är den subjektiva värderingen så hög att yt- terligare förbättring kräver mycket stora förändringar av konstruktioner (den akustiska parametern). Förbättringarna skulle bli kostsamma och är svåra att motivera."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 133.7, "y0": 86.8, "x1": 408.7, "y1": 578.6, "innehåll": "De metoder som förtecknas i standardernas avsnitt 2 ska användas vid den del av verifieringen som sker med beräkning eller mätning, om inte något annat har avtalats. Genom att hänvisa till svenska och internationella standarder säkerställs enhetliga dimensioneringsprinciper med rimliga säkerhetsmar- ginaler samt mätmetoder som ger likvärdiga resultat oavsett vem som utför mätningarna. Vid behov kan preciseringar gö- ras, t.ex. vilka förhållanden som ska råda vid kontroll av ljud från trafik, industrier, installationer, verksamheter m.m. Mätmetodernas osäkerhet ( onoggrannhet) är väl dokumente- rade, dvs. det är känt vilka skillnader mellan olika mätresultat som kan förväntas inom samma utrymmen om två eller flera mätningar görs. När det finns flera metoder för att mäta en och samma egenskap kan en av mätmetoderna anges som refe- rensmetod. Det är då denna som gäller framför de andra om det skulle uppstå någon form av tvist eller tveksamhet. övriga metoder kan t.ex. vara lämpligare för mer översiktliga tester än referensmetoden. De standardiserade beräkningsmetoderna för byggakus- tik (SS-EN 12354) har funnits sedan år 2000, och det finns därmed ännu inte lika mycket erfarenhet av vilken osäkerhet som kan förväntas i beräkningsresultaten. Det har dock gjorts några fältstudier, där beräkningsresultat har jämförts med mät- resultat, bl.a. i Nordtestrapport NT-tech 603 10 och rapport från Byggkostnadsforum 3 . De skillnader mellan beräknade och uppmätta värden som har konstaterats i dessa studier indikerar vilka säkerhetsmarginaler som kan tillämpas vid dimensione- ring, se vidare avsnitt 4.4.2. I fotnoter till avsnitt 2 i SS 25267 och SS 25268 anges att vissa standarder är på förslag, dvs. de var inte fastställda vid utgivningen. Sedan standarderna gavs ut har dock flera av förslagen fastställts, men det kan ske fler ändringar i samband med de revideringar som fortgår kontinuerligt inom standardi- seringsorganisationerna SIS, CEN och ISO. Kontrollera på svenska standardiseringen, SIS, Webbsida  9 , att hänvisningar till standarderna har aktuella nummer och benämningar."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 134.7, "y0": 576.2, "x1": 399.4, "y1": 619.4, "innehåll": "10 Reproducibility ofmeasurements with ISO 140 and calculations with EN 12354. ISSN: 0283-7234. C Simmens, Nordic Innovation Centre, Oslo 2005. www.nordicinnovation.net/nordtest.cfm"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 335.4, "y1": 175.8, "innehåll": "Exempelvis är standarden SS 02 52 63 för ljudnivåmätning i rum nu indragen och mätningar ska göras enligt SS-EN ISO 16032 (referensmetod) eller SS-EN ISO 10052 (översiktsme- tod). I bilaga H till SS 25267 ges några kompletterande råd för mätning av luft- och stegljudsisolering. I avsnittet 7.4 i denna handbok finns kompletterande råd som preciserar hur stomljud från WC och tvättmaskiner kan mätas i angränsande rum. Mätning och beräkning av statistiska maximalnivåer från trafik diskuteras i avsnitt 4.5.4."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 60.0, "y0": 165.3, "x1": 334.1, "y1": 280.2, "innehåll": "Vad som kan granskas i byggnad (verifiering av utförandet) beror av vilka konstruktioner som används. Man kan därför inte hänvisa till färdiga mallar eller standarder, utan omfatt- ningen bör beskrivas i ljudskyddsdokumentationen till varje specifikt projekt. Tillverkarna kan lämna viss information, t.ex. i sina monteringsanvisningar. I avsnitt 6 lämnas råd om ett antal riskkonstruktioner som är lämpliga att granska i produktionsskedet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 60.0, "y0": 337.9, "x1": 334.1, "y1": 415.1, "innehåll": "4.3.1 Allmänt Standarderna innehåller inte allmän information om ljud, bul- ler och hur människor påverkas av ljud. För den som vill veta mera finns dock lättfattligt utformade skrifter, varav några kan hämtas fritt bland annat via Internet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 60.8, "y0": 407.7, "x1": 334.8, "y1": 505.6, "innehåll": "• Boverkets allmänna råd om planering för bostäder i områden utsatta för trafikbuller 2 • Sveriges kommuner och landstings handbok Skönheten och oljudet 11 • Socialstyrelsens skrift Bullret bort 12 • Arbetsmiljöverkets bok Buller och Bullerbekämpning.  13"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 401.2, "y1": 149.9, "innehåll": "\\\"Allmän akustikteori och praktiska exempel finns i böcker av Andersson, Hopkins, Lindblad, Vigran, och Boden m.fl. som förtecknas i avsnittet \\\"Läs mera\\\" sist i rapporten. I detta avsnitt kommenteras innebörden av standardernas termer och begrepp, mot bakgrund av vanligt förekommande frågor från branschen. Praktiska tillämpningar av ljudkraven behandlas i avsnitten 4.4 till 4.6.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 133.7, "y0": 150.0, "x1": 404.9, "y1": 281.7, "innehåll": "4.3.2. Luftljudsisolering Luftljudsisolering är en byggnadsdels eller en sammansatt konstruktions förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen. Mätetalet benämns reduktionstal och betecknas R. Det bestäms i 21 förutbestämda (standardiserade) frekvens- band. Av praktiska skäl reduceras alla dessa frekvensbandsvär- den till ett samrnanfattningsvärde benämnt vägt reduktionstal. Vägda reduktionstal för byggnadsdelar mätta i laboratorium betecknas R . w"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 134.0, "y0": 268.8, "x1": 404.6, "y1": 383.2, "innehåll": "Vid mätning av reduktionstal ställer man in en högtalare som skapar en hög ljudtrycksnivå i ett sändarrum. Ljudtryck- snivåema mäts både i sändarrummet och i det angränsande mottagarrummet. Skillnaden i ljudtrycksnivå korrigeras därefter för skiljekonstruktionens area samt mottagarrummets volym och efterklangstid. Reduktionstalet blir därför obero- ende av provobjektets area och mottagarrummets akustiska egenskaper."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 133.7, "y0": 372.7, "x1": 407.7, "y1": 604.2, "innehåll": "Av praktiska skäl har samma definition tillämpats även i byggnader. I en byggnad sker dock ljudtransmissionen både direkt (rakt genom vägg eller bjälklag) och indirekt via anslutande konstruktioner eller öppningar. Den indirekta delen benämns flanktransmission. Vissa tillverkare redovisar reduktionstal för sina konstruktioner i färdig byggnad, med viss inverkan av flanktransmission. Då avses ett fältreduk- tionstal och för att markera detta inkluderar beteckningen ett '(prim) tecken, R' w· Flanktransmission medför normalt sämre ljudisolering i byggnad än vad som kan förväntas med ledning av det laboratoriemätta reduktionstalet för den aktuella skilje- konstruktionen, alltså gäller oftast R' w < Rw. Ett undantag från regeln finns i hus med lätta väggar och tunga bjälklag, där bjälklagens ljudisolering blir högre i byggnad än i lab. Detta beror på energifördelning i bjälklaget som beskrivs i handbo- ken på www.byggamedprefab.se. Praktiska tillämpningar, se vidare under rubriken 4.4.1."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 59.8, "y0": 49.6, "x1": 334.2, "y1": 477.5, "innehåll": "\\\"Begränsningsregel I Sverige används en begränsningsregel för reduktionstal i byggnad enligt SS 25267. Denna regel innebär praktiskt, att uppmätt ljudnivåskillnad i stora rum korrigeras för mottagar- rummets efterklangstid. När begränsningsregeln används mot- svarar R 'w måttet \\\"vägd standardiserad ljudnivåskillnad\\\" D nTw som används i vissa länder. SS 25267 anger av praktiska skäl bara beteckningen R' w även där det är DnTw som avses, medan SS 25268 anger krav i R' w eller DnTw beroende på vilken typ av lokal som avses. Dimensionering utan hänsyn till begräns- ningsregeln ger resultat på säkra sidan, dvs. ljudisoleringen blir högre än vad som krävs. I avsnitt 4.4.2 visas tabell 4.4 som översätter mellan R' w och D nTw· Vertikalt, samt horison- tellt mot små rum (mindre än 12 m 2 ) :far regeln normalt inte någon verkan. I stora rum, eller där den rumsskiljande kon- struktionen har liten area i förhållande till mottagarrummets volym, blir lättnaden ofta 2-5 dB till följd av begränsningsre- geln ( dvs. när D nTw :far användas istället för R' J. Observera att det är riktningen från större till mindre rum som blir dimensio- nerande. Begränsningsregeln har inget samband med vilken typ av konstruktioner som används, den beror bara av skiljekonstruk- tionens area och mottagarrummets volym. Båda måtten utgår från samma uppmätta luftljudsnivåer och efterklangstider i tredjedels oktavband. Det innebär, att omräkning med hänsyn till begränsningsregeln alltid kan göras i efterhand. Det är därför väsentligt att mätrapporter och annan dokumentation anger, huruvida begränsningsregeln har tillämpats samt vilken skiljearea och mottagarrumsvolym som har använts, eller att man helt enkelt skriver när man använt D nTw respektive R 'w· Samband mellan Rw och DnTw beskrivs i avsnitt 4.4.2 och i SS- EN 12354 del 1.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 59.6, "y0": 477.7, "x1": 331.1, "y1": 619.6, "innehåll": "\\\"Anpassningstermer Krav uttrycks i vissa fall som vägt reduktionstal i byggnad (R 'J eller som vägd standardiserad ljudnivåskillnad (D nTJ och i andra fall med ett tillägg i form av en spektruman- passningsterm R 'w + CS0-3150 alternativt D nTw + CS0-3150\\\" An- passningstermen har lagts till det vägda värdet för att skärpa kravet på ljudisolering vid låga frekvenser. I bostäder är det vanligt att kraftiga lågfrekvensljud (basljud) skapas av stereo, TV, datorhögtalare m.m. För tunga konstruktioner är C 50_3150 - termen normalt cirka -2 dB, men för lätta konstruktioner med\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 140.0, "y0": 83.4, "x1": 402.3, "y1": 330.5, "innehåll": "\\\"Det finns många olika anpassningstermer definierade i SS- EN ISO 717, vilket dessvärre har lett till att en \\\"flora\\\" av krav används inom EU. I exempelvis den norska ljudklass- ningsstandarden NS 817 5 anges krav i högre ljudklasser med C-term i frekvensområdet 50-5000 Hz, medan den danska DS 490 anger motsvarande krav med R 'w + C 50_3150. Beräkning med C 50_5000 istället för C 50_3150 ger oftast 1 dB högre reduktionstal, dvs. kravet på konstruktionerna blir i praktiken mildare (R'w + C 50_3150 = R 'w + C 50_5000 -1). Figu- rerna 4.2 illustrerar typiska C- och C 50_5000 -termer för några olika väggtyper. Om man inte anger frekvensområde i C- termen gäller den för det standardiserade frekvensområdet 100-3150 Hz (enligt SS-EN ISO 717-1). Skillnaden mot det utvidgade frekvensområdet 50-3150 Hz kan bli avse- värd för lätta konstruktioner, se figur 4.2, i de fall de har dålig ljudisolering vid de lägsta frekvenserna (mot basljud). Lätta dubbelkonstruktioner med mycket höga R' w värden har vanligen stora negativa C 50_3150 -termer.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 60.0, "y0": 48.7, "x1": 328.5, "y1": 139.1, "innehåll": "4.3.3. Stegljudsisolering Stegljudsisolering anger byggnadens förmåga att reducera ljud som uppkommer till följd av steg ( eller slag/stötar) mot byggnadsstommen. För stegljud gäller krav på högsta tillåten vägd normaliserad stegljudsnivå i byggnad L' eller vägd n.w standardiserad stegljudsnivå i byggnad L 'nr.w·"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 60.0, "y0": 128.3, "x1": 333.6, "y1": 269.2, "innehåll": "Vid mätning av stegljudsnivå används en standardiserad stegljudsapparat som verkar på bjälklaget i ett utrymme utan- för mätrummet. Konstruktioner med hög stegljudsisolering ger låg stegljudsnivå (till skillnad från luftljudsisolering, som är högre ju större ljudnivåskillnaden är mellan två utrymmen). Apparaten benämns även hammarapparat. Anm. Trumljudsnivå eller stegljudsnivå i samma rum, som behandlas i SS 25268, mäts med samma stegljudsapparat. Mätningen sker dock då i samma rum som där stegljudsap- paraten står."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 59.6, "y0": 269.9, "x1": 334.8, "y1": 619.4, "innehåll": "Begränsningsregel även för stegljudsnivå finns det en begränsningsregel i standarderna. Den innebär att uppmätta ljudnivåer korrigeras för inverkan av mottagarrummets efterklangstid istället för en fast ljudabsorptionsarea. När begränsningsregeln används motsvarar den vägda normaliserade stegljudsnivån (L' ) n,w vägd standardiserad stegljudsnivå med index nT (L 'nT,w). SS 25267 använder av praktiska skäl bara beteckningenL' n,w även där det är L 'nT,w som avses, medan SS 25268 anger krav i L 'n,w eller L 'nT,w beroende på lokaltyp. Dimensionering utan hänsyn till begränsningsregeln ger resultat på säkra sidan, dvs. ljudisoleringen blir högre än vad som krävs. I rum med stor mottagarrumsvolym, blir lättnaden ofta ca 3-5 dB till följd av begränsningsregeln ( dvs. då L 'nT,w får användas istället för L' ). Korrigeringar av uppmätt ljudnivå görs för att det ska n,w vara möjligt att mäta i omöblerade rum och i efterhand kom- pensera mätvärdet för inverkan av tillkommande möblering . För stora utrymmen som avses möbleras blir denna korrige- ring (till 10 m 2 ) i vissa fall onödigt skarp, vilket har motiverat förändringarna i SS 25267 och SS 25268. översättning mellan Ln,w och LnT,w beskrivs i tabell 4.4 i avsnitt 4.4.2 och i SS-EN 12354 del 2. Båda måtten utgår från samma uppmätta stegljudsnivåer och efterklangstider i tredjedelsoktavband. Begränsningsregeln har inget samband med vilken typ av konstruktioner som används, den beror bara av mottagarrummets volym. Det innebär, att omräkning med"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 133.7, "y0": 48.3, "x1": 405.6, "y1": 137.0, "innehåll": "hänsyn till begränsningsregeln för stegljud alltid kan göras i efterhand. Det är därför väsentligt att mätrapporter och annan dokumentation anger, huruvida begränsningsregeln har tilläm- pats och vilken mottagarrumsvolym som har använts, eller att man anger huruvida det är normaliserad eller standardiserad stegljudsnivå som ett angivet värde avser."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 133.2, "y0": 137.1, "x1": 409.1, "y1": 619.6, "innehåll": "Anpassningstermer Krav uttrycks i vissa fall som vägd stegljudsnivå i byggnad (L 'n) eller som vägd standardiserad stegljudsnivå (L 'nTw) och i andra fall med ett tillägg i form av en spektrumanpassnings- term L 'n,w + cl,50-2500 alternativt L ,nTw + cl,50-2500' där I= Impact och 50-2500 avser frekvensområdet. Om C(termen anges utan frekvensområde gäller den för det standardiserade frekvens- området 100-2500 Hz (enligt SS-EN ISO 717-2). I bostäder är det vanligt att stegljud alstras vid snabb gång, barnlek eller då möbler flyttas över golvet Vissa typer av bjälklag kan uppfylla krav som ställs i L 'n,w - värden eller L 'n,T,w -värden med god marginal, men de har ändå otillräcklig isolering mot lågfrekvensljud (dunsar). För att uppfylla krav i L 'n,w + C 1,50_2500 alternativt L 'n,T, w + C 1,50_2500 krävs konstruktioner med avsevärt högre stegljudsisolering vid låga frekvenser. Sverige var det första landet att ställa krav i ett frekvensområde som utvidgats ned till 50 Hz (i SS 02 52 67 utg. 2 1998), vilket blev möjligt då ISO-standarderna för mätning och utvärdering av vägda sammanfattningsvärden hade reviderats. I vissa fall kan en byggnad vara godkänd med marginal (t.o.m. uppfylla ljudklass A enligt SS 25267) och ändå kan man inte anse att BBR:s övergripande föreskrift i avsnitt 7 är uppfylld, se avsnitt 4.4.1 i denna handbok. Detta problem uppstår ibland på grund av höga stegljudsnivåer vid låga frekvenser (mellan ca 20-50 Hz), vilka inte täcks in av krav i någon aktuell internationell standard. Tyvärr är det inte möjligt att ändra i de svenska ljudkraven utan att komplettera de internationella standarder som används för mätningar och beräkningar. Se vidare avsnitt 4.4.3. För tunga konstruktioner är C 1_50_2500 -termen normalt nära 0 dB, men för lätta konstruktioner kan den vara större än 10 dB. Kravet i SS 25267 är uttryckt både med och utan C 1,50_2500 -term. Det beror på att vissa konstruktioner ger en negativ C 1_50_2500 -term, vilket skulle medföra en lägre stegljudsnivå och en högre ljudklass. Det finns dock risk för att konstruktioner som får stora negativa C 1,50_2500 -termer kan ge upphov till be-"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 59.8, "y0": 48.4, "x1": 331.5, "y1": 111.0, "innehåll": "svärande ljud från hårda föremål som träffar golvytan (hårda klackar, stolskrap etc.). Kravet uttrycks därför så att en hög klassning av sådana konstruktioner undviks. Negativa C 1_50_2500 -termer får alltså inte tillgodoräknas."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 59.8, "y0": 110.1, "x1": 334.6, "y1": 318.4, "innehåll": "Rumskategorier - stegljudsbelastning I SS 25268 är utrymmen uppdelade i två kategorier, utrymmen med hög respektive låg stegljudsbelastning. Avsikten är att krav bara ska behöva ställas på stegljudsdämpning av golv där det är befogat. Formuleringen baseras på en funktion, vilket innebär att man i det enskilda byggprojektet bör gå igenom sina utrymmen och bestämma vilka krav som ska tillämpas i respektive utrymme. I kontor kan stegljud inom utrymmen med flera arbetsplatser uppfattas som störande s.k. trumljud. I första hand bör därför golvkonstruktioner som begränsar trumljudet väljas. Mjuka mattor i gångstråk och interna regler kring användande av hårda skor är andra sätt att hantera problemet. Provmetod och förslag till klassning av golvbeläggningars trumljudpåverkan på trumljudet redovisas i en teknisk rapport från S1S 15 ."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 60.0, "y0": 318.2, "x1": 333.3, "y1": 577.4, "innehåll": "4.3.4 Ljudisolering mot trafik och andra yttre ljudkällor I SS 25267 och SS 25268 ställs krav på fasadens luftljuds- isolering. Ljudisoleringen i ytterväggar, tak, fönster, fönster- dörrar, luftintag m.m. ska dimensioneras mot ljud från trafik och andra yttre ljudkällor så att man beräkningsmässigt når de dimensionerande ljudtrycksnivåer inomhus som anges i standarderna, med godtagbar marginal. Med andra yttre ljudkällor avses exempelvis närbelägna industrier, utvändiga kylanordningar och fläktar eller andra ljudkällor som kan ge störande ljud inomhus. Standarden specificerar inte något referenstillstånd i rum för trafikbuller, men man kan utgå från samma förhållanden som anges för installationsljud, dvs. 0,5 s efterklangstid, vilket normalt motsvarar förhållandena i ett möblerat rum. Därmed skiljer sig de nya standarderna mot de tidigare utgåvorna, då kravet uttrycktes som en högsta tillåten ljudnivå från trafik. Med nuvarande formulering minskar osäkerheten vad avser dimensionering mot krav, därtill blir de lättare att kontrollmäta. Kommentarer kring mätningar, se avsnitt 7."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 133.5, "y0": 89.8, "x1": 406.6, "y1": 217.4, "innehåll": "R 'A) och dels R 'w + Ctr (ibland förkortad R 'A,tr), se utdraget ur standardens tabell C4. Anpassningstermen Ctr viktar ljudiso- leringen vid låga frekvenser mera än C vid beräkningen av den vägda ljudisoleringen. Vilket sammanfattningsvärde som är tillämpligt beror på de lokala förutsättningarna, t.ex. typ av trafik. Ljud från väg- och tågtrafik i hög hastighet domineras av höga frekvenser, medan tung trafik i låg hastighet, speciellt inomhus, hörs som lågfrekvent motorbuller. C- och Ctr ter- merna är utformade för att representera dessa typer av ljud."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 133.7, "y0": 388.9, "x1": 400.6, "y1": 464.6, "innehåll": "I avsnitt 4.4.4 visas några exempel på hur anpassningstermer- na används vid dimensionering. Ytterväggar ska dimensioneras mot både luftburet och stomburet ljud från intilliggande verksamheter, t.ex. ett sam- manbyggt garage."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 133.7, "y0": 464.4, "x1": 406.0, "y1": 619.6, "innehåll": "4.3.5 Ljudtrycksnivå framför fasad och på uteplats Ljudtrycksnivåer framför byggnaden, på olika våningsplan, samt på uteplatser i anslutning till byggnaden, bör faststäl- las med beräkning eller mätning. Beräkningsmodeller finns i råd från Naturvårdsverket och Vägverket. Det finns effektiva beräkningsprogram som följer dessa modeller, och som kan kopplas till digitala kartunderlag, geografiska informationssys- tem m.m., se avsnitt 4.4. Dimensionerande maximalnivåer avser de mest bullrande fordonen. För vägtrafik kan man utgå från trafikstatistik eller turlistor som visar det normala antalet passager per natt med"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 332.8, "y1": 155.9, "innehåll": "tunga fordon (2-axliga och 3-axliga) och beräkna vilken andel (percentil) som motsvarar 5 passager per natt. I avsnitt 4.5.4 finns riktlinjer för bestämning av dimensionerande maximal- nivå. Kortfattat tillämpas följande princip: • med upp till 10 passager per natt kan medelmaxnivån för den mest bullrande fordonstypen användas • för fler passager används statistisk teori"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 59.8, "y0": 158.6, "x1": 333.0, "y1": 325.4, "innehåll": "Motsvarande statistiska underlag kan vara svårt att finna för tågtrafik, flyg m.m., och man får då göra ett antagande med hänsyn till de lokala förutsättningarna. I de fall mätningar utgör underlag är det lämpligt att ta in så stort mätunderlag att det går att beräkna medelvärden och standardavvikelser för respektive flygplans- eller fordonstyp som passerar det aktu- ella området, se vidare avsnitt 4.5.4. Mätningar kan vara lämpliga att utföra i speciella fall, t.ex. där terrängen inte kan modelleras på ett tillfredsställande sätt. Mätningar av trafikbuller kan utföras enligt metoder från Nordtest. Se vidare i Boverkets allmänna råd om planering av skydd för trafikbuller. 2 ."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 60.0, "y0": 314.8, "x1": 329.5, "y1": 455.4, "innehåll": "Vad som ska räknas som uteplats kan behöva diskuteras i det aktuella projektet. Ett krav som kan ställas är att den ska vara ändamålsenlig för samvaro intill en bostad eller lokal. För att balkonger ska räknas som uteplats krävs normalt att ljudnivåerna uppfyller riktvärdena, samt att vädring kan ske via balkongen. En inglasning måste vara öppningsbar, eller omfatta endast en del av balkongen. Med glasning mot trafik och andra ljudkällor samt eventuellt något ljudabsorberande material i ett delvis öppet utrymme kan bullerdämpningen bli upp till cirka 5 dB."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 59.6, "y0": 455.2, "x1": 325.3, "y1": 610.5, "innehåll": "\\\"4.3.6 Installationer Luftljud: Ljud från tekniska installationer i en byggnad kan registreras detaljerat över en viss tidrymd. Ljudtrycksnivåer mäts i tredjedelsoktavband (kallas ofta \\\"tersband\\\"). Standar- derna ställer, i tredjedels oktavband från 31 till 200 Hz, krav på begränsning av ljudnivåer vid låga frekvenser. Tabellerna i standardernas avsnitt 4, avser frekvensvägda sammanfatt- ningsvärden, A-vägda respektive C-vägda ljudtrycksnivåer. Med frekvensvägning avses en summa av ljudtrycksnivåer inom det hörbara frekvensområdet, där värdena i de olika tredjedelsoktavbanden dämpas enligt de standardiserade\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 133.2, "y0": 48.3, "x1": 409.4, "y1": 267.1, "innehåll": "\\\"vägningsfiltrenArespektive C som beskrivs i SS-EN 61672-1. Frekvensvägningen görs för att efterlikna örats känslighet för ljud vid olika frekvenser. A-vägda ljudtrycksnivåer används för ljud inom ett brett frekvensområde, med beteckning LpA och enheten dB ( decibel). C-vägda ljudtrycksnivåer används för lågfrekvensljud och skrivs som Lpc Ljudkraven anger även en tidsvägning, som anger vilken känslighet mätinstrumentet ska ha för tidsvariationer i ljudnivån. Kravet anger antingen en maximalnivå mätt med en standardiserad känslighet F (\\\"Fast\\\"), eller en tidsutjämnad ekvivalent ljudnivå (eq.). När så behövs kan man ange vilken tidsperiod som kravet avser, t.ex. 8h dagtid eller 24h dygn. Sammansatt skrivs därför ett ljudnivåkrav lämpligen med både tids- och frekvensvägning, L AF respektive L A 24 h, med enheten dB. Med en ofullstän- P max p eq, digt specificerad ljudnivå är risken stor att det uppstår missför- stånd.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 133.7, "y0": 256.4, "x1": 407.5, "y1": 319.1, "innehåll": "För installationer finns en rad gränsdragningsfrågor som bör klarläggas i samband med att avtal upprättas, så att man slip- per att ta ställning till tvetydiga krav i samband med verifie- ringen, exempelvis"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 134.9, "y0": 311.6, "x1": 395.5, "y1": 361.4, "innehåll": "1. Ljud som förekommer mer eller mindre sporadiskt, eller som kommer från utrymmen utanför byggnaden. Ska de omfattas av krav eller inte?"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 134.0, "y0": 353.6, "x1": 394.9, "y1": 429.3, "innehåll": "2. Kylanordningar och fläktar i källare eller på innergårdar kan ge störande ljud både på uteplatser och inne i angränsande hus. Ingår det i det egna projektet att dimensionera mot sådana ljud, eller kan man kräva att ljudkällan ska åtgärdas av ansvarig verksamhetsutövare?"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 134.0, "y0": 431.8, "x1": 399.5, "y1": 481.4, "innehåll": "I avsnitt 4.4.6 visas några exempel på när vissa byggnadsin- stallationer ska omfattas av krav, t.ex. ljud från kyl/frys i det egna köket, ljud från en tvättmaskin i grannens badrum osv."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 334.5, "y1": 241.1, "innehåll": "Stomljud: Stomljud avser vibrationer som fortplantas i bygg- nadsstommen och strålar ut ljud i angränsande utrymmen. Vi- brationerna orsakas t.ex. av maskiner och verksamheter såväl inom byggnaden som utanför. Det finns i dagsläget inte något krav som skiljer mellan luftburet och stomburet ljud. Stomljud upplevs dock som mycket störande, särskilt om det samman- faller med kännbara vibrationer i byggnadsstommen. Norska studier 16 av stomburet trafikbuller indikerar att en A-vägd maximalnivå L AF 32 dB svarar mot att omkring var femte p max boende (20 %) kommer att känna sig störd av stomljud från trafik. Stomljud är svårt att lokalisera och därför kan resulta- tet antas gälla även för stomburet installationsljud. Särskild försiktighet bör därför iakttas och vid dimensionering mot alla typer av stomljud bör god marginal tillämpas."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 59.8, "y0": 241.2, "x1": 336.3, "y1": 500.3, "innehåll": "\\\"4.3.7 Efterklangstid och ljudabsorptionsarea Bostäder: Krav på efterklangstid i trapphus, korridorer m.m. i bostadshus syftar till att säkerställa att en viss mängd ljudab- sorberande material tillförs för att reducera ljudnivåer från aktiviteter och högljudda röster. Ljudabsorbenter i trapphus har också den positiva effekten, att personer med hörselska- dor får minskat obehag av lång efterklang vid passage, t.ex. försämrad taluppfattbarhet. Lokaler: BBR anger att \\\"I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver\\\". I SS 25268 anges i avsnittet 5.4.3 \\\"I utrymme där ta/kommunikation prio- riteras bör efterklangstiden varken vara kortare eller längre än tabellerat värde. För utrymme där låg ljudnivå priorite- ras är det en fördel att sänka efterklangs tiden ytterligare\\\". Detta innebär, att i lokaler måste man dimensionera mängden ljudabsorberande material så att kravet på efterklangstid uppfylls. God rurnsakustisk funktion förutsätter att inverkan av rumsformer och inredning på ljudets fördelning i utrymmet be- aktas vid utformningen. Se vidare nedan i avsnitt 4.4.7-4.4.8.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 61.0, "y0": 577.0, "x1": 334.0, "y1": 620.2, "innehåll": "16 Noise from railway tunnels, structurally radiated. Annoyance and sleep disturbances. Gunn MaritAasvang, Bo Engdahl, and Karin Rothschild. Applied Acoustics Volume 68, Issue 9, September 2007."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 23.6, "y0": 135.4, "x1": 128.0, "y1": 303.5, "innehåll": "Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud från byggna- dens installationer, från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. BBR 1.2"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 23.3, "y0": 413.5, "x1": 129.6, "y1": 601.6, "innehåll": "Tabell 4.2 Uppskattade värden för de akustiska parametrarna R' and L' som svarar m;t olika ;i~åer vad avser akustisk kvalitet (baseras på olika undersökningar av Langdon, Weeber och Bodlund). Kvaliteten uttrycks i form av procent boende som bedömer förhållanden som dåliga (P = poor) respektive bra (G = Good). Värden inom parentes är extrapolering till värden som ligger utanför undersökningsområdet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 133.7, "y0": 122.9, "x1": 407.9, "y1": 342.9, "innehåll": "Generella krav Tabellkrav i standarderna kan fordra viss eftertanke vid til- lämpningen, t.ex. om det saknas krav för en viss tillämpning, eller om kraven måste anpassas till rådande förhållanden. Huvudprincipen för bedömningar av eventuella tillägg till, eller avsteg från tabellkraven, är att BBR:s föreskrift i avsnitt 7 :2 alltid ska uppfyllas för den aktuella verksamheten. Exempelvis kan ljudisoleringskraven för undervisningsut- rymmen behöva anpassas till undervisningsformen, kontors- utrymmen till behov av samarbete eller sekretess osv. Om byggherren har ställt krav enligt en högre ljudklass ska tillägg och avsteg anpassas på motsvarande sätt, så att ljudklassens allmänna kvalitetsnivå ändå uppfylls. De eventuella projektan- passningar som görs innebär således inte en generell möjlighet att frångå kraven, s.k. avsteg. Anpassningarna ska vara moti- verade så att risken för störning inte ökar."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 133.5, "y0": 343.2, "x1": 404.2, "y1": 485.0, "innehåll": "Koppling mellan ljudkrav (SS 25267) och boendeomdömen Undersökningar av de boendes uppfattning om ljudmiljön i nyproducerade bostäder har undersökts med hjälp av enkä- ter, och sambandet mellan ljudklass och andel nöjda boende har kunnat bestämmas approximativt. För såväl luft- som stegljudsisolering finns gamla mått sammanställda utifrån en rad undersökningar i färdiga bostadsbyggnader, se nedan- stående tabell 4.2. Vad gäller stegljudsnivåer så finns senare undersökningar som gör att detta område är bättre genomlyst, se figur 4.3."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 60.0, "y0": 329.8, "x1": 332.3, "y1": 444.4, "innehåll": "Kraven på ljudisolering har formulerats på olika sätt av EU:s medlemsstater, men efter en approximativ omräkning till vägda reduktionstal (R' ) visar det sig att variationerna är w relativt små, vilket framgår av en sammanställning som gjorts av företaget Velux 18 . 55 dB är ett vanligt värde. För stegljud är variationen större och den vägda normaliserade stegljudsni- vån (L' ) ligger i ett intervall 53-60 dB. Flera länder som har högre g"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 60.0, "y0": 418.0, "x1": 333.1, "y1": 535.4, "innehåll": "0 odtagbara stegljudsnivåer har aviserat en anpassning till övriga länders krav. Figur 4.4 nedan ger endast en indika- tion eftersom man bara hänvisar till entalsvärden utan anpass- ningstermer, vilket gör omräkningen komplicerad (i synnerhet om hänsyn ska tas till olika stomlösningar). I exempelvis Tyskland avser stegljudskravet bjälklaget utan att man :far tillgodoräkna sig dämpning hos golvbeläggningen, vilket gör att man som regel använder flytande golv i bostadshus."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 61.0, "y0": 576.1, "x1": 322.8, "y1": 619.5, "innehåll": "18 Sound insulation between dwellings - Classification schemes and building regulations in Europe. Proceedings oflnter-Noise 2004, Prague. Birgit Rasmussen, VELUX A/S i Danmark."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 23.6, "y0": 48.8, "x1": 125.6, "y1": 127.8, "innehåll": "Figur4.4 Sammanställning av ljudkrav i olika EU-länder. överst; vägt reduktionstal R' w• underst; vägd stegljudsnivå L' (efter Rasmussen 18 ) n,w"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 133.7, "y0": 349.3, "x1": 408.2, "y1": 619.9, "innehåll": "\\\"Bostadshus byggda efter 1999 (då BBR började referera till SS 25267 i ett allmänt råd) som uppfyller ljudklass B ger en påtaglig minskning av antalet boende som är uttalat missnöjda med ljudmiljön, jämfört med normens ljudklass C. Minsk- ningen är ungefär en enhet på en sjugradig betygsskala, se exempel för stegljudsisolering i figur 4.3. Det är inte möjligt att bygga så att samtliga boende blir helt nöjda och samtidigt hålla en begränsad bygg- och boendekostnad, särskilt som bo- endekostnaden kan påverka hur nöjda kunder/boende är med ljudmiljön. Att öka ljudkraven ytterligare kan leda till dyrare bostäder och man får därför inte självklart fler nöjda kunder. Omvänt kan också sägas, att bostäder med höga kostnader bör uppfylla en högre ljudklass för att kunderna ska \\\"få en stan- dard som svarar mot kostnader och förväntningar\\\". Planlös- ningar, ljusinfall, luftkvalitet och andra miljöfaktorer i huset bidrar självfallet också till helhetsintrycket, det räcker inte att bara uppnå en god ljudstandard för att få nöjda boende i huset. Sammanbyggda småhus (radhus) och nybyggda vindsvåningar i befintliga hus är exempel på byggnadstyper där ljudklass B kan vara ett lämpligt mål.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 60.0, "y0": 48.6, "x1": 334.0, "y1": 412.0, "innehåll": "4.4.2 Luftljudsisolering Om det förekommer särskilt bullrande verksamheter i utrym- men som gränsar till bostäder, t.ex. tvättstuga, garage, för- skola, hantverks- och handelsverksamhet, pub, musik- och diskotek, dansrestaurang, gym, träningslokal etc. kan det fordras särskild dimensionering för att åstadkomma tillräcklig luftljudsisolering. Ibland räcker det med att tillämpa det för- höjda kravet för aktuell ljudklass som gäller för verksamhets- lokaler som gränsar mot bostäder. Detta ska man naturligtvis tänka på även för lokaler, se avsnitt 5.2 i SS 25268. I de fall särskild dimensionering vidtas ska denna visa att ljudtrycksnivåer i ett utrymme från verksamhet i angränsande utrymmen inte överstiger de värden som anges för ljud från installationer. Beräkningar görs enligt SS-EN 12354 del 1 för luftburet ljud och del 5 för stomburet ljud och överhöming via ventilationssystem. Avsikten med att dimensionera på detta sätt är att det ska vara möjligt att anpassa kraven på ljudiso- lering efter verksamhetsbehoven och risker för störning i angränsande utrymmen. Med anpassning menas såväl skärp- ningar som lättnader i kraven, beroende på förutsättningarna, se 4.4.1. Vid särskild dimensionering kan det därmed vara möjligt att frångå kravet på förhöjd ljudisolering för verksam- hetslokaler. En förenklad vägledning för val av reduktionstal/vägd ljud- nivåskillnad vid behov av projektanpassning av verksamhets- lokaler ges i tabell 4.3. Observera att tabellens värden inte har med anpassningstermer."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 408.3, "y1": 475.1, "innehåll": "\\\"Allmänna hjälpmedel för dimensionering och beskrivningar av ljudisolering i byggnader med tung betongstomme finns bl.a. i Betongindustrins hjälpmedel på Internet: \\\"Betongban- ken\\\" och handboken \\\"Bygga med Prefab\\\" 19 . Hjälpmedlen visar hur ljudisoleringen i tunga väggar och bjälklag beror av rumsstorlekar och antalet tunga konstruktioner som ansluts till skiljekonstruktionen. Anslutningarna påverkar också flank- transmission mellan rum, se nedan. För byggnader med lätta stommar finns vägledning bland annat på träindustrins hemsida Träguiden samt i massivträ- handboken 20 och hos Stålbyggnadsinstitutet 21 . Vägledning för murade konstruktioner finns i branschföreningens handbok \\\"Rätt murat och putsat\\\" 22 . Beräkningsstandarden EN 12354 del 1 är ännu inte anpassad för beräkningar av ljudisolering i byggnad med lätta bjälklag utifrån egenskaper hos enskilda bjälklagselement. Man bör därför ställa krav på tillverkare av lättbyggnadssystem och deras dokumentation av ljudegenska- per i färdiga byggnader. Laboratorievärden för lätta bygg- element är intressanta för att jämföra olika produkter 23 , men eftersom det fortfarande inte finns någon säker metod att för- utsäga ljudisoleringen i den färdiga konstruktionen är värdena i slutprodukten behäftade med stora osäkerheter. Detta beror många gånger på flanktransmission, som kan öka bland annat till följd av att toleranser på byggplatser inte svarar mot de krav som lättbyggnadstekniken ställer. Riskfaktorer beskrivs närmare i avsnitt 4.4 och avsnitt 6. Ljudisoleringen i dubbla murade väggar, kräver särskild granskning därför att beräkningsmodellen i EN 12354-1 inte hanterar knutpunkter mellan dubbelkonstruktioner. Lätta betongväggar kan ge förhöjd flanktransmission och bör därför utföras med särskilda anslutningar mot betongbjälklag, se 6.3.3 22 .\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 134.7, "y0": 490.0, "x1": 407.0, "y1": 533.3, "innehåll": "19 Betongindustrins handböcker och dimensioneringshjälpmedel. Se på www.betongbanken.com respektive www.byggamedprefab.se. Lätta byggsystem, se fotnoter 20 och 21. Murverk, fotnot 22."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 47, "x0": 134.0, "y0": 576.4, "x1": 407.5, "y1": 619.7, "innehåll": "\\\"23 Balkbjälklag i trä. SBUF-Projekt 1033: Skanska Teknik 2003 (www. sbuf.se). Nilsson L. Fler studier och artiklar redovisas i \\\"Läs mera\\\" i slutet av handboken.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 60.0, "y0": 48.3, "x1": 334.0, "y1": 332.1, "innehåll": "\\\"I den mån tillverkare anger fältreduktionstal för skiljekon- struktioner måste dessa tolkas med viss försiktighet, eftersom de aktuella förhållandena ska motsvara ( eller korrigeras mot) de förutsättningar som gäller i tillverkarens deklaration av produktens fältreduktionstal. Skrivningar av typen \\\"under gynnsamma omständigheter\\\" eller \\\"i normala fall\\\" bör vara preciserade för att ha någon mening. Numera är det fullt möjligt att istället utgå från laboratoriemätta reduktionstal för alla ingående konstruktioner, såväl skiljekonstruktioner som flankerande, beräkna det resulterande reduktionstalet, och sä- kerställa en väl avvägd marginal till krav. Sådana beräkningar kan göras enligt den internationella standarden SS-EN 12354 del 1. Man räknar med värden (indata) för konstruktioner som baseras på ett noggrant montage (i laboratorium), men det är lämpligt att komplettera beräkningarna med en riskanalys. I riskanalysen beräknas inverkan av variationer i utförandet och konstruktionen som kan påverka slutresultatet. Analysen visar vilka delar som är kritiska och bör bevakas under produktion och vid granskning. Det är vanligt att flanktransmissionen påverkar reduktionstalet mer än vad skiljekonstruktionen gör, t.ex.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 60.8, "y0": 324.6, "x1": 318.7, "y1": 361.1, "innehåll": "• i sammanbyggda småhus, där man har en högisolerande lätt vägg ovanpå en tunn gemensam bottenplatta"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 60.0, "y0": 460.2, "x1": 334.1, "y1": 562.0, "innehåll": "Det finns många fler fall som ger betydande flanktransmis- sion men det är fullt möjligt att räkna med rätt förutsättningar (flanktransmission i alla byggnadsdelar) under projekteringen och föreskriva om rätt åtgärder under produktionsfasen. Förhoppningsvis undviks då utredningar om vilken eller vilka byggnadsdel(ar) som orsakar en uppmätt brist i reduktionstalet i efterhand, med tvister och fördyringar som följd."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 133.7, "y0": 49.5, "x1": 403.9, "y1": 126.2, "innehåll": "Samband mellan sammanfattningsvärden I avsnitt 4.3.2 och avsnitt 4.3.3 i denna handbok redogörs för begränsningsreglema eller innebörden av krav på D nrw istället för R' w och L 'nT,w istället för L 'n,w· Nedan, i tabell 4.4, ges en förenklad översättning från det ena värdet till det andra."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 125.3, "y0": 128.8, "x1": 385.4, "y1": 157.0, "innehåll": "Till standardiserad Från normaliserad Till standardiserad ljudnivåskillnad, O,rw: stegljudsnivå, L',.w: stegljudsnivå, L',r.w:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 59.6, "y0": 49.9, "x1": 330.6, "y1": 113.2, "innehåll": "Medelvärdesbildningsregler mellan rum inom en bostad Vid verifiering med mätning tillämpas medelvärdesbildnings- och avstegsregler, som är avsedda att minska inverkan av osä- kerhetsfaktorer i utförande och verifiering. I SS 25267 anges:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 73.2, "y0": 105.0, "x1": 321.6, "y1": 191.6, "innehåll": "Det aritmetiska medelvärdet av resultaten från alla utförda mätningar mot respektive funktionskrav ska visa att vart och ett av dessa funktionskrav innehålls i medeltal inom varje bostad. Dock får enskilda vägda stegljudsnivåer och ljudtrycksnivåer inte överskrida respektive funktionskrav med mer än 2 dB. Enskilda vägda luftljudsisoleringsvärden får inte underskrida respektive funktionskrav med mer än 2 dB."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 60.3, "y0": 187.5, "x1": 330.5, "y1": 263.5, "innehåll": "Sedan 2004, då utgåva 3 av SS 25267 infördes, har det visat sig i flera bostadsprojekt, att det förekommit systematiska avvikelser i ljudisoleringen i olika riktningar eller genom olika konstruktionstyper inom en och samma byggnad. Några exempel är då;"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 61.2, "y0": 255.9, "x1": 331.6, "y1": 305.7, "innehåll": "\\\"1. ljudisoleringen vertikalt genom bjälklagen i de största rum- men inte uppfyller kravet, men \\\"räddas\\\" av att ljudisoler- ingen i väggarna mellan de mindre rummen är tillräcklig\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 60.3, "y0": 298.2, "x1": 335.3, "y1": 360.7, "innehåll": "2. luftljudsisoleringen blir dålig horisontellt i bottenplan mellan radhus med tunn gemensam bottenplatta och lätta flytande golv, men som räddas av att ljudisoleringen mellan husen är högre på övriga plan."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 60.0, "y0": 356.2, "x1": 331.8, "y1": 613.9, "innehåll": "\\\"Sådana systematiska skillnader kan i allmänhet förutses med beräkningar och bedömningar. Avsikten med medelvärdes- bildnings- och avstegsreglema är att konstruktioner inte ska underkännas \\\"i onödan\\\" på grund av sporadiska avvikelser i utförande eller mätosäkerhet. Målsättningen måste vara, att man vid dimensionering säkerställer att ljudisoleringskraven uppfylls genom samtliga lägenhetsskiljande konstruktioner. Att redan i samband med dimensionering räkna med olika tänkbara avstegsfall i verifieringsskedet är direkt olämpligt eftersom det minskar sannolikheten för att kravet verkligen ska uppfyllas. Vid verifiering med beräkningar ska kraven innehållas i alla utrymmen. Vid en kontrollmätning gäller enligt SS 25267 avsnitt 5 \\\" ... att funktionskraven innehålls inom eller mellan ett representativt urval av samtliga angivna typer av utrymmen inom en bostad som omfattas av krav, så att minst 5 procent av bostäderna provas, dock minst 3 bostä- der ... Antalet mätningar ska utökas om byggnaden innehåller många olika bostads- eller konstruktionstyper.\\\" Att välja ut rum som kan förväntas ge bra värden är alltså inte fören-\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 133.7, "y0": 85.2, "x1": 404.2, "y1": 253.4, "innehåll": "Säkerhetsmarginaler vid dimensionering Under projekteringen (vid dimensionering av konstruktioner) bör man välja en säkerhetsmarginal mellan beräknade värden och ljudklassens krav, som gör att en acceptabel säkerhet kan förväntas vid verifiering med mätning. Vilken marginal som behövs beror av vilka produkter och vilken byggteknik som väljs i det aktuella byggprojektet. I Nordtestrapport NT Tech 603  10 rekommenderas följande marginaler på basis av omfattande jämförelser mellan fältmät- ningar och beräkningar vertikalt i byggnader med tung bygg- nadsstomme. Marginalerna är valda så att risken för enstaka undertramp i en mätning är cirka 10 procent:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 133.7, "y0": 339.3, "x1": 408.2, "y1": 532.0, "innehåll": "Om dimensionering av en tung stomme ska göras mot krav i vart och ett av ett antal specifika utrymmen bör man alltså välja 3 dB marginal till kravet och då räkna på det dimen- sionerande utrymmet, normalt sett det största utrymmet. Om dimensionering ska göras mot SS 25267 eller SS 25268 kan man dimensionera med mindre marginal, 0-1 dB över kravet. Det beror på, att 1-2 dB avvikelse vid mätning i enskilda ut- rymmen kan godtas om medelvärdet ändå är uppfyllt. Ljudiso- leringen i små rum blir oftast högre än i stora rum, vilket höjer medelvärdet för hela bostaden. Detta resonemang förutsätter att avvikelserna beror på slumpmässiga variationer och att ingångsdata för beräkningarna är valda så att man i medeltal kan förväntas uppfylla kraven. De kan inte användas som generella avsteg, se föregående stycke."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 134.4, "y0": 524.6, "x1": 407.4, "y1": 616.6, "innehåll": "• För ljudklass C i bostäder med tung stomme innebär det att man vid beräkning bör klara R 'w + Cs0-3150 2'.: 53+ 1 dB och L'n,w + CJ,50-2500 :S 56-1 dB i alla utrymmen inom bostaden • För ljudklass Bi bostäder med tung stomme innebär det att man vid beräkning bör klara R 'w + Cs0-3150 2'.: 57+ 1 dB och L'n,w + CJ,50-2500 :S 52-1 dB i alla utrymmen inom bostaden"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 59.8, "y0": 48.4, "x1": 335.0, "y1": 188.8, "innehåll": "Nordteststudien omfattar inte lätta byggnadsstommar. Tidigare studier och praktiska erfarenheter visar att byggsystem med element som monteras med förtillverkade, skyddade elastiska upplag kan ge god repeterbarhet. Tills dess mer systematiska erfarenheter finns tillgängliga hos tillverkarna kan Nord- teststudiens marginaler sannolikt tillämpas även på dessa byggsystem. Platsbyggda lätta konstruktioner har erfaren- hetsmässigt större spridning. I SS 25267 bilaga F rekommen- deras större marginal med lätta stommar jämfört med tunga stommar:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 65.1, "y0": 189.0, "x1": 440.4, "y1": 279.4, "innehåll": "Vid beräkning av huskonstruktioner, där ljudtransmissionen väsentligen sker i lätta konstruktioner är det svårt att lämna en generell rekommendation. Det är känt att rumsresonanser kan försämra ljudisoleringen vid de lägsta frekvenserna. Stegljudsnivån kan öka något utöver vad som beräknas därför att beräkningsmo- dellens metod (i SS-EN 12354) för att uppskatta flanktransmissionen i lätta konstruktioner inte har under- sökts experimentellt i tillräcklig omfattning. Forskning pågår inom detta område. När mer kunskap kommer fram kan det bli aktuellt att revidera beräkningsmodellen i SS-EN 12354 och rekommendationen om säker- hetsmarginaler. Tills vidare bör man därför tillämpa en något större säkerhetsmarginal mellan beräkningsre- sultat för lätta konstruktioner och jämförande medelvärden av fältmätningar enligt denna standard, till exem- pel 4 dB."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 60.8, "y0": 285.8, "x1": 334.4, "y1": 390.4, "innehåll": "• För ljudklass C i bostäder med platsbyggda lätta bärande konstruktioner, innebär det att man vid beräkning bör klara R 'w + Cs0-3150 2:: 53+4 dB och L 'n,w + CJ,50-2500 :S 56-4 dB i alla utrymmen inom bostaden, och för ljudklass B bör 4 dB högre ljudisolering eftersträvas • Man bör dimensionera konstruktionerna så att sammanfal- lande egenfrekvenser i rum, bjälklag och väggar undviks"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 59.8, "y0": 392.8, "x1": 332.4, "y1": 520.2, "innehåll": "Norge, Finland, Danmark och Island har ljudkrav vars for- mulering skiljer sig från de svenska. Kraven gäller utan anpassningstermer i ljudklass C och de gäller strikt obero- ende av rum och mätriktning. Alltså krävs större marginaler vid dimensionering mot dessa ljudkrav. Om kravens olika definitioner samt dimensioneringsmarginalerna vägs in, och samtidigt inkluderar anpassningstermerna, visar det sig, att de svenska kraven for ljudklass B i jämförelse med ljudklass C i de nordiska standarderna är cirka"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 60.0, "y0": 555.1, "x1": 331.3, "y1": 604.5, "innehåll": "Konsekvenserna av detta är att behovet är stort att samordna kraven och dess verkliga innebörd, i första hand inom Norden och möjligen inom Europa. Ett samordnat regelverk skulle"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 407.0, "y1": 111.0, "innehåll": "främja konkurrensen mellan tillverkare och öka utbudet av byggprodukter. Ett harmoniseringsarbete inom EU pågår, men det kan ta lång tid för förändringarna att slå igenom i de olika medlemsstaterna."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 133.5, "y0": 111.1, "x1": 409.6, "y1": 474.4, "innehåll": "\\\"Kontor SS 25268 ger värden för ljudisolering mellan kontor och utrymmen inom samma verksamhet, vilket kan uppfattas som ett \\\"nytt\\\" krav eftersom BBR hänvisar till standarden. Men det övergripande kravet på utrymmen i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. BVF (byggnadsverksförordningen) och BBR är i princip oföränd- rat, även om myndigheterna inte har lämnat specifika råd tidigare om ljudkrav mellan kontor. Kravet R' w 35 dB mellan kontorsrum för en person är motiverat av att man förväntar sig ett visst mått av avskildhet i ett enskilt rum med stängd dörr. Kravet på dörren är praktiskt avpassat så att man ska kunna använda ljudklassade skjutdörrar och glaspartier mot korridor. En följdfråga blir då, varför standarden inte har några vär- den för ljudisolering mellan arbetsplatser inom ett storkontor? Bedömningen är att inom öppna utrymmen förväntar man sig inte samma ljudisolering. I avsnitt 4.4. 7 om rumsakustik kommenteras ljudutbredning och risken för störningar inom storrumskontor. Ett gränsfall skulle då kunna bli om mellan- väggarna slutar en bit upp eller t.o.m. strax under taket, vilket krav ska gälla då? Svaret blir, att parterna får avtala om vilket krav som ska gälla. En praktisk lösning, som rekommenderas, är att man antingen försöker ansluta väggarna tätt mot under- taket och uppfylla R' w -kravet, om man ändå skapar rums- liknande indelningar med höga skärmväggar, eller att man behåller en öppenhet i utrymmet med de fördelar som den för med sig.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 133.7, "y0": 474.2, "x1": 403.0, "y1": 603.3, "innehåll": "\\\"4.4.3 Stegljudsisolering I avsnitt 4.4.2 finns en del information som är relevant även för stegljud, t.ex. inverkan av begränsningsregler i tabell 4.4 respektive förslag till säkerhetsmarginaler för dimensionering i bostäder. I bilaga B till SS 25267 och i avsnitt 4.6.2 i denna handbok finns mer information om stegljudsisolering och de olika mått som används. Rapporten \\\"Ljudreduktion vid keramiska golvbeläggningar\\\" ger en utförlig beskrivning av stegljudsisolering av platsgjutna flytande golv, som till del är\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 58.4, "y0": 48.3, "x1": 331.8, "y1": 110.7, "innehåll": "tillämpbar även på parkettgolv, plast- och linoleummattor 24 . I rapporten anges hur man provar bärighet i flytande golv med ett rullande hjul med 100 kg belastning, vilket är en kritisk faktor för flera golvsystem."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 60.0, "y0": 100.4, "x1": 333.3, "y1": 280.3, "innehåll": "\\\"Flytande golv ger en resonans mot bjälklaget som påverkar både steg- och luftljudsisoleringen, vilket ibland benämns \\\"parkettresonans\\\", se avsnitt 6. Ett avsteg som kan övervägas i enskilda fall är s.k. utrym- ningstrapphus där man kan förvänta mycket sporadisk person- trafik. Behovet av stegljudsdämpning av trappor, stann- och vilplan kan vara litet, i synnerhet då bostadshus måste byggas med hiss. Risken för störning i intilliggande utrymmen kan då vara försumbar. I normala trapphus och korridorer ska stan- darden följas, eftersom det är känt att ljud från trapphus kan uppfattas som mycket störande. Vägledande för bedömningen kan vara vilken persontrafik och risk för störning som finns i det individuella fallet.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 60.0, "y0": 269.4, "x1": 326.2, "y1": 332.1, "innehåll": "En förenklad vägledning som kan användas då det finns behov av projektanpassning av krav enligt SS 25268, för be- dömd störnivå från olika stegljudsnivåer föreslås i tabellerna 4.6 och4.7"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 60.0, "y0": 366.8, "x1": 335.2, "y1": 429.3, "innehåll": "Observera, att bedömningarna i tabellen är osäkra, bland annat beror hörbarheten på vilken bakgrundsnivå man har. Därtill är entalsvärdet, L 'n.w ( och L 'nT,w) i sig, inte alltid väl korrelerade med hur en eventuell subjektiv störning uppfattas."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 60.3, "y0": 576.2, "x1": 334.0, "y1": 619.4, "innehåll": "24 Ljudreduktion vid keramiska golvbeläggningar. SBUF-projekt 1104, NCC Teknik och Byggkeramikrådet. Rapporten kan hämtas på www.sbuf.se/projectdocuments/info/0334.PDF."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 23.3, "y0": 49.2, "x1": 407.6, "y1": 92.0, "innehåll": "Tabell 4.6 Subjektiv upplevelse för olika stegljudsnivåer för lätta konstruktioner med god stegljudsdämpning vid låga frekvenser (C 1,50_2500 högst 4 dB)."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 134.0, "y0": 388.0, "x1": 400.0, "y1": 437.7, "innehåll": "Golvbeläggningar kan användas för att förbättra stegljudsiso- leringen på vissa bjälklag. Riskfaktorer beskrivs i avsnitt 6."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 335.6, "y1": 618.2, "innehåll": "Mätning av stegljudsförbättring enl. SS-EN ISO 140-8 görs på ett tunt referensbjälklag (av 10-16 cm planslipad betong som ligger fritt upplagt i en öppning mellan två mätrum i ett laboratorium). I byggnader förekommer många typer av bjälklag och dessa sitter fast förankrade i resten av stommen, vilket påverkar bjälklagets stegljudsisolering (se EN 12354-2). Förändringen av luft- och stegljudsisoleringen för en given övergolvskonstruktion blir dock likartad mellan en laborato- riemätning och fältmätning enligt ISO 140 på tung stomme. Ett exempel på mätresultat med ett flytande övergolv anges i figuren. Observera, att på lätta bjälklag ska provning göras enligt ISO 140-11, vilket oftast ger avsevärt mindre dämpning. Vid projektering med lätta konstruktioner måste ljud med låga frekvenser beaktas särskilt. Detta beaktas också i viss utsträckning med nuvarande standarder men som framgår av texten i avsnitt 4.3.3, så är nuvarande standarder trots detta inte alltid heltäckande för beräkning, kontrollmätning och utvärdering. Här ges därför lite kompletterande information om vad som bör beaktas vid dimensionering. Som stöd vid bedömningen kan stegljudskurvans form betraktas. Om uppmätta och utvärderade sammanfattnings- värden, L 'n,w + cl,50-2500 eller L 'nT,w + cl,50-2500, bestäms av de lägsta tredjedelsoktavbanden 50 och 63 Hz, så indikerar detta att nivåerna kan vara höga även under 50 Hz, i synnerhet om kurvan har stark negativ lutning mellan dessa frekvensband. Problemet kan uppstå i byggnader med lätta konstruktioner och långa spännvidder i bjälklagen. Ljudet blir särskilt påtag- ligt när flera egenfrekvenser sammanfaller för bjälklag, väggar och rum. Höga nivåer vid dessa låga frekvenser genereras primärt till följd av gångsteg, lek, springande och hoppande barn. I byggnader med lätta konstruktioner rekommenderas därför att bjälklagens egenfrekvenser dimensioneras så att de inte sammanfaller med egenfrekvenser i anslutande konstruk- tioner eller rum (s.k. stående vågor). Om två eller flera av dessa egenfrekvenser ligger nära varandra inom ovan angivet frekvensintervall bör en fördjupad analys göras. Detta kan då innebära att bjälklaget måste styvas upp för att förändra dess egenfrekvens. även mellanbjälklag kan generera störande stegljud i ett angränsande utrymme genom att de bärande väg- greglarna överför vibrationer från golvbjälkarna till väggarna i det angränsande utrymmet. Lätta mellanbjälklag bör därför bäras av fristående reglar som står på en platta som är helt fri- kopplad från angränsande utrymme, eller som vibrationsisole-"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 338.0, "y0": 48.8, "x1": 439.4, "y1": 234.6, "innehåll": "Figur4.5 Exempel på mätresultat som visar stegljudsnivåer för ett råbjälklag i betong (streckad) resp. med ett flytande övergolv (heldragen). Vid låga frekvenser (horisontell axel) är dämpningen ringa (vertikal axel), vid höga frekvenser dämpar golvet stegljudet effektivt. Grundresonansen f 0 är 125 Hz. -· I '"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 409.8, "y1": 475.1, "innehåll": "\\\"ras med en bricka av något elastiskt material (som behåller sin elasticitet över tiden, se avsnitt om flytande golv). Det pågår forskning och teknisk utveckling för att ra fram beräknings- metoder och tekniska lösningar inom detta område. Det finns inga krav i ljudklass C på ljudisolering mellan rum inom samma bostad, men i klass B ges råd om minst ett så kallat tyst rum. Det har dock visat sig, att det är vanligt med klagomål på dåliga mellanbjälklag och överhörning mellan rummen inom lägenheter eller fristående hus. En vanlig kom- mentar är \\\"det känns som att bo i en kartong\\\". Isoleringen kan i allmänhet förbättras på ett enkelt sätt vilket kan höja kvaliteten mycket till en låg kostnad. Man kan då även dämpa störande installationsljud med enkla medel, se avsnitt 4.4.6. Stegljudsisoleringen i ett mellanbjälklag kan förbättras radikalt genom att undertaket fästs in elastiskt i golvbjälkarna. Luftljudsisoleringen i en mellanvägg kan ökas 15 dB med lite mineralull, tätningar i anslutningarna och ett extra lag gips- skivor på var sida regeln. Dörrar med stora överluftöppningar får 15 dB bättre ljudisolering om de tätas mot karmen, och överluften tas ut via två enkla väggventiler i ett fack bredvid dörren, som förskjuts något i förhållande till varandra. Stora öppna planlösningar är bra ur många synvinklar, men det kan vara klokt att förbereda för några innerdörrar då det uppstår ett behov, t.ex. skjutdörrar mellan kök/vardagsrum och hall/sov- rum. Undertak eller väggar kan göras ljudabsorberande med porösa eller perforerade material. Med några förhållandevis enkla åtgärder kan man således bygga hus och lägenheter med avsevärt bättre ljudstandard inom bostaden. även om det inte finns myndighetskrav som föreskriver om sådana åtgärder, kan det vara värt en diskussion med byggherren eller de boende. Kundnytta och marknadsvärde kan motivera en merkostnad, om åtgärderna ger en påtaglig förbättring av ljudmiljön.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 133.7, "y0": 474.9, "x1": 409.2, "y1": 617.2, "innehåll": "4.4.4 Ljudisolering mot trafik och andra yttre ljudkällor I avsnitt 3 beskrivs att de yttre förutsättningarna bör undersö- kas noggrant samt att dimensionerande ljudnivåer beräknas (eller mäts) ochfastställs i tidigt skede. De ljudnivåer som redovisas i olika typer av översiktliga dokument är vanligen inte tillräckligt detaljerade för att medge dimensionering av fasadens ljudisolering, eftersom byggnadens form, inplacering på tomten samt detaljer i trafikflöden m.m. behöver vara kända för att ljudnivåerna framför alla fasader ska kunna beräknas korrekt. Det är därför ofta kostnadseffektivt att säkerställa"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 60.0, "y0": 48.3, "x1": 334.9, "y1": 162.9, "innehåll": "rätt ingångsvärden för det aktuella projektet genom att noga utreda vilka bullerkällor som påverkar byggnaden och hur dessa utbreder sig, och då även ta hänsyn till kända föränd- ringar (se SS 25267). Bakgrund och resultat (förutsättningar) inkluderas sedan i ljudskyddsdokumentationen. Observera att fel förutsättningar leder till brister eller överdimensioneringar i byggelementen, och att dessa avvikelser är svåra att åtgärda i senare skeden. Se exempel i figur 4.6 samt i avsnitt 4.4.5."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 60.3, "y0": 176.4, "x1": 440.1, "y1": 227.9, "innehåll": "Figur4.6 Vänstra figuren visar ett exempel på beräknade ljudnivåer utanför ett planerat punkthus, som kommer nära en lokalgata som trafikeras av bussar nattetid. Till höger visas de krav som bör ställas på fönstren i den närmaste fasaden med hjälp av ett lättöverskådligt färgschema."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 409.8, "y1": 449.7, "innehåll": "\\\"Konstruktionerna kan dimensioneras översiktligt med hjälp av formlerna i tabell C4 i SS 25267. Avsikten med tabell C4 är att man först utgår från de fastställda dimensionerande ljudnivå- erna utomhus (se avsnitt 4.3.5), och beräknar vilken ljudisole- ring som krävs i ytterväggarna, inklusive fönster, fönsterdör- rar, bröstningar, uteluftdon m.m. för att nå de dimensionerande ljudnivåerna inomhus. Termer, se avsnitt 4.3.4. För att ge en översikt har formlerna i standardens tabell C4 omräknats till de högsta ljudnivåer utomhus, som klaras med de byggelement som övervägs i det aktuella projektet. Om de aktuella ljudnivåerna framför fasad är lägre än de ljudnivåer som visas i figur 4.7, så är ljudisoleringen tillräcklig mot ljud utifrån, i annat fall krävs bättre konstruktioner. I tabell 4.10 i avsnitt 4.4.5 ges exempel på vanligt förekommande A-vägda ljudnivåer utomhus vid olika trafiksituationer. Observera att tabell C4 och figur 4.7 innehåller flera förenk- lingar och antaganden. Dimensionering enligt den detaljerade metoden i SS-EN 12354-3, med kända ljudnivåer utomhus i tredjedels oktavband, ger en säkrare grund och mer eko- nomiska produktval. Det beror på att beräkningen tar större hänsyn till samverkan mellan ljudkällan och ljudisoleringen vid de viktigaste frekvenserna i ytterväggen, fönstren och ute- luftsintagen samt inverkan av rumsvolymen. Beräkningarna kan göras i kalkylark (formlerna finns i SS-EN 12354-3) eller med särskilda beräkningsprogram. I SS 25267 bilaga D finns spektrum för ett antal speciella ljudkällor, som kan användas för att fastställa ett dimensionerande spektrum för en given A-vägd ljudtrycksnivå. Det är bättre att hänvisa till bilaga D än att använda icke-standardiserade anpassningstermer i avtal och förfrågningar, t.ex. \\\"RAtr,JAs\\\"·\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 60.3, "y0": 48.8, "x1": 333.8, "y1": 139.3, "innehåll": "Figur4.7 Diagram för vilka dygnsekvivalenta ljudnivåer (L Ae ,24h) som klaras med valda byggnadselement: a) övre, med fönster i 2-0 % av ytterväggen, b) nedre, med fönster i 50 % av ytterväggen. Med samma konstruktioner klaras upp till 12 dB högre maximalnivåer i stadstrafik. För ljudklass B ska diagrammens ljudnivåer minskas med 4 dB. Mot kök och bad kan 5 dB hö- gre ljudnivåer godtas (enligt SS 25267). Samma typ av vägt reduktionstal skall användas för både vägg och fönster .. Väggar, se tabell 4.8."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 133.7, "y0": 306.3, "x1": 409.3, "y1": 583.3, "innehåll": "\\\"I bilaga D till SS 25267 finns också diagram m.m. som kan användas för en översiktlig dimensionering (med vägda sam- manfattningsvärden). Diagrammet underlättar en bedömning av den sammantagna ljudisoleringen för flera element, t.ex. fönster, yttervägg och uteluftsintag. I samband med upphandling bör man ställa krav på ytter- vägg, fönster, fönsterdörr, uteluftsintag avseende produkternas ljudisolering, RA (= Rw + C) eller RA,tr (= Rw + C tr). Kraven kan ställas på flera olika sätt men det måste vara tydligt vad som avses. Nedan följer två exempel på hur krav kan formuleras på produkter • Med laboratorievärden (utan '-tecken). Då måste väl avvägda marginaler beaktas för respektive produkt och monteringssätt, så att de dimensionerande ljudnivåerna inomhus uppfylls med rimlig säkerhet • Krav i färdig byggnad, fältvärden (med '-tecken). I detta fall måste varje enskilds leverantörs ansvar förtydligas, exempelvis kan kravet följas av texten \\\"Kontrollera särskilt att tillverkarna anger rätt typ av ljudisoleringsvärde i offerter m.m.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 331.2, "y1": 136.7, "innehåll": "Verifiering med mätning görs mot det värde i byggnad som man räknat med vid dimensioneringen, fältvärdet (med '-tecken), se avsnitt 7. I händelse av att bristfällig isolering konstateras måste en utredning genomföras för att visa vilken ljudtransmissionsväg som försämrar resultatet, se nedan och i avsnittet 7 om verifiering."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 60.0, "y0": 137.3, "x1": 333.6, "y1": 292.2, "innehåll": "\\\"Ytterväggar och fönster Ljudisoleringsvärden bör begäras från tillverkarna eftersom det finns många faktorer som påverkar vilket värde som kan förväntas när de olika delarna samverkar. En översikt över ett stort antal vanliga ytterväggskonstruktioner i den befint- liga 1900-talsbebyggelsen finns i rapporten \\\"Ljudisolering i bostadshus byggda 1880-2000\\\" 4. I den redovisas ljudisole- ringsvärden för ytterväggar och fönster i tredjedels oktavband, både i befintliga konstruktioner och med två eller tre reno- veringsaltemativ till dessa konstruktioner. I referensen 8 finns ytterligare råd kring ljudisolering i äldre hus.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 60.0, "y0": 292.8, "x1": 334.5, "y1": 538.5, "innehåll": "\\\"Uteluftsintag Ljudisoleringsvärden från provning i laboratorium bör begäras från tillverkarna, med en vägguppbyggnad som svarar mot den aktuella tillämpningen (se nedan). För att klara alla krav i BBR är det vanligt att ta in uteluft genom ljuddämpande och filtrerande ventiler i ytterväggen. Ventilerna måste vara utformade så att kallras och drag i rummet undviks, dessutom ska de kunna rengöras. Det krävs därmed betydligt mer än att bara att \\\"göra ett hål i väggen\\\". Det finns flera produkter på marknaden som har utvecklats under lång tid för att ge rätt funktioner, på basis av provningar och praktisk erfarenhet. Det finns flera mått på uteluftintagens ljuddämpande förmå- ga och det är viktigt att använda rätt mått vid val av produkt, se tabell 4.9. Det korrekta laboratorievärdet enligt gällande standard är D . Observera att detta mätetal är avsevärt högre n,e,w än motsvarande reduktionstal som alltid beräknas på den verk- liga arean och inte på 10 m2, se tabell 4.9.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 65.8, "y0": 557.1, "x1": 335.0, "y1": 604.2, "innehåll": "Normaliserad Vägt reduktionstal rel. Enhetsisolering D, resp. ljudnivåskillnad monterad 2,0 m' vägg (dB}. För luftljudsindex I,. Oftast i 10 m' idealt ljudisolerad 10 m' vägg samma rel. 1,0 m'vägg (dB} vägg (dB} somD n,e,w"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 338.0, "y0": 471.2, "x1": 441.4, "y1": 541.6, "innehåll": "Tabell 4.9 Olika sammanfattningsvär- den för ljuddämpande ute- luflsintag och exempel på omräkning mellan dessa för samma produkt."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 408.6, "y1": 397.1, "innehåll": "Observera att uteluftsintag normalt provas i en utfacknings- vägg med mer än 220 mm mineralull och 3 lag gipsskivor på både utsida och insida. Produkterna fungerar avsevärt sämre i en vägg med cellplastisolering, eftersom denna är tät och inte bidrar till ljudabsorption inne i intagskanalen. Kompakta mineralullsskivor i kombination med kanaler som harma- terial med högt strömningsmotstånd som beklädnad kan ge sämre värden än provresultat i en vägg med lätt mineralull. Om minst 600 mm av isoleringen vid sidan av intagskanalen i en vägg ersätts med en 200 mm mineralullsskiva, far man en ljudisolering som ligger närmare de laboratoriedata som re- dovisas för provning i utfackningsvägg. Produkterna fungerar också i en vägg med 150 mm tjock mineralull, men ljudiso- leringen blir lägre eftersom den ljudabsorberande längden på intagskanalen blir kortare. Observera, att uteluftsintagen inte bör placeras mindre än 300 mm från angränsande väggar, eftersom en del av ljudabsorptionen uteblir. En sammanlagd ljudisolering R 'w + C 50_3150 43 dB mot loftgångar, trottoarer, gångstråk, lekplatser m.m. är tillräck- lig för att normala samtal alldeles utanför (L A 70 dB) inte p eq ska upplevas som störande inomhus, men mer högljudda rop kommer att höras. Denna ljudisolering uppnås med standard- konstruktioner i yttervägg (45 dB), fönster (40 dB). Eventuella uteluftsintag (friskluftsventiler) ska vara ljuddämpande (D n,e,w 2'.: 48 dB). Så kallade springventiler är olämpliga, de har för dålig ljuddämpning."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 133.7, "y0": 397.2, "x1": 406.9, "y1": 565.3, "innehåll": "4.4.5 Ljudtrycksnivå på uteplats Det bör vara utrett och förankrat i tidigt skede, vilka krav som kommer att ställas av olika instanser, t.ex. byggnadsnämnd, miljönämnd samt de statliga trafikverken och de regionala kollektivtrafikbolagen. En lösning som kan godtas enligt plan- och bygglagen kan ändå få till följd, att någon part blir åtgärdspliktig i efterhand, med stöd av Miljöbalken. Det är därför lämpligt att skapa lösningar som godtas av alla parter, innan man bygger på den aktuella marken. Boverkets allmän- na råd 2008: 1 2 ger vägledning för att det ska vara möjligt att göra en samlad bedömning. Råden innehåller också ett antal exempel på utformningar."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 60.0, "y0": 499.5, "x1": 333.9, "y1": 614.1, "innehåll": "\\\"I allmänhet gäller, att uteplatser med god ljudmiljö kan ska- pas, om byggnadens form och placering på tomten beaktas i tidigt skede. Slutna kvartersgårdar ger bättre förutsättningar för att skapa \\\"tysta\\\" och trivsamma uteplatser än punkthusbe- byggelse. Begreppet tyst sida bör användas med viss försiktig- het, eftersom det sällan är möjligt att skapa helt tysta miljöer. I rådet talas då om \\\"ljuddämpad sida\\\". Maximalnivåema avtar snabbt med ökande avstånd till trafiken, vilket gör att det är\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 408.7, "y1": 188.8, "innehåll": "viktigt att skapa så stora avstånd som möjligt mellan hus och väg. Detta kan ofta lösas med breddning av trottoar, cykel- bana, planteringar, bilplatser m.m. Avstånd kortare än 10 m bör undvikas helt. Redan vid 20 m avstånd mellan fasad och väg blir maximalnivåerna 6 dB lägre. Utformningen av när- området mellan hus och väg kan påverka ljudnivåerna, t.ex. med upphöjningar och låga skärmar, som dämpar ljud på korta avstånd, t.ex. mot trottoarer och gångpassager. På gårdssidan är det väsentligt att inte tillföra bullrande installationer, t.ex. fläktar, kylmaskiner eller sopmaskiner."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 133.7, "y0": 178.5, "x1": 409.9, "y1": 605.2, "innehåll": "\\\"Det är en vanlig uppfattning att buller är en komfortfråga, t.ex. \\\"Lite buller får man tåla om man bor i staden - så länge människor vill betala for att bo där det bullrar ska samhället inte hindra byggnationen \\\". Men det har visat sig, att buller påverkar både hälsa och möjlighet till en god livskvalitet. De riktvärden för trafikbuller som har beslutats av riksdagen anger de ljudnivåer samhället anser är godtagbara. När dessa riktvärden överskrids blir buller en hälsofråga och påverkar på sikt samhällets kostnader för sjukvård m.m. En grundläg- gande regel i plan- och bygglagen är att lagen ska tillämpas så, att en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer främjas. Det innebär bland annat att människors hälsa inte får även- tyras. Kommunerna är ansvariga för att planeringen följer lagens intentioner. Länsstyrelserna har ett särskilt ansvar att bevaka frågor om människors hälsa och säkerhet. Boverket har som ansvarig myndighet för planering och byggande gett ut allmänna råd (2008:1) 2 för hur lagen bör tillämpas när nya bostäder planeras i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning, som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst avseende. Det utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen, men den som väljer att inte följa allmänna råd har i princip själv ansvar för att visa att regeln ändå uppfylls. Vid prejudicerande domslut i reger- ingsrätten och miljööverdomstolen beaktas normalt myndig- heters allmänna råd. Man bör därför undersöka om det finns sådana domslut som är relevanta för det aktuella projektets byggnadsutformning. Vid beräkningar och mätningar av ljudnivåer utomhus kan mätosäkerheten minskas genom att tillämpa det som sägs i avsnitt 4.5.4 och avsnitt 7.5.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 59.6, "y0": 74.1, "x1": 334.4, "y1": 619.4, "innehåll": "Luftljud Vid sammanbyggda kök och vardagsrum i bostäder rekom- menderas att installationer och maskinell utrustning i kök väljs så att ljudnivåer i utrymmet för daglig samvaro (var- dagsrumsdelen) angivna i tabellerna Al, Bl eller Cl i SS 25267 uppfylls. Gräns mellan rum för daglig samvaro och kök kan definieras i ljudskyddsdokumentationen, eller bedömas i samband med mätningar. Matplats i anslutning till kök tillhör köksdelen enligt SS 25267. En helt fristående matsal kan dock bedömas tillhöra kategorin utrymme för daglig samvaro. Inom köksdelen kan 5 dB högre ljudnivåer godtas. Avsteg bör godtas vid forcering av köksfläkt, eftersom de boende själva kan styra över användningen. Men vid forcering av köksfläkt bör inte ljudnivåerna överskridas i de övriga bostadsrummen. Inbyggnadsgraden påverkar vilken resulterande ljudnivå som kan förväntas i rummet. Absorbenter bakom kompressor i kyl/ frys (på väggen) kan bidra till att reducera ljudnivåerna. Vid kontroll av ljudnivå från normal ventilation, kyl och frys gäller sammanvägd ljudnivå från installationer i samtidig drift. Det finns därför ett behov av samordning av projektering av nämnda installationer, eftersom ljud från värmesystem och installationer i angränsande utrymmen också kan bidra till den sammanlagda ljudnivån. I lokaler för talkommunikation är det väsentligt att instal- lationerna inte ger störande bakgrundsljud. Ljud från venti- lationsdon som överskrider standardens tabellvärden uppfat- tas som störande av brukarna. Graden av störning beror av vilken ljudklass som föreskrivs samt hur mycket nivån i den ljudklassen överskrids. Bakgrundsljud kan störa såväl lärare som lyssnande personer, särskilt om de har nedsatt hörsel eller språksvårigheter. Barn och ungdomar har ofta tillfälliga hörselnedsättningar på grund av förkylningar och det är därför lämpligt att utforma lokaler för talkommunikation så att de fungerar tillfredsställande även vid nedsatt hörförmåga. Kontinuerliga störande ljud vid låga frekvenser, s.k. lågfrek- vensbuller (ibland benämnt lågfrekvent buller), omfattas av särskilda krav i tersband i SS 25267. Värdena överensstäm- mer med Socialstyrelsens allmänna råd 2005:6. I samband med störningar av lågfrekvensljud diskuteras ibland huruvida ett rumsmedelvärde är relevant för bedömning av störning. Ett hörn i rummet kan ju vara en arbets- eller sovplats och"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 133.7, "y0": 48.3, "x1": 409.3, "y1": 254.1, "innehåll": "att medelvärdet för hela rummet är godkänt hjälper inte om ljudnivåerna i just detta hörn är höga. Svaret är att den mät- metod som anvisas i rådet (SP-metod) baseras på omfattande provningar i både laboratorier och normala utrymmen. Den har utformats så att man vid mätning tar hänsyn till variationer i ljudfältet och positioner med höga ljudnivåer. Rumsmedel- värdet ligger därför ofta bara 3-4 dB under den högsta nivån i rummet. Mätmetoden måste ge värden som med rimlig nog- grannhet kan förutsägas i samband med dimensionering, vilket i praktiken är ett energimedelvärde för rummet. En metod som går ut på att leta efter den position som har den högsta ljudnivån ger en större mätosäkerhet, vilket skulle få negativa ekonomiska och praktiska konsekvenser. Lågfrekvensbuller orsakas ofta av vibrationer från tekniska installationer som leds via byggnadsstommen, s.k. stomljud."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 133.7, "y0": 254.4, "x1": 408.9, "y1": 617.2, "innehåll": "Stomljud Stomljud från installationer är en vanlig orsak till klagomål. åtgärder mot stomljud kan vara mycket enkla där ett tunt elastiskt skikt bryter ljudöverföringen effektivt. Ibland är åtgärderna mer komplicerade att genomföra, t.ex. då åtgärden påverkar säkerhetsfrågor eller det är ont om utrymme. Man bör alltid rådgöra med såväl en akustiker som en tillverkare av den aktuella installationen. En byggnadskonstruktör bör gran- ska åtgärderna om de påverkar byggnadsstommens bärighet, t.ex. då man för in tunga fundament, pågjutningar m.m. Det finns vibrationsisolerande lösningar som hindrar stomljud att sprida sig från installationer till byggnadsstommen. Exempel på stomljudsalstrande installationer som bör studeras i varje projekt är hissar, fläktar, värmepumpar, värmepannor, kylma- skiner, cirkulationspumpar, tvätt- och torkmaskiner, diskma- skin och torkskåp. Stomljud alstras även från WC, postfack, köksinredning, tappvatten, avloppsrör, el-central, garageport, motordriven portöppnare samt entredörrar till trapphus och tvättstuga. En enkel gummipackning mot en tung byggnads- del räcker för att isolera mot stomljud från många av dessa ljudkällor. Mot lätta byggnadsdelar krävs avsevärt mjukare mellanlägg och man måste kontrollera att de ökade rörelser som följer av den elastiska upphängningen inte skapar andra problem. Stomljud kan ofta undvikas utan nämnvärda mer- kostnader. I SS 25267 finns ett krav på stegljudsnivå från badrum, som även är avsett att skydda mot stomburet ljud från t.ex. WC,"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 335.6, "y1": 501.0, "innehåll": "\\\"dusch och tvättmaskin. Om man väljer att frångå stegljuds- kravet måste man visa att man har lösningar som begränsar stomljud. För WC gäller ett 5 dB hårdare krav- avsikten är att man inte ska kunna höra skvalljud när någon använder toalet- ten i en angränsande lägenhet. WC som limmas mot golv med en eftergivlig 2-4 mm pack- ning är en mycket effektiv lösning som uppfyller kravet med god marginal, åtminstone när WC-stolen ställs på ett betong- golv. Eventuella skruvar bör undvikas men om de av något skäl måste finnas måste dessa isoleras med mjuka brickor från WC- stolens gods för att ge en godtagbar dämpning. Lösningen är dock inte lika bra som limningen. Provmetod anges i avsnitt 7. Tvättmaskiner, torktumlare, fläktar, värmepumpar och andra roterande maskiner bör förses med en effektiv vibrationsiso- lering från tillverkaren. Denna kan dock leda till stora rörelser i maskinen om den utformas på fel sätt. För att maskinen inte ska vibrera för mycket ställs maskinen normalt på ett tungt fundament, som i sin tur står på avstämda vibrationsisolatorer på bjälklaget. Bjälklaget ska vara tillräckligt tungt och styvt för att ge \\\"mothåll\\\" för vibrationsisolatorema. Utformning av fläktrum beskrivs i SS-EN 12354-5 bilaga H. Maskiner utan intern vibrationsisolerande upphängning av trumman (s.k. fri- svängande) ger normalt stora störkrafter och man måste ställa dessa maskiner på ett upp gjutet fundament med 8-10 gånger större massa än maskinens egenvikt. Lösningen ställer större krav på bjälklagets bärighet, för lätta bjälklag krävs särskild studie. Det finns fler störande stomljudskällor i gemensamma tvättstugor, t.ex. torkskåp (ställning och dörrar), mangel, tvätt- vagnar och hårda skor. Man bör därför ha mattor eller klinker- golv på stegljudsdämpande underlag och ett undertak som både absorberar ljud och förbättrar ljudisoleringen upp mot ovanlig- gande utrymmen. Slag i rör kan undvikas med mjukstängande vattenventiler eller någon form av eftergivliga anslutningar till vattenmatningen (flexibel slang och kompensatorer).\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 60.0, "y0": 490.5, "x1": 326.1, "y1": 579.0, "innehåll": "Anvisningar för projektering av ventilationssystem finns i handböcker av Nyman och Danielsson 33 samt i prEN 12354-5, bilaga H. Illustrerade översikter över hur man und- viker ljud från ventilationssystem finns i boken Råd om ljud i hus 7 samt i en skrift från Formas 25 . åtgärder mot stomljud kommer att beskrivas under 2009, se www.sbuf.se"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 60.3, "y0": 576.3, "x1": 326.3, "y1": 619.4, "innehåll": "25 Lågfrekvent buller från ventilationsanläggningar. Tips om hur man undviker problem. Formas förlag skrift T6: 1993. ISBN 54055334. Billgren G, m.fl. Finns som PDF-fil, www.formas.se."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 133.7, "y0": 74.2, "x1": 407.0, "y1": 190.0, "innehåll": "Trapphus, korridorer Erforderlig mängd ljudabsorbenter i trapphus mm med en viss ljudabsorptionsklass framgår av bilaga E till SS 25267. Tabel- len i bilagan kan även tillämpas för korridorer och dylikt. Val av ljudabsorbenter och placering av dessa bör göras med hänsyn till ljudabsorption, estetik och hållbarhet/underhåll. Produkterna bör vara rimligt enkla att byta ut eller laga i hän- delse av åverkan."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 134.0, "y0": 182.6, "x1": 406.3, "y1": 264.6, "innehåll": "Två vanliga fel som bör undvikas är att: • montera produkter dikt an väggar eller tak istället för på avsedda distanser • sprutmåla eller rolla absorbenter med små öppningar i ytan som behövs för att ljudabsorptionen ska bli den avsedda."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 134.4, "y0": 257.2, "x1": 399.9, "y1": 306.9, "innehåll": "• Vissa produkter kan målas med pensel eller roller. Beakta tillverkarnas instruktioner angående montering och underhåll"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 133.2, "y0": 307.0, "x1": 408.0, "y1": 565.8, "innehåll": "Lekutrymmen En utredning om buller i förskolor 26 visade, att förekom- sten av slag- och trumljudsdämpande beläggningar (mattor, bordsdukar och liknande) är minst lika viktig att beakta som rumsakustiska egenskaper och den uppmätta efterklangstiden. Analysen visade, att åtgärder som sänker efterklangstiden från ett medelbra värde till ett mycket lågt värde sannolikt inte skulle medföra någon stor upplevd förbättring av ljudmiljön. I en förskolemiljö är det oftast många samtidiga bullerkällor, då det vanligtvis är många barn i rörelse samtidigt. Detta inne- bär att man aldrig är långt ifrån en bullerkälla, vilket i sin tur leder till att ljudmiljön domineras av direkta ljudfält. Det stora antalet ljudkällor gör att den sammanlagda ljudnivån blir hög, vilket maskerar tal och ger försämrad taluppfattbarhet. Där- med har faktorer som arbetssätt, typ av inredning, leksaker, köksutrustning mm. stor inverkan på ljudnivåerna. Undertak och väggpaneler med ljudabsorberande funktion bidrar till att sänka ljudnivån. Huruvida den skillnad i dämpning som uppnås med olika typer av ljudabsorbenter kan motivera even-"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 134.0, "y0": 576.0, "x1": 395.1, "y1": 619.5, "innehåll": "26 Mätstudie av buller och efterklangstid på förskolor i Lidköpings och Skara kommuner, Bygg & Teknik m 3 2006 sidan 15. Pontus Thorsson, www.akustikverkstan.se."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 60.3, "y0": 48.4, "x1": 327.5, "y1": 124.0, "innehåll": "\\\"tuella tilläggskostnader och andra aspekter på produkterna är därför inte självklart. Socialstyrelsen rekommenderar i sin skrift \\\"Bullret bort\\\" 12 att man gör en bred analys när det gäl- ler buller på förskolor, och inte går ensidigt på byggtekniska åtgärder.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 60.0, "y0": 124.1, "x1": 334.7, "y1": 370.2, "innehåll": "Gymnastiksalar Gymnastiksalar är ett utrymme för talkommunikation vilket ska beaktas i planeringen, men man måste också ta hänsyn till att ljudnivåerna kan bli besvärande i samband med sportakti- viteter, hopp, bollspel m.m. Golvkonstruktionen bör både vara avpassad för sportaktiviteter och ge en begränsad trumljuds- nivå, se rapport från SIS 15 . Det finns en rad golvprodukter som är särskilt framtagna för sporthallar. (med viss elasticitet m.m.) Sporthallar är stora vilket medför att ljudreflexer hörs som tydliga ekon. Alla väggar och tak bör om möjligt utföras med viss ljudabsorption, samtidigt som man måste klara de stötar som uppstår vid bollspel m.m. är en sida ljudreflekterande bör motstående sida ha hög ljudabsorption eller diffusering (t.ex. läktare). Ljudabsorberande funktion kan uppnås med olika typer av slitsade eller perforerade skivbeklädnader. Det finns även speciellt utformade ljudabsorbenter av mineralull eller gipsskivor med förstärkt ytskikt som är avsedda att klara kraven i denna miljö."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 59.8, "y0": 409.7, "x1": 333.5, "y1": 616.7, "innehåll": "\\\"Utrymmen for ta/kommunikation, t.ex. klassrum När det gäller utrymmen för talkommunikation har standarden SS 25268 prioriterat balanserad efterklang i de olika frek- vensbanden, varken för kort eller för lång, samt en medveten utformning för att få bra fördelning av ljudreflexer. Dels vill man ha god talnivå och taluppfattbarhet på alla elevarbetsplat- ser, dels vill man ha bra rumsakustiskt stöd för den som ska tala. Rummet ska ge bra \\\"respons\\\" och kännas lätt att nå ut i utan att vara \\\"överakustiskt\\\" eller \\\"för torrt\\\". I övriga utrym- men har bullerdämpningsaspekten prioriterats, se föregående avsnitt. I SS 25268 ställs krav på att ljudabsorptionen i byggnads- material, inredning och ljudabsorbenter ska dimensioneras så att tabellerade värden på efterklangstider uppfylls. Ljudab- sorptionsvärden för ett antal vanliga byggmaterial och typer\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 406.1, "y1": 280.2, "innehåll": "av inredning återges i avsnitt 4.5.5 tabell 4.13 a-c, avsedda som indata till beräkningar enligt SS-EN 12354-6. Observera att den absorberande förmågan hos ljudabsorbenter avser de aktuella produkterna med angiven montering. En och samma produkt ger olika ljudabsorption då den monteras på olika avstånd från bjälklag eller väggar. Det finns ett uttalat behov av enkla hjälpmedel för att kunna dimensionera rumsakustiken i generella fall. I avsnitt 4.5.5 återfinns några typfall och ett räkneexempel, som tillverkare av ljudabsorbenter kan använda för att redovisa tabeller eller diagram som översätter mellan mängd av en angiven ljudab- sorberande produkt och den efterklangstid som kan förväntas i typutrymmena med denna absorbent på plats. Typfallen har valts ut mot de rumstyper som förekommer i SS 25268. De tabellvärden (schabloner) som anges i utgåva 1 av SS 02 52 68 (2001) bör inte användas. De tar inte hänsyn till de krav vid 125 Hz som gäller i utgåva 2."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 133.5, "y0": 280.5, "x1": 407.3, "y1": 617.2, "innehåll": "\\\"Kontor, kontorslandskap, sko/landskap I stora arbetsrum för flera personer, så kallade kontorsland- skap, är rumsakustik, ljudutbredning och placering av stö- rande ljudkällor frågor som kräver en noggrann planering. I SS 25268 anges dels ett krav på längsta efterklangstid (som är avsett att säkerställa att tillräcklig mängd ljudabsorption tillförs utrymmet), dels ett kvalitativt krav i avsnittet 5.5.4 i SS 25268: \\\"en förutsättning för att kontorslandskap ska upp- fylla ljudklass A eller B är att verksamheten har nytta av att höra varandra eller att ljudnivån inom verksamheten är så låg att det är uppenbart att ingen störning mellan arbetsplatserna uppstår\\\". Några praktiska råd om utformning ges i standarden. Nedan ges en del kompletterande råd, och en diskussion som är avsedd att belysa komplexiteten i öppna verksamhetslokaler. Störande eller ovidkommande ljud inom öppna kontorsland- skap kan inte undvikas oavsett hur de utformas, såvida inte ar- betet är av den arten att ljud inte alstras. Att arbeta i landskap kan ha vissa praktiska fördelar och fungera tillfredsställande om man har nytta av att höra varandra. Arkitektkontor, mark- nadsavdelningar, tidningsredaktioner, call-centers är exempel på miljöer där man kan ha nytta av att arbeta i landskap som stimulerar till en kreativ gruppmiljö och snabb kommunika- tion inom projektgrupper. I andra fall kan möjligheten att göra snabba ommöbleringar vara prioriterad, t.ex. i samband med nya projekt, förändringar av verksamheten och omorganisa-\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 60.0, "y0": 48.0, "x1": 330.4, "y1": 254.0, "innehåll": "tioner. Byggnadstekniskt kan man fil enklare lösningar i stora utrymmen, t.ex. för luftbehandling, belysning och kablage. Byggnadstekniska åtgärder bör kombineras med regler för dem som ska använda lokalerna för att nå ett tillfredsställande ljudklimat i stora utrymmen. Koncentrationskrävande upp- gifter utförs effektivare om man inte störs av ovidkommande ljud. Enkla regler om telefonsamtal, möten vid arbetsplatsen, gång med hårda skor etc. kan minska störningarna. Det måste finnas tillgång till tysta rum med godtagbara IT-lösningar i anslutning till landskapet. Utbildningslandskap i skolor ger inte tillfredsställande eller ens godtagbara ljudklimat för det avsedda syftet och bör där- för undvikas. Erhvervs- og Boligstyrelsen i Danmark har gett ut en vägledning om ljudmiljö i stora arbetsutrymmen 27 , som studerades under arbetet med den svenska standarden."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 66.0, "y0": 256.9, "x1": 323.2, "y1": 448.7, "innehåll": "\\\"I vägledningen 27 skriver Erhvervs- og Boligstyrelsens (ungefärlig svensk betydelse visas inom parenteser): • \\\"Helt åbne planl0sninger medfärer nresten uhindret lydudbredelse mellem undervisningsgrupper og deraf fälgende kolossale st0jproblemer (ljudproblem):\\\" • \\\"Det er ofte nresten umuligt at förstå, hvad der bliver sagt inden for egen gruppe på grund af h0jt omgivende st0jniveau i forhold til talestyrke\\\" • \\\"Der förekommer uafbrudt generende forstyrrelser (besvärande ljudstörningar), hvorved elever distraheres af st0j fra andre grupper\\\" • \\\"Der kompenseres ved at tale h0jere - med deraf fälgende 0get generelt st0jniveau.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 60.3, "y0": 451.3, "x1": 321.9, "y1": 513.5, "innehåll": "I den danska rådsskriften rekommenderas ett antal åtgärder, däribland avgränsning av arbetsgrupper med olika behov, ljudabsorbenter med hög ljudabsorption, höga och täta skärmar m.m."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 133.7, "y0": 48.7, "x1": 401.6, "y1": 111.0, "innehåll": "Valtteri Hongisto vid FinskaArbetarskyddsinstitutet redovi- sade 2007 enkätundersökningar 28, som visade att man störs avsevärt mer vid arbete i flerpersonskontor än i kontor för en person, särskilt vid koncentrationskrävande arbetsuppgifter:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 139.5, "y0": 113.7, "x1": 381.9, "y1": 188.7, "innehåll": "The acoustic environment was experienced much more unsatisfactory in open-plan offices than in single person rooms. Self estimated waste of working time due to noise was twofold in open-plan offices. Noise is a major work environment problem especially in open-plan offices."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 23.6, "y0": 234.4, "x1": 400.5, "y1": 274.5, "innehåll": "\\\"Svar i enkät till kontorsarbetare i Hongistos studie: \\\"How often do the following sounds disturb your concentration on work?\\\" Gel/kontor (ljusa staplar) jämförs med öppna kontor (mörka staplar). Strecken i staplarnas spets indikerar spridningen mellan enkätsvar från olika deltagare i studien.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 134.0, "y0": 576.2, "x1": 377.4, "y1": 619.4, "innehåll": "28 Acoustic environment in Finnish offices. The summary of questionnaire studies. Valtteri Hongisto. Proceedings ofICA, Madrid 2007."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 59.8, "y0": 48.7, "x1": 332.5, "y1": 123.9, "innehåll": "John Bradley vid det kanadensiska byggforskningsinstitutet NRC 29 har visat att det är möjligt att skapa ett visst mått av avskildhet (sekretess) även i öppna kontorslandskap, om samt- liga villkor på rumsutformningen är uppfyllda (vår översätt- ning från den engelskspråkiga artikeln):"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 65.8, "y0": 126.6, "x1": 330.4, "y1": 358.2, "innehåll": "Eftersom man samtalar något dämpat inom öppna kontor, så kan bakgrundsljud bidra till att maskera informationen i ett samtal inom utrymmet. Bakgrundsljuden måste dock begrän- sas till godtagbara nivåer för att inte störa brukarna. Om bak- grundsljuden är alltför svaga framträder innehållet i ett samtal inom utrymmet, även om det hörs svagt, och talsekretessen går förlorad. Om bakgrundsljuden är alltför höga så kan man få en viss samtalsmaskering, men brukarna kommer att känna sig störda och höja sina röster för att överrösta bakgrunds- ljuden .... De två viktigaste faktorerna (förutom en avvägd bakgrundsljudnivå, författarnas anmärkning) för att uppnå ett visst mått av avskildhet är att ha hög ljudabsorption i tak och på väggar, samt minst 1, 7 m höga skärmar mellan arbetsplat- serna. (Skärmarna måste även vara täta och långa eller omsluta arbetsplatsen, vår anm.). Det är endast när samtliga dessa kri- terier är uppfyllda som man kan uppnå en önskvärd avskildhet och skydd mot oönskad överhörning av samtal."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 60.0, "y0": 360.9, "x1": 335.3, "y1": 540.1, "innehåll": "Bradley visar dock i samma artikel, att effekten av mycket hög ljudabsorption i undertaket har en marginell inverkan, särskilt om man ser till impulsartade (plötsliga) ljud. Taluppfattbar- hetsindex (STi) minskar från 28 procent mellan två arbets- platser, där undertaket har en medelabsorptionsfaktor om 0,6 (klass C) till 22 procent med 0,9 (klass A). För att inte kunna avlyssna ett samtal hade man behövt nå under 15 procent. Värdena gäller för en 1,8 m hög och mycket lång eller om- slutande skärm mellan arbetsplatserna och där det inte finns reflekterande ytor i närheten. Mätningar i kontor med korta och låga skärmar, som är en vanligare lösning, har indikerat att skillnaden mellan vissa olika typer av ljudabsorberande undertak är försumbar då skärmen inte är effektiv."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 74.2, "y0": 576.5, "x1": 327.9, "y1": 619.7, "innehåll": "John Bradley. Proceedings ofICA, Madrid 2007. Se även COPE projektets informativa webbplats http://irc.nrc-cnrc.gc.ca/ie/cope/03- Acoustics e.html."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 139.2, "y0": 87.7, "x1": 404.5, "y1": 188.8, "innehåll": "\\\"NRC tillhandahåller ett datorprogram för beräkning av hur \\\"articulation index\\\" AI blir med olika skärmar m.m., se NRC:s hemsida. (AI är ett mått på talförståelse som används i USA och Kanada, och som korrelerar ganska väl med STi, som är ett vanligare mått i Europa.) Med detta verktyg har ett exempel beräknats på hur AI varierar på övriga arbetsplatser, avdelade med skärmar, se figur 4.9:\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 23.3, "y0": 206.9, "x1": 381.6, "y1": 237.2, "innehåll": "Articulation Index, beräknad med programvaran COPE-CALC som kan laddas ned fritt från NRC:s webbplats http://irc.nrc-cnrc.gc.ca/ie/cope/07 _e.html 29 ."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 133.7, "y0": 447.7, "x1": 405.6, "y1": 614.0, "innehåll": "\\\"Målet är att nå under AI 0,15 för att få en rimlig \\\"speech pri- vacy\\\". Som synes i figur 4.9 nådde man ned till AI cirka 0,25 med 1,8 m höga högabsorberande och täta skärmar respektive 0,35 med 1,2 m höga skärmar, vilket enligt samma artikel motsvarar cirka 90-95 procents taluppfattbarhet. Utformning- en i figur 4.9 är således inte effektiv för att skapa avskildhet. Höga och långa skärmar mellan arbetsplatser kan ha andra nackdelar och är inte så vanligt förekommande i Sverige. Danska och svenska erfarenheter av skolor med öppna planlösningar från 1970-talet var nedslående och den typen av skolor har sedan dess inte fått någon spridning. I några kommuner används dock öppna planlösningar sedan några år,\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 76, "x0": 59.8, "y0": 48.4, "x1": 334.3, "y1": 436.0, "innehåll": "\\\"med resultatet att elevernas inlärning har värderats markant lägre vid jämförelser med skolor som byggts med traditio- nella lösningar. I ett pressmeddelande (2004) konstaterade Skolverket vid en utvärdering av elevernas kunskapsresultat i en skola med öppen planlösning (inga väggar mellan klas- sernas arbetsutrymmen), att resultaten var anmärkningsvärt låga i förhållande till de nationella målen med tanke på övriga förutsättningar, och att kommunövergripande insatser borde göras bl.a. för att se över lokalerna vad gäller deras \\\"pedago- giska funktionalitet\\\". I förbindelse med mer individualiserade former för undervisning och förändrad lärartäthet ökar risken för att sådana lösningar provas igen. öppna planlösningar ska dock användas i utrymmen för undervisning endast om man kan säkerställa att lokalens utformning är till fördel för den typ av undervisning som ska bedrivas. Det finns således artiklar och konferensbidrag, där man har provat att mäta ett antal rumsakustiska parametrar i öppna utrymmen, och korrelerat dessa till subjektivt upplevd ljud- miljö och arbetsprestationer på olika sätt. Hittills har det dock inte funnits tydliga praktiska fördelar med att inröra sådana parametrar som STi (speech transmission index) eller AI (Articulation index) i standarden för lokaler. Parametrarna kan visserligen kontrollmätas men det krävs expertkunskap för att beräkna dem under planeringsskedet. Sådana insatser kan dock motiveras i vissa fall, t.ex. när man vill kunna påverka utformningen i tidigt skede. Då kan datormodellering göras av rumsakustiken i olika typer av utrymmen, där man dels visualiserar utformningen av utrymmet och dels lyssnar på hur olika typer av ljud låter (auralisering).\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 76, "x0": 338.0, "y0": 443.9, "x1": 445.1, "y1": 622.5, "innehåll": "Figur4.10 Exempel på ett kontorsrum som har modellerats och kopplats till datorprogram för visualisering och aura- lisering. På detta sätt kan man laborera med olika ytskikt, beräkna efter- klangstider, STi, etc. och provlyssna hur olika ljud- källor låter i olika delar av utrymmet. Verktygen kan användas i projekteringen för att säkerställa rumsa- kustiken så att föreskriven ljudklass uppnås. Källa: WSP"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 23.8, "y0": 415.7, "x1": 129.5, "y1": 485.6, "innehåll": "Exempel på storrums- kontor, varav det högra är modullerat och visualiserat på samma sätt som rum- met i figur4.10. Källa: WSP"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 409.0, "y1": 276.4, "innehåll": "\\\"Utifrån erfarenheter och vetenskapliga studier kan således ett antal slutsatser formuleras. För att skapa en god ljud.miljö i kontorslandskap fordras att de som ska arbeta i landskapet har nytta av detta i sin dagliga verksamhet. Det går inte att kombi- nera en helt störfri miljö med arbete i landskap i stora grupper, oavsett hur man väljer ytskikt eller inredning. För att uppnå en godtagbar rumsakustik och minska antalet ljudstörningar, så bör man förutom akustiskt effektiva ytskikt och inredningar, även se till ett antal andra faktorer. Det kan vara: • placering med hänsyn till verksamheten och nyttan av att höra information inom gruppen, se kravet i SS 25268, avsnitt 5.5.4 • ett arbetssätt som minskar ljudalstringen, exempel finns i Socialstyrelsens bok \\\"Bullret bort\\\" 12 • interna regler eller överenskommelser om användning av hårda skor, telefon, samtal, möten m.m.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 134.4, "y0": 269.2, "x1": 408.5, "y1": 441.8, "innehåll": "• ljud.mässigt genomtänkt inredning, med hänsyn till bulle- ralstring (bord och stolar) och skärmning (skärmar doku- menterade genom mätningar enligt ISO 10053 eller stora heltäckande bokhyllor med material eller dörrar mellan arbetsgrupper) • telefoner med tyst signalering (ljus, vibration) samt hörlu- rar med dämpning av omgivningsljud och reglerbar hör- styrka (med otydlig medhörning i ett telefonsamtal tenderar man omedvetet att öka sin egen röststyrka) • en layout som skärmar av ljud från andra arbetsgrupper, mötesrum, matplats, reception, trappor, gångstråk kopie- ring m.m."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 78, "x0": 60.8, "y0": 48.3, "x1": 334.4, "y1": 237.5, "innehåll": "• tillgång till näraliggande tysta rum med väl fungerande IT - lösningar för känsliga samtal eller koncentrationskrä- vande arbetsuppgifter (cirka 1-2 platser per 10 anställda) • egna rum eller egna tysta rum för personal som hanterar se- kretessbelagd information, (VD, personalchefm.fl.) såvida inte kollegor som sitter i samma utrymme kan tillåtas höra och även ha nytta av informationen • begränsning av andra ljud från, t.ex. från ventilation, trafik, trumljud och ljud från grannar • god innemiljö i övrigt, med avseende på termisk komfort (kall/varm strålning och luftdrag), ljussättning, bländning, luftkvalitet, under alla situationer som kan antas före- komma mer än sporadiskt under de olika årstiderna"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 78, "x0": 60.0, "y0": 239.8, "x1": 334.1, "y1": 575.5, "innehåll": "\\\"Det är viktigt att förklara för brukare som ska flytta sin verksamhet från cellkontor till storrum, att det inte är möjligt att fil samma avskildhet mellan arbetsplatser eller skydd mot störande ljud, som skapas av rumsskiljande väggar och tak i cellkontor. I förklaringen måste avsikten tydligt framgå - det vill säga en flytt från cellkontor till storrum ska ge en bättre kommunikation mellan grupper och kanske ett mer dyna- miskt arbetssätt. Särskilda ljudanläggningar som lägger ut \\\"ljudmattor\\\" bör undvikas. Höga skärmar har andra nackde- lar, de kan motverka avsikten med att placera verksamheter i kontorslandskap. Skärmarna inkräktar på öppenheten i kontorslandskapet. Det kan många gånger vara lämpligt att ha bättre skärmning mellan olika \\\"team\\\" inom kontorslandskapet medan det är en fördel att ha färre och lägre skärmar inom ett och samma \\\"team\\\". Det går bra att använda mindre glaspartier i delar av de skärmar som omsluter arbetsplatserna för att få ökad visuell kontakt och öppenhet. För personer som tidigare har arbetat i cellkontor kommer sannolikt en flytt in i ett storrum att innebära att tydliga ljud från andra verksamheter uppfattas som alltför påträngande (störande) för att medge koncentrationskrävande arbete. Nyttan av att sitta i samma rum, eller flexibiliteten i arbets- platsen, måste balanseras mot de ljudstörningar och förluster av arbetseffektivitet i form av enskilt arbete som ofta inte kan undvikas. Se även sista stycket i avsnitt 4.4.2.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 133.7, "y0": 97.4, "x1": 406.5, "y1": 285.3, "innehåll": "4.5.1 Bilaga A Vägledning för val av ljudisolerande dörrar och fönster Det är vanligt att 25-50 procent av alla tamburdörrar i ett bo- stadshus inte ger den förväntade ljudisoleringen vid kontroll- mätningar. Typgodkända tamburdörrar omfattas av tillverk- ningskontroll hos ett oberoende kontrollorgan, och brister i själva dörrkonstruktionen upptäcks som regel i samband med provningar och godkännande. Avvikelser i typgodkända pro- dukters utförande ska godkännas av kontrollorganet. Proble- met orsakas oftare av att: • monteringen inte ger lufttäta anslutningar mellan karm och vägg • att det inte blir tätt mellan dörrblad och karm"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 132.5, "y0": 281.1, "x1": 409.5, "y1": 619.4, "innehåll": "Luftläckage genom springor sänker ljudisoleringen markant, särskilt för dörrar i de högre klasserna. även knappt synliga springor märks. Man bör avsyna tätheten av varje dörr efter montering, för att säkerställa såväl ljudisolering som brand- skydd. Ett enkelt prov som kan göras på plats är det s.k. pap- persprovet. (se bild och beskrivning i avsnitt 6.3.6. Dörrar klassas i klasserna R' w 25 - R 'w 45 dB med jämna 5 dB steg. Vad innebär dessa klasser när dörren monteras i en vägg - vad går att höra genom dörren? Svaret beror på flera faktorer; ljudnivån inne i rummet, bakgrundsljud där man lyssnar, hur nära dörren lyssnaren står och hur mycket ljud som läcker ut via andra vägar än genom dörren. Mycket förenklat kan man förvänta sig följande samband för ett rum med omslu- tande väggar som är mycket bättre än en dörr med klass R' w: • 25 dB: Samtal vid normal nivå hörs och kan förstås utanför rummet • 30 dB: Samtal vid normal nivå hörs svagt, men kan avlyssnas utanf'ör rummet • 35 dB: Samtal vid normal nivå kan inte förstås utanf'ör rummet, men vid förhöjd nivå hörs samtalen svagt och kan till viss del avlyssnas utanf'ör rummet • 40 dB: Samtal kan inte avlyssnas, men rop och skrik hörs svagt • 45 dB: Samtal kan inte avlyssnas, rop och skrik hörs inte"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 60.0, "y0": 48.3, "x1": 335.5, "y1": 175.9, "innehåll": "Hur mycket bättre ska då en vägg vara jämfört med dörrkravet när det totala kravet för konstruktionen är R' w 10 m 2 2: 35, 40 el- ler 45 dB? Som en schablon gäller, att en dörr kan väljas i den klass R' w som ligger närmast under kravet med en vägg som är minst 4 dB bättre än kravet, eller välja dörr och vägg som var för sig uppfyller kravet. Stora pardörrar, eller rum med två dörrar, får en större dörrarea men ofta också en större vägga- rea och särskild beräkning bör då ske, se nedanstående tabeller eller följande formel (se bilaga D3 i SS 25267)"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 60.0, "y0": 308.7, "x1": 335.0, "y1": 397.4, "innehåll": "Den som läser standarden noggrant och räknar lite kan komma fram till en teoretiskt korrekt slutsats: att det går att klara ett 5 dB högre krav med ett omsorgsfullt montage eller klara kravet med en enklare dörr än vad som rekommenderas i standarden. Praktiska erfarenheter visar dock att detta är svårt att uppnå i verkligheten."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 65.6, "y0": 395.8, "x1": 326.7, "y1": 614.3, "innehåll": "Förklaringen är följande: För klassning krävs 3 dB högre ljudisolering vid laboratorieprovet än det skyltade klassningsvärdet, dvs. med uppmätt värde Rw 2: 38 dB blir klassen R' w 35 dB. Om dörren monteras perfekt skulle 38 dB kunna uppnås även i byggnad. Kravets formulering R' w,iom 2, gör vidare att isoleringen kan uppräknas 7 dB i ett fall med 2 m 2 dörr i 10 m 2 idealt isolerande vägg. Därmed skulle en mätning kunna ge 38+7=45 dB. Detta innebär, att kravet 45 dB för vägg och dörr teoretiskt skulle kunna uppnås med en 35 dB dörr. Men, montaget blir sällan så perfekt, väggen är sällan idealt ljudisolerande ( dvs. den läcker också lite ljud, om än svagt). Dessutom är inte mätmetoderna exakta. Risken är stor att man får underkänt vid ett fältprov. Som schablon bör därför rådet i föregående stycke följas, det vill säga dörren i en klass lägre än det övergripande kravet och väggen en klass högre."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 81, "x0": 133.7, "y0": 48.3, "x1": 406.3, "y1": 124.0, "innehåll": "Ett diagram för omräkning av ljudisolering i väggar med både dörr och glasparti finns i SS 25267 bilaga D. Tabell 4.11 visar sammanlagd ljudisolering med angiven vägg/glasparti och dörrklass. Väggen/glaspartiet är 10 m 2 respektive 20 m 2 (inkl. hål för 2 m 2 dörr)."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 81, "x0": 133.7, "y0": 414.7, "x1": 409.3, "y1": 573.0, "innehåll": "\\\"4.5.2 Bilaga B (informativ), Vägledning för val av golvbeläggningar och övergolv på betongbjälklag I bilaga D till SS 25267 definieras stegljudsnivåer för ett stort antal typbyggnader så att tillverkare av stegljudsdämpande golvprodukter på ett enkelt och överskådligt sätt ska kunna ge relevanta exempel på vilken ljudklass produkten kan förväntas uppfylla i respektive byggkonstruktion. När golvprodukten är uppmätt i laboratorium med betongbjälklag enligt SS-EN ISO 140-8, kan dess stegljudsförbättring adderas till bilagans steg- ljudsnivåer för olika \\\"tunga råbjälklag\\\" (betongbjälklag), och alla vägda L' beräknas med några enkla summeringar ( enligt n,w\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 81, "x0": 134.0, "y0": 560.3, "x1": 406.9, "y1": 622.7, "innehåll": "\\\"SS-EN ISO 717-2). De redovisade stegljudsnivåema för \\\"råbjälklagen\\\" i bilagan baseras på beräkningar enligt SS-EN 12354-2 för ett antal vanligt förekommande tunga bjälklag. Det är ofta kostnadseffektivt att utföra detaljerade beräkningar\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 82, "x0": 60.3, "y0": 48.4, "x1": 335.3, "y1": 256.6, "innehåll": "enligt samma metod, med hänsyn till alla faktorer som gäller det aktuella fallet. För sådana beräkningar finns datorprogram. Mätning av stegljudsförbättringen enligt SS-EN ISO 140-8 fungerar inte på lätta konstruktioner utan då ska istället SS-EN ISO 140-11 användas. Den vägda stegljudsdämpningen &w för en provad golvbe- läggning beräknas enligt SS-EN ISO 140-8 utgående från hur den fungerar ovanpå ett väl dämpat massivt betongbjälklag. Beräkningsmetoden ger värden som är något på säkra sidan för bedömning av L' i andra massivbjälklag med samma n,w golv beläggning. Stegljudsklassningen enligt bilaga Bär en enkel och prak- tisk metod att rangordna och jämföra olika stegljudsdämpande golv- eller undertaksprodukter, på basis av deras uppmätta &. w"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 82, "x0": 65.8, "y0": 256.8, "x1": 327.3, "y1": 579.0, "innehåll": "\\\"För vissa bjälklagselement (t.ex. håldäck) kan samma golv- beläggning förefalla ge avsevärt bättre dämpning än vad som indikeras av dess &w-värde. Skillnaden kan vara upp till 8 dB. Problemet uppstår bara när förbättringen beräknas med vägda tal. För att erhålla korrekta värden på slutlig stegljudsnivå, L' , bör man utgå från rätta råbjälklagsni- n,w våer för bjälklaget och sedan räkna i tredjedels oktavband. Orsaken är att vissa tunga bjälklagselement av typen håldäck kan ge höga stegljudsnivåer vid höga frekvenser när dessa inte är försedda med någon stegljudsdämpande golvbeläggning, så kallade råbjälklagsnivåer. Den vägda stegljudsnivånL'n,w,utangolvb enligt SS-EN ISO 140-6 blir då mycket högre än på ett massivt betongbjälklag med samma massa. Om samma bjälklagselement förses med en efter- givlig golvbeläggning, så dämpas dock de högfrekventa stegljuden effektivt och L 'n,w,medgolvb blir ungefär samma som för motsvarande massiva bjälklag (med motsvarande golvbeläggning). Förbättringen \\\"L' 1 b-L' d I b\\\" n,w,utango v n,w,me go v blir stor, men bör tolkas försiktigt. Den kan användas för att bedöma hur golvbeläggningen kommer att fungera på liknande typer av bjälklagselement, men ska inte likställas med L1Lw (enligt SS-EN ISO 140-8 och SS-EN ISO 717-2) och differensen kan inte heller användas för bedömning av hur stegljudsnivån reduceras i massiva bjälklag.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 134.0, "y0": 48.4, "x1": 407.7, "y1": 552.6, "innehåll": "När det gäller platsgjutna flytande golv anges ett antal prak- tiska erfarenheter i SBUF-rapporten 18 (ref 4). Några vanliga frågor kring dessa: • är det skillnad på ljuddämpning och bärighet i cementbaserade avjämningsmassor kontra gipsbaserade (typ anhydrit)? Svar: Man bör studera provresultat i laboratorium, som visar hur avjämningen fungerar ihop med valt elastiskt (stegljudsdämpande) mellanlägg. Avjämningens ytvikt är den viktigaste parametern, men styvheten har också viss inverkan. Den inre dämpningen i avjämningen påverkar stegljudsdämpningen genom bjälklaget marginellt, men har viss betydelse för stegljud inom samma utrymme (trumljudet). På flytande golv kan man lägga valfri golvbeläggning med bibehållen stegljudsdämpning, t.ex. klinker, sten, slipad betong, parkett (limmad eller flytande) • Konstruktionerna är känsliga för fel i utförandet, där avjämningen får styv kontakt med stommen (s.k. stomljudsbryggor). Det krävs därför bra anvisningar och produkter från tillverkaren av golvsystemet, t.ex. för avstängning mot fasta konstruktioner och rörgenomföringar • Hållfasthetsaspekterna måste beaktas, med avseende på resning i hörn ( ojämn uttorkning), sprickor i fogar (keramiska golv) samt sprickbildning eller intryckning (mattor) • Stegljudsisolering av vindsbjälklag vid ändrad användning av råvindar bör alltid granskas av en sakkunnig. Det är en fördel att ha en ljudprovning gjord innan byggarbetet påbörjas, men om man t.ex. river ut brandtegel och bjälklagsfyllning så krävs det mer underlag för att bedöma effekterna. Provmontage av vald golvlösning är ett bra sätt att kontrollera åtgärderna i liten skala. Ljudklass B bör eftersträvas vid inredning av råvindar till bostäder. Användning för annan verksamhet, t.ex. föreningslokal, bör prövas noggrant med hänsyn till de lokala omständigheterna, t.ex. hur ofta lokalen beräknas bli använd."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 60.3, "y0": 113.7, "x1": 335.0, "y1": 218.1, "innehåll": "4.5.4 Bilaga D (informativ) Ljudisolering mot trafikbuller och yttre ljudkällor Bilaga D till SS 25267 ger ett kortfattat underlag för bestäm- ning av ljudnivåer från trafik. Se även avsnitt 4.3.5. En viktig fråga som behöver klarläggas är hur man ska hantera ljud från tunga fordon, tåg m.m. då man har ett fåtal passager per natt. I SS 25267 anges:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 60.3, "y0": 207.8, "x1": 319.9, "y1": 246.9, "innehåll": "\\\"Med maximalnivåer inomhus avses de högstaA-vägda ljudtrycksnivåer med tidsvägning F (L AF ) som kan antas p max\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 60.3, "y0": 233.7, "x1": 334.7, "y1": 348.4, "innehåll": "\\\"förekomma regelmässigt nattetid. Vid dimensionering av ljudisoleringen ska hänsyn tas till de mest bullrande vägfor- donstyper, tågtyper, flygplanstyper samt övriga yttre ljudkällor som kan antas förekomma, så att värdena C6 (i SS 25267) inte överskrids oftare än tre gånger per natt. SIS beslutade 2004 om en ändring i SS 25267, texten skall lyda \\\"oftare än fem gånger per natt\\\". ändringen kommer att publiceras av SIS förlag under 2008.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 59.8, "y0": 348.6, "x1": 332.1, "y1": 438.4, "innehåll": "\\\"Beräkning av maxima/nivån Boverkets allmänna råd 2008: 1 \\\"Buller i planeringen\\\" 2 anger principer för beräkning av maximalnivåer från trafikbuller på uteplatser, men för beräkningar och mätningar behöver vissa frågor klaras ut för att få en mer enhetlig tillämpning. I råden sägs att:\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 60.0, "y0": 434.1, "x1": 335.6, "y1": 522.6, "innehåll": " ... Här avses en beräknad ljudtrycksnivå av den mest bull- rande fordonstypen under en trafikårsmedelnatt. Nattetid avses perioden klockan 22.00-06.00. Maximalnivån får överskridas med högst 10 dBA fem gånger per natt. Ljudnivån beräknas för instrumentinställning F(fast), och för en situation med stängda fönster och öppet uteluftdon."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 59.6, "y0": 525.3, "x1": 334.4, "y1": 613.6, "innehåll": "Detta innebär att det krävs goda kunskaper om de förhållan- den på platsen som råder i genomsnitt över ett normalt trafikår inklusive eventuella framtida kända förändringar. Detta gäller för fordonstyper, trafikmängder, hastigheter, markförhål- landen, väderförhållanden, ljudskärmande bebyggelse och liknande."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 23.3, "y0": 134.1, "x1": 120.8, "y1": 214.5, "innehåll": "Figur 4.11 Maximalnivåns variation med antalet passager då standardavvikelsen är 3 dB. Diagrammet gäller för en och samma fordonstyp."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 400.6, "y1": 137.0, "innehåll": "Innebörden av att maximalnivåema får överskridas med högst 10 dB fem gånger per natt, kan studeras med statistisk analys 3°. Figur 4.11 nedan visar hur högsta och 5:e högsta maximalnivån varierar med antalet fordon då standardavvi- kelsen för dessa är 3 dB. Ur diagrammet kan ett antal viktiga slutsatser dras."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 133.7, "y0": 360.7, "x1": 408.1, "y1": 514.0, "innehåll": "Diagrammet visar att differensen mellan högsta och 5:e högsta vid 6 passager eller fler är mindre än 10 dB. Detta innebär att den statistiska maximalnivån inte behöver beaktas vid beräk- ning av 6 eller flera passager då standardavvikelsen är 3 dB eller lägre. Beträffande enstaka ljudhändelser och avvikande omstän- digheter på platsen, se avsnittet om mätning nedan. Om antalet fordonspassager är 10 blir det aritmetiska medelvärdet av alla passager (medelmaximalnivån) den bästa skattningen av 5:e högsta nivån. För glesare eller tätare trafik måste vissa korrigeringar göras."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 134.0, "y0": 556.0, "x1": 399.0, "y1": 619.6, "innehåll": "30 Hans Jonasson, Svenska riktvärden och Lden, Rapport ETaP404604 version 3 från SP till Naturvårdsverket, Borås 2005. Hans Jonasson, Xuetao Zhang, Bedömning och hantering av omgivningsbuller - Implementering av EU-direktivet, Rapport ETaP6138 version 2 från SP till Naturvårdsverket, Borås 2004."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 60.0, "y0": 48.3, "x1": 332.8, "y1": 215.0, "innehåll": "Vid gles trafik fordras vissa antaganden. Om antalet fordons- passager är färre än 5 måste en teoretiskt möjlig lösning för att bestämma den statistiska 5:e högsta maximalnivån vid beräkningar formuleras. Den enklaste lösningen för att undgå orimliga diskontinuiteter och stora hopp till följd av ändringar av enstaka passager vore att minimera 5:e högsta nivån till något värde, t.ex. den som ges av 6 passager. 5:e högsta nivån blir då lägre än medelmaximalnivån. Men den statistiska osäkerheten i trafikuppgifter och andra beräkningsunderlag kan motivera en något försiktigare hållning, t.ex. att utgå från antalet passager är minst 10, och tillämpa medelmaximalnivån som lägsta närmevärde för maximalnivån."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 60.0, "y0": 204.6, "x1": 332.6, "y1": 488.1, "innehåll": "Vid tätare trafik ökar sannolikheten för att ljudnivåerna överskrider kravet mer än 5 gånger, vilket måste beaktas ge- nom att dimensionera för en något högre ljudnivå. I figur 4.11 går det att utläsa att kurvan för 5 överskridanden är lika med 5 procent -fraktilen vid 100 fordon. Det är vanligt att beräk- ningsprogram för trafikbuller automatiskt ansätter 5 procent, men det kan som figur 4.11 visar leda till överskattning (vid glesare trafik) eller underskattning (vid tätare trafik). Vid tät trafik och lite längre avstånd till fasad eller uteplats blir ofta ekvivalentnivåema dimensionerande. Exempelvis, vid 8000 passager/dygn varav 10 procent tung trafik och 13 procent av denna under natten ( dvs. 100 passager av tung trafik nattetid) blir skillnaden cirka 15 dB mellan ekvivalentnivån och maxi- malnivån vid 20 m avstånd. Vid tätare trafik blir ekvivalent- nivån dimensionerande. På kortare avstånd blir maximalnivå- ema mer framträdande ( 4 dB högre vid 10 m än vid 20 m, vid samma trafik). Att räkna med 5 procent fraktilen, och räkna ut både medelmaximalnivå och ekvivalentnivå är i praktiken en förenkling som oftast är något på säkra sidan. Vid mycket tät trafik kan en underskattning av nivån för 5 passager med 2-3 dB fås om 5 procent -fraktilen tillämpas."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 60.5, "y0": 555.0, "x1": 321.5, "y1": 617.5, "innehåll": "3. Om antalet passager är 10 eller fler använd statistisk teori (se inramad text nedan) för att bestämma 5:e högsta nivån på basis av antalet passager och uppskattad standardavvikelse"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 146.4, "y0": 48.5, "x1": 404.3, "y1": 111.0, "innehåll": "• Beräkning med 5 procent -fraktil kan också tillämpas och är ofta något på säkra sidan vid cirka 100 passager per natt eller mindre av den mest bullrande fordonstypen som förekommer regelmässigt."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 59.6, "y0": 49.5, "x1": 335.4, "y1": 594.4, "innehåll": "Mätning av maxima/nivån Att korrekt mäta den 5:e högsta maximalnivån är i praktiken näst intill ogörligt eftersom det kräver lika många statistiskt representativa fordonspassager under mätperioden, som antalet prognostiserade passager. Om mätningar ska genom- föras, så ska de utföras omsorgsfullt och ge ett bra underlag för utvärdering av medelvärden och standardavvikelser för de mest bullrande fordonstypema som mätts upp på den aktuella platsen. Mätningar av ljudnivåer från trafik görs enligt Nordtest- metoderna NT ACOU 039 (vägtrafik) eller 098 (tågtrafik). Mätning görs normalt bara då man har omständigheter som försvårar teoretiska beräkningar (se ovan), men dessa om- ständigheter kan även göra det besvärligt att bestämma ett mätvärde för årsmedelförhållanden med god noggrannhet. Det är i praktiken inte möjligt att exakt bestämma den enstaka högsta maximalnivå som kan förekomma. Osäkerheten kan i vissa fall bli mycket stor. Om det rör sig om flygplan så kan detta vara ur kurs, för bilar kan dessa ha tappat ljuddämparen och tåg kan ha platta hjul. Markdämpning, vindförhållanden, reflexer och avskärmning från intilliggande byggnader eller föremål kan ge värden som inte är representativa för en hel fa- sad. Ett uppmätt energimedelvärde och en 5:e högsta nivå som beräknats ur ett antal fordonspassager och över flera mätposi- tioner blir betydligt noggrannare. Den 5:e högsta ljudnivå som beräknas förekomma ökar med antal fordonspassager, eftersom den statistiska 5:e högsta nivån blir en allt mindre andel ju fler fordon som passerar. Vid mätningen måste därmed ett rimligt antal passager av respekti- ve fordonstyp som antas förekomma regelmässigt ( dvs. under en natt med årsmedeltrafik) fås med i mätserien. Vid gles trafik nattetid kan det vara svårt att uppfylla Nordtestmetoder- nas krav (500 fordon eller 500 m tåg). Om det inte är möjligt att göra tillräckligt långa mätserier, t.ex. av kostnadsskäl, så bör resultaten tolkas med större försiktighet och en större marginal mot krav bör tillämpas. Mätresultatets osäkerhet kan uppskattas med hjälp av standardavvikelsen för mätserien, se NT ACOU 039 bilaga. Om fordonstypen och trafikmönstret är känt, t.ex. vid en bussgata som bara trafikeras av fordon av samma typ, räcker det med färre fordonspassager än där en stor variation i fordonstyp och hastighet förekommer."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 89, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 408.9, "y1": 553.1, "innehåll": "Det kan finnas speciella omständigheter som man bör ta hän- syn till för att undvika att mätvärdena inte blir representativa för platsen, t.ex. att vägen för närvarande trafikeras av ersätt- ningsbussar, det finns onormala skador i vägbeläggningen, stora snövallar, trasiga brunnslock osv. Mätningen bör då göras både med de aktuella fordonen/vägbeläggningarna och med de ordinarie fordonen (resp. en lagad vägbeläggning), om mätresultatet ska läggas till grund för krav på någon form av åtgärder. Mätningar på annan plats, t.ex. en bit bort på samma väg, kan också ge bra information. Inverkan av andra kända förändringar, t.ex. ändrad linjedragning eller verksamhet, kan studeras med hjälp av kompletterande beräkningar. Mätning- ens precision kan förbättras, särskilt då antalet regelmässigt förekommande passager är litet, genom att upprepa mätningen flera gånger där normalt förekommande variationer ingår i mätunderlaget. Extremvärden bör undantas från mätserien, om de orsa- kas av sporadiska passager, t.ex. av utryckningsfordon eller olagliga fordon (trimmade mopeder, lastbilar med defekta ljuddämpare m.m.). Höga ljudnivåer som ändå kan antas före- komma ofta bör dock inkluderas, t.ex. motorljud vid start från en permanent busshållplats, kurvskrik från spårtrafik, utryck- ningsfordon nära stationer eller akutintag. Tillämpningen av krav gällande sådana ljud bör bestämmas från fall till fall, med beaktande av vad som kan antas gälla under ett årsmedeldygn. Maximalnivåer bör bestämmas med bemannade mätningar under en tillräcklig tidsperiod. Mätningens omfattning och kostnad bör ställas i relation till de kostnader som kan an- tas följa av eventuella korrigerande åtgärder. Obemannade mätningar kan godtas om de görs med utrustning som medger identifiering av passager med olika fordonstyper och undantag av sporadiska ljud som inte ska inräknas i mätunderlaget, t.ex. med inspelning eller registrering av mätvärden varje sekund. Vid mätningen ska den mest bullrande fordonstypen identifie- ras och det ska säkerställas att antalet passager är tillräckligt för att bestämma medelvärde och standardavvikelse för denna med god noggrannhet. Vid mätningar rekommenderas alltså följande procedur:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 89, "x0": 134.9, "y0": 548.8, "x1": 393.5, "y1": 611.2, "innehåll": "1. Bestäm medelmaxnivån och standardavvikelsen för de mest bullrande fordonstypema, normalt för tung trafik. Ju högre standardavvikelsen är för stickprovsmätningen, desto större mätunderlag bör inkluderas. Mät i flera"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 72.8, "y0": 48.3, "x1": 319.0, "y1": 111.1, "innehåll": "punkter om förhållandena kräver det, tex. på olika höjd om marken eller skärmande föremål kan antas dämpa ljudutbredningen. Undanta sporadiskt förekommande extremvärden enligt ovan"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 60.3, "y0": 103.5, "x1": 324.2, "y1": 205.1, "innehåll": "2. är antalet prognostiserade passager av mest bullrande fordonstyp lika med eller färre än 10, upprepa mätningen under minst två mätperioder (normalt nätter) om standardavvikelsen i mätserien är större än 3 dB. Med likartade fordon, tex. linjebussar av normalt förekommande typ, räcker det oftast med en mätserie/en natt"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 60.5, "y0": 197.6, "x1": 309.3, "y1": 260.3, "innehåll": "3. Gör en rimlighetsbedömning av mätresultaten mot beräkningar enligt de nordiska beräkningsmodellerna. Kan eventuella skillnader inte förklaras på ett tillfredsställande sätt, gör om mätningen"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 59.6, "y0": 421.3, "x1": 334.1, "y1": 613.6, "innehåll": "Ld , L . och L .gh, är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ay evenmg m ljudtrycksnivån fastställd över ett års samtliga dags-, kvälls- respektive nattperioder. Med ett år avses det berörda året i fråga om bulleremission och ett genomsnittligt år i fråga om meteorologiska förhållanden. De föreslagna mätetalen skiljer sig från nuvarande praxis i Sverige. För väg- och tågbuller an- vänder vi oss av dygnsmedelnivå. Praxis i Sverige är också att utgå från sommarförhållanden och att använda nästan neutrala utbredningsförhållanden för vägtrafik och medvindsförhållan- den för tågtrafik och industribuller. Enligt END har dagen alltid 12 timmar, kvällen 4 timmar och natten 8 timmar. Medlemsländerna har dock rätt att själva välja klockslagen för respektive periods början. Bullernivån ska, liksom redan idag är fallet i Sverige, vara ett frifältsvärde"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 411.8, "y1": 202.0, "innehåll": "dvs. ljudet som reflekteras från berörd fasad ska inte räknas med. För väg- och tågbuller har Sverige starttidpunktema 06, 18 och 22 för dag-, kväll- respektive nattperiodema. För indu- stri- och flygbuller har vi fortfarande tidsindelningar som inte överensstämmer med direktivet eftersom antalet timmar inom resp. dygnperiod avviker från kravet i detta. För industribuller gäller att dagen har 11 timmar (07-18) och natten 9 timmar (22-07). För flygbuller gäller 3 timmar (19-22) för kvällen och 9 timmar (22-07) för natten. För flygbullernivån (FBN) gäller dessutom att kvällsflygningar vägs med faktorn 3,0 medanLden har vägningen 3,16 (10 5110 )."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 133.0, "y0": 191.5, "x1": 407.1, "y1": 293.4, "innehåll": "Med fokusering på högtrafikerade vägar och bandelar som enligt END ska inrapporteras i juni 2007 rekommenderas föl- jande översättning av svenska dygnsekvivalentnivåer utomhus till Lden på högst 20 m avstånd och höjden 2-4 m. Bakgrunden till förslagen är tagen från referenserna 1 • 2 . För vägtrafikbul- ler har hänsyn tagits till dygnsfördelning enligt Vägverkets publikation Vägutformning 94."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 138.0, "y0": 301.1, "x1": 401.9, "y1": 338.0, "innehåll": "Ljudkälla Svenskt L .. , på 2-4 m höjd i ett Uppskattad riktvärde idag typiskt fall utan hänsyn variationsbredd utomhus till väderleken (dB) för omräkningen"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 92, "x0": 60.0, "y0": 321.6, "x1": 321.3, "y1": 383.7, "innehåll": "I Danmark har man valt att införa gränsvärdet L 0 igh 1 =25 dB inomhus vilket approximativt svarar mot det svenska Ls.e = 45 dB då Lnight bestäms av enstaka fordonspassager på korta avstånd."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 92, "x0": 338.0, "y0": 377.5, "x1": 445.9, "y1": 458.0, "innehåll": "Figur 4.13 Differens mellan 5:e hög- sta ljudnivån och Lnight vid 50 km/h och 10 m avstånd. Figuren gäller då antalet tunga fordon under natten är minst 6 och högst 500."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 99, "x0": 139.7, "y0": 67.7, "x1": 403.9, "y1": 153.5, "innehåll": "Typutrymme I - Klassrum, med lätt respektive tung byggnadsstomme Rumsdimensioner: L x B: 9,6 x 7,2 m. Höjder 2,7 m, 3,1 m, 3,5 m. Konstruktioner: falla) kortväggar mellan rum och långvägg mot korridor med dubbla gipsskivor på ömse sidor, stålreglar, lång yttervägg och takbjälklag med enkel gipsskiva på träreglar, mineralull i alla skiljekonstruktioner. Golv med linoleummatta limmad på betong."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 99, "x0": 139.5, "y0": 168.5, "x1": 398.4, "y1": 218.5, "innehåll": "Möblering: 25 skolbänkar och 1 kateder med inskjutna stolar, två lätta gardinvepor per fönster, 2,2 m höga bokhyllor längs halva långväggen täckta med tunna glasdörrar, 1,2 m höga bokhyllor längs halva kort- väggen fylld av böcker och materiel."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 66.0, "y0": 92.7, "x1": 327.2, "y1": 142.7, "innehåll": "Långväggar mellan rum och kortvägg mot korridor med dubbla gipsskivor på ömse sidor stålreglar, kort yttervägg med enkel gipsskiva på träreglar, mineralull i alla skiljekonstruktioner. Betongbjälklag i golv och tak, golv med limmad linoleummatta."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 66.0, "y0": 134.9, "x1": 314.3, "y1": 175.1, "innehåll": "Möblering: 1 konferensbord 4,2 x 1,3 m med 16 inskjutna stoppade stolar, två lätta gardinvepor per fönster, 1 skåp 1,8 x 1,2 m för skrivtavla och filmduk"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 66.0, "y0": 236.0, "x1": 326.2, "y1": 286.0, "innehåll": "Långväggar mellan rum med dubbla gipsskivor på ömse sidor om stålreglar och mineralull, kortvägg mot korridor med 8 mm enkelglas samt kort yttervägg av betong. Betongbjälklag i golv och tak, golv med limmad parkett."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 66.0, "y0": 278.2, "x1": 326.7, "y1": 318.4, "innehåll": "Möblering: 2 arbetsbord å 1,0 x 0,8 m, 2 stoppade stolar, två lätta gardinvepor per fönster, 1 skåp 2 x 0,8 m med glasluckor, 1 skåp 1,2 x 1,6 m med pärmar och böcker."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 66.0, "y0": 378.8, "x1": 329.9, "y1": 429.0, "innehåll": "Långvägg mot kontorsrum med glasade dörrar och fasta 8 mm glaspartier upp till 2,1 m, överdelar och en kortvägg med dubbla gipsskivor på stålreglar, lång yttervägg och bjälklag av betong (linoleum på golv). Ena kortändan övergår i ett stort och väl dämpat utrymme."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 60.0, "y0": 455.3, "x1": 289.8, "y1": 507.5, "innehåll": "4.5.6 Bilaga F (informativ) Beräkning av luftljudsisolering och stegljudsnivå i byggnad Se avsnitt 4."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 101, "x0": 133.0, "y0": 156.8, "x1": 409.7, "y1": 599.5, "innehåll": "\\\"I avsnitt 1 :4 och 2:3 i BBR finns flera föreskrifter och allmän- na råd som syftar till att förbättra kvalitetsstyrningen av pro- jekteringsarbetet. Tillverkarna ansvarar för att tillhandahålla relevant produktdokumentation så att projektörer kan utgå från produkter med kända ljudegenskaper. Såväl projektörer som byggare ska känna till riskmomenten och kunna hantera dessa praktiskt. Med väl konstruerade och dokumenterade produkter minskar risken för brister i byggnadens bullerskydd. Kostna- der för felmarginaler och överdimensionering kan minimeras om produktens egenskaper görs kända och kalkylerbara. Kon- takter med byggnadsnämnderna och beställarna underlättas. även övriga avsnitt i denna handbok har information som kan vara relevant för tillverkare. Det förekommer att projektörer av olika skäl väljer produkter utan att ha ett tillfredsställande beslutsunderlag för bedömning av deras egenskaper mot de aktuella ljudkraven. Bristerna finns på flera nivåer: • redovisningen av produkternas ljudegenskaper och förutsättningar för att uppnå dessa i byggnad görs inte på rätt sätt, till alla delar, eller görs inte alls • produkterna är svåra att montera så perfekt på plats i byggnad att angivna \\\"laboratorievärden inte kan uppnås i praktiken, det kan t.o.m. finnas kända risker som inte redovisas • tillverkarnas angivna förutsättningar för att man ska uppnå angivna \\\"laboratorievärden\\\" motsvarar ibland inte normala omständigheter på en byggplats, särskilt inte när det gäller gränssnitt mot anslutande konstruktioner. Garantier blir därmed verkningslösa, \\\"felen\\\" skylls utföraren • projekteringsanvisningarna är ofullständiga eller saknas helt • monteringsanvisningarna är svårförståeliga, opraktiska, ofullständiga eller saknas helt\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 59.3, "y0": 68.8, "x1": 335.4, "y1": 618.9, "innehåll": "\\\"Ljudegenskaperna för olika produktkategorier bör redovisas mot bakgrund av teoretiska analyser/beräkningar eller prov- ning enligt gällande standarder. Konstruktörer eller teknik- konsulter kan då inför anbud räkna på ett antal kombinationer av produkter, som löser ett givet funktionskrav i byggnad, och välja den effektivaste kombinationen. Beräkningar är numera enkla att utföra och kan komplettera dagens under- lag, som ofta baseras på förenklade tabeller och \\\"lathundar\\\". Förenklade tabeller m.m. måste upprättas med betryggande säkerhetsmarginaler eftersom de inte kan göras helt situations- anpassade, vilket antingen leder till överdimensionering eller bristande funktion. Ett starkt argument för att ändå fortsätta att använda tabeller och \\\"lathundar\\\" är att de ofta representerar en sammantagen praktisk erfarenhet och kan på ett enkelt sätt användas för att granska beräkningsresultatens rimlighet. Med fel indata kan beräkningsresultat uppvisa stora fel och måste därför alltid bedömas/ granskas mot erfarenhet. Fördelar med beräkningar är att de blir välstrukturerade, de väger in faktorer som är unika för respektive byggprojekt samt att både nya och gamla produkter kan hanteras parallellt. Helt erfarenhetsbaserade underlag har en alltför konservativ verkan. Det är riskabelt att vara den som först provar en helt ny och obeprövad konstruktion, men med hjälp av beräk- ningar kan man ta in sådana med en kalkylerbar risk. Detta förbättrar konkurrenssituationen. Beräkningar har också den fördelen, att de tydligt visar hur mycket respektive konstruk- tion (produkt) bidrar till den sammanlagda ljudegenskapen, medan fältrnätningar bara visar resultatet av funktionen i flera sammanbyggda produkter. Ansvarsfrågor blir därmed enklare att reda ut. I BBR anges i allmänt råd att man styrker varför erfarenhetsmässiga bedömningar (t.ex. fältrnätningar i befint- liga byggnader) kan anses vara relevanta i det aktuella pro- jektet, och då kommer det i praktiken ändå att behövas någon form av omräkning av de fältmätta värdena till den aktuella situationen. De produktkategorier som är aktuella att redovisa ljud- egenskaper för är: bjälklag och innerväggar, i betong eller lätta byggmaterial (stål, trä och gips) golvbeläggningar (stegljud och luftljud), både torra och spackelbaserade golvsystem\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 103, "x0": 133.7, "y0": 183.8, "x1": 409.2, "y1": 246.4, "innehåll": "För samtliga produktkategorier bör redovisningen innehålla en mängd information för att det som projekteras ska kunna leda till en slutprodukt med ljudegenskaper som stämmer överens med de krav som ställts av byggherren:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 103, "x0": 134.2, "y0": 251.2, "x1": 395.4, "y1": 313.6, "innehåll": "1. projekteringsanvisningar, som beskriver produktens avsedda användning och dess ljudtekniska egenskaper. Ljudegenskaperna för produkten bestäms enligt följande och enligt avsnitt 5.4."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 103, "x0": 134.0, "y0": 306.2, "x1": 409.7, "y1": 615.8, "innehåll": "2. deklaration av värden, för respektive produkt kan baseras på laboratoriemätningar, teoretiska beräkningar, fältmät- ningar, eller kombinationer av dessa, enligt SS 25267: 2004 bilaga F, som utförts av en oberoende part. Beroende på produktkategori deklareras värden i tredjedels oktavband och med vägda sammanfattningsvärden enligt SS-EN ISO 717 för ljudisolering eller i oktavband med vägda samman- fattningsvärden enligt SS-EN ISO 11654 för ljudabsorben- ter. Installationer ska deklareras med avseende på ljudef- fekt- eller ljudtrycksnivå beroende på använd mätstandard. Stomljudseffekt kan provas och redovisas enligt en kom- mande Nordtestmetod (se www.nordicinnovation.net). Projektörer kan använda värdena för att jämföra produkter och som indata till beräkning av ljudegenskaper i byggnad enligt SS-EN 12354. Ljudisoleringsvärden ska endast avse ljudnivåer, ljudabsorption eller ljudtransmission genom den aktuella produkten, utan inverkan av flanktransmission eller andra byggnadsrelaterade villkor, om inte annat anges under punkterna nedan. Dock ska inverkan av avvikelser på direkttransmissionen beaktas, som kan förväntas uppstå vid montage i byggnad enligt tillverkarens anvisningar jäm- fört med de förutsättningar som gällde när de deklarerade värdena bestämdes. Fältmätningar måste korrigeras för"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 72.8, "y0": 48.3, "x1": 320.9, "y1": 97.9, "innehåll": "inverkan av flanktransmission vid respektive mättillfälle och anges med medelvärde, standardavvikelse och antal mätresultat som använts för att beräkna dessa värden."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 60.3, "y0": 90.3, "x1": 333.6, "y1": 257.2, "innehåll": "3. korrigering med hänsyn till fianktransmission, i anslu- tande konstruktioner beaktas av projektörer i samband med projektering. Korrigering görs vid beräkning enligt de standardiserade beräkningsmodellerna i SS-EN 12354. Om tillverkaren ställer andra krav på utformning av anslutande konstruktioner än vad som beaktas i nämnda beräknings- modell, ska detta anges, t.ex. för att begränsa inverkan av flanktransmission, stomljudsbryggor eller luftläckage. Det är en fördel om tillverkaren kan ange en erfarenhetsbase- rad rekommendation om lämpliga säkerhetsmarginaler vid dimensionering enligt SS-EN 12354 mot ljudkrav i färdig byggnad."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 60.3, "y0": 249.7, "x1": 327.2, "y1": 338.3, "innehåll": "4. monteringsanvisningar, som beskriver hur produkten ska hanteras vid leverans, förvaring och montering, så att de deklarerade ljudegenskaperna uppfylls i byggnad. Anvis- ningarna kan exempelvis beskriva fukt- och temperatur- intervall, belastningsgränser, måttoleranser i anslutningar, infästningsdon och injustering."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 60.3, "y0": 330.8, "x1": 330.1, "y1": 445.4, "innehåll": "5. produktmärkning, som entydigt identifierar tillverkaren, den levererade produkten och dess ingående komponenter. Märkningen kan utföras med koder om produktdokumen- tationen innehåller en korrekt och lättanvänd tolk. Produk- tens deklarerade ljudtekniska funktion samt ljudklass eller motsvarande egenskap bör anges. Syftet med märkning är att underlätta okulärbesiktning på plats och minska risken för fel vid nyanskaffning."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 133.5, "y0": 151.8, "x1": 398.6, "y1": 198.2, "innehåll": "- stegljudsnivå, normaliserad till 10 m 2 absorptionsarea Ln (50-3150 Hz), Ln w, Ln w + CJ 50-2500 ' ' '"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 133.7, "y0": 184.4, "x1": 409.4, "y1": 299.2, "innehåll": "Värdena ska baseras på beräkningar enligt en metod som ska beskrivas, eller mätningar i laboratorium enligt SS-EN ISO 140-3 resp. -6, eller mätningar i byggnad enligt SS-EN ISO 140-4 resp. -7 (korrigerade enligt 5.3). Se även avsnitt 4.4.2. För väggar i lättbetong och liknande material samt för murade dubbelväggar anges åtgärder för begränsning av flanktrans- mission via de anslutande bjälklagen. Se även avsnitt 6.3.3. Se även avsnitt 4.4.2."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 134.0, "y0": 296.4, "x1": 405.0, "y1": 361.6, "innehåll": "2. Innerväggar och bjälklag av trä, plåt, gips och sammansatta bygg nadsmaterial Se även avsnitt 4.4.2. Samma redovisning av egenskaper som i punkt 1, med tillägg av följande:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 133.5, "y0": 446.1, "x1": 409.0, "y1": 498.4, "innehåll": "3. Golvbeläggningar, torra och betong- eller spackelbaserade golvsystem - förändring av tunga bjälklags reduktionstal ~ (50-5000 Hz)"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 133.5, "y0": 490.9, "x1": 400.5, "y1": 579.5, "innehåll": "- förändring av stegljudsnivå L'lL (50-3150 Hz), vägt stegljudsförbättringstal L'lLw och stegljudsklass X enligt SS 25267 bilaga B. Värdena ska baseras på mätningar i laboratorium enligt SS-EN ISO 140-3 resp. -8, eller mätningar i byggnad enligt SS-EN ISO 140-4 resp. del -7 (bifoga råbjälklagsmätningar)"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 60.5, "y0": 132.2, "x1": 334.5, "y1": 261.5, "innehåll": "5. Ytterväggskonstruktioner reduktionstal R (50-5000 Hz), Rw, Rw + C, Rw + Ctr Värdena ska baseras på beräkningar enligt en metod som ska beskrivas, eller mätningar i laboratorium enligt SS-EN ISO 140-3, eller mätningar i byggnad enligt SS-EN ISO 140-5 (elementmetoden, med angiven ljudkälla). Mätningar som påverkats av bakgrundsljud eller flanktransmission i fönster och luftintag bör inte ligga till grund för redovis- ning."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 72.8, "y0": 254.1, "x1": 333.5, "y1": 330.5, "innehåll": "för icke-homogena ytterväggskonstruktioner som är avsedda att dras kontinuerliga förbi bjälklag (utan styv samverkan med detta) anges även flanktransmissionsreduk- tionstal bestämda enligt SS-EN ISO 140-4 eller ISO 10848 (50-5000 Hz), Dnf, Dnf+ Cs0-3150-"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 59.8, "y0": 329.7, "x1": 317.0, "y1": 396.9, "innehåll": "6. Glaspartier, fönster, fönsterdörrar och tillhörande bröstnings partier - reduktionstal R (50-5000 Hz), Rw, RA (=Rw + C), RA tr (=Rw + Ctr) ,"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 59.8, "y0": 390.7, "x1": 335.1, "y1": 557.0, "innehåll": "Enligt SS-EN 14351-1 måste värden på konstruktioner med Rw 2: 39 dB eller Rw + Ctr 2: 35 dB baseras på mätningar enligt SS-EN ISO 140-3. För lägre ljudisolering tillåter samma stan- dard beräkningar med hjälp av angivna schablonvärden och schablonkorrektioner i de fall glaset är en isolerruta. Dessa beräkningsvärden är i regel lägre än mätta värden. Andra typer av korrekt gjorda beräkningar kan accepteras om beräkning- arna är spårbara till mindre förändringar av fönsterpartier som provats i laboratorium. Teori och provresultat för ett antal fönster- och glaskombi- nationer, samt en riskanalys finns i en rapport från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 31 ."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 60.3, "y0": 576.2, "x1": 333.3, "y1": 619.9, "innehåll": "31 Fönster med hög ljudisolering mot trafikbuller. Ett samverkanspro- jekt inom svensk fönsterindustri. Sveriges tekniska forskningsinstitut rapport 1998:26 (www.sp.se). ISBN 91-7848-732-3. Simmons, C."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 133.5, "y0": 48.4, "x1": 405.7, "y1": 113.4, "innehåll": "7. Uteluftsintag och överluftsdon - normaliserad ljudnivåskillnad Dne (motsvarar R för en 10 m 2 vägg med hög ljudisolering, 50-5000 Hz, försedd med den aktuella genomföringen.), Dnew, Dnew + C, Dnew + Ctr"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 133.7, "y0": 108.7, "x1": 405.0, "y1": 184.2, "innehåll": "Värdena ska baseras på mätningar i laboratorium enligt SS- EN ISO 140-10. Ange vilken typ av yttervägg och värmeisole- ring som använts vid provningen samt om det finns risker för bristande ljudisolering vid användning av andra värmeisole- ringsmaterial."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 133.7, "y0": 218.4, "x1": 400.6, "y1": 267.8, "innehåll": "Värdena ska baseras på mätningar i laboratorium enligt SS- EN ISO 140-16 eller mätningar i byggnad enligt SS-EN ISO 140-4"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 133.7, "y0": 343.9, "x1": 396.2, "y1": 393.3, "innehåll": "Värdena ska baseras på mätningar i laboratorium enligt SS- EN ISO 140-3 resp. -6, eller mätningar i byggnad enligt SS- EN ISO 140-4 resp. -7."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 133.5, "y0": 389.0, "x1": 400.8, "y1": 466.4, "innehåll": "- för undertak som är avsedda att dras kontinuerliga förbi ovankant vägg (utan styv samverkan med denna) anges även flanktransmissionsreduktionstal bestämda enligt SS- EN ISO 140-12 eller ISO 10848 (50-5000 Hz), Dnf, Dnf+ Cs0-3150-"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 133.7, "y0": 460.3, "x1": 408.3, "y1": 600.6, "innehåll": "Värdena anges för aktuell höjd mellan undertak och bjälklag. Ange riskfaktorer om det finns undertakslösningar som kan ge sämre värden än det redovisade, t.ex. låga och tomma hålrum ovan undertaket, inverkan av installationer ovan och genom undertaket, anslutning mot väggar, felmonterad barriär mot bjälklag etc. För undertak som är avsedda att absorbera ljud anges även ljudabsorptionskoefficienter i tredjedels oktavband 50-5000 Hz mätta enligt SS-EN ISO 354 och utvärderade i oktavband 63-4000 Hz och ljudabsorptionsklass enligt SS-EN ISO 11654."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 330.9, "y1": 124.0, "innehåll": "Värdena ska anges vid avstånden O mm, 50 till 80 mm, samt 200 mm mellan absorbentens undersida och en tung bjälklags- eller väggkonstruktion. En förenklad redovisning av erforder- lig mängd ljudabsorbenter mot ett givet krav på efterklangstid i olika typutrymmen kan göras enligt avsnitt 4.5.5."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 60.0, "y0": 123.8, "x1": 329.4, "y1": 266.3, "innehåll": "\\\"10. lnredningsprodukter, skärmar, gardiner etc. Skärmar kan provas med avseende på dess \\\"ljudisolerande\\\" effekt. Detta ska baseras på mätningar i laboratorium enligt SS- ISO 10053. Mätningen :far göras utomhus under gynn- samma förhållanden. Värden för ljudabsorption ska baseras på mätningar i laboratorium enligt SS-EN ISO 354 Skärmar placeras slump- mässigt enligt anvisningar i avsnitt 6.2.2.1 i standarden. Gardinuppsättningar, mattor etc. provas på det sätt som dessa är avsedda att användas i byggnad, se även avsnitt 4.5.5.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 60.0, "y0": 266.4, "x1": 328.8, "y1": 410.5, "innehåll": "11. lnstallationsprodukter, maskiner, WS-produkter och fast inredning som kan alstra störande ljud i byggnad - för maskiner och installationer med motorer, fläktar eller kompressorer, t.ex. ventilationsaggregat, kylsystem, his- sar, tvättmaskiner, sopsugar, rulltrappor m.m. redovisas ljudeffekt för luftburet ljud såväl inom systemet (t.ex. till anslutande kanaler) som till omgivningen, samt stom- ljudseffekt till bärande bjälklag eller vägg (t.ex. hisschakt) enligt metoder i EN 12354-5"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 59.8, "y0": 403.2, "x1": 326.8, "y1": 452.6, "innehåll": "- för luftbehandlingskomponenter (spjäll, don, ljuddämpare m.m.) redovisas både ljuddämpning och egenljudalstring enligt metoder i EN 12354-5"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 133.7, "y0": 157.2, "x1": 409.5, "y1": 414.9, "innehåll": "\\\"Entreprenörer får ibland hantera fel och brister i sent skede som beror mer på projekteringen (bygghandlingarna) än på utförandet. Risken för fel minskar avsevärt om övriga aktörer utför sina delar noggrant, så som beskrivs i avsnitt 2 och 3. Brister kan bero på att man har beslutat om konstruktioner och utförande i projekteringsfasen som inte har rimliga praktiska förutsättningar att uppfylla kraven. Det kan vara en fördel att be projektören medverka praktiskt vid lösning av problem som uppdagas ute på bygget. Tillverkarna kan göra mycket för att minska riskerna för fel och brister, om de får rätt informa- tion från dem som ska montera och de :far ekonomiska förut- sättningar att förbättra sina produkter. Med en term hämtad från det militära kan man säga att vissa konstruktioner och produkter inte är \\\"fältmässiga\\\", de kräver för mycket av den som ska montera dem. En viss prisökning kan vara motiverad om den leder till besparingar i byggskedet. Otydliga bygg- handlingar ökar risken för missförstånd, även här gäller det att hålla en god dialog med övriga aktörer så att oklarheter reds ut innan det är för sent.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 139.5, "y0": 417.3, "x1": 396.9, "y1": 467.0, "innehåll": "En produktionschef vid ett stort byggföretag konstaterade under pågående produktion, att det lönar sig att välja väldokumenterade produkter och planera arbetet noggrant:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 133.7, "y0": 514.5, "x1": 404.4, "y1": 616.0, "innehåll": "Projekteringsrelaterade frågor i avsnitt 4 och produktrelaterad information i avsnitt 5 kan därför vara värdefulla även för entreprenörer, särskilt för dem som gör ändringar och som tar garantiansvar för funktionerna i den färdigställda byggnaden. I samband med verifiering finns en del praktisk information i avsnitt 7, avsedd att minska riskerna för fel i mätresultaten, vilket kan skapa onödiga problem."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 335.1, "y1": 188.8, "innehåll": "\\\"Men till syvende och sist - hur noggrant man än planerar, så krävs det omsorgsfulla och engagerade insatser när byggnaden ska uppföras. De problem som uppstår när \\\"praktiken\\\" möter \\\"teorin\\\" måste lösas med goda kunskaper, fantasi och ett visst mått av envishet. Detta avsnitt fokuserar på några kända risker vid det praktiska utförandet, men tyvärr är det knappast möjligt att täcka in alla frågor som kan uppstå. Särskilt då konstruktioner och byggteknik är obeprövade finns det skäl att göra en särskild riskanalys inför utförandeskedet. Kort sagt, alla kan hjälpas åt att \\\"tänka efter före\\\".\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 60.3, "y0": 218.6, "x1": 323.4, "y1": 329.2, "innehåll": "De vanligaste felen i utförandet som leder till brister mot ställda ljudkrav är: • luftläckage genom hål, springor och sprickor • oavsiktligt styva anslutningar mellan byggnadsdelar som ska vara åtskilda, så kallade stomljudsbryggor • oavsiktliga veka anslutningar mellan byggnadsdelar som ska samverka styvt kan ge oväntad flanktransmission"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 60.0, "y0": 325.2, "x1": 335.8, "y1": 452.6, "innehåll": "Luftläckage: Konstruktioner med hög luftljudsisolering är känsliga för luftläckage i hål, springor och sprickor. Det beror på att höga ljudnivåer i ett rum skapar svängningar i lufttryck- et, som pressar luft genom öppningarna och skapar tryck- svängningar även i det angränsande mottagarrummet. även små springor försämrar ljudisoleringen markant, vilket kräver stor noggrannhet i tätningar och anslutningsdetaljer. Tillverka- re och projektörer bör anvisa tätningsåtgärder samt markera på bygghandlingar, där utförandet är kritiskt för ljudisoleringen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 60.3, "y0": 455.0, "x1": 328.3, "y1": 543.5, "innehåll": "Stomljudsbryggor: Vissa konstruktioner med flera skikt får hög ljudisolering då skikten kan röra sig fritt mot varandra. Detta gäller t.ex. lätta murade dubbelväggar, skivväggar med dubbla eller saxade reglar, flytande golv, nedpendlade under- tak och väggar som tilläggsisoleras med gipsskivor på fristå- ende reglar. Se vidare i respektive avsnitt nedan."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 60.3, "y0": 546.0, "x1": 329.1, "y1": 621.5, "innehåll": "Flanktransmission: ett visst mått av flanktransmission genom anslutande byggnadsdelar kan förutses redan i projekterings- skedet Projektören väljer lämpliga konstruktioner och anslut- ningar för att uppfylla kravet. Men det är vanligt att flank- transmissionen blir större än förväntat, särskilt då anslutande"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 409.6, "y1": 267.0, "innehåll": "\\\"konstruktioner med låg ljudisolering (t.ex. undertak, lätta golv, golvbeläggningar, schaktväggar eller ytterväggar) går obrutna förbi en lägenhets- eller lokalskiljande konstruktion. Antingen har man missat att utföra ritade rörelsefogar, eller så är de inte tillräckligt eftergivliga. Styvt kopplade skivkonstruktioner försätts lätt i svängning och leder in vibrationsenergi till kon- struktioner i det angränsande rummet, som i sin tur strålar ut ljud. I kontorshus är detta ett relativt vanligt problem. Murade dubbelväggar kan ge hög ljudisolering genom väggen, men avsevärt sämre ljudisolering i byggnad när motstående vägg- halva påverkas av vibrationer som går via bjälklaget, se 6.3.3 och referensen 22 . Då industrilokaler inreds till bostäder kan \\\"bom\\\" i bjälklaget ge oavsiktlig flanktransmission, vilket kan kontrolleras enkelt med en stegljudsapparat och vibrationsgi- vare. överskiktet bör sågas eller brytas upp om det visar sig att det leder vibrationer.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 133.7, "y0": 399.6, "x1": 406.6, "y1": 592.0, "innehåll": "Värmestammar, balkar, gamla ventilationstrurnmor m.m. kan behöva åtgärdas, särskilt när de lägenhetsskiljande väggarna utförs med lätta konstruktioner som inte ger någon knut- punktsdämpning. ändrad användning av byggnader bör pla- neras i samråd med en sakkunnig, som deltar i (eller granskar) projekteringen och belyser riskmoment i bygghandlingarna. De skrifter som hänvisas till i fotnoterna 4-8 är praktiskt inriktade, tydligt illustrerade och visar både vanliga fel i utförandet och hur man ska gå tillväga. Vissa exempel i dessa publikationer kan ha dimensioner och utformning som inte är tillämpliga vid dagens ljudkrav, (låga frekvenser) man bör därför be den sakkunnige att granska eventuella ändringsför- slag som utgår från exemplen, men principerna är fortfarande relevanta."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 60.0, "y0": 86.7, "x1": 330.9, "y1": 149.5, "innehåll": "Rådgör alltid med tillverkarna om vad som gäller för deras produkter. Observera, att en riskfaktor som påtalas för en viss konstruktionstyp kan vara relevant även för andra konstruk- tionstyper."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 59.8, "y0": 307.3, "x1": 330.3, "y1": 408.9, "innehåll": "Platsgjutna betongstommar är normalt lufttäta i utgångsläget, men hål och schakt för installationer som inte efterlagas ska- par oavsiktliga ljudläckage. Rör för värme, avlopp m.m. bör gjutas in med en tättslutande hylsa som medger längdutvidg- ningar men inte rörelser i sidled och inte heller luftläckage. Vibrerande installationer, t.ex. fläktar eller tvättmaskiner som stomljudsisoleras, se avsnitt om installationer nedan."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 113, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 406.0, "y1": 228.1, "innehåll": "I radhus, med platta på mark, som ska delas med fog under den husskiljande väggen, är det väsentligt att fogen verkligen är helt öppen och medger rörelser mellan plattorna. Att bara såga plattan fram till kantbalk är normalt inte en tillräcklig åt- gärd vid höga ljudkrav, inte heller att förstyva den lokalt (vot) under väggen. I många fall får man oavsiktliga kopplingar via kontinuerlig armering eller installationer. Gjutrester, särskilt vid genomföringar av rör och elkablage, bildar stomljudsbryg- gor som leder över både steg- och luftljud mellan husen, med underkända mätresultat och stora efterkostnader som påföljd. Där grundförhållandena inte medger delade plattor ska man välja en kombination av plattjocklek och golvbeläggning som uppfyller kraven. Se vidare i avsnitt 4 och 6.3.5."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 113, "x0": 133.7, "y0": 490.8, "x1": 406.1, "y1": 618.4, "innehåll": "I hus med prefabricerad betongstomme är tätningar mellan elementen en kritisk faktor, särskilt där man har dolda fogar. Otillräcklig utfyllnad i underkant eller vid sidan av prefabri- cerade betongväggar ger luftläckage. En enkel åtgärd är att mjukfoga vinkeln mot bjälklagen och mot anslutande väggar, innan golvbeläggning, socklar och inredning sätts på plats. Genomgående skivor, t.ex. ytterväggselement, där man räknar med styv samverkan (med den lägenhetsskiljande väggen), måste också utföras praktiskt så att delarna sitter ihop ordent-"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 114, "x0": 60.0, "y0": 48.4, "x1": 331.9, "y1": 371.2, "innehåll": "\\\"ligt. Ett sätt är att svetsa cirka 5 plåtf\\\"örband jämnt fördelade mellan golv och tak, samt gjuta in fogen med expanderande bruk. Finns det misstanke om att fogen inte fylls ut helt bör man efterlaga fogarna innan väggbeklädnaden påbörjas för att fa en lufttät och samverkande fog. Motsvarande gäller för prefabricerade väggar som ställs ovanpå platsgjutna bjälklag, såväl lufttäthet som samverkan kan behöva studeras för att man inte ska riskera brister där funktionen är kritisk. Un- dergjutningsbetong bör vara avpassad för att fylla ut och ge lufttäta fogar. Våningsplan (stannplan), vilplan och trapplöp ska utfor- mas så att stegljud inte leds in i boningsrum. Utformningen bestäms till stor del under projekteringen. Vid monteringen är det väsentligt att delarna inte kommer i oavsiktligt styv kontakt med stommen. Normalt skyddas plan och trappor av fiberdukar eller gummibeklädnader. Vid spackling och klin- kerbeläggning, eller vid efterlagning av förtagningar, klackar, pallningsbrickor och liknande, är det lätt hänt att det rinner in lite bruk i fogar som ska vara öppna, med underkända steg- ljudsresultat som följd. Olika produkter har olika riskmoment, rådgör med tillverkarna. Allmänt kan sägas, att avstängningar, fiberdukar och liknande bör vara synliga och skäras bort först när alla våta arbetsmoment är avslutade. Eventuella gjutrester m.m. avlägsnas i samband därmed, så att fogarna är öppna.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 133.7, "y0": 48.7, "x1": 407.2, "y1": 283.1, "innehåll": "\\\"6.3.3 Innerväggar i lätt betong (med lättklinker eller gasbetong) Tunna och lätta betongelement, t.ex. gasbetong, lättballastbe- tong m.fl. ger ett speciellt resonansfenomen som medför en markant flanktransmission då de ansluts styvt mot massiva bjälklag eller väggar. Problemet kan avhjälpas effektivt med elastiska fogar i knutpunkterna (överkant och i sidled), t.ex. genom att dreva med band av åldringsbeständiga polymerma- terial eller mineralull. Observera att samtliga lättbetongväggar måste förses med sådana fogar, inte bara de lägenhetsskiljan- de. Problemet är vanligt i hus från 1950 till 1970-talets början och undersöktes ingående av professor Kihlman vid Chalmers tekniska högskola på 1960-talet. Arbetet finns beskrivet i en rapport 32 . Se även \\\"Lättbetonghandboken\\\" och liknande branschhandböcker. Rörelsefogar bryter även överföring av stomljud från installationer som sitter fast i de lätta elementen, såvida dessa inte ger styva bryggor över rörelsefogama.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 133.7, "y0": 350.6, "x1": 406.0, "y1": 569.2, "innehåll": "Tilläggsisolering används ibland för att förbättra ljudisoler- ingen mot lätta betongelement, eller rent allmänt för att rikta upp utrymmen med sättningsskador och dylikt. Det kan vara värt att känna till, att en gipsskiva på en träregel tvärtemot kan försämra både luft- och stegljudsisoleringen, på samma sätt som parkett på tunna underlag, se avsnitt 6.3.5. Tilläggs- isoleringar av konstruktioner med ljudkrav bör bestämmas i samråd med projektör och sakkunnig. Det kan räcka med att ändra regeldimension eller välja två lag gipsskivor för att undvika besvärande resonanser. Mineralull i tomrummet har marginell effekt vid låga frekvenser och kan sällan korrigera en ogynnsam kombination av skivor och luftspalt mot stom- men. Luftspalten mot en tung vägg eller bjälklag bör inte vara mindre än 95 mm då ytskiktet består av 2 lag gips eller mot- svarande ytvikt. Skivor och reglar ska inte ha någon kontakt med väggen/bjälklaget."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 134.0, "y0": 565.8, "x1": 407.4, "y1": 619.7, "innehåll": "32 Flank.transmissionens inverkan på rumsisolering mot luftljud. Speciell tillämpning på byggnader med innerväggar av lättbetong- plank.. Chalmers Tekniska Högskolas handlingar nr. 254. Kihlman T. Göteborg 1961. www.ta.chalmers.se."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 60.0, "y0": 48.7, "x1": 334.7, "y1": 204.9, "innehåll": "6.3.4 Innerväggar och bjälklag av trä, plåt, gips och sammansatta bygg nadsmaterial Innerväggar som byggs upp på plats, eller monteras som planelement, är känsliga både för luftläckage och för kort- slutningar mellan väggsidorna. De torrtätningar som ingår i vissa produkter förutsätter normalt att anslutning görs mot väl utjämnade underlag. Vid råa betongytor, elementfogar eller överhöjda bjälk- lagselement måste man först avjämna ytorna, eller foga alla spalter med ett utfyllnadsmaterial som är beständigt över tiden och som tål normala rörelser i byggnaden utan att spricka upp."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 60.0, "y0": 387.9, "x1": 335.8, "y1": 619.4, "innehåll": "\\\"Uttag för installationer, t.ex. eldosor, bör inte göras \\\"rygg- mot-rygg\\\" på respektive sida av väggen, utan förskjutas minst ett regelfack (med mineralull i facken). Det kan vara frestande att klämma fast tomrör för el mellan väggreglarna i en vägg med dubbelstomme, men följden kan bli att man får ta ned väggen efter underkänt resultat vid ljud- mätning. Slutkostnaden blir då högre än om man gör rätt från början - en självklarhet som ändå tål att upprepas! Detaljer för anslutningar mot övriga konstruktioner anges av tillverkarna - dessa instruktioner baseras på lång erfarenhet och är sällan tilltagna i överkant. De bör följas noggrant för att avsedd funktion ska uppnås. En vanlig orsak till att ljudisoleringen blir lägre än förväntat när det gäller lätta skiljeväggar är att många byggnadsdelar (transmissionsvägar) samverkar. Var och en av dessa kan ha en acceptabel ljudisolering, men sammantaget ger de alltför stora flankbidrag.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 133.7, "y0": 48.3, "x1": 409.8, "y1": 319.1, "innehåll": "Exempel: om kravet är R' w 35 dB mellan två kontorsrum, och man väljer vägg, undertak, golv, ventilationssystem och en installationskanal som alla har Rw 40 dB, så kommer man att få R' w 33 dB, alltså 2 dB underkänt! Om detta upptäcks under projekteringen korrigerar man exempelvis väggen till en 44 dB vägg och lägger en barriär av mineralull ovanför underta- ket, så har man kalkylmässigt 35 dB. Men marginalen för små, nästan oundvikliga avvikelser saknas, och en brist på 1-2 dB kan knappast skyllas på utföraren. Problem av denna typ ska hanteras vid projekteringen, inklusive val av rimliga säker- hetsmarginaler i samråd med tillverkarna. Brister som förutses innan montage kan ofta förebyggas med enkla tilläggsåtgärder: drevning med skumplast eller mineralull i genomföringar och fönsterbänkskanaler, mjuk- fogning mot bjälklag och ventilationstrummor, gummilister mellan vägg och undertak, en mineralullsskiva (barriär) mel- lan undertak och bjälklag ovanför vägg, en slits i den bärande golvskivan osv. Om bygghandlingama ger otydliga anvisning- ar kan entreprenören behöva lyfta frågor av denna typ med ansvarig projektör och sakkunnig."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 133.7, "y0": 503.6, "x1": 402.7, "y1": 618.4, "innehåll": "Parkett på tunna mellanskikt ger försämrad luftljudsisolering, vilket ska beaktas vid dimensionering. Detta beror på att golvet ger en resonans mot bjälklaget som ibland kallas för parkettresonans, men som gäller för alla skivkonstruktioner med smala mellanliggande luftspalter. även tilläggsisolerade väggar och undertak (med skivor på reglar) ger resonanser som försämrar ljudisoleringen för några frekvensband. Dessa effekter ska beaktas vid dimensioneringen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 60.0, "y0": 48.3, "x1": 446.5, "y1": 618.2, "innehåll": "Då bjälklaget är tunt, tex. i bottenplattan till sammanbyggda småhus, som delas med en lätt lägenhetsskiljande vägg (vanlig konstruktion i radhus), uppfylls vanligen inte BBR:s krav (ljudklass C) med trägolv på en tunn underlagsmatta (typ cellskummatta 2-3 mm). Delning av bottenplattan under lägenhetsskiljande vägg bryter överföringen av ljud (se 6.3.1) och kan vara en effektiv åtgärd om markförhållandena i övrigt medger en delning (t.ex. fukt, radon, stabilitet och grundlägg- ning). Golv med ytvikt större än 25 kg/m 2 och mer än 50 mm elastiskt material (eller luftspalt) får en dämpad resonans och den horisontella ljudisoleringen klaras. Det finns flera kom- mersiella golvsystem med bra ljudegenskaper. De kan också utformas så att trumljudet begränsas (stegljud inom samma utrymme), se nedan. Vid tillval eller ändring av byggnader är det lätt att glömma stegljudsdämpande skikt under golvbeläggningen. Plast- och linoleummattor kan förses med ett tunt elastiskt skikt på undersidan, men lösningen ska hålla för intryckning (märken) och slitage med de laster som kan förekomma. I verksamhets- lokaler är det vanligt med skrivbordsstolar, rullbord, pallyf- tare m.m. Under klinker bör man välja en lösning som både dämpar stegljud och som har tillräcklig bärighet, så att det inte uppstår skador på klinker och fogar vid normal belastning. Tillverkarna, Golvbranschen och Byggkeramikrådet har anvis- ningar om godtagbara lösningar. Flytande golv fungerar bra när de är korrekt utförda, men synbart oansenliga stomljudsöverförande kontakter mellan golvet och byggnadsstommen reducerar ljudisoleringen mar- kant. Spalten mot väggen bör förbli öppen, även då fukt- och temperaturrörelser har medfört rörelser i golvet. I samband med ändrad användning, t.ex. då vindar inreds till bostäder, är det vanligt att en flytande golvkonstruktion som tidigare har fungerat bra inte ger tillräcklig verkan för den aktuella tillämpningen. Stomljudsbryggor är en möjlig orsak, men vanligen är det befintliga bjälklaget för lätt och för vekt för att fjäderelementen ska fungera som avsett. Förstyvningar av befintliga bjälkar och en måttlig viktsbelastning av bjäl- karna med sand, stenkross eller befintligt brandtegel förbättrar förutsättningarna för att :fa acceptabla stegljudsnivåer vid låga frekvenser. lngjutning med massiv betong eller lättklinker- betong ska kombineras med en golvbeläggning som dämpar Flytande golv ska inte ligga stegljud vid höga frekvenser, motsvarande åtgärder på van- emot vägg."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 133.7, "y0": 48.3, "x1": 403.6, "y1": 149.9, "innehåll": "\\\"liga våningsbjälklag. ändrad användning av vindar bör alltid föregås av en projektering, såväl av ljudisolering som mot övriga krav i Boverkets föreskrifter och allmänna råd, BBR och i BäR. Det är ofta klokt att göra ett provmontage och mäta stegljudsisoleringen innan ändringen fullföljs. Se vidare i SBUF-rapporten \\\"Ljudisolering i bostadshus byggda 1880 - 2000\\\", se fotnot 4.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 133.7, "y0": 139.3, "x1": 408.4, "y1": 410.1, "innehåll": "\\\"åldring i det elastiska skiktet påverkar både flytande golv och limmade mattor med stegljudsdämpande mellanskikt. åldringen påskyndas av fukt, alkali och tryckbelastning. Steg- ljudsdämpande elastiska skikt ska därför bestå av åldringsbe- ständiga material, som tål den nämnda påverkan mellan golv- skikt och bjälklaget. Skador är relativt vanliga och leder till kostsamma åtgärder. Materialgarantier bör omfatta en relevant tidsperiod och användning av produkten i den aktuella miljön. Bjälklaget måste vara helt plant då man avser att lägga flytande trägolv på tunna stegljudsdämpande mellanlägg. Trägolv måste utföras så att naturliga fuktrörelser inte hin- dras, och så att \\\"knarrljud\\\" eller \\\"anslagsljud\\\" mot bjälklaget undviks. Sådana ljud beror oftast på att trägolvet inte ligger an plant mot bjälklaget. Trumljud, eller stegljud inom samma utrymme, är en oön- skad egenskap hos tunna och hårda golvbeläggningar, såväl med trägolv som med uppgjutna flytande golv. I stora kontor, skolor och lokaler där man går med hårda skor, leker eller på annat sätt riskerar slag mot golvet, bör man välja golvbelägg- ningar med acceptabla trumljudsnivåer. Se avsnitt 4.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 133.7, "y0": 410.1, "x1": 407.9, "y1": 617.2, "innehåll": "6.3.6 Dörrar, vikväggar, blockväggar m.m. Vid granskning av de lägenhetsskiljande tamburdörrarna kontrolleras att skyltat typgodkännande överensstämmer med bygghandlingen. Om det förekommer flera typer av dörrar är det lämpligt att ta in i egenkontrollen, att rätt dörr sätts på rätt plats (från början). Det är tyvärr vanligt att tamburdörrar i praktiken inte upp- fyller den skyltade ljudklassen vid en fältrnätning, men det be- höver inte bero på fel i produkten. En enkel egenkontroll kan göras med ett papper som utvisar om tätningslistema ligger an med lagom kompression för att det ska bli tätt mellan dörrbla- det och karmen. Provet går till så, att ett normalt skrivpapper läggs mellan blad och karm på en sida i taget, dörren stängs, pappret ska gå att dra ut med visst motstånd men utan att sitta fast så hårt att det går sönder."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 60.3, "y0": 48.4, "x1": 325.9, "y1": 143.2, "innehåll": "Dålig passning beror sannolikt på: • att underlaget är ojämnt • att det är svårt att borra hål för karmskruvarna med tillräcklig precision för att alla karmstycken ska komma i rätt läge (även om hålen är korrekt utsatta), så att karmen får en helt planparallell anliggningsyta mot dörrbladet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 60.8, "y0": 135.8, "x1": 325.7, "y1": 188.3, "innehåll": "• att dörrbladet är så tungt att karmen blir sned under montaget ( efterjustering är normalt nödvändig) • att man inte följer tillverkarens montageanvisning fullt ut"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 60.0, "y0": 191.0, "x1": 334.6, "y1": 526.5, "innehåll": "\\\"Vid upphandling kan man efterfråga \\\"fältmässiga\\\" produkter som går lätt att efterjustera, t.ex. genom att karmstyckena eller gångjärnen kan flyttas något i sidled/höjdled samt i djupled (vinkelrätt mot dörrbladet). I något fall är drevningen mellan karm och vägg ofullständig, vilket kan granskas okulärt. över- driven drevning kan deformera karmen, vilket leder till att pappersprovet klaras nära hörnen men inte mittpå respektive karmstycke. Om dessa egenkontroller görs och korrigerande åtgärder vidtas, kan antalet underkännanden vid ljudmätning sannolikt minskas markant. Vikväggar och blockväggar ger ofta lägre ljudisolering i praktiken än förväntat (se Nordtestmetod NT ACOU 086, www.nordicinnovation.net). Det kan bero på oförutsedd flank- transmission eller läckage i anslutningar (särskilt om gummi- lister m.m. skadas). Flanktransmissionen kan minskas genom att ansluta mot massiva konstruktioner med hög ljudisolering, eller tillföra dämpande fogar i bjälklag, övergolv, väggar och överbyggnad. Utfyllnadsdelar ovanför och vid sidan av konstruktionen, samt olika typer av installationer, måste hålla minst samma ljudklass som väggen. Att den sammanvägda lösningen uppfyller ljudkravet kan kontrolleras med beräkning enligt SS-EN 12354-1. Konstruktionerna är känsliga för av- vikelser i utförandet, och man bör ha kontakt med tillverkaren redan vid projekteringen om vilka moment som är känsliga under montaget.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 60.3, "y0": 526.8, "x1": 329.1, "y1": 603.8, "innehåll": "6.3. 7 Ytterväggskonstruktioner Betongkonstruktioner är som regel robusta när det gäller ljudisolering utåt. Känsliga punkter gäller samverkan med lä- genhetsskiljande vägg, där man ofta förutsatt att anslutningen är styv. Se avsnitt 6.3.2."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 405.7, "y1": 475.1, "innehåll": "Lätta ytterväggskonstruktioner med utvändig panel och en vindfolie mot värmeisoleringen måste vara absolut täta utvän- digt vilket sällan fungerar i längden. Springor i träpanelen i denna konstruktion innebär en helt otillräcklig ljudisolering. Konstruktioner med skivbaserade vindskydd bakom panelen är mindre känsliga för luftläckage och bör användas där man har förhöjda ljudnivåer utomhus, eller mot gångvägar, lekplat- ser och dylikt där passerande personer kan höra samtal eller verksamhet inne i huset. Väggar med mineralull, luftspalt och tjockputs har avsevärt bättre ljudisolering än väggar med cell- plast och tunnputs. Vid ett byte av värmeisoleringsmaterialet bör man därför kontrollera att det inte får oavsiktlig inverkan på ljudisoleringen. även valet av uteluftsintag kan påverkas, se nedan. Anslutningar mot lägenhetsskiljande vägg påverkar såväl isoleringen mot ljud utifrån som flanktransmission mellan rum, och bygghandlingamas instruktioner om delningar och tätningar bör följas noggrant. Vid lätt lägenhetsskiljande vägg måste en tung yttervägg göras tillräckligt tung, delas eller slitsas för att begränsa flanktransmissionen. I de fall fasadsystem som innehåller aluminiumprofiler används så orsakas ofta en försvagning av ljudisoleringen mellan rum på grund av flanktransmission direkt via fasad- profilen, se figur 6.1. Leverantörer av fasadsystem bör kunna redovisa data på förväntad flanktransmission som sedan skall vägas samman med övriga transmissionsvägar. Om sådan information saknas kan detta åtgärdas genom att fylla profilen med sand eller någon form av isolering. Behovet av extraåt- gärder är dock mycket svårt att förutsäga. Där kravet på ljud- isolering mellan rum är begränsat, R'w < 40 dB kan det räcka med att klä ena sidan av profilen med en dämpmassa och en utanpåliggande aluminiumplåt."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 122, "x0": 60.0, "y0": 48.7, "x1": 334.6, "y1": 413.2, "innehåll": "6.3.8 Glaspartier, fönster, fönsterdörrar och tillhörande bröstnings partier Vid granskning bör man se efter att skyltningen av fönsterstor- lek, glasning, antal och typ av tätningslister, utfyllnadsmaterial i bröstning med mera överensstämmer med bygghandlingen. Tätheten kan granskas enkelt med det så kallade papperspro- vet, se 6.3.6. De svårigheter som diskuteras i avsnitt 6.3.6 gäller i hög grad även för fönster. Lätta utfyllnadsmaterial under t.ex. fönsterdörrar har som regel avsevärt sämre ljudisolering än det glasade partiet. Mon- taget måste göras noggrant för att de ljudisoleringsvärden som tillämpats vid projekteringen ska uppnås i praktiken, på plats i byggnad. Som schablon kan man utgå från att ljudisoleringen för fönster och dörrar i byggnad är 3 dB lägre än i laborato- rium (SS 25267 bilaga A), även om avvikelserna kan vara både större och mindre. Det är effektivare att välja marginal i samråd med tillverkarna, med hänsyn till de aktuella förut- sättningarna, exempelvis vilken typ av fönster som avses samt vilket monteringssätt som väljs. Antal och typ av tätningslis- ter, styvhet i karm och båge/dörrblad och monteringsmetoden påverkar lufttätheten. Fönster som monteras maskinellt inne på fabrik, liggande i ett ytterväggselement, har bättre förutsätt- ningar för att bli lufttäta medan det är svårare att få platsmon- terade fönster helt täta. Det finns exempel på monteringssys- tem som inte ger någon försämring av ljudisoleringen efter att fönstret placerats i ytterväggen. Det är således god ekonomi att beakta osäkerheter i utförandet vid val av produkt."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 122, "x0": 60.0, "y0": 413.0, "x1": 326.3, "y1": 620.3, "innehåll": "6.3.9 Uteluftsintag och överluftsdon Ljudisolering för uteluftsintag och överluftsdon redovisas normalt som ett mätvärde, då produkten monteras i en 10 m 2 ideal vägg med ljudabsorberande porösa värmeisolerings- material, t.ex. mineralull. Sådana värmeisoleringsmaterial bidrar i hög grad till att ge höga mätvärden för produkterna. Om värmeisoleringen istället utgörs av mer eller mindre täta material med slutna celler, t.ex. lättbetong och cellplast, blir ljudisoleringen i vissa fall avsevärt lägre. Skillnaden kan bli mer än 15 dB ! Ljudisoleringen kan också bli avsevärt lägre än förväntat om produkten monteras dikt an en tät yta, t.ex. bjälklag, vägg eller en tvärregel. Man bör alltid rådgöra med tillverkaren om vad som gäller då produkten monteras i den aktuella väggtypen. Som en tumregel kan man utgå från att man bör ha minst 10 cm mineralull på alla sidor, och 30-60"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 23.8, "y0": 48.3, "x1": 406.4, "y1": 453.7, "innehåll": "Extra skruv låser pendlad undertaksskiva mot bjälke. Källa: WSP cm på övriga sidor. Placering av två intag bredvid varandra, eller invid en vägg, ökar ljudtransmissionen vid de lägsta frek- venserna. Effekter av sådana placeringar bör redovisas."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 133.7, "y0": 95.0, "x1": 409.8, "y1": 325.1, "innehåll": "6.3.10 Väggar, tilläggsisoleringar Ibland uppstår oförutsedda situationer, där man inte har tänkt på att en vägg behöver tilläggsisoleras. I normalfallet bör man kontakta projektören och den sakkunnige och be om anvis- ningar. Några vanliga åtgärder som kan övervägas är: • två lag gipsskivor skruvade dikt an mot insidan av befintlig regelvägg (med ett lag gips) kan ge upp till 4 dB förbättring av både R A och R A,tr • två lag gipsskivor på fristående eller elastiskt infästa 45 mm reglar och mellanliggande mineralull, som går fria från den befintliga väggen, kan ge upp till 10 dB förbättring. Om reglarna har styv kontakt med väggen kan man istället få en försämring vid låga frekvenser • byte av utvändig panel, komplettering av vindskydd med 1-2 lag tunga skivor (i samråd med den fuktsakkunnige ), kan ge upp till 4 dB förbättring av både R A och R A,tr"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 133.7, "y0": 322.1, "x1": 408.4, "y1": 451.1, "innehåll": "6.3.11 Undertak Ljudisolerande undertak utförs ofta med gipsskivor som hängs upp i någon typ av elastisk anordning, t.ex. akustikprofiler, glespanel på fjäderelement och liknande. Rätt utförda ger dessa en avsevärd förbättring av ljudisoleringen, men de är känsliga för kortslutningar (stomljudsbryggor). Infästning av tomrör, belysningsarmaturer mm måste förberedas så att taket förblir fritt rörligt mot bjälklaget. En enda felplacerad skruv kan ödelägga ljudisoleringen!"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 133.7, "y0": 492.8, "x1": 406.3, "y1": 620.3, "innehåll": "Anvisningar för installation av utrustning med roterande eller vibrerande enheter, t.ex. fläktaggregat, pumpar, kylmaskiner, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, hissar, WC, köksutrust- ning m.m. behandlas i avsnitt 4 och ska ingå i tillverkarnas dokumentation. Vanliga brister, som leder till för höga ljudnivåer från bygg- nadens installationer, beror på att anslutningar eller upphäng- ningar görs på ett olämpligt sätt. Infästning mot lätta konstruk- tioner ska i princip undvikas helt."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 60.0, "y0": 247.2, "x1": 334.2, "y1": 361.6, "innehåll": "Stomljudsbryggor kan orsakas av elkablage och vattenrör, se avsnitt om väggar och flytande golv ovan. Vibrationsisolatorer som inte utformats korrekt ger för dålig fjädring, särskilt då de sätts mot eftergivliga underlag. Vibra- tionsisolatoremas nedfjädring under maskinens egentyngd ska vara rätt dimensionerad. Vanliga brister beror på att isolatorn inte placeras rätt eller att viktbelastningen i praktiken avviker från vad som förutsatts vid dimensionering. Det kan därför"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 60.0, "y0": 351.6, "x1": 435.9, "y1": 478.5, "innehåll": "\\\"vara klokt att göra praktiska prover under montagetiden för att \\\"Extra\\\" kablar kläms upptäcka och förebygga eventuella problem. mellan flytande golv och Strömningsljud i ventiler och luftdon beror ofta på att vägg. tryckfördelningen inte stämmer med vad som har projekterats. Avstick till don eller radiatorer nära fläkt respektive cirkula- tionspump kan ge högre tryck än avsett. Ljuddata för radia- torventiler kan bestämmas enligt Nordtestrnetod NT ACOU 101, man bör därför fråga leverantören om uppgifter och välja tysta produkter. Ljud från radiatorsystem beror ofta på att man\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 125, "x0": 133.7, "y0": 48.3, "x1": 409.3, "y1": 215.0, "innehåll": "inte fatt ut all luft ur systemet och man kan få s.k. kavitation av luftbubblor i vattnet i anslutning till ventilen. Man kan minska eventuella ljudproblem med hjälp av vakuumsugning av radiatorkretsen, förutsatt att ventiler m.m. klarar undertryck kortvarigt. Sidosprång i avloppsrör medför vibrationer från nedstör- tande vatten som alstrar ljud i styvt anslutna konstruktioner. (pendlar och stift). Avloppsrör i lätta material ger avsevärt högre ljud och vibrationer än i tunga material. Manövrering av vattenventiler ger s.k. slag-i-rör, som sprids som stomljud. Elastiska material mellan rörsvep och stomme bryter denna typ av ljudöverföring."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 125, "x0": 133.5, "y0": 262.4, "x1": 408.7, "y1": 598.0, "innehåll": "Ljudabsorberande undertak, väggskivor, skärmar och textilier får olika ljudabsorption vid olika avstånd från väggar och tak. Detta beror på att luftspalten bakom absorbenten underlättar luftströmning genom produkten. Montering dikt an medför för de flesta produkter sämre ljudabsorption, men det finns pro- dukter som utformats särskilt för detta ändamål. Tillverkarna deklarerar ofta vilka ljudabsorptionsvärden som kan förväntas vid olika avstånd till stommen. Projekterade avstånd (bygg- handlingen) ska därför följas. Antalet ljudabsorbenter ska framgå av bygghandlingama. En vanlig miss är att man inte beaktat de ytor som täcks in av hårda (ljudreflekterande) material, t.ex. där man ersatt ljudab- sorbenten med släta gipsskivor eller metallkassetter som bär installationer, skyltar, armaturer, detektorer m.m. Det är inte ovanligt att 20-40 procent av ljudabsorbenterna täcks eller ersatts, vilket medför underkännande vid granskning om detta inte har beaktats vid projekteringen. Det går oftast bra att sätta mindre föremål (10-20 cm breda) direkt i eller mellan ljudab- sorbenterna, utan att förlora någon nämnvärd ljudabsorption. Nedpendling av trummor och liknande (istället för montage dikt an) medför att ljudabsorbenterna exponeras för ljud. Ljudabsorbenter måste ha öppningar i ytan. övermålning medför därför risk för att absorbenten förstörs helt. Perfore- rade skivor med ljudabsorbenten på baksidan kan strykas eller rollas tunt, men sprutmålning sätter igen öppningarna."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 60.3, "y0": 48.3, "x1": 330.6, "y1": 162.9, "innehåll": "\\\"Montering av ljudabsorbenter i nedpendlade \\\"öar\\\" med fri luftcirkulation mellan ovan- och undersida, medför att ljudabsorptionskoefficienter som bestämts för heltäckande skivor (eller med täckta kanter) inte kommer att stämma. Vid låga frekvenser far man en akustisk \\\"kortslutning\\\" som ger lägre ljudabsorption. Vid mellanfrekvenser får man istället en förhöjning, på grund av att ovansidan också absorberar ljud. Hygieniska aspekter bör beaktas vid utformningen.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 59.8, "y0": 334.7, "x1": 332.1, "y1": 423.1, "innehåll": "\\\"I rum med mindre mängd inredning eller stora parallella ytor finns risk för \\\"stående våg\\\" och \\\"fladderekon\\\" som uppfattas negativt av brukare. Detta behöver inte betyda att det är fel på de ljudabsorbenter som har monterats, inte heller att de har monterats på ett felaktigt sätt. Problemet kan bero på rumsut- formningen och inredningen, se vidare i avsnitt 4 och 7.7.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 133.7, "y0": 154.5, "x1": 404.8, "y1": 243.3, "innehåll": "Verifiering av projektering görs med beräkningar och erfar- enhetsmässiga bedömningar av de aktuella konstruktionerna. Verifieringen görs mot de fastställda bygghandlingarna, in- klusive förändringar som gjorts under produktionsskedet. Vid verifiering med beräkning tillämpas reglerna i SS 25267 och SS 25268 i alla utrymmen, utan avsteg:"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 139.5, "y0": 239.0, "x1": 394.3, "y1": 301.6, "innehåll": "Verifiering med beräkning ska visa att valda konstruktioner medför att funktionskraven kommer att innehållas i eller mellan samtliga typer av utrymmen som omfattas av krav inom respektive bostad."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 131.8, "y0": 303.8, "x1": 407.8, "y1": 509.4, "innehåll": "Vid verifiering med beräkningar godtas alltså inte någon medelvärdesbildning mellan utrymmen inom en bostad, ej heller att avsteg görs från kraven (undantaget sådana avsteg och tillägg som förts in i programhandlingar och avtal och som inte strider mot BBR). Ingångsvärden för produkter och konstruktioner bestäms med metoder enligt avsnitt 5, inklusi- ve lämpliga säkerhetsmarginaler. Man bör hämta in detaljerad information om hur konstruktionerna har utförts i praktiken och räkna på möjliga avvikelser. Verifiering av funktion i färdig byggnad med beräkningar måste avse samma produkter och konstruktioner som har använts i byggnaden och måste kombineras med granskning av utförandet i byggnaden, se nedan. Beräkningar utan granskning av utförandet kan inte utgöra underlag för verifiering av funktion i byggnad eller utlåtande om ljudklass."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 133.7, "y0": 498.9, "x1": 404.2, "y1": 613.4, "innehåll": "Verifiering av produktion (granskning i byggnad) kan göras genom att granska produkternas märkning och dimensioner, täthetsprov samt en allmän okulärbesiktning av utförandet mot bygghandlingarna. Granskningen bör innefatta sådana detaljer i utförandet som är känsliga ur ljudsynpunkt. Det kan exempelvis handla om inverkan av otätheter eller otillräcklig samverkan i knutpunkter mellan stomelement som medför större flanktransmission än förväntat. (se avsnitt 4 och 6)."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 60.0, "y0": 48.0, "x1": 333.5, "y1": 488.1, "innehåll": "Verifiering av funktion i färdig byggnad med mätningar i byggnad görs enligt standardernas anvisningar. De standarder som anvisas för verifiering av ljudisolering och installations- ljud är relativt komplicerade att tillämpa och resultaten kan påverkas av förhållanden på mätplatsen. Vid mätning bör man ordna med bra mätförhållanden och kontinuerligt övervaka att varken sporadiska eller kontinuerliga bakgrundsljud påverkar mätvärdena. Exempelvis kan det vara svårt att skilja ut trafik- ljud från installationsljud eller ljud från verksamheter inom byggnaden. Mätningar som görs under produktionsskedet, i icke-färdig- ställda byggnader, kan ge värdefull information om de valda konstruktionerna klarar ljudkraven. Korrigerande åtgärder kan vidtas innan resterande delar av huset färdigställs. Men det är särskilt krävande att genomföra mätningar med god noggrannhet under de förhållanden som råder på en byggar- betsplats, och man riskerar att dra missvisande slutsatser av mätresultaten. Mätningar bör därför göras, när det inte pågår någon verksamhet på byggplatsen (helt tyst), med alla ytskikt, fönster, tamburdörrar och installationer på plats. Eventuella provisoriska tillstängningar av dörr-, fönster- och schaktöpp- ningar måste göras med tunga skivor som tätas effektivt mot stommen. Det är normalt fördelaktigt att basera verifieringen av ljudkraven på en kombination av beräkningar, granskningar av utförande och mätningar i byggnaden. Då kan eventuella avvikelser och brister dels upptäckas tidigare ( och korrigeras till lägre kostnad), dels kan orsakerna till bristen redas ut. Vid verifiering med enbart mätning i färdig byggnad får man besked i sent skede om det uppstått en brist och orsakerna till bristen är ibland svåra att härleda. I de följande avsnitten ges en del praktiska tips som kan minska osäkerheter i mätningar och beräkningar."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 133.7, "y0": 68.8, "x1": 409.3, "y1": 196.4, "innehåll": "Metod för mätning i byggnad (mellan rum): SS-EN ISO 140-4 I en jämförelsestudie för Nordtest 10 och i samband med in- terna utbildningar har ett antal mättekniker från olika företag studerats under sitt arbete. Granskningen har resulterat i några rekommendationer, som kan användas för att förbättra mät- noggrannheten: • mätutrustningen bör kontrolleras i god tid före mättillfallet, för att säkerställa korrekt funktion."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 146.2, "y0": 218.4, "x1": 405.2, "y1": 267.8, "innehåll": "- Vid kontroll av givarnas känslighet med kalibrator ska mätvärdet jämföras med den nominella känsligheten enligt givartillverkaren eller mot en kalibreringslogg."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 134.7, "y0": 289.6, "x1": 393.8, "y1": 371.1, "innehåll": "- är de större bör inte analysatorns ingångskänslighet justeras utan att man först har förvissat sig om att både givare och kalibrator fungerar normalt • kalibrering, dvs. en kontroll av att utrustningen fungerar normalt, ska göras såväl före som efter mätning."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 146.4, "y0": 364.0, "x1": 395.5, "y1": 413.4, "innehåll": "- Om ett fel upptäcks får man möjlighet att spåra vilka tidigare genomförda mätningar som kan ha påverkats av defekter i utrustningen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 134.7, "y0": 406.0, "x1": 390.9, "y1": 474.6, "innehåll": "- Det är en fördel att kunna kontrollera givarna mot två kalibratorer, varav den ena behålls inne på företaget (referenskalibrator) • mätstandarderna ska.finnas med på mätplatsen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 146.4, "y0": 467.5, "x1": 405.2, "y1": 516.9, "innehåll": "- Det är svårt att komma ihåg alla instruktioner och regler som ska iakttas, särskilt om aktuell mätmetod inte används ofta."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 134.7, "y0": 512.6, "x1": 397.5, "y1": 561.9, "innehåll": "• avståndet mellan mikrofonpositionerna och mot rummets begränsningsytor varieras for lite, särskilt avståndet till golvet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 146.4, "y0": 554.8, "x1": 409.2, "y1": 604.2, "innehåll": "- Det är väsentligt att standardens regler följs angående en bred och djup fördelning av mikrofonpositioner (svep) över hela rummets volym."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 61.0, "y0": 48.3, "x1": 334.9, "y1": 143.1, "innehåll": "- Om man väljer att mäta enbart i en del av ett rum, tex. vardagsrumsdelen av ett kombinerat kök/vardagsrum, så ska alla parametrar avse endast detta utrymme (V, S, Lp, T) • vid manuell svepning bör mikrofonen placeras i en kort bom, med vibrationsisolering av mikrofonen och klämmor för mikrofonkabeln."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 72.5, "y0": 151.8, "x1": 324.3, "y1": 214.5, "innehåll": "- En kontroll bör genomföras innan mätning, av att hela svepet kan genomföras utan att operatören behöver flytta på sig, eller att mikrofon eller kabel rör sig och alstrar störande ljud."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 72.5, "y0": 236.2, "x1": 333.2, "y1": 285.8, "innehåll": "\\\"- \\\"Improvisering\\\" av svepbanan leder till att vissa positio- ner får en högre viktning i rumsmedelvärdet och banan blir lätt kortare än avsett.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 61.0, "y0": 278.2, "x1": 324.7, "y1": 373.0, "innehåll": "- Anvisningen i SS 25267 bilaga H med fyra jämnt för- delade mikrofonbanor i rummet är utformad för att ge ett systematiskt arbetssätt med god repeterbarhet • mätning med endast en högtalarposition och/eller ett mikrofonsvep används ibland som en kompromiss, för att spara tid."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 72.5, "y0": 365.6, "x1": 332.7, "y1": 428.3, "innehåll": "- Om mätvärdet ligger mer än 3 dB från ett krav kan en sådan översiktlig mätning möjligen ge användbara resultat, men ligger man närmare kravet bör mätningen genomföras helt enligt standard."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 72.5, "y0": 449.8, "x1": 318.7, "y1": 512.6, "innehåll": "- Tidsåtgång och följdkostnader för utredningar som beror på undermåliga mätningar är av en helt annan storleksordning än den tidsbesparing som kan göras vid mätning."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 59.8, "y0": 505.0, "x1": 329.0, "y1": 567.5, "innehåll": "- Rapportering av förenklade mätningar bör visa mycket tydligt att resultatet bestämts med en förenklad metod och inte med referens till de standarder som anges i SS 25267 eller SS 25268."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 134.4, "y0": 93.8, "x1": 402.5, "y1": 188.3, "innehåll": "- Mikrofonstativet bör också vara vibrationsisolerat, särskilt om det ställs på ett tunt flytande golv (t.ex. parkett på foam), • högtalaren ska avge en jämn brussignal över alla mätperioder, särskilt vid enkanalig mätning (mätning av sändarrum och mottagarrum görs i följd)."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 134.7, "y0": 210.4, "x1": 386.8, "y1": 305.1, "innehåll": "- Man bör undvika att låta högtalaren stå på mellan mätningarna, eftersom uppvärmning kan förändra känsligheten och därmed den akustiska uteffekten, • övervakning av signallbrusforhållandet i signalen bör ske kontinuerligt under mätning, om möjligt gärna via medhörning av mikrofonsigna/en i hörlurar."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 146.2, "y0": 326.8, "x1": 398.9, "y1": 376.2, "innehåll": "- Skillnader mellan maximalnivåer och ekvivalentnivåer för perioden är en indikator som kan visa om det inträffat någon störning."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 146.2, "y0": 368.8, "x1": 408.8, "y1": 431.4, "innehåll": "\\\"- Att bara stänga av och sätta på bruset, och \\\"se om man har marginal till bakgrunden\\\" är normalt inte tillräckligt för att säkerställa att mätningen ger ett korrekt resultat, särskilt inte om marginalerna till bakgrunden är små.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 146.2, "y0": 424.0, "x1": 407.1, "y1": 473.4, "innehåll": "- Detsamma gäller visuell övervakning av ljudnivåerna på en liten instrumentdisplay, som inte visar tillräckligt tydligt att störningar har inträffat som påverkar slutresultatet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 146.2, "y0": 466.3, "x1": 405.8, "y1": 528.6, "innehåll": "- En störning med samma ljudnivå som mätsignalen ger 3 dB höjning, vilket kan visas som en 1 mm rörelse på displayen på vissa instrument - detta ger inte en tillräckligt säker övervakning."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 134.7, "y0": 524.4, "x1": 378.7, "y1": 573.6, "innehåll": "• vid eflerklangsmätningar är det lämpligt att granska eflerklangsforloppen okulärt, särskilt vid de lägsta frekvenserna."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 146.2, "y0": 566.6, "x1": 401.7, "y1": 616.0, "innehåll": "- Analysatorernas automatiska utvärdering av efterklangsförlopp och efterklangstider (regressionslinjens lutning) blir ofta felaktig vid låga frekvenser."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 72.5, "y0": 48.4, "x1": 328.0, "y1": 111.0, "innehåll": "- Mätningar med s.k. deterministiska metoder enligt ISO 3382-1, t.ex. så kallade MLS (maximum length sequence) eller svept sinus, är avsevärt stabilare än metoden med avbrutet brus."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 72.5, "y0": 103.6, "x1": 333.7, "y1": 283.4, "innehåll": "- En ökad medelvärdesbildning, och granskning av standardavvikelsen mellan individuella mätningar, ger en uppfattning om medelvärdets stabilitet. Så kallad baklängesintegrering (Schroederintegrering) ska bara göras av impulssvar. Vid efterklangsförlopp med avbrutet brus introduceras ett fel som leder till för långa efterklangstider. Men en rimlighetskontroll kan ändå göras av de lägsta frekvenserna med hjälp av baklängesintegrering, därför att man då jämnar ut efterklangsförloppet och underlättar utvärderingen. Så kallade ensemblemedelvärdesbildning av efterklangsförlopp med ett utökat antal fixa mikrofon- och högtalarpositioner ger också en utjämning av efterklangsförloppen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 61.0, "y0": 279.1, "x1": 312.3, "y1": 315.4, "innehåll": "• bestämning av skiljearea och mottagarrumsvolym kan skilja sig väsentligt mellan olika mätoperatörer."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 72.8, "y0": 307.9, "x1": 320.9, "y1": 357.5, "innehåll": "- I Nordteststudien finns ett antal exempel. Standarden ISO 140-14 ger en del råd om hur man kan gå till väga i olika situationer, där geometrierna är komplicerade."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 72.5, "y0": 350.1, "x1": 330.7, "y1": 399.8, "innehåll": "- Det viktigaste är att mätrapporten innehåller uppgifter om hur area och volym har bestämts, så att omräkning kan göras vid ett senare tillfälle om det är motiverat."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 61.0, "y0": 392.4, "x1": 329.3, "y1": 474.0, "innehåll": "- Då begränsningsregeln är tillämpliga blir inte detta problem lika aktuellt • rimlighetskontroll bör göras av uppmätta ljudnivåer, va- riationen mellan mikrofonpositionerna och den beräknade ljudisoleringen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 72.5, "y0": 466.8, "x1": 311.4, "y1": 516.1, "innehåll": "- I ISO 140-14 ges diagram för vilka variationer som kan anses normala med hänsyn till rumsvolym och efterklangstid i det aktuella utrymmet"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 72.5, "y0": 508.8, "x1": 319.7, "y1": 558.1, "innehåll": "- kontroll mot en överslagsberäkning enligt EN 12354, med hänsyn till de konstruktionstyper som avgränsar mätrummen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 61.0, "y0": 554.1, "x1": 318.6, "y1": 616.4, "innehåll": "• mätoperatörer behöver återkommande tränings- och utbildningstillfallen, även de mer eifarna. Mätforetagen bör säkerställa relevanta utbildningsinsatser inom sitt ordinarie kvalitetsarbete,"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 133.7, "y0": 158.1, "x1": 400.4, "y1": 207.5, "innehåll": "Detta gäller hela kedjan av händelser till färdig rapport. Från riskanalysen kan förebyggande åtgärder inarbetas i mätruti- nema på företaget"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 133.5, "y0": 205.1, "x1": 408.3, "y1": 311.1, "innehåll": "Beräkning (mellan rum): SS-EN 12354-1 I samband med Nordteststudien 10 och vid praktisk tillämpning av beräkningsmetoden i SS-EN 12354 i olika sammanhang, har några viktiga faktorer iakttagits som bidrar till att ge större noggrannhet i beräkningsresultaten: • de verkliga förhållandena måste approximeras med beräkningsmodellen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 146.2, "y0": 304.0, "x1": 393.8, "y1": 353.4, "innehåll": "- Det viktiga är då att modellen innehåller de viktigaste energitransportvägarna, inte att den ser ut exakt som i verkligheten."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 146.2, "y0": 346.0, "x1": 388.3, "y1": 395.4, "innehåll": "- Oregelbundna knutpunkter ingår i EN 12354, men det saknas erfarenheter av hur representativa dessa är i praktiken."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 134.7, "y0": 388.3, "x1": 401.8, "y1": 528.0, "innehåll": "- Konventionella T och X knutpunkter (mellan 3 respektive 4 plattor) har visat sig fungera väl i praktiska tillämpningar • ingående konstruktioner och produkter ska vara väl doku- menterade, i enlighet med avsnitt 5 • beräkningsresultatens tillförlitlighet och dess överensstämmelse med mätresultaten, är helt beroende av att utförandet i byggnad motsvarar de förhållanden som gällde då indata för konstruktionerna bestämdes."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 134.7, "y0": 549.8, "x1": 407.7, "y1": 618.5, "innehåll": "- Exempelvis är en pågjutning av ett förspänt bjälklag ofta något tunnare på mitten på grund av överhöjning • där man är osäker på hur en konstruktion eller en knutpunkt fungerar när det gäller ljudtransmission, bör"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 72.5, "y0": 49.3, "x1": 334.6, "y1": 84.8, "innehåll": "modellen varieras för att det ska vara möjligt att se i vilken grad denna osäkerhet påverkar slutresultatet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 72.5, "y0": 106.8, "x1": 329.7, "y1": 156.2, "innehåll": "- Detta kan göras vad avser stomljudsbryggor, luftläckage och samverkan av konstruktioner som minskar flanktransmissionen."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 61.0, "y0": 148.8, "x1": 334.1, "y1": 256.7, "innehåll": "- Riskkonstruktioner bör markeras på bygghandlingarna, så att utförandet motsvarar det som förutsätts vid beräkningarna • beräkningsmetoden underskattar transmission genom knutpunkter mellan massiva och lätta element (t.ex. träbjälklag, lättbetong, tunna gipsblock, sandwichelement). Se avsnitt 4.4.2."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 59.6, "y0": 297.2, "x1": 335.4, "y1": 503.9, "innehåll": "\\\"Mätning i byggnad (mellan rum): SS-EN ISO 140-7 Stegljudsapparater som används vid verifiering ska uppfylla krav enligt S S-EN ISO 140-6, -7 och -8 vilket bör bestyrkas med kalibreringsintyg från tillverkaren eller ett oberoende provningsställe. Mer information om kalibrering och vanliga fel på apparaterna redovisas i metodblad från SP (http://www- v2. sp. se/ energy / acoustics/files/S tegljudsapparater. pdf). Det är vanligt att apparater som använts under en tid har för låg fallhastighet på hamrarna, för låg slagfrekvens och deformerade hammarhuvuden. Defekterna resulterar i lägre stegljudsnivåer, vilket ger ''bättre\\\" mätvärden. Jämfört med en kalibrerad maskin kan skillnaden vara ca 1-2 dB. I samband med en ansvarsfråga är det en fördel för mätföretaget, att kunna styrka att apparaten uppfyller gällande krav och den bör därför vara kalibrerad.\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 59.8, "y0": 504.6, "x1": 335.6, "y1": 620.1, "innehåll": "Beräkning (mellan rum): SS-EN 12354-2 Förutom det som sagts under föregående avsnitt om luftljud, kan tilläggas att man bör räkna med att stegljudsdämpande material åldras något. Hårdnande material innebär att steg- ljudsdämpningen vid höga frekvenser minskar. Exempel på detta visas i rapporten till Byggkostnadsforum, se referens 2.3. När det gäller avgränsning av mottagarrummets volym, se avsnitt 4.4.2."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 133.0, "y0": 97.7, "x1": 408.8, "y1": 616.7, "innehåll": "Mätning i byggnad (in till rum): SS-EN ISO 140-5 I många fall kan en översiktlig kontroll göras av att ljudisoler- ingen är godtagbar, genom att mäta ljudnivåer i rummen under tiden trafikmängderna och andra förhållanden är representativa. Om nivåerna då är avsevärt lägre än kraven kan detta ersätta en komplett ljudisoleringsmätning enligt ISO 140-5 såvida inte boende eller brukare påtalat störande ljud. Om nivåerna är hö- gre än förväntat bör man säkerställa att ljud från installationer eller verksamheter inom byggnaden inte stör mätningen. Mät- ning av ljudisoleringen med högtalare enligt SS-EN ISO 140-5 är en tillförlitligare metod, eftersom man då själv kontrollerar ljudkällan och kan hålla en god marginal till bakgrundsljuden. I händelse av att brister konstateras vid mätning, bör man först granska alla tätningar och att konstruktionerna över- ensstämmer med bygghandlingarna. Täthet i drevning och fogning mellan karm och vägg inspekteras okulärt med avtagna foderlister. även små sprickor i fogen ska åtgärdas. Tätning mellan fönsterbågar och karm kontrolleras med det så kallade pappersprovet, se avsnitt 4.6.1. Glastjocklek mäts med relevant utrustning eller så kan hela fönsterbågen vägas. Glas väger cirka 2,5 kg/m  2 /mrn. Därefter kan det fastställas vilka konstruktioner som inte har tillräcklig ljudisolering med så kallade delisoleringsmätningar. Detta kan göras genom att tejpa mitt för fogar och tätlister, eller täcka för olika bygg- nadsdelar. Därefter mäts ljudisoleringen om och resultatet jämförs med teoretiskt beräknade värden. Observera, att täck- ningen ska begränsas till den del man vill kontrollera. Genom att ställa en mineralullsskiva mellan glasen och limma en tunn stålplåt mot innerglaset (med icke-hårdnande fotolirn eller dubbelhäftande tejp) kan man avgöra om ljudisoleringen ökar som förväntat. Om inte, så beror bristen på andra faktorer än fönsterglasen. Tejptätning visar om lister m.m. fungerar som avsett. Mineralull och två lag gipsskiva som täcker hela föns- teröppningen inifrån, samt en skiva för uteluftsdonen, block- erar ljudtransmission genom öppningarna och visar om yt- terväggen fungerar som avsett. Mätning med intensitet enligt ISO 15186 är ett snabbt och relativt tillförlitligt sätt att värdera olika konstruktioners delisolering. Delisoleringsmätningar bör utföras av mätpersonal med byggakustisk erfarenhet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 59.8, "y0": 49.5, "x1": 330.6, "y1": 218.3, "innehåll": "Beräkning (mellan rum): SS-EN 12354-3, SS 25267 tabell C4 och bilaga D Verifiering görs mot det värde som man räknat med vid di- mensioneringen. Om fönstren har avsevärt förändrade dimen- sioner, eller flera fönster sitter tätt ihop, kan ljudisoleringen vid låga frekvenser bli lägre än de värden som angivits för ett provfönster med standardiserade mått. I ISO 14351 ges vissa indikationer på förväntade variationer. Vid mätning utomhus med ett antal fordonspassager som underlag kan medelvärden och standardavvikelser för maxi- malnivåer beräknas för aktuell tidsperiod. Se även avsnitt 4.5.4."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 60.0, "y0": 247.9, "x1": 334.8, "y1": 505.3, "innehåll": "Mätningar görs enligt de förtecknade Nordtestmetoderna, se SS 25267 och SS 25268. Mätresultaten ska korrigeras mot de trafikmängder som gäller som årsmedelvärden. Det är dock lämpligt att mätningarna görs under representativa förhållan- den, vid normala trafikmängder, väderleksförhållanden mm. Enstaka händelser, t.ex. passerande fordon som uppenbart har högre ljudalstring än vad som är lagligt (bristfälliga ljuddäm- pare) bör undantas helt från mätserien. Vid beräkningar bör alla relevanta ingångsvärden ingå, t.ex. byggnaders form och läge, marktyper, trafikförhållanden för olika vägsträckningar. I den mån utformningen inte är fast- slagen är det lämpligt att göra alternativa modeller och se vad som påverkar slutresultatet. Det är önskvärt med en upp- skattning av osäkerheten i beräkningsresultaten med ledning av osäkerheter i såväl metoden (schablonvärde från tidigare studier) som osäkerheter i den aktuella modellen (specifik för projektet). Beräkningar: Nordiska beräkningsmodellen för trafikbuller (1996) eller Nord2000 (se SS 25268). Se vidare i avsnitt 4.5.4."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 60.0, "y0": 534.7, "x1": 331.3, "y1": 623.2, "innehåll": "Det är ofta svårt att bestämma ljudnivåer från installationer med god noggrannhet. Bakgrundsljud från trafik och verksam- heter inom byggnaden stör mätningen. Man bör därför ordna så att mätningen kan övervakas, t.ex. genom att ha medhör- ning på mikrofonsignalen. Skillnaden mellan maxirnalnivå och ekvivalentnivå är stabil för många typer av installationer"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 407.1, "y1": 267.0, "innehåll": "och kan bestämmas för ett antal mätperioder. Enstaka avvikel- ser är en indikation på att mätningen har störts av en enstaka händelse. Medelvärdesbildning görs med fördel över ett större antal korta mätperioder. Samtidig mätning av vibrationer eller ljudnivå invid ljudkällan möjliggör att ovidkommande ljudstörningar kan separeras ut. Observera att SS-EN ISO 16032 (avsnitt 6.4) föreskriver att medelvärdesbildning av såväl ekvivalentnivåer som maximal- nivåer ska ske genom att upprepa mätningarna till dess antalet delmätningar är större än skillnaderna mellan delmätningama. Ljud från strömmande vatten och roterande maskiner kan va- riera avsevärt mellan olika delmätningar. Medelvärdesbildning är nödvändig för att :fa stabila mätresultat som kan korreleras med de beräkningar som genomförs under projekteringsfasen. Det betyder dock, att enskilda mätningar kan få resultat som avviker från det uppmätta medelvärdet."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 133.5, "y0": 346.3, "x1": 405.0, "y1": 395.6, "innehåll": "Nyman och Danielsson ger ett antal praktiska råd och enkla dimensioneringsregler i boken Ljuddimensionering av ventila- tionssystem 33 ."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 133.5, "y0": 395.6, "x1": 392.3, "y1": 473.0, "innehåll": "Stomljud - Mätning i byggnad (maskiners källstyrka): EN 15657-1 (laboratoriemetod) eller förslag till Nordtestmetod NT ACOU (förenklad fältmetod med stegljudsapparat), (utbredning) ISO 10848"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 134.0, "y0": 484.8, "x1": 407.0, "y1": 534.4, "innehåll": "Mätning av ljud från spolning i WC görs enligt SS-EN ISO 16032. Ljudtrycksnivå från WC-stol ska innehålla samma ljudnivåkrav som anges för installationer minskade med 5 dB."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 134.0, "y0": 575.9, "x1": 406.9, "y1": 619.5, "innehåll": "33 Ljuddimensionering av ventilationssystem. H Nyman, S Danielsson. Förlag Formas (Byggforskningsrådet) www.formas.se Beteckning Tl 1: 1998. ISBN 54058155."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 60.3, "y0": 48.7, "x1": 332.5, "y1": 97.8, "innehåll": "För stomburet ljud från som uppstår vid normal användning av WC kan den metod som beskrivs i Nordtest teknisk rapport 203 34 tillämpas (med vår översättning från engelska):"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 65.8, "y0": 93.8, "x1": 328.6, "y1": 299.4, "innehåll": "I avsnitt 7.5.3.4 i Nordtest Teknisk rapport 203 34 förslås en mätmetod enligt följande: Ett speciellt mätrör konstrueras med 750 mm längd och 36,8 mm innerdiameter, ett rör med 40 mm ytterdiameter och tryckklass PN6 borde vara lämpligt. Den ena ändan av röret försluts med en konisk gummipropp med största diameter 40 mm och minsta 34-35 mm. Proppens längd bör vara 35 mm. I mitten på proppen borras ett hål med diametern 5 mm. Röret monteras sedan med underkanten av proppen 1,0 m över vattenspegeln i toaletten och fylls sedan med vatten. Röret ska ta 20 s att tömma, och tiden kan justeras genom att trycka in alternativt dra ut proppen lite grann. Ljudtrycksnivån mäts i mottagarrummet under de 20 s det tar för röret att bli tomt. Det slutliga resultatet beräknas som ett energimedelvärde av tre på varandra följande rörtömningar."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 60.3, "y0": 566.4, "x1": 324.9, "y1": 620.4, "innehåll": "34 Nordtest tec report 203. Measurements ofthe acoustical properties ofbuildings - additional guidelines. H. Olesen, Delta Akustik & Vibration, århus 1992. ISSN 0283-7234. Tillgänglig på www.nordicinnovation.net/nordtest.cfm"}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 133.7, "y0": 48.4, "x1": 404.9, "y1": 228.1, "innehåll": "Det är väsentligt att genomföra hela den mätprocedur som anges i ISO 16032, avsnitt 6.4. Mätmetoden har provats praktiskt och följande delresultat illustrerar hur ljudnivån kan variera mellan enskilda delmätningar, se figur 7 .1, där man varierat träffpunkten i vattenspegeln. Vid provning av ljud från tvättmaskiner som centrifugerar kan man belasta maskinen med en böjd stålplåt som fästs mot tvättrummans insida längs cirka 25-35 procent av trummans omkrets. Belastningens vikt bör vara cirka 0,3 kg för mindre maskiner och 1,0 kg för lite större fastighetsmaskiner (för gemensam tvättstuga), dock högst vad maskinen kan arbeta med, utan att eventuella överlastskydd löser ut eller det finns risk för skador på grund av obalanskrafter."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 133.2, "y0": 286.2, "x1": 403.3, "y1": 351.0, "innehåll": "Mätning i byggnad (efterklangstid i -rum): SS-EN ISO 3382-2, ss 02 52 64 Se avsnitt 7.2 angående okulärgranskning av regressionslinjer till efterklangsförlopp."}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 133.5, "y0": 351.5, "x1": 408.0, "y1": 607.6, "innehåll": "\\\"Beräkning (efterklangstid i -rum): SS-EN 12354-6, SS 25267 bilaga E Vid beräkning bör man vara observant på ljudabsorberande och ljuddiffuserande verkan av inredningen. I rum med min- dre mängd imedning eller stora parallella ytor finns risk för \\\"stående våg\\\" och \\\"fladderekon\\\" som uppfattas negativt av brukare. Beräknade värden som baseras på helt diffusa ljudfält kommer att ge kortare efterklangstider än jämförande mät- ningar. Instruktioner om åtgärder finns i SS 25268. Vid granskning i byggnad bör man vara observant på följande: • att ljudabsorbenter sitter på föreskrivet avstånd och är av rätt typ • att tilläggsmaterial på baksidan av ljudabsorbenterna är korrekt monterat • att den area som täcks av ljudabsorbenter motsvarar vad som har föreskrivits ( avräknat täckande föremål bredare än 10-20 cm som monterats dikt mot absorbenten, eller\\\""}
{"titel": "Bullerskydd i bostäder och lokaler - Boverket", "filnamn": "bullerskydd-i-bostader-och-lokaler_2008.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 60.8, "y0": 48.4, "x1": 330.7, "y1": 113.9, "innehåll": "ersatt denne, t.ex. belysning, kylbaffiar, skyltar, givare och luftdon.) • att byggrnaterial, möbler och övrig inredning motsvarar vad som har föreskrivits"}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 535.6, "x1": 517.9, "y1": 643.1, "innehåll": "Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt 1. vid planläggning, 2. i ärenden om bygglov, och 3. i ärenden om förhandsbesked."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 517.1, "y1": 688.1, "innehåll": "Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även tillämpas i ärenden om prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 487.1, "y1": 733.1, "innehåll": "Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.5, "y1": 446.4, "innehåll": "bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn, buller från flygplatser: buller från flygtrafik vid start och landning upp till den höjd som bidrar till ljudnivån på marken samt rullbanefas i samband med start och landning, dBA: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå, ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år, FBN: en medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt, frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad, maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde, maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta ljudnivån för flygtrafik vid en enskild flygpassage under en viss tidsperiod som årsmedelvärde med tidsvägning S, beräknad som ett frifältsvärde, uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus, årsmedeldag: en genomsnittsdag baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 06.00 och 18.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet dagar under samma kalenderår, årsmedelkväll: en genomsnittskväll baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet kvällar under samma kalenderår, årsmedelnatt: en genomsnittsnatt baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet nätter under samma kalenderår, och"}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 451.5, "x1": 499.8, "y1": 491.5, "innehåll": "årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde baserat på samtliga starter och landningar under ett kalenderår."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 496.0, "x1": 518.5, "y1": 592.8, "innehåll": "Buller från spårtrafik och vägar 3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 597.2, "x1": 506.5, "y1": 654.3, "innehåll": "För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359)."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 658.7, "x1": 525.2, "y1": 749.6, "innehåll": "4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 754.0, "x1": 517.0, "y1": 811.1, "innehåll": "Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 514.5, "y1": 105.1, "innehåll": "5 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 109.6, "x1": 498.5, "y1": 172.6, "innehåll": "Buller från flygplatser 6 § Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 502.5, "y1": 217.6, "innehåll": "För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges om maximal ljudnivå flygtrafik i första stycket mellan kl. 06.00 och 22.00."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 225.3, "x1": 507.7, "y1": 336.2, "innehåll": "7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än 1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och 2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00. För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges i första stycket 1."}
{"titel": "Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015 216", "filnamn": "forordning-om-trafikbuller-vid-bostadsbyggnader-2015_216.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 339.9, "x1": 485.0, "y1": 403.7, "innehåll": "Beräkning av bullervärden 8 § Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.4, "y0": 285.4, "x1": 423.5, "y1": 508.4, "innehåll": "1 Inledning 1.1 Allmänt Allmänt råd Detta är allmänna råd till – 8 kap. 9 §, 10 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, – 3 kap. 8 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och – avsnitt 5 i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämp- ningen av föreskrifterna i ovannämnda författningar och anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktio- nella upplysningar. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre och indragen text."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 1, "x0": 57.4, "y0": 515.4, "x1": 426.8, "y1": 695.3, "innehåll": "1.2 Tillämpningsområde Allmänt råd De allmänna råden i denna författning kan användas för att verifiera analytisk dimensionering enligt BBR avsnitt 5:112. Verifiering enligt analytisk dimensionering omfattar de föreskrifter som inte uppfylls enligt förenklad dimensionering. Vid verifieringen bör särskild hänsyn tas till byggnadens brandskydd ur ett helhetsperspektiv. I tillämpliga delar kan denna författning tillämpas för verifiering av brandskydd vid ändring av byggnad enligt BBR avsnitt 5:8. I tillämpliga delar kan denna författning tillämpas för verifiering av bär- förmåga vid brand enligt modell av naturligt brandförlopp eller vid avvik- elser från de allmänna råden i avdelning C, kap. 1.1.2 i Boverkets föreskrif- ter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 103.3, "x1": 533.8, "y1": 239.4, "innehåll": "2 Dimensioneringsprocessen Allmänt råd Analytisk dimensionering bör omfatta en beskrivning av vad som ska analyseras, hur det ska ske och vad som är tillfredsställande brandsäkerhet. Vid analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd bör följande steg ingå: – Identifiering av verifieringsbehovet. – Verifiering av tillfredsställande brandsäkerhet. – Kontroll av verifiering. – Dokumentation av brandskyddets utformning."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 246.6, "x1": 515.4, "y1": 368.8, "innehåll": "2.1 Identifiering av verifieringsbehov Allmänt råd Vid identifiering av verifieringsbehovet bör avvikelsen från förenklad dimensionering klargöras så att det framgår vilka delar av byggnadens brandskydd som berörs av förändringen. Tabell 1 kan användas som hjälpmedel. Avvikelser från de allmänna råden i BBR avsnitt 5:2 bör beaktas genom kopplingen till relevanta krav i BBR avsnitt 5:3–5:7. För bärförmåga vid brand bör avvikelser från de allmänna råden i avdelning C, kap. 1.1.2 i EKS identifieras."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 2, "x0": 165.2, "y0": 631.3, "x1": 525.2, "y1": 719.1, "innehåll": "2.2 Verifiering Allmänt råd Verifieringen bör omfatta en riskidentifiering för att identifiera relevanta scenarier som utgör en påfrestning för byggnadens brandskydd. Dessa scenarier bör väljas utifrån risknivån för respektive scenario, dvs. sanno- likheten för att scenariot inträffar och konsekvenserna av detta."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 114.1, "y0": 78.6, "x1": 431.0, "y1": 182.4, "innehåll": "För varje föreskrift bör byggherren visa hur kravet uppfylls utifrån av- sedd användning. I verifieringen bör särskild hänsyn tas till hur kravet kan upprätthållas under byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd. Om exempelvis flera samtidiga tekniska byten genomförs bör en särskild värdering göras av robustheten i byggnadens totala brandskydd. I värderin- gen av byggnadens totala brandskydd bör därför ytterligare scenarier utöver de som anges i respektive avsnitt övervägas för att pröva robustheten. Värderingen kan vara en del av känslighetsanalysen."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 177.5, "x1": 431.6, "y1": 322.0, "innehåll": "2.2.1 Verifiering med kvalitativ bedömning Allmänt råd Med begränsade avvikelser avses att påverkan på brandsäkerheten är liten och att osäkerheterna med vald utformning är små. Utgångspunkten för kvalitativ bedömning bör vara den riskidentifiering som ligger till grund för den analytiska dimensioneringen. Verifiering med kvalitativ bedömning kan baseras på logiska resone- mang, statistik, beprövade lösningar, provning, objektsspecifika försök, enklare beräkningar, m.m. Verifiering med utgångspunkt i tidigare erfaren- heter bör kontrolleras med hänsyn till att riskerna och förutsättningarna över tid kan ha förändrats."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 317.2, "x1": 432.1, "y1": 553.6, "innehåll": "2.2.2 Verifiering med scenarioanalys Allmänt råd Verifiering med scenarioanalys bör utgå från att byggnadens brandskydd utsätts för ett eller flera scenarier. Val av scenarierna bör utgå från risk- identifieringen med hänsyn till att förutsättningarna och själva påfrestningen i sig kan variera. Erfordrade brandscenarier bör identifieras och motiveras så att de utgör en trolig värsta påfrestning. För samtliga dimensionerande scenarier bör exponeringen vara godtagbar. Verifiering med scenarioanalys kan baseras på de metoder och med de nivåer för godtagbar exponering som anges i avsnitt 3–5. Verifiering med scenarioanalys bör omfatta en känslighetsanalys för att identifiera variabler som har stor påverkan på säkerhetsnivån. Sådana vari- abler bör behandlas konservativt. Exempel på variabler som kan ingå i käns- lighetsanalysen är brandeffekt, flamtemperatur, utrymmande personers gånghastighet och personers fördelning mellan olika utrymningsvägar. De variabler för vilka det ges värden i de allmänna råden i avsnitt 3–5 behöver normalt inte analyseras med avseende på känsligheten. Resultatet av känslighetsanalysen bör ingå i en bedömning för att avgöra om den föreslagna brandskyddslösningen är tillfredsställande."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 57.4, "y0": 548.8, "x1": 429.2, "y1": 727.9, "innehåll": "2.2.3 Verifiering med kvantitativ riskanalys Allmänt råd Verifiering med kvantitativ riskanalys bör baseras på fördelningar av ingå- ende variabler. Fördelningarna för variablerna bör spegla de förhållanden som kan förväntas under byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd. Verifiering med kvantitativ riskanalys bör omfatta en känslighetsanalys för att identifiera de variabler som har stor påverkan på säkerhetsnivån. Sådana variabler bör behandlas konservativt. En osäkerhetsanalys kan komplettera känslighetsanalysen för att särskilt studera sådana variabler. Resultatet av känslighetsanalysen bör ingå i en bedömning för att avgöra om den föreslagna brandskyddslösningen är tillfredsställande. Exempel på variabler som kan ingå i känslighetsanalysen är brandeffekt, tillförlitlig- heten på tekniska system, personers gånghastighet och utrymmande perso- ners fördelning mellan olika utrymningsvägar."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 221.9, "y0": 78.6, "x1": 528.5, "y1": 113.4, "innehåll": "Resultatet från en kvantitativ riskanalys kan presenteras med mått som exempelvis anger individrisk eller samhällsrisk."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 120.4, "x1": 540.0, "y1": 353.3, "innehåll": "2.3 Tillfredsställande brandsäkerhet 2.3.1 Allmänt Allmänt råd Brandskyddet kan verifieras genom en jämförelse med det skydd som ges av förenklad dimensionering för en referensbyggnad. Som alternativ kan brandskyddet verifieras mot de kriterier som anges i dessa allmänna råd. Referensbyggnaden bör vara en motsvarande byggnad för vilken för- enklad dimensionering tillämpas, t.ex. avseende byggnadsklass, verksam- hetsklass, brandbelastning, antal plan och antal personer som får vistas i byggnaden. För en kvalitativ bedömning bör en jämförelse med en referensbyggnad enligt förenklad dimensionering utgöra nivån för tillfredsställande brandskydd. För scenarioanalys bör de kriterier som anges i dessa allmänna råd utgöra nivån för ett tillfredsställande brandskydd. För kvantitativ riskanalys bör nivån för ett tillfredsställande brandskydd avgöras genom jämförelse med en referensbyggnad enligt förenklad dimen- sionering eller med de kriterier som anges i dessa allmänna råd."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 348.5, "x1": 539.1, "y1": 596.5, "innehåll": "2.3.2 Byggnadsklass Br0 Allmänt råd Byggnadens utformning verifieras mot funktionskraven i BBR. Brand- skyddet för byggnaden bör värderas i en helhetsbedömning utifrån byggnadens riskbild. För byggnader i byggnadsklass Br0 kan de allmänna råden i BBR av- snitt 5 endast i begränsad omfattning användas som referenssystem. Med begränsad omfattning avses t.ex. skydd som enbart är relaterat till utform- ning av enskilda rum, brandceller eller komponenter. Utformningen av brandskyddet bör minst motsvara vad som gäller för motsvarande bygg- nadsklass, t.ex. byggnadsklass Br1 för byggnader med tre eller fler våningsplan eller byggnadsklass Br2 för byggnader i ett våningsplan med samlingslokaler i verksamhetsklass 2B eller 2C. Kriterierna som ges i dessa allmänna råd kan utgöra nivån för vad som är tillfredsställande brandsäkerhet. Särskild hänsyn bör tas till följande aspekter – om utvändig släckinsats inte kan genomföras, – om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad, – om den befarade konsekvensen är mycket stor, – om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 165.2, "y0": 609.4, "x1": 536.2, "y1": 748.4, "innehåll": "3 Möjlighet till utrymning vid brand 3.1 Analysmodell Allmänt råd Möjlighet till utrymning vid brand bör utgå från en jämförelse mellan tiden för utrymning och tiden till dess att kritisk påverkan uppstår. Tiden för utrymning bör inkludera tider för varseblivning, förberedelse samt förflytt- ning. Vid val av förutsättningarna för analyserna bör personernas beteende- mönster för den aktuella verksamheten och scenarierna i riskidentifieringen"}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 78.6, "x1": 432.2, "y1": 297.4, "innehåll": "ingå. Riskidentifieringen kan därmed användas för att identifiera olika s.k. utrymningsscenarier. Riskidentifieringen förutsätts inkludera att bränder kan uppstå på olika ställen i en och samma lokal, dock inte nödvändigtvis samtidigt. Vidare bör olika möjliga förutsättningar för utrymningen beaktas t.ex. om en stor del av personerna utgörs av personer med nedsatt orienterings- eller förflyttningsförmåga eller barn. Inverkan på utrymningsförloppet från förutsättningar i brandförloppet bör ingå i analysen. Som exempel bör utrymningsförloppet påverkas av uteblivna tekniska system i erfordrat brandscenario 3 och att brandens placering kan föranleda att personernas fördelning till olika utgångar kan variera. Vid analys av utrymningsmöjligheter från byggnader bör den tillgängliga tiden för utrymning vara längre än utrymningstiden för samtliga aktuella scenarier. Hänsyn bör tas till de beteendemönster man förvänta sig i den aktuella verksamheten. Gångavståndet till närmaste utrymningsväg bör inte överstiga 80 m."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 304.4, "x1": 429.3, "y1": 479.8, "innehåll": "3.2 Utrymningsförloppet 3.2.1 Dimensionerande personantal Allmänt råd Verifieringen av möjligheterna till utrymning vid brand bör grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen. Tabell 5:333 i BBR kan användas för att uppskatta det maximala antalet personer i en byggnad om det inte är känt på annat sätt. För lokaler som även avses att användas för annan verksamhet än den huvudsakliga bör detta beaktas vid valet av dimensionerande personantal. Vid bedömning av utrymningstiden bör hänsyn tas till att en del av personerna kan ha nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Publika lokaler bör dimensioneras för att en procent av personerna i byggnaden kan vara personer med nedsatt rörelseförmåga."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 57.4, "y0": 475.0, "x1": 431.6, "y1": 596.5, "innehåll": "3.2.2 Varseblivningstid Allmänt råd Varseblivningstiden för personer som ser en brand bör inte vara kortare än 30 s. Om byggnaden förses med ett utrymningslarm kan varseblivningstiden för personer som inte ser branden bestämmas utifrån tidpunkten då utrym- ningslarmet startar. Om larmlagring används förutsätts det att byggnaden har tillgång till lämpligt utbildad personal. Tiden för larmlagring bör ingå i varseblivnings- tiden om inte annat kan visas."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 5, "x0": 114.1, "y0": 630.0, "x1": 421.7, "y1": 746.1, "innehåll": "Förslag till förberedelsetider för några verksamheter Verksamhet Person ser branden Förberedelsetid Offentlig miljö, skola, kontor, varuhus, butik Ja 1 minut Varuhus, inget larm Nej 4 minuter Varuhus, ringklocka Nej 3,5 minuter Varuhus, enkelt talat meddelande Nej 2 minuter"}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.9, "y0": 80.5, "x1": 539.7, "y1": 340.1, "innehåll": "\\\"Verksamhet Person ser branden Förberedelsetid Varuhus, informativt talat meddelande Nej 1 minut Mindre lokal med larm don i aktuell lokal; mindre biograf, butik, kyrka Nej 1 minut Sjukhus 1 , personal, ringklocka Nej 2 minuter Sjukhus 1 , personal, ljudsignal och textmeddelande Nej 1 minut Nattklubb, personal 2 Nej 1–1,5 minuter Nattklubb, gäster 2 Nej 3–5 minuter I tabell 2 används begreppen enkelt talat meddelande och ett informativt meddelande. Med enkelt talat meddelande avses t.ex. \\\"Ett tekniskt fel har inträffat i lokalen. Var vänlig och lämna byggnaden\\\". Ett informativt meddelande bör innehålla information som innebär att personer i byggnaden informeras vad som har hänt och vad personerna förväntas göra.\\\""}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 165.2, "y0": 335.2, "x1": 538.1, "y1": 445.3, "innehåll": "3.2.4 Förflyttningstid Allmänt råd En analys av möjligheten till utrymning bör innehålla en uppskattning av hur personerna fördelar sig i byggnaden och över de olika utgångarna. Personers gånghastigheter vid olika förhållanden kan väljas utifrån tabell 3 eller 4. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan antas förflytta sig med hastighet och flöde motsvarande värdena i tabellerna 3 och 4 multiplicerat med 2/3."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 6, "x0": 221.9, "y0": 442.6, "x1": 540.1, "y1": 632.4, "innehåll": "Gånghastighet och personflöde för personer som förflyttar sig oberoende av andra personer Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd 1 Personflöde Horisontell 1,5 m/s 0,9 m Uppför trappa 0,6 m/s 0,9 m Nedför trappa 2 0,75 m/s 0,9 m Dörr - 0,8 m Utrymningsvägar som betjänar fler än 150 personer bör ha en fri bredd på minst 1,20 m. Flödet beräknas på effektiv bredd i trappan, dvs. trappans hela bredd minskat med 0,3 m. Angivet värde avser trappor som lutar i intervallet 26°–32°. För dörrar som utrymmande personer kan förväntas känna till kan flödet antas vara 1,1 p/sm. I andra fall bör 0,75 p/sm tillämpas."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 78.7, "x1": 432.3, "y1": 278.8, "innehåll": "Gånghastighet och personflöde vid hög persontäthet för personer som rör sig i grupp med andra personer. Med hög persontäthet avses högst 2 personer per m 2 Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd Personflöde Utrymningsvägar som betjänar fler än 150 personer bör ha en fri bredd på minst 1,20 m. Flödet beräknas på effektiv bredd i trappan, dvs. trappans hela bredd minskat med 0,3 m. Angivet värde avser trappor som lutar i intervallet 26°–32°. För dörrar som utrymmande personer kan förväntas känna till kan flödet antas vara 1,1 p/sm. I andra fall bör 0,75 p/sm tillämpas."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 114.1, "y0": 278.2, "x1": 429.2, "y1": 432.1, "innehåll": "Förflyttningstiden (s) från en lokal kan beräknas enligt följande ekvation där l är längsta gångavstånd (m), v är aktuell gånghastighet (m/s), n är antalet personer som passerar en dörr, b är dörrens bredd (m) och f är personflödet genom dörren (p/sm). Korta kötider bör eftersträvas där det finns risk för hög persontäthet vilket kan vara aktuellt för lokaler i exempelvis verksamhetsklass 2B och 2C. Kötiden bör begränsas så att den inte överstiger åtta minuter. I be- dömningen av maximalt tillåten kötid bör faktorer som påverkar risken för personskador beaktas."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 439.1, "x1": 430.2, "y1": 549.8, "innehåll": "3.3 Erfordrade brandscenarier Allmänt råd Scenarierna kan behöva upprepas för olika placeringar av branden om bygg- naden är komplex och det inte går att förutsäga vilket som är den mest ogynnsamma placeringen av branden. Exempel på när detta kan vara aktu- ellt är i byggnader innehållande lokaler med olika takhöjd, byggnader som är öppna i flera plan och byggnader under mark med få öppningar till det fria. En riskidentifiering kan vara ett stöd i detta arbete."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 7, "x0": 57.4, "y0": 545.0, "x1": 423.0, "y1": 701.0, "innehåll": "3.3.1 Erfordrat brandscenario 1 Allmänt råd Brandscenario 1 kännetecknas av ett allvarligt brandförlopp med snabb utveckling och hög brandeffekt, ett troligt värsta fall. Installerade tekniska skyddssystem kan antas fungera som avsett och effekten av dessa kan tillgodoräknas. Brandförloppet bör modelleras utifrån följande förutsättningar och specifikationer: – Brandförlopp (tillväxthastighet, maximal effektutveckling och pro- duktion av förbränningsprodukter) väljs enligt tabell 5 och 6. – Automatiskt släcksystem kan påverka brandförloppet enligt avsnittet om Påverkan av automatiska släcksystem ."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 79.6, "x1": 536.8, "y1": 258.5, "innehåll": "3.3.2 Erfordrat brandscenario 2 Allmänt råd Om byggnaden inte är försedd med ett heltäckande automatiskt brand- och utrymningslarm bör analysen omfatta brandscenario 2. Brandscenario 2 kännetecknas av en brand i ett utrymme där det normalt inte vistas några personer men som ligger i anslutning till ett utrymme som har ett stort antal personer. Tekniska skyddssystem kan antas fungera som avsett och effekten av dessa kan tillgodoräknas. Brandförloppet bör modelleras utifrån följande förutsättningar och specifikationer: – Brandförlopp (tillväxthastighet, maximal effektutveckling och produktion av förbränningsprodukter) väljs enligt tabell 5 och 6. – Automatiskt släcksystem kan påverka brandförloppet enligt avsnittet om Påverkan av automatiska släcksystem ."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 253.7, "x1": 540.2, "y1": 513.2, "innehåll": "3.3.3 Erfordrat brandscenario 3 Allmänt råd Brandscenario 3 kännetecknas av ett brandförlopp som kan ses som en mindre påfrestning på byggnadens brandskydd men som utvecklas samtidigt som enskilda tekniska system inte fungerar som avsett. De tekniska system som var och en för sig bör göras otillgängliga i erfordrat brandscenario 3 är följande: – Automatiskt brand- och utrymningslarm. – Automatiskt släcksystem. – Automatisk brandgasventilation eller annat system för begränsning av brand- och brandgasspridning. – Hissar som används för utrymning. – Följdfel bör beaktas om felet innebär att flera system kan slås ut av en händelse, t.ex. om strömförsörjning faller eller om styrsignaler uteblir. Brandförloppet bör modelleras utifrån följande förutsättningar och specifikationer: – Brandförlopp (tillväxthastighet, maximal effektutveckling och produktion av förbränningsprodukter) väljs enligt tabell 5 och 6. – Automatiskt släcksystem kan påverka brandförloppet enligt avsnittet om Påverkan av automatiska släcksystem undantaget då släcksystemet görs otillgängligt."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 165.2, "y0": 508.4, "x1": 536.7, "y1": 583.9, "innehåll": "3.3.4 Brandförlopp Allmänt råd Brandeffekten (kW) bör beräknas enligt nedanstående ekvation och kan i brandrummet begränsas av tillgängligt luftflöde. Transporten av oförbrända gaser bör beaktas."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 8, "x0": 221.8, "y0": 582.6, "x1": 536.0, "y1": 664.3, "innehåll": "Brandeffekt = αt 2  α - tillväxthastighet, kW/s 2  t - tid, s Dimensionerande värden i brandscenarierna bör inte understiga vad som anges i tabell 5 för det tidiga brandförloppet."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 114.1, "y0": 78.7, "x1": 432.0, "y1": 293.9, "innehåll": "Dimensionerande tillväxthastighet, effektutveckling och förbränningsvärme i det tidiga brandförloppet Dimensionerande värden för brandscenarierna bör inte understiga vad som anges i tabell 6 för det tidiga brandförloppet. Värdena är tillämpliga om välventilerad förbränning kan förutsättas."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 114.1, "y0": 291.3, "x1": 426.8, "y1": 461.3, "innehåll": "Dimensionerande värden för produktion av sot och brandgaser i det tidiga brandförloppet Värden i tabell 6 angivna för erfordrat scenario 3 kan även användas för erfordrade scenarier 1 och 2 om ett automatiskt vattensprinklersystem inte finns i utrymmet. Om förbränningen sker under ventilationskontrollerade former bör detta beaktas vid val av produktionstermerna för sot, CO och CO 2 ."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 455.9, "x1": 431.5, "y1": 681.0, "innehåll": "3.3.5 Påverkan av automatiska släcksystem Allmänt råd Effekten av ett automatiskt släcksystem kan behandlas enligt vad som anges nedan. För andra typer av släcksystem som inte nämns nedan bör en särskild bedömning genomföras. Om effektutvecklingen vid aktivering av en automatisk vattensprinkleranläggning eller boendesprinkler är högst 5,0 MW kan effektutvecklingen reduceras enligt följande: – Efter sprinkleraktivering hålls effektutvecklingen konstant under 1 minut. – Därefter minskar effektutvecklingen till 1/3 av effekten vid tidpunkten för aktivering. Denna minskning sker under den påföljande minuten. – Effektutvecklingen hålls sedan konstant på denna nivå. Om brandens effektutveckling vid sprinkleraktivering är större än 5,0 MW bör effektutvecklingen antas vara konstant efter sprinkleraktivering. Gassläcksystem, dimensionerade enligt gällande standarder kan antas reducera brandeffekten helt strax efter att den dimensionerande koncentra- tionen av släckmedel har uppnåtts."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 165.2, "y0": 97.4, "x1": 528.3, "y1": 196.7, "innehåll": "3.4 Godtagbar exponering vid utrymning Allmänt råd I tabell 7 redovisas godtagbara nivåer för kritisk påverkan vid brand för verifiering av utrymningssäkerhet. För att uppfylla godtagbar nivå bör kriterium 1 eller 2 samt kriterium 3–5 vara uppfyllda. Detta innebär att utrymning i vissa fall kan accepteras ske genom brandgaserna. Sikten bör beräknas mot vägledande markeringar, väggar eller motsvarande."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 221.9, "y0": 194.0, "x1": 535.6, "y1": 430.6, "innehåll": "Tabell 7 Nivå för kritisk påverkan vid analys av utrymningssäkerhet: (Kriterium = Nivå) 1. Brandgaslagrets nivå ovan golv = lägst 1,6 + (rumshöjden (m) x 0,1). 2. Siktbarhet, 2,0 ovan golv = 10,0 m i utrymmen > 100 m2. 2. Siktbarhet, 2,0 ovan golv = 5,0 m i utrymmen ≤ 100 m 2 . Kriteriet kan även tillämpas för situationer där köbildning inträffar i ett tidigt skede vid den plats kön uppstår. 3. Värmestrålning/Värmedos = max 2,5 kW/m 2 eller en kortvarig strålning på max 10 kW/m 2 i kombi- nation med max 60 kJ/m 2 utöver energin från en strålningsnivå på 1 kW/m2. 4. Temperatur = max 80 °C. 5. Toxicitet, 2,0 m ovan golv = Kolmonoxidkoncentration (CO) < 2 000 ppm Koldioxidkoncentration (CO 2 ) < 5 % Syrgaskoncentration (O 2 ) > 15 %"}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 10, "x0": 165.2, "y0": 450.9, "x1": 538.8, "y1": 729.9, "innehåll": "3.5 Särskilda situationer 3.5.1 Utrymningshiss Allmänt råd Om utrymningshiss installeras i byggnader bör dimensionering av möjlighet till utrymning och hissens utformning verifieras enligt analytisk dimensionering. Utrymningshiss bör ses som ett komplement till de trappor som används för utrymning. För att ersätta en trappa med utrymning via hissar bör analysen innefatta faktorer såsom förlängd total utrymningstid och utrymningskapacitet. Vägledande markeringar bör anpassas efter avsedd användning av hissen. Följande frågor och faktorer bör särskilt utredas – byggnadens utrymningsstrategi och tiden för utrymning (alternativa utrymningsvägar samt eventuell sekventiellt styrd utrymning), – styrsystem, åtgärder i samband med underhåll samt att systemets funktion upprätthålls under byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd, – hur hissens funktion säkerställs under den tid som krävs för utrymning, – tillgänglighetskrav, – redundans hos vitala system för hissens funktion (såsom strömförsörjning och inkommande signaler),"}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 114.1, "y0": 78.6, "x1": 423.3, "y1": 239.9, "innehåll": "– skydd mot brand och brandgaser för utrymmande i väntan på hiss, i hiss samt under vägen från hissen till det fria, – skydd mot brandpåverkan på hissmaskineri, – påverkan av eventuell vatteninträngning i hisschakt, – risken för rök- och värmepåverkan på känsliga delar, – möjlig påverkan av kall lufttemperatur på känsliga delar, – styrsekvenser vid detektering, – kommunikationsmöjligheter (såsom larmknappar och larmtelefoner), – väntetider för de utrymmande, – möjliga ageranden hos de utrymmande eller andra i byggnaden som leder till försenad utrymning eller onödigt risktagande, – möjlighet till aktivering och styrningar av hissens funktion samt hur aktivering och styrning sker."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 252.8, "x1": 425.9, "y1": 398.9, "innehåll": "4 Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad 4.1 Verifiering av avskiljande förmåga mellan brandceller 4.1.1 Analysmodell Allmänt råd Vid analys av avskiljande förmåga för byggnadsdelar bör den maximala temperaturen och de maximala strålningsnivåerna på den icke brandutsatta sidan (motsatt sida) inte vara högre än godtagbar nivå för samtliga aktuella scenarier."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 394.1, "x1": 423.7, "y1": 469.6, "innehåll": "4.1.2 Erfordrade brandscenarier Allmänt råd Erfordrade brandscenarier bör identifieras och motiveras så att de utgör en trolig värsta påfrestning för byggnadens brandskydd. Hänsyn bör tas till storlek på brandceller, dess öppningar, genomföringar och liknande."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 11, "x0": 57.4, "y0": 469.1, "x1": 431.9, "y1": 660.7, "innehåll": "4.1.2.1 Brandförlopp Allmänt råd Avskiljande förmåga för brandcellsskiljande konstruktionsdelar kan verifi- eras med modell av naturligt brandförlopp enligt SS-EN 1991-1-2, bilaga A. Dimensionering bör ske för ett fullt utvecklat brandförlopp såvida inte annat kan påvisas, se även avdelning C, kap. 1.1.2 i EKS. Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas med Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. För avskiljande konstruktion som enligt förenklad dimensionering utförs i klass EI 60 eller högre bör den avskiljande förmågan bestämmas med full- ständigt brandförlopp, inklusive avsvalningsfasen. För lägre brandteknisk klass gäller del av fullständigt brandförlopp för den tid som klassbetecknin- gens tal anger, exklusive avsvalningsfasen. För byggnadsdelar som enligt förenklad dimensionering utförs i klass EI 90 eller högre bör dimensione- rande brandbelastning ökas med 50 %. (BFS 2013:12)."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 165.2, "y0": 78.4, "x1": 536.1, "y1": 155.1, "innehåll": "4.1.2.2 Påverkan av automatiska släcksystem Allmänt råd Hänsyn kan tas till inverkan av automatiskt släcksystem enligt BBR 5:252 genom att den dimensionerande brandbelastningen minskas till 60 % av sitt ursprungliga värde."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 165.2, "y0": 150.1, "x1": 534.3, "y1": 340.7, "innehåll": "4.1.3 Godtagbar påfrestning Allmänt råd Vid dimensionering av avskiljande konstruktion med modell av naturligt brandförlopp bör temperaturen på den icke brandutsatta sidan av byggnads- delen uppgå till högst 200 °C i genomsnitt och 240 °C i enstaka punkter. Täthet (I) hos avskiljande konstruktion bör utformas på samma sätt som för motsvarande brandteknisk klass enligt BBR. Vid bedömning av täthet bör särskild hänsyn tas till att byggnadsdelar kan deformeras eller skadas vid en brand. Brandteknisk klass EI kan bytas mot klass E om säkerheten för utrym- mande är god och sannolikheten för brandspridning inte ökar. Kravet kan anses vara uppfyllt om dörrar, väggar och liknande är placerade så att avståndet till utrymmande personer eller brännbart material är så långt att strålningsnivån inte överstiger 2,5 kW/m 2 . Högre strålningsnivåer kan vara acceptabla om tidsaspekterna för utrymning och antändning beaktas."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 165.2, "y0": 347.7, "x1": 540.0, "y1": 615.1, "innehåll": "4.2 Ventilationstekniskt brandskydd 4.2.1 Analysmodell Allmänt råd Analytisk dimensionering av en byggnads ventilationstekniska brandskydd kan genomföras med följande metoder: – Säkerställd flödeskontroll vid brand, s.k. fläkt i drift, där fläktar eller fläktar i kombination med andra skyddslösningar, används för att begränsa mängden brandgaser som sprids till andra brandceller i byggnaden. – Tryckavlastning av brandrummet som aktiveras på ett tidigt stadium med exempelvis automatiskt brandlarm. Aktivering bör säkerställa att brandrummet tryckavlastas så att risken för spridning av brand- och brand- gas till andra brandceller begränsas. – Tryckavlastning av ventilationskanaler som aktiveras på ett tidigt stadium med exempelvis automatiskt brandlarm. Aktivering bör säkerställa att ventilationskanaler tryckavlastas så att risken för spridning av brand- och brandgas till andra brandceller begränsas. Tryckavlastning av ventilations- kanaler bör inte tillämpas för utrymmen i skyddsnivå 1. Utformning med metoderna ovan förutsätter verifiering genom beräkning eller med provning som underlag. Hänsyn bör tas till aktuella tryckfall samt termiska stigkrafter i vertikala kanaler som följd av brandgaser med hög temperatur."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 12, "x0": 165.2, "y0": 610.3, "x1": 536.7, "y1": 720.3, "innehåll": "4.2.2 Erfordrade brandscenarier Allmänt råd Erfordrade brandscenarier bör identifieras och motiveras så att de utgör en trolig värsta påfrestning för byggnadens brandskydd vid olika tidpunkter av ett brandförlopp. Erfordrade brandscenarier bör inkludera olika konfigura- tioner av öppna och stängda fönster i byggnadens klimatskal samt eventuell interaktion mellan luftflöden genom olika delar av ventilationssystemet, exempelvis spiskåpor."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 91.0, "x1": 427.5, "y1": 282.6, "innehåll": "4.2.2.1 Brandförlopp Allmänt råd Vid bestämning av brandförlopp och brandflöde bör hänsyn tas till brand- tillväxt, brandrummets geometri och ventilationsförhållanden. – Brandens tillväxthastighet bör i det tidiga brandförloppet motsvara tillväxthastighet 0,047 kW/s 2 om inte annat kan påvisas. – Brandflödet kan begränsas av en maximal tryckuppbyggnad som kan antas vara 1500 Pa om inget annat påvisas. – I det tidiga brandförloppet kan dimensionerande brandgastemperat- uren antas vara högst 350 °C. – Brandgastemperaturen i det sena brandförloppet, dvs. när övertänd- ning har inträffat, kan bestämmas med modell för naturligt brandförlopp enligt SS-EN 1991-1-2, bilaga A eller motsvarande. Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas med Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. (BFS 2013:12)."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 283.4, "x1": 419.3, "y1": 359.9, "innehåll": "4.2.2.2 Påverkan av automatiska släcksystem Allmänt råd Om brandcellen är försedd med ett automatiskt sprinklersystem eller boendesprinkler kan temperaturen i brandgaserna antas begränsas till den temperatur som råder vid sprinkleraktivering."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 355.1, "x1": 430.4, "y1": 476.6, "innehåll": "4.2.3 övriga förutsättningar Allmänt råd Fläktar bör dimensioneras för att leverera erforderligt flöde vid de tryck- skillnader och brandgastemperaturer som är aktuella. Läckage via kon- struktioner, installationer inom byggnad och klimatskärm bör beaktas. Hänsyn bör tas till tryckdifferenser som skapas av ventilationssystemet och som kan påverka möjligheten att öppna dörrar vid utrymning. Detta kan även gälla enskilda rum inom en brandcell. Regler om dörrar framgår av BBR avsnitt 5:335."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 471.8, "x1": 423.5, "y1": 593.3, "innehåll": "4.2.4 Godtagbar exponering vid brandgasspridning i ventilationssystem Allmänt råd Brandceller som innehåller utrymningsvägar eller sovande personer, t.ex. Vk3, Vk4, Vk5B och Vk5C, bör hänföras till skyddsnivå 1. övriga brand- celler kan hänföras till skyddsnivå 2. För brandceller i skyddsnivå 1 bör acceptabelt gränsvärde för brandgas- spridning vara 1 % av den mottagande brandcellens volym. För brandceller i skyddsnivå 2 bör acceptabelt gränsvärde för brand- gasspridning vara 5 % av den mottagande brandcellens volym."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 13, "x0": 57.4, "y0": 600.4, "x1": 428.9, "y1": 718.3, "innehåll": "4.3 Särskilda situationer 4.3.1 Trycksättning av utrymmen Allmänt råd Trycksättning kan användas för att ge ett skydd mot brand- och brandgas- spridning till utrymmen. SS-EN 12101-6 kan tillämpas för verifiering av trycksättning av trapphus. Som alternativ kan motsvarande metod användas för att verifiera att trycksättning av brandsluss eller annat utrymme ger ett tillräckligt skydd."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 103.3, "x1": 540.0, "y1": 299.8, "innehåll": "5 Skydd mot brandspridning mellan byggnader 5.1 Analysmodell Allmänt råd Begränsning av risken för brandspridning mellan byggnader kan exempelvis åstadkommas genom att – byggnader uppförs på ett tillräckligt avstånd från varandra, – oskyddade byggnadsdelars storlek begränsas, – brandbenägenheten hos exponerade ytor begränsas eller – brandens omfattning begränsas genom brandtekniska installationer såsom automatiskt släcksystem. Vid analys av brandspridning mellan byggnader bör de maximala strål- ningsnivåerna på den exponerade byggnaden inte vara högre än godtagbar nivå för samtliga aktuella scenarier."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 306.8, "x1": 537.5, "y1": 406.1, "innehåll": "5.2 Erfordrade brandscenarier Allmänt råd Erfordrade brandscenarier bör identifieras och motiveras så att de utgör en trolig värsta påfrestning för byggnadens brandskydd. Hänsyn bör tas till storlek på brandceller, öppningar och placering av angränsande byggnader. Avgiven strålning bör beräknas för fullständigt brandförlopp i den brand- cell som innebär störst risk för spridning av brand till närliggande byggnad."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 165.2, "y0": 401.2, "x1": 529.4, "y1": 488.2, "innehåll": "5.2.1 Brandförlopp Allmänt råd Dimensionerande avgiven strålningsnivå från fönsterytor kan utgå från en förenklad modell med konstant värmestrålning från fönsterytorna enligt tabell 8. Tabellen gäller under förutsättning att fasadmaterial är utformat i lägst klass A2-s1,d0 och inte förväntas avge någon strålning."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 221.9, "y0": 485.6, "x1": 538.2, "y1": 574.3, "innehåll": "Strålningsnivåer vid skydd mot brandspridning mellan byggnader Strålningsnivå, kW/m 2 Bostäder, kontor, samlingslokaler, öppna parkeringshus 84 Affärer, industrier, lager 168"}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 14, "x0": 221.9, "y0": 575.5, "x1": 535.3, "y1": 679.3, "innehåll": " För att bestämma brandförlopp och egenskaper för flammor som slår ut genom fönster kan SS-EN 1991-1-2 bilaga B tillämpas. Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas med Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Vid bestämningen av avgiven strålning bör hänsyn tas till om fasaden kan förväntas vara intakt under det dimensionerande brandförloppet. Ytor som bör ingå i bedömningen är t.ex. brännbara fasader, fönster och andra ytor som kan förväntas avge strålning. (BFS 2013:12)."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 79.6, "x1": 410.0, "y1": 178.0, "innehåll": "5.2.2 Påverkan av automatiska släcksystem Allmänt råd Om brandcellen förses med automatisk vattensprinkleranläggning eller boendesprinkler kan följande reducering av brandpåverkan göras – utgående strålning enligt tabell 8 kan reduceras med 50 % eller – vid tillämpning av SS-EN 1991-1-2 kan dimensionerande brand- belastning reduceras till 60 % av sitt ursprungliga värde."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 185.1, "x1": 423.8, "y1": 261.3, "innehåll": "5.3 Godtagbar exponering mot intilliggande byggnad Allmänt råd Byggnader bör utformas så att strålningsnivån mot närliggande byggnad understiger 15 kW/m 2 i minst 30 minuter. Alternativa strålningsnivåer kan bestämmas utifrån fasadytornas utformning och material."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 274.3, "x1": 432.0, "y1": 528.2, "innehåll": "6 Dokumentation och kontroll 6.1 Dokumentation Allmänt råd En beskrivning av byggnader som helt eller delvis utformats enligt analytisk dimensionering bör i sin helhet redovisas som del av brandskydds- dokumentationen. Dokumentationen bör minst innehålla följande delar – vad som avviker i jämförelse med en förenklad dimensionering, – genomförd riskidentifiering, – dimensionerande förutsättningar och antaganden som verifieringen bygger på, – planer för drift och underhåll, – beskrivning och motivering av använda metoder och modeller, – redovisning av och genomförda beräkningar i sådan omfattning att beräkningsprocessen kan följas, – avvikelser från de allmänna råden i denna författning samt motiv till dessa och – slutsatser grundade på den analytiska verifieringen."}
{"titel": "BBRAD - BFS 2013:12", "filnamn": "bbrad-bfs2013-12.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 15, "x0": 57.4, "y0": 535.3, "x1": 424.1, "y1": 692.0, "innehåll": "6.2 Kontroll av verifiering Allmänt råd Kontrollplanen enligt 10 kap. 6–8 §§ PBL bör innehålla följande kontroll- punkter: – Att samtliga avvikelser från förenklad dimensionering är verifierade. – Att dimensioneringskontroll är genomförd. – Att dimensioneringsförutsättningarna är riktiga. Om beräkningar används som underlag till scenarioanalys eller kvanti- tativ riskanalys bör beräkningarnas riktighet styrkas genom dimensioner- ingskontroll.  Med dimensioneringskontroll avses kontroll av dimensioner- ingsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar. Denna kontroll bör utföras av en person som inte tidigare har varit delaktig i projektet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 64.1, "y0": 265.9, "x1": 532.1, "y1": 472.6, "innehåll": "1.1 Bakgrund Fuktskador som drabbar våra hus är ett stort problem. Trots dagens moderna byggteknik är trenden inte vikande vad gäller dessa typer av skador. Fuktskador orsakar inte sällan en försämring av inomhusmiljön vilket i sin tur kan påverka människors hälsa negativt. För husägare medför fuktproblem ofta även stora oförutsägbara kostnader. Orsaken till att fuktskador uppstår i byggnader beror på en rad olika saker. Det kan handla om en oklar ansvarsfördelning, otydliga krav, brister i uppföljning, orealistiska tidsplaner, otydlig kommunikation mellan skedena, bristande kompetens, bristande rutiner för fuktsäkerhet men det kan också bero på att många olika och ofta nya typer av konstruktioner, material och komponenter används där materialen riskerar att brytas ner i närvaro av fukt, med emissioner, mikrobiell påväxt och beständighetsproblem som följd. Det är därför ytterst viktigt att utforma fuktsäkra konstruktioner bestående av material som tål den fuktbelastning som konstruktionen förväntas utsättas för under dess livslängd samt att säkerställa en lämplig miljö för byggnaden såväl under byggskedet som under driftsskedet. Krav på fuktsäkerhet kan i många fall komma i konflikt med andra krav såsom tillgänglighet, arkitektoniska och gestaltningsmässiga krav och energikrav och sådana konflikter måste hanteras och lösas genom hela byggprocessen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 64.1, "y0": 476.0, "x1": 522.1, "y1": 584.2, "innehåll": "1.2 Syfte Syftet med ByggaF är att lyfta fram fuktfrågorna tidigt i nybyggnads-, ombyggnads- och renoverings- projekt och på ett strukturerat sätt dokumentera de aktiviteter och åtgärder som krävs och utförs för att säkerställa en fuktsäker byggnad. Genom att formulera och ställa fuktkrav och krav på aktiviteter kan dessa arbetas in i programhandlingar, systemhandlingar, bygghandlingar och kontrollplaner etc. Det gör att viktiga system- och materialval samt produktionsmetoder som kommer att påverka byggnadens fuktsäkerhet kan göras redan från början."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 64.1, "y0": 587.6, "x1": 523.3, "y1": 658.8, "innehåll": "1.3 Avsiktsförklaring Avsikten med branschstandarden är att beskriva ett standardiserat sätt att arbeta med fuktsäkerhet i byggprocessen baserat på den redan framtagna metoden ByggaF. Framtagandet av branschstandarden är finansierat av SBUF, deltagande företag och organisationer."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 64.1, "y0": 661.4, "x1": 532.6, "y1": 720.4, "innehåll": "Ett antal personer från olika företag, institut, högskolor, branschorganisationer, konsulter och myndigheter har varit med och tagit fram branschstandarden. Dessa är: PEAB, NCC, Skanska, JM, SydArk Konstruera AB, Akademiska Hus, Polygon Sverige AB, FuktCom, SP, IVL, LTH, CTH, Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst, Säker Vatten AB, Boverket och Byggherrarna. Branschstandarden förvaltas av Fuktcentrum."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 64.1, "y0": 157.1, "x1": 533.3, "y1": 220.0, "innehåll": "2 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som anges i gällande BBR i tillägg till det som följer nedan."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 64.1, "y0": 248.0, "x1": 534.1, "y1": 307.0, "innehåll": "2.1 Fuktsäkerhet Sannolikheten för att fukttillståndet avviker från intervallet mellan det lägsta tillåtna och det högsta tillåtna fukttillståndet bedöms som acceptabel."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 64.1, "y0": 310.3, "x1": 434.0, "y1": 369.3, "innehåll": "2.2 Kritiskt fukttillstånd Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. För mikrobiell påverkan är fukttillståndet kritiskt då tillväxt sker."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 64.1, "y0": 371.8, "x1": 488.3, "y1": 406.2, "innehåll": "Faktorer med betydelse för den biologiska tillväxten, t ex temperatur och varaktighet samt deras samverkan kan ingå i bestämningen av det kritiska fukttillståndet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 64.1, "y0": 409.7, "x1": 488.1, "y1": 440.8, "innehåll": "ANM: Kritiskt fukttillstånd kan vara ett intervall som omfattar variation i gränstillståndet och osäkerhet i bestämningen av det."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 449.6, "y1": 203.4, "innehåll": "2.3 Säkerhetsmarginal Osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar (t ex materialdata) eller mätmetoder."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 206.8, "x1": 357.8, "y1": 253.6, "innehåll": "2.4 Högsta tillåtet fukttillstånd Högsta kritiska fukttillståndet minskat med en säkerhetsmarginal."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 256.0, "x1": 518.9, "y1": 302.8, "innehåll": "Enligt BBR: Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar (t ex materialdata och klimatdata) eller mätmetoder."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 305.2, "x1": 527.4, "y1": 364.3, "innehåll": "För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, ska väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid bestämning av ett materials kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 367.6, "x1": 340.6, "y1": 414.4, "innehåll": "2.5 Lägsta tillåtet fukttillstånd Lägsta kritiska fukttillståndet ökat med en säkerhetsmarginal."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 417.7, "x1": 503.9, "y1": 437.7, "innehåll": "ANM: Ett material kan få en oacceptabel krympning till följd av att lägsta kritiska fukttillståndet underskrids."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 441.2, "x1": 533.5, "y1": 500.3, "innehåll": "2.6 Tillåtet fukttillstånd Fukttillståndet mellan det lägsta tillåtna och det högsta tillåtna fukttillståndet. Ibland är tillåtet fukttillstånd begränsat ytterligare av ett maximalt fuktintervall mellan högsta och lägsta tillåtna fukttillståndet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 503.5, "x1": 476.2, "y1": 562.5, "innehåll": "2.7 Fuktkänsliga konstruktioner Konstruktion eller byggnadsdel med hög sannolikhet att tillåtet fukttillstånd inte uppfylls och konsekvensen vid skada är betydande."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 64.1, "y0": 565.9, "x1": 533.5, "y1": 658.2, "innehåll": "2.8 Fuktkälla Vatten i olika faser. ANM: Fuktkälla kan vara exempelvis regn, snö, is, smältvatten, kondensvatten, luftfukt, vattenånga i luften, byggfukt, överskottsfukt i material härrörande från tillverkningen eller byggtiden, vatten i och på marken eller läckage från installationer."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 206.0, "x1": 531.7, "y1": 240.5, "innehåll": "Enstaka fuktbelastning kan exempelvis vara läckage från vattenbärande installationer, vatten som används vid håltagning i betong, översvämning p.g.a. stopp i avlopp etc."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 243.8, "x1": 503.2, "y1": 313.6, "innehåll": "2.10 Aktörer 2.10.1 Fuktsakkunnig Person som har särskild kompetens och erfarenhet inom fuktsäkerhet och representerar byggherren."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 317.1, "x1": 519.2, "y1": 370.6, "innehåll": "ANM: Diplomerad Fuktsakkunnig enligt FuktCentrums metod för Fuktsäkerhet i Byggprocessen  FuktCentrum har utvecklat och administrerar en utbildning för fuktsakkunniga. Diplomerad Fuktsakkunnig är ett initiativ som stöds av FuktCentrum vid LTH, Lunds Tekniska Högskola, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer samt Byggherrarna och Fastighetsägarna."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 421.8, "x1": 496.6, "y1": 502.2, "innehåll": "2.10.3 Projektörer Aktörer som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet. ANM: Med projektörer avses arkitekt, konstruktör, VVS-projektör m fl."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 505.4, "x1": 524.0, "y1": 562.1, "innehåll": "2.10.4 Entreprenörer Aktörer som producerar, monterar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 565.6, "x1": 531.7, "y1": 622.3, "innehåll": "2.10.5 Leverantörer Aktörer som tillverkar och levererar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 625.7, "x1": 479.2, "y1": 682.5, "innehåll": "2.10.6 Fuktsäkerhetsansvarig projektering Person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 64.1, "y0": 685.7, "x1": 382.0, "y1": 743.1, "innehåll": "2.10.7 Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering Person som i stora omfattande projekt kan utses för att samordna fuktsäkerhetsprojekteringen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 467.3, "y1": 201.3, "innehåll": "2.10.8 Fuktsäkerhetsansvarig produktion Person som är ansvarig för fuktsäkerhetsarbetet hos respektive leverantör eller entreprenör."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 204.6, "x1": 511.6, "y1": 260.1, "innehåll": "2.10.9 Samordnande fuktsäkerhetsansvarig produktion Person som i stora omfattande projekt kan utses för att samordna fuktsäkerhetsarbetet i produktionen. ANM: Kan vara den fuktsäkerhetsansvarige hos huvudentreprenören."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 263.6, "x1": 495.0, "y1": 345.7, "innehåll": "2.11 Dokument 2.11.1 Fuktsäkerhetsprogram Styrande dokument, eller del av andra styrande dokument, upprättat av byggherren som beskriver byggherrens krav på fuktsäkerhet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 349.1, "x1": 515.4, "y1": 402.8, "innehåll": "ANM: Fuktsäkerhetsprogram upprättas före projekteringen. ANM: Byggherrens krav kan vara både tekniska krav och krav på hur arbetet med fuktsäkerhet ska bedrivas och dokumenteras i projektering, produktion och förvaltning."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 405.1, "x1": 507.7, "y1": 436.2, "innehåll": "ANM: Hela eller delar av fuktsäkerhetsprogrammet kan ingå i andra styrande dokument såsom miljöprogram, verksamhetsprogram, tekniska beskrivningar, etc."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 439.7, "x1": 507.7, "y1": 496.5, "innehåll": "2.11.2 Fuktsäkerhetsbeskrivning Beskriver projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt samt objektsspecifika krav på hur fuktsäkerhet i detaljprojektering, produktion och förvaltning ska säkerställas."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 499.9, "x1": 531.3, "y1": 553.4, "innehåll": "ANM: I en utförandeentreprenad ska dokumentet upprättas av byggherrens fuktsakkunnig. I en totalentreprenad kan dokumentet upprättas av totalentreprenören som en beskrivning av hur de kommer att arbeta med fuktsäkerheten. ANM: Fuktsäkerhetsprogram upprättas före detaljprojekteringen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 556.9, "x1": 498.1, "y1": 613.7, "innehåll": "2.11.3 Resultat från fuktsäkerhetsprojektering Beskrivning av konstruktionsutformning i handlingar, resultat från beräkningar, dokumentation av verifieringar och kontroller."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 617.0, "x1": 495.9, "y1": 686.1, "innehåll": "2.11.4 Fuktsäkerhetsplan Styrande dokument, upprättas av Fuktsäkerhetsansvarig produktion, som beskriver aktiviteter och kontroller som ska utföras i utförandeskedet för att uppfylla krav i fuktsäkerhetsprogrammet och fuktsäkerhetsbeskrivningen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 64.1, "y0": 689.5, "x1": 312.1, "y1": 731.9, "innehåll": "ANM: Fuktsäkerhetsplanen kan ingå i andra kontrollplaner. ANM: Fuktsäkerhetsplan kan även benämnas fuktplan."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 429.8, "y1": 201.3, "innehåll": "2.11.5 Fuktsäkerhetsdokumentation Redovisande dokumentation som omfattar projektets samlade fuktsäkerhetsarbete."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 64.1, "y0": 252.4, "x1": 495.7, "y1": 321.4, "innehåll": "2.12.1 Fuktsäkerhetsprojektering Systematiska åtgärder i projekteringsskedet samt de villkor som gäller för produktions- och förvaltningsskedet som syftar till att säkerställa att tillåtet fukttillstånd uppfylls under byggnadens livslängd."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 64.1, "y0": 323.8, "x1": 492.8, "y1": 366.0, "innehåll": "ANM: Systematiska åtgärder kan vara riskanalys, bedömning, beräkning och provning som dokumenteras. ANM: Vissa byggnadsdelar har kortare livslängd än byggnaden."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 64.1, "y0": 511.1, "x1": 528.7, "y1": 564.6, "innehåll": "ANM: En fuktgranskning bör innehålla en analys av sannolikheten att högsta tillåtna fukttillståndet överskrids samt konsekvensen av detta. ANM: Ska utföras av fuktsäkerhetsansvarig projektör (egenkontroll)."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 64.1, "y0": 567.1, "x1": 534.2, "y1": 598.2, "innehåll": "ANM: Kan utföras av fuktsakkunnig eller av tredje part (extern kontroll) på handlingar (beskrivningar, ritningar etc) som tillhandahålls."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 64.1, "y0": 601.7, "x1": 513.4, "y1": 646.1, "innehåll": "2.12.4 Fuktrond Inspektion på byggarbetsplatsen med syfte att kontrollera att arbetet utförs enligt fuktsäkerhetsplanen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 64.1, "y0": 649.6, "x1": 488.9, "y1": 669.5, "innehåll": "ANM: Fuktronden kan utföras i samband med andra ronder under utförandeskedet exempelvis miljörond."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 523.1, "y1": 213.6, "innehåll": "2.12.5 Fuktsäkerhetsåtgärder produktion Aktiviteter som säkerställer att material och konstruktioner inte utsätts för fukttillstånd som avviker från det tillåtna fukttillståndet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 64.1, "y0": 217.0, "x1": 500.3, "y1": 248.1, "innehåll": "ANM: Ex. på fuktsäkerhetsåtgärder under byggskedet kan vara fuktsäker materialhantering, väderskydd och intäckning, uttorkningsklimat, byggvärme, avfuktning, fuktronder, fuktmätning, vattendammsugning etc."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 64.1, "y0": 251.6, "x1": 530.5, "y1": 353.3, "innehåll": "2.12.6 Fuktkontroll Inspektion, mätning eller analys med avseende på fukt. ANM: Exempel på fuktkontroll kan vara: • Mottagningskontroll: Inspektion, mätning eller analys med avseende på fukt av byggvara eller material vid ankomst till byggplats. • Fuktmätning: Att med vald metod bestämma en storhet hos ett material som direkt eller indirekt är relaterat till materialets fukttillstånd."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 64.1, "y0": 157.1, "x1": 496.0, "y1": 257.8, "innehåll": "3 Beskrivning av metoden 3.1 övergripande beskrivning Branschstandarden ByggaF omfattar en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen, från planering till drift och förvaltning. Metoden innebär ett arbetssätt för att uppfylla samhällets krav och byggherrens krav på fuktsäkerhet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 64.1, "y0": 529.2, "x1": 519.2, "y1": 576.0, "innehåll": "\\\"Under varje rubrik i standarden finns text som är \\\"ska-krav\\\" som måste uppfyllas. Dessutom finns vägledningstext som kan förtydliga, förklara eller ge exempel på vad ska-kravet innebär. Vägledningen kan även innehålla råd.\\\""}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 64.1, "y0": 579.4, "x1": 528.2, "y1": 724.6, "innehåll": "3.2 Lagstiftning, byggregler, branschregler och monteringsanvisningar I Plan och Bygglagen (PBL) finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. I PBL regleras plangenomförandet och bygglovsprocessen och de väsentliga egenskapskraven anges. Ett krav är skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. I Plan och byggförordningen (PBF) finns mer detaljerade bestämmelser än i PBL För egenskapskravet på ett byggnadsverk om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö anges i PBF att ett byggnadsverk ska var projekterat och utfört på sådant sätt att fukt i delar av byggnadsverket eller på dess ytor inte medför oacceptabel risk för hygien eller hälsa. (PBF 3 kap.9§)."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 64.1, "y0": 155.9, "x1": 533.6, "y1": 251.9, "innehåll": "Boverkets byggregler (Boverkets författningssamling BFS) innehåller föreskrifter och allmänna råd för de tekniska egenskapskraven i PBF. Föreskrifterna anger samhällets minimikrav på byggnader och de är huvudsakligen formulerade som funktionskrav. I anslutning till föreskrifterna så finns allmänna råd. Dessa är nivåsättande för att föreskriften ska vara uppfylld. Genom att följa de allmänna råden så kan man uppfylla föreskriften. Väljer man att inte följa ett allmänt råd så ska det alternativa utförandet vara minst lika bra som utförandet i det allmänna rådet. Boverkets regelsamling (BBR) omfattar författningssamlingen och en läsanvisning."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 64.1, "y0": 254.4, "x1": 491.5, "y1": 289.0, "innehåll": "Samhällets minimikrav på en byggnads fuktsäkerhet finns i Boverkets byggregler, avsnitt 6:5 för nybyggnad och 6:95 för ändring av byggnad."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 64.1, "y0": 291.3, "x1": 528.5, "y1": 362.8, "innehåll": "Branschregler, exempel Säker Vatteninstallation, är utföranderegler som uppfyller kraven i BBR och är branschens erfarenhet på bra utförande. Utförande enligt branschregler är att betrakta som fackmässigt utförande. Försäkringsbolagen ställer krav på utförande enligt branschregler för att försäkringen ska gälla fullt ut. Idag finns branschregler för VVS-installationer, Säker Vatteninstallation och för tätskikt BBV, GVK och MVK."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 64.1, "y0": 365.2, "x1": 529.1, "y1": 448.9, "innehåll": "Från den 1:e juli 2013 ska byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard vara CE märkta och ha en prestandadeklaration. Byggprodukttillverkarna ska ange vilka egenskaper deras produkter har och hur de ska användas och monteras för att uppfylla den funktion som leverantören anger att produkten har. En CE märkning är en tillförlitlig redovisning av vissa prestanda så att olika fabrikat kan jämföras. Med hjälp av de uppgifterna får man avgöra om produkten är lämplig för avsedd användning. Den innehåller inget godkännande och är inte ett mått på produktens kvalitet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 64.1, "y0": 464.6, "x1": 524.9, "y1": 572.9, "innehåll": "3.3 Byggherren är ansvarig Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, ombyggnads-, renoverings-, rivnings-, eller markarbeten. Byggherren ska se till att detta genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt Plan och Bygglagen (PBL), eller föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet. (10 kap.5 §). Föreskrifter finns i bland annat Boverkets byggregler som ställer samhällets minimikrav på byggnaden."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 64.1, "y0": 575.2, "x1": 519.8, "y1": 622.1, "innehåll": "För att byggnaden ska bli rätt projekterad och utförd så bör byggherren anlita lämplig kompetens för de olika arbetsuppgifterna. I många fall anlitar byggherren en projektledare som sin förlängda arm i byggprocessen. Byggherren har dock fortfarande kvar ansvaret för att lagar och regler följs."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 64.1, "y0": 624.5, "x1": 526.3, "y1": 683.7, "innehåll": "Byggherren har inte alltid tillräcklig kunskap eller tid för att driva och följa upp fuktsäkerhetsarbetet i projektet. Det kan då vara till stor hjälp för byggherren att anlita en person som är sakkunnig inom fuktsäkerhet, en fuktsakkunnig . Den fuktsakkunnige kan hjälpa byggherren att ställa krav på fuktsäkerhet och att följa upp att kraven uppfylls."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 522.0, "y1": 215.8, "innehåll": "3.4 Organisation för fuktsäkerhetsarbetet Det praktiska fuktsäkerhetsarbetet utförs däremot av alla berörda aktörer, projektörer, entreprenörer och leverantörer."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 64.1, "y0": 420.9, "x1": 529.0, "y1": 541.5, "innehåll": "Fördelning av ansvar för olika aktiviteter i olika skeden kan variera med olika entreprenadformer. Beroende på upphandlingsform kan ansvarsgränsen förflyttas mellan systemprojektering, detaljprojektering och produktion. I kontraktsformer där entreprenören även har rollen som projektör ska entreprenören även ta ansvar för det som i detta dokument benämns projektörernas aktiviteter och ansvar. I totalentreprenader ligger ansvaret för att löpande följa upp fuktsäkerhetsarbetet hos en samordnande fuktsäkerhetsansvarig produktion. Byggherren upprättar vanligtvis fuktsäkerhetsbeskrivningen men i totalentreprenad så kan byggherren vilja överlåta allt ansvar på entreprenören. I dessa fall så kan totalentreprenören utföra fuktsäkerhetsbeskrivningen på uppdrag av byggherren. Informationen i fuktsäkerhetsbeskrivningen kan även återfinnas i andra dokument."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 91.7, "y0": 624.7, "x1": 527.7, "y1": 653.6, "innehåll": "Vägledning: Fuktsakkunnig kan vara en person som är diplomerad eller certifierad fuktsakkunnig eller har motsvarande kompetens och erfarenhet. Undantag kan göras om projekten är mindre omfattande och mindre komplexa."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 91.7, "y0": 707.1, "x1": 486.3, "y1": 736.2, "innehåll": "Vägledning: Fuktsakkunnig tillsammans med projektörer identifierar och analyserar ur fuktsynpunkt kritiska förutsättningar. Förslagsvis användas checklistor för att göra fuktriskidentifiering i tidiga skeden."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 533.4, "y1": 240.5, "innehåll": "4.3 Besluta om byggherrens fuktsäkerhetskrav Byggherren ska besluta om vilka fuktsäkerhetskrav som ska ställas i projektet. Fuktsäkerhetskraven ska gå att verifiera och följa upp. Kraven ska omfatta både tekniska krav och krav på aktiviteter och kompetens. Fuktsäkerhetskraven ska dokumenteras i ett fuktsäkerhetsprogram, fuktsäkerhetsbeskrivningen eller i andra handlingar."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 91.7, "y0": 243.9, "x1": 532.1, "y1": 303.1, "innehåll": "Vägledning: Exempel på tekniska krav kan vara högsta tillåtna fukttillstånd för olika material vid montage och inbyggnad, krav på att mätningar ska utföras med en viss mätmetod och viss frekvens, krav på att material och konstruktioner ska skyddas mot uppfuktning etc. Krav på ett visst konstruktionsutförande kan förekomma i vissa fall. Krav på att materialskikt och lösningar är verifierade och utvärderade med skarvar, anslutningar vid genomföringar och mot byggdetaljer."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 91.7, "y0": 304.4, "x1": 515.6, "y1": 343.4, "innehåll": "Byggherren bör även ställa krav på att kompetens hos den personal som arbetar i projektet. Ett krav kan t ex vara att projektets fuktsäkerhetsansvariga har en viss fuktkompetens och att alla projektdeltagare har genomgått en fuktutbildning."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 91.7, "y0": 344.7, "x1": 532.7, "y1": 403.9, "innehåll": "Byggherren bör också ställa krav på att vissa aktiviteter genomförs. Det kan till exempel handla om att de olika aktörerna ska delta på informationsmötet om fuktsäkerhet, regelbundna fuktmöten, att man ska genomföra fuktronder och att man ska följa vissa rutiner för att dokumentera fuktsäkerhetsarbetet. Det är viktigt att kraven formuleras så att de går att följa upp samt att det är tydligt vem som är ansvarig för att kravet uppfylls samt vilka konsekvenserna blir och vilka åtgärder som ska vidtas om kravet inte uppfylls."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 91.7, "y0": 405.1, "x1": 528.8, "y1": 474.5, "innehåll": "Byggherren kan ställa krav på att konstruktioner, skikt och lösningar bör helst vara provade och utvärderade. Om projektörer tar fram lösningar och utför beräkningar, materialleverantörer deklarerar bestyrkta materialegenskaper och entreprenörer säkerställer korrekt utförande utifrån projekteringshandlingar, så är det ändå inte självklart att slutresultatet blir bra så länge inte konstruktionen eller lösningen har den rätta förutsättningen, alltså har provats och utvärderats som ett system. Produktsystem eller byggsystem bör monteras av utbildade montörer för att åstadkomma förväntat resultat."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 64.1, "y0": 487.7, "x1": 508.6, "y1": 546.7, "innehåll": "4.4 Besluta om åtgärder vid avvikelser Byggherren ska beskriva hur avvikelser ska hanteras och vilka åtgärder som ska göras om avvikelser uppstår. åtgärden ska uppfylla byggherrens och samhällets krav."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 91.7, "y0": 550.3, "x1": 516.6, "y1": 579.2, "innehåll": "Vägledning: Avvikelser från fuktsäkerhetskraven bör hanteras enligt samma rutiner som andra avvikelser och dokumenteras i avvikelserapporter. I avvikelserapporten ska det finnas förslag på åtgärder och hur de ska följas upp."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 64.1, "y0": 582.5, "x1": 518.4, "y1": 629.3, "innehåll": "4.5 Besluta om rutiner för uppföljning Byggherren ska beskriva de metoder som ska användas i projektet för att följa upp att kraven uppfyllts."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 91.7, "y0": 632.7, "x1": 522.3, "y1": 736.7, "innehåll": "Vägledning: Byggherren specificerar till exempel på vilka möten som aktörerna ska delta samt när och hur man ska gå igenom vad som har utförts samt i vilken form resultatet ska dokumenteras. Exempel på aktiviteter kan vara: • Byggherrens krav på fuktsäkerhet presenteras på ett startmöte för projektörer. • Fukt är en punkt på dagordningen på projekteringsmöten. • Projektörerna dokumenterar fuktsäkerhetsprojekteringen och överlämnar till byggherren. • Byggherrens krav på fuktsäkerhet presenteras på ett startmöte för entreprenörer och leverantörer. Projektörerna presenterar vid detta möte resultatet från fuktsäkerhetsprojekteringen. • Fukt är en punkt på dagordningen på byggmöten. • Fuktsäkerhetsansvarig produktion genomför och dokumenterar fuktronder på byggplatsen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 109.2, "y0": 157.5, "x1": 519.5, "y1": 219.4, "innehåll": "• Fuktsakkunnig genomför egna fuktronder eller tillsammans med fuktsäkerhetsansvarig produktion. • Entreprenören samlar in underlag från sitt arbete samt från underentreprenörer och leverantörer och överlämnar det till byggherren eller till fuktsakkunnig. • Fuktsakkunnig sammanställer fuktsäkerhetsdokumentationen. • Fuktsakkunnig och entreprenören presenterar fuktsäkerhetsdokumentationen för förvaltningsorganisationen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 64.1, "y0": 234.3, "x1": 518.4, "y1": 293.3, "innehåll": "4.6 Formulera fuktkrav och krav på aktiviteter i kontraktshandlingar Byggherrens krav på fuktsäkerhet ska åberopas i de kontraktshandlingar som berör fuktsäkerhet. Fuktsäkerhetsprogrammet, eller dylikt, ska innehålla krav på att ByggaF ska följas."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 91.7, "y0": 296.8, "x1": 529.3, "y1": 379.9, "innehåll": "Vägledning: Byggherrens krav på fuktsäkerhet kan formuleras i fuktsäkerhetsprogram eller återfinnas i andra dokument. Fuktsäkerhetsprogrammet kan innehålla: • Byggherrens krav på fuktsäkerhet, dock lägst samhällets krav på fuktsäkerhet med hänvisning till regelverk. • Projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt, t ex hur byggnaden ska användas. • Krav på rutiner för hur fuktsäkerhetsarbetet ska genomföras och dokumenteras i projektet. • Krav på rutiner för hur fuktsäkerhetsarbetet i förvaltningsskedet ska genomföras och dokumenteras • Krav på rutiner för uppföljning och verifiering av fuktsäkerhetsarbetet genom hela processen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 64.1, "y0": 382.8, "x1": 529.1, "y1": 473.7, "innehåll": "5 Fuktsäkerhet i projekteringsskedet 5.1 Systemhandling 5.1.1 Information till projektörer om byggherrens fuktsäkerhetskrav och metoder för uppföljning"}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 64.1, "y0": 473.3, "x1": 508.9, "y1": 507.9, "innehåll": "Fuktsakkunnig ska informera projektörerna om fuktsäkerhetskraven och de metoder som kommer att användas för uppföljning av att kraven uppfylls."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 91.7, "y0": 511.4, "x1": 533.5, "y1": 580.7, "innehåll": "Vägledning: I samband med informationen om byggherrens krav är det lämpligt att berätta om varför man ställt kraven och vad konsekvensen blir om kraven inte uppfylls. Det kan också vara lämpligt att kombinera informationen med en allmän utbildning i fuktsäkerhet för att aktörerna ska få en gemensam kunskapsgrund. Det är även lämpligt att byggherren vid detta tillfälle berättar allmänt om projektet och projektets mål och krav och hur det ska genomföras för att aktörerna ska se helheten i projektet. Syftet är att skapa en gemensam målbild och få alla aktörer att arbeta mot det gemensamma målet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 64.1, "y0": 583.8, "x1": 522.2, "y1": 665.3, "innehåll": "5.1.2 Utse fuktsäkerhetsansvarig projektering Varje aktör som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska utse en person som är ansvarig för att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven samt att detta dokumenteras och redovisas för fuktsakkunnig och byggherren."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 64.1, "y0": 668.6, "x1": 531.1, "y1": 737.7, "innehåll": "5.1.3 Presentera rutin för fuktsäkerhetsprojektering Varje aktör som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska presentera en rutin för hur de ska utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven samt hur detta ska dokumenteras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 511.7, "y1": 225.9, "innehåll": "5.1.4 Fuktsäkerhetsprojektering Varje aktör som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska följa rutinen för fuktsäkerhetsprojektering. Se rutin för fuktsäkerhetsprojektering under avsnitt 5.3.3 nedan."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 64.1, "y0": 229.2, "x1": 523.4, "y1": 286.0, "innehåll": "5.1.5 Fuktriskanalys Projekteringsgruppen ska gemensamt utföra och dokumentera en fuktriskanalys. Projekteringsledaren är ansvarig för samordning av fuktriskanalysen. Ny fuktriskanalys ska utföras om förutsättningar ändras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 91.7, "y0": 289.4, "x1": 532.2, "y1": 318.6, "innehåll": "Vägledning: Förslagsvis användas checklistor för att göra fuktriskidentifiering och fuktriskanalys i olika skeden. ändrade förutsättningar omfattar även ändrad användning av lokaler eller ändrad styrning av installationer eller klimat."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 64.1, "y0": 344.1, "x1": 515.0, "y1": 390.9, "innehåll": "Respektive aktör som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska utföra kontroll av att system och material uppfyller fuktsäkerhetskraven. System- och materialval och motiv för att välja dessa ska dokumenteras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 64.1, "y0": 394.3, "x1": 401.9, "y1": 439.2, "innehåll": "Vägledning: Läsanvisning till BBR 2012, kap. 6.5. 5.1.7 Beslut om särskilda fuktsäkerhetskrav i produktionen"}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 64.1, "y0": 438.9, "x1": 491.6, "y1": 473.4, "innehåll": "Byggherren ska ta beslut om krav som föranleds av system- och materialval och ska formuleras i förfrågningsunderlag."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 91.7, "y0": 476.7, "x1": 496.5, "y1": 505.9, "innehåll": "Vägledning: Kraven kan exempelvishandla om hur fuktkänsliga material och system ska skyddas mot fukt under produktionsskedet och om vilken typ av väderskydd som ska användas."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 64.1, "y0": 509.1, "x1": 474.0, "y1": 568.1, "innehåll": "5.2 Fuktsäkerhetsbeskrivning En fuktsäkerhetsbeskrivning kan upprättas efter systemhandlingsskedet som komplement till fuktsäkerhetsprogrammet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 91.7, "y0": 571.6, "x1": 526.4, "y1": 705.8, "innehåll": "Vägledning: Efter systemhandlingsskedet kan en fuktsäkerhetsbeskrivning upprättas som sammanfattar kraven på detaljprojektering och produktion. För att upprätta en fuktsäkerhetsbeskrivning kan mallen för fuktsäkerhetsbeskrivning användas. Fuktsäkerhetsbeskrivningen kan innehålla: • Byggherrens krav på fuktsäkerhet, dock lägst samhällets krav på fuktsäkerhet (hänvisning till regelverk). • Projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt. • Rutiner för hur fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen ska genomföras och dokumenteras. • Rutiner för hur fuktsäkerhetsarbetet i produktionen ska genomföras och dokumenteras. • Rutin för överlämnande av dokumentation till byggherre vid projektavslut. • Rutiner för hur fuktsäkerhetsarbetet i förvaltningsskedet ska genomföras och dokumenteras. • Rutiner för uppföljning och verifiering av fuktsäkerhetsarbetet genom hela processen. Informationen kan även ingå i annan handling."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 64.1, "y0": 156.8, "x1": 531.8, "y1": 218.2, "innehåll": "5.3 Detaljprojektering 5.3.1 Information till projektörer om byggherrens fuktsäkerhetskrav och metoder för uppföljning"}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 64.1, "y0": 218.0, "x1": 508.9, "y1": 252.4, "innehåll": "Fuktsakkunnig ska informera projektörerna om fuktsäkerhetskraven och de metoder som kommer att användas för uppföljning av att kraven uppfylls."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 91.7, "y0": 255.9, "x1": 533.7, "y1": 325.2, "innehåll": "Vägledning: I samband med att informationen ges om byggherrens krav är det lämpligt att informera om varför man ställt kraven och vad konsekvensen blir om kraven inte uppfylls. Det kan också vara lämpligt att kombinera informationen med en allmän utbildning i fuktsäkerhet för att aktörerna ska få en gemensam kunskapsgrund. Det är även lämpligt att byggherren vid detta tillfälle berättar allmänt om projektet och projektets mål och krav och hur det ska genomföras för att aktörerna ska se helheten i projektet. Syftet är att skapa en gemensam målbild och få alla aktörer att arbeta mot det gemensamma målet."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 64.1, "y0": 328.6, "x1": 515.6, "y1": 397.6, "innehåll": "5.3.2 Utse fuktsäkerhetsansvarig projektör Varje aktör som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska utse en person som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojektering utförs, dokumenteras och redovisas för fuktsakkunnig och byggherren."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 64.1, "y0": 400.9, "x1": 511.7, "y1": 457.6, "innehåll": "5.3.3 Rutin för fuktsäkerhetsprojektering Varje aktör som väljer, formger, ritar och konstruerar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska följa rutinen för fuktsäkerhetsprojektering nedan."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 64.1, "y0": 460.9, "x1": 386.6, "y1": 504.4, "innehåll": "5.3.3.1 Fuktkänsliga konstruktioner och detaljer Fuktkänsliga konstruktioner, detaljer och arbetsmoment ska identifieras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 91.7, "y0": 507.8, "x1": 520.3, "y1": 536.9, "innehåll": "Vägledning: På liknande sätt som för statisk dimensionering görs en dimensionering för fukt där konstruktionerna och detaljer kontrolleras så att de klarar de olika fuktbelastningarna som de kan komma att utsättas för."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 64.1, "y0": 540.1, "x1": 384.6, "y1": 583.5, "innehåll": "5.3.3.2 Identifiera fuktkällor och fuktbelastningar Byggnadsdel för byggnadsdel ska belastas med alla tänkbara fuktkällor."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 91.7, "y0": 586.9, "x1": 533.4, "y1": 636.1, "innehåll": "Vägledning: Fuktkällor kan vara regn (vertikalt och horisontellt), snö, smältvatten från is och snö, luftfukt, vattenånga från människor, växter, matlagning, tvätt och dusch samt byggfukt som finns i materialet när det monteras etc. Fuktkällor kan också vara fukt som under byggtiden i samband med transport, lagring eller efter montage belastar byggnaden eller byggnadsmaterialen i form av nederbörd eller markfukt, vatten och vattenånga från marken och vatten från installationer."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 64.1, "y0": 639.3, "x1": 516.4, "y1": 695.1, "innehåll": "5.3.3.3 Uppskatta fukttillstånd Fukttillstånden som de olika byggnadsdelarna utsätts för ska uppskattas och beskrivas hur de varierar i tiden."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 91.7, "y0": 698.6, "x1": 530.3, "y1": 737.6, "innehåll": "Vägledning: Fukttillståndet i materialet kan uppskattas med olika metoder, kvantitativa och kvalitativa. Till hjälp finns olika typer av beräkningsverktyg, vägledningar och riktlinjer. Exempel på olika fuktberäkningsverktyg är: WUFI, TorkaS 3.2, BIDry. För rutiner för beräkningar hänvisas till RäknaF."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 64.1, "y0": 156.7, "x1": 488.0, "y1": 200.2, "innehåll": "5.3.3.4 Tillåtna fukttillstånd Projektörerna ska undersöka om uppskattade fukttillstånd ligger inom de tillåtna fukttillstånden."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 91.7, "y0": 203.6, "x1": 530.0, "y1": 333.3, "innehåll": "Vägledning: Gå igenom alla fuktbelastningar och kontrollera med stöd av beräkningar, provningar eller dokumentation från långsiktigt beprövade lösningar så högsta tillåtna fukttillstånd inte överskrids i någon byggnadsdel (BBR 6:53). Högsta tillåtna fukttillstånd bestäms av materialens kritiska fukttillstånd inklusive en säkerhetsmarginal. Projektören väljer säkerhetsmarginal med hänsyn till osäkerheten i projekteringsmetod samt klimat- och materialdata.  Materialens kritiska fukttillstånd är det fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls.  Kritiskt fukttillstånd för mögel och bakterier kan bestämmas av att materialet väl undersökt och dokumenterat genom provning. För material som inte är väl undersökt och dokumenterat ur mögelssynpunkt anger BBR att kritiska fukttillståndet ska vara 75 % Relativ fuktighet (BBR 6:52). Materialtillverkare och beställare kan också ställa krav på högsta eller lägsta tillåtna fukttillstånd av andra orsaker. Det kan handla om missfärgning, fysikalisk nedbrytning (frostsprängning), kemisk nedbrytning (korrosion av metaller, förtvålning av golvlim), biologisk nedbrytning (röta, blånad), hälsorisker (lukt, luftfuktighet, kvalster, emissioner, mögel), hållfasthet, deformation och fuktbetingade rörelser (svällning, krympning) och nedsatt isolerförmåga."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 64.1, "y0": 336.6, "x1": 523.4, "y1": 392.3, "innehåll": "5.3.3.5 Fuktriskanalys Projekteringsgruppen ska gemensamt utföra och dokumentera en fuktriskanalys. Projekteringsledaren är ansvarig för samordning av fuktriskanalysen. Ny fuktriskanalys ska utföras om förutsättningar ändras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 91.7, "y0": 395.8, "x1": 532.2, "y1": 424.9, "innehåll": "Vägledning: Förslagsvis användas checklistor för att göra fuktriskidentifiering och fuktriskanalys i olika skeden. ändrade förutsättningar omfattar även ändrad användning av lokaler eller ändrad styrning av installationer eller klimat."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 91.7, "y0": 428.4, "x1": 529.5, "y1": 527.9, "innehåll": "Vägledning: För att få en uppfattning om fuktsäkerheten för en byggnad eller byggnadsdel kan man göra en fuktriskanalys. Metoden med säkerhetsfaktorer som används i statisk dimensionering är svår att applicera vid fuktsäkerhetsprojektering, däremot kan man göra en kvalificerad bedömning av sannolikheten att något inträffar och konsekvensen av detta d v s risken för fuktskada eller annan olägenhet orsakad av fukt uppstår. För att göra en riktig riskanalys krävs att varje beräkningsparameter beskrivs med en fördelningskurva. Beräkningen utförs sedan med ett slumpmässigt värde ur de olika parametrarnas fördelningskurvor. Genom att göra ett stort antal beräkningar får man ett statistiskt underlag utifrån vilket man kan utläsa en risk för att t ex fukttillståndet i ett material överstiger ett visst värde. Hänsyn måste tas till samvariation mellan olika parametrar. Detta är komplext men börjar användas mer och mer vid olika typer av dimensionering."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 91.7, "y0": 529.0, "x1": 528.9, "y1": 588.2, "innehåll": "Vägledning: Teoretisk bedömning av regn-, vatten- och lufttäthet är inte tillräcklig och ger inte svar på om tätheten kan uppnås praktiskt. Därför bör helhetsfunktionen beaktas när material och produkter sätts samman till ett komplett system eftersom ett materialskikt eller lösning ska fungera fullgott oberoende av om det finns skarvar, fogar, genomföringar och anslutningar. Detta bör vara verifierat. Ingående tätningsprodukter/material bör också vara kompatibla med varandra och underlaget samt att produkterna bör vara livslängdsverifierade."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 64.1, "y0": 589.2, "x1": 510.8, "y1": 645.0, "innehåll": "5.3.3.6 Anpassning av utformningen Konstruktioner, system, material ska väljas och utformas så att risken för skada eller annan olägenhet minimeras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 91.7, "y0": 648.3, "x1": 502.1, "y1": 677.5, "innehåll": "Vägledning: Anpassa utformningen av byggnadsdelen och val av material till de fuktbelastningar som kan tänkas förekomma på ett sådant sätt att risken för att skador eller andra olägenheter uppstår minimeras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 64.1, "y0": 156.7, "x1": 504.5, "y1": 212.4, "innehåll": "5.3.3.7 Underlag för uppföljning i produktionsskedet Kontroller och verifieringar som krävs i produktionsskedet utifrån valda konstruktioner, system och material ska redovisas och dokumenteras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 91.7, "y0": 216.0, "x1": 508.4, "y1": 245.0, "innehåll": "Vägledning: I fuktsäkerhetsprojekteringen framkommer en mängd olika saker som ska kontrolleras och följas upp i produktionsskedet. Dessa dokumenteras och presenteras inför produktionen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 64.1, "y0": 248.1, "x1": 521.2, "y1": 316.2, "innehåll": "5.3.3.8 Dokumentera fuktsäkerhetsprojekteringen Förutsättningar och resultat från fuktsäkerhetsprojekteringen ska redovisas på ett systematiskt sätt så att det är lätt att följa vilka åtgärder som har utförts för att säkerställa att byggnaden uppfyller fuktsäkerhetskraven."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 91.7, "y0": 344.4, "x1": 526.5, "y1": 393.6, "innehåll": "Vägledning: Alla handlingar granskas. Redovisningen kan göras som kommentarer och markeringar på ritning och som kommentarer i tabellform med hänvisning till handling och läggas som en bilaga till fuktsäkerhetsbeskrivningen.  I projekteringens slutfas ska fuktsäkerhetsansvariga projektörer göra en granskning av projektörens handingar med avseende på fuktsäkerhet. Fuktgranskningen ska dokumenteras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 64.1, "y0": 396.7, "x1": 531.1, "y1": 453.5, "innehåll": "5.3.4 Uppföljningsmöten med projektörerna Fuktsakkunnig ska ha regelbundna möten med projektörerna för att följa upp fuktsäkerhetsprojekteringen. Mötena dokumenteras med protokoll."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 64.1, "y0": 456.8, "x1": 531.7, "y1": 513.7, "innehåll": "5.3.5 Granskning av fuktsäkerhetsprojekteringen Fuktsakkunnig ska granska att projektörerna utfört och dokumenterat fuktsäkerhetsprojekteringen samt att de kontrollerat att handlingarna uppfyller fuktsäkerhetskraven."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 91.7, "y0": 517.0, "x1": 492.5, "y1": 546.2, "innehåll": "Vägledning: Fuktsakkunnig bör i begränsad omfattning göra en granskning av handlingarna med avseende på fuktsäkerhet. Resultatet ska dokumenteras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 64.1, "y0": 549.4, "x1": 482.4, "y1": 618.5, "innehåll": "5.3.6 Samla in underlag för fuktsäkerhetsdokumentation Fuktsäkerhetsansvarig projektering samlar in underlag och dokumentation från sitt eget fuktsäkerhetsarbete samt fuktsäkerhetsarbete som utförts av eventuella underentreprenörer och underleverantörer och överlämnar det till fuktsakkunnig."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 64.1, "y0": 226.6, "x1": 482.4, "y1": 261.0, "innehåll": "Fuktsakkunnig med stöd av projektörerna ska informera huvudentreprenörer om resultatet från fuktsäkerhetsprojekteringen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 64.1, "y0": 367.2, "x1": 529.3, "y1": 401.8, "innehåll": "Fuktsakkunnig ska informera entreprenörerna och leverantörerna om fuktsäkerhetskraven och de metoder som kommer att användas för uppföljning av att kraven uppfylls."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 64.1, "y0": 404.2, "x1": 521.0, "y1": 475.6, "innehåll": "Respektive projektör ska delge fuktsäkerhetsansvarig produktion skriftlig dokumentation avseende identifierade kritiska moment, konstruktioner och installationer som framkommit vid fuktsäkerhetsprojekteringen. I dokumentationen ska det framgå vilken typ av åtgärd och dokumentation som krävs av fuktsäkerhetsansvarig produktion för att minska risken för att fuktskador och andra olägenheter orsakade av fukt uppstår i produktionen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 91.7, "y0": 479.1, "x1": 533.7, "y1": 558.5, "innehåll": "Vägledning: I samband med informationen om byggherrens krav är det lämpligt att informera om varför man ställt kraven och vad konsekvensen blir om kraven inte uppfylls. Det kan också vara lämpligt att kombinera informationen med en allmän utbildning i fuktsäkerhet för att aktörerna ska få en gemensam kunskapsgrund. Det är även lämpligt att byggherren vid detta tillfälle berättar allmänt om projektet och projektets mål och krav samt hur det ska genomföras för att aktörerna ska se helheten. Syftet är att skapa en gemensam målbild och få alla aktörer att arbeta mot det gemensamma målet. Dokumentationen från projektören kan bestå i bygghandlingar samt kontrollpunkter som föreslagits i fuktsäkerhetsprojekteringen som ska infogas i fuktsäkerhetsplanen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 64.1, "y0": 561.8, "x1": 485.5, "y1": 633.0, "innehåll": "6.3 Utse fuktsäkerhetsansvarig produktion Varje aktör som producerar, monterar material, byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet ska utse en person som är ansvarig för att fuktsäkerhetsarbetet i produktionsskedet utförs, dokumenteras och redovisas för byggherren."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 91.7, "y0": 636.6, "x1": 525.8, "y1": 716.0, "innehåll": "Vägledning: Fuktsäkerhetsansvarig produktion är en person som har god kännedom om Bygga F, har teoretisk dokumenterad kunskap om fukt i luft och material. Personen har tillräcklig kunskap avseende fuktmätning i luft, trä och betong. Om det finns många personer som är fuktsäkerhetsansvarig produktion kan en av dessa utses som samordnande gentemot byggherren och byggherrens fuktsakkunnige. Fuktsäkerhetsansvarig produktion kan överlåta delar av fuktsäkerhetsarbetet till olika aktörer som då själva ska utse en person som är ansvarig för att fuktsäkerhetsarbetet i produktionsskedet utförs, dokumenteras och redovisas för fuktsäkerhetsansvarige som informerar byggherrens fuktsakkunnige samt infogar detta material i fuktdokumentationen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 64.1, "y0": 181.2, "x1": 523.8, "y1": 215.8, "innehåll": "Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska identifiera fuktkänsliga moment, konstruktioner och installationer som är betydelsefulla i produktionen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 91.7, "y0": 217.0, "x1": 523.9, "y1": 246.1, "innehåll": "Vägledning: Exempel kan vara tätskikt på golv och väggar i våtutrymme samt i dolda utrymmen där risk för utläckande vatten eller kondens kan förekomma, läckageindikering i dolda utrymmen som t ex schakt, inklädnader eller köksskåp."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 64.1, "y0": 259.5, "x1": 520.1, "y1": 355.5, "innehåll": "6.5 Upprätta fuktsäkerhetsplan En fuktsäkerhetsplan ska upprättas av fuktsäkerhetsansvarig produktion. Fuktsäkerhetsplanen beskriver vilka fuktsäkerhetsåtgärder som kommer att utföras för att skydda byggnaden och byggmaterialen mot skadlig fukt under produktionen och ska även omfatta de kontrollpunkter som identifierats under projekteringen. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska se till att aktiviteter enligt fuktsäkerhetsplanen utförs."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 91.7, "y0": 358.9, "x1": 533.7, "y1": 438.3, "innehåll": "Vägledning: När projektörerna tagit hänsyn till fuktsäkerheten är det helt avgörande hur fuktsäkerheten sköts under själva produktionsfasen. Om någon av faserna mottagning, lagring, inbyggnad, skydd och uttorkning av byggfukt missköts så att materialet utsätts för stor fuktbelastning kan materialet skadas så att det senare måste bytas. I detta arbete har alla på bygget en viktig roll och det är därför angeläget att kunskap om fuktsäkerhet sprids till samtliga. Fuktsäkerhets- ansvarig produktion ska vidare se till att erforderliga mätningar, kontroller, fuktsäkerhetsrutiner m.m. utförs i tid och redovisas. Om brister uppstår i fuktsäkerhet ska denne rapportera detta till sin uppdragsgivare samt föreslå lämplig åtgärd för korrigering. Se även avvikelsehantering."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 91.7, "y0": 439.4, "x1": 504.0, "y1": 478.5, "innehåll": "Fuktsäkerhetsplanen innehåller även de kritiska byggnadsdelar och moment som identifierats och överlämnats av projektörerna efter fuktsäkerhetsprojekteringen. Eventuella tillägg av fuktkritiska moment och konstruktioner som uppdagas av fuktsäkerhetsansvarig produktion innan eller under byggskedet ska infogas i fuktsäkerhetsplanen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 64.1, "y0": 481.9, "x1": 534.4, "y1": 540.7, "innehåll": "6.6 Byggherrens uppföljningsmöten med entreprenörer och leverantörer Byggherrens fuktsakkunnig ska sammankalla till, genomföra och dokumentera regelbundna uppföljningsmöten med entreprenörer och leverantörer."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 91.7, "y0": 544.3, "x1": 526.3, "y1": 593.5, "innehåll": "Vägledning: Under produktionsfasen har arbetsplatsens fuktsäkerhetsansvarige det övergripande ansvaret för att fuktsäkerhetsplanen följs, hanterar och skriver avvikelserapporter samt att löpande information om fuktsäkerhetsarbetet redovisas vid byggmöten och att underlag för fuktsäkerhetsdokumentation upprättas och överlämnas till byggherrens fuktsakkunnig."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 64.1, "y0": 596.8, "x1": 516.5, "y1": 668.1, "innehåll": "6.7 Fuktronder Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska genomföra och dokumentera fuktronder på byggplatsen med en intensitet som beslutas gemensamt av entreprenören och byggherren och beror på vilka aktiviteter som pågår."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 64.1, "y0": 670.6, "x1": 522.7, "y1": 692.8, "innehåll": "Fuktsakkunnig ska genomföra fuktronder själv eller tillsammans med fuktsäkerhetsansvarig produktion."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 91.7, "y0": 696.2, "x1": 527.3, "y1": 725.3, "innehåll": "Vägledning: Antal och tidpunkter för fuktronder planeras inför respektive skede. Det bör även göras en planering för att utgöra fuktronder vid akuta behov. Vid fuktronden noteras relevanta observationer och foton tas för att bifoga"}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 91.7, "y0": 156.9, "x1": 508.2, "y1": 186.0, "innehåll": "dokumentationen. Dokumentation från fuktronderna samlas i en speciell digital mapp eller pärm alternativt flik för fuktsäkerhetsdokumentation i produktionspärmen."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 64.1, "y0": 189.3, "x1": 514.2, "y1": 248.3, "innehåll": "6.8 Mätning och kontroller Fuktsäkerhetsansvarig produktion ansvarar för att mätningar och kontroller enligt fuktsäkerhetsplanen utförs och dokumenteras."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 64.1, "y0": 251.7, "x1": 521.3, "y1": 310.6, "innehåll": "6.9 Dokumentera avvikelser från fuktsäkerhetsplanen Fuktsäkerhetsansvarig produktion ansvarar för att dokumentera avvikelser från fuktsäkerhetsplanen och rapportera föreslagen åtgärd till byggherrens fuktsakkunnig."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 91.7, "y0": 314.1, "x1": 527.0, "y1": 343.1, "innehåll": "Vägledning: Fuktsäkerhetsansvarig produktion stämmer av avvikelserna och avsedd åtgärd med byggherren. Avvikelsen bör följas upp med en redovisad åtgärd."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 64.1, "y0": 346.4, "x1": 528.9, "y1": 408.0, "innehåll": "6.10 Slutet av produktionsskedet 6.10.1 Samla in och upprätta underlag för drift- och underhållsinstruktioner avseende fuktsäkerhet"}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 64.1, "y0": 407.6, "x1": 506.5, "y1": 442.0, "innehåll": "Fuktsäkerhetsansvarig produktion samlar in underlag för drift- och underhållsinstruktioner avseende fuktsäkerhet från underentreprenörer och leverantörer och överlämnar till fuktsakkunnig."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 64.1, "y0": 445.3, "x1": 469.1, "y1": 502.1, "innehåll": "6.10.2 Samla in underlag för fuktsäkerhetsdokumentation Fuktsäkerhetsansvarig produktion samlar in underlag från sitt fuktsäkerhetsarbete samt från underentreprenörer och leverantörer och överlämnar till fuktsakkunnig."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 64.1, "y0": 505.5, "x1": 494.0, "y1": 564.5, "innehåll": "6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation Fuktssakkunnig sammanställer fuktsäkerhetsdokumentation från projektering och produktion och överlämnar den till byggherren."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 91.7, "y0": 567.9, "x1": 510.6, "y1": 724.7, "innehåll": "Vägledning: All dokumentation som är relevant för byggnadens fuktsäkerhet sammanställs till ett slutdokument som benämns fuktsäkerhetsdokumentation. Fuktsäkerhetsdokumentationen bör överlämnas till byggherren senast vid slutbesiktning. Fuktsäkerhetsdokumentationen bör innehålla: • Byggherrens fuktsäkerhetskrav • Fuktsäkerhetsbeskrivning • Redovisning av fuktsäkerhetsprojekteringen • Uppdaterad fuktsäkerhetsplan • Fuktrondsprotokoll • Relevant märkning, produktgodkännande och intyg som är relevanta för byggnadens fuktsäkerhet • Revideringar av konstruktioner, materialval och utföranden som kan påverka den framtida fuktsäkerheten • Resultat från beräkningar • Resultat från mätning och kontroller enligt fuktsäkerhetsplan • Avvikelserapporter och redovisning av utförda åtgärder"}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 109.2, "y0": 157.5, "x1": 513.7, "y1": 229.3, "innehåll": "• Kvalitetsdokument enligt BKRs branschregler för våtrum, MVK måleribranschens regler för våtrum, GVKs branschregler Säkra våtrum och intyg om säker vatteninstallation. • Instruktioner för drift och underhåll relevanta för fuktsäkerheten t ex rensning av dagvattenbrunnar, ev. mjukfogningar som behöver översyn och underhåll mm • Besiktningsprotokoll och utlåtanden som rör fuktsäkerhet • övrig dokumentation (ex. foton, protokoll från möten där fuktfrågor behandlats)"}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 64.1, "y0": 286.1, "x1": 514.4, "y1": 333.0, "innehåll": "Byggherrens fuktsakkunnig och fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha en genomgång med ansvarig förvaltare och driftsansvarig om byggnadens fuktkritiska konstruktioner samt vilka åtgärder som ska utföras för att säkerställa att fuktsäkerheten upprätthålls."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 64.1, "y0": 336.3, "x1": 450.8, "y1": 382.9, "innehåll": "7.2 Fuktronder i förvaltningsskedet Fastighetsägaren är ansvarig för att driftronder utförs i driftskedet där fukt är en aspekt."}
{"titel": "ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess", "filnamn": "bygga-f.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 91.7, "y0": 386.5, "x1": 531.9, "y1": 435.7, "innehåll": "Vägledning: Kontroller i driftskedet kan vara rensning av brunnar, avvattningssystem, breddavlopp, utrymmen för fogar i inbyggnader, installationsschakt och kopplingsskåp, läckageindikering från schaktbottnar, motfyllda eller vattentryckutsatta byggnadsdelar, anslutningsdetaljer, befuktade utrymmen, kyl och frys rum etc. Detta framgår av drift- och skötselinstruktioner."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 29.4, "y0": 247.2, "x1": 351.3, "y1": 331.6, "innehåll": "Vattenskador kostar miljardbelopp årligen. För den enskilde bostadsrätts-  innehavaren eller villaägaren kan detta betyda tiotusentals kronor. GVK – AB Svensk Våtrumskontroll bildades därför 1988 och har sedan dess arbetat för att minska vattenskadorna i våtrum  – det vill säga utrymmen där golv och vägg kontinuerligt utsätts för vatten, till exempel bad- och duschrum, tvättstuga eller wc."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 29.4, "y0": 335.9, "x1": 359.4, "y1": 392.9, "innehåll": "Säkra Våtrum bygger på att våra utbildade fackmän – de GVK-auktoriserade företagen – får rätt förutsättningar att kunna installera säkra material på ett fack- mässigt sätt. Dessutom kontrollerar de tätheten på godkända tätskikt i våtrummen med GVKs unika metod för täthetsprovning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 29.4, "y0": 385.5, "x1": 346.7, "y1": 442.6, "innehåll": "GVK är Sveriges enda organisation för säkra utföranden av våtrum, som representerar brukare, förvaltare, försäkringsbolag och byggherrar. GVK lägger grunden för säkra konstruktionslösningar utan att marknadsintressen går före funktion."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 29.4, "y0": 435.2, "x1": 355.6, "y1": 503.9, "innehåll": "Säkra Våtrum är GVKs branschregler för tätskikt i våtrum. De är utformade efter myndighetsföreskrifter (Boverkets Byggregler) och lagkrav. Branschreglerna visar hur ett lagenligt och fackmässigt våtrumsutförande går till, och ger handfasta praktiska instruktioner för hantverkaren och beställaren. Detta lägger grunden till en problemfri och vattensäker användning av våtrummet under lång tid."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 29.4, "y0": 531.8, "x1": 337.4, "y1": 565.5, "innehåll": "Projekterings- och installationsarbeten som startats efter 1 januari 2021 ska utföras enligt branschregler 2021:1."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 29.4, "y0": 558.1, "x1": 356.6, "y1": 644.2, "innehåll": "Tätskiktsinstallation som startar efter 1 januari 2021 får utföras enligt bransch- regler 2016:1 förutsatt att: • bygglov beviljats före den 1 januari 2021, även då projektering och installations- arbete startas efter 1 januari 2021 eller • projekterings- eller bygghandlingar enligt branschregler 2016:1 är påbörjade innan 1 januari 2021."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 29.4, "y0": 672.1, "x1": 352.3, "y1": 790.1, "innehåll": "\\\"Viktiga förändringar i förhållande till förgående utgåva Januari 2016 utgåva 1. • Förtydligat dispositionen genom att addera läsanvisningar, se kapitel 1.4. • Förtydligat \\\"Plats för bad eller dusch\\\", se kapitel 4.1. • Avstånd mellan rörgenomföring och golvbrunnens yttre fläns, se kapitel 5.1.3. • Undantag för rörgenomföringar som bryter golvets tätskikt, om det görs med en genomföringshylsa, se kapitel 5.1.4. • Rekommendationer för golvlutning/fall mot golvbrunn beroende på tät/ytskikt, se kapitel 5.8.5.\\\""}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 158.1, "x1": 370.7, "y1": 285.0, "innehåll": "• Tätskikt vid dörröppning, se kapitel 8.9. • Centrumavstånd mellan rörgenomföringar i vägg för tappvatten- eller värmerör med en diameter mindre eller lika med 32 mm ska vara c/c 60 mm, se kapitel 6.1 & 8.7. • För rör eller skyddsrör med större diameter än 32 mm ska avstånd mellan rör vara minst 60 mm, se kapitel 6.1 & 8.7. • Fördelarskåp kan placeras i både våtzon 1 och 2 med krav på att skåpet ansluts tätt mot väggens tätskikt, se kapitel 6.2. • Tätskikt vid fönster, se kapitel 8.10."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 312.9, "x1": 369.1, "y1": 393.3, "innehåll": "Valet av tätskikt är centralt vid fackmässiga installationer av tät- och ytskikts- arbeten i våtrum. Det är viktigt att beakta huskonstruktionen och välja ett lämpligt tätskikt för att minimera risken för vattenskador. GVKs branschregler tillämpas vid så kallade tunnskiktskonstruktioner, och avser golv och väggar i bad- och dusch- rum samt golv i toalettrum, tvättstugor och utrymmen med varmvattenberedare. Reglerna tillämpas vid nybyggnad, tillbyggnad och renovering."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 386.0, "x1": 363.5, "y1": 431.3, "innehåll": "Principerna i reglerna kan även tillämpas vid övriga rum med golvbrunn, i den mån det är möjligt. Reglerna är dock inte ursprungligen utformad för rum såsom storkök, fläktrum eller städskrubb."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 459.2, "x1": 369.7, "y1": 536.5, "innehåll": "Branschreglerna är indelade utefter byggprocessens delar i ett våtrum: • Förutsättningar inför tätskiktsarbete på golv och vägg. Detta är arbeten som oftast utförs av andra yrkesgrupper såsom VVS-entreprenörer och byggföretag. • Krav på utförande av tätskikt på golv och vägg. • Efter utfört tätskiktsarbete."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 558.9, "x1": 362.2, "y1": 604.3, "innehåll": "Originaltexter hämtade ur Boverkets Byggregler, BBR, har skrivits i kursiv stil. Lagar, förordningar och föreskrifter är tvingande regler som ska följas. Allmänna råd beskriver hur man kan gå tillväga för att uppfylla de tvingande reglerna."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 612.2, "x1": 349.7, "y1": 645.8, "innehåll": "Krav i branschreglerna Säkra Våtrum. För att uppfylla branschreglerna måste kraven uppfyllas."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 653.8, "x1": 352.6, "y1": 687.4, "innehåll": "För att uppfylla kraven ovan så kan det finnas toleranser som anger godkända värden."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 41.9, "y0": 695.4, "x1": 367.8, "y1": 764.1, "innehåll": "Där det inte är praktiskt möjligt att uppnå kraven eller där det finns särskilda tekniska lösningar, kan undantagsregler tillämpas och godkännas. Ett undantag innebär inte att kraven i branschreglerna frångås. Ett undantag är en godkänd lös- ning och innebär inte en avvikelse från branschreglerna Säkra Våtrum. Godkända undantag beskrivs under följande kapitel 5.1.4, 5.2.3, 5.8.4, 7.2.3, 8.9.2 och 9.2.3."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 28.3, "y0": 149.0, "x1": 353.3, "y1": 206.5, "innehåll": "Rekommendationer är upplysningar att beakta vid val av konstruktionslösningar och materialval. Rekommendationer kan även innehålla förslag på lösningar eller material. Om rekommendationen inte följs innebär det inte nödvändigtvis att reglerna i Säkra Våtrum inte uppfylls."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 28.3, "y0": 214.6, "x1": 359.3, "y1": 260.3, "innehåll": "Branschreglerna innehåller också illustrationer. Illustrationerna ska underlätta tillämpningen av reglerna i det praktiska arbetet. Om innehållet i en illustration ser ut att skilja sig från den skrivna regeln är det den skrivna regeln som ska tillämpas."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 28.3, "y0": 258.8, "x1": 350.7, "y1": 358.6, "innehåll": "1.5 Samordning med AMA och krav för VVS Kraven i Säkra Våtrum är harmoniserade med branschregler utgivna av följande organisationer: Säker Vatten, Byggkeramikrådet, Måleribranschens Våtrums- kontroll samt publikationerna AMA Hus och AMA VVS & Kyla."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 28.3, "y0": 357.1, "x1": 357.5, "y1": 491.6, "innehåll": "1.6 Boverkets Byggregler GVKs branschregler bygger på fuktavsnittet i Boverkets Byggregler, (BBR BFS 2011:6 med ändringar). Där framgår att tätskiktets uppgift är att skydda de delar av golv- och väggkonstruktionen som inte tål fukt. Branschreglerna är en praktisk tillämpning av Boverkets Byggregler, som beskriver tekniska lösningar för hur våtrum utförs för att uppfylla de krav som ställs i BBR. De tekniska lösningarna grundar sig bland annat på beprövade metoder eller konstruktioner som på annat sätt har påvisats erhålla tillförsäkrade egenskaper för tänkt användningsområde och tänkt funktion."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 42.6, "y0": 512.4, "x1": 340.9, "y1": 638.3, "innehåll": "1.6.1 Boverkets Byggregler, BBR Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och rörelser i underlaget samt ha tillräckligt stort ånggenomgångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta. (BBR, 6:5331)"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 42.6, "y0": 631.8, "x1": 344.6, "y1": 704.3, "innehåll": "- ånggenomgångsmotståndet hos det vattentäta skiktet bör vara större än 1 000 000 s/m om man inte vid fuktsäkerhetsprojekteringen påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd kan användas. ånggenomgångsmot- ståndet bör bestämmas vid förhållanden som liknar det aktuella fallet, t.ex. mellan 75 % och 100 % RF."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 212.6, "x1": 356.6, "y1": 337.4, "innehåll": "1.6.1 Boverkets Byggregler, BBR Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen. Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare. I det tillgängliga och använd- bara hygienrummet ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. (BBR, 3:146)"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 57.4, "y0": 330.8, "x1": 347.8, "y1": 377.8, "innehåll": "Föreskrifterna i avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen och i avsnitt 9 Energihushållning gäller inte för fritids- hus med högst två bostäder. (BBR, 1:2)"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 30.1, "y0": 130.8, "x1": 341.1, "y1": 281.4, "innehåll": "2. GODKäNDA TäTSKIKTS- PRODUKTER OCH öVRIGA PRODUKTER När du ska välja våtrumsskivor, ytskikt, tätskikt och golvbrunn för ett våtrum är det viktigt att produkterna är provade och godkända för sina ändamål och att de är kompatibla med varandra."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 30.1, "y0": 326.7, "x1": 350.1, "y1": 470.6, "innehåll": "GVK-auktoriserade företag arbetar med branschgodkända tätskiktsprodukter som testats och erhållit ett branschgodkännande enligt branschorganisationers regelverk. Aktuell förteckning över godkända produkter finns på www.gvk.se. Följande produktgrupper omfattas av GVKs kvalitetssystem: • Plastmatta som tät- och ytskikt • Plastmatta som tätskikt under kakel och klinker • System för tätskiktsfolie • System för vätskebaserat tätskikt • System för skivor med tätskikt"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 30.1, "y0": 466.0, "x1": 358.2, "y1": 523.1, "innehåll": "Plastmattor som ska användas i våtrum godkänns av Golvbranschen, GBR genom en särskild branschstandard. Produkter godkänns både som vattentäta ytskikt och som tätskikt under kakel och klinker. System för tätskiktsfolie, vätskebaserat tätskikt och skivor med tätskikt godkänns av Byggkeramikrådet, BKR."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 30.1, "y0": 521.5, "x1": 351.5, "y1": 619.7, "innehåll": "2.2. Väggnära golvbrunnar GVK har tillsammans med Säker Vatten och Byggkeramikrådet enats om en test- metod för golvbrunnar avsedda för väggnära placering, det vill säga golv- brunnar placerade närmare väggen än 200 mm. För en väggbrunn avsedd att monteras med vattenlåset i väggen gäller samma regler och testmetod som för väggnära golvbrunn."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 30.1, "y0": 612.3, "x1": 358.1, "y1": 669.4, "innehåll": "Branschstandarden beskriver hur golvbrunnar och tätskikt tillsammans ska testas för att säkerställa tätheten vid väggnära placering. Det är bara vissa kombina- tioner – det vill säga en specifik golvbrunn med ett specifikt tätskiktsystem som kan godkännas. Godkända kombinationer redovisas på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 30.1, "y0": 667.8, "x1": 343.0, "y1": 754.3, "innehåll": "2.3 Våtrumsskivor GVK har tillsammans med tillverkare/leverantörer av byggskivor och Bygg- keramikrådet sammanställt egenskapskrav för våtrumsskivor på vägg. Kraven syftar till att säkerställa att tätskikt av folietyp och plastmatta fungerar på olika typer av våtrumsskivor när dessa används som alternativ till kartonggips."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 30.1, "y0": 746.9, "x1": 352.7, "y1": 804.0, "innehåll": "En kompabilitetsprovad våtrumsskiva har bland annat fullgod vidhäftning och ingen blåsbildning inom monteringsintervallet. En våtrumsskiva kan bestå av material som fibergips, cellplast eller cement. Godkända våtrumsskivor redovisas på  www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 43.2, "y0": 154.2, "x1": 370.6, "y1": 267.0, "innehåll": "2.4 Fästmassa på plastmatta Fästmassor som används på plastmatta som tätskikt under kermamik ska vara godkända enligt Golvbranschens GBRs branschstandard och leverantören av fästmassan ska intyga att produkten fungerar i aktuell tillämpning. Det ska framgå om aktuell fästmassa fungerar på golv eller vägg alternativt både på golv och vägg. Godkända fästmassor redovisas på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 43.2, "y0": 265.4, "x1": 361.5, "y1": 354.8, "innehåll": "2.5 Tätskikt mot VVS-produkt Fördelarskåp, inbyggnadslåda för blandare, prefabricerad tätskiktskonstruktion för WC med inbyggnadscistern eller andra produkter som ska anslutas mot tät- skikt ska vara provade och godkända enligt branschstandard. Godkända kombinationer redovisas på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 34.3, "y0": 130.8, "x1": 355.7, "y1": 294.9, "innehåll": "3 GVK-AUKTORISERAT FöRETAG Alla företag som, till betydande del i sin verksamhet och med egen personal, utför arbeten med plastmatta som tät- och ytskikt- och/eller tätskikt under keramiska material i våtrum kan efter ansökan bli anslutna till GVK-systemet. För att ansökan ska leda till auktorisation krävs att an- sökande företag möter uppställda krav på kompetens. Dessa krav åter- finns i GVKs Allmänna Villkor som finns tillgängliga på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 34.3, "y0": 287.5, "x1": 358.2, "y1": 344.5, "innehåll": "Kraven är väsentliga för att säkerställa fackmässiga installationer av tät- och ytskiktsarbeten i våtrum. GVK följer upp att kraven efterlevs hos de auktoriserade företagen, bland annat genom återkommande stickprovskontroller. En lista över alla GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 34.3, "y0": 337.1, "x1": 342.3, "y1": 382.5, "innehåll": "I GVKs kvalitetsarbete ingår kontroll och uppföljning av praktiskt utfall för att tillgodose erfarenhetsåterföring. Som en del av kvalitetsarbetet ställs krav på yrkeskunnande och utbildning inom GVKs kvalitetssystem."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 34.3, "y0": 375.1, "x1": 357.2, "y1": 420.4, "innehåll": "GVKs utbildningar omfattar utbildning av kvalitetskedjan genom hela utförandet: branschregler, avvikelsehantering, materialkännedom och installation av olika tätskiktstyper."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 34.3, "y0": 413.0, "x1": 358.7, "y1": 475.7, "innehåll": "Det är endast GVK-auktoriserade företag som får: • Marknadsföra sig som auktoriserat GVK-företag och använda GVKs varumärke • Erbjuda arbete utfört enligt branschreglerna och lämna GVKs intyg på det utförda arbetet"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 34.3, "y0": 474.1, "x1": 338.3, "y1": 560.7, "innehåll": "3.1 Krav på auktoriserade företag GVK-auktoriserade företag ska utföra tätskiktsarbeten i våtrum enligt GVKs branschregler. Företaget ska iaktta och följa GVKs råd, anvisningar och rekommendationer. När företaget uppfyller GVKs Allmänna Villkor, utfärdas behörighet inom GVKs auktorisations- och kvalitetssystem."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 34.3, "y0": 559.1, "x1": 356.8, "y1": 646.2, "innehåll": "3.2 Behörig arbetsledare i GVKs kvalitetssystem Arbetsledare på ett GVK-auktoriserat företag ska ha genomgått GVKs utbildning inklusive ett godkänt prov. Krav finns också på fortbildning vart femte år."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 131.2, "x1": 349.7, "y1": 247.4, "innehåll": "3.3 Behörig montör i GVKs kvalitetssystem Montörer ska vara anställda i ett GVK-auktoriserat företag och ha behörighet för det arbete de utför. De ska ha någon eller båda av följande behörigheter: • Plastmatta som ytskikt och/eller tätskikt. • Tätskikt under kakel och klinker."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 240.0, "x1": 355.1, "y1": 297.0, "innehåll": "En montör blir behörig efter utbildning och godkänt prov. Han eller hon ska också ha en grundutbildning i form av yrkesbevis eller motsvarande sammanlagd yrkes- erfarenhet. Montören ska dessutom gå en fortbildning vart femte år. En montör ska kunna styrka sin behörighet med en branschlegitimation."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 295.5, "x1": 360.8, "y1": 382.0, "innehåll": "3.4 Branschlegitimation och ID06 Montörer och arbetsledare i GVK-auktoriserade företag ska kunna visa upp en branschlegitimation. Denna är knuten till det GVK-auktoriserade företaget och får inte användas vid uppdrag som inte är godkända av företaget. Branschlegitimation kan kombineras med ID06-bricka."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 380.4, "x1": 359.4, "y1": 479.3, "innehåll": "3.5 Dokumentation & avvikelsehantering Avvikelser från branschreglerna, till exempel vid renovering av äldre fastigheter där det finns särskilda skäl eller där det inte är tekniskt möjligt att uppfylla reglerna, ska tydligt avtalas och dokumenteras."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 471.9, "x1": 335.8, "y1": 531.7, "innehåll": "En avvikelse kan få betydelse vid slutbesiktningen, vid eventuella skador, vid värdering av byggnaden, vid garantibesiktningar eller om fastighetsägaren i efterhand ifrågasätter utförandet. Avvikelser ska hanteras enligt GVKs kvalitetssystem."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 530.2, "x1": 360.1, "y1": 605.0, "innehåll": "3.6 Auktorisation och kontroll AB Svensk Våtrumskontroll auktoriserar företag och montörer samt kontrollerar att branschreglerna efterlevs. GVK-auktoriserade företag ska alltid göra en våtrums- anmälan så att stickprovskontroll kan ske på det aktuella objektet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 597.6, "x1": 337.6, "y1": 631.3, "innehåll": "För företag som inte följer GVKs allmänna villkor eller branschregler finns ett sanktionssystem. GVKs allmänna villkor finns att läsa på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 29.9, "y0": 658.8, "x1": 354.9, "y1": 780.4, "innehåll": "3.7 Golv-och våtrumskontroll Med GVKs Kvalitetsapp blir det enkelt att organisera och spara ned uppgifter om utförda våtrumsarbeten. Appen hjälper dig som behörig montör i ett GVK- anslutet företag att enkelt och snabbt skapa en obligatorisk Våtrumsanmälan, För- och Egenkontroller på objekt, samt skapa ett Våtrumsintyg. Du kan enkelt bifoga foton i dokumentationen. Dokumentationen skickas per e-post och sparas automatiskt på Min Sida på www.gvk.se. Du kan även skicka dokumentationen direkt till beställaren."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 33.0, "y0": 130.8, "x1": 336.0, "y1": 244.9, "innehåll": "4 VåTZONER & PLATS FöR BAD ELLER DUSCH Ett våtrum delas in i plats för bad- eller dusch, våtzon 1 eller våtzon 2 beroende på vattenbegjutning och fuktbelastning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 33.0, "y0": 243.3, "x1": 348.0, "y1": 399.7, "innehåll": "4.1 Våtzon 1 • Väggytor vid duschplatser eller motsvarande och en meter utanför dessa. Se figur 1–3. • Om det finns en fast monterad skärmvägg som bekläs med tätskikt räknas väggen mot duschutrymmet och gaveln som våtzon 1. Fast monterad skärmvägg är ej svängbar och går upp till tak. • Hela väggen i höjdled behandlas som våtzon 1 med krav på tätskikt om inte fuktsäkerhetsprojektering tillämpas. • Om yttervägg ingår i våtzon 1 ska hela ytterväggen behandlas som våtzon 1. • Hela golvytan är våtzon 1."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 33.0, "y0": 398.8, "x1": 351.4, "y1": 487.7, "innehåll": "4.1.1 Plats för bad eller dusch • Plats för bad eller dusch är en del av våtzon 1. • Plats för bad eller dusch är golv och väggar upp till 2,0 m över färdigt golv i ett utrymme som avgränsas av ett badkar, en duschvägg, skärmvägg eller motsvarande. • Vägg över 2,0 m i höjdled tillhör våtzon 1. Se figur 4 och 5."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 42.9, "y0": 484.6, "x1": 348.3, "y1": 562.2, "innehåll": "4.2 Våtzon 2 • Om fast monterad skärmvägg som är beklädd med tätskikt finns, så tillhör väggens bortre sida våtzon 2. Se figur 2. • övriga väggytor."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 42.9, "y0": 555.7, "x1": 366.7, "y1": 615.5, "innehåll": "4.2.1 Rekommendationer Beakta eventuella framtida installationer i våtutrymmet, till exempel badkar. I utrymmen som ursprungligen är anpassade för dusch kan en badkarsinstallation innebära att våtzon 2 klassas om till våtzon 1."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 31.0, "y0": 133.1, "x1": 346.2, "y1": 273.9, "innehåll": "5 FöRUTSäTTNINGAR INFöR TäTSKIKTSARBETE - GOLV 5.1 Rörgenomföring som bryter golvets tätskikt"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 45.2, "y0": 281.7, "x1": 356.7, "y1": 381.5, "innehåll": "5.1.1 Boverkets Byggregler I de delar av golvet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill får endast genomföringar för avloppsenheter utföras. Golvavlopp ska vara så fast förankrade i bjälklagskonstruktionen att inbördes rörelser inte uppstår mellan avlopp, underlag, tätskikt och golvbeläggning. Golvavloppets förankring och läge i höjd och våg bör kontrolleras innan det vattentäta skiktet appliceras. (BBR, Kap. 6.5335)"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 31.0, "y0": 395.9, "x1": 366.8, "y1": 651.1, "innehåll": "5.1.2 Krav • I plats för bad eller dusch får det endast finnas golvbrunn. • I bad- eller duschrum, tvättstuga och rum med vattenvärmare eller motsvarande ska inga rörgenomföringar finnas i golv förutom spillvattenrör och golvbrunn. Undantag från denna regel se 5.1.4. • Spillvattenrör/genomföringshylsor ska vara fixerade vinkelrätt mot golvet innan tätskiktet installeras, så att det inte kan uppstå rörelser mellan röret och golvet när tätskiktet monteras. • I WC-rum får rörgenomföringar även utföras utan rörgenomföringshylsa, förutsatt att de har en slät yta. • Anslutningsstos för WC-stolar och avloppsrör/hylsor ska vara utformade så att plastmattan på golvet kan krängas över stosen och ge ett uppvik enligt tätskikts- leverantörens anvisning. • Stosar/genomföringshylsor ska vara av material som tål temperaturer från värme- fönar för golvmatta. • Stos, spillvattenrör och genomföringshylsor ska ha en slät yta och vara utformade så att tätningsmanschetter eller förseglingar för vätskebaserade tätskikt eller tätskiktsfolie kan anslutas vattentätt mot dem. • Rör ska inte ha rörkoppling monterad när tätskiktet monteras."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 31.0, "y0": 650.2, "x1": 363.1, "y1": 777.1, "innehåll": "5.1.3 Toleranser • Avståndet mellan avloppsrör/hylsa och vägg ska vara minst 60 mm när tätskikt installeras. • Avloppsstosar, avloppsrör eller hylsor ska sticka upp minst 40 mm och max 60 mm över golv när tätskikt installeras. Efter installation av tätskikt kan rör kapas till önskad längd, förutsatt att tät- och ytskiktets anslutning till röret inte skadas. • Avståndet mellan avloppsrör/hylsor ska vara minst 100 mm. • Hål för genomföring i golv- eller väggskiva eller motsvarande ska vara utfört med högst 2 mm mellanrum mellan skiva och rör eller annan genomföringsdetalj."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 43.2, "y0": 163.1, "x1": 363.1, "y1": 249.2, "innehåll": "• Avståndet mellan rörgenomföring och golvbrunnens yttre fläns ska vara minst 200 mm vid tätskiktsfolie och vätskebaserat tätskikt. • Avståndet mellan rörgenomföring och golvbrunnens yttre fläns ska vara minst 500 mm vid plastmatta som tätskikt bakom keramik eller som tät- och ytskikt. • Observera att det inte får förekomma rörgenomföringar som bryter golvets tätskikt i plats för bad eller dusch, se krav 5.1.2."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 43.2, "y0": 269.2, "x1": 320.6, "y1": 291.2, "innehåll": "5.1.4 Undantag för rörgenomföring som bryter golvets tätskikt"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 43.2, "y0": 283.8, "x1": 372.5, "y1": 442.9, "innehåll": "Rörgenomföringar som bryter golvets tätskikt ska undvikas så långt det går i syfte att minimera risken för vattenskada. I undantagsfall där det inte är praktiskt möjligt eller där det finns särskilda tekniska lösningar kan undantag godkännas. • I bad- och duschrum eller i tvättstuga där det finns vattenvärmare, värmepump eller vattenmätare ska rörgenomföringar till eller från sådana apparater utföras med rörgenomföringshylsa. • Rörgenomföringshylsa får inte placeras i plats för bad eller dusch. • I WC-rum ska avstånd mellan genomföringar i golv för tappvatten- eller värmerör med diameter mindre eller lika med 32 mm vara c/c 60 mm. För rör med större diameter än 32 mm ska avstånd mellan rör eller rörgenomföringshylsor vara minst 60 mm. Rörgenomföring ska ha slät yta för anslutning av tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 31.0, "y0": 177.7, "x1": 350.7, "y1": 223.0, "innehåll": "Många vattenskador kan undvikas om golvbrunnen monteras på rätt sätt. Tänk på att det är särskilda regler för golvbrunnar som sitter närmare än 200 mm från väggen."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 31.0, "y0": 232.8, "x1": 351.8, "y1": 425.6, "innehåll": "5.2.1 Krav • Vid renoveringar ska golvbrunnar bytas ut om de är tillverkade före 1990. • Vid renoveringar ska golvbrunnar bytas ut om det inte är säkerställt att de fungerar felfritt – till exempel om de är defekta, saknar klämringar eller reserv- delar. • Golvbrunn ska vara monterad så att det inte kan uppstå rörelser mellan golv- brunnen och underlaget, tätskiktet eller golvbeläggningen. • I träbjälklag ska golvbrunnen vara monterad med monteringsplatta enligt golvbrunnsleverantörens anvisning. • I betongbjälklag ska golvbrunnar vara fixerade enligt tillverkarens monterings- anvisning. • Golvbrunnens placering ska möjliggöra rengöring och demontering av vatten- låset. • Golvbrunnens placering ska möjliggöra golvlutning/fall mot golvbrunnen."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 31.0, "y0": 424.7, "x1": 354.2, "y1": 575.0, "innehåll": "5.2.2 Toleranser • En golvbrunn ska vara placerad minst 200 mm från väggens tätskikt, mätt från golvbrunnens yttre fläns. Undantag gäller för golvbrunnar som har godkänts för väggnära placering. Se kapitel 2.2 för mer information om väggnära brunn- nar. • En golvbrunn ska vara monterad på samma nivå som intilliggande underlag för tätskikt. • Golvbrunnen får luta max 2 mm från golvbrunnens centrum till golvbrunnens ytterkant. • En golvbrunns läge i höjdled får avvika max 4 mm från angivet referensvärde, till exempel nivå för tät- eller ytskikt vid dörröppning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 31.0, "y0": 574.1, "x1": 347.4, "y1": 669.0, "innehåll": "5.2.3 Undantag • Golvbrunnen ska i första hand placeras i rätt nivå och i våg för att undvika förhöjningsringar. Om en golvbrunn är placerad lägre än det underlag som tätskiktet ska appliceras på, kan man antingen höja golvbrunnen eller installera en förhöjningsring för att göra det möjligt att ansluta tätskiktet i önskad nivå och läge. I så fall ska endast den typgodkända förhöjningsringen för den specifika golvbrunnen användas."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 31.0, "y0": 665.3, "x1": 317.4, "y1": 713.4, "innehåll": "5.2.4 Rekommendationer • Tänk på att säkerställa att golvbrunnens placering i höjdled möjliggör tillräckligt med utrymme för eventuell installation av golvvärme."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 43.2, "y0": 155.6, "x1": 362.9, "y1": 233.2, "innehåll": "5.3 Väggnära golvbrunnar Väggnära golvbrunn ska vara provad och godkänd tillsammans med det tätskikt som ska användas. Läs mer under kapitel 2.2."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 43.2, "y0": 246.2, "x1": 371.8, "y1": 321.0, "innehåll": "5.4 Spärrännor En spärränna är en slags långsmal golvbrunn. För en spärränna ska det, liksom för en traditionell golvbrunn, finnas en monteringsanvisning för hur man ska ansluta tätskiktet till spärrännan."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 43.2, "y0": 319.5, "x1": 336.6, "y1": 370.9, "innehåll": "5.5 Färdigt underlag – Golv För fackmässig installation av tätskikt ska följande kriterier vara uppfyllda:"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 43.2, "y0": 370.0, "x1": 362.5, "y1": 421.0, "innehåll": "5.5.1 Krav • Befintligt tät- och ytskikt ska tas bort innan ett nytt tät- och ytskikt appliceras. • Vid plastmatta som tät- och ytskikt får temperaturen i underlaget vara lägst"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 43.2, "y0": 410.8, "x1": 365.3, "y1": 499.7, "innehåll": "+ 18°C. • Vid tätskiktsfolie eller vätskebaserat tätskikt får temperaturen i underlaget vara lägst + 10°C. Högre temperatur kan dock krävas för vissa produkter. • Underlaget ska ha max 85 procents relativ fuktighet, om inte annat anges i tätskiktsleverantörens monteringsanvisning. • Underlaget ska vara rent, torrt och jämnt samt fritt från sprickor och porer."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 43.2, "y0": 498.8, "x1": 370.3, "y1": 558.6, "innehåll": "5.5.2 Toleranser Underlaget ska uppfylla angivna toleranser för buktighet enligt AMA Hus. Underlaget i våtrum ska uppfylla klass A om inget annat avtalats. Vid storformatiga plattor bör klass A+ enligt tabellen nedan föreskrivas på underlaget."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 31.4, "y0": 131.2, "x1": 357.3, "y1": 217.7, "innehåll": "5.6 Träbjälklagskonstruktion I våtrum ställs särskilda krav på träbjälklaget för att underlaget ska vara tillräckligt stabilt vid installation av keramiskt ytskikt. Vid plastmatta som ytskikt krävs det normalt inte att träbjälklaget förstärks, det är dock en rekommendation, se kapitel 5.6.4."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 31.4, "y0": 216.8, "x1": 358.2, "y1": 305.7, "innehåll": "5.6.1 Krav Golv som ska förses med ett keramiskt ytskikt måste förstärkas i två avseenden: • Styvhet vad gäller bjälklagets totala bärighet och lokalt mellan bjälkarna, för att förhindra svikt. • Stabilitet mot fuktrörelser (till exempel kan trämaterial röra sig om luftfuktigheten förändras)."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 31.4, "y0": 304.8, "x1": 347.2, "y1": 405.4, "innehåll": "5.6.2 Förutsättningar för bjälklagskonstruktion i våtrum Förutsättningarna gäller för bjälkar med virkeskvalitet C24 eller C14 eller motsvarande med dimensionerna 45 x 220 mm. • Maximalt centrumavstånd på 600 mm mellan bjälkarna, vid upp till 3,4 meter mellan stöden. • Maximalt centrumavstånd på 300 mm mellan bjälkarna, vid upp till 4,2 meter mellan stöden."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 43.2, "y0": 134.4, "x1": 333.0, "y1": 156.3, "innehåll": "5.6.3 Metoder för förstärkning av träbjälklag för keramiskt ytskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 43.2, "y0": 148.9, "x1": 379.9, "y1": 272.9, "innehåll": "Träbjälklag, max 600 mm, kan förstärkas på två olika sätt: 1. 22 mm golvspånskiva eller motsvarande (kvalitet V313-P5 rekommenderas), som kombineras med något av följande alternativ: • Formstabil avjämningsmassa som appliceras på spånskivan. Leverantören ska ange hur eventuell armering av avjämningsmassan ska utföras. Tjockleken utan elvärmekablar får inte understiga 12 mm om inte spackelleverantören rekommenderar något annat. • Formstabil 13 mm-skiva, som limmas och skruvas fast i spånskivan. När limmet har verkat tas skruvarna bort för att inte skada tätskiktet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 43.2, "y0": 459.2, "x1": 376.5, "y1": 545.3, "innehåll": "5.6.4 Rekommendationer • Beakta möjligheten att förstärka underlaget även när plastmatta installeras som ytskikt. • För att minska nivåskillnaden mellan golvet i våtrummet och golvet i det angränsande utrymmet kan man minska bjälklagshöjden, under förutsättning att det finns en särskild belastningsberäkning för konstruktionen som medger detta."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 43.2, "y0": 543.7, "x1": 380.6, "y1": 665.4, "innehåll": "5.7 Skivmaterial golv Valet av byggskiva för golv i våtrum styrs framförallt av huskonstruktion, krav på våtrummets användning, vilket ytskikt som ska installeras - plastmatta eller kakel, klinker, natursten etcetera. Välj ett skivmaterial som passar för ändamålet. Det finns i huvudsak två olika typer av skivprodukter, fribärande byggskivor (fibergips och spån- skiva) och formstabil golvskiva (golvgips och cementbunden skiva). De formstabila skivorna kan monteras på fribärande golvskivor, i syfte att förstärka golvet så att man kan montera klinkerplattor på golvet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 43.2, "y0": 664.4, "x1": 387.9, "y1": 741.7, "innehåll": "5.7.1 Krav • Fuktkänsliga organiska material ska inte användas som underlag för vätskebaserade tätskikt. • Skivan ska vara monterad enlig skivleverantörens anvisning. • Eventuella skruvar ska vara borttagna efter att limmet har torkat eller härdat."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 43.2, "y0": 735.1, "x1": 377.6, "y1": 783.2, "innehåll": "5.7.2 Rekommendationer • För golvspånskivor i träbjälklag rekommenderas kvalitet V 313-P5, till exempel vid förstärkning av träbjälklag eller som underlag för plastmattor."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 30.1, "y0": 125.5, "x1": 315.4, "y1": 247.8, "innehåll": "5.8 Golvlutning / Fall mot golvbrunn I utrymmen med golvavlopp ska de delar av golvet och dess vattentäta skikt som regelbundet utsätts för vatten luta mot avloppet. Syftet med kraven är att undvika att vatten leds ut i angränsande utrymmen och orsakar vattenskador, för att det ska kunna ske på rätt sätt finns krav på hur golvlutningen ska utformas."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 44.3, "y0": 256.5, "x1": 303.1, "y1": 331.3, "innehåll": "5.8.1 Boverkets Byggregler I utrymmen med golvavlopp ska golvet och dess vattentäta skikt ha fall mot avloppet i de delar av utrymmet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet. (BBR, Kap. 6:5335)"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 30.1, "y0": 345.7, "x1": 319.0, "y1": 560.1, "innehåll": "5.8.2 Krav • Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet. • Golvlutningen ska utformas så att vatten inte leds ut i angränsade utrymmen vid normal användning av våtrummet. • Lutningen ska utformas så att vatten inte hindras från att rinna ner i golvbrunnen, förutom det vatten som blir kvar på grund av ytspänning. • Kravet på lutning omfattar både underlaget vid montage av tätskikt och montage av ytskikt. • Golvets lutning ska utformas så att tätskiktets eventuella uppvik vid dörröppningen ligger minst 20 mm över golvbrunnens fläns i dusch- platsen eller motsvarande. Se figur 17–19. • Vid plastmatta som tät- och ytskikt där tröskel ej monteras alternativt att tröskeln ej möjliggör uppvik mäts nivåskillnaden om 20 mm mellan golvbrunnens fläns och plastmattans överkant vid dörröppning. Se figur 18."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 30.1, "y0": 559.2, "x1": 316.1, "y1": 668.7, "innehåll": "5.8.3 Toleranser • I duschplatser eller motsvarande ska golvets lutning mot golvbrunnen vara minst 1:150 (7 mm/m) och högst 1:50 (20 mm/m). Golvets lutning mellan golvbrunn och intilliggande väggar kan vara högst 1:25 (40 mm/m). Se bedömning av golvets lutning under 5.8.6. • Lutningen på övrigt golv i våtrummet ska vara minst 1:500 (2 mm/m) och högst 1:100 (10 mm/m). Se rekommendationer för utförande av plast respektive keramik under kapitel 5.8.5."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 54.5, "y0": 180.4, "x1": 374.0, "y1": 252.0, "innehåll": "5.8.4 Undantag för golvlutning/fall mot golvbrunn • I våtutrymmen där särskilda skäl föreligger, till exempel utrymmen med fler än en golvbrunn eller ett större våtutrymme, kan en alternativ lutning avtalas/ godkännas. Ett större utrymme kan resultera i ett förhöjt insteg till utrymmet om lutning utförs på hela golvet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 54.5, "y0": 260.7, "x1": 382.6, "y1": 472.3, "innehåll": "5.8.5 Rekommendationer • Storleken av klinkerplattor kräver olika förutsättningar i underlaget, bland annat utformningen av golvets lutning. Klinkerplattor av stort format kräver normalt en mindre och jämn lutning för att förhindra fogsprång. • Vid utformning av golvlutningen, ta hänsyn till eventuella ojämnheter och nivåskillnader som kan förekomma till följd av skarvförseglingar av tätskiktsfolier eller vätskebaserade tätskikt. Golvets lutning måste kompensera nivåskillnaden. • I små våtrum kan det vara svårt att uppnå att golvet och dess ytskikt vid dörröppningen ligger minst 20 mm över golvbrunnens fläns i och med att brunnen är placerad nära dörröppningen, utan att det leder till för brant fall/ lutning på golvet – då ska en tröskel installeras och tätskiktet ska vikas upp mot denna. • Vid plastmatta som tät- och ytskikt rekommenderas att golvets lutning mot golvbrunnen är mellan 2-10 mm/m på övrig golvyta. • Vid keramiskt ytskikt rekommenderas att golvets lutning mot golvbrunnen är mellan 5-10 mm/m på övrig golvyta."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 65.2, "y0": 572.0, "x1": 417.7, "y1": 671.8, "innehåll": "5.8.6 Bedömning av golvets lutning För att det ska föreligga en risk för halka så krävs att golvytan är gångbar. På golvytor som normalt inte kan beträdas föreligger det därmed inte risk för halka. Mellan golv- brunn och intilliggande vägg kan golvets lutning vara max 1:25 (40 mm/m), förutsatt att den brantare lutningen inte orsakar att tätskiktet släpper från underlaget. Notera att det finns godkända plastmattor med halkhämmade egenskaper som testas särskilt med hänsyn till halkrisk."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 65.2, "y0": 665.2, "x1": 419.6, "y1": 699.6, "innehåll": "Observera att det finns plastmattor med glasfiberarmering som inte klarar av en brantare lutning på golvet än 1:50 (20 mm/m). Detta framgår i leverantörens anvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 65.2, "y0": 693.1, "x1": 460.3, "y1": 758.2, "innehåll": "\\\"Notera att golvets brantare lutning vid golvbrunn och intilliggande vägg är en konsekvens av både golvbrunnens placering i förhållande till vägg och att eftersträva en \\\"rak linje\\\" i golv- och väggvinkel. Läs mer och se räkneverktyg på gvk.se\\\""}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 30.6, "y0": 131.2, "x1": 352.5, "y1": 206.0, "innehåll": "5.9 Dörröppning golv Syftet med nedanstående krav är att ge rätt förutsättningar vid dörröppning för att möjliggöra att tätskiktet kan installeras tätt och skydda eventuellt fuktkänsligt material. För att se kraven för utförande av tätskikt, se kapitel 8.9."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 30.6, "y0": 205.1, "x1": 357.9, "y1": 358.2, "innehåll": "5.9.1 Krav • Trösklar och dörrkarm eller motsvarande ska vara monterade innan tätskiktet appliceras. • Tröskel eller motsvarande ska monteras i liv med våtrumsvägg för att möjliggöra homogent (foglöst) uppvik av tätskikt. • Det finns inget krav på tröskel i ett våtrum, men om tröskel saknas ska fuktkäns- ligt material vid dörröppning skyddas och golvbrunnens fläns ligga minst 20 mm under tätskiktets uppvik/översta punkt vid dörröppningen. • Vid keramiskt ytskikt kan fästmassa transportera fukt till intilliggande konstruktion om den inte skyddas genom försegling. • I vissa konstruktioner kan tröskel krävas, till exempel vissa skjutdörrar."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 30.6, "y0": 371.8, "x1": 353.5, "y1": 484.1, "innehåll": "5.9.2 Rekommendationer • Observera eventuella krav om tillgänglighet med hänsyn till nivåskillnad mellan våtrummet och angränsande utrymme. • Tätskiktet ska alltid ha stöd mot bakomliggande underlag. Glipa mellan vägg och dörrkarm, utan bakomliggande underlag, får vara högst 10 mm. • Beakta möjlighet till installation av tröskel till toalett eller annat utrymme med krav på tätskikt där golvbrunn saknas. I syfte att förhindra att vatten från exempelvis läckage leds ut i angränsande utrymme."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 52.2, "y0": 137.6, "x1": 345.1, "y1": 212.4, "innehåll": "5.10 Golvvärme I våtrum med träbjälklag, där värmeöverförande egenskaper ska förenas med bjälklagets bärighet och våtrumsgolvets vattentäthet, ställs följande krav på installationen."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 52.2, "y0": 211.5, "x1": 350.2, "y1": 408.2, "innehåll": "5.10.1 Krav Vid golvvärme i våtrum gäller följande: • Golvvärmesystemet ska placeras under tätskiktet. • Avjämningsmassan appliceras enligt leverantörens anvisning, så att erforderlig tjocklek ovan värmeslingan uppnås. • De keramiska plattornas fuktupptagning får vara högst 6 procent. • Beakta golvvärmens placering, till exempel i särskild dokumentation, vid montering av WC eller bidé. För krav på infästning av WC eller bidé se kapitel 10.5. • Golvvärmen får slås på tidigast 28 dygn efter monteringen av keramiskt ytskikt. • Temperaturen ska höjas jämnt, max 3 °C per dygn, eller enligt leverantörens anvisning. • Golvytans temperatur får inte överstiga 27 °C."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 30.6, "y0": 130.8, "x1": 345.8, "y1": 271.6, "innehåll": "6 FöRUTSäTTNINGAR INFöR TäTSKIKTSARBETE – VäGG 6.1 Rörgenomföringar som bryter väggens tätskikt"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 30.6, "y0": 263.3, "x1": 354.5, "y1": 308.7, "innehåll": "Vid rörgenomföringar som bryter väggens tätskikt ställs det krav på både placering och fixering för att möjliggöra fackmässiga installationer av tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 30.6, "y0": 307.7, "x1": 354.1, "y1": 501.6, "innehåll": "6.1.1 Krav • I plats för bad eller dusch får inga rörgenomföringar finnas förutom: • Direkt anslutning till badkars- eller duschblandare och eventuell duschanordning. • Kopplingsbricka för slanganslutning av duschkabin eller blandare på badkarskant. • Ovanför plats för bad eller dusch, dvs 2 m över golvet, får rörgenomföringar finnas, dock inte närmare taket än 100 mm - detta för att möjliggöra montering av tätskikt. • Spillvattenrör eller anslutningsstosar för WC-stolar ska vara anpassade för tätning mot väggens tätskikt. • Alla rör ska vara fixerade så att det inte kan uppstå rörelser mellan rören och väggen. • Fixering ska vara utförd enligt rörleverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 30.6, "y0": 500.7, "x1": 355.3, "y1": 656.6, "innehåll": "6.1.2 Toleranser • Centrumavstånd mellan rörgenomföringar i vägg för tappvatten- eller värmerör med en diameter mindre eller lika med 32 mm ska vara c/c 60 mm. • För rör eller skyddsrör med större diameter än 32 mm ska avstånd mellan rör vara minst 60 mm. • Avståndet mellan rör och tätskiktet på angränsande vägg eller golv ska vara minst 60 mm. • Rör ska sticka ut cirka 60 mm från väggens tätskikt. • Alla rör ska vara monterade vinkelrätt (90⁰) mot väggen. • Största tillåtna mellanrum mellan rör eller annan genomföringsdetalj och vägg- skivan eller motsvarande är 2 mm."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 30.6, "y0": 655.1, "x1": 343.3, "y1": 765.6, "innehåll": "6.2 Fördelarskåp och inbyggnadslådor Förutom rörgenomföringar så finns andra typer av produkter som installeras i våtrum och därmed bryter väggens tätskikt. För fördelarskåp och inbyggnads- lådor som placeras i utrymmen med tätskikt på vägg ställs följande krav för att uppnå ett vattentätt resultat."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 42.0, "y0": 132.0, "x1": 389.1, "y1": 262.1, "innehåll": "• Fördelarskåp med serviceöppningar får inte placeras i plats för bad eller dusch. • I rum med tätskikt på vägg ska fördelarskåp eller annan prefabricerad konstruktion som ansluts mot väggens tätskikt vara provad och godkänd enligt branschstandard. • I rum med tätskikt på vägg ska fördelarskåp eller annan prefabricerad konstruktion som inte är anslutna mot väggens tätskikt, ha serviceöppning med vattentät lucka och ram. Ramen ska vara ansluten till väggens tätskikt och anslutningen ska vara provad och godkänd enligt branschstandard. • Inbyggnadslådor för tappvattenarmaturer ska vara provade och godkända enligt gällande branschkrav för att anslutas mot väggens tätskikt. De ska vara utformade så att kopplingar kan bytas ut utan att tätskiktet förstörs."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 42.0, "y0": 260.5, "x1": 362.5, "y1": 359.4, "innehåll": "6.3 Genomföringar för el som bryter väggens tätskikt Installationer av el i våtrum ska alltid ske i samråd med elinstallationsföretag. Placering av genomföringar för el, vald väggkonstruktion och tät- och ytskikt är exempel på förutsättningar som påverkar tätskiktets anslutning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 42.0, "y0": 358.4, "x1": 348.1, "y1": 394.9, "innehåll": "6.3.1 Krav • Elinstallationer ska utföras enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och enligt"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 42.0, "y0": 384.7, "x1": 367.1, "y1": 509.3, "innehåll": "Installatörsföretagens rekommendationer. • Genomföringar för el i plats för bad eller dusch och i våtzon 1 ska möjliggöra tät anslutning mot väggens tätskikt. • I plats för bad eller dusch ska genomföring för el utföras med ett fixerat VP-rör, exempelvis genom en rörböj, eller enligt annan produkt som är utformad för tät anslutning till väggens tätskikt. • Flexrör ska inte användas vid genomföringar. • Minsta diameter på VP-rör ska vara 16 mm. • Infälld apparatdosa till strömställare i våtzon 2 kräver inte tätning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 42.0, "y0": 517.2, "x1": 363.2, "y1": 579.9, "innehåll": "6.3.2 Rekommendationer • överväg att placera genomföring synligt och ej förlagd dolt bakom till exempel bubbelbadkar. • Genomföringar för el ska om möjligt placeras i våtzon 2."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 30.6, "y0": 131.2, "x1": 353.0, "y1": 194.3, "innehåll": "6.4 Färdigt underlag – Vägg För att uppfylla fackmässiga installationer av tätskikt ska följande förutsättningar uppfyllas:"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 30.6, "y0": 193.4, "x1": 351.7, "y1": 258.9, "innehåll": "6.4.1 Krav • Befintligt tät- och ytskikt ska tas bort innan ett nytt tät- och ytskikt appliceras. • Underlaget ska vara fast, rent, plant och torrt samt fritt från sprickor och porer. • Vid plastmatta som tät- och ytskikt får temperaturen i underlaget vara lägst"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 30.6, "y0": 248.7, "x1": 360.3, "y1": 355.0, "innehåll": "+ 18°C. • Vid tätskiktsfolie eller vätskebaserat tätskikt får temperaturen i underlaget vara lägst + 10°C. Högre temperatur kan dock krävas för vissa produkter. • Underlaget ska ha max 85 procent relativ fuktighet om inte annat avtalats. • Underlaget ska vara fritt från hinder som försvårar applicering av tät- och ytskikt. • Betongväggar ska vara gjutna mot en slät form. • Putsade ytor ska ha en ytjämnhet motsvarande brädriven slätputs."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 30.6, "y0": 344.8, "x1": 324.2, "y1": 439.4, "innehåll": "Se putsstruktur 1-2 enligt avsnitt LBS i AMA Hus. • Spackel ska vara avsett för våtrum och det valda tät- och/eller ytskiktet. • Ytskador lagas med spackel, alternativt bruk. • Lättbetongväggar av block ska bredspacklas, alternativt putsas. • Väggelement ska skarvspacklas. • Organiskt bunden spackelmassa ska inte användas."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 30.6, "y0": 572.7, "x1": 360.0, "y1": 632.6, "innehåll": "Tabell 6. Krav på toleranser underlag vägg enligt AMA hus. Detta innebär att 5 mm från lodlinjen gäller för alla väggar upp till höjden 3,0 meter (3000/600=5). Högre väggars tolerans beräknas enligt formeln H/600 enligt tabell ovan, dock max 20 mm"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 30.6, "y0": 625.2, "x1": 359.4, "y1": 701.1, "innehåll": "Vid särskilda val av ytskikt kan andra toleranser än ovan angivna behöva avtalas. Exempelvis vid montering av storformatiga plattor på vägg krävs det högre krav på ytjämnhet. 6.5 Skivkonstruktion vägg"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 30.6, "y0": 689.9, "x1": 351.5, "y1": 723.6, "innehåll": "Vid val av skivmaterial på vägg är det viktigt att skivan är kompatibel med valt tät- skikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 42.3, "y0": 136.4, "x1": 382.7, "y1": 248.7, "innehåll": "6.5.2 Krav • Val av skivmaterial/våtrumsskiva ska ske med hänsyn till, och vara kompatibelt med valt tätskikt under keramik eller tät- och ytskikt av plastmatta. Se godkända våtrumskivor på www.gvk.se. • Följ alltid skivleverantörens rekommendationer för regelavstånd, dimensioner och böjstyvhet. • Följ alltid leverantörens skriftliga anvisningar vid eventuell förbehandling av skivmaterial i form av till exempel vidhäftningsprimer och spackel."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 42.3, "y0": 454.4, "x1": 396.1, "y1": 578.4, "innehåll": "6.5.3 Rekommendationer • Vid val av material, ta hänsyn till eventuella infästningar och möjligheten att eftermontera till exempel stödhandtag eller duschväggar. • För att möjliggöra infästningar i väggen utan bakomliggande reglar eller kortlingar kan man välja en skivkonstruktion som är provad och godkänd för infästning, till exempel 15 mm konstruktionsplywood (kryssfaner) som uppfyller kvalitet EN 636 20/70 på 70 mm träregel, alternativt plåtregel, i båda fallen monterade på c/c 450. På våtrumssidan monteras därefter en formstabil skiva som underlag för tät- och ytskikt. • För fler krav på infästningar se kapitel 10."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 30.6, "y0": 130.8, "x1": 357.0, "y1": 215.2, "innehåll": "7 TäTSKIKT I KONSTRUKTION I detta kapitel redogörs de krav som finns på tätskikt beroende på underlag."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 30.6, "y0": 213.7, "x1": 357.2, "y1": 300.8, "innehåll": "7.1 Krav på tätskikt i skivkonstruktion och träbjälklag Följande krav ställs på tätskikt i skivkonstruktion och träbjälklag beroende på fuktbelastning och våtzon."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 30.6, "y0": 299.9, "x1": 356.6, "y1": 479.2, "innehåll": "7.1.1 Krav • I våtzon 1 ska tätskikt utgöras av plastmatta, tätskiktsfolie eller skivor med tätskikt. • I våtzon 2 ska tätskikt utgöras av plastmatta, tätskiktsfolie, vätskebaserat tätskikt eller skivor med tätskikt. • Tätskikt på golv ska installeras med uppvik på vägg, även i våtzon 2. • Tätskiktet ska ha ett ånggenomgångsmotstånd som överstiger 1 miljon s/m, då fuktsäkerhetsprojektering inte tillämpas. • Om våtzon 1 och 2 har olika tätskiktstyper (plastmatta, tätskiktsfolie eller vätskebaserat tätskikt) ska en dokumenterad anvisning ange hur skarvningen ska göras. • Snedvägg/snedtak i anslutning till bad- eller duschutrymmen med risk för vattenbegjutning eller fuktbelastning ska förses med tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 30.6, "y0": 485.1, "x1": 351.8, "y1": 550.6, "innehåll": "7.1.2 Rekommendationer Att beakta vid val av tätskikt i våtzon 1: • Möjlighet till utbyte av keramiska plattor utan att tätskiktets funktion påverkas. • Möjlighet att delreparera tätskiktet och att återställa tätskiktet fackmässigt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 30.6, "y0": 563.6, "x1": 358.5, "y1": 662.5, "innehåll": "7.2 Krav på tätskikt i massiv konstruktion I massiva konstruktioner – där väggar och golv utgörs av exempelvis betong, tegel eller lättklinker – kan alla godkända tätskiktsprodukter användas i hela utrymmet. Se kapitel 2.1 Godkända tätskiktsprodukter."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 30.6, "y0": 661.5, "x1": 356.6, "y1": 735.9, "innehåll": "7.2.1 Krav • Tätskiktet ska ha ett ånggenomgångsmotstånd som överstiger 1 miljon s/m, då fuktsäkerhetsprojektering inte tillämpas. • Snedvägg/snedtak i anslutning till bad- eller duschutrymmen med risk för vattenbegjutning eller fuktbelastning ska förses med tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 42.3, "y0": 158.5, "x1": 351.7, "y1": 235.7, "innehåll": "7.2.2 Rekommendationer Att beakta vid val av tätskikt i massiv konstruktion: • Möjlighet till utbyte av keramiska plattor utan att tätskiktets vattentäthet påverkas. • Möjlighet att delreparera tätskiktet och att återställa tätskiktet fackmässigt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 42.3, "y0": 249.3, "x1": 362.2, "y1": 364.5, "innehåll": "7.2.3 Undantag för applicering av tätskikt Det kan finnas utrymmen eller konstruktioner där man kan göra ett undantag från reglerna att inte applicera tätskikt i hela utrymmet, till exempel i källare med tillskjutande fukt. • Vid tillskjutande fukt ska man utreda i vilka delar av utrymmet man måste applicera ett tätskikt. • Tätskiktsprodukten ska vara avsedd för underlag med tillskjutande fukt. • Om det finns tillskjutande fukt kan den kontrolleras på två olika sätt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 53.7, "y0": 357.1, "x1": 369.6, "y1": 390.7, "innehåll": "1 Genom att säkerställa att det finns ett underliggande kapillärbrytande material och/eller värmeisolering, detta kan synas på konstruktionsritningen."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 53.7, "y0": 383.3, "x1": 353.5, "y1": 405.2, "innehåll": "2 Tillskjutande fukt kan även utredas genom en fuktsäkerhetsprojektering."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 33, "x0": 62.2, "y0": 395.0, "x1": 342.6, "y1": 428.6, "innehåll": "Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras av en fuktsakkunnig och det är beställaren/byggherrens ansvar att den utförs."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 30.6, "y0": 130.8, "x1": 355.9, "y1": 280.6, "innehåll": "8 UTFöRANDE AV TäTSKIKT Alla tätskikt som används ska vara branschgodkända och monteras enligt den ansvarige leverantörens dokumenterade anvisningar. Tätskiktsinstallationer ska göras av GVK-auktoriserade företag och behöriga montörer. ångspärr som skyddar isoleringen i husets ytterväggar räknas inte som våtrumstätskikt i badrum. För målade ytskikt på väggar och tak i våtrum med täthetskrav, se Måleribranschens Våtrumskontrolls regler för våtrum."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 30.6, "y0": 279.0, "x1": 285.1, "y1": 330.4, "innehåll": "8.1 Tätskikt Generella krav på tätskikt oavsett vilken typ av tätskiktsprodukt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 30.6, "y0": 329.5, "x1": 357.3, "y1": 473.7, "innehåll": "8.1.1 Krav • Bad- och duschutrymmen ska förses med ett tätskikt på golv och väggar. • Toalettrum, tvättstuga och utrymmen för varmvattenberedare ska ha ett tätskikt på golvet med uppvik på väggen. • Vid skarvning mellan olika tätskiktstyper ska minst en av de ansvariga tätskiktsleverantörerna tillhandahålla en skriftlig monteringsanvisning för kombinationen av de två tätskiktsprodukterna. • Tätskikt appliceras närmast under kakel och klinker • Dubbla tätskikt får inte förekomma. • ångspärr/ångbroms i vägg avses ej som tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 30.6, "y0": 472.2, "x1": 337.8, "y1": 559.3, "innehåll": "8.2 Utförande av tät- och ytskikt av plastmattor Plastmatta kan installeras som både tätskikt under keramik och som tät- och ytskikt förutsatt att följande krav uppfylls."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 30.6, "y0": 558.4, "x1": 342.1, "y1": 702.6, "innehåll": "8.2.1 Plastmatta kan användas: • På massiv konstruktion, till exempel betong och lättklinker. Dock kan viss förbehandling krävas. • På sugande skivmaterial. • På fukttålig våtrumsskiva, om det finns dokumenterad kompatibilitet mellan tätskiktet och våtrumsskivan. • På gipsskiva med kartong i både våtzon 1 och 2. • Där det ställs krav att tätskiktet ska gå att delreparera. • Där det finns krav på att tätskiktets svetsfogar ska täthetsprovas innan keramiskt ytskikt monteras."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 30.6, "y0": 701.7, "x1": 320.9, "y1": 764.4, "innehåll": "8.2.2 Plastmatta ska INTE användas: • Vid mycket täta underlag i kombination med vattenbaserat lim. • I utrymmen med tillskjutande fukt, till exempel i källare i äldre hus utan kapillärbrytande skikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 42.3, "y0": 155.4, "x1": 369.8, "y1": 256.0, "innehåll": "8.2.3 Krav • Plastmattor ska vara branschgodkända för montering i våtrum. Se godkända produkter på www.gvk.se. • Plastmattor monteras enligt leverantörens dokumenterade monterings- anvisningar. • Hur plastmattan ansluts till golvbrunnar ska framgå av golvbrunnsleverantörens dokumenterade monteringsanvisningar."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 42.3, "y0": 255.1, "x1": 362.4, "y1": 332.3, "innehåll": "8.2.4 Toleranser • Golvets uppvik ska vara 100 mm om väggen ska målas eller bekläs med plast- matta. • Golvets uppvik ska vara 130 mm om väggen har ett keramiskt ytskikt. • Skarvar på golvmattor ska utföras som svetsfog/stumfog och placeras minst"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 42.3, "y0": 322.1, "x1": 368.5, "y1": 513.1, "innehåll": "500 mm från golvbrunnen och minst 300 mm från vägg, vid skarv parallellt med väggen. • I bad- och duschutrymmen eller motsvarande ska det inte finnas skarv på golv i plats för dusch eller badkar, om inte särskilda skäl föreligger. • Skarvar på väggmattor ska utföras som stumfog i våtzon 1. Skarvarna ska placeras minst 100 mm från innerhörn och 100 mm från ytterhörn. • överlappsmetod mellan väggmatta/väggmatta är inte tillåtet i våtzon 1. • överlapp mellan väggmatta/golvmatta eller väggmatta/bård är godkänt i våtzon 1. • Skarvar på väggmattor ska uföras som stumfog i våtzon 2, alternativt enligt överlappsmetod. • Försegling av överlappskarvar, till exempel vid golv/vägg eller bård, ska utföras enligt leverantörens monteringsanvisning om eventuell förbehandling med sandpapper och val av tätningsmassa."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 42.3, "y0": 512.2, "x1": 369.9, "y1": 586.6, "innehåll": "8.2.5 Rekommendationer • Välj horisontell väggsättning, H-metod, där det är möjligt. Det minimerar antalet fogar på väggen. • Använd GVK-pumpen för att kontrollera att svetsfogar är täta efter avslutat arbete."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 42.3, "y0": 585.7, "x1": 367.1, "y1": 674.6, "innehåll": "8.2.6 Plastmatta som tätskikt under keramik Utöver ovanstående krav och toleranser, gäller även följande krav vid utförande av plastmatta som tätskikt under keramik: • Förbehandling och rengöring av plastmattor kan krävas innan fästmassan appliceras, den kan till exempel behöva ruggas med slippapper och rengöras. • Kontrollera att fästmassan är godkänd för montering på plastmattor."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 42.3, "y0": 664.4, "x1": 335.8, "y1": 700.8, "innehåll": "Se godkända produkter på www.gvk.se. • Svetsfogar kontrolleras med en GVK-pump innan keramiken monteras."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 127.5, "x1": 354.8, "y1": 190.6, "innehåll": "8.3 Utförande av tätskiktsfolie Följande krav ställs på utförandet av tätskiktsfolier som tätskikt under keramik på golv och vägg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 189.7, "x1": 357.1, "y1": 319.4, "innehåll": "8.3.1 Tätskiktsfolie kan användas: • På massiva konstruktioner, till exempel betong och lättklinker. Viss förbehandling kan dock krävas. • På sugande skivmaterial. • På fukttålig våtrumsskiva, om det finns dokumenterad kompatibilitet mellan tätskiktet och skivan. • På icke sugande underlag då leverantören föreskrivit en särskild metod. • Där det ställs krav att tätskiktet ska gå att delreparera. Kontrollera möjligheten till delreparationer enligt leverantörens dokumenterade monteringsanvisningar."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 318.5, "x1": 355.2, "y1": 366.7, "innehåll": "8.3.2 Tätskiktsfolie ska INTE användas: • I utrymmen med tillskjutande fukt, till exempel i källare i äldre hus utan kapillär- brytande skikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 365.7, "x1": 350.8, "y1": 466.4, "innehåll": "8.3.3 Krav • Tätskiktsfolie ska vara branschgodkänd för montering i våtrum. Se godkända produkter på www.gvk.se. • Tätskiktsfolie och tillhörande manschetter och förseglingsremsor installeras enligt leverantörens dokumenterade monteringsanvisningar. • Hur tätskiktsfolie ansluts till golvbrunnar ska framgå av tätskiktsleverantörens dokumenterade monteringsanvisningar."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 464.8, "x1": 344.4, "y1": 551.9, "innehåll": "8.4 Utförande av vätskebaserade tätskikt Följande krav ställs på utförandet av vätskebaserade tätskikt under keramik på golv och vägg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 551.0, "x1": 357.6, "y1": 613.7, "innehåll": "8.4.1 Vätskebaserade tätskikt kan användas: • På massiva konstruktioner, till exempel betong och lättklinker. • På skivkonstruktioner i våtzon 2, om det vätskebaserade tätskiktets ånggenom- gångsmotstånd överstiger 1 miljon s/m."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 612.8, "x1": 252.7, "y1": 649.3, "innehåll": "8.4.2 Vätskebaserade tätskikt ska INTE användas: • I våtzon 1 på skivkonstruktioner eller på träbjälklag."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.6, "y0": 648.3, "x1": 352.8, "y1": 749.0, "innehåll": "8.4.3 Krav • Vätskebaserade tätskikt ska vara branschgodkända för montering i våtrum. Se godkända produkter på www.gvk.se. • Vätskebaserade tätskikt och tillhörande manschetter och förseglingsremsor ska installeras enligt leverantörens dokumenterade monteringsanvisningar. • Hur vätskebaserade tätskikt och brunnsmanschetter ansluts till golvbrunnar ska framgå av tätskiktsleverantörens dokumenterade monteringsanvisningar."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 38.7, "y0": 163.0, "x1": 350.1, "y1": 208.3, "innehåll": "Golvbrunns- eller tätskiktsleverantörens monteringsanvisning ska alltid följas avseende tätskiktets anslutning mot golvbrunnen, beroende på om det är plastmatta, tätskiktsfolie eller vätskebaserat tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 38.7, "y0": 207.4, "x1": 364.0, "y1": 398.4, "innehåll": "\\\"8.5.1 Krav • Plastmatta ansluts tätt till golvbrunn enligt golvbrunnsleverantörens dokumenterade monteringsanvisning. • Vätskebaserade tätskikt med brunnsmanschett eller tätskiktsfolie ansluts tätt till golvbrunn enligt tätskiktsleverantörens dokumenterade monteringsanvisning. • Golvbrunnsleverantörens tillhörande skärmall ska användas vid anslutningar av tätskikt i golvbrunnar. • Skärning på “fri hand\\\" är inte tillåten när det finns en framtagen mall från golv- brunnsleverantören. • Golvbrunnens medföljande klämring ska alltid monteras enligt golvbrunns- leverantörens monteringsanvisning. • Underlaget för tätskiktet och golvbrunnen ska mötas på samma nivå, annars kan tätskiktet bli felaktigt skuret och inte anslutas korrekt i golvbrunnen.\\\""}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 38.7, "y0": 396.8, "x1": 356.2, "y1": 482.7, "innehåll": "8.6 Tätning av rörgenomföringar med spillvattenrör i golv eller väggar med tätskikt"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 38.7, "y0": 480.8, "x1": 361.4, "y1": 604.9, "innehåll": "8.6.1 Krav • Plastmattor på golv ska krängas över stosar, spillvattenrör eller genomförings- hylsor så att man får ett uppvik, se monteringsanvisningen från leverantören av plastmattan. • Stosar, hylsor eller spillvattenrör ska vara utformade så att man kan applicera tätningsmanschetter och förseglingar för vätskebaserade tätskikt eller tätskiktsfolie. • Tätning ska ske mellan medierör eller skyddsrör och genomföringshylsa enligt rörleverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 30.6, "y0": 151.5, "x1": 372.6, "y1": 237.3, "innehåll": "8.7 Tätning av rörgenomföringar med tappvatten eller värmerör i väggar med tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 30.6, "y0": 235.4, "x1": 380.5, "y1": 379.7, "innehåll": "8.7.1 Krav • Plastmatta som tät- och ytskikt tätas mot röret med ett butylband (eller annan lösning som leverantör av plastmatta rekommenderar). • Tätskikt med eventuellt tillhörande manschetter ska anslutas tätt mot rör eller andra genomföringsdetaljer, se monteringsanvisningen från leverantören av tätskikt. • På rörledningar av metallrör utförs tätningen mot metallröret. • På rörledningar av plastbelagda metallrör utförs tätningen mot plasthöljet. • På rör-i-rör-system utförs tätningen mot skyddsröret, väggboxen eller annan genom- föringsdetalj. • På andra typer av rör utförs tätningen enligt produktens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 30.6, "y0": 378.8, "x1": 383.0, "y1": 464.8, "innehåll": "8.7.2 Toleranser • Tätningen får bygga max 6 mm axiellt från färdigt ytskikt och max 6 mm radiellt (ut från röret). Se figur 40 – 48. • Efter utförd tätskiktsinstallation ska skyddsrör, genomföringsdetalj eller plasthölje på rör kapas 6 – 9 mm utanför färdigt ytskikt. Vid kapning får åverkan inte göras på tätningen. Kapningen utförs av VVS-montören."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 34.3, "y0": 127.6, "x1": 354.3, "y1": 355.3, "innehåll": "8.8 Tätskikt vid WC med inbyggd spolcistern 8.8.1 Krav • Golv och väggar i utrymmet för inbyggd spolcistern till WC-stol ska ha tät- skikt. • Prefabricerade tätskiktskonstruktioner för den inbyggda spolcisternen ska vara provade och godkända att användas med golvets och/eller väggens tätskikt. • Läckageindikering ska inte placeras i plats för bad eller dusch. • Vid WC med inbyggd spolcistern, placerad i WC-rum, dras tätskiktet upp till spolcisternens höjd. • Läckagevatten måste snabbt bli synligt. Lämna därför en dränerande öppning i höljets lägsta punkt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 34.3, "y0": 354.3, "x1": 348.7, "y1": 440.4, "innehåll": "8.8.2 Toleranser • Golvet i installationsutrymmet ska som lägst vara på samma nivå som golvet utanför, för att förhindra kvarstående vatten i installationsutrymmet. • Utloppet från en ledning för läckageindikering som bryter väggens tätskikt ska inte placeras närmare än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 39.6, "y0": 158.0, "x1": 355.2, "y1": 179.9, "innehåll": "För krav på förutsättningar inför tätskiktsarbete vid dörröppning, se kapitel 5.9."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 39.6, "y0": 179.0, "x1": 366.8, "y1": 320.4, "innehåll": "8.9.1 Krav • Fuktkänsligt material ska skyddas vid dörröppningar. • Om en tröskel är monterad ska tätskiktet vikas upp mot tröskeln. Golvets tätskikt ska också vikas upp lika högt mot dörrkarmarna som mot tröskeln. • Saknas tröskel eller motsvarande ska fuktkänsligt material vid dörröppningar skyddas. Vid keramiskt ytskikt kan fästmassan transportera fukt till intilliggande konstruktioner om den inte skyddas genom försegling. • Om dörr/ytterdörr är placerad i våtzon 1 ska väggens tätskikt dras ut på karm. • Vid spalt mellan vägg och karm vid golv/väggvinkeln ska försegling alltid utföras kontinuerligt mellan tröskel, karm och vägg oavsett placering i rummet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 39.6, "y0": 319.5, "x1": 366.4, "y1": 367.6, "innehåll": "8.9.2 Undantag • Om det inte går att vika upp plastmatta som ytskikt mot tröskeln på grund av att tröskeln är för låg, kan plastmattan förseglas med tätningsmassa mot tröskeln."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 39.6, "y0": 366.7, "x1": 328.0, "y1": 403.2, "innehåll": "8.9.3 Rekommendationer • I vissa konstruktioner kan tröskel krävas, till exempel vissa skjutdörrar."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 31.0, "y0": 160.4, "x1": 358.2, "y1": 263.9, "innehåll": "8.10.1 Krav • Fönster ska ej placeras i plats för bad eller dusch. • Om fönster är placerad i våtzon 1 ska väggens tätskikt anslutas mot fönsterkarmarna. • Tätskiktet ska anslutas mot fönsterkarm enligt tätskiktsleverantörens anvisning. • Fönstersmygar i bad- och duschutrymmen ska luta in mot badrummet för att säkerställa avrinning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 31.0, "y0": 263.0, "x1": 352.2, "y1": 337.4, "innehåll": "8.10.2 Rekommendationer • Det rekommenderas att fönstrets underkant placeras minst 150 mm över golv. • Om det finns fönster i bad och duschutrymmen som är placerat så att fönstret riskerar att bli utsatt för vattenstänk, bör brukaren använda ett duschdraperi eller liknande för att skydda fönstret."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 31.0, "y0": 400.7, "x1": 358.9, "y1": 469.4, "innehåll": "Vid skadade tätskikt kan en delreparation av tätskiktet utföras. Följande krav gäller till exempel vid skadade tätskikt, eller vid reparationer av den underliggande konstruktionen till följd av skada eller fel där en del av tätskiktet behöver tas bort. Tänk på att delreparationer av tätskikt kan innebära fler skarvar i tät- och ytskiktet. Det kan också resultera i kulör- och/eller nyansskillnader i ytskiktet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 31.0, "y0": 483.0, "x1": 345.3, "y1": 571.9, "innehåll": "Delreparationer av branschgodkända plastmattor och tätskiktsfolier är möjliga förutsatt att: • Produkten/produkterna är godkända för delreparation och har en tillhörande monteringsanvisning som beskriver hur tätskiktet ska delrepareras. • Behörig montör som utför delreparationen har tillräcklig kompetens. • Delreparation av tätskiktet dokumenteras enligt GVKs kvalitetssystem."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 31.4, "y0": 130.8, "x1": 352.7, "y1": 244.9, "innehåll": "9 KRAV På UTFöRANDE AV KERAMIK Fäst- och fogmassor ska vara avsedda för våtrum och för valet av tätskikt och keramik."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 31.4, "y0": 279.3, "x1": 351.6, "y1": 417.9, "innehåll": "9.1.1 Krav • Fästmassan ska vara avsedd för våtrum och godkänd för valet av tät- och ytskikt. • Fästmassa används under och kring golvbrunnars klinkerramar för att skydda det underliggande tätskiktet. • I golv- och väggvinklar ska man undvika att det bildas hålrum eller kanaler, där fritt vatten kan transporteras till exempelvis dörröppningar, dörrkarmar och trösklar. • I våtrum ska det alltid vara fullgod täckning bakom plattorna. Använd avsedd fixkam och följ leverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 31.4, "y0": 416.3, "x1": 357.0, "y1": 550.7, "innehåll": "9.2 Fogning i hörn och golv-/ väggvinkel 9.2.1 Krav • Använd ändamålsenlig mjukfog. • Där underlaget medger – det vill säga där det inte kan uppstå rörelser i konstruktioner av till exempel betong, kan fogning utföras med bruksfog (också benämnd fast fog) eller list."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 31.4, "y0": 564.3, "x1": 348.0, "y1": 667.8, "innehåll": "GVKs branschregler godkänner fogsprångstoleranser, det vill säga nivåskillnad mellan plattor i en fog, enligt AMA Hus (Allmänna Material och Arbets- beskrivningar). Fogsprång ska minimeras och inte överstiga dessa gränser: • Fogsprång 0,7 mm för plattor med största kantmått 100 mm. • Fogsprång 1,0 mm för plattor med största kantmått 150 mm. • Fogsprång (L+B)/1000+1 mm för plattor med kantmått större än 150 mm. • Fogsprång får aldrig överskrida 2 mm."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 31.4, "y0": 666.8, "x1": 345.4, "y1": 715.0, "innehåll": "9.2.3 Undantag • Toleranskrav enligt AMA Hus gäller inte för rustika plattor eller mosaikplattor som är sammanhållna med nät."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 43.2, "y0": 165.5, "x1": 363.8, "y1": 251.6, "innehåll": "9.2.4 Rekommendationer • Vid val av fog, beakta egenskaper såsom risk för missfärgningar, antimögelegenskaper och hur väl fogen åldras. • Vid plastmatta på golv och kakel på vägg bör avståndet mellan kaklets under- kant och golvet inte understiga 80 mm. Detta för att möjliggöra täthetskontroll av plastmattans svetsfog i innerhörn, och eventuellt byte av plastmattan."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.4, "y0": 130.8, "x1": 352.3, "y1": 291.2, "innehåll": "10 KRAV På UTFöRANDE AV INFäSTNINGAR Väggens och golvets konstruktion samt uppbyggnad avgör var och hur man kan göra infästningar. Kraven gäller till exempel för infästningar av WC-stolar, bidéer, tvättställ, blandare, duschväggar, stödhandtag och andra badrumstillbehör. 10.1 Skruvinfästningar"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.4, "y0": 303.9, "x1": 295.0, "y1": 422.7, "innehåll": "Skruvinfästningar i våtrum ska göras i: • Massiva konstruktioner, till exempel betong. • Regel eller kortling. • Konstruktioner som är provade och godkända för infästning, till exempel skivkonstruktioner med tillräcklig hållfasthet, såsom 15 mm konstruktionsplyfa kvalitet EN 636 20/70 10.1.2 Rekommendationer • Undvik att göra hål i tätskiktet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.4, "y0": 456.5, "x1": 351.2, "y1": 508.0, "innehåll": "10.2 Infästning i massiv konstruktion Infästningar i massiva konstruktioner kan göras enligt följande:"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.4, "y0": 500.6, "x1": 311.3, "y1": 534.2, "innehåll": "1. Borra hål med lämplig diameter och lämpligt djup, om möjligt enligt leverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.4, "y0": 526.8, "x1": 328.1, "y1": 563.3, "innehåll": "2. Fyll bottenhålet med åldersbeständig tätningsmassa eller motsvarande. 3. Montera lämplig plugg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.4, "y0": 570.4, "x1": 190.6, "y1": 615.7, "innehåll": "5. Skruva fast våtrumstillbehöret enligt leverantörens dokumenterade monteringsanvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 43.2, "y0": 131.2, "x1": 363.3, "y1": 208.9, "innehåll": "10.3 Infästning i våtrumsvägg Infästningar i våtrumsväggar med 15 mm konstruktionsplywood kvalitet EN 636 20/70 ska göras med särskilda VVS-skruvar enligt följande: 1. Borra endast genom ytskikt och tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 43.2, "y0": 389.4, "x1": 365.3, "y1": 464.3, "innehåll": "10.4 Infästning av produkter med lim Lim, dubbelhäftande tejp eller sugproppar fungerar som alternativ och ska användas enligt leverantörens anvisningar. Observera att alla produkter inte är lämpad att användas på plastmatta som ytskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 43.2, "y0": 533.4, "x1": 370.0, "y1": 754.4, "innehåll": "10.5 WC och bidé 10.5.1 Krav • För infästning av WC och bidé krävs en rektangulär, plan monteringsyta på minst 300 x 400 mm. • Monteringsytan ska vara fri från golvvärme. • Golvet under WC-stolen ska luta högst 1:100 (10 mm/m). • Vatten-, spillvatten- och elledningar kan förläggas under monteringsytan under förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm. • Golvet under WC-stol eller annan golvmonterad apparat ska tillåta ett borr- och skruvdjup på 60 mm. • Golvmaterialet ska vara massivt, gjutet eller utfört med skivor på reglar så att WC-stolen eller bidén står stadigt. • För infästning i skivor krävs träkortlingar. • Limningen av WC-stolen ska utföras enligt WC-leverantörens anvisning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 48, "x0": 31.4, "y0": 130.8, "x1": 354.4, "y1": 313.1, "innehåll": "11 EFTER UTFöRT ARBETE 11.1 Kontroll av tätskikt • Efter att det GVK-auktoriserade företaget utfört tätskiktsinstallationen ska en kontroll utföras så att arbetet överensstämmer med kraven i dessa branschregler. Kontrollen kan dokumenteras enligt GVKs fastställda kvalitetsdokument. • även en GVK-kontrollant kan kontrollera det utförda arbetet genom en kontroll. • Om kakel eller klinker ska installeras som ytskikt, ska kontrollen av tätskikts- arbetet utföras innan det keramiska ytskiktet monteras."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 48, "x0": 31.4, "y0": 312.2, "x1": 345.0, "y1": 535.2, "innehåll": "11.1.1 Typ av kontroller Det finns olika typer av kontroller: • Förkontroll. En kontroll utförd och dokumenterad av ett GVK-auktoriserat företag innan tätskiktsarbete. Kontrollen kan utföras och dokumenteras i enlighet med kvalitetsdokumentet Förkontroll. • Egenkontroll. En kontroll som utförs av ett GVK-auktoriserat företag efter ett tätskiktsarbete. Kontrollen kan utföras och dokumenteras i enlighet med kvalitetsdokumentet Egenkontroll. • Stickprovskontroll. Ett urval av samtliga registrerade våtrum kontrolleras av en GVK-kontrollant utan kostnad för beställarna. • Särskild kontroll. GVK-kontrollant kan mot en avgift göra särskilda kontroller av tätskiktsarbeten utförda av GVK-auktoriserade företag."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 48, "x0": 31.4, "y0": 534.2, "x1": 356.5, "y1": 632.0, "innehåll": "11.1.2 GVK-kontrollanter GVK har särskilt utbildade kontrollanter i hela Sverige som löpande gör stickprovskontroller av de GVK-auktoriserade företagens registrerade våtrum. Med hjälp av kontrollerna kan eventuella kvalitetsbrister i tätskiktsinstallationerna eller underliggande arbete upptäckas. När en kontroll är gjord skickar kontrollan- ten en rapport till både beställaren och det GVK-auktoriserade företaget. En lista över GVKs kontrollanter finns på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 155.3, "x1": 362.9, "y1": 241.8, "innehåll": "11.2 Skötsel & underhåll Skötselråd för ytskikt av plastmatta eller keramik ska överlämnas till beställaren. Skötselråd finns på leverantörens hemsida eller på www.golvbranschen.se. Beställaren ska upplysas om eventuella risker, till exempel migrering från badrumsmattor, vid plastmatta som beläggning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 240.3, "x1": 369.4, "y1": 315.1, "innehåll": "11.3 Kvalitetsdokument Nedan följer en sammanställning av GVKs viktigaste kvalitetsdokument och hjälp- medel för att säkerställa våtrumsinstallationer. Bara GVK-auktoriserade företag har rätt att utfärda kvalitetsdokument enligt GVK."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 314.2, "x1": 362.3, "y1": 362.3, "innehåll": "11.3.1 Anbudsbilaga GVKs anbudsbilaga informerar om vilka villkor och förutsättningar som ska vara uppfyllda inför tätskiktsarbeten enligt GVKs branschregler."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 361.4, "x1": 363.1, "y1": 444.7, "innehåll": "11.3.2 Våtrumsanmälan En anmälan om tätskiktsarbete görs till GVK och innebär att arbetet kan bli föremål för stickprovskontroll. Våtrumsanmälan är obligatoriskt att fylla i för GVK-auktoriserade företag. Den anger var arbetet utförs, valt tätskikt samt upp- gifter om det GVK-auktoriserade företaget. Det är obligatoriskt att överlämna en kopia av våtrumsanmälan till beställaren. Våtrumsanmälan är en värdehandling."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 443.8, "x1": 364.7, "y1": 515.3, "innehåll": "11.3.3 Förkontroll – avvikelserapport Inför ett tätskiktsarbete görs en förkontroll på underlaget enligt GVKs bransch- regler. Om underlaget avviker från GVKs branschregler ska avvikelserna noteras och kommuniceras till beställaren. Dokumentet överlämnas till beställaren enligt överenskommelse. Foton kan bifogas rapporten."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 514.4, "x1": 369.4, "y1": 562.6, "innehåll": "11.3.4 Egenkontroll Dokumenterad egenkontroll av utförd tätskiktsinstallation. Dokumentet överlämnas till beställaren enligt överenskommelse. Foton kan bifogas rapporten."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 561.6, "x1": 361.9, "y1": 644.9, "innehåll": "11.3.5 Våtrumsintyg Våtrumsintyg är obligatoriskt att överlämnas till konsument efter avslutat arbete där Konsumenttjänstlagen gäller mellan det GVK-auktoriserade företaget och uppdragsgivaren-konsumenten. Vid en kommersiell avtalsrelation, utgör kontraktshandlingarna dokumentation över garantiåtaganden etc, då överlämnas Våtrumsintyg enligt avtal."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 43.2, "y0": 644.0, "x1": 354.4, "y1": 715.5, "innehåll": "11.3.6 Kontrollrapport Kontroller av tätskiktsarbeten utförs av oberoende kontrollanter, utbildade av GVK. En rapport överlämnas till beställaren med kopia till GVK och det GVK-auktoriserade företaget.  Du som beställare kan själv beställa en särskild kontroll av det utförda våtrumsarbetet. Läs mer på www.gvk.se."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 167.6, "x1": 201.4, "y1": 212.6, "innehåll": "Alkaliebeständighet ämnens motståndsförmåga mot inverkan av alkali (alkalisk miljö, högt pH)."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 214.5, "x1": 193.4, "y1": 259.4, "innehåll": "AMA Hus Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 261.3, "x1": 193.8, "y1": 317.9, "innehåll": "Avjämningsmassa Cementbaserat spackel som används för golvavjämning och vid fallspackling i tjockare skikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 319.8, "x1": 189.9, "y1": 364.7, "innehåll": "Bakfall Golvet lutar åt fel håll så att vattnet inte kan rinna mot golvbrunn."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 366.6, "x1": 171.5, "y1": 470.0, "innehåll": "Beklädnad Ytskikt på tak- eller väggyta. Beläggning Ytskikt på golv, trappor eller dylikt. Bjälklag Bärande delen av ett undergolv."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 471.9, "x1": 197.4, "y1": 575.3, "innehåll": "Bom Defekt hos golv som uppstår när vidhäft- ningen mellan två skikt har upphört, till ex empel mellan underlag och ytmaterial. Buktighet Linjes eller ytas avvikelse från ett givet plan."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 577.2, "x1": 197.5, "y1": 645.5, "innehåll": "Deformationsupptagande skikt Ett tjockare tätskikt som kan ta upp rörel- ser i underlaget. Till exempel plastmatta eller annat deformationsupptagande tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 647.4, "x1": 182.7, "y1": 727.4, "innehåll": "Designbrunn Normalt en väggnära brunn men kan också vara en spärränna. Delreparation Del av yta som repareras/lagas"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 33.6, "y0": 729.3, "x1": 195.5, "y1": 785.9, "innehåll": "Dubbellimning Bestrykning med fästmassa eller lim på såväl underlag som beläggningsmaterial och omedelbar sammanfogning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 145.8, "x1": 377.3, "y1": 202.4, "innehåll": "Enkellimning Limning genom bestrykning av fästmassa eller lim på enbart en av två ytor som ska sammanfogas."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 204.3, "x1": 356.7, "y1": 249.2, "innehåll": "Fall Lutning mot golvbrunn så att vattnet rinner mot golvbrunnen."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 251.1, "x1": 371.9, "y1": 307.7, "innehåll": "Formtolerans Största tillåtna avvikelse från given form, såsom krokighet, buktighet, skevhet, vinkelavvikelse och lutning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 309.6, "x1": 371.0, "y1": 354.5, "innehåll": "Fukthalt Vikt av förångningsbart vatten per kubik- meter material."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 356.4, "x1": 372.6, "y1": 401.3, "innehåll": "Fuktkvot Viktprocent fukt räknat på material i torrt tillstånd, anges i procent per kg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 403.2, "x1": 373.4, "y1": 459.8, "innehåll": "Fuktskydd Samlingsnamn för olika typer av material med syfte att minska eller stoppa fukt- vandring."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 461.7, "x1": 378.2, "y1": 565.2, "innehåll": "Fuktspärr även kallat luftspaltsbildande skikt, är ett skikt som ska hindra både skadlig ångtransport/diffusion, ångkonvektion samt kapillärsugning. Skiktet kan bestå av exempelvis plastfolie eller luftspaltbildan- de skivor av HD polyeten eller polypropen. Ej att förväxla med fuktisolering."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 567.0, "x1": 375.7, "y1": 682.2, "innehåll": "Fuktsäkerhetsprojektering Systematiska åtgärder i projekterings- skedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta ske- de anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltnings- skedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 209.0, "y0": 684.1, "x1": 377.4, "y1": 740.7, "innehåll": "Fukttillstånd Nivå på fuktförhållanden i ett material. Fukttillståndet för material kan beskrivas som fukthalt, fuktkvot, relativ fuktighet mm."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 145.9, "x1": 551.6, "y1": 225.9, "innehåll": "Förhöjningsring Vertikal distans som används för att möj- liggöra anslutning av tätskiktet i golvbrun- nen när golvbrunnen är för lågt monterad (d.v.s. övre kant ej i nivå med angränsande tätskikt)."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 227.8, "x1": 548.6, "y1": 319.5, "innehåll": "Häftlimning Enkellimning vid vilken materialet monte- ras först sedan vattnet i limskiktet i det närmaste har avdunstat. Keramiska plattor Endast ytskikt, ej tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 321.4, "x1": 548.0, "y1": 378.0, "innehåll": "Klämring Anordning för att hålla tätskiktet på plats i golvbrunnen så att läckage och kapillär- vandring förhindras."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 379.9, "x1": 542.5, "y1": 448.2, "innehåll": "Kontaktlimning Limning genom bestrykning av såväl underlag som beläggningsmaterial och sammanläggning först efter det att limytorna blivit handtorra."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 450.1, "x1": 537.2, "y1": 495.0, "innehåll": "Kritiskt fukttillstånd Gräns för vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 496.9, "x1": 548.1, "y1": 588.6, "innehåll": "Kälfog De två delarna som ska skarvas och svet- sas ihop möts vinkelrät, dvs. i 90 graders vinkel, och således i två skilda plan. Me- toden är inte tillåten för plastmatta enligt GVK. Se stumfog avseende skarvning av plastmatta genom svetsning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 590.5, "x1": 540.4, "y1": 682.2, "innehåll": "Migrering Kemisk kulörförändring hos produkt genom kontakt med och påverkan från annan produkt. Målade ytor Se www.vatrumsmalning.se"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 384.4, "y0": 719.2, "x1": 548.3, "y1": 799.3, "innehåll": "PVC Polyvinylklorid, polymer uppbyggd av monomeren vinylklorid. PVC ingår tillsammans med mjukgörare, fyllmedel, stabilisatorer och färgämnen i PVC-plast för golv- och väggmattor i våtrum m.m."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 146.1, "x1": 208.2, "y1": 296.4, "innehåll": "RBK Rådet för Byggkompetens, bland annat fuktmätning. Relativ fuktighet Luftens verkliga fuktinnehåll i förhållande till luftens fuktinnehåll i mättat tillstånd. Mäts också till exempel i betong. Relativ fuktighet anges ofta som % RF. RF Se relativ fuktighet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 298.3, "x1": 199.4, "y1": 354.9, "innehåll": "Rörenomföringshylsa Rörgenomföringshylsa är vanligtvis ett PP-rör. Hylsan ska ha en slät yta för an- slutning mot tätskiktet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 356.8, "x1": 204.1, "y1": 401.7, "innehåll": "Spackel Används för bland annat finspackling av väggar och golv i tunna skikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 403.6, "x1": 203.2, "y1": 460.2, "innehåll": "Spärränna Långsmal golvbrunn, som exempelvis placeras avskiljande, mellan duschplats och övrigt badrumsgolv."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 462.1, "x1": 211.0, "y1": 530.4, "innehåll": "SS-EN 1253 Standard – europanorm som golvbrunnar ska vara testade enligt, Avlopp - Brunnar för byggnader (tidigare NKBs produktre- gelnummer 17)."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 532.3, "x1": 208.7, "y1": 588.9, "innehåll": "Storformatig platta En keramisk platta anses vara stor- formatig om den är, till ytan, ca* 900 cm2 eller större."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 590.8, "x1": 207.9, "y1": 647.4, "innehåll": "Stos Adapter eller fast ingjutet WC- och tvätt- ställsavlopp. är också tätningsanordning för tappvatten- och radiatorledning."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 649.3, "x1": 206.9, "y1": 694.2, "innehåll": "Stumfog De två delarna som ska skarvas och svet- sas ihop möts i samma plan."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 696.1, "x1": 206.6, "y1": 752.7, "innehåll": "Toalettrum/WC Ett rum med en toalett. Rummet rengörs normalt med vatten, därför finns krav på tätskikt på golv med uppvik på vägg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 43.2, "y0": 754.6, "x1": 203.4, "y1": 799.5, "innehåll": "Toleranser Tillåtna måttavvikelser från det önskade optimala måttet på ritningen."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 146.2, "x1": 382.4, "y1": 191.1, "innehåll": "Tunnskiktskonstruktion Kakel- eller klinkerplatta som applicerats med utkammad fästmassa."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 193.0, "x1": 382.6, "y1": 238.0, "innehåll": "Tätskiktsmassa Boverkets benämning. Motsvarar vätske- baserat tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 239.8, "x1": 383.4, "y1": 308.2, "innehåll": "Tätskikt Det skikt som ska hålla tätt på golv och vägg, till exempel plastmatta, tätskiktsfo- lie eller vätskebaserat tätskikt eller målad vägg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 310.0, "x1": 385.8, "y1": 390.1, "innehåll": "Tätskiktsfolie Ett tätskikt som består av heltäckande duk som är både vattentät och ångtät och vilken monteras med till exempel golv- och vägglim, vätskebaserat tätskikt eller 2-komponent cementbaserat tätskikt."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 391.9, "x1": 382.9, "y1": 436.9, "innehåll": "Undergolv Stomme, bärande golv, som utgör under- lag för golvbeläggning. Se även bjälklag."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 438.8, "x1": 377.1, "y1": 483.7, "innehåll": "Vattenbeständighet Förmåga hos ett material att motstå på- verkan av vatten."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 485.6, "x1": 384.1, "y1": 577.3, "innehåll": "VVS-Skruv Helgängad skruv, kullerförsänkt huvud med grova och skarpa gängor. För tyngre montage direkt i trä- och stålregel samt tillsammans med plugg i övriga material. Skruven är lämplig i fuktig och aggressiv miljö. Material: Rostfritt stål – A2-65"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 579.2, "x1": 386.9, "y1": 635.8, "innehåll": "Våtutrymme Utrymme där golv och/eller vägg utsätts för vattenbegjutning, till exempel badrum, duschrum eller tvättstuga."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 637.7, "x1": 379.5, "y1": 741.1, "innehåll": "Våtzoner GVK delar in våtrummet i våtzon 1 och våtzon 2. Våtzon 1 är duschplats eller motsvarande, + 1 m på vägg (om dusch är placerad mot yttervägg räknas hela väggen som våtzon 1) och hela golvytan med uppvik. övrig väggyta räknas som våtzon 2."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 218.6, "y0": 743.0, "x1": 386.2, "y1": 799.6, "innehåll": "Väggnära golvbrunn Golvbrunn som får placeras närmare vägg än 200 mm och som till utseende och kon- struktion är avsedd att placeras nära vägg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 394.0, "y0": 146.3, "x1": 553.0, "y1": 202.9, "innehåll": "Väggbrunn Brunn som monteras i väggen där av- loppet och vattenlås placeras i väggens konstruktion."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 394.0, "y0": 204.8, "x1": 563.4, "y1": 296.5, "innehåll": "Vätskebaserat tätskikt Ett tätskikt som levereras i flytande form i tät behållare. Tätskiktet appliceras med till exempel roller eller pensel, ofta i flera la- ger och kompletteras med förstärkningar med till exempel remsor vid hörn. Väv och målade ytor. Se www.vatrumsmalning.se"}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 394.0, "y0": 298.4, "x1": 555.7, "y1": 390.1, "innehåll": "Ytjämnhet Mått på en ytas finhetsgrad, släthet. En knagglig betongyta har dålig ytjämnhet men kan ha god ytplanhet. Ett golv med slät plastmatta som lagts på ett buktigt betongunderlag har god ytjämnhet men dålig ytplanhet."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 394.0, "y0": 392.0, "x1": 549.9, "y1": 437.0, "innehåll": "Ytskikt Keramiska plattor eller plastmatta eller målad vägg."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 394.0, "y0": 438.8, "x1": 555.8, "y1": 507.2, "innehåll": "ånggenomgångsmotstånd Skikts förmåga att hindra vattenånga att transporteras i gasfas genom skiktet. ånggenomgångsmotståndet uttrycks i [s/m]."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 394.0, "y0": 509.0, "x1": 563.7, "y1": 554.0, "innehåll": "ångspärr Materialskikt avsett att hindra transport av ånga orsakad av diffusion eller konvektion."}
{"titel": "Säkra Våtrum - GVK", "filnamn": "sakra-vatrum.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 394.0, "y0": 555.8, "x1": 559.5, "y1": 612.3, "innehåll": "överlappsfog De två delarna skarvas med överlapp och de överlappande kontaktytorna fogas tillsammans genom limning."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 1, "x0": 80.0, "y0": 662.6, "x1": 516.9, "y1": 763.9, "innehåll": "Ett färdigt ytskikt för ett av MVK:s godkända mål- ningssystem för våtrum har en teknisk livslängd om minst 10 år. En förutsättning för detta är att utarbe- tade skötselinstruktioner följs och att inspektion och underhåll sker av tätningar, genomföringar och håltagningar. Branschreglerna är en praktisk tillämpning av Boverkets Byggregler (BBR). Reglerna bygger på funktionskrav på ytskikt i våtrum enligt gällande Plan- och Bygglag (PBL) samt BBR. Vidare har även erfarenheter från beställare, entreprenörer och materialtillverkare bidragit till fastställandet av reglerna."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 2, "x0": 299.7, "y0": 106.0, "x1": 516.4, "y1": 180.9, "innehåll": "Omfattning Reglerna är tillämpliga på målade våtrumssystem både som vattentäta och vattenavvisande ytskikt i våtrum."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 2, "x0": 299.7, "y0": 183.6, "x1": 460.6, "y1": 299.1, "innehåll": "Reglerna omfattar: - Auktorisation av företag - Behörighet hos målare - Krav på målade våtrumssystem* - Utförandeanvisningar - Krav på dokumentation"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 2, "x0": 299.7, "y0": 299.5, "x1": 512.7, "y1": 345.2, "innehåll": "*  Med målade våtrumssystem avses hela det MVK- godkända systemet bestående av samtliga ingående komponenter som t.ex väv, lim/grund och täckfärg."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 2, "x0": 299.7, "y0": 350.6, "x1": 515.5, "y1": 727.6, "innehåll": "Fackmässighet – utförande av behörig entreprenör Enligt såväl byggbranschens allmänna bestäm- melser (AB/ABT), som konsumenttjänstlagen, gäller att entreprenören ska utföra arbetet fack- mässigt. Fackmässighet innebär bland annat att tjänsten utförs enligt vad man kan kräva av en normalt kunnig och skicklig fackman samt att alla arbetsmoment görs enligt materialleverantörens anvisningar. Inom byggsektorn är MVKs bransch- regler sedan länge ansett som riktlinjer för fack- mässighet vid våtrumsmålning. För att uppnå fackmässighet enligt MVKs branschregler krävs; • att arbetet utförs enligt MVK:s regler •  att ett målat våtrumssystem och en utförande- anvisning som godkänts av MVK-nämnden används. •  att arbetena utförs av ett företag som är auktoriserat av MVK • att utförarna har behörighet enligt MVK •  att Kvalitetsdokument och skötselråd över- lämnas till beställaren"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 106.0, "x1": 293.4, "y1": 244.9, "innehåll": "Gör-det-självarbeten MVK rekommenderar att man alltid anlitar MVK- auktoriserat företag vid våtrumsmålning. För privat- personer som trots det önskar utföra våtrums- målning själva rekommenderar MVK att man tar kontakt med sitt försäkringbolag för att under- söka om bolaget accepterar eget utförande i våtrummet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 250.0, "x1": 297.3, "y1": 340.9, "innehåll": "Utförande och regler Alla arbeten där MVKs branschregler föreskrivs ska utföras med system som finns registrerade på www.vatrumsmalning.se i MVKs aktuella lista över godkända system."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 335.6, "x1": 297.8, "y1": 388.9, "innehåll": " Reglerna förutsätter normalt användande av våt- utrymme såsom i bostäder med fullgod ventilation enligt gällande byggregler."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 383.6, "x1": 294.4, "y1": 420.9, "innehåll": " I möjligaste mån ska man undvika att bryta tät- skiktet i våtzon 1. Ifall något ska installeras (t ex"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 415.6, "x1": 293.7, "y1": 500.9, "innehåll": "VVS-skåp) som bryter tätskiktet så måste det säker- ställas att man uppnår fullgod vidhäftning och täthet. Regler för provning och montering åter- finns i Branschkrav för anslutning av tätskikt mot VVS-produkt."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 495.6, "x1": 297.0, "y1": 516.9, "innehåll": " Fabriksmonterad foliefläns är ett krav för att en"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 511.6, "x1": 287.3, "y1": 548.9, "innehåll": "VVS-produkt ska kunna monteras vattentätt till- sammans med målat våtrumssystem."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 80.0, "y0": 554.0, "x1": 288.5, "y1": 612.9, "innehåll": "Ikraftträdande Måleribranschens regler för våtrum gäller fr o m 2021-01-01 och ersätter tidigare regler (Utgåva"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 299.7, "y0": 106.0, "x1": 516.1, "y1": 196.9, "innehåll": "Ansvar Ansvar för utförda arbeten följer vad som avtalats mellan beställaren och entreprenören samt gällan- de lagstiftning. Vid arbeten mot konsument gäller alltid konsumenttjänstlagen."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 299.7, "y0": 202.0, "x1": 514.4, "y1": 563.1, "innehåll": "\\\"Nyheter I denna utgåva av Måleribranschens regler för våtrum återfinns följande större förändringar: -  Materialtillverkaren ska testa om det tidigare godkända våtrumssystemet hos ackrediterat test institut efter 10 år. Kravet på att redovisa fungicidmängden har tagits bort och alkali- testen har ersatts av ett intyg från färgleve- rantören att systemet är alkalibeständigt. -  MVK tillåter nu vissa typer av lagning av befintliga system. -  MVK har förtydligat hur avvikelser ska hanteras och vad fackmässighet innebär. -  Väggmonterad öppningsbar eller fast dusch- vägg som är minst 2 meter hög från golv betraktas nu som en avskiljare för våtzoner. -  Det finns nu branschgemensamma regler för vad som gäller när något ska monteras i våt- utrymmen, t ex en vvs kassett. Dessa regler heter \\\"Branschkrav för anslutning av tätskikt mot VVS-produkt\\\".\\\""}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 80.0, "y0": 106.0, "x1": 296.6, "y1": 180.9, "innehåll": "\\\"MVK-Auktoriserat företag För detaljerade krav se \\\"Krav för auktorisation av entreprenörer/måleriföretag för våtrumsmålning\\\" på www.vatrumsmalning.se\\\""}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 80.0, "y0": 175.6, "x1": 294.3, "y1": 244.9, "innehåll": " Entreprenörer/måleriföretag som utför våt rums- målning ska vara auktoriserade och målare som utför det praktiska arbetet ska vara behöriga.  Auktoriserade företag finns listade på www."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 80.0, "y0": 239.6, "x1": 294.9, "y1": 276.9, "innehåll": "vatrumsmalning.se under auktorisation. Auktori- serade företag har rätt att använda följande logga."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 80.0, "y0": 410.1, "x1": 296.8, "y1": 501.0, "innehåll": "Ansvarig ledning Inom företaget ska det finnas minst en person med ansvarsbefattning som gått av MVK arrangerad utbildning för arbetsledare samt utbildningen Behörig våtrumsmålare."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 80.0, "y0": 506.1, "x1": 297.5, "y1": 581.0, "innehåll": "Behöriga våtrumsmålare Samtlig personal som arbetar med våtrumsmålning ska ha genomgått utbildningen Behörig våt rums- målare, enligt MVK, med godkänt resultat."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 80.0, "y0": 575.6, "x1": 295.9, "y1": 693.0, "innehåll": " Godkänd utbildning ska kunna styrkas med ett personligt utbildningsbevis. Utbildningsbeviset är endast giltigt vid arbete i ett MVK-auktoriserat företag. Giltighetstiden är 10 år från utfärdande- datum. Lärlingar utan behörighet får delta i det praktiska arbetet tillsammans med Behörig våtrumsmålare."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 106.0, "x1": 513.4, "y1": 150.4, "innehåll": "Krav på användning av god- kända målade våtrumssystem"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 143.6, "x1": 517.2, "y1": 180.9, "innehåll": "De målningssystem som används ska vara testade av ackrediterat laboratorium och godkända av"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 175.6, "x1": 514.4, "y1": 244.9, "innehåll": "MVK-nämnden. En förteckning över samtliga god- kända målningssystem finns på www.vatrums- malning.se. Leverantörens utförandeanvisningar ska följas."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 250.0, "x1": 516.4, "y1": 356.9, "innehåll": "Egenkontroll Det auktoriserade företaget ska se till att målaren utför egenkontroll efter varje moment i våtrums- målningen. För att styrka att detta gjorts ska en egenkontrollblankett fyllas i av den som utför målningsarbetet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 351.6, "x1": 507.9, "y1": 388.9, "innehåll": " Med fördel används MVK:s egenkontrollblan- kett. Blanketten finns att ladda ned från www."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 383.6, "x1": 515.1, "y1": 500.9, "innehåll": "vatrumsmalning.se. Det går bra att använda an- dra blanketter under förutsättning att samtliga kontrollpunkter i MVK:s blankett finns med. Egen- kontrollblanketten ska bevaras tillsammans med annan projektdokumentation. Kopia av egen- kontrollen ska överlämnas till beställaren efter avslutat arbete som ett kvalitetsdokument."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 510.6, "x1": 516.8, "y1": 628.9, "innehåll": "Avvikelser från branschreglerna Avvikelse ska skrivas då beställaren väljer ett ut- förande som inte följer branschreglerna. Innan det avvikande arbetet utförs ska beställaren in- formeras om varför det tänkta utförandet inte kommer att uppfylla kraven i branschreglerna och vilka konsekvenser detta kan få för beställaren."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 299.7, "y0": 623.6, "x1": 517.3, "y1": 740.9, "innehåll": " En överenskommelse om avvikelsen ska doku- menteras och signeras av beställaren. En kopia ska arkiveras av MVK-företaget. En avvikelse kan få betydelse vid slutbesiktning, vid eventuell skada, vid värdering av byggnaden och vid garantibesikt- ning eller om fastighetsägaren i efterhand vill ifrå- gasätta utförandet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 80.0, "y0": 107.1, "x1": 289.7, "y1": 160.4, "innehåll": "I konsumententreprenader ska MVK-företaget också avråda kund från avvikelser från bransch- reglerna enligt reglerna i konsumenttjänstlagen."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 80.0, "y0": 165.5, "x1": 296.7, "y1": 304.4, "innehåll": "Godkännande och kontroll Godkännande av företag och våtrumsmålare görs av MVK-nämnden. MVK har rätt att göra stickprovs- kontroller för att säkerställa att våtrumsmålning utförs enligt de krav som ställs på de auktoriserade företagen. Ett företag som i någon del inte uppfyller kraven, med överträdelser som inte kan anses ringa, kan fråntas en befintlig auktorisation."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 80.0, "y0": 309.5, "x1": 294.7, "y1": 400.4, "innehåll": "Fuktsäkerhetsprojektering Med fuktsäkerhetsprojektering avses det syste- matiska fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen av byggnaden. Syftet är att byggnaden inte ska få fuktskador."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 80.0, "y0": 395.1, "x1": 295.2, "y1": 480.4, "innehåll": " För att säkerställa att det målade våtrumssys- temet i klass VT har tillräckligt stort ånggenom- gångsmotstånd för den aktuella väggkonstruktio- nen ska en fuktsäkerhetsprojektering göras. Det är byggherren som ansvarar för detta."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 80.0, "y0": 475.1, "x1": 289.0, "y1": 544.4, "innehåll": " MVK har låtit göra beräkningar på målade tät- skikt på ett antal vanliga väggkonstruktioner i våtrum (SP-Rapport P802453). Rapporten finns på www.vatrumsmalning.se."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 80.0, "y0": 539.1, "x1": 296.5, "y1": 656.4, "innehåll": " Rapporten kan användas av byggherren i den- nes fuktsäkerhetsprojektering. Vid fuktsäkerhets- projektering av målat tätskikt på andra väggkon- struktioner ska beräkningar göras med ånggenomgångsmotstånd på både 10 000 s/m och 200 000 s/m då detta är det lägsta respektive högsta värdet för materialgodkännande av MVK."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 299.7, "y0": 101.5, "x1": 509.2, "y1": 208.3, "innehåll": "Täthetsklasser och våtzoner Systemens klassindelning, egenskaper och an- vändningsområden, är anpassade till Boverkets byggregler och utgör ett minimikrav. System av högre klass kan naturligtvis användas på ytor med lägre eller obefintliga krav på fuktsäkerhet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 299.7, "y0": 490.3, "x1": 506.9, "y1": 563.4, "innehåll": "Täthetsklasser Systemen i Måleribranschens regler för våtrum är indelade i två klasser: Klass VT (Våtzon 1): Vattentätt ytskikt"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 299.7, "y0": 600.9, "x1": 499.3, "y1": 638.3, "innehåll": "System som uppfyller kraven för klass VT upp- fyller även kraven för klass VA."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 311.1, "y0": 224.3, "x1": 503.8, "y1": 417.2, "innehåll": "Utdrag ur Boverkets byggregler BBR 18, BFS 2011:6 6:5331 Vattentäta skikt Golv och väggar som kommer att utsättas för vat- tenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrym- men som inte tål fukt. Vattentäta skikt ska vara beständiga mot alkalitet från betong och bruk, vatten, temperaturvariationer och rörelser i un- derlaget samt ha tillräckligt stort ånggenom- gångsmotstånd. Vattentäta skikt ska även tåla vibrationer från normal utrustning i utrymmet. Fogar, anslutningar, infästningar och genom- föringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 311.1, "y0": 416.2, "x1": 501.5, "y1": 474.8, "innehåll": "6:5332 Vattenavvisande ytskikt Golv, väggar och tak som kan utsättas för vatten- stänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet ska ha ett vattenavvisande ytskikt."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 80.0, "y0": 106.8, "x1": 295.7, "y1": 193.1, "innehåll": "Våtzoner Beställaren ansvarar för att klassning av våtzoner görs. Nedanstående krav är minimirekommenda- tioner för att uppfylla Boverkets krav, beställaren har möjlighet att välja VT system i stället för VA."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 80.0, "y0": 195.8, "x1": 280.0, "y1": 251.9, "innehåll": "Våtrum indelas i två våtzoner: Våtzon 1: Ytor med krav på vattentäta ytskikt"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 91.4, "y0": 249.4, "x1": 262.3, "y1": 286.8, "innehåll": "Våtzon 2: Ytor med krav på vatten- avvisande ytskikt"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 80.0, "y0": 540.9, "x1": 294.0, "y1": 702.5, "innehåll": "Exempel på ytor i våtzon 2 - övriga väggar i bad- och duschrum som inte ingår i våtzon 1 - Väggar i tvättstugor - Väggar i utrymmen för varmvattenberedare - Väggar i övriga utrymmen som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet - Tak i alla våtutrymmen"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 299.7, "y0": 106.8, "x1": 511.1, "y1": 246.8, "innehåll": "Exempel på ytor i våtzon 1 - Väggar från golv till tak vid badkar och dusch- plats samt minst 1 meter utanför dessa - Insida och gavel av fast monterad skärmvägg mot bad- och duschplats - Väggar i övriga utrymmen som ska kunna ren- göras med vattenspolning eller utsättas för vattenspill till exempel bakom vägghängd WC."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 299.7, "y0": 247.2, "x1": 515.2, "y1": 661.3, "innehåll": "*  Med fast monterad skärmvägg menas en vägg som är monterad och är minst 2 meter hög från golv. Om väg- gen inte går upp till tak så är ovansidan våtzon 1. - Utsida på fast monterad vägg mot duschhörna som är upp emot tak eller minsta höjd 2meter från golv. - Vägg mot utsida på fast monterad glasbetong eller fast monterad vikbar duschvägg och minsta höjd 2 meter från golv. Monteringen ska vara tät."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 299.7, "y0": 663.0, "x1": 513.0, "y1": 717.6, "innehåll": "Ytor i våtzon 2 ska målas med minst VA sys- tem men får också målas med VT system. Vid tveksamhet välj VT system."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 80.0, "y0": 106.0, "x1": 513.5, "y1": 164.9, "innehåll": "Krav på målade våtrumssystem I tabellen nedan redovisas de krav som ställs på målade våtrumssystem och de provningsmetoder som ska användas för att verifiera att kraven upp- fylls. Provningar ska utföras av fristående institu- tion som är ackrediterad för provmetoden."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 80.0, "y0": 330.0, "x1": 297.7, "y1": 452.9, "innehåll": "Godkännande av målade våtrumssystem Godkännande av målade våtrumssystem sker efter att tillverkaren testat systemet på ackrediterat testinstitut och säkerställt att det målade våt rums- systemet uppfyller kraven enligt de kriterier som MVK satt upp."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 80.0, "y0": 447.6, "x1": 290.1, "y1": 484.9, "innehåll": " Därefter granskar MVK-nämnden dokumenta- tionen av testerna och utförandeanvisningar."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 80.0, "y0": 479.6, "x1": 284.6, "y1": 516.9, "innehåll": "Uppfylls kraven godkänns det målade våtrums- systemet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 80.0, "y0": 511.6, "x1": 297.5, "y1": 580.9, "innehåll": " Varje år ska sedan materialtillverkaren intyga till MVK-nämnden att det målade våtrumssystemet inte genomgått några förändringar som skulle kunna påverkat testresultaten."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 80.0, "y0": 575.6, "x1": 295.9, "y1": 644.9, "innehåll": " Efter 10 år ska materialtillverkaren testa om det tidigare godkända våtrumssystemen hos ackredi- terat testinstitut. För VT-system ska vattentäthet, dragbelastning och skjuvbelastning testas om."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 299.7, "y0": 335.9, "x1": 516.3, "y1": 405.2, "innehåll": "För VA-system testas vattentätheten om.  Måleribranschens Våtrumskontroll upprätthål- ler en förteckning över godkända målningssystem. Denna återfinns på www.vatrumsmalning.se"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 299.7, "y0": 399.9, "x1": 517.0, "y1": 453.2, "innehåll": "Som bevis på godkännande ska tillverkaren an- vända nedanstående märken på förpackningen. Märket ska också placeras i utförandeanvisningen."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 299.7, "y0": 447.9, "x1": 494.0, "y1": 485.2, "innehåll": "Loggan får även användas i andra marknads- föringssyften."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 106.0, "x1": 295.6, "y1": 228.9, "innehåll": "Utförandeanvisningar Färgleverantören ska tillhandahålla utförandean- visningar för målning av våtrumssystemet. MVK ger ut en mall där det framgår vad en utförande- anvisning ska innehålla. Utförandeanvisningarna granskas och godkänns av MVK-nämnden tillsam- mans med systemet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 223.6, "x1": 296.5, "y1": 324.9, "innehåll": " Utförandeanvisningarna riktar sig i första hand till utförare och förutsätter att andra involverade yrkeskategorier utfört arbetet enligt gällande branschstandard. Utförandeanvisningarna ska följas och finns tillgängliga på www.vatrumsmal- ning.se samt på respektive leverantörs hemsida."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 330.0, "x1": 297.8, "y1": 404.9, "innehåll": "Förutsättningar Lufttemperaturen ska vid målningsbehandling vara lägst +10 ° C. Samma temperaturvillkor gäller för såväl material som underlag."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 399.6, "x1": 286.7, "y1": 436.9, "innehåll": " Endast material som ingår i respektive målat våtrumssystem får användas"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 431.6, "x1": 292.4, "y1": 484.9, "innehåll": " Innan arbetet påbörjas måste allt material kontrolleras så att det är i fullgott skick. Färg, lim o dyl. ska förvaras frostfritt."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 479.6, "x1": 295.6, "y1": 532.9, "innehåll": "Fog- och spackelmassor är unika för det målade våtrumssystemet. Vilken fog-och spackelmassa som kan användas står i utförandeanvisningen."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 527.6, "x1": 294.6, "y1": 564.9, "innehåll": " Innertak är alltid 90 grader mot väggen annars är det per definition en väggyta."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 570.0, "x1": 296.9, "y1": 676.9, "innehåll": "Underlaget Underlaget som kan bestå av betong, skivmaterial eller puts ska vara torrt, rent, porfritt och jämnt samt ha för ändamålet tillräckligt hållfast yta. Un- derlaget ska vara fritt från hinder som försvårar monteringen av målningssystemet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 80.0, "y0": 111.6, "x1": 371.7, "y1": 724.9, "innehåll": "Skivmaterialet ska vara lämpligt för målning av våtrumssystem och monterat enligt leverantörens anvisning förutsatt att de inte strider mot dessa branschregler."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 127.6, "x1": 513.8, "y1": 196.9, "innehåll": "Kartongklädd gipsskiva får användas.  Beklädnadsskivor av trä och träbaserade mate- rial får inte användas. Före behandling ska senaste version av AMA"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 191.6, "x1": 504.4, "y1": 228.9, "innehåll": "Hus konsulteras och följas gällande krav på un- derlagets beskaffenhet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 234.0, "x1": 516.1, "y1": 308.9, "innehåll": "Genomföringar För att tätskikt vid applicering ska komma så nära installerade rör som möjligt får ej blandare och/ eller täckbricka vara monterade på rören."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 314.0, "x1": 516.3, "y1": 404.9, "innehåll": "Ytskiktet Märkning Endast blyertspenna får användas vid märkning då annat kan orsaka missfärgningar på den färdiga ytan."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 414.7, "x1": 516.3, "y1": 532.9, "innehåll": "Nymålning Behandling av underlag Behandling av underlaget syftar till att ge ett till- räckligt slätt underlag och möjliggöra god vid- häftning för tätskiktet. Vid val av underbehandling gäller generellt att antalet spacklingar är beroende av underlagets yta och spackelmassans fyllighet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 527.6, "x1": 511.6, "y1": 596.9, "innehåll": " Alla underlag ska rengöras innan ytterligare behandlingar utförs. Damm, lösa partiklar och andra föroreningar som försämrar vidhäftningen och ytjämnheten ska avlägsnas noggrant."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 607.6, "x1": 513.5, "y1": 676.9, "innehåll": "Målning Hur målningssystemet är uppbyggt i form av färg- typ och färgmängd för varje strykning anges i ut- förandebeskrivningen."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 299.7, "y0": 671.6, "x1": 513.2, "y1": 708.9, "innehåll": " Anvisningar för utförande av målningen åter- finns i respektive produkts utförandeanvisningar."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 80.0, "y0": 106.8, "x1": 274.1, "y1": 145.2, "innehåll": "Anslutningar till befintliga ytor i våtzon 1 Anslutning till fönster och dörr"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 80.0, "y0": 139.8, "x1": 289.4, "y1": 193.1, "innehåll": "VT-system sätts stumt mot fodret och fogas före övermålning. Skydda fönstret eller dörren mot vattenbegjutning."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 80.0, "y0": 203.8, "x1": 292.4, "y1": 257.1, "innehåll": "Hörn Vid väggvinkel i våtzon 1 överlappas väven minst 5 mm."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 80.0, "y0": 267.8, "x1": 293.6, "y1": 353.1, "innehåll": "Anslutning till uppvikt plastmatta på golv Kontrollera att den uppvikta plastmattan har god vidhäftning till väggen. Språnget mellan plast- mattan och väggen ska spacklas och slipas av. Eventuellt spackel på plastmattan avlägsnas."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 80.0, "y0": 363.8, "x1": 285.9, "y1": 401.1, "innehåll": "Ytbehandlad plastmatta På nya plastmattor kan det finnas ett skikt med"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 80.0, "y0": 625.7, "x1": 290.6, "y1": 727.1, "innehåll": "Anslutning till våtväggsbeklädnad Anslutning mellan våtväggsbeklädnad ( tex våtrumsmatta på vägg) och målade våtrumssys- tem ska utföras på samma sätt som vid anslut- ning med uppvikt plastmatta, enligt figur 7, men omlott i sidled."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 299.7, "y0": 107.1, "x1": 517.2, "y1": 160.4, "innehåll": "ytbehandling. Detta måste avlägsnas på den del av uppviket som ska utgöra underlag för tätskiktet för att uppnå bra vidhäftning."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 299.7, "y0": 171.0, "x1": 511.0, "y1": 272.4, "innehåll": "Plastmatta med halkskydd För att uppnå en tät anslutning mellan mattkant och ytskikt ska de upphöjningar som utgör halk- skydd slipas bort 35 mm ned från överdel matt- kant så att underlaget blir plant innan golvmatts- kant spacklas ut."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 299.7, "y0": 275.1, "x1": 515.2, "y1": 376.4, "innehåll": "För system innehållande armerande material (våtrumsväv) dras materialet ned minst 30 mm över kanten på plastmattan. Färgen strykes så att den når ca 5 mm nedanför det armerande materi- alets kant. Våtrumssystemet måste avslutas minst 65 mm från golvet Se figur 7."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 299.7, "y0": 625.7, "x1": 512.8, "y1": 695.1, "innehåll": "Anslutning till keramiska material på väggar Målningsbehandlingen ska överlappa det kera- miska materialets tätskikt så att fukt inte tränger in bakom tätskikten."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 332.1, "x1": 289.5, "y1": 401.4, "innehåll": "När en målad yta möter keramiska material på väggar, både horisontellt och vertikalt, ska över- lappningen mellan målad yta och det keramiska materialets tätskikt vara minst 30 mm."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 396.1, "x1": 288.1, "y1": 433.4, "innehåll": " Eventuell fogning av takvinkel innan målning av tak upphandlas separat."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 444.0, "x1": 288.6, "y1": 481.4, "innehåll": "Anslutning till keramiska material på golv Målningssystemets lim och armerande material"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 80.0, "y0": 332.1, "x1": 512.1, "y1": 497.4, "innehåll": "(våtrumsväv) ska dras ned till kakel/klinker kan- ten och för att överlappa kakel/klinker tätskiktet med minst 30 mm. Det målade våtrumssystemet måste avslutas minst 70 mm från golvet."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 299.7, "y0": 380.1, "x1": 510.2, "y1": 497.4, "innehåll": " Målningssystemet stryks sedan över den av- klippta kanten av armerande material (våtrums- väv) och ut på kanten på det keramiska material- et. Täckfärgen stryks därefter ytterligare ett par mm utanför grundfärgen, på kanten. Eventuell sättning av fogsträng ovanpå kanten beskrivs i utförandeanvisningarna. Se figur 9."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 328.5, "y0": 562.6, "x1": 496.6, "y1": 710.8, "innehåll": "Figur 9 Det är viktigt att det målade våtrumssys- temet överlappar det keramiska material- ets tätskikt. Golvets tätskikt måste gå upp över kanten och det målade våtrumssys- temet ska överlappa golvets tätskikt, minst 30 mm. Avtagning av armerande material mot kanten ska ske utan att un- derliggande tätskikt skadas. Eventuell sättning av fog ovanpå kanten görs enligt utförandeanvisning."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 107.5, "x1": 293.7, "y1": 193.8, "innehåll": "Ommålning Behandling av underlag Underlagets tätskikt ska vara oskadat och bestå av tidigare för ändamålet MVK-godkänt våtrums- system (VT resp. VA). Mindre enstaka hål (upp till"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 188.4, "x1": 295.7, "y1": 225.8, "innehåll": "10 mm) kan accepteras om de fylls med fogmassa innan ommålning."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 220.4, "x1": 293.3, "y1": 289.8, "innehåll": " Större hål i VT-system (MVK-godkänt våtrums- system) kräver lagning av hel vägg, dvs från hörn till hörn. Lagning förutsätter att golvet och vägg- konstruktionen är intakta."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 284.4, "x1": 293.2, "y1": 353.8, "innehåll": " Den befintliga målade ytan ska förberedas för vidare arbete. Hur detta ska göras samt vilka pro- dukter som ska användas beskrivs i utförandean- visningen."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 348.4, "x1": 296.5, "y1": 438.4, "innehåll": " Om underlaget är okänt, ej avsett för att måla på* eller inte är reparerbart så ska det avlägsnas helt, de nya underlaget ska sedan behandlas som nymålning. * t.ex. våtrumstapet, väggmatta eller kakel."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 449.2, "x1": 296.1, "y1": 502.6, "innehåll": "Målningssystem I utförandeanvisningen för målade våtrumssystem anges färgtyp och färgmängd för varje strykning."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 512.3, "x1": 272.7, "y1": 582.7, "innehåll": "Efter avslutad målning, både ny- och ommålning Tätning av genomföringar och infästningar efter målning"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 577.2, "x1": 296.8, "y1": 646.6, "innehåll": "I utförandeanvisningen för respektive system finns angivet vilken metod och tätningsmedel som ska användas för att få varaktig tätning efter infäst- ningar."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 80.0, "y0": 641.2, "x1": 289.1, "y1": 710.6, "innehåll": " För skruvinfästningar gäller att skruven ska täta mot ytskiktet. Skruvhål och dylikt ska fyllas med tätningsmedel innan skruven monteras, plugg ska användas om så krävs."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 107.7, "x1": 513.7, "y1": 177.1, "innehåll": "Slutkontroll Efter avslutat arbete tillses att kvalitetsdokumen- tationen är ifylld korrekt och att den överlämnas till beställaren."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 187.7, "x1": 507.1, "y1": 241.1, "innehåll": "Torktider Målningsbehandlingen ska torka i 7 dygn innan den utsätts för vatten-begjutning."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 235.8, "x1": 504.2, "y1": 289.1, "innehåll": " Fullständigt utförande beskrivs i respektive utförandeanvisning. Respektive leverantörs ut- förandeanvisning ska alltid följas."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 294.2, "x1": 516.6, "y1": 369.1, "innehåll": "Skötselråd Efter rekommenderad torktid (7 dygn) ska skötsel av våtutrymmet ske enligt nedan för att den tek- niska livslängden på 10 år ska kunna uppnås."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 378.8, "x1": 516.3, "y1": 513.1, "innehåll": "Rengöring Väggar måste med jämna mellanrum rengöras från kalkavlagringar, tvålrester och liknande. Speciellt viktigt är detta vid utsatta lägen såsom dusch- platsen, vid och under badkar och tvättställ. Bad- karsfronter bör lyftas bort så att golv och väggar blir åtkomliga. Använd kalklösande rengörings- medel och mjuk borste vid behov."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 522.8, "x1": 517.5, "y1": 561.1, "innehåll": "Ventilation Ventilationen i våtutrymmet ska vara fullgod enligt"}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 555.8, "x1": 511.3, "y1": 593.1, "innehåll": "Boverkets regler så att luftfuktigheten hålls nere och möjligheterna för mögeltillväxt begränsas."}
{"titel": "MVK - Måleribranschens våtrumskontroll", "filnamn": "mvk.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 299.7, "y0": 602.8, "x1": 515.0, "y1": 673.1, "innehåll": "Tätningar Kontrollera att tätningar kring genomföringar och håltagningar är intakta. Täta nya håltagningar omgående."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 253.2, "y0": 243.7, "x1": 530.0, "y1": 295.7, "innehåll": "Genom att välja tekniskt beprövade lösningar och produkter som uppfyller samhällets krav, kan man påverka installation- ernas livslängd vilket är en viktig hållbarhetsfråga."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 253.2, "y0": 291.4, "x1": 534.7, "y1": 357.4, "innehåll": "Branschregler Säker Vatteninstallation ställer krav på det tekniska utförandet av installationerna, de produkter som ska användas och på kunskaperna hos de personer och företag som utför arbetet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 253.2, "y0": 353.0, "x1": 529.7, "y1": 489.1, "innehåll": "Branschreglerna har som mål att underlätta samordning mellan olika aktörer i byggprocessen och ska ligga till grund för både projekterings- och installationsarbetet. De VVS- företag som gör en Säker Vatteninstallation ska vara  auktoriserade. Personal som utför arbetet ska ha yrkes utbildning och godkänd utbildning i Branschregler Säker Vatteninstallation samt branschlegitimation. Det är endast auktoriserade VVS-företag som kan utfärda intyg om Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 253.2, "y0": 484.7, "x1": 534.6, "y1": 620.7, "innehåll": "Branschregler Säker Vatteninstallation är framtagna av VVS-företag, VVS-konsulter, branschorganisationer, experter från högskolor, myndigheter, försäkringsbolag, byggföretag och leverantörer av VVS-produkter. De bygger på de senaste rönen från till exempel Boverkets utredning Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, Vattenskade - undersökningen 2019 samt branschens erfarenheter av vad som kan orsaka bygg- och vattenskador, brännskador, förgiftning och mikrobiell tillväxt, framför allt legionella."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 31.9, "y0": 80.8, "x1": 349.6, "y1": 200.1, "innehåll": "1.1 Reglernas omfattning Branschregler Säker Vatteninstallation gäller för nya byggnader, ombyggnader, ändring och utbyte av produkter. De omfattar krav på en byggnads tappvatten- och spillvatten- installationer samt dessutom vissa tekniska lösningar med vattenskaderisk i värmeinstallationer. Branschreglernas krav är avgränsade till installationer i och under en byggnad."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 71.5, "y0": 195.7, "x1": 340.7, "y1": 233.8, "innehåll": "Installationer i utrymmen med speciella krav, till exempel storkök eller laboratorier behandlas inte i branschreglerna."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 31.9, "y0": 237.1, "x1": 356.0, "y1": 344.5, "innehåll": "1.2 Samordning med AMA VVS & Kyla och krav för tätskikt Kraven i Branschregler Säker Vatteninstallation är  samordnade med AMA VVS & Kyla 19 samt med branschregler som ges ut av Byggkeramikrådet, (BKR) Golvbranschens Våtrums kontroll (GVK) och Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 71.5, "y0": 340.1, "x1": 341.4, "y1": 378.1, "innehåll": "Flertalet av de mått som finns angivna i branschreglerna är anpassade för att tätskikt ska kunna monteras korrekt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 31.9, "y0": 381.5, "x1": 346.5, "y1": 458.8, "innehåll": "1.3 övergångsregler Projekterings- och installationsarbeten som startats efter 1 januari 2021 ska utföras enligt Branschregler Säker Vatten- installation 2021:1."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 71.5, "y0": 462.4, "x1": 349.7, "y1": 616.0, "innehåll": "Undantag Installationsarbete som startar efter 1 januari 2021 får utföras enligt branschregler 2016:1 ■ om bygglov beviljats innan den 1 januari 2021, även om projektering och installationsar er 1 januari 2021 ■ om projekterings- eller bygghandlingar enligt Bransch- regler Säker Vatteninstallation 2016:1 är påbörjade innan 1 januari 2021."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 71.5, "y0": 611.6, "x1": 328.4, "y1": 663.7, "innehåll": "På intyget om Säker Vatteninstallation ska det framgå vilken version av Branschregler Säker Vatteninstallation som tillämpats."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 213.5, "y0": 80.8, "x1": 532.3, "y1": 186.1, "innehåll": "1.4 Läsanvisning Branschreglerna är indelade i kapitel. I inledningen av ett kapitel kan det finnas en text som förtydligar syftet med reglerna i kapitlet. Avsikten med de  förtydligande texterna är att underlätta förståelsen och tillämpningen av reglerna i det praktiska arbetet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 253.2, "y0": 181.7, "x1": 531.9, "y1": 219.8, "innehåll": "Under vissa avsnitt redovisas undantag för särskilda tekniska lösningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 253.2, "y0": 215.4, "x1": 537.2, "y1": 315.1, "innehåll": "Branschreglerna innehåller också illustrationer.  Illustrationerna ska underlätta tillämpningen av reglerna i det praktiska arbetet. Om innehållet i en illustration ser ut att skilja sig från hur den skrivna regeln ska förstås och tillämpas är det den skrivna regeln som gäller. I kapitel 8 finns begreppsförklaringar och förkortningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 72.3, "y0": 118.4, "x1": 433.8, "y1": 285.5, "innehåll": "Auktorisation Säker Vatten auktoriserar VVS-företag och konsult företag samt utfärdar Säker Vattens branschlegitimation och certifierar VS-projektörer."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 72.3, "y0": 287.9, "x1": 406.9, "y1": 353.9, "innehåll": "Säker Vatten ansvarar för utbildning i branschregler Säker Vatteninstallation samt utbildar och godkänner lärare för dessa utbildningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 213.5, "y0": 80.0, "x1": 535.0, "y1": 433.9, "innehåll": "2 Auktorisation 2.1 Auktoriserat VVS-företag Ett auktoriserat VVS-företag ska ■ utföra installationer enligt Branschregler Säker Vatten- installation med behörig personal som har Säker Vattens branschlegitimation ■ utfärda intyg om att VVS-installationen är utförd enligt Branschregler Säker Vatteninstallation ■ ha minst en heltidsanställd VVS-montör. Samtliga anställda montörer ska ha branschlegitimation ■ ha minst en anställd personal med dokumenterade kunskaper om gällande bygglagstiftning och giltig utbild- ning i Säker Vatteninstallation för VVS-företag ■ ha ansvarsförsäkring och F-skattsedel, vara moms- registrerat samt registrerat hos Bolagsverket ■ vara registrerat som arbetsgivare i förekommande fall ■ enligt ett skriftligt åtagande följa Branschregler Säker Vatteninstallation ■ följa Säker Vattens uppförandekod."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 253.2, "y0": 449.2, "x1": 522.1, "y1": 540.6, "innehåll": "Det är endast auktoriserade VVS-företag som får ■ marknadsföra sig som auktoriserat VVS-företag och använda Säker Vattens varumärke ■ erbjuda arbete utfört enligt branschreglerna och utfärda Säker Vattens intyg på det utförda arbetet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 31.9, "y0": 81.7, "x1": 310.0, "y1": 123.3, "innehåll": "2.1.1  Säker Vattens branschlegitimation för VVS-montörer, arbetsledare och lärlingar"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 71.5, "y0": 116.9, "x1": 342.1, "y1": 267.0, "innehåll": "Alla VVS-montörer, arbetsledare och lärlingar som arbetar med VVS-installationer och är anställda på ett auktoriserat VVS-företag ska ha branschlegitimation. För bransch- legitimation krävs dokumenterad yrkesutbildning eller motsvarande, anställning på ett auktoriserat VVS-företag och giltig utbildning i Säker Vatteninstallation för VVS- företag. Legitimationen är kopplad till det auktoriserade VVS- företaget och ska kunna uppvisas digitalt eller på ett ID06-kort. Branschlegitimationen gäller i fem år från god- känd  utbildning i Säker Vatten installation för VVS-företag."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 71.5, "y0": 262.6, "x1": 353.2, "y1": 314.6, "innehåll": "En person med branschlegitimation får endast använda eller hänvisa till branschlegitimationen i uppdrag som är godkända av det auktoriserade VVS-företaget."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 71.5, "y0": 318.2, "x1": 352.9, "y1": 418.5, "innehåll": "Krav på kompetens för inhyrd personal För inhyrda VVS-montörer och arbetsledande personal ska det VVS-företag som hyr in personal se till att dessa har giltig utbildning i Säker Vatteninstallation för VVS-företag och dokumenterad VVS-yrkesutbildning eller motsvarande enligt Säker Vattens krav."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 71.5, "y0": 471.4, "x1": 351.0, "y1": 523.5, "innehåll": "Ett intyg om Säker Vatteninstallation är en värdehandling för beställaren vid en försäljning eller reglering av en eventuell skada."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 71.5, "y0": 519.1, "x1": 344.9, "y1": 599.2, "innehåll": "Ett auktoriserat VVS-företag ska alltid lämna ett intyg till beställaren. Intyget visar att den installation företaget gjort är  utförd enligt branschreglerna. Intyget ska lämnas till beställaren senast två månader efter avslutat arbete, om inte en tidigare tid är avtalad med beställaren."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 71.5, "y0": 594.8, "x1": 339.8, "y1": 632.8, "innehåll": "Det är endast det auktoriserade VVS-företaget som utfört arbetet som kan  utfärda intyg om Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 71.5, "y0": 628.5, "x1": 332.2, "y1": 680.5, "innehåll": "Intyget ska  upprättas på en särskild blankett från Säker Vatten. Det ska innehålla uppgifter om det auktoriserade VVS- företaget, vad arbetet omfattar samt uppgifter om"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 253.2, "y0": 84.5, "x1": 536.9, "y1": 192.5, "innehåll": "kunden och vilken  byggnad eller del av byggnad som avses. Av intyget ska det framgå vilken version av branschreglerna som tillämpats. Intyget ska undertecknas av en utsedd person med  Säker  Vattens branschlegitimation på VVS-företaget och en  kopia av intyget ska arkiveras. VVS-företaget är skyldigt att tillhanda hålla ett intyg intill 10 år efter att avtal ingicks med beställaren."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 253.2, "y0": 188.2, "x1": 526.6, "y1": 240.2, "innehåll": "Det är inte tillåtet för ett auktoriserat VVS-företag att avtala med beställaren att intyget inte ska lämnas ut, eller av annat skäl avstå från att lämna ut ett intyg."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 253.2, "y0": 235.8, "x1": 537.6, "y1": 315.9, "innehåll": "För ett arbete som utförs enligt Konsumenttjänstlagen får VVS-företaget hålla inne intyget i avvaktan på betalning för de arbete som intyget avser, om det finns ett avtal om förskottsbetalning och det inte råder tvist om utförandet av de arbeten som intyget avser."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 71.5, "y0": 81.6, "x1": 343.7, "y1": 167.8, "innehåll": "Avvikelser från branschreglerna Om ett installationsarbete inte kan utföras enligt bransch- reglerna ska en skriftlig överenskommelse om avvikelse göras med beställaren innan arbetet utförs. Beställaren ska informeras om vilka konsekvenser avvikelsen kan medföra."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 71.5, "y0": 163.5, "x1": 342.9, "y1": 229.5, "innehåll": "För ett arbete som utförs enligt Konsumenttjänstlagen ska VVS-företaget också, om en avvikelse från branschreglerna inte kan anses vara till rimlig nytta för beställaren, avråda beställaren från avvikelser från branschreglerna."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 71.5, "y0": 225.1, "x1": 341.8, "y1": 296.9, "innehåll": "En överenskommelse ska dokumenteras, till exempel på en särskild blankett från Säker Vatten. En kopia av överens- kommelsen ska arkiveras av VVS-företaget. En avvikelse ska dokumenteras på intyget."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 71.5, "y0": 292.5, "x1": 355.1, "y1": 358.5, "innehåll": "Exempel på avvikelser är om arbetet inte är projekterat enligt branschreglerna eller om beställaren väljer ett utförande som inte följer branschreglerna. En avvikelse kan få betydelse vid till exempel besiktning, vid försäljning eller vid en eventuell skada."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 71.5, "y0": 362.1, "x1": 355.4, "y1": 448.4, "innehåll": "Information om Byggtekniska förutsättningar Om VVS-företaget upptäcker att de Byggtekniska förut- sättningarna för att utföra en VVS-installation inte gör det möjligt att följa branschreglerna ska VVS-företaget underrätta sin beställare. Detta ska dokumenteras på intyget."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 31.9, "y0": 451.7, "x1": 347.5, "y1": 697.4, "innehåll": "2.2 Auktoriserat konsultföretag Ett auktoriserat konsultföretag ska ■ projektera VS-installationer enligt Branschregler Säker Vatteninstallation med personal som har giltig utbildning i Säker Vatteninstallation för VS-projektörer ■ dokumentera i projektets tekniska beskrivning eller motsvarande att det är projekterat enligt Branschregler Säker Vatteninstallation ■ ha anställda VS-projektörer som är certifierade enligt Branschregler Säker Vatteninstallation ■ ha konsultförsäkring enligt Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag, ABK ■ ha en skriftlig avsiktsförklaring att projektera enligt Branschregler Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 253.2, "y0": 84.4, "x1": 530.1, "y1": 150.4, "innehåll": "Det är endast auktoriserade konsultföretag som får marknads föra sig som auktoriserat konsultföretag, använda Säker Vatten ABs varumärke och erbjuda projektering enligt branschreglerna."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 253.2, "y0": 184.9, "x1": 535.1, "y1": 285.1, "innehåll": "Certifierad VS-projektör Alla VS-projektörer som projekterar installationer enligt Branschregler Säker Vatteninstallation och är anställda på ett auktoriserat konsultföretag ska ha giltig utbildning i Säker Vatteninstallation för VS-projektörer. För inhyrda projektörer gäller samma utbildningskrav."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 253.2, "y0": 280.7, "x1": 527.7, "y1": 360.8, "innehåll": "En certifierad VS-projektör får endast använda eller  hänvisa till certifieringen i uppdrag som är godkända av det auktori- serade konsultföretaget. Certifieringen är kopplad till det auktoriserade konsultföretaget och gäller i fem år från godkänd utbildning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 213.5, "y0": 365.4, "x1": 532.0, "y1": 451.6, "innehåll": "2.2.1  Dokumentation av projektering Det ska framgå av ett projekts tekniska beskrivning eller motsvarande att det är projekterat enligt Branschregler Säker Vatteninstallation och vilken version av branschregler som tillämpats."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 253.2, "y0": 447.2, "x1": 524.4, "y1": 499.3, "innehåll": "Om projekteringen avviker från branschreglerna ska det framgå i dokumentationen, till exempel på en blankett från Säker Vatten."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 253.2, "y0": 494.9, "x1": 528.5, "y1": 547.0, "innehåll": "Det auktoriserade konsultföretaget har inte rätt att skriva intyg att ett installationsarbete är utfört enligt Branschregler Säker Vatteninstallation."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 213.5, "y0": 550.3, "x1": 536.3, "y1": 657.6, "innehåll": "2.3 Kontroll av auktorisation för VVS- och konsultföretag Säker Vatten kontrollerar löpande att de auktoriserade före tagens personal har giltig utbildning i Säker Vatteninstallation och att övriga auktorisationskrav är uppfyllda. Om ett företag inte upp- fyller auktorisationskraven kan auktorisationen återkallas."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 72.3, "y0": 118.4, "x1": 472.4, "y1": 370.0, "innehåll": "Byggtekniska förutsättningar För att en VVS-installation ska uppfylla kraven i Boverkets byggregler och anses fackmässigt utförd är det en förutsättning att vissa arbeten som ligger utanför installationen är utförda på rätt sätt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 253.2, "y0": 81.3, "x1": 537.4, "y1": 174.9, "innehåll": "Byggtekniska förutsättningar För att en VVS-installation ska uppfylla kraven i Boverkets byggregler och anses fackmässigt utförd är det en förutsätt- ning att vissa arbeten som inte tillhör installationen är utförda på rätt sätt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 253.2, "y0": 170.5, "x1": 529.5, "y1": 264.5, "innehåll": "Det är viktigt för en byggnads utformning att byggherren och arkitekten tar hänsyn till de tekniska egenskapskraven i Boverkets byggregler och branschkraven i Säker Vatten - installation och projekterar plats för installationer innan bygglov söks eftersom det kan vara svårt att göra ändringar i planlösningar senare i processen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 253.2, "y0": 260.1, "x1": 526.3, "y1": 354.2, "innehåll": "Samordning mellan de olika aktörerna, till exempel bygg- herre, arkitekt, konsult och entreprenör, måste utföras i god tid för att skapa tillräcklig plats för installationerna. I byggskedet måste samordning kring förutsättningarna för en Säker Vatteninstallation göras mellan de entreprenörer som ingår i projektet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 253.2, "y0": 349.8, "x1": 524.5, "y1": 429.9, "innehåll": "\\\"Branschregler Säker Vatteninstallation ställer krav på VVS- installationer. De arbeten som ligger utanför VVS-installa- tionen men är en förutsättning för en fullgod installation benämns Byggtekniska förutsättningar och beskrivs i skriften \\\"Byggtekniska förutsättningar\\\".\\\""}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 253.2, "y0": 442.3, "x1": 524.1, "y1": 550.4, "innehåll": "Arbeten som ingår i Byggtekniska förutsättningar utförs normalt av andra entreprenörer än VVS-företaget, till exempel bygg- eller tätskiktsentreprenörer. Dessa arbeten utförs vid olika tidpunkter och även efter att VVS-företaget har  avslutat sitt arbete. I Boverkets byggregler finns krav på utrymmen där det ska vara vattentäta skikt. Exempel på utformning redovisas i Byggtekniska förutsättningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 253.2, "y0": 546.0, "x1": 536.0, "y1": 598.0, "innehåll": "Byggtekniska förutsättningar är enbart en information och ingår inte i kraven för Säker Vatteninstallation. Intyget ska inte omfatta arbeten som beskrivs i Byggtekniska förutsättningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 253.2, "y0": 593.7, "x1": 507.9, "y1": 631.7, "innehåll": "I branschreglerna har avsnitt som är beroende av andra entreprenörers arbete markerats med texten:"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 213.5, "y0": 80.0, "x1": 533.2, "y1": 144.5, "innehåll": "4 Utförande till skydd mot vattenskador 4.1 Tappvatteninstallationer"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 213.5, "y0": 149.5, "x1": 527.1, "y1": 221.7, "innehåll": "4.1.1  Fogar på tappvattenledningar Fogar på tappvattenledningar ska vara placerade så att de är utbytbara och så att eventuellt utläckande vatten snabbt kan upptäckas och enkelt åtgärdas."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 253.2, "y0": 217.3, "x1": 526.8, "y1": 269.4, "innehåll": "Tappvattenledningar som är dolt placerade och inte går att inspektera ska utföras utan fogar. Det gäller till exempel led- ningar i schakt, väggar, bjälklag eller bakom fast inredning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 253.2, "y0": 265.0, "x1": 535.8, "y1": 303.1, "innehåll": "Synliga fogar ska placeras i rum med vattentätt golv. För fogar på tappvattenledningar i kök se kapitel 4.3."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 253.2, "y0": 298.7, "x1": 527.3, "y1": 421.1, "innehåll": "Dolda fogar ska placeras ■ i en prefabricerad konstruktion till exempel fördelarskåp, eller ■ i annan verifierad konstruktion eller ■ ovan inklädnad i tak i rum med vattentätt golv."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 253.2, "y0": 453.2, "x1": 537.0, "y1": 603.3, "innehåll": "En prefabricerad konstruktion eller annan verifierad konstruktion ska ha en vattentät botten med tät anslutning till skåpets eller konstruktionens sidor minst 50 mm upp. Rör- genomföringar genom botten ska vara vattentäta. Eventuellt utläckande vatten ska ledas ut på konstruktionens botten. Konstruktionen ska vara utformad så att rörgenomföringar kan fixeras vinkelrät mot botten. Botten placeras minst 500 mm över bjälklagets överkant om konstruktionens utformning inte möjliggör vinkelrät fixering av rören vid lägre montering."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 71.5, "y0": 84.4, "x1": 353.7, "y1": 164.4, "innehåll": "Fogar ovan inklädnad i tak i rum med vattentätt golv ska placeras så att läckagevatten snabbt och enkelt kan upptäckas. Till exempel ovan demonterbart undertak, i dränerat förde- larskåp i tak eller ovan en dränerande taklucka som täcker samtliga fogar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 71.5, "y0": 201.7, "x1": 350.7, "y1": 316.0, "innehåll": "Serviceöppning Fogar på inbyggda ledningar ska ha en lätt åtkomlig service- öppning som gör det möjligt att reparera eller byta alla fogar samt komma åt ventiler eller annan utrustning för manöv- rering och service. Serviceöppning i tak ska ha dränerande lucka och placeras i rum med vattentätt golv. Serviceöppning ska inte placeras i plats för bad eller dusch ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 71.5, "y0": 328.4, "x1": 355.9, "y1": 394.5, "innehåll": "I rum med tätskikt på vägg ska en prefabricerad konstruktion, till exempel ett fördelarskåp som ansluts mot väggens tätskikt ha en anslutning som är provad och godkänd enligt bransch- standard, se 7.2.3 ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 253.0, "y0": 83.6, "x1": 526.7, "y1": 177.7, "innehåll": "I rum med tätskikt på vägg ska en prefabricerad konstruk- tion, till exempel ett fördelarskåp, eller en annan verifierad konstruktion som inte är ansluten mot väggens tätskikt, ha en serviceöppning med vattentät lucka och ram. Ramen ska vara ansluten till väggens tätskikt och anslutningen ska vara provad och godkänd enligt branschstandard, se 7.2.3 ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 253.0, "y0": 214.9, "x1": 524.2, "y1": 273.2, "innehåll": "Läckageindikering Prefabricerad konstruktion eller annan verifierad konstruk- tion ska ha läckageindikering från botten."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 253.0, "y0": 268.8, "x1": 530.6, "y1": 348.9, "innehåll": "Ledning för läckageindikering ska förläggas med fall i hela dess längd och mynna i rum med vattentätt golv. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet från en sådan ledning ska inte placeras när- mare än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 253.0, "y0": 361.3, "x1": 512.0, "y1": 399.4, "innehåll": "En läckageindikering får inte placeras i plats för bad eller dusch ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 253.0, "y0": 395.0, "x1": 537.1, "y1": 461.0, "innehåll": "Prefabricerad konstruktion eller annan verifierad konstruktion samt ledning eller öppning för läckageindikering ska vara rengjorda så att eventuellt utläckande vatten inte hindras från att rinna ut."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 71.5, "y0": 81.6, "x1": 323.0, "y1": 122.2, "innehåll": "Undantag för krav på placering av fogar på tappvatten ledningar"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 71.5, "y0": 117.8, "x1": 346.4, "y1": 172.7, "innehåll": "Syftet är att göra det möjligt att placera ett minimalt antal  fogar och T-rör på rörstråk i utrymmen utan vattentätt golv."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 71.5, "y0": 172.1, "x1": 353.9, "y1": 339.2, "innehåll": "På rörstråk i utrymmen utan vattentätt golv kan fogar och enstaka T-rör monteras på synliga ledningar eller på ledningar som är dolda, till exempel bakom dränerande taklucka som täcker samtliga fogar, demonterbar inklädnad eller demonter- bart undertak, så att ett eventuellt läckage är enkelt att upp- täcka i: ■ källargångar ■ allmänna utrymmen som trapphus eller garage ■ korridorer i kontor, skolor, vård- eller studentboende samt kommersiella lokaler."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 71.5, "y0": 334.8, "x1": 356.0, "y1": 372.9, "innehåll": "Undantag gäller inte för bostadsrum eller fördelarrör placerade på rörstråk."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 253.2, "y0": 81.6, "x1": 533.8, "y1": 198.7, "innehåll": "Undantag för krav på placering av läckageindikering En prefabricerad konstruktion, till exempel ett fördelarskåp, eller en annan verifierad konstruktion som placeras i trapp- hus kan ha läckageindikering som mynnar i trapphuset på ett vattentätt eller vattenavvisande golv. Undantaget gäller inte för enbostadshus."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 253.2, "y0": 236.9, "x1": 535.9, "y1": 328.9, "innehåll": "Avstängningsventiler Tappvattenledningar till en lägenhet eller lokal ska förses med avstängningsventiler så att vattnet till varje lägenhet eller lokal kan stängas av var för sig. Avstängningsventiler ska placeras lätt åtkomligt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 253.2, "y0": 333.5, "x1": 533.9, "y1": 433.7, "innehåll": "Tappvattenservis till småhus Tappvattenservis ska förläggas utbytbar till exempel i skydds- rör. Skyddsrörets dimension och utformning ska anpassas för att möjliggöra utbyte av servisledningen. Skyddsrörets längd ska sträcka sig längre ut än 45° rasvinkel från grundmuren. Se även 4.6.2 ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 31.9, "y0": 81.6, "x1": 321.4, "y1": 123.2, "innehåll": "4.1.4  Frysskadesäker förläggning av tappvatten- installationer"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 71.5, "y0": 116.8, "x1": 344.2, "y1": 182.9, "innehåll": "Ledningar ska inte monteras i ouppvärmda utrymmen eller andra utrymmen där det finns risk för frysning till exempel i krypgrund eller vind eller i byggnadens isolering i golv, i ytterväggar eller i vindsbjälklag."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 71.5, "y0": 178.5, "x1": 346.4, "y1": 244.5, "innehåll": "Ledningar kan förläggas i särskilt frostfritt installations- utrymme på konstruktionens varma sida innanför plastfolie eller ångbroms eller i frostfritt utrymme i isolering under platta på mark."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 253.2, "y0": 84.4, "x1": 536.6, "y1": 136.4, "innehåll": "En prefabricerad konstruktion, till exempel ett fördelarskåp ska placeras frostfritt på konstruktionens varma sida innanför plastfolie eller ångbroms."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 253.2, "y0": 132.1, "x1": 535.4, "y1": 170.1, "innehåll": "Tappvattenservis i krypgrund eller annat ouppvärmt  utrymme ska vara skyddad mot frysning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 253.2, "y0": 190.5, "x1": 534.7, "y1": 262.8, "innehåll": "Frysskadesäker vattenutkastare Vattenutkastare ska vara försedd med dränering som tömmer vattenutkastaren på vatten även om en slang är ansluten när vattenutkastaren stängs av."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 31.9, "y0": 131.0, "x1": 349.9, "y1": 189.3, "innehåll": "4.2.1  Vattenmätare Reglerna gäller både för vattenmätare från huvudman (oftast för kommunalt vatten) och för andra tappvattenmätare."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 71.5, "y0": 184.9, "x1": 337.5, "y1": 237.0, "innehåll": "Kallvattenmätare från vattenleverantörens huvudman ska placeras enligt anvisningar från huvudmannen eller enligt anvisningar från Svenskt Vatten."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 71.5, "y0": 232.6, "x1": 343.1, "y1": 340.6, "innehåll": "Vattenmätare för tappvatten ska placeras i ett rum med vattentätt golv alternativt i ett vattenmätarskåp eller annan prefabricerad konstruktion med läckageindikering från botten. Vattenmätare ska placeras så att mätaren går att läsa av och byta ut. Vattenmätarskåp ska placeras frostfritt på konstruktionens varma sida innanför plastfolien eller ång- bromsen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 71.5, "y0": 353.1, "x1": 354.7, "y1": 461.1, "innehåll": "Ledning för läckageindikering ska förläggas med fall i hela dess längd och mynna i rum med vattentätt golv och golv- brunn. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet från en sådan ledning ska inte placeras när mare än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt. En läckageindikering får inte placeras i plats för bad eller dusch ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 71.5, "y0": 456.8, "x1": 352.9, "y1": 508.8, "innehåll": "Vattenmätarskåp samt ledning för läckageindikering ska vara rengjorda så att eventuellt utläckande vatten inte hindras från att rinna ut."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 31.9, "y0": 561.1, "x1": 338.5, "y1": 647.3, "innehåll": "4.2.2  Inbyggnadslåda för tappvattenarmatur Armatur som byggs in i vägg, till exempel blandare eller duschanordning, ska ha alla anslutningar placerade i ett vattentätt utrymme, till exempel i en så kallad inbyggnads- låda, med läckageindikering från botten."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 71.5, "y0": 642.9, "x1": 350.1, "y1": 681.0, "innehåll": "Om inbyggnadslådan ska monteras i en vägg med tätskikt ska den vara provad och godkänd för anslutning mot väggens"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 84.4, "x1": 536.2, "y1": 150.4, "innehåll": "tätskikt enligt gällande branschstandard, se 7.2.3 , samt vara utformad så att utbyte av armatur och armaturens fogar är möjligt utan att förstöra väggens tätskikt. Detta ska framgå av monteringsanvisningen från leverantören av inbyggnadslådan."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 162.9, "x1": 536.7, "y1": 256.9, "innehåll": "Läckageindikering ska förläggas med fall i hela dess längd och mynna i rum med vattentätt golv där man enkelt kan upptäcka ett läckage. Ledningen ska inte mynna i plats för bad eller dusch . Invändig diameter för ledningen för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Utloppet ska inte placeras när- mare än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 252.6, "x1": 516.2, "y1": 290.6, "innehåll": "Ledning för indikering av läckage ska vara rengjord så att utläckande vatten inte hindras från att rinna ut."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 286.2, "x1": 531.2, "y1": 324.3, "innehåll": "En inbyggnadslåda ska placeras frostfritt på konstruktionens varma sida innanför plastfolien eller ångbromsen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 213.5, "y0": 345.7, "x1": 530.5, "y1": 460.0, "innehåll": "4.2.3  WC med inbyggd spolcistern En spolcistern med spolrör ska placeras i ett vattentätt utrymme. Utrymmet ska vara försett med läckageindikering till vattentätt golv. Läckageindikering ska inte placeras i plats för bad eller dusch. Utloppet från en ledning för läckage- indikering som bryter väggens tätskikt ska inte placeras när- mare än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 455.6, "x1": 505.0, "y1": 493.6, "innehåll": "Vattenanslutningen till en inbyggd spolcistern ska vara försedd med en lätt åtkomlig avstängningsventil."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 489.2, "x1": 535.5, "y1": 555.3, "innehåll": "Vattentätt utrymme för en spolcistern med spolrör eller en särskild inbyggnad i form av en prefabricerad tätskikts- konstruktion ska placeras frostfritt på konstruktionens varma sida innanför plastfolie eller ångbroms."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 567.7, "x1": 516.2, "y1": 605.8, "innehåll": "Ledning för indikering av läckage ska vara rengjord så att utläckande vatten inte hindras från att rinna ut."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 253.2, "y0": 598.6, "x1": 534.1, "y1": 650.6, "innehåll": "→ Se bild 4.2.3a Tätskikt bakom WC med inbyggd spolcistern i våtrum, 4.2.3b Tätskikt bakom WC med inbyggd spol cistern i WC rum."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 81.7, "x1": 355.6, "y1": 195.9, "innehåll": "Särskild inbyggnad för spolcistern och spolrör Om utrymmet för spolcistern och spolrör placeras i en särskild inbyggnad i form av en prefabricerad tätskiktskon- struktion ska denna vara provad och godkänd för att anslutas mot väggens tätskikt enligt gällande branschstandard, se 7.2.3 , se www.säkervatten.se . Detta ska framgå av leverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 188.7, "x1": 352.4, "y1": 226.8, "innehåll": "→ Se bild 4.2.3c Prefabricerad tätskiktskonstruktion för inbyggd spolcistern i våtrum."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 222.4, "x1": 354.9, "y1": 260.4, "innehåll": "Skruvinfästning av fixtur för WC-stol med inbyggd spolcistern ska inte göras i golv med tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 253.2, "x1": 342.7, "y1": 291.3, "innehåll": "→ Se bild 4.2.3d Skruvinfästning i vägg av fixtur för WC-stol i våtrum."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 31.9, "y0": 312.7, "x1": 329.3, "y1": 370.9, "innehåll": "4.2.4  Tvättmaskin Tvättmaskin ska placeras i utrymme med vattentätt golv och golvbrunn."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 366.6, "x1": 342.0, "y1": 418.6, "innehåll": "Vattenanslutning till tvättmaskin ska ha avstängningsventil med manöveranordning som är synligt placerad och lätt åtkomlig."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 414.2, "x1": 353.7, "y1": 494.3, "innehåll": "För att undvika bakterietillväxt, ska kopplingsledning för tappvatten till framtida installation av tvättmaskin förses med en avstängningsventil eller proppas i början av kopplings- ledningen så att ledningen kan stå tom tills tvättmaskinen kopplas in."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 489.9, "x1": 350.9, "y1": 556.0, "innehåll": "Anslutningsrör för vatten till tvättmaskin ska vara provat och godkänt för avsedd användning. Avsättning för anslut- ningsrör för vatten ska vara anpassad för tätning mot en plan packning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 71.5, "y0": 559.5, "x1": 352.4, "y1": 645.8, "innehåll": "Undantag för placering av tvättmaskin i kök utan golvbrunn Tvättmaskin kan placeras i ett kök utan golvbrunn. I det fallet ska den vara placerad på ett vattentätt underlag med uppvikta kanter runt om. Under tvättmaskinen ska det finnas"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 253.2, "y0": 331.7, "x1": 526.9, "y1": 403.4, "innehåll": "en fuktsensor som är kopplad till en läckagebrytare eller en vattenfelsbrytare alternativt ett översvämningsskydd och ett vattenlarm. Undantaget gäller inte för några andra utrymmen än kök."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 213.5, "y0": 441.7, "x1": 490.4, "y1": 483.2, "innehåll": "4.2.5  Vattenansluta apparater utanför kök och i utrymme som saknar vattentätt golv"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 253.2, "y0": 476.9, "x1": 534.1, "y1": 584.9, "innehåll": "En vattenansluten apparat utan anslutning till golvavlopp, till exempel en kaffemaskin eller en vattenautomat, ska  placeras på ett vattentätt underlag med uppvikta kanter runt om. Apparaten ska förses med en avstängningsventil med lätt åtkomlig manöveranordning. Apparaten ska också ha en fuktsensor på det vattentäta underlaget. Fuktsensorn ska vara kopplad till en läckagebrytare eller vattenfelsbrytare."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 31.9, "y0": 80.8, "x1": 349.2, "y1": 238.0, "innehåll": "4.3 Vatteninstallationer i kök Syftet är att minimera antal fogar på tappvatten- ledningar i kök. Kraven under 4.3 Vatteninstallationer i kök förutsätter att det finns ett vattentätt  underlag under blandare i eller under diskbänksskåp och vatten anslutna apparater. I Byggtekniska förut- sättningar finns beskrivning av hur diskbänksskåp, diskmaskin och andra vattenanslutna apparater kan anordnas med vattentätt underlag."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 71.5, "y0": 237.4, "x1": 351.2, "y1": 317.5, "innehåll": "I kök ska det endast finnas installationer som är avsedda att betjäna köket. Tappvattenledningar till kök från prefabrice- rad konstruktion, annan verifierad konstruktion eller annat utrymme, ska utföras utan fogar fram till diskbänksskåp eller vattenansluten apparat."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 71.5, "y0": 313.1, "x1": 350.9, "y1": 379.1, "innehåll": "Anslutningar av armatur, T-rör eller fördelarrör för blandare eller apparat ska placeras i diskbänksskåp. Anslutningsrör till diskmaskin eller annan vattenansluten apparat ska utföras utan fogar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 253.2, "y0": 84.4, "x1": 526.1, "y1": 150.4, "innehåll": "Läckageindikering från en prefabricerad konstruktion eller annan verifierad konstruktion med rör som enbart betjänar kök ska mynna ut på ett vattentätt golv alternativt på ett vattentätt underlag i eller under diskbänksskåp."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 253.2, "y0": 146.1, "x1": 522.7, "y1": 212.1, "innehåll": "Anslutningsrör för vatten ska vara provat och godkänt för avsedd användning. Avsättning till köksapparat ska vara anpassad för anslutningsrör, exempelvis för tätning mot en plan packning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 253.2, "y0": 258.2, "x1": 528.3, "y1": 397.3, "innehåll": "Köksblandare med ■ anslutningsrör av kopparrör ska klamras både över och under kopplingarna till blandaren, se bild 4.3a. ■ mjukt anslutningsrör av till exempel PEX ska klamras under kopplingarna till blandaren, se bild 4.3b. ■ anslutning från en väggdosa eller kopplingsbricka där röret är fixerat kan anslutas till blandarens anslutningsrör utan klammer, se bild 4.3c."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 253.2, "y0": 392.9, "x1": 520.1, "y1": 458.9, "innehåll": "För att minska risken för skållning och att vatten rinner ut på golvet ska svängradien för en köksblandares pip vara begränsad så att vatten från köksblandaren ska rinna ut genom avloppet i diskbänksinsatsens lådor."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 71.5, "y0": 81.6, "x1": 355.7, "y1": 209.8, "innehåll": "Undantag för anslutning av vattenutkastare i kök Vattenutkastare får anslutas i diskbänksskåp alternativt i ett särskilt installationsskåp som monteras frostfritt. Skåpet ska ha vattentät botten, vattentäta rörgenomföringar och en läc kageindikering till diskbänksskåpet eller till utrymme med vattentätt golv. Läckageindikering kan utföras med ett eget rör med en innerdiameter på minst 20 mm eller via skydds röret till mediaröret."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 71.5, "y0": 205.5, "x1": 354.9, "y1": 257.5, "innehåll": "Installationsskåpets underkant ska vara högre placerad än läckageindikeringens utlopp. Installationen ska anordnas så att kondensvatten inte orsakar skada."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 31.9, "y0": 295.8, "x1": 343.7, "y1": 410.0, "innehåll": " 4.3.1  Vattenavstängning för apparater i kök Vattenanslutning till diskmaskin ska ha en manuell eller elektronisk avstängningsventil med en manöveranordning som är synligt placerad ovan bänk och lätt åtkomlig. Andra vattenanslutna apparater, till exempel kaffebryggare eller ismaskin, ska ha en avstängningsventil med lätt åtkomlig manöveranordning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 213.5, "y0": 80.8, "x1": 439.1, "y1": 141.6, "innehåll": "4.4 Spillvatteninstallationer 4.4.1  Montering av spillvattenledning"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 253.2, "y0": 135.2, "x1": 532.3, "y1": 173.3, "innehåll": "En spillvattenledning ska förläggas med fall i hela ledningens längd."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 253.2, "y0": 168.9, "x1": 534.1, "y1": 249.0, "innehåll": "Spillvattenledningar ska monteras med hänsyn till de rörelser som kan förväntas under byggtiden och under drift. Fäst- anordningar för ledningar ska vara monterade och placerade enligt leverantörens monteringsanvisning. En fästanordning ska placeras högst 200 mm från golvbrunn."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 253.2, "y0": 244.6, "x1": 536.9, "y1": 324.6, "innehåll": "På ledningar som ska gjutas in placeras fästanordningar enligt leverantörens monteringsanvisning alternativt vid samtliga grenrör, muffar, böjar, avsättningar och på raksträckor i tillräcklig omfattning för att förhindra att ledningens läge ändras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 253.2, "y0": 320.3, "x1": 536.5, "y1": 372.3, "innehåll": "Spillvattenledningar under pålad platta ska ha fästanordningar som är utformade så att ledningen inte ändrar läge om rörelser i marken uppstår."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 253.2, "y0": 404.4, "x1": 507.2, "y1": 442.5, "innehåll": "En liggande spillvattenledning ska utformas så att back- strömning från WC försvåras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 253.2, "y0": 438.1, "x1": 516.2, "y1": 490.1, "innehåll": "Spillvattenledning med avlopp från WC kan utformas så att ledning går direkt till stående stam. övriga spillvatten- ledningar ansluts nedströms med grenrör ≤ 45°."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 31, "x0": 253.2, "y0": 522.3, "x1": 493.4, "y1": 560.3, "innehåll": "Dimensionsförminskning i spillvattenledning innan anslutning av WC-stol utförs enligt bild 4.4.1c."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 31.9, "y0": 81.6, "x1": 332.9, "y1": 153.8, "innehåll": "4.4.2  Riktningsändring på spillvattenledning a. Stående samlingsledning (S) ska anslutas till liggande samlingsledning (L) med grenrör med vinkeln α≤ 45°. Se bild 4.4.2.a."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 149.5, "x1": 348.7, "y1": 229.5, "innehåll": "b. Stående samlingsledning (S) som övergår i liggande samlingsledning (L) ska utföras med två böjar med vardera vinkeln högst ≤ 45° eller med en så kallad långböj med max 90°. Se bild 4.4.2.b."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 225.1, "x1": 348.7, "y1": 305.2, "innehåll": "c. Liggande samlingsledning (L) som övergår till  stående samlingsledning (S) ska utföras med två böjar med vardera vinkeln högst ≤ 45° eller med en så kallad långböj med max 90°. Se bild 4.4.2.c."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 300.8, "x1": 342.6, "y1": 352.9, "innehåll": "d. Stående anslutningsledning (S) som övergår till liggande anslutningsledning (L) kan utföras med vinkel ≤ 90°. Se bild 4.4.2.d."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 348.5, "x1": 344.0, "y1": 400.5, "innehåll": "e. Liggande ledning (L) ska anslutas till stående ledning (S) med grenrör med vinkel ≤ 90°. Se bild 4.4.2.e."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 396.1, "x1": 347.6, "y1": 462.2, "innehåll": "f.  Liggande ledningar (L) som ska anslutas från motsatt håll till samma stående ledning (S) med dubbelgrenrör ska anslutas med vinkel ≤ 70°. Se bild 4.4.2.f."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 457.8, "x1": 332.6, "y1": 509.9, "innehåll": "g.  Liggande ledning (L) ska anslutas till liggande ledning med grenrör med vinkel ≤ 45°. Se bild 4.4.2.g."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 505.5, "x1": 340.4, "y1": 557.5, "innehåll": "h.  Riktningsförändring på liggande ledning (L) ska utföras med en eller flera böjar med största vinkel ≤ 45°. Se bild. 4.4.2.h."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 32, "x0": 71.5, "y0": 553.2, "x1": 344.3, "y1": 605.2, "innehåll": "i.  Spillvattenledning från WC-stol ska anslutas till liggande samlingsledning (L) med grenrör ≤ 45°. Se bild 4.4.2.i."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 31.9, "y0": 81.6, "x1": 328.9, "y1": 139.8, "innehåll": "4.4.3  Rensanordningar på spillvattenledningar Rensanordning på liggande samlingsledning ska utföras med rensbrunn."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 71.5, "y0": 135.5, "x1": 341.8, "y1": 173.5, "innehåll": "Rensanordning på stående spillvattenledning ska monteras med underkant lägst 400 mm över golv."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 31.9, "y0": 211.8, "x1": 341.7, "y1": 284.0, "innehåll": "4.4.4  Luftning av spillvatteninstallation En spillvatteninstallation ska utföras med minst en luft- ning genom yttertak. Sidodragning av luftningsledning ska förläggas med fall i hela ledningens längd."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 31.9, "y0": 322.3, "x1": 335.1, "y1": 512.6, "innehåll": "4.4.5  Golvbrunn Golvbrunn ska finnas i utrymmen ■ med badkar, duschplats eller duschkabin ■ med tvättmaskin (se undantag för installation i kök) ■ med anslutna avloppsenheter som saknar bräddavlopp ■ med varmvattenberedare, värmepump, värmepanna eller liknande ■ med utrustning som ska kunna tappas ur ■ avsedda att rengöras med spolning om utrymmet är uppvärmt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 34, "x0": 71.5, "y0": 508.2, "x1": 330.9, "y1": 546.2, "innehåll": "En förhöjningsring ska vara typgodkänd för användning tillsammans med den aktuella golvbrunnen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 253.2, "y0": 81.6, "x1": 524.0, "y1": 139.9, "innehåll": "Placering Golvbrunn ska placeras så att den går att rengöra och så att ett demonterbart vattenlås kan lyftas ur."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 253.2, "y0": 135.5, "x1": 535.2, "y1": 187.5, "innehåll": "Golvbrunn i golv med tätskikt ska vara monterad så att minsta avstånd mellan  golvbrunnens yttre fläns och väggens tätskikt, spillvattenrör eller rörgenomföringshylsa är 200 mm."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 253.2, "y0": 183.1, "x1": 535.5, "y1": 221.2, "innehåll": "På golv med plastmatta ska avstånd mellan golvbrunn och spillvattenrör eller rörgenomföringshylsa vara minst 500  mm."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 253.2, "y0": 216.8, "x1": 518.9, "y1": 268.9, "innehåll": "Avstånd mellan golv brunnens yttre fläns och andra rörgenomföringar än spillvattenrör eller rörgenomförings- hylsa ska samordnas med tätskikts entreprenören."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 253.2, "y0": 289.3, "x1": 516.3, "y1": 375.5, "innehåll": "Montering Golvbrunn ska vara monterad och fixerad i bjälklag med de fästanordningar som anges i tillverkarens monterings- anvisning eller med fästanordningar som är provade och godkända för detta."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 253.2, "y0": 371.2, "x1": 534.5, "y1": 423.2, "innehåll": "Golvbrunn ska vara monterad i våg och i rätt nivå mot anslutande tätskikt med en tolerans vågrätt på +/- 2 mm mätt från brunnens centrum till flänsens ytterkant."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 35, "x0": 253.2, "y0": 418.8, "x1": 523.2, "y1": 456.9, "innehåll": "Golvbrunn eller eventuell förhöjningsring ska vara försedd med skyddslock under byggtiden."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.9, "y0": 81.6, "x1": 339.9, "y1": 153.9, "innehåll": "4.4.6  Utbyte av golvbrunn Golvbrunn tillverkad före 1990 samt golvbrunn som är skadad eller felaktigt monterad i bjälklaget ska bytas ut vid renovering."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.9, "y0": 158.4, "x1": 355.0, "y1": 244.7, "innehåll": "\\\"4.4.7  Väggnära golvbrunn Väggnära golvbrunn ska vara provad och godkänd tillsam- mans med det tätskikt som ska användas enligt \\\"Bransch- godkännande för golvbrunnar avsedda för väggnära placering i kombination med tätskikts system\\\".\\\""}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.9, "y0": 299.8, "x1": 295.7, "y1": 341.3, "innehåll": "4.4.8  Spillvattenanslutning från diskmaskin, tvättmaskin eller annan apparat"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 71.5, "y0": 335.0, "x1": 345.9, "y1": 373.0, "innehåll": "Avloppsslangen ska vara förlagd och klamrad enligt leveran- törens monterings anvisning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 71.5, "y0": 368.7, "x1": 351.3, "y1": 420.7, "innehåll": "Avloppslang från diskmaskin, tvättmaskin eller annan vatten- ansluten apparat i kök ska utföras utan fogar mellan apparat och avsättning på spillvatteninstallationen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 36, "x0": 31.9, "y0": 425.3, "x1": 319.8, "y1": 483.5, "innehåll": "4.4.9  Spilledning från säkerhetsventil Utloppsledning från en säkerhetsventil ska dras till en avlopps enhet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 213.5, "y0": 80.8, "x1": 530.3, "y1": 148.0, "innehåll": "4.5 Värmeinstallationer Branschreglerna ställer krav på placering av fördelarrör. Det finns inga krav på placering av fogar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 253.2, "y0": 155.4, "x1": 527.5, "y1": 233.3, "innehåll": "Fördelarrör med utrustning Fördelarrör för värme försett med utrustning som till exem- pel luftningar, ventiler med ställdon eller pump ska placeras: ■ ovan inklädnad i tak."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 253.2, "y0": 228.9, "x1": 534.3, "y1": 292.3, "innehåll": "eller ■ i en prefabricerad konstruktion till exempel ett fördelarskåp. Utrustningen ska vara utbytbar och möjlig att manövrera."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 253.2, "y0": 287.9, "x1": 536.0, "y1": 382.0, "innehåll": "Fördelarrör med utrustning ovan inklädnad i tak, till exempel ovan demonterbart undertak, i dränerat fördelarskåp i tak eller ovan en dränerad taklucka, ska placeras så att ett eventu- ellt läckage mynnar i ett rum där man normalt vistas och där ett eventuellt läckage enkelt kan upptäckas. Fördelarrör får inte placeras i sovrumstak."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 37, "x0": 253.2, "y0": 402.4, "x1": 535.9, "y1": 559.4, "innehåll": "Prefabricerad konstruktion En prefabricerad konstruktion, till exempel fördelarskåp, ska ha en vattentät botten med tät anslutning till skåpets eller konstruktionens sidor 50 mm upp. Rörgenomföringar genom botten ska vara vattentäta. Eventuellt utläckande vatten ska ledas ut på konstruktionens botten. Konstruktionen ska vara utformad så att rörgenomföringar kan fixeras vinkelrät mot botten. Botten placeras minst 500 mm över bjälklagets över- kant om konstruktionens utformning inte möjliggör vinkelrät fixering av rören vid  lägre montering."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 71.5, "y0": 84.0, "x1": 344.7, "y1": 170.2, "innehåll": "Serviceöppning En prefabricerad konstruktion till exempel fördelarskåp ska ha en lätt åtkomlig serviceöppning som gör det möjligt att reparera eller komma åt ventiler eller annan utrustning för manövrering och service."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 71.5, "y0": 165.8, "x1": 338.4, "y1": 189.9, "innehåll": "Serviceöppning ska inte placeras i plats för bad eller dusch ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 71.5, "y0": 222.0, "x1": 353.4, "y1": 288.1, "innehåll": "I rum med tätskikt på vägg ska en prefabricerad konstruktion till exempel ett fördelarskåp som ansluts mot väggens tätskikt ha en anslutning som är provad och godkänd enligt bransch- standard, se 7.2.3 ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 38, "x0": 71.5, "y0": 283.7, "x1": 342.2, "y1": 377.7, "innehåll": "I rum med tätskikt på vägg ska en prefabricerad konstruk- tion, till exempel ett fördelarskåp, som inte är ansluten mot väggens tätskikt, ha en serviceöppning med vattentät lucka och ram. Ramen ska vara ansluten till väggens tätskikt och anslutningen ska vara provad och godkänd enligt bransch- standard, se 7.2.3 ."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 253.2, "y0": 81.6, "x1": 528.0, "y1": 139.9, "innehåll": "Läckageindikering En prefabricerad konstruktion, till exempel ett fördelarskåp, ska ha läckageindikering från botten."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 253.2, "y0": 135.5, "x1": 536.5, "y1": 243.5, "innehåll": "Ledning för läckageindikering ska förläggas med fall i hela dess längd och mynna i rum där man normalt vistas och ett eventuellt läckage enkelt kan upptäckas. Invändig diameter på ledning för indikering av läckage ska vara minst 20 mm. Om läckageindikeringen mynnar i rum med tätskikt ska utloppet från en sådan ledning inte placeras närmare än 60 mm från golvets eller intilliggande väggs tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 253.2, "y0": 239.1, "x1": 533.6, "y1": 305.2, "innehåll": "En läckageindikering får inte placeras i plats för bad  eller dusch . En prefabricerad konstruktion, till exempel ett fördelar- skåp samt ledning för läckageindikering ska vara rengjorda så att eventuellt utläckande vatten inte hindras från att rinna ut."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 213.5, "y0": 326.6, "x1": 523.9, "y1": 413.9, "innehåll": "4.5.1  Frysskadesäker förläggning av värmeinstallationer Ledningar får inte monteras i ouppvärmda utrymmen, till exempel krypgrund eller vind eller i byggnadens isolering i golv, i ytterväggar eller i vindsbjälklag."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 253.2, "y0": 409.5, "x1": 518.9, "y1": 475.5, "innehåll": "Ledningar kan förläggas i särskilt frostfritt installationsut- rymme på konstruktionens varma sida innanför plastfolie eller ångbroms eller i frostfritt utrymme i isolering under grundplatta på mark."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 39, "x0": 253.2, "y0": 471.2, "x1": 524.0, "y1": 523.2, "innehåll": "Fördelarskåp eller prefabricerad konstruktion ska placeras frostfritt på konstruktionens varma sida innanför plastfolie eller ångbroms."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 31.9, "y0": 80.8, "x1": 351.1, "y1": 239.0, "innehåll": "4.6 Rörgenomföringar i byggnadsdelar med tätskikt Kraven för rörgenomföringar i en byggnadsdel med tätskikt är utformade med hänsyn till att tätskikts- entreprenören ska kunna göra ett fackmässigt arbete enligt Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, Golv branschens Våtrumskontrolls branschregler Säkra Våtrum eller branschregler Måleri branschens våtrumskontroll."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 71.5, "y0": 238.4, "x1": 343.9, "y1": 290.5, "innehåll": "I plats för bad eller dusch gäller särskilda krav. Plats för bad eller dusch är golv under och väggar upp till 2,0 m över färdigt golv bakom badkar eller duschplats."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 40, "x0": 71.5, "y0": 302.9, "x1": 349.0, "y1": 369.0, "innehåll": "Hål för rörgenomföring i en byggnadsdel ska vara utfört med högst 2 mm mellan byggnadsdel och rör, skyddsrör, rörgenomföringshylsa eller annan genomföringsdetalj för att tätskikt ska kunna monteras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 253.2, "y0": 84.4, "x1": 531.5, "y1": 164.4, "innehåll": "Rör, skyddsrör, rörgenomföringshylsa eller annan genom- föringsdetalj ska vara monterad innan tätskiktet monteras och vara fixerade vinkelrätt mot underlaget så att rörelse inte kan uppstå mellan dem och tätskikt. Kopplingar får inte vara monterade när tätskiktet ska monteras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 41, "x0": 253.2, "y0": 160.1, "x1": 522.5, "y1": 198.1, "innehåll": "Skyddsrör, genomföringsdetalj eller plasthölje på rör kapas 6–9 mm utanför färdig vägg."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 31.9, "y0": 81.6, "x1": 344.7, "y1": 153.8, "innehåll": "4.6.1  Rörgenomföring i golv med tätskikt I bad- eller duschrum och tvättstuga ska inga rörgenom- föringar finnas i golv förutom spillvattenrör och golvbrunn. I plats för bad eller dusch får det endast finnas golvbrunn."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 71.5, "y0": 157.4, "x1": 339.9, "y1": 271.7, "innehåll": "Utförande av rörgenomföring för spillvatten Vid rörgenomföring i golv ska avståndet mellan tätskiktet på intilliggande vägg och spillvattenrör vara minst 60 mm. Avstånd mellan spillvattenavsättning och golvbrunns yttre fläns ska vara minst 200 mm. På golv med plastmatta ska avstånd mellan golvbrunnens yttre fläns och spillvatten- avsättning vara minst 500 mm."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 71.5, "y0": 267.3, "x1": 353.9, "y1": 347.4, "innehåll": "På en spillvattenavsättning ska avståndet mellan underlag för golvets tätskikt och spillvattenrörets överkant inte vara mindre än 40 mm vid montering av tätskiktet. Spillvattenrör eller anslutningsstos för WC-stol ska ha slät yta och vara anpassad för tätning mot golvets tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 71.5, "y0": 340.1, "x1": 339.2, "y1": 378.2, "innehåll": "→ Se bild 4.6.1a Mått i mm för spillvattenrör och golvbrunn i tvättstuga med klinker."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 71.5, "y0": 371.0, "x1": 339.2, "y1": 409.0, "innehåll": "→ Se bild 4.6.1b Mått i mm för spillvattenrör och golvbrunn i tvättstuga med plastmatta."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 71.5, "y0": 404.6, "x1": 353.9, "y1": 442.7, "innehåll": "När yt- och tätskikt är monterat får spillvattenrör kapas ner men inte under nivå för tätskiktets uppvik på spillvattenröret."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 71.5, "y0": 438.3, "x1": 342.8, "y1": 476.4, "innehåll": "Avsättningar för spillvatten ska vara täckta med skyddslock under byggtiden."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 42, "x0": 71.5, "y0": 472.0, "x1": 339.0, "y1": 510.0, "innehåll": "Tätning mellan medierör eller skyddsrör ska utföras enligt rörleverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 253.2, "y0": 81.6, "x1": 523.9, "y1": 122.2, "innehåll": "Undantag för rörgenomföring i golv i bad- eller duschrum eller i tvättstuga"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 253.2, "y0": 115.8, "x1": 531.8, "y1": 167.8, "innehåll": "I bad- eller duschrum, tvättstuga med vattenvärmare, värmepump eller vattenmätare ska  rörgenomföringar till eller från sådana apparater utföras med rörgenomförings hylsa."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 253.2, "y0": 163.4, "x1": 498.6, "y1": 201.5, "innehåll": "Rörgenomföringshylsa får inte placeras i plats för bad eller dusch."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 253.2, "y0": 205.1, "x1": 537.4, "y1": 245.7, "innehåll": "Undantag för rörgenomföring i golv i apparatrum eller undercentral"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 253.2, "y0": 239.3, "x1": 530.6, "y1": 277.4, "innehåll": "Rörgenomföringar för tappvattenservis eller anslutningar till apparater ska utföras med rörgenomföringshylsa."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 43, "x0": 253.2, "y0": 281.0, "x1": 524.7, "y1": 437.2, "innehåll": "Utförande av rörgenomföringar i golv med tätskikt Vid rörgenomföring i golv ska avståndet mellan tätskiktet på intilliggande vägg och rör eller rörgenomföringshylsa vara minst 60 mm. Avstånd mellan rörgenomföringshylsa och spillvattenrör eller två rörgenomföringshylsor ska vara minst 100 mm. Avstånd mellan rörgenomföringshylsa och golvbrunns yttre fläns ska vara minst 200 mm. På golv med plastmatta ska avstånd mellan golvbrunnens yttre fläns och rörgenomföringshylsa vara minst 500 mm."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 71.5, "y0": 84.4, "x1": 351.2, "y1": 192.4, "innehåll": "Avståndet mellan underlag för golvets tätskikt och en rör- genomföringshylsas överkant ska inte vara mindre än 40 mm vid montering av tätskiktet. Rör eller rörgenomföringshylsa ska ha slät yta och vara anpassad för tätning mot golvets tätskikt. Tätning mellan medierör eller skyddsrör och rörgenomföringshylsa ska utföras enligt rörleverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 71.5, "y0": 218.9, "x1": 344.3, "y1": 256.9, "innehåll": "Placering av kulvertrör och tätskiktsanslutning mot kulvert- rör ska samordnas med tätskiktsentreprenören."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 44, "x0": 71.5, "y0": 260.5, "x1": 349.7, "y1": 374.8, "innehåll": "Undantag för rörgenomföring i golv i WC-rum Avstånd mellan genomföringar i golv för tappvatten- eller värmerör med diameter mindre eller lika med 32 mm ska vara minst 60 mm mellan centrum av rören. För rör med större diameter än 32 mm ska avstånd mellan rör eller rör- genomföringshylsor vara minst 60 mm. Rörgenomföring ska ha slät yta för anslutning av tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 213.5, "y0": 81.6, "x1": 535.9, "y1": 153.9, "innehåll": "4.6.2  Rörgenomföring i vägg med tätskikt Rör eller skyddsrör ska sticka ut cirka 60 mm från väggskiva eller motsvarande innan tätskikt monteras. Hänsyn ska tas till röranslutning av apparat som kräver längre utstick."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 253.2, "y0": 149.5, "x1": 519.9, "y1": 201.5, "innehåll": "I plats för bad eller dusch ska inga rörgenomföringar eller serviceöppningar finnas förutom direkt anslutning av kar- eller duschblandare och duschanordning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 253.2, "y0": 205.1, "x1": 537.0, "y1": 277.4, "innehåll": "Utförande av rörgenomföring Vid rörgenomföring i vägg ska avståndet mellan tätskiktet på intilliggande golv eller vägg och rör eller skyddsrör vara minst 60 mm och minst 100 mm från tak."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 253.2, "y0": 273.0, "x1": 534.6, "y1": 353.0, "innehåll": "Avstånd mellan rörgenomföringar i vägg för tappvatten- eller värmerör med diameter mindre eller lika med 32 mm ska vara minst 60 mm mellan centrum av rören. För rör eller skyddsrör med större diameter än 32 mm ska avstånd mellan  rör vara minst 60 mm."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 45, "x0": 253.2, "y0": 401.5, "x1": 531.0, "y1": 487.7, "innehåll": "Undantag för rörgenomföringar och inbyggnadsarmatur I plats för bad eller dusch får rörgenomföringar göras med av- sättning med kopplingsbricka för slanganslutning till dusch- kabin eller till blandare på badkarskant."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.9, "y0": 80.8, "x1": 355.0, "y1": 179.0, "innehåll": "4.7 Infästning av produkter i bad- och duschrum Syftet är att möjliggöra täta och hållbara infästningar. Väggens och golvets konstruktion samt uppbyggnad avgör var och hur man kan göra infästningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 71.5, "y0": 174.8, "x1": 340.4, "y1": 244.6, "innehåll": "Kraven gäller till exempel för infästning av WC-stol, tvättställ, fixtur för sanitetsporslin, blandare, dusch- anordning, duschväggar, stödhandtag och andra produkter."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 31.9, "y0": 253.0, "x1": 327.6, "y1": 297.3, "innehåll": "4.7.1  Skruvinfästningar i vägg Infästning av produkter kan kräva förstärkning av vägg."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 71.5, "y0": 292.9, "x1": 352.8, "y1": 375.8, "innehåll": "Skruvinfästningar ska göras i betong eller annan massiv konstruktion, träreglar, träkortlingar eller i konstruktion som är provad och godkänd för infästning, till exempel en skiv- konstruktion. → Se exempel på konstruktion på www.säkervatten.se."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 46, "x0": 71.5, "y0": 388.3, "x1": 341.7, "y1": 440.3, "innehåll": "Skruvinfästning av fixtur för WC-stol med inbyggd spol- cistern placerad i utrymme med tätskikt på golv ska endast göras i vägg."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 213.5, "y0": 81.6, "x1": 534.3, "y1": 184.7, "innehåll": "4.7.2  Skruvinfästning i golv Golvet under WC-stol eller annan golvmonterad apparat ska tillåta ett borr- och skruvdjup på 60 mm. Rör och elledningar kan förläggas under monteringsytan under förutsättning att förläggningsdjupet är större än 60 mm. → Se bild 4.7.2 Skruvinfästning i golv."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 213.5, "y0": 206.1, "x1": 533.9, "y1": 250.4, "innehåll": "4.7.3  Tätning av skruvinfästningar Infästningar ska tätas mot väggens, respektive golvets tätskikt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 253.2, "y0": 246.0, "x1": 535.0, "y1": 284.0, "innehåll": "Tätningsmassa ska fästa mot underlaget, vara vattenbeständig, mögelresistent och åldringsbeständig."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 47, "x0": 213.5, "y0": 305.5, "x1": 527.9, "y1": 363.7, "innehåll": "4.7.4  Infästning av produkter med lim Infästning med lim ska utföras med material och metoder enligt monteringsanvisning från leverantören av produkten."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 48, "x0": 72.3, "y0": 124.0, "x1": 460.0, "y1": 401.2, "innehåll": "Utförande till skydd mot personskador Branschregler Säker vatteninstallation ska skydda mot personskador som  uppkommer av mikrobiell tillväxt, förorenat vatten på grund av återströmning samt brännskador."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 213.5, "y0": 80.0, "x1": 528.1, "y1": 177.5, "innehåll": "5 Utförande till skydd mot personskador 5.1 Skydd mot legionellatillväxt i tappvatten- installationer"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 253.2, "y0": 175.5, "x1": 537.3, "y1": 365.4, "innehåll": "Branschreglernas syfte är bland annat att  minska risken för mikrobiell tillväxt. Legionellabakterier förekommer naturligt i miljön bland annat i våra vattentäkter.  Genom dricksvattnet kan legionella- bakterier komma in en byggnads tappvatten- installation. Under ogynnsamma förhållanden,  framför allt om vattnet har fel temperatur, kan  antalet bak- terier växa till kraftigt. Om man andas in legionella- bakterier via vatten aerosoler, till exempel i  duschen, kan man smittas av bakterien som då kan  orsaka legionärssjuka eller pontiacfeber. Legionärs sjuka är en lunginflammation som kan vara livshotande."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 213.5, "y0": 390.6, "x1": 516.5, "y1": 432.2, "innehåll": "5.1.1  Temperaturkrav och placering av tappvatten- ledningar"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 253.2, "y0": 425.8, "x1": 532.0, "y1": 491.9, "innehåll": "Temperaturen i tappvarmvatten- och VVC-systemet ska vara mellan 50 °C och 60 °C. Temperaturen på utgående tapp- varmvatten från varmvattenberedare eller motsvarande ska vara lägst 55 °C."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 253.2, "y0": 487.5, "x1": 535.2, "y1": 567.6, "innehåll": "Temperaturen i varmvattenberedare eller ackumulator- tank med slinga ska vara lägst 60 °C. I värmepumpar där temperaturen i varmvattenberedaren inte värms till 60 °C ska beredaren hettas upp automatiskt minst en gång per vecka till minst 60 °C."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 49, "x0": 253.2, "y0": 563.2, "x1": 537.0, "y1": 601.2, "innehåll": "Installationer för tappkallvatten ska utformas så att kallvattnet inte värms upp oavsiktligt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 71.5, "y0": 84.4, "x1": 354.2, "y1": 206.4, "innehåll": "För att minska risken för tillväxt av legionellabakterier i tappkallvatten ska tappkallvatteninstallationen inte placeras på ställen där temperaturen är högre än rumstemperatur. Placeras tappkallvattenledningar till exempel i schakt, fördelarskåp eller i bjälklag med värmerör eller golvvärme, där temperaturen kan bli högre än rumstemperaturen, ska installationen utformas så att den beräknade temperaturen på stillastående kallvatten inte blir högre än 24 °C på 8 timmar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 71.5, "y0": 202.1, "x1": 355.9, "y1": 240.1, "innehåll": "Exempel på utformning av tappvattenschakt och beräkning av kallvattentemperatur finns på www.säkervatten.se."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 71.5, "y0": 232.9, "x1": 323.4, "y1": 270.9, "innehåll": "→ Se bild 5.1.1a. Exempel på placering av tappvattenrör i schakt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 71.5, "y0": 266.6, "x1": 355.6, "y1": 332.6, "innehåll": "Kallvattenledning och ledningar i varmvattensystemet ska vara monterade så att de inte kommer i kontakt med varandra för att förhindra värmeöverföring mellan rören. Detta gäller även rör med skyddsrör."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 50, "x0": 71.5, "y0": 336.2, "x1": 353.4, "y1": 439.3, "innehåll": "Undantag Vid förläggning av vattenledningar i bjälklag får rör för kall- vatten och varmvatten komma i kontakt med varandra vid korsningar och uppgångar till fördelarskåp. Rör som kommer i kontakt med varandra ska vara isolerade vid kontaktytan. → Se bild 5.1.1b Förläggning av tappvattenrör i bjälklag."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 213.5, "y0": 81.6, "x1": 514.9, "y1": 139.9, "innehåll": "5.1.2  Utformning av tappvatteninstallation Handdukstorkar eller andra värmare ska inte anslutas till VVC-systemet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 253.2, "y0": 135.5, "x1": 530.4, "y1": 246.4, "innehåll": "Outnyttjade ledningar på kallvatten-, varmvatten- eller VVC ska inte vara längre än 200 mm mätt från den vattenförande ledningen där de är inkopplade. För att undvika bakterie- tillväxt ska ledning för tappvatten till framtida installationer förses med en avstängningsventil eller proppas i början av ledningen så att ledningen kan stå tom tills den kopplas in. → Se www.stoppalegionella.se."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 253.2, "y0": 239.1, "x1": 525.7, "y1": 263.2, "innehåll": "→ Se bild 5.1.2a Avstängningsventil för framtida installation."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 253.2, "y0": 258.8, "x1": 530.4, "y1": 327.7, "innehåll": "Rörledning från en centralblandare, det vill säga en blandare som förser flera duschplatser med tappvatten, ska inte vara längre än 5 meter från blandare till den sista duschplatsen. → Se bild 5.1.2b Centralblandare till flera duschplatser."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 213.5, "y0": 332.3, "x1": 520.2, "y1": 404.5, "innehåll": "5.1.3 Idrifttagning efter tryck- och täthetskontroll Efter tryck- och täthetskontroll med vatten ska tappvatten- systemet tas i drift senast inom sju dagar eller tömmas på vatten för att minska risken för bakterietillväxt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 253.2, "y0": 407.9, "x1": 535.3, "y1": 485.2, "innehåll": "Skydd mot brännskador Vid hög varmvattentemperatur från ett tappställe eller dusch är den tid det tar för att få en brännskada mycket kort. Vid varm- vattentemperaturer över 60 °C tar det bara några sekunder."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 213.5, "y0": 489.8, "x1": 506.5, "y1": 548.1, "innehåll": "5.2.1  Temperaturkrav Temperaturen på utgående tappvarmvatten från vatten- värmare ska inte överstiga 60 °C."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 51, "x0": 253.2, "y0": 543.7, "x1": 536.5, "y1": 665.7, "innehåll": "Där det finns särskild risk för olycksfall, till exempel i för skolor eller vårdboende, ska temperaturen på tappvarmvattnet från en blandare inte vara högre än 38 °C. I duschar för personer som inte kan förväntas klara av att reglera temperaturen själva, eller i fasta duschar som inte kan regleras utan att personen befinner sig i duschplatsen, ska blandaren vara försedd med temperatur- begränsning. Begränsningen ska vara inställd på högst 38 °C och ska inte kunna ändras utan särskilt handgrepp."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 52, "x0": 31.9, "y0": 80.8, "x1": 355.3, "y1": 163.0, "innehåll": "5.3 Skydd mot återströmning återströmning innebär att förorenat vatten oavsiktligt sugs eller trycks in i tappvattensystemet och på så sätt riskerar att orsaka förorening och förgiftning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 52, "x0": 71.5, "y0": 162.4, "x1": 351.6, "y1": 242.5, "innehåll": "Installationer i bostäder, kontor, offentliga lokaler och lik- nande ska utföras med återströmningsskydd enligt tabellerna nedan. Tabellerna är en branschtolkning av SS-EN 1717 och gäller för installationer i utrymmen med liten risk för hante- ring av giftiga eller hälsofarliga ämnen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 53, "x0": 213.5, "y0": 81.7, "x1": 533.9, "y1": 167.9, "innehåll": "5.3.3  Tappställen med slangförskruvning Tabellen gäller för tappställen i trädgård och för utrymmen där hälsovådliga ämnen inte hanteras. Exempel på hälsovådli- ga ämnen är frysskyddsmedel, gödningsmedel, bekämpnings- medel, oljor och drivmedel."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 54, "x0": 72.3, "y0": 118.4, "x1": 405.1, "y1": 266.5, "innehåll": "Kontroller Innan en installation tas i drift ska entreprenören säkerställa att kraven i branschreglerna är uppfyllda."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 213.5, "y0": 80.0, "x1": 480.7, "y1": 149.4, "innehåll": "6 Kontroller Tryck- och täthetskontroll ska utföras innan installationerna tas i drift."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 213.5, "y0": 156.6, "x1": 529.6, "y1": 201.9, "innehåll": "6.1 Tryck- och täthetskontroll av tappvatten- och värmeinstallationer"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 253.2, "y0": 197.8, "x1": 536.6, "y1": 297.6, "innehåll": "Tryck- och täthetskontroll av rörledningssystem med vatten ska utföras enligt anvisningar i Branschregler Säker Vatten- installation om inte leverantören anger annat i sin monterings- anvisning eller om annat utförande är föreskrivet i den  tekniska beskrivningen för installationen. Kontrollerna ska dokumenteras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 253.2, "y0": 293.2, "x1": 537.6, "y1": 331.2, "innehåll": "Tryck- och täthetskontroll med luft eller annan gas ska utföras enligt krav i AFS 2006:8 och kräver särskild behörighet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 213.5, "y0": 334.6, "x1": 528.1, "y1": 379.9, "innehåll": "6.2 Tryck- och täthetskontroll enligt Bransch- regler Säker Vatteninstallation"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 253.2, "y0": 375.9, "x1": 525.6, "y1": 483.9, "innehåll": "Vid tryck- och täthetskontroll med vatten ska rörledningen vattenfyllas långsamt upp till kontrolltrycket. Ledningarna ska vara helt vattenfyllda och luftade. För att underlätta luftning bör ledningen fyllas från sin lägsta punkt. Tapp- vattensystem ska provas med vatten av dricksvattenkvalitet. Temperaturskillnaden mellan aktuell rumstemperatur och vattentemperatur får inte vara större än 10 °C."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 253.2, "y0": 479.5, "x1": 519.4, "y1": 545.6, "innehåll": "\\\"Vid täthetskontroll ska samtliga fogar kontrolleras med avseende på \\\"smygläckage\\\". Denna kontrollen är viktig eftersom sådana läckage inte alltid kan avläsas på kontroll- utrustningens manometer.\\\""}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 213.5, "y0": 550.2, "x1": 526.7, "y1": 591.7, "innehåll": "6.2.1  Tryck- och täthetskontroll av rörledningssystem av metall"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 55, "x0": 253.2, "y0": 585.4, "x1": 530.4, "y1": 651.4, "innehåll": "Rörledningssystem ska trycksättas till ett kontrolltryck av 14,3 bar för tappvattensystem och 8,6 bar för värmesystem under minst 120 minuter. Rörledningssystemet ska avsynas i sin helhet. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 31.9, "y0": 81.6, "x1": 331.0, "y1": 123.2, "innehåll": "6.2.2  Tryck- och täthetskontroll av plaströrssystem eller blandade plast- och metallrörsystem"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 71.5, "y0": 116.8, "x1": 351.1, "y1": 182.9, "innehåll": "Fas 1  – Tappvattensystem ska trycksättas till ett kontrolltryck av 14,3 bar och värmesystem till 8,6 bar under minst 30 minuter. Ledningssystemet kan komma att behöva fyllas på under kontrolltiden."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 71.5, "y0": 178.5, "x1": 355.9, "y1": 244.5, "innehåll": "Fas 2 – Efter 30 minuter sänks kontrolltrycket snabbt till 7,5 bar för tappvattensystem och 4,5 bar för värmesystem. Trycket ska bibehållas under minst 90 minuter. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden. Samtliga fogar ska kontrolleras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 31.9, "y0": 249.1, "x1": 342.5, "y1": 321.4, "innehåll": "6.2.3  Täthetskontroll av presskopplingar Särskild täthetskontroll ska utföras på ledningar med presskopplingar för att kontrollera att presskopplingarna är pressade innan tryckkontroll utförs."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 71.5, "y0": 317.0, "x1": 336.2, "y1": 369.0, "innehåll": "Rörledningen ska trycksättas till ett kontrolltryck av 3 bar under minst 30 minuter. Trycket får inte sjunka under kontroll tiden. Samtliga fogar ska kontrolleras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 31.9, "y0": 373.6, "x1": 325.6, "y1": 415.2, "innehåll": "6.2.4  Täthetskontroll av befintliga tappvatten och värmeinstallationer"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 71.5, "y0": 408.8, "x1": 344.2, "y1": 460.9, "innehåll": "ändringar i befintliga tappvatteninstallationer ska täthetskontrolleras med tappvatteninstallationens befintliga vattentryck."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 71.5, "y0": 456.5, "x1": 340.9, "y1": 494.5, "innehåll": "ändringar i befintliga värmeinstallationer ska täthets- kontrolleras med värmeinstallationens befintliga drifttryck."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 31.9, "y0": 499.1, "x1": 342.6, "y1": 585.4, "innehåll": "6.2.5  Täthetskontroll av spillvattenledningar Täthetskontroll av spillvattenledningar ska utföras enligt leverantörens monteringsanvisningar eller enligt utförande som är föreskrivet i den tekniska beskrivningen för installa- tionen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 31.9, "y0": 590.0, "x1": 319.8, "y1": 631.5, "innehåll": "6.2.6  Förenklad täthetskontroll med luft för vissa rörsystem"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 56, "x0": 71.5, "y0": 625.2, "x1": 350.1, "y1": 691.2, "innehåll": "Om det är risk för frysning eller bakterietillväxt innan ett rörsystem ska tas i drift är det opraktiskt att utföra en täthets- kontroll med vatten. För rörsystem som är provade med avseende på tryckhållfasthet kan man göra en förenklad"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 57, "x0": 253.2, "y0": 84.4, "x1": 535.0, "y1": 164.4, "innehåll": "täthetskontroll med luft. Det gäller system för tappvatten, golvvärme och andra konventionella värmesystem med plast- eller metallrör som ska byggas eller gjutas in. För rörsystem som bearbetas till exempel lödning och svetsning gäller andra krav."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 57, "x0": 213.5, "y0": 198.6, "x1": 535.0, "y1": 275.9, "innehåll": "6.3 Temperaturkontroll Temperaturkontroll ska utföras innan tappvattensystemet tas i drift. Injustering av VVC-systemet ska vara färdig innan temperaturkontrollen utförs. Kontrollerna ska dokumenteras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 57, "x0": 253.2, "y0": 271.6, "x1": 526.2, "y1": 430.3, "innehåll": "Följande temperaturer ska kontrolleras: ■ Lägst 60 °C i varmvattenberedare eller ackumulatortank med slinga. ■ Lägst 55 °C och högst 60 °C på utgående tappvarmvatten till installationen. ■ Lägst 50 °C på VVC-systemets samtliga slingor och returledning. ■ Högst 38 °C på tappställen där det finns särskild risk för olycksfall."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 57, "x0": 253.2, "y0": 425.9, "x1": 529.0, "y1": 478.0, "innehåll": "Kontrollera att varmvattenberedaren i en värmepump där vattnet inte värms till 60 °C hettas upp automatiskt minst en gång per vecka till minst 60 °C."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 57, "x0": 213.5, "y0": 481.3, "x1": 530.5, "y1": 588.6, "innehåll": "6.4 Kontroll av monteringsverktyg och mätinstrument Monteringsverktyg, mätinstrument för tryck- och täthets- kontroll samt mätinstrument för temperaturkontroll ska ha gällande intyg på utförd kontroll och kalibrering om leveran- tören anger att utrustningen ska kontrolleras och kalibreras."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 58, "x0": 72.3, "y0": 118.4, "x1": 459.4, "y1": 285.5, "innehåll": "VVS-produkter Förutom att arbetet är korrekt utfört krävs det att ingående komponenter uppfyller de krav som ställs på en väl fungerande installation."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 59, "x0": 213.3, "y0": 115.2, "x1": 529.0, "y1": 248.6, "innehåll": "7.1 Egenskaper VVS-produkter ska ha dokumentation som visar att produk- ten uppfyller samhällets krav enligt Boverkets byggregler. Detta ska visas genom Typgodkännande eller annat godkän- nande av erkänt certifieringsorgan efter tredjepartsprovning av ackrediterat provningsorgan. Produkter som anges i branschreglerna ska ha dokumentation som visar att de upp- fyller särskilda branschkrav."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 59, "x0": 253.0, "y0": 244.2, "x1": 537.6, "y1": 296.2, "innehåll": "CE-märkning innebär att en produkt får sättas på marknaden. Det innebär inte automatiskt att produkten uppfyller kraven i Boverkets byggregler."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 59, "x0": 213.3, "y0": 317.6, "x1": 535.3, "y1": 389.9, "innehåll": "7.1.1  System och komponenter Tappvatten-, spillvatten- och värmeinstallationer ska vara utförda av rör och komponenter som är provade och  godkända som sammansatt system."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 59, "x0": 253.0, "y0": 385.5, "x1": 535.8, "y1": 479.6, "innehåll": "Andra komponenter som är avsedda att användas tillsammans med ett godkänt system, till exempel kopplingar, blandar fästen, väggbrickor, vatten- och värmefördelare ska vara provade och godkända för detta. Det ska framgå av leverantörens doku- menterade monteringsanvisningar vilka komponenter som är godkända att användas tillsammans."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 31.9, "y0": 80.8, "x1": 354.8, "y1": 178.0, "innehåll": "7.2 Särskilda branschkrav För vissa system och produkter gäller särskilda krav enligt branschstandard från Säker  Vatteninstallation men också från till exempel Byggkeramikrådet, Golv- branschens Våtrumskontroll eller VVS Fabrikanternas råd."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 31.9, "y0": 214.4, "x1": 348.2, "y1": 272.6, "innehåll": "7.2.1  Mässingskomponenter Tappvattenberörda delar av mässingskopplingar och ventiler ska vara utförda av avzinkningshärdigt material."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 31.9, "y0": 274.4, "x1": 355.0, "y1": 402.6, "innehåll": "7.2.2  Väggnära golvbrunnar Väggnära golvbrunnar ska vara provade och godkända för  anslutning mot ett specifikt tätskikt enligt Bransch- godkännande för golvbrunnar avsedda för väggnära placering i kombination med tätskiktssystem. Detta ska dokumenteras i monteringsanvisningen tillsammans med en specifikation på vilka tätskiktssystem som golvbrunnen är provad och godkänd tillsammans med."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 31.9, "y0": 421.2, "x1": 355.9, "y1": 521.5, "innehåll": "7.2.3  VVS-produkter som ska anslutas mot tätskikt Prefabricerad konstruktion, till exempel fördelarskåp, ram för servicelucka, inbyggnadslåda för blandare, prefabricerad tät- skiktskonstruktion för WC med inbyggnadscistern eller andra produkter som ska anslutas mot tätskikt ska vara provade och godkända enligt branschstandard."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 31.9, "y0": 540.1, "x1": 338.0, "y1": 581.6, "innehåll": "7.2.4  Prefabricerade volymhus eller prefabricerade installationsmoduler"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 60, "x0": 71.5, "y0": 575.3, "x1": 352.4, "y1": 655.3, "innehåll": "Prefabricerade volymhus eller prefabricerade installations- moduler, till exempel våtrum, WC-rum eller kök, som uppfyller särskilda krav enligt branschstandard kan ingå i en installation enligt Branschregler Säker Vatteninstallation som en VVS-produkt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 61, "x0": 213.5, "y0": 80.3, "x1": 521.1, "y1": 143.6, "innehåll": "7.3 Monteringsanvisningar Montering av VVS-produkter och VVS-system ska utföras enligt leverantörens monteringsanvisningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 61, "x0": 253.2, "y0": 139.2, "x1": 529.5, "y1": 205.3, "innehåll": "System och produkter ska ha aktuella och daterade monteringsanvisningar på svenska som visar hur kravet på fackmässig montering ska uppnås. Monteringsanvisningarna ska antingen vara tryckta eller digitala."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 61, "x0": 213.5, "y0": 209.9, "x1": 521.0, "y1": 269.1, "innehåll": "7.3.1  Monteringsanvisning märkt med Säker Vatten- installations logotyp Säker Vatten AB bedömer eller godkänner inte produkter."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 61, "x0": 253.2, "y0": 264.7, "x1": 532.0, "y1": 487.8, "innehåll": "För en produkt eller ett installationssystem som uppfyller Säker Vatteninstallations krav på monteringsanvisningar kan en leverantör genom avtal få använda Säker Vatteninstalla- tions särskilda logotyp för monteringsanvisningar om: ■ monteringsanvisningen granskats och accepterats enligt en särskild checklista där man bland annat bedömer om monteringsanvisningen är pedagogiskt uppställd och utformad ■ produkten, när den är monterad enligt monterings- anvisningen, uppfyller kraven i Branschregler Säker Vatteninstallation ■ produkten finns registrerad i RSK-databasen och har en aktuell byggvarudeklaration eller ett motsvarande dokument som kan levereras inom två veckor"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 62, "x0": 72.3, "y0": 118.4, "x1": 506.1, "y1": 376.5, "innehåll": "Begrepps- förklaringar och förkortningar För att undvika missförstånd och missar i kommunikationen är det viktigt att alla parter använder begrepp på samma sätt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 128.6, "x1": 532.9, "y1": 152.0, "innehåll": "ABK Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 150.4, "x1": 533.9, "y1": 184.8, "innehåll": "AMA VVS & Kyla Allmän materiel- och arbetsbeskrivning för VVS- och kyltekniska arbeten. Branschdo- kument för upprättande av beskrivningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 183.3, "x1": 530.8, "y1": 217.7, "innehåll": "Annan verifierad konstruktion Utrymme med vattentät botten som gör det möjligt att samla upp eventuellt utläckan- de vatten och indikera läckage."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 216.1, "x1": 535.0, "y1": 250.5, "innehåll": "Anslutningsrör Rör för anslutning av vatten till blandare eller apparat. Levereras ofta tillsammans med blandare eller apparat. Anslutningsrör ska vara provat och godkänt för sin användning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 249.0, "x1": 503.8, "y1": 272.4, "innehåll": "Bjälklagets överkant Räknas från bottenplatta eller bjälklag före fallspackling och andra påbyggnader."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 270.9, "x1": 517.4, "y1": 305.2, "innehåll": "Blandarfäste Väggbricka med koppling för direkt anslutning av blandare på vägg och som även fixerar mediaröret."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 303.7, "x1": 530.2, "y1": 338.1, "innehåll": "Droppläckage Små läckage som kan ta lång tid att upptäcka och som över tid kan ge stora skador på byggnaden."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 336.6, "x1": 536.6, "y1": 425.8, "innehåll": "\\\"Enkelt att upptäcka/ Snabbt kunna upptäckas Syftet med \\\"enkelt att upptäcka\\\" är att ett läckage ska kunna upptäckas så snabbt som möjligt. Därför ska läckageindikeringen dras ut i rum där folk normalt vistas och inte i exempelvis en klädkammare. Tolkningen av \\\"enkelt att upptäcka\\\" och utförandet för att uppfylla regeln bestäms i samråd mellan projektör, entreprenör och beställare utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall för att minimera vattenskador. Fall på ledning Lutning på ledning i flödesriktningen.\\\""}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 424.2, "x1": 514.1, "y1": 458.6, "innehåll": "Fog Sammankopplingspunkt för rörledningar eller rördelar. Exempel kan vara svets-, klämrings-, press-, gäng-, löd- och svetsfog."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 457.1, "x1": 518.9, "y1": 491.5, "innehåll": "Frostfritt installationsutrymme Utrymme på konstruktionens varma sida innanför plastfolie eller ångbroms eller i frostfritt utrymme."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 489.9, "x1": 501.1, "y1": 513.3, "innehåll": "Fästanordning Produkt för fastsättning, till exempel anordning för att fixera spillvattenledning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 511.8, "x1": 387.3, "y1": 535.2, "innehåll": "Fördelarrör för vatten Rördel för vatten med fler än tre anslutningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 533.7, "x1": 532.6, "y1": 568.0, "innehåll": "Fördelarrör för värme Rördel för värme med fler än tre anslutningar försett med utrustning som till exempel luftningar, ventiler med ställdon eller pump."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 566.5, "x1": 527.6, "y1": 611.9, "innehåll": "Fördelarskåp Prefabricerat skåp för montering av fördelarrör och anslutningar av kopplings och fördelningsledningar. Fördelarskåp ska ha vattentät botten med vattentäta rörgenom- föringar som kan fixeras vinkelrät mot botten."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 610.3, "x1": 473.1, "y1": 633.7, "innehåll": "Fördelarskåp i tak Fördelarskåp med dränerande lucka och vattentäta rörgenomföringar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 632.2, "x1": 532.5, "y1": 655.6, "innehåll": "Golvbrunn Golvavlopp med luktlås. Golvet och dess vattentäta skikt ska ha fall mot  golvbrunnen."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 63, "x0": 51.7, "y0": 654.0, "x1": 462.0, "y1": 677.4, "innehåll": "Kommersiella lokaler Till exempel hotell, kontor, köpcentrum, butiker och restauranger."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 90.5, "x1": 449.1, "y1": 113.9, "innehåll": "Kontrolltryck Det tryck som ska användas vid tryckkontroll av rörledningssystem."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 112.4, "x1": 432.0, "y1": 135.8, "innehåll": "Kopplingsbricka Väggbricka med inbyggd koppling som även fixerar mediaröret."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 134.2, "x1": 432.9, "y1": 157.6, "innehåll": "Kopplingsledning Vattenledning som endast ansluter en apparat eller en blandare."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 156.1, "x1": 463.5, "y1": 179.5, "innehåll": "Kök Utrymme avsett för matlagning. Pentry räknas normalt som ett litet kök."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 177.9, "x1": 514.3, "y1": 212.3, "innehåll": "Läckagebrytare övervakar tappvatteninstallationen lokalt med en fuktsensor för att identifiera läckage och stänga av vattnet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 210.8, "x1": 450.3, "y1": 234.2, "innehåll": "Läckageindikering Anordning som visar om läckage uppstår på en inbyggd installation."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 193.4, "y0": 226.5, "x1": 505.8, "y1": 272.8, "innehåll": "\\\"Utförs normalt med ett rör men kan också utföras med en öppning som har motsva- rande funktion. Se även \\\"enkelt att upptäcka\\\".\\\""}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 271.3, "x1": 511.2, "y1": 316.7, "innehåll": "\\\"Lätt åtkomlig Syftet med \\\"lätt åtkomlig\\\" är att det inom rimlig tid, med rimlig arbetsinsats och utan förstörande ingrepp ska vara möjligt att komma åt till exempel  servicelucka, avstäng- ningsventiler eller fogar.\\\""}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 193.4, "y0": 309.0, "x1": 509.9, "y1": 352.5, "innehåll": "\\\"Tolkningen av \\\"lätt åtkomlig\\\" och utförandet för att uppfylla regeln bestäms i samråd mellan projektör, entreprenör och beställare utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall för att minimera vattenskador.\\\""}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 64, "x0": 31.9, "y0": 351.0, "x1": 508.9, "y1": 385.4, "innehåll": "Plats för bad och dusch Golv och vägg upp till en höjd av 2 m i utrymme som avgränsas som  duschplats eller plats för badkar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 90.5, "x1": 531.5, "y1": 135.9, "innehåll": "Prefabricerad konstruktion En prefabricerad konstruktion kan vara en förtillverkad teknisk lösning. Till exempel ett fördelarskåp som är tredjepartsprovat av ackrediterat  provningsorgan enligt branschstandard."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 135.8, "x1": 193.0, "y1": 180.3, "innehåll": "Produkter som kan upptäcka läckage och larma eller stänga av vattnet"}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 137.7, "x1": 462.8, "y1": 204.6, "innehåll": "Se Vattenlarm, Läckagebrytare och Vattenfelsbrytare. Rensbrunn Brunn huvudsakligen avsedd för rensning av anslutande ledningar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 203.0, "x1": 532.7, "y1": 237.4, "innehåll": "Rörgenomföringshylsa Rörgenomföringshylsa är vanligtvis ett PP-rör, dimensioner lika spillvattenrör. Hylsan ska ha en slät yta för anpassning av manschetter mot tätskiktet."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 235.9, "x1": 522.3, "y1": 270.3, "innehåll": "Serviceöppning öppning till dolda installationer som är tillräckligt stor för att kunna utföra service och byte av fogar och utrustning."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 268.7, "x1": 520.8, "y1": 303.1, "innehåll": "Särskilt handgrepp för ändring av temperatur ändring av temperatur över 38 grader måste göras med flera moment, till exempel trycka in en knapp och vrida ett vred samtidigt."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 301.6, "x1": 437.9, "y1": 325.0, "innehåll": "Vattenavvisande golv Golv som inte tar skada av vatten från en läckageindikering."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 323.4, "x1": 534.5, "y1": 379.7, "innehåll": "Vattenfelsbrytare övervakar hela tappvatteninstallationen genom mätning för att identifiera läckage och stänga av vattnet centralt. Vattenlarm Identifierar läckage och larmar."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 378.1, "x1": 525.8, "y1": 412.5, "innehåll": "Vattentät botten Utrymme för fogar eller fördelarrör med en vattentät botten som är provad och god- känd."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 411.0, "x1": 523.0, "y1": 445.4, "innehåll": "Vattentät lucka Lucka till ram för serviceöppning placerad i vägg med tätskikt så att vatten inte kan tränga in i väggkonstruktionen. Luckan ska vara provad och godkänd."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 443.8, "x1": 487.6, "y1": 478.2, "innehåll": "Vattentätt golv Krav i Boverkets byggregler. På ett vattentätt golv ska tätskiktet ha uppvik mot vägg."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 520.4, "x1": 511.1, "y1": 565.8, "innehåll": "Våtrum Våtutrymme. Utrymme där golv och väggar kan förväntas bli utsatta för vattenbegjutning vid upprepade tillfällen. Exempel på våtutrymmen är  badrum, duschrum, tvättstuga."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 564.2, "x1": 526.5, "y1": 609.6, "innehåll": "Våtzoner Indelning av områden på vägg och golv i våtrum som definieras i bransch regler från Byggkeramikrådet (BKR), Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK) och Måleribran- schens Våtrumskontroll (MVK)."}
{"titel": "Säker vatteninstallation", "filnamn": "sakervatten.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 65, "x0": 51.7, "y0": 608.1, "x1": 487.0, "y1": 642.5, "innehåll": "översvämningsskydd Golvbrunn med mekaniskt luktlås för ta hand om oavsiktlig utströmning av vatten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 741.2, "x1": 456.5, "y1": 764.6, "innehåll": "1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.1, "y1": 93.8, "innehåll": "Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 494.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 523.2, "y1": 200.4, "innehåll": "2 § I denna lag finns bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, om utförsel och återlämnande av kulturföremål samt om militär användning av kulturegendom."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 515.8, "y1": 290.4, "innehåll": "Länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet. Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut av domstol eller annan myndighet enligt 1-5 kap."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 490.4, "y1": 334.7, "innehåll": "Bestämmelser om kulturmiljön finns också i bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och skogsvårdslagen (1979:429). Lag (2017:629) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 506.3, "y1": 397.0, "innehåll": "3 § Vad som föreskrivs i denna lag om ägare av fastighet eller byggnad skall, då fastigheten eller byggnaden innehas som fideikommiss eller under därmed jämförliga förhållanden eller med ständig besittningsrätt, gälla innehavaren."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 483.2, "y1": 441.2, "innehåll": "3 a § Bestämmelserna i 1, 2 och 5-8 kap. ska tillämpas även inom den angränsande zonen enligt lagen (2017:1273) om Sveriges angränsande zon."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 481.1, "y1": 486.3, "innehåll": "Zonens geografiska omfattning framgår av bilaga 5 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 491.4, "x1": 520.7, "y1": 581.5, "innehåll": "Tillämpningen av denna lag och de föreskrifter och andra beslut som meddelas med stöd av lagen får inte medföra någon inskränkning av de enligt folkrätten gällande rättigheterna till fri sjöfart inom den angränsande zonen och till överflygning av zonen och inte heller av några andra rättigheter som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 507.1, "y1": 643.1, "innehåll": "Det som sägs om länsstyrelsen i de bestämmelser som anges i första stycket ska avse länsstyrelsen i det län på sjöterritoriet som är närmast det berörda området. Lag (2017:1277) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 647.6, "x1": 525.0, "y1": 811.9, "innehåll": "God ortnamnssed 4 § Vid statlig och kommunal verksamhet ska god ortnamnssed iakttas. Det innebär att - hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl, - ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat, - påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och - namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 480.4, "y1": 60.1, "innehåll": "Namn som godkänts av Lantmäteriet ska i statlig och kommunal verksamhet användas i sin godkända form. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 92.5, "x1": 339.0, "y1": 171.1, "innehåll": "2 kap. Fornminnen Fornlämningar och fornfynd 1 § Fornlämningar är skyddade enligt denna lag."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 175.5, "x1": 519.2, "y1": 451.0, "innehåll": "Fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna: 1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser, 2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar, 3. kors och minnesvårdar, 4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål, 5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång, 6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra byggnader och byggnadsverk, 7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter, och 8. fartygslämningar."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 456.1, "x1": 518.5, "y1": 512.5, "innehåll": "Fornlämningar är också naturbildningar som ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna till liksom lämningar efter äldre folklig kult. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 517.6, "x1": 519.2, "y1": 557.5, "innehåll": "1 a § Det som sägs i 1 § gäller inte om det kan antas att lämningen tillkommit eller, i fråga om fartygslämning, förlist 1850 eller senare."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 515.1, "y1": 619.0, "innehåll": "En lämning som avses i första stycket får förklaras för fornlämning av länsstyrelsen om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 624.1, "x1": 523.2, "y1": 681.3, "innehåll": "2 § Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 685.7, "x1": 517.2, "y1": 725.6, "innehåll": "När en fråga om fastställelse av gränserna för ett fornlämningsområde uppkommer, prövas frågan av länsstyrelsen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 730.7, "x1": 503.2, "y1": 787.9, "innehåll": "När ett ärende om fastställelse av gränser tas upp av någon annan än ägaren av området, ska ägaren underrättas om ärendet och ges tillfälle att yttra sig i saken. Underrättelsen ska ske genom delgivning. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.3, "y1": 93.8, "innehåll": "3 § Fornfynd är föremål som saknar ägare när de hittas och som 1. påträffas i eller vid en fornlämning och har samband med denna, eller 2. påträffas under andra omständigheter och kan antas vara från tiden före 1850. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 517.9, "y1": 234.1, "innehåll": "4 § Fornfynd som avses i 3 § 1 tillfaller staten. Fornfynd som avses i 3 § 2 tillfaller upphittaren. Han eller hon är dock skyldig att erbjuda staten att få lösa in det mot betalning (hembud) om 1. fornfyndet innehåller föremål som helt eller delvis består av guld, silver, koppar, brons eller annan legering med koppar, eller 2. fornfyndet består av två eller flera föremål som kan antas ha blivit nedlagda tillsammans."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 497.0, "y1": 295.7, "innehåll": "Fornfynd som påträffas på havsbotten eller dess underlag utanför gränserna för nationell jurisdiktion och som bärgats av ett svenskt fartyg eller förts till Sverige tillfaller staten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 523.8, "y1": 374.4, "innehåll": "En fartygslämning som påträffas på havsbotten eller dess underlag utanför gränserna för nationell jurisdiktion och som bärgats av ett svenskt fartyg eller förts till Sverige tillfaller staten, om det kan antas att fartyget förlist före 1850. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 505.8, "y1": 436.0, "innehåll": "5 § Den som påträffar ett fornfynd, som ska tillfalla eller hembjudas staten, ska snarast anmäla fornfyndet till länsstyrelsen eller Polismyndigheten. Fornfynd som hör till fartygslämning kan även anmälas till Kustbevakningen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 521.2, "y1": 497.5, "innehåll": "Upphittaren är skyldig att på begäran lämna ut fornfyndet mot kvitto samt uppge var, när och hur fornfyndet påträffades. Lag (2014:694) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 501.2, "x1": 519.1, "y1": 544.3, "innehåll": "Skydd, vård och undersökning av fornlämning och plats där fornfynd påträffats"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 542.4, "x1": 514.5, "y1": 599.5, "innehåll": "6 § Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 603.9, "x1": 523.8, "y1": 694.8, "innehåll": "7 § Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en fornlämning. åtgärderna får avse exempelvis flyttning, iordningställande och inhägnad av fornlämningen eller röjning. åtgärden får även avse en fornlämning som infogats i ett byggnadsverk."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 699.2, "x1": 519.8, "y1": 772.9, "innehåll": "Länsstyrelsen får uppdra åt någon annan att vidta sådana åtgärder som avses i första stycket på de villkor som länsstyrelsen bestämmer. En åtgärd som innebär att fornlämningen rubbas eller förändras får dock inte vidtas utan att länsstyrelsens uppdrag uttryckligen gäller en sådan åtgärd."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.8, "y1": 77.3, "innehåll": "Innan någon åtgärd vidtas ska den som äger eller har särskild rätt till marken eller byggnadsverket underrättas genom delgivning. Detsamma ska gälla i fråga om vattenområde."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 518.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Om åtgärderna medför kostnader eller skada för ägaren eller någon annan, har han eller hon rätt till skälig ersättning av allmänna medel. Beslut om ersättning fattas av länsstyrelsen och delges den som berörs av beslutet. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 512.5, "y1": 200.4, "innehåll": "8 § Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen får undersöka en fornlämning, bärga en fartygslämning som är en fornlämning samt undersöka en plats där fornfynd påträffats."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 513.2, "y1": 245.4, "innehåll": "Länsstyrelsen får lämna tillstånd till någon annan att företa en sådan undersökning eller bärgning på de villkor som länsstyrelsen bestämmer."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 510.9, "y1": 290.4, "innehåll": "Vid undersökningen eller bärgningen gäller bestämmelserna om underrättelse och ersättning enligt 7 § tredje och fjärde styckena."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 501.8, "y1": 334.7, "innehåll": "Bärgas en fartygslämning som är en fornlämning, ska den tillfalla staten, om den saknar ägare. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 503.8, "y1": 397.0, "innehåll": "9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad allmänheten skall iaktta inom och i närheten av områden som avses i 2 §."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 511.1, "y1": 458.5, "innehåll": "Föreskrifter som avses i första stycket får även meddelas för en plats där fornfynd har påträffats, om det kan ske utan att någon väsentlig olägenhet uppstår. Sådana föreskrifter får gälla längst till dess att platsen har undersökts enligt 8 §."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 502.5, "y1": 520.0, "innehåll": "Länsstyrelsen får besluta om användningen av mark i närheten av områden som avses i 2 § under förutsättning att den pågående användningen inte avsevärt försvåras."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 524.4, "x1": 372.3, "y1": 565.0, "innehåll": "Ett beslut om föreskrifter skall kungöras på lämpligt sätt. Lag (2002:913) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 568.8, "x1": 523.9, "y1": 665.6, "innehåll": "Ingrepp i fornlämning 10 § Den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag bör i god tid genom att inhämta information från länsstyrelsen ta reda på om någon fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 505.1, "y1": 727.9, "innehåll": "Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 517.2, "y1": 789.4, "innehåll": "11 § Om det behövs en arkeologisk utredning för att ta reda på om en fornlämning berörs av ett planerat arbetsföretag som innebär att ett större markområde tas i anspråk, ska kostnaden för utredningen betalas av företagaren. Som sådan exploatering räknas t.ex. anläggande av allmän väg, större enskild väg, järnväg, flygfält, anläggning för energiförsörjning, större vattenverksamhet och mer omfattande byggande för bostads-, industri- eller handelsändamål."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 519.0, "y1": 206.4, "innehåll": "Ett beslut om arkeologisk utredning fattas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska i beslutet ange vem som ska utföra utredningen. Då gäller inte lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner. Länsstyrelsen ska beakta att utredningen ska vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med hänsyn till omständigheterna. Lag (2016:1150) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 494.5, "y1": 267.9, "innehåll": "12 § Den som vill rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning ska ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 501.8, "y1": 312.2, "innehåll": "Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till fornlämningens betydelse."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 469.1, "y1": 357.2, "innehåll": "När det gäller ägaren av en fartygslämning eller ett fornfynd som hör till en fartygslämning får tillstånd lämnas, om inte särskilda skäl talar emot det."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 520.5, "y1": 418.7, "innehåll": "Om någon annan än ägaren av marken eller vattenområdet eller ägaren av fartygslämningen ansöker om tillstånd, ska ansökan avslås om ägaren motsätter sig åtgärden och det inte finns synnerliga skäl för att lämna tillstånd. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 492.5, "y1": 497.5, "innehåll": "13 § Som villkor för tillstånd enligt 12 § får länsstyrelsen ställa skäliga krav på 1. arkeologisk undersökning för att dokumentera fornlämningen, ta till vara fornfynd och förmedla resultaten, eller 2. särskilda åtgärder för att bevara fornlämningen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 501.8, "x1": 512.5, "y1": 542.5, "innehåll": "I beslutet om tillstånd ska om möjligt den kostnad anges som åtgärderna beräknas medföra."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 507.8, "y1": 620.5, "innehåll": "Innan länsstyrelsen prövar en ansökan enligt 12 §, får den besluta om en arkeologisk förundersökning av fornlämningen, om det behövs för att få ett tillfredsställande underlag för prövningen eller för att bedöma behovet av att ställa krav på arkeologisk undersökning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 625.6, "x1": 517.9, "y1": 749.6, "innehåll": "Länsstyrelsen ska i beslutet om arkeologisk förundersökning eller arkeologisk undersökning ange vem som ska utföra undersökningen. Då gäller inte lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner. Länsstyrelsen ska beakta att undersökningen ska vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med hänsyn till omständigheterna. Lag (2016:1150) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 753.9, "x1": 468.5, "y1": 794.6, "innehåll": "14 § Den som utför ett arbetsföretag som berör en fornlämning svarar för kostnaden för åtgärder enligt 13 §."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.5, "y1": 177.8, "innehåll": "Företagaren svarar dock inte för kostnad som 1. hänför sig till en fornlämning som inte förut varit känd, 2. väsentligt överstiger vad länsstyrelsen angett i beslut om tillstånd enligt 13 § andra stycket, 3. hänför sig till arkeologisk förundersökning enligt 13 § tredje stycket, om länsstyrelsen inte lämnar tillstånd till ingrepp i fornlämningen enligt 12 § andra stycket, eller 4. hänför sig till arkeologisk förundersökning eller arkeologisk undersökning enligt 13 §, om det visar sig att någon fornlämning inte berörs av arbetsföretaget."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 499.9, "y1": 222.9, "innehåll": "Beslut enligt denna paragraf fattas av länsstyrelsen och delges företagaren. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 522.3, "y1": 368.4, "innehåll": "15 § Vägras någon tillstånd enligt 12 § beträffande fornlämning som när den påträffas var helt okänd och utan synligt märke ovan jord, är han berättigad till skälig ersättning av allmänna medel, om fornlämningen vållar honom betydande hinder eller olägenhet. Ansökan om sådan ersättning görs hos länsstyrelsen. Ansökningen skall ha kommit in till länsstyrelsen inom två år från det att fornlämningen påträffades genom grävning eller annat arbete, annars är rätten till ersättning förlorad. Vad som nu sagts om ersättning skall inte tillämpas om marken exproprieras."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 522.5, "y1": 480.2, "innehåll": "Ersättning för hinder eller olägenhet skall deponeras hos länsstyrelsen. I fråga om fördelning och utbetalning av deponerade belopp samt rättsverkan av fördelning och utbetalning gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåts enligt expropriationslagen (1972:719). Beloppet utbetalas dock direkt till sökanden om det är väsentligen utan betydelse för annan rättsinnehavare än sökanden."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 484.7, "x1": 518.3, "y1": 609.3, "innehåll": "Inlösen och hittelön vid fornfynd 16 § Vid inlösen av fornfynd som enligt 4 § är hembudspliktigt skall ersättning utgå med ett belopp som är skäligt med hänsyn till fyndets beskaffenhet, för föremål av ädelmetall dock minst motsvarande metallvärdet efter vikt, uppräknat med en åttondel. För fornfynd får även särskild hittelön lämnas."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 614.4, "x1": 475.8, "y1": 637.8, "innehåll": "Frågor om inlösen, ersättning och hittelön prövas av Riksantikvarieämbetet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 641.6, "x1": 485.8, "y1": 739.1, "innehåll": "Fyndfördelning 17 § Riksantikvarieämbetet får genom fyndfördelning överlåta statens rätt till fornfynd på ett museum som åtar sig att förvalta det i framtiden på ett tillfredställande sätt. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 742.9, "x1": 513.8, "y1": 805.9, "innehåll": "Metallsökare 18 § En apparat som kan användas för att på elektronisk väg spåra metallföremål under markytan (metallsökare) får inte användas utan tillstånd."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.8, "y1": 60.1, "innehåll": "En metallsökare får inte heller medföras utan tillstånd på fornlämningar annat än vid färd på sådan väg som är upplåten för allmänheten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 519.7, "y1": 222.9, "innehåll": "Tillstånd krävs inte för 1. Riksantikvarieämbetet, 2. den som efter medgivande av länsstyrelsen enligt 8 § andra stycket, 11 § andra stycket eller 13 § fjärde stycket utför sådana undersökningar av fornlämningar eller platser där fornfynd har påträffats, 3. medförande och användning i militär verksamhet för att söka efter annat än fornfynd, och 4. användning i en myndighets verksamhet för att söka efter annat än fornfynd. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 475.8, "y1": 300.9, "innehåll": "19 § Tillstånd att använda och medföra metallsökare får lämnas endast för verksamhet som 1. avser sökning efter annat än fornfynd, eller 2. ingår i vetenskaplig forskning hos det allmänna."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 488.5, "y1": 345.9, "innehåll": "Ett tillstånd får förenas med de villkor som är nödvändiga för att säkerställa att metallsökare inte används i strid med denna lag."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 507.2, "y1": 458.5, "innehåll": "Ett beslut om tillstånd ska innehålla uppgift om 1. det ändamål metallsökaren får användas för, 2. den person som tillståndet gäller för, 3. den tid tillståndet gäller, och 4. det geografiska område metallsökaren får användas och medföras inom. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 454.5, "y1": 502.7, "innehåll": "20 § Länsstyrelsen prövar frågor om tillstånd att använda och medföra metallsökare."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 521.8, "y1": 547.8, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för en ansökan om tillstånd. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 552.3, "x1": 516.5, "y1": 682.8, "innehåll": "Ansvar m.m. 21 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms för fornminnesbrott den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. tillägnar sig, förvärvar, gömmer, skadar, ändrar eller avyttrar föremål som enligt 4 § ska tillfalla staten eller hembjudas till staten, eller 2. olovligen rubbar, tar bort, gräver ut, täcker över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändrar eller skadar en fornlämning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 687.2, "x1": 518.5, "y1": 811.1, "innehåll": "Om brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, döms för grovt fornminnesbrott till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om 1. gärningsmannen har använt särskild utrustning eller på annat sätt visat särskild förslagenhet, eller 2. gärningen utförts vanemässigt, avsett fornfynd av större värde eller omfattning eller medfört en omfattande förstörelse av ett fornminne."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.8, "y1": 60.1, "innehåll": "För försök eller förberedelse till grovt fornminnesbrott döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 522.5, "y1": 172.6, "innehåll": "21 a § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. inte anmäler fornfynd enligt 5 §, 2. inte gör anmälan enligt 10 § andra stycket, eller 3. bryter mot 18 §. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 475.8, "y1": 217.6, "innehåll": "21 b § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av 9 §. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 524.5, "y1": 279.1, "innehåll": "22 § Vid överträdelse av beslut eller föreskrift enligt detta kapitel får kronofogdemyndigheten meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse. Ansökan om handräckning får göras av Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 503.3, "y1": 323.4, "innehåll": "I fråga om sådan handräckning som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (1991:872) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 522.5, "y1": 469.7, "innehåll": "22 a § Fornfynd som varit föremål för brott enligt detta kapitel, och som inte enligt 4 § första stycket ändå skall tillfalla staten, skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för fornfyndet får dess värde förklaras förverkat. även annat utbyte av ett sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt detta kapitel."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 474.1, "x1": 514.5, "y1": 514.0, "innehåll": "Metallsökare som har använts vid brott enligt detta kapitel skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 523.9, "y1": 643.0, "innehåll": "Utöver vad som sägs i andra stycket får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt detta kapitel förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt detta kapitel, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:301) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 648.1, "x1": 523.9, "y1": 733.1, "innehåll": "23 § Ett beslut enligt 1 a § andra stycket gäller omedelbart. I ärenden enligt 2 § andra stycket och 9 § får länsstyrelsen, om det behövs, meddela föreskrift att gälla tills vidare i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 736.9, "x1": 503.2, "y1": 783.4, "innehåll": "överklagande m.m. 24 § Beslut av Riksantikvarieämbetet enligt 17 § får överklagas hos regeringen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.8, "y1": 77.3, "innehåll": "övriga beslut enligt detta kapitel får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av 25 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 502.5, "y1": 122.3, "innehåll": "Kommunen får överklaga beslut enligt 1 a § andra stycket, 2 § andra stycket, 9 § första-tredje styckena och 12 § andra stycket. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 456.4, "y1": 234.1, "innehåll": "25 § Länsstyrelsens beslut får inte överklagas när det gäller 1. ersättning för kostnader eller skada enligt 7 § fjärde stycket, 2. ersättning enligt 8 § tredje stycket, 3. beslut om kostnad för arkeologisk förundersökning eller arkeologisk undersökning enligt 14 § andra stycket, eller 4. ersättning enligt 15 § första stycket."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 516.5, "y1": 295.7, "innehåll": "Den som är missnöjd med ett beslut som avses i första stycket får väcka talan mot staten vid mark- och miljödomstolen inom ett år från det att han eller hon fick del av länsstyrelsens beslut."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 514.5, "y1": 340.7, "innehåll": "Ersättning som beslutats av domstol enligt 15 § första stycket ska deponeras enligt bestämmelserna i 15 § andra stycket. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 373.1, "x1": 521.8, "y1": 479.5, "innehåll": "3 kap. Byggnadsminnen 1 § En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 483.8, "x1": 505.2, "y1": 557.5, "innehåll": "I fråga om en byggnad av sådant värde som avses i första stycket och som tillhör staten gäller de bestämmelser som regeringen meddelar om statliga byggnadsminnen. Om ett statligt byggnadsminne övergår till en annan ägare än staten, ska det därmed utgöra ett byggnadsminne enligt denna lag."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 492.5, "y1": 619.1, "innehåll": "Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte en byggnad som är fornlämning eller kyrkobyggnad enligt denna lag. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 623.6, "x1": 505.2, "y1": 703.8, "innehåll": "Skyddets innebörd och omfattning 2 § När en byggnad förklaras för byggnadsminne, skall länsstyrelsen genom skyddsbestämmelser ange på vilket sätt byggnaden skall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden den inte får ändras."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 708.2, "x1": 509.1, "y1": 765.4, "innehåll": "Om det behövs får föreskrifterna också innehålla bestämmelser om att ett område kring byggnaden skall hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 127.6, "innehåll": "3 § Skyddsbestämmelser skall så långt möjligt utformas i samförstånd med byggnadens ägare och ägare till kringliggande markområde. ägaren får inte åläggas mera omfattande skyldigheter än vad som är oundgängligen nödvändigt för att bibehålla byggnadsminnets kulturhistoriska värde. Hänsyn skall tas till byggnadens användning och ägarens skäliga önskemål. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 516.5, "y1": 195.1, "innehåll": "Byggnadsminnesförklaring 4 § Fråga om en byggnad bör förklaras för byggnadsminne kan väckas av var och en genom ansökan eller tas upp av länsstyrelsen på eget initiativ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 199.5, "x1": 524.5, "y1": 273.1, "innehåll": "Ansökan om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne skall innehålla uppgifter om vilken fastighet byggnaden är belägen på och om fastighetens ägare samt beskrivning av byggnaden. I ansökningen bör även anges vilka omständigheter som åberopas för att byggnaden bör förklaras för byggnadsminne."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 509.2, "y1": 335.4, "innehåll": "Innan länsstyrelsen fattar beslut som enligt detta kapitel kan medföra rätt till ersättning eller inlösen för ägare eller någon annan, skall länsstyrelsen undersöka om medel för detta finns tillgängliga."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 517.2, "y1": 447.2, "innehåll": "5 § Då fråga väckts eller tagits upp om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne, får länsstyrelsen i avvaktan på ärendets slutliga prövning meddela förbud mot åtgärder som kan minska eller förstöra byggnadens kulturhistoriska värde. Förbudet får gälla för en tid av högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får det förlängas, dock högst med sex månader för varje gång."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 503.2, "y1": 526.0, "innehåll": "6 § Om en byggnad kan antas komma i fråga som byggnadsminne får länsstyrelsen förordna att anmälan till länsstyrelsen skall göras innan byggnaden rivs eller ändras på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde (anmälningsplikt)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 524.6, "y1": 587.5, "innehåll": "Länsstyrelsen skall inom en månad från det anmälan kom in dit avgöra om den anmälda åtgärden skall få vidtas eller förbjudas enligt 5 §. Under denna tid får den anmälda åtgärden inte vidtas utan att länsstyrelsen har medgett det. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 497.8, "y1": 631.8, "innehåll": "7 § Om ett statligt byggnadsminne har övergått till att bli byggnadsminne enligt detta kapitel, skall länsstyrelsen utfärda förklaring om detta."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 636.9, "x1": 515.9, "y1": 778.1, "innehåll": "8 § Länsstyrelsen skall genast vidta de åtgärder som behövs för att en anteckning skall bli införd i fastighetsregistrets allmänna del eller för att en tidigare gjord anteckning skall tas bort, 1. då fråga väckts eller tagits upp om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne eller förklaring utfärdats enligt 7 §, 2. då förordnande enligt 6 § första stycket meddelats eller upphävts, 3. då beslut om byggnadsminnesförklaring vunnit laga kraft eller hävts, eller 4. då ansökan om byggnadsminnesförklaring avslagits."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Bestämmelser om vem som skall föra in eller ta bort uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del finns i 19 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Lag (2005:1213) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 509.2, "y1": 138.8, "innehåll": "9 § Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen eller den som arbetar på länsstyrelsens uppdrag har rätt att få tillträde till byggnader med tillhörande markområde samt att där vidta de åtgärder och undersökningar som behövs för lagens tillämpning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 507.2, "y1": 273.1, "innehåll": "Bestämmelser om ersättning och inlösen 10 § ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet har rätt till ersättning av staten om skyddsbestämmelser 1. utgör hinder för rivning av en byggnad och skadan därav är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten, eller 2. på annat sätt innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 509.2, "y1": 318.2, "innehåll": "Ersättning enligt första stycket får, om det är lämpligt, utgå med årliga belopp med rätt för sakägaren eller staten att erhålla omprövning vid ändrade förhållanden."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 506.5, "y1": 363.2, "innehåll": "Medför skyddsbestämmelser att synnerligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, är staten skyldig att lösa fastigheten om ägaren begär det."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 511.8, "y1": 424.7, "innehåll": "Bestämmelserna enligt första stycket tillämpas också då länsstyrelsen meddelat förbud enligt 5 §. Ersättning som därvid utgår ska, om det finns skäl, avräknas mot ersättning som sedermera kan komma att utgå med stöd av denna paragraf."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 520.3, "y1": 537.3, "innehåll": "Vid tillämpningen av första och tredje styckena ska, utan hinder av föreskrifterna om förlust av talan eller rätt till ersättning eller inlösen i 11 och 20 §§ eller 15 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900), även beaktas andra beslut om skyddsbestämmelser samt beslut som avses i 14 kap. 7, 10 och 12 §§ plan- och bygglagen, under förutsättning att besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet om skyddsbestämmelser. Lag (2010:911) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 524.5, "y1": 676.8, "innehåll": "11 § Har fråga väckts om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne, får länsstyrelsen förelägga den som vill göra anspråk på ersättning eller inlösen att inom viss tid, minst två månader från det han fått del av föreläggandet, anmäla detta till länsstyrelsen. Ett sådant föreläggande skall åtföljas av uppgift om de skyddsbestämmelser som avses bli utfärdade. Den som inte anmäler sina anspråk inom den utsatta tiden har förlorat sin rätt till ersättning eller inlösen. Länsstyrelsen beslutar om ersättning och inlösen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 507.6, "y1": 738.3, "innehåll": "Avtal mellan staten och en sakägare eller vad de uppenbarligen har förutsatt skall gälla mellan dem i fråga om ersättning eller inlösen skall även gälla för den som senare förvärvar sakägarens rätt. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 743.4, "x1": 518.5, "y1": 800.6, "innehåll": "12 § Om en fastighet till följd av ett beslut enligt detta kapitel minskar i värde så att den inte längre kan antas utgöra full säkerhet för borgenärerna, skall den ersättning som fastighetsägaren är berättigad till enligt 10 § deponeras hos länsstyrelsen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 505.8, "y1": 60.1, "innehåll": "Bestämmelsen gäller dock endast borgenärer som hade panträtt i fastigheten när ersättningsrätten uppkom och ersättningsbelopp som skall utgå på en gång."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 515.9, "y1": 172.6, "innehåll": "Om en borgenär lider skada, därför att depositionen inte skett i enlighet med första stycket, är han berättigad till ersättning från staten. Ersättningen lämnas mot avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller om en borgenär lider förlust genom att ersättningen blivit för lågt beräknad och den inte blivit prövad av domstol till följd av överenskommelse mellan staten och fastighetsägaren eller av annan anledning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 506.5, "y1": 234.1, "innehåll": "13 § I fråga om ersättning eller inlösen enligt 10 eller 12 § andra stycket ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 517.6, "y1": 329.4, "innehåll": "Ersättning för minskning av fastighetens marknadsvärde i fall som avses i 10 § ska bestämmas som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet. Därvid ska bortses från förväntningar om ändring av markanvändningen. Vid bestämmande av ersättningen ska 4 kap. 1 § andra stycket expropriationslagen tillämpas."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 502.5, "y1": 374.4, "innehåll": "Ersättning för skada enligt 10 § första stycket 1 ska minskas med ett belopp som motsvarar det som enligt samma punkt ska tålas utan ersättning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 513.9, "y1": 436.0, "innehåll": "Om staten begär det och det inte är uppenbart oskäligt, ska domstolen förordna att ersättning enligt 10 § första stycket ska betalas ut först när vissa åtgärder med byggnaden har utförts."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 440.3, "x1": 519.2, "y1": 547.8, "innehåll": "Ogillas en talan om ersättning eller inlösen som har väckts av fastighetsägaren eller annan sakägare, kan domstolen förordna att fastighetsägaren eller sakägaren ska bära sina egna kostnader, om han eller hon har inlett rättegången utan tillräckliga skäl. Har rättegången uppenbart inletts utan skälig grund, får domstolen dessutom förordna att fastighetsägaren eller sakägaren ska ersätta staten dess rättegångskostnader. Lag (2010:826) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 552.3, "x1": 473.8, "y1": 615.3, "innehåll": "ändring och hävande 14 § Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsbestämmelserna."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 619.7, "x1": 524.3, "y1": 676.8, "innehåll": "Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 681.9, "x1": 520.5, "y1": 772.1, "innehåll": "15 § Om bibehållandet av ett byggnadsminne medför hinder, olägenhet eller kostnad som inte står i rimligt förhållande till dess betydelse, får länsstyrelsen jämka skyddsbestämmelserna eller häva byggnadsminnesförklaringen. Länsstyrelsen får också häva en byggnadsminnesförklaring som framstår såsom ändamålslös."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.9, "y1": 93.8, "innehåll": "Regeringen får häva en byggnadsminnesförklaring eller jämka skyddsbestämmelser, om regeringen ger tillstånd till expropriation som rör byggnaden eller kringliggande område och byggnadsminnesförklaringen eller skyddsbestämmelserna inte kan bestå utan olägenhet för expropriationsändamålet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 515.8, "y1": 189.1, "innehåll": "Vid beslut om att häva en byggnadsminnesförklaring eller att jämka skyddsbestämmelser får länsstyrelsen eller regeringen förordna att den som begär hävandet eller jämkningen skall bekosta särskild dokumentation av byggnaden, om det är skäligt. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 193.6, "x1": 515.9, "y1": 290.4, "innehåll": "Ansvarsbestämmelser m.m. 16 § Länsstyrelsen får förelägga den som är ansvarig för förvaltningen av ett byggnadsminne att vidta rättelse eller avbryta pågående åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av skyddsbestämmelser och beslut enligt detta kapitel. Ett sådant föreläggande får förenas med vite."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 509.9, "y1": 368.4, "innehåll": "I de fall som avses i första stycket får länsstyrelsen i stället hos kronofogdemyndigheten begära särskild handräckning enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning mot den som ansvarar för förvaltningen av ett byggnadsminne. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 373.5, "x1": 519.8, "y1": 514.7, "innehåll": "17 § Om en länsstyrelse har meddelat ett föreläggande eller förbud mot någon i egenskap av ägare till en fastighet, tomträttshavare eller ägare till en byggnad på mark som tillhör någon annan, får länsstyrelsen sända beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. är föreläggandet förenat med löpande vite, skall även detta antecknas. Den som senast sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt skall, om den sökande inte är föreläggandets eller förbudets adressat, av inskrivningsmyndigheten genast i rekommenderat brev underrättas om anteckningen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 517.3, "y1": 643.0, "innehåll": "Har anteckning gjorts, gäller föreläggandet eller förbudet mot ny ägare av egendomen. Har den nya ägaren förvärvat egendomen genom köp, byte eller gåva och utgör egendomen fastighet eller tomträtt, gäller även löpande vite mot den nya ägaren räknat från tidpunkten för äganderättsövergången. Annat vite gäller inte mot en ny ägare av egendomen, men länsstyrelsen får sätta ut nytt vite för den ägaren. Löpande vite som avser en viss period får tas ut endast av den som var ägare vid periodens början."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 648.1, "x1": 508.5, "y1": 738.3, "innehåll": "Har ett antecknat föreläggande eller förbud upphävts genom ett beslut som vunnit laga kraft eller har den åtgärd som avses med föreläggandet vidtagits eller har ändamålet med föreläggandet eller förbudet förlorat sin betydelse, skall länsstyrelsen så snart den fått vetskap om förhållandet anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för borttagande av anteckningen. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 743.4, "x1": 508.5, "y1": 799.9, "innehåll": "18 § Till böter döms den som 1. i strid mot meddelade skyddsbestämmelser river eller på annat sätt förstör ett byggnadsminne eller ändrar det utan tillstånd enligt 14 § eller utan iakttagande av villkor för sådant tillstånd eller 2. bryter mot förbud som meddelats enligt 5 § eller förordnande enligt 6 § första stycket eller vidtar åtgärder i strid mot bestämmelserna i 6 § andra stycket."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 505.8, "y1": 122.3, "innehåll": "Den som inte efterkommer ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud döms inte till straff för det som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Lag (2000:265)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 500.4, "y1": 189.1, "innehåll": "överklagande m.m. 19 § Beslut av länsstyrelsen enligt detta kapitel överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 523.2, "y1": 301.7, "innehåll": "Länsstyrelsens beslut att inte förklara en byggnad för byggnadsminne får överklagas endast av Riksantikvarieämbetet. Lag (2000:265) . 20 § Länsstyrelsens beslut om ersättning och inlösen får inte överklagas. Den som är missnöjd med ett sådant beslut får väcka talan mot staten vid mark- och miljödomstolen inom ett år från det han fått del av länsstyrelsens beslut. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till ersättning eller inlösen förlorad."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 499.8, "y1": 413.5, "innehåll": "Staten får, när fråga väckts eller tagits upp om att förklara en byggnad för byggnadsminne, väcka talan vid mark- och miljödomstolen mot sakägare om fastställande av de villkor som skall gälla för ersättning. Om beslut om byggnadsminnesförklaring inte kommer till stånd inom ett år från det att målet avgjorts genom lagakraftägande dom, skall domen inte längre vara bindande för parterna."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 456.4, "y1": 503.5, "innehåll": "Talan om ersättning enligt 12 § andra stycket skall väckas vid mark- och miljödomstolen. Lag (2010:933) . 21 § Beslut enligt 1, 5 och 6 §§ gäller omedelbart. Lag (2013:548)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 535.9, "x1": 515.8, "y1": 608.6, "innehåll": "4 kap. Kyrkliga kulturminnen 1 § Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i detta kapitel."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 612.3, "x1": 523.8, "y1": 676.1, "innehåll": "Kyrkobyggnader och kyrkotomter 2 § Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 680.4, "x1": 497.9, "y1": 737.6, "innehåll": "Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 742.0, "x1": 519.2, "y1": 782.6, "innehåll": "Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats. Lag (1999:304) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 496.5, "y1": 60.1, "innehåll": "2 a § När en fråga om fastställelse av gränserna för en kyrkotomt uppkommer, prövas frågan av länsstyrelsen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 503.2, "y1": 122.3, "innehåll": "När ett ärende om fastställelse av gränser tas upp av någon annan än ägaren av området, ska ägaren underrättas om ärendet och ges tillfälle att yttra sig i saken. Underrättelsen ska ske genom delgivning. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 492.4, "y1": 183.9, "innehåll": "3 § Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 523.8, "y1": 261.9, "innehåll": "I fråga om en kyrkobyggnad krävs alltid tillstånd för rivning, flyttning eller ombyggnad av byggnaden liksom för ingrepp i eller ändring av dess exteriör och interiör med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt för ändring av dess färgsättning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 495.8, "y1": 340.7, "innehåll": "I fråga om en kyrkotomt krävs alltid tillstånd för utvidgning av tomten samt för uppförande eller väsentlig ändring av byggnader, murar, portaler, andra fasta anordningar och vegetation på tomten eller ändring av medveten gestaltning av vegetationen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 519.0, "y1": 402.2, "innehåll": "Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen ska utföras och den dokumentation som behövs. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 513.1, "y1": 481.0, "innehåll": "4 § Om länsstyrelsen beslutar det, ska 3 § om tillståndsprövning tillämpas också i fråga om en kyrkobyggnad eller en kyrkotomt som har tillkommit efter utgången av år 1939 och som har ett högt kulturhistoriskt värde. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 517.9, "y1": 542.5, "innehåll": "5 § Sedvanliga underhållsarbeten eller brådskande reparationsåtgärder får utföras utan tillstånd. Sådana åtgärder skall utföras med material och metoder som är lämpliga med hänsyn till byggnadens eller anläggningens kulturhistoriska värde."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 546.3, "x1": 521.8, "y1": 626.6, "innehåll": "Kyrkliga inventarier 6 § Inventarier av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats, skall förvaras och vårdas väl. Lag (1999:304) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 630.9, "x1": 523.9, "y1": 688.1, "innehåll": "7 § För varje församling skall det finnas en förteckning över inventarier som avses i 6 §. I förteckningen skall anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än församlingen och om det förvaras på någon annan plats än i kyrkan."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 693.2, "x1": 509.8, "y1": 749.6, "innehåll": "I varje församling skall det utses två personer som har ansvar för att föra förteckningen. De skall också se till att föremålen förvaras och vårdas väl. Församlingen skall anmäla till länsstyrelsen vilka som har utsetts. Lag (1999:304) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 754.7, "x1": 512.5, "y1": 811.9, "innehåll": "8 § Stiftet skall minst vart sjätte år kontrollera att alla föremål i förteckningen finns kvar. Sådan kontroll skall också göras vid byte av någon av de personer som har utsetts enligt 7 § andra stycket. Efter varje kontroll skall en kopia av förteckningen sändas till länsstyrelsen. Lag (1999:304)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 505.2, "y1": 155.3, "innehåll": "9 § I fråga om ett föremål i förteckningen, som inte ägs av någon enskild person eller släkt, krävs tillstånd från länsstyrelsen 1. för att avyttra det, 2. för att avföra det från förteckningen, 3. för att reparera eller ändra det, eller 4. för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör hemma."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 508.3, "y1": 217.6, "innehåll": "Länsstyrelsen får, i fråga om första stycket 3 och 4, ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder åtgärden. Villkoren får avse hur åtgärden skall utföras samt den dokumentation som behövs."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 503.4, "y1": 261.9, "innehåll": "Tillstånd krävs inte för mera obetydliga reparationer. Sådana reparationer får inte utföras så, att föremålets kulturhistoriska värde minskas. Lag (1999:304) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 491.2, "y1": 290.4, "innehåll": "10 § Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet får besikta kyrkliga inventarier."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 294.8, "x1": 474.5, "y1": 318.2, "innehåll": "Länsstyrelsen får också besluta att ett föremål skall tas upp i förteckningen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 322.5, "x1": 523.9, "y1": 396.9, "innehåll": "Om det finns allvarlig fara för att ett föremål skadas, får länsstyrelsen tills vidare ta hand om det eller vidta någon annan nödvändig åtgärd för att skydda eller vårda det. Innan en sådan åtgärd vidtas, skall samråd ske med stiftet och, om föremålet ägs av någon enskild, med denne. Lag (1999:304) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 400.7, "x1": 503.8, "y1": 481.0, "innehåll": "Begravningsplatser 11 § I vården av en begravningsplats ska dess betydelse som en del av kulturmiljön beaktas. Begravningsplatsen ska vårdas och underhållas så att dess kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 501.2, "y1": 526.0, "innehåll": "12 § Begravningsplatser enligt detta kapitel är sådana områden eller utrymmen som avses i 1 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 513.2, "y1": 604.0, "innehåll": "Bestämmelserna om begravningsplatser omfattar också sådana byggnader på begravningsplatsen som inte är kyrkobyggnader, fasta anordningar som murar och portaler samt vegetation. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 609.2, "x1": 510.5, "y1": 716.6, "innehåll": "13 § I fråga om en begravningsplats som anlagts före utgången av år 1939 krävs tillstånd av länsstyrelsen 1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra begravningsplatsen, 2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva eller väsentligt ändra befintlig byggnad, fast anordning eller vegetation, eller 3. för att ändra medveten gestaltning av vegetationen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 720.9, "x1": 519.0, "y1": 778.1, "innehåll": "Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen ska utföras och den dokumentation som behövs. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.5, "y1": 93.8, "innehåll": "14 § Om länsstyrelsen beslutar det, ska 13 § tillämpas också i fråga om en begravningsplats som tillkommit efter utgången av år 1939, om begravningsplatsen ligger invid en kyrkobyggnad som uppförts dessförinnan eller har ett högt kulturhistoriskt värde. Lag (2013:548) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 518.5, "y1": 206.4, "innehåll": "15 § Om det på en begravningsplats eller i en byggnad på en begravningsplats som ägs och förvaltas av en borgerlig kommun finns föremål av kulturhistoriskt värde, tillämpas bestämmelserna i 6, 7, 9 och 10 §§ också på sådana föremål. Kommunen skall därvid ansvara för förteckningen samt förvaringen och vården av föremålen. I stället för vad som sägs i 7 § skall i förteckningen anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än kommunen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 514.5, "y1": 290.4, "innehåll": "Beredskapsförberedelser 15 a § Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall vidta de beredskapsförberedelser som under höjd beredskap behövs för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Lag (1999:942) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 294.2, "x1": 478.4, "y1": 374.4, "innehåll": "Ersättning till Svenska kyrkan 16 § Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 379.5, "x1": 524.5, "y1": 419.5, "innehåll": "Svenska kyrkan beslutar om fördelning av ersättningen mellan stiften. Stiftet beslutar om fördelning inom sitt område."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 423.8, "x1": 520.6, "y1": 464.5, "innehåll": "Riksantikvarieämbetet skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i landet. Länsstyrelsen skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i länet. Lag (1999:304) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 487.2, "y1": 565.0, "innehåll": "Ingripande för att åstadkomma rättelse 17 § Länsstyrelsen får förelägga den som är ansvarig för förvaltningen av ett kyrkligt kulturminne att vidta rättelse eller avbryta pågående åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av föreskrifter och beslut enligt detta kapitel. Ett sådant föreläggande får förenas med vite."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 570.1, "x1": 509.9, "y1": 643.8, "innehåll": "I de fall som avses i första stycket får länsstyrelsen i stället hos kronofogdemyndigheten begära särskild handräckning enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning mot den som ansvarar för förvaltningen av ett kyrkligt kulturminne. Lag (1999:304) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 647.6, "x1": 483.8, "y1": 694.8, "innehåll": "överklagande 18 § Beslut enligt detta kapitel får överklagas till allmän förvaltningsdomstol."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 699.2, "x1": 478.5, "y1": 722.6, "innehåll": "Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 520.5, "y1": 109.6, "innehåll": "5 kap. Skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål 1 § Kulturföremål som kan antas ha funnits i Sverige i minst 75 år och som kan vara av stor betydelse för kulturarvet, får inte föras ut ur landet utan särskilt tillstånd. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 141.7, "x1": 519.8, "y1": 182.4, "innehåll": "3 § Regeringen får meddela föreskrifter om vilka kulturföremål som inte får föras ut ur landet utan särskilt tillstånd. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 270.1, "x1": 502.5, "y1": 350.4, "innehåll": "Prövningen av ansökningar om tillstånd till utförsel 7 § Frågor om tillstånd till utförsel ska prövas av Kungl. biblioteket, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Nationalmuseum eller Stiftelsen Nordiska museet (tillståndsmyndigheter) enligt den fördelning som regeringen bestämmer."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 355.5, "x1": 483.8, "y1": 440.5, "innehåll": "Ansökningarna ska ges in till Riksantikvarieämbetet. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet. Lag (2017:1263) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 444.8, "x1": 517.2, "y1": 502.0, "innehåll": "8 § Förvaltningslagen (2017:900) tillämpas vid handläggning av tillståndsärenden hos Stiftelsen Nordiska museet. Beslut i ett sådant ärende fattas av stiftelsens styresman eller någon annan tjänsteman som styresmannen utser. Lag (2018:794) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 506.4, "x1": 483.8, "y1": 547.0, "innehåll": "9 § Den som söker tillstånd skall på begäran av tillståndsmyndigheten ställa föremålet till myndighetens förfogande för granskning. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 551.4, "x1": 479.1, "y1": 591.3, "innehåll": "10 § Tillstånd till utförsel ska ges, om föremålet inte är av stor betydelse för kulturarvet. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 596.4, "x1": 514.3, "y1": 770.6, "innehåll": "10 a § Vid bedömningen av om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet ska det beaktas om föremålet 1. är unikt eller sällsynt eller är särskilt kännetecknande för sin tid och sitt kulturhistoriska sammanhang, 2. är knutet till en betydelsefull person eller händelse i svensk historia, 3. har ett betydelsefullt samband med en kulturmiljö eller är en del av en kulturhistorisk samling av stor betydelse, 4. annars har särskild betydelse för forskning, eller 5. av annan synnerlig anledning bör bevaras i landet. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 211.6, "innehåll": "11 § även om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet ska tillstånd till utförsel ges om 1. ägaren flyttar från Sverige för att bosätta sig i ett annat land, 2. föremålet genom arv, testamente eller bodelning har förvärvats av en enskild person som är bosatt i ett annat land, 3. föremålet förs ut ur landet av en offentlig institution här i landet eller en institution som får bidrag av stat, kommun eller region och det ska föras tillbaka till Sverige, 4. föremålet förs ut av en enskild person för att användas i samband med offentlig kulturverksamhet och det ska föras tillbaka till Sverige, eller 5. föremålet tillfälligt är i landet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 216.0, "x1": 508.5, "y1": 256.6, "innehåll": "även om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet får tillstånd till utförsel ges om föremålet har förvärvats av en institution i utlandet. Lag (2019:864) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 523.9, "y1": 368.4, "innehåll": "12 § Rör en ansökan mer än en av tillståndsmyndigheterna beslutar Riksantikvarieämbetet vilken tillståndsmyndighet som skall handlägga ansökningen. Den tillståndsmyndigheten får fatta beslut i ärendet först efter samråd med den eller de övriga tillståndsmyndigheter som är berörda. I sådana ärenden skall ansökningen avslås, om någon av de berörda tillståndsmyndigheterna anser att tillstånd inte skall beviljas. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 508.6, "y1": 396.2, "innehåll": "13 § Ett tillstånd till utförsel gäller i ett år från dagen för beslutet. Lag (2000:265) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 428.5, "x1": 521.8, "y1": 520.0, "innehåll": "överklagande 15 § Om en tillståndsmyndighet har avslagit en ansökan om tillstånd till utförsel, får beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 525.1, "x1": 507.2, "y1": 565.0, "innehåll": "Andra beslut som en tillståndsmyndighet har meddelat enligt detta kapitel, får inte överklagas. Lag (1995:72) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 568.8, "x1": 514.5, "y1": 632.6, "innehåll": "Medgivande av regeringen 16 § även om ett kulturföremål är av stor betydelse för kulturarvet, får regeringen, om det finns synnerliga skäl, medge att föremålet förs ut ur landet. Lag (2017:562) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 636.3, "x1": 506.5, "y1": 700.1, "innehåll": "Ansvar 17 § Bestämmelser om ansvar för olovlig utförsel av kulturföremål och för försök därtill finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Lag (2000:1244) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 505.9, "y1": 64.4, "innehåll": "6 kap. återlämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från en stat som ingår i EES"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 70.4, "x1": 524.5, "y1": 127.6, "innehåll": "1 § Ett kulturföremål som efter den 31 december 1994 olagligt förts bort från en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som finns i Sverige skall på begäran återlämnas till den staten. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 131.3, "x1": 519.8, "y1": 228.1, "innehåll": "Definitioner 2 § Med ett kulturföremål avses i detta kapitel ett föremål som i den stat det förts bort från betraktas som en nationell skatt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde enligt lagar eller administrativa förfaranden som är förenliga med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lsg (2015:852)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 524.5, "y1": 323.4, "innehåll": "3 § Med att ett kulturföremål olagligt förts bort avses i detta kapitel att 1. föremålet förts från en stats territorium i strid med den statens regler som har till syfte att skydda nationella skatter, eller 2. föremålet efter en tidsbegränsad laglig bortförsel inte har återlämnats eller något annat villkor för bortförseln har överträtts. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 327.9, "x1": 503.1, "y1": 408.2, "innehåll": "Väckande av talan 4 § Den stat från vars territorium kulturföremålet olagligt förts bort får vid allmän domstol väcka talan om återlämnande. Talan ska riktas mot den som innehar föremålet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 412.6, "x1": 519.8, "y1": 486.2, "innehåll": "Till en ansökan om stämning i mål som avses i första stycket ska det fogas dels en handling som beskriver föremålet och som anger att det är ett kulturföremål, dels en förklaring av den behöriga myndigheten i den återkrävande staten om att föremålet olagligt har förts bort."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 515.2, "y1": 565.0, "innehåll": "är någon annan än den som innehar föremålet ägare till det, ska domstolen, om ägaren är känd, underrätta honom eller henne om att talan väckts. Den som har en särskild rätt till föremålet ska också underrättas, om han eller hon är känd. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 569.4, "x1": 511.9, "y1": 660.3, "innehåll": "5 § Domstolen får på ansökan av den stat från vars territorium ett kulturföremål olagligt förts bort besluta om säkerhetsåtgärd beträffande föremålet. I sådana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 §§ rättegångsbalken tillämpas. Med bättre rätt till viss egendom ska i det sammanhanget avses rätt att få egendom återlämnad. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 523.0, "y1": 805.9, "innehåll": "6 § Talan om återlämnande ska väckas inom tre år från det att den återkrävande staten har fått kännedom om var föremålet finns och om vem som innehar det. Talan får dock inte väckas senare än trettio år efter det att föremålet olagligt fördes bort. I fråga om föremål som är en integrerad del av en offentlig samling och är upptaget i inventarieförteckningen hos ett museum, ett arkiv eller en bibliotekssamling eller som är en integrerad del av inventarierna hos en kyrklig eller annan religiös institution och har ett särskilt skydd enligt det återkrävande landets lag, får dock talan väckas inom sjuttiofem år efter bortförseln."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.6, "y1": 111.1, "innehåll": "Med en offentlig samling avses en samling som ägs av - en stat som avses i 1 §, - en lokal eller regional myndighet i en sådan stat, eller - en offentlig institution i en sådan stat vilken ägs eller till stor del finansieras av staten eller av en lokal eller regional myndighet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 467.8, "y1": 155.3, "innehåll": "Om bortförseln inte längre är olaglig när talan väcks, ska talan ogillas. Lsg (2015:852)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 521.8, "y1": 256.6, "innehåll": "Ersättning 7 § Om ett kulturföremål ska återlämnas, är den som innehar föremålet för egen räkning berättigad till skälig ersättning av den återkrävande staten. Detta förutsätter att innehavaren visar att han eller hon visat vederbörlig omsorg och uppmärksamhet vid anskaffandet av föremålet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 519.6, "y1": 402.2, "innehåll": "Vid bedömningen av om innehavaren visat vederbörlig omsorg och uppmärksamhet ska det tas hänsyn till alla omständigheter i samband med anskaffandet, däribland dokumentation om föremålets proveniens, de tillstånd för utförsel som krävs enligt den återkrävande medlemsstatens lagstiftning, parternas karaktär, det pris som betalats, om innehavaren kontrollerat tillgängliga register över stulna föremål och all relevant information som innehavaren rimligen kunnat erhålla, eller om innehavaren vidtagit andra sådana åtgärder som en omdömesgill person skulle ha vidtagit under samma omständigheter."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 517.8, "y1": 463.7, "innehåll": "Den som förvärvat föremålet genom arv, testamente, gåva eller bodelning är berättigad till ersättning endast om den som föremålet förvärvats från skulle ha varit det. Lsg (2015:852)."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 522.5, "y1": 665.6, "innehåll": "Undersökning 8 § Tingsrätten får på ansökan av den myndighet som regeringen bestämmer (den centrala myndigheten) besluta att myndigheten får genomföra en undersökning hos någon för att söka efter ett visst kulturföremål som olagligt förts bort från en stat som anges i 1 §. Tillstånd får lämnas endast om 1. det finns särskild anledning att anta att det sökta föremålet kan påträffas vid undersökningen, 2. den hos vilken undersökningen skall vidtas skäligen kan befaras undandra sig att lämna uppgift om han innehar föremålet, och 3. vikten av att åtgärden vidtas uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 670.7, "x1": 515.9, "y1": 817.1, "innehåll": "Ansökan skall göras skriftligen. Om det skäligen kan befaras att föremålet kan komma att gömmas undan eller någon annan åtgärd vidtas för att hindra eller försvåra ett återlämnande, får beslut enligt första stycket meddelas utan att motparten bereds tillfälle att yttra sig över ansökan. Motparten behöver i så fall inte heller underrättas om rättens beslut innan undersökningen påbörjas. Beslutet gäller omedelbart, om inte annat bestäms. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.6, "y1": 77.3, "innehåll": "9 § Av ett beslut om undersökning skall framgå i vilken utsträckning den centrala myndigheten har rätt att få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och andra utrymmen."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 504.3, "y1": 122.3, "innehåll": "Vid undersökning skall tillämpas bestämmelserna i 28 kap. 6 §, 7 § andra stycket och 9 § första stycket rättegångsbalken."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 126.7, "x1": 521.9, "y1": 200.4, "innehåll": "Myndigheten får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att genomföra undersökningen. Därvid tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Lag (2006:707) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 503.2, "y1": 279.1, "innehåll": "10 § Om det sökta föremålet påträffas vid undersökningen får den centrala myndigheten ta hand om föremålet, om det skäligen kan befaras att innehavaren genom att gömma undan föremålet eller genom att företa någon annan åtgärd hindrar eller försvårar ett återlämnande. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 519.2, "y1": 357.2, "innehåll": "11 § Den som berörs av ett omhändertagande enligt 10 § kan skriftligen begära prövning av det vid den tingsrätt som prövade ansökan om tillstånd till undersökningen. När begäran kommit in skall rätten snarast möjligt och, om det inte finns synnerliga skäl, senast fjärde dagen därefter hålla förhandling."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 362.3, "x1": 511.4, "y1": 385.7, "innehåll": "Till förhandlingen skall kallas både den som berörs och den centrala myndigheten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 509.2, "y1": 481.0, "innehåll": "Vid förhandlingen skall myndigheten redovisa skälen för omhändertagandet. Den som berörs skall få tillfälle att yttra sig. Förhandlingen skall, om möjligt, pågå utan avbrott. Uppskov får äga rum endast om det finns synnerliga skäl till det. Sedan förhandlingen avslutats, skall rätten omedelbart meddela beslut. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 523.2, "y1": 542.5, "innehåll": "12 § Domstolen skall bestämma hur länge omhändertagandet skall bestå. Tiden får inte sättas längre än som är oundgängligen nödvändigt. Ett omhändertagande får dock bestå högst tre månader. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 546.9, "x1": 523.7, "y1": 587.5, "innehåll": "13 § Om domstol enligt 5 § fattat beslut om säkerhetsåtgärd beträffande ett föremål upphör beslut om omhändertagande av samma föremål att gälla. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 591.3, "x1": 499.6, "y1": 654.3, "innehåll": "Rättegångsbestämmelser 14 § Vid rättegången i mål enligt detta kapitel tillämpas vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning är tillåten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 468.5, "y1": 682.8, "innehåll": "I rättegång om återlämnande får ersättning enligt 7 § yrkas utan stämning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 687.2, "x1": 477.8, "y1": 727.9, "innehåll": "över återlämnande och ersättning får i samma rättegång dömas endast i ett sammanhang. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 732.2, "x1": 472.1, "y1": 772.1, "innehåll": "14 a § Vid handläggningen av frågor som avses i 8 och 11 §§ gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 777.2, "x1": 516.5, "y1": 817.2, "innehåll": "Om inte annat sägs i detta kapitel, avgörs frågan om behörig domstol enligt 10 kap. rättegångsbalken. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 521.9, "y1": 183.8, "innehåll": "Kostnader 15 § I mål enligt detta kapitel gäller i fråga om rättegångskostnaderna 18 kap. rättegångsbalken med följande avvikelser. Om den återkrävande statens motpart inte insett eller bort inse att föremålet olagligt förts bort, ska den återkrävande staten svara för kostnaderna vid tingsrätten. Detsamma gäller under sådana omständigheter kostnaderna i högre rätt, om de har orsakats av att staten överklagat. För kostnad som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 499.8, "y1": 228.9, "innehåll": "16 § Den återkrävande staten svarar för kostnaderna för verkställigheten av en dom om återlämnande av ett kulturföremål. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 232.6, "x1": 485.1, "y1": 296.4, "innehåll": "Lagval 17 § Om ett olagligt bortfört kulturföremål återlämnats, skall äganderätten till föremålet bestämmas enligt den återkrävande statens lag. Lag (1994:1523) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 328.1, "x1": 523.4, "y1": 372.8, "innehåll": "7 kap. återlämnande av kulturföremål som olagligt förts ut från en stat som har tillträtt Unidroit-konventionen"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 378.8, "x1": 519.8, "y1": 502.7, "innehåll": "1 § Ett kulturföremål som finns i Sverige och som, efter det att Unidroit- konventionen av den 24 juni 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt trätt i kraft för Sveriges del, har förts ut olagligt från en stat som tillträtt konventionen ska återlämnas till den staten, om den begär det. Om den olagliga utförseln skett från en konventionsstat som är en EES-stat, ska föremålet dock återlämnas endast om det inte omfattas av definitionen i 6 kap. 2 § första stycket."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 507.8, "x1": 524.7, "y1": 598.0, "innehåll": "Trots första stycket ska föremålet inte återlämnas, om det har förts ut ur staten under upphovsmannens livstid eller inom femtio år från dennes död. Kulturföremål som har tillverkats av en eller flera medlemmar av en stam eller ursprungsbefolkning för stammens eller befolkningens traditionella eller rituella bruk ska dock alltid återlämnas till stammen eller befolkningen. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 602.5, "x1": 511.2, "y1": 699.3, "innehåll": "Definitioner 2 § Med ett kulturföremål avses i detta kapitel ett föremål som är av betydelse för arkeologin, förhistorien, historien, litteraturen, konsten eller vetenskapen och som tillhör någon av de kategorier som anges i bilaga 2 till denna lag. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 704.4, "x1": 513.8, "y1": 794.6, "innehåll": "3 § Med att ett kulturföremål olagligt förts ut avses i detta kapitel att 1. föremålet förts ut från en stats territorium i strid med den statens regler om utförsel av kulturföremål som har till syfte att skydda statens kulturarv, eller 2. föremålet efter en tidsbegränsad laglig utförsel inte har återlämnats eller något annat villkor för utförseln har överträtts. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 492.5, "y1": 99.8, "innehåll": "Väckande av talan 4 § Den stat från vars territorium kulturföremålet olagligt förts ut får vid allmän domstol väcka talan om återlämnande. Talan ska riktas mot den som innehar föremålet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 104.2, "x1": 519.8, "y1": 177.9, "innehåll": "Till en ansökan om stämning i mål som avses i första stycket ska det fogas dels en handling som beskriver föremålet och som anger att det är ett kulturföremål, dels en förklaring av den behöriga myndigheten i den återkrävande staten om att föremålet olagligt har förts ut."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 515.2, "y1": 256.6, "innehåll": "är någon annan än den som innehar föremålet ägare till det, ska domstolen, om ägaren är känd, underrätta honom eller henne om att talan väckts. Den som har en särskild rätt till föremålet ska också underrättas, om han eller hon är känd. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 500.5, "y1": 301.7, "innehåll": "5 § Domstolen får på ansökan av den stat från vars territorium ett kulturföremål olagligt förts ut besluta om säkerhetsåtgärd beträffande föremålet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 523.8, "y1": 363.2, "innehåll": "I sådana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 §§ rättegångsbalken tillämpas. Med bättre rätt till viss egendom ska i det sammanhanget avses rätt att få egendom återlämnad. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 367.5, "x1": 523.0, "y1": 424.7, "innehåll": "6 § Talan om återlämnande ska väckas inom tre år från det att den återkrävande staten har fått kännedom om var föremålet finns och om vem som innehar det. Talan får dock inte väckas senare än femtio år efter det att föremålet olagligt fördes ut."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 521.7, "y1": 453.2, "innehåll": "Om utförseln inte längre är olaglig när talan väcks, ska talan ogillas. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 457.0, "x1": 523.6, "y1": 604.0, "innehåll": "Ersättning 7 § Om ett kulturföremål ska återlämnas, är den som innehar föremålet berättigad till skälig ersättning av den återkrävande staten. Detta förutsätter att innehavaren visat tillräcklig omsorg och uppmärksamhet vid anskaffandet av föremålet och i fråga om hur föremålet förts ut från den återkrävande staten. Den som förvärvat föremålet genom arv, testamente, gåva eller bodelning är berättigad till ersättning endast om den som föremålet förvärvats från skulle ha varit det. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 608.6, "x1": 492.9, "y1": 671.6, "innehåll": "Rättegångsbestämmelser 8 § Vid rättegången i mål enligt detta kapitel tillämpas vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning är tillåten."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 676.7, "x1": 468.5, "y1": 700.1, "innehåll": "I rättegång om återlämnande får ersättning enligt 7 § yrkas utan stämning."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 704.5, "x1": 477.8, "y1": 774.0, "innehåll": "över återlämnande och ersättning får i samma rättegång dömas endast i ett sammanhang. Lag (2011:782) . Kostnader"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 161.3, "innehåll": "9 § I mål enligt detta kapitel gäller i fråga om rättegångskostnaderna 18 kap. rättegångsbalken med följande avvikelser. Om den återkrävande statens motpart inte insett eller bort inse att föremålet olagligt förts ut, ska den återkrävande staten svara för kostnaderna vid tingsrätten. Detsamma gäller under sådana omständigheter kostnaderna i högre rätt, om de har orsakats av att staten överklagat. För kostnad som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 499.8, "y1": 206.4, "innehåll": "10 § Den återkrävande staten svarar för kostnaderna för verkställigheten av en dom om återlämnande av ett kulturföremål. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 495.9, "y1": 290.4, "innehåll": "Lagval 11 § Om ett kulturföremål som olagligt förts ut från en stat återlämnats, ska äganderätten till föremålet bestämmas enligt den återkrävande statens lag. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 322.8, "x1": 514.3, "y1": 367.6, "innehåll": "8 kap. återlämnande av kulturföremål som stulits utomlands i en stat som har tillträtt Unidroit-konventionen"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 372.8, "x1": 520.5, "y1": 463.7, "innehåll": "1 § För föremål som utgör kulturföremål enligt definitionen i 7 kap. 2 § och som har stulits utomlands i en stat som tillträtt Unidroit-konventionen av den 24 juni 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt gäller lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre med den avvikelse som anges i 2 §. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 468.1, "x1": 467.2, "y1": 508.8, "innehåll": "2 § I stället för de tidsfrister som anges i 3 och 5 §§ lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre ska tidsfrister om tre år gälla. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 544.9, "x1": 519.2, "y1": 802.1, "innehåll": "Bilaga 2 De kategorier som avses i 7 kap. 2 § är följande. 1. Sällsynta zoologiska, botaniska, mineralogiska och anatomiska exemplar eller samlingar samt föremål av paleontologiskt intresse. 2. Föremål med historisk anknytning, innefattande vetenskapens och teknologins historia samt krigs- och samhällshistoria, föremål med anknytning till nationella ledares, filosofers, vetenskapsmäns och konstnärers liv samt till händelser av nationell betydelse. 3. Fynd från tillåtna eller otillåtna arkeologiska utgrävningar eller från arkeologiska upptäckter. 4. Delar av konstnärliga eller historiska monument eller fornlämningar som tagits sönder. 5. Antikviteter som är äldre än 100 år, såsom inskriptioner, mynt och graverade sigill."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.7, "y1": 295.6, "innehåll": "6. Föremål av etnologiskt intresse. 7. Föremål av konstnärligt intresse, såsom - tavlor, målningar och teckningar som gjorts helt för hand, oavsett underlag och material, med undantag för industridesign och industritillverkade föremål som dekorerats för hand, - originalverk i form av statyer och skulpturer, oavsett material, - gravyrer, tryck och litografier i original, och - konstnärliga assemblage och montage i original, oavsett material. 8. Enstaka exemplar eller samlingar av sällsynta handskrifter och inkunabler, äldre böcker, dokument och publikationer av särskilt intresse, såsom historiskt, konstnärligt, vetenskapligt eller litterärt intresse. 9. Frimärken eller stämpelmärken och liknande märken, i enstaka exemplar eller i samlingar. 10. Arkiv, inklusive samlingar av ljudupptagningar, fotografier och filmupptagningar. 11. Möbler som är äldre än 100 år och äldre musikinstrument. Lag (2011:782) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 328.1, "x1": 495.2, "y1": 496.0, "innehåll": "9 kap. Militär användning av kulturegendom 1 § För militär användning av kulturegendom med förstärkt skydd döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som till stöd för militära åtgärder använder kulturegendom som har ett förstärkt skydd enligt det andra protokollet till Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt eller områden i sådan egendoms omedelbara närhet. Straffet är fängelse i högst fyra år. Lag (2017:629) ."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 528.4, "x1": 326.4, "y1": 656.6, "innehåll": "övergångsbestämmelser 1998:950 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. 2. Genom lagen upphävs a) lagen (1942:350) om fornminnen, b) lagen (1960:690) om byggnadsminnen,"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 651.2, "x1": 529.2, "y1": 745.1, "innehåll": "c) lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål. 3. Beslut meddelade enligt äldre lag skall vid tillämpning av den nya lagen anses ha meddelats med stöd av denna. 4 kap. 16 § andra meningen tillämpas endast i ärenden som väckts efter ikraftträdandet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 749.5, "x1": 521.9, "y1": 806.6, "innehåll": "äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före den 1 januari 1989. ärenden som vid utgången av år 1988 kommit in till regeringen men som ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre föreskrifter."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.5, "y1": 111.1, "innehåll": "4. Har beslut om skyddsföreskrifter eller beslut om förbud enligt 7 § lagen (1960:690) om byggnadsminnen meddelats av länsstyrelsen före den 1 juli 1987, skall dessförinnan gällande bestämmelser om ersättning tillämpas. 5. Vid tillämpning av 3 kap. 10 § femte stycket får beaktas även beslut som meddelats före ikraftträdandet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 519.0, "y1": 234.1, "innehåll": "I mål enligt 5 § lagen (1960:690) om byggnadsminnen i vilka talan har väckts före den 1 juli 1987 skall 12 § andra stycket nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 1987 tillämpas. 6. Punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål skall fortsätta att gälla. 1991:872"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 502.5, "y1": 306.9, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om handräckning där talan väckts före ikraftträdandet. 1995:72"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 311.3, "x1": 455.8, "y1": 379.7, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:560"}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 459.7, "y1": 452.5, "innehåll": "Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. äldre bestämmelser gäller för ansökningar om tillstånd som kommit in till Riksantikvarieämbetet före den 1 juli 1995."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 510.5, "y1": 547.8, "innehåll": "1999:304 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 16 § den 1 januari 2002, och i övrigt den 1 januari 2000. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 516.5, "y1": 626.6, "innehåll": "2000:265 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. 2. Beslut om tillstånd till utförsel av kulturföremål som har meddelats innan denna lag trätt i kraft gäller inte efter utgången av år 2000."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 630.9, "x1": 522.5, "y1": 755.6, "innehåll": "2010:826 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning med anledning av skyddsbestämmelser eller, i fall som avses i 3 kap. 10 § fjärde stycket, förbud som länsstyrelsen har meddelat före ikraftträdandet. 3. I de fall som avses i 2 ska hänvisningen till expropriationslagen (1972:719) avse den lagen i dess lydelse vid utgången av juli 2010."}
{"titel": "Kulturmiljölagen 1988 950", "filnamn": "kulturmiljolag-1988_950.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 760.0, "x1": 499.1, "y1": 817.1, "innehåll": "2011:782 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Bestämmelsen i 8 kap. 2 § tillämpas inte i fråga om sådana förvärv som har gjorts före ikraftträdandet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 294.1, "y0": 84.5, "x1": 535.8, "y1": 166.6, "innehåll": "Samordning Kraven i BBV21:1 är harmoniserade med bransch- reglerna från Golvbranschens Våtrumskontroll, Säker Vatteninstallation och Måleribranschens Våtrumskontroll."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 294.1, "y0": 245.6, "x1": 552.3, "y1": 381.6, "innehåll": "övergångsregler Projekterings- och installationsarbeten som startats från och med 1 januari 2021 ska utföras enligt BBV21:1. Arbeten som startar från och med 1 januari 2021 får utföras enligt BBV15:1 förutsatt att bygglov beviljats innan den 1 januari 2021, även då projektering och installationsarbete startas från och med 1 januari 2021 eller då projekterings- eller bygghandlingar enligt BBV15:1 är påbörjade innan 1 januari 2021."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 79.5, "x1": 554.8, "y1": 142.9, "innehåll": "Reglerna gäller för funktion och applicering av tätskiktssystem på olika underlag då kakel, klinker eller mosaik ska utgöra ytskikt på golv och väggar i platsbyggda våtrum i bostäder eller utrymmen med motsva- rande vatten belastning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 139.2, "x1": 559.1, "y1": 189.1, "innehåll": "Som våtrum betraktas utrymmen där golv och väggytor helt eller delvis kan utsättas för återkommande vattenbegjutning, såsom rum med dusch eller badkar installerat."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 185.4, "x1": 518.2, "y1": 221.8, "innehåll": "Reglerna kan tillämpas, helt eller delvis, när natursten, glas och liknande produkter används som ytskikt."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 218.0, "x1": 556.0, "y1": 308.4, "innehåll": "Reglerna gäller för keramiska plattor monterade med tunnskikts- teknik. Tunnskiktsteknik innebär att ovanpå tätskiktet sätts plattan i fästmassa som är uppkammad med tandspackel. Reglerna gäller inte för andra typer av utföranden, som till exempel tjockbruksläggning eller när ytskiktet ska utgöras av andra material såsom till exempel färgade cementprodukter."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 304.7, "x1": 483.5, "y1": 327.6, "innehåll": "Både nyproduktion och renovering omfattas av reglerna."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 321.9, "x1": 524.5, "y1": 373.7, "innehåll": "Regler för vatten- och avloppsinstallationer ingår inte i BBV, för dessa hänvisas till Branschregler Säker Vatteninstallation. Se www.sakervatten.se."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 368.0, "x1": 538.0, "y1": 406.4, "innehåll": "Regler för elinstallationer ingår inte i BBV, för dessa hänvisas till gällande svenska standarder. Se www.elsakerhetsverket.se."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 400.7, "x1": 533.4, "y1": 439.0, "innehåll": "Regler för måleriarbeten ingår inte i BBV, för dessa hänvisas till måleribranschens, MVK:s branschregler för våtrum."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 176.1, "y0": 441.8, "x1": 556.0, "y1": 584.0, "innehåll": "1.1 Reglernas tillämpning i övriga  utrymmen Reglerna tillämpas i tillämpliga delar för keramiska golv i utrym- men där det föreligger risk för utläckande vatten eller vattenspill (BBR 6:5331). Utrymmen i bostäder där följande regelverk kan tillämpas är exempelvis tvättstuga, WC-rum och utrymmen med vattenvärmare, värmepump, värmepanna eller liknande. Reglerna kan även tillämpas för andra utrymmen om det föreligger risk för att golvet ska utsättas för utläckande vatten eller vattenspill. Kök i bostäder omfattas inte av krav på tätskikt på golvet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 580.2, "x1": 534.9, "y1": 616.6, "innehåll": "Reglerna gäller i sin helhet för övriga utrymmen förutom i följande kapitel:"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 617.2, "x1": 553.6, "y1": 714.1, "innehåll": "Kvalitetsdokument enl §2.5 i övriga utrymmen Bilaga A till BBV, Kvalitetsdokumentet, behöver inte utfärdas för entre- prenader i övriga utrymmen i bostäder. Kvalitetsdokument kan dock utfärdas för utrymmena beskrivna ovan om det avtalas med beställare. I dessa fall ska det tydligt framgå att Kvalitetsdokumentet endast gäller golv."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 211.9, "y0": 714.7, "x1": 546.8, "y1": 771.2, "innehåll": "Krav på vattentäthet enl §3 i övriga utrymmen I övriga utrymmen, med krav på vattentätt golv, ska hela golvet förses med tätskikt. Tätskiktet ska även dras upp på vägg minst 50 mm."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 29.8, "x1": 539.2, "y1": 126.8, "innehåll": "Våtzoner enl §3.2 i övriga utrymmen De övriga utrymmena är inte uppdelade i våtzoner. Golvet i övriga utrymmen ska förses med godkänt tätskiktssystem av valfri typ, VTg eller VTgF, oavsett underlag. är golvet sammanhängande med golv i våtrum utan avbrott i tätskiktet ska dock VTgF-system användas vid träbjälklag."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 127.3, "x1": 550.8, "y1": 237.8, "innehåll": "Golvlutning enl §4.2 i övriga utrymmen Om golvbrunn är installerad i dessa utrymmen kan golvlutningen begränsas till ett lokalt område vid brunnen under förutsättning att de vattenanslutna apparaterna som kan läcka är installerade vid brun- nen. Om apparaterna inte är installerade vid brunnen ska golvet luta hela sträckan från apparat till golvbrunn. Golvlutningen ska vara minst 1:200 (5 mm/m)."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 232.0, "x1": 530.6, "y1": 270.4, "innehåll": "övrig yta kan vara utförd utan lutning. Bakfall får dock inte före- komma i någon del av utrymmet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 271.0, "x1": 549.5, "y1": 354.4, "innehåll": "Golvkonstruktioner av skivor enl §4.7.2 i övriga utrymmen På golv med lutning i övriga utrymmen ska inte tätskikt appliceras direkt på underlag av skivor. Däremot kan lämpligt skivmaterial före- komma som underlag för tätskikt på golv i övriga utrymmen utan lut- ning (utan golvbrunn), till exempel WC-rum."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 355.0, "x1": 543.8, "y1": 438.5, "innehåll": "Rör (Genomföringar i golv) enl §5.1.3 i övriga utrymmen I tvättstuga med vattenvärmare, värmepump, vattenmätare eller lik- nande apparater ska rörgenomföringar i golv för tappvattenservis eller anslutningar till apparater och fördelarrör utföras med rörgenomför- ingshylsa."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 434.7, "x1": 553.9, "y1": 484.6, "innehåll": "I WC-rum får även tappvattenrör finnas i golv, förutsatt att röret har en slät yta och korrekt avstånd mellan rör så att manschetten kan monteras på korrekt sätt."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 485.1, "x1": 541.1, "y1": 608.6, "innehåll": "Tätskikt vid WC-stol med inbyggd spolcistern enl §6.6 i övriga utrymmen även i WC-utrymme där tätskiktskrav på vägg annars inte föreligger ska vägg och golv bakom, på sidorna och under inbyggd cistern förses med tätskikt av valfri systemtyp. Här kan man eventuellt använda andra typer av tätskikt än sådana som är avsedda för keramik, eller använda specifik anordning för läckageavledning enligt leverantörens beskrivning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 171.9, "y0": 611.3, "x1": 554.1, "y1": 726.5, "innehåll": "1.2 Fackmässighet enligt BBV Av byggbranschens allmänna bestämmelser (AB/ABT) och av Kon- sumenttjänstlag 1985:716 framgår att näringsidkare ska utföra arbe- tet fackmässigt. Fackmässighet innebär bland annat att entreprenören ansvarar för att tjänsten utförs på ett sätt som man kan kräva av en nor- malt kunnig och skicklig fackman samt att alla installationer görs enligt leverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 207.6, "y0": 722.7, "x1": 533.7, "y1": 759.1, "innehåll": "För keramiska golv- och väggkonstruktioner i våtrum är BBV sedan lång tid ansedda som riktlinjer för fackmässighet inom området."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 216.1, "y0": 32.8, "x1": 547.8, "y1": 225.5, "innehåll": "För att uppnå fackmässighet enligt BBV, krävs ■ att arbetet utförs enligt BBV ■ att ett godkänt tätskiktssystem enligt BBV används på minst en yta i utrymmet och arbetet har utförts enligt godkänd monteringsanvisning ■ att arbetena utförs av ett företag som är behörigt enligt §2 BBV ■ att tätskiktsarbetet utförs av plattsättare som har behörighet enligt §2.2 BBV, är anställd i ett behörigt företag och kan uppvisa giltig fotolegitimation utfärdad av Byggkeramikrådet ■ att Kvalitetsdokument, BBV:s Bilaga A, fylls i och överlämnas till beställare och brukare/boende, tillsammans med monterings- anvisningen för det godkända tätskiktssystemet enligt §2.5 BBV."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 180.4, "y0": 228.2, "x1": 559.4, "y1": 343.3, "innehåll": "1.3 Reglerna är generella Reglerna är baserade på de kunskaper och erfarenheter som var kända inom den svenska byggkeramikbranschen 2020. Branschreglerna avser detaljutförande med hänsyn till myndighetskrav i Boverkets byggregler, BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2020:4, BBR. Reglerna är generella och utgår från arbeten med godkända tätskiktssystem på hela golv- och väggytor som ska förses med keramiska plattor."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 216.1, "y0": 339.6, "x1": 560.5, "y1": 416.5, "innehåll": "Det förekommer entreprenader där keramiska ytor ska blandas med andra ytmaterial inom våtrum. Tätskikten för de olika ytmaterialen ska i dessa fall överlappas vattentätt. Reglerna tillämpas i dessa fall endast för de ytor som klätts med keramik. Avgränsning ska tydligt framgå i Kvalitets dokumentet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 216.1, "y0": 439.9, "x1": 557.8, "y1": 543.8, "innehåll": "I vissa fall kan situationer uppstå då generella regler inte alltid kan till- lämpas i sin helhet utan speciella lösningar måste skapas med hänsyn till omständigheterna på platsen. Sådana lösningar ska endast göras efter överenskommelse mellan entreprenör och beställare samt efter samråd med berörda materialtillverkare. Avvikelser ska alltid utföras fackmässigt och garanti på arbetet ska utgå som vanligt. Anser hant verkaren att arbe- tet inte kan utföras fackmässigt ska han eller hon avråda från lösningen."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 216.1, "y0": 540.1, "x1": 552.6, "y1": 590.0, "innehåll": "En beskrivning av lösningen och överenskommelse med beställare/ materialtillverkare ska dokumenteras i en avvikelserapport och i Kvali- tetsdokumentet, Bilaga A till BBV."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 180.4, "y0": 592.7, "x1": 544.2, "y1": 653.9, "innehåll": "1.4 Delreparationer Reglerna kan normalt inte tillämpas vid arbeten på delar av ytor vid reparationer, åtgärdande av felutföranden, skador och liknande."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 216.1, "y0": 650.1, "x1": 560.8, "y1": 794.5, "innehåll": "Däremot kan sådana åtgärder göras fackmässigt med utgångspunkt från BBV. Entreprenören tar ansvar för arbetet och kan lämna garanti enligt överenskommelse mellan parterna. Entreprenören ska ha kontakt med tätskiktstillverkaren och få godkännande för reparation i det spe- cifika fallet. Tätskiktstillverkaren ska förse utföraren med en anvisning som avser reparationen. Utföraren ska dokumentera arbetet kontinuer- ligt och överlämna bilder, beskrivning av arbetet och anvisning från tät- skiktstillverkaren till beställaren. Kvalitetsdokument Bilaga A kan inte utfärdas enkom för delreparationsarbeten som utförs efter entreprena- dens slut."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 171.9, "y0": 28.1, "x1": 549.4, "y1": 156.8, "innehåll": "1.5 Gör-det-självarbeten För privatpersoner som avser att göra arbeten med kakel och klinker i egen fastighet gäller normalt att försäkringsbolagen accepterar sådana arbeten, under förutsättning att det utförs med utgångspunkt från gällande branschregler och enligt tätskiktstillverkarens godkända mon- teringsanvisning. Byggkeramikrådet avråder dock från gör-det-själv- arbeten i våtrum, om man inte har mycket god kunskap och vana inom området. Kvalitetsdokument kan inte utfärdas för dessa arbeten."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 171.9, "y0": 207.0, "x1": 538.5, "y1": 254.6, "innehåll": "2.1 Behöriga företag Behörighet kan tilldelas företag, efter ansökan till Byggkeramikrådet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 250.9, "x1": 550.8, "y1": 341.3, "innehåll": "Företagen ska ha plattsättningsentreprenader som etablerad och fort- löpande verksamhet samt ha egna anställda plattsättare varav minst en behörig med yrkesbevis eller motsvarande plattsättningserfarenhet (tre år med 100 % plattsättningsarbete). Saknas svenskt yrkesbevis som plattsättare ska plattsättningserfarenheten verifieras med godkänt resul- tat hos minst en behörig plattsättare."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 337.5, "x1": 539.8, "y1": 373.9, "innehåll": "Förteckning av behöriga företag finns i bilaga D till Branschreglerna, BBV, på www.bkr.se/medlemsforetag."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 370.2, "x1": 549.2, "y1": 406.6, "innehåll": "Behöriga företag ska om inget annat avtalats vid våtrumsentreprenader utföra arbetet enligt BBV."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 402.9, "x1": 507.3, "y1": 439.3, "innehåll": "Behöriga företag ska utfärda Kvalitetsdokument enligt §2.5 vid våtrumsentreprenader."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 435.5, "x1": 509.2, "y1": 472.0, "innehåll": "Behöriga företag ska ha ordnad ekonomi, F-skattsedel, ansvars- försäkring samt vara momsregistrerade."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 468.2, "x1": 541.4, "y1": 504.6, "innehåll": "Behöriga företag ska följa PlattsättningsEntreprenörers Riksförenings etiska regler."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 500.9, "x1": 542.3, "y1": 537.3, "innehåll": "\\\"Endast företag som tilldelats våtrumsbehörighet äger rätt att använda Byggkeramikrådets logotyp \\\"Behörig våtrum\\\".\\\""}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 171.9, "y0": 540.0, "x1": 537.7, "y1": 650.1, "innehåll": "2.2 Det behöriga företagets personal Behöriga företag ska alltid ha: ■ minst en våtrumsansvarig arbetsledare som ansvarar för företagets behörighet, även kallad behörighetsbärare. ■ minst en plattsättare bland de heltidsanställda som har yrkesbevis som plattsättare eller har verifierat sina plattsättningskunskaper."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 646.4, "x1": 550.7, "y1": 709.8, "innehåll": "Behörighetsbevis för plattsättare i form av fotolegitimation, utfärdad av Byggkeramikrådet, ska kunna uppvisas vid anmodan och bör bäras på arbetskläder. Fotolegitimationen kan även kopplas till ID06. Behörig- heten gäller i 5 år förutsatt att arbetsgivarens behörighet gäller."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 706.1, "x1": 549.2, "y1": 742.5, "innehåll": "Om underentreprenörer anlitas för tätskiktsarbeten ska även dessa vara behöriga. Ett företags behörighet gäller endast den egna personalen."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 8, "x0": 207.6, "y0": 738.7, "x1": 551.2, "y1": 775.2, "innehåll": "En person kan inte samtidigt vara behörighetsbärare eller arbetsledare i två olika företag."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 32.8, "x1": 534.0, "y1": 69.2, "innehåll": "En behörig plattsättare kan inte samtidigt vara anställd i två olika behöriga företag."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 69.7, "x1": 547.2, "y1": 166.7, "innehåll": "2.2.1 Lärlingsutbildning Företag som har lärlingar och som aktivt arbetar med denna typ av utbildning, kan låta lärling utföra tätskiktsarbete när handledaren så bedömer lämpligt. En förutsättning är att det sker under kontinuerligt överinseende av handledare som är behörig plattsättare anställd i före- taget."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 180.4, "y0": 169.4, "x1": 552.3, "y1": 257.6, "innehåll": "2.3 Behörighetsutbildning Minst en våtrumsansvarig arbetsledare på företaget ska ha genomgått Byggkeramikrådets kurs 1 och 2. Om det behöriga företaget har säte på flera orter ska våtrumsansvarig arbetsledare, som gått kurs 1 och 2, finnas på varje ort."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 253.8, "x1": 548.8, "y1": 303.7, "innehåll": "Plattsättare som utför tätskiktsarbeten enligt branschreglerna ska ha genomgått Byggkeramikrådets kurs 1 och 3 samt vara anställd i behö- rigt företag."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 300.0, "x1": 556.3, "y1": 322.9, "innehåll": "Enmansföretagare går kurs 1, 2 och 3 för företagets och egen behörighet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 319.2, "x1": 550.3, "y1": 369.1, "innehåll": "Kurs 1, 2 och vidmakthållande av våtrumsbehörighet arrangeras och genomförs av Byggkeramikrådet. Kurs 3 arrangeras och genomförs av Täskiktsleverantören."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 369.6, "x1": 560.2, "y1": 466.6, "innehåll": "Kurs 1 Tvådagarskurs för plattsättare och arbetsledare/företagsledare. Kursen innehåller detaljerad genomgång av branschreglerna, samt av krav på underlag, konstruktioner och av arbetsutförande. Dessutom ingår material kunskap och genomgång av riktlinjer för färdigt arbete. Kursen avslutas med ett skriftligt prov."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 467.1, "x1": 555.0, "y1": 564.1, "innehåll": "Kurs 2 Endagskurs för arbetsledare/företagsledare som är våtrumsansvarig i företaget. Kursen innehåller en stor del entreprenadjuridik, en översikt över svensk bygglagstiftning samt information om de juridiska kraven och konsekvenserna av behörigt och fackmässigt arbete enligt bransch- reglerna. Kursen avslutas med ett skriftligt prov."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 564.6, "x1": 560.0, "y1": 648.1, "innehåll": "Kurs 3 Kurs i praktisk tillämpning av godkända tätskiktssystem som genom- förs av tillverkare/leverantörer av godkända tätskiktssystem. Kursinne- håll enligt överenskommelse med Byggkeramikrådet. Kursdeltagare ska själva ta kontakt med valfri leverantör enligt branschreglernas bilaga C."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 216.1, "y0": 644.4, "x1": 552.2, "y1": 680.8, "innehåll": "Plattsättare som utför tätskiktsarbete ska genomgå kurs 3 för samtliga tätskiktssystem han/hon arbetar med."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 9, "x0": 180.4, "y0": 683.5, "x1": 560.7, "y1": 758.1, "innehåll": "2.4 Vidmakthållande av våtrumsbehörighet För vidmakthållande av behörigheten ska både plattsättare och arbets- ledare gå en återkurs vart femte år. Kursen arrangeras och genomförs av Byggkeramikrådet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 171.9, "y0": 28.1, "x1": 553.8, "y1": 156.8, "innehåll": "2.5 Kvalitetsdokument Behöriga företag ska utfärda Kvalitetsdokument, Bilaga A till BBV, efter varje våtrumsentreprenad. Kvalitetsdokumentet ska utfärdas av det behöriga företaget vars personal utfört tätskiktsarbetet och överlämnas till beställare och brukare/boende efter färdigställt arbete. Kvalitets- dokument ingår i entreprenörens åtagande vid  våtrumsentreprenader enligt BBV och ska därför överlämnas utan dröjsmål. Kvalitetsdoku- mentet ska finnas tillgängligt vid slutbesiktning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 207.6, "y0": 153.0, "x1": 547.9, "y1": 256.9, "innehåll": "Kontroll av att arbetet utförts enligt BBV och enligt aktuella monte- ringsanvisningar, sker genom att den behöriga plattsättare som utfört arbetet gör en egenkontroll. Dokumentationen sker genom att företa- gets våtrumsansvariga arbetsledare eller behöriga plattsättare fyller i Kvalitetsdokument i något av de digitala medier Byggkeramikrådet till- handahåller för behöriga företag. Plattsättarens egenkontroll kan även ske direkt i mobilapplikationen."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 207.6, "y0": 253.2, "x1": 550.9, "y1": 316.6, "innehåll": "Kvalitetsdokumentet undertecknas därefter elektroniskt av våtrums- ansvarig arbetsledare och den behöriga plattsättare som utfört tätskikts- arbetet ska namnges. Om fler än en behörig plattsättare utfört arbete i ett våtrum noteras namnen på dessa under övriga upplysningar."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 207.6, "y0": 312.8, "x1": 543.8, "y1": 403.2, "innehåll": "Kvalitetsdokumentet skickas till beställare/boende per e-post tillsam- mans med länk till aktuell monteringsanvisning för det godkända tät- skiktssystemet, alternativt i pappersform. Kopia av kvalitetsdokument och länk till monteringsanvisning arkiveras digitalt och finns tillgäng- ligt hos det behöriga företaget för egen dokumentation och för att kunna uppvisas i samband med kvalitetsöversyn enligt §2.6."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 207.6, "y0": 403.8, "x1": 549.6, "y1": 500.8, "innehåll": "2.5.1 Gemensamt Kvalitetsdokument Vid större entreprenader som avser hyresrätter, hotell och liknande kan ett gemensamt kvalitetsdokument för samtliga våtrum upprättas om det är överenskommet med beställaren. Vid entreprenader som avser bostadsrätter, där den boende själv tecknar försäkring, ska ett Kvalitets- dokument per lägenhet utfärdas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 171.9, "y0": 503.5, "x1": 553.7, "y1": 591.6, "innehåll": "2.6 Kvalitetsöversyn Företag med behörighet ska stå till förfogande för kvalitetsöversyn som sker genom Byggkeramikrådets kvalitetskonsulter. Vid översyn granskas dokumentation från genomförda våtrumsarbeten samt pågående arbets- utföranden i praktiken."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 171.9, "y0": 594.3, "x1": 553.6, "y1": 655.5, "innehåll": "2.7 Behörighetens upphörande För företag som blivit underkänt vid kvalitetsöversyn, eller inte ställt sig till förfogande för kvalitetsöversyn, kan behörigheten återkallas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 207.6, "y0": 651.7, "x1": 549.1, "y1": 688.1, "innehåll": "Behörigheten kan också återkallas om entreprenören gör sig skyldig till felaktiga arbetsutföranden eller andra avsteg från BBV."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 207.6, "y0": 684.4, "x1": 537.0, "y1": 720.8, "innehåll": "Missbruk av Branschreglernas Bilaga A, Kvalitetsdokument, innebär omedelbart återkallande av behörighet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 10, "x0": 207.6, "y0": 717.1, "x1": 540.2, "y1": 767.0, "innehåll": "Företag som inte uppfyller kraven enligt §2.1–§2.6 eller Byggkeramik- rådets Bestämmelser för behörighet kan få behörigheten återkallad. Rättigheterna för företaget som medföljt behörigheten upphör."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 180.4, "y0": 77.5, "x1": 554.6, "y1": 152.1, "innehåll": "3.1 Samtliga keramiska ytor Samtliga golv- och väggytor med keramisk beläggning/beklädnad i ett våtrum ska förses med godkänt tätskiktssystem, se figur 1. Tätskikts- systemet ska vara av samma fabrikat i hela utrymmet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 216.1, "y0": 615.3, "x1": 557.9, "y1": 698.8, "innehåll": "3.1.1 Undantag vid massivkonstruktioner mot mark Då golv- och väggytor utan underliggande/utvändig isolering och kapil- lärbrytande skikt står i direkt markkontakt och där inträngning av vatten/fukt i ångfas kan förekomma, medger reglerna undantag från ovanstående krav i §3.1, se figur 2 och 3."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 11, "x0": 216.1, "y0": 695.1, "x1": 561.8, "y1": 731.5, "innehåll": "Denna frågeställning är vanlig vid renovering av suterränghus och äldre hus med källare."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 207.5, "y0": 32.8, "x1": 549.1, "y1": 177.2, "innehåll": "Tätskiktet kan här begränsas till golv- och väggytor med kraftig vatten- belastning, till exempel duschplats. Då kan eventuell fukt, i form av dif- fusion, transporteras genom konstruktionens andra ytor utan att stop- pas upp. Fördelning av ytor med, eller utan, tätskikt bedöms i det enskilda fallet beroende på konstruktionens utformning ihop med vald tätskiktsleverantör. Om undantag görs och tätskikt endast app- liceras på delar av ytor, förutsätter det att dessa ytor enbart består av mineraliska material som tål fuktpåverkan. På ytor i utrymmet utan risk för tillskjutande fukt ska godkänt tätskiktssystem appliceras enligt §3.1."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 12, "x0": 207.5, "y0": 173.5, "x1": 552.3, "y1": 304.4, "innehåll": "Det kan även vara möjligt att använda ett cementbaserat s.k. diffusions- öppet tätskikt. Dessa produkter är normalt utvecklade för användning i andra applikationer än bostadsvåtrum, och uppfyller därför inte kraven för godkända tätskiktssystem enligt §6. Användning av dessa produk- ter i enlighet med BBV får endast ske efter att tillverkaren av produkten har utfärdat projektspecifikt godkännande och anvisning. Tätskiktspro- dukten ska vara av samma fabrikat som övrigt tätskikt i utrymmet. En beskrivning av lösning samt godkännandet från tillverkare ska noteras i Kvalitetsdokumentet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 180.4, "y0": 28.1, "x1": 550.4, "y1": 89.3, "innehåll": "3.2 Våtzoner Våtrummet indelas i våtzoner, med varierande krav baserat på förvän- tad vattenbelastning, se figur 4."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 216.1, "y0": 83.5, "x1": 560.6, "y1": 121.9, "innehåll": "Plats för bad eller dusch = golv i dusch eller under badkar samt väggar upp till 2,0 m över färdigt golv bakom badkar eller duschplats."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 216.1, "y0": 118.2, "x1": 544.5, "y1": 168.1, "innehåll": "När badkar eller duschplats på någon sida omges av skärmvägg ända upp till tak, som ska plattsättas, ingår gavel i våtzon 1 och baksida skärmvägg i våtzon 2."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 216.1, "y0": 162.3, "x1": 552.8, "y1": 227.8, "innehåll": "Våtzon 1 = Väggar från golv till tak vid plats för bad eller dusch och vägg ytor minst en meter utanför dessa samt våtrummets hela golv- yta. I ett en meters område utanför plats för bad eller dusch ingår mot- stående väggyta, inkl. gavel, i våtzon 1."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 216.1, "y0": 224.0, "x1": 562.3, "y1": 287.4, "innehåll": "Om del av yttervägg ingår i våtzon 1 ska hela väggen behandlas som till- hörande våtzon 1. Anledningen till detta är att den största fukt mekaniska drivkraften finns i våtrummets yttervägg på grund av de stora skillna- derna mellan ute- och innetemperatur, främst under vinterhalvåret."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 13, "x0": 216.1, "y0": 283.7, "x1": 553.7, "y1": 333.6, "innehåll": "Ta hänsyn till duschväggarnas mått samt badkarets storlek och place- ring vid bedömning av utbredningen av våtzon 1. Beställare och entre- prenör bör kommunicera detta."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 207.6, "y0": 56.8, "x1": 549.2, "y1": 237.2, "innehåll": "VTgF = Vattentäta golvsystem av folietyp eller skivor med tätskikt. VTvF = Vattentäta väggsystem av folietyp eller skivor med tätskikt. Tätskiktet utgörs av en fabrikstillverkad folie som appliceras med skarv- försegling på vägg och golvytor. VTg = övriga godkända tätskiktssystem för golv. VTv = övriga godkända tätskiktssystem för väggar. Vätskebaserade system betecknas VTg för golv och VTv för vägg. De vätskebaserade systemen kräver att rätt mängd per ytenhet applice- ras, annars kan de bli för tunna och i och med det inte tillräckligt täta. Följ alltid monteringsanvisningen."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 14, "x0": 171.9, "y0": 239.9, "x1": 554.5, "y1": 532.4, "innehåll": "3.4 Val av tätskiktssystem. Våtzon 1, väggar Skivkonstruktioner – VTvF. Massivkonstruktioner – VTvF eller VTv. Våtzon 1, golv Skivkonstruktioner – VTgF. Massivkonstruktioner – VTgF eller VTg. Våtzon 2, väggar Skivkonstruktioner – VTvF eller VTv. Massivkonstruktioner – VTvF eller VTv. Med massiva konstruktioner avses betong, puts och/eller olika typer av murverk. Bilaga C till branschreglerna (förteckningen över de godkända systemen som finns på www.bkr.se/godkanda-system) visar systemets egenskaper gällande tätskiktstyp och placering på golv eller vägg."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 180.4, "y0": 77.5, "x1": 559.5, "y1": 192.6, "innehåll": "4.1 Generella krav Underlag ska vara bärkraftiga, torra, rengjorda och fria från lösa  partiklar. Håligheter och ojämnheter ska spacklas eller slipas innan tätskiktsarbeten påbörjas. Spackelrester, färgspill, ren kalkputs, gipsputs och liknande ska avlägsnas. Vägg- och golvunderlag i våtrum ska vara dokumenterat eller beprövat lämpliga som underlag för tätskikt och plattsättning. Om så inte är fallet ska underlag bytas ut, eller kompletteras med lämpligt material."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 190.3, "x1": 556.5, "y1": 260.3, "innehåll": "4.1.1 Kontroll av underlaget Kontroll av underlaget ska utföras innan tätskiktsapplicering påbörjas. Generellt ska underlagskraven i AMA Hus tabell 43.DC/-1 för golv och tabell 43.B/HSD-1 för vägg tillämpas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 256.5, "x1": 554.4, "y1": 320.0, "innehåll": "Plattsättningsentreprenören ska ta i beaktning beställarens önskemål gällande den keramiska plattans storlek och format. Vid montering av storformatiga plattor på vägg krävs det stramare toleranser än det som anges i AMA Hus."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 316.2, "x1": 547.1, "y1": 352.6, "innehåll": "Mer information finns i Byggkeramikrådets Riktlinjer för Storforma- tiga plattor på www.bkr.se."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 350.3, "x1": 561.0, "y1": 406.8, "innehåll": "4.1.2 Fukt och temperatur Underlaget ska inte ha lägre temperatur än 10°C om inte annat framgår av tätskiktstillverkarens monteringsanvisningar."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 403.1, "x1": 548.4, "y1": 466.5, "innehåll": "Fukthalten i underlaget ska hållas på lägsta möjliga nivå. Underlagets kvarvarande fukt ska ges möjlighet att torka ut. Vid tidpunkt för tät- skiktsarbete ska underlaget minst vara yttorrt. Tätskiktstillverkarens anvisningar avseende fukthalt ska följas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 464.1, "x1": 560.6, "y1": 588.1, "innehåll": "4.1.3 Befintliga ytskikt vid renovering Grundregeln är att befintliga ytskikt ska avlägsnas. För ytskikt som applice- rats på sandspackel gäller att både det befintliga ytskiktet och sandspackel- skiktet ska avlägsnas. Befintliga ytskikt i form av kalkputs, asfaltprodukter, plastmattor, våtrumstapeter, lim eller målningsbehandlingar inklusive väv och liknande, ska avlägsnas. Rådgör alltid med tätskiktsleverantören om befintliga ytskikt inte kan avlägsnas i sin helhet. Om tätskikt appliceras på befintligt ytskikt ska detta noteras i Kvalitetsdokumentet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 613.6, "x1": 558.3, "y1": 665.4, "innehåll": "Golvlutning mot golvavlopp ska utföras såväl i underlaget för tät- skikt som i ytskiktet. Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 661.7, "x1": 556.1, "y1": 711.7, "innehåll": "På golvytor som regelmässigt utsätts för vattenbegjutning, i anslutning till golvbrunnen, i plats för bad eller dusch, ska golvlutning utföras i intervallet 1:50–1:150 (20 mm/m–7 mm/m)."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 707.9, "x1": 557.3, "y1": 757.8, "innehåll": "På del av golv som normalt inte ska beträdas, se grönt fält i figur 5, exempelvis mellan golvbrunnen och de närmaste väggytorna, kan dock lutning vara maximalt 1:25 (40 mm/m)."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 15, "x0": 216.1, "y0": 754.1, "x1": 560.4, "y1": 790.5, "innehåll": "På övriga golvytor, som kan utsättas för vattenbegjutning eller vatten spill bör golvlutning utföras i intervallet 1:100–1:200 (10 mm/m–5 mm/m)."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 207.6, "y0": 31.7, "x1": 548.7, "y1": 81.6, "innehåll": "Där WC, bidé eller liknande ska monteras på golv krävs en plan monte- ringsyta, minst 300 x 400 mm. Lutningen på monteringsytan ska inte överstiga 1:100 (10 mm/m)."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 207.6, "y0": 77.9, "x1": 551.0, "y1": 154.8, "innehåll": "Samtliga lutningsangivelser mäts med riktning mot brunn.  Alternativ golvlutning vid fasta installationer, storformatiga plattor, tillgänglig- hetsanpassning, fler än en brunn eller liknande ska avtalas innan det utförs. överenskommelse om alternativ golvlutning ska alltid dokumen- teras i Kvalitetsdokument, Bilaga A till BBV."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 171.9, "y0": 356.3, "x1": 551.1, "y1": 444.4, "innehåll": "4.3 Betong Betongens deformation på grund av krympning ska beaktas. Om inte annat sägs ska betongen ha härdat minst 3 månader under normala temperatur- och fuktförhållanden för inomhusmiljö. Anvisning från tät- skiktsleverantör avseende RF ska följas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 207.6, "y0": 440.7, "x1": 550.6, "y1": 531.1, "innehåll": "Betong ska ha en ytstruktur lämplig för tätskiktsapplicering. Betong gjuten mot stålform, t.ex. prefabricerade betongelement, eller vakuum- sugna golv, kan ha mycket tät/blank yta som kan behöva bearbetas för fullgod vidhäftning mot tätskikt. Eventuell cementfilm eller formolja ska avlägsnas. Sprickor, toppar, grader och andra ojämnheter ska spacklas med spackel/avjämningsmassa enligt §4.6 och/eller slipas. Se även §4.1.3."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 171.9, "y0": 533.8, "x1": 551.3, "y1": 608.4, "innehåll": "4.4 Lättbetong Golv- och väggytor av lättbetong (gasbetong eller lättballastbetong) ska behandlas enligt anvisningar från aktuell spackel-, puts- och tätskikts- tillverkare."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 171.9, "y0": 611.1, "x1": 545.1, "y1": 699.3, "innehåll": "4.5 Puts Putsbruk kan vara kalkcementputs eller cementputs. Alternativt kan produkter med likvärdiga egenskaper utgöra underlag för tätskikt om putstillverkaren tillhandahåller anvisning för ändamålet. Kalkputs ska inte utgöra underlag för tätskikt och keramisk beklädnad."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 207.6, "y0": 695.5, "x1": 510.0, "y1": 718.4, "innehåll": "Vatten och finmaterial som arbetats upp till ytan ska avlägsnas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 16, "x0": 171.9, "y0": 721.1, "x1": 550.2, "y1": 795.8, "innehåll": "4.6 Spackel och avjämningsmassor Spackel- och avjämningsmassor ska vara mineraliskt bundna, samt upp- fylla krav enligt aktuell standard. De ska av tillverkaren vara rekom- menderade som underlag för tätskikt och keramiska plattor i våtrum."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 180.4, "y0": 27.3, "x1": 562.5, "y1": 102.0, "innehåll": "4.7 Skivor Träbaserade skivor ska generellt sett inte användas som underlag för tät- skikt och plattsättning. Däremot kan de förekomma som bakomvarande skiva."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 216.1, "y0": 99.6, "x1": 560.0, "y1": 237.1, "innehåll": "4.7.1 Väggkonstruktioner av skivor Skivor på vägg i våtrum ska avseende vidhäftningsegenskaper och form- stabilitet vara lämpade som underlag för keramisk beklädnad och tätskikts- system samt vara monterade enligt skivtillverkarens anvisningar, eller på annat av projektör beskrivet sätt. Skivornas dimensioner och antal ska vara anpassade till aktuellt centrumavstånd mellan reglar för tillräcklig böjstyv- het. Kartongklädda gipsskivor kan användas under tätskiktsfolie i våtrum, dock är rekommendationen att särskilda våtrumsskivor används i hela utrymmet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 216.1, "y0": 234.8, "x1": 559.4, "y1": 318.3, "innehåll": "4.7.2 Golvkonstruktioner av skivor På våtrumsgolv ska tätskikt inte appliceras direkt på underlag av skivor. Undantag kan göras vid användning av fallskivor, med eller utan för- monterat tätskikt, enligt tillverkaren avsedda för beläggning av tätskikt och/eller keramik."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 216.1, "y0": 314.6, "x1": 562.2, "y1": 405.0, "innehåll": "Centrumavstånd mellan bjälkar i bjälklaget ska inte överstiga 600 mm. Bjälklaget ska förstärkas för att anpassa böjstyvheten mellan bjälkar till keramisk beläggning samt förhindra att fukt- eller temperaturbeting- ade rörelser överförs till det keramiska skiktet. Vid spackling på skiv- konstruktion ska tjockleken vara minst 12 mm eller enligt leverantörens anvisningar."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 216.1, "y0": 401.2, "x1": 556.1, "y1": 437.6, "innehåll": "Konstruktionen GF3, se Byggkeramikhandboken på www.bkr.se, är en beprövad  lösning som uppfyller ovanstående kriterier."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 17, "x0": 216.1, "y0": 433.9, "x1": 547.3, "y1": 483.8, "innehåll": "Andra golv- och väggkonstruktioner kan användas om det finns en projek tunik materialspecificerad ritning från en konstruktör, eller en konstruktions- och materialspecificerad ritning från en leverantör."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 207.6, "y0": 567.6, "x1": 554.4, "y1": 651.1, "innehåll": "5.1.1 Golvbrunnar Golvbrunn med eventuell tillhörande förhöjningsring ska vara typgod- känd enligt aktuell standard. Golvbrunnar tillverkade före 1990 ska alltid bytas. Vid tveksamheter kring befintlig golvbrunns fabrikat, ålder, åverkan eller funktion ska byte till ny, typgodkänd brunn göras."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 207.6, "y0": 647.4, "x1": 551.5, "y1": 697.3, "innehåll": "Brunnar ska vara fast monterade enligt golvbrunnstillverkarens anvis- ningar, så att inbördes rörelser inte kan uppstå mellan avlopp, underlag, tätskikt och golvbeläggning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 207.6, "y0": 693.5, "x1": 538.6, "y1": 729.9, "innehåll": "Golvbrunnen ska vara monterad vågrätt (tolerans: ±2 mm, mätt från brunnscentrum till ytterkant fläns)."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 207.6, "y0": 726.2, "x1": 535.9, "y1": 789.6, "innehåll": "Golvbrunnens kantfläns ska ligga i nivå med spackelytan så att tät- skiktet och försegling utan nivåskillnad kan anslutas till brunnen på anvisat sätt. Golvbrunnstillverkarens specialverktyg för håltagning i brunnsmanschett och folie ska användas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 18, "x0": 34.7, "y0": 558.6, "x1": 169.6, "y1": 732.8, "innehåll": "Rörgenomföringar: 1. Genomföringar till el ska utföras med rörgenomför- ing med minsta diameter 16 mm, se 5.2.2. 2. Rör med diameter större än 32 mm ska ha ett avstånd på minst 60 mm mellan kanterna, se 5.2.1. 3. Rör med diameter mindre eller lika med 32 mm ska ha ett cc-avstånd på minst 60 mm, se figur 9. 4. Spillvatten och rörgenom- föringar i golv, se 5.1.3."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 216.1, "y0": 269.1, "x1": 560.0, "y1": 319.0, "innehåll": "Klinkerram ska vara helt bruksundergjuten med undantag för klämring och del av tätskikt som ska vara besiktningsbart i anslutning till kläm- ringen. Bruket ska dessutom vara tillstruket."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 216.1, "y0": 316.7, "x1": 554.3, "y1": 373.2, "innehåll": "5.1.2 Väggnära brunnar Så kallade väggnära brunnar ska vara branschgodkända i kombination med tätskiktssystemet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 216.1, "y0": 390.0, "x1": 555.4, "y1": 500.5, "innehåll": "5.1.3 Rör Genom våtrumsgolv får inga andra rörgenomföringar finnas än för avlopp och golvbrunn. Avstånd mellan avloppsrör och väggens tätskikt ska vara minst 60 mm. Avloppsrör får inte finnas i plats för bad eller dusch. Avståndet mellan underlag för golvets tätskikt och spillvatten- rörets överkant ska inte vara mindre än 40 mm vid montering av tät- skiktet. Spillvattenrör eller anslutningsstos för WC-stol ska ha slät yta."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 216.1, "y0": 496.8, "x1": 550.1, "y1": 560.2, "innehåll": "Rör ska vara fixerade vid genomföringar. Maximalt tillåtet hålrum mellan rör och underlag (intilliggande skiva/spackel m.m.) är 2 mm, större hål ska ilagas med produkt rekommenderad av tätskiktsleveran- tör."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 19, "x0": 216.1, "y0": 556.4, "x1": 560.6, "y1": 619.9, "innehåll": "Undantag från ovanstående kan göras i bad- eller duschrum med vatten- värmare, värmepump eller vattenmätare. Här kan rörgenomföringar i golv för sådana apparater utföras med rör genomföringshylsa. Rör- genomföringshylsa får inte  placeras i plats för bad eller dusch."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 207.6, "y0": 382.3, "x1": 540.8, "y1": 438.8, "innehåll": "5.2.1 Tappvatten och värmerör Genom vägg vid plats för bad eller dusch får inga andra vattengenom- föringar än tappvatten direkt till blandare finnas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 207.6, "y0": 435.0, "x1": 554.9, "y1": 485.0, "innehåll": "Rör ska vara fixerade vid genomföringar. Maximalt tillåtet hålrum mellan rör och underlag (intilliggande skiva/spackel m.m.) är 2 mm, större hål ska ilagas med produkt rekommenderad av tätskiktsleverantör."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 207.6, "y0": 481.2, "x1": 549.5, "y1": 504.1, "innehåll": "Avstånd mellan rör och golvets/väggens tätskikt ska vara minst 60 mm."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 207.6, "y0": 500.4, "x1": 551.4, "y1": 550.3, "innehåll": "Centrumavstånd mellan rör med diameter 32 mm eller mindre ska vara minst 60 ± 2 mm, se figur 9. Vid diameter större än 32 mm ska rören ha avstånd 60 mm eller större mellan rör, se figur 7."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 20, "x0": 207.6, "y0": 546.5, "x1": 525.3, "y1": 583.0, "innehåll": "Rörets diameter i sammanhanget är mätt på ytan som tätning ska ut föras på. Kontrollera med tillverkaren av rörsystemet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 54.9, "x1": 555.8, "y1": 104.8, "innehåll": "El i våtrum ska utföras med fixerad genomföring med minsta diameter 16 mm eller med annan av leverantör anvisad produkt som är tätnings- bar med lämplig försegling från det godkända tätskiktssystemet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 101.1, "x1": 552.7, "y1": 137.5, "innehåll": "Genom vägg vid plats för bad eller dusch får endast nödvändig genom- föring för apparater vid platsen finnas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 133.8, "x1": 548.1, "y1": 183.7, "innehåll": "Dessa får endast utföras med fixerad rörgenomföring med minsta dia- meter 16 mm. Rörgenomföringen bör utföras med rörböj VPS eller motsvarande. Flexrör i rörgenomföringar ska undvikas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 179.9, "x1": 558.9, "y1": 202.8, "innehåll": "Infälld apparatdosa till lysknapp vid dörren i våtzon 2 kräver inte tätning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 200.5, "x1": 556.6, "y1": 284.0, "innehåll": "5.2.3 övriga genomföringar i vägg Prefabricerad konstruktion, till exempel fördelarskåp, ram för service- lucka, inbyggnadsbox för blandare, prefabricerad tätskiktskonstruktion för WC med inbyggnadscistern eller andra produkter som ska anslutas mot tätskikt ska vara provade och godkända enligt branschstandard."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 280.3, "x1": 541.2, "y1": 330.2, "innehåll": "Ventilationsgenomföringar ska inte finnas i plats för dusch och bad, se figur 4, men kan placeras högre än två meter över färdigt golv i våtzon 1 och 2."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 382.4, "x1": 542.5, "y1": 418.9, "innehåll": "Tätskiktsarbetet ska utföras med godkänt tätskiktssystem som finns listat på www.bkr.se."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 180.4, "y0": 421.6, "x1": 551.6, "y1": 509.7, "innehåll": "6.1 Tätskiktssystemets ingående komponenter Samtliga i systemet ingående komponenter (tätskikt, förseglingar och fästmassa) ska vara provade tillsammans enligt Branschreglernas Bilaga B för att godkännas. Det är det kompletta systemet som är god- känt, inte de respektive ingående komponenterna."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 507.4, "x1": 560.1, "y1": 617.9, "innehåll": "6.1.1 Tätskiktssystemets ånggenomgångsmotstånd Tätskiktet ska ha högre åGM (ånggenomgångsmotstånd) än 1 000 000 s/m alternativt ska en fuktsäkerhetsprojektering utföras. Vid yttervägg där plastfolie är monterad som ångspärr vid skivkonstruktion eller vid osäkerhet om väggens konstruktion rekommenderas ett ång- genomgångsmotstånd på minst 2 500 000 s/m om inte en fuktsäkerhets- projektering genomförts."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 614.1, "x1": 544.8, "y1": 677.5, "innehåll": "ånggenomgångsmotstånd är ett mått på hur väl tätskiktet funge- rar som ångbroms. Hur pass högt tätskiktets motstånd är för vatten i ångfas, anges som ett värde uttryckt som s/m (sekunder per meter). Ex: 1 000 000 s/m = en miljon sekunder per meter."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 673.8, "x1": 559.1, "y1": 723.7, "innehåll": "I BBR, Boverkets Byggregler, framgår att tätskikt bör ha ett lägsta ång- genomgångsmotstånd på 1 miljon s/m, om man inte via en fuktsäkerhets- projektering påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd är tillräckligt."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 21, "x0": 216.1, "y0": 720.0, "x1": 546.2, "y1": 769.9, "innehåll": "Val av tätskiktssystem för aktuell golv/väggkonstruktion bör ske i samråd med tätskiktstillverkaren, eller i förekommande fall enligt av byggherren/beställaren redovisad fuktsäkerhetsprojektering."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 171.9, "y0": 560.2, "x1": 551.8, "y1": 661.9, "innehåll": "\\\"6.2 Tätskiktssystemets applicering Tätskiktet ska vara avsett/rekommenderat för det aktuella  underlaget och appliceras enligt tillverkarens godkända monteringsanvisning. God- kända monteringsanvisningar bär Byggkeramikrådets logotyp \\\"Vatten- täta våtrum\\\". Tätskiktet ska monteras med de produkter, metoder och den mängd som anges i monteringsanvisningen.\\\""}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 171.9, "y0": 664.6, "x1": 545.6, "y1": 752.7, "innehåll": "6.3 Förseglingar Förseglingar är ett samlingsord för remsor, manschetter och detaljer som ingår i tätskiktssystemet. Förseglingar är förstärkningar av tät- skiktet där detta är nödvändigt på grund av ökad risk för rörelser, t.ex. vid vinklar, hörn, materialövergångar eller vid genomföringar."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 22, "x0": 207.6, "y0": 749.0, "x1": 551.1, "y1": 798.9, "innehåll": "Tätskikt av folietyp kan ha samma förmåga att överbrygga rörelser. Förseglingsmaterial kan vara vattentäta i sig själva eller bäddas in i flera lager av tjockflytande tätskikt."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 216.1, "y0": 31.7, "x1": 557.8, "y1": 68.1, "innehåll": "Vid skivkonstruktionen ska samtliga förseglingar förutom skivskarvar i våtzon 2 vara täta i sig själva."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 216.1, "y0": 64.4, "x1": 558.1, "y1": 114.3, "innehåll": "Följ alltid tätskiktstillverkarens godkända monteringsanvisning när det gäller användning av förseglingsmaterial. Där framgår hur och var de olika förseglingsdetaljerna ska användas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 216.1, "y0": 110.6, "x1": 562.7, "y1": 160.5, "innehåll": "Förseglingsmaterial ska vara märkta och vara möjliga att identifiera som tillhörande aktuellt system vid tätskiktsapplicering. Förseglingar ska vara märkta direkt på materialet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 216.1, "y0": 158.2, "x1": 543.7, "y1": 280.7, "innehåll": "6.3.1 Väggar Förseglingar ska utföras vid: Massivväggar I hörn, övergång mellan olika material, eller skarvar mellan element samt övergång mellan tätskikt på golv och vägg. Skivväggar Väggvinklar, hörn och skivskarvar."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 216.1, "y0": 278.3, "x1": 561.4, "y1": 361.8, "innehåll": "6.3.2 Dörröppning och fönster Dörrkarm/tröskel ska vara i liv med underlaget för tätskikt. Se figur 11. Tröskel alternativt blindtröskel och karm ska vara monterade innan tät- skikt appliceras. Om så inte är fallet ska detta noteras som en avvikelse i Kvalitetsdokumentet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 216.1, "y0": 358.1, "x1": 554.9, "y1": 408.0, "innehåll": "Försegling mot tröskel eller blindtröskel ska ske genom uppvik av tät- skikt och tillhörande försegling mot tröskeln minst till nivå för färdigt golv, se figur 13."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 23, "x0": 216.1, "y0": 404.3, "x1": 552.7, "y1": 440.7, "innehåll": "Uppvikets överkant vid dörröppningen ska vara minst 20 mm över tät- skiktets horisontella nivå vid golvbrunnsflänsen."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 207.6, "y0": 31.7, "x1": 552.4, "y1": 68.1, "innehåll": "Om dörr eller fönster är placerad i våtzon 1 ska tätskikt dras ut på karm för att på så sätt skydda väggskivans kant, se figur 12."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 207.6, "y0": 64.4, "x1": 531.0, "y1": 114.3, "innehåll": "Vid en öppen spalt kan eventuellt försegling utföras utan att ilagas. Detta förutsätter att förseglingen kan överbrygga spalten utan fäste bakåt. Se materialleverantörens monteringsanvisning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 207.6, "y0": 110.6, "x1": 526.4, "y1": 147.0, "innehåll": "Förseglingens utbredning på karmen avgörs i det enskilda fallet av ut föraren/materialleverantören."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 207.6, "y0": 143.2, "x1": 546.0, "y1": 179.7, "innehåll": "Vid golv/väggvinkeln ska försegling alltid utföras kontinuerligt mellan tröskel, karm och vägg oavsett placering i rummet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 207.6, "y0": 177.3, "x1": 547.6, "y1": 233.8, "innehåll": "6.3.3 Rör Samtliga rörgenomföringar ska förseglas i hela våtrummet. Kontrollera alltid i monteringsanvisningen för rörsystemet hur försegling ska utföras."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 207.6, "y0": 460.3, "x1": 545.8, "y1": 556.8, "innehåll": "6.3.4 Anslutningar mot kopplings-/fördelarskåp, box för inbyggda blandare och inbyggnadsblandare För anslutning mot kopplings-/fördelarskåp, inbyggnadsblandare och liknande ska vald tillverkare/leverantör redovisa monteringsanvis- ningar. Tätskiktsleverantör ska redovisa godkända tätskiktssystem och förseglingar som är kompatibel med aktuell detalj."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 171.9, "y0": 559.5, "x1": 552.5, "y1": 647.7, "innehåll": "6.4 övergång mellan olika tätskiktssystem Vid övergång från tätskiktssystem av typ VTvF på väggar i våtzon 1, till VTv i våtzon 2, ska båda systemen vara av samma fabrikat.  Utförande av överlapp/övergång mellan systemen ska ske enligt tätskiktstillverka- rens monteringsanvisning."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 171.9, "y0": 650.4, "x1": 521.5, "y1": 728.5, "innehåll": "6.5 övergång till tätskikt ämnat för annat ytmaterial övergång mellan tätskikt av olika typer ska ske på sådant sätt att läckage inte kan uppstå i överlappen mellan tätskikten."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 24, "x0": 207.6, "y0": 724.8, "x1": 553.3, "y1": 774.7, "innehåll": "Den yta som inte kläs eller beläggs med keramik omfattas inte av före- liggande branschregler i någon del. Samordningsansvar regleras av avtal och inte av branschregler."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 216.1, "y0": 29.2, "x1": 561.2, "y1": 125.7, "innehåll": "6.5.1 Anslutning mellan plastmatta på golv och keramik på vägg Plastmattans uppvik ska förseglas enligt det godkända systemets monteringsanvisning. överkanten på plastmattans uppvik ska spacklas ut minst 350 mm så att underlaget för keramikens tätskikt är jämnt. över- lapp mellan plastmatta och keramiskt tätskikt ska vara minst 30 mm."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 216.1, "y0": 123.3, "x1": 553.9, "y1": 193.3, "innehåll": "6.5.2 Anslutning mellan keramiska och målade ytor överlapp mellan målat tätskikt och tätskikt för keramik utförs genom att de olika tätskikten överlappas med minst 30 mm. Både horisontellt och vertikalt."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 43.2, "y0": 428.5, "x1": 278.9, "y1": 500.8, "innehåll": "FIGUR 18. Anslutning till plastmatta. Anslutningen ska göras med ett överlapp med minst 30 mm tätskikt ut på plastmattan bakom keramiken. Från golvet upp till nederkant keramik ska det vara minst 80 mm synlig plastmatta."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 305.5, "y0": 428.5, "x1": 533.6, "y1": 489.8, "innehåll": "FIGUR 19. Anslutning till målat tätskiktssystem. Anslutningen till det målade VT-systemet ska göras med ett överlapp med minst 30 mm tätskikt ut från  keramiken."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 43.2, "y0": 735.7, "x1": 296.2, "y1": 786.1, "innehåll": "FIGUR 20. Tak målat före plattsättning. När taket är nedmålat på vägg kan tätskiktet avslutas 50 mm från taket, för att undvika nedsmutsning av taket."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 25, "x0": 305.5, "y0": 735.7, "x1": 557.5, "y1": 797.1, "innehåll": "FIGUR 21. Tak målat efter plattsättning. När taket inte är målat innan plattsättning bör tätskiktet avslutas så nära taket som möjligt men kan avslutas max 50 mm från taket."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 171.9, "y0": 27.3, "x1": 554.8, "y1": 132.5, "innehåll": "6.6 Tätskikt vid WC-stol med inbyggd spolcistern Tätskikt ska vara obrutet bakom och under WC-inklädnader, se figur 22 och 23. Den dolda bottenytan ska ha läckageindikeringsutlopp vid lägsta punkt så att eventuellt utläckande vatten blir synligt. Vid inbyggnad i vägg ska den dolda bottenytan ha lutning mot våtrummet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 207.6, "y0": 128.7, "x1": 546.2, "y1": 165.1, "innehåll": "Alternativt kan specifik anordning för läckageavledning enligt leveran- törens beskrivning användas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 207.6, "y0": 587.3, "x1": 552.9, "y1": 704.7, "innehåll": "\\\"Tätskiktsarbetet ska utföras enligt tillverkarens godkända monterings- anvisning. Tätskiktssystem och monteringsanvisning ska vara god- kända av Byggkeramikrådet. Monteringsanvisningen ska vara märkt med logotypen \\\"Vattentäta våtrum\\\", vilket visar att tätskiktssystem och tillhörande monteringsanvisning är godkända av Byggkeramikrådet. Monterings anvisningen ska vara uppdaterad och aktuell i enlighet med kraven i BBV. De godkända systemens monteringsanvisningar finns att ladda ner på www.bkr.se/godkanda-system.\\\""}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 34.7, "y0": 427.4, "x1": 287.9, "y1": 499.7, "innehåll": "FIGUR 22. Tätskikt bakom inbyggd WC. Tätskikt ska finnas på golv och vägg bakom den inbyggda spolcisternen. Klinker på golv ska finnas under inbyggna- den. Kontrollera med tätskiktsleverantören om eventuell keramik bakom spolcisternen."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 26, "x0": 292.6, "y0": 426.0, "x1": 552.2, "y1": 487.3, "innehåll": "FIGUR 23. Tätskikt bakom inbyggd WC i vägg. Tätskikt ska finnas under och bakom den inbyggda spol- cisternen. Eventuellt läckage vid armaturen ska rinna ut till våtrummet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 180.4, "y0": 77.5, "x1": 547.9, "y1": 165.6, "innehåll": "8.1 Fästmassa Fästmassa/fästmassor i tätskiktssystem ska uppfylla kraven enligt gäl- lande standard, vara provade enligt reglernas krav, ingå i tätskikts- tillverkarens godkända system, vara för ändamålet rekommenderade samt vara angivna i monteringsanvisningen."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 216.1, "y0": 161.9, "x1": 560.7, "y1": 225.3, "innehåll": "Val av fästmassa ska göras med hänsyn tagen till vald platta och under- laget, i enlighet med anvisningar från keramikleverantör och tätskikts- tillverkare. Fästmassan ska vara applicerad i sådan mängd och på sådant sätt att full vidhäftning uppnås."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 216.1, "y0": 221.5, "x1": 555.3, "y1": 271.4, "innehåll": "För att säkerställa keramikens vidhäftning även vid tryck- och skjuv- laster som uppstår vid krympning och andra rörelser, måste tillräcklig mängd fästmassa appliceras. Både avseende tjocklek och täckningsgrad."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 180.4, "y0": 293.3, "x1": 558.6, "y1": 368.0, "innehåll": "8.2 Keramiska plattor Kakel- och klinkerplattor ska vara av första sortering samt uppfylla kraven enligt gällande standard. Om golvvärme finns installerad ska de keramiska plattorna ha en vattenabsorption på max 6 %."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 180.4, "y0": 370.7, "x1": 480.7, "y1": 418.3, "innehåll": "8.3 Fogmassor Fogmassor ingår inte i det godkända tätskiktssystemet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 216.1, "y0": 414.6, "x1": 551.6, "y1": 451.0, "innehåll": "Fogmassa ska vara avsedd för den valda plattan samt uppfylla kraven i gällande standard."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 27, "x0": 216.1, "y0": 447.2, "x1": 562.3, "y1": 524.1, "innehåll": "Cementbundna fogmassor kan ges olika tekniska egenskaper genom polymermodifiering. Rådgör med leverantören om lämplig fogmassa för de aktuella förutsättningarna. Vid arbeten med mosaik, speciellt glas- mosaik eller annat genomsynligt material, måste särskild hänsyn tas vid val av fogmassa. Följ alltid anvisningar från tillverkare/leverantör."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 171.9, "y0": 27.3, "x1": 539.5, "y1": 102.0, "innehåll": "8.4 Mjukfogar Byggtekniska rörelsefogar utförs normalt i ytskiktet vid material- övergångar i underlaget och i nyproduktion där risk finns för rörelser i detsamma."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 207.6, "y0": 98.2, "x1": 524.2, "y1": 134.6, "innehåll": "För rörelsefogar i ytskiktet ska fogmassa avsedd för mjukfogning i våtutrymmen användas."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 207.6, "y0": 128.9, "x1": 534.9, "y1": 319.3, "innehåll": "Mjukfogning bör bland annat normalt utföras: ■ i hörn och vinklar där underlaget på båda sidor är betong, gjuten mindre än ett år före plattsättning ■ i nyproduktion då risk för rörelser i underlaget kan väntas. Till  exempel vid väggvinklar då skivkonstruktion möter betong- vägg, eller skivkonstruktion möter skivkonstruktion. ■ vid övergång till andra material i väggar såsom dörrkarm/foder, fönsterkarm/foder och tröskel. I dessa fall ska en övermålningsbar mjukfog användas. ■ i tak/väggvinklar. I takvinkel ska en övermålningsbar mjuk- fog användas. Silikon ska inte användas då den försvårar målningsarbetet."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 28, "x0": 207.6, "y0": 313.6, "x1": 540.9, "y1": 387.5, "innehåll": "Mjukfogning ska inte utföras: ■ i underkant av keramisk väggbeklädnad som överlappar uppvik av plastmatta på golv ■ vid fog mellan keramiska golvplattor och golvbrunnens klinkerram"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 216.1, "y0": 103.5, "x1": 558.6, "y1": 193.9, "innehåll": "Vid eftermonteringar där hål ska borras igenom tätskikt, måste tätning ske i tätskiktsnivån. Skruvinfästningar med plugg ska förseglas enligt tätskiktstillverkarens monteringsanvisning. Skruvinfästningar ska endast göras i massiv konstruktion, såsom betong, murverk, träregel, kortling eller annan av konstruktör beskriven särskild konstruktions- detalj."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 216.1, "y0": 190.2, "x1": 559.5, "y1": 226.6, "innehåll": "Det vanligaste är att hålet fylls med tätningsmassa före plugg/skruv, så att massan tätar mot tätskiktet bakom keramiken enligt figur 24 och 25."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 29, "x0": 216.1, "y0": 222.9, "x1": 557.4, "y1": 366.5, "innehåll": "Andra särskilda konstruktionsdetaljer: ■ Limsystem har utvecklats till att numera kunna ersätta alla skruv- infästningar i våtrum. ■ Det finns också specialpluggar som är provade enligt internationella provmetoder och som tätar effektivt. ■ Den så kallade Våtrumsinnerväggen är en projekterad konstruktion vars beskrivning finns tillgänglig på olika branschorganisationers hemsidor. Under förutsättning att monteringsanvisningen följs noga, kan tyngre saker monteras utan läckageproblem."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 160.9, "y0": 41.9, "x1": 468.4, "y1": 109.7, "innehåll": "10. Tillämpliga standarder och normer"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 207.6, "y0": 109.2, "x1": 551.6, "y1": 199.6, "innehåll": "Nedan följer en förteckning över de standarder som det finns hänvis- ning till i reglerna. Av dessa framgår de minimikrav som ställs på det enskilda materialets egenskaper inom Europa. Standardernas versioner är de som gällde vid tidpunkten för publicering av föreliggande bransch- regler. Efter revidering av standard gäller den senaste utgivna standar- den. Samtliga standarder kan beställas från www.sis.se."}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 203.1, "x1": 508.8, "y1": 265.7, "innehåll": "Fästmassor för keramiska plattor. Krav, utvärdering av överens- stämmelse, klassifikation och beteckning. SVENSK STANDARD SS-EN 12004-1:2017"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 266.1, "x1": 503.3, "y1": 302.7, "innehåll": "Fästmassor för keramiska plattor. Provningsmetoder. SVENSK STANDARD 12004-2:2017"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 303.1, "x1": 503.3, "y1": 352.7, "innehåll": "Grout for tiles – Requirements, evaluation of conformity, classification and designation. SVENSK STANDARD SS-EN 13888:2009"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 353.1, "x1": 503.3, "y1": 415.7, "innehåll": "Keramiska plattor – Definitioner, klassificering, egenskaper, bedömning av överensstämmelse och märkning. SVENSK STANDARD SS-EN 14411:2016"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 416.2, "x1": 503.3, "y1": 491.8, "innehåll": "Golvmaterial – Avjämnings- och beläggningsmassor baserade på cement, gips, magnesit, bitumen eller härdplaster – Egenskaper och krav. SVENSK STANDARD SS-EN 13813"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 492.2, "x1": 503.3, "y1": 541.8, "innehåll": "Avlopp – Brunnar för byggnader. Del 1: Golvbrunnar med vattenlås med minst 50 mm vattenlåsdjup. SVENSK STANDARD SS-EN 1253-1:2015"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 542.2, "x1": 503.3, "y1": 591.8, "innehåll": "Avlopp – Brunnar för byggnader. Del 2: Takbrunnar och golvbrunnar utan luktlås. SVENSK STANDARD SS-EN 1253-2:2015"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 592.2, "x1": 508.8, "y1": 628.8, "innehåll": "Gipsbindemedel och gipsbaserad puts – Del 1: Definitioner och krav. SVENSK STANDARD SS-EN 13279-1:2008"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 216.6, "y0": 629.2, "x1": 503.3, "y1": 665.8, "innehåll": "Spånskivor – specifikationer. SVENSK STANDARD SS-EN 312:2010"}
{"titel": "BBV - BKR", "filnamn": "bkr-bbv.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 30, "x0": 207.6, "y0": 670.7, "x1": 553.2, "y1": 735.0, "innehåll": "ånggenomgångsmotstånd Värdet på ånggenomgångsmotstånd beräknar man fram enligt standard SS-EN ISO 12572:2016. I Sverige används av tradition värdet för ång- genomgångsmotstånd utryckt i s/m (sekunder per meter)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 1, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 430.6, "y1": 148.0, "innehåll": "Klimatskyddet är dessa byggnadsdelars väsentligaste funktion men de är även av stort intresse och värde när det gäller den arkitektoniska gestaltningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 1, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 420.7, "y1": 199.5, "innehåll": "Fasaderna och takets form och kulör ska tillsammans skapa en helhet. Inte minst fasaderna men även taket visar genom sin utformning vad som inryms i byggnaden. Det går ofta att utläsa om byggnaden inrymmer en skola, kontor eller bostäder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 1, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 418.6, "y1": 238.5, "innehåll": "Taket och fasaderna utsätts för stor yttre och inre påverkan vilket måste beaktas vid såväl materialval som utformning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 1, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 435.8, "y1": 277.6, "innehåll": "I detta kapitel behandlas den påverkan som taket och fasaderna utsätts för och på vilket sätt detta kan beaktas vid i första hand projekteringen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 1, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 564.8, "y1": 265.0, "innehåll": "Bild 1:1. Yttertaket och ytterväggarna ska förutom för att ge skydd mot i första hand klimatisk påverkan även ge byggnaderna ett ansikte. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 284.4, "y1": 96.4, "innehåll": "Påverkan på yttertak och fasader sker främst genom:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 417.4, "y1": 223.2, "innehåll": "nederbörd vind sol och värme, UV-strålning, temperaturpåverkan, rörelser luftföroreningar mekanisk påverkan alkalisk avrinning Taket kan utsättas för mekanisk påverkan i samband med underhåll och skötsel, till exempel snöskottning och en fasad kan utsättas för åverkan eller skadegörelse."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 396.5, "y1": 262.2, "innehåll": "Påverkan kan även ske inifrån på grund av fukt, främst genom konvektion och kondensation samt även byggfukt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 432.8, "y1": 364.0, "innehåll": "Utformningen av yttertaket och ytterväggarna ska tillsammans med material och detaljlösningar dimensioneras med hänsyn till de förväntade belastningar som kan uppstå på grund av väder och vind samt även i övrigt de laster som finns i konstruktionen, till exempel egentyngd. Ett låglutande tak kan få nedböjningar som leder till att avvattning inte kan ske som avsetts. Utöver rent tekniska och konstruktiva aspekter måste även utseendemässiga krav beaktas. Material som ska användas måste ha god härdighet med hänsyn till byggnadens livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 36.9, "y0": 369.3, "x1": 435.5, "y1": 478.2, "innehåll": "Med hänsyn till ökade krav på bland annat energihushållning har såväl yttertaken som ytterväggarna blivit allt mer komplexa. Tidigare kunde i vissa fall alla funktioner klaras i en homogen konstruktion eller i ett skikt. I dag består dessa byggnadsdelar ofta av flera olika skikt men kan också bestå av en mera sammanhållen konstruktion. Detta kan ge komplicerade förhållanden när det gäller inte minst fukt- och värmeisolering. Hänsyn måste också tas till vind- och temperaturvariationer. Temperaturvariationerna kan ge upphov dels till rörelser dels till tryckskillnader som påverkar fuktmekanismerna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 36.9, "y0": 751.8, "x1": 432.8, "y1": 785.5, "innehåll": "Bild 1:2. Tak och fasader ska utföras med material som är härdiga mot förekommande miljöpåverkan samtidigt som de ska kunna underhållas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 2, "x0": 446.5, "y0": 189.5, "x1": 564.2, "y1": 285.9, "innehåll": "Figur 1:1. Yttertak och ytterväggar utsätts för många olika typer av påverkan. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i älvsjö AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 425.2, "y1": 96.4, "innehåll": "Yttertaket och ytterväggarna påverkas av vatten och fukt utifrån, främst genom regn."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 432.1, "y1": 148.0, "innehåll": "Smältvatten från snö och is kan via olämpligt eller fel utformade detaljer och otätheter i taktäckningen ledas in i takkonstruktionen och vidare ner i underliggande utrymmen. Detsamma gäller också felaktigt utformade fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 408.9, "y1": 199.5, "innehåll": "För att få en uppfattning om vilka nederbördsmängder ett tak kan utsättas för kan uppgifter fås från SMHI. Nederbördsmängden uttrycks som höjden i mm av det vattenskikt som skulle ha bildats på en plan, horisontal yta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 422.8, "y1": 276.2, "innehåll": "Nederbördsmängderna varierar både tidsmässigt och geografiskt. Sommaren ger de största nederbördsmängderna medan nederbördstiden är längst i december – januari. Sommartid på eftermiddagen sker de kortvariga intensiva skyfallen. Största årsregnsmängderna inträffar i Sverige på västkusten. Det är också där som de kraftigaste skyfallen sker."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 436.4, "y1": 352.8, "innehåll": "Nederbörden uppvisar lokalt stora variationer, framför allt i bergstrakter men också inom flackare områden. Redan mindre kullar, höjder eller skogspartier kan ge upphov till variationer. Stadsområden ger ökade regnmängder. Vid olika undersökningar har det påvisats ökningar av årsnederbörden med 5 – 10 % i städer jämfört med omgivande landsbygd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 435.5, "y1": 404.4, "innehåll": "Påverkan av nederbörd blir störst i kombination med blåst. Regndroppar kan föras med vinden in genom otätheter vid takfot, taknock, krön eller anslutningar till högre väggar eller andra detaljer där det finns hål eller springor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 37.0, "y0": 409.7, "x1": 434.3, "y1": 506.1, "innehåll": "\\\"När det både regnar och blåser faller regndropparna snett mot en byggnad. Om vindhastigheten är större än fallhastigheten hos regndropparna innebär det att en vertikal yta kan bli mer \\\"regnbelastad\\\" än en horisontal yta. Slagregnsmängden är med andra ord beroende av dels nederbördsmängden dels vindhastigheten. Uppgifter om nederbördsmängder per månad och per år och samhörande värden avseende slagregn vid vindriktning från olika väderstreck ges bland annat i \\\"Klimatdata för Sverige\\\", Byggforskningens skrift T2:1972 eller \\\"Fukthandboken\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 37.0, "y0": 511.4, "x1": 427.8, "y1": 557.7, "innehåll": "Undersökningar och erfarenheter har visat att slagregn är vanligast vid kusten i för vind utsatta lägen och att slagregnet i Syd- och Mellansverige oftast träffar från söder eller sydväst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 37.0, "y0": 563.0, "x1": 433.4, "y1": 659.4, "innehåll": "\\\"I utsatta lägen och under ogynnsamma förutsättningar kan vatten driva uppåt längs ett yttertak även om det har en kraftig lutning. Om det blåser mot skarvar i en taktäckning som inte är täta finns risk för att vatten kan tränga in. Det kan i sin tur innebära att \\\"taktäckningen\\\" måste bestå av två skikt. Ett exempel på detta är takpannetak. Under takpannorna måste det finnas ett vattenavledande underlagstak eftersom överlappen mellan pannorna inte kan göras täta mot vatten. Vid en fasad av plåt måste behovet av luftning och dränering beaktas.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 37.0, "y0": 664.7, "x1": 436.4, "y1": 736.0, "innehåll": "Den lokala påverkan på en byggnad som slagregnet kan orsaka, ställer särskilda krav på detaljutformningen inte minst detaljer på ett yttertak men även ytterväggen. Mätningar har visat att de största slagregnsmängderna träffar husets takfot och hörn. Gavelfasaderna är dessutom ofta mera utsatta än långfasaderna. Ett långt taksprång kan skydda den underliggande fasaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 38.4, "y0": 742.8, "x1": 234.8, "y1": 805.7, "innehåll": "Zon Fri slagregnsmängd, mm årsmedelvärdeHögsta dygnsvärde 1 150 30 2 300 45"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 446.5, "y0": 129.6, "x1": 570.4, "y1": 213.5, "innehåll": "Figur 1:2. Olämplig utformning av taket kan leda till att vatten rinner in i huset i stället för bort från huset. Illustration: Hans Sandqvist."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 446.5, "y0": 471.0, "x1": 564.5, "y1": 529.8, "innehåll": "Figur 1:3. Zonindelning för fritt slagregn i utsatt läge. Källa: Fukthandboken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 3, "x0": 446.5, "y0": 640.3, "x1": 567.6, "y1": 724.2, "innehåll": "Figur 1:4. De största slagregns- mängderna träffar takfot och hörn på en byggnad. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 289.2, "y1": 87.3, "innehåll": "3 450 55 4 550 70 5 100 – 400 lokalt beroende Tabell 1:1. Zonindelning för fritt slagregn i utsatt läge"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 92.7, "x1": 427.8, "y1": 138.9, "innehåll": "Uppgifter om nederbördsmängder samt förekomsten av slagregn kan användas för att dimensionera takavvattningssystemet med avseende på såväl dimensioner på stuprör som placering av brunnar och bräddavlopp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 432.1, "y1": 203.0, "innehåll": "För att yttertaket ska få en god funktion när det gäller skydd mot regn är det viktigt att avvattningssystemet är dimensionerat så att det kan ta hand om de vattenmängder som kan uppträda. Brunnar och avlopp måste vara rätt dimensionerade och placerade. Olämpligt placerade brunnar på låglutande tak medför lätt kvarstående vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 208.3, "x1": 434.6, "y1": 338.9, "innehåll": "I Sverige dimensioneras i regel dagvattensystemen för ett5-årsregn med 10 minuters varaktighet. Som ett schablonvärde för tak med mindre area än 10 000 m 2 brukar också ofta användas en regnintensitet på 0,013 l/sm 2 . I SS 824031 finns anvisningar för dimensionering av såväl invändiga som utvändiga stuprör samt hängrännor. I AMA Hus 21 finns också rekommendationer om val av dimensioner av hängrännor och stuprör. Vid invändig takavvattning anges att det inte bör vara mer än 12 m mellan brunnarna samt att varje brunn inte ska avvattna mer än cirka 225 m 2 . Med hänsyn till stomsystem och risken för nedböjningar av exempelvis snö och is kan det i vissa fall finnas skäl att ha mindre avstånd än 12 m mellan brunnarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 344.2, "x1": 431.9, "y1": 365.4, "innehåll": "Undantagsvis inträffar dock regn som har en intensitet som överstiger angivna värden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 411.4, "y1": 416.9, "innehåll": "även om det angivna schablonvärdet är något överdimensionerat är det viktigt att beakta risken för att rännor och rör delvis kan vara igensatta av skräp eller smuts. Vintertid kan det också inträffa att stuprören sätts igen av is."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 422.2, "x1": 433.9, "y1": 468.5, "innehåll": "Vid invändig takavvattning är det viktigt att det finns bräddavlopp vid eventuella stopp i stuprören. Med antagandet enligt schablonintensiteten rekommenderas att bräddavloppet ska kunna svälja minst tre gånger det beräknade flödet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 36.9, "y0": 473.8, "x1": 433.6, "y1": 545.1, "innehåll": "Om ett tak ansluter till en högre yttervägg är det också viktigt att ta hänsyn till den ökade mängd nederbörd som kan hamna på taket vid slagregn. De anslutande takfallen får genom anslutningen till de högre delarna avbördningsarean ökad motsvarande fasadens höjd och den slagvinkel som regnet kan ha. Detta måste beaktas när flödena till brunnar eller rör ska dimensioneras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 446.5, "y0": 126.1, "x1": 553.7, "y1": 197.4, "innehåll": "Figur 1:5. Ett långt taksprång kan skydda underliggande fasad. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 4, "x0": 446.5, "y0": 282.2, "x1": 570.1, "y1": 428.8, "innehåll": "Figur 1:6. Vid slagregn mot en vägg ovanför ett tak måste den ökade nederbördsmängden beaktas vid dimensionering av flöden mot brunnar och rör. ökningen beror av fasadhöjd och slagvinkel. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 372.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Snö kan när den lägger sig på ett tak medföra avsevärda belastningar på yttertakskonstruktionerna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 421.0, "y1": 160.5, "innehåll": "Eftersom snön är hygroskopisk kan vid blidväder densiteten vara i det närmaste den samma som för vatten. På vissa ställen kan snöfickor uppstå som leder till lastkoncentrationer som måste beaktas vid dimensioneringen av bärverket för taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 422.2, "y1": 199.5, "innehåll": "Hur mycket snö som kan samlas på ett tak beror främst på var i landet byggnaden är belägen men även takmaterialet – friktionen – och takutformningen har betydelse."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 400.5, "y1": 238.5, "innehåll": "Snölasten kan beräknas med hjälp av Eurokod SS-EN 1991-1-3 och tillhörande tillämpningsregler (EKS) från Boverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 430.0, "y1": 352.8, "innehåll": "Generellt gäller att tak med lutningen 20 – 30° samlar mer snö än tak som lutar mer respektive mindre. Att snön inte fastnar lika lätt på ett brant tak är ganska naturligt. Däremot kan det tyckas konstigare att ett flackare tak skulle få en mindre last. På ett låglutande tak blåser snön av även vid relativt låg vindhastighet, förutsatt att det inte finns höga krön, uppbyggnader och liknande där snöfickor kan bildas. På ett lutande tak finns ofta en läsida där snö samlas. Det innebär också att dimensioneringen av ett tak måste ske för såväl en variabel som en bunden last. Vid flera rader snörasskydd på ett brant tak ökar snömängden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 418.8, "y1": 404.4, "innehåll": "Eftersom snöflingor har avsevärt lägre fallhastighet än regndroppar kan de hålla sig svävande i luften och följa med luftströmmarna. Därigenom har yrsnö möjlighet att tränga in i en byggnad genom otätheter, springor och ventilationsöppningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 430.9, "y1": 493.6, "innehåll": "När snön på taket smälter kan den komma i glidning och skada huvar, stosar, hängrännor med mera. När snö glider av taket kan den också orsaka personskador. Snörasskydd och även snöglidhinder kan förhindra att stora sjok snö faller ner från taket. Infästningarna av dessa anordningarna kan komma att utsättas för avsevärda krafter vid snöras, vilket måste beaktas vid dimensioneringen. Dåliga infästningar kan leda till skador på taktäckning och underliggande konstruktioner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 498.9, "x1": 414.5, "y1": 532.6, "innehåll": "I SS 831335 finns rekommendationer som kan användas för att beräkna snölastens påverkan på ett snörasskydd. Se också kapitel 7, Snöbelastning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 567.9, "x1": 435.5, "y1": 639.2, "innehåll": "I vissa fall kan det uppstå is på taket till exempel vid väderomslag eller där det finns kvarstående vatten. Ett islager som utsätts för ytterligare temperatursänkning spricker lätt på grund av sin höga längdutvidgningskoefficient. Om isen är fastfrusen i tätskiktet kan sprickrörelserna leda till att skjuvkrafter i värsta fall sliter sönder tätskiktet. Detta sker dock inte vid taktäckningar med plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 674.5, "x1": 430.9, "y1": 720.7, "innehåll": "Ett problem som kan uppstå i samband med snösmältning är att det bildas istappar vid takfoten. Istapparna kan innebära att takfoten och underliggande fasad utsätts för fuktpåkänningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 36.9, "y0": 726.0, "x1": 436.5, "y1": 809.9, "innehåll": "Isbildningen har flera orsaker och istappar kan bildas både på branta tak och på låglutande tak. Snön på taket kan smälta på grund av solstrålning och/eller värmeläckage underifrån. Smältvattnet kan frysa till is – och istappar – vid takfoten som kan vara kallare än taket i övrigt. Avlopp och stuprör kan ligga i skugga vilket innebär att det kan bildas isvallar som leder till att det sker en uppdämning av vatten på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 446.5, "y0": 246.0, "x1": 562.7, "y1": 329.8, "innehåll": "Figur 1:7. En list under taksprånget kan minska risken för att yrsnö tränger in på vinden. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 446.5, "y0": 416.7, "x1": 571.4, "y1": 525.6, "innehåll": "Bild 1:3. Istappar vid takfot är ett tecken på att det kan finnas värmeläckage. Istapparna kan ramla ner och skada såväl människor som egendom. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 5, "x0": 446.5, "y0": 694.7, "x1": 563.0, "y1": 816.2, "innehåll": "Figur 1:8. Istappar vid takfot bildas på branta tak på den sidan som vetter mot solen, i synnerhet om takavvattningen ligger i skugga. På låglutande tak kan istappar även bildas på skuggsidan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 416.3, "y1": 58.1, "innehåll": "Istappar som bildas på grund av solstrålning sker vanligast på våren men också vid andra tillfällen till exempel vid kraftiga väderomslag och blidväder under vintern."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 435.8, "y1": 109.6, "innehåll": "Istappar som bildas på grund av värmeläckage inifrån sker först när snötäcket blivit så tjockt att det bildar ett isolerande lager på taket. Smältpunkten flyttas då upp i snön och smältning kan ske."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 115.0, "x1": 398.7, "y1": 148.7, "innehåll": "Orsaker till värmeläckage kan vara för dålig värmeisolering men även bero på bristfällig ventilation samt otätheter som innebär att varm luft inifrån läcker ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 154.0, "x1": 433.7, "y1": 187.7, "innehåll": "System för takavvattningen, takfoten samt takets värmeisolering och typ av ventilation är faktorer som måste beaktas för att undvika skadlig isbildning på ett tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 193.0, "x1": 223.4, "y1": 214.2, "innehåll": "Som en allmän rekommendation gäller:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 219.5, "x1": 427.2, "y1": 303.3, "innehåll": "Branta och kalla tak kan ha utvändiga kalla avlopp Varma tak, takterrasser och liknande ska ha varma avlopp Flacka tak – såväl varma som kalla – bör ha varma avlopp. Det är inte alltid lätt att dra en exakt gräns mellan vilka tak som kan betraktas som kalla respektive varma och det finns även mellankonstruktioner som innebär att det i varje enskilt fall krävs en bedömning av vad som är den fukttekniskt bästa lösningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 308.7, "x1": 425.3, "y1": 380.0, "innehåll": "Många gånger används en värmekabel i rännan och/eller stupröret som en lösning på problemet. Det är viktigt att klarlägga orsakerna till isbildningen och först därefter vidta åtgärder. Om det finns stort värmeläckage upp till vinden är det viktigare att förbättra tätningen i vindsbjälklaget samt förbättra isoleringen än att lägga en värmekabel i rännan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 36.9, "y0": 411.1, "x1": 431.8, "y1": 469.9, "innehåll": "Hagel är en form av nederbörd som sällan leder till några problem i Sverige. Stora hagelkorn kan vid en kraftig hagelskur leda till att intrycksmärken bildas i en plåt. Det är dock inte möjligt att förutse eller uppskatta denna risk och därigenom ta hänsyn till detta vid val av material eller utformningen av ett tak eller en fasad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 552.4, "y1": 58.1, "innehåll": "Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 6, "x0": 446.5, "y0": 131.7, "x1": 559.9, "y1": 253.2, "innehåll": "Bild 1:4. Isbildning vid takfot kan till viss del förhindras med värmekabel men det är viktigt att i första hand utforma taket på ett sådant sätt att inte is bildas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Påkänningar på grund av vind hör till de mest frekventa belastningarna på ett yttertak eller en fasad. påverkningarna varierar med hänsyn till bland annat byggnadens:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 398.1, "y1": 198.1, "innehåll": "utformning höjd placering i landet placering i terrängen Kännedom om vindbelastningarna krävs för dimensionering av infästningar av taktäckningar och fasadbeklädnader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 432.7, "y1": 287.3, "innehåll": "Vind som blåser mot en byggnad förorsakar ett övertryck på lovartssidan och ett undertryck på byggnadens övriga sidor. Om vinden blåser rakt mot byggnaden uppstår det högsta övertrycket på lovartssidans mittparti och lägre tryck längre ut mot hörnen. På läsidan uppstår de största undertrycken vid fasadens hörn och övre del. Olika anblåsningsriktningar, turbulens, byggnadens geometriska utformning och omgivningens topografi kan förändra tryckfördelningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 7, "x0": 36.9, "y0": 292.7, "x1": 414.8, "y1": 338.9, "innehåll": "\\\"I kapitel 7 \\\"Infästning av plåt i olika underlag\\\" redovisas närmare på vilket sätt vindlasten kan bestämmas samt hur detta påverkar infästningarna av plåt på ett tak eller en fasad. Viktiga hjälpmedel är också SS-EN 1991-1-3 och SS-EN 1991-1-4.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 415.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Taktäckningar och väggbeklädnader av plåt medför inte att risken för blixtnedslag ökar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.6, "y1": 185.6, "innehåll": "Tvärtom kan plåtens förmåga att leda elektricitet utnyttjas i en byggnads åskskyddsanläggning. Plåtens åskskyddande förmåga har studerats vid Institutet för högspänningsforskning i Uppsala. För utformningen av en åskskyddsanläggning finns särskilda regler och plåttillverkarna har också särskilda anvisningar för hur plåt får och kan användas som tak- och nedledarsystem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 430.3, "y1": 265.0, "innehåll": "Blixtfrekvensen som anger antalet blixtar mot mark per 100 km 2 redovisas i olika sammanhang. I Sverige är sannolikheten för att en byggnad ska träffas av en blixt låg. Inverkande faktorer är förutom blixtfrekvensen, byggnadens och omgivningens utformning. I tabell 1:2 redovisas den sannolika tiden mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 270.3, "x1": 435.5, "y1": 316.6, "innehåll": "Blixtarnas urladdning kan medföra olika typer av skador. Om blixturladdningen träffar en metalledare kan så mycket värme utvecklas att metallen smälter. Vid inslagspunkten kan det vid tunn plåt brännas hål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 321.9, "x1": 432.7, "y1": 405.8, "innehåll": "Profilerad plåt kan användas som takledare och uppfångare om överlappen skarvas utan tätningsband. Prov på aluminiumplåt som tätats med tätningsfett har visat sig fungera utan att det uppstår gnistbildning i överlappen. Trapetsprofilerad plåt på vägg kan på motsvarande sätt fungera som nedledare. Som allmän rekommendation anges att avståndet mellan tak och mark – där nedledaren sammankopplas med jordledaren – inte bör överstiga 20 m. Plåttjockleken bör vara minst 0,6 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 411.1, "x1": 434.3, "y1": 457.3, "innehåll": "Falsad och sömsvetsad plåt kan också användas som uppfångare och takledarsystem. Falserna utgör uppfångare och det har erfarenhetsmässigt visat sig att gnistbildningen i falserna är ringa. Vid sömsvetsad rostfri stålplåt har gnistbildning inte kunnat påvisas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 462.7, "x1": 417.6, "y1": 508.9, "innehåll": "Med hänsyn till att taktäckningarna görs av tunn plåt är det viktigt att kontrollera taktäckningen efter ett blixtnedslag eftersom det kan ha skett en genombränning av plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 8, "x0": 36.9, "y0": 515.6, "x1": 434.5, "y1": 647.5, "innehåll": "Byggnadens höjd, h (m) Byggnadens area, A (m 2 ) Södra Sverige, t (år) Mellersta Sverige, t (år) Norra Sverige, t (år) 0 – 20 200 60 100 200 0 – 20 2 000 30 50 100 20 – 40 200 30 50 100 20 – 40 2 000 20 30 60 Tabell 1:2. Den sannolika tiden (t) mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad med hänsyn tagen till byggnadens höjd (h) och byggnadsarea (A) Träffytan är beräknad för en blixtström I = 25 kA. Källa: Elinstallatören 2 och 4/1978."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Ett tak eller en fasad kan utsättas för stora temperaturväxlingar vilket ger upphov till spänningar och rörelser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Höga temperaturer kan också påskynda nedbrytningen av ett material och i första hand då organiska färger och beläggningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 434.2, "y1": 237.2, "innehåll": "Temperaturväxlingarna kan variera dels under året dels under ett enskilt dygn. I första hand taket och i viss mån fasaden måste utformas med tanke på att det kan vara skillnad i temperatur mellan ytteryta och underliggande konstruktion. Temperaturen på utsidan beror på flera olika faktorer, främst lufttemperatur, solinstrålningens intensitet, vindhastighet, värmekapacitet och värmemotstånd hos taket respektive väggen samt ytans förmåga att absorbera och avleda värmen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 9, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 430.4, "y1": 288.7, "innehåll": "\\\"I kapitel 8 \\\"Rörelser och rörelsefogar\\\" redovisas ingående vilka temperaturskillnader som kan uppstå på en plåtyta samt hur detta ska beaktas. I kapitel 13 \\\"Målning\\\" finns vidare information om på vilket sätt höga temperaturer påverkar ett färgskikt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.1, "y1": 108.9, "innehåll": "UV-strålningen ingår som en del i solens strålningsspektrum och utgör 1 – 7 % av den totala strålningsintensiteten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.1, "y1": 148.0, "innehåll": "Förhållanden i atmosfären, till exempel vattenånga, luftföroreningar och ozonhalt, kan påverka strålningsintensiteten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 430.5, "y1": 212.1, "innehåll": "UV-strålningen påverkar färger och beläggningar på plåt som får glansförlust, förlorar färgintensitet, förändrar kulörmed mera. UV-strålningen är den åldrande faktor som, ofta i kombination med andra klimatfaktorer och luftföroreningar har den största betydelsen för nedbrytningen av organiska material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 435.5, "y1": 301.3, "innehåll": "Genom olika tillsatser av UV-stabilisatorer kan en högre UV-härdighet erhållas. Den kortvågiga UV-strålningen kan bryta ner flera av de vanliga förbindningarna som förekommer i polymerer och problemet är väl beskriven i facklitteraturen på detta område. De förändringar som sker med beläggningar på plåt är i huvudsak av estetisk karaktär men nedbrytningen kan på sikt leda till pigmentförlust. Detta i sin tur leder till att beläggningen bryts ned och så småningom kan metallytan exponeras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 426.9, "y1": 365.4, "innehåll": "Höga temperaturer som är en naturlig följd av solinstrålning innebär att nedbrytningsreaktionerna hos en färg eller beläggning ökar. Konsekvenserna av detta är att beläggningar som exponeras mot söder och väster utsätts för snabbare nedbrytning än de som exponeras mot öster och norr."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 415.4, "y1": 404.4, "innehåll": "\\\"Uppgifter om antal soltimmar på en viss ort kan erhållas av SMHI. Uppgifter finns även i \\\"Klimatdata för Sverige\\\", Byggforskningens skrift T2:1972.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 416.6, "y1": 468.5, "innehåll": "\\\"I kapitel 3 \\\"Plåtmaterial i kretsloppet\\\" samt kapitel 13 \\\"Målning\\\" behandlas även nedbrytning av färger och beläggningar. Vidare redovisas i dessa kapitel ingående vilka typer av stabilisatorer som används i färgbeläggningar samt hur dessa har förändrats av inte minst miljöskäl.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 567.2, "y1": 264.3, "innehåll": "Bild 1:5. Kulörförändringar på färger och beläggningar beror till stor del på UV- strålning. På detta tak har det legat en stege som skymt solen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 10, "x0": 446.5, "y0": 367.9, "x1": 565.1, "y1": 451.8, "innehåll": "Bild 1:6. Kraftigt nerbruten Plastisol i förstoring. Nedbrytningen beror till stor del på UV- strålningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 11, "x0": 36.9, "y0": 505.2, "x1": 284.8, "y1": 538.9, "innehåll": "Figur 1:9. Schematisk skiss av nedbrytningsförloppet hos ett färgskikt. Källa: BFR Rapport R14:1977."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 423.5, "y1": 146.6, "innehåll": "Avrinning från exempelvis paneler av vissa ädelträsorter är alkalisk och kan påverka zink- eller aluminiumzink-metalliserad stålplåt, zink, aluminium samt metallicbeläggning. Den alkaliska avrinningen kan svärta dessa metaller och metallicskikt.De ädelträsorter som kan påverka metallytorna och färgbelagd metallicyta är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 12, "x0": 36.9, "y0": 151.9, "x1": 143.5, "y1": 260.8, "innehåll": "Ek äkta kastanj Björk Douglasgran ångad europeisk bok Okoume eller gaboon Röd ceder Teak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.8, "y1": 108.9, "innehåll": "\\\"ämnen och då främst \\\"föroreningar\\\" i luft och vatten – nederbörd – kan på olika sätt påverka en fasadbeklädnad eller en taktäckning.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 426.5, "y1": 173.1, "innehåll": "\\\"I dessa sammanhang används ofta begreppet \\\"aggressiv miljö\\\" för att ange graden av den påverkan som kan uppstå. När det gäller beläggningar och metaller kan dessa brytas ner, korrodera eller på annat sätt lösas upp eller lakas ur av till exempel svaveldioxid, klorider och sulfater.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 422.2, "y1": 212.1, "innehåll": "även andra typer av föroreningar som fågelträck, fuktsamlande smuts och alger kan innebära att en beläggning eller en metall kan angripas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 247.4, "x1": 431.2, "y1": 293.6, "innehåll": "För att klassificera olika klimatfaktorers påverkan inte minst för uppkomsten av korrosion på stål används en indelning i korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944- 2. Se tabell 1:3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 298.9, "x1": 435.6, "y1": 357.7, "innehåll": "Klasserna för atmosfärens korrosivitet betecknas enligt SS-EN ISO 12944-2 med klasserna C1, C2, C3, C4, C5-I och C5-M. C5-Iavser industriell miljö och C5-Mavser marin miljö. I tabell 1:3 redovisas även exempel på miljöer som anses typiska för respektive korrosivitetsklass."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 363.0, "x1": 419.7, "y1": 396.7, "innehåll": "Generellt gäller att för taktäckningar och väggbeklädnader är det klasserna C2 – C5 som kan vara aktuella."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 402.0, "x1": 432.1, "y1": 473.4, "innehåll": "Det är värt att notera att indelningen i korrosivitetsklasser i huvudsak görs för att bedöma behovet av rostskydd på en stålkonstruktion men används även som grund för val av korrosionsskydd på plåt. Allmänt gäller att korrosivitetsklasserna relativt väl anses stämma med korrosionshastigheten på zink och stål förorsakade av främst svaveldioxidföroreningar och klorider."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 478.7, "x1": 429.6, "y1": 575.1, "innehåll": "För nedbrytning och förändring av färgskikt och beläggningar inverkar andra faktorer som inte inryms i ovanstående klassificering. Ett exempel på detta är UV-strålningen. En annan parameter är våttiden, det vill säga den tid under vilken en yta är fuktig. Sot och damm som fastnar på en plåtyta kan innebära att fukt binds under en längre tid än vad som är fallet för en icke smutsad yta. De lokala variationerna kan således vara betydligt mera avgörande än vad som framgår av den relativt grova indelning som korrosivitetsklasserna innebär."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 580.4, "x1": 426.8, "y1": 626.7, "innehåll": "\\\"I kapitel 2 \\\"Plåtmaterial, egenskaper\\\" , redovisas på vilket sätt olika metaller korroderar. Korrosion och luftföroreningar behandlas även i kapitel 3 \\\"Plåtmaterial i kretsloppet\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 632.0, "x1": 415.4, "y1": 665.7, "innehåll": "\\\"I kapitel 7 \\\"Infästning av plåt i olika underlag\\\" finns även kommentarer angående korrosivitetsklasserna enligt SS-EN ISO 12944-2.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 36.9, "y0": 701.0, "x1": 436.0, "y1": 797.4, "innehåll": "\\\"De polymerer som används i färgbeläggningar på plåt är vanligen resistenta mot angrepp av mikroorganismer. Vissa typer av pigment eller mjukgörare kan dock bli utsatta för biologiskt angrepp. Detta leder till försprödning eller missfärgning av färgen eller beläggningen. Det är dock svårt att avgöra om nedbrytningen sker genom \\\"naturlig\\\" åldring eller genom angrepp av mikroorganismer. Det senare måste anses vara sällan förekommande och därför inte av någon avgörande betydelse för en färgbeläggnings härdighet på ett tak eller en fasad.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 571.0, "y1": 239.9, "innehåll": "Bild 1:7. Om inte ränndalen görs ren från skräp är risken stor att det snabbt börjar växa både växter och svampar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 446.5, "y0": 326.8, "x1": 571.0, "y1": 473.4, "innehåll": "Bild 1:8. Fågelträck påskyndar nedbrytning av färg och beläggning på plåten. Stora mängder kan också leda till att metallen korroderar. Dessutom kan ansamlingen av fåglar vara sådan att det även är ett hygieniskt problem. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 13, "x0": 446.5, "y0": 560.9, "x1": 570.4, "y1": 632.2, "innehåll": "Bild 1:9. På det här taket kan det vara svårt att komma upp under den tid som äggen ruvas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 419.3, "y1": 58.1, "innehåll": "Alger och svampar kan växa på såväl fasadbeklädnader som taktäckningar. Algerna hämtar näring från damm, smuts eller andra avlagringar som kan finnas på plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 380.4, "y1": 97.1, "innehåll": "Generellt gäller att svamp- och algpåväxt är sällan förekommande. När det förekommer beror det oftast på eftersatt underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 36.9, "y0": 132.4, "x1": 429.0, "y1": 203.7, "innehåll": "Fågelträck kan lokalt leda till att korrosionen och/eller nedbrytningen påskyndas. Där det är stora problem med fåglar bör därför åtgärder vidtas för att begränsa problemen. Detta kan antingen göras med skydd av olika slag som gör det svårt för fåglarna att landa. Det finns också särskilda produkter som kan läggas ut på bleck, lister och liknande som inverkar avskräckande på fåglarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 14, "x0": 36.9, "y0": 627.1, "x1": 310.0, "y1": 648.3, "innehåll": "Tabell 1:3. Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 15, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 428.7, "y1": 83.2, "innehåll": "Bild 1:10. Spända pianotrådar i en fönsternisch kan vara ett effektivt sätt att undvika duvslag på fönsterblecket eller i nischen. Det finns även band med uppstående pinnar eller taggar som fungerar på motsvarande sätt som pianotråden. Fåglarna får svårt att landa. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 401.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Under de senaste åren har i olika sammanhang uppmärksammats problem med omvänd ångtransport i ytterväggar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 425.3, "y1": 160.5, "innehåll": "Detta har företrädesvis noterats vid skalmurar som utsatts för slagregn och därefter värmts upp av starkt solsken. Detta har gett fuktsamling på ångspärrens utsida, något som i sin tur förorsakat fukt- och mögelskador i ytterväggen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 16, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 434.3, "y1": 224.6, "innehåll": "Motsvarande fenomen kan även uppstå i yttertak över ishallar som är i bruk under sommaren. Inne i hallen och uppe vid hallens tak är det sådana temperaturförhållanden att kondens kan falla ut på ång-/lufttätningen beroende på typ av tak, isolering och detaljutförande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 36.9, "y0": 74.6, "x1": 421.3, "y1": 120.8, "innehåll": "En fasad kan utsättas för mekanisk påverkan genom till exempel vandalisering eller påkörning. Ett yttertak kan skadas vid skötsel och underhåll om detta sker på ett olämpligt sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 17, "x0": 36.9, "y0": 156.1, "x1": 105.8, "y1": 202.3, "innehåll": "Snöskottning åverkan Påkörning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Vissa tak måste skottas för att undvika att snö rasar av taket och skadar personer eller egendom."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.7, "y1": 198.1, "innehåll": "\\\"När taket är täckt med plåt är det viktigt att snöskottningen sker på rätt sätt dels från arbetsmiljösynpunkt dels med tanke på risken för att takmaterialet kan skadas. Det kan vara svårt att helt komma ifrån att det blir repor vid snöskottning. Vid kommande underhåll är det därför väsentligt att bättringsmåla dessa skador i färgen eller beläggningen. I kapitel 13 \\\"Målning\\\" , finns förslag på lämpliga metoder för underhållsmålning av plåt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 424.2, "y1": 274.8, "innehåll": "Ett tak kan också utsättas för mekaniska påkänningar i form av gångtrafik. Antenner, räcken med mera som sätts upp i efterhand monteras inte sällan på ett sådant sätt att tätskiktet skadas. Om det finns installationer eller utrustningar på ett tak som kräver regelbunden tillsyn ska man redan när taket projekteras se till att det byggs lämpliga gångbryggor och/eller landgångar som kan användas för gångtrafik."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 18, "x0": 446.5, "y0": 180.5, "x1": 567.3, "y1": 264.3, "innehåll": "Figur 1:10. Sköter Du taket på samma sätt som bilen? Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i älvsjö AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.7, "y1": 121.5, "innehåll": "Fasader kan bli utsatta för vandalisering. En plåtbeklädnad kan relativt lätt bucklas eller på annat sätt skadas om det inte finns ett stumt och heltäckande underlag bakom plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 430.2, "y1": 198.1, "innehåll": "För att undvika dessa i många fall helt onödiga skador bör det övervägas om det finns något lämpligt sätt på vilket fasaden kan skyddas. I utsatta lägen kan den nedersta delen av fasaden utföras med en sockel som inte lika lätt kan skadas. Med hänsyn till miljö och omgivning kan naturligtvis åtgärderna variera. En fasad på en skola är mera utsatt än en fasad på ett bostadshus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 19, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 430.3, "y1": 274.8, "innehåll": "\\\"En annan typ av åverkan som kan ske är \\\"olämpligt\\\" underhåll. Fel rengöringsmetod eller ett felaktigt rengöringsmedel kan medföra att plåten repas eller att färg, ytbeläggning eller någon annan ytbehandling skadas. Det är därför viktigt att ta del av de underhållsinstruktioner som alla plåttillverkare har och som ska ingå i skötselinstruktionen för byggnaden.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.0, "y1": 108.9, "innehåll": "I anslutning till portar, garageinfarter, lastkajer, ramper och liknade finns stor risk att fasaden kan skadas genom påkörning av fordon."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.3, "y1": 160.5, "innehåll": "\\\"även en cykel som ställs mot en fasad kan ge mindre skador. Vid dessa \\\"utsatta\\\" delar av fasaden är det nödvändigt att sätta upp påkörningskydd eller helt avstå från material som kan tryckas in eller skadas på annat sätt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 20, "x0": 446.5, "y0": 249.5, "x1": 563.3, "y1": 320.8, "innehåll": "Bild 1:10. Vid utsatta lägen är det nödvändigt att skydda fasaden med påkörningskydd. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Yttertaket och ytterväggen kan utsättas för påverkan inifrån och då främst på grund av fukt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 21, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.2, "y1": 235.8, "innehåll": "Fukten i inomhusluften strävar mot en utjämning med utomhusluften. Detta kan ske genom diffusion eller konvektion. För diffusionen gäller att det är skillnaden mellan ånghalten utomhus och inomhus som är orsaken. Vid konvektion är det lufttrycks- och temperaturskillnader som är drivkraften. För en fasadbeklädnad eller taktäckning av plåt kan fukten inifrån leda till att plåten angrips på baksidan om konstruktionen är olämplig. Korrosion på undersidan av en plåt kan under ogynnsamma förhållanden gå snabbare än den som kan ske på utsidan av plåten. Kondens som fäller ut på baksidan av en plåt kan också orsaka andra skador genom att kondensatet kan droppa ner i takkonstruktionen eller rinna in i väggen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Luftfukt inomhus förekommer i ångform och kommer från verksamheter (tvätt, dusch) och människor (andning)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 427.2, "y1": 148.0, "innehåll": "Skillnader i ånghalt i olika delar av en konstruktion är avgörande för i vilken riktning ångtransporten sker. ångtransporten sker från en högre till en lägre ånghalt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 63.3, "y0": 156.8, "x1": 329.8, "y1": 181.0, "innehåll": "Temperatur (°C) Mättnadsånghalt (g/m 3 )"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 93.4, "y0": 177.0, "x1": 282.3, "y1": 315.2, "innehåll": "– 20 0,89 – 16 1,27 – 12 1,80 – 8 2,53 – 4 3,52 0 4,86 4 6,36 8 8,28"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 97.6, "y0": 311.5, "x1": 285.1, "y1": 382.8, "innehåll": "12 10,67 16 13,63 20 17,28 22 19,41"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 377.0, "x1": 418.2, "y1": 413.4, "innehåll": "ånghalten som betecknas v (g/m 3 ) är ett mått på den mängd vattenånga som finns i luften. Detta gäller även luft i olika materials porer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 418.8, "x1": 424.7, "y1": 455.5, "innehåll": "Den största mängd vattenånga som luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsånghalt, betecknas vs (g/m 3 )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 461.3, "x1": 409.9, "y1": 495.0, "innehåll": "Relativa fuktigheten (RF) används som uttryck för ett aktuellt fukttillstånd. RF är kvoten av ånghalten (v) och mättnadsånghalten (vs) vid aktuell temperatur."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 535.8, "x1": 431.2, "y1": 569.5, "innehåll": "Med hjälp av RF och temperatur kan risken för fuktangrepp på grund av kondensation bedömas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 574.8, "x1": 426.7, "y1": 608.5, "innehåll": "Kondens uppstår när ånghalten är lika med eller överstiger mättnadsånghalten vid aktuell temperatur."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 643.8, "x1": 209.9, "y1": 665.0, "innehåll": "RF är 65 % och temperaturen 20 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 670.3, "x1": 271.7, "y1": 719.6, "innehåll": "Hur mycket vattenånga finns i luften? Vid vilken temperatur föreligger risk för kondens? Ur föregående tabell kan vi se att vs = 17.28 g/m 3"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 36.9, "y0": 760.2, "x1": 422.8, "y1": 793.9, "innehåll": "Med hjälp av tabellverk för mättnadsånghalt kan konstateras att kondensrisk uppstår vid lägre temperaturer än 12.8 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 564.5, "y1": 215.6, "innehåll": "Figur 1:11. Samband mellan mättnadsånghalt och temperatur. Källa: Fukthandboken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 446.5, "y0": 361.6, "x1": 552.2, "y1": 432.9, "innehåll": "Figur 1:12. Samband mellan temperatur, ånghalt och relativ fuktighet. Källa: Fukthandboken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 22, "x0": 446.5, "y0": 544.2, "x1": 552.2, "y1": 615.5, "innehåll": "Figur 1:13. Samband mellan temperatur, ånghalt och relativ fuktighet. Källa: Fukthandboken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 411.2, "y1": 102.0, "innehåll": "I utomhusluften varierar ånghalten över året. På vintern kan den vara 2 – 4 g/m 3 . Sommartid, när avdunstningen är stor, kan ånghalten uppgå till 7 – 10 g/m 3 . Temperaturvariationerna över året ger effekten att RF är lägre på sommaren än på vintern. I beräkningssammanhang antas att RF är 85 % på vintern och 70 % på sommaren."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 107.3, "x1": 401.1, "y1": 128.5, "innehåll": "Fukttillskott i inneluften kommer från människor, tvätt, matlagning, dusch mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 133.8, "x1": 414.2, "y1": 183.0, "innehåll": "Fukttillskottet beror på vårt beteende och våra vanor inomhus men också på ventilationen. Vid mätning och beräkning av skillnad i ånghalt ute och inne brukar skillnaden, det vill sägafukttillskottet, normalt vara 2 – 4 g/m 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 188.1, "x1": 425.6, "y1": 221.8, "innehåll": "I en takkonstruktion kan kondensation ske inne i konstruktionen eller som ytkondens på takets insida."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 227.1, "x1": 423.5, "y1": 285.9, "innehåll": "Eftersom det är skillnaden mellan ånghalterna som är drivkraften för diffusionen går det att beräkningsmässigt bestämma om det föreligger risk för kondens inne i en takkonstruktion. Diffusionsriktningen i ett färdigt hus – då byggfukten torkat – är normalt inifrån och ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 291.3, "x1": 411.8, "y1": 324.9, "innehåll": "ånga som är på väg ut genom ett tak kyls och kan nå den temperatur då mättnadsånghalten uppnås. Vatten som då fälls ut kan ge fukt- och mögelangrepp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 330.3, "x1": 434.0, "y1": 364.0, "innehåll": "Det vanligaste sättet att förhindra skadlig diffusion genom yttertaket är att ånggenomgångsmotståndet hos de olika materialen är större på insidan än mot utsidan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 369.3, "x1": 436.5, "y1": 415.5, "innehåll": "\\\"ånggenomgångsmotståndet anger hur stort motstånd mot ångtransport ett materialskikt har. Uppgifter om ånggenomgångsmotståndet för olika material kan bland annat hämtas ur \\\"Fukthandboken\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 420.9, "x1": 408.9, "y1": 479.6, "innehåll": "En begränsad kondensation inne i en yttervägg kan tillåtas under förutsättning att kondensatet kan avledas/dräneras bort eller om fukten kan magasineras för att avdunsta när temperatur och fuktförhållanden ändras. Detsamma gäller även på undersidan av ett yttertak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 23, "x0": 36.9, "y0": 485.0, "x1": 435.8, "y1": 531.2, "innehåll": "\\\"Risken för kondens kan kontrolleras genom en beräkning av ånghaltsfördelningen genom ytterväggen. Uppgifter om hur en sådan beräkning kan göras finns bland annat i \\\"Fukthandboken\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 400.2, "y1": 96.4, "innehåll": "I ett yttertak kan kondens inträffa trots att såväl tätskikt som lufttätning är täta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 415.8, "y1": 148.0, "innehåll": "Orsaken till detta är att ytan kan få en temperatur som är lägre än mättnadstemperaturen för den omgivande luften. Avgörande för om ytkondens kan inträffa är temperaturen och luftens ånghalt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 422.5, "y1": 187.0, "innehåll": "Daggpunkten är den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan att fukt fälls ut i form av kondens."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 432.1, "y1": 251.1, "innehåll": "I vissa fall kan takytans temperatur bli upp till 10° lägre än lufttemperaturen. Om kondens uppstår under flera kalla nätter i rad utan att det blir varmt på dagarna kan det leda till att ett relativt tjockt lager is bildas. När det sedan blir varmare smälter isen som kan ge stora vattenmängder trots att yttertaket till synes kan vara felfritt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 435.2, "y1": 290.1, "innehåll": "Ytkondens på insidan av yttertaket kan även uppstå då det ligger snö på taket samtidigt som det är varmt ute."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 295.4, "x1": 434.3, "y1": 379.3, "innehåll": "\\\"Problem med ytkondens inträffar mest på plåt som inte ligger på ett vattenavledande underlag eftersom det inte finns något material på undersidan som kan absorbera fukten under en tid. En underlagsspont kan tillfälligt ta upp viss mängd fukt som sedan kan avdunsta när fuktförhållandena blir annorlunda. I kapitel 6 \\\"Underlag för plåt\\\" behandlas bland annat på vilket sätt en trapetsprofilerad plåt kan förses med kondensbeläggning.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 384.6, "x1": 436.1, "y1": 420.8, "innehåll": "Kriteriet för att ytkondensation på insidan av ett yttertak inte ska inträffa kan sättas som: T s > T sat i där T s = yttemperatur T sat i = daggpunkt för aktuell fuktig inomhusluft."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 36.9, "y0": 694.0, "x1": 425.6, "y1": 740.2, "innehåll": "Bild 1:11. Kondens på undersidan av en taktäckning beror ofta på konvektion genom att fuktig varm luft tränger igenom från insidan av konstruktionen. Foto: Torbjörn Ostreling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 446.5, "y0": 170.7, "x1": 570.1, "y1": 304.7, "innehåll": "Figur 1:14. Vid en kall vinternatt kan yttertaket bli kallare än den omgivande luften. Fukten om finns i luften inne på vinden kan kondensera på takets insida och ge både vattendropp och isbildning. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 24, "x0": 446.5, "y0": 427.1, "x1": 568.6, "y1": 511.0, "innehåll": "Figur 1:15. Kondens kan uppstå när taket fortfarande är kallt men luften är varm. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 391.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Vattenånga kan förutom genom diffusion även transporteras med luftrörelser, konvektion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 416.1, "y1": 148.0, "innehåll": "Det är normalt en mindre del vattenånga som diffunderar upp genom taket och den orsakar sällan så stora problem som konvektionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 435.5, "y1": 212.1, "innehåll": "Konvektionen drivs av de lufttrycksskillnader som uppstår av temperaturskillnader och vindpåkänningar samt ventilationssystemen. Rörelsen går från högt till lågt lufttryck. När konvektionen går från ett varmt till ett kallt utrymme finns risk för kondens när den varma och fuktiga luften kyls ner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 431.9, "y1": 301.3, "innehåll": "Luftströmmar genom ett tak eller en yttervägg kan uppstå vid otäta byggnadsdelar, hål och olika typer av genomföringar. Dessutom finns i regel ett övertryck inomhus i husets övre delar som ökar risken för fuktkonvektion i första hand genom yttertaket. övertrycket kan förstärkas genom dåligt injusterade ventilationssystem samt vindpåverkan på huset. I byggnader med hög fuktbelastning inomhus ökar naturligtvis risken för att varm fuktig luft ska tränga upp genom taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 431.8, "y1": 377.9, "innehåll": "Att beräkningsmässigt fastställa hur stort luftflödet blir genom ett yttertak eller en yttervägg på grund av konvektion är relativt svårt men går att göra med de teorier som tillämpas inom strömningsläran. Eftersom den drivande faktorn bakom konvektionen är skillnader i tryck är det också flera faktorer som kan variera och samverka med varandra vilket måste beaktas vid en fuktberäkning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 436.1, "y1": 454.5, "innehåll": "Det går dock att med förenklade metoder beräkna – och visa – att det lokalt vid otätheter kan tränga igenom stora fuktmängder i jämförelse med vad som kan ske genom material eller diffusion. En slutsats man kan dra av detta är att det enda och bästa sättet att förhindra konvektion upp genom ett yttertak eller ut genom en yttervägg är att se till att det finns en lufttät konstruktion på insidan av taket respektive väggen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 435.8, "y1": 506.1, "innehåll": "Sammanfattningsvis beträffande konvektion genom material gäller att det vid lufttäta material – trä, betong ed – sker genom springor och hål medan det vid öppna material – till exempel mineralull kan förekomma dels i materialet dels genom springor och hål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 446.5, "y0": 179.1, "x1": 572.4, "y1": 338.2, "innehåll": "Figur 1:16. Vindpåverkan på ett hus med tryck på lovartsidan och sug på övriga sidor. Vindpåverkan liksom dåligt injusterade ventilationssystem samt övertryck inomhus är bland annat faktorer som påverkar risken för konvektion. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 446.5, "y0": 429.9, "x1": 569.5, "y1": 576.5, "innehåll": "Figur 1:17. Vid otätheter i vindsbjälklag eller en homogen takkonstruktion kan konvektion leda till att varm fuktig luft tränger upp genom konstruktionen och kondenserar på undersidan av yttertaket. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 25, "x0": 446.5, "y0": 666.8, "x1": 555.0, "y1": 763.2, "innehåll": "Figur 1:18. Relativ jämförelse mellan fuktflöden genom material respektive springor samt genom diffusion. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.1, "y1": 134.0, "innehåll": "Byggfukt är det överskott av vatten som finns i material vid tillverkning eller leverans och den fukt som tillkommer under byggnadstiden – till exempel i betong eller genom nederbörd – och som ska torka ut innan fuktinnehållet i byggnaden är i jämvikt med omgivningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 412.6, "y1": 173.1, "innehåll": "Byggfukt som finns i olika byggnadsdelar måste ges tillfälle att torka ut innan täta ytskikt monteras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 420.0, "y1": 212.1, "innehåll": "Betong och lättbetong är exempel på material som innehåller mycket bygg-fukt och som i ett bjälklag eller en stomme behöver lång tid för att torka ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 415.4, "y1": 251.1, "innehåll": "Genom att välja material med små vattenmängder samt använda väderskydd under byggnadstiden kan byggfukten minskas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 436.5, "y1": 302.7, "innehåll": "Plastfilm, tjocka färgskikt, plastbeklädnader och andra täta skikt ska inte monteras förrän fukttillståndet ligger under den gräns där inte materialet påverkas. Täta skikt kan också förhindra uttorkning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 308.0, "x1": 432.1, "y1": 341.7, "innehåll": "Byggfukten måste kunna torka ut åtminstone åt ett håll. Torktiden fördubblas dock vid ensidig torkning jämfört med tvåsidig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 347.0, "x1": 367.4, "y1": 368.1, "innehåll": "Uttorkningen av byggfukt kan ta lång tid och är olika för olika material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 400.0, "x1": 432.7, "y1": 508.9, "innehåll": "material konstruktion omgivande miljö Vindsbjälklag av betong eller lättbetong måste normalt hindras från att torkas ut på ett sådant sätt att byggfukten går upp i takisoleringen. Detta görs normalt genom att lägga en polyetenfilm på överytan, vilket då också för med sig att all uttorkning kommer att ske nedåt. Ytmaterial på insidan måste då väljas med hänsyn till detta för att betongen eller lättbetongen ska få möjlighet att torka ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 514.2, "x1": 429.6, "y1": 573.0, "innehåll": "För vissa typer av takkonstruktioner måste fuktmekaniken för inbyggd fukt beaktas eftersom det kan uppstå situationer då det inte finns möjligheter för uttorkning. Dessutom kan inbyggd fukt vandra mellan in- och utsida på en konstruktion beroende på årstid, vilket kan orsaka skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 578.3, "x1": 433.7, "y1": 649.6, "innehåll": "För en 150 mm tjock betongvägg med utanpåliggande isolering och skalmur kan det ta upp till 10 – 15 månader innan jämviktstillstånd uppnås. För ytterväggar i brukstillstånd går det att förutsätta 40 – 85 % RF beroende på årstid och närhet till insida respektive utsida. Bakom en fasadbeklädnad av plåt kan det i vissa fall vara 100 % RF."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 684.9, "x1": 411.7, "y1": 718.6, "innehåll": "Med ett materials fuktkänslighet menas hur det på olika sätt kan påverkas av fukt. Materialtillverkare anger ofta kritiskt RF för sina material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 36.9, "y0": 724.0, "x1": 432.2, "y1": 782.7, "innehåll": "För yttertak och fasader är det främst trä- och träbaserade material i underlaget eller bärverket som vid hög RF kan påverkas. För ett och samma material kan det finnas olika kritiska fukttillstånd. Vid trä är gränsen för mögel drygt 70 % och cirka 60 % RF är gränsen för acceptabel svällning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 446.5, "y0": 160.3, "x1": 569.2, "y1": 219.0, "innehåll": "Figur 1:19. Byggfukt kan ge risk för kondens vid uttorkning. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 26, "x0": 446.5, "y0": 311.5, "x1": 564.0, "y1": 370.2, "innehåll": "Tabell 1:5. Risk för tillväxt av röt- och mögelsvampar i trä. Temperatur över + 5°C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 406.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid användning av plåt på tak och fasader är det nödvändigt att ta hänsyn till de påverkningar som dessa byggnadsdelar kan utsättas för."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.3, "y1": 160.5, "innehåll": "Yttre påverkan av till exempel regn eller snö kan vid olämplig utformning av taket och/eller fasaden leda till fuktskador. Den yttre miljön är också en viktig parameter för val av material med hänsyn till livslängd och förväntat underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 27, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 433.6, "y1": 249.7, "innehåll": "Yttertak eller fasader med täckningar respektive beklädnader med plåt, vare sig den är plan eller profilerad, har förutsättningar att fungera under lång tid. Beroende på estetiska önskemål samt läge och yttre miljö finns flera material som vart och ett eller i kombination med varandra kan användas. Plåt är ett hållbart material som är lätt att underhålla och som dessutom är kretsloppsvänligt genom att metallen kan återanvändas till i det närmaste 100 %."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 406.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Tak och fasader är de byggnadsdelar som utsätts för de flesta och mest skiftande påkänningarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 436.1, "y1": 173.1, "innehåll": "Klimatskyddet är takets och fasadens väsentligaste funktion. De ska skydda byggnaden och dess innehåll från sol, vind och nederbörd. Isoleringen i tak och väggar ska hindra värmeavgång vid kallt uteklimat och i vissa fall även skydda mot för höga temperaturer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 292.4, "y1": 199.5, "innehåll": "Påverkan på tak- och fasadmaterial sker främst genom:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 429.3, "y1": 301.3, "innehåll": "nederbörd vind sol och värme, UV-strålning, temperaturpåverkan, rörelser luftföroreningar mekanisk påverkan Påverkan kan även ske inifrån på grund av fukt, främst genom konvektiva luftrörelser som leder till kondensation samt även byggfukt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 417.4, "y1": 340.3, "innehåll": "Taket kan utsättas för mekanisk påverkan i samband med underhåll och skötsel. En fasad kan också utsättas för mekaniska skador i form av åverkan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 409.8, "y1": 391.8, "innehåll": "Utformningen av taket och fasaden tillsammans med material och detaljlösningar måste dimensioneras med hänsyn till de belastningar som kan uppstå på grund av klimatiska förhållanden även i övriga uppträdande laster."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 397.2, "x1": 433.0, "y1": 443.4, "innehåll": "De synliga resultaten av denna påverkan på olika plåtmaterial är i huvudsak korrosion, och på belagda ytor kulörnedsättning och glansförändringar. De faktorer som påverkar uppkomsten av korrosion är lika för alla material, men deras betydelse varierar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 448.7, "x1": 379.6, "y1": 482.4, "innehåll": "Färger (organiska material) bryts ner huvudsakligen av UV-strålning, höga temperaturer (sol), fukt (lång våttid) och luftföroreningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 487.7, "x1": 409.8, "y1": 521.4, "innehåll": "\\\"Påverkan på tak och fasader behandlas närmare i kapitel 1, \\\"Påverkan på tak och fasader\\\" . Korrosion behandlas även i kapitel 3, \\\"Plåtmaterial i kretsloppet\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 528.2, "x1": 273.6, "y1": 554.9, "innehåll": "Plåt som tak- och fasadmaterial"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 556.7, "x1": 432.3, "y1": 628.0, "innehåll": "Plåt som byggnadsmaterial har gamla traditioner. Exempel på utföranden från 1500- och 1600-talen förekommer, men det var under 1800- och 1900-talen som plåt blev ett allmänt förekommande material främst då som takmaterial, men även som beklädnadsmaterial på fasader. Från början användes plåt för att materialet ansågs exklusivt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 633.4, "x1": 426.2, "y1": 692.1, "innehåll": "Mansardtaket som blev populärt under senare delen av 1700-talet innebar en ökad användning av plåt. Utvecklingen mot låglutande tak innebar att plåt av rent tekniska skäl – täthet mot vatten – valdes som takmaterial. I städerna bidrog kraven på obrännbar taktäckning att plåt lades på taken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 697.5, "x1": 420.0, "y1": 743.7, "innehåll": "Plåten har spelat en stor historisk roll genom att många betydelsefulla byggnader beklätts med plåt, i första hand med kopparplåt som med sin patinerade yta i många städer i Europa dominerar stadsbilden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 36.9, "y0": 749.0, "x1": 432.1, "y1": 807.8, "innehåll": "1900-talets första hälft innebar stora förändringar på plåtvalsningens område. Stordrift och massproduktion ställde nya krav. Den kontinuerliga bandvalsningen i varmt tillstånd infördes. Den manuella hanteringen av materialet ersattes med automatiska processer. I Sverige började automatiska produktionslinjer att användas omkring år"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 571.0, "y1": 315.2, "innehåll": "Bild 2:1. Tak och fasader utsätts för stora påverkningar av utomhusklimat och miljö vilket ställer krav på material med goda egenskaper. Plåt är ett material som är väl lämpat för användning som såväl taktäckning som fasadbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 28, "x0": 446.5, "y0": 402.0, "x1": 570.7, "y1": 561.2, "innehåll": "Bild 2:2. Plåt som tak- och fasadmaterial ger stora möjligheter till varierad utformning. I förgrunden ett tak med färgbelagd förzinkad stålplåt och i bakgrunden sömsvetsad rostfri stålplåt som både fasadbeklädnad och taktäckning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 436.5, "y1": 95.7, "innehåll": "1940. I dag har den högt automatiserade bandvalsningen helt ersatt de äldre plåtvalsningsmetoderna. Plåt tillverkas av olika material i flera kvaliteter anpassade till användningsområde och monteringsmetod. En plåt som ska falsas ska till exempel vara mjuk och följsam medan en plåt som ska användas för kassetter eller paneler bör vara mera styv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 428.1, "y1": 172.4, "innehåll": "Bandvalsad industriellt färgbelagd plåt är också utgångsmaterial för den profilerade plåten som har blivit ett av de mest använda plåtmaterialen under de senaste tjugo åren. Trapetsprofilerad plåt kan göras av olika kvaliteter med hänsyn till profiltyp och krav på bärighet. Plåttakpannor har blivit ett komplement till takpannor av tegel och betong på inte minst enbostadshus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 29, "x0": 36.9, "y0": 177.7, "x1": 430.3, "y1": 236.5, "innehåll": "\\\"Bandvalsad plåt har påverkat utvecklingen inom det traditionella byggnadsplåtslageriet. Nya arbetsmetoder och hjälpmedel har utvecklats för såväl plåtbearbetning som montering. I kapitel 9 \\\"Bearbetning och formning\\\" redovisas olika typer av hjälpmedel som används vid bland annat falsning och formning av plåt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 258.4, "y1": 96.4, "innehåll": "De för plåtbeklädnad vanligaste metallerna är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 431.2, "y1": 223.2, "innehåll": "stål med en beläggning av zink stål med en beläggning av aluminium-zink aluminium rostfritt stål koppar titanzink Bly används även i viss utsträckning vid renovering av kulturhistoriska byggnader där det redan finns blyplåt. övrig användning av blyplåt bör begränsas av miljöskäl. Blyarbete är kringgärdat med rigorösa säkerhets- och hygienregler. (AFS 2005:6)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 368.2, "y1": 249.7, "innehåll": "Mässing/Tombak liksom emaljerad stålplåt används enbart till kassetter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 423.3, "y1": 301.3, "innehåll": "Stålplåt och aluminiumplåt kan färgbeläggas industriellt. Rostfri stålplåt färgbeläggs industriellt för särskilda ändamål. Titanzinkplåt, kopparplåt och rostfri stålplåt kan erhållas med olika ytbehandlingar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 423.1, "y1": 340.3, "innehåll": "Plåt tillverkas och levereras i varierande storlek och utförande, i huvudsak i följande former:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 434.9, "y1": 442.0, "innehåll": "plan plåt profilerad plåt kassetter/paneler Plan plåt – används för falsade skiv- eller bandtäckningar respektive beklädnader samt för utföranden av detaljer, lister, beslagning av krön och liknande. Plan plåt levereras som formatplåt eller som band i rullar. Plåt i rullar är normalt utgångsmaterialet vid tillverkning av profilerad plåt, takpannor, kassetter och paneler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 447.3, "x1": 424.3, "y1": 506.1, "innehåll": "Profilerad plåt – förekommer i ett stort antal profilformer med olika profilgeometri. Den levereras i olika bredder och längder beroende på profilutformning, plåttjocklek och hanterbarhet. Plåtlängder upp till 18 m förekommer. Dubbelprofilerad plåt – plåt som profilerats i två mot varandra vinkelräta riktningar – finns även."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 36.9, "y0": 511.4, "x1": 421.3, "y1": 545.1, "innehåll": "Kassetter och paneler – tillverkas av alla förekommande plåtmaterial. De framställs huvudsakligen på två sätt:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 565.8, "y1": 251.8, "innehåll": "Bild 2:3. Förzinkad stålplåt som tidigare byggplatsmålades men numera färgbeläggs industriellt är ett vanligt takmaterial. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 30, "x0": 446.5, "y0": 377.0, "x1": 568.3, "y1": 460.8, "innehåll": "Bild 2:4. Plåttakpannor används främst på enbostadshus i stället för takpannor av tegel eller betong. Foto: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 375.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Stålplåt har använts i Sverige sedan 1500-talet. Plåten är ett bra tak- och fasadmaterial som dock måste skyddas mot korrosion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 406.1, "y1": 160.5, "innehåll": "Med rätt korrosionsskydd och rätt underhåll kan stålplåten behålla sina goda egenskaper under lång tid. Det finns exempel på byggnader i Sverige med tak av stålplåt från 1800- talet som fortfarande är i gott skick."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 430.5, "y1": 249.7, "innehåll": "Att måla plåten med oljefärger var i början den vanligaste metoden att skydda stålplåten mot korrosion. I mitten av 1800-talet utvecklades tekniken att metallisera stålplåten med zink. Det skedde till en början genom att järnplåtar doppades ner i ett hett zinkbad. Temperaturen i zinkgrytan styrde skikttjockleken som oftast blev ojämn. Detta kan också ses på tak som är täckta med pannplåt där zinkskiktet fläckvis helt eller delvis har korroderat bort."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 433.1, "y1": 326.3, "innehåll": "I dag metalliseras stålplåten i kontinuerliga produktionslinjer som gör det möjligt att hålla en jämn tjocklek på metallskiktet. Genom att metallisera stålplåten förenas stålplåtens hållfasthetsegenskaper med metalliseringens motståndskraft mot korrosion. Metalliseringen består idag oftast av zink men legeringar av aluminium-zink (AlZn) eller zink-aluminium-magnesium (ZnAlMg) förekommer också."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 412.0, "y1": 352.8, "innehåll": "Grundmaterial för framställning av metalliserad plåt är kallvalsad tunnplåt i band."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 359.5, "x1": 274.5, "y1": 386.3, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 388.1, "x1": 432.1, "y1": 434.3, "innehåll": "Metalliserad stålplåt för falsning är 0,6 mm tjock. Plåt finns med olika bredd och hårdhet. Profilerad zinkmetalliserad stålplåt tillverkas av 0,4 – 1,52 mm tjock plåt. För konstruktionsändamål finns plåt upp till 3,0 mm tjocklek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 439.7, "x1": 435.5, "y1": 554.4, "innehåll": "Beroende på användningsområde finns metalliserad stålplåt med olika hårdhet. För arbeten som kräver handfalsning används en mjuk plåt, så kallad plåtslagerikvalitet. Sträckgränsen på denna plåt är ~ 180 N/mm 2 . Den mjuka plåtens fördel är att återfjädringen vid falsning är i det närmaste obefintlig. Plåt av hårdare kvalitet används för tillverkning av profilerad plåt och kassetter. Profilerad plåt finns i olika kvaliteter och hållfasthetsegenskaper för att plåten ska kunna utnyttjas på ett så optimalt och ekonomiskt sätt som möjligt. Sträckgränsen på profilerad plåt varierar vanligtvis mellan 250 – 350 N/mm 2 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 560.2, "x1": 422.5, "y1": 593.9, "innehåll": "Denzinkmetalliseradestålplåten har inledningsvis en viss glans som fort mattas och plåten får en grå kulör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 629.2, "x1": 424.2, "y1": 703.3, "innehåll": "För stålplåt till tak och fasader används två zinkviktsklasser: Z350 och Z275, vilket innebär att plåten är belagd med 350 respektive 275 gram zink per m 2 (båda sidor sammantaget). Detta motsvarar skikttjocklekar på cirka 25 respektive 20 μm. Z275 används huvudsakligen till färgbelagd profilerad plåt och plåttakpannor medan Z350 används för plåt som ska falsas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 708.6, "x1": 429.3, "y1": 779.9, "innehåll": "Med ledning av avfrätningsvärdena för zink går det att uppskatta livslängden hos en zinkmetalliserad plåt beroende på hur tjockt zinkskikt som finns på plåten. Zinkkorrosionen (zinkavfrätning) varierar med atmosfärstypen, årstid, väderlek mm. Zinkavfrätningen har följts under många år bland annat av Korrosionsinstitutet, vilket resulterat i vissa riktvärden för olika atmosfärstyper."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 36.9, "y0": 785.3, "x1": 429.7, "y1": 819.0, "innehåll": "Som lägst kan avfrätningen uppskattas till 0,5 μm/år i ren luft. I stadsatmosfär brukar anges att zinkavfrätningen är 2,0 μm/år och i viss industrimiljö kan avfrätning upp till"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 563.0, "y1": 227.4, "innehåll": "Bild 2:5. Förzinkad och industriellt färgbelagd stålplåt är ett hållbart takmaterial. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 446.5, "y0": 314.3, "x1": 572.5, "y1": 460.8, "innehåll": "Bild 2:6. Enbart förzinkad plåt exponerad i Södertälje (ytterområde) i närmare 30 år. Lokalt korrosionsangrepp. Den ursprungliga tjockleksuppgiften (0,71) framgår. Detta visar att zinken ger ett gott korrosionsskydd. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 31, "x0": 446.5, "y0": 640.3, "x1": 563.0, "y1": 812.0, "innehåll": "Bild 2:7. Snednocksbeslag av förzinkad byggplats- målad plåt på en renoverad 1700- talsbyggnad. Notera att ett mycket kort falsavstånd har använts för att inte bryta ett gammalt utseende. På 1700-talet fanns inte större plåtar att tillgå eftersom de smiddes för"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 433.4, "y1": 95.7, "innehåll": "10 μm/år förekomma. Stora lokala variationer finns emellertid. Under senare år har också noterats att zinkkorrosionen minskat som en följd av bland annat att svaveldioxidhalterna i atmosfären har minskat. I Stockholm har mätningar vid Vanadis visat på en minskning av korrosionen från 14 μm/år i slutet på 1970-talet till 4 μm/år i början på 1990-talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 433.3, "y1": 159.8, "innehåll": "Livslängden på en zinkmetalliserad stålplåt blir i de allra flesta fall för kort enbart med zink som ett korrosionsskydd, varför den plåten kompletteras med ytterligare någon form av skydd. Detta har tidigare gjorts med byggplatsmålning men har nu nästan uteslutande ersatts med en industriellt pålagd färgbeläggning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 165.1, "x1": 432.4, "y1": 198.8, "innehåll": "Den zinkmetalliserade plåten utsätts i huvudsak för allmän korrosion vilket innebär att zinken korroderar relativt jämt över hela ytan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 204.2, "x1": 436.1, "y1": 275.5, "innehåll": "Zinkbeläggningen har förutom att den ger stålplåten ett korrosionsskydd även en annan egenskap. Zinken ger stålplåten ett katodiskt skydd vid klippkanter och där det kan uppstå skador i zinkskiktet. När plåten utsätts för syre och fukt bildas ett bimetalliskt (galvaniskt) element med stål som katod och zink som anod. Anoden offrar sig och bildar korrosionsprodukter som begränsar en fortsatt snabb korrosion av stålet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 282.2, "x1": 321.1, "y1": 308.9, "innehåll": "Materialfakta för metalliserad stålplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 310.8, "x1": 427.9, "y1": 347.2, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för stål är 12 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att stål rör sig ~1,2 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 352.6, "x1": 217.5, "y1": 376.7, "innehåll": "Stålplåt har en densitet på 7,9 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 36.9, "y0": 545.6, "x1": 399.8, "y1": 566.7, "innehåll": "Figur 2:1. Zinkkorrosionen vid Vanadis, Stockholm. Källa: Nordic galvanizers."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 551.1, "y1": 58.1, "innehåll": "hand. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 446.5, "y0": 131.7, "x1": 571.0, "y1": 240.6, "innehåll": "Bild 2:8. Allmän korrosion är den vanligaste typen av korrosion på stålplåt. Galvanisk korrosion kan även uppstå liksom spaltkorrosion i falsar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 446.5, "y0": 326.8, "x1": 571.0, "y1": 435.7, "innehåll": "Bild 2:9. Kyrktak täckt med förzinkad stålplåt som byggplatsmålats. Småplåtsformat har använts för att efterlikna ett äldre vanligt utseende på falsade järnplåtstak. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 32, "x0": 446.5, "y0": 491.2, "x1": 567.0, "y1": 550.0, "innehåll": "Figur 2:2. Zinken ger ett katodiskt skydd av stålplåten. Illustration: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Att metallisera stålplåt med en legering av aluminium, zink och kisel i stället för med bara zink är en metod att ytterligare öka korrosionsskyddet på stålplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 406.1, "y1": 148.0, "innehåll": "Metoden har använts sedan mitten på 1970-talet i USA och Australien och sedan början på 1980- talet i Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 386.6, "y1": 187.0, "innehåll": "Metallbeläggningen består av 55 % aluminium, 43,4 % zink och 1,6 % kisel (viktprocent)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 193.7, "x1": 274.5, "y1": 220.4, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 222.3, "x1": 431.8, "y1": 256.0, "innehåll": "Grundmaterialet för tillverkning av stålplåt metalliserad med aluminium – zink – kisel är detsamma som vid tillverkning av zinkmetalliserad stålplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 261.1, "x1": 430.8, "y1": 310.3, "innehåll": "I Sverige används produktnamnet Aluzink för 55 % AlZn -plåt. 55 % AlZn -plåt används både i icke färgbelagt utförande och med färgbeläggning på samma sätt som zinkmetalliserad stålplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 315.6, "x1": 433.0, "y1": 364.9, "innehåll": "Med hänsyn till olika krav på formbarhet och hållfasthet finns olika kvaliteter. Aluzink tillverkas med olika skikttjocklekar på metalliseringsskiktet som definieras genom viktklasser. Dessa anger minsta beläggningsvikt i g/m 2 dubbel sida."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 328.7, "y1": 391.8, "innehåll": "I Sverige används två beläggningsklasser: AZ 185 och AZ 150."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 397.2, "x1": 435.1, "y1": 430.9, "innehåll": "AZ 185 används för all plåt som inte är färgbelagd samt för plan plåt (även färgbelagd) som ska falsas eller i övrigt bearbetas på monteringsplatsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 436.2, "x1": 430.6, "y1": 482.4, "innehåll": "AZ 150 används för profilerad plåt och plåt som inte falsas på monteringsplatsen. För utförande i denna beläggningsklass gäller vidare att plåten bör förses med en minst 25 μm tjock färgbeläggning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 487.5, "x1": 436.5, "y1": 561.8, "innehåll": "55 % AlZn -plåt kan bearbetas och användas på motsvarande sätt som zinkmetalliserad stålplåt, men det finns vissa begränsningar som enligt tillverkaren bör beaktas. Den kan erhållas i samma format och tjocklekar som den zinkmetalliserade plåten, vilket innebär att plan plåt för tak och fasader är 0,6 mm tjock. Profilerad plåt finns i tjockare material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 567.0, "x1": 430.2, "y1": 616.2, "innehåll": "55 % AlZn -plåt blir med tiden svart i vattengångar, ränndalar eller där vatten under en längre kan stå kvar. Färgförändringarna uppstår i huvudsak på tak och kan betraktas som en estetisk förändring utan betydelse för funktionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 621.5, "x1": 430.6, "y1": 655.2, "innehåll": "även språng och droppkanter kan missfärgas på grund av att vattendroppar kan hänga kvar en längre tid."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 660.5, "x1": 426.9, "y1": 722.8, "innehåll": "För att minska risken för missfärgning ges plåten en särskild skyddsbeläggning i samband med tillverkningen. Det är även vanligt att icke färgbelagd 55 % AlZn -plåt som ska användas som fönsterbleck eller lister folieras som ett skydd av plåten under monteringen. När arbetena är klara tas skyddsfolien bort."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 728.1, "x1": 433.8, "y1": 761.8, "innehåll": "Avrinning från vissa ädelträpaneler kan ge missfärgning på underliggande metalliserad plåt, zink och aluminium. Se Alkalisk missfärgning i kapitel 1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 36.9, "y0": 767.2, "x1": 432.4, "y1": 816.2, "innehåll": "I regnskyddade lägen – eller där kondens kan uppstå – finns risk för angrepp på både icke färgbelagd och färgbelagd 55 % AlZn -plåt. Icke färgbelagd 55 % AlZn -plåt blir gråaktig och det kan även bildas små korrosionskrustor på motsvarande sätt som på en"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 446.5, "y0": 177.0, "x1": 570.2, "y1": 223.2, "innehåll": "Bild 2:10. 55 % AlZn - plåt som taktäckning. Foto: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 446.5, "y0": 310.8, "x1": 569.2, "y1": 382.1, "innehåll": "Bild 2:11. Färgbelagd 55 % AlZn-plåt som taktäckning och väggbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 446.5, "y0": 468.9, "x1": 571.0, "y1": 515.2, "innehåll": "Bild 2:12. 55 % AlZn - plåt som väggbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 33, "x0": 446.5, "y0": 586.0, "x1": 568.3, "y1": 657.3, "innehåll": "Figur 2:3. Avfrätning på 55% AlZn respektive varmförzinkad plåt i marin miljö. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 427.2, "y1": 58.1, "innehåll": "aluminiumplåt i regnskyddade lägen. Påverkan i regnskyddade lägen är störst i marin miljö på grund av förhöjda kloridhalter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 434.6, "y1": 175.1, "innehåll": "Plåt som bearbetas genom falsning utsätts för stora påfrestningar. Detta gäller såväl eventuell färgbeläggning som metallskikt oavsett om detta är av zink eller aluminium- zink-kisel. Vissa falsningsarbeten kräver bearbetning där materialet sträcks eller krymps. Det är därför oundvikligt att vissa detaljer efter bearbetning har märken efter verktyg. Färgbeläggning liksom metallskikt kan spricka. 55 % AlZn -plåt är i dessa avseenden något känsligare än zinkmetalliserad stålplåt. Vid upprepade återbockningar kan metallbeläggningen spricka. Varsamhet vid utförandet samt även anpassade verktyg minskar risken för att skador ska uppstå."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 210.9, "x1": 431.9, "y1": 234.6, "innehåll": "Det finns resultat från mer än 30 års utomhusprovningar där korrosionen på 55 % AlZn"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 226.5, "x1": 434.6, "y1": 275.7, "innehåll": "-plåt har jämförts med korrosionen på zinkmetalliserad plåt. I Sverige har motsvarande undersökningar pågått under mer än 20 år. Avfrätningsvärden framgår av figur 2:3. Av korrosionsskäl behöver 55 % AlZn i regel inte målas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 280.6, "x1": 435.4, "y1": 370.9, "innehåll": "Vid 55 % AlZn -plåt är det, liksom vid aluminiumplåt, risk för bimetallisk (galvanisk) korrosion vid kontakt med ädlare metaller, till exempel koppar. Vatten som innehåller koppar, måste därför förhindras att rinna ner på eller komma i kontakt med 55 % AlZn - plåt. Kraftiga angrepp kan uppträda redan inom 1-2 år. Särskilt bör risken medrinnande vattenfrån eller kontakt med koppar, bitumen, kalk, järn- eller kopparvitriol samt tryckimpregneratvirke beaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 377.7, "x1": 356.0, "y1": 423.9, "innehåll": "Materialfakta för stålplåt metalliserad med aluminium-zink-kisel"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 425.7, "x1": 427.9, "y1": 462.2, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för stål är 12 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att stål rör sig ~1,2 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 34, "x0": 36.9, "y0": 467.5, "x1": 217.5, "y1": 491.7, "innehåll": "Stålplåt har en densitet på 7,9 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 386.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Rostfria stål är ett samlingsbegrepp för ett antal stålsorter som genom olika legeringstillsatser har god korrosionshärdighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 416.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Kännetecknande för de rostfria stålen är att de har en, i förhållande till icke rostfria stål, hög kromhalt. Kromhalten för rostfria stål är minst 11 %."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 431.2, "y1": 224.6, "innehåll": "Det var i början av 1910-talet som tekniken att legera stål med krom utvecklades. Den rostfria stålplåten har tack vare dess goda korrosionshärdighet kommit till användning som främst taktäckning men även fasadbeklädnad. Ett tidigt exempel på rostfri fasadbeklädnad är Chrysler Building i New York som uppfördes 1929. Ett senare mycket uppmärksammat objekt är Twin Towers i Kuala Lumpur."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 231.3, "x1": 274.5, "y1": 258.1, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 259.9, "x1": 396.8, "y1": 293.6, "innehåll": "Flera olika rostfria stål med specifika egenskaper finns. Egenskaperna bestäms huvudsakligen av stålens kemiska sammansättning ochstruktur."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 298.9, "x1": 418.8, "y1": 345.2, "innehåll": "För fasadbeklädnader och taktäckningar används plåt som tillverkas av austenitiska stål. De vanligaste stålsorterna är stål 1.4307, 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10 088-4:2009. I mer korrosiv miljö används 1.4432 enligt SS-EN 10 088-4:2009."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 350.5, "x1": 429.0, "y1": 472.0, "innehåll": "Rostfri stålplåt har god formbarhet som medger falsning eller svetsning. (För tjockare plåt finns vissa begränsningar för bockning med små radier.) Den höga hållfastheten hos rostfria stål möjliggör att dessa kan användas till plåt med tjocklekar ner till 0,4 – 0,5 mm utan att korrosionshärdigheten eller härdigheten mot mekanisk påverkan försämras. Bandbredder upp till 1 500 mm förekommer. Kassetter tillverkas av plåt som har en tjocklek upp till 1,5 mm. Rostfri stålplåt kan även profileras på motsvarande sätt som metalliserad stålplåt. Dessa produkter används i första hand i korrosiva industrimiljöer. eller där man har höga rengöringskrav, till exempel inom livsmedelsindustrin."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 477.3, "x1": 416.3, "y1": 536.1, "innehåll": "Den rostfria plåten går att ytbehandla på flera sätt. Genom olika metoder att borsta och/eller slipa ytan är det möjligt att erhålla såväl matt som mycket blank yta. För tjockare plåtar till kassetter är det även möjligt att mönsterprägla ytan. Den rostfria plåten kan vid behov även färgbeläggas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 571.4, "x1": 435.2, "y1": 617.6, "innehåll": "Kromtillsatsen är normalt över 18 % i de rostfria stål som används som byggmaterial. Tillsatsen medför att stålen passiveras i oxiderande miljö, till exempel vid exponering i atmosfären."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 622.9, "x1": 433.0, "y1": 669.2, "innehåll": "Passiveringen innebär att ett tunt, tätt och kromrikt oxidskikt bildas på ytan. Oxidskiktet skyddar stålet från korrosionsangrepp och repassiveras (självläker) om det på något sätt skadas, exempelvis genom repning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 36.9, "y0": 674.5, "x1": 435.9, "y1": 808.5, "innehåll": "Allmän korrosion – en över hela ytan likformig avfrätning – är mycket låg på de austenitiska rostfria stålen. Passiveringen – oxidhinnan – innebär ett mycket gott skydd i de miljöer som förekommer i Sverige eller vid kontakt med byggnadsmaterial som betong, tegel, bitumen och gips. Korrosionshärdigheten beror i första hand på materialets kemiska sammansättning men ökar även med ytfinheten på materialet. Ett varmvalsat material med en rå yta har ett sämre korrosionsmotstånd än ett blankglödgat material. Om materialet sitter regnskugga, till exempel under ett skärmtak där ingen nederbörd sköljer av ytorna med jämna mellanrum, ökar risken för korrosion. Detta gäller speciellt för kustnära miljöer. För att minimera risken för korrosion i en sådan miljö bör man välja material typ 1.4401 eller 1.4432med en fin"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 446.5, "y0": 237.6, "x1": 566.4, "y1": 321.5, "innehåll": "Bild 2:13. Twin Towers i Kuala Lumpur har såväl tak som fasad täckt med plåt av rostfritt stål. Foto: Avesta Sheffield AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 446.5, "y0": 409.0, "x1": 569.2, "y1": 492.9, "innehåll": "Bild 2:14. Sömsvetsad rostfri stålplåt kan användas som taktäckning på tak med mycket låg lutning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 446.5, "y0": 579.0, "x1": 571.0, "y1": 625.3, "innehåll": "Bild 2:15. Rostfri stålplåt som fasadbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 35, "x0": 446.5, "y0": 712.8, "x1": 571.0, "y1": 796.7, "innehåll": "Bild 2:16. Blanka ytor förutsätter bra underlag och ett väl utfört monteringsarbete för att slutresultatet ska bli bra. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 416.5, "y1": 58.1, "innehåll": "yta. Ytfinheten på ett material anges med ett Ra-värde. Desto lägre Ra-värde, desto finare yta och bättre korrosionshärdighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 434.3, "y1": 147.3, "innehåll": "Av olika korrosionsprovningar som utförts finns resultat som visar att havsatmosfär är mer aggressiv än stadsatmosfär. Stadsatmosfären innehåller visserligen svaveldioxid som medför att regn- och kondensvatten blir surt, men får dock sällan så lågt pH-värde att allmän korrosion uppstår på rostfria stål. Kloridhalten är också vanligtvis så låg att punktfrätning inte uppstår. Om närliggande markytor saltas under vintersäsongen ökar risken för allmän korrosion och punktfrätning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 152.6, "x1": 415.4, "y1": 211.4, "innehåll": "I saltvattenrik havsatmosfär utsätts alla material mera kontinuerligt för salt. Indunstning efter regn, kondens medför därför att viss punktfrätning kan ske. För aggressiva miljöer finns speciellt utvecklade rostfria stål. Kontakta specialister hos materialleverantörer för mer information."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 216.7, "x1": 411.5, "y1": 313.1, "innehåll": "Rostfri stålplåt kan i regel kombineras med de flesta andra förekommande byggnadsmaterial.Direkt kontakt mellan rostfri stålplåt och oädlare metaller bör dockundvikasgenom elektrisk isolering. I annat fall kan de oädlare metallerna angripas på grundav bimetallisk (galvanisk) korrosion. Korrosionsprodukter från oädla metaller kan också missfärgadet rostfria stålet vid olämplig utformning, till exempel om den rostfria stålplåten har enposition så att korrosionsprodukter från oädla metaller kan rinna dit."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 318.4, "x1": 422.2, "y1": 352.1, "innehåll": "Bearbetning av rostfri plåt ska helst separeras helt från bearbetning av andra oädlare metaller för att undvika missfärgning av den rostfria stålplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 358.8, "x1": 278.1, "y1": 385.6, "innehåll": "Materialfakta för rostfri stålplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 387.4, "x1": 430.1, "y1": 452.0, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för austenitiska rostfria stål är 16 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att austenitiska rostfria stål rör sig 1,6 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C. Ferritiska (till exempel 1.4521) och duplexa (till exempel 1.4362) rostfria stål har längdutvidgningskoefficienter på 10 respektive 13 x 10 -6 °C -1 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 36, "x0": 36.9, "y0": 457.8, "x1": 247.7, "y1": 482.0, "innehåll": "Rostfritt stål har en densitet på ~ 7,9 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 431.8, "y1": 134.0, "innehåll": "Rosttrögt stål är ett stål som i första hand är legerat med koppar, krom, nickel och fosfor. Tunnare plåt av rosttrögt stål har i regel en förhöjd fosforhalt. Kännetecknande för rosttrögt stål är att det relativt snabbt bildas ett skyddande korrosionsskikt på ytan som ser rostig ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 430.3, "y1": 198.1, "innehåll": "Rosttrögt stål utvecklades i USA i början av 1900-talet när man upptäckte att stål legerat med koppar motstod atmosfärisk korrosion bättre än vanligt stål. På 1930-talet utvecklade US-Steel de legeringar av rosttrögt stål så som vi känner dem idag. Man kallade legeringen Cor-ten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 274.5, "y1": 231.6, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 233.4, "x1": 408.9, "y1": 292.2, "innehåll": "Det lokala klimatet och tiden för klimatpåverkan påverkar ytans kulör. Kulörförändringen går från orangebrun via rödbrun till mörkt purpurbrun. Kulörförändringen kan inte påskyndas eftersom det skyddande patineringsskiktet utvecklas långsamt och under lång tid."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 297.5, "x1": 433.4, "y1": 331.2, "innehåll": "Rosttrögt stål är ett utmärkt konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk korrosion. Det är lämpligt till broar, skorstenar, stolpar med mera."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 336.5, "x1": 431.8, "y1": 382.8, "innehåll": "På senare år har intresset för rosttrögt stål som fasadmaterial ökat. Exempelvis fasader klädda med kasetter av cirka 1,5 mm tjock plåt. Ett exempel är Arkitekturskolan i Stockholm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 388.1, "x1": 383.5, "y1": 421.8, "innehåll": "Materialet är formbart som vanligt stål. Det kan bockas och svetsas. Minsta bockningsradie är 2-3 x tjockleken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 457.1, "x1": 435.8, "y1": 528.4, "innehåll": "Patineringen sker genom att ytan omväxlande utsätts för fukt och torka. Den kan ta flera år. Därefter får man en mycket stabil yta som korroderar mycket långsamt. Processen kan pågå i upp till 10 år. Viktigt är dock att undvika horisontala ytor där vatten kan bli stående eller kapillärer där man kan få spaltkorrosion. Långa våttider bör undvikas. Intilliggande plåtar bör ha en distans på ett par mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 533.7, "x1": 433.1, "y1": 605.1, "innehåll": "Under patineringsprocessen bör man skydda omgivande material från missfärgning av rostvattnet från ytan. De material som lätt missfärgas är betong och puts, metalliserade ytor, tegel, sten och trä. Glas kan etsas av röstvatten från rosttrögt stål. Under en fasad bör man lämpligen ordna en singelbädd eller liknande i vilken rostvattnet kan droppa ner och som sedan kan bytas ut när processen upphört."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 610.4, "x1": 384.8, "y1": 631.5, "innehåll": "Fästdon bör vara av rostfritt stål med en tätningsbricka med EPDM-gummi."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 638.3, "x1": 290.1, "y1": 665.0, "innehåll": "Materialfakta för rosttrög stålplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 666.8, "x1": 418.6, "y1": 703.3, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för rosttrögt stål är 16 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att rosttrögt stål rör sig 1,6 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 36.9, "y0": 708.6, "x1": 252.1, "y1": 732.8, "innehåll": "Rosttrögt stål har en densitet på ~ 7,9 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 446.5, "y0": 224.4, "x1": 560.8, "y1": 283.1, "innehåll": "Figur 2:4. Det måste vara en spalt på ett par mm mellan plåtarna. Källa: SSAB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 446.5, "y0": 458.5, "x1": 565.8, "y1": 504.7, "innehåll": "Bild 2:17 Fästdonen ska vara av rostfritt stål. Foto: SSAB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 37, "x0": 446.5, "y0": 591.6, "x1": 572.0, "y1": 637.8, "innehåll": "Bild 2:18 Flerfamiljshus i Stockholm byggt 2013. Foto: Okänd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 38, "x0": 36.9, "y0": 287.1, "x1": 317.4, "y1": 308.2, "innehåll": "Bild 2:19. Arkitekthögskolan KTH, Stockholm. Foto: Okänd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 329.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Emaljering tillhör en av världens äldsta ytbeläggningsmetoder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 434.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Tekniken användes ursprungligen för att emaljera mindre föremål och det var först omkring 1900 som emaljerad plåt började användas som byggmaterial. Emaljering kan göras på olika metaller, till exempel gjutjärn, stål, koppar och aluminium."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 154.7, "x1": 274.5, "y1": 181.4, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 413.9, "y1": 216.9, "innehåll": "Emalj består av kvarts, fältspat, titan och lera som mals samman med pigment och vatten till en slamma."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 222.3, "x1": 434.9, "y1": 281.1, "innehåll": "Som underlag till emaljerade kassetter används oftast en 1,5 mm tjock stålplåt med låg svavel- och kolhalt. Kassetterna som ska emaljeras begränsas i storlek till omkring 600 x 1 350 mm. De har invikta kanter och svetsade hörn. Eventuell håltagning eller annan bearbetning görs före emaljeringen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 286.4, "x1": 428.7, "y1": 345.2, "innehåll": "Emaljeringen görs vanligen i två skikt. Först läggs en grundemalj genom att slamman sprutas påbåda sidorna. Kassetterna hängs därefter upp på ett band som passerar en ugn med ~ 820 °C. Därvid sker en kemisk/fysisk reaktion där slamman tränger in i stålet och grundemaljen bildas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 350.5, "x1": 426.2, "y1": 409.3, "innehåll": "Därefter läggs en täckemalj på den synliga sidan. Täckemaljen kan även läggas på i flera skikt beroende på hur tjock emalj som eftersträvas. Med täckemaljen kan praktiskt taget vilken kulör som helst åstadkommas. Dock inte röda och gula nyanser som innehåller kadmium. Skikttjocklekar på 200 – 400 μm förekommer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 414.6, "x1": 432.1, "y1": 448.3, "innehåll": "Glansen hos en emaljerad plåt kan variera från matt till högblank och glansen är högre än hos en färgbelagd plåt av stål eller aluminium."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 483.6, "x1": 433.6, "y1": 517.3, "innehåll": "Den emaljerade plåten har en mycket hållbar yta och påverkas inte av luftföroreningar. Kulörbeständigheten är mycket god och emaljen påverkas inte av UV-strålningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 522.6, "x1": 425.0, "y1": 568.8, "innehåll": "Om emaljen skadas och den underliggande stålytan exponeras finns en stor risk för snabb korrosion eftersom metallen då är oskyddad. Oftast skadas endast täckemaljen och då uppstår ingen korrosion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 575.5, "x1": 280.2, "y1": 602.3, "innehåll": "Materialfakta för emaljerad plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 604.1, "x1": 314.2, "y1": 625.3, "innehåll": "Emaljerad stålplåt har samma längdutvidgning som stålplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 36.9, "y0": 630.6, "x1": 422.8, "y1": 654.8, "innehåll": "Med en tjocklek på 1,5 mm har den emaljerade stålplåten en vikt av drygt 13 kg/m 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 39, "x0": 446.5, "y0": 153.3, "x1": 571.0, "y1": 237.2, "innehåll": "Bild 2:20. Emaljerad plåt som fasadmaterial. Den emaljerade plåten har en hållbar yta och kulörhärdigheten är god. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Aluminium är en relativt ung metall. Den framställdes första gången i början av 1800- talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 431.8, "y1": 198.1, "innehåll": "I Europa började aluminium att användas som byggmaterial i slutet av 1800-talet och det finns exempel på taktäckningar från den tiden som fortfarande är intakta. I Sverige började aluminium att användas som byggnadsmaterial under 1930-talet. Som taktäcknings- och fasadmaterial fick aluminium en mera allmän användning under 1950-talet. Ett vanligt användningsområde är olika typer av strängpressade profiler till fasadpartier, fönster och dörrar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 377.6, "y1": 224.6, "innehåll": "Aluminium har god korrosionshärdighet och kan ytbehandlas på flera sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 231.3, "x1": 274.5, "y1": 258.1, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 259.9, "x1": 423.3, "y1": 318.7, "innehåll": "De kvaliteter som används till taktäckningar och fasadbeklädnader är främst aluminium EN AW-3103, EN AW- 3105 respektive EN AW-4015 enligt SS-EN 485- 2:2009. även andra likvärdiga kvaliteter används. Aluminium är lätt att smälta om. Därför kan kvaliteter tillverkas av recirkulerad metall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 324.0, "x1": 433.6, "y1": 382.8, "innehåll": "Aluminiumplåt levereras i olika hårdhetsgrad eller tillstånd. För täckningar och beklädnader som ska falsas gäller att tillståndet och egenskaperna måste vara anpassad för detta. Plåten ska ha en sådan formbarhet att den kan dubbelfalsas samtidigt som den måste ha tillräcklig hårdhet för att motstå mekanisk åverkan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 388.1, "x1": 429.6, "y1": 434.3, "innehåll": "Plåt av aluminium levereras med tjocklekar på 0,7 – 1,5 i bredder upp till 1 250 mm. Till skiv- och bandtäckningar används 0,8 mm tjock aluminiumplåt med bandbredden 600 och 610 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 439.7, "x1": 429.4, "y1": 485.9, "innehåll": "Profilerad aluminiumplåt finns i ett stort antal profiltyper och profilhöjder på 20 – 100 mm är vanliga. För tillverkning av den profilerade plåten används 0,5 – 0,9 mm plåt som är hårdare än den plåt som falsas. Plåtlängderna överstiger sällan 6 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 491.2, "x1": 423.3, "y1": 512.4, "innehåll": "Kassetter tillverkas av 1,0 – 2,5 mm tjock plåt beroende på storlek och planhetskrav."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 517.7, "x1": 424.7, "y1": 551.4, "innehåll": "Metoder för ytbehandling av aluminiumplåt som används för byggändamål är främst anodisering och industriell färgbeläggning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 556.7, "x1": 432.7, "y1": 653.1, "innehåll": "Anodisering är en elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger ett tjockare oxidskikt än det tunna oxidskikt som bildas på naturlig väg vid utomhusexponering. Vanliga skikttjocklekar vid anodisering är 5 – 25 μm. Genom anodiseringen får ytan god motståndskraft mot mekaniskt slitage samtidigt som det även går att infärga skiktet i olika kulörer. Det är företrädesvis kassetter, paneler och profiler som anodiseras och bearbetning ska inte ske efter anodiseringen bortsett från borrning, kapning eller motsvarande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 658.5, "x1": 435.2, "y1": 717.2, "innehåll": "Eftersom aluminium har goda korrosionsegenskaper är det inte nödvändigt att skydda plåten ytterligare genom målning eller industriell färgbeläggning. Det är endast där vatten under en längre tid kan stå kvar som en skyddsbehandling erfordras. Målning på byggplats eller industriell färgbeläggning görs huvudsakligen av estetiska skäl."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 36.9, "y0": 722.6, "x1": 435.6, "y1": 768.8, "innehåll": "Icke färgbelagd aluminiumplåt är till en början blank med en karaktäristisk metallyster. Efter en tids utomhusexponering mattas ytan och den blir mera grå i takt med att det bildas oxider på plåten. I industrimiljö blir ytan mörkt grå."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 446.5, "y0": 220.9, "x1": 556.1, "y1": 267.1, "innehåll": "Bild 2:21. Färgbelagd aluminiumplåt som taktäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 446.5, "y0": 353.3, "x1": 555.6, "y1": 424.6, "innehåll": "Bild 2:22. Falsad aluminiumplåt som en skivtäckning på ett vattentorn. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 446.5, "y0": 510.0, "x1": 558.7, "y1": 644.1, "innehåll": "Bild 2:23. Icke färgbelagd aluminiumplåt får med tiden grå patina av de oxider som bildas på ytan. Bilden visar en byggnad i Höör som uppfördes i mitten av 1950-talet. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 40, "x0": 446.5, "y0": 733.0, "x1": 569.2, "y1": 804.3, "innehåll": "Figur 2:5. Gropfrätning på aluminium i havs- respektive stadsatmosfär. Tillväxten avstannar med tiden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 435.2, "y1": 83.2, "innehåll": "Korrosionshärdigheten hos aluminiumplåt är mycket god. När aluminium exponeras i luft bildas spontant ett väl vidhäftande och hårt oxidskikt. Oxidskiktet är ~ 0,1 μm tjockt och transparent. Skiktet är mycket tätt och skyddar metallen mot vidare angrepp. Skadat skikt återbildas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 88.5, "x1": 424.7, "y1": 149.4, "innehåll": "Oxidskiktet är stabilt i området pH 4 – 9. Det är också inom detta område som korrosion i övrigt sker vid exponering utomhus. Aluminium har erfarenhetsmässigt god korrosionshärdighet i SO 2 -förorenad atmosfär vilket framförs som en betydande egenskap i dessa miljöer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 154.7, "x1": 432.4, "y1": 213.5, "innehåll": "Allmän korrosion förekommer inte på aluminiumplåt. Gropfrätning är den vanligaste korrosionstypen på aluminium som exponeras utomhus. Denna typ av angrepp medför att det på ytan punktvis bildas små runda frätgropar täckta av korrosionskrustor. Dessa består av aluminiumoxider och -hydroxider."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 218.8, "x1": 431.8, "y1": 302.6, "innehåll": "Beroende på miljön är angreppen störst de första åren för att med tiden minska. Detta beror på att krustorna ger ett visst skydd mot fortsatt korrosion. Det största frätdjupet i en enskild frätgrop överstiger sällan 100 – 150 μm efter 10 – 20 års exponering och påverkar inte plåtens hållfasthet eller andra egenskaper. Däremot kan ytan bli prickig och i smutsig atmosfär kan ytan även mörkna kraftigt inte minst på grund av att ytan blir mera smutssamlande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 308.0, "x1": 405.1, "y1": 341.7, "innehåll": "I regnskyddade lägen under balkonger och andra utskjutande byggnadsdelar kan gropfrätningen bli kraftigare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 347.0, "x1": 434.9, "y1": 393.2, "innehåll": "Störst påverkan ger kustklimat med kombination av fukt och saltstänk. I dessa lägen bör därför plåten med jämna mellanrum tvättas. Detta gäller inte minst entrépartier och liknande med anodiserad aluminiumplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 398.6, "x1": 342.6, "y1": 432.2, "innehåll": "Andra typer av korrosion än gropfrätning kan förekomma på vissa aluminiumlegeringar och i särskilda miljöer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 437.6, "x1": 428.1, "y1": 496.3, "innehåll": "Bimetallisk (galvanisk) korrosion uppträder som lokal korrosion vid sammanfogning av aluminiumplåt med en mer ädel metall. Bimetallisk korrosion ger i de flesta fallen de allvarligaste korrosionsangreppen på aluminiumplåt. Angreppen kan helt undvikas med rätt utformade konstruktioner och detaljer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 501.7, "x1": 434.0, "y1": 535.4, "innehåll": "Aluminium bör inte utsättas för kontakt med kalk, puts, betong eller liknande alkaliska produkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 542.1, "x1": 281.7, "y1": 568.8, "innehåll": "Materialfakta för aluminiumplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 570.7, "x1": 410.9, "y1": 607.8, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för aluminium är 23 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att aluminium rör sig 2,3 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 36.9, "y0": 613.2, "x1": 260.4, "y1": 637.3, "innehåll": "Aluminiumplåt har en densitet på~ 2,7 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 41, "x0": 446.5, "y0": 103.8, "x1": 572.2, "y1": 212.8, "innehåll": "Bild 2:24. Aluminiumplåt har tack vare goda korrosionsegenskaper fått stor användning som fasad- och takmaterial. Aluminium används även för olika typer profiler till fönster- och dörrpartier."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 413.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Kopparplåt har lång tradition som byggmaterial i Sverige. Koppartak lär ha lagts redan under 1200-talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 426.8, "y1": 148.0, "innehåll": "Efter att från början i första hand varit ett taktäckningsmaterial används kopparplåten även som fasadbeklädnad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 430.3, "y1": 187.0, "innehåll": "Koppar har god korrosionshärdighet och även ett mångskiftande ytutseende vilket gör att det är ett intressant och uppskattat material både på tak och på fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 431.1, "y1": 226.0, "innehåll": "Materialet är mjukt och används därför för att täcka komplicerade tak eller att bekläda utsmyckade fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 232.7, "x1": 274.5, "y1": 259.5, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 261.3, "x1": 434.9, "y1": 345.2, "innehåll": "Kopparplåt som exponeras utomhus åldras på ett mycket karakteristiskt sätt. Ny kopparplåt har under den första tiden efter att den satts upp på en vägg eller lagts på ett tak ett fläckigt utseende. Bland annat bildas mörka avtryck från hanteringen av plåten. Blank kopparplåt mattas fort. Efter några månader antar plåten en brun kulör som ytterligare efter en tid övergår till mörkbrun – nästan svart kulör. Denna kulör behåller sedan plåten under många år för att så småningom anta en grön kulör – ärg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 350.5, "x1": 430.5, "y1": 459.4, "innehåll": "ärgen består huvudsakligen av korrosionsprodukter som bildas vid den atmosfäriska korrosionen, vanligen kopparhydroxidsulfat eller kopparhydroxidklorid. ärgbildningen beror i första hand på luftföroreningarna. I inlandsatmosfär kan det i vissa fall dröja 30 år innan någon ärg bildas, medan det i starkt klorid- eller sulfathaltiga miljöer börjar framträda ärg efter 6 – 7 år. I dessa sammanhang bör även påpekas att fasader eller starkt lutande ytor kan vara svartbruna betydligt längre än till exempel ett tak. Detta beror på att taken är fuktiga en längre tid och därigenom snabbare utsätts för korrosion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 464.8, "x1": 426.8, "y1": 511.0, "innehåll": "Vid nyproduktion och i samband med renoveringsarbeten förekommer ofta önskemål om förpatinerad koppar, så kallad verkspatinerad plåt. Under årens lopp har olika metoder använts för att tillgodose detta önskemål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 516.3, "x1": 434.6, "y1": 587.6, "innehåll": "Idag är det möjligt att genom en ytbehandling med ett grönpatineringsmedel på ny kopparplåt åstadkomma en ärggrön yta. Metoden förutsätter en oxiderad och tvättad yta. Eftersom de produkter som förs på plåten består av samma föreningar som den ärg som sedan bildas innebär det att det inte blir några större skillnader i kulör mot den naturliga patineringen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 593.0, "x1": 431.0, "y1": 660.0, "innehåll": "Kopparplåt till taktäckningar utförs av 0,6 mm glödgad kopparplåt. Koppar EN Cu- DHP enligt SS-EN 1172 används företrädesvis. Den glödgade plåten ska ha en brottgräns på 220 – 260 N/mm 2 och med en hårdhet av högst 55 HV. Ränndalar utförs av 0,7 mm tjock plåt. Vid språng används fästbleck av 0,7 mm 1 / 2 -hård kopparplåt för"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 651.5, "x1": 396.8, "y1": 678.1, "innehåll": "att få en bättre styvhet. Den 1 / 2 -hårda plåten ska ha en brottgräns på 240 – 300"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 668.9, "x1": 436.4, "y1": 733.3, "innehåll": "N/mm 2 och en hårdhet av 75 – 95 HV. Den 1 / 2 -hårda plåten används till lister och olika typer av beslag. För bandtäckningar eller bandbeklädnader används också den hårdare plåten. Kopparplåt kan liksom övriga plåtmaterial levereras i rullar eller som formatplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 738.6, "x1": 433.7, "y1": 772.3, "innehåll": "Till kassetter används plåt som är 1-1,5 mm tjock, i vissa fall till och med tjockare. Val av tjocklek beror på kassettstorlek och krav på planhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 36.9, "y0": 777.6, "x1": 430.8, "y1": 816.2, "innehåll": "Den 1 / 2 -hårda kopparplåten har när den är ny en blank yta medan den glödgade plåten är något mera matt även om det finns tillverkare som levererar en glödgad plåt som är"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 446.5, "y0": 154.7, "x1": 567.3, "y1": 238.5, "innehåll": "Bild 2:25. Kopparplåt används ofta som täckning eller beklädnad på monumentala byggnader. Foto: Stig Almqvist."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 446.5, "y0": 418.8, "x1": 568.2, "y1": 577.9, "innehåll": "Bild 2:26. Koppar har god formbar-het vilket gör att materialet kan användas där det finns utsmyck-ningar, komplice-rade lister mm. Genom att glödga plåten lokalt i samband med falsningen kan plåten göras ännu mera formbar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 446.5, "y0": 622.2, "x1": 555.6, "y1": 668.5, "innehåll": "Tabell 2:1. Medelavfrätning på koppar i olika miljöer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 42, "x0": 446.5, "y0": 757.4, "x1": 566.7, "y1": 816.2, "innehåll": "Bild 2:27. Om vatten rinner från skiffer, takpannor eller liknande kan erosionskorrosion"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 424.5, "y1": 70.6, "innehåll": "blank. Vid utomhusexponering har det ingen betydelse om plåten är matt eller blank. Oavsett om ytan är blank eller matt kommer den exponerade plåten att åldras på det sätt som redan beskrivits."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 76.0, "x1": 430.9, "y1": 134.7, "innehåll": "På marknaden finns även oxiderad plåt att tillgå liksom kopparplåt som är förtennad. I begränsad omfattning används kopparplåt i profilerat utförande även om det finns många fasader eller delar av fasader som är täckta med paneler som kan liknas vid en profilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 170.0, "x1": 343.3, "y1": 191.2, "innehåll": "Korrosionshärdigheten hos koppar är vid utomhusexponering god."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 196.5, "x1": 423.4, "y1": 242.7, "innehåll": "Allmän korrosion är den vanligaste typen av korrosion på koppar. Korrosionshastigheten är mycket låg, vilket bekräftas dels av provserier dels av lång praktisk användning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 248.1, "x1": 430.5, "y1": 331.9, "innehåll": "Den låga avfrätningen för allmän korrosion kan under ogynnsamma förhållanden öka. Vid varaktig inverkan av relativt surt vatten kan angreppen bli större. Dessa förhållanden uppträder företrädesvis lokalt på vissa takytor, exempelvis vid kvarstående vatten på grund av dålig vattenavledning. Punktangrepp i form av små frätgropar kan även uppstå efter lång tids exponering vid pannskorstenar och där svavelföroreningar kan finnas i större omfattning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 337.2, "x1": 425.0, "y1": 370.9, "innehåll": "Bimetallisk (galvanisk) korrosion leder inte till angrepp på koppar eftersom denna är ädlare än övriga metaller som används på eller i anslutning till koppar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 376.3, "x1": 402.8, "y1": 410.0, "innehåll": "Koppar orsakar däremot bimetalliska korrosionsskador på mindre ädla metaller, exempelvis aluminium vid olämpligt utformade detaljer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 415.3, "x1": 433.0, "y1": 536.8, "innehåll": "I samband med bimetallisk korrosion orsakad av kopparmaterial bör även uppmärksammas risken för mikrobimetalliskverkan av koppar på oädlare metaller. Vatten som rinner från kopparytor innehåller ofta spår av löst koppar, särskilt i stadsatmosfär. Kommer detta vatten i beröring med exempelvis en stålyta, fälls koppar (ädlare) ut på stålytan (oädlare) och järnet löses upp. Det bildas en koppar/stålcell som bidrar till starkt ökat, ofta lokalt angrepp på stålet. Det är därför viktigt att utforma detaljerna på ett sådant sätt att vatten inte i onödan rinner från koppar eller kopparlegeringar ned på till exempel stål, aluminium eller zink, eftersom detta droppvatten är starkt korroderande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 542.1, "x1": 422.8, "y1": 626.0, "innehåll": "Vid anslagsställen av nedrinnande vatten på lägre liggande ytor kan hål uppstå på förhållandevis kort tid. Orsaken är att kopparplåten lokalt vid anslagsstället nöts och kontinuerligt rengörs från de korrosionsprodukter som ger kopparn dess skyddande skikt. När regnvattnet rinner över till exempel tätskiktsmatta, takduk, glas, tegel, betong eller skiffer, neutraliseras inte vattnet och avnötningen sker av den lägre liggande kopparplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 631.3, "x1": 309.5, "y1": 652.4, "innehåll": "Vid tillskott av sand, granulat och dylikt ökar avnötningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 657.8, "x1": 394.9, "y1": 691.5, "innehåll": "Om vatten rinner från en kopparyta till en annan kopparyta uppstår inte någon erosionskorrosion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 726.7, "x1": 427.3, "y1": 763.2, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för koppar är 17 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att koppar rör sig 1,7 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 36.9, "y0": 768.6, "x1": 225.7, "y1": 792.7, "innehåll": "Koppar har en densitet på ~ 8,9 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 558.6, "y1": 58.1, "innehåll": "uppstå. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 43, "x0": 446.5, "y0": 129.6, "x1": 567.1, "y1": 238.5, "innehåll": "Bild 2:28. Genom att använda en slitplåt som lätt kan bytas ut är det möjligt att minska risken för mer omfattande skador på grund av erosionskorrosion. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 408.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Zinkplåt har använts som tak- och fasadmaterial under flera hundra år i Europa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 394.3, "y1": 135.4, "innehåll": "I Sverige ökade användningen under slutet på 1900-talet då höga krav på lång livslängd samt begränsat behov av underhåll blev en allt viktigare fråga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 142.1, "x1": 274.5, "y1": 168.9, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 170.7, "x1": 434.6, "y1": 242.0, "innehåll": "Titanzink är ett naturmaterial. Det bildar på ett naturligt sätt en patina av zinkkarbonat på ytan, vilket gör materialet mycket härdigt och det får lågt behov av underhåll. Genom att det bildas en naturlig patina erhålls inte bara ett egenskydd, utan det sker en ständigt pågående självrengöring genom naturligt åldrande och kontakt med regnvatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 247.4, "x1": 396.8, "y1": 281.1, "innehåll": "Det finns idag flera olika produktlinjer och ytkvaliteter när det gäller titanzink. Respektive tillverkare lämnar närmare information om detta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 286.4, "x1": 433.9, "y1": 332.6, "innehåll": "Den titanzinkplåt som används för tak och fasader är legerad med titan och koppar och har därigenom egenskaper som gör den mera lämpad som tak- och fasadmaterial än ren zinkplåt. Den metall som används ska vara enligt SS-EN 988."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 337.9, "x1": 430.9, "y1": 396.7, "innehåll": "För taktäckningar används vanligtvis 0,7 mm tjock titanzinkplåt med en bandbredd av 610 mm. På en fasad med större krav på en slät och jämn yta rekommenderas en plåt med tjocklek 0,8 mm och bandbredd högst 500 mm. Olika bandbredder kan levereras beroende på objektsspecifika krav."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 402.0, "x1": 424.6, "y1": 460.8, "innehåll": "Genom att gå upp i materialtjocklek från 0,7 mm till 2,0 mm möjliggörs en mängd olika fasadsystem såsom kassetter, fasadpaneler eller olika rutsystem (fjälltäckning). Titanzinkplåt har vissa materialegenskaper som måste beaktas. Detta gäller såväl vid val av konstruktionsprinciper och detaljer som vid arbetsutförandet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 466.1, "x1": 425.6, "y1": 512.4, "innehåll": "Vid låga taklutningar ska titanzinkplåt monteras på en strukturmatta som säkerställer att eventuellt kvarstående kondensvatten kan ventileras bort. Materialtillverkarna har detaljanvisningar om hur luftning kan ske vid olika typer av takkonstruktioner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 517.7, "x1": 429.6, "y1": 563.9, "innehåll": "Det är viktigt att följa materialtillverkarnas anvisningar när det gäller bockningsradier och iklipp i materialet. Tillverkarna tillhandahåller instruktioner och monteringsanvisningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 569.3, "x1": 430.2, "y1": 603.0, "innehåll": "Titanzinkplåt är ett mjukt och följsamt material som även kan lödas, vilket underlättar vid komplicerade projekt. Tillverkarna har lödningsinstruktioner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 638.3, "x1": 413.8, "y1": 684.5, "innehåll": "Den patina som efter en tid uppstår på titanzinkplåten består av zinkkarbonat, som bildas genom kontakt med fukt och luftens koldioxid. Ytan blir mycket hård och skyddar mot fortsatta korrosionsangrepp. Titanzink har god korrosionshärdighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 691.2, "x1": 267.7, "y1": 717.9, "innehåll": "Materialfakta för titanzinkplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 719.8, "x1": 401.6, "y1": 756.2, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för titanzink är 22 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att titanzink rör sig 2,2 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 36.9, "y0": 761.6, "x1": 234.6, "y1": 785.7, "innehåll": "Titanzink har en densitet på ~ 7,2 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 446.4, "y0": 154.7, "x1": 570.6, "y1": 251.1, "innehåll": "Bild 2:29. Sunderbyn, Luleå. Dubbelfalad täckning på tak och storrutor på fasad. PrePATINA graphite grey och prePATINA Blue- grey. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 446.5, "y0": 335.2, "x1": 563.6, "y1": 444.1, "innehåll": "Bild 2:30. Titanzinkplåtens formbarhet gör det möjligt att utnyttja materialet till bland annat utsmyckningar av olika slag. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 446.5, "y0": 543.5, "x1": 570.4, "y1": 652.4, "innehåll": "Bild 2:31. Projekt med fasad kassetter. Materialtjockleken anpassas efter storleken på kassetterna så att man får en slät spegelyta. PrePATINA Blue-grey. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 44, "x0": 446.5, "y0": 756.7, "x1": 555.6, "y1": 815.5, "innehåll": "Bild 2:32. Skärhamn, Sverige. Dubbelfalsad täckning på strukturmatta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 146.9, "y1": 58.1, "innehåll": "PrePATINA Blue-grey. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 45, "x0": 36.9, "y0": 158.2, "x1": 161.5, "y1": 292.2, "innehåll": "Bild 2:33. Under titanzinkplåt kan det under vissa förhållande erfordras ett luftspaltbildande skikt för att plåten ska ventileras och därigenom skyddas mot korrosionsangrepp från kondens. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 385.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Bly har använts som byggmaterial under lång tid, inte minst i olika typer av installationer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.5, "y1": 223.2, "innehåll": "I Sverige finns ett begränsat antal kyrkor som är täckta med blyplåt. Blyplåt har också använts som material i listbeslag. I Mellaneuropa används blyplåt i större utsträckning som taktäckningsmaterial. På grund av strävandena att minska mängden cirkulerande bly i miljön är det i framtiden endast vid renovering av kulturhistoriska byggnader som blyplåten kommer till användning. Detta gäller inte bara i Sverige utan i hela Europa. Genom att ytbehandla blyplåten är det möjligt att begränsa avrinningen av blyoxider från plåten. Det finns också industriellt färgbelagd blyplåt som kan användas som kompletterande beslagning mellan till exempel skorstenar och takpannor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 274.5, "y1": 256.7, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 258.5, "x1": 418.8, "y1": 304.7, "innehåll": "Blyplåt har en matt grå kulör. De oxider som bildas på ytan varierar från ljusa till mörka grå nyanser. Plåten är relativt matt och har aldrig en helt slät yta på grund av metallen är mjuk samtidigt som förhållandevis tjock plåt används."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 310.1, "x1": 429.3, "y1": 343.8, "innehåll": "Den blyplåt som används på tak och fasader är delvis legerad med koppar samt en del silver eller tellurium."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 349.1, "x1": 399.0, "y1": 395.3, "innehåll": "1,5 – 2 mm tjock blyplåt är det som vanligen förekommer vid olika täckningar. Isoleringsbly som används som isolering mellan olika metaller för att undvika galvanisk korrosion är däremot endast 0,5 mm tjockt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 400.7, "x1": 435.8, "y1": 472.0, "innehåll": "Blyplåt förekommer såväl i valsat som gjutet utförande. På grund av materialets stora längdutvidgning används i regel inte plåtar med större längd än 1,5 m. Plåtens densitet medför också att särskild hänsyn måste tas till infästningen av plåten för att undvika att plåten glider på underlaget. Tillverkarna av blyplåt i Europa har detaljerade anvisningar för hur täckningar och beklädnader med blyplåt ska utföras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 477.3, "x1": 429.9, "y1": 536.1, "innehåll": "Bly är mycket formbart och kan drivas till olika former. Plåten kan också svetsas eller lödas. Falsningstekniken är jämfört med övriga plåtmaterial något annorlunda, främst beroende på att tjockare plåt används. Ståndfalserna görs ofta halvcirkelformade eller läggs på läkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 541.4, "x1": 411.3, "y1": 562.5, "innehåll": "Vid arbete med bly bör direktkontakt med materialet undvikas av arbetsmiljöskäl."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 597.8, "x1": 429.7, "y1": 644.1, "innehåll": "Ny blyplåt som utsätts för fukt får inledningsvis ett tunt vattenlösligt karbonatskikt på ytan. Detta skikt försvinner efter en tid och ersätts med en mera varaktig patina som består av karbonater och sulfater."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 649.4, "x1": 434.0, "y1": 708.2, "innehåll": "Patinan ger ett skydd mot fortsatt nedbrytning, även i industriell atmosfär. Alkalier och kalk från betong, liksom syror från hårda träslag kan angripa bly. Bly orsakar i allmänhet inte bimetallisk (galvanisk) korrosion och används därför ofta som isolering mellan olika metaller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 743.5, "x1": 425.4, "y1": 779.9, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för bly är 29 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att bly rör sig 2,9 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 36.9, "y0": 785.3, "x1": 230.3, "y1": 809.4, "innehåll": "Blyplåt har en densitet på~ 11,3 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 570.7, "y1": 251.8, "innehåll": "Bild 2:34. Taktäckning med blyplåt. Bild från tak i Tyskland. Ståndfalsarna läggs ofta på läkt eller ges ett halvcirkelformat utseende. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 446.5, "y0": 338.6, "x1": 571.0, "y1": 397.4, "innehåll": "Bild 2:35. Kassetter av blyplåt på fasaden till ett krematorium i Linköping. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 446.5, "y0": 498.9, "x1": 566.7, "y1": 570.2, "innehåll": "Figur 2:6. Listtäckning med blyplåt. Exempel på detalj från en av tillverkarna av blyplåt i England."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 46, "x0": 446.5, "y0": 657.1, "x1": 570.9, "y1": 728.4, "innehåll": "Bild 2:36. Blyplåt som ståndskiva mellan tak med takpannor och högre vägg. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Mässing är en metall med lång tradition i Sverige. Metallen har främst använts till olika typer av prydnadssaker."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 430.9, "y1": 160.5, "innehåll": "Som byggmaterial är det främst i form av kassetter och paneler som mässing används. Mässing är en legering mellan koppar och zink. Vid ökad zinkinblandning övergår mässingens färgton från röd till gul."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 274.5, "y1": 194.0, "innehåll": "Utseende och materialkvaliteter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 195.8, "x1": 421.8, "y1": 242.0, "innehåll": "Liksom koppar och aluminium finns mässing i flera olika hårdheter eller tillstånd. Tombak är den mässingskvalitet som företrädesvis används utomhus. Den består till 80% eller mer av koppar och resten zink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 247.4, "x1": 432.1, "y1": 293.6, "innehåll": "För montage och beklädnader inomhus används vanligen en legering som består av 65 % koppar och 35 % zink (alfamässing). Hållfastheten hos alfamässing ökar med ökad zinktillsats."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 298.9, "x1": 423.4, "y1": 332.6, "innehåll": "Vid zinkhalter mellan 38 – 45 % uppträder en blandstruktur som kallas alfa- betafas. över 45% zinktillsats inträder betafasen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 337.9, "x1": 422.5, "y1": 396.7, "innehåll": "1 – 2 mm tjock plåt används för tillverkning av kassetter eller paneler. Med lämplig kantutformning och tjocklek anpassad till storleken på kassetterna är det möjligt att åstadkomma en slät yta. Mässing används även för tillverkning av profiler till fasad- och entrépartier."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 402.0, "x1": 392.2, "y1": 423.2, "innehåll": "Plåt av mässing falsas inte och används därför inte som taktäckningsmaterial."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 428.5, "x1": 432.8, "y1": 462.2, "innehåll": "Mässing har inledningsvis vid utomhusexponering en gulaktig kulör som sedan mattas och blir mera brun."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 497.5, "x1": 432.4, "y1": 568.8, "innehåll": "Korrosionsegenskaperna hos mässing kan jämföras med de hos koppar. Patinan som bildas på en mässingsyta skyddar metallen mot vidare nedbrytning. Livslängden är jämförbar med koppar och mässing och påverkas inte av bimetallisk (galvanisk) korrosion. Det är mot den bakgrunden som mässing bland annat används som material i fästdon. Sprödbrott i mässing kan uppstå i fästdon som inte är avspänningsglödgade."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 604.1, "x1": 399.1, "y1": 640.6, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten för mässing är 19 x 10 -6 °C -1 . Detta innebär att mässing rör sig 1,9 mm/m vid ett temperaturintervall om 100 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 36.9, "y0": 645.9, "x1": 230.1, "y1": 670.1, "innehåll": "Mässing har en densitet på~ 8,7 kg/dm 3 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 565.4, "y1": 202.3, "innehåll": "Bild 2:37. Kassetter av mässing. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 48, "x0": 446.5, "y0": 387.4, "x1": 552.1, "y1": 458.7, "innehåll": "Bild 2:38. Fasadbeklädnad med kassetter av mässing. Foto: Outokumpu Copper."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 418.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Den i dag vanligaste metoden att förbättra korrosionshärdigheten hos metalliserad stålplåt är industriell färgbeläggning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.4, "y1": 160.5, "innehåll": "Estetiska önskemål kan även vara ett skäl för färgbeläggning. Aluminiumplåt färgbeläggs på motsvarande sätt som den metalliserade stålplåten, men görs då nästan uteslutande av estetiska skäl och för att åstadkomma en kulör på plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 434.3, "y1": 237.2, "innehåll": "Möjligheterna till färgbeläggning och utförande med olika kulörer har från slutet av 1950-talet, då metoden introducerades, inneburit en ökad användning av plåt som både takmaterial och fasadmaterial. De kulörer och färgsystem som marknadsförs i dag tillsammans med möjligheterna att profilera och forma plåt ger stora möjligheter att tillfredsställa skilda såväl tekniska som estetiska krav och önskemål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 434.6, "y1": 326.3, "innehåll": "Till skillnad mot byggplatsmålning sker industriell färgbeläggning under noga kontrollerade former där det är möjligt att styra rengöring, torkning med mera vilket gör att beläggningarna får avsedda egenskaper och uppfyller de krav som kan ställas i förekommande miljöer och applikationer. Eventuell påverkan på miljön vid tillverkningen begränsas också till ett minimum eftersom de industriella processerna är väl övervakade."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 433.4, "y1": 403.0, "innehåll": "Färgbeläggning sker i flera olika steg och i figur 2:6 redovisas uppbyggnaden av de olika skikten. Primern är till för att öka toppfärgens vidhäftning. Baksideslacken är dels ett transportskydd dels ett korrosionsskydd med hänsyn till att även undersidan av en plåt kan utsättas för korrosionsangrepp från kondens eller fukt som kan lagras i underlaget till plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 408.3, "x1": 431.8, "y1": 467.1, "innehåll": "Toppfärgen kan även förses med en skyddsfolie som ska begränsa risken för att färgen skadas vid transport, bearbetning och montering. Skyddsfolien tas bort efter det att plåten har monterats. Detta förfarande används inte minst vid fönsterbleck på putsade fasader där det är viktigt att skydda plåten mot puts- och färgstänk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 502.4, "x1": 344.0, "y1": 536.1, "innehåll": "Färgbeläggningar som används är 15 – 200 μm tjocka beroende på användningsområde."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 541.4, "x1": 416.9, "y1": 575.1, "innehåll": "På tak har de tjockare beläggningarna på band- och skivtäckningar praktiskt taget upphört underde senaste åren till förmån förtunnare system baserade på polyester."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 580.4, "x1": 425.3, "y1": 626.7, "innehåll": "För väggar används i regel system som har tjockleken 25 – 50 μm. Det förekommer även att de tunnare färgbeläggningarna används på tak. Men detta är då företrädesvis fråga om profilerad plåt eller plåttakpannor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 632.0, "x1": 435.0, "y1": 678.2, "innehåll": "Sedan industriellt färgbelagd plåt började användas har olika färgsystem använts och provats. Några av de första färgerna har visat sig åldras allt för snabbt medan andra har fungerat bra och fortfarande är intakta efter många års exponering i olika miljöer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 683.5, "x1": 254.2, "y1": 704.7, "innehåll": "I dag används i huvudsak följande färgsystem:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 36.9, "y0": 710.0, "x1": 365.9, "y1": 793.9, "innehåll": "Polyester HBP (High-build polyester) PVDF (Polyvinylidenfluorid) PUR (Polyuretan) äldre beläggningar är till exempel akrylat, alkydmelamin, Plastisol och vinylorganosol."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 446.5, "y0": 239.7, "x1": 569.3, "y1": 311.0, "innehåll": "Figur 2:6. De olika skikten i färgbelagd plåt. Illustration: SSAB Tunnplåt AB och Plannja AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 446.5, "y0": 398.6, "x1": 565.8, "y1": 532.6, "innehåll": "Bild 2:40. Olika färgbeläggningar och kulörer utsätts för flera olika prov med tanke på utvecklingen av såväl de tekniska som estetiska egenskaperna. Bilden visar plåtprover på en provningsstation i Florida."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 49, "x0": 446.5, "y0": 693.3, "x1": 572.3, "y1": 802.2, "innehåll": "Bild 2:41. På fasader används färgsystem som har god kulörhärdighet medan färgbeläggningar på tak i första hand väljs med hänsyn till höga krav på korrosionshärdighet och tålighet mot nötning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 50.2, "x1": 429.2, "y1": 146.6, "innehåll": "är en lösningsmedelsburen färg med en skikttjocklek på 20 – 30 μm. Den har sämre kulörhärdighet än PVDF. Den rostskyddande förmågan är likvärdig för polyester och PVDF. Polyester är det mest använda färgsystemet för industriell färgbeläggning i Europa och anses ha jämna egenskaper som god hållbarhet, bockbarhet, reptålighet och ljushärdighet. Takpanneplåt, trapetsprofilerad plåt och vissa typer av kassetter har ofta en polyesterbeläggning. Det finns olika typer av polyesterbeläggningar på marknaden idag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 177.7, "x1": 429.0, "y1": 223.9, "innehåll": "är en beläggning som utvecklats från vanlig polyester och har en tjocklek mellan 35 – 50 μm. Den har fyllmedel för bättre reptålighet och flexibilitet. På den nordiska marknaden har den till stor del ersatt plastisol för band- och skivtäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 433.9, "y1": 364.0, "innehåll": "är en dispersion av polyvinylidenfluorid i särskilda lösningsmedel. Som bärare av pigment används i regel en akrylat. Den förekommer med olika proportioner mellan PVDF och akrylat. Vanligast är PVDF 70/30 med 70 % PVDF och resten akrylat. Beläggningen har mycket god glans- och kulörhärdighet och tar inte heller upp smuts i nämnvärd omfattning. Tjockleken på färgbeläggningen är 25 – 30 μm, varför korrosionsskyddet är sämre än hos tjockare beläggningar. PVDF används företrädesvis på fasader. För att begränsa risken för hanteringsskador kan plåten förses med en skyddsfolie som tas bort efter det att plåten har monterats."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 395.1, "x1": 428.5, "y1": 441.3, "innehåll": "är ett färgsystem som har använts inom färgindustrin under flera år men det är först under 1990-talet som det kommit till användning inom bandlackeringsindustrin. PUR kan läggas på skikt upp till 55 μm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 472.4, "x1": 436.4, "y1": 556.3, "innehåll": "är ett högmolekylärt akrylatbindemedel dispergerat i vatten. Vanligtvis tillsätts 3 – 10 % organiskt lösningsmedel. Beroende på olika typer och mängder av lösningsmedel kan olika kvaliteter erhållas. Vid torkning sker en förnätning av polymererna samtidigt som vatten avdunstar. Akrylatens egenskaper sammanfaller i stort sett med polyesterns. En vanlig skikttjocklek är 25 μm. Vattenburen akrylat har tidigare använts på främst trapetsprofilerad plåt men har nästan helt ersatts med polyester."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 587.4, "x1": 430.6, "y1": 646.2, "innehåll": "\\\"PVC-organosol, PVA-latex, alkydmelamin och lösningsvinyl är färgbeläggningar som inte längre används av svenska bandlackerare. Plastisol och Organosol förekommer dock på många byggnader och blir därigenom föremål för underhållsmålning under många år framåt. Se vidare i kapitel 13 \\\"Målning\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 681.5, "x1": 421.4, "y1": 740.2, "innehåll": "Egenskaperna hos de olika färgsystemen är något olika och måste bedömas mot den påverkan som kan ske av klimat, luftföroreningar med mera. Formbarheten måste beaktas för plåt som ska falsas. För stålplåt måste även korrosionsegenskaperna beaktas. För val av färgbeläggning är följande egenskaper normalt av intresse:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 36.9, "y0": 745.6, "x1": 329.0, "y1": 804.3, "innehåll": "korrosionshärdighet (förmåga att skydda underliggande metall) kulörhärdighet (kritning, glans, väderhärdighet) formbarhet (falsning, profilering) reptålighet (hanterbarhet)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 50, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 549.0, "y1": 58.1, "innehåll": "och hantering. Foto: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 430.8, "y1": 83.2, "innehåll": "Kravet på kulörhärdighet är normalt vägledande vid val av färgbeläggning för fasadbeklädnad. I hårdare miljö bör dock korrosionshärdigheten beaktas. I första hand ska tillverkarnas standardkulörer väljas. De är utprovade vad gäller pigment med hänsyn till krav på inte minst kulörhärdighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 51, "x0": 36.9, "y0": 88.5, "x1": 349.1, "y1": 109.6, "innehåll": "Krav på flexibilitet och reptålighet är viktigt för plåt som ska falsas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 413.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Plåt som tak- eller fasadmaterial erbjuder stora möjligheter att ge byggnaden den tänkta estetiska och tekniska utformningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 52, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.0, "y1": 185.6, "innehåll": "Eftersom det finns flera olika metaller liksom möjligheter att färgbelägga eller på annat sätt ytbehandla plåten finns varierande sätt att använda plåten på ett spännande sätt, även om materialen i sig kan tyckas vara enkla. Skickliga plåtslagare kan omsätta på ritbordet genomtänkta detaljer med inte bara syftet att försköna en byggnad utan även ge byggnaden ett varaktigt skydd mot angrepp från väder och miljö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 409.1, "y1": 121.5, "innehåll": "I detta kapitel redovisas kortfattade miljöfakta om de metaller som används inom byggnadsplåtslageriet, nämligen järn och stål, rostfritt stål, zink, aluminium och koppar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 384.9, "y1": 160.5, "innehåll": "Färgsystem för plåt behandlas också. Avsikten med detta kapitel är att ge en orientering om olika plåtmaterials påverkan på miljö och människa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 433.3, "y1": 212.1, "innehåll": "Metaller som används av människan för olika ändamål flödar från samhället (i Sverige och utomlands) till den svenska miljön från källor av mycket olika karaktär. Dessa kan indelas i punktkällor och källor för diffus spridning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 431.5, "y1": 301.3, "innehåll": "Punktkällor för utsläpp av ovan nämnda metaller är i huvudsak förknippade med olika industriella verksamheter där metaller framställs och hanteras. Dock brukar även kommunala avloppsreningsverk och anläggningar för förbränning av avfall och andra bränslen (till exempel olja, ved och torv) föras till punktkällorna för utsläpp av metaller och andra föreningar. En förenklad principskiss över metallflödet i samhället och utsläppen till miljön ges i figur 3:1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 53, "x0": 36.9, "y0": 453.6, "x1": 417.0, "y1": 487.3, "innehåll": "Figur 3:1. Principiell översikt över flödet av metaller i samhället och utsläppen till miljön."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 424.1, "y1": 108.9, "innehåll": "I drygt 3 000 år, sedan järnålderns början, har järnet varit den tekniskt viktigaste av alla metaller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.9, "y1": 210.7, "innehåll": "Framställning av järn från järnhydroxid (myrmalm) började redan cirka 1 500 f Kr (järnåldern). De ursprungliga enkla och direkta metoderna med gropliknande ugnar, först med naturligt drag och senare med bläster (blästersmide), utvecklades efter hand till mera komplicerade processer. Till en början användes träkol som reduktionsmedel men i slutet av 1700-talet övergick man i huvudsak till koks. Järnframställningen lösgjordes därmed från sitt beroende av skogen, i Sverige dock först i början av 1900- talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 426.5, "y1": 287.3, "innehåll": "Tackjärn, som ofta har hög kolhalt, framställs ur järnmalm och utgör i sin tur råvara vid framställning av stål, med en kolhalt av högst 1,7 %. Den stora industriella utvecklingen inom järnhanteringen hänger samman med genombrottet av bessemer- och martinprocesserna i senare hälften av 1800-talet, som möjliggjorde framställning av stål i smält form."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 54, "x0": 36.9, "y0": 292.7, "x1": 426.8, "y1": 351.4, "innehåll": "\\\"Förekomsten av andra ämnen (legeringsämnen) i olika procentsatser gör järnet till ett ytterst variabelt material, inte bara i fråga om smidbarhet utan också till exempel seghet, hårdhet och korrosionshärdighet. Rostfria stål utgör en stor grupp av legerade stål. Se vidare i avsnittet \\\" Rostfritt stål\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 422.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Järn är ett av de vanligaste elementen i jordskorpan. Det ingår i en rad mineral och utgör cirka 4,5 % av jordskorpan (cirka 45 kg/ton)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 411.1, "y1": 173.1, "innehåll": "Undantagsvis uppträder metallen i relativt ren form i naturen bland annat i meteoritstenar, vilka ofta också har ganska hög nickelhalt. De viktigaste malmmineralen är oxid, såsom hematit (järnglans) som bildar blodstensmalm och magnetit, som bildar svartmalm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 433.0, "y1": 237.2, "innehåll": "Brytvärda järnmalmer är vitt spridda över jordytan. Den största järnmalmsbrytningen i Sverige sker i Kirunafältet. Malmkroppen i Kiirunavaara är en av världens största malmkoncentrationer. Därnäst i brytsiffror kommer Gällivarefältet. Under 2018 producerades 26,9 miljoner ton järnmalmprodukter från malmfälten i Norrbotten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 430.0, "y1": 313.8, "innehåll": "\\\"Malmreserverna i världen brukar redovisas dels som \\\"upptäckta och brytvärda tillgångar\\\" dels som \\\"beräknad total reserv\\\". Den totala reserven omfattar, förutom de för dagen brytvärda tillgångarna, även sådana kända tillgångar som för tillfället anses vara olönsamma. Enligt Minerals Handbook 1996 – 1997 är de uppskattade brytvärda tillgångarna 65 miljarder ton järnmalm och den totala reserven är 100 miljarder ton.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 55, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 390.0, "y1": 352.8, "innehåll": "Världens största järnmalmsproducenter är i nämnd ordning Brasilien, Indien, Sydafrika, Kanada, USA och Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.9, "y1": 73.4, "innehåll": "Framställningsmetoder och användning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Den största delen av både den primära och den sekundära stålproduktionen sker med ungefär samma processer över hela världen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 428.7, "y1": 160.5, "innehåll": "Stål kan tillverkas antingen från järnmalm eller från återvunnet stålskrot. Huvuddelen av den malmbaserade produktionen sker genom reduktion av järnmalm i masugnar följt av stålproduktion i syrgaskonvertrar (se figur 3:2)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 419.1, "y1": 199.5, "innehåll": "I den skrotbaserade tillverkningen smälts skrot i en ljusbågsugn. I figur 3:3 visas de viktigaste stegen schematiskt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 412.0, "y1": 238.5, "innehåll": "Det sker också viss produktion av järnsvamp där järnmalmen reducerats i fast fas. Denna järnsvamp kan sedan smältas i ljusbågsugn för vidare stålproduktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 434.3, "y1": 352.8, "innehåll": "Ståltillverkning är en energiintensiv process och effektivisering och optimering av processerna är ett kontinuerligt arbete. Nu är klimatfrågan i stort fokus och stora satsningar görs för att minska koldioxidutsläppen som kommer från användning av kol och bränslen. Den svenska järn- och stålindustrin har arbetat fram en klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig industri i Sverige 2045, se www.jernkontoret.se/klimatfardplan . Historiskt har olja bytts ut mot gas med minskade utsläpp till följd. I framtiden kan vätgas komma att användas både för reduktion och som bränsle."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 432.7, "y1": 404.4, "innehåll": "Globalt tillverkas ca 1,8 miljarder ton stål (2019) och stålproduktionen har fördubblats sedan år 2000. Den stora ökningen har skett i Kina som står för mer än hälften av den globala ståltillförseln."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 435.6, "y1": 455.9, "innehåll": "Hälften av det stål som tillverkas globalt används i byggnader och infrastruktur, knappt 20% i fordon och transportsektorerna, 15% för mekanisk utrustning och 15% i övriga metallprodukter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 461.3, "x1": 436.4, "y1": 520.0, "innehåll": "Svenska stålföretag har specialiserat sig inom olika produktsegment där de tillverkar högt förädlade stålsorter och produkter. Många företag är världsledande och större delen av produkterna de tillverkar exporteras. Stålprodukter för byggändamål tillverkas främst i andra länder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 525.4, "x1": 392.2, "y1": 559.1, "innehåll": "Den globalt dominerande stålprodukten är tunnplåt som framförallt används i byggindustrin och för tillverkning av fordon och maskiner (se figur 3:7)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 36.9, "y0": 727.4, "x1": 373.4, "y1": 748.6, "innehåll": "Figur 3:2. Produktionsvägar från järnmalm till stål. Källa: Jernkontoret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 568.8, "y1": 278.3, "innehåll": "Figur 3:4. Sveriges produktion och användning av handelsfärdigt stål under 1900-talet (olegerat och legerat stål). Av den svenska produktionen exporteras mer än 80 %. Källa: Jernkontoret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 446.5, "y0": 356.8, "x1": 572.1, "y1": 428.1, "innehåll": "Figur 3:5. Användning av energi och processkol inom svensk stålindustrin. Källa: Jernkontoret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 56, "x0": 446.5, "y0": 535.1, "x1": 567.0, "y1": 593.9, "innehåll": "Figur 3:6. Stålindustrins specifika användning av processkol och energi. Källa: Jernkontoret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 36.9, "y0": 243.2, "x1": 352.0, "y1": 264.3, "innehåll": "Figur 3:3. Produktionsvägar från skrot till stål. Källa: Jernkontoret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 57, "x0": 36.9, "y0": 460.6, "x1": 408.3, "y1": 481.7, "innehåll": "Figur 3:7. Användningsområden för tunnplåt i Sverige. Källa: Naturvårdsverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 419.4, "y1": 160.5, "innehåll": "Stål är 100% återvinningsbart och processer för att smälta om stålskrot har funnits i 100 år. Skrot från uttjänta produkter samlas in och sorteras efter kvalitet och legeringsinnehåll för att sedan kunna blandas i stålsmältan till nytt stål med rätt sammansättning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 434.3, "y1": 212.1, "innehåll": "Vid järn- och ståltillverkning produceras också andra material så kallade restprodukter, i huvudsak olika slagger. I Sverige används cirka 80% av dessa material internt i processerna eller säljs som produkter för användning i andra applikationer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 427.9, "y1": 276.2, "innehåll": "återvinning av metaller från filterstoft, huvudsakligen från stålindustrin, sker vid Befesa ScanDust i Landskrona sedan 1984. Värdemetallerna såsom nickel, molybden och krom går sedan tillbaka till stålverken som legeringsämnen i framförallt höglegerade stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 58, "x0": 36.9, "y0": 450.1, "x1": 396.4, "y1": 483.8, "innehåll": "Figur 3:8. Den svenska stålskrotbalansen under perioden 1980 – 1997. Källa: Jernkontoret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 36.9, "y0": 75.9, "x1": 323.8, "y1": 99.0, "innehåll": "Legeringar har andra egenskaper än rena ämnen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 435.2, "y1": 247.6, "innehåll": "Stål är en legering av främst järn och kol men även andra legeringsämnen kan ingå till exempel nickel, krom och mangan. I legeringen tillför dessa ämnen olika egenskaper som gör att stålprodukter kan anpassas för olika användningsområden. En legering kan därför inte heller jämföras med ett rent grundämne när det gäller miljömässiga egenskaper. I till exempel rostfritt stål ingår krom och nickel och bidrar till att stålet bli motståndskraftigt mot korrosion. Därför lämpar sig ett rostfritt stål väl för användning inom sjukvård och livsmedelshantering där det ställs höga krav på att materialet inte påverkar det omgivande mediet eller miljön. På olegerade stål kan ytskikt av zink eller färg användas för att skydda mot korrosion. Miljöaspekter i samband med användning av metalliserad respektive färgbelagd plåt behandlas i avsnitt om zink samt avsnitten om färg för plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 59, "x0": 36.9, "y0": 514.9, "x1": 362.8, "y1": 536.1, "innehåll": "Figur 3:9. Stålkonsumtionen per capita enligt World Steel Association."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 292.2, "y1": 96.4, "innehåll": "Rostfria stål utgör en stor grupp av de legerade stålen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 60, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 421.1, "y1": 160.5, "innehåll": "Gemensamt är att de har hög korrosionshärdighet. De dominerande legeringsmetallerna i rostfritt stål är krom och nickel . Det vanligaste förekommande rostfria stålet innehåller 17 – 19 % krom och 8 – 11 % nickel som legeringsmetaller. Tillverkning av rostfritt stål startade i Sverige omkring 1920."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 431.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Legeringsmetallen krom räknas som den femte mest betydelsefulla metallen efter järn, mangan, aluminium och koppar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.3, "y1": 185.6, "innehåll": "Krom som grundämne upptäcktes först 1797. Jordskorpans medelhalt av krom är cirka 100 g/ton (~ 0,001 %). Det praktiskt taget enda ekonomiskt betydelsefulla krommineralet är kromit (magnesium- järnkrom- aluminiumoxider). Den andra dominerande legeringsmetallen, nickel, förekommer i naturen i förening med syre, svavel, kisel och andra ämnen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 435.8, "y1": 262.2, "innehåll": "De totala brytvärda tillgångarna av krommalm motsvarar cirka 2,1 miljoner kton krommetall. Den totala reserven är cirka 3,4 miljoner kton krommetall. De identifierade brytvärda tillgångarna av nickelmalm, med nickelhalt över 1 %, är 110 000 kton. Under de senaste åren har stora fyndigheter på 150 000 kton malm med 3 – 4 % nickel upptäckts i Kanada. Stora nickeltillgångar finns också i mangannoduler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 61, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 432.4, "y1": 326.3, "innehåll": "Några kromitmalmer har inte upptäckts i Sverige. Sverige importerar såväl krommalm som ferrokrom. Mindre mängder av nickel erhölls förr ur en del sulfidmalmer i Skelleftefältet, men denna produktion är nedlagd. Hela det svenska behovet av nickel importeras idag från ett flertal länder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 411.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Närmare 50 % av den svenska stålproduktionen utgörs av legerade stål (inklusive rostfritt)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.7, "y1": 173.1, "innehåll": "Rostfritt stål används till cirka 75 % av industrin i cisterner, rör, turbiner med mera, medan huvuddelen av resterande mängd används i hushållen, till exempel diskbänkar, hushållsartiklar och apparater. I Sverige finns två producenter av rostfritt stål. Dessa är de dominerade användarna av krom och nickel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 62, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 430.9, "y1": 252.5, "innehåll": "Ungefär 5 % av den totala förbrukningen av rostfritt stål år 1996 på 59 kton/år användes inom byggnadsindustrin till tak och fasader, det vill säga cirka 3 kton vilket motsvarar omkring 100 000 m 2 rostfri tunnplåt av kvaliteten 18/8 med vilket avses 18 % krom/8 % nickel. Detta innebär att under 1996 användes inom plåtslageribranschen cirka 540 ton krom och cirka 240 ton nickel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 299.8, "y1": 96.4, "innehåll": "återvinning av rostfritt stål är mycket hög, mer än 90 %."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 429.3, "y1": 160.5, "innehåll": "Sveriges producenter av rostfria produkter tillgodoser till stor del sitt behov genom skrotbaserat krom och nickel. Skrotandelen i Sverige är större jämfört med de flesta utländska producenter. Under 1996 utgjorde skrotet nästan 70 % av det totala behovet av nickel och över 50 % av krombehovet (se tabell 3:2)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 36.9, "y0": 195.8, "x1": 415.4, "y1": 254.6, "innehåll": "Huvuddelen av restprodukter och avfall från tillverkning av rostfritt stål deponeras fortfarande beroende bland annat på att tillstånd från myndigheternas sida för återanvändning av krom- och nickelhaltiga slagger ej meddelats (se tabell 3:1 i avsnittet om järn och stål)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 63, "x0": 36.9, "y0": 308.0, "x1": 398.9, "y1": 341.7, "innehåll": "Tabell 3:2. Användningen av primär och sekundär krom och nickel vid svenska stålverk under 1996."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 36.9, "y0": 74.6, "x1": 423.4, "y1": 120.8, "innehåll": "När det gäller de ackumulerade mängderna av rostfritt stål i samhället har man på senare tid uttryckt farhågor att främst krom och nickel frigörs från legerade stål och att dessa kan ha negativa effekter på miljön och människa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 64, "x0": 36.9, "y0": 156.1, "x1": 237.7, "y1": 239.9, "innehåll": "Depåer och flöden av krom och nickel Utsläpp från svensk industriell verksamhet Atmosfäriskt nedfall Utsläpp av krom och nickel Exponeringsrisker Effekter på människan"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 405.4, "y1": 73.4, "innehåll": "Depåer och flöden av krom och nickel"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 420.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Den helt dominerande användningen av krom och nickel är som legeringsmetaller i rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 436.1, "y1": 210.7, "innehåll": "Olika beräkningar har gjorts av den ackumulerade mängden av krom och nickel i det svenska samhället. Jernkontoret har nyligen beräknat den totala ackumuleringen av rostfritt stål under tiden 1915 till 1996 till 800 kton efter genomgång av all tillgänglig officiell statistik. De ackumulerade mängderna av krom och nickel i stålprodukter blir då cirka 144 kton respektive 64 kton. Härtill kommer dock den mängd krom och nickel som finns i restprodukter och avfall av olika slag, vilken med dagens kunskaper är svår att uppskatta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 435.8, "y1": 262.2, "innehåll": "Det sammanlagda utflödet av krom och nickel från depåer i samhället tillsammans med utsläppen från olika pågående och tidigare mänskliga aktiviteter har beräknats till cirka 110 ton krom och cirka 100 ton nickel per år (se tabell 3:3)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 428.1, "y1": 326.3, "innehåll": "Den dominerande utsläppskällan för spridning av krom och nickel till miljön synes vara slitage av stenmaterialet i vägbanor. Vägbeläggningar innehåller upp till 95 % naturligt stenmaterial och 5 % asfalt. Stenmaterialet ger det största bidraget till krom- och nickelinnehållet i vägbeläggningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 429.9, "y1": 377.9, "innehåll": "Enligt de beräknade utsläppen i Tabell 3:3 och den uppskattade andelen av den totala förbrukningen inom byggnadsindustrin (5 %) bidrar rostfritt stål i byggnadsbranschen Med cirka 100 kg krom respektive cirka 50 kg nickel per år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 416.3, "y1": 416.9, "innehåll": "Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot en väsentlig minskning av flödena av krom- och nickel till Sveriges miljö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 65, "x0": 36.9, "y0": 522.6, "x1": 434.9, "y1": 568.8, "innehåll": "Tabell 3:3. De samlade utsläppen av krom och nickel (cirka ton/år) till den yttre miljön (luft, vatten, mark) och naturligt omlopp av dessa metaller i Sverige under 1990-talet (efter MFG)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 339.9, "y1": 99.2, "innehåll": "Utsläpp från svensk industriell verksamhet"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 404.0, "y1": 134.7, "innehåll": "Utsläppen från svensk industriell verksamhet, energigenerering och kommunala reningsverk har minskat med 80-90 % under perioden 1977 – 1995."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 66, "x0": 36.9, "y0": 395.8, "x1": 352.8, "y1": 429.5, "innehåll": "Figur 3:9. Utsläpp av krom och nickel till luft och vatten från svensk industriverksamhet, energigenerering och kommunala reningsverk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Det atmosfäriska nedfallet av krom och nickel över landet har minskat med 60 – 80 % respektive med 55 – 60 % under perioden 1975 och 1995."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 67, "x0": 36.9, "y0": 636.9, "x1": 424.7, "y1": 683.1, "innehåll": "Figur 3:10 a. Kromhalter i mossa (mg/kg torr substans, TS) vid rikstäckande karteringar 1975 – 2015. Metallhalter i mossa anses ganska väl återspegla nedfallet från luften. Källa: IVL (www.ivl.se) med finansiering från Naturvårdverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 68, "x0": 36.9, "y0": 547.0, "x1": 424.7, "y1": 593.2, "innehåll": "Figur 3:10 b. Nickelhalter i mossa (mg/kg torr substans, TS) vid rikstäckande karteringar 1975 – 2015. Metallhalter i mossa anses ganska väl återspegla nedfallet från luften. Källa: IVL (www.ivl.se) med finansiering från Naturvårdverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 395.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Utsläppen av krom och nickel från tätbebyggda områden har minskat kraftigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 385.1, "y1": 135.4, "innehåll": "I Stockholm minskade utsläppen av de flesta metallerna från de kommunala reningsverken. (Se figur 3:11 och tabell 3:4)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 429.6, "y1": 249.7, "innehåll": "Större delen av de utsläppta krom- och nickelmängderna har hamnat i landets marker och vatten eller fastlagts i bottnarna i sjöar och angränsande havsområden. Jämfört med vad som kan förmodas vara naturliga halter är dock krom- och nickelhalterna generellt sett inte förhöjda. Medelhalten av krom och nickel i Sveriges jordbruksmark är betydligt lägre än i underliggande morän. I park- och naturmark i Stockholmsområdet ligger kromhalterna i genomsnitt något högre än i jordbruksmark medan de genomsnittliga nickelhalterna ligger på ungefär samma nivå som i jordbruksmark."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 436.1, "y1": 364.0, "innehåll": "Grundvattnet i Stockholm håller genomsnittligt sett cirka 4 gånger högre kromhalt och cirka 3 gånger högre nickelhalt än vad som gäller för landsbygden. Vid denna jämförelse är det viktigt att beakta att vattnet i stadsmiljön infiltreras genom ett material (fyllnadsmaterial med mera) som torde ha sämre förmåga att binda metaller än naturlig mark. Av stor betydelse är att fram till 1970 behövde industrin inte städa och sanera efter sig. Kungsholmen, till exempel, var ett stort industriområde med bland annat många ytbehandlingsindustrier. Efter nedläggningen av dessa lades bara nya fyllnadsmassor på i dessa områden och nya bostadsområden byggdes upp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 36.9, "y0": 369.3, "x1": 429.3, "y1": 415.5, "innehåll": "Med tanke på att betydande mängder stål finns ackumulerade i Stockholmsområdet är det intressant att arealförlusterna av järn via Norrström, som avvattnar Stockholmsområdet, är de lägsta bland landets avrinningsområden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 36.9, "y0": 420.9, "x1": 417.2, "y1": 467.1, "innehåll": "Betydligt större belastning av mark och vatten förekommer utanför vissa större enskilda industrier. I takt med den minskade tillförseln från sådana punktkällor kan man förvänta sig att krom- och nickelhalterna minskar även i dessa områden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 69, "x0": 36.9, "y0": 586.0, "x1": 400.2, "y1": 619.7, "innehåll": "Figur 3:11. Utvecklingen av krom- och nickelhalterna i rötslammet (mg/kg torr substans, TS) från Stockholms reningsverk under perioden 1973/75 – 1997."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 70, "x0": 36.9, "y0": 232.7, "x1": 431.5, "y1": 266.4, "innehåll": "Tabell 3:4 Mängden inkommande krom och nickel (ton/år) till Stockholms reningsverk under perioden 1975 – 1997."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Eftersom krom och nickel är livsnödvändiga spårämnen för ett flertal organismer, har växter, djur och människor utvecklat system för att reglera upptagningen av dessa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 413.7, "y1": 160.5, "innehåll": "Upptagningen av metaller styrs dessutom i hög grad av en mångfald omgivningsfaktorer, vilka ytterst bestämmer spårmetallernas rörlighet och därmed deras tillgänglighet för levande organismer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 71, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 436.1, "y1": 224.6, "innehåll": "Krom- och nickelhalten i Sveriges mark, vatten och djur ligger allmänt sett på en sådan nivå, att det inte föreligger någon risk för negativa effekter. Undantag från denna generella bild utgör närområden till de största utsläppskällorna för metaller i landet, där höga halter tidvis kan utgöra risk för negativa effekter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 404.4, "y1": 134.0, "innehåll": "Inga indikationer finns på att människor i Sverige skulle utsättas för alltför stor exponering för krom och nickel via inandning av omgivningsluft, via intag av dricksvatten och övriga födoämnen eller annan exponering, till exempel rostfria implantat i kroppen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 72, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 433.1, "y1": 198.1, "innehåll": "Krom och nickel är dock välkända kontaktallergener. Det finns produkter av låglegerat stål vilka avger krom och nickel som kan orsaka krom- och nickelallergi hos överkänsliga individer. övergång till högre legerat stål torde minska detta problem eftersom avgivningen av krom och nickel minskar avsevärt vid högre legeringsgrad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 427.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Redan omkring Kristi födelse, långt innan man kände till metallisk zink använde man dess malmer, framför allt zinkspat (galmeja) till framställning av mässing."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 431.6, "y1": 148.0, "innehåll": "Zinkspaten upphettades då med kol och koppar, varvid den utreducerade zinken direkt legerade sig med kopparn."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 73, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 429.0, "y1": 212.1, "innehåll": "På 1300-talet framställdes zink i Kina och Indien genom reduktion av zinkspat med organiska ämnen i en sluten degel. Metallen infördes från Orienten till Europa men torde först på 1600-talet ha framställts här. Ungefär samtidigt började den kallas zink, ett namn som i Mellaneuropa ursprungligen använts för zinkspat (zinkkarbonat)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 325.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Jordskorpans medelhalt av zink är cirka 70 g/ton (~ 0,007 %)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 431.8, "y1": 160.5, "innehåll": "Många olika slag av zinkmalmer är kända, men endast ett fåtal förekommer i sådana mängder att de anses vara brytvärda. Dominerande ekonomisk betydelse har zinkblände (sphalerit), som svarar för cirka 90 % av utvinningen. Brytvärd zinkblände (zinksulfid) innehåller vanligen cirka 67 % zink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.0, "y1": 237.2, "innehåll": "Zinkmalmerna förekommer ofta tillsammans med malmer innehållande andra metaller, oftast bly, koppar, silver och kadmium. Procentandelen kadmium i zinkkoncentraten varierar från gruva till gruva, från 0,07 till 0,83 % med ett genomsnitt på 0,23 %. Det genomsnittliga zinkinnehållet i koncentraten är 55 %, det vill sägacirka 3 kg kadmium produceras för varje ton raffinerad zink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 74, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 428.1, "y1": 301.3, "innehåll": "\\\"Som tidigare nämnts brukar malmreserverna i världen redovisas dels som \\\"brytvärda tillgångar\\\" dels som \\\"beräknad reserv\\\". Enligt Minerals Handbook 1996 – 1997 är de uppskattade brytvärda tillgångarna 140 000 kton zink medan de kända och troliga reserverna uppgår till cirka 4,4 miljoner kton.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.9, "y1": 73.4, "innehåll": "Framställningsmetoder och användning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 409.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Från sulfidisk malm kan zink produceras med både hydro- och pyrometallurgiska processer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.4, "y1": 173.1, "innehåll": "Den hydrometallurgiska processgången med elektrolys är vanligast, eftersom den ger högre kvalitet på framställd zink. Metoden bygger på rostning av malmen till zinkoxid följt av lakning och elektrolys, varvid bly, kadmium och kvicksilver avskiljs. Den vanligaste zinkkvaliteten som produceras idag innehåller < 0,005 % kadmium."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 436.4, "y1": 237.2, "innehåll": "Då malmerna innehåller speciellt låg eller hög zinkhalt eller då zinkblymalmer processas blandade används någon pyrometallurgisk metod. Energianvändningen är likvärdig vid de båda processerna och åtgången är störst vid processteget elektrolys (89 %) respektive smältning enligt Naturvårdsverkets beräkningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 415.1, "y1": 288.7, "innehåll": "Världens zinkanvändning har ökat från 500 kton år 1900 till 6 800 kton år 1994. Världsproduktion och konsumtion av zink under perioden 1970 – 1994 framgår av figur 3:12)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 418.3, "y1": 352.8, "innehåll": "Hela det svenska zinkbehovet importeras. Den totala importen år 1992 uppgick till cirka 33,5 kton (därav 30 kton zink som ren metall) medan exporten uppgick till 9 kton. Av figur 3:13 framgår att användningen av zink som ytbeläggning på järn och stål helt dominerar, med knappt 70 % av den totala förbrukningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 419.1, "y1": 404.4, "innehåll": "Ett betydande användningssätt inom ramen för korrosionsskydd i Sverige är ytbeläggning (metallisering) av kallvalsad stålplåt (tunnplåt) med dels ren zink dels aluminiumzink- legering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 426.9, "y1": 493.6, "innehåll": "\\\"Metalliseringen ger plåten dubbelt skydd. Dels är den en effektiv barriär för syre och fukt dels ger den ett katodiskt skydd av stålet vid klippkanter och eventuella skador i metallbeläggningen. Då plåten utsätts för syre och fukt bildas ett bimetalliskt (galvaniskt) element med stål som katod och zink som anod. Anoden \\\"offrar sig\\\" och bildar korrosionsprodukter som blockerar eventuella skador. Fortsatt korrosion försvåras (se figur 3:14).\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 498.9, "x1": 432.1, "y1": 557.7, "innehåll": "Vid användning av aluminiumzinklegering ger aluminium en effektivare barriär än enbart zink på grund av att det förutom zinkens katodskydd så bildas det även olösliga aluminiumoxider. Aluminium-zinklegering har använts till metallisering av tunnplåt från 1972 och i Sverige från 1981."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 563.0, "x1": 427.5, "y1": 621.8, "innehåll": "Den totala zinkförbrukningen i Sverige har visat en ökande trend (cirka 15 %) under andra hälften av 1980-talet, varpå det skett en minskning med cirka 16 % fram till 1994. Det användningsområde som ökat mest är metallisering av tunnplåt (nära 50 % sedan mitten av 1980-talet (se tabell 3:5)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 627.1, "x1": 433.7, "y1": 679.6, "innehåll": "Enligt Stålbyggnadsinstitutets statistik monterades år 1995 12,9 miljoner m 2 profilerad metalliserad tunnplåt och 4,5 miljoner m 2 plan metalliserad tunnplåt på fasader och tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 36.9, "y0": 684.9, "x1": 430.1, "y1": 743.7, "innehåll": "Titanzink är en legering som i form av plåt används för tak och fasadbeklädnader. Det är en zinklegering med titan (0,07 – 0,12 %) och koppar (0,07 – 0,12 %). I Sverige förbrukades under 1997 cirka 500 ton. Någon tillverkning av titanzink finns inte i Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 446.5, "y0": 159.6, "x1": 570.7, "y1": 243.4, "innehåll": "Figur 3:12. Världsproduktion och konsumtion av zink under perioden 1970 – 1994. Källa: International Zinc Association."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 75, "x0": 446.5, "y0": 298.2, "x1": 551.5, "y1": 357.0, "innehåll": "Figur 3:14. Zinkens katodiska skydd av stålplåt. Källa: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 76, "x0": 36.9, "y0": 197.2, "x1": 367.1, "y1": 218.3, "innehåll": "Figur 3:13. Användningsområden för zink och zinkföreningar i Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 76, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 410.5, "y1": 301.3, "innehåll": "Tabell 3:5. Användning av zink i Sverige (kton per år) vid förzinkning av tunnplåt (utom- och inomhusbruk) och totalt under perioden 1984 – 1994."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 425.2, "y1": 121.5, "innehåll": "Zink är ett återanvändbart material. Beroende på att många zinkinnehållande produkter har en lång till mycket lång livscykel, är det svårt att bedöma den verkliga återvinningsgraden av zink vid en given tidpunkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 432.1, "y1": 185.6, "innehåll": "Exempelvis beräknas zink på metalliserad och lackerad tunnplåt ha en livslängd på cirka 100 år och metalliserade hängrännor och stuprör antas ha en livslängd på upp till 50 år, detta förutsätter dock ett regelbundet underhåll. Gjutna zinkprodukter däremot kan vara i bruk mellan cirka 10 – 15 år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 358.7, "y1": 212.1, "innehåll": "Omsättningen av zink i västvärlden under 1990 framgår av figur 3:15."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 426.2, "y1": 251.1, "innehåll": "återvinningen av zink (ned smältning av skrot) är störst i Europa jämfört med övriga världsdelar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 426.5, "y1": 315.2, "innehåll": "I detta sammanhang är det väsentligt att beakta att ett av de dominerande användningsområdena för zink är som korrosionsskydd för järn och stål,det vill sägaen användning som syftar till att reducera resursuttaget och förbrukningen av en annan basmetall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 320.5, "x1": 430.4, "y1": 366.8, "innehåll": "I princip möjliggör användningen av zink som korrosionsskydd och i olika legeringar, liksom användningen i batterier, att en betydande andel av den använda zinken kan återvinnas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 372.1, "x1": 430.0, "y1": 418.3, "innehåll": "Allmänt sett finns beprövad teknik tillgänglig för återvinning av zink från metalliserat stål. Dels återvinns avfallet från produktionen av metalliserat stål dels samlas zinkbelagt stålskrot in för omsmältning och återvinning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 423.6, "x1": 423.8, "y1": 482.4, "innehåll": "Energiåtgången vid sekundär zinkframställning (ur skrot) varierar mellan 4 – 5 % av energiåtgången vid primär zinkframställning. Detta motsvarar cirka 15 % av energiåtgången vid sekundär framställning av järn och stål, enligt branschens beräkning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 487.7, "x1": 393.0, "y1": 546.5, "innehåll": "Zink från metalliserat stål återvinns ännu inte fullständigt. Ur stoft från elektrostålugnar återvinns ungefär 40 % av zinken. Arbetet med att utveckla återvinningen av zink från stoft pågår intensivt i Norden. Målet är att finna en samnordisk lösning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 77, "x0": 36.9, "y0": 551.9, "x1": 435.5, "y1": 623.2, "innehåll": "Det kan även nämnas att man för närvarande arbetar med alternativa tekniker för återvinning av zink från metalliserat stålskrot. Det finns en anläggning i drift i Frankrike som tillämpar denna teknik. En intressant aspekt vid denna tillämpning är att man även kan lösa upp färgen på bandlackerad plåt till exempel och därmed också återvinna polymermaterialet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 78, "x0": 36.9, "y0": 249.5, "x1": 288.1, "y1": 270.6, "innehåll": "Figur 3:15. Kretsloppet av zink i västvärlden år 1990."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 417.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot en väsentlig minskning av zinktillförseln till Sveriges miljö:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 428.7, "y1": 160.5, "innehåll": "Utsläppen av zink från svensk industriverksamhet, energigenerering och kommunala reningsverk beräknas från slutet av 1970-talet fram till år 2000 har minskat med cirka 90% till luft och 80 % till vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 79, "x0": 36.9, "y0": 406.2, "x1": 397.1, "y1": 439.9, "innehåll": "Figur 3:16. Utsläpp av zink till luft och vatten från svensk industriverksamhet, energigenerering och kommunala reningsverk under perioden 1977/78 - 2000."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 258.8, "y1": 99.2, "innehåll": "Utsläppen från svensk industriverksamhet"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 432.7, "y1": 147.3, "innehåll": "Utsläppen av zink från svensk industriverksamhet, energigenerering och kommunala reningsverk beräknas från slutet av 1970-talet fram till år 2000 har minskat med cirka 90 % till luft och 80 % till vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 80, "x0": 36.9, "y0": 393.0, "x1": 397.1, "y1": 426.7, "innehåll": "Figur 3:16. Utsläpp av zink till luft och vatten från svensk industriverksamhet, energigenerering och kommunala reningsverk under perioden 1977/78 - 2000."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 81, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 414.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Det atmosfäriska nedfallet av zink över landet har genomsnittligt sett minskat med drygt 40 % sedan 1970."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 81, "x0": 36.9, "y0": 636.9, "x1": 422.9, "y1": 683.1, "innehåll": "Figur 3:17. Zinkhalter i mossa (mg/kg torr substans) vid rikstäckande karteringar 1975 – 2015. Metallhalter i mossa anses ganska väl återspegla nedfallet från luften. Källa: IVL (www.ivl.se) med finansiering från Naturvårdverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 82, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 342.2, "y1": 73.4, "innehåll": "Korrosionshastigheten för zink"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 82, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 411.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Korrosionshastigheten för zink på metalliserat material i samhället har i centrala Stockholm minskat med drygt 70 % sedan slutet av 1970-talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 82, "x0": 36.9, "y0": 276.6, "x1": 380.6, "y1": 310.3, "innehåll": "Figur 3:18. Svaveldioxidhalter vid Torkel Knutssongatan i Stockholm samt korrosionshastighet för zink vid Vanadis, Stockholm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 342.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Utsläppen av zink från tätbebyggda områden har minskat kraftigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 424.3, "y1": 185.6, "innehåll": "Det sammanlagda utflödet av zink till Sveriges miljö genom utsläpp från olika pågående och tidigare mänskliga aktiviteter har beräknats till cirka 1,8 kton/år. Detta zinkflöde till luft, vatten och mark härrör från såväl industriverksamhet som olika andra källor i form av korrosion och avrinning från byggnader och konstruktioner (drygt 20 %), trafiken samt läckage från gruvavfall och andra avfallsdeponier med mera (se tabell 3:7)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 434.9, "y1": 274.8, "innehåll": "Detsamma gäller ytliga sjösediment i norra Sverige medan en haltförhöjning över bakgrund på 2 – 5 gånger har registrerats i sjöar i de södra delarna av landet. I parkmark och i sediment i Stockholms innerstad är zinkhalten genomsnittligt sett förhöjd 2 – 3 gånger medan betydligt större förhöjningar förekommer utanför vissa större industriella punktkällor. I takt med den minskade tillförseln kan man förvänta att zinkhalten minskar i dessa påverkade områden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 36.9, "y0": 280.1, "x1": 431.3, "y1": 326.3, "innehåll": "Av den totala zinkavrinningen från byggnader och stålkonstruktioner ligger avgången från byggnadsplåt på cirka 50 ton/år. Denna siffra bygger på en grov uppskattning och utgör ett genomsnitt av två grova approximationer med olika utgångspunkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 435.8, "y1": 390.4, "innehåll": "Större delen av den utsläppta zinken har naturligtvis hamnat i landets marker och vatten eller fastlagts i bottnarna i sjöar och angränsande havsområden. Sett till vad som kan förmodas vara naturliga halter är dock zinkhalten generellt sett inte förhöjd i vare sig skogsmark eller jordbruksmark."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 36.9, "y0": 521.2, "x1": 410.8, "y1": 554.9, "innehåll": "Figur 3:19. Utvecklingen av zinkhalterna i rötslammet (mg/kg torr substans) från Stockholms reningsverk under perioden 1973 – 1997."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 83, "x0": 36.9, "y0": 701.0, "x1": 410.2, "y1": 734.7, "innehåll": "Tabell 3:6. Mängder inkommande zink (ton/år) vid Stockholms reningsverk under perioden 1975 – 1997."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 84, "x0": 36.9, "y0": 180.5, "x1": 435.1, "y1": 226.7, "innehåll": "Tabell 3:7. De samlade utsläppen av zink (ton/år) från mänskliga aktiviteter till den yttre miljön (luft, vatten, mark) och naturligt omlopp av zink i Sverige under 1990-talet (efter MFG)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 331.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Alla organismer kräver en viss tillgång till zink för att överleva."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 435.2, "y1": 148.0, "innehåll": "\\\"Metallen behövs för att säkerställa strukturen och funktionen hos en rad äggviteämnen. Zink deltar i en rad livsviktiga reaktioner, till exempel för att upprätthålla kroppens \\\"genetiska koder\\\", DNA och RNA, och förekommer i alla slags vävnader i kroppen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 432.3, "y1": 187.0, "innehåll": "Zinkbehovet är särskilt stort hos växande individer, liksom hos havande och ammande kvinnor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 434.3, "y1": 313.8, "innehåll": "Om tillgången på zink är för liten uppstår ett bristtillstånd, vilket kan leda till negativa effekter för organismen. Om å andra sidan en organism utsätts för alltför mycket zink, kan detta också leda till att negativa effekter uppträder. Zinkens tillgänglighet för växter och djur beror i hög grad på en rad faktorer i omgivningen. Till exempel är det betydligt större risk för att förhöjda zinkkoncentrationer leder till negativa effekter i ett surt, mjukt och näringsfattigt vatten än i ett pH-neutralt, hårt och näringsrikt (se figur 3:20). Många lägre organismer kan lagra zink för eventuella framtida behov utan att ta skada av detta, medan högre organismer istället har utvecklat en förmåga att effektivt reglera zinkupptaget i kroppen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 431.2, "y1": 415.5, "innehåll": "Zinkhalten i Sveriges marker, vatten, växter och djur ligger allmänt sett på en nivå där det inte föreligger risk för negativa effekter. Undantag utgör närområden till de största industriella utsläppskällorna och vissa sura inlandsvatten, där det tidvis kan förekomma höga zinkhalter, som, åtminstone hypotetiskt, kan leda till negativa effekter på vissa känsliga växter och djur (se figur 3:20). Undantag utgör även vissa skogs- och jordbruksmarker i södra och mellersta Sverige där på sikt negativa effekter kan uppträda på grund av zinkbrist."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 420.9, "x1": 434.2, "y1": 517.3, "innehåll": "Vi känner till några vetenskapligt dokumenterade observationer om negativa effekter i mark och vatten i Sveriges natur, som entydigt kan kopplas till höga zinkkoncentrationer. En möjlig förklaring till detta kan vara att där zinkhalten är förhöjd, är vanligtvis även halterna av flera andra metaller förhöjda. Detta kan göra det svårt att särskilja effekter av zink från effekter av andra metaller. även vid förhållandevis höga zinkhalter finns dock många exempel på att några negativa effekter inte kunnat registreras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 522.6, "x1": 434.0, "y1": 593.9, "innehåll": "Inga indikationer finns på att människor och husdjur i Sverige skulle utsättas för en alltför stor zinkexponering. Sveriges befolkning, och då främst havande och ammande kvinnor, verkar istället behöva öka sitt zinkintag för att nå upp i nivåer som betraktas som optimala för hälsan (se tabell 3:8). I djurfoder tillsätts större eller mindre mängder av zink i syfte att undvika skadlig zinkbrist."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 36.9, "y0": 714.2, "x1": 401.6, "y1": 747.9, "innehåll": "Tabell 3:8. Zinkintag (mg/dag) hos svenska kvinnor (medianvärde) jämfört med rekommendationer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 85, "x0": 446.5, "y0": 179.1, "x1": 569.3, "y1": 338.2, "innehåll": "Figur 3:20. Sambandet mellan zinkhalt och pH (surhetsgraden) i vatten i ett stort antal svenska skogssjöar. Ju surare vatten desto högre zinkhalt förekommer generellt sett. Dessutom ökar andelen zink som är direkt tillgänglig för vattenorganismer med vattnets surhetsgrad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Aluminium har en mycket kort historia i jämförelse med till exempel järn, koppar och zink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.8, "y1": 198.1, "innehåll": "\\\"Namnet \\\"aluminium\\\" härrör från 1807 då engelsmannen Sir Humphrey Davy, som tidigare hade utvunnit kalium och natrium på elektrolytisk väg, gjorde försök att ur lermineral utvinna en ny metall med hjälp av smältelektrolys. Han var så övertygad om att lermineralet innehöll en till syre fast bunden metall att han gav den namnet \\\"aluminium\\\". (\\\"Alumen\\\" är en latinsk benämning på alun, som i mer än 3 000 år utvunnits ur lermineraler). Han lyckades dock aldrig själv framställa metallen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 430.9, "y1": 262.2, "innehåll": "Det stora genombrottet för industriell produktion av aluminium kom 1886 när fransmannen Paul T Héroult och amerikanen Charles Martin Hall, oberoende av varandra, uppfann den process för elektrolys av aluminiumoxid upplöst i smält kryolit som används än i dag. I Sverige började tillverkning av aluminium1934."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 434.9, "y1": 351.4, "innehåll": "Helt ren aluminium är mycket mjuk och har därför fått begränsad praktisk användning. Aluminium som legeras med vissa andra metaller ger däremot material med många tillämpningsområden. Järn och kisel förekommer naturligt i aluminium. Aluminium som innehåller högst 1,0 viktprocent järn och kisel kallas för olegerad aluminium eller renaluminium. Vanliga legeringsämnen, utöver järn och kisel, är magnesium, mangan, koppar och zink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 86, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 567.3, "y1": 214.2, "innehåll": "Bild 3:1. Bauxit förädlas till aluminiumoxid. Källa: Finspong Aluminium AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 340.2, "y1": 96.4, "innehåll": "Jordskorpans medelhalt av aluminium är cirka 8 % (~ 80 kg/ton)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 87, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 435.0, "y1": 210.7, "innehåll": "\\\"Aluminium framställs från bauxit (namnet från \\\"Les Baux\\\" i södra Frankrike, där mineralet upptäcktes), vilket bildas när vissa aluminiumhaltiga bergarter vittrar under tropiska förhållande.Brytvärd bauxit innehåller vanligen 20 – 30 % aluminium. De viktigaste bauxitförekomsterna finns i tropiska eller subtropiska områden i Australien, Latinamerika samt Väst- och Centralafrika. I Sverige finns ingen bauxit. Värdens kända tillgångar av brytvärd bauxit är cirka 30 miljoner kton. Troligen finns ytterligare bauxitreserver. Aluminiumrika bergarter och leror finns i stora mängder och kan utgöra komplement till bauxiten.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.9, "y1": 73.4, "innehåll": "Framställningsmetoder och användning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 299.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Bauxit förädlas till aluminiumoxid enligt Bayermetoden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 435.9, "y1": 160.5, "innehåll": "Vid framställning av aluminium från aluminiumoxid åtgår elenergi. Per 1 ton aluminium (från bauxit till göt, primäraluminium) krävs cirka 15 000 kWh elenergi (54 GJ) och cirka 25 GJ termisk energi. Dessa siffror inkluderar även energibehovet för transport och lokaluppvärmning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 424.1, "y1": 199.5, "innehåll": "I Sverige finns en anläggning för framställning av aluminium genom smältelektrolys samt flera omsmältverk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 427.5, "y1": 251.1, "innehåll": "Vid förra sekelskiftet var den totala världsproduktionen av primäraluminium 5,7 kton per år. 2017 hade den ökat till 60 000 kton (se figur 3:21). Kina står för nästan hela ökningen på senare år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 415.2, "y1": 290.1, "innehåll": "Användningen av aluminiumprodukter i byggnadsbranschen i Västeuropa har ökat markant under perioden 1960 – 1995 (se figur 3:22)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 295.4, "x1": 419.4, "y1": 329.1, "innehåll": "Utvecklingen och fördelningen av aluminiumanvändning på några produktområden från 1950-talet och framåt i Sverige framgår av figur 3:23."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 577.6, "x1": 424.0, "y1": 598.8, "innehåll": "Figur 3:21. Världsproduktionen av primäraluminium under perioden 1950 till 2017."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 36.9, "y0": 749.7, "x1": 430.2, "y1": 796.0, "innehåll": "Figur 3:23. Utvecklingen och fördelningen av aluminiumanvändningen på några produktområden i Sverige. Den totala aluminiumanvändningen var år 1994 cirka 200 kton."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 88, "x0": 446.5, "y0": 170.7, "x1": 566.9, "y1": 267.1, "innehåll": "Figur 3:22. Användning av aluminiumprodukter i byggnadsbranschen i Västeuropa under perioden 1960 – 1995. Källa: European Aluminium Association."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 89, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 420.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Mer än en fjärdedel av världsproduktionen av aluminium utgörs av omsmält metall, som framställs ur returmetall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 89, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 427.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Omsmältningen kräver endast cirka 5 % av den energi som åtgår vid framställning av primäraluminium."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 89, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 433.7, "y1": 212.1, "innehåll": "Enligt beräkningar finns i det svenska samhället cirka 2 000 kton aluminium i produkter. årligen tillförs cirka 150 kton. Inom byggnadsindustrin används cirka 15 % av den totala tillförseln. Det mesta kommer förr eller senare att återvinnas och användas som råvara för tillverkning av nya produkter (se figur 3:24)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 89, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 410.8, "y1": 251.1, "innehåll": "Den kraftiga volymökningen för aluminiumanvändning sedan 1940-talet kommer framöver att leda till motsvarande ökning av uttjänta produkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 89, "x0": 446.5, "y0": 216.7, "x1": 562.5, "y1": 288.0, "innehåll": "Figur 3:24 Aluminium i kretsloppssamhället. Källa: Gränges Technology, Gränges Group."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Genom att aluminium, efter syre och kisel, är det vanligaste grundämnet i jordskorpan är det också en vanlig och naturlig del av vår närmiljö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 405.9, "y1": 160.5, "innehåll": "I naturen är aluminium oftast bundet till syre och ingår då i många mineraler, till exempel fältspat, glimmer och lermineral. Växter, djur och människor har under miljontals år anpassat sig till denna aluminiumhaltiga miljö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 426.2, "y1": 237.2, "innehåll": "Det senaste seklets utsläpp av försurande ämnen (svavel- och kväveoxider) från förbränning av fossila bränslen har i vissa områden orsakat en ökad urlakning av aluminiumjoner från marken, vilket anses medföra en viss negativ inverkan på bland annat växter. Detta har dock inte något att göra med produktion och/eller användning av aluminiumprodukter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 90, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 426.2, "y1": 313.8, "innehåll": "Livsmedelsverket har beräknat att befolkningen i Sverige har ett aluminiumintag på i genomsnitt 12 mg per person och dygn. Det mesta kommer från våra matråvaror och från livsmedelstillsatser där aluminium förekommer naturligt. Senare års medicinska rön visar att de sjukdomstillstånd som tidigare ansågs vara relaterade till aluminiumexponering med största sannolikhet har andra orsaker."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Användningen av koppar antas ha börjat för cirka 10 000 år sedan i det område som idag utgör Turkiet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.5, "y1": 185.6, "innehåll": "\\\"Där har man funnit arkeologiska lämningar av pärlor och nålar av koppar, vilka troligen tillverkats genom att hamra ut små kulor av naturligt förekommande \\\"ren\\\" koppar. Förmågan att smälta vissa kopparmineral utvecklades dock troligen inte förrän 2000 – 4000 år senare. Produktionen av koppar ökade därefter fortlöpande, särskilt efter det att tekniken för smältning av sulfidmalmer utvecklats för cirka 4500 år sedan.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 434.8, "y1": 262.2, "innehåll": "Man antar att den första legering som användes av människan, omkring år 3200 f Kr, var arsenikkoppar, medan egentliga bronslegeringar påträffas från något senare epoker. Blandningen av koppar och tenn visade sig ha överlägsna egenskaper för tillverkning av verktyg och vapen och kom därför snabbt att ersätta både ren koppar och andra legeringar – bronsåldern hade inletts."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 432.4, "y1": 351.4, "innehåll": "Under antiken, framför allt under det Romerska Imperiet, bröts och utnyttjades koppar i relativt stor skala för exempelvis tillverkning av mynt. Efter Romarrikets fall skedde en kraftig nedgång av kopparutvinningen i Europa. En viss uppgång ägde åter rum då brytning påbörjades i Tyskland under 800-talet och inte minst på 1200-talet, då industriell framställning av koppar startade i Falun. Den största kopparutvinningen under medeltiden förekom dock i Kina."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 36.9, "y0": 356.8, "x1": 424.2, "y1": 465.7, "innehåll": "Därefter, och ända fram till dess elektriciteten kom i allmänt bruk, var användningen av koppar begränsad. Koppar användes endast för tillverkning av mynt och prydnadsföremål, samt i viss utsträckning för täckning av tak. Användningen av koppar som takmaterial var relativt utbredd i både Sverige och i de delar av Europa som gränsar till Alperna. För att motstå den rikliga snön krävdes ett starkt, motståndskraftigt men samtidigt relativt lätt takmaterial. Den storskaliga industriella användningen av koppar inleddes i och med att man började utnyttja metallen som elektrisk ledare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 91, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 559.9, "y1": 210.7, "innehåll": "Bild 3:2. Kopparmalm. Foto: Outokumpu Copper."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 92, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 415.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Koppar intar 28:e plats i rangordningen bland de vanligast förekommande grundämnena i jordskorpan med en medelhalt på 50 – 70 g/ton (0,005 – 0,007 %)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 92, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 412.5, "y1": 148.0, "innehåll": "Högst halter förekommer i vulkaniska, basiska bergarter, medan halterna är lägst i kalksten och sandsten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 92, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 429.4, "y1": 224.6, "innehåll": "Av brytvärda kopparfyndigheter i världen (i allmänhet > 0,3 % koppar) utgörs cirka 90% av sulfidmalmer (kopparglans och kopparkis), medan cirka 9 % utgörs av oxidmalmer. Relativt stora kopparkvantiteter från berggrunden frigörs i samband med brytning av råfosfat, varefter en spridning till miljön sker vid användningen av handelsgödsel i jordbruket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 92, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 435.6, "y1": 313.8, "innehåll": "De största kända kopparreserverna finns i Chile och USA och därnäst i centrala Afrika och före detta Sovjetunionen. Den största koppargruvan i Sverige är Aitik, där omkring 17000 kton sulfidisk kopparmalm bryts per år. Världens brytvärda koppartillgångar uppskattades vid mitten av 1990-talet till drygt 300000 kton koppar, medan de totala reserverna anses vara knappt 600000 kton. Det aktuella kopparpriset avgör de brytvärda tillgångarnas storlek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.9, "y1": 73.4, "innehåll": "Framställningsmetoder och användning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid framställning av koppar ur malm (primär produktion) krävs att kopparmalmen först anrikas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.4, "y1": 160.5, "innehåll": "Detta är en energikrävande process, beroende på att kopparhalten i malmen vanligtvis är låg och bindningarna till mineralet är starka. Stora energiinsatser krävs per mängd utvunnen koppar för brytning, krossning, malning, anrikning och transport."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 434.1, "y1": 274.8, "innehåll": "Ofta måste även betydande kvantiteter gråberg brytas för att frilägga malmen. Enligt en tysk undersökning krävs en energiinsats (primärenergi) på nästan 36 GJ per ton koppar för brytning och anrikning av en malm med 0,5 % kopparhalt. Det totala energibehovet för framställning av ren koppar enligt samma undersökning är drygt 57 GJ/ton. I Sverige har man lyckats reducera den totala energiinsatsen till 42 – 47 GJ/ton raffinerad koppar vid landets största smältverk. Förutom brytning och anrikning inbegriper produktionsprocessen flera steg vid smältverket, såsom rostning, konvertering och elektrolytisk raffinering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 280.1, "x1": 414.8, "y1": 326.3, "innehåll": "Den globala gruvproduktionen, som för närvarande ligger på cirka 10 miljoner ton koppar per år, har visat en kraftig ökning under senare hälften av 1990-talet och förväntas fortsätta att öka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 423.7, "y1": 365.4, "innehåll": "Gruvproduktion och konsumtion i Sverige under perioden 1938 – 1995 av raffinerad koppar, inklusive återvunnet material, framgår av figur 3:25."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 424.9, "y1": 444.8, "innehåll": "Det helt dominerande området för kopparanvändning i Sverige är inom el- och elektronikindustrin, framför allt till kabel, tråd, transformatorer och motorer (se figur 3:26). En betydande del används inom byggindustrin till bland annat rör och kabel medan en mindre del används till tak och fasader (0,3 miljoner m 2 eller ~ 1 600 ton/ år)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 603.4, "x1": 400.8, "y1": 637.1, "innehåll": "Figur 3:25. Produktion, användning och återvinning av koppar i Sverige under perioden 1938 - 1995, baserat på officiell statistik"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 93, "x0": 36.9, "y0": 741.4, "x1": 398.4, "y1": 762.5, "innehåll": "Figur 3:26. Användning av koppar i Sverige fördelat på användningsområden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 94, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 363.1, "y1": 96.4, "innehåll": "Koppar är, liksom alla andra basmetaller, ett återanvändbart material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 94, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 436.4, "y1": 173.1, "innehåll": "Tidslängden från tillverkning till skrotning och återvinning är givetvis mycket olika. Livslängden för olika material varierar kraftigt. En stor andel av den återvunna kopparn, främst från tillverkare i olika led, registreras inte heller i statistiken, vilket gör att uppgifter om aktuell återvinningsgrad måste tolkas med försiktighet. Omsättningen av koppar på global nivå under 1995 framgår av figur 3:27."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 94, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 435.8, "y1": 249.7, "innehåll": "Tillgängliga uppgifter antyder dock att den verkliga återvinningsgraden globalt sett i början av 1990-talet kan ligga inom intervallet 50 – 80 % av tillgängligt material. Vid början av 1990-talet hade cirka 40 % av den koppar som förbrukades i västvärlden redan genomgått en eller flera användningscykler. Praktiskt sett kan långt över 90 % av uttjänta kopparprodukter återvinnas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 94, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 401.9, "y1": 288.7, "innehåll": "Energiåtgången vid sekundär koppartillverkning är i Sverige endast cirka 3,8 % avsevärt lägre jämfört med energiåtgången vid primär produktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 94, "x0": 36.9, "y0": 517.7, "x1": 311.0, "y1": 538.9, "innehåll": "Figur 3:27. Kretsloppet av koppar på global nivå, år 1995."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 431.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Ackumuleringen av koppar i olika produkter som är i bruk i det svenska samhället har beräknats till 1 200 kton."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.0, "y1": 160.5, "innehåll": "Denna koppardepå ökade fram till mitten av 1980-talet men har därefter minskat något i storlek (se figur 3:28). Till detta kommer ungefär 850 kton i gruvavfall och 150 kton i annat avfall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 403.3, "y1": 199.5, "innehåll": "Det sammanlagda utflödet av koppar till Sveriges miljö från olika pågående och tidigare mänskliga aktiviteter har beräknats till cirka 205 ton/år (se tabell 3:9)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 433.9, "y1": 276.2, "innehåll": "Av de 18 – 20 ton koppar per år som släpps ut till vattenmiljön med det renade avloppsvattnet från landets kommunala reningsverk kan högst 0,5 ton/år ha sitt ursprung i korrosionsprodukter från koppartak och kopparfasader. Totalt skulle tak och fasader med kopparplåt bidrar med cirka 2,5 ton/år till det totala kopparflödet till vattenmiljön. Detta motsvarar drygt 2 % av det totala flödet av koppar till vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 423.7, "y1": 327.7, "innehåll": "Jämfört med det naturliga luftnedfallet av koppar över Sveriges yta och angränsande hav samt kopparflödet genom naturlig vittring av mineral, så utgör bidraget från tak och fasader cirka 0,28 %."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 333.1, "x1": 432.4, "y1": 391.8, "innehåll": "En minskning har skett av korrosionen och avrinningen av koppar från tak och fasader i takt med den minskade svaveldepositionen, medan däremot utsläppen från vägtrafiken har ökat i och med övergången till bromsbelägg med koppar- och mässingsinblandning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 397.2, "x1": 409.8, "y1": 430.9, "innehåll": "För koppar totalt har dock utvecklingen under de senaste decennierna gått mot en minskad tillförsel till den svenska miljön."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 563.7, "x1": 420.1, "y1": 597.4, "innehåll": "Figur 3:28. Ackumulerad mängd koppar i produkter i det svenska samhället med år 1950 som bas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 36.9, "y0": 727.4, "x1": 425.5, "y1": 773.7, "innehåll": "Tabell 3:9. De samlade utsläppen av koppar (cirka ton/år) från mänskliga aktiviteter till den yttre miljön och naturligt omlopp av koppar i Sverige under perioden 1994 – 1996."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 95, "x0": 446.5, "y0": 248.8, "x1": 566.9, "y1": 307.5, "innehåll": "Bild 3:3. Kopparjoner bildar snabbt en stabil förening med kalk. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 96, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 361.2, "y1": 99.2, "innehåll": "Utsläppen av koppar från svensk industriell verksamhet"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 96, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 430.0, "y1": 134.7, "innehåll": "Utsläppen av koppar från svensk industriell verksamhet beräknas från slutet av 1970- talet fram till år 2000 har minskat med närmare 98 % till luft och 70 % till vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 96, "x0": 36.9, "y0": 385.3, "x1": 410.2, "y1": 406.5, "innehåll": "Figur 3:29. Utsläpp av koppar till luft och vatten från svensk industriverksamhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 97, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Det atmosfäriska nedfallet av koppar över landet har genomsnittligt sett minskat med drygt 35 % sedan 1970."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 97, "x0": 36.9, "y0": 636.9, "x1": 435.1, "y1": 683.1, "innehåll": "Figur 3:30. Kopparhalter i mossa (mg/kg torr substans) vid rikstäckande karteringar 1975 och 2015. Metallhalter i mossa anses förhållandevis väl återspegla nedfallet från luften. Källa: IVL (www.ivl.se) med finansiering från Naturvårdverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 98, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.5, "y1": 121.5, "innehåll": "Korrosiviteten hos Stockholmsatmosfären har minskat med cirka två tredjedelar under den senaste 30-årsperioden (se figur 3:31). Emissioner av koppar från tätbebyggda områden har minskat kraftigt (se figur 3:32 och tabell 3:10)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 98, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 434.3, "y1": 248.3, "innehåll": "I likhet med vad som redovisats för till exempel zink, krom och nickel är kopparhalten generellt sett inte förhöjd i vare sig skogsmark eller jordbruksmark sett till vad som kan förmodas vara naturliga halter. Detsamma gäller ytliga sjösediment i norra och mellersta Sverige, medan en genomsnittlig haltförhöjning för koppar upp till en fördubbling över bakgrund har registrerats i sjöar i de södra delarna av landet. I parkmark och i sediment i Stockholms innerstad är kopparhalten genomsnittligt sett förhöjd 2 – 3 gånger medan betydligt större haltförhöjningar förekommer utanför vissa större enskilda punktkällor. I takt med den minskade tillförseln kan man förvänta att kopparhalten minskar i dessa påverkade områden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 98, "x0": 36.9, "y0": 448.0, "x1": 423.0, "y1": 481.7, "innehåll": "Figur 3:31. Korrosion av kopparplåt i centrala Stockholm samt beräknad respektive uppmätt avrinning under olika tidsperioder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 98, "x0": 36.9, "y0": 677.3, "x1": 424.2, "y1": 711.0, "innehåll": "Figur 3:32. Utvecklingen av kopparhalterna i rötslammet (mg/kg torr substans) från Stockholms reningsverk under perioden 1973 – 1997."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 99, "x0": 36.9, "y0": 175.6, "x1": 413.3, "y1": 209.3, "innehåll": "Tabell 3:10. Mängden ingående koppar (ton/år) till Stockholms reningsverk under perioden 1975 - 1997."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 369.0, "y1": 73.4, "innehåll": "Kopparbrist och kopparöverskott"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 412.3, "y1": 96.4, "innehåll": "Koppar ingår som en viktig beståndsdel i olika enzymer och andra äggviteämnen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 434.4, "y1": 135.4, "innehåll": "Alla levande organismer behöver en viss tillgång till koppar. För liten tillgång kan leda till bristsymptom medan koppar i alltför stora doser kan ge andra negativa effekter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 426.1, "y1": 224.6, "innehåll": "Olika organismer är olika känsliga för såväl brist som överskott på koppar. Om eventuella effekter uppstår beror också i hög grad på en rad omgivningsfaktorer, som påverkar kopparns biotillgänglighet. Genom att koppar gärna bildar komplex med organiska föreningar, försvåras upptaget av koppar i gröda, som växer på jordar med en hög halt av organiska ämnen, till exempel humus. På sådana jordar kan därför kopparbrist lätt uppstå."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 424.1, "y1": 263.6, "innehåll": "På motsvarande sätt är risken mindre för negativa effekter av koppar i vatten, som är rika på organisk substans, jämfört med näringsfattiga och klara vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 269.0, "x1": 435.7, "y1": 340.3, "innehåll": "Ju högre en organism står i näringskedjan desto större förmåga har den att reglera kopparupptaget. Detta leder bland annat till att haltförhöjningar, i områden som erhållit stora koppartillskott, i första hand registreras hos växter och lägre djur. I exempelvis muskelvävnaden hos fisk finner man sällan eller aldrig förhöjda kopparhalter ens i vattenområden med höga kopparhalter i vattnet (Se figur 3:33)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 431.4, "y1": 442.0, "innehåll": "Allmänt sett är risken liten för att kopparhalterna i svenska marker, sjöar, vattendrag och kuster ska nå eller överskrida de nivåer som framkallar störningar på växter och djur i mark- och vattenmiljön. I begränsade mark- och vattenområden, till exempel i närheten av större industriella eller kommunala kopparutsläpp, kan det dock inte uteslutas att redan befintliga kopparhalter, orsakade av tidigare större kopparutsläpp, kan påverka växter och djur negativt. I närheten av landets äldre gruvor och smältverk har sådan påverkan konstaterats."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 447.3, "x1": 436.1, "y1": 556.3, "innehåll": "Negativa effekter av koppar hos befolkningen i Sverige är historiskt sett ytterst sällsynt trots att kopparsulfat i höga doser under lång tid använts som kräkmedel. Förhöjt kopparintag hos befolkningen kan förekomma i områden där dricksvattnet är hårt eller har lågt pH-värde och tappvattenrören är utförda av koppar. Det är dock inte sannolikt att så höga kopparhalter uppkommer i dricksvattnet att någon risk för konsumenterna (inklusive spädbarn) skulle föreligga. Genom att uppmärksamheten numera riktas mot orsakerna till korrosion av kopparrören, vidtas också åtgärder i vattenverken för att minska kopparutlösning, till exempel avhärdning av vattnet och förbättrad pH-kontroll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 561.6, "x1": 435.1, "y1": 595.3, "innehåll": "Ett FN-anknutet expertorgan har nyligen deklarerat att risken för hälsoeffekter till följd av kopparbrist bedöms vara större än till följd av alltför höga intag av koppar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 36.9, "y0": 715.6, "x1": 430.7, "y1": 774.4, "innehåll": "\\\"Figur 3:33. Exempel på kopparhalter (mg/kg torrvikt) på olika nivåer i näringskedjan i ett metallbelastat och ett opåverkat vattenekosystem. Med \\\"litoralfauna A\\\" menas lågt stående djur som livnär sig på växter och delvis nedbrutna växt- och djurdelar medan \\\"litoralfauna B\\\" är rovdjur.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 100, "x0": 446.5, "y0": 149.8, "x1": 572.0, "y1": 258.8, "innehåll": "Bild 3:4. En morotsodling i humusrik, kopparfattig jord. 10 g kopparsulfat per ha har tillförts. Mitt i bilden syns en yta som inte tillförts kopparsulfat. (Källa: EDA (England) TN35."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 101, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Plåttak har funnits i flera sekel. Plåtmaterial liksom beläggningar har dock förändrats genom tiderna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 101, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.0, "y1": 200.2, "innehåll": "Tidigare belades taken med så kallad svartplåt (varmvalsad icke betad stålplåt). Svartplåten behandlades med olika typer av torkande oljor, som i grundfärgen oftast innehöll blymönjepigment (blyoxid Pb 3 O 4 ). Svartplåten rostade för snabbt om färgskikten inte var (är) hundraprocentigt intakta. Nya plåtmaterial kom dock att avhjälpa denna svaghet genom att svartplåten belades med ett zinkskikt. Idag levereras i huvudsak metalliserad stålplåt, alternativt aluminium."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 101, "x0": 36.9, "y0": 205.5, "x1": 414.4, "y1": 239.2, "innehåll": "I och med att plåten började metalliseras med zink uppstod ett flertal problem med målningen. Målningsproblematiken lade grunden för nästa epok för tunnplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 101, "x0": 36.9, "y0": 244.6, "x1": 434.7, "y1": 315.9, "innehåll": "år 1936 uppfann Josef I. Hunter en metod, där man kontinuerligt kunde belägga 50 mm breda och 0,3 mm tjocka plåtband med en färgbeläggning. Denna metod har sedan utvecklats och i dagens läge används band med en bredd upp till 1,5 m. Den färdigmålade tunnplåten lanserades omkring 1955, och är idag den helt dominerande typen av byggplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 101, "x0": 36.9, "y0": 581.1, "x1": 409.0, "y1": 602.3, "innehåll": "Bild 3:5 Exempel på fabriksmålad plåt. Källa: SSAB Europe AB och Plannja AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.9, "y1": 73.4, "innehåll": "Framställningsmetoder och användning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 411.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Färgbeläggningen har två syften. Dels ger den plåten ett tilltalande utseende dels skyddar den mot korrosion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 413.3, "y1": 173.1, "innehåll": "2019 finns det tre målningslinjer av betydelse i Norden när det gäller tunnplåt, SSAB/Ruukki i Sverige och Finland. Det finns ytterligare några linjer i Norden av mindre format. Inom ECCA finns 37 målningslinjer och färgen levereras av 18 tillverkare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 431.6, "y1": 274.8, "innehåll": "Bandlackering är en noga kontrollerad kontinuerlig process. Plåtbandet rengörs, förbehandlas kemiskt och sedan valsas färgen på i två steg, grundfärg och täckfärg. Mellan de båda färglagren torkas och härdas beläggningen i ugn. Plåten kan också beläggas på båda sidor med tvåskiktssystem. Avgående lösningsmedel från ugnen leds till en efterbrännare, där de förbränns vid hög temperatur. Energin från förbränning av lösningsmedlen återvinns (~ 25 kWh/ton) och återförs till processen för torkning av färgen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 280.1, "x1": 387.3, "y1": 313.8, "innehåll": "Den färgbelagda plåten hasplas sedan på nytt upp till rullar (coils) för vidare bearbetning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 432.3, "y1": 352.8, "innehåll": "Som energiråvara används el och gasol. Den sammanlagda energiförbrukningen ligger på ungefär 500 kWh/ton (1,8 GJ/ton) färgbelagd plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 435.9, "y1": 442.0, "innehåll": "Den färgbelagda eller förmålade plåten består av flera skikt. Plåten är basen, på stålplåtföljer därefter ett metalliseringsskikt (~ 20 mµ vid stål), ett förbehandlings- och passiveringsskikt, grundfärg och ytlack. På baksidan kan man ha baksideslack med eller utan grundfärg. Aluminiumplåt som ska lackeras måste också förbehandlas, huvudsakligen genom kromatering. Andra förbehandlingar är till exempel anodisering. Såväl rostfri plåt som zinkplåt kan även lackeras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 447.3, "x1": 393.2, "y1": 493.6, "innehåll": "Fullständiga detaljer kring miljö-, kvalitets- och ytbehandlingsfrågor inom bandlackering, hittar du bland annat på denna länk: https://www.ssab.com/download-center?dcFilter=customerletters&dcSearch="}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 36.9, "y0": 498.9, "x1": 434.5, "y1": 547.9, "innehåll": "Totalt målas150 000 – 200 000 ton tunnplåt per år (~ 5 % av stålproduktionen i Sverige). Inom European Coil Coating Association, ECCA, målades1 370 m 2 tunnplåt under 2017. Av detta gick 88 % till byggnader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 446.5, "y0": 172.1, "x1": 570.3, "y1": 243.4, "innehåll": "Bild 3:6. Färgbeläggning av plåt sker genom att färgen valsas över på plåten i två steg. Foto: SSAB Europe AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 102, "x0": 446.5, "y0": 397.9, "x1": 568.3, "y1": 481.7, "innehåll": "Figur 3:34. Principiell uppbyggnad av färgsystem med förbehandling och metallisering på stålplåt. Källa: Plannja AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 103, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 432.9, "y1": 184.9, "innehåll": "Färgbelagd tunnplåt kan återvinnas och utgör en viktig råvara för tillverkning av nytt stål och/eller aluminium.Allt material från verkstäder och från byggande, reparation och rivning kan sorteras och återföras till industrin genom skrothandeln. Demontering av byggplåt är normalt en enkel och energisnål process. Färgbelagd plåt samlas in som all annan plåt. Vid omsmältning renas de utsläpp som kommer från metall- och färgbeläggningen av stålet (se även avsnitten om rostfritt stål och zink )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 103, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 413.2, "y1": 262.2, "innehåll": "Restprodukter och avfall, i huvudsak metallhydroxidslam från förbehandlingen av plåten och lösningsmedel omhändertas för destruktion. I figur 3:35 visas restproduktshantering för metallbelagd stålplåt som färgbelagts i Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 103, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 400.5, "y1": 313.8, "innehåll": "Som nämndes i avsnittet om zink finns det för närvarande två återvinningsanläggningar i drift (i Italien och USA) som vid sidan av zink även återvinner polymermaterialet från bandlackerad byggnadsplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 103, "x0": 36.9, "y0": 462.0, "x1": 422.4, "y1": 495.7, "innehåll": "Figur 3:35. Restprodukter från tillverkningen av 1 000 kg Polyesterbelagd tunnplåt. Källa: SSAB Europe AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 361.6, "y1": 73.4, "innehåll": "återvinning och avfallshantering"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 323.8, "y1": 103.4, "innehåll": "Stål är till 100 procent återvinningsbart."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 36.9, "y0": 105.2, "x1": 423.5, "y1": 151.5, "innehåll": "Stålskrot har en stark position på marknaden: stål som återvinns från konstruktioner och slutprodukter i slutet av sin livscykel kan effektivt användas för att tillverka nytt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 104, "x0": 36.9, "y0": 155.4, "x1": 436.4, "y1": 226.7, "innehåll": "Inget farligt avfall bildas från slutprodukterna och stål skadar inte miljön. Enligt Europeiska avfallskatalogen är avfallskoden för kasserade stålprodukter som tillverkats av SSAB 17 04 05 (järn och stål). De flesta förpackningsmaterial för stålprodukter kan återvinnas eller återanvändas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 36.9, "y0": 105.2, "x1": 434.7, "y1": 226.7, "innehåll": "Grundmaterialet i färgbelagt stål är stål som oftast är belagt med ett tunt zinkskikt. Stål är en legering av huvudsakligen järn och kol, med små mängder andra element som används som legeringsämnen. Dessa element förbättrar de kemiska och fysikaliska egenskaperna i stålet, såsom styrka, formbarhet och svetsbarhet. Stålet väljs efter de egenskaper som bäst passar slutprodukten. För tillämpningar med konstruktionsstål gäller standardiserade mekaniska egenskaper enligt EN 10346. För applikationer där stålet ska kunna formas på mer komplexa sätt eller där produkten ska bearbetas av plåtslagare används extra formbara stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 36.9, "y0": 232.0, "x1": 174.7, "y1": 315.9, "innehåll": "Fysikaliskt tillstånd: fast Lukt: luktfri Färg: metallgrå Kokpunkt: 2 750 °C Smältpunkt: 1 450–1 520 °C Ståldensitet: 7 850 kg/m³"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 105, "x0": 36.9, "y0": 351.2, "x1": 436.4, "y1": 435.0, "innehåll": "Zinkbeläggningen Z100-350 g/m2 är blyfri och skyddar stålet mot korrosion på två sätt. Dels är den ett skyddande skikt som håller syre och vatten borta från stålet, men den fungerar också som ett katodiskt skydd. Det betyder att i skärkanter eller vid skador i zinkbeläggningen fungerar zinken som offeranod och reagerar genom att bilda skyddande föreningar som hindrar fortsatt korrosion. Zinkbeläggningen täcker stålet på båda sidor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 271.3, "y1": 99.2, "innehåll": "överensstämmelse med kemikalielagstiftningen"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 410.2, "y1": 155.4, "innehåll": "SSAB bevakar och förutser aktivt framtida förändringar i miljö-, arbetsmiljö- och kemikalielagstiftningen och uppfyller gällande kemiska bestämmelser i EU, t.ex. REACH"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 106, "x0": 36.9, "y0": 157.5, "x1": 436.1, "y1": 391.8, "innehåll": "(1907/2006/EG) och CLP (1272/2008/EG). Kommunikation och samarbete i hela leveranskedjan spelar en viktig roll och SSAB kräver fullständig efterlevnad av REACH från underleverantörernassida. SSAB bevakar kandidatlistan över SVHC- ämnen (Substances of Very High Concern) och andra bestämmelser för att säkerställa att produkterna uppfyller lagstiftarnas och kundernas krav. Dessutom iakttar och uppfyller SSAB krav och rekommendationer från kunder att dra tillbaka produkter som innehåller farliga ämnen från kundsektorn. Om halten i procent (vikt/vikt) av ämnen som är begränsade enligt EU:s kemikalieförordning (REACH) och rekommendationer om utfasning av farliga ämnen inom byggsektorn, såsom BASTA 2014:A2 och Byggvarubedömningens bedömningskriterier, BVB 2016, i Sverige och prioriteringslistan i Norge, överskrider eller motsvarar ovanstående gränsvärden, anges detta i tabell 1. Riktlinjerna för svenska byggvarudeklarationer (Föreningen för Byggvarudeklarationer, BVD 3, 2007) har beaktats när det gäller de ämnen som redovisas. Stål innehåller endast mycket små mängder föroreningar och de härrör från naturliga råvaror och tillsätts inte under ståltillverkningsprocessen. Mängden föroreningar i stålen är minimal och utifrån vår kunskap om toxiciteten i dessa ämnen och deras metallurgiska bindning i stålmatrisen utgör de ingen risk för miljön eller människors hälsa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 421.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Det finns grundläggande skillnader mellan färger som levereras till konsument- och yrkesmåleri och färger till industriell verksamhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 418.3, "y1": 148.0, "innehåll": "Industrifärg är oftast specialkomponerad för en viss appliceringsteknik och ett visst underlag (se avsnittet om fabriksmålad plåt )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 428.1, "y1": 212.1, "innehåll": "\\\"Färg till konsument- och yrkesmåleri följer ett visst uppbyggnadsmönster och appliceringen är likartad – normalt med pensel, roller eller genom sprutmålning. Man målar \\\" på plats\\\" och möjligheterna att använda skydds- eller reningsutrustning är begränsade.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 431.3, "y1": 263.6, "innehåll": "Färg som produkt har två huvudfunktioner – den ska förhöja det estetiska värdet och den ska skydda underlaget. Färg består i regel av bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. En vanligt förekommande procentuell andel är enligt följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 269.0, "x1": 434.0, "y1": 390.4, "innehåll": "Bindemedel 33 % Lösningsmedel 35 % Pigment och fyllmedel 30 % Tillsatser 2 % Bindemedlets funktion är att hålla samman färgskiktet och säkerställa vidhäftning till underlaget. Bindemedlets egenskaper styr till stor del färgens användningsområde. Det utgör också den direkta kontaktytan mot omgivningen och krav ställs därför på dess fysiska och kemiska tålighet samt på dess utseende. Färger delas vanligen in efter vilket bindemedel som dominerar, till exempel akryllatexfärg, alkydfärg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 395.8, "x1": 434.9, "y1": 454.5, "innehåll": "Pigmentet är det vi ser i färgen. Traditionellt har oorganiska jordpigment använts i målarfärg. Titandioxid är det i särklass vanligaste pigmentet i målarfärg. Organiska pigment ger ofta briljanta färgstarka kulörer, vilket bland annat utnyttjas i färghandelns brytsystem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 433.6, "y1": 518.7, "innehåll": "Till gruppen pigment hör också fyllmedlen . De kan ingå till avsevärda halter i vissa produkter och kan även ha andra funktioner än ren utfyllnad, exempelvis som förtjockning, att förbättra strykbarheten med mera. Fyllmedlen är ofta olika mineral av karbonat eller silikat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 524.0, "x1": 419.1, "y1": 570.2, "innehåll": "Uttrycket lösningsmedel används ofta som samlingsbeteckning för alla flyktiga, organiska vätskor som ingår i färg och som avdunstar vid användningen. Vatten är i egentlig mening snarare ett dispersionsmedel än ett lösningsmedel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 575.5, "x1": 337.8, "y1": 596.7, "innehåll": "Många organiska lösningsmedel är mer eller mindre hälsofarliga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 602.0, "x1": 430.3, "y1": 648.3, "innehåll": "Ett flertal egenskapsförbättrande tillsatser används i färg. De doseras i låga halter och några av dessa har uppmärksammats på grund av sina dokumenterade eller befarade negativa effekter på miljön och människans hälsa. Exempel på sådana tillsatser är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 107, "x0": 36.9, "y0": 653.6, "x1": 262.8, "y1": 712.4, "innehåll": "dispergeringsmedel för pigment och bindemedel korrosionsinhibitorer biocider mjukgörare"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Färgtillverkningen är en blandningsprocess där de olika komponenterna kombineras i bestämda proportioner och dispergeras till en homogen produkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 405.2, "y1": 148.0, "innehåll": "Många av komponenterna tillverkas av oljeprodukter från den petrokemiska och syntetisk-kemiska industrin."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 432.8, "y1": 237.2, "innehåll": "Industriell färgtillverkning börjar normalt med en förblandning, där bindemedel, lösningsmedel och pigment blandas till en pigmentpasta. Denna pasta dispergeras med hjälp av kvarnar eller dissolvrar. Efter dispergeringen sker efterblandning, med resterande bindemedel, lösningsmedel och tillsatser. Därefter sker nyansering – så att färgen erhåller önskad kulör. När produkten uppfyller ställda krav görs en sista filtrering. Slutligen fylls färgen i olika emballage."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 433.1, "y1": 276.2, "innehåll": "\\\"Den totala färgförbrukningen i Sverige var 114 miljoner liter under 2018-19 eller ca 200 kton stålplåt. Utomhusfärgerför \\\"på-platsmålning\\\"är 2020 till 88 % vattenburna.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 108, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 215.7, "y1": 352.8, "innehåll": "Träfasadfärger Fönsterfärger Puts-, mur- och betongfärger Korrosionsskyddsfärger, plåttakfärger Träoljor"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 373.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid målning av plåttak används korrosionsskyddande färg. De vanligaste komponenterna i korrosionsskyddande färg presenteras nedan"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 390.1, "y1": 177.9, "innehåll": "Korrosionsskyddande färger domineras av produkter som innehåller följande bindemedel:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 425.6, "y1": 292.2, "innehåll": "Alkyder (60 % fettsyror) Alkydhartser (uretanalkyder) Akrylatpolymer Epoxihartser (2-komponent) Polyuretaner /2-komponent) Förutom ovannämnda bindemedel används oljefärger (till exempel linolja) i mindre utsträckning. De används i första hand på gamla, flera gånger tidigare målade tak när byggnaden har ett kulturhistoriskt värde."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 327.5, "x1": 425.1, "y1": 373.7, "innehåll": "Den korrosionsskyddande färgen innehåller ibland aktiva rostskyddspigment men nu allt oftare endast inerta pigment. Vanligast är zinkfosfat då aktiva rostskyddspigment används."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 379.1, "x1": 415.0, "y1": 437.8, "innehåll": "Användningen av blymönja är numera starkt begränsad av arbetsmiljöskäl och får endast säljas till och användas av yrkesmålare på gamla K-märkta tak där det finns rost. Från och med 1 juli 1996 är tillsatser av blyföreningar överstigande 0,5 % förbjudna i konsumentfärger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 443.2, "x1": 428.3, "y1": 476.8, "innehåll": "även användningen av kromater är regleradoch det är enbart strontiumkromater som fortfarande (2020) används inom industrin."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 512.1, "x1": 430.5, "y1": 570.9, "innehåll": "\\\"En stor del av äldre fabrikslackerad planplåt utgjordes av plastisolbelagd stålplåt. För ommålning av plastisol rekommenderar vissa fabrikanter vattenburen akrylatpolymer. Bidraget till den totala användningen av organiska lösningsmedel i utomhusfärger blir på detta sätt lägre. Läs mer om målning av plåt i kapitel 13, \\\"Målning\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 606.2, "x1": 429.7, "y1": 652.4, "innehåll": "Bland de tillsatser som bedöms ha störst betydelse från hälso- och miljösynpunkt förekommer fortfarande följande föreningar i korrosionsskydsfärger för yrkesmålning av plåttak:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 109, "x0": 36.9, "y0": 657.8, "x1": 427.2, "y1": 729.1, "innehåll": "Lösningsmedel Zinkfosfat Isocyanat Användningen av dessakomponenter har minskat betydligt sedan 2010 men kommer att finnas kvar under lång tid framåt för att klara alla kvalitetskrav."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 411.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Som nämndes i avsnittet om fabriksmålad plåt utgör färgbelagt plåtskrot en viktig råvara för tillverkning av ny stål- eller aluminiumplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.3, "y1": 160.5, "innehåll": "I ett kretsloppsperspektiv kan dock även andra frågeställningar beaktas när det gäller färganvändning för målning av takplåt. Av intresse från kretsloppssynpunkt är hur ofta ommålning bör ske. Läs mer om ommålning i kapitel 13, Målning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 110, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.8, "y1": 274.8, "innehåll": "Problem med kringutrustning och typ av förpackningar, kan också vara av intresse. Den totala mängden metallförpackningar som såldes i Sverige 2016 var cirka 59 000 ton, fördelat på 40 000 ton stål och 19 000 ton aluminium. En av de största användare för metallförpackningar är färg/limproducenterna. Metallförpackningar från färg/lim kan ingå i insamlingssystemet om de är torra och spackel- eller penselrena. övriga förpackningar med rester kvar ska lämna till kommunens miljöstation – då de betraktas som miljöfarligt avfall. återvinningsgraden 2016 av stål var 79 % och av aluminium 87 %."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 409.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Av tidigare avsnitt framgår att färg innehåller ett stort antal komponenter och att dessa kan förekomma i mycket varierande halter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.8, "y1": 185.6, "innehåll": "I detta avsnitt redovisas dokumenterade eller befarade miljö- och hälsoeffekter av ett antal karakteristiska ämnen och ämnesblandningar som bedöms ha störst betydelse från hälso- och miljösynpunkt. För ett antal av dessa har myndigheter och riksdag ställt krav på avveckling eller önskemål om minskad användning. Vissa överenskommelser har också gjorts med färgbranschen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 435.2, "y1": 262.2, "innehåll": "I sammanhanget bör påpekas skillnaden mellan farlighet och risk. Ett ämne betecknas som miljö- eller hälsofarligt om dess egenskaper är sådana att det under vissa förhållanden kan vara skadligt för biologiska system. Bedömning av huruvida ett ämne utgör en miljö- eller hälsorisk baseras på en sammanvägning av farlighet, använda mängder, spridning och fördelning i olika miljöer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 297.5, "x1": 418.4, "y1": 381.4, "innehåll": "Nonylfenoletoxylater (NFE) är ytaktiva ämnen som bland annat används som emulgeringsmedel i bindemedel och pigmentpasta. Både NFE och dess nedbrytningsprodukter har dokumenterat negativa egenskaper på miljön. NFE och nonylfenoler, som är en nedbrytningsprodukt av NFE, har visat sig ha en hormonliknande effekt. Nonylfenol kan bioackumuleras i vissa organismer. NFE är klassat som miljöfarligt av KemI."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 386.7, "x1": 397.2, "y1": 407.9, "innehåll": "Användningen av NFEhar till allra största delen fasats ut inom färgbranschen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 413.2, "x1": 414.4, "y1": 459.4, "innehåll": "NFE i färg hamnar till största delen i den färdiga färgfilmen. Förbränning av NFE- haltiga produkter innebär inga direkta miljöproblem. Alternativa vätmedel och stabilisatorer finns framtagna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 494.7, "x1": 418.2, "y1": 566.0, "innehåll": "Ftalater är den vanligaste gruppen mjukgörare som har använts – och fortfarande används – i färg. Användningen av mjukgörare i bindemedelspolymerer i färg till konsument- och yrkesmåleri är idag begränsad. Exempel på miljö- och hälsofarliga ftalater är dibutylftalat och di(2-etyl, hexyl)ftalat.dessa används inte idag då de är förbjudna. Andra mindre belastande ftalater används i stället."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 601.3, "x1": 435.5, "y1": 647.6, "innehåll": "Klorparaffiner är liksom ftalater uppmärksammade från miljösynpunkt främst på grund av giftighet mot vattenlevande organismer och potentiell bioackumulerbarhet. De bedöms inte vara lätt nedbrytbara."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 652.9, "x1": 380.3, "y1": 686.6, "innehåll": "Liksom för ftalater har användningen minskat avsevärt, men klorparaffiner förekommer fortfarande i vissa produkter inom industrin."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 111, "x0": 36.9, "y0": 721.9, "x1": 423.2, "y1": 780.6, "innehåll": "Färgbranschen omsätter stora mängder metallföreningar som pigment. De flesta av dessa till exempel titandioxid, järnoxid, bedöms inte som miljöfarliga. Till de mest hälso- och miljöfarliga metallerna hör kvicksilver, bly, kadmium och krom i sexvärd form som i dagsläget inte ska finnas i färg. Se vidare i avsnittet om pigment."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 435.8, "y1": 58.1, "innehåll": "Inom yrkes- och konsumentmåleri har användningen av både kvicksilver och kadmium upphört och finns inte annat än som små mängder som föroreningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 93.4, "x1": 219.5, "y1": 114.5, "innehåll": "Biocider tillsätts färg av två olika skäl:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 119.9, "x1": 421.3, "y1": 191.2, "innehåll": "Bakteriehämmare i emballerade vattenburna färger Svamp- och mögelhämmare för färgfilmen EU har beslutat att substitutionsprincipen ska tillämpas vid prövning av verksamma ämnen som ingår i biocider. Detta innebär att mindre farliga alternativ ska användas när sådana finns tillgängliga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 196.5, "x1": 412.0, "y1": 242.7, "innehåll": "Vid val av biocider ska risken för allvarliga hälsoeffekter och bioackumulerbarhet beaktas samtidigt som den sökta verkan uppnås. Dessa krav kanske inte helt kan uppfyllas men det är angeläget att då välja det minst skadliga alternativet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 278.0, "x1": 430.5, "y1": 336.8, "innehåll": "Den helt övervägande typen av lösningsmedel i utomhusfärgerna är lacknafta (~ 70 %). Lacknafta är raffinerade destillat av avsvavlad råolja i kokpunktsintervallet 150 – 200 °C. Som lösningsmedel i färg används i huvudsak lacknafta med 15 – 18 % aromathalt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 342.1, "x1": 435.3, "y1": 426.0, "innehåll": "Ur ett hälsoperspektiv är det generellt angeläget med minskade aromathalter i lösningsmedel för färg till konsument- och yrkesmåleri. Aromatiska kolväten bör man undvika att bli exponerad för, bland annat beroende på deras höga fettlösande förmåga, vilket medför risk för skador på hud- och nervceller. även akuta hälsoeffekter är mer påtagliga vid exponering för aromatiska kolväten (cykliska kolkedjor) än för alfatiska (raka kolkedjor)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 431.3, "x1": 431.8, "y1": 490.1, "innehåll": "Problemet med lösningsmedlen är inte bara hälsorisker, de är också potenta oxidantbildare. Lacknafta, aromatnafta och lågaromatnafta ligger i hög oxidantbildande klass. Detta innebär att marknära ozon och andra fotooxidanter bildas genom reaktioner mellan kolväten och kväveoxider under inverkan av solljus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 495.4, "x1": 382.9, "y1": 529.1, "innehåll": "Färgbranschen strävar efter låg aromathalt i produkterna ur både hälso- och miljösynpunkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 534.4, "x1": 428.4, "y1": 630.8, "innehåll": "Det finns utomhusfärg som är lösningsmedelsfri eller har mycket låga halter jämfört med konventionella produkter. I denna grupp ingår till exempel vattenburna alkyder eller akrylater vilka rekommenderas av vissa fabrikanter vid ommålning av plastisolbelagd och annan industriellt belagd plåt. Bidraget till de totala utsläppen av organiska lösningsmedel från målning av plåt torde vara förhållandevis mycket lågt i jämförelse med andra platsmålade material och i synnerhet med övriga utsläppskällor för VOC, till exempel biltrafiken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 636.2, "x1": 417.4, "y1": 707.5, "innehåll": "Klara signaler finns både från bindemedelstillverkare och från färgindustri att ytterligare reduktion av organiska lösningsmedel är möjlig för alla produktsegment inom de närmaste åren. år 2018 är färg för målning utomhus på trä till 88 % vattenburen. Färg för målning på metall är fortfarande till stor del lösningsmedelsburen, men trenden går mot mer vattenburna produkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 112, "x0": 36.9, "y0": 712.8, "x1": 435.9, "y1": 759.0, "innehåll": "Tillverkare av färg i Sverige har under de senaste 20 åren arbetat med att minska VOC- utsläpp från tillverkningen. år 2020 är det totala utsläppet nere på 0,24 kg VOC per producerat ton färg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 113, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 405.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Då metaller produceras och används i Sverige och utomlands för olika ändamål frigörs mindre restmängder som transporteras till den svenska miljön."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 113, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 303.6, "y1": 135.4, "innehåll": "Dessa utsläpp härrör från källor av mycket olika karaktär."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 113, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 434.3, "y1": 199.5, "innehåll": "De kan indelas i punktkällor och källor för metallspridning via slitage eller läckage vid användning av varor och produkter. Med punktkällor avses utsläpp till luft från industriell verksamhet och energigenerering samt utsläpp via avloppsvatten från industrier och kommunala reningsverk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 114, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 412.4, "y1": 73.4, "innehåll": "Ursprung och brytning av basmetaller"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 114, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 285.4, "y1": 96.4, "innehåll": "Jordskorpans ungefärliga medelhalt av metaller:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 114, "x0": 36.9, "y0": 98.3, "x1": 419.7, "y1": 207.2, "innehåll": "\\\"Aluminium 8 % Järn 4,5 % Krom 0,01 % Nickel 0,002 % Koppar 0,005-0,007 % Zink 0,0007 % Malmreserverna i världen redovisas dels som \\\"upptäckta, brytvärda tillgångar\\\" dels som \\\"beräknad reserv\\\". Se nedanstående tabell 3:15.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 114, "x0": 36.9, "y0": 212.5, "x1": 435.5, "y1": 258.8, "innehåll": "För samtliga metaller gäller att de aktuella metallpriserna avgör de brytvärda tillgångarnas storlek. I Sverige bryts bara järnmalm och sulfidmalm innehållande bland annat koppar och zink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 114, "x0": 36.9, "y0": 387.4, "x1": 327.4, "y1": 408.6, "innehåll": "Tabell 3:15. Malmresurser för produktion av respektive metall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.7, "y1": 134.0, "innehåll": "Primär och sekundär världsproduktion av metaller år 1994 samt energiåtgången har sammanställts av Naturvårdsverket och framgår av nedanstående tabell, där också produktionsvolymerna i världen och respektive metalls betydelse när det gäller total energiåtgång är uppskattad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 418.5, "y1": 173.1, "innehåll": "Typiska värden har utnyttjats. Energiåtgången vid primär respektive sekundär produktion av metaller är relaterade till sekundär produktion av stål som satts till 1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 434.9, "y1": 262.2, "innehåll": "\\\"För vissa moderna produktionsprocesser stämmer inte siffrorna i Tabell 3:16 vad gäller relationen för energiåtgång, men tabellen ger ändå en grov uppfattning om den relativa energiåtgången vid metallframställning. Uppgifter från en zinkproducent i Norden anger till exempel att den primära energiförbrukningen vid ett verk med rostning, lakning, elektrolys och gjutning endast är 12 – 13 GJ/ton zink, det vill säga cirka4 gånger lägre än Naturvårdsverkets \\\"typiska värde\\\" (55 GJ/ton zink).\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 429.7, "y1": 313.8, "innehåll": "Energibehovet för framställning av zink ur malm är näst lägst (efter järn) jämfört med andra basmetaller enligt beräkningar av Naturvårdsverket (se figur 3:37). Enligt uppgifter från industrin bör dock zink erhålla ett relativt värde på cirka 1,3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 431.3, "y1": 377.9, "innehåll": "Av figuren framgår vidare att energiåtgången, räknad per viktsenhet, är avsevärt högre vid aluminiumtillverkning än vid framställning av andra basmetaller. Räknas energiåtgången per volymenhet kräver dock aluminium ungefär lika mycket energi som krom och koppar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 36.9, "y0": 518.4, "x1": 420.0, "y1": 589.7, "innehåll": "Tabell 3:16. Total världsproduktion av metaller 1994,energiåtgång vid primär och sekundärframställning (per viktsenhet) och ungefärlig andel av metallen som framställs sekundärt. * Omsmältning av krom och nickel sker tillsammans med järn- och stålflödet varför hela produktionen för krom och nickel avser primär produktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 115, "x0": 36.9, "y0": 726.7, "x1": 423.9, "y1": 760.4, "innehåll": "\\\"Figur 3:37. Energiåtgång vid primär produktion av olika basmetaller räknat på dels vikt dels volym Energiåtgång för järn/stål är satt till \\\"1\\\" i båda fallen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 383.9, "y1": 124.3, "innehåll": "Inom European Coil Coating Association, ECA, producerades 1370 miljonerm 2 lackerad tunnplåt under 2017. 81 % var stålplåt och 19 % var aluminiumplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 129.6, "x1": 425.4, "y1": 182.3, "innehåll": "Enligt Stålbyggnadsinstitutets statistik för 1995 användes i Sverige sammanlagt 12,9 miljoner m 2 tunnplåt av stål (79 kton), varav 8,4 miljoner m 2 profilerad fasad- och takplåt och 4,5 miljoner m 2 plan plåt, stuprör, med mera."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 187.4, "x1": 435.8, "y1": 271.3, "innehåll": "Producenter av rostfritt stål är de dominerande användarna av krom och nickel i landet. Ungefär 5 % av den totala förbrukningen av rostfritt stål används till tak, fasader med mera. Kallvalsad stålplåt som metalliserats med antingen ren zink eller aluminium- zink legering har en betydande användning i Sverige. Detta motsvarar nästan 70 % av den totala zinkförbrukningen på 35 kton per år. Titanzink är en legering som också används till plåt för tak och fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 276.6, "x1": 429.9, "y1": 322.9, "innehåll": "Användningen av aluminiumprodukter i byggnadsbranschen i Västeuropa har ökat markant under perioden 1960 – 1995. Inom byggnadsindustrin används cirka 15 % av den totala tillförseln på cirka 150 kton per år i Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 328.2, "x1": 418.5, "y1": 387.0, "innehåll": "Det helt dominerande området för kopparanvändning är inom el- och elektronikindustrin. Kopparanvändningen för tak och fasader under 1990-talet har hittills legat på cirka 1,6 % av den totala kopparanvändningen inom Sverige som är cirka 100000 ton per år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 392.3, "x1": 409.2, "y1": 438.5, "innehåll": "Fabriksmålad tunnplåt är den helt dominerande typen av byggplåt. Det finns flera färgsystem som har skilda egenskaper. Färgsystem som vanligen används för fabriksmålad plåt inom ECCA är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 443.8, "x1": 422.3, "y1": 540.2, "innehåll": "Polyester 70 % Polyuretan 14 % PVC 10 % PVDF 3 % övrigt 3 % Den dominerande färgbeläggningen är polyester som i första hand används till såväl profilerad som slät plåt avsedd för tak och fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 116, "x0": 36.9, "y0": 654.3, "x1": 419.0, "y1": 688.0, "innehåll": "Tabell 3:17. Ungefärlig användning av metaller för tak och fasader i Sverige under 1990- talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 402.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Största delen av de metaller som ackumulerats i samhället kan förr eller senare återvinnas och användas som råvara för tillverkning av nya produkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 425.4, "y1": 148.0, "innehåll": "även färgbelagd tunnplåt återvinns. Kretslopp av metaller i byggmaterial framgår av figur 3:38."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 435.5, "y1": 187.0, "innehåll": "Beroende på att många metallinnehållande produkter har en lång livscykel är det svårt att bedöma den verkliga återvinningsgraden av en enskild metall vid en given tidpunkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 435.8, "y1": 251.1, "innehåll": "Den stora volymökningen av metallanvändningen sedan 1950-talet kommer att leda till motsvarande ökning av uttjänta produkter. återvinningsgraden kommer att öka med ökad andel sekundär produktion som följd. Behovet av primär produktion för framtida metallanvändning i samhället kommer därför att minska i betydande grad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 286.4, "x1": 416.3, "y1": 320.1, "innehåll": "Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot en väsentlig minskning av metalltillförseln till Sveriges miljö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 325.4, "x1": 428.8, "y1": 371.6, "innehåll": "Utsläppen av krom, nickel, zink och koppar från industriell verksamhet och energigenerering beräknas från slutet av 1970-talet fram till år 2000 ha minskat enligt uppgifter i tabell 3:19"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 377.0, "x1": 428.7, "y1": 410.7, "innehåll": "Nedfallet av luftburna metaller över landet (bidrag från såväl utländska och inhemska källor) har också minskat sedan 1970. Se tabell 3:18"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 38.3, "y0": 421.6, "x1": 266.3, "y1": 442.7, "innehåll": "Metall Minskat nedfall sedan 1970-talet"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 553.2, "x1": 434.9, "y1": 637.1, "innehåll": "Utsläppen av metaller från tättbebyggda områden har minskat kraftigt. Metallhalterna i slam och utgående avloppsvatten från kommunala reningsverk har minskat för de flesta metallerna med 70 – 80 % trots den ökade ackumuleringen av basmetaller i tätorter. Detta beror på att det vid små industrianläggningar, som är anslutna till kommunala reningsverk, numera finns reningsutrustning. Många småindustrier lade ned sin verksamhet när kravet på rening av avloppsvatten trädde i kraft."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 642.4, "x1": 403.0, "y1": 701.2, "innehåll": "Det ovan nämnda minskade metallnedfallet från luften, liksom den minskade korrosionen och avrinningen från plåttak och fasader i takt med den minskande svaveldepositionen, är bidragande orsaker till att metallflödena (främst zink och koppar) via inkommande dagvatten till reningsverken är lägre idag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 117, "x0": 36.9, "y0": 706.5, "x1": 435.5, "y1": 790.4, "innehåll": "Det finns inget i det genomgångna underlaget som tyder på att normal användning av metaller för plåt på tak och fasader med mera medför någon betydande utlösning och avrinning av metaller. Uppmärksamheten riktas numera mot orsakerna till korrosion av koppar i dricksvattenledningar. Vattenverken vidtar åtgärder för att minska kopparutlösningen genom till exempel avhärdning av vattnet och förbättrad pH- kontroll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 424.7, "y1": 70.6, "innehåll": "Det sammanlagda utflödet av krom, nickel, zink och koppar till Sveriges miljö under 1990-talet från olika pågående och tidigare mänskliga aktiviteter samt bidraget från naturliga källor framgår av tabell 3:18."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 76.0, "x1": 412.9, "y1": 122.2, "innehåll": "Tidigare, när det gäller den färgbelagda tunnplåtenvar det främst spridningen av mjukgörare (ftalater) från PVC-plastisol som kom i fokus.Då Plastisol inte längre används i Sverige är detta inte längre ett problem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 384.1, "y1": 161.2, "innehåll": "Den huvudsakliga användningen för reparationer/platsmålning av plåttak är korrosionsskyddande färger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 285.0, "y1": 187.7, "innehåll": "För reparationer/platsmålning se kapitel 13 Målning.."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 193.0, "x1": 431.9, "y1": 251.8, "innehåll": "Bidraget till de totala utsläppen av organiska lösningsmedel från underhåll/målning av plåtär förhållandevis mycket lågt i jämförelse med andra platsmålade stålkonstruktioner och i synnerhet med övriga utsläppskällor för VOC, till exempel biltrafiken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 453.6, "x1": 255.9, "y1": 487.3, "innehåll": "Figur 3:38. Metallers kretslopp i byggmaterial (Källa:Jernkontoret.)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 567.9, "x1": 232.3, "y1": 589.0, "innehåll": "Tabell 3:19. Beräknad utsläppsminskning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 118, "x0": 36.9, "y0": 685.6, "x1": 428.2, "y1": 731.9, "innehåll": "Tabell 3:20. De samlade utsläppen av krom, nickel, zink och koppar (cirka ton/år) till den yttre miljön (luft, vatten, mark) och naturligt omlopp av dessa metaller i Sverige under 1990-talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 370.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Effekter på miljön vid exponering för ämnen som förekommer i tunnplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 131.7, "x1": 424.8, "y1": 177.9, "innehåll": "Eftersom de flesta av basmetallerna zink, koppar, krom och i viss mån även nickel är livsnödvändiga spårämnen för flertal levande varelser, har växter, djur och människa utvecklat system för att reglera upptagningen av dessa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 432.1, "y1": 292.2, "innehåll": "Krom-, nickel-, zink- och kopparhalterna i Sveriges mark, vatten och djur ligger allmänt sett på en sådan nivå, att det inte föreligger någon risk för negativa effekter. Undantag från denna generella bild utgör närområden till de största utsläppskällorna för metaller i landet, där tidvis höga halter (orsakade av tidigare stora utsläpp) kan fortfarande medföra negativa effekter på vissa känsliga växter och djur. Undantag utgör även vissa skogs- och jordbruksmarker i södra och mellersta Sverige där på sikt negativa effekter kan uppträda på grund av zinkbrist. När det gäller koppar kan negativa bristeffekter uppstå på jordar med en hög andel av organiska ämnen (~ 25 %)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 297.5, "x1": 420.3, "y1": 356.3, "innehåll": "Utsläpp av försurande ämnen har i vissa områden orsakat en ökad urlakning av aluminiumjoner från marken, vilket har ansetts medföra en viss negativ inverkan på bland annat växter. Detta har dock inte något att göra med produktion och/eller användning av aluminiumprodukter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 363.0, "x1": 323.5, "y1": 389.7, "innehåll": "ämnen i färgbeläggningar på byggplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 417.4, "x1": 432.7, "y1": 538.9, "innehåll": "Inga negativa effekter av PVC under användningen har rapporterats. Eftersom PVC- belagd tunnplåt används som råvara för nya stålprodukter har uttryckts farhågor för att det vid omsmältningen bildas miljöfarliga klororganiska föreningar såsom dioxiner med mera. Vid olika försök kunde man dock inte påvisa någon större skillnad i bildad mängd klororganiska föreningar vid omsmältning av plast- och oljehaltigt skrot utan klor respektive oljehaltigt skrot med klor. Man har kommit fram till att andra driftparametrar har större betydelse för utsläppen av dioxin och andra klororganiska föreningar. Tilläggas bör att så gott som all användning av PVC-belagd plåt har upphört i Norden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 570.0, "x1": 429.0, "y1": 641.3, "innehåll": "Exempel på miljö- och hälsofarliga ftalater är dibutylftalat och DEHP. Deras funktion bedöms inte vara nödvändig i bindemedelspolymerer i produkter till konsument- och yrkesmåleri. Bidraget av ftalater via dagvatten till kommunala reningsverk torde vara av underordnad betydelse i jämförelse med bidraget från andra källor. Användningen av hälsofarliga ftalater i färgbelagd plåt har upphört."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 119, "x0": 36.9, "y0": 672.4, "x1": 434.6, "y1": 781.3, "innehåll": "Blystabilisatorer och på senare tid även organiska dialkyltennföreningar i PVC- plastisol har kommit i fokus i miljödebatten. Blystabilisatorer förekommer inte i dagens plastisoler. På internationell nivå har det genomförts ett arbete med att ta fram data avseende miljöexponeringen av organiska tennföreningar i PVC-plast. Man kom fram till att mono- och dialkyltennföreningar inte är kemisk stabila i miljön och att förekomsten av dessa är negligerbar. Den sammanfattande bedömningen blev att det är mycket liten risk för negativa effekter i miljön och därmed finns inget behov av att begränsa användning av tennstabilisatorer i PVC-plast."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 105.2, "x1": 430.2, "y1": 176.5, "innehåll": "Inga indikationer finns på att människor i Sverige skulle utsättas för en alltför stor exponering av basmetaller. Sveriges befolkning, och då främst havande och ammande kvinnor, verkar istället behöva öka sitt zinkintag för att nå upp i nivåer som betraktas som optimala för hälsan. I djurfoder tillsätts större eller mindre mängder av zink och koppar i syfte att undvika skadlig brist av dessa metaller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 181.9, "x1": 426.9, "y1": 228.1, "innehåll": "Krom och nickel är välkända kontaktallergener. Det finns produkter av låglegerat stål vilka avger krom och nickel och kan orsaka krom- och nickelallergi hos överkänsliga individer. övergång till högre legerat stål torde minska detta problem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 233.4, "x1": 413.9, "y1": 267.1, "innehåll": "Senaste års medicinska rön visar att de sjukdomstillstånd som tidigare ansågs vara relaterade till aluminiumexponering med största sannolikhet har andra orsaker."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 273.8, "x1": 323.5, "y1": 300.6, "innehåll": "ämnen i färgbeläggningar på byggplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 302.4, "x1": 434.0, "y1": 336.1, "innehåll": "Den största exponeringen och därmed risken för negativa effekter på människans hälsa uppkommer vid platsmålning av byggplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 341.4, "x1": 434.0, "y1": 400.2, "innehåll": "Ur ett hälsoperspektiv är det generellt angeläget med minskade aromathalter i lösningsmedel för produkter till konsument- och yrkesmåleri. Aromatiska kolväten bör man i möjligaste mån undvika, bland annat beroende på deras höga fettlösande förmåga, vilket medför risk för skador på bland annat hud- och nervceller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 405.5, "x1": 435.8, "y1": 489.4, "innehåll": "Polyuretan (uretanharts) tillverkas av isocyanater och små restmängder av dessa finns alltid i polymeren. Under senare tid har man upptäckt att när polyuretan upphettas frigörs isocyanater, som kan skada bland annat luftvägarna hos människor som exponeras. Man räknar med att sönderdelningen kan börja vid cirka 150 – 200 °C och ibland vid lägre temperaturer. Sådana temperaturer kan uppstå till exempel vid kapning med rondell. Denna typ av arbetsmetod är sällsynt i plåtslagarnas arbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 494.7, "x1": 435.2, "y1": 578.6, "innehåll": "Några biocider som används i färgprodukter har allergiframkallande och/eller cancerframkallande egenskaper. En avveckling av denna användning är angelägen i produkter för konsument- och yrkesmåleri. I EU-direktivet gällande biocider påpekas bland annat att substitutionsprincipen ska tillämpas vid prövning av verksamma ämnen som ingår i biocider. Detta innebär att mindre farliga alternativ ska användas när sådana finns tillgängliga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 120, "x0": 36.9, "y0": 609.7, "x1": 429.3, "y1": 681.0, "innehåll": "Till de mest hälso- och miljöfarliga metallerna hör kvicksilver, bly, kadmium och kromater. Inom yrkes- och konsumentmåleri har både kvicksilver och kadmium tagits bort. Användningen av bly och kromater är reglerad sedan 1996. Användningen av blymönja är numera starkt begränsad av arbetsmiljöskäl och används undantagsvis bara av yrkesmålare på gamla hus. I många fall har zink i olika former ersatt blyet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 393.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Takets primära funktion är att fungera som skydd mot klimatiska olägenheter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 435.9, "y1": 160.5, "innehåll": "Vi kan lätt föreställa oss att mänsklighetens första byggnader i princip endast bestod av ett tak, en byggnad utan egentliga väggar. Beroende på var i världen man befinner sig handlar det om att skydda sig mot regn, snö, vind, sol, kyla, sand eller andra klimatiska påfrestningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 425.6, "y1": 212.1, "innehåll": "Efter hand som byggnadskonsten utvecklats har vi rest allt högre väggar och det som för ögat främst dominerar byggnader i dag är fasaden. Taket har nu också fått en ny funktion, att skydda underliggande byggnadsdelar mot klimatisk påverkan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 431.2, "y1": 288.7, "innehåll": "\\\"På våra breddgrader är takets funktion i första hand att skydda mot och avleda vatten i form av regn och snö för att underliggande byggnadsdelar inte ska skadas. En annan viktig funktion som numera ofta ingår som en del av takkonstruktionen är värmeisoleringen. Då denna inte på något avgörande sätt påverkar takets utformning eller \\\"planlösning\\\" behandlas inte isolering av tak i denna handbok.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 432.7, "y1": 365.4, "innehåll": "Ytterligare en och väl så viktig funktion är takets utseende. Takets form och färg skapar tillsammans med underliggande byggnad en helhet som helst ska vara i harmoni. Ett vackert tak på en byggnad med väl avvägda proportioner blir som kronan på verket. Just denna funktion, skönheten, tycks ha engagerat människor runt om i världen kanske mer än den rent tekniska funktionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 36.9, "y0": 680.8, "x1": 241.3, "y1": 701.9, "innehåll": "Bild 4:4. Kupoler. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 559.5, "y1": 203.0, "innehåll": "Bild 4:1. Lackerad stålplåt. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 446.5, "y0": 289.9, "x1": 568.2, "y1": 323.6, "innehåll": "Bild 4:2.Stråtak. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 446.5, "y0": 411.1, "x1": 568.2, "y1": 444.8, "innehåll": "Bild 4:3. Stentak. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 446.5, "y0": 533.0, "x1": 553.9, "y1": 579.3, "innehåll": "Bild 4:5. Tak med få hinder. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 121, "x0": 446.5, "y0": 666.1, "x1": 570.0, "y1": 699.8, "innehåll": "Bild 4:6. Tak utan hinder. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 122, "x0": 36.9, "y0": 335.9, "x1": 253.7, "y1": 357.0, "innehåll": "Bild 4:8. Koppartak. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 122, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 551.1, "y1": 70.6, "innehåll": "Bild 4:7. Tak med få hinder.Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Vad är lämplig lutning på ett tak? En funktion vi redan berört är att avleda vatten och då helst bort från byggnaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 431.2, "y1": 198.1, "innehåll": "Regn och smältvatten måste rinna av ordentligt. Ett helt horisontalt tak fungerar dåligt i vårt klimat. Inåtlutande tak har under årens lopp givit oss dåliga erfarenheter med läckande takbrunnar och frys- och vattenskador som följd. På horisontala eller flacka tak riskerar vi att få vatten stående eller att vatten kapillärt sugs upp mellan till exempel överläggsplattor eller i falser. Taket bör således luta utåt och vattnet ledas bort. Ju mer det lutar desto bättre rinner vattnet av."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 425.6, "y1": 237.2, "innehåll": "Vad menar vi med taklutning och hur definieras den? I detta kapitel används följande lutningsbegrepp:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 38.3, "y0": 244.2, "x1": 210.4, "y1": 267.5, "innehåll": "Horisontala tak 1 ∞ – 1:100 0,0° – ~ 0,6°"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 260.8, "x1": 222.1, "y1": 341.0, "innehåll": "Flacka tak 1:100 – 1:16 ~ 0,6° – ~ 3,6° Låglutande tak 1:16 – 1:4 ~ 3,6° – ~ 14,0° Branta tak >1:4 >14,0° Mycket branta tak >1:3 >18,4° Extremt branta tak >1:1 > 45° Tabell 4:1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 346.3, "x1": 415.7, "y1": 380.0, "innehåll": "I AMA Hus 21 används också lutningen 1:10 (~ 5,7°) som lägsta rekommenderade lutning vid dubbelfalsad bandtäckning eller täckning med profilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 385.3, "x1": 422.2, "y1": 481.7, "innehåll": "\\\"Kostnaderna för den underliggande takkonstruktionen påverkas av vilken taklutning som väljs. Hela byggnadens kostnad påverkas i sin tur av på vilket sätt utrymmet närmast under taket ska användas. Under ett låglutande tak blir det normalt inget vindsutrymme som går att utnyttja medan denna möjlighet ökar ju brantare taklutningen blir. En lämpligt vald taklutning möjliggör också att det inte behövs uppbyggnader på taket för ventilationsrum eller hissmaskineri. Det ideala är om alla installationer ryms under ett och samma tak så att man undviker ett \\\"hus\\\" på huset.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 487.1, "x1": 414.2, "y1": 520.7, "innehåll": "För underhåll och tillsyn av installationer skriver Arbetsmiljöverket i sin föreskrift 2009:2 i 115 § följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 526.1, "x1": 426.4, "y1": 584.8, "innehåll": "\\\"Utrymmen och anordningar för fastighetsdrift och service liksom för underhållsarbete ska finnas och av en storlek och utformning som medger att sådana arbeten kan utföras på ett för kroppen skonsamt sätt och utan inbyggda risker för ohälsa och olycksfall. Detsamma gäller tillträdesleder till sådana utrymmen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 590.2, "x1": 434.3, "y1": 648.9, "innehåll": "\\\"Byggprodukter, installationsdelar och övriga tekniska anordningar som fordrar skötsel eller normalt behöver förnyas under byggnadsverkets brukstid ska placeras så att detta kan ske med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall samt på ett ergonomiskt lämpligt sätt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 36.9, "y0": 654.3, "x1": 434.6, "y1": 788.3, "innehåll": "Med utgångspunkt från detta och kommentarerna i föreskriften rekommenderas att serviceutrymmet framför aggregatet är minst aggregatets bredd. Krävs det dessutom fritt arbetsutrymme utöver detta ska det vara minst 0,90 m. Måste man komma åt bakom och eller på sidorna bör det finnas en passage som är minst 0,60 m bred medan arbetsutrymme vid rensluckor, ställdon och liknande ska vara minst 0,90 m djupt och 0,60 m brett. Passage och dörröppningar till och från serviceutrymmet bör vara minst 0,90 m brett för att underlätta transport av materiel. Framför strömförande apparatskåp ska det vara minst 1,2 m fritt säkerhetsutrymme. Om aggregatet står på ben bör det under aggregatet vara minst 200 mm fritt för rengöring. Fri höjd ska vara minst 2,1 m i samtliga utrymmen och passager. Installationerna mår dessutom bäst av att vara i"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 554.6, "y1": 202.3, "innehåll": "Bild 4:9. Kvarstående vatten. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 446.5, "y0": 289.2, "x1": 560.2, "y1": 322.9, "innehåll": "Bild 4:10. Kvarstående vatten. Foto: Okänd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 446.5, "y0": 404.8, "x1": 568.2, "y1": 438.5, "innehåll": "Bild 4:11. Brant tak. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 446.5, "y0": 534.4, "x1": 565.4, "y1": 568.1, "innehåll": "Bild 4:12. Brant tak. Foto:Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 123, "x0": 446.5, "y0": 759.5, "x1": 569.5, "y1": 818.3, "innehåll": "4:13. Branta tak kräver ställning vid omtäckning. Klara kyrka i Stockholm. Foto: Bo Selander."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 297.7, "y1": 45.5, "innehåll": "uppvärmda utrymmen, alltså bör yttertaket vara isolerat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 400.0, "x1": 395.0, "y1": 433.6, "innehåll": "Figur 4:1. Sektion genom vindsplanet med serviceutrymme. Illustration: Hans Sandqvist. Bildinformation i älvsjö AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 439.0, "x1": 428.4, "y1": 522.8, "innehåll": "Lutningen påverkar också vilken taktäckning som kan väljas. Varje material har sina begränsningar. Takpannor lämpar sig till exempel inte på låglutande tak eller kräver särskild infästning vid lutningar över 1:0,7 (~ 55°). Band- eller skivtäckning med plåt eller täckning med profilerad plåt lämpar sig på tak med lutning ner till på 1:10 (~ 5,7°). Sömsvetsad rostfri täckning kan läggas på helt horisontala underlag, dock rekommenderas att taket alltid har viss lutning för att undvika kvarstående vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 528.2, "x1": 430.2, "y1": 574.4, "innehåll": "Oavsett vilken utformning taket har måste det förr eller senare underhållas. Kostnader för tillsyn och underhåll är också beroende av lutningen. Ju brantare ett tak är desto svårare och därmed dyrare blir underhållet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 579.7, "x1": 435.8, "y1": 663.6, "innehåll": "\\\"Arbetsmiljöaspekterna på takets lutning och utformning är inte heller att bortse ifrån. Varje projektör har skyldighet att beakta de risker som konstruktionen kan medföra för dem som ska bygga objektet, det så kallade projekteringsansvaret. I Arbetsmiljöverkets föreskrift \\\"Byggnads- och anläggningsarbete\\\" (AFS 1999:3) finns uttryckliga regler för arbeten på tak som lutar mer än 1:4 (~ 14°). Se mer om detta under rubriken Projekteringsansvar.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 668.9, "x1": 429.6, "y1": 715.1, "innehåll": "\\\"Taklutningen påverkar också vilka krav som enligt Boverkets Byggregler, BBR, ställs på tillträdes- och skyddsanordningar. Kraven på tillträdes- och skyddsanordningar är lägre vid lägre lutningar. Se mer om detta i kapitel 11, \\\"Taksäkerhet\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 720.5, "x1": 391.8, "y1": 741.6, "innehåll": "Oavsett dessa tvingande regler bör följande grundläggande principer beaktas:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 746.9, "x1": 285.0, "y1": 768.1, "innehåll": "Det ska vara möjligt att på ett betryggande sätt kunna"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 36.9, "y0": 773.4, "x1": 128.1, "y1": 807.1, "innehåll": "fästa in sig ta sig upp på taket"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 446.5, "y0": 106.6, "x1": 570.9, "y1": 165.4, "innehåll": "Bild 4:14. Snöskottning är i viss mån beroende av taklutning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 124, "x0": 446.5, "y0": 260.6, "x1": 570.0, "y1": 331.9, "innehåll": "Bild 4:15. Taksäkerhetsanordningar underlättar service och underhåll. Foto: Weland AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 125, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 427.5, "y1": 95.7, "innehåll": "ta sig till nocken och förflytta sig utmed nocken Enligt Arbetsmiljöverkets regler för Byggnads- och anläggningsarbete ska man alltid var infäst om man arbetar så att fallhöjden är 2 m eller mera. Se vidare i avsnittet Projekteringsansvar i detta kapitel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 125, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 420.6, "y1": 197.4, "innehåll": "Ett tak med god tillgänglighet minskar kostnaderna för tillsyn och underhåll. Just tillträdet till våra tak är ofta undermåligt, i synnerhet på äldre fastigheter. I samband med ombyggnad och inredning av gamla vindsvåningar blir dessvärre tillträdesmöjligheterna till taket också ofta sämre. Det ska inte vara nödvändigt att krypa på vinden fram till takluckan. Branschen rekommenderar dessutom att renoverade tak förses med taksäkerhets- och tillträdesanordningar som uppfyller dagens krav."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 125, "x0": 36.9, "y0": 202.8, "x1": 426.3, "y1": 249.0, "innehåll": "Erfarenhetsmässigt är lutningen 1:4 (~ 14°) en god utgångspunkt för ett fortsatt resonemang. Låt oss se vilka effekter på kvalitet och pris som vi kan förvänta oss om vi höjer eller sänker lutningen från 1:4 (~ 14°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 125, "x0": 36.9, "y0": 628.5, "x1": 434.7, "y1": 687.3, "innehåll": "Tabell 4:2. En snabb blick på vidstående lista ger definitivt intrycket att ett flackare tak än 1:4 (~ 14°) är att föredra framför ett brantare tak. För att åstadkomma tillräcklig takhöjd för installationer på vindsbjälklaget kan det på smalare hus därför krävas att ytterväggarna dras upp en bit över vindsbjälklaget."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 283.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Vid val av taktäckningsmaterial står mycket till buds."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 433.6, "y1": 148.0, "innehåll": "Bland de faktorer som påverkar valet finner vi lutning, materialkostnad, arbetskostnad, underhållsbehov, livslängd och utseende. Utseendet behandlas inte i denna skrift men väl de andra faktorerna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 396.2, "y1": 187.0, "innehåll": "Som vi tidigare avhandlat så påverkar lutningen materialvalet eller rättare sagt begränsar det samma."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 38.9, "y0": 215.3, "x1": 243.2, "y1": 261.5, "innehåll": "Minst 1:40 1,4° Tätskiktsmatta Takduk Sömsvetsad rostfri stålplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 38.9, "y0": 296.8, "x1": 478.8, "y1": 343.1, "innehåll": "Minst 1:10 5,7° Dubbelfalsad plan plåt på underlagstäckt trä. (Bandtäckning eller skivtäckning) Trapetsprofilerad plåt på stålåsar – tätade överlapp (Vattenavledande underlagstak rekommenderas)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 41.7, "y0": 371.4, "x1": 346.2, "y1": 405.1, "innehåll": "Minst 1:7 8° Trapetsprofilerad plåt på träåsar – tätade överlapp (Vattenavledande underlagstak rekommenderas)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 114.9, "y0": 440.4, "x1": 511.8, "y1": 499.1, "innehåll": "Falsade takpannor av betong eller tegel på underlagstäckt trä – underlagstäckning YEP 2500 Plåt pressad som takpannor på vattenavledande underlagstak – frihängande takduk Skiffer på underlagstäckt trä – underlagstäckningYEP 3500"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 114.9, "y0": 549.1, "x1": 498.6, "y1": 607.9, "innehåll": "Enkelfalsad skivtäckning av stålplåt på underlagstäckt trä Falsade takpannor av betong på vattenavledande underlagstak – frihängande takduk Skiffer på underlagstäckt trä – underlagstäckningYEP 2500 Tvåkupiga takpannor av tegel på underlagstäckt trä – underlagstäckningYEP 2500"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 50.2, "y0": 643.8, "x1": 505.7, "y1": 677.5, "innehåll": "Minst 1:2,5 22° Ofalsade enkupiga takpannor av tegel på underlagstäckt trä – underlagstäckningYEP 2500"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 36.9, "y0": 684.3, "x1": 393.5, "y1": 718.0, "innehåll": "Tabell 4:3. Tabell RA 41.C/1 i RA Hus 21 rekommenderar ovanstående lägsta lutningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 36.9, "y0": 749.8, "x1": 434.6, "y1": 796.0, "innehåll": "Betongpannorna är alltid falsade i sidöverlappen och räknas således som falsade takpannor. ändöverlappen kan varieras och klackarna i framkant innebär också en typ av fals där luftutrymmet minskar risken för vatteninträngning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 568.2, "y1": 210.7, "innehåll": "Bild 4:16. Släta betongpannor. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 446.5, "y0": 306.6, "x1": 571.7, "y1": 352.8, "innehåll": "Bild 4:17. Sjöstadshallen, profilerad aluminiumplåt. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 446.5, "y0": 448.7, "x1": 563.9, "y1": 495.0, "innehåll": "Bild 4:18. Dubbelfalsad plåt.Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 446.5, "y0": 590.2, "x1": 568.2, "y1": 636.4, "innehåll": "Bild 4:19. Sömsvetsad rostfri plåt. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 126, "x0": 446.5, "y0": 732.3, "x1": 571.7, "y1": 766.0, "innehåll": "Bild 4:20. Tätskiktsmatta. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 433.1, "y1": 133.3, "innehåll": "Tegelpannorna kan vara dels falsade dels ofalsade. De ofalsade är de som kan betraktas som de vanligaste. ändöverlappen kan inte varieras, därför krävs större taklutning och underlagstak tak täckt med underlagstäckning. De falsade tegelpannorna kan vara utformade som betongpannorna med falsade sidöverlapp men även vara falsade i ändöverlappen. även här gäller att längden på ändöverlapp inte kan justeras utan varje panna läggs på plats med fasta mått. OBS! Respektive leverantör kan rekommendera andra lutningar än vad som angivits ovan. Detta bör då framgå av produktinformationen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 138.7, "x1": 430.6, "y1": 184.9, "innehåll": "Generellt gäller i AMA Hus 21 att yttertak inte bör luta mindre än 1:40 och ytterbjälklag (terrasser och liknade) inte mindre än 1:100. Ju lägre lutning desto större risk för kvarstående vatten med frysskador som följd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 190.2, "x1": 436.5, "y1": 223.9, "innehåll": "Enligt Boverkets Byggregler (BBR) rekommenderas ingen lägsta taklutning. Där gäller följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 229.2, "x1": 206.4, "y1": 288.0, "innehåll": "\\\"6:5 Fukt 6:53 Byggnad 6:532 Mark och byggnadsdelar 6:5325 Yttertak och vindsutrymmen\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 293.3, "x1": 426.1, "y1": 327.0, "innehåll": "Allmänt råd Vid val av material och detaljutformning för yttertak bör hänsyn tas till taklutningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 332.4, "x1": 406.7, "y1": 366.1, "innehåll": "Om taktäckning sker med material som kan skadas av is så bör detta beaktas vid utformningen av taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 371.4, "x1": 427.9, "y1": 392.5, "innehåll": "Vindsutrymmen ska, om det inte är uppenbart onödigt, kunna inspekteras i sin helhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 127, "x0": 36.9, "y0": 397.9, "x1": 422.1, "y1": 544.4, "innehåll": "\\\"Allmänt råd För vindsutrymmen anses kravet uppfyllt om det finns möjlighet att se in i hela utrymmet. I avsnitt 3:4 behandlas driftsutrymmen. Vindsutrymmen över värmeisolerade vindsbjälklag bör anordnas så att fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier. Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, till exempel på yttertakets insida. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av vindsbjälklaget. Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt, till exempel. betong eller lättbetong, som kan orsaka skada på material bör fuktavgången till vindsutrymmet minimeras.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid en bedömning av vilket plåtmaterial som ska användas kan det löna sig att göra en livscykelkostnadsanalys (LCC-analys)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 371.1, "y1": 148.0, "innehåll": "De plåtmaterial som normalt står till buds på den svenska marknaden för planplåtstäckning är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 294.3, "y1": 262.2, "innehåll": "Färgbelagd metalliserad stålplåt Metalliserad stålplåt Färgbelagd aluminiumplåt Aluminiumplåt Rostfri plåt Kopparplåt Titanzinkplåt De plåtmaterial som normalt används för profilering är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 242.3, "y1": 351.4, "innehåll": "Färgbelagd metalliserad stålplåt Metalliserad stålplåt Aluminiumplåt Rostfri stålplåt Titanzinkplåt De kostnadsparametrar som blir aktuella är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 356.8, "x1": 413.2, "y1": 490.8, "innehåll": "Etableringskostnad (EK) Materialkostnad (MK) Arbetskostnad (AK) Underhållskostnad (UK) Underhållsintervall (UI) Livslängd (L) Ränteförluster (R) Etableringskostnaderna (EK) blir i stort sett de samma vid varje etablering oavsett vilket material som används. Ett material med kortare livslängd ökar den årliga kostnaden för etablering och tvärt om."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 496.1, "x1": 432.7, "y1": 529.8, "innehåll": "Materialkostnaden (MK) är även när det gäller plåt en marknadsfråga och beroende på valt material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 535.1, "x1": 430.9, "y1": 593.9, "innehåll": "Arbetskostnaderna (AK) är i likhet med etableringen i stort sett den samma oavsett material. Vissa plåtmaterial kräver något större varsamhet och kan därför ta lite längre tid att montera. Den årligen utslagna kostnaden för arbetet är beroende av materialets livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 599.2, "x1": 428.0, "y1": 708.2, "innehåll": "Inget byggmaterial eller färgskikt är beständigt och livslängden är oftast mycket beroende av hur materialet underhålls och sköts. Detsamma gäller olika plåtmaterial. Varje tak, oavsett material, måste regelbundet rengöras från fuktsamlande löv och skräp för att begränsa korrosion eller andra skador. Målade ytor måste regelbundet underhållsmålas. Intervallet mellan dessa underhållsmålningar varierar beroende på väderstreck, geografisk placering, rengöring med mera. Underhållskostnaden (UK) är beroende av materialval och underhållsintervall (UI). De flesta leverantörer har i sina produktblad information om lämpligt underhåll för sina respektive produkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 36.9, "y0": 713.5, "x1": 427.5, "y1": 784.8, "innehåll": "Livslängden (L) hos olika metaller är främst beroende av metallens benägenhet att korrodera. ädla metaller korroderar långsammare än oädla. Stålplåt är regelmässigt försett med ett korrosionsskydd av zink eller liknande. Detta är i sin tur förstärkt med ett färgskikt som skyddar zinken. Underhållet är som sagts ovan mycket viktigt inte minst när det gäller färgskikten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 128, "x0": 446.5, "y0": 151.9, "x1": 560.8, "y1": 210.7, "innehåll": "Bild 4:21. även gamla inkapyramider behöver underhållas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 436.1, "y1": 58.1, "innehåll": "Ränteförlusten bör sättas till den förväntade avkastningen på hela kapitalinsatsen per år (R)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 245.7, "y1": 84.6, "innehåll": "En LCC-analys kan då se ut på följande sätt:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 36.9, "y0": 89.9, "x1": 254.9, "y1": 111.0, "innehåll": "LCC/år = EK/L + MK/L + AK/L + UK/UI + R"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 36.9, "y0": 116.4, "x1": 426.3, "y1": 162.6, "innehåll": "Ser man sedan på kostnaderna för den bärande takkonstruktionen påverkas den av såväl vald lutning som taktäckningens vikt och täthet. Vissa taktäckningar innebär en väsentlig vikt i jämförelse med plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 129, "x0": 36.9, "y0": 305.9, "x1": 435.5, "y1": 352.1, "innehåll": "Figur 4:2. Jämförelsen mellan två olika material. Ett med hög investeringskostnad, låg underhållskostnad och lång livslängd respektive ett med låg investeringskostnad, hög underhållskostnad och kort livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 420.2, "y1": 73.4, "innehåll": "Plan plåt, profilerad plåt eller kassetter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Att välja mellan plan plåt och profilerad plåt på tak är alltid en utseendefråga men oftast också en fråga som berör den totala takkonstruktionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.8, "y1": 198.1, "innehåll": "Den plana plåten kräver ett komplett bärande underlag medan profilerad plåt kan utnyttjas som en integrerad del av konstruktionen. Den kan utgöra en både bärande och stabiliserande funktion. Det senare blir särskilt tydligt vid exempelvis hallbyggnader. Det går alltid att lägga profilerad plåt på varje underlag som lämpar sig för täckning med plan plåt. Detta förekommer inte sällan vid omtäckningar av äldre tak som tidigare haft tegel, tätskiktsmatta, takduk eller liknande som taktäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 433.4, "y1": 287.3, "innehåll": "Profilerad plåt eller kassetter är vanligare på väggar än plan plåt. Vid tilläggsisolering är profilerad plåt eller kassetter ofta en lämplig lösning. Det blir förhållandevis billigt i jämförelse med andra alternativ och är dessutom billigt att underhålla. även vid byggande av väggar kan profilerad plåt utnyttjas som en integrerad del av konstruktionen. Detta är en vanlig konstruktion på hallbyggnader. Vid montage av profilerad plåt är det viktigt att följa leverantörens montageanvisningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 36.9, "y0": 292.7, "x1": 422.1, "y1": 338.9, "innehåll": "Detta hindrar inte från att väggtäckningar av plan plåt också förekommer. Men, som tidigare nämnts krävs då ett komplett bärverk under plåten. Väggtäckning med plåt behandlas mera ingående i kapitel 5 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 36.9, "y0": 344.2, "x1": 434.5, "y1": 403.0, "innehåll": "När det gäller montering av plan plåt respektive profilerad plåt eller kassetter är det två helt skilda metoder. Den plana plåten sammanfogas med falser och fästs till underlaget med klammer medan profilerad plåt och kassetter sammanfogas med överlapp och fästs med skruv i ett uppreglat underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 36.9, "y0": 408.3, "x1": 429.6, "y1": 454.5, "innehåll": "Vid alla plåtarbeten krävs ett plant och stabilt underlag för att få bästa resultat. Ska ett arbete med profilerad plåt eller kassetter bli bra krävs också att anslutningar och lister görs av kunniga hantverkare enligt montageanvisningar från leverantören."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 559.3, "y1": 210.7, "innehåll": "Bild 4:22. Kassetter av kopparplåt. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 446.5, "y0": 294.0, "x1": 569.4, "y1": 340.3, "innehåll": "Bild 4:23. Profilerad plåt på vägg. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 130, "x0": 446.5, "y0": 533.7, "x1": 543.4, "y1": 592.5, "innehåll": "Bild 4:24. Falsad väggtäckning av titanzinkplåt. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 266.8, "y1": 99.2, "innehåll": "Byggvarudeklaration – Miljövarudeklaration"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 428.5, "y1": 122.2, "innehåll": "\\\"Både \\\"Byggvarudeklaration\\\" och \\\"Miljövarudeklaration\\\" förekommer som begrepp.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 427.1, "y1": 186.3, "innehåll": "\\\"Många gånger kan dessa uppfattas vara i stort sett samma sak men det finns en avgörande skillnad. En \\\"Miljövarudeklaration\\\" är en tredjepartsgranskad redovisning och har därmed en mera officiell status medan en \\\"Byggvarudeklaration\\\" är en av tillverkaren själv upprättad redovisning.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 191.6, "x1": 433.0, "y1": 250.4, "innehåll": "\\\"Avsikten med byggvarudeklarationer eller miljövarudeklarationer är att underlätta för kunden att välja den vara som bäst passar hans behov men också att vid ett underhålls- eller rivningsarbete kunna bedöma vilka eventuella miljöhänsyn som bör tas. Nedan behandlas endast \\\"Byggvarudeklarationer\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 255.7, "x1": 418.6, "y1": 327.0, "innehåll": "Mallen för hur byggvarudeklarationerna bör utformas har utarbetats av Svensk Byggtjänst i samarbete med Byggsektorns Kretsloppsråd. Kretsloppsrådet är ett samarbetsorgan där byggbranschens samtliga aktörer finns representerade. Man har gemensamt fastställt vad som ska ingå respektive vad som bör ingå i de byggvarudeklarationer som upprättas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 332.4, "x1": 238.6, "y1": 353.5, "innehåll": "ska ingå: (utöver vad som krävs enligt lag)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 358.8, "x1": 414.2, "y1": 467.8, "innehåll": "ingående material redovisning av ingående materials miljökonsekvenser vilka kemiska ämnen från Kemikalieinspektionens (KEMI:s) begränsningsdatabas ingår i produkten ett beaktande av livscykelaspekterna på ingående material uppgifter som andra i byggprocessen behöver för sina analyser uppgifter som behövs vid rivning, återvinning och/eller deponering. Bör ingå: (frivilliga åtaganden)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 473.1, "x1": 434.0, "y1": 619.7, "innehåll": "\\\"uppgifter om råvaruuttag och insatsvaror vilka ämnen, upptagna i KEMI:s Begränsningsdatabas, som ingår i produkten uppgifter om miljöpåverkande inslag under byggande uppgifter om resursbehov under byggprocessen uppgifter om energiförbrukning vid drift och underhåll uppgifter om varuförbrukning vid skötsel information om transporter (resursförbrukning och emissioner) information om avfallshantering (urlakning och emissioner) uppgifter som har betydelse för den \\\"inre miljön\\\". Utöver detta ska det naturligtvis finnas information om varans namn och företaget som producerat varan i fråga.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 131, "x0": 36.9, "y0": 625.0, "x1": 434.4, "y1": 658.7, "innehåll": "Miljöaspekterna på de metaller och de färgsystem som företrädesvis förekommer inom plåtslageribranschen behandlas i kapitel 3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 421.1, "y1": 108.9, "innehåll": "När det gäller materialval och framtida underhåll är det av vikt att eftervärlden lätt kan identifiera vilket material som ligger på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 394.5, "y1": 160.5, "innehåll": "Därför rekommenderas att det alltid vid lämpligt uppstigningsställe finns en märkbricka som innehåller nödvändig information; plåtleverantör, plåtkvalité, färgsystem, läggningsår och företaget som gjort arbetet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 132, "x0": 36.9, "y0": 358.8, "x1": 267.0, "y1": 380.0, "innehåll": "Bild 4:25. Märkbricka. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.1, "y1": 96.4, "innehåll": "Alla takmaterial är mer eller mindre hala att beträda, i synnerhet vid väta eller frost."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 385.9, "y1": 122.9, "innehåll": "\\\"I Boverkets Byggregler, BBR, avsnitt 8:241 \\\"Allmänt\\\" anges i sista stycket:\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 36.9, "y0": 128.2, "x1": 412.0, "y1": 161.9, "innehåll": "\\\"Yttertak som kan beträdas ska ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken för att trampa igenom takytan begränsas.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 430.5, "y1": 238.5, "innehåll": "\\\"Plåtslageribranschens parter har i överenskommelse med de fabrikanter som tillverkar ytbelagd plåt träffat överenskommelse om hur ovanstående regel ska tolkas. Plåtslageribranschen och då även dess fackliga motpart, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, anser att kravet på \\\"skäligt skydd mot halkning\\\" är tillgodosett om plåtytan inte blir halare efter ytbeläggningen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 436.2, "y1": 315.2, "innehåll": "\\\"I föregående avsnitt talade vi om märkbrickor vid uppstigningsstället. Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté har tagit fram en liten varningsskylt som säger att \\\"Taket kan vara halt att beträda\\\". Denna varning vänder sig inte i första hand till plåtslagare utan snarare till övriga yrkesmän som av ett eller annat skäl måste upp på taket.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 36.9, "y0": 320.5, "x1": 400.7, "y1": 341.7, "innehåll": "Taksäkerhet , en nödvändighet för god säkerhet på taken, behandlas i kapitel 11."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 133, "x0": 446.5, "y0": 174.9, "x1": 566.7, "y1": 208.6, "innehåll": "Bild 4:26. Varningsskylt. Foto: Bo Selander."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 414.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid plåtslageriarbete gäller som vid alla andra arbeten att det ska utföras väl från början. Det dyraste sättet är att tvingas göra något två gånger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 434.6, "y1": 177.9, "innehåll": "Vid täckning med plan plåt måste plåten till stor del bearbetas på plats. Detta kräver att underlaget är stabilt och att det erbjuder tillräckligt motstånd vid falsningsarbetet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 433.6, "y1": 229.5, "innehåll": "Underlaget måste dessutom erbjuda tillräcklig dragkraft till infästningen av klammer. I RA Hus rekommenderas 23 mm underlagsspont eller 19 mm plywood som underlag för taktäckning med plan plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 234.8, "x1": 421.3, "y1": 268.5, "innehåll": "Ett för vekt underlag fjädrar lätt och försvårar falsningen samtidigt som risken att få onödiga nedtrampningsskador i plåten ökar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 273.8, "x1": 424.4, "y1": 320.1, "innehåll": "Nedtrampningsskador kan också uppstå om underlaget inte är helt slätt. även uppstickande spikhuvuden kan förorsaka trampskador. Ett slätt underlag är vidare en nödvändig förutsättning för att inte få kvarstående vatten vid mycket låga lutningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 325.4, "x1": 422.5, "y1": 371.6, "innehåll": "Det är nu inte endast det direkta underlaget som avgör resultatet och livslängden på taket. Ett vindsutrymme med hög fukthalt kan leda till kondens på plåtens undersida och ett med tiden uppruttnande underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 377.0, "x1": 417.9, "y1": 410.7, "innehåll": "Ett alltför varmt vindsutrymme kan leda till att snön, trots minusgrader ute, smälter och rinner ner mot takfoten där den åter fryser och bildar svallis eller istappar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 445.9, "x1": 420.3, "y1": 467.1, "innehåll": "Vid montering av profilerad plåt ska underlaget vara plant för att nå bästa resultatet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 472.4, "x1": 417.9, "y1": 518.7, "innehåll": "Tjockt gods i underlag för infästningarna kan öka kostnaden för såväl underlag och fästdon som infästningsarbetet. För klent underlag å andra sidan kan leda till undermålig infästning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 36.9, "y0": 524.0, "x1": 434.9, "y1": 545.1, "innehåll": "Se vidare i kapitel 6 Underlag för plåt och kapitel 7 Infästning av plåt i olika underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 560.8, "y1": 223.2, "innehåll": "Bild 4:27. Falsningsarbete kräver ett stadigt underlag. Foto: Bo Selander."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 446.5, "y0": 310.1, "x1": 568.6, "y1": 356.3, "innehåll": "Bild 4:28. Istappar utgör en stor fara. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 134, "x0": 446.5, "y0": 443.2, "x1": 569.4, "y1": 489.4, "innehåll": "Bild 4:29. Profilerad plåt på lättbalk. Foto:Lindab AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 436.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Alla plåtytor som exponeras för väder och vind blir mycket snabbt uppvärmda av solen eller avkyld av regn och skugga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 427.7, "y1": 223.2, "innehåll": "Plåt kan därför snabbt anta en temperatur som markant avviker från underlagets temperatur. Denna omständighet, kombinerad med att plåtens respektive underlagets längdutvidgningskoefficient dessutom ofta skiljer sig, kan medföra mycket stora relativa rörelser. Begränsas materialets möjligheter att röra sig kan mycket stora spänningar uppstå i plåten och dess infästningar. Vid långvarig stark sol är temperaturer i takmaterialet på + 80 °C eller mer fullt möjliga. Vid ett slagregn kan plåten snabbt kylas ned till under + 20 °C. Det är därför av stor vikt att taktäckningen har möjlighet att röra sig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 430.2, "y1": 287.3, "innehåll": "Spänningar på grund av temperaturvariationer eller rörelser på grund av vind kan leda till utmattning i plåten med sprickbildning som följd. Sprickor i plåten kan uppstå på två sätt. Materialet kan bli för sträckt vid nedkylning så att det med tiden dras sönder eller kan bli för buktigt vid uppvärmning så att vindsuget pumpar sönder materialet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 292.7, "x1": 434.6, "y1": 351.4, "innehåll": "Kontrollerade rörelser i plåtmaterialet kräver att rörelsen utgår från en fast punkt, en så kallad fast zon. Hinder såsom uppstick och genomföringar i den plana plåtytan bör om möjligt placeras i den fasta zonen. Placeras dessa på annan plats på taket begränsar de rörelsemöjligheterna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 356.8, "x1": 427.1, "y1": 390.4, "innehåll": "Vid täckningar av mycket långa takfall med bandtäckning, dubbelfalsad skivtäckning eller profilerad plåt kan det bli nödvändigt med en särskild rörelsefog."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 395.8, "x1": 435.7, "y1": 454.5, "innehåll": "För att undvika framtida begränsningar i rörelserna eller låsningar i materialet kan det vara lämpligt att på takplan eller ritning tydligt anvisa var nya fläktstativ, antenner eller liknande bör placeras. På falsad plåt går det med fördel att använda falsfästen som inte hindrar rörelserna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 426.6, "y1": 531.2, "innehåll": "Tätt sammanliggande plåtar kan bilda kapillärer. Detta gäller såväl falsad som profilerad plåt. Kapillärkrafterna måste brytas med någon form av tätningsmedel. Mellan falsade plåtar påförs falsolja i falserna och mellan profilerade plåtar påförs tätningsfett eller tätningsband. Det är väsentligt att tätningsmedlet tål de rörelser som uppstår. Detta gäller i synnerhet tätningsband till profilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 36.9, "y0": 536.5, "x1": 264.7, "y1": 557.7, "innehåll": "\\\"Se vidare i kapitel 8 \\\"Rörelse och rörelsefogar\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 559.0, "y1": 202.3, "innehåll": "Bild 4:30. Rörelsefog enligt Rheinzink. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 135, "x0": 446.5, "y0": 280.1, "x1": 558.9, "y1": 326.3, "innehåll": "Figur 4:3. Rörelsefog i takbrott. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 403.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid val av hängrännor och stuprör är det den sannolika regnintensiteten som är dimensionerande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 423.4, "y1": 160.5, "innehåll": "Svensk standard (SS 824031) beskriver hur detta beräknas. Beräkningsmodellen är avancerad och för att underlätta valet av dimension finns det en hjälptabell i RA Hus 21."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 427.2, "y1": 249.7, "innehåll": "Vid stora takytor i mindre utsatta lägen kan det dock löna sig att göra en noggrannare beräkning då framför allt hjälptabellen för stuprör är dimensionerad i överkant. Med utsatta lägen avses områden där mycket intensiva regn kan förekomma. Enligt SMHI återfinns den största intensiteten i ett band utmed Hallands och Bohusläns östra gräns medan vi har den lägsta intensiteten utmed östersjökusten och i en tunga in över östergötland fram till Vänern."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 436.1, "y1": 326.3, "innehåll": "Av erfarenhet vet man dock att smalare rör lättare fryser sönder varför en viss överdimensionering kan vara att föredra. Vidare är naturligtvis breda rännor lättare att rensa än smala. Silar i rännor och rör bör också undvikas om det inte finns särskilda skäl såsom bollar från lekande barn och liknande. Då är öppna silar i sockelns överkant att föredra."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 409.8, "y1": 377.9, "innehåll": "Vid beräkning av takarean bör hänsyn tas till att regnets infallsvinkel inte nödvändigtvis är lodrät. Ett lägre liggande tak mot en fasad ska även avvattna det vatten som vid ogynnsam infallsvinkel också träffar fasaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 427.4, "y1": 482.4, "innehåll": "Vid dimensionering kan det också finnas anledning att överväga om avvattningen ska klara de mest extrema och intensiva regnet eller om det kan godtas att regnvattnet bräddar över hängrännorna någon gång då och då. Hjälptabellen i RA Hus 21 för hängrännor stämmer tämligen väl överens med den regnintensitet på 0,013 l/sek och m 2 som SS 824031 rekommenderar som dimensionerande. Detta innebär att hängrännorna bräddar över minst en gång vart 5 år i de lågintensiva områdena och minst en gång vart annat år i de högintensiva områdena."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 487.7, "x1": 436.4, "y1": 559.1, "innehåll": "Vid invändig takavvattning är det viktigt att bräddavlopp utformas enligt anvisningarna i AMA Hus 21 och RA Hus 21. Ofta saknas möjligheter till bräddavlopp varför dimensioneringen bör ägnas extra stor uppmärksamhet. Risken för att invändiga avlopp sätts igen av löv och annat skräp eller fryser sönder måste beaktas. Varma tak bör ha varma avlopp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 564.4, "x1": 426.9, "y1": 623.2, "innehåll": "AMA Husrekommenderar ett högsta inbördes avstånd mellan stuprör på 20 m. Bästa flödet i ett stuprör antas uppstå när tillflödet i hängrännorna är symmetriskt från två håll. Stupröret antas då svälja mellan 40 och 45 % mer än om flödet endast kommer från en sida."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 36.9, "y0": 781.8, "x1": 413.7, "y1": 815.5, "innehåll": "Figur 4:5. Regnmängden är beroende av husets utformning. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 446.5, "y0": 302.4, "x1": 553.0, "y1": 361.2, "innehåll": "Figur 4:4. Nederbörd under vegetationsperioden, SMHI."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 136, "x0": 446.5, "y0": 549.8, "x1": 568.2, "y1": 596.0, "innehåll": "Bild 4:31. Stuprör med sil vid sockel. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 158.6, "y1": 83.2, "innehåll": "Bild 4:32. Vid invändiga avlopp krävs oftast bräddavlopp. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 36.9, "y0": 252.2, "x1": 143.3, "y1": 311.0, "innehåll": "Bild 4:33. Stuprören måste hållas fria från is…. Foto: åsa Ragnarsson."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 137, "x0": 36.9, "y0": 518.4, "x1": 149.0, "y1": 564.6, "innehåll": "Bild 4:34. …. uppifrån och ner. Foto:Torbjörn Osterling ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 397.2, "y1": 108.9, "innehåll": "För att undvika hindrande isbildning i ränndalar, hängrännor och stuprör kan värmekabel installeras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.0, "y1": 160.5, "innehåll": "För att sådana system ska fungera är det nödvändigt att dessa dimensioneras, monteras och underhålls på rätt sätt. Vid projektering av värmekabel är takplaner en nödvändighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 386.0, "y1": 212.1, "innehåll": "Olika takytor kan ha olika behov av frostskydd i rännor och rör beroende på väderstreck, skuggande grannfastigheter, takets konstruktion och värmegenomsläpplighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 432.1, "y1": 301.3, "innehåll": "En kostnadseffektiv reglerenhet består av en dubbeltermostat där en givare monteras på den norra fasaden för att känna av luftens temperatur medan den andra monteras på den punkt på taket där snösmältning först kan förutsättas. Vid placering av givare bör hänsyn tas till större värmealstrande maskiner, ventilationsaggregat och andra värmeutsläpp som finns på eller direkt under taket. Dessa ger som regel tö på taket redan vid flera minusgrader i luften."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 436.1, "y1": 390.4, "innehåll": "Vid värmekabelanläggningar med endast en reglerenhet måste givaren placeras på den plats där snösmältning först kan förutsättas ske till följd av ovan nämnda faktorer. Genom att öka antalet reglerenheter kan funktionen hos anläggningen förbättras samt stora energibesparingar göras. Det krävs ett flertal givare för att de olika sektionerna ska kunna fungera oberoende av varandra. Det är exempelvis viktigt att stuprören alltid är fria från is för att undvika att det bildas istappar när snön smälter på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 395.8, "x1": 436.5, "y1": 467.1, "innehåll": "För att få bästa effekt av en värmekabel ska den monteras av montörer som har takvana och då tätt liggande mot plåten för att dels utnyttja plåtens ledningsförmåga dels bilda en kanal i botten av ränndalen eller hängrännan. Felaktigt monterade värmekablar kan lätt leda till att vattnet smälter på ett ställe för att sedan frysa till på ett annat och sämre ställe."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 472.4, "x1": 426.3, "y1": 506.1, "innehåll": "För att undvika skador på värmekabelanläggningen vid snöskottning är det viktigt att en takplan med kabelförläggningen finns tillhands på lämpligt ställe."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 511.4, "x1": 409.5, "y1": 557.7, "innehåll": "Underhållet av anläggningen är också viktigt. Givare som inte rengörs kan lätt ge felaktiga impulser och skador kan ha uppstått i samband med snöskottning. Anläggningen bör därför kontrolleras i god tid inför varje vinter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 563.0, "x1": 298.9, "y1": 584.1, "innehåll": "Vid val av material för värmekabel bör följande beaktas:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 36.9, "y0": 589.5, "x1": 433.6, "y1": 673.3, "innehåll": "Kabelmaterialet måste vara anpassat för temperaturer ner mot -20 °C. Dosor och kablar ska vara UV-stabiliserade. Infästningsmaterialet måste vara anpassat till underlaget. Tänk på risken för bimetallisk (galvanisk) korrosion. Anläggningen bör vara enkel att felsöka. I automatikskåpet bör det finnas möjlighet att fastställa felets art samt de felande delarnas placering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 138, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 564.4, "y1": 239.9, "innehåll": "Bild 4:35. Värmekabel ska monteras så att metallens värmeledningsförmåga utnyttjas. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Standardens beräkningsmodell liksom anvisningarna i AMA Hus 21 är baserad på en lutning i hängrännan på 2,5 mm/m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.0, "y1": 173.1, "innehåll": "Standarden föreslår dock något större lutning på smala hängrännor för att de ska vara självrensande. Självrensande innebär inte att fastighetsägaren slipper rensa bort större partiklar, löv och dylikt för hand. En sammanställning av dessa båda villkor ger följande tabell för halvrunda hängrännor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 38.3, "y0": 179.8, "x1": 309.8, "y1": 203.9, "innehåll": "Takarea i m 2 , högst enligt AMA 75 125 200 250"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 36.9, "y0": 196.5, "x1": 414.3, "y1": 278.5, "innehåll": "Takarea i m 2, högst enligt SS824031 70 120 180 Nominell diameter i mm 100 125 150 190 Minsta lutning för självrensning mm/m 7 6 5 Tabell 4:4. Diameter på hängrännor enligt RA Hus 21. Lindab AB uppger att 190- rännan klarar en takarea på 320 m 2 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 36.9, "y0": 283.6, "x1": 427.8, "y1": 320.1, "innehåll": "Vid större takarea än 200 m 2 är det viktigt att kontrollera i tillverkarnas produktkataloger om det finns några andra rekommendationer för hur detta kan lösas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 36.9, "y0": 325.4, "x1": 425.0, "y1": 371.6, "innehåll": "En avgörande förutsättning för att hängrännan i kombination med stupröret ska klara dessa flöden är att det urklippta hålet i hängrännan har minst samma diameter som röret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 139, "x0": 446.5, "y0": 152.6, "x1": 569.2, "y1": 223.9, "innehåll": "Bild 4:36. Det är viktigt att hålet i hängrännan är minst lika stort som stuprörets diameter. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 415.3, "y1": 108.9, "innehåll": "På motsvarande sätt som för hängrännor finns i RA Hus en hjälptabell för stuprör. även den är dimensionerad för att vara tillräcklig i de flesta fall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 301.8, "y1": 135.4, "innehåll": "Största avstånd mellan stuprören bör inte överstiga 20 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 38.3, "y0": 141.9, "x1": 257.8, "y1": 166.1, "innehåll": "Takarea i m 2 , högst 80125180230300375"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 36.9, "y0": 158.9, "x1": 257.8, "y1": 194.0, "innehåll": "Nominell diameter, mm75 90 100110120150 Tabell 4:5. Stuprörens diameter enligt RA Hus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 36.9, "y0": 199.3, "x1": 416.9, "y1": 236.0, "innehåll": "En närmare studie av tillverkarnas dimensioneringstabeller baserad påSS 82 40 31 med en sannolik regnintensitet på 0,013 l/s och m 2 ger följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 38.3, "y0": 243.2, "x1": 329.5, "y1": 267.4, "innehåll": "Takarea i m 2 vid ensidigt tillflöde, högst 160240350445580"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 36.9, "y0": 259.9, "x1": 329.5, "y1": 311.7, "innehåll": "Takarea i m 2 vid symetriskt tillflöde, högst 225345505645830 Nominell diameter i mm 75 90 100110120 Tabell 4:6. Stuprörens diameter enligt SS 424031."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 140, "x0": 446.5, "y0": 152.6, "x1": 559.6, "y1": 211.4, "innehåll": "Bild 4:36. Hängrännor och stuprör tillverkas idag industriellt. Foto Lindab."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.5, "y1": 108.9, "innehåll": "För att få bästa överblick över och optimal samordning mellan takets olika funktioner och detaljer är det nödvändigt att upprätta en eller flera takplaner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 379.6, "y1": 135.4, "innehåll": "Takplaner underlättar också samordningen mellan olika projektörsgrupper."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 242.6, "y1": 161.9, "innehåll": "De funktioner som ska samordnas kan vara:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 229.6, "y1": 276.2, "innehåll": "falsförläggning infästningar, fasta och rörliga zoner läggningsriktning av profilerad plåt rörelsefogar skarvförläggning av profilerad plåt takavvattning markavlopp De detaljer som ska samordnas kan vara:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 425.6, "y1": 540.9, "innehåll": "antenner genomföringar av kablar eller rör lanterniner master skorstenar snöglidhinder snörasskydd stosar takfönster taksäkerhetsanordningar tillträdesvägar, vindsplan – tak uppstigningsöppningar ventilations- och kylanläggningar ventilationshuvar värmekabel åskledare Begreppet takplaner kan innebära att olika planer måste upprättas för ett och samma tak. Vissa funktioner och detaljer är mer beroende av varandra än andra. Exempelvis har vindlaster, infästning, rörelsefogar, rörelsehindrande genomföringar och uppstick eller förankringar för diverse utrustning mer eller mindre direkt samband."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 546.3, "x1": 434.3, "y1": 642.7, "innehåll": "Med en vindlastplan som utgångspunkt underlättas arbetet med en infästningsplan. Markera randzonerna och vilken klammertäthet för plan plåt eller skruvtäthet för profilerad plåt som gäller. De beräknade vindlasterna enligt gällande Eurokoder är schematiska. Det faktiska suget längst ut i takkanten kan vara upp emot 8-10 gånger så högt som suget inne på takfallet. Det är därför ytterst viktigt att vinden inte får grepp i kanterna. I mycket utsatta vindlägen kan de yttre skivorna eller banden därför behöva vara smalare för att minska påkänningarna eller risken för utmattning i materialet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 648.0, "x1": 436.4, "y1": 744.4, "innehåll": "På infästningsplanen anges också var den fasta zonen ska placeras. Fast monterad utrustning på taket såsom tillträdes- och skyddsanordningar med genomgående infästningar kan lättare samordnas med plåtens fasta zoner. Detsamma gäller stosar och genomföringar för rör, kablar med mera som mer eller mindre begränsar plåtens rörelser. För att undvika onödiga låsningar i plåtmaterialet kan falsfästen som följer plåtens rörelser användas för exempelvis infästningar av tillträdes- och skyddsanordningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 36.9, "y0": 749.7, "x1": 414.8, "y1": 796.0, "innehåll": "Vidare har alla detaljer såsom stosar, takluckor och genomgående förankringar samband med takavvattningen och de vattengångar som kommer att finnas. Vattengångar måste hållas fria från alla former av hinder. Hinder såsom stosar, rör,"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 446.5, "y0": 236.2, "x1": 568.2, "y1": 269.9, "innehåll": "Bild 4:37. Takplan? Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 446.5, "y0": 365.8, "x1": 563.9, "y1": 424.6, "innehåll": "Bild 4:38. Vattengångar ska hållas fria från alla hinder. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 446.5, "y0": 556.7, "x1": 554.3, "y1": 603.0, "innehåll": "Figur 4:7. Falsförlägning, Idé 1. Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 141, "x0": 446.5, "y0": 735.1, "x1": 554.3, "y1": 781.3, "innehåll": "Figur 4:8. Falsförlägning, Idé 2. Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 396.8, "y1": 58.1, "innehåll": "kabelgenomföringar eller luckor ska inte placeras i vattengångarna. Risken för framtida läckage är påtaglig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 426.9, "y1": 134.7, "innehåll": "En takplan underlättar också bedömningen av vattenflöden och var avloppen bör placeras. Vidare är det lättare att se var det finns risk för kvarstående vatten, is, smuts med mera. Markera särskilt låglutande ytor såsom kupplattor, terrasser och liknande. Takavvattningen måste dessutom samordnas med både fasadens utformning och eventuella markavlopp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 430.6, "y1": 198.8, "innehåll": "Undvik också att okontrollerat leda ner vatten från en högre nivå till en lägre. Fritt fallande vatten kan förorsaka nötning på det nedre taket med korrosion som följd eller stänk på fasadmaterialet. Vattnet bör ledas bort och ner från taket den kortaste och enklaste vägen och då i hängrännor och stuprör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 36.9, "y0": 204.2, "x1": 431.8, "y1": 237.9, "innehåll": "Vid anslutning av stuprör till markavlopp bör risken för påkörningsskador beaktas och materialvalet anpassas därefter. Det kan i vissa fall vara lämpligt med särskilda skydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 36.9, "y0": 243.2, "x1": 435.7, "y1": 327.0, "innehåll": "Det finns också ett direkt samband mellan placeringen av tillträdes- och skyddsanordningar respektive takluckor, rensningspliktiga kanaler och skorstenar. Med takplanen som utgångspunkt går det att bedöma om det lönar sig att flytta en skorsten lite i sidled eller placera gångbryggan lite längre ned på takfallet. Det blir också lättare att avgöra var uppstigningsluckan ska placeras i förhållande till de rensningspliktiga anordningarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 36.9, "y0": 332.4, "x1": 430.6, "y1": 441.3, "innehåll": "Med en infästningsplan som utgångspunkt är steget inte långt till en falsförläggningsplan. På äldre kulturhus kan detta vara särskilt intressant. Det ökar möjligheten att utnyttja den speciella ytstruktur och det mönster som är karakteristiskt för framför allt en skivtäckning. Dessutom blir det lättare att undvika riskabla falsmöten. Två tvärfalser ska inte möta en längsgående fals i samma punkt eftersom det blir för mycket material i falsmötet. AMA Hus rekommenderar en förskjutning av tvärfalserna på minst 50 mm vid dubbelfals. Falsmötenas placering och vinkel är särskilt viktig vid vinkelrännor och andra sneda ytor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 36.9, "y0": 446.6, "x1": 416.3, "y1": 492.9, "innehåll": "Det finns säkert även andra kombinationer. Det viktiga är att man under projekteringsskedet får god överblick på alla takdetaljer för att uppnå den optimala lösningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 446.5, "y0": 115.0, "x1": 570.5, "y1": 186.3, "innehåll": "Bild 4;38 b. Falsförläggning, Idé 3. Så här blev det slutliga resultatet. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 446.5, "y0": 402.7, "x1": 568.2, "y1": 461.5, "innehåll": "Bild 4:39. Ett bra skydd vid mark förhindrar onödiga skador. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 446.5, "y0": 580.4, "x1": 568.2, "y1": 626.7, "innehåll": "Bild 4:40. En kraftig infästning av stuprör. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 142, "x0": 446.5, "y0": 737.9, "x1": 571.0, "y1": 809.2, "innehåll": "Bild 4:41. Vid puts på isoöering krävs särskilt underlag för infästning av stuprör. Foto:Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.8, "y1": 121.5, "innehåll": "Som tidigare sagts utgör varje uppstick och genomföring i eller avvikelse från den plana takytan såsom stosar, kablar, rör, huvarmed mera en potentiell risk för framtida skador i tätskiktet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 429.6, "y1": 173.1, "innehåll": "Ju längre ner på takfallet dessa uppstick och avvikelser sitter desto större vattenflöden utsätts de för och därmed ökar också risken för skador. Detta gäller oavsett vilket taktäckningsmaterial som används."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 427.1, "y1": 237.2, "innehåll": "För att minska antalet riskpunkter är det viktigt att tänka igenom hur många genomföringar som verkligen behövs. Kan någon genomföring exempelvis placeras i fasaden under taksprånget eller flyttas längre upp mot nocken? Kan flera stosar sammanföras till en, eller kan de samlas i en gemensam huv?"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 426.8, "y1": 313.8, "innehåll": "På tak inträffar ofta att någon i efterhand borrat hål rätt igenom taktäckningen för att dra upp en kabel, en antenn eller liknande. Amatörmässigt utförda håltagningar och genomföringar innebär dels en stor risk för läckage dels ser det ofta fult ut. Varje förutseende projektör kan förse taket med en eller flera kabelstosar för framtida bruk. Dessa kan då förslagsvis placeras över fastighetens stigarschakt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 433.5, "y1": 415.5, "innehåll": "Inte nog med att hål borras för kablar utan även annan utrustning placeras i efterhand på taken, helt utan hänsyn till den egentliga takkonstruktionen – parabolantenner, master, kylaggregat med mera. Detta görs inte sällan mycket oprofessionellt. För att undvika sådant kan taket vara förberett med stadiga infästningsmöjligheter, förslagsvis i anslutning till annat smide såsom gångbryggor eller liknande. Det är även möjligt att använda särskilda anordningar på skorstenar. Detta bör sedan dokumenteras i fastighetens pärm med drift- och skötselinstruktioner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 420.9, "x1": 436.1, "y1": 504.7, "innehåll": "En ny typ av montage på taken är solenergisystem av olika typ och utförande. Här är det extra viktigt att den som projekterar detta har god kännedom om den underliggande konstruktionen. Vindlasterna kan bli betydande och man måste fråga sig om takkonstruktionen klarar de belastningar som uppstår eller krävs det förstärkningar. är klamringen av bandplåten så tät så att falsfästen kan fungera. Här gäller det att ha en god dialog med producenten av solenergisystem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 510.0, "x1": 421.5, "y1": 556.3, "innehåll": "Vid täckning med plan plåt kan plåtslagaren ges viss frihet att själv dra upp stosarna genom taket. Han får då möjlighet att placera dem mitt i en skiva eller ett band och därmed underlätta sitt eget falsningsarbete och höja kvaliteten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 561.6, "x1": 433.3, "y1": 607.8, "innehåll": "Genomföringar och uppstick kan också begränsa plåtmaterialets rörelser och kräver en genomtänkt detaljutformning. Det är därför också lämpligt att alla sådana begränsningar placeras i eller så nära den egentliga fasta zonen som möjligt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 36.9, "y0": 613.2, "x1": 376.2, "y1": 646.9, "innehåll": "Genomföringar, stosar, kablar, takluckor och liknande får aldrig placeras i vattengångarna. Dessa ska hållas fria från alla hindrande detaljer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 567.9, "y1": 198.1, "innehåll": "Bild 4:42. En genomtänk kabelgenomföring."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 446.5, "y0": 285.0, "x1": 558.7, "y1": 318.7, "innehåll": "Bild 4:43. Stosen sitter mitt i skivan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 446.5, "y0": 414.6, "x1": 540.4, "y1": 448.3, "innehåll": "Bild 4:44. Bra kabelgenomföring."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 144, "x0": 446.5, "y0": 544.2, "x1": 562.1, "y1": 577.9, "innehåll": "Bild 4:45. Inga hinder i vinkelrännan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 145, "x0": 36.9, "y0": 319.8, "x1": 433.8, "y1": 353.5, "innehåll": "Bild 4:46. Här hade man kunnat samla alla stosar i en och samma huv. Det hade blivit både säkrare och billigare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 417.9, "y1": 121.5, "innehåll": "Det som sagts om stosar och andra genomföringar avseende placeringen på taket i förehållande till den fasta zonen gäller naturligtvis även takluckor, skorstenar och huvar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 433.6, "y1": 210.7, "innehåll": "Skillnaden mellan de båda grupperna är yttermåtten. De sistnämnda har ofta ett breddmått som överstiger skiv- eller bandbredden. Av tradition placeras dessa med översidan vinkelrätt mot takfallet. Detta leder till att det bildas en ficka där vatten, snö, is och smuts lätt samlas. Visserligen går det att undvika en del problem genom att bygga upp en skorstensränna bakom varje hinder. En intressant fråga är varför dessa uppstick på taken måste ligga vinkelrätt mot takfallet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 433.6, "y1": 299.9, "innehåll": "En vridning av skorstenens eller huvens baksida eliminerar de största problemen med kvarstående vatten, smuts eller annat. I Finland placeras ofta takluckor på snedden, det vill säga i 45° vinkel mot takfallet. Snö och is glider lätt förbi. Dessutom anses den plåttekniska lösningen bli både bättre och enklare. Ett annat alternativ är att endast översidan är något sned i förhållande till takfallet. Alla huvar, skorstenar och luckor behöver inte vara rektangulära."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 36.9, "y0": 305.2, "x1": 435.9, "y1": 389.1, "innehåll": "Ett annat sätt att undvika dessa fickor eller behovet av skorstensrännor är att placera skorstenen eller huven i nocken. För att då begränsa falsningsarbetet är det lämpligt att den ena sidan av skorstenen, huven eller liknande ligger i linje med nocken. Det går också att dra upp ena högbenet på takstolen över nocken och utnyttja den spalt som bildas mellan toppen på högbenet och motstående takfall som ventilationsöppning eller luftning. Se figur 10:90."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 36.9, "y0": 394.4, "x1": 426.5, "y1": 478.2, "innehåll": "Ett annat problem med placeringen av uppstickande detaljer på taken är avståndet till andra närliggande hinder. En plåtslagare kommer helt enkelt inte åt var som helst. Avståndet mellan till exempel två takkupor bör bestämmas med hänsyn till att plåtslagaren ska kunna komma ner med hela kroppen mellan kuporna för att falsa plåten. För bästa resultat bör då avståndet mellan kupväggarna helst vara över 0,6 m. Vill man ha mindre utrymme mellan kuporna är det bättre att bygga ihop dem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 36.9, "y0": 483.6, "x1": 436.0, "y1": 567.4, "innehåll": "En huv, stos eller andra smala eller låga hinder bör inte placeras närmare ett annat hinder än 300 mm. Tänk på att normal skiv- och bandtäckning bygger normalt 600 mm mellan falserna. För att en svängd fals ska kunna göras funktionellt krävs att avståndet till närmaste falsmöte är cirka 250 mm. I trånga utrymmen blir detta mycket svårt. Där svängda falser möts vid hinder som ligger parallellt med varandra bör det fria avståndet vara minst 500 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 560.8, "y1": 214.2, "innehåll": "Bild 4:47. En finsk taklucka. Bakom denna krävs ingen skorstensränna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 446.5, "y0": 310.1, "x1": 546.6, "y1": 356.3, "innehåll": "Bild 4:48. Ventilationshuv med snedställd baksida."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 146, "x0": 446.5, "y0": 564.4, "x1": 559.9, "y1": 610.6, "innehåll": "Bild 4:50. Trånga utrymmen försvårar ett bra arbetsresultat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 147, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 377.3, "y1": 73.4, "innehåll": "Tillträdes- och skyddsanordningar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 147, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Om skorstenar och ventilationshuvar har placerats med ena sidan i nockfalsen är den lämpligaste placeringen av nockräcke eller gångbrygga på motsatt sida av nocken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 147, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.1, "y1": 198.1, "innehåll": "Om skyddsanordningarna måste ligga på samma sida som skorstenen behöver nockräcket eller gångbryggan inte nödvändigtvis sitta nära nocken. Genom att flytta anordningarna exempelvis ett stycke ner på takfallet kan de dras förbi hindret utan avbrott. Härigenom underlättas och förbilligas monteringen samtidigt som det dessutom oftast blir stabilare. På ett brantare takfall är det tryggare att gå på en brygga placerad 1 – 1,5 m ner på takfallet eftersom nocken då upplevs som en handledare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 147, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 432.1, "y1": 249.7, "innehåll": "Fast montering av tillträdes- och skyddsanordningar låser fast plåten och bildar en fast zon. I dag monteras nästan uteslutande falsfästen som medger nödvändiga rörelser i plåten.Falsfästen krävs framför allt på längre takfall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 147, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 375.4, "y1": 276.2, "innehåll": "\\\"Ytterligare information om snörasskydd finns i kapitel 11, \\\" Taksäkerhet\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 147, "x0": 446.5, "y0": 170.0, "x1": 570.7, "y1": 216.3, "innehåll": "Bild 4:51. Falsfästen medger att plåten rör sig. Foto: Weland stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.2, "y1": 121.5, "innehåll": "I följande resonemang bortser vi från de rent utseendemässiga aspekterna på valet mellan fotränna respektive snörasskydd och hängränna. Vi koncentrerar oss på teknik och ekonomi."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 422.2, "y1": 160.5, "innehåll": "En fotränna fungerarinte som snörasskydd. På tak med fotrännor där det även krävs takfotstöd/snörasskydd måste ett sådant monteras ovanför fotrännan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 419.4, "y1": 212.1, "innehåll": "Hängränna är billigare att montera och att byta ut än fotränna. Vid läckage i en hängränna blir inte heller skadorna på fasaden lika omfattande som vid läckage i en fotränna, och läckaget är dessutom lättare att upptäcka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 373.0, "y1": 238.5, "innehåll": "På långa takfall kan snörasskydd behövas på flera ställen utmed takfallet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 402.1, "y1": 277.6, "innehåll": "Figur 4:9 är en tolkning av SS 831335 och anger längsta tillåtna avstånd mellan snörasskydd i meter beräknad efter snölastens grundvärde."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 282.9, "x1": 416.0, "y1": 316.6, "innehåll": "även här framgår att lutningen 1:4 (~ 14°) är ganska gynnsam. Mest ogynnsamt är lutningen1:1,5 (~ 33°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 321.9, "x1": 429.0, "y1": 355.6, "innehåll": "Ett snett monterat snörasskydd kan, beroende på underlag, styra den glidande snön på ett sådant sätt att den hamnar där den inte kan skada någon."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 360.9, "x1": 426.5, "y1": 407.2, "innehåll": "Ett komplement till snörasskydd är snöglidhinder monterade i flera rader på takfallet. Snöglidhinder syftar till att förhindra att snön glider ner mot takfoten. I snörika regioner på kontinenten monteras snöglidhinder i flera rader längs takfallet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 412.5, "x1": 375.4, "y1": 433.6, "innehåll": "\\\"Ytterligare information om snörasskydd finns i kapitel 11, \\\" Taksäkerhet\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 36.9, "y0": 713.5, "x1": 264.9, "y1": 734.7, "innehåll": "Tabell 4:7. Längsta avstånd mellan snörasskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 553.1, "y1": 201.6, "innehåll": "Bild 4:52. Fotrännan fungerar normalt inte som snörasskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 446.5, "y0": 414.6, "x1": 567.0, "y1": 448.3, "innehåll": "Bild 4:54. Snöglidhinder med snöstopper."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 148, "x0": 446.5, "y0": 535.1, "x1": 567.0, "y1": 568.8, "innehåll": "Bild 4:55. Snöglidhinder i österrike."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 419.8, "y1": 121.5, "innehåll": "Kablar av olika slag monteras ofta av personal som dels inte har full kännedom om hur takets tätskikt är uppbyggt och konstruerat dels saknar tillräcklig takvana och yrkeskunskap för att göra ett kvalificerat arbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 427.8, "y1": 173.1, "innehåll": "På plåttak bör kabelgenomföringar och förläggning av kablar såsom värmekablar och åskledare utföras av plåtslagare. Det vill säga allt arbete på taket utförs av den som dels känner underlaget dels har tillräcklig takvana."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 426.5, "y1": 237.2, "innehåll": "För att undvika framtida felaktig och skadlig kabelförläggning på taken bör anvisningar för detta finnas i pärmen för fastighetens drift- och skötselinstruktioner. I anvisningen bör anges om det finns särskilda kabelstosar och var kablar inte ska förläggas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 426.5, "y1": 276.2, "innehåll": "Elförsörjning till apparater som placeras på taket bör så långt möjligt förläggas under taket i vindsutrymmet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 430.8, "y1": 340.3, "innehåll": "Vidare bör det av anvisningen framgå hur kablarna bör och får fästas. Klammer i falserna är att rekommendera. Tyvärr förekommer det att kablar klamras rakt igenom taktäckningen. Efter en tid har värmerörelserna i plåten medfört att klamringen kryper ut, med läckage som en ofrånkomlig följd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 416.9, "y1": 404.4, "innehåll": "Framför allt bör kablar i vattengångarna undvikas – med ett undantag, värmekabel, som förläggs i vattengångarna dikt an mot plåten för att motverka isbildning och säkerställa fri vattengång. Genom att värmekabeln har god kontakt med takplåten utnyttjas också metallens ledningsförmåga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 402.7, "y1": 443.4, "innehåll": "För att kablar som förlagts på taket inte ska skadas i samband med snöskottning rekommenderas att en förläggningsplan monteras intill uppstigningsstället."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 149, "x0": 446.5, "y0": 276.6, "x1": 566.1, "y1": 310.3, "innehåll": "Bild 4:57. Falsfästen för kabel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.5, "y1": 134.0, "innehåll": "Flaggstänger eller master, framför allt av trä, vars infästning på grund av förväntade påkänningar har förts genom taktäckningen och ner i den underliggande konstruktionen, har ofta vållat problem med läckage och ruttnande träunderlag som följd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 419.1, "y1": 185.6, "innehåll": "Kyrkspiror och kors eller liknande utsmyckningar hör också hit. Trästolpar som går genom en taktäckning kräver mycket tillsyn och underhåll för att minska risken för skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 434.3, "y1": 237.2, "innehåll": "Motsvarande problem kan uppstå med genomgående smide, även om risken är mindre. Det är därför angeläget att välja lösningar som minimerar läckageriskerna och underlättar framtida underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 434.6, "y1": 301.3, "innehåll": "Flaggstänger med gångjärnsliknande fästen är en bra lösning. Fästet kan monteras med genomgående bult i ett stabilt underlag. Genom att fälla flaggstången kan tätheten kontrolleras och eventuella tätningsbrickor bytas. Tänk dock på vad som tidigare sagts om fasta zoner. Liknande lösningar är att rekommendera vid andra typer av master."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 415.4, "y1": 340.3, "innehåll": "Krävs en genomföring av en pelare eller liknande bör den genomgående delen inte vara av trä. Ett mera beständigt material är att föredra."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 435.0, "y1": 429.5, "innehåll": "\\\"I avsnittet \\\"Genomföringar och stosar\\\" har vi tagit upp problemet med parabolantenner, master, solenergisystemoch annat som monteras i efterhand på taken. Detta behöver inte innebära oplanerade håltagningar och infästningar om det på taket finns förberedda lämpliga infästningsanordningar och kabelstosar. Alternativet är att fastighetens pärm med drift- och skötselinstruktioner har tydliga anvisningar om var och hur detta ska utföras.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 434.8, "x1": 431.8, "y1": 531.2, "innehåll": "När det gäller genomgående infästning av räcken på altaner utgör de med nödvändighet en fast zon för att undvika risken för läckage. Falsfästen för räckeshållare medger däremot full rörlighet i altantakets plåt. Ett sätt att underlätta plåtens rörelser kan vara att omge altanen med ett krön och fästa räcket i sidan på den. Det minskar dessutom risken för framtida läckage eftersom infästningen aldrig kan omges av stående vatten. Montering måste göras utan att falserna på murkrönet kläms sönder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 36.9, "y0": 773.4, "x1": 413.1, "y1": 807.1, "innehåll": "Figur 4:10. Räckesinfästning på sidan av krön är bättre och säkrare än infästning uppe på krön. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 446.5, "y0": 172.1, "x1": 565.8, "y1": 230.9, "innehåll": "Figur 4:11. Räckesinfästning på tak. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 150, "x0": 446.5, "y0": 383.2, "x1": 557.7, "y1": 442.0, "innehåll": "Bild 4:58. Räckesinfästning på sidan av ett krön. foto: Bo Selander."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 343.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Inget byggmaterial är beständigt. Allt påverkas av väder och vind."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 428.1, "y1": 160.5, "innehåll": "Varje byggnad och varje tak måste underhållas och i sinom tid renoveras om inte byggnaden ska förfalla. God långsiktig ekonomi är att begränsa de framtida underhålls- och renoveringskostnaderna. Detta kan göras dels genom ett lämpligt materialval dels genom lösningar som underlättar underhålls- och renoveringsarbetet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 431.8, "y1": 212.1, "innehåll": "En stor kostnad vid renovering av tak blir oftast byggnadsställningen. Gällande föreskrifter från Arbetsmiljöverket föreskriver byggnadsställning vid mera omfattande arbeten i anslutning till takfoten. Se också under Projekteringsansvar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 423.7, "y1": 276.2, "innehåll": "även om takfotsarbetet inte är omfattande blir det enklare och sannolikt bättre av att utföras från en byggnadsställning eller plattform. Framtida ställningskostnader kan enkelt och utan stora extrakostnader förebyggas genom att mura eller gjuta in bryggkonsoler i fasaden strax under takfoten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 433.6, "y1": 327.7, "innehåll": "även de traditionella taksäkerhetsanordningarna underlättar förflyttning längs och arbete på taken. Att skotta snö från ett tak som har bristfälliga taksäkerhetsanordningar blir, om det över huvud taget är möjligt, både dyrt och farligt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 36.9, "y0": 333.1, "x1": 436.4, "y1": 429.5, "innehåll": "Inte sällan händer det att man måste bryta upp takkonstruktionen för att komma åt att byta fläktar till ventilationssystemet. Om fläktaggregaten vid nybyggnad måste lyftas in uppifrån finns det i regel heller ingen annan väg ut än upp genom taket. En mindre uppbyggnad med löstagbart tak försedd med fästöglor kan vara en enkel lösning som spar onödigt arbete i framtiden. Byggs den upp ytterligare något kan dess väggar förses med ventiler för till- eller frånluft i stället för separata ventilationshuvar spridda på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 568.2, "y1": 203.0, "innehåll": "Bild 4:59. Infästningen i takstolstassarna kan användas många gånger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 152, "x0": 446.5, "y0": 302.4, "x1": 568.9, "y1": 348.6, "innehåll": "Figur 4:12. Det går även att fästa skyddsräcke i fotrännan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 153, "x0": -0.8, "y0": 690.7, "x1": 527.9, "y1": 710.6, "innehåll": "Figur 4:13. Permanenta infästningar för arbetsbrygga. Källa: Skyddsräcken för byggarbetsplatser, Bygghälsan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 153, "x0": -0.8, "y0": -4.0, "x1": 527.6, "y1": 24.7, "innehåll": "Bryggkonsol för ingjuten plasthylsa Tak 1"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 154, "x0": -2.3, "y0": 688.1, "x1": 526.3, "y1": 708.0, "innehåll": "Figur 4:14. Permanenta infästningar för arbetsbrygga. Källa: Skyddsräcken för byggarbetsplatser, Bygghälsan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 113.8, "x1": 501.8, "y1": 155.4, "innehåll": "Takets konstruktion och lutning är väsentliga arbetsmiljöfaktorer att ta hänsyn till."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 159.4, "x1": 516.2, "y1": 216.8, "innehåll": "Varje projektör har skyldighet att beakta de risker som vald konstruktion kan medföra för dem som ska bygga och förvalta objektet, det så kallade projekteringsansvaret."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 220.8, "x1": 481.9, "y1": 246.6, "innehåll": "I Arbetsmiljölagen kapitel 3, 6 och 7 §§ anges bland annat följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 250.8, "x1": 304.4, "y1": 276.6, "innehåll": "\\\" Arbetsmiljölagen – Arbetsmiljöverket\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 310.4, "x1": 474.3, "y1": 336.1, "innehåll": "6 §. Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 84.8, "y0": 340.1, "x1": 471.8, "y1": 365.9, "innehåll": "1. under varje skede av planeringen och projekteringen se till att"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 102.8, "y0": 356.0, "x1": 530.2, "y1": 397.6, "innehåll": "arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet,"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 84.8, "y0": 387.6, "x1": 474.2, "y1": 413.4, "innehåll": "2. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 102.8, "y0": 403.5, "x1": 483.9, "y1": 429.2, "innehåll": "projektering av arbetet med de uppgifter som anges i 7 a §, och"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 84.8, "y0": 419.3, "x1": 513.5, "y1": 445.1, "innehåll": "3. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för utförande av arbetet"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 102.8, "y0": 435.2, "x1": 384.0, "y1": 460.9, "innehåll": "med de uppgifter som anges i 7 b och 7 f §§."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 464.9, "x1": 528.2, "y1": 554.0, "innehåll": "Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete kan utse sig själv eller någon annan till byggarbetsmiljösamordnare. Om någon annan har utsetts befrias dock inte den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete från ansvar för sådana arbetsuppgifter som anges i första stycket 2 eller 3. (Paragrafen ändrad genom 2008:934)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 558.0, "x1": 508.5, "y1": 647.2, "innehåll": "7 § Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. (Paragrafen ändrad genom 2008:934)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 155, "x0": 66.8, "y0": 651.2, "x1": 522.7, "y1": 771.7, "innehåll": "7 a § Den byggarbetsmiljösamordnare som enligt 6 § första stycket 2 har utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, ska samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler som under varje skede av planeringen och projekteringen ska följas i fråga om såväl byggskedet som brukandet av byggnaden eller anläggningen. Det gäller särskilt då frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 66.8, "x1": 508.3, "y1": 124.2, "innehåll": "\\\"för sådana arbetsmoment beräknas. Byggarbetsmiljösamordnaren ska beakta en sådan arbetsmiljöplan och annan dokumentation som avses i 4 kap. 8 § andra stycket 1-3. (Paragrafen ändrad genom 2008:934)\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 128.2, "x1": 447.7, "y1": 169.8, "innehåll": "\\\"Vidare anger Arbetsmiljöverket i sin föreskrift \\\"Byggnads- och anläggningsarbete\\\" (AFS 1999:3) följande i 5 §:\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 173.8, "x1": 533.6, "y1": 231.2, "innehåll": "\\\"Den som låter utföra byggnads eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas när det gäller\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 235.2, "x1": 515.8, "y1": 356.0, "innehåll": "\\\"1. objektets eller anläggningens placering och utformning, 2. val av byggprodukter, 3. val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element 4. val och utformning av stomkomplettering, 5. val av installationer, deras placering och infästning samt 6. val av inredningar. (AFS 2008:16)\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 360.0, "x1": 284.8, "y1": 385.8, "innehåll": "Och 5 b § inleds med följande ord:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 389.8, "x1": 524.9, "y1": 463.1, "innehåll": "Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att planering och projektering skar i så god tid före arbetets utförande att det är möjligt att samordna arbetena utan att arbetsmiljörisker uppstår på grund av tidsbrist vid samordningen"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 497.1, "x1": 524.0, "y1": 570.4, "innehåll": "även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som sägs i 5 - 5 b §§ föreskrivs för den som låter uppföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. (AFS 2008:16)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 574.4, "x1": 501.4, "y1": 616.0, "innehåll": "Från och med 1 januari 2014 införs kraftfulla sanktioner mot den som bryter mot dessa föreskrifter. (AFS 2014:26)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 156, "x0": 66.8, "y0": 620.0, "x1": 520.6, "y1": 709.1, "innehåll": "Inom ramen för detta projekteringsansvar faller helt klart även taket och dess utformning. Detaljer som påverkar arbetsmiljön under såväl byggskedet som förvaltningsskedet ska beaktas. Projekteringsansvaret måste rimligen också sträcka sig fram till den dag då taket kan behöva en mera genomgripande renovering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 157, "x0": 66.8, "y0": 176.0, "x1": 297.9, "y1": 201.7, "innehåll": "Till förvaltningsskedet kan hänföras:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 157, "x0": 84.8, "y0": 284.7, "x1": 358.1, "y1": 310.4, "innehåll": "• tillträdes- och skyddsanordningar för tak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 157, "x0": 66.8, "y0": 330.5, "x1": 295.0, "y1": 356.3, "innehåll": "Till reparationsskedet kan hänföras:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 158, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 420.4, "y1": 108.9, "innehåll": "De arbetsmiljöaspekter som påverkas av takets lutning är främst risken för fall men också besväret med att arbeta på ett lutande plan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 158, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 410.8, "y1": 148.0, "innehåll": "\\\"I Arbetsmiljöverkets föreskrift \\\"Byggnads- och anläggningsarbete\\\" (AFS 1999:3) anges följande i 90 §:\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 158, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 421.6, "y1": 187.0, "innehåll": "Vid arbete på tak som lutar mer än 1:4 (~ 14°) ska horisontellt arbetsplan anordnas om arbetet utförs på en liten yta och beräknas pågå mer än 4 timmar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 158, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 409.8, "y1": 213.5, "innehåll": "Sådan arbetsplattform torde bli aktuell vid exempelvis helbeslagning av skorsten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 158, "x0": 36.9, "y0": 218.8, "x1": 212.3, "y1": 239.9, "innehåll": "Se vidare i tidigare avsnittet Lutning ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 159, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 421.3, "y1": 121.5, "innehåll": "\\\"I kommentarerna till § 57 i Arbetsmiljölagen rekommenderar man vidare att \\\"risken för fall till lägre nivå i allmänhet förebyggas med skyddsräcke, arbetsplattform, arbetskorgar eller ställningar när nivåskillnaden är 2 m eller mer\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 160, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 407.3, "y1": 96.4, "innehåll": "Mera omfattande takfotsarbeten förutsätts bli utförda från en byggnadsställning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 160, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 434.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Skälen är tre, dels är förutsättningarna större för att arbetet blir välgjort dels är det enminskad fallrisk med byggnadsställning dels blir arbetsställningen mycket obekväm om arbetet ska utföras från taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 161, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 362.4, "y1": 73.4, "innehåll": "Bryggkonsoler och skyddsräcken"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 161, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 435.8, "y1": 121.5, "innehåll": "även om det inte kommer att behövas någon byggnadsställning mer än låt säga vart tjugonde år blir det en onödigt hög kostnad jämfört med vad det kostar att redan under byggskedet projektera och bygga in fästen för bryggkonsoler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 161, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 423.4, "y1": 148.0, "innehåll": "Flera lösningar finns på marknaden. Se tidigare avsnittet Underhåll och reparationer ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 427.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Det inbördes avståndet mellan uppstickande detaljer såsom huvar, stosar, vindskupor med mera är inte endast avgörande för att komma åt att utföra ett bra arbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 415.1, "y1": 148.0, "innehåll": "är det för trångt mellan olika uppstick kommer det också att innebära en besvärlig arbetsställning för plåtslagaren."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 436.1, "y1": 212.1, "innehåll": "Som tidigare nämnts bör avståndet mellan till exempel två takkupor bestämmas med hänsyn till att plåtslagaren ska kunna komma ner med hela kroppen mellan kuporna för att falsa plåten. För bästa resultat bör då avståndet mellan kupväggarna helst vara 1,2 m. Blir utrymmet trängre kan en bättre lösning vara att bygga samman kuporna helt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 427.1, "y1": 301.3, "innehåll": "Motsvarande resonemang gäller huvar, stosar eller andra smala eller låga hinder. De bör inte placeras närmare ett annat hinder, stort eller litet, än 300 mm. Tänk på att normal skiv- och bandtäckning bygger ungefär 600 mm mellan falserna. För att en svängd fals ska kunna göras funktionellt krävs att avståndet till närmaste falsmöte är cirka 250 mm. Där svängda falser möts vid hinder som ligger parallellt med varandra bör det fria avståndet vara minst 500 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 424.4, "y1": 365.4, "innehåll": "Fläktrum under taket måste utformas med hänsyn till de utrymmen som krävs för underhåll och tillsyn. Framför aggregaten rekommenderas en servicekorridor som är minst 2,1 m hög och 1,5 m bred. För passage bakom aggregaten bör dessutom finnas ett fritt utrymma på minst 0,6 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 36.9, "y0": 604.8, "x1": 401.2, "y1": 638.5, "innehåll": "Figur 4:15. Sektion genom vindsplanet med serviceutrymme. Illustration: Hans Sandqvist. Bildinformation i älvsjö AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 446.5, "y0": 167.2, "x1": 569.8, "y1": 200.9, "innehåll": "Bild 4:61. Blir det ett bra resultat här emellan?"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 162, "x0": 446.5, "y0": 365.1, "x1": 560.2, "y1": 398.8, "innehåll": "Bild 4:62. Trånga utrymmen kostar mera."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 163, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Det mesta som finns att veta om tillträdes- och skyddsanordningar framgår av kapitel 11 med samma rubrik som ovan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 163, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 431.8, "y1": 210.7, "innehåll": "Som projektör kan det dock finnas anledning att fundera ett steg längre. är tillträdeslederna och infästningsmöjligheterna tillräckliga med hänsyn till det framtida underhållet. Boverkets regler är generella och ibland otillräckliga för en optimal lösning. Exempelvis föreskrivs inte någon stege från takfot och upp, på samma sätt som från uppstigningsöppning till nock. Särskilt behövs stege på det nedre takfallet på brutna tak för att underlätta förflyttning vid snöskottning. Att ta sig upp på ett halt och lutande underlag utan stöd för fötterna är mycket påfrestande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 163, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 430.8, "y1": 312.4, "innehåll": "Vidare föreskrivs enligt AMA Hus 21 och Branschrekommendationen att takluckor på takfall ska ha ett dagermått på 0,7 x 0,9 m eller om luckan är snedställ 0,8 x 0,8 m. (Enligt Boverkets Byggregler, BBR, ska takluckor ha dagermåttet 0,6 x 0,9 m.) Kostnadsökningen blir obetydlig. Slutligen är ofta tillträdesvägarna från översta våningen genom vindsvåningen och upp på taket i äldre eller för all del även i ombyggda fastigheter undermåliga. Det är oftast för trångt eller för brant att ta sig fram."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 163, "x0": 36.9, "y0": 317.7, "x1": 349.7, "y1": 338.9, "innehåll": "\\\"Se också kapitel 11 \\\"Taksäkerhet\\\" avsnittet \\\"Råd vid projektering\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 164, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 431.8, "y1": 171.7, "innehåll": "Väderskyddade byggen blir allt vanligare. De flesta inser fördelarna. Väderskyddet är inte endast en arbetsmiljöförbättrande insats. Studier visar att både kvalitet och arbetstempo ökar högst väsentligt. Störningar på grund av väder, regn, vind, snö och kyla, stjäl upp emot 20 % av årsarbetstiden för plåtslagarna. även andra yrkesgrupper och andra arbetsmoment har mycket att vinna i tid och kvalité med väderskydd. Rätt dimensionerade bryggkonsoler bör även kunna bära upp ett väderskydd över taket den dag det är dags för en reparation eller annat ingrepp i takkonstruktionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 164, "x0": 446.5, "y0": 158.9, "x1": 570.4, "y1": 230.2, "innehåll": "Bild 4:64. Väderskydd på klätterställning följer bygget upp i höjden. Foto: Hallbyggarna Jonsereds AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 164, "x0": 446.5, "y0": 326.1, "x1": 565.1, "y1": 359.8, "innehåll": "Bild 4:65. Väderskyddat takarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 165, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 385.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Plåt är ett flexibelt och formbart material som klarar alla former av tak och takdetaljer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 165, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.9, "y1": 160.5, "innehåll": "\\\"Ett material som väl lämpar sig för att åstadkomma ett bra tak. Beaktas dessutom synpunkterna i denna handbok är förutsättningar goda att åstadkomma \\\"det bästa taket\\\". Oavsett vilket takmaterial som väljs vet vi att det inte finns något tak utan plåt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 165, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.0, "y1": 224.6, "innehåll": "Sammanfattningsvis bör genomtänkta takplaner för infästningar, taksäkerhet med mera upprättas. Tak ska ha en tillfredsställande lutning och avvattning. Begränsa antalet genomföringar så långt som möjligt samt undvik trånga utrymmen mellan olika uppstick såsom huvar och stosar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 417.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Fasaden är den byggnadsdel som ger byggnaden dess karaktär och är dess ansikte utåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 415.4, "y1": 173.1, "innehåll": "Därför har det genom tiderna lagts ned mycket arbete på det yttre intrycket. Utsmyckningar och ornament av olika slag var mycket vanliga förr, i synnerhet på ståndsmässiga byggnader. Många av stadens äldre fastigheter uppvisar exempel på detta med friser, lister, pilastrar, maskaroner och burspråk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 422.8, "y1": 249.7, "innehåll": "Plåtklädda fasader framstår sannolikt för de flesta som en relativt modern företeelse. Det finns dock exempel på plåtfasader redan under 1700-talet. De vanligaste plåtformaten på denna tid var mindre än dagens och plåtarna spikades ofta med överlapp direkt på underlaget. Särskilt mindre väggpartier på exempelvis burspråk beslogs på detta sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 428.4, "y1": 326.3, "innehåll": "\\\"Med dagens rationella byggmetoder och begränsade ekonomi är fasaderna ofta av enklare utseende. Vi ska dock inte ägna oss åt estetiska frågor utan överlåter dessa till arkitektkåren. Boken \\\"Plåt i arkitekturen (Byggforskningsrådet) ger många goda exempel på estetiskt tilltalande fasadlösningar och vad som kan åstadkommas med plåt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 433.4, "y1": 390.4, "innehåll": "I denna handbok behandlar vi i första hand plåt och plåtarbeten varför funktionskravet skydd mot värme och kyla blir en underordnad fråga. I stället ska vi här koncentrera oss på fasadens två övriga grundläggande tekniska funktioner; att skydda mot väta och vind. Därför behandlas inte isolering av plåtklädda ytterväggar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 36.9, "y0": 395.8, "x1": 434.1, "y1": 467.1, "innehåll": "Utöver skyddet mot väta, vind, värme och kyla finns det en rad tekniska funktioner som bör beaktas vid utformningen av en fasad och då i synnerhet en plåtfasad. Hit hör exempelvis olika typer av ytbehandling, rörelser, kondens, underlag och infästning. De flesta av dessa frågor behandlas i detta kapitel men hänvisningar till andra kapitel förekommer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 36.9, "y0": 472.4, "x1": 418.9, "y1": 518.7, "innehåll": "Fyra typer av plåtfasader behandlas; traditionell slättäckning med band eller skivor, trapetsprofilerad plåt, paneler och kassetter. Plåtdetaljer på andra typer av fasader behandlas också."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 561.7, "y1": 202.3, "innehåll": "Bild 5:1. Rundade paneler. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 446.5, "y0": 289.2, "x1": 558.0, "y1": 335.4, "innehåll": "Bild 5:2. Skivtäckning, villa. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 446.5, "y0": 422.3, "x1": 568.3, "y1": 468.5, "innehåll": "Bild 5:3. Skivtäckning, Tyskland. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 446.5, "y0": 555.3, "x1": 569.2, "y1": 601.6, "innehåll": "Bild 5:4. Garneringar på putsad fasad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 166, "x0": 446.5, "y0": 689.1, "x1": 572.0, "y1": 735.3, "innehåll": "Bild 5:5. Kopparbeslagen takkupa. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 167, "x0": 36.9, "y0": 335.9, "x1": 304.2, "y1": 357.0, "innehåll": "Bild 5:7. Paneler och kassetter. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 167, "x0": 36.9, "y0": 657.8, "x1": 400.8, "y1": 691.5, "innehåll": "Bild 5:9. Ett genomtänkt kassettsystem ger en spännande fasad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 167, "x0": 446.5, "y0": 108.7, "x1": 571.0, "y1": 154.9, "innehåll": "Bild 5:6. Den falsade plåten ger liv åt fasaden. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 167, "x0": 446.5, "y0": 242.5, "x1": 569.2, "y1": 301.3, "innehåll": "Bild 5:8. En kombination av profilerad plåt och kassetter. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 168, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Det primära funktionskravet är ett väderbeständigt och hållbart tätskikt – en yta som skyddar mot både väta och vind och är lätt att underhålla."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 168, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.9, "y1": 198.1, "innehåll": "Här erbjuder plåt en rad goda lösningar. Effektiv energihushållning kräver dock att plåten kombineras med ett lämpligt isoleringsmaterial. En mängd beprövade lösningar finns. Tillverkarna av trapetsprofilerad plåt tillhandahåller ofta egna system och förslag till lösningar för väggens uppbyggnad. I samband med energikrisen utvecklades en mängd system för tilläggsisolering och mycken erfarenhet vanns beträffande plåtfasaders utformning och estetik. Mycket litteratur finns som behandlar detta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 168, "x0": 36.9, "y0": 311.5, "x1": 362.1, "y1": 332.6, "innehåll": "Figur 5:2. Exempel på justerbar distansregel. Illustration från SBI:66."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 168, "x0": 446.5, "y0": 234.8, "x1": 564.5, "y1": 293.6, "innehåll": "Figur 5:1. Exempel på plåtfasad med tilläggsisolering. Illustration från SBI:66."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 394.9, "y1": 108.9, "innehåll": "En estetisk funktion hos alla ytskikt är kulören. Därmed följer också kravet på fasadmaterialets kulörhärdighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 415.2, "y1": 160.5, "innehåll": "De obehandlade plåtmaterialen – aluminium, koppar, rostfritt och zink – antar sina specifika kulörer i förhållande till ålder, läge och miljö. Vissa plåtmaterial, särskilt rostfri plåt, kan också fås med olika präglingar i ytan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 165.8, "x1": 435.6, "y1": 249.7, "innehåll": "I första hand metalliserad stålplåt men också aluminiumplåt och rostfri stålplåt saluförs med en industriellt påförd färgbeläggning. Denna färgbeläggning tjänar också som ett extra skydd mot korrosion. Tekniken att industriellt färgbelägga plåt är i dag väl beprövad. även dagens färgsystem får anses som beprövade. Däremot är utvecklingen av nya färgsystem långt ifrån slut. Nya miljökrav och allt längre erfarenhet av olika färgsystem påverkar alltjämt utvecklingen mot bättre kvaliteter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 255.0, "x1": 393.3, "y1": 288.7, "innehåll": "De färgsystem som främst förekommer vid industriell färgbeläggning är i dag polyester, PVDF, akrylat, polyuretan, putsbeläggning och emalj."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 294.0, "x1": 436.3, "y1": 340.3, "innehåll": "Polyester är lösningsmedelsburen tunnskiktsbeläggning (17 – 30 μm). Den är inte lika kulörhärdig som PVDF. Den är inte lika repkänslig som PVDF. Den används främst till trapetsprofilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 345.6, "x1": 436.0, "y1": 404.4, "innehåll": "PVDF är en tunnskiktsbeläggning (25 – 30 μm) som erbjuder mycket god kulörhärdighet. PVDF är lösningsmedelsdispergerad polyvinylidenfluorid blandad med akrylat, oftast i proportionerna 70/30. Då denna färgbeläggning är relativt tunn och hård är den förhållandevis repkänslig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 409.7, "x1": 435.5, "y1": 443.4, "innehåll": "Akrylat är en vattenburen färg för tunnskiktsbeläggningar (~ 25 μm). Dess egenskaper är i stort sett desamma som redovisas för polyester."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 448.7, "x1": 426.8, "y1": 482.4, "innehåll": "Polyuretan är en färgbeläggning av polyestertyp men något flexiblare än denna. Den kan läggas i något tjockare skikt (~ 50 μm) än de vanligaste tunnskiktssystemen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 487.7, "x1": 435.2, "y1": 534.0, "innehåll": "Putsbeläggning består oftast av marmorkross som binds vid plåtytan med en akryldispersion. Beläggningen påföres på kassetter efter det att dessa tillverkats. Plåten kan därefter inte bearbetas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 37.0, "y0": 539.3, "x1": 423.2, "y1": 598.1, "innehåll": "Emalj är en borsilikatbaserad beläggning som smältsintras på företrädesvis stål, gjutjärn och aluminium. Den ger ett mycket gott korrosionsskydd men är känslig för slag. Emaljerad plåt kan inte bearbetas varför denna metod främst lämpar sig för kassetter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 569.1, "y1": 214.9, "innehåll": "Bild 5:10. Pastellfärgade putsade fasader, Tyskland. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 169, "x0": 446.5, "y0": 393.7, "x1": 567.0, "y1": 465.0, "innehåll": "Bild 5:11. Fasadens kulörsättning är avgörande för det estetiska intrycket. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 170, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 397.1, "y1": 265.0, "innehåll": "Figur 5:3. Principskiss på den färgbelagda plåtens uppbyggnad. Källa: SSAB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 171, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 350.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Ett annat viktigt funktionskrav är fasadmaterialets underhållsbehov."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 171, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 435.8, "y1": 173.1, "innehåll": "\\\"Alla byggmaterial som utsätts för vädrets makter påverkas i olika grad. Färgskikt av olika typer bryts i första hand ner av UV-strålning och värme. Målade eller färgbelagda ytor måste därför förr eller senare underhållsmålas. De flesta obehandlade metallytor korroderar i kontakt med väta och syre. Se vidare i kapitel 12 \\\"Underhåll\\\" och kapitel 13 \\\"Målning\\\" !\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 171, "x0": 36.9, "y0": 338.6, "x1": 424.3, "y1": 372.3, "innehåll": "Bild 5:13. och 5:14. Partier som utsätts för fukt och smuts under lång tid korroderar snabbare. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 171, "x0": 446.5, "y0": 135.2, "x1": 572.0, "y1": 231.6, "innehåll": "Bild 5:12. Genom en lupp syns tydligt att plastisolbeläggningen är nedbruten. Förstoringsgrad cirka 15 gånger. Foto: Bo Selander."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 425.2, "y1": 146.6, "innehåll": "Den falsade plåtklädda väggen med band eller skivor fordrar på samma sätt som det traditionella plåttaket ett fast underlag under hela ytan, ett underlag som tål normal bearbetning av plåten och som medger traditionell infästning med klammer. Underlaget bör därför helst vara av antingen 23 mmunderlagsspont eller 19 mm plywood."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 151.9, "x1": 420.9, "y1": 185.6, "innehåll": "När det rör sig om trapetsprofilerad plåt, paneler och kassetter är de tekniska kraven och villkoren på underlaget till dessa i huvudsak gemensamma."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 420.9, "y1": 224.6, "innehåll": "Med kassetter avses här fasadelement som har förstyvning i alla fyra sidorna medan panelen saknar förstyvning i tvärled."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 434.3, "y1": 301.3, "innehåll": "\\\"Oavsett om det är en ny byggnad eller en fasadbeklädnad på en gammal byggnad är ett av de viktigaste kraven på underlaget att det är \\\"plant\\\". Skevheter i infästningspunkterna ger sig snabbt till känna även för ett otränat öga. I synnerhet blir detta än mer tydligt om man väljer en blank yta. I dag finns justerbara distansreglar av plåt som medger ett enkelt och plant montage även på gamla ojämna ytor.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 422.2, "y1": 377.9, "innehåll": "En avgörande skillnad vad avser trapetsprofilerad plåt, paneler och kassetter är infästningsmetoderna. Den profilerade plåten skruvas utifrån med synliga fästdon direkt i distansreglar av plåt på den bärande konstruktionen. Panelerna har i regel en helt osynlig infästning i exempelvis distansreglar medan kassetter oftast hängs upp i specialanpassade och dolda konsoler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 409.2, "y1": 416.9, "innehåll": "Det förekommer också att kassetter skruvas med synliga fästdon från utsidan i en distansregel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 422.3, "x1": 212.0, "y1": 443.4, "innehåll": "Alla fästdon bör vara av rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 448.7, "x1": 436.3, "y1": 532.6, "innehåll": "Tidigare skruvades eller spikades profilerad plåt ofta i träreglar. Erfarenheterna visar att spikning är en lämplig metod. Ett underlag av träreglar försvårar också möjligheten till helt plan vägg. Värmerörelser i plåten innebär dessutom att ljudeffekter ofta uppstår mellan metall och trä. Vidare kan skruvhålen förstoras när plåten värms upp eller kyls ner eftersom en träregel oftast inte är lika eftergivlig som en riktigt monterad distansregel av plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 537.9, "x1": 422.5, "y1": 584.1, "innehåll": "Lister och detaljer är avgörande för att en fasad med profilerad plåt, paneler eller kassetter ska bli bra och ge ett gediget intryck. Det krävs därför särskilt underlag för hörnlister, fönster och dörrinfattningar, hängskivor och dropplister."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 589.5, "x1": 426.2, "y1": 660.8, "innehåll": "På alla fasader, oavsett om de är klädda med plåt eller inte, förekommer lister och bleck i slät plåt i någon form. Underlaget är alltid avgörande för infästningen och stabiliteten i alla plåtarbeten och därmed också det slutliga resultatet. även enklare fasadlister och fönsterbleck behöver ett lämpligt och stadigt underlag. Om hörnlister, hängskivor och liknande ska ha dolda infästningar kräver även detta ett bra underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 666.1, "x1": 401.7, "y1": 687.3, "innehåll": "Breda hörnlister och fönsterinfattningar kan förstärkas med en extra knäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 692.6, "x1": 421.9, "y1": 738.8, "innehåll": "Otillräckligt underlag för lister och bleck minskar beständigheten i utsatta lägen och kan lätt leda till skador på plåten vid olämplig eller felaktig belastning. Ett stadigt underlag är en förutsättning för ett bra plåtslageriarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 36.9, "y0": 744.2, "x1": 415.6, "y1": 790.4, "innehåll": "Vid projekteringen av varje fasad måste man beakta vad som ska monteras och om möjligt vad som kan komma att monteras på fasaden. Reklamskyltar, klockor, brandstegar, flaggstänger med mera kan kräva extra förstärkning av underlaget."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 554.3, "y1": 228.1, "innehåll": "Bild 5:15. Ett stadigt underlag är förutsättningen för ett bra resultat. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 446.5, "y0": 316.3, "x1": 567.3, "y1": 362.6, "innehåll": "Bild 5:16. Kassetter med synliga fästdon.Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 446.5, "y0": 450.1, "x1": 553.3, "y1": 521.4, "innehåll": "Bild 5:17. Icke korrosionshärdiga fästdon ger snabbt missfärgningar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 172, "x0": 446.5, "y0": 609.0, "x1": 551.8, "y1": 667.8, "innehåll": "Bild 5:18. Ett mycket stadigt underlag för fönsterblecken. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 173, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 426.8, "y1": 58.1, "innehåll": "även fasader av puts på isolering kräver särskilt underlag för plåtarbetena, inte minst underlag för infästning av stuprör och lister."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 173, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 287.2, "y1": 84.6, "innehåll": "\\\"Se vidare om underlag i kapitel 6 \\\"Underlag för plåt\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 173, "x0": 36.9, "y0": 260.6, "x1": 411.1, "y1": 294.3, "innehåll": "Figur 5:6. På putsade fasader krävs också underlag för infästningar. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 173, "x0": 446.5, "y0": 166.5, "x1": 563.9, "y1": 225.3, "innehåll": "Bild 5:19. Flaggstänger behöver inte sitta på taket. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 173, "x0": 446.5, "y0": 345.6, "x1": 570.7, "y1": 416.9, "innehåll": "Figur 5:4. Ett stadigt underlag till hörnbeslagen underlättar ett bra montage. Illustration från SBI:66."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 173, "x0": 446.5, "y0": 537.2, "x1": 563.8, "y1": 596.0, "innehåll": "Figur 5:5. Breda beslag kan förstyvas med en extra rillor. Illustration från SBI:66."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 399.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Det enda som i någon mån gör en falsad väggbeklädnad mera styv är falserna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 429.0, "y1": 148.0, "innehåll": "Då falserna i sig lätt kan krökas lämpar sig denna metod särskilt för väggytor som är både konvexa och konkava. Som nämnts ovan krävs dock ett fast underlag under hela ytan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 430.0, "y1": 224.6, "innehåll": "Fördelen med profilerad plåt är dess styvhet i profilriktningen. Beroende på profilhöjd kan man uppnå ansenliga spännvidder. Tvärs profilriktningen erbjuder den profilerade plåten dock en begränsad styvhet. Metall och plåttjocklek är avgörande. Detta måste särskilt beaktas vid infästningen. Alltför glest mellan infästningspunkterna tvärs profilerna kan medföra oönskade rörelser och ljudeffekter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 415.7, "y1": 276.2, "innehåll": "På samma sätt som den profilerade plåten är panelen endast styv i längdriktningen. Panelernas möjliga bredd är främst beroende av plåtmaterialets styvhet och dess tjocklek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 418.2, "y1": 327.7, "innehåll": "Metallens hårdhet och plåtens tjocklek är också avgörande för storleken på släta kassetter. Pressade mönster eller kryssknäckning ökar kassettens styvhet något. För tunt valda material kan leda till oönskad bucklighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 38.3, "y0": 388.2, "x1": 271.8, "y1": 417.9, "innehåll": "200 0,6 – 0,7 0,9 1,0 1,0 1,5 + emalj"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 38.3, "y0": 421.0, "x1": 271.8, "y1": 450.7, "innehåll": "300 0,7 0,9 1,0 1,0 1,5 + emalj"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 38.3, "y0": 453.7, "x1": 271.8, "y1": 483.4, "innehåll": "400 0,8 1,0 1,0 1,25 1,5 + emalj"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 38.3, "y0": 486.5, "x1": 271.8, "y1": 516.2, "innehåll": "500 0,9 1,25 1,0 1,25 1,5 + emalj"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 38.3, "y0": 519.2, "x1": 271.8, "y1": 548.8, "innehåll": "600 1,0 1,5 – 2,0 1,5 – 2,0 1,25 1,5 + emalj"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 38.3, "y0": 618.8, "x1": 271.8, "y1": 648.5, "innehåll": "1 000 1,5 – 2,0 1,5 – 2,0 1,8 + emalj"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 36.9, "y0": 673.8, "x1": 347.7, "y1": 707.5, "innehåll": "Tabell 5:1. Rekommenderad plåttjocklek för rektangulära kassetter. Kvadratiska kassetter kan utföras i något tunnare plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 446.5, "y0": 255.0, "x1": 552.8, "y1": 313.8, "innehåll": "Bild 5:20. Den plana plåten lämpar sig förbuktiga ytor. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 446.5, "y0": 492.6, "x1": 571.6, "y1": 551.4, "innehåll": "Bild 5:21. även profilerad plåt kan buktas något. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 174, "x0": 446.5, "y0": 733.7, "x1": 558.0, "y1": 792.5, "innehåll": "Bild 5:22. Ett hårt och tjockt material medger helt släta ytor. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 175, "x0": 36.9, "y0": 105.9, "x1": 160.2, "y1": 164.7, "innehåll": "Bild 5:23. En buktig kassett är styvare och jämnare än en slät. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 175, "x0": 36.9, "y0": 252.2, "x1": 161.4, "y1": 311.0, "innehåll": "Bild 5:24. För tunt eller mjukt material kan leda till oönskade bucklor. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 176, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 417.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Något som ofta skämmer helhetsintrycket av en plåtfasad är mekaniska skador och åverkan. Dessa förekommer oftast i markplanet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 176, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.0, "y1": 160.5, "innehåll": "Påkörningsskador kan undvikas antingen med en högre sockel eller med en skyddande avbärare. Om konstruktionen inte tillåter dessa lösningar bör den nedre plåten enkelt kunna bytas ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 176, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.5, "y1": 224.6, "innehåll": "Påkörningsskador kan också förekomma i anslutning till lastkajer och liknande. Beakta fordonshöjder och trånga utrymmen. Skydda eller underlätta utbyte av plåtar.Valet av profiltyp och materialstyvhet bör beaktas vid exempelvis skolbyggnader och liknande där bollspel kan förekomma."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 176, "x0": 446.5, "y0": 166.5, "x1": 552.4, "y1": 262.9, "innehåll": "Figur 5:7. Hög eller utskjutande sockel alternativt avbärare skyddar mot påkörningsskador. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.4, "y1": 108.9, "innehåll": "\\\"På alla ytor fastnar mer eller mindre smuts. Den släta opräglade plåtytan har fördelen att det mesta av smutsen \\\"tvättas\\\" bort av regn.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 405.2, "y1": 148.0, "innehåll": "På en porig yta såsom tegel, puts och trä eller en präglad plåtyta eller horisontalt monterad profilerad plåt minskas eller försvåras avtvättningseffekten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 429.6, "y1": 237.2, "innehåll": "Oavsett ytans struktur är det viktigt att undvika att vissa fasadpartier utsätts för koncentrerade mängder regnvatten. Man kan då få en ojämn avtvättning som ger fasaden ett flammigt utseende. I synnerhet på mycket poriga ytmaterial kan detta framträda tydligt. Ett sönderfruset stuprör kan leda till att den bakomliggande fasaden blir rentvättad men risken för frostsprängning i puts eller tegel ökar vid denna typ av skada."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 431.5, "y1": 313.8, "innehåll": "\\\"Mängden regnvatten är större nertill än upptill på fasaden. Med en hög och obruten fasadbeklädnad blir det ansenliga mängder vatten som spolar rent längst ner. För att få en jämnare \\\"avtvättning\\\" bör den helt släta fasaden avbrytas med vattenavvisande lister med lämpliga intervaller. På en plåtfasad kan dessa med fördel kombineras med fasadens rörelsefogar.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 420.6, "y1": 365.4, "innehåll": "I övergången från högre monterat material till ett nedre är det viktigt att regnvattnet avleds för att undvika eventuell missfärgning. Särskilt koppar missfärgar kalk i puts och betong. även ett rostande material kan ge missfärgningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 433.8, "y1": 404.4, "innehåll": "Avrinning från vissa ädelträpaneler kan ge missfärgning på underliggande metalliserad plåt, zink och aluminium. Se Alkalisk missfärgning i kapitel 1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 435.5, "y1": 481.0, "innehåll": "\\\"Regnskugga uppträder under taksprång, balkonger och andra större regnavvisande byggnadsdelar och avser ytor som inte tvättas rena av regnet. I en hårt smutsande miljö med hög luftfuktighet kan ytskiktet vid dessa \\\"skuggade\\\" partier utsättas för snabbare nedbrytning än de som regelbundet sköljs av regnvatten. Dessa partier kan därför behöva rengöras även om övriga delar av fasaden inte är i behov av tvättning.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 572.2, "y1": 226.7, "innehåll": "Bild 5:26. Genom avvikande färg på rörelsefogar och lister får fasaden mera liv. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 446.5, "y0": 314.3, "x1": 568.9, "y1": 398.1, "innehåll": "Bild 5:25. Ojämn avtvättning syns särskilt tydligt på putsade ytor. En hängränna hade varit på sin plats. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 177, "x0": 446.5, "y0": 578.3, "x1": 568.8, "y1": 674.7, "innehåll": "Bild 5:27. Vatten från kopparplåt syns särskilt tydligt på kalksten. Observera hur snabbt kopparjonerna reagerar med kalk. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 178, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 330.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Fukt och kondens på plåtfasadens baksida måste alltid beaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 178, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 426.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Risken för kondens beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs i byggnaden samt hur väl fuktspärren fungerar och hur fasaden är ventilerad. Byggnadens läge och utsatthet för vind och fukt i övrigt kan också ha betydelse."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 178, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 427.2, "y1": 237.2, "innehåll": "I utsatta lägen kan vindtrycket driva upp vattnet mellan plåtarnas eller kassetternas överlapp om detta inte är tillräckligt stort. Finns det risk för kondensbildning och drivande fukt är det viktigt dels att detta vatten kan avledas dels att fasaden är luftad. Bakom en dåligt ventilerad och dåligt dränerad plåtfasad kan kondensutfällningen bli så omfattande att korrosionsskador uppstår på lättreglar av stål eller att röta bildas i träreglar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 178, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 422.2, "y1": 301.3, "innehåll": "Horisontalt monterad profilerad plåt ska inte monteras med ändöverlapp. Dels är det lätt att vatten driver in mellan plåtarna dels kan eventuella springor som sitter i ögonhöjd ge ett förfulande intryck. I stället bör skarvning göras med pilastrar eller skarvelement. Dessa bör vara försedda med drivvattenhake."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 178, "x0": 446.5, "y0": 290.6, "x1": 569.5, "y1": 349.3, "innehåll": "Figur 5:8. Pilasterbeslag och skarvelement. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 179, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Bristande underhåll och en aggressiv miljö leder så småningom till korrosionsangrepp på fasadens yta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 179, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.8, "y1": 185.6, "innehåll": "På exempelvis stålplåt börjar ofta dessa angrepp i oskyddade klippkanter och på ställen som fåtthanteringsskador. Det är därför viktigt att klippkanter inte ligger dikt mot annat fukthållande material exempelvis betong eller tegel i en sockel. För att hindra angrepp i klippkanter bör dessa målas före montage. Så fort skador eller korrosion uppstår bör detta åtgärdas med lämpligt underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 179, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 570.9, "y1": 228.1, "innehåll": "Bild 5:29. Oskyddade klippkanter mot fukthållande material ger lätt korrosionsskador. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 391.3, "y1": 96.4, "innehåll": "Bleck och lister som ska avleda vatten bör ha en lutning av minst1:4( ~ 14°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 431.8, "y1": 185.6, "innehåll": "På putsade fasader och liknande sugande material bör blecken avslutas minst 40 mm utanför fasaden. På fasader av profilerad plåt och liknande som är vattenavvisande bör blecken däremot avslutas så nära fasaden som möjligt (10 mm) för att undvika regnskuggor. De bör dessutom vara uppdragna minst 100 mm bakom väggbeklädnaden. Bakom profilerad plåt, kassetter och liknande ska blecken förses med en avledarhake så att vatten inte kan pressas upp av vindtrycket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 427.5, "y1": 224.6, "innehåll": "Beslag, lister och bleck måste ha ett ordentligt underlag och bör fästas med fästbleck. Infästning med blindnit bör undvikas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 199.9, "y1": 251.1, "innehåll": "Luftspalter får inte vara för smala."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 398.7, "y1": 277.6, "innehåll": "Breda hörnlister och fönsterinfattningar kan förstyvas med en extra knäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 36.9, "y0": 467.5, "x1": 276.7, "y1": 488.7, "innehåll": "Figur 5:9. Droppbleck ska förses med avledarhake."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 36.9, "y0": 678.7, "x1": 301.0, "y1": 699.8, "innehåll": "Figur 5:10. Underlaget betyder mycket för slutresultatet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 565.5, "y1": 214.9, "innehåll": "Bild 5:30. Bleck på en vattensugande fasad ska leda bort vattnet. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 446.5, "y0": 301.7, "x1": 571.0, "y1": 360.5, "innehåll": "Bild 5:31. Bleck på en plåtfasad ska inte förhindra avtvättningen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 180, "x0": 446.5, "y0": 535.8, "x1": 571.7, "y1": 594.6, "innehåll": "Figur 5:11. För att underhållsmåla ändträ krävs en springa på minst 35 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 181, "x0": 36.9, "y0": 257.8, "x1": 226.4, "y1": 279.0, "innehåll": "Figur 5:12. Förstyvning av brett beslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 182, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 406.7, "y1": 108.9, "innehåll": "En avvattningsplan syftar främst till att samordna takavvattningen med fasadens utformning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 182, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Det finns tyvärr många exempel på stuprörsdragningar som förfular fasaden endast av den anledningen att ingen samordning med takavvattningen har gjorts."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 182, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 425.9, "y1": 199.5, "innehåll": "Har man väl fått bort vattnet från tak och fasad så bör detta definitivt inte ledas in i huset igen. Risken för skador på fasaden är uppenbara i samband med exempelvis ett sönderfruset stuprör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 182, "x0": 36.9, "y0": 349.8, "x1": 321.5, "y1": 370.9, "innehåll": "Bild 5:33. Här har någon tänkt till. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 182, "x0": 36.9, "y0": 521.2, "x1": 406.7, "y1": 554.9, "innehåll": "Bild 5:34. Vattnet bör ledas bort från huset i stället för in i huset. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 182, "x0": 446.5, "y0": 249.5, "x1": 571.0, "y1": 308.2, "innehåll": "Bild 5:32. Här saknas tydligen samordning mellan tak och fasad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 183, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 306.2, "y1": 96.4, "innehåll": "Vid plåtfasader är det nödvändigt med en infästningsplan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 183, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 431.8, "y1": 173.1, "innehåll": "Plåtmaterialet rör sig i förhållande till underlaget och infästningen måste utformas och utföras med hänsyn till detta. Var och hur ska rörelserna tas upp? Var ska rörelsefogarna placeras? Krävs det särskilt underlag eller förstärkningar för infästning av smidesdetaljer såsom stegar, skyltar, flaggstänger med mera och kommer dessa att begränsa plåtens rörelser?"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 183, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 434.5, "y1": 249.7, "innehåll": "Rörelserna är också beroende av hur långa plåtar eller paneler som väljs. Långa plåtar kan förefalla rationella att montera. Man får exempelvis färre skarvar. Man måste dock beakta att alltför otympliga plåtar är svåra och kostsamma att hantera. även om lättreglarna är eftergivliga i livet kan alltför långa plåtar också leda till att skruvhålen förstoras på grund av temperaturrörelser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 183, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 410.4, "y1": 326.3, "innehåll": "Plåtens temperaturrörelser måste också beaktas då plåt kombineras med andra material. Felaktigt utförda skarvar på putslister kan lätt leda till sprickor i putsen. Långa fasadlister i kombination med exempelvis puts måste vara sammanfalsade. överlapp leder lätt till sprickor och ska därför inte användas som skarvmetod. Se vidare om rörelser och rörelsefogar i kapitel 8 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 183, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 425.3, "y1": 365.4, "innehåll": "\\\"Fönsterinfattningar med foder och bleck av plåt som sitter \\\"inspända\\\" i en tegelfasad kan lätt börja bukta ut. De måste därför ha tillräcklig rörelsemån.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 183, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 571.0, "y1": 214.9, "innehåll": "Bild 5:35. För långa bleck under putsade ytor kan ge expansionsskador. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 183, "x0": 446.5, "y0": 328.2, "x1": 556.1, "y1": 387.0, "innehåll": "Bild 5:36. Det måste finnas utrymme för plåtens rörelser. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 184, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 339.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Vid infästning av all plåt bör företrädesvis rostfria fästdon väljas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 184, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 434.6, "y1": 173.1, "innehåll": "Det mest rationella monteringssättet för profilerad plåt är borrande skruv. Skruven bör sättas i profilbotten. Observera att borrspån på underliggande takytor eller lister måste avlägsnas för att inte förorsaka repor eller rostfläckar. Stor vikt bör läggas vid val av fästdon i förhållande till förekommande laster, typ av underlag och typ av profil. Se vidare om infästning i kapitel 7 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 184, "x0": 36.9, "y0": 278.0, "x1": 380.7, "y1": 299.2, "innehåll": "Bild 5:37. Korrosionshärdig skruv i profilbotten. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 392.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Det som kanske mer än mycket annat drar ner helhetsintrycket av en fasad är oplanerade genomföringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 413.2, "y1": 148.0, "innehåll": "Ett i efterhand uppborrat hål för genomföring av kablar eller rör är ofta svårt att få snyggt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 430.7, "y1": 212.1, "innehåll": "Samma sak gäller i efterhand monterade ventilationsgaller. Det är därför viktigt att dessa genomföringar tas med i projekteringen från början. Förberedda kabelgenomföringar till de fasadpartier som är avsedda för framtida skyltar, belysning och liknande rekommenderas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 423.2, "y1": 288.7, "innehåll": "Placera ventilationsgaller i anslutning till övrigt listverk exempelvis vid rörelsefogar eller dropplister. är ventilationsanläggningen inte försedd med kyla så kan detta bli aktuellt senare. Kan fasaden förberedas för ytterligare ventilationsgaller eller kan gallren överdimensioneras för eventuellt framtida behov så bör det göras redan i projekteringsstadiet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 36.9, "y0": 297.5, "x1": 433.7, "y1": 331.2, "innehåll": "Figur 5:13. Exempel på hur en väl fungerande genomföring för ventilation bör utföras enligt AMA Hus 21 RA JT-.551/1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 571.4, "y1": 202.3, "innehåll": "Bild 5:38.Någonstans ska ju hålet sitta. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 446.5, "y0": 289.9, "x1": 571.0, "y1": 336.1, "innehåll": "Bild 5:39. Det hjälper inte alltid att försöka. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 446.5, "y0": 422.9, "x1": 571.0, "y1": 469.2, "innehåll": "Bild 5:40. Det måste finnas bättre lösningar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 185, "x0": 446.5, "y0": 557.4, "x1": 571.0, "y1": 591.1, "innehåll": "Bild 5:41. Ett försök till. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 186, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 436.1, "y1": 108.9, "innehåll": "För att få en väl fungerande fasad krävs samordning mellan takplaner och fasadplaner så att takavvattningen harmonierar med fasadens utformning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 186, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 397.7, "y1": 148.0, "innehåll": "Fasadplaner är också viktiga för att planera rörelser, infästningar, underlag och genomföringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 186, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 427.3, "y1": 199.5, "innehåll": "Avgörande för det estetiska intrycket är kvaliteten på detaljarbeten såsom lister, avslutningar, fönsterinfattningar och liknande. Utförande och beständighet är i sin tur beroende av ett stadigt underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 186, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 412.6, "y1": 226.0, "innehåll": "Det estetiska intrycket varar också betydligt längre med ett regelbundet underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 407.7, "y1": 73.4, "innehåll": "Varför behövs underlag för plan plåt?"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 75.9, "x1": 432.6, "y1": 129.6, "innehåll": "Plan plåt, eller slät plåt som den också ofta benämns, är ett tunt material och kräver därför regelmässigt ett stabilt och fast underlagför att ge plåtslagaren möjlighet att utföra ett arbete med fullgott resultat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 131.7, "x1": 426.2, "y1": 177.9, "innehåll": "Med ett fast underlag skapas möjligheter för infästning av klammer och förutsättning att slå till falser. En annan viktig detalj är att skapa fall för att vatten inte ska stå kvar på taket eller i anslutning till detaljer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 420.9, "y1": 216.9, "innehåll": "Till skillnad mot profilerad plåt kan inte en plan plåt ta upp några laster vilket också innebär att underlaget behövs för att bära laster."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 222.3, "x1": 417.4, "y1": 256.0, "innehåll": "Behovet av underlag gäller även vid detaljer, anslutningar med mera. Här krävs väl genomtänkta lösningar såväl från teknisk som estetisk synpunkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 261.3, "x1": 429.0, "y1": 370.2, "innehåll": "Det är också viktigt att underlaget är jämnt. Ojämnheter kan annars lätt avteckna sig i den färdiga täckningen eller beklädnaden. Den plåtkvalitet som används för taktäckningar och väggbeklädnader är mjuk för att falsningsarbetet ska bli bra. Plåten kan vid belastningar till exempel vid gångtrafik eller snölast på taket tryckas ner mot underlaget. Ojämnheter eller uppstickande fästdon kan då ge avtryck i plåten. I värsta fall kan det gå hål i plåten och dessutom blir ytan ful. Uppstickande föremål i underlaget kan också skada plåten när den på grund av temperaturförändringar rör sig fram och tillbaka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 375.6, "x1": 428.7, "y1": 446.9, "innehåll": "Dåligt islagna pappspikar kan med tiden krypa upp ur virket. Risken kan vara svår att bedöma och beror på underlagets beskaffenhet, fukt- och temperaturrörelser samt spikdimensionen. En för kort spik kryper lättare upp ur underlaget än en spik som har rätt längd. Ett spikhuvud som trycks upp i plåten kan haka fast i intryckningen och därigenom dras upp ur underlaget när plåten rör sig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 452.2, "x1": 436.4, "y1": 523.5, "innehåll": "Många gånger krävs också att ett plåtbeslag ska ha lutning, till exempel krönbeslag och fönsterbleck. även dessa detaljer kräver ett stabilt och jämnt underlag. Detaljlösningar med i det närmaste frihängande eller fribärande plåt ger inte en fullgod funktion. Under sådana förutsättningar finns det stor risk att plåten lossnar, trampas sönder eller skadas på annat sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 36.9, "y0": 528.9, "x1": 433.1, "y1": 625.3, "innehåll": "Bilderna 6:6 och 6:7 visar ett exempel på underlag (stomme) för inklädnad av ett spirfundament på Stockholms stadshus. Inklädnaden byts på grund av röta i den gamla stommen. Exemplet visar också på behovet av luftning av olika konstruktioner. Det är inte alltid rätt – eller tillräckligt – att enbart använda impregnerat virke som underlag för plåten. Skydd mot röta ska i första hand åstadkommas genom ett konstruktivt träskydd, vilket ska beaktas vid projekteringen. Detta skydd kan sedan kompletteras genom att virket rötskyddas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 446.5, "y0": 154.7, "x1": 570.0, "y1": 263.6, "innehåll": "Bild 6:2.. Det stabila underlaget ger plåtslagaren de förutsättningar som behövs för att inklädnaden ska bli slät och jämn. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 446.5, "y0": 445.9, "x1": 569.2, "y1": 504.7, "innehåll": "Bild 6:3. Uppbyggnad av underlag (stomme) för inklädnad. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 187, "x0": 446.5, "y0": 585.3, "x1": 571.4, "y1": 744.4, "innehåll": "Bild 6:4. Underlag för plan plåt behövs för infästning av klammer. Klammerna fästs till underlaget och viks sedan in i ståndfalsen. På bilden visas en rörlig klammer som medger att plåten kan röra sig i förhållande till underlaget. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 188, "x0": 36.9, "y0": 289.2, "x1": 405.7, "y1": 322.9, "innehåll": "Bild 6:1. Plan plåt erfordrar ett fast underlag för infästning av klammer samt ge möjlighet att slå till falser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 188, "x0": 36.9, "y0": 643.1, "x1": 366.9, "y1": 676.8, "innehåll": "Bild 6:6. Avtryck i plåten som orsakats av bristfälligt islagen pappspik i underlagstäckningen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 188, "x0": 446.5, "y0": 114.3, "x1": 570.1, "y1": 173.1, "innehåll": "Bild 6:5. Pappspik som står upp ger lätt avtryck i den plana plåten. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 188, "x0": 446.5, "y0": 259.9, "x1": 570.4, "y1": 368.8, "innehåll": "Bild 6:7. Fönsterbleck med stabilt underlag och bra lutning ger förutsättningar för att inte fönster och fasad ska skadas av inträngande vatten. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 189, "x0": 36.9, "y0": 269.7, "x1": 423.1, "y1": 315.9, "innehåll": "Figur 6:1. Underlag under fönsterbleck. Av figuren framgår även fuktskydd som kan vara en del av sekundär tätning. Se även figur 6:2. Figur AMA JT-.521/2 i AMA Hus 21."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 189, "x0": 36.9, "y0": 622.9, "x1": 424.1, "y1": 656.6, "innehåll": "Figur 6:2. Dränerande fästbleck för fönsterbleck. Av figuren framgår även fuktskydd som kan vara en del av sekundär tätning. Figur AMA JT-.521/4 i AMA Hus 21."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Falsad plåt kan i princip läggas på alla typer av fasta underlag. Mest förekommande är underlagsspont eller plywood som täcks med underlagstäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.7, "y1": 198.1, "innehåll": "Vid krön, murar, fasadutsmyckningar och fönster förekommer även bruksavjämningar. Under vissa förutsättningar kan hård mineralull liksom olika typer av plåt- och stålunderlag användas. Vid betong blir infästningarna arbetskrävande att göra eftersom borrning och pluggning krävs. Motsvarande gäller även vid murverk av tegel, betong eller kalksandsten. Lättbetong kan också användas som underlag. Plåt ska dock inte läggas direkt på betong eller lättbetong."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 429.0, "y1": 287.3, "innehåll": "Underlagstäckningen ska i första hand skydda underliggande konstruktioner från inträngande vatten under byggtiden. Senare ska underlagstäckningen även kunna fungera som ett kondensskydd under plåten. Vid titanzinkplåt måste behovet av kondensskydd och väl luftade konstruktioner särskilt beaktas. Vid lutningar under 1:5 (11,3°) används därför en speciell typ av distansbildande matta under titanzinkplåt, se bild 6:9."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 36.9, "y0": 292.7, "x1": 436.4, "y1": 351.4, "innehåll": "Förr var det vanligt att plåten lades direkt på en glespanel utan underlagstäckning. Detta förutsatte dock att vinden var rymlig och väl ventilerad. Utförandet med att lägga plåt direkt på glespanel förekommer bland annat i Finland och Tyskland. Ofta är dock konstruktionen uppbyggd med i princip två tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 36.9, "y0": 356.8, "x1": 429.4, "y1": 428.1, "innehåll": "Vid väggbeklädnader är behovet av underlagstäckning något mindre, men utgör naturligtvis ett bra skydd av underliggande konstruktion under byggtiden. Därför är den allmänna rekommendationen att ha underlagstäckning även vid väggbeklädnader, Det går inte heller att bortse från nödvändigheten av ett kondensskydd vid väggbeklädnader, beroende på konstruktionens utformning och luftning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 572.0, "y1": 239.9, "innehåll": "Bild 6:8. Taktäckning av plan plåt bör alltid ske på underlag som täcks med underlagstäckning oavsett plåtmaterial. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 446.5, "y0": 335.9, "x1": 563.3, "y1": 419.7, "innehåll": "Bild 6:9. Underlagstäckning används även bakom en väggbeklädnad av plan plåt. Foto: Stefan Lardner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 190, "x0": 446.5, "y0": 515.6, "x1": 568.6, "y1": 624.6, "innehåll": "Bild 6:10. Under titanzinkplåt används vid taklutningar under 1:5 (11,3 grader) en särskild typ av ventilerande matta. På marknaden finns olika typer av mattor. Foto: Rheinzink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Med hänsyn till de problem som kan uppstå vid ojämnheter i underlaget har under de senaste åren diskuterats hur underlagstäckning under plåt ska fästas på bästa sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 436.5, "y1": 160.5, "innehåll": "Idag rekommenderas pappspik som infästning. Vidare ska spikning alltid ske i dolt överlapp. Därigenom undviks nästan helt risken att spikhuvuden ska kunna tryckas upp i plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 432.7, "y1": 224.6, "innehåll": "Fram till i slutet av 1970-talet användes nästan uteslutande YAL-papp som underlagstäckning under plan plåt. Det är en papp som bygger på asfaltimpregnerad lump. Det är en förhållandevis stadig papp men den är hygroskopisk – tar upp vatten – varför den pappen anses olämplig och inte längre används."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 436.1, "y1": 288.7, "innehåll": "Som ett alternativ till YAL-pappen har ofta YAM 2000 använts. YAM-pappen är emellertid relativt sladdrig och har låg rivhållfasthet varför även den är mindre lämplig att använda som underlagstäckning under plåt. Det finns ofta en stor risk att det uppstår skador under byggtiden på en YAM-papp, särskilt om det är många som vistas på taket"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 420.0, "y1": 340.3, "innehåll": "En brabyggpapp under plåt är en papp som har en stomme av polyesterfilt eller polyesterväv. En YAP 2500 har uppskattningsvis 5 gånger så stor rivhållfasthet som YAM 2000 och 7 gånger så stor brottöjning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 431.1, "y1": 404.4, "innehåll": "\\\"Underlagstäckningar beskrivs i avsnitt JS i AMA Hus. I AMA Hus 21 används \\\"Underlagstäckning\\\" som ett samlande begrepp för \\\"Byggpapp\\\" och \\\"Underlagsduk\\\". Som byggpapp räknas till exempel YAP 2200 eller YEP 2500. även YEP 3500 används där höga krav ställs på underlagstäckningen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 435.9, "y1": 493.6, "innehåll": "Byggpappen kan läggas med våderna antingen parallellt eller vinkelrätt mot takfallet. Skarvarna ska utföras med ett minsta överlapp på 80 mm och skarvklistring ska alltid ske om våderna läggs i takfallets riktning. Vid en taklutning som är mindre än 1:3 (18,4°) ska skarvklistring alltid ske oavsett hur våderna läggs. Det finns även produkter som läggs parallellt med takriktningen där taklutningen förutsätts vara minst 1:3 (18,4°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 498.9, "x1": 430.9, "y1": 582.8, "innehåll": "Idag finns på marknaden flera särskilt framtagna sorter avunderlagstäckningar för att användas under plan plåt. Pappen är sandfri, som sluter tätt runt klammerskruvarna, har fasade kanter för inklistring samt en öppentid på 12 månader. Med öppentid avses den tid byggpapp kan ligga oskyddad för UV-strålning. Andra typer av byggpapp har endast 90 dagars öppentid. Dessa produkter räknas som underlagsdukar och beskrivs i AMA Hus 21 i JSB.41 med underliggande koder och rubriker."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 588.1, "x1": 435.8, "y1": 634.3, "innehåll": "I JSB.6 med underliggande koder och rubriker i AMA Hus 21 finns detaljutföranden av underlag på underlagsspont eller dylikt med underlagstäckning eller underlagsduk för överläggsplattor och plan plåt på yttertak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 36.9, "y0": 639.6, "x1": 423.4, "y1": 685.9, "innehåll": "Till exempel ska evakueringsrör av gummimanschett monteras enligt de anvisningar som finns i AMA Hus 21 JSB.62 och figur AMA Hus 21 JSB.62/2. Se figur 6:5 och bild 6:12."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 446.5, "y0": 127.5, "x1": 572.0, "y1": 223.9, "innehåll": "Figur 6:3. Enligt JSB.214 – UT Typ 215 – i AMA Hus 21 med YEP 2500 som byggpapp. Spikning i dolt överlapp framgår också. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 446.5, "y0": 310.8, "x1": 571.0, "y1": 444.8, "innehåll": "Bild 6:11. Under plan plåt används byggpapp dels som ett skydd under byggtiden dels som ett senare kondensskydd. Skarvar på papp ska snedskäras för att undvika att vatten ska ledas in i överlappen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 446.5, "y0": 503.8, "x1": 572.3, "y1": 600.2, "innehåll": "Figur 6:4. Enligt JSB.412 – UT Typ 412 – i AMA Hus 21 med underlagsduk klass UD 1. Spikning i dolt överlapp framgår också. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 191, "x0": 446.5, "y0": 694.0, "x1": 567.5, "y1": 740.2, "innehåll": "Figur 6:5. Figur JSB.62/2 i AMA Hus 21. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 192, "x0": 36.9, "y0": 313.6, "x1": 408.6, "y1": 347.2, "innehåll": "Tabell 6:1. Tabell AMA JSB.41/1 i AMA Hus 21. Beakta att under plan plåt krävs underlagsduk i klass UD1. Ytvikten ska vara minst 1 800 g/m2."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 192, "x0": 446.5, "y0": 152.6, "x1": 571.6, "y1": 274.1, "innehåll": "Bild 6:12. Exempel på gummimanschett som kan användas vid evakueringsrör för att säkerställa täthet under byggtiden och innan taktäckningen är färdigställd. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 363.4, "y1": 99.2, "innehåll": "Underlag av underlagsspont eller plywood"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 420.1, "y1": 134.7, "innehåll": "Med hänsyn till behovet av infästning och möjligheterna att uppnå tillräckligt stumt underlag för falsning är det väsentligt att ett underlag av trä ges tillräcklig tjocklek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 425.6, "y1": 186.3, "innehåll": "Tjockleken är beroende av åsavstånd, men erfarenhetsmässigt har det visat sig att för taktäckning respektive väggbeklädnad av plan plåt erfordras underlagssponten med tjocklekar enligt tabell 6:1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 193.0, "x1": 409.5, "y1": 268.5, "innehåll": "Material Tak Vägg Plywood 18 mm15 mm Underlagsspont23 mm23 mm Tabell 6:2. Lämpliga tjocklekar på underlag av trä vid 1,2 m upplagsavstånd och täckning respektive beklädnad av plan plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 273.8, "x1": 434.3, "y1": 332.6, "innehåll": "Underlagsspont ska inte skarvas genomgående över samma stöd, dock kan två bräder i bredd skarvas på samma stöd. Mellan stöd bör högst var tredje bräda skarvas. Används ändspontat virke kan varannan bräda skarvas mellan stöd.Underlagsspont ska fästas med varmförzinkad spik."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 337.9, "x1": 417.6, "y1": 371.6, "innehåll": "En viktig detalj när det gäller användning av underlagsspont är hur skivorna vänds. Underlagsspont har en rillad yta. Den ska vändas in mot vind vid en taktäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 377.0, "x1": 430.2, "y1": 435.7, "innehåll": "Underlagssponten ska inte skarvas genomgående över samma stöd, dock kan två bräder i bredd skarvas på samma stöd. Mellan stöd bör högst var tredje bräda skarvas. Används ändspontat virke kan varannan bräda skarvas mellan stöd.Underlagssponten ska fästas med zinkmetalliserad spik."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 441.1, "x1": 417.6, "y1": 474.8, "innehåll": "En viktig detalj när det gäller användning av underlagsspont är hur skivorna vänds. Underlagsspont har en rillad yta. Den ska vändas in mot vind vid en taktäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 480.1, "x1": 436.5, "y1": 551.4, "innehåll": "Används plywood i stället för underlagsspont som underlag måste tjocklek väljas på ett sådant sätt att underlaget blir tillräckligt styvt att falsa plåt emot. Vidare måste tjockleken vara sådan att klammer kan ges tillräcklig infästning. Minsta tjocklek bör därför vara 18 mm vid 1,2 m upplagsavstånd. Plywood ska vara spontade på långsidorna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 556.7, "x1": 432.5, "y1": 603.0, "innehåll": "\\\"Generella rekommendationer om klammer och fästdon för dessa förutsätter underlag av underlagsspont med tjocklekar enligt tabell 6:1. För dimensionering av infästningar se kapitel 7 \\\" Infästning av plåt i olika underlag \\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 608.3, "x1": 411.8, "y1": 642.0, "innehåll": "Plywoodskivor ska fästas med zinkmetalliserad skruv eller kamspik. Av tabell 6:3 framgår vilka c-avstånd och kantavstånd som rekommenderas för infästningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 36.9, "y0": 647.3, "x1": 423.1, "y1": 693.5, "innehåll": "Vid väggbeklädnader av plan plåt används underlag med underlagsspont alternativt plywood på motsvarande sätt som vid taktäckningar. Tjocklekarna bör följaktligen vara desamma, dock kan vid ett regelavstånd på 600 mm 15 mm plywood användas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 446.5, "y0": 152.6, "x1": 563.6, "y1": 223.9, "innehåll": "Bild 6:13. Vid taktäckning med plan plåt bör underlagsspont ha en tjocklek på minst 23 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 193, "x0": 446.5, "y0": 326.1, "x1": 569.8, "y1": 472.7, "innehåll": "Bild 6:15. Underlaget är av stor betydelse för såväl det tekniska som estetiska resultatet vid taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt. Detta gäller även utförande av olika detaljer, som i detta fall ett krön. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 194, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 403.3, "y1": 224.6, "innehåll": "Foto 6:14. Rillad yta på underlagsspont ska vändas in mot vind. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 194, "x0": 36.9, "y0": 310.8, "x1": 276.6, "y1": 331.9, "innehåll": "Tabell 6.3. Infästning av plywoodskivor på yttertak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 407.7, "y1": 73.4, "innehåll": "Mineralull som underlag för plan plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 418.6, "y1": 96.4, "innehåll": "Plan plåt förekommer i två olika utföranden, skivtäckning respektive bandtäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 436.1, "y1": 210.7, "innehåll": "Skivtäckning utförs alltid på fast underlag. Bandtäckning kan däremot under vissa förutsättningar göras på mjukt underlag till exempel mineralull. Detta beror bland annat på att falsmaskiner används vid omfalsning av ståndfalserna. Banden förfalsas också innan de läggs på taket, vilket innebär att dessa kan hakas i varandra. Risken är då mindre att man vid läggningsarbetet trampar ner de enskilda banden, med åtföljande risk för att falsningen inte blir tillfredsställande. Då mineralull används som underlag krävs en effektiv fuktspärr under isoleringen eftersom underlagstäckning sällan används."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 435.8, "y1": 299.9, "innehåll": "Vid bandtäckning på isolering bör denna ha en densitet som ger tillräcklig styvhet för falsningsarbetet. Mineralullen bör inte kunna komprimeras mer än 10 mm vid en belastning på 15 kPa. Isoleringen kan även läggas i två skikt, där det övre isoleringsskiktet kan ha en kompression som uppgår till högst ovanstående värde. Som tryckfördelande skiva används i regel en mineralfiberboard. Tabell 6:3 redovisar lämplig tjockleksfördelning vid underlag av mineralull som underlag för bandtäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 305.2, "x1": 428.7, "y1": 351.4, "innehåll": "Vid andra material och kombinationer bör största tillåtna kompression inte överstiga 10 mm vid en belastning på 15 kPa. Detta avser hela konstruktionen och innefattar då även plåttäckningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 356.8, "x1": 430.0, "y1": 440.6, "innehåll": "Vid hinder, anslutningar, genomföringar, nockar, ränndalar och dylikt, där falsning till vissa delar inte kan utföras med maskin, är enbart mineralull inte ett tillräckligt stumt underlag. Komplettering av underlaget måste därför göras. I viss utsträckning kan plattstål användas som tillfälligt underlag, men vid vissa detaljer, till exempel kringtäckningar, måste ett permanent underlag utföras med slitsade stålreglar, profilerad plåt, träreglar, plywood eller dylikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 445.9, "x1": 198.0, "y1": 467.1, "innehåll": "Exempel på lämpliga underlag är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 472.4, "x1": 436.1, "y1": 581.4, "innehåll": "plåt med en tjocklek av 3 – 5 mm och en minsta bredd av 150 mm plywood med en minsta tjocklek av 18 mm och en minsta bredd av 150 mm träregel eller motsvarande med en minsta tjocklek av cirka 25 mm och minsta bredd av 150 mm. Träreglar bör endast användas vid tjocka isoleringsskikt. Vid sådana konstruktioner ska träreglarna skäras ned i isoleringen. I vissa fall kan det finnas skäl att använda impregnerade träreglar. I de fall det finns risk för att kondens kan uppstå i konstruktionen bör detta beaktas vid val av kompletterande underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 36.9, "y0": 719.8, "x1": 377.1, "y1": 740.9, "innehåll": "Tabell 6:4. Tjockleksfördelning vid bandtäckning på mineralull i två skikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 195, "x0": 446.5, "y0": 181.2, "x1": 571.1, "y1": 290.1, "innehåll": "Bild 6:16. Vid bandtäckning används falsmaskiner vilket innebär att täckningen under vissa förutsättningar kan göras på mineralull. Foto: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 196, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 390.1, "y1": 73.4, "innehåll": "Skorstensränna – fall bakom hinder"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 196, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 425.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Vid alla hinder där vatten kan bli stående bakom hindret ska skorstensränna utföras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 196, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 433.7, "y1": 148.0, "innehåll": "Många gånger krävs kompletteringar i form av uppregling, inbrädning eller plywood som underlag för plåten. Vid mindre hinder kan skorstensrännan göras i plåten. Saknas underlag finns risk att plåten kan trampas sönder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 196, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 430.2, "y1": 212.1, "innehåll": "Ett annat sätt än att använda skorstensränna för att avleda vatten bakom ett hinder kan vara att snedställa hindret något. Detta är ett utförande som är vanligt i till exempel Finland när det gäller takluckor. Exempel finns även i Sverige men de är relativt ovanliga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 196, "x0": 36.9, "y0": 220.9, "x1": 353.0, "y1": 254.6, "innehåll": "Figur 6:6. Vid skorstensränna behövs ofta kompletterande underlag. Figur AMA Hus 21 JT-. 27 /1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 196, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 568.9, "y1": 239.9, "innehåll": "Bild 6:17. Skorstensrännan innebär att vatten inte kan bli stående kvar bakom hindret. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 196, "x0": 446.5, "y0": 331.7, "x1": 556.5, "y1": 403.0, "innehåll": "Bild 6:18. Snedställd skorsten gör att vatten lätt kan rinna förbi skorstenen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid detaljer, anslutningar med mera krävs ofta kompletterande underlag för plåtbeslag av olika slag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 417.0, "y1": 173.1, "innehåll": "Utformningen är beroende av plåtmaterial, infästningsmetod samt detaljens utformning. Krön och motsvarande måste ges lutning för att förhindra kvarstående vatten. Det är viktigt att detaljlösningarna är väl genomtänkta innan de kommer till utförande annars är risken stor att den färdiga lösningen inte blir bra."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 424.7, "y1": 262.2, "innehåll": "Rännstommar av trä utförs bland annat till gesimsrännor, fotrännor och försänkta ränndalar. Vanligtvis görs detta av impregnerat virke men det är inte nödvändigt om utförandet är sådant att konstruktionen är väl luftad. Underlaget (stommen) krävs för att tvärfalserna i rännplåten ska kunna slås till på ett tillfredsställande sätt. Mjuka underlag kan av den anledningen inte användas som underlag för ränndalar av falsad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 436.5, "y1": 301.3, "innehåll": "För gesimsrännor och försänkta ränndalar bör stommar utföras av minst 30 mm spontat virke. Rännorna görs med dubbel botten, där lutningen normalt görs i den övre."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 423.7, "y1": 352.8, "innehåll": "Bärningen av rännorna måste dimensioneras från fall till fall beroende på förväntade belastningar, ränndimension med mera. Ränndalar ska alltid kompletteras med ett tätskikt av hög kvalitet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 435.2, "y1": 442.0, "innehåll": "Fotrännor kan utföras utan stomme eller med stomme. Utförandet utan stomme används bara vid metalliserad stålplåt. Aluminiumplåt, kopparplåt, rostfri stålplåt och titanzinkplåt är mjukare material än metalliserad stålplåt. Till fotrännor vid täckning av dessa material måste därför stomme av trä användas. Alternativt kan kontinuerliga stöd av till exempel rostfri stålplåt användas i stället för konsolkrokar och trästomme. I snörika trakter bör fotrännor vara försedda med stomme oavsett plåtmaterial."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 447.3, "x1": 430.6, "y1": 531.2, "innehåll": "Fotrännsstommen kompletteras normalt med metallförstärkning i form av konsolkrok eller traditionell fotrännskrok. För att få tillräcklig infästning av krok och stomme kan många gånger förstärkning av underlaget behöva göras. Detta måste beaktas vid projekteringen och detaljutformningen. Vid långa och branta takfall kanske inte förstärkning med trä är tillfyllest. Ett alternativ är då att krokarna fästs med genomgående skruv förstärkt med vinkelstål på undersidan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 540.0, "x1": 389.7, "y1": 573.7, "innehåll": "Figur 6:7. Fotränna med stomme. Figur AMA Hus 21 JT-.21/2. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 36.9, "y0": 582.5, "x1": 430.8, "y1": 616.2, "innehåll": "Figur 6:8. Gesimsränna. Här framgår uppbyggnaden. Figur AMA Hus 21 JT-.24/1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 565.4, "y1": 260.8, "innehåll": "Bild 6:19. Träuppbyggnad bakom brandgasventilator som underlag för skorstensränna. Den färdiga skorstensrännan finns på foto 6:17."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 197, "x0": 446.5, "y0": 347.7, "x1": 571.0, "y1": 406.5, "innehåll": "Bild 6:20. Stomme för och infästning av fotränna av kopparplåt. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 385.9, "y1": 73.4, "innehåll": "Underlag för fönsterbleck och lister"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 417.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Infästning av fönsterbleck, lister och dylikt är en ofta förbisedd detalj inte minst på grund av bristfälliga underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 307.6, "y1": 135.4, "innehåll": "I språng används i huvudsak två utföranden för infästning:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 434.9, "y1": 249.7, "innehåll": "intermittenta fästbleck eller kontinuerliga fästbleck. För alla dessa utföranden krävs att det finns ett underlag som medger infästning. I många fall kan det inträffa att fönsterblecken belastas vid till exempel fönsterputsning. Detta ställer krav på att underlaget är så stabilt att blecket inte kan tryckas ner. Ett bristfälligt underlag ger ofta problem med såväl infästning som skarvning av bleck i de fall detta erfordras med hänsyn till längd på bleck. Det senare är naturligtvis ett större problem vid genomgående fasadlister där skarvning av bleck inte kan undvikas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 357.2, "y1": 276.2, "innehåll": "Underlag som möjliggör infästning av bleck och lister är bland annat:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 432.1, "y1": 377.9, "innehåll": "betong massivt tegel trä I vissa lägen kan även plåt i form av ett perforerat fästbleck användas. Detta främst tillsammans med sekundär tätning. Se figur 6:2 och bild 6:20. Detta förekommer ofta vid fasader med puts på isolering där det tidigare har använts trådklammer för att fästa fönsterbleck i språng."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 435.8, "y1": 442.0, "innehåll": "Vid fönsterbleck – särskilt vid ombyggnad – består underlaget i många fall av håltegel eller tjocka murbruksavjämningar. Vid håltegel kan infästningen hamna i ett hål. Vid påverkan på blecket kan bruk och plugg lossna och ramla ner. Om infästningen hamnar mellan hålen i teglet finns det risk att teglet spräcks."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 447.3, "x1": 425.9, "y1": 518.7, "innehåll": "Det är bättre att göra infästningen i stötfogen som dock kan vara svår att exakt lägesbestämma. Kalkcementbruk eller cementbruk ger bättre hållfasthet än kalkbruk. Förslagsvis bör tegelskiftet närmast under blecket vara av massivt tegel. Vid tjocka murbruksavjämningar kan det hända att fästdon och plugg knappt når teglet och hållfastheten i infästningen blir dålig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 524.0, "x1": 351.9, "y1": 557.7, "innehåll": "Ett vanligt sätt som numera används ofta vid murverk är att använda inmurningsklammer för infästning av fönsterbleck och fasadlister."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 563.0, "x1": 429.7, "y1": 609.2, "innehåll": "Fönsterbleck ska utföras med minsta lutning1:4 (14 grader). Vid fasad med puts ska minsta lutning vara 1:3 (18,4 grader). Vid ombyggnader kan det bli aktuellt med lägre lutning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 36.9, "y0": 756.7, "x1": 303.6, "y1": 777.9, "innehåll": "Bild 6:23. Inmurningsklammer. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 446.5, "y0": 132.4, "x1": 562.1, "y1": 191.2, "innehåll": "Bild 6:21. Intermittenta fästbleck för infästning av fönsterbleck vid träfasad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 198, "x0": 446.5, "y0": 287.1, "x1": 565.5, "y1": 358.4, "innehåll": "Bild 6:22. Perforerat fästbleck. Här syns även en del av den sekundär tätning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 199, "x0": 36.9, "y0": 188.1, "x1": 434.8, "y1": 221.8, "innehåll": "Bild 6:24. Inmurningsklammer. Fönsterbleck fästs med trycktät blindnit av rostfritt stål till fästbleck. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 199, "x0": 36.9, "y0": 230.6, "x1": 384.1, "y1": 264.3, "innehåll": "Figur 6:9. Inmurningsklammer. Figur AMA Hus 21 JT-.521/3. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 429.3, "y1": 99.2, "innehåll": "Underlag vid trapetsprofilerad plåt eller kassetter"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 425.2, "y1": 161.2, "innehåll": "Den profilerade plåten och även kassetter av olika slag har genom sin utformning en helt annan styvhet än den plana plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 432.1, "y1": 237.9, "innehåll": "Infästning av profilerad plåt på tak eller vägg sker normalt till reglar eller balkar av trä eller stål. Detsamma gäller även för kassetter på vägg. Detta innebär att det inte ställs samma krav på underlagets jämnhet. Däremot är det naturligtvis viktigt att underlaget är plant för att inte den färdiga ytan ska bli buktig. Buktigheten är i detta sammanhang i huvudsak en estetisk fråga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 36.9, "y0": 243.2, "x1": 413.8, "y1": 276.9, "innehåll": "I de fall särskilda krav ställs på jämnheten på den färdiga ytan kan till exempel för väggbeklädnader användas reglar/upplag som medger justering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 36.9, "y0": 282.2, "x1": 431.8, "y1": 403.7, "innehåll": "Eftersom trapetsprofilerad plåt skarvas med överlapp såväl i sidled som i längdled kan inte skarvarna ges en sådan utformning att de kan motstå vattentryck. Mot den bakgrunden kan det många gånger finnas skäl att även ha ett vattenavledande underlagstak på samma sätt som vid taktäckningar med takpannor av tegel eller betong. även om överlappen mellan plåtarna tätas med olika typer av tätningsmedel kan det inte uteslutas att ett vattenavledande underlagstak behövs. Ett vattenavledande underlagstak kan utföras med folie, duk eller dylikt. även underlagstak av board kan användas. Det förekommer även att profilerad plåt monteras på underlagstäckt underlagsspont men med läkt av trä eller stål på motsvarande sätt som vid takpannor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 36.9, "y0": 567.2, "x1": 397.0, "y1": 588.3, "innehåll": "Figur 6:10. Trapetsprofilerad plåt fästs till reglar eller balkar. Figur: Plannja."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 446.5, "y0": 263.4, "x1": 566.7, "y1": 359.8, "innehåll": "Figur 6.11. Genom att använda justerbara upplag kan ojämnheter i den bakomliggande konstruktionen rättas till för att den färdiga ytan ska bli slät."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 200, "x0": 446.5, "y0": 473.1, "x1": 563.5, "y1": 569.5, "innehåll": "Bild 6:25. Kassetter monteras ofta till reglar av stål. Beroende på utformning kan såväl dold som synlig infästning förekomma. Foto: Gasell Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 201, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 433.7, "y1": 73.4, "innehåll": "Kondensskydd vid trapetsprofilerad plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 201, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 401.2, "y1": 135.4, "innehåll": "I byggnader eller utrymmen där det finns risk att vatten kan fällas ut på plåtens undersida kan åtgärder behöva vidtas för att förhindra droppbildning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 201, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 433.4, "y1": 212.1, "innehåll": "Av det skälet kan det också finnas skäl att använda ett vattenavledande underlagstak under en trapetsprofilerad plåt. I stället för att ta hand om eventuell droppbildning med ett vattenavledande underlagstak kan även plåten förses med en kondensbeläggning på undersidan. Kondensbeläggningen kan på så sätt anses vara en del av underlaget och måste dimensioneras för de fuktpåkänningar som kan uppstå."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 201, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 429.0, "y1": 301.3, "innehåll": "En fuktupptagande beläggning bör dimensioneras för förväntade påfrestningar. Det är också viktigt att en kondensbeläggning på undersidan av en plåt inte innebär att ventilationsbehovet minskar. Kondensbeläggningen tar endast upp fukt tillfälligt. En god ventilation behövs alltid för att upptagen fukt ska kunna ventileras bort när förhållandena blir sådana att kondens inte längre behöver bindas i kondensbeläggningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 201, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 436.5, "y1": 377.9, "innehåll": "För att en kondensbeläggning inte ska medföra att vatten sugs upp i överlapp måste också beläggningen tas bort i överlappen liksom vid språng. Detta kan ske antingen vid tillverkningen genom att dessa delar av plåten maskas av eller genom att beläggningen tas bort vid monteringen. Ett alternativ till att ta bort beläggningen är att beläggningen skyddas med lack eller dylikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 201, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 409.4, "y1": 416.9, "innehåll": "Vid väggbeklädnader är fasaderna normalt utformade med luftning och dränering varför det inte behövs något kondensskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 201, "x0": 36.9, "y0": 699.6, "x1": 403.1, "y1": 733.3, "innehåll": "Bild 6:26. En trapetsprofilerad plåt utan (till vänster)respektive med (till höger) kondensskydd. Bilden är hämtad från nätet. Fotograf okänd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 202, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 415.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Plåt på tak och fasader är ett ändamålsenligt och bra material med lång tradition."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 202, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 431.5, "y1": 148.0, "innehåll": "För att taktäckningen och väggbeklädnaden med tillhörande detaljer ska bli tekniskt och estetiskt bra är det viktigt att underlag och bärverk är anpassat till den plåt och det utförande som ska användas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 203, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.1, "y1": 96.4, "innehåll": "Varje gång man ska sätta fast något är det en lång rad frågor som måste besvaras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 203, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 436.1, "y1": 160.5, "innehåll": "Vilka krafter kommer att påverka det som ska fästas in? I viken miljö ska det sitta? Vad är det för underlag? Vilka krafter kommer att överföras till infästningspunkten? Vill jag använda ett visst verktyg vid monteringen? Behöver jag en borrande skruv? Och så vidare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 203, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 432.4, "y1": 224.6, "innehåll": "\\\"Inte minst viktiga är dessa frågor när det handlar om sådant som ska sitta utomhus och dessutom utgör en säkerhetsfråga för en senare användare. Han i sin tur ställer sig frågan: \\\"Kan jag lita på denna takstege och gångbrygga? Eller har infästningen rostat sönder och hur kontrollerar jag det i så fall?\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 203, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 436.5, "y1": 276.2, "innehåll": "Detta kapitel avser att underlätta dessa val och samtidigt erinra om de fällor och fel som inte sällan uppträder i samband med monteringsarbetet. I första hand vänder vi oss här till det beskrivande ledet men också till entreprenadledet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 203, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 429.3, "y1": 377.9, "innehåll": "Inom den moderna tunnplåtsindustrin pågår en ständig utveckling. Nya produkter och byggsystem baserade på tunnplåtsteknik får en allt mer framträdande roll även inom bostadssektorn. För att alla funktioner ska säkerställas är frågor om infästningsteknik ett område som bör komma in i ett tidigt skede av projekteringsarbetet. Ett väl fungerande infästningssystem ska ha erforderlig hållfasthet och vara rätt ergonomiskt utformat. Fästdonen ska vara beständiga från korrosionssynpunkt och vara täta mot nederbörd. Sist men inte minst, fästdonen ska vara identifierbara."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 204, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 307.4, "y1": 96.4, "innehåll": "Grundläggande krav på fästdon i ett infästningssystem är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 204, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 313.3, "y1": 160.5, "innehåll": "erforderlig hållfasthet anpassad korrosionshärdighet täthet mot nederbörd ergonomiskt anpassad monterbarhet identifierbar märkning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 205, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 420.6, "y1": 108.9, "innehåll": "I ett förband kan olika belastningar förekomma. Dessa leder till påkänningar i förbandet, vilka i sin tur kan leda till brott vid feldimensionering eller felmontering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 205, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 407.3, "y1": 148.0, "innehåll": "Ett förband ska därför dimensioneras för uppträdande laster. Dimensionering ska utföras enligt gällande Eurokoder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 205, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 435.2, "y1": 312.4, "innehåll": "SS-EN 1990 behandlar grundläggande dimensioneringsregler avseende säkerhet, brukbarhet och beständighet SS-EN 1991 behandlar olika typer av laster som påverkar en byggnad, till exempel snö och vindlaster Infästning av byggnadsplåt till trä regleras av Eurokod 5 (SS-EN 1995-1-1:2005) Infästning av byggnadsplåt till betong regleras av Eurokod 2 (SS-EN 1992-1-1:2005) Infästning och sammanfogning av kallformade profiler och profilerad plåt av kolstål regleras av Eurokod 3 (SS-EN 1993-1-3:2006) och för rostfritt stål Eurokod 3 (SS-EN 1993-1-4:2006) motsvarande för aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9 (SS-EN 1999-1-1:2007) Praktiskt tillämpbara dimensioneringsvärden tillhandahålls från producenterna av byggnadsplåtrespektive fästdon."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 391.7, "y1": 108.9, "innehåll": "En byggnad utsätts under sin livstid för olika yttre påfrestningar och ofta kan fästdonen vara den från korrosionssynpunkt svagaste länken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.6, "y1": 185.6, "innehåll": "För att fastställa livslängden hos de vanligast förekommande fästdonen har genomförts fältförsök i olika miljöer som är anpassade till korrosivitetsklasser enligt SS-EN 12944-2.Här beskrivs atmosfärens korrosivitet och anges exempel på ut- och invändiga miljöer. Se tabell 7:1. Ett stort antal fästdon med olika material och ytbehandlingar har testats i korrosivitetsklasserna C3, C4 och C5-M."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 431.2, "y1": 249.7, "innehåll": "Fästdonenprovades monterade i polyester för att undvika bimetallisk (galvanisk) korrosion. Ett antal fästdon provades också monterade i olika typer av plåtmaterial för att undersöka de bimetalliska effekterna. Efter testerna analyserades fästdonen, huvudsakligen från säkerhetssynpunkt, men även ur estetisk synvinkel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 434.0, "y1": 326.3, "innehåll": "Resultatet av försöken visar att endast rostfritt austenitiskt stål1.4301 (A2) och 1.4401 (A4) syrafast SS-EN 10088-5:2009samt aluminium är acceptabla för korrosivitetsklass C3 och C4. För C5-I och C5-M rekommenderas 1.4401 (A4) syrafast. Detta är också i enlighet med rekommendationerna i Eurokod 3 SS-EN 1993- 1-3:2006 som avser kallformade profiler och profilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 434.6, "y1": 415.5, "innehåll": "Vid val av beständighet i samband med extrema miljöer, till exempel simhallar, äventyrsbad och vägtunnlar, måste speciella utredningar göras. Här kan spänningskorrosion uppstå på austenitiskt rostfritt stål med svåra skador som följd. För infästning i dessa miljöer bör speciallegeringen 1.4529 (A5) eller likvärdigt material användas. Dock måste risken för bimetallisk korrosion beaktas. Speciellt gäller detta i havs- och industrimiljö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 148.3, "y0": 420.9, "x1": 510.3, "y1": 442.0, "innehåll": "Exempel på typiska miljöer i den tempererade klimatzonen (informativt)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 462.0, "x1": 533.9, "y1": 587.6, "innehåll": "Utomhus Inomhus C1 Mycket låg Uppvärmda utrymmen med torr luft och obetydliga mängder föroreningar, till exempel kontor, affärer, skolor, hotell. C2 Låg Atmosfärer med låga halter luftföroreningar. Lantliga områden. Icke uppvärmda utrymmen med växlande temperatur och fuktighet. Låg frekvens av fuktkondensation och låg halt luftföroreningar, till exempel sporthallar, lagerlokaler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 583.9, "x1": 339.4, "y1": 655.2, "innehåll": "C3 Måttlig Atmosfär med viss mängd salt eller måttliga mängder luftföroreningar. Stadsområden och lätt industrialiserade områden. Områden med visst inflytande från kusten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 330.7, "y0": 583.9, "x1": 533.0, "y1": 642.7, "innehåll": "Utrymmen med måttlig fuktighet och viss mängd luftföroreningar från produktionsprocesser, till exempel bryggerier, mejerier, tvätterier."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 652.2, "x1": 336.3, "y1": 698.4, "innehåll": "C4 Hög Atmosfär med måttlig mängd salt eller påtagliga mängder luftföroreningar. Industri eller kustområden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 652.2, "x1": 534.1, "y1": 752.8, "innehåll": "Utrymmen med hög fuktighet och stor mängd luftföroreningar från produktionsprocesser,till exempel kemiska industrier, simhallar, skeppsvarv. C5-I Mycket hög (Indust- riell)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 36.9, "y0": 706.5, "x1": 497.7, "y1": 793.2, "innehåll": "Industriella områden med hög luftfuktighet och aggressiv atmosfär. Utrymmen med nästan permanent fuktkondensation och stor mängd luftföroreningar. C5-M Mycket hög (Marin) Kust- och offshoreområden med stor mängd salt. Utrymmen med nästan permanent fuktkondensation och stor mängd luftföroreningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 446.5, "y0": 115.0, "x1": 571.9, "y1": 311.7, "innehåll": "Bild 7:1 Fästdon: Lackerad, blankförzinkad borrande skruv. Applikation: Tak med trapetsprofilerad plåt till träåsar. ålder: 10 år Resultat: Skruvstam kraftigt rörrostangripen. Huvudet ej rostangripen trots att lacken är borta. Orsak: Träreglar ständigt fuktiga av kondensvatten orsakad av dålig ventilation."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 206, "x0": 446.5, "y0": 358.1, "x1": 570.4, "y1": 605.1, "innehåll": "Bild 7:2 Fästdon: Blankförzinkad, gängpressande skruv Applikation: Vägg med trapetsprofilerad plåt till stålåsar och mellanliggande köldbryggeisolering. Resultat: Hela skruven rostangripen. Stammen nästan genomrostad i anslutning till åsen. Orsak: Fukt i köldbryggeisolering orsakad av övertryck i lokalen i kombination med hög fuktbelastning och felaktigt monterad ångspärr."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 428.5, "y1": 58.1, "innehåll": "Tabell 7:1a. Korrosivitetsklasser enligt EN ISO 12944-2 med hänsyn till atmosfärens korrosivitet och exempel på typiska miljöer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 427.8, "y1": 109.6, "innehåll": "Kravet på ett fästdons livslängd är baserat på Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av europeiska konstruktionsbestämmelser (Eurokoder) och benämnes EKS."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 115.0, "x1": 430.6, "y1": 148.7, "innehåll": "I SS-EN 1990 som behandlar grundläggande dimensioneringsregler föreslås i rådstext livslängder beroende på livslängdskategorier."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 154.0, "x1": 389.2, "y1": 200.2, "innehåll": "Kategori 4, som avser bärverk i byggnader, bör ha en livslängd på 50 år. Kategori 5, som avser monumentala byggnader, bör ha en livsläng på 100 år. Gäller för säkerhetsklass2 och 3 i båda kategoriernsa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 205.6, "x1": 427.9, "y1": 276.9, "innehåll": "Taktäckningar och fasadbeklädnader med tunnplåt, slät eller profilerad, hänförs oftast till säkerhetsklass 1 eller 2. Tak- och väggplåt som utnyttjas för stomstabilisering i form av skivverkan hänförs normalt till säkerhetsklass 2 eller 3. Med hänsyn till livslängd och framtida underhållskostnader rekommenderas att fästdon används med minst samma livslängd som det infästa materialet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 282.2, "x1": 435.3, "y1": 366.1, "innehåll": "I miljöer med måttlig aggressivitet utifrån kan fästdonen i många typer av konstruktioner påverkas av fukt inne i konstruktionen i form av kondens eller läckage. Detta kan leda till korrosion som är mycket svår att upptäcka. Vid en besiktning utifrån ser man bara huvudet på fästdonet som oftast inte är angripet av korrosion. Vid demontering av sådana fästdon kan det visa sig att stammen på fästdonet är korrosionsangripen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 371.4, "x1": 416.0, "y1": 455.2, "innehåll": "Speciellt stammen på korrosionsskyddsbehandlade borrande kolstålsskruvar för infästning av plåtmaterial till underlag av både trä och stål kan vara kraftigt korroderade. Orsaken till detta är att större delen av korrosionsskyddet försvinner i samband med genomborrningen av plåten. I vissa fall där fuktbelastningen inifrån konstruktionen är hög, kan stora skador uppstå. Typiska korrosionsangrepp som är svåra att upptäcka illustreras av bild 7:1 och 7:2."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 460.6, "x1": 185.7, "y1": 481.7, "innehåll": "I gällande EKS anges följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 36.9, "y0": 513.5, "x1": 435.3, "y1": 609.9, "innehåll": "\\\"Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner ska antingen vara naturligt beständiga eller göras beständigagenom skyddsåtgärder och underhåll, så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd. är permanent skydd inte möjligt ska förväntade förändringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid förutsatt underhållsbehov utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för återkommande skyddsåtgärder och underhåll.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 46.7, "y0": 651.5, "x1": 390.5, "y1": 685.2, "innehåll": "Livslängs- kategori Förslag på avsedd livslängd (år) Exempel"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 68.4, "y0": 699.6, "x1": 510.9, "y1": 745.8, "innehåll": "1 10 Tillfälliga konstruktioner. (Bärverk eller konstruktionsdelar som kan nedmonteras med avsikt att kunna återanvändas bör inte anses som tillfälliga.)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 68.4, "y0": 756.0, "x1": 494.1, "y1": 777.2, "innehåll": "2 10 – 25 Utbytbara konstruktionsdelar, tillexempel portalbalkar och lager."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 68.4, "y0": 778.3, "x1": 401.7, "y1": 799.5, "innehåll": "3 15 – 30 Bärverk i lantbruksbyggnader och liknande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 207, "x0": 68.4, "y0": 796.4, "x1": 424.0, "y1": 817.6, "innehåll": "4 50 Bärverk i byggnader samt andra vanliga bärverk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 208, "x0": 68.4, "y0": 37.6, "x1": 520.6, "y1": 58.8, "innehåll": "5 100 Bärverk i monumentala byggnader samt broar och andra anläggningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 208, "x0": 36.9, "y0": 55.7, "x1": 279.6, "y1": 76.9, "innehåll": "Tabell 7:1b. Eurokods förslag på avsedd livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 208, "x0": 36.9, "y0": 82.2, "x1": 425.9, "y1": 128.5, "innehåll": "Slutsats: Det bästa valet från förvaltnings-, underhålls- och säkerhetssynpunkt är att välja fästdon av rostfritt austenitiskt stål, SS-EN 10088-5-1.4301 (A2) alternativt SS- EN 10088-5-1.4401 (A4),i extrema miljöer SS-EN 10088-5-1.44529 A5)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 209, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 424.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Infästning av profilerad plåt på tak och fasad görs i dag huvudsakligen i profilbotten med skruv med tätningsbricka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 209, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 436.5, "y1": 173.1, "innehåll": "För att tätningsbrickan inte ska kunna påverkas av rörelser på grund av temperatur- och fuktrörelser, nederbörd , UV-strålning och aggressiva luftföroreningar, är det av stor vikt att denna är rätt utformad och av lämpligt material. En ledad tätningsbricka med påvulkaniserat EPDM-gummi uppfyller dessa krav."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 209, "x0": 36.9, "y0": 389.5, "x1": 243.9, "y1": 410.7, "innehåll": "Figur 7:2 Tätningsbricka för optimal täthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 210, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 399.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Belastningsskador är ett stort problem inom plåtslageribranschen och är en av orsakerna till sjukskrivningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 210, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 430.5, "y1": 173.1, "innehåll": "Arbete med borrmaskin och skruvdragare i framåtböjd arbetsställning sliter hårt på rygg och ben. Dessutom belastas armar och axlar på den sida man håller maskinen. även handen belastas eftersom maskinen måste trycka ganska hårt mot underlaget för att skruven ska fästa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 210, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 421.9, "y1": 237.2, "innehåll": "För att undvika skador bör man använda sig av skruvautomater som medger arbete i upprätt ställning. Resultaten av de fältförsök som hittills utförts visar entydigt att skruvautomater med magasinerad skruv bör användas både från produktivitetsoch ergonomisynpunkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 210, "x0": 36.9, "y0": 363.0, "x1": 263.1, "y1": 384.2, "innehåll": "Bild 7:3b. Magasin med skruv till skruvautomat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 210, "x0": 446.5, "y0": 595.7, "x1": 564.2, "y1": 642.0, "innehåll": "Bild 7:3a. Montering av takplåt med skruvautomat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 211, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Från första juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard CE-märkas med tillhörande prestanda-deklaration för att få säljas inom EU ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 211, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 404.2, "y1": 148.0, "innehåll": "Enligt anvisningar i standarden upprättas en prestandadeklaration som beskriver produktens väsentliga egenskaper varefter CE-märkning kan ske."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 211, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 435.8, "y1": 199.5, "innehåll": "I de fall en harmoniserad standard saknas sker CE-märkning på frivillig väg. Då begärs en Europeisk teknisk bedömning (ETA) av ett bedömningsorgan (TKB). Med en ETA som grund kan prestandadeklarationen upprättas och produkten CE-märkas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 211, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 425.3, "y1": 238.5, "innehåll": "En av fördelarna med en frivillig CE-märkning är att konkurrensen blir rättvisare när alla tillverkare måste deklarera sina produkter på samma sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 211, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 423.7, "y1": 277.6, "innehåll": "Ett av kraven är att fästdonen förutom kvalitet och teknisk prestanda även ska kunna identifieras avseende tillverkare. Exempel enligt figur 7:3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 211, "x0": 36.9, "y0": 282.9, "x1": 405.3, "y1": 316.6, "innehåll": "Slutsats: Använd endast fästdon med kända egenskaper och med möjligheter till identifiering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 211, "x0": 36.9, "y0": 788.1, "x1": 242.3, "y1": 809.2, "innehåll": "Figur 7:3 Exempel på märkning av fästdon."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 213, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Den penetrerande skruven är försedd med en utdragen gängspets, ibland med dubbla gängingångar och med relativt hög gängstigning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 213, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 426.9, "y1": 135.4, "innehåll": "I och med spetsens utformning bildas en krage som medger gängingrepp i materialet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 213, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 418.4, "y1": 199.5, "innehåll": "Den penetrerande skruven pressar materialet åt sidan vid genomträngningen vilket begränsar användningsområdet för infästning i plåt med tjocklek upp till~ 1.0 mm. Den används huvudsakligen för infästning av skivmaterial inomhus. Utseende och användningsområde framgår av tabell 7:2."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 213, "x0": 36.9, "y0": 502.4, "x1": 184.8, "y1": 523.5, "innehåll": "Tabell 7:2. Penetrerande skruv"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 213, "x0": 446.5, "y0": 151.9, "x1": 565.3, "y1": 185.6, "innehåll": "Figur 7:4. Penetrerande skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 214, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 410.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Den borrande skruven är försedd med borrspets där borrning, gängformning och åtdragning sker i ett moment."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 214, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.6, "y1": 160.5, "innehåll": "Den är därför lämplig för infästningar i grövre material, där en penetrerande skruv inte kan användas. Beroende på materialet i skruven samt användningsområde förekommer olika typer av borrspetsar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 214, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.2, "y1": 262.2, "innehåll": "En viss typ av borrande skruv används som ett komplement till den penetrerande skruven för infästning av skivor inomhus. Skruven är avsedd för infästning till plåt med tjocklekar mellan 1,5 – 2,0 mm. Utseende och användningsområde enligt tabell 7:3. För infästning och sammanfogning av byggplåt finns ett stort antal varianter för de flesta förekommande behoven. Dessa skruvar har i regel en 8 mm sexkantshuvud. Skruvarna har i regel en borrkapacitet mellan 1,0 – 15,0 mm. Utseende och användningsområde enligt tabell 7:4."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 214, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 371.7, "y1": 301.3, "innehåll": "\\\"En särskild egenskap hos vissa borrande skruvar beskrivs under rubriken \\\"Klämteknik\\\" på sidan 11.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 214, "x0": 36.9, "y0": 512.1, "x1": 317.2, "y1": 533.3, "innehåll": "Tabell 7:3. Borrande skruv för infästning av skivor inomhus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 214, "x0": 36.9, "y0": 542.1, "x1": 289.6, "y1": 563.3, "innehåll": "Tabell 7:4. Borrande skruv för montering av byggplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 214, "x0": 446.5, "y0": 172.8, "x1": 571.7, "y1": 219.0, "innehåll": "Figur 7:5. Borrspetsen är pressad i samma material som skruven."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 215, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 420.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Den gängpressande skruven är den äldsta varianten av skruv för montering av plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 215, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 421.3, "y1": 135.4, "innehåll": "Den kräver förborrning eller förstansning av materialet. Skruven formar plastiskt en invändig gänga genom att skruvgängorna tränger undan godset i hålkanten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 215, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 404.2, "y1": 174.4, "innehåll": "Gängpressande skruvar finns i tre olika utföranden beroende på typ av underlag. Beteckning och användningsområde framgår av tabell 7:5."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 215, "x0": 36.9, "y0": 179.8, "x1": 436.1, "y1": 276.2, "innehåll": "Vid användning av gängpressande skruv måste håldiametern anpassas till underlagets tjocklek för att den plastiska gängformningen ska bli optimal. Sambandet mellan håldiameter och godstjocklek för en skruv med diametern 6,3 mm framgår av figur 7:7. För varje skruvdiameter finns motsvarande diagram. Se anvisningar från respektive tillverkare. Den gängpressande skruven används med fördel där det går att använda förstansade hål eller där materialtjockleken överstiger borrkapaciteten för den borrande skruven."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 215, "x0": 36.9, "y0": 413.9, "x1": 196.1, "y1": 435.0, "innehåll": "Tabell 7:5. Gängpressande skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 215, "x0": 446.5, "y0": 133.8, "x1": 554.3, "y1": 167.5, "innehåll": "Figur 7:6. Princip för gängpressande skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 215, "x0": 446.5, "y0": 285.0, "x1": 567.6, "y1": 381.4, "innehåll": "Figur 7:7. Exempel på sambandet mellan håldiameter och godstjocklek. Vid godstjockleken 5 mm ska borrdiametern vara 5,65 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 216, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 349.8, "y1": 96.4, "innehåll": "Skruv med så kallat frisläpp är en variant av den borrande skruven."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 216, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 416.0, "y1": 135.4, "innehåll": "Skruven har reducerad borrspets, låg gängstigning och frisläpp mellan gänga och huvud. Den används för inbördes sammanfogning av tunna plåtar eller plåtprofiler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 216, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 421.0, "y1": 187.0, "innehåll": "Efter borrningsmomentet samlas plåtarna ihop och kläms samman i frisläppet mellanhuvud och gängor. Skruven ska alltid dras till spinn. Rättgrepplängd/frisläpp eliminerar risken för felmontering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 216, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 395.6, "y1": 226.0, "innehåll": "För att klämtekniken ska fungera är det viktigt att avståndet mellanhuvud och överkant gängor – grepplängden – är anpassat till aktuella plåttjocklekar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 216, "x0": 36.9, "y0": 323.3, "x1": 304.6, "y1": 344.5, "innehåll": "Figur 7:9. Principen för sammanfogning med klämteknik."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 216, "x0": 446.5, "y0": 144.2, "x1": 551.8, "y1": 177.9, "innehåll": "Figur 7:8. Skruv med frisläpp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 216, "x0": 446.5, "y0": 214.6, "x1": 561.5, "y1": 273.4, "innehåll": "Figur 7:10. Frisläppets grepplängd ska vara anpassad till materialtjockleken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 217, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.1, "y1": 108.9, "innehåll": "För infästning i tunna plåtmaterial vid dynamisk påverkan ska en borrande skruv med reducerad borrspets och låg gängstigning användas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 217, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.1, "y1": 173.1, "innehåll": "Spetsen åstadkommer en förtjockning av plåtmaterialet som ger möjlighet till erforderligt gängingrepp. Huvudsakligt användningsområde är mekanisk infästning av isolering och tätskikt i bärverk av trapetsprofilerad plåt. Plåttjockleken ska vara minst 0,7 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 217, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 436.4, "y1": 237.2, "innehåll": "Vid användandet av penetrerande skruv har konstateratssprickbildning i plåtmaterialet. Penetrerande skruvar med hög gängstigning har, vid dynamisk belastning, dessutom en tendens att skruva upp sig ur underlaget. Vid applikationer utsatta för dynamisk belastning är den borrande skruven därför att föredra."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 217, "x0": 446.5, "y0": 110.8, "x1": 571.0, "y1": 157.0, "innehåll": "Figur 7:11. Arbetsprincipen för skruv med reducerad borrspets"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 217, "x0": 446.5, "y0": 240.4, "x1": 570.7, "y1": 299.2, "innehåll": "Figur 7:12. Sprickbildning i tunn plåt förorsakad av penetrerande skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 423.5, "y1": 108.9, "innehåll": "För att få en god kvalitet på infästningen finns det flera egenskaper hos skruven som måste beaktas. De viktigaste är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 436.1, "y1": 203.0, "innehåll": "Varje typ av penetrerande alternativt borrande skruv har ett intervall av plåttjocklekar (borrkapacitet) för vilket skruven är lämplig. Tjockleksintervallet bestäms av förhållandet mellan borrspetsdimension och gänggeometri samt kvalitet på det material som ska fästas in samt dess underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 36.9, "y0": 208.3, "x1": 427.5, "y1": 254.6, "innehåll": "Felaktigt vald minsta borrkapacitet (för tunn plåt) leder till överdragning av fästdonet med nedsatt täthets- och hållfasthetsfunktion. Felaktigt vald största borrkapacitet (för tjock plåt) innebär att fästdonet blir svårt eller omöjligt att montera."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 36.9, "y0": 289.9, "x1": 419.1, "y1": 336.1, "innehåll": "Varje skruv har också en minsta respektive största klämlängd. Med begreppet avses den totala tjockleken av underlag, eventuellt mellanliggande distans och infäst material. Felaktigt vald klämlängd kan leda till nedsatt täthet och hållfasthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 36.9, "y0": 371.4, "x1": 407.3, "y1": 417.6, "innehåll": "Varje skruv med frisläpp har en minsta respektive största grepplängd (GL). Med begreppet avses den totala tjockleken av det material som ska klämmas samman. Felaktigt vald grepplängd kan leda till nedsatt täthet och hållfasthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 446.5, "y0": 223.0, "x1": 564.5, "y1": 369.5, "innehåll": "Figur 7:13. Borrkapacitet.(tmin och tmax) Skruvens största borrkapacitet, tmax, avser den totala tjockleken av det infästa materialet och underlaget. Fästdonets minsta kapacitet, tmin, avser minsta tillåtna tjocklek på underlaget."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 446.5, "y0": 502.4, "x1": 572.0, "y1": 699.1, "innehåll": "Figur 7:14. Klämlängd (KL). Skruvens klämlängd bestäms av sammanlagda tjockleken på det infästa materialet, eventuellt mellanliggande skikt såsom board eller isolering och underlaget. Vid konstruktioner med mellanliggande isolering är skruven utformad så att borrningen är klar innan gängingrepp sker i det material som ska fästas in."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 218, "x0": 446.5, "y0": 755.3, "x1": 564.1, "y1": 814.1, "innehåll": "Figur 7:15. Grepplängd (GL). En variant av den borrande skruven används för"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 219, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 157.6, "y1": 158.4, "innehåll": "sammanfogning av sidöverlapp samt infästning av profilerad plåt till tunna plåtläkt, < 1,0 mm. Skruven har ett frisläpp mellan huvud och gänga och klämmer ihop förbandet. Denna skruv ska alltid dras till spinn."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 220, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.0, "y1": 108.9, "innehåll": "I tunna plåtförband är det lätt att överdra en skruv. För att undvika detta ska maskiner utrustade med djupanslag eller momentstyrning användas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 220, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 430.2, "y1": 203.0, "innehåll": "Djupanslaget är en distanshylsa som man med enkla handgrepp ställer in för att få rätt monterad skruv. När hylsan stöter mot underlaget stannar maskinen oavsett underlagets hårdhet. Vid montering av plåtmaterial mot träunderlag bör därför djupanslag användas på grund av stora variationer i träets hårdhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 220, "x0": 36.9, "y0": 238.3, "x1": 423.1, "y1": 272.0, "innehåll": "Vid momentstyrning stannar maskinen vid inställt åtdragningsmoment, varför denna metod är mest lämpad vid infästning i material med jämn hårdhet, till exempel stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 220, "x0": 36.9, "y0": 307.3, "x1": 427.1, "y1": 341.0, "innehåll": "För gängpressande skruvar rekommenderas lågvarvig skruvdragare. Lämpligt varvtal är 300 – 600 rpm. För rätt åtdragning rekommenderas djupanslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 220, "x0": 36.9, "y0": 346.3, "x1": 423.1, "y1": 380.0, "innehåll": "För borrande skruvar rekommenderas skruvdragare med ett varvtal på 1 500 – 2 000 rpm. För rätt åtdragning rekommenderas djupanslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 220, "x0": 36.9, "y0": 385.3, "x1": 396.2, "y1": 419.0, "innehåll": "För skruvar med frisläpp kan en steglöst reglerbar borrmaskin utan djupanslag användas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 220, "x0": 446.5, "y0": 115.7, "x1": 552.2, "y1": 149.4, "innehåll": "Figur 7:16. Djupanslagsfunktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 221, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 399.1, "y1": 96.4, "innehåll": "För att säkerställa ett felfritt förband som är tätt och har full hållfasthet krävs:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 221, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 178.5, "y1": 173.1, "innehåll": "Rätt håldiameter Rätt djupanslag eller moment Rätt borrspets Rätt klämlängd Rätt grepplängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 221, "x0": 36.9, "y0": 347.7, "x1": 283.8, "y1": 368.8, "innehåll": "Figur 7:17. Monteringsfel med gängpressande skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 221, "x0": 36.9, "y0": 557.4, "x1": 258.2, "y1": 578.6, "innehåll": "Figur 7:18. Monteringsfel med borrande skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.6, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästningsmetoden med så kallade blindnit uppfanns redan i början av 1900-talet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 429.4, "y1": 148.0, "innehåll": "Den användes till en början huvudsakligen inom flygplansindustrin. Blindniten finns i dag i många material och utföranden. Blindnitning är ett väl beprövat och säkert sätt att sammanfoga tunna plåtar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 418.5, "y1": 242.0, "innehåll": "Standardniten finns i två varianter. Den med kvarsittande splint, och den med splint som faller bort vid nitningen. Varianten med bortfallande splint används när ett genomgående hål i niten har en funktion att fylla, samt för att undvika eventuella korrosionsangrepp på splinten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 277.3, "x1": 420.7, "y1": 336.1, "innehåll": "Den trycktäta niten har en sluten nitkropp med ett helt inkapslat splinthuvud. Detta tillsammans med en kraftig radiell expansion gör niten lämplig där täthet krävs. Det inkapslade splinthuvudet gör att niten klarar större skjuvkrafter och vibrationspåkänningar än standardniten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 371.4, "x1": 432.7, "y1": 417.6, "innehåll": "Klämnitar har ett speciellt utformat splinthuvud som vid nitningen fläker, pressar eller böjer ut nitkroppen i tre eller flera vingar. Klämniten ger ett starkt och vibrationssäkert förband."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 422.9, "x1": 422.2, "y1": 469.2, "innehåll": "En typ fläker ut stora skålformade vingar pressas mot förbandets blindsida. Splinten klarar att dra ihop plåtar med ett stort spaltavstånd. Nitkroppen är av aluminium och splinten är av stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 474.5, "x1": 429.6, "y1": 533.3, "innehåll": "En annan typ av klämnit är den som böjer ut tre vingar och drar ihop förbandet på ett mjukt och säkert sätt. Den är också försedd med tätningsbricka för vattentäta förband. Denna typ av nit används i förband där stora rörelser kan uppstå. Såväl nit som splint är av aluminium."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 538.6, "x1": 431.8, "y1": 609.9, "innehåll": "Den största typen av klämnit har ett splinthuvud som är utformat så att nitmaterialet rullas upp och bildar en förankring som är upp till 30 mm bred. Detta är en kraftig nit med klämlängd upp till 229 mm. Niten är på grund av sin utformning speciellt lämpad för förankring av skivor och isoleringsmaterial till exempelvis trapetsprofilerad aluminiumplåt eller tunn stålplåt. Niten är av aluminium och splinten är av stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 36.9, "y0": 615.3, "x1": 417.2, "y1": 648.9, "innehåll": "En variant av denna nit har en spets som innebär att förborrning inte fordras. I tunn plåt är det möjligt att med enkla handverktyg slå niten igenom plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 446.5, "y0": 224.4, "x1": 561.5, "y1": 258.1, "innehåll": "Figur 7:19. Blindnitens funktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 446.5, "y0": 377.7, "x1": 571.0, "y1": 436.4, "innehåll": "Figur 7:22. Klämnitens funktion. Lämplig vid sammanfogning av plåtar med stort spaltavstånd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 222, "x0": 446.5, "y0": 648.0, "x1": 569.7, "y1": 719.3, "innehåll": "Figur 7:24. Vissa typer av klämnitar kan användas till förankring av isolering och tätskikt till trapetsprofilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 223, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 250.7, "y1": 327.7, "innehåll": "Figur 7:23. Funktion hos klämnit med vingar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 223, "x0": 446.5, "y0": 128.2, "x1": 571.3, "y1": 299.9, "innehåll": "Tabell 7:6. Exempel på den information som förekommer i tillverkarnas handböcker. Observera att håldiametern är 0,1 mm större än nitkroppen. Vid borrning i tunn plåt med traditionella borr blir hålen trekantiga. Här bör användas speciella tunnplåtsborr utan sidoskär."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 224, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 327.2, "y1": 96.4, "innehåll": "För montering av blindnit finns ett stort antal typer av verktyg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 224, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 334.3, "y1": 122.9, "innehåll": "Allt från enkla handverktyg till luft – eller batteridrivna verktyg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 224, "x0": 36.9, "y0": 422.3, "x1": 240.2, "y1": 443.4, "innehåll": "Bild 7:4. Verktyg för montering av blindnit."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 225, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 399.1, "y1": 96.4, "innehåll": "För att säkerställa ett felfritt förband som är tätt och har full hållfasthet krävs:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 225, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 160.6, "y1": 160.5, "innehåll": "Rätt håldiameter Rätt klämlängd Rätt anliggning av huvud Rätt distans mellan plåtar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 225, "x0": 36.9, "y0": 418.8, "x1": 272.3, "y1": 439.9, "innehåll": "Tabell 7:7. Vanliga monteringsfel vid blindnitning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 226, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 339.6, "y1": 96.4, "innehåll": "Denna översikt är en sammanfattning av de följande faktabladen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 226, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 427.8, "y1": 160.5, "innehåll": "Dessa faktablad visar de vanligast infästningarna som förekommer vid infästning och montering av plåt inom byggbranschen. översikten redovisar i första hand erfarenhetsmässigt fungerande infästningar med avseende på såväl snabbhet som kvalitet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 226, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.5, "y1": 249.7, "innehåll": "Fästdon som monteras utvändigt rekommenderas alltid att vara av rostfritt stål. För användning i miljöer som kan hänföras till korrosivitesklass C3 och C4 rekommenderas fästdon av austenitiskt rostfritt stål SS-EN 10088-5 1.4301 (A2). Vid användning i korrosivitetsklass C5-I och C5-M rekommenderas kvalitet SS-EN 10088- 5 1.4401 (A4). Vid extrema miljöer till exempel simhallar, äventyrsbad och vägtunnlar rekommenderas SS-EN 10088 1.4259 (A5)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 367.2, "y1": 122.9, "innehåll": "Infästning av trapets- och vågprofilerad plåt, takpannor av plåt samt fasadkassetter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 125.4, "x1": 313.8, "y1": 148.4, "innehåll": "Underlag: Metall, Fästdonstyp: Borrande skruv"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 284.3, "x1": 314.8, "y1": 305.4, "innehåll": "Faktablad 1.1 , Faktablad 1.2 , Faktablad 1.3 , Faktablad 1.4"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 311.4, "x1": 346.2, "y1": 334.5, "innehåll": "Underlag: Metall, Fästdonstyp: Gängpressande skruv"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 497.5, "x1": 297.4, "y1": 520.5, "innehåll": "Underlag: Trä, Fästdonstyp: Borrande skruv"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 682.8, "x1": 329.8, "y1": 705.9, "innehåll": "Underlag: Trä, Fästdonstyp: Gängpressande skruv"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 707.9, "x1": 433.6, "y1": 741.6, "innehåll": "I princip lika gängpressande skruvar för metallunderlag med undantag för gängtyp och spets, som är anpassat för trä. För övrigt lika faktablad 1-7 och 1-8."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 227, "x0": 36.9, "y0": 748.3, "x1": 387.2, "y1": 794.6, "innehåll": "Inbördes sammanfogning av profilerad plåt och beslagsinfästning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 228, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 182.2, "y1": 224.6, "innehåll": "Faktablad 1.9 , Faktablad 1.10"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 228, "x0": 36.9, "y0": 231.3, "x1": 387.2, "y1": 277.6, "innehåll": "Inbördes sammanfogning av profilerad plåt och beslagsinfästning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 229, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 417.5, "y1": 73.4, "innehåll": "Planplåt, montage direkt mot underlag"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 229, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 370.0, "y1": 103.4, "innehåll": "Avser falsade byggplåts-produkter utvändigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 229, "x0": 36.9, "y0": 381.1, "x1": 362.4, "y1": 402.3, "innehåll": "Illustrationerna kommer från Klammerhandboken, Bjarnes System AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 230, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 336.8, "y1": 73.4, "innehåll": "Planplåt, montage på isolering"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 230, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 364.4, "y1": 103.4, "innehåll": "Avser falsade byggplåtsprodukter utvändigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 230, "x0": 36.9, "y0": 619.4, "x1": 362.4, "y1": 640.6, "innehåll": "Illustrationerna kommer från Klammerhandboken, Bjarnes System AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 231, "x0": 36.9, "y0": 98.3, "x1": 371.9, "y1": 119.4, "innehåll": " Skruv för träbaserat underlag. Ø 4,5 mm. Rostfritt austenitiskt stål 1.4301."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 231, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 322.1, "y1": 187.0, "innehåll": "Skruv för betongunderlag. Ø 6,1 mm. Ytbelagt sätthärdat kolstål.."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 231, "x0": 36.9, "y0": 215.3, "x1": 341.5, "y1": 249.0, "innehåll": " Skruv för lättbetongunderlag. Ø 8,0 mm. Ytbelagt sätthärdat kolstål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 231, "x0": 36.9, "y0": 340.7, "x1": 330.3, "y1": 361.9, "innehåll": "Specialnit för tunnplåt. Ø 3,2 mm. Rostfritt austenitiskt stål 1.4301."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 231, "x0": 36.9, "y0": 476.6, "x1": 339.9, "y1": 497.7, "innehåll": "Skruv för träbaserat underlag. Ø 5,0 mm. Ytbelagt sätthärdat kolstål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 231, "x0": 36.9, "y0": 525.4, "x1": 352.0, "y1": 559.1, "innehåll": " Skruv för plåtunderlag. Ø 4,8 mm. Ytbelagt sätthärdat kolstål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 231, "x0": 36.9, "y0": 584.6, "x1": 306.1, "y1": 618.3, "innehåll": " Teleskophylsa. Slagseg modifierad polypropylen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 232, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 209.4, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästning rännkrok till träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 232, "x0": 36.9, "y0": 105.2, "x1": 396.7, "y1": 138.9, "innehåll": "Figur 7:25. Infästning av rännkrok enligt AMA Hus 21, JT-.31/2. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 232, "x0": 446.5, "y0": 193.0, "x1": 562.1, "y1": 251.8, "innehåll": "Bild 7:5. Skruv 4,8 x 35 med plant huvud och torxdrivning. Rostfritt austenitiskt stål"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 232, "x0": 446.5, "y0": 347.7, "x1": 565.4, "y1": 381.4, "innehåll": "Bild 7:6. Verktyg för urfräsning för rännkrok."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 233, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 432.6, "y1": 73.4, "innehåll": "Konsolkrok för fotränna till träunderlag"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 233, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 274.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästning konsolkrok för fotränna till träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 233, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 415.0, "y1": 237.2, "innehåll": "Figur 7:26. Infästning av konsolkrok för fotränna med minst 3 st 35mm skruvar av rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 233, "x0": 446.5, "y0": 200.7, "x1": 563.3, "y1": 259.5, "innehåll": "Bild 7:9.Skruv 4,8 x 35 med försänkt huvud och torxdrivning. Ristfritt austenitiskt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 234, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 208.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästning klammer till träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 234, "x0": 36.9, "y0": 276.6, "x1": 294.4, "y1": 297.8, "innehåll": "Figur 7:27.Infästning av bandtäckning till träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 234, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 556.8, "y1": 202.3, "innehåll": "Bild 7:10. Infästning i takinbrädning med 1st skruv av rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 235, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 199.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästning klammer till lättbetong."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 235, "x0": 36.9, "y0": 278.0, "x1": 289.1, "y1": 299.2, "innehåll": "Figur 7:28. Infästning av bandtäckning till lättbetong."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 235, "x0": 446.5, "y0": 169.3, "x1": 565.8, "y1": 228.1, "innehåll": "Bild 7:11. Infästning i lättbetong med 1st skruv av rostfritt stål och specialklammer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 236, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 206.1, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästning fönsterbleck till träkarm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 236, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 421.6, "y1": 229.5, "innehåll": "Bild 7:12. Infästning av förhålade fönsterbleck med rostfri skruv med minsta storlek 3,5 x 25. Minsta centrumavstånd 150 mm enligt Figur JT-521/1. Minsta centrumavstånd 200 mm enligt Fig JT-521/2."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 236, "x0": 36.9, "y0": 377.7, "x1": 312.0, "y1": 398.8, "innehåll": "Skruv 3,5 x 25 med rundat huvud. Rostfritt austenitiskt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 236, "x0": 446.5, "y0": 77.4, "x1": 570.6, "y1": 123.6, "innehåll": "Figur 7:29. AMA Hus 21, JT-521/1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 236, "x0": 446.5, "y0": 132.4, "x1": 570.6, "y1": 178.6, "innehåll": "Figur 7:30. AMA Hus 21, JT-521/2. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 237, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 203.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästning rörsvep till träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 237, "x0": 36.9, "y0": 266.9, "x1": 264.7, "y1": 288.0, "innehåll": "Figur 7:31. Infästning stuprörssvep till träpanel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 237, "x0": 36.9, "y0": 487.7, "x1": 298.1, "y1": 508.9, "innehåll": "Bild 7:13. Infästning av rörsvep med 2 st specialskruvar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 238, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 383.2, "y1": 73.4, "innehåll": "\\\"Fästdon med \\\"estetisk\\\" utformning\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 238, "x0": 36.9, "y0": 199.3, "x1": 317.3, "y1": 220.4, "innehåll": "Bild 7:14. Borrande skruv för infästning till underlag av trä."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 238, "x0": 36.9, "y0": 344.2, "x1": 348.8, "y1": 365.4, "innehåll": "Bild 7:15. Borrande skruv för inbördes sammanfogning och beslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 423.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Infästning för tak- och väggbeklädnad av plåt påverkas huvudsakligen av sugkrafter orsakade av vinden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 396.8, "y1": 160.5, "innehåll": "Den dimensionerande vindlasten för en byggnad bestäms av byggnadens höjd, utformning, terrängtyp och geografiska belägenhet. Vindlasten beräknas enligt Eurokod 1 SS-EN 1991-1-4 Allmänna laster – Vindlast."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.9, "y1": 311.0, "innehåll": "Vindlastens påverkan bestäms av olika formfaktorer (c pe och c pi ) och ett karakteristiskt värde på vindens hastighetstryck. (q p )). Formfaktorns storlek för utvändig vindlast c pe beror på vindriktningen och byggnadens geometriska utformning. Exempel på formfaktorer för tak enligt figur 7:32 och för vägg enligt figur 7:33. Vindlastens karakteristiska hastighetstryck (q p ) bestäms av referens-vindhastigheten, (v b ), terrängtyp och byggnadens höjd (h). Exempel på hastighetstryck (q p ) för terrängtyp 1 framgår av tabell 7:8. I hörn- och randzonerna längs byggnadens ytterkanter kan vindsuget vara 2-3 gånger högre än på inre takytor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 316.3, "x1": 427.5, "y1": 375.1, "innehåll": "Byggnader med en eller flera sidor helt öppna eller med dominanta öpp-ningar i form av portar påverkas också av invändig vindlast. I de fall där takkonstruktionen inte är lufttät påverkas således också den yttre bekläd-naden av ett inre övertryck som ska kombineras med den utvändiga vindlasten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 380.4, "x1": 420.8, "y1": 404.0, "innehåll": "Formfaktorer för invändig vindlast c pi beräknas också enligt Eurokod 1 enligt ovan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 409.0, "x1": 227.4, "y1": 430.2, "innehåll": "Exempel på ej lufttäta konstruktioner är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 435.5, "x1": 394.9, "y1": 481.7, "innehåll": "Profilerad byggplåt med eller utan ångspärr Betong eller lättbetong med öppna fogar I respektive zon beräknas den dimensionerande vindens suglastpåverkan som:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 487.7, "x1": 204.5, "y1": 511.8, "innehåll": "W TOT = ϒ f ϒ d q p (c pe – c pi )"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 516.3, "x1": 201.7, "y1": 539.9, "innehåll": "W TOT = Dimensionerande vindlast"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.1, "y0": 545.6, "x1": 287.2, "y1": 569.2, "innehåll": "ϒ f = Partialkoefficient för huvudlast (säkerhetsfaktor)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.1, "y0": 574.1, "x1": 307.8, "y1": 597.7, "innehåll": "ϒ d = Partialkoefficient för säkerhetsklass (säkerhetsfaktor)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 602.7, "x1": 245.2, "y1": 629.1, "innehåll": "q p = Karakteristiskt hastighetstryck (kN/m 2 )"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 634.1, "x1": 219.0, "y1": 657.7, "innehåll": "c pe = Formfaktor för utvändig vindlast"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.9, "y0": 670.3, "x1": 217.4, "y1": 693.9, "innehåll": "c pi = Formfaktor för invändig vindlast"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.1, "y0": 727.4, "x1": 180.6, "y1": 751.0, "innehåll": "ϒ d = 0,83 för säkerhetsklass 1"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.1, "y0": 756.0, "x1": 180.6, "y1": 779.6, "innehåll": "ϒ d = 0,91 för säkerhetsklass 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 36.1, "y0": 784.6, "x1": 175.0, "y1": 808.2, "innehåll": "ϒ d = 1,0 för säkerhetsklass 3"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 446.5, "y0": 144.9, "x1": 568.8, "y1": 203.7, "innehåll": "Figur 7:32 a. Zonutbredning för pulpet med lutning 1/10 (5,7°) enligt Eurokod 1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 446.5, "y0": 207.6, "x1": 550.0, "y1": 279.0, "innehåll": "Formfaktorn Cpe för pulpettak: Hörnzon = -2,6 Randzon = -2,0 Mittzon = -1,2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 446.5, "y0": 295.4, "x1": 556.8, "y1": 354.2, "innehåll": "x = minsta värdet av l eller 2h y = minsta värdet av b eller 2h"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 446.5, "y0": 423.6, "x1": 572.0, "y1": 482.4, "innehåll": "Figur 7:32 b. Zonutbredning för sadeltak med lutning 1/10 (5,7°) enligt Eurokod 1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 446.5, "y0": 486.4, "x1": 550.0, "y1": 570.2, "innehåll": "Formfaktorn Cpe för sadeltak: Hörnzon = -2,5 Randzon = -2,0 Nockzon = -1,2 Mittzon = -1,0"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 239, "x0": 446.5, "y0": 660.5, "x1": 570.6, "y1": 744.4, "innehåll": "Figur 7:33. Exempel på formfaktorer för utvändig vindlast (Cpe) på väggar. Höjden på byggnaden förutsätts vara mindre än bredden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 208.3, "y1": 45.5, "innehåll": "Säkerhetsklasser enligt SS-EN 1990"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 36.9, "y0": 50.9, "x1": 414.3, "y1": 249.7, "innehåll": "Säkerhetsklass 1, låg, liten risk för personskada Säkerhetsklass 2, normal, någon risk för personskada Säkerhetsklass 3, hög, stor risk för personskada Höjd (m)21 m/s22 m/s23 m/s24 m/s25 m/s26 m/s 2 0,48 0,52 0,57 0,62 0,68 0,73 4 0,57 0,63 0,68 0,75 0,81 0,88 8 0,67 0,74 0,81 0,88 0,96 1,04 12 0,74 0,81 0,88 0,96 1,05 1,13 16 0,78 0,86 0,94 1,02 1,11 1,21 20 0,82 0,90 0,98 1,07 1,17 1,26 25 0,86 0,94 1,03 1,12 1,22 1,32 Tabell 7.8. Exempel på karakteristiskt hastighetstryck q p enligt Eurokod 1 (SS-EN 1991-1-4) för terrängtyp I. Fem olika terrängtyper (0, I, II, III, IV) beskrivs i standarden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 417.1, "y1": 288.7, "innehåll": "Terrängtyp 0 motsvarar havs och kustområden exponerat för öppet hav och är mest utsatt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 344.1, "y1": 315.2, "innehåll": "Terrängtyp IV motsvarar tätbebyggda områden och är minst utsatt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 446.5, "y0": 90.6, "x1": 572.3, "y1": 237.2, "innehåll": "\\\"Figur 7:34 a. Terrängtyp 0. Havs- eller kustområde exponerat för öppet hav. Denna figur och de nedan följande kommer från Balkongföreningen i Nordens skrift \\\"Tekniska anvisningar för kvalitetssäkring av balkonger och inglasningar\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 446.5, "y0": 310.1, "x1": 571.0, "y1": 381.4, "innehåll": "Figur 7:34 b. Terrängtyp I. Sjö eller plant och horisontellt område med försumbar vegetation och utan hindet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 446.5, "y0": 454.3, "x1": 567.5, "y1": 563.2, "innehåll": "Figur 7:34 c. Terrängtyp II. Område med låg vegetation som gräs och enstaka hinder (träd, byggnader) med minsta inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 240, "x0": 446.5, "y0": 636.2, "x1": 568.2, "y1": 770.2, "innehåll": "Figur 7:34 d. Terrängtyp III. Område täckt med vegetation eller byggnader eller med enstaka hinder med största inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd (till exempel byar, förorter, skogsmark)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 241, "x0": 36.9, "y0": 92.0, "x1": 158.0, "y1": 163.3, "innehåll": "Figur 7:34 e. Terrängtyp IV. Område där minst 15 % av arean är bebyggd och där byggnadernas medelhöjd är > 15 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.9, "y1": 146.6, "innehåll": "Snöns belastningpå klammerinfästningen kan i vissa lägen bli betydande.De avgörande faktorerna ärtakets lutning, snömängden som ligger på taket och om det finns snörasskydd eller inte. Dimensionerande snömängd varierar över landet. Boverkets karta med olika snözonerför dimensionerande snölast enligt Eurokod 1 del 1 – 3. Inom Sverige finns det 8 snözoner. Se figur 7:35. och tabell 7:8."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 36.9, "y0": 154.7, "x1": 322.2, "y1": 347.2, "innehåll": "Snözon Snölastens grundvärde s (kN/m ) 1 1,0 1,5 1,5 2 2,0 2,5 2,5 3 3,0 3,5 3,5 4 4,0 4,5 4,5 5,5 5,5 Tabell 7:8. Snölastens grundvärden enligt Eurokod 1 del 1- 3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 36.9, "y0": 352.5, "x1": 432.4, "y1": 411.3, "innehåll": "Ska man förhindra att snön glider av taket så räcker det inte alltid med ett snörasskydd nere vid takfoten. Beroende på lutning och snömängd kan det krävas flera rader med snörasskydd. Vägledande för detta är längsta avstånd mellan snörasskydd enligt SS 831335. Se diagramet nedan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 36.9, "y0": 416.6, "x1": 424.3, "y1": 437.8, "innehåll": "Snöns karakteristiska last i takplanet vid falsavstånd 600 mm, kN/löpmeter fals"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 38.3, "y0": 444.5, "x1": 171.5, "y1": 490.7, "innehåll": "Snözon Last med formfaktor 0,8 kN/m2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 180.2, "y0": 450.8, "x1": 430.9, "y1": 484.5, "innehåll": "Lutning 5° Lutning 15° Lutning 25° Lutning 35° Lutning 45°"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 36.9, "y0": 483.7, "x1": 419.5, "y1": 611.3, "innehåll": "1,0 0,8 0,04 0,12 0,18 0,22 0,24 1,5 1,2 0,06 0,18 0,27 0,34 0,36 2,0 1,6 0,08 0,24 0,36 0,45 0,48 2,5 2,0 0,10 0,30 0,46 0,56 0,60 3,0 2,4 0,13 0,36 0,55 0,67 0,72 3,5 2,8 0,15 0,42 0,64 0,78 0,84 4,0 3,2 0,17 0,48 0,73 0,90 0,96 4,5 3,6 0,19 0,54 0,82 1,00 1,08 5,5 4,4 0,23 0,66 1,00 1,23 1,32 Tabell 7:9. Snöns karakteristiska last i takplanet för tak med snörasskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 36.9, "y0": 616.7, "x1": 390.0, "y1": 662.9, "innehåll": "Observera att belastningen från plåtens egenvikt och takskyddsanordningar tillkommer. För att erhålla dimensionerande last ska lasten kompletteras med partialkoefficienter för huvudlast och säkerhetsklass."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 36.9, "y0": 668.2, "x1": 218.2, "y1": 689.4, "innehåll": "Belastningen beräknas enligt följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 446.5, "y0": 237.6, "x1": 564.5, "y1": 308.9, "innehåll": "Figur 7:35. Sveriges olika snözoner. Mörkblå zon har lägst snölast medan mörkröd zon hör högst snölast."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 446.5, "y0": 413.2, "x1": 558.4, "y1": 446.9, "innehåll": "Figur 7:36. Snölastens kraft i takplanet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 242, "x0": 446.5, "y0": 538.6, "x1": 563.0, "y1": 597.4, "innehåll": "Figur 7:37. Exempel på kraftöverföring via fast klammer till fast underlag"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 243, "x0": 36.9, "y0": 300.3, "x1": 261.9, "y1": 321.5, "innehåll": "Figur 7:37. Kraftkomposanten i takplanet = Ph."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 243, "x0": 36.9, "y0": 487.1, "x1": 289.8, "y1": 508.2, "innehåll": "Tabell 7:10. Beräkningsformeln för resulterande kraft."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 372.1, "y1": 96.4, "innehåll": "Rekommendationer för infästning av falsad plåt med hänsyn till vindlast."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 412.2, "y1": 148.0, "innehåll": "Infästning av klammer bör ske med skruv. Normalt behövs endast en skruv i varje klammer. Alternativt kan klammer ha annan utformning och infästning som ger jämförbar hållfasthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 425.9, "y1": 187.0, "innehåll": "I Eurokod 5, träkonstruktioner (SS-EN 1995-1-4) anges teoretiska förutsättningar för beräkning av skruvförband i träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 433.6, "y1": 251.1, "innehåll": "Infästning av klammer ska enligt AMA Hus 21 dimensioneras för normerade laster men med ett största inbördes avstånd av 600 mm. Gäller oavsett typ av infästning till underlaget. Spik har betydlig lägre dimensionerande utdragsvärden än skruv varför det generellt alltid krävs två spikar i varje klammer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 332.7, "y1": 277.6, "innehåll": "Observera att utdragslasten för spik reduceras när virket torkar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 282.9, "x1": 427.1, "y1": 329.1, "innehåll": "Med bakgrund av att hålfastheten hos skruvade klammer på underlag av trä teoretiskt sett skulle kunna möjligöra ännu större klammeravstånd än 600 mm måste också plåtmaterialet kontrolleras avseende bandbredd och böjstyvhet i falsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 334.5, "x1": 418.5, "y1": 368.1, "innehåll": "Vindsuget ger upphov till en pumpande rörelse som påverkar plåten speciellt i hörn och randzoner på byggnader i utsatta lägen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 373.5, "x1": 426.3, "y1": 419.7, "innehåll": "Förundersökningar har utförts i vindlastkammare med ökande dynamisk belastning i intervaller på traditionell bandtäckning med stålplåt. Klammerinfästning c = 600 mm skruvat i träunderlag och falsavstånd 600 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 36.9, "y0": 425.0, "x1": 433.9, "y1": 496.4, "innehåll": "Undersökningen visade att klammeravståndet på 600 mm inte i detta fall påverkade styrkan hos klammerinfästningen. Falsavstånd c = 600 mm kan däremot vid högre vindbelastning medföra risk för kvarstående deformation i både fals och plana delar av plåttäckningen. För att undvika detta kan det vara nödvändigt att minska plåtbandens bredd. AMA Hus rekommenderar att infästningsplan upprätta för varje enskilt objekt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 244, "x0": 446.5, "y0": 193.0, "x1": 552.2, "y1": 251.8, "innehåll": "Figur 7:37. Klammer med skruv respektive klammer avsedd för klammerpistol."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 399.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Rekommendation om klammeravstånd vid skruvinfästning av klammer i 23 mm underlagsspont."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 142.3, "x1": 290.2, "y1": 222.5, "innehåll": "Falsavstånd 600 mm respektive 450 mm. Underlag 23 mm underlagsspont Fästdon Rostfri klammerskruv, dimension minst 4,3 x 26 mm. Taktyp Sadel- eller pulpettak med lutning > 5° – 30° Klammer Dimensioneringsvärde klammer + skruv = 630 N Tabell 7:11."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 227.9, "x1": 432.7, "y1": 274.1, "innehåll": "Med utgångspunkt från ovanstående förutsättningar där den dimensionerande hållfastheten mot utdragslast hos skruven är känd går det att beräkna hållfastheten mot suglast hos plåtens infästning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 279.4, "x1": 426.0, "y1": 325.6, "innehåll": "I tabell 7:12redovisas infästningens hållfasthet för olika fals- och klammeravstånd. Används andra fästdon än skruv med minsta dimension 4,3 x 26 mm kan naturligtvis motsvarande tabell upprättas för dessa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 40.5, "y0": 332.4, "x1": 429.0, "y1": 383.0, "innehåll": "Falsavstånd, c fals Klammeravstånd, c klammer Läge Infästningens dimensionerande hållfasthet mot suglast 600 mm 600 mm Mittzon 1,75 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 55.9, "y0": 375.6, "x1": 380.7, "y1": 399.7, "innehåll": "600 mm 450 mm Randzon 2,30kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 55.9, "y0": 393.0, "x1": 380.7, "y1": 417.2, "innehåll": "450 mm 450 mm Hörnzon 3,10 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 434.4, "y1": 443.4, "innehåll": "Tabell 7:12. Infästningens dimensionerande hållfasthet mot suglast vid varierande fals- och klammeravstånd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 448.7, "x1": 278.4, "y1": 469.9, "innehåll": "Observera! Tak med lutning < 5° beräknas särskilt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 505.2, "x1": 432.1, "y1": 563.9, "innehåll": "Ett hus i Stockholms innerstad ska täckas med bandtäckning. Husets största höjd är 16 m, bredden 20 m och längden 20 m. Taklutningen är 5,7° och takformen är pulpettak. Underlaget för infästning är 23 mm underlagsspont täckt med underlagstäckning. Infästning sker med en klammerskruv 4,3 x 26 mm i varje klammer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 599.2, "x1": 427.1, "y1": 648.2, "innehåll": "Enligt Eurokod 1 (SS-EN-1994-1-1) kan terrängtypen betraktas som IV och referensvindhastigheten 24 m/s. Detta ger karakteristiskt hastighetstryck 0,49 kN/m 2 . Säkerhetsklass 3. Den förenklade modellen för formfaktorer i figur 7:32 används."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 653.6, "x1": 355.9, "y1": 674.7, "innehåll": "Dimensionerande suglastpåverkan enligt formel 1 och figur 7:32 blir:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 680.1, "x1": 311.7, "y1": 707.1, "innehåll": "Hörnzon HZ W TOT = 1,5 x 1,0 x 2,6 x 0,49 = 1,9 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 712.1, "x1": 314.5, "y1": 738.5, "innehåll": "Randzon RZ W TOT = 1,5 x 1,0 x 2,0 x 0,49 = 1,47 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 743.5, "x1": 318.3, "y1": 770.5, "innehåll": "Mittzon MZ W TOT = 1,5 x 1,0 x 1,2 x 0,49 = 0,90 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 36.9, "y0": 775.5, "x1": 362.9, "y1": 809.2, "innehåll": "Enligt tabell 7:12kan falsavståndet 600 mm användas över hela taket. Klammeravstånd c = 450 mm i hörnzoner och c = 600 mm övriga ytor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 446.5, "y0": 169.3, "x1": 571.0, "y1": 203.0, "innehåll": "Figur 7:38. Klammer och falsavstånd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 245, "x0": 446.5, "y0": 288.5, "x1": 569.8, "y1": 359.8, "innehåll": "Figur 7:39. Exempel på infästningsplan enligt beräkningsexempel 2 och ovanstående rekommendation."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 54.4, "x1": 425.6, "y1": 125.7, "innehåll": "Ett hus i Helsingborgs hamn ska täckas med bandtäckning. Husets största höjd är 40 m, bredden 30 m och längden 40 m. Taklutningen är 5,7° och takformen är sadeltak. Varje takfall blir då 15,5 m. Underlaget för infästning är 23 mm underlagsspont täckt med underlagstäckning. Infästning sker med en klammerskruv 4,3 x 26 mm i varje klammer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 161.0, "x1": 427.1, "y1": 197.7, "innehåll": "Enligt Eurokod 1 (SS-EN-1995-1-1) kan terrängtypen betraktas som0 (noll)och referensvindhastigheten 26 m/s. Detta ger karakteristiskt hastighetstryck 1,51 kN/m 2 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 202.8, "x1": 377.3, "y1": 223.9, "innehåll": "Partialkoefficient för huvudlast (säkerhetsfaktor) 1,5 och säkerhetsklass 3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 229.2, "x1": 422.2, "y1": 262.9, "innehåll": "När resultatet enligt det förenklade beräkningsexemplet 1 överstiger värdena i tabell 7:9afinns det anledning att göra en mera exakt dimensionering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 268.3, "x1": 341.9, "y1": 295.3, "innehåll": "Hörnzon, HZ W TOT = 1,5 x 1,0 x 2,5 x 1,51 = 5,66 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 300.3, "x1": 339.6, "y1": 326.7, "innehåll": "Randzon, RZ W TOT = 1,5 x 1,0 x 2,0 x 1,51 = 4,53 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 341.5, "y1": 358.8, "innehåll": "Randzon nock, RZN W TOT = 1,5 x 1,0 x 1,2 x 1,51 = 2,72 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 363.7, "x1": 345.5, "y1": 390.1, "innehåll": "Mittzon, MZ W TOT = 1,5 x 1,0 x 1,0 x 1,51 = 2,26 kN/m 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 395.1, "x1": 432.4, "y1": 453.9, "innehåll": "Baserat på tidigare erfarenheter av bandtäckningar i extremt utsatta lägen väljes här falsavstånd 300 mm i hörn och randzoner. I nock och mittzon med lägre laster bedöms falsavstånd 450 mm vara tillräckligt. Falsavstånd ochfalsmått framgår av tabell 7:13 och infästningsplan (fig 7:39)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 459.2, "x1": 421.0, "y1": 492.9, "innehåll": "Hörn-, rand-, nock- och mittzonsutbredning är beräknade enligt Eurokod 1 (SS-EN- 1994-1-1)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 246, "x0": 36.9, "y0": 500.1, "x1": 373.6, "y1": 593.9, "innehåll": "LäGELAST kN/m 2 BANDBREDD mmKLAMMERAVSTåND mm HZ 5,66 300 370 RZ 4,53 300 460 NZ 2,72 450 500 MZ 2,26 450 600 Tabell 7:13."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 361.9, "y1": 73.4, "innehåll": "Infästning av profilerad byggplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 301.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Rekommendationer för infästning av profilerad byggplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 131.7, "x1": 429.1, "y1": 190.5, "innehåll": "\\\"Profilerad byggplåt fästs till underlag av åsar, regler och bärande balkar med fästdon i plåtens profilbotten. För utvändig montering av tak- och väggplåt används korrosionshärdig skruv med tätningsbricka. Se avsnitten \\\" Korrosionshärdighet \\\" och \\\" Täthet \\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 195.8, "x1": 238.0, "y1": 216.9, "innehåll": "Läs också Kapitel 14: Lättbyggnadsteknik."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 222.3, "x1": 404.6, "y1": 256.0, "innehåll": "För invändig montering används samma typ av fästdon med till respektive miljö anpassad korrosionshärdighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 261.3, "x1": 413.9, "y1": 295.0, "innehåll": "För infästning av högprofil till underlag av stål användes skruv eller skjutspik. För infästning till underlag av trä användes skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 300.3, "x1": 429.7, "y1": 334.0, "innehåll": "För infästning av högprofil till underlag av betong används skjutspik, betongspik eller expanderskruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 339.3, "x1": 426.7, "y1": 385.6, "innehåll": "\\\"Profilerad plåt sammanfogas i sidöverlapp oftast med så kallad sidöverlappsskruv. Se avsnittet \\\"Klämteknik\\\". För ut- och invändig montering anpassas korrosionsbeständighet och täthet enligt ovan.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 420.9, "x1": 434.7, "y1": 479.6, "innehåll": "Eftersom profilerad plåt är vek tvärs profilriktningen begränsas avståndet mellan infästningspunkterna. Tabell 7:14 visar exempel på minsta infästning för två vanliga profildimensioner. Tätare infästning kan krävas för att klara lasterna, se avsnittet nedan om dimensionering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 514.9, "x1": 436.5, "y1": 561.2, "innehåll": "Profilerad byggplåt ska fästas till underlaget för att dels klara de krafter som den utsätts för av yttre laster såsom vind- och snölaster dels krafter som krävs för att staga de balkar som plåten är fäst till."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 566.5, "x1": 431.1, "y1": 692.1, "innehåll": "Dessa stagkrafter beror, förutom av lasten, även på profilgeometrin hos de bärande balkarna och deras spännvidd. Till exempel ger alla icke dubbelsymetriska balkar upphov till vridande moment, k h x lastenx balkhöjden, som ska upptas av skruvförbanden, se figur 7:44 och 7:45. C-profiler med en ostagad fläns blir särskilt instabila, i synnerhet vid uppåtriktade laster. C-profiler bör därför endast användas när båda flänsarna är sido-stagade. Sidokrafter av k h x lasten samt av taklutningen förs från den profilerade plåten till upplaget via Z-profilens överflänsar inom området närmast upplagen. Därför krävs oftast extra infästning i detta område. Exempel på infästning av trapetsprofilerad plåt till Z-profil enligt figur 7:45."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 697.5, "x1": 418.5, "y1": 756.2, "innehåll": "Profilerad plåt är mycket styv i sitt plan och används ofta för att stabilisera hallbyggnader för vindlaster och måttliga traverslaster genom så kallad skivverkan. Detta ger krafter både mellan plåtar och balkar och mellan plåtar inbördes för vilka skruvförbanden måste dimensioneras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 36.9, "y0": 761.6, "x1": 430.6, "y1": 795.3, "innehåll": "Rörelser på grund av temperaturförändringar ger upphov till tvångskrafter i fasta upplag. Dessa krafter kan, om de blir alltför stora ge upphov till hålförlängningar med"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 446.5, "y0": 158.9, "x1": 569.2, "y1": 205.1, "innehåll": "Figur 7:40. Infästning av väggplåt på ståloch träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 446.5, "y0": 287.1, "x1": 569.2, "y1": 333.3, "innehåll": "Figur 7:41. Infästning av takplåt på ståloch träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 446.5, "y0": 418.1, "x1": 569.2, "y1": 464.3, "innehåll": "Figur 7:42. Infästning av högprofil på ståloch träunderlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 446.5, "y0": 567.9, "x1": 569.2, "y1": 601.6, "innehåll": "Figur 7:43. Infästning av högprofil på betong."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 247, "x0": 446.5, "y0": 734.4, "x1": 542.2, "y1": 780.6, "innehåll": "Figur 7:44. Sammanfogning av sidöverlapp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 405.1, "y1": 58.1, "innehåll": "risk för läckage. Största sammanhängande plåtlängd utan rörelsefogar begränsas därför. Se figur 7:48."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 392.4, "y1": 97.1, "innehåll": "Vid längre takfall måste temperaturrörelserna beaktas genom antingen rörliga ändöverlapp enligt figur 7:49 eller eftergivliga upplag enligt figur 7:50."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 36.9, "y0": 102.4, "x1": 432.2, "y1": 148.7, "innehåll": "Dimensionering av profilerad plåt och dess infästning kan vara relativt komplicerad och vi rekommenderar därför att den utförs av erfarna konsulter eller tillverkare av byggplåt med egna konstruktörer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 36.9, "y0": 251.5, "x1": 352.1, "y1": 272.7, "innehåll": "Tabell 7:14. Exempel på minsta infästning för trapetsprofilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 36.9, "y0": 433.4, "x1": 426.1, "y1": 492.2, "innehåll": "Figur 7:45. Z-profil i tak vid snölast respektive vindlast. kh är ~ 0,12 - 0,20 beroende på profilform. Z-profiler är gynnsamma eftersom det vridande momentet av kh balanseras kring livets överkant av lastangreppspunktens läge. Dock uppstår extra skjuvkrafter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 36.9, "y0": 653.6, "x1": 427.3, "y1": 712.4, "innehåll": "Figur 7:46. C-profil i tak vid snölast respektive vindlast. kh är ~ 0,12 - 0,20 beroende på profilform. C-profiler är mycket olämplig när ena flänsen är ostagad eftersom det vridande momentet och lastangreppspunkten samverkar för att vrida balken runt infästningspunkten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 446.5, "y0": 128.9, "x1": 565.2, "y1": 212.8, "innehåll": "Figur 7:48. Största sammanhängande plåtlängd för stålplåt är högst 7 m och för aluminiumplåt högst 3,0 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 446.5, "y0": 289.2, "x1": 542.2, "y1": 322.9, "innehåll": "Figur 7:49. Rörligt ändöverlapp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 248, "x0": 446.5, "y0": 435.5, "x1": 561.0, "y1": 469.2, "innehåll": "Figur 7:50. Eftergivligt upplag"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 249, "x0": 36.9, "y0": 165.1, "x1": 420.6, "y1": 198.8, "innehåll": "Figur 7:47. Infästning av profilerad plåt till lättbalk vid knap. Skarvning av lättbalk och infästning till knap."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 250, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 348.6, "y1": 96.4, "innehåll": "Valet av fästdon är en viktig fråga för en byggnads totala livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 250, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 432.4, "y1": 148.0, "innehåll": "En rad viktiga funktioner ska vara uppfyllda för att fästdonet ska fungera på bästa sätt. Självfallet ska det hålla för alla förväntade laster men också erbjuda tillfredsställande täthet, bra monteringsmöjligheter samt vara estetiskt tilltalande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 250, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 414.8, "y1": 199.5, "innehåll": "En grundbult inom all infästningsteknik är att fästdonet har längre livslängd än det material som ska fästas in. Därför är fästdon av rostfritt stål alltid att föredra vid användning utomhus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 251, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 435.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid utformning och utförande av plåtkonstruktioner är det nödvändigt att ta hänsyn till de rörelser och krafter som kan uppstå på grund av temperaturskillnader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 251, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 409.8, "y1": 148.0, "innehåll": "Skillnader i temperaturen kan dels ge rörelser i det enskilda materialet dels skilda rörelser mellan olika byggnadsdelar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 251, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 433.0, "y1": 187.0, "innehåll": "En fasadbeklädnad eller taktäckning kan utsättas för mycket stora temperaturväxlingar under såväl ett enskilt dygn som under ett år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 251, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 423.7, "y1": 276.2, "innehåll": "I detta kapitel redovisas på vilket sätt plåt påverkas vid temperaturskillnader. Vidare redovisas även vilka temperaturer som kan uppstå under olika årstider. Kännedomen om detta är nödvändig för att på rätt sätt kunna dimensionera rörelsefogar samt utforma detaljer när plåt används som taktäckning eller väggbeklädnad. För dimensionering av bärverk, åsar med mera hänvisas till gällande Eurokoder samt de anvisningar som tillverkarna tillhandahåller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 251, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 565.5, "y1": 253.2, "innehåll": "Bild 8:1. Vid såväl skiv- som bandtäckningar ska rörelserna i plåten beaktas vid infästning och utformning av detaljer. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 424.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Alla material krymper eller utvidgas vid temperaturförändringar. Storleken på dessa rörelser beror dels på materialet dels på den uppkomna temperaturskillnaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 373.9, "y1": 148.0, "innehåll": "För att bestämma storleken på rörelserna måste hänsyn tas till materialets längdutvidgningskoefficient."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 418.9, "y1": 187.0, "innehåll": "Längdutvidgningskoefficienten anges som den rörelseändring som uppstår vid 1 °C temperaturskillnad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 341.7, "y1": 213.5, "innehåll": "Längdförändringen – D l – kan bestämmas med följande samband:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 218.8, "x1": 213.6, "y1": 254.6, "innehåll": "D l = L x a x (t 2 –t 1 ) = D l = L x a x D t (Formel 1)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 259.9, "x1": 261.3, "y1": 335.8, "innehåll": "där L = plåtens längd α = den termiska längdutvidgningskoefficienten t 2 = dimensionerande plåttemperatur t 1 = plåtens temperatur vid läggningstillfället."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 38.3, "y0": 342.8, "x1": 373.4, "y1": 413.0, "innehåll": "Material Längutvidgningskoefficient α °C -1 Längdutvidgning per m vid 100 °C temperaturskillnad Aluminium 23 x 10 -6 2,3 mm Bly 29 x 10 -6 2,9 mm"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 38.3, "y0": 406.2, "x1": 325.0, "y1": 473.4, "innehåll": "Koppar 17 x 10 -6 1,7 mm Mässing 19 x 10 -6 1,9 mm Olegerat stål 12 x 10 -6 1,2 mm"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 38.3, "y0": 466.1, "x1": 325.0, "y1": 499.8, "innehåll": "Rostfritt stål 16 x 10 -6 1,6 mm"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 492.6, "x1": 431.9, "y1": 543.7, "innehåll": "Titanzink 22 x 10 -6 2,2 mm Tabell 8:1. Längdutvidgningskoefficient för olika metaller. De värden som anges avser det temperaturintervall som kan förekomma på tak och fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 549.1, "x1": 427.6, "y1": 626.2, "innehåll": "Plåtens temperatur under en het sommardag kan vara upp emot + 75 °C. Om det vid läggningstillfället är + 20 °C innebär det att en 15 m lång stålplåt kan få en längdökning på Dl = 15 x 12 x 10 -6 x 55 = 0,0099 m = 9,9 mm. På vintern kan plåten få en temperatur på – 25 °C vilket innebär att plåten i förhållande till utgångsläget får en längdminskning på Dl = 15 x 12 x 10 -6 x 45 = 0,008 m = 8 mm"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 631.3, "x1": 430.8, "y1": 690.1, "innehåll": "Som framgår av ovanstående exempel är det temperaturen vid läggningstillfället som är avgörande för hur stora längdförändringarna blir. Detta anger också den rörelsemån som måste finnas i eventuella rörelsefogar och vid detaljer för att det inte ska uppstå skador i plåten eller på anslutande byggnadsdelar eller material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 36.9, "y0": 695.4, "x1": 435.6, "y1": 741.6, "innehåll": "Tabell 8:2 visar längdförändringen vid olika läggningstemperatur. Tabellen avser stålplåt och har som högsta temperatur på sommaren + 75 °C och på vintern – 35 °C. L avser plåtlängd från en fast punkt (zon)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 252, "x0": 38.3, "y0": 748.3, "x1": 418.3, "y1": 811.3, "innehåll": "Längdförändring i mm/mLängdförändring i mm/m Läggningstemperatur °C Sommar (+ 75 °C) Vinter (- 35 °C) – 10 + 1,0 x L – 0,3 x L 0 +0,9 x L – 0,4 x L"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 253, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 377.1, "y1": 85.4, "innehåll": "+ 10 +0,8 x L – 0,5 x L + 20 +0,7 x L – 0,7 x L + 30 +0,5 x L – 0,8 x L Tabell 8:2. Längdförändring på stålplåt vid olika läggningstemperaturer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 253, "x0": 36.9, "y0": 120.5, "x1": 432.9, "y1": 166.8, "innehåll": "Temperaturen vid läggning: + 20 °C Avstånd L från fast punkt (zon) till takfot (språng): 10 m. Detta ger en största längdutvidgning på sommaren som är + 0,7 x 10 = ~ + 7 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 253, "x0": 36.9, "y0": 172.1, "x1": 373.2, "y1": 193.3, "innehåll": "Den största sammandragningen under vintern blir – 0,7 x 10 =~ – 7 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 253, "x0": 36.9, "y0": 198.6, "x1": 435.9, "y1": 307.5, "innehåll": "Vid utformning av detaljer, infästningar med mera måste hänsyn tas till de rörelser som kan uppstå i plåten. Det är också viktigt att tänka på de rörelser som kan uppstå i underlaget som plåten ligger på eller är infäst till. I vissa fall kan dessa rörelser samverka med plåten vilket innebär att de framräknade värdena är på den säkra sidan. Men det kan också vara tvärtom, det vill säga att underlaget rör sig och inte plåten. Exempel på detta är rörelsefogar i stommen till en byggnad. Plåtens rörelser kan vara helt underordnad de rörelser som finns i stommen och detaljerna måste naturligtvis utformas med hänsyn till detta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 405.1, "y1": 73.4, "innehåll": "Faktorer som påverkar temperaturen"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 423.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Ett tak eller en fasad kan utsättas för mycket stora och växlande temperaturer under såväl ett enskilt dygn som under ett helt år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 325.1, "y1": 135.4, "innehåll": "Temperaturen beror av flera olika faktorer där de viktigaste är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 429.9, "y1": 299.9, "innehåll": "lufttemperatur solinstrålningens intensitet vindhastigheten ytans förmåga att avleda värme takets eller ytterväggens värmemotstånd och värmekapacitet För dimensionering av största rörelsemån, plåtlängder och fästdon är det främst extremvärdena för temperaturskillnaderna som är av intresse. De största skillnaderna förekommer sällan men det är trots allt dessa som är grunden för vilken rörelsemån som till exempel en plåttäckning måste ha mot en ränndal, skorsten eller annat hinder. Risken för utmattning och rörelseskador är stor även om rörelsen är mindre men sker snabbt och ofta. Ett åskregn under en het sommardag kan innebära att plåtens temperatur snabbt sänks från + 75 – + 80 °C till + 15 – + 20 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 305.2, "x1": 431.5, "y1": 338.9, "innehåll": "Den största temperaturskillnaden per dygn uppnås under klara sommardygn med stark solinstrålning under dagen och kraftig nattutstrålning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 344.2, "x1": 426.9, "y1": 390.4, "innehåll": "Största temperaturskillnaden under kortare intervall fås i gryningen eller skymningen eller ibland i samband med nederbörd. Lägsta temperaturer erhålls under klara nätter med stor nattutstrålning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 395.8, "x1": 417.9, "y1": 431.9, "innehåll": "Den högsta temperaturen på en takyta kan uppskattas med hjälp av den ekvivalenta temperaturen T e = T l + m u x a x I (formel 2)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 436.9, "x1": 244.4, "y1": 530.2, "innehåll": "Där T e = ekvivalent utetemperatur (°C) T l = lufttemperatur (°C) a = takytans absorptionsfaktor I = total solinstrålning (W/m 2 ) m u = värmeövergångstal vid ytan (m 2o C/W)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 535.1, "x1": 428.4, "y1": 581.4, "innehåll": "Den ekvivalenta utetemperaturen är enligt ekvationen densamma som yttemperaturen om underlaget är oändligt värmeisolerande. Som approximation för att beräkna en yttemperatur i dessa sammanhang brukar den dock tillämpas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 586.7, "x1": 435.8, "y1": 672.6, "innehåll": "Värmeövergångsmotståndet m u är bland annat beroende av lufthastigheten vid ytan. Vid skyddade partier används ett värde på 0,07 medan det kan vara 0,04 – 0,05 vid utsatta lägen eller hård vind. En viktig faktor som påverkar temperaturen hos en yta är dess kulör och struktur. Denna egenskap är absorptionsfaktorn och värden enligt tabell 8:3 brukar ofta användas. Det är allmänt känt att en svart yta absorberar mera värme än en vit yta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 708.1, "x1": 422.8, "y1": 770.9, "innehåll": "En solig sommardag kan solinstrålningen uppgå till mer än 1 000 W/m 2 mot ett slätt plåttak. Med en lufttemperatur på + 28 °C och en svart yta med a = 0,9 och värmeövergångsmotståndet mu = 0,05 m 2 x °C/W blir den ekvivalenta temperaturen enligt formel 2 cirka + 75 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 254, "x0": 36.9, "y0": 776.2, "x1": 330.8, "y1": 797.4, "innehåll": "För en profilerad yta antas normalt cirka 10 % lägre temperatur."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 255, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 428.7, "y1": 83.2, "innehåll": "\\\"Uppgifter om högsta och lägsta temperaturer på olika orter i Sverige kan erhållas från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). I \\\"Klimatdata för Sverige\\\", Byggforskningens skrift T2:1972 finns en sammanställning av meteorologiska data.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 255, "x0": 36.9, "y0": 88.5, "x1": 403.6, "y1": 109.6, "innehåll": "I tabell 8:4 lämnas exempel på temperaturförhållanden för några orter i Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 255, "x0": 36.9, "y0": 280.8, "x1": 384.5, "y1": 352.1, "innehåll": "Tabell 8:4. Temperaturförhållanden på några orter i Sverige (°C). 1). Avser perioden 1931 – 1960. 2). Avser perioden 1901 – 1971. 3). Medelvärden av fem års högsta temperaturer som inträffat 1901 – 1950. 4). Lägsta dygnsmedeltal som beräknas inträffa vart 30:e år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 256, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.8, "y1": 121.5, "innehåll": "För att få en uppfattning om antalet temperaturväxlingar under kortare och längre tidsperioder har på KTH genomförts en undersökning av temperaturen på väggar och tak med aluminiumplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 256, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 382.6, "y1": 160.5, "innehåll": "Undersökningens resultat har bland annat legat till grund för bedömning av provningsfrekvens för infästningar av profilerad plåt enligt SS 271116."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 256, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 430.0, "y1": 212.1, "innehåll": "SS 271116 beskriver en metod för att bedöma risken för vattenläckage i fästpunkterna hos trapetsprofilerad takplåt på grund av temperaturrörelser i plåten i förhållande till takstommen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 427.6, "y1": 99.2, "innehåll": "Temperaturrörelser mellan en yttre plåt och stomme"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 424.9, "y1": 147.3, "innehåll": "Enligt StBK-N5, Tunnplåtsnormen, ska vid utformning av byggnadskonstruktioner hänsyn tas till de rörelser och krafter som uppstår på grund av temperaturändringar och de temperaturskillnader som kan uppstå mellan olika konstruktionsdelar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 152.6, "x1": 404.3, "y1": 186.3, "innehåll": "Enligt Tunnplåtsnormen får temperaturskillnader enligt tabell 8:5 användas utan närmare utredning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 191.6, "x1": 424.7, "y1": 250.4, "innehåll": "Enligt Tunnplåtsnormen görs ingen skillnad mellan en fasadbeklädnad eller taktäckning av plåt. Plåt mot uppvärmt utrymme och med utvändig värmeisolering anses ha samma temperatur som den invändiga stommen. En yttre plåt som ligger på en inbrädning eller ovanpå en isolering påverkas däremot av den yttre temperaturen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 255.7, "x1": 392.9, "y1": 289.4, "innehåll": "\\\"De lägsta temperaturerna som kan förutsättas på plåt redovisas bland annat i Byggforskningens skrift T22:1978 \\\"Utvändigt isolerade plåttak\\\", se figur 8:2.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 294.7, "x1": 394.3, "y1": 328.4, "innehåll": "Riktvärden för extrema yttemperaturer på grund av solstrålning angavs i äldre byggregler till de som framgår av tabell 8:6."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 363.7, "x1": 433.3, "y1": 397.4, "innehåll": "Av figur 8:2 samt tabell 8:6 framgår att det kan bli uppemot 100 °C temperaturskillnad på ett plåttak eller plåtfasad under ett år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 402.7, "x1": 307.3, "y1": 423.9, "innehåll": "För en plåtbeklädnad i Sveg kan följande beräkning göras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 482.2, "x1": 374.1, "y1": 528.4, "innehåll": "luftens dygnsmedeltemperatur: + 25 °C plåtens yttemperatur (= luftens dygnsmedeltemperatur + 50 °C ): + 75 °C Vinterdag"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 533.7, "x1": 371.6, "y1": 580.0, "innehåll": "luftens dygnsmedeltemperatur: – 26 °C plåtens yttemperatur = luftens dygnsmedeltemperatur + (- 5 °C): – 31 °C Den största temperaturskillnaden blir således 75 °C + 31 °C = 106 °C."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 257, "x0": 36.9, "y0": 585.3, "x1": 433.9, "y1": 656.6, "innehåll": "En jämförelse med de värden som går att ta fram med ledning av Tunnplåtsnormen ger olika resultat men sammanfattningsvis gäller att de temperaturskillnader som kan uppstå måste beaktas och att det som en grov tumregel går att ange en högsta temperatur på cirka + 75 °C– + 80 °C och en lägsta temperatur på – 20 °C – – 40 °C beroende på läge i landet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 258, "x0": 36.9, "y0": 211.8, "x1": 411.1, "y1": 258.1, "innehåll": "Figur 8:1. Samband mellan temperaturändringarnas storlek och antal baserat på mätningar i Stockholm på ett svagt lutande tak med profilerad plåt i söderläge. Källa: Svensk standard SS 271116."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 258, "x0": 36.9, "y0": 386.7, "x1": 427.5, "y1": 445.5, "innehåll": "Tabell 8:5. Temperaturskillnad up - us °C mellan ytterplåt (up) och stomme (us). För en isolerad byggnad med annan brukstemperatur än us ska värdet (20 - us) adderas till tabellvärdena i de två vänstra kolumnerna. Källa: StBK-N5."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 258, "x0": 36.9, "y0": 609.0, "x1": 428.3, "y1": 655.2, "innehåll": "Tabell 8:6. Riktvärden för extrema yttemperaturer till följd av solstrålning. Värdena gäller under förutsättning att ytorna är svarta (absorptionsfaktorn = 0,9). Källa: SBN 1980."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 259, "x0": 36.9, "y0": 512.1, "x1": 411.1, "y1": 545.8, "innehåll": "Figur 8:2. Dimensionerande lufttemperatur vid lägsta yttemperatur på plåt enligt Byggforskningens skrift T22:1978."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 260, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Temperaturrörelserna kan påverka en fasadbeklädnad eller taktäckning på flera olika sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 260, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 415.1, "y1": 160.5, "innehåll": "Dels kan det uppstå skador i plåten dels i infästningar eller anslutningar till andra material till exempel puts. Den största påverkan sker genom de direkta rörelserna i plåten men kan även ske genom rörelser i underlag eller stomme."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 413.6, "y1": 121.5, "innehåll": "Tak- eller väggkonstruktionen – med dess taktäckning respektive väggbeklädnad – måste utformas på ett sådant sätt att rörelserna kan tas upp utan att det uppstår skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 435.5, "y1": 185.6, "innehåll": "Det är viktigt att komma ihåg att de krafter som uppstår i en trapetsprofilerad plåt är mycket stora. Som exempel kan nämnas att en TRP 45 med tjockleken 0,7 mm och ett åsavstånd av 3 m ger en tryckkraft på cirka 60 kN per breddmeter innan plåten knäcker ut. En slät plåt ger helt naturligt inte samma tryckkrafter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 435.5, "y1": 262.2, "innehåll": "Dessa krafter påverkar i första hand infästningarna som ska dimensioneras med hänsyn till detta och vid plåtändarna måste det finnas tillräcklig rörelsemån. Tillverkare av trapetsprofilerad plåt tillhandahåller anvisningar om hur infästningarna ska dimensioneras och utföras. Olämplig utformning leder till att fästdonen kan skjuvas av eller att hålen vid infästningarna förstoras. Vid dessa hål kan vatten läcka in."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 432.7, "y1": 301.3, "innehåll": "De rörelser som uppstår tvärs en trapetsprofilerad plåt är av mindre betydelse eftersom en viss deformering kan ske i profilerna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 426.9, "y1": 415.5, "innehåll": "Rörelser som sker i en trapetsprofilerad plåt och där ändöverlappen mellan plåtarna inte utförs på rätt sätt med hänsyn till plåtlängderna kan förutom att fästdonen skadas även leda till att vatten kan tränga in i överlappen. I vissa fall används extra infästningar för att dra ihop överlappen vilket kan få samma effekt. På låglutande tak finns ofta en önskan att undvika ändöverlapp vilket kan leda till att allt för långa plåtlängder används. Det är viktigt att följa de rekommendationer som finns för utförande av överlapp och de längsta plåtlängder som kan användas med hänsyn till underlag/bärverk samt infästningarnas utformning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 36.9, "y0": 420.9, "x1": 432.7, "y1": 529.8, "innehåll": "En plan plåt kan tvärs ståndfalserna ta upp de rörelser som uppstår utan särskild hänsyn med tanke på att falserna är utformade med ett basavstånd om cirka 3 mm. I längdriktningen kan plåtbanden eller plåtskivorna fritt röra sig om infästningen sker med glidklammer och där det finns rörelsemån i den ena eller andra eller båda ändarna på banden eller skivorna. Vid en enkelfalsad skivtäckning – som endast förekommer vid metalliserad stålplåt och en taklutning som överstiger 18° – är det sällan några problem med rörelserna. Med hänsyn till falsernas utformning kan rörelserna tas upp såväl tvärs skivorna som längs skivorna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 36.9, "y0": 535.1, "x1": 434.6, "y1": 619.0, "innehåll": "När plåtskivorna vid bandtäckning eller dubbelfalsad skivtäckning måste läggas vinkelrätt i förhållande till varandra är det nödvändigt att beakta rörelserna som kommer att uppstå i två olika riktningar. Såväl i AMA Hus 21 som i tillverkarnas läggningsanvisningar finns rekommendationer om hur detta ska göras för att rörelserna ska bli så små som möjliga respektive ska kunna tas upp i rörelsefogar eller anslutningar med rörelsemån."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 37.0, "y0": 624.3, "x1": 421.6, "y1": 670.5, "innehåll": "Band eller skivor i slät plåt där rörelserna hindras ger i första läget veck eller bulor i plåten. När sedan rörelserna upprepas på grund av temperatursvängningarna kan så småningom ett veck utvecklas till en spricka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 37.0, "y0": 679.4, "x1": 434.1, "y1": 738.1, "innehåll": "Figur 8:3. Vid falsad plåt tas rörelserna i sidled upp av basavståndet, cirka 3 mm, som ska finnas i ståndfalsarna. Basavståndet är också viktigt för att minska risken för pilhöjd mellan falserna. Stor pilhöjd kan vara en orsak till att buller uppstår i ett plåttak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 569.2, "y1": 289.4, "innehåll": "Bild 8:2. Nockbeslaget har skarvats stumt och det syns att plåten buktar upp på grund av längdutvidgningen. Rörelserna kan leda till att hålen blir större och så småningom kan även nitarna skjuvas av. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 446.5, "y0": 374.2, "x1": 571.0, "y1": 558.4, "innehåll": "Bild 8:3. Stum överlappsskarv på ett beslag. Vissa nitar har skjuvats av medan andra håller på att lossna. När denna typ av skarvning används är det nödvändigt att lägga in rörelsefogar med jämna mellanrum. En sådan kan utföras som ett förstorat tätat överlapp med omslag. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 261, "x0": 446.5, "y0": 625.7, "x1": 571.4, "y1": 722.1, "innehåll": "Bild 8:5. Vid enkelfalsade skivtäckningar används endast fasta klammer och rörelserna i plåten kan tas upp i såväl tvärfalser som ståndfalser. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 262, "x0": 36.9, "y0": 163.1, "x1": 434.4, "y1": 221.8, "innehåll": "Bild 8:8. Utmattningsskada i ett plåtband. Orsaken i detta fall är att ett långt band har falsats samman tvärs banden i en taktäckning. Band som går vinkelrätt mot varandra måste antingen utföras med rörelsefogar eller göras i begränsade längder för att rörelserna ska bli så små som möjligt. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 262, "x0": 36.9, "y0": 372.8, "x1": 436.5, "y1": 419.0, "innehåll": "Bild 8:9. Rörelsefog med en svängd fals i ståndskivan. Ståndskivan begränsas i längd till 6 meter mellan de svängda falserna vid stålplåt och till 3 m vid övriga plåtmaterial. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 262, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 566.6, "y1": 287.3, "innehåll": "Bild 8:6. Vid långa dubbelfalsade skivtäckningar samt bandtäckningar – som alltid dubbelfalsas – är det viktigt att ta hänsyn till rörelserna i plåten. Infästning sker dels med fasta klammer dels med glidklammer. Vid taksprång och mot anslutande byggnadsdelar ska det finnas rörelsemån. Foto: Torbjörn Osterling. Figur 8:4. Tack vare enkelfalsens utformning kan rörelserna tas upp såväl tvärs som längs falserna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 262, "x0": 446.5, "y0": 380.4, "x1": 567.6, "y1": 464.3, "innehåll": "Bild 8:4. Genom att använda glidbara infästningar till falsad plåt kan plåten röra sig i längdled. Foto: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 262, "x0": 446.5, "y0": 540.7, "x1": 572.0, "y1": 775.1, "innehåll": "Bild 8:7. Långa och korta band har falsats samman med en dubbel ståndfals. Vid hörnen till fönsteromfattningarna medför rörelserna i de längre plåtarna att det uppstår dragningar i plåten. Så småningom kan detta leda till att det uppstår sprickor i de längre plåtarna. I detta fall borde en rörelsefog ha placerats i överkant på fönsteromfattningarna och mellan de olika fönsterdelarna. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 387.5, "y1": 73.4, "innehåll": "Rörelser i underlaget eller stommen"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 399.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Rörelser i underlaget kan medföra att taktäckningen eller beklädnaden skadas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 430.9, "y1": 210.7, "innehåll": "Ett vanligt problem som funnits tidigare är att för långa plåtar har klistrats in mellan tätskiktslagen. Plåten har rört sig mera än tätskiktsmattan och sprickor har uppstått i anslutning till plåtskarvarna. Detta är ett problem som minskat under senare år dels på grund av att vissa olämpliga konstruktioner inte längre används dels tack vare att tätskiktsmattorna har bättre egenskaper. En viktig princip är att tätskiktsmattor och takdukar dras upp på hinder eller liknande och att plåten överlappar tätskiktsmattan eller takduken. Det är i huvudsak endast vid en detalj där detta inte är genomförbart och det är vid fotplåtar i anslutning till hängrännor eller gesimsrännor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 422.4, "y1": 262.2, "innehåll": "Rörelsefogar i stommen görs för att ta upp förväntade rörelser mellan olika konstruktionsdelar. Dessa fogar dimensioneras i många fall för stora rörelser. Tyvärr glöms ofta att dessa fogar även måste finnas i taket eller fasaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 426.8, "y1": 338.9, "innehåll": "Det är nödvändigt att beakta de skilda rörelser som kan uppstå i till exempel en ytterväggs olika skikt. En skalmur av tegel utanför en betongstomme rör sig inte på samma sätt som stommen. Beslag som fästs samman i båda dessa delar kan skadas eller deformeras. Utförandet kan behöva anpassas från fall till fall och påverkar såväl infästning som utformning av eventuella lister eller beslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 446.5, "y0": 135.2, "x1": 571.0, "y1": 244.1, "innehåll": "Bild 8:10. Spricka i tätskiktsmattan på grund av olika stora rörelser i den underliggande plåten respektive pappen. Rätt lösning är att inte göra för långa plåtar.Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 446.5, "y0": 310.8, "x1": 572.3, "y1": 532.6, "innehåll": "Bild 8:11. Här finns en rörelsefog i stålstommen under glaslanterninerna. Rörelsefogen har inte fullföljts i glaslanterninen och täckbeslaget mellan olika element i lanterninen. Glipor har uppstått. Skadorna hade kunnat undvikas genom att rörelsefogen i stommen dragits igenom lanterninen och att lanternindelarna på ömse sidor skiljts från varandra. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 263, "x0": 446.5, "y0": 599.9, "x1": 571.0, "y1": 759.0, "innehåll": "Bild 8:12. Rörelserna i stommen respektive skalmuren har medfört att smyglisten deformerats. Smyglisten har här monterats dels i karmen dels i skalmuren. Fönstret är monterat i den bakomliggande betongstommen som rör sig mindre än skalmuren. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 436.1, "y1": 121.5, "innehåll": "Vid bandtäckningar samt dubbelfalsade långa skivtäckningar ska infästning och anslutningar till andra byggnadsdelar samt fria kanter utformas på ett sådant sätt att temperaturrörelserna antingen begränsas eller kan tas upp utan att det uppstår skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 431.5, "y1": 210.7, "innehåll": "I dessa sammanhang används begreppet längsta bandlängd för att ange hur långa band som kan utföras mellan rörelsefogar i takets lutningsriktning. Av figur 8:5 framgår att bandens rörelser förutsätts utgå från rörelsecentrum eller den fasta zonen. Rörelsecentrum kan placeras vid takfot, mitt på taket, vid nock eller mot en högre vägg. Som en allmän rekommendation gäller att den fasta zonen vid branta taklutningar bör placeras vid nock."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 422.2, "y1": 299.9, "innehåll": "Den fasta zonen ska framgå av ritningar och beskrivning eftersom det är en viktig förutsättning för dimensionering av infästningar och utformning av detaljer. Vid den fasta zonen förutsätts banden bli låsta med fasta klamrar, vid detaljer, taksäkerhetsanordningar med genomgående infästningar eller dylikt. Om låsning av banden sker vid mer än en punkt i takets längdriktning eller om rekommenderade bandlängder överskrids måste en rörelsefog placeras mellan dessa punkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 36.9, "y0": 305.2, "x1": 432.1, "y1": 376.5, "innehåll": "De bandlängder som rekommenderas redovisas i tabell 8:7 och är i huvudsak baserade på den rörelsemån som finns i de glidbara klamrar som finns på marknaden. Glidbara klamrar med större rörelsemån skulle således kunna medföra större bandlängder. Det bör dock beaktas att långa band är svåra att hantera varför även detta begränsar bandlängderna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 38.3, "y0": 390.9, "x1": 228.4, "y1": 437.1, "innehåll": "Material Rekommenderad längsta bandlängd från rörelsecentrum"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 36.9, "y0": 532.3, "x1": 425.7, "y1": 582.7, "innehåll": "Titanzink Enligt tillverkarens anvisningar Tabell 8:7. Rekommenderade bandlängder. Dessa rekommendationer är baserade på praktiska erfarenheter med hänsyn till friktion mot underlaget, klammer med mera."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 36.9, "y0": 588.1, "x1": 429.6, "y1": 646.8, "innehåll": "Beroende på taklutning kan rörelsefogen utföras på olika sätt. Det är viktigt att beakta kraven på täthet mot inträngande vatten. Detta kan innebära att rörelsefogen måste utföras med en förhöjning eller att anslutning sker med fotplåtar som säkerhet mot inträngande vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 36.9, "y0": 652.2, "x1": 434.7, "y1": 723.5, "innehåll": "Vid taklutningar över 18° och där enkelfalsning kan tillämpas är det möjligt att göra en rörelsefog utan uppbyggnad. Rörelsefogen kan då göras med fastlödda fästbleck enligt figur 8:9 eller infalsad fotplåt beroende på om plåten är lämplig att löda eller inte. Vid ännu brantare taklutning, – över 30° – kan rörelsefogen utföras som en enkel förstorad hakfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 446.5, "y0": 172.8, "x1": 560.8, "y1": 319.4, "innehåll": "Figur 8:5. Fasta och rörliga zoner vid en bandtäckning eller dubbelfalsad lång skivtäckning. Den fasta zonen respektive rörelsefogen ska ha samma placering längs taket. Figuren kommer från AMA Hus 21, RA JT-.1/3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 446.5, "y0": 393.7, "x1": 553.7, "y1": 439.9, "innehåll": "Bild 8:13. Rörelsefog enligt figur 8:9. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 264, "x0": 446.5, "y0": 526.8, "x1": 569.6, "y1": 798.8, "innehåll": "Figur 8:7. Rörelsefog med förhöjt takfall. Denna typ av rörelsefog bör användas vid låga taklutningar. Förhöjningen innebär att vatten måste stiga 100 mm innan det kan tränga in i anslutningen. Beakta att en fotplåt dubbelfalsas till den nedanförliggande plåten som kan vara en ränndal eller en taktäckning. Det är viktigt att fotplåten inte genomspikas med hänsyn dels till tätheten dels till eventuella rörelser som ska tas i längdled vid en ränndal eller liknande. Figuren"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 265, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 432.8, "y1": 340.3, "innehåll": "Figur 8:6. Placering av fast zon vid olika taklutningar. Vid branta takfall är det lämpligt att lägga den fasta zonen vid nock. Om den fasta zonen placeras mitt på taket kan en bandlängd tas uppåt och en bandlängd nedåt från den fasta zonen. Vid stålplåt innebär det en obruten total bandlängd på 30 m. Den fasta zonen bör ha en längd på 1/4 av bandlängden, dock aldrig mer än 3 m. Figuren kommer från AMA Hus 21, RA JT-.1/4."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 265, "x0": 446.4, "y0": 24.4, "x1": 560.9, "y1": 58.1, "innehåll": "kommer från AMA-Hus 18, JT-.1/10."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 265, "x0": 446.5, "y0": 131.0, "x1": 572.3, "y1": 290.1, "innehåll": "Figur 8:8. Som ett alternativ till utförande enligt figur 8:7 kan denna lösning användas vid något brantare lutning. även vid detta utförande används en fotplåt enligt samma principer och förutsättningar som i figur 8:7. Figuren kommer från AMA-Hus 18, JT-.1/11."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 265, "x0": 446.5, "y0": 357.5, "x1": 572.3, "y1": 516.6, "innehåll": "Figur 8:9. Rörelsefog – rörlig anslutning – med fästbleck som löds till den undre plåten. Detta utförande kan användas vid material som är lämpliga att löda till exempel titanzink. Taklutningen bör överstiga 18°. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 266, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.3, "y1": 121.5, "innehåll": "Om den fasta zonen läggs på ett sådant sätt att rörelse ska tas mot en nock eller snednock ska nockfalsen utföras med en förhöjning samt ett utökat basavstånd jämfört med en vanlig ståndfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 266, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 426.5, "y1": 160.5, "innehåll": "Höjden på nockfalsen bör vara 3 gånger den rörelsemån som ska tas upp. Nockfalsen bör dock alltid göras minst 50 mm hög."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 266, "x0": 36.9, "y0": 274.5, "x1": 434.1, "y1": 345.9, "innehåll": "Figur 8:10. Rörelsefog med infalsad fotplåt. Utförandet används där det är olämpligt att löda plåten. Beakta att fotplåten avslutas med en drivvattenhake. Klammer kan monteras i haken som medger att rörelse kan ske i två riktningar. Taklutningen bör överstiga 18°. Genom att använda tätningsfett i rörelsefogen erhålls en större säkerhet mot inträngande vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 266, "x0": 36.9, "y0": 449.4, "x1": 325.9, "y1": 470.6, "innehåll": "Figur 8:13. Förhöjd nockfals. Illustration: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 266, "x0": 446.5, "y0": 177.7, "x1": 559.8, "y1": 261.5, "innehåll": "Figur 8:12. Förhöjd nockfals. Figuren visar sömsvetsad rostfri stålplåt. Vid övriga material dubbelfalsas nockfalsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 266, "x0": 446.5, "y0": 365.1, "x1": 566.9, "y1": 461.5, "innehåll": "Figur 8:11. Enkel förstorad hakfals kan användas vid branta tak där risken för att vatten kan tränga in är begränsad. Taklutningen bör överstiga 30°."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 267, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid avslutning av fria kanter vid taksprång, hängrännor, gesimsrännor eller försänkta ränndalar måste behovet av rörelsemån beaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 267, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.3, "y1": 173.1, "innehåll": "Med hänsyn till bandlängder och placering av den fasta zonen går det att fastställa hur stor rörelsemån som erfordras. Det är här viktigt att tänka på att rörelserna i en ränndal kan gå vinkelrätt mot de anslutande banden, varför det är nödvändigt att beakta såväl krav på rörelsebehov som krav på täthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 267, "x0": 36.9, "y0": 294.7, "x1": 423.2, "y1": 366.1, "innehåll": "Figur 8:14. Avslutning av taktäckning med rörelsemån till kombinerat fästbleck och fotplåt. Denna detalj kan i princip även användas vid anslutning till en gesimsränna eller försänkt ränndal som ligger fritt från taktäckningen. Figuren kommer från AMA Hus 18, JT-.1/3. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 267, "x0": 36.9, "y0": 374.9, "x1": 429.8, "y1": 433.7, "innehåll": "Figur 8:15. Avslutning av taktäckning med rörelsemån mot ränndal. Beakta att fotplåten inte ska genomspikas utan klamras med hakklammer för att inte rörelserna i ränndalens längdriktning ska förhindras. Figuren kommer från AMA Hus 21, JT-.2331/2. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 267, "x0": 36.9, "y0": 620.1, "x1": 431.5, "y1": 691.5, "innehåll": "Figur 8:16. Avslutning av taktäckning med rörelsemån mot försänkt ränndal. Exempel på utförande vid titanzinkplåt. Utförandet kan även användas vid andra material. I detta exempel visas också hur inbrädningen vid fotplåten har lagts något lägre för att kompensera den nivåhöjning som fotplåt, fästbleck och även byggpapp ger. Illustration: Rheinzink Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 267, "x0": 446.5, "y0": 165.1, "x1": 571.8, "y1": 249.0, "innehåll": "Bild 8:14. Vid långa band är det viktigt att det finns rörelsemån såväl vid taknock som vid taksprång. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 267, "x0": 446.5, "y0": 342.8, "x1": 571.0, "y1": 552.1, "innehåll": "Figur 8:17. Vid hängskivor kan rörelserna tas upp genom att infästningen sker med ett kontinuerligt fästbleck. När taktäckningen rör sig kommer även hängskivan att kunna följa med i rörelserna eftersom den glider mot fästblecket. En genomspikning av hängskivan är i detta läge felaktigt. Illustration: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 410.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid anslutning av plåt mot högre väggar, krön, uppbyggnader och liknande måste också behovet av rörelsemån beaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 425.6, "y1": 148.0, "innehåll": "Detta kan ske på olika sätt beroende på främst taklutning men också plåtmaterial och hur de anslutande byggnadsdelarna är utförda."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 428.0, "y1": 212.1, "innehåll": "En ståndskiva som ligger parallellt med taklutningen kan göras i samma längd som taktäckningen eftersom den kommer att följa med i täckningens rörelser. Det som ska beaktas är att ståndskivan inte ska fästas med genomgående infästningar till bakomliggande material."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 426.8, "y1": 288.7, "innehåll": "Ett alternativ till utförande med en ståndskiva med svängda falser är att gå upp med täckningen på anslutande vägg med ståndfalserna obrutna. Utförandet blir då med ståndfalsveck som innebär att rörelserna tvärs plåten tas upp på samma sätt som i täckningen. Utförandet kräver stor noggrannhet eftersom det är lätt att det kan uppstå glipor i vecken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 36.9, "y0": 439.0, "x1": 409.7, "y1": 485.2, "innehåll": "Bild 8:15. Ståndskiva parallellt med takfallet. Rörelserna mellan ståndskivan och väggbeklädnaden tas upp genom att falsen är utförd som en enkel hakfals. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 36.9, "y0": 494.0, "x1": 433.3, "y1": 603.0, "innehåll": "Figur 8:19. Ståndskiva vinkelrätt mot takfallet. Här måste det finnas rörelsemån dels i ståndskivan dels mot anslutande vägg. Figuren visar på utförande vid sömsvetsad rostfri stålplåt, men principen är densamma även vid andra material. Det är viktigt att ståndskivan inte utförs i för långa längder och att den delas av med svängda falser som ska utföras genomgående med närmaste ståndfals. Jämför med bild 8:9. Vid alla andra material än stålplåt ska avståndet mellan de svängda falserna vara högst 3 m. Figuren kommer från AMA Hus 21, JT-.2513/1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 446.5, "y0": 77.4, "x1": 569.2, "y1": 173.8, "innehåll": "Figur 8:18. Princip för rörelsemån mot högre vägg eller hinder som ligger tvärs takfallet. Figuren kommer från AMA Hus 21, JT-.2511/3. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 446.5, "y0": 182.6, "x1": 569.2, "y1": 329.1, "innehåll": "Figur 8:20. Ståndskiva parallellt med takfallet. Ståndskivan kan röra sig fritt i förhållande till anslutande vägg genom att infästning sker med hakklammer. Täcklisten skyddar anslutningen. Figuren kommer från AMA Hus 21, JT-.2511/4. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 446.5, "y0": 419.5, "x1": 565.1, "y1": 465.7, "innehåll": "Bild 8:16. Ståndfalsveck vid titanzinkplåt. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 268, "x0": 446.5, "y0": 782.5, "x1": 557.7, "y1": 816.2, "innehåll": "Figur 8:21. Ståndfalsveck. Se även"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 269, "x0": 36.9, "y0": 351.9, "x1": 420.6, "y1": 410.7, "innehåll": "Figur 8:22. Ståndskiva med förhöjd anslutning till taktäckning. Anslutning mellan ståndskiva och taktäckning ska utföras på ett sådant sätt att rörelserna i täckningen kan tas upp samtidigt som ståndskivan ska kunna röra sig i längdriktningen. Illustration: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 270, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid genomföringar med stosar, luckor, takfönster, skorstenar och liknande måste också behovet av rörelsemån beaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 270, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 426.5, "y1": 160.5, "innehåll": "Detta kan göras enligt de principer som redovisats i föregående avsnitt. Det är viktigt att det finns tillräcklig rörelsemån såväl tvärs som längs taktäckningen och att anslutningarna är utförda på ett sådant sätt att rörelserna inte hindras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 270, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 428.1, "y1": 299.9, "innehåll": "\\\"Genomgående infästningar kan om de är felaktigt placerade medföra att taktäckningens rörelser hindras. Detta kan i första hand leda till att det på sikt uppstår läckage i anslutning till hålen eftersom de kan förstoras på grund av temperaturrörelserna. Detta gäller exempelvis taksäkerhetsanordningar som monteras med genomgående infästningar. Det är därför lämpligt att kombinera denna typ av taksäkerhetsinfästning med taktäckningens fasta zon. Det kan även hända att montering sker i efterhand av till exempel stag till antenner eller liknande. För dessa infästningar är det lämpligt att använda en sådan typ som går att fästa till falsen utan att plåten behöver perforeras. Infästningar av taksäkerhetsanordningar behandlas ingående i kapitel 11 \\\"Taksäkerhetsanordningar\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 270, "x0": 36.9, "y0": 515.6, "x1": 432.0, "y1": 561.9, "innehåll": "Figur 8:23. . Rörelsemån vid hinder. Behovet av rörelsemån är naturligtvis beroende av var på takfallet som hindret eller genomföringen ligger. Figuren kommer från AMA Hus 18, JT-.1/9."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 270, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 571.6, "y1": 273.4, "innehåll": "Bild 8:17. Infästning av taksäkerhetsanordningar med falsfäste som inte hindrar rörelserna i täckningen. Det finns flera olika typer av falsfästen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 408.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid taktäckningar eller fasadbeklädnader med trapetsprofilerad plåt måste också hänsyn tas till temperaturrörelserna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 431.5, "y1": 148.0, "innehåll": "Detta gäller inte minst för infästningarna men i tillämpliga delar även vid avslutningar och mot detaljer i enligt med föregående avsnitt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 359.7, "y1": 187.0, "innehåll": "För infästning av profilerad plåt kan stum infästning användas om den sammanhängande plåtlängden är högst de som framgår av tabell 8:8."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 424.0, "y1": 251.1, "innehåll": "Den sammanhängande plåtlängden räknas från rörelsecentrum enligt figur 8:24. Den sammanhängande plåtlängden är avståndet mellan de yttersta infästningarna där rörelser kan tas upp utan skador i plåten. Detta kan vara en plåt eller flera plåtar som inbördes är låsta i längdriktningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 427.5, "y1": 302.7, "innehåll": "Rörelsecentrum är det ställe i täckningen eller beklädnaden, vinkelrätt mot plåtens längdriktning, där det inte finns någon rörelse. Stum infästning är till exempel skruv i profilbotten till en balk av stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 308.0, "x1": 416.0, "y1": 341.7, "innehåll": "Om den sammanhängande plåtlängden kommer att överstiga den som framgår av tabell 8:8 måste rörelsebehovet beaktas. Detta görs i huvudsak enligt två principer:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 347.0, "x1": 434.9, "y1": 443.4, "innehåll": "eftergivliga upplag rörliga ändöverlapp Eftergivliga upplag kan vara Z-balkar eller andra typer av strålreglar som när den profilerade plåten rör sig följer med i rörelserna. Här är det viktigt att följa de anvisningar som tillverkarna har med avseende på typ av balkar, infästningar med mera. Det kan också vara så att de eftergivliga upplagen måste kombineras med rörliga ändöverlapp om plåtlängderna är långa. Se också i kapitel 14, Lättbyggnadsteknik ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 448.7, "x1": 432.4, "y1": 495.0, "innehåll": "På motsvarande sätt som vid taktäckningar med plan plåt är det viktigt att rörelsecentrum liksom placering av rörliga respektive stumma ändöverlapp redovisas i handlingarna, antingen på ritning eller i beskrivning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 36.9, "y0": 757.4, "x1": 435.2, "y1": 791.1, "innehåll": "Figur 8:24. Sammanhängande plåtlängd samt rörlig och stum infästning vid profilerad plåt. Figuren kommer från AMA Hus 18, RA JV-.2/1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 446.5, "y0": 128.2, "x1": 567.0, "y1": 187.0, "innehåll": "Tabell 8:8. Rekommenderad längsta sammanhängande plåtlängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 271, "x0": 446.5, "y0": 274.5, "x1": 563.9, "y1": 408.6, "innehåll": "Bild 8:18. Vid taktäckningar och väggbeklädnader med profilerad plåt måste behovet av rörliga ändöverlapp beaktas. Följ tillverkarnas detaljerade monterings- anvisningar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 272, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 403.1, "y1": 73.4, "innehåll": "Stumt och rörligt ändöverlapp på tak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 272, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 402.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Av figur 8:25 respektive 8:26 framgår skillnaden mellan ett stumt och ett rörligt ändöverlapp på tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 272, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 431.5, "y1": 173.1, "innehåll": "Vid låga taklutningar kan det finnas skäl att öka överlappets längd med hänsyn till risken för inträngande vatten. Det bör även beaktas att i de fall en täckning ska utföras med en viss krökning måste förformade plåtar användas. Skälet till detta är att det annars kan vara svårt att få anliggning i överlappet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 272, "x0": 36.9, "y0": 298.2, "x1": 421.6, "y1": 319.4, "innehåll": "Figur 8:25. Stumt ändöverlapp på tak. I ändöverlappet ska alltid tätning anbringas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 272, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 432.5, "y1": 506.1, "innehåll": "Figur 8:26. Rörligt ändöverlapp på tak. Notera att tätningen i detta fall ska ligga i två rader. Genom att använda tätningsfett fungerar tätningen även som glidmedel mellan plåtarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 273, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 416.7, "y1": 73.4, "innehåll": "Stumt och rörligt ändöverlapp på vägg"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 273, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 402.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Av figur 8:27 respektive 8:28 framgår skillnaden mellan ett stumt och ett rörligt ändöverlapp på vägg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 273, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.0, "y1": 135.4, "innehåll": "ändöverlappen är mindre än de som används på tak och tätningar används inte heller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 273, "x0": 36.9, "y0": 328.2, "x1": 226.8, "y1": 349.3, "innehåll": "Figur 8:27. Stumt ändöverlapp på vägg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 273, "x0": 36.9, "y0": 541.4, "x1": 404.2, "y1": 575.1, "innehåll": "Figur 8:28. Rörligt ändöverlapp på vägg. Notera att upplaget måste vara större jämfört med det som används vid stumt överlapp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 425.2, "y1": 108.9, "innehåll": "På en fasad eller på krön och uppbyggnader förekommer lister och beslag med olika utformning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.9, "y1": 185.6, "innehåll": "Det kan vara fönsterbleck eller fasadlister. Om dessa har en längd som överstiger 2 m måste i regel dessa skarvas. Det vanligaste är att det sker med enkla eller dubbla hakfalser med hänsyn till lutningen på beslaget eller listen samt vilket plåtmaterial som används. I vissa fall kan även slusskarvar eller överlapp förekomma vid skarvningen av beslagen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 398.1, "y1": 224.6, "innehåll": "\\\"I kapitel 10 \\\"Utformning och detaljer\\\" framgår skillnaden mellan falserna och skarvarna närmare.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 431.5, "y1": 301.3, "innehåll": "Med hänsyn till plåtlängder och fals- respektive skarvutförande kan det även för dessa detaljer krävas att särskilda rörelsefogar måste utföras. Detta måste ske om skarvningen sker stumt genom sammannitade eller sammanskruvade överlapp. Med hänsyn till konsekvenserna av eventuellt inträngande vatten i skarvar eller fogar finns olika möjligheter att utforma rörelsefogarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 434.2, "y1": 365.4, "innehåll": "Ett sätt är att göra skarven/fogen med gavlar och överfals. Det är i princip en ståndfals med något förstorad höjd och större omtag. Rörelserna tas här upp genom basavståndet. Denna typ av skarv används företrädesvis på fönsterbleck och fasadlister när övriga skarvar görs med dubbla hakfalser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 430.3, "y1": 454.5, "innehåll": "I de fall plåten inte är möjlig att falsa på grund av ytbehandling eller tjocklek kan som alternativ till gavel med överfals även användas skarvar med ett underliggande tätbleck, se figur 8:30 och 8:31. När denna typ av skarv används är det viktigt att tätblecket kompletteras med tätningar och ansluts till bakomliggande vägg eller motsvarande på ett sådant sätt att vatten inte kan tränga in i den bakomliggande konstruktionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 432.1, "y1": 531.2, "innehåll": "På krön där det finns ett underliggande tätskikt är det också möjligt att utföra en rörelsefog som ett förstorat överlapp med drivvattenhake. För detta utförande liksom för utföranden enligt figur 8:30 och 8:31 är det naturligtvis viktigt att plåtarna som ska kunna röra sig i förhållande till varandra inte fogas samman med nit eller skruv i överlappet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 606.2, "x1": 206.1, "y1": 627.3, "innehåll": "Figur 8:30. Slusskarv med tätbleck."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 36.9, "y0": 702.4, "x1": 429.2, "y1": 736.0, "innehåll": "Figur 8:31. Skarv kant i kant med tätbleck. Detta utförande används företrädesvis vid tjocka plåtar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 274, "x0": 446.5, "y0": 195.1, "x1": 558.6, "y1": 228.8, "innehåll": "Figur 8:29. Gavel med överfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 275, "x0": 36.9, "y0": 94.1, "x1": 332.7, "y1": 115.2, "innehåll": "Figur 8:32. Förstorat överlapp med tätning och drivvattenhake."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 276, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 406.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid användning av plåt på tak och fasader är det nödvändigt att ta hänsyn till de rörelser som kan uppstå i plåten på grund av temperaturväxlingar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 276, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.0, "y1": 198.1, "innehåll": "Kännedomen om hur olika material rör sig liksom behovet av rörelsefogar är väsentlig för utformningen av såväl tak som fasader. Med rätt utformning är det möjligt att klara de påkänningar som kan uppstå samtidigt som kravet på täthet bibehålls där detta är en nödvändighet. Goda tekniska lösningar liksom omsorgsfullt utförande av duktiga hantverkare gör att ett tak eller fasad med plåt vare sig den är plan eller profilerad alternativt utformad med kassetter har förutsättningar att fungera under lång tid."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 401.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Under 1980-talet utvecklades flertalet av byggnadsplåtslagerierna i Sverige till effektiva produktionsenheter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 409.2, "y1": 160.5, "innehåll": "Framgången beror delvis på att den manuellt drivna maskinparken genomgick en snabb utveckling mot numeriskt styrda flexibla och automatiska enheter med hög produktionskapacitet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 36.9, "y0": 195.8, "x1": 431.7, "y1": 292.2, "innehåll": "Byggnadsplåtslageri innefattar tak- och fasadbeklädnader med antingen plan eller profilerad plåt, kassetter eller paneler. Begreppet innefattar även garneringsarbeten det vill säga de kringtäckningar som måste göras runt skorstenar, ventilationshuvar, avluftningsrör med mera på tak täckta med överläggsplattor typ tegel eller motsvarande. I garneringsarbeten ingår exempelvis fönsterbleck, krönbeslag, fasadlister och övriga vattenavledande lister, system och detaljer för att trygga vattenavrinning från taken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 36.9, "y0": 327.5, "x1": 434.3, "y1": 361.2, "innehåll": "Den plana plåten levereras som formatplåt eller som plåt i rullar för vidare bearbetning av plåtslagerierna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 36.9, "y0": 366.5, "x1": 412.1, "y1": 412.7, "innehåll": "Plåtmaterial kan fås i ett stort antal dimensioner, tjocklekar och med olika ytbehandlingar eller färgbeläggningar. För taktäckning används en kvalitet som är speciellt avsedd för hantverksmässig bearbetning på byggarbetsplatsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 36.9, "y0": 418.1, "x1": 410.5, "y1": 451.8, "innehåll": "Till fönsterbleck, lister, kassetter och paneler används en hårdare kvalitet som ger slätare och planare slutprodukt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 446.5, "y0": 162.4, "x1": 564.2, "y1": 221.1, "innehåll": "Bild 9:1. I gamla tider var arbetsmiljö annorlunda. Fotografen är okänd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 446.5, "y0": 306.6, "x1": 559.0, "y1": 377.9, "innehåll": "Bild 9:2. En modern plåtslageriverkstad erbjuder en rymlig och ljus arbetsmiljö. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 446.5, "y0": 470.3, "x1": 570.4, "y1": 529.1, "innehåll": "Bild 9:3. Formatplåt med olika färgbeläggningar och dimensioner. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 277, "x0": 446.5, "y0": 629.9, "x1": 562.7, "y1": 676.1, "innehåll": "Bild 9:4. Fabriksmålad plåt i rulle. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 278, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 414.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Den plana plåten klipps, förfalsas och bearbetas maskinellt på verkstaden eller på byggarbetsplatsen till avsedd dimension och form."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 278, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 398.7, "y1": 148.0, "innehåll": "Detaljer som kringtäckningar av hinder på tak görs på byggarbetsplatsen enligt hantverksmässiga traditioner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 278, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 392.5, "y1": 187.0, "innehåll": "Arbete med planplåttäckning kräver ett brettplåtslagerikunnande och duktiga yrkesmän som kan sitt hantverk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 278, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 429.6, "y1": 238.5, "innehåll": "Av den plana plåten tillverkas lister och beslag till det aktuella byggnadsobjektet. Kassetter och paneler tillverkas av plåtslagerier i viss omfattning. Ett standardiserat begränsat sortiment av kassetter och paneler finns att tillgå från olika plåtleverantörer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 278, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 569.5, "y1": 214.2, "innehåll": "Bild 9:6. Bearbetningav den plana plåten i enkantbock-ningsmaskin. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 278, "x0": 446.5, "y0": 343.5, "x1": 567.4, "y1": 389.7, "innehåll": "Bild 9:5. Kringtäckning av ventilationshuv. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 279, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 417.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Begreppet innefattar en mängd industriellt bearbetade, rullformade, pressade eller kantbockade plåtprodukter, detaljer och tillbehör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 279, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 425.4, "y1": 148.0, "innehåll": "Till denna grupp räknas profilerad plåt, kassetter, paneler, takpannor, hängrännor och stuprör. I undantagsfall tillverkar även plåtslagerierna dessa produkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 279, "x0": 36.9, "y0": 327.5, "x1": 343.5, "y1": 348.6, "innehåll": "Bild 9:8. Rullformning av plan plåt till profilerad plåt. Foto SSAB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 279, "x0": 446.5, "y0": 194.4, "x1": 566.9, "y1": 240.6, "innehåll": "Bild 9:7. Pressning av takpannor av färgbelagd plåt. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 280, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 418.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Profilerad plåt, kassetter och paneler är färdigformade efter tillverkningen och är i regel klara att montera utan ytterligare bearbetning på byggarbetsplatsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 280, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.5, "y1": 160.5, "innehåll": "Produkterna är noggrant systematiserade vad gäller tillbehör och detaljer. Detta medför att det traditionella hantverksarbetet endast förekommer vid komplicerade detaljer där standardprodukter inte går att använda."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 280, "x0": 446.5, "y0": 159.6, "x1": 564.5, "y1": 218.3, "innehåll": "Figur 9:1. Förtillverkad ventilationshuv. Anpassad till viss typ av plåtprofil."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 281, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 273.6, "y1": 99.2, "innehåll": "Maskinell bearbetning i plåtslageriverkstaden"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 281, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 390.0, "y1": 122.2, "innehåll": "De vanligaste bearbetningsmetoderna av plan plåt för byggnadsändamål är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 281, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 113.2, "y1": 198.8, "innehåll": "klippning kantbockning rullformning falsupptagning falsning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 282, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 430.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Plåtrullar placeras på vaggor eller haspel. Plåten matas in i klippsträckan. Plåtlängd samt antal klipp kan förprogrammeras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 282, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 395.6, "y1": 135.4, "innehåll": "Här sker klippning tvärs plåten och vid behov delning i bandets längdriktning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 282, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 330.0, "y1": 161.9, "innehåll": "Formatplåt klipps till önskade dimensioner i en maskingradsax."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 282, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 361.0, "y1": 188.4, "innehåll": "Klipplängden varierar mellan 1,2 och 3 m. Vanlig klipplängd är 2,5 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 282, "x0": 36.9, "y0": 193.7, "x1": 424.0, "y1": 214.9, "innehåll": "Moderna maskingradsaxar kan programmeras för olika klippbredder och antal klipp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 282, "x0": 446.5, "y0": 142.8, "x1": 555.9, "y1": 189.1, "innehåll": "Bild 9:9. Klippsträcka med delningstrissor. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 282, "x0": 446.5, "y0": 273.8, "x1": 564.5, "y1": 332.6, "innehåll": "Bild 9:10. Maskingradsax för klippning av formatplåt. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 283, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 304.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Plåten bockas till önskad form i en kantbockningsmaskin."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 283, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 426.4, "y1": 148.0, "innehåll": "Maskinen programmeras för bakre anslagsflyttning och bockningsgrad. Prismorna i kantbockningsmaskiner är utbytbara till specialformade över-, under- och böjprismor som möjliggör kantbockning av komplicerade lister, kassetter och paneler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 283, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 420.2, "y1": 327.7, "innehåll": "Bild 9:11. Kantbockningsmaskinen används för att bocka plåten i bestämda vinklar. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 283, "x0": 446.5, "y0": 193.7, "x1": 567.3, "y1": 265.0, "innehåll": "Figur 9:2. Med moderna kantbockningsmaskiner är det möjligt att producera komplicerade detaljer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 284, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 358.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Vid taktäckning tas den längsgående ståndfalsen i plåtbandet upp i en falsupptagningsmaskin (förfalsmaskin)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 284, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 399.6, "y1": 135.4, "innehåll": "Detta medger att ståndfalsen tas upp snabbt och jämnt även vid långa plåtband."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 284, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 410.4, "y1": 212.1, "innehåll": "De moderna maskinerna matas direkt från en plåtrulle. De är programmerbara för längd och antal plåtband och är ställbara för 300 – 800 mm täckande bandbredd. Maskinerna kan köras med en sida åt gången vilket medger upptagning av icke parallella falser på skivor eller band. Banden kan ges antingen två låg- eller två högfalser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 284, "x0": 36.9, "y0": 220.9, "x1": 300.6, "y1": 242.0, "innehåll": "Figur 9:3. Falsupptagningsmaskiner tar upp ståndfalser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 284, "x0": 446.5, "y0": 153.3, "x1": 565.8, "y1": 199.5, "innehåll": "Bild 9:12. Falsupptagningsmaskin. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 285, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 374.0, "y1": 73.4, "innehåll": "Rundbockning av band och skivor"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 285, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Det är möjligt att ge den förfalsade skivan eller bandet en konvex eller konkav form i en rundbockningsmaskin."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 285, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 394.3, "y1": 148.0, "innehåll": "Den konkavt rundade skivan kan ges en minsta krökningsradie av 3 m oavsett plåtmaterial. Konvex rundning kan göras med mindre radie, se tabell 9:3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 285, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 430.9, "y1": 187.0, "innehåll": "Det är möjligt att bearbeta endast en sida åt gången, vilket möjliggör rundbockning av snedskurna skivor och band."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 285, "x0": 36.9, "y0": 288.5, "x1": 352.8, "y1": 309.6, "innehåll": "Tabell 9:3. Minsta bockningsradier för förfalsade konvexa plåtband."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 285, "x0": 446.5, "y0": 230.6, "x1": 559.6, "y1": 276.9, "innehåll": "Bild 9:13. Rundbockningsmaskin. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 285, "x0": 446.5, "y0": 363.7, "x1": 567.0, "y1": 410.0, "innehåll": "Bild 9:14. Rundbockat förfalsat plåtband. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 286, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.3, "y1": 73.4, "innehåll": "Böjning och bockning av profilerad plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 286, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 381.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Den profilerade plåten kan formas till bågar, hörnelement med mera. Vissa standardutföranden finns."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 286, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 419.7, "y1": 160.5, "innehåll": "Profilerad plåt kan, beroende på profilhöjd och material, även böjas på byggarbetsplatsen över en svagt konvex eller konkav yta genom att spänna den mot takunderlaget med infästningarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 286, "x0": 36.9, "y0": 335.9, "x1": 368.3, "y1": 357.0, "innehåll": "Bild 9:15. Krökta takytor täckta med profilerad plåt. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 287, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 435.1, "y1": 96.4, "innehåll": "Falstillslutaren används på byggarbetsplatsen för att färdigfalsa de förfalsade banden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 287, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 424.7, "y1": 135.4, "innehåll": "För konvexa takytor finns falstillslutare med ställbara trissor som medger tillslutning av ståndfalser till rundbockade band och skivor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 287, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 346.7, "y1": 161.9, "innehåll": "Falstillslutare kan justeras så att tillslutning av vinkelfals är möjlig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 287, "x0": 36.9, "y0": 504.5, "x1": 417.5, "y1": 525.6, "innehåll": "Bild 9:16 b. Manuell falstillslutning med dubbelfalstång. Fota: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 287, "x0": 446.5, "y0": 149.1, "x1": 566.4, "y1": 220.4, "innehåll": "Bild 9:16 a. Falstillslutare för både dubbel ståndfals och stående vinkelfals. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.7, "y1": 121.5, "innehåll": "Den tunga maskinutrustningen på plåtslageriverkstaden kompletteras med små manuellt eller elektriskt drivna maskiner som används för detaljtillverkning i korta serier."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 404.9, "y1": 148.0, "innehåll": "För kassettillverkning används kantbockningsmaskin med lådbockningsprismor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 431.0, "y1": 187.0, "innehåll": "Sick- och bärtelmaskin används för upptagning av tvärfalser på rör, för trådinläggning och förstyvningsvulster."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 36.9, "y0": 328.2, "x1": 426.3, "y1": 361.9, "innehåll": "Bild 9:19. Rundbockmaskin för böjning av plan plåt för bland annat rör. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 36.9, "y0": 581.1, "x1": 350.5, "y1": 602.3, "innehåll": "Bild 9:21. Arbetsbänk med justerbar arbetshöjd. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 571.3, "y1": 215.6, "innehåll": "Bild 9:17. Handgradsax (slagsax) för klippning av enstaka detaljer. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 446.5, "y0": 308.0, "x1": 570.4, "y1": 366.8, "innehåll": "Bild 9:18. Lådbockmaskin för bland annat kassettillverkning. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 446.5, "y0": 464.8, "x1": 545.0, "y1": 511.0, "innehåll": "Bild 9:20. Sick- och bärtelmaskin. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 288, "x0": 446.5, "y0": 758.8, "x1": 569.2, "y1": 805.0, "innehåll": "Bild 9:22. Arbetsbord för mothållsverktyg. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 290, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 355.6, "y1": 99.2, "innehåll": "Handverktyg för bearbetning av byggnadsplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 290, "x0": 36.9, "y0": 599.2, "x1": 290.8, "y1": 620.4, "innehåll": "Bild 9:23. De vanligast förekommande handverktygen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 291, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 425.9, "y1": 108.9, "innehåll": "De vanligaste falsupptagningsmaskinerna är avsedda för dubbelfals då det i regel är dubbelfals som används för att sammanfalsa skivor och band i deras längdriktning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 291, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 390.0, "y1": 148.0, "innehåll": "En variant på stående dubbelfals är den så kallade vinkelfalsen. Den används företrädesvis på fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 290.7, "y1": 96.4, "innehåll": "En av de äldsta taktäckningsmetoderna är listfalsning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 434.3, "y1": 135.4, "innehåll": "Listfalser är sparsamt använda i Sverige men mycket vanlig i Europa. Det förekommer även att man blandar listtäckning med vanliga ståndfalser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 425.9, "y1": 161.9, "innehåll": "Vid skivtäckning sammanfalsas skivorna till längre enheter med liggande dubbelfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 390.0, "y1": 188.4, "innehåll": "Enkel förstorad hakfals kan användas som rörelsefog vid branta taklutningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 193.7, "x1": 432.4, "y1": 227.4, "innehåll": "ökad användning av bandtäckning har utvecklat behov av falser som kan ta upp större rörelser än den liggande dubbelfalsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 232.7, "x1": 430.8, "y1": 279.0, "innehåll": "För att ta upp temperaturrörelser i metaller med hög värmeutvidgningskoefficient som aluminium, koppar och titanzink kan ett pålött kontinuerligt fästbleck användas i rörelseskarv eller som anslutningsfals till fotränna, gesimsränna eller vinkelränna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 284.3, "x1": 427.8, "y1": 318.0, "innehåll": "Anslutning mellan taktäckningen och olika detaljer, såsom fotrännor, ståndskivor och kringtäckningar, görs på plats och falsas för hand."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 413.9, "x1": 292.8, "y1": 435.0, "innehåll": "Figur 9:10. Exempel på fastlött kontinuerligt fästbleck."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 491.9, "x1": 281.5, "y1": 513.1, "innehåll": "Figur 9:11 Tillverkningsfaserna i en anslutningsfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 631.3, "x1": 352.6, "y1": 652.4, "innehåll": "Figur 9:12. Svängd fals. Kräver alltid materialtillskott i ståndfalsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 36.9, "y0": 770.6, "x1": 303.0, "y1": 791.8, "innehåll": "Figur 9:13. Ståndfalsveck behöver inget materialtillskott."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 446.5, "y0": 206.9, "x1": 566.1, "y1": 240.6, "innehåll": "Figur 9:6. Listtäckning i två utföranden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 446.5, "y0": 397.2, "x1": 570.4, "y1": 443.4, "innehåll": "Figur 9:7. Exempel på falsavslutning vid språng och nock vid listtäckning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 446.5, "y0": 506.6, "x1": 547.2, "y1": 540.3, "innehåll": "Figur 9:8. Liggande dubbelfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 292, "x0": 446.5, "y0": 710.0, "x1": 570.7, "y1": 819.0, "innehåll": "Bild 9:24. Detaljer för hinder på tak, exempelvis kringtäckningar av skorsten och takluckor, falsas med små omvikningar och med handverktyg. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 411.9, "y1": 108.9, "innehåll": "överlappsskarv i planplåt kan användas till detaljer som har ringa bredd och där vatteninträngning inte kan förekomma."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 239.8, "y1": 135.4, "innehåll": "Den fria plåtkanten ska förses med omslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 414.8, "y1": 161.9, "innehåll": "Slusskarv används för lister och beslag där riskerna med vatteninträngning är små."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 242.6, "y1": 188.4, "innehåll": "Slusskarv medger dold infästning av plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 193.7, "x1": 425.9, "y1": 227.4, "innehåll": "Profilerad plåt sammanfogas med sid- och ändöverlapp. Skarvarna fästs med nit eller skruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 232.7, "x1": 260.9, "y1": 253.9, "innehåll": "Den profilerade plåten skruvas fast i underlaget."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 289.2, "x1": 434.9, "y1": 322.9, "innehåll": "Mjuk- och hårdlödning används vid detaljer där falsning är svår eller omöjlig att utföra med tillfredsställande täthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 432.7, "y1": 404.4, "innehåll": "Lödtennets vidhäftning i plåtmaterialet är avgörande för lödskarvens hållfasthet. Bästa vidhäftningen fås vid lödning av zinkplåt, där rätt utförd lödskarv ger samma hållfasthet som grundmaterialet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 429.3, "y1": 455.9, "innehåll": "Vid lödning av metalliserad stålplåt med zink fäster tennet i zinkskiktet. Detta medför att vidhäftningen mellan zinkskiktet och stålkärnan blir avgörande för lödskarvens hållfasthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 461.3, "x1": 427.4, "y1": 482.4, "innehåll": "Mjuklödning kan användas som förstärkning och tätning av falser i de flesta metaller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 487.7, "x1": 319.1, "y1": 508.9, "innehåll": "Lödtenn har låg vidhäftning mot aluminium och rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 544.2, "x1": 387.6, "y1": 565.3, "innehåll": "Svårfalsade detaljer i kopparplåt kan hårdlödas med koppar-silver-fosforlod."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 570.7, "x1": 340.8, "y1": 591.8, "innehåll": "Detta ger en seg, stark och vattentät sammanbindning av plåtarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 597.1, "x1": 381.3, "y1": 618.3, "innehåll": "Silverhalten i lodet ska vara minst 5 % för att motverka sprödhet i skarven."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 653.6, "x1": 407.6, "y1": 687.3, "innehåll": "Svetsade rostfria tak av 0,4 mm tjock plåt är de enda plåttak vars skarvar motstår vattentryck och kan därför utföras på låglutande eller helt horisontella tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 692.6, "x1": 424.1, "y1": 726.3, "innehåll": "Svetsning av rostfri stålplåt utförs som motståndssvetsning, punkt- eller kontinuerlig sömsvets."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 731.6, "x1": 408.9, "y1": 765.3, "innehåll": "Plåten hettas upp till smälttemperatur mellan fasta eller rullande elektroder till en svetsskarv. Väl utförda svetsskarvar är täta mot vattentryck."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 36.9, "y0": 770.6, "x1": 417.7, "y1": 804.3, "innehåll": "Rostfri plåt kan även falsas på samma sätt som övriga planplåtsprodukter. Vanligen används 0,5 mm tjock plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 446.5, "y0": 129.6, "x1": 548.4, "y1": 188.4, "innehåll": "Figur 9:14 överlappsskarv med omslag och drivvattenhake."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 446.5, "y0": 609.0, "x1": 554.3, "y1": 667.8, "innehåll": "Bild 9:25. Lödning av skarv i hängränna av titanzink. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 294, "x0": 446.5, "y0": 783.2, "x1": 571.3, "y1": 816.9, "innehåll": "Bild 9:26. Punktsvetsning av klammer vid täckning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 295, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 356.6, "y1": 187.7, "innehåll": "Bild 9:28 Handhållen svetsutrustning för detaljer. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 295, "x0": 36.9, "y0": 335.9, "x1": 256.9, "y1": 357.0, "innehåll": "Bild 9:27. Sömsvetsmaskin. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 295, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 568.1, "y1": 58.1, "innehåll": "med svetsat tak av rostfri plåt. Foto: Osmo Kurki."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 296, "x0": 36.9, "y0": 282.2, "x1": 387.5, "y1": 315.9, "innehåll": "Figur 9:18. Uppbyggnad av fotränna. Obs! Figuren saknar byggpapp under språngblecket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 296, "x0": 36.9, "y0": 504.5, "x1": 412.1, "y1": 538.2, "innehåll": "Figur 9:19. Vinkelränna vid taktäckning med överläggsplattor. Byggpappen läggs ovanpå underbeslaget av plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 297, "x0": 36.9, "y0": 382.5, "x1": 281.0, "y1": 416.2, "innehåll": "Beslagning av skorsten: Figur 9:20. Beslagning av skorsten vid takpannetak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 297, "x0": 36.9, "y0": 661.2, "x1": 412.6, "y1": 694.9, "innehåll": "Figur 9:21. Benämningar på detaljer vid anslutningar mot nock och språng. Obs! Enligt AMA Hus förutsätter knuten falsavslutning en taklutning över 1:3 (18,4°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 402.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Plåtmaterialet ger rikliga möjligheter till funktionella tak- och fasadtäckningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 415.4, "y1": 135.4, "innehåll": "Plåtens mångsidiga formbarhet inbjuder till formgivning som inte alltid passar den maskinella utrustning som plåtslagerierna har."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 264.0, "y1": 161.9, "innehåll": "Plåt kan krökas i endast en dimension åt gången."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 381.9, "y1": 200.9, "innehåll": "Vid dubbelkrökta ytor måste plåten antingen sträckas och/eller stukas, eller sammanfogas av flera delar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 206.3, "x1": 423.1, "y1": 252.5, "innehåll": "Genom att stuka (krympa ihop) den övre flänsen och i motsvarande grad sträcka den undre flänsen i en Z-profil tvingas profilen till krökning helt beroende på hur kraftig stukningen respektive sträckningen är."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 257.8, "x1": 429.2, "y1": 291.5, "innehåll": "Stukning och sträckning med dagens maskiner kan göras på maximalt ~ 70 mm breda flänsar. Figur 9:24."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 296.8, "x1": 428.1, "y1": 343.1, "innehåll": "Figur 9:25 visar en Z-profil som inte kan stukas och sträckas till den önskade formen. Detaljen måste tillverkas av tre skilda delar som sammanfogas genom falsning, lödning eller svetsning. Figur 9:26."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 348.4, "x1": 434.0, "y1": 394.6, "innehåll": "Utbredningar är en metod att på förhand bestämma hur konturer och klipplinjer ser ut i plan. Efter utbredningen böjs eller viks plåten till avsedd form och sammanfogas med övriga takplåtar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 429.9, "x1": 428.7, "y1": 476.1, "innehåll": "När plåtslagaren gör en stos kring cirkulära ventilations- och avluftningsrör görs först en utbredning av stosen. Stosen klipps, formas och falsas för att slutligen falsas i stosplåten. Figur 9:27."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 298, "x0": 36.9, "y0": 511.4, "x1": 422.8, "y1": 545.1, "innehåll": "Listhörn kan mallas med mallpapper för god passform. Alternativt görs en noggrann utbredning av listhörnet. Figur 9:28."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 418.4, "y1": 121.5, "innehåll": "Plåt som taktäckningsmaterial har en lång tradition. Som väggbeklädnad har plåtmaterialet främst fått sin användning i och med att den industriellt färgbelagda plåten introducerades på marknaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 435.2, "y1": 198.1, "innehåll": "Den falsade plåten är ett naturligt material för att åstadkomma anslutningar, takkupor, genomföringar med mera på ett funktionellt och vackert sätt även i kombination med andra takmaterial. Falsad och profilerad plåt är ett användbart material för hela taktäckningar liksom väggbeklädnader. Plåten ger många fördelar och möjligheter. Falsade plåtarbeten är ett kvalificerat hantverk som i hög grad bidrar till god arkitektur."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 425.6, "y1": 249.7, "innehåll": "Plåtmaterialet har förändrats under årens lopp. Från början användes kopparplåt eller järnplåt,även kallad svartplåt. För att skydda svartplåten mot korrosion målades den med tjära eller linolja med kimrök, sot, eller blymönja som pigment."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 419.5, "y1": 301.3, "innehåll": "I slutet av 1800-talet började zinkmetalliserad stålplåt att användas. Denna platsmålades på samma sätt som svartplåten men nu hade man i huvudsak övergivit tjäran och använde företrädesvis linoljefärger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 428.8, "y1": 365.4, "innehåll": "Idag används plåt av en mängd olika material; aluminium, koppar, rostfritt stål, metalliserad stål och zink. Vanligast är metalliserad stålplåt som nästan uteslutande är industriellt färgbelagd. Industriellt färgbelagd plåt förekommer också i andra material såsom aluminium och rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 429.6, "y1": 504.7, "innehåll": "I plåttäckningens barndom fanns inte valsverk. Man hamrade ut plåtarna för hand. Denna metod medgav naturligtvis inte några större plåtformat. Under 1700-talets senare hälft togs flera valsverk i bruk men den hamrade plåten förekom ända fram till 1860-talet. Trots valsverkens inträde var plåtformaten fortfarande begränsade. Plåten levererades i skivor. De hamrade skivorna hade formatet 45 x 59 cm eller 42 x 57 cm. Skivformaten ökade med tiden. Ett vanligt skivformat i dag är 1 000 x 2 000 mm. Dessa skivor klipps i regel ner till formatet 667 x 1 000 mm. En plåttäckning med sammanfalsade skivor kallas skivtäckning och falserna kallas ståndfals och tvärfals. Skivtäckning förekommer i dag främst på byggnader där man vill ge karaktär åt taket eller behålla det ursprungliga utseendet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 510.0, "x1": 426.2, "y1": 568.8, "innehåll": "Numera tillverkas och levereras plåten oftast i långa band. Dessa kan naturligtvis klippas ner till skivor i önskad längd. Vanligast är dock att plåttäckningen görs med hela band från taknock till takfot, så kallad bandtäckning. Banden sammanfogas med ståndfalser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 574.1, "x1": 432.6, "y1": 645.5, "innehåll": "Bandtäckning kan användas på alla typer av byggnader. Falsade tak bör ha en lutning som överstiger 1:10 (~5,7°). Vid hellånga band där taket avvattnas med yttre hängrännor och där det inte finns några hinder i form av takluckor, stosar och liknande kan taklutningar ner mot 1:16 (~3,6°) användas. Sömsvetsade rostfria bandtäckningar klarar ytor helt utan lutning. Tak utan lutning bör dock undvikas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 650.8, "x1": 420.0, "y1": 709.6, "innehåll": "Då den vanligaste plåtbredden är 670 mm blir avståndet mellan de dubbla ståndfalserna 600 mm. Ibland uppstår viss buktighet i plåten. Denna beror på plåtmaterialets inneboende spänningar. Om denna buktighet uppfattas som störande kan falsavståndet minskas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 714.9, "x1": 416.6, "y1": 773.7, "innehåll": "I de fall man vill framhäva taket ytterligare och ansluta till äldre taktäckningstraditioner väljer man en skivtäckning. Tvärfalserna ger inte bara ett mönster på taket utan ger också en förstyvande funktion som kan utnyttjas för tak i vindutsatta lägen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 36.9, "y0": 779.0, "x1": 430.5, "y1": 812.7, "innehåll": "\\\"För falsad plåt på både tak och fasad är underlaget viktigt. Detta behandlas i kapitel 6, \\\"Underlag för plåt\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 568.2, "y1": 189.1, "innehåll": "Bild 10:1. Skivtäckning. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 446.5, "y0": 273.8, "x1": 568.2, "y1": 320.1, "innehåll": "Bild 10:2. Skivtäckning som fasadbeklädnad. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 446.5, "y0": 406.9, "x1": 568.6, "y1": 440.6, "innehåll": "Bild 10:3. Bandtäckning. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 300, "x0": 446.5, "y0": 528.2, "x1": 559.3, "y1": 574.4, "innehåll": "Bild 10:4. Kassetter av rostfri stålplåt. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 301, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 434.9, "y1": 120.8, "innehåll": "Profilerad plåt har sedan 1960-talet blivit ett allt vanligare tak- och fasadmaterial på främst industri- och hallbyggnader. Det har också utvecklats en variant av profilerad plåt, plåttakpannor, som används i stället för tegel- eller betongtakpannor. Sammanfogningen av profilerad plåt sker huvudsakligen med överlapp. Profilerad plåt fästs med skruv till bärverk av i första hand stål. Den profilerade plåten förekommer i många former och längder. Plåt används också för tillverkning av kassetter och paneler för beklädnad av fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 301, "x0": 36.9, "y0": 126.1, "x1": 435.8, "y1": 184.9, "innehåll": "Idén med detta kapitel är att ge en orientering om hur plåtmaterial sammanfogas i olika situationer och hur plåt kombineras med och ansluts till andra förekommande tak- och väggmaterial. Samtidigt är syftet att orientera om förekommande benämningar och uttryck inom det traditionella plåtslageriet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 301, "x0": 36.9, "y0": 190.2, "x1": 417.5, "y1": 261.5, "innehåll": "Det är projektörens uppgift att redovisa förekommande detaljer och lösningar på ritning och i beskrivning. I många fall är de generella detaljer som återfinns i AMA Hus eller tillverkarnas handböcker tillräckliga. Ofta krävs det dock att särskilda detaljer konstrueras och utformas med hänsyn till förutsättningarna i det enskilda objektet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 301, "x0": 36.9, "y0": 266.9, "x1": 429.3, "y1": 338.2, "innehåll": "Denna sammanställning över olika detaljer och lösningar ska ses som ett komplement till AMA Hus och tillverkarnas information. Det är möjligt för en beskrivningsförfattare att själv sammanföra enskilda detaljer från detta kapitel till en egen sammansatt lösning. Denna lösning ska enligt normalt beskrivningsförfarande antingen tas in i den enskilda beskrivningen eller redovisas på ritning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 302, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.2, "y1": 73.4, "innehåll": "Sammansatta detaljer och hänvisningar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 302, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.7, "y1": 134.0, "innehåll": "Här följer ett antal principritningar på sammansatta detaljer som komplement till figurerna i AMA Hus 21. Dessa ritningar är endast typlösningar som måste anpassas från fall till fall. Beteckningen RA syftar på Råd och anvisningar till AMA Hus 21. Dessa figurer måste föreskriva särskilt i beskrivningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 302, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 432.4, "y1": 210.7, "innehåll": "Vid val av lösning måste hänsyn tas till bland annat material, taklutning och inte minst klimatiska förutsättningar. Invändiga avlopp och försänkta ränndalar är exempelvis känsliga för isbildning eller ansamling av löv och skräp. Det är också viktigt att plåtmaterialet ges nödvändig rörelsemån. Beakta rörelsebehovet där rörelser sker i flera riktningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 302, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 384.1, "y1": 249.7, "innehåll": "\\\"Klicka på rubriken \\\"Sammansatta detaljer\\\" nedan för hänvisningar. Använd förstoringsglaset för att utforska bilden.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 303, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 377.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Nedan redovisas steg för steg arbetsmomenten vid de vanligaste sätten att sammanfoga plan plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 303, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 434.6, "y1": 228.1, "innehåll": "\\\"Ståndfals används för sammanfogning av plan plåt i takets fallriktning eller i väggens lodriktning. Enkel ståndfals används undantagsvis på ytor som lutar mer än 1:3 (~18°) och då endast vid skivtäckningar med stålplåt. Samtliga övriga täckningar och material sammanfogas med dubbel ståndfals. Oavsett om det är en enkel eller dubbel fals blir falshöjden cirka 25 mm, främst beroende på verktygens utformning. I kapitel 9, \\\"Bearbetning och formning\\\" redovisas både verktyg och falsupptagningsmaskiner.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 303, "x0": 36.9, "y0": 263.4, "x1": 432.8, "y1": 334.7, "innehåll": "Hakfals används vid skarvning av bleck och lister samt som tvärfals vid enkelfalsade skivtäckningar på tak och vägg. Vid taktäckningar används enkel hakfals undantagsvis på ytor som lutar mer än 1:3 (~ 18°) och då endast vid skivtäckningar med stålplåt. Samtliga övriga täckningar och material sammanfogas med dubbel hakfals. Undantagsvis och särskilt i utsatta lägen förekommer det att även tvärfalser klamras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 303, "x0": 36.9, "y0": 484.3, "x1": 374.5, "y1": 505.4, "innehåll": "Bild 10:5. Omfalsning med klubba och falsjärn. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 303, "x0": 36.9, "y0": 683.5, "x1": 435.9, "y1": 729.8, "innehåll": "Figur 10:3. Tillverkningsmomenten av en enkel hakfals. a) Först görs ett enkelt omslag på varje plåt. b) Plåtarna hakas samman och omslagen slås ihop. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i älvsö AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 303, "x0": 446.5, "y0": 325.4, "x1": 568.2, "y1": 484.5, "innehåll": "Figur 10:1. Tillverkningsmomenten av en enkelfals där klammerns läge framgår. a) Hög- och lågfals bockas upp. b)+c) Högfalsen slås runt lågfalsen i två steg. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i älvsö AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 304, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 398.9, "y1": 199.5, "innehåll": "Bild 10:6. Två skivor som skjuts samman till en dubbel hakfals. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 304, "x0": 36.9, "y0": 349.8, "x1": 435.6, "y1": 383.5, "innehåll": "Bild 10:7. Detalj vid takkupa där det finns dubbel ståndfals, dubbel hakfals och svängd fals. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 304, "x0": 36.9, "y0": 533.0, "x1": 416.7, "y1": 566.7, "innehåll": "Bild 10:8. Slättäckning med dubbla hakfalsar i båda riktningarna. Detta utförande används även på fasader. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 304, "x0": 446.5, "y0": 432.0, "x1": 571.4, "y1": 616.2, "innehåll": "Figur 10:2. Tillverkningsmomenten av en dubbelfals där klammerns läge framgår. a) Hög- och lågfals bockas upp. b)+c) Högfalsen slås runt lågfalsen i två steg. d)+e) Enkelfalsen slås om i ytterligare två steg. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i älvsö AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 305, "x0": 36.9, "y0": 286.4, "x1": 161.5, "y1": 520.7, "innehåll": "\\\"Figur 10:4. Tillverkningsmomenten av en dubbel hakfals. a) Först görs ett enkelt omslag på varje plåt. b) Omslaget bockas ytterligare en gång till ett icke tillklämt dubbelt omslag. c) De båda \\\"öppna\\\" dubbla omslagen skjuts in i varandra. (Iskjutsfals). d) De \\\"öppna\\\" dubbla omslagen slås samman. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i älvsö AB.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 36.9, "y0": 160.3, "x1": 419.6, "y1": 194.0, "innehåll": "Figur10:5. Enkelt omslag. Används för att ge styvhet åt fria plåtkanter samt skydda klippkanter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 36.9, "y0": 304.5, "x1": 407.5, "y1": 338.2, "innehåll": "Figur10:7. Ankantning. Görs för att förstyva plåten där den ska ligga väl an mot underlaget."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 36.9, "y0": 451.5, "x1": 432.1, "y1": 485.2, "innehåll": "Figur10:9. Utknäckt kant med omslag. Används som avslutning och vattenavledare på till exempel hängskivor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 36.9, "y0": 564.4, "x1": 421.2, "y1": 610.6, "innehåll": "Figur10:11. Avslutning och infästning av taktäckning eller fotplåt med kontinuerligt fästbleck (språngbleck). Enkel nedknäckt språngfals. Används där det inte krävs rörelsemån."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 446.5, "y0": 158.9, "x1": 567.3, "y1": 205.1, "innehåll": "Figur10:6. Dubbelt omslag. Används av samma skäl som omslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 446.5, "y0": 318.4, "x1": 565.8, "y1": 389.7, "innehåll": "Figur10:8. Ankantat omslag med ankantning. Används av samma skäl som ankantning samt att skydda klippkanten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 446.5, "y0": 503.1, "x1": 561.0, "y1": 574.4, "innehåll": "Figur10:10. Utknäckt kant och lodrät droppkant med omslag. Används för att skydda underliggande fasad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 306, "x0": 446.5, "y0": 679.4, "x1": 564.7, "y1": 763.2, "innehåll": "Figur10:12. Avslutning och infästning av taktäckning till språngbleck där det krävs rörelsemån. Enkel rak språngfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 36.9, "y0": 356.1, "x1": 373.8, "y1": 389.7, "innehåll": "Figur10:13. Dubbel ståndfals. Används vid alla bandtäckningar samt vid dubbelfalsade skivtäckningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 36.9, "y0": 476.6, "x1": 334.0, "y1": 497.7, "innehåll": "Figur10:15. Rostfri sömsvetsad ståndfals med skyddsomvikning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 36.9, "y0": 556.0, "x1": 391.4, "y1": 589.7, "innehåll": "Figur10:17. Enkel hakfals. Används endast vid skivtäckning med stålplåt och taklutning ≥ 18° samt för att skarva lister och beslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 36.9, "y0": 725.3, "x1": 435.3, "y1": 759.0, "innehåll": "\\\"Figur10:21. Hakfals med rörelsemån, \\\"Enkel förstorad hakfals\\\". Används som hakfals vid taklutning ≥30° där rörelsemån krävs. Figuren visar en knuten ståndfals.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 446.5, "y0": 195.1, "x1": 572.4, "y1": 266.4, "innehåll": "Figur10:14. Enkel ståndfals. Används endast vid skivtäckning med stålplåt och taklutning ≥ 18°."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 446.5, "y0": 381.1, "x1": 556.9, "y1": 439.9, "innehåll": "Figur 10:16. Stående vinkelfals. Används på vägg för att markera falsindelningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 446.5, "y0": 481.5, "x1": 569.5, "y1": 565.3, "innehåll": "Figur10:18. Dubbel hakfals (Iskjutsfals). Används vid sammanfogning av tvärfalsar och skarvar av lister och beslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 307, "x0": 446.5, "y0": 674.5, "x1": 564.8, "y1": 783.4, "innehåll": "\\\"Figur10:19. Enkel tvärgående hakfals \\\"Anslutningsfals\\\". Används vid enkelfalsad täckning för anslutning till ståndskivor, kringtäckningar, fotrännor med mera.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 36.9, "y0": 118.5, "x1": 436.4, "y1": 189.8, "innehåll": "Figur10:23. Enkel hakfals med rörelsemån, fästbleck och drivvattenhake. Används som anslutning mellan taktäckning och fotrännor respektive vinkelrännor. Fästblecket löds på den underliggande plåten. Detta är företrädesvis möjligt på titanzink. Denna lösning rekommenderas för tak med lutning ≥18°. Beakta att fotrännor enligt AMA Hus förutsätter en taklutning ≥ 30°."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 36.9, "y0": 300.3, "x1": 423.5, "y1": 346.5, "innehåll": "Figur10:25. Enkel språngfals med rörelsemån. Används i första hand vid anslutning till gesimsrännor och försänkta ränndalar. Figuren visar en fotplåt som är dubbelfalsad till rännplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 36.9, "y0": 427.1, "x1": 431.3, "y1": 460.8, "innehåll": "Figur10:26. Enkel språngfals med rörelsemån för rostfri plåt. Figuren visar en fotplåt som sömsvetsats till rännplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 36.9, "y0": 551.9, "x1": 384.3, "y1": 598.1, "innehåll": "Figur10:28. Dubbelfals i takkant och på krön. Används för att sammanfoga taktäckning eller krönbeslag med hängskivor. Denna fals ger en starkare sammanfogning än figur 10:27 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 36.9, "y0": 689.1, "x1": 417.0, "y1": 722.8, "innehåll": "Figur10:29. Enkelfalsat prång med lodrät droppkant. Används för att sammanfoga taktäckning eller krönbeslag med skyddsbeslag, takfotslist eller sidobeslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 36.9, "y0": 778.3, "x1": 393.6, "y1": 812.0, "innehåll": "Figur10:31 Rörfals. Används för sammanfogning av stuprör eller hörnfals på takluckor och liknande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 446.5, "y0": 185.3, "x1": 569.7, "y1": 294.3, "innehåll": "Figur10:20. Enkel tvärgående hakfals mellan dubbel eller enkelfalsad väggbeklädnad och ståndskiva. Figuren visar en knuten ståndfals på väggbeklädnaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 446.5, "y0": 349.8, "x1": 568.9, "y1": 534.0, "innehåll": "Figur10:22. Enkel hakfals med rörelsemån och dubbelfalsad fotplåt med drivvattenhake. Används som anslutning mellan taktäckning och fotrännor respektive vinkelrännor. Denna lösning rekommenderas för tak med lutning ≥18°. Beakta att fotrännor enligt AMA Hus förutsätter en taklutning ≥ 30°."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 308, "x0": 446.5, "y0": 604.1, "x1": 571.7, "y1": 775.8, "innehåll": "\\\"Figur10:24. Dubbel tvärgående fals, \\\"Anslutningsfals\\\". Används vid dubbelfalsad täckning för anslutning till ståndskivor, kringtäckningar, fotrännor med mera. Denna fals kan inte skjutas samman såsom figur 10:18 utan måste falsas samman steg för steg på plats.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 412.5, "y1": 187.7, "innehåll": "Figur10:32. Hörnfals. Används i hörn på luckor och invändigt vid stosanslutning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 36.9, "y0": 246.0, "x1": 423.3, "y1": 279.7, "innehåll": "Figur10:33. Slussskarv (med infästning). Används för skarvning av lister och beslag på vertikala ytor där inträngande vatten inte kan förorsaka skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 36.9, "y0": 339.3, "x1": 429.7, "y1": 373.0, "innehåll": "Figur10:35. Listskarv med tätbleck. Används vid skarvar av fönsterbleck och lister av plåtar som inte kan falsas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 36.9, "y0": 422.9, "x1": 420.5, "y1": 456.6, "innehåll": "Figur10:36. överlapp med omslag och tätning. Används vid skarvning av lister och bleck där inträngande vatten inte kan förorsaka skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 36.9, "y0": 585.3, "x1": 419.4, "y1": 619.0, "innehåll": "Figur10:38. Sidöverlapp som täcker en profiltopp. Används som längsgående skarv mellan trapetsprofilerade plåtar, i första hand på vägg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 36.9, "y0": 737.2, "x1": 427.5, "y1": 770.9, "innehåll": "Figur10:39. Sidöverlapp som täcker en profilbotten. Används som längsgående skarv mellan trapetsprofilerade plåtar på vägg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 446.5, "y0": 110.1, "x1": 568.2, "y1": 194.0, "innehåll": "Figur10:27. Stående vinkelfals i takkant och på krön. Används för att sammanfoga taktäckning eller krönbeslag med hängskivor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 446.5, "y0": 280.8, "x1": 568.2, "y1": 364.7, "innehåll": "Bild 10:9. Fotränna med stomme. På bilden syns dubbel ståndfals, dubbel anslutningsfals, dubbel hakfals samt slusskarv. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 446.5, "y0": 438.3, "x1": 566.2, "y1": 584.8, "innehåll": "Figur10:30. Dubbel språngfals med ankantning. Används för att sammanfoga taktäckning eller krönbeslag med skyddsbeslag, takfotslist eller sidobeslag. Denna fals ger en starkare sammanfogning än figur 10:29."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 309, "x0": 446.5, "y0": 671.7, "x1": 568.2, "y1": 793.2, "innehåll": "Bild 10:10. Fotrännor används på tak med lutning större än 1:1,7 (30°.) Under vissa förutsättningar kan fotrännor monteras på tak med lutning ner till 1:3 (18°). Se RA Hus. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 36.9, "y0": 142.1, "x1": 360.0, "y1": 175.8, "innehåll": "Figur10:40. Fast ändöverlapp. Används som tvärgående skarv mellan trapetsprofilerade plåtar på tak där rörelsemån inte krävs."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 36.9, "y0": 301.0, "x1": 371.8, "y1": 334.7, "innehåll": "Figur10:41. Rörligt ändöverlapp. Används som tvärgående skarv mellan trapetsprofilerade plåtar på tak där rörelsemån krävs."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 36.9, "y0": 491.2, "x1": 360.0, "y1": 524.9, "innehåll": "Figur10:42. Fast ändöverlapp. Används som tvärgående skarv mellan trapetsprofilerade plåtar på vägg där rörelsemån inte krävs."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 36.9, "y0": 681.5, "x1": 371.8, "y1": 715.1, "innehåll": "Figur10:43. Rörligt ändöverlapp. Används som tvärgående skarv mellan trapetsprofilerade plåtar på vägg där rörelsemån krävs."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 446.5, "y0": 53.0, "x1": 560.8, "y1": 149.4, "innehåll": "Figur10:34. Slusskarv med tätbleck. Används för skarvning av lister och beslag på vertikala ytor där inträngande vatten kan förorsaka skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 446.5, "y0": 218.1, "x1": 569.7, "y1": 314.5, "innehåll": "Figur10:37. Sidöverlapp som täcker två eller flera profiltoppar. Används som längsgående skarv mellan trapetsprofilerade plåtar, i första hand på tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 446.5, "y0": 401.3, "x1": 568.2, "y1": 460.1, "innehåll": "Bild 10:11. Slusskarvade kassetter och lister av rostfri stålplåt på fasad. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 310, "x0": 446.5, "y0": 643.8, "x1": 570.4, "y1": 740.2, "innehåll": "Bild 10:12. Profilerad plåt skarvas med sid- och ändöverlapp. I överlapp på tak anbringas tätning. Följ alltid tillverkarens monteringsanvisningar! Foto: Gasell Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 311, "x0": 36.9, "y0": 202.8, "x1": 162.1, "y1": 299.2, "innehåll": "Bild 10:13. Plåttakpannor skarvas på samma sätt som profilerad plåt. Följ alltid tillverkarens monteringsanvisningar! Foto: Gasell Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 36.9, "y0": 78.7, "x1": 429.9, "y1": 112.4, "innehåll": "\\\"Figur10:45. Klammer i dubbel ståndfals. För att möjliggöra rörelser i plåttäckningen används glidklammer. Se kapitel 8 \\\"Rörelser och rörelsefogar\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 36.9, "y0": 220.2, "x1": 434.5, "y1": 253.9, "innehåll": "\\\"Figur10:46. Rörlig klammer i sömsvetsad rostfri ståndfals. För att möjliggöra rörelser i plåttäckningen används glidklammer. Se kapitel 8 \\\"Rörelser och rörelsefogar\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 36.9, "y0": 341.4, "x1": 430.7, "y1": 375.1, "innehåll": "Figur10:48. Klammer eller fästbleck omvikt över fri plåtkant. Används som infästning av ankantade lister och beslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 36.9, "y0": 510.0, "x1": 398.3, "y1": 543.7, "innehåll": "Figur10:52. Synlig infästning med skruv. Används där det inte finns risk för att inträngande vatten förorsakar skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 36.9, "y0": 693.3, "x1": 434.3, "y1": 727.0, "innehåll": "Bild 10:14 Infästning av smygbeslag vid fönster med klammer omvikt över fri plåtkant. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 446.5, "y0": 77.3, "x1": 560.8, "y1": 111.0, "innehåll": "Figur10:44. Klammer i enkel ståndfals."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 446.5, "y0": 218.8, "x1": 556.6, "y1": 290.1, "innehåll": "Figur10:47. Hakklammer. Används som infästning i hakfalsar och drivvattenhakar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 446.5, "y0": 463.4, "x1": 561.8, "y1": 534.7, "innehåll": "Figur10:49. Kontinuerligt fästbleck. Används som dold infästning av fria plåtkanter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 312, "x0": 446.5, "y0": 605.5, "x1": 559.0, "y1": 676.8, "innehåll": "Figur10:50. Fästbleck med nit. Används företrädesvis vid infästning av lister och bleck på fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 313, "x0": 36.9, "y0": 170.7, "x1": 151.3, "y1": 229.5, "innehåll": "Figur10:51. Trådklammer. Används som infästning av lister och beslag på fasad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 313, "x0": 36.9, "y0": 316.3, "x1": 159.0, "y1": 412.7, "innehåll": "Bild 10:15 Infästning av fönsterbleck med trådklammer före putsning av fasaden. Trådklammer ska utföras som figur 10:51. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 314, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.8, "y1": 73.4, "innehåll": "Plåt mot betong, puts, murverk eller trä"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 314, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 223.7, "y1": 188.4, "innehåll": "Figur10:53. Putskant med hakklammer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 314, "x0": 36.9, "y0": 317.0, "x1": 426.9, "y1": 350.7, "innehåll": "Figur10:55. Uppdragning bakom fasadbeklädnad av träpanel, överläggsplattor eller motsvarande. Infästning görs med klammer i drivvattenhaken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 314, "x0": 36.9, "y0": 442.5, "x1": 402.7, "y1": 476.1, "innehåll": "Figur10:57. Ankantning mot fönsterkarm. Används som alternativ infästning av fönsterbleck och liknande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 314, "x0": 446.5, "y0": 296.8, "x1": 569.2, "y1": 330.5, "innehåll": "Figur10:54. Hake i fog vid murverk eller betong."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 314, "x0": 446.5, "y0": 436.2, "x1": 570.7, "y1": 495.0, "innehåll": "Figur10:56. Inslagskant i spår. Används som anslutning mellan plåt och trä."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 314, "x0": 446.5, "y0": 582.5, "x1": 564.5, "y1": 628.7, "innehåll": "Bild 10:16. Trappad täcklist ansluten till murverk med hake i fog."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 315, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 340.3, "y1": 237.2, "innehåll": "Figur 10:58. Vinge över takpannor nitad i kontinuerligt fästbleck."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 315, "x0": 36.9, "y0": 489.1, "x1": 323.2, "y1": 510.3, "innehåll": "Figur10:59. Vinge över och längs profilerad plåt med tätning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 315, "x0": 36.9, "y0": 733.0, "x1": 321.3, "y1": 754.2, "innehåll": "Figur10:60. Vinge över och tvärs profilerad plåt med tätning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 315, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 570.1, "y1": 226.7, "innehåll": "Bild 10:17. Sidobeslag med vinge på krön på takpannetak. Lägg märke till avledaren på krönbeslaget."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 315, "x0": 446.5, "y0": 313.6, "x1": 557.2, "y1": 397.4, "innehåll": "Bild 10:18. Vinge över takpannetak på framstycke till skorstensbeslag kompletterad med ett profilklippt beslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 315, "x0": 446.5, "y0": 517.0, "x1": 572.3, "y1": 600.9, "innehåll": "Figur10:61. Anslutning av takpannor eller trapetsprofilerad plåt till vinkelränna vid utförande på vattenavledande underlagstak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 315, "x0": 446.5, "y0": 762.3, "x1": 561.6, "y1": 796.0, "innehåll": "Figur10:63. Anslutning av profilerad plåt till"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 316, "x0": 36.9, "y0": 309.4, "x1": 426.3, "y1": 343.1, "innehåll": "Figur10:62. Anslutning av takpannor eller trapetsprofilerad plåt till fotränna, fotplåt eller vinkelränna vid utförande på vattenavledande underlagstak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 316, "x0": 36.9, "y0": 746.9, "x1": 408.3, "y1": 780.6, "innehåll": "Figur10:64. Avslutning av profilerad plåt vid takfot med fotplåt där underlagstak saknas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 316, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 571.0, "y1": 58.1, "innehåll": "vinkelränna eller ränndal där underlagstak saknas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 316, "x0": 446.5, "y0": 361.6, "x1": 559.3, "y1": 432.9, "innehåll": "Figur10:65. List eller beslag över profilerad plåt med lodrät droppkant och kontinuerligt fästbleck."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 316, "x0": 446.5, "y0": 631.3, "x1": 561.7, "y1": 690.1, "innehåll": "Figur10:67. Uppdragning av beslag med drivvattenhake bakom profilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 316, "x0": 446.5, "y0": 776.9, "x1": 570.8, "y1": 810.6, "innehåll": "Bild 10:19. Anslutning av skiffer mot plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 317, "x0": 36.9, "y0": 273.1, "x1": 276.9, "y1": 294.3, "innehåll": "Figur10:66. List mellan profilerade plåtar på vägg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 317, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 292.5, "y1": 481.0, "innehåll": "Figur10:68. Inskottsbitar vid skiffertäckning mot vägg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 317, "x0": 36.9, "y0": 549.8, "x1": 317.3, "y1": 570.9, "innehåll": "Figur10:69. Inskottsbitar vid skiffertäckning mot plåtbeslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 318, "x0": 36.9, "y0": 227.9, "x1": 399.5, "y1": 249.0, "innehåll": "Figur10:70. Anslutning av tätskiktsmatta eller takduk till fotplåt vid taksprång."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 318, "x0": 446.5, "y0": 265.5, "x1": 572.0, "y1": 324.3, "innehåll": "Figur10:71. Avslutning på väggbeklädnad av plåt över tätskiktsmatta eller takduk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 319, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 268.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Klicka på rubrikerna nedan för mer information."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 319, "x0": 36.9, "y0": 234.8, "x1": 379.8, "y1": 256.0, "innehåll": "Benämningar . Vad heter de olika plåtdetaljerna på ett hus? Här får du svar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 319, "x0": 36.9, "y0": 404.1, "x1": 425.5, "y1": 437.8, "innehåll": "AMA Hus-koder . Var på ett hus hittar man motsvarande figur i AMA Hus? Här får du svar ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 319, "x0": 36.9, "y0": 581.8, "x1": 232.4, "y1": 603.0, "innehåll": "AMA Hus-figurer . Här hittar du figurerna ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 320, "x0": 36.9, "y0": 78.7, "x1": 406.5, "y1": 112.4, "innehåll": "Figur 10:74. Takfot vid överläggsplattor enligt AMA Hus RA 21 JT-.411/1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 320, "x0": 36.9, "y0": 459.2, "x1": 369.8, "y1": 480.3, "innehåll": "Figur 10:75. Takfot vid överläggsplattor enligt AMA Hus RA JT-.4111/1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 320, "x0": 36.9, "y0": 637.6, "x1": 314.7, "y1": 658.7, "innehåll": "Figur 10:76. Takfot vid takpannetak enligt Gasell Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 321, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 368.3, "y1": 45.5, "innehåll": "Figur 10:77. Takfot vid täckning med titanzink enligt Rheinzink Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 322, "x0": 36.9, "y0": 210.4, "x1": 424.9, "y1": 231.6, "innehåll": "Figur 10:78. Fotränna med förhöjd rörelsefogenligt Illustration: SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 322, "x0": 36.9, "y0": 471.0, "x1": 423.9, "y1": 504.7, "innehåll": "Figur 10:79. Fotränna med stomme av 1,5 mm rostfri stålplåt. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 322, "x0": 36.9, "y0": 771.3, "x1": 376.7, "y1": 805.0, "innehåll": "\\\"Figur 10:80 Fotränna med förstärkt stomme av snedkluven 150 x 150 mm träbalk,\\\"Norrlandsrännan\\\". Illustration: Torbjörn Osterling.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 324, "x0": 36.9, "y0": 196.5, "x1": 320.2, "y1": 217.6, "innehåll": "Figur 10:81. Försänkt vinkelränna enligt SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 324, "x0": 36.9, "y0": 314.9, "x1": 422.9, "y1": 336.1, "innehåll": "Figur 10:82. Vinkelränna med underbeslag av plåt. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 324, "x0": 36.9, "y0": 344.9, "x1": 435.6, "y1": 378.6, "innehåll": "Figur 10:83. Exempel på slitplåt under överläggsplattor mot vinkelränna eller ränndal av koppar enligt AMA Hus 21 RA JT-.4/1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 325, "x0": 36.9, "y0": 246.7, "x1": 302.2, "y1": 267.8, "innehåll": "Figur 10:84. Försänkt ränndal enligt SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 325, "x0": 36.9, "y0": 454.3, "x1": 299.0, "y1": 475.5, "innehåll": "Figur 10:85. Försänkt ränndal enligt Rheinzink Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 325, "x0": 36.9, "y0": 484.3, "x1": 322.0, "y1": 505.4, "innehåll": "Figur 10:86. Försänkt ränndal enligt AMA RA 21 JT-.2332/1."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 326, "x0": 36.9, "y0": 321.9, "x1": 341.7, "y1": 355.6, "innehåll": "Figur 10:88. Ståndskiva enligt Rheinzink Sverige. Figur 10:89. Ståndskiva med rörelsefog enligt SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 326, "x0": 446.5, "y0": 241.1, "x1": 563.0, "y1": 287.3, "innehåll": "Figur 10:87. Luftad ståndskiva. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 327, "x0": 36.9, "y0": 445.2, "x1": 409.0, "y1": 466.4, "innehåll": "Figur 10:90. Vindskiva omvikt runt träunderlag. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 327, "x0": 36.9, "y0": 742.1, "x1": 413.9, "y1": 775.8, "innehåll": "Figur 10:91. Vindskiva med förstärktkontinuerligt fästbleck. Illustration: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 328, "x0": 36.9, "y0": 96.2, "x1": 340.3, "y1": 117.3, "innehåll": "Figur 10:92. Vindskiva över takpanneplåt enligt Gasell Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 328, "x0": 36.9, "y0": 262.7, "x1": 377.3, "y1": 283.8, "innehåll": "Figur 10:93. Vindskiva över trapetsprofilerad plåt enligt Gasell Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 328, "x0": 36.9, "y0": 292.7, "x1": 396.2, "y1": 326.3, "innehåll": "Figur 10:94. Vindskiva med vinge vid överläggsplattor enligt AMA Hus 21 RA JT-.4522/1.© AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 329, "x0": 36.9, "y0": 204.9, "x1": 233.0, "y1": 226.0, "innehåll": "Figur 10:95. Luftad nock enligt VM-Zink."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 329, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 276.8, "y1": 481.0, "innehåll": "Figur 10:96. Luftad nock enligt SSAB Tunnplåt AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 329, "x0": 36.9, "y0": 657.1, "x1": 273.6, "y1": 678.2, "innehåll": "Figur 10:97. Luftad nock enligt Rheinzink Sverige."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 330, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 424.0, "y1": 238.5, "innehåll": "Figur 10:98. Ventilationshuv i nock på trapetsprofilerad plåt enligt Gasell Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 331, "x0": 36.9, "y0": 285.0, "x1": 256.8, "y1": 318.7, "innehåll": "Figur 10:96. Tröskelbeslag enligt AMA Hus 21 RA JT-.524/1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 331, "x0": 36.9, "y0": 574.1, "x1": 253.1, "y1": 607.8, "innehåll": "Figur 10:97. Sockelbeslag enligt AMA Hus 21 RA JT-.527/1. © AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 332, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 253.1, "y1": 391.8, "innehåll": "Figur 10:98. Sockelbeslag enligt AMA Hus 21 RA JT-.527/3.© AB Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 333, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 359.6, "y1": 96.4, "innehåll": "I varje yrkesgrupp och bransch finns facktermer och speciella uttryck."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 333, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 421.3, "y1": 148.0, "innehåll": "Så är också fallet inom byggnadsplåtslageriet. En arkitekt eller konsult som kan och känner dessa termer och uttryck kan alltid förklara för en plåtslagare vad han vill ha gjort."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 425.5, "y1": 121.5, "innehåll": "Detta kapitel om taksäkerhetsanordningar utgör ett led i plåtslageribranschens fortsatta ansträngningar med att informera inom taksäkerhetsområdet för att minska och eliminera olycksfallsriskerna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 431.1, "y1": 160.5, "innehåll": "\\\"Avsnittet i Boverkets Byggregler (BBR) 8:24 \\\"Taksäkerhet\\\" är en överarbetad version av den senaste utgåvan av den populära branschbroschyren med samma namn.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 428.9, "y1": 237.2, "innehåll": "\\\"Under Allmänna Råd och krav har, som ett komplement till BBR, dels ägnats särskild uppmärksamhet åt utförande, montering och infästning av taksäkerhetsanordningar inklusive nya produkter, dels redovisats erfarenheter från byggforskningsprojektet \\\"Infästning av takskyddsanordningar\\\". Hänsyn har även tagits till nya europastandarder och BBR gällandefrån och med1 juli 2014.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 429.3, "y1": 351.4, "innehåll": "Byggnadsplåtslageribranschens syfte med sitt utvecklingsarbete inom taksäkerhetsområdet har varit att få fram säkra och beständiga anordningar för att ytterligare öka säkerheten för dem, som har taket som arbetsplats. Att minska antalet ingående komponenter i det ständigt utökade sortimentet på marknaden har också ingått i den långsiktiga strategin. Vidare har man genom information försökt åstadkomma förbättringar. Genom påverkan på myndigheter och samverkan med tillverkningsindustrin strävar man efter att få en god arbetsmiljö på taken tillsammans med god funktion, ett gott utseende och en god ekonomi under takets livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 356.8, "x1": 436.4, "y1": 478.2, "innehåll": "\\\"Taksäkerheten har länge varit mycket eftersatt. Genom riksdagsbeslut har regeringen emellertid 1985 utfärdat ändringar i byggnadsstadgan från 1959. ändringarna hade till följd att kravet vid nybyggnad och upprustning av befintliga tak skärptes väsentligt. Från den 1 januari 1986 innebär ändringarna att en person säkert ska kunna ta sig upp på och ner från taket. Vidare ska denne kunna förflytta sig från uppstigningsstället till taknock eller skorsten på ett säkert sätt. Slutligen ska denne kunna förflytta sig i sidled på taket och kunna fästa säkerhetslina i förankringsanordning längs taknocken för arbete på takfallen ner till takfoten eller för servicearbeten. Se bildpresentationen under avsnittet \\\"Söknyckel för nödvändiga taksäkerhetsanordningar\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 483.6, "x1": 436.4, "y1": 567.4, "innehåll": "\\\"Den gjorda formuleringen \\\"uppenbart onödigt\\\" under Allmänt och rådi nu gällande BBR har föranlett onödigt olika tolkningar när kravet på fasta tillträdesanordningar är rimligt i enskilda fall. När kan särskilda anordningar för tillträde och förflyttning på tak på en byggnad, vars yttertak någon gång måste beträdas av en person, anses vara uppenbart onödiga? Syftet med dessa säkerhetsanordningar är ju att ge skydd mot personskada vid arbete på tak.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 572.8, "x1": 422.2, "y1": 619.0, "innehåll": "Enligt Arbetsmiljöverketsremissvar på Boverkets Byggregler så motsätter de sig skrivningen att det kan anses onödigt med säkerhetsanordningar på tak. Någon gång ska alltid någon ditenligt Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 36.9, "y0": 624.3, "x1": 410.7, "y1": 670.5, "innehåll": "Arbetsmiljöverketskärper reglerna vid yrkesmässigt arbete på tak från och med 1 januari 2015. Kraftfulla sanktionsavgifter kommer då att gälla vid brott mot föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 334, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 563.5, "y1": 203.0, "innehåll": "Bild 11:1. Säkerhetslina är alltid nödvändigt vid takarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 376.4, "y1": 99.2, "innehåll": "Faktorer som påverkar behovet av taksäkerhetsanordningar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 295.5, "y1": 122.2, "innehåll": "Yttertak oavsett tätskikt kräver kontinuerligt underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 419.1, "y1": 186.3, "innehåll": "Olika installationer eller andra anordningar på yttertaket måste nås för service och dylikt. Inte minst vattengångar på tak, såsom vinkelrännor, ränndalar, gesimsrännor och hängrännor måste årligen rensas från löv och annat avfall för att förhindra läckage."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 191.6, "x1": 423.0, "y1": 237.9, "innehåll": "Nedfallande snö och is från tak innebär ofta risk för personskador och snöskottning blir därför nödvändig. Yttertak är dimensionerade för att tåla viss snölast. Om denna överskrids måste taken snöskottas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 243.2, "x1": 424.4, "y1": 289.4, "innehåll": "Kraven på tillträdesleder till och på tak kan aktualiseras även när det gäller fläktrum och hissmaskinrum. Nödutrymning vid brand kan i vissa fall ske från nödbalkong på takvåning via utvändig fast tak- och väggstege."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 294.7, "x1": 421.0, "y1": 328.4, "innehåll": "Krav på tillträde till skorstenar som innehåller kanaler för vilka rensningsskyldighet föreligger regleras enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 333.8, "x1": 421.0, "y1": 392.5, "innehåll": "även när det gäller andra anordningar än dem som särskilt nämns i bestämmelserna såsom radio- och TV-antenner, fläktar, värmeväxlare och solfångare på tak, vilka fordrar regelmässig tillsyn och underhåll, kan permanent anordnade tillträdesleder behövas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 397.9, "x1": 431.2, "y1": 481.7, "innehåll": "\\\"Inom byggnadsplåtslageribranschen anser man, att alla tak ska ha erforderliga tillträdesleder och förbindelseleder till taknock, skorstenar och fläktar. För förflyttning i sidled på branta tak och för förankring av säkerhetslina måste taken vara försedda med gångbryggor, nockräcken eller förankringspunkter såsom öglor eller säkerhetshakar. Detta gäller även om nuvarande regler eventuellt skulle ge utrymme för en \\\"enklare\\\" lösning.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 335, "x0": 36.9, "y0": 487.1, "x1": 367.0, "y1": 520.7, "innehåll": "En samordning vid projekteringen av de olika tillträdeslederna och skyddsanordningarna bör om möjligt eftersträvas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.7, "y1": 121.5, "innehåll": "Nuvarande regler för tillsyn och skötsel enligt Arbetsmiljölagen (AML) och Boverkets Byggregler, BBR, kan förenklat belysas genom följande sex bilder med förklaringar och råd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 128.2, "x1": 376.9, "y1": 154.9, "innehåll": "Säkert ta sig upp på respektive ned från taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 182.6, "x1": 284.1, "y1": 203.7, "innehåll": "Fasadhöjd och nivåskillnad, seBegreppsförklaringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 209.0, "x1": 265.7, "y1": 230.2, "innehåll": "Tak- eller vägglucka vid fasadhöjd större än 8 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 235.5, "x1": 395.0, "y1": 269.2, "innehåll": "Stege eller trappa till lucka om nivåskillnaden mellan vånings- eller vindsplan överstiger 1,2m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 274.5, "x1": 168.5, "y1": 335.9, "innehåll": "Råd: Projektering/Tillgänglighet Invändiga förbindelseleder Utvändigt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 337.9, "x1": 207.9, "y1": 359.1, "innehåll": "Fasadhöjd, seBegreppsförklaringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 364.4, "x1": 434.3, "y1": 398.1, "innehåll": "Fast eller fällbar stege med ryggskydd eller säkerhetsskena vid fasadhöjd större än 4 m och högst 8 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 403.4, "x1": 383.8, "y1": 437.1, "innehåll": "Lös anliggande stege får användas vid fasadhöjd högst 4 m om takfoten vid uppställningsstället är försedd med glidskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 442.5, "x1": 428.9, "y1": 527.7, "innehåll": "Råd: Utvändiga förbindelseleder Glidskydd för lös stege Säkert förflytta sig till taknock eller annan anordning på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 529.6, "x1": 207.9, "y1": 550.7, "innehåll": "Fasadhöjd, seBegreppsförklaringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 556.0, "x1": 421.0, "y1": 592.7, "innehåll": "Räcke vid uppstigningsöppning vid fasadhöjd större än 4 m och taklutning större än 1:10 (~ 6 o )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 597.8, "x1": 432.0, "y1": 634.5, "innehåll": "Takstegar/gångbryggor till taknock från uppstigningsställe vid fasadhöjd större än 4 m och taklutning större än 1:10 (~ 6 o ),"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 640.3, "x1": 433.9, "y1": 677.1, "innehåll": "Tillträde till och från annan anordning vid fasadhöjd större än 4m och taklutning större än 1:10 (~ 6 o )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 682.2, "x1": 416.3, "y1": 718.6, "innehåll": "Takstegar/gångbryggor till skorsten krävs alltid vid taklutning större än 1:10 (~ 6 o ) oavsett fasadhöjd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 724.0, "x1": 202.4, "y1": 782.7, "innehåll": "Råd: Räcken vid uppstigningsöppningar Takstegar: Takpinnstegar och taktrappstegar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 36.9, "y0": 789.5, "x1": 289.0, "y1": 816.2, "innehåll": "Säkert förflytta sig i sidled på tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 446.5, "y0": 296.1, "x1": 549.5, "y1": 329.8, "innehåll": "Figur 11:1. Invändig tillträdesled."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 446.5, "y0": 489.1, "x1": 551.3, "y1": 547.9, "innehåll": "Figur 11:2. Utvändig tillträdesled med ryggskydd eller säkerhetsskena."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 336, "x0": 446.5, "y0": 666.1, "x1": 563.4, "y1": 712.4, "innehåll": "Figur 11:3. Tillträde till nock från uppstigningsstället."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 207.9, "y1": 45.5, "innehåll": "Fasadhöjd, seBegreppsförklaringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 50.9, "x1": 413.9, "y1": 87.6, "innehåll": "Gångbrygga som tillträde längs taknock vid fasadhöjd större än 4m och taklutning större än 1:10 (~ 6 o )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 92.7, "x1": 384.7, "y1": 165.4, "innehåll": "Råd: Gångbryggor Säkert använda säkerhetslina med förankring i gångbrygga/nockräcke."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 207.9, "y1": 188.4, "innehåll": "Fasadhöjd, seBegreppsförklaringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 193.7, "x1": 428.7, "y1": 214.9, "innehåll": "Förankringsanordningar generellt krav oavsett taklutning vid fasadhöjd större än 3 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 220.2, "x1": 417.1, "y1": 257.4, "innehåll": "Förankringspunkter utgörs av räcke/brygga vid taklutning större än 1:10 (~ 6 o ) och fasadhöjd större än3 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 262.7, "x1": 431.3, "y1": 299.2, "innehåll": "Förankringsanordningar utgörs av gångbrygga vid taklutning större än 1:10 (~ 6 o ) och fasadhöjd större än 8 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 304.5, "x1": 434.1, "y1": 341.0, "innehåll": "Fotstöd vid takfot och takbrott vid taklutning större än 1:3 (~ 18 o ) och fasadhöjd större än 8 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 346.3, "x1": 375.7, "y1": 367.4, "innehåll": "Snöräcke/snörasskydd kan krävas oberoende av taklutning och fasadhöjd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 372.8, "x1": 422.8, "y1": 438.5, "innehåll": "Råd: Nockräcke, räcke vid takbrott Takfotsräcken/fotstöd Säkert använda säkerhetslina med förankring i ögla."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 440.4, "x1": 205.1, "y1": 461.5, "innehåll": "Fasadhöjd seBegreppsförklaringar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 466.8, "x1": 403.0, "y1": 503.6, "innehåll": "Förankringspunkter kan utgöras enbart av öglor vid fasadhöjd större än 3 m och taklutning högst 1:10 (~ 6 o )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 36.9, "y0": 509.3, "x1": 428.8, "y1": 546.1, "innehåll": "Minst 2 öglor krävs vid småhus vid fasadhöjd större än3 m och taklutning högst 1:10 (~ 6 o )."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 569.0, "y1": 58.1, "innehåll": "Figur 11:4. Förflyttning i sidled."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 446.5, "y0": 158.2, "x1": 542.9, "y1": 204.4, "innehåll": "Figur 11:5. Förankringspunkt i gångbrygga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 337, "x0": 446.5, "y0": 410.4, "x1": 567.1, "y1": 444.1, "innehåll": "Figur 11:6. Förankring i öglor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 364.9, "y1": 96.4, "innehåll": "återblick på gällande regler och retroaktivitet under olika tidsperioder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 396.8, "y1": 135.4, "innehåll": "Vi börjar med en summarisk tillbakablick på vilka regler som gällt under olika tidsperioder för fasta säkerhetsanordningar på tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 407.4, "y1": 212.1, "innehåll": "Såväl Plan- och Bygglagen (PBL) som tidigare bygglagstiftning utgår ifrån att bestämmelser med krav som gäller byggnader inte ska vara retroaktiva. Det har ansetts, att man inte kan tvinga ägaren till en byggnad att rusta upp den till högre standard än vad som krävdes, när byggnaden uppfördes. Detta gäller inte om byggnaden har ändrats."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 432.7, "y1": 263.6, "innehåll": "Ett historiskt undantag från denna princip gjordes dock år 1960, då vissa retroaktiva krav infördes för fasta taksäkerhetsanordningar på byggnader beviljade bygglov före 1 juli 1960."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 269.0, "x1": 407.7, "y1": 302.7, "innehåll": "Detta var den första retroaktiva bestämmelsen i svensk bygglagstiftning och betraktas som den första milstolpen för säkrare takarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 308.0, "x1": 419.6, "y1": 354.2, "innehåll": "För äldre byggnader, för vilka bygglov sökts före 1 juli 1960, kan alltså taksäkerhetsanordningar krävas med stöd av PBL 17 kap 20 § / Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) 1960."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 359.5, "x1": 421.8, "y1": 405.8, "innehåll": "Av samma paragraf framgår att kraven inte påtagligt får avvika från vad som kan krävas enligt motsvarande äldre bestämmelser. Detta innebär att lite olika detaljkrav kan gälla beroende på när byggnaden uppfördes."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 411.1, "x1": 429.9, "y1": 444.8, "innehåll": "Sammanfattningsvis gäller följande minimikrav för taksäkerhetsbestämmelser för alla byggnader uppförda med eller utan bygglov före 1 juli 1960."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 450.1, "x1": 435.5, "y1": 590.4, "innehåll": "Det ska finnas invändig eller utvändig uppstigningsmöjlighet till tak via lucka eller utvändig stege. Skydd mot nedstörtning ska finnas – nockräcke eller brygga – om fasadhöjden är minst 8 m och taklutningen överstiger 1:4 (~ 14 o ). Fotstöd vid takfot eller takbrott ska finnas när lutningen är mer än 1:3 (~ 18,4 o ) och fasadhöjden är mer än 11 m eller om fasadhöjden är 8 m – 11 m och taket lutar mot för allmänheten tillgängligt område. Skydd vid takfönster som inte bär personlast ska finns oavsett fasadhöjd. Kravet på sotning – dock inte retroaktivt – innebär även att möjlighet ska finnas att nå skorstenen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 338, "x0": 36.9, "y0": 769.2, "x1": 399.3, "y1": 802.9, "innehåll": "Detta är en länk till en Powerpoint-presentation som steg för steg redovisar hur Boverkets regler förändrats över tid från 1960 till dags dato."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 278.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Bestämning av nivåskillnad, fasadhöjd och fallhöjd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 218.1, "y1": 122.9, "innehåll": "Nivåskillnad, se vidstående figur 11:7."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 128.2, "x1": 370.9, "y1": 161.9, "innehåll": "Definition av fasadhöjd: Avstånd från skärningslinjen mellan fasadplan och takplan till marknivå."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 421.3, "y1": 200.9, "innehåll": "För skyddsanordningar på tak räknas fasadhöjden till lägsta marknivå. För tillträdesanordningar räknas fasadhöjden till marknivån närmast uppstigningsstället."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 206.3, "x1": 400.7, "y1": 239.9, "innehåll": "Definition av fasadhöjd och fallhöjd, se Tekniska nomenklaturcentralens (TNC) publikation Plan- och byggtermer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 245.3, "x1": 425.0, "y1": 304.0, "innehåll": "Observera! Om fasadhöjden eller taklutningen är olika för olika delar på en byggnad bör delarna lämpligen betraktas var för sig vid tillämpningen av föreskrifterna under BBR 8:24 Tillträdes- och skyddsanordningar för tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 309.4, "x1": 425.6, "y1": 368.1, "innehåll": "Definition av fallhöjd: Nivåskillnaden mellan översta delen av en uppstigningsanordning eller en arbetsplan och en skorsten och den nedanför befintliga tak- eller markyta som beräknas kunna hindra en person att falla vidare till lägre nivå."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 373.5, "x1": 429.9, "y1": 419.7, "innehåll": "Om taklutningen är mindre än 1:10 (~ 6°) måste ytan som hindrar fall vara minst 2 m bakåt och åt sidorna från uppstigningsstället; se markerad yta på ovanstående figur 11:9."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 425.0, "x1": 373.0, "y1": 446.2, "innehåll": "När avståndet till takkanten är minde än 2 m mäts fallhöjden till marken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 451.5, "x1": 427.7, "y1": 485.2, "innehåll": "Om taklutningen är 1:10 (~ 6°) eller större mäts fallhöjden alltid till marken närmast uppstigningsstället."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 36.9, "y0": 713.5, "x1": 305.9, "y1": 734.7, "innehåll": "Figur 11:9. Fallhöjd då taklutningen är högst 1:10 (~ 6°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 340, "x0": 446.5, "y0": 298.2, "x1": 569.0, "y1": 331.9, "innehåll": "Figur 11:7. Nivåskillnad, fasadhöjd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 341, "x0": 36.9, "y0": 298.9, "x1": 327.5, "y1": 320.1, "innehåll": "Figur 11:10. Fallhöjd då taklutningen är större än 1:10 (~ 6°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 342, "x0": 36.9, "y0": 75.2, "x1": 425.9, "y1": 128.9, "innehåll": "IArbetsmiljölagen AML14 § anges bland annat att även arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid projektering, ska inom ramen för sitt uppdrag se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 342, "x0": 36.9, "y0": 131.0, "x1": 408.1, "y1": 152.1, "innehåll": "Inom ramen för projekteringsansvaret faller helt klart även avsnittet Taksäkerhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 342, "x0": 36.9, "y0": 157.5, "x1": 426.2, "y1": 266.4, "innehåll": "\\\"Vid projektering av takkonstruktioner är det viktigt med utförliga ritningar och arbetsbeskrivningar av erforderliga taksäkerhetsanordningar. För att underlätta detta projektarbete hänvisas bland annat till aktuella funktionsstandarder, skrifter och rapporter som omnämns i denna skrift. Vidare lämnas under avsnitt Plåtslageribranschens \\\" Allmänna Råd och krav \\\" rekommendationer om hur anordningarna ska vara utförda, tillverkade och monterade för att ge fastighetsägaren ett takskyddssystem, som uppfyller uppställda krav, och takarbetarna så säker arbetsplats som möjligt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 342, "x0": 36.9, "y0": 271.7, "x1": 396.5, "y1": 292.9, "innehåll": "Tänk på att ange hållfasthetskravet vid projektering av väggstegars infästning!"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 342, "x0": 36.9, "y0": 298.2, "x1": 421.0, "y1": 344.5, "innehåll": "Redovisa på en takplan översiktligt omfattningen av olika taksäkerhetsanordningars placering. Beakta att vissa typgodkända eller certifierade taksäkerhetssystem förutsätter en viss minsta tjocklek på underlagstaket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 342, "x0": 36.9, "y0": 349.8, "x1": 412.0, "y1": 408.6, "innehåll": "Det är mycket viktigt att under byggskedet och efter färdigställandet av takarbetet kontrollera att arbetsbeskrivningar och ritningar har följts. ägna särskild uppmärksamhet åt infästningar av taksäkerhetsprodukterna i den bärande takkonstruktionen!"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 342, "x0": 36.9, "y0": 413.9, "x1": 382.5, "y1": 447.6, "innehåll": "\\\"Mer om projektering av taksäkerhet finns i kapitel 4 , \\\"Projekteringsansvar, Taksäkerhetsanordningar\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 374.3, "y1": 99.2, "innehåll": "Boverkets Byggregler (BBR) 2014. Inledning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 131.0, "x1": 421.0, "y1": 177.2, "innehåll": "Hela avsnitt 8:24 har omarbetats i enlighet med den struktur som övriga delar av Boverkets Byggregler har (BFS 2008:6), det vill säga funktionskrav med förslag till lämplig verifiering i allmänna råd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 182.6, "x1": 395.9, "y1": 216.3, "innehåll": "Att gällande föreskrifter ändrats till råd innebär inte att kravnivån ändrats men möjliggör teknisk utveckling inom området."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 221.6, "x1": 413.9, "y1": 255.3, "innehåll": "Det åligger byggherren att visa att en alternativ lösning ger samma skydd som den lösning som nämns i rådstexten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 260.6, "x1": 424.7, "y1": 294.3, "innehåll": "Från och med 1 juli 2014 har BBR:s avsnitt 8:241, 8:242, 8:2422 och 8:2431ändrats och inarbetats i detta kapitel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 379.1, "x1": 213.8, "y1": 400.2, "innehåll": "Hur man utför arbete vid arbetsstället"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 405.5, "x1": 378.5, "y1": 439.2, "innehåll": "Reglerna är uppdelade i tre huvudområden med föreskrifter enligt angivna underrubriker:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 470.3, "x1": 346.7, "y1": 504.0, "innehåll": "Under allmänt anges portalkrav.8:242 Tillträdesanordningar, fast säkerhetsutrustning och fasta arbetsställen"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 509.3, "x1": 292.9, "y1": 568.1, "innehåll": "8:2421 Tillträdesvägar till tak 8:2422 Fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak 8:2423 Fasta arbetsställen 8:243 Skyddsanordningar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 343, "x0": 36.9, "y0": 573.5, "x1": 331.5, "y1": 632.2, "innehåll": "8:2431 Fästanordningar för linor till säkerhetsselar och dylikt 8:2432 Fotstöd vid takfot och takbrott 8:2433 Skyddsanordningar för att undvika genomtrampning 8:2434 Skyddsanordningar mot fallande is och snö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 344, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 431.5, "y1": 161.2, "innehåll": "Det kan betraktas som uppenbart onödigt med särskilda anordningar för tillträde till tak, fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall då:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 344, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 435.8, "y1": 275.5, "innehåll": "taket saknar fast arbetsställe och det inte finns något annat särskilt skäl att anta att taket behöver beträdas för byggnadens användning eller drift. Det kan betraktas som uppenbart onödigt med fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall då taket har låga lutningar och det arbete som behöver utföras för byggnadens användning eller drift utförs på betryggande avstånd från takets kant Exempel på fasta arbetsställen är skorstenar, ventilationsanläggningar, solfångare, solceller eller vattengångar som måste nås genom att beträda taket. (BFS 2014:3)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 344, "x0": 36.9, "y0": 307.3, "x1": 428.1, "y1": 353.5, "innehåll": "Fasta anordningar för tillträde till tak bör vara utförda med en korrosionsbeständighet motsvarande den hos varmförzinkat stål med ett skyddande lager om minst 50µm. Specifikationer och provningsmetoder finns i SS-EN ISO 1461. (BFS 2014:3)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 344, "x0": 36.9, "y0": 358.8, "x1": 388.4, "y1": 392.5, "innehåll": "Anordningar avsedda för infästning av säkerhetslinor bör dessutom klara det dynamiska livlinerycket beskrivet i SS-EN 516. (BFS 2014:3)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 344, "x0": 36.9, "y0": 424.3, "x1": 363.3, "y1": 445.5, "innehåll": "Regler för yrkesmässigt beträdande av tak ges ut av Arbetsmiljöverket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 344, "x0": 36.9, "y0": 450.8, "x1": 375.5, "y1": 472.0, "innehåll": "Regler om driftutrymmen och tillträdesvägar till dessa finns i BBR 3:431."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 381.5, "y1": 73.4, "innehåll": "BBR 8:2421 Tillträdesvägar till tak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 128.2, "x1": 433.9, "y1": 161.9, "innehåll": "Tillträde till tak bör ordnas invändigt via stege eller trappa till taklucka eller vägglucka i uppbyggnad på taket om fasadhöjden närmast uppstigningsstället är 8m eller högre."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 405.2, "y1": 200.9, "innehåll": "Om nivåskillnaden mellan vånings- eller vindsplan och taklucka eller vägglucka överstiger 1,2m bör fast eller fällbar stege finnas.(BFS 2014:3)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 206.3, "x1": 379.7, "y1": 239.9, "innehåll": "Då tillträde till tak ordnas via invändig uppstigningsanordning bör uppstigningsöppningarna förses med räcke så att risken för fall begränsas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 245.3, "x1": 418.8, "y1": 304.0, "innehåll": "Taklucka: Dagermått minst 0,60 x 0,90 m. Vägglucka: Dagermått minst 0,60 x 1,20 m. Observera! Enligt AMA Hus 21 och Branschrekommendationen gäller 0,7 x 0,9 m respektive 0,7 x 1,2 m.)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 335.9, "x1": 415.4, "y1": 382.1, "innehåll": "Om fasadhöjden närmast uppstigningsstället är högre än 4 m men lägre än 8m bör tillträdet till taket ordnas antingen invändigt eller utvändigt via fast monterad eller fällbar väggstege med fallskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 413.9, "x1": 425.6, "y1": 447.6, "innehåll": "Vid fasadhöjd högst 4 m kan lös anliggande pinnstege användas vid tillträde till tak. Vid uppstigningsstället till taket ska takfoten vara försedd med glidskydd för stegen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 452.9, "x1": 202.7, "y1": 474.1, "innehåll": "Räcke vid tak- och väggöppning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 479.4, "x1": 412.6, "y1": 513.1, "innehåll": "Då tillträde till taket ordnas via invändig uppstigningsanordning bör uppstigningsöppning för tak- eller vägglucka förses med räcke, höjd minst 0,5 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 518.4, "x1": 258.7, "y1": 539.6, "innehåll": "Regler om utrymningsvägar finns i BBR 5:3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 36.9, "y0": 778.3, "x1": 192.9, "y1": 799.5, "innehåll": "Figur 11:15. Räcke vid taklucka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 446.5, "y0": 218.1, "x1": 556.5, "y1": 251.8, "innehåll": "Figur 11:11. Invändig tillträdesled, taklucka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 446.5, "y0": 451.5, "x1": 555.0, "y1": 497.7, "innehåll": "Figur 11:12. Invändig tillträdesled genom vägglucka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 446.5, "y0": 703.1, "x1": 556.9, "y1": 749.3, "innehåll": "Figur 11:13. Utvändig tillträdesled med ryggskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 345, "x0": 446.5, "y0": 753.2, "x1": 560.5, "y1": 812.0, "innehåll": "OBS! Tänk på att ange hållfasthetskraven vid projektering av väggstegars infästning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 346, "x0": 36.9, "y0": 393.7, "x1": 220.1, "y1": 414.8, "innehåll": "Figur 11:16. Räcke utanför vägglucka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 346, "x0": 446.5, "y0": 272.4, "x1": 565.3, "y1": 318.7, "innehåll": "Figur 11:14 a. Utvändig tillträdesled via löst anliggande stege."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 346, "x0": 446.5, "y0": 468.9, "x1": 571.5, "y1": 515.2, "innehåll": "Figur 11:14 b. Fasadhöjd högst 4 m mäts vid uppstigningsstället."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 404.3, "y1": 99.2, "innehåll": "BBR 8:2422 Fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 36.9, "y0": 295.4, "x1": 206.5, "y1": 316.6, "innehåll": "Fasta takstegar och gångbryggor"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 36.9, "y0": 321.9, "x1": 322.5, "y1": 343.1, "innehåll": "bör finnas där byggnadens taklutning är större än 1:10 (~ 6°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 36.9, "y0": 374.9, "x1": 354.4, "y1": 396.0, "innehåll": "bör finnas vid taknocken om byggnadens fasadhöjd är högre än 8 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 36.9, "y0": 427.8, "x1": 422.5, "y1": 486.6, "innehåll": "bör förses med en uppstigningsanordning om höjden från arbetsstället på taket till skorstenens krön är större än 1,2 m. Uppstigningsanordningen bör förses med skydd mot fall om höjden är högre än 4 m från arbetsstället till underliggande plan som hindrar fortsatt fall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 36.9, "y0": 491.9, "x1": 389.1, "y1": 525.6, "innehåll": "Skyddet bör utformas så att det inte försvårar transport av arbetsmaterial och utrustning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 36.9, "y0": 557.4, "x1": 434.9, "y1": 591.1, "innehåll": "Om bärläktsteg används som fast takstege bör den kompletteras med tydligt markerade infästningsanordningar för säkerhetslina. (BFS 2014:3)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 571.8, "y1": 189.8, "innehåll": "Figur 11:17. Gångbrygga längs taknock."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 347, "x0": 446.5, "y0": 439.7, "x1": 571.7, "y1": 485.9, "innehåll": "Figur 11:19. Fast stege med ryggskydd när fallhöjden överstiger 4 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 346.1, "y1": 73.4, "innehåll": "BBR 8:2423 Fasta arbetsställen"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 36.9, "y0": 202.8, "x1": 395.9, "y1": 236.5, "innehåll": "eller servicepliktiga installationer som fordrar regelbundet underhåll bör ha en tillgänglig yta om minst 0,30x0,60m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 36.9, "y0": 241.8, "x1": 432.7, "y1": 275.5, "innehåll": "Det kan vara en horisontell yta på skorstenens krön eller en plattform som ligger högst 0,5 m under krönet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 36.9, "y0": 280.8, "x1": 414.8, "y1": 314.5, "innehåll": "Skyddsräcken bör vara minst 1,0 m höga och ha handledare vid överkanten och på halva räckeshöjden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 36.9, "y0": 346.3, "x1": 418.8, "y1": 392.5, "innehåll": "som fordrar tillsyn och service enligt Boverkets senaste exempel är, förutom skorstenar, ventilationsanläggningar, solfångare, solceller och vattengångar som till exempel vinkelrännor, ränndalar, gesimsrännor och hängrännor på tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 36.9, "y0": 680.8, "x1": 239.6, "y1": 701.9, "innehåll": "Figur 11:24. Tillträdesleder till solfångare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 446.5, "y0": 200.7, "x1": 570.7, "y1": 234.4, "innehåll": "Figur 11:20. Tillträdesleder till fläktar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 446.5, "y0": 339.3, "x1": 572.3, "y1": 398.1, "innehåll": "Figur 11:21. Tillträdesled, gångbrygga och stege då taket lutar mer än 1:10."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 446.5, "y0": 535.1, "x1": 564.1, "y1": 568.8, "innehåll": "Figur 11:22. Arbetsplan på plattform."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 348, "x0": 446.5, "y0": 701.0, "x1": 562.1, "y1": 734.7, "innehåll": "Figur 11:23 a. Arbetsplan på skorsten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 349, "x0": 36.9, "y0": 96.9, "x1": 159.5, "y1": 143.1, "innehåll": "Figur 11:23 b. Stegplatta bör vara minst 30 x 35 cm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 412.8, "y1": 99.2, "innehåll": "BBR 8:2431 Fästanordningar för linor till säkerhetsselar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 36.9, "y0": 154.0, "x1": 428.1, "y1": 187.7, "innehåll": "Om fasadhöjden är större än 3 m bör det, oavsett taklutning, finns fästanordningar för linor till säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 36.9, "y0": 193.0, "x1": 398.3, "y1": 226.7, "innehåll": "Om det är nödvändigt för att man ska kunna röra sig säkert på taket bör sådana fästanordningar även finnas på andra delar av taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 36.9, "y0": 232.0, "x1": 408.9, "y1": 265.7, "innehåll": "Fästanordningarna kan utgöras av lämpligt utformade nockräcken, takstegar eller gångbryggor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 36.9, "y0": 271.1, "x1": 435.1, "y1": 304.7, "innehåll": "På tak som lutar högst 1:10 (~ 6°) där takarbeten behöver utföras närmare än 10mfrån takfoten kan fästanordningarna utgöras av fästöglor med högst 5 m inbördes avstånd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 36.9, "y0": 310.1, "x1": 419.1, "y1": 343.8, "innehåll": "Fästöglor behövs normalt inte på tak som lutar högst 1:10 (~ 6°) där takarbeten inte behöver utföras närmare än 10 m från takfoten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 446.5, "y0": 218.1, "x1": 561.0, "y1": 264.3, "innehåll": "Figur 11:25. Förankringsanordning, gångbrygga"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 446.5, "y0": 365.8, "x1": 552.2, "y1": 412.0, "innehåll": "Figur 11:26. Förankringsöglor för småhus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 350, "x0": 446.5, "y0": 501.0, "x1": 554.4, "y1": 547.2, "innehåll": "Figur 11:27. Förankringspunkter/ öglor, säkerhetshakar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 351, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 375.8, "y1": 99.2, "innehåll": "BBR 8:2432 Fotstöd vid takfot och takbrott"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 351, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 434.9, "y1": 161.2, "innehåll": "Stadiga fotfästen bör finnas då byggnadens fasadhöjd är högre än 8 m och taklutningen är större än 1:3 (~ 18°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 351, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 373.3, "y1": 187.7, "innehåll": "Observera! Fotränna uppfyller inte längre kravet för stadigt fotstöd!"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 351, "x0": 36.9, "y0": 699.6, "x1": 205.6, "y1": 720.7, "innehåll": "Figur 11:28. Olika typer av fotstöd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 352, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 421.5, "y1": 99.2, "innehåll": "BBR 8:2433 Skyddsanordningar för att undvika genomtrampning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 352, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 429.6, "y1": 161.2, "innehåll": "Ett räcke som är minst 0,5 m högt eller ett galler på undersidan av öppningen minskar risken för att trampa igenom eller falla ner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 352, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 314.6, "y1": 187.7, "innehåll": "Observera! Gäller oavsett storlek på ytan av öppningen!"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 352, "x0": 36.9, "y0": 193.0, "x1": 427.4, "y1": 226.7, "innehåll": "Takfönster som lutar mer än 60° eller är upphöjda minst 0,35 m över takytan behöver inte förses med skyddsanordningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 352, "x0": 446.5, "y0": 161.7, "x1": 570.2, "y1": 207.9, "innehåll": "Figur 11:29 Uppbyggnad för takfönster som ej bär personlast."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 352, "x0": 446.5, "y0": 259.2, "x1": 571.0, "y1": 318.0, "innehåll": "Figur 11:31. Räcke runt ljusinsläpp av plast alternativt takfönster som ej bär personlast."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 352, "x0": 446.5, "y0": 396.5, "x1": 543.5, "y1": 442.7, "innehåll": "Figur 11:30. Nedåtöppnande brandgasventilator."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 399.0, "y1": 99.2, "innehåll": "BBR 8:2434 Skyddsanordningar mot fallande is och snö"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 57.8, "y0": 127.5, "x1": 368.7, "y1": 148.7, "innehåll": "Vid byggnaders entréer kan särskilda risker för personskador finnas"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 57.8, "y0": 154.0, "x1": 332.3, "y1": 200.2, "innehåll": "när byggnadens fasadhöjd är högre än 8 m eller när byggnadens taklutning är större än 1:3 (~ 18°). Exempel på utformning av snörasskydd finns i SS 831335."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 57.8, "y0": 205.6, "x1": 432.5, "y1": 251.8, "innehåll": "Boverket ser den nya regeln från 2008 som ett komplement till ordningslagen.Ansvaret för att åtgärden vidtas åvilar fastighetsägaren eller annan som satts i ägarens ställe."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 36.9, "y0": 257.1, "x1": 318.4, "y1": 278.3, "innehåll": "\\\"Vill du återgå till kapitel 12 \\\"Underhåll, avsnitt Rengöring\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 36.9, "y0": 746.9, "x1": 276.2, "y1": 768.1, "innehåll": "Figur 11:32 a. Olika skydd mot fallande is och snö."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 446.5, "y0": 235.5, "x1": 537.9, "y1": 281.7, "innehåll": "Figur 11:32 b. Avstängningar vid snöskottning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 446.5, "y0": 424.3, "x1": 524.6, "y1": 470.6, "innehåll": "Figur 11:32 c. Skyddsutrustad snöskottare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 353, "x0": 446.5, "y0": 567.9, "x1": 563.5, "y1": 614.1, "innehåll": "Figur 11:32 d. Snöskottare säkert fäst i nockräcke."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 435.0, "y1": 146.6, "innehåll": "Som ett komplement till Boverkets Byggregler, BBR, avsnitt 8:24, innehållande föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen, redovisar plåtslageribranschen sina erfarenheter till arkitekter och konstruktörer med flera om hur taksäkerhetsanordningar ska vara utförda, tillverkade och monterade för att största möjliga säkerhetsnivå ska uppnås."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 151.9, "x1": 406.4, "y1": 185.6, "innehåll": "\\\"Taksäkerhetkommitén har, sedan detta skrevs, publicerat \\\"Branschstandard för taksäkerhet\\\". Denna når du via www.taksakerhet.se/branschstandard .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 435.8, "y1": 224.6, "innehåll": "Allt sedan taken på landets fastigheter började utrustas med olika säkerhetsanordningar har dessa i huvudsak monterats av byggnadsplåtslagare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 433.2, "y1": 401.6, "innehåll": "Tidigare utfördes takstegar, räcken och bryggor med konsoler av metall i korrosionståliga och tjocka godstjocklekar, vilka klarade takmaterialets olika livslängd utan att behöva bytas ut. Ofta kunde man efter omläggning av tätskiktet återmontera taksäkerhetsanordningarna efter att dessa bättringsmålats. Tillsammans med den väl utprovade metoden för infästning – genomgående skruv och mutter – samt ett kraftigt motlägg på undersidan av yttertaket utgjorde detta system under flera årtionden den traditionella metoden att montera taksäkerhetsanordningar. Undertaken var då också vanligtvis utförda av 23 mm underlagsspont. Ritningar och beskrivningar på konstruktionen av hela detta infästningssystem infördes först i BABS 1960 och överfördes till SBN 67 för att senare införas i svensk produktstandard för takskydd. Efter beslut att monteringsbeskrivningar inte längre skulle få ingå i produktstandardblad infördes dessa i beskrivningar för taksäkerhetsprodukter i AMA Hus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 406.9, "x1": 434.9, "y1": 440.6, "innehåll": "Numera återfinns monteringsanvisningar för tillträdes- och skyddsanordningar för tak i AMA Hus, avsnitt NSJ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 445.9, "x1": 434.9, "y1": 580.0, "innehåll": "I början av åttiotalet började ett antal nya produkter för taksäkerhetsanordningar och infästning att lanseras. Tillverkarna försökte genom produktutveckling få fram modernare och lättare konstruktioner. Bland annat skulle konsolerna vara justerbara efter takets lutning och godstjocklekarna och ytbeläggningen försökte man minimera av kostnadsskäl och i konkurrenssyfte. även olika metoder för snabbfästen av räckes- och bryggkonsoler utvecklades i snabb takt. De nya konstruktionerna ledde i början till att allt för många delar ingick i systemet och liknade mest en mekanosats, som skulle monteras ihop uppe på taken. Detta skedde naturligt, eftersom marknaden för taksäkerhetsprodukter ökade mångfalt efter riksdagsbeslut 1985, där kravet vid nybyggnad och upprustning av befintliga tak skärptes väsentligt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 585.3, "x1": 435.2, "y1": 744.4, "innehåll": "Det visade sig snart, att många nya produkter hade stora brister och blev felaktigt monterade. Ofta saknades riktiga monteringsanvisningar från tillverkarna till de många delar i systemen som skulle fogas samman. Detta medförde att montörerna blandade nya och gamla konsoler och snabbfästen från olika tillverkare, vilka konsoler aldrig var provade tillsammans. För att komma till rätta med detta smygande problem med eventuell falsk säkerhetsutrustning på upprustade och nya byggnader tog Centrala Arbetsmiljökommittén inom byggnadsplåtslageribranschen initiativ till ett byggforskningsprojekt. I detta arbete engagerades fem väl insatta personer för att studera grundläggande fakta, prova och utvärdera såväl nya som tidigare använda produkter samt ge förslag på lämpliga tekniska lösningar. Alla prover utfördes vid SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Projektet medförde bland annat att Boverket ställde krav på märkning av produkter och systemfrån och med1994."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 354, "x0": 36.9, "y0": 749.7, "x1": 425.0, "y1": 796.0, "innehåll": "\\\"Genom detta byggforskningsprojekt, som finns dokumenterat i rapporten \\\"Infästning av takskyddsanordningar\\\" T22:1993 har plåtslageribranschen inte bara praktiska kunskaper utan även deltagit i produktutveckling. Branschen har också härigenom\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 355, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 419.7, "y1": 58.1, "innehåll": "inhämtat faktakunskaper på området och vet vad man ska tänka på för att erhålla en säker infästning av taksäkerhetsanordningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 355, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 430.9, "y1": 122.2, "innehåll": "Av projektet framkom klart att hela system av taksäkerhetsanordningar såsom konsol, underlagstak och infästningsdetalj måste dynamiskt provas tillsammans som en enhet, för att full säkerhet ska kunna säkerställas. Den som vill veta mer kan studera rapporten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 355, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 432.4, "y1": 186.3, "innehåll": "Med utgångspunkt från erfarenhet och praktiska och teoretiska kunskaper inom området taksäkerhetsprodukter kommer här att steg för steg redovisas råd och tips om lägsta godtagbara standard inför projektering och konstruktion av nya byggnader samt vid upprustning av befintliga tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 356, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 333.3, "y1": 99.2, "innehåll": "Projektering av tillträdes- och skyddsanordningar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 356, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 433.7, "y1": 134.7, "innehåll": "Kraven på ökad taksäkerhet fordrar övertänkta planlösningar för en god takarkitektur. Det är viktigt att tänka igenom, hur tillträdet till takplanet ska lösas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 356, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 432.8, "y1": 223.9, "innehåll": "\\\"Vårt befintliga fastighetsbestånd kräver förbättrad tillgänglighet från översta våningsplanet till vindsvåning och vidare till yttertaket. Detta är även påtalat i rapporten Ds 1997:53, Fastighetsägares ansvar enligt Arbetsmiljölagen, från Arbetsmarknadsdepartementet som ett mycket försummat område i byggandet. Det är ofta mycket dåliga tekniska lösningar ur ergonomisk synpunkt för bland annat tillträde till \\\"husets femte fasad\\\" – taket.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 356, "x0": 36.9, "y0": 229.2, "x1": 431.0, "y1": 313.1, "innehåll": "\\\"Som ett komplement till projekteringsansvaret och arbetsgivaransvaret beträffande arbetsmiljöbedömningar föreslås i rapporten att en ny bestämmelse införs i Arbetsmiljölagen. Denna nya bestämmelse skulle avse direkt arbetsmiljöansvar för fastighetsägaren att se till \\\"att en fastighet är så beskaffad och utrustad med sådana fasta anordningar, att arbete som normalt kan komma att bedrivas där kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall\\\". (Denna bestämmelse är ännu inte genomförd.)\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 356, "x0": 36.9, "y0": 318.4, "x1": 426.6, "y1": 427.4, "innehåll": "Samordna gärna så att det går att komma åt schakt och kanaler inifrån byggnaden via vinden i stället för uppifrån taket. Det är också viktigt att försöka samla ventilationshuvar och skorstenar till en begränsad del av taket eller till en sida av takfallet. Då kan nockräcken och gångbryggor placeras på motsatt sida av takfallet. önskar man ha skyddsanordningarna på samma sida som skorstenarna behöver gångbryggan inte nödvändigtvis monteras på mindre avstånd än 1 m från taknock. Genom att flytta ner utrustningen en bit på takfallet och anordna strategiska tillträden till nock kan den dras förbi hindren utan avbrott."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 356, "x0": 36.9, "y0": 432.7, "x1": 428.1, "y1": 466.4, "innehåll": "Ur utseendesynpunkt kan skyddsanordningarna, utan att säkerheten blir lidande, även färgsättas lika som takbeläggningen, så att de inte framträder så tydligt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 356, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 557.5, "y1": 189.1, "innehåll": "Bild 11:3. Genomtänkt tillträdesväg till taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 371.7, "y1": 73.4, "innehåll": "Invändiga förbindelseleder till tak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Förbindelseleder till tak ska som huvudregel placeras invändigt via trapphus eller hiss till vindsplan försedda med tak- eller vägglucka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.0, "y1": 173.1, "innehåll": "Enligt AMA Hus 21 och Branschrekommendationen ska takluckor ha ett dagermåttet om minst 0,7 x 0,9 m vid taklutning upp till 1:1 (45°) . Vid större lutning minst 1,2 m i takfallets riktning. Vägglucka utförs minst 0,7 x 1,2 m. (Boverkets byggregler, BBR, föreskriver dagermåttet 0,6 x 0,9 m respektive 0,6 x 1,2 m.)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 37.0, "y0": 178.4, "x1": 434.8, "y1": 224.6, "innehåll": "För industribyggnader, idrottshallar och liknande som saknar våningsplan kan tillträdet förläggas antingen som fast utvändig eller invändig (stege/trappa) tillträdesled; se Utvändig förbindelseled till tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 37.0, "y0": 229.9, "x1": 435.6, "y1": 288.7, "innehåll": "Om nivåskillnaden vid invändig förbindelse från vindsplan till taklucka är större än 3,0 m rekommenderas plattform med trappa som tillträdesled. Mellan plattformen och luckan monteras en 0,35 m bred fast eller fällbar stege, lämplig nivåskillnad 1,5 – 2,0 m; se SS831334."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 37.0, "y0": 294.0, "x1": 425.5, "y1": 365.4, "innehåll": "Om tillträdesled till tak ska ske via invändig vägglucka, minst 0,7 x1,2 m, placeras den så, att luckans underkant ligger cirka 0,6 m över golv. Om luckan måste placeras högre upp på väggen, så att nivåskillnaden blir större än 0,6 m, måste trappa eller trappa med plattform anordnas, för att det ska bli en bra arbetsmiljöanpassad utgång till taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 37.0, "y0": 370.7, "x1": 427.9, "y1": 467.1, "innehåll": "Förbindelselederna till tak ska anordnas, så att de lätt kan nås och användas utan kompletterande verktyg och redskap – nyckel undantaget. Vägg- och takluckor måste vara utförda så att de inte kan slås i lås ofrivilligt utifrån. Låsning av tillträdeslucka inifrån kan lämpligen ske genom t ex hakanordning. Belysning måste finnas vid invändiga förbindelser på vindar med trappomkopplande strömbrytare. Takluckor rekommenderas att generellt utföras i dagermått 0,9x0,7 m eller om luckan är snedställd 0,8 x 0,8 m för att underlätta upp- och nergång från yttertaket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 37.0, "y0": 472.4, "x1": 428.4, "y1": 506.1, "innehåll": "I anslutning till tillträdesluckan kan med fördel placeras en skylt med information om takmaterial, skyddsanordningar och skyddsutrustning med mera."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 37.0, "y0": 511.4, "x1": 436.5, "y1": 557.7, "innehåll": "För att underlätta tillsyn och underhåll, till exempel snöskottning, bör taklucka vid branta tak anordnas både vid taknock och vid takfot. Takluckorna bör vidare placeras i närheten av utrustningar eller anordningar som kräver regelbunden tillsyn."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 446.5, "y0": 213.2, "x1": 555.0, "y1": 246.9, "innehåll": "Figur 11:33. Invändig plattform med trappa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 357, "x0": 446.5, "y0": 349.1, "x1": 565.9, "y1": 382.8, "innehåll": "Figur 11:34. Vägglucka. Höjd minst 1,2 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 354.8, "y1": 73.4, "innehåll": "Utvändiga förbindelseled till tak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 422.5, "y1": 161.9, "innehåll": "Om fasadhöjden vid uppstigningsstället är högst 8 m kan tillträdet till taket ske med en utvändig, fast monterad eller fällbar 0,4 m bred stege med ryggskydd. Måttet mäts mellan vagnsstyckena."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 36.9, "y0": 163.7, "x1": 427.5, "y1": 197.4, "innehåll": "Vid annan utformning ska det finnas minst 0,16 m utrymme för varje fot, om stållina eller skena för glidlås som kopplas till säkerhetsselen placeras mellan vagnsstyckena."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 36.9, "y0": 202.8, "x1": 434.6, "y1": 336.8, "innehåll": "Stegpinnarna ska ha ett högsta centrumavstånd av 0,3 m. Avstånd mellan stege och vägg bör vara minst 0,15 m, vilket begränsar möjligheten att använda från vägglist utfällbar stege. Fast utvändig stege ska där den kan nås av barn avslutas cirka 2 m över mark. När fast stege användes som utrymningsväg bör den avslutas cirka 1,5 m över mark – stege som är oåtkomlig för barn cirka 0,3 m över mark. Lös stege med upphängningskrokar ska ha längden anpassad efter läget av lägsta stegpinne i den fasta stegen. Utvändig stege ska uppe vid takfot avslutas så att översta stegpinnen placeras minst 30 mm ovanför hängränna eller takyta. Handledarnas höjd över översta stegpinnen ska vara minst 1 m. Bredden mellan handledarna ska vara minst 0,45 m för att underlätta upp- och nergång från taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 36.9, "y0": 342.1, "x1": 432.7, "y1": 388.4, "innehåll": "Om utvändig stege även är avsedd att kunna användas som nödutrymningsväg ska den vara försedd med ryggskydd, som avslutas 2,5 m ovan mark. Ryggskydd kan ersättas av annat av Arbetsmiljöverket godkänt fallskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 36.9, "y0": 393.7, "x1": 431.2, "y1": 427.4, "innehåll": "Planera för en säker montering av väggstegen till fasaden. Väggstegen kan med fördel förses med förbindning från handledarens avslutning uppåt till fast monterad takstege."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 36.9, "y0": 432.7, "x1": 371.9, "y1": 453.9, "innehåll": "Krav på hållfasthet för fasta stegar och dess komponenter, se SS 831340."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 446.5, "y0": 294.0, "x1": 570.8, "y1": 352.8, "innehåll": "Bild 11:4. Väggstege med styrt glidlås på fast förankringslina/skena. Foto: BH Sala."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 358, "x0": 446.5, "y0": 505.9, "x1": 556.6, "y1": 539.6, "innehåll": "Figur 11:35. Detalj av handledare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 357.5, "y1": 142.4, "innehåll": "Lös anliggande pinnstege får användas som tillträdesled till tak om fasadhöjden vid uppstigningsstället är högst 4 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 415.2, "y1": 177.9, "innehåll": "Stegen ska uppställas med en lutning på 75° vilket motsvarar 1 m ut vid markytan, lodrätt räknat från stegens anliggningspunkt mot glidskydd eller hängränna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 183.3, "x1": 426.8, "y1": 216.9, "innehåll": "Stegen måste ha en längd så att den slutaromkring 1 m över takfoten. Det innebär att stegens totala längd måste vara minst 5 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 222.3, "x1": 389.1, "y1": 256.0, "innehåll": "När lös anliggande pinnstege används ska den vid takfoten vara försedd med glidskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 261.3, "x1": 423.5, "y1": 307.5, "innehåll": "Glidskyddet ska vara säkert monterat ovanför hängränna och placeras vid sidan om den fasta takstegen. Detta ger den säkraste och bästa övergången från lös anliggande stege till fast takstege vid upp- och nergång till och från taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 312.9, "x1": 402.1, "y1": 346.5, "innehåll": "Fast glidskydd på tak ska passa för anliggande stege enligt SS 2091 med högsta invändiga bredd på 440 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 351.9, "x1": 370.8, "y1": 373.0, "innehåll": "När stegen inte används ska den hängas upp horisontellt på avsedd plats."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 36.9, "y0": 378.4, "x1": 414.8, "y1": 412.0, "innehåll": "Endast stegar som är typgodkända eller typkontrollerade enligt Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 1999:10 får användas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 359, "x0": 446.5, "y0": 308.7, "x1": 565.8, "y1": 354.9, "innehåll": "Figur 11:36. Rekommenderad lutning av stege."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 387.7, "y1": 73.4, "innehåll": "Räcken vid uppstignings-öppningar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 75.9, "x1": 435.2, "y1": 114.3, "innehåll": "Enligt PFS 1985:4 som tillägg till SBN 1980 infördes från den 1 januari 1986 en helt ny bestämmelse."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 116.4, "x1": 424.4, "y1": 150.1, "innehåll": "Krav om räcke nedanför och vid sidan om uppstigningslucka vid fasadhöjd 4 m eller mer och taklutning större än 1:4 (~14°)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 155.4, "x1": 235.5, "y1": 176.5, "innehåll": "Enligt BBR 2008 gäller numer 1:10 (~6°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 181.9, "x1": 409.8, "y1": 215.6, "innehåll": "även om fasadhöjden skulle understiga 4 m rekommenderas att branta takfall kompletteras med räcke eller motsvarande skyddsanordning nedanför öppningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 220.9, "x1": 433.1, "y1": 267.1, "innehåll": "Kravet på hållfasthet för räcken och dess infästning i takkonstruktionen är densamma som för övriga taksäkerhetsprodukter. Enligt SS 831333 ska räcke med sin infästning i alla punkter tåla en dynamisk belastning från en säkerhetslina."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 272.4, "x1": 200.9, "y1": 293.6, "innehåll": "Provning utförs enligt SS-EN 516."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 298.9, "x1": 435.4, "y1": 357.7, "innehåll": "Räckets höjd anges till omkring 0,5 m över takytan som funktionskrav. Beakta dock att räckets höjd kan medföra stor momentbelastning vid takytan. Förstärkning av infästningen görs lämpligen i anslutande brygga eller stege. Placera räcket så att luckan dels kan öppnas utan hinder dels inte försvårar utstigningen till stege/brygga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 363.0, "x1": 421.2, "y1": 421.8, "innehåll": "Från vissa arkitekter har ibland framförts, att bland annat räckena skulle ge utseendemässiga problem genom att de tecknar sig alltför tydligt mot taket eller himlen. Problemet går naturligtvis att lösa på andra sätt och ge i stort motsvarande skydd och säkerhet vid utstigning på yttertak. Se figur 11:39 och 11:40."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 427.1, "x1": 430.5, "y1": 460.8, "innehåll": "Här följer några exempel på lösningar för att motverka utseendemässiga problem med räcken:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 466.1, "x1": 429.0, "y1": 512.4, "innehåll": "En gångbrygga på minst 1 m längd monteras nedanför uppstigningsluckan, så att den täcker både luckan och stege från uppstigningsstället. Luckan öppnas då lämpligast åt sidan; se figur 11:39."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 517.7, "x1": 424.7, "y1": 601.6, "innehåll": "En ny typ av taklucka som öppnas nedåt i takets lutning, där räckena ingår i luckans öppningsmekanism och sålunda är osynliga från utsidan när luckan är stängd. Denna typ av lucka måste alltid tillverkas i måttet minst 0,70 x 0,90 m enligt AMA Hus och Braschrekommendationen för att möjliggöra en lätt utstigning från ståplatta på den utfällbara stegen från vindsplan till takstegen på luckans översida; se figur 11:40. (Enligt Boverkets Byggregler, BBR, krävs måtten 0,6 x 0,9 m.)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 36.9, "y0": 606.9, "x1": 431.7, "y1": 640.6, "innehåll": "Det rekommenderas att alltid öppna takluckorna nedåt i takets lutning där räcken inte krävs eller anordnas. På så sätt förbättras säkerheten generellt vid utstigningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 446.5, "y0": 280.8, "x1": 548.2, "y1": 314.5, "innehåll": "Figur 11:38. Räcken enligt PFS 1985:4."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 446.5, "y0": 471.7, "x1": 564.0, "y1": 505.4, "innehåll": "Figur 11:39. Lucka med brygga nedanför."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 360, "x0": 446.5, "y0": 609.0, "x1": 564.0, "y1": 642.7, "innehåll": "Figur 11:40. Lucka med inbyggda räcken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 330.7, "y1": 99.2, "innehåll": "Takstegar: Takpinnstegar och taktrappstegar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 429.3, "y1": 134.7, "innehåll": "För att möjliggöra bästa möjliga förflyttning på taket bör lämplig tillträdesanordning väljas med hänsyn till taklutning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 409.6, "y1": 173.7, "innehåll": "Vid taklutningar under 12° kan gångbrygga med fördel användas även i takfallets riktning; se figur 11:41."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 179.1, "x1": 427.4, "y1": 212.8, "innehåll": "Vid branta takfall större än 1:3 (~18°) kan krävas takstegar mellan takfot och takbrott upp till gångbrygga, så kallad fallstegar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 218.1, "x1": 435.5, "y1": 289.4, "innehåll": "Takpinnstegar och taktrappstegar med en gåbredd av 0,35 m och halkstopp på sidorna ska – om inte typgodkänd eller certifierad utrustning användes – sättas fast i undertaket med hållare och genomgående skruv med bricka samt mutter, chögst 2 m. Mothållsjärn eller träregel på undersidan ska ha en längd av minst 0,35m; se figur 11:44 ochAMAHusavsnitt NSJ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 294.7, "x1": 433.7, "y1": 378.6, "innehåll": "Alla takstegar måste vara fastsatta på minst fyra infästningsställen – två upptill och två nertill på taket – så att stegarna inte går att röra i sidled. Vid korta takfall till exempel på villor kan godtas att mellan infästningsstället upptill och nertill på taket använda distanskonsoler vilka enbart fungerar som stöd mot takbeläggningen. Pinnarna i takpinnstegar måste vara genomgående i sidostängerna och svetsade eller till exempel stukade på utsidan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 383.9, "x1": 433.3, "y1": 430.2, "innehåll": "Om typgodkända eller certifierade takstegar föreskrivs måste godkända kombinationer anges genom beskrivningar och ritningar på konsol, snabbfäste, falsfäste eller fotplatta samt i vilka underlag dessa kan monteras tillsammans."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 435.5, "x1": 368.3, "y1": 469.2, "innehåll": "Vilka kombinationer som får utföras ska framgå från tillverkarna i deras monteringsanvisningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 36.9, "y0": 474.5, "x1": 432.9, "y1": 520.7, "innehåll": "Lösa taksteg (bärläktsteg) som fästs i vanliga, klena (25 x 38 mm) bärläkt klarar inte de krav som ställs för typgodkännande eller certifiering enligt gällande standard. Man avråder från användning av taksteg på byggnader med fasadhöjd större än 4 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 361, "x0": 446.5, "y0": 567.9, "x1": 560.6, "y1": 601.6, "innehåll": "Figur 11:44. Infästning av takstege, detalj."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 414.5, "y1": 142.4, "innehåll": "Gångbryggor bör ur säkerhetssynpunkt monteras cirka 1 m ner på takfallet så att bryggans gåyta blir betydligt lägre än takets övre linje."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 144.2, "x1": 421.8, "y1": 190.5, "innehåll": "Vid mycket branta taklutningar~ 45° bör lämpligen ett nockräcke monteras ovanför bryggan. Räcket kan då också fungera som handledare vid förflyttning i sidled på gångbryggan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 195.8, "x1": 433.0, "y1": 254.6, "innehåll": "Gångbryggor Typ B enligt Boverkets Byggregler med en minsta plattformsbredd 0,35 m får endast användas i Sverige enligt SS-EN 516. Plattformen på gångbryggan Typ B ska på båda långsidorna förses med uppvikta kanter som når minst 20 mm över plattformen för att hindra halkning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 259.9, "x1": 433.7, "y1": 331.2, "innehåll": "Gångbryggorna ska – om inte typgodkänd eller certifierad utrustning användes – sättas fast i undertak med hållare och genomgående skruv med bricka samt mutter, c högst 1,2 m. Mothållsjärn eller träregel på undersidan av den bärande takkonstruktionen ska ha en längd av minst 0,5 m. Infästningen ska utföras stumt, det vill säga hållarna ska vara fastsatta både framtill och baktill. Se även AMA Hus avsnitt NSJ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 336.5, "x1": 427.8, "y1": 395.3, "innehåll": "I Sverige finns lång tradition av att alltid kunna använda och lita på gångbryggor som tillträdesleder och som förankringspunkt för säkerhetslinor oavsett var de varit monterade på taket. I europastandarden SS-EN 516 för bland annat gångbryggor har införts två olika klasser:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 400.7, "x1": 434.2, "y1": 484.5, "innehåll": "Klass 1 = Anordning som inte kan användas som förankringspunkt. Klass 2 = Anordning som kan användas som förankringspunkt. Här måste på det bestämdaste avrådas från att det utifrån oklara byggråd projekterats in falsk säkerhet på tak såsom tillträdesled, gångbrygga klass 1. Ett sådant utförande skulle strida mot kravet på riskanalys och god planering för ett säkert arbete redan i projekteringsskedet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 489.8, "x1": 434.6, "y1": 548.6, "innehåll": "Vid konstruktion av nya typer av gångbryggor ska dessa utföras enligt SS-EN 516, klass 2, och provas både för statisk och dynamisk hållfasthet. Därefter ska tydliga monteringsanvisningar upprättas. Bryggorna ska alltid hålla som förankringsanordning för lina till säkerhetssele, oavsett från vilken riktning kraften anbringas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 553.9, "x1": 435.8, "y1": 612.7, "innehåll": "\\\"Gångbrygga eller nockräcke kan med fördel kompletteras med stållina eller skena, som löper längs hela bryggan eller räcket, och till vilken en så kallad \\\"ryttare\\\" kopplas. Ryttaren utgör förankringspunkt för säkerhetslina, när person förflyttar sig horisontalt på taket.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 618.0, "x1": 410.4, "y1": 664.3, "innehåll": "Ytan på plattformen ska vara utformad så att halkning förhindras liksom snö- och vattensamling. Beträffande snögenomsläpplighet kan för ytterligare information hänvisas till SS 831363."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 669.6, "x1": 430.2, "y1": 740.9, "innehåll": "Rekommenderas att förbindningar mellan plattform och konsol är justerbar efter olika taklutningar. Vissa konsoler är instabila vid gång i bryggans längdled och måste då sidostabiliseras. Detta gäller speciellt då det sitter endast två konsoler på en brygga. Vissa bryggor/konsoler kräver att minst tre konsoler monteras för att sidostabiliteten ska vara tillfredsställande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 36.9, "y0": 746.3, "x1": 430.9, "y1": 805.0, "innehåll": "I dag finns hos de större tillverkarna även standard för hörnförbindningar att användas för sammanfogning av två gångbryggor i ett rätvinkligt hörn. Konsolerna ska alltid placeras så nära hörnet som möjligt för bästa stabilitet. Vid avslut av bryggan får överkragning från yttersta konsol vara högst 0,3 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 446.5, "y0": 168.6, "x1": 571.8, "y1": 214.9, "innehåll": "Figur 11:45. Gångbrygga med räcke/handledare och säkerhetsskena."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 446.5, "y0": 317.7, "x1": 551.5, "y1": 351.4, "innehåll": "Figur 11:46. Detalj, infästning av brygga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 446.5, "y0": 534.4, "x1": 566.4, "y1": 580.7, "innehåll": "\\\"Bild 11:5. Säkerhetslina kopplad till stållina med \\\"ryttare\\\". Foto: BH Sala\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 362, "x0": 446.5, "y0": 650.1, "x1": 562.9, "y1": 696.3, "innehåll": "Figur 11:47. Hörn, 90°, till gångbrygga. Figur: Lindab Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 363, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 433.0, "y1": 120.8, "innehåll": "När gångbryggor även måste användas som utrymningsvägar eller förbindelseleder till fläktrum eller hissmaskinrum finns även som komplettering standardiserade 1 m höga räckesstolpar samt räckesföljare att beställa från de större svenska tillverkarna av taksäkerhetsanordningar. Om vissa typgodkända eller certifierade gångbryggor föreskrivs vid projektering måste enbart godkända komponenter, såsom snabbfästen, falsfästen eller fotplattor användas, vilka i kombination med underlagstak har provats tillsammans och visar sig klara belastningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 363, "x0": 36.9, "y0": 247.4, "x1": 319.5, "y1": 268.5, "innehåll": "Figur 11:48. Brygga med stålvajer. Figur: CW Lundberg AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 363, "x0": 446.5, "y0": 200.7, "x1": 559.4, "y1": 259.5, "innehåll": "Bild 11:6. Gångbrygga med 1 m högt skyddsräcke. Foto: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 347.5, "y1": 73.4, "innehåll": "Nock- eller takfotsräcke/fotstöd"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.0, "y1": 121.5, "innehåll": "Helt beroende på vilken funktion räckena är avsedda för samt var de är placerade på takfallet avgör räckets namn, krav på infästning och hållfasthet med mera; se SS 831331 som anpassats till SS-EN 795."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 146.8, "y1": 180.0, "innehåll": "Fasadhöjd över3 m Taklutning 1:10 (~ 6°) Nockräcke"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 181.9, "x1": 424.7, "y1": 215.6, "innehåll": "Nockräcken består ofta av ett rör monterat i konsoler med ett c-avstånd på 1,2 m och på en höjd över takytan av 0,15 m."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 220.9, "x1": 415.0, "y1": 254.6, "innehåll": "Ett nockräcke ska normalt placeras en bit ner på ena takfallet så att räckesföljarens övre nivå blir lägre än takets övre linje."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 259.9, "x1": 422.8, "y1": 293.6, "innehåll": "Räckets huvudfunktion är att utgöra förankringspunkt för säkerhetslina för arbete på båda takfallen vid till exempel sadeltak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 298.9, "x1": 429.6, "y1": 332.6, "innehåll": "Räcken kan också kombineras med förankring för horisontella fallskydd bestående av stållina till vilken en linryttare kopplas utgörande förankringspunkt för säkerhetslina."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 337.9, "x1": 429.0, "y1": 384.2, "innehåll": "Nockräcket med sin infästning ska i alla punkter enligt den nya europastandarden SS- EN 795 klara en statisk punktbelastning av 10 kN i den eller de riktningar som belastningen kan angripa vid användandet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 389.5, "x1": 419.7, "y1": 423.2, "innehåll": "Nockräcket med sin infästning ska i alla punkter även klara en dynamisk test där en stålvikt på 100 kg med 2 m lång säkerhetslina får falla 2,5 m; se figur 11:49."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 428.5, "x1": 298.4, "y1": 449.7, "innehåll": "Statisk och dynamisk provning utförs enligt SS-EN 795."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 455.0, "x1": 432.7, "y1": 501.2, "innehåll": "Nockräcket är dessutom avsett att utgöra fotstöd vid förflyttningar i sidled på låglutande tak. Möjligheten att gå med nockräcke som stöd är dock mycket begränsad. Gångbrygga rekommenderas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 506.6, "x1": 414.4, "y1": 565.3, "innehåll": "Det gäller samma krav på infästning i den bärande takkonstruktionen som för takbryggor. Hållarna måste sitta stumt fast på taket med genomgående skruv med bricka och mutter. Mothållsjärn eller träregel på undersidan av yttertaket ska ha en längd av 0,5 m – om inte typgodkänt eller certifierat infästningssystem användes."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 570.7, "x1": 423.1, "y1": 616.9, "innehåll": "Beakta att räckesrören ska förankras så att de inte kan rotera eller förskjutas i sidled. För vissa konsoler krävs att de sidostabiliseras mellan rör och konsol på minst en punkt. Detta gäller särskilt vid korta räcken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 652.2, "x1": 434.6, "y1": 698.4, "innehåll": "Räcken vid takbrott ska dimensioneras så att de kan utsättas för ryck från säkerhetslina i de riktningar som belastningen kan angripa vid användandet. Vidare ska räcket kunna utgöra både fotstöd och tåla snölaster."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 703.7, "x1": 314.8, "y1": 724.9, "innehåll": "För snölaster se vidare under avsnitt Snöräcke/Snörasskydd ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 730.2, "x1": 418.0, "y1": 751.4, "innehåll": "Beträffande statisk och dynamisk provning gäller samma krav som för nockräcken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 36.9, "y0": 756.7, "x1": 426.0, "y1": 790.4, "innehåll": "Avstånd mellan konsolerna är normalt 1,2 m, men vi rekommenderar kortare avstånd om snölasten väntas bli stor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 446.5, "y0": 289.2, "x1": 560.0, "y1": 322.9, "innehåll": "Figur 11:49. Dynamisk provning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 446.5, "y0": 498.2, "x1": 560.6, "y1": 531.9, "innehåll": "Figur 11:50. Infästning av räcke."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 446.5, "y0": 618.7, "x1": 559.6, "y1": 665.0, "innehåll": "Bild 11:7. Kombinerat snöräcke och räcke vid takbrott."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 364, "x0": 446.5, "y0": 751.8, "x1": 568.2, "y1": 810.6, "innehåll": "Bild 11:8. Vippbultar ska monteras tvärs inbrädningen. Här är de felmonterade."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 365, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 434.0, "y1": 95.7, "innehåll": "Taklutning större än 1:3 (~18°) Det gäller samma krav på infästning i den bärande konstruktionen som för takbryggor. Hållarna måste sitta stumt fast på taket med genomgående skruv med bricka och mutter. Mothållsjärn eller träregel på undersidan av yttertaket ska ha en längd av 0,5 m – om inte typgodkänt eller certifierat infästningssystem användes."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 365, "x0": 36.9, "y0": 131.0, "x1": 434.1, "y1": 189.8, "innehåll": "Takfotsräcken är i första hand avsedda att utgöra fotstöd vid förflyttning och arbete vid takfot. För att kunna fungera som takfotsräcke är det tillräckligt med en räckesföljare. Om takfotsräcket också ska fungera som snörasskydd måste ytterligare rör finnas. (Se vidare under avsnitt Snöräcke/Snörasskydd .)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 365, "x0": 36.9, "y0": 195.1, "x1": 407.7, "y1": 228.8, "innehåll": "Räcket vid takfot med sin infästning ska tåla en statisk punktbelastning av 10 kN endast i takfallets lutning; se SS 831331."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 365, "x0": 36.9, "y0": 234.1, "x1": 235.5, "y1": 255.3, "innehåll": "även den dynamiska belastningen provas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 365, "x0": 36.9, "y0": 260.6, "x1": 408.1, "y1": 331.9, "innehåll": "Takfotsräcke ska placeras så nära takfoten som möjligt. Vid öppna icke inbyggda taksprång rekommenderas att montera mothållsjärn eller träreglar på utsidan av taksprånget, vilket också underlättar montering från ställning eller mobil arbetsplattform. även eventuell läckagerisk för fästdon till konsoler elimineras därigenom helt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 365, "x0": 36.9, "y0": 337.2, "x1": 420.5, "y1": 408.6, "innehåll": "Fasadhöjd större än 8 m Taklutning större än 1:3 (~18°) Vanliga fotrännor uppfyller inte längre kravet för stadigt fotstöd. Fotrännor utförda med enbart konsolkrokar på plåt- och tegeltak har i första hand funktion att avleda vatten från takytan till stuprörsavlopp och inte att utgöra fotstöd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.6, "y1": 134.0, "innehåll": "\\\"Från och med Boverkets Byggregler, BBR, 2008 regleras skyddsanordningar mot fallande snö och is som ett komplement tillordningslag 3 kap 3 § (se SFS 1993:1617) som reglerar och styr vad som gäller när bland annat \\\"snöskydd\\\" måste monteras på tak.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 434.9, "y1": 223.2, "innehåll": "\\\"Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta ska ske på ett sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer att skadas. Ansvaret för att åtgärderna vidtas vilar på ägaren eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan grund är i ägarens ställe.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 435.2, "y1": 324.9, "innehåll": "För att förhindra okontrollerade snöras från tak kan snöräcke eller snöglidhinder monteras. SS 831335 innehåller funktionskrav och hållfasthetsberäkningar för snöräcke. Snöräcke med sin infästning ska tåla dels en statisk belastning av 5kN/m i takfallets riktning, dels en punktbelastning av 1,5 kN i alla punkter i takfallets riktning. I övriga riktningar är punktbelastningen 1,0 kN. Statisk provning för punktbelastning respektive utbredd last utförs enligt SS831361 och SS831367. även den dynamiska belastningen provas, dock bara i takfallets riktning, enligt SS-EN516."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 36.9, "y0": 330.3, "x1": 432.7, "y1": 414.1, "innehåll": "Enligt standarden får större mellanrum än 50 mm mellan längsgående rör eller profiler inte förekomma. Från snöräckets nedre del till takytan får det vara högst 30 mm för att hålla snö och is på plats. Vid tak av profilerad plåt gäller måttet till profiltopparna. Om taket är täckt med till exempel högprofilerad plåt (> 70 mm), bör snöräcket utformas så, att det förhindrar is och snö att glida ut under räcket i profilbottnarna. Snöräcke utfört som galler i stället för med rör är att föredra."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 36.9, "y0": 419.5, "x1": 435.8, "y1": 490.8, "innehåll": "Då snörasskydd placeras endast på en del av takfoten, till exempel över en entré, kommer belastningen på de yttre konsolerna och räcket att bli mycket stor. Snölast från en stor del av taket hamnar på denna del av räcket. Det är en bättre lösning att låta räcket gå ända ut till takets gavel eller förstärka den yttre konsolen och avsluta räcket i direkt anslutning till konsolen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 36.9, "y0": 496.1, "x1": 429.5, "y1": 554.9, "innehåll": "Beakta att snöräcke även kan fungera som takfotsräcke eller räcke vid takbrott. Det ska då ha motsvarande hållfasthet och monteras på samma sätt som dessa, det vill säga vara utfört så att säkerhetslina kan förankras till skyddet om det är monterat vid takbrott."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 446.5, "y0": 139.4, "x1": 559.7, "y1": 173.1, "innehåll": "Figur 11:51. Snöräcke, galler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 366, "x0": 446.5, "y0": 296.1, "x1": 556.3, "y1": 342.4, "innehåll": "Figur 11:52. Måttkrav enligt standard på snöräcke med rör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 36.9, "y0": 75.9, "x1": 383.3, "y1": 114.3, "innehåll": "På låglutande tak under cirka 6° godtas att säkerhetslina får förankras i öglor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 36.9, "y0": 116.4, "x1": 434.6, "y1": 162.6, "innehåll": "öglan ska ha en förankringspunkt för säkerhetslinan 0,15 m över takytan. De monteras på cirka5 m inbördes avstånd och på högst 10 m avstånd från takfoten, på i princip samma sätt som nockräckeskonsoler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 36.9, "y0": 167.9, "x1": 432.4, "y1": 214.2, "innehåll": "öglorna ska klara ett kraftigt ryck i säkerhetslina. öglorna ska därför förutom dess dynamiska belastning tåla en statisk punktbelastning av 10 kN i den eller de riktningar som belastningen kan angripa vid användandet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 36.9, "y0": 219.5, "x1": 349.5, "y1": 265.7, "innehåll": "Fasadhöjd över3 m Taklutning mindre än 1:10 (~ 6°) Statisk och dynamisk provning utföres enligt SS-EN 795, Klass A2."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 36.9, "y0": 271.1, "x1": 434.0, "y1": 342.4, "innehåll": "Det gäller minst samma krav på infästning i den bärande takkonstruktionen som för nockräcken. Hållaren måste sitta stumt fast på taket med genomgående skruv med bricka och mutter. Mothållsjärn eller träregel på undersidan av yttertaket ska ha en längd av 0,5 m – om inte typgodkänt eller certifierat infästningssystem användes, vilka godkänts tillsammans med aktuell ögla."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 36.9, "y0": 347.7, "x1": 433.1, "y1": 419.0, "innehåll": "På låglutande tak krävs särskild planering och förberedelse för underlag till infästning av öglor vid projektering av tak där ytskiktet av tätskiktsmatta, takduk eller plåt är lagt direkt på isoleringen. Om det på taket finns uppbyggnader för ventilations- eller hissmaskinrum kan förankringsöglorna med fördel monteras på väggarna till dessa uppbyggnader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 36.9, "y0": 424.3, "x1": 423.8, "y1": 458.0, "innehåll": "Det avrådes från att montera förankringsöglor i endast ett falsfäste för dubbelfalsad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 446.5, "y0": 201.4, "x1": 572.4, "y1": 235.1, "innehåll": "Figur 11:53. ögla. Figur: Lindab."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 446.5, "y0": 298.9, "x1": 557.4, "y1": 357.7, "innehåll": "Figur 11:54. Fäste för ögla monterad på infästningsplåt. Figur: Lindab."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 367, "x0": 446.5, "y0": 537.2, "x1": 533.0, "y1": 583.5, "innehåll": "Bild 11:9. öglor monterad på tornuppbyggnad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Säkerhetshakar för tak är en ny europastandard, SS-EN 517, och en helt ny produkt för Sverige och även för övriga Norden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 427.7, "y1": 198.1, "innehåll": "Dessa säkerhetshakar är mycket vanliga i många länder i Europa – särskilt i Tyskland har de noterats vid studier av taksäkerhetsanordningar. Säkerhetshakarna är en intressant produkt som har många funktioner utöver att utgöra förankringspunkt för säkerhetslina. För tillämpningen enligt svenska byggregler kan säkerhetshaken direkt jämföras med kravet på tidigare så kallade fästöglor på låglutande tak mindre än 1:10 (~ 6°)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 320.0, "y1": 224.6, "innehåll": "Säkerhetshaken är dock enligt SS-EN 517 indelad i två typer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 288.9, "y1": 251.1, "innehåll": "Typ A ska klara belastningar parallellt med taklutning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 330.4, "y1": 277.6, "innehåll": "Typ B ska klara belastningar vinkelrätt och parallellt med taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 282.9, "x1": 429.6, "y1": 354.2, "innehåll": "Säkerhetshakar har lägre krav på statisk punktbelastning (5 kN) än förankringsöglor (10 kN). Säkerhetshakar ska liksom förankringsöglor klara kravet vid det dynamiska testet (beskrivet under rubriken Nockräcke) och utgör därmed godkänd förankring av säkerhetslina enligt svenska byggregler under förutsättning att hänvisning sker till typ B."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 359.5, "x1": 380.7, "y1": 393.2, "innehåll": "Kravet på infästning i den bärande takkonstruktionen är detsamma som för förankringsöglor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 398.6, "x1": 434.0, "y1": 482.4, "innehåll": "Fasadhöjd över3 m Taklutning mindre än 1:10 (~ 6°) I Europa har man normalt inte använt gångbryggor som förankringspunkter för säkerhetslinor på tak. Säkerhetshakar har däremot lång tradition som förankringspunkter för säkerhetslinor, stegarmed mera.Hakarna har därför sitt breda användningsområde utomlands på tak med större lutning än~ 6°."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 36.9, "y0": 487.7, "x1": 429.1, "y1": 559.1, "innehåll": "Slutsatsen blir att användningen av säkerhetshakar för branta tak i Sverige kan eventuellt bli aktuell vid exempelvis tak med komplicerade och branta takytor med många hinder samt vid tornliknande byggnader. Dessa säkerhetshakar med så många olika funktioner kan komma till stor nytta vid enklare reparations- och underhållsarbete på tak som komplement till gångbryggor och räcken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 446.5, "y0": 153.3, "x1": 566.5, "y1": 199.5, "innehåll": "Figur 11:55. Säkerhetshake enligt SS- EN 517."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 368, "x0": 446.5, "y0": 286.4, "x1": 569.9, "y1": 332.6, "innehåll": "Bild 11:10. Säkerhetshakar på ett tak i Tyskland."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 348.5, "y1": 99.2, "innehåll": "Beständighet. Materialkrav och utseende"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 102.4, "x1": 433.1, "y1": 168.2, "innehåll": "Allt material till taksäkerhets-anordningar ska ha hög kvalitet och ytbehandlas, så att de klarar den stora påfrestning som väder och vind utgör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 170.0, "x1": 417.9, "y1": 203.7, "innehåll": "Detta krävs för att undvika att inte säkerhetsanordningarna på kort tid rostar sönder och försvagas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 209.0, "x1": 433.8, "y1": 330.5, "innehåll": "Taksäkerhetsanordningar ska ge en betryggande funktion under många år. Taksäkerhetsanordningarna ska hålla längre än det system och ytskikt i vilket det ingår – till exempel plåt, tätskiktsmatta eller tegel – och är monterat. Hur lång tid taksäkerhetsanordningar håller beror på konstruktion, ytbehandling, yttre påverkan i form av slitage, skador och miljöpåverkan från mer eller mindre aggressiv luft. Industriorternas ofta dåliga luft påverkar generellt beständigheten hos taksäkerhetsanordningarna på dessa orter. Placering av taksäkerhetsanordningar i direkt anslutning till aggressiv luft från till exempel skorsten kan mycket snabbt ge en oacceptabel påverkan på olämpligt konstruerade taksäkerhetsanordningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 335.9, "x1": 430.6, "y1": 407.2, "innehåll": "Genom att metallisera taksäkerhetsdetaljer tillverkade av stål möjliggör man en beständighet som i normal miljö är tillfredsställande. De detaljer som ska monteras på koppartak kan dock inte vara tillverkade i metalliserad stål på grund av risken för bimetallisk (galvanisk) korrosion. Taksäkerhetsdetaljer till koppartak tillverkas i koppar eller rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 412.5, "x1": 426.2, "y1": 458.7, "innehåll": "Rostfritt stål är dessutom nödvändigt när det är svårt att överblicka och att inspektera framtida påverkan i delar som inte kan metalliseras, till exempel små skruvar och skruv i dolda delar av taksäkerhetsanordningarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 464.1, "x1": 430.3, "y1": 497.7, "innehåll": "Materialen ska vara av metall och resistent mot korrosion liksom mot atmosfärisk och klimatisk påverkan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 503.1, "x1": 420.4, "y1": 549.3, "innehåll": "Materialet ska vara fritt från fel eller egenskaper som kan försämra dess funktion. Skydd mot korrosion ska minst motsvara zinkmetalliserat stål, vilket ska vara utfört efter bearbetning med en zinktjocklek av lägst 50 μm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 554.6, "x1": 432.7, "y1": 613.4, "innehåll": "Många arkitekter och fastighetsägare önskar, att taksäkerhetsanordningarna inte ska synas så tydligt utan smälta in i miljön på taken. De större svenska tillverkarna av säkerhetsprodukter kan i dag leverera produkter med pulverlack på metalliseringen för de vanligaste takbeläggningarnas olika färgsättningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 618.7, "x1": 434.4, "y1": 665.0, "innehåll": "Under avsnitt räcken vid uppstigningsöppningar ges också förslag på sådana lösningar, där räckena ingår i luckans öppningsmekanism och därmed är osynlig utifrån när luckan är stängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 670.3, "x1": 428.5, "y1": 716.5, "innehåll": "Vidare krävs vid projektering att det upprättas en takplan och att det planeras, så att taksäkerhetsutrustningen färgsätts och monteras på sådant sätt, att den inte framträder onödigt tydligt mot himlen utan att säkerheten därför tummas på."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 721.9, "x1": 426.2, "y1": 768.1, "innehåll": "Specialprodukter i rostfritt material såsom gångbryggor, stegar, nockräcken och förankringsöglor, som klarar anpassning till alla takbeläggningar, går att beställa från de större svenska tillverkarna av taksäkerhetsprodukter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 36.9, "y0": 773.4, "x1": 431.5, "y1": 807.1, "innehåll": "även nockräcken med konsoler finns på marknaden i koppar och aluminium för att motverka att bimetallisk (galvanisk) korrosion uppträder mellan olika ädla metaller på"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 446.5, "y0": 168.6, "x1": 565.6, "y1": 227.4, "innehåll": "Figur 11:56. Bimetallisk korrosion av varmförzinkad skruv på koppartak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 446.5, "y0": 310.8, "x1": 568.7, "y1": 357.0, "innehåll": "Bild 11:11. Nockräcke av koppar. Foto: Weland Stål AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 446.5, "y0": 444.5, "x1": 562.4, "y1": 503.3, "innehåll": "Bild 11:12. Takbrygga och takstege tillverkade av rostfritt stål. Foto: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 369, "x0": 446.5, "y0": 574.8, "x1": 570.8, "y1": 608.5, "innehåll": "Bild 11:13. Rostfri konsol på koppartak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 370, "x0": 36.9, "y0": 50.9, "x1": 403.3, "y1": 122.2, "innehåll": "Beakta även att vatten, som droppar från en ädlare metall, kan missfärga takbeläggningen och väggbeklädnaden. Inte minst viktigt ur utseende och kvalitetshänsyn är att kapytor på taksäkerhetsanordningar av metalliserat stål bättringsmålas, om kapning sker efter att metalliseringen har utförts. I annat fall uppkommer förfulande rostränder på nedanförliggande tak och väggytor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 370, "x0": 36.9, "y0": 127.5, "x1": 420.2, "y1": 161.2, "innehåll": "Generellt rekommenderas att genomgående fästdon till den bärande konstruktionen utförs i rostfritt stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.7, "y1": 121.5, "innehåll": "Vid montering av plåtkonsoler med godstjocklek mindre än 5 mm bör bricka eller flänsmutter alltid användas på ovansidan av konsolen för att undvika genomstansning. Utförandet bör anges i monteringsanvisning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 415.4, "y1": 173.1, "innehåll": "Vid montering av taksäkerhetsanordningar på tak som är täckta med tätskiktsmatta ellertakduk erfordras ofta en lastfördelande plåt, skiva eller dylikt. även detta bör anges i monteringsanvisning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 432.5, "y1": 224.6, "innehåll": "Vid infästning på plåt, tätskiktsmatta, takduk eller skiffertak ska konsolernas hela anläggningsyta tätas med 2 mm EPDM-gummi eller kloroprengummi. (Blymellanlägg är inte längre att rekommendera.)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 422.2, "y1": 288.7, "innehåll": "Olika material och konstruktioner av hållarinfästningar måste anpassas till rekommenderad åtdragningskraft. åtdragningsmomentet bör ligga omkring 50Nm. Speciellt måste uppmärksammas de krav på täthet som ställs på en taktäckning samt behovet av rörelsemån hos olika taktäckningsmaterial och eller metoder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 432.7, "y1": 340.3, "innehåll": "Beakta att taksäkerhetsanordningarnas fästdon ofta måste efterdras innan garantitidens utgång. Någon efterdraging vid falsfästen ska inte göras men däremot ska korrosionsskador vid falsfästen särskilt kontrolleras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 434.3, "y1": 416.9, "innehåll": "Det är viktigt att tillverkare av taksäkerhetsanordningar upprättar utförliga monteringsanvisningar för sina produkter. Det har visat sig, att många montörer saknar kunskaper om hur skyddsanordningar ska fästas i olika takkonstruktioner. Detta har bidragit till att, i övrigt bra, utrustning genom okunnighet blivit felmonterad. Det är viktigt att berörda parter gör allt för att eliminera sådana misstag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 422.3, "x1": 435.2, "y1": 468.5, "innehåll": "Skyddsutrustning för tak måste efter många års användning ha kvar sin hållfasthet, så att takarbetarna kan lita på utrustningen. Annars kan den utgöra falsk säkerhet och vara till skada mer än till nytta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 503.8, "x1": 427.5, "y1": 550.0, "innehåll": "Alla typer av infästningssystem som förbinder de yttre taksäkerhetsanordningarna till takets bärande konstruktion måste uppfylla den hållfasthet, beständighet, täthet och kvalitet som krävs för olika typer av konsoler."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 36.9, "y0": 555.3, "x1": 431.8, "y1": 614.1, "innehåll": "Varje system av taksäkerhetsanordningar måste vara provade tillsammans och vara godkända för att full säkerhet ska kunna uppnås. Det är ofta mycket svårt att förutsäga hur ett nytt system av konsoler, takmaterial och infästningsanordningar uppträder vid en dynamisk påverkan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 446.5, "y0": 181.2, "x1": 557.6, "y1": 227.4, "innehåll": "Bild 11:14. Lastfördelande plåt på isolering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 371, "x0": 446.5, "y0": 345.6, "x1": 571.9, "y1": 391.8, "innehåll": "Bild 11:15. Efterdragning med momentnyckel. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 435.6, "y1": 134.0, "innehåll": "Infästningar av konsoler för nockräcken och gångbryggor med genomgående skruv och mutter M 10 med motlägg på takets undersida av träregel 45 x 95 x 500 mm eller vinkelprofil 50 x 50 x 500 mm klarar alla förekommande konsoler oavsett om de utförts i styv eller eftergivlig konstruktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 429.7, "y1": 185.6, "innehåll": "Vid fastsättning med träregel ska på undersidan fyrkantig fjäderbricka av stål användas. Av täthetsskäl bör dock stålregel helst användas eftersom träreglar krymper när de torkar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 421.3, "y1": 274.8, "innehåll": "För infästning av takstegar räcker det med ett underlägg av trä eller stål av 350mm längd. Vissa äldre byggkonsoler kräver ett underlägg påomkring 850mm längd. Underlagstaken förutsätts vara av 23mmunderlagsspont eller plywood 19mm men klarar underlagsspont ner till 17mm. Skulle tunnare underlagssponten eller andra material användas måste träregel eller vinkelprofil fästas vid takstol eller annat från hållfasthetssynpunkt likvärdigt stöd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 36.9, "y0": 280.1, "x1": 430.5, "y1": 364.0, "innehåll": "Om inte arbetsutrymmen vid nybyggnad eller omläggning av yttertak finns från takets undersida för montering med motlägg måste särskild förberedelse ske inför infästningen av konsoler, om denna äldre beprövade metod ska användas. Vinkeljärnsprofiler med fastsvetsade skruvar kan till exempel fästas vid takstolarna innan yttertaket läggs, så att skruvarna sticker upp minst 30mm över underlagsspontens/plywoodens översida."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 36.9, "y0": 369.3, "x1": 385.1, "y1": 403.0, "innehåll": "Sammanfattningsvis kan alltså denna metod även användas när otillräckliga arbetsutrymmen under yttertaket föreligger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 446.5, "y0": 186.0, "x1": 560.5, "y1": 232.3, "innehåll": "Figur 11:57. Med motlägg av träregel. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 446.5, "y0": 288.5, "x1": 562.2, "y1": 334.7, "innehåll": "Figur 11:58. Med motlägg av vinkelprofil. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 372, "x0": 446.5, "y0": 416.7, "x1": 562.7, "y1": 462.9, "innehåll": "Figur 11:59. Vinkeljärnsprofil spikad på takstol."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 418.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Till snabbfästen räknas komponenter som kan monteras från takets utsida, vilket ur ergonomisk och miljöhänsyn är att föredra."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 423.5, "y1": 148.0, "innehåll": "Ett hål tillräckligt stort för att trä ner mothållsdelen borras genom yttertaket. Mothållsdel och skruv monteras med hjälp av särskilt anpassade monteringsverktyg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 408.0, "y1": 224.6, "innehåll": "\\\"Den första typen av snabbfäste som lanserades döptes till \\\"vippbult\\\" och hade då många brister i sitt utförande. Den har senare produktutvecklats och finns i olika materialkvalitéer och utföranden och kallas numera vippankarskruv. På vippankarskruven sitter skruvdelen och mothållsdelen ihop med en sprint. Mothållsdelen vippar ut när den kommer ut genom hålet på takets undersida.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 434.3, "y1": 301.3, "innehåll": "Detta snabbfäste är aktuellt främst där det är trångt att från undersidan komma åt att montera motlägg. Dessa snabbfästen har dock en betydligt mindre anläggningsyta mot takets undersida än den gamla metoden med trä eller vinkelstål. Dessa snabbfästen kan bara kombineras med konsoler som har stor förmåga att absorbera den energi som uppkommer vid ett fall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 434.9, "y1": 352.8, "innehåll": "Vid tak med 17 mmunderlagsspont kan det vara fördelaktigare ur hållfasthetssynpunkt att montera konsolerna mitt emellan takstolarna, då detta innebär större eftergivlighet i underlaget än om monteringen sker intill takstol."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 434.9, "y1": 454.5, "innehåll": "Vippankarskruven måste alltid monteras med mothållsdelen i takfallets riktning och vinkelrätt mot fiberriktningen vid underlagsspont. Det måste finnas ett spår på skruven som visar riktningen på mothållsdelen efter monteringen. är monteringen rätt gjord tar vippankarskruven själv upp en viss energi som därigenom inte överförs till den bärande takkonstruktionen. är monteringen fel utförd utgör vippankarskruven en stum infästning och kan vid en belastning lätt tränga genom taket eller skadas vid anslutning mellan skruv och mothållsdel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 410.9, "y1": 493.6, "innehåll": "En nackdel med snabbfäste ur täthetssynpunkt är att hål på~ 22 mm måste borras genom yttertaket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 446.5, "y0": 220.9, "x1": 571.3, "y1": 267.1, "innehåll": "Figur 11:60. Nockräcke monterat med snabbfäste. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 373, "x0": 446.5, "y0": 367.2, "x1": 570.3, "y1": 413.4, "innehåll": "Figur 11:61. Vippankarskruv/Vippbult. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 374, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 427.1, "y1": 121.5, "innehåll": "Detta infästningssystem, som monteras från takets utsida, utgörs av en fotplatta med eller utan glidbar underplatta fastsatt med ett tiotal rostfria skruvar i underlagsspont eller plywood."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 374, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 428.7, "y1": 198.1, "innehåll": "Systemet har blivit mycket vanligt och har fått ganska stor spridning under de senaste åren. Monteringen måste utföras så att hela skruvens jämntjocka del tränger igenom underlagssponten för att erhålla max hållfasthet i infästningen. Fotplattan är en enkel infästning för olika konsoler på tegeltak, där det är svårt att komma åt under underlagssponten med motlägg eller där det finns inredda vindar med luftspalt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 374, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 414.5, "y1": 249.7, "innehåll": "Fotplatta av rostfritt stål eller metalliserat stål med glidbar underplatta används för montering av taksäkerhetskonsoler på bandtäckta plåttak. Glidplattan möjliggör temperaturrörelser hos plåtbandet där rörelsebehov föreligger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 374, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 431.3, "y1": 301.3, "innehåll": "Detta infästningssystem har vid dynamiska laboratorieprover visat sig sitta säkert i underlagstaket. Det finns dock ingen längre erfarenhet av, hur dessa infästningssystem kommer att klara framtida påverkan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 374, "x0": 36.9, "y0": 306.6, "x1": 433.3, "y1": 377.9, "innehåll": "Här föreligger dock viss tveksamhet om beständigheten och en önskan finns därför om att infästningssystemet följs upp under en längre tid och därefter utvärderas, innan det får alltför stor spridning. Inte minst har det konstaterats, att man inte alltid använt föreskriven rostfri skruv utan enbart metalliserad skruv, vilket äventyrar systemets framtida beständighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 374, "x0": 446.5, "y0": 165.8, "x1": 560.5, "y1": 212.1, "innehåll": "Figur 11:63. Fotplatta, justerbar i höjd. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 374, "x0": 446.5, "y0": 288.5, "x1": 568.3, "y1": 334.7, "innehåll": "Figur 11:62. Fotplatta med glidbar underplatta. Bjarnes System AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 375, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Detta infästningssystem kan användas till takpannetak med förenklat underlagstak och bärläkt av dimensionen 45 x 70 mm eller på stålläkt av godkänd dimension."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 375, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 425.1, "y1": 173.1, "innehåll": "Läktfästet finns i olika utföranden beroende på fabrikat. Fästet monteras till två eller tre bärläkt på olika sätt och förankras med ankarspik eller rostfri skruv enligt tillverkarnas anvisningar beroende på typgodkännande eller certifieringskrav. Fästets placering i sidled bestämms av takpannornas läge."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 375, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 430.9, "y1": 262.2, "innehåll": "Infästningssystemen kommer till användning när underlagstaket utgörs av gåbar plast, boardskivor eller spånskivor, vilka inte själva medger infästning av taksäkerhetsanordningar. Hållfastheten i systemet är helt beroende på kvalitén hos bärläkten. även infästningen av bärläkten till takstolarna måste beaktas noga. Bärläkt ska vara fäst till takstolarna med två zinkmetalliserade spikar, 3,4x100, per takstol och två spik per läktände vid skarv av bärläkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 375, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 431.5, "y1": 326.3, "innehåll": "Ingen längre erfarenhet finns av infästningssystemet, som fått ganska stor spridning under senare årpå grund avatt det är lätt att montera och justera i höjd- och sidled vid takpannetak. Största risken är att systemet monteras på för dåligt fastsatta och klena (25 x 38 mm) bärläkt av trä."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 375, "x0": 36.9, "y0": 331.7, "x1": 434.6, "y1": 365.4, "innehåll": "Systemets kvalitet bör lätt gå att kontrollera vid en besiktning, men viss reservation för systemets beständighet måste dock lämnas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 375, "x0": 446.5, "y0": 171.4, "x1": 572.1, "y1": 217.6, "innehåll": "Figur 11:64. Läktfäste för tre bärläkt. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 375, "x0": 446.5, "y0": 310.8, "x1": 565.3, "y1": 357.0, "innehåll": "Bild 11:16. Läktfäste för två bärläkt. Figur: Lindab Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 415.0, "y1": 121.5, "innehåll": "Infästningsprofilen är avsedd att användas för montering från takets utsida till profilerad stålplåt med en tjocklek av minst 0,5 mm och lagerförs till de vanligaste modellerna av trapetsprofilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 430.3, "y1": 160.5, "innehåll": "Infästningsprofilen är tillverkad av 2 mm tjock metalliserad stålplåt och fästes med 10 stycken rostfria borrande skruvar till takplåtens profilsidor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 373.9, "y1": 187.0, "innehåll": "Skruvarna bör ur hållfasthetssynpunkt ha djup gängning och låg stigning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 414.8, "y1": 251.1, "innehåll": "Certifierade eller typgodkända konsoler för skyddsanordningar såsom nockräcken, gångbryggor och stegar fästes i infästningsprofilen med två kullerskruvar med fyrkantfäste M 10, innan infästningsprofilen skruvas fast på det trapetsprofilerade plåttaket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 256.4, "x1": 431.8, "y1": 315.2, "innehåll": "För undvikande av läckage bör tätning ske mellan infästningsprofilen och profilplåten. Infästningsprofilen ska monteras på minst 0,2 m kantavstånd från skarvar på det lagda plåttaket. Säkerheten bygger på att profilplåten är väl skruvad och fastsatt i underlagstak eller övrig bärande takkonstruktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 320.5, "x1": 417.3, "y1": 366.8, "innehåll": "Vid utförda dynamiska prover i laboratoriemiljö motsvarande ett fritt fall, deformerades infästningsprofilen utan att lossna från takplåten, vilket skulle mildra eventuella personskador vid en verklig olycka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 372.1, "x1": 428.7, "y1": 430.9, "innehåll": "Med denna infästningsmetod upptäcks det ganska snart genom läckage, om taksäkerhetsanordningarna varit utsatta för stora snölaster eller andra belastningar där konsoler och infästningar deformerats. Vid sådana skador måste både takplåt och skadade infästningsdetaljer bytas ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 436.2, "x1": 423.1, "y1": 469.9, "innehåll": "Systemets tillförlitlighet bygger mycket på att inte infästningsprofilerna monteras på trapetsprofilerad plåt med tunnare stålplåttjocklek än 0,5 mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 36.9, "y0": 475.2, "x1": 429.3, "y1": 508.9, "innehåll": "En plåttjocklek om 0,6 mm rekommenderas generellt när system med infästningsprofil är placerad ovanpå takplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 376, "x0": 446.5, "y0": 184.7, "x1": 557.7, "y1": 243.4, "innehåll": "Figur 11:65. Infästningsprofil för profilerad stålplåt. Figur:Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.0, "y1": 121.5, "innehåll": "Detta infästningssystem kan användas för montering från takets utsida på tak täckta med olika tegelprofilerade stålplåtpannor med en plåttjocklek av minst 0,5 mm och till vissa trapetsprofilerade plåtprofiler med minst motsvarande plåttjocklek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 428.7, "y1": 160.5, "innehåll": "Beakta att vid projektering måste rätt breddmått anges på infästningsplåten, så att den passar till trapetsplåtens centrummått mellan profiltopparna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 429.3, "y1": 224.6, "innehåll": "Takplåten ska vara monterad på läkt eller reglar med skruv enligt monteringsanvisningar. Typgodkända eller certifierade konsoler till gångbryggor och räcken som provats och godkänts till detta infästningssystem skruvas samman med M 10 kullerskruv med fyrkantfäste till den 2 mm tjocka metalliserad infästningsplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 425.6, "y1": 263.6, "innehåll": "Infästningsplåten ska monteras på minst 0,2 m kantavstånd från skarvar på den lagda profilplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 36.9, "y0": 269.0, "x1": 434.8, "y1": 377.9, "innehåll": "Infästningsplåtarna placeras därefter symetriskt ut på den profilerade takplåten och hål märks ut och borras för de två stålbyglar som ska monteras genom den tegelprofilerade takplåten och infästningsplåten. Sätt en gummipackning på stålbygelns ena skänkel. Stick bygelns andra skänkel genom de borrade hålen i takplåten. Träd därefter en gummipackning även på den andra skänkeln. Stålbyglarna sitter därmed själva fast i takplåten och monteringen av infästningsplåtarna kan påbörjas. Skruva därefter samman infästningsplåt, med påmonterad konsol, till stålbygelfästena. Lämpligt åtdragningsmoment är ~50Nm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 435.2, "y1": 479.6, "innehåll": "Eftersom denna infästningsmetod medför enbart fastsättning i takpanneplåten upptäcks eventuella skador på systemet ganska lätt genom att vattenläckage uppstår och då måste både takplåten och infästningssystemet bytas ut. Vid långa takfall med taklutning omkring 30° i områden med förväntade stora snölaster är risken stor, att skador kan uppstå på takplåten om systemet används som takfotsräcke/snörasskydd. I sådana områden måste flera räcken monteras på takfallet eller andra hinder för snöras vidtas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 36.9, "y0": 485.0, "x1": 424.7, "y1": 531.2, "innehåll": "Detta infästningssystems säkerhet är i likhet med systemet med infästningsprofil helt beroende på att den tegelprofilerade takplåten är väl skruvad och fastsatt i befintliga reglar och underlagstak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 446.5, "y0": 160.3, "x1": 558.0, "y1": 206.5, "innehåll": "Figur 11:66. Infästningsplåt. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 446.5, "y0": 383.2, "x1": 566.7, "y1": 442.0, "innehåll": "Figur 11:67. Monteringsbeskrivning för infästningsplåt. Figur: Lindab Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 377, "x0": 446.5, "y0": 529.6, "x1": 560.9, "y1": 563.2, "innehåll": "Bild 11:17. Exempel på dubbla snöräcken."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 332.1, "y1": 73.4, "innehåll": "Infästningsplåt, under takplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 262.8, "y1": 96.4, "innehåll": "Denna infästningsplåt placeras under takplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 425.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Systemet monteras samman genom att konsol för räckesrör eller gångbrygga skruvas samman i profiltopp med fyra rostfria borrande skruvar ner genom den 2mm tjocka och omkring 500 mm långa metalliserade infästningsplåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 326.9, "y1": 174.4, "innehåll": "Som tätning mellan konsol och profiltopp monteras gummilist."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 36.9, "y0": 179.8, "x1": 422.5, "y1": 213.5, "innehåll": "Systemets tillförlitlighet är beroende av att inte monteras på stålprofilplåt tunnare än 0,5mm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 36.9, "y0": 218.8, "x1": 429.6, "y1": 252.5, "innehåll": "Vid extrema snölaster finns risk för att skruvarna kan gå av om systemet används som snörasskydd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 36.9, "y0": 257.8, "x1": 431.2, "y1": 304.0, "innehåll": "Detta infästningssystems säkerhet är i likhet med infästningsprofil beroende av att den trapetsprofilerade takplåten är väl skruvad och fastsatt i befintliga reglar och underlagstak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 378, "x0": 446.5, "y0": 169.3, "x1": 558.0, "y1": 215.6, "innehåll": "Figur 11:68. Infästningsplåt. Figur: Plannja AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 342.4, "y1": 73.4, "innehåll": "Isolerade plåt- och tätskiktstak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 271.8, "y1": 96.4, "innehåll": "Infästningsdon för isolerade plåt- och tätskiktstak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 427.8, "y1": 160.5, "innehåll": "Det krävs särskilda förberedelser vid projektering av infästningsdon för utvändigt isolerade och låglutande tak på självbärande hög profilplåt, betong, lättbetong ellerunderlagsspont med ett tätskikt av falsad plåt, tätskiktsmatta eller takduk, om ett gott slutresultat ska uppnås."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 431.2, "y1": 224.6, "innehåll": "De svenska tillverkarna av taksäkerhetsprodukter har utarbetat tekniska lösningar som passar för de flesta utvändigt isolerade takkonstruktionerna. Dessa företag kan ge råd och förslag till lösningar samt tillverkar på beställning också specialanpassade infästningsdon."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 434.0, "y1": 313.8, "innehåll": "Om infästningsdonet ska monteras i självbärande, högprofilerad (minimum 70 mm höjd) minst 0,65 mm tjock plåt innan isoleringen läggs, krävs att arbetet planeras väl. Det är viktigt att förbindningarna upp genom isoleringsskiktet får rätt höjd över färdigt tätskikt. Vid montering av konsoler, där ytskiktet utgörs av tätskiktsmatta eller takduk, måste en täckplåt placeras under tätskiktet vid infästningsstället som lastfördelare för att undvika skador på ytskiktet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 430.5, "y1": 377.9, "innehåll": "Vid låga taklutningar mindre än 1:10 (~ 6°) bör noga övervägas om inte andra bra och tillförlitliga infästningsställen kan förberedas för konsoler såsom öglor för säkerhetslina. För att undvika eventuella onödiga håltagningar genom takets tätskikt bör fästen förläggas till förekommande väggsidor på takuppbyggnader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 383.2, "x1": 420.7, "y1": 429.5, "innehåll": "Förankringsställena ska dock projekteras så att avståndet till takkant eller takfot blir mindre än 10 m, vilket är maxlängd för linor som får användas som personlig skyddsutrustning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 36.9, "y0": 434.8, "x1": 432.8, "y1": 481.0, "innehåll": "Avståndet mellan förankringspunkterna får aldrig vara längre än5 m. Detta innebär att linans sneddrag aldrig blir större än2,5 m, vilket minskar risken att person vid ett fall pendlar ut över takkanten och skadar sig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 446.5, "y0": 169.3, "x1": 549.1, "y1": 228.1, "innehåll": "Figur 11:69. Infästningsdon för isolerade tak. Figur: Lindab Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 379, "x0": 446.5, "y0": 322.6, "x1": 549.1, "y1": 381.4, "innehåll": "Figur 11:70. Infästningsplåt för isolerade tak. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 203.0, "y1": 96.4, "innehåll": "Falsfäste för dubbelfalsad stålplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 431.2, "y1": 223.2, "innehåll": "I början på 90-talet lanserades en nygammal metod att fästa taksäkerhetskonsoler för gångbryggor och räcken vid bandtäckning. Fastsättning skulle ske direkt vid ståndfalsen genom punktsvetsning till den rostfria sömsvetsade falsen och till metalliserad dubbelfalsad plåt med förskruvning genom falsen. I båda fallen användes en speciell rostfri glidskena, 420 mm lång, infäst med ett antal rostfria skruvar till underlagsspont en under varje konsol. Denna infästningsmetod visade sig vid dynamiska fallprov i laboratoriemiljö vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) ha mycket bra hållfasthet till underlagstaket och inga synliga skador uppstod utvändigt på infästningarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 436.5, "y1": 362.6, "innehåll": "Flera av de större tillverkarna av skyddsanordningar var inte sena att produktutveckla och förfina metoden. Olika väl utvecklade produkttyper av falsfästen lanserades på marknaden för dubbelfalsad stålplåt 0,6 mm. Ett falsfäste valdes ut till några försöksobjekt och studerades av en referensgrupp, där även arbetsgivare och fackliga organisationer ingick. Särskilt studerades eventuella skador på takplåten vid själva tillklämningen över falsen och beständighetskravet var uppe för noggrann analys. Från SP:s sida anfördes att speciella klammerinfästningar inte borde krävas mitt under falsfästet, eftersom dubbelfalsen var tillräckligt styv med föreskrivna klammer enligtAMA Husvid de laboratorieprover som utförts. Beständigheten var dock mycket svår att bedöma."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 367.9, "x1": 432.1, "y1": 426.7, "innehåll": "De typer av certifierade svensktillverkade falsfästen till gångbryggor, stegar, räcken och fästöglor med mera, som i dag marknadsförs för dubbelfalsad stålplåt 0,6 mm, har fått ett mycket positivt bemötande från branschen och montörerna av taksäkerhetsanordningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 432.0, "x1": 431.1, "y1": 515.9, "innehåll": "Företagen som marknadsför dessa certifierade produkter har utvecklat falsfästena med gummiklädda anläggningsytor mot takplåten, där hänsyn tagits till att plåttäckningen inte ska skadas och därigenom påskynda korrosion vid infästningsstället. Själva klämbackarna har grepp med rundade mothåll för att inte ståndfalsen ska skadas och griper fast precis under den dubbelvikta falsen för att inte skada eller ändra falsens upptagningsvinkel (basavståndet cirka 3 mm på falsen)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 521.2, "x1": 435.1, "y1": 567.4, "innehåll": "Om taktäckningen är utförd med anpassat glidklammer hindrar inte falsfästet takplåtens rörelsebehov, vilket är positivt förutom att inga håltagningar behöver göras i plåten genom det täta ytskiktet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 572.8, "x1": 434.6, "y1": 656.6, "innehåll": "Från byggnadsplåtslageribranschen kan man för närvarande enbart rekommendera användningen av falsfästena i samband med ny- eller omtäckning av hela takytor. Inga extra klammer, utöver kraven i AMA Hus 21, om de är skruvade med rostfria fästdon i 23 mm underlagsspont eller 19 mm plywood, där falsfästena ska sitta. Detta förutsätter också att samma entreprenör som täckt taket också samtidigt monterat taksäkerhetsanordningar. Se också avsnitt om infästningsplaner i kapitel 4 ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 661.9, "x1": 436.1, "y1": 695.6, "innehåll": "Ett seriöst plåtslageri kan inte lämna garanti på att plåttaket håller tätt, om någon annan firma monterat falsfästen i efterhand på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 701.0, "x1": 429.6, "y1": 772.3, "innehåll": "Klammerinfästningen av plåttaket är normalt beräknad att enbart motstå de lyftkrafter som väder och vind utsätter taket för på aktuell ort med hänsyn till läge och byggnadens höjd. Att därutöver också klara både statiska och dynamiska hållfasthetskrav, som gäller för taksäkerhetsanordningar, är däremot inte plåttakens klammerinfästningar dimensionerade för."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 36.9, "y0": 777.6, "x1": 432.1, "y1": 811.3, "innehåll": "Systemets tillförlitlighet som en del av taksäkerhetsanordningarna är helt beroende av om ökade korrosionsskador kommer att uppstå i framtiden vid fästenas angreppspunkt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 446.5, "y0": 147.0, "x1": 563.6, "y1": 193.3, "innehåll": "Figur 11:71. Sektion av falsfäste i 0,6 mm plåt. . Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 446.5, "y0": 289.9, "x1": 571.4, "y1": 323.6, "innehåll": "Bild 11:18. Klammer med låg glidpunkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 446.5, "y0": 450.1, "x1": 560.5, "y1": 483.8, "innehåll": "Figur 11:72. Falsfäste. Figur: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 380, "x0": 446.5, "y0": 560.9, "x1": 562.7, "y1": 644.8, "innehåll": "Bild 11:19. Klammertätheten måste beaktas både i randzonerna och under falsfästena. Foto: Jarl Alenius."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 381, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 428.1, "y1": 70.6, "innehåll": "vid falsen. En återkommande besiktning rekommenderas till dess att större erfarenhet erhålls av eventuella uppkommande skador. Först efter en längre tids erfarenhet – åtminstone 10 år – kan man bedöma systemets beständighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 381, "x0": 36.9, "y0": 76.0, "x1": 381.9, "y1": 109.6, "innehåll": "Med dagens erfarenheter kan systemet med falsfästenför dubbelfalsad plåt rekommenderas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 383.4, "y1": 73.4, "innehåll": "Specialfästen för takstegar/bryggor"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 422.7, "y1": 134.0, "innehåll": "Förutom traditionella infästningskonsoler som monteras c 2 m för takstegar eller taktrappstegar med genomgående skruv och vinkelprofil på undersidan av yttertaket finns olika andra godkända mothåll såsom snabbfästen eller så kallade vippankarskruv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 428.1, "y1": 198.1, "innehåll": "Dessutom finns ett antal specialfästen, kombinationer av konsoler och fästen som utvecklats under de senaste åren. Fästen eller konsoler kallas de beroende på fabrikat och kan monteras till falsfästen på skiv- eller bandtäckta plåttak av stålplåt 0,60 mm i takfallets lutningsriktning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 417.1, "y1": 249.7, "innehåll": "Specialfästen, som vi kallar dem för, kan också kombineras med tidigare beskriven infästningsprofil eller infästningsplåt för profilplåt eller tegelprofilerade plåttak i takfallets lutningsriktning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 436.3, "y1": 313.8, "innehåll": "Dessa specialfästen går också att använda för infästning av gångbryggor vid taklutning under 12°, när gångbryggor kan användas som tillträdesled i takfallets lutningsriktning. Förutsättningen för de olika kombinationerna är, att de är provade och godkända för att få vara monterade tillsammans som en enhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 429.7, "y1": 365.4, "innehåll": "Eftersom de senast utvecklade specialfästena enbart är infästa i ståndfals eller profilplåt är det plåttjockleken och den kvalité på klammer och infästningsdon till den bärande takkonstruktionen som avgör infästningens hållbarhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 370.7, "x1": 424.5, "y1": 429.5, "innehåll": "Avståndet mellan hållarinfästningar av olika takstegar bör inte vara större än 2 m. På villor med korta takfall kan det godtas att fasta takstegar som minimum är fastsatta både upptill och nertill på taket, om stegen mellan infästningsställena vilar på så kallade distanskonsoler/lattor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 434.8, "x1": 424.4, "y1": 468.5, "innehåll": "Eftersom detta infästningssystem funnits så kort tid på marknaden finns ingen längre erfarenhet av infästningssystemets beständighet och därmed inte dess tillförlitlighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 36.9, "y0": 599.9, "x1": 368.1, "y1": 621.1, "innehåll": "Figur 11:73. Specialfästen för stegar/bryggor. Figurer: Weland Stål AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 446.5, "y0": 218.1, "x1": 566.3, "y1": 276.9, "innehåll": "Bild 11: 20. Fäste för takstege på profilerad plåt. Foto: Lindab Profil AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 382, "x0": 446.5, "y0": 364.4, "x1": 561.3, "y1": 398.1, "innehåll": "Bild 11:21. Traditionell infästning av takstege."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 409.5, "y1": 121.5, "innehåll": "Vilka som bär huvudansvaret för att fasta tillträdes- och skyddsanordningar finns monterade på en byggnad och hur ansvaret fördelas vid takarbetets utförande är viktigt att känna till."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 430.8, "y1": 185.6, "innehåll": "Fastighetsägare ska enligt gällande plan- och bygglag (PBL) tillse, att det finns erforderliga säkerhetsanordningar på tak och att de underhålls, så att deras egenskaper och funktioner bevaras. Detta gäller oavsett om några underhålls- och tillsynsarbeten utföres på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 430.6, "y1": 274.8, "innehåll": "Arbetsgivare har ansvaret när han beordrar en anställd att utföra ett arbete på en fastighet, till exempel taket, enligt Arbetsmiljölagen (AML) och gällande föreskrifter för olika typer av arbeten.Innan arbetet påbörjas ska arbetsgivaren låta undersöka taket och göra en riskanalys samt vidtaga lämpliga skyddsåtgärder. Vid reparation och underhållsarbete av tak utgör fasta skyddsanordningar ett viktigt led i det förebyggande skyddsarbetet vid bedömning av olika risker i arbetet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 280.1, "x1": 429.1, "y1": 376.5, "innehåll": "Byggherre, den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbete, har ansvar enligt bygglagstiftningen att gällande föreskrifter följs. Det innebär att byggherren ansvarar för att tak på nya byggnader helt uppfyller PBL och gällande byggreglers krav på säkerhet. Vidare ska byggnader som byggs till, byggs om eller på annat sätt ändras få en taksäkerhet, som i princip motsvarar den som krävs för nya byggnader. Byggherren är numera också skyldig att upprätta en arbetsmiljöplan för arbeten där fallrisker förekommer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 381.8, "x1": 427.9, "y1": 453.2, "innehåll": "Byggnadsnämnden i kommunen ska övervaka att PBL:s bestämmelser och byggregler för takarbete följs. Nämnden kan genom olika kontrollsystem utöva sin tillsyn. Byggnadsnämnden ska också ta upp frågan om olika påföljder eller ingripanden om det framkommer, att någon brutit mot gällande byggregler. Nämnden har också ansvar för att lämna råd och upplysningar om bland annat taksäkerhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 458.5, "x1": 433.8, "y1": 542.3, "innehåll": "Arkitekter/Konstruktörer är personer som har särskilt arbetsmiljöansvar enligt AML sedan år 1991, när de ritar och konstruerar en byggnad. Ansvaret innebär att dessa personer ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas i såväl byggskedet som i det framtida brukskedet av byggnaden. När det gäller tak medför bestämmelserna bland annatansvaret för att behovet av säkerhetsanordningar på tak och dess infästningar i den bärande konstruktionen beaktas redan på ritbordet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 547.7, "x1": 419.8, "y1": 581.4, "innehåll": "Arbetsgivare och arbetstagare har enligt AML skyldighet att samverka för en god arbetsmiljö och detta gäller inte minst vid takarbeten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 586.7, "x1": 426.5, "y1": 632.9, "innehåll": "Arbetsgivaren ska vidtaga de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsättes för ohälsa eller olycksfall. Takarbete på hög höjd tillhör särskilt farligt arbete och får inte utföras som ensamarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 638.3, "x1": 380.0, "y1": 671.9, "innehåll": "Arbetstagaren ska medverka till en god arbetsmiljö och aktivt deltaga i det förebyggande arbetsmiljöarbetet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 677.3, "x1": 432.7, "y1": 736.0, "innehåll": "Givna föreskrifter ska följas och skyddsanordningar ska användas och den försiktighet som krävs ska iakttas för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren eller skyddsombudet ska omgående underrättas om arbetstagaren finner att visst arbete innebär omedelbar eller allvarlig fara."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 383, "x0": 36.9, "y0": 741.4, "x1": 429.9, "y1": 812.7, "innehåll": "Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter och kan rikta förbud mot farligt arbete där inte erforderliga skyddsåtgärder vidtages av arbetsgivaren. Vidare kan Arbetsmiljöverketfrån och med 1 januari 2015 utkräva kraftfulla sanktionsavgifter vid brott mot föreskriftenByggnads- och anläggningsarbete. (AFS 2014:26)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 384, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 367.7, "y1": 58.1, "innehåll": "Arbetsmiljöinspektionen kan också ge råd och information om lämpliga skyddsåtgärder innan arbetena påbörjas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 401.8, "y1": 108.9, "innehåll": "När vi bygger eller underhåller ett hus, måste alla berörda parter hjälpas åt att informera om hur viktig takets funktion är för hela husets bevarande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 114.1, "x1": 435.3, "y1": 163.3, "innehåll": "Taket, den femte fasaden, sparas det ofta in på. Det händer att golvmaterialet per m 2 på varje våningsplan är dyrare än takmaterialet – det material som skall skydda hela byggnaden under dess livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 168.6, "x1": 407.7, "y1": 227.4, "innehåll": "Det måste naturligtvis finnas jämvikt mellan kostnader för nybyggnad respektive upprustning av tak och priset för anordnandet av den säkerhet som krävs för takarbetarna vid utförande av arbetet och för framtida underhåll oavsett taktäckningsmaterial."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 232.7, "x1": 436.1, "y1": 279.0, "innehåll": "Enligt Byggreglerna skall det finnas erforderliga fasta skyddsanordningar på taken. Skyddsanordningar som medger att besiktning och fortlöpande underhåll kan ske på ett säkert sätt enligt Arbetsmiljölagen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 284.3, "x1": 435.5, "y1": 318.0, "innehåll": "Inbyggd säkerhet är det bästa sättet att kunna vidmakthålla takets framtida funktion, att hålla tätt från väder och vind."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 323.3, "x1": 433.9, "y1": 357.0, "innehåll": "Redan i Gamla Testamentet finns det föreskrifter om fasta skyddsanordningar för tak. I Femte Moseboken 22 kapitlet vers 8 skrivs:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 435.5, "x1": 369.8, "y1": 469.2, "innehåll": "Här följer ett exempel på räcke som uppfyller både Boverkets regler och Arbetsmiljöverkets krav om skydd vid takarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 474.5, "x1": 343.5, "y1": 495.7, "innehåll": "Stämmer också med Femte Mosebokens krav på räcke kring taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 385, "x0": 36.9, "y0": 790.8, "x1": 332.9, "y1": 812.0, "innehåll": "Bild 11:22. Katolska kyrkan, Stockholm. Foto: Anders Höglund."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 387, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Underhållsfrågorna och kostnaderna för att underhålla byggnader och anläggningar diskuteras ofta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 387, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 390.6, "y1": 148.0, "innehåll": "Många fastighetsägare har under de senaste åren också kunnat konstatera hur fastighetsomkostnaderna ökat kraftigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 387, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 430.6, "y1": 212.1, "innehåll": "Det är mot den bakgrunden intressant att på olika sätt se över drifts- och underhållsutgifterna. På grund av kostnadsutvecklingen för förvaltningen av bostäder och lokaler har det i vissa fall gått så långt att det inte har varit möjligt att klara av ens det planerade underhållet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 387, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 432.8, "y1": 263.6, "innehåll": "Det har till exempel inte alltid varit möjligt inom ramen för hyreshöjningar att täcka in underhållskostnaderna. Följden av detta har blivit att underhållet i många fall skjutits på framtiden eller eftersatts."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 387, "x0": 36.9, "y0": 269.0, "x1": 433.8, "y1": 340.3, "innehåll": "Detta har också lett till att det inträffat skador på många byggnader som inneburit att medel tagits i anspråk för oförutsett underhåll. Rötskadade fönster, skadade betongbalkonger, mögelskador, läckage i låglutande tak är exempel på sådana felaktigheter, som dels orsakats av högt uppdriven produktionstakt dels på grund av att material och konstruktioner inte varit beprövade eller använts på fel sätt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 387, "x0": 36.9, "y0": 345.6, "x1": 424.7, "y1": 416.9, "innehåll": "\\\"Ofta ställs frågan hur länge ett plåttak håller. I regel kan taket hålla lika länge som byggnaden under förutsättningen att det har utförts rätt från början och underhålls på rätt sätt. Det är framför allt viktigt att underhållet är regelbundet. I kapitel 2 beskrivs \\\"Olika material\\\" närmare och i kapitel 13 \\\"Målning\\\" redovisas hur underhållsmålning av plåt ska göras.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 387, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 571.8, "y1": 227.4, "innehåll": "Bild 12:1. För en riktig underhållsplanering av tak krävs årliga kontroller. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 388, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 396.9, "y1": 96.4, "innehåll": "Underhåll av tak kan omfatta många olika åtgärder och med olika omfattning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 388, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 428.7, "y1": 135.4, "innehåll": "Omfattningen beror dels på takmaterialet och takutformningen dels av miljön och hur underhållet har skötts tidigare."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 388, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 230.9, "y1": 161.9, "innehåll": "I stort kan underhållet delas in i tre delar:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 388, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 427.5, "y1": 301.3, "innehåll": "Tillsyn, kontroll, rengöring Underhåll i form av målning och mindre reparationer Omtäckning och/eller eventuell ombyggnad av taket. En underhållsplan för taket bör innehålla ovanstående delar och resurser måste sättas av för genomförandet. När det till exempel har gått 10 – 15 år bör man undersöka om en färgbelagd plåt måste målas om, och om det dröjer för länge kan det innebära att kostnaderna blir betydligt större än planerat på grund av att en större insats krävs. äldre färgbeläggningar såsom Plastisol och platsmålad plåt kan kräva tätare tillsyn. Syftet med ett regelbundet underhåll av taket är att få längsta möjliga såväl estetiska som tekniska livslängd till en så låg kostnad som möjligt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 422.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Det ställs helt naturligt stora krav på den som ska göra underhållskontroll av ett tak för att klarlägga behov av lämpliga underhållsåtgärder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.3, "y1": 160.5, "innehåll": "Dels måste man klara av kontrollen rent praktiskt – det vill säga hur man arbetar på taket – dels tekniskt. En takkontroll går inte att göra genom att enbart titta ut genom en taklucka."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 419.2, "y1": 212.1, "innehåll": "Tillsynen av taken är en nödvändighet för att undvika onödiga och överraskande skador på ett tak. Vid tillsynen kontrolleras takets kondition, detaljer undersöks och rengöring görs vid behov."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 424.4, "y1": 263.6, "innehåll": "Det främsta syftet med tillsynen är att det i ett tidigt skede ska gå att upptäcka om en skada inträffat eller om det skett förändringar som innebär att en mera omfattande insats krävs."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 36.9, "y0": 269.0, "x1": 413.0, "y1": 327.7, "innehåll": "I det fortsatta redovisas vad som bör ingå i en underhållskontroll av tak. Sammanställningen redovisas i samma ordning som det protokoll som används av medlemmar som tillhör Plåt& Ventföretagen och i anslutning till serviceavtal för underhållskontroll av tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 36.9, "y0": 333.1, "x1": 399.9, "y1": 354.2, "innehåll": "Bilderna redovisar även exempel på hur det kan se ut på dåligt underhållna tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 446.5, "y0": 156.8, "x1": 571.0, "y1": 228.1, "innehåll": "Bild 12:2. Underhåll och kontroll av tak kan inte göras genom att enbart titta ut från takluckan. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 389, "x0": 446.5, "y0": 334.5, "x1": 564.1, "y1": 430.9, "innehåll": "Figur12:1. Det krävs både takvana och rätt utrustning när takkontrollen ska göras. Figuren kommer från Branschstandard för taksäkerhet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 390, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 389.9, "y1": 99.2, "innehåll": "När ska underhållskontroll utföras? (checklista för kontroll)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 390, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 409.6, "y1": 134.7, "innehåll": "Underhållskontroll bör ske minst en – helst två –gånger per år och under is- och snöfri säsong."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 390, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 436.1, "y1": 186.3, "innehåll": "Vissa tak kräver kanske kontroll endast vartannat år beroende på utformning, närhet till skog eller pannskorstenar eller andra anordningar som kan förorsaka lokala angrepp. Plåtmaterialet kan också styra hur ofta kontrollen behöver göras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 390, "x0": 36.9, "y0": 445.9, "x1": 385.9, "y1": 479.6, "innehåll": "Fig 12:2. Protokoll som används vid underhållskontroll av tak enligt Plåt & Ventföretagens serviceavtal."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 310.8, "y1": 96.4, "innehåll": "Skador på tak kan i stort tillskrivas följande huvudorsaker:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 435.9, "y1": 273.4, "innehåll": "Konstruktions- eller projekteringsfel Utförandefel, slarv åverkan eller bristande underhåll Dålig korrosionshärdighet Olämpliga materialkombinationer Läckage eller vattendropp från tak föranleder ofta insatser med hopp om att snabbt hitta skadeorsaken för att sedan åtgärda densamma. Vattendropp kan bero på flera olika saker, till exempel läckage i ett hål, vid detaljer, genomföringar eller på grund av kondens. Det är inte heller säkert att den punkt där vatten droppar är lokaliserad där en skada eller ett fel finns. Den punkt där vattnet tränger fram kan ligga långt från det ställe där vattnet kan komma igenom yttertaket eller vid kondens från yttertaket. Här kan också olika förutsättningar gälla för olika takmaterial och takutformningar, exempelvis vad gäller luftning, lufttäthet och ångtäthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 36.9, "y0": 278.7, "x1": 425.4, "y1": 400.2, "innehåll": "I vissa fall är det nödvändigt att göra mera ingående undersökningar för att fastställa orsakerna till de skador som uppstått. Det är inte alltid i taktäckningen som det kan finnas brister. Det finns många fall där läckage har konstaterats och efter att sett korrosionsangrepp på plåten har skadeorsaken fastställts till att vara hål i plåten. I själva verket kan det visa sig att skadorna – eller snarare problemen – orsakas av kondens på grund av diffusion och/eller konvektion. För att fastställa dessa skadeorsaker erfordras kontroll av fukt- och temperaturförhållanden liksom ventilationssystemets olika driftfall. Förekomst av under- respektive övertryck måste fastställas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 36.9, "y0": 405.5, "x1": 410.7, "y1": 439.2, "innehåll": "Därför är det viktigt att åtgärderna planeras systematiskt med hänsyn till tänkbara skadeorsaker om dessa inte är uppenbara."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 36.9, "y0": 444.5, "x1": 432.1, "y1": 503.3, "innehåll": "Vi utgår i fortsättningen från att konstruktion och utförande är riktigt och att de skador som uppstår beror på ett materials eller en konstruktions normala åldrande (nedbrytning) på grund av miljö och användning. Problem med byggfukt och kondens behandlas inte men måste naturligtvis beaktas i de enskilda fallen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 36.9, "y0": 644.5, "x1": 435.4, "y1": 703.3, "innehåll": "Bild 12:8. Olämpliga materialkombinationer kan leda till bimetallisk korrosion. I detta fall ger vattendroppar från ett droppbleck av koppar snabbt ett korrosionsangrepp på stålplåten metalliserad med aluminiumzink. Bimetallisk korrosion uppstår även när kopparbemängt vatten droppar på aluminium. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 446.5, "y0": 197.9, "x1": 570.1, "y1": 294.3, "innehåll": "Bild 12:4. Konstruktions- eller projekteringsfel. Istapparna tyder på otillräcklig isolering och/eller felaktig ventilation. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 446.5, "y0": 376.3, "x1": 572.1, "y1": 472.7, "innehåll": "Bild 12:7. Dålig korrosionshärdighet. Färgen på fotrännskroken har lossnat och kroken har grava korrosionsangrepp. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 391, "x0": 446.5, "y0": 559.5, "x1": 563.6, "y1": 655.9, "innehåll": "Bild 12:5. Utförandefel, slarv. Bristfällig anslutning mellan kringtäckning och en ventilationshuv. Vatten kan tränga in. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 392, "x0": 36.9, "y0": 199.3, "x1": 162.1, "y1": 283.1, "innehåll": "Bild 12:6. åverkan eller bristande underhåll. Stuprör som lossnat eller skadats leder till att vatten kan skada fasaden. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 433.7, "y1": 99.2, "innehåll": "Rengöring av hängrännor, vattengångar, utlopp och brunnar"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 423.2, "y1": 134.7, "innehåll": "Ränndalar är utsatta delar på ett tak. Vatten och på vintern även snö och is nöter på takmaterialet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 431.2, "y1": 223.9, "innehåll": "En olämpligt utformad ränndal kan sprängas sönder av is. Skräp samlas också lätt i rännor och vid brunnar som kan medföra stopp, med åtföljande risk för kvarstående vatten. Kvarstående vatten påskyndar olika nedbrytningseffekter och innebär också en risk för vattentryck över falser och skarvar. Vattentryck kan på sikt leda till läckage. Ränndalar och hängrännor måste därför årligen göras rena och kontrolleras, i utsatta lägen kanske flera gånger per år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 36.9, "y0": 229.2, "x1": 430.4, "y1": 275.5, "innehåll": "Vid rengöring av vattengångar och rännor ska dessa rensas från löv, jord, lösa föremål med mera så att den vattenförande ytan blir synlig. Takutlopp och takbrunnar måste rensas på motsvarande sätt så att översvämning undviks."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 36.9, "y0": 280.8, "x1": 384.4, "y1": 302.0, "innehåll": "\\\"Snöskottning behandlas i kapitel 11 \\\"Taksäkerhet, avsnittet BBR 8:2434\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 36.9, "y0": 602.7, "x1": 432.4, "y1": 636.4, "innehåll": "Bild 12:13. Igensatta brunnar ger stora påkänningar på takmaterialet. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 571.0, "y1": 214.2, "innehåll": "Bild 12:9. Fotränna med ansamling av skräp, löv med mera vid brunn. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 446.5, "y0": 301.0, "x1": 563.9, "y1": 410.0, "innehåll": "Bild 12:10. Samma fotränna som på bild 12.9. Här finns ett korrosionsangrepp som kunnat undvikas med en årlig rengöring av fotrännan. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 446.5, "y0": 496.8, "x1": 560.9, "y1": 580.7, "innehåll": "Bild 12:11. Exempel på ränndal som inte gjorts ren på många år. Här växer både mossa och gräs. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 393, "x0": 446.5, "y0": 666.8, "x1": 570.0, "y1": 750.7, "innehåll": "Bild 12:12. Glöm inte hängrännorna vid den årliga rengöringen! Från marken ser alla rännor och rör bra ut. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 436.4, "y1": 121.5, "innehåll": "Arbete på tak innebär risker för fallolyckor. För underhåll av tak, exempelvis snöskottning, rensning av skorstenar med mera krävs därför att det finns tillträdes- och skyddsanordningar på taket."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 423.6, "y1": 210.7, "innehåll": "Beroende på när byggnaden uppfördes kan olika krav gälla men även för äldre byggnader ställs i vissa fall retroaktiva krav. Detta innebär att det inom ramen för ett normalt underhåll även ingår att komplettera eller ersätta bristfälliga taksäkerhetsanordningar. Självfallet måste även taksäkerhetsanordningarna underhållas. Det kan till exempel krävas att en gångbrygga monteras innan en underhållsmålning kan utföras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 432.0, "y1": 262.2, "innehåll": "\\\"Detaljregler för hur taksäkerhetsanordningar ska vara anordnade och utformade finns i Boverkets Byggregler. I kapitel 11 \\\"Taksäkerhet\\\" i denna handbok redovisas dessa krav ingående.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 430.3, "y1": 301.3, "innehåll": "Vid underhållskontrollen av ett tak är det viktigt att kontrollera inte minst infästningar samt tätheten vid dessa. Korrosionsangrepp måste undersökas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 36.9, "y0": 602.0, "x1": 348.1, "y1": 635.7, "innehåll": "Bild 12:17. Kontroll av taksäkerhetsanordningar är en viktig del av underhållskontrollen av ett tak. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 571.0, "y1": 239.2, "innehåll": "Bild 12:14. Hänger livet på en rostig skruv? Bristfälligt underhållna taksäkerhetsanordningar erbjuder ingen säkerhet. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 446.5, "y0": 326.1, "x1": 569.7, "y1": 397.4, "innehåll": "Bild 12:15. Infästningar, täthet vid genomföringar och korrosionsangrepp måste kontrolleras. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 446.5, "y0": 485.0, "x1": 571.7, "y1": 581.4, "innehåll": "Bild 12:16. Gångbrygga för förflyttning längs taknocken ger säker möjlighet att utföra såväl underhållskontroll som underhållsåtgärder. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 394, "x0": 446.5, "y0": 668.9, "x1": 571.0, "y1": 715.1, "innehåll": "Bild 12:18. är infästningen tillräcklig? Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 395, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 394.8, "y1": 58.1, "innehåll": "Bild 12:20. är korrosionsangreppen omfattande på infästningar och detaljer i taksäkerhetssystemet måste byte ske. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 395, "x0": 36.9, "y0": 195.1, "x1": 399.7, "y1": 228.8, "innehåll": "Bild 12:21. Infästningar av taksäkerhetsanordningar i träunderlag måste alltid efterdras. Falsfästen behöver däremot inte efterdras. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 395, "x0": 446.4, "y0": 24.4, "x1": 570.9, "y1": 70.6, "innehåll": "Bild 12:19. Snörasskydd monterat med falsfästen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 405.5, "y1": 96.4, "innehåll": "På stålplåt som inte målas eller underhålls kan på sikt korrosionsskador uppstå."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 426.9, "y1": 160.5, "innehåll": "På äldre skivtäckningar med formatplåt förekommer också korrosionsangrepp på undersidan av plåten, speciellt kring plåtens tvär- och ståndfalser. Dessa skador är betydligt svårare att upptäcka än angrepp på utsidan och dessutom nästintill omöjliga att åtgärda genom underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 415.3, "y1": 212.1, "innehåll": "Korrosionsskador underifrån har minskat i omfattning genom övergången till användning av färgbelagd plåt. Den färgbelagda plåten har en baksidesbeläggning, som skyddar undersidan av plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 419.7, "y1": 288.7, "innehåll": "Vid utsatta detaljer på ett tak är risken för korrosion större än på de rena takytorna. även på branta tak kan korrosionsangrepp uppstå vid och intill skorstenar. Angrepp kan också ske på ställen där det punktvis bildas ansamlingar med fågelträck. Fågelträck har stark koncentration av urinsyra som snabbt bildar frätgropar i både färgbeläggning och underliggande metall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 414.6, "y1": 327.7, "innehåll": "Tänk på att särskilt kontrollera ytor med dålig lutning eller där vatten kan stå kvar, exempelvis bakom hinder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 333.1, "x1": 436.5, "y1": 366.8, "innehåll": "För att undvika korrosion målas plåten på lämpligt sätt förutsatt att ett angrepp inte gått så långt att det korroderat hål i plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 372.1, "x1": 428.1, "y1": 468.5, "innehåll": "\\\"Punktbättring av korrosionsskydd och målningsbättring av plåt i anslutning till exempelvis skorstenar kan vara en lämplig åtgärd något eller några år före en hel ommålning. Se vidare om målning i kapitel 13 \\\"Målning\\\" i denna handbok. Plåt som vid en underhållskontroll bedöms vara så dålig att vidare underhållsmålning inte är tillräcklig åtgärd måste bytas. Det är en av fördelarna med falsad plåt att inlagningar kan göras. Med inlagning avses en i ett större tak begränsad yta som ersätts med ny plåt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 473.8, "x1": 375.2, "y1": 495.0, "innehåll": "Sammanfattningsvis gäller att korrosionsangrepp kan uppstå på grund av:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 500.3, "x1": 422.2, "y1": 609.2, "innehåll": "kvarstående fukt, dålig lutning, skräp som binder fukt kondens i falser. Spaltkorrosion kan uppstå. Falsolja används bland annat för att täta falserna men även för att begränsa risken för spaltkorrosion lokalt starka miljöföroreningar vid till exempel skorstenar, fågelträck bimetallisk (galvanisk) korrosion, olämpliga materialkombinationer Språng, grada kanter och liknande kan innebära ökad risk för korrosionsangrepp. Vattendroppar kan hänga kvar och fukta ner materialet. Kapillärt kan vatten också sugas upp bakom och på undersidan av plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 614.6, "x1": 426.4, "y1": 648.3, "innehåll": "Mekaniska skador kan uppstå vid ovarsam snöskottning, infästning av reklamskyltar, TV-antenner och dylikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 36.9, "y0": 653.6, "x1": 430.2, "y1": 750.0, "innehåll": "Infästningen av taktäckningen måste också kontrolleras. Storm- och vindutsatta lägen kan på sikt medföra försvagning av infästningen. Klammerinfästningen kan också – särskilt vid äldre tak – vara utförd med endast smidd spik eller trådspik. Korrosionsangrepp på spiken på grund av kondensvatten på undersidan av plåten kan, om spiken inte är rostskyddsbehandlad, medföra att spikhuvudet korroderar av. Infästningen blir dålig och taktäckningen eller delar av denna kan vid kraftig vind lossna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 446.5, "y0": 154.7, "x1": 570.6, "y1": 226.0, "innehåll": "Bild 12:22. Genom ett bra och kontinuerligt underhåll håller plåten i många år. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 446.5, "y0": 314.3, "x1": 571.0, "y1": 410.7, "innehåll": "Bild 12:23. Tänk på att närhet till en skorsten ställer krav på särskild kontroll med hänsyn till ökad risk för påverkan av utsläpp. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 446.5, "y0": 591.6, "x1": 562.1, "y1": 662.9, "innehåll": "Bild 12:24. Byggplatsmålad förzinkad stålplåt på en kyrka. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 396, "x0": 446.5, "y0": 749.7, "x1": 570.9, "y1": 808.5, "innehåll": "Bild 12:25. Fågelträck kan ge lokala korrosionsangrepp. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 397, "x0": 36.9, "y0": 170.0, "x1": 435.3, "y1": 203.7, "innehåll": "Bild 12:26. Inlagning där lokalt skadad plåttäckning har bytts. Detta tak är för övrigt i behov av en hel ommålning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 397, "x0": 36.9, "y0": 354.7, "x1": 406.9, "y1": 388.4, "innehåll": "Bild 12:30. Infästningen kan kontrolleras med en plåtslagartång. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 397, "x0": 36.9, "y0": 536.5, "x1": 432.9, "y1": 570.2, "innehåll": "Bild 12:32. även små ytor som till exempel överbeslag på en skorsten kräver ordentlig infästning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 397, "x0": 446.5, "y0": 106.6, "x1": 571.8, "y1": 215.6, "innehåll": "Bild 12:27. Vid språng och grada kanter kan korrosion uppstå. I detta exempel kan en nedbockad profilbotten minska risken för korrosion. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 397, "x0": 446.5, "y0": 303.1, "x1": 572.3, "y1": 399.5, "innehåll": "Bild 12:28. Bakom hinder finns ökad risk för korrosionsangrepp, speciellt om avrinningen är begränsad och årlig rengöring inte utförs. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 397, "x0": 446.5, "y0": 486.4, "x1": 570.4, "y1": 595.3, "innehåll": "Bild 12:29. Ovarsamhet vid snöskottning medför risk för att målning/färgbeläggning skadas. Bättringsmålning rekommenderas i detta fall. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 397, "x0": 446.5, "y0": 682.1, "x1": 563.5, "y1": 766.0, "innehåll": "Bild 12:31. Taktäckning som har dålig eller skadad infästning kan blåsa av taket eller skadas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.4, "y1": 73.4, "innehåll": "Skador på grund av temperaturrörelser"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 420.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Under de senaste åren har bandtäckning av tak i allt större utsträckning kommit till användning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.6, "y1": 173.1, "innehåll": "Vid en underhållskontroll behöver dessa inte kontrolleras och underhållas på annat sätt än en skivtäckning. Vid bandtäckning finns dock en risk att det kan uppstå skador på grund av temperaturrörelser. Expansionsskador kan uppstå vid felaktigt utformade detaljer där plåtbandens rörelser förhindras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 421.4, "y1": 212.1, "innehåll": "Temperaturrörelser kan också medföra skador på fästdon och/eller plåt vid olämplig eller felaktig infästning av profilerad plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 434.3, "y1": 288.7, "innehåll": "Påverkan innebär i första hand att hålet omkring infästningen blir ovalt. Ett spelrum uppstår omkring infästningen. Långa plåtar medför naturligtvis större rörelser och risk för större hål. Läckage kan inträffa vid infästningarna om tätningsbrickorna är för små. Om tillverkarnas rekommendationer om infästning, placering av rörelsefogar med mera följs är risken för skador liten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 420.3, "y1": 340.3, "innehåll": "Rörelserna i plåten kan också leda till att fästdon (spik) påverkas så att dessa kryper upp ur underlaget (trä). I ogynnsamma fall finns det även risk för skjuvbrott i fästdonet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 571.2, "y1": 223.2, "innehåll": "Bild 12:33 Bandtäckning med färgbelagd förzinkad stålplåt. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 398, "x0": 446.5, "y0": 310.1, "x1": 572.3, "y1": 381.4, "innehåll": "Bild 12:34. För stora rörelser i den inklistrade plåten kan leda till skador i takpappen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 399, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 412.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Vattengångar är utsatta delar på ett tak. Vatten – och på vintern även snö och is – nöter på taktäckningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 399, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.4, "y1": 185.6, "innehåll": "I svåra fall kan en olämpligt utformad ränndal sprängas sönder av is. Skräp och annat samlas också lätt i rännor och vid brunnar som kan medföra stopp, med åtföljande risk för kvarstående vatten. Kvarstående vatten påskyndar olika nedbrytningseffekter och innebär också en risk för vattentryck över falser, skarvar och anslutningar, ett vattentryck som på sikt inte så sällan leder till läckage."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 400, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 408.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Fotrännor används som takavvattning tillsammans med antingen utvändiga eller invändiga stuprör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 400, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 248.5, "y1": 135.4, "innehåll": "Vid underhållskontrollen undersöks följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 400, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 428.8, "y1": 262.2, "innehåll": "fall i fotrännan täthet i falser, skarvar och vid brunnar infästning av rännkrok/stomme mekaniska skador i rännan, exempelvis efter snöskottning korrosionsangrepp, ytbehandling expansionsskador anslutning mellan fotränna och taktäckning Vid takpannetak och tak täckta med skiffer är det viktigt att kontrollera fotrännan där vatten droppar från taktäckningen. Vid dessa detaljer finns risk för nötningskorrosion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 400, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 561.5, "y1": 214.9, "innehåll": "Bild 12:35. Se alltid till att hålla fotrännan ren från skräp. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 400, "x0": 446.5, "y0": 301.7, "x1": 571.0, "y1": 347.9, "innehåll": "Bild 12:36. Fotränna på ett tak täckt med skiffer. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Gesimsrännor används som takavvattning i regel tillsammans med utvändiga stuprör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 248.5, "y1": 122.9, "innehåll": "Vid underhållskontrollen undersöks följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 36.9, "y0": 128.2, "x1": 432.1, "y1": 262.2, "innehåll": "fall i gesimsrännan täthet i falser, skarvar och vid brunnar infästning (om den kan kontrolleras) mekaniska skador expansionsskador anslutning mellan taktäckning och ränndal, exempelvis fotplåt vid underlagstäckning korrosionsangrepp, ytbehandling Om gesimsrännan är placerad så att eventuellt läckage kan medföra skador i underliggande vägg bör skyddsbeslag finnas. Kontrollera förekomst och kondition hos skyddsbeslag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 337.1, "y1": 288.7, "innehåll": "Ränndalar har ofta invändiga stuprör. Tre olika huvudtyper finns:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 36.9, "y0": 294.0, "x1": 248.5, "y1": 352.8, "innehåll": "försänkta ränndalar ränndalar med uppbyggt fall ränndalar utan uppbyggt fall Vid underhållskontrollen undersöks följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 236.4, "y1": 454.5, "innehåll": "fall i ränndalen täthet i falser, skarvar och vid brunnar mekaniska skador expansionsskador anslutning mellan taktäckning och ränndal korrosionsangrepp, ytbehandling eventuella bräddavlopp kontrolleras"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 569.2, "y1": 214.9, "innehåll": "Bild 12:37. är ränndalen tät? Finns sprickor eller andra skador? Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 401, "x0": 446.5, "y0": 375.6, "x1": 570.1, "y1": 547.2, "innehåll": "Bild 12:38. Alla ränndalar – inklusive brunnar – tillhör takets viktigaste detaljer och måste noga kontrolleras och underhållas. Vintertid krävs ibland snöskottning. Den ska naturligtvis utföras på ett sådant sätt att taktäckningen inte skadas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 402, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 302.8, "y1": 96.4, "innehåll": "Vinkelrännor bildas mellan två takfall eller motsvarande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 402, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 436.5, "y1": 135.4, "innehåll": "Vatten rinner i dessa mot någon annan avvattningsanordning, till exempel gesimsränna, ränndal, hängränna eller fotränna. I vinkelrännor finns inga brunnar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 402, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 248.5, "y1": 161.9, "innehåll": "Vid underhållskontrollen undersöks följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 402, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 255.6, "y1": 238.5, "innehåll": "täthet i falser mekaniska skador expansionsskador anslutning mellan vinkelränna och taktäckning korrosionsangrepp, ytbehandling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 402, "x0": 36.9, "y0": 373.5, "x1": 431.1, "y1": 407.2, "innehåll": "Bild 12:40. Glöm inte att kontrollera vinkelrännor bakom takkupor, även om taket har en brant lutning. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 402, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 543.4, "y1": 202.3, "innehåll": "Bild 12:39. Svängd vinkelränna. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 421.9, "y1": 147.3, "innehåll": "Hängrännor och stuprör är en vanlig takavvattningsanordning. även ett riktigt utformat tak kan leda till isbildning vid takkant och därmed också i hängrännor och stuprör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 36.9, "y0": 152.6, "x1": 411.4, "y1": 211.4, "innehåll": "Påkänningar och sättningar i fastigheten med mera kan leda till att fallet i hängrännorna förändrats. I värsta fall uppstår bakfallmed kvarstående vatten. Vid underlagstäckning kan det hända att rörelser i fotplåten dragit sönder underlagstäckningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 36.9, "y0": 216.7, "x1": 248.5, "y1": 237.9, "innehåll": "Vid underhållskontrollen undersöks följande:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 36.9, "y0": 243.2, "x1": 299.9, "y1": 317.1, "innehåll": "fall täthet i skarvar fotplåt (korrosion), sprickbildning iunderlagstäckningen infästning (krok) Stuprör"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 432.5, "y1": 352.8, "innehåll": "Isbildning i stuprör kan leda till att den längsgående rörfalsen sprängs sönder. Dåliga infästningar kan leda till att rör lossnar och glider isär."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 36.9, "y0": 358.1, "x1": 432.6, "y1": 404.4, "innehåll": "En detalj som speciellt bör uppmärksammas vid stuprör är om dessa mynnar över en lägre liggande takyta. Detta kan leda till lokala påfrestningar på takmaterialet. Takytan ska kontrolleras. Finns korrosionsangrepp eller andra skador?"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 36.9, "y0": 542.8, "x1": 433.1, "y1": 589.0, "innehåll": "Bild 12:45. Regnvatten bör inte släppas ut på underliggande tak utan särskild avledning. Här ligger det en öppen ränna som leder ner vattnet till hängrännan på det lägre taket. Rännan är fastsatt i de närmaste ståndfalsarna. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 568.2, "y1": 227.4, "innehåll": "Bild 12:41. Otäta hängrännor kan snabbt ge stora skador på underliggande fasad. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 446.5, "y0": 314.9, "x1": 571.9, "y1": 474.1, "innehåll": "Bild 12:42. Längdskarven ska vid vattenabsorberande fasadmaterial alltid vändas ut från fasaden för att undvika skador på putsen vid en eventuell issprängning. Bilden visar en fals som sprängts sönder av is. Rördelen bör bytas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 446.5, "y0": 561.6, "x1": 564.2, "y1": 620.4, "innehåll": "Bild 12:43. Sitter svepet till stupröret fast i väggen? Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 403, "x0": 446.5, "y0": 703.1, "x1": 564.5, "y1": 761.8, "innehåll": "Bild 12:44. Ispåkänning på takfot, gesimsränna och stuprör. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 404, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 423.2, "y1": 108.9, "innehåll": "Brunnarna är den känsligaste detaljen i en ränndal. Här måste det vara tätt, oavsett takmaterial."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 404, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 433.0, "y1": 160.5, "innehåll": "Materialet i brunnarna är i regel av rostfritt stål eller koppar. Silarna görs av samma material, men plast förekommer även. En nackdel med plastsilarna är att dessa lätt kan blåsa av taket vid olämplig utformning och fastsättning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 404, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 302.7, "y1": 187.0, "innehåll": "Tätheten vid brunnsanslutningarna ska kontrolleras noga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 404, "x0": 446.5, "y0": 181.2, "x1": 572.3, "y1": 239.9, "innehåll": "Bild 12:46. Det är viktigt att brunnar hålls fria från skräp. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 105.2, "x1": 425.8, "y1": 151.5, "innehåll": "All håltagning i en taktäckning måste ske på ett sådant sätt att tätheten bibehålls. Otätheter kan uppstå på grund av mekaniska skador, snöras och korrosion. Vid stosar och andra typer av genomföringar kontrolleras därför anslutningarna noga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 186.7, "x1": 430.1, "y1": 258.1, "innehåll": "På de flesta byggnader finns olika typer av ventilationshuvar eller ventilationsskorstenar. Vid dessa kontrolleras täthet, infästningar, korrosionsangrepp och mekaniska skador. Om det finns insektsskydd måste även dessa innefattas i kontrollen. Vid ventilationsgaller undersöks infästning och täthet mot inträngande snö och/eller regn."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 263.4, "x1": 433.6, "y1": 309.6, "innehåll": "Bakom hinder finns stor risk för korrosionsangrepp, speciellt om skorstensränna (fall) saknas och årlig rengöring och borttagning av skräp inte utförs. Detta gäller oberoende av takmaterial."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 344.9, "x1": 427.0, "y1": 378.6, "innehåll": "Takfönster kontrolleras på motsvarande sätt som takluckor. Här tillkommer dessutom kontroll av glasningen i form av kittning, trasigt glas och täthet i båge."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 385.3, "x1": 292.2, "y1": 412.0, "innehåll": "Lanterniner, brandgasventilatorer"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 413.9, "x1": 424.1, "y1": 460.1, "innehåll": "’Vid lanterniner kontrolleras tätheten i lanterninen samt anslutningarna mellan taktäckning och uppbyggnad. Finns otätheter, korrosionsangrepp, mekaniska skador, trasigt glas? Vid stora lanterniner måste eventuella rörelsefogar undersökas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 495.4, "x1": 434.9, "y1": 529.1, "innehåll": "Vid takluckor kontrolleras anslutningarna mellan takmaterialet och luckan. Kontrollera gångjärn och övrig beslagning. Finns skorstensränna?"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 564.4, "x1": 427.6, "y1": 623.2, "innehåll": "Takkupor och takuppbyggnader för fläktrum kan ofta liknas vid små byggnader på en annan byggnad. Här finns de detaljer som taket kan omfatta i övrigt, om än i mindre skala. Det innebär att taktäckning och anslutningar kontrolleras på motsvarande sätt som taket i övrigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 658.5, "x1": 434.6, "y1": 729.8, "innehåll": "Beslagning på skorstenar är utsatta detaljer. Luftföroreningar kan snabbt ge upphov till korrosionsangrepp. Vid pannskorstenar har därför ofta blyplåt använts som överbeslag. Numera rekommenderas rostfri plåt. Infästningarna kan ha korroderat av varför dessa måste kontrolleras. Kringtäckningar och sidobeslag kontrolleras med avseende på korrosionsangrepp, täthet och mekaniska skador."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 36.9, "y0": 765.1, "x1": 430.3, "y1": 811.3, "innehåll": "Vid anslutningar mellan tak och högre liggande vägg eller motsvarande monteras ståndskivor. Beroende på takmaterial och konstruktion kan dessa ha olika utformning. I vissa fall är ståndskivorna utformade för att luftning av en takkonstruktion kan ske"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 446.5, "y0": 234.8, "x1": 571.4, "y1": 281.1, "innehåll": "Bild 12:46. Kontrollera alla genomföringar noga. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 446.5, "y0": 367.9, "x1": 564.2, "y1": 464.3, "innehåll": "Bild 12:47. På huvar, skorstenar och liknande är det viktigt att kontrollera infästning och täthet vid lister med mera. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 405, "x0": 446.5, "y0": 551.2, "x1": 571.5, "y1": 710.3, "innehåll": "Bild 12:48. Kringtäckningar, sidobeslag och i förekommande fall överbeslag kontrolleras med avseende på korrosionsangrepp, täthet och infästning. Finns insektsskydd? Finns skorstensränna som kan leda bort vatten? Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 434.0, "y1": 70.6, "innehåll": "vid dessa. Ståndskivorna ska kontrolleras med hänsyn till korrosionsangrepp, expansionsskador (på grund av rörelser) och mekaniska skador. Anslutningarna mellan olika material undersöks med tanke på risken för läckage. Infästningarna kontrolleras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 36.9, "y0": 105.9, "x1": 420.4, "y1": 164.7, "innehåll": "Taktäckningen avslutas vid gavelsprång på olika sätt, till exempel med krön eller enbart en hängskiva eller ett vindskivebeslag. Hängskivor och motsvarande kontrolleras med hänsyn till infästning, korrosionsangrepp och i förekommande fall täthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 36.9, "y0": 200.0, "x1": 430.8, "y1": 283.8, "innehåll": "Beroende på takutformning förekommer flera olika typer av krön. Gemensamt för alla är dock att de måste vara utförda med tillräckligt fall för att inte vatten ska stå kvar på krönet. Saknas fall är det stor risk att vatten kan tränga in i tvärfalserna på krönbeslaget. Krönbeslagens infästning måste kontrolleras, speciellt i vindutsatta lägen. Vid puts, tegel och andra fuktabsorberande fasadmaterial är det viktigt att hängskivan är tät och har ett tillräckligt språng, för att skydda fasaden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 36.9, "y0": 432.7, "x1": 410.2, "y1": 466.4, "innehåll": "Bild 12:53. Avledare på ett brett krön förhindrar att vatten rinner ner på fasaden. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 36.9, "y0": 605.5, "x1": 433.6, "y1": 639.2, "innehåll": "Bild 12:54. Beslagning av vindutsatta detaljer måste kontrolleras inte minst vad gäller infästningen. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 570.4, "y1": 108.3, "innehåll": "Bild 12:49. Vid en takkontroll måste funktionen hos eventuella brandgasventilatorer kontrolleras. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 446.5, "y0": 178.4, "x1": 571.0, "y1": 274.8, "innehåll": "Bild 12:50. Vid takkupor och liknande kontrolleras anslutningar mellan tak och väggytor samt infästning och täthet vid galler, fönster och dylikt. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 446.5, "y0": 446.6, "x1": 571.0, "y1": 568.1, "innehåll": "Bild 12:51. Kontrollera infästning av och eventuella korrosionsangrepp på beslag med mera på skorstenar. Kontrollera även eventuella uppstigningsanordningar. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 406, "x0": 446.5, "y0": 655.0, "x1": 565.8, "y1": 751.4, "innehåll": "Bild 12:52. Vid ståndskivor kontrolleras infästning, täthet, korrosionsskador, expansionsskador och mekaniska skador. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 407, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 436.2, "y1": 58.1, "innehåll": "Bild 12:55. Tänk på att krön och gavlar är de delar på ett tak som utsätts för de största vindpåkänningarna. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.2, "y1": 108.9, "innehåll": "På tak förekommer förutom de detaljer som behandlats tidigare ofta en mängd annan utrustning som måste uppmärksammas i samband med en underhållskontroll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.6, "y1": 148.0, "innehåll": "Inte minst med tanke på att TV-antenner, reklamskyltar och liknande ofta kommer upp i efterhand och kanske också utförs på ett sådant sätt att taktäckningen skadas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 415.7, "y1": 187.0, "innehåll": "Genomföringar för TV-antenner och motsvarande görs ofta på ett undermåligt sätt. Kontrollera därför tätheten vid dessa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 418.2, "y1": 238.5, "innehåll": "I förekommande fall kontrolleras tätheten vid anslutningar/genomföringar samt hållfastheten hos infästningarna. Vid träkonstruktioner måste eventuella rötangrepp kontrolleras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 411.3, "y1": 290.1, "innehåll": "Infästningen av eventuella åskledare måste också kontrolleras. Dessa får inte vara utförda på ett sådant sätt att det finns risk för läckage. Bedömning av åskledarens funktion i övrigt bör göras av specialkunnig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 36.9, "y0": 295.4, "x1": 421.0, "y1": 329.1, "innehåll": "I underhållskontrollen ingår även att konstatera synliga skador på värmekablar samt brister och felaktigheter i infästningarna av dessa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 36.9, "y0": 478.7, "x1": 398.4, "y1": 499.8, "innehåll": "Bild 12:59. Ett vackert tak förtjänar att underhållas. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 446.5, "y0": 156.1, "x1": 572.0, "y1": 227.4, "innehåll": "Bild 12:56. Felaktigt och i efterhand utförda genomföringar medför stora läckagerisker. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 446.5, "y0": 314.3, "x1": 563.2, "y1": 398.1, "innehåll": "Bild 12:57. Rätt utförda detaljer och bra underhåll är viktiga förutsättningar för ett fungerande tak. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 408, "x0": 446.5, "y0": 485.7, "x1": 571.8, "y1": 544.4, "innehåll": "Bild 12:58. Kontrollera infästningarna till åskledare. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 409, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.1, "y1": 121.5, "innehåll": "Förutom förslag på åtgärder som kan bli aktuella i samband med en underhållskontroll av ett tak kan det många gånger vara lämpligt att bedöma behovet av mer långsiktiga renoveringsinsatser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 409, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 423.4, "y1": 160.5, "innehåll": "Syftet är att få underlag för att kunna budgetera långsiktigt för eventuell omtäckning av tak eller liknande mer omfattande insatser."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 409, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 434.2, "y1": 199.5, "innehåll": "Ett långsiktigt underhållsprogram är ett bra sätt att förebygga kostsamma renoveringar. Det är också en nödvändighet för att skapa trygghet i en ekonomisk förvaltning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 409, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 572.0, "y1": 239.2, "innehåll": "Bild 12:60. Det är väl värda pengar att investera i långsiktigt och väl planerat takunderhåll. Foto: Torbjörn Osterling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 419.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Detta kapitel behandlar målning av byggnadsplåt. Beroende på typ av material och förutsättningar för målningsarbetet, finns många faktorer som måste beaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 426.9, "y1": 148.0, "innehåll": "Det finns även skillnader i metoder om plåten är fabriksbelagd eller om plåten målats på byggplatsen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 436.4, "y1": 187.0, "innehåll": "Kapitlet behandlar huvudsakligen metalliserad stålplåt eftersom det är det material som normalt måste målas eller färgbeläggas för att förstärka korrosionsskyddet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 415.6, "y1": 238.5, "innehåll": "Plåt har använts i flera sekel och är därför ett taktäckningsmaterial med traditioner. Men som med alla traditionella material och metoder, har även plåtmaterialen förändrats och metoderna att lägga tak rationaliserats."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 426.2, "y1": 327.7, "innehåll": "Från början använde plåtslageriet på 1700-talet svartplåt. Svartplåt saknar dock korrosionsskydd varför den måste målas för att förhindra en allt för snabb korrosion. Tekniken att metallisera stålplåt med zink från 1890-talet har avsevärt förbättrat korrosionsskyddet. Idag levereras normalt stålplåt som är metalliserad med zink eller aluminium- zink. även zink korroderar, om än betydligt långsammare än obehandlat stål. För att förhindra denna korrosion målas den metalliserade plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 333.1, "x1": 431.8, "y1": 529.8, "innehåll": "Att måla direkt på svartplåten fungerade relativt bra men i och med att stålplåten metalliserades uppstod vissa problem med målningen. Dels skyddas zinkskiktet mot oxidering (vitblemma) med hjälp av ett lagringsskydd dels är ytan mycket slät och alkalisk. Dessa förutsättningar kräver att en mycket noggrann förbehandling utförs, samtidigt som lämpliga färgsystem måste användas. Ett alternativ som använts är att låta plåten åldras genom att den får stå omålad minst två år. Denna metod är i dag inte ett alternativ, då moderna mindre miljöbelastande lagringsskydd försämrar målningsförutsättningarna i många år. Att vänta för länge innan plåten målas kan dock leda till att zinkskiktet korroderat för mycket och att det ändå krävs en omfattande förbehandling för att målning ska kunna ske med ett bra resultat. I slutet av 1950-talet lanserades den fabriksbelagda plåten, som idag är den helt dominerande typen av metalliserad stålplåt. Platsmålning av nya tak förekommer huvudsakligen på kulturhistoriska byggnader. Genom tillkomsten av den industriellt fabriksbelagda plåten ökade kulörutbudet och därigenom även användningen av plåt, inte minst på fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 535.1, "x1": 414.2, "y1": 593.9, "innehåll": "En annan fördel är den stora kostnadsbesparing som erhålls genom att använda fabriksbelagd plåt i stället för att platsmåla. Miljö- och kvalitetsmässigt är också industriell färgbeläggning att föredra, bland annat eftersom den sker under mycket kontrollerade former där lösningsmedel inte släpps ut i atmosfären utan förbränns."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 599.2, "x1": 421.4, "y1": 632.9, "innehåll": "även aluminiumplåt färgbeläggs för att åstadkomma olika kulörer. Det förekommer även att rostfri stålplåt, kopparplåt och titanzinkplåt målas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 638.3, "x1": 378.6, "y1": 659.4, "innehåll": "Av korrosionsskäl erfordras normalt inte någon målning av dessa metaller."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 36.9, "y0": 664.7, "x1": 432.4, "y1": 761.1, "innehåll": "Men inte heller den industriellt fabriksbelagda plåten är ett underhållsfritt material. Varje byggnadsmaterial, inte minst målade ytor utomhus, kräver ett kontinuerligt underhåll. Det är många som har gjort jämförelsen mellan målning av takplåt och billackering, en jämförelse som kan ge en ökad förståelse för synen på underhåll och korrosionsskydd av plåt. Jämför man de värden som ska skyddas, kvalitetskraven på den målade ytan, underhåll och förväntad livslängd, bör resultatet bli en positiv syn på underhållsmålning av plåttak och fasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 410, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 564.5, "y1": 201.6, "innehåll": "Bild 13:1. Sprutmålning av ett väl rengjort plåttak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 271.4, "y1": 96.4, "innehåll": "Färg är ett ord som kan användas i tre betydelser:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 434.0, "y1": 223.2, "innehåll": "Material för målning, till exempel pigmenterad i oljefärger, latexfärger och liknande. Ordet har också en fysikalisk betydelse och avser då våglängden hos det ljus som träffar ögats näthinna. Till sist har färg en fysiologisk betydelse och avser då de processer som uppstår, när ljuset, ger upphov till en retning i ögats näthinna och därifrån förmedlas till syncentrum i hjärnan med en medveten upplevelse av ett färgintryck (kulör) som följd. I detta kapitel är betydelsen huvudsakligen: Färg är materialet (jämför med engelskans paint) Kulör är nyansen (jämför med engelskans colour)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 398.7, "y1": 262.2, "innehåll": "Ett sätt att systematisera och namnge olika färger (kulörer) kallas det Naturliga Färgsystemet (Natural Color System) NCS."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 435.4, "y1": 364.0, "innehåll": "\\\"I tekniskt och hantverksmässigt avseende utgör färger, lacker och fernissor en grupp av ytbehandlingsmaterial, som karaktäriseras av att materialet i tunna skikt appliceras på en yta i mer eller mindre lättflytande tillstånd och att det därefter undergår en torkningsprocess. Efter härdnings- och torkprocessen har den flytande produkten övergått i ett fast, sammanhängande skikt, som kallas färgskikt eller färgfilm. Om produkten är en lack, det vill säga en \\\"färg\\\" utan pigment, kallas den torra filmen lackfilm eller lackskikt.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 369.3, "x1": 428.7, "y1": 453.2, "innehåll": "Ytbehandling med färg och lack har två uppgifter dels ska den skydda ytan och ge ökad hållbarhet dels ska den höja det estetiska värdet. På varje enskild produkt ställs det olika krav beroende på användningsområde. Några exempel på krav som ställs är: hårdhet, vattenresistens, glans, lösningsmedels- och kemikalieresistens samt för utomhusfärger väderhärdighet och korrosionsskydd. Färgskiktet ska alltid ha en bra vidhäftning till basmaterialet eller till ett annat färgskikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 458.5, "x1": 255.4, "y1": 479.6, "innehåll": "I en färg finns följande tre huvudkomponenter:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 485.0, "x1": 435.5, "y1": 706.8, "innehåll": "Bindemedel, som svarar för vidhäftningen till underlaget och sammanhållningen av och inom färgskiktet Pigment, som svarar för kulör och täckkraft, men även för konsistens, hårdhet och vattenresistens Lösningsmedel/spädmedel som har till uppgift att ge färgen dess flytande egenskaper. Gränsvärden för innehåll av flyktiga organiska föreningar. I KIFS 2017:7 finns det tolv produktkategorier för färger och lacker. Gränsvärdena är olika för vattenburna och lösningsmedelsburna produkter. Enligt KIFS bilaga 2 2017:7 gäller följande för utvändig målning av plåt: Vattenburna färger 130g VOC/kg, och Lösningsmedelsburna färger 300g VOC/kg. Utöver denna skrivelse finns även 1-komponentfärger med 140g VOC för VB och 500g VOC för LB färg. För 2-komponentfärg för särskilda applikationer gäller samma gränsvärden som för 1-komponenta färger. Här finns det ett visst utrymme för tolkningar. Man bör alltid kontrollera med sin leverantör, eller med föreskrivande konsult. Kemikalieinspektionen kan ge dispens från direktiven i de fall det gäller byggnader med särskilt historiskt och kulturellt värde. Märkningskrav; Den som säljer färg som omfattas av färgdirektivet måste se till att produkterna är märkta med:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 411, "x0": 36.9, "y0": 712.1, "x1": 436.0, "y1": 796.0, "innehåll": "Vilken underkategori produkten tillhör Gränsvärdet för kategorin Den maximala halten VOC produkten har när den är färdig att användas En viktig miljöförändring trädde ikraft den 2007-01-01 och skärptes ytterligare den2010-01-01 i och med det nya VOC direktivet, som behandlar hur mycket organiskt lösningsmedel som får finnas i färger inom olika områden. Direktivet innebär"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 412, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 418.3, "y1": 58.1, "innehåll": "att mängden lösningsmedel i de färger som används inom detta område kommer att begränsas. Aktuellt direktiv finns i KIFS 2017:7, b2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 412, "x0": 36.9, "y0": 63.4, "x1": 383.9, "y1": 97.1, "innehåll": "\\\"Om färg och dess miljöpåverkan står mer att läsa i kapitel 3 \\\"Plåtmaterial i kretsloppet\\\" .\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 412, "x0": 36.9, "y0": 310.8, "x1": 229.2, "y1": 331.9, "innehåll": "Bild 13:2. Principen för färgtillverkning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 413, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.4, "y1": 121.5, "innehåll": "Vid användning av fabriksbelagd plåt är det viktigt att ta del av tillverkarnas krav på såväl konstruktionsutformning som behov av återkommande besiktning och löpande underhåll av plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 413, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 429.6, "y1": 173.1, "innehåll": "Dessa krav ligger normalt alltid till grund för hur eventuella garantifrågor behandlas. Nedan lämnas några exempel på hur tillverkarna vill att deras produkter ska användas och skötas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 413, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 429.4, "y1": 462.9, "innehåll": "Lutningen på tak ska vara minst 1:10. (~ 5,7°) Plåten ska skyddas mot mekaniska eller kemiska skador. Bearbetningsskador som orsakat genombrutet färgskikt ska bättringsmålas. Vatten ska kunna rinna av fritt från alla ytor. Plåten ska inte lagras eller användas i kontakt med eller i närheten av fuktiga eller korrosiva material. Den fabriksbelagda plåten får inte utsättas för kontakt med koppar, kopparsalter eller vätskeutströmning från kopparrör. Montering och underhåll ska ske på ett fackmannamässigt sätt och i övrigt enligt gällande anvisningar. Ansamlingar av smuts eller andra avlagringar och ytor i regnskugga ska rengöras regelbundet. Kontakt med våt betong, vått trä, mark eller andra våta eller fukthållande ytor ska undvikas. Materialet ska bearbetas inom 6 månader efter leverans från plåtleverantören. Dessutom måste beaktas att det finns aggressiva miljöer av många olika slag som förkortar livslängden på en färgbeläggning eller målning. När misstanke finns om att miljön där plåten ska användas kan vara eller komma att bli aggressiv, bör plåtleverantören eller specialkunnig person kontaktas för rådgivning. Tänk på att plåt, oavsett målningssystem, färgbeläggning eller metallisering, inte är ett underhållsfritt material utan ett material på fastigheten som, precis som övriga delar, kräver tillsyn och planerat underhåll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 413, "x0": 36.9, "y0": 468.2, "x1": 419.7, "y1": 514.5, "innehåll": "Inom Europa finns branschföreningen European Coil Coating Association – ECCA. Medlemmar är både färg- och plåttillverkare och föreningen ska verka för användningen av fabriksbelagd tunnplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 413, "x0": 36.9, "y0": 519.8, "x1": 427.8, "y1": 578.6, "innehåll": "\\\"ECCA har sammanställt rekommendationer för hur underhåll och reparationsmålning av fabriksbelagd plåt ska utföras. Denna rekommendation är godkänd av samtliga större bandlackeringsföretag i Europa, samt materialleverantörer. (Se avsnittet \\\"Målning\\\" .)\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 413, "x0": 446.5, "y0": 154.7, "x1": 568.2, "y1": 213.5, "innehåll": "Bild 13:3. I en aggressiv miljö måste färgsystemet väljas med stor omsorg. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 413, "x0": 446.5, "y0": 288.5, "x1": 570.0, "y1": 359.8, "innehåll": "Bild 13:4. Bohus- Malmön erbjuder en tuff miljö för färgtester. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 414, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 397.7, "y1": 96.4, "innehåll": "Kontroll av fasader och tak med fabriksbelagd plåt bör utföras en gång per år."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 414, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 377.0, "y1": 135.4, "innehåll": "Behovet av kontroll kan dock variera i olika miljöer och bör kontrolleras i plåtleverantörens/ målningsentreprenörens leverans- eller garantivillkor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 414, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 323.7, "y1": 161.9, "innehåll": "Vid, den i normalfallet årliga, kontrollen bör följande beaktas:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 414, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 429.9, "y1": 288.7, "innehåll": "ta bort löv, gräs, jord och andra föroreningar från plåtytorna rensa eventuella stopp i vattengångar för att undvika kvarstående vatten eller risk för översvämning rengör fasadplåt som inte sköljts av på naturlig väg av regnvatten, till exempel under takutsprång eller andra regnskyddade partier. Detta är särskilt angeläget på västkusten på grund av saltvatten. Dessa ytor försämrar inte bara byggnadens utseende utan medför även att färgbeläggningen kan brytas ner i förtid och orsaka korrosionsskador undersök om det finns mekaniska skador, till exempel repor som kan förorsaka tidig nedbrytning av beläggningen eller korrosion av plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 414, "x0": 446.5, "y0": 186.7, "x1": 567.9, "y1": 270.6, "innehåll": "Bild 13:5. Flera tillverkare av fabriksbelagd plåt tillhandahåller anvisningar för kontroll och besiktning av plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 414, "x0": 446.5, "y0": 357.5, "x1": 565.4, "y1": 441.3, "innehåll": "Bild 13:6. Tak bör kontrolleras årligen. Skadorna visar att underhållet varit grovt eftersatt. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 415, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 415.5, "y1": 108.9, "innehåll": "För att få lång livslängd på fabriksbelagd eller platsmålad plåt är det viktigt att ta bort smuts, algpåväxt och skräp som inte tvättas bort av regn."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 415, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 425.9, "y1": 160.5, "innehåll": "Därför rekommenderas en regelbunden rengöring av alla ytor med fabriksbelagd plåt som är nedsmutsade. Denna rekommendation gäller i och för sig även andra typer av material om en lång livslängd ska erhållas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 415, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 433.0, "y1": 274.8, "innehåll": "Tvättningen bör utföras för hand med en mjuk borste eller med en enklare högtryckstvätt eventuellt med varmvattentillsats. Vid behov kan ett milt rengöringsmedel – pH 6-7- tillsättas vattnet. Tvättmedelsinblandningen bör inte göras för koncentrerad varför man bör följa tillverkarens rekommendationer. Tänk på att trycket vid högtryckstvättning helt beror på vilket avstånd från ytan som munstycket hålls. Det är naturligtvis också viktigt att inte spruta vatten på ett sådant sätt att det tränger in i falser eller andra skarvar och detaljer på taket eller fasaden. Särskilt viktigt är det att vara försiktig på enkelfalsade plåttäckningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 415, "x0": 36.9, "y0": 280.1, "x1": 436.2, "y1": 351.4, "innehåll": "Tvättning nerifrån och uppåt rekommenderas och ska alltid följas av en grundlig sköljning med vatten för att ta bort kvarvarande rengöringsmedel. Tvättningsriktningen nerifrån och upp rekommenderas för att tvättmedel och smuts inte ska torka ihop före sköljningen. Tvätta inte större ytor än att sköljning sker vått i vått. Fastbrända alkalirester skadar färgskiktet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 415, "x0": 446.5, "y0": 251.5, "x1": 566.9, "y1": 335.4, "innehåll": "Bild 13:7. Vid tvättning ska aggregat som har ett tillräckligt arbetstryck och vattenmängd användas. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 36.9, "y0": 105.2, "x1": 416.4, "y1": 176.5, "innehåll": "Vid den årliga kontrollen kan skador upptäckas på den fabriksbelagda eller platsmålade ytan. Dessa skador ska snarast bättringsmålas för att inte förvärras. Undersök med fastighetsägaren eller plåtleverantören vilken typ av färgbeläggning som taket har. Bättringsmålning bör sedan diskuteras och utföras i samråd med specialkunnig."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 36.9, "y0": 181.9, "x1": 421.1, "y1": 253.2, "innehåll": "a) Ingen förekomst av rost De skadade färgytorna behöver endast tvättas och torka. Den bättringsfärg som rekommenderas av plåt- eller färgleverantören ska alltid användas. Eftersom de industriella färgbeläggningarna torkas i ugnar är det inte möjligt att använda samma typ av färg vid en bättringsmålning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 36.9, "y0": 285.0, "x1": 433.0, "y1": 363.3, "innehåll": "Ta bort rost och lösa partiklar genom slipning eller skrapning ner till rent plåtmaterial. Avfetta ytan. Rengör och torka ytan före applicering av det målningssystem som rekommenderas av plåttillverkaren eller färgleverantören. Ommålning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 36.9, "y0": 365.1, "x1": 407.1, "y1": 398.8, "innehåll": "Om det vid den årliga kontrollen bedöms nödvändigt att måla om hela taket eller fasaden bör i första hand specialkunnig kontaktas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 36.9, "y0": 404.1, "x1": 418.4, "y1": 437.8, "innehåll": "Användning av icke rekommenderade målningssystem kan försämra underliggande färgskikt och få negativa konsekvenser om en ny ommålning erfordras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 36.9, "y0": 443.2, "x1": 433.9, "y1": 514.5, "innehåll": "\\\"Ovanstående rekommendation är mycket generellt hållen, och ger i första hand riktlinjer för hur fabriksbelagd plåt bör hanteras direkt efter \\\"montering\\\" och inom vad som kan anses vara normal garantitid. När det gäller löpande skötsel kan rekommendationen ses som en riktlinje för hur plåttillverkarna vill att deras produkter ska skötas för optimal livslängd.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 36.9, "y0": 519.8, "x1": 424.1, "y1": 566.0, "innehåll": "Det är viktigt att måla om i tid medan fabriksbeläggningen är i gott skick och att den kan användas som underlag för en bra ommålning utan allt för omfattande förbehandling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 416, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 571.9, "y1": 223.2, "innehåll": "Bild 13:8. Tak som måste åtgärdas målas om. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 417, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 417.8, "y1": 121.5, "innehåll": "Plåt & Ventföretagenkan genom sina medlemmar erbjuda ett underhållsavtal som innebär att en fastighetsägare kan erhålla årlig kontroll av inte minst tak men även fasader med plåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 417, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 415.6, "y1": 173.1, "innehåll": "Vid denna kontroll utförs en rensning av vattengångar och ytorna kontrolleras med avseende på eventuella skador. Förslag till åtgärder lämnas och kontrollen dokumenteras i ett protokoll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 417, "x0": 36.9, "y0": 368.6, "x1": 389.4, "y1": 402.3, "innehåll": "Bild 13:10. Behandlar Du bilen på samma sätt som taket? Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i älvsjö AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 417, "x0": 446.5, "y0": 181.9, "x1": 571.4, "y1": 228.1, "innehåll": "Bild 13:9. Protokoll som ingår i PLRs system för underhållskontroll av tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 418, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 419.9, "y1": 108.9, "innehåll": "I ett planerat underhåll bör en årlig besiktning göras av konditionen hos de målade eller fabriksbelagda plåtytorna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 418, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 432.1, "y1": 248.3, "innehåll": "Med en sådan årlig besiktning finns möjligheter att i tid uppmärksamma och rätt bedöma vilka åtgärder som är mest lämpliga för att underhållet på sikt inte ska bli allt för kostsamt. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att om en ommålning sker innan den ursprungliga färgbeläggningen brutits ner allt för mycket kan ommålningen ske på ett betydligt billigare och enklare sätt än om nedbrytningen gått allt för långt. Har nedbrytningen av det ursprungliga färgskiktet gått för långt måste detta tas bort innan en ommålning kan ske. När det gäller plastisoler som ursprungligen belagts i skittjocklekar mellan 175 och 200 μm bör kvarvarande skikttjocklek vara minst 140 μm för att ommålning ska rekommenderas.En bedömning som gjorts 2019 säger att endast 30-40% av all ommålning, sker på plastisolbelagda tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 418, "x0": 36.9, "y0": 253.6, "x1": 421.0, "y1": 312.4, "innehåll": "En lämplig tidpunkt för besiktning är tidigt på våren, då vinterns härjningar och den föregående sommarens nedbrytande verkan sammantaget kan bedömas. Att utföra besiktningen tidigt på våren är dessutom viktigt med tanke på att eventuell bättringsmålning eller ommålning helst bör ske under perioden maj – september."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 428.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Inför en ommålning är det viktigt att fastställa vilken typ av färgbeläggning som finns på plåten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 429.0, "y1": 173.1, "innehåll": "Helst bör det finnas dokumenterat och förhoppningsvis finns det en märkbricka vid takluckan eller på vinden som innehåller uppgifter om beläggningstyp med mera. Om det inte finns dokumentation om vilken beläggning som använts måste val av ommålningssystem ske i samråd med plåttillverkaren eller färgtillverkaren."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 412.6, "y1": 212.1, "innehåll": "I detta kapitel används begreppen, tjockskiktsbeläggningar (100 – 500 μm), mellanskiktsbeläggningar (45 – 80 μm) och tunnskiktsbeläggningar (18 – 35 μm)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 247.4, "x1": 432.8, "y1": 331.2, "innehåll": "a) Om beläggningen är en plastisol har den ursprungligen haft en tjocklek på 175 – 200 μm. 100 μm kan förekomma på hängrännor, stuprör och fönsterbleck med mera. Streckpräglad eller läderpräglad plastisol förekommer i 200 μm. Plastisol har tidigare varit det helt dominerande färgbeläggningssystemet när det gäller plåt som används på tak oavsett om det är en skiv- eller bandtäckning. Användningen av Plastisol plåt har praktiskt taget upphört i Sverige idag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 336.5, "x1": 433.2, "y1": 432.9, "innehåll": "Karaktäristiskt för plastisolen är att när den förlorar glans (blir matt) och minskat i skikttjocklek är det dags för ommålning inom ett par år. Dröjer det för länge kommer färgskiktet att förlora sin elasticitet och börjar spricka – något som lätt syns i en lupp – med sprödhet och förlorad vidhäftning som följd. Eftersom det är UV-ljus och höga temperaturer som i första hand bryter ner beläggningen finns det ofta stora skillnader mellan takfall eller fasader i olika väderstreck. På sydsidan går normalt nedbrytningen snabbare än på övriga ytor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 438.3, "x1": 432.7, "y1": 497.1, "innehåll": "\\\"Ett annat kännetecken hos plastisol är innehållet av relativt stora mängder mjukgörare, vilket kan leda till att \\\"vanliga\\\" typer av plåtfärg – alkyd eller styrenakrylat – kan bli klibbiga på ytan. Orsaken till detta är att dessa färger normalt inte stoppar mjukgöraremissionen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 502.4, "x1": 433.0, "y1": 548.6, "innehåll": "Det finns även kemiska metoder att fastställa om plåten är fabriksbelagd med ett PVC- baserat material. Olika färgleverantörer kan hjälpa till med analyser av beläggningar om det finns osäkerhet i ett enskilt fall"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 553.9, "x1": 436.2, "y1": 625.3, "innehåll": "b) Om beläggningen är en Organosol har den ursprungligen varit 40-80 μm. Organosol är en PVC-beläggning som inte längre tillverkas. Anledningen till att organosol inte längre används är att den kritar kraftigt. Kritningen är ett typiskt kännetecken som kan användas för att fastställa typ av färgbeläggning. Idag är de flesta plåttak och fasader med organosolbelagd plåt sannolikt ommålade eller utbytta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 36.9, "y0": 660.5, "x1": 430.7, "y1": 807.1, "innehåll": "\\\"c) \\\"High-Build- (HB) eller Mellanskiktsbeläggningar\\\" . Dessa beläggningar är ersättare till plastisoler, men också ett led i en produktutveckling för att förbättra tunnskiktssystem i polyester eller polyuretan. Idag är highbuild polyester eller highbuild polyuretanmed en skittjocklek på 35 – 50 μm det vanligast förekommande. Dessa system fanns inte på marknaden före år 2000. Normalt ligger skikttjocklekarna på 35 – 50 μm. Nya ytor av dessa färgtyper kan medföra problem med övermålning. Problemen varierar något från kulör till kulör, och svårast verkar metallic kulörer vara att övermåla som nya. Jämfört med plastisoler är dessa beläggningar normalt sett betydligt mindre komplicerade att måla om. Det är dock nödvändigt att välja ett utprovat målningssystem och att måla en mindre provyta för att säkerställa vidhäftningen.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 446.5, "y0": 229.9, "x1": 571.4, "y1": 326.3, "innehåll": "Bild 13:11. Genom en lupp syns tydligt att plastisol-beläggningen är nedbruten. Förstoringsgrad ~ 15 gånger. Foto: Bo Selander"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 446.5, "y0": 413.2, "x1": 568.2, "y1": 459.4, "innehåll": "Bild 13:12. Organosol med kraftig kritning. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 419, "x0": 446.5, "y0": 555.3, "x1": 568.5, "y1": 614.1, "innehåll": "Bild 13:13. Takplåt belagt med highbuilt- polyester. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 420, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 436.1, "y1": 145.9, "innehåll": "GreenCoat är ett patenterat koncept för organisk ytbeläggning baserad på polyesterbindemedel. En betydande del av konventionella lösningsmedel har ersatts av ett förnybart, reaktivt lösningsmedel vilket framställs av naturliga oljor, exempelvis rapsmetylester, RME. Finessen med ett reaktivt lösningsmedel som RME, är att det fungerar som lösningsmedel under tillverkning, applicering och tills färgen kommer in i härdningsugnen. Väl där, så byter RME roll från att vara lösningsmedel till att vara en permanent färgkomponent och reagerar med polyesterbindemedlet istället för att förångas som ett konventionellt lösningsmedel. På så sätt utgör en del av RME- molekylen en del av det färdiga färgskiktet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 420, "x0": 36.9, "y0": 181.2, "x1": 409.6, "y1": 227.4, "innehåll": "d) I kust- och industriklimat används sällan tunnskiktsbeläggning på metalliserad stålplåt med hänsyn till den aggressiva miljön. Tunna beläggningar är också repkänsligare varför de sällan används på falsade plåttak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 420, "x0": 36.9, "y0": 232.7, "x1": 435.5, "y1": 266.4, "innehåll": "Polyester är den vanligaste förekommande tunnskiktsbeläggningen på trapetsprofilerad stålplåt eller aluminiumplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 420, "x0": 36.9, "y0": 271.7, "x1": 428.1, "y1": 318.0, "innehåll": "PVDF (PVF2) är också en tunnskiktsbeläggning. PVDF är en mycket UV-härdig beläggning med lång livslängd i mediumkorrosiva miljöer varför den ofta används på fasadplåt av metalliserad stålplåt eller aluminium, där de estetiska kraven är höga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 420, "x0": 36.9, "y0": 323.3, "x1": 432.1, "y1": 357.0, "innehåll": "Akrylat och polyuretan är två andra typer av tunnskiktsbeläggningar. Polyuretan är en beläggningstyp som började användas i Sverige 1996."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 420, "x0": 36.9, "y0": 522.6, "x1": 348.4, "y1": 556.3, "innehåll": "Bild 13:14. Kontroll av skikttjocklek kan ske med hjälp av särskilda skikttjockleksmätare. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 421, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 435.7, "y1": 196.7, "innehåll": "a) Fastighetsägaren (förvaltaren) har i regel uppgifter om när och hur den senaste ommålningen är utförd. Det är viktigt att ta reda på om taket ursprungligen varit industriellt färgbelagt och i så fall hur förbehandlingen gjordes vid den föregående ommålningen. Kontrollera takfallen i olika väderstreck med avseende på vidhäftning och skikttjocklek. Om skikttjockleken är stor på vissa ytor kan det förutsättas att delar av den ursprungliga färgbeläggningen finns kvar. På dessa ytor kan vidhäftningen till plåtmaterialet vara dålig. Detta kan bero på fortsatt åldrande med vidhäftningsförlust hos den ursprungliga färgbeläggningen eller på att ett olämpligt färgsystem har använts vid ommålningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 421, "x0": 36.9, "y0": 202.1, "x1": 434.9, "y1": 260.8, "innehåll": "b) Om taket är täckt med svartplåt och underhållet varit bristfälligt har plåten sannolikt omfattande rostskador. Stor noggrannhet krävs vid bedömning av vilken förbehandling som krävs. Om fastigheten är kulturminnesmärkt bör ansvarig myndighet kontaktas före ommålningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 421, "x0": 36.9, "y0": 266.2, "x1": 432.9, "y1": 400.2, "innehåll": "c) Om taket eller fasaden är täckt med metalliserad stålplåt med zink eller aluminium- zink måste vidhäftning av tidigare målningssystem först kontrolleras. På tak och fasaden med profilerad plåt eller liknande med fria klippkanter måste kantkorrosion särskilt undersökas. Om det förekommer flagning med vita korrosionsprodukter – vitblemma – och kritning på undersidan av färgflagorna har grundfärgen dels inte varit lämplig för målning på alkaliskt underlag, det vill säga på zink dels har färgens bindemedel brutits ner på grund av att det kommit fukt mellan plåt och färg. Detta kan även tyda på att målningen utförts för tidigt efter det att täckning skett utan att vitblemmaskyddet har tagits bort. Flagning kan också bero på en ojämn och delvis dålig rengöring vid första målningen eller att målningen skett med för tunna färgskikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 421, "x0": 36.9, "y0": 405.5, "x1": 435.0, "y1": 665.0, "innehåll": "d) Om första ommålningen är utförd på plåt med plastisol som beläggning och börjar flaga eller uppvisa blåsor, krävs en noggrann undersökning av ytorna i alla väderstreck för att fastställa målningens kondition. Orsak till flagning kan vara att plastisolen var i för dåligt skick för att övermålas. Särskilt utsatta är tak i sydlägen eller tak med låg lutning. På tak i nordlägen eller på skuggade partier kan däremot vidhäftningen vara god. Om olämplig färgtyp tidigare har använts, kan flagning ske mellan plastisolen och ommålningsfärgen, eller mellan plåt och plastisol. En annan orsak kan vara dåligt rengjord plastisol före ommålning. Att endast tvätta med vatten är inte tillräckligt. Blåsbildning kan bland annat ha orsakats av att felaktiga lösningsmedelsburna ommålningsfärger har använts. På platsmålad plåt med plastisol som underlag kan det finnas stora differenser i skikttjocklekar. Där plastisolen helt har avlägsnats före ommålning är skikten i vanliga fall 60 – 120 μm förutom i de fall tjockfilmsakrylatsystem har använts, då filmtjockleken kan variera mellan 160-300 µm men där plastisolen ligger kvar är skikten sammanlagt 180 – 250 μm om vanliga tunnskiktssytem använts. Kontrollera takfallen i olika väderstreck med avseende på vidhäftning och skikttjocklek. Om skikttjockleken är stor på vissa ytor kan det förutsättas att delar av den ursprungliga färgbeläggningen finns kvar. På dessa ytor kan vidhäftningen till plåtmaterialet vara dålig. Detta kan bero på fortsatt åldrande med vidhäftningsförlust som följd hos den ursprungliga färgbeläggningen eller på att ett olämpligt färgsystem har använts vid ommålningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 421, "x0": 36.9, "y0": 670.3, "x1": 433.3, "y1": 804.3, "innehåll": "e) Om första ommålningen är utförd på plåt med polyester, akrylat eller PVDF som beläggning, är den genomsnittliga totala skikttjockleken 90 – 150 μm. Rostskador på metalliserad stålplåt eller mekaniska skador och problem med UV-känsliga kulörer är de främsta ommålningsorsakerna av plåt fabriksbelagd med PVDF. En annan orsak kan vara att ägaren har velat ändra kulör. Omfattande flagning mellan skikten kan bero på att PVDF-beläggningen målats om med en färg som inte häftar vid eller att en dålig förbehandling gjorts. PVDF är mycket svår att måla om och fordrar normalt slipning/uppruggning eller svepblästring för att ommålningsfärgen ska få en bra vidhäftning. På senare tid har det kommit fram specialdesignade primers för PVDF ytor, men dessa primers har ännu inte fått någon större användning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 421, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 560.2, "y1": 210.7, "innehåll": "Bild 13:15. Platsmålad stålplåt. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 422, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 405.2, "y1": 58.1, "innehåll": "är plåten fabriksbelagd med akrylat eller polyester brukar det inte vara några vidhäftningsproblem vid ommålning. Det kan dock finnas rostskador på stålplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 423, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 357.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Den mest avgörande delen av ett målningsarbete är förbehandlingen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 423, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 431.2, "y1": 223.2, "innehåll": "Hur vet man att det är rent? Hur vet man att all dåligt vidhäftande färg har avlägsnats? Lämpar det sig och kan man lämna garantier på tidigare målning som ett underlag för ommålning? Hur länge kan taket stå omålat efter förbehandling? Vilka förbehandlingsmetoder kan tillämpas på det aktuella objektet? Många av dessa frågor besvaras med erfarenhet och inte med generella rekommendationer i broschyrer eller liknande. De säkraste resultaten erhålls alltid om all tidigare färg avlägsnas före ommålningen. I många fall är det dock kostnads- eller miljömässigt omotiverat med total borttagning av tidigare färgskikt vilket i sig medför att några långtgående garantier normalt heller inte kan ges."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 424, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Ett generellt moment i förbehandlingen av alla ytor som ska målas om är tvättningen. Bra tvätteffekt erhålls med en högtryckstvätt som har cirka 200 bars arbetstryck."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 424, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 428.8, "y1": 223.2, "innehåll": "För bästa effekt kombineras högtryckstvätten med varmvatten över +70 °C och lämpligt tvättmedel, undvik dock alkaliskt tvättmedel med pH över 10 när det gäller aluminium- eller dess legeringar på grund av risk för svärtning. Tvättmedlet kan variera med hänsyn till underlaget. Det kan ibland dessutom vara nödvändigt att mekaniskt bearbeta ytan i kombination med högtryckstvättningen för att ytan ska bli ren. Tvättmedlet får inte torka in före sköljningen eftersom det annars kan bränna fast på ytan. Sköljningen ska vara riklig och ske med rent vatten som helst har en temperatur på över +70 °C. Tvätteffekten är även beroende av vattenmängden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 424, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 434.0, "y1": 312.4, "innehåll": "Använder man sig av en högtryckstvätt med högre arbetstryck än vad som anges ovan kan man också påräkna en viss avverkning av den färg som har dålig vidhäftning. Ju högre arbetstryck man använder desto större blir dock risken vid ovarsam hantering att vatten pressas in i falserna, vilket företrädesvis gäller gammal enkelfalsad plåt där falstätningsmedlet inte längre skyddar. ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 424, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 554.9, "y1": 223.2, "innehåll": "Bild 13:16. Vattenblästring. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 105.2, "x1": 415.7, "y1": 201.6, "innehåll": "Polyester, akrylat och polyuretan kräver normalt inte annat än traditionell förbehandling. Med traditionell förbehandling avses skrapning av flagande partier, slipning av rostiga partier – gäller stålplåt – och högtryckstvättning med alkaliskt tvättmedel. Om basmaterialet är aluminium rekommenderas endast högtryckstvätt, eftersom aluminium är ett mjukt material som kan skadas vid en mekanisk förbehandling. Det kan ibland vara nödvändigt att använda en mjuk borste i kombination med högtryckstvättningen för att ytan ska bli ren."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 206.9, "x1": 434.0, "y1": 328.4, "innehåll": "PVDF är en färgbeläggning som är ovanlig på tak med metalliserad stålplåt, som fordrar bättre korrosionsskydd. Däremot finns det många fasader med PVDF- beläggning. Där PVDF finns och ska målas om krävs samma förbehandling som för övriga tunnskiktsbeläggningar – se ovanstående avsnitt – med komplettering av svepblästring eller slipning exempelvis med en tvättduk av polyester med en slipyta av grön nylon. Vissa färgleverantörer rekommenderar en särskild vidhäftningsgrund som alternativ till slipning och blästring. Prova alltid förbehandling och målningssystem på en mindre yta innan metod väljs. Det finns många exempel på misslyckade ommålningar av PVDF på grund av dålig vidhäftning mellan färgskikten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 333.8, "x1": 418.2, "y1": 367.5, "innehåll": "Plastisol som underhålls innan glans och innan vidhäftning har gått förlorad tvättas enligt de allmänna anvisningarna och med lämpligt alkaliskt tvättmedel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 372.8, "x1": 435.3, "y1": 456.6, "innehåll": "Plastisol som förlorat glans, vidhäftning och har minskat i skikttjocklek från 175 – 180 μm till under 140 μm och som uppvisar små sprickor i färgfilmen ska alltid tas bort ner till ren metallyta. Undantag från detta kan ges om ett vattenblästringsaggregat med ett arbetstryck på över 700 bar med hetvatten använts, och färgen fortfarande sitter kvar. Detta förekommer exempelvis på vissa delar av ett tak i sydlägen eller på låglutande partier."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 462.0, "x1": 431.4, "y1": 533.3, "innehåll": "Lämpliga metoder är slipning, sandblästring, våt sandblästring, vattenblästring eller färgborttagningsmedel. Efter blästring är det viktigt att kontrollera att inga mjukgörarrester, fett eller klorider finns kvar på plåtytan. Om det finns mjukgörare kvar är ytan klibbig. Klibbigheten kan försvinna av sig själv, men bör tvättas bort med sprit eller annat lämpligt rengöringsmedel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 538.6, "x1": 431.2, "y1": 584.8, "innehåll": "Erfarenhet visar att vidhäftningen är tillräckligt god för övermålning efter en förbehandling med hetvatten och ett tryck på 500 – 700 bar eller högre. Vidhäftningen i kvarvarande plastisol testas med gitterrits."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 590.2, "x1": 435.3, "y1": 736.7, "innehåll": "Storlek och läge på objekt avgör vilken metod som är lämpligast. En generell risk med all blästring är att metalliseringsskiktet kan skadas eller i värsta fall helt avlägsnas. En annan risk med vattenblästring är att vatten tränger in i falser, företrädesvis enkelfalsat, och skadar underliggande material. Vissa försäkringsbolag har satt gränser för vilka tryck som får användas i relation till entreprenadens och byggnadens försäkring. Man refererar ibland till arbetarskydd, och ibland till riskerna med vatteninträngning. Detta är olyckligt, då det begränsar möjligheterna till en riktig förbehandling. Erfarna entreprenörer har inte haft problem med detta, men är medvetna om riskerna på gamla enkelfalsade takplåtar. När det gäller AFS 1994:5, som det har hänvisats till när det gäller höga tryck, så har den upphävts 1/6-2017. Nu ligger ansvaret på arbetsgivaren att personalen har tillräcklig kompetens om risker."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 36.9, "y0": 772.0, "x1": 413.2, "y1": 818.3, "innehåll": "Metalliserad plåt levereras med olika typer av transport- eller lagringsskydd. Undantagsvis kan de vara anoljade medan merparten är belagda med någon annan form av passiveringsmedel/lagringsskydd. Anoljade ytor har ett sämre"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 446.5, "y0": 155.4, "x1": 568.0, "y1": 226.7, "innehåll": "Bild 13:17. Vid vattenblästring kan nedbruten plastisol tas bort. Foto: Fr Ramström AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 446.5, "y0": 314.3, "x1": 568.2, "y1": 385.6, "innehåll": "Bild 13:18. Vissa färgpartier som skuggats har ofta bättre vidhäftning. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 446.5, "y0": 473.1, "x1": 568.2, "y1": 531.9, "innehåll": "Bild 13:19. Tak med förzinkad stålplåt för senare platsmålning. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 446.5, "y0": 619.4, "x1": 562.3, "y1": 678.2, "innehåll": "Bild 13:20. Tak med platsmålad förzinkad stålplåt. Foto: Torbjörn Osterling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 425, "x0": 446.5, "y0": 774.1, "x1": 571.0, "y1": 807.8, "innehåll": "Bild 13:21. Ibland krävs det mekanisk bearbetning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 430.9, "y1": 108.3, "innehåll": "passiveringsskikt men är lättare att rengöra och är mer lämpade för målning direkt efter montering. Om plåten är slät och kromaterad/passiverad visar erfarenheten att någon form av uppruggning/slipning eller svepblästring krävs för bra vidhäftning. Vid tvättningen är lämpligt rengöringsmedel av alkalisk typ. För anoljad plåt rekommenderas alkalisk rengöring i kombination med emulgerande tvättmedel innehållande ammoniak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 113.6, "x1": 434.3, "y1": 134.7, "innehåll": "Innehåller metalliseringen aluminium kan den svärtas av ett starkt alkaliskt tvättmedel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 170.0, "x1": 430.6, "y1": 228.8, "innehåll": "Aluminiumplåt, som tak- och fasadbeklädnad, byggplatsmålas mycket sällan. I de fall byggplatsmålning utförs kan det bero på att man vill ändra på utseendet eller att man i speciellt aggressiva omgivningar vill öka plåtens korrosionsskydd eller för att underlätta rengöring av ytor som bedöms kunna få algbeväxning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 234.1, "x1": 427.8, "y1": 305.4, "innehåll": "Före målning av aluminium krävs noggrann rengöring. Hela ytan ska torrborstas med en mjuk borste alternativt slipas med en tvättduk av polyester med en slipyta av grön nylon före. Torrborstningen bör inte ske med stålborste som kan skada den mjuka aluminiumplåten. Efter torrborstningen ska ytan tvättas med ett emulgerande avfettningsmedel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 310.8, "x1": 374.6, "y1": 331.9, "innehåll": "Aluminium kan svärtas av ett starkt alkaliskt tvättmedel med PH över 10."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 367.2, "x1": 430.2, "y1": 501.2, "innehåll": "\\\"Kopparplåt byggplatsmålas mycket sällan då den på naturlig väg får både en skyddande och tilltalande patina. Förutom målning finns det några andra alternativ till ytbehandling såsom mörkfärgning, grönpatinering och förgyllning och klarlackering. Patinering kan vara utförd som verkspatinering eller göras på byggplatsen, och ger en på syntetisk väg framställd patina åt kopparplåten. Efter 3 – 4 år omvandlas den syntetiska patinan till naturlig patina. Klarlackering används för att få ett missfärgningsskydd på exempelvis dörrpartier eller liknande där man vill bevara den blanka kopparytan. Förbehandlingen före klarlackering och målning avgörs bland annat av om kopparplåten är glödgad eller halvhård och blank. Den halvhårda kopparplåten behöver en \\\"uppruggning\\\" före målning.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 506.6, "x1": 319.1, "y1": 527.7, "innehåll": "Tvättning före målning ska ske med 10 % ammoniaklösning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 563.0, "x1": 424.3, "y1": 621.8, "innehåll": "Målning av rostfri stålplåt på fasader och tak är ovanligt. I de fall byggplatsmålning utförs kan det bero på att man vill ändra på utseendet eller av vissa skäl minska reflexerna från plåten. Klarlackering kan också förekomma på dörrpartier eller andra ytor som behöver skyddas mot exempelvis handavtryck eller liknande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 627.1, "x1": 434.0, "y1": 685.9, "innehåll": "Förbehandlingen före målning görs i tre steg. Först ska ytan tvättas med ett emulgerande avfettningsmedel. Därefter slipas eller svepblästras plåten varpå den åter rengörs noga. Blästring får inte ske med blästermedel som kan skada plåten. Stålborste eller andra verktyg av stål får inte användas direkt mot den rostfria ytan."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 36.9, "y0": 721.2, "x1": 432.6, "y1": 817.6, "innehåll": "Titanzinkplåten är i första hand inte tänkt att målas. Den kan levereras med olika typer av verkspatinering. Detaljer i zink tillsammans med annat målat material målas dock. Det finns även miljöer och materialkombinationer som kan kräva att titanzinken skyddsmålas; exempelvis mot bitumenkorrosion. I vissa fall skyddsmålas zink även med så kallad undermålning. Förbehandling före målning ska ske med alkaliskt avfettningsmedel och lämpligt färgsystem väljs i samråd med material- eller färgleverantör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 426, "x0": 446.5, "y0": 24.4, "x1": 564.2, "y1": 70.6, "innehåll": "för att avlägsna all rost. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 427, "x0": 36.9, "y0": 54.4, "x1": 426.9, "y1": 125.7, "innehåll": "Polyestergrundad plåt, i den mån sådan finns att tillgå är avsedd att byggplatsmålas enligt tillverkarens anvisningar. Används företrädesvis på K-märkta byggnader där man vill använda traditionella färgtyper. Förbehandling före målning ska ske med alkaliskt avfettningsmedel och lämpligt färgsystem väljs i samråd med material- eller färgleverantör. Eventuella repor grundas med lämplig grundfärg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 427, "x0": 36.9, "y0": 161.0, "x1": 431.6, "y1": 320.1, "innehåll": "Eftersom all målning av metalliserad stålplåt i första hand har till uppgift att tillsammans med zinken skydda mot korrosion är det viktigt med en korrekt förbehandling före ommålningen. Allt som förhindrar ett bra rostskydd måste tas bort. Det kan vara gamla, porösa, flagande och dåligt vidhäftande färgskikt, föroreningar, klorider, rost och andra oxidationsprodukter. Om det i större omfattning förekommer vidhäftningsproblem mellan färgskikten är det nödvändigt att all den löst sittande färgen tas bort. Beroende på vidhäftning och avverkningsgrad väljs lämplig metod. Lägre arbetstryck än 250 bar är inte en lämplig metod utan att noggrann kontroll av vidhäftningen sker efter förbehandlingen. En effektiv metod är vattenblästring med ett arbetstryck mellan 500 – 700 bar kombinerat med hetvatten. Generella metoder för förbehandling av platsmålade tak är kompletteringsskrapning, stålborstning, slipning och högtryckstvättning med ett alkaliskt tvättmedel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 427, "x0": 36.9, "y0": 325.4, "x1": 405.9, "y1": 371.6, "innehåll": "Tänk på att plåten kan vara behandlad med blymönja, som vid bearbetning är hälsovådligt. Det finns särskilda skyddsanvisningar. Avfallet måste hanteras som riskavfalloch köras till deponi."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 428, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 424.5, "y1": 108.9, "innehåll": "Det finns stor kunskap och mycket erfarenheter om plåtfärg. Det gäller bara att hitta kunskapen och undvika osakligheterna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 428, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.0, "y1": 210.7, "innehåll": "Trots de rätta kunskaperna finns det ett antal osäkra faktorer vid all målning och i synnerhet vid utvändig målning. Detta gäller inte minst vid utvändig målning på gamla färgskikt. Om det inte med säkerhet går att fastställa vad underlaget som ska målas om består av, är oddsen för ett lyckat resultat försämrade. Om det råder osäkerhet om hur tidigare målningar har utförts, bör färger med starkare lösningsmedel än lacknafta inte användas. Tänk på att ju längre torktid en färg har desto viktigare är det att ta hänsyn till väderleksprognoserna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 428, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 415.7, "y1": 249.7, "innehåll": "Målning måste utföras direkt efter förbehandlingen. Det är dock viktigt att ytan får torka före målning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 428, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 430.8, "y1": 313.8, "innehåll": "Efter all form av blästring av stålplåt kan den metallrena, delvis stålrena, ytan lätt angripas av rost om den inte målas innan det hinner komma regn eller dagg. Planera och anpassa därför arbetet till väderleksförhållandena. Kontrollera också uppgifterna i färgtillverkarens produktblad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 428, "x0": 36.9, "y0": 319.1, "x1": 426.0, "y1": 377.9, "innehåll": "I detta avsnitt lämnas exempel på vanliga behandlingar som kan vara lämpliga vid olika underlag och förutsättningar. Färgerna är numrerade enligt nedanstående tabell. Utöver detta kan färgfabrikanter även ha andra system som inte redovisas i detta kapitel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 428, "x0": 36.9, "y0": 384.6, "x1": 271.2, "y1": 411.3, "innehåll": "Färger för platsmålning av plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 429, "x0": 36.9, "y0": 571.4, "x1": 206.8, "y1": 592.5, "innehåll": "Tabell 13:1 Färger för plåtmålning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 106.6, "x1": 429.2, "y1": 193.3, "innehåll": "Grundfärg (B.1, B.2, C.4)40 μm Totalt 40 μm Eller enligt fabrikantens anvisningar.Beroende på val av grundfärg följer komplett målningssystem, som bör vara minst 120µm, men i många fall 160µm. På marknaden förekommer vattenburna rostskyddspigmenterade akrylatgrundfärger (C.4) som kan användas om rosten helt avlägsnats, och i annat fall rekommenderas B.1 eller B.2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 228.5, "x1": 424.7, "y1": 262.2, "innehåll": "I nedanstående behandlingssystem förekommer behandlingar inom [ ]. Detta innebär att behandlingen inte är obligatorisk utan krävs i vissa fall."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 428.0, "y1": 301.3, "innehåll": "Där färgtyp anges med till exempel A avses alla med A betecknade färgtyper. Om A.1 anges avses endast denna färgtyp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 307.3, "x1": 263.5, "y1": 330.3, "innehåll": "Underlag av plastisol(intakt färgskikt)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 358.8, "x1": 209.5, "y1": 380.0, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 386.7, "x1": 194.4, "y1": 449.7, "innehåll": "Grundfärg (C.1, C.4)40 μm Täckfärg (C.1) 40 – 50 μm Totalt 80 – 90 μm Alternativ 2"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 455.0, "x1": 209.5, "y1": 476.1, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 482.9, "x1": 348.2, "y1": 534.5, "innehåll": "Täckfärg (C.1, J)60 μm Totalt 60 μm Underlag av plastisol(flagade, matta, tunna färgskikt)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 536.5, "x1": 209.5, "y1": 557.7, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 564.4, "x1": 293.1, "y1": 627.3, "innehåll": "Grundfärg på metallrena ytor, (C.4, D, G)15 – 50 μm Täckfärg, (C.1 – C.3, J ) 50 – 80 μm Totalt 100- 130 μm Anmärkningar:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 632.7, "x1": 425.0, "y1": 706.6, "innehåll": "Marin-, och speciellt västkustmiljö, C4 enligt ISO 12944-2018, kan kräva ett extra täckfärgsskikt,totalt 160 µm. I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm. Underlag av polyester, akrylat, metallack, polyuretan"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 708.6, "x1": 209.5, "y1": 729.8, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 36.9, "y0": 736.5, "x1": 268.1, "y1": 813.4, "innehåll": "[Grundfärg (hela ytan) (C.1, C.4, G)15 – 50 μm] Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, J) 50 – 60 μm [Täckfärg (A, C, J) 40 μm] Totalt 50 – 140 μm Anmärkningar:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 565.5, "y1": 235.8, "innehåll": "Bild 13:22. Här målas med ett 2- komponentsystem. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 430, "x0": 446.5, "y0": 331.7, "x1": 571.3, "y1": 490.8, "innehåll": "Bild 13:23. Vid sprutmålning är det viktigt att beakta riskerna för att färg sprids även på ytor som inte ska målas. Mot den bakgrunden erfordras alltid vid sprutmålning kompletterande målning med pensel och/eller rulle. Foto: Leif Johansson, Renovator"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 433.5, "y1": 173.5, "innehåll": "140 – 160 μm är nödvändigt i kustklimat,C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär. Grundfärg som rekommenderas är av typ vidhäftningsgrund och kan behöva kompletteras med rostskyddsgrund fläckvis. På aluminiumplåt räcker det med vidhäftningsgrund. Under vissa förutsättningar kan grundfärg uteslutas. Kontrollera med färgleverantören. Vid val av C.2 produkt i detta system, kan systemet modifieras, så att man lägger 80 + 80µm, eller enligt varje fabrikants rekommendationer. Min 50 µm täckfärg förutsätter att underlaget är intakt, och endast ska målas om av estetiska själ. I annat fall gäller 100 µm som min totalskikt. Underlag av PVDF"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 175.6, "x1": 209.5, "y1": 196.7, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 203.5, "x1": 217.0, "y1": 280.4, "innehåll": "Grundfärg (hela ytan) (G)15 – 40 μm Täckfärg (C.1, J) 40 – 60 μm [Täckfärg (C, J) 40 μm] Totalt 80- 120 μm Anmärkningar:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 285.7, "x1": 431.2, "y1": 439.2, "innehåll": "Endast förbehandlingen skiljer från föregående behandling. 140 μm är nödvändigt i kustklimat,C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär. Bästa tänkbara färg från kulör- och glanshärdighetssynpunkt bör användas, eftersom den ursprungliga beläggningen har valts med hänsyn till hög kulör- och glanshärdighet. Här är till exempel polyuretan av god kvalitet det bästa alternativet. I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm. På aluminiumplåt räcker det med vidhäftningsgrund. Om ett helt vattenburet system av miljöskäl måste användas, måste hela ytan mycket noggrant ruggas/slipas/svepblästras och grundfärg C.4 + täckfärg C.1 användas. Metalliserad plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 441.7, "x1": 288.2, "y1": 464.8, "innehåll": "Underlag av ny plåt (zink, aluminium/zink)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 466.8, "x1": 209.5, "y1": 488.0, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 494.7, "x1": 265.0, "y1": 571.6, "innehåll": "Grundfärg (hela ytan) (C.1, D.1, G)15 – 40 μm Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, J) 40 – 50 μm [Täckfärg (A, C, J) 40 – 50 μm] Totalt 80 – 120 μm Anmärkningar:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 576.9, "x1": 430.7, "y1": 692.8, "innehåll": "Minimum 120 – 160 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär. Låglutande tak kräver tjockare färgfilm Grundfärg som rekommenderas ska vara av typ vidhäftningsgrund. Vid val av C.2 produkt i detta system, kan systemet modifieras, så att man lägger 80 + 80µm, eller enligt varje fabrikants rekommendationer. I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm. Fabriksgrundad plåt (polyestergrund)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 694.7, "x1": 209.5, "y1": 715.8, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 431, "x0": 36.9, "y0": 722.6, "x1": 287.9, "y1": 799.5, "innehåll": "Grundfärg (hela ytan) (B.1, C.4, D, G, J)15 – 40 μm Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, J) 40 – 50 μm [Täckfärg (A, C, D, I,J) 40 – 50 μm] Totalt 80 – 140 μm Anmärkningar:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 434.4, "y1": 165.4, "innehåll": "Minimum 120 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär. Grundfärg som rekommenderas ska vara av typ vidhäftningsgrund och kan behöva kompletteras med rostskyddsgrund fläckvis. Vissa plåt- och färg tillverkare rekommenderar samma färg som grund- och täckfärg. På Polyestergrundad plåt kan detta vara acceptabelt. Kontrollera förutsättningarna med färgleverantören. I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm. Platsmålad plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 167.2, "x1": 209.5, "y1": 188.4, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 195.1, "x1": 237.5, "y1": 272.0, "innehåll": "Grundfärg (B.2, C.4, D) 40 μm Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, E) 40 μm [Täckfärg(A.1, C.1 – C.3, E)40 μm] Totalt 80 – 120 μm Anmärkningar:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 277.3, "x1": 421.0, "y1": 443.4, "innehåll": "\\\"Antal skikt beror på i vilken miljö plåten finns, samt hur nedbruten den tidigare målningen är. Minsta totala skikt ska vara~ 80 μm om det finns ett intakt metalliseringsskikt. Om plåten ursprungligen är \\\"svartplåt\\\" erfordras minst 160 μm.Minimum 120 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär vid intakt zinkskikt. Alkydfärg ska vara av långoljetyp och bör ha rostskyddspigmentering. Kulturminnesobjekt behandlas enligt särskilda direktiv och anvisningar från Riksantikvarieämbetet och byggnadsantikvarierna. Beroende på tidigare målning kan helt andra system krävas. Kontrollera med färgtillverkaren. Grundfärg B.2 används endast på rostiga ytor. Aluminiumplåt\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 445.2, "x1": 209.5, "y1": 466.4, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 473.1, "x1": 256.7, "y1": 557.0, "innehåll": "Grundfärg (hela ytan) (C.4, D, G)15 – 40 μm Täckfärg (C.1 – C.3, J) 40 μm [Täckfärg (A, C, J) 40 μm] Totalt 55 – 120 μm Kopparplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 584.6, "x1": 209.5, "y1": 605.7, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 612.5, "x1": 261.9, "y1": 691.9, "innehåll": "Grundfärg (hela ytan) (D, F, G) 15 – 40 μm Täckfärg (A, C, D, I) 40 μm [Akrylat/Alkyd, täckfärg (A, C, D)40 μm] Totalt 55 – 120 μm Klarlackering"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 694.0, "x1": 209.5, "y1": 715.1, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 432, "x0": 36.9, "y0": 721.9, "x1": 193.2, "y1": 787.4, "innehåll": "Polyuretan klarlack, (I, J)40 μm Polyuretan klarlack, (I, J)40 μm Totalt 80 μm Patinering och förgyllning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 433, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 421.6, "y1": 58.1, "innehåll": "För närmare information om grönpatinering och andra ytbehandlingsmetoder såsom förgyllning hänvisas till tillverkarna av kopparplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 433, "x0": 36.9, "y0": 93.4, "x1": 209.5, "y1": 114.5, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 433, "x0": 36.9, "y0": 121.2, "x1": 256.7, "y1": 200.7, "innehåll": "Grundfärg (hela ytan) (C.4, D, G)15 – 40 μm Täckfärg (A.1, C.1, J) 40 μm [Täckfärg(A.1, C.1, J) 40 μm] Totalt 55 – 120 μm Klarlackering"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 433, "x0": 36.9, "y0": 202.8, "x1": 209.5, "y1": 223.9, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 433, "x0": 36.9, "y0": 230.6, "x1": 144.2, "y1": 300.6, "innehåll": "Klarlack, (I, J)40 μm Klarlack, (I, J)40 μm Totalt 80 μm Titanzinkplåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 433, "x0": 36.9, "y0": 302.4, "x1": 209.5, "y1": 323.6, "innehåll": "Förbehandling enligt tidigare avsnitt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 433, "x0": 38.3, "y0": 330.3, "x1": 208.1, "y1": 393.2, "innehåll": "Grundfärg (C.4, D, G) 15 – 40 μm Täckfärg (A.1, C.1, J) 40 μm [Täckfärg(A.1, C.1, J)40 μm] Totalt 55 – 120 μm"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 404.5, "y1": 108.9, "innehåll": "I samband med målning är det i viktigt att göra vissa kontroller, mätningar eller provningar för att fastställa vissa egenskaper eller förutsättningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 422.8, "y1": 148.0, "innehåll": "Det finns flera standardiserade provningsmetoder som kan användas. I nedanstående tabell lämnas exempel på metoder och standarder som ofta åberopas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 434.5, "y1": 187.0, "innehåll": "Många standarder har omarbetats och fått nya beteckningar på grund av det europeiska standardiseringsarbetet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 38.3, "y0": 193.7, "x1": 395.8, "y1": 266.4, "innehåll": "Daggpunktsmätning ISO 8502-4. Daggpunktskalkylator. En sådan kan färgtillverkaren ofta tillhandahålla. Förbehandlingsgrad, stålytans utseende efter förbehandling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 164.4, "y0": 226.5, "x1": 416.8, "y1": 260.2, "innehåll": "ISO 8501-1, (SS 055900) Fotografiska likare. Sa 2, Sa 2,5, Sa 3, St 2, St 3."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 38.3, "y0": 259.2, "x1": 140.3, "y1": 318.0, "innehåll": "Förbehandlingsgrad, tidigare målad ytas utseende efter vattenblästring"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 164.4, "y0": 278.0, "x1": 329.2, "y1": 299.2, "innehåll": "ISO 8501-4, WA 1, WA 2, WA 2,5."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 38.3, "y0": 310.8, "x1": 421.1, "y1": 483.8, "innehåll": "Föroreningar. Klorider Breslemetoden, ISO 8502-6. Kräver särskild utrustning och erfarenhet. Glansmätning ISO 2813. Kulörkontroll Spectrofotometer; Okulärt mot kulörlikare. Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-1. Del 1 Allmänna principer. Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-2. Del 2: Blåsbildningsgrad. AAA BBB Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-3. Del 3: Rostgrad. Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-4. Del 4: Sprickbildning. Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-5. Del 5: Flagningsgrad. Nedbrytning av färgskikt ISO 4628. Kritning. Relativ luftfuktighet (RH) ISO 8502-4. RH-mätare; Hygrometer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 38.3, "y0": 489.2, "x1": 166.0, "y1": 522.9, "innehåll": "Kontroll av rengöring, fett och vax"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 164.4, "y0": 476.6, "x1": 421.7, "y1": 535.4, "innehåll": "\\\"Droppa destillerat vatten på den rengjorda ytan. Om vattnet pärlar sig finns det fett eller vax kvar. Flyter vattnet ut och bildar oregelbundna \\\"pölar\\\" så är ytan fri från vax och fett.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 38.3, "y0": 540.7, "x1": 160.7, "y1": 587.0, "innehåll": "Kontroll av förekomst av kvarvarande kromater på metalliserad plåt"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 164.4, "y0": 528.2, "x1": 428.0, "y1": 599.5, "innehåll": "Droppa Reagens B på den rengjorda ytan. (Destillerat vatten 40 ml, Natriumhypoklorit (2 %) 30 ml, Isättika 50 ml, Difenylcarbazide 1 g, Saltsyra (koncentrerad) 15 ml, Väteperoxid 5 ml.) är plåten fri från kromat sker en färgförändring av dropparna mot brunsvart."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 164.4, "y0": 592.3, "x1": 433.2, "y1": 651.1, "innehåll": "ISO 2808, mätning på metalliskt underlag. Det finns flera olika skikttjockleksmätare på marknaden. Tänk på att kalibrering måste ske mot känt underlag för att mätningen ska bli korrekt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 38.3, "y0": 643.9, "x1": 397.7, "y1": 704.0, "innehåll": "Skikttjocklek, våt film ISO 2808, mätning av våt färgfilm. Särskilda våtfilmsmätare kan färgtillverkaren tillhandahålla. Temperaturkontroll. Plåt, luft Termometrar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 38.3, "y0": 696.8, "x1": 310.5, "y1": 745.8, "innehåll": "Vidhäftning ISO 4624, dragprovning. Vidhäftning ISO 2409, gitterritsprov. Vidhäftning ISO 16276-2, X-rits med kniv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 560.1, "y1": 210.7, "innehåll": "Bild 13:24. Kontroll av vidhäftningen med gitterritssnitt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 434, "x0": 446.5, "y0": 383.2, "x1": 570.2, "y1": 429.5, "innehåll": "Bild 13:25. Viskositetsmätning. Foto: Tikkurila"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 435, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.6, "y1": 108.9, "innehåll": "Till skillnad från målning inomhus i kontrollerad miljö är målning utomhus många gånger en fråga om fysiska betingelser och meteorologi."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 435, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 434.9, "y1": 248.3, "innehåll": "De meteorologiska faktorer som spelar in är temperatur, luftfuktighet och nederbörd. Vid sprutmålning har också vindförhållanden en stor betydelse. Pollenprognoser är ett hjälpmedel. Eftersom förarbetet före målning är det mest tidskrävande och i princip kan utföras i alla väderleksförhållanden gäller det att ta tillvara på de ofta korta perioder under säsongen och dygnet som särskilt lämpar sig för målning. Detta innebär att man ägnar sig åt noggrann rengöring när det är mindre lämpligt att måla och snabbt påför färgen när förutsättningarna är gynnsamma för målning. Tänk dock på att målning måste ske innan underlaget har förorenats på nytt. Detta kan innebära att det i vissa miljöer krävs målning inom 24 timmar efter rengöringen. Förorenat underlag måste tvättas på nytt med rent vatten."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 435, "x0": 36.9, "y0": 253.6, "x1": 425.8, "y1": 287.3, "innehåll": "För vattenburna färger gäller generellt att plåtens och luftens temperatur inte får understiga + 10 °C samt att den relativa luftfuktigheten -RH- inte får överstiga 80 %."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 435, "x0": 36.9, "y0": 292.7, "x1": 434.3, "y1": 389.1, "innehåll": "För lösningsmedelsburna färger gäller(beroende på färgtyp)+ 2 °C som nedre gräns för luftens och plåtens temperatur. övre temperaturgräns för luft och plåt varierar mellan + 30 – + 50 °C. Vid plåttemperaturer över + 35 °C kan färgen behöva förtunnas för att inte avdunstningen ska ske för snabbt. Målning vid höga temperaturer kan resultera i både en porig yta och dålig vidhäftning. Före all målning gäller det att se till att underlaget i alla delar är torrt och att dagg eller nederbörd inte väntas inom 3 – 6 timmar(alltid längre för vattenburna färger). Se färgtillverkarens anvisningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 435, "x0": 36.9, "y0": 728.8, "x1": 425.5, "y1": 762.5, "innehåll": "Figur 13:1 och 13:2. Genom att studera SMHIs klimattabeller går det att relativt väl fastställa när det är lämpligt att måla om ett tak."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 436, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 395.4, "y1": 121.5, "innehåll": "Vid applicering av färg förekommer det flera olika metoder.Det vanligaste är sprutmålning (när det gäller lite större objekt), målning med pensel och roller fungerar för det mesta också bra."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 436, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 434.6, "y1": 210.7, "innehåll": "På många objekt lämpar sig sprutmålning, bäst eftersom det är en rationell och snabb metod. Vissa omständigheter kräver att man arbetar in färgen med pensel. Exempel på ytor och förutsättningar där pensel ska användas är målning av falser, veck, spalter och kanter, samt vid fläckbättring och grundmålning av stålborstade rostiga partier. Av estetiska skäl förekommer även penselmålning av hela objekt, exempelvis kulturobjekt där man vill efterlikna ursprungligt utförande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 436, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 435.8, "y1": 274.8, "innehåll": "En svårighet för den som målar är att med olika hantverksmässiga metoder kunna beräkna vilken skikttjocklek som erhålls. För att kontrollera att beställd skikttjocklek erhålls används våtfilmsmätare och torrfilmsmätare. Med viss erfarenhet kan man se på färgens utflytning samt åtgång per känd area hur tjocka skikt man lagt på."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 436, "x0": 36.9, "y0": 280.1, "x1": 434.1, "y1": 404.4, "innehåll": "Exempel: 100 m 2 plåtyta målas med 20 liter färg. Färgen har en torrhalt (den del av en färg som inte avdunstar) på 50 %. Med dessa förutsättningar kan man säga att det teoretiskt ligger 200 μm våt färgfilm på ytan. Efter avdunstning av vatten eller lösningsmedel så återstår 50 %, det vill säga 100 μm torr färgfilm. I praktiken finns det alltid ett visst spill som kan variera mellan 20 – 50 %. I detta exempel räknar vi med 20 % spill vilket ger en genomsnittlig torr filmtjocklek på 80 μm. När man mäter skikttjockleken på denna yta kommer den att variera mellan 60 och 100 μm. Den som upprättar en målningsbeskrivning för ett objekt kan också ange skikttjocklekens övre och nedre tolerans."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 436, "x0": 36.9, "y0": 593.7, "x1": 434.0, "y1": 639.9, "innehåll": "Figur 13:3 Det är viktigt att målningen sker under rätta yttre förhållanden. Därför ska uppgifter om temperatur och luftfuktighet dokumenteras. Figuren visar rekommenderade förhållanden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 437, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 404.4, "y1": 108.9, "innehåll": "Varje målningsobjekt ska journalföras. Därigenom kan det framtida underhållet underlättas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 437, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 422.0, "y1": 160.5, "innehåll": "Från miljö och kvalitetssäkringssynpunkt är det också viktigt att en dagbok eller journal förs. Vidare är det ett krav att journal förs med tanke på de diskussioner som kan uppstå vid olika typer av garantifrågor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 437, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 264.0, "y1": 187.0, "innehåll": "Uppgifter som bör finnas i en dagboksjournal är:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 437, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 330.3, "y1": 364.0, "innehåll": "Målningsobjektets plats/adress. Fastighetsbeteckning. Vilka ytor som har målats om. Redovisa på ritningar. Beställare. Målningsentreprenörens namn och adress. Takets status före målning, konstaterat eller dokumenterat. Behandlingsprogram. Förbehandling. Målningsmetoder. Behandlingsgång; Tid mellan behandlingar. Väderleksuppgifter. RH (relativ luftfuktighet), plåt- och lufttemperatur vid målning. Pollenrapport Satsnummer på använd färg. Fabrikat och produktnamn. Konsult. Besiktningsman. övriga upplysningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 437, "x0": 446.5, "y0": 378.4, "x1": 564.9, "y1": 437.1, "innehåll": "Bild 13:27. Exempel på dagboksanteckningar. Bild: Tikkurila Coatings AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 438, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 409.2, "y1": 96.4, "innehåll": "Att göra rätt från början ger alltid ett bra resultat och är dessutom mest lönsamt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 438, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 436.1, "y1": 173.1, "innehåll": "Förberedelsen är alltid nyckeln till ett gott resultat. Detta är särskilt tydligt när det gäller resultatet av en plåtmålning. Många hävdar att målning på metalliserad stålplåt alltid är en riskfylld utmaning. Men som sagt så hänger allt på förberedelserna och i detta fall handlar det om förbehandlingen, att underlaget som ska målas är rent och fritt från löst sittande färg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 439, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 427.8, "y1": 134.0, "innehåll": "På samma sätt som det finns enkravställd standard, ISO 12944-2018, för rostskyddsmålning av bärande stålkonstruktioner så finns det en standard för rostskyddsmålningtak- och fasadmaterial av metalliserad tunnplåt/stålplåt, SS 1840- serien. Den stora skillnaden är att denna standard inte är kravställd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 439, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 435.3, "y1": 210.7, "innehåll": "Plåtmålning av tak och fasader är i första hand ett rostskyddsarbete. Detta var utgångspunkten för hur dessa standarder, SS 184002-184007, blev till. 2005 bildades en arbetsgrupp bestående av färgfabrikanter, entreprenörer, kemister och plåttillverkare med flera. Ett referensdokument som kom väl till pass under arbetets gång var Teknikhandbokens målningskapitel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 439, "x0": 36.9, "y0": 216.0, "x1": 426.1, "y1": 299.9, "innehåll": "När ämnesområdet är stort så måste man begränsa sig. Arbetet har därför inriktats på att omfatta ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål . Detta är också samlingsnamnet på dessa standarder. Totalt är det sex olika standarder och de vänder sig till olika målgrupper såsom fastighetsägare, förvaltare,konsulter, entreprenör och färgtillverkare. Många av de råd och metoder som beskrivs i standarderna kan dock tillämpas på andra plåtmaterial och vid ommålning av tidigare platsmålade objekt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 439, "x0": 36.9, "y0": 305.2, "x1": 393.7, "y1": 338.9, "innehåll": "\\\"De sex standarderna har alltså samlingsnamnet \\\"Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål\\\" med följande nummer och underrubriker:\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 439, "x0": 36.9, "y0": 344.2, "x1": 435.8, "y1": 453.2, "innehåll": "SS 184002 Beställarens dokument – Administrativa föreskrifter SS 184003 Beställarens dokument – Utförandeföreskrifter SS 184004 Förbehandling SS 184005 Målning, maskering och miljöskydd SS 184006 Färgsystem och val av färgsystem SS 184007 Undersökningar och provningsmetoder Vart tog då SS 184001 vägen? Från början var det tänkt att denna skulle vara en allmän och inledande del men arbetsgruppen ansåg under arbetets gång att detta var onödigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 439, "x0": 36.9, "y0": 458.5, "x1": 431.1, "y1": 492.2, "innehåll": "Nedan saxade texter är utgivna med tillstånd av SIS Förlag AB, www.sis.se , som även säljer de kompletta standarderna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 421.4, "y1": 121.5, "innehåll": "Syftet med dessa standarder är främst att underlätta för en beställare eller hans konsult att formulera krav och önskemål på en ommålning och den entreprenör som ska göra jobbet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 431.2, "y1": 173.1, "innehåll": "\\\"Tanken är också att \\\"sålla agnarna från vetet\\\" så att mindre seriösa entreprenörer inte gör sig besvär att lämna anbud. Detta bör i sin tur leda till högre kvalitet och rimligare konkurrensvillkor för entreprenörerna.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 429.3, "y1": 224.6, "innehåll": "De kan också tjäna som vägledning och stöd för målningsentreprenören. Målet är att höja kvalitén på målningsbeskrivningar och målningsresultaten. Det handlar ju om ett kvalificerat rostskyddsarbete."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 431.3, "y1": 276.2, "innehåll": "För att öka kunskapen kring målning och färgsystem i allmänhet och målning på plåt i synnerhet så innehåller varje standard en lista på termer och definitioner som underlättar för beställaren att kommunicera med både konsulter och entreprenörer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 282.9, "x1": 300.2, "y1": 309.6, "innehåll": "Exempel på termer och definitioner"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 311.5, "x1": 434.9, "y1": 357.7, "innehåll": "Brukstid Tid under vilken ett målningsmaterial är användbart efter det att dess originalförpackning öppnats eller efter det att härdare eller andra komponenter tillsatts."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 363.0, "x1": 343.2, "y1": 384.2, "innehåll": "Anmärkning:Ofta används begreppet pot life i stället för brukstid."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 389.5, "x1": 277.2, "y1": 423.2, "innehåll": "Daggpunkt Temperatur vid vilken luftfuktigheten når mättning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 428.5, "x1": 399.7, "y1": 449.7, "innehåll": "Anmärkning: Vid temperatur under daggpunkten utskiljs vatten i flytande form."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 455.0, "x1": 396.6, "y1": 488.7, "innehåll": "Grundfärg Färg avsedd som första skikt på ett underlag som ska beläggas med flera skikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 494.0, "x1": 426.0, "y1": 527.7, "innehåll": "Anmärkning1: Grundfärgen är avsedd att ge vidhäftning mot underlaget och mot mellanskiktsfärgen. Grundfärgen ger också ett skydd för ytan innan den färdigmålas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 533.0, "x1": 376.9, "y1": 554.2, "innehåll": "Anmärkning 2:Ofta används engelska ordet primer istället för grundfärg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 37.0, "y0": 559.5, "x1": 369.0, "y1": 593.2, "innehåll": "Passiverande skikt Lagringsskydd med förmåga att skydda mot zinkkorrosion (vitblemma)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 37.0, "y0": 598.5, "x1": 343.7, "y1": 632.2, "innehåll": "Sträckförmåga Den yta som färgen teoretiskt räcker till vid en definierad tjocklek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 37.0, "y0": 637.3, "x1": 234.0, "y1": 661.5, "innehåll": "Anmärkning:Sträckförmåga anges i m 2 /l."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 666.8, "x1": 426.9, "y1": 713.1, "innehåll": "Torrhalt Mängd av färg- eller lackkomponenter som efter torkning blir kvar på underlaget och bildar den torra filmen"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 718.4, "x1": 291.5, "y1": 739.5, "innehåll": "Anmärkning:Torrhalt anges i vikt- eller volymprocent."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 744.9, "x1": 406.2, "y1": 791.1, "innehåll": "Lättflyktiga organiska föreningar VOC Organiska vätskor och ämnen som förångas spontant vid en bestämd temperatur."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 440, "x0": 36.9, "y0": 796.4, "x1": 352.1, "y1": 817.6, "innehåll": "Anmärkning:Engelska: Volatile Organic Compound och anges i g/l."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 442, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 431.2, "y1": 99.2, "innehåll": "Beställarens dokument – Administrativa föreskrifter, SS 184002"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 442, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 434.5, "y1": 134.7, "innehåll": "Administrativa föreskrifter påminner väldigt mycket om AMA AF och har exakt samma syfte."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 442, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 423.1, "y1": 198.8, "innehåll": "Den ska underlätta för beställaren att upprätta sitt förfrågningsunderlag så att anbudsgivare på förhand vet hur ansvar och skyldigheter ska fördelas mellan honom och beställaren. Vilka kostnader och åtgärder står beställaren för och vad måste entreprenören fixa själv."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 360.9, "y1": 99.2, "innehåll": "Beställarens dokument – Utförandeföreskrifter, SS 184003"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 431.7, "y1": 134.7, "innehåll": "Utförandeföreskrifterna vänder sig i första hand till beställaren eller hans konsult och anger hur en målningsbeskrivning bör vara utformad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 416.0, "y1": 173.7, "innehåll": "Denna del tillsammans med AF-delen syftar till att få jämförbara anbud men också försäkra sig om kvaliteten på utförandet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 179.1, "x1": 424.3, "y1": 225.3, "innehåll": "Beställaren rekommenderas att upprätta en takplan där varje delyta eller delytor med liknande kondition på underlaget får en egen arbetsbeskrivning. Detta betyder att ett helt tak kan få flera olika beskrivningar beroende på befintligt färgskikts kondition."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 230.6, "x1": 435.2, "y1": 264.3, "innehåll": "I beskrivningen kommer han sedan, för varje delyta, att hänvisa till respektive standard för maskering, förbehandlingen, målningen och kontroll."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 271.1, "x1": 288.5, "y1": 297.8, "innehåll": "Exempel på förfrågningsunderlag"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 299.6, "x1": 379.3, "y1": 320.8, "innehåll": "Ommålning av flagande fabriksbelagd byggnadsplåt av stål (Plastisol)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 326.1, "x1": 188.4, "y1": 347.2, "innehåll": "Delytor nr. 1, 5 – 9 (Se takplan)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 443, "x0": 36.9, "y0": 352.6, "x1": 430.6, "y1": 599.5, "innehåll": "Förbehandling ska göras med vattenblästring med högt tryck kombinerat med hetvatten enligt SS 184004, avsnitt 5.2.5. Efter förbehandling ska ytan vara fri från nedbruten Plastisol och föroreningar. Kvarsittande Plastisol ska ha en skikttjocklek motsvarande minst 140 µm. Förbehandlingen ska kontrolleras enligt SS 184007. Kvarsittande Plastisol ska kantavjämnas. Fläckgrundning av rostfläckar med rostskiddsgrundfärg enligt SS 184006, 40 µm torrt skikt. Grundning med grundfärg enligt SS 184006, minst 40 µm torrt skikt på ytor med blottlagd zinkyta. Grundning enligt SS 184006, minst 40 µm torrt skikt på kvarsittande Plastisol. Efterskrapning och kantavjämning av färgskikt som har rest sig efter grundning. Bättring av efterskrapade ytor. Applicering av mellanskikt med täckfärg enligt SS 184006, minst 40 µm torrt skikt. Mellanskiktet ska ha en avvikande kulör. Applicering med roller godtas inte, om inte särskilda ytor eller förhållanden så kräver. Applicering av täckfärg enligt SS 184006, minst 40 µm torrt skikt. Applicering med roller godtas inte, om inte särskilda ytor eller förhållanden så kräver. Varje färgskikt ska kontrolleras och dokumenteras enligt SS 184007."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Som antytts redan i inledningen så är det viktigt att göra rätt från början. Detta avsnitt är kanske den allra viktigaste delen för en entreprenör."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 435.2, "y1": 160.5, "innehåll": "Meningen är att beställaren i sin beskrivning ska hänvisa till denna standard och ange vilken förbehandling han vill ha. Standarden beskriver 16 olika förbehandlingsmetoder kombinerat med 8 olika kondition på det underlag som ska målas om."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 435.4, "y1": 237.2, "innehåll": "Totalt beskrivs 6 förbehandlingar med vatten från sköljning till vattenblästring med ultrahögt tryck. Vidare beskrivs 4 förbehandlingar med olika kemiska preparat såsom alkaliska rengöringsmedel och betning. Slutligen beskrivs 6 mekaniska förbehandlingar, allt mellan skrapning till olika blästringsmetoder. Det rekommenderas också på vilka olika underlag respektive förbehandling är lämpligast."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 434.0, "y1": 276.2, "innehåll": "För att exakt veta vilken förbehandling beställaren föreskriver måste entreprenören ha tillgång till denna standard. Den är också en utmärkt vägledning vid totalentreprenader"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 282.9, "x1": 309.0, "y1": 309.6, "innehåll": "Exempel på råd kring förbehandling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 311.5, "x1": 413.5, "y1": 345.2, "innehåll": "Fabriksbelagd plåt där beläggningen nyligen flagat av eller avlägsnats genom förbehandling"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 350.5, "x1": 425.0, "y1": 409.3, "innehåll": "Frilagd metalliserad yta är normalt ett bra underlag för ommålning. Korrosionsprodukter på en zinkyta bildas ganska snabbt varför dessa behöver tvättas bort direkt före målning. Lämplig metod är alkalisk tvättning enligt 5.2.7 eller någon av de övriga metoderna 5.2.3 – 5.2.10 enligt färgleverantörens rekommendation."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 414.6, "x1": 417.1, "y1": 473.4, "innehåll": "Frilagd aluminium-zinklegering behandlas på samma sätt. Ytan behöver i vissa fall mattas ner genom antingen lätt slipning eller andra metoder vilket i så fall anges i målningsanvisningen. Nermattning antas öka hållbarheten på den efterföljande målningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 444, "x0": 36.9, "y0": 478.7, "x1": 394.0, "y1": 512.4, "innehåll": "Mjukgörare kan finnas på metallyta som frilagts från Plastisol. I dessa fall ska mjukgöraren avlägsnas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 426.1, "y1": 99.2, "innehåll": "Målning, maskering och miljöskydd, SS 184005"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 429.7, "y1": 134.7, "innehåll": "Detta avsnitt tar upp grundläggande förutsättningar för utförandet, hur arbetsplatsen ska organiseras avseende materialupplag, materialkontroll och avfallshantering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 140.1, "x1": 434.5, "y1": 211.4, "innehåll": "Här behandlas också frågor kring intäckning och maskering av ytor som kan bli nerstänkta av färg. Vidare behandlas frågor kring målningen såsom olika appliceringsmetoder som, appliceringsvillkor som temperatur, relativ fuktighet och torktider. Slutligen tar standarden upp frågor kring miljöhänsyn som lagar, materialval, personlig skyddsutrustning och hindrande av utsläpp."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 218.1, "x1": 269.9, "y1": 244.8, "innehåll": "Exempel på appliceringsvillkor"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 246.7, "x1": 408.0, "y1": 292.9, "innehåll": "Allmänt Eftersom varje färgtyp har specifika egenskaper och begränsningar som påverkar appliceringen och resultatet ska färgtillverkarens anvisningar följas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 298.2, "x1": 413.6, "y1": 347.9, "innehåll": "Temperatur Appliceringen ska inte ske då luftens eller underlagets temperatur är lägre än 8 C såvida färgtillverkaren inte anger annat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 357.0, "x1": 387.3, "y1": 391.1, "innehåll": "Applicering ska inte ske då underlagets temperatur är högre än 55 C såvida färgtillverkaren inte anger annat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 396.5, "x1": 392.4, "y1": 417.6, "innehåll": "Anmärkning:Arbetet bör planeras så att applicering i direkt solsken undviks."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 422.9, "x1": 389.4, "y1": 469.2, "innehåll": "Relativ fuktighet Applicering skainte ske vid högre luftfuktighet än 70 – 80 % RH såvida inte färgtillverkaren anger annat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 474.5, "x1": 254.4, "y1": 508.2, "innehåll": "Underlagets beskaffenhet Applicering ska ske på torrt och rent underlag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 513.5, "x1": 406.8, "y1": 572.3, "innehåll": "Torktider övermålning Färgtillverkarens rekommendationer avseende tider för övermålning vid aktuella temperaturförhållanden ska alltid följas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 577.6, "x1": 423.4, "y1": 636.4, "innehåll": "Anmärkning: För tidig övermålning kan leda till instängt lösningsmedel med ofullständig uthärdning och bristande funktion som följd. För lång tid före övermålning kan till exempel medföra försämrad vidhäftning mellan färgskikten och därmed risk för framtida separation/flagning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 641.7, "x1": 422.9, "y1": 700.5, "innehåll": "Slutlig torktid Färgtillverkarens rekommendation avseende ibruktagande ska alltid följas.Ytan kan också hinna förorenas av klorider, pollen och annat vid för långa intervall mellan målningarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 445, "x0": 36.9, "y0": 705.8, "x1": 412.4, "y1": 739.5, "innehåll": "Anmärkning:Slutlig torktid beror bland annat på färgtyp, applicerad tjocklek och aktuella temperaturförhållanden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 403.6, "y1": 99.2, "innehåll": "Färgsystem och val av färgsystem, SS 184006"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 432.4, "y1": 147.3, "innehåll": "Avsikten med denna standard är att underlätta valet av färgsystem beroende på vilket underlag som ska målas om. Vilken typ av gammal färg är det som ska målas över och vilket färgsystem passar bäst till den?"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 152.6, "x1": 436.2, "y1": 211.4, "innehåll": "Men i denna standard riktar man sig först till färgleverantörerna. Här ställs tydliga krav på vad som ska gå att utläsa av deras datablad. Standarden anger vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett färgsystem ska både vara lämpligt och godkänt för målning av stålplåt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 216.7, "x1": 432.7, "y1": 288.0, "innehåll": "För att ett färgsystem ska bli godkänt ska det ha klarat både ett accelererat prov, ett så kallat kondensationsprov om 500 timmar, och ett exponeringsprov på 24 månader. Detta krav gäller fullt ut från och med 2014. Efter exponering i 24 månader ska provet sitta kvar i ytterligare 36 månader. Fram till 2014 gäller antingen accelererat prov eller referensobjekt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 293.3, "x1": 435.6, "y1": 339.6, "innehåll": "Denna standard tar också upp kombinerbarhet mellan ett nytt färgsystem och det ursprungliga färgsystemet som ska målas om samt vilka faktorer som påverkar valet av färgsystem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 374.9, "x1": 365.6, "y1": 421.1, "innehåll": "Färgleverantörens dokumentation Tekniska datablad Färgleverantören ska tillhandahålla tekniska datablad för varje produkt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 426.4, "x1": 250.0, "y1": 447.6, "innehåll": "I det tekniska databladet ska följande framgå:"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 452.9, "x1": 347.4, "y1": 612.0, "innehåll": "rekommenderat användningsområde färgtyp och bindemedel, se tabell C.1 torrhalt, sträckförmåga och VOC krav på förbehandling rekommenderat skikttjockleksintervall appliceringsvillkor appliceringsmetod spädningsrekommendationer torktider (dammtorr, klibbfri, övermålningsbar och brukstorr) rekommenderade kombinerbara produkter utgivningsdatum Anmärkning:Rekommendation för rengöring av redskap kan anges"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 617.3, "x1": 387.1, "y1": 663.6, "innehåll": "Färgsystem Rekommendationer om vilka färger som ska ingå i ett färgsystem ska ges av färgleverantören."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 668.9, "x1": 393.5, "y1": 702.6, "innehåll": "Rekommendationer om vilka underlag färgsystemet är avsett för ska anges av färgleverantören."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 446, "x0": 36.9, "y0": 707.9, "x1": 424.1, "y1": 779.2, "innehåll": "Om färgsystemet är lämpligt att användas på ny fabrikslackerad plåt ska detta anges. För varje underlag ska krav på förbehandling anges. Varje färgskikt ska beskrivas med produkt, övermålningsintervall och skikttjocklek. Färgsystemets totala skikttjocklek ska anges. Systemdatablad upprättas för hela systemet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 41.1, "x1": 425.0, "y1": 99.2, "innehåll": "Undersökningar och provningsmetoder, SS 184007"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 101.0, "x1": 423.9, "y1": 159.8, "innehåll": "Denna standard vänder sig i första hand till konsulter som ska undersöka status och kondition på det plåtmaterial som ska målas om och därefter upprätta en arbetsbeskrivning. Men den kan också vara till god nytta för en entreprenör som fått ett totalt åtagande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 165.1, "x1": 427.8, "y1": 236.5, "innehåll": "Här beskrivs hur ett tak ska undersökas och framför allt hur det ska dokumenteras. Men mera specifikt beskrivs hur man identifierar olika typer av fabriksbeläggningar och olika effekter av nedbrytning på dessa. Slutligen tar man upp provningsmetoder för att bland annat säkerställa att den yta som ska ommålas är ren men också hur man provar vidhäftningen till ett gammalt färgskikt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 243.2, "x1": 306.2, "y1": 289.4, "innehåll": "Exempel på undersökning av åldrad tjockskiktbeläggning med Plastisol"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 291.3, "x1": 435.8, "y1": 324.9, "innehåll": "För att avgöra om tjockskiktsbeläggningen ska avlägsnas före ommålning ska den kontrolleras och kartläggas med avseende på vidhäftning och återstående skikttjocklek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 330.3, "x1": 434.3, "y1": 389.1, "innehåll": "Flera mätningar av skikttjocklek enligt SS-EN ISO 2808 och vidhäftning enligt SS- ISO 16276-2 ska utföras inom varje delyta. Mätning ska ske intill falser, i extra solbelysta och skuggade delar. Resultaten inom varje delyta ska redovisas. Exempel på redovisningsprotokoll finns i Bilaga E."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 394.4, "x1": 425.3, "y1": 428.1, "innehåll": "Efter förbehandling enligt metoderna 5.2.4 – 5.2.6 i SS 184004 ska skikttjocklek och vidhäftning kontrolleras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 459.9, "x1": 430.2, "y1": 556.3, "innehåll": "1. åldrade tjockskiktsbeläggningar med Plastisol, som antingen förlorat vidhäftning, blivit spröda eller blivit förtunnade genom avdunstning av mjukgörare, bör avlägsnas före ommålning. Ytans struktur, kontrollerad genom en lupp eller närbildsfotografering, kan också vara en vägledning. Plastisol som tillverkades på 1990-talet kan ha dålig vidhäftning trots att ytan inte ser nedbruten ut. Se exempel på nedbrutna ytor i mikroskop i figur 1 – 3. Beläggningens kondition påverkar starkt behovet av förbehandling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 561.6, "x1": 417.6, "y1": 620.4, "innehåll": "2. Påverkan från vatten, värme och UV-strålning orsakar nedbrytning av Plastisol. Graden av nedbrytning beror på lutning, väderstreck, skuggningar och våttider. Luftspalt, glespanel eller isolering bakom plåten ger stor skillnad i plåttemperatur vilket leder till olika grad av nedbrytning inom en delyta."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 625.7, "x1": 436.5, "y1": 684.5, "innehåll": "3. Ofta anses 140 µm kvarvarande beläggning som en nedre gräns för övermålningsbarhet av åldrad Plastisol. Gränsen för övermålningsbarhet beror också på Plastisolens kulör. Ljust pigmenterad Plastisol kan vara olämplig att övermåla även vid tjocklekar över 140 µm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 36.9, "y0": 689.8, "x1": 385.7, "y1": 723.5, "innehåll": "4. För vattenavrinningssystem används tunnare Plastisol. Denna tunnare Plastisolbeläggning har skikttjocklek under 110 µm och bör inte övermålas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 446.5, "y0": 173.5, "x1": 567.3, "y1": 232.3, "innehåll": "Bild 13:28. Exempel på låg grad av nedbrytning. Skikt typiskt (170-190) µm. Ytan känns mjuk."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 446.5, "y0": 337.9, "x1": 569.5, "y1": 409.3, "innehåll": "Bild 13:29. Måttlig nedbrytning. Skikt typiskt (140-170) µm och ytan känns mjuk, Kan ofta vara lämplig övermålas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 447, "x0": 446.5, "y0": 512.8, "x1": 571.5, "y1": 584.1, "innehåll": "Bild 13:30. Kraftigt åldrad Plastisol. Skikt < 140 µm. Ytan är hård och porös. Ska inte övermålas."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 448, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 429.1, "y1": 121.5, "innehåll": "Målet med dessa standarder är att de faktiskt ska leda till bättre kvalitet på både handlingar och målningsresultat men också rimligare konkurrenssituation för seriösa entreprenörer."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 448, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 395.3, "y1": 160.5, "innehåll": "Det är viktigt för plåtslageribranschen att dess kunder kan få ett högkvalitativt underhåll på sitt plåttak eller sina plåtfasader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 448, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 432.0, "y1": 199.5, "innehåll": "Den entreprenör som vill följa med i detta kvalitetslyft bör skaffa sig dessa standarder, åtminstone SS 184004 – 07."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 449, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 431.1, "y1": 108.9, "innehåll": "Den kanske viktigaste förutsättningen för ett lyckat resultat med målning av takplåt är förbehandlingen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 449, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 413.6, "y1": 160.5, "innehåll": "Det kan inte nog framhållas att underlaget måste vara rent och helt fritt från föroreningar som fett, smuts, salt, färg med dålig vidhäftning och liknande. Härtill kommer konsten att välja rätt tidpunkt med hänsyn till väderutsikterna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 449, "x0": 36.9, "y0": 165.8, "x1": 420.7, "y1": 212.1, "innehåll": "Valet av färgsystem är också avgörande med hänsyn till underlaget. Användning av icke rekommenderade målningssystem kan försämra underliggande färgskikt och få negativa konsekvenser om en ny ommålning erfordras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 449, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 555.3, "y1": 223.2, "innehåll": "Bild 13:31. Med ett regelbundet underhåll bevaras plåten länge. Foto: HE Ohlsson"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 279.2, "y1": 122.9, "innehåll": "My = Mikrometer = 1/1 000 mm. 40 μm = 0,04 mm"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 154.0, "x1": 427.8, "y1": 237.9, "innehåll": "Man delar in vattenblandade vätskor i sura, neutrala och basiska (alkaliska) i en skala från 0 – 14 (pH), där rent vatten som har pH 7 är neutralt. Alla vätskor under 7 kallas sura och alla över 7 kallas alkaliska eller basiska. Med starkt alkaliska menar man normalt vätskor med ett pH över 10. Alkalier har förmågan att lösa fetter, varför de rekommenderas som rengöringsmedel. Alkalier å andra sidan kan skada ett färgskikt, varför det är viktigt att noggrant avlägsna alkaliska tvättmedel före målning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 269.0, "x1": 395.4, "y1": 315.2, "innehåll": "Polyakrylateller akrylharts är bindemedel till såväl vattenburna som lösningsmedelsburna färger. För industriellt fabriksbelagd plåt används endast vattenburen färg. Se även Styrenakrylat och Akrylat special."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 346.3, "x1": 430.7, "y1": 392.5, "innehåll": "Vattenburen polyakrylat är speciellt avsedd för övermålning av plastisol. Genom att mjukgöraremissionen från plastisol begränsas med denna färgtyp förlängs livslängden på plastisol."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 423.6, "x1": 434.1, "y1": 520.0, "innehåll": "Alkydoljefärg baseras på kemiskt modifierad olja (exempelvis tallolja, linolja, kinesisk träolja). Andelen olja avgör lämpligheten för olika användningsändamål. För plåttak rekommenderas i de flesta fall en oljelängd > 65 %. En färg av denna typ ger mindre sprickbildning än linoljefärger. Alkydoljefärgen torkar genom att lösningsmedlet (normalt lacknafta) avdunstar och bindemedlets molekyler binds samman genom att det oxiderar (tar upp syre från luften). Tjocka skikt kan torka mycket långsamt, då syret inte kommer åt att oxidera – bindemedlet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 551.2, "x1": 422.2, "y1": 584.8, "innehåll": "Enhet för tryck. Grundenhet är Pascal. 1 bar = 100 000 Pascal = 100 kPa, 10 bar = 1 MPa."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 616.0, "x1": 434.0, "y1": 662.2, "innehåll": "Databas över produkter som klarar krav på kemiskt innehåll där kärnan i bedömningen är EU:s lagstiftning REACH. I detta register finns även s.k. BETA produkter, som klarar vissa baskrav, men inte fullt ut som i BASTA registrerade produkter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 693.3, "x1": 436.3, "y1": 739.5, "innehåll": "Komponent i färg som sammanhåller det torra färgskiktet och åstadkommer vidhäftning till underlaget. Exempel på bindemedel är akrylat, alkyd, epoxi, epoxiester, linolja, polyester, polyuretan och polyvinylklorid (PVC)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 450, "x0": 36.9, "y0": 770.6, "x1": 436.2, "y1": 806.4, "innehåll": "Blymönja, Pb 3 O 4 , är ett rödgult rostskyddspigment. Ett missvisande språkbruk är att kalla andra rostskyddsgrundfärger än de blymönjepigmenterade för mönja. Exempel på"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 435.1, "y1": 162.6, "innehåll": "detta är järnmönja eller enbart mönja, som inte innehåller det specifika pigmentet Red 105 = Blymönja. I äldre kurser för färgtekniker omnämns järnmönja som ett inert (icke aktivt rostskyddspigment) bestående av minst 60 % Fe 2 O 3 . I dess kristallina form till skillnad från amorf järnoxid bildas pigmentet järnglimmer Fe 2 O 3 som har användning i rostskyddstäckfärger på grund av sin barriärförmåga mot vatten och ljus. När begreppet mönja används för andra pigment än blymönja, är det andra likheter med blymönja än de rostskyddande egenskaperna som avses. Pigmentet har stora negativa miljöeffekter och har i det närmaste helt ersatts av andra rostskyddspigment eller färgsystem som ger lik värdigt resultat. Används i vissa fall vid ommålning av svartplåt på en del kulturminnesobjekt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 193.7, "x1": 428.5, "y1": 265.0, "innehåll": "Förbehandlingsmetod där fasta partiklar (metalloxider med mera) med hjälp av tryck slungas mot den yta som ska förbehandlas. Vanliga blästermedel för tunnplåt (risk för deformering) är Olivinsand (mineral av magnesiumjärnsilikat) och Aluminiumoxid. För grovplåt (med en tjocklek > 4 mm) finns i ISO 8501-1 fotografiska likare som riktmärken för blästringsnoggrannhet. Tidigare känd under beteckningen SS 055900."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 296.1, "x1": 413.5, "y1": 342.4, "innehåll": "Byggvarubedömning utifrån dess kemiska innehåll, samt miljöpåverkan under livscykeln och i förlängningen även social påverkan i leverantörsledet. Kriterierna baseras bland annat på kemikalielagstiftningen REACH och CLP-förordningen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 373.5, "x1": 432.4, "y1": 457.3, "innehåll": "European Coil Coating Association, ECCA, ärursprungligen en förening av Europeiska bandlackerare med syfte att främja användandet av fabriksmålad tunnplåt. Idag ingår också de flesta av bandlackeringsindustrins materialleverantörer i föreningen som grundades för över 40 år sedan. Några av de nordiska medlemmarna och associerade medlemmarna är bland andra SSAB/Ruukki Tunnplåt, Plannja, Hydro Aluminium, Chemetall och Henkel."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 488.4, "x1": 417.2, "y1": 534.7, "innehåll": "Epoxiester är bindemedel innehållande epoxiharts som reagerats med syra. Klassas inte som härdplast. Utmärkt vidhäftning på metalliserade underlag, inte känslig för alkalier."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 565.8, "x1": 422.5, "y1": 624.6, "innehåll": "Zinkepoxi är 2-komponent epoxigrund innehållande zinkpulver i hög koncentration. Rätt formulerad ger denna grund ett liknande skydd som metalliseringen, dock icke mekaniskt likvärdigt. Kan endast användas på Sa2½ ytor (blästrade), se ISO 8501-1 som innehåller fotografiska likare som visar förbehandlingsgrad efter blästring."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 655.7, "x1": 282.4, "y1": 676.8, "innehåll": "Avser kulör och glansoch utseendemässig livslängd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 451, "x0": 36.9, "y0": 707.9, "x1": 430.5, "y1": 766.7, "innehåll": "Grundmålad metalliserad stålplåt är avsedd för platsmålning på kulturhistoriska byggnader. Grundfärgen är normalt av polyestertyp ~15 – 20 μm tjockt skikt, och ska övermålas enligt tillverkarens anvisningar. Färgen är övermålningsbar med många olika färgtyper."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 209.0, "y1": 45.5, "innehåll": "Mjukgörare som ingår i vissa färger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 76.7, "x1": 432.9, "y1": 148.0, "innehåll": "En färg består normalt av bindemedel, lösningsmedel, pigment och olika tillsatsmedel. Lösningsmedlet/vätskefasen kan vara organiskt eller oorganiskt (vatten). En del bindemedel är till sina egenskaper lättflytande, varför de kan vara helt fria från såväl vatten som organiska lösningsmedel. Målningsfärg utan pigment kallas klarlack. Om begreppet lack används för pigmenterad färg avser det normalt industrifärg."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 179.1, "x1": 277.9, "y1": 200.2, "innehåll": "GreenCoat är ett varumärke från SSAB Europe AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 231.3, "x1": 421.2, "y1": 277.6, "innehåll": "Grundfärg är färg med god vidhäftningsförmåga, goda över målningsegenskaper, korrosionshindrande egenskaper och mögelhindrande egenskaper. Den är avsedd att ligga som första skikt i ett målningssystem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 308.7, "x1": 432.0, "y1": 367.5, "innehåll": "Förbehandling med hjälp av maskin som skapar ett högre tryck än vad exempelvis vattenledningsnätet (~ 7 – 10 bar) kan åstadkomma. Vissa maskiner har ett arbetstryck på över 2500 bar. Vid tryck över 700 bar används uttrycket vattenblästring. I vissa sammanhang kan vattenblästring betyda högtryckstvätt med inblandning av sand."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 398.6, "x1": 402.0, "y1": 419.7, "innehåll": "Linolja är torkande olja framställd från linfrö genom pressning eller raffinering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 450.8, "x1": 432.5, "y1": 499.1, "innehåll": "Linoljeblymönja är en linoljegrundfärg innehållande blymönjepigment (Pb 3 O 4 ) i olika mängd (~ 60 % blymönja + 40 % inerta pigment). Produkt som kommer att försvinna på grund av miljöskäl."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 530.3, "x1": 429.1, "y1": 601.6, "innehåll": "\\\"Linolja som kokats (värmebehandlats) i hög temperatur + 270 – + 300 °C. Ger snabbare yttorkning än linolja som kokats i lägre temperatur (kokt linolja = upphettning av rå linolja till 150 °C). även bindemedlets viskositet höjs genom värmebehandlingen. Kan som täckfärg i \\\"olämplig miljö\\\" ge utseendemässiga defekter. Bindemedlet har i stort sett helt ersatts av feta alkydfärger (långoljealkyder).\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 632.7, "x1": 381.6, "y1": 653.8, "innehåll": "Metallack är ett handelsnamn för en polyester innehållande metallpartiklar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 452, "x0": 36.9, "y0": 684.9, "x1": 324.0, "y1": 706.1, "innehåll": "Metameri är kulöravvikelse orsakad av olika ljusförhållanden."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 50.2, "x1": 435.1, "y1": 134.0, "innehåll": "NCS, Natural Color System, (Svensk standard sedan 1979), är ett internationellt färgbeteckningssystem för att specificera, kommunicera och kontrollera färg inom arkitektur, design, marknadsföring, tillverkning, utbildning och forskning. Som en illustration till NCS-systemet finns NCS färgatlas, som innehåller 1950 färgprover som med vissa undantag visar vart tionde steg i svarthet, vithet, kulörthet och kulörton. Detta innebär att NCS har en unik kod för cirka 20 000 kulörer. (Se RAL)"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 165.1, "x1": 429.0, "y1": 236.5, "innehåll": "\\\"Färg vars bindemedel huvudsakligen består av torkande oljor. Begreppet oljefärg används även för feta alkyder, vilket definitionsmässigt inte är helt korrekt. Funktionsmässigt har alkyderna i de allra flesta fall likvärdiga eller bättre egenskaper. Som vätande grund på gamla färgskikt eller rostiga ytor med spalter och nitförband, kan \\\"rena\\\" oljefärger ibland ha vissa fördelar.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 267.6, "x1": 394.3, "y1": 301.3, "innehåll": "\\\"Uttryck för att ange mängden olja i ett alkydbindemedel. Hög oljelängd (\\\"fet\\\" alkydoljefärg) är lämplig för 30 färger som ska användas utomhus.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 332.4, "x1": 430.4, "y1": 378.6, "innehåll": "PVC-baserad färg för industriell färgbeläggning av plåt. Används inte längre på grund av kritningsproblem. Liknar plastisol men innehåller i sin formulering höga halter organiska lösningsmedel. Användes i skikttjocklekar mellan 50 – 75 μm."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 409.7, "x1": 256.2, "y1": 430.9, "innehåll": "Pascal (Pa) är enhet för tryck. 1 MPa är 10 bar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 462.0, "x1": 428.0, "y1": 545.8, "innehåll": "Färg av mjukgjord PVC för industriell färgbeläggning av plåt. Innehåller mycket små mängder organiskt lösningsmedel. Skikttjocklekar mellan 100 – 200 μm. Denna färgbeläggning på metalliserad stålplåt var tidigare mycket vanlig. Färgen ansågs lämplig på tak tack vare sina goda bearbetningsegenskaper, mekanisk hållbarhet och ett bra rostskydd. Plastisolbelagd plåt används praktiskt taget inte inom byggnadsindustrin idag."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 576.9, "x1": 416.6, "y1": 610.6, "innehåll": "Pliolite är handelsnamn (Goodyear) för polystyrenbutadien, polystyrenakrylat eller vanligen kallad styrenakrylat. Se även styrenakrylat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 641.7, "x1": 388.0, "y1": 675.4, "innehåll": "Tunnskiktsfärg för industriell färgbeläggning av plåt. I vidare bemärkelse ett bindemedel som kan liknas vid en oljefri alkyd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 453, "x0": 36.9, "y0": 706.5, "x1": 428.5, "y1": 765.3, "innehåll": "Ett för industriell färgbeläggning relativt nytt tunnskiktssystem. Polyuretan framställs genom en reaktion mellan två komponenter bestående av minst två isocyanatgrupper och minst två hydroxylgrupper. Produkter byggda på Polyuretan (uretanharts) har mycket god glans och kulörhärdighet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 385.2, "y1": 58.1, "innehåll": "En tunnskiktsbeläggning för industriell färgbeläggning av plåt. Färgen är en polyvinylidenfluorid."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 89.2, "x1": 435.3, "y1": 160.5, "innehåll": "RAL är ett färgsystem som utvecklades 1925 av RAL Deutsches Institut für Gütesicherung und Kennzeichnung e.V. för att skapa ett enkelt system för att visa olika kulörer. Det började med 40 kulörer men är numera över 200 i det som kallas RAL Classic och ännu fler i det som kallas RAL Design . Totalt har RAL-systemer en unik kod för cirka 2 000 olika kulörer. (Se NCS)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 191.6, "x1": 299.3, "y1": 212.8, "innehåll": "Rost är en oxidations-/korrosionsprodukt från stål (järn)."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 243.9, "x1": 435.2, "y1": 302.7, "innehåll": "En grundfärg med speciell pigmentering som fördröjer rostbildning på stålytor med hjälp av passiverande pigment (aktiva) i motsats till inerta pigment som enbart skyddar fysiskt mot genomträngning av fukt. . I vidare bemärkelse är det en färg speciellt avsedd att hindra eller fördröja metallers korrosion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 333.8, "x1": 436.5, "y1": 380.0, "innehåll": "Silikonalkyd ärmodifierad alkyd med silikonharts. Modifieringen ger, rätt formulerad, alkyden förbättrad kulör- och glanshållning. Den är relativt dyr i förhållande till akrylat och alkyd."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 411.1, "x1": 434.3, "y1": 444.8, "innehåll": "\\\"Polystyrenakrylat. även något förenklad benämning på Pliolite (Goodyear), som är en polystyrenbutadien, polystyrenakrylat. Denär även benämnd \\\"lösningsmedelsakrylat\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 475.9, "x1": 415.7, "y1": 522.1, "innehåll": "\\\"Kommersiellt bolag som erbjuder ett utbud av tjänster för \\\"medvetna\\\" materialval. Bedömer material i fem klasser: A, B, C+, C- och D. Följer bland annat Kemikalieinspektionens KIFS.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 553.2, "x1": 412.9, "y1": 586.9, "innehåll": "Certifierar byggnader avseende hållbarhet. Jobbar med Miljöbyggnad, Breeam-se, Citylab och Leed."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 618.0, "x1": 434.3, "y1": 664.3, "innehåll": "Till skillnad från estetisk livslängd avser teknisk livslängd den tid under vilken exempelvis ett plåttak eller plåtfasad fyller sin funktion som skydd av en byggnad utan att underliggande material skadas, oavsett hur det ser ut."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 454, "x0": 36.9, "y0": 695.4, "x1": 432.5, "y1": 766.7, "innehåll": "\\\"Rengöring av metallytan genom att en vattenstråle med högt tryck riktas mot ytan. I detta dokument avses ett tryck över 70 MPa (700 bar), SS-ISO 8501-4. Enligt TNC 88 (Tekniska Nomenklaturcentralen) angavs tidigare \\\"blästring där vatten med små mängder kornigt blästermedel (7 – 15 % av vattenmängden) sprutas mot en yta under högt tryck (7 – 35 MPa)\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 455, "x0": 36.9, "y0": 24.4, "x1": 395.1, "y1": 58.1, "innehåll": "Grundfärg som används på släta och glatta ytor för bättre vidhäftning. Vanliga bindemedelstyper är epoxi, akrylat och polyuretan ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 455, "x0": 36.9, "y0": 89.2, "x1": 424.5, "y1": 135.4, "innehåll": "Korrosionsprodukt på bland annat zinkmetalliserad plåt, felaktigt kallat vitrost. Vitblemma uppstår om kondens och regnvatten samlas på en ny, ren zinkyta och inte kan avdunsta. Vitblemman ska tas bort före målning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 455, "x0": 36.9, "y0": 166.5, "x1": 430.6, "y1": 200.2, "innehåll": "Zinkytor skyddas mot vitblemma med kromatering, passivering eller anoljning. Dessa skydd måste avlägsnas helt före målning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 455, "x0": 36.9, "y0": 283.6, "x1": 390.7, "y1": 317.3, "innehåll": "Genom vätning av blästermedlet med vatten undviks dammbildning. Se även vattenblästring."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 455, "x0": 36.9, "y0": 348.4, "x1": 431.7, "y1": 394.6, "innehåll": "Färgtyp som kan appliceras på rena men icke helt metallrena ytor. Denna färgtyp finns upptagen i Boverkets regler för stålkonstruktioner för målning av stål i bärande konstruktioner."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 455, "x0": 36.9, "y0": 425.7, "x1": 432.8, "y1": 486.6, "innehåll": "Vitt rostskyddspigment Zn 3 (PO 4 )2.2-4H 2 O (passiverande) som har blivit ersättare till bland annat zinkkromat och blymönja. Den är kvalitetsmässigt inte likvärdig men med en bättre förbehandling tillräckligt bra. Nya miljöanpassade rostskyddspigment kommer på sikt troligen att ersätta zinkfosfat."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 456, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 422.8, "y1": 108.9, "innehåll": "Modern massproduktion av stål för byggverksamhet startade i mitten av 1800-talet i och med valsningsteknikens utveckling."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 456, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 427.9, "y1": 185.6, "innehåll": "I början av 1900-talet kom I-balken, samtidigt som svetsningen utvecklades som sammanfogningsmetod. Därmed var grunden lagd för det moderna stålbyggandet. Detta möjliggjorde höghusbyggande bland annat i form av så kallade skyskrapor, och idag tillhör flervåningsbyggnader, som till exempel kontorsbyggnader, skolor och sjukhus våra vanligaste stålbyggnader."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 456, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 427.2, "y1": 237.2, "innehåll": "Världens kanske mest kända stålbyggnad är Eiffeltornet i Paris, medan Burj Khalifa i Dubai är en bra nutida representant för den typ av moderna byggnadsverk man kan åstadkomma i stål."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 456, "x0": 36.9, "y0": 242.5, "x1": 322.2, "y1": 263.6, "innehåll": "I Kapitel 3: Byggnadsplåt i kretsloppet: Järn och ståli miljön ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 456, "x0": 36.9, "y0": 383.9, "x1": 180.7, "y1": 405.1, "innehåll": "Bild 14:1. Eiffeltornet i Paris."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 457, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 378.3, "y1": 96.4, "innehåll": "Lättbyggnadsteknik är en byggmetod som passar bra i modernt byggande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 457, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 430.9, "y1": 135.4, "innehåll": "Principen för att bygga t.ex. en yttervägg är lika för stål och trä. Båda materialen finns i samma dimensioner och passar i samma byggsystem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 457, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 430.9, "y1": 212.1, "innehåll": "\\\"Begreppet lättbyggnadsteknik avser byggnation där man använder en regelstomme med stålprofiler av metalliserad tunnplåt med isolering och en självbärande profilerad plåt. Den profilerade plåten benämns vanligen \\\"TRP\\\". Profileringen görs på olika sätt, med det gemensamma att den är mycket vridstyv och att den klarar både böj- och vridlaster.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 457, "x0": 36.9, "y0": 217.4, "x1": 435.5, "y1": 276.2, "innehåll": "Det finns inga andra materialkombinationer i byggnader som medför samma höga återvinningsbarhet, är lika lågemitterande, kan förhindra fuktskador och mögel, eller är lika materialeffektiva, samtidigt som alla tekniska och funktionella krav kan tillgodoses."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 457, "x0": 36.9, "y0": 281.5, "x1": 308.7, "y1": 302.7, "innehåll": "Läs också om rörelsefogar i Kapitel 6: Rörelsefogar i TRP."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 457, "x0": 36.9, "y0": 494.0, "x1": 403.2, "y1": 515.2, "innehåll": "Figur 14.1. CAD-ritning i 3D som visar uppbyggnaden. Illustration: Lindab AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 458, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.9, "y1": 108.9, "innehåll": "Det stål som används inom byggsektorn levereras måttbeställt i industriell miljö. Detta ger komponenter med hög precision och måttnoggrannhet även vid större längder."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 458, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 380.1, "y1": 148.0, "innehåll": "Samtliga komponenter levereras sorterade och uppmärkta, med tillhörande uppställningsritningar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 458, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 434.0, "y1": 224.6, "innehåll": "Komponenterna kan sedan monteras ihop till färdiga väggelement på byggarbetsplatsen eller i dess närhet. Fördelen med denna metod är att man snabbt och enkelt kan bygga många likadana väggar, utan att behöva flytta på personal eller material. Arbetsmiljön blir också bättre genom att man hela tiden bygger under tak på speciellt uppbyggda och ergonomiskt anpassade arbetsplattformar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 458, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 395.3, "y1": 263.6, "innehåll": "Läs om fästdon för stål och plåt i kapitel 7: Infästning av plåt i olika underlag: Profilerad plåt respektive Infästning av profilerad byggplåt ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 458, "x0": 36.9, "y0": 436.9, "x1": 338.6, "y1": 458.0, "innehåll": "Figur 14:2. Tillverkning av väggelement med lättbyggnadsteknik."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 458, "x0": 446.5, "y0": 164.4, "x1": 567.6, "y1": 210.7, "innehåll": "Bild 14:3. Väderskyddad tillverkning av element. Foto: Lindab AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 459, "x0": 36.9, "y0": 74.6, "x1": 404.9, "y1": 120.8, "innehåll": "De flesta av husets komponenter kan utföras i lättbyggnadsteknik som stomme, yttervägg, innervägg och tak, och det gäller både vid nybyggnation och om- och tillbyggnad."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 459, "x0": 36.9, "y0": 126.1, "x1": 414.3, "y1": 159.8, "innehåll": "Villor, radhus och tvåvåningshus kan byggas helt i lättbyggnadsteknik, utan någon förstärkning av stålpelare eller betong."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 459, "x0": 36.9, "y0": 165.1, "x1": 408.6, "y1": 211.4, "innehåll": "Flervåningshus med tre våningar eller högre, byggs oftast med en tyngre bärande stomme av stålpelare och stålbalkar. Bjälklag och väggar kan sedan utföras i lättbyggnadsteknik."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 459, "x0": 36.9, "y0": 216.7, "x1": 434.6, "y1": 262.9, "innehåll": "\\\"Lättbyggnadsteknik är också mycket lämpligt att använda vid påbyggnader som kräver en lätt konstruktion, till exempel vid stadsförtätning, påbyggnader på befintliga hus, hissuppbygg nader, \\\"penthouse\\\" och liknande.\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 459, "x0": 36.9, "y0": 298.2, "x1": 100.8, "y1": 357.0, "innehåll": "Stomme Ytterväggar Innerväggar Tak"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 460, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 416.3, "y1": 108.9, "innehåll": "Lättreglar används i både inner- och ytterväggar, samt för många olika höjder och belastningar. Dessa väggar är bärande i både horisontal- och vertikalled."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 460, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 420.2, "y1": 173.1, "innehåll": "Tack vare skivverkan i vägg och tak så klarar lättbyggnadstekniken stora laster utan separat stålstomme. Vid riktigt stora punktlaster kan man behöva komplettera konstruktionen med en sådan, men denna är då ofta av mindre dimension och kan byggas in dolt i väggkonstruk tionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 460, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 417.4, "y1": 249.7, "innehåll": "Lättbalkar används framförallt till bjälklag i kombination med TRP-plåt eller annat skivmaterial. Lättbalkar kan också användas i olika yttertakskonstruktioner, och är vanliga i oiso lerade takkonstruktioner som sekundärbärverk för självbärande tak. Det finns numera högprofiler av TRP-plåt som har sådan god bärförmåga att de har tagit över en del av lättbalkens funktion."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 460, "x0": 36.9, "y0": 255.0, "x1": 420.6, "y1": 301.3, "innehåll": "Den höga styvheten i stålmaterialet i förhållande till den låga vikten gör att det fungerar som bjälklag i de flesta typer av nybyggnation och ombyggnationer. Det är särskilt lämpligt med stålbjälklag i de fall där man har behov av låga vikter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 460, "x0": 36.9, "y0": 570.0, "x1": 428.2, "y1": 603.7, "innehåll": "Bild 14:4. Montaget underlättas av att allt material levereras i färdiga längder. Foto: Lindab AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 461, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 380.4, "y1": 96.4, "innehåll": "Ytterväggar kan indelas i två typer, bärande och icke-bärande ytterväggar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 461, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 411.6, "y1": 135.4, "innehåll": "\\\"De bärande ytterväggarna är bärande både horisontellt och vertikalt. Icke-bärande ytterväggar benämns ofta \\\"utfackningsväggar\\\".\\\""}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 461, "x0": 36.9, "y0": 140.8, "x1": 432.4, "y1": 187.0, "innehåll": "De icke-bärande ytterväggarna tillverkas ofta i fabriks miljö eller på tillfälliga arbetsställen på arbets- eller bygg platsen, vilket också möjligt att göra med de bärande ytter väggarna."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 461, "x0": 36.9, "y0": 192.3, "x1": 421.6, "y1": 238.5, "innehåll": "De flesta av dagens flervåningshus byggs med lätta ytterväggar. En yttervägg utsätts för stora väderpåfrestningar, och en yttervägg med tunnplåtsreglar är mindre fuktkänslig än motsvarande vägg med träreglar."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 461, "x0": 36.9, "y0": 435.5, "x1": 369.6, "y1": 469.2, "innehåll": "Bild 14:5. Ytterväggsmontage. Uppbyggnadsprincipen är densamma för lättbyggnadsteknik som för trä. Foto: Lindab AB"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 462, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 426.8, "y1": 96.4, "innehåll": "För uppbyggnad av innerväggar har stålreglar med skivmaterial blivit dominerande."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 462, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 421.3, "y1": 148.0, "innehåll": "För att få ett än mer rationellt montage så finns de stående reglarna också med teleskopfunktion. Denna typ av innervägg används idag i alla former av lokaler från fabriksmiljö till småhus."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 463, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 432.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Ett yttertak kan konstrueras av högprofilplåt som är självbärande med spännvidder på upp till 10-12 meter."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 463, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 417.9, "y1": 173.1, "innehåll": "Värmeisolering appliceras på TRP-plåtens ovansida, medan eventuellt brand skydd, ljud- eller estetisk beklädnad sker på undersidan. Yttertak kan stolpas upp med lättbalkar och någon typ av TRP-plåt. De vanligaste modellerna är sadeltak eller pulpettak, men även andra typer är möjliga."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 463, "x0": 36.9, "y0": 336.5, "x1": 413.7, "y1": 370.2, "innehåll": "Figur 14:3. Trapetsprofilerad plåt fästs till lättbyggnadsreglar eller balkar. Figur: Plannja."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 464, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 406.8, "y1": 121.5, "innehåll": "Med dagens moderna arkitektur och efterfrågan på öppna planlösningar och flexibilitet i huset ställs höga krav på stommens utformning. Lättbyggnadssystem kräver mindre utrymme och systemet kan formas och anpassas efter behov."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 464, "x0": 36.9, "y0": 126.8, "x1": 436.4, "y1": 173.1, "innehåll": "Konstruktioner i lättreglar är lastupptagande i både vertikal- och horisontalled. En stålprofil kan användas för olika laster beroende på profilens materialtjocklek. Detta gör att mängden isolering kan behållas, vilket ger mycket små köldbryggor."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 464, "x0": 36.9, "y0": 178.4, "x1": 424.1, "y1": 224.6, "innehåll": "Den höga hållfastheten hos stålet bidrar med fördelar även vid konstruktion av stommen i småhus. Högre hållfasthet resulterar i mindre dimensioner i stommen och därmed minskad materialåtgång, men även ökad flexibilitet i utformning."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 464, "x0": 36.9, "y0": 525.4, "x1": 407.1, "y1": 559.1, "innehåll": "Bild 14:8. Lättbyggnadsteknik tillåter stora spännvidder samtidigt som det är yt- effektivt. Foto: Lindab AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 464, "x0": 446.5, "y0": 169.3, "x1": 557.7, "y1": 215.6, "innehåll": "Bild 14:7. Lättreglar medger konstruktioner med hög hållfasthet."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 465, "x0": 36.9, "y0": 74.6, "x1": 420.1, "y1": 108.3, "innehåll": "Boverkets byggregler ställer allt större krav på minskad energianvändning, och hus byggs allt tätare och med bättre isolering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 465, "x0": 36.9, "y0": 113.6, "x1": 430.8, "y1": 172.4, "innehåll": "Samtidigt forceras många byggprocesser, och alltfler byggen ska bli färdiga allt snabbare. Detta ställer höga krav på både materialval och utförande. I det perspektivet är stål ett utmärkt materialval, eftersom det är både energimässigt, miljö mässigt och ekonomiskt fördelaktigt."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 465, "x0": 36.9, "y0": 207.6, "x1": 135.5, "y1": 266.4, "innehåll": "Energi Innemiljö Arbetsmiljö Materialåtervinning"}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 466, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 386.4, "y1": 134.0, "innehåll": "Lättbyggnadsteknikens uppbyggnad med reglar i tunnplåt som är slitsade i längdriktningen vilket sänker värmeledningsförmågan och gör att mängden köldbryggor reduceras, vilket leder till bättre värmemotstånd vid bibehållen väggtjocklek."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 466, "x0": 36.9, "y0": 139.4, "x1": 413.9, "y1": 185.6, "innehåll": "Mängden leveranstransporter minskar, eftersom stålreglar är mindre utrymmeskrävande än andra material. Materialet levereras också i färdiga längder, vilket ger minimalt med material spill."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 466, "x0": 36.9, "y0": 190.9, "x1": 416.1, "y1": 224.6, "innehåll": "Eftersom stål är ett oorganiskt material och alltså inte kan binda fukt, så krävs inga uttork ningstider."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 466, "x0": 36.9, "y0": 229.9, "x1": 410.4, "y1": 263.6, "innehåll": "En stålregelstomme rör sig inte i den färdiga konstruktionen, medan många andra material krymper och kan ge t.ex. torksprickor som måste repareras."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 466, "x0": 446.5, "y0": 193.0, "x1": 567.0, "y1": 251.8, "innehåll": "Bild 14:9. Lättbyggandsregel med slitsar i längdriktningen. Foto: Lindab AB."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 467, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 434.7, "y1": 108.9, "innehåll": "Eftersom stål är ett oorganiskt material, så riskerar man inga fuktskador eller angrepp av svamp eller skadedjur i konstruktionen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 467, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 403.4, "y1": 148.0, "innehåll": "Detta bidrar till en bättre boendemiljö med minskad risk för allergier eller andra hälsoproblem."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 468, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 313.5, "y1": 96.4, "innehåll": "Arbeten med lättbyggnadsteknik medför en enkel hantering."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 468, "x0": 36.9, "y0": 101.7, "x1": 427.9, "y1": 173.1, "innehåll": "Stålprofilerna fabrikstillverkas och levereras till arbetsplatsen i färdiga längder, vilket underlättar arbetsgången och medför färre arbetsmoment på byggplatsen, samtidigt som antalet tunga lyft ofta kan reduceras. För att få en bra arbetsmiljö och arbetsställning kan man med fördel också använda arbetsbord för att montera ihop komponenter till hela väggelement."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 469, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 422.0, "y1": 108.9, "innehåll": "Stålmaterial är återvinningsbart till 100 %, det går att demontera och återanvända, alternativt smältas ner och återvinnas oändligt antal gånger."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 469, "x0": 36.9, "y0": 114.3, "x1": 412.9, "y1": 148.0, "innehåll": "I husets miljödeklaration kan man återfinna exakt den mängd stål som använts vid byggnationen."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 469, "x0": 36.9, "y0": 153.3, "x1": 357.8, "y1": 174.4, "innehåll": "Se ocksåKapitel 3: Byggnadsplåt i kretsloppet: Järn och stål i miljön ."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 470, "x0": 36.9, "y0": 75.3, "x1": 433.7, "y1": 146.6, "innehåll": "Lättbyggnadsteknik passar bra i modernt byggande där efterfrågan på öppna planlösningar och flexibilitet ställer höga krav på stommens utformning. Inga andra materialkombinationer medför samma höga återvinningsbarhet, är lika lågemitterande, kan förhindra fuktskador och mögel, är lika materialeffektiva, ger färre transporter och klarar stora laster, samtidigt som alla tekniska och funktionella krav tillgodoses."}
{"titel": "Plåt - Teknikhandboken", "filnamn": "plat-teknikhandboken.pdf", "område": "Handböcker", "sida": 470, "x0": 36.9, "y0": 315.6, "x1": 355.2, "y1": 336.8, "innehåll": "Bild 14:10. Grupphusområde i lättbyggnadsteknik. Fota: Lindab AB."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 65.9, "y0": 189.1, "x1": 514.1, "y1": 228.9, "innehåll": "Provningsmetoden avser att kontrollera tätningen mellan golvbrunnen och golvets tätskikt. Provningsmetoden bygger på gällande standarder."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 65.9, "y0": 230.5, "x1": 513.2, "y1": 311.7, "innehåll": "Reglerna för godkännande omfattar också krav på monteringsanvisningar för golvbrunnen och på dokumentation av vilka golvbrunnar och tätskiktssystem som provats och godkänts ihop. Förutsättningar för ett godkännande är att golvbrunnen är typgodkänd och att de tätskiktssystem som är aktuella är branschgodkända av Byggkeramikrådet och/eller Golvbranschen, GBR."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 65.9, "y0": 313.3, "x1": 511.6, "y1": 366.9, "innehåll": "Godkännande av golvbrunnar för placering nära vägg görs av Svensk Installationskontroll AB. Godkännande utfärdas efter kontroll och granskning av provningsrapport och monteringsanvisning."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 65.9, "y0": 368.5, "x1": 516.8, "y1": 477.3, "innehåll": "Godkända produkter och dess monteringsanvisning ska finnas förtecknade på hemsidorna www.sakervatten.se, www.bkr.se, och www.gvk.se. Dessa golvbrunnar anses därmed branschgodkända för väggnära placering tillsammans med något av de tätskiktssystem som ingår i godkännandet och ingår därmed som en del i: Branschregler Säker Vatteninstallation Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum Säkra Våtrum - GVKs Branschregler för tätskikt i våtrum"}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 65.9, "y0": 477.7, "x1": 522.7, "y1": 531.3, "innehåll": "Reglerna har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för försäkringsbolag, leverantörer, branschorganisationer, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sitac och Svensk Byggtjänst."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 3, "x0": 65.9, "y0": 532.9, "x1": 473.7, "y1": 572.7, "innehåll": "Reglerna gäller från 1 oktober 2008 och finns publicerade på www.sakervatten.se, www.bkr.se och www.gvk.se."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 65.9, "y0": 80.7, "x1": 525.7, "y1": 178.1, "innehåll": "2 Provningsregler 2.1 Allmänt Dessa regler omfattar teknisk information och krav för golvbrunnar avsedda att placeras nära vägg tillsammans med anslutande specificerade tätskiktssystem för våtrumsgolv."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 65.9, "y0": 179.6, "x1": 520.3, "y1": 260.9, "innehåll": "Reglerna ansluter till VVS-branschens Branschregler för Säker Vatteninstallation, Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum och Säkra Våtrum – GVKs Branschregler för tätskikt i våtrum. Ett godkännande enligt dessa regler innebär att en kombinationen av en golvbrunn avsedd för placering nära vägg och ett specificerat tätskiktssystem för golv anses följa de ovan nämnda branschreglerna."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 65.9, "y0": 261.1, "x1": 511.1, "y1": 348.2, "innehåll": "2.2 Förutsättningar 2.2.1 Golvbrunnar Golvbrunn ska ha ett gällande typgodkännande enligt Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm (BVL)."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 65.9, "y0": 349.3, "x1": 413.3, "y1": 426.6, "innehåll": "2.2.2 Tätskiktssystem Tätskiktssystem ska vara provat och godkänt enligt: • Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, bilaga B, eller • Golvbranschens Branschstandard för golvbeläggning i våtrum."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 65.9, "y0": 428.2, "x1": 494.5, "y1": 468.0, "innehåll": "Eventuell försegling eller brunnsmanschett ska vara specificerad med fabrikat, typ och storlek. Försegling eller brunnsmanschett ska vara varaktigt märkt."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 65.9, "y0": 483.1, "x1": 532.3, "y1": 575.2, "innehåll": "2.3 Provningar Provningen innebär att ett tätskikt i ett specificerat tätskiktssystem monteras med den golvbrunn som ska provas. Om tätskiktssystemet är avsett att anslutas till golvbrunnen med en särskild tätning, t ex en försegling eller brunnsmanschett ska denna vara av den typ som anges och vara monterad så som det är specificerat i tätskiktssystemets monteringsanvisning."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 4, "x0": 65.9, "y0": 576.8, "x1": 459.9, "y1": 616.6, "innehåll": "Provningen ska utföras av ett laboratorium som är ackrediterad för den aktuella provningsmetoden."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 65.9, "y0": 416.5, "x1": 527.9, "y1": 483.9, "innehåll": "Provning ska göras för alla kombinationer av tätskiktssystem och golvbrunn avsedd för väggnära placering, som ska godkännas. Om tillverkaren föreskriver att golvet ska spacklas före montage av tätskiktet ska detta även göras vid provningen om tillverkaren begär detta. */ Det är dock möjligt att göra provningen utan spackling. (Detta bedöms vara ett svårare fall)."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 65.9, "y0": 485.5, "x1": 516.9, "y1": 552.9, "innehåll": "Kombinationer av golvbrunn avsedd för väggnära placering och tätskiktssystem som har undersökts enligt ETAg 022 Annex A, modifierad, som simulerar användning i träbjälklag, ska även anses vara lämpliga för användning i betongbjälklag eftersom det bedöms att rörelser i betongbjälklag inte blir större än i träbjälklag."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 65.9, "y0": 554.7, "x1": 524.5, "y1": 601.0, "innehåll": "*/ Om undersökningen utförs med den väggnära golvbrunnen monterad med hjälp av avjämningsmassa är detta ett avsteg ifrån ETAG 022. Detta avsteg kan få tillföljd att undersökningen inte kan användas som underlag för utfärdande av ett ETA. För mera information se ETAG 022 som finns att hämta på www.eota.be ."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 65.9, "y0": 602.3, "x1": 424.3, "y1": 661.5, "innehåll": "3 Monteringsanvisning Monteringsanvisning ska finnas i särskilt, daterat dokument på svenska."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 65.9, "y0": 662.8, "x1": 414.2, "y1": 727.2, "innehåll": "3.1 Golvbrunnens monteringsanvisning Monteringsanvisningen ska specificera avsedd användning samt vilka underlagskonstruktioner golvbrunnen är avsedd för."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 5, "x0": 65.9, "y0": 728.8, "x1": 527.6, "y1": 782.4, "innehåll": "Monteringsanvisningen ska beskriva montering av golvbrunnen i de olika underlagskonstruktioner brunnen är avsedd för. Samtliga delar som behövs för montering ska beskrivas."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 68.5, "x1": 518.6, "y1": 108.3, "innehåll": "Monteringsanvisningen ska ange på vilken höjd golvbrunnen ska monteras i förhållande till anslutande tätskikt samt måttoleranser på skevning i förhållande till vågrät montering."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 109.9, "x1": 531.6, "y1": 177.3, "innehåll": "I monteringsanvisningen ska finnas en förteckning på tätskiktssystem som är godkända tillsammans med golvbrunnen. I monteringsanvisningen ska också finnas en hänvisning till en hemsida där en aktuell förteckning över godkända kombinationer av golvbrunn avsedd för väggnära placering och tätskiktssystem finns."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 178.6, "x1": 526.3, "y1": 256.9, "innehåll": "3.2 Tätskiktssystemets monteringsanvisning Anslutning av golvets tätskikt mot golvbrunn ska vara skriftligt beskriven med metod och material. Metoden ska vara avpassad för golvbrunnens placering intill vägg och ta hänsyn till om monteringen avser placering intill en eller två väggar."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 257.3, "x1": 498.4, "y1": 297.2, "innehåll": "I monteringsanvisningen för tätskiktssystemet ska finnas en förteckning på vilken/vilka golvbrunnar systemet är godkänt tillsammans med."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 298.3, "x1": 511.9, "y1": 392.0, "innehåll": "4 övervakande kontroll för försegling eller brunnsmanschett övervakande kontroll ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan. Avtal om övervakande kontroll ska upprättas mellan kontrollorganet och tillverkaren/leverantören"}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 393.3, "x1": 475.2, "y1": 457.7, "innehåll": "4.1 Genomförande Den övervakande kontrollen utförs minst en gång per kalenderår genom besök hos tillverkaren/leverantören vid tidpunkter som bestäms av kontrollorganet"}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 459.3, "x1": 500.4, "y1": 526.7, "innehåll": "Kontrollorganet ska vid besök kontrollera att den av tillverkaren/leverantören beskrivna egenkontrollen fungerar på avsett sätt samt göra provuttag på certifierade produkter. Tillverkaren/leverantören ska lämna kontrollorganets representant fritt tillträde för genomförande av den övervakande kontrollen."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 528.1, "x1": 524.3, "y1": 606.3, "innehåll": "4.2 Provning och kontroll Material tas ut slumpmässigt av kontrollorganet hos tillverkare, lager, arbetsplats eller köps i handeln. Provning och kontroll utförs av kontrollorganet eller under kontrollorganets ansvar enligt metod ETAg 022 Annex B, modifierad, beskriven i punkt 2.3 Provningar ovan."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 607.7, "x1": 474.8, "y1": 658.2, "innehåll": "4.3 åtgärder vid underkänt resultat vid övervakande kontroll"}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 650.7, "x1": 521.3, "y1": 704.3, "innehåll": "Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens/leverantörens egenkontroll ger underkännande ska orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 6, "x0": 65.9, "y0": 705.7, "x1": 498.6, "y1": 770.1, "innehåll": "4.4 Rapportering Den övervakande kontrollen ska rapporteras skriftligt till innehavaren av godkännandet och/eller av denne angiven mottagare."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 65.9, "y0": 81.9, "x1": 527.9, "y1": 155.1, "innehåll": "5 Förteckning över godkända produkter Alla godkända kombinationer av golvbrunnar avsedda för placering nära vägg och tätskiktssystem ska finnas förtecknade på www.sakervatten.se, www.bkr.se och www.gvk.se."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 65.9, "y0": 156.4, "x1": 362.4, "y1": 242.7, "innehåll": "Förteckningen ska vara daterad och hållas aktuell. 6 Giltighetstid Branschgodkännande gäller i fem år från utfärdandedatum."}
{"titel": "Regler för väggnära golvbrunnar", "filnamn": "regler vaggnara golvbrunnar.pdf", "område": "Branschregler", "sida": 7, "x0": 65.9, "y0": 243.8, "x1": 532.1, "y1": 360.8, "innehåll": "7 återkallande av branschgodkännande Ett branschgodkännande för kombination av golvbrunn och tätskiktssystem kan återkallas om: • golvbrunnens typgodkännande enligt 2.2.1 upphör • tätskiktssystemets godkännande enligt 2.2.2 upphör • försegling eller brunnsmanschett inte klarar kraven för återkommande kontroll enligt 4."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 689.4, "x1": 505.8, "y1": 746.6, "innehåll": "1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 751.7, "x1": 515.1, "y1": 808.1, "innehåll": "2 § Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 508.7, "y1": 77.3, "innehåll": "Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt 4 kap. 1-4 §§ utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för en olycka."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 503.2, "y1": 138.8, "innehåll": "Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 476.5, "y1": 183.9, "innehåll": "I denna lag behandlas endast sådana räddningsinsatser som avses i denna paragraf."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 510.5, "y1": 228.9, "innehåll": "3 § Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 513.8, "y1": 340.7, "innehåll": "3 a § Förebyggande verksamhet som staten och kommunerna ansvarar för enligt denna lag ska planeras och organiseras så att den effektivt bidrar till att förebygga bränder och andra olyckor samt förhindra eller begränsa skador till följd av bränder och andra olyckor. Särskild vikt ska läggas vid att förhindra människors död och andra allvarliga skador. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 505.8, "y1": 385.7, "innehåll": "4 § Lagen gäller inte hälso- och sjukvård som avses i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Lag (2017:53) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 517.2, "y1": 430.0, "innehåll": "5 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska på nationell nivå främja att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 505.2, "y1": 475.0, "innehåll": "Myndigheten ska också samordna kommunerna på nationell nivå och stödja dem med råd och information i deras verksamhet enligt denna lag. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 480.1, "x1": 514.5, "y1": 536.5, "innehåll": "6 § Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 518.5, "y1": 615.3, "innehåll": "7 § Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för räddningstjänst skall se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Dessutom skall de lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 647.7, "x1": 315.7, "y1": 704.2, "innehåll": "2 kap. Enskildas skyldigheter Skyldighet att varna och tillkalla hjälp"}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 702.9, "x1": 522.5, "y1": 793.1, "innehåll": "1 § Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 505.6, "y1": 61.9, "innehåll": "Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar"}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 60.7, "x1": 524.5, "y1": 134.3, "innehåll": "2 § ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 165.8, "x1": 513.6, "y1": 279.9, "innehåll": "Skyldigheter vid farlig verksamhet 4 § Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 285.0, "x1": 511.8, "y1": 324.9, "innehåll": "Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 329.3, "x1": 515.2, "y1": 403.7, "innehåll": "Första och andra styckena gäller även flygplatser som har meddelats drifttillstånd enligt 6 kap. 8 § första stycket luftfartslagen (2010:500) och verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lag (2015:234) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 408.1, "x1": 515.0, "y1": 498.2, "innehåll": "5 § Vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen från en anläggning som avses i 4 § ska den som utövar verksamheten underrätta länsstyrelsen, Polismyndigheten och kommunen om utsläppet kräver särskilda åtgärder till skydd för allmänheten. Underrättelse ska också lämnas om det finns överhängande fara för ett sådant utsläpp. Lag (2014:688) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 530.7, "x1": 517.8, "y1": 659.6, "innehåll": "3 kap. Kommunens skyldigheter Förebyggande verksamhet 1 § För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 664.7, "x1": 484.4, "y1": 704.6, "innehåll": "Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 509.9, "y1": 749.6, "innehåll": "2 § En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 754.0, "x1": 489.8, "y1": 811.1, "innehåll": "3 § En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska kommunen ange 1. målen för verksamheten, 2. de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser, och 3. hur verksamheten är ordnad och hur den planeras."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 488.4, "y1": 155.3, "innehåll": "Innan kommunen antar ett handlingsprogram eller beslutar om betydande förändringar i programmet ska den samråda med de myndigheter som särskilt berörs av förändringarna. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 519.2, "y1": 234.1, "innehåll": "4 § En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 521.9, "y1": 295.7, "innehåll": "Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 300.0, "x1": 519.1, "y1": 390.9, "innehåll": "Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 520.5, "y1": 463.7, "innehåll": "5 § Den som utför sotning eller brandskyddskontroll enligt 4 § har rätt att få tillträde till den anläggning som berörs och att få nödvändiga upplysningar och handlingar. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 468.8, "x1": 438.4, "y1": 508.8, "innehåll": "6 § En kommun får föreskriva att avgift skall betalas för sotning och brandskyddskontroll enligt 4 §."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 513.1, "x1": 517.2, "y1": 587.5, "innehåll": "Kommunen får ge den som enligt 4 § tredje stycket utför brandskyddskontroll utan att vara tjänsteman hos kommunen befogenhet att på kommunens vägnar meddela nödvändiga förelägganden och förbud enligt 5 kap. 2 § andra stycket. Ett sådant föreläggande eller förbud får inte förenas med vite."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 591.3, "x1": 512.5, "y1": 654.3, "innehåll": "Räddningstjänst 7 § En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap. 1-6 §§."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 484.4, "y1": 699.3, "innehåll": "Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 704.5, "x1": 522.5, "y1": 811.9, "innehåll": "8 § En kommun ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska kommunen ange 1. målen för verksamheten, 2. de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser, och 3. förmågan att a) genomföra räddningsinsatser för varje typ av sådan olycka, b) genomföra flera samtidiga räddningsinsatser, c) genomföra omfattande räddningsinsatser, och d) utöva ledning i räddningstjänsten."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 504.5, "y1": 155.3, "innehåll": "Kommunen ska i programmet ange vilka resurser som finns för att upprätthålla förmågan. Förmågan ska redovisas för förhållandena såväl i fred som under höjd beredskap."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 488.4, "y1": 234.1, "innehåll": "Innan kommunen antar ett handlingsprogram eller beslutar om betydande förändringar i programmet ska den samråda med de myndigheter som särskilt berörs av förändringarna. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 237.9, "x1": 491.2, "y1": 284.4, "innehåll": "Inledande av räddningsinsats 8 a § Räddningschefen beslutar om huruvida en räddningsinsats ska inledas."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 289.5, "x1": 507.8, "y1": 329.4, "innehåll": "Om en räddningsinsats ska inledas ska räddningschefen utse en räddningsledare som leder insatsen. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 333.9, "x1": 523.8, "y1": 447.2, "innehåll": "Efterföljande åtgärder 9 § En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 452.3, "x1": 517.8, "y1": 508.8, "innehåll": "Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckor men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 513.9, "x1": 517.8, "y1": 598.8, "innehåll": "Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. 10 § När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 603.2, "x1": 485.1, "y1": 643.8, "innehåll": "Den som utför en sådan undersökning har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 495.8, "y1": 688.8, "innehåll": "Efter avslutad undersökning ska kommunen skicka en undersökningsrapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 693.2, "x1": 521.8, "y1": 733.1, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad undersökningsrapporten ska innehålla. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 737.6, "x1": 477.2, "y1": 800.6, "innehåll": "Organisation 11 § En kommuns uppgifter enligt denna lag skall fullgöras av en eller flera nämnder."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 47.9, "x1": 505.2, "y1": 88.6, "innehåll": "13 § Uppdrag att besluta på en kommuns vägnar får inte omfatta förelägganden eller förbud vid vite eller verkställande av åtgärd på den försumliges bekostnad."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 92.9, "x1": 513.8, "y1": 150.1, "innehåll": "14 § Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser samt utöva tillsyn skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 154.4, "x1": 524.5, "y1": 228.9, "innehåll": "15 § Den personal som ingår i en kommuns organisation för räddningstjänst ska vara anställd i egen eller annan kommun eller i ett kommunalförbund. Kommunen får överlåta åt någon annan att vidta inledande begränsade åtgärder vid räddningsinsatser eller vidta räddningsinsatser som kräver särskild kompetens."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 463.1, "y1": 273.1, "innehåll": "I organisationen för räddningstjänst kan också ett räddningsvärn ingå. Ett räddningsvärn består av personal som uttagits med tjänsteplikt."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 513.0, "y1": 368.4, "innehåll": "Om en särskild enhet för insatser har organiserats vid en anläggning i kommunen, får kommunen träffa avtal med ägaren eller nyttjanderättshavaren till anläggningen om att enheten ska ingå i kommunens organisation för räddningstjänst. En sådan enhets räddningsinsatser är att anse som kommunal räddningstjänst enligt denna lag också när insatserna görs inom den egna anläggningen. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 372.9, "x1": 518.5, "y1": 436.0, "innehåll": "Ledning 16 § I en kommun ska det finnas en räddningschef. Räddningschefen ska ansvara för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 441.1, "x1": 509.2, "y1": 497.5, "innehåll": "Räddningschefen får uppdra åt någon som är behörig att vara räddningsledare att fatta beslut som enligt denna lag ska fattas av räddningschefen eller räddningsledaren."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 518.6, "y1": 559.8, "innehåll": "Om inte något annat anges i uppdraget får den som har fått ett sådant uppdrag i sin tur uppdra åt någon annan som är behörig att vara räddningsledare att fatta beslut enligt denna lag."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 517.9, "y1": 621.3, "innehåll": "Ett uppdrag enligt andra och tredje styckena får endast ges till den som är anställd i en kommun eller ett kommunalförbund. Beslut om att ge ett uppdrag ska dokumenteras skriftligt. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 625.7, "x1": 503.8, "y1": 716.6, "innehåll": "16 a § Om en räddningsinsats berör mer än en kommuns område ska räddningsledarna i de berörda kommunerna besluta vilken kommun som ska ansvara för ledning av räddningsinsatsen. Om räddningsledarna inte kan komma överens ska beslutet fattas av den eller de länsstyrelser som berörs. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 721.0, "x1": 515.8, "y1": 794.6, "innehåll": "16 b § Kommunen ska ha ett ledningssystem för räddningstjänsten, där en övergripande ledning ständigt ska upprätthållas. Om flera kommuner samverkar för att åstadkomma en övergripande ledning ska den utövas gemensamt för kommunerna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommunens ledningssystem och om märkning av personalens arbetskläder, fordon och annan utrustning. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 170.4, "x1": 516.5, "y1": 317.4, "innehåll": "Fjällräddningstjänst 1 § I fjällområden skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ansvara för den räddningstjänst som innefattar att 1. efterforska och rädda den som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för dennes liv eller allvarlig risk för dennes hälsa, 2. rädda den som råkat ut för en olycka eller drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan hjälp."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 321.9, "x1": 505.6, "y1": 418.7, "innehåll": "Flygräddningstjänst 2 § Vid flyghaverier inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall den myndighet som regeringen bestämmer ansvara för räddningstjänst. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 423.1, "x1": 515.2, "y1": 480.2, "innehåll": "Myndigheten skall också ansvara för de insatser mot skador som behövs, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken, samt ansvara för efterforskning av luftfartyg som saknas."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 484.0, "x1": 517.1, "y1": 598.0, "innehåll": "Sjöräddningstjänst 3 § Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall den myndighet som regeringen bestämmer ansvara för efterforskning och räddning av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd och för sjuktransporter från fartyg. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 602.5, "x1": 509.8, "y1": 699.3, "innehåll": "Efterforskning av försvunna personer i andra fall 4 § I andra fall än som avses i 1-3 §§ skall den eller de myndigheter som regeringen bestämmer efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 703.1, "x1": 510.5, "y1": 817.1, "innehåll": "Miljöräddningstjänst till sjöss 5 § Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall den myndighet som regeringen bestämmer ansvara för räddningstjänst, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller det föreligger en överhängande fara för detta. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 487.0, "y1": 116.3, "innehåll": "Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen 6 § Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger skall den myndighet som regeringen bestämmer ansvara för räddningstjänst."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 121.4, "x1": 519.1, "y1": 177.9, "innehåll": "I 10 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet finns bestämmelser om skyldighet för innehavare av kärnteknisk anläggning att vidta de åtgärder som behövs för att upprätthålla säkerheten vid anläggningen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 182.4, "x1": 523.8, "y1": 296.4, "innehåll": "Efterföljande åtgärder 7 § En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som berörts av räddningsinsatsen om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 300.8, "x1": 517.8, "y1": 385.7, "innehåll": "Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckor men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 390.8, "x1": 513.2, "y1": 430.7, "innehåll": "8 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall ansvara för saneringen efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 435.1, "x1": 498.5, "y1": 492.2, "innehåll": "För sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen i andra fall än som sägs i första stycket skall den statliga myndighet ansvara som regeringen föreskriver eller i särskilda fall beslutar."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 496.6, "x1": 523.2, "y1": 604.0, "innehåll": "Med sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen avses sådana åtgärder som staten skall vidta för att göra det möjligt att åter använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats genom utsläpp av radioaktiva ämnen. Staten är skyldig att vidta sådana åtgärder endast i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 608.5, "x1": 523.9, "y1": 655.1, "innehåll": "Ledning 9 § Räddningsledaren utses av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 519.2, "y1": 750.4, "innehåll": "10 § Regeringen får föreskriva eller i särskilda fall besluta att en läns-styrelse eller en annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner som berörs av en räddningsinsats, om insatsen är särskilt omfattande eller det finns andra synnerliga skäl. Om en myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av myndigheten."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 754.7, "x1": 510.5, "y1": 811.9, "innehåll": "I fråga om sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning får regeringen föreskriva eller i särskilda fall besluta att en länsstyrelse ska ta över ansvaret för saneringen inom flera län eller att någon annan statlig myndighet ska ta över ansvaret inom ett eller flera län. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 75.9, "x1": 519.8, "y1": 148.6, "innehåll": "5 kap. Tillsyn 1 § Kommunen ska ha tillsyn över att enskilda följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 153.0, "x1": 521.8, "y1": 193.6, "innehåll": "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen ska planeras och utföras. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 198.0, "x1": 510.5, "y1": 271.7, "innehåll": "1 a § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Länsstyrelserna ska på begäran lämna information om lokala och regionala förhållanden. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 276.8, "x1": 476.4, "y1": 316.7, "innehåll": "1 b § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha tillsyn över statlig räddningstjänst."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 321.0, "x1": 519.8, "y1": 395.5, "innehåll": "Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i andra fall ha tillsyn över att statliga myndigheter följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 399.8, "x1": 521.9, "y1": 457.0, "innehåll": "2 § Kommunen har rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar för tillsyn. Kommunen har också rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 461.3, "x1": 510.5, "y1": 502.0, "innehåll": "Kommunen får meddela de förelägganden som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 506.4, "x1": 519.8, "y1": 563.5, "innehåll": "Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som denne är skyldig att vidta enligt kommunens föreläggande, får kommunen vidta åtgärden på dennes bekostnad. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 567.9, "x1": 489.8, "y1": 608.6, "innehåll": "2 a § Statliga tillsynsmyndigheter har rätt att av den som tillsynen avser få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 612.9, "x1": 511.8, "y1": 670.1, "innehåll": "Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förelägga kommunen att åtgärda bristerna. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 674.4, "x1": 510.5, "y1": 759.4, "innehåll": "3 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillsynen. 4 § Kommunen får föreskriva att en avgift ska betalas för tillsyn som föranletts av bestämmelserna i 2 kap. 2 §. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 485.1, "y1": 64.4, "innehåll": "6 kap. Särskilda skyldigheter för enskilda, kommuner och statliga myndigheter"}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 69.8, "x1": 500.5, "y1": 177.9, "innehåll": "Tjänsteplikt 1 § När det behövs, är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av räddningsledaren."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 182.2, "x1": 522.3, "y1": 256.6, "innehåll": "Bland dem som är tjänstepliktiga enligt första stycket och som är bosatta i kommunen får en nämnd som avses i 3 kap. 11 § ta ut lämpliga personer för att ingå i kommunens räddningsvärn. I första hand skall frivilliga tas ut. Den som tagits ut är skyldig att delta i övning med räddningsvärnet under högst tjugo timmar årligen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 260.4, "x1": 521.7, "y1": 475.0, "innehåll": "Ingrepp i annans rätt 2 § Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt. Sådana ingrepp får också göras av en nämnd som avses i 3 kap. 11 § eller, i fråga om statlig räddningstjänst, av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten. Om länsstyrelsen eller annan statlig myndighet i enlighet med vad som sägs i 4 kap. 10 § första stycket har tagit över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten, får ingrepp göras av den myndigheten i stället för av den kommunala nämnden."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 479.3, "x1": 513.9, "y1": 553.8, "innehåll": "Vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen får, under de förutsättningar som anges i första stycket eller om det är nödvändigt för att göra det möjligt att åter använda den förorenade egendomen, den myndighet som ansvarar för saneringen göra sådana ingrepp i annans rätt som anges i första stycket."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 520.5, "y1": 615.3, "innehåll": "Förbud eller föreläggande som avses i 7 kap. 5 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg får meddelas med stöd av denna paragraf bara om Transportstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Lag (2009:1361) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 497.2, "y1": 643.0, "innehåll": "3 § Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs vid ingrepp enligt 2 §."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 648.2, "x1": 524.5, "y1": 704.6, "innehåll": "4 § Den som med stöd av 2 § har beslutat om avspärrning eller utrymning, skall i skälig omfattning hjälpa till med att ordna uppehälle för dem som till följd av åtgärden är i behov av det."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 513.2, "y1": 766.9, "innehåll": "5 § Anordning som varaktigt behövs för räddningstjänsten får placeras på annans mark eller byggnad, om det inte medför inverkan av någon betydelse på markens eller byggnadens användningssätt."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.3, "y1": 77.3, "innehåll": "Beslut om åtgärd enligt första stycket meddelas av en nämnd som avses i 3 kap. 11 § eller, i fråga om statlig räddningstjänst, av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 522.9, "y1": 161.3, "innehåll": "Redovisning av beslut om tjänsteplikt och om ingrepp i annans rätt 6 § Den som med stöd av 1 eller 2 § har beslutat om tjänsteplikt eller ingrepp i annans rätt skall redovisa beslutet i skriftlig form. Av beslutet skall framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 165.1, "x1": 519.1, "y1": 208.2, "innehåll": "Skyldighet att medverka i räddningstjänst eller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen"}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 206.2, "x1": 524.5, "y1": 313.7, "innehåll": "7 § En statlig myndighet eller en kommun är skyldig att med personal och egendom delta i en räddningsinsats på anmodan av räddningsledaren och vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen på anmodan av den myndighet som ansvarar för saneringen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om myndigheten eller kommunen har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar dess vanliga verksamhet."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 318.0, "x1": 474.5, "y1": 392.4, "innehåll": "8 § Statliga myndigheter, kommuner och enskilda skall på begäran av en myndighet som ansvarar för räddningstjänst eller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen lämna upplysningar om personal och egendom som kan användas i räddningstjänsten eller vid saneringen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 396.8, "x1": 522.5, "y1": 470.5, "innehåll": "8 a § Om det vid omfattande kommunala räddningsinsatser finns ett konkurrerande behov av förstärkningsresurser får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, på begäran av en eller flera räddningschefer, prioritera och fördela tillgängliga resurser."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 474.8, "x1": 511.8, "y1": 565.8, "innehåll": "Myndigheten får begära att statliga myndigheter och kommuner ska lämna upplysningar om vilka resurser de har tillgängliga och att de ska delta i räddningsinsatsen med dessa. En statlig myndighet eller en kommun är skyldig att delta endast om det inte allvarligt hindrar myndighetens eller kommunens vanliga verksamhet. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 570.1, "x1": 512.5, "y1": 627.3, "innehåll": "9 § Kommunerna är skyldiga att delta i planeringen av räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar och att medverka vid övningar i sådan räddningstjänst."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 632.4, "x1": 507.2, "y1": 672.3, "innehåll": "Kommunerna är även skyldiga att medverka i planering och övningar för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 676.1, "x1": 508.5, "y1": 739.9, "innehåll": "Alarmering 10 § Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för räddningstjänst ska se till att det finns anordningar för alarmering av räddningsorganen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 744.2, "x1": 506.5, "y1": 784.9, "innehåll": "När ett räddningsorgan gör en räddningsinsats ska Polismyndigheten underrättas om insatsen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 512.9, "y1": 93.8, "innehåll": "Om effekterna av en olycka kan kräva särskilda åtgärder till skydd för befolkningen eller miljön i ett annat land än Sverige, ska det räddningsorgan som gör räddningsinsatsen omedelbart underrätta berörd myndighet i det andra landet. Lag (2014:688) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 126.2, "x1": 490.5, "y1": 221.4, "innehåll": "7 kap. Bestämmelser om ersättning Ersättning till kommun 1 § Om en kommun har medverkat i en annan kommuns räddningstjänst, har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 226.5, "x1": 513.8, "y1": 282.9, "innehåll": "Om en kommun har medverkat i statlig räddningstjänst eller vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid övningar i sådan räddningstjänst eller sådan sanering, har kommunen rätt till skälig ersättning av staten."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 288.0, "x1": 521.2, "y1": 395.4, "innehåll": "2 § När utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen föranleder insatser i kommunal räddningstjänst, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger ett av regeringen fastställt belopp, om utflödet har skett utanför Sveriges sjöterritorium eller inom den del av sjöterritoriet där räddningsinsatser skall göras enligt 4 kap. 5 § eller inom Göta älv, Trollhätte kanal eller Södertälje kanal."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 399.8, "x1": 509.2, "y1": 457.0, "innehåll": "Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant utflöde som avses i första stycket, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av saneringskostnaderna som överstiger ett av regeringen fastställt belopp."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 461.3, "x1": 515.8, "y1": 552.3, "innehåll": "3 § Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger en självrisk. En förutsättning för rätt till ersättning är att kostnaderna är direkt hänförliga till räddningsinsatsen. Självrisken beräknas enligt grunder som regeringen fastställer."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 556.0, "x1": 521.8, "y1": 703.8, "innehåll": "Ersättning till enskilda 4 § Den som på grund av tjänsteplikt eller frivilligt med räddningsledarens samtycke har medverkat i räddningstjänst enligt denna lag eller i övning i sådan tjänst har rätt till skälig ersättning för kostnader för resa och uppehälle samt för arbete och tidsspillan enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Rätten till ersättning omfattar också skada på kläder och andra personliga tillhörigheter."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 708.2, "x1": 517.2, "y1": 765.4, "innehåll": "Första stycket gäller inte den som har fått ersättning av någon annan eller på grund av tjänst eller annars genom avtal har rätt till ersättning för medverkan i räddningstjänst."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 517.1, "y1": 93.8, "innehåll": "5 § I 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken och i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. finns bestämmelser om ersättning vid personskada till den som har medverkat i räddningstjänst enligt denna lag eller i övning i sådan tjänst. Lag (2010:1289) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 519.8, "y1": 189.1, "innehåll": "6 § Om utrustning för räddningstjänst eller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen har tillhandahållits frivilligt eller tagits i anspråk med stöd av 6 kap. 2 §, har ägaren eller nyttjanderättshavaren rätt till ersättning för skada på eller försämring av egendomen, förlorad avkastning eller nytta av egendomen och kostnad med anledning av att egendomen har tillhandahållits."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 509.8, "y1": 300.9, "innehåll": "Första stycket gäller inte den som har fått ersättning av någon annan eller som på grund av tjänst eller annars genom avtal har rätt till ersättning för att tillhandahålla egendom för räddningstjänst eller för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Det gäller inte heller den som har tillhandahållit egendom för räddningstjänst, om räddningsinsatsen har avsett att hindra eller begränsa skada på dennes egendom eller har föranletts av olycka i dennes verksamhet."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 306.0, "x1": 511.9, "y1": 345.9, "innehåll": "7 § Om egendom tas i anspråk genom en åtgärd enligt 6 kap. 5 §, är ägaren eller nyttjanderättshavaren berättigad till ersättning för förlorad avkastning eller nytta."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 516.5, "y1": 441.2, "innehåll": "8 § Frågor om ersättning enligt 4, 6 och 7 §§ prövas i fråga om kommunal räddningstjänst eller övning i sådan tjänst av en kommunal nämnd som avses i 3 kap. 11 § och som ansvarar för räddningstjänsten eller, i fråga om statlig räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, av den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten eller saneringen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 517.9, "y1": 486.2, "innehåll": "Ersättningen skall betalas av kommunen eller, i fråga om statlig räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, av staten."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 518.6, "x1": 518.5, "y1": 625.1, "innehåll": "8 kap. Räddningstjänst under höjd beredskap 1 § När den totalförsvarspliktiga personal som är inskriven för civilplikt vid en kommunal organisation för räddningstjänst inkallats för tjänstgöring enligt 4 kap. 7 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ingår även denna personal i kommunens organisation för räddningstjänst."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 629.4, "x1": 520.5, "y1": 770.6, "innehåll": "2 § I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig skall kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, ansvara för 1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, 2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel, 3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullgöras."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Personal inom kommunens organisation för räddningstjänst skall under samma tid delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 514.3, "y1": 138.8, "innehåll": "Vad som gäller vid kommunal räddningstjänst skall gälla även när personalen inom kommunens organisation för räddningstjänst utför uppgifter enligt första och andra styckena."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 523.8, "y1": 250.6, "innehåll": "3 § är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela sådana föreskrifter som avviker från denna lag om det är av betydelse för totalförsvaret eller om det behövs för räddningstjänsten eller för att sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen skall kunna genomföras."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 515.2, "y1": 312.2, "innehåll": "4 § Under höjd beredskap får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att personal inom en kommuns organisation för räddningstjänst får tas i anspråk för uppgifter som inte rör den egna kommunen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 476.4, "y1": 357.2, "innehåll": "Om personal har tagits i anspråk enligt första stycket, har kommunen rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 389.6, "x1": 517.1, "y1": 496.0, "innehåll": "9 kap. Utländskt bistånd 1 § Regeringen, en kommun eller en statlig myndighet som ansvarar för räddningstjänst får i den utsträckning som följer av överenskommelser som Sverige ingått med Danmark, Finland, Island eller Norge begära bistånd från eller lämna bistånd till utländska myndigheter vid räddningsinsatser."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 500.4, "x1": 507.8, "y1": 557.5, "innehåll": "I andra fall får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer begära eller lämna internationellt bistånd vid räddningsinsatser enligt internationella överenskommelser som Sverige ingått."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 562.6, "x1": 512.5, "y1": 652.8, "innehåll": "2 § Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet medverkar i en räddningsinsats i Sverige på begäran av regeringen, en kommun eller en statlig myndighet enligt 1 § skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med räddningsinsatsen för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 657.2, "x1": 521.1, "y1": 731.6, "innehåll": "Staten skall även ersätta en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist i Sverige och som handlar för biståndsgivarens räkning för personskada och skada på utrustning eller materiel som används vid biståndsgivningen, om skadan uppkommit i Sverige i samband med räddningsinsatsen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 736.0, "x1": 519.9, "y1": 809.6, "innehåll": "3 § Staten får kräva tillbaka ersättning som betalats enligt 2 § första stycket av den som vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. För den som är att anse som arbetstagare ska dock ansvaret vara begränsat på det sätt som sägs i 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 77.3, "innehåll": "Särskilda bestämmelser om rätt till återkrav för ersättning som har betalats för radiologisk skada finns i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 524.5, "y1": 172.6, "innehåll": "Om utländskt bistånd har begärts av en kommun, får staten av denna kräva tillbaka vad staten har betalat enligt 2 § eller enligt åtagande i internationella överenskommelser om sådant bistånd i den mån kostnaden tillsammans med kommunens egna kostnader för räddningsinsatsen inte överstiger självrisken enligt 7 kap. 3 §. Lag (2010:1908) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 524.5, "y1": 284.4, "innehåll": "4 § Biståndspersonal från Danmark, Finland, Island eller Norge tjänstgör i samband med en räddningsinsats i Sverige i enlighet med de tjänstgöringsbestämmelser som gäller i det egna landet. även fordon, räddningsmateriel och annan utrustning från något av de nämnda länderna får utan särskilt tillstånd användas i samband med räddningsinsatser i enlighet med de bestämmelser som gäller i det egna landet."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 288.7, "x1": 519.8, "y1": 345.9, "innehåll": "Bestämmelser om immunitet och privilegier i vissa fall i samband med utländskt bistånd vid räddningsinsatser i enlighet med internationella överenskommelser finns i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 378.3, "x1": 517.9, "y1": 473.5, "innehåll": "10 kap. Bemyndiganden, ansvar och överklagande Bemyndiganden 1 § Regeringen får i de avseenden som behandlas i denna lag meddela ytterligare föreskrifter som rör skydd för liv och hälsa, miljö samt utbildning."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 478.6, "x1": 494.5, "y1": 518.5, "innehåll": "Regeringen får vidare meddela föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande förebyggande åtgärder mot brand."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 522.9, "x1": 508.5, "y1": 563.5, "innehåll": "Regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter enligt första och andra styckena."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 567.9, "x1": 498.4, "y1": 625.1, "innehåll": "2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att fysiska eller juridiska personer skall medverka vid övningar av betydelse för den räddningstjänst som skall bedrivas under höjd beredskap. Lag (2006:547) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 628.8, "x1": 523.2, "y1": 810.4, "innehåll": "Ansvar 3 § Till böter skall den dömas som 1. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbud mot eldning utomhus som har meddelats med stöd av 1 § andra stycket, 2. uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet att ge upplysningar eller lämna ut handlingar enligt 3 kap. 5 §, 5 kap. 2 § eller 6 kap. 8 §, 3. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift om förhållande av betydelse vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som följer av 3 kap. 5 §, 5 kap. 2 § eller 6 kap. 8 §, 4. uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör vad som åligger honom eller henne enligt 2 kap. 1 eller 5 §, 5. uppsåtligen eller av oaktsamhet, utan att ha giltigt skäl, låter bli att fullgöra den tjänsteplikt som han eller hon är skyldig att fullgöra enligt 6 kap. 1 §, 6. uppsåtligen hindrar eller försöker hindra en åtgärd som beslutats enligt 6 kap. 2 § eller annars utan giltig ursäkt åsidosätter en sådan åtgärd."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 501.1, "y1": 155.3, "innehåll": "I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Till ansvar enligt denna lag skall inte heller dömas, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt brottsbalken."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 514.5, "y1": 200.4, "innehåll": "Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud skall inte dömas till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 493.8, "y1": 267.9, "innehåll": "överklagande 4 § Ett beslut om fullgörande av tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 § eller om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 2 § gäller även om det överklagas."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 517.8, "y1": 312.9, "innehåll": "Om det finns särskilda skäl, får en tillsynsmyndighet bestämma att dess beslut skall gälla även om det överklagas."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 317.3, "x1": 507.2, "y1": 424.7, "innehåll": "5 § Ett beslut av en räddningsledare eller av den som har fått i uppdrag att fatta beslut enligt 3 kap. 16 § om fullgörande av tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 § eller om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 2 § får överklagas till länsstyrelsen. I övrigt får räddningschefens eller räddningsledarens beslut enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen inte överklagas. Detsamma gäller övriga beslut av den som fått i uppdrag att fatta beslut enligt 3 kap. 16 §."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 429.8, "x1": 516.5, "y1": 486.2, "innehåll": "Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får, om det har fattats av en kommunal nämnd eller av någon som handlat på en kommuns vägnar, överklagas till länsstyrelsen."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 491.3, "x1": 520.5, "y1": 514.8, "innehåll": "Länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 505.1, "y1": 592.8, "innehåll": "6 § En statlig tillsynsmyndighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en statlig myndighets beslut enligt 6 kap. 2 och 5 §§ eller 7 kap. Beslut av en statlig myndighet enligt 7 kap. 1 § får dock inte överklagas."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 513.2, "y1": 654.3, "innehåll": "Om en kommun överklagar ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller 7 kap. 2 eller 3 §, ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Lag (2020:882) ."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.7, "y0": 659.4, "x1": 497.1, "y1": 727.9, "innehåll": "7 § Beslut enligt 8 kap. 4 § får inte överklagas. 8 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag."}
{"titel": "Lag om skydd mot olyckor 2003 778", "filnamn": "lag-om-skydd-mot-olyckor-2003_778.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 528.5, "y1": 482.5, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2003:778 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 då räddningstjänstlagen (1986:1102) skall upphöra att gälla. Dock skall 3 kap. 10 § träda i kraft först den 1 juli 2004. 2. I fråga om överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 3. Ett förbud eller ett föreläggande enligt äldre bestämmelser skall anses som ett förbud eller ett föreläggande enligt denna lag. 4. En redogörelse enligt 2 kap. 3 § skall ha upprättats och lämnats in till kommunen senast den 1 januari 2005. Bestämmelserna om brandsyn i räddningstjänstlagen skall gälla fram till dess att redogörelsen lämnats in till kommunen. 5. En kommun skall senast den 1 januari 2005 ha antagit handlingsprogram enligt 3 kap. 3 och 8 §§. Till dess handlingsprogrammen har antagits skall den kommunala räddningstjänstplanen gälla. 6. När det i 15 § atomansvarighetslagen (1968:45) hänvisas till räddningstjänstlagen (1986:1102) skall hänvisningen i stället avse lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 2020:882 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. En kommun behöver inte anta handlingsprogram enligt 3 kap. 3 och 8 §§ i den nya lydelsen förrän den 1 januari 2022. Till dess att nya handlingsprogram har antagits gäller äldre handlingsprogram. 3. En kommun behöver inte uppfylla kraven i den nya 3 kap. 16 b § första stycket förrän den 1 januari 2022."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 1, "x0": 64.8, "y0": 667.7, "x1": 512.5, "y1": 741.4, "innehåll": "2 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar om behovet av skyddsrum och inom vilka områden inom landets kommuner som skyddsrummen ska vara belägna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska föra register över samtliga skyddsrum som finns och planeras. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 471.8, "y1": 92.3, "innehåll": "2 kap. Utformning och placering av skyddsrum 1 § Antalet platser i skyddsrummen ska beräknas med hänsyn till befolkningsutvecklingen inom de områden där skyddsrummen ska byggas."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 97.4, "x1": 520.5, "y1": 137.3, "innehåll": "Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska verka för att skyddsrummen ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 141.7, "x1": 521.1, "y1": 215.4, "innehåll": "2 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela ytterligare föreskrifter eller i särskilda fall besluta om hur skyddsrum ska utformas, utrustas och underhållas samt inom vilken tid de ska kunna iordningsställas. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 247.8, "x1": 522.5, "y1": 354.2, "innehåll": "3 kap. Byggande och kontroll av skyddsrum 1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, i den omfattning staten ställer medel till förfogande, besluta om byggande av skyddsrum samt kontrollera att inrättade skyddsrum har avsedd skyddsförmåga och att skyltning har skett. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 359.3, "x1": 518.5, "y1": 449.5, "innehåll": "2 § Underrättelse enligt 3 kap. 3 § första stycket lagen (2006:545) om skyddsrum ska vara skriftlig. Den ska innehålla de uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver för att kunna bedöma behovet och lämpligheten av att bygga skyddsrum i byggnaden eller anläggningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska tillhandahålla blanketter för underrättelsen."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 454.6, "x1": 503.9, "y1": 528.3, "innehåll": "Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om undantag från underrättelseskyldigheten enligt 3 kap. 3 § första stycket lagen om skyddsrum. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 532.6, "x1": 510.5, "y1": 589.8, "innehåll": "3 § Ett beslut enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum skall innehålla en preliminär uppgift om den beräknade ersättningen till den som föreläggs att bygga skyddsrummet."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 594.1, "x1": 470.5, "y1": 634.8, "innehåll": "4 § När ett skyddsrum är färdigbyggt och innan ersättningen beslutas ska skyddsrummet besiktigas."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 639.2, "x1": 510.2, "y1": 712.8, "innehåll": "Besiktningen ska utföras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som därefter ska utfärda ett bevis om skyddsrummet uppfyller föreskrivna krav. Beviset ska innehålla vad som har framkommit vid besiktningen och ska överlämnas till ägaren av byggnaden eller anläggningen. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 528.5, "y1": 109.6, "innehåll": "4 kap. Fastighetsägares och nyttjanderättshavares skyldigheter 1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om underhåll av skyddsrum och den utrustning som hör till skyddsrummen. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 113.9, "x1": 509.2, "y1": 171.1, "innehåll": "2 § Ett föreläggande enligt 4 kap. 2 § lagen (2006:545) om skyddsrum skall innehålla en preliminär uppgift om den ersättning av staten som avses i 6 kap. 2 § samma lag."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 175.5, "x1": 521.2, "y1": 266.4, "innehåll": "3 § När åtgärder enligt 4 kap. 2 § lagen (2006:545) om skyddsrum har slutförts och innan ersättningen beslutas ska skyddsrummet besiktigas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om skyddsrummet då uppfyller förelagda krav, ska myndigheten utfärda ett bevis om detta. Beviset ska lämnas till ägaren av byggnaden eller anläggningen. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 270.7, "x1": 520.5, "y1": 327.9, "innehåll": "4 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om skyldigheten att bereda plats åt civilbefolkningen i skyddsrum enligt 4 kap. 3 § lagen (2006:545) om skyddsrum. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 332.3, "x1": 521.2, "y1": 372.9, "innehåll": "5 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om skyltning enligt 4 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 404.6, "x1": 518.5, "y1": 511.0, "innehåll": "5 kap. Avveckling av skyddsrum 1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får besluta att ett redan inrättat utrymme inte längre ska vara skyddsrum, om det finns särskilda skäl. ägaren av byggnaden eller anläggningen ska underrättas om beslutet. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 543.4, "x1": 521.2, "y1": 633.3, "innehåll": "6 kap. Ersättning 1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av 6 kap. lagen (2006:545) om skyddsrum. Förordning (2008:1021)."}
{"titel": "Förordning om skyddsrum 2006 638", "filnamn": "forordning-om-skyddsrum-2006_638.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 665.0, "x1": 483.3, "y1": 793.9, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2006:638 1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2006. 2. Genom förordningen upphävs: - Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 1995:2) om tidskoefficient vid beräkning av ersättning för skyddsrumskostnader, - Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 1997:1) om ersättning för besiktning av skyddsrum som byggts enligt 6 kap. 11 § lagen (1994:1720) om civilt försvar. Föreskrifterna gäller dock för besiktningar som genomförts före den 1 september 2006. 3. I fråga om ersättning som bestämts före ikraftträdandet av denna förordning gäller ersättningsbestämmelserna i 6 kap. i den upphävda förordningen (1995:128) om civilt försvar."}
{"titel": "FHM - Rå̊d om ventilation", "filnamn": "fhm-rad-om-ventilation.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 46.0, "y0": 198.2, "x1": 350.8, "y1": 265.2, "innehåll": "I dessa allmänna råd ges rekommendationer för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 22 § miljöbalken (1998:808) vad gäller ventilation och luftkvali- tet i bostäder och lokaler för allmänna ändamål. Dessa allmänna råd gäller för bostäder och lokaler för allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt."}
{"titel": "FHM - Rå̊d om ventilation", "filnamn": "fhm-rad-om-ventilation.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 3, "x0": 46.0, "y0": 272.9, "x1": 350.9, "y1": 601.5, "innehåll": "Olägenhet för människors hälsa: Vid bedömningen av om bristande luftkvalitet i bostäder och lokaler för all- männa ändamål innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § mil- jöbalken bör följande riktvärden vara vägledande. I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter luft per sekund per kvadratmeter (l/s per m 2 ) golvarea eller 4 l/s per per- son. I skolor och lokaler för barnomsorg bör uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per person vid stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea bör göras så att hänsyn också tas till föroreningar från andra källor än människor. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger 1 000 parts per million (ppm), bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande. I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor vistas stadig- varande, bör skillnaden i absolut luftfuktighet mellan ute och inne under vin- terförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m 3 . Ytterligare indikatorer på att luftkvaliteten kan vara bristfällig och att ven- tilationen inte fungerar tillfredsställande är om – tilluften är förorenad, – det ofta förekommer lukt från en annan plats än den egna bostaden eller lokalen, t.ex. matos eller andra påtagliga eller besvärande lukter, – luften i bostaden eller lokalen strömmar från rum med lägre krav på luft- kvalitet till rum med högre krav, t.ex. från kök eller badrum till sovrum, och – rummen är oventilerade eller det saknas överluftsdon mellan rum där män- niskor vistas stadigvarande."}
{"titel": "FHM - Rå̊d om ventilation", "filnamn": "fhm-rad-om-ventilation.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 116.0, "y0": 26.2, "x1": 420.8, "y1": 128.6, "innehåll": "Vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger bör en helhetsbedömning göras av byggnadernas eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten. I skolor, lokaler för barnomsorg och lokaler för allmänna ändamål är det betydelsefullt att hänsyn tas till antalet personer som vistas i lokalen, användningssättet, vistelsens längd, vädringsmöjligheter och rutinerna för vädring. Bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger inbegriper i de enskilda fallen att hänsyn även tas till känsliga personer."}
{"titel": "FHM - Rå̊d om ventilation", "filnamn": "fhm-rad-om-ventilation.pdf", "område": "Regelverk, föreskrifter och allmänna råd", "sida": 4, "x0": 116.0, "y0": 136.4, "x1": 421.0, "y1": 476.6, "innehåll": "Undersökningar: Om det bedöms föreligga olägenhet för människors hälsa på grund av bristfäl- lig luftkvalitet, kan åtgärder eller ytterligare undersökningar krävas med stöd av miljöbalken även om ventilationssystemet är godkänt enligt plan- och byggförordningen (2011:338). Om det finns skäl att anta att olägenhet för människors hälsa föreligger, kan tillsynsmyndigheten ställa krav på att åtgärder vidtas enligt 26 kap. 9 § miljö- balken eller att undersökningar görs enligt 26 kap. 22 § miljöbalken. Ventilationen bör också undersökas om andra brister i inomhusmiljön kon- stateras eller befaras, t.ex. – vid konstaterade höga radongashalter eller där höga radongashalter kan antas förekomma, – vid misstänkta eller konstaterade förhöjda halter av formaldehyd eller andra hälsofarliga kemiska ämnen inomhus, – vid sådana misstänkta eller konstaterade skador på golv som kan antas bidra till att hälsofarliga ämnen avges till inomhusluften, – vid svårdefinierad lukt, – vid mikrobiell växt, speciellt på invändiga ytor, där orsaken misstänks vara hög luftfuktighet och där den inte orsakats av en uppenbar vatten- skada, – vid omfattande kondensbildning på fönsters insida vid en utetemperatur av ca –5° C, – vid konstaterad allergi mot husdammskvalster, – vid utredningar i byggnader där människor uppger byggnadsrelaterade hälsobesvär, eller – vid inträffade fall av t.ex. legionärssjuka och luftfuktarfeber; en kontroll av ventilationssystemet bör framför allt inriktas på att finna möjliga till- växtplatser för mikroorganismer i systemet eller i närheten av luftintaget."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 484.5, "y1": 127.6, "innehåll": "6. lov och anmälan m.m. (6 kap.), 7. kontrollplan, funktionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga (7 kap.), 8. tillsyn, vägledning och uppföljning (8 kap.), 9. byggsanktionsavgifter (9 kap.), och 10. bemyndiganden (10 kap.). Förordning (2022:1085)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 502.9, "y1": 172.6, "innehåll": "2 § Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse som i plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 507.2, "y1": 250.6, "innehåll": "3 § Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 517.2, "y1": 329.4, "innehåll": "Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 521.2, "y1": 402.2, "innehåll": "Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. 3 a § I denna förordning avses med"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 406.6, "x1": 523.8, "y1": 481.0, "innehåll": "energiprestanda: den mängd levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid ett normalt bruk av en byggnad, undantaget sådan energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras och används i byggnaden eller på dess tomt,"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 485.3, "x1": 521.1, "y1": 525.3, "innehåll": "klimatskärm: en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden när det gäller sådant som temperatur, ljud och fuktighet,"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 523.2, "y1": 733.1, "innehåll": "primärenergi: energi som inte har genomgått någon omvandling, och system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning: ett system som är driftskompatibelt med anslutna installationssystem och anordningar i byggnaden och omfattar alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som kan stödja en energieffektiv, ekonomisk och säker drift av byggnadens installationssystem genom automatisk styrning och genom att underlätta den manuella hanteringen av byggnadens installationssystem och som fortlöpande övervakar, registrerar, analyserar och gör det möjligt att anpassa energianvändningen samt fastställer riktmärken för energieffektivitet, upptäcker effektivitetsförluster, informerar om möjligheter till förbättrad energieffektivitet och möjliggör kommunikation. Förordning (2020:433)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 2, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 513.2, "y1": 811.1, "innehåll": "3 b § Med tillfälligt anläggningsboende avses i denna förordning en byggnad eller en del av en byggnad som under en begränsad tid används som en sådan förläggning som avses i 2 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2015:934)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.2, "y1": 77.3, "innehåll": "4 § Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 483.2, "y1": 155.3, "innehåll": "En vind ska anses vara en våning endast om 1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och 2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 521.8, "y1": 200.4, "innehåll": "En källare ska anses vara en våning endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 518.5, "y1": 345.9, "innehåll": "5 § Med motordrivna anordningar avses i denna förordning motordrivna 1. hissar med tillhörande säkerhetskomponenter och andra motordrivna anordningar som är avsedda för transport av personer eller gods, med undantag för sådana anordningar som avses i 2 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617), 2. portar, dörrar, galler, grindar och liknande anordningar som är avsedda för passage av personer eller av mark- eller spårbundna fordon, och 3. anordningar som är avsedda att ta hand om och forsla bort avfall från byggnader som har försetts med en sådan anordning."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 351.0, "x1": 497.1, "y1": 390.9, "innehåll": "Med motordrivna anordningar avses i denna förordning inte anordningar som är avsedda att användas endast yrkesmässigt av särskilt instruerad personal."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 395.3, "x1": 516.5, "y1": 670.8, "innehåll": "6 § Med tillsyn avses i denna förordning 1. tillsyn som utövas a) direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd, eller b) i enlighet med bestämmelserna om tillsyn över kommunala beslut och planförelägganden i 11 kap. 10-12, 15 och 16 §§ plan- och bygglagen (2010:900), eller 2. marknadskontroll enligt a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG, eller c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. Förordning (2021:691)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 675.9, "x1": 523.8, "y1": 766.1, "innehåll": "7 § Med sanktionsarea avses i denna förordning den area som i fråga om 1. en lov- eller anmälningspliktig åtgärd motsvarar brutto- eller öppenarean eller en kombination av dessa minskad med 15 kvadratmeter, eller 2. en markåtgärd motsvarar den area som åtgärden avser. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 3, "x0": 64.8, "y0": 771.2, "x1": 519.9, "y1": 811.1, "innehåll": "7 a § Vid tillämpning av 4 kap. 11-11 f §§, 9 kap. 25 § andra stycket och 10 kap. 26 § 3-5 avses med:"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.8, "y1": 446.4, "innehåll": "hiss: en lyftanordning som betjänar fasta stannplan och som har en lastbärare som styrs längs fasta gejder med en lutning större än 15 grader mot horisontalplanet, eller en lyftanordning som rör sig längs en fast rörelsebana trots att den inte är styrd längs fasta gejder, tillhandahållande på marknaden: leverans av säkerhetskomponenter till hissar för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt, utsläppande på marknaden: första gången en säkerhetskomponent till hissar tillhandahålls på marknaden, eller tillhandahållande av en hiss för användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt, installatör: fysisk eller juridisk person som åtar sig ansvaret för konstruktion, tillverkning, installation och utsläppande på marknaden av en hiss, tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller som låter konstruera eller tillverka en säkerhetskomponent till hissar och saluför denna produkt, i eget namn eller under eget varumärke, tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från installatören eller tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter, importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en säkerhetskomponent till hissar från tredjeland på unionsmarknaden, distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en säkerhetskomponent till hissar på marknaden, ekonomisk aktör: installatör, tillverkare, tillverkarens representant, importör och distributör,"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 451.5, "x1": 513.8, "y1": 625.7, "innehåll": "bedömning av överensstämmelse: process där det visas om de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som följer av föreskrifter meddelade med stöd av 10 kap. 15 § 3 för en hiss eller en säkerhetskomponent till hissar har uppfyllts, återkallelse av en hiss: åtgärd för att montera ner en hiss och forsla bort den under säkra former, återkallelse av en säkerhetskomponent till hissar: åtgärd för att dra tillbaka en säkerhetskomponent till hissar som redan har tillhandahållits en installatör eller en slutanvändare, tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en säkerhetskomponent till hissar i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden, och"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 630.8, "x1": 520.4, "y1": 704.5, "innehåll": "CE-märkning: märkning genom vilken installatören eller tillverkaren visar att hissen eller säkerhetskomponenten till hissar överensstämmer med de till-lämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE-märkning. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 708.9, "x1": 523.8, "y1": 766.1, "innehåll": "7 b § Med skylt avses i denna förordning en skylt, tavla, bildskärm, flagga, ljusprojektion eller liknande med syfte att förmedla reklam, information eller liknande. Förordning (2017:102)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 4, "x0": 64.8, "y0": 770.4, "x1": 453.2, "y1": 811.1, "innehåll": "8 § Med prisbasbelopp avses prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.8, "y1": 93.8, "innehåll": "9 § När det i beslut som meddelas med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) eller denna förordning eller i föreskrifter som meddelas med stöd av denna förordning används termer och uttryck som definieras i 3-7 §§, ska dessa ha samma betydelse som i denna förordning om inte annat är särskilt angivet."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 513.2, "y1": 172.6, "innehåll": "10 § Bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader och bestämmelser om beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader finns i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Förordning (2015:837)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 205.0, "x1": 522.6, "y1": 333.9, "innehåll": "2 kap. Planer och områdesbestämmelser Samordning av statens intressen 1 § Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 338.3, "x1": 521.8, "y1": 445.7, "innehåll": "Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta 1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller 2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 450.1, "x1": 511.8, "y1": 523.8, "innehåll": "2 § När ett förslag till en regionplan eller en översiktsplan ställs ut eller på annat sätt görs tillgängligt för granskning, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som kan väntas ha synpunkter i sådana frågor som länsstyrelsen ska ta ställning till i sitt granskningsyttrande."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 528.9, "x1": 506.5, "y1": 568.8, "innehåll": "2 a § När ett planeringsbesked begärs ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som berörs av de frågor som begäran avser. Förordning (2017:423)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 573.9, "x1": 519.2, "y1": 647.6, "innehåll": "3 § Om en statlig myndighet har synpunkter på ett planförslag under samrådet enligt 1 § eller på de frågor som en begäran om planeringsbesked avser efter underrättelse enligt 2 a §, ska myndigheten framföra synpunkterna till länsstyrelsen. Förordning (2017:423)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 651.9, "x1": 523.9, "y1": 709.1, "innehåll": "3 a § Om en detaljplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen så snart som möjligt underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 5, "x0": 64.8, "y0": 713.4, "x1": 479.1, "y1": 800.2, "innehåll": "4 § Om en regionplan eller översiktsplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som har haft synpunkter på planförslaget eller som särskilt berörs av beslutet. Förordning (2020:78). Samråd med annat land"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.5, "y1": 111.1, "innehåll": "4 a § Om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska länsstyrelsen underrätta Naturvårdsverket om detta. Underrättelseskyldigheten gäller också när en sådan plan antas, ändras eller upphävs, om den har varit föremål för samråd med ett annat land."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 514.5, "y1": 189.1, "innehåll": "Om samrådet avser en detaljplan, ska underrättelsen göras senast i samband med att kommunen samråder enligt 5 kap. 11 b § första stycket plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 193.6, "x1": 515.2, "y1": 408.2, "innehåll": "åtgärder som inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan 4 b § En åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om 1. åtgärden avser - ett industriområde, - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller - en campingplats, och 2. ytan på det område som berörs av den åtgärd som avses i 1 understiger 5 000 kvadratmeter."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 6, "x0": 64.8, "y0": 412.5, "x1": 517.8, "y1": 805.8, "innehåll": "Första stycket gäller inte i följande fall: 1. åtgärden strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. 2. åtgärden kan antas medföra olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. 3. åtgärden kan antas påtagligt skada a) ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, eller b) ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken. 4. åtgärden förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. 5. åtgärden skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv. 6. åtgärden har betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm. 7. åtgärden ska utföras i ett område som omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Dessutom ska åtgärden inte omfattas av en dispens från strandskyddet och det ska inte heller finnas skäl att anta att en sådan kommer att kunna ges. 8. Det område där åtgärden ska utföras a) är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 514.5, "y1": 127.6, "innehåll": "påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken, b) är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken, c) består av brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken, eller d) är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 517.2, "y1": 340.6, "innehåll": "4 c § En åtgärd som innebär att en sådan skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) antingen anläggs inom ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant byggnadsverk eller ändras, ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om 1. det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning i förhållande till de byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen, 2. åtgärden inte är en sådan som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 1-7, och 3. det område där åtgärden ska vidtas inte är ett sådant som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 8. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 345.0, "x1": 521.2, "y1": 452.4, "innehåll": "4 d § Trots det som föreskrivs i 4 b och 4 c §§ får byggnadsnämnden i enskilda fall besluta att en bedömning ska göras av om en sådan åtgärd som avses i 4 b § första stycket eller 4 c § kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ett sådant beslut får endast fattas om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 456.2, "x1": 512.5, "y1": 570.3, "innehåll": "Betydande miljöpåverkan 5 § När kommunen tar fram en detaljplan som medger att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som avses i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900), ska kommunen vid sin bedömning av om planen medför en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 574.6, "x1": 493.8, "y1": 649.1, "innehåll": "Om bedömningen avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska kommunen även ta hänsyn till resultatet av den bedömningen. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 652.8, "x1": 519.2, "y1": 733.1, "innehåll": "Planhandlingar 5 a § Detaljplaner och planbeskrivningar ska utformas så att uppgifterna i dem kan tillgängliggöras och behandlas digitalt. Förordning (2019:207)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 7, "x0": 64.8, "y0": 737.5, "x1": 505.8, "y1": 778.1, "innehåll": "5 b § Grundkartor ska utformas så att uppgifterna i dem kan tillgängliggöras och behandlas digitalt. Förordning (2019:207)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.6, "y1": 77.3, "innehåll": "5 c §  /Träder i kraft I:2023-04-01/ översiktsplaner och regionplaner ska utformas så att uppgifterna i dem kan tillgängliggöras och behandlas digitalt. Förordning (2023:50)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 524.6, "y1": 184.9, "innehåll": "6 § De handlingar som enligt 3 kap. 22 §, 5 kap. 32 eller 39 § eller 7 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900) ska skickas till Boverket, länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten ska vara lämpliga för arkivering. Förordning (2018:1872). Redovisning av planer"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 518.5, "y1": 284.4, "innehåll": "8 § Kommunen behöver inte skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen enligt 5 kap. 32 eller 39 § plan- och bygglagen (2010:900), om länsstyrelsen har rutiner för att ta del av handlingarna på annat sätt och därför beslutat att handlingarna inte behöver skickas."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 316.8, "x1": 524.5, "y1": 445.7, "innehåll": "3 kap. Krav på byggnadsverk Utformningskrav avseende lämplighet 1 § För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 450.8, "x1": 485.8, "y1": 490.7, "innehåll": "Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 495.1, "x1": 480.6, "y1": 535.8, "innehåll": "2 § Det som gäller för en byggnads lämplighet enligt 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 539.5, "x1": 523.9, "y1": 670.1, "innehåll": "Utformningskrav avseende form-, färg- och materialverkan 3 § Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för 1. andra anläggningar än byggnader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1 §, och 2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 8, "x0": 64.8, "y0": 675.2, "x1": 505.2, "y1": 795.0, "innehåll": "Första stycket gäller för sådana upplag, materialgårdar, tunnlar och bergrum som avses i 6 kap. 1 § 2 och 3 endast i den mån det behövs för att uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Förordning (2017:422). Utformningskrav avseende tillgänglighet och användbarhet"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 93.8, "innehåll": "4 § Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 521.9, "y1": 206.4, "innehåll": "Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 210.7, "x1": 515.9, "y1": 267.9, "innehåll": "5 § Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 509.2, "y1": 329.4, "innehåll": "Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 333.2, "x1": 490.5, "y1": 413.5, "innehåll": "Uppfyllandet av utformningskraven 6 § Det som sägs om uppfyllandet av kraven på utformning i 8 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av utformningskraven i 1-5 §§."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 418.0, "x1": 523.9, "y1": 598.8, "innehåll": "Egenskapskrav avseende bärförmåga, stadga och beständighet 7 § För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till 1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar, 2. oacceptabla större deformationer, 3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller 4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 9, "x0": 64.8, "y0": 602.5, "x1": 515.2, "y1": 783.4, "innehåll": "Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand 8 § För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att 1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, 4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och 5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 516.5, "y1": 251.4, "innehåll": "Egenskapskrav avseende skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö 9 § För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av 1. utsläpp av giftig gas, 2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften, 3. farlig strålning, 4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark, 5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller 6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 255.9, "x1": 516.5, "y1": 369.9, "innehåll": "Egenskapskrav avseende säkerhet vid användning 10 § För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 373.7, "x1": 524.5, "y1": 722.6, "innehåll": "Särskilda säkerhetskrav avseende redan uppförda byggnader 11 § För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska 1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket, 2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli 1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer, 3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden, 4. en hiss som är avsedd för persontransport alltid vara försedd med a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om hissen är installerad i en byggnad som huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om hissen är installerad i en byggnad som inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a, och 5. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 10, "x0": 64.8, "y0": 726.9, "x1": 509.6, "y1": 801.3, "innehåll": "12 § Kraven i 11 § 1-3 ska alltid vara uppfyllda genom att 1. en byggnad som avses i 11 § 1 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1960, 2. portar och anordningar som avses i 11 § 2 är utförda på det sätt som skäligen"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 503.6, "y1": 77.3, "innehåll": "kunde krävas av en ny port eller anordning den 1 juli 1974, och 3. en byggnad som avses i 11 § 3 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1977."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 515.6, "y1": 122.3, "innehåll": "Kravet i 11 § 5 ska uppfyllas senast när hissen genomgår en större ändring eller en väsentlig del i hissen byts ut."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 126.1, "x1": 523.2, "y1": 256.6, "innehåll": "Egenskapskrav avseende skydd mot buller 13 § För att uppfylla det krav på skydd mot buller som anges i 8 kap. 4 § första stycket 5 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 260.4, "x1": 522.5, "y1": 442.0, "innehåll": "Egenskapskrav avseende energihushållning och värmeisolering 14 § För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad 1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor (nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, 2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och 3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 446.3, "x1": 524.5, "y1": 531.3, "innehåll": "Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433). /Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 535.8, "x1": 471.8, "y1": 578.1, "innehåll": "Särskilda krav avseende system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i nya och redan uppförda byggnader"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 604.7, "x1": 522.3, "y1": 745.1, "innehåll": "15 §  /Träder i kraft I:2025-01-01/ För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska andra byggnader än bostadshus vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, om byggnadens 1. uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmningssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt, eller 2. luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditioneringssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 11, "x0": 64.8, "y0": 750.2, "x1": 524.5, "y1": 806.6, "innehåll": "Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet enligt första stycket ska annars alltid uppfyllas. Förordning (2020:274)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 499.2, "y1": 83.3, "innehåll": "Egenskapskrav avseende lämplighet för det avsedda ändamålet 16 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som behövs för att göra byggnadsverket lämpligt för sitt ändamål."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 87.7, "x1": 521.9, "y1": 177.9, "innehåll": "17 § För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 183.0, "x1": 485.8, "y1": 222.9, "innehåll": "Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 227.4, "x1": 523.9, "y1": 324.2, "innehåll": "Egenskapskrav avseende tillgänglighet och användbarhet 18 § För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 522.5, "y1": 403.0, "innehåll": "Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 407.3, "x1": 521.9, "y1": 514.7, "innehåll": "Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 522.6, "y1": 592.8, "innehåll": "19 § Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 509.2, "y1": 655.1, "innehåll": "Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 658.8, "x1": 506.5, "y1": 739.1, "innehåll": "Egenskapskrav avseende hushållning med vatten 20 § För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 12, "x0": 64.8, "y0": 743.5, "x1": 515.1, "y1": 800.6, "innehåll": "Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 507.2, "y1": 93.8, "innehåll": "Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 98.3, "x1": 524.6, "y1": 228.9, "innehåll": "Egenskapskrav avseende bredbandsanslutning 20 a § För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen (2010:900) ska 1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och 2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 524.5, "y1": 357.2, "innehåll": "Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Förordning (2020:274)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 361.7, "x1": 496.5, "y1": 458.5, "innehåll": "Egenskapskrav avseende laddning av elfordon 20 b § För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 510.5, "y1": 537.3, "innehåll": "Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 524.5, "y1": 615.3, "innehåll": "Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2020:274)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 620.4, "x1": 478.6, "y1": 689.9, "innehåll": "/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/ Särskilda krav avseende laddning av elfordon i redan uppförda byggnader"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 13, "x0": 64.8, "y0": 688.7, "x1": 523.7, "y1": 778.9, "innehåll": "20 c §  /Träder i kraft I:2025-01-01/ För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 60.1, "innehåll": "Första stycket gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kravet ska då alltid uppfyllas."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 524.5, "y1": 105.1, "innehåll": "Kravet gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2020:274)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 109.6, "x1": 521.2, "y1": 240.1, "innehåll": "Genomförande av egenskapskraven vid senare tidpunkt 21 § Om en ombyggnad ska genomföras i etapper och egenskapskraven i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) medför krav på omfattande ändringar av andra delar av byggnaden än den direkt berörda delen, får byggnadsnämnden i kontrollplanen enligt 10 kap. plan- och bygglagen eller i ett särskilt beslut bestämma att en sådan ändring inte behöver utföras förrän vid en viss senare tidpunkt, om detta av tekniska, sociala eller ekonomiska skäl är lämpligare."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 243.9, "x1": 524.5, "y1": 324.2, "innehåll": "Uppfyllandet av egenskapskraven 22 § Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och 16-20 b §§ detta kapitel."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 521.2, "y1": 385.7, "innehåll": "De krav som gäller bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen och 20 a § detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 390.8, "x1": 509.2, "y1": 531.3, "innehåll": "De krav som gäller laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen och 20 b § detta kapitel behöver inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än 1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då parkeringen är belägen i byggnaden, och 2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på parkeringen i fall då parkeringen är belägen på tomten till byggnaden. Förordning (2020:274)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 535.8, "x1": 513.2, "y1": 716.6, "innehåll": "Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk 23 § I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen (2010:900) tillämpas på så sätt att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver 1. vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och 2. vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 14, "x0": 64.8, "y0": 720.3, "x1": 512.6, "y1": 817.9, "innehåll": "Dispens 24 § Trots utformnings- och egenskapskraven i 8 kap. 1 och 4 §§ plan- och bygglagen (2010:900) och kraven på hissar i denna förordning får Boverket i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i 1 och 4 §§, 14 § 2 och 17, 18 och 20 §§, om det finns särskilda skäl och dispensen"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.2, "y1": 77.3, "innehåll": "1. avser uppförande eller ändring av en byggnad i experimentsyfte, och 2. inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet. Förordning (2016:1249)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 81.1, "x1": 488.5, "y1": 161.3, "innehåll": "Vissa byggnaders tillgänglighet och användbarhet 25 § Bestämmelser om vissa byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i förordningen (2011:339) om handikappanpassning av vissa byggnader."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 165.1, "x1": 518.5, "y1": 228.9, "innehåll": "El-, vatten- och värmemätare 26 § Särskilda bestämmelser om el-, vatten- och värmemätare finns i förordningen (1994:99) om vatten- och värmemätare."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 232.6, "x1": 516.5, "y1": 380.4, "innehåll": "Särskilda undantag för tillfälligt anläggningsboende 27 § Kraven som gäller energihushållning, hushållning med vatten och avfall och bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 6, 9 och 10 plan- och bygglagen (2010:900) och 14, 20 och 20 a §§ detta kapitel samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna behöver inte uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad avseende ett tillfälligt anläggningsboende. Förordning (2016:1249)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 384.8, "x1": 521.8, "y1": 492.2, "innehåll": "28 § I fråga om nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad avseende ett tillfälligt anläggningsboende ska kraven i 8 kap. 1 § och 4 § första stycket 2-5, 7 och 8 plan- och bygglagen (2010:900) och 8-10, 13 och 16 §§ och 18 § första stycket detta kapitel samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 497.3, "x1": 477.1, "y1": 537.3, "innehåll": "Anpassningar och avsteg som görs enligt första stycket får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet. Förordning (2016:539)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 516.5, "y1": 598.8, "innehåll": "29 § Trots 4 § första stycket och 18 § andra stycket behöver ett tillfälligt anläggningsboende inte vara försett med hiss eller annan lyftanordning. Förordning (2015:934)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 15, "x0": 64.8, "y0": 631.2, "x1": 522.8, "y1": 776.6, "innehåll": "4 kap. Krav på byggprodukter m.m. Kontaktpunkt 1 § Boverket ska vara kontaktpunkt för byggprodukter enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 75.8, "x1": 512.5, "y1": 138.8, "innehåll": "Tekniska bedömningsorgan 5 § Regeringen prövar frågor om att utse tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.1 i förordning (EU) nr 305/2011."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 143.9, "x1": 507.8, "y1": 183.9, "innehåll": "En ansökan om att utses till ett tekniskt bedömningsorgan ska ges in till Boverket. Det ska anges i ansökan vilket eller vilka produktområden ansökan avser."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 188.2, "x1": 523.2, "y1": 262.6, "innehåll": "Boverket ska, efter att ha hört Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, bedöma om sökanden uppfyller de krav som anges i tabell 2 i bilaga IV till förordning (EU) nr 305/2011 och därefter med ett eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 267.0, "x1": 501.8, "y1": 340.7, "innehåll": "6 § Regeringen prövar frågor om återkallelse av ett tekniskt bedömningsorgans behörighet för relevant produktområde enligt artikel 30.3 i förordning (EU) nr 305/2011. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 345.8, "x1": 521.0, "y1": 402.2, "innehåll": "7 § Tekniska bedömningsorgan som utses enligt 5 § ska ingå i den organisation för teknisk bedömning som beskrivs i artikel 31 i förordning (EU) nr 305/2011. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 434.5, "x1": 520.5, "y1": 531.3, "innehåll": "Typgodkännande och tillverkningskontroll 9 § Av ett beslut om typgodkännande enligt 8 kap. 22 § plan- och bygglagen (2010:900) ska det framgå i vilka avseenden och under vilka förutsättningar materialet, konstruktionen eller anordningen uppfyller kraven i 8 kap. 4 § samma lag och anslutande föreskrifter."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 536.4, "x1": 461.1, "y1": 576.3, "innehåll": "Typgodkännandet ska vara tidsbegränsat. Det får förenas med villkor om tillverkningskontroll."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 581.4, "x1": 520.5, "y1": 655.1, "innehåll": "10 § Av ett beslut om tillverkningskontroll utan samband med typgodkännande enligt 8 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900) ska det framgå hur det ska kontrolleras att materialet, konstruktionen eller anordningen uppfyller kraven i 8 kap. 4 § samma lag och anslutande föreskrifter."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 447.8, "y1": 682.8, "innehåll": "Beslutet ska avse en begränsad tidsperiod och får förenas med villkor."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 16, "x0": 64.8, "y0": 687.3, "x1": 513.1, "y1": 784.1, "innehåll": "Hissar 11 § En hiss eller säkerhetskomponent som avses i föreskrifter meddelade med stöd av 10 kap. 15 § 4 får släppas ut på marknaden bara om den uppfyller de krav som följer av denna förordning eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 15 § 3."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 495.1, "y1": 127.6, "innehåll": "En hiss eller säkerhetskomponent som inte uppfyller de krav som avses i första stycket får visas på mässor, utställningar och liknande, om 1. det tydligt anges att kraven inte är uppfyllda och att hissen eller säkerhetskomponenten inte får tillhandahållas förrän den uppfyller kraven, och 2. de åtgärder vidtas som behövs till skydd mot olycksfall under visningen. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 508.5, "y1": 189.1, "innehåll": "11 a § En installatör ska se till att en hiss har konstruerats, tillverkats, installerats och provats enligt de krav som avses i 11 § första stycket när hissen släpps ut på marknaden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 508.9, "y1": 267.9, "innehåll": "En installatör ska upprätta teknisk dokumentation och utföra, eller låta utföra, bedömning av överensstämmelse. Om bedömningen visar att hissen uppfyller tillämpliga krav, ska installatören upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och se till att försäkran åtföljer hissen och att hissen CE-märks."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 523.8, "y1": 396.2, "innehåll": "En installatör som har anledning att tro att en hiss som installatören har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med de krav som avses i 11 § första stycket ska omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att få hissen att överensstämma med kraven. Om hissen utgör en risk, ska installatören dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vars marknad installatören har släppt ut hissen. Underrättelsen ska innehålla uppgift om den bristande överensstämmelsen och om vilka åtgärder som har vidtagits. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 401.3, "x1": 478.9, "y1": 458.5, "innehåll": "11 b § En tillverkare ska se till att en säkerhetskomponent till hissar har konstruerats och tillverkats enligt de krav som avses i 11 § första stycket när säkerhetskomponenten släpps ut på marknaden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 504.9, "y1": 553.7, "innehåll": "En tillverkare ska upprätta teknisk dokumentation och utföra, eller låta utföra, bedömning av överensstämmelse. Om bedömningen visar att säkerhetskomponenten uppfyller tillämpliga krav, ska tillverkaren upprätta en EU- försäkran om överensstämmelse och se till att försäkran åtföljer säkerhetskomponenten och att komponenten CE-märks."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 522.5, "y1": 715.8, "innehåll": "En tillverkare som har anledning att tro att en säkerhetskomponent som tillverkaren har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med de krav som avses i 11 § första stycket ska omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att få komponenten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla komponenten. Om säkerhetskomponenten utgör en risk, ska tillverkaren dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vars marknad tillverkaren har tillhandahållit komponenten. Underrättelsen ska innehålla uppgift om den bristande överensstämmelsen och om vilka åtgärder som har vidtagits. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 17, "x0": 64.8, "y0": 720.2, "x1": 469.8, "y1": 760.8, "innehåll": "11 c § En installatör eller en tillverkare får genom skriftlig fullmakt utse en representant som ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 495.1, "y1": 77.3, "innehåll": "Uppgifter enligt 11 a § första stycket och 11 b § första stycket och uppgiften att upprätta teknisk dokumentation enligt samma paragrafer får inte överlämnas till representanten. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 523.0, "y1": 172.6, "innehåll": "11 d § En importör får släppa ut en säkerhetskomponent till hissar på marknaden bara om den överensstämmer med kraven enligt 11 § första stycket. Importören ska, så länge importören har ansvar för komponenten, se till att den förvaras och transporteras på så sätt att kraven fortsätter vara uppfyllda. En importör ska även se till att tillverkaren har uppfyllt sina skyldigheter enligt 11 b § andra stycket."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 518.3, "y1": 267.9, "innehåll": "Om en importör har anledning att tro att en säkerhetskomponent inte överensstämmer med kraven enligt 11 § första stycket, får importören inte släppa ut komponenten på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om säkerhetskomponenten utgör en risk, ska importören dessutom underrätta tillverkaren och marknadskontrollmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 522.5, "y1": 429.9, "innehåll": "En importör som har anledning att tro att en säkerhetskomponent som importören har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med de krav som avses i 11 § första stycket ska omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att få komponenten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla komponenten. Om säkerhetskomponenten utgör en risk, ska importören dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vars marknad importören har tillhandahållit komponenten. Underrättelsen ska innehålla uppgift om den bristande överensstämmelsen och om vilka åtgärder som har vidtagits. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 435.0, "x1": 523.9, "y1": 559.0, "innehåll": "11 e § En distributör får tillhandahålla en säkerhetskomponent till hissar på marknaden bara om distributören iakttagit vederbörlig omsorg för att se till att komponenten överensstämmer med kraven enligt 11 § första stycket. Distributören ska, så länge distributören har ansvar för komponenten, se till att den förvaras och transporteras på så sätt att kraven fortsätter att vara uppfyllda. Innan en distributör tillhandahåller en säkerhetskomponent ska distributören kontrollera att komponenten är CE-märkt och åtföljs av en EU-försäkran om överensstämmelse."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 563.4, "x1": 521.2, "y1": 654.3, "innehåll": "Om en distributör har anledning att tro att en säkerhetskomponent inte överensstämmer med kraven enligt 11 § första stycket, får distributören inte tillhandahålla komponenten på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om säkerhetskomponenten utgör en risk, ska distributören dessutom underrätta tillverkaren och marknadskontrollmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 18, "x0": 64.8, "y0": 658.6, "x1": 518.9, "y1": 816.3, "innehåll": "En distributör som har anledning att tro att en säkerhetskomponent som distributören har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med de krav som avses i 11 § första stycket ska försäkra sig om att de åtgärder som krävs för att få komponenten att överensstämma med kraven vidtas eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla komponenten. Om säkerhetskomponenten utgör en risk, ska distributören dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vars marknad distributören har tillhandahållit komponenten. Underrättelsen ska innehålla uppgift om den bristande överensstämmelsen och om vilka åtgärder som har vidtagits. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 509.6, "y1": 127.6, "innehåll": "11 f § En importör eller distributör ska anses vara tillverkare och ha samma skyldigheter som en tillverkare om importören eller distributören släpper ut en säkerhetskomponent till hissar på marknaden i eget namn eller under eget varumärke. Samma sak gäller om importören eller distributören ändrar en komponent som redan har släppts ut på marknaden på ett sätt som kan påverka överensstämmelsen med kraven enligt 11 § första stycket. Förordning (2016:141)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 159.8, "x1": 516.8, "y1": 273.1, "innehåll": "Anmälan av organ 13 § Av 1 § andra stycket 1 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll följer att den lagen ska tillämpas beträffande organ som anmäls enligt artikel 39 i förordning (EU) nr 305/2011 eller artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. Förordning (2018:103)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 305.6, "x1": 363.3, "y1": 362.8, "innehåll": "5 kap. Funktions- och säkerhetsåtgärder Funktionskontroll av ventilationssystem"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 360.8, "x1": 507.8, "y1": 451.7, "innehåll": "1 § För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 456.1, "x1": 481.8, "y1": 479.5, "innehåll": "En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 483.8, "x1": 520.5, "y1": 608.5, "innehåll": "2 § Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att 1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter, 2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, 3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och 4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 612.9, "x1": 517.8, "y1": 720.3, "innehåll": "3 § Vid varje återkommande besiktning ska det 1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och 2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 19, "x0": 64.8, "y0": 725.4, "x1": 522.5, "y1": 815.6, "innehåll": "4 § Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna 1. resultatet av kontrollen, 2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 489.2, "y1": 77.3, "innehåll": "3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 521.2, "y1": 172.6, "innehåll": "5 § Den som har utfört besiktningen ska 1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och 2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 177.0, "x1": 475.8, "y1": 217.6, "innehåll": "6 § Byggnadens ägare ska anslå besiktningsintyget på en väl synlig plats i byggnaden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 222.0, "x1": 524.5, "y1": 279.1, "innehåll": "7 § Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i 2 § 1 eller 3 § 1, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 282.9, "x1": 519.8, "y1": 447.2, "innehåll": "Kontroll av motordrivna anordningar i byggnadsverk 8 § Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras 1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning), 2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år (återkommande besiktning), eller 3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 524.5, "y1": 576.3, "innehåll": "Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 521.2, "y1": 654.3, "innehåll": "9 § Om tillsynsmyndigheten med stöd av 8 kap. 6 eller 7 § har beslutat om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras (särskild besiktning) i enlighet med det som anges i tillsynsmyndighetens beslut. Förordning (2016:773)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 20, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 523.9, "y1": 766.8, "innehåll": "10 § En besiktning enligt 8 eller 9 § ska utföras av någon vars kompetens för uppgiften har styrkts genom ackreditering enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.4, "y1": 111.1, "innehåll": "Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2021:691)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 515.9, "y1": 222.9, "innehåll": "11 § Den som har utfört besiktningen ska 1. utfärda ett protokoll om att besiktningen har gjorts och vad den omfattat, 2. i protokollet ange om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1 eller 2 och vilka bristerna i så fall är, och 3. lämna ett exemplar av protokollet till den som äger eller annars ansvarar för anordningen."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 507.2, "y1": 300.9, "innehåll": "Om anordningen har sådana brister som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1 ska den som har utfört besiktningen omedelbart underrätta den som äger eller annars ansvarar för anordningen om detta samt skicka ett exemplar av protokollet till byggnadsnämnden."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 305.4, "x1": 517.8, "y1": 385.7, "innehåll": "Användning av motordrivna anordningar i byggnadsverk 12 § En motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk får användas endast för det ändamål och med den belastning och hastighet som anordningen är avsedd för och endast om den uppfyller kraven på skydd för säkerhet och hälsa."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 390.1, "x1": 521.2, "y1": 447.2, "innehåll": "13 § Om en motordriven anordning ska kontrolleras enligt 8 eller 9 § och kontrollen inte har gjorts inom föreskriven tid, får anordningen inte användas förrän kontrollen är gjord."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 515.7, "y1": 526.0, "innehåll": "14 § En motordriven anordning får inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett protokoll enligt 11 § att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 530.4, "x1": 501.9, "y1": 587.5, "innehåll": "15 § Om det vid användningen av en motordriven anordning i ett byggnadsverk inträffar ett olycksfall eller olyckstillbud, får anordningen inte användas innan nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 516.3, "y1": 649.1, "innehåll": "16 § Vid ett olycksfall eller tillbud som avses i 15 §, ska den som äger eller annars ansvarar för anordningen omedelbart rapportera olycksfallet eller tillbudet till tillsynsmyndigheten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 21, "x0": 64.8, "y0": 652.8, "x1": 511.8, "y1": 766.9, "innehåll": "Skyddsåtgärder vid rivning 17 § Vid rivning av ett byggnadsverk ska den som låter utföra rivningen se till att 1. virkesförstörande insekter eller annan ohyra som finns i byggnadsverket avlägsnas och oskadliggörs, och 2. material som kan ge skador på människor, djur eller växter tas om hand på ett betryggande sätt."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 19.7, "x1": 371.2, "y1": 76.9, "innehåll": "6 kap. Lov och anmälan m.m. Bygglov för andra anläggningar än byggnader"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 74.9, "x1": 520.6, "y1": 467.4, "innehåll": "1 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra 1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor, 2. upplag och materialgårdar, 3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift, 4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, 5. radio- eller telemaster eller torn, 6. vindkraftverk som a) är högre än 20 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter, 7. murar och plank, 8. parkeringsplatser utomhus, 9. begravningsplatser, och 10. transformatorstationer. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 22, "x0": 64.8, "y0": 472.5, "x1": 524.5, "y1": 814.8, "innehåll": "2 § Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra 1. en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov, 2. ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken, 3. en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg, 4. en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, 5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 6. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus,"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 482.5, "y1": 93.8, "innehåll": "b) är av säsongskaraktär, c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 98.9, "x1": 524.5, "y1": 138.8, "innehåll": "åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 517.8, "y1": 200.4, "innehåll": "Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader. Förordning (2017:102)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 204.9, "x1": 505.2, "y1": 267.9, "innehåll": "Bygglov för skyltar och ljusanordningar 3 § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 272.3, "x1": 521.9, "y1": 514.7, "innehåll": "Trots första stycket krävs det inte bygglov för 1. en skylt vars area är högst 1,0 kvadratmeter, 2. en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor, 3. en orienteringstavla vars area är högst 2,0 kvadratmeter, 4. en skylt inomhus, 5. valreklam i samband med val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning, 6. en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande, 7. ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och 8. ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 519.1, "x1": 521.8, "y1": 576.3, "innehåll": "Andra stycket 1 och 3 gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2019:1085)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 580.6, "x1": 521.9, "y1": 704.6, "innehåll": "3 a § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om 1. den avsedda användningen av anordningen kan ha betydande inverkan på omgivningen, eller 2. anordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2017:102)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 23, "x0": 64.8, "y0": 709.7, "x1": 490.5, "y1": 766.8, "innehåll": "4 § Bestämmelserna i 9 kap. 7 § första stycket 1 och tredje stycket plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov gäller även för skyltar och ljusanordningar. Förordning (2017:102)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.2, "y1": 278.4, "innehåll": "4 a § Utöver det som följer av 3 och 3 a §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. det som kommunen i en detaljplan inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra a) en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 1-4, eller b) en annan ljusanordning än en sådan anordning som avses i 3 a § 1, 2. det som kommunen i områdesbestämmelser inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra a) en skylt, dock inte en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 5-8, eller b) en ljusanordning, eller 3. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. Förordning (2017:102)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 282.9, "x1": 524.5, "y1": 749.6, "innehåll": "Anmälan 5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, 2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, 8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, 9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen, 10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen, 11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller 14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 24, "x0": 64.8, "y0": 753.9, "x1": 485.1, "y1": 794.6, "innehåll": "Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 511.8, "y1": 127.6, "innehåll": "6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 521.9, "y1": 559.0, "innehåll": "liknande näring, 2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 § plan- och bygglagen, 7. åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § plan- och bygglagen, och 8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Förordning (2019:1085)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 591.3, "x1": 502.5, "y1": 754.9, "innehåll": "Ansökans och anmälans innehåll 8 § En ansökan om lov eller en anmälan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), innehålla uppgifter om 1. fastighetens beteckning, 2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress, 3. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas, och 4. den föreslagna kontrollansvariges person- eller organisationsnummer, namn och adress, om det behövs en kontrollansvarig."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 25, "x0": 64.8, "y0": 760.0, "x1": 512.5, "y1": 817.1, "innehåll": "8 a § En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 §"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.6, "y1": 228.1, "innehåll": "plan- och bygglagen, innehålla 1. uppgifter om a) byggnadsverkets utformning och omfattning, b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses, c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade, d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat, e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och 2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 233.2, "x1": 523.9, "y1": 323.4, "innehåll": "Om ansökan avser en åtgärd som enligt 2 kap. 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 520.5, "y1": 402.2, "innehåll": "8 b § Uppgifterna enligt 8 a § ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som anges i 10 § 1- 3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 406.5, "x1": 504.5, "y1": 463.7, "innehåll": "Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska ansökan utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 468.1, "x1": 522.5, "y1": 525.2, "innehåll": "9 § En ansökan om lov, förhandsbesked eller anmälan och sådana andra handlingar som avses i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900) ska vara utförda så att de är lämpliga för arkivering, om byggnadsnämnden begär det."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 557.5, "x1": 517.0, "y1": 688.1, "innehåll": "Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan 10 § Vid prövningen av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked enligt 9 kap. 31 § 2 respektive 17 § plan- och bygglagen (2010:900) för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till de omständigheter som anges i 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 26, "x0": 64.8, "y0": 692.4, "x1": 504.5, "y1": 795.7, "innehåll": "Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ta hänsyn till resultatet av den bedömningen. Förordning (2021:786). Beslutets innehåll"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.0, "y1": 144.1, "innehåll": "11 § Byggnadsnämnden ska i ett beslut om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) redovisa 1. om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan, och 2. vilka omständigheter enligt 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) som utgör skälen för bedömningen enligt 1."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 149.2, "x1": 499.2, "y1": 222.9, "innehåll": "Redovisningsskyldigheten gäller endast om beslutet avser en åtgärd som ska 1. vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan, och 2. föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 255.3, "x1": 507.6, "y1": 300.1, "innehåll": "7 kap. Kontrollplan, funktionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 304.7, "x1": 516.6, "y1": 368.4, "innehåll": "Kontrollplan 1 § Om en ombyggnad ska genomföras i etapper, ska de tidpunkter som avses i 3 kap. 21 § framgå av kontrollplanen enligt 10 kap. plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 372.2, "x1": 472.5, "y1": 415.3, "innehåll": "Funktionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 413.3, "x1": 517.2, "y1": 487.0, "innehåll": "2 § När byggnadsnämnden prövar behovet av att en åtgärd eller ett byggnadsverk kontrolleras av någon som är sakkunnig enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska nämnden ta särskild hänsyn till den risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 491.4, "x1": 511.2, "y1": 565.8, "innehåll": "3 § Sådana funktionskontrollanter som avses i 8 kap. 25 § och sakkunniga enligt 10 kap. 8 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kunna styrka detta med ett intyg om certifiering."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 570.1, "x1": 522.5, "y1": 627.3, "innehåll": "Sådana certifierade byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § plan- och bygglagen ska ha ett kvalitetsledningssystem samt den kunskap och erfarenhet som behövs för uppgiften och kunna styrka detta med ett intyg om certifiering."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 631.7, "x1": 512.5, "y1": 672.3, "innehåll": "Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Förordning (2022:1085)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 27, "x0": 64.8, "y0": 676.7, "x1": 518.5, "y1": 784.1, "innehåll": "4 § Byggnadsnämnden ska godta certifierade kontrollansvariga och funktionskontrollanter samt utlåtanden från sakkunniga vars kompetens har styrkts genom certifiering. Nämnden ska även godta kontrollansvariga, funktionskontrollanter och utlåtanden från sakkunniga som har styrkt sin kompetens på annat motsvarande sätt enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.4, "y1": 111.1, "innehåll": "Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:169)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 516.5, "y1": 625.7, "innehåll": "5 § En kontrollansvarig krävs inte för 1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan, 2. andra små ändringar än sådana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900), 3. åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader, 4. uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen, 5. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 6. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 7. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, 8. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus, 9. att flytta en eller flera enkla byggnader, 10. att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov, b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter, c) 6 kap. 1 § 7, d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om anläggningen är liten, eller e) 6 kap. 1 § 10, 11. en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärden inte berör en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen, 12. en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning, 13. en åtgärd som kräver rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 14. en åtgärd som kräver marklov enligt 9 kap. 11-13 §§ plan- och bygglagen, om åtgärden är liten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 630.8, "x1": 479.8, "y1": 670.8, "innehåll": "Första stycket 2-14 gäller endast om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Förordning (2015:837)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 28, "x0": 64.8, "y0": 703.2, "x1": 514.5, "y1": 792.4, "innehåll": "8 kap. Tillsyn, vägledning och uppföljning 1 § Statliga myndigheters och byggnadsnämndens ansvar för tillsyn över att plan- och bygglagen (2010:900) och EU- förordningar i frågor inom lagens tillämpningsområde samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats i"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 60.1, "innehåll": "anslutning till lagen eller en sådan EU-förordning följs, framgår av bestämmelserna i 11 kap. plan- och bygglagen och detta kapitel."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 64.6, "x1": 515.2, "y1": 195.1, "innehåll": "Byggnadsnämndens tillsyn 2 § Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att 1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och 2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 198.9, "x1": 523.9, "y1": 447.2, "innehåll": "Marknadskontroll av byggprodukter 3 § Boverket är marknadskontrollmyndighet och utövar marknadskontroll enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 över att produkter överensstämmer med kraven i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG, 2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 451.6, "x1": 507.9, "y1": 508.7, "innehåll": "Bestämmelser om en marknadskontrollmyndighets befogenhet att besluta om åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020 finns i plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2022:1175)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 568.8, "x1": 511.7, "y1": 682.8, "innehåll": "Tillsyn över vissa byggprodukters lämplighet 5 a § I fråga om byggprodukter som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) nr 2016/424 ansvarar Boverket för tillsynen över att bestämmelserna om krav på byggprodukters lämplighet i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen (2010:900) och i föreskrifter meddelade i anslutning till lagen följs. Förordning (2018:103)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 29, "x0": 64.8, "y0": 687.3, "x1": 517.8, "y1": 766.9, "innehåll": "övervakning och utvärdering av tekniska bedömningsorgan 5 b § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska fullgöra de uppgifter i fråga om övervakning och utvärdering av tekniska bedömningsorgan som anges i artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 502.5, "y1": 111.1, "innehåll": "Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska, efter att ha hört Boverket, omedelbart göra en anmälan till regeringen om styrelsen finner att ett tekniskt bedömningsorgan inte längre uppfyller de krav som anges i tabell 2 i bilaga IV till förordning (EU) nr 305/2011. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 513.2, "y1": 245.4, "innehåll": "Tillsyn över motordrivna anordningar i byggnadsverk 6 § Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk uppfyller de krav som gäller för anordningen enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter, ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller annars ansvarar för anordningen att se till att anordningen kontrolleras. Myndigheten ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska kontrolleras."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 504.5, "y1": 324.2, "innehåll": "Första stycket gäller också om det behövs för att säkerställa att en linbaneanläggning uppfyller de krav som gäller för anläggningen enligt förordning (EU) nr 2016/424. Förordning (2018:103)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 328.5, "x1": 518.5, "y1": 402.2, "innehåll": "7 § I den mån en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk omfattas av tillsyn enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ansvarar Arbetsmiljöverket även för tillsynen över att bestämmelserna om kontroll av motordrivna anordningar i 5 kap. och anslutande föreskrifter om kontroll av motordrivna anordningar följs."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 406.7, "x1": 505.2, "y1": 453.2, "innehåll": "Samordning och utvärdering m.m. 8 § En tillsynsmyndighet ska regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsarbetet."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 457.6, "x1": 461.8, "y1": 497.5, "innehåll": "9 § En tillsynsmyndighet ska på begäran lämna den information som en tillsynsvägledande myndighet behöver för sin tillsynsvägledning."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 502.6, "x1": 519.2, "y1": 592.8, "innehåll": "10 § Om en tillsynsmyndighet uppmärksammar en omständighet som kan föranleda tillsynsåtgärder med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter men som omfattas av en annan myndighets ansvarsområde, ska tillsynsmyndigheten anmäla denna omständighet till den ansvariga myndigheten."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 597.9, "x1": 509.2, "y1": 655.1, "innehåll": "11 § Om ett tillsynsobjekt omfattas av krav på tillsyn enligt lagar och förordningar som har ett nära samband med varandra ska de ansvariga tillsynsmyndigheterna samordna tillsynen."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 429.6, "y1": 711.7, "innehåll": "12 § Skyldigheterna i 8-11 §§ gäller inte regeringen och Boverket. Tillsynsvägledning"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 710.5, "x1": 507.8, "y1": 766.9, "innehåll": "13 § Boverket och länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning när det gäller tillsynen enligt plan- och bygglagen (2010:900) och denna förordning på det sätt som närmare framgår av 14 och 15 §§."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 30, "x0": 64.8, "y0": 772.0, "x1": 414.4, "y1": 811.9, "innehåll": "Myndigheterna ska aktivt verka för samordning och samverkan i tillsynsvägledningen."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 498.5, "y1": 127.6, "innehåll": "14 § Länsstyrelsen ska 1. ge tillsynsvägledning i länet genom att ge byggnadsnämnden råd och stöd i nämndens tillsynsarbete, 2. följa upp och utvärdera byggnadsnämndens tillsynsarbete, och 3. lämna uppgifter till Boverket om länsstyrelsens tillsynsvägledning och utvecklingen av byggnadsnämndens tillsynsarbete, om Boverket begär det."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 421.1, "y1": 189.1, "innehåll": "15 § Boverket ska ge tillsynsvägledning till 1. länsstyrelsen i plan- och byggfrågor, och 2. byggnadsnämnden genom råd och stöd i dess tillsynsarbete."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 194.2, "x1": 501.2, "y1": 234.1, "innehåll": "16 § Både Boverket och länsstyrelsen ska ha en plan för sin tillsynsvägledning. Planerna ska omfatta en period av tre år och vid behov revideras."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 435.7, "y1": 323.4, "innehåll": "17 § Boverket ska regelbundet sammanställa erfarenheterna från 1. kommunens tillsynsarbete, och 2. länsstyrelsens och verkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning. Sammanställningen ska lämnas till regeringen."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 327.9, "x1": 516.8, "y1": 370.3, "innehåll": "Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagen och anslutande föreskrifter"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 368.3, "x1": 509.1, "y1": 559.8, "innehåll": "18 § Länsstyrelsen ska 1. följa upp byggnadsnämndens tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och vid behov ge byggnadsnämnden råd och stöd, och 2. på Boverkets begäran lämna a) uppgifter om byggnadsnämndens tillämpning av plan- och bygglagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, och b) sådana redovisningar av detaljplaner och områdesbestämmelser samt av planeringsunderlag för regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser som behövs för att Boverket ska få kännedom om aktuella utvecklingstendenser inom verkets ansvarsområde."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 564.9, "x1": 517.8, "y1": 649.8, "innehåll": "19 § Boverket ska ge råd och stöd om, följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Sammanställningen ska lämnas till regeringen."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 31, "x0": 64.8, "y0": 682.2, "x1": 524.5, "y1": 811.1, "innehåll": "9 kap. Byggsanktionsavgifter Allmänna bestämmelser 1 § En byggsanktionsavgift enligt 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900) ska tas ut för de överträdelser och med det belopp som följer av detta kapitel. Avgiften fastställs med tillämpning av det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattas. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.2, "y1": 111.1, "innehåll": "2 § Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift för överträdelsen tas ut. Varje sådan ny avgift tas ut med dubbla det belopp som togs ut senast i enlighet med detta kapitel. Den sammanlagda avgiften för överträdelsen får dock uppgå till högst 50 prisbasbelopp."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 115.4, "x1": 503.2, "y1": 155.3, "innehåll": "En ny avgift får beslutas endast om den avgiftsskyldige har fått skälig tid att vidta rättelse. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 511.2, "y1": 234.1, "innehåll": "3 § Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter på nytt gör sig skyldig till en överträdelse av samma slag, ska en avgift för den nya överträdelsen tas ut med dubbla det belopp som följer av detta kapitel, dock högst 50 prisbasbelopp."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 238.5, "x1": 506.5, "y1": 279.1, "innehåll": "Första stycket gäller endast överträdelser som begås inom två år från det tidigare beslutet om byggsanktionsavgift."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 283.5, "x1": 522.5, "y1": 458.5, "innehåll": "3 a § Om en byggsanktionsavgift ska tas ut på grund av att den avgiftsskyldige har påbörjat en åtgärd eller en del av en åtgärd innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den åtgärden eller delen, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen (2010:900) i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas, ska avgiften bestämmas till hälften av det belopp som annars följer av detta kapitel om den avgiftsskyldige när åtgärden eller delen påbörjades 1. hade fått bygglov för åtgärden, eller 2. hade fullgjort skyldigheten att anmäla åtgärden. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 462.8, "x1": 469.8, "y1": 486.2, "innehåll": "4 § Tillsynsmyndigheten ansvarar för indrivning av byggsanktionsavgifter."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 490.6, "x1": 523.8, "y1": 547.8, "innehåll": "Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige ska uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 552.9, "x1": 491.2, "y1": 592.8, "innehåll": "Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor, om indrivning inte krävs från allmän synpunkt."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 596.5, "x1": 483.2, "y1": 689.2, "innehåll": "Användning av motordrivna anordningar i byggnadsverk 5 § Byggsanktionsavgiften för användning av en motordriven anordning i ett byggnadsverk i strid mot 5 kap. 12, 13, 14 eller 15 § är 2 prisbasbelopp. Startbesked"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 32, "x0": 64.8, "y0": 693.3, "x1": 519.2, "y1": 806.6, "innehåll": "Nybyggnad och tillbyggnad 6 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan nybyggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 1 eller 8 § första stycket 2 a, 3 eller 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 2, 9 eller 10, eller en del av en sådan nybyggnad, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 524.6, "y1": 261.9, "innehåll": "nybyggnaden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 1,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 3 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,02 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 3 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 266.2, "x1": 524.6, "y1": 609.2, "innehåll": "7 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan tillbyggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 2 eller 8 § första stycket 2 a, 3, 4 eller 8 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 2, 9, 10, 12 eller 13, eller en del av en sådan tillbyggnad, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar tillbyggnaden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,08 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,02 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea. Om en åtgärd enligt första stycket avser en takkupa, är byggsanktionsavgiften 0,25 prisbasbelopp per takkupa. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 33, "x0": 64.8, "y0": 613.1, "x1": 521.2, "y1": 811.1, "innehåll": "Annan ändring av en byggnad än tillbyggnad 8 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 a eller 8 § första stycket 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 11, eller en del av en sådan ändring, och som innebär ändrad användning, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar ändringen eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser,"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 522.6, "y1": 177.8, "innehåll": "2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0625 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0125 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,00625 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 524.6, "y1": 424.7, "innehåll": "9 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 b eller 8 § första stycket 2 a eller 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 14, eller en del av en sådan åtgärd, och som innebär att någon ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri inreds, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. för varje ytterligare bostad, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, och 2. för varje ytterligare lokal, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 429.0, "x1": 522.6, "y1": 721.0, "innehåll": "10 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c eller 8 § första stycket 4, 6, 7 eller 9 plan- och bygglagen, eller en del av en sådan ändring, och som avser en byggnads yttre utseende, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0625 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av den area som ändringen avser."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 34, "x0": 64.8, "y0": 726.1, "x1": 483.1, "y1": 766.1, "innehåll": "Om en åtgärd enligt första stycket avser ett fönster eller en dörr, är byggsanktionsavgiften 0,125 prisbasbelopp per fönster eller dörr som berörs."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 77.3, "innehåll": "Om en åtgärd enligt första stycket avser en balkong, altan eller entré, är byggsanktionsavgiften 0,25 prisbasbelopp per balkong, altan eller entré. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 523.2, "y1": 424.7, "innehåll": "11 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan ändring av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 8 § första stycket 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 3, eller en åtgärd som avser en del av en sådan ändring, och som berör de bärande delarna eller påverkar planlösningen innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0625 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0125 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,00625 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 35, "x0": 64.8, "y0": 428.5, "x1": 524.6, "y1": 811.1, "innehåll": "Andra anläggningar än byggnader 12 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fråga om en annan anläggning än en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 8 § första stycket 3 eller 5 plan- och bygglagen eller 6 kap. 1 § eller anmälan enligt 5 § första stycket 8, eller en del av en sådan åtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. 1,5 prisbasbelopp när det gäller en anläggning för en grundvattentäkt, 2. 5 prisbasbelopp när det gäller en kabinbana, 3. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller en nöjespark, en djurpark, en idrottsplats, en skidbacke med lift, en campingplats, en skjutbana, en småbåtshamn, ett friluftsbad, en motorbana eller en golfbana, 4. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller ett upplag, en materialgård, en tunnel, ett bergrum, en parkeringsplats eller en begravningsplats, 5. 5 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast an-läggning för farliga produkter eller varor, 6. 2,5 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn, 7. 2,5 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk,"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 111.1, "innehåll": "8. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per löpmeter när det gäller en mur eller ett plank, och 9. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 114.8, "x1": 482.1, "y1": 157.2, "innehåll": "Vissa åtgärder i fråga om ett byggnadsverk som kräver lov eller anmälan"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 155.2, "x1": 521.9, "y1": 582.2, "innehåll": "13 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fråga om ett byggnadsverk som kräver lov enligt 9 kap. 8 § första stycket 2 b plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 4, 5, 6 eller 7, eller en del av en sådan åtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. 0,25 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en hiss, 2. 0,1 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en eldstad, 3. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för installation eller väsentlig ändring av en rökkanal eller anordning för ventilation, 4. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnads- eller markarea för installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, 5. 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för en sådan ändring som väsentligt påverkar brandskyddet, 6. 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, och 7. 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnads- eller markarea för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller bebyggelseområde i ett område som utgör en värdefull miljö."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 36, "x0": 64.8, "y0": 586.6, "x1": 523.2, "y1": 811.8, "innehåll": "Om åtgärden i första stycket 3-7 inte berör en byggnads- eller markarea är byggsanktionsavgiften 1. 0,05 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en rökkanal eller anordning för ventilation, 2. 0,05 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, 3. 0,25 prisbasbelopp för en sådan ändring som väsentligt påverkar brandskyddet, 4. 1 prisbasbelopp för underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, och 5. 0,25 prisbasbelopp för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller bebyggelseområde i ett område som utgör en värdefull miljö. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 519.9, "y1": 217.6, "innehåll": "Skyltar och ljusanordningar 14 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fråga om en skylt eller en ljusanordning som kräver lov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §, eller en del av en sådan åtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. för en skylt, 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp per kvadratmeter av skyltens area, och 2. för en ljusanordning, 0,0625 prisbasbelopp. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 221.4, "x1": 521.9, "y1": 553.7, "innehåll": "Rivning 15 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan rivning av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 10 § plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap 5 § första stycket 1, eller en åtgärd som avser en del av en sådan rivning, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. när det gäller ett en- eller tvåbostadshus, 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea, 2. när det gäller en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,17 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea, 3. när det gäller ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handels-byggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 2 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,008 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea, och 4. när det gäller en annan byggnad än de som avses i 1-3, 2 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,004 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadens sanktionsarea."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 558.1, "x1": 503.9, "y1": 615.3, "innehåll": "Om en rivning avser en sådan byggnad som enligt 9 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen bör bevaras, ska byggsanktionsavgiften räknas upp med 300 procent. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 37, "x0": 64.8, "y0": 619.6, "x1": 523.2, "y1": 811.1, "innehåll": "16 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan rivning av en del av en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 10 § plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 § första stycket 1, eller en åtgärd som avser en del av en sådan rivning, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. när det gäller ett en- eller tvåbostadshus, 0,4 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea, 2. när det gäller en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,07 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 519.9, "y1": 161.3, "innehåll": "kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea, 3. när det gäller ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handels-byggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,8 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,008 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea, och 4. när det gäller en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,8 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,004 prisbasbelopp per kvadratmeter av den rivna byggnadsdelens sanktionsarea."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 165.7, "x1": 519.9, "y1": 222.9, "innehåll": "Om en rivning avser en del av en sådan byggnad som enligt 9 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen bör bevaras, ska byggsanktionsavgiften räknas upp med 300 procent. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 226.6, "x1": 524.6, "y1": 575.5, "innehåll": "Markåtgärd 17 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan markåtgärd som kräver lov enligt 9 kap. 11, 12 eller 13 § plan- och bygglagen, eller en åtgärd som avser en del av en sådan markåtgärd, innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar åtgärden eller delen av denna, eller innan den tidpunkt som byggnadsnämnden enligt 10 kap. 24 § 6 plan- och bygglagen i ett startbesked har angett att åtgärden får påbörjas är 1. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för schaktning eller fyllning inom en tomt, 2. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för schaktning eller fyllning inom en allmän plats, 3. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för schaktning eller fyllning i ett område utanför detaljplan, 4. 0,25 prisbasbelopp per träd för trädfällning, 5. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för skogsplantering, och 6. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 38, "x0": 64.8, "y0": 580.0, "x1": 522.6, "y1": 806.6, "innehåll": "Slutbesked Nybyggnad och tillbyggnad 18 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta en byggnad i bruk efter nybyggnad innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,3 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,6 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,004"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 515.2, "y1": 77.3, "innehåll": "prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,6 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 508.5, "y1": 155.3, "innehåll": "Om endast en del av en byggnad tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § plan- och bygglagen, ska det som anges i första stycket om sanktionsarea i stället avse den area som tas i bruk. Förordning (2014:471)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 522.6, "y1": 384.9, "innehåll": "19 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta en byggnad i bruk efter tillbyggnad innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementsbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,016 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,2 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,004 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,2 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 390.0, "x1": 508.5, "y1": 463.7, "innehåll": "Om endast en del av en byggnad tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § plan- och bygglagen, ska det som anges i första stycket om sanktionsarea i stället avse den area som tas i bruk. Förordning (2014:471)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 467.5, "x1": 522.6, "y1": 733.1, "innehåll": "Annan ändring av en byggnad än tillbyggnad 20 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta en byggnad i bruk efter en ändring som innebär ändrad användning innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0006 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0006 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,05 prisbasbelopp med ett tilllägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,00125 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 39, "x0": 64.8, "y0": 737.4, "x1": 508.5, "y1": 811.1, "innehåll": "Om endast en del av en byggnad tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § plan- och bygglagen, ska det som anges i första stycket om sanktionsarea i stället avse den area som tas i bruk. Förordning (2014:471)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 516.6, "y1": 177.8, "innehåll": "21 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta en byggnad i bruk efter en sådan ändring som innebär att någon ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri inreds innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. för varje ytterligare bostad, 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser, och 2. för varje ytterligare lokal, 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 508.5, "y1": 256.6, "innehåll": "Om endast en del av en byggnad tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § plan- och bygglagen, ska det som anges i första stycket om sanktionsarea i stället avse den area som tas i bruk. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 523.2, "y1": 520.0, "innehåll": "22 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta en byggnad i bruk efter en sådan ändring som berör de bärande delarna eller påverkar planlösningen innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. för ett en- eller tvåbostadshus, 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0006 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen, 2. för en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller en annan liten byggnad, 0,0125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0006 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen, 3. för ett flerbostadshus, en kontorsbyggnad, en handelsbyggnad eller en byggnad för kultur- eller idrottsevenemang, 0,05 prisbasbelopp med ett tilllägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen, och 4. för en annan byggnad än de som avses i 1-3, 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,00125 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som berörs av ändringen."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 524.3, "x1": 508.5, "y1": 581.5, "innehåll": "Om endast en del av en byggnad tas i bruk i strid med 10 kap.4 § plan- och bygglagen, ska det som anges i första stycket om sanktionsarea i stället avse den area som tas i bruk. Förordning (2014:471)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 40, "x0": 64.8, "y0": 585.3, "x1": 521.9, "y1": 817.1, "innehåll": "Andra anläggningar än byggnader 23 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta en annan anläggning än en byggnad i bruk efter anläggande, flyttning eller ändring innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. 0,3 prisbasbelopp när det gäller en anläggning för en grundvattentäkt, 2. 1 prisbasbelopp när det gäller en linbaneanläggning, 3. 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller en nöjespark, en djurpark, en idrottsplats, en skidbacke, en skidlift, en campingplats, en skjutbana, en hamn för fritidsbåtar, ett friluftsbad, en motorbana eller en golfbana, 4. 0,005 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller ett upplag, en materialgård, en tunnel, ett bergrum, en parkeringsplats eller en begravningsplats,"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 523.2, "y1": 127.6, "innehåll": "5. 1 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast anläggning för farliga produkter eller varor, 6. 0,5 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn, 7. 0,5 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk, 8. 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 511.2, "y1": 206.4, "innehåll": "Om endast en del av en anläggning tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § plan-och bygglagen, ska det som anges i första stycket om area i stället avse den area som tas i bruk. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 210.1, "x1": 482.1, "y1": 252.5, "innehåll": "Vissa åtgärder i fråga om ett byggnadsverk som kräver lov eller anmälan"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 250.5, "x1": 521.9, "y1": 627.3, "innehåll": "24 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta ett byggnadsverk i bruk efter en sådan åtgärd som avses i 9 kap. 8 § första stycket 2 b plan- och bygglagen eller 6 kap. 5 § första stycket 4, 5, 6 eller 7 innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. 0,05 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en hiss, 2. 0,02 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en eldstad, 3. 0,01 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för installation eller väsentlig ändring av en rökkanal eller anordning för ventilation, 4. 0,01 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnads- eller markarea för installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, 5. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för en sådan ändring som väsentligt påverkar brandskyddet, 6. 0,2 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0002 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnadsarea för underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, och 7. 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0002 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd byggnads- eller markarea för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller bebyggelseområde i ett område som utgör en värdefull miljö."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 41, "x0": 64.8, "y0": 631.6, "x1": 521.9, "y1": 806.6, "innehåll": "Om åtgärden i första stycket 3-7 inte berör en byggnads- eller markarea, är byggsanktionsavgiften 1. 0,01 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en rökkanal eller anordning för ventilation, 2. 0,01 prisbasbelopp för installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, 3. 0,05 prisbasbelopp för en sådan ändring som väsentligt påverkar brandskyddet, 4. 0,2 prisbasbelopp för underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 475.8, "y1": 77.3, "innehåll": "föreskrifter, och 5. 0,05 prisbasbelopp för underhåll eller ändring av ett byggnadsverk eller bebyggelseområde i ett område som utgör en värdefull miljö."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 517.8, "y1": 138.8, "innehåll": "Om endast en del av ett byggnadsverk tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § plan- och bygglagen, ska det som anges i första stycket om byggnads- eller markarea i stället avse den area som tas i bruk. Förordning (2014:1334)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 142.6, "x1": 516.5, "y1": 273.1, "innehåll": "Byggprodukter 25 § Byggsanktionsavgiften för att underlåta att upprätta en prestandadeklaration trots att det krävs enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG eller för att tillhandahålla en produkt på marknaden utan prestandadeklaration enligt artikel 7.1 i samma förordning är 1 prisbasbelopp."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 278.2, "x1": 497.1, "y1": 318.2, "innehåll": "Byggsanktionsavgiften för en ekonomisk aktör som inte fullgör sina skyldigheter enligt 4 kap. 11-11 e §§ är 1 prisbasbelopp."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 524.5, "y1": 413.5, "innehåll": "Byggsanktionsavgiften för en ekonomisk aktör som inte fullgör sina skyldigheter enligt artiklarna 11.1, 11.2, 11.8, 12.1, 13.1, 13.2, 13.5, 13.7, 14.1-14.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG är 1 prisbasbelopp. Förordning (2018:103)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 418.6, "x1": 521.9, "y1": 559.8, "innehåll": "/Rubriken träder i kraft I:2023-01-01/ Tidsbegränsade bygglov 26 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Byggsanktionsavgiften för att trots kravet i 9 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) inte återställa en plats eller ett byggnadsverk innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut är för en nybyggnad 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 564.1, "x1": 521.9, "y1": 655.1, "innehåll": "27 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Byggsanktionsavgiften för att trots kravet i 9 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) inte återställa en plats eller ett byggnadsverk innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut är för en tillbyggnad 0,3 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 42, "x0": 64.8, "y0": 659.4, "x1": 521.9, "y1": 766.9, "innehåll": "28 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Byggsanktionsavgiften för att trots kravet i 9 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) inte återställa en plats eller ett byggnadsverk innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut är för en ändring av en byggnad som innebär ändrad användning 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,003 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 127.6, "innehåll": "29 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Byggsanktionsavgiften för att trots kravet i 9 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) inte återställa en plats eller ett byggnadsverk innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut är för en ändring av en byggnad som innebär att någon ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri inreds 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 131.9, "x1": 523.9, "y1": 222.9, "innehåll": "30 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Byggsanktionsavgiften för att trots kravet i 9 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) inte återställa en plats eller ett byggnadsverk innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut är för en ändring av en byggnad som avser byggnadens yttre utseende 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea som ändringen avser."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 227.2, "x1": 489.8, "y1": 267.9, "innehåll": "Om en åtgärd enligt första stycket avser ett fönster eller en dörr, är byggsanktionsavgiften 0,0625 prisbasbelopp per fönster eller dörr som berörs."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 272.2, "x1": 463.8, "y1": 329.4, "innehåll": "Om en åtgärd enligt första stycket avser en balkong, altan eller entré, är byggsanktionsavgiften 0,125 prisbasbelopp per balkong, altan eller entré. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 333.8, "x1": 521.9, "y1": 709.8, "innehåll": "31 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Byggsanktionsavgiften för att trots kravet i 9 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) inte återställa en plats eller ett byggnadsverk innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut är för en annan anläggning än en byggnad 1. 0,75 prisbasbelopp när det gäller en anläggning för en grundvattentäkt, 2. 2,5 prisbasbelopp när det gäller en kabinbana, 3. 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller en nöjespark, en djurpark, en idrottsplats, en skidbacke med lift, en campingplats, en skjutbana, en småbåtshamn, ett friluftsbad, en motorbana eller en golfbana, 4. 0,125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller ett upplag, en materialgård, en tunnel, ett bergrum, en parkeringsplats eller en begravningsplats, 5. 2,5 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast anläggning för farliga produkter eller varor, 6. 1,25 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn, 7. 1,25 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk, 8. 0,0125 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per löpmeter när det gäller en mur eller ett plank, och 9. 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0125 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 43, "x0": 64.8, "y0": 714.9, "x1": 521.9, "y1": 772.1, "innehåll": "32 §  /Träder i kraft I:2023-01-01/ Byggsanktionsavgiften för att trots kravet i 9 kap. 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) inte återställa en plats eller ett byggnadsverk innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut är för en skylt 0,05"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 518.5, "y1": 77.3, "innehåll": "prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0125 prisbasbelopp per kvadratmeter av skyltens area, och för en ljusanordning 0,03 prisbasbelopp. Förordning (2022:910)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 109.7, "x1": 521.9, "y1": 305.4, "innehåll": "10 kap. Bemyndiganden Byggnadsverks utformning 1 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om 1. utformning av byggnader i 2 kap. 6, 8 och 9 §§ plan- och bygglagen (2010:900), 2. utformningskrav avseende lämplighet i 3 kap. 1 §, 3. utformningskrav avseende tillgänglighet och användbarhet i 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen samt 3 kap. 4 och 5 §§, och 4. uppfyllandet av utformningskraven i 8 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 6 §."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 310.5, "x1": 517.2, "y1": 400.7, "innehåll": "2 § Boverket får meddela föreskrifter om vilka hinder mot tillgänglighet och användbarhet som enligt 8 kap. 2 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska anses enkla att avhjälpa samt de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder och om undantag från sådana krav."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 44, "x0": 64.8, "y0": 405.2, "x1": 521.0, "y1": 804.3, "innehåll": "Byggnadsverks tekniska egenskaper 3 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om 1. egenskapskrav avseende bärförmåga, stadga och beständighet i 3 kap. 7 §, 2. egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand i 3 kap. 8 §, 3. egenskapskrav avseende skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i 3 kap. 9 §, 4. egenskapskrav avseende säkerhet vid användning i 3 kap. 10 §, 5. särskilda säkerhetskrav avseende redan uppförda byggnader i 3 kap. 11 och 12 §§, 6. egenskapskrav avseende skydd mot buller i 3 kap. 13 §, 7. egenskapskrav avseende energihushållning och värmeisolering i 3 kap. 14 och 15 §§, 8. egenskapskrav avseende lämplighet för det avsedda ändamålet i 3 kap. 17 §, 9. egenskapskrav avseende tillgänglighet och användbarhet i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 18 och 19 §§, 10. egenskapskrav avseende hushållning med vatten i 3 kap. 20 §, 11. egenskapskrav avseende hushållning med avfall i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen, 12. egenskapskrav avseende bredbandsanslutning i 3 kap. 20 a §, 13. egenskapskrav avseende laddning av elfordon i 3 kap. 20 b och 20 c §§, och 14. genomförande av egenskapskraven vid senare tidpunkt i 3 kap. 21 §. Förordning (2020:274)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 501.1, "y1": 77.3, "innehåll": "3 a § Boverket får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning som kraven ska anpassas och avsteg från kraven ska göras enligt 3 kap. 28 §. Förordning (2015:934)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 81.7, "x1": 479.8, "y1": 138.8, "innehåll": "4 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om uppfyllandet av egenskapskraven i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 22 §."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 143.2, "x1": 499.2, "y1": 200.4, "innehåll": "5 § Boverkets rätt att meddela föreskrifter enligt 3 och 4 §§ gäller inte i fall som sägs i 6 och 7 §§ eller om någon annan myndighet har rätt att meddela sådana föreskrifter enligt annan författning."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 205.5, "x1": 510.5, "y1": 245.4, "innehåll": "Före det att Boverket meddelar föreskrifter med stöd av 3 eller 4 § ska verket höra andra berörda myndigheter i den omfattning som behövs."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 249.7, "x1": 522.6, "y1": 323.4, "innehåll": "6 § Transportstyrelsen får efter att ha hört Boverket meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 7-10 och 13 §§ i fråga om järnvägar, tunnelbanor, spårvägar, vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa. Förordning (2014:225)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 355.7, "x1": 513.1, "y1": 486.2, "innehåll": "Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk 8 § Boverket får, utom i fall som sägs i 6 och 7 §§, efter att ha hört andra berörda myndigheter meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk i 8 kap. 6-8 §§ plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 23 § om inte någon annan myndighet enligt annan författning har rätt att meddela sådana föreskrifter."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 490.7, "x1": 509.2, "y1": 587.5, "innehåll": "Tomter, allmänna platser och andra områden 9 § Boverket får i fråga om tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader meddela de föreskrifter som behövs för tilllämpningen av 8 kap. 9 § första stycket 2, 3, 5 och 6 samt 12 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 591.9, "x1": 517.2, "y1": 682.8, "innehåll": "10 § Boverket får meddela föreskrifter om vilka hinder mot tillgänglighet och användbarhet som enligt 8 kap. 12 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska anses enkla att avhjälpa samt de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder och om undantag från sådana krav."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 45, "x0": 64.8, "y0": 686.6, "x1": 516.5, "y1": 779.2, "innehåll": "Underhåll 11 § Boverket får meddela föreskrifter om sådana krav på underhåll som avses i 8 kap. 14 § tredje stycket plan- och bygglagen (2010:900). Byggprodukter"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 520.5, "y1": 77.3, "innehåll": "12 § Boverket får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § plan- och bygglagen (2010:900) ska anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 473.1, "y1": 150.1, "innehåll": "14 § Boverket får meddela ytterligare föreskrifter om typgodkännande och tillverkningskontroll."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 153.8, "x1": 521.2, "y1": 318.2, "innehåll": "Hissar, värmepannor och linbaneanläggningar 15 § Boverket får meddela ytterligare föreskrifter om 1. vilka hissar som omfattas av 3 kap. 11 § 4 och vilka åtgärder som ska vidtas, 2. vilka förändringar av en hiss som kan föranleda åtgärder enligt 3 kap. 11 § 5, 3. sådana krav på hälsa och säkerhet samt tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som ska uppfyllas av permanent installerade hissar som betjänar byggnadsverk och av säkerhetskomponenter som används i sådana hissar, och 4. vilka hissar och säkerhetskomponenter som omfattas av föreskrifterna enligt 3."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 323.3, "x1": 522.5, "y1": 413.4, "innehåll": "16 § Boverket får meddela föreskrifter om 1. bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på hissar med tillhörande säkerhetskomponenter och på värmepannor eller anordningar till värmepannor, och 2. märkning av hissar med tillhörande säkerhetskomponenter. Förordning (2016:773)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 418.5, "x1": 521.2, "y1": 576.3, "innehåll": "17 § Boverket får meddela ytterligare föreskrifter om 1. innebörden av de krav på lämplighet samt tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 och 8 plan- och bygglagen (2010:900) för linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, och 2. innebörden av de krav på säkerhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen för linbaneanläggningar som uppförts före den 3 maj 2004 och som omfattas av 8 kap. 24 § samma lag. Förordning (2018:103)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 580.0, "x1": 513.8, "y1": 676.8, "innehåll": "Funktionskontroll av ventilationssystem 18 § Boverket får meddela föreskrifter om 1. att vissa typer av ventilationssystem och system i vissa slag av byggnader ska vara helt eller delvis undantagna från bestämmelserna om funktionskontroll, och 2. intervaller för återkommande besiktning av ventilationssystem."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 46, "x0": 64.8, "y0": 681.3, "x1": 518.5, "y1": 811.9, "innehåll": "Kontroll av motordrivna anordningar i byggnadsverk 19 § Boverket får meddela föreskrifter om 1. besiktning eller annan teknisk kontroll enligt 5 kap. 8 §, 2. kompetenskrav för att utföra besiktning eller annan teknisk kontroll enligt 5 kap. 8 § och övriga krav i fråga om rapportering och information för organ som utför sådan besiktning eller kontroll, och 3. tillämpningen av 5 kap. 11 §."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 459.1, "y1": 60.1, "innehåll": "Boverket får meddela ytterligare föreskrifter om vilka hissar och säkerhetskomponenter som avses i 1 kap. 5 § 1. Förordning (2016:773)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 65.2, "x1": 523.6, "y1": 155.3, "innehåll": "20 § När Boverket bedömer om det behövs föreskrifter enligt 19 § och när verket meddelar sådana föreskrifter ska det utgå från kraven på skydd för säkerhet och hälsa. Vid utformningen av föreskrifterna ska Boverket också beakta anordningarnas konstruktion och utförande samt den tillsyn och kontroll av anordningarna som ändå bedrivs."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 160.4, "x1": 509.1, "y1": 250.6, "innehåll": "I föreskrifterna ska det närmare anges 1. vilka slag av brister som har omedelbar betydelse med hänsyn till kraven på skydd för säkerhet och hälsa, 2. vilka brister som i övrigt kan ha betydelse med hänsyn till kraven på skydd för säkerhet och hälsa."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 255.7, "x1": 516.5, "y1": 295.7, "innehåll": "Före det att Boverket meddelar föreskrifterna ska verket höra Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket i den omfattning som behövs."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 299.4, "x1": 503.8, "y1": 397.0, "innehåll": "Handläggningen av ärenden om lov, förhandsbesked eller anmälan 21 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900) och 6 kap. 8-9 §§ denna förordning. Förordning (2021:786)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 400.7, "x1": 493.2, "y1": 464.5, "innehåll": "Kontrollplan 22 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs om utformningen av en kontrollplan enligt 10 kap. 6-8 §§ plan- och bygglagen (2010:900)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 468.2, "x1": 472.5, "y1": 510.6, "innehåll": "Funktionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 509.4, "x1": 513.2, "y1": 616.8, "innehåll": "23 § Boverket får meddela 1. de föreskrifter om funktionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga som behövs för tillämpningen av 7 kap. 2-4 §§, och 2. föreskrifter om vilka bostadshus som ska omfattas av 9 kap. 32 b och 32 c §§ och 10 kap. 25 a § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2022:1085)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 620.6, "x1": 499.6, "y1": 734.6, "innehåll": "Kontrollen av genomförandet av bygg-, rivnings- och markarbeten 24 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om 1. utförande av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900), och 2. skyddsåtgärder vid rivning i 5 kap. 17 §."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 47, "x0": 64.8, "y0": 738.4, "x1": 492.5, "y1": 818.6, "innehåll": "Tillsyn 25 § Boverket får inom sitt vägledningsområde meddela föreskrifter om vilken information en tillsynsmyndighet enligt 8 kap. 9 § ska lämna samt hur och när informationen ska lämnas."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 19.5, "x1": 522.5, "y1": 368.4, "innehåll": "Språkkrav 26 § Boverket får meddela föreskrifter om på vilket eller vilka språk 1. prestandadeklarationer, bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter enligt artiklarna 7.4, 11.6, 13.4 och 14.2 i förordning (EU) nr 305/2011 ska tillhandahållas, 2. tillverkarna, importörerna och distributörerna ska förse tillsynsmyndigheten med information och dokumentation enligt artiklarna 11.8, 13.9 och 14.5 i förordning (EU) nr 305/2011, 3. bruksanvisningar och annan information och dokumentation avseende hissar och säkerhetskomponenter till hissar ska tillhandahållas, 4. kontaktuppgifter till installatörer av hissar och till tillverkare och importörer av säkerhetskomponenter till hissar ska hållas tillgängliga, 5. en EU-försäkran om överensstämmelse avseende en hiss eller en säkerhetskomponent till hissar ska tillhandahållas, 6. en EU-försäkran om överensstämmelse, bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter enligt artiklarna 11.7, 13.4, 14.2, 19.2 samt punkt 7.1.1 i bilaga II till förordning (EU) nr 2016/424 ska tillhandahållas, 7. tillverkarna och importörerna ska förse tillsynsmyndigheten med information och dokumentation enligt artiklarna 11.9 och 13.9 i förordning (EU) nr 2016/424, och 8. kontaktuppgifter till tillverkare och importörer enligt artiklarna 11.6 och 13.3 i förordning (EU) nr 2016/424 ska hållas tillgängliga. Förordning (2018:103)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 372.9, "x1": 510.4, "y1": 486.2, "innehåll": "Ersättning för provningskostnader m.m. 27 § Boverket får meddela föreskrifter om ersättning för 1. kostnader vid provtagning och undersökning av prov enligt 11 kap. 8 b § plan- och bygglagen (2010:900), och 2. produkter som ska kontrolleras enligt 11 kap. 8 c § samma lag. Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 490.7, "x1": 516.5, "y1": 571.0, "innehåll": "Avgift vid tillsyn 28 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får meddela föreskrifter om de avgifter för övervakning och utvärdering av tekniska bedömningsorgan som avses i 11 kap. 66 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2013:308)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 574.8, "x1": 509.9, "y1": 671.6, "innehåll": "Standarder för utformning av detaljplaner och grundkartor 29 § Boverket får, efter att ha gett Lantmäteriet tillfälle att yttra sig, meddela ytterligare föreskrifter om standarder för utformning av detaljplaner och planbeskrivningar enligt 4 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och undantag från kravet i 2 kap. 5 a §. Förordning (2019:207)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 48, "x0": 64.8, "y0": 676.7, "x1": 514.5, "y1": 778.1, "innehåll": "30 § Lantmäteriet får, efter att ha gett Boverket tillfälle att yttra sig, meddela ytterligare föreskrifter om standarder för utformning av grundkartor enligt 5 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900) och undantag från kravet i 2 kap. 5 b §. Förordning (2019:207). /Rubriken träder i kraft I:2023-04-01/"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 521.9, "y1": 93.8, "innehåll": "31 §  /Träder i kraft I:2023-04-01/ Boverket får, efter att ha gett Lantmäteriet tillfälle att yttra sig, meddela ytterligare föreskrifter om standarder för utformning av översiktsplaner och regionplaner enligt 3 och 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och undantag från kravet i 2 kap. 5 c §. Förordning (2023:50)."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 126.2, "x1": 526.5, "y1": 569.5, "innehåll": "övergångsbestämmelser 2011:338 1. Denna förordning träder i kraft den 2 maj 2011. 2. Genom förordningen upphävs a) plan- och byggförordningen (1987:383), b) förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem, c) förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., d) förordningen (1999:371) om kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk. 3. äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 4. Det särskilda säkerhetskravet på en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i 3 kap. 11 § 4 a behöver inte uppfyllas före den 31 december 2012, om hissen är försedd med en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen. 2013:308 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (2012:976) om harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter. 3. äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har ägt rum före den 1 juli 2013. De nya föreskrifterna ska dock tillämpas om de leder till lindrigare påföljd. 4. De nya föreskrifterna tillämpas även för ansökningar om att utses till tekniskt bedömningsorgan som inkommit före ikraftträdandet."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 574.6, "x1": 519.2, "y1": 648.3, "innehåll": "2014:471 1. Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2014. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har ägt rum före den 2 juli 2014. De nya föreskrifterna ska dock tillämpas om de leder till lindrigare påföljd."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 49, "x0": 64.8, "y0": 652.7, "x1": 518.5, "y1": 777.4, "innehåll": "2015:837 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016 i fråga om 6 kap. 7 § och i övrigt den 1 januari 2016. 2. För anmälningar som har kommit in till byggnadsnämnden före den 1 juli 2016 gäller 6 kap. 7 § i den äldre lydelsen. 3. För åtgärder som har påbörjats före den 1 januari 2016 gäller 6 kap. 5 och 6 §§ och 9 kap. 6-10 §§ i den äldre lydelsen."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 495.8, "y1": 177.8, "innehåll": "2016:141 1. Denna förordning träder i kraft den 20 april 2016. 2. Vid prövning av frågor om att utse och anmäla organ för bedömning av överensstämmelse enligt 7-9 §§ lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, får Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ta hänsyn till bestämmelserna i 1 kap. 7 a § och 4 kap. 11-11 f §§ före förordningens ikraftträdande. 3. äldre föreskrifter gäller för hissar och säkerhetskomponenter till hissar som släpps ut på marknaden före den 20 april 2016."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 182.9, "x1": 509.2, "y1": 256.6, "innehåll": "2017:102 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017. 2. Bestämmelsen i 1 kap. 7 b § ska inte tillämpas på åtgärder som har påbörjats före den 1 juli 2017."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 261.0, "x1": 493.8, "y1": 334.7, "innehåll": "2017:978 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden om planer som har påbörjats före ikraftträdandet."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 339.8, "x1": 524.5, "y1": 429.9, "innehåll": "2018:103 1. Denna förordning träder i kraft den 21 april 2018. 2. äldre föreskrifter gäller fortfarande för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som har släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som har installerats före den 21 april 2018."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 435.0, "x1": 521.9, "y1": 536.5, "innehåll": "2019:207 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 a och 5 b §§ tillämpas första gången på detaljplaner, planbeskrivningar och grundkartor som har påbörjats efter den 31 december 2021. 2020:274"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 541.6, "x1": 512.5, "y1": 581.5, "innehåll": "Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2025 i fråga om 3 kap. 15 och 20 c §§ och i övrigt den 25 maj 2020."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 50, "x0": 64.8, "y0": 585.9, "x1": 517.8, "y1": 777.3, "innehåll": "2021:786 1. Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2021. 2. äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 3 a §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 3. äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b-4 d §§, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 20.1, "x1": 504.5, "y1": 105.1, "innehåll": "4. äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas om de leder till en lindrigare påföljd. 2022:910"}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 110.2, "x1": 509.9, "y1": 150.1, "innehåll": "Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 9 kap. 26-32 §§ och i övrigt den 1 augusti 2022."}
{"titel": "Plan- och byggförordning 2011 338", "filnamn": "plan-och-byggforordning-2011_338.pdf", "område": "Lagar och förordningar", "sida": 51, "x0": 64.8, "y0": 154.5, "x1": 510.5, "y1": 228.9, "innehåll": "2023:50 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2023. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 c § tillämpas första gången på översiktsplaner och regionplaner som har påbörjats efter den 31 december 2026."}