id
stringlengths 1
7
| url
stringlengths 31
331
| title
stringlengths 1
214
| text
stringlengths 1
411k
| language
stringclasses 4
values |
|---|---|---|---|---|
8798775 | https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rb%C3%B6nskatedralen%20%281905%29 | Förbönskatedralen (1905) | Förbönskatedralen (ryska: Покровский собор/Pokrovsky sobor), även benämnd Katedralen för den Heliga Theotokos förbön (Собор Покрова Пресвятой Богородицы/Sobor Pokrova Presvjatoj Bogoroditsy) eller Theotokos-katedralen, är en rysk-ortodox gammalrituell katedral, belägen på Rogozhskoje kyrkogård i Moskva. Den är huvudkyrka för den rysk-ortodoxa gammalrituella kyrkan och även en av de största i Moskva.
Historia
Ursprungligt utseende
Från början var det tänkt att katedralen skulle vara ännu större än vad den är nu. Den skulle bland annat ha fem kupoler, ett klocktorn och två bönerum.
Byggandet
Katedralen började byggas 1790.
Byggandet av katedralen orsakade dock upprördhet från rysk-ortodoxa kyrkan. Gabriel, dåvarande metropoliten i Sankt Petersburg, vände sig till de högsta myndigheterna i landet med ett skriftligt klagomål mot de gammaltroende och anklagade dem för illojalitet mot staten och den rysk-ortodoxa kyrkan.
På order av kejsarinnan Katarina II av Ryssland ingrep dåvarande generalguvernören Prozorovskij i situationen.
På grund av ingripandet minskades katedralens storlek. Bland annat togs altardelen bort. Men trots motståndet stod katedralen färdig 1792.
Efter byggandet
Katedralen öppnades så sent som i april 1905, och denna dag firas även av gammaltroende ortodoxa kristna som en helgdag. För att hedra öppnandet av altaren byggdes också ett klocktorn.
1929 var det planerat att katedralen skulle stängas ner, men detta genomfördes aldrig. Byggnaden förblev aktiv under hela sovjettiden. Det planerades också att en teater skulle sättas upp inne i byggnaden.
Under det stora fosterländska kriget (1941-1945) hölls gudstjänster i katedralen. De samlade in pengar till röda armén för att hjälpa dem i kampen mot Nazityskland.
Restaurering av katedralen
2005 beslutade Rysslands regering att restaurera katedralen.
2009 installerades ett nytt kors på byggnadens kupol.
Arkitekter
Kazakov M.F.
Dikarev M.I. (ikonostas).
Baranova Rjabinina A.N. – interiör, exteriör och målningar.
Arkitektur
Katedralen är byggd i rysk klassicistisk stil. Den har tre portaler – den västra, den södra och den norra. Katedralen har ingen absid. Inne i byggnaden finns två sidokapell.
Bilder
Se även
Förbönskatedralen (1910)
Raskol
Gammal-ortodoxa kyrkan i Ryssland
Slavo-Georgiska gammal-ortodoxa kyrkan
Rysk ortodoxi
Källor
Denna artikel är delvis på material från ryskspråkiga Wikipedia, Покровский собор на Рогожском кладбище, 31 oktober 2023.
Intercession Cathedral at Rogozhskoe Cemetery (Moscow) (hramy-moskvy.ru)
Noter
Externa länkar
Domkyrkor i Moskva
Kyrkobyggnader i Moskva
Domkyrkor i Ryssland
Ortodoxa kyrkobyggnader i Ryssland
Kyrkobyggnader i Ryssland
Kyrkobyggnader invigda 1905
1905 i Ryssland | swedish |
8798781 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl%20%28h%C3%A4st%29 | Karl (häst) | Karl, född , är en amerikansk travare, mest känd för att ha segrat i Breeders Crown 2YO Colt & Gelding Trot (2023). Han räknas till kulltoppen och var länge obesegrad. Han har lovordats av bland annat Yannick Gingras, som kallat honom för den bästa häst han någonsin kört.
Bakgrund
Karl är en brun hingst efter Tactical Landing och under Avalicious (efter R.C.Royalty). Han föddes upp av Crawford Farms LLC, NY och ägs av Christina & Nancy Takter, Black Horse Racing, Crawford Farms Racing och Bender Sweden Inc. Han tränas av Nancy Takter och körs av Yannick Gingras.
Karl köptes för 135000 dollar på auktion i Lexington 2020.
Karriär
Karl började tävla som tvååring 2023. Han har tagit karriärens hittills största seger i Breeders Crown 2YO Colt & Gelding Trot (2023). Då han segrade i Breeders Crown 2YO Colt & Gelding Trot gjorde han det på tiden , vilket var nytt ban- och lopprekord för tvååriga hästar. I loppet besegrade han konkurrenten T C I.
Referenser
Hästar födda 2021
Amerikanska travhästar
Hästar uppfödda i New York | swedish |
8798786 | https://sv.wikipedia.org/wiki/13723%20Kolokolova | 13723 Kolokolova | 13723 Kolokolova eller 1998 QY54 är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 27 augusti 1998 av LONEOS vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter Ludmilla Kolokolova.
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Merxia.
Referenser
Huvudbältesasteroider
Merxia-asteroider
Småplaneter namngivna efter personer
Astronomiska upptäckter av LONEOS
Astronomiska upptäckter 1998 | swedish |
8798791 | https://sv.wikipedia.org/wiki/13724%20Schwehm | 13724 Schwehm | 13724 Schwehm eller 1998 QF55 är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 27 augusti 1998 av LONEOS vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter den tyske fysikern Gerhard Schwehm.
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer.
Referenser
Huvudbältesasteroider
Småplaneter namngivna efter personer
Astronomiska upptäckter av LONEOS
Astronomiska upptäckter 1998 | swedish |
8798802 | https://sv.wikipedia.org/wiki/1998%20QY55 | 1998 QY55 | 1998 QY55 är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 augusti 1998 av Višnjan-observatoriet i Kroatien.
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Koronis.
Referenser
Huvudbältesasteroider
Koronis-asteroider
Ej namngivna småplaneter
Astronomiska upptäckter av Višnjan-observatoriet
Astronomiska upptäckter 1998 | swedish |
8798803 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrik%20Killander | Fredrik Killander | Fredrik Wilhelm Knutsson Killander, född den 28 augusti 1893 i Stockholm, död där den 29 maj 1980, var en svensk jurist. Han var son till Knut Killander.
Killander avlade studentexamen i Göteborg 1911 och juris kandidatexamen vid Uppsala universitet 1916. Han genomförde tingstjänstgöring i Uppsala läns norra, Tössbo och Vedbo samt Nätra och Nordingrå domsagor 1917–1920. Killander blev tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1920, adjungerad ledamot där 1922 och assessor 1924 (extra ordinarie 1922). Han biträdde i lagstiftningsfrågor i socialdepartementet 1925–1926 och blev byråchef i lagärenden i finansdepartementet 1929 (tillförordnad 1926). Killander blev hovrättsråd i Svea hovrätt 1930, tillförordnad revisionssekreterare samma år och häradshövding i Falu domsaga 1931. Han var ordförande i poliskollegiet i Kopparbergs län 1934–1948 och lagman i Svea hovrätt 1948–1960. Killander blev riddare av Nordstjärneorden 1929, kommendör av andra klassen av samma orden 1948 och kommendör av första klassen 1958. Han vilar i sin familjegrav på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Källor
Kommendörer av Kungl. Nordstjärneorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1969
Killander, Fredrik W. K. på SvenskaGravar.se
Svenska hovrättslagmän
Svenska häradshövdingar
Svenska revisionssekreterare
Svenska byråchefer
Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden
Svenska jurister under 1900-talet
Svenska ämbetsmän under 1900-talet
Jurister från Stockholm
Ämbetsmän från Stockholm
Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
Födda 1893
Avlidna 1980
Män | swedish |
8798805 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista%20%C3%B6ver%20ledam%C3%B6ter%20av%20Sveriges%20st%C3%A5ndsriksdag%201713%E2%80%931714 | Lista över ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1713–1714 | Ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1713–1714.
Borgarståndet (påbörjad)
Anders Hyltén, borgmästare i Stockholms stad.
Olof Brehmer, stadssekreterare i Stockholms stad.
Johan Leijel, rådman i Stockholms stad.
Henrik Harmens, borgare i Stockholms stad.
Michel Grubb, borgare i Stockholms stad.
Cammecker, borgare i Stockholms stad.
Lampa, borgare i Stockholms stad.
Johan Starling, borgmästare i Uppsala stad.
Johan Christopher von Bergen, borgmästare i Norrköpings stad.
Henrik Wilkens, handelsman i Norrköpings stad.
Wilhelm Silentz, borgmästare i Göteborgs stad.
Mathias Schildt, handelsman i Göteborgs stad.
Michael Cronholm, rådman i Malmö stad, representerade även Landskrona stad.
Erasmus Clefwe, handelsman i Malmö stad.
Lars Bergstedt, borgmästare i Kalmar stad.
Olof Galartz, handelsman i Kalmar stad.
Anders Lind, borgmästare i åbo stad.
Carl Scheffer, rådman i Åbo stad.
Niclas Schultz, handelsman i Åbo stad.
Mathias Elers, borgmästare i Karlskrona stad.
Jonas Malmberg, borgmästare i Nyköpings stad.
Hans Bauman, borgmästare i Västerviks stad.
Diedrich Licenius, rådman i Västerviks stad.
Petter Folker, borgmästare i Gävle stad.
Jacob Clerk, borgmästare i Visby stad.
Jacob Collwijn, borgmästare i Falu stad.
Anders Dubb, borgmästare i Halmstads stad.
Jacob Poppellman, borgmästare i Kristianstads stad.
Magnus Hansson, borgmästare i Örebro stad.
Sven Aurén, borgmästare i Jönköpings stad.
Magnus Rinström, borgmästare i Linköpings stad.
Olof Jacobsson, rådman i Köpings stad.
Anders Noberg, rådman i Söderköpings stad.
Nils Svart, rådman i Vadstena stad.
Hans Lund, rådman i Skänninge stad.
Referenser
Noter
1713 i Sverige
1714 i Sverige
1713
Ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1713 | swedish |
8798806 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan%20Christopher%20von%20Bergen | Johan Christopher von Bergen | Johan Christopher von Bergen, född i Stockholm, död 1717, var en svensk borgmästare
Biografi
Johan Christopher von Bergen föddes i Stockholm och växte upp hos Ehrenspetz i Norrköping. Han blev 1706 rådman i Norrköpings stad och 1706 politieborgmästare efter Carl Jansson. von Bergen blev 1709 justitieborgmästare efter Leffler. Han avled 1717.
von Bergen var riksdagsman för borgarståndet i Norrköpings stad vid riksdagen 1710 och riksdagen 1713–1714.
Referenser
Noter
Män
Födda okänt år
Avlidna 1717
Norrköpings borgmästare
Ämbetsmän från Norrköping
Svenska ämbetsmän under 1700-talet
Borgarståndets riksdagsledamöter | swedish |
8798808 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf%20Eneskj%C3%B6ld | Gustaf Eneskjöld | Gustaf Eneskjöld, född omkring 1655, död januari 1719 i Ryssland, var en svensk militär.
Gustaf Eneskjöld var son till genereralguvernementskamrerare Engelbrekt Eneskjöld och Elisabeth Grothusen. Gab var friryttare vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 1674, korpral där i februari 1675, adjutant samma år och kornett samma år. Eneskjöld blev löjtnant 1676, kaptenlöjtnant 1678, ryttmästare samma år och major 1700. 1701-1719 var han överste och chef för Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente. Eneskjöld deltog i slaget vid Narva och tillfångatogs i slaget vid Errastfer. 1708 utväxlades men blev åter fången i slaget vid Poltava. Han hölls sedan som krigsfånge fram till sin död.
Källor
Sveriges regementschefer 1700–2000, Rune Kjellander
Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna
Överstar i svenska armén
Svenska regementschefer
Födda 1600-talet
Avlidna 1719
Män | swedish |
8798812 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Peter%20Ehrenspetz%20%281674%E2%80%931738%29 | Peter Ehrenspetz (1674–1738) | Peter Ehrenspetz, tidigare Speet, född 1674, död 24 april 1738, var en svensk kommissarie.
Biografi
Peter Ehrenspetz föddes 1674. Han var son till faktorn Henrik Speet och Maria Larsdotter Falck. Ehrenspetz var faktor vid klädesfaktoriet i Norrköpings stad. Han adlades 6 maj 1704 och adopterade brodern Abel Ehrenspetz adelsnamn Ehrenspetz och nummer 1388. Ehrenspetz blev 1718 kommissarie. Han avled 1738 och begravdes 2 maj samma år i Norrköping.
Familj
Ehrenspetz gifte sig första med en okänd kvinna och fick tillsammans med henne sonen kornetten Carl Henrik Ehrenspetz (död 1747) vid Nylands dragonregemente.
Ehrenspetz gifte sig andra gången 26 november 1705 på Skvällinge i Östra Skrukeby socken med Christina Samuelsdotter (1683–1718), dotter till amiralitetskaptenen Samuel Carlsson. De fick tillsammans barnen kanslisten Peter Ehrenspetz (1709–1736) vid krigsexpeditionen, Maria Margareta Ehrenspetz (1711–1770) som var gift med assessorn Nils Otto Eksköld, Anna Christina Ehrenspetz (född 1712), Henrik Samuel Ehrenspetz (född 1714) och Anna Christina Ehrenspetz (1718–1763) som var gift med assessorn Harald Urlander i kommerskollegium.
Referenser
Noter
Svensk obetitlad adel
Personer från Norrköping
Födda 1674
Avlidna 1738
Män
Svenskt adlade | swedish |
8798813 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Gais%201967 | Gais 1967 | Fotbollsklubben Gais spelade säsongen 1967 i allsvenskan, där man slutade åtta. I svenska cupen, som återupptagits efter många år, gick Gais till kvartsfinal.
Inför säsongen
Bengt Bjerned blev 1967 ny ordförande för Gais, och framtiden såg ljus ut. Leif Forsberg och Rolf Lundh hade slutat, men de hade ersatts av nytt blod i och med Eddy Magnusson, Nils Norlander och Ralf Söderblom från ungdomslaget samt nyförvärvet Lars-Ove Haraldsson från Grimsås IF.
Seriespel
Det blev en rivstart för Gais i den allsvenska premiären hemma mot bottentippade nykomlingen IFK Holmsund. Emellertid kom rivstarten åt fel håll – redan efter 25 sekunders spel satte bortalagets Kenneth Sjöblom 0–1 bakom Leif Andersson. Eddy Magnusson kvitterade sedermera och Gais kom undan med 1–1. I tredje omgången körde Gais över Örgryte IS i det första Göteborgsderbyt för säsongen. Ett överlägset Gais vann med 4–1 efter två mål av Jan Olsson. Gais hade gått in i matchen med taktiken att låta den hårdföre Gunder Högström punktmarkera Öis anfallsstjärna Agne Simonsson. Det riktades hård kritik mot detta destruktiva sätt att spela, som hade lanserats av engelske Nobby Stiles i fotbolls-VM 1966, men resultaten talade för att tränaren Holger Hansson hade hittat en vägvinnande taktik.
Två veckor efter derbyt mot Örgryte stundade ännu ett derby, mot IFK Göteborg, och trots att Gais tidigt hamnade i underläge lyckades man vända matchen till 2–1 efter mål av Jan Olsson och Leif Wendt. Centerhalven Kurt Axelsson briljerade i denna match, något som ledde till intresse hos uppköpare från belgiska proffsklubbar. Gais fina Ullevisvit fortsatte med 2–0 mot Örebro SK, 0–0 mot Hälsingborgs IF och 3–0 mot IF Elfsborg.
Efter vårsäsongen låg Gais femma. Under sommaruppehållet försvann Kurt Axelsson till belgiska Club Brugge KV, men hösten inleddes ändå med fina 2–1 hemma mot Djurgårdens IF, sedan gästernas tuffing Claes Cronqvist blivit utvisad efter en fällning av Thomas Bloom. Efter segrar mot Hammarby IF (1–0) och ännu en derbyvinst mot Öis (3–1) låg Gais fyra, bara en poäng efter AIK på andraplatsen. Då vände lyckan för Gais. I höstderbyt mot IFK förlorade man med hela 1–4 och försvann från toppstriden. När Malmö FF sedan kom på besök till Ullevi för att säkra SM-guldet hade Leif Andersson en usel dag i målet då skåningarna gick från 1–2 till 1–7 under de tjugo sista minuterna i matchen. Gais avslutade säsongen med att bortabesegra IFK Holmsund med 2–1 inför allsvenskans sämsta publiksiffra: 137 åskådare.
Gais slutade till sist på en åttonde plats i tabellen, vilket sågs som ett godkänt resultat. Man var Göteborgs bästa lag, hade ökat publiksnittet till över 9 000 och hade återigen börjat göra mål efter förra säsongens måltorka. Kurt Axelsson och Jan Olsson var ordinarie i svenska landslaget, och även Yngve Samuelsson och Leif Wendt hade fått representera Sverige i en match mot Englands OS-lag. Under hösten gjorde dessutom Gais klart med den lovande U-landslagsmannen Sten Pålsson från Kungshamns IF i division III.
Tabell
Seriematcher
Spelarstatistik
Svenska cupen
Svenska cupen återinfördes säsongen 1967, och Gais gick in i tredje omgången, där man lottades mot Sandvikens IF. Gais vann på bortaplan med 0–1 efter mål av Hasse Samuelsson. I åttondelsfinalen mötte man Djurgårdens IF, även detta på bortaplan, och vann med 0–2 efter mål av Ralf Söderblom och Thomas Bloom. I kvartsfinalen blev dock Örebro SK för svåra: närkingarna vann på hemmaplan med hela 5–1. Gais tröstmål gjordes av Thomas Bloom.
Referenser
Tryckta källor
Noter
1967
Fotbollssäsongen 1967 efter lag
Fotboll i Sverige 1967 | swedish |
8798815 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kent%20Olsson%20%28Gais%201967%29 | Kent Olsson (Gais 1967) | Kent Olsson är en svensk före detta fotbollsspelare (anfallare) som representerade Gais 1967.
Olsson kom från Alingsås IF till Gais inför säsongen 1967, men gjorde ingen större lycka och spelade bara 5 allsvenska matcher för Gais denna sin enda säsong i klubben. Han återvände därefter till Alingsås.
Källor
Noter
Svenska fotbollsspelare
Fotbollsspelare i Alingsås IF
Fotbollsspelare i Gais
Spelare i Fotbollsallsvenskan
Födelseår saknas
Levande personer
Män
Svenska idrottare under 1900-talet | swedish |
8798818 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholm%20Wood%20City | Stockholm Wood City | Stockholm Wood City är ett planerat träbyggnadsprojekt beläget i Sickla, initierat och utvecklat av det svenska fastighetsbolaget Atrium Ljungberg. Projektet kommer att bli världens största stadsdel byggd i trä. Trästaden sträcker sig över 25 kvarter och 250 000 kvadratmeter. Projektet har uppmärksammats av aktörer som World Economic Forum som en milstolpe inom hållbar stadsutveckling. Byggandet beräknas kosta cirka 12 miljarder kronor.
Byggstarten planeras år 2025 och trästaden kommer sedan byggas i etapper. De första byggnaderna förväntas stå färdiga 2027, och hela projektet beräknas vara klart tio år efter byggstart.
När trästaden är klar kommer den att inrymma 7 000 kontorsplatser, 2 000 bostäder samt en mängd olika butiker och restauranger. Det blir det största arbetsplatsområdet i södra Stockholm. Atrium Ljungbergs uttalade målsättning är att kompensera för det nuvarande underskottet av arbetsplatser i de södra stadsdelarna.
Bakgrund
Projektet tillkännagavs av Atrium Ljungberg 2023, i syfte att bidra till uppfyllandet av börsbolagets hållbarhetsmål. Jämfört med traditionella byggmaterial som betong erbjuder träkonstruktion flera fördelar. Det minskar avsevärt CO2-utsläppen både under byggskedet och under hela byggnadens livscykel. Dessutom förkortar träkonstruktion byggtider och resulterar i mindre buller på byggarbetsplatser.
Atrium Ljungberg har också hävdat att träbyggnader kan vara bättre för den personliga hälsan och att studier har visat att de "ger bättre luftkvalitet, minskar stress, ökar produktiviteten och lagrar koldioxid under den tid de används.
Projektets utveckling
Stockholm Wood Citys arkitektur innehåller naturliga element som följer skandinavisk designs minimalistiska och funktionella estetik. Byggnaderna kommer att ha gröna tak för förbättrad isolering och stora fönster för att maximera ljusinsläppet. Arkitektkontoren White och Henning Larsen har båda arbetat med den tidiga designutvecklingen för projektet.
Globalt finns redan en trend av träbyggande, där flera länder siktar på att bygga de högsta träskyskraporna. Medan det finns andra utmanare i kapplöpningen om höjden strävar Stockholm Wood City efter ett annat slags rekord som den största trästaden.
Referenser
Sickla | swedish |
8798821 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Libyens%20herrlandslag%20i%20volleyboll | Libyens herrlandslag i volleyboll | Libyens herrlandslag i volleyboll representerar Libyen i volleyboll på herrsidan. Laget har deltagit i afrikanska mästerskapet flera gånger och som bäst blivit tvåa (1979) och trea (2023). De har också deltagit i VM 1982, då de kom på 24:e och sista plats samt vid OS 1980, där de kom på 10:e plats.
Källor
Fotnoter
Volleybollherrarna
Herrlandslaget
Volleybollandslag | swedish |
8798826 | https://sv.wikipedia.org/wiki/1998%20QV89 | 1998 QV89 | 1998 QV89 är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 augusti 1998 av LINEAR i Socorro County, New Mexico.
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.
Referenser
Huvudbältesasteroider
Eos-asteroider
Ej namngivna småplaneter
Astronomiska upptäckter av LINEAR
Astronomiska upptäckter 1998 | swedish |
8798827 | https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A1n%20Flygenring | Rán Flygenring | Rán Flygenring, född 14 oktober 1987 i Trøndelag i Norge, är en isländsk serieskapare, illustratör och författare. Hon tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2023 för bilderboken Eldgos ("Vulkanutbrott"). På svenska finns ungdomsboken Recept på galenskap av Dita Zipfel med illustrationer av Rán. Övriga böcker som hon har skrivit eller illustrerat finns på isländska, tyska eller engelska.
Referenser
Isländska författare under 2000-talet
Isländska illustratörer
Serieskapare
Kvinnor
Födda 1987
Personer från Trøndelag fylke | swedish |
8798830 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Clark%20University | Clark University | Clark University är ett privat forskningsuniversitet som ligger i Worcester i Massachusetts. Lärosätet grundades av handelsmannen Jonas Gilman Clark och psykologen G. Stanley Hall.
Referenser | swedish |
8798834 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tchads%20herrlandslag%20i%20volleyboll | Tchads herrlandslag i volleyboll | Tchads herrlandslag i volleyboll representerar Tchad i volleyboll på herrsidan. Laget har deltagit i afrikanska mästerskapet flera gånger med två sjundeplatser som bästa placering.
Källor
Fotnoter
Volleybollherrarna
Herrlandslaget
Volleybollandslag | swedish |
8798837 | https://sv.wikipedia.org/wiki/1998%20QU90 | 1998 QU90 | 1998 QU90 är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 28 augusti 1998 av LINEAR i Socorro County, New Mexico.
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
Huvudbältesasteroider
Ej namngivna småplaneter
Astronomiska upptäckter av LINEAR
Astronomiska upptäckter 1998 | swedish |
8798838 | https://sv.wikipedia.org/wiki/1998%20QC98 | 1998 QC98 | 1998 QC98 är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 28 augusti 1998 av LINEAR i Socorro County, New Mexico.
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
Huvudbältesasteroider
Ej namngivna småplaneter
Astronomiska upptäckter av LINEAR
Astronomiska upptäckter 1998 | swedish |
8798840 | https://sv.wikipedia.org/wiki/It%20Follows | It Follows | It Follows är en amerikansk skräckfilm från 2014 i regi av David Robert Mitchell, som hade biopremiär i USA den 13 mars 2015. Filmen, vars svenska biopremiär ägde rum den 27 mars 2015(två veckor efter den amerikanska biopremiären), hade sin allra första premiärvisning på Filmfestivalen i Cannes den 17 maj 2014, det vill säga cirka tio månader innan den amerikanska ursprungspremiären ägde rum. Huvudrollen i filmen spelas av Maika Monroe.
Filmen spelades in i Detroit, Michigan under slutet av 2013. Under själva filmandet valde filmens regissör David Robert Mitchell att använda sig av vidvinkellinser, vilket gjorde att hela filmen fick ett expansivt utseende. Även filmskaparna George Romero och John Carpenter fanns med som influenser kring själva arbetet av filmen, både i komposition och i visuell estetik. Musiken i filmen är komponerad av Rich Vreeland, mer känd under namnet Disasterpeace.
I oktober 2023 kunde man meddela att It Follows skulle få en uppföljare vid namn They Follow. Inspelningarna av denna uppföljare kommer eventuellt att påbörjas under 2024.
Handling
Filmens handling kretsar kring den nittonåriga universitetsstudenten Jaime "Jay" Height, som en dag drabbas av en förbannelse, som resulterar i att någon eller något börjar förfölja henne vart hon än går. Och inte blir det bättre, när hon sedan får reda på att hon kan bli dödad, om det som förföljer henne lyckas komma ifatt henne. Till sin hjälp har hon sina vänner Paul Bolduan och Yara Davis, samt sin lillasyster Kelly Height, som ser till så att hon absolut inte blir lämnad ensam. För lämnas hon ensam av sina vänner och lillasyster, riskerar hon att bli dödad…
Rollista
Maika Monroe – Jaime "Jay" Height
Keir Gilchrist – Paul Bolduan
Olivia Luccardi – Yara Davis
Lili Sepe – Kelly Height
Daniel Zovatto – Greg Hannigan
Jake Weary – Hugh / Jeff Redmond
Bailey Spry – Annie Marshall
Debbie Williams – Mrs. Height
Ruby Harris – Mrs. Redmond
Referenser
Externa länkar
It Follows på Yle Arenan
Amerikanska filmer 2014
Amerikanska filmer 2015
Amerikanska skräckfilmer
Filmer inspelade i USA
Detroit på film
Engelskspråkiga filmer | swedish |
8798845 | https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4r%20m%C3%B6rkret%20faller | När mörkret faller | När mörkret faller kan syfta på:
När mörkret faller (film, 1937) – en amerikansk film från 1937 i regi av Richard Thorpe, med originaltiteln Night Must Fall
När mörkret faller (film, 1960) – en svensk film från 1960 i regi av Arne Mattsson
När mörkret faller (roman) – en roman av Ian Rankin utgiven 2000
När mörkret faller (film, 2006) – en svensk film från 2006 i regi av Anders Nilsson
När mörkret faller (musikalbum) – ett musikalbum från 2006 av Py Bäckman
Se även
Skymning | swedish |
8798850 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Gais%201968 | Gais 1968 | Fotbollsklubben Gais spelade säsongen 1968 i allsvenskan, där man slutade åtta. I svenska cupen gick Gais till femte omgången.
Inför säsongen
Gais hade redan under hösten 1967 gjort klart med den lovande Sten Pålsson från Kungshamns IF. Tränaren Holger Hansson tackade för sig och ersattes av nygamle Gunnar Gren. Många trodde på Gais och i supportertidningen Makrillen berättade Kent Grek om hur Gren drev på truppen. Det tycktes vara ett harmoniskt Gais som gjorde sig klart för säsongen 1968.
Seriespel
Gais startade emellertid allsvenskan uselt, med tre raka förluster innan man nådde oavgjort i derbyt mot Örgryte IS och bärgade sin första poäng. Sedan följde tre nya förluster, och med en tredjedel av allsvenskan spelad hade Gais en poäng och 5–16 i målskillnad och låg sist i tabellen. Ändå lyckades man i nästa match, derbyt mot IFK Göteborg, vinna med 3–0 efter mål av Thomas Bloom, Sten Pålsson och Hasse Samuelsson. Även i nästa omgång gjorde Bloom mål, det enda i en 1–0-seger mot Åtvidabergs FF. I den sista matchen innan våruppehållet lyckades Gais slå regerande mästarna Malmö FF på Malmö stadion efter att Bloom återigen gjort 1–0 och Leif Wendt segermålet 2–1. Malmös mål gjordes av ingen mindre än Kent Grek, den otursförföljde Gaisbacken som nästa säsong skulle bli ökänd för ett ännu snyggare självmål.
Med halva säsongen spelad låg Gais fortfarande sist, men efter 4–1 mot Örebro SK efter två mål av Jan Olsson i slutet av augusti klättrade Gais för första gången över nedflyttningsstrecket. I nästa omgång betvingades IF Elfsborg med 3–0 efter ett hattrick av Olsson. Det blev ändå en tät kamp om att hålla sig kvar i serien; ända in i sista omgången riskerade Gais att åka ur, trots en upphämtning av ett 0–2-underläge till oavgjort mot Öis samt en viktig seger mot Djurgårdens IF, där Gunder Högström tidigt blev skadad och Jan Olsson tvingades ner som stopper, något som visade sig vara lyckosamt sedan Olsson gett välbehövlig stadga åt laget. Gais vände 0–1 i paus till 3–1 i andra halvlek.
Efter ett mållöst IFK-derby var Gais på nedflyttningsplats inför sista omgången, hemma mot AIK. Man hade en poäng upp till IFK Göteborg, Hälsingborgs IF och just AIK på säker mark, och en seger skulle garantera allsvenskt spel även nästa år, men också oavgjort kunde räcka beroende på hur de andra matcherna slutade. Inför 13 740 åskådare inledde Gais med att göra 1–0 genom en nick av Sten Pålsson redan efter 18 minuter, och även de andra resultaten gick Gais väg. När sedan Leif Wendt nickade in 2–0 var matchen avgjord och Gais slutade än en gång på en åttonde plats i serien. Man var återigen bäst i Göteborg; Örgryte slutade sist och åkte ur, och Gais passerade även IFK på målskillnad.
Efter säsongen slutade veteranmålvakten Leif Andersson, som redan under våren hade hedrats efter att ha spelat sin femhundrade A-lagsmatch. Under säsongen hade tränaren Gunnar Gren kritiserats för att laget presterat sämre än väntat med en så stark trupp, men han fick ändå fortsätta även nästa säsong. Den största stjärnan i Gais denna säsong var Jan Olsson, som genomgående var lagets bäste spelare och under året spelade sex landskamper för Sverige. Olsson tilldelades också Göteborgs-Tidningens pris Kristallkulan som Göteborgs bäste fotbollsspelare samt supporterklubben Makrillarnas utmärkelse Hedersmakrillen.
Tabell
Seriematcher
Spelarstatistik
Svenska cupen
Gais gick in i svenska cupens fjärde omgång, där man bortaslog Hisingsklubben Göteborgs AIK med 0–5 efter fyra mål av Leif Wendt och ett av Sten Pålsson. I femte omgången tog det dock tvärstopp mot IFK Norrköping, som hemmavann med 6–1. Gais mål gjordes av Jan Olsson.
Referenser
Tryckta källor
Noter
1968
Fotbollssäsongen 1968 efter lag
Fotboll i Sverige 1968 | swedish |
8798868 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin%20Bul%C3%AD%C5%99 | Martin Bulíř | Martin Bulíř, född 8 april 1969, är en tjeckiska bågskytt. Han deltog vid olympiska sommarspelen 2008.
Referenser
Födda 1969
Levande personer
Män
Tjeckiska bågskyttar
Tävlande i bågskytte vid olympiska sommarspelen 2000
Tävlande vid olympiska sommarspelen 2008 från Tjeckien | swedish |
8798869 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Barbora%20Hor%C3%A1%C4%8Dkov%C3%A1 | Barbora Horáčková | Barbora Horáčková, född 15 januari 1969, död 8 april 2018, var en tjeckiska bågskytt. Hon deltog vid olympiska sommarspelen 2008.
Referenser
Födda 1969
Avlidna 2018
Kvinnor
Tjeckiska bågskyttar
Tävlande i bågskytte vid olympiska sommarspelen 2008
Tävlande vid olympiska sommarspelen 2008 från Tjeckien | swedish |
8798872 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel%20Altshuller | Daniel Altshuller | Daniel Altshuller, född 24 juli 1994 i Ottawa, Ontario, är en kanadensisk före detta professionell ishockeymålvakt.
Han draftades av Carolina Hurricanes i NHL-draften 2012, i tredje rundan som 69:e spelare totalt.
Extern länk
Män
Födda 1994
Levande personer
Kanadensiska ishockeymålvakter
Idrottare från Ontario
Spelare valda av Carolina Hurricanes i NHL Entry Draft
Spelare valda i NHL Entry Draft 2012 | swedish |
8798876 | https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%B6dens%20triangel%20%28TV-serie%29 | Dödens triangel (TV-serie) | Dödens triangel (Originaltitel: The Vanishing Triangle) är en irländsk dramaserie från 2023 och består av sex avsnitt. Serien är skapad av Ivan Kavanagh. För regin svarar Imogen Murphy och Laura Way. Serien hade premiär den 26 oktober 2023. I Sverige visas serien på SVT play.
Handling
Serien kretsar kring journalisten Lisa Wallace (India Mullen) som efter att flera unga kvinnor försvunnit bestämmer sig för att hitta den skyldige. Hennes hypotes är att förövaren är samma man som för 20 år sedan dödade hennes mamma. Serien är baserad på verkliga händelser i Dublin på 1990-talet.
Rollista (i urval)
India Mullen - Lisa Wallace
Allen Leech - David Burkely
Adam John Richardson - Tommy Stephens
Sarah Carroll - Mary Burkely
Fionnuala Murphy
Philip O'Sullivan
Referenser
Externa länkar
Irländska dramaserier
Irländska TV-serier från 2020-talet
TV-seriestarter 2023
Engelskspråkiga TV-serier | swedish |
8798877 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bo%20Ericson%20%28milit%C3%A4r%29 | Bo Ericson (militär) | Bo Sören Ericson, född den 8 oktober 1953 i Stockholm, är en svensk militär.
Bo Ericson var son till polisinspektör Arnold Ericson och Maud Storm. Han blev officer 1975, kapten vid Svea artilleriregemente 1978, major 1983, kompanichef 1984, sektionschef i försvarsstaben 1986, anställdes vid Försvarets materielverk 1987 och blev major i Generalstaben. Ericson blev överstelöjtnant och bataljonschef vid Svea artilleriregemente 1991, överstelöjtnant med särskild tjänsteställning och sektionschef i Arméledningen 1993, samt var överste och chef för Norrlands ingenjörkår 1996–1998. Han blev 1998 avdelningschef vid Armécentrum och avdelningschef vid Armétaktiska kommandot 2000.
Källor
Sveriges regementschefer 1700–2000, Rune Kjellander
Överstar i svenska armén
Svenska regementschefer
Svenska militärer under 1900-talet
Militärer från Stockholm
Födda 1953
Levande personer
Män | swedish |
8798880 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Antioch%20College | Antioch College | Antioch College är ett liberal arts college i Yellow Springs i Ohio.
Referenser | swedish |
8798884 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas%20%C3%85ding | Thomas Åding | Thomas Åding, född 7 mars 1975, är statlig tjänsteman och fackföreningsledare.
Åding är ordförande för avdelningen Fackförbundet ST inom Försäkringskassan, som sådan leder han det största fackförbundet inom ett av Sveriges största myndigheter. Han sitter även i Fackförbundet STs förbundsstyrelse samt styrelsen för STs a-kassa. Han är aktiv i debatten om sjukförsäkringen och Försäkringskassan.
Han har en pol. mag. examen med statsvetenskap som huvudämne. Efter en kort sejour som skatteassistent på Skattemyndigheten har han sedan 2001 arbetat som rehabiliteringssamordnare och personlig handläggare på Försäkringskassan. Thomas är ordförande i ST inom Försäkringskassan. Fackliga hjärtefrågor är att samtliga arbetsplatser där ST organiserar medlemmar ska vara fri från diskriminering och att medlemmar behandlas lika men utifrån samtligas olika förutsättningar.
Åding har profilerat sig i frågor som rör trakasserier mot statligt anställda , kritik mot lönesystem på myndigheten som premierar avslag, ökade kontroller av anställda på myndigheten, mot Försäkringskassans bortre tidsgräns inom sjukförsäkringen, frågor om arbetsbelastning och förutsättningar för de anställda på Försäkringskassan samt kritik mot nedskärningar inom Försäkringskassan.
Åding var dessutom aktiv i debatten om Ann-Marie Beglers avsked från Försäkringskassan.
Referenser
Födda 1975
Män
Levande personer | swedish |
8798917 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Paralympiska%20sommarspelen%202024 | Paralympiska sommarspelen 2024 | Paralympiska sommarspelen 2024 (Franska: Jeux paralympiques d'été de 2024) är en internationell multiparasporttävling som kommer att hållas i Paris mellan den 28 augusti och 8 September 2024.
Sommarspelen 2024 är första gången Paris står värd för arrangemanget. Frankrike har arrangerat Paralympiska spelen en gång tidigare: vinterspelen 1992 i Tignes och Albertville. Sedan Paralympiska sommarspelen 1988 i Seoul har det varit praxis att värden för de Olympiska spelen också arrangerar de paralympiska spelen. År 2000 formaliserades praxis genom en överenskommelse mellan Internationella olympiska kommittén (IOK) och den Internationella paralympiska kommittén. Beslutet om sommarspelen 2024 fattades av IOK:s årliga möte den 13 september 2017 i Lima.
Tokyo valdes som värd i samband med att staden tilldelades olympiska sommarspelen, eftersom paralympiska spelen sedan 1992 anordnas på samma ort som olympiska spelen, men några veckor senare. Tokyo blev därmed den första staden som stått värd för två paralympiska sommarspel, den första gången var 1964.
Sporter
Det kommer att tävlas i 22 sporter med totalt 549 medaljgrenar under spelen.
Tävlingsprogrammet med de medverkande idrotterna presenterades i januari 2019. Inga förändringar gjordes bland de medverkande sporterna från spelen i Tokyo 2020.
Antal grenar inom respektive sport anges inom parentes.
Badminton (16)
Boccia (11)
Bordtennis (31)
Bågskytte (9)
Cykelsport
Bana (17)
Landsväg (34)
Fotboll 5-a-side (1)
Friidrott (164)
Goalball (2)
Judo (16)
Kanot (10)
Ridsport (11)
Rodd (5)
Rullstolsbasket (2)
Rullstolsfäktning (16)
Rullstolsrugby (1)
Rullstolstennis (6)
Simning (141)
Skytte (13)
Styrkelyft (20)
Taekwondo (10)
Triathlon (11)
Volleyboll (2)
Kalender
Ett preliminärt schema för de paralympiska sommarspelen 2024 presenterades den 8 juli 2022.
''Alla tider och datum avser fransk sommartid (UTC+2)
Referenser
Externa länkar
Paralympiska sommarspelen
Paralympiska sommarspelen 2024 | swedish |
8798920 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nord-Aukra%20kommun | Nord-Aukra kommun | Nord-Aukra kommun () var en kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Kommunen omfattade större delen av nuvarande Aukra kommun samt ett mindre område i den västra delen av nuvarande Molde kommun. Tätorten Aukra utgjorde kommunens centralort.
Administrativ historik
Nord-Aukra kommun upprättades den 1 januari 1924 när Aukra kommun delades i två och de båda kommunerna Nord-Aukra repektive Sør-Aukra bildades. Kommunen hade 1 677 invånare vid upprättandet.
Den 1 januari 1964 överfördes ett bebott område (Mordals krets med 77 invånare) från Nord-Aukra kommun till Molde kommun.
Den 1 januari 1965, genom kunglig resolution, bytte den återstående delen av kommunen namn från Nord-Aukra kommun till Aukra kommun.
Källor
Tidigare kommuner i Møre og Romsdal fylke
Aukra kommun
Molde kommun | swedish |
8798933 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Bad%20Boys%204 | Bad Boys 4 | Bad Boys 4 är en kommande amerikansk actionkomedifilm från 2024 i regi av Adil El Arbi och Bilall Fallah, från ett manus från skrivet av Chris Bremner. Detta kommer att bli den fjärde filmen i Bad Boys-serien, efter Bad Boys for Life, som hade biopremiär i januari 2020. Återvändande skådespelare från den föregående filmen är, förutom Will Smith och Martin Lawrence, även Vanessa Hudgens, Alexander Ludwig, och Paola Núñez. Den enda skådespelaren som har blivit ersatt inför denna film är Theresa Randle, som har spelat rollen som Theresa Burnett i de tre andra filmerna i serien, med start från 1995. Hennes ersättare för denna film är Tasha Smith.
Inspelningarna av denna film påbörjades i Atlanta, samt i Miami den 3 april 2023. I juli valde man att avbryta hela inspelningen, då protesterna kring den amerikanska Hollywoodstrejken satte igång.
Filmen beräknas ha biopremiär den 14 juni 2024, med Sony Pictures Releasing som officiell distributör (under etiketten av Columbia Pictures).
Rollista
Will Smith – Michael Eugene "Mike" Lowrey
Martin Lawrence – Marcus Miles Burnett
Vanessa Hudgens – Kelly
Alexander Ludwig – Dorn
Tasha Smith – Theresa Burnett (ersättare till Theresa Randle)
John Salley – Fletcher
Eric Dane – skurken
DJ Khaled – Manny the Butcher
Ioan Gruffudd
Rhea Seehorn
Joyner Lucas
Referenser
Externa länkar
Framtida filmer
Amerikanska filmer 2024
Amerikanska actionkomedifilmer
Amerikanska uppföljarfilmer
Filmer inspelade i USA
Atlanta på film
Miami på film
Filmer från Sony Pictures
Filmer från Columbia Pictures
Engelskspråkiga filmer | swedish |
8798934 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ros%C3%A9nparken | Rosénparken | Rosénparken är en park mellan Upplandsmuseet och Saluhallen i Uppsala. Parken är namngiven efter barnläkaren Nils Rosén von Rosenstein och invigdes 2007.
I Rosénparken finns en fisktrappa där fisken asp kan ta sig uppströms i Fyrisån. Bland växtligheten i parken finns magnolia, åkeröäppelträd, vitasp och vingnöt.
Referenser
Parker i Uppsala | swedish |
8798935 | https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B8r-Aukra%20kommun | Sør-Aukra kommun | Sør-Aukra kommun () var en kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Kommunen omfattade ett område i den västra delen av nuvarande Molde kommun (större delen av den tidigare kommunen Midsund). Tätorten Midsund utgjorde kommunens centralort.
Administrativ historik
Sør-Aukra kommun upprättades den 1 januari 1924 när Aukra kommun delades i två och de båda kommunerna Nord-Aukra repektive Sør-Aukra bildades. Kommunen hade 1 395 invånare vid upprättandet.
Den 1 januari 1965 gick Sør-Aukra kommun, tillsammans med en del av Vatne kommun, upp i den då nybildade Midsunds kommun. Kommunens hade då 1 912 invånare.
Källor
Tidigare kommuner i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8798954 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Evert%20Aulin | Evert Aulin | Evert Aulin, född 14 september 1902 i Östra Torps församling, Malmöhus län, död 21 augusti 1961 i Lidingö, var en svensk ingenjör.
Aulin, som var son till överlärare Per Aulin och Elin Holmqvist, avlade studentexamen i Malmö 1921 samt studerade vid Technische Hochschule i Berlin och vid Lunds universitet till 1927. Han var anställd vid Aga i Lidingö från 1928, chef för optiska avdelningen där från 1940, avdelningsråd för avdelningen för teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan från 1948 och professor i fotografi där från 1960. Han företog studieresor till bland annat USA. Han utgav Kurs i geometrisk optik (1950) samt artiklar i ljudfilms- och optiska facken.
Referenser
Svenska professorer i fotografi
Svenska ingenjörer i teknisk fysik
Personer verksamma vid Kungliga Tekniska högskolan
Födda 1902
Avlidna 1961
Män
Personer från Östra Torps socken | swedish |
8798955 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Lulu%20Wang | Lulu Wang | Lulu Wang kan syfta på:
Lulu Wang (författare), född 1960, kinesiskfödd romanförfattare bosatt i Nederläderna
Lulu Wang (regissör), född 1983, kinesiskfödd amerikansk filmskapare | swedish |
8798970 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Wilhelmina%20Malmstr%C3%B6m | Wilhelmina Malmström | Wilhelmina Malmström, ofta kallad Vilma, född 10 februari 1868 i Varbergs församling, död 1934, var en svensk kvinnosakskvinna och folkskollärare. Hon var känd som en driven kraft inom Förening för kvinnans politiska rösträtt i Varberg och var föreningens första ordförande från dess grundande 1903 till 1906.
Biografi
Malmström deltog aktivt inom det politiska landskapet. Mellan 1914 och 1917 var hon medlem i stadens fullmäktige för de Frisinnade (Liberalerna), vilket markerar en tid före den stora rösträttsreformen. Mellan åren 1906–1910 representerade hon lärarkåren i folkskolestyrelsen, vilket visar på hennes engagemang inom utbildningssektorn.
Förutom sitt arbete inom rösträttsrörelsen och utbildningssektorn var Vilma aktiv inom flera andra organisationer. Hon var bland annat medlem i "Sällskapet de sjukas vänner" där hon tjänstgjorde som ordförande. Dessutom var hon revisor i Varbergs föreläsningsförening och i Varbergs församlingsdiakoni.
Efter att ha avslutat sina studier i Skara 1888, tog det en tid innan hon återvände till Varberg. Hon tillbringade en kort period i Råda församling i Västergötland och arbetade därefter i Lundby i Göteborg. Senare flyttade hon till Gamlebyskolan där hon bodde i en tjänstebostad på skolan. Wilhelmina Malmström avled 1934, vid en ålder av 66 år.
Källor
Kvinnor
Födda 1868
Avlidna 1934
Svenska lärare
Personer från Varberg | swedish |
8798983 | https://sv.wikipedia.org/wiki/CV%20Serpentis | CV Serpentis | CV Serpentis eller HD 168206, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Ormen. Den har en kombinerad genomsnittlig skenbar magnitud av ca 9,08 och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,49 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 6 700 ljusår (2 040 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 17 km/s. Stjärnan ingår i rörelsegruppen Serpens OB2 av stjärnor med gemensam egenrörelse.
Observation
År 1892 visade sig denna stjärna vara ett objekt av intresse baserat på fotografier av dess säregna stjärnspektra tagna vid Boyden Station i Arequipa, Peru. Det fastställdes att det var en Wolf-Rayet-stjärna (WR) av koltyp och 1945 befanns den av W. A. Hiltner vara en spektroskopisk dubbelstjärna. Systemet rapporterades av S. Gaposchkin, 1949, vara en förmörkelsevariabel, med en minskning av ljusstyrkan på 0,14 magnitud under den första förmörkelsen och 0,08 i den andra. R. M. Hjellming och W. A. Hiltner, 1963, mätte en mycket djupare primärförmörkelse med en minskning på omkring 0,55 magnitud, medan K. Stępień, 1970, ej såg bevis för förmörkelse. L. V. Kuhi och F. Schweizer bekräftade det sistnämnda resultatet och antog att det är resultatet av ett förändrat Wolf-Rayet-hölje.
Egenskaper
Primärstjärnan i CV Serpentis är en blå WR-stjärna av spektralklass WC8d. Den har en massa som är lika med ca 12 solmassor och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 24 000 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 44 500 K.
Följeslagaren i CV Serpentis är en blå OB-stjärna, som har en massa som är lika med ca 33 solmassor och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 64 750 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 27 600 K.
CV Serpentis är en fristående förmörkande dubbelstjärna med en omloppsperiod på 29,7 dygn. Den är ett dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna i en nästan cirkulär bana, vilket betyder att spektrum för båda komponenterna är observerbara. Ett nebulöst dubbelskal centrerat kring CV Serpentis upptäcktes 1984 och spänner över vinkeldiametrar på 4 och 9 bågminuter. Den diffusa yttre ringen är ofullständig och spänner över en radie på 5,4 parsek på ett ungefärligt avstånd av två kiloparsek. Variationer i systemets ljuskurva kunde fortsatt observeras, vilket tyder på förändringar i utflödet från Wolf-Rayet-stjärnan. En emissionsfunktion i systemets spektrum tolkades som ett område mellan de två stjärnorna där deras stjärnvindar kolliderar, och bildar ett chockområde av plasma.
Speckleinterferometri har hittat en följeslagare separerad med 1,16 bågsekund från det ljusstarka primärparet och åtta magnituder svagare. Den projicerade separationen på 2 200 AE är mycket större än den maximalt möjliga 129 AE-separationen för paret Wolf-Rayet och OB. Om den visar sig vara på samma avstånd som det ljusstarka spektroskopiska paret, skulle det sannolikt vara en huvudseriestjärna av spektraltyp F i en omloppsbana med en period på cirka 100 000 år och den ljussvagaste kända följeslagaren till någon WR-stjärna med en ljusstyrka på 5 gånger solens.
Referenser
Noter
Vidare läsning
Stjärnbilden Ormen
HD-objekt
Huvudseriestjärnor klass M
Blåa underjättar
Dubbelstjärnor
Algolvariabler
Wolf Rayet-variabler | swedish |
8798994 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Yitzhak%20Brik | Yitzhak Brik | Yitzhak Brik (, född 7 november 1947 i kibbutzen Gal On i södra Israel, är en israelisk militär.
Han har tjänstgjort i pansartrupperna och var kompanichef under Jom Kippur-kriget 1973 och senare brigadchef. Han var senare chef för Israels militärhögskolor samt mellan 2008 och 2018 militärombudsman under Israels försvarsministerium. Närmare pensioneringen 2018, och i än högre grad efteråt, blev Brik känd som en skarp kritiker av den israeliska arméns beredskap mot krigshot. Han själv har kritiserades för att vara en domedagsprofet.
Referenser
Denna artikel är delvis baserad på artikeln Itzhak Brik på engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
Israeliska militärer
Födda 1947
Levande personer
Män | swedish |
8799001 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Garpstr%C3%B6ms%20bruk | Garpströms bruk | Garpströms bruk, eller Aliholms stångjärnshammare, var en svensk järnmanufaktur, som låg vid Älholmen vid Arbogaån i Arboga socken. Någon kilometer nordväst om bruket låg Jäders bruk.
Älholmens gård ägdes av riksrådet Abraham Kristensson (Lejonhuvud) 1479-1500. Där anlades på Västra Älholmen i Arbogaån 1481 en stångjärnshammare.
Bruket omfattade också på 1600- och 1700-talen ett pappersbruk, som sköttes av holländska experter, vilket kan förklara namnet Garpström. Garp var vid denna tid en vanlig benämning på tyska och andra utländska industriella yrkesmän, som rekryterades till Sverige. Pappersbruket lades ner omkring 1715. Det har också funnits en filtstamp på platsen.
År 1789 uppfördes Ålholmens befintliga manbyggnad. Öster om denna ligger en rödfärgad timrad flygelbyggnad kallad Tuppenhov, som troligen är från 1600-talet. Nära gården utmed ån liger en engelsk park, som anlades 1820 av Mårten Christoffer Mannerstråle (1756–1841).
Jäders bruk, från 1551 Arboga faktori, köpte Älholmens bruk 1812. I de båda bruken tillverkades tidigare bland annat klingor, hillebarder och harnesk. Brukens verksamhet var omfattande på 1800-talet, men smidet lades i Älholmen i början av 1900-talet, varefter smedjorna revs, och omkring 1925 lades verksamhet slutligen helt ned.
Källor
Jäders bruk och Ältholmen på www.kulturarvvastmanland.se
L2002:4768 Hammare/smedja – Övrig kulturhistorisk lämning – RAÄ-nummer: Arboga socken 37:1 på app.raa.se
Noter
Svenska järnbruk
Svenska vapentillverkare
Arbogas historia
Ej längre existerande svenska företag | swedish |
8799002 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Geitnes | Geitnes | Geitnes är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger där fylkesväg 6234 ansluter mot fylkesväg 64.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8799005 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Helga%20Silverstolpe | Helga Silverstolpe | Helga Silverstolpe, född Norling 1881, död 1 april 1956, var en svensk lärare och kvinnorättsaktivist. Hon var adoptivdotter till skolpionjären Anna Whitlock och spelade en aktiv roll i kampen för kvinnors rättigheter och rösträtt. Silverstolpe arbetade på Whitlockska samskolan och var ordförande i Västerås-avdelningen av Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR).
Biografi
Helga Silverstolpe föddes 1881 som femte barn till fabriksarbetaren Per Olof Norling och Klara Charlotta Norling, född Johansson. Efter moderns död några månader efter yngsta syskonets födelse, adopterades Helga av Anna Whitlock, som hade grundat Whitlockska flickskolan i Stockholm 1878. Helga växte upp i en varm och respektfull atmosfär och gick i Whitlockska flickskolan.
Utöver sin skolgång var Helga även barnflicka hos konstnärsparet Carl och Karin Larsson. Hon porträtterades av Carl Larsson, och målningen hängde på skolan fram till dess nedläggning 1978. Efter att ha avslutat sin utbildning blev Helga anställd som lärare på Anna Whitlocks småbarnsskola, som senare blev Stockholms nya samskola.
1903 förlovade sig Helga med ingenjören Helge Silverstolpe och de gifte sig 1905 i Djursholm. Helge blev senare disponent på Surahammars bruk och paret fick fyra barn mellan 1907 och 1921.
Helga Silverstolpe var engagerad i rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hösten 1906 blev hon aktiv i FKPR:s avdelning i Västerås och tjänade som dess ordförande och centralstyrelsemedlem under flera år.
I februari 1956 var Helga och hennes man inblandade i en trafikolycka. Helga ådrog sig flera skador och avled den 1 april 1956, vid 74 års ålder.
Referenser
Kvinnor
Födda 1881
Avlidna 1956
Svenska lärare under 1900-talet | swedish |
8799006 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hesthagen | Hesthagen | Hesthagen är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger vid Europaväg 39, öster om kommunens centralort Molde.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8799009 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjelset | Hjelset | Hjelset är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger där fylkesväg 62 möter Europaväg 39.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8799010 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hovdenakken | Hovdenakken | Hovdenakken är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger vid fylkesväg 64.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8799012 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kleive | Kleive | Kleive är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger där fylkesväg 6234 ansluter mot fylkesväg 62.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8799013 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nesjestranda | Nesjestranda | Nesjestranda är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger vid Veøyfjorden, där fylkesväg 6238 ansluter mot fylkesväg 64.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8799014 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rausand | Rausand | Rausand (eller Raudsand) är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger vid fylkesväg 666 i den östra delen av kommunen.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
8799016 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Torhaug | Torhaug | Torhaug är en tätort i Molde kommun i Møre og Romsdal fylke i västra Norge. Orten ligger vid fylkesväg 64 på ön Bolsøya.
Referenser
Tätorter i Norge
Orter i Møre og Romsdal fylke
Molde kommun | swedish |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.