_id
stringlengths 1
4
| text
stringlengths 70
41.1k
| title
stringclasses 1
value |
|---|---|---|
1 | Långt fler tonåringar skadar sig på mopeder och cyklar än när de sitter i bil eller andra fordon, enligt ny statistik. | |
2 | Mellan 2011 och 2015 blev 1 076 tonåringar i åldrarna 14–17 år måttligt eller allvarligt skadade när de körde moped. Under samma period skadades 1 039 tonåringar när de satt på cykel. Långt färre, totalt 417 tonåringar, skadades som fotgängare eller i samband med olyckor när de färdades som passagerare i andra fortskaffningsmedel, exempelvis bilar eller bussar. Mopederna är det mest riskabla trafikslaget, enligt försäkringsbolaget If som tagit fram de nya siffrorna. Nästan lika många skadas på cykel, men då ska man betänka att långt fler cyklar än kör moped. Uppemot 60 procent av mopedolyckorna är singelolyckor. Ytterligare 30 procent är kollisioner med andra fordon. Problemet förvärras av att många har trimmat sina mopeder. – Det handlar om höga farter och många klarar inte av att göra rätt bedömningar i trafiken. I praktiken kör de här barnen på trimmad moppe omkring på motorcykel utan körkort, säger Iréne Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsexpert på If. De svåraste skadorna sker på huvudet. Huvudskador är också den vanligaste dödsorsaken på moped, ofta på grund av slarv med hjälm. | |
4 | Gång på gång höjs siffran över hur mycket olja som läcker ut i Mexikanska golfen. President Obama rasar. Men gör han rätt miljöprioritering? Åtminstone två andra problem är värre för havet än oljeutsläppet, enligt biologen Carl Gustaf Lundin på Internationella naturvårdsunionen. | |
5 | Oljekatastrofen i Mexikanska golfen har nu toppat nyhetsflödet i snart två månader. Utsläppet är spektakulärt, och det är lätt att uppröras över de synliga skadorna på djur- och växtliv, liksom över de ödelagda yrkesliven för kustens fiskare. ”Den värsta miljökatastrof USA någonsin har upplevt”, har president Barack Obama kallat spillet. Det skulle inte Carl Gustaf Lundin, chef för havsmiljöprogrammet på Internationella naturvårdsunionen, IUCN, hålla med om. – Generellt sett är övergödningen nummer ett. Fisket är nummer två. Och sedan kanske det här med oljan kommer som god nummer tre, säger Lundin till DN.se. Carl Gustaf Lundin betonar att han inte vill förringa oljeutsläppet, som kommer att få stora lokala konsekvenser. Men han menar att effekterna kommer att vara övergående, liksom de var efter det ännu större utsläpp som skedde ur oljekällan ”Ixtoc 1” i Mexikanska golfen 1979-1980. I tropiska vatten är såväl avdunstningen som nedbrytningen i de övre vattenlagren stor. Därför är Lundin kritisk till de emulgeringsmedel som sprutats på oljan för att den ska lösas upp och sjunka i stället för att nå ytan, där den syns: – Sannolikt är de här ämnena mycket giftigare än oljan. Det bästa hade varit att försöka bränna oljan på ytan – om man inte kan ta till vara den förstås. – På ytan försvinner all olja inom loppet av ett år, men i fyragradigt vatten nära bottnen kan den säkert ligga kvar i tio år. Ett större miljöproblem än oljeutsläppet är övergödningen av Mexikanska golfen, menar Carl Gustaf Lundin. – Man har släppt ut mängder av närsalter i golfen länge, från jordbruk, hushåll och industrier. Det har pågått under årtionden och skapat döda bottnar. Och det blir inte bättre. Något annat som pågått i årtionden är överfisket. Mexikanska golfen är ett hårt fiskat havsområde, inte minst efter räkor. Bottentrålningen som tillämpas skadar växtligheten så att bottnarna reduceras till marina leråkrar. Och till skillnad från i vårt utsatta svenska randhav Östersjön har inga beslut fattats om att begränsa fisket i Mexikanska golfen, där 40 procent av USA:s fiske äger rum. – Snarare tvärtom. När man väl öppnar detta för fiske igen kommer man att ha större skördar än någonsin. Räkbestånden kommer nämligen med all sannolikhet att växa till så länge det råder fiskeförbud, vilket det nu gör i ett område minst dubbelt så stort som det oljetäckta. Så skedde också med fiskbestånden efter ”Exxon Valdez”-olyckan i Alaska 1989. ”Exxon Valdez”-katastrofen blev allvarlig därför att den inträffade i ett känsligt kustområde vid ett kallt hav. Men den inbegrep betydligt mindre olja än den pågående. Enligt den senaste expertbedömningen spyr källan under ”Deepwater Horizon” ur sig ett ”Exxon Valdez” var fjärde dag, eller 10 miljoner liter olja om dygnet. Den nya beräkningen har gjorts efter oljebolaget BP:s insats i förra veckan, då flödet faktiskt ökade. Bolaget monterade då dit utrustning för uppsamling, under operationen skars den skadade oljeledningen av. För en lekman är det svårt att bedöma precis hur enorma mängder olja det rör sig om. Oljan har sedan olyckan inträffade berört en havsyta på sammanlagt runt 150.000 kvadratkilometer. Det motsvarar Bottenhavet och Bottenviken tillsammans. Men den största sammanhängande oljefläcken vid något enskilt tillfälle har hittills varit maximalt runt 60.000 kvadratkilometer – ungefär som Bottenhavet. Då har ändå hela tiden en del olja bränts av på ytan, en del har skummats av och samlats in och, mot slutet, ytterligare en del har sugits upp. Trots detta räcker volymen faktiskt hittills inte till för att fylla Globen i Stockholm. Med en takt av 10 miljoner liter per dygn skulle det ta 60 dagar att fylla den sfäriska arenan. | |
7 | En allt större andel av de svenska 18-åringarna väljer att ta körkort. En förklaring kan vara att kortet gör det lättare att få anställning. | |
8 | – Givetvis är det en fördel med körkort när man söker arbete, säger Petra Jansson, chef för ungdomsavdelningen på Arbetsförmedlingen. Under nästan två decennier skedde en kraftig minskning av antalet ungdomar som tar körkort. Men nu kan man skönja en vändning. DN har jämfört antalet 18-åringar med B-körkort för personbil med det totala antalet 18-åringar under de senaste sex åren. Jämförelsen visar att andelen 18-åringar med körkort ökat med 5 procentenheter under perioden. En förklaring kan vara att det är vanligt att arbetsgivare kräver körkort vid anställning. – Körkort är en konkurrensfördel när man söker jobb. Särskilt inom byggsektorn, men även inom vård och äldreomsorg, säger Petra Jansson, sektionschef för ungdomar 16–24 år på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Som till exempel för budbilsförare, där det kan vara ganska lätt att få arbete, är det naturligt med krav på körkort. Men Petra Jansson menar att även inom områden där man egentligen inte behöver kunna köra bil är det enklare att få jobb med körkort. – Om det står mellan två jämbördiga personer så kan körkortet avgöra, säger hon. För ungdomar utan körkort kan situationen liknas vid ett moment 22. De behöver ett arbete för att ha råd att kunna ta körkort, men får inget eftersom de saknar körkort. Arbetsförmedlingen kan i vissa fall hjälpa till med lastbils- eller ett truckkort, men då krävs att den arbetssökande redan har körkort för personbil. I Skellefteå pågår ett försök där Arbetsförmedlingen under vissa förutsättningar kan stötta med teoridelen till körkortet. Sebastian Bonnet Perez är inne i slutfasen av sin körkortsutbildning på Alby trafikskola söder om Stockholm. Han ska köra halkbana på måndag och sedan återstår finslipning av körningen. – För mig är det nödvändigt med körkort eftersom jag har utbildat mig till elektriker, men det ger också en frihet, säger han. Sebastian Bonnet Perez arbetade parallellt med utbildningen för att tjäna ihop till körkortet. – Men sedan fick jag det i studentpresent av min familj. Det var en stor överraskning, säger han. Sebastian har hittills tagit nio dubbellektioner på trafikskolan, men övningskör även privat med sin bror. – Det är ett stort plus om man kan övningsköra hemma parallellt med körskolan. Det brukar ge bäst resultat, säger Sandra Moshi på Alby trafikskola. På branschorganisationen Sveriges trafikskolors riksförbund, STR, ser man positivt på att fler unga tar körkort: – Generellt tar man körkort när man har ett upplevt behov av det. Kanske är det föräldrarna som varit tydligare med att det är bra att ha ett körkort för framtiden, säger STR:s förbundsordförande Berit Johansson. Hon vill inte uppge någon snittkostnad för att ta körkort. Det kan skilja oerhört mycket beroende på hur mycket man har möjlighet att övningsköra privat, hur många lektioner man behöver och var i landet man befinner sig. Sonja Forward på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, var projektledare för en rapport om ungdomars inställning till att ta körkort som kom ut 2010. – Då såg vi att ungdomar gärna väntar med att ta körkort. Detta berodde främst på tidsbrist och att de inte hade råd. Förlängd utbildning, ökad urbanisering och att man hellre spenderar pengarna på resor och teknik är andra orsaker som lyfts fram i litteraturen, säger hon. Sonja Forward vill se om ökningen håller i sig innan hon drar några större slutsatser. Körkort för personbil De fasta kostnaderna för ett B-körkort (körkortstillstånd, kunskapsprov, körprov, tillverkning) ligger på runt 1 500 kronor. Den stora kostnaden är utbildningen. En snittkostnad som brukar uppges är 15 000 kronor, men det kan kosta betydligt mer beroende på hur många lektioner man behöver. Kostnaden kan skilja sig åt mellan olika körskolor. Kontakta en trafikskola för att få ett minutpris, alternativt ett pris för en 40-minuterslektion för att ha något att jämföra med. Lektionerna kan variera mellan 30 och 80 minuter, så lektionspriset kan bli missvisande. Lektionerna är ofta längre i större städer. Ett sätt att få ned kostnaden är att övningsköra privat parallellt med utbildningen. Den som vill övningsköra privat måste ha en godkänd handledare. Ansökan om godkännande görs hos Transportstyrelsen och kostar 170 kronor. Eleven och handledaren måste gå en utbildning tillsammans. Trafikskolan ska kunna ge besked om vad utbildningen kostar. Cirka 700 av Sveriges 800 körskolor är organiserade i Sveriges körskolors riksförbund, STR. På hemsidan www.str.se kan man söka efter körskolor. Sajterna körkortsportalen.se och körkortonline.se innehåller mycket information om att ta körkort. Källa: körkortsportalen.se, körkortonline.se, STR | |
10 | De anställda får ta smällen när bankerna kritiseras i medier, visar en undersökning från Finansförbundet. Kritiken från kunderna har ökat, och fler än hälften av de bankanställda upplever att de inte får hjälp från bankledningen i frågan. | |
11 | Bankernas räntenivåer, vinster och utdelningar har ifrågasatts allt mer den senaste tiden. Oftast riktas kritiken mot bankledningarna, men det är inte de som får möta kundernas missnöje. – De som får ta emot kritiken är de anställda. Och det är ganska meningslöst, det är ju inte de som fattar besluten, säger Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius. 95 procent av de bankanställda säger att de får kritik från kunderna och 97 procent anser att mediekritiken mot banker har försvårat deras arbetssitation, visar Finansförbundets undersökning. Fler än hälften upplever också att de inte får stöd från bankledningen i hanteringen av kritiken. – Vi vill att bankledningarna tar tag i den här frågan både externt och internt, att de hjälper personalen med argument och att de tar debatten med politikerna, säger Ulrika Boëthius. Många anställda upplever också att kunderna ställer mer krav nu än tidigare och att de försöker påverka sina villkor. Det är inte negativt i sig, tycker Ulrika Boëthius, men tillsammans med de hårda säljkrav som ställs på de anställda blir det ett problem. – Det tar längre tid för de anställda att diskutera bolån när man ska förhandla om räntenivåer, och det går inte ihop med den säljhets som många anställda upplever. De har inte tid att göra ett bra jobb. | |
13 | På fredagen skulle rättegången mot en 59-årig man som åtalats för att ha skändat flera gravar på Adolf Fredriks kyrkogård ha inletts. Enligt åtalet har han bland annat vandaliserat 11-åriga terroroffret Ebba Åkerlunds gravplats. Men rättegången är uppskjuten eftersom tingsrätten inte vet var mannen är, skriver Mitt i. | |
14 | Den 59-årige mannen har åtalats för att ha vandaliserat flera gravplatser på Adolf Fredriks kyrkogård i centrala Stockholm. Enligt åtalet har mannen bland annat skändat Ebba Åkerlunds gravplats. Den 11-åriga flickan var ett av offren vid terrordådet på Drottninggatan 2017. Mitt i har tidigare berättat att Ebbas pappa i slutet av sommaren 2018 grep den misstänkte vandalen på bar gärning. Mannen åtalades sedermera. Men på fredagen fick Stockholms tingsrätt ställa in rättegången. – Vi vet inte var han är. Nu ska vi försöka söka honom på nytt, säger Yvonne Tensén, handläggare på Stockholms tingsrätt till Mitt i. Rättegången ställdes in eftersom mannen måste delges misstanke om brott för att förhandlingen ska kunna hållas. 59-åringen har åtalats för två fall av brott mot griftefriden. Han står även åtalad för olaga hot sedan han med en kniv hotat en person på kyrkogården. | |
16 | Kapitalförsäkring är ett alternativ för den som vill spara privat till sin pension. Men villkoren varierar mellan bolagen. DN:s genomgång och trestegsmetod hjälper dig att välja. | |
17 | När möjligheterna att göra skatteavdrag för privat pensionssparande begränsats, för att försvinna helt nästa år, har kapitalförsäkringar blivit ett alternativ för den som vill spara privat till pensionen. På Konsumenternas försäkringsbyrå får man många frågor om detta. – Vi märker att konsumenten ställs inför de här valen och att bolagen arbetar aktivt med marknadsföring. Vi får frågor om hur man ska tänka när kapitalförsäkringen kommer som ett erbjudande, säger Marcus Lindenius, ekonom på Konsumenternas försäkringsbyrå. Den första frågan för den som vill spara privat till pensionen är om man ska välja investeringssparkonto, ISK, eller kapitalförsäkring. De två formerna har liknande regler och fungerar som ett skal i vilket man placerar pengarna. Det finns några skäl till att kapitalförsäkring kan vara ett bättre alternativ än investeringssparkonto. – I kapitalförsäkringar kan pengarna vara lite mer låsta vilket kan vara en fördel för vissa. I en ISK kan man snabbt ta ut pengarna och åka på en resa. I en kapitalförsäkring kan man också få pengarna utbetalade regelbundet under en längre period, säger Marcus Lindenius. Med en kapitalförsäkring kan man också bestämma fritt vem som ska bli förmånstagare när man dör. Ett annat skäl att välja kapitalförsäkring i stället för ISK är om man inte själv vill göra placeringar utan vill att bolaget ska sköta förvaltningen. Då kan man ha så kallad traditionell förvaltning som går att ha i kapitalförsäkringen, men inte i ISK. Hur ska då den som vill ha en kapitalförsäkring veta vilken aktör och vilket alternativ man ska välja? – Det första man måste bestämma är vilken inriktning på förvaltningen man ska ha och hur pass aktiv man vill vara, råder Marcus Lindenius. Steg 1. Välj förvaltningsinriktning. Det finns tre olika sorters kapitalförsäkringar med olika sparformer: Traditionell försäkring, där det bolag man valt sköter placeringarna. Fondförsäkring, där spararen väljer mellan olika fonder. Depåförsäkring, där den som vill ha ett bredare utbud kan handla aktier, fonder och andra värdepapper. I traditionell försäkring läggs ansvaret helt på bolaget som lämnar en viss garanti. För närvarande är det bara Folksam och Skandia som har traditionella försäkringar. I juni ska SEB öppna en kapitalförsäkring där det går att spara i traditionell försäkring. I fond- och depåförsäkringarna är det spararna som står för risken. Går placeringarna bra ökar värdet på kapitalet, går det dåligt minskar det. Marcus Lindenius menar att depåalternativet är för dem som är mycket aktiva och fondsparandet för dem som vill ha viss egen kontroll över placeringarna. Det traditionella alternativet passar dem som är minst aktiva. Steg 2. Jämför avgifterna. När man bestämt sig för ett av de här tre alternativen är nästa steg att jämföra avgifterna. – De viktigaste avgifterna är de som tas ut procentuellt på kapitalet och dem ska man granska noga innan man väljer bolag och försäkring, menar Marcus Lindenius. DN:s genomgång här intill visar att avgifterna på kapitalet ligger på mellan 0 och 0,75 procent per år. I vissa fall sjunker avgiften när du hunnit spara ihop en viss summa. Förutom avgiften på kapitalet kan det finnas fasta avgifter och avgifter på insättningar. Steg 3. Undersök utbudet. Vilka sparprodukter man kan placera i skiljer sig mellan de olika alternativen. Därför är det bra att kontrollera vilket utbud som finns om man själv vill välja placering. Jämför fondutbuden och se om det passar dina behov. Har du depå bör du kontrollera att det är möjligt att placera i de finansiella papper du tänkt dig. En annan sak att titta på är möjligheterna till återköp, om du behöver ta ut pengarna tidigare än tänkt, där varierar också villkoren. Tidiga uttag kan kosta en del. Återbetalningsskydd. Ingår alltid och bolagen tar ut en riskpremie för det. Normalt betalas 101 procent av kapitalet ut till förmånstagare om ägaren till försäkringen avlider. Schablonskatt. Man behöver inte betala någon kapitalvinstskatt eller deklarera för affärer som gjorts. I stället dras en schablonskatt som i år ligger på 0,27 procent. Detta gäller även ISK. Bolagsstämmor. Den som sparar i aktier kan inte gå på bolagens stämmor. Det beror på att det formellt är sparbolaget som är ägare till aktierna. Faktablad. Vill du veta mer om de olika kapitalförsäkringarna kan du läsa informationen på bolagens hemsidor. Där finns också faktablad där uppgifter om villkor, avgifter med mera finns angivna. Man måste bestämma vilken inriktning på förvaltningen man ska ha och hur pass aktiv man vill vara. Marcus Lindenius, Konsumenternas försäkringsbyrå Förtydligande Fondförsäkringar PP Pension Rörlig avgift på kapitalet: 0,45 procent. Fast avgift: 120 kronor per år. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder och för återbetalningsskydd. Innehåll: 30 fonder. Utbetalning: Engångs- eller under 1–20 år. Movestic Rörlig avgift: 0,4– 0,6 procent. Förvaltningstjänst 0,4–0,6 procent. Fast avgift: 267 kronor 2014. 0 kronor för kapital över 750 000 kronor. Andra avgifter: I valda fonder och för återbetalningsskydd. Innehåll: 74 fonder. Utbetalning: Engångs- eller löpande, som längst under 30 år. Brummer Life Rörlig avgift på kapitalet: 0,25–0,65 procent beroende på kapitalets storlek. Fast avgift: 0 kronor. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: 42 fonder. Utbetalning: Engångs- eller periodisk. SEB Rörlig avgift på kapitalet: 0,65 procent. För den som väljer fondplaceringstjänst tillkommer 1 procent. Fast avgift: 289 kronor Andra avgifter: Avgifter i valda fonder. Innehåll: 112 fonder. Utbetalning: Engångsbelopp eller löpande under 5–50 år. Skandia Rörlig avgift på kapitalet: 0,65 procent. För färdiga fond i fond-lösningar tillkommer 1,3–1,8 procent. Fast avgift: 365 kronor. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: 98 fonder. Utbetalning: Engångs- eller löpande under 5–20 år. SPP Rörlig avgift på kapitalet: 0,5– 0,7 procent beroende på kapital. 1 procent för fondplaceringstjänst. Fast avgift: 240 kronor per år. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder och för återbetalningsskydd. Innehåll: 73 fonder. Utbetalning: Engångs- eller periodvis i högst 20 år. Folksam Rörlig avgift på kapitalet: 0,7 procent. Fast avgift: 295 kronor per år. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: 68 fonder. Utbetalning: Engångs- eller periodvis under 5– 20 år. Handelsbanken Rörlig avgift på kapitalet: 0,30-0,75 procent beroende på kapitalpremier och försäkring. Fast avgift: 0 kr. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: 78 fonder. Utbetalning: Engångs- eller under 5–20 år. Swedbank Rörlig avgift på kapitalet: 0,2– 0,75 procent beroende på kapital. Fast avgift: 0– 120 kronor per år beroende på kapital. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder och för återbetalningsskydd. Innehåll: 520 fonder Utbetalning: Engångsbelopp eller temporärt i 5– 30 år. Länsförsäkringar Rörlig avgift på kapitalet: 0,5–0,75 procent beroende på kapital, premier och försäkring. Fast avgift: 240 kronor per år under vissa summor. Andra avgifter: Avgifter i valda fonder och för återbetalningsskydd. Innehåll: 80 fonder. Utbetalning: Engångs- eller 3– 20 år. Traditionell Folksam Rörlig avgift på kapitalet: 0,8 procent. Fast avgift: 24 kronor per månad. Innehåll: Investeringar i räntepapper, aktier, fastigheter och alternativa placeringar. Återbetalningsskydd: Ja. Utbetalning: Månad, kvartal, halvår eller helår. Skandia Rörlig avgift på kapitalet: 0,7 procent. Fast avgift: 0 kronor. Andra avgifter: Kostnad för kapitalförvaltning 0,06 procent. Innehåll: Investeringar i räntepapper, aktier, fastigheter och alternativa placeringar. Utbetalning: Engångsbelopp efter 15 års sparande eller periodvis. Depåförsäkringar Avanza Rörlig avgift på kapitalet: 0 procent. Fast avgift: 0 kronor. Andra avgifter: I valda fonder samt kostnad för handel med värdepapper. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: Cirka 1 200 fonder. Aktier och andra finansiella produkter. Utbetalning: Engångs- eller löpande under 1–20 år. Nordea Rörlig avgift på kapitalet: 0 procent. Fast avgift: 0 kr. Andra avgifter: I valda fonder och kostnad för handel med värdepapper. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: Cirka 75 fonder. Aktier och andra finansiella produkter. Utbetalning: Engångs- eller månad 1–20 år. Nordnet Rörlig avgift på kapitalet: 0 procent. Fast avgift: 0 kronor Andra avgifter: I valda fonder och kostnader för handel med värdepapper. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: 1 107 fonder. Aktier och andra finansiella produkter. Utbetalning: Uttag görs av kund. Skandia Rörlig avgift på kapitalet: 0. Fast avgift: 0. Andra avgifter: Valda fonder och kostnad för handel med värdepapper. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: 824 fonder. Aktier och andra finansiella produkter. Utbetalning: Engångs- eller i omgångar som kunden får sköta. Handelsbanken Rörlig avgift på kapitalet: 0,35 procent. Fast avgift: 0 kronor. Andra avgifter: I valda fonder och kostnad för handel med värdepapper. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: Fonder, aktier och finansiella produkter. Utbetalning: På begäran av hela eller delar av kapitalet. Swedbank Rörlig avgift på kapitalet: 0,2–0,4 procent. Fast avgift: 0 kronor. Andra avgifter: I valda fonder och kostnader för handel med värdepapper. Avgift för återbetalningsskydd. Innehåll: 520 fonder. Aktier och finansiella produkter. Utbetalning: Engångs- eller i 5–30 år. SEB har en kapitalförsäkring med fonder med rörlig avgift på 0,2 procent av kapitalet. I genomgången av kapitalförsäkringar fanns den produkten inte med. Fasta avgiften är 150 kronor per år. | |
19 | Statliga energiföretaget Vattenfall framställer sig som ett miljöanpassat företag. Trots det går enbart 28 procent av företagets investeringar de närmaste åren till förnybar energi. | |
20 | ”En av våra strategiskaambitioner är att vara ledande inom miljöområdet. Vi strävar efter en hållbar utveckling genom att försöka hitta en balans mellan våra kunders behov, en ansvarsfull omsorg om miljön och en sund ekonomi.” Citatet är hämtat ur Vattenfalls årsredovisning. Det är bara ett av många. Stora delar av redovisningen och av företagets hemsida framställer Vattenfall som ett företag som tar hänsyn till miljön och som satsar på ny miljöanpassad teknik. När Vattenfall i dagarna firar 100 år har bolaget bjudit in ett stort antal framstående forskare inom energi- och klimatpolitik från hela världen för att diskutera framtida utmaningar och möjligheter. I praktiken agerar Vattenfall stick i stäv mot sitt eget fagra tal. I själva verket har företagets investeringar i förnybar energi minskat. Och ännu värre ser det ut om man blickar framåt. År 2007 gick 35,2 procent av företagets totala investeringar på 10,6 miljarder kronor inom el och värme till förnybar energi. Förra året hade den andelen sjunkit till 29,4 procent av totalt 19,6 miljarder. För åren 2009 till 2013 kommer endast 28 procent av Vattenfalls totala investeringar att gå till förnybar energi, som till exempel vindkraft, vågkraft, biomassa eller solen. Sammanlagt ska Vattenfall investera 191 miljarder kronor de närmaste fem åren. I början av året köpte Vattenfall det holländska företaget Nuon. Enbart 3,5 procent av Nuons energi kom då från förnybara energikällor. År 2050 ska Vattenfalls verksamhet vara klimatneutral, något som vd Lars G Josefsson tror kommer att bli svårt att uppnå. Det har han sagt i en tidigare intervju med DN Ekonomi. I det sammanhanget konstaterades också att den största delen av Vattenfalls forskningsbudget under 2007 gick till forskning kring kärnkraft. Knappt 80 miljoner kronor gick till förnybar energi. I veckan fick det statligt ägda energibolaget en neslig utmärkelse när det utsågs till världens värsta hycklare i det internationella Climate Greenwash Awards 2009. Enligt nomineringen är anledningen Vattenfalls förmåga att framställa sig självt som ett föredöme i miljösammanhang trots att man samtidigt fortsätter som vanligt med att använda kolkraft, kärnkraft och pseudolösningar. Vattenfall placerade sig före oljebolagen BP och Shell. Nathalie Besèr [email protected] 08-738 19 66 Artikeln är rättad 2009-06-10 Vattenfall satsar 54,3 miljarder kronor på förnybar energi de närmaste åren. Det är 28 procent av investeringarna under tiden 2009-2013. | |
22 | Nu går FN:s generalsekreterare i svaromål mot den kritik han har fått av förra internrevisorn Inga-Britt Ahlenius. - Anklagelserna är ogrundade, säger Ban Ki-Moon. | |
23 | I somras kom Inga-Britt Ahlenius med en rapport där hon skarpt kritiserade generalsekreteraren och hur han leder organisationen. Bland annat skrev hon: "Jag beklagar att behöva säga att sekretariatet är inne i en förfallsprocess. Det inte bara faller isär — det är på drift mot irrelevans." Ahlenius anser att Ban Ki-Moon inte förstått sin roll som generalsekreterare utan ser posten som ceremoniell. Vid en presskonferens i New York på måndagen frågade SVT:s Aktuellt honom om Ahlenius kritik — att han inte är intresserad av att bekämpa korruption. Ban Ki-Moon svarade bland annat han var den förste generalsekreteraren i FN:s historia som deklarerade sina tillgångar helt öppet. – Hans inlägg är god dag yxskaft. Ingenstans i min rapport anklagar jag honom för korruption. Min rapport rör ju hur han har förvaltat det uppdrag som FN har givit honom att leda den här verksamheten, sade Inga-Britt Ahlenius till Aktuellt. Hon tror att Ban Ki-Moons ledarskap försvagat FN. - Det har påverkat FN:s ställning i världen till att man ser FN som en mindre relevant och intressant organisation. Ahlenius och Ban Inga-Britt Ahlenius är 71 år. Generaldirektör vid Riksrevisionsverket 1993—2003. En av fem medlemmar i EU-parlamentets kommitté av experter som 1999 granskade och kritiserade skötseln av EU vilket ledde till att EU-kommissionen avgick. 2005 utnämndes hon till undergeneralsekreterare för FN:s internrevision The Office of Internal Oversight Services (OIOS), FN:s tredje högsta ämbete, med ett mandat på fem år. Ban Ki-Moon är 66 år. Gjorde karriär som diplomat i Sydkorea och var landets utrikesminister 2004—2006. Efter fyra provval i FN:s säkerhetsråd hösten 2006 drog de övriga aspiranterna tillbaka sina kandidaturer och Ban valdes av enhällig generalförsamling till att bli FN:s generalsekreterare. Efterträdde Kofi Annan den 1 januari 2007 som generalsekreterare för FN. (TT) | |
25 | 11 september 2001. Det har gått femton år sedan den jihadistiska terrorn kom in i vår vardag. Kriget mot terrorn. al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin dödades av USA, men hans våldsinpyrda ideologi lever. Utan al-Qaida inget IS. DN:s Erik Ohlsson förklarar hur terrorgruppen IS växt fram vid sidan av al-Qaida. Vad skiljer dem åt? | |
26 | Peshawar är en dammig storstad i norra Pakistan, precis på gränsen till Afghanistan. Det är normalt inget ställe som intresserar journalister. Men den 6 oktober 2001 var nyhetsfolk från hela världen på plats. DN-fotografen Leif Engberg och jag fanns med i det pressuppbåd som väntade på att USA skulle börja invasionen av Afghanistan, som president George W Bush varnat om. Första steget i det ”krig mot terrorismen” som Vita huset utlyst efter attackerna den 11 september mot World Trade Centers tvillingtorn i New York och försvarshögkvarteret Pentagon utanför Washington DC. President Bush utpekade snabbt Usama bin Ladin och terrornätverket al-Qaida som skyldiga. bin Ladin och al-Qaida hade fram till 11 september levt en undanskymd tillvaro. Nu fick den sunniextremistiska grupperingen, utan vars existens Islamiska staten (IS) inte varit möjlig, desto större uppmärksamhet. al-Qaidas närvaro i Afghanistan var plötsligt i världens nyhetsfokus. – Vi ska röka ut dem, rasade Bush. Den här dagen skulle Engberg och jag bevaka en anti-amerikansk protest i Peshawar, anordnad av ett stödparti till al-Qaida. En skara på kanske 5.000 män hade mött upp på ett litet torg. Demonstrationen slutade med att en halmdocka som föreställde Bush eldades upp. Efter mötet förvandlades folkmassan plötsligt till en våldsam mobb, på jakt efter västerlänningar. Många av demonstranterna var beväpnade med lathis, järnskodda bambukäppar. Jag lyckades gömma mig på en balkong, utom synhåll för folkhopen. Men Leif Engberg fick ett par hårda rapp av käpparna innan han kunde ta sig ur massans grepp. ”Dom hatar ju oss”, tänkte jag med bittert intresse där jag hukade bakom det låga balkongräcket. 6 oktober 2001. DN:s reporter Erik Ohlsson och fotograf Leif Engberg är på plats i Peshawar. Staden är full av soldater inför en anti-amerikansk demonstration, som senare spårar ur. Foto: Leif Engberg Dagen efter, den 7 oktober, fällde amerikanska och brittiska plan bomber över Afghanistans huvudstad Kabul. Talibanregimen bjöd inte nämnvärt motstånd. Amerikanska markstyrkor ryckte fram mot Kabul, som föll i november. Talibanerna, en sunniextremistisk rörelse med rötter i koranskolorna i Pakistan, har till skillnad från al-Qaida inga drömmar om världsherravälde. Talibanernas reträtt skulle med facit i hand visa sig strategisk – de bidade sin tid i oländiga bergsområden i väntan på att USA-koalitionens trupper skulle lämna landet. I dag är talibanerna ett allvarligt säkerhetshot mot den bräckliga afghanska regimen. Det första fröet till al-Qaida såddes i de afghanska bergen, dryga tio år före 11 september-attackerna. När afghanerna den 26 december 1979 invaderades av Sovjetunionen flockades radikala islamister i Mellanöstern till det islamdominerade Afghanistan för att strida mot de ”gudlösa bolsjevikerna”. En av de frivilliga var Usama bin Ladin, son till en av Saudiarabiens rikaste män. bin Ladin startade en gräsrotsorganisation som utvecklades till al-Qaida, ”basen” på arabiska. När Sovjet lämnat Afghanistan 1989 tog bin Ladin med sig aktivismen hem till Saudiarabien. I samband med den USA-ledda invasionen av Irak 1991 placerades amerikanska trupper i Saudiarabien, nära islams heligaste platser Mecka och Medina. Ett helgerån av det saudiska kungahuset, ansåg vissa muslimer, bland dem Usama bin Ladin. al-Qaida utsåg USA till sin huvudfiende. Men Amerikahatet ledde till att bin Ladin tvingades fly från Saudiarabien till Sudan. Här planerades de dödliga attentaten mot USA:s ambassader i Nairobi och Dar es Salaam, som genomfördes i augusti 1998. bin Ladin kastades ut ur Sudan efter påtryckningar från USA. al-Qaidas nya hemvist blev Afghanistan, där 11 september-attackerna planlades. Nära 3.000 människor dör när kaparna körde in två flygplan rätt in i World Trade Centers tvillingtorn. Foto: Chang W Lee/New York Times/TT Efter den amerikanska invasionen i Afghanistan 2001 flygbombades al-Qaidas träningsläger och bin Ladins förmodade gömställen intensivt. Men bin Ladin undgick attackerna. al-Qaida flyttade fokus till nya kris- och krigshärdar. Två år senare, 2003, manade USA:s president George W Bush till krig mot Irak för att oskadliggöra diktatorn Saddam Husseins påstådda lager av massförstörelsevapen. Den amerikansk-brittiska invasionen i mars 2003 skedde utan FN-mandat. Inga massförstörelsevapen hittades och försöken att med våld tvinga på Irak demokrati misslyckades. I stället utbröt ett blodigt inbördeskrig där al-Qaida blev en av huvudaktörerna. De underblåste upproret både mot de amerikanska ockupanterna och mot landets majoritetsbefolkning, shiamuslimerna. I detta kaos trädde den jordanske jihadisten Abu Musab al-Zarqawi in. Han hade slagits mot ryssarna i Afghanistan och suttit i fängelse för terrorism. al-Zarqawi, som skulle komma att kallas ”Islamiska statens andlige fader”, värvades av al-Qaida för att leda rörelsens nätverk i Irak. Men han hade andra idéer än al-Qaida-ideologerna, tankar som skulle lägga grunden till Islamiska staten. Där al-Qaida fokuserade på en ”yttre fiende” som USA, och Israel, beslöt al-Zarqawi att rikta terrorn mot den ”inre fienden”, det vill säga alla de irakier som inte delade al-Qaidas sunniextrema och våldstillvända budskap. Främst i skottlinjen hamnade shiamuslimer och den kristna minoriteten. Hjälparbetare, journalister och irakier som arbetade åt den USA-vänliga regeringen var andra mål. Ultravåld och utstuderad sadism blev irakiska al-Qaidas kännemärken. Kidnappningar där gisslan plågades ihjäl framför videokameror, massvåldtäkter och självmordsbombningar, inget var al-Zarqawi främmande. I Abu Musab al-Zarqawis irakiska al-Qaida fick långsiktighet och samarbete ge vika för snabbt mätbara mål och krav på underkastelse – något som senare kom att bli Islamiska statens signum. Men al-Zarqawi fick aldrig se resultatet av sin plan. Han dödades i ett amerikanskt bombangrepp norr om Bagdad i juni 2006. Hans rörelse Islamiska staten i Irak (ISI) stod då fortfarande under al-Qaidas beskydd. Fotot på Marcy Borders blev en av de ikoniska bilderna från 11 september 2001. Foto: Stan Honda/EPA Medan IS växte fram i Irak fortsatte terrorn i Europa. De mest förödande attackerna utfördes i Madrid år 2004 (191 döda) och i London år 2005 (52 döda). al-Qaida expanderade också på flera andra håll i världen, bland annat i Nordafrika och på Arabiska halvön. Men i Afghanistan och Pakistan, där al-Qaida en gång började, försvagades organisationen. Främst på grund av intensiva attacker med amerikanska förarlösa plan, så kallade drönare. I maj 2011 spårades Usama bin Ladin upp av amerikanska specialsoldater och dödades i sitt gömställe utanför staden Abbottabad i norra Pakistan. Senare samma år ansåg USA:s president Barack Obama läget i Irak var stabilt nog för att påbörja en stor amerikansk truppreträtt. al-Qaida ansågs tillbakapressat. Den globala jihadistiska terrorismen tycktes ha reducerats till ett hanterbart problem. Då pockade plötsligt kriget i Syrien på uppmärksamhet. Konflikten började våren 2011 med fredliga protester mot president Bashar al-Assads regim. Motsättningarna urartade snabbt till en väpnad konflikt. al-Assad fick stöd av shiamuslimska Iran och libanesiska Hizbollah (och Ryssland). Regimens motståndare backades upp av sunnimuslimska Saudiarabien och Qatar (och västvärlden). al-Qaida-avläggaren i Irak, Islamiska staten i Irak (ISI), sände redan i slutet av 2011 in krigare i Syrien för att bygga upp en motståndsrörelse med jihadistisk profil. De tog namnet Jabhat al-Nusra (”Stödfronten”) och växte snabbt till en av de ledande rebellgrupperna, något som betraktades med fasa av de västvänliga och sekulära grupperingar som startat det syriska upproret. Foto: Sean Adair/Reuters Framgångarna för Jabhat al-Nusra frestade på enigheten inom jihadistfronten i Irak och Syrien. En maktkamp bröt ut som slutade med att Jabhat al-Nusra ställde sig bakom al-Qaida, medan Islamiska staten i Irak utvecklades till Islamiska staten i Irak och Levanten (ISIL eller ISIS). Under sin nye ledare Abu Bakr al-Baghdadi deklarerade ISIS att de nu var att betrakta som en stat, inte som en grupp. I februari 2014 fastslog Ayman al-Zawahiri, som efterträtt Usama bin Ladin som al-Qaidas allerhögste ledare, att al-Qaida inte har något samröre med ISIS. Samtidigt gick ISIS in i en på alla sätt våldsam tillväxtfas. Rörelsen erövrade oljekällor, kraftverksdammar och gränsposteringar i östra Syrien och delar av Irak, där säkerhetsläget snabbt hade försämrats. Målet var att upprätta en islamisk stat med alla dess funktioner. En viktig del i ISIS uppbyggnad var rekrytering av utländska frivilliga. Budskapet spreds via sociala medier. Där al-Qaida lade ut filmer på mässande ålderstigna predikanter, vidarebefordrade ISIS snabba smarta videoklipp som varvade bestialisk tortyr med bilder som andades gemenskap och kamratlig samvaro. Satsningen blev en succé. Tusentals ISIS-volontärer tog sig in i Syrien via den porösa gränsen mot Turkiet. ISIS kunde erövra mängder av militär utrustning, allt från Humvee-jeepar till ammunition, från den demoraliserade irakiska armén. Den 10 juni 2014 bröt ISIS-soldater igenom fronten vid Mosul, Iraks näst största stad. Foto: Justin Lane/New York Times/TT I likhet med sina andliga bröder i al-Qaida vill Islamiska staten ha en värld modellerad efter profeten Muhammeds tid på 600-talet, och de är beredda att använda våld för att förverkliga sin utopi om ett globalt gudsrike, ett kalifat. Men al-Qaida litade till en långsiktig strategi – först knäcka USA och väst, och därefter grunda kalifatet. ISIS, som i denna veva bytte namn till IS, satsade i stället på att genast bygga ett kalifat i Syrien/Irak och sprida det över världen. Detta kungjordes i ett tal av al-Bagdadi den 29 juni 2014, ett framträdande som blev den definitiva splittringen mellan IS och övriga jihadistgrupper. Abu Bakr al-Bagdadi utnämnde sig själv till kalif, ledare för alla världens muslimer, i ett kalifat, ett gudsrike med namnet Islamiska staten, förkortat IS. Det territorium som Islamiska staten behärskade i slutet av 2014 motsvarande ungefär Storbritannien i storlek och innefattade oljefält och raffinaderier liksom storstäder och handelscentra. Kalifatets lockelse har även fört med sig ett momentum för terrorattacker utanför Mellanöstern i namn av IS. Det blev Europa eftertryckligt varse fredagen den 13 november förra året. I en serie välplanerade attacker mot hjärtat av Paris dödades 130 personer och nästan 400 skadades. I spåren av Parisattacken har nya dåd med IS-stämpel följt – i Bryssel, i Orlando, i Ansbach, i Rouen. En del attacker har oklar koppling till Islamiska staten, andra har varit väl koordinerade, några har varit så kallade ensamvargsattacker. Ground zero. Foto: Jennifer Brandel-Weyland/IBL Det har nu gått femton år sedan 11 september-attackerna i New York. Det är en tämligen lång tid. Barn som föddes 2001 är halvvägs in i vuxenvärlden. En björk som år 2001 planterades i Mälardalen kan i dag ha nått tio meters höjd. En hund som var valp för femton år sedan är högst sannolikt död i dag. Men mycket är också konstant. DN:s dåvarande säkerhetspolitiske korrespondent Bengt Albons skrev en analys som publicerades dagen efter 11 september-attackerna 2001. Slutklämmen löd: ”total eller ens avgörande seger i ett krig med terrorister är inte möjlig”. Kriget mot terrorismen har hittills kostat USA omkring 18.000 miljarder kronor. Bara krigen i Afghanistan och Irak har till dags dato kostat 8.300 soldater från över tjugo länder livet. Hur många civila som dött är omtvistat, men det handlar om flera hundra tusen. Myndigheterna i västvärldens länder har fått nästan fria händer att övervaka medborgarna, i terrorbekämpningens namn. Trots de enorma uppoffringarna har den dödliga terrorismen ökat kraftigt. Enligt amerikanska Institute for Economics and Peace, som sammanställer ett årligt globalt terrorindex, har antalet döda i terrordåd ökat niofalt sedan år 2000. al-Qaida finns kvar, även om den avskydde och mytomspunne ledaren Usama bin Ladin dödats. Och i hatet mot västvärlden får al-Qaida numera kraftigt understöd av Islamiska staten (IS). Jag återkommer till mina tankar i Peshawar för femton år sedan, när jag duckade på en balkong för att hamna utom synhåll för arga demonstranter. Varför hatar de jihadistiska terroristerna oss? Foto: AP Simon Sorgenfrei är filosofie doktor och religionsvetare vid Södertörns högskola med särskild inriktning mot islam. Jag vidarebefordrar frågan till honom och han konstaterar snabbt att det inte finns något enkelt svar: – Jag tror det leder fel att utgå från att hat är den främsta drivkraften (för jihadisterna). Många av dem som ansluter sig till rörelser som IS hatar visserligen ”USA” och ”väst” för att vi understött destruktiva regimer som hindrat en positiv utveckling i Mellanöstern, som lierat sig med Israel och främjat förtrycket i Palestina etcetera. Men det är ju inte i första hand ”vi” som påverkats av det våld som IS, Boko Haram och andra jihadistgrupper utverkar. Det är andra muslimer eller religiösa minoriteter i Nordafrika och Mellanöstern som drabbats hårdast, säger Simon Sorgenfrei. – Jihadismen erbjuder en enkel, tydlig berättelse om gott och ont. Den islam som jihadisterna föreställer sig som målet för kampen är någonting bra, något som är värt att offra sig för. Islam är lika positivt laddat för dem som demokrati eller mänskliga rättigheter är för motståndarsidan. Kan ”kriget mot terrorismen” som George W Bush proklamerade för femton år sedan någonsin vinnas? Det tror inte Simon Sorgenfrei. – Ju fler västerländska bomber som faller över Mellanöstern, desto mer instabil kommer regionen att bli. Ju fler civila döda, desto mer stärks bilden av ett orättfärdigt västerländskt övervåld. Det breddar rekryteringsbasen och stärker viljan att försvara den moraliska utopi jihadismen erbjuder. I stället måste vi hjälpa till att skapa förutsättningar för unga i regionen att faktiskt våga tro på en annan framtid och en annan mer positiv utveckling. Shia och sunni Efter profeten Muhammeds död år 632 blev sunni för drygt 1 300 år sedan huvudfåran inom islam. En minoritet av de troende insisterade på att muslimernas överhuvud skulle vara släkt med profeten i rakt nedstigande led. De bildade den shiitiska trosinriktningen. I den muslimska världen är omkring 90 procent sunniter och 10 procent shiiter.I Irak och Iran är dock shia i majoritet. Skillnaden mellan shia och sunni har tidvis fungerat som uttryck för politisk maktkamp mellan länder (Iran kontra Saudiarabien till exempel) eller mellan grupperingar inom länder. Islamiska staten betraktar shiamuslimer som ”otrogna” och svurna fiender. Jihadism Islamism står för politisk islam, uppfattningen att religionen ska genomsyra politik och samhälle. Jihadism är en politisk/religiös form av extrem islamism som förordar att islam måste försvaras med våld. ”Jihad” är en religiös plikt för muslimer och kan syfta på inre kamp. Det kan också beteckna ”heligt krig” som muslimer för mot otrogna som hotar den muslimska gemenskapen, umma. Rörelser som al-Qaida och IS hävdar att jihad är en individuell plikt. Enligt denna tolkning har varje muslim rätt och plikt att begå våldshandlingar mot otrogna. | |
28 | En svensk väntas gå tidigt i NHL-draften. Alexander Nylander, 18. – Tror jag kommer vara lite nervös, säger han till NHL:s webbplats. | |
29 | Gångna säsongen har varit succéartad för den unge hockeyforwarden Alexander Nylander. Eller vad sägs om totalt 87 poäng, varav 75 i grundserien, under sitt första år i den kanadensiska juniorligan OHL? Nylander, som spelade för Missisauga Steelheads, belönades efter detta med priset som årets nykomling i ligan. ”Det är en stor ära. Jag hade aldrig lyckats utan mina lagkamrater, tränarstaben och jag tackar Steelheads för att de gett mig chansen”, sade han till OHL:s webbplats. Natten till lördagen ska JVM-forwarden draftas av ett NHL-lag. Mycket talar för att högerskytten väljs som ett av de första namnen. Kanske går han till och med tidigare än brorsan William, som 2014 draftades som nummer åtta av Toronto. – Jag var lite nervös då även om inte jag skulle draftas. Kan inte vänta till det är dags, säger Alexander i en videointervju till NHL:s webbplats. – Vi tävlar om allt och pushar varandra. Och sen ger pappa oss lite tips också. Pappa Michael har bland annat 920 NHL-matcher på sin meritlista och draftades som 59:a av Hartford Whalers 1991. Förra säsongen var han assisterande coach i Alexanders klubb. – Jag har mognat mycket och det har varit en fantastisk utveckling för mig som spelare och person det här året, säger Alexander. Toronto väljer spelare först i NHL-draften. De tippas att plocka amerikanen Auston Matthews, som 2015–2016 spelade i Zürich. Tidigt draftade svenskar Etta: Mats Sundin, 1989. Tvåa: Daniel Sedin, 1999. Victor Hedman, 2009. Gabriel Landeskog, 2011. Trea: Henrik Sedin, 1999. Fyra: Nicklas Bäckström, 2006. Adam Larsson, 2011. Femma: Björn Johansson, 1976. Elias Lindholm, 2013. Sexa: Peter Forsberg, 1991. Mika Zibanejad, 2011. Oliver Ekman-Larsson, 2009. Hampus Lindholm, 2012. | |
31 | Tillsammans har de svenska storbankerna SEB, Swedbank och Nordea utstående lån om 432 miljarder kronor till privatpersoner och företag i Baltikum. | |
32 | Swedbank och SEB är de två största bankerna i alla de tre baltiska länderna. De baltiska bankverksamheterna var länge kassakor för de svenska bankerna. År 2007 härrörde en tredjedel av Swedbanks reslutat och en femtedel av SEB:s dito från de baltiska verksamheterna. I dag är Swedbank är marknadsledande i Estland och Lettland sett utifrån utlåning, medan man är näst störst i Litauen. SEB är näst största bank i både Estland och Lettland, medan man innehar första plats i Litauen. Tillsammans besitter SEB och Swedbank omkring 70 procent av utlåningsmarknaden i Estland, 40 procent av den i Lettland och 55 procent av marknaden i Litauen. Nordea är en mindre spelare i baltiska sammanhang. Enligt bankernas senaste siffror hade Swedbank lånat ut 197 miljarder kronor till företag och privatpersoner i Baltikum. SEB:s utlåning i Baltikum summeras till 159 miljarder kronor medan Nordeas baltiska låneportfölj låg på 76 miljarder kronor. I Lettland, där ekonomin bedöms som värst drabbad, har Swedbank, SEB och Nordea tillsammans lånat ut 130 miljarder kronor. Sammanlagt har de svenska bankerna utstående lån om 432 miljarder i hela regionen. Bankerna har dock dragit ner på verksamheten och minskat sin samlade utlåning i regionen med cirka 30 miljarder sedan slutet av förra året. | |
34 | Betyg redan i sexan och en betygsskala med sex steg. Ett extraår i grundskolan för de elever som behöver särskilt stöd. Det är några av punkterna i den borgerliga skolpolitiken som presenterades i dag. | |
35 | I familjepolitiken kunde de borgerliga partierna inte enas, men i skolpolitiken gick det bättre. Jan Björklund (fp), Beatrice Ask (m), Maria Larsson (kd) och Sofia Jonsson (c) lade i förmiddags fram 43 punkter för hur de vill att skolan ska se ut om de får regeringsmakten. - Att ställa krav är inte att vara elak, att ställa krav är att bry sig, förklarade Jan Björklund. Därför vill vi ha nationella prov i trean för att se till att alla barn kan läsa, skriva och räkna. De barn som inte klarar det ska erbjudas ett extra år. Helst redan i lågstadiet. - Det är lättare att hjälpa en 9-åring än en 16-åring, fortsatte Jan Björklund. En yngre elev är mer motiverad. I dag ges betyg för första gången i åttan, men de borgerliga skolpolitikerna vill att eleverna i fortsättningen ska få det i sexan. - Betygen kommer för sent i dag, sade Beatrice Ask. Har man ett problem och får reda på det i tid är det lättare att rätta till det. De borgerligas skolprogram pekar också på vikten av fler betygssteg för att bland annat öka elevernas vilja att kämpa för ett högre betyg. Spännvidden får inte vara för stor. Orden kunskap och kvalitet återkom gång på gång när de borgerliga partierna pläderade för sitt program. Men kristdemokraternas Maria Larsson lade till ordet fostran och tog särskilt upp mobbningen i skolan. - Det får vara slut på flatheten när det gäller mobbning, sade hon. Vi vill införa en nollvision. I sista hand ska skolorna, när andra åtgärder prövats, kunna flytta eller tillfälligt stänga av en elev som gör sig skyldig till allvarliga kränkningar. Även om enigheten var påfallande finns det en fråga där de fyra är oense. Det är frågan om nationell skolpeng, som gillas av moderater och folkpartister, men ogillas av centern och kristdemokraterna. - Vi tycker så olika att det inte ens var någon idé att diskutera frågan, konstaterade Beatrice Ask. Fakta/Huvudpunkterna i de borgerligas skolförslag Inför ett nationellt prov i årskurs tre som mäter elevers kunskaper i läsning, skrivning och räkning. De som inte når målen ska ha rätt till extra stöd. Flexibel skolstart mellan sex och åtta års ålder. Betyg från sexan och i sex steg. Skolorna ska kunna ge skriftlig information redan från ettan om elevens kunskaper och utveckling och om vilka åtgärder som behövs för att stödja eleven. Skolan ska få ökade befogenheter att tillfälligt stänga av eller flytta en elev. Rätten till extra stöd i svenska tydliggörs. Reglerna för undervisning på annat språk än svenska moderniseras. Inrätta en självständig myndighet som svarar för utvärdering och tillsyn av skolorna. Låt Skolverket ta hand om övriga myndighetsuppgifter. Elevers rätt att välja skola inom kommunen ska öka och det ska bli möjligt att välja en skola i en annan kommun. Särskolan ska finnas kvar som särskild skolform. | |
37 | LEIPZIG.I dag, onsdag, är det tysk nationaldag. Men kyrkoherden Christian Führer i Leipzig sparar sitt firande till den 9 oktober. | |
38 | – Det var den avgörande dagen. Alla de som övervann sin rädsla då gjorde allt det som sedan hände möjligt, säger han. Måndag 9 oktober 1989 i Leipzig, ovisshet och fruktan blandas med hopp. Pansarfordonen står beredda utanför staden, soldaterna också. Inne i stadens största kyrka, Nikolaikyrkan, pågår som vanligt fredsbönen, så hade det varit varje måndag ända sedan september 1982 och är så än i dag. Den protestantiska kyrkan hade med tiden blivit ett frirum för oliktänkande i kommunistdiktaturen. Två dagar tidigare, den 7 oktober, hade DDR firat sitt 40-års-jubileum och polisen hade gått hårt fram mot demonstranterna. Nu gick ryktet att regimen en gång för alla skulle slå ned ”kontrarevolutionen”. Christian Führer, församlingens kyrkoherde då som nu, berättar att kyrkan var proppfull och när man kom ut på det lilla torget strömmade folk till från alla håll – 70 000 personer gick sedan genom Leipzigs gator. Christian Führer vet inte var alla kom i från, lika lite som han vet vad den berömda talkören ”Wir sind das Volk” (Vi är folket) har sitt ursprung. Men en sak är han säker på: – Eftersom man inte slog demonstrationen med våld, eller inte kunde med tanke på all människor som var där, så blev den dagen helt avgörande. Efter 9 oktoberdagen var DDR inte längre DDR, säger han. En dryg vecka senare avgick partichefen Erich Honecker och den 9 november föll muren. Den 3 oktober året därpå, 1990, var återföreningen ett faktum och sedan dess är den dagen tysk nationaldag. Nationaldagen slår dock inte riktigt rot. Christian Führer säger att framför allt östtyskarna har svårt att identifiera sig med den nya staten, det bekräftas också av opinionsmätningar, och det är därför han vill ha den 9 oktober som nationaldag – den dag då folket avgjorde historiens gång genom att gå ut på gatorna. – Det är det största vi upplevt, tyskarna har aldrig lyckats med en revolution förut, nu blev det en fredlig revolution som ingen hade kunnat förutse, säger han. I Leipzig förbereds nu en stor manifestation den 9 oktober med Nikolaikyrkan som centrum. Christian Führer vill inte minst att dagens unga ska veta vad som hände. – Vi får inte bli historielösa. Det förgångna, samtiden och framtiden blir tillsammans som en trebent stol som inte går att välta, säger kyrkoherden som blir pensionär till våren.Jan Lewenhagen DN:s korrespondent [email protected] | |
40 | Förre Sunderland-spelaren Adam Johnson har överklagat sin sexåriga fängelsedom för sex med minderårig. | |
41 | 28-årige Adam Johnson fälldes i början av mars för ett fall av sex mot minderårig, en 15-årig skolflicka. Domen fastställdes senare till sex års fängelse. Den förre mittfältaren har valt att överklaga domen, skriver The Guardian. Tidningen har fått uppgifterna bekräftade från officiella källor. Adam Johnson har erkänt att han kysst flickan, som han visste var minderårig, på ett sexuellt sätt och har också erkänt också så kallad grooming. De brotten kan ge två års fängelse. Fotbollsspelaren har dock inte erkänt det betydligt grövre brott, som han dömts för. | |
43 | Efter att Saudiarabien stoppat ett tal om demokrati och mänskliga rättigheter av utrikesminister Margot Wallström (S) på Arabförbundets möte tror regeringspartnern Miljöpartiet att Saudiavtalet avslutas inom kort. Folkpartiet vill se ett regeringsbeslut redan på torsdag. | |
44 | – Jag tror att det här kommer att hanteras rätt snabbt, säger Valter Mutt (MP), utrikespolitisk talesperson. Han står i regelbunden kontakt med partiets språkrör Åsa Romson, som är vice statsminister, och utbildningsminister Gustav Fridolin. Varken Romson eller Fridolin ville låta sig intervjuas av DN i går. De totalt sex gröna ministrarna i S-ledaren Stefan Löfvens regering har lovat sina väljare att avsluta avtalet, medan Socialdemokraterna var det parti som ingick det ursprungliga avtalet under dåvarande statsministern Göran Persson 2005. Valter Mutt tror att Saudiarabiens beslut att stoppa Wallströms planerade tal på Arabförbundets möte i Kairo påskyndar processen. Han ser det som en direkt reaktion på den kritik som Wallström bland annat framförde i januari till Saudiarabiens charge d’affairs för den offentliga pryglingen av bloggaren Raif Badawi. Efter mötet beskrev hon straffet som ”närmast medeltida metoder”. – De är väl missnöjda med att Margot Wallström skött sitt jobb, det vill säga kritiserat situationen för mänskliga rättigheter i Saudiarabien. Jag tror att det är sista spiken i kistan för Saudiavtalet, säger Valter Mutt. Den socialdemokratiska utrikesministern lämnade Egypten på måndagseftermiddagen med oförättat värv, trots att hon var inbjuden som hedersgäst av Arabförbundets generalsekreterare Nabil al-Araby sedan Sverige erkänt Palestina som självständig stat. – Den förklaring vi har fått är att Sverige uppmärksammat situationen för demokrati och mänskliga rättigheter och att det är därför som de inte vill att jag ska få tala. Jag beklagar det här. Det är tråkigt att ett land blockerat min medverkan, säger Margot Wallström till TT. Hon försökte förgäves få till stånd ett möte i Kairo med representanter för Saudiarabien. Till SVT säger Wallström att hon ”inte vet” om händelsen påverkar om regeringen bryter det så kallade Saudiavtalet. DN har sökt statsminister Stefan Löfven som inte gav några kommenterar på måndagen. Hans närmaste medarbetare upprepar att ”ärendet bereds”. Förutom Miljöpartiet vill också Vänsterpartiet och Kristdemokraterna riva upp det militära avtalet. Folkpartiet går längst och kräver ett beslut på nästa regeringssammanträde som hålls på torsdag. – Det finns absolut inga skäl kvar för att sälja vapen till ett sådant land. Jag tycker att man ska passa på när det här har hänt. Det är lika bra att säga upp avtalet på en gång, säger Maria Weimer (FP), ledamot i riksdagens utrikesutskott. Så sent som i fredags varnade 31 direktörer i en artikel på DN Debatt för att ett beslut att bryta handelsavtalet ”vore att äventyra Sveriges rykte som handels- och samarbetspartner”. Bland riksdagspartierna har avtalet hittills försvarats av Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Det största oppositionspartiet lägger ansvaret för det stoppade talet på Arabförbundets möte på regeringen. – Om jag ser hur utrikesministern agerat var hon inte välkommen i Israel och här tycks det som att man också riskerar att bränna relationer med fler länder i den här regionen. Det är allvarligt och riskerar att försvaga Sveriges röst i världen, säger Karin Enström (M), vice ordförande i riksdagens utrikesutskott. Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund anser att regeringen agerat ”väldigt valhänt”. – Man har inte fört en rak dialog med saudierna med anledning av det avtal som löper ut, säger han. Här är uttalandena som stoppades 21 april 2005: S-regeringen Persson ingick ett militärt samarbetsavtal med Saudiarabien om signalspaning, system för stridsledning och skydd mot massförstörelsevapen. 2010: Avtalet förlängdes automatiskt i fem år under den borgerliga regeringen Reinfeldt, trots att både Folkpartiet och Kristdemokraterna ville riva upp den militära delen av avtalet. 15 maj 2015: Sista dag för att säga upp avtalet för den nuvarande S+MP-regeringen. Om avtalet inte sägs upp, förlängs det automatiskt i ytterligare fem år. Det tal som utrikesminister Margot Wallström skulle ha hållit på Arabförbundets möte publicerades på måndagen på regeringens hemsida. I talet nämner inte Wallström Saudiarabien med namn, men lyfter fram problem i regionen som konflikter och bristande respekt för mänskliga rättigheter. "Det är vårt ansvar som ledare att erbjuda unga människor de villkor som behövs för att de ska kunna leva sina liv i frihet och säkerhet." Hon pekar i talet på det stora svenska flyktingmottagandet från bland annat Syrien och Irak. Hon lyfter även fram den svenska regeringens erkännande av Palestina: ”En del säger att vårt erkännande kom för tidigt. Jag anser att det kan ha kommit för sent. Unga människor i både Israel och Palestina är på väg att förlora hoppet.” Kampen mot terrorismen är ett annat avsnitt av talet: ”Vi måste arbeta tillsammans för att bekämpa detta gissel, identifiera och ta hand om dess rötter medan vi samtidigt visar respekt för mänskliga rättigheter och internationella lagar.” Wallström skulle också framhålla det västliga synsättet att demokrati, säkerhet och ekonomisk utveckling hör ihop: ”Socioekonomisk utveckling är särskilt viktig. Utbildning och ekonomisk självständighet är den bästa medicinen mot rekrytering till terroristorganisationer.” | |
46 | New York. Hillary Clinton vann en övertygande seger i delstaten New York i natt, trots utmanaren Bernie Sanders energiska offensiv. Hennes vinst visade att lojalitet är viktigare än entusiasm i demokraternas primärval. På den republikanska sidan vinner den kontroversielle affärsmagnaten Donald Trump. | |
47 | – Vi befinner oss i slutspurten nu och segern är i sikte, sade Clinton i tacktalet i New York. Det var en genuint glad och lättad Hillary Clinton som höll tacktal till anhängarna på ett hotell vid Times Square i New York, där DN var på plats. Det fanns något slutgiltigt över den här segern. Trots Bernie Sanders enorma offensiv de senaste veckorna lyckades Clinton vinna stort, med 58 procent mot 42 för Sanders, med 96 procent av rösterna räknade. Bernie Sanders hade all den unga energin inför valet. På gatorna i New York har man inte kunnat gå många kvarter utan att mötas av hängivna Bernie-anhängare de senaste dagarna. Sanders spenderade nästan tre gånger så mycket pengar som Clinton på reklamfilmer här. Generellt hade de två kandidaterna helt olika strategier i delstaten. Sanders lockade till sig stora folkhav i Manhattan och Brooklyn, medan Clinton gjorde en mer småskalig och personlig kampanj, där hon besökte glassbutiker i East Village, spelade domino med puertoricanska farbröder i Harlem och drack tawainesiskt bubbelté i Queens. Hon föredrog lugna, intima samtal med New York-bor som själva varit med om tuffa utmaningar i livet. Clinton har insett att hon inte kan utmana Sanders om vem som är mest progressiv eller idealistisk, så hon försökte i stället fokusera på personliga möten där hon fick en chans att visa en varmare sida än vanligt. Det räckte till en stor seger som nu innebär att hennes ledning i antalet delegater är i stort sett ointaglig för Sanders, även om Sanders kampanjchefer ägnade kvällen åt att göra intervjuer där de förklarade att man kommer att fortsätta kämpa hela vägen fram till partikonventet i juli. Foto: Marin Gelin Clintons övertygande seger här i natt visade att lojalitet är viktigare än entusiasm i amerikanska primärval. Trots att Bernie Sanders hade stöd av alla hängivna collegestudenter och vänsteraktivister var det Clinton som vann den stora majoriteten av väljare. Hon gick hem hos de lojala demokraterna som röstar i varje val. Hos äldre latinamerikanska kvinnor, svarta farbröder i Harlem och The Bronx, akademiker på Upper West Side och välbärgade familjer i Brooklyn. Bland väljare under 24 och i den lantliga, norra delen av delstaten New York var stödet däremot betydligt starkare för Sanders. När Clinton anlände till sin valvaka vid Times Square möttes hon av ett tusental jublande anhängare, som dansade till ett soundtrack av klassisk soulmusik. Många i publiken hade arbetat som volontärer för hennes kampanj här de senaste månaderna. När jag försökte få dem att berätta varför de röstat på Clinton i stället för Bernie Sanders svarade nästan alla med samma argument. Sanders har utmärkta idéer, men Clinton är en praktisk politiker som vet hur man får saker gjort, ansåg de. Foto: Martin Gelin – Hon är mest kompetent, mest erfaren, har åstadkommit mycket i sin karriär. Och det är dags för USA att få en kvinnlig president, sade Sarita Kumar, som nyligen pensionerat sig och frivilligarbetat på heltid för Clintons kampanj här under april. Chad Nowlan, skådespelarstudent i New York, var en av de första som dök upp på Hillary Clintons valvaka. Han berättar att han i synnerhet gillar Clintons politiska förslag för att motverka sexuella övergrepp och mobbing på skolor och college. – Det är frågor som Bernie knappt pratat om överhuvudtaget. Så det finns en del verkliga skillnader mellan dem, sade Nowlan. Under tacktalet i New York fokuserade hon på en lång lista av konkret sakpolitik som hon vill genomföra som president, och fokuserade på det hon kallade en radikal högerpolitik från republikanernas kandidater Donald Trump och Ted Cruz. HIllary Clinton hade som vanligt sällskap av familjen och bredvid scenen satt Bill Clinton och nickade instämmande när hon talade. Han såg ut att mysa lite extra när hon citerade en av hans mest berömda fraser som president: “Det finns ingenting som är fel med Amerika som inte kan lagas av allt som rätt med Amerika”. På den republikanska sidan står 95 delegater på spel. När 95 procent av rösterna var räknade hade Donald Trump fått 60,0 procent av rösterna mot 25,3 för Ohioguvernören John Kasich. Den ultrakonservative Texassenatorn Ted Cruz låg trea och sist med 14,8 procent. Det betyder att Trump i det skedet hade säkrat 89 delegater och Kasich 3. – Vi kommer att landa på en väldigt hög nivå och få många fler delegater än någon har förutspått ens i deras vildaste fantasier, säger Trump i sitt segertal som hölls i hans egen skyskrapa Trump Tower. | |
49 | 170 forskare kräver att regeringen skyddar Sveriges sista gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden. | |
50 | I uppropet, som organisationen Skydda skogen tagit initiativ till, kräver forskarna att regeringen bevarar de sista naturskogarna och återskapar värdefulla naturvärden i ett stort antal andra skogar. Uppropet stöds av nitton organisationer och tusentals privatpersoner, däribland riksdagsledamöter. Enligt forskarna är Sverige långt ifrån att nå riksdagens miljömål Levande skogar och ett livskraftigt växt- och djurliv. ”Trots 20 år med en skogspolitik där miljö och produktion skulle väga lika, så avverkas fortfarande skogar med höga naturvärden, skogar som behövs för att uppnå miljömålet”, säger Bengt Gunnar Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet, i ett pressmeddelande. Han betonar att det inte går att nå miljömålet att alla inhemska växter och djur ska finnas kvar i livskraftiga populationer med bara några enstaka procent av de ursprungliga skogarna kvar. TT | |
52 | Två läkare på ett sjukhus i indiska New Delhi dödförklarade en nyfödd bebis av misstag. Läkarna avskedas nu. Föräldrarna upptäckte att barnet levde på väg till begravningen. | |
53 | Läkarna på ett sjukhus i den indiska huvudstaden New Delhi konstaterade att pojken inte levde bara några timmar efter att hans tvillingsyster dödfötts. Det rapporterar BBC. På väg till begravningen upptäckte föräldrarna att ett av barnen rörde på sig. Den nyfödda pojken fördes direkt till sjukhus där man kunde konstatera att barnet levde. Pojken vårdas nu på ett sjukhus för nyfödda i New Delhi. Enligt pojkens läkare Sandeep Gupta är tillståndet kritiskt, skriver CNN. Händelsen, som ägde rum på det privata sjukhuset Max Hospital, har skapat stor debatt angående privat sjukvård i Indien. En utomstående expertgrupp utreder fallet och utredningen förväntas vara klar under måndagen. De två läkarna har avskedats. Men det innebär inte att det konstaterats att läkarna har begått några fel, man väntar på att utredningen avslutas, meddelar sjukhuset enligt CNN. Händelsen är den andra på två månader där ett privatägt sjukhus i Indien utreds för bristfällig vård. När en flicka avled av denguefeber förra månaden anklagade hennes föräldrar sjukhuset för att ha tagit för mycket betalt. Båda händelserna har skapat debatt i Indien om kvaliteten på den privata sjukvården, som ofta är dyr. | |
55 | LO är återigen på kollisionskurs med Socialdemokraterna. Nu sågar facket Leif Pagrotskys skatteutredning. – Jag är besviken, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till DN. | |
56 | DN kunde i går avslöja huvuddragen i Leif Pagrotsky översyn av Socialdemokraternas framtida skattepolitik. Slutsatsen är att större förändringar i skattesystemet inte är önskvärda. Stora regeländringar skulle få svåröverblickbara konsekvenser för enskilda hushåll och samhällsekonomin, menar Leif Pagrotsky. I stället uppmanar han Socialdemokraterna att acceptera flera av de förändringar som alliansregeringen genomfört de senaste sex åren. LO, arbetarrörelsens fackliga gren, är mycket kritiskt till slutsatserna i skatteöversynen. – Om jag ska vara helt ärlig så är jag besviken, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Det är andra gången på kort tid som LO går emot partiet i en stor och kontroversiell fråga. Nyligen tog LO ställning mot vinster i välfärden, en fråga där partiledningen ännu inte tagit ställning. Karl-Petter Thorwaldsson hade hoppats att skatteutredningen skulle blicka längre in i framtiden än vad som nu är fallet. LO-basen efterlyser en djupare analys av vad de senaste årens förändringar i skattesystemet innebär för vanliga löntagare och finansieringen av välfärden. Som exempel nämner han att den nu aktuella sänkningen av bolagsskatten årligen överför 16 miljarder kronor från statskassan till redan lönsamma företag. – De stora frågorna lyser helt med sin frånvaro i utredningen, det tycker jag är väldigt märkligt. Vi trodde det var utredningens uppdrag. Pagrotsky missar rättvisefrågorna och hur viktigt det är för oss, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Värnskatten är en av få kvarvarande progressiva skatter i dagens skattesystem. Leif Pagrotsky tycker att Socialdemokraterna ska lyfta blicken från procentsatser i skattesystemet, att det intressanta är hur pengarna sedan används i välfärden. Karl-Petter Thorwaldsson och LO är kritisk till det synsättet. – Det tycker vi på LO är väldigt dåligt. Vi skulle vilja se mer förslag på hur vi ska öka rättvisan. Skattesystemet har alltid bidragit till att öka rättvisan. Det borde det göra nu också, säger han. – Allt fler av våra skattebaser är lika för alla och det innebär en stor orättvisa eftersom människor har så stora skillnader i inkomster. Facket är inte ensamt om att vara kritiskt till Leif Pagrotskys skatteöversyn. Patrik Björck, riksdagsman och ledamot i arbetsmarknadsutskottet, tycker att det är tveksamt om Socialdemokraterna ska omfamna borgerliga reformer som rutavdraget. – Det finns väldigt många områden där samhället skulle behöva gå in och stötta, exempelvis i hemtjänsten. Då tycker jag att det är knepigt att vi använder pengar till rut, det är en dålig prioritering, säger han. I de partier som Socialdemokraterna samarbetade med i valet 2010 går meningarna isär om slutsatserna i Leif Pagrotskys översyn. Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesman Per Bolund menar att förslagen ligger nära MP:s politik. Vänsterpartiets Ulla Andersson är desto mer kritisk. – Vi menar att regeringens skattepolitik bidrar till att ojämlikheten ökar i Sverige. Därför är det tråkigt att Socialdemokraterna lägger sig så nära Moderaterna, säger hon. | |
58 | Rosenborg har en misslyckad säsong bakom sig och anses redan vara borta från guldstriden. Därför ser sig den norska klubben om efter en ny tränare. Enligt TV 2 Nettavisen är det Hans Backe som kan ersätta Per-Joar Hansen. | |
59 | - Vi skall presentera nästa års tränare första september, säger RBK:s klubbdirektör Rune Bratseth. Bara halva säsongen av Tippeligan har spelats. Men redan nu har Rosenborg spelat bort sin guldchans. Misslyckandet har slagit hårt mot klubben som vunnit mästerskapet 13 säsonger i rad. Skulden för de uteblivna framgångarna får tränare Per-Joar Hansen bära och hans kontrakt med klubben kommer därför inte förlängas. Enligt TV 2 Nettavisen är klubben på det klara med vem som skall ta över tränarposten. Det handlar om FC Köpenhamns svenske tränare Hans Backe. - Det var en tränare som jag kom mycket bra överens med. Hans personlighet passar perfekt i klubben, säger RBK-spelare Frode Olsen till Expressen. Backe har tidigare tränat Stabaeck och Molde, men befinner sig just nu i FCK. Där har han gjort succé och förra året utsågs svensken till årets tränare i Danmark. Men Backe själv vill inte kommentera intresset. - Jag önskar inte säga något om det här, säger han. Samtidigt som Rosenborg och Backe uppges förhandla lär FC Köpenhamn redan ha gjort klart med svenskens ersättare. Ståle Solbakken - tränare för norska Ham-Kam. | |
61 | Att byta språk på en förskola från en dag till en annan är ”på gränsen till övergrepp”. Det säger Kenneth Hyltenstam, professor emeritus vid Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet. – Det blir språkdränkning snarare än språkbad, säger han. | |
62 | DN har tidigare skrivit om förskolan Myrlejonet i Täby som över en natt gick från att vara en vanlig svensk förskola, till att bli engelskspråkig. Föräldrar är upprörda för att barnen inte förstår vad deras pedagoger säger och Täby kommun är starkt kritisk. Nu får kommunen medhåll av en expert på området. – Små barn hamnar i en situation där de inte förstår kommunikationen, de kan tycka att det är väldigt otryggt när de inte förstår, säger Kenneth Hyltenstam. Han är språkvetare och professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och förstår inte varför en förskola byter inriktning utan att göra det i samråd med föräldrarna. – När en förskola blir tvåspråkig brukar det vara för att föräldrarna är väldigt intresserade av det. Det här verkar helt obegripligt. Det är på gränsen till övergrepp, för det måste vara något man kommer överens om och kan förbereda barnen på. Det är väldigt märkligt, säger Hyltenstam om det som skett på förskolan Myrlejonet. Förskolechefen säger att om man har personal som talar svenska så kommer barnen att tala svenska och att de lär sig på två–tre månader när de måste tala engelska. Håller du med? – På ett sätt gör du det, för det blir ett tvång, man måste klara sig. Men då blir det den situationen som man brukar påpeka är ogynnsam. Det blir språkdränkning snarare än språkbad. Barnen måste, och så får man se vem som klarar det. En del barn klarar det, andra gör det inte. Även tre av Futuraskolans förskolor i Stockholm stad har fått kritik för bristande språkarbete, men där har inriktningen varit densamma hela tiden, vilket enligt Hyltenstam gör stor skillnad. Däremot är det ändå viktigt att barnen har pedagoger i verksamheten som förstår svenska för att de ska kunna tillgodogöra sig ett andra språk. Det har saknats på de tre förskolorna under flera av Stockholm stads tillsynsbesök. – Från forskningshåll skulle ingen förorda att man gör ett abrupt brott på det här sättet. Det är bättre att förbereda dem och ge dem chans att använda sitt första språk medan de lär sig. Det viktiga är att barnen är så trygga som möjligt i sin situation, det gör också att språkutvecklingen blir mer allsidig. Täby kommuns utbildningschef Patrik Forshage kommer att föreslå barn- och grundskolenämnden att lägga ett föreläggande till förskolan att åtgärda bristerna. Deras nästa sammanträde är 18 maj. Futuraskolans vd Peter Bergström har tidigare sagt till DN att företagets bild av förskoleverksamheten inte stämmer överens med bilden Täby kommun och Stockholm stad har. — Jag tycker att vi har varit tydliga. Det är tvåspråkiga förskolor som följer svensk läroplan. Vi är en bilingual preschool. I vårt informationsmaterial står det att vi bedriver undervisning på engelska. De tre förskolorna som Stockholm kritiserar startade som tvåspråkiga förskolor. Myrlejonet tog vi över 2010 och sen dess har vi jobbat med den internationella profilen. Jag vet inte om vi kunde varit ännu tydligare. Det är alltid lätt att vara efterklok, säger han. | |
64 | Det är betydligt farligare att vara gravid och föda barn än att göra abort. Första dödsfallet efter miljontals medicinska aborter kan användas i antiabortpropaganda, befarar svensk expert. | |
65 | Medicinsk abort ger färre komplikationer än kirurgisk abort. Det visar en stor genomgång av vetenskapliga studier som gjorts av det välrenommerade Cochraneinstitutet. Metoden har visat sig effektivare och säkrare än kirurgisk abort, trots att patienten kan få rikligare blödningar som varar längre. Miljontals aborter i Europa, Kina och USA har gjorts utan att patienten behöver ligga på operationsbordet sedan metoden utvecklades i Sverige på 1980-talet. Dödsfallet förra året, då en svensk kvinna avled efter en medicinsk abort, är det första kända i världen. Socialstyrelsen konstaterade redan i januari att dödsfallet inte berodde på felbehandling. Av utredningen framgår att kvinnan hade uppmanats att återkomma om blödningarna var större än en riklig mens. Hennes pojkvän har berättat att han försökt övertala henne att kontakta sjukhuset. En vecka efter aborten dog kvinnan på grund av blödningar som framkallats av en ofullbordad abort. - Det är en gåta varför patienten inte sökte hjälp. Men när det gäller riskgrupper, som till exempel unga kvinnor, är det särskilt viktigt att informationen till patienten är konkret och tydlig. Därför håller vi nu på att ta fram generella riktlinjer för både behandling och patientinformation, säger Kristina Gemzell-Danielsson, överläkare och chef för WHO-centret vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hälften av alla tidiga aborter i Sverige framkallas numera med mediciner. Efter nionde graviditetsveckan görs först en medicinsk förbehandling och därefter vacuumsugs livmodern. - Medicinsk abort är lika effektivt och säkrare än kirurgisk abort. Och att göra abort är inte lika farligt som att vara gravid och föda barn. Allra minst riskerar den som använder preventivmedel, säger Kristina Gemzell-Danielsson. När det gäller rutiner och behandlingspraxis vid medicinska aborter har sjukvården inte haft någon hjälp av läkemedelsbranschen som annars är känd för massiv marknadsföring och fortbildning av läkarkåren. Anledningen är att tillverkaren inte vill provocera abortmotståndare, framför allt i USA, tror Kristina Gemzell-Danielsson. - Det är ett dilemma att frågan är så känslig. I USA har abortmotståndare påstått att medicinska aborter orsakat allvarliga infektioner och utomkvedshavandeskap, påståenden som är helt grundlösa. Risken är att dödsfallet i Sverige kommer att användas i samnma syfte, säger Kristina Gemzell-Danielsson. | |
67 | Försvarsminister Peter Hultqvist (S) tycker inte att det var hans ansvar att informera statsminister Stefan Löfven (S) om säkerhetsskandalen på Transportstyrelsen. – Det fanns en bredare informationsspridning om detta, säger Peter Hultqvist till DN efter ett över två timmar långt möte i riksdagens försvarsutskott på tisdagen. | |
68 | Peter Hultqvist gick in bakvägen till mötet, utan att passera journalistuppbådet utanför försvarsutskottets sessionssal i gamla riksdagshuset. Utskottsledamoten Mikael Oscarsson (KD) sade till DN före mötet att han bland annat kommer att fråga Hultqvist om varför han inte tagit upp it-skandalen på Transportstyrelsen på regeringens säkerhetspolitiska råd där försvarsministern ingår. – Det är faktiskt helt obegripligt, säger Mikael Oscarsson. Men den frågan svarade inte Hultqvist på under utfrågningen i utskottet, utan hänvisade till statsminister Stefan Löfven som fick kännedom om att säkerhetsklassad information om bland annat försvarsfordon och militär personal kan ha spridits utomlands av icke säkerhetsklassad personal i januari i år. Hultqvist fick informationen tio månader tidigare, i mars 2016, av tjänstemän på justitiedepartementet och näringsdepartementet. Men han anser inte att det var hans ansvar att prata om saken med statsministern Stefan Löfven. – Vi fick information om detta från justie- och näringsdepartementet. Utifrån det bedömde vi att det fanns en bredare informationsspridning om detta, säger Peter Hultqvist. Han pekar på att Transportstyrelsen är en myndighet som ligger på näringsdepartementet under infrastrukturminister Anna Johansson (S). Hon har i sin tur lagt skulden på sin sparkade statssekreterare Erik Bromander, som enligt henne hållit inne med informationen. – Transportstyrelsen är ingen myndighet som ligger under oss, konstaterar Peter Hultqvist. Men statsministern säger att han gärna hade fått informationen tidigare och du var en av dem som satt på den här informationen? – Ja, men jag kan inte heller bedriva en omfattande kontrollverksamhet om exakt vem som har information och inte. Får jag information från justie- och näringsdepartementet via våra tjänstemän, så finns det ju en bredd i regeringskansliet i sammanhanget. Men har ni inte pratat om det på något regeringsammanträde? – Det har inte påkallats att vi ska ha något ärende i det här. Det har inte begärts något agerande från mitt departement för att stödja Försvarsmakten i deras verksamhet, utan de har som myndighet kunnat agera ändå. Oppositionspartierna var efter utskottsmötet fortsatt kritiska till försvarsministerns agerande. – Han redovisade inga åtgärder för utskottet där han visar på att han försökt stoppa det pågående haveriet med läckage av hemlig information, säger Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet. Han är besviken på Hultqvists agerande. – Den försvarsminister jag har lärt känna hade jag hade förväntat mig skulle göra allt för att stoppa den pågående brottsligheten, inte bara begränsa skadorna inom den egna myndigheten. Även Moderaterna är kritiska. – Jag fick absolut inte tillfredställande svar, säger Hans Wallmark (M), vice ordförande i försvarsutskottet. Sverigedemokraterna kräver att försvarsministern avgår. – Vi har inte förtroende för ministern. Han borde ha informerat både riksdagen och statsministern i ett tidigare läge, säger Mikael Jansson (SD), försvarspolitisk talesperson. Med på försvarsutskottets möte fanns även chefen för Militärens underrättelse- och säkerhetstjänst (Must) Gunnar Karlson. – Den grundläggande bedömning vi har gjort är att det som har hänt är allvarligt. Det är viktigt att gällande lagar gällande informationssäkerheten följs och det framgår av Säpos förundersökning att så inte är fallet här, säger han till TT. | |
70 | Ett bombhot har riktats mot Fifa-kongressen i Zürich. Schweizisk polis har bekräftat hotet, enligt Reuters. | |
71 | Polisen i Zürich bekräftade på fredagen att ett bombhot har riktats mot lokalen där Fifas världskongress anordnas. Enligt The Guardian ska journalister och delegater ha blivit förflyttade från den stora hörsalen på kongressen vid lunchtid. Däremot uppger journalister på plats att ingen har behövt lämna kongresslokalerna. – Jag kan bekräfta att det har framförts ett bombhot mot Fifa-kongressen, säger en talesperson för polisen enligt Reuters. Fifas generalsekreterare Jérôme Valcke kommenterade bombhotet sedan kongressen i hörsalen återupptagits. Ett bombhot kom in under pausen, säger Jérôme Valcke, enligt TT. – Det mottogs ett anonymt hot mot Fifa-kongressen, säger Valcke. Enligt Valcke genomsöktes lokalen som en säkerhetsåtgärd i samråd med polisen och därefter kunde kongressen fortsätta. | |
73 | 40 svenska friidrottare har klarat kvalgränsen för att delta i OS - men bara 13 är uttagna. - Även Robert Kronberg kan få åka, men då måste han göra sitt livs lopp under DN-galan, säger SOK:s sportchef Peter Reinebo. | |
74 | Från den 1 januari 2007 har svenska friidrottare jagat kvalgränser till OS i Peking. Totalt har 40 namn klarat minst B-gränsen, som räcker för att ett land ska få ställa upp med en idrottare i en gren. Men precis som för den omskrivna gymnasten Veronica Wagner räcker inte det för att få klartecken av SOK. Av 40 presumtiva svenska friidrottsnamn är 27 bortsållade. Bakom redan uttagna Carolina Klüft (längd och tresteg), Stefan Holm (höjd), Linus Thörnblad (höjd), Emma Green (höjd), Christian Olsson (tresteg), Alhaji Jeng (stav), Jesper Fritz (stav), Johan Wissman (400 m), Susanna Kallur (100 m häck), Mustafa Mohamed (3.000 m hinder), Niklas Arrhenius (diskus), Anna Söderberg (diskus) och Magnus Arvidsson (spjut) är det bara häcklöparen Robert Kronberg som kan hoppas på en plats om han gör en tid i paritet med sitt svenska rekord (13,35) under tisdagens DN-gala: - Kronberg är en riktigt entusiast så jag hoppas att han gör det, men han hade sin bästa säsong redan 2001, säger Peter Reinebo, sportchef för Sveriges olympiska kommitté (SOK). Enligt de internationella kvalgränserna räcker 13,72 för att få ställa upp på 110 meter häck i Peking. A-gränsen, som gäller om en nation vill ställa upp med minst två idrottare, är 13,55. Trots skadeproblem har Kronberg sprungit på 13,53 i år och noterade 13,51 i fjol. Men det räcker inte enligt SOK. - I friidrott och simning är det generösa kvalgränser för att få internationell mångfald, därför går vi inte efter de gränserna utan har egna kriterier. För att få åka till OS ska man kunna vara med och kriga om en åttondeplats. På 110 meter häck brukar det vara tider mellan 13,30 och 13,40, förklarar Peter Reinebo. Totalt har SOK sagt nej till ett 50-tal namn och över 40 av dessa är friidrottare eller simmare. Men alla behöver inte kunna strida om en åttondeplats: - Vi har en gummisnodd för gränserna när de gäller talanger som kan bli absolut världstopp i framtiden. Vi har i år tagit ut tolv idrottare med sådana framtidsglasögon, av friidrottarna är det Jesper Fritz och Niklas Arrhenius. SOK anmäler OS-truppen på onsdagen. Om det blir 133 eller 134 namn beror på 32-årige Kronberg. - Ingen annan i någon annan idrott har chansen. "Robban" är det sista namn vi diskuterar, säger Reinebo. SOK:s senaste nej fick sjukampstjejen Jessica Samuelsson i söndags. Hon har i år varit över A-gränsen 6.000 poäng vid tre tillfällen, med 6.111 poäng som sitt bästa resultat. Men hon hade behövt göra 6.250 poäng för att blidka SOK. - Vid sidan av Robban tycker jag att Jessica varit närmast en OS-plats, säger friidrottens förbundskapten Thomas Engdahl. TT: Hur har dialogen med SOK varit? - Bra. Vissa idrottare och ledare tyckt är att man inte skulle behöva göra resultat för att kriga om en åttondeplats redan innan OS, utan att det i stället skulle räcka med att via att man skulle kunna göra de resultaten på plats. Men där har SOK varit väldigt tydliga med att de vill se resultaten i förväg, och det har ju drabbat drabba till exempel Robban som varit skadad och Jessica som haft otur med motvind i sina sjukamper. | |
76 | Fortsatt varmt och torrt väder väntar stora delar av Sverige under denna och nästa vecka. I östra Götaland och Svealand varnar SMHI för extremt höga temperaturer. – Vi kommer återigen komma upp i 30 grader eller mer i många delar av landet, säger Sandra Andersson, meteorolog på SMHI. | |
77 | Torka och värme har drabbat stora delar av Sverige hårt under sommaren. Enligt SMHI:s tiodagarsprognos kommer det varma vädret fortsätta även denna vecka och in i nästa vecka. – I allmänhet över landet blir det mellan 25-30 grader framåt onsdag eller torsdag, men på en del håll blir det över 30 grader, säger Sandra Andersson, meteorolog på SMHI. SMHI har utfärdat klass 2-varningar för extremt höga temperaturer i östra Götaland och östra Svealand. Där väntas temperaturerna komma upp i just 30 grader eller mer. För övriga södra Sverige, utom Hallands län och västra delarna av Västra Götaland, gäller en klass 1-varning för mycket höga temperaturer. Stora delar av landet kommer att bli fortsatt utan regn, men under måndagen och tisdagen kommer ett regnområde in över fjällområdet. – Det är områden med regn och åska som tar sig in över fjällen, från Härjedalsfjällen och upp längs fjällkedjan. Kanske tar det sig in en bit över inlandet under veckan, säger Sandra Andersson. Läs mer: Sverige saknar nationella riktlinjer för att hantera värmens hälsoeffekter Sedan i maj har det varma vädret hållit i sig och med ett stort antal skogsbränder, rekordlåga grundvattennivåer och uteblivna skördar önskar många en förändring i väderläget. – I vanliga fall så rör sig luften ganska mycket och lågtryck som vandrar in över Skandinavien är vanligt. Vi brukar ju ha ganska varierande väder i Sverige, säger Sandra Andersson. Varför värmen har stabiliserat sig så länge finns det ingen enkel förklaring till enligt Sandra Andersson, men situationen som råder nu brukar av meteorologerna kallas för en ”blockering”. – Vi har ett ganska fastlåst väderläge, som gör att det kan bli längre perioder med samma väder. Nu i form av värme, men det kan ju också vara åt andra hållet med mycket regn. Forskaren: Så gör du för att kunna somna i värmen Högtrycket har parkerat över norra Europa och gör det svårt för mer ostadigt väder att ta sig in. – När högtrycket blir tillräckligt kraftigt så håller det emot. Det gör att de lågtryck som bildas på Atlanten i stället går en bana norr om Skandinavien. Så i stället för att putta undan varandra hjälper hög- och lågtrycken varandra att ligga stilla. Under slutet av veckan och i början av nästa vecka kan lite mer ostadigt väder kämpa sig in över landet, men om det blir så finns det ännu ingen säker prognos för. – Vi kan gå mot ostadigare väder. Det är områden med regn som närmar sig Skandinavien, om de tar sig in eller inte är fortfarande osäkert. Men prognosen börjar antyda att det kan ta sig in områden med regn eller skurar, säger Sandra Andersson. Läs mer: Lantbrukarnas situation allt mer desperat: ”Vi talar om krisläge” I hela Sverige, utom Lapplandsfjällen, råder det risk för skogsbränder och på måndagen varnade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att brandrisken kan nå extrema nivåer under veckan, framför allt i södra Sverige och Mälardalen. – Det är ett extremt torrt på många håll i landet. Om man ser väderläget som har varit och det som kommer så är det torrt och varmt. Det är torrt långt ner i marken och det behövs mycket regn för att få ner brandrisken ordentligt, säger Sandra Andersson. Läs mer: Så här ser skogsbränderna ut från rymden | |
79 | Den engelska storklubben Arsenal hotas av uteslutning ur Champions League. | |
80 | Det internationella fotbollsförbundet Fifa har beslutat att inleda en undersökning rörande en hemlig utbetalning till den belgiska klubben Beveren, uppger BBC. 2001 upptäcktes att Beveren fått cirka 15 miljoner kronor från en okänd källa, och klubben vägrade att tala om var pengarna kom ifrån. Enligt BBC startade den belgiska polisen en utredning om misstänkt pengatvätt. - Ett företag utan namn ville investera en miljon pund i klubben. Vi tyckte att det var ganska bisarrt, säger Christian du Four, som ledde utredningen. Men det var ingen maffia inblandad. Polisen har nu kommit fram till att pengarna kom från Arsenal, vilket skulle kunna bryta mot Fifas regler om det visar sig att Arsenal haft inflytande över den belgiska klubben. Beveren var 2001 i akut ekonomiskt trångmål, och räddades av pengarna. I samma veva gjorde sig klubben av med de flesta av sina inhemska spelare och ersatte dem med talanger från en fotbollsakademi i Elfenbenskusten. Arsenal och Beveren har sedan 2001 ett samarbetsavtal som innebär att lagen spelar träningsmatcher och lånar ut spelare till varandra. Fram till nu har Arsenal dock förnekat att storklubben har pumpat in pengar i Beveren. Men nu medger Arsenal ett indirekt lån. - Arsenal bekräftar att klubben i form av ett lån till en medlem av ett konsortium ställt upp med 1.570.703 euro för att hjälpa till med stabiliseringen av Beverens ekonomi, heter det i ett uttalande från klubben. Arsenals samarbete med Beveren har annars varit framgångsrikt. Klubbens ivorianske back Emmanuel Eboue köptes från just Beveren i januari förra året för cirka 21 miljoner kronor, efter att först ha lånats. Om det visar sig att Arsenal i hemlighet kontrollerat en annan klubb hotas det engelska ligalaget av höga böter och i värsta fall uteslutning ur Champions League. | |
82 | Washington. Frågorna om Ryssland pressar Trumpadministrationen. I dag, tisdag, hörs justitieminister Jeff Sessions i senaten. Han väntas få frågor om både sina egna kontakter med Ryssland och om sin roll i avskedandet av den förre FBI-chefen. | |
83 | Jeff Sessions drog sig redan i mars ur all inblandning i utredningarna om Ryssland, men har nu ändå hamnat i strålkastarljuset. Bara några dagar efter det att den förre FBI-chefen James Comey under maximal bevakning frågades ut i senaten, är det Sessions tur att grillas av samma underrättelsesutskott. Justitieministern väntas få frågor om varför han inte gjorde mer för att skydda Comey från presidenten, och dennes försök att utöva påtryckningar på FBI-chefen. Sessions ifrågasätts också för att ha deltagit i beslutet att avskeda Comey, trots att han alltså hade förklarat sig jävig i det som rör Ryssland. Både Trump och Comey har var för sig sagt att FBI:s utredning om Ryssland hade betydelse för avskedet. FBI, som av tradition har en mycket självständig ställning, sorterar under justitiedepartementet. Comey antydde också i torsdagens utfrågning att FBI också väger in ytterligare information om samröre mellan Sessions och den ryska ambassadören Sergej Kislyak. I ett slutet förhör ska Comey ha sagt att FBI tittar närmare på ett möte i april på ett lyxhotell i Washington mellan Sessions och Kislyak. Enligt Vita huset ägde mötet inte rum. Att de båda har setts vid minst två tillfällen är dock känt: det var sedan det framkom att Sessions dolt informationen om dessa möten som han valde att kliva av hanteringen av utredningarna om Ryssland. Innan han blev minister hade Sessions många år bakom sig som senator, och han var den första profilerade politiker som med stor hängivenhet anslöt sig till Trumps kampanj. På sistone har dock friktion uppstått mellan de båda och Sessions ska ha gått så långt som att erbjuda sin avgång. Utfrågningen av Sessions kommer att bli offentlig, vilket var ett önskemål från många ledande demokrater. | |
85 | Det var fusk i den forskning som visade att fisklarver i Östersjön får i sig mikroplaster. Det konstaterar Uppsala universitet – samma universitet som tidigare hade friat de anklagade forskarna. | |
86 | Det var sommaren 2016 som tidskriften Science publicerade resultat som visade att fisklarver i Östersjön äter små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Nyheten fick stort internationellt genomslag. Men snart uppstod misstankar om fusk. Uppsala universitet utredde anklagelserna, men kom snabbt fram till att misstankarna om oredlighet var ogrundade och friade forskarna. Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) gjorde dock en egen utredning som visade på fusk. På flera punkter var kritiken svidande. Såväl originaldata som etiska tillstånd för forskningen saknades. Enligt nämnden hade de två forskarna bakom artikeln gjort sig skyldiga till oredlighet i flera fall. Hur Uppsala universitet hade kunnat missa detta ansåg expertgruppen vid CEPN som anmärkningsvärt. – Det fanns nästan hur många frågetecken som helst, men Uppsala universitet var väldigt snabba med att fatta beslut och friade forskarna, sade Lena Berke, expertgruppens ordförande, tidigare. Nu gör Uppsala universitet alltså helt om och fäller forskarna för oredlighet i forskning. Dels på grund av att etiska tillstånd saknades och för att en av de två forskarna fabricerat forskningsresultat. Att två olika instanser kunde dra två så fundamentalt olika slutsatser av samma forskning visar, enligt flera bedömare, bristerna med dagens system och de svenska lärosätenas uppenbara svårigheter att hantera forskningsfusk. På uppdrag av regeringen har frågan utretts och inom kort kommer en särskild myndighet för forskningsfusk att inrättas. Oredlighet i forskning, såsom fusket kallas, ska också definieras i lagen. | |
88 | Stockholm ska växa, och det redan i valet 2010. Det vill alla partier i landstinget utom moderaterna och miljöpartiet. Fem av sju partier öppnar för en betydligt större Mälardalsregion än dagens Stockholms län. Folkpartiet är berett att köra över moderaterna. | |
89 | – De flesta partier i Stockholms län hoppas att slutsatserna från den arbetsgrupp vi nu tillsätter inte stannar vid dagens länsgränser. Och i en demokrati brukar ju majoriteten vinna, konstaterar landstingsrådet Maria Wallhager (fp), tillika ledamot i folkpartiets partistyrelse. Moderaterna har som enda riksdagsparti vinkat med kalla handen åt Ansvarskommitténs modell: Sveriges 21 län slås ihop till högst nio storregioner, vars direktvalda regionparlament ges mer makt och resurser än dagens landsting. Stockholmsmoderaterna säger följaktligen nej till en större Mälardalsregion. Det gör även Stockholms miljöpartister, som menar att just Stockholm redan är stort nog. Nu ska de sju partiernas viljor brytas mot varandra. Landstingspolitiker från fem län – Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro – ska i en gemensam arbetsgrupp försöka komma fram till den optimala regionbildningen för Mälardalen, med hänsyn till kollektivtrafik, övrig infrastruktur, tillväxt, sysselsättning och sjukvård. Sina slutsatser ska gruppen presentera senast i början av april. Då hoppas de fem som vill se en regionförstoring kunna skicka ett preciserat förslag till regeringens samordningsman Jan-Åke Björklund, som före aprils utgång ska lägga fram sin bild av hur hela landets kommuner och landsting vill formera sig. Sörmland har redan tydligt deklarerat att länet vill gå ihop med Stockholm. Maria Wallhager är öppen för en Mälardalsregion med minst fyra län. – Jag säger inte heller nej om Örebro vill komma med. Det är en klar fördel om vi kan samla ansvaret för de stora frågorna som berör invånarna i vårt län och de kringliggande, säger hon till DN. Även socialdemokraterna vill att Stockholmsregionen är öppen för övriga län som vill vara med, fastslår socialdemokraternas gruppledare i landstinget Ingela Nylund-Watz. – En större region har bättre möjligheter till tillväxt och välfärdsåtaganden, säger hon. Moderaterna vill i stället hantera sådant som länsöverskridande kollektivtrafik i ett indirekt valt kommunförbund. Även miljöpartiet anser att trafikfrågorna kan lösas genom avtal. Tove Nandorf [email protected] 08-738 21 10 | |
91 | För första gången i modern tid besöker en amerikansk president Kina i underläge. Det är nu Xi Jinping, snarare än Donald Trump, som framstår som världens mäktigaste president. Mötet mellan de två världsledarna riskerar att bli en tävling mellan två stormakter, där Trump knappast lär acceptera att behandlas som nummer två i världspolitiken. | |
92 | En historiskt svag amerikansk president anländer nu till Beijing, för att möta en historiskt stark kinesisk president. Veckorna inför Donald Trumps första resa till Kina har präglats av tidningsrubriker och tv-inslag som förklarar att det nu är Kinas president Xi Jinping, snarare än Trump, som styr världen. Xi Jinping har precis avslutat en framgångsrik partikongress, där han försäkrat sig om att leda landet i ytterligare fem år, men sannolikt betydligt längre än så. Kongressen präglades av hyllningar till Xi Jinping och dundrande applåder av ett slags som Trump bara kan drömma om i USA. Om det är något vi vet om Donald Trump så är det att han mer än något annat bryr sig om hur han framställs i nyhetsmedier. Inför resan till en rad asiatiska länder lär Trump därmed känna en tilltagande förtvivlan över alla de amerikanska och västerländska medier som rapporterar att Xi Jinping har mer makt än Trump. I New York Times fick reportaget från Xi Jinpings kongresstal rubriken “Kinas nya storhetstid” och på den amerikanska utgåvan av The Economist syns Xi på omslaget med rubriken “Världens mäktigaste man”. Amerikanska The Atlantic har i sin tur omslagsrubriken: “Så avslutar Trump den amerikanska epoken.” Det är svårt att se hur Donald Trump, som inte blivit känd för sin ödmjukhet, kommer att acceptera alla dessa rubriker som i princip förkunnar att USA nu degraderats till plats nummer två i världspolitiken. Trump anländer till ett Kina där Xi Jinping är starkare än någonsin, efter den nyligen avslutade partikongressen där han upphöjdes till en nivå av ledarskap som landet inte skådat sedan Deng Xiaoping och Mao. Trump har däremot försvagats kraftigt under året, med växande kritik från partikamrater, ständiga förolämpningar från den egna staben och ett enat motstånd från demokraterna, såväl som rekordlåga förtroendesiffror. Det är inte överraskande att Xi Jinping samtidigt gör tydliga försök att utmana USA:s ledande roll i världspolitiken. På ekonomikonferensen i Davos tidigare i år klev Xi fram och försvarade global frihandel, i kontrast till Trumps tilltagande protektionism och hans attacker på frihandelsavtal. I klimatpolitiken har Kina också tagit en global ledarroll, medan USA drastiskt rört sig i motsatt riktning. Donald Trump talar högre och uttrycker sig grövre än i princip alla sina föregångare i Vita Huset, men han tycks åstadkomma mindre och respekteras inte alls globalt i samma utsträckning som tidigare presidenter. • Läs analys av Torbjörn Petersson: Dämpad Trump prisar Kina Mycket står på spel under Trumps besök i Kina. USA hoppas förhandla till sig en mängd utrikespolitiska segrar i viktiga frågor om handelspolitik, försvarspolitik, villkoren för amerikanska företag i Kina och inte minst den snåriga hanteringen av Nordkoreas kärnvapen. Men Trumps förmåga att påverka Kinas regering är kraftigt försvagad efter en rad diplomatiska snedsteg. Under valkampanjen förra året utmålade Trump ofta Kina som USA:s främsta fiende och talade bland annat om att landet håller på att “våldta” USA. Under Trumps första möte med Xi Jinping tidigare i år förklarade Trump, medan de två presidenterna åt chokladkaka, att USA invaderat Syrien. Trumps stab beskrev detta som en framgångsrik metod för att påminna Xi Jinping om USA:s militära dominans, men Kinas regering såg det bara som en vulgär, diplomatisk fadäs. Efter mötet berättade en förvånad Trump att han, efter bara tio minuters konversation, insett att relationen mellan Kina och Nordkorea var mycket mer komplicerad än han tidigare hade förstått. För Xi Jinping måste det vara svårt att förmedla någon vördnad eller ens proffesionell respekt gentemot en amerikansk president som visar ett sådant slående ointresse och okunskap för världspolitikens viktigaste frågor. Under hösten har Trump attackerat Kinas politik gentemot Nordkorea för att “inte ha fungerat”, vilket tvingat hans utrikesminister Rex Tillerson och försvarsminister James Mattis att resa till Seoul och Hong Kong för krismöten med diplomater från Kina och Sydkorea. USA:s förmåga att pressa Kina att fatta beslut i USA:s intresse har samtidigt krympt i snabb takt, i och med att Kinas ekonomiska och militära makt närmar sig USA. • Läs även: Trumps livvakt ”Jag avvisade ryskt erbjudande om kvinnor” Om 2010-talet är det sista årtiondet då USA betraktas som världens viktigaste stormakt är det symboliskt att landets två senaste presidenter hanterar detta på ett så motstridigt sätt. Först med Barack Obama, en president som tycktes redo att acceptera att USA i den globala politiken var på väg att bli en spelare bland andra, ett mer ödmjukt land som skulle bli bättre på att dela sitt ansvar med växande stormakter, som Indien, Kina och Brasilien. Obama beskrevs ofta som “den första stillahavspresidenten” och under hans tid som president diskuterades början på en global historisk epok där USA inte längre var den självklara mittpunkten – bäst sammanfattat i journalisten Fareed Zakarias boktitel “The post-American world”. Men så följdes Obama av en president med motsatt agenda och retorik, som nu tycks göra ett närmast desperat försök att streta emot just den utveckling mot en ny global, politisk balans som Obama omfamnande. På oklara grunder vill han återupprätta USA som enväldig stormakt, vilket han tycks tro kan ske genom att skapa fler jobb i kolindustrin, bygga gränsmurar mot Mexiko och utvisa fler invandrare. USA har nu tillbringat ett halvt sekel som världens mäktigaste land. Landets växande inflytande har ackompanjerats av ett tilltagande ointresse för andra länder, då USA länge varit övertygade om att resten av världen ändå är på väg att bli som USA, med fri marknadsekonomi kombinerat med liberal demokrati. Men Kina har nu skapat ett tydligt exempel på att det inte behöver vara så. De visar att det går att åstadkomma en stark ekonomi utan demokrati. Även USA:s president visar nu uppenbara ambitioner att ifrågasätta grundläggande funktioner i den amerikanska demokratin. Trump har långt kvar att gå för att förvandla USA till en lika auktoritär stat som Kina, men det råder inget tvivel om att hans ambitioner rör sig i den riktningen. Som president har han konsekvent attackerat rättssäkerheten och pressfriheten i USA, samt förespråkat våld mot demonstranter och journalister. Det är rimligt att fråga sig om Trump kommer att se besöket hos Xi Jinping som inspiration för framtida initiativ i auktoritär riktning. Trump måste ständigt oroa sig för att få kontroversiella förslag stoppade av kongress och domstolar, samt av hårda granskningar av USA:s fria medier. Xi Jinping har inte alls samma bekymmer. Det är svårt att se hur Trump ska kunna lämna Kina utan att känna sig lite avundsjuk på Xi Jinping, av anledningar som bör oroa de flesta som hoppas på en demokratisk framtid. | |
94 | Utan tillstånd misstänks företaget Meatsson i Helsingborg ha sålt importerat kött, som dessutom märkts som svenskt. Företaget polisanmäls nu av miljönämnden. | |
95 | Meatsson får sälja kött direkt till konsumenter i sin affär i Helsingborg. Att det samtidigt, utan tillstånd, har pågått en kötthantering i mycket större skala i fastigheten var obekant för miljöförvaltningen till helt nyligen. Företaget har tidigare haft tillstånd från Livsmedelsverket, men det drogs in på företagets egen begäran 2011. Ändå har man fortsatt att märka köttet med det tillståndsummer — 541 — som man tidigare haft. Importerat kött har, enligt miljöförvaltningen, märkts med svensk flagga och beteckningen ”100 procent svenskt kött” och sålts vidare till Nederländerna, Danmark samt svenska butiker och restauranger. Inom tre veckor ska företaget ha tagit fram en lista över alla köttkunder man haft de senaste veckorna. Först då går det att få en tydlig bild över omfattningen. – Men det handlar om tonvis, inte kilovis, med kött, säger förvaltningens avdelningschef Olu Lindström. TT har förgäves sökt företrädare för Meatsson AB. För Helsingborgs Dagblad tillbakavisar en talesman för bolaget flera av förvaltningens uppgifter som ”direkt lögnaktiga”. Flera fall av fusk 2012 avslöjades att ett köttparti som såldes som oxfilé var färgad fläskfilé. Polisutredning pågår ännu. I vintras visade sig djupfryst lasagne från flera företag innehålla hästkött i stället för oxfärs som uppgavs. Häst hittades sedan även i andra färdigmatsprodukter på flera håll i Europa. Färdigmatsföretaget Dafgårds gjorde polisanmälan, men utredningen lades ned. Malmös miljöförvaltning tog under våren prover på kebab som deklarerades som rent nötkött. Av 20 prover innehöll fyra något annat än nöt, bland annat kyckling och kalkon. I april hittades också griskött i importerad salami, som uppgavs innehålla enbart halal-slaktat oxkött. (TT) Förbjudet fuska med märkning Nötkött, fisk, honung, frukt och olivolja är matvaror som ska ha ursprungsmärkning, som visar var produkterna kommer ifrån. Om nötkött märks med "ursprung Sverige" betyder det att djuret är fött, uppfött och slaktat i Sverige. Om importerat kött mals till köttfärs i Sverige får det inte heta "svensk köttfärs" eller märkas med svensk flagga. Den så kallade ovalmärkningen ska visa att köttet kommer från en anläggning med tillstånd att handla med kött inom EU. Märkningen ska innehålla en sifferkod som visar vilken anläggning i vilket land som varan kommer ifrån. Källa: Livsmedelsverket (TT) | |
97 | Vågen av kvinnoöverfall i Oslo har fått Norges justitieminister att kalla till krismöte. En svensk forskare menar att våldtäkterna kan ha samband med terrordåden den 22 juli. | |
98 | Efter 49 överfallsvåldtäkter i Oslo hittills i år har Norges justitieminister Knut Storberget (AP) kallat olika polismyndigheter till krismöte på fredag. Alla resurser måste nu sättas in för att stoppa våldtäktsvågen, sade han på tisdagen. Antalet överfallsvåldtäkter i Oslo är långt fler än i andra huvudstäder i Skandinavien. Bara den gångna helgen anmäldes sex nya fall. Storberget vill inte råda norska unga kvinnor om hur de ska uppföra sig när de är ute. – Om jag ska ge råd till någon så ska det vara till oss män. Vi bör följa flickorna hem och ta ansvar. Det är män som äger problemet och som är förövare. Kanske bör vi ta ett samtal i våra miljöer, säger justitieministern till NTB. Den svenske pedagogikprofessorn och våldsforskaren Peter Gill säger till tidningen Vårt Land att våldtäktsvågen kan ha samband med terrordåden den 22 juli. Överfallen kan vara ett utslag av maskulin aggression. Anders Behring Breiviks handlingar kan ha triggat andra att överskrida gränser, säger han. – Det är ren spekulation, men om ökningen av överfallsvåldtäkter i Oslo inte visar sig tillfällig, så kan det finnas ett samband med det Breivik gjorde, säger Gill. Storberget har öppnat för att kalla in poliser från andra distrikt, men det förslaget får ett ljumt mottagande ute i landet. – Även om det varit fler våldtäktsfall än vanligt, så kan man inte förklara Oslo centrum för en krigszon under helgerna. Jag tycker att polisen i Oslo bör ordna upp detta själva, säger polismästare Knut Hammersmark i Gudbrandsdalen till NRK. Distrikten närmare huvudstaden är mer hjälpsamma. – Överfallsvåldtäkterna är ett samhällsproblem som går långt utöver Oslos gränser, säger polismästare Arne Jörgen Olafsen i Follo. | |
100 | I kölvattnet av Linnéa Claesons framgång som opinionsbildare och feministisk förebild har röster höjts mot hennes tillvägagångssätt. Linnéa Claeson har den senaste veckan både bett om ursäkt och gett motkritik. Men vad handlar kritiken mot influeraren egentligen om? | |
101 | Debatten om Linnéa Claeson är polariserad. Den folkkära influeraren och aktivisten har i några år varit en symbol för den feministiska kampen i Sverige och en debattör mot sexuella övergrepp. Den senaste tiden har anklagelser mot Linnéa Claesons tillvägagångssätt spridits, vilket tvingat fram både ursäkter och motkritik från influeraren. Under tiden som aktiv handbollsspelare startade Linnéa Claeson Instagram-kontot ”Assholesonline” 2014, med syftet att på ett humoristiskt vis synliggöra sexuella trakasserier och kränkningar som hon och andra kvinnor tvingats utstå. Kontot växte snabbt och har i dag över en kvarts miljon följare. I takt med ökat antal följare breddades Linnéa Claesons räckvidd och arbetsbeskrivning. Sedan kontot skapades har hon bland annat pratat i ”Sommar i P1”, tagit emot svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter och föreläst bland annat för Vårdförbundet och Lärarförbundet. Hon studerar också juridik vid Stockholms universitet. Men i och med det utökade inflytandet har skepsisen kring Linnéa Claeson växt och de senaste månaderna har hård kritik riktats mot influeraren. I mycket av kritiken ställs ord mot ord, inte minst om man tar hänsyn till att inte alla känner igen sig i gängse definition av sexuella trakasserier. Det finns dock mer handfasta exempel. Många av dem uppdagades i och med en granskning gjord av podcasten Haveristerna. DN har gått igenom fem av de saker som Linnéa Claeson kritiserats för: 1. Den breda kritiken mot Linnéa Claeson handlar om att hon har manipulerat vittnesmål om sexuella trakasserier på Instagram-kontot ”Assholesonline”. Bland annat har hon klippt ihop olika konversationer till en och samma. Linnéa Claeson har både erkänt och bett om ursäkt för att hon inte har varit tillräcklig tydlig med att inlägg på Instagram-kontot kan vara redigerade: ”För att innehållet skulle vara roligt, enhetligt snyggt innehåll har jag flyttat över konversationer från andra medier, exempelvis e-post till Facebookmeddelanden. Att jag redigerat och klippt i konversationer för att de ska passa in i en Instagrambild är ingen hemlighet”, skrev hon i Göteborgsposten för ungefär en vecka sedan. 2.Ett exempel som podcasten Haveristerna belyser gäller en berättelse om en man som attackerat Linnéa Claeson och hennes lagkamrater på en av perrongerna på Stockholms centralstation. Linnéa Claeson har återkommit till berättelsen ett antal gånger, bland annat i hennes sommarprat från 2017 och i hennes föreläsning ”Dödshot och glitter”. Detaljer i återgivandet har gått isär, bland annat gällande hur många som bevittnade händelsen; under ”Sommar i P1” nämns att 100 personer befann sig på perrongen, under en föreläsning säger hon att siffran var 400 personer. 3. Ett annat omtvistat vittnesmål förekommer i ett Facebook-inlägg från den 25 maj 2017, i vilket Claeson berättar att hon den dagen blivit sexuellt trakasserad på gatan över 20 gångar på tre timmar. Rimligheten i detta påstående har ifrågasatts. Men det är sant, hävdar Linnéa Claeson i GP, och skriver att ”det var i anslutning till fotbollsmatchen mellan Manchester United och Ajax i Europa League-finalen. Det var massor av fulla fotbollssupportrar i stan, gäng med män som både ropade, gestikulerade eller sa olika oförskämdheter.” 4. Ytterligare kritik handlar om ett inlägg från den tredje mars 2019 då Linnéa Claeson publicerade en bild på ”Assholesonline” och berättade att hon mottagit tolv penisbilder på en dag, en omfattning som ifrågasattes av både följare och kritiker. I en kolumn i Aftonbladet svarade Linnéa Claeson på kritiken och betonade där problematiken i att misstro och förminska ett offer. I det skrivna svaret i GP häromveckan påpekar hon också att mannen som skickade de tolv bilderna polisanmäldes. ”Fallet togs upp i rättegång den 13:e augusti 2019. Mannen erkände och dömdes den 27:e augusti 2019. Trots detta anklagas jag fortfarande för att ha överdrivit och ljugit”, skriver Linnéa Claeson. DN har tagit del av domen från tingsrätten i Skellefteå, där det framkommer att fyra andra kvinnor utsatts för mannen. Domen har inte överklagats. Det finns ytterligare en dom fastslagen där en man dömts för sexuella trakasserier mot Linnéa Claeson. 5. I en krönika i Aftonbladet, kort efter att hon föreläst på en skola i Härnösand, återgav Linnéa Claeson en situation som gick starkt isär med rektorns bild av föreläsningen som det antas handla om. Linnéa Claeson skriver: ”’En tjej får bara ett horrykte om hon förtjänat det’. Nu skriker och skrattar så många killar samtidigt att jag inte längre vet till vem, hur eller varför jag ska säga ifrån. Illusionen om att kunna passa in har jag släppt sen länge, men nu vet jag inte längre hur eller om jag kan vara vuxen. Saklig. Stadig. Jag vet inte om jag vill vara det heller, känner mer för att spy.” Skolans rektor återgav en annan bild av händelsen och ifrågasatte Linnéa Claesons beskrivning. – Jag tycker att hon förstärker situationen. Vi vuxna som var där känner inte igen oss i den kraftfulla beskrivningen, sade rektorn för skolan till SVT efter Linnéa Claesons krönika publicerats. I ett skriftligt svar till SVT nyheter Västernorrland förnekade Linnéa Claeson att det var skolan i Härnösand som krönikan handlade om. Uppgifterna om överdrifter och osanningar kring Linnéa Claesons vittnesmål om sexuella trakasserier spreds tidigt i högerextrema kretsar, men det var först när podcasten Haveristerna i tre avsnitt granskade influerarens tillvägagångssätt som intresset från allmänheten breddades. Myra Åhbeck Öhrman, en av tre personer bakom podden, hymlar inte med kritiken mot Linnéa Claesons tillvägagångssätt. – Det är stor skillnad att säga att du blivit sexuellt trakasserad 20 gånger på en förmiddag och att säga att det var ett gäng fulla supportrar som skrek snuskiga kommentarer. Jag vägrar tro att en person med en snart avklarad juristutbildning och som dessutom jobbar som skribent inte skulle ha förstått det. Har du pluggat juridik lär du dig att hur du beskriver något spelar roll, säger Myra Åhbeck Öhrman till DN. Kritiken mot Linnéa Claeson har i sin tur lett till motkritik mot granskarna, inte minst mot tonen i podcasten. I avsnitten säger programledarna bland annat att Claeson är ”dum i huvudet” och att hon kan ”dra åt helvete”. Myra Åhbeck Öhrman medger att det finns en problematik i det men säger också att reaktionerna blir starkare när kritiken gäller ett offer. – Jag upplever att man försöker misstänkliggöra granskarna och tillskriva en bevekelsegrund vi inte har. Vi anklagas för att vi vill sänka Linnéa, inte för att hon har varit ohederlig utan för att hon är kvinna och feminist, säger hon. DN har sökt Linnéa Claeson för en intervju. Hon hänvisar till svaren hon gett i debattartikeln i Göteborgsposten, samt svaret till Patrik Sjöbergs insändare i DN. Läs Linnéa Claesons svar: Har aldrig hittat på eller överdrivet Lisa Magnusson: Vad är egentligen sant runt Linnéa Claeson? | |
103 | Ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa har ”nått en ny fas” sedan ett fall upptäckts i staden Mbandaka med en miljon invånare, enligt landets hälsominister Oly Ilunga Kalenga. WHO har kallat till ett krismöte om läget i landet. | |
104 | Världshälsoorganisationen (WHO) kallar till ett krismöte med experter för att avgöra om ebolautbrottet utgör en internationell krissituation. Det skulle i så fall göra att fler länder kan involveras och bidra med forskning och resurser. Mötet hålls på fredag. 23 personer tros ha avlidit i ebola i Kongo-Kinshasa sedan april. Dessa har smittats i mer glesbefolkade områden vilket har gjort det lättare för att myndigheterna att isolera smittan där. När utbrottet nu har nått stadsmiljöer kan läget bli mycket svårare för sjukvården. ”Det är en oroande utveckling”, skriver WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett uttalande. WHO bekräftar att ett fall av ebola upptäckts i ett distrikt i miljonstaden Mbandaka. Organisationen meddelar att den skickar ett 30-tal experter till staden. Att smittan nått Mbandaka väcker oro hos Världshälsoorganisationen på grund av stadens läge. Den är en viktig hamnstad och handelsplats vid Kongofloden, där transporter ned till huvudstaden Kinshasa passerar. – Ebolautbrottet har nått en ny fas. Den påverkar nu tre olika zoner i landet, inklusive en tätbebyggd zon. Sedan vi upptäckte fallet i Mbandaka har våra epidemiologer arbetat på fältet med att identifiera personer som varit i kontakt med misstänkta smittofall, säger hälsominister Oly Ilunga Kalenga. WHO har skickat 4.000 doser ebolavaccin till Kongo-Kinshasa i ett försök att hejda utbrottet av den smittsamma febersjukdomen. Hälsodepartementet säger att vaccinationerna sätter i gång tidigt nästa vecka. Läs mer: WHO skickar försöksvaccin till Kongo-Kinshasa Ebola Ebola tillhör gruppen blödarfebrar, allvarliga sjukdomar som drabbar kroppens alla organ. Sjukdomssymptom är bland annat kräkningar, diarré, utslag, lever- och njursvikt samt blödningar i huden och de inre organen. Viruset smittar genom direktkontakt med kroppsvätskor som blod, svett och kräkningar. En person måste ha utvecklat sjukdomssymptom för att vara smittsam, men en kropp från en person som avlidit i ebola kan också sprida smitta. Det är nionde gången sedan 1976 som ebola upptäcks i Kongo-Kinshasa. Senaste gången WHO konstaterade ett utbrott i landet var i maj 2017. När ebola bröt ut i Kongo-Kinshasa 2014 dog 42 människor. Året innan smittades nästan 29.000 människor i en ebolaepidemi i Västafrika. Fler än 11.300 människor dog. Det är fortfarande inte klarlagt var viruset håller sig gömt mellan de utbrott av ebola som inträffat. Fladdermöss är en tänkbar reservoar för smittan. Källor: Folkhälsomyndigheten, Läkare utan gränser | |
106 | Fjärrvärmen blir både smartare och klimatsmartare. Drygt 20 grader kallare fjärrvärmevatten ska värma Norra Djurgårdsstaden. Klimatvinsten motsvarar koldioxidutsläppen från uppemot 3 000 bilar. – Visionärt vill vi ha lägre temperaturer i hela Stockholms fjärrvärmesystem, säger Anders Egelrud, vd på Fortum Värme. | |
107 | Vårfåglar sjunger i ekarna utanför biokraftvärmeverket vid Värtahamnen. Innanför den bruna plåtfasaden går turbiner enorma nog att producera energi för att värma 300 000 lägenheter. Ändå är här helt tyst och värmeverket är inte smutsigare än en normal farstu. Det finns inga spår av vare sig biobränsle, kol, aska eller vatten. Gigantiska silverglänsande rör fyller lokalen från golv till tak i helt slutna system. All energi utvinns, nästan ut till minsta kilowatt. Vi guidas till en cylinder av rymdraketstorlek. – Här är vår rökgaskondensering som både renar och utvinner energi ur rökgasen från förbränningen. När röken kyls bildas kondens och värmen som frigörs går ut i fjärrvärmenätet, säger Sara Dalenstam Bergqvist, anläggningsingenjör. Vid cylindern sitter en termometer som visar 60 grader. I genomsnitt är fjärrvärmen 86 grader varm när den lämnar värmeverket, men Norra Djurgårdsstaden är byggd för att klara betydligt kallare vatten än så. – Norra Djurgårdsstaden är föregångare med lågtempererad fjärrvärme. När vi får tillbaka ett kallare vatten från stadsdelen kan vi göra flera processer effektivare. Det gör att vi kan skapa mer förnybar el och använda mindre el för att skapa värme åt stockholmarna. Klimatvinsten motsvarar koldioxidutsläpp från 2 000 till 3 000 bilar, säger Erik Skoglund, projektledare på Fortum Värme. Ute på gården står den nybyggda pumpstationen som förser Norra Djurgårdsstaden med lågtempererad fjärrvärme. Systemet kräver lite större element i lägenheterna och en annan typ av värmecentral i källaren. I framtiden hoppas man på att hela Stockholm ska kunna värmas med kallare vatten. – Planen är att effektivisera och jobba med lägre temperaturer i hela Stockholms fjärrvärmenät inom ett till två decennier. Vi behöver bara klara gränsen för legionella på 55 grader, säger vd:n Anders Egelrud. Fortum Värme är mitt inne i omställningsprocessen där all energiproduktion ska vara klimatneutral redan 2030. I dag är fortfarande tio procent av bränslet till kraftvärmeverket kol. Samtidigt går utvecklingen mot allt fler plusenergihus som levererar mer energi än de gör av med. I veckan byggstartade Stockholmshem stadens första plusenergihus vid Husarviken i Norra Djurgårdsstaden. Två huskroppar med 43 lägenheter har ett eget vindkraftverk, solceller, bergvärme och återvinner sitt eget avloppsvatten. Boytan krymps under vintern, och kan öppnas upp sommartid med glasväggar från golv till tak mot balkongen. – I dag är det inte energianvändningen som ger det största klimatavtrycket utan byggnadsprocessen. Därför, måste vi se till hela livscykeln och hur vi bygger. Det kräver mer energi att bygga plusenergihus än att leverera energi in i det. Och om vårt energisystem använder mindre resurser så blir nyttan av att använda noll energi mindre och mindre, säger Anders Egelrud. Han menar att diskussionen kring hållbar samhällsbyggnad måste börja föras på alla nivåer. Bland politiker och byggherrar likväl som hos energibolagen. – Vi behöver bygga bostäder som folk har råd att bo i. Då måste vi börja fundera på om vi ska ha ett större klimatavtryck av att vi bygger ett boende som blir dyrare att bo i, om energivinsten är minimal. Det är en stor fråga för hela samhällsbygget, hur vi bygger hållbara städer, säger Anders Egelrud. Även i Slakthusområdet planerar Stockholms stad för ett lågtemperaturdistrikt där spillvärme från Tele2 arena ska återvinnas. Nu byggs en kulvert som ska leda värme, som i dag fläktas bort från arenan, till kulturmärkta byggnader som renoveras energieffektivt för att bli restaurang och kafé. Fortum är tidigt ute i Stockholmsregionen med den fjärde generationens fjärrvärmenät som klarar betydligt kallare vatten. Men Norrenergi med kunder i Solna, Sundbyberg, Bromma och Danderyd satsar precis som Fortum på att återvinna värme. – Vi jobbar nu mycket med att återvinna värme från datacenter och köpcentrum. De ansluts till vårt fjärrkylsystem. När det kalla vattnet har kylt en byggnad blir det varmare och går tillbaka via fjärrkylsystemet till Solnaverket. Där återvinner vi värmen och gör den till ny fjärrvärme. Ett smart kretslopp. Även Friends Arena är ansluten till fjärrkyla, säger Staffan Stymne, strategi- och utvecklingschef på Norrenergi. De smarta energilösningarna börjar även hitta ända hem till kunden. I höstas startade Norrenergi ett pilotprojekt där flera familjer i bland annat Sundbyberg själva styr sin energianvändning via en app för att spara både pengar och energi. Bland annat genom att undvika energitopparna på morgonen och eftermiddagen. – Man kan exempelvis dra ned lite på värmen i huset en kort stund på morgonen för att prioritera tappvarmvattnet när man ska duscha. Det märks inte för kunden och man kan ta igen värmen senare på dagen. Genom att flytta energin över tiden får man en jämnare produktion. Hus har en värmetröghet, ett energilager som man kan utnyttja för att optimera förbrukningen, säger Staffan Stymne. Det intelligenta värmestyrningssystemet är självlärande och kan efter hand anpassa värmen efter bland annat solljusflödet i ett hus, eller efter väderleksprognosen. Hur mycket energi som kunden sparar ska utvärderas när pilotprojektet är slutfört. Men fjärrvärmenäten blir snabbt både smartare och mer anpassade efter både kunder och klimat, precis som fastigheterna. – I en framtid kan man inte utesluta att alla kunder som är anslutna till fjärrvärmesystemet ska kunna leverera in överbliven fjärrvärme på våra nät, men vi är inte där riktigt än. Vad är kall fjärrvärme? Stockholms fjärrvärmenät består av 290 mil ledningar och håller normalt en temperatur på cirka 80 grader eller mer, beroende på årstid. I Norra Djurgårdsstaden sänks värmen i systemet till 60 grader – utan att göra lägenheterna kallare. Hur bra är det för klimatet? Klimateffekten motsvarar de totala koldioxidutsläppen globalt för mellan 200 och 300 invånare. Eller att 2 000 till 3 000 personer slutar att köra bil. Hur många lägenheter räcker värmen till? För att värma en bostad i ett normalisolerat hus krävs en värmeeffekt på cirka 70 W per kvadratmeter. Fortum Värmes nya rökgaskondensering levererar cirka 100 000 kW, vilket motsvarar det maximala uppvärmningsbehovet för 23 800 lägenheter. Källa: Fortum Värme | |
109 | Ett höghus kollapsade på torsdagen i Los Cristianos på södra Teneriffa. Tre personer skadades och nio personer saknas fortfarande. ”De letar med sökhundar i rasmassorna”, berättar svenska Sarah Pallin, som befinner sig på platsen. | |
110 | Ett femvåningshus rasade samman på torsdagsförmiddagen i Los Cristianos på Teneriffas sydkust. Enligt grannar kändes en lukt i området varefter det hördes en explosion varför det finns misstankar om att det rörde sig om en gasläcka. Tre personer skadades, varav en allvarligt, och nio personer uppges på eftermiddagen fortfarande saknas. Två av de skadade är kvinnor, den tredje man. Polisen utesluter inte att fler personer kan vara fast i rasmassorna. Enligt de första rapporterna skulle ett dödsoffer ha krävts, men den uppgiften togs senare tillbaka av räddningstjänsten. Den svenska journalisten Sarah Pallin befinner sig i Los Cristianos med sin familj och bor bara några kvarter från rasplatsen. Hon och hennes man var och tränade när raset skedde. När de kom tillbaka var flera kvarter avspärrade. – Där fanns flera ambulanser och räddningsfordon. Det visade sig att ett helt hus totalt kollapsat. Nu letar de med sökhundar efter människor i rasmassorna. Det är en enda stor hög. – Räddningsinsatsen är imponerande, det är väl avspärrat åt alla håll. Det finns en svensk skola två kvarter därifrån, berättar Pallin. Svenska kyrkan ligger också i närheten. I botten av det kollapsade huset låg en livsmedelsaffär. Det finns pubar och restauranger omkring. Även en huskropp intill har drabbats. – Man ser rakt in i lägenheterna i huset intill. Ytterväggen är borta. Orsaken till husraset är i skrivande stund inte känd, men enligt boende som lokaltidningen La Opinion talat med kan det röra sig om en gasexplosion. – Det lät som om en bomb hade exploderat, förklarar en granne. Det svenska utrikesdepartementet har ännu inga uppgifter om drabbade svenskar. – Vi har en konsul på plats på Gran Canaria som undersöker saken men vi har inga uppgifter om att några svenskar skulle vara drabbade, säger Mats Samuelsson på UD:s presstjänst till DN vid 20.30-tiden på torsdagskvällen. | |
112 | På fredagen höjder flera mackar sina bränslepriser, och nu kostar den 95-oktaniga bensinen över 17 kronor. | |
113 | Under fredagen höjde de stora bensinmackarna priset på drivmedel. Preems pris för den 95-oktaniga bensinen ligger på 17 kronor och 14 öre per liter. Det är en höjning med 15 öre. Circle K som för några år sedan köpte Statoils mackar i Sverige har också höjt sina priser med 15 öre litern. Lågpriskedjan Ingo ändrade också sina priser under fredagen, nu ligger en liter 95-oktanig bensin på 16.89 kronor litern. Även OKQ8 höjde priserna till samma nivå. Under den senaste veckan har allt fler anslutit sig till den snabbt växande Facebookgruppen ”Bensinupproret 2.0” som kräver lägre bränslepriser. Flera demonstrationer är planerade, enligt gruppen. Vanligtvis höjs priserna under sommaren i samband med att efterfrågan ökar i Sverige. Finns planer på bilsemester i Sverige kan det i dagsläget vara svårt att lägga upp en budget för hur mycket bensinen kommer att kosta. Oljepriset, som i dag är starkt sammankopplat med bensinpriset, kan gå både upp och ner. I juni ska produktionskvoter diskuteras under kommande Opec-möte. – Om efterfrågan stryps ytterligare via sanktioner eller produktionsbegränsningar kommer oljepriset att stiga. Vi har produkter som handlas på en global marknad. Det har en direkt effekt på svenska priser. Sedan årsskiftet har priset stigit från 55 dollar per fat till en bit över 70, har Johan G. Andersson, vd på Svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet sagt tidigare. | |
115 | Stockholms kommunfullmäktige beslutade på måndagen att det blir tillåtet för vuxna att dricka vin fram till midnatt i nio av Stockholms parker. | |
116 | Beslutet innebär att i de nio parker där man inte har fått dricka alkohol efter klockan 22 får vuxna nu dricka fram till midnatt. -Vi tycker att det är viktigt att vuxna själva kan få bestämma hur länge de vill picknicka, säger Regina Kevius (m), ledamot av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Stockholm. Totalförbudet mot alkoholdrickande blir dock kvar i en rad parker, centrum och badplatser. Kommunfullmäktiges beslut handlar om ordningsreglerna om drickandet på allmän plats. För tre år sedan skärptes reglerna för alkohol i Stockholms parker. Då - 2005 - blev det alkoholförbud dygnet runt på 75 platser och förbud klockan 22-07 på nio platser. Utöver det råder alkoholförbud vid förskolor, skolor och andra platser. Den borgerliga alliansen i Stockholms stad fick på måndagen igenom att nio platser får förlängt vinpicknick-tillstånd från 22 till midnatt. Platserna är Kristinebergsparken, Rålambshovsparken, Kronobergsparken och Sankt Göransparken på Kungsholmen, Åsöberget, Fåfängan och Vitabergsparken på Södermalm, Galärparken - Lejonparken på Djurgården och Hägerstensbadet. I två parker blir reglerna strängare. I Skinnarviksparken, där det inte har varit något förbud, blir det nu förbud mellan midnatt och 07. I Nydalsparken i Tensta blir det totalt alkoholförbud. | |
118 | Advokat Tomas Olsson, ombud för de båda bröderna i Arvika, kräver att förundersökningen om mordet på Kevin tas upp igen. Niclas Wargren, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Karlstad utesluter inte att utredningen öppnas om föreligger nya omständigheter,. | |
119 | Tomas Olsson har lämnat in en formell begäran till Riksåklagaren, rapporterar SVT Nyheter Värmland. Advokaten vill att bröderna som pekades ut för mordet, i dag 23 och 25 år gamla, avskrivs från utredningen. – Skälet är att de uppgifter som kommit fram om att det påstådda erkännandet inte existerar, och det bekräftas av de uppgifter som man kan ta del av när man läser igenom förundersökningen. Det bör ju motivera ett beslut om att ta upp förundersökningen eftersom den lades ner med hänvisning till det påstådda erkännandet, säger Tomas Olsson till SVT Värmland. – Det är naturligtvis en av de saker som jag väger in när jag nu tittar på om det föreligger nya omständigheter, säger Niclas Wargren till TT. Förra veckan berättade Dagens Nyheter om mordet på den fyraårige Kevin, som hittades död på en lastpall i sjön Glafsfjorden i utkanten av Arvika i Värmland. Flera experter på barnförhör var i DN-artikeln starkt kritiska till formerna av förhören, som var många och långa och fulla av ledande frågor från förhörsledarna. I SVT:s Dokument inifrån anslöt sig de utpekade bröderna, som var fem och sju år gamla när Kevin mördades, till den kritiken. Det framgick också att teknisk bevisning mot bröderna helt saknas. Sedan programmet sändes på onsdagskvällen har Tomas Olsson haft tät kontakt med bröderna. Han vill inte uttala sig om deras reaktioner, men säger att bröderna själva kommer att göra ett uttalande när tiden är mogen. På SVT:s fråga om hur hög sannolikhet han tror det är att förundersökningen tas upp igen svarar Olsson: – Jag skulle bli mäkta förvånad om det inte blir så. Det är upp till åklagarkammaren i Karlstad att bestämma om utredningen om mordet på Kevin ska återupptas. Ett problem i sammanhanget är dock att myndigheten har gallrat bort alla dokumenten angående mordet för snart 19 år sedan, rapporterar SVT Nyheter. Förhoppningen är nu att det finns en kopia kvar på Åklagarmyndighetens huvudkontor i Stockholm, eller att polisen har sina handlingar kvar. Läs mer: Två små barn pekades ut som mördare – nu ifrågasätts utredningen av mordet på Kevin | |
121 | Det treåriga räddningspaketet som ska ge Grekland drygt 80 miljarder euro är till för att betala tillbaka lånen till långivare och inte få i gång Greklands ekonomi, enligt nationalekonomen och statsvetaren Dimitrios Karkamanis. – Det finns inga utsikter att få i gång tillväxten, säger han. | |
122 | Den största delen av nödlånet, på upp till 86 miljarder euro, motsvarande 800 miljarder kronor, kommer att användas för att betala de långivare som Grekland är skyldig pengar. Bland annat finns det en avbetalning till Europeiska centralbanken på 3,5 miljarder euro som förfaller den 20 juli och en annan återbetalning till Internationella valutafonden. Enligt Dimitrios Karkamanis kommer cirka 20 miljarder att gå direkt tillbaka till långivarna de närmaste månaderna och återbetalningskraven kommer fortsätta att komma. Det som återstår av nödlånet ska användas till att få i gång Greklands ekonomi. Kommer summan som blir kvar räcka för att få Grekland på fötter? – Min gissning är att det inte räcker. Om lånet inte gavs för att betala lånen utan spenderades i sin helhet på ekonomin så kanske. Men det här är rundgång. Lite av pengarna är kvar i Greklands ekonomi men 80–90 procent ska tillbaka till långivarna, säger Dimitrios Karkamanis. När ett land hamnar i en lågkonjunktur är det praxis att öka de offentliga utgifterna och sänka räntan för att få i gång tillväxten. I det nya paketet som Grekland kommer att rösta om i parlamentet gör man precis tvärtom, enligt Karkamanis. Men han tror ändå att paketet kommer att röstas igenom. – Skillnaden mellan det här förslaget och det tidigare är att det här ställer mycket hårdare krav på Grekland. Så gott som hela oppositionen har sagt att de tänker stödja det så jag tror att paketet kommer att godkännas. Däremot finns det ett motstånd inom det egna partiet Syriza. Min gissning är att det kommer bli en regeringsombildning, säger han. Enligt Dimitrios Karkamanis är det stora problemet med Grekland är de strukturella förändringar som måste ske, bland annat effektivisera skattesystemet, modernisera administrationen och den offentliga sektorn. – Väldigt mycket har gjorts men det är mycket som återstår. Genomförda åtgärder har inte bara minskat löner och pensioner till hälften utan blivit ännu mindre för vissa yrkesgrupper. Det betyder att köpkraften minskar och med det också efterfrågan i ekonomin. När man befinner sig i en lågkonjunktur leder det till ökad arbetslöshet. Det ökade kravet på besparingar är tvärtom vad man skulle ha gjort i vanliga fall. – Det finns inga utsikter för att få i gång tillväxten. Det är en ond cirkel som man måste bryta. Många erkända ekonomer som exempelvis Harry Flam, Thomas Piketty och Joseph Stiglitz, har uttryckt att det kanske skulle vara bättre för Grekland att lämna valutazonen och börja om på nytt med en egen valuta men Dimitrios Karkamanis tror inte på den lösningen. – Min uppfattning är att det skulle bli mycket värre eftersom Grekland inte har samma produktion som landet hade för 20-30 år sedan. Då var Grekland nästan självförsörjande. Nu är det tvärtom. Grekland är till 70–80 procent beroende av produkter utifrån. – Men det handlar inte bara om ekonomin utan också om säkerhetspolitiska aspekter. Att Grekland skulle lämna både euron och EU skulle vara katastrofalt på sikt. | |
124 | I januari 1955 försvann 22-årige Arne Odd Torgersen i Holum i södra Norge. Det mystiska försvinnandet lamslog bygden – och blev en riksnyhet i Norge. Trots flera teorier förblev fallet olöst i 64 år. Tills nu, när en bondes fynd i sitt trädgårdsland visade sig vara början till ett slut på historien. | |
125 | Den 19 januari 1955 skulle 22-årige Arne Odd Torgersen tillsammans med en vän infinna sig till en rättegång. Men Arne Odd Torgersen dök aldrig upp vid rättegången. Han var försvunnen. Och snart började bygden spekulera om vad som hade hänt honom. Höll han sig undan? Hade han ramlat i vattnet? Låg det ett brott bakom hans försvinnande? Under 50-talet arbetade polisen intensivt med fallet, och nyhetsbevakningen kring vad som kunde ha hänt var stor. Men fallet förblev olöst. I 64 år visste inte ens Arne Odd Torgersens närmaste släktingar vad som hänt honom. Men i maj i år gjorde en lokal bonde ett fynd. Och det skulle bli början till att försvinnandet kunde lösas. Det här är berättelsen om Arne Odd Torgersens mystiska försvinnande - fallet som gäckade polisen och vände upp och ner på ett helt samhälle. Arne Odd Torgersen bodde år 1955 tillsammans med sin fosterfar på en gård i byn Holum i södra Norge. Enligt tidningen Dagbladet var 22-åringen inte adopterad, utan hade släktingar i Oslo som han ibland besökte. Elin Sodeland, mannens kusin, var tio år när Arne Odd Torgersen var 21. Hon berättar för tidningen VG att han var en ”fin karl” med mycket humor. – Jag minns att jag önskade att han var min bror - eftersom vi var tre systrar i familjen, sade hon i september i år. I januari 1955 var Arne Odd Torgersen tillsammans med en kamrat misstänkt för att ha gjort ett inbrott. Den 19 januari skulle de båda befinna sig i rätten för att höras om det misstänkta brottet. Men då dök Arne Odd Torgersen inte upp. Därefter är det ingen som har sett honom. Försvinnandet blev snabbt ett stort mysterium. Och många teorier florerade kring vad som hade hänt honom. I norska medier blev fallet en stor nyhet. På Dagbladets förstasida skriver man en vecka efter det misstänkta mordet: ”Polisen har i en vecka med stor iver efterlyst en ung förbrytare som rymt från Holum i Vest-Agder, sannolikt misstänkt för inbrott. Han ska ha stulit ca. 6000 kronor och ett Krag Jørgensen-gevär. Mannen är bara 22 år gammal, heter Arne Odd Torgersen och har lidit av sockersjuka sedan han var fem år gammal. Utan insulin är han dödsdömd.” Polisen misstänkte att den medåtalade kamratens familj var inblandad i försvinnandet. De greps av polisen, eftersom man trodde att en konflikt hade uppstått kring det misstänkta inbrottet. Familjen hade också anmält att ett gevär försvunnit samma dag som Arne Odd Torgersen ska ha försvunnit. Teorin var att familjen velat få Arne Odd Torgersen att ensam ta på sig ansvaret för det misstänkta inbrottet. När han vägrat skulle de ha dödat honom. En annan teori var att man ville tysta Arne Odd Torgersen och att någon i byn var rädd för att han skulle berätta hemligheter om människor i bygden vid rättegången. Författaren Gunlaug Nokland har skrivit flera böcker om försvinnandet. I september i år berättade hon för Dagbladet om hur det som skedde har satt sin prägel på byn, där hon själv växte upp. – Saken har varit ett mysterium i bygden så länge jag kan minnas, säger hon. Hennes teori är att någon lurat ut Arne Odd Torgersen från hans hus under natten till den 19 januari 1955. Hon säger att 21-åringens fosterpappa upptäckt spår utanför fönstret, långt innan han insåg att Arne Odd Torgersen var försvunnen. När han väl gått ut från huset tror hon att familjen till den kamrat som också stod åtalad för inbrott släpade iväg honom. Vittnen har berättat om hur de hörde skott på morgonen den 19 januari – vilket skulle kunna tyda på att Arne Odd Torgersen blev mördad. Polisen fick också uppgifter om att vittnen hört skott och skrik i närheten av sjön. Polisens dykare undersökte den för att se om Arne Odd Torgersen kunde ha sänkts ner i sjön efter det att han dödats. Men eftersökningarna gav inga resultat. Och efter några månader släpptes den medåtalade kamratens familj. Polisen kunde inte hitta några bevis för att de varit inblandade i försvinnandet. Ett vittne har berättat om att han följt blodspår i nysnön den morgon som Arne Odd Torgersen försvann. Då nittonårige Finn Haugedal var på väg till jobbet tidigt på morgonen när han upptäckte spåren i snön. Han berättar för NRK att de ledde till vattnet. Men eftersom den tidigaste teorin från polisen gjorde gällande att Arne Odd Torgersen försvunnit frivilligt för att slippa rättegången, berättade Finn Haugedal aldrig för polisen om blodspåren då. Han förstod inte att de skulle kunna ha något att göra med försvinnandet. Först långt senare insåg han vad han sett – och valde att gå ut med informationen för bara tio år sedan. – Vem skulle annars ha gått där mitt i natten? Det var ju ingen annan som försvann, säger han till NRK. När Finn Haugedal berättat om vad han upplevt kontaktades han av en man som instämde i hans teori. Mannen berättade för Finn Haugedal att han trodde att Arne Odd Torgersen varit inlåst i ett hus, som han rymt ifrån. Men vid rymningen ska han ha skadat sig, vilket skulle förklara blodet i snön. Att Arne Odd Torgersen frivilligt höll sig borta för att slippa rättegången för det misstänkta inbrottet var en vanlig teori under 1950-talet. Uppgifter kom om att han synts i olika delar av Norge - men polisen hittade honom aldrig. Med tiden blev uppmärksamheten kring fallet allt mindre. Men hans familj glömde aldrig vad som hänt. Elin Sodeland berättar för VG om hur familjen vänt och vridit på teorierna - men aldrig fått några svar. – Det har varit ett samtalsämne. Vet du: Var är han? Vad hände? Alla hade en egen bild, men det blev fel oavsett, säger hon. Och i 64 år förblev mysteriet olöst. Tills i maj i år, när historien tog en ny vändning. Den femte maj i år var Kjell Nordli ute på sin egendom några kilometer söder om Holum. Egendomen har varit i familjens ägo sedan 40-talet men Kjell Nordli har ägt den i ett år. Han ser platsen som ett andningshål i vardagen. Den här majdagen är han ute för att sätta potatis i landet. Men när han gräver i jorden stöter han på något oväntat. 15 centimeter under jorden upptäcker han en skalle. – Jag blev förskräckt. Och tanken slog mig att det kunde vara Torgersen, säger han till norska NRK. Kjell Nordli kontaktar polisen som kommer till platsen och spärrar av området. Skallen tas in för undersökning – men snart får Kjell Nordli besked om att fyndet är hundratals år gammal. Han kan i lugn och ro fortsätta med sin odling. Och det gör han. Men i september dyker ytterligare oväntade fynd upp i form av ett par gummistövlar och delar av ett gevär. Kjell Nordli inser att gummistövlarna inte kan vara hundratals år gamla. Och när han kontaktar arkeologer upptäcker de att det finns benrester inuti gummistövlarna. Polisen kommer åter till platsen och hittar fler saker: en klocka, en penna och en flaska med vaxkork. Allt skickas till i väg för att undersökas av polisens experter. Men det ska ta flera månader innan man får något svar på gåtan. När fyndet av gummistövlarna har gjorts kallas Elin Sodeland, hennes systrar och en kusin till polisen för att ge dna-prover. De ska sedan försöka matchas med fynden för att se om dessa har något med försvinnandet att göra. Därefter går det två månader, när släktingarna väntar på svar. – Vi har tänkt kanske, kanske inte. Är det han? Är det inte han? säger Elin Sodeland till VG. I slutet av oktober kommer de första upplysningarna. Geväret som hittats är av samma märke som det som anmäldes försvunnet när Arne Odd Torgersen avvek från byn. – Men det är väldigt förstört, så vi vet inte om vi kan få reda på något mer, säger Göran Dyvesveen, chef för vapengruppen vid norska polisen, till NRK om geväret. Det dröjer ytterligare några veckor av ovisshet. Polisen är osäker på om kusinernas dna-tester ska ge något resultat. Det beror helt på om man kan hitta några dna-spår på de benrester som hittats. Men så, den sjunde november, kommer beskedet. Med hjälp av dna och tandkartor från den saknade mannen har man kunnat identifiera den hittade skallen. – Vi har använt röntgenbilder från 1947. Det är alltid skönt att kunna identifiera en person i vårt register över saknade, också för släktingarna. Det här visar att man inte ska ge upp, säger chefen för Norges nationella ID-grupp till tidningen Verdens Gang. Med identifieringen får det 64 år gamla fallet delvis en lösning och resultaten får stor uppmärksamhet i norska medier. Där beskriver man det som ”södra Norges mest omskrivna rättsfall”. Polisen säger att de är nöjda med att ha hittat kvarlevorna. – Vi är väldigt glada för att utredningen har gett resultat. Det är viktigt för de inblandade och för lokalsamhället. De är lättade. Det fanns spekulationer om att han begått ett inbrott och stuckit från gården med en summa pengar. Men att vi funnit honom är en bekräftelse på att han inte stack. Det är en upprättelse för honom, säger Anne Margrethe Ruud, polischef vid Mandal polisstation till NRK. Men en del av fallet förblir olöst: varför Arne Odd Torgersen dog. Om ett brott begicks är det sedan länge preskriberat, och polisen säger att de inte kommer att utreda fallet ytterligare. Kjell Nordli, som gjorde fyndet i sitt potatisland, säger till NRK att han hela tiden varit säker på att benresterna har något med försvinnandet att göra. Och nu har han fått det bekräftat. – Jag är glad att de kommit fram till vem det är, säger han. För Arne Odd Torgersens familj är det också en stor lättnad att de nu kan få ett avslut. Även om de inte fått veta vad som hände deras släkting kan de nu få en plats att sörja honom. – Mina föräldrars grav finns i Holum, och jag har tänkt att det borde vara en grav till där. När allt är säkerställt till hundra procent så blir det så. Han kommer hem till Holum, säger kusinen Elin Sodeland, som i dag är 75 år. | |
127 | Läraren Mikael Jacobsson hamnade i konflikt med skolledningen efter att ha offentligt ifrågasatt föräldrainflytandet i friskolan. Sedan blev han ombedd att lämna sin tjänst. – Resursstarka föräldrar påverkar och får rätt eftersom skolledningen är för rädd att förlora sina kunder, säger han. | |
128 | Mikael Jacobsson var mattelärare på en högstadieskola i Stockholm. Han hade satt betyg på sina elever i åttondeklass, men rektorn höjde en elevs betyg, mot hans rekommendation. Han upplever att påtryckningarna började cirka ett år innan betygsättningen. Då mejlade en elevs föräldrar, från sina jobbmejladresser, och kritiserade hans betygsättning. – De gjorde det tydligt att de jobbar med bedömning, skolfrågor och är inflytelserika, vilket i sig är ett övertramp. Sedan ifrågasatte de elevens betyg, men jag poängterade att jag är läraren och har kompetens till rätt bedömning, säger Mikael Jacobsson. Föräldrarna nöjde sig inte med svaret utan tog eleven till en annan skola för att göra en så kallad särskild prövning, vilket man kan göra om föräldrar anser att ett högre betyg är befogat. Hur det provet gick till vill skolan inte svara på. – Jag kan inte svara på detaljer om provet. Men vi gjorde bedömningen efter rådfrågning med Skolverket att den särskilda prövningen gällde, så rektorn skrev in det högre betyget, säger skolchefen. – Enligt de papper jag fick ta del av var det endast ett nationellt prov, vilket enligt Skolverket inte är nog för att ändra ett betyg, säger Mikael Jacobsson. Det visade sig också att en av de tre lärarna som varit delaktiga i provet är vän och kollega med en av föräldrarna. Någonting som skolledningen beslutade inte påverkar betyget. För två år sedan uppmärksammade SVT Nyheter rektorns beslut. Mikael Jacobsson hotade att säga upp sig, då han såg det som att skolan vek sig för påtryckningar från föräldrarna. Den senaste veckans artiklar om skolan i Dagens Nyheter fick Mikael Jacobsson att kontakta tidningen för att berätta vad som hände sedan, något han valt att vara tyst om för rädsla för repressalier. – Jag gick upp ensam mot en friskola som vill behålla sina kunder genom att göra som föräldrarna vill, det här måste komma fram nu, säger han när vi ses utanför hans nya skola. Trots att Mikael Jacobsson hotat med att säga upp sig valde han att stanna på skolan för att efter sommarlovet genomföra sista läsåret med sina elever. Efter att artikeln i SVT publicerats blev han avstängd i två dagar, någonting som togs tillbaka när facket kopplades in. Men när höstterminen började blev Mikael Jacobsson inkallad på möten hos rektorn allt oftare och det visar sig att föräldrarna krävde att han inte skulle få vara nära eleven och höll eleven hemma från skolan, säger han. – Jag blev helt paff. Plötsligt fick jag inte längre vara med på vissa saker. Det handlade bara om vad föräldrarna ville och ingen tilltro sattes till mig som lärare och det blev en kränkande särbehandling mot mig och jag mådde väldigt dåligt, säger Mikael Jacobsson. Elevens föräldrar har tidigare berättat för SVT att sonen har upplevt sig trakasserad av läraren som inte gett honom tillräckligt utmanande arbetsuppgifter. Sonen mådde så dåligt av saken att han till slut inte ville gå till skolan. Föräldrarna har helt avfärdat att den andra skolans prövning av hans betyg skulle ha gått fel till – provet rättades i samband med rättning av andra nationella prov av fyra lärare varav tre inte kände eleven sedan tidigare. ”Detta handlar inte om föräldrar som vill ’höja’ sina barns betyg, det handlar om en elevs rätt att få en utbildning som motsvarar hans kunskapsnivå”, har föräldrarna skrivit i ett mejl till SVT. Efter samtalen med rektorn kontaktade Mikael Jacobsson en advokat som är expert på kränkande särbehandling. Mikael och advokaten hade möte i september 2015 tillsammans med skolledningen och skolans advokat. – De hade redan förberett avskedspapper när jag kom in. Men jag ville inte sluta. När allt hände, innan sommaren, fick jag otroligt mycket respons och stöd från mina elever och deras föräldrar som ville ha mig kvar. Så jag kämpade för att få vara kvar läsåret ut. Men skolledningen vägrade. Mikael skrev under ett dokument “Överenskommelse om upphörande av anställning”. I det står bland annat att Mikael inte ska kommentera “några som helst förhållanden kring eleven NN eller dennes föräldrar eller baktala skolan eller dess ledning”, och även att kommunikationen till kollegor, lärare och föräldrar ska vara att skolan och Mikael Jacobsson gemensamt och i god vilja beslutat att anställningen ska upphöra. – Jag var rädd för vad de kunde göra. Och jag har familj, lån på bostadsrätten – så jag skrev på och slutade på dagen. De budade hem mina saker. Skolan uppfattar händelsen annorlunda: – Han valde att säga upp sig. Man skulle önskat att det här kunde löst sig på ett bättre sätt, men vi måste acceptera om det gjorts en särskild prövning och det måste också läraren acceptera, men det gjorde han inte och då slutade det olyckligt, genom att han sa upp sig, säger skolchefen. Överenskommelsen om att inte prata om händelsen menar skolchefen är vanlig när folk slutar. – Det gjordes en överenskommelse om att läraren skulle sluta. Det är ganska vanligt vid överenskommelser att man skriver in en bit om lojalitet och tystnad och det är på grund av omtanke om eleven. För Mikael Jacobsson handlade händelsen inte om prövningen i sig, utan om bristen på stöd från skolan. – Det ska inte få gå till såhär i Sverige. Jag blev bortträngd för att jag inte lät mig påverkas. Jag har alltid haft en sådan glädje i att undervisa barn i matematik, men en del av den glädjen i att undervisa har dött. Både på grund av föräldrarnas beteende och chefernas beteende. Mikael Jacobsson vill uppmärksamma flera aspekter kring föräldrainflytandet, där både föräldrar och skolledning har ansvar att skapa en möjlighet för lärarna att göra sitt jobb. – Det är många nivåer i det här. Föräldern med makt som trycker på, för att de inte är nöjda med betygen. Sedan är det också den svaga skolledningen – som det ofta är nu för tiden. Framför allt på friskolor, där ledningen är rädda för sina kunder och inte backar upp sina anställda. Det är lätt för dem att ta föräldrarnas sida, eftersom de är kunder. Så de förlorar hellre lärare. Skolledningen på friskolan ser inte ett problem i att föräldrar skriver från arbetsmejl eller poängterar vilka professioner de har. – Det är betydligt vanligare i dag att det förs diskussioner med föräldrar om elever via mejl, men vilken mejladress de använder är inte intressant. Våra lärare eller ledning ska inte påverkas i betygsättningen av aktiva föräldrar. Försök har absolut gjorts men om man upplever påtryck från föräldrar får man ta det med rektorn. Föräldrar kan inte påverka elevens betyg, säger skolchefen. | |
130 | Det är dags för världen att stå enad mot spridandet av kärnvapen, sade USA:s president Barack Obama efter Nordkoreas raketuppskjutning. FN:s säkerhetsråd snabbinkallades på söndagen för att diskutera svarsåtgärder. | |
131 | Ensam på ena sidan efter raketuppskjutningen på söndagen stod Nordkorea. Landet sade sig ha skjutit upp en satellit i ett rymdprogram som har fredliga syften och som nu ligger i en bana runt jorden och spelar ”odödliga revolutionära sånger”. På den andra sidan hördes världens ledare, från USA, Japan, Sydkorea och EU kraftigt fördöma handlingen. Oroade för att Nordkorea kan använda samma raketteknologi för att bära kärnvapen i framtiden. Amerikansk militär påstod dessutom att den nordkoreanska satelliten aldrig nått sin omloppsbana. USA:s president Barack Obama kallade uppskjutningen för ”ett provocerande uppträdande” för vilket den nordkoreanska ledningen måste straffas. – Regler måste vara bindande och överträdelser måste bestraffas. Ord måste betyda någonting. Världen måste stå enad för att hindra spridandet av sådana här vapen, sa Barack Obama i Prag där han befinner sig för ett toppmöte mellan EU och USA. – Nu är det tid för en kraftfull internationell reaktion. Nordkorea måste veta att vägen till säkerhet och respekt aldrig kommer genom hot och illegala vapen, sa Obama. Nordkorea tycker sig ha rätten att sända i väg en satellit, men bryter en FN-resolution från 2006 som infördes för att tvinga landet sluta provskjuta missiler. FN-beslutet gäller oavsett om det rör sig om satelliter eller vapen som skjuts upp, påpekade Japan efter uppskjutningen och krävde omedelbart att brottet skulle tas upp i FN:s säkerhetsråd. Efter denna upplagas pressläggning på söndagskvällen skulle säkerhetsrådet hålla ett extramöte om raketuppskjutningen. Trestegsraketen, som sköts i väg halv tolv på förmiddagen lokal tid, flög över Japan. En del landade öster om Japan , en annan i havet väster om landet. Japan stod redo att skjuta ned raketen om delar av den hamnat på japanskt territorium. – Det här är extremt provocerande, något som Japan aldrig kan förbise, sa premiärministern Taro Aso, som gjort en politisk karriär på att vara hårdare än tidigare japanska premiärministrar i tonen mot Nordkorea. Japan blev chockat då Nordkorea för elva år sedan sköt upp en missil som passerade över landet och har sedan dess i samarbete med USA rustat upp sitt försvar med bland annat spionsatelliter. I Sydkorea sattes landets nästan 700 000 militärer i förhöjd beredskap. En talesman kallade raketuppskjutningen ”ett vårds- löst hot mot den globala säkerheten”. Utrikesministern Yu Myung Hwan uttryckte besvikelse och sa att pengarna som använts för raketuppskjutningen hade varit tillräckliga för att mildra Nordkoreas kroniska matbrist, som kostar tusentals invånare livet. Från Kina hördes mindre hårda ord och i stället uppmaningar om att ”alla parter måste behålla lugnet”. Det kinesiska utrikesdepartementets taleskvinna Jiang Yu kal-lade genomgående raketen för ”ett test av en kommunikationssatellit”. Kina är det land som har de närmaste kontakterna med Nordkorea och har tidigare med sitt veto i FN vattnat ur förslag om sanktioner mot Nordkorea. Ledningen i Peking kommer sannolikt inte heller den här gången att ställa sig bakom hårda sanktioner, enligt Shi Yinhong, en professor i internationella relationer vid Folkuniversitetet i Peking. Dels tror inte Kina att sanktioner skulle fungera, dels vill inte Kina förstöra sina relationer med Nordkorea, konstaterar Shi i kommentarer till internationella nyhetsbyråer. Kina vill av egoistiska skäl heller inte utsätta Nordkorea för sanktioner som verkligen fungerar. Om sanktionerna lyckades och tillgången på mat för den redan hungrande nordkoreanska befolkningen ytterligare minskar ökar risken för en flyktingström över den långa gränsen till Kina. Misstänkt test USA, Sydkorea och Japan tror att Nordkoreas raketuppskjutning handlar om att testa sina långdistansrobotar. Den 5 juli 2006 sköt Nordkorea upp sju missiler som landade i vattnet mellan den koreanska halvön och Japan, inklusive en Taepodong-2 med lång räckvidd. Den 15 juli 2006 antog FN resolution 1695 och beslutade att Nordkorea ska upphöra med sitt program med missiler. | |
133 | Bråket mellan de danska speedwaystjärnorna Nicki Pedersen och Hans Andersen går vidare. Innan söndagens ligamatch i Polen hotade Pedersen Andersen. | |
134 | - Det var olustigt, han sade till mig att något skulle hända mig på eller utanför banan, säger Andersen till TT. VM-ledaren Pedersen och VM-trean Andersen har haft några tuffa bataljer de senaste veckorna. När Andersens Dackarna gästade Gubbängen och Hammarby för några veckor sedan hamnade Pedersen i skyddsstaketet efter en hård kamp. I danska mästerskapen hade de också en tuff duell, precis som i semifinalen under Målillas VM-tävling i lördags. - Han har problem när jag kör ifrån honom. Bilderna har visat att jag inte gjort några fel. Jag tror inte Nicki lämnat så mycket plats åt mig om situationerna varit omvända, säger Andersen. - Jag har aldrig tidigare varit med om att bli hotad dagen efter en tävling. Visst kan det hända direkt efter ett heat, men inte som det skedde nu, fortsätter han. Under söndagens ligamatch i Polen tog Andersen bara fyra poäng, hans sämsta insats på länge och Pedersens hot var en av anledningarna. - Det fanns kvar i huvudet, men det var inte hela sanningen. Jag var trött och hade också problem med mina maskiner, säger han. Någon anmälan till det internationella förbundet, FIM, kommer Andersen inte att göra. - Nej, nu får det vara slut på detta. Men eftersom Nicki sagt så mycket till pressen var jag också tvungen att säga min åsikt, avslutar Andersen. När TT träffade Nicki Pedersen inför tisdagens elitseriematch ville han inte gå in på bråket: - Jag har ingen kommentar till det där med Hans, han bara snackar, jag vill koncentrera mig på att åka speedway. Nästa möte mellan Pedersen och Andersen på banan blir på söndag i en dansk tävling i Holsted. | |
136 | Trestegsstjärnan Christian Olsson slutar. 32-åringen meddelade sitt beslut vid en presskonferens i Göteborg på måndagen. ”Jag känner att jag har haft en fantastisk karriär”, säger Olsson. | |
137 | Efter ett par svåra år präglade av skador och operationer lägger trestegsstjärnan Christian Olsson skorna på hyllan. – Det har varit en lång skadefylld resa, sade en samlad Olsson på en presskonferens i Göteborg på måndagseftermiddagen. – Jag har inget mer att bevisa känner jag. Christian Olsson har vunnit allt som går att vinna inom trestegssporten. Den största segern blev dock början till slutet. När Christian Olsson hoppade hem OS-guldet i Aten 2004 skadade han högerfoten allvarligt. Åtta år och sju fotoperationer senare – den senaste i december förra året – har Christian Olsson fått nog. – Det funkar inte längre att hoppa ens lätta övningar som ska leda fram till tresteget innan jag får ont i min fotled, berättar han. – Jag bestämde mig för att inte göra några fler operationer. Trots smärtan i fotleden var det inget lätt val att sluta med friidrotten. – Jag känner att det var ganska jobbigt att ta det här beslutet, säger Christian Olsson. 32-åringen har en imponerande karriär bakom sig. När han ombeds lyfta fram dess absoluta höjdpunkt svarar han utan tvekan: – Inget kommer i närheten av ett OS-guld. Totalt vann Christian Olsson sju seniormästerskap. Det senaste och sista i EM i Göteborg 2006. Hans personbästa utomhus – 17,79 – satte han under OS-hoppningen i Aten 2004. Nu är trestegskarriären över, men Christian Olsson är inte redo att lämna friidrottsvärlden riktigt än. Till sommaren hoppas han kunna delta i SM – som höjdhoppare. – Det vora kul att både börja och avsluta karriären med höjdhopp, säger Christian Olsson. – Men om det inte funkar med höjhoppet kommer ni inte att kallas till en ny presskonferens, då lägger jag bara ner. Christian Olsson Född: 25 januari 1980 i Göteborg. Längd: 192 cm. Vikt: 79 kg. Familj: Frun Gordana Olsson och sonen Elliot, 2 år. Gren: Tresteg. Klubb: Örgryte IS. Tränare: Yannick Tregaro. Främsta meriter: OS-guld 2004, VM-guld 2003, EM-guld 2002 och 2006, IVM-guld 2003 och 2004, IEM-guld 2002, VM-silver 2001. Personbästa ute: 17,79. Personbästa inne: 17,83. Aktuell: Meddelade på måndagen att han slutar som en följd av de skadeproblem som plågat honom sedan 2004. (TT) | |
139 | Södertälje tog sin sjätte raka seger i hockeyallsvenskan på lördagen, när man hemmabesegrade Malmö med 3–1. | |
140 | Södertälje tog sin sjätte raka seger i hockeyallsvenskan på lördagen, när man hemmabesegrade Malmö med 3–1. Södertäljes avgörande tredje mål kom efter sju minuter i period tre genom Damien Fleury. Södertälje ligger på tredje plats i tabellen och har en av direktplatserna till kvalserien. Malmö är sexa och kämpar om att först och främst behålla en playoffplats. Mora på sista playoffplatsen, plats sju, tog ledningen mot Troja-Ljungby i första perioden genom Daniel Viksten, 1–0, och sen även med 2–1, Johan Alcén, i andra perioden. Men i den tredje vände Troja-Ljungby tidigt på matchen, Daniel Karlsson gjorde 3–2 till bortalaget efter 1.42. Trots att Mora tog ut sin målvakt Daniel Hansen med en och en halv minut kvar lyckades man inte kvittera. Mora behåller emellertid sin sjundeplats. Oskarshamn vann hemma mot Almtuna med 4–2. Södertäljes avgörande tredje mål kom efter sju minuter i period tre genom Damien Fleury. Södertälje ligger på tredje plats i tabellen och har en av direktplatserna till kvalserien. Malmö är sexa och kämpar om att först och främst behålla en playoffplats. Mora på sista playoffplatsen, plats sju, tog ledningen mot Troja-Ljungby i första perioden genom Daniel Viksten, 1–0, och sen även med 2–1, Johan Alcén, i andra perioden. Men i den tredje vände Troja-Ljungby tidigt på matchen, Daniel Karlsson gjorde 3–2 till bortalaget efter 1.42. Trots att Mora tog ut sin målvakt Daniel Hansen med en och en halv minut kvar lyckades man inte kvittera. Mora behåller emellertid sin sjundeplats. Oskarshamn vann hemma mot Almtuna med 4–2. | |
142 | USA ser Sverige som en ”byggsten i muren” mot ett alltmer hotfullt Ryssland. Det säger statssekreteraren i USA:s försvarsdepartement James Townsend i en DN-intervju. Han säger också att Nato inte kan tvinga på Sverige kärnvapen. | |
143 | James Townsend på besök i Stockholm visar hur snabbt USA:s försvarsdepartement Pentagon omvärderat Rysslands militära styrka. För två och ett halvt år sedan sade en amerikansk general: ”Ryssland är ett diplomatiskt problem, inte ett militärt.” Men nu kommer helt andra tongångar: – Ryssland är ett olyckligt, tragiskt hot som vi kommer att få leva med en tid, säger James Townsend. USA har stoppat neddragningen av förband i Europa. Ny militär materiel ska lagras här, men några stora baser byggs inte, utan amerikanska trupper som övar här ska rotera fram och åter över Atlanten. James Townsend understryker att Sverige under kalla kriget låg långt från tredje världskrigets statiska centralfront mellan Warszawapakten och Nato. Brännpunkten var Berlin. Men nu hotar andra faror genom den ryske presidenten Vladimir Putin. – Putin har blivit oberäknelig och gjort saker som vi trodde hörde till det förflutna: tagit delar av Georgien, Krim, gått in i Ukraina och svept ned till Syrien på ett sätt som överraskat, säger James Townsend och förklarar: – Brännpunkten är närmare er och balterna än under kalla kriget. Putin skrämmer balterna, men vi vet inte hans slutmål. Balterna är era grannar, så ert närområde har blivit osäkert med ryska överraskande övningar. Ni har själva haft bombplan som övat attacker mot er, flygplan som flyger utan transpondrar eller kränker luftrummet. Alla de nordiska länderna är upprörda och känner instabiliteten. Detta pågår nu konstant och jämfört med kalla kriget är läget mycket mer oförutsägbart, säger James Townsend, som har en agenda: – Detta är en tid när vi måste stå enade tillsammans. Nato måste stå starkt, vi måste ha starka partner som Sverige och Finland. Vi måste se till att Ryssland inser att detta inte är ett område där de kan komma in och skrämmas och förolämpa. Vi måste alla agera tillsammans för att skapa denna mycket starka mur så att Putin förstår detta. – Det skapar ökad stabilitet när vi har avskräckning och styrka. Vi är inte här för att slå, vi är här för att göra klart att han (Putin) inte kan komma in här och skrämmas. Vi, USA, bryr sig om er, vi är era vänner och arbetar tillsammans med er. Kommer Sverige och Västeuropas demokratier att hinna ifatt Rysslands snabba upprustning? – Absolut. Sverige gör det redan nu, i form av den kapacitet ni tillför militärt och i form av era mänskliga resurser för att lösa problem. Ni är redan där. Sverige är en byggsten i den starka muren när det gäller avskräckning. Det sägs ibland i svensk debatt att USA och Nato har omringat Ryssland, och att det är orsaken till problemen i dag? – Det går inte att omringa länder som på 1800-talet, det är helt malplacerat att tala om detta på 2000-talet. Nato omringar ingen, det är en institution som ska försvara sina allierade. Och varför skulle vi vilja omringa Ryssland till att börja med? Denna vecka lägger regeringen fram värdlandsavtalet med Nato som ska godkännas av riksdagen. Det har sagts i svensk debatt att avtalet innebär att vi kan tvingas ta emot kärnvapen? – Det är helt enkelt inte sant. För det första: Nato har inte egna kärnvapen. USA har, men inte Nato. Idén att Nato skulle placera kärnvapen någonstans stämmer inte. För det andra: Nato tvingar inte någon att göra någonting. För det tredje: Sverige är inte med i Nato. Så Nato kommer inte till Sverige och tvingar Sverige att göra något, och speciellt inte med kärnvapen, svarar James Townsend. Han är noga med att inte lägga sig i svensk debatt om Natomedlemskap. – Sverige ska bestämma självt, i sin egen takt och efter er egen analys om ni vill gå med. Vi skulle bli jätteglada att ha er vid Natos bord, men det är upp till er att bestämma. Detta är en tid när vi måste stå enade tillsammans. Nato måste stå starkt, vi måste ha starka partner som Sverige och Finland. James Townsend Statssekreterare i USA:s försvarsdepartement med ansvar för Europa och Nato. Besökte Stockholm i förra veckan för diskussioner på försvarsdepartementet och UD samt middag med försvarsminister Peter Hultqvist (S). James Townsend är politiskt tillsatt av president Obama men var tidigare opolitisk tjänsteman med lång karriär i bland annat försvarsdepartementet. Townsend är en av få makthavare i Washington som är väl förtrogen med Sverige, redan 1990 var hans ansvarsområde i Pentagon Nordeuropa. | |
145 | EU trappar upp kritiken mot licensjakten på varg. Så länge arten är hotad ska djuren inte jagas, anser kommissionen. Om regeringen inte rättar sig efter reglerna inom två månader dras Sverige inför domstol. | |
146 | – Vi är fortfarande inte övertygade om att Sverige har en plan för att skydda vargpopulationen, säger Joe Hennon, talesperson för EU:s miljökommissionär Janez Potocnik. EU:s ifrågasättande av den svenska vargpolitiken har pågått sedan i fjol. Den 27 januari i år skrev kommissionen en formell underrättelse om att Sverige bröt mot reglerna. Trots en dialog med regeringen kommer nu kritiken i ett andra steg, i form av ett så kallat motiverat yttrande – det sista steget före EU:s domstol. Framför allt är kommissionen bekymrad över den upprepade licensjakten och att det finns ett tak på hur många vargar som ska finnas i Sverige. – Licensjakten är inte förenligt med EU:s regler. Man kan få jaga enskilda vargar som till exempel är hot mot boskap, men man kan inte ha en allmän jakt, säger Hennon. Anmälan till kommissionen kommer från en rad organisationer, bland annat Naturskyddsföreningen, WWF och Djurskyddet i Sverige. – Vi ser det som oerhört viktigt att det här ärendet verkligen blir prövat och granskat ordentligt, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen, som också stod bakom anmälan. Miljöminister Andreas Carlgren (C) vill inte svara på frågor om den fortsatta kritiken. I ett pressmeddelande skriver han att Sverige ska återkomma med en plan som bland annat tar upp taket för skjutna vargar och hur den genetiska förstärkningen ska gå till. Regeringen har nu bara två månader på sig att ändra sin vargpolitik. Om kommissionen inte blir nöjd dras Sverige inför domstol, enligt Hennon. Finns det något Sverige kan göra för att få fortsätta med licensjakt? – När vargpopulationen inte längre är hotad, då kan det bli möjligt att fortsätta med jakten, säger Hennon, som dock inte vill specificera vad det betyder i antal vargar. Vargbråket med EU • Regeringen gav tillstånd för allmän licensjakt på varg i januari 2010. Det var första gången på 45 år som annat än skyddsjakt tilläts i Sverige. Tilldelningen var då 27 vargar, men 28 sköts. • Beslutet var mycket kontroversiellt. Flera miljöorganisationer anmälde jakten till EU. Finland fälldes i ett liknande fall i EU:s domstol för några år sedan. • Regeringen har gång på gång tvingats försvara sin politik. Men EU-kommissionen har inte varit nöjd med svaren och i januari i år meddelades att man kommer att anmäla Sverige till EU:s domstol om inte regeringen bättre kan motivera sitt handlande. • Trots det gav regeringen klartecken för jakt även i vintras. Den pågick i en månad 6.428 jägare hade anmält sig. • Högst 20 vargar sammanlagt fick fällas i sju län, 19 sköts. TT | |
148 | Ångpanneföreningen (ÅF) varnar för att koncernen inte kommer att visa vinst för fjärde kvartalet 2004. ÅF ska genomföra ett åtgärdsprogram för att minska de fasta kostnaderna. | |
149 | Konsultföretaget Ångpanneföreningen (ÅF) varnar för att koncernen inte kommer att visa vinst för fjärde kvartalet 2004, på grund av problem inom divisionen System. ÅF har nu beslutat om ett åtgärdsprogram som syftar till att minska de fasta kostnaderna för System med cirka 3 miljoner kronor per månad. Kostnaderna för sparåtgärderna beräknas till cirka 15 miljoner kronor. Resultatet för System kommer att bli sämre en väntat och motsvara en kvartalsförlust på upp till 30 miljoner kronor, inklusive omstruktureringskostnader. "Sammanlagt kommer därmed ÅF-koncernen inte att visa vinst för fjärde kvartalet", skriver ÅF i ett pressmeddelande. |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.